Prop.
1999/2000:123
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 25 maj 2000
Göran Persson
Thomas Östros
(Utbildningsdepartementet)
I propositionen föreslår regeringen en ny lag om registerkontroll av
personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg samt
ändringar i skollagen (1985:1100) och i lagen (1998:620) om
belastningsregister.
Propositionen innehåller förslag för att öka skyddet för barn mot att
personer som dömts för vissa brott anställs i förskoleverksamhet, skola
och skolbarnsomsorg.
Propositionen innehåller följande förslag och bedömningar.
- Registerkontroll skall göras av personal som erbjuds anställning
inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg. Med skola
avses förskoleklassen, grundskolan samt motsvarande skolformer.
- Den som inte har lämnat registerutdrag far inte anställas.
Arbetsgivaren avgör själv om en person med anteckning i ett
registerutdrag skall anställas.
- Någon skillnad skall inte göras mellan verksamheter som drivs i
offentlig regi och sådana som drivs av enskilda.
- Registerkontrollen skall ske genom att den arbetssökande själv
inhämtar registerutdrag ur belastningsregistret. Endast den sökande
som erbjuds anställning skall lämna registerutdrag till arbetsgivaren.
- Uppgifter om brott i registerutdraget bör begränsas till att omfatta
sexualbrott samt mord, dråp, grov misshandel, människorov, grovt
rån och bampomografibrott.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2001.
1
1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 123
Prop. 1999/2000:123
1 Förslag till riksdagsbeslut.................................................................4
2 Lagtext...............................................................................................5
2.1 Förslag till lag om registerkontroll av personal inom
förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg...............5
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:620) om
belastningsregister..............................................................7
2.3 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)..........8
3 Ärendet och dess beredning............................................................11
4 Allmänna utgångspunkter och överväganden.................................11
4.1 Barns grundläggande rättigheter.......................................11
4.2 Förskoleverksamhetens, skolans och skolbarnsomsorgens
uppdrag.............................................................................12
5 Gällande rätt....................................................................................13
6 Lämplighetsprövning av personal...................................................13
6.1 Anställning av personal....................................................15
6.2 Arbetsledningens ansvar...................................................16
6.3 Organisation av verksamheten..........................................16
7 Registerkontroll...............................................................................17
7.1 Registerkontroll av arbetssökande....................................17
7.2 Verksamheter som skall omfattas.....................................21
8 Registerutdrag.................................................................................25
8.1 Den arbetssökande skall själv inhämta registerutdrag......25
8.2 Vilka brott registerkontrollen skall omfatta......................27
8.3 Sekretess och tystnadsplikt...............................................29
9 Genomförande av förslaget.............................................................29
10 Ekonomiska konsekvenser..............................................................31
11 Författningskommentar...................................................................32
11.1 Förslaget till lag om registerkontroll av personal inom
förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg.............32
11.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:620) om
belastningsregister............................................................33
11.3 Förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100).....34
Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet (SOU 1998:69)
Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet,
skola och skolbarnsomsorg...................................................35
Bilaga 2 Lagförslag i betänkandet (SOU 1998:69)
Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet,
skola och skolbarnsomsorg...................................................39
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna samt en sammanställning
av remissyttrandena över betänkandet (SOU 1998:69)
Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet,
skola och skolbarnsomsorg...................................................57
Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag.................................................64
Bilaga 5 Lagrådets yttrande.................................................................73
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 maj 2000...........78
Rättsdatablad...........................................................................................79
Prop. 1999/2000:123
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola
och skolbarnsomsorg,
2. lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister och
3. lag om ändring i skollagen (1985:1100).
Prop. 1999/2000:123
Prop. 1999/2000:123
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Den som erbjuds en anställning inom förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg som anordnas av det allmänna eller inom
förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan
eller sameskolan skall till den som erbjuder anställningen lämna ett
utdrag ur det register som förs enligt lagen (1998:620) om
belastningsregister. Utdraget skall vara högst ett år gammalt. Regeringen
meddelar föreskrifter om innehållet i sådant utdrag.
Den som inte har lämnat registerutdrag enligt första stycket far inte
anställas.
Första och andra styckena gäller även anställningar vid en
riksintematskola med en kommun som huvudman som enligt 10 kap.
skollagen (1985:1100) anordnar utbildning som motsvarar grundskolan.
2 § Den som erbjuds en anställning av en enskild fysisk eller juridisk
person, som bedriver sådan verksamhet som avses i 2 a kap. 13 §,
2 b kap. 6 § samt 9 kap. 2 och 5 §§ skollagen (1985:1100) eller som har
ingått ett avtal om sådan verksamhet som avses i 2 a kap. 5 § andra
stycket och 2 b kap. 2 § tredje stycket samma lag, skall lämna ett sådant
registerutdrag som avses i 1 § första stycket denna lag till den som
erbjudit anställningen.
Den som inte har lämnat registerutdrag enligt första stycket far inte
anställas.
Första och andra styckena gäller även anställningar hos den som efter
regeringens medgivande enligt lagen (1993:802) om entreprenad-
förhållanden inom skolan far bedriva undervisning för skolpliktiga barn
samt anställningar inom verksamhet som bedrivs av en enskild huvudman
för en riksintematskola som enligt 10 kap. skollagen (1985:1100)
anordnar utbildning som motsvarar grundskolan.
3 § Trots bestämmelserna i 1 och 2 §§ far den som inom ett år erbjuds
en förnyad anställning hos samma arbetsgivare anställas utan att han eller
hon lämnat ett registerutdrag enligt 1 § första stycket.
4 § På begäran av den som lämnat ett registerutdrag skall det återlämnas i
original.
5§ Bestämmelser om tillsyn och återkallande av tillstånd eller Prop. 1999/2000:123
godkännande finns i skollagen (1985:1100).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1998:620) om belastningsregister
skall ha följande lydelse.
Prop. 1999/2000:123
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
9§
En enskild har rätt att på begäran skriftligen få ta del av samtliga
uppgifter ur registret om sig själv. Sådana uppgifter skall på begäran
lämnas ut utan avgift en gång per kalenderår.
En enskild som behöver ett
registerutdrag om sig själv för att
kunna ta till vara sin rätt i ett
främmande land eller få tillstånd
att resa in, bosätta sig eller arbeta
där, har rätt att få ett utdrag vars
innehåll är begränsat enligt före-
skrifter som regeringen eller den
myndighet regeringen bestämmer
meddelar.
En begäran om uppgifter ur
undertecknad av den sökande själv.
En enskild som behöver ett
registerutdrag om sig själv för att
kunna ta till vara sin rätt i ett
främmande land eller få tillstånd
att resa in, bosätta sig eller arbeta
där, har rätt att få ett utdrag vars
innehåll är begränsat enligt före-
skrifter som regeringen eller den
myndighet regeringen bestämmer
meddelar. Detsamma gäller när en
enskild behöver ett registerutdrag
om sig själv enligt bestämmelser i
lagen (2000:000) om register-
kontroll av personal inom
förskoleverksamhet, skola och
skolbarnsomsorg.
registret skall vara skriftlig och
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
Prop. 1999/2000:123
Härigenom föreskrivs att 2 a kap. 16 §, 2 b kap. 8 och 9 §§ och 9 kap.
11 och 12 §§ skollagen (1985:1100)1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 a kap.
16 §
Om det föreligger något missförhållande i sådan verksamhet som avses
i 13 §, skall kommunen förelägga den som ansvarar för verksamheten att
avhjälpa missförhållandet.
Om missförhållandet är allvarligt och kommunens föreläggande inte
följs, far kommunen återkalla tillståndet.
Ett tillstånd skall återkallas om
huvudmannen inte iakttar sina
skyldigheter enligt lagen
(2000:000) om registerkontroll av
personal inom förskoleverksamhet,
skola och skolbarnsomsorg och
bristerna inte avhjälps efter på-
pekande for den som ansvarar för
verksamheten.
2 b kap.
8§2
Utbildning som avses i 6 § står under tillsyn av den kommun där
utbildningen bedrivs om inte annat följer av andra stycket. Kommunen
har rätt att inspektera utbildningen och får hämta in de upplysningar och
ta del av de handlingar som behövs för tillsynen.
Utbildning som bedrivs av fristående skolor står under tillsyn av
Statens skolverk. Skolorna är skyldiga att delta i den uppföljning och ut-
värdering av skolväsendet som genomförs av Skolverket.
Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i
skolans verksamhet, om skolan får bidrag enligt 10 a §. Skolan är också
skyldig att i den utsträckning som kommunen bestämmer delta i den
uppföljning och utvärdering som kommunen gör av sitt eget skolväsende.
Den kommunala tillsynen och
den tillsyn som utövas av Statens
skolverk skall också omfatta
kontroll av att huvudmannen
iakttar sina skyldigheter enligt
lagen (2000:000) om register-
kontroll av personal inom försko-
Lagen omtryckt 1997:1212.
2 Senaste lydelse 1999:321.
leverksamhet, skola och skol- Prop. 1999/2000:123
barnsomsorg.
9 §'
Om en utbildning som avses i 6 § inte längre uppfyller kraven för
godkännande och bristerna inte avhjälps efter påpekande för
huvudmannen skall kommunen eller, när det gäller utbildning som
bedrivs av en fristående skola, Statens skolverk återkalla godkännandet.
Ett godkännande skall
återkallas om huvudmannen inte
iakttar sina skyldigheter enligt
lagen (2000:000) om
registerkontroll av personal inom
förskoleverksamhet, skola och
skolbarnsomsorg och bristerna
inte avhjälps efter påpekande för
huvudmannen.
Fristående skolor som avses i 1
och 5 §§ skall i fråga om sin
utbildning för skolpliktiga elever
stå under tillsyn av Statens
skolverk och vara skyldiga att delta
i den uppföljning och utvärdering
av skolväsendet som genomförs av
Skolverket.
9 kap.
H§
Fristående skolor som avses i 1
och 5 §§ skall i fråga om sin
utbildning för skolpliktiga elever
stå under tillsyn av Statens
skolverk och vara skyldiga att delta
i den uppföljning och utvärdering
av skolväsendet som genomförs av
Skolverket. Skolverkets tillsyn skall
också omfatta kontroll av att
huvudmannen iakttar sina skyldig-
heter enligt lagen (2000:000) om
registerkontroll av personal inom
förskoleverksamhet, skola och
skolbarnsomsorg.
I fråga om fristående skolor som far bidrag enligt 6 eller 6 a § skall den
kommun där skolan är belägen ha rätt till insyn i verksamheten. Sådana
skolor är skyldiga att i den utsträckning som kommunen bestämmer delta
i den uppföljning och utvärdering som kommunen gör av sitt eget
skolväsende.
Fristående skolor som avses i 1 § är vidare skyldiga att delta i
riksomfattande prov i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer. Skolorna är också skyldiga
att informera eleverna och deras vårdnadshavare om elevens resultat vid
sådana prov.
Senaste lydelse 1999:321.
Om en fristående skola som
avses i 1 och 5 §§ inte längre
uppfyller kraven för godkännande
och bristerna inte avhjälps efter
påpekande för huvudmannen, skall
godkännandet återkallas. Detsam-
ma gäller om en fristående skola
trots påpekande inte iakttar sin
skyldighet enligt 11 § att delta i
den uppföljning och utvärdering
som genomförs av Statens skolverk
samt riksomfattande prov.
Detsamma gäller också om skolan
åsidosätter sin skyldighet att lämna
information om proven.
12 §
Om en fristående skola som
avses i 1 och 5 §§ inte längre
uppfyller kraven för godkännande
och bristerna inte avhjälps efter
påpekande för huvudmannen, skall
godkännandet återkallas. Detsam-
ma gäller om en fristående skola
trots påpekande inte iakttar sin
skyldighet enligt 11 § att delta i
den uppföljning och utvärdering
som genomförs av Statens skolverk
samt riksomfattande prov.
Detsamma gäller också om skolan
åsidosätter sin skyldighet att lämna
information om proven. Ett
godkännande skall också återkallas
om huvudmannen inte iakttar sina
Prop. 1999/2000:123
skyldigheter enligt lagen
(2000:000) om registerkontroll av
personal inom förskoleverksamhet,
skola och skolbarnsomsorg och
bristerna inte avhjälps efter
påpekande för huvudmannen.
Om verksamheten vid en fristående skola som har rätt till bidrag enligt
6 eller 6 a § förändras i sådan utsträckning att det innebär påtagliga
negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen,
skall rätten till bidrag återkallas. Rätten till bidrag skall också återkallas,
om
1. skolan tar ut avgifter i strid med 7 §, eller
2. skolan, om den har rätt till bidrag enligt 6 §, inte erbjuder
kostnadsfria skolmåltider.
Återkallande beslutas av den myndighet som beslutar om godkännande
eller om rätt till bidrag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
10
Den 27 april 1997 bemyndigade regeringen det statsråd som har till
uppgift att föredra ärenden om det offentliga skolväsendet,
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, att tillkalla en särskild utredare
med uppdrag (dir. 1997:69) att analysera om arbetsgivare bör ges ökade
möjligheter eller skyldighet att kontrollera och pröva lämpligheten hos en
person som skall anställas eller som redan är anställd inom
förskoleverksamhet, skola eller skolbarnsomsorg. Syftet med en sådan
lämplighetsprövning skulle vara att stärka barns och ungdomars skydd
mot främst sexuella övergrepp. Utredningen antog namnet
Lämplighetsprövningsutredningen (U 1997:08). Utredningen hade foran-
letts av händelser där barn utsatts for sexuella övergrepp av personal
anställd i verksamhet där barnen vistats.
Den särskilda utredaren lämnade den 26 maj 1998 sitt betänkande
Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet, skola och
skolbarnsomsorg (SOU 1998:69), som i sammanfattning finns i bilaga 1.
De lagförslag som lades fram i betänkandet finns i bilaga 2.
Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remiss-
yttrandena finns i bilaga 3.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 27 april 2000 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bi-
laga 5. Regeringen har i propositionen i huvudsak följt Lagrådets förslag.
Dessutom har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten. Lagrådets
synpunkter behandlas i avsnitt 7.1, 7.2, 8.3 och i författningskommenta-
ren.
Prop. 1999/2000:123
Barns grundläggande rättigheter regleras dels i vår egen lagstiftning, dels
i internationella konventioner och överenskommelser.
FN:s konvention om barnets rättigheter, allmänt kallad barn-
konventionen, utgår från principen om barnets bästa, principen om rätt
till liv och utveckling, principen om rätten att framföra sina åsikter och få
dem respekterade samt principen om icke diskriminering. En arman
bärande tanke i konventionen är barnets rätt till skydd mot övergrepp och
utnyttjande av varje slag. Enligt artikel 34 i konventionen skall staterna
skydda barnet mot alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella
övergrepp.
Europeiska unionens råd förklarade den 12 december 1996 (12173/96)
bl.a. följande: "Alla barn har rätt till en trygg och kärleksfull barndom
11
som ger dem full möjlighet att utvecklas. Den senaste tidens tragiska
händelser med fysiska, psykiska och sexuella övergrepp mot barn står
emellertid i skarp kontrast med denna rätt." Rådet anser att åtgärder
måste vidtagas på ett antal områden på nationell, europeisk och
internationell nivå för att på ett effektivt sätt skydda barn mot sexuella
övergrepp.
I skollagen (1985:1100) anges att alla barn och ungdomar, oberoende
av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden,
skall ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn
och ungdom. Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter
samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till
ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I skollagen anges
vidare att alla som verkar i skolan aktivt skall motverka alla former av
kränkande behandling såsom bl.a. mobbning.
Vidare anges de utbildningskrav som skall ställas på de personer som
skall bedriva undervisning i det offentliga skolväsendet. Lärare,
förskollärare eller fritidspedagog skall ha utbildning med huvudsaklig
inriktning på den undervisning anställningen avser. Kommuner och
landsting skall se till att de som undervisar har nödvändiga insikter i de
föreskrifter som gäller för det offentliga skolväsendet, särskilt de
föreskrifter som anger målen för utbildningen.
Enligt skollagen skall personalen i förskoleverksamheten och
skolbarnsomsorgen ha sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov
av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses.
Samhällets grundläggande värden är utgångspunkt för verksamheten i
förskoleverksamheten, skolan och skolbarnsomsorgen. Verksamheten
måste bedrivas under sådana former att barnen kan verka och utvecklas i
en trygg miljö. Barnens föräldrar måste kunna utgå från att barnen
bemöts på ett respektfullt sätt av personalen.
Utbildningsväsendet måste sträva efter att tillhandahålla en trygg miljö,
där unga människor är skyddade och kan växa upp till harmoniska
människor som kan spela en aktiv roll i samhällsutvecklingen. Skolplikt
gäller för alla barn i landet. Därutöver gäller att så gott som samtliga
sexåringar omfattas av förskoleklass eller skola och ett stort antal av dem
går också i fritidshem. Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen är
verksamheter som, även om de inte är obligatoriska, erbjuds och utnyttjas
av en stor andel av alla barn. Självfallet skall dessa miljöer vara trygga,
och ingen skall behöva riskera att bli utsatt för övergrepp eller
trakasserier.
Prop. 1999/2000:123
12
Prop. 1999/2000:123
Den arbetsrättsliga lagstiftning som finns i dag ger, tillsammans med
rådande kollektivavtal, arbetsgivarna möjlighet att agera mot en anställd
som visar sig vara olämplig att arbeta med barn. Frågan är emellertid om
barn och ungdomar därmed har ett tillräckligt effektivt skydd mot att
utsättas for övergrepp av personer som arbetar med barn eller som arbetar
i miljöer där barn vistas.
Riksdagen har fattat beslut om att det förut gällande person- och
belastningsregistret skall ersättas med två nya register,
belastningsregistret och misstankeregistret. De nya registren regleras dels
i lagen (1998:620) om belastningsregister, dels i lagen (1998:621) om
misstankeregister. Belastningsregistret skall, som framgår av namnet,
innehålla belastningsuppgifter. Misstankeregistret skall innehålla bl.a.
uppgift om brottsmisstankar beträffande den som fyllt 15 år och som är
skäligen misstänkt för brott enligt brottsbalken eller för annat brott för
vilket svårare straff än böter är föreskrivet. Den nya registerlagstiftningen
trädde i kraft den 1 januari 2000.
Tidigare gällde absolut sekretess för uppgifter i polisregister. Uppgifter
ur registren kunde lämnas ut endast i fall då det var särskilt föreskrivet att
så fick ske. För belastningsregistrets del finns den absoluta sekretessen
kvar, utom i förhållande till den registrerade själv. En enskild person har
rätt att få ut de uppgifter som finns registrerade om honom eller henne.
Beträffande misstankeregistret gäller inte någon absolut sekretess. Av 9
kap. 17 § sekretesslagen (1980:100) följer att sekretess gäller för uppgift
om enskilds personliga och ekonomiska förhållanden i sådant register om
det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon
honom närstående lider skada eller men. En enskild har i princip rätt att
få ut uppgifter om sig själv ur misstankeregistret med stöd av 14 kap. 4 §
sekretesslagen.
De nya registerlagarna innehåller inte några särskilda bestämmelser om
utlämnande av uppgifter för användning vid lämplighetsprövning av
personal inom förskoleverksamhet, skola eller skolbarnsomsorg.
Regeringen har dock genom förordning gett bl.a. myndighet som beslutar
om anställning av personal inom verksamhet som avser vård av barn och
ungdom - t.ex. Statens institutionsstyrelse - rätt att få utdrag ur
belastnings- och misstankeregistren.
Sverige har en lagstiftning som ger ett gott skydd för medborgarna i olika
situationer. Förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg har hög
kvalitet och omfattar en stor del av alla barn och ungdomar i landet.
Utvärderingar från Statens skolverk visar att både elever och föräldrar
har stort förtroende för skolan som institution och den verksamhet som
bedrivs där. Skolan är emellertid inte någon isolerad företeelse från
samhället i övrigt. Social oro återspeglas i skolan och mobbning och
andra trakasserier förekommer. Vuxna bör då stå för skydd och trygghet.
13
Tyvärr inträffar det dock att anställda i förskola, skola och Prop. 1999/2000:123
skolbarnsomsorgen utsätter barn för sexuella övergrepp.
Det finns i dag ingen samlad bild av förekomsten av sexuella
övergrepp på barn av personal inom dessa verksamheter. Det är dock väl
dokumenterat att sexuella övergrepp far mycket allvarliga konsekvenser
för det enskilda barnet.
Det finns ingen anledning att överdriva förekomsten av övergrepp från
personal. Det finns tvärtom anledning att tro att förekomsten är mycket
begränsad. Vetskapen om att sexuella övergrepp överhuvudtaget
förekommer föranleder emellertid regeringen att föreslå åtgärder för att
så långt det är möjligt minska risken för att sådana övergrepp sker. Om
det är möjligt att förhindra att personer som har dömts för sexualbrott,
grova våldsbrott och vissa andra brott arbetar med barn eller ungdomar,
stärks barns och ungdomars skydd mot övergrepp. En registerkontroll ger
arbetsgivare tillgång till uppgifter huruvida en arbetssökande eller
anställd inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg har dömts
för sådana brott.
Avgörande för frågan om registerkontroll skall införas är avvägningen
mellan å ena sidan intresset att minska riskerna för övergrepp och å andra
sidan skyddet för den personliga integriteten. Den personliga integriteten
handlar bl.a. om en önskan eller ett krav att kunna kontrollera uppgifter
om sig själv och utomståendes möjligheter att ta del av personliga
uppgifter. Personlig integritet innefattar såväl en rätt till en privat sfar
skyddad för utomståendes insyn som en rätt att bestämma över kunskap
om sig själv.
Ett kontrollförfarande i sig kan anses som ett intrång i den personliga
integriteten, oavsett om personerna förekommer i registret eller inte.
Kränkningen kan utgöras av ett intrång i den sektor som enligt vars och
ens berättigade anspråk skall vara skyddad mot insyn. Utlämnande av en
upplysning om att en viss person inte antecknats för något brottsligt kan
emellertid enligt regeringens mening knappast anses som någon
nämnvärd integritetskränkning. Men en registeruppgift kan också
innehålla uppgifter om att en person begått ett brott. De flesta vill inte att
en sådan uppgift skall spridas om dem och den är således att betrakta som
integritetskänslig. Vissa brott är dock av ett sådant slag att det starkt bör
övervägas om personer som dömts för dessa brott bör arbeta med barn
och ungdom.
Den personliga integriteten i arbetslivet och frågan om kontroll och
registrering av arbetstagarna är för närvarande föremål för utredning.
Regeringen tillkallade den 23 september 1999 en särskild utredare (Dir.
1999:73) för att se över behovet av lagstiftning eller andra åtgärder för att
stärka skyddet av den enskildes personliga integritet i arbetslivet. I
utredningen skall skyddet för arbetssökande särskilt belysas. Utredaren
skall redovisa resultatet av sitt uppdrag senast den 1 april 2001.
Regeringen bedömer att lämplighetskontroll genom registerutdrag bör
införas utan dröjsmål avseende personer som anställs i förskole-
verksamheten, förskoleklassen, skolverksamhet för skolpliktiga barn
samt skolbarnsomsorgen. Regeringen lägger därför i det följande förslag
om registerkontroll av personal i nämnda verksamheter, hur register-
kontrollen skall ske och vilka uppgifter som kontrollen skall avse.
14
Skälen för en kontroll väger enligt regeringens bedömning så tungt att
det måste accepteras att skyddet för den personliga integriteten får
vidkännas en viss inskränkning. Här måste särskilt framhållas Sveriges
åtagande enligt barnkonventionen att vidta alla lämpliga åtgärder för att
förhindra att barn förmås eller tvingas att delta i olagliga sexuella
handlingar. Utifrån barnkonventionens perspektiv är skyddet för barnet
det övergripande intresset och den vuxnes integritet får stå tillbaka för
detta.
Registerkontroll avhåller sannolikt personer som dömts för
ifrågavarande brott att söka anställning inom eller utbildning för de
aktuella verksamheterna. Det kan också bidra till ökad medvetenhet inom
verksamheterna om dessa brott och hur allvarligt myndigheterna ser på
sådana händelser. Staten markerar därigenom att personer som begått de
brott, som det här är fråga om, inte utan särskild prövning bör arbeta med
barn och unga.
Regeringen är väl medveten om att de förslag som lämnas i denna
proposition inte är avgörande för att barn och unga i förskolan, skola och
skolbarnsomsorgen skall få en trygg, stimulerande och utvecklande miljö.
Förslagen är inte heller ett absolut skydd mot att direkt olämpliga
personer anställs i dessa verksamheter. Självfallet krävs även andra
åtgärder för att uppnå detta. Men förslagen ökar möjligheterna att uppnå
en god miljö och att rätt personer anställs i verksamheterna.
Skolan behöver ständigt föra en dialog kring hur man kan förebygga
alla former av kränkning, diskriminering och förhindra att barn far illa på
olika sätt. Det handlar om såväl relationer mellan barnen som relationer
mellan barnen och vuxna. Det handlar även om att hävda barns rätt i ett
vidare samhällsperspektiv. I denna strävan är hela den pedagogiska
verksamhetens innehåll viktig att se på ur ett värdegrundsperspektiv.
Skolan måste vara noggrann och omsorgsfull i rekryteringen av de
personer som skall arbeta inom förskoleverksamheten, skolan och
skolbarnsomsorgen. En registerkontroll är endast en del av den
lämplighetsprövning som skall förhindra att personer som kan komma att
begå övergrepp anställs inom de aktuella verksamheterna.
Registerkontrollen bör ses som ett komplement till
anställningsförfarandet i övrigt och bör vara det sista momentet i ett
anställningsförfarande.
För att rekrytera personer med rätt utbildning och engagemang och
undvika att en direkt olämplig person anställs i verksamheten måste ett
grundligt rekryteringsförfarande ske. Anställningsintervjuer och
kontroller med referenspersoner är naturligtvis viktiga instrument.
Genom noggrannhet i dessa delar kan en arbetsgivare rekrytera personer
som är lämpliga för den anställning som avses och i möjligaste mån
undvika att anställa personer som kan utgöra en risk för barnens säkerhet.
Anställningsintervjuer, noggrann genomgång av meritförteckning och
ingående referenstagning bör vara självklara moment i allt
Prop. 1999/2000:123
15
anställningsförfarande. Det förhållandet att en registerkontroll genomförs Prop. 1999/2000:123
får inte leda till att noggrannheten i övrigt blir mindre.
Av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet (Lpo 94) framgår att rektor har ett särskilt ansvar för att
upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram
för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling,
såsom mobbning och rasistiska beteenden bland elever och anställda. I
läroplanen för förskolan (Lpfö 98) står att var och en som verkar inom
förskolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och
respekten för vår gemensamma miljö. Omsorg och hänsyn till andra
människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras
rättigheter skall lyftas fram och synliggöras i verksamheten.
Den grundläggande inställningen i hela samhället är att människor som
väljer att arbeta med barn och ungdomar har goda avsikter och ett
professionellt förhållningssätt. Arbetsledningen har ansvar för att
organisera arbetet så att målen nås och att kvaliteten är hög och för att
förebygga att trakasserier och övergrepp sker i verksamheten. När en
person har anställts är det viktigt att vederbörande introduceras i arbetet
på ett genomtänkt sätt. Arbetsledningen måste hela tiden följa
verksamheten och varje anställds relationer till de barn och ungdomar
som finns där. En sådan uppföljning är också ett led i ett kontinuerligt
arbete med att utveckla och förbättra verksamheten. Vikten av ett
nyanserat förhållningssätt i diskussionen om risker för anställdas
övergrepp mot barn måste betonas. Det är allvarligt om det uppstår en
överdriven föreställning om förekomsten av övergrepp.
Enligt vad regeringen erfarit har flera kommuner tagit fram riktlinjer
för hur man skall agera på en arbetsplats om någon anställd misstänks för
övergrepp. Regeringen ser positivt på att sådana riktlinjer finns.
Riktlinjerna kan t.ex. ange hur man skall agera arbetsrättsligt mot den
misstänkte, vem som ansvarar för att polisanmälan görs och när anmälan
skall göras, erinra om anmälningsskyldigheten enligt 71 §
socialtjänstlagen (1980:620) och ange vilka rutiner som gäller för
anmälan till socialnämnden, som har ansvaret för att utreda behovet av
skydd och hjälp hos den som utsatts. Om det finns riktlinjer är det
sannolikt lättare för såväl arbetsledning som andra anställda att agera när
något inträffar som ger anledning till detta.
Såväl av hänsyn till de anställda som till barnen är det viktigt att arbetet
organiseras på sådant sätt att det så långt möjligt inte finns utrymme för
övergrepp eller misstankar om övergrepp. Det är visserligen varken
möjligt eller önskvärt att planera en verksamhet helt utifrån
föreställningen att en anställd skulle begå övergrepp eller uppträda
16
olämpligt på något annat sätt. Det är dock något som bör beaktas när man Prop. 1999/2000:123
tar ställning till hur arbetet skall läggas upp.
Arbetsgivaren har ansvar för att det kan bedrivas ett ändamålsenligt
pedagogiskt arbete utan risk för övergrepp mot barn. En ny eller oerfaren
arbetstagare bör introduceras i arbetet av en erfaren kollega. Arbetslag
med flera vuxna som arbetar med barnen har betydelse för att erbjuda en
verksamhet som är pedagogiskt stimulerande och utvecklande. Om en
vikarie med kort varsel måste sättas in i verksamheten på grund av
sjukdomsfall måste rutiner finnas för hur vederbörande skall tas emot och
introduceras i verksamheten. Beredskap måste finnas så att personal från
någon annan del av förskoleverksamheten, skolan eller
skolbarnsomsorgen tillfälligt disponeras om för att åstadkomma bästa
möjliga lösning.
Regeringens förslag: Registerkontroll skall införas för alla typer av
anställningar inom förskoleverksamheten, förskoleklassen,
skolverksamhet för skolpliktiga barn samt skolbarnsomsorgen.
Kontrollen skall enbart omfatta den som erbjuds anställning. Även
korttidsanställd personal skall omfattas av registerkontroll. Den som
erbjuds en anställning skall vara skyldig att lämna ett registerutdrag.
Den som inte lämnar ett registerutdrag far inte anställas. Dock far den
som inom ett år erbjuds en förnyad anställning hos samma
arbetsgivare anställas utan att lämna ett registerutdrag.
Regeringens bedömning: Redan anställda bör inte omfattas av
registerkontroll. Det bör inte vara förbjudet att anställa personer som
har registeranteckningar om de aktuella brottstyperna. Arbetsgivaren
bör alltid ha frihet att göra sin egen bedömning av eventuella
registeranteckningar.
Utredarens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag. Utredaren föreslår att den som under ett års tid sammantaget
anställs för kortare tid än 30 dagar av praktiska skäl skall undantas från
regler om registerkontroll.
Remissinstanserna: Remissinstanserna är överlag positiva till en
registerkontroll, som ett komplement till anställningsförfarandet, för alla
typer av arbeten i förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg.
Rikspolisstyrelsen, Brottsförebyggande rådet och Kriminal-
vårdsstyrelsen är negativa till förslaget. Rikspolisstyrelsen anser att det
finns en risk att kontroll i registren tillmäts för stor betydelse vid
lämplighetsprövning. Brottsförebyggande rådets bedömning är att
17
utredaren överskattat värdet av register över misstänkta eller lagförda
personer. Enligt Socialstyrelsen är skyddet för barnen så viktigt att det
finns anledning att stödja utredarens förslag. Däremot menar även
Socialstyrelsen att effekten av förslaget är begränsad.
SACO, Socialstyrelsen, Arbetsgivarverket, Jämställdhetsombudsman-
nen m.fl. anser att även korttidsvikarier skall kontrolleras. Svenska
Kommunförbundet anser att det inte bör vara obligatoriskt för arbets-
givaren att begära registerutdrag.
Få remissinstanser har yttrat sig över förslaget om att
anställningsförbud inte skall införas. Barnombudsmannen är kritisk och
anser att ett sådant förbud bör övervägas när en person gjort sig skyldig
till sexualbrott mot barn. Statens skolverk anser att det finns en risk med
att anställningsförbud inte införs. Även Socialstyrelsen anser det
motsägelsefullt att arbetsgivaren i det enskilda fallet skall pröva hur
svårartat brottet varit. Riksförbundet Hem och Skola anser i likhet med
utredaren att arbetsgivaren skall ha frihet att göra en egen bedömning av
lämpligheten att anställa en person med registeranteckning för ifråga-
varande brott.
När det gäller redan anställda anser flertalet remissinstanser, som yttrat
sig över detta förslag, att även dessa bör omfattas av registerkontroll.
Rikspolisstyrelsen, Kammarrätten i Göteborg, Brottsförebyggande rådet,
Socialstyrelsen och Högskoleverket, anser att frågan om kontroll av redan
anställda bör övervägas vidare. Statens institutionsstyrelse och TCO
anser att redan anställda inte skall kontrolleras.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Registerkontrollen
skall bidra till att skydda barn som vistas i de aktuella verksamheterna
mot övergrepp av vuxna. Registerkontrollema skall därför omfatta alla
som söker arbeten inom förskoleverksamheten, förskoleklassen,
skolverksamhet för skolpliktiga barn och skolbarnsomsorgen. Det skall
gälla personal som har direkt kontakt med barn och ungdomar såsom
rektorer, lärare, förskollärare, fritidspedagoger, syokonsulenter och andra
yrkeskategorier i direkt arbete med barn och ungdom, men också övrig
personal som arbetar i verksamheterna, t.ex. administrativ personal,
skolvaktmästare och kökspersonal. Generellt sett finns det inte någon
personalkategori inom verksamheterna som aldrig kommer i kontakt med
barn och ungdomar. Om inte alla som skall nyanställas kontrolleras upp-
kommer gränsdragningsffågor.
Den som inte har lämnat ett registerutdrag skall inte fa anställas.
Arbetsgivaren blir alltså skyldig att genomföra registerkontroll av den
som erbjuds anställning. Arbetsgivaren skall i regel inte göra någon be-
dömning av om registerkontroll skall göras eller inte. Om arbetsgivaren
själv får avgöra om registerkontroll skall göras kan det uppstå en risk för
bristande objektivitet och trovärdighet för systemet.
Varje medlem av en kommun eller ett landsting har enligt 10 kap. 1 §
kommunallagen (1991:900) rätt att fa lagligheten av kommunens eller
landstingets beslut prövad genom att överklaga dem hos länsrätten. I 2 §
samma kapitel anges att bl.a. beslut av fullmäktige och nämnder far
överklagas. Ett överklagat beslut skall upphävas, bl.a. om beslutet strider
mot lag eller annan författning. Ett beslut om att anställa en person som
inte har lämnat ett registerutdrag kan komma att upphävas enligt nämnda
Prop. 1999/2000:123
18
bestämmelser. Om anställningsavtalet också kommer att anses som Prop. 1999/2000:123
ogiltigt i civilrättslig mening kan fråga om skadeståndsskyldighet för
arbetsgivaren gentemot den enskilde arbetstagaren uppkomma.
Regeringen anser i likhet med flera av remissinstanserna att även
korttidsanställd personal skall omfattas av registerkontroll. Regeringen
utgår från att det ligger i arbetsgivarens intresse att även en korttids-
anställd arbetstagare lämnar ett registerutdrag.
Den som inom ett år från det då den förra anställningen upphörde
erbjuds en förnyad anställning hos samma arbetsgivare far dock anställas
utan att han eller hon har lämnat ett registerutdrag. Skäl för att göra
undantag från huvudregeln om att den som inte lämnat registerutdrag inte
heller far anställas kan t. ex. vara att arbetsgivaren har god kännedom om
den arbetssökande genom att han eller hon varit tidsbegränsat anställd vid
fler tillfallen och under en längre tid. Det kan också vara så att det endast
har gått en kort tid sedan det första anställningstillfallet då ett
registerutdrag lämnades. Alla som anställs skall, oavsett om det är fråga
om tillsvidareanställning eller visstidsanställning, lämna ett register-
utdrag vid den första anställningen.
Regeringen föreslog i lagrådsremissen att ett registerutdrag som
lämnats till en arbetsgivare skall förstöras eller lämnas tillbaka så snart
det kan ske och allra längst efter sex månader. Lagrådet har ifrågasatt om
en sådan regel är förenlig med det krav som följer av tryckfri-
hetsförordningens (1949:105) regler om att allmänna handlingar skall
kunna tillhandahållas den som vill ta del av dem. Lagrådet har ansett att
det knappast kan godtas att en myndighet skall fa göra sig av med
handlingar som är så viktiga att kontroll av deras innehåll skall göras
enligt en särskild lag. Enligt Lagrådet kan det också vara angeläget att ha
kvar ett registerutdrag för att efter en anställning kunna kontrollera att
handläggningen varit korrekt samt att utdragets innehåll inte varit
förvanskat.
Regeringen, som i och för sig har förståelse för Lagrådets tveksamhet
på den här punkten, konstaterar att det i 12 och 15 §§ arkivlagen
(1990:782) föreskrivs bl.a. att statliga och kommunala myndigheter får
återlämna allmänna handlingar endast med stöd av lag och såvitt gäller
statliga myndigheter även med stöd av föreskrift som meddelas av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Vid
arkivlagens tillkomst diskuterades hur bl.a. dessa bestämmelser förhåller
sig till tryckfrihetsförordningens regler om rätten att ta del av allmänna
handlingar. Regeringen ansåg dock inte att det behövdes någon ändring i
tryckfrihetsordningen för att införa bestämmelserna (jfr prop. 1989/90:72
s. 41 f.).
Regeringen vill i detta ärende peka på framför allt vikten av att den nu
föreslagna regleringen om registerkontroll inte leder till att utdrag
inhämtas i större utsträckning än vad som är absolut nödvändigt. Om en
arbetssökande återfått utdraget kan det, inom given tidsram, användas i
samband med en ny ansökan om anställning.
Mot den nu angivna bakgrunden föreslår regeringen att registerutdrag
på begäran av den som lämnat det skall återlämnas i original. Med en
sådan ordning bör givetvis arbetsgivaren behålla en kopia av utdraget. Ett
sådant förfarande möjliggör för allmänheten att ta del av utdraget enligt
19
reglerna i tryckfrihetsförordningen och det gör det också möjligt att efter Prop. 1999/2000:123
en anställning kunna kontrollera att handläggningen varit korrekt samt att
utdragets innehåll inte varit förvanskat.
Registerkontrollen skall enbart omfatta den som erbjuds anställning,
inte alla som sökt anställningen. För en sådan ordning talar dels
integritetsskäl, dels en önskan att begränsa antalet registerutdrag.
Registerkontrollen blir då det sista ledet i anställningsförfarandet.
Erbjudandet om anställning lämnas med förbehåll för vad som kan
framkomma vid registerkontrollen.
Regeringen anser i likhet med utredaren att anställningsförbud inte
skall införas. Det är arbetsgivaren som har ansvar för verksamheterna och
att rekrytera personal till dessa. Arbetsgivaren bör själv få avgöra om en
person med registeranteckning ändå kan anställas. Det kan förutsättas att
personer som har registeranteckningar om sådana brott som framgår av
de utdrag som skall lämnas till arbetsgivaren med liten sannolikhet
kommer att söka arbeten, som innebär att utdrag måste företes.
Regeringen förutsätter att arbetsgivare kommer att vara mycket försiktiga
när det gäller att anställa personer som företer registerutdrag med
registeranteckning och att rekrytering generellt sker med stor
medvetenhet och noggrannhet.
Av hänsyn främst till den personliga integriteten bör redan anställda
inte omfattas av någon registerkontroll. Redan anställda har inte, som en
arbetssökande, någon möjlighet att avstå från att kontrolleras. Enligt
regeringens mening är det därför ett alltför stort intrång i den personliga
integriteten att kontrollera personer som redan är anställda.
Registerkontrollen är en del av lämplighetsprövningen som äger rum i
samband med rekrytering av personal.
Europakonventionen
Enligt artikel 8 punkt 1 i konventionen (d. 4 nov. 1950) angående skydd
för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,
Europakonventionen, har envar rätt till skydd för sitt privat- och
familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. Undantag tillåts enligt punkt 2
i artikeln om vissa villkor är uppfyllda.
Som villkor för att ingrepp skall tillåtas gäller att ett ingrepp måste ha
stöd i lag och tjäna vissa uppräknade syften, däribland förebyggande av
brott eller skyddande av andra personers fri- och rättigheter. Ingreppet
måste vara nödvändigt i ett demokratiskt samhälle för att uppnå syftet.
Enligt regeringens bedömning strider inte förslagen i denna proposition
mot artikel 8 punkt 1 i Europakonventionen. Villkoren för undantag
enligt punkt 2 i artikeln måste anses uppfyllda, dvs. ingrepp kommer att
ske genom tillämpning av den föreslagna lagen om registerkontroll av
personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg. Syftet är
skyddandet av barns rättigheter att inte utsättas för övergrepp och
samtidigt förebyggande av brott. Det har bedömts som ett angeläget
samhälleligt behov att vidta den föreslagna ordningen.
20
Prop. 1999/2000:123
Regeringens förslag: Registerkontrollen skall omfatta
förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, förskoleklassen,
grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan,
fristående skolor för skolpliktiga elever samt verksamhet i
riksintematskola som anordnar utbildning som motsvarar
grundskolan. Ingen skillnad skall göras mellan offentligt bedriven
verksamhet och verksamhet som bedrivs av enskilda. Om en enskild
arbetsgivare anställer någon i strid mot bestämmelserna i lagen om
registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och
skolbarnsomsorg skall tillståndet eller godkännandet kunna återkallas.
Statens skolverks tillsyn över sådana fristående skolor som avses i 9
kap. 1 och 5 §§ skollagen (1985:1100) skall även omfatta att
registerkontroll utförs. Detsamma gäller tillsyn över utbildning som
motsvarar förskoleklassen.
Regeringens bedömning: Något krav på registerkontroll av
företrädare för huvudmännen bör inte ställas som villkor för tillstånd
respektive godkännande att driva enskild verksamhet. Detsamma bör
gälla även om huvudmannen är en fysisk person.
Utredarens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag. Utredarens förslag omfattar även gymnasieskolan samt att
enskilda fysiska personer och företrädare for juridiska personer skall
omfattas av registerkontroll i samband med ansökan om tillstånd
respektive godkännande att driva enskild verksamhet.
Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig över förslaget
instämmer i utredarens förslag. TCO tillstyrker utredarens förslag om
registerkontroll i samband med att en person erbjuds anställning inom
förskola, skola eller skolbarnsomsorg i offentlig eller enskild regi, så gör
även t.ex. Göteborgs kommun och Malmö kommun. Svenska
Kommunförbundet har inget att invända mot förslagen gällande
verksamhet i offentlig regi och enskild verksamhet. Barnombudsmannen
anser i likhet med utredningen att det inte finns någon anledning att skilja
på verksamhet bedriven av det allmänna eller av enskilda, då barnens
skyddsbehov är lika stora oavsett vem som är huvudman för
verksamheten. SACO anser att sanktionerna för enskilt bedriven
verksamhet och verksamhet med offentlig huvudman bör vara lika
eftersom det är olyckligt att enskilt bedriven verksamhet skulle drabbas
av hårdare sanktioner. Statens institut för handikappfrågor i skolan
tillstyrker förslaget att såväl allmänna som enskilda verksamheter bör
omfattas av registerkontroll.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Registerkontroller
skall införas inom förskoleverksamheten, förskoleklassen, grundskolan,
fristående skolor for skolpliktiga barn, riksintematskoloma som anordnar
utbildning som motsvarar grundskolan samt inom skolbarnsomsorgen.
Ju yngre ett barn är, desto mindre möjligheter har det att själv försvara
sig mot övergrepp. Behovet av skydd mot övergrepp gör sig därför
21
särskilt gällande beträffande små barn. Barn i förskoleåldern är helt Prop. 1999/2000:123
beroende av vuxnas omsorg. Även barn i grundskolans lägre årskurser
liksom barn i skolbarnsomsorgen är starkt beroende av de vuxna i sin
omgivning. Det finns alltså skäl för att låta prövningen innefatta en
registerkontroll för att på så sätt stärka skyddet för barn inom dessa
verksamheter.
När det gäller ungdomar inom gymnasieskolan kan hävdas att
skyddsbehovet inte gör sig lika starkt gällande. Dessa ungdomar antas ha
större möjligheter att freda sig själva än de mindre barnen. Mot detta kan
anföras att en elev ofta befinner sig i en viss beroendeställning gentemot
en vuxen person, vilket kan utnyttjas av olämplig personal. På grund av
skolplikten och elevernas ålder gör sig dock argument om en trygg och
säker miljö starkast gällande i den obligatoriska skolan.
Ingen skillnad skall göras mellan offentligt bedriven verksamhet och
verksamhet som drivs av enskilda. De enskilda rättssubjekten skall
begära registerutdrag av dem de avser att anställa. Den som erbjuds en
anställning av en arbetsgivare som bedriver verksamheten på entreprenad
skall också omfattas av reglerna om registerkontroll. Mot bakgrund av de
synpunkter Lagrådet lämnat kan anföras att ett avtal om att någon annan
skall utföra kommunens uppgifter beträffande förskoleverksamhet,
skolbarnsomsorg och förskoleklassen bör träffas under förutsättning att
entreprenören förbinder sig att följa bestämmelserna om registerkontroll i
lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola
och skolbarnsomsorg. Kommunen har en möjlighet att i avtal av nu
nämnt slag ta in föreskrifter om sanktioner, t.ex. vite, vid brott mot
viktiga avtalsbestämmelser.
Bestämmelserna om registerkontroll skall gälla även för den som efter
regeringens medgivande enligt lagen (1993:802) om
entreprenadförhållanden inom skolan får bedriva undervisning för
skolpliktiga barn.
Många remissinstanser har ifrågasatt avgränsningen till de här aktuella
verksamheterna. Från vissa håll anförs att ytterligare verksamheter bör
omfattas av registerkontroll. Barnombudsmannen tillstyrker att
registerkontroll införs, men anser att ytterligare verksamheter bör
omfattas av kontrollen. Justitieombudsmannen anser att frågan om
lämplighetsprövning bör ses över i ett större perspektiv och omfatta alla
verksamheter som rör särskilt utsatta grupper. Från andra håll framförs
farhågor att införande av registerkontroll på skolans område kommer att
innebära att arbetsgivare även på andra områden börjar begära in utdrag
från arbetssökande utan uttryckligt stöd i lag.
Regeringen anser att en sådan smittoeffekt skulle skada de
arbetssökandes personliga integritet. Regeringens förslag om
registerkontroll avser till alldeles övervägande del obligatoriska
verksamheter med ansvar för små barn och unga människor med svagt
eget skydd eller verksamheter som, utan att vara obligatoriska, utnyttjas
av den absoluta merparten av alla barn. Det är därför enligt regeringens
mening särskilt angeläget att just dessa verksamheter omfattas av
registerkontroll. Regeringen avser, i likhet med vad som anfördes av det
föredragande statsrådet i prop. 1987/88:122 s. 20, att följa utvecklingen
noga och vid tecken på missbruk av utdragen ta upp frågan på nytt. Det
22
är med andra ord inte meningen att arbetsgivarna skall fa den
uppfattningen att de med stöd av detta forslag skall kunna begära in
utdrag även på andra områden.
När det gäller registerkontroll av företrädare för enskilda juridiska
personer och fysiska personer i samband med ansökan om tillstånd
respektive godkännande att driva enskild verksamhet gör regeringen
följande bedömning.
Av 2 a kap. 14 § skollagen (1985:1100) framgår att tillstånd för en
enskild att yrkesmässigt bedriva en förskola eller ett fritidshem beviljas
endast om verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet. I
detta stadgande ligger (jämför prop. 1996/97:124 s. 146, 147 och 186) att
den som förestår verksamheten skall ha en vitsordad lämplighet samt att i
lämplighetsprövningen även bör ingå en s.k. vandelsprövning av
personerna bakom det enskilda rättssubjektets ansökan om tillstånd.
Redan enligt gällande bestämmelser görs alltså en prövning av
lämpligheten hos personer som önskar driva enskilda förskolor och
fritidshem samt att även de som företräder de juridiska personerna är
lämpliga.
En fristående skola skall enligt 9 kap. 2 § skollagen (1985:1100)
godkännas bl.a. om skolan svarar mot de allmänna mål och den
värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet.
Det innebär bl.a. att skolans verksamhet skall utformas i
överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar samt att
var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje
människas egenvärde. Särskilt skall den som verkar inom skolan främja
jämställdhet mellan könen samt motverka alla former av kränkande
behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden (jfr 1 kap. 2 §
skollagen). Samma krav beträffande värdegrund och mål gäller således
för fristående skolor som för skolor med offentligrättslig huvudman. Vid
bedömningen av om en fristående skola kan förväntas präglas av ett
synsätt som står i överensstämmelse med de krav som ställs när det gäller
värdegrund tar Statens skolverk hänsyn till alla uppgifter som verket kan
fa och som har betydelse för bedömningen (jämför prop. 1995/96:200 s.
32 f.). I vissa fall kan det vara av betydelse för bedömningen att
kontrollera om huvudmannen har anknytning till exempelvis någon
rasistisk eller någon annan antidemokratisk organisation. Trots att
huvudmannen förklarat att utbildningen vid skolan skall präglas av den
värdegrund som krävs kan sådana uppgifter komma fram som leder till
att skolan inte kan godkännas. Sådana uppgifter kan också komma fram
vid ett senare tillfälle som gör att godkännandet kan återkallas.
Kontrollen av huvudmannens lämplighet att driva en fristående skola
är alltså stark. Som nämnts omfattar kontrollen också att den som verkar
inom skolan skall motverka alla former av kränkande behandling.
Kränkande behandling omfattar även trakasserier och övergrepp av
sexuell natur. Om uppgifter av sådan art framkommer beträffande den
som skall verka inom verksamheten kan alltså redan enligt gällande
bestämmelser en ansökan om godkännande avslås.
Mot den angivna bakgrunden finner regeringen inte tillräckliga skäl att
nu föreslå att det införs ett krav på registerkontroll av företrädare för de
huvudmän som skall bedriva verksamheten. Det bör också anmärkas att
Prop. 1999/2000:123
23
den av utredaren föreslagna lösningen skulle medföra att endast de som Prop. 1999/2000:123
vid själva ansökningstillfället företräder huvudmannen skulle
kontrolleras.
En aspekt som måste beaktas i detta sammanhang är möjligheterna att
vidta åtgärder mot en arbetsgivare som brister i skyldigheten att
kontrollera att registerutdrag lämnas vid anställning. När det gäller
verksamhet i offentlig regi är utgångspunkten att arbetsgivaren följer de
föreskrifter som gäller för verksamhetens bedrivande. Det får anses vara
ett tjänsteåliggande för den som ansvarar för rekryteringen att fullgöra
kontrollskyldigheten.
Beträffande enskilt bedriven verksamhet skall kommunerna respektive
Statens skolverk inom ramen för tillsynsverksamheten granska att
arbetsgivarna verkligen genomför registerkontroller. För arbetsgivare
som inte uppfyller skyldigheten att utföra registerkontroll kan tillståndet
eller godkännandet återkallas. Detta bör emellertid bara komma ifråga i
sådana fall när huvudmannen inte iakttar sina skyldigheter enligt lagen
om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och
skolbarnsomsorg och bristen inte avhjälps efter påpekande. Någon
särskild sanktionsmöjlighet föreslås inte beträffande riksintematskoloma.
Av 42 § förordningen (1991:1080) om riksintematskolor framgår att om
en skolhuvudman för en riksintematskola inte fullgör sina skyldigheter
enligt lag eller andra författningar i fråga om skolan, far regeringen efter
anmälan av Statens skolverk besluta att en del av statsbidraget enligt
nämnda förordning skall hållas inne i avvaktan på att rättelse sker. Om
rättelse ändå inte sker, får regeringen förordna att det innehållna beloppet
skall dras av från statsbidraget. Om en huvudman för en riksintematskola
underlåter att fullgöra sina skyldigheter enligt den nu föreslagna lagen
kan alltså den beskrivna sanktionsmöjligheten komma att användas.
När det gäller personer som nyligen flyttat till Sverige är det önskvärt
att de omfattas av samma regler om registerkontroll som andra och att
registerutdrag lämnas från det eller de länder där personen tidigare varit
bosatt. Möjligheten att erhålla registerutdrag varierar emellertid mellan
olika länder. Ett registerutdrag måste kunna erhållas utan dröjsmål för att
anställningsförfarandet skall kunna fullföljas. Enligt regeringens mening
kan det för närvarande inte ställas krav på registerutdrag från annat land
än Sverige. Denna omständighet aktualiserar i än högre grad vad som
tidigare anförts om noggrannhet i anställningsförfarandet i övrigt.
Utredaren anser att det kan finnas skäl att överväga någon form av
lämplighetsprövning vid antagning till utbildningar som leder fram till
yrken inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg.
Lärarutbildningskommittén (U 1997:07, dir. 1997:54, tilläggsdir.
1998:47) har haft i uppdrag att bl.a. se över frågor om rekrytering till
lärarutbildning. Kommittén har den 15 juni 1999 överlämnat sitt
betänkande Leda och lära - en lärarutbildning för samverkan och
utveckling (SOU 1999:63). Lärarutbildningskommittén har behandlat
frågan om lämplighetsprövning i form av registerkontroll vid antagning
till utbildning. Regeringen avser att återkomma i frågan i proposition
med förslag till ny lärarutbildning.
24
Prop. 1999/2000:123
Regeringens forslag: Den arbetssökande skall själv inhämta
registerutdrag ur belastningsregistret.
Utredarens förslag: Utredaren föreslår att den arbetssökande skall
inhämta registerutdrag från både belastningsregistret och
misstankeregistret.
Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna instämmer i
förslaget att den arbetssökande själv skall inhämta registerutdrag ur
belastningsregistret. Justitieombudsmannen anser att det inte kan anses
särskilt integritetskränkande att den arbetssökande själv inhämtar
registerutdrag. Enligt Göta hovrätts mening framstår den modell som
utredningen valt som den för den enskilde presumtive arbetstagaren
lämpligaste och den som bäst tillgodoser skyddet för den personliga
integriteten. Arbetsgivarverket tillstyrker förslaget om att en
arbetssökande själv skall inhämta registerutdrag och överlämna till den
presumtive arbetsgivaren. Statens skolverk instämmer i förslaget.
Riksförbundet Hem och skola anser att förslaget minimerar problemet
med integritetsintrång. Rikspolisstyrelsen, Brottförebyggande rådet och
Statens institutionsstyrelse anser däremot att det finns flera skäl som talar
emot att den arbetssökande själv inhämtar registerutdrag, bl.a. risken för
att registerutdragens äkthet skulle kunna ifrågasättas.
Skälen för regeringens förslag: Enligt regeringens mening är en
ordning där den arbetssökande själv inhämtar registerutdrag den bästa
metoden. Integritetskränkningen blir minst när den arbetssökande har
kontroll över vilka uppgifter som lämnas ut till den presumtiva
arbetsgivaren. Det är enbart den som erbjuds anställning som behöver
inhämta ett registerutdrag. Registerutdrag skall begäras från
belastningsregistret. Ett registerutdrag bör inte vara äldre än ett år.
Det är svårt att finna en modell för registerkontroll som inte berör
integriteten eller är förenad med olägenheter av praktisk art. Den av
regeringen föreslagna modellen rör ett stort område på arbetsmarknaden.
Därför finns det skäl att gå ifrån den modell som gäller på vissa
begränsade arbetsmarknadssektorer i dag, nämligen att arbetsgivaren
inhämtar registerutdrag. I det decentraliserade system som gäller på
skolområdet finns det ett mycket stort antal arbetsgivare och ett ännu
större antal personer som efter delegation fattar beslut om anställning av
personal. Av integritetsskäl är det inte möjligt att låta alla dessa
arbetsgivarrepresentanter begära registerutdrag med risk för spridning av
uppgifter till andra än den som skall ta emot uppgiften. Särskilda regler
om behörighet att begära utdrag skulle behöva införas. Omfattningen av
antalet anställda inom området medför vidare att det kommer att vara
svårt att veta vilka personer som skulle vara behöriga att begära
25
registerutdrag angående andra personer. Det är knappast möjligt att hålla
behörighetslistor eller motsvarande aktuella.
Ett system med registerkontroll måste vara trovärdigt, praktiskt möjligt
att använda och ta största möjliga hänsyn till integritetsaspektema. Enligt
regeringens mening är modellen att den arbetssökande själv inhämtar
registerutdrag att föredra framför att arbetsgivaren inhämtar utdraget.
Valet av modell är gjort med hänsyn till de förhållanden som gäller inom
berörda verksamhetsområden och behöver inte nödvändigtvis passa andra
sektorer i samhället.
Regeringen har vid beredningen av förslaget övervägt olika
möjligheter att erhålla registerutdrag. Regeringen har också haft särskilt
samråd med Rikspolisstyrelsen i denna fråga. Andra förslag såsom att
arbetsgivaren inhämtar registerutdrag genom Rikspolisstyrelsen eller
genom Statens skolverk har övervägts. Vid en samlad bedömning, där
skälen vägts för och emot olika möjliga tekniska lösningar för att inhämta
registerutdrag, har regeringen stannat för att den av utredaren föreslagna
metoden är den mest rimliga. En nackdel med att låta de arbetssökande
själva inhämta och uppvisa utdrag är dock risken för förfalskning av
utdragen. Det är därför viktigt att dessa ges en sådan utformning att den
risken minimeras. Regeringen har för avsikt att noga följa utvecklingen
av hur den föreslagna modellen kommer att fungera i verksamheterna.
Uppgifter ur misstankeregistret bör enligt regeringens mening inte
inhämtas. Ett system med registerkontroll måste utformas så att
integritetsintrånget blir så begränsat som möjligt. Eftersom slutlig
ställning inte tagits till om ett brott begåtts eller inte vid uppgift i
misstankeregister, bör en sådan uppgift inte omfattas av registerutdrag
som skall lämnas till en kommande arbetsgivare. Regeringen utgår från
Rikspolisstyrelsens bedömning att misstankar som lett till åtal kommer
att finnas i registret under förhållandevis kort tid. De brottsmisstankar
som här är av intresse avser brott av allvarlig art och av en svårighetsgrad
som ofta innebär att den misstänkte är häktad för brottet. Det handlar om
fa personer, och även om kontroll i misstankeregistret inte kommer till
stånd, bör risken för att någon kommer att erbjudas anställning efter ett
ingående och seriöst anställningsförfarande vara liten vid en tidpunkt då
personen i fråga är föremål för åtal.
Registerutdraget bör erhållas utan dröjsmål och utan kostnad för den
arbetssökande. Rikspolisstyrelsen bör ansvara för utformningen och den
praktiska hanteringen av registerutdragen.
Prop. 1999/2000:123
26
Prop. 1999/2000:123
Regeringens förslag: Enskilda skall ha rätt att fa ut ett utdrag om sig
själva som är begränsat enligt föreskrifter som meddelas av regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Regeringens bedömning: Registerutdragen bör innehålla uppgifter
om alla sexualbrott enligt 6 kap. BrB och andra brott som innefattar
allvarliga kränkningar av andra människor såsom mord, dråp, grov
misshandel, människorov, grovt rån och bampomografibrott.
Uppgifter som är mer än tio år gamla bör inte tas med i
registerunderlaget.
Utredarens förslag och bedömning: Överensstämmer i huvudsak
med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Remissinstanserna delar i huvudsak utredarens
förslag om vilka brottstyper som bör omfattas av registerutdragen. Flera
remissinstanser anser att ytterligare brottstyper som visar på en total brist
på medkänsla med barn och ungdom bör omfattas av
registerskyldigheten. Så anser t.ex. Justitieombudsmannen att även
narkotikabrott bör omfattas. Högskolan i Dalarna anser att rasistisk
motiverad misshandel och hets mot folkgrupp bör ingå i de aktuella
brottstyperna. Även Riksförbundet Hem och Skola anser att hets mot
folkgrupp skall framgå av registerutdragen. Göteborgs kommun anser att
registeruppgifterna bör omfatta även narkotikabrott och misshandelsbrott
riktat mot barn. Diskrimineringsombudsmannen ifrågasätter varför inte så
allvarliga brott som kvinnofridsbrott och rån skall ingå i underlaget för
lämplighetsprövning. Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms
kommun, Göteborgs kommun, Svenska Kommunförbundet och Barnens
Rätt i Samhället anser att misshandelsbrott bör framgå av
registerutdragen.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: En enskild har enligt
bestämmelserna i 9 § lagen (1998:620) om belastningsregister rätt att på
begäran skriftligen fa ta del av samtliga uppgifter ur registret om sig
själv. Ett sådant utdrag är inte begränsat till att avse vissa typer av brott
och det kan därför innehålla uppgifter om brott som saknar betydelse för
bedömningen av en persons lämplighet för arbete med barn och
ungdomar. Ett sådant utdrag är inte avsett att användas vid
lämplighetsprövning.
Regeringen föreslår ett tillägg i 9 § lagen (1998:620) om
belastningsregister med den innebörden att enskilda skall ha rätt att fa ett
utdrag om sig själva som är begränsat enligt föreskrifter som regeringen
eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar, om den enskilde
behöver ett utdrag enligt bestämmelser i lagen om registerkontroll av
personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg. Ett
registerutdrag som är avsett för användning enligt nämnda lag om
registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och
27
skolbarnsomsorg bör endast innehålla sådana uppgifter som kan vara av
betydelse vid en lämplighetsprövning med syfte att förebygga övergrepp
mot barn och ungdomar.
I detta sammanhang är det främst uppgifter om sexualbrott som är av
intresse. Detta gäller inte bara uppgifter om sexualbrott mot barn utan om
alla sådana brott. Varje sexualbrott innebär att förövaren visar brist på
hänsyn och likgiltighet for andra människor och deras integritet. När det
gäller skydd mot andra övergrepp än sexuella är det främst uppgifter om
våldsbrott som kan vara av betydelse.
Det bör ankomma på regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer att meddela föreskrifter om vilka brott som skall tas med på
ett registerutdrag med begränsat innehåll. Enligt regeringens bedömning
bör uppgifter om alla sexualbrott ingå i registerutdraget. Detta gäller
även uppgift om att någon dömts till ansvar för försök, förberedelse,
medverkan eller stämpling till sådant brott. Av uppenbara skäl bör även
uppgift om domar avseende barnpornografibrott tas med.
Härefter är frågan om vilka brott i övrigt som bör framgå av utdragen.
Personer som gjort sig skyldiga till mord, dråp, grov misshandel, grovt
rån och människorov kan sägas ha visat stor likgiltighet for andras liv,
hälsa och integritet. Uppgifter om att en person har begått dessa typer av
brott har betydelse for att skydda barn och ungdomar även for andra
övergrepp än sexuella. Om uppgifter om dessa brott tas med i
registerutdragen stärks enligt regeringens mening barns och ungdomars
skydd mot övergrepp. Uppgifter om dessa brott bör därför framgå av
registerutdragen. Andra brottstyper än de här nämnda bör däremot inte
omfattas av registerutdragen.
Uppgifter i belastningsregistret gallras när förutsättningar för
registrering inte längre föreligger, t.ex. om den registrerade frikänns efter
överklagande eller ett strafföreläggande undanröjs. Uppgifter gallras i
regel efter tio år. Uppgifter om fängelse gallras tio år efter frigivningen
och uppgifter om överlämnade till rättspsykiatrisk vård tio år efter
utskrivningen. Uppgifter om böter gallras fem år efter domen eller
beslutet. Om det före utgången av de angivna tiderna görs en ny
anteckning beträffande samma person skall ingen av anteckningarna
gallras så länge någon av dem skall finnas kvar. Detta gäller dock inte om
den nya anteckningen avser brott som endast medfört penningböter.
En konsekvens av reglerna om gallring är att den tid en viss typ av
uppgift finns med i belastningsregistret kan variera. Uppgiften finns med
längre än annars om en person döms upprepade gånger för brott.
Beträffande den som t.ex. döms för sexualbrott och efter avtjänat
fängelsestraff döms för något helt annat brott kommer
registeranteckningen om sexualbrottet att finnas kvar längre än tio år
efter frigivningen. Regeringen avser att meddela föreskrifter om att de
uppgifter som skall tas med i ett registerutdrag inte far vara äldre än ett
visst antal år.
Prop. 1999/2000:123
28
Prop. 1999/2000:123
Regeringens bedömning: I likhet med vad som gäller i fråga om
sekretess i ärenden om anställning inom andra områden bör inte
sekretess gälla för uppgifter i registerutdrag.
Utredarens förslag: Utredaren föreslår att sekretess skall gälla för
uppgifter i registerutdrag.
Remissinstanserna: Instämmer i utredarens förslag.
Skälen för regeringens bedömning: Lagrådet har anfört att förslaget i
lagrådsremissen om att sekretess skall råda för uppgifter i registerutdrag
bör övervägas ytterligare. Av 7 kap. 11 § framgår att sekretess normalt
inte gäller i ärenden om anställning. Det har varit en viktig princip att det
skall vara offentlighet i sådana ärenden (se prop. 1979/80:2 del A s. 200
f. samt prop. 1986/87:3 s. 8). I den mån utdrag ur belastningsregistret
förekommer i andra anställningsärenden torde sekretesskydd regel-
mässigt saknas för uppgifterna.
Vidare kan anmärkas att sekretessen inte kommer att gälla innehållet i
registerutdrag som är ”blanka”, dvs. saknar belastningsuppgifter. Sådana
utdrag skall lämnas ut, eftersom det torde stå klart att den enskilde eller
någon honom närstående inte lider men om uppgiften om avsaknad av
belastningsuppgift röjs. Det betyder att, om någon begär att få ta del av
ett registerutdrag och nekas detta, kan sökanden dra slutsatsen att det
finns någon belastningsuppgift av det slag som utdraget är avsett att
innehålla. Den i lagrådsremissen föreslagna sekretessregeln skulle därför
kunna få till följd att spekulationer uppkommer om vilket eller vilka brott
en viss person kan ha gjort sig skyldig till i stället för att verka som skydd
för känsliga uppgifter.
Med anledning av lagrådets synpunkter föreslår regeringen inte någon
reglering av sekretessen för uppgifter som förekommer i registerutdrag i
det allmännas verksamhet.
Regeringen föreslår inte heller någon regel om tystnadsplikt för upp-
gifter i registerutdrag som förekommer i enskild verksamhet.
Regeringens förslag:. Bestämmelserna om registerkontroll skall tas
in i en särskild lag om registerkontroll av personal inom
förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg. Vissa ändringar görs
i lagen (1998:620) om belastningsregister och i skollagen
(1985:1100).
29
Utredarens forslag: Utredaren föreslår att bestämmelser om Prop. 1999/2000:123
registerkontroll införs i skollagen (1985:1100) och att 1 kap. 2 § 2
skollagen skall ändras till formuleringen ”aktivt motverka sexuella
övergrepp och alla andra former av kränkande behandling såsom
mobbning och rasistiska beteenden”.
Remissinstanserna: Justitieombudsmannen och Brottsförebyggande
rådet är kritiska till utredarens förslag till lagteknisk lösning.
Justitieombudsmannen anser att bestämmelserna inte skall in i skollagen
utan samordnas i särskild lagstiftning. Göta hovrätt, Kammarrätten i
Göteborg, Datainspektionen och Arbetsdomstolen har inget att invända
mot den lagtekniska lösningen. Barnombudsmannen tillstyrker
genomförandet av förslaget men anser inte att det skall göras tillägg i 1
kap. 2 § skollagen med innebörd att sexuella övergrepp skall motverkas.
Barnombudsmannen hyser farhågor om att fler tillägg urholkar
portalparagrafen. Socialstyrelsen anser att sexuella övergrepp givits
alltför dominerande ställning i förslaget till ändring av den s.k.
portalparagrafen. Även Högskolan Dalarna förordar en annan lydelse.
Svenska Kommunförbundet anser att en eventuell precisering av
skollagen bör avvakta den kommande skollagsöversynen.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Utredarens förslag
att de materiella reglerna om registerkontroll skall tas in i skollagen
innebär enligt regeringens mening ett relativt svåröverblickbart
regelsystem. Regeringen anser därför att bestämmelserna om
registerkontroll skall tas in i en särskild lag om registerkontroll av
personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg.
I 1 kap. 2 § skollagen (1985:1100), den s.k. portalparagrafen, anges de
grundläggande villkoren för lika tillgång till likvärdig utbildning för barn
och ungdomar i landet. Utbildningens mål anges likaså. I paragrafen
anges att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med
grundläggande demokratiska värderingar. I paragrafens punkt 2 sägs att
den som verkar i skolan särskilt skall aktivt motverka alla former av
kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.
När det gäller 1 kap. 2 § 2 skollagen anser regeringen i likhet med t.ex.
Barnombudsmannen och Hem och Skola att det kan bli risk för
överdriven fokusering på sexuella övergrepp som kränkande behandling,
samt att portalparagrafen skulle riskeras att urholkas, om den av
utredaren föreslagna formuleringen skulle införas. Den alltigenom
övergripande och avgörande grunden för innehållet i paragrafen är att all
personal i skolan har ett särskilt ansvar att motverka kränkande
behandling. Kränkande behandling omfattar självfallet även trakasserier
och övergrepp av sexuell natur. Regeringen är för närvarande inte beredd
att föreslå ytterligare ändringar i skollagens s.k. portalparagraf.
Lagen om belastningsregistret ändras så att enskild har rätt att få
registerutdrag om sig själv enligt den förslagna lagen om registerkontroll
av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg.
Bestämmelser om återkallande av tillstånd eller godkännande samt om
tillsyn, som föranleds av den föreslagna lagen om registerkontroll, tas in i
skollagen.
De nya bestämmelserna bör träda i kraft den 1 januari 2001.
30
Prop. 1999/2000:123
Regeringens förslag: Förslaget om registerkontroll medför ökade
kostnader för Rikspolisstyrelsen. Detta föreslås finansieras genom att
2,25 miljoner kronor överförs från utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning till utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Utöver detta
föreslås att 500 000 kronor överförs engångsvis år 2001.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen bedömer att förslaget om
registerkontroll medför ett merarbete för Rikspolisstyrelsen och kommer
att innebära vissa ökade kostnader. Regeringen föreslår att 2,25 miljoner
kronor överförs från utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforsk-
ning till utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Därtill kommer en engångsanvis-
ning på 500 000 kronor för systemutveckling för år 2001.
31
Prop. 1999/2000:123
1§
Första stycket anger inom vilka offentligt bedrivna verksamheter den
som erbjuds en anställning skall lämna ett registerutdrag ur det
belastningsregister som förs enligt lagen (1998:620) om
belastningsregister. Genom att endast den som erbjuds en anställning
skall lämna registerutdrag markeras att inte alla sökande måste lämna
registerutdrag utan endast den som arbetsgivare under urvalsprocessen
kommit fram till är den lämpligaste. Erbjudandet lämnas under
förutsättning att den arbetssökande företer ett registerutdrag som
huvudmannen finner vara tillfredsställande. Utdraget far vara högst ett år
gammalt. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om innehållet i ett sådant utdrag med stöd av
bemyndigandet i 9 § lagen (1998:620) om belastningsregister.
Av andra stycket framgår att den som inte har lämnat ett sådant
registerutdrag som avses i första stycket inte far anställas. Arbetsgivaren
åläggs alltså en skyldighet att genomföra registerkontroll av den som
erbjuds anställning.
Tredje stycket innebär att verksamhet vid en riksintematskola med en
kommun som huvudman som anordnar utbildning som motsvarar
grundskolan omfattas av reglerna i denna lag.
2§
Första stycket visar att den som erbjuds en anställning inom vissa
angivna enskilt bedrivna verksamheter skall, på samma sätt som framgår
av 1 § första stycket, lämna ett registerutdrag.
Av andra stycket framgår att även för enskilt bedriven verksamhet
gäller att den som inte har lämnat ett registerutdrag inte får anställas.
Tredje stycket innebär att reglerna om registerkontroll som anges i
första och andra styckena även kommer att gälla anställningar hos
utbildningsanordnare som efter regeringens medgivande enligt 2 § lagen
(1993:802) om entreprenadförhållanden inom skolan med stöd av
entreprenadavtal bedriver undervisning för skolpliktiga barn samt
anställningar inom en riksintematskola med enskild huvudman som
anordnar utbildning som motsvarar grundskolan.
3§
1 paragrafen, som har utformats enligt Lagrådets förslag (se 4 § i
Lagrådets yttrande), anges som undantag från bestämmelserna i 1 och
2 §§ att den som erbjuds en förnyad anställning hos samma arbetsgivare
får anställas utan att han eller hon lämnar ett registerutdrag. Undantaget
32
gäller under förutsättning att erbjudandet sker inom ett år från det att den
förra anställningen upphörde. Förslaget har behandlats i avsnitt 7.1.
4§
Paragrafen innebär att ett registerutdrag skall återlämnas i original på
begäran av den som lämnat det. Förslaget har behandlats i avsnitt 7.1.
5§
Paragrafen har utformats efter Lagrådets förslag (se 7 § i Lagrådets
yttrande) och utgör en hänvisning till att bestämmelser om tillsyn och
återkallande av tillstånd och godkännande beträffande enskild
verksamhet finns i skollagen (1985:1100). Tillsynen av enskild
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg regleras i 2 a kap. 15 §
skollagen. Tillsynen av verksamhet som motsvarar förskoleklassen
regleras i 2 b kap. 8 § skollagen. Bestämmelser om tillsyn av fristående
skolor som anordnar utbildning for skolpliktiga elever finns i 9 kap. 11 §
skollagen. Bestämmelser om återkallande av tillstånd eller godkännande
beträffande nämnda verksamheter finns i 2 a kap. 16 §, 2 b kap. 9§
respektive 9 kap. 12 §.
Av 2 a kap. 19 §, 2 b kap. 12 § och 9 kap. 17 § skollagen (1985:1100)
följer att kommunens respektive Statens skolverks beslut om återkallande
av tillstånd eller godkännande far överklagas till allmän förvalt-
ningsdomstol.
9§
I paragrafen, som utformats efter Lagrådets förslag, regleras enskildas
rätt att fa tillgång till registeruppgifter om sig själva. Utdrag med
begränsat innehåll skall lämnas för vissa angivna ändamål. Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om
utdragens innehåll i dessa fall.
Ett tillägg har gjorts till andra stycket där det föreskrivs att begränsade
utdrag också skall lämnas när en enskild behöver utdrag for användning
enligt lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet,
skola och skolbarnsomsorg. Även i dessa fall ankommer det på
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att föreskriva
hur utdragen skall begränsas. Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer kan också meddela föreskrifter om att de uppgifter
som skall tas med i de aktuella registerutdragen inte far vara äldre är ett
visst antal år.
Prop. 1999/2000:123
33
2 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 123
Prop. 1999/2000:123
2 a kap.
16 §
Tredje stycket är nytt och innebär att ett tillstånd skall återkallas om
huvudmannen inte iakttar sina skyldigheter enligt lagen om
registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och
skolbarnsomsorg när det gäller anställning av personal och bristerna inte
avhjälps efter påpekande för huvudmannen.
2 b kap.
8§
I paragrafen anges bl.a. att en godkänd enskilt bedriven utbildning
motsvarande förskoleklassen står under tillsyn av den kommun där
utbildningen bedrivs eller, om det är fråga om utbildning som bedrivs av
en fristående skola, av Statens skolverk. Det nya jjärde stycket visar att
den aktuella tillsynen skall omfatta kontroll av att huvudmannen iakttar
sina skyldigheter enligt lagen om registerkontroll av personal inom
förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg.
9§
Det nya andra stycket motsvarar det som anges under 2 a kap. 16 §.
9 kap.
B §
Det nya andra stycket motsvarar det som föreslås i 2 b kap. 8 § fjärde
stycket.
12 §
Ändringen i första stycket motsvarar det som föreslås i 2 a kap. 16 §.
34
Utredningen har haft i uppdrag att överväga om arbetsgivare bör ges
ökade möjligheter eller skyldighet att kontrollera och pröva lämpligheten
hos arbetssökande eller redan anställda inom förskoleverksamhet, skola
eller skolbarnsomsorg. Syftet med lämplighetsprövningen skall vara att
stärka barns och ungdomars skydd mot främst sexuella övergrepp.
Utredningsuppdraget har till övervägande del kommit att handla om
frågor om registerkontroll, men även vikten av olika moment i
anställningsförfarandet har framhållits.
Med lämplighetsprövning avses hela den delen av rekryteringsarbetet
som syftar till att anställa lämplig personal. En registerkontroll är inte
detsamma som en lämplighetsprövning, men den kan utgöra en del av
prövningen. När ett anställningsforfarande avslutats är också
lämplighetsprövningen i egentlig mening avslutad. Frågan om
personalens lämplighet måste emellertid följas upp också därefter.
Det register som for närvarande finns och som kan användas för
registerkontroller är person- och belastningsregistret. Detta register skall
emellertid, enligt propositionen "Polisens register" (prop. 1997/98:97)
som under våren lämnats till riksdagen, ersättas av två nya register,
belastningsregistret och misstankeregistret. Förslagen i betänkandet tar
sikte på de nya registren.
Utredningens bedömning är att registerkontroller kan bidra till en
förbättrad lämplighetsprövning av arbetssökande inom förskole-
verksamhet, skola och skolbarnsomsorg. Om registeruppgifter inhämtas
om vissa typer av brott kan barns och ungdomars skydd mot övergrepp
stärkas. Det intresse som väger emot införandet av registerkontroller är
skyddet for den personliga integriteten. Utredningen anser att intresset att
skydda barn och ungdomar mot övergrepp är så starkt att den personliga
integriteten måste vika. I betänkandet föreslås att det skall införas regler
om registerkontroll av arbetssökande. Reglerna bör emellertid utformas
på sådant sätt att integritetsintrånget blir så litet som möjligt utan att
effektiviteten i kontrollen går förlorad.
Med utgångspunkt i barns och ungdomars behov av skydd finns det
inte anledning att göra någon skillnad mellan verksamheter som drivs i
offentlig regi och sådana som drivs av enskilda. I betänkandet föreslås att
registerkontroller av arbetssökande skall äga rum inom både offentligt
och enskilt bedrivna verksamheter. I princip alla personalkategorier inom
förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg kommer i kontakt med
barn eller ungdomar. Registerkontroll bör därför utföras beträffande
arbetssökande inom alla yrkeskategorier.
Registerkontroll skall emellertid endast utföras beträffande dem som
erbjuds anställning. Alla som söker ett arbete skall alltså inte
kontrolleras. Registerkontrollen skall utgöra det sista momentet i
anställningsförfarandet. Meningen är att en av eventuellt flera
arbetssökande skall erbjudas anställning med förbehåll for att
registerkontrollen inte ger anledning till en annan bedömning. Därefter
Prop. 1999/2000:123
Bilaga 1
35
skall den arbetssökande inhämta registerutdrag och lämna dem till
arbetsgivaren.
Likaväl som arbetssökande kontrolleras bör kontroll äga rum av
fysiska personer som söker tillstånd att själva bedriva en förskola, ett
fritidshem, verksamhet som motsvarar förskoleklassen eller en fristående
skola. Också företrädare för juridiska personer som söker tillstånd bör
kontrolleras. I betänkandet föreslås att de nämnda kategorierna av
personer skall omfattas av regler om registerkontroll.
En kommun kan träffa entreprenadavtal med enskilda fysiska eller
juridiska personer om utförande av kommunens uppgifter inom
förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen eller förskoleklassen.
Kommuner och landsting kan också träffa entreprenadavtal om utförande
av viss undervisning inom främst gymnasieskolan. På samma sätt som
vid tillståndsgivning för bedrivande av enskild verksamhet skall kontroll
äga rum innan ett entreprenadavtal ingås. I dessa fall föreslås vissa
undantag.
Även den som erbjuds anställning hos någon som enligt ett
entreprenadavtal bedriver någon aktuell verksamhet bör, med vissa
undantag, omfattas av regler om registerkontroll.
Personer som anställs för endast en kortare tid skall vara undantagna
från registerkontrollen. I betänkandet föreslås att den som anställs
sammantaget högst en månad under ett års tid inte skall kontrolleras.
I betänkandet föreslås inte några regler om registerkontroll av personer
som redan är anställda av huvudmannen för någon aktuell verksamhet.
Enligt utredningens mening skulle en kontroll av anställda innebära ett
större integritetsintrång än kontroll i de andra fallen.
I betänkandet föreslås att registerkontrollen genomförs på så sätt att
den som erbjuds anställning själv inhämtar ett registerutdrag som han
lämnar till arbetsgivaren. Därigenom far den som kontrolleras fullständig
insyn i uppgiftslämnandet. Han eller hon behöver aldrig känna någon
osäkerhet om vilka uppgifter arbetsgivaren far tillgång till. Metoden
underlättar också Rikspolisstyrelsens (RPS) arbete. När någon begär att
fa registeruppgifter om någon annan än sig själv måste RPS vanligtvis
kontrollera att den som begär uppgifterna också har rätt att fa dem.
Någon sådan kontroll behövs inte med den föreslagna metoden för
registerkontroll.
Beträffande övriga kategorier av personer som skall omfattas av
kontrollregler skall kontrollen gå till på samma sätt. De som söker
tillstånd eller motsvarande för en verksamhet skall lämna utdragen till
den myndighet som beslutar om tillstånd. När ett entreprenadavtal ingås
lämnas utdragen till kommunen eller landstinget.
Två andra metoder för registerkontroll behandlas i betänkandet. Den
ena innebär att arbetsgivaren ges rätt att hos RPS inhämta registerutdrag
beträffande arbetssökande. I de flesta andra fall där registerkontroll för
närvarande förekommer tillämpas denna metod. Ett andra sätt att
genomföra kontrollen är att låta arbetsgivaren vända sig till en central
myndighet, närmast Statens skolverk, som inhämtar registeruppgifterna
från RPS och vidarebefordrar dem till arbetsgivaren. På så sätt kan det
förhindras att ett stort antal små arbetsgivare far direkt tillgång till
integritetskänsliga registeruppgifter. Skolverket skulle också kunna ha till
Prop. 1999/2000:123
Bilaga 1
36
uppgift att vidarebefordra endast sådana uppgifter som bedömdes som
relevanta för lämplighetsprövningen eller att utfärda ett lämplighetsintyg.
Utredningens slutsats är att den föreslagna metoden tar avgjort störst
hänsyn till skyddet för den personliga integriteten. Den framstår också
som den praktiskt mest lätthanterliga.
Enligt utredningens förslag skall fullständiga utdrag varken inhämtas
från belastnings- eller misstankeregistren. Utdragen skall i stället endast
innehålla uppgifter om sådana brottstyper som är relevanta för en
lämplighetsprövning i syfte att förebygga övergrepp. Enligt utredningens
mening bör uppgifter lämnas om sexualbrott och andra brott som innebär
allvarliga kränkningar av andra människor. Förutom sexualbrott bör det
alltså övervägas att låta utdragen omfatta mord, dråp, grov misshandel,
människorov, grovt rån och bampomografibrott.
Uppgifter om misstankar skall lämnas endast i fall åtal väckts med
anledning av misstankarna.
När det gäller verksamhet som bedrivs i offentlig regi föreslår
utredningen inte några särskilda sanktioner för upprätthållande av
arbetsgivarnas skyldighet att kontrollera registerutdrag. Det far anses
vara ett tjänsteåliggande för den som ansvarar för rekryteringen att
fullgöra kontrollskyldigheten. Beträffande verksamhet som bedrivs av
enskilda skall den statliga respektive kommunala tillsynen innefatta en
granskning av att skyldigheten uppfylls. Allvarliga brister i detta
avseende föreslås kunna medföra att tillståndet eller motsvarande för
verksamheten återkallas. En kommun eller ett landsting som lagt ut
verksamhet på entreprenad bör i entreprenadavtalet tillförsäkra sig
möjlighet att kontrollera att registerkontroller utförs.
I betänkandet föreslås inte att det skall vara förbjudet att anställa den
som begått något sådant brott som omfattas av registerkontrollen.
Arbetsgivaren skall i stället själv fa göra en bedömning av eventuella
uppgifter om brottslighet.
I betänkandet föreslås att det i offentligt bedriven verksamhet skall
gälla sekretess för uppgifter i de registerutdrag som lämnas. I enskilt
bedriven verksamhet skall tystnadsplikt gälla.
Registerkontroll är bara en del av den lämplighetsprövning som alltid
bör äga rum innan någon anställs. Andra moment i
anställningsförfarandet är minst lika viktiga för att, så långt det är
möjligt, försäkra sig om att personen är pålitlig och lämplig.
Det är av stor vikt att anställningsförfarandet är noggrant och
omsorgsfullt. I princip bör inte någon anställas utan att först ha
intervjuats vid ett personligt sammanträffande. Arbetssökande bör alltid
uppmanas att lämna en meritförteckning och att ange referenser.
Arbetsgivarens samtal med referenspersonerna bör vara utförliga. Enligt
utredningens mening skulle det vara av stort värde med riktlinjer för
anställningsförfarandet. Sådana skulle kunna utarbetas av
arbetsgivarorganisationerna i samarbete med de fackliga
organisationerna.
Arbetsledningen har ett ansvar för att förebygga övergrepp. I rimlig
utsträckning skall man när man organiserar arbetet beakta att det kan
förekomma att anställda begår övergrepp mot barn eller ungdomar. Om
arbetet präglas av öppenhet och insyn minskar troligen risken för
Prop. 1999/2000:123
Bilaga 1
37
övergrepp. Det är också viktigt att det finns tydliga rutiner för hur
personalen skall agera vid misstankar om att någon anställd begått
övergrepp mot barn eller ungdomar. På så sätt ökar möjligheterna att på
ett tidigt stadium upptäcka övergrepp. Därmed kan fortsatta övergrepp
förhindras. Även obefogade misstankar kan snabbt redas ut.
Ett medvetet arbete med att stärka barns och ungdomars självkänsla
kan också vara ett led i förebyggandet av övergrepp.
Utredningen anser också att det bör vidare övervägas att införa
lämplighetsprövningar i samband med högskoleutbildningar som leder
till yrken inom de aktuella verksamheterna.
Anställningsförfarandet skall givetvis syfta till att anställa den person
som på alla sätt är bäst lämpad för det aktuella arbetet. Också åtgärder
inom ramen för det dagliga arbetet måste ha ett vidare syfte än att
förebygga övergrepp. Förebyggandet av övergrepp bör vara en del av ett
ständigt fortgående arbete med att förbättra verksamheten.
Prop. 1999/2000:123
Bilaga 1
38
Prop. 1999/2000:123
Bilaga 2
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap. Allmänna föreskrifter
2§
Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografiskt hemvist
samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning
i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall
inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet.
Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i
samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till
ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen
skall hänsyn tas till elever med särskilda behov.
Verksamheten i skolan skall
utformas i överensstämmelse med
grundläggande demokratiska vär-
deringar. Var och en som verkar
inom skolan skall främja aktning
för varje människas egenvärde och
respekt för vår gemensamma
miljö. Särskilt skall den som
verkar inom skolan
1. främja jämställdhet mellan
könen samt
2. aktivt motverka alla former
av kränkande behandling såsom
mobbning och rasistiska beteen-
den.
Verksamheten i skolan skall
utformas i överensstämmelse med
grundläggande demokratiska vär-
deringar. Var och en som verkar
inom skolan skall främja aktning
för varje människas egenvärde och
respekt för vår gemensamma
miljö. Särskilt skall den som
verkar inom skolan
1. främja jämställdhet mellan
könen samt
2. aktivt motverka sexuella
övergrepp och alla andra former
av kränkande behandling såsom
mobbning och rasistiska beteen-
den.
Registerkontroll av arbetssökande
rn.fl. inom det offentliga
skolväsendet för barn och
ungdom
18 §
En huvudman inom det
offentliga skolväsendet för barn
och ungdom skall se till att den
som erbjuds en anställning inom
skolan lämnar ett utdrag ur
belastningsregistret och ett utdrag
39
ur misstankeregistret till huvud-
mannen. Utdragen skall vara sär-
skilt utformade för detta ändamål
enligt 9§ lagen (1998:000) om
belastningsregister och 8 a § lagen
(1998:000) om misstankeregister
samt föreskrifter som meddelats
med stöd av dessa bestämmelser.
Den som inte lämnar register-
utdrag enligt första stycket får inte
anställas.
Första och andra stycket gäller
inte beträffande den som under ett
års tid sammantaget anställs för
kortare tid än 30 dagar.
19 §
Innan en kommun eller ett
landsting med en fysisk person
träffar ett sådant avtal som avses i
1 och 2 §§ lagen (1993:802) om
entreprenadförhållanden inom
skolan, skall kommunen eller
landstinget se till att den fysiska
personen lämnar sådana register-
utdrag som avses i 18 § till
kommunen eller landstinget. Innan
ett sådant avtal träffas med en
enskild juridisk person skall
kommunen se till att samtliga som
ensamma eller gemensamt med
andra har rätt att företräda den
juridiska personen lämnar sådana
registerutdrag till kommunen.
Första stycket gäller endast när
avtal träffas med en enskild fysisk
eller juridisk person vars verk-
samhet huvudsakligen är inriktad
på undervisning.
20 §
En enskild fysisk eller juridisk
person som har träffat ett sådant
avtal som avses i 1 och 2 §§ lagen
(1993:802) om entreprenadför-
hållanden inom skolan skall se till
att den som under en löpande
avtalsperiod erbjuds en
anställning som innefattar
pedagogiska uppgifter lämnar
Prop. 1999/2000:123
Bilaga 2
40
sådana registerutdrag som avses i Prop. 1999/2000:123
18 §. Registerutdragen skall Bilaga 2
lämnas till den enskilda fysiska
eller juridiska personen.
Första stycket gäller endast en
enskild fysisk eller juridisk person
vars verksamhet huvudsakligen är
inriktad på undervisning.
Vad som sägs i 18 § andra och
tredje stycket gäller också för de
enskilda fysiska och juridiska
personer som avses i första
stycket.
21 §
Den som tagit emot registerut-
drag enligt 18, 19 eller 20 § skall
förstöra utdragen senast sedan ett
år förflutit från det att utdragen
tagits emot.
2 a kap. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
14 §
Tillstånd att bedriva sådan verksamhet som avses i 13 § far beviljas
endast om verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet.
Innan en fysisk person beviljas
tillstånd skall han eller hon lämna
sådana registerutdrag som avses i
1 kap. 18 § till kommunen. Innan
en juridisk person beviljas tillstånd
skall samtliga som ensamma eller
gemensamt med andra har rätt att
företräda den juridiska personen
lämna sådana registerutdrag till
kommunen.
Tillstånd far förenas med villkor av betydelse för kvalitet och säkerhet
i verksamheten.
Om verksamheten helt eller till väsentlig del ändras eller flyttas, skall
nytt tillstånd sökas.
74 a J
En kommun som bedriver
förskoleverksamhet eller skol-
barnsomsorg skall se till att den
som erbjuds en anställning inom
verksamheten lämnar sådana
registerutdrag som avses i 1 kap.
18 § till kommunen. Detsamma
gäller en enskild fysisk eller
juridisk person som driver en
41
förskola eller ett fritidshem. Prop. 1999/2000:123
Utdragen skall dock lämnas till Bilaga 2
den enskilda fysiska eller juridiska
personen.
Den som inte lämnar register-
utdrag enligt första stycket får inte
anställas.
Första och andra stycket gäller
inte beträffande den som under ett
års tid sammantaget anställs för
kortare tid än 30 dagar och inte
heller inom verksamhet som be-
drivs enligt 4 §.
14b§
Innan en kommun träffar ett
sådant avtal som avses i 5 § andra
stycket med en fysisk person, skall
kommunen se till att den fysiska
personen lämnar sådana register-
utdrag som avses i 1 kap. 18 § till
kommunen. Innan ett sådant avtal
träffas med en enskild juridisk
person skall kommunen se till att
samtliga som ensamma eller ge-
mensamt med andra har rätt att
företräda den juridiska personen
lämnar sådana registerutdrag till
kommunen.
14 c §
En enskild fysisk eller juridisk
person som har träffat ett sådant
avtal som avses i 5 § andra stycket
skall se till att den som under en
löpande avtalsperiod erbjuds en
anställning inom förskoleverksam-
heten eller skolbarnsomsorgen
lämnar sådana registerutdrag som
avses i 1 kap. 18 §. Registerut-
dragen skall lämnas till den
enskilda fysiska eller juridiska
personen.
Vad som sägs i 14 a § andra och
tredje stycket gäller också för de
enskilda fysiska och juridiska per-
soner som avses i första stycket.
42
16 §
Om det föreligger något missförhållande i sådan verksamhet som avses
i 13 §, skall kommunen förelägga den som ansvarar för verksamheten att
avhjälpa missförhållandet.
Prop. 1999/2000:123
Bilaga 2
Om missförhållandet är
allvarligt och kommunens
föreläggande inte följs, far
kommunen återkalla tillståndet.
Om missförhållandet är
allvarligt och kommunens
föreläggande inte följs, får
kommunen återkalla tillståndet.
Tillståndet får också återkallas om
den som bedriver verksamheten
inte tillsett att registerutdrag
lämnats enligt 14 a § och
underlåtelsen är allvarlig.
18 §
Den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven enskild
förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg far inte obehörigen röja vad
han eller hon därvid har fått veta om enskildas personliga förhållanden.
Vad som sägs i första stycket
gäller också for uppgifter i ett
registerutdrag som lämnats enligt
14a§.
18 a §
Den fysiska person som tagit
emot registerutdrag enligt 14 c §
får inte obehörigen röja uppgifter i
utdragen. Detsamma gäller den
som är eller har varit verksam hos
en enskild fysisk eller juridisk
person som tagit emot register-
utdrag.
18b§
Den som tagit emot register-
utdrag enligt 14, 14 a, 14 b eller
14 c § skall forstöra utdragen
senast sedan ett år förflutit från
det att utdragen tagits emot.
2 b kap. Förskoleklassen
7§
Tillstånd att bedriva sådan verksamhet som avses i 6 § får beviljas
endast om verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet.
Innan en fysisk person beviljas
tillstånd skall han eller hon lämna
sådana registerutdrag som avses i
1 kap. 18 § till kommunen. Innan
en juridisk person beviljas tillstånd
skall samtliga som ensamma eller
43
gemensamt med andra har rätt att
företräda den juridiska personen
lämna sådana registerutdrag till
kommunen.
Tillståndet far förenas med villkor av betydelse för kvalitet och
säkerhet i verksamheten.
Om verksamheten helt eller till väsentlig del ändras eller flyttas, skall
nytt tillstånd sökas.
En enskild fysisk eller juridisk
person som driver verksamhet som
motsvarar förskoleklassen skall se
till att den som erbjuds en anställ-
ning inom verksamheten lämnar
sådana registerutdrag som avses i
1 kap. 18 §. Utdragen skall lämnas
till den som bedriver verksamhe-
ten.
Den som inte lämnar register-
utdrag enligt första stycket får inte
anställas.
Första och andra stycket gäller
inte den som under ett års tid
sammantaget anställs för kortare
tid än 30 dagar och inte heller
inom verksamhet som bedrivs en-
ligt 4 §.
7b§
Innan en kommun träffar ett
sådant avtal som avses i 2 § tredje
stycket med en fysisk person, skall
kommunen se till att den fysiska
personen lämnar sådana register-
utdrag som avses i 1 kap. 18 § till
kommunen. Innan ett sådant avtal
träffas med en enskild juridisk
person skall kommunen se till att
samtliga som ensamma eller ge-
mensamt med andra har rätt att
företräda den juridiska personen
lämnar sådana registerutdrag till
kommunen.
7c§
En enskild fysisk eller juridisk
person som har träffat ett sådant
avtal som avses i 2 § tredje stycket
skall se till att den som under en
Prop. 1999/2000:123
Bilaga 2
44
löpande avtalsperiod erbjuds en Prop. 1999/2000:123
anställning inom förskoleklassen Bilaga 2
lämnar sådana registerutdrag som
avses i 1 kap. 18 §. Registerutdra-
gen skall lämnas till den enskilda
fysiska eller juridiska personen.
Vad som sägs i 7 a § andra och
tredje stycket gäller också för de
enskilda fysiska och juridiska per-
soner som avses i första stycket.
9§
Om det föreligger något missförhållande i sådan verksamhet som avses
i 6 §, skall kommunen förelägga den som ansvarar för verksamheten att
avhjälpa missförhållandet.
Om missförhållandet är Om missförhållandet är
allvarligt och kommunens
föreläggande inte följs, får
kommunen återkalla tillståndet.
allvarligt och kommunens
föreläggande inte följs, får
kommunen återkalla tillståndet.
Tillståndet får också återkallas om
den som bedriver verksamheten
inte tillsett att registerutdrag
lämnats enligt 7 a § och
underlåtelsen är allvarlig.
H §
Den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven
verksamhet som motsvarar förskoleklassen far inte obehörigen röja vad
han eller hon därvid har fått veta om enskildas personliga förhållanden.
Vad som sägs i första stycket
gäller också för uppgifter i ett
registerutdrag som lämnats enligt
7a§.
lla§
Den fysiska person som tagit
emot registerutdrag enligt 7 c får
inte obehörigen röja uppgifter i
utdragen. Detsamma gäller den
som är eller har varit verksam hos
en enskild fysisk eller juridisk
person som tagit emot register-
utdrag.
llb§
Den som tagit emot register-
utdrag enligt 7, 7 a, 7 b eller 7 c §
skall förstöra utdragen senast
sedan ett år förflutit från det att
utdragen tagits emot.
45
9 kap. Fristående skolor
2§
En fristående skola, vars utbildning ger kunskaper och färdigheter som
till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som
grundskolan, särskolan respektive specialskolan skall förmedla, skall
godkännas, om
1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den
värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,
2. skolan står öppen för alla barn som enligt denna lag har rätt till
utbildning inom motsvarande skolform i det offentliga skolväsendet, med
undantag för sådana barn vilkas mottagande skulle medföra att betydande
organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan,
3. skolan har minst 20 elever, om det inte finns särskilda skäl för ett
lägre elevantal,
4. skolan, om den motsvarar särskolan eller specialskolan, bereder
eleverna de omsorger som behövs, och
5. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i
fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och
ledningen av sådana skolor.
En fristående skola som drivs av
en fysisk person får inte
godkännas innan den som driver
skolan lämnat sådana
registerutdrag som avses i 1 kap.
18 § till Statens skolverk. En
fristående skola som drivs av en
juridisk person får inte godkännas
innan samtliga som ensamma eller
gemensamt med andra har rätt att
företräda den juridiska personen
lämnat sådana regjsterutdrag till
Skolverket.
En fristående skola som avses i denna paragraf far inom ramen för vad
som sägs i första stycket 1 ha en konfessionell inriktning.
Ett godkännande kan avse vissa årskurser.
8§
Om en fristående skola lämnar utbildning som ger kunskaper och
färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och
färdigheter som gymnasieskolan skall förmedla på nationella eller
specialutformade program, skall Statens skolverk förklara skolan
berättigad till bidrag som avses i 8 a § i fråga om utbildningen.
Förklaring får dock lämnas endast om
1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den
värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,
2. skolan står öppen för alla ungdomar som har rätt till motsvarande
utbildning i gymnasieskolan enligt denna lag, med undantag för sådana
ungdomar vilkas mottagande skulle medföra att betydande
organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan, och
Prop. 1999/2000:123
Bilaga 2
46
3. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i Prop. 1999/2000:123
fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och Bilaga 2
ledningen av sådana skolor.
En förklaring enligt första stycket skall inte lämnas i fråga om
utbildning som skulle innebära påtagliga negativa följder för
skolväsendet i den kommun där skolan är belägen eller i närliggande
kommuner.
En förklaring enligt första
stycket får inte lämnas beträffande
en skola som drivs av en fysisk
person innan den som driver
skolan lämnat sådana register-
utdrag som avses i 1 kap. 18 § till
Statens skolverk. En förklaring får
inte lämnas beträffande en skola
som drivs av en juridisk person
innan samtliga som ensamma eller
gemensamt med andra har rätt att
företräda den juridiska personen
lämnat sådana registerutdrag till
Skolverket.
En fristående skola som avses i denna paragraf far inom ramen för vad
som sägs i första stycket 1 ha en konfessionell inriktning.
8b§
Om en fristående skola lämnar utbildning som ger kunskaper och
färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och
färdigheter som gymnasiesärskolan skall förmedla, skall Statens skolverk
förklara skolan berättigad till bidrag som avses i 8 c § i fråga om
utbildningen. Förklaring far dock lämnas endast om
1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den
värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,
2. skolan står öppen för alla ungdomar som har rätt till utbildning i
gymnasiesärskolan, med undantag för sådana ungdomar vilkas
mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller
ekonomiska svårigheter uppstår för skolan, och
3. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i
fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och
ledningen av sådana skolor.
En förklaring enligt första stycket skall inte lämnas i fråga om
utbildning som skulle innebära påtagliga negativa följder för
skolväsendet i den kommun där skolan är belägen eller i närliggande
kommuner.
En förklaring enligt första
stycket får inte lämnas beträffande
en skola som drivs av en fysisk
person innan den som driver
skolan lämnat sådana register-
utdrag som avses i 1 kap. 18 § till
Statens skolverk. En förklaring får
inte lämnas beträffande en skola
som drivs av en juridisk person
innan samtliga som ensamma eller
gemensamt med andra har rätt att
företräda den juridiska personen
lämnat sådana registerutdrag till
Skolverket.
En fristående skola som avses i denna paragraf far inom ramen för vad
som sägs i första stycket 1 ha en konfessionell inriktning.
Prop. 1999/2000:123
Bilaga 2
Registerkontroll av arbetssökande
rn.fl. inom fristående skolor
10a§
Huvudmannen för en fristående
skola som avses i detta kapitel
skall se till att den som erbjuds en
anställning inom skolan lämnar
sådana registerutdrag som avses i
1 kap. 18 § till honom.
Den som inte lämnar registerut-
drag enligt första stycket får inte
anställas inom skolan.
Första och andra stycket gäller
inte beträffande den som under ett
års tid sammantaget anställs för
kortare tid än 30 dagar.
11 §
Fristående skolor som avses i 1 och 5 §§ skall i fråga om sin utbildning
för skolpliktiga elever stå under tillsyn av Statens skolverk och vara skyl-
diga att delta i den uppföljning och utvärdering av skolväsendet som
genomförs av Skolverket.
Skolverkets tillsyn skall också
omfatta kontroll av att register-
utdrag lämnats enligt 10 a §.
I fråga om fristående skolor som far bidrag enligt 6 eller 6 a § skall den
kommun där skolan är belägen ha rätt till insyn i verksamheten. Sådana
skolor är skyldiga att i den utsträckning som kommunen bestämmer delta
i den uppföljning och utvärdering som kommunen gör av sitt eget skol-
väsende.
Fristående skolor som avses i 1 § är vidare skyldiga att delta i riksom-
fattande prov i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer. Skolorna är också skyldiga att in-
formera eleverna och deras vårdnadshavare om elevens resultat vid
sådana prov.
Om en fristående skola som av-
12 §
Om en fristående skola som av-
48
ses i 1 och 5 §§ inte längre uppfyl-
ler kraven för godkännande och
bristerna inte avhjälps efter påpe-
kande för huvudmannen, skall
godkännandet återkallas. Detsam-
ma gäller om en fristående skola
trots påpekande inte iakttar sin
skyldighet enligt 11 § att delta i
den uppföljning och utvärdering
som genomförs av Statens
skolverk samt riksomfattande
prov. Detsamma gäller också om
skolan åsidosätter sin skyldighet
att lämna information om proven.
ses i 1 och 5 §§ inte längre uppfyl-
ler kraven för godkännande och
bristerna inte avhjälps efter påpe-
kande för huvudmannen, skall
godkännandet återkallas. Detsam-
ma gäller om en fristående skola
trots påpekande inte iakttar sin
skyldighet enligt 11 § att delta i
den uppföljning och utvärdering
som genomförs av Statens
skolverk samt riksomfattande
prov. Detsamma gäller också om
skolan åsidosätter sin skyldighet
att lämna information om proven.
Godkännandet får också återkallas
om huvudmannen inte tillsett att
Prop. 1999/2000:123
Bilaga 2
registerutdrag lämnats enligt
10 a § och underlåtelsen är
allvarlig.
Om verksamheten vid en fristående skola som har rätt till bidrag enligt
6 eller 6 a § förändras i sådan utsträckning att det innebär påtagliga nega-
tiva följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen, skall
rätten till bidrag återkallas. Rätten till bidrag skall också återkallas, om
1. skolan tar ut avgifter i strid med 7 §, eller
2. skolan, om den har rätt till bidrag enligt 6 §, inte erbjuder kostnads-
fria skolmåltider.
Återkallande beslutas av den myndighet som beslutar om godkännande
eller om rätt till bidrag.
13 §
Fristående skolor som far bidrag för viss utbildning enligt 8 eller 8 b §
skall, i fråga om den utbildningen, stå under tillsyn av Statens skolverk
och vara skyldiga att delta i den uppföljning och utvärdering av skol-
väsendet som genomförs av Skolverket.
Skolverkets tillsyn skall också
omfatta kontroll av att registerut-
drag lämnats enligt 10 a §.
I fråga om fristående skolor som får bidrag enligt 8 eller 8 b § skall, i
fråga om den utbildningen, den kommun där skolan är belägen ha rätt till
insyn i skolans verksamhet. Sådana skolor är skyldiga att i den utsträck-
ning som kommunen bestämmer delta i den uppföljning och utvärdering
som kommunen gör av sitt eget skolväsende.
Fristående skolor som avses i 8 § är vidare skyldiga att delta i riksom-
fattande prov i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer.
14
Om en fristående skola som har
rätt till bidrag enligt 8 eller 8 b §
inte längre uppfyller kraven för att
Om en fristående skola som har
rätt till bidrag enligt 8 eller 8 b §
inte längre uppfyller kraven för att
49
3 Riksdagen 1999/2000. 1 samt. Nr 123
få bidrag och bristerna inte av-
hjälps efter påpekande för huvud-
mannen, skall förklaringen om rätt
till bidrag återkallas. Detsamma
gäller om en fristående skola trots
påpekande inte iakttar sin skyldig-
het enligt 13 § att delta i den upp-
följning och utvärdering som ge-
nomförs av Statens skolverk.
fa bidrag och bristerna inte av-
hjälps efter påpekande för huvud-
mannen, skall förklaringen om rätt
till bidrag återkallas. Detsamma
gäller om en fristående skola trots
påpekande inte iakttar sin skyldig-
het enligt 13 § att delta i den upp-
följning och utvärdering som ge-
nomförs av Statens skolverk. För-
klaringen om rätt till bidrag får
också återkallas om huvudmannen
Prop. 1999/2000:123
Bilaga 2
inte tillsett att registerutdrag läm-
nats enligt 10 a § och underlåtel-
sen är allvarlig.
Om verksamheten vid en fristående skola som har rätt till bidrag enligt
8 eller 8 b § förändras i sådan utsträckning att det innebär påtagliga
negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen
eller i närliggande kommuner, skall Statens skolverk återkalla rätten till
bidrag.
Ingen som är eller har varit
verksam i en fristående skola som
avses i detta kapitel far obehörigen
röja
1. vad han eller hon i den elev-
vårdande verksamheten har fatt
veta om någons personliga förhål-
landen,
2. uppgifter i ett ärende om
tillrättaförande av en elev eller om
skiljande av en elev från vidare
studier.
16a§
Ingen som är eller har varit
verksam i en fristående skola som
avses i detta kapitel får obehörigen
röja
1. vad han eller hon i den elev-
vårdande verksamheten har fått
veta om någons personliga förhål-
landen,
2. uppgifter i ett ärende om
tillrättaförande av en elev eller om
skiljande av en elev från vidare
studier eller
3. uppgifter i ett registerutdrag
som lämnats enligt 10 a §.
16b§
Den som tagit emot registerut-
drag enligt 2, 8, 8 b eller 10 a §
skall förstöra utdragen senast
sedan ett år förflutit från det att
utdragen tagits emot.
10 kap. Särskilda utbildningsformer
7^
Huvudmannen för en riksinter-
natskola skall se till att den som
erbjuds en anställning inom skolan
lämnar sådana registerutdrag som
avses i 1 kap. 18 § till honom.
50
Den som inte lämnar registerut-
drag enligt första stycket får inte
anställas inom skolan.
Första och andra stycket gäller
inte beträffande den som under ett
års tid sammantaget anställs för
kortare tid än 30 dagar.
le§
Ingen som är eller har varit
verksam i en fristående skola som
har getts ställning av riksinternat-
skola får obehörigen röja
uppgifter i ett registerutdrag som
lämnats enligt 1 d §.
lf§
Den som tagit emot registerut-
drag enligt 1 d § skall förstöra ut-
dragen senast sedan ett år förflutit
från det att utdragen tagits emot.
Prop. 1999/2000:123
Bilaga 2
51
Prop. 1999/2000:123
Bilaga 2
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Ändamål
2§
Belastningsregistret skall föras för att ge information om sådana
belastningsuppgifter som behövs i verksamhet hos
1. polis- och tullmyndigheter för att förebygga, upptäcka och utreda
brott,
2. åklagarmyndigheter för beslut om förundersökning och åtal samt
för utfärdande av strafföreläggande,
3. allmänna domstolar för straffmätning och val av påföljd och
4. polismyndigheter och andra myndigheter vid sådan lämplig-
hetsprövning, tillståndsprövning eller annan prövning som anges i
författning.
Registret far användas också för
att till enskild lämna uppgift som
är av särskild betydelse i dennes
verksamhet.
Registret far användas också för
att till enskild lämna uppgifter som
är av särskild betydelse i dennes
verksamhet eller som denne
behöver enligt bestämmelser i
skollagen (1985:1100).
Rätt att fa uppgifter fran registret
Enskilda
9§
En enskild har rätt att på begäran skriftligen få ta del av samtliga
uppgifter ur registret om sig själv. Sådana uppgifter skall på begäran
lämnas ut utan avgift en gång per kalenderår.
En enskild som behöver ett
registerutdrag om sig själv för att
kunna ta tillvara sin rätt i ett
främmande land eller fa tillstånd
att resa in, bosätta sig eller arbeta
där, har rätt att fa ett utdrag vars
innehåll är begränsat enligt före-
skrifter som regeringen eller den
myndighet regeringen bestämmer
meddelar.
En enskild som behöver ett
registerutdrag om sig själv för att
kunna ta tillvara sin rätt i ett
främmande land eller fa tillstånd
att resa in, bosätta sig eller arbeta
där, har rätt att få ett utdrag vars
innehåll är begränsat enligt före-
skrifter som regeringen eller den
myndighet regeringen bestämmer
meddelar. Detsamma gäller när en
enskild behöver ett registerutdrag
om sig själv enligt bestämmelser i
skollagen (1985:1100).
Ett registerutdrag som är avsett
för användning enligt skollagen
(1985:1100) får endast innehålla
sådana uppgifter om brott som kan
vara av betydelse vid en lämplig-
52
hetsprövning med syfte att före-
bygga övergrepp mot barn och
ungdomar.
En begäran om uppgifter ur registret skall vara skriftlig och
undertecknad av den sökande själv.
Prop. 1999/2000:123
Bilaga 2
53
Prop. 1999/2000:123
Bilaga 2
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Andamal
2§
Misstankeregistret skall foras för att underlätta tillgången till sådana
uppgifter om skälig misstanke om brott som behövs i verksamhet hos
1. polis- och tullmyndigheter för att samordna förundersökningar mot
en person och för att förebygga, upptäcka och utreda brott,
2. åklagarmyndigheter för beslut om förundersökning och åtal och
3. polismyndigheter och andra myndigheter vid sådan lämplighets-
prövning, tillståndsprövning eller
författning.
Registret far användas också för
att till enskild lämna uppgift som
är av särskild betydelse i dennes
verksamhet.
annan prövning som anges i
Registret får användas också för
att till enskild lämna uppgifter som
är av särskild betydelse i dennes
verksamhet eller som denne
behöver enligt bestämmelser i
skollagen (1985:1100).
Rätt att få uppgifter ur registret
Enskilda
8a§
En enskild som behöver ett
registerutdrag om sig själv enligt
bestämmelser i skollagen
(1985:1100), har rätt att få ett
utdrag vars innehåll är begränsat
enligt föreskrifter som regeringen
eller den myndighet regeringen
bestämmer meddelar.
Ett registerutdrag som är avsett
för användning enligt skollagen
(1985:1100) får endast innehålla
uppgifter om misstankar om brott
som kan vara av betydelse for en
lämplighetsprövning med syfte att
förebygga övergrepp mot barn och
ungdomar. Sådana uppgifter får
tas med endast om åtal väckts i
anledning av misstankarna.
54
Prop. 1999/2000:123
Bilaga 2
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 7 kap. M Sekretess gäller i förskole- gymnasieskolan, särskolan, spe- Sekretess gäller hos en kommun I fråga om uPPSlft i allmän |
55
Prop. 1999/2000:123
Bilaga 2
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
5§
Den som är eller har varit verksam inom enskild verksamhet som
bedrivs med stöd av 1 eller 2 § får inte obehörigen röja vad han i den
elevvårdande verksamheten har fått veta om någons personliga
förhållanden. Han får inte heller obehörigen röja uppgift i ärende om
tillrättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från vidare
studier.
Vad som sägs i första stycket
gäller också för uppgifter i ett
registerutdrag som lämnats enligt
1 kap. 20 § skollagen (1985:1100).
56
Förteckning över remissinstanserna samt en
sammanställning av remissyttrandena över
betänkandet (SOU 1998:69) Lämplighetsprövning av
personal inom förskoleverksamhet, skola och
skolbarnsomsorg
Remissinstanser
Remissyttranden har inkommit från Justitieombudsmannen (JO), Göta
hovrätt, Kammarrätten i Göteborg, Rikspolisstyrelsen (RPS),
Kriminalvårdsstyrelsen, Brottsförebyggande rådet (BRÅ),
Datainspektionen, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse (SiS),
Handikappombudsmannen, Barnombudsmannen (BO), Statskontoret,
Riksrevisionsverket (RRV), Arbetsgivarverket, Skiljenämnden för
arbetsmiljöfrågor, Statens skolverk, Statens institut för handikappfrågor i
skolan (SIH), Högskoleverket (HSV), Stockholms universitet,
Lärarhögskolan i Stockholm, Högskolan i Dalarna, Umeå universitet,
Arbetarskyddsstyrelsen, Yrkesinspektionen, Arbetsdomstolen,
Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Diskrimineringsombudsmannen
(DO), Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län,
Landstinget i Skaraborgs län, Landstinget i Västmanlands län, Alvesta
kommun, Bollnäs kommun, Borlänge kommun, Borås kommun, Gävle
kommun, Gällivare kommun, Göteborgs stad, Hallstahammars kommun,
Helsingborgs stad, Höörs kommun, Karlstads kommun, Katrineholms
kommun, Laholms kommun, Linköpings kommun, Malmö stad, Nacka
kommun, Nybro kommun, Nordanstigs kommun, S alems kommun,
Sollefteå kommun, Sollentuna kommun, Stockholms stad, Piteå kommun,
Åre kommun, Älvsbyns kommun, Östhammars kommun, Svenska
Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Friskolomas riksförbund,
Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Landsorganisationen (LO),
Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Svenska
Arbetsgivareföreningen (SAF), Handikappförbundens samarbetsorgan,
Elevorganisationen i Sverige, Riksförbundet Hem och Skola, Pysslingen
Förskolor AB, Svenska Montessoriförbundet, Waldorfskolefederationen,
Riksförbundet BRIS, Rädda Barnens riksförbund. Dessutom har
yttranden inkommit från Lärarnas riksförbund (LR), Riksförbundet för
sexuellt likaberättigande (RFSL), Riksförbundet för döva, hörselskadade
och språkstörda barn (DHB), Högskolans avskilj andenämnd, Ecpat
Sverige - barnets rätt mot kommersiell sexuell exploatering.
Allmänna synpunkter
En övervägande del av remissinstanserna är positiva till utredningens
grundansats och till betänkandet som helhet. Flera remissinstanser har
dock valt att inte närmare kommentera de olika förslagen, alternativt valt
att kommentera endast de delar av betänkandet som de har helt eller
Prop. 1999/2000:123
Bilaga 3
57
delvis annan uppfattning om. En vanlig åsikt är att det har varit svårt att
ta ställning till vissa förslag, då de föreslagna åtgärderna har en
begränsad räckvidd för att förebygga sexuella och andra övergrepp mot
barn och ungdomar samt att effektiviteten av bestämmelserna måste
vägas mot det integritetsintrång som kan bli följden av att bestämmelser
av detta slag införs.
Samtliga kommuner tillstyrker i huvudsak förslaget om
registerkontroll. Flera anser dock att även korttidsanställda bör
kontrolleras alternativt att frågan bör utredas ytterligare. Några
remissinstanser anser att frågan om lämplighetsprövning vid antagning
till utbildning måste utredas ytterligare. Kammarrätten i Göteborg anser
att även andra åtgärder som är mindre ingripande än registerkontroll bör
övervägas. BRIS anser att utredningens uppdrag och förslag är för snäva.
Umeå universitet anser att registerkontroll bör ske på fler områden än
enbart inom förskola, skola och skolbarnsomsorg och att fler
personalkategorier bör omfattas. Umeå universitet anser att utredningens
begränsning till sexuella övergrepp är olycklig och det finns behov av
forskning kring hur barn- och ungdomar upplever trakasserier och
bemötande i skolan.
Registerkontroll —för alla typer av arbeten i förskola, grund- och
gymnasieskola, både ojfentlig och enskild verksamhet, som ett komplement
till anställningsförfarandet
Remissinstanserna är överlag positiva till en registerkontroll, som ett
komplement till anställningsförfarandet, för alla typer av arbeten i
förskola, grund- och gymnasieskola. JO anser att det är naturligt att ställa
sig positiv till åtgärder som syftar till att stärka barns och ungdomars
skydd mot övergrepp. Däremot menar JO att det framstår som tveksamt
om en registerkontroll i praktiken skulle bli så verkningsfull att en sådan
kontroll bör ingå som ett obligatoriskt moment vid prövningen. JO anser
det saknas analys av om de fall som förekommit hade kunnat undvikas
genom registerkontroll och menar därför att frågan om
lämplighetskontroll av personal bör ses över i ett större perspektiv och
omfatta alla verksamheter som rör särskilt utsatta grupper. Göta hovrätt
har ingen erinran mot förslaget då den modell utredningen valt framstår
som den lämpligaste för den enskilde presumtive arbetstagaren och
således den som bäst tillgodoser skyddet för den personliga integriteten.
Enligt Kammarrätten i Göteborg far det föreslagna systemet med
registerkontroll av arbetssökande anses ligga inom ramen för vad som
kan accepteras som inskränkning i skyddet för den personliga
integriteten. Kammarrätten anser att även andra åtgärder som är mindre
ingripande än registerkontroll bör övervägas.
RPS ställer sig tveksam till utredningens förslag att införa kontroll i
polisregistren av arbetssökande inom dessa områden och ifrågasätter om
den förväntade effekten kommer att uppnås. Enligt RPS finns det en risk
att kontroll i registren tillmäts för stor betydelse vid lämplighetsprövning.
RPS anser vidare att en utgångspunkt vid bedömningen av om
myndigheter och enskilda skall fa utökad tillgång till uppgifter i
polisregister eller om kretsen av uppgiftsberättigade skall vidgas bör vara
Prop. 1999/2000:123
Bilaga 3
58
att uppgifter i registren inte bör lämnas ut annat än i sådana fall där Prop. 1999/2000:123
registerinformationen är absolut nödvändig for prövningen. Bilaga 3
Kriminalvårdsstyrelsen menar att ett registerutdrag kring brottslighet som
ligger tio år och mer tillbaka i tiden är ett extra straff for den enskilde och
därför är ett kraftfullt ingrepp. Det anses dock svårt att se kopplingen till
åtgärdens målsättning och den bredd av brott som anges som viktiga.
BRÅ:s bedömning är att utredningen överskattat värdet av register över
misstänkta eller lagförda personer och avstyrker därför förslaget. I stället
bör andra effektivare åtgärder kunna vidtas for att förhindra övergrepp
mot barn och ungdomar. Datainspektionen har inget att erinra mot att det
införs bestämmelser om registerkontroll. Enligt Socialstyrelsen är
skyddet for barnen så viktigt att det finns anledning att stödja
utredningens förslag. Däremot menar även Socialstyrelsen att effekten av
förslaget är begränsad.
Arbetsgivarverket, Skolverket och TCO instämmer i betänkandets
förslag att registerkontroller skall införas. TCO vill dock betona att detta
förslag måste införas på ett sådant sätt att den arbetssökandes personliga
integritet skyddas i möjligaste mån. Svenska Kommunförbundet anser det
positivt att kommunen ges en möjlighet att begära in registerutdrag vid
anställning av personal i de berörda verksamheterna men anser inte att
det skall vara obligatoriskt i alla anställningsärenden. De anser vidare att
alla som anställs i verksamheter som har kontakt med barn och ungdom
bör omfattas på samma sätt som föreslås for kommunal verksamhet. LO
anser att utredningen överbetonat värdet av registerkontroll i samband
med lämplighetsprövning vid nyanställning for anställda som rör sig i
skolmiljö, att registerkontroll har givits en alltför dominerande plats i
utredningen och att andra metoder för lämplighetsprövning fatt en
undanskymd plats och behöver utvecklas innan LO kan ta ställning till
dem. Flertalet av landets kommuner stödjer utredningens förslag. Svenska
Kommunförbundet har inget att invända mot förslagen gällande
verksamhet i offentlig regi och enskild verksamhet. TCO tillstyrker
utredningens förslag om registerkontroll i samband med att en person
erbjuds anställning inom förskola, skola eller skolbarnsomsorg i offentlig
eller enskild regi, så gör även t.ex. Göteborgs stad och Malmö stad.
SACO anser att sanktionerna för enskilt bedriven verksamhet och
verksamhet med offentlig huvudman bör vara lika eftersom det ät
olyckligt att enskilt bedriven verksamhet skulle drabbas av hårdare
sanktioner. BO anser i likhet med utredningen att det inte finns någon
anledning att skilja på verksamhet bedriven av det allmänna eller av
enskilda, då barnens skyddsbehov är lika stora oavsett vem som är
huvudman for verksamheten. SIH tillstyrker förslaget att såväl allmänna
som enskilda verksamheter bör omfattas av registerkontroll.
Invandrare bör omfattas av samma regler om kontroll
Hälften av remissinstanserna som valt att yttra sig över förslaget, att
invandrare bör omfattas av samma regler om kontroll, är positiva. RPS
finner att utredningens förslag medför att bedömningsunderlaget for
personer som nyligen flyttat till Sverige blir sämre och dessutom är det
svårare att ta in och bedöma värdet av referenser från personer som
59
tidigare bott utomlands. Utredningens förslag anses då kunna leda till
diskriminering eftersom det kan fa till följd att denna kategori av
personer far väsentligt svårare att konkurrera med sina medsökande.
Kommunförbundet ifrågasätter begränsningarna som gäller personer inom
EU som nyligen flyttat till Sverige och anser att man bör verka för att fa
samma regler om registerutdrag inom hela EU. Nacka kommun anser att
personer som nyligen flyttat till Sverige, och som inte är politiska
flyktingar, skall omfattas av samma regler om kontroll som andra. BO
anser att det inte bör uppställas krav på registerutdrag på personer som
nyligen flyttat till Sverige. DO anser att om krav på registerkontroll
införs finns en risk att de personer som nyligen flyttat till Sverige sorteras
bort "för säkerhets skull" om de inte kan visa upp ett registerutdrag som
täcker en tid som arbetsgivaren finner tillräckligt lång. DO anser att det
är viktigt att etnisk diskriminering kan undvikas.
Lämplighetsprövning vid antagning till utbildning
Flera remissinstanser är positiva till en lämplighetsprövning vid
antagning till utbildning. Några remissinstanser anser dock att
institutioner som utbildar de som skall arbeta med barn och ungdom inom
aktuella verksamheter måste ges ett särskilt ansvar i detta sammanhang.
Andra remissinstanser anser att frågan bör utredas innan det går att ta
ställning till förslaget. BRÅ tillstyrker förslaget om allmän
lämplighetsprövning vid antagning till aktuella utbildningar och
förespråkar upprättande av handlingsplaner för snabb handläggning om
misstanke om övergrepp skulle bli aktuell. LR anser att
Lärarutbildningskommittén bör få i uppdrag att komma med förslag
rörande lämplighetsprövning vid antagning till lärarutbildning. LO menar
att med en aktiv studievägledning till rätt yrkesval, uppföljning under
utbildningen och med attraktiva alternativa utvägar kan gallring ske på
ett tidigt stadium under utbildningen utan att det upplevs som
integritetsintrång. BO anser att de som antas till utbildningar som leder
till yrken inom aktuella verksamheter bör omfattas av registerkontrollen.
Z/SF och Stockholm stad anser att frågan om lämplighetsprövning vid
antagning till utbildning måste utredas innan ställningstagande.
Redan anställda
Frågan om kontroll av redan anställda bör övervägas ytterligare anser
Kammarrätten i Göteborg, HSV och BO och ytterligare analys av möjliga
åtgärder bör göras innan de kan tillstyrka utredningens förslag. BRÅ
anser att det inte överensstämmer med likställighetsprincipen att endast
kontrollera nyanställda. Förslaget om att kontrollera redan anställda
avfärdas för lätt anser Socialstyrelsen. TCO menar att med den föreslagna
metoden kommer man inte åt redan anställda och dem som debuterar i
brottslighet under sin anställning. TCO menar att dess problem behöver
åtgärdas vid sidan om registerkontroll. BRIS anser att redan anställda
skall omfattas av registerkontroll, då det ur ett bamperspektiv inte spelar
någon roll om en förövare redan innehar en tjänst eller ej.
Prop. 1999/2000:123
Bilaga 3
60
Korttidsanställda
Flertalet remissinstanser anser att även korttidsanställda bör bli föremål
för registerkontroll. Sveriges Psykologförbund anser att personer som
anställs för en kortare tid, högst en månad under ett år, är minst lika
viktiga att inbegripa i kontrollen som de som söker mera långvarig
anställning om barnens säkerhet skall sättas i första rummet.
Socialstyrelsen anser att det saknas argument för utredningens förslag att
personer med kortare anställningstid undantas från regeln om
registerkontroll. Högskolan i Dalarna, Umeå universitet, JämO,
Arbetsgivarverket och SACO anser att fortsatt utredning krävs kring
frågan om korttidsvikarier skall kunna undantagas från kravet på
registerutdrag. Arbetsgivarverket anser att det bör prövas om en
utvidgning av möjligheten till registerkontroll också avseende kortare
anställningar bör göras och att det eventuellt skall vara frivilligt för
arbetsgivaren att kräva registerutdrag. Flera kommuner anser att
korttidsanställda bör kontrolleras alternativt att frågan bör utredas
ytterligare. Svenska Kommunförbundet ifrågasätter begränsningen att
bl.a. korttidsvikarier och lärarkandidater undantagits från
registerutdragskravet. Umeå universitet menar att det är ologiskt att
enbart införa registerkontroll vid nyanställning och göra undantag för
korta vikariat.
Arbetssökande inhämtar själv registerutdragen, som endast bör innehålla
nödvändiga uppgifter
Flertalet remissinstanser är positiva till utredningens förslag att
arbetssökande själv skall inhämta registerutdrag och att det minskar ett
eventuellt integritetsintrång. Skolverket, Arbetsgivarverket och Umeå
universitet tillstyrker förslaget om att arbetssökande själv skall inhämta
registerutdrag och överlämna till den presumtive arbetsgivaren.
Riksförbundet Hem och Skola anser att förslaget minimerar problemet
med integritetsintrång. JO anser att det inte är kränkande att
arbetssökanden själv inhämtar registerutdrag. SiS är kritisk till att
arbetssökande själv skall inhämta registerutdrag på grund av risk för
förfalskningar. RPS anser att flera skäl talar emot en sådan ordning och
förordar i stället den metod för kontroll som redovisas i betänkandet, dvs.
att en central myndighet inhämtar registeruppgifterna och vidarebefordrar
relevant information till en arbetsgivare.
Domstolarna - ej skyldiga att expediera domar till arbetsgivaren
Flertalet remissinstanser har valt att inte kommentera utredningens
förslag att domstolarna ej skall vara skyldiga att expediera domar till
arbetsgivaren. Kammarrätten i Göteborg anser att förslaget att expediera
domar till arbetsgivaren avfärdas alltför lätt. BO tillstyrker förslaget att ej
ge domstolarna en skyldighet att expediera domar till arbetsgivaren. HSV
anser att domstolarna skall vara skyldiga att expediera domar beträffande
anställda i förskola, skola och skolbarnsomsorg till arbetsgivaren. RPS
anser att om en kontroll skall bli effektiv krävs det att den genomförs
Prop. 1999/2000:123
Bilaga 3
61
fortlöpande och att den omständigheten att rutinen fungerar mindre bra
inom andra områden inte bör vara skäl till att avstå från den.
Registerkontroll av den som enligt entreprenadavtal bedriver verksamhet
samt av fysiska och juridiska personer
Flertalet remissinstanser är positiva till registerkontroll av den som enligt
entreprenad bedriver verksamhet samt registerkontroll av fysiska och
juridiska personer. BRÅ menar att den föreslagna regleringen kan få
egendomliga konsekvenser om inte entreprenadverksamhet omfattas av
registerkontrollen. Svenska Kommunförbundet har inget att invända mot
förslaget angående kontroll av införande av registerkontroll i
entreprenadavtal. Kommunförbundet anser att alla som anställs i
verksamheter som har kontakt med barn och ungdom bör omfattas på
samma sätt som föreslås för kommunal verksamhet. Stockholms stad
instämmer i förslaget men vill undanta korttidsanställda och redan
anställda inom sådan verksamhet. LR tillstyrker förslaget gällande
entreprenadavtal.
Kommunens skyldighet
Svenska Kommunförbundet avvisar förslaget att det skall vara
obligatoriskt för kommunen att vid varje anställningstillfälle kräva
registerutdrag och menar att varje kommun själv är kompetent att
bedöma i vilka situationer som registerutdrag bör begäras. TCO anser att
tillsyn av kommuner som inte fullgör registerkontrollskyldigheten är
viktig, då det finns en risk att kommunen tillämpar skyldigheten selektivt.
Ändring av sekretesslagen och tystnadsplikt vid enskilt bedriven verksamhet
Kommunförbundet har inget att invända mot att sekretess skall gälla för
uppgifter i registerutdrag i offentligt bedriven verksamhet och att
tystnadsplikt skall gälla i enskild verksamhet. LR tillstyrker förslaget att
sekretess skall gälla för uppgifter i registerutdrag för den offentliga
verksamheten och att tystnadsplikt skall gälla i enskild verksamhet. LO
menar att p.g.a. omfattningen av registerkontrollen kan man inte tala om
sekretess, eftersom möjligheten att kontrollera att erhållna
registeruppgifter inte hanteras på ett olämpligt sätt är obefintlig. Rädda
Barnen anser att bestämmelser om skyldighet att göra polisanmälan eller
eventuellt ändringar i sekretesslagen eller socialtjänstlagen bör utredas
ytterligare.
Ändring i skollagen
Svenska Kommunförbundet anser att förslag om ändring av skollagen bör
invänta den kommande skollagsöversynen, då andra åtgärder än en
förstärkning av lagstiftningen i 1 kap. 2 § skollagen ger bättre effekter.
Det kan t.ex. röra sig om åtgärder som att frågor rörande övergrepp på
barn ingår som ett naturligt inslag i grundutbildningarna i de aktuella
Prop. 1999/2000:123
Bilaga 3
62
verksamheterna. TCO ser utredningens förslag till tillägg i skollagen som
ett steg i rätt riktning i arbetet mot sexuella trakasserier. JO godtar i
princip utredningens förslag, men är kritisk till den lagtekniska lösningen
att föra in bestämmelserna om registerutdrag i skollagen och menar att
bestämmelser som rör krav på registerutdrag ur belastnings- och
misstankeregistren i stället bör samordnas i en särskild lagstiftning och
omfatta samtliga de personalkategorier som i något avseende berörs
härav. Socialstyrelsen anser att sexuella övergrepp givits en alltför
dominerande ställning i förslaget till ändring i 1 kap. 2 § tredje stycket i
skollagen. Umeå universitet föreslår följande omformulering av 1 kap.
2 § skollagen: "Aktivt motverka sexuella övergrepp och alla andra former
av kränkande behandling såsom användande av våld, mobbning,
rasistiska och sexistiska beteenden". BO anser att det ännu tydligare i
lagtexten, 1 kap. 18 § skollagen, bör framgå en skyldighet för
arbetsgivaren att kontrollera den arbetssökande. BRÅ menar att den
föreslagna regleringen innebär att ett yrkesförbud införs för personer som
är misstänkta respektive fällts till ansvar för vissa brott och att det hade
varit tydligare om en generell lämplighetsregel kopplad till en
vandelsprövning hade föreslagits.
Lämna uppgift om brottsmisstankar som lett till åtal
JO anser att bestämmelser som rör krav på registerutdrag ur belastnings-
och misstankeregistren i stället bör samordnas i en särskild lagstiftning.
BRÅ:s bedömning är att utredningen överskattat värdet av register över
misstänkta eller lagförda personer som en källa för att finna presumtiva
förövare och anser att det är tveksamt att basera en bedömning av en
persons lämplighet för en befattning på grundval av misstanke om brott.
BRÅ tillstyrker däremot upprättande av handlingsplaner för snabb
handläggning om misstanke om övergrepp skulle bli aktuell.
Socialstyrelsen avstyrker förslaget att förekomst i misstankeregistret skall
omfattas i lämplighetsprövningen. BO tillstyrker att arbetssökande skall
lämna registerutdrag om uppgifter om brottsmisstankar som lett till att
åtal väckts. Umeå universitet anser att arbetsgivaren bör vara skyldig att
polisanmäla misstanke om brott. DO avstyrker förslaget att uppgifter ur
misstankeregistret skall inhämtas. Från rättssäkerhetspunkt ställer sig
TCO frågande till förslaget om att även de som är åtalade men inte
dömda ska återfinnas i registren, eftersom det strider mot principen att
man är oskyldig tills dess att man är dömd. LR tillstyrker förslaget att
från misstankeregistret inhämta uppgifter om åtal väckts med anledning
av misstanke om sådana brottstyper som är relevanta för en
lämplighetsprövning.
Prop. 1999/2000:123
Bilaga 3
63
Prop. 1999/2000:123
Bilaga 4
Härigenom föreskrivs följande.
Verksamheter som anordnas av det allmänna
1 § Den som erbjuds en anställning inom förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg som anordnas av det allmänna eller inom
förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan
och sameskolan skall lämna ett utdrag ur det register som förs enligt
lagen (1998:620) om belastningsregister till den som erbjudit
anställningen. Utdraget skall vara högst ett år gammalt och utformat
enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 9 § lagen om
belastningsregister.
Den som inte har lämnat registerutdrag enligt första stycket far inte
anställas.
Första och andra styckena gäller även anställningar vid en
riksintematskola med en kommun som huvudman som enligt 10 kap.
skollagen (1985:1100) anordnar utbildning som motsvarar grundskolan.
Enskild verksamhet som bedrivs efter tillstånd, godkännande eller
på entreprenad
2 § Den som erbjuds en anställning av en enskild fysisk eller juridisk
person som bedriver sådan verksamhet som avses i 2 a kap. 13 §, 2 b kap.
6 § samt 9 kap. 2 och 5 §§ skollagen (1985:1100) eller träffar ett avtal om
sådan verksamhet som avses i 2 a kap. 5 § andra stycket och 2 b kap. 2 §
tredje stycket samma lag skall lämna ett sådant registerutdrag som avses i
1 § första stycket till den som erbjudit anställningen. Den som inte har
lämnat registerutdrag får inte anställas.
Första stycket gäller även för den som efter regeringens medgivande
enligt lagen (1993:802) om entreprenadförhållanden inom skolan far
bedriva undervisning för skolpliktiga barn.
3 § Bestämmelserna i 2 § gäller även inom verksamhet som bedrivs av
en enskild huvudman för en riksintematskola som enligt 10 kap.
skollagen (1985:1100) anordnar utbildning som motsvarar grundskolan.
64
Gemensamma bestämmelser
4 § Trots bestämmelserna i 1-3 §§ far den som erbjuds en förnyad
anställning hos samma arbetsgivare inom verksamhet som avses i denna
lag anställas utan att lämna ett registerutdrag enligt 1 § första stycket.
5 § Den som har tagit emot ett registerutdrag enligt denna lag skall
förstöra utdraget så snart det tjänat sitt ändamål och senast sex månader
efter mottagandet. Om den som lämnat registerutdrag begär det skall
utdraget återlämnas till honom eller henne så snart det är möjligt.
Tystnadsplikt
6 § Den som är eller har varit verksam inom enskilt bedriven
verksamhet som omfattas av denna lag far inte obehörigen röja uppgifter
1 ett sådant registerutdrag som avses i 1 § första stycket.
Återkallande
7 § Ett tillstånd eller ett godkännande som givits enligt 2 a kap. 13 §,
2 b kap. 6 § eller 9 kap. 2 och 5 §§ skollagen (1985:1100) skall återkallas
om huvudmannen inte iakttar sina skyldigheter enligt denna lag när det
gäller anställning av personal och bristerna inte avhjälps efter påpekande
för huvudmannen.
Återkallande beslutas av den myndighet som beslutar om tillstånd eller
godkännande.
Beslut om återkallande av tillstånd eller godkännande beträffande
sådan verksamhet som avses i 2 a kap. 13 § och 2 b kap. 6 § skollagen
och domstols motsvarande beslut gäller omedelbart.
Överklagande
8 § Kommunens respektive Statens skolverks beslut om återkallande
enligt 7 § far överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Prop. 1999/2000:123
Bilaga 4
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
65
Härigenom föreskrivs att 2 och 9 §§ lagen (1998:620) om
belastningsregister skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1999/2000:123
Bilaga 4
Belastningsregistret skall föras för att ge information om sådana
belastningsuppgifter som behövs i verksamhet hos
1. polis-, skatte- och tullmyndigheter för att förebygga, upptäcka och
utreda brott,
åklagarmyndigheter för beslut om förundersökning och åtal samt
allmänna domstolar för straffmätning och val av påföljd och
polismyndigheter och andra myndigheter vid sådan lämplighets-
annan prövning som anges i
2.
för utfärdande av strafföreläggande,
3.
4.
prövning, tillståndsprövning eller
författning.
Registret far användas också för
att till enskild lämna uppgifter som
är av särskild betydelse i dennes
verksamhet.
Registret får användas också för
att till enskild lämna uppgifter som
är av särskild betydelse i dennes
verksamhet eller som denne
behöver enligt bestämmelserna i
lagen (2000:000) om register-
kontroll av personal inom
förskoleverksamhet, skola och
skolbarnsomsorg.
9§
En enskild har rätt att på begäran skriftligen få ta del av samtliga
uppgifter ur registret om sig själv. Sådana uppgifter skall på begäran
lämnas ut utan avgift en gång per kalenderår.
En enskild som behöver ett En enskild som behöver ett
registerutdrag om sig själv för att
kunna ta till vara sin rätt i ett
registerutdrag om sig själv för att
kunna ta till vara sin rätt i ett
främmande land eller fa tillstånd
främmande land eller fa tillstånd
att resa in, bosätta sig eller arbeta
där, har rätt att fa ett utdrag vars
innehåll är begränsat enligt
föreskrifter som regeringen eller
den myndighet regeringen bestäm-
mer meddelar.
att resa in, bosätta sig eller arbeta
där, har rätt att fa ett utdrag vars
innehåll är begränsat enligt
föreskrifter som regeringen eller
den myndighet regeringen bestäm-
mer meddelar. Detsamma gäller
när en enskild behöver ett register-
utdrag om sig själv enligt bestäm-
Senaste lydelse 1999:91.
66
melser i lagen (2000:000) om re-
gisterkontroll av personal inom
förskoleverksamhet, skola och
skolbarnsomsorg.
Ett registerutdrag som är avsett
för användning enligt lagen
(2000:000) om registerkontroll av
personal inom förskoleverksamhet,
skola och skolbarnsomsorg får
endast innehålla sådana uppgifter
om brott som kan vara av
betydelse vid en lämplighetspröv-
ning med syfte att förebygga över-
grepp mot barn.
En begäran om uppgifter ur registret skall vara skriftlig och
undertecknad av den sökande själv.
Prop. 1999/2000:123
Bilaga 4
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
67
Härigenom föreskrivs att 2 a kap. 5 §, 2 b kap. 2 och 8 §§ och 9 kap.
11 § skollagen (1985:1100)’ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1999/2000:123
Bilaga 4
2 a kap.
5§
Kommunens uppgifter inom förskoleverksamheten och skolbarns-
omsorgen fullgörs av den eller de nämnder som kommunfullmäktige
bestämmer.
Kommunen far sluta avtal med någon annan om att utföra kommunens
uppgifter inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Genom ett
sådant avtal far en kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun.
Uppgifter som innefattar myndighetsutövning far inte med stöd av denna
bestämmelse lämnas till ett bolag, en förening, en samfallighet, en
stiftelse eller en enskild individ.
Ett sådant avtal som avses i
andra stycket får träffas endast om
den som skall utföra kommunens
uppgifter forbinder sig att följa
bestämmelserna om register-
kontroll i lagen (2000:000) om
registerkontroll av personal inom
förskoleverksamhet, skola och
skolbarnsomsorg.
2 b kap.
2§
För barn som är bosatta i Sverige skall den kommun där barnet stadig-
varande vistas anvisa plats i förskoleklassen från och med det år då
barnet fyller sex år till dess att barnet skall börja fullgöra sin skolplikt.
Förskoleklassen skall omfatta minst 525 timmar om året.
Barn far tas emot i förskoleklassen före höstterminen det år då barnet
fyller sex år.
Kommunen får sluta avtal med någon annan om att utföra kommunens
uppgifter beträffande förskoleklassen. Genom ett sådant avtal får en
kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun. Uppgifter som
innefattar myndighetsutövning får dock inte med stöd av denna bestäm-
melse överlämnas till ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse
eller en enskild individ.
Ett sådant avtal som avses i
tredje stycket får träffas endast om
den som skall utföra kommunens
Lagen omtryckt 1997:1212.
68
uppgifter förbinder sig att följa
bestämmelserna om register-
kontroll i lagen (2000:000) om
registerkontroll av personal inom
förskoleverksamhet, skola och
skolbarnsomsorg.
8§2
Utbildning som avses i 6 § står under tillsyn av den kommun där
utbildningen bedrivs om inte annat följer av andra stycket. Kommunen
har rätt att inspektera utbildningen och far hämta in de upplysningar och
ta del av de handlingar som behövs för tillsynen.
Utbildning som bedrivs av fristående skolor står under tillsyn av
Statens skolverk. Skolorna är skyldiga att delta i den uppföljning och
utvärdering av skolväsendet som genomförs av Skolverket.
Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i
skolans verksamhet, om skolan far bidrag enligt 10 a §. Skolan är också
skyldig att i den utsträckning som kommunen bestämmer delta i den
uppföljning och utvärdering som kommunen gör av sitt eget skolväsende.
Den kommunala tillsynen och
den tillsyn som utövas av Statens
skolverk skall också omfatta
kontroll av att huvudmannen iakt-
tar sina skyldigheter enligt lagen
(2000:000) om registerkontroll av
personal inom förskoleverksamhet,
skola och skolbarnsomsorg.
Prop. 1999/2000:123
Bilaga 4
9 kap.
11 §
Fristående skolor som avses i 1 och 5 §§ skall i fråga om sin utbildning
för skolpliktiga elever stå under tillsyn av Statens skolverk och vara
skyldiga att delta i den uppföljning och utvärdering av skolväsendet som
genomförs av Skolverket.
Statens skolverks tillsyn skall
också omfatta kontroll av att
huvudmannen iakttar sina skyldig-
heter enligt lagen (2000:000) om
registerkontroll av personal inom
förskoleverksamhet, skola och
barnomsorg.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
2 Senast lydelse 1999:321.
69
Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)'
dels att 16 kap. 1 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 7 kap. 42 §, av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 kap.
42 §
Sekretess gäller i förskoleverk-
samheten, skolbarnsomsorgen, för-
skoleklassen, grundskolan, den
obligatoriska särskolan, special-
skolan, sameskolan och i en
kommunal riksintematskola, för
uppgift om enskilds personliga
förhållanden i ett registerutdrag
som lämnats enligt lagen
(2000:000) om registerkontroll av
personal inom förskoleverksamhet,
skola och skolbarnsomsorg, om
det inte står klart att uppgiften kan
röjas utan att den enskilde eller
någon honom eller henne när-
stående lider men.
I fråga om uppgift i allmän
handling gäller sekretessen i högst
sjuttio år.
Prop. 1999/2000:123
Bilaga 4
Lagen omtryckt 1992:1474.
70
Nuvarande lydelse
16 kap.
1 §2
Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §
yttrandeffihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa
fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8
samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket
samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av
uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt
7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap.
1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i
övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av
Prop. 1999/2000:123
Bilaga 4
3. denna lag enligt
7 kap. 41 §
8 kap. 3 §, 4 § andra stycket
första meningen, 5 § första
stycket 2 eller 6 § första stycket 2
12. förordnande med stöd av 7 § lagen (1999:988) om förhör m.m.
hos kommissionen for granskning av de svenska säkerhetstjänsternas
forfattningsskyddande verksamhet
Föreslagen lydelse
Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §
yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa
fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8
samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket
samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av
uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt
7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap.
1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i
övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av
3. denna lag enligt
7 kap. 41 §
7 kap. 42 §
8 kap. 3 §, 4 § andra stycket
första meningen, 5 § första
stycket 2 eller 6 § första stycket 2
2 Lydelse enligt prop. 1999/2000:64.
71
12. förordnande med stöd av 7 § lagen (1999:988) om förhör m.m.
hos kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas
författningsskyddande verksamhet
13. 6 § lagen (2000:000) om registerkontroll av personal inom
förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg
Prop. 1999/2000:123
Bilaga 4
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
72
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2000-05-18
Närvarande: f.d. justitierådet Lars Å. Beckman, regeringsrådet Susanne
Billum, justitierådet Göran Regner.
Enligt en lagrådsremiss den 27 april 2000 (Utbildningsdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola
och skolbarnsomsorg,
2. lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister,
3. lag om ändring i skollagen (1985:1100), och
4. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessor
Magnus Åhammar.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet.
Förslaget till lag om registerkontroll av personal inom
förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg
Syftet med den nya lagen, att öka skyddet för barn mot att personer som
dömts för vissa brott anställs i den verksamhet som lagen omfattar, är
utan tvekan angeläget. Den valda lösningen att tillgodose detta syfte
genom en lag om registerkontroll är emellertid inte helt oproblematisk.
Registerkontrollen blir omfattande på grund av att antalet nyanställningar
inom verksamheterna är betydande varje år, samtidigt som bara ett
förhållandevis litet antal arbetssökande kan förväntas vara belastade på
sådant sätt att det anges i deras registerutdrag. Värdet av
registerkontrollen torde närmast vara att avhålla personer som är dömda
för viss brottslighet att söka anställning.
Lagrådet kan inte underlåta att anmärka att den nya lagstiftningen
innebär att vissa arbetsgivare kan ställa krav på att arbetssökande
uppvisar "straffrihetsintyg", något som man hittills har varit tveksam till
(jfr prop. 1987/88:122 s. 17 f. och prop. 1997/98:97 s. 84 ff.). Att hävda
att motsvarande registerkontroll av andra arbetsgivare skall kräva lagstöd
synes vara att gå för långt (se avsnitt 7.2 i remissen).
Lagrådet vill också peka på vissa problem som gäller offentlighet och
sekretess för registerutdragen och som inte har analyserats tillräckligt i
remissen (se vad som sägs nedan angående 5 och 6 §§ i den nya lagen
samt ändringarna i sekretesslagen).
1 §
I paragrafen finns bestämmelser om att den som erbjuds anställning inom
förskoleverksamhet m.m. som anordnas av det allmänna skall lämna
utdrag ur belastningsregistret. Den som inte lämnat sådant registerutdrag
får inte anställas.
Den föreslagna regleringen aktualiserar frågan om möjligheterna att
angripa ett beslut om anställning i strid med de föreslagna
Prop. 1999/2000:123
Bilaga 5
73
bestämmelserna genom laglighetsprövning enligt kommunallagen. Vad
gäller utomstående kommunmedlemmar synes något direkt hinder inte
finnas däremot om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda [jfr lagen
1987:439] om inskränkning i rätten att överklaga samt 10 kap. 1-3 §§
kommunallagen). Om anställning skett utan att registerutdrag lämnats
synes beslutet i sådant fall kunna anses som stridande mot lag eller annan
författning (10 kap. 8§ första stycket 4 kommunallagen). Skulle ett
anställningsbeslut upphävas på sådan grund uppkommer frågan om
eventuell skadeståndsskyldighet för kommunen gentemot den enskilde
arbetstagaren. Dessa frågor har inte belysts i remissen. Enligt Lagrådets
mening bör en närmare analys göras i det fortsatta lagstiftningsarbetet.
4§
Enligt paragrafen far den som erbjuds förnyad anställning hos samma
arbetsgivare anställas utan att lämna ett sådant registerutdrag som annars
krävs för anställning inom verksamheter som omfattas av den nya lagen.
Avsikten är att en arbetssökande som arbetsgivaren har god kännedom
om eller som nyligen har lämnat ett registerutdrag skall undantas från
huvudregeln om att ett sådant utdrag skall lämnas (se avsnitt 7.1 i
remissen). Undantagsregeln i 4 § gäller dock även dem som för länge
sedan har varit anställda hos arbetsgivaren. För att undantagsregeln inte
skall bli alltför vid bör den enligt Lagrådets mening förses med en
tidsgräns, t.ex. ett år (jfr kravet i 1 § på registerutdrags ålder), inom
vilken undantaget gäller.
5§
Paragrafen innebär att ett registerutdrag som lämnats till en arbetsgivare
skall förstöras eller lämnas tillbaka så snart det kan ske och allra längst
efter sex månader. Det måste sättas ifråga om en sådan regel är förenlig
med det krav som följer av 2 kap. tryckfrihetsförordningens regler om att
allmänna handlingar skall kunna tillhandahållas den som vill ta del av
dem (jfr 3 § tredje stycket och 10 § arkivlagen [1990:782] samt prop.
1989/90:72 s. 41 f.). Visserligen far allmänna handlingar gallras men att
en myndighet skall få göra sig av med handlingar som är så viktiga att
kontroll av deras innehåll skall göras enligt en särskild lag kan knappast
godtas. Det kan också vara angeläget att ha kvar ett registerutdrag för att
efter en anställning kunna kontrollera att handläggningen varit korrekt
samt att utdragets innehåll inte varit förvanskat.
6§
Lagrådet, som anmärker att tystnadsplikten enligt 19 § lagen om
belastningsregister inte omfattar innehållet i ett registerutdrag som enligt
den nya lagen lämnats till en arbetsgivare, hänvisar till det som Lagrådet
anför beträffande förslaget till en ny 7 kap. 42 § sekretesslagen. Hur man
ser på den paragrafen har betydelse också för förevarande
tystnadspliktsbestämmelse.
Prop. 1999/2000:123
Bilaga 5
74
7 och 8 §§
I 7 § har tagits in en bestämmelse av innebörd att ett tillstånd eller
godkännande som getts enligt vissa bestämmelser i skollagen skall
återkallas om huvudmannen inte iakttar sina skyldigheter enligt
förevarande lag. Möjligheten att överklaga ett återkallelsebeslut föreslås
reglerad i 8 §.
Bestämmelser om återkallelse av tillstånd som beslutats med stöd av
bestämmelser i skollagen bör enligt Lagrådets mening återfinnas i den
lagen och inte i förevarande lagförslag. Detsamma gäller regler om
överklagande av beslut om återkallelse. Bestämmelserna om återkallelse
och överklagande bör lämpligen tas in i skollagen i anslutning till sådana
bestämmelser om återkallelse och överklagande som redan finns i
skollagen. Från informationssynpunkt kan det emellertid vara av värde att
registerkontrollagen innehåller en hänvisning till att bestämmelser om
tillsyn och återkallande finns i skollagen.
Mot bakgrund av det anförda föreslår Lagrådet att 8 § far utgå ur
lagförslaget och att 7 § ges följande lydelse.
"Bestämmelser om tillsyn och återkallande av tillstånd eller
godkännande finns i skollagen (1985:1100)."
Förslaget till lag om ändring i lagen om belastningsregister
2§
I paragrafen anges ändamålet med belastningsregistret, att ge information
om sådana belastningsuppgifter som behövs i verksamhet hos
myndigheter och enskilda. Som ett sådant ändamål anses inte att ge en
enskild uppgifter ur registret om honom själv, något som regleras i 9 §.
Som det föreslagna systemet med registerkontroll inom
förskoleverksamhet m.m. är utformat är det inte arbetsgivaren utan den
enskilde arbetssökande som skall kunna få ett utdrag från
Rikspolisstyrelsen, som för belastningsregistret. Det är i så fall fråga om
ett utlämnande enligt 9 § av registeruppgifter, varför en hänvisning i 2 §
till den nya lagen om registerkontroll ter sig obehövlig och närmast
ologisk. Enligt Lagrådets mening bör därför 2 § inte ändras.
9§
I det föreslagna, nya tredje stycket är intagen en bestämmelse om vad ett
utdrag för registerkontroll enligt den nya lagen far innehålla. Eftersom
regeringen enligt andra stycket skall meddela föreskrifter om
begränsningar i registerutdragens innehåll synes det inte nödvändigt att
ha särskilda lagbestämmelser om sådana begränsningar, som kan anses
följa av syftet med utdragen. Dessutom är det inget som hindrar att den
enskilde får ett fullständigt utdrag enligt huvudregeln i paragrafens första
stycke. Lagrådet förordar att det nya tredje stycket utgår.
Prop. 1999/2000:123
Bilaga 5
75
Förslaget till lag om ändring i skollagen
2 a kap. 5 §
1 remissen föreslås tillägg av ett nytt tredje stycke, enligt vilket avtal om
att någon annan skall utföra kommunens uppgifter inom
förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen far träffas endast om den
som skall utföra kommunens uppgifter förbinder sig att följa
bestämmelserna i den föreslagna lagen om registerkontroll av personal
inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg. Enligt Lagrådets
mening kan ifrågasättas värdet av den föreslagna bestämmelsen. Avtal av
nu nämnt slag måste uppenbarligen innehålla många viktiga åtaganden av
den som skall fullgöra kommunens uppgifter. Det åvilar kommunen att se
till att ett sådant avtal innehåller de bestämmelser som i dessa avseenden
är nödvändiga. Som "sanktion" för den nya lagen om registerkontroll
synes den nu föreslagna bestämmelsen verkningslös. Enligt Lagrådets
mening bör den utgå. Däremot kan finnas skäl att i det fortsatta
lagstiftningsarbetet belysa kommunens möjligheter att i avtal av nu
nämnt slag ta in föreskrifter om sanktioner, t.ex. vite, vid brott mot
viktiga avtalsbestämmelser, såsom angående registerkontroll av
förevarande slag.
2 b kap. 2 §
I remissen föreslås tillägg av ett nytt fjärde stycke av motsvarande
innehåll som det som behandlats under 2 a kap. 5 §. Lagrådet hänvisar till
vad som där anförts.
9 kap. 11 §
I paragrafen har i ett nytt andra stycke tagits in bestämmelser angående
Statens skolverks tillsyn. Vid utformningen av paragrafen har i
lagförslaget de nuvarande andra och tredje styckena fallit bort.
Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen
7 kap. 42 §
Enligt gällande lydelse av 7 kap. 17 § sekretesslagen gäller sekretess för
uppgifter som har tillförts belastningsregistret. Den bestämmelsen synes
omfatta också sådana uppgifter i utdrag ur registret som förekommer hos
andra myndigheter än Rikspolisstyrelsen, som för registret (se Regner-
Eliason-Heuman, Sekretesslagen, s. 7:85). I så fall är den nya 7 kap. 42 §
obehövlig. I prop. 1999/2000:67 föreslås emellertid ändrad lydelse av
7 kap. 17 § så att paragrafen omfattar uppgifter i verksamhet som avser
förande av eller uttag ur belastningsregistret. Sekretessens räckvidd
begränsas då och inbegriper inte uppgifter i registerutdrag i t.ex. ett
anställningsärende hos en kommunal myndighet (jfr a. prop. s. 26). Den
nya 7 kap. 42 § är därför inte obehövlig, om propositionens lagförslag
antas.
I den nya paragrafen föreskrivs om sekretess i vissa
anställningsärenden hos kommunala myndigheter. Paragrafen kan ses
Prop. 1999/2000:123
Bilaga 5
76
som ett komplement till 7 kap. 11 § sekretesslagen, där regler nu finns
om sekretess i myndigheternas personaladministrativa verksamhet. Av
den paragrafen framgår att sekretess normalt inte gäller i ärenden om
anställning. Det har varit en viktig princip att det skall vara offentlighet i
sådana ärenden (se prop. 1979/80:2 del A s. 200 ff. samt prop. 1986/87:3
s. 8). Frågan om undantag från denna princip bör därför prövas noga. Det
kan då konstateras att i den mån utdrag ur belastningsregistret efter
ändring av 7 kap. 17 § förekommer i anställningsärenden (jfr 2 § första
stycket 4 lagen om belastningsregister jämte 10 § första stycket 4 och 14
samt 11 § första stycket 4 och 5 förordningen [1999:1134] om
belastningsregister) sekretesskydd regelmässigt torde saknas for
uppgifterna. Frågan kan därför ställas om det är mer angeläget med
sekretess i den nu aktuella typen av anställningsärenden än i andra där
registerutdrag förekommer.
Vidare kan anmärkas att sekretessen inte kommer att gälla innehållet i
registerutdrag som är "blanka", dvs. saknar belastningsuppgift. Sådana
utdrag skall lämnas ut, eftersom det torde stå klart att den enskilde eller
någon honom närstående inte lider men om uppgiften om avsaknad av
belastningsuppgift röjs. Det betyder att, om någon begär att få ta del av
ett registerutdrag och nekas detta, sökanden kan dra slutsatsen att det
finns någon belastningsuppgift av det slag som utdraget är avsett att
innehålla. Den arbetssökande blir då nästan lika illa ställd som om
utdraget hade lämnats ut, ja eventuellt sämre ställd eftersom det lätt kan
uppkomma misstanke om att han eller hon är dömd for ett sexualbrott
mot ett barn, trots att belastningsuppgiften avser något annat brott.
Med hänsyn till det anförda anser Lagrådet att det lämpliga i den nya
7 kap. 42 § bör övervägas ytterligare.
16 kap. 1 §
När det är fråga om att göra undantag från den s.k. meddelarffiheten bör
som grundprincip gälla att stor återhållsamhet alltid iakttas (se prop.
1979/80:2 del A s. 111). Beträffande t.ex. 7 kap. 17 § sekretesslagen och
19 § lagen om belastningsregister har det inte gjorts något undantag från
meddelarfriheten. I fråga om 7 kap. 11 § sekretesslagen undantas bara
uppgifter i myndigheternas personalsociala verksamhet. Det synes
inkonsekvent att göra de nya undantagen angående den föreslagna 7 kap.
42 § sekretesslagen och 6 § i den nya lagen om registerkontroll.
Dessutom kan det ligga ett värde i att meddelarffihet kan utnyttjas om en
arbetsgivare i strid med den nya lagstiftningens syfte medvetet anställer
någon som är dömd for övergrepp mot barn. Lagrådet avstyrker därför
den föreslagna ändringen i 16 kap. 1 §.
Prop. 1999/2000:123
Bilaga 5
77
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 maj 2000
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Freivalds, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow,
Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Lejon, Lövdén,
Ringholm
Föredragande: Thomas Östros
Prop. 1999/2000:123
Regeringen beslutar proposition 1999/2000:123 Lämplighetsprövning av
personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg
78
Prop. 1999/2000:123
|
Författningsrubrik |
Bestämmelser som Celexnummer för inför, ändrar, upp- bakomliggande EG- häver eller upprepar regler ett normgivnings- |
|
Lag om ändring i lagen |
9§ |
(1998:620) om
belastningsregister
79
Eländers Gotab 60208, Stockholm 2000