Regeringens skrivelse
1999/2000:120

2000 års redogörelse för företag med statligt ägande

Skr.

1999/2000:120

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 20 juli 2000

Ingela Thalén

Björn Rosengren

(N äringsdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för förvaltningen av sta-
tens företagsägande samt för verksamheten i de företag som i mars 2000
helt eller delvis ägdes av staten.

1 Riksdagen 1999/2000. 1 sam. Nr 120

Innehållsförteckning

Skr. 1999/2000:120

1 Introduktion.......................................................................................4

Bilaga 1 2000 års redogörelse för företag med statligt ägande

(Bilagan saknas i det elektroniska dokumentet)......................7

Bilaga 2 Kompletteringar till 2000 års redogörelse för företag

med statligt ägande..............................................................155

2 Hel- och delägda företag...............................................................155

2.1 A-Banan projekt AB.......................................................155

2.2 ALMI Företagspartner AB.............................................156

2.3 Apoteket AB...................................................................156

2.4 AssiDomän AB...............................................................157

2.5 AB Bostadsgaranti..........................................................158

2.6 Civitas Holding AB, Vasakronan AB, Vasallen.............159

2.6.1 Civitas Holding AB......................................159

2.6.2 Vasakronan AB.............................................159

2.6.3 Vasallen AB..................................................160

2.7 A/O Dom Shvetsii...........................................................160

2.8 Förvaltningsaktiebolaget STATTUM.............................160

2.9 AB Göta kanalbolag........................................................161

2.10 Imego AB........................................................................162

2.11 IRECO Institute for Research and Competence

Holding AB.....................................................................163

2.12 Kasernen Fastighets AB.................................................163

2.13 Kungliga Dramatiska Teatern AB..................................164

2.14 Kungliga Operan AB......................................................164

2.15 LemiaAB.......................................................................165

2.16 Luftfartsverket................................................................166

2.17 Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB...........................167

2.18 Nordic Baltic Holding AB..............................................167

2.19 Norrland Center AB........................................................168

2.20 OM Gruppen AB............................................................168

2.21 Posten AB.......................................................................169

2.22 Samhall AB.....................................................................169

2.23 SAS Sverige AB.............................................................170

2.24 SIS Miljömärkning AB...................................................171

2.25 Sjöfartsverket..................................................................172

2.26 SOS Alarm Sverige AB..................................................172

2.27 Specialfastigheter Sverige AB........................................173

2.28 Statens Bostadsfmansieringsaktiebolag, SBAB.............174

2.29 Statens järnvägar, SJ.......................................................174

2.30 Statens Väg- och Baninvest AB......................................175

2.31 Akademiska Hus AB, f.d. Statliga Akademiska Hus.....176

2.32 SveaskogAB...................................................................177

2.33 Svensk Avfallskonvertering AB, Sakab.........................177

2.34 AB Svensk Bilprovning..................................................178

2.35 AB Svensk Exportkredit (SEK)......................................179

2.36 Svenska Kraftnät (Affärsverket).....................................180 g]^. 1999/2000 120

2.37 Svenska Lagerhusaktiebolaget........................................181

2.38 AB Svenska Miljöstymingsrådet....................................182

2.39 Svenska rymdaktiebolaget..............................................182

2.40 Svenska Skeppshypotekskassan.....................................183

2.41 Svenska Skogsplantor AB..............................................184

2.42 AB Svenska Spel............................................................184

2.43 Svensk-Danska Broförbindelsen AB..............................185

2.44 SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB.......186

2.45 Sveriges Rese- och Turistråd AB...................................187

2.46 Swedesurvey AB.............................................................187

2.47 Swedfund International AB............................................188

2.48 Swedish National Road Consulting AB

(SweRoad AB)................................................................189

2.49 Systembolaget AB..........................................................189

2.50 Telia AB..........................................................................190

2.51 TeracomAB....................................................................191

2.52 Vattenfall AB..................................................................192

2.53 Venantius AB..................................................................193

2.54 V&S Vin & Sprit AB......................................................193

2.55 V oksenåsen A/S..............................................................194

3 Avvecklingsbolag..........................................................................195

3.1 Grängesbergs Gruvor AB...............................................195

3.2 AB Kurortsverksamhet...................................................196

3.3 SKD företagen AB..........................................................196

3.4 Statens premiefond AB...................................................196

3.5 Sveriges Geologiska AB, SGAB (i likvidation).............196

3.6 Zenit Shipping AB..........................................................196

4 Rättelse till 2000 års redogörelse för företag med statligt

ägande............................................................................................197

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträdet den 20 juli 2000........198

Introduktion

Skr. 1999/2000:120

Regeringen lämnar varje år en redovisning till riksdagen av förvaltningen
av företag med statligt ägande samt en redogörelse för företagens verk-
samhet, resultatutveckling m.m. I det följande lämnas uppgifter om ut-
vecklingen i fråga om förvaltningen av statens företagsägande under
1999 samt viktigare händelser fram till och med mitten av maj 2000. I
redovisningen ingår dels aktiebolag vars aktier ägs av departementen,
dels de fyra affarsdrivande verken Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Statens
järnvägar och Svenska kraftnät.

Ursprungligen fattades ett beslut i riksdagen i februari 1981 (prop.
1980/81:22, bet. 1980/81:NU29, rskr. 1980/81:147) om att regeringen
skulle lämna en årlig redogörelse för företag med statligt ägande. Är
1999 utgav regeringen för första gången en mer lättillgänglig version av
skrivelsen. Liksom förra året utgör denna i sin helhet regeringens årliga
redogörelse (bilaga 1). Skrivelsen har kompletterats med en bilaga
(bilaga 2) med uppgifter om de riktlinjer och riksdagsbeslut som ligger
till grund för företagens verksamhet, uppgifter om de nya styrelser som
utsetts på bolagsstämmor under våren 2000 eller genom regeringsbeslut
våren 2000 samt viktigare händelser som inträffat under maj och juni
2000.

I årets redogörelse har en rad förändringar genomförts. En grundläg-
gande förändring är att för varje företag finns en strukturerad beskrivning
med affärsidé och verksamhet, liksom viktigare omvärldsfaktorer och
viktigare händelser under åren 1999 och 2000 samt ett utvärderingsav-
snitt. Helt nytt från och med i år är att det för varje företag redovisas hur
miljöarbetet bedrivs liksom jämställdhetsarbetet. Nytt är också att en
prognos för 2000 redovisas för varje bolag.

För de enskilda företagen har också nyckeltalssammanställningen för-
ändrats och utvidgats. Från och med i år har fler kassaflödesorienterade
mått införts, liksom uppgifter om förädlingsvärden, investeringar, FoU-
investeringar och hur mycket som säljs utomlands. Sifferuppgifterna sva-
rar de enskilda företagen själva för. Liksom föregående år ingår uppgifter
om respektive företags hemsidesadress, postadress och telefonnummer
där intresserade kan finna mer information.

I kapitlet År ”1999 för företag med statligt ägande” har en rad föränd-
ringar genomförts jämfört med föregående år. I år redovisas andelen an-
ställda kvinnor och män samt den regionala fördelningen. I skrivelsen
redovisas också de statliga företagens miljöarbete. Andra nyheter är att
uppgifter om utlandsverksamhet, förädlingsvärde och investeringar ingår.
Dessutom redovisas i år finansinstituten och fastighetsbolagen på aggre-
gerad nivå när det gäller bl.a. utlåningsvolym och primärkapitalrelation
samt vakansgrad, lokalareal och direktavkastning.

I kapitlet "Statens ägarpolitik" beskrivs hur staten utövar sitt ägande
samt regeringens policy hur de statliga företagen bör förhålla sig till IT,
miljö, jämställdhet, mångfald, värdebaserade styrsystem och incita-
mentsprogram samt avgångsvederlag och andra ersättningar.

Från och med första kvartalet 2000 ger Regeringskansliet ut kvartals-
rapporter över företagen med statligt ägande. Syftet med dessa kvartals-

rapporter är att öka genomlysningen av staten som ägare och företagen <;kr 1999/2000:120
med statligt ägande. Kvartalsrapportema finns tillgängliga på
www.naring.regeringen.se/fragor/statliga_foretag.

Bilaga 1 finns endast i det tryckta dokumentet och saknas alltså i det
elektroniska dokumentet.

Företag med statligt ägande 2000

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

INNEHÅLL

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Innehåll

TABELL- OCH DIAGRAM FÖRTECKNING 4

FÖRORD 5

Värdefulla företag ger värdefulla jobb 5

STATENS ÄGARPOLITIK 6

Målet är att skapa värde 6

Ägarens tre verktyg 7

Effektivare styrelser 7

Ökad genomlysning 8

Ökat fokus på kärnverksamheten 8

Viktiga policyfrågor för företag med statligt ägande 9

ÅR 1999 FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 12

Är 1999 för företag med statligt ägande 12

Statens ägande i börsnoterade företag 26

Viktigare händelser 1999 och början av år 2000 27

FÖRETAGSBESKRIVN1NGAR 32

Innehåll företagsbeskrivningar 33

DEFINITIONER 131

HISTORISKA TILLBAKABLICKAR 132

ANSVARSFÖRDELNING INOM REGERINGSKANSLIET

FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 134

FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE

- FÖRETAGSANSVARIG 137

PERSONREGISTER 138

ADRESSREGISTER 147

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

TABELL- OCH DIAGRAM FÖRTECKNING

Tabell- och diagram förteckning

Anställda i företag med statligt ägande	12
Andel kvinnor och män, diagram	12
Anställda i företag med statligt ägande per län, 1999, diagram och tabell	13
Omsättning och resultat i företag med statligt ägande	15
Statliga miljardföretag i Affärsvärldens rangordning	15
Utlandsverksamhet i företag med statligt ägande	16
Företag med statligt ägande efter näringsgren	17
Företag med statligt ägande efter näringsgren, efter anställda, diagram	17
Branschindelning enligt Morgan Stanley Capital International, lista	17
Balansomslutning och kapitalrelationer i statligt ägda finansinstitut	18
Resultat i statligt ägda finansinstitut	18
Lediga lokaler i statligt ägda fastighetsbolag	18
Omsättning och resultat i statligt ägda fastighetsbolag	18
Förädlingsvärde i företag med statligt ägande	19
Nettoinvesteringar i företag med statligt ägande	19
Företag med statligt ägande efter ägarandel	20
Företag med statligt ägande efter huvudman	21
Företag med statligt ägande, ordnande efter huvudman, april 2000	22
Av Regeringskansliet direktägda företag, april 2000	23
Grad av kommersiell verksamhet, april 2000	25
Börsföretag med statligt ägande 31 december 1998 och 1999 respektive 20 juli 2000	26
Förändringar i det statliga ägandet i börsnoterade företag 1999-2000 kvartal 2	26

I företagslistan på sid 33-131 finns för varje företag, från A-Banan till Zenit Shipping, en tabell med nyckeltal för 1995-1999

FÖRORD

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Värdefulla företag ger
värdefulla jobb

Staten är den största företagsägaren i Sverige. I den stat-
liga företagssfären är över 200 000 personer anställda.
Värdena i företagen är mycket stora och i sfären ingår
några av Sveriges största företag. Det är därför en vik-
tig fråga för Sverige och för svensk ekonomi hur dessa
företag sköts. Staten har således ett stort ansvar för att
vara en aktiv och professionell ägare.

Uppdraget att vara en aktiv ägare innebär att ägaren
anger tydliga mål och riktlinjer för företagen samt föl-
jer upp och utvärderar dessa. Det övergripande målet
för regeringen är att företagen skall skapa värde.

Värdeskapande är av avgörande betydelse därför att
värdefulla företag ger värdefulla jobb. Jobb som är
trygga och stimulerande för den anställde där den
enskilde själv kan känna att han eller hon kan påverka
sitt arbete. Värdeskapande innebär också att företagen
måste arbeta långsiktigt med att bygga varaktiga kund-
relationer och skapa förtroende som en pålitlig leve-
rantör med konkurrenskraftiga priser.

För företag med särskilda samhällsintressen, till
exempel AB Svensk Bilprovning och Systembolaget AB,
innebär värdeskapande att de skall skapa värde för sam-
hället genom att uppfylla de särskilda målen och dess-
utom att resurserna skall utnyttjas effektivt.

Regeringen har avsevärt höjt ambitionen vad gäller
förvaltningen av företag med statligt ägande. Ett led i
detta är att i högre utsträckning skilja förvaltningen från
bland annat regleraransvaret. Företagen med statligt
ägande vet i dag vad ägaren förväntar sig av dem. Och
de vet med vilka verktyg ägaren utövar sina möjligheter
att bidra till värdeskapandet.

Liksom hela det svenska näringslivet står företagen
med statligt ägande inför två stora utmaningar som inne-
bär både hot och möjligheter: avregleringama av tidigare
reglerade marknader i Europa och det nya IT-samhället.
Detta understryker ytterligare vikten av ett aktivt ägande.

Många av företagen med statligt ägande har tidigare
verkat på reglerade marknader. I dag möts de av kon-

kurrens från både nationella och internationella aktörer.
I takt med avregleringama ute i Europa kommer kon-
kurrensen att skärpas ytterligare. Denna utveckling för-
stärks av intåget i IT-samhället där hela produktions- och
distributionskedjan effektiviseras medhjälp av Internet,
gränserna suddas ut, varor och tjänster säljs globalt och
hoten kommer inte bara från konkurrenterna i närom-
rådet, utan också från avlägsna platser.

Självklart sker sådana stora omställningar inte utan
svårigheter. Omställningen till en avreglerad marknad
är inte lätt. Men förändringen är nödvändig för att kon-
kurrenskraften skall upprätthållas. Regeringens ambi-
tion är att företagen med statligt ägande skall vara väl
positionerade i den här omställningen.

Under året som gått har några större förändringar
skett inom företagssfären: Celsius AB har sålts,
Telia AB har börsintroducerats, staten har förvärvat
Sveaskog AB, SAQ Kontroll AB liksom Värde-
papperscentralen VPC AB har avyttrats. Regeringen
ser dock pragmatiskt på frågan om huruvida staten
skall äga vissa företag eller inte. Regeringens avsikt är
fortfarande att vårda det staten äger, det vill säga att
vara en aktiv, långsiktig ägare och att ge företagen med
statligt ägande möjligheter att skapa värde. Med staten
som aktiv och professionell ägare ökar välfärden i Sverige.

Vi har en vision omatt företagen med statligt ägande
skall bli de mest välskötta och välrenommerade företagen
inom sina respektive branscher. Vi tror att alla som del-
tar i detta arbete - de anställda i företagen, styrelser,
ledningar med flera - delar denna vision. Den kan bli
verklighet snabbare än vad vi i dag kan föreställa oss.
Det skulle vara bra för Sverige.

Stockholm i juli 2000

Göran Persson Björn Rosengren

STATSMINISTER NÄRINGSMINISTER

STATENS ÄGARPOLITIK

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Målet är att skapa värde

Foretagen med statligt ägande svarar för en mycket stor
del av svenskt näringsliv. Av de 63 företagen med stat-
ligt ägande verkar 80 procent på fullt konkurrensutsatta
marknader och 20 procent är lagstadgade monopol eller
företag med helt eller delvis ensamställning. Sett till
antal anställda arbetar drygt 90 procent av de anställda
i konkurrensutsatta verksamheter. Många - anställda,
fackföreningar, kunder, leverantörer, kreditgivare med
flera - är således berörda av hur staten agerar som
ägare. Statens ägarroll kräver därmed uppmärksamhet
och engagemang.

Eftersom statens ägarintressen är så breda och ingår
i så vitt skilda verksamheter blir också ägarutövningen
komplex. Statens ägarpolitik måste därför vara olika
beroende på om företagen är hel- eller delägda, om före-
tagen skall uppfylla särskilda samhällsintressen och om
företagen är lagstadgade monopol eller har ensamställning
på marknaden. I några företag, till exempel Apoteket AB,
AB Svensk Bilprovning, Systembolaget AB och AB Sven-
ska Spel, råder flera av dessa förutsättningar, vilket gör
ägarutövningen mer komplex och som en följd av detta
kan utvärderingen av statens ägarpolitik och hur väl
företagen uppfyllt målen bli mer krävande.

11999 års redogörelse för företag med statligt ägande
framgick bland annat att Regeringskansliet strävade
efter att utforma övergripande, gemensamma riktlinjer
och mål för förvaltningen av statliga företag samt att
rutiner och system för uppföljning och utvärdering
skulle införas. Regeringen slog fast att det övergripande
målet är att skapa värde, det vill säga uppnå acceptabel
avkastning på statens kapital, effektivt sköta företag och
i förekommande fall infria uttryckta samhällsintressen.

Det gängse måttet på värdeskapande är att värde ska-
pas när nuvärdet av de framtida kassaflödena är större
än företagets sammanvägda kostnad för det lånade kapi-
talet och för ägarens kapital. Detta begrepp sätter där-
med fokus på aktieägarvärdets tillväxt snarare än på äga-
rens övergripande syfte eller mål med verksamheten.

I företag med begränsande uppdrag, särskilda sam-
hällsintressen och/eller sektorpolitiska mål uppstår i
regel inte värdeskapandet i företaget. Värdet och effekten
av den samlade produktionen i exempelvis Special-
fastigheter Sverige AB och Systembolaget AB uppstår

mer i andra samhällssektorer. I det första fallet i form
av specialanpassade fastigheter för kriminalvården och
i det andra fallet i form av lägre sociala kostnader. Det
är därför inte lämpligt att enbart använda det gängse
måttet på värdeskapande för dessa verksamheter. I dessa
bolag med särskilda samhällsintressen är det viktigare
att företagen är verksamma med högsta möjliga ekono-
miska effektivitet till överenskommen kvalitet. För de
här företagen härleds således värdeskapandet ur den
samhällsnytta som de åstadkommer. Om fokus enbart
skulle sättas på värdeskapande enligt gängse mått på
dessa företag finns det risk för att de samhällsekono-
miska målen eller värdena inte infrias. Företaget kom-
mer i sådant fall att verka på ett sätt som visserligen
kanske ökar ägarens aktieägarvärde men ger andra
samhällsekonomiska förluster. För dessa företag gäller
därför att - med ekonomisk effektivitet - fokusera på
det uppdrag som de givits av staten i form av till exem-
pel regional spridning och sälja till särskilt definierade
kunder.

En förändring som förbättrade möjligheterna för
staten att bli en aktiv ägare genomfördes hösten 1998. Då
skiljdes i ökad utsträckning ägarfrågoma från reglerar-
ansvaret inom Regeringskansliet och staten kunde i ökad
grad utforma en aktiv, professionell ägarpolitik. I och
med att ägarfrågoma koncentrerats till ett färre antal
departement finns bättre förutsättningar för att utöva en
enhetlig ägarpolitik och utforma tydliga mål och riktlin-
jer för företagen. Samtidigt blir dialogen mellan ägaren
och företagsledningarna och avstämningen av hur målen
uppfyllts lättare att genomföra.

Svenska statens ägarpolitik har även väckt intresse
internationellt. Bland annat har OECD visat intresse för
svenska statens ägarpolitik och arrangerar hösten 2000
ett seminarium om ägarstyming av statligt ägda företag
där Sverige medverkar aktivt.

I det följande kommer regeringens ägarpolitik att pre-
senteras.

Redogörelsen inleds med en beskrivning av de tre
verktyg som en företags ägare kan arbeta med. Därefter
följer en redogörelse för regeringens policy i några
frågor av principiell karaktär.

statens Ägarpolitik

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Agarens tre verktyg

Varde skapas först och främst av företagets styrelse,
ledning och de anställda. Ägaren arbetar med tre verk-
tyg. För det första är det ägarens uppgift att se till att
företagen har en styrelse vars kompetens och erfaren-
heter överensstämmer med de behov företaget har. För
det andra skall ägaren ställa krav på en snabbare och

mer analytisk rapportering som möjliggör jämförelser
med andra företag och externa analyser av företaget.
For det tredje skall ägaren - i samråd med företaget -
upprätthålla en optimal kapitalstruktur i företaget för
att därigenom bland annat öka fokuseringen på kärn-
verksamheten.

Effektivare styrelser

I strävan efter att skapa värde i företagen med statligt
ägande är styrelsen kanske det viktigaste instrumen-
tet för ägaren. Riksdagens revisorer har i rapporten
Statens roll som ägare av bolag (i997/98:RRg) riktat
viss kritik mot styrelsenomineringarna i företag med
statligt ägande.

Regeringskansliet arbetar efter de riktlinjer som pre-
senteras i det följande.

Staten skall vara aktiv i styrelsenomineringen till
företagen. Nomineringen skall utgå från kompetens-
behovet i respektive företags styrelse. Målet är att sty-
relserna skall innehålla hög kompetens anpassad till
respektive bolags verksamhet, situation och framtida
utmaningar. Det är viktigt att styrelsens sammansätt-
ning ändras i takt med att företaget utvecklas och
omvärlden förändras. Tillsättningen av nya ledamöter
föregås av en dialog mellan ansvarigt departement, före-
tagsledning, styrelseordförande, eventuellt andra del-
ägare samt övriga berörda.

Det viktigaste kriteriet för att komma ifråga för
en styrelseplats är en hög allmän kompetens inom
antingen löpande affärsverksamhet, affärsutveckling,
branschkunskap, finansiella frågor eller andra rele-
vanta områden.

Förändringarna i styrelserna skall annonseras i god
tid före stämman och skall motiveras utifrån bolagens
behov.

Styrelsens ordförande har en särställning i företagets
styrelse. Särskilt höga krav bör därför ställas på styrel-

sens ordförande när det gäller kompetens och en om-
vittnat god förmåga att leda styrelsearbete.

Antalet ledamöter är av stor vikt för att uppnå effek-
tiva styrelser. I normalfallet består styrelserna i dag av
sex till nio ledamöter. Sammansättningen av styrelserna
skall ske så att en balans uppnås avseende kompetens,
bakgrund, ålder och kön. Målet är en jämn könsfördel-
ning och ett delmål är att andelen kvinnor skall vara
minst 40 procent år 2003.

For insynens skull och för att somhuvudägare direkt
kunna medverka till bolagets utveckling kan det många
gånger vara en fördel för staten med direkt ägarrepre-
sentation i styrelsen, det vill säga att styrelserna inne-
håller representanter från Regeringskansliet. Samtidigt
som ägarens insyn ökar, kan styrelsen också tillföras
kunskap om ägarens förhållningssätt i viktiga frågor.

Styrelsenomineringar i börsnoterade bolag där staten
är delägare skall ske i samråd med övriga huvudägare,
företrädesvis genom en nomineringskommitté. De för-
slag som därvid framkommit bör publiceras i god tid
före bolagsstämman och kommitténs ledamöter skall
vara närvarande på stämman för att motivera valet av
de föreslagna personerna. I de noterade bolag där staten
har en stor ägarandel bör minst en ledamot av nomine-
ringskommittén representera staten. Nominerings-
kommittén bör bestå av 3-5 ledamöter och majoriteten
skall representera huvudägama. Det är lämpligt att
nomineringskommittén även föreslår styrelsearvodena.

STATENS ÄGARPOLITIK

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Ökad genomlysning

Statens ambition är att de statligt ägda företagen, som ju
ägs gemensamt av skattebetalarna, skall vara väl genom-
lysta och ha en rapportering som tillåter jämförelser med
konkurrenter samt analys av mål och resultat.

Foretagens externa rapportering är ju hörnstenen på
vilken all kapitalallokering sker och en effektiv kapital-
allokering är nödvändig för en välmående ekonomi. Ur
ägarens synvinkel är rapporteringen därför av speciell
vikt eftersom ledning och styrelser ansvarar för att ta
fram det önskade materialet och ställa sig de frågor som
ägaren/investeraren vill ha svar på. Rapporterings-
kraven blir således också ett viktigt styrinstrument för
ägaren i den kontinuerliga uppföljningen och utvärde-
ringen av företaget.

Samtidigt som regeringen vill att företagen med stat-
ligt ägande utvecklar sin rapportering skall även Rege-
ringskansliet förbättra sin rapportering. Ett viktigt led
i detta arbete är att göra Regeringskansliets information
om ägarpolitiken mer lättillgänglig. Det första steget i
den riktningen togs i augusti 1999 när Regeringskans-
liet publicerade denna redogörelse för företag med stat-
ligt ägande i en mer lättillgänglig utgåva, riktad till
allmänheten, media, med flera intressegrupper.

Annu ett led i ambitionen att öka genomlysningen i
företagen med statligt ägande är att Regeringskansliet
publicerar kvartalsrapporter, det vill säga en samman-
fattning över hur de olika innehaven utvecklats under
den senaste tremånadersperioden.

Ökat fokus på kärnverksamheten

Ett generellt problem i företagen med statligt ägande är
att de alltför sällan beaktat att även ägarens kapital bör
åsättas en kostnad. Samtidigt har det varit svårt att dela
ut kapital till ägaren på grund av osäkerhet kring ägarens
beredskap att skjuta till nytt kapital vid investeringar.
Följden har ibland blivit överkonsoliderade företag.

I flera fall har detta fått som följd att de lämnat sin
kärnverksamhet och sökt sig till närliggande eller till och
med rörelsefrämmande verksamheter. Riskerna med detta
är flera: företagen tappar fokus, ägarens mål uppfylls inte
eller åsidosätts, företagen blir allt mer komplexa och
sämre genomlysta. Risknivån i företaget ökar. Sådana före-
tag har svårt att skapa värde. Företag med statligt ägande
bör därför fokusera på respektive kärnverksamhet.

Ett sätt för ägaren - i samråd med företaget - att var-
aktigt öka värdet är att optimera kapitalstrukturen.

Kostnaden för eget kapital överstiger kostnaden för
lånefinansiering med cirka 3,5-5,0 procentenheter. Den
högre kostnaden innebär att andelen eget kapital bör
reduceras till förmån för lån för att underlätta för före-
tagen att uppnå högre avkastning och använda kapitalet
effektivare. Bolagets finansiella ställning får självklart
inte hotas. Genom att den totala kapitalkostnaden (sam-
manvägd kostnad för både eget kapital och lån) där-
igenom sjunker, ökar värdet på företaget.

Som komplement till en effektiv kapitalstruktur kan
styrelsen överväga att företagen inrättar så kallade
värdebaserade styrsystem kopplade till incitaments-
program. Genom att avstå från en del av värdeökningen
till de anställda skapar ägaren incitament för organisa-
tionen att sträva mot samma mål som ägaren.

statens Ägarpolitik

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Viktiga policyfrågor för företag
med statligt ägande

I det följande redogörs för regeringens policy i vissa frå-
gor av principiell karaktär och hur de berör företagen
med stadigt ägande. Dessa policyfrågor ger uttryck för
en viljeyttran hos regeringen på områden som är ange-
lägna för hela samhället medan de tre verktyg som tidi-
gare beskrivits är de traditionella metoder som en före-
tagsägare kan använda i sin ägarutövning. Avsnittet
avslutas med en kort beskrivning av regeringens för-
valtningsmandat.

Statliga företag i IT-samhället

Regeringens IT-politiskamål är att Sverige som första land
skall bli ett informationssamhälle för alla. Den nya eko-
nomin präglas av snabbhet, växelverkan och gränslöshet.
Genom IT-utvecklingen växer helt nya varor och tjänster
fram, till gagn för konsumenten. Inverkan på alla sam-
hällssektorer är påtaglig och även företagen med stadigt
ägande måste nu omvärdera mycket och agera snabbt.
Redan i dag ligger många långt framme, till exempel SJ,
Fbsten, Vattenfall, SBAB och Luftfartsverket.

Miljöfrågor är affärsmässiga

I regeringsförklaringen slås fast att Sverige skall vara ett
föregångsland i omställningen till ett ekologiskt hållbart
samhälle. Sverige skall genomgå en ekologisk moderni-
sering. Det finns därför skäl för att staten på ett lik-
nande sätt som inom det privata näringslivet uppmärk-
sammar miljöfrågorna för sina företag och i sitt ägande.
Särskilt för de företag som har monopol är det angeläget
att staten som ägare ger miljöfrågorna särskild upp-
märksamhet.

Ett aktivt ägande är en förutsättning för ett välskött
företag. Som ett resultat av att miljöfrågorna mer och
mer uppfattas som affärsmässiga och strategiska, upp-
märksammas allt oftare ägamas möjligheter att påverka

företagens miljöarbete. Välskötta företag behöver ha
ett seriöst miljöarbete och god miljökompetens för att
undvika miljörelaterade risker och kostnader. Kostna-
derna kan bestå dels i höga åtgärds- eller sanerings-
kostnader, dels i kostnader på grund av försämrat
anseende hos leverantörer, kunder och allmänhet.
Miljöanpassning är i många fall en förutsättning för
lönsamhet.

De statliga företagen bör därför sträva mot en håll-
bar utveckling och bidra till att de nationella miljö-
målen uppfylls. Det åligger styrelserna att slå fast före-
tagets miljöpolicy samt att beakta de krav som ställs på
verksamheten när det gäller en ekologiskt hållbar
utveckling.

Miljöledningssystem bör införas hos alla bolag med
en betydande direkt eller indirekt miljöpåverkan. Ett
miljöledningssystem innebär ett systematiserat miljö-
arbete, tydliga riktlinjer och mål i bland annat centrala
styrdokument, klara ansvarsförhållanden och rutiner
för uppföljning och redovisning.

Statliga företag bör vid upphandling, inom de ramar
lagstiftningen ställer, aktivt fråga efter produkter, sys-
tem eller tjänster med långtgående miljöanpassning och
resurshushållning. Vidare skall berörda statliga företag
uppmuntra miljöforskning och utveckling av miljöteknik.

Könsperspektivet en självklarhet

Det svenska jämställdhetsarbetet har varit framgångsrikt
och väckt uppmärksamhet internationellt. Men, arbetet
har oftast haft en egen sidoordnad struktur med jäm-
ställdhetsansvariga och jämställdhetskommittéer. Fokus
har legat på kvinnorepresentation och personalpolitik.

Nu är det svenska jämställdhetsarbetet på väg in i en
ny fas där inriktningen är att integrera ett könsper-
spektiv i den ordinarie verksamheten. Genom könskon-

STATENS ÄGARPOLITIK

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

sekvensanalyser skall både kvinnors och mäns villkor,
förutsättningar och behov tydliggöras. Könskonse-
kvensanalyser skall bli ett instrument för att höja
kvalitet och effektivitet.

Ett könsperspektiv skall sålunda genomsyra alla delar
av regeringens politik. Detta gäller givetvis även i statens
roll som ägare och företagen med statligt ägande.
Staten skall därför se till att företagen i sitt arbete ana-
lyserar sin verksamhet utifrån såväl kvinnors sommäns
förutsättningar och villkor. Könskonsekvensanalyser bör
ingå i bolagens verksamhet som en del i utvecklings-
arbetet. Könsperspektivet måste finnas med redan från
början i alla frågor.

När det gäller den mer avgränsade frågan om köns-
fördelningen i de statliga bolagsstyrelserna är målet en
jämn könsfördelning och ett delmål att andelen kvinnor
skall vara minst 40 procent år 2003. För år 1999 upp-
gick andelen kvinnliga styrelseledamöter till 28 pro-
cent. Detta kan jämföras med att knappt 4 procent av
ledamöterna i de svenska börsnoterade bolagen utgörs
av kvinnor.

Genom att intensifiera ansträngningarna för att öka
andelen kvinnor vid tillsättningar i statliga bolags-
styrelser, samtidigt som det aktuella kompetensbehovet
i varje bolag tillgodoses, kan regeringen uppnå ett av
delmålen för jämställdhetspolitiken inom rimlig tid.

Mångfald lönar sig

Erfarenheten visar från många företag i såväl Sverige som
andra länder att mångfald lönar sig. En ökande interna-
tionalisering och en därmed sammanhängande skärpt
konkurrens ställer krav på allt högre kompetens hos de
anställda. För att bli långsiktigt framgångsrika och skapa
värde måste företag ta tillvara all tillgänglig kompetens,
vilket de statliga företagen tar i beaktande vid genom-
förandet av sin personalpolitik. Att arbeta med mångfald
är att lära sig dra nytta av mänskliga olikheter och skapa
kraft ur det faktum att varje medarbetare är en individ
med sina personliga kompetenser, egenskaper och sär-
skiljande drag. Hit räknas till exempel ålder, utbild-
ningsbakgrund, etnicitet, kön och sexuell läggning.
Mångfaldsarbetet skall ha som övergripande mål att
skapa och införa organisationssystem som gör det möj-
ligt för alla medarbetare att medverka med sin fulla
potential i strävan mot organisationens mål.

Ett sätt att bedriva ett målinriktat arbete kan vara att
upprätta handlingsplaner eller mångfaldspolicy för hur
företagen skall ta tillvara det humankapital som finns
hos personer som kommer från skilda kulturella, etniska
och sociala miljöer. Handlingsplanerna kan användas
som verktyg för att bygga upp en modem, effektiv och
smidig organisation som har förmågan att kunna rekry-
tera de allra bästa begåvningarna genom att bredda
basen för rekrytering.

Incitamentsprogram ger rätt fokus

Ett instrument för att rikta uppmärksamheten mot
värdeökning genom effektivare kapitalutnyttjande är

värdebaserade styrsystem. Med sådana system skapas en
bättre kommunikation inom företaget och alla har samma
tydliga mål för ögonen. Dessutom ökar möjli^iet em a för
de enskilda individerna att påverka det egna arbetet.

Erfarenheten visar att två förutsättningar måste vara
uppfyllda för att värdebaserade styrsystem med fram-
gång skall kunna införas. För det första måste den högsta
ledningen vara initiativtagare och drivande i genom-
förandet. Då vinner systemet trovärdighet och når ut
till hela organisationen. För det andra kan systemet
kopplas till någon form av incitamentsprogram som
skall omfatta alla anställda i företaget.

Syftet med incitaments- eller bonusprogram är att
medarbetarna skall tänka, agera och bli belönade på
samma sätt som ägaren. Erfarenheter från implemente-
ring av värdebaserade styrsystem visar att förändringen
mot värdetänkande sker långsammare eller uteblir helt
och hållet om det ej åtföljs av ett ekonomiskt incita-
mentsprogram

Långsiktighet är viktigt när det gäller värdebaserade
styrsystem och incitamentsprogram. Därför bör en så
kallad bonusbank inrättas. Det innebär att den bonus
som den anställde skapar inte betalas ut i sin helhet
samma år den upparbetas. Varje års utbetalade bonus
kommer därför att innehålla delar av flera års upp-
arbetade bonus.

Bonusbanken är mycket viktig för att få rätt fokus.
Om bonusutbetalningen sprids ut över flera år blir
långsiktigheten viktigast, det vill säga det blir angeläget
för alla i företaget att vårda kundrelationer och att hålla
en hög kvalitet på varor och tjänster så att kunderna för-
blir trogna. Det går således inte att optimera bonusen
ett enskilt år genom att exempelvis höja priserna efter-
som kunderna på en konkurrensutsatt marknad då -
naturligtvis - vänder sig till en annan leverantör.

Det är också viktigt att koppla bonussystemet till
andra variabler som företaget vill premiera, till exempel
kvalitet eller god service. Dock skall inte parametrar
användas som företaget inte själv kan påverka, till
exempel förändringar i råvarupriser eller valutakurser.

Regeringen har i november 1999 utfärdat riktlinjer
för incitamentsprogram för anställda i statliga bolag.
Det ankommer på bolagets styrelse att överväga om
införande av incitamentsprogram är ändamålsenligt för
bolaget och - om så är fallet - besluta om och införa det
incitamentsprogram som passar bäst för att uppnå de
uppställda målen för bolaget. I bolag som har särskilda
mål och uppgifter är det av stor vikt att styrelsen beaktar
dessa vid sitt övervägande. De angivna principerna skall
tillämpas mot bakgrund av det aktuella bolagets sär-
skilda mål och uppgifter.

När det gäller de värdebaserade styrsystemen är
utgångspunkten ett på förhand fastställt avkastnings-
krav för hela företaget. Avkastningskravet bestäms
genom att kostnaden för både lånat och eget kapital
vägs samman. Alla projekt kommer sedan att utvärderas
mot denna sammanvägda kapitalkostnad. Värde skapas
i de fall ett projekts rörelseresultat (eller diskonterade

STATENS ÄGARPOLITIK

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

kassaflöde om det är ett större, flerårigt projekt) täcker
kapitalkostnaden, medan däremot värde förstörs om
resultatet inte täcker kapitalkostnaden.

Genom värdebaserade styrsystem sätts en enhetlig
nivå för värdeskapandet i företaget och medför att alla
investeringar som täcker kapitalkostnaden skall genom-
föras. Utan denna enhetliga nivå finns risken att företag
med hög avkastning avstår från investeringar som inte
når upp till företagets avkastningsnivå. Men om kravet i
stället är att investeringarna skall täcka kapitalkostnaden,
kommer fler investeringar att genomföras.

Avgångsvederlag och andra ersättningar
Förhandling om verkställande direktörernas anställ-
ningsvillkor är i första hand en fråga för styrelseordfö-
rande i förening med ytterligare personer från styrelsen.
Bolagets styrelse skall dock ta ställning till anställ-
ningsvillkoren för personer i företagsledning och där-
med jämförlig ställning samt också ta ställning till om
villkoren överensstämmer med de riktlinjer regeringen
utfärdat i december 1996.

I regeringens riktlinjer sägs bland annat att löner och
andra förmåner till företagsledare skall vara konkur-
renskraftiga, men att företag som ägs av staten inte skall
vara löneledande jämfört med motsvarande privatägda
företag. Vid uppsägning från bolagets sida kan avgångs-
ersättning utgå. Denna ersättning får högst motsvara 24
månadslöner. Vid ny anställning eller inkomst från
annan förvärvsverksamhet skall avgångsersättningen
reduceras med belopp motsvarande ny inkomst under
2 4 -månadersper ioden.

Regeringens förvaltningsmandat

Ramverket kring förvaltningen av foretag med statligt
ägande styrs genomett så kallat förvaltningsmandat från
riksdagen. Enligt regeringsformen 9 kap. Finansmakten,
8 § står statens medel och dess övriga tillgångar till rege-
ringens disposition. Enligt 9 § skall riksdagen fastställa
grunderna - i den omfattning som behövs - for förvalt-
ningen av statens egendom och förfogandet av den.
Regeringen skall således höra riksdagen vid: väsentliga
ändringar av företagets inriktning, utspädning, kapital-
tillskott, bolagisering samt försäljningar och köp av
aktier. Beträffande det sistnämnda finns vissa bemyndi-
ganden som riksdagen givit regeringen: Regeringen har
bemyndigande att avveckla ägandet i Nordbanken
Holding AB, numer Nordic Baltic Holding AB, samt
Svenska Skogsplantor AB.

I budgetlagen sägs vidare att regeringen får sälja
statens aktier i bolag där staten har mindre än hälften
av rösterna ominte riksdagen beslutat annat. Regeringen
får däremot inte minska statens ägarandel i bolag där
staten har minst hälften av rösterna. Riksdagsbeslut
krävs inte för extrautdelningar eller nedläggningar
eftersom det ingår i den normala förvaltningen.

Inom Regeringskansliet har Näringsdepartementet
ansvaret för ägarpolitiken.

Ansvaret inom Regeringskansliet för förvaltningen av
ett visst bolag ligger på ett med hänsyn till bolagets
verksamhet utpekat departement. Det är detta depar-
tement som handhar den dagliga förvaltningen och upp-
följningen samt utvärderingen av bolaget. I de fall bola-
gen har särskilda samhällsintressen sker utvärderingen
också utifrån hur bolaget uppfyllt sitt uppdrag samt hur
marknadens förändringar kan komma att påverka upp-
dragets innehåll.

Ar 1999 FÖR FORETAG MED STATLIGT ÄGANDE

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

År 1999 för företag med statligt ägande

De 63 företagen där staten äger andelar omfattar före-
tag av mycket varierande storlek och inriktning, från
Telia med en försäljning på 52 mdkr till verksamheter
med en omsättning på några mkr. Den totala försälj-
ningen i de 63 företagen uppgick till 310 mdkr 1999,
vilket var en ökning med drygt 3 procent från 1998.
Resultatet efter finansnetto uppgick till drygt 39 mdkr
1999, vilket var lägre än 1998, då resultatet efter finan-
siella poster uppgick till 42 mdkr. I resultatet för 1999
ingår 10,8 mdkr från realisationsvinster i Förvaltnings-
aktiebolagetStattum(o,8 mdkr 1998). Staten som ägare
erhöll 20,4 mdkr i utdelning 1999, 7,5 miljarder mer än
1998. Ökningen kommer från Förvaltningsaktiebolaget
Stattum, vars utdelning steg från 1 till 11 mdkr. Anta-
let anställda var 230 000, varav 180 000 i Sverige.

I årets verksamhetsberättelse ingår inte tidigare
hälftenägda VPC AB, SAQ Kontroll AB samt delägda
Celsius AB för vilka avtal om försäljning träffades
under 1999.

Nya företag i årets redovisning är Imego AB, ett
forskningsinstitut vid Chalmers Tekniska Högskola i
Göteborg samt SweRoad (Swedish National Road
Consulting AB) och OM Gruppen AB.

Till skillnad från tidigare års redovisningar med-
räknas SAS Gruppen och inte bara statens andel i det
svenska holdingbolaget SAS Sverige AB.

I 1999 års verksamhetsberättelse har betydligt fler
uppgifter än tidigare samlats in. En del företag har haft
svårt att lämna vissa uppgifter, vilket i tabellerna mar-
kerats med ”us”, uppgift saknas. För fastighetsbolag
respektive finansinstitut har insamlats uppgifter efter
speciella definitioner som är anpassade till deras verk-
samheter. För vissa av dessa företag saknas också upp-
gifter om investeringar.

I vissa tabeller skiljs på helägda bolag, majoritets-
hälftenägda bolag samt minoritetsägda bolag. Aweck-
lingsbolagen sär redovis as i en del tabeller.

I fyra av företagen som redovisas i denna förteck-
ning är ägarandelen under 20 procent vilket i prakti-
ken inte ger något större ägarinflytande: SIS Miljö-
märkning AB, med 10 procent i ägande, OM Gruppen
AB, 7,7 procent i ägarandel samt Sakab, där staten
äger en aktie. Under våren 2000 har statens ägarandel
i Nordic Baltic Holding AB minskat från 25,9 procent
till 18,1 procent.

Anställda

Flera företag med statligt ägande hör till de allra största
svenska företagen. Sju av företagen har fler än 10 000
anställda och ytterligare åtta har över 1 000 anställda.
Bara Ericsson är större än Posten som arbetsgivare i
Sverige. Telia och Samhall finns också med bland
näringslivets tio största arbetsgivare i Sverige.

Totalt har de 63 företagen med statligt ägande
229 967 anställda varav 49 848 utomlands.

Anställda i företag med statligt ägande

antal anställda		Förändring i antal anställda 1998-1999
Företag	1999	Förändring i antal anställda 1998-1999
Posten AB	50 174	-1 619
Telia AB	30 643	50
SAS Gruppen AB (21,4%)	28 863	1 792
Samhall AB	26 183	490
Nordic Baltic Holding AB (18,1%)	18 896	-845
AssiDomän AB (35,5%)	17 060	-483
SJ, Statens Järnvägar	15 006	-688
Apoteket AB	9 396	249
Vattenfall AB	7991	-5
Luftfartsverket	3 919	124
Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB	3 279	-289
Systembolaget AB	3 246	-24
Lernia AB	2 459	147
Svensk Bilprovning, AB (52%)	2 224	-13
Sjöfartsverket	1 503	-13
Teracom AB	844	-14
V&S Vin & Sprit AB	771	73
SOS Alarm Sverige AB (50%)	736	13
Kungliga Operan AB	580	-10
SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB	560	-1
ALMI Företagspartner AB	554	-12
Svenska Spel, AB	510	27

Företag med minst 500 anställda 31 december 1999.
Inom parentes statens ägarandel för delägda bolag.

Andel kvinnor och män

101 000 av de anställda är kvinnor (44 procent) och
129 000 är män. Andelen kvinnor är allra högst inom
Apoteket AB (över 90 procent) och lägst i LKAB (under
10 procent). I Nordic Baltic Holding är tre av fyra
anställda kvinnor och även i Systembolaget, SBAB och
SOS Alarm är mer än hälften av de anställda kvinnor.
Låg andel kvinnor finns i företag som AssiDomän och
Sveaskog, Sjöfartsverket, Vattenfall och Svensk Bil-
provning.

ÅR 1999 FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Regional fördelning

Det statliga företagandet är väl spritt över landet. En del
av företagen har verksamhet i alla Sveriges kommuner, till
exempel Posten och Systembolaget. Även Telia och Apo-
teket har verksamhet i ett mycket stort antal kommuner.

De statliga företagens anställda fördelade på län
skiljer sig från bilden av det totala antalet sysselsatta i
landet. På Sverigekartan redovisas ett län som över-
eller underrepresenterat om andelen anställda i statliga
företag skiljer sig från andelen för anställda totalt med
mer än 20 procent.

Mest överrepresenterade är de statliga företagen i

Norrbotten där andelen är mer än det dubbla jämfört
med riksgenomsnittet eftersom LKAB och AssiDomän
har omfattande verksamhet där. Även Gotlands, Jämt-
lands, Stockholms och Västemorrlands län har över-
representation av anställda i statliga företag.

Underrepresenterade i fråga om anställda i företag
med statligt ägande är fem län i Syd- och Mellansverige:
Blekinge, Kronobergs, Sörmlands, Västmanlands och
Gävleborgs län.

Med försäljningen av statens andel i Celsius AB
i februari 2000 har regeringen förbättrat utvecklings-
möjligheterna för bland annat Arboga och Karlskoga.

Anställda i företag med statligt ägande, 1999

1 Län	Antal anställda 1
1 Stockholms län	53 000
3 Uppsala län	5 000
4 Södermanlands län	3 200
5 Östergötlands län	8 400
6 Jönköpings län	6 000
7 Kronobergs län	2 900
8 Kalmar län	4 000
9 Gotland	1400
10 Blekinge	2 200
12 Skånelän	19 400
13 Hallands län	4 000
14 Västra Götaland	25 500
17 Värmlands län	5 300
18 Örebro län	5 700
19 Västmanland	3 800
20 Dalarnas län	5 000
21 Gävleborg	4 200
22 Västernorrland	6 800
23 Jämtlands län	3 100
24 Västerbottens län	5 100
25 Norrbottens län	11 000
Anställda i Sverige	185 000
Anställda utomlands	50 000
Totalt anställda	235 000¹¹

ⁿ Uppgifterna skiljer sig från andra tabeller i
denna verksamhetsberättelse genom att de regio-
nalt fördelade uppgifterna kan avse annan tids-
period och/eller avse anställda oberoende av
heltid eller deltid.

■ A över rikssnittet (mer än 20 procent)
® B Runt rikssnittet (+-20 procent)

0 C Under rikssnittet (mindre än 20 procent)

över rikssnittet för anställda i företag med statligt
ägande innebär att statliga företag är överrepresen-
terade i länet. Riksgenomsnittet är att var tjugonde
anställd i näringslivet (5,3 procent) arbetar i ett
företag där staten är ägare.

ÄR 1999 FÖR FORETAG MED STATLIGT AGANDE

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

De statliga företagens miljöarbete

De statliga företagen bedriver i många fall ett fram-
gångsrikt arbete på miljöområdet. Inom transport-
sektorn är SJ och SAS exempel på företag som har ett
välkänt miljöarbete. Fastigheter och fastighetsförvalt-
ning är en annan sektor där de statliga företagen gör
ansträngningar på miljöområdet. AssiDomän har certi-
fierat sin verksamhet i skog och fabriker motsvarande
cirka 65 procent av koncernens totala omsättning. Under
1998 inleddes ett lyckosarrt arbete med att få skogs-
bruket certifierat enligt Forest Stewardship Council.
Apoteket har certifierat apoteksgruppen i Jönköping
enligt EU:s frivilliga miljöledningsystem EMAS och
andra grupper är på gång.

En enkät om de stadiga företagens miljöarbete som
Regeringskansliet gjorde i början av år 2000 visar att
flera statliga företag har påbörjat, och kommit långt, i
sitt miljöarbete. Av de helägda företagen har 40 svarat
på enkäten som gällde miljöpolicy, miljöredovisning och
miljöledningsystem.

Många, 70 procent, av dessa har en miljöpolicy.
Miljöpolicyn innehåller skrivningar om

• miljökrav på företagets leverantörer och
entreprenörer (86 procent av alla som har
en policy),

• åtagande om en minskad miljöpåverkan, till
exempel ökad resurseffektivitet och minskade
utsläpp (86 procent),

• åtagande om att sträva mot en hållbar utveckling
(82 procent).

Nästan lika vanligt är formuleringar ommiljöutbildning
av företagets anställda (75 procent).

Åtagande om kontinuerliga förbättringar är en for-
mulering som ingår i bland annat EU:s frivilliga miljö-
ledningssystem. Det innebär att företaget skall arbeta
för att successivt minska sin miljöpåverkan. Ett sätt att
göra detta är att se till att företaget inte slår sig till ro
när ett miljömål uppfyllts utan hela tiden höjer ambi-
tionsnivån för vad man vill uppnå. Formuleringen kon-
tinuerliga eller ständiga förbättringar ingår i 64 procent
av företagens miljöpolicy.

Det har blivit allt vanligare att företag gör en separat
miljöredovisning. Av de stadiga helägda företagen gör

30 procent av de företag som svarat en separat miljö-
redovisning. Det gäller bland annat företag eller affärs-
dr i vande verk som arbetar med transporter (Luft-
fartsverket, SJ, Sjöfartsverket) samt med fastigheter
(Specialfastigheter Sverige, Statliga Akademiska Hus,
Vasakronan). Av de delägda företagen är bland andra
SAS samt AssiDomän kända för sina miljöredovisningar.
De utökade kraven på bland annat de stadiga företagens
miljörapportering som aviserats av Näringsdeparte-
mentet kommer att ytterligare öka genomlysningen och
möjligheterna att följa företagens miljöarbete.

Ungefär samma företag som gör en separat miljö-
redovisning har också miljöledningssystem. Ett fåtal
företag är ännu registrerade enligt EMAS eller certifi-
erade enligt ISO 14001. AssiDomän, Vattenfall, Sakab
samt Apoteket har hela eller delar av sin verksamhet
certifierad eller registrerad. Flera företag använder sig
dock av ett eget miljöledningssystem och totalt har
cirka 45 procent av företagen ett miljöledningssystem.
Rjretag som är på gång att certifiera/registrera sig är
bland andra SJ, SAS, Luftfartsverket, Vasakronan,
Systembolaget, Telia samt SIS Miljömärkning.

Förutom miljöledningssystem kan företag ha annan
form av certifiering/registrering. Svensk Avfalls-
konvertering, Sakab, följer Kemikontorets program
Ansvar och Omsorg. Sveaskog samt AssiDomän har
anslutit sig till Forest Stewardship Council (FSC). FSC
är en internationell organisation som arbetar för ett
samhällsnyttigt, miljöanpassat och ekonomiskt livs-
kraftigt skogsbruk.

Omsättning

Tio företag där staten är ägare har en omsättning över-
stigande 10 mdkr. Därnäst kommer 12 företag som säljer
för över 1 mdkr och ytterligare 13 för 200 till 999 mkr.
Av de 27 företagen med lägre omsättning, var drygt en
tredjedel delägda eller under avveckling. Störst är Telia
med 52 mdkr i försäljning och därnäst SAS Gruppen
med knappt 42 mdkr.

I löpande pris har företagen i sammanställningen
sålt för 31 o mdkr 1999, en ökning med drygt 3 procent
jämfört med 1998.

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

ÄR 1999 FOR FORETAG MED STATLIGT ÄGANDE

Omsättning och resultat i företag med statligt ägande

Rang	Företag	Omsättning, mkr 1999	Omsättnings-, förändring. 1998-99, %	Resultat efter finansnetto
Rang	Företag	Omsättning, mkr 1999	Omsättnings-, förändring. 1998-99, %	mkr 1999	mkr 1998
1	Telia AB	52 121	5	5 980	7 143
2	SAS Gruppen AB (21,4%)	41 508	1	1 846	2 857
3	Vattenfall AB	27 754	-1	4 297	4 448
4	Apoteket AB	26 130	12	401	341
5	AssiDomän AB (35,5%)	24 497	2	-701	1 004
6	Posten AB	24 217	-1	4 055¹¹	1 075
7	Nordic Baltic Holding AB (18,1%)	23 091	3	11 358	11 990
8	Systembolaget AB	16 625	8	470	351
9	SJ, Statens Järnvägar	14 920	2	239	-135
10	Svenska Spel, AB	13 540	5	3 739	3 937
11	Samhall AB	9 279	-2	-386	55
12	Luftfartsverket	4 719	6	18	606
13	V&S Vin & Sprit AB	4 029	17	964	1 060
14	Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB	3 985	-22	-244	960
15	Statliga Akademiska Hus AB	3 379	7	762	698
16	Civitas ABo	2 441	11	455	1 782
17	Svenska Kraftnät (Affärsverket)	2 127	-1	589	605
18	0M Gruppen AB (7,7%)	1 954	25	603	480
19	Lernia AB	1931	3	6	30
20	Sjöfartsverket	1 428	2	-82	231
21	Teracom AB	1 336	5	68	98
22	Svensk Bilprovning, AB (52%)	1 132	2	-113	-6

I omsättningen ingår anslag/bidrag. Inom parentes ange statens ägarandel för delägda bolag.

För fastighetsbolag definieras omsättning som hyresintäkter och för finansinstitut som ränte- och provisionsnetto.

^II exkl jämförelsestörande poster 236 mkr.

22 av företagen med statligt ägande hör till miljard-
klubben, det vill säga har en försäljning som överstiger
i mdkr. Omkring 300 svenska företag hör till denna
grupp.

Mest framgångsrikt var minoritetsägda OM Gruppen,
vars omsättning steg med 25 procent. Av de helägda
bolagen var Vin & Sprit AB mest framgångsrikt med en
försäljningsökning på 17 procent. Den största krymp-
ningen svarade LKAB för genom att tappa 22 procent i
försäljningen, till följd av pressade malmpriser och
terminssäkrade valutakurser. Fyra av de större före-
tagen ökade sin försäljning med minst 10 procent,
medan den sjönk för fem stycken. Vinsten för samtliga
företag med statligt ägande var i princip oförändrad
mellan åren, nämligen 29 mdkr. Fem av företagen med
statligt ägande redovisar en vinst som överstiger 1 mdkr,
mot dubbelt så många 1998. Den största vinsten redo-
visade Nordic Baltic Holding AB som tjänade 11 358
mkr under 1999, vilket ändå var en liten minskning mot
året innan. Stattum redovisar ett ännu högre resultat,
11716 mkr till följd av realiserade vinster vid försälj-
ningen av aktier i Pharmacia & Upjohn i januari 1999.

For 17 av de 22 företagen sjönk resultatet mellan
1998 och 1999. Sex företag redovisade förluster under
1999, mot bara två under 1998. Den största förlusten
redovisade Posten AB på 4 065 mkr. Då har Posten gjort
avsättningar för kostnader för kommande förändringar

1 servicenätet med 2 100 mkr och även bokfört kost-
nader för nya beräkningsgrunder för pensioner om

2 201 mkr. Exklusive jämförelsestörande poster uppgick
Postens resultat till 236 mkr.

Finansinstitut och försäkringsbolag ingår ej i Affärs-
världens rangordning här bredvid, Nordic Baltic Holding
skulle med en omsättning på 23 091 mkr ha kommit
runt plats 32 om också Skandia ingått. Svensk Bilprov-

ning och Sjöfartsverket är andra statliga miljardföretag
som ej heller rankats av Affärsvärlden.

Om rangordningen i stället gjorts efter verksam-
heten i Sverige ter sig företagmed statligt ägande större.
Statliga verksamheter har ofta en bakgrund i nationella
servicebehov eller infrastrukturbehov och har därför
haft naturliga begränsningar i nationsgränserna.

Räknat efter anställda i Sverige är bara Ericsson
större än Posten med 43 193 årspersoner mot Postens
41 349. Samhall och Telia tävlar om tredjeplatsen med
Volvo Personvagnar, Volvo och ABB med runt 25 000
anställda i Sverige. SJ är nummer tio bland näringslivets
arbetsgivare i Sverige med knappt 15 000 anställda.

Statliga miljardföretag i Affärsvärldens rangordning

(Källa: Affärsvärlden nr 19, 2000)

Placering.¹¹	Företag	Omsättning 1999, mkr	Anställda i Sverige 1 1999. personer 1
13	Telia AB	52 897	25 414
15	SAS Gruppen AB	41 508	9 476
24	Vattenfall AB	28 788	7 329
26	Apoteket AB	26 156	9 395
28	AssiDomän AB	24 706	6 083
29	Posten AB	24 217	41 349³¹
37	Systembolaget AB	16 625	3 246
42	SJ	14 920	14 926
48	Svenska Spel, AB	13 541	510
107	Samhall AB	5 132²¹	26 181
117	Luftfartsverket	4 719	3 631
124	LKAB	4 185	2 991
126	V&S Vin & Sprit AB	4 058	699
173	Vasakronan AB	2411	348
181	Svenska Kraftnät	2 307	243
207	Lernia AB	1 931	2 459
264	Teracom AB	1 400	832

Enligt Affärsvärlden

²⁾ Samhall är här rankad utan merkostnadsersättningen. Med 9 279 mkr i
bruttoomsättning skulle placeringen ha blivit nummer 73.

³⁾ Omräknat till årspersoner. Posten har uppgivt antal anställda utan
omräkning, vilket är den sysselsättningsuppgift som anges i andra
tabeller i denna rapport.

ÅR 1999 FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÅGANDE

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Utlandsverksamhet

Företag med statligt ägande har ofta varit hemmamark-
nadsorienterade. Det gäller särskilt de företag som haft
nationella monopol eller ombesörjt olika samhällsupp-
gifter under affärsmässiga former.

Totalt finns 50 000 anställda utomlands i företag
med statligt ägande, vilket motsvarar 22 procent av den
totala personalstyrkan. Sex av sju utlandsanställda
arbetar antingen i SAS, Nordic Baltic Holding AB eller
AssiDomän.

SAS och Nordic Baltic Holding AB är redan genom
ägande och organisation flemationella. AssiDomän har
stor produktion utomlands, även om en del av utlands-
verksamheten sålts. En huvuddel av AssiDomäns pro-

duktion säljs utomlands, vilket också gäller LKAB
och V&S Vin & Sprit AB.

Även Telia och Posten - med rötter i statliga affärs-
verk - har intemationaliserats. Var sjätte intäktskrona
i Telia kommer från utlandet och över 4 000 anställda
arbetar utanför Sverige.

Runt 90 mdkr av den totala försäljningen (30 pro-
cent) uppskattas gå till utländska kunder. I denna
beräkning ingår en uppskattning av utlands andelen i
Nordic Baltic Holding AB och OM Gruppen liksom
den del av Postens, SJ:s och Sjöfartsverkets försäljning,
som riktar sig till utländska kunder även om produk-
tionen sker i Sverige. Denna del går inte att urskilja
exakt.

Utlandsverksamhet i företag med statligt ägande

I Företag	Utlandsförsäljning, mkr 1999	Utlandsförsäljning. % 1999	Anställda utomlands 1 1999 I
SAS Gruppen AB (21,4%)	27 395	66	19 387
Nordic Baltic Holding AB (18,1%)	US	US	13 000
AssiDomän AB (35,5%)	20 577	84	11 210
Telia AB	7 818	15	4 132
Vattenfall AB	6 939	25	662
Posten AB	US	US	476
OM Gruppen AB (7,7%)	US	US	350
Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB	2 949	74	290
SJ, Statens Järnvägar	US	US	80
V&S Vin & Sprit AB	2 820	70	69
Svedab	US	US	48
Sweroad AB	79	96	37
Sveriges Rese- och Turistråd AB (50%)	US	US	30
Swedesurvey AB	107	100	13
Voksenåsen A/S	18	100	2
Svenska rymdaktiebolaget AB	269	77	1
Swedfund International AB	US	US	1
Samhall AB	2 041	22	0
SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB	222	53	0
Sjöfartsverket	186	13	0
Teracom AB	160	12	0
Kungliga Operan AB	7	2	0
Totalt	90 000	29	49 788

I utlandsförsäljning ingår både export från Sverige och produktion utomlands. För Posten, SJ med flera företag är definitionen av utlandsförsäljning
sådan att uppgifterna inte redovisas.

Inom parentes statens ägarandel för delägda bolag.

ÄR 1999 FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Näringsgren

Strukturen bland företag med statligt ägande avviker
mycket mot näringslivet i övrigt. Statliga företag är i
många fall infrastrukturföretag, där staten byggt upp
hela sektorer, men bara inom landet. Här finns energi-
företag som Vattenfall, telekomföretag som Telia och
transportföretag som SAS, Posten, Luftfartsverket och
Sjöfartsverket. Några statliga företag finns inom bas-
industrierna, som LKAB och AssiDomän, men inga alls
inom traditionellt starka svenska näringsgrenar som
verkstads-, kemi- och läkemedelsindustri. Det enda
företaget inomkonsumtionsvaruindustri är framgångs-
rika V&S Vin&Sprit.

Den nya ekonomin finns representerad inom de tre
telekomorienterade företagen, men också inom en del av
de övriga företagen, till exempel Posten ochSBAB.

Tjänste- och handelsföretag finns det flera exempel

på, men de statliga företagens marknadsandel är låg.
Inom finanssektorn finns inom olika nischer viktiga
företag där staten är med som ägare. Staten äger också
genom en rad bolag fastigheter.

Transportsektorn är den största av de elva branscher
som företagen delats in i. Branschindelningen bygger på
Morgan Stanley Intemationals uppdelning. Bland trans-
portföretagen ingår Posten och SAS. Telekom är näst
största sektor räknat efter omsättning medan andra-
platsen delas med tjänstesektorn vad gäller antal
anställda. Finanssektom är den bransch som redovisar
störst vinster. Stattums försäljning av aktier i Pharmacia
resulterade att konglomeraten också kom högt i vinst-
ligan, före telekomsektom. Även energisektorn och
fritid & turism med Svenska Spel redovisade fler-
miljardvinster.

Företag med statligt ägande efter näringsgren

	Antal	Omsättning i mdkr	l Förändring, %	Jtlandsandel,% (ej bank)	Resultat efter finansnetto, -mi-Urr 1QQQ	Utdelning,	Anställda IGÖQ -
		— 1999	1998—99		HluKr, 1d3j	muKr,	1 333
Energi	2	30	-1	18	4,9	1,9	8 234
Råvaror	5	29	-2	78	-0,8	0,9	20 842
Konsumtionsvaror	1	4	17	70	1,0	0,2	771
Tjänster	13	14	1	16	-0,6	0,0	32 890
Fritid & turism	7	15	4	2	3,8	3,7	1 872
Handel	2	43	10	0	0,9	0,2	12 642
Telekom	3	54	5	12	6,1	1,5	31 770
Transport	11	88	2	32	-2,0	0,7	99 701
Finans	8	25	2	0	12,7	1,5	19 533
Fastigheter¹¹	6	7	10	0	1,3	0,8	879
Konglomerat	2	2	11	0	12,2	11,2	386
Samtliga ²⁾	58	308	3	22	39,1	22,4	229 134

Exklusive OM Gruppen AB, Sakab och SIS Miljömärkning AB.
Inklusive Vasakronan AB och Vasallen AB.

²⁾ Exklusive Vasakronan AB och Vasallen AB.

Företag med statligt ägande efter näringsgren, efter
anställda

Antal företag inom parentes och andel av totalt antal anställda i företag
med statligt ägande.

Branschindelning enligt Morgan Stanley Capital
International (MSCI)

Branschindelningen är gjord med utgångspunkt från ett

placera rperspektiv._______________________________________________________

1 Energi: Svenska Kraftnät, Vattenfall AB.

2 Råvaror/basindustri: AssiDomän AB, Grängesbergs Gruvor AB*,
Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB, Sakab, AB Sveaskog,
Svenska Skogsplantor AB.

3 Konsumtionsvaror: V&S Vin & Sprit AB.

4.1 Tjänster: SIS Miljömärkning AB, Swedesurvey AB, AB Svenska
Miljöstyrningsrådet, ALMI Företagspartner AB, Ireco, Lernia AB,
Samhall AB, SGAB*, SKD företagen AB*. SOS Alarm Sverige AB,
SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB, AB Svensk
Bilprovning, Svenska Lagerhusaktiebolaget, Imego AB.

4.2 Fritid & turism: Kungliga Dramatiska Teatern AB, Kungliga Operan
AB, Voksenåsen A/S, Sveriges Rese- & Turistråd AB,
Kurortsverksamhet, AB*, Norrland Center AB, AB Svenska Spel.

4.3 Handel: Apoteket AB, Systembolaget AB.

4.4 Telekom: Teracom AB, Svenska rymdaktiebolaget, Telia AB.

4.5 Transport: A-Banan projekt AB, AB Göta kanalbolag,
Luftfartsverket, Posten AB, SAS Gruppen AB, SJ, Sjöfartsverket,
Statens Väg- och Baninvest AB, Svedab, SweRoad AB, Zenit
Shipping AB*.

5.1 Finans: AB Bostadsgaranti, Nordic Baltic Holding AB, OM
Gruppen AB, SBAB, Statens Premiefond AB*, Swedfund
International AB, Svensk Exportkredit AB, Svenska
Skeppshypotekskassan, Venantius AB.

5.2 Fastighet: Statliga Akademiska Hus AB, A/O Dom Shvetsii,
Kasernen Fastighets AB, Specialfastigheter Sverige AB,
Vasakronan AB, Vasallen AB.

6 Konglomerat: Civitas AB, Förvaltningsaktiebolaget Stattum.

* Under avveckling

ÄR 1999 FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Finansinstitut

Finansinstituten med statligt ägande agerar i huvudsak
på marknadens villkor, även om flera av dem har en
nischroll för speciella krediter och garantier. Inom sina
nischer har instituten en stark marknadsställning.

Nordic Baltic Holding är efter samgåendet i april
med UniDanmark bara ägt av den svenska staten till

18,1 procent. Ägandet i banken förenklades kring års-
skiftet till att ske i bara ett bolag. Banken har lagt ett
bud på den norska banken Kreditkassen (Christiania
Bank), som den norska staten som storägare inte slut-
ligt tagit ställning till.

Balansomslutning och kapitalrelationer i statligt ägda finansinstitut

Balansomslutning, mkr Utlåning, mkr Primärkapitalrelalionen, %

Företag	1999	1998	1999	1998	1999	1998
Bostadsgaranti, AB	214	208	us	us	us	us
Nordic Baltic Holding AB	890 304	911 113	584 050	567 612	8,3	7.3
SBAB	150 982	155 304	145 543	144 660	6,5	6,9
Svensk Exportkredit, AB	149 477	138 963	60 314	60 625	16,7	16,2
Skeppshypotekskassan	3 470	2 537	2 710	1 842	29,3	42,8
Venantius AB	25 708	27 350	us	us	us	us

us=Uppgift saknas eller är ej relevant

Resultatet i den statliga delen av finanssektorn var mycket gott under 1999, men något sjunkande till följd av lägre räntenivåer.

Resultat i statligt ägda finansinstitut

Resultat före . - Avkastning pa

kreditförluster, mkr Kreditförluster, mkr balansomslutning. %

Företag	1999	1998	1999	1998	1999	1998
Bostadsgaranti, AB	8	3	0	1	us	us
Nordic Baltic Holding AB	11 553	13 212	195	1 222	1,3	1,3
SBAB	385	497	-12	1	0,3	0,3
Svensk Exportkredit, AB	815	922	12	0	0,5	0,7
Skeppshypotekskassan	43	47	0	0	1.2	1,9
Venantius AB	159	-89	us	us	0,6	-0,3

Den totala statliga finanssektorn består av 20 000 anställda, varav knappt hälften i Sverige. Det är mindre än en femtedel av den svenska finanssektorn.
Omsättningen i finanssektorn har beräknats som summan av provisionsnettot och räntenettot. För AB Bostadsgaranti utgörs den av garantiavgifterna.

Fastighetsbolag

Den statliga fastighetssektorn omfattar inte myndig-
heternas förvaltning av statlig egendom. Den statliga
fastighetsbolagssfären består av ett antal specialin-
riktade företag som brutits ut ur Vasakronan. Civitas
Holding står som ägare till Vasakronan och Vasallen

samt till statens innehav av 45 procent i det börs-
noterade fastighetsbolaget Celtica. Utanför denna krets
finns Specialfastigheter sedan 1 juli 1998, Kasernen och
Statliga Akademiska Hus, samtliga med staten genom
Finansdepartementet som direkt ägare.

Lediga lokaler i statligt ägda fastighetsbolag

Företag	Vakansgrad, %		Lokalareal (1000 m²)		Bokfört värde fastigheter
Företag	1999	1998	1999	1998	1999	1998
Statliga Akademiska Hus AB	1,2%	1,0%	3 015	1 845	18 572	16 826
Kasernen Fastighets AB	us	us	us	us	230	252
Specialfastigheter Sverige AB	1%	1%	986	797	5 277	4 898
Vasakronan AB	8%	8%	2 674	2 444	18 159	16 508
Vasallen AB	18%	19%	320	323	173	152

Direktavkastningen och lönsamheten i de statliga fastighetsbolagen är stabil. Direktavkastningen ligger mellan 6 och 12 procent.

Omsättning och resultat i statligt ägda fastighetsbolag

Omsättning, mkr Driftsöverskott, mkr Direktavkastning, %

Företag	1999	1998	1999	1998	1999	1998
Statliga Akademiska Hus AB	3 379	3 170	2 157	2 100	12,2	12,8
Civitas AB	2 441	2 203	1 358	1 177	7,3	7,0
Kasernen Fastighets AB	27,5	30,3	20,3	22,4	8,8	8,9
Specialfastigheter Sverige AB	777	602	486	398	9,5	10,0
Vasakronan AB	2 380	2 110	1 337	1 131	7,7	7,7
Vasallen AB	47,8	80,7	10,1	38,3	6,2	25,7

De statliga fastighetsbolagen har få anställda men representerar bokförda värden på över 40 mdkr. Bara Vasakronan uppger det beräknade mark-
nadsvärdet för sin fastighetsportfölj, 27 mdkr, 50% mer än det bokförda värdet.

Dotterbolag till Civitas Holding AB.

ÅR 1999 FÖR FORETAG MED STATLIGT ÅGANDE

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Förädlingsvärde

Förädlingsvärdet motsvarar företagets bidrag till brutto-
nationalprodukten (BNP). Det definieras här som respek-
tive företags lönesumma inklusive sociala avgifter och
rörelseresultatet före avskrivningar. Det företagsvisa för-
ädlingsvärdet inkluderar produktion i andra länder, det
vill säga värden som ingår i andra länders BNP.

För flera av företagen i nedanstående tabell saknas
uppgifter om förädlingsvärdet. Det har då uppskattats
med schablonberäkningar byggda på vinst och antal
anställda.

Den statliga företagssektorns totala förädlingsvärde
motsvarar ungefär 7 procent av Sveriges BNP. Det största
bidraget ger Telia, SAS, Nordic Baltic Holding AB samt
Vattenfall.

Omräknat i förädlingsvärde per anställd ger Svenska
Spel störst bidrag, med drygt 10 mkr per anställd och
därefter V&S Vin & Sprit. Ett kapitalintensivt företag
som Vattenfall har ett förädlingsvärde per anställd på
nära 2 mkr. Samhalls förädlingsvärde per anställd ligger
under 100000 kr. Genomsnittet för förädlingsvärdet
per anställd för samtliga företag med statligt delägande
är kring 600 000 kr.

Investeringar

Rjretagen med statligt ägande är stora investerare. Telia
satsade 1999 mer än 12 mdkr, över 20 procent av sin
omsättning, i investeringar. Även Vattenfall, SAS och
Luftfartsverket har höga investeringskvoter.

Totalt satsade företagen med statligt ägande nära
40 mdkr på investeringar. Då ingår inte fastighets-
bolagen och finansinstituten. Ökningen i investeringar
var 10 procent från 1998.

Statliga Akademiska Hus har investerat 2,2 mdkr
under 1999. Därtill har tre större fastighetsköp gjorts
för närmare 1 mdkr (IBM Kista, vårdhögskolan i Örebro
och tre fasti^ieter i Haga, Göteborg).

LKAB investerade i nya huvudnivåer i Kiruna och
Malmberget och förberedde brytningar av Sjömalmen i
Kiruna. En uppgradering av Ofotenbanan till 30 tons
axellast och inköp av nya vagnar och lok pågår.

Luftfartsverket investerar i utbyggnaden av en tredje
landningsbana på Arlanda, som skall stå klar 2002.

Vasakronan förvärvade under 1999 fastigheter för
1,8 rrdkr, samtidigt som fastigheter såldes för 0,3 mdkr.
Investeringar och underhåll genomfördes för drygt
1,2 mdkr.

Förädlingsvärde i företag med statligt ägande

I Förädlingsvärde. mkr		Förädlingsvärde, mkr per anställd 1999
Företag	1999	Förädlingsvärde, mkr per anställd 1999
Telia AB	24 672	0,81
SAS Gruppen AB^J)	20 000	0,69
Nordic Baltic Holding AB	18 159	0,96
Vattenfall AB ¹¹	14 000	1,75
Posten AB ¹¹	9 862	0,20
AssiDomän AB	8 534	0,50
SJ, Statens Järnvägar ⁿ	7 300	0,49
Svenska Spel, AB	5 303	10,40
Apoteket AB	3 746	0,40
Luftfartsverket	3 342	0,85
V&S Vin & Sprit AB	2 887	3,74
Samhall AB	2484	0,09
Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB	2 073	0,63
Svenska Kraftnät (Affärsverket)	1 846	7,60
Systembolaget AB	1 421	0,47
Svensk Bilprovning, AB ^J>	975	0,40
Lernia AB	946	0,38
Sjöfartsverket	815	0,54
SBAB	788	2,11
Teracom AB	583	0,69
SOS Alarm Sverige AB	387	0,53
Sveaskog AB ^1}	300	1.42
SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, AB	251	0,45
Kungliga Operan AB	206	0,36
ALMI Företagspartner AB	205	0,37
Totalt	135 000	0,59

Förädlingsvärdet definieras som lönesumman inkl sociala avgifter och
rörelseresultatet före avskrivningar.

Förädlingsvärdet motsvarar företagets bidrag till bruttonational-
produkten (BNP), också till BNP i andra länder.

Uppskattad uppgift, företaget har inte lämnat underlag.

Nettoinvesteringar¹¹ i företag med statligt ägande

Investeringar, mkr		Investeringar, mkr 1998
Företag	1999	Investeringar, mkr 1998
Telia AB	12 145	11 684
Vattenfall AB	7 968	4 528
SAS Gruppen AB	5 870	6 112
Statliga Akademiska Hus AB	3 323	1 908
Luftfartsverket	2 935	731
Svenska Kraftnät (Affärsverket)	1 381	1 056
Vasakronan AB	1 200	us
Posten AB	1 103	1 064
Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB	986	1 358
AssiDomän AB	903	3 439
SJ, Statens Järnvägar	737	1 128
V&S Vin & Sprit AB	686	119
Teracom AB	352	522
Apoteket AB	281	237
Samhall AB	275	213
Svenska Spel, AB	207	283
ALMI Företagspartner AB	187	210
Systembolaget AB	165	31
Sveaskog AB	102
Sjöfartsverket	97	42
SP Sveriges Provnings och Forskningsinstitut, AB	60	37
Lernia AB	47	85
SOS Alarm Sverige AB	34	36
Kungliga Operan AB	5	8
Nordic Baltic Holding AB	us	us
Svensk Bilprovning, AB	us	us
Totalt	39 000	35 000

Inklusive FoU-investeringar.

För fastighetsbolag och finansinstitut saknas uppgifter.
us=Uppgift saknas.

ÅR 1999 FOR FORETAG MED STATLIGT ÄGANDE

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Forskning och utveckling

Bara ett fåtal av företagen har redovisat investeringar i
forskning och utveckling (FoU). Till delar beror det på
att utvecklingsarbeten i tjänsteproducerande företag
inte brukar etiketteras FoU. Men det återspeglar för-
modligen också att andelen forskning och utveckling är
relativt låg. De statliga företagen finns i branscher som
har relativt låg FoU-intensitet.

Telias FoU-andel motsvarar knappt 3 procent av om-
sättningen, vilket är högt i ett internationellt perspektiv,
men lågt jämfört med teleteknikföretag som Ericsson.

Ägarandelar och ägarformer

Den övergripande ägarformen för företag med statligt
ägande är helägda aktiebolag. Bara fyra av verksamhe-
terna bedrivs i affarsverksformen: Luftfartsverket, Sjö-
fartsverket, Statens Järnvägar och Svenska Kraftnät.

Staten är delägare i totalt elva av bolagen, varav fyra är
börsnoterade. I tre bolag har staten majoritetsinflytande
men inte 100 procent av kapitalet: AB Svensk Bilprov-
ning, IRECO Institute for Research and Competence
Holding AB samt AB Svenska Miljöstyrningsrådet.

I fem företag ägde staten hälften av kapitalet:
Sveriges Rese- och Turistråd AB, AB Bostadsgaranti,
SOS Alarm Sverige AB, AB Svensk Exportkredit samt
Vardepapperscentralen VPC AB (innehavet sålt i juli
1999}

I Nordic B altic Holding AB, OM Gruppen AB, S akab
och SIS Miljömärkning AB understiger statens ägande
20 procent.

Staten är största ägare i de fyra börsnoterade före-
tagen AssiDomän, Celtica, Nordic Baltic Holding och
SAS Sverige. Ägandet i Celtica sker genom Civitas
Holding/Agilia Holding.

Företag med statligt ägande efter ägarandel

Ägarandel	Antal företag	Om- sättning i mdkr 1999	Föränd- ring, % 1998 99	Utlands andel,% 1999	Resultat efter finans- netto, mkr 1999	Resultat efter finans- netto, mkr 1998	Anställda 1999	Förändring antal 1998-99
Helägt (100%)	40	216	4	18	14,0	23,5	160 843	-1435
Majoritets- eller hälftenägt (50-99 %)	7	3	1	0	0,7	0,9	3111	-14
Minoritetsägt (<50 %)	7	91	2	41	13,1	16,3	65 656	766
Samtliga	54	310	3	23	27,8	40,8	229 728	-552
Därtill awecklingsbolag och holdingbolag	8	3	10	0	12,2	2,6	743	-33

Exklusive Sakab

ÄR 1999 FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Huvudmän för det statliga ägandet

Regeringskansliet har samlat resurser och kompetens
för förvaltningen av det statliga ägandet inom särskilda
ägarenheter på Närings- och Finansdepartementen.

Näringsdepartementet förvaltar statens ägande i 32
företag. Tillsammans svarar dessa företag för cirka 84
procent av antalet anställda och 69 procent av omsätt-
ningen. Huvuddelen avser företag inom kraft-, telekom-
skog- samt transportbranscherna och företagen är i de
flesta fall konkurrensutsatta.

Näringsdepartementets enhet för statligt ägande
bildades i samband med sammanslagningen hösten
1998 av Arbetsmarknadsdepartementet, Närings- och
handelsdepartementet samt Kommunikationsdeparte-
mentet. Enheten för statligt ägande består av sexton
personer varav sex bolagsförvaltare, fyra analytiker som
också arbetar med ägarstymingsfrågor, två personer
som arbetar med börsintroduktionen av Telia, tre assis-
tenter samt en enhetschef/coach. Förvaltare och analy-
tiker arbetar med branschansvar.

Finansdepartementet är den andra stora förvaltaren
av statligt ägande. 14 företag, företrädesvis verksamma
inom den finansiella sektom och fastighetsbranschen,
förvaltar Finansdepartementets ägande. Dessa företag
svarar för 9 procent av antalet anställda och 16 procent
av omsättningen i de statliga företagen.

Finansdepartementets bolagsenhet består av tio

personer. Enheten förvaltar fastighetsbolag, finansiella
institutioner samt V&S Vin & Sprit och AB Svenska
Spel. Enheten har också ansvaret för lotteriffågor samt
Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket.

Enheternas uppdrag är att aktivt bevaka och sköta
statens tillgångar så att värdeutvecklingen blir den bästa
möjliga och att de särskilda samhällsintressena uppfylls.

Enheterna verkställer sitt uppdrag främst genom ett
aktivt analys- och styrelsearbete, följer och bevakar de
olika branschernas utveckling och föreslår lämpliga
åtgärder. Enheternas medarbetare fungerar också som
kontaktlänkar mellan företagen och de politiskt tillsatta
som är ytterst ansvariga. Enheterna utformar då under-
lag och bereder ärendena för beslut inom Regerings-
kansliet.

Därutöver förvaltar Socialdepartementet, Kultur-
departementet, Miljödepartementet, Utrikesdeparte-
mentet samt Utbildningsdepartementet det statliga
ägandet i 12 företag, med 7 procent av totala antalet
anställda och 15 procent av omsättningstotalen. Social-
departementet förvaltar bolag med socialpolitiska mål
och Kulturdepartementet bolag med kulturpolitiska
mål. Inom Miljödepartementet förvaltas bolag som
verkar inom miljöområdet.

Utanför denna beräkning ligger några företag där
statens ägande är under 20 procent.

Företag med statligt ägande efter huvudman

I Huvudman	Antal företag	Omsättning i mdkr 1999	Resultat efter finans- netto i mdkr 1999	Utdelning 1 mdkr 1999	Anställda 1999
Finansdepartementet	14	48,8	18,0	5,8	21 593
Kulturdepartementet	4	1,9	0,1	0,0	1 789
Miljödepartementet	2	0,1	0,0	0,0	41
Näringsdepartementet	32	213,4	19,3	16,0	192 600
Socialdepartementet	3	42,9	1,0	0,2¹¹	12 999
Utbildningsdepartementet	1	0,0	-0,0	0,0	12
Utrikesdepartementet	2	0,9	0,8	0,5	100
Samtliga	58	307,8	39,1	22.4“	229 134

Exklusive OM Gruppen AB, Sakab och SIS Miljömärkning AB. Vasakronan och Vasallen ingår genom Civitas Holding.
O Siffrorna för Näringsdepartementet inkluderar utdelning från Förvaltningsaktiebolaget Stattum på 11,7 mdkr.

Skr. 1999/2000:120

ÅR 1999	FOR FÖRETAG	MED STATLIGT ÅGANDE	Bilaga 1
Företag med statligt ägande, ordnade efter huvudman, april 2000
\| Företag	ägarandel	Företag	1
Näringsdepartementet ⁶-⁸¹		Kasernen Fastighets AB	100%
A-Banan projekt AB	100%	Nordic Baltic Holding AB⁵’	18,1%
ALMI Företagspartner AB	100%	OM Gruppen AB	7,7%
AssiDomän AB¹’	35,5%	SIS Miljömärkning AB	10%
Grängesbergs Gruvor AB ⁹⁾	100%	SKD företagen AB ⁹⁾	100%
Göta kanalbolag, AB	100%	Specialfastigheter Sverige AB	100%
IRECO Holding AB	55%	Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB	100%
Lernia AB	100%	Statens Premiefond AB ⁹¹	100%
Luftfartsverket	affärsverk	Statliga Akademiska Hus AB	100%
Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB	100%	Svenska Lagerhusaktiebolaget	100%
Norrland Center AB	33,3%	Svenska Spel, AB	100%
Posten AB	100%	V&S Vin & Sprit AB	100%
Samhall AB	100%	Vasakronan AB ⁴⁾	100%
SAS Gruppen AB ²¹	21,4%	Vasallen AB ⁴⁾	100%
Sjöfartsverket	affärsverk	Venantius AB	100%
SOS Alarm Sverige AB	50%
SJ, Statens Järnvägar	affärsverk	Kulturdepartementet
Statens Väg- och Baninvest AB	100%	Kungliga Dramatiska Teatern AB	100%
Stattum, Förvaltningsaktiebolaget	100%	Kungliga Operan AB	100%
Sveaskog AB	100%	Teracom AB	100%
Svensk Bilprovning, AB	52%	Voksenåsen A/S	100%
Svenska Kraftnät	affärsverk
Svenska rymdaktiebolaget	100%	Miljödepartementet
Svenska Skeppshypotekskassan	100%	Svensk Avfallskonvertering AB, Sakab	1 aktie
Svenska Skogsplantor AB	100%	AB Svenska Miljöstyrningsrådet	90%
Svensk-Danska Broförbindelsen AB, Svedab	100%	Swedesurvey AB	100%
Sveriges Geologiska AB, SGAB i likvidation ⁹⁾	100%
Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, SP, AB	100%	Socialdepartementet
Sveriges Rese- och Turistråd AB	50%	Apoteket AB	100%
SweRoad AB	100%	Kurortsverksamhet, AB⁹’	100%
Telia AB	100%	Systembolaget AB	100%
Vattenfall AB	100%
Zenit Shipping AB⁹’	100%	Utrikesdepartementet Swedfund International AB	100%
Finansdepartementet ^{3 71} Agilia Holding AB ⁴’	100%	Svensk Exportkredit, AB, SEK	50%
Bostadsgaranti, AB	50%	Utbildningsdepartementet
Celtica AB ⁴⁾	45%	Imego AB	100%
Civitas Holding AB ⁴⁾	100%
Dom Shvetsii, A/O	36%

¹¹ 50,24 procent före avknoppningen av Sveaskog AB sommaren 1999.

²¹ 50 procent av SAS Sverige AB.

³¹ Under 1998 tillkom Statens Premiefond AB, som dock är under avveckling och delvis ersatts av 7:e AP-Fonden.

⁴⁾ Civitas Holding AB äger Agilia Holding AB och Vasakronan AB. Vasallen AB är i sin tur dotterbolag till Agilia. Celtica är ett börsföretag där Agilia
äger 45 procent.

⁵⁾ Tidigare ägdes 42,5 procent av Nordbanken Holding AB, men detta har gjorts om till ett direktägande i Nordic Baltic Holding AB. Andelen utgjorde
25,9 procent av det sammanslagna bolaget. Efter samgåendet med UniDanmark våren 2000 är svenska statens ägarandel 18,1 procent.

⁶⁾ SAQ Kontroll AB, som förvaltades av Näringsdepartementet, såldes i juni 1999.

⁷¹ Innehavet i Värdepapperscentralen VPC AB, som förvaltades av Finansdepartementet, såldes i juli 1999.

⁸⁾ Celsius AB ägdes till 25 procent, som februari 2000 såldes till Saab AB/BAe.

⁹⁾ Under avveckling.

ÅR 1999 FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Av Regeringskansliet direktägda företag, april 2000

Företag	Omsätt- ning, mkr 1999	Föränd- ring, % 98 99	Utlands- försälj- ning, % 1999	Resultat efter finansiella poster, mkr 1999 1998		Avkastning pa eget kapital. % 1999 1998		Avkastning pa operativt kapital. % 1999 1998		Utdelning, mkr 1999 1998		Anställda 1999	Föränd- ring, antal 98-99
Helägda bolag (100 %)
A-Banan projekt AB	15,3	40	0	0	0	neg	neg	neg	neg	0	0	2	0
ALMI Företagspartner AB	560	27	0	-112	255⁴¹	-3	6			0	0	554	-12
Apoteket AB	26 130	12	0	401	341	14	14	9	7	100	1 500	9 396	249
Civitas AB	2 441	11	US	455	1 782	5	18	7	7	164	411	386	-25
Grängesbergs Gruvor AB ^1}	0	0	0	0	0	us	us	us	us	0	0	0	0
Göta kanalbolag, AB	51	-24	0	2,3	-0,4	6	0	0	0	0	0	51	-43
Imego AB	1,4	ny	0	-13,2		-35		neg		0	0	12	12
Kasernen Fastighets AB	27,5	-9	0	-4,7	8,6	-7	11	9	9	2,2	2,1	3	0
Kungliga Dramatiska Teatern AB 210		-8	0	-1	6	neg	86	us	us	0	0	303	-3
Kungliga Operan AB	347	-2	2	1	-16	29	neg	0	neg	0	0	580	-10
Kurortsverksamhet, AB ¹¹	165	-6	0	63	-4	102	neg	us	us	0	0	357	-8
Lernia AB	1931	3	us	6	30	2	8	us	us		22	2 459	147
Luftfartsverket	4 719	6	0	18	606	0	20	2	11	0	78	3 919	124
Luossavaara-Kiirunavaara AB,
LKAB	3 985	-22	74	-244	960	-3	8	-7	10	231	231	3 279	-289
Posten AB	24 217	-1	us	-4 ₀₅₆5)	1075	neg	17	neg	29	0	0	50 174	-1 619
Samhall AB	9 279	-2	22	-386	55	-27	2	-184	1	0	0	26 183	490
SBAB	782	-8	0	397	496	8	11	0	0	89	96	374	62
Sveriges Geologiska AB¹¹	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0
SJ, Statens Järnvägar	14 920	2	2)	239	-135	10	-5	7	5	0	0	15006	-688
Sjöfartsverket	1 428	2	13	-82	231	-9	16	-8	19	0	55	1 503	-13
SKD företagen AB ¹¹	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0
SP Sveriges Provnings- och
Forskningsinstitut AB	422	5	53	17	21	6	8	9	11	0	0	560	-1
Specialfastigheter Sverige AB	777	29	0	149	114	11	9	10	10	60	115	91	4
Statens Premiefond AB ⁿ	0	0	0	-3	-2	us	us	us	us	0	0	0	0
Statens Väg- och Baninvest AB	129	-43	0	1	-8	6	neg	0	neg	0	0	26	-16
Statliga Akademiska Hus AB	3 379	7	0	762	698	13	12	7	8	600	400	399	10
Stattum, Förvaltningsaktiebolaget				11 716	817	66	14	neg	neg	11 000	1 000	0	0
Sveaskog AB	517	-8	us	188		30		27	ny	0	0	212	2
Svedab	471	4	0	0	0	0	0	0	0	0	0	100	2
Swedesurvey AB	107	6	100	4	4	11	12	1	0	0	0	39	2
Swedfund International AB	42	-2		-29	16	2	0	us	us	0	0	18	-1
Svenska Kraftnät (Affärsverket)	2 127	-1	us	589	605	9	10	7	8	384	302	243	8
Svenska Lagerhusaktiebolaget	155	8	<1	20	13	29	19	41	23	0	0	118	10
Svenska rymdaktiebolaget	349	32	77	13	1	11	0	34	-16	0	0	283	-2
Svenska Skeppshypotekskassan	i 56	-5	0	43	47	6	6	1	2	0	0	9	0
Svenska Skogsplantor AB	197	-9	0	-5	13	-5	11	1	8	3,0	0	291	-1
Svenska Spel, AB	13 540	5	0	3 739	3 937	100	100	159	153	3 739	3 937	510	27
SweRoad AB	82	30	96	14	-2	37	-9	130	-27	0	0	57	2
Systembolaget AB	16 625	8	0	470	351	26	23	81	49	50	122	3 246	-24
Telia AB	52 121	5	15	5 980	7 143	14	19	15	18	1 470	1 400	30 643	50
Teracom AB	1 336	5	12	68	98	3	7	8	11	0	16	844	-14
V&S Vin & Sprit AB	4 029	17	70	964	1 060	31	27	93	126	230	840	771	73
Vasakronan AB³⁾	2 380	13	0	437	1 114	6	13	8	8	157	982	348	27
Vasallen AB³⁾	48	-41	0	-33	1	-29	1	6	26	0	0	38	4
Vattenfall AB	27 754	-1	25	4 297	4 448	8	8	us	us	1 500	1 500	7 991	-5
Venantius AB	285	-25	0	159	-89	5	-3	1	0	0	0	146	-59
Voksenåsen A/S	19	125	100	0,4	0,6	4	us	37	11	0	0	62	60
Zenit Shipping AB¹⁵		6		us	9,3	US	us	us	53	0	0	0	0
Summa helägda statliga bolag exklusive Stattum 215 726		3,7	11	14 113	24 168	11	15			8 622	11 027 161 200		-1499
Summa helägda statliga bolag inklusive Stattum 215 726		3,7	11	25 829	24 985	15	15			19 622	12 027 161 200		-1499

ⁿ Under avveckling.

²⁾ Utlandsförsäljning är för vissa företag svårdefinierat.

³⁾ Ingår ej i summorna. Endast holdingbolaget Civitas ingår.

⁴⁾ Exkl aktieförsäljning -153 mkr.

⁵⁾ Exkl jämförelsestörande poster 236 mkr.

För finansbolag ersätts omsättningen av räntenetto och provisionsnetto och för fastighetsbolag av hyresintäkter.

ÅR 1999 FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

	Omsätt- ning, mkr	Föränd- ring, %	Utlands- försälj- ning, %	Resultat efter finansiella poster, mkr	Avkastning pa eget kapital, %	Avkastning pa operativt kapital, %	Utdelning, mkr	Anställda	Föränd- ring, antal
Företag	1999	98-99	1999	1999 1998	1999 1998	1999 1998	1999 1998	1999	98-99

Delägda med minst 50 % statligt ägande

Bostadsgaranti, AB (50%)	14,6	40	0	7,8	2,4	103	10,8	us	us	0	0	8	0
IRECO, Institute for Research and Competence Holding AB (55%)	102	2	0	0	0	us	us	us	us	0	0	3	1
SOS Alarm Sverige AB (50%)	553	3	0	22	31	12	19	27	38	7	0	736	13
Svensk Bilprovning, AB (52%)	1 132	2	0	-113	-6	-9	-1	us	us	0	4	2 224	-13
Svensk Exportkredit AB (50%)	898	-10	2)	803	922	13	14	1	1	450	667	82	-7

Svenska Miljöstyrningsrådet, AB

(90%)	2,8	-30		-0,2	0,9	us	us	us	207	0	0	2	0
Sveriges Rese- & Turistråd AB (50%)	221	-7	2)	5	-2	us	us	us	us	0	0	56	-8

Delägda med minoritet, < 50% statligt ägande

AssiDomän AB (35,5%)	24 497	2	84	-701	1 004	3	5	6	7	710	651	17 060	-483
Dom Shvetsii, A/O (36%)	us											us
Nordic Baltic Holding AB (18,1%)	23 091	3	US	11 358	11 990	21	14	1	1	948	902	18 896	-845
Norrland Center AB (33,3%)	3,8	-17		0,3	-0,2	2	-2	-83	-30	0	0	4	1
OM Gruppen AB (7,7%)	1 954	25	us	603	480	16	14	us	us	419	377	805	298
SAS Gruppen AB (21,4%)	41 508	1	66	1 846	2 857	8	13	8	17	658	658	28 863	1 792
SIS Miljömärkning AB (10%) Svensk avfallskonvertering AB,	37	1		6	5	28	28	28	28	0	0	28	3
Sakab (1 aktie)	us	us	us	us	us	us	us	us	us	us	us	us	us
Summa bolag med statligt delägande	94 015	2,4	69	13 836	17 284	14	12			2 733	2 934	68 767	752
Summa bolag med statligt
ägande	309 742	3,3	29	39 666	42 269	14	14		25 754		14 962	229 967	-747
Summa bolag med statligt
ägande, exkl Stattum	309 742	3,3	29	27 950	41 452	11	14		14 754		13 962	229 967	-747
Summa bolag med statligt ägande
sammanvägt med ägarandelen⁴'	240 410	3,3	17	29 326	29 522	14	14		20 359		12 879	179 898	-1 492

För finansbolag ersätts omsättningen av räntenetto och provisionsnetto och för fastighetsbolag av hyresintäkter.
Under avveckling.

²⁾ Utlandsförsäljning är för vissa företag svårdefinierat

³⁾ Ingår ej i summorna.

⁴⁾ För delägda bolag tas bara ägarandelen med.

Skr. 1999/2000:120

ÅR 1999 FÖR	FÖRETAG	MED STATLIGT	ÅGANDE
Grad av kommersiell verksamhet, april 2000
		Särskilda sam-		1
\| Bolag Vinstkrav		hällsintressen¹’	Konkurrens	Kommentarer 1
Helägda bolag A-Banan projekt AB	Nej	Ja		Delvis anslagsfinansierat, temporärt bolag
ALMI Företagspartner AB	Nej	Ja		Delvis anslagsfinansierat
Apoteket AB	Ja	Ja	Lagstadgat monopol
Civitas Holding AB med Agilia Holding AB	Ja	Nej
Grängesbergs Gruvor AB	Nej	Nej		Under avveckling
Göta kanalbolag, AB	Nej	Ja		Delvis anslagsfinaniserat
Imego AB	Ja	Nej		Nytt forskningsinstitut
Kasernen Fastighets AB	Ja	Ja	Ensamställning
Kungliga Dramatiska Teatern AB	Nej	Ja		Delvis anslagsfinansierat
Kungliga Operan AB	Nej	Ja		Delvis anslagsfinansierat
Kurortsverksamhet, AB	Nej	Nej		Delvis anslagsfinansierat, under avveckling
Lernia AB	Ja	Nej
Luftfartsverket	Ja	Ja
Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB	Ja	Nej
Posten AB	Ja	Ja		Anslagsfinansierat för vissa tjänster
Samhall AB	Nej	Ja		Delvis anslagsfinansierat
SJ, Statens Järnvägar	Ja	Nej
Sjöfartsverket	Ja	Ja
SKD företagen AB SP Sveriges Provnings- och	Ja	Nej		Under avveckling
Forskningsinstitut AB	Ja	Nej		Anslagsfinansierat för vissa tjänster
Specialfastigheter Sverige AB	Ja	Nej	Delvis ensamställning
Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB	Ja	Nej
Statens Premiefond AB	Ja	Ja		Under avveckling
Statens Väg- och Baninvest AB	Nej	Nej		Under avveckling
Statliga Akademiska Hus AB	Ja	Nej	Delvis ensamställning
Stattum, Förvaltningsaktiebolaget	Ja	Nej		Holdingbolag
Sveaskog AB	Ja	Ja		Utköpt från AssiDomän AB
Svedab	Nej	Ja		Öresundsförbindelsen
Swedesurvey AB	Ja	Nej
Swedfund International AB	Ja	Nej
Svenska Kraftnät (Affärsverket)	Ja	Ja	Ensamställning
Svenska Lagerhusaktiebolaget, SLAB	Ja	Nej
Svenska rymdaktiebolaget	Ja	Nej
Svenska Skeppshypotekskassan	Ja	Nej
Svenska Skogsplantor AB	Ja	Nej
Svenska Spel, AB	Ja	Nej	Delvis monopol
Sveriges Geologiska AB, i likvidation SGAB SweRoad AB		Nej		Under avveckling
Systembolaget AB	Ja	Ja	Lagstadgat monopol
Telia AB	Ja	Nej
Teracom AB	Ja	Ja	Delvis monopol
V &S Vin & Sprit AB	Ja	Nej
Vasakronan AB	Ja	Nej
Vasallen AB	Ja	Nej
Vattenfall AB	Ja	Nej
Venantius AB	Nej	Ja		Delvis anslagsfinansierat
Voksenåsen A/S	Nej	Ja	Ensamställning	Delvis anslagsfinansiserat
Zenit Shipping AB	Nej	Nej		Under avveckling
Majoritets- eller hälftenägda bolag, inom parentes ägarandel Bostadsgaranti, AB (50%)	Nej	Nej
IRECO Institute for Research and Competence Holding AB (55%)	Nej	Ja
SOS Alarm Sverige AB (50%)	Ja	Nej	Delvis ensamställning
Svensk Bilprovning, AB (52%)	Nej	Ja	Lagstadgat monopol
Svensk Exportkredit, AB, SEK (50%)	Ja	Nej		Lämnar statsstödda krediter
Svenska Miljöstyrningsrådet AB (90%)	Nej	Nej	Ensamställning	Delvis anslagsfinansierat
Sveriges Rese- och Turistråd AB (50%)	Nej	Nej		Delvis anslagsfinansierat
Minoritetsägda bolag, inom parentes ägarandel Dom Shvetsii, A/O (36%) AssiDomän AB (35,5%)	Ja	Nej
Nordic Baltic Holding AB (18,1%)	Ja	Nej
Norrland Qenter AB (33,3%)	Nej
OM Gruppen AB (7,7%)	Ja	Nej
SAS Gruppen AB (21,4%)	Ja	Nej
SIS Miljömärkning AB (10%)	Nej	Nej
Svensk Avfallskonvertering AB, Sakab (1 aktie)	Ja	Nej

¹¹ Med särskilda samhällsintressen avses att merparten av verksamheten är anslagsfinansierad och/eller reglerad i lag eller riksdagsbeslut.

ÅR 1999 FÖR FORETAG MED STATLIGT ÄGANDE

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Statens ägande i börsnoterade företag

Staten har ägarintressen i fem företag noterade på OM
Stockholmsbörsen. I SAS Gruppen och MeritaNord-
banken sker ägandet via SAS Sverige (50 procent)
respektive Nordic Baltic Holding.

I januari 1999 avyttrades det resterande innehavet i
Fharmacia & Upjohn. Hösten 1999 lade S aab AB/BAe bud
på Celsius AB. Staten sålde sitt innehav i februari 2000.

Under sommaren och hösten 1999 köpte staten ut
Sveaskog AB från AssiDomän AB genom en avknopp-
ning kombinerat med ett aktiebyte, varvid statens inne-
hav i AssiDomän minskades från 50,2 till 35,5 procent.

Den statliga börsportföljen sjönk med 1 826 mkr i
värde eller med 5 procent under 1999, med aktierna
i Pharmacia & Upjohn borträknade. Fram till den 4 juli
2000 steg portföljen, exklusive Celsius och Telia med

8842 mkr i värde, vilket motsvarar 24 procent. OM
Stockholmsbörsens generalindex (SX) steg med 66 pro-
cent under 1999 och under 2000 fram till 4 juli 2000
med 9 procent.

Genom utförsäljningen av 29,4 procent av Telia i bör-
jan av juni 2000 tillfördes staten cirka 75,0 mdr kr i
köpeskilling, varav 12,8 mdr kr tillföll Telia. Det statliga
innehavet om 70,6 procent av Telia är värt 176 mdr kr
räknat efter börskursen den 4 juli 2000.

Statens aktieinnehav, exklusive Telia, motsvarar 1
procent av det samlade börsvärdet. Svenska staten är på
fjortonde plats som ägare till svenska börsföretag enligt
"Ägarna och Makten 2000". OmTeliainnehavet läggs till
är staten störst bland ägarna, med en börsportfölj mot-
svarande 5 procent av det samlade börsvärdet.

Börsföretag med statligt ägande 31 december 1998 och 1999 respektive 4 juli 2000

Företag	Statlig andel Kapital/röster 4 juli 2000	Statens del av börsvärdet			Kursutveckling. %
Företag	Statlig andel Kapital/röster 4 juli 2000	31 dec 1998	31 dec 1999	4 juli 2000	Dec 98 dec 99	Dec 99- 4 juli 2000	Dec 98- 4 juli 2000
Nordic Baltic Holding AB^1}	18,1	28 185	27 101	35 231	-4	30	25
AssiDomän AB²⁾	35,5	7 612	5 818	5 398	8	-7	0
OM Gruppen AB	7,7	654	1 186	2 649	81	123	305
SAS Sverige AB³⁾	50	2 626	2 679	2 344	2	-13	-11
Celtica ⁴⁾	38,5	46	52	56	13	8	22
Celsius AB⁵⁾	24,9	770	1 232	0	60	-	-
Pharmacia & Upjohn ⁶⁾	7,0	16 237	0	0	-	-	-
Summa exklusive Telia		56 131	38 068	45 678	-3	24	18
Telia	70,6			175 817
Summa inklusive Telia		56 131	38 068	221 634
Index (SX)					66	9	82

¹¹ Tidigare 25,9 procent och under 1999 25,5 procent genom 42,5 procent av Nordbanken Holding som ägde 60 procent av MeritaNordbanken (21,3
procent av rösterna genom att Nordbanken Holding bara hade 50 procent av röstetalet)

²⁾ Före Sveaskogsaffären var statens ägarandel 50,2 procent

³⁾ SAS Sverige AB äger 3/7 av SAS Gruppen, vari ägarandelen därmed blir 21,4 procent

⁴⁾ Genom Civitas Holding AB

⁵⁾ Röstandelen var 61,7 procent, men utnyttjades bara i vissa situationer. Innehavet såldes i februari, men likvid inkom först under mars 2000.

⁶⁾ 7 procent av aktiekapitalet sålt i januari 1999

Förändring i det statliga ägandet i börsnoterade företag 1999-2000 kvartal 2

	Verksamheter, köp/försäljning	Köpare	Transaktionsbelopp I
Köp
Januari 1999	OM Gruppen AB	Finansdepartementet	6 413 154 aktier
I Tidpunkt	Säljare	Objekt	Transaktionsbelopp 1
Försäljning
Januari 1999	Förvaltnings AB Stattum	Pharmacia & Upjohn Inc	357 662 282 aktier/
Juni 1999	Förvaltnings AB Stattum	AssiDomän AB	15 400 mkr 1)
Januari 2000	Staten och Förvaltnings AB Stattum	Celsius AB	1 253 mkr
Juni 2000	Staten	Telia²⁾	75 048 mkr

¹⁵ Avknoppning av Sveaskog och byte av AssiDomän-aktier mot Sveaskog med andra aktieägare.

²⁾ 1 008 619 personer tecknade sig för Telia-aktien som noterades på 0M Stockholmsbörsens A-lista den 13 juni 2000.

Listan upptar transaktioner med namn på företag, tidpunkt, köpare/säljare, ägarandelar, belopp med mera.

Köp och försäljning som genomförts av bolagen själva redovisas i huvudsak under respektive bolag. Det gäller bland annat Postens köp av ASG-aktier
i juni 1999 och sedermera försäljning av dessa aktier till Deutsche Bundespost. Likaså har Vattenfall köpt aktier i bland annat tyska HEW.

ÅR 1999 FOR FORETAG MED STATLIGT ÅGANDE

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Viktigare händelser 1999 och början av år 2000

Aktivitetsnivån med förvärv, strukturgrepp och investe-
ringar har varit hög under 1999 och hittills under 2000.
Den senaste större händelsen är försäljningen av Celsius
till Saab AB/BAe i februari 2000. Bildandet av Sveaskog
AB är ett annat strukturgrepp. Förvärv, samgåenden och
försäljningar har också gjorts med utländska företag.
Exempel på detta är försäljningen av SAQ Kontroll,
MeritaNordbankens samgående med UniDanmark och
Vattenfalls köp av eldistributörer och producenter i
Finland, Norge, Polen och Tyskland.

I det följande redogörs för investeringar, förvärv samt
strukturgrepp och personförändringar i företag med
statligt ägande. Först nämns dock några av de viktigaste
affärerna separat.

Pharmacia & Upjohn

Statens resterande innehav i Pharmacia & Upjohn såldes
i januari 1999 när aktien noterades till den högsta kursen
någonsin. Den totala försäljningssumman uppgick till
15,4 mdkr, vilket gav en realisationsvinst på cirka
10,8 mdkr. Det försålda innehavet uppgick till 7 procent
av bolagets aktiekapital.

Börsnotering av Telia

I mars 2000 lämnades en proposition med regeringens
begäran omatt få sälja aktier upp till 49 procent i Telia.
Propositionen bifölls av riksdagen i maj och en första
försäljning ägde rum i juni 2000.

Försäljning av statens andel i Celsius AB

Saab AB/BAe lämnade den 16 november 1999 ett
offentligt erbjudande om samtliga aktier i Celsius AB.
Saab AB/BAe erbjöd aktieägarna i Celsius AB 179 kr
kontant för varje A- eller B-aktie. Erbjudandet hade ett
totalt värde på cirka 5 mdkr. Regeringen beslöt att
acceptera erbjudandet avseende statens samtliga A- och
B-aktier i Celsius AB, vilket innebar att staten och För-
valtnings aktiebolaget Stattum sålde totalt 3 000 000 A-
aktier och 4 000 000 B-aktier motsvarande 24,9 procent
av kapitalet och 61,7 procent av rösterna i Celsius för
1 253 mkr. Beslutet togs den 17 februari 2000 med stöd
av det bemyndigande riksdagen lämnade dagen före.
Likvid erhölls 3 mars 2000.

Försäljningen av innehavet i Celsius AB till Saab
AB/BAe har medverkat till omstruktureringen av svensk
och internationell försvarsindustri genomskapandet av
ett konkurrenskraftigt och starkt företag med goda
möjligheter till internationellt samarbete.

Försäljning av SAQ

SAQ Kontroll AB såldes 24 juni 1999 till Det Norske
Veritas för 270 mkr samt en villkorad del som fastställs
senare. Svenska staten fullföljde genom försäljningen
den avreglering och avmonopolisering av svensk besikt-

nings- och kontrollmarknad som inleddes inför Sveriges
EU-inträde 1995.

Försäljning av statens andel i VPC

Staten sålde sin hälft av VPC den 15 juli 1999, liksom
Industriförbundet och Stockholms Handelskammare
som ägde varsin åttondel. Köpesumman utgjorde 900
mkr, varav 600 mkr till staten. Därefter ägs VPC till
98,6 procent av de fyra bankerna, FöreningsSparbanken,
MeritaNordbanken, SEB och Svenska Handelsbanken.
De övriga 1,4 procent ägs av olika värdepappersinstitut.
OM Gruppen AB har i ett samarbetsavtal med bankerna
en option att köpa 11 procent.

Sveaskog AB

I juni 1999 bildades Sveaskog AB som ett av staten hel-
ägt skogsbolag. Bolaget bildades genom att AssiDomän
AB förde över cirka en tredjedel av sina skogstillgångar
till ett dotterbolag som delades ut till aktieägarna vid
ordinarie bolagsstämma den 14 juni 1999.1 samband där-
med erbjöd sig staten att byta in aktier i Sveaskog mot
aktier i AssiDomän som tillhörde staten. Erbjudandet
fick stor anslutning och staten fick i ett första skede
98 procent av aktierna i Sveaskog. Tvångsinlösen pågår.

Enligt ett riksdagsbeslut hösten 1998 som föregick
bildandet skall Sveaskog vara en oberoende part på
virkesmarknaden samt ta tillvara miljö- ochnaturvårds-
intressen.

Företagsköp och företagsförsäljningar

AssiDomän sålde per 1 januari 2000 Niab Hestra AB
samt Hestra sågverk till sågverkskoncemen Vida AB.
AssiDomän tecknade en avsiktsförklaring i februari
2000 med Frantschach AG om försäljning av pappers-
bruken Dynäs och Sepap, samtliga säckfabriker samt
affärsenheten B arrier Coating. Det slutliga avtalet teck-
nades i maj 2000. AssiDomän inledde också i slutet av
1999 försäljning av affärsenheten Cartonboard.

-Bostadsgaranti erhöll 1999 koncession för att i dotter-
företag bedriva försäkringsverksamhet. Försäkrings-
bolaget registrerades i januari 2000.

- Civitas Holding förvärvade dotterbolaget Agilia Hol-
dings innehav av aktier i det börsnoterade fastighets-
bolaget Celtica under 1999. Agilia Holding sålde under
1999 samtliga aktier i Bonifazius AB och InfraCity AB.
En fusionsprocess mellan Agilia Holding och dess
dotterbolag Vasallen inleddes under 1999.

- Imego AB registrerades den 13 januari 1999 som ett
mikrotekniskt forskningsinstitut för uppdragsforskning
med inriktning på mikroelektronikbaserade system. Verk-
samheten bedrivs i Chalmers Vasaområde i Göteborg.

2 Riksdagen 1999/2000. 1 sam. Nr 120

Ar 1999 FOR FORETAG MED STATLIGT ÄGANDE

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

- LKAB är från hösten 1999 ensamägare till transport-
företaget MTAB efter köp av 24,5 procent från vardera
SJ och norska NSB.

- Nordic Baltic Holding AB lade hösten 1999 ett kon-
tantbud på 24,3 miljarder norska kronor på norska
Christiania bank og Kreditkassen. Erbjudandet till
aktieägarna har sedermera förlängts.

MeritaNordbanken bytte i januari 2000 namn till
NordicBaltic Holding efter att aktieägarna i Merita bytt
ut sina aktier till aktier i Nordbanken Holding. Namnet
kan komma att ändras till följd av pågående samman-
slagning och bud.

Nordic Baltic Holding lade i mars 2000 ett erbju-
dande till aktieägarna i UniDanmark om att utbyta
aktier för en sammanslagning av MeritaNordbanken
och UniDanmark. Den svenska statens andel är efter
utbytet 18,1 procent.

- Posten har sålt 15 procent av Svensk Adressändring
AB till CityMail AB. Posten har inlett försäljnings-
processen av Postgirot Bank AB. Posten köpte under
våren 1999 flera större aktieposter i ASG AB. Efter en
budstrid och förhandlingar såldes aktierna till Danzas
(ägt av Deutsche Post). Ett skiljeförfarande pågår om
tolkningen av ett aktieägaravtal.

- Teracom förvärvade aktier i norska SmartCom AS och
TravelVision AS, samt fler aktier i Senda i Sverige AB,
Boxer TV-Access AB och Active TV i Linköping AB.
I april 2000 har 30 procent av aktieinnehavet i Boxer
TV-Access AB sålts till Skandia.

- SAS sålde under året delar av sin aktiepost i data-
nätverksföretaget Equant N.V.

- Statens Premiefond AB bildades våren 1999 efter att
riksdagen 1998 fattat beslut om att regeringen skulle
bilda ett statligt fondbolag för att verka inom premie-
pensionssystemet. Bolaget avvecklades senare under
året och ersätts delvis av Sjunde AP-fonden.

- Telia och norska Telenor fick våren 1999 riksdagens god-
kännande att gå samman. I december avbröts fusionen.

- Vattenfall: Förvärv 1999 av de finska elföretagen
Revon Sähkö och Heinola Energia med tillsammans
67 000 kunder samt i början av 2000 Keski-Suomen
Valo med 75 000 kunder. I Norge förvärvades 49 procent
i Oslo Energi med 385 000 kunder och 40 procent i
Fredrikstad Energi med 35 000 kunder. Försäljnings-
samarbete inleddes också med Göteborg Energi genom
ett nybildat hälftenägt bolag, Plusenergi AB. I Tyskland
förvärvades 25,1 procent avHamburgische Electricitäts-
Werke (HEW) med 900 000 elkunder och avtalades om
samarbete med staden Hamburg som äger ytterligare
25,1 procent. Affären ger Vattenfall styrelsekontroll
över HEW. I Tjeckien ökade Vattenfalls andel i el-

distributionsföretaget Vycodoceska Energetica med
676 000 kunder till 42 procent. I januari 2000 förvär-
vades 55 procent av Electrocieplownie Warszawskie
med el- och värmeproduktion i Warszawa.

- Vin&Sprit förvärvade i december 1999 De Danske
Spritfabrikker. I maj 1999 förvärvades den tjeckiska
vodkatillverkaren Dynybyl. I februari 2000 köpte V&S
brittiska Coates & Co, producent av det brittiska
premiumginmärket Plymouth Gin. V&S har även för-
värvat rätten till whiskymärket Lord Calvert på den
nordiska marknaden.

- Väg&Baninvest AB överfördes från Vägverket till
Regeringskansliet (Näringsdepartementet) per den sista
december 1998.

- Förvaltningen av SweRoad överfördes vid årsskiftet
1998/1999 till Vägverket från AB Väg- ochBaninvest.

Andra viktigare händelser

A-banan: Arlandabanan öppnades för pendeltrafik
25 november 1999 och för nationell tågtrafik den
10 januari 2000.

- Apoteket får enligt ett riksdagsbeslut behålla sin
ensamrätt till detaljhandel med läkemedel.

- Grängesberg Gruvor övertas av Ludvika kommun
efter att kommunen hösten 1999 beslutat utnyttja
options avtalet. Försäljningen förutsätter riksdagens
godkännande.

-AB Kurortsverksamhet med dotterbolaget AB Tranås
Kuranstalt, som fram till och med år 1999 drev verk-
samhet vid Riksförsäkringsverkets sjukhus i Nynäshamn
och Tranås, står under avveckling.

- Lernia är det nya namnet från mars 2000 för tidigare
AmuGruppen AB.

- LKAB omorganiserades efter en processorienterad
modell i stället för som tidigare en geografisk modell.

- OM Gruppen: I juni övergick den helägda Köpen-
hamnsbörsen till samma system som Stockholms-
börsen. I november ingick Oslo Börs ett intentions avtal
med OM Stockholmsbörsen och Köpenhamns Fondbörs
avseende deltagande i Norex. I början av år 2000 till-
kännagav OM och Morgan Stanley Dean Witter att de
tillsammans skall starta en ny helt elektronisk börs,
Jiway. Börsen, som skall vara baserad i London, kommer
att ge tillgång till handel i mer än 6 000 amerikanska
och europeiska bolags aktier.

- Posten sade under 1999 upp samarbetsavtalet med
Nordbanken om banktjänster. Avtalet upphör 31 mars
2001.

ÅR 1999 FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

- Samhall omstrukturerades till sju regionala dotter-
bolag mot tidigare 13. Affärsområdena har minskats till
fem från nio.

- SAS International Hotels sålde hotellfastighetema i
Amsterdam och i London. SAS beställde ytterligare
fem flygplan av typ deHavilland Q400. SAS annonse-
rade avsikten att sälja del av aktieinnehavet i British
Midland till Lufthansa. SAS har också beslutat om för-
värv av tio Airbus för totalt 10 mdkr samt om förvärv
av nya större flygplan för Europa och Skandinavien
omfattande tolv Airbus A321-100 till ett värde av
4,5 mdkr. SAS etablerade ett bolag tillsammans med
GECAS. Till bolaget har överförts 30 flygplan av typen
Douglas MD-80.

- SBAB reducerade antalet försäljningsområden från
fem till fyra. Ett samarbete har etablerats med Ikano-
banken för förmedling av SBAB:s bottenlån. Stor sats-
ning sker för rutiner för bolån via Internet.

- SJ har sålt dotterbolagen Scandlines AB och AB
Trafikrestauranger. Från 1 januari 2000 har sex SJ sek-
torer: SJ Resor, SJ Cargo Group, SJ Färjetrafik, SJ Teknik,
SJ Terminalproduktion och SJ Fastigheter. SJ Interna-
tional har bildats för att möjliggöra en internationell
expansion. Regeringen lade i mars 2000 en proposition
om att ombilda SJ till aktiebolag.

Staten upphandlade persontrafik på 13 linjer varav
SJ kommer att driva tio. Under 2000 kommer SJ att stå
för 2/3 av antalet personkilometer på järnväg och cirka
40 procent av antalet tågresor.

- Sjöfartsverket sålde i februari 2000 isbrytarna Tor och
Njord till en utländsk köpare. Tre nya isbrytande off-
shorefartyg levereras under 2000. Sjöfartsverket har
träffat en preliminär överenskommelse om investeringar
i bättre farleder in till Göteborgs hamn.

- SP: Ett nationellt metrologiskt institut startades
under 1999.

- Sveaskog flyttade under våren 2000 huvudkontoret
från Östersund till Kalix.

-SvenskBilprovning införde en ny distriktsorganisation
1 januari 1999.

- Affärsverket Svenska Kraftnät har sedan mitten av
1990-talet byggt ut optoförbindelser i stamnätets kraft-
ledningar. Det nybildade bolaget Svenska Kraftnät Gas-
turbiner AB köpte i december 1999 sex gasturbiner av
Vattenfall AB. Gasturbinerna används för att hantera
störningar i kraftsystemet. Svenska Kraftnäts arbeten
med att bygga likströmskabeln till Polen blev i huvud-
sak klara under 1999 med kommersiell drift planerad
till maj 2000.

- Svenska Lagerhusaktiebolaget överlät 1 mars 2000
Medicinteknik till ett nybildat bolagSwedish Emergency
Medical Systems AB (SEMS). Som dellikvid erhöll
Svenska Lagerhus aktiebolaget 36 procent i SEMS, som
i övrigt ägs av Svensk Akut- och Katastrofutrustning
AB. Svenska Lagerhus aktiebolaget har förvärvat en
anläggning i Falkenberg från Vin & Sprit AB med till-
träde 30 juni 2000.

- Svenska rymdaktiebolaget har fått beställningen på
framtagning avmånsonden SMART-I.

- Svenska Spel fick i juni 1999 riksdagens tillstånd att
bedriva internationella kasinon i Sverige. Regeringen
beslöt i december att kasinon skall placeras i Göteborg,
Malmö, Stockholm och Sundsvall. Det första planeras
att öppnas i Sundsvall hösten 2000. Under året testades
också vissa spelformer på Internet.

- Svedab: På Öresundsbron återstår arbeten med land-
anslutningama. Den fastlagda tidpunkten för trafik-
öppnandet 1 juli 2000 beräknas följas.

- Svensk Exportkredit tecknade hösten 1999 avtal om
finansieringen av Saabs leveranser av JAS Gripen till
Sydafrika. Finansieringen kan komma att nå 10 mdkr
(1,1 miljarder US dollar).

- Systembolaget: Förslag från den alkoholpolitiska pro-
positionen genomförs, som etablering av nya butiker,
försök med lördagsöppet, längre kvällsöppet samt
betalning med kreditkort.

- Telia minskade antal affärsområden från åtta till fem
under år 2000 i en renodling av affärsorganisationen.
Förval och nummerportabilitet infördes hösten 1999,
vilket fick till följd att Telia förlorade en del kunder.

- Teracom inledde 1999 marksänd digital-TV.

- Vattenfall erhåller 74,2 procent i den företagsgrupp
som bildas av Barsebäck Kraft AB och Ringhals AB. Syd-
kraft erhåller resterande 25,8 procent. Ersättning från
staten till Vattenfall betalas under fyra år. Uppgörelsen
träffades 1999 mellan staten, Vattenfall och Sydkraft
inför stängningen av Barsebäck och den förutsätter riks-
dagens beslut om finansieringen.

-Venantius och Agilia har fortsatt att sälja ut resterande
tillgångar från Securum.

VD och ordförandebyten

ALMI Företagspartner, Claes Ihre, förutvarande vice
VD, ersatte Peter Smedman som VD i juni 1999.

AssiDomän: Gunnar Palme, VD från 1 september
1999, ersatte Roger Asserståhl, VD april- augusti och

ÅR 1999 FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

dessförinnan Lennart Ahlgren. Ny styrelse 14 juni 1999
med Bemt Magnusson som ny ordförande.

Apoteket: Stefan Carlsson, VD från mars 1999.
Jan Bergqvist ny ordförande i maj 1999.

Bostadsgaranti: Kåre Eriksson, VD från 1 augusti 1999,
efterträdde Hans Sundström

Civitas Holding AB: Egon Jacobsson ny styrelseord-
förande från maj 2000, efterträdde Rune Brandinger.

Nordic Baltic Holding AB: Vesa Vainio ny styrelseord-
förande i april 2000, efter Jacob Palmstiema.

Rasten AB: Lennart Grabe, VD från 15 februari 1999.
Han efterträdde Ulf Dahlsten.

Samhall: Göran Gunnarsson, VD från augusti 1999.
Han efterträdde tf VD Göran Sevebrant, som under
våren 1999 ersatte Gerhard Larsson.

SBAB: Christer Malm, VD från 18 mars 1999. Han
efterträdde Sune Jussil.

Sveaskog: Lars Sköld, VD, januari 2000.

Svensk Bilprovning: Hans Tivéus, tf VD from april,
ersatte Per Egon Johansson. Olof Johansson efterträdde
Stig Malm i maj 2000 som ordförande.

SweRoad: Gunnel Färm ny styrelseordförande 1999.

Systembolaget: Anitra Steen, VD, 1 september 1999,
ersatte Gabriel Romanus. Gunnar Larsson styrelse-
ordförande från maj 1999.

Telia: Jan-Åke Kark, VD från 1 mars 1999, efter Lars
Berg. Kark var arbetande styrelseordförande i Telia-
Telenor under den senare avbrutna sammanslagningen,
men återinträdde därefter som VD. Lars-Eric Petersson,
styrelseordförande, januari 2000, efter Jan Stenberg.

Vasakronan: Egon Jacobsson, styrelseordförande från
maj 2000, efter Rune Brandinger.

Vattenfall: Gerhard Larsson, styrelseordförande från
april 2000, efter Jörgen Andersson.

V&S: Peter Lagerblad, VD från 10 april 2000. Hittills-
varande VD Egon Jacobsson fortsätter under ett år som
heltidsarbetande vice styrelseordförande.

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

FÖRE TAGSBESKRIVNINGAR

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Företagsbeskrivningar

I det följande beskrivs verksamheten i företagen med
statligt ägande. Företagsbeskrivningama ansvarar Rege-
ringskansliet för. Sifferuppgifterna svarar däremot före-
tagen själva för.

Företagen som ingår är dels aktiebolag där statens
aktieinnehav ägs av Regeringskansliet, dels de fyra
affärsdrivande verken. Aktiebolag som ägs av till exempel
Riksbanken eller myndigheter ingår således ej i redo-
visningen. Däremot ingår A-Banan projekt AB, Statens
Väg- ochBaninvest AB, Svensk-Danska Broförbindelsen
AB och Swedish National Road Consulting AB, vars
aktier ägs av Regeringskansliet, men förvaltas av
rryndigfaeter.

Företagen redovisas i det följande i bokstavsordning.
Vilande bolag och bolag under avveckling redovisas på
sidorna 126 - 129.

De olika nyckeltalen som redovisas beror på om verk-
samheten faller under begreppet rörelsedrivande,
fastighetsbolag eller banker/kreditmarknadsbolag.
Dessutom har antalet nyckeltal utvidgats jämfört med
1999 års redogörelse för företag med statligt ägande.
Definitionerna av nyckeltalen återfinns på sidan 131.

För samtliga företag redovisar Regeringskansliet
affärsidé/mål, verksamhetsbeskrivning, omvärldsbe-
skrivning, viktigare händelser under 1999 och hittills
under 2000, miljöarbetet, jämställdhet samt en prognos
för 2000. Dessutom ingår ett utvärderingsavsnitt.

Företagsbeskrivningama innehåller uppgifter om
styrelsens sammansättning under 1999 men ord-
förandebyten liksomVD-skiften till ochmedmaj 2000.
Samtliga styrelseledamöter med förteckning över
styrelseuppdrag i företag med statligt ägande samt titel
finns i ett personregister, se sidor 138-146.

Andra uppgifter om företagen kan hämtas ur respek-
tive företags årsredovisning. Företagens adress, telefon-
nummer, fax, e-post ochwebbadress finns i ett adress-
register, se sidor 147-148.

Förändringar från 1999 års redogörelse

Utöver utvidgningen av antalet nyckeltal ingår nu också
regeringens utvärdering av respektive företag samt en

redogörelse för varje företags miljöarbete och jäm-
ställdhet.

I årets redogörelse har Celsius AB, Tumba Bruk AB,
SAQ Kontroll AB och Värdepapperscentralen VPC AB
utgått.

Statens innehav i Celsius AB såldes i februari 2000
till Saab AB.

Tumba Bruk AB ägs av Riksbanken och redovisas från
och med 2000 i Riksbankens årsredovisning.

SAQ Kontroll AB såldes i juni 1999 till Det Norske
Veritas för 270 mkr samt en villkorad del som fastställs
senare. I proposition 1995/96:141 om aktiv förvaltning
av statens företagsägande fick regeringen bemyndigande
att avyttra statens aktier i SAQ Kontroll AB utan riks-
dagens hörande.

Svenska Statens Språkresor AB likviderades i maj

1999. Rörelsen såldes redan 1996 till Aspect Språkresor.

Statens 50-procentiga innehav i Värdepappers-
centralen VPC AB såldes i juli 1999 till de fyra
bankerna FöreningsSparbanken, MeritaNordbanken,
SEB och Handelsbanken. Bemyndigandet att sälja
statens innehav i VPC gavs i proposition 1996/97:150,
1997 års ekonomiska vårproposition.

I årets redogörelse har tillkommit Imego AB, Statens
Premiefond AB, SKD företagen AB, OM Gruppen AB
samt Swedish National Road Consulting AB (SweRoad).

Regeringskansliets information om företag med
statligt ägande

Regeringskansliet lämnar varje år en skrivelse till riks-
dagen om företag med statligt ägande. Från och med år
1999 gör Regeringskansliet även en mer lättillgänglig
version av skrivelsen.

Från och med 2000 publicerar Regeringskansliet
kvartalsrapporter som visar utvecklingen i företag med
statligt ägande.

FORETAG MED STATLIGT ÄGANDE

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Innehåll företagsbeskrivningar

A-Banan projekt AB 34

ALMI Företagspartner AB 35

Apoteket AB 37

AssiDomän AB 39

Bostadsgaranti, AB 42

Civitas Holding AB, Vasakronan AB, Vasallen AB 43
Dom Shvetsii, A/O 47

Förvaltningsaktiebolaget Stattum 48

Göta kanalbolag, AB 49

Imego AB 51

IRECO, Institute for Research and

Competence Holding AB 53

Kasernen Fastighets AB 54

Kungliga Dramatiska Teatern AB 55

Kungliga Operan AB 56

Lernia AB 57

Luftfartsverket 59

Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB 61

Nordic Baltic Holding AB 63

Norrland Center AB 65

OM Gruppen AB 66

Posten AB 67

Samhall AB 70

SAS Gruppen AB 72

SIS Miljömärkning AB 74

Sjöfartsverket 75

SOS Alarm Sverige AB 77

Specialfastigheter Sverige AB 79

Statens Bostadsfinansierings-

aktiebolag, SBAB 80

Statens Järnvägar, SJ 82

Statens Våg- och Baninvest AB 85

Statliga Akademiska Hus AB 86

Sveaskog AB 88

Svensk Avfallskonvertering AB, Sakab 90

Svensk Bilprovning, AB 91

Svensk Exportkredit, AB 93

Svenska Kraftnät, Affärsverket 94

Svenska Lagerhusaktiebolaget 96

Svenska Miljöstyrningsrädet, AB 98

Svenska rymdaktiebolaget 99

Svenska Skeppshypotekskassan 100

Svenska Skogsplantor AB 101

Svenska Spel, AB 102

Svensk-Danska Broförbindelsen AB 104

Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB 105
Sveriges Rese- och Turistråd AB 107

Swedesurvey AB 108

Swedfund International AB 109

Swedish National Road Consulting AB 111

Systembolaget AB 112

Telia AB 114

Teracom AB 116

Vattenfall AB 118

Venantius AB 121

V&S Vin & Sprit AB 123

Voksenåsen A/S 125

AVVECKLINGSBOLAG

Grängesberg Gruvor AB 126

Kurortsverksamhet, AB 127

SKD företagen AB 127

Statens Premiefond AB 128

Sveriges Geologiska AB (i likvidation) 128

Zenit Shipping AB 129

F0RETAGSBESKR IVN I NGAR - A-BANAN PROJEKT AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

A-Banan projekt AB

Affärsidé

Ändamålet med A-Banan projekt AB:s (”A-Banan")
verksamhet är att bevaka statens rättigheter och skyl-
digheter enligt de avtal som reglerar genomförandet av
den så kallade Arlandabanan.

Utvärdering

A-Banan projekt AB har utfört sina arbetsuppgifter
tillfredsställande. Omsättningen under 1999 har varit
15,3 mkr.

Verksamhetsbeskrivning

I A-B anans uppgifter ingår att övervaka utbyggnaden
av anläggningen samt tillverkningen av tågen för flyg-
pendeln. Vidare ingår att övervaka driften av flyg-
pendeln och anläggningen samt bevaka återbetalning-
en av det statliga villkorslån som A-Train AB (A-Train)
erhållit.

A-Train är det bolag som upphandlats för att bygga,
finansiera och driva Arlandabanan.

A-Banan har efter färdigställandet år 1999 övertagit
anläggningen som därefter leasats tillbaka till A-Train.

A-Banan är ett av staten helägt bolag och aktierna
förvaltas till lika delar av Luftfartsverket och Banverket.
Bolagets aktiekapital uppgår till 10 mkr. A-Train ägs av
det vinnande konsortiet bestående av Alstom, NCC,
John Mowlem samt Vattenfall.

Omvärldsbeskrivning

Antalet resande med flygpendeln har hittills varit
något lägre än prognostiserat.

Viktigare händelser 1999 och 2000

Arbetena med utbyggnaden av Arlandabanan inleddes
i juli 1995 och färdigställdes i november 1999.
Arlandabanan öppnades för flygpendeltrafik mellan
Stockholm och Arlanda under namnet Arlanda
Express den 25 november 1999 och för regional och
nationell tågtrafik den 10 januari 2000.

Miljöarbetet

Hänsyn till miljön har präglat projektet. Bolaget självt
saknar miljöpolicy och miljöledningssystem men har
ställt krav på att den som utnyttjar anläggningen och dri-
wr flygpendeln har sådana verktyg för sitt miljöarbete.

Jämställdhet

Bolaget har för närvarande två anställda. Det ringa
antalet anställda gör att det inte finns behov av en jäm-
ställdhetsplan.

Prognos 2000

Det pågår diskussioner om en hopkoppling av banan
även med pendeltågstrafiken i Stocléiolmsområdet.

Styrelse 1999

Skogö, Ingemar, ordförande

Bårström, Sven

Danielson, Jan

Francke, Ulrika

Karlstrand, Hans

Öhman, Hans

Lundin, Ulf, suppleant

Sundberg, Kjell, suppleant

Verkställande direktör

Sundberg, Kjell

I Mkr	1999	1998 I
Omsättning	15,3	10,9
Rörelseresultat före avskrivningar	0,0	0,4
Bruttomarginal, %	0	0
Resultat efter finansiella poster	us	us
Justerat eget kapital	9,9	9,8
Utdelning	0	0
Totalt antal anställda	2	2
- Antal anställda kvinnor	us	us
- Antal anställda utomlands	0	0
Statens ägarandel	100%	100%

FÖRETAGSBESKRIVNING AR - ALMI FÖRETAGSPARTNER AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

ALMI

FÖRETAGSPARTNER

Affärsidé

ALMI skall främja tillväxt och förnyelse i svenskt
näringsliv genom att via rådgivning, kompetenshöjning,
finansiering ochkontaktskapande insatser bidra till att
det startas nya företag och att de små företagen får en
lönsam tillväxt.

Utvärdering

ALMI bedöms i allt väsentligt ha uppfyllt uppställda
mål.

Verksamhetsbeskrivning

ALMI Företagspartner AB ägs av staten och är moder-
bolag i koncernen. Verksamheten bedrivs i 21 regiona-
la dotterbolag i vilka ALMI Företagspartner AB som
regel äger 51 procent. ALMI:s kunder är de små och
medelstora företagen, i alla branscher, med upp till 250
anställda. Verksamheten baseras på geografisk närhet
till kunderna och regional anpassning till regionernas
olika näringslivsstruktur.

ALMI:s kärnverksamhet är företagsutveckling, det
vill säga utvecklingsinsatser och rådgivning, i kombina-
tion med lånefinansiering, i växande företag eller
potentiella tillväxtföretag. Dessutom finns ett varie-
rande utbud av allmän service- och rådgivningsverk-
samhet. Dessa tjänster är öppna för alla företag, poten-
tiella företagare och innovatörer.

Under 199g har 21 000 fördjupade insatser genom-
förts i olika företag, vilket är en minskning sen föregå-
ende år. Det beror bland annat på att tidsinsatsen per

kundföretag har ökat och att mer tid ägnats åt att
aktivt söka upp tillväxtföretag. I jämförelse med 1998
års utlåning har den totala nyutlåningen 1999 ökat
något. Nyutlåningen uppgick till 776 (741) mkr i bevil-
jade lån varav 610 (706) mkr utbetalats.

Omvärldsbeskrivning

ALMI:s roll är att komplettera banker och andra finan-
sieringsinstitut och under året medverkade ALMI till
att ytterligare 2 228 (2 785) mkr förmedlades till de
företag som erhöll lån från ALMI. Sammanlagt med-
verkade ALMI till att drygt 3 000 (3 500) mkr lånades
ut till små och medelstora företag.

Viktigare händelser 1999 och 2000

Genom avtal om kreditgarantier mellan ALMI och
Europeiska Investeringsfonden kommer ALMI att
kunna öka sin utlåning till småföretag med cirka 300
mkr per år i en tvåårsperiod. ALMI:s verkställande
direktör och koncernchef Peter Smedman lämnade
ALMI i juni 1999 och ersattes av dåvarande vice verk-
ställande direktör Claes Ihre. De viktigaste statliga
näringspolitiska aktörena, inklusive ALMI, är föremål
för översyn. Resultatet av denna process kan på något
längre sikt komma att förändra såväl ALMI:s uppdrag
som organisation.

Miljöarbetet

I dagsläget har alla ALMI-bolag pågående kvalitetsar-
beten i vilket det ingår att formulera miljöpolicy och

FORETAGSBESKRIVN I N GAR - ALMI FÖRETAGSPARTNER AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

att beskriva hur miljöhänsyn tas. Några av bolagen
arbetar också uttalat med miljöledningssystem enligt
ISO 14000, men inget bolag är ännu certifierat.

Jämställdhet

Sedan 1998 har en koncemövergripande jämställdhets-
policy varit i bruk. Moderbolagets styrelse har också
som mål att vid halvårsskiftet år 2001 skall dotter-
bolagens styrelser ha i genomsnitt 40 procent kvinnli-
ga ledamöter. Under 1999 har mångfald prioriterats
inom koncernen. I projektet ingår utbildning av opi-
nionsbildare samt en seminarieserie om mångfaldens
betydelse.

Prognos 2000

Nyutlåningen väntas öka till drygt 900 mkr under år

2000. Företag med vilja och förmåga att växa kommer
även fortsättningsvis att prioriteras.

Styrelse 1999

Johansson, Arne, ordförande

El väng, Katja

Engström, Gunvor

Jansson, Ingrid

Kronstam, Karin

Lindberg, Leif

Sandberg, Mona

Stark, Annelie

Hallberg, Gunilla, arbetstagarrepresentant

Hellberg, Bjöm, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör och koncernchef

Ihre, Claes

I Mkr	1999	1998	1997	1996 I
Omsättning (inklusive anslag)	560	442	554	627
därav anslag ⁿ	238	222	211	232
Rörelseresultat före avskrivning	-107	-158	-69	4
Bruttomarginal, % ²⁾	us	us	us	us
Resultat efter finansiella poster	-112	255	-60	38
Res efter finansiella poster rensat
för rörelsefrämmande poster³⁾	-112	-153	-60	38
Nettovinst	-112	264	-54	43
Justerat eget kapital	4 366	4 478	4 214	4 265
Nettoskuld ⁴⁾	us	us	us	us
Nettoskuldsättningsgrad ⁴⁾	us	us	us	us
Avkastning på eget kapital, %	-2,5	6	-1	1
Avkastning på operativt kapital, % ⁵⁾	us	us	us	us
Förädlingsvärde ⁶¹	us	us	us	us
Kassaflöde före investeringar ⁷⁵	128	31	us	us
Nettoinvesteringar⁷⁾	187	210	us	us
varav FOU-investeringar	0
Utdelning	0	0	0	0
Utlandsandel av försäljning	0	0	0	0
Totalt antal anställda UB/medeltal	547/554	571/566	562/559	545/532
- Antal anställda kvinnor	238/234	243/235	232/231	223/221
- Antal anställda utomlands	0	0	0	0
Statens ägarandel i moderbolaget	100%	100%	100%	100%

¹¹ Dotterbolag erhåller driftsanslag från sina ägare samt andra typer av anslag från Länsstyrelser m fl.

²⁾ Nyckeltalet är inte tillämpligt i ALMLs verksamhet då ca hälften av omsättningen är anslag.

³⁾ 1998 års resultat är justerat för vinst vid försäljning av aktier.

⁴⁾ Nyckeltalet är inte tillämpligt. ALMI har räntebärande skulder på ca 50 mkr medan räntebärande tillgångar är ca 4 500 mkr. Siffrorna förändras
obetydligt mellan åren.

⁵¹ Nyckeltalet ej tillämpligt. ALMI har nästan bara räntebärande tillgångar.

⁶⁾ Nyckeltalet ej tillämpligt.

⁷⁾ ALMI använder kassaflödesanalys för finansiellt företag. Avser saldot vid "kassaflöde från den löpande verksamheten”, d.v.s saldo före investerings-
verksamheten. Siffror finns bara för 1999 och 1998 då lagen om kassaflödesanalys tillämpas först 1999 med jämförelseår 1998.

FÖRETAGSBESKRIVNINGAR - APOTEKET AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Apoteket

Affärsidé/mål

I Sverige finns närmare 900 apotek. Dessa drivs av
Apoteket AB, åt vilket regeringen uppdragit att driva
detaljhandel med läkemedel enligt 4 § lagen (1996:1152)
om handel med läkemedel med mera. Statens avtal med
Apoteket AB innebär att bolaget skall svara för en god
läkemedelsförsörjning i landet och verka för en ratio-
nell läkemedelsanvändning. Bolaget skall vidare svara
för producentobunden information till enskilda konsu-
menter samt erbjuda sådan till hälso- och sjukvården.
Läkemedelsförsörjningen skall genomföras till lägsta
möjliga kostnad såväl i distributionsledet som i övrigt.

Härutöver innebär statens ägarmål ett utdelnings-
krav motsvarande 100 mkr för verksamhetsåret 1999
och att bolaget skall generera ett tillräckligt bra resul-
tat för att kunna utvecklas i finansiell balans och bära
sina egna investeringar.

Utvärdering

Det svenska apotekssystemet har en låg distributions-
kostnad jämfört med andra europeiska apotekssystem.
Apotekets kostnader utgör cirka 19 procent av de tota-
la läkemedelskostnaderna.

Att kunderna i huvudsak är nöjda med service och
rådgivning framgår av bolagets årliga mätningar av
’Nöjd-Kund-Index” (NKI). Däremot tycker kunderna
att köerna måste bli kortare. För faktorn köer hade
Apoteket för år 1999 satt som mål att minst 85 pro-
cent av kunderna i receptexpeditionen skall betjänas
inom 10 minuter samt alla receptkunder inom högst 20
minuter. Mätning av kötiderna har gjorts vid ett antal
tillfällen. Resultatet visade att 85 procent av 112 000
kunder hade en kötid under 10 minuter och 96 procent
under 20 minuter.

Apotekets totala ”Nöjd-Kund-Index” (NKI) för 1999
är, i likhet med föregående år, 80 (på en skala o-100).

Verksamhetsbeskrivning

Apotekets verksamhet syftar till att tillgodose kunders
och andra intressenters krav på en god läkemedelsdis-
tribution och bolaget driver för att uppnå detta en sys-
tematisk förnyelse och verksamhetsutveckling.

Bolaget har ett rikstäckande system för att distri-
buera läkemedel, som skall vara väl anpassat till lokala
förhållanden och tillgodose kravet på en säker och
effektiv läkemedelsförsörjning. Bolaget svarar för lager-
och leveransberedskap i fråga om läkemedel, som skall
tillgodose hälso- och sjukvårdens behörighetskrav.
Bolaget medverkar till att fortlöpande statistik produ-

ceras över läkemedelsförbrukningens art och omfattning
samt uppgifter om producent- och distributionskost-
nader. Vidare följer bolaget utvecklingen på läkemedels-
området inom och utom landet samt bedriver ett fort-
löpande effektiviserings- och rationaliseringsarbete.

Som grund för den långsiktiga utvecklingen i företaget
har bolaget antagit ett handlingsprogram, som utarbe-
tats i ett utvecklingsprojekt (”Rådslaget”). Detta hand-
lingsprogram har därefter kompletterats med ett antal
strategiska beslut rörande förhållningssätt gentemot
bolagets intressenter i arbetet med att uppnå en bra
läkemedelsanvändning i samhället.

Omvärldsbeskrivning

Den pågående utvärderingen och formuleringen av för-
slag angående läkemedelsförmånen och de beslut kring
förändringar av denna som skall fattas under det när-
maste året är av stor betydelse för Apoteket AB, liksom
landstingens övertagande av kostnaderna för detta år
2001 samt de konsekvenser detta kan komma att få för
bolaget. Förändringar i prissättningen av läkemedel och
av apotekens tjänster kommer också att påverka bolaget.

Den tekniska utvecklingen kan komma att medföra
förändringar i distributionen liksom den internationella
utvecklingen i övrigt. Inte minst den stora ökningen av
introduktionen av nya och i många fall jämfört med i
dag annorlunda läkemedel kan komma att påverka
verksamheten både när det gäller personalens kompe-
tens och informationen till kunderna.

Viktigare händelser 1999 och 2000

Under 1999 förändrades ledningsfunktionen i Apoteket
AB. Stefan Carlsson tillträdde som VD i mitten av
mars. Vid bolagsstämman i maj utsågs Jan Bergqvist
till ny ordförande i styrelsen.

Läkemedelsförmånens kostnadsökning bromsades
något genom den förändring av högkostnadsskyddet
som genomfördes från och med den 1 juni 1999 då
gränsen för att erhålla frikort höjdes från 1 300 kronor
till 1 800 kronor. Resultatutvecklingen påverkas också
av de två marginaljusteringar som beslutats från och
med den 1 november 1999 respektive den 1 februari
2000. På årsbasis innebär dessa en minskad brutto-
vinst för Apoteket med 255 mkr, vilket ställer ökade
krav på Apotekets ekonomistyrning.

Miljöarbetet

Apoteket AB har en miljöpolicy som innebär att bolaget
skall miljöanpassa sin verksamhet och att miljöaspekten

FöRETAGSBESKRIVNING AR - APOTEKET AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

skall vara en naturlig del i kvalitetsarbetet. För att leva
upp till detta skall Apoteket utan att ge avkall på funk-
tion, produktsäkerhet och leveransskyldi^het bland
annat: Tillhandahålla miljöanpassade varor och tjänster,
aktivt påverka samtliga leverantörer att miljöanpassa
varor och tjänster, verka i lokaler som är byggda av och
inredda med miljöanpassade material, använda miljö-
anpassade varor och hushålla med naturresurser i all
verksamhet, öppet och sakligt informera om varornas
miljöegenskaper och om bolagets miljöarbete.

Bolaget målsätter miljöarbetet regelbundet och
uppföljning och redovisning sker. Miljöarbetet inom
företaget samordnas och drivs av en miljösamordnare
som finns inom varje apoteksgrupp och som tillsam-
mans utgör Apotekets Miljöråd. I en apoteksgrupp
har miljöledningssystem enligt EMAS införts. För
övriga grupper har införande av miljöledningssystem
påbörjats.

Jämställdhet

Bolagets mål att under 1999 minst hälften av tillsätt-
ningarna av apotekschefer på apotek med minst 20
anställda skall utgöras av kvinnor har uppnåtts.
Ledningsgruppen för Apoteket AB består av fyra kvin-
nor och fyra män.

En uppföljning och översyn av de lokala
jämställdhetsplanema för 1999 har gjorts. I rikt-
linjerna för verksamhetsplaneringen för 2000 har vik-
ten av jämställdhetsplanen betonats.

Vid kartläggningen inför 1999 års jämställdhets-

plan uppmärksammades att löneskillnaderna hade
ökat till männens fördel i flera av personalkatego-
rierna. Bolaget har med anledning av detta påbörjat
en närmare analys. Detta arbete kommer att fortsätta
under år 2000.

Prognos 2000

Apoteket AB räknar med en total försäljningsökning.
Bruttovinsten i kronor beräknas öka, men i procent
faller marginalerna. Den beräknade försäljningsökning-
en består av volymökning i kombination med förskjut-
ning mot dyrare läkemedel. Rörelseresultatet i
Apoteket AB beräknas bli lägre än för 1999.

Styrelse 1999

Bergquist, Jan, ordförande

Eberstein, Susanne

Engström Laurent, Anna

Persson, Margareta

Tiusanen, Bertil

Örtendahl, Claes

Behazadi, Mohammed, arbetstagarrepresentant
Skoglösa, Britt-Marie, arbetstagarrepresentant
Johansson, Kristina, arbetstagarrepresentant, suppleant
Söderhjelm, Margareta, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Verkställande direktör

Carlsson, Stefan

I Mkr	1999	1998	1997	1996	1995 I
Omsättning	26 130	23 419	21 508	23 431	20 584
Rörelseresultat före avskrivningar	553	486	1 359	1435	1343
Bruttomarginal, %	2,1	2,1	6,3	6,1	6,5
Resultat efter finansiella poster	401	341	1 126	1 176	576
Resultat efter finansiella poster rensat
för rörelsefrämmande poster	401	340	-128	516	451
Nettovinst	396	255	800	801	427
Justerat eget kapital	2 032	1 873	3 076	2600	1910
Nettoskuld	1850	1 915	1 150	1 040	1 658
Nettoskuldsättningsgrad, %	91,0	102,2	37,4	40,0	86,8
Avkastning på eget kapital, %	14,1	13,6	-11,7	5,5	22,3
Avkastning på operativt kapital, %	8,8	6,8	26,2	41,3	14,6
Förädlingsvärde	3 746	3 495	4 372	4 447	3 342
Kassaflöde före investeringar	306	1 165	329	721	825
Nettoinvesteringar	281	237	248	215	-182
varav FoU investeringar	us	us	us	us	us
Utdelning	100	100	1 500	300	100
Utlandsandel av försäljningen	0	0	0	0	0
Totalt antal anställda	9 396	9 147	9 447	9 585	9 590
- Antal anställda kvinnor	8 587	8 388	us	us	us
- Antal anställda utomlands	0	0	0	0	0
Statens ägarandel	100%	100%	66,6%	66,6%	66,6%

FÖRETAGSBESKR IVN INGAR - ASSIDOMÄN AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

AssiDomän

Affärsidé

AssiDomän skall vara det bästa företaget på att till-
godose krävande kunders behov av effektiva, träfiber-
baserade förpackningslösningar och förstklassiga trä-
varor. Det innebär att koncernens verksamhet utgår
från de krav som kunder och slutförbrukare ställer.

Koncernens långsiktiga strategiska mål är att vara
Europas ledande företag inom sina produktområden
med avseende på lönsamhet, produktivitet, kvalitet
och kompetens.

Basen utgörs av skogsråvara från den svenska sko-
gen. Utifrån marknadens krav skall den förädlas till
trävaruprodukter, starka förpackningspapper, pappers-
förpackningar och kartong. Returfiber utgör ett kom-
plement, och skall nyttjas där den bäst möter mark-
nadens krav.

Utvärdering

AssiDomäns nettoomsättning 1999 uppgick till 24 497
(23 993) mkr, en ökning med 504 mkr eller 2 procent i
förhållande till 1998. Samtliga affärsområden utom
Barrier Coating och Wood Supply & Forestry ökade sin
omsättning. För Corrugated & Containerboard var
ökningen till stor del hänförlig till förvärvet av well-
pappföretaget Esswell vid halvårsskiftet 1998.

Arets rörelseresultat var -201 (1 578) mkr.
Resultatet belastades av nedskrivning av anläggnings-
tillgångar om -1 540 mkr under fjärde kvartalet.
Rörelseresultatet före nedskrivning av anläggningstill-

gångar uppgick till 1 339 (1 578) mkr, en minskning
med 239 mkr eller 15 procent jämfört med 1998.
Rörelseresultatet för Cartonboard och Corrugated &
Containerboard ökade i förhållande till 1998.
Resultatet för övriga affärsområden sjönk. Det försäm-
rade resultatet för skogsrörelsen berodde på dels
utdelningen av Sveaskog, dels lägre awerkningsnivå i
kvarvarande skog.

Verksamhetsbeskrivning

AssiDomän är ett av Europas ledande skogsindustrifö-
retag. Tillverkningen omfattar förpackningspapper, för-
packningar, sågade trävaror och träförädling.
Koncernen är också en betydande skogsägare med 2,4
miljoner hektar produktiv skogsmark i Sverige.

AssiDomäns huvudmarknad är Europa. En växande
del av koncernens försäljning av papper och massa sker
också till så kallade översjömarknader. Nära 85 procent
av försäljningen sker till kunder utanför Sverige.

Basproduktionen finns huvudsakligen i Sverige. Den
är, förutom skogsrörelsen, tillverkning av förpacknings-
papper för well-papp, säckar och andra avancerade för-
packningsprodukter, vät ske- samt förpackningskar-
tong. Koncernen driver också massa- och pappersbruk
i Italien, Frankrike, Tjeckien och Slovakien. Bruken i
Italien och Frankrike tillverkar returfiberbaserade kva-
liteter.

Av pappersråvaran används cirka 36 procent till den
egna vidareförädlingen till wellpapp och säckar. Ett 70-

FÖRETAGSBESKRIVNING AR - ASSIDOMÄN AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

tal konverteringsanläggningar finns i 17 länder -
Sverige, Belgien, Danmark, Frankrike, Italien, Kroatien,
Litauen, Nederländerna, Norge, Polen, Ryssland,
Schweiz, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien
och Tyskland.

Koncernen är marknadsledande i Europa inom säck-
och kraft papper, tvåa när det gäller säckar och barriär-
belagda produkter, trea inom wellpapp och vätskekar-
tong och femma inom sågade trävaror.

Omvärldsbeskrivning

Skogsföretag har under en rad år haft låg avkastning
och därutöver en stark cyklisk resultatutveckling.
Genom kapacitetshöjande investeringar har tillfälliga
obalanser i utbud och efterfrågan uppstått. Kapital-
bindningen har samtidigt ökat. Förmågan att skapa
värde har med få undantag varit låg. Skogsbranschen
har blivit allt mer marginaliserad på aktiemarknaden
på grund av stark värdetillväxt inom andra sektorer
och ett ökat antal alternativa placeringsmöjligheter.
Branschen är under starkt tryck att vidta åtgärder för
att skapa långsiktig värdetillväxt.

Behovet av att utnyttja skalfördelar samt att möta
den allt mer globala efterffågebilden leder till kraft-
samling mot färre segment. Skogsindustrin befinner sig
därför nu i en kraftig omstruktureringsprocess där
företagen renodlar och fokuserar verksamheten. Under
det senaste året har processen accelererat med ett stort
antal förvärv och avyttringar samt fusioner och uppköp.

Viktigare händelser 1999 och 2000

Under 1999 delades dotterbolaget Sveaskog AB, med
cirka 900 000 hektar produktiv skogsmark, ut till
aktieägarna. Svenska staten erbjöd sig i anslutning till
utdelningen att byta till sig aktier i Sveaskog mot del av
sitt aktieinnehav i AssiDomän AB. Efter acceptans
från cirka 99 procent av aktieägarna minskade statens
ägarandel från 50,2 procent till cirka 35 procent.

Vid AssiDomän AB:s bolagsstämma i juni 1999 val-
des en till stora delar ny styrelse med Bemt Magnusson
som ny ordförande. Gunnar Palme tillträdde som VD
den 1 september 1999.

Under 1999 intensifierades arbetet med att förbätt-
ra lönsamhet och effektivitet genom att ett övergripan-
de program för lönsamhetsförbättrande åtgärder inrät-
tades. Detta har böijat ge effekt. Resultatet efter
finansnetto ökade 210 procent första kvartalet 2000
jämfört med samma period föregående år.

Under 1999 påbörjades en intem utvärdering av
AssiDomäns framtida inriktning och verksamhetsport-
följ. Målet är att finna konkurrenskraftiga strukturer
samt att skapa värde för aktieägarna. Samtliga delar i
AssiDomän har utvärderats i syfte att utröna bästa
alternativ, som kan innefatta såväl att verksamheten
behålls för fortsatt utveckling och expansion som att
nya strukturer skapas genom samgående eller avyttring.

I slutet av 1999 inleddes försäljning av affärsen-

heten Cartonboard. Enheten har av AssiDomän
bedömts ha bättre förutsättningar för utveckling i en
annan struktur än inom AssiDomän, vars övriga verk-
samhet endast i begränsad omfattning är integrerad
med Cartonboard. Försäljningsprocessen beräknas
vara avslutad före sommaren 2000.

AssiDomän har per 1 januari 2000 sålt Niab Hestra
AB samt Hestra sågverk till sågverkskoncemen Vida AB.

I början av februari 2000 tecknade AssiDomän AB
och Frantschach AG en avsiktsförklaring, som innebär
att AssiDomän kontant säljer pappersbruken Dynäs
och Sepap, samtliga säckfabriker samt affärsenheten
Barrier Coating. Det slutgiltiga avtalet tecknades i maj
2000. Transaktionen är i linje med AssiDomäns arbete
med att fokusera verksamheten. AssiDomäns kapital-
struktur kommer att anpassas efter det att pågående
försäljningar avslutats och beslut tagits om framtida
inriktning. Styrelsens avsikt är att huvuddelen av erhål-
len köpeskilling skall tillföras aktieägarna, varvid åter-
köp av aktier, inlösen eller utdelning skall övervägas.

Miljöarbetet

Miljöfrågorna prioriteras högt av AssiDomän.
Miljöpolicyn innehåller övergripande riktlinjer för
uthålligt skogsbruk och bevarad biologisk mångfald,
ständiga förbättringar, resurssnålhet, skonsamma pro-
cesser, miljökrav på leverantörer, avfallsminimering,
återvinning och kretslopp.

De verksamheter i Sverige, inklusive de skogliga
aktiviteterna, som vid årsskiftet 1999/2000 var certifi-
erade enligt FSC, ISO 14001 och EMAS-registrerade,
motsvarar 53 procent av koncernens nettoomsättning.
Inkluderas även verksamheter utanför Sverige är mot-
svarande andel 64 procent. Införandet av miljölednings-
system har lett till ett strukturerat och målstyrt miljö-
arbete, vilket också leder till att lönsamheten stärks för
koncernen. Nyckeltalen för hållbar utveckling och mil-
jöeffektivitet visar att miljöarbetet resulterat i förbätt-
ringar på flera av de prioriterade områdena.

Betydande miljöinvesteringar har under de senaste
åren gjorts i process- och reningsutrustning. Miljö-
standarden kan konstateras vara god i koncernens
verksamheter.

AssiDomäns och WWF:s samarbete för främjande
av ett uthålligt skogsbruk erhöll priset för bästa indus-
triella miljöarbete i den svenska delen av tävlingen ”De
Europeiska Miljöprisen 2000”.

Jämställdhet

Jämställdhetsarbetet i AssiDomän grundar sig på en sär-
skild jämställdhetspolicy. Den anger koncernens ambi-
tion att aktivt verka för att åtgärder genomförs på arbets-
platserna, så att de lämpar sig för både män och kvinnor.
Den anger också att koncernen skall verka för att öka
antalet kvinnor i arbetsledande ställning, och att ingen
diskriminering sker i lönesättningen på grund av kön.

Med utgångspunkt i policyn och lagstiftningen

FÖ R ETA G S B ES KR I V N 1 N G A R - ASSIDOMÄN AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

finns på varje enhet en plan för jämställdhetsarbetet.
Koncernen arbetar aktivt med att anpassa och utveck-
la jämställdhetsplanema i syfte att attrahera fler kvin-
nor till arbete i företaget och att ge möjligheter att
utvecklas vidare inom koncernen.

Prognos 2000

Den positiva konjunkturutvecklingen som präglade de
avslutande månaderna under 1999 har fortsatt in i
2000. Utvecklingen är fortsatt stark över hela linjen
och omfattar nu i högre grad än tidigare även de vikti-
gare ekonomierna i västra Europa. Marknadsläget
bedöms innebära en positiv pris- och volymutveckling
under året för huvuddelen av koncernens produkter.

Sammantaget gör detta att förutsättningarna för en
stark utveckling under 2000 är mycket goda. Pågående
lönsamhetsförbättrande åtgärder förstärker den positiva
resultattrenden.

Styrelse 1999

Magnusson, Bernt, ordförande

Björnsson, Bjöm

Carlsson, Hans

Duveblad, Gunnel

Helgesson, Lars-Åke

Palme, Gunnar

Ros, Carl Wilhelm

Tegnér, Per

Johanson, Roland A, arbetstagarrepresentant
Johansson, Roland N, arbetstagarrepresentant
Pettersson, Lars-Olof, arbetstagarrepresentant
Eriksson, Torbjörn, arbetstagarrepresentant, suppleant
Jönsson, Lennart, arbetstagarrepresentant, suppleant
Utterström, Gösta, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Palme, Gunnar (från 1 september 1999)

1 Mkr	1999	1998	1997	1996	1995 j
Omsättning	24 497	23 993	20 725	18 548	21 016
Rörelseresultat före avskrivning	3 302	3 428	3 366	2 987	5 484
Bruttomarginal, %	13	14	16	16	26
Resultat efter finansiella poster	-701	1 004	1 462	1 713	4 346
Nettovinst	-863	710	772	1 407	3 418
Justerat eget kapital	13 914	15 777	15 623	15 499	14 707
Nettoskuld	8 420	9 600	6 979	2 278	2 298
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,64	0,61	0,44	0,15	0,16
Avkastning på eget kapital i % (exkl. nedskrivning)	3	5	5	9	26
Avkastning på eget kapital i % (inkl, nedskrivning)	neg	5	5	9	26
Avkastning på operativt kapital, %	us	us	us	us	us
Förädlingsvärde	8 534	8 565	us	us	us
Kassaflöde före investeringar¹¹	3 125	2 377	3 156	2 880	3 615
Nettoinvesteringar	903	3 439	6 485	1 889	4 219
varav FoU investeringar²⁾	41	45	79,6	28	22
Utdelning	710	651	621	622	592
Utlandsandel av försäljningen, %	84	82	80	79	77
Totalt antal anställda	17 060	17 543	16914	13 648	13 119
- Antal anställda kvinnor	3 133	3 447	3 459	2 225	2 140
- Antal anställda utomlands	11 210	11 261	10 374	6 893	6 203
Statens ägarandel	35,5%	50,2%	50,2%	50,2%	50,4

^!> 1995-1997 enligt årsredovisningar. 1998 och 1999 har Redovisningsrådets rekommendation RR7 Redovisning av kassaflöden tillämpats.

²⁾ Byggnader ingår ej.

FÖ R ETA G S B ES KR IV N I N G A R - AB BOSTADSGARANTI

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Bostadsgaranti

Affärs idé/mål

Bostadsgaranti skall ställa garantier för nybyggda små-
hus och bostadsrättslägenheter och genom riktlinjer
och information till bostadsproducentema verka för
ett seriöst och sakkunnigt genomförande av bostads-
rätt sprojekt.

Utvärdering

Garantigivningen ökade iggg jämfört med före-
gående år.

Verksamhetsbeskrivning

Bolaget bildades igÖ2 av Svenska Byggnadsentreprenör-
föreningen (numera Sveriges Byggindustrier). Verksam-
heten bestod ursprungligen av att ställa garantier vid
ny- och ombyggnad av bostadsrättslägenheter. Under
ig7Ö introducerades en tioårsgaranti för köpare av
nyproducerade småhus. Denna garanti gjordes ig84 till
villkor för statliga lån (senare för räntesubventioner) till
egnahem och småhus med bostadsrätt. I samband där-
med inträdde staten som hälftenägare i bolaget.

Strategin är att med en liten organisation upprätt-
hålla en hög nivå när det gäller granskning av byggföre-
tag, projekt och handlingar för att kunna teckna garan-
tier som ger ett gott konsumentskydd för köpare av nya
bostadsrätter och egnahem.

Omvärldsbeskrivning

Under år 2000 kommer huvuddelen av Bostadsgarantis
verksamhet att överföras till ett nybildat dotterbolag,
Försäkringsaktiebolaget Bostadsgaranti. Dotterbolagets
garanti- och försäkringsprodukter kommer att tillhanda-
hållas i konkurrens med flera andra försäkringsbolag
inom samma område.

Småhusgaranti av det slag som Bostadsgaranti till-
handhåller har varit ett villkor för att erhålla räntebi-
drag till nybyggda egnahem. Nya räntebidrag utgår
dock inte för egnahem som byggs från och med den
1 januari 2000. Därmed bortfaller ett incitament för
tecknande av småhusgarantier. Med anledning av detta
har justitieministern tillsatt en utredning som skall
lämna förslag till hur det ffamtida konsumentskyddet
skall tryggas för egnahemsköpare. Utredningen skall
vara klar i september 2000.

Viktigare händelser 1999 och 2000

Bostadsgaranti har under 1 ggg erhållit koncession för
att i ett blivande dotterbolag bedriva försäkringsverk-
samhet. Försäkringsbolaget registrerades hos Finans-
inspektionen i januari 2000.

Miljöarbetet

Bostadsgaranti har ej formulerat någon miljöpolicy.

Jämställdhet

Företaget verkar för en jämn könsfördelning bland per-
sonalen.

Prognos 2000

Bostadsbyggandet vände upp kraftigt under det första
halvåret iggg. Regeringen har i budgetpropositionen
för år 2000 gjort bedömningen att förutsättningarna
för en fortsatt god återhämtning för bostadsbyggandet
är goda även i år. Mot denna bakgrund är det rimligt
att anta att garantigivningen bör öka under detta år i
förhållande till året före.

Styrelse 1999

Brink, Stig, ordförande

Eriksson, Lennart

Hagberg, Michael

Hansén, Mårten
Larsson, Sven
Lönnberg, Anders
Westerståhl, Kristina
Drugge, Gun, suppleant
Kruuse, Thomas, suppleant
Queckfeldt, Ewa, suppleant
Ringdahl, Thomas, suppleant
Schönning, Eje, suppleant
Thor, Anders J, suppleant

Verkställande direktör

Sundström,Hans (tom 1999-07-31)
Eriksson, Kåre (fr o m iggg-08-01)

I Mkr	1999	1998	1997	1996 I
Garantiintäkter	14,6	10,4	19,5	15,4
Resultat före garantiförluster	7,8	3,3	6,4	3,0
Garantiförluster	0	0,9	-1,3	4,5
Rörelseresultat	0	-13,7	-16,7	-15,6
Nettovinst	10,4	0,5	0,5	0,5
Balansomslutning	214,3	207,5	186,8	171,9
Justerat eget kapital	15,3	4,9	4,4	3,9
Avkastning på eget kapital, %	103,0	10,8	12,0	13,7
l/K-tal exkl. kreditförluster	0,7	0,5	0,5	0,6
Utdelning	0	0	0	0
Totalt antal anställda	8	8	8	8
- Antal anställda kvinnor	3	3	3	3
- Antal anställda utomlands	0	0	0	0
Statens ägarandel	50%	50%	50%	50%

FÖRETAGSBESKR IVNINGAR - CIVITAS HOLDING AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Civitas Holding AB

Civitas Holding AB är ett statligt holdingbolag för
finansdepartements ägande av bolag inom fastighets-
sektorn. Bolaget är namnändrat från Vasakronan
Holding AB. Bolaget har i dag två dotterbolag -
Vasakronan AB och Agilia Holding AB - samt ett del-
ägande i det börsnoterade fastighetsbolaget Celtica AB.

Styrelse 1999

Brandinger, Rune, ordförande

Kylberg, Lars V, vice ordförande

Bryngelson, Håkan

Engman, Gerd

Israelsson, Mats

Ljungh, Claes

Gustafsson, Marianne, arbetstagarrepresentant

Kjällbring, Rolf, arbetstagarrepresentant

Civitas Holding

Under 1999 har Civitas Holding AB förvärvat Agilia
Holding AB:s aktieinnehav i Celtica AB till bokfört
värde 39 mkr.

Agilia Holding AB

Dotterbolaget Agilia Holding AB bildades som ett
särskilt aktieförvaltande bolag för att hantera de

fastighetsrelaterade tillgångar från Securum som
överförts till Civitas Holding-koncemen.

Under 1999 har Agilia Holding AB sålt samtliga
aktier i InfraCity AB, Bonifazius AB samt Celtica AB.
Kvarvarande tillgångar är konvertibler i PEAB med ett
bokfört värde på 67 mkr samt EPIBV med två fastig-
heter i Tyskland med ett bokfört värde på o mkr.

Under 1999 har också en fusionsprocess startats
där Vasallen AB kommer att fusioneras med Agilia
Holding AB. Fusionen beräknas vara genomförd
under våren 2000.

VASAKRONAN AB | AGILIA HOLDING AB | CELTICA AB

PLAB AB

I Mkr	1999	1998		1996	1995 \|
Omsättning	2 441	2 203	2 875	3 172	3 449
Driftöverskott	1 358	1 177	1 455	1 844	2 071
Avskrivningar fastigheter	-354	-324	-413	-398	-406
Rörelseresultat	994	2 041	2 414	1 416	1 535
Reavinster/-förluster vid fastighetsförsäljning	64	1 303	1 528	139	63
Resultat efter finansiella poster	455	1 782	1 846	362	686
Nettovinst	3331	1 750	1 194	253	494
Justerat eget kapital	9 770	9 861	9 610	6 803	6 850
Marknadsvärde fastigheter
Bokfört värde fastigheter	18 501	16 850	15 696	16 817	17 951
Direktavkastning	7,3	7,0	9,3	11,0	11,5
Nettoskuld	8 469	6 273	7 383	8 619	9 446
Justerad soliditet, %	us	us	us	us	us
Kassaflöde före investeringar	830	1 555	-1 179
Nettoinvesteringar inkl fastighetsförvärv/
försäljningar	us	-1 992	605	973	-409
Utdelning	164	411	1 160	300	300
Totalt antal anställda	386	411	790	886	953
- Antal anställda kvinnor	120	123	205	197	209
- Antal anställda utomlands	0	0	0	0	0
Statens ägarandel	100%	100%	100%	100%	100%

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

FÖ R E TAG S B ES K R IV NI N G A R - CIVITAS HOLDING A B/VASA K R 0 N A N AB

Vasakronan

Affärsidé

Vasakronans uppdrag är att som fastighetsföretag lång-
siktigt uppnå högsta möjliga totala avkastning och vär-
detillväxt på det egna kapitalet.Vasakronans vision är
att vara Sveriges ledande fastighetsföretag som investe-
ringsobjekt, hyresvärd och arbetsgivare.

Som investeringsobjekt skall Vasakronan uppfylla
de villkor som ställs på ett välrenommerat börsnoterat
företag och vara ansett som den bästa investeringen
bland svenska fastighetsföretag.

Som hyresvärd skall Vasakronan vara erkänd som
den mest kompetenta fastighetsägaren.

Som arbetsgivare skall Vasakronan erbjuda bransch-
ens bästa utvecklingsmöjligheter och arbetsmiljö för
sina medarbetare.

Vasakronans affärsidé är att vara ledande på utvalda
marknader för kommersiella lokaler i Sverige - främst
kontor. Vasakronan erbjuder effektiva lokaler och kund-
anpassade tjänster för att fa nöjda och lojala kunder. Med
hög kompetens, ständiga förbättringar och i samverkan
med kunderna skall Vasakronan uppnå en stark mark-
nadsposition och en god resultat- och värdeutveckling.

Utvärdering

Axkastning på justerat eget kapital är det övergripande
finansiella målet. Det inkluderar både driftöverskott
och resultat från fastighetsförsäljningar samt förän-
dring av marknadsvärdet i hela fas ti ghet sbeståndet.
Avkastningskravet är inte ett fast mål utan ändras i
takt med att inflation och räntenivå förändras.
Avkastningskravet är den riskfria räntan, definierad
som den 5-åriga statsobligationen, plus 5 procentenhe-
ter. För 1999 uppgick avkastningskravet till 9,5 procent
och avkastningen till 18,2 procent.

Per den 31 december 1999 uppgick soliditeten till
38 procent Soliditetsnålet är satt mot bakgrund av att
fastighetsförvaltning är en kapitalintensiv verksamhet.
Det krävs en finansiell styrka att klara större investe-
ringar och de cykliska inslag som finns i branschen.
Målet är att ha en synlig soliditet som långsiktigt skall
uppgå till lägst 35 procent.

Utdelningsmålet är att ha en utdelningskapacitet
som motsvarar 3 procent av justerat eget kapital. Dock
skall utdelningen uppgå till maximalt 50 procent av
resultat efter finansiella kostnader med avdrag för
schablonskatt. För 1999 föreslås utdelningen till 157
mkr, vilket motsvarar 50 procent av resultatet efter
finansiella kostnader.

Verksamhetsbeskrivning

Vasakronans strategi är både funktionellt och geogra-
fiskt inriktad.

Funktionellt är fastighetsbeståndet koncentrerat till
kommersiella lokaler och geografiskt till orter i Sverige
med god utvecklingspotential. Vasakronan satsar på
att ha en stark lokal position med fastigheter i huvud-
sak i citynära lägen. Detta gör att fastighetsbeståndet
innehåller en hel del butiker och köpcentra. En stark
lokal position ger möjlighet att erbjuda kunder alterna-
tiva lokaler inom fastighetsbeståndet.

Vasakronan verkar i Stockholm, Malmö och
Göteborg samt i ytterligare tolv städer: Lund,
Kristianstad, Växjö, Linköping, Jönköping, Karlstad,
Örebro, Uppsala, Gävle, Sundsvall, Umeå och Luleå.

Omvärldsbeskrivning

Den förbättrade tillväxten i svensk ekonomi har med-
fört en ökad efterfrågan på lokalhyresmarknaden,
framför allt på de starka tillväxtortema. Konjunktur-
läget, kopplat till en begränsad nyproduktion, har ska-
pat ett ökat efterfrågetryck för kommersiella lokaler i
centrala lägen. Detta sprider sig nu till områden utan-
för citykämoma. Betydande hyresnivåhöjningar kan
noteras i alla storstäder och universitetsorter. Starkast
är utvecklingen i Stockholm.

Baserat på en god hyresmarknad, stark konjunktur
och ett lågt ränteläge har även den svenska fastighets-
marknaden haft en gynnsam utveckling under 1999.
Detta har förstärkts av att många företag fokuserar på
sin kärnverksamhet, vilket lett till många fastighets-
affarer som skapar likviditet i marknaden. Fastighets-
marknaden har därför varit mycket stark på de flesta
orter med god tillväxt. Stockholm har varit i särklass
en av världens hetaste marknader.

Marknadssituationen i storstäderna har skapat
utrymme för viss nyproduktion av kommersiella lokaler.

Uppköp och sammanslagningar har under 1999 varit
färre än under 1998. Under 2000 har tempot i struktur-
omvandlingen ökat kraftigt för att skapa större och mer
attraktiva konstellationer ur ett investerarperspektiv.

Viktigare händelser 1999 och 2000

Verksamheten 1999 har koncentrerats på konsolidering
av gjorda förvärv, nyuthyming och omförhandlingar,
vidareutveckling av kompetens och kundorientering,
fastighetsutveckling i ett högt tempo samt säkring
inför millennieskiftet.

Vasakronans struktur har förändrats genom ett
antal fastighetsaffärer. Totalt har fastigheter för 1,8
mdkr förvärvats. Fastigheter för 0,3 mdkr har sålts,
huvudsakligen icke-strategiska bostadsfastigheter.
Avsevärda investeringar och underhållsinsatser har
vidtagits i det befintliga fastighetsbeståndet, vilket
sammantaget uppgick till drygt 1,2 mdkr.

FÖRETAGSBESKRIVNINGAR - CIVITAS HOLDING A B / V A S A K R O N A N AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Vasakronans startportfölj 1993 uppgick till drygt
17 mdkr. Sedan 1996 har fastigheter for 20 mdkr
omsatts - 10 miljarder har sålts och 10 miljarder har
förvärvats. Samtliga fastigheter av ändamåls- eller spe-
cialkaraktär har överförts till ett av staten helägt bolag,
Specialfastigheter AB, och nuvarande fastighetsbe-
stånd är helt konkurrensutsatt.

Vasakronans omfattande strukturomvandling har
lett till en förändrad kundmix. En ökande andel buti-
ker, snabbväxande företag inom exempelvis finanssek-
tom, IT-sektom, media och konsultverksamhet har
andra krav än vår sfär av statliga hyresgäster som nu
utgör mindre än 50 procent av hyresintäkterna.

Miljöarbetet

Vasakronans miljöpolicy är att i samverkan med kun-
den bedriva fastighetsföretagande som uppfyller vill-
koren för ett långsiktigt hållbart samhälle. Detta inne-
bär förutom att följa lagar och branschöverens-
kommelser att: minska beroendet av ämnen från jord-
skorpan, fasa ut långlivade och naturfrämmande
ämnen, hushålla med resurser, arbeta för en god inom-
husmiljö samt att vidareutveckla miljöarbetet som är
en del av Vasakronans kvalitetsarbete.

Vasakronan förbereder för en certifiering av miljö-
arbetet enligt ISO 14001 under 2001.

Jämställdhet

Inom Vasakronan upprättas en årlig jämställdhetsplan
för att främja jämställdheten. Av Vasakronans medar-
betare är 31 procent kvinnor och 69 procent män.
Arbetets karaktär har traditionellt gjort att fördel-
ningen varit ojämn. Det finns en medveten strävan att

uppnå en större balans mellan antalet kvinnor och
män. Detta gäller också antalet kvinnor på ledande
befattningar.

Prognos 2000

Hyresintäkterna kommer att öka på grund av omför-
handlingar och minskade vakanser. Drift- och under-
hållskostnader kommer att vara på ungefär oförändrad
nivå. Avskrivningarna ökar till följd av investeringar
och genomförda fastighetsförvärv. Administration och
marknadsföring innehöll 1999 en positiv engångseffekt
avseende lösen av pensionsskulder. Finansnettot ökar
till följd av högre upplåning beroende på genomförda
förvärv. Vasakronans prognos är att resultatet efter
finansnetto, med befintligt bestånd och före resultat
av fastighetsförsäljningar, kommer att uppgå till cirka
400 mkr.

Styrelse 1999

Brandinger, Rune, ordförande till april 2000
Jacobsson, Egon, ordförande från april 2000
Kylberg, Lars V, vice ordförande
Bryngelson, Håkan
Danell, Georg
Engman, Gerd
Lilja, Maria
Ljungh, Claes
Lydahl, Rolf

Gustafsson, Marianne, arbetstagarrepresentant
Kjällbring, Rolf arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Bryngelson, Håkan

I Mkr		1998	199?	1996	1995 I
Omsättning	2 380	2 110	2 396	2 832	2 858
Driftöverskott	1 337	1 131	1 093	1403	1 541
Avskrivningar fastigheter	-347	-314	-283	-305	-301
Rörelseresultat	1 018	1 573	2 686	1 183	1 248
Reavinster/-förluster vid fastighetsförsäljningar	63	834	2.008	144	61
Resultat efter finansiella poster	437	1 114	2 225	262	637
Nettovinst	321	830	1 614	191	459
Justerat eget kapital	7 593	8 254	7 504	5 986	6 095
Marknadsvärde fastigheter	27 200	22 280	17 810	us	us
Bokfört värde fastigheter	18 159	16 508	12 777	14 771	14 848
Direktavkastning	7,7	7,7	7,9	9,5	10,5
Nettoskuld	10 034	7 183	1 753	7 276	7 300
Justerad soliditet, %	47	52	51	us	us
Kassaflöde före investeringar	808	185	-113	us	us
Nettoinvesteringar inkl fastighetsförvärv/försäljningar	-2 469	-3 463	3 837	-80	-164
Lokalareal (Kkvm)	2 674	2 444	2 312	3 268	3 341
Vakansgrad yta (Kkvm)	214	196	208	327	267
Utdelning	157	982	330	1 029	450
Totalt antal anställda	348	321	592	865	910
- Antal anställda kvinnor	108	103	142	190	us
- Antal anställda utomlands	0	0	0	0	0
Statens ägarandel	100%	100%	100%	100%	100%

FÖ R ETAG S B ES K R IVN I N G A R - CIVITAS HOLDING AB/VASALLEN AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

0 Vasallen

Affärsidé

Vasallen utvecklar och förädlar före detta försvarsfas-
tigheter för ny användning, i syfte att skapa värdetill-
växt och för att slutligen sälja fastigheterna på kom-
mersiella villkor. Lokalerna skall vara det bästa alter-
nativet vad gäller funktion, miljö och ekonomi.

Utvärdering

Vasallen AB är att betrakta som ett investeringsprojekt
inom fastighetsutvecklingsområdet. Bolaget befinner
sig ännu på ett mycket tidigt stadium i förädlingspro-
cesserna av de enskilda fastighetsprojekten, varför en
utvärdering kan ske tidigast under 2000, då fastig-
heternas marknadsvärde ställs mot kapitalkostnaden.
De delar av beståndet som berörs av försvarsbeslutet
2000 kommer att utvärderas senare.

Verksamhetsbeskrivning

Vasallen skall utvecklas till ett fastighetsbolag som via
sina enskilda dotterbolag snabbt blir en betydande
aktör på sin lokala marknad. Vasallen har verksamhet i
Östersund A 4, Tullinge F 18, Linköping I 4/A 1, Borås
I 15, Ystad Lv 4 samt Uddevalla I 17.

De förvärvade försvarsfastighetema är omfattande
både vad gäller lokal- och markarea. Därför har
Vasallen valt att arbeta fram nya översikts- och detalj-
planer i nära samarbete med respektive kommun.
Målet är att skapa möjligheter för ny användning av
såväl befintliga byggnader som nya byggrätter.
Forädlingsarbetets inriktning skiftar mellan de olika
områdena men i huvudsak kan den skapas inom sekto-
rerna utbildning, kultur, forskning och utveckling, kon-
tor, bostäder, närservice och industri.

Projekten för att utveckla dessa områden uppgår till
735 mkr. De största beslutade projekten är att bygga
för Mitthögskolan i Östersund för cirka 300 mkr och
för Rättscentrum i Linköping för cirka 350 mkr.

Omvärldsbeskrivning

Den positiva utvecklingen i svensk ekonomi har bidra-
git till en ökad investeringsaktivitet på den svenska
fastighetsmarknaden och lägre vakans i fastighetsföre-
tagens bestånd. Den ökade efterfrågan på lokaler har
fått genomslag i ökade hyresnivåer och hyresintäkterna
för fastighetsbolagen. Fastigheternas värde har ökat
väsentligt under senare år. I omställningen av försvars-
anläggningar till civil användning verkar Vasallen helt i
konkurrens med de övriga fastighetsägarna på orten.

Viktigare händelser 1999 och 2000

Vasallen AB och Mitthögskolan har tecknat hyresavtal.
Större delen av före detta regementet A4 i centrala
Östersund, skall byggas om till en modem högskola.
Första byggetappen påbörjades under 1999.

Miljöarbetet

Vasallens aktiva miljöarbete innebär att bolaget, i sam-
verkan med kunderna, bedriver en verksamhet som
passar in i det uthålliga samhället. Miljöpolicyn anslu-
ter till Stiftelsen Det Naturliga Stegets fyra systemvill-
kor. Vasallen arbetar med andra ord med att minska
beroendet av ämnen från jordskorpan, fasar ut långli-
vade och naturfrämmande ämnen, bidrar till att upp-
rätthålla naturens långsiktiga produktionskapacitet
och mångfald samt minskar energi- och materialför-
brukningen.

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

FÖ R ETAG S B ES K R I VN I N G A R - CIVITAS HOLDING AB/VASALLEN AB OCH A/0 DOM SHVETSII

Jämställdhet

Vasallen har en handlingsplan vad gäller att skapa en
jämnare fördelning mellan kvinnor och män i hela före-
taget. En jämnare könsfördelning beaktas alltid vid
nyrekryteringar.

Prognos 2000

Under år 2000 kommer Vasallen att fortsätta lägga
grunden för en gynnsam fastighetsutveckling genom
att arbeta med planläggning av de före detta försvars-
fastighetema i Ystad, Borås, Uddevalla, Linköping,
Tullinge och Östersund. En bedömning i detta läge
tyder på att det i sin helhet kan ta 5-15 år att genom-
föra utvecklingsarbetet.

Redan beslutade pågående investeringar avseende
om-, till- och nybyggnad uppgår till cirka 725 mkr.
Därutöver räknar Vasallen med ytterligare investerings-
beslut under året om cirka 325 mkr. Femårsplanen indi-
kerar ett investeringsbehov på knappt 2 mdkr.

Forhandlingar pågår med Fortifikationsverket om
förvärv av ytterligare cirka tio försvarsanläggningar i
enlighet med förslag till Försvarsbeslut 2000.

Styrelse

Bryngelson, Håkan, ordförande

Jonsson, Jan-Peter

Lindström, Björn

Linglöf, Jan

Netz, Bo

Sandesten, Stefan,

Westling, Rickard

Kull, Jan-Inge, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Jonsson, Jan-Peter

I Mkr		1998	1997 I
Omsättning	47,8	80,7	11,9
Driftöverskott	10,1	38,3	6,1
Avskrivningar fastigheter	-3,3	-3,2	-0,4
Rörelseresultat	-29	5	-0,4
Reavinster/-förluster vid fastighets- försäljningar	1,4	0	0
Resultat efter finansiella poster	-33,1	1.2	-1,2
Nettovinst	-23,9	0,8	0,4
Justerat eget kapital	113,3	113,1	12,4
Bokfört värde fastigheter	172,6	152,1	145,9
Direktavkastning	6,2	25,7	45,6
Nettoskuld	225	60	142
Justerad soliditet, procent	29,6	54,2	7,1
Kassaflöde före investeringar	-53,8	15,2	4.8
Nettoinvesteringar inkl fastighetsförvärv/- försäljningar	126,9	32,7	149,3
Lokalareal	320 000	323 000	327 000
Vakansgrad yta¹’	59%	60%	5%
Utdelning	0	0	0
Totalt antal anställda	38	34	6
Antal anställda utomlands	0	0	0
Statens ägarandel	100%	100%	100%

ⁿEn stor del av ytan är uthyrningsbar först efter ombyggnad

A/0 Dom Shvetsii

Affärsidé

A/O Dom Shvetsii förvaltar en fastighet - Sverige
Huset i St Petersburg.

Verksamhetsbeskrivning

A/O Dom Shvetsii är ett ryskt aktiebolag som ägs av
Skanska till 49 procent, svenska staten till 36 procent
och av staden St Petersburg till 15 procent. Bolaget har
ett eget kapital om cirka 20 mkr.

A/O Dom Shvetsii äger Sverige Huset och har dis-
positionsrätten till marken under 49 år. Fastigheten har
cirka 5 000 kvadratmeter uthyrningsbar yta fördelad
på cirka 3 500 kvadratmeter kontor och 1 500 kvadrat-
meter bostäder. Största hyresgästen är Sveriges
Generalkonsulat som hyr cirka en tredjedel av fastig-
heten.

Omvärldsbeskrivning

Beroende på hur den ryska marknaden kommer att
utvecklas kommer också efterfrågan på lokaler för nya
och gamla företag att regleras.

Miljöarbetet

Bolaget har inget miljöarbete.

Jämställdhet

Bolaget har inga anställda.

Prognos 2000

A/O Dom Shvetsii verksamhet är helt beroende på hur
stor efterfrågan på lokaler i St Petersburg är. I dag är
beläggningen i Sverige Huset cirka 80 procent.

Styrelse 1999

Lundberg, Gunnar, ordförande

Alvemur, Christer

Avdeev, Kirill V

Bergman, Johan

Gunnarsson, Carl-Johan

Verkställande direktör

Koppeli, Risto

FÖRETAGSBESKRIVNING AR - FÖRVALTNINGSAKTIEBOLAGET STATTUM

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Förvaltningsaktiebolaget Stattum

Mål

Bolaget har som uppgift att förvalta vissa aktieposter.

Utvärdering

Försäljningsintäkten från försäljningen av bolagets
aktieinnehav i Pharmacia&Upjohn Inc uppgick till
15,3 mdkr, vilket innebar en realisationsvinst på cirka
10,8 mdkr. Staten har därmed lämnat sitt ägande inom
läkemedelsindustrin.

Försäljningsintäkten från försäljningen av bolagets
innehav i Celsius AB uppgick till 769 mkr, vilket inne-
bar en realisationsvinst om cirka 590 mkr. För-
säljningen skedde till ett pris om 179 kr per aktie. I
samband med börsintroduktionen av Celsius 1994
sålde staten aktier till allmänheten för 100 kr per
aktie. Försäljningen av innehavet i Celsius AB till Saab
AB/BAe har medverkat till omstruktureringen av
svensk och internationell försvarsindustri genom ska-
pandet av ett konkurrenskraftigt och starkt företag
med goda möjligheter till internationellt samarbete.

Verksamhetsbeskrivning

Stattumkoncemen omfattar de vilande dotterbolagen
Statsföretag AB samt AB Fortia. Per den 31 december
1999 fanns, utöver dotterbolagen, innehav i Celsius
AB, Fastighets AB Varvsudden, AssiDomän AB och
Sveaskog AB. Bolagets innehav i AssiDomän AB mot-
svarar 3 procent av kapitalet i AssiDomän AB. Bolaget
förvaltar tillfälligt statens aktier i Sveaskog under det
att tvångsinlösen av övriga utestående aktier genom-
förs. Innehavet motsvarar 99 procent av kapitalet i
Sveaskog AB.

Omvärldsbeskrivning

Stattumkoncemen fick sitt nuvarande namn 1993 då
SIB-Invest bytte namn till Förvaltningsaktiebolaget
Stattum Stattum har allt sedan dess varit ett renodlat
förvaltningsbolag för långsiktiga aktieinnehav och
aktieinnehav som skall avvecklas.

Viktigare händelser 1999 och 2000

I januari 1999 avyttrades samtliga aktier motsvarande
cirka 7 procent av det totala kapitalet i Pharmacia
&Upjohn Inc. I mars 2000 avyttrades samtliga aktier i
Celsius AB till Saab AB/BAe. Innehavet motsvarade
cirka 15 procent av det totala kapitalet i Celsius AB.
Samtidigt sålde svenska staten samtliga direktägda akti-
er i Celsius AB, motsvarande 10 procent av kapitalet.

I mars 2000 avyttrades samtliga aktier i Fastighets
AB Varvsudden (hamndocka i Landskrona) till Öre-
sundsvarvet AB. Innehavet motsvarade cirka 26 pro-
cent av det totala kapitalet i Fastighets AB
Varvsudden. Försäljningsintäkten uppgick till cirka 2,6
mkr och gav en realisationsförlust på cirka 7,4 mkr.

Miljöarbetet

Bolaget har ingen egen miljöpolicy.

Jämställdhet

Bolaget saknar anställda och har därför ingen jäm-
ställdhetsplan.

Prognos 2000

I bolaget återstår, efter de genomförda avyttringama,
endast aktieinnehaven i de vilande dotterbolagen
Statsföretag AB och AB Fortia, samt innehaven i
AssiDomän AB och Sveaskog AB. Bolaget har påkallat
tvångsinlösen av utestående aktier i Sveaskog AB.

Styrelse 1999

Rekke, Lars, ordförande

Eriksson, Per Olof

Magnusson, Bernt

Nilsson, Lennart

Sprängare, Björn

Stenberg, Jan

Verkställande direktör

Detter, Dag

I Mkr	1999	1998		1996	1995 I
Omsättning	0	0	0	0	-0,3
Rörelseresultat före avskrivningar	-9,7	-3,3	-121	-0,6	-0,3
Bruttomarginal, %	neg	neg	neg	neg	neg
Resultat efter finansiella poster	11 716	817	218	314	17
Resultat efter finansiella poster rensat för rörelsefrämmande poster	11 716	817	218	314	17
Nettovinst	8 635	772	174	276	17
Justerat eget kapital	13 076	5 440	5 594	5 745	6 019
Nettoskuld	-15 249	-444	-278	-319	-781
Nettoskuldsättningsgrad
Avkastning på eget kapital, %	66	14	3	5	0
Avkastning på operativt kapital, %	neg	neg	neg	neg	neg
Kassaflöde före investeringar	8 635	1 058	13	-163	49
Nettoinvesteringar	us	-904	11	165	0
Utdelning	11 000	1 000	925	325	550
Totalt antal anställda	0	0	0	0	0
Statens ägarandel	100%	100%	100%	100%	100%

FÖRETAGSBESKRIVN I NGAR - AB GÖTA KANALBOLAG

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Affärsidé

AB Göta kanalbolag skall med hög kvalitet och med
hänsyn till miljö och natur bevara och utveckla Göta
kanal som Sveriges största kulturhistoriska byggnads-
verk. Göta kanal skall vara Sveriges ledande turistiska
vattenled och besöksmål.

Utvärdering

I samband med riksdagens beslut att ombilda
Domänverket till aktiebolag behandlades även det
framtida ansvaret för AB Göta kanalbolag. Riksdagen
ansåg bland annat att det är en statlig angelägenhet att
ansvara för att Göta kanal i framtiden rustas upp och
drivs så att kanalens värde som kulturhistoriskt bygg-
nadsverk och ett attraktivt turistmål vidmakthålls. AB
Göta kanalbolag har genom statliga medel och genom
andra åtgärder ökat kanalens värde som kulturhisto-
riskt byggnadsverk och ett attraktivt turistmål.

Verksamhetsbeskrivning

AB Göta kanalbolag är sedan den i juli 1992 ett av sta-
ten helägt bolag. Bolagets utvecklingsarbete sker i nära
samarbete med kommunerna, landstingen och länssty-
relserna längs kanalen. Den huvudsakliga verksamhe-
ten är kanaldrift. Därutöver har bolaget fastighets- och
skogsförvaltning, reparationsvarv för båtar, entrepre-
nadarbeten, båtuppläggning samt utställnings- och
museiverks amhet.

AB Göta kanalbolags mål är att så långt det är rea-
listiskt möjligt återskapa kanalen och miljön längs
kanalen till sitt ursprungliga skick samt att skapa lång-
siktig avkastning på skog och fastigheter utan att för-
bruka bolagets kapital, att öka utbudet av service-
aktiviteter och upplevelser längs Göta kanal, att med
en kundorienterad organisation erbjuda en hög service
nivå med hänsyn till Göta kanals miljö, natur och kul-
turella värden, att få nöjda kunder och besökare att
återkomma samt att erbjuda så många personer som
möjligt tillgång till rekreation och ett aktivt friluftsliv
på kanalområdet.

Viktigare händelser 1999 och 2000

Pass agerar trafiken ökade med 15 procent under 1999.
Fritidsbåtstrafiken minskade med 3 procent. Totalt
ökade intäkterna från kanaltrafiken med 4 procent till
6 mkr. Den minskade fritidsbåtstrafiken beror antagli-
gen på det minskade öppethållandet som infördes
under 1999. Under år 2000 ökar öppethållandet och
marknadsföringsinsatserna, vilket sker i samarbete
med alla kommuner utefter kanalen, Länsstyrelserna
i Östergötland och Västra Götaland, landstingen i
Östergötland och Västra Götalands-regionen samt
näringslivet. Projektet skall löpa över tre år. Till-
sammans satsar partema närmare 4,5 mkr per år.

Ett resemagasin har utkommit i januari 2000 vilket
också skall stimulera aktiviteterna på och runt kanalen.

FÖR ETAGSBESKR IVN I NGAR - AB GÖTA KANALBOLAG

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Göta Kanal har genom en omröstning i tidningen
Byggindustrin av svenska folket utsetts till årtusendets
svenska byggnadsverk.

Miljöarbetet

Företaget har en miljöpolicy med en arbetsplan för hur
miljöarbetet skall bedrivas inom företaget.

Jämställdhet

Bolaget har sedan 1996 en jämställdhetsplan som
utvärderas och omarbetas vartannat år.

Prognos 2000

År 2000 kommer öppethållandet att öka och en massiv
satsning att göras på marknadsföring av kanalen och
aktiviteter längs Göta kanal.

Styrelse 1999

Janérus, Kaj, ordförande

Berggren, Christer, vice ordförande

Andersson, Elving

Modin, Anita

Svenheim, Lars-Olof

Söderlund, Thord

Wäm, Ragnhild

Johansson, Billy, arbetstagarrepresentant

Löfström, Britt-Marie, arbetstagarrepresentant
Pettersson, Leif arbetstagarrepresentant, suppleant
Åhfeldt, Per-Olof, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Österlund, Claes-Göran

\| Mkr	• 1999	1998	1997	1996 ■	1995 I
Omsättning inklusive anslag	51,3	67,6	58,8	46,0	63,9
därav anslag	15,4	24,3	20,3	14,3	24,6
Rörelseresultat före avskrivningar	0,6	0	0,3	0,1	-0,8
Bruttomarginal, %	1,8	0	0,1	0	0
Resultat efter finansiella poster	2,3	-0,4	0,5	0,8	0,5
Resultat efter finansiella poster rensat
för rörelsefrämmande poster	0	-0,6	0,2	0,8	0,5
Nettovinst	2,3	-0,4	0,5	0,8	0,5
Justerat eget kapital	38,2	36,0	26,4	35,9	35,1
Nettoskuld	0	0	0,7	0	0
Nettoskuldsättningsgrad	0	0	0,7	0	0
Avkastning på eget kapital, %	5,9	0	1,3	2,2	1,3
Avkastning på operativt kapital, %	0	0	0	0	0
Förädlingsvärde	15,8	25,8	18,9	13,9	12,8
Kassaflöde före investeringar	9,1	2,7	5,3	-9,6	1,3
Nettoinvesteringar	4,1	1,6	4,9	0	2,6
varav FoU-investeringar	0	0	0	0	0
Utdelning	0	0	0	0	0
Utlandsandel av försäljning	0	0	0	0	0
Totalt antal anställda	51	94	60	50	59
- Antal anställda kvinnor	18	16	18	18	16
- Antal anställda utomlands	0	0	0	0	0
Statens ägarandel	100%	100%	100%	100%	100%

FÖR ETAGSB ESKR IVN I NGAR - IMEGO AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

i 1 M	M
i 1 M	E	G O
1 M E	G	O
G	O
O

Affärsidé/mål

Imago AB är ett av staten helägt bolag med uppgift att
bedriva uppdragsforskning med inriktning på mikro-
elektronikbaserade system för att utveckla nya pro-
dukter och processer från idé till färdig prototyp.
Bolagets verksamhet skall i ett rikstäckande perspektiv
komplettera och stödja andra satsningar vid industri-
forskningsinstitut och vid universitet och högskolor.
Det långsiktiga målet är att stödja utbildning och
forskning samt att bidra till att stärka svenskt närings-
livs utveckling och internationella konkurrenskraft,
vilket också innefattar teknologiöverföring till små och
medelstora företag.

Utvärdering

Bolaget etablerades vid årsskiftet 1998/1999 och är i
en uppbyggnadsfas. Det första verksamhetsårets
intäkter av uppdrag överstiger med god marginal vad
som förutsattes i de utredningar som föregick bolagets
bildande.

Verksamhetsbeskrivning

Imego har under 1999 byggt upp den egna verksam-
heten samt etablerat samverkan med företag, högskolor
och institut kring mikroelektronik, mikromekanik och
sensorsystem. En av hörnstenarna i verksamheten är
snabb framtagning av kiselbaserade sensorprototyper i
system. Bolaget har rekryterat och driftsätt en väl fun-
gerande organisation inom teknikområdena Optiska/-
IR system, Mikromekanik, Material- och ytegenskaper,
Systemdesign och ASIC konstruktion, Elektro-
magnetiska sensorer, Byggsätt samt Produktdesign.

Imego har under året gjort omfattande investeringar
i programvara, i utrustning för elektrisk verifiering
samt i ett optiskt laboratorium och ett kemilabora-
torium. En grundläggande strategi är att inte investera
i produktionsutrustning. I stället skapas starka rela-
tioner med ”wafer fabs”, det vill säga leverantörer med
kapslings- och produktionskapacitet. Dessa nätverk
garanterar att Imego kan använda optimala processer
för varje applikation och att det därmed blir kvali-
ficerad personal som tar hand om produktionen.
Genom det omfattande nätverket kan Imego inte bara
välja rätt teknik utan även välja den leverantör som har

kapacitet så att Imegos kunders förväntningar på korta
ledtider uppfylls.

Omvärldsbeskrivning

Behovet av att mäta och behovet av sensorsystem är
redan stort och kommer under den närmaste fram-
tiden att öka ännu mera. Marknadsanalyser antyder
att potentialen för mikromekanik är större än för
mikro-elektronik (processorer och dataminnen).
Produkter där mikromekanik används är bland andra
dysor för skrivare, läs- och skrivhuvuden för hård-
diskar, trycksensorer, accelerometrar till exempel
för krockkuddar, mikrospeglar för projektorer samt
enklare utrustning för medicinsk diagnostik. Teknik-
drivande just nu är bilindustrin, bland annat för
gyron, men den stora marknaden i framtiden bedöms
vara biosensorer.

Viktigare händelser 1999 och 2000

Bolaget registrerades den 13 januari 1999 efter förslag
från utredningen ”Ett tekniskt forskningsinstitut i
Göteborg” (SOU1997:37) och av en efterföljande orga-
nisationskommitté. Verksamheten bedrivs i Chalmers
Vasaområde i Göteborg.

Redan från bolagets start har bolaget bedrivit nät-
verksarbete med forskare och företag i branschen.
Mottagandet bland företag och högskolor har varit gott
och bolaget har genomfört ett flertal projekt av för-
studiekaraktär. Merparten projekt förväntas resultera i
fortsättningsprojekt.

Ett modernt och IT-baserat projektstyrnings-
system har implementerats och bidrar jämte övriga
IT-satsningar till att kvalitetsstyra verksamheten och
skapa en plattform för kommande certifiering. ISO
9001 certifiering planeras ske under våren 2000.
Under året har de företagsanpassade Intranet och
Extranet byggts upp.

Två patentansökningar inom området Byggs ätt/
Kapsling av sensorer har under året lämnats in till
Patent- och registreringsverket.

Vad gäller teknologiöverföring har Imego på upp-
drag av Sveriges Verkstadsindustrier färdigställt en
omfattande handbok med rubriken ”Mikrosystem -
Hot eller Möjlighet”.

FöRETAGSBESKRIVN I N G AR - IMEGO AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Miljöarbetet

Bolagets avsikt är att påbörja en miljöcertifiering, ISO
14001, när kvalitetscertifieringen är avslutad.

Jämställdhet

Vid utgången av verksamhetsåret var cirka 18 procent
av de anställda kvinnor. Ett flertal högt kvalificerade
sökande kvinnor är aktuella för anställning och Imego
räknar med att på någon sikt förbättra situationen.

Prognos 2000

Utsikterna för det andra verksamhetsåret är positiva.
Bolaget planerar att under 2000 uppnå en omsättning
på cirka 20 mkr, varav 6 mkr är fakturering mot kund,
med en personalstyrka om cirka 25 i slutet av år 2000.

Styrelse 1999

Sahlin, Mauritz, ordförande

Lewin, Thomas

Netzler, Göran

Nilsson, Aina

Olsson, Eva

Omling, Pär

Torell, Lena

Verkställande direktör

Brox, Bill

Tkr	1999
Omsättning, exklusive anslag	1 439
Anslag (Aktieägartillskott, inget driftbidrag)	49 773
Rörelseresultat före avskrivningar	-11 827
Bruttomarginal, %	us
Resultat efter finansiella poster	-13 208
Resultat efter finansiella poster rensat
för rörelsefrämmande poster	-13 208
Nettovinst	-13 208
Justerat eget kapital	37 566
Nettoskuld	-34 576
Nettoskuldsättningsgrad	us
Avkastning på eget kapital, %	-35
Avkastning på operativt kapital, %	-680
Förädlingsvärde	1 139
Kassaflöde före investeringar	40 572
Nettoinvesteringar	5 271
varav Foll-investeringar (Proforma)	4 276
Utdelning	0
Utlandsandel av försäljningen	0
Totalt antal anställda (Medelantal helårsanställningar)	12
- Antal anställda kvinnor	2
- Antal anställda utomlands	0
Statens ägarandel	100%

Skr. 1999/2000:120
Bilaga 1

FÖR ETAGSBESKR IVN IN GAR - IRECO INSTITUTE FOR RESEARCH AND COMPETENCE HOLDING AB

I R E C O

INSTITUTE FOR RESEARCH

AND COMPETENCE HOLDING AB

Affärsidé

IRECO skall som delägare i industriforskningsinstitut
främja teknisk utveckling och kompetensspridning
inom näringslivet. Bolaget skall bland annat genom
finansiella insatser bidra till institutens långsiktiga
kompetensutveckling inom områden som är strategiskt
viktiga för svensk industri samt verka för en ändamåls-
enlig struktur inom institutssystemet. Bolagets syfte
är inte att bereda vinst till aktieägarna. Bolagets mål är
att samtliga industriforskningsinstitut inom IRECO-
gruppen under 2001 skall driva verksamhet i aktie-
bolagsform med IRECO som minoritetsägare och att
bolaget skall ha aktieägaravtal med näringslivets före-
trädare, vilka är majoritetsägare i institutsbolagen.

Utvärdering

IRECO är delägare i sju industriforskningsbolag och
har aktieägaravtal med majoritetsägama. IRECO har
1999 medverkat till tre samgåenden mellan forsknings-
institut. Åtta institut har ännu inte avslutat bolagise-
ringsprocessen och i ett av de institut som sedan tidi-
gare driver verksamhet i bolagsform är IRECO ännu
inte delägare. Bolagiseringsprocessen har bland annat av
juridiska skäl blivit mer utdragen än vad som förutsågs.

Verksamhetsbeskrivning

Resurserna koncentreras till att bistå instituten i bola-
giseringsprocessen och till förhandlingar med indus-
trin om delägarskap. Beslut fattades 1999 om fördel-
ning av 225 mkr till institutens kompetensutveckling
under 2000-2002. IRECO kommer under året att för-
dela 50 mkr till institut för samverkan med nya uni-
versitet och högskolor.

Omvärldsbeskrivning

For att IRECO skall bli delägare i industriforsknings-
instituten krävs att de omvandlas från stiftelser till
aktiebolag. Det legala ramverket för stiftelser är kom-
plicerat och delvis otydligt, vilket försvårar bolagiser-
ingsprocessen.

Viktigare händelser 1999 och 2000

Propositioner om forskning och innovationspolitik och
dess organisation har lagts fram och kan få betydelse
för bolagets och institutens framtida verksamhet.

Miljöarbetet

I kriterierna som IRECO fastställt för industriforsk-
ningsinstituten ingår att de skall verka för en miljö-

anpassad tillväxt och förnyelse i näringslivet och
genom verksamheten bidra till en långsiktigt hållbar
samhällsutveckling.

Jämställdhetsarbete

Bolaget bedriver inget eget jämställdhetsarbete.

Prognos 2000

Bolaget har av ägarna försetts med kapital för egen drift
och för finansiering av kompetensutveckling i de
industriforskningsinstitut som ingår i IRECO-gruppen.

Styrelse 1999

Svedberg, Gunnar, ordförande

Caesar, Madeleine

Marklund, Kari

Nielsen, Niels Christian

Råland, Birgitta

Salzmann, Tomas

Ullenius, Christina

Verkställande direktör

Widmark, Håkan

I Mkr	1999	1998	1997 I
Omsättning	102,4	100,6	97,0
Därav anslag	102,4	100,6	97,0
Rörelseresultat före avskrivningar	-0,4	-0,4	0
Resultat efter finansiella poster	0	0	0
Justerat eget kapital	0,8	0,8	0,7
Avkastning på eget kapital, %	1	6	0
Avkastningen på operativt kapital¹¹	us	us	us
Förädlingsvärde	us	us	us
Kassaflöde före investeringar
Nettoinvesteringar	0	0	0
varav Foll-investeringar²⁾	0	0	0
Utdelning	0	0	0
Utlandsandel av försäljningen
Totalt antal anställda	3	2	1
- Antal anställda kvinnor	2	1	0
- Antal anställda utomlands	0	0	0
Statens ägarandel	55%	55%	55%

ⁿ Avkastningen på operativt kapital: ej relevant.

²⁾ IRECO har investerat 100 mkr i FoU i delägda industriforskningsbolag.

FÖRETAGSBESKR IVN I N G AR - KASERNEN FASTIGHETS AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

KASERNEN

-'FASTIGHETS AB

Affärsidé

Kasernen Fasti^iets AB:s verksamhet består i att upp-
föra, förvärva, äga, förhyra och förvalta fasti^ieter i syfte
att i första hand åt anställda inom försvaret tillhanda-
hålla elevbostäder, hotellrum och permanentbostäder.

Utvärdering

Kasernen Fastighets AB har under år 1999 uppfyllt de
uppsatta ekonomiska och övriga målen.

Verksamhetsbeskrivning

Kasernen Fastighets AB är helägt av staten och koncer-
nen omfattar fem helägda dotterbolag: Fastighets AB
Kasernen i Stocldiolm, Fastighets AB Kasernen i
Kristinehamn, Fastighets AB Kasernen i Skövde,
Fastighets AB Kasernen i Halmstad samt Fastighets AB
Kasernen i Uppsala.

Totalt förvaltas i koncernen 16 stycken hyresfastig-
heter med drygt 500 lägenheter, en hotellfastighet samt
sju bostadsrätter.

Omvärldsbeskrivning

Riksdagen kommer under våren år 2000 att fatta
beslut om en halvering av grundorganisationerna inom
försvaret vilket kan komma att minska hyresintäkterna

till följd av de förändringar som kommer att genomfö-
ras inom försvarsmakten.

Miljöarbetet

Kasernen har bedömts ha för liten verksamhet för att
upprätta miljöplaner eller miljöledningssystem.

Jämställdhet

Kasernen har bedömts ha för få anställda för att upp-
rätta en jämställdhetsplan.

Prognos 2000

Prognosen för Kasernen 2000 är att resultatet efter
finansnetto, före eventuella resultat av fastighetsför-
säljningar, kommer att minska år 2000.

Styrelse 1999

Johansson, Bengt A W, ordförande

Alvemur, Christer

Lorentzon, Arne

Lundberg, Monica

Nyberg, Gunnar

Verkställande direktör

Lorentzon, Arne

I Mkr		1998	1997	1996	1995 I
Hyresintäkter	27,5	30,3	34,3	31,8	30,4
Driftsöverskott	20,3	22,4	25,7	22,1	25,9
Avskrivningar fastigheter	-6,2	-6,2	-7,3	-7,0	-7,8
Nedskrivningar fastigheter	-15,0
Rörelseresultat	0,9	19,4	21,1	15,1	13,6
Reavinst/-förlust vid fastighetsförsäljningar	1,9	3,2	2,7		4,5
Resultat efter finansiella poster	-4,7	8,6	10,6	11,3	15,1
Nettovinst	-7,6	4,7	7,7	8,2	10,8
Justerat eget kapital	66,2	75,9	73,4	67,7	57,4
Bokfört värde fastigheter	230,1	251,9	307,7	315,8	305,9
Direktavkastning	8,8	8,9	8,4	7,0	8,4
Nettoskuld	153,6	167,5	222,6	237,2	233,7
Justerad soliditet, %	27,8	24,7	20,5	19,6	16,9
Kassaflöde före investeringar	13,7	5,0	us	us	us
Nettoinvesteringar inklusive fastighetsförvärv/-försäljningar	2,4	9,4	us	us	us
Lokalareal	us	us	us	us	us
Vakansgrad	us	us	us	us	us
Utdelning	2,2	2,1	2,2	2,0
Totalt antal anställda	3	3	4	4	4
- Antal kvinnor	1	1	1	1	1
- Antal anställda utomlands	0	0	0	0	0
Statens ägarandel	100%	100%	100%	100%	100%

FORETAGSBES KR IVN I NGAR - KUNGLIGA DRAMATISKA TEATERN AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

DRAMATEN

Syfte

Kungliga Dramatiska Teatern AB (Dramaten) är
Sveriges nationalscen för talteater. Verksamheten skall
ej vara vinstdrivande.

Utvärdering

Verksamheten har under året inriktats på att uppnå de
mål vad gäller kvalitet, tillgänglighet med mera som
angivits för statens bidrag till Dramaten. Graden av
måluppfyllelse är tillfredsställande.

Som ett led i en finansiell rekonstruktion år 1997
övertog staten ett lån i Riksgäldskontoret på 25 mkr
från Dramaten. Lånet kommer att vara slutbetalt vid
utgången av år 2002. Staten har satt som mål för
Dramatens verksamhet att redovisa ett ekonomiskt
resultat som medger att ränta och amorteringar regle-
ras med Dramaten. För att uppnå målet har Dramaten
genomfört organisationsförändringar för att möjliggöra
ett flexiblare arbetssätt och optimera uttaget av resur-
ser i produktionsprocessen.

Verksamhetsbeskrivning

Dramaten har under år 1999 haft 33 (29) produktioner
på repertoaren, varav 19 (19) har varit nyproduktioner.

Totalt 1 004 (1 025) föreställningar har spelats på
teaterns sex scener för 242 134 (275 259) besökare.
Beläggningen har under året uppgått till i snitt 84 (86)
procent. Besöks- och föreställningstalen för år 1999
påverkas negativt av att Lilla scenen hållits stängd
under större delen av spelåret. Dramaten har under år
1999 spelat 105 (125) föreställningar på turné för
37 627 (34 226) besökare. Under 1998, då Stockholm
var Europas kulturhuvudstad, var Dramaten värd för
ett stort antal gästspel. Gästspelsverksamheten har
under år 1999 legat på en mer normal nivå.

Biljettintäktema uppgick 1999 till 28,8 mkr, mot-
svarande 14 procent av total omsättning.

Viktigare händelser 1999 och 2000

I maj 1999 stängdes Lilla scenen för ombyggnad. Åter-
invigning beräknas ske i slutet av oktober 2000. Statens

fastighetsverk kommer att debitera högre hyra på
grund av ombyggnaden vilket Dramaten finansierar
genom att avträda andra hyrda lokalytor.

Ett nytt fyraårigt avtal med huvudsponsom Telia
trädde i kraft i januari 1999. Avtalet ligger på samma
ekonomiska nivå som det tidigare och medger dessut-
om ytterligare två långsiktiga sponsorer. Ett treårigt
avtal med Ernst & Young trädde i kraft i juli 1999, vil-
ket ökar sponsorsintäktema med 50 procent. Båda
avtalen ger option till finansiering av turnéer utöver
den fasta sponsoravgiften. Sponsorbidragen uppgick år
1999 till 2,9 procent av den totala omsättningen,
inklusive driftstillskottet från staten.

Miljöarbetet

Miljöarbetet är huvudsakligen inriktat på arbetsmiljö.

Jämställdhet

Kvinnoandelen var under 1999 41 procent. Könsför-
delningen varierar med de krav som repertoaren stäl-
ler. Jämställdhetsplan finns.

Prognos 2000

Den förutsatta låneregleringen ställer stora krav på
Dramatens ekonomiförvaltning och verksamhetsplane-
ring fram till 2003.

Styrelse 1999

Wikström, Jan-Erik, ordförande
Bonnier, Eva

Dahlberg, Ingrid
Låftman, Lennart
Nilsson, Sam
Wästberg, Per

Göranzon, Marie, arbetstagarrepresentant
Åkerblom, Kjäll, arbetstagarrepresentant
Damberg, Jan, arbetstagarrepresentant, suppleant
Lindberg, Lars, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Dahlberg, Ingrid

\| Mkr	1999	1998	1997	1996"	95/96 I
Omsättning, inklusive anslag	210	228	208	100	200
därav anslag	162	162	164	83	166
Rörelseresultat före avskrivningar	3	12	9	-17	2
Bruttomarginal, %	6	18	21		6
Resultat efter finansiella poster	-1	6	2	-19	-5
Nettovinst	-1	6	2	-19	-5
Justerat eget kapital	6	7	3	-24	-5
Kassaflöde före investeringar	2	13	20	-22	5
Nettoinvesteringar	5	6	7	3	6
varav FoU-investeringar	us	us	us	us	us
Utdelning	0	0	0	0	0
Totalt antal anställda	303	306	342	367	350
- Antal anställda kvinnor	124	135	157	150	144
- Antal anställda utomlands	0	0	0	0	0
Statens ägarandel	100%	100%	100%	100%	100%

ⁿ 6 månader

FORETAGSBESKRIVNINGAR

KUNGLIGA OPERAN AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

OPERAN

Syfte

Kungliga Operan AB (Operan) är Sveriges nationalscen
för opera och balett. Verksamheten skall ej vara vinst-
drivande.

Utvärdering

Verksamheten har under året inriktats på att så långt
som möjligt uppnå de mål vad gäller kvalitet, tillgänglig-
het med mera som angivits för statens bidrag till Operan.
Graden av måluppfyllelse är tillfredsställande.

Verksamhetsbeskrivning

Operan har under år 1999 haft totalt 34 (52) opera-
och balettproduktioner på repertoaren. Därav har 11
(17) varit nyproduktioner. Antalet konserter uppgick
till 46 (59). Vid jämförelse med år 1998 skall hänsyn
tas till att Stockholm då var Europas kulturhuvudstad
och att Operan med anledning härav disponerade
extra produktionsresurser.

Trots färre produktioner, fortsätter antalet föreställ-
ningar och andra arrangemang i Operans regi att öka.
Det totala antalet evenemang uppgick år 1999 till 371
(361). Publikbeläggningen vid föreställningar på stora
scenen var för opera 82 (84) procent och for balett 73
(87) procent Den lägre beläggningen för balett kan del-
vis bero på att repertoaren innehållit en förhållandevis
stor andel nutida verk, vilka ännu inte funnit sin publik.

På andrascenen Vasateatem har under år 1999 upp-
förts ett antal mindre operaverk både i egen regi och
i samarbete med bland annat Operahögskolan i
Stockholm. Vasateatems lokaler har också tagits i bruk
för gästspel, konserter och bamverksamhet.

Under sommarhalvåret har Operan framträtt på
Drottningholmsteatem och på olika friluftsscener.
I juni 1999 genomförde operabaletten en turné i USA.

Samarbetet har fortsatt inom ramen för den så
kallade OperaAkademien med de fem företag som är

Operans huvudsponsorer: Länsförsäkringar, Pharmacia
SUpjohn, SAS, Svenska Dagbladet och Vattenfall.
Under en inledande avtalstid från och med 1997 till
och med 2000 stöder dessa företag Operan med sam-
manlagt 32 mkr. Sponsorsbidragen uppgick år 1999 till
2,8 procent av den totala omsättningen.

Biljettintäktema uppgick 1999 till 41,9 mkr, vilket
motsvarar 12 procent av den totala omsättningen. Jäm-
fört med 1997 har biljettintäktema ökat med 4,7 mkr.

Miljöarbetet

Miljöarbetet är huvudsakligen inriktat på arbetsmiljö.

Jämställdhet

Av Operans samtliga anställda under år 1999 var 44
procent kvinnor. Jämställdhetsplan finns.

Prognos 2000

Operan prognosticerar ett nollresultat år 2000.

Styrelse 1999

Dalborg, Hans, ordförande

Andersson, Benny

Engdahl, Horace

Reinius, Ulla

Starrin, Karin

Stenberg, Jan

Tham, Carl

Tivéus, Meg

Alm, Eric, arbetstagarrepresentant

Swartz, Göran, arbetstagarrepresentant

Lundén, Gun-Maj, arbetstagarrepresentant, suppleant
Onne, Madeleine, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör och teaterchef

Hall, Bengt

I Mkr	1999	1998	1997	1996/95, 18män	1994/95 I
Omsättning, inklusive anslag	347	353	319	480	303
därav anslag	287	276	269	422	254
Rörelseresultat före avskrivningar	9	-8	-12	15	-14
Bruttomarginal, %	3	neg	neg	3	neg
Resultat efter finansiella poster	1	-16	-20	5	-10
Nettovinst	1	-12	-13	1	-4
Justerat eget kapital	4	3	18	36	17
Nettoskuld	14	16	17	19	22
Nettoskuldsättningsgrad, %	350	533	94	53	129
Avkastning eget kapital, %	29	neg	neg	4	neg
Avkastning operativt kapital, %	0	neg	neg	3	neg
Förädlingsvärde	206	240	231	343	208
Kassaflöde före investeringar	16	10	us	us	us
Nettoinvesteringar	5	8	5	15	7
Utdelning	0	0	0	0	0
Utlandsandel av försäljning	2	us	us	us	us
Totalt antal anställda	580	590	586	581	649
- Antal anställda kvinnor	255	260	252	250	us
- Antal anställda utomlands	0	0	0	0	0
Statens ägarandel	100%	100%	100%	100%	100%

FORETAGSBESKRIVNINGAR - LERNIA AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

^Lernia

Affärsidé

Lemias affärsidé är att utveckla de många för ett för-
änderligt arbetsliv.

Bolaget strävar mot att vara ett brett och mångsidigt
kompetensföretag, som arbetar med såväl utbildning
som verksamhetsutveckling och personaluthyrning.
Lernia är ett kompetensföretag för de breda med-
arbetargruppema.

Utvärdering

De totala intäkterna för Lerniakoncemen uppgick
1999 till ¹ 93i (1 870) rnkr. Försäljningen av arbets-
marknadsutbildning och företagsutbildning uppgick
till 91 (92) procent av den totala försäljningen.
Resterande del utgjordes främst av intäkter från uthyr-
ningsverksamhet, restaurangverksamhet samt försälj-
ning av legotillverkade produkter.

Koncernens resultat efter avskrivningar enligt plan
uppgick till 2 (17) mkr. Till följd av ett positivt ränte-
netto på 4 (13) mkr ökade resultatet efter finansiella
poster till 6 (30) mkr. Nettoresultatet efter skatt blev
6 (30) mkr. Koncernens axkastning 1999 på totalt kapi-
tal blev 1,1 procent, på sysselsatt kapital 1,9 procent
och på eget kapital efter skatt 1,5 procent, vilket inte
motsvarar det befintliga målet om cirka 14 procent.

En starkt bidragande orsak till det försämrade
resultatet beror på att upphandlingen av arbetsmark-
nadsutbildning sjönk mycket kraftigt under det andra
halvåret 1999.

Ytterligare förklaringar till det försämrade resultatet
vid sidan av minskade intäkter från utbildningsverk-
samheten är att bolaget ännu inte lyckats uppnå den
flexibilitet och effektivitet i verksamheten som krävs.

Trots att utbildningsvolymema sjunkit markant har
marknadsandelama kunnat hållas uppe och även i vissa
fall kunnat ökas. Bolaget har kunnat minska arbetsmark-
nadsutbildningens andel av bolagets totala intäkter i för-
hållande till tidigare år, vilket ligger helt i linje med bola-
gets strategi att minska beroendet av en marknad.

Uthyrningsverksamheten har överträffat förvänt-
ningarna under 1999 och uppvisar en fortsatt stark
utveckling under 2000.

Verksamhetsbeskrivning

Lernia AB är helägt av svenska staten. Verksamheten i
koncernen har under 1999 bedrivits under koncern-

namnet AmuGruppen inom fem affärsområden: Yrke,
Växa, Delta, Hadar samt Nu Personaluthyrning. Hadar
och Nu Personaluthyrning drivs i fristående juridiska
enheter och med egen personal.

Under året har ledning och styrelse fokuserat på att
se över verksamheten i syfte att förstärka koncernens
närvaro på den viktiga företagsmarknaden och den
snabbt växande skolmarknaden. Ett resultat av detta är
att samla samtliga affärsområden under ett gemensamt
varumärke. Indelningen i ovan nämnda affärsområden
upphörde den 1 februari 2000 samtidigt som en intem
organisationsförändring trädde i kraft.

Omvärldsbeskrivning

Lernia är den största aktören på den svenska utbild-
ningsmarknaden. 69 (70) procent av omsättningen
under räkenskapsåret är arbetsmarknadsutbildning
upphandlad av länsarbetsnämnder och arbetsförmed-
lingar. Branschen kännetecknas i dag av låg lönsamhet,
många små lokala aktörer, otidsenliga undervisnings-
metoder samt låga etableringskostnader.

Utbildningsmarknaden är inne i en förändringspro-
cess där ett flertal nya aktörer, såväl svenska som
utländska, har eller håller på att etablera sig. Mycket
talar för att vi under de närmaste åren kommer att få
se förändringar såväl i det traditionella skolsystemet
som på den övriga utbildningsmarknaden. En viktig
drivkraft i detta är den förändrade synen på pedago-
gik, metodik och teknik. Vidare kan man konstatera att
arbetsmarknadens parter liksom enskilda individer
ökar sitt engagemang i kompetensutvecklingsfrågor.

Inte minst de möjligheter som IT-utvecklingen ska-
par kommer att påverka och förändra utbildningsmark-
naden. Intemetpenetrationen i Sverige är bland de hög-
sta i världen. Intemetbaserad utbildning kommer san-
nolikt med tiden att utgöra en allt viktigare del av
utbildningsmarknaden.

Viktigare händelser 1999 och 2000

Vid en extra bolagsstämma den 10 januari 2000 beslöts
att bolaget skall byta namn från tidigare AmuGruppen
AB till Lemia AB. Dotterbolagen Nu Personaluthyrning
och AmuGruppen Hadar AB har bytt namn till Lemia
Personaluthyrning AB respektive Lemia Hadar AB.
Denna ändring är en viktig del i varumärkesstrategin.

Bolaget har ändrat den interna organisationen för

FORETAGSBESKRIVNINGAR - LERNIA AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

att arbeta med ett förbättrat marknadsfokus. Affars-
områdesindelningen har ändrats till: utbildning, före-
tag, skola och individ.

Flera av dotterbolagen har under 1999 kvalitets- och
miljöcertifierats.

Miljöarbetet

Lemia bedriver utbildningsverksamhet som i vissa
delar är anmälningspliktig verksamhet enligt 9 kap. 6§
Miljöbalken. Denna verksamhet utgörs av plast- och
verkstadsteknisk utbildning och bedrivs i stort på
samtliga 100 utbildningsorter. Omfattningen av miljö-
påverkan är begränsad eftersom det rör sig om utbild-
ning och inte produktion.

De senaste årens miljöarbete inom Lemia har hit-
tills resulterat i att delar av verksamheten är miljö-
certifierade enligt ISO 14 001. För närvarande pågår
ett intensivt arbete med att införa miljöledningssystem
i den övriga verksamheten med målet att Lemia AB
skall vara certifierat under år 2000.

Jämställdhet

Jämställdhetsarbetet bedrivs systematiskt utifrån fast-
ställd jämställdhetsplan, som revideras årligen. Antalet
kvinnor har ökat under 1999, medan antalet män har
minskat. Kvinnorna utgör nu 33 procent av medarbe-
tarna. Andelen kvinnliga chefer i bolagsledningen har
ökat väsentligt under året, medan andelen kvinnliga
chefer på mellannivå endast ökat marginellt.

Prognos 2000

Marknaden för kompetensutveckling kommer under år
2000 att vara i nivå med 1999. Anslagsmedlen för upp-

handlad arbetsmarknadsutbildning bedöms komma att
minska, men i gengäld kommer nya medel att bli till-
gängliga på andra sätt, till exempel via regionala
tillväxtavtal och den särskilda satsningen på kompetens-
utveckling i arbetslivet (KIA).

Inom skolmarknaden väntas ett flertal upphand-
lingar ske, i de flesta fall med start under 2001. På
längre sikt förväntas de tillgängliga marknaderna öka.
Enskilda individers påverkan kommer dessutom att öka
successivt. För uthymingsmarknaden, där Lernia
Personaluthyrning har etablerat sig, förväntas fortsatt
kraftig tillväxte Årsprognosen för 2000 innebär en
omsättning på 1910 mkr, ett operativt resultat om
33 mkr och en täckningsgrad på 1,7 procent.

Styrelse 1999

Dockered, Bo, ordförande
Blomquist, Bo-Gunnar

Carrick, Peter
Eriksson, Olle
Hansson, Lise-Lott
Hjalmarson, Lennart
Jonson, Lars Christer
Kronstam, Karin

Larsson, Bengt

Nordmark-Nilsson, Anna-Stina
Johansson, Jan, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Carrick, Peter

I Mkr	1999 .	1998		1996	1995 I
Omsättning	1 931	1 870	1 870	2 542	3 380
Rörelseresultat före avskrivningar	88	99	128	-559	-58
Bruttomarginal, %	4,6	5,3	6,8	neg	neg
Resultat efter finansiella poster	6	30	67	-582	-112
Nettovinst	6	30	67	18	-89
Justerat eget kapital	388	404	396	329	311
Nettoskuld	neg	neg	neg	neg	neg
Nettoskuldsättningsgrad, %	neg	_{: [} neg	neg	neg	neg
Avkastning på eget kapital, %	1,5	7,8	18,5	neg	neg
Förädlingsvärde	946	899	935	1 322	1 758
Kassaflöde före investeringar	14	-593	118	-341	-132
Nettoinvesteringar	47	85	40	31	75
varav FoU-investeringar	us	us	us	us	us
Utdelning	0	22	22	0	0
Utlandsandel av försäljning	0	0	0	0	0
Totalt antal anställda	2 459	2 312	2888	3 997	4 892
- Antal kvinnor	836	763	1 011	1 439	1 756
- Antal anställda utomlands
Statens ägarandel	100%	100%	100%	100%	100%

FORETAGSBESKRIVNINGAR - LUFTFARTSVERKET

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

LUFTFARTSVERKET

Mål

Luftfartsverket (LFV), som är ett affärsverk, skall
främja utvecklingen av den civila luftfarten, ansvara
för drift och utveckling av statens flygplatser för civil
luftfart samt utöva tillsyn över flygsäkerheten för den
civila luftfarten. LFV skall ansvara för flygtrafiktjänst
i fred för civil och militär luftfart, svara för skyddet av
miljön mot föroreningar från civil luftfart och ombe-
sörja beredskapsplanläggning för civila flygtransporter.

LFV skall bidra till en samhällsekonomiskt effektiv
och långsiktigt hållbar transportförsörjning för med-
borgarna och näringslivet i hela landet. LFV skall
ansvara för att på ett företagsekonomiskt effektivt sätt
driva och utveckla statens flygtrafiktjänst och flyg-
platser och därmed sammanhängande verksamhet. Det
långsiktiga målet för räntabiliteten är att resultatet
efter skattemotsvarigjiet skall uppgå till 8 procent av
eget kapital. Soliditeten skall uppgå till lägst 25 pro-
cent. Trafikavgifterna, exklusive undervägs-, security-
och bulleravgifter, får i genomsnitt över åren öka med
högst nettoprisindex, mätt från och med år 1993.

Utvärdering

Räntabiliteten på eget kapital efter skatt och skatte-
motsvarighet sjönk 1999 till följd av jämförelsestöran-
de poster. Det var framför allt tingsrättens utslag till
LFV:s nackdel i en hyrestvist med SAS som ledde till
att räntabilitetsmålet inte nåddes år 1999. Kostnaden
är cirka 600 mkr och LFV har överklagat domen. LFV:s
andel (50 procent) av Arlandabanan har invärderats
och bokförts i balansräkningen för 1999. Det medför
en sänkning av soliditeten med cirka tre procentenhe-
ter och innebar att soliditetsmålet inte nåddes.
Prishöjningen uppgick 1999 till 4,3 procent och rym-
des under det av regeringen satta pristaket. Resultatet
år 1999 blev 18 mkr att jämföra med 606 mkr år 1998.
Rörelseintäktema uppgick till 4 719 (4 469) mkr, en
ökning med 5 procent, varav mer än hälften var ökad
volym och knappt hälften kom från den prisjustering
som gjordes från och med den 1 januari 1999.
Rörelsekostnadema uppgick till 3 878 (3 545) mkr, en
ökning med 9 procent.

Verksamhetsbeskrivning

LFV-koncemen består - förutom av affärsverket - av
det helägda holdingbolaget LFV Holding AB samt de av

holdingbolaget helägda aktiebolagen LFV Airport
Center AB och Swedavia AB. LFV Handling AB ägs till
50 procent.

LFV driver 14 statliga flygplatser. Därutöver har
LFV hand om den civila trafiken på fem militära flot-
tiljflygplatser. Flygplatserna i statens regi bedrivs som
ett system med i stort sett likvärdig standard på alla
flygplatser.

LFV:s flygtrafiktjänst leder flygtrafiken inom de
svenska flyginformationsregionerna som, utöver
svenskt territorium, även omfattar stora delar av omgi-
vande hav samt Bornholm. LFV svarar även för flygtra-
fiktjänst för militär luftfart.

Den kommersiella verksamheten svarar för cirka 40
procent av omsättningen.

Omvärldsbeskrivning

Tillväxten beräknas bli drygt 4 procent för in- och
utrikes trafik under den närmaste treårsperioden. SAS
ställning på inrikesmarknaden är fortsatt stark
Konkurrensen mellan de globala allianserna kommer
att skärpas. Lågprisflyget bedöms öka kraftigt under
den närmaste femårsperioden. Kapaciteten i
luftrummet i Europa bedöms förbättras, men kommer
under peakperioden troligen att vägas upp av den ökan-
de trafiken.

Viktigare händelser 1999 och 2000

År 1999 blev återigen ett nytt rekordår för flygtrafiken
med 21,8 miljoner passagerare, en ökning med 5 pro-
cent eller 1,1 miljoner passagerare jämfört med 1999.
Utrikesresoma ökade med 6 procent och inrikesresor-
na med 5 procent.

Arlandabanan invigdes den 24 november 1999.
Restiden med Arlanda Express mellan Stockholms cen-
tralstation och Arlanda flygplats är högst 20 minuter
och trafiken upprätthålls med fyra tåg i timmen i var-
dera riktningen.

Förnyelsen av flygtrafikledningssystemen fortgår
planenligt och den nya kontrollcentralen på Sturup har
börjat fyllas med ny teknik. Den nya kontrollcentralen
på Arlanda är klar och under våren påbörjas installa-
tionerna.

Utbyggnaden av en tredje landningsbana på Arlanda
pågår. Banan tas i drift våren år 2002.

De europeiska transportministrarna beslutade i

3 Riksdagen 1999/2000. 1 sam. Nr 120

FORETAGSBESKRIVNINGAR - LUFTFARTSVERKET

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

januari 2000 om en gemensam strategi för att utveck-
la flygtrafiktjänstsystemet så att det skall medge flö-
den som är oberoende av nationsgränser.

Miljöarbetet

Målet är att miljöledningssystem skall vara infört i hela
LFV vid utgången av år 2002.1 december 1999 miljö-
certifierades Umeå flygplats enligt ISO 14001.
Miljöarbetet på flygplatserna fortlöper: bland annat
invigdes två reningsdammar på Visby flygplats och på
Landvetter togs ett grundvattenmagasin under flyg-
platsen i bruk, vilket skall utnyttjas i flygplatsens kli-
matanläggning. På Arlanda har en ny reningsanläggning
installerats, som renar tvättvatten från fältgaraget och
bilverkstaden från tungmetaller och olja.

Jämställdhet

Av cheferna är 79 procent män, vilket beaktas i rekry-
teringsarbetet. Kvinnliga chefer har i genomsnitt 87
procent av manliga chefers löner. Kvinnorna i käm-
kompetensområdet har i genomsnitt 92 procent av
männens lön. Kvinnorna i stödkompetens har i genom-
snitt 77 procent av männens löner. Löneskillnaden
mellan män och kvinnor är större i de högre ålders-
grupperna.

LFV har centralt formulerade policies och mål för
jämställdheten med ett uttalat chefsansvar för frågor-
na. Varje koncemenhet upprättar en jämställdhetsplan
med handlings- och åtgärdsprogram vilka skall innehål-
la konkreta aktiviteter med mätbara mål för resultat-
utvärdering. Koncemenhetemas jämställdhetsmål följs
upp i det årliga personalbokslutet, attitydundersök-
ningar och personalenkäter.

Prognos 2000

Det ekonomiska resultatet efter finansnetto för år
2000 bedöms bli 650 mkr - en avsevärd förbättring
jämfört med 1999 års resultat. Till följd av bland annat
invärderingen av 50 procent av Arlandabanan i LFV:s
balansräkning kommer inte soliditetsmålet att uppnås
år 2000. LFV räknar med ett bortfall av resultat från
dutyffee- och taxfreeförsäljningen med cirka 250 mkr
jämfört med år 1998 och bedömer därför att det finns
behov av avgiftshöjningar. Regeringen har uppdragit åt
LFV att överväga miljömässiga och ekonomiska konse-
kvenser av en höjning av landnings avgifterna.

Styrelse 1999

Adelsohn, Ulf, ordförande

Anneli, Elisabet

Orrenius, Jan

Jonsson, Jan
Hogéus, Eva
Skogö, Ingemar
Thapper, Inger
Ömfläder, Krister

Andersson, Lars, arbetstagarrepresentant
Falk, Krister, arbetstagarrepresentant

Dittmer, Ulf, arbetstagarrepresentant, suppleant
Nilssen, Roal, arbetstagarrepresentant, suppleant

Generaldirektör

Skogö, Ingemar

I Mkr	1999	1998	1997	1996	1995 I
Omsättning	4 719	4 469	4 316	4 037	3 820
Rörelseresultat före avskrivningar	1 500	1 499	1 295	1 091	1 221
Bruttomarginal, %	32	34	30	27	32
Resultat efter finansiella poster	18	606	361	290	362
Resultat efter finansiella poster rensat
för rörelsefrämmande poster	18	606	506	761	689
Nettovinst	8	435	260	209	261
Justerat eget kapital	2 354	2 403	1 943	1 684	1 526
Nettoskuld	2 895	2 814	3 556	3 892	4 212
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	1,23	1,17	1,83	2,31	2,76
Avkastning på eget kapital, %	0.3	20,0	14,3	13,0	18,7
Avkastning på operativt kapital, %	2,2	10,5	8,1	8,2	10,1
Förädlingsvärde	3 342	3 221	3 174	2 819	2 767
Kassaflöde före investeringar	1 104	1 202	498	657	917
Nettoinvesteringar	2 935	731	631	552	554
varav FoU-investeringar	us	us	us	us	us
Utdelning	0	78	0	50	0
Totalt antal anställda (exkl timanställda)	3 919	3 795	4 392	4 277	4 209
- Antal anställda kvinnor	1 429	1 366	1 581	1 625	1 473
- Antal anställda utomlands	0	0	0	0	0
Statens ägarandel	100%	100%	100%	100%	100%

FORETAGSBESKRIVNINGAR - LKAB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Affärsidé

LKAB skall på affärsmässiga grunder uthålligt och
kostnadseffektivt marknadsföra, tillverka och leverera
förädlade, kvalitetssäkrade jämmalmsprodukter från
Malmfälten till utvalda kunder. Affärsidén är baserad
på affärsmässighet, förädling och kvalitet samt långsik-
tiga kundrelationer.

Ökad förädlingsgrad och uthållig lönsamhet är vik-
tiga mål för LKAB. Jäm- och stålindustrin är kapital-
intensiv och starkt konjunkturberoende. Därför är det
nödvändigt med en finansiell styrka som klarar av kon-
junktursvängningar.

Det långsiktiga avkastningskravet på totalt kapital i
jämmalmsrörelsen ligger på io procent, motsvarande
15 procent på eget kapital före skatt, mätt över en kon-
junkturcykel.

Utvärdering

LKAB:s leveranser av förädlade jämmalmsprodukter
minskade med 1,9 miljoner ton eller 9 procent och blev
18,4 (20,3) miljoner ton. Pelletsleveransema minskade
till 12,2 (13,9) miljoner ton och utgjorde 66 (68) pro-
cent av de totala leveranserna. Produktionen under
året uppgick till 18,9 (20,9)miljoner ton. Lagret av fär-
diga malmprodukter uppgick vid utgången av 1999 till
2,0 (1,7) miljoner ton.

Under 1999 beslutades att ett åtgärdsprogram skulle
genomföras. I detta ingår att sänka kostnaderna med
300 mkr på tre år, att minska antalet anställda med 300
personer på tre år, samt minska nettokassaflödet till
maximalt minus 500 mkr per år. Som ett led i detta
arbete har inte absolut tidskritiska investeringar
senarelagts.

På grund av sänkta priser, minskade leveranser och
en fortsatt hög investeringsnivå har de finansiella och
ekonomiska målen inte kunnat uppfyllas.

Verksamhetsbeskrivning

I LKAB:s gruvor bryts varje år mer än 30 miljoner ton
råmalm Modem teknik, fjärrstyrning och storskali^iet
är nyckelord for produktionen. Under 1999 stängdes
den gamla huvudnivån i Kiruna för gott och den nya
huvudnivån på 1045 rneters djup togs i full drift. I
Malmberget pågår arbetet med en ny huvudnivå på 1000
meters djup, där viss produktion startades i februari i
år. Den nya huvudnivån skall vara i full drift 2001.

Järnmalmen förädlas i LKAB:s malmförädlingsverk i

Kiruna, Svappavaara och Malmberget. Förädlingskapa-
citeten ligger för närvarande på cirka 22 miljoner ton
per år, varav cirka 15 miljoner ton utgörs av pellets.

Omvärldsbeskrivning

Jämmalmsbranschen är kapitalintensiv, konjunktur-
känslig och dollarkursberoende. För att långsiktigt vara
konkurrenskraftigt måste LKAB fokusera på kund-
nytta, kvalitet och kostnader. Konkurrensen har hård-
nat betydligt de senaste åren. Sedan 1995 har kapa-
citet för ytterligare 20 miljoner ton pellets tillkommit
i världen genom utbyggnad hos konkurrenterna.

Utvecklingen under det senaste året visar hur
snabbt förhållandena ändras i branschen. Det överut-
bud av pellets som fanns under 1999 har nu förbytts i
knapphet.

Viktigare händelser 1999 och 2000

Ett omfattande åtgärdsprogram inleddes under 1999 i
syfte att sänka kostnaderna.

Som ett led i detta genomfördes en omfattande
omorganisation av LKAB. En processorienterad organi-
sationsmodell infördes, i stället för tidigare geografisk
indelning.

Inom produktutvecklingsområdet pågår stora insat-
ser för att bland annat ta fram en ny, förbättrad mas-
ugnspellets för drift tillsammans med sinter och att öka
metalliseringsgraden hos direktreduktionpelletsen. Ett
viktigt verktyg i det arbetet är Pilotmasugnen i Luleå.

Den höga investeringstakten dämpades under 1999.
Trots detta investerades 986 mkr. Framför allt handlar
det om investeringar i nya huvudnivåer i Kiruna och
Malmberget samt förberedelser för brytning av den så
kallade Sjömalmen i Kiruna. Andra stora projekt som
pågår är investeringar i bland annat en uppgradering av
Lofotbanan till 30 tons axellast och inköp av nya
malmvagnar och lok.

Den senaste femårsperioden har LKAB genomfört
investeringar på drygt 6 mkr och nu väntar på några
års sikt en lugnare investeringstakt. Som ett led i
åtgärdsprogrammet har investeringar för omkring 1,5
mkr senarelagts.

Strukturförändringarna bland stålföretagen har
fortsatt, vilket får återverkningar på jämmalmsleveran-
törema. Även LKAB ser över sina strategier och utvär-
derar olika handlingsalternativ för att stärka mark-
nadspositionen.

FORETAGSBESKRIVNINGAR - LKAB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Under 1999 infördes ett verksamhetssystem baserat
på ISO 9001:2000. Dessutom har LKAB beslutat att
kvalitetscertifiera företaget enligt ISO 9001:2000
under år 2000.

Transportföretaget MTAB ägs nu till 100 procent av
LKAB sedan SJ och norska NSB under hösten 1999 sålde
sina ägarandelar om 24,5 procent vardera till LKAB.

Miljöarbetet

LKAB:s miljöpolicy utgår från att företagets verksamhet
och produkter skall kännetecknas av hänsyn till män-
niska och miljö. LKAB eftersträvar intemkontroll av hög
kvalitet och tillämpar arbetsmiljösäkring. Miljöarbetet
är framåtblickande och inriktas på att företaget också
skall kunna leva upp till frantida, skärpta miljökrav.

LKAB:s miljökontroll sker enligt program fastställda
av tillsynsmyndigheterna. En miljörapport för respek-
tive produktionsort lämnas varje år till berörda myn-
digheter.

Jämställdhet

Av tradition är gruvor och malmförädlingsverk ett
mansdominerat arbetsområde. Först år 1978 fick kvin-
nor laglig rätt att arbeta under jord. Fortfarande 1999
var därför andelen kvinnor bara 8 procent LKAB:s
jämställdhetsplan syftar till att stärka kvinnornas posi-
tion i LKAB.

Prognos 2000

Stålmarknaden i Europa återhämtade sig oväntat
snabbt mot slutet av 1999 och 2000 ser ut att bli ett

bra år för stålindustrin och därmed även för jäm-
malmsleverantörema. Under årets första månader har
efterfrågan på järnmalm stadigt ökat och för i år
rapporteras de flesta malmexportörers kapacitet vara
fullt intecknade. LKAB:s leveranser beräknas därför
öka med 20 procent och tillsammans med de erhållna
prishöjningarna innebär det att årets resultat kommer
att förbättras avsevärt.

Styrelse 1999

Sprängare, Bjöm, ordförande

Ameln, Carl

Enger, Ole

Lund, Olof

Olson, Hans Christer

Ros, Carl Wilhelm

Tengelin, Ursula

Östholm, Lars

Bäckström, Håkan, arbetstagarrepresentant
Larsson, Hans, arbetstagarrepresentant
Wikström, Karl, arbetstagarrepresentant
Kohkoinen, Thomas, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Thoméus, Torsten, arbetstagarrepresentant, suppleant
Åhult, Henrik, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Ameln, Carl

I Mkr	1999	1998	1997	1996	1995 I
Omsättning	3 985	5 129	5 096	4 655	4 354
Rörelseresultat före avskrivningar	390	1 423	1435	948	960
Bruttomarginal, %	9,3	26,8	26,6	20,4	22,1
Resultat efter finansiella poster	-244	960	1206	941	920
Resultat efter finansiella poster rensat för rörelsefrämmande poster	-244	960	1206	941	920
Nettovinst	-239	672	858	670	657
Justerat eget kapital	8 412	8 882	8 605	8 175	7 928
Nettoskuld	-1 217	-2 297	-2 435	-4 307	-3 246
Nettoskuldsättningsgrad, %	-18,6	-25,9	-28,3	-52,7	-40,9
Avkastning på eget kapital, %	-2,8	7,7	10,2	8,3	8,5
Avkastning på operativt kapital, %	-6,6	9,9	15,4	9,7	7,9
Förädlingsvärde	2 073	3 036	2 994	2 191	2 058
Kassaflöde före investeringar	861	1 627	1 674	1 084	861
Nettoinvesteringar	986	1 358	1 212	1 629	1 162
varav Foll-investeringar	10	31	65	22	18
Utdelning	231	231	290	428	423
Utlandsandel av försäljning	74»	us	us	us	us
Medelantalet anställda	3 279	3 568	3 524	3 379	3 432
- Antal anställda kvinnor	262	277	263	252	257
- Antal anställda utomlands	290	315	339	306	310
Statens ägarandel	100%	100%	100%	100%	100%

” Räknat i ton

FORETAGSBESKRIVNINGAR

NORDIC BALTIC HOLDING AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Nordic Baltic Holding AB

Nordic Baltic Holding AB, som är moderbolag för
MeritaNordbanken, är noterat på OM Stockholmsbör-
sen och Helsingfors Börs. Nordic Baltic Holding AB har
sitt juridiska säte i Sverige.

Bakgrunden till det statliga innehavet är de åtgärder
staten vidtog i samband med att stärka det finansiella
systemet då staten bland annat köpte in samtliga
Nordbankenaktier under 1992. 1993 tillförde staten
den rekonstruerade delen från Gota bank till
Nordbanken. Under 1995 fattade regeringen beslut om
att påbörja en första delförsäljning av Nordbanken
genom börsintroduktion. Regeringen meddelade här-
med även sin avsikt att sälja samtliga aktier i banken
men att detta blir beroende av marknadsförhållanden
och att ett tillräckligt bra pris kan uppnås. Under 1997
genomfördes ett inlösenförfarande om 5 mkr och som
minskade statens ägarandel ned under 50 procent av
kapital och röster.

Efter sammanslagningen till Nordic Baltic Holding AB
och pågående sammanslagning mellan MeritaNord-
banken och Unidanmark uppgår statens ägarandel till
cirka 18,1 procent.

Affärsidé

MeritaNordbanken skall skapa värden för aktieägarna,
kunderna och medarbetarna. Banken maximerar vär-
det av aktieägarnas investeringar genom att tillämpa
affärsidéer inom området finansiella lösningar.
Värdeutvecklingen skall vara bland de främsta för
börsnoterade banker i Norden.

Banken tillämpar följande strategier för värde-
skapande: strategiskt fokus, operationell effektivitet,
optimal finansiell struktur och trovärdig vinstillväxt.
Som ett led i genomförandet av värdeskaparstrategin
har styrelsen 1999 fastställt ett antal operativa mål
som bland annat innebär att banken ständigt skall vara
bland de främsta börsnoterade bankerna i Norden i
fråga om vinstutveckling per aktie.

Utvärdering

Merita/Nordbankengruppens resultat uppgick till
1 272 miljoner euro (11 221 mkr), vilket är en ökning
med 10 procent sedan 1998. Under året minskade rän-
tenettot närmare 2 procent till 1 798 miljoner euro (15
848 mkr) medan provisionsnettot ökade från 722 till
822 miljoner euro (7 243 mkr). Kreditförlusterna min-
skade med 84 procent till 22 miljoner euro (195 mkr)
vilket är lika med historiskt låga 0,04 (0,22) procent i

förhållande till utlåningen. Räntabiliteten uppgick till
närmare 21 procent, primärkapitalsrelationen till 8,3
procent och kapitaltäckningsgraden till 12 procent.

Verksamhetsbeskrivning

MeritaNordbanken är en av de ledande nordiska bank-
gruppema och har Östersjöområdet som hemmamark-
nad. Det strategiska målet är att MeritaNordbanken
skall vara en ledande aktör i samtliga nordiska länder
och ha en betydande närvaro i övriga Östersjöländer.
Verksamheten är inriktad på ett brett utbud av finansi-
ella produkter och tjänster till privatpersoner, företag,
institutioner och offentlig sektor. Rörelsen är organise-
rad i fem större enheter: Regionbanksrörelsen, Storföre-
tag, Markets, Kapitalförvaltning och Fastigheter.

MeritaNordbanken skall ha Östersjöområdets stör-
sta kundbas, vara förstaval för aktörer med regionen
som marknad och kunna erbjuda regionala och globala
lösningar för regionens största företag. Antalet kunder
överstiger 6,5 miljoner privatpersoner och antalet före-
tag, myndigheter och institutioner uppgår till cirka
400 000. Målet är att på en affärsmässig bas öka voly-
men hos befintliga kunder och att varje år öka antalet
kämkunder. Kämkunder i MeritaNordbanken skall ha
en kundnöjdhet på minst samma nivå som mot-
svarande kunder i jämförbara banker.

Den genomgripande förändringen av produktion
och distribution av Intemetbaserade finansiella tjän-
ster möjliggör högre värdeskapande, sänkta kostnader
och nya erbjudanden. Målet är att MeritaNordbanken
skall försvara ställningen som Europas ledande leve-
rantör av finansiella Intemetbankslösningar och elek-
troniska tjänster.

Omvärldsbeskrivning

De svenska bankerna har i dag utvidgat sina marknader
till att omfatta Norden och flera av Östersjöländerna.
En motsvarande utveckling som den svenska sker även
i de övriga nordiska länderna. Detta har resulterat i att
flera nordiska banker etablerat verksamhet på varan-
dras hemmamarknader. Syftet med utvidgningen till
nya geografiska områdena är i huvudsak att bredda
kundbasen och därmed öka både volym och intjäning.
Flera av bankernas utvidgningar har skett genom för-
värv och fusioner och som resulterat i betydande
synergier på kostnadssidan.

Användningen av Internet för att distribuera finans-
iella tjänster växer mycket snabbt. Den nya tekniken

FORETAGSBESKRIVNINGAR - NORDIC BALTIC HOLDING AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

ökar potentialen för utländsk konkurrens utan krav på
geografisk närvaro. Tekniken möjliggör även en separa-
tion av produktion och distribution av tjänster vilket
underlättar för nya etableringar och konstellationer på
de finansiella marknaderna.

Viktigare händelser 1999 och 2000

Under året lades ett bud på norska Christiania Bank og
Kreditkassen och vid årets utgång hade erbjudandet
till aktieägarna förlängts. Budet utgjordes av ett kon-
tantbud på 24,3 miljarder norska kronor.

MeritaNordbanken har över en miljon kunder som
anslutit sig till bankens Intemettjänster. Antalet kun-
der anslutna till Internet ökar snabbt och målet är att
nå över 2 miljoner i böljan av nästa år. Under hösten
introducerades Intemetportalen Solo i Sverige och i
Finland olika Wap-tjänster.

Runt årsskiftet 1999 / 2000 förenklades ägarstruk-
turen genom att Merita Oy:s aktieägare blev direkt-
ägare i Nordbanken Holding, som döptes om till Nordic
Baltic Holding AB. Nordic Baltic Holding AB har i mars
månad 2000 tillkännagivit ett erbjudande till aktie-
ägarna i Unidanmark att utbyta aktier i syfte att genom-
föra en sammanslagning av MeritaNordbanken och
Unidanmark. En sammanslagning skapar den ledande
finansiella koncernen i Norden och Östersjöområdet
med tre starka varumärken och 9,5 miljoner kunder.

Miljöarbetet

Även om bankverksamhet inte direkt förknippas med
miljöpåverkan, förbrukar MeritaNordbanken både
material och energi och använder elektronisk utrust-
ning i stor omfattning. Ett konsekvent och långsiktigt
förbättringsarbete skall ge både miljövinster och bespar-
ingar. I kreditbeviljningen riktar MeritaNordbanken i
ökande grad kundernas uppmärksamhet på miljö-
aspekter. Under 1999 förstärkte MeritaNordbanken sitt
miljöarbete dels genom att fastställa en för koncernen
gemensam miljöpolicy, dels tillsätta ett koncemgemen-
samt miljöråd som har till uppgift att samordna miljö-
arbetet i Finland och Sverige.

Jämställdhet

Etet systematiska arbetet för att åstadkomma jämställd-
het mellan kvinnor och män fortsatte enligt plan. Ett
särskilt chefsutvecklingsprogram i Sverige med enbart
kvinnliga deltagare är en återkommande aktivitet.

Prognos 2000

Med fortsatt strategiskt fokus och upprätthållen kost-
nadskontroll är föresatsen att MeritaNordbanken skall
generera en god tillväxt och en lönsamhet, som över-
träffar den för andra nordiska banker.

Styrelse - Nordic Baltic Holding AB och
MeritaNordbanken

Palmstiema, Jacob, ordförande

Vainio, Vesa, vice ordförande

Dalborg, Hans, verkställande direktör

Andersson, Dan

Andersson, Edward

Brandinger, Rune

Kivimäki, Mikko

Magnusson, Bernt

Niemelä, Juha

Peltola, Timo

Finskas, Bertel, arbetstagarrepresentant

Roukala-Hyväinen, Kaija, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör och koncernchef

Dalborg, Hans

I Mkr			1997' \|
Räntenetto	15 848	16 031	16 223
Provisionsnetto	7 243	6 370	6 034
Resultat före kreditförluster	11 553	13 212	11 216
Kreditförluster	195	1 222	2 134
Rörelseresultat	12 221	12 083	9 223
Nettovinst	9 676	6 198	9 355
Balansomslutning	890 304	911 113	849 314
Utlåning	584 050	567 612	495 217
Justerat eget kapital	47 315	45 264	40 594
Avkastning på eget kapital, %	20,9	14,3	18,9
Primärkapitalrelation, %	8,3	7,3	7,4
Kapitaltäckningsgrad, %	12,0	9,9	11,3
l/K-tal exkl. kreditförluster, %	1.8	1.8	1.7
Kreditförluster i % av utlåning	0,04	0,2	0,4
Placeringsmarginal	1.8	1.9	2,0
Rating (S&P/Moody's)	Al/A	Al/A	Al/A
Utdelning	948	902	us
Utdelning per aktie ²⁾	1,75	1,64	1,50
Totalt antal anställda	18 896	19 741	20 582
- Andel kvinnor, %	25	us	us
- Antal utomlands	us	us	us
Statens ägarandel	25,9%	25,9%	25,9%

¹¹ Proforma

²¹ Per aktie, Nordbanken Holding (från och med 2(300 Nordic Baltic
Holding AB)

FORETAGSBESKRIVNINGAR - NORRLAND CENTER AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Norrland Center AB

Affärsidé/mål

Norrland Center AB är ett tjänsteföretag som skall
främja etableringar och utveckla näringslivet i Norr-
land, företrädesvis Norrlands inland.

Norrland Center AB skall vara ledande företag vid
etablering och utveckling av verksamheter i Norrland.
Bolagets verksamhet skall bedrivas i nära samarbete
med ett antal kommuner i Norrland.

Utvärdering

Norrland Center AB har sedan starten 1991 på olika
sätt medverkat till att etablera och utveckla mer än 70
verksamheter i Norrland som tillsammans sysselsätter
drygt 1 800 personer. Norrland Center har medverkat
till att skapa nya arbetstillfällen för över 40 procent av
de som är sysselsatta i nyetablerade callcenters i
Norrland.

Verksamhetsbeskrivning

Norrland Center AB ägs till lika stora delar av staten
genom Näringsdepartementet, stiftelsen Norrlands-
fonden och Norhold AB. Under år 1999 har Norrland
Center AB haft samarbetsavtal med elva kommuner i
Norrland.

En viktig del av Norrland Centers arbete består av
uppsökande verksamhet. Norrland Center AB har
under året fortsatt sin aktiva marknadsföring av
Norrland som en långsiktig lönsam etableringsregion.
Med hjälp av faktaunderlag och analyser som Norrland
Center AB kostnadsfritt bistår med kan sedan varje
enskilt företag fatta långsiktiga beslut.

Omvärldsbeskrivning

Det regionalpolitiska stödsystemet har fortsatt att
ifrågasättas och ändras mot bakgrund av Sveriges

anpassning till EU. Detta till trots kan Norrland
Center AB inte registrera någon avmattning i intresset
att etablera sig i Norrland. Företagen vill fortsatt
utvärdera Norrland som ett möjligt etableringsaltema-
tiv främst mot bakgrund av en konstaterad högre pro-
duktivitet och lönsamhet.

Viktigare händelser 1999 och 2000

Norrland Center har under denna period medverkat
till att utveckla och etablera ett flertal verksamheter.
Några särskilt intressanta etableringar är Graninge och
Strömmas kundtjänstetableringar i Sollefteå och i
Storuman samt Proffice Communication Centers eta-
blering av ett nytt modernt webcallcenter i Sollefteå
som inom några år beräknas sysselsätta 300 personer.

Prognos 2000

Det starkt ökande efterfrågetrycket på lokaler och
kompetent personal i storstadsområdena med pris-
och lönekostnadsspiral som följd bedöms ge en ökande
efterfrågan på Norrland Centers kunskap och kompe-
tens under år 2000. Mot bakgrund av det antal intres-
santa projekt som företaget arbetar med bedöms år
2000 bli ett år med gott resultatutfall.

Styrelse 1999

Näsman, Janaxel, ordförande

Andersson, Peter

Hjalmarsson, Dan

Holm, Johan

Söderström, Lars-Olov

Verkställande direktör

Bengtson, Sture

I Mkr	1999	1998	1997	1996	1995 \|
Omsättning	3,8	4,6	4,8	4,6	3,9
Rörelseresultat före avskrivning	-1,5	-0,7	-0,2	-0,9	-2,2
Bruttomarginal, %	-39,0	- 13,2	-0,9	-15,6	-53,3
Resultat efter finansiella poster	0,3	-0,2	1,3	0,7	-1,0
Nettovinst	0,3	-0,2	1,3	0,7	-1,2
Justerat eget kapital	15,2	14,9	15,1	13,8	13,0
Nettoskuld	-15,9	-15,6	-15,7	-15,9	-15,9
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-1,0	-1,0	-1,0	-1,2	-1,2
Avkastning på eget kapital, %	2,0	-1,5	9,3	5,2	-8,6
Avkastning på operativt kapital, %	-83,0	-30,4	-8,2	-47,0	-108,2
Förädlingsvärde	1,3	2,1	2,7
Utdelning	0	0	0	0	0
Totalt antal anställda	4	3	3	3	4
- Antal anställda kvinnor	1	0	0	0	1
- Antal anställda utomlands	0	0	0	0	0
Statens ägarandel	33,3%	33,3%	33,3%	33,3%	33,3%

FORETAGSBESKRIVNINGAR - OM GRUPPEN AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

OM Gruppen AB är noterat på OM Stockholmsbörsen
och har sitt juridiska säte i Sverige.

Statens innehav i OM Gruppen AB uppkom i sam-
band med att OM Gruppen AB och Stockholms
Fondbörs AB gick samman. Syftet med samgåendet var
att stärka Stockholm och därmed Norden som mark-
nadsplats i den allt hårdare konkurrensen med utländ-
ska börser och finansmarknader. En förutsättning för
samgåendet var emellertid att staten gick in som ägare
i OM Gruppen AB.

Verksamhetsbeskrivning

OM Gruppen AB är moderbolag i OM-koncemen
(OM). OM äger och driver börser och clearingorgani-
sationer samt utvecklar och säljer teknologi för finan-
siella marknader och energimarknader. OM är indelat i
två affärsområden, Transaction och OM Technology. I
OM ingår bland annat OM Stockholmsbörsen och OM
Räntebörsen.

Verksamhetens utfall och större händelser 1999
OM:s verksamhet har fortsatt att växa i mycket snabb
takt under 1999. Jämfört med 1998 ökade intäkterna
med 25 procent. Den kraftigaste omsättningstillväxten
har varit inom OM Technology, där intäkterna har ökat
med 37 procent jämfört med föregående år.

I april 1999 inleddes eurohandeln på OM
Stocléiolmsbörsen, vilket innebär att ett bolag kan
handlas parallellt i euro och svenska kronor. Den 21
juni 1999 kopplades aktiehandeln på OM
Stockholmsbörsen och Köpenhamns Fondbörs ihop
inom ramen för börs alliansen Norex. I slutet av novem-
ber ingick Oslo Börs ett intentions avtal med OM
Stockholmsbörsen och Köpenhamns Fondbörs avseen-
de deltagande i Norex. Diskussioner inom ramen för
Norex förs även med ytterligare börser.

Den 12 mars 1999 introducerades OM:s nya han-
delssystem för aktiemarknaden, SAXESS, vid OM
Stockholmsbörsen.

Omvärldsbeskrivning

Världens marknader genomgår en strukturomvandling.
Trenderna gynnar OM på flera sätt: dels ökar efterfrå-
gan på teknologiska lösningar från börser och andra
finansiella aktörer, dels öppnas möjligheter att, inom
ramen för den transaktionsrelaterade verksamheten,
konkurrera om den europeiska finansiella handeln.
Nya marknader öppnas för konkurrens och börshandel,
till exempel genom avreglering på elmarknaderna.

I början av år 2000 tillkännagav OM och Morgan
Stanley Dean Witter att de tillsammans skall starta en
ny elektronisk börs, Jiway. Börsen, som skall vara base-
rad i London, ger tillgång till handel i mer än 6 000
amerikanska och europeiska bolags aktier. Avsikten är
att börsen skall öppnas i september 2000 för mäklare i
Storbritannien, Sverige och Tyskland.

Styrelse 1999

Stenhammar, Olof, ordförande

Björkman, Johan, vice ordförande

Franzén, Thomas

Irstad, Lars

Larsson, Per E

Mårtensson, Arne

Nyman, Sven

Rydén, Bengt

Verkställande direktör

Larsson, Per E

I Mkr			1997	1996
Omsättning	1 954	1 567	991	610	567
Rörelseresultat före avskrivningar	692	480	375	204	230
Bruttomarginal, %	27	24	34	29	37
Resultat efter finansiella poster	603	480	422	326	373
Resultat efter finansiella poster rensat för rörelsefrämmande poster	613	511	440	361	373
Nettovinst	444	381	334	287	337
Justerat eget kapital	2 808	2 740	1 613	1 479	1 354
Avkastning på eget kapital, %	16	14	20	21	27
Förädlingsvärde	us	us	us	us	us
Kassaflöde före investeringar	402	375	536	114	130
Nettoinvesteringar	100	79	21	42	65
Utdelning	2,33	3	4	4,5	5
Utlandsandel av försäljningen	790	547	376	192	166
Totalt antal anställda	994	623	335	266	217
- Antal anställda kvinnor	315	207	133	84	70
- Antal anställda utomlands	318	126	39	31	30
Statens ägarandel	7,7%	7,7%

FORETAGSBESKRIVNINGAR - POSTEN AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Affärsidé

Genom Posten skall alla kunna nå vem som helst med
meddelanden och varor - fysiskt eller elektroniskt -
snabbt, säkert och kostnadseffektivt.

Fbsten skall skapa mervärden, genom att kombinera
fysiska och elektroniska flöden samt genom att inte-
grera Postens tjänster i kundernas verksamhet.

Utvärdering

Ägaren har satt upp ekonomiska och finansiella mål för
verksamheten. De ekonomiska och finansiella målen
skall bidra till en stabil ekonomisk utveckling av verk-
samheten sant tillgodose långsiktig kapitalavkastning
och förmögenhetstillväxt. Målet är att uppnå en mark-
nadsmässig avkastning på det egna kapitalet. Ägar-
kravet är formulerat som avkastning på justerat eget
kapital efter skatt definierat som riskfri ränta jämte
risktillägg. Avkastning på justerat eget kapital skall, för
den samlade koncernen, vara io procent. I nuvarande
koncernstruktur, inklusive Postgirot, är det av ägaren
fastställda soliditetsmålet i o procent. Avkastningen på
eget kapital, exklusive jämförelsestörande poster, upp-
gick till 3,4 procent och soliditeten var vid årsskiftet
2,6 procent. Det uppnådda resultatet är inte tillfreds-
ställande och åtgärder måste vidtas för att öka lön-
samheten samt stärka bolagets finansiella ställning.

Koncernens resultat efter finansiella poster, inklusive
jämförelsestörande poster om-4 301 mkr, uppgick till
-4 065 (1 075) mkr. Mot bakgrund av kommande för-
ändringar i servicenätet har avsättning gjorts om
2 100 mkr för avvecklingar inom det befintliga kon-
torsnätet i egen regi. De jämförelsestörande posterna
inkluderade även kostnader för nya beräkningsgrunder
för pensioner om 2 201 mkr. Exklusive jämförelse-
störande poster uppgick resultatet till 236 mkr.
Jämfört med föregående års resultat (639 mkr exklusive
realisationsvinster uppkomna i samband med överför-

ing av tillgångar till Postens Pensionsstiftelse) innebär
det en underliggande resultatförsämring med 403 mkr.
Resultatförsämringen förklaras av satsningar och
ökade kostnader inom meddelande- och logistikverk-
samheten. De lägre räntenivåerna i de finansiella
verksamheterna har till stor del kompenserats av lägre
kostnader.

Verksamhetsbeskrivning

Kundernas behov styr Postens verksamhet. Därför
arbetar Posten mot huvudmålen: Nöjda kunder, lön-
samhet, personal som trivs och förnyelse. Målen sam-
verkar och är en förutsättning för att kundernas behov
av service långsiktigt skall kunna tillgodoses under lön-
samma former. För att säkerställa återkopplingen inom
koncernen har Postens styrfilosofi utvecklats som
affarsplaneringsverktyg, där den traditionella budge-
ten har ersatts med mål och styrtal för olika strategier.
Med hjälp av kraven i ISO-systemet och verktygen i
Utmärkelsen Svensk Kvalitet (USK) driver Posten ett
ständigt utökat kvalitetsarbete. Total kvalitet är en
förutsättning för att Posten skall nå målen.
Utgångspunkten för kvalitetssynen i Posten är att det
alltid är kunden som bedömer kvaliteten.
Kundnöjdheten mäts därför löpande och resultatet lig-
ger till grund för kvalitetsförbättrande åtgärder.
Mätning av kvaliteten sker dagligen genom flera olika
mätsystem.

Den tekniska kvaliteten mäts dagligen i alla viktiga
processer. Under 1999 har ytterligare enheter i Posten
certifierats enligt ISO 9000 standarderna.

I samverkan med kunderna har ett flertal tjänster
och rutiner tagits fram som både förenklar för kunden
och höjer kvaliteten.

Sedan 1991 tar Posten fram ett Nöjd-Kund-Index
(NKI). Mätningen genomförs löpande under hela året
och kunderna ger betyg på enskilda faktorer som

FORETAGSBESKRIVNINGAR - POSTEN AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

påverkar kundnöjdheten, exempelvis tillförlitlighet,
tjänsteutbud, bemötande och väntetider. Kunderna
svarar även på övergripande frågor om hur Posten skö-
ter verksamheten. Varje enhet med kundansvar
målsätts och följs upp med hjälp av NKI. Under 1999
uppgick NKI för Posten till 62 (59) vilket innebär att
målet överträffades med en enhet.

Klagomål och synpunkter från kunder är en viktig
informationskälla när det gäller allt kvalitetsarbete.
Fbsten Kundtjänst har öppet 24 timmar om dygnet för
frågor, synpunkter eller klagomål.

Fbstens lönsamhet, även exklusive de jämförelsestö-
rande posterna i årets resultat, har minskat drastiskt.
Rationaliseringar har inte kunnat möta räntenedgångar,
växande konkurrens - inte minst från de nya elektro-
niska alternativen - samt den minskade efterfrågan på
postbetjäning över disk. Konkurrensen kommer att
intensifieras inom samtliga de marknader som Posten
är verksam på. Möjligheterna till prishöjningar kommer
att vara begränsade. Postens verksamhet skall renodlas
och fokuseras på att utveckla meddelande- och
logistikmarknadema.

ViP (Vi i Posten) är den metod Posten använder för
att mäta målet Personal som trivs. I ViP får medarbe-
tarna besvara frågor om sin delaktighet, sina utveck-
lingsmöjligheter, sitt förtroende för förändringsarbetet
i Posten samt avge ett helhetsomdöme om hur nöjd
man är med sin totala arbetssituation. Detta uttrycks i
ett ViP-index som målsätts i hela Posten. Varje kvartal
får cirka 2 000 chefer en uppföljning av sina medarbe-
tares trivsel. För Postkoncem samlat var under 1999
ViP-index på 56 (52), vilket är tre enheter över målet.
Målet ”Förnyelse” handlar om att skapa föränd-
ringskraft, tänka nytt och skapa lösningar för kunden i
syfte att säkerställa den framtida konkurrenskraften.

Omvärldsbeskrivning

Fbstens verksamhet påverkas av den snabbt ökande
konkurrensen. Andra påverkande faktorer är utveck-
lingen av ny teknik och en förändrad omvärld där kun-
dernas behov förändras snabbare och i en större
omfattning än tidigare. Nationsgränserna blir mindre
betydelsefulla och internationaliseringen innebär att
konkurrensen blir tydligare. Företagens viktiga beslut
fattas till en allt större del utanför Sverige och många
företag utvidgar sina marknader. Kraven på ett världs-
täckande serviceutbud gäller även för Posten, som där-
för arbetar med att utveckla regionala och internatio-
nella partnerskap.

Viktigare händelser 1999 och 2000

Posten sade under året upp samarbetsavtalet
med Nordbanken beträffande banktjänster i Merita-
Nordbankens sortiment inklusive Postbanken. Avtalet
upphör den 31 mars 2001.

Fbsten och personalorganisationerna enades under
hösten om att tillämpa en ny modell, Posten Futurum,
vid framtida personalminskningar i Posten. Målet är

att övertaliga medarbetare skall få ett arbete utanför
Fbsten samtidigt som Posten kan behålla den kompe-
tens som krävs för den framtida verksamheten.

Under våren förvärvades flera större aktieposter i
transportföretaget ASG AB. Efter förhandlingar med
ASG:s andra stora aktieägare, Danzas/Deutsche Post,
beslöt Posten att sälja sina aktier till Danzas. En tvist
rörande tolkningen av ett aktieägaravtal med anledning
av de aktier som Custos sålt till Danzas har lett till
pågående skiljeförfarande.

Posten har i slutet av år 1999 ökat sitt innehav i Pan
Nordic Logistics AB, PNL, från 25 till 33 procent. PNL
är sedan 1997 ett logistikbolag som samägs av Posten,
Fbst Danmark och Posten Norge. Under år 2000 kommer
ägarnas internationella paketverksamhet föras över till
PNL Syftet är att ge kunderna effektiva logistik-
lösningar i första hand inom Norden.

Beträffande de i tidigare årsredovisningar redogjorda
pågående rättsliga processerna har förlikningsavtal
träffats.

Fbsten har sålt 15 procent av Svensk Adressändring
AB till CityMail AB. Företagen har tecknat ett aktie-
ägaravtal som säkerställer ett lika inflytande i bolaget
för båda ägama.

Fbsten har fått ägarens, statens, mandat att sälja
Ibstgirot Bank AB (publ). Försäljningsprocessen har
inletts.

Miljöarbetet

De övergripande målen för Postens miljöarbete hänför
sig i huvudsak till de nationella miljömålen begränsad
klimatpåverkan, skyddande ozonskikt, bara naturlig
försurning, ren luft, ingen övergödning, giftfri miljö
och metaller i kretslopp.

Koncernen är anmälningspliktig enligt Miljöbalken
för anläggningar avseende utvinning av värme och kyla
ur mark eller luft. Påverkan på den yttre miljön
bedöms som ringa.

Jämställdhet

Fbsten skall verka för en jämnare fördelning mellan
kvinnor och män på alla nivåer inom samtliga verksam-
hetsområden. Att lyfta fram både kvinnors och mäns
synsätt och värderingar skapar helhet och bredd vilket
bidrar till att Posten bättre kan uppnå de övergripande
målen.

Det skall vara en naturligt integrerad del i vaije chefs
ansvar för verksamheten att arbeta med jämställdhet.

Fbstens mål är att eftersträva minst 40 procent
representation av såväl kvinnor som män inom vaije
större yrkesområde samt på sikt utjämna de lönediffe-
renser som finns mellan män och kvinnor som utför
jämförbart arbete och med lika kompetens.

Vaije affärsområde, resultatenhet och bolag ansvarar
för att jämställdhet splaner görs. Planerna skall inne-
hålla såväl mätbara mål som aktivitetsplaner.
Sammanhållande ansvar för jämställdhetsarbetet åvilar
personalcheferna.

FORETAGSBESKRIVNINGAR - POSTEN AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Uppföljning av jämställdhetsarbetet bör ske i affärs-
planerna. Posten Personal ansvarar för en årsvis
samordnad uppföljning samt stödjer arbetet med
koncerngemensamma aktiviteter enligt affärsplan.

Prognos 2000

Fbsten satsar under 2000 på att bygga upp ett nytt
servicenät över hela landet, med högre tillgänglighet.

Posten kommer i samband med första kvartals-
rapporten att även ta fram en prognos för år 2000.

Styrelse 1999

Bemhardsson, Göte, ordförande

Detter, Dag

Ohlsson, Lars-Bertil

Ragsten Pettersson, Christina

Sandberg, Peter

Spång, Ulf

Strömberg, Karin

Tuvegran, Ingela

Kihlberg, Åke, arbetstagarrepresentant

Nyström, Björn, arbetstagarrepresentant

Mm, Carina, arbetstagarrepresentant, suppleant
Karlsson, Monica, arbetstagarrepresentant, suppleant
Mellström, Alf, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Grabe, Lennart

Mkr	1999 ¹¹	1998	1997	1996	1995
Omsättning	24 217	24 359	23 424	22 725	22 271
Ev. anslag
Rörelseresultat före avskrivningar	-2 939	2 076	2 305	1 733	1 633
Bruttomarginal, %	neg	8,5	9,8	7,6	7,3
Resultat efter finansiella poster	-4 065	1 075	1 055	570	831
Resultat efter finansiella poster rensat för
rörelsefrämmande poster	us	us	us	us	us
Nettovinst	-2 990	752	726	363	454
Justerat eget kapital	1 777	4 772	4 017	3 294	2 983
Nettoskuld	-132	-1 658
Nettoskuldsättningsgrad, %	-7,4	-34,7
Avkastning på eget kapital, %	neg	16,9	21,0	12,6	20,7
Avkastning på operativt kapital, %	neg	29,1
Förädlingsvärde	9 862	14 695	14 785	14 596	14 611
Kassaflöde före investeringar²’	1 609	-281	4 362	5 382	6 610
Nettoinvesteringar	1 103	1 064	us	us	us
varav FoU-investeringar	us	us	us	us	us
Utdelning	0	0	0	0	0
Utlandsandel av försäljningen³’
Totalt antal anställda	50 174	51 793	51 804	53 178	55 722
- Antal anställda kvinnor	24 585	25 897	26 420	27 653	29 533
- Antal anställda utomlands	476	202	6	0	0
Statens ägarandel	100%	100%	100%	100%	100%

¹ ’ I 1999 års värden ingår jämförelsestörande kostnader om 4 301 mkr

²⁾ Uppgifter för åren 1995-1997 hämtas från Finansieringsanalys enligt FAR:S rekommendation nr. 10

³⁾ Begreppet går ej att definiera.

FORETAGSBESKRIVNINGAR - SAMHALL AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

ES SAMHALL

Affärsidé

Samhalls uppgift är att skapa meningsfullt och utveck-
lande arbete för personer med arbetshandikapp där
behoven finns. För detta bedriver Samhall industriell
och kommersiell verksamhet. Verksamheten finansieras
genom egna försäljningsintäkter och merkostnadser-
sättning från staten för de merkostnader Samhall har
jämfört med andra företag.

Utvärdering

Resultaten mäts mot fyra mål: antalet anställda mätt i
volymen arbetade timmar, andel rekrytering från prio-
riterade grupper (personer med intellektuella
arbetshandikapp, personer med flera handikapp och
personer med psykiskt arbetshandikapp), andelen
anställda som övergår till en anställning hos andra
arbetsgivare, så kallade övergångar samt ekonomiskt
resultat.

Under år 1999 har Samhall antalet anställda uttryckt
i arbetstimmar uppgått till 32,1 miljoner, vilket är något
över statens krav om 31,9 miljoner. Övergångarna var på
3,9 procent. Målet är minst 3 procent. Rekryteringen
från prioriterade grupper var 42 procent. Målet är
minst 40 procent.

Samhall redovisade ett resultat efter finansnetto på
-386 mkr för år 1999. Struktur- och fusionskostnader av
engångskaraktär belastade resultatet med 293 mkr. Det
underliggande rörelseresultatet uppgick därmed till -93
mkr. Bolaget har dock under år 1999 vidtagit flera åtgär-
der för att stärka bolagets lönsamhet och konkurrens-
kraft. Det kostnadsreduktionsprogram som initierats
bedöms av bolaget leda till sänkta kostnader med cirka
280 mkr per år. Vidare bedömer bolaget att den nya
organisation som presenterats skall kunna förbättra inte
bara kostnadsstrukturen utan även möjligheterna till
bolagets intjäningsförmåga. Trots ett negativt resultat är
bolagets finansiella styrka god.

Merkostnadsersättningen minskade under året med
194 mkr, det vill säga 4,3 procent. Bolagets underliggan-
de rörelseresultat hade vid en oförändrad nivå på mer-
kostnadsersättningen uppgått till cirka 100 mkr. Bolaget
har under samma period ökat nettoomsättningen och
förädlingsvärdet med 1 procent vilket är positivt. Trots
dessa förbättringar kan resultatnivån dock inte betrak-
tas som tillfredställande.

Verksamhetsbeskrivning

Samhall är en statligt ägd koncern som bildades 1980
efter beslut av riksdagen. Bildandet av Samhall - dåva-
rande Samhällsföretag - innebar att landets alla verk-

städer för skyddat arbete, kontorsarbetscentraler och
industriella beredskapsarbeten, fick en gemensam
huvudman. Samhall är ett arbetsmarknadspolitiskt
medel för att underlätta att personer med funktions-
hinder får arbete och lön för detta.

Omvärldsbeskrivning

Några väsentliga strategiska vägval för Samhall är:

• Verksamhetsidén och kvaliteten i arbetet skall i
första hand vämas.

• Hälften av jobben skall finnas inom tjänstesektorn
och hälften inom industrin in på 2000-talet. Fler
anställda skall arbeta integrerat med det övriga
arbetslivet.

• Målet att 3-6 procent av de anställda varje år skall
börja arbeta på den övriga arbetsmarknaden kvarstår.

• Den statliga ersättningen skall minska och utgöra
cirka 85 procent av lönekostnaden för anställda
med arbetshandikapp.

• Samhalls affärsvolym skall växa inom både industri-
och tjänstesektorn.

• Helhetslösningar för kunder och strategiska part-
nerskap med andra företag skall eftersträvas.

• Outsourcing-trenden utnyttjas genom att fler jobb
skapas i entreprenader och genom bemannings-
uppdrag.

• IT-kunnandet och insatserna för kompetensutveck-
ling allmänt hos de anställda skall utvecklas.

Viktigare händelser 1999 och 2000

Under 1999 har Samhall genomfört omfattande
struktur- och organisationsförändringar. De 13 regio-
nala dotterbolagen har minskats till sju. Säljbolag har
avvecklats och den centrala administrationen i
moderbolaget och servicebolaget Samhall Support AB
har reducerats kraftigt. Affärsområdena har minskats
från nio till fem. Antalet tjänstemän i koncernen har
minskat med cirka 300 med anledning av gjorda för-
ändringar.

Det övergripande syftet med de organisatoriska och
de övriga förändringarna har varit att få en mer
homogen och effektiv koncern för genomförande av
Samhalls verksamhetsidé. Samtidigt skapas också
förutsättningar för att öka affärsvolymen, på bolags-
nivå uppnå kraft och uthållighet att bedriva både en
kvalificerad personalutveckling och kommersiell
utveckling samt minska de totala kostnaderna. För-
ändringarna har inte påverkat antalet eller lokali-
seringen av arbetstillfällen för medarbetare med

FORETAGSBESKRIVNINGAR - SAMHALL AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

arbetshandikapp utan skall i stället ge bättre förutsätt-
ningar for att på lång sikt ha en rikstäckande verksamhet
med arbetsplatser spridda över hela landet.

Miljöarbetet

Samhall har en gemensam policy för arbetsmiljö och
yttre miljö. Resurser skall användas så varsamt som
möjligt och med syftet att förebygga skador på den
yttre miljön. Produkter och tjänster i Samhall skall
anpassas till ett kretsloppstänkande och bolagen inom
Samhallkoncemen skall öppet redovisa sin påverkan på
samt sitt arbete med att förebygga skador på den yttre
miljön. Miljöarbetet skall bygga på konsekvensbedöm-
ningar, ha en tyngdpunkt i förebyggande arbete samt
inriktas på ständiga förbättringar.

Under 1997 certifierades inom Samhallkoncemen
sex miljöledningssystem enligt ISO 14001. Under år
1998 ytterligare sex och därefter under år 1999 ytter-
ligare tio. Vid utgången av år 1999 arbetade cirka 8
procent av koncernens anställda inom verksamheter
med certifierade miljöledningssystem.

Jämställdhet

Koncernens jämställdhetsarbete styrs av jäm-
ställdhetsplaner. Det finns en koncemövergripande
jämställdhetsplan samt jämställdhet splaner för varje
dotterbolag med mer än tio anställda. Förutom lika
villkor i utveckling och lön mellan kvinnor och män
strävar koncernen efter en jämnare fördelning
i sådant arbete där yrkesval och rekrytering visat sig
vara könsbundna.

Prognos 2000

Prognosen utgår från volym arbetstillfällen för perso-
ner med arbetshandikapp, 26 800, motsvarande 31,9
miljoner arbetstimmar. Faktureringen bedöms kunna
öka med 13 procent jämfört med 1999 och förädlings-
värdet med cirka 11 procent.

Flera verksamhetsområden inom koncernen väntas
under år 2000 utsättas för prissänkningar.

Styrelse 1999

Tidlund, Håkan, ordförande

Carlsson, Barbro

Curman, Maria

Ennerfelt, Göran

Svensson, Hans

Karlsson, Boel

Lundin, Ulf

Frideborger, Bengt, arbetstagarrepresentant

Josefsson, Sören, arbetstagarrepresentant

Litzell, Per-Olof, arbetstagarrepresentant
Swedenborg, Birgitta, suppleant

Wahlström, Victor, suppleant

Forsberg, Berth, arbetstagarrepresentant, suppleant
Gardelin, Olle, arbetstagarrepresentant, suppleant
Leppäniemi, Sven Olof, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Verkställande direktör och koncernchef

Gunnarsson, Göran

I Mkr		1998		1996	1995 I
Omsättning, inklusive merkostnadsersättning	9 279	9 430	8 923	9 093	9 083
därav merkostnadsersättning	4 262	4 456	4 424	4 735	4 739
Rörelseresultat före avskrivningar	-248	-242	-62	61	178
Bruttomarginal, %	-5	-5	-1	1	4
Resultat efter finansiella poster	-386	55	-288	-91	103
Resultat efter finansiella poster rensat för rörelsefrämmande poster	-386	55	-288	-91	103
Nettovinst	-385	39	-238	-71	73
Justerat eget kapital	1 246	1 631	1 592	1 829	1 900
Nettoskuld	0	0	0	0	0
Nettoskuldsättningsgrad
Avkastning på eget kapital, %	-27	2	-14	-4	4
Avkastning på operativt kapital, %	-184	1	-72	-47	-21
Förädlingsvärde	2484	2 453	2 335	2 990	2 243
Kassaflöde före investeringar	-78	245	79	-110	74
Nettoinvesteringar	275	213	208	260	281
varav Foll-investeringar	0	0	0	0	0
Utdelning	0	0	0	0	0
Utlandsandel av försäljningen, %	22	21	21	19	18
Totalt antal anställda	26 183	25 693	25 914	27 250	28 085
- Andel kvinnor, %	42	42	us	us	us
- Antal anställda utomlands	0	0	0	0	0
Statens ägarandel	100%	100%	100%	100%	100%

FORETAGSBESKRIVNINGAR - SAS GRUPPEN AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Scandinavian Airlines

Affärsidé/mål

SAS Sverige AB skall bedriva ett aktivt ägande i SAS
Konsortiet, med avsikt att via aktivt styrelsearbete
långsiktigt utveckla SAS.

SAS Konsortiets (SAS) långsiktiga huvuduppgift är
att i samarbete med utvalda flygbolag erbjuda konkur-
renskraftiga flygförbindelser inom, mellan samt till
och från vart och ett av de skandinaviska länderna.

SAS affärsidé är att med tillfredsställande lönsam-
het betjäna den skandinaviska marknaden genom att
erbjuda flygtjänster med särskilt fokus på den frekvente
affärsresenären. SAS erbjuder även reseprodukter rik-
tade till privatresenärer genom programmet SAS
Pleasure. SAS Cargo ger ett kompletterande resultat-
bidrag till SAS genom att tillsammans med partners
erbjuda effektiva och lönsamma fraktlösningar.

SAS övergripande mål är att alla kunder skall vara
nöjda och vilja resa med SAS igen samt att SAS skall ha
en konkurrenskraftig utveckling av aktieägarvärdet.
Målet för aktieägarvärdet bryts ner i två delmål. Ett
delmål avser ägamas avkastning och ett delmål avser
SAS finansiella utveckling. Avkastningsmålet för ägarna
är, räknat som ett genomsnitt över en konjunkturcykel,
14 procent på summan av årlig aktiekursändring och
aktieutdelning. De finansiella målen uttrycks som
minst 17 procent CFROI (Cash Flow Retum on
Investments) samt minst 12 procent marknadsbaserad
avkastning på sysselsatt kapital, båda över en konjunk-
turcykel.

Därutöver finns ett antal mål avseende kunder,
kvalitet, personal och miljö.

Utvärdering

Den förra tydliga konjunktursvackan för flygin-
dustrin nådde sin bottennivå omkring 1990. En
beräkning av SAS-aktiernas utveckling 1990 till 1999
visar en genomsnittlig årlig totalavkastning (TSR)
på 16,3 procent. Detta överstiger med 2,3 procent-
enheter SAS mål.

SAS har under periden 1994 -1998 haft en god lön-
samhet och avkastningen, mätt som CFROI, har över-
stigit målet och varierat mellan 22 och 32 procent. För
1999 sjönk detta mått till drygt 14 procent. När det
gäller avkastningen på det sysselsatta kapitalet, så har
denna sedan 1995 varierat mellan 17 och 24 procent.

1999 uppgick avkastning på sysselsatt kapital till
9 procent.

Lönsamheten i SAS under 1999 har således försäm-
rats betydligt. Detsamma gäller för stora delar av den
europeiska flygindustrin där det senaste året visade
sig bli mycket krävande. Anledningen till det försäm-
rade resultatet är att trafikutvecklingen blev svagare
än förväntat, överkapaciteten i branschen förstärktes
och resnönstren förändrades. För SAS del innebar
detta en kraftig nedgång i Business Class-segmentet
och minskade enhetsintäkter.

For att säkra den långsiktiga konkurrenskraften
kommer SAS att genomföra en rad ytterligare interna
produktivitetshöjande åtgärder. SAS arbete för att
ytterligare reducera enhetskostnadema kommer där-
vid att fortsätta i oförminskad omfattning.

Verksamhetsbeskrivning

Genom konsortialavtal med SAS Danmark A/S och
SAS Norge ASA driver SAS Sverige AB flygtrafik-
rörelse i konsortierna Scandinavian Airline Systems
(SAS) och SAS Commuter. SAS driver verksamheter
med anknytning till flygrörelsen i dotter- och intresse-
företag. Dessa företag bildar SAS Gruppen, vilken till
21,4 procent ägs av svenska staten. SAS Sverige AB:s
huvudsakliga verksamhet är att äga och förvalta ande-
larna (3/7) i SAS Konsortiet samt bedriva viss egen
finansförvaltning.

AvSAS passagerarintäkter (netto) för år 1999 härrör
cirka 85 procent från linjer i Europa inklusive inrikes-
trafik i Skandinavien.

SAS partnerstrategi är att tillsammans med sina
partners i Star Alliance utveckla ett globalt trafik-
system och enhetliga produkter.

Omvärldsbeskrivning

Flygindustrin är en global tillväxtindustri. Världens
två största flygplanstillverkare Airbus Industries och
Boeing Company prognostiserar en genomsnittlig årlig
tillväxt på 4,85 procent respektive 4,7 procent under
kommande tjugoårsperiod.

Under 1999 präglades flygindustrin starkt av över-
kapacitet. Indikationer finns i dag på att de senaste
årens kapacitetsökning kan komma att avmattas.

Nylevererade flygplan utgjorde under 1999 cirka 8

FORETAGSBESKRIVNINGAR - SAS GRUPPEN AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

procent av världens flygplansflotta. År 2002 bedöms
motsvarande andel vara omkring 4 procent. Antalet
flygplan som tas ur drift bedöms öka från cirka 2 pro-
cent 1999 till omkring 2,5 procent år 2002.

Viktigare händelser 1999 och 2000

SAS sålde delar av sin aktiepost i datanätverksföretaget
Equant N.V.

SAS International Hotels sålde hotellfastigheterna i
Amsterdam och London.

SAS annonserade avsikten att sälja en del av aktie-
innehavet i British Midland till Lufthansa.

SAS beställde ytterligare fem flygplan av typ
deHavilland Q400.

SAS styrelse har fattat beslut om förvärv av tio
Airbus för totalt 10 mdkr och om förvärv av nya större
flyplan för Europa och Skandinavien omfattande tolv
Airbus A321-100 till ett värde av 4,5 mdkr.

SAS etablerade ett bolag tillsammans med GECAS.
Till bolaget har överförts 30 flygplan av typen Douglas
MD-80.

Miljöarbetet

Miljöstrategien för SAS verksamhet är att denna skall
bedrivas så att minsta miljöbelastning uppstår. SAS
arbetar för att vara ett av flygindustrins ledande före-
tag inom miljöområdet. Miljöledningssystemet bygger
på att varje chef inom SAS med beslutanderätt och
budgetansvar är skyldig att inkludera en miljö-
värdering som en del av alla beslutsunderlag.

Jämställdhet

SAS arbetar för att kvinnor och män skall ha lika
möjligheter till anställning, utveckling och befordran,
lika lön och övriga villkor för lika arbete. SAS verkar

vidare för att en jämnare fördelning mellan män och
kvinnor skall eftersträvas i sådana yrken där yrkesvalet
traditionellt är könsbundet. Sexuella trakasserier skall
ej förekomma.

Prognos 2000

Efter ett svagt 1999 bedöms det operativa resultatet
för 2000 att bli väsentligt bättre. Den ekonomiska
utvecklingen på viktiga marknader förväntas bli star-
kare än föregående år och bidrar till en större tillväxt
i flygtrafiken. Det föreligger fortfarande överkapacitet
på flera marknader men en återhållsamhet med ny
kapacitet förväntas i hela branschen, samtidigt som
den mycket stora överkapaciteten på den norska mark-
naden nu har reducerats. Kostnadsutvecklingen i SAS
förväntas ytterligare förbättras genom det verksam-
hetsförbättringsprogram som pågår. Enhetskostnaden
år 2000 förväntas bli lägre än 1999.

Priserna är fortsatt under press på grund av över-
kapacitet.

Styrelse 1999

Berggren, Bo, ordförande

Eidem, B jom

Eldrup, Anders

Jansson, Urban
Norvik, Harald
Schroder, Hugo

Jacobsen, Helmuth, arbetstagarrepresentant
Kindert, Leif, arbetstagarrepresentant

Lilletun, Ingvar, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Stenberg, Jan

I Mkr	1999	1998	1997	1996	1995 I
Omsättning	41 508	40 946	38 928	35 189	35 403
Rörelseresultat före avskrivningar	2 765	4 115	4 118	3 668	4 761
Bruttomarginal, %	6,7	10,1	10,6	10,4	13,5
Resultat efter finansiella poster	1846	2 857	2 258	1 837	2 659
Justerat eget kapital	17 061	16 110	14 241	13 030	10 588
Nettoskuld	529	2079	1 345	1 754	2 544
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,03	0,13	0,1	0,1	0,2
Avkastning på eget kapital, %	7,6	12,9	11,4	10,9	18,5
Avkastning på operativt kapital, %	8,4	17,3	15,5	13,7	20,4
Förädlingsvärde	20000 »	20 300 ¹¹	us	us	us
Kassaflöde före investeringar	1 932	4 137	4 256	3 814	4 881
Nettoinvesteringar	5 870	6 112	3 256	4 202	1 399
varav FoU-investeringar	us	us	us	us	us
Utdelning	658	658	658	493,5	493,5
Utlandsandel av försäljningen, %	66	68	68	68	69
Totalt antal anställda	28 863	27 071	25 057	23 607	22 731
- Antal anställda kvinnor	12 394	11 310	10 071	9 432	8 780
- Antal anställda utomlands	19 387	18 619	16 857	us	us
Statens ägarandel	21,4%	21,4%	21,4%	21,4%	21,4%

ⁿ Uppskattning

FORETAGSBESKRIVNINGAR - SIS MILJÖMÄRKNING AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

SIS Miljömärkning AB

Affärsidé

Att genom frivillig miljömärkning stimulera utveckling
och användning av produkter som från miljösynpunkt
är bättre än andra i övrigt jämförbara produkter, och
därmed bidra till en långsiktig hållbar utveckling.

Utvärdering

De kortsiktiga målen, det vill säga att kontinuerligt öka
antalet kriterier och licensierade produkter har upp-
fyllts väl (från 0-52 kriterier på tio år och totalt 470
utfärdade licenser 1999). Kännedomen om och tilltron
till märket har utvecklats bra och motsvarar väl de
uppsatta målen. Det långsiktiga målet, att bidra till en
hållbar utveckling, är föremål för utvärdering.

Verksamhetsbeskrivning

Bolaget skall välja ut produktgrupper där miljömärk-
ningen gör största möjliga nytta som miljöpolitiskt
instrument.Två märken används, den nordiska Svanen
och den europeiska Blomman.

Genom offensiv information och marknadsföring
skall dessa båda märken bli kända, attraktiva och efter-
frågade av såväl konsumenter som producenter.

Omvärldsbeskrivning

Möjligheter:

• Ökat intresse hos allmänheten för miljöfrågor.

• Ökad insikt hos konsumenter och professionella
inköpare om vikten av ett miljöanpassat val av pro-
dukter.

• Ökat intresse för miljömärkning av tjänstesektorn.

Risker:

• Att intresset för miljöfrågorna sjunker.

• Att branscher bojkottar miljömärkning.

• Att vissa multinationella företag får gehör för den
felaktiga uppfattningen att miljömärkning utgör ett
handelshinder.

Viktigare händelser 1999 och 2000

Den nordiska miljömärkningen tog 1999 sitt första
ordentliga steg mot tjänstemärkning genom att
kriteriedokumentet för hotell antogs och det första
hotellet licensierades.

Under 2000 skall nya nordiska riktlinjer beslutas för
utveckling av kriterier. Den nordiska miljömärkningen
firar tio år och skall utvärderas externt.

Arbetet på EU-nivå med EU:s reviderade miljö-
märkningsförordning fortsätter.

Miljöarbetet

SIS Miljömärkning AB har en miljöpolicy som innebär
att miljöarbetet skall präglas av en helhetssyn, vara
förebyggande och ständigt förbättras, att miljöpåverkan

av verksamheten skall begränsas så långt det är prak-
tiskt och ekonomiskt möjligt, att samarbetspartners
och leverantörer skall ha ett aktivt miljöarbete samt att
anställda skall uppmuntras att ta ett aktivt miljöansvar.
SIS Miljömärkning AB har ett kvalitets- och miljöled-
ningssystem och syftar under året att få dessa system
certifierade mot ISO 9001 respektive 14001.

Jämställdhet

Ingen åtskillnad görs mellan kön, ras, nationalitet, religi-
on eller ålder vid anställning, fördelning av arbetsupp-
gifter, lönesättning eller befordran.

Prognos 2000

Efterfrågan av miljömärkning, från såväl konsumenter
som producenter, bedöms för 2000 vara fortsatt god.
Speciellt ställs förhoppningar till miljömärkning av
hotell. Bolagets omsättning beräknas öka cirka 10 pro-
cent till 35 mkr och ge en vinst på 2 mkr.

Styrelse 1999

Thiberg, Sven, ordförande

Berg, Ingolf

Blix, Kerstin

Knutsson, Pernilla

Lundin, Svante
Mattsson, Annaa
Sköldefors, Walter

Verkställande direktör

Unge, Ragnar

I Tkr	1999	1998 I
Omsättning, inklusive anslag	37,1	36.6
därav anslag	2,8	4,6
Bruttomarginal, %	14	14
Resultat efter finansiella poster	5,5	4,6
Nettovinst	4,6	3,3
Justerat eget kapital	17,3	11,7
Nettoskuld	5,0	4,1
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,36	0,35
Avkastning på eget kapital, %	28	28
Avkastning på operativt eget kapital, %	28	28
Förädlingsvärde	18,0	17,7
Kassaflöde till investeringar	0,3	1,0
Nettoinvesteringar	us	us
Utdelning	0	0
Utlandsandel av försäljning
Totalt antal anställda	28	25
- Antal anställda kvinnor	17	16
- Antal anställda utomlands	0	0
Statens ägardel	10%	10%

FORETAGSBESKRIVNINGAR - SJÖFARTSVERKET

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

SJÖFARTSVERKET

Mål

Sjöfartsverket (SJV) skall

• främja en säker, miljöanpassad och effektiv sjöfart

• svara för sjöfartens behov av infrastrukturtjänster
i form av sjövägar, lotsning, isbrytning, nautisk
information, kommunikation och service

• ansvara för sjöräddningen

• verka för säkerheten ombord på svenska fartyg
oberoende av farvatten

• bevaka den svenska sjöfartsnäringens konkurrens-
situation.

SJV skall, på ett företagsekonomiskt effektivt sätt,
bidra till en samhällsekonomiskt effektiv och långsik-
tigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och
näringslivet i hela landet. Målet för räntabiliteten är
att resultatet efter skattemotsvari^iet skall uppgå till
7 procent av eget kapital. Soliditeten skall uppgå till
lägst 30 procent. Farledsavgiftema får öka med högst
nettoprisindex räknat från och med år 1995.

Utvärdering

Räntabiliteten på eget kapital efter skattemotsvarighet
är 5,7 procent efter eliminering av en engångskostnad
om 104 mkr för ett nytt arbetstidsavtal för lotsarna.
Soliditeten uppgick till 41 procent år 1999, vilket
innebär att målet uppnåddes. Resultatet efter finansi-
ella poster år 1999 blev en förlust om 82 mkr.

Verksamhetsbeskrivning

SJV medverkar i ett antal farledsprojekt, bland annat
om farlederna i Stocldiolm. Lotsbåtsflottan håller på

att moderniseras. Sjö- och flygräddningstjänstema har
integrerats. Sjömätningsuppdragen utförs både åt för-
svaret och civila beställare. Den internationella kon-
sultverksamheten har haft fortsatt volymtillväxt med
uppdrag huvudsakligen i Östersjöområdet.

Omvärldsbeskrivning

Godsvolymema i den utrikes sjöfarten fortsatte att
öka 1999, medan fäijetrafiken låg kvar på samma nivå
som tidigare år. Den svenskflaggade handelsflottan har
tappat marknadsandelar i sjöfarten på Sverige. EU har
på senare år uppmärksammat hamnarnas konkurrens-
situation och har för avsikt att inom kort lägga fram
förslag rörande dessa frågor. Hamnägama planerar för
en investeringsnivå på cirka 6,5 mdkr under perioden
1999-2003.

Viktigare händelser 1999 och 2000

De milj odifferentierade farledsavgiftema har varit en
stor framgång när det gäller reduktion av svavel. Vid
utgången av år 1999 hade 1 283 fartyg så kallat svavel-
intyg. Isbrytarna Tor och Njord har i februari 2000
sålts till en utländsk köpare. Det första av tre isbry-
tande offshorefartyg kommer att levereras under året.
SJV och Göteborgs kornmun har träffat en preliminär
överenskommelse om investeringar i förbättrade farle-
der till Göteborgs hamn. Överenskommelsen förutsät-
ter regeringens godkännande. SJV genomgår en omfat-
tande organisationsförändring där sektors- och myn-
dighetsrollerna skiljs från producentrollen och de regio-
nala sjötrafikområdena blir färre.

Lotsavgifterna kommer att höjas med i genomsnitt
15 procent från den 1 juli 2000. Under treårsperioden

FORETAGSBESKRIVNINGAR - SJÖFARTSVERKET

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

kommer isbrytar- och sjömätarflottan att övergå till
civil bemanning.

Miljöarbetet

SJV har en miljöpolicy och en handlingsplan för miljö-
anpassad sjöfart. Verket har av regeringen fått i upp-
drag att införa miljöledningssystem senast i december
2001.

Jämställdhet

SJV har en jämställdhetsplan där såväl övergripande
som handlingsinriktade mål för jämställdhetsarbetet
läggs fast för varje år.

Prognos 2000

Öresundsförbindelsen öppnas för trafik sommaren år
2000. Intäktsbortfallet beräknas uppgå till 40 mkr på
helårsbasis. Organisationsöversynen kommer att inne-
bära personalminskningar. SJV beräknar att omstruk-
tureringskostnader i storleksordningen 70 mkr kom-
mer att belasta resultatet.

Styrelse 1999

Farm, Gunnel, ordförande

Lindström, Anders

Nilsson, Elisabeth

Nyström, Elizabeth

Olsson, Karin

Olsson, Kent

Pettersson, Ulla

Starkerud, Lars

Andersson, Daniel, arbetstagarrepresentant
Karlsson, Göte, arbetstagarrepresentant
Pettersson, Birgitta, arbetstagarrepresentant
Pålsson, Uno, arbetstagarrepresentant, suppleant
Hoffrén, Tapani, arbetstagarrepresentant, suppleant
Johansson, Lennart, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Generaldirektör

Lindström, Anders

I Mkr	Ar 1999	1998	1997	1996	1995 I
Omsättning, inklusive anslag	1 428	1 402	1 353	1 500	1 268
därav anslag	104	106	119	101	109
Rörelseresultat före avskrivningar	-10	286	87	99	206
Bruttomarginal, %	-1	22	7	7	18
Resultat efter finansiella poster	-82	231	21	43	168
rörelefrämmande poster	-82	231	21	43	168
Nettovinst	-82	166	15	31	121
Justerat eget kapital	805	942	1 080	1 098	1 093
Nettoskuld	395	111	32	12	15
Nettoskuldsättningsgrad, %	49	12	3	1	1
Avkastning på eget kapital, %	-9	16	1	3	12
Avkastning på operativt kapital, %	-8	19	1	2	12
Förädlingsvärde	815	852	805	722	754
Kassaflöde före investeringar	-45	341	-15	113	147
Nettoinvesteringar	97	42	60	68	90
varav FoU-investeringar
Utdelning	0	55	305	33	26
Utlandsandel av försäljningen	13	10	4	2	8
Totalt antal anställda	1 503	1 516	1 545	1 496	1 610
- Antal anställda kvinnor	246	222	234	216	233
- Antal anställda utomlands
Statens ägarandel	100%	100%	100%	100%	100%

FORETAGSBESKRIVNINGAR - SOS ALARM SVERIGE AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

❖

SOS

Alarm

Affärsidé

SOS Alarm är i dag landets enda renodlade specialist
på larmmottagning och åtgärdsstyming. Sedan starten
1974 har företaget svarat för samordning av rädd-
ningsuppdrag av bland annat polis, brandförsvar,
ambulans, sjöräddning, jourhavande läkare, fjällrädd-
ning och militär.

En särställning av betydelse är att SOS Alarms
ägarstruktur gör att företaget står oberoende i för-
hållande till larminstallatörer, jourföretag och
utryckningstj änster.

Utvärdering

Koncernens resultat 1999 efter finansiella poster är 21,7
mkr. Resultatnedgången jämfört med 1998 är hänförligt
till försäljning av verksamhetsgren 1998 med ~j,i mkr
och resultatförsämring hos dotterbolagen med 2,0 mkr.

Med detta resultat innebar att soliditeten uppgick
till 40 procent, det vill säga över det soliditetsmål om
30 procent som ägarna ställt upp för den långsiktiga
ekonomiska utvecklingen. Som följd av de senaste
årens positiva utveckling och att soliditeten nu nått
målsätt nivå har ägarna fastställt nya kompletterande
mål för verksamheten. Målet är att avkastningen på
eget kapital efter skatt skall vara 8 procent från och
med 2000. Bolaget böljar nu även lämna utdelning till
aktieägarna. Målet är att SOS Alarm AB skall ge en
utdelning till ägarna motsvarande 5 procent av totalt
eget kapital.

Verksamhetsbeskrivning

SOS Alarm ägs av svenska staten (50 procent),
Landstingsförbundet (25 procent) och Förenade
Kommunföretag (25 procent). SOS Alarm ansvarar för

nödnumret 112 inom Sverige. På uppdrag av staten
ansvarar SOS Alarm för SOS-tjänsten och alarmer-
ingstjänsten för den statliga räddningstjänsten.
Uppdraget innebär samarbete med sjöräddningen, flyg-
räddningen, fjällräddningen sant polisen. För landstin-
gens räkning ansvarar SOS Alarm för ambulans-
alarmering och -dirigering. På uppdrag av primärkom-
munema ansvarar SOS Alarm för alarmering av kom-
munal räddningstjänst.

Till näringsliv, offentlig sektor och privatpersoner
erbjuder SOS Alarm flera andra larmtjänster som går
att kombinera med SOS-tjänsten. Bland tjänsterna
ingår automatlarm, tryg^ietslarm, personlarm, jourte-
leförmedling, sjukvårdsupplysning samt samordning
och dirigering av transporter.

Omvärldsbeskrivning

Nya förutsättningar inom telekommunikation och
IT samt ändrat behov och arbetssätt hos företagets
kunder kommer att ställa nya krav på SOS Alarms
kompetens, teknik och organisation. Dessa föränd-
ringar har styrelsen beaktat i besluten om framtida
inriktning. SOS Alarm arbetar aktivt med att utveckla
nya tjänstekoncept genom användning av den nya
teknikens möjligheter.

Viktigare händelser 1999 och 2000

Under 1999 tog SOS Alarm emot cirka 16 miljoner lar-
manrop på 112 och övriga larmtjänster.

Under året har omfattande kompetensutveckling
bedrivits. Bland annat har intervju- och samtalsmeto-
dik prioriterats. Vidare har friskvårdsutbildning och
vidareutbildning inom gukvård genomförts. Företagets
kompetenscenter har flyttats ffån Uppsala till huvud-

FORETAGSBESKRIVNINGAR - SOS ALARM SVERIGE AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

kontoret i Stockholm. En stor del av utbildningen över-
förs där till interaktiva datamedia för att effektivisera
utbildningen.

Modernisering av företagets administrativa infra-
struktur har gjorts under året med bland annat infö-
rande av ett nätverk mellan SOS-centralerna.

Nya tjänstekoncept har utvecklats bland annat för
personlarm, trygghetslarm och fjärrsupport av kunder-
nas larmsändare.

Framtidsdialog 2000, som inleddes senhösten 1998,
har huvudsakligen bedrivits under verksamhetsåret
1999. Satsningen har genererat omfattande och värde-
fullt material, som legat som underlag för styrelsens
beslut beträffande företagets framtida inriktning av
verksamheten.

Miljöarbetet

Bolaget arbetar aktivt med miljöfrågorna. Arbetet
regleras genom en fastställd miljöpolicy. Verksamheten
har en mycket liten negativ miljöpåverkan.

Jämställdhet

Bolagets jämställdhetsarbete regleras genom en fast-
ställd jämställdhetspolicy. I policyn har bland annat

fastställts en handlingsplan för hantering av sexuella
trakasserier och kränkande särbehandling.

Prognos 2000

Verksamheten har genom långsiktiga samarbetsavtal med
de stora kunderna och övriga partners en stabil grund.
Verksamheten och resultatet de närmaste åren beräknas
få en positiv utveckling genom satsningar på ett utveck-
lat tjänsteutbud och förnyad operativ plattform.

Styrelse 1999

Persson, Curt, ordförande

Jönsson, Benny, vice ordförande

Lindell, Lars-Olof, vice ordförande

Blomberg, Vincent

Brögger, Lise

Fredlund, Michael

Lennerwald, Ingrid

Myhlback, Lennart

Rålin, Berit, arbetstagarrepresentant

Wallin, Ove, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Bergqvist, Sven-Runo

I Mkr	1999	1998
Omsättning	553,3	536,7	537,7	525,6	478,7
Rörelseresultat före avskrivningar	86,3	95,5	89,9	53,1	37,7
Bruttomarginal, %	15,6	17,8	16,7	10,1	7,9
Resultat efter finansiella poster	21,7	31,1	23,4	23,7	17,7
Resultat efter finansiella poster rensat
för rörelsefrämmande poster	21,7	31,1	23,4	23,7	17,7
Nettovinst	15,4	21,1	42,5	16,5	12,3
Eget kapital	137,3	121,9	100,9	65,5	49,0
Nettoskuld	68,9	85,3	100,0	0,0	0,0
Nettoskuldsättningsgrad, %	50,2	70,0	99,1	0,0	0,0
Avkastning på eget kapital, %	11,9	18,9	51,1	28,8	30,8
Avkastning på operativt kapital, %	27,0	37,5
Förädlingsvärde	386,7	377,5	372,9	336,0	337,5
Kassaflöde före investeringar	51,7	59,0	-13,2	31,6	-60,0
Nettoinvesteringar	34,2	35,8	30,7	61,2	68,7
varav Foll-investeringar	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
Utdelning	6,9	0,0	0,0	0,0	0,0
Utlandsandel av försäljningen	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
Totalt antal anställda	736	723	746	777	747
- Antal anställda kvinnor	434	427	461	481	462
- Antal anställda utomlands	0	0	0	0	0
Statens ägarandel	50%	50%	50%	50%	50%

FORETAGSBESKRIVNINGAR - S PECIA L FAST I G H ET E R SVERIGE AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

SPECIAL
FASTIGHETER

Affärsidé/mål

Specialfastigheter Sverige AB skall i ett långsiktigt för-
hållande, med effektiv fastighetsförvaltning över hela
landet, erbjuda offentliga myndigheter anpassade loka-
ler med därtill hörande kvalificerade tjänster.

Utvärdering

Specialfastigheter Sverige AB har uppfyllt de uppsatta
ekonomiska och övriga målen under år 1999.

Verksamhetsbeskrivning

Specialfastigheter i Sverige AB är moderbolag i en
koncern som innefattar dotterbolagen Kriminalvårds-
fastigheter Sverige AB, Polisfastigheter Sverige AB,
Försvarsfastigheter Sverige AB, Fastighetsbolagen
Räddningsskolor Sverige AB samt Fastighetsbolaget
Specialskolor Sverige AB. I fastighetsbeståndet ingår
också sameskolor och fastigheter som Statens institu-
tionsstyrelse hyr. Huvudkontoret finns i Linköping.
Förvaltningsorganisationer har byggts upp i Malmö,
Göteborg, Norrköping, Örebro, Stocldiolm och
Härnösand. Specialfastigheter delades ut från Civitas-
koncemen 1 juli 1998 för att vara ett helägt bolag
under Regeringskansliet (Finansdepartementet).

Omvärldsbeskrivning

De största hyresgästerna är statliga myndigheter med
långsiktiga hyresavtal, vilket innebär att bolaget kan ha
en stabil och långsiktig planering för verksamheten.

Viktigare händelser 1999 och 2000

Specialfastigheter upphandlade under år 1999 all
finansiering på den privata kreditmarknaden. Bolaget
fortsätter under år 2000 att satsa på underhållsåtgär-
der enligt upprättad plan.

Miljöarbetet

Specialfastigheter har antagit en miljöpolicy med åta-
ganden att sträva mot en hållbar utveckling, minskad
miljöpåverkan, kontinuerlig förbättring av miljö
prestanda. Miljökrav ställs på företagets leverantörer
och entreprenörer. All personal har genom utbildning
givits den baskunskap som krävs i det dagliga arbetet.

Jämställdhet

Specialfastigheter utvecklar långsiktigt en företags-
kultur där jämställdhetsfrågor skall vara ett obligato-
riskt inslag i personalutvecklingsarbetet på alla nivåer.
En jämställdhetsplan är fastställd och samtliga chefer
följer årligen upp att den efterlevs.

Prognos 2000

Under år 2000 beräknas koncernens omsättning uppgå
till 900 mkr, medan resultatet förväntas bli något lägre
än för år 1999 på grund av ökade underhållskostnader.

Styrelse 1999

Gustafsson, Eva-Britt, ordförande

Balazsi, Per

Falkman, Eva

Johansson, Bengt A W

Kjellander, Claes

Lennersand, Håkan

Wastlund, Holger

Ziegler, Ingemar, arbetstagarrepresentant

Cling, Thord, facklig representant, SIF

Hansson, Hans, facklig representant, SEKO

Verkställande direktör

Wastlund, Holger

I Vlkr	1999	1998	1997 I
Hyresintäkter	777	602	432
Driftsöverskott	486	398	356
Avskrivningar fastigheter	-163	-129	-130
Rörelseresultat	296	248	206
Reavinster/-förluster vid
fastighetsförsäljningar	-1	0	-2
Resultat efter finansiella poster	149	114	91
Nettovinst	115	80	17
Justerat eget kapital	1 334	1 334	658
Marknadsvärde fastigheter	us	us	us
Bokfört värde fastigheter	5 277	4 898	3 065
Direktavkastning, %	9,5	10,0	12,8
Nettoskuld	3 648	3 278	2 301
Soliditet, %	24,1	26,2	18,8
Kassaflöde före investeringar	329	289	2
Nettoinvesteringar inklusive
fa stighetsförvä rv/-försä Ij n i nga r	584	1862	1 741
Lokalarea, kkvm	986	797	611
Vakansgrad, %	1	1	1
Utdelning	60	115	20
Totalt antal anställda	91	87	us
- Antal anställda kvinnor	16	14	us
- Antal anställda utomlands	0	0	us
Aktuellt bestånd:
Hyresintäkt, Area, kkvm
- Utbildningsfastigheter	85	109	us
- Institutionsfastigheter	437	637	us
- Försvarsfastigheter	83	107	us
- övrigt	172	133	us
Statens ägarandel	100%	100%	100%

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

FORETAGSBESKRIVNINGAR - STATENS BOSTA DSFI N A N SI ER I N GS A KTI E B 0 LAG . SBAB

SBAB

Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB

Affärsidé/mål

SBAB:s affärsidé är att enkelt och prisvärt finansiera
boendet SBAB skall genom effektiv verksamhet bidra
till konkurrens och mångfald.

Ägarens avkastningskrav för SBAB innebär att verk-
samheten skall generera en vinst som, räknat som
avkastning på det egna kapitalet, motsvarar den femåriga
statslåneräntan plus fem procentenheter efter skatt.

Utvärdering

SBAB:s vinst för 1999 har inte nått upp till ägarens
avkastningskrav. Skälen är flera. Räntenettot var lägre
än föregående år, huvudsakligen beroende på effekter
av ränteutvecklingen under 1998 och 1999. Kost-
naderna har varit högre, bland annat till följd av sats-
ningar inom privatmarknad. Under året har flera åtgär-
der påbörjats i syfte att öka avkastningen i nivå med
ägarens krav och samtidigt bidra till ökad konkurrens
och mångfald. Konkurrensen mellan bolåneinstituten
har medfört fortsatt låga marginaler vid nyutlåning och
vid förlängning av krediter. SBAB bidrar till denna
konkurrens genom mycket prisvärd finansiering till
boendet SBAB:s primärkapitalrelation var vid årsskiftet
1999/00 6,5 procent. Målet är att under 2000 nå upp
till 7 procent.

Verksamhetsbeskrivning

Inom affärsområde företagsmarknad (utlåning för fler-
bostadshus) är SBAB:s marknadsandel cirka 23 procent
medan den inom privatmarknad (utlåning för småhus,
fritidshus, bostadsrätter) är cirka 6 procent (mark-
nadsandelarna anges med Riksbankens utlåningssta-
tistik som bas).

Inom företagsmarknad inriktas verksamheten på att
konsolidera marknadspositionen och på en omfördel-
ning från kommunala fastighetsbolag till mindre och
medelstora privatägda fastighetsbolag. Inom privat-
marknad ökar utlåningsvolymema. Under 1999 var
SBAB:s andel av nettoökningen i bostadsinstitutens
lånestock för småhus och bostadsrätter cirka 15 pro-
cent. Inriktningen är att nå upp till 10 procents mark-
nadsandel.

Viktiga inslag i strategin för att nå företagets mål är
en kostnadseffektiv utveckling av IT-systemen. Strävan
är att kraftigt öka andelen låneansökningar via
Internet. Utbyggnaden av den Intemetrelaterade låne-
servicen gör det möjligt att ytterligare automatisera
kredithanteringen och att förkorta ledtiden från ansö-
kan till utbetalat lån.

Den första värdepapperiseringen genomfördes i
början av 2000. Genom denna finansieringsteknik
skapas möjlighet att expandera utlåningen utan att
belasta det egna kapitalet.

Genom en fortsatt utveckling av samarbeten främst
medLänsförsäkringar, Sparbanken Finn och Sparbanken
Gripen säkerställs distributionskanaler vid sidan om
Internet.

Omvärldsbeskrivning

Den nya tekniken gör sig allt mer gällande inom de
finansiella marknaderna. Intemetlösningar ersätter
mycket av konventionella distributionsformer inom
bankmarknaden. Bolån utgör därvidlag inget undantag.
SBAB har gått i bräschen för att öka bolånekundemas
medvetenhet om Internet som en kostnadseffektiv
kanal för bolån. Intemetkoncepten är lätta att kopiera.

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

FORETAGSBESKRIVNINGAR - STATENS B 0 S TA D S F I N A N S I E R I N G S A KT I E B 0 L A G , SBAB

Nya aktörer kommer att etablera sig på marknaden och
bidra till fortsatt pressade marginaler. De fyra bank-
anknutna instituten kommer dock tillsammans med
SBAB att fortsätta dominera marknaden ännu en tid.

Viktigare händelser 1999 och 2000

En omorganisation har genomförts inom företags-
marknad varigenom antalet försäljningsområden har
minskat från fem till fyra - region Syd, Väst och Öst
samt enhet Storkund. Utlåningen till kommunala fas-
tighetsbolag minskar och ersätts av utlåning till
börsnoterade fastighetsbolag och till privata fastig-
hetsägare med mindre fastighetsbestånd. Inom
privatmarknad fortsätter investeringar i IT-teknik för
att ytterligare utveckla och förenkla rutinerna för
bolån via Internet. Under 1999 har ett samarbete
etablerats med IKANO-banken som förmedlar
SBAB:s bottenlån.

SBAB:s ambition att fördela upplåningen lika mellan
den inhemska och den internationella marknaden lig-
ger fast. Under 1997 och 1998 uppstod svårigheter att
vidmakthålla denna strategi till följd av oron på flera
internationella marknader. Under 1999 stabiliserades
förhållandena, vilket har lett till att SBAB har kunnat
åter ta initiativ på den japanska marknaden och lägga
grunden till en effektiv upplåning inom den nya euro-
marknaden.

Jämställdhet

Jämställdhetsplanen revideras årligen i samarbete med
de fackliga organisationerna och fastställs av styrelsen.

Prognos 2000

Rörelseresultatet för 2000 beräknas bli i nivå med
1999 års resultat. Konkurrenstrycket består eller
skärps ytterligare. Ett åtgärdsprogram för en uthållig
förbättring av rörelseresultatet och en stärkt primärka-
pitalrelation har initierats. Den kraftfulla satsningen
på Internet som distributionskanal för bolån väntas ge
betydande effekter under åren framöver. Förskjut-
ningar i låneportföljens sammansättning innebär
successivt förbättrade marginaler vid nyutlåning sam-
tidigt som åtgärder för minskade baskostnader i admi-
nistrationen ger effekter mot slutet av 2000.

Styrelse 1999

Eliasson, Ingemar, ordförande
Rung, Sören, vice ordförande
Granström, Per Erik

Klangby, Lars-Erik
Kotajoki, Juha
Lindstam, Leif
Marking, Bo

Ragsten Pettersson, Christina

Wiklund, Karin

Miljöarbetet

Ett miljöledningssystem utvecklades under 1998.

Verkställande direktör

Malm, Christer

I Mkr	1999	1998	1997	1996	1995 I
Räntenetto	784	843	944	1 151	1327
Provisionsnetto	-2	9	9	27	82
Resultat före kreditförluster	385	497	679	890	1154
Kreditförluster	-12	1	203	318	638
Rörelseresultat	397	496	476	572	516
Nettovinst	285	356	342	411	374
Balansomslutning	150 982	155 304	141 024	144 832	152 364
Utlåning	145 543	144 660	136 346	135 175	136 925
Justerat eget kapital	3 686	3 497	3 291	3 419	3 785
Avkastning på eget kapital, %	8,0	10,5	10,2	11,4	13,6
Primärkapitalrelation, %	6,5	6,9	7,8	8,5	8,5
Kapitaltäckningsgrad, %	9,5	10,6	12,7	14,8	15,6
l/K-tal exkl kreditförluster	2,0	2,4	3,5	4,1	5,5
Kreditförluster i % av utlåning	-0,01	0,00	0,15	0,24	0,47
Placeringsmarginal	0,51	0,57	0,66	0,77	0,88
Rating
Standard & Poor: kort upplåning	A-1+	A-1+	A-1+	A-1 +	A-1+
Lång upplåning	AA-	AA-	AA-	AA-	AA-
Moody'S: kort upplåning	P-l	P-l	P-l	P-l	P-l
Lång upplåning	Al	Al	Al	Al	Al
Utdelning	89	96	150	470	777
Totalt antal anställda	374	312	261	257	232
- Antal anställda kvinnor	210	170	139	142	124
- Antal anställda utomlands	0	0	0	0	0
Statens ägarandel	100%	100%	100%	100%	100%

FORETAGSBESKRIVNINGAR - STATENS JÄRNVÄGAR (SJ)

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Affärsidé/mål

SJ:s uppdrag från ägaren är att bedriva en effektiv järn-
vägstrafik på affärsmässiga villkor. SJ skall ha en stark
och sund ekonomi samt utvecklas som ett effektivt och
konkurrenskraftigt transportföretag med järnvägstra-
fik som kärnverksamhet. Sådana verksamheter inom
koncernen som inte affärsmässigt utvecklar kämaffä-
ren skall avyttras. SJ skall vidare som stöd till kärn-
verksamheten ha möjligfret att agera på vissa interna-
tionella marknader.

SJ-koncemens affärsidé är att med järnvägstrafiken
som kämaffär utveckla, producera och sälja:

• Resor åt människor som reser till och från arbetet,

i tjänsten och på fritiden

• Effektiva logistik- och transportlösningar åt företag
så att de kan öka sin konkurrenskraft.

SJ:s vision är nöjda kunder och stolta medarbetare i ett
livskraftigt företag. Visionen har översatts i mål för
kundnöjdhet, medarbetarnas stolthet och företagets
ekonomiska utveckling. Den ekonomiska utvecklingen
bedöms utifrån de av ägaren fastställda målen. Dessa
var till och med 1999 en räntabilitet på eget kapital
om 7 procent och soliditet på lång sikt om lägst 30 pro-
cent. Från och med 2000 har nya mål formulerats, vilka
innebär ett mål för räntabiliteten på sysselsatt kapital
om 8 procent och för nettoskuldsättningsgraden om
högst 2,5 gånger. SJ skall vidare ha en resurseffektivi-
tet som minst ligger i paritet med ledande konkurren-
ter och en utvecklingsportfölj som säkerställer framti-
da intäktsbygge.

Utvärdering

Räntabiliteten på eget kapital uppgick 1999 till 10,1
procent, vilket innebär att ägarens avkastningskrav i
detta avseende har uppfyllts. Soliditeten uppgick till
låga 8,7 procent. Soliditeten har påverkats negativt av
utskiftning av tillgångar till Banverket och tillväxt i
nollkupongobligationer, vilka i balansräkningen mot-
svaras av en lika stor skuld. Rensat för detta uppgick
soliditeten till 12,3 procent, vilket uppvisar ett avse-
värt avstånd till målet om 30 procent. De främsta orsa-
kerna till företagets låga soliditet är de senaste årens
otillräckliga resultat samt att flera stora lånefinansie-
rade investeringar har genomförts under 1990-talet.

Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 7,0
procent. Därmed uppnåddes uppsatta mål inför 2000.
SJ:s nettoskuldsättningsgrad var 5,2 gånger, vilket är
långt ifrån målet som gäller från och med 2000.1 dag
är företagets kapitalstruktur känslig, bland annat på
grund av att delar av verksamheten under flera års tid
bedrivits utan lönsamhet, vilket har urholkat det egna
kapitalet. För att uppnå nettoskuldsättningsmålet
krävs i första hand ökad lönsamhet. De resultatför-
bättringar som är möjliga räcker inte, utan även avytt-
ringar av verksamheter kommer att krävas.

Verksamhetsbeskrivning

SJ-koncemens legala struktur består av moderbolaget
affärsverket SJ och Swedcarrierkoncemen, som i sin
tur består av moderbolaget AB Swedcarrier och dess
dotterbolag. Den faktiska verksamheten bedrivs sedan
1 januari 2000 i sex sektorer: SJ Resor, SJ Cargo
Group, SJ Färjetrafik, SJ Teknik, SJ Fastigheter och SJ

FORETAGSBESKRIVNINGAR - STATENS JÄRNVÄGAR (SJ)

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Terminalproduktion. Som ett led i SJ:s fokusering på
kärnverksamheten, järnvägstrafik, har dotterbolagen
Scandlines AB samt AB Trafikrestauranger avyttrats
samt en process har inletts för att försälja intressean-
delen i Royal Viking Hotel AB.

För SJ som helhet har ”rese- och transportkompe-
tens” och ”det goda företaget” identifierats som
affärskritiska framgångsfaktorer. Dessa faktorer lägger
vikten såväl vid ekonomi, processer och förnyelse som
vid medarbetare och kunder.

18 procent av SJ-koncemens omsättning år 1999
härrörde från verksamhet som bedrivs med ensamrätt
- fj ärr trafik med persontåg. All övrig verksamhet
bedrivs i konkurrens. Enheter inom koncernen som hit-
tills enbart varit intemleverantörer, till exempel SJ
Teknik, har fått och far ytterligare externa kunder i
och med jämvägsmarknadens avreglering. Ett riskkapi-
talbolag, SJ AdVenture AB, bildades under 1999 för
att handha SJ:s interna innovationsprogram Ett nytt
bolag, SJ International AB, bildades under 1999 för att
möjliggöra SJ:s internationella expansion. Genom
detta undersöker SJ möjligheterna att ingå allianser
med utländska jämvägsoperatörer och operatörer både
i Sverige och utomlands inom andra trafikslag i syfte
att skapa effektiva och sammanhållna transportkedjor.

Omvärldsbeskrivning

1999 har präglats av ökad konkurrens, såväl inom per-
sontrafikmarknaden som inom godstransportmarkna-
den. Under året har konkurrensen inneburit förlorade
upphandlingar för SJ Resor och därmed förlorad trafik
inför år 2000. Staten upphandlade persontrafik på 13
linjer varav SJ kommer att driva tio. Under 2000 kom-
mer SJ att stå för 2/3 av antalet personkilometer på
järnväg och endast cirka 40 procent av antalet tågresor.
Godstransportmarknaden har präglats av internationa-
lisering och allianser vilket inneburit ökad konkurrens
och starkt pressade priser.

SJ.s möjligheter att möta konkurrensen på trans-
portmarknaden är bland annat beroende av politiska
beslut. Både 1999 års upphandlingar av statens köp
och sänkningen av infrastrukturavgiftema har påverkat
SJ under året. Sänkningen av infrastrukturavgiftema
1999 stärkte järnvägens konkurrenskraft jämfört med
andra transportslag samtidigt som upphandlingarna
medförde att SJ:s andel av persontrafiken på järnväg
har minskat.

Viktigare händelser 1999 och 2000

• Tågresandet år 1999 ökade med 6 procent till 7,4
miljarder personkilometer och blev därmed det
högsta i företagets historia.

• SJ-koncemens resultat efter finansiella poster upp-
gick till 239 mkr. Volymökning inom SJ Resor,
sänkta banavgifter samt lägre elkostnader har
bidragit till resultatutvecklingen.

• Ett riskkapitalbolag, SJ AdVenture AB, bildades
för att handha SJ:s interna innovationsprogram.

• Ett nytt bolag, SJ International AB, bildades för att
möjliggöra SJ:s internationella expansion.

• En ny sektor bildades den 1 januari 2000, SJ
Terminalproduktion. Sektom sysselsätter drygt

1 000 anställda och verksamheten syftar till att på
ett effektivt sätt färdigställa persontrafiktåg vid
stationerna.

• I mars år 2000 överlämnade regeringen till riksda-
gen en proposition som föreslår att SJ:s verksam-
hetsform skall ändras från affärsverk till aktiebo-
lag. Anledningen är att affärsverksformen inte
längre framstår som ändamålsenlig för SJ:s konkur-
rensutsatta verksamhet.Överföringen av verksam-
heten till aktiebolagsform beräknas kunna genom-
föras tidigast från och med årsskiftet 2000-2001.

Miljöarbetet

SJ:s miljöarbete har tre övergripande syften:

• Att ytterligare förstärka miljöprestandan hos SJ:s
tjänster vilket skall bidra till att öka SJ:s andel av
marknaden för transporter och tjänster.

• Att öka lönsamheten genom att eliminera kostna-
der som både belastar miljön och SJ:s ekonomi.

• Att bidra till ett miljöanpassat transportsystem.

SJ arbetar efter en treårig miljöplan. Under 2000 kom-
mer mål och policy att revideras utifrån sektorernas
miljöutredningar och sektormål.

Enligt beslut från 1998 har företagets alla sektorer
1999 arbetat med införande av miljöledningssystem för
att senast 2001 vara certifieringsbara eller certifierade
enligt ISO 14001.

Jämställdhet

1999 antog SJ en ny jämställdhetspolicy. I linje med
denna sker arbetet för ökad jämställdhet långsiktigt
och målmedvetet för att stärka bilden av SJ som ett
jämställt företag både ur kund- och medarbetarper-
spektiv. Utvärdering av arbetet sker årligen. Chefer och
arbetsledare har ansvaret för att jämställdhetsarbetet
bedrivs på alla nivåer i organisationen. De ansvarar
även för att mentorsprogram, jämställdhetsplaner upp-
rättas, genomförs och revideras.

Prognos 2000

De närmaste tre åren förväntas tillväxten för trans-
portmarknaden öka i genomsnitt med 1,5 procent per
år för persontrafik och med 2,1 procent för godstrafik.
Det förväntas fortsatt sjunkande priser för godstrans-
porter och oförändrade priser realt för persontrans-
porter. Den ökade konkurrensen från nya tågoperatö-
rer, främst inom persontrafikmarknaden, har inneburit
sänkta marginaler för SJ. Störst ekonomisk effekt kom-
mer av att SJ från och med den 1 januari 2000 ej läng-
re utför pendeltågstrafiken åt Storstockholms
Lokaltrafik (SL). Affären innebär ett intäktsborfall på
cirka 900 mkr och en resultatpåverkan på cirka 300
mkr. Öresundsförbindelsen och de nya jämvägsanslut-

FORETAGSBESKRIVNINGAR - STATENS JÄRNVÅGAR (SJ)

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

ningarna till Arlanda och Kastrup öppnar för nya
marknader och affärsmöjligheter.

SJ-koncemens resultat efter finansiella poster för-
väntas öka från 239 mkr för 1999 till 350 mkr vid
utgången av 2000. Resultatförbättringarna skapas
huvudsakligen genom rationaliseringar. Den fortsatta
koncentrationen till kärnverksamheten och därtill
hörande avyttringar kommer vidare att skapa förut-
sättningar för en stärkt kapitalstruktur för SJ.
Produktiviteten i verksamheten förväntas öka med i
genomsnitt 11 procent per år under den kommande
treårsperioden. Som en följd av förlorade affärer och
avyttring av verksamheter kommer omsättningen att
minska från 14 920 mkr för 1999 till cirka 12 500 mkr
för 2000.

Styrelse 1999

Holmqvist, Karl-Gunnar, ordförande

Sprängare, Björn, vice ordförande

Ahlqvist, Johnny

Bonde, Ingrid

Borgcrantz, Anders

Halvarsson, Eva

Johannesson, Daniel

Pettersson, Åke

Tivéus, Meg

Ersson, Örjan, arbetstagarrepresentant
Kristensson, Roger, arbetstagarrepresentant
Saxvold, Bror, arbetstagarrepresentant

Generaldirektör och koncernchef

Johannesson, Daniel

I Mkr	1999	1998
Omsättning	14 920	14 651	13 862	13 534	14 357
därav anslag²⁾	0	26	0	324	161
Rörelseresultat före avskrivningar	571	10	-614	608	1 078
Bruttomarginal, %	3,8	0,1	-4,4	4,0	7,5
Resultat efter finansiella poster	239	-135	-641	224	527
Resultat efter finansiella poster rensat för rörelsefrämmande poster	134	-439	-263	-759	386
Nettovinst	246	-198	-1 000	225	533
Justerat eget kapital, exklusive minoritetens andel	1 627	1 688	1 884	2 887	4 463
Nettoskuld	8 519	9 276	8 520	6 953	8 952
Nettosskuldsättningsgrad, ggr	5,2	5,4	4,5	2,4	2,0
Avkastning på eget kapital, %	10,1	-5,4	-19,4	6,5	8,2
Avkastning på operativt kapital, %	7,0	4,9	1,0	9.5	9,9
Förädlingsvärde	7 000³¹	7 300 ³¹	us	us	us
Kassaflöde före investeringar	1 056	-13	-82	-1 014	1 092
Nettoinvesteringar	737	1 128	1161	1 685	2 398
varav FoU-investeringar
Utdelning	0	0	0	0	0
Utlandsandel av försäljningen
Totalt antal anställda	15 006	15 694	16 517	18 277	18 641
- Antal anställda kvinnor	4 211	4 238	4 188	4 990	4 694
- Antal anställda utomlands	80	94	73	60	42
Statens ägarandel	100%	100%	100%	100%	100%

Proforma exklusive Swebus.

²⁾ Dl utnyttjat, skatteanslag Swedcarrierkoncernen.

³⁾ Uppskattning.

FORETAGSBESKRIVNINGAR - STATENS VÅG- OCH BANINVEST

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Affärsidé

Bolagets verksamhet bedrivs inom vägsektom och ban-
hållningsområdet och omfattar skilda former av pro-
jektfinansiering av infrastrukturanläggningar liksom
ägande och förvaltning av aktier, andelar och andra rät-
tigheter i bolag.

Utvärdering

Statens Väg- ochBaninvest har utfört sina uppgifter på
ett tillfredsställande sätt.

Verksamhetsbeskrivning

Statens Väg- och Baninvest AB, 'Väg- och Baninvest”,
bildades 1990 under namnet Vägverkets Investerings-
aktiebolag, Väginvest. Regeringen beslutade 1998 att
bolaget från och med 31 december 1998 skulle över-
föras från Vägverket till Regeringskansliet som därefter
företräder staten som ägare.

Väg- och Baninvest äger och förvaltar aktier i
Stockholmsleder AB (100 procent), Göteborgs Trafik-
leder AB (100 procent), Botniabanan AB (91 procent),
samt Rödöbron AB (15 procent).

Väg- ochBaninvest har under 1999 bedrivit verk-
samhet inom tre områden:

Verksamhet, som omfattar förvaltning och bevak-
ning av ägarintresset i dotter- och intressebolag.
Finansverksamhet, som omfattar specialisttjänster
inom området finansiering inriktade på upplåning för
Stockholmsleder AB, Göteborgs Trafikleder AB och
Botniabanan AB. Konsultverksamhet, som innefattar
specialisttjänster inom områdena redovisning, finansi-
ering och kalkyler ing.

Omvärldsbeskrivning

Statens Väg- och Baninvest AB arbetar med förvaltning
och bevakning av dotter- och intressebolag. Botniabanan
AB arbetar med projektering och byggande av Botnia-
banan. Rödöbron AB är ett aktiebolag som kem till for att
bygga och driva Rödöbron i Jämtland där enligt riksdags-
beslut inga avgifter längre tas ut för passage över bron.

Finansverksamheten arbetar med upplåningar och
konsultverksamheten innefattar specialisttjänster.

Viktigare händelser 1999 och 2000

Under 1999 har den nya firman Statens Väg- och
Baninvest registrerats.

Väg- och Baninvest-koncemen visade ett negativt
resultat 1998 på grund av dotterbolaget SweRoad som
hade svag fakturering och ökade kostnader. Åtgärder

vidtogs för att utveckla och förbättra SweRoads resultat.
Detta ledde till att omstruktureringskostnader belasta-
de resultatet under 1998. Styrelsen anhöll hos regering-
en att få avyttra SweRoad till Vägverket. Detta godkän-
des av regeringen och försäljningen ägde rum i augusti
samma år. Den minskade omsättningen under 1999
beror huvudsakligen på försäljningen av SweRoad 1998.

Miljöarbetet

Bolaget arbetar aktivt och systematiskt med att öka
miljöanpassningen inom den egna verksamheten. Inom
det största dotterbolaget, Botniabanan AB, pågår ett
arbete för att ha ett certifierat miljöledningssystem
enligt ISO 14001 före utgången av 2000.

Jämställdhet

Jämställdhetsarbetet bedrivs som en integrerad del av
verksamheten och ingår i det ordinarie planerings- och
uppföljningsarbetet.

Prognos 2000

Omsättningen prognosticeras 2000 att uppgå till 143
mkr och vinsten till 265 000 kronor.

Styrelse 1999

Gunnarsson, Gösta, ordförande

Engman, Gerd

Gustafsson, Eva-Britt
Holmgren, Gunnar

Jäderholm, Bengt

Lundin, Ulf (från 2 december 1999)

Verkställande direktör

Johansson, Bo

I Mkr	1999	1998 I
Omsättning	129	228
Rörelseresultat efter avskrivningar	0,0	-8
Resultat efter finansiella poster	0,8	-8
Sysselsatt kapital	4 105	4 205
Justerat eget kapital	14	30
Investeringar i anläggningar	252	0
Utdelning	0	0
Räntabilitet, på sysselsatt kapital,%	0	neg
Räntabilitet på justerat eget kapital, %	5,7	neg
Soliditet, %	0,4	0,6
Antal anställda	26	42
- Antal anställda kvinnor	us	us
- Antal anställda utomlands	us	us
Statens ägarandel	100%	100%

FORETAGSBESKRIVNINGAR - STATLIGA AKADEMISKA HUS AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Akademiska Hus

Affärsidé

Akademiska Hus skall leda utvecklingen av högskole-
miljöer i Sverige och erbjuda universitet och högskolor
attraktiva studie- och forskningsmiljöer. Bolaget har
ägarens uppdrag att erbjuda universitet och högskolor
ändamålsenliga och sunda lokaler för att utbildning
och forskning skall fungera väl. Bolaget skall också ha
ett ansvar att som förvaltare tillvarata de stora ekono-
miska och kulturella värden som finns i fastigheterna.

Koncernen skall garantera långsikti^ieten och upp-
rätthålla värdet i statens innehav av högskolefastigheter
och garantera att fastigjiets- och förmögenhetsförvalt-
ningen genomförs på ett kompetent och effektivt sätt.

Koncernen arbetar medvetet för att skapa god arki-
tektur.

Utvärdering

Ägarens mål har uppfyllts för år 1999. Avkastningen
på eget kapital var 8,5 procent och soliditeten efter
utdelningen var 25 procent.

Verksamhetsbeskrivning

Akademiska Hus äger och förvaltar 75-80 procent av
de lokaler där universiteten bedriver verksamhet samt
40 procent av motsvarande lokaler för högskolorna.

Koncernen består av moderbolaget och åtta helägda
dotterbolag som äger och förvaltar koncernens fastig-
heter. Bolagen är uppbyggda med förvaltningsorganisa-
tioner och lokaliserade till utbildningsorter från Lund
i söder till Luleå i norr. Koncernen har genom förvärv
och stora investeringar i ny- och ombyggnationer till-

godosett omfattande behov av nya och moderniserade
lokaler för högre utbildning och forskning.

Omvärldsbeskrivning

År 1990 - 1998 har antalet högskolestuderande i grund-
utbildningen ökat med 58 procent, till 305 000 personer.
Riksdagen har fattat beslut om en utbyggnad med
cirka 41 000 ytterligare utbildningsplatser under peri-
oden 2000 - 2002.

Viktigare händelser 1999 och 2000

Koncernen har investerat sammantaget 2,2 mdkr i ny-,
till- och ombyggnader under år 1999. Bland färdigställ-
da och pågående projekt märks ett flertal biblioteks-
byggnader, laboratorier for medicinsk och naturveten-
skaplig forskning samt ett samlat campus för
Lärarhögskolan i Stockholm. Dessutom har större fas-
tighetsköp genomförts för sammanlagt närmare 1 mdkr.

Akademiska Hus i Ultuna AB fastighetsbestånd
överförs under 2000 till de regionala dotterbolagen.

Bolaget har i maj 2000 ändrat namn till Akademiska
Hus AB.

Miljöarbetet

Akademiska Hus AB har en fastställd miljöpolicy. De
styrmedel i form av ledningssystem och andra verktyg
som fordras för att ett framgångsrikt miljöarbete skall
kunna genomföras i förvaltning och byggprojekt är
framtagna och förbättras ständigt. Utöver arbete med
miljödeklarationer av byggnaderna, sanering av farliga
material, upphandling av rivningar och byggnationer

FORETAGSBESKRIVNINGAR - STATLIGA AKADEMISKA HUS AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

med särskilda miljökrav, har särskilda ansträngningar
lagts på åtgärder som i samverkan med hyresgästerna
leder till god energihushållning.

Jämställdhet

Bolagen skall kännetecknas av att ta tillvara de resur-
ser som finns hos anställda, såväl kvinnor sommän och
arbeta för en jämnare könsfördelning inom verksam-
hetsområdets alla nivåer.

Prognos år 2000

Högskolesektorns efterfrågan på lokaler (befintliga, ny-
och ombyggda) är fortsatt hög. Koncernens vakansgrad
kommer att vara fortsatt låg, cirka i procent.

Stigande byggkostnader är ett orosmoln, ett annat är
utvecklingen på räntemarknaden.

Investeringsnivån ligger enligt prognos på 2,5 mdkr
under år 2000 respektive år 2001.

Styrelse 1999

Nilsson, Lennart, ordförande

Axelsson, Charlotte

Brändström, Dan

Kantola, Birgitta

Lagerblad, Peter

Nilsson, Jan S

Staffas, Fritz

Jensen, Hans, arbetstagarrepresentant

Johansson, Magnus, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Rogestam, Christina

1 Mkr	1999	1998	1997	1996	1995 1
Hyresintäkter	3 379	3 170	2 991	1 887	1 555
Driftsöverskott	2 157	2 100	2 004	1 383	1)
Avskrivningar fastigheter	-608	-599	-562	-331	1)
Rörelseresultat	1 415	1 359	1 327	972	828
Reavinster/-förluster vid fastighetsförsäljningar	-1.7	14,2	-11,6
Resultat efter finansiella poster	762	698	737	531	503
Nettovinst	543	527	574	420	408
Justerat eget kapital	5 975	5 956	5 706	4 442	4 249
Bokfört värde fastigheter	18 572	16 826	16 037	14 815	7 754
Direktavkastning	12,2	12,8	13,0	15,9	1)
Nettoskuld	12 858	10 491	9 625	8 869	3 933
Justerad soliditet, %	27,8	32,0	34,2	34,1	38,6
Kassaflöde före investeringar	1 230	1 253	856	1 141	610
Nettoinvesteringar inkl fastighetsförvärv/-försäljningar	3 232	1 908	1 504	8 014	918
Lokalareal, kvm	3 014 871	2 844 868	2 783 388	2 691 963	1 452 492
Vakansgrad yta, %	1,2	1.0	1.5	0,9	1.3
Utdelning	600,0	400,0	235,0	200,0	127,1
Totalt antal anställda	399	389	372	308	285
- Andel kvinnor, %	20	us	us	us	us
- Antal anställda utomlands	0	0	0	0	0
Statens ägarandel	100%	100%	100%	100%	100%

Då verksamheten under 1995 delvis hade annan karaktär har uppgifter utelämnats då direkt jämförbara belopp inte kunnat beräknas.

FORETAGSBESKRIVNINGAR - SVEASKOG AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

u/

SVEASKOG

Affärsidé/mål

Sveaskog skall på ett öppet, miljöinriktat och värdeska-
pande sätt utveckla statens skogsinnehav till nytta och
glädje för svenska folket. Affärsidén tar sin utgångs-
punkt i riksdagens beslut att Sveaskog skall bedriva ett
kommersiellt skogsbruk, förvalta skyddsvärda områden,
skapa tillgänglighet till naturupplevelser, främja jakt
och fiske sant ställa höga krav på miljö och kvalitet.
Sveaskog betonar såväl en sund ekonomisk utveckling
som värnandet av naturvärden. Affärsbesluten grundas
på marknadsbedömningar. Sveaskog präglas av ett miljö-
inriktat arbete med ett långsiktigt perspektivtagande.

Utvärdering

Sveaskog AB bildades 1999 efter ett beslut i riksdagen.
1999 var således bolagets första verksamhetsår.
Omsättningen uppgick till 517 mkr 1999 och resultatet
blev 189 mkr efter avskrivningar och finansiella kost-
nader, men före skatt.

Sveaskog är som följd av övertagandet obelånat och
har alltså en mycket hög andel eget kapital. Den resultat-
nivå som kom till uttryck i prospektet i samband med
statens förvärv, visade dock på ett högre resultat än vad
utfallet blev. Skillnaden mellan utfall och förväntan är i
huvudsak att finna i lägre virkespriser under andra hälf-
ten av 1999. Sveaskog har under det första verksamhets-
året präglats av ett aktivt arbete med att finna sina
arbetsformer och konkretisera bolagets affärsidé.

Verksamhetsbeskrivning

Sveaskog är ett renodlat skogsbolag utan egen industri.
Den totala skogsarealen omfattar cirka 900 000 hektar.
Personalen består av cirka 170 medarbetare med i
genomsnitt 20 års erfarenhet. De finns i hela landet
och arbetsorganisationen bygger på självstyrande

arbetslag där IT och annan teknik utnyttjas.
Kompetensutveckling och miljöarbete är centrala för
att utveckla medarbetarna för framtidens uppgifter i
skogen.

Sveaskogs kommersiella huvuduppgift är att sälja
skogsråvara till sågverk och massaindustrier. De totala
leveranserna av upphugget virke för 1999 uppgick till
1,2 miljoner m³ fub. Timmerandelen är för Sveaskog
drygt 60 procent.

Sveaskogs kunder är framför allt sågverk utan egna
skogstillgångar. Bolaget verkar för att bidra till att
skapa mervärde för skogen och stärka kundernas lön-
samhet. Strävan är att kunderna skall finna former för
att få bättre betalt för sina produkter, satsa på mark-
nadsföring och hitta nya applikationer. I det nödvändiga
arbetet inom sågverkssektom vill Sveaskog vara en
kunnig och intresserad partner.

Sveaskog vill också öppna kontakten med allmänhe-
ten och samhällets institutioner. Skogen i Sverige är
väldokumenterad, det finns en betydande informations-
bank inom bolaget och ambitionen är att göra denna
tillgänglig för en bred allmänhet.

Omvärldsbeskrivning

Under år 2000 görs en långsiktig analys av uttags-
volymen. Innan de långsiktiga awerkningsvolymema
har fastställts, har Sveaskog valt en något lägre awerk-
ningsvolym än under 1999.

En översyn av de framtida awerkningsmöjligheterna
är påböijad under året med taxering av skogarna. En
första analys visar på god överensstämmelse mellan
taxering och skogliga register för den södra förvalt-
ningen. Den norra förvaltningen påbörjar sin analys
under våren 2000. Awerkningsprognosarbetet slutförs
under 2000 för hela Sveaskog.

FORETAGSBESKRIVNINGAR - SVEASKOG AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Marknaden för sågade trävaror var under 1999 svag
med fallande sågtimmerpriser. Avsättningen av timmer
var emellertid god för Sveaskog, bland annat på grund
av låg aktivitet i privatskogsbruket. Efterfrågan på
massaved var under året god men med sjunkande priser
och höjda transportavdrag. Nordsjölagret på pappers-
massa sjönk under året och pappersmassaprisema steg.

Viktigare händelser 1999 och 2000

1999 präglades av arbetet med att etablera och utveckla
ett nytt och modernt skogsbolag.

Sveaskog hade under 1999 sitt huvudkontor i
Östersund samt förvaltningskontor i Hedemora och
Östersund. Under våren 2000 etablerade Sveaskog sitt
nya huvudkontor i Kalix.

I januari 2000 tillträdde Lars Sköld som verkstäl-
lande direktör.

Arbetet med att konkretisera affärsidén och anpassa
organisationen efter bolagets framtida uppgifter fort-
sätter under året.

Under år 2000 arbetar Sveaskog dessutommed lång-
siktiga skogshushållningsplaner. Skogarna taxeras i fält,
resultaten analyseras och långsiktiga awerkningsplaner
tas fram. I avvaktan på det arbetet har Sveaskog valt att
lägga sig på en lägre awerkningsnivå under 2000.

Sveaskogs strategi är att bygga ett kompetent företag
med stark finansiell grund. Om ägarna så önskar, är
bolaget förberett på utökade uppgifter.

En framtidsfråga är också att verka för ökad öppen-
het både inom företaget och gentemot allmänheten.
Som ett led i detta arbete kommer Sveaskog att lägga ut
alla sina landskapsplaner på Internet så att alla intres-
serade får tillgång till dem och att dialogen därmed
öppnas.

Miljöarbetet

Sveaskog skall på ett miljöinriktat sätt utveckla statens
skogsinnehav till nytta och glädje för svenska folket.
Miljöarbetet genomsyrar hela bolaget. En allt större del
av marknaden vill ha garantier för att virke och andra
produkter av träråvaror kommer från skogar som brukas
på ett hållbart sätt, ekologiskt, ekonomiskt och socialt.
FSC-märkningen på en produkt visar att träråvaran
kommer från ett miljöanpassat, samhällsnyttigt och
ekonomiskt uthålligt skogsbruk.

Sveaskog bedriver ett aktivt miljöarbete och är certi-
fierat enligt ISO 14001 och FSC. Som grund ligger en
antagen miljöpolicy där Sveaskog skall bedriva
kretsloppsanpassat, uthålligt skogsbruk Den biologiska
mångfalden skall säkerställas och skogsbruket skall ge
en god ekonomisk avkastning. Enligt ISO 14001 skall
ständiga förbättringar genomföras på miljöområdet
och detta sker kontinuerligt, bland annat genom att
ställa upp miljömål.

För att nå miljömålen arbetar Sveaskog med
ståndortsanpassat skogsbruk, naturvård i vardags-
skogsbruket, ekologisk landskapsplanering, ekologiska
bokslut med mera.

På Sveaskogs marker finns cirka 36 000 hektar pro-
duktiv skogsmark avsatt som reservat samt 75000
hektar där särskild hänsyn tages.

Jämställdhet

Sveaskog har upprättat en jämställdhetsplan och strävar
efter en jämn könsfördelning inom alla sektorer. Att
rekrytera fler kvinnor till det aktiva skogsarbetet är en
angelägen uppgift.

Prognos 2000

I avvaktan på att arbetet med awerkningsplanema är
slutfört avser Sveaskog att lägga sig på en lägre awerk-
ningsnivå under 2000. Omsättningen år 2000 beräknas
till cirka 470 mkr och resultatet före skatt till cirka
160 mkr. Prognosen grundas på att virkesprisema inte
faller ytterligare under våren och att de stabiliseras på
en högre nivå under hösten.

Styrelse 1999

Dockered, Bo, ordförande

Cederlund, Lars Johan

Etomeij, Åsa

Johansson, Lena

Liffher, Christina

Söderberg, Lena

Karlberg, Tofte, arbetstagarrepresentant

Rudh, Karl-Erik, arbetstagarrepresentant

Hägglund, Jan-Ove, arbetstagarrepresentant, suppleant
Thorell, Lars, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Sköld, Lars

I Mkr	1999	1998 “1
Omsättning	517	560
Rörelseresultat före avskrivningar	207	270
Bruttomarginal, %	40	48
Resultat efter finansiella poster	188
Nettovinst	139
Justerat eget kapital	533
Nettoskuld	195
Nettoskuldsättningsgrad, %	37
Avkastning på eget kapital, %	30
Avkastning på operativt kapital, %	27
Förädlingsvärde	300 ²¹	350 ²¹
Kassaflöde före investeringar	-238
Nettoinvesteringar	102
varav FoU-investeringar
Utdelning	0	0
Utlandsandel av försäljningen
Totalt antal anställda	212	210
- Antal anställda kvinnor	23	us
- Antal anställda utomlands	0	0
Statens ägarandel	100 %	98%

^J) Proforma.

²⁾ Uppskattning.

FORETAGSBESKRIVNINGAR - SAKAB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

W

SAKAB

Affärsidé

Sakab:s affärsidé är att ge en god service åt industrier
och kommuner genom att tillhandahålla tjänster inom
området farligt avfall. Med gällande lagar och förord-
ningar som grund strävar Sakab mot ständiga förbätt-
ringar för att minimera miljöpåverkan från hantering av
farligt avfall.

Verksamhetsbeskrivning

Sakab erbjuder miljöservicetjänster avseende farligt
avfall. Sakab ägs huvudsakligen av WMI Sellbergs AB
men även av staten som har en aktie. I verksamheten
ingår, förutom mottagning av avfall, preparering av
avfall för behandling inklusive fragmentering och
bunker i, driften av tankfarm och tankbilstvätt samt
mellanlagring av avfall före behandling. Marknads-
föringen sker med en egen försäljningsorganisation,
som även omfattar omlastningsstationer i landet.

Sakab:s anläggning i Kvarntorp togs i bruk 1983.
Efter förbättringar och utbyggnader har anläggningen
nu kapacitet att behandla cirka 120000 ton farligt
avfall per år.

Kvicksilver är ett av de giftigaste grundämnena och
finns i en mängd produkter. Sakab samverkar med
andra svenska miljöserviceföretag för att samla upp
och omvandla kvicksilvret till fast och ofarlig form.

Sakab arbetar också med att behandla förorenad
mark Bland annat används BioSan-metoden som inne-
bär att bakterier utnyttjas som bryter ner oljeföro-
reningar antingen på plats eller i centrala anläggningar
under kontrollerade former.

Viktigare händelser 1999 och 2000

I december 1999 invigdes Sakab:s nya anläggning för
omhändertagande av lysrör och andra kvicksilver-
haltiga ljuskällor. Den nya enheten bygger på ny teknik
som återvinner lysrör upp till 97 procent. Genom att
använda den nya tekniken kommer viktiga jordarts-
metaller, som tidigare behövde utvinnas ur jorden, nu

in i ett slutet kretslopp. Under 1999 har Sakab tagit
emot 3 500 000 lysrör. Under år 2000 räknar man med
en väsentlig ökning.

Från och med 1 januari år 2000 skall alla företag
som hanterar och transporterar farligt gods ha en
anställd säkerhetsrådgivare, enligt gällande EU-direk-
tiv. Säkerhetsrådgivaren skall vara expert på området
farligt gods och ha avlagt en särskild examen. Sakab
har två examinerade säkerhetsrådgivare.

Miljöarbetet

Sedan februari 1999 är Sakab miljöcertifierat enligt
ISO 14001. Det innebär att miljölednings arbetet har
granskats och godkänts av ett certifieringsorgan
utifrån kraven i den internationella standarden ISO
14001:1996. Certifiering enligt ISO 14001 innebär
bland annat att mål och handlingsplaner för hur arbe-
tet med miljöaspekterna har upprättats. Certifikatet
omfattar hela verksamheten. Kontinuerlig granskning
av verksamheten leder till att nya miljöaspekter identi-
fieras och värderas samtidigt som personalens höga
kompetensnivå utvecklas och säkerställs.

Styrelse 1999

Ekman, Jan, ordförande
Feldt, Kjell-Olof

Holm, Lars-Erik
Lindstedt, Jan
Lärkert, Anders
Ekecrantz, Lars, suppleant
Jemt, Mari, suppleant
Sivertsson, Lennart, suppleant
Samuelsson, Jan-Åke, arbetstagarrepresentant
Vestergren, Lennarth, arbetstagarrepresentant
Erhagen, Conny, arbetstagarrepresentant, suppleant
Hjalmarsson, Bo, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Lärkert, Anders

Sakab kan ej lämna begärda uppgifter eftersom bokslutet 1999 vid tidpunkten för tryck varken är
reviderat eller godkänt av styrelsen.

FORETAGSBESKRIVNINGAR - AB SVENSK BILPROVNING

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

A BILPROVNINGEN

Affärsidé

Bilprovningens övergripande mål är att aktivt bidra till
ökad trafiksäkerhet, renare miljö och bättre fordons-
ekonomi. Bilprovningen använder en balanced score-
card-modell för att styra verksamheten mot uppsatta
mål. Nedan följer målområden, mål 1999 samt
måluppfyllelse:

Kunden: 88 procent nöjda kunder

(88 procent).

Medarbetarna: Välbefinnande 5,5 på en sjugradig

skala (4,9).

Nya affärer: Minst 5 procent av omsättningen i

kärnverksamheten (4 procent).

Resultatet: 25 procent rörelsemarginal i fält-

verksamheten (25 procent).

Teknisk kvalitet: 19 poäng i kvalitetsprogram (14 av
32 distrikt nådde målet).

Utvärdering

Biprovningens uppdrag är att producera fordonskon-
troll som är tillgänglig i hela landet. Kontrollen syftar
till förbättrad trafiksäkerhet och miljö. Tillgänglig-
heten har under 1999 varit god och prisnivån är låg.

Verksamhetsbeskrivning

De övergripande målen skall nås genom besiktnings-
verksamhet, information, kunskapsöverföring och till-
hörande tjänster.

Omvärldsbeskrivning

Den tekniska utvecklingen går snabbt. Allt fler länder
inför obligatorisk fordonskontroll. Intemetförsäljningen
av nya och begagnade bilar ökar stadigt.

Viktigare händelser 1999 och 2000

En ny distriktsorganisation infördes den 1 januari
1999. Ett nytt besiktningsprogram trädde i kraft den
1 februari 1999. Inför årsskiftet byttes samtliga stora
datasystem ut.

Miljöarbetet

Bilprovningen skall anpassa sin verksamhet till det
naturliga kretsloppet Det skall ske genom en minime-
rad användning av ändliga resurser och miljöfarliga
ämnen. En miljöutredning för att införa miljölednings-
system grundat på ISO 14 001 genomförs.

Jämställdhet

En jämställdhetsplan tas årligen fram

Prognos 2000

Inom den periodiska fordonskontrollen prognosticeras
andelen underkända fordon att minska samtidigt som
fordonsparken växer. För de konkurrensutsatta pro-
dukterna prognosticeras en volymtillväxt. För AB
Svensk Bilprovning beräknas omsättningen bli 1,1 mdkr
för år 2000.

4 Riksdagen 1999/2000. 1 sam. Nr 120

FORETAGSBESKRIVNINGAR - AB SVENSK BILPROVNING

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Styrelse 1999

Malm, Stig, ordförande till maj 2000

Johansson, Olof, ordförande från maj 2000
Alkärr, Kjell

Blomgren, Ulf

Cederlund, Lars Johan

Elväng, Katja

Frejhagen, Birgitta

Ohlson, Göran

Persson, Bertil

Winskog, Thomas

Johansson, Sonny, arbetstagarrepresentant

Sundén, Staffan, arbetstagarrepresentant

Jakobsson, Rolf, arbetstagarrepresentant, suppleant

Steincke, Giinter, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Tivéus, Hans, från 25 april 2000.

Johansson, Per Egon, fram till 25 april 2000.

\| Mkr		1998	1997	1996	1995 I
Omsättning	553,3	536,7	537,7	525,6	478,7
Ev. anslag	0	0	0	0	0
Rörelseresultat före avskrivningar	86,3	95,5	89,9	53,1	37,7
Bruttomarginal, %	15,6	17,8	16,7	10,1	7,9
Resultat efter finansiella poster	21,7	31,1	23,4	23,7	17,7
Resultat efter finansiella poster rensat
för rörelsefrämmande poster	21,7	31,1	23,4	23,7	17,7
Nettovinst	15,4	21,1	42,5	16,5	12,3
Eget kapital	137,3	121,9	100,9	65,5	49,0
Nettoskuld	68,9	85,3	100,0	0,0	0,0
Nettoskuldsättningsgrad, %	50,2	70,0	99,1	0,0	0,0
Avkastning på eget kapital, %	11,9	18,9	51,1	28,8	30,8
Avkastning på operativt kapital, %	27,0	37,5
Förädlingsvärde	386,7	377,5	372,9	336,0	337,5
Kassaflöde före investeringar	51,7	59,0	-13,2	31,6	-60,0
Nettoinvesteringar	34,2	35,8	30,7	61,2	68,7
varav FoU-investeringar	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
Utdelning	6,9	0,0	0,0	0,0	0,0
Utlandsandel av försäljningen	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
Antal anställda	736	723	746	777	747
- Antal anställda kvinnor	434	427	461	481	462
- Antal anställda utomlands	0	0	0	0	0
Statens ägarandel	50%	50%	50%	50%	50%

FORETAGSBESKRIVNINGAR - AB SVENSK EXPORTKREDIT (SEK)

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

SEK

Affärsidé/mål

AB Svensk Exportkredit (SEK) tillhandahåller krediter
för exportaffarer, för vissa utländska och inhemska inve-
steringar, med antingen fast eller rörlig ränta och med
långa löptider. På uppdrag av svenska staten administre-
rar SEK det svenska systemet för statsstödda export-
krediter till fast ränta och statens biståndskreditsystem.

Utvärdering

Affärsvolymen inom området statsstödda krediter är
beroende av ränteläget. I perioder med stigande ränta,
såsom fallet var 1999, ökar intresset för och utnyttjan-
det av krediter i fast ränta. Regeringen bedömer att
SEK uppfyllt sitt mål inom ramen för sina uppgifter.

Verksamhetsbeskrivning

Det internationella affärslivet ställer fortlöpande nya
krav på finansieringslösningar vilket ställer krav på de
statliga kreditinstituten att utveckla nya tjänster. SEK
har bedrivit ett förändringsprogram (OPUS - organisa-
tion och processutveckling för SEK) för anpassning av
verksamheten till nya marknadsförhållanden. SEK
utvecklas till att bli mer proaktivt ochkundinriktat.

Omvärldsbeskrivning

Fordelningen av affärsvolym mellan det statsstödda
systemet och den konkurrensutsatta marknaden är
beroende av det internationella ränteläget.

Viktigare händelser 1999 och 2000

SEK har tecknat avtal om finansieringen avSaabs leve-

ranser av JAS 39 Gripen till Sydafrika. Denna finansi-
ering kan uppgå till 1,1 miljarder US-dollar och är den
största enskilda affären i SEK:s historia.

Miljöarbetet

SEK har antagit en miljöpolicy i enli^iet med Svenska
Bankföreningens riktlinjer

Jämställdhet

SEK har en utarbetad jämställdhetsplan, vilken för
närvarande är under uppdatering.

Prognos 2000

Volymen för nyutlåning förväntas för år 2000 hamna
på ungpfär samma nivå som för år 1999 (15,5 mkr).

Styrelse 1999

Wolrath, Björn, ordförande

Hedenström, Anders, vice ordförande

Cederlund, Lars Johan

Charpentier, Robert

Freyschuss, Agneta

Lindvall, KG

Pehrsson, Ulf

Lindblom, Staffan, suppleant

Ringblom, Erland, suppleant

Wall, Carin, suppleant

Wickenberg Karlsson, Birgitta, suppleant

Verkställande direktör

Yngwe, Peter

I Mkr	1999	1998	1997	1996	1995 \|
Räntenetto	912	1 014	993	946	968
Provisionsnetto	-14	-12	-9	-4	4
Resultat före kreditförluster	815	922	928	852	903
Kreditförluster	+12			-30
Rörelseresultat	827	922	928	822	903
Nettovinst	600	668	710	659	719
Balansomslutning	149 477	138 963	123 940	108 895	105 940
Utlåning	60 314	60 625	52 817	42 245	39 690
Justerat eget kapital	4 629	4 696	4 737	4 685	4 524
Avkastning på eget kapital, %	12,9	14,2	15,1	14,3	16,6
Primärkapitalrelationen, %	16,7	16,2	17,9	16,3	21,7
Kapitaltäckningsgrad, %	22,9	26,7	30,6	26,1	34,4
l/K-tal exkl. kreditförluster	7,9	8,4	11,7	8,5	12,4
Kreditförluster i procent av utlåning				0,1
Placeringsmarginal	0,6	0,8	0,9	0,9	0,9
Rating
S&P - domestic	AAA	AAA	AAA	AAA	AAA
- foreign	AA+	AA+	AA+	AA+	AA+
Moody s - domestic	Aal	Aal	Aal	Aal	Aal
- foreign	Aal	Aa2	Aa3	Aa3	Aa3
Utdelning	450	667	709	658	497
Totalt antal anställda	82	89	85	84	86
- Antal anställda kvinnor	38	40	38	34	37
- Antal anställda utomlands	0	0	0	0	0
Statens ägarandel	50%	50%	50%	50%	50%

FORETAGSBESKRIVNINGAR - SVENSKA KRAFTNÄT, AFFÄRSVERKET

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Svenska
Kraftnät

Affärsidé

Affärsverket Svenska Kraftnät (SvK) skall på ett
affärsmässigt sätt förvalta, driva och utveckla ett
kostnadseffektivt, driftsäkert och miljöanpassat kraft-
överföringssystem, sälja överföringskapacitet samt i
övrigt bedriva verksamheter som är anknutna till
kraftöverföringssystemet. Svenska Kraftnät skall
också främja en öppen svensk och nordisk elmarknad
med konkurrens.

Beredskapsverksamheten skall bedrivas så att total-
försvarets och det övriga samhällets behov av elkraft
och annan energi kan tillgodoses under höjd bered-
skap. De resurser och den beredskap som skapas skall
också kunna utnyttjas vid svåra påfrestningar i sam-
hället i fred och för internationella fredsfrämjande och
humanitära insatser.

Driftsäkerheten i det svenska stamnätet skall mot-
svara en samhällsekonomiskt motiverad nivå.
Kostnadseffektiviteten i Svenska Kraftnät skall vara
lika hög som i jämförbara företag.

Utvärdering

Räntabiliteten blev 8,8 procent, vilket innebär att målet
på 7 procent överträffades. En soliditet på 44,6 procent
har uppnåtts, vilket är högre än målet på 38 procent.

Driftsäkerheten ligger i nivå med de senaste åren
vilket bedöms vara samhällsekonomiskt rimligt.
Effektiviteten mäts kontinuerligt i jämförande studier
med andra företag, främst nationella stamnätsföretag i
andra länder. Dessa studier visar entydigt att Svenska
Kraftnät hör till de effektivaste företagen.

Svenska Kraftnät är starkt engagerat i att utveckla
det nordiska samarbetet inom elförsörjningen. Den 1
mars 1999 togs gränstariffen bort mellan Sverige och
Finland för all elbörshandel genom beslut av regering-
en. I juli etablerades Jylland och Fyn som ett nytt
anmälningsområde på Nord Pool. I samband med detta
justerades gränstariffen för spothandeln med Jylland
och fasta abonnemang på KontiSkan-förbindelsen
avvecklades. Inom det närmaste året bedöms en ytter-
ligare utvidgning till Själland vara möjlig.

Beredskapsverksamheten finansieras genom anslag och
är därför resultatmässigt neutral för Svenska Kraftnät.

Verksamhetsbeskrivning

Svenska Kraftnät är en affärsverkskoncem med tre dot-
terbolag och sju intressebolag. Svenska Kraftnät ansva-
rar för driften av stamnätet inklusive utlandsförbin-
delserna. Till uppgifterna hör också att ansvara för att
elsystemet kortsiktigt är i balans och att dess anlägg-

ningar samverkar driftsäkert, så kallat systemansvar.
Svenska Kraftnät är dessutom elberedskapsmyndighet
enligt elberedskapslagen och delfunktions ansvarig
myndighet med ansvar för elförsörjning inom den civila
delen av totalförsvaret och har vidare till uppgift att
samordna dammsäkerheten i landet.

Affärsverksamheten är indelad i tre rörelsegrenar,
nämligen överföring på stamnätet, systemansvar och
optoverksamhet. Härtill kommer insatser för forskning
och utveckling samt restelektrifiering. Av nyss nämnda
rörelsegrenar är överföringen på stamnätet den helt
dominerande. Av årets intäkter svarar den för 91 pro-
cent och av koncernens rörelseresultat svarar överför-
ingen på stamnätet för 97 procent.

Omvärldsbeskrivning

Affärsrisken bedöms vara begränsad. Överföringsverk-
samheten är långsiktig och stabil och kundkretsen
består av väl etablerade och stabila företag med god
soliditet. Exponeringen i utländsk valuta är liten.
Svenska Kraftnäts soliditet är hög och den erforderliga
upplåningsvolymen är liten. Därmed blir räntekostna-
derna låga och ränterisken liten.

Svenska Kraftnät har systemansvaret för landets
elbalans och ansvarar därmed bland annat för balans-
avräkningen gentemot de balansansvariga företagen. För
att minska den kreditrisk som den nationella balans-
avräkningen medför kräver Svenska Kraftnät ekono-
misk säkerhet från de balans ansvariga.

Risken för driftavbrott som far allvarligare konse-
kvenser för kunderna på stamnätet bedömer Svenska
Kraftnät vara liten. Stamnätet är robust uppbyggt
med goda reservmatningsmöjligheter. Risken för att
effektbrist skulle orsaka längre avbrott bedöms också
som liten.

Viktigare händelser 1999 och 2000

Svenska Kraftnät har gemensamt med Statens
Energimyndighet på uppdrag av regeringen tagit fram
en modell för avräkning av kunder vars förbrukning
inte mäts varje timme, så kallad beräkning. Den nya
modellen tillämpas från och med den 1 november
1999. Fokus för arbetet år 2000 är att öka tempot och
kvaliteten i rapporteringen av mätvärden samt att infö-
ra rutiner för slutlig avräkning.

Sedan mitten av 1990-talet har optoförbindelser
byggts ut i stamnätets kraftledningar. Optonätet
används för egna behov av kommunikation men har
även hyrts ut till externa kunder. Den framtida utveck-
lingen av verksamheten är beroende av den roll som

100

FORETAGSBESKRIVNINGAR - SVENSKA KRAFTNÄT, AFFÄRSVERKET

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

riksdag och regering beslutar att Svenska Kraftnät
skall ha när det gäller utbyggnaden av ett nationellt
optofibemät. All verksamhet inom detta område avses
att samlas i det nybildade dotterbolaget Svenska
Kraftkom AB.

Arbetet med att bygga en ny 400 kV-ledning mellan
Alvesta och Hemsjö i Kronobergs och Blekinge län
startade hösten 1999 och den planeras att tas i drift i
december 2000.

Svenska Kraftnät införde hösten 1999 ett högt pris
i avräkningen vid risk för effektbrist för de företag som
har underskott i sina elbalanser efter varslad risk för
effektbrist - tre kronor per kWh. Svenska Kraftnät har
vidtagit vissa ”överbyggande åtgärder” för att klara
kommande vinter. Som en beredskapsinsats har fort-
satt drift säkrats av Karlshamnsverkets tredje aggregat
under ytterligare vintrar.

Dét nybildade bolaget Svenska Kraftnät Gasturbiner
AB köpte i december 1999 sex gasturbiner av
Vattenfall AB. Gasturbinerna används för att hantera
störningar i kraftsystemet.

Huvuddelen av arbetet med att bygga likströms-
kabeln till Polen blev klar under 1999. Den kommersi-
ella driften skall enligt planerna börja i maj 2000.

Svenska Kraftnät hade regeringens uppdrag att
samordna millenniesäkringen i elbranschen. Inga stör-
ningar i elförsöijningen inträffade.

Miljöarbetet

Miljöarbetet har under året inriktats mot insatser som
skall leda till en effektivare och mer systematisk han-
tering av miljöfrågorna Samtidigt har många konkreta
miljöförbättringar genomförts på olika håll i verksam-

heten. Regeringen har uppdragit åt Svenska Kraftnät
att införa miljöledningssystem till slutet av år 2001.

Jämställdhet

Av det totala antalet anställda är andelen kvinnor 25
procent. Arbetet pågår enligt jämställdhetsplanen med
att få in flera kvinnor, bland annat på chefsposter och
i rekryteringen av trainees. En handlingsplan mot sex-
uella trakasserier har tagits fram. En utbildningsdag
har hållits för att belysa skillnader mellan manligt och
kvinnligt tänkande.

Prognos 2000

Affärsverksamheten är långsiktig och stabil. Inga stör-
re förändringar förutses vad gäller priser och kostna-
der. Omsättningen beräknas till 2 475 mkr. Resultatet
väntas uppgå till 528 mkr. Investeringarna i koncernen
planeras till totalt 700 mkr, varav 100 mkr avser
SwePol Link.

Styrelse 1999

Eriksson, Per-Olof, ordförande

Söderström, Bengt, vice ordförande

Berggren, Christer

Gustafsson, Yvonne

Kvart, Sussi

Magnusson, Jan

Nilsson, Pia

Persson, Agata, arbetstagarrepresentant

Örtegren, Bengt, arbetstagarrepresentant

Generaldirektör

Magnusson, Jan

	1999	1998		1996	1995 I
Omsättning, inklusive anslag	2 307	2 312	2 772	2 279	2 300
Därav anslag	180	171	86	0	0
Rörelseresultat före avskrivningar	963	994	1 251	1 190	965
Bruttomarginal, %	42,2	43,2	45,3	52,2	41,3
Resultat efter finansiella poster	589	605	842	592	453
Resultat efter finansiella poster rensat för rörelsefrämmande poster	589	605	842	592	743
Nettovinst	589	605	842	592	453
Justerat eget kapital	4 817	4 634	4 393	4 138	4 027
Nettoskuld	2 534	1 683	1 445	2 202	1 655
Nettoskuldsättningsgrad, %	38,4	26,7	23,6	39,0	30,6
Avkastning på eget kapital, %	9,2	9,7	14,3	10,7	8,5
Avkastning på operativt kapital, %	6,7	8,0	12,0	10,7	9,0
Förädlingsvärde	1 846	1 854	2 427	2 027	2 036
Kassaflöde före investeringar	983	927	1 113	1 012	576
Nettoinvesteringar	1 381	1 056	591	616	131
varav Foll-investeringar
Utdelning	384	302	321	366	346
Utlandsandel av försäljningen
Totalt antal anställda	243	235	216	186	159
- Antal anställda kvinnor	64	59	45	38	36
- Antal anställda utomlands	0	0	0	0	0
Statens ägarandel	100%	100%	100%	100%	100%

101

FORETAGSBESKRIVNINGAR - SVENSKA L A G E R H U S A K TIE B 0 L A G E T

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

SVENSKA

Lagerhus

Affärsidé

Svenska Lagerhus aktiebolaget (SLAB) utvecklar och
erbjuder tjänster inom områdena lagring, förvaring,
kvalificerat underhåll och service samt distribution av
information, varor, föremål och material. Kunderna är
företag, myndigheter och organisationer. Bolaget skall
ses som en naturlig samarbetspartner till statliga och
privata kunder. Genom samverkan mellan olika
tjänsteområden erbjuds kunderna helhetslösningar
med hög kvalitet, professionalism, säkerhet och till rätt
prisnivå inom bolagets kärnområden.

Utvärdering

SLAB har under år 1999 uppfyllt de uppsatta ekonomis-
ka målen. Bolagets avkastning på eget kapital var för år
1999 29 procent och soliditeten uppgick till 55 procent.

Verksamhetsbeskrivning

SLAB har under 1999 varit organiserat i fem affärs-
områden: Lagring och Logistik lagrar och hanterar
stora varuvolymer för myndigheters räkning. Svensk
Specialdistribution förrådshåller och distribuerar
trycksaker, blanketter och omsättningsvaror. Svensk
Medicinteknik svarar för service och underhåll av tek-
nisk utrustning för myndigheter, kommuner och pri-
vathälsovård. Svensk Museitjänst ombesörjer förråds-
hållning, logistik, hantering och annan service åt
Sveriges museer. Dotterbolaget Dokumenthuset i
Sverige AB förvarar och hanterar olika dokument såväl
fysiskt som digitalt samt ombesörjer så kallad post-
fångst åt kunderna.

Koncernen disponerar - genom ägande och förhyr-
ning - cirka 200 anläggningar på cirka 100 drifts-
platser i Sverige med en total lageryta om cirka
550 000 kvm. Vakansgraden inom det egna fastighets-
beståndet är låg.

Omvärldsbeskrivning

Den av statsmakterna beslutade neddragningen av
beredskapslagringen medför ett betydande intäkts-
bortfall de kommande åren. Bolaget har dock kompen-
serat detta med bland annat interventionslagringsupp-
drag från Jordbruksverket.

Viktigare händelser 1999 och 2000

Medicinteknik har från och med den 1 mars 2000 över-
låtits till ett nybildat bolag Swedish Emergency
Medical Systems AB (SEMS). I samband härmed erhöll
SLAB som dellikvid 36 procent i SEMS, som i övrigt
ägs av Svensk Akut- och Katastrofutrustning AB.

SLAB har förvärvat en anläggning i Falkenberg på
77 000 kvm från Vin & Sprit AB med tillträde den 30
juni 2000.

Miljöarbetet

SLAB har en arbetsmiljöpolicy som innebär att arbets-
givaren skall verka för att skapa resurser i samverkan
med arbetstagare för att åstadkomma en god arbets-
miljö och att alla anställda tar ett personligt ansvar för
hälsa, miljö och säkerhet i det dagliga arbetet.

Jämställdhet

SLAB har en jämställdhetspolicy som syftar till att
ingen skall missgynnas på grund av könsdiskrimine-
ring, handikapp, etnisk tillhörighet och som behandlar
arbetsförhållanden, föräldraskap, sexuella trakasserier,
jämn könsfördelning, rekrytering och upprättande av
en årlig jämnställdhetsplan.

Prognos 2000

Neddragningen av beredskapslagren väntas fortgå.
Genom samverkan med kunderna strävar bolaget efter
att öka andelen långsiktiga avtal.

102

FORETAGSBESKRIVNINGAR - SVENSKA L AG E R H U S A KT I E B 0 LAG ET

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Styrelse 1999

Nordbeck, Gunnar, ordförande
Sorte, Per, vice ordförande
von Arbin, Christina

Hentzel, Mats

Lundquist, Ulla

Ringström, Anita

Skareil, Gunnar

Lind, Lars Åke, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Nyländer, Göran

Mkr	1999	1998	1997	1996	1995
Omsättning	154,5	142,4	121,1	109,8	99,8
Rörelseresultat före avskrivningar	30,2	25,2	23,5	27,1	31,6
Bruttomarginal, %	20	18	19	25	32
Resultat efter finansiella poster	19,7	12,9	10,9	20	29,4
Resultat efter finansiella poster
rensat för rörelsefrämmande poster	19,7	12,9	10,9	20	29,4
Nettovinst	14,8	9,8	8,5	14,6	22,9
Justerat eget kapital	73,1	62,4	76,1	75,1	68
Nettoskuld (negativ)
Nettoskuldssättningsgrad (negativ)
Avkastning på eget kapital, %	29	19	14	28	49
Avkastning på operativt kapital, %	41	23	17	31	48
Förädlingsvärde	72,1	56,7	50,4	41,8	51,3
Kassaflöde före investeringar	19,5	16,8	26,8	24,2	38,1
Nettoinvesteringar	12,5	12,7	13,4	14,1	39,5
varav FoU-investeringar
Utdelning	7	3,6	23,6	7,5	7,5
Utlandsandel av försäljningen	<1	<1	<1	<1	<1
Totalt antal anställda	118	108	98	82	66
- Antal anställda kvinnor	39	35	27	21	11
- Antal anställda utomlands	0	0	0	0	0
Statens ägarandel	100%	100%	100%	100%	100%

103

FORETAGSBESKRIVNINGAR - AB SVENSKA MILJÖSTYRNINGSRÅDET

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

★ * ★

★ ★

* Miljöstyrningsrådet

★ *

* ★ *

Affärsidé

Att stödja industri, näringsliv och offentlig förvaltning
att vidareutveckla sitt miljöarbete på ett systematiskt
och kostnadseffektivt sätt samt att ge de som öppet
beskriver syftet med och resultatet av sitt miljöarbete
ett erkännande som kan förstås såväl nationellt som
internationellt.

Utvärdering

Miljöledningssystem och miljövarudeklarationer är
relativt nya begrepp inom näringsliv och statlig för-
valtning och antalet företag och organisationer som
inför sådana verktyg i sitt miljöarbete är fortfarande i
ökande. Ägarna har inte satt ett exakt antal införda
miljöledningssystem och miljövarudeklarationer som
mål. Sverige bibehöll den tredjeplats i Europastatistiken
som man tidigare innehaft vad avser antalet EMAS-
registrerade företag och anläggningar.

Verksamhetsbeskrivning

Bolaget bedriver informations- och registreringsverk-
samhet inom miljöområdet. Miljöstyrningsrådet bildades
1995 och är huvudman för EMAS- och EPD-systemen.
EMAS är EU:s förordning om miljöstyrning och miljö-
revision (EC Eco Management and Audit Scheme)
medan EPD står för Environmental Product
Dedaration och är ett nationellt system för certifierade
miljövarudeklarationer. Miljöstyrningsrådet har upp-
drag att stödja och främja införandet av systemen,
registrera de företag, organisationer samt produkter
och tjänster som klarar kraven i EMAS och EPD samt
upprätthålla uppgifter om dessa i ett offentligt register.
Miljöstymingsrådets EMAS-verksamhet har till över-
vägande delen omfattat att på olika sätt och i olika
sammanhang sprida kunskap om EMAS-systemet och
de företag och organisationer som anslutit sig till
systemet. Arbetet har fortsatt med att vidareutveckla
olika former av informationstjänster via Internet.

Omvärldsbeskrivning

Miljöstymingsrådets huvudsakliga verksamhet med
registrering av EMAS och EPD sker i bolagsform,

vilket delvis skiljer sig från liknande verksamheter i
andra länder i och med att verksamheten skall vara
självfinansierad. Detta kan vara till nackdel för
främst EMAS-systemets etablering där registrering i
andra länder är förknippat med jämförelsevis små
avgifter.

Viktigare händelser 1999 och 2000

EFD-systemet kom ut på marknaden med de första cer-
tifierade miljövarudeklarationema samt etablerandet
av Intemetsatsningen kring Miljölednings arkivet.

Miljöarbetet

Miljöstyrningsrådet är en för liten organisation för att
formellt införa ett miljöledningssystem.

Prognos 2000

Miljöstyrningsrådet inledde 1999 ett stegvis arbete
med att sänka nivån på registreringsavgiftema för en
EMAS-anslutning. Detta var orsaken till det sämre
ekonomiska utfallet 1999 jämfört med året innan.
Under år 2000 fortsätter arbetet med att sänka avgif-
terna - nu vad avser årsavgifterna. Med en gradvis
ökning av antalet certifierade miljövarudeklarationer
förväntas ett balanserat resultat under 2000.

Styrelse 1999

Wenblad, Axel, ordförande

Brandinger, Rune, vice ordförande, till maj 2000
Almgren, Richard

Gunnarsson, Ulf
Gustafsson, Henry
Haglind, Ingrid

Mattsson, Annaa

Ryding, Sven-Olof

Smith, Eva

Waldner, Lars

Wide, Anna-Maria

Asplund, Erik, adjungerad arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Ryding, Sven-Olof

I Mkr	1999	1998	1997	1996	199 I
Omsättning	2,8	4,0	2,9	0,8	1,0
därav anslag	0	0	0	0,1	0,9
Resultat efter finansiella poster	-0,2	0,9	-0,3	-1,8	0,1
Nettovinst
Justerat eget kapital	us	0,8	0,09	0,4	2,2
Avkastning på justerat eget kapital, %	us	110	-306	-483	4
Utdelning	0	0	0	0	0
Totalt antal anställda	2	2	2	1	0
- Antal anställda kvinnor	1
- Antal anställda utomlands	0	0	0	0	0
Statens ägarandel	90%	90%	90%	90%	90%

104

FORETAGSBESKRIVNINGAR - SVENSKA R Y M DAKTIEB OLAGET

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Affärsidé, mål

Rymdbolagets affärsidé är att på världsnarknaden till-
handahålla rymdsystem, drift av rymdsystem med
Esrange som bas, produkter och tjänster inom jordobser-
vations- och telekomområdet. Rymdbolaget bistår dess-
utom Rymdstyrelsen i tekniska frågor. Rymdbolaget är
ett konkurrensutsatt företag med målet att ge ägaren
affärsmässig avkastning på eget kapital.

Utvärdering

Under 1999 uppfyller moderbolaget och intressebola-
gen avkastningsmålet. Förluster och omstrukturering
inom jordobservationsverksamheten innebär dock att
dotterbolagen redovisar negativa resultat.

Verksamhetsbeskrivning

Rymdbolagets strategi kan sammanfattas med orden
”tillväxt genom allianser” enligt huvudlinjerna: Etablera
allianser som för bolaget närmare slutanvändar-
marknaden för telekom- och jordobservationsprodukter,
etablera alliansfer) som säkerställer en nyckelroll bland
Europas små leverantörer av rymdsystem, växa till en
världsledande leverantör av drifttjänster för satelliter
och uppskjutningstjänster genom investeringar och
allianser.

Omvärldsbeskrivning

Rymdmarknaden karaktäriseras av tillväxt på de civila
marknaderna. Santidigt krymper de offentliga satsning-
arna på rymdteknik. Antalet satelliter i omloppsbana
växer. Marknaden domineras av allt färre men större
internationella rymdkoncemer. För Rymdbolaget innebär
detta ökad efterfrågan på små kostnadseffektiva satelli-
ter och drifttjänster för satelliter, högupplösande satel-
litbilder blir tillgängliga på marknaden, ökat intresse för
global miljöövervakning. De stora företagen etablerar sig
även på marknaderna för drifttjänster och rymdtillämp-
ningar. Rymdbolaget tvingas alltmer till direkt konkur-

rens med de stora, och små foretag riskerar att margina-
liseras.

Viktigare händelser 1999 och 2000

Rymdbolaget säkrade en beställning på frantagning av
månsonden SMART-i. En allians med det amerikanska
företaget Universal Space NetWork har gjort Rymd-
bolaget till en av de världsledande spelarna inom satellit-
stationstjänster. Världens genom tiderna största forsk-
ningskampanj runt ozonuttunningen i atmosfären har
genomförts med Rymdbolaget i en nyckelroll. 1999 har
inneburit genombrottsåret för det luftbuma havs-
övervakningssystem MSS5000. Sex system har sålts på
den internationella marknaden. Hösten 2000 sänds Odin
upp, Sveriges mest avancerade forskningssatellit hittills.

Jämställdhet

Rymdbolaget har en jämställdhetsplan.

Prognos 2000

1999 års omfattande investeringar och omstruktu-
reringar väntas bidra till ytterligare förbättrad avkast-
ning under 2000.

Styrelse 1999

Liibeck, Lennart, ordförande

Ahlqvist, Birgitta

Björk, Gunnar

Cederlund, Lars Johan

Fredga, Kerstin

Mohlin, Per-Erik

Tegnér, Per

Åkesson Bonde, Ingrid

Mörtberg, Carl-Ivar, arbetstagarrepresentant

Wallin, Sven, arbetstagarrepresentant

Jordung, Åsa, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Jangblad, Dan

			1997		1995 1
Omsättning	349	264	239	302	256
Rörelseresultat före avskrivningar	28	11	4	18	16
Bruttomarginal, %	7,9	4,0	1,6	5,8	6,4
Resultat efter finansiella poster	13	1	-2	18	11
Nettovinst	13	0	0	8	6
Justerat eget kapital	128	127	128	128	119
Avkastning på eget kapital, %	10,5	0,0	0,1	6,8	5,4
Avkastning på operativt kapital, %	33,7	-15,9	-58,0	31,5	-3,8
Förädlingsvärde	156	132	125	134	114
Kassaflöde före investeringar	109	-16	69	9	32
Nettoinvesteringar	49	40	38	13	9
varav Foll-investeringar	us	us	us	us	us
Utdelning	0	0	0	0	0
Utlandsandel av försäljningen, %	77	45	39	32	41
Totalt antal anställda	283	285	280	287	281
- Antal anställda kvinnor	77	76	73	71	66
- Antal anställda utomlands	1	1	1	1	1
Statens ägarandel	100%	100%	100%	100%	100%

105

FORETAGSBESKRIVNINGAR - SVENSKA SKEPPSHYPOTEKSKASSAN

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

SVENSKA
SKEPPSHYPOTEKS
KASSAN

Swedub Sbip.' Mortgage liank

Affärsidé

Svenska Skeppshypotekskassan skall underlätta finansi-
ering för svenska rederier sant för utländska rederier
med betydande svenskt intresse och medverka till han-
delsflottans föryngring.

Utvärdering

Kassans lånestock har ökat kraftigt under 1999 och
ökningen väntas fortsätta under 2000. Kassan spelar en
fortsatt viktig roll som finansiär av mindre och
medelstora rederier.

Verksamhetsbeskrivning

Riksdagen fattade 1929 beslut om att inrätta Svenska
Skeppshypotekskassan. Kassans uppgift skulle vara att
medverka till den nödvändiga föryngringen och
moderniseringen av den svenska handelsflottan. Under
1930-talet förnyades, konsoliderades och modernise-
rades flottan. En ny fartygsgeneration av dieseldrivna
fartyg kom till. Kassan hade en stor betydelse för
denna utveckling.

Kassan finansierar reder i verksamhet med svenskt
ägande eller utländskt ägande med svenskt intresse och
lämnar i huvudsak långfristiga lån mot säkerhet i
svenskt eller utländskt skepp. Upplåning och utlåning
sker i princip på lika villkor. Kassan bedriver sin verk-
samhet på helt kommersiella villkor och i konkurrens
med andra kreditinstitut.

Kassan administrerar på uppdrag av regeringen även
Rederinämndens angelägenheter.

Omvärldsbeskrivning

Sjöfartsnäringen karakteriseras av starkt växlande
efterfrågan. För närvarande är utsikterna dock goda
på flertalet delmarknader.

Viktigare händelser 1999 och 2000

Utestående lån till rederier ökade under 1999 med 48
procent till 2 941 mkr. Beviljade och accepterade lån for
utbetalning uppgick vid årsskiftet till cirka 1 500 mkr.
Lånen kommer att utbetalas under år 2000 och 2001.

Kassan kan sedan 1 juli 1998 arbeta mera interna-
tionellt och medverka vid finansiering av utlandsflaggat
tonnage så länge det finns ett betydande svenskt intres-
se. Detta har utnyttjats aktivt i Kassans marknadsföring
och lett till ökat intresse från rederiernas sida. På sikt
kommer detta att innebära en ökad utlåning.

Prognos 2000

Resultatprognos för helåret 2000 lämnas i Kassans
delårsrapport för första halvåret, som avges i augusti.

Styrelse 1999

Gyllenhammar, Pehr G, ordförande
Källsson, Jan, vice ordförande

Berggren, Christer
Engström, Anna-Lisa
Kastman Heuman, Åsa
Olovsson, Ulla

Patriksson, Folke

Holmgren, Gunnar, suppleant
Holmgren, Lars-Göran, suppleant
Johnsson, Hans-Yngve, suppleant
Lindström, Anders, suppleant
Lorentzon, Ola, suppleant
Rodosi, Agneta, suppleant

Severed, Bo, suppleant

Verkställande direktör

Wickenberg Karlsson, Birgitta

I Mkr
Räntenetto	56	59	59	79	89
Provisionsnetto	0	0	0	0	0
Resultat före kreditförluster	43	47	48	68	75
Kreditförluster	0	0	0	0	0
Nettovinst	43	47	48	68	75
Balansomslutning	3 470	2 537	2 615	4 696	4 807
Utlåning	2 710	1 842	2 049	4 072	4 258
Justerat eget kapital	834	790	743	695	627
Avkastning på eget kapital, %	5,5	6,3	7,0	10,8	13,6
Primärkapitalrelation, %	29,3	42,8	37,0	18,9	17,0
Kapitaltäckningsgrad, %	29,3	42,8	37,0	18,9	17,0
Kreditförluster i % av utlåning	0	0	0	0	0
Rating (S&P/Moody's)	us	us	us	us	us
Utdelning	0	0	0	0	0
Totalt antal anställda	9	9	9	9	9
- Antal anställda kvinnor	6	6	6	6	6
- Antal anställda utomlands	0	0	0	0	0
Statens ägarandel	100%	100%	100%	100%	100%

100

106

FORETAGSBESKRIVNINGAR - SVENSKA SKOGSPLANTOR AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

SVENSKA

SKOGS PLANTOR AB

Affärsidé

Svenska Skogsplantor AB:s affärsidé är att producera
och sälja frö och skogsplantor och utföra tjänster inom
skogsskötselområdet. Målet är att uppnå en acceptabel
lönsamhet.

Utvärdering

Svenska Skogsplantor AB har sedan starten successivt
förbättrat sitt resultat och nådde 1997 och 1998 de
uppsatta målen. År 1999 har resultatet försämrats
främst beroende på en oväntad minskning av plant -
efterfrågan. Som en konsekvens av detta har plantor
fått förstöras. Förutsättningar finns att under år 2000
närma sig lönsamhetsmålet igen.

Verksamhetsbeskrivning

Under 1990-talet har efterfrågan på plantor föränd-
rats. Skogsföretagens strävan efter högre produktivitet
och utvecklingen mot att entreprenadföretag tar över
plantering och andra skogsvårdsåtgärder har lett till en
ändring i företagets produktion och verksamhetsinrikt-
ning. För närvarande genomförs en omläggning av pro-
duktionen från traditionella barrotsplantor till täck-
rots- och TePlusplantor. Vidare byggs en fältorganisa-
tion upp och Svenska Skogsplantor AB etablerar sig
som entreprenadföretag inom skogsvård. För att ytter-
ligare öka kapacitetsutnyttjandet har försäljning till
Finland och Norge startats.

Omvärldsbeskrivning

Under 1990-talet sjönk den totala planteringen i
Sverige från 500 miljoner till 300 miljoner plantor. Av
Skogsstyrelsens inventeringar framgår att effekten är
klart otillfredsställande föryngringar. Om åtgärder vid-
tas för att förbättra skogsvården så att den når de mål
riksdagen satt upp kommer efterfrågan på plantor att
öka, särskilt från det privata skogsbruket som är
Svenska Skogsplantor AB:s största kundgrupp.

Viktigare händelser 1999 och 2000

Under 1999 påbörjades en omläggning av plantproduk-

tionen som innebär en ökad produktion av lättplante-
rade plantor såsom täckrot- och TePlusplantor. En
täckrotsplantskola förvärvades från AssiDomän.
Omstruktureringsarbetet fortsätter år 2000 ochplant-
produktionen i en barrotsplantskola upphör. Svenska
Skogsplantor AB kommer att certifieras enligt ISO
9002 år 2000.

Miljöarbetet

Svenska Skogsplantor AB har påbörjat arbetet för att
certifieras enligt ISO 14001 senast år 2001. En miljö-
policy har fastställts enligt ISO-systemets krav. För
närvarande genomförs miljöutredningar på olika
verksamhetsområden. Målet är att bli miljöcertifierad
senast år 2001.

Jämställdhet

En jämställdhetsplan har fastställts. Inga löneskillnader
finns mellan män och kvinnor med likartade arbets-
uppgifter.

Prognos 2000

År 1999 sjönk den totala efterfrågan kraftigt från att ha
ökat under flera år. De flesta plantproducenter fick där-
för ett plantöverskott. I år kommer försäljningen att öka.

Styrelse 1999

Ohm, Ingemar, ordförande

Ekström, Solweig

Fredlund, Michael

Idermark, Thomas

Söderberg, Lena

Lundholm, Anders, arbetstagarrepresentant
Torstensson, Lennart, arbetstagarrepresentant
Eriksson, Lars-Olov, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Lindberg, Eva, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Lidén, Sverker

	1999			1996	1995 I
Omsättning	196.8	215,3	198,6	179,5	152,8
Resultat efter finansiella poster	-5.5	12,8	15,1	6,5	6,4
Justerat eget kapital	115.5	114,1	108,2	102,1	99,4
Utdelning	3,0	0	0	0	0
Utlandsandel av försäljningen
Totalt antal anställda	291	292	288	281	270
- Antal anställda kvinnor	120	125	130	125	123
- Antal anställda utomlands	0	0	0	0	0
Statens ägarandel	100%	100%	100%	100%	100%

101

107

FORETAGSBESKRIVNINGAR - AB SVENSKA SPEL

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

SVENSKA SPEL

Affärsidé

AB Svenska Spels affärsidé är att till svenska folket
sälja ett varierat utbud av spännande och under-
hållande spel med penningvinster på ett lättillgängligt,
ansvarsfullt och säkert sätt.

Enligt Svenska Spels bolagsordning skall inget
belopp utdelas till aktieägare. Vinstmedel disponeras
på sätt regeringen föreskriver. Svenska Spel är undan-
taget från lotteriskatt och inkomstskatt. Bolagets
vinstmedel inbetalas enligt regeringens beslut till
svenska staten. Svenska Spel lämnar också i enlighet
med ett riksdagsbeslut ett årligt bidrag om 60
mkr till Riksidrottsförbundet och överskottet från
bolagets värdeautomatspel Jack Vegas och Miss Vegas
fördelas till det lokala föreningslivets barn- och ung-
domsverksamhet, genom Riksidrottsförbundet och
Ungdomsstyrelsen.

Utvärdering

Svenska Spel har under år 1999 uppfyllt de mål som
regering och riksdag ställt upp. Av bolagets vinstmedel
för år 1999, 3 739 mkr, tillfaller 3 563 mkr staten och
176 mkr föreningslivet.

Verksamhetsbeskrivning

Svenska Spels uppgift är att efter tillstånd av regeringen
för allmänheten anordna lotterier och vadhållning om
pengar. Bolaget verkar på en av lotterilag och koncessio-
ner reglerad, men starkt konkurrensutsatt marknad.

Svenska Spel är organiserat i fyra affärsområden.
Affärsområdet skicklighetsspel inkluderar sportspel
såsom Stryktipset, Italienska Stryktipset, Måltipset
och Oddset.

Affärsområdet turspel delas upp i nummerspel och
lotterier. Till det förra räknas Lotto, VikingLotto,
LottoExpress, TipsBingo, Keno och Joker. I den senare
gruppen återfinns skraplotterna Triss, SkrapBingo, Tia
och det traditionella Penninglotteriet.

Affärsområdet restaurangspel består av värdeauto-
matspelen Jack Vegas och Miss Vegas.

Under 1999 fanns inom affärsområdet Internet
Stryktipset, Italienska Stryktipset och Joker.

Svenska Spels huvudkontor ligger, i enlighet med
riksdagens beslut, i Visby, men omfattande verksamhet
bedrivs också i bolagets fastighet i Sundbyberg. Svenska
Spel har dessutom ett 30-tal representanter runt om i

landet för kontakter med ombuden och restaurangerna.

For försäljning av Svenska Spels spel och lotterier
fanns vid utgången av år 1999 6 909 ombud. Av dessa
hade 3 820 så kallade spelombud tillång till spelsorti-
mentet - såväl onlinespel som lotter - medan 3 089 så
kallade lottombud begränsar sig till försäljning av lotter.
Av värdeautomatspelet Jack Vegas fanns vid utgången av
1999 5054 automater utplacerade på 1728 restau-
ranger. Dessutom fanns vid årsskiftet 95 stycken
värdeautomater, så kallade Miss Vegas, utplacerade i
39 bingohallar.

Omvärldsbeskrivning

Konkurrensen har ökat under det senaste året både
genom bolagets inhemska konkurrenter och genom att
utländska aktörer söker sig in på den svenska markna-
den via Internet, prenumeration och direkt marknads-
föring. Konkurrensen kommer att bli än hårdare fram-
över genom gränsöverskridande spel samt etablering
och utveckling av nya distributionskanaler.

Liksom tidigare år är det tre aktörer som dominerar
den svenska spelmarknaden, Svenska Spel, AB Trav och
Galopp och Folkspel, som bland annat driver Bingolotto.

En utredning tillsattes i juli 1999 av regeringen för
att se över förhållandet på spelmarknaden mellan statens
och folkrörelsernas spel. Utredningen presenterade sitt
förslag den 3 mars 2000. Sedan 1997 pågår dessutom en
utredning med översyn av lotterilagen, bland annat med
avseende på internationalisering och ny teknik.

I två fall i EG-domstolen under 1999 slås det fast
att EU-statema har rätt att bibehålla sina respektive
nationella lagstiftningar där till exempel statliga före-
tag och allmännyttiga organisationer ges exklusiva rät-
tigheter på spelmarknaden.

Viktigare händelser 1999 och 2000

Svenska Spel ökade sin omsättning mellan 1998 och
1999 med 4,8 procent eller 610 mkr vilket huvud-
sakligen är relaterat till värdeautomatspelet Jack Vegas.
Reglerna i lotterilagen för detta spel förändrades i okto-
ber 1999. Maximal vinst i spelet är numera 500 kronor
i kontanter i stället för 1 000 kronor där vinstutbetal-
ningen skulle ske i presentkort. Enligt riksdagens beslut
fick Svenska Spel vidare tillstånd att placera ut ytterli-
gare 500 värdeautomater i bingohallar (Miss Vegas).

Även Svenska Spels lotter ökade under 1999 sin

102

108

FORETAGSBESKRIVNINGAR - AB SVENSKA SPEL

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

omsättning jämfört med 1998. Ökningen avser främst
Trisslotten som nu är Sveriges största enskilda lotteri.

I april 1999 infördes ett helt nytt lotthanterings-
system, integrerat med det tidigare on-linesystemet.
Samtliga ombud har därmed en terminal för hantering
av bolagets produkter.

Under 1999 introducerade Svenska Spel, efter att ha
fått ett testtillstånd av regeringen, spel på Internet.
Omsättningen för de spel som man kunnat spela på via
Svenska Spels Intemetwebbplats (Stryktipset, Italienska
stryktipset och Joker) sedan maj 1999 uppgår till 2,8
mkr. Förberedelser för introduktionen av spel på hund-
kapplöpningar ”Greyhound Racing” har genomförts
under år 1999. Utvecklingen genomförs i samarbete
med Svenska Hundkapplöpningssportens Central-
förbund. Spelstart planeras till våren 2000 på riks-
banoma i Åkersberga och Borås sant Landskrona.

Riksdagen fattade i juni 1999 beslut om att
Svenska Spel skall få tillstånd att bedriva spel på
internationella kasinon i Sverige. Svenska Spel avser
att driva denna verksamhet i dotterbolaget Casino
Cosmopol. I december 1999 beslutade regeringen att
kasinon skall placeras i Stockholm, Göteborg, Malmö
och Sundsvall. Det första kasinot planeras att öppnas
i Sundsvall under hösten 2000.

Miljöarbetet

AB Svenska Spel har en miljöpolicy för att verksam-
heten skall säkerställa en hög standard på bolagets
egen arbetsmiljö samt förorsaka minimal negativ påver-
kan på den yttre miljön. Målet är att utsläpp, icke åter-
vinningsbart avfall och energiåtgång i verksamheten
minimeras och att användningen av ämnen med
begränsad tillgång och produkter som motverkar det
naturliga kretsloppet ersätts av fömyelsebart/natur-
enligt material eller åtminstone minskar, hos bolaget
och hos bolagets leverantörer.

Jämställdhet

AB Svenska Spel har en jämställdhetsplan. Bolaget
avser arbeta mer aktivt med bland annat utbildningsin-
satser av personer på ledningsnivå i företaget och
ledarskapsutbildningar för potentiellt blivande chefer.

Prognos 2000

En förskjutning pågår hos Svenska Spels kunder från spel
med låg vinstutbetalning till sådana med högre utbetal-
ning. Detta innebär att resultatet ser ut att bli sämre än
tidigare trots ökad omsättning. Värdeautomatspelet
Jack Vegas, Oddset, Keno och Skraplotten Triss går bra.
I övrigt är lotterna starka. Sämre går det för nummer-
spelen, framför allt för Lotto. Bolagets nya spel på hund-
kapplöpningar och dotterbolaget Casino Cosmopol
kommer under år 2000 att ha introducerats.

Konkurrensen från de övriga spelarrangörema för-
väntas bli hård även i fortsättningen, framför allt från
ATG men också från föreningslivet som erbjuder fler
skraplotter.

Styrelse 1999

Berg, Bengt-Åke, ordförande

Blomberg, Jan

Dalborg, Hans

Frebran, Rose-Marie
Johansson, Lennart
Lindström, Eva

Nilsson, Anders

Sundström, Monica

Palm, Ulla-Marie, arbetstagarrepresentant
Sandström, Berra, arbetstagarrepresentant
Jansson, Monica, arbetstagarrepresentant, suppleant
Rozenbeek, Lena, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Tivéus, Meg

			1997
Omsättning	13 540	12 924	11 464	10 903
Rörelseresultat efter avskrivningar	3 701	3 902	3 575	2 594
Bruttomarginal, %	29	31	32	25
Resultat efter finansiella poster	3 739	3 937	3 612	2 640
Justerat eget kapital	3 739	3 937	3 612	2 640
Avkastning på eget kapital, %	100	100	100	100
Avkastning på operativt kapital, %	159	153	146	300
Förädlingsvärde	5 303	5 349	4 976	3 887
Kassaflöde före investeringar	4 298	4 235	5 217	3242
Nettoinvesteringar	207	283	179	484
varav FoU-investeringar	us	us	us	US
Utdelning inklusive inleverans av vinst	3 739	3 937	3 612	3 591
Utlandsandel av försäljningen	0	0	0	0
Totalt antal anställda	510	483	464	429
- Antal anställda kvinnor	265	275	266	242
- Antal anställda utomlands	0	0	0	0
Statens ägarandel	100%	100%	100%	100%

103

109

FORETAGSBESKRIVNINGAR - SVENSK-DANSKA BROFÖRBINDELSEN AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Svensk-Danska Broförbindelsen AB

Affärsidé

Svensk-Danska Broförbindelsen Svedab AB ägs av sta-
ten genom Vägverket och Banverket till 50 procent var-
dera och har sitt säte i Malmö. Bolagets uppgift är dels
att förvalta de svenska intressena i det 50-procentigt
ägda Öresundsbrokonsortiet, dels att svara för planer-
ing, projektering, byggande, drift, underhåll och finansi-
ering av väg- och jämvägsanslutningama på den svenska
sidan. Bolaget skall dessutom medverka i finansieringen
av Citytunnelprojektets tunneldelar.

Öresundsbrokonsortiet svarar för planering, projek-
tering, byggande, drift, underhåll och finansiering av
kust till kustdelen av den fasta förbindelsen mellan
Sverige och Danmark.

Utvärdering

Svedab har hållit tidtabellen och de prognosticerade
kostnaderna för arbetet.

Verksamhetsbeskrivning

Sveriges och Danmarks regeringar slöt i mars 1991 ett
avtal om en fast förbindelse över Öresund. Med anled-
ning av avtalet bildades i Sverige Svensk-Danska
Broförbindelsen Svedab AB och i Danmark A/S
Öresundsförbindelsen. De två helstatliga bolagen bil-
dade januari 1992 Öresundskonsortiet som i januari
2000 bytte namn till Öresundsbrokonsortiet.

Omvärldsbeskrivning

Ett stort intresse har funnits från massmedierna och
allmänheten vad gäller Öresundsbron. Utställningen i
anslutning till bron har varit mycket välbesökt.

Viktigare händelser 1999 och 2000

Arbetet med färdigställandet av de svenska landanslut -
ningama har pågått planenligt. Den fastlagda tidpunk-
ten för trafiköppnandet 1 juli 2000 beräknas följas.

Miljöarbetet

Miljöfrågorna har varit av central betydelse för Svedab
AB. Vid byggandet av de svenska landanslutningama
har kontinuerliga mätningar av miljöeffekterna följts.
Företaget har en miljöpolicy men inget certifikat för
miljöledning.

Jämställdhet

Jämställdhetsarbetet bedrivs som en integrerad del av
verksamheten och ingår i det ordinarie planerings- och
uppföljnings arbetet.

Prognos 2000

Öresundsbron planeras att invigas enligt tidtabell
1 juli 2000.

Styrelse 1999

Skogö, Ingemar, ordförande

Ahlström, Göran

Bondestam, Anitha

Brandbom, Jan

Bylund, Bo

Yngvesson, Nils

Ahlberg, Ann, suppleant

Saxton, Ulla-Brita, suppleant

Verkställande direktör

Sicking, Karl-Otto

I Mkr	1999		1997	1996	1995 1
Omsättning	471	454	380	109
Justerat eget kapital	15	15	15	15	15
Nettoskuld	12 954	10 672	6 226	3 342	1 420
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	874	719	420	225	96
Kassaflöde före investeringar¹¹	us	-295,4
Nettoinvesteringar	3 097,3	3 821,9
Utdelning	0	0	0	0	0
Utlandsandel av försäljningen	0	0	0	0	0
Totalt antal anställda	100	98	96	77	52
- Antal anställda kvinnor	44	38	35	28	16
- Antal anställda utomlands	48	44
Statens ägarandel	100%	100%	100%	100%	100%

Siffror för 1999 år ännu ej klara.

104

110

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

FORETAGSBESKRIVNINGAR - SP SVERIGES PROVNINGS- OCH FORSKNINGSINSTITUT AB

Affärsidé/mål

Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB (SP) är
ett bolag verksamt inom teknisk utvärdering, provning,
mätteknik, forskning och utveckling. SP fungerar som
en länk mellan den akademiska forskningen och före-
tagens behov av teknisk kunskap.

Utvärdering

Verksamhetsmålen för forskning och kunskapsöverför-
ing har väl uppfyllts vad avser såväl effektivitet som
kvalitet. Samverkan är mycket god med näringsliv,
högskola och andra aktörer. Det internationella kun-
skapsutbytet är högt. Effektstudier visar att resultaten
kommer till användning och leder till förbättrad kon-
kurrenskraft, säkerhet och miljö.

Verksamhetsbeskrivning

I SP:s strategi ligger att vara en stark forskningsaktör
med stor tvärteknisk kapacitet och att erbjuda kunderna
kompetens i alla led från utveckling och tillverkning
till användning och återvinning. Efterfrågan på SP:s
tjänster ökar. Att kunna hämta in ny kunskap och
omsätta denna i utveckling av produkter, system med
mera blir allt viktigare för företagen.

Stora satsningar sker på återvinning, återanvänd-
ning, karaktärisering av material och livscykelanalys.
Inom energi sker förstärkta satsningar inom främst för-
bränningsteknik och energieffektivisering. Det snab-
bast växande området är IT och elektronik. SP bygger
upp spetskompetens avseende utveckling av teknik för

att säkra tillförlitlighet och funktion hos elektronik
integrerad i radio- och mikroprocessorstyrda produk-
ter (bilar, maskiner, radio- och mobiltelefoni etc.).

Omvärldsbeskrivning

Det råder fortsatt oklarhet om finansieringen av insti-
tutssektom, där SP är en av de största aktörerna. I
EU:s program har institut som SP en viktig roll.

Viktigare händelser 1999 och 2000

Enligt avtal med staten etablerades under året ett
nationellt meteorologiskt institut vid SP. En större
investering (cirka 30 mkr) har genomförts inom brand-
teknik, där SP har en ledande roll i utveckling och har-
monisering av nya europeiska metoder. Under år 2000
påböijas en utbyggnad av resurserna inom mätteknik,
rr, elektronik och elteknik, där den totala investering-
en beräknas till 60 mkr.

Miljöarbetet

SP har under året infört ett miljöledningssystem enligt
ISO 14001. Flera miljöförbättrande åtgärder har genom-
förts, till exempel rutiner för kemikaliehantering och
installation av en ny effektiv rökgasrening vid brandlabo-
ratoriet.

Jämställdhet

Planer upprättas årsvis och måluppfyllelsen mäts.
Andelen kvinnor i tekniska yrken vid SP överstiger
andelen totalt utbildade inom motsvarande områden.

105

111

FORETAGSBESKRIVNINGAR - SP SVERIGES

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

PROVNINGS- OCH FORSKNINGSINSTITUT AB

Prognos 2000

Efterfrågan på SP:s kompetens och tjänster förutses
vara fortsatt god. Genom ökad samverkan med hög-
skolor och forskningsinstitut förväntas en fortsatt
tillväxt med finansiering från EU-program, stiftelser,
forskningsråd med flera. Omsättningen beräknas
uppgå till 400 mkr, med ett resultat före skatt på cirka
15 mkr.

Styrelse 1999

Persson, Jan-Crister, ordförande

Bankvall, Claes

Kjömsberg, Solveig

Olson, Hans Christer

Sundgren, Jan-Eric

Weichbrodt, Björn

Milovancevic, Marina, arbetstagarrepresentant

Nilsson, Karin, arbetstagarrepresentant

Bogren, Bengt, arbetstagarrepresentant, suppleant

Johansson, Ulrika, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Bankvall, Claes

\| Mkr	1999	1998
Omsättning, inklusive anslag	422	401	385	353	312
Därav anslag	47	46	41	48	48
Rörelseresultat före avskrivningar	56	53	50	51	52
Bruttomarginal, %	13	13	13	14	17
Resultat efter finansiella poster	17	21	21	23	28
Nettovinst	12	15	15	17	20
Justerat eget kapital	218	206	191	176	159
Nettoskuld	-36	-49	-36	-28	14
Nettoskuldsättningsgrad, %	-16	-24	-19	-16	9
Avkastning på eget kapital, %	6	7	8	10	12
Avkastning på operativt kapital, %	9	11	13	15	15
Förädlingsvärde	251	244	239	217	188
Kassaflöde före investeringar	48	50	34	66	28
Nettoinvesteringar	60	37	30	26	27
varav FoU-investeringar
Utdelning	0	0	0	0	0
Utlandsandel av försäljningen	52	48	47	41	39
Totalt antal anställda	560	561	567	545	465
- Antal anställda kvinnor	127	125	130	126	109
- Antal anställda utomlands	0	0	0	0	0
Statens ägarandel	100%	100%	100%	100%	100%

106

112

FORETAGSBESKRIVNINGAR - SVERIGES RESE- OCH TURISTRÅD AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

TuristRådet

Affärsidé/mål

TuristRådet skall vara en samlande och drivande
kraft i internationell marknadsföring av Sverige som
resmål och fungera som en marknadsfunktion för en
stor del av svensk turistnäring. Det skall ske genom
att profilera Sverige som ett högkvalitativt resmål vil-
ket erbjuder en mångfald av upplevelser i en ren,
kulturrik och naturskön miljö, att samverka med övriga
Sverigeintressenter samt att etablera effektiva sam-
arbetsformer för utveckling av marknadsföring av
svensk turism.

Utvärdering

TuristRådet har bedrivit verksamheten enligt den
inriktning som ägarna fastställt.

Verksamhetsbeskrivning

Staten och turistnäringen äger 50 procent vardera.
Avtalet mellan staten och turistnäringen har omför-
handlats under 1999 för att tydliggöra finansieringen.
Statens aktieägartillskott skall finansiera bolagets bas-
verksamhet och den övergripande imagemarknadsför-
ingen, det vill säga varumärket Sverige. Turistnäringen
skall finansiera riktade aktiviteter minst i nivå med
den statliga imagemarknadsföringen med inriktning på
lika finansiering på sikt. Statens aktieägartillskott är
ovillkorat.

Under 1999 genomfördes en rad aktiviteter, bland
annat konsumentkampanjer och mediabearbetning. En
Internetsatsning pågår. Utöver de marknader där
TuristRådet har direkt representation, har bearbetning
skett i bland annat Ryssland och Sydostasien.

Staten har beviljat 69,5 mkr i anslag 2000, varav 1
mkr för främjandet av turism i Öresundsregionen.
Staten har därutöver medfinansierat ett antal EU-pro-
jekt de senaste åren.

Omvärldsbeskrivning

Antalet utländska gästnätter i Sverige 1999 uppgick
till 8,6 miljoner, en ökning med 7 procent från 1998.
De marknader som TuristRådet direktbearbetar svarar
för 81 procent av de registrerade besöken.

Viktigare händelser 1999 och 2000

En omstrukturering av verksamheten för att få större
flexibilitet och lägre fasta kostnader har påbörjats.
Under 1999 har större förändringar gjorts i represen-
tationsformema för kontoren i Norden, Holland,
Italien och USA. Ett c allcenter har startats för att ge
konsumentservice på marknaderna i Norden, Holland
och Italien. Ny verkställande direktör för TuristRådet
rekryteras under 2000.

Miljöarbetet

TuristRådet har ingen miljöpolicy, men Sveriges miljö-
arbete finns med i värderingarna när marknadsplaner
fastställs.

Jämställdhet

TuristRådet har ingen jämställdhetsplan.

Prognos 2000

Arbetet med att få en mer kostnadseffektiv represen-
tation i fler länder forsätter. Medel kommer därmed
att frigöras till marknadsföringsaktiviteter.

Styrelse 1999

Carmén, Lars, ordförande

Adelsohn, Ulf

Bjerkne, Claes

Carlsson, Nils

Leijon, Anna-Greta

Nilsson, Roland

Reuterskiöld, Marianne

Ödqvist, Olof

Verkställande direktör

Wallgren, Anders

I Mkr	1999	1998	1997	1
Bruttoomsättning	220,9	237,7	377,4	208,6
därav anslag	82,3	90,6	161,3	80,9
Rörelseresultat före avskrivningar	7,2	-1,0	2,4	0,3
Bruttomarginal, %
Resultat efter finansiella poster	5,2	-2,0	1,2	-0,6
Resulat efter finansiella poster
rensat för rörelsefrämmande poster	us	us	us	us
Nettovinst	5,1	-2,1	1,0	-0,7
Justerat eget kapital	13,1	8,0	10,1	9,1
Nettoskuld	0	0	0	0
Nettoskuldsättningsgrad	0	0	0	0
Avkastning eget kapital, %
Avkastning operativt kapital, %
Förädlingsvärde
Kassaflöde före investeringar	-1,5	-17,8	-2,2	24,9
Nettoinvesteringar	-0,1	0,2	3,4	4,2
varav Fou-investeringar
Utdelning	0	0	0	0
Utlandsandel av försäljning
Totalt antal anställda	56	64	56	46
- Antal anställda kvinnor	40	47	44	35
- Antal anställda utomlands	30	38	34	31
Statens ägarandel	50%	50%	50%	50%

18 månader

107

113

FORETAGSBESKRIVNINGAR - SWEDESURVEY AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

SWEDESURVEY

Affärsidé/mål

Bolaget bildades 1993 genom bolagisering av uppdrag-
sverksamheten utomlands, inom dåvarande Statens
lantmäteriverk och Centralnämnden för fastighets-
data. Bolaget skall i första hand utnyttja resurser från
det numera omstrukturerade statliga lantmäteriet.
Bolagets vision är att inom fastighets-, mätnings- och
kartläggningsområdena vara ett ledande kunskapsföre-
tag som utvecklar och ökar svensk tjänsteexport inom
prioriterade marknader.

Verksamhetsbeskrivning

Swedesurvey AB erbjuder tjänster inom rådgivning för
utveckling av utländska lantmäteriorganisationer inom
företrädesvis fastighetssystem och geografisk informa-
tion, utbildning i produktion av mät- och karttjänster
samt försäljning av lantmäteriprodukter såsom flygfo-
to, ortofotokartor, produkter avseende Geografiska
Informationssystem (GIS) och tekniska konsulttjänster.
Långsiktigt satsar bolaget i länder där ett etablerat
samarbete redan finns samt i länder vilka har finansi-
ering från Världsbanken, EU, Sida med flera. Kortsiktiga
finansiella mål är att för år 2000 öka omsättningen till
110 mkr och resultatet till lägst 5 mkr.

Verksamhetens utveckling

Under år 1999 utvecklades verksamheten väl och före-
taget har därmed i huvudsak uppfyllt uppställda mål.
Rörelseintäktema ökade med 6 mkr till drygt 106 mkr.
Verksamhet bedrevs i mer än 30 länder.

Efterfrågan på bolagets tjänster är för närvarande
fortsatt god. Några särskilt viktiga delmarknader är
Grekland, Ryssland och Kina. Det kvalitetsarbete bola-
get bedriver i samarbete med Lantmäteriverket, med
målet att verksamheten kan ISO-certifieras vid slutet
av år 2001, är av stor betydelse för verksamhetens
utveckling.

Miljöarbete

Bolagets miljöpolicy innebär bland annat att ett miljö-
stymingssystem enligt ISO 14001 planeras att införas
i slutet av år 2001.

Jämställdhet

Bolagets jämställdhetsplan berör frågor som lika lön,
kompetensutveckling, arbetsform och rekrytering.

Styrelse 1999

Ollén, Joakim, ordförande

Andersson, Axel

Christiansson, Annika

Jeding, Lars
Johnson, Staffan
Kristiansen, Thormod
Bjälkefors, Ulf, arbetstagarrepresentant
Lundqvist, Sören, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Pettersson, Sture

I Mkr	1999	1998	1997
Omsättning	106,5	100,9	90,3	83,9	71,1
Rörelseresultat före avskrivningar	4,2	4,1	3,9	3,8	7,6
Bruttomarginal, %	4,0	4,1	4,1	4,5	10,7
Resultat efter finansiella poster	4,1	4,1	4,1	4,6	8,4
Nettovinst	2,2	2,4	2,3	2,4	4,5
Justerat eget kapital	30,3	27,5	24,5	21,6	18,3
Nettoskuld¹¹	-24,1	-14,5	-12,9	-18,1	-12,0
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-0,9	-0,6	-0,6	-1,0	-0,7
Avkastning på eget kapital, %	10,6	11,7	10,9	11,4	21,4
Avkastning på operativt kapital, %	0,5	0,3	0,3	0,8	1,0
Förädlingsvärde	30,4	27,9	24,1	21,9	21,0
Kassaflöde före investeringar	10,0	1,5	-9,2	6,7	5,0
Nettoinvesteringar²¹	-0,4	0,1	4,0	-0,6	-4.9
varav FoU-investeringar
Utdelning	0	0	0	0	0
Utlandsandel av försäljning, %	100	100	100	100	100
Totalt antal anställda	39	37	28	28	21
- Antal anställda kvinnor	12	11	10	12	9
- Antal anställda utomlands	13	13	5	5	4
Statens ägarandel	100%	100%	100%	100%	100%

Som skatteskuld har tagits upp långfristig pensionsskuld minus kassa/bank.

²⁾ Inkluderar finansiella anläggningstillgångar.

108

114

FORETAGSBESKRIVNINGAR - SWEDFUND INTERNATIONAL AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Swedfund

International AB

Affärsidé

Swedfund skall delta i investeringar samt utveckla och
sälja projektfinansieringstjänster för att bland annat i
samverkan med svenska företag som arbetar i eller vill
arbeta i u-länder samt i Central- och Östeuropa främ-
ja ett konkurrenskraftigt näringsliv och därmed bidra
till tillväxt och samhällsekonomisk utveckling i samar-
betsländema. Vidare skall Swedfund i sin investerings-
verksamhet bidra till att främja en hållbar utveckling,
överföring av kunnande och en god miljö allt i enlighet
med regeringens övergripande biståndsmål - fattig-
domsbekämpning.

Utvärdering

Ägarens krav är att moderbolagets projektintäkter
under en treårscykel i snitt skall uppgå till minst ioo
procent av projektkostnaderna. Projektintäkternas
andel av de totala kostnaderna exklusive kostnader för
kapitalförvaltningen uppgick under året till 51 procent
för moderbolaget och 96 procent för koncernen. Den
ekonomiska krisen i Ryssland har inneburit att moder-
bolaget redovisat sitt sämsta resultat genom tiderna.

Verksamhetsbeskrivning

For att nå målen krävs goda kontakter med svenska
företag, hög kompetens vad gäller projektutvärdering
och finansiering, kunskap om tillväxtmarknader, lång-
siktigt och engagerat partners amarbete i joint venture-
företagen, kännedom om och tillgång till internatio-
nellt nätverk som kompletterar de svenska och lokala
partnernas nätverk samt förmåga att göra lönsamma
investeringar som bidrar till utvecklingen av bärkrafti-
ga företag i dessa länder.

Omvärldsbeskrivning

Marknadsekonomins genombrott och utveckling av den
privata sektom i Swedfunds investeringsländer kan

leda till ökad efterfrågan på bolagets tjänster. Så som
krisen i Ryssland visar påverkas Swedfunds resultat
kraftigt av land- och affärsrisker.

Viktigare händelser 1999 och 2000

Swedfund har under året investerat 11 miljoner US
dollar i den Afrikanska Infrastrukturfonden.

Uppdragsverksamhet: Swedfund har haft regering-
ens uppdrag att utvärdera ansökningar till IT-fonden
inom Östersjömiljarden. 22 projekt till totala värdet
70 mkr har rekommenderats varav 20 har godkänts av
regeringen.

Under första kvartalet 2000 görs på ägarens upp-
drag en utredning för att utröna om och i så fall vilken
form moderbolaget skall fortsätta med riskkapitalverk-
samhet i Central- och Östeuropa.

Dotterbolaget planerar under 2000 att sälja aktiein-
nehaven i de baltiska bankerna.

Miljöarbetet

Swedfund har miljöriktlinjer. I första hand skall värd-
landets miljölagar och förordningar följas, därefter
skall företagen utvecklas mot att följa kraven i den
svenska miljölagstiftningen (SFS 1998:808) inklusive
svenska tillämpliga förordningar, alternativt World
Bank Environmental Guidelines.

Jämställdhet

En jämställdhetsplan finns.

Prognos 2000

I Sverige finns få riskkapitalbolag med inriktning på
Swedfunds marknader. Privata aktörer har försökt i
Östersjöområdet, men den ryska krisen har haft en
kraftigt dämpande effekt. När ekonomierna i området
stärks kommer intresset från privata aktörer att öka.

Trenden i branschen är att koncentrera insatserna på

109

115

FORETAGSBESKRIVNINGAR - SWEDFUND INTERNATIONAL AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

sektorer med hög utvecklingseffekt så som finans och
infrastruktur. Ökningen av tjänsterelaterad verksamhet
och framväxten av kunskapsföretag ställer nya krav på
Swedfunds kompetens att värdera dessa företag.

Efterfrågan från svenska företag vad gäller nyinve-
steringar på Swedfunds tjänster tenderar att vara som
störst i mitten av en konjunkturuppgång respektive
-nedgång. Risken finns således att Swedfund inte kom-
mer att nå målen 2000.

Karlsson, Boel

Rooth, Lena

Uustalu, Ann

Wall, Carin

Öjefors, Lars

Verkställande direktör

Arefalk, Olle

Styrelse 1999

Cedergren, Jan, ordförande
Thelin, Hugo, vice ordförande

\| Mkr	1999		1997		1995 ¹¹1
Omsättning	42	43	28	43	71
Rörelseresultat före avskrivningar	-40	6	-7	-21	-10
Bruttomarginal, %		13,8
Resultat efter finansiella finansiella poster	-29	16	11	27	18
Resultat efter finansiella poster
rensat för rörelsefrämmande poster
Nettovinst	12	0	8	13	13
Justerat eget kapital	560	550	549	542	522
Nettoskuld	0	0	0	0	0
Nettoskuldsättningsgrad
Avkastning på eget kapital, %	2,1	0	1,5	2,4	2,5
Avkastning på operativt kapital, %	us	us	us	us	us
Förädlingsvärde	-12	32	11	-8	4
Kassaflöde före investeringar
Nettoinvesteringar	145	66	70	46	-5
varav FoU-investeringar
Utdelning	0	0	0	0	0
Utlandsandel av försäljningen
Totalt anställda	18	19	14	15	13
- Antal anställda kvinnor	8	9	6	6	4
- Antal anställda utomlands	1
Statens ägarandel	100%	100%	100%	100%	100%

¹¹18 månader

110

116

FORETAGSBESKRIVNINGAR - SWEDISH NATIONAL ROAD CONSULTING AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

^SweRoad

Affärsidé

Swedish National Road Consulting AB (SweRoad)
erbjuder tjänster inom Vägverkets verksamhetsområ-
den främst till departement och myndigheter utanför
Sverige. Bolaget har till uppgift att utveckla och driva
internationell uppdragsverksamhet på affärsmässig
grund, med särskild inriktning mot utvecklingsländer
som är mottagare av bistånd.

Målet har varit, på kort sikt, att åstadkomma minst
nollresultat för 1999 och från år 2000 och framåt visa
ett positiv resultat och ge en genomsnittlig avkastning
om minst 10 procent på ägarens insatta kapital.

Utvärdering

Efter ett negativt räkenskapsår 1998, som var tyngt av
extraordinära omorganisationskostnader, blev 1999
utomordentligt positivt.

Verksamhetsbeskrivning

SweRoad arbetar med konsulttjänster inom vägsektom
på uppdrag av departement och myndi^ieter utom-
lands.

Omvärldsbeskrivning

SweRoads resursbas är främst det kunnande och den
erfarenhet som finns inom Vägverket och andra svens-
ka myndigheter/organisationer inom väg- och trafik-
sektorn samt inom svenskt näringsliv. Verksamheten är
helt beroende av tillgång till dessa resurser och svå-
righeten att få tillgång till dem leder automatiskt till
försämrade affärsmöjligheter.

Inriktningen mot utvecklingsländer bidrar också till
känslighet för ändrad inriktning i biståndet hos de in-
ternationella och bilaterala finansieringsinstitutionerna.

Viktigare händelser 1999 och 2000

Under 1999 utsågs ny styrelseordförande. SweRoads
verksamhet bedrivs för närvarande i olika form i ett
15-tal länder, bland annat Baltikum, Jordanien, Laos,
Mozambique, Saudiarabien, Sri Lanka, Thailand,
Turkiet och Zimbabwe. SweRoads närvaroform i dessa
länder är under utredning.

Miljöarbete

SweRoad förvaltas av Vägverket och ingår därför i det
omfattande miljöarbete som pågår inom dess organisa-
tion.

Jämställdhet

SweRoads jämställdhetsarbete ingår i Vägverkets
omfattande arbete på området.

Prognos 2000

De åtgärder som inleddes 1998 för att minska kostna-
derna i kombination med den något förbättrade order-
ingången bedöms leda till att verksamheten under
2000 och framåt kommer att nå de uppsatta målen.

Styrelse 1999

Färm, Gunnel, ordförande

Bergfalk, Lars, vice ordförande

Kärre, Malin

Mannerstråle, Gunnar

Utterström, Brittmarie

Lindquist, Rolf, arbetstagarrepresentant
Jörud, Leif, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Bauducco, Roberto G

I Mkr	1999	1998	1997	1996	1995 \|
Omsättning	82	63	60	71	75
Rörelseresultat före avskrivningar	13	-3	-7	3	3
Bruttomarginal, %	16	-5	-12	4	4
Resultat efter finansiella poster	14	-2	-6	4	5
Nettovinst	10	-2	0	1	1
Justerat eget kapital	32	22	24	28	29
Nettoskuld	-23	-11	-18	-14	-25
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-0,72	-0,50	-0,75	-0,50	-0,87
Avkastning på eget kapital, %	37	-9	0	4	7
Avkastning på operativt kapital, %	130	-27	-117	18	50
Förädlingsvärde	25	13	10	17	18
Kassaflöde före investeringar	11	-7	5	-9	6
Nettoinvesteringar	1	-1	-1	-2	0
varav Foll-investeringar	0	0	0	0	0
Utdelning	0	0	0	1	2
Utlandsandel av försäljning, %	96	94	97	97	88
Totalt antal anställda	57	55	62	64	71
- Antal anställda kvinnor	11	13	13	16	26
- Antal anställda utomlands	37	33	36	41	47
Statens ägarandel	100%	100%	100%	100%	100%

111

117

FORETAGSBESKRIVNINGAR - SYSTEMBOLAGET AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Affärsidé/mål

Systembolaget är det särskilda bolag, ägt av staten, som
enligt alkohollagen ensamt skall svara för detaljhandel
med spritdrycker, vin och starköl. Utifrån detta har
bolaget som sin affärsidé formulerat att vara ett
modernt, effektivt detaljhandelsföretag som med ansvar
säljer alkoholdrycker och förmedlar dryckeskultur.
Systembolagets ansvar kan sammanfattas i tre punkter:

Socialt ansvar: Försäljningen skall skötas så att respekt
skapas för alkoholen och att skador så långt som möj-
ligt förhindras.

Serviceansvar: Systembolagets service skall, inom
ramen för bolagets sociala ansvar, vara bättre än servi-
cen i annan handel.

Kostnadsansvar: Systembolagets sociala mål och servi-
cemål skall nås till lägsta möjliga kostnad.

Utvärdering

En av de viktigaste delarna av bolagets sociala ansvar är
att ungdomar under 20 år inte skall kunna köpa alkohol
i systembutikerna. Genomförda mätningar visar att
ålderskontrollen blivit allt effektivare. Inom ramen
för begreppet ”god dryckeskultur” informerar
Systembolaget om såväl de positiva som de negativa
sidorna av alkoholkonsumtionen.

Olika mätningar visar att kunderna bedömer att
Systembolagets service ligger på minst samma nivå som
för annan detaljhandel. Det gäller områden som perso-
nalens kunnighet och servicevilja, sortimentet och
butiksnätet. Det är endast på ett område som bolaget
får sämre betyg. Det gäller väntetiderna i butikerna på
torsdag eftermiddag och på fredag. Det ökande antalet
självbetjäningsbutiker innebär emellertid en förbätt-
ring även på denna punkt.

Avmonopoliseringen av grossistledet 1995 medförde
kraftiga kostnadsökningar och ett försämrat resultat.
Successivt har olika rationaliseringsprogram emellertid
lett till att kostnaderna begränsats. Under 1999 har för-
säljningen dessutom ökat med drygt 10 procent Denna
ökning har klarats utan att kostnaderna ökat, vilket har
varit gynnsarrt för det ekonomiska resultatet 1999.

Verksamhetsbeskrivning

I alkoholpropositionen som riksdagen godkände den 19
november 1999 slås fast att det är viktigt att servicen

och legitimiteten för Systembolaget förstärks. Därför
genomförs ett antal åtgärder för att förbättra
Systembolagets service, bland annat fler systembutiker,
försök med lördagsöppet, förlängda öppettider och att
betal- och kreditkort tillåts.

Inom Systembolaget pågår för närvarande ett omfat-
tande arbete med att utforma en ny strategisk platt-
form för företaget, som är anpassad till de nya förut-
sättningar som gäller.

Omvärldsbeskrivning

Reglerna för införsel av alkohol för privat bruk kommer
att förändras successivt från och med den 1 juli 2000
fram till år 2004, vilket kommer att få stor betydelse
för Systembolagets verksamhet.

Systembolagets detaljhandelsmonopol torde få ökad
alkoholpolitisk betydelse i takt med att andra alkohol-
politiska instrument försvagas.

Viktigare händelser 1999 och 2000

• Riksdagens beslut om den Alkoholpolitiska propo-
sitionen.

• Beslut om ett nytt butiksdatasystem.

• Butiksprofilprqjekt.

• Beslut om 50 nya butiker under 2000 och 2001.

• Ny styrelseordförande Gunnar Larsson utsågs på
bolagsstämman i maj 1999.

• Ny VD. Anitra Steen tillträdde som verkställande
direktör den 1 september 1999.

Miljöarbetet

Systembolaget känner ansvar för en god miljö och
antog redan 1995 ett miljöprogram som bygger på
kretsloppstänkande. Principen för företagets miljöar-
bete är att alla beslut skall granskas med tanke på hur
de påverkar miljön. Miljöbedömningama har vidareut-
vecklats under 1999.

Under 1999 vidareutvecklades det egna miljöled-
ningssystemet för eventuell miljöcertifiering av delar
av verksamheten. En mer systematisk uppföljning av
leverantörers miljöarbete har inletts under året.

Jämställdhet

Systembolaget följer upp sin jämställdhetsplan årligen.
Aktuella jämställdhetsprojekt i år är arbetsvärdering
med syfte att kartlägga löneskillnader beroende på kön
och kartläggning av sjukfrånvaro fördelad på kön.

112

118

FORETAGSBESKRIVNINGAR - SYSTEMBOLAGET AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Prognos 2000

I budgeten för 2000 har Systembolaget antagit en
volymökning av försäljningen med cirka 6 procent.
Utvecklingen hittills under året ligger något över denna
nivå. Försöket med lördagsöppet i vissa delar av landet
och de nya införselregler som kommer att införas suc-
cesivt från och med den 1 juli 2000 fram till år 2004
är faktorer som kan väntas påverka efterfrågan.
Genom-förandet av åtgärderna i den av riksdagen god-
kända alkoholpolitiska propositionen påverkar kostna-
derna under 2000. Det handlar om etablering av nya
butiker, försök med lördagsöppet, längre kvällsöppet
samt betalning med betal- och kreditkort. Ett nödvän-
digt byte av IT-miljö och datakommunikationslösning i
butikerna är andra stora kostnadsökningar under året.

Bolaget har budgeterat en omsättning på cirka 16
600 mkr och ett resultat före bokslutsdispositioner
och skatt på cirka 150 mkr för 2000. Bolagets resultat
är mycket volymkänsligt. Relativt marginella omsätt -
ningsförändringar, till exempel på grund av de ändrade
införselreglema, kan få stora resultateffekter.

Styrelse 1999

Larsson, Gunnar, ordförande

Begler, Ann-Marie, vice ordförande

Lindstedt, Monica

Markström, Elisebeht

Melin, Ulf

Olofsson, Sören

Silfverstrand, Bengt

Ånstrand, Claes

Dahl, Robin, suppleant

Lindholm, Evert, suppleant

Löfstrand, Ingvar, suppleant

Petersson, Sven-Olof, suppleant

Pilsäter, Karin, suppleant

Danielsson, Sven-Olof, arbetstagarrepresentant

Höglund, Karin, arbetstagarrepresentant

Kjellström, Hans, arbetstagarrepresentant, suppleant

Hagelberg, Eva, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Steen, Anitra (from 1999-09-01)

I Mkr					1995 I
Omsättning (exklusive moms)	16 625	15 464	15 837	16 063	16 199
Rörelseresultat före avskrivning	583,6	469,6	361,8	258,7	181,7
Bruttomarginal, %	3,5	3,1	2,3	1,6	1,1
Resultat efter finansiella poster	470,0	350,9	239,1	145,1	88,4
Nettovinst	337,6	254,4	174,3	104,1	58,5
Justerat eget kapital¹’	1 394,7	1 179,3	1 045,5	967,3	896,9
Nettoskuld	-1 617,4	-1 266,1	-992,2	-1 059,5	-973,7
Nettoskuldsättningsgrad
Avkastning på eget kapital, %	26,2	22,9	17,3	11,2	6,9
Avkastning på operativt kapital, %	80,5	49,2	38,4	9,4
Förädlingsvärde	1 421,1	1 306,3	1 305,5	996,8	845,6
Kassaflöde före investeringar	791,3	385,7	17,5	238,4	827,9
Nettoinvesteringar	165,0	30,5	116,6	151,8	240,4
varav FoU-investeringar	us	us	us	us	us
(Utdelning) inleverans till staten	150,0	122,2	115,0	90,0	39,3
Utlandsandel av försäljning	0	0	0	0
Totalt antal anställda	3 246	3 270	3 386	2 746	2 658
- Antal anställda kvinnor	2 045	2 060	2 133	1 724	1 678
- Antal anställda utomlands	0	0	0	0	0
Statens ägarandel	100%	100%	100%	100%	100%

^1JJusterat eget kapital: Hänsyn är tagen till Obeskattade reserver och latent skatt.

113

119

FORETAGSBESKRIVNINGAR - TELIA AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

TELIA???

Mål

Målet är att skapa värdetillväxt för ägarna genom att
utveckla telekom- och IT-verksamheten med Norden
och Östersjöområdet som bas.

Utvärdering

Teliakoncemens försäljning ökade efter justering för
avyttrad verksamhet med drygt 6 procent till 52 121
(49569) mkr. Ökningen genereras av volymtillväxt.
Priserna sänktes med ytterligare 6 procent under året.

Resultatet för 1999 är, rensat för realisationsvinster,
det bästa i Telias historia. Operativt resultat ökade
med 23 procent till 6 727 (5 459) mkr. Rörelse-
resultatet belastades av kostnader för personal-
omstrukturering med 722 mkr och år 2000-anpassning
med 604 mkr. Avyttringar av icke strategiskt viktig
verksamhet gav realisationsvinster om 582 (4 929) mkr.

Sammantaget försämrades rörelseresultatet till
5 946 (7 220) mkr, men resultatet exklusive realisa-
tionsvinster mer än fördubblades.

Koncernens finansiella ställning är fortsatt stabil.
Kapitalomsättningshastigheten försämras något då
balansomslutningen ökar med 13 procent till 75991
(67 278) mkr, jämfört med omsättningstillväxten på
5 procent. Balanslikviditeten ökade genom ett relativt
sett högre andel omsättningstillgångar respektive lång-
fristiga lån.

Telia behöll under året sin ledande position på den
svenska marknaden även om marknadsandelarna inom
vissa områden minskade något till följd av förvals-
reformen. I övriga Norden och i Östersjöområdet
stärktes koncernens ställning.

Den internationella carrierverksamheten utvecklades
positivt och Telia har på kort tid etablerat sig som en av
de stora nätgrossistema på den globala marknaden.

Verksamhetsbeskrivning

Hemmamarknaden i Sverige är Telias bas och verksam-
heten fokuseras på områden där Telia har unika styr-
kor och möjligheter. Den marknadsledande positionen
i Sverige skall stärkas. Genom kraftfulla satsningar på
bredband och Internet utnyttjas ny teknik för affärs-
möjligheter som skapas av branschglidningen.

I närmarknaden, det vill säga Norden och Östersjö-
området, skall Telia verka för kommersiell kontroll av

nuvarande affärer och därigenom ta tillvara industriel-
la synergier. Internationellt satsar Telia på carrierverk-
samhet i hela Europa med täckning från Amerika till
Ryssland.

Omvärldsbeskrivning

Telekombranse hen genomgår dramatiska förändringar.
Branschen präglas av att antalet aktörer växer snabbt
som i ökande grad specialiserar sig på vissa nischer och
kundsegment och som utifrån en lokal eller regional
position opererar över en allt större del av den inter-
nationella marknaden.

Viktigare händelser 1999 och 2000
En börsnotering genomfördes i juni 2000.

Avvecklingen av fusionen mellan Telia och Telenor
genomförs utan problem, beroende på att de affärer som
de två koncernerna gjort tillsammans naturligt kan hän-
föras till endera parten och att den faktiska integratio-
nen av affärsområdenas verksamheter inte genomförts.

Telia har under 2000 infört en ny och mer renodlad
affärsorganisation och minskat antalet affärsområden
från åtta till fem. Genom detta ökar kundorienteringen
ytterligare och förutsättningarna förbättras att utveck-
la servicen till kunderna. Affärsområdena Business
Solutions och People Solutions fungerar som koncer-
nens detaljister (service providers) på slutkundsmark-
naden.

Förval av teleoperatör infördes den 11 september
och nummerportabilitet, möjlighet att byta operatör
utan att byta telefonnummer, mellan fastnätsoperatö-
rer under hösten 1999 efter beslut av Post- och tele-
styrelsen (PTS). Inför aktiveringen av förval genomför-
de Telia en omfattande inläggning av beställningar från
konkurrerande operatörer för enskilda kunder. Enligt
en undersökning av PTS i november har fyra av tio hus-
håll valt operatör och hälften av dessa har valt annat
bolag än Telia.

Miljöarbetet

Telia har en miljöpolicy som lyder: ”Med hjälp av IT
och telekommunikation bidrar vi till att minska både
kundernas och vår egen miljöbelastning och medverkar
därigenom till ett långsiktigt hållbart samhälle. Miljö
utgör en framträdande del i Telias affärer”.

114

120

FORETAGSBESKRIVNINGAR - TELIA AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

På koncemnivå bedrivs miljöarbetet enligt ISO
14001. Beslut om certifiering av miljöledningssystemet
fattas på bolagsnivå/enhetsnivå. Fyra enheter har
genomfört egna genomgångar av den specifika miljö-
påverkan deras verksamhet har och de arbetar mot en
certifiering under år 2000 och 2001.

Uppföljning av miljöarbetet görs årligen i samband
med insamling av data inför miljöredovisningen. Miljö-
redovisningarna för de senaste åren plus övrig informa-
tion om Telias miljöarbete finns på www.telia.se/miljö.

Telia har genomfört en inventering av impregne-
ringsanläggningar och därvid inte funnit några kvarva-
rande miljöskulder inom området efter den sanering
som genomfördes 1997.

I takt med att användandet av mobiltelefoner ökar,
ökar också debatten kring de eventuella hälsorisker
som följer av att använda mobiltelefon och att vistas i
närheten av basstationer. Telia följer noga utvecklingen
inom området, stödjer forskning och är drivande i
branschsamarbetet. Den samlade vetenskapliga forsk-
ningen ger inga belägg för att det skulle vara farligt att
använda mobil telefoni.

Telia instiftade våren 1999 ett vetenskapligt råd inom
ämnesområdet elektromagnetiska fält (EMF) och hälso-
effekter. Rådet skall följa forskningen på området och
fungera som Telias referensgrupp. Telia har även anslagit
3 mkr för extern fristående EMF-forskning under tre år
och gått in som sponsor i WHOs EMF-projekt.

Under året har livscykelanalyser, LCA, genomförts

på IP-telefoni, Centrex och radiotransmission. Ett av
syftena med LCA är att belysa telekommunikationens
miljöfördelar jämfört med annan kommunikation.

Jämställdhet

Telia har varit en föregångare när det gäller jämställd-
hetsarbete. Stora satsningar görs på affärsområdena.
Koncemfokus ligger nu på att öka antalet kvinnliga
ledare, till exempel har koncernchefen sagt att ”det blir
bättre om varannan chef är kvinna”.

Prognos 2000

Telias nya strategiska inriktning innebär att koncernen
genom fokusering kommer att kunna exploatera sina
unika kompetenser även på europeisk och global nivå.
Utsikterna för 2000 är goda och visar på fortsatt
tillväxt i den etablerade verksamheten.

Styrelse

Petersson, Lars-Eric, ordförande

Bennet, Carl

Carlsson, Ingvar

Igel, Anders

Johansson-Hedberg, Birgitta

Käck, Ronny, arbetstagarrepresentant

Westman, Berith, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Kark, Jan-Åke

		1998		1996	1995 I
Omsättning	52 121	49 569	45 665	42 430	38 953
Bruttomarginal, %	26,1	29	23,0	24,5	27,4
Operativt resultat¹*	6 727	5 459	4 851	5 488	4 067
Rörelseresultat	5 946	7 220	3 218	3 264	3 296
Resultat efter finansiella poster	5 980	7 143	3 128	3 353	3 410
Nettovinst	4 222	5011	2 222	2 337	2484
Justerat eget kapital	32 280	29 344	25 487	24 413	23 083
Nettoskuld	7 527	6 767	14 609	13 534	12 065
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,24	0,24	0,60	0,58	0,55
Avkastning på eget kapital, %	14,4	19,2	9,3	10,3	11,8
Avkastning på operativt kapital, %	14,5	17,6	8,6	9,6	10,2
Förädlingsvärde	24 672	26 888	22 558	21 561	21 103
Kassaflöde före investeringar	10 398	10 397	8 796	6 104	6 655
Nettoinvesteringar	12 145	11 684	10 812	11 008	10 577
varav FoU-investeringar	1 570	1 709	1 757	1 389	1 282
Utdelning	1 470	1 400	1 210	1 152	1 000
Utlandsandel av försäljningen, %	15	12	11	9	6
Totalt antalet anställda	30 643	30 593	32 549	34 192	33 065
- Antal anställda kvinnor	11 268	11 486	13 703	12 416	12 822
- Antal anställda utomlands	4 132	3 780	3 456	2 741	1 322
Statens ägarandel	100%	100%	100%	100%	100%

ⁿ Telia tillämpar en redovisningsprincip som gör dessa nyckeltal mer lämpliga.

115

121

FORETAGSBESKRIVNINGAR - TERACOM AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

TERAC0M

Affärsidé

Teracoms uppgift är att bedriva utsändning och över-
föring av radio- och TV-program. Bolaget skall även
utveckla, marknadsföra och utföra andra tjänster som
är förenliga med verksamheten. Teracoms rikstäckande
nät för utsändning och överföring skall vara bas för
verksamheten i Sverige.

Utvärdering

Målet är en stark position i branschen vad gäller
radio/TV och IT-tjänster. En breddning har skett till
nya tjänsteområden nära kärnverksamheten. Kunderna
är företag i mediebranschen. Teracoms digitala platt-
formar innebär att samtliga svenska hushåll kan nås
och erbjudas mobil/portabel mottagning.

Bolagets långsiktiga soliditetsmål är 40 procent och
ägarens avkastningskrav beräknas på sikt kunna upp-
fyllas.

Verksamhetsbeskrivning

Strategin är att satsa på försäljning/utveckling av
nättjänster, offensiv utveckling som nätoperatör,
tillväxt, bland annat genom förvärv och samarbeten,
öppna tekniklösningar samt att verka för förändring av
det regulativa området. Digitaliseringstakten avgör
framgångarna och det ekonomiska resultatet.

Cirka 85 procent av befolkningen nås av nationella
sändningar av digital ljudradio och cirka 35 procent av
regionala. Fyra digital-TV-nät med kapacitet för 18
program är utbyggda och når cirka 50 procent av
befolkningen. Teracom har hög beredskap för att bygga

ut dessa nät till rikstäckning och/eller bygga ut flera
nät. Det är viktigt att upprätthålla kvalitet och till-
gänglighet i de analoga näten så länge de finns kvar.

Omvärldsbeskrivning

Teracom ligger i fronten när det gäller kunskap och
erfarenhet för etablering av tekniska system och nya
tjänster. De digitala radio/TV-näten kommer att spela
en viktig roll i IT-samhället som landstäckande, trådlö-
sa och bredbandiga distributionssystem, då delar av
kapaciteten kan användas för andra tjänster än
radio/TV. Teracom är en attraktiv partner i ett interna-
tionellt perspektiv och har en stark tillväxtpotential.

Viktigare händelser 1999 och 2000

1999 inleddes marksänd digital-TV. Med undantag av
vissa regionala kanaler utnyttjas nu allt utrymme i de
fyra näten.

Teracom presenterade även en teknik för mobil
trådlös Intemetaccess - en viktig del av bredbandsför-
bindelserna i landet.

Teracom har 1999 förvärvat aktier i norska
SmartCom AS och TravelVision AS, sant ytterligare
aktier i Senda i Sverige AB, i Boxer TV-Access AB och
i Active TV i Linköping AB. I april 2000 såldes 30 pro-
cent av aktierna i Boxer TV-Access till Skandia.

Miljöarbetet

Teracom har arbetsmiljö- och miljöskyddspolicies med
därtill knutna handlingsplaner. Ett miljölednings-
system skall upphandlas och prövas under 2000.

116

122

FORETAGSBESKRIVNINGAR - TERACOM AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Jämställdhet

Jämställdhet spolicy med en handlingsplan som till
exempel innebär att aktivt underlätta för män och
kvinnor att förena arbete och föräldraskap.

Prognos 2000

Marksänd digital-TV bedöms få sitt genombrott år
2000. Med utgångspunkt i befintligt programutbud
kan Teracom genom Boxer-TV Access AB fortsätta
satsningen på att nå en hög penetration av så kallade
set top-boxar. Vidare innebär konvergensen att nya
aktörer kommer in på bolagets traditionella marknad,
men också ett bredare utnyttjande av Teracoms broad-
castingnät. Omsättningen förväntas öka påtagligt
under år 2000. Resultatet efter finansiella poster
beräknas till ungefär samma nivå som 1999, men kom-
mer under åren därefter att öka successivt.

Styrelse 1999

Gunnarsson, Gösta, ordförande

Abjömer, Lena

Bondestam, Anitha

Gustafsson, Karl Erik

Gustavsson, Åke

Persson, Valdemar

Zander, Jens

Blomkvist, John-Olof, arbetstagarrepresentant

Howe, Peter, arbetstagarrepresentant

Johansson, Lena, arbetstagarrepresentant, suppleant

Viktorsson, Elisabeth, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Verkställande direktör

Persson, Valdemar

I Mkr	1999 (prel)	1998	1997
Omsättning	1 336	1 276	1 229	1 177	1 142
Rörelseresultat före avskrivningar	462	431	421	479	413
Bruttomarginal, %	35	34	34	41	36
Resultat efter finansiella poster	68	98	115	174	113
Nettovinst	33	67	77	276	80
Justerat eget kapital	1 023	1 006	951	880	603
Nettoskuld	1 189	933	637	541	744
Nettoskuldsättningsgrad,%	162	93	67	61	123
Avkastning på eget kapital, %	3	7	8	37	14
Avkastning på operativt kapital, %	8	11	13	21	18
Förädlingsvärde	583	564	477	468	454
Kassaflöde före investeringar	89	312	265	290	125
Nettoinvesteringar	352	522	427	227	208
varav FoU-investeringar	2	3	3	5	4
Utdelning	0	16	12	5	0
Utlandsandel av försäljningen, %	12	10	7	5	3
Totalt antal anställda	844	858	777	787	721
- Antal anställda kvinnor	169	172	155	157	144
- Antal anställda utomlands	0	0	0	0	0
Statens ägarandel	100%	100%	100%	100%	100%

117

123

FORETAGSBESKRIVNINGAR - VATTENFALL AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

VATTENFALL

Affärsidé/mål

Staten har som ägare till Vattenfall lagt fast att huvud-
uppgiften för bolaget är att på ett effektivt sätt produ-
cera och leverera el till sina kunder. Detta skall ske på
ett affärsmässigt sätt, vilket innebär att företaget skall
uppfylla marknadsmässiga avkastnings- och utdel-
ningskrav i sin affärsverksamhet. Genom detta med-
verkar Vattenfall till att trygga tillgången på el till ett
rimligt pris och till att skapa goda förutsättningar för
den svenska industrins konkurrenskraft.

Vattenfalls vision är att bolaget skall vara ett ledan-
de europeiskt energiföretag och en global energipartner.
Affärsidén är att utveckla kundernas konkurrenskraft,
miljö och livskvalitet genom en unik kombination av
effektiva energilösningar och service i världsklass.

Vattenfalls ekonomiska mål är att uppnå marknads-
mässig lönsamhet i förening med tillväxt i finansiell
balans, tillfredsställande soliditet och stabil utdelning.
Inriktningen är att långsiktigt uppnå en avkastning på
eget kapital efter schablonskatt på cirka 15 procent i
genomsnitt över en konjunkturcykel, med en soliditet
på 30-40 procent. Utdelningen skall motsvara ungefär
en tredjedel av vinsten och cirka 5 procent av eget
kapital. Utöver de ekonomiska målen har koncemmål
formulerats inom områdena kund, medarbetare, pro-
cess, miljö och utveckling.

Utvärdering

Sedan avregleringen av elmarknaden år 1996 har pris-
nivån sänkts med 30-40 procent samtidigt som kon-
kurrensen ökat. Lönsamheten har samtidigt successivt
sjunkit och har sedan år 1995 legat under målet om 15
procent. Avkastningen på eget kapital efter schablon-
skatt var år 1999 8,7 procent. Anledningen till den
försämrade lönsamheten är först och främst minskade
marginaler på grund av sjunkande marknadspriser på
el. Kostnadsbesparingar på cirka 500 mkr kompense-
rade dock delvis de sjunkande priserna. Rörelse-

marginalen för år 2000 uppgick till 19,9 procent att
jämföra med 21,7 procent för året innan.

Soliditeten har sedan år 1995 legat inom eller över
det intervall som utgör målet och uppgick 1999 till
39 procent.

Målet att utdelningen skall motsvara en tredjedel av
vinsten har överskridits sedan 1995. Utdelningen har
de senaste fem åren varit 1 500 mkr per år.

Med pressade marginaler på en stagnerande elmark-
nad i hård konkurrens har betydelsen av operationell
effektivitet ökat. Inom Vattenfall har kostnadseffekti-
viseringar som tidigare nämnts gett effekt med cirka
500 mkr under 1999. Sammantaget kommer besparing-
ar om cirka 1 000 mkr att genomföras före utgången av
2000. Ytterligare kostnads- och kapitaleffektivisering
kommer dock att krävas.

Verksamhetsbeskrivning

Från den 1 januari 2000 innehåller Vattenfalls matrisor-
ganisation fyra affärsområden - Elproduktion, Energi-
marknad, Tjänster och Elnät - sant tolv marknads-
områden, i huvudsak bestående av de länder där
Vattenfall verkar. För verksamhet utanför Europa svarar
marknadsområde International. Antalet anställda var vid
utgången av 1999 cirka 8 000 med cirka 1 o procent utan-
för Swrige. Efter förvärv år 2000 av 55 procent av el- och
värmeproducenten Electrocieplownie Warszawskie i
Warszawa ökar antalet anställda i koncernen till drygt
12 000, varav 40 procent utanför Sverige. Huvuddelen av
Vattenfalls intäkter kommer fortfarande från Sverige
men andelen fakturering utanför Sverige ökar och upp-
gick till cirka 25 procent år 1999.

Vattenfall säljer el, fjärrvärme, energitjänster,
nättjänster och naturgas. I energitjänster ingår
Energilösningar, Energi- och konsulttjänster samt
Entreprenader. Vattenfall producerar cirka 20 procent
av den el som används i Norden och är ledande opera-
tör av elnät. Vattenfall är också verksamt utanför

118

124

FORETAGSBESKRIVNINGAR - VATTENFALL AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Norden, framför allt i övriga Nordeuropa men också i
Sydostasien samt Nord- och Sydamerika. Vattenfalls
tillväxtstrategi omfattar energirelaterad produkt-
utveckling, förvärv av energikunder, elnät och värme-
verksamhet. Ett led i tillväxtstrategin är även satsning-
en på kundkommunikation, som marknadsförs genom
dotterbolaget Sensel AB och samarbete med andra
företag.

Vattenfallkoncemens konkurrenskraft bygger på
att utveckla behovs anpassade och prisvärda produkter
och erbjudanden samt på att bygga starka varumärken
med hög tillit och attraktionskraft. Vattenfalls verk-
samhet har under det senaste decenniet förändrats
från produktionsorientering till en verksamhet som i
allt högre grad är beroende av sin kundbas och dess
utveckling och tillväxt. Kunderna finns inom alla sek-
torer: industri- och energiföretag, tjänstesektorn,
fastighetsbolag, jordbruk och hushåll. Kundbasen,
som för närvarande uppgår till cirka 2 miljoner, ut-
ökas genom intensifierad marknadsföring, förvärv av
företag och samägda intressebolag (se nedan), liksom
genom partnerskap med företag i energibranschen
och andra branscher. Ett av stegen för att bredda
bolagets kundbas och samtidigt ytterligare effektivi-
sera försäljningsverksamheten är satsningen på för-
säljning av eltjänster till konsumenter via Internet
genom abonnera.com.

Omvärldsbeskrivning

God tillrinning i vattenkraften i Norden medförde att
priserna på den nordiska kraftbörsen NordPool var i
genomsnitt 11,8 öre/kWh år 1999 jämfört med 12,3
öre/kWh år 1998. Detta är en minskning med cirka 14
öre/kWh jämfört med år 1996.

Konkurrensen ökar löpande på den avreglerade
elmarknaden. I Sverige slopades kravet på speciell mät-
ning för nästan alla kunder den 1 november 1999.
Detta medförde att prisnivån pressades ytterligare.
Med nuvarande försäljningsvolym motsvarar ett öre
per kWh i fakturerat lägre elpris 800 mkr lägre vinst.
God tillgång till kraft på den nordiska elmarknaden i
kombination med allt hårdare konkurrens gör att den
låga prisnivån förväntas bestå under många år fram-
över.

År 1999 togs de första stegen i avregleringen av
elmarknaderna inom EU. I framför allt Tyskland har
det inneburit en mycket snabb konkurrensutsättning
med kraftigt sjunkande priser som följd. Den tyska
elmarknaden har också kännetecknats av flera mycket
stora sammanslagningar av elföretag, en strukturom-
vandling som förväntas fortsätta. Utvecklingen mot en
öppen, konkurrensutsatt elmarknad i Europa kommer
att fortgå och innefattar även Polen, Tjeckien och
Ungem som också inlett avregleringen av sina elmark-
nader.

Affärsmöjligheter uppstår när marknaden öppnas
upp. I hela Norden liksom världen i övrigt pågår en
snabb omstrukturering av kraftindustrin mot färre och

större enheter. Nya aktörer kommer in på marknaden
och en branschglidning pågår bland annat genom att de
stora oljeföretagen säljer el liksom kombinerade el- och
gasföretag. Avregleringen leder till att de nationella
elmarknaderna kopplas ihop till större geografiska
marknadsområden och att kraftbolagen intemationali-
seras. Under 1990-talet har Vattenfall gått från ett
nationellt bolag till ett nordiskt bolag med betydande
aktiviteter också i norra Europa. I jämförelse med de
kraftkoncemer som skapats genom branschkonsolider-
ingen, framför allt i Tyskland, är dock Vattenfall en
relativt liten spelare på den internationella planen.

Viktigare händelser 1999 och 2000

Under 1999 och 2000 har flera stora strukturaffärer
genomförts: I Finland förvärvade Vattenfall de två
elföretagen Revon Sähkö och Heinola Energia med till-
sammans 67 000 kunder samt i början av år 2000
Keski-Suomen Valo med 75 000 kunder. I Norge för-
värvades 49 procent i Oslo Energi med 385 000 kunder
och 40 procent i Fredrikstad Energi med 35 000 kun-
der. Försäljningssamarbete inleddes också med
Göteborg Energi genom ett nybildat hälftenägt bolag,
Husenergi AB.

1999 förvärvade Vattenfall 25,1 procent av
Hamburgische Electricitäts-Werke (HEW) med bland
annat 900 000 elkunder och avtalade om samarbete
med staden Hamburg som äger ytterligare 25,1 pro-
cent. Affären ger Vattenfall styrelsekontroll över HEW
och en bas varifrån affärerna i Tyskland skall utvecklas
i fortsättningen. I Tjeckien ökade Vattenfalls andel i
eldistributionsföretaget Vycodoceska Energetica med
676 000 kunder till 42 procent. I januari 2000 förvär-
vades 55 procent av Electrodeplownie Warszawskie
med el- och värmeproduktion i Warszawa. Genom
dessa förvärv kommer Vattenfall redan inom ett år att
ha en lika stor verksamhet utanför som i Sverige.

År 1999 träffades en uppgörelse om Barsebäck
Kraft AB mellan staten, Vattenfall och Sydkraft inför
stängningen av Barsebäck I. Barsebäck Kraft och
Ringhals AB bildar en företagsgrupp i vilken Vattenfall
erhåller 74,2 procent och Sydkraft 25,8 procent.
Ersättning från staten till Vattenfall betalas under fyra
år. Uppgörelsen förutsätter riksdagens beslut om
finansieringen.

Miljöarbetet

Vattenfall har antagit en ny miljöpolicy där miljöarbe-
tet knyts starkare till affärsverksamheten. Ett bra mil-
jöarbete och införande av miljöledningssystem ger
förutsättningar för ökad lönsamhet. Under 1999 miljö-
certifierades ytterligare verksamheter inom Vattenfall
enligt ISO 14001 och miljöledningssystem är införda i
huvuddelen av verksamheten.

Jämställdhet

Vattenfall har under lång tid arbetat för fler kvinnor i
energibranschen och för att öka andelen kvinnliga

119

125

FORETAGSBESKRIVNINGAR - VATTENFALL AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

anställda. Ett antal nyckeltal har följts under flera år
och utfallet för år 1999 uppvisar 23 procent kvinnor
totalt i koncernen. Andelen kvinnliga chefer uppgår till
16 procent och andelen kvinnliga tekniker till 9 pro-
cent. Utöver detta har också ett ökande antal kvinnor
fungerat som projektledare i olika projekt. En inrikt-
ning mot ytterligare ökad jämställdhet skall uppnås
genom ökat fokus på kvalitativa och tydliga processer
för ledarförsörjning och ledar rekryter ing.

Prognos 2000

De pressade marginalerna för Vattenfalls huvudpro-
dukt el fortsätter år 2000. Mild vinter och god tillgång
på produktionskapacitet i Norden medför fortsatt låga
systempriser på elbörsen NordPool. Medelpriset i
februari var knappt 11 öre per kWh. Resultatet år
2000 beräknas därför bli lägre än år 1999.

En förestående utmaning för Vattenfall är att lägga
fast en strategi för hur koncernens roll inom den euro-
peiska kraftförsöijningen kan stärkas när denna snabbt
omstruktureras i samband med den successiva konkur-
rensutsättningen av el- och gasmarknadema som för
närvarande pågår i Europa. För att kunna delta i denna
omstrukturering behöver Vattenfall bland annat ha möj-
ligfiet att etablera olika former av kraftfulla allianser.

Styrelse 1999

Andersson, Jörgen, ordförande till april 2000

Larsson, Gerhard, ordförande från april 2000
Fossum, Lilian

Eklund, Helge

Hjorth, Lars

Johansson, Göran

Marking, Bo

Nyquist, Carl-Erik, till april 2000

Striby, Christina

Olson, Hans Christer, suppleant

Ögren, Kent, suppleant

Bemhardsson, Johnny, arbetstagarrepresentant

Carlberg, Lars, arbetstagarrepresentant

Ekwall, Ronny, arbetstagarrepresentant

Carlsson, Lars, arbetstagarrepresentant, suppleant
Lööv, Per-Ove, arbetstagarrepresentant, suppleant
Lindberg, Stig, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör och koncernchef

Nyquist, Carl-Erik (till april 2000)
Tiusanen, Bertil, tf VD (april - juli 2000)

Josefsson, Lars (från augusti 2000)

		1998	1997	1996	1995 I
Bruttoomsättning	27 754	27 957	28 458	29 030	26 796
Rörelseresultat före avskrivningar	9 866	9 860	11 624	10 873	10 488
Bruttomarginal, %	36	35	41	37	39
Resultat efter finansiella poster	4 297	4 448	5 439	5 461	5 126
Resultat efter finansiella poster rensat
för rörelsefrämmande poster	4 297	4 448	5 276	5 461	5 376
Nettovinst	2 538	2 664	3 399	3 725	3 576
Justerat eget kapital	33 347	32 325	31 158	28 875	26 305
Nettoskuld ¹¹	27 415	23 437	22 350	24 504	26 154
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,82	0,73	0,72	0,85	0,99
Avkastning på eget kapital, %	7,7	8.4	11.3	13,5	14,2
Avkastning på operativt kapital ²⁾, %
Förädlingsvärde	14 000 ³¹	14 000 ³¹	us	us	us
Kassaflöde före investeringar⁴⁾	3 238	6 485
Investeringar	7 968	4 528	4 877	5 984	6 043
varav FoU-investeringar⁵⁾
Utdelning	1 500	1 500	1 500	1 500	1 500
Utlandsandel av försäljningen, %	25	19	13	13	6
Medelantal anställda	7 991	7 996	7 847	8 263	8 460
- Medelantal anställda kvinnor	1 805	1 778	1 663	1 624	1 537
- Medelantal anställda utomlands	662	428	355	551	284
Statens ägarandel	100%	100%	100%	100%	100%

¹⁾Nettoskuld=Räntebärande skulder och avsättningar minus likvida medel per den 31 december.
^2>Finns endast för 1998 och 1999.

³⁾ Uppskattning.

⁴⁾ Finns endast för 1998 och 1999.

⁵⁾ Utgifter för forskning och utveckling kostnadsförs allt eftersom de uppstår.

120

126

FORETAGSBESKRIVNINGAR - VENANTIUS AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Uppdrag

Venantius AB är ett kreditmarknadsbolag som har
byggts upp för att hantera statligt beviljade bostadslån
med särskilt hög risk för kreditförluster. Riksdagen
beslutade i juni 1995 att ge bolaget i uppgift att
utifrån ett statligt helhetsperspektiv förvalta de över-
tagna lånen på bästa sätt.

Utvärdering

Venantius mål är att förvalta, omstrukturera och sälja
samtliga tillgångar på ett för staten som helhet för-
månligt sätt. Den nuvarande utvecklingen av verksam-
heten väntas leda till att Venantius kommer att kunna
genomföra sitt uppdrag inom ramen av det ursprungli-
gen tillförda kapitalet.

Verksamhetsbeskrivning

Totalt flyttades cirka 70 000 lån till ett värde av cirka
33 mdkr över till Venantius från i första hand SBAB,
men även direkt från staten. Venantius AB har sedan
starten bidragit till att över 1 600 problemutsatta
bostadsrättsföreningar rekonstruerats.

Under 1997 tillfördes Venantius även Securum-
koncemens resterande tillgångar, totalt drygt 6 mdkr i
form av lån, fastigheter och aktier. Samtliga dessa till-
gångar har avyttrats. I december 1999 övertog
Venantius från staten verksamheten i Haninge
Bostäder AB som äger och förvaltar drygt 9 000
bostäder i 166 fastigheter. I Venantius ingår sedan
starten även fastighetsbolaget VF Fastigheter AB med
dotterbolag, som har övertagits från SBAB. Balans-
omslutningen i VF Fastigheter uppgick vid årsskiftet
till 437 mkr.

Omvärldsbeskrivning

Venantius förvaltar en lånestock med särskilt höga
risker för kreditförluster. Flera av de belånade fastig-
heterna ligger utanför de centrala orterna och i regioner
med svagare ekonomisk utveckling. Utvecklingen av
kreditförluster är starkt beroende av ränta, inflations-
utveckling och den regionalekonomiska utvecklingen,
vilka tillsammans påverkar bostadsefterfrågan och pri-
set på bostäder.

Viktigare händelser 1999 och 2000

Moderbolaget Venantius AB redovisade 1999 ett verk-
samhetsresultat som innebar en förlust på 345 mkr,
exklusive erhållna utdelningar om 579 mkr. Förlusten
orsakades av en fortsatt hög nivå på kreditförlusterna.
Sedan starten 1995 har Venantius resultat belastats
med kreditförluster på totalt närmare 8 mdkr.
Koncernen redovisar för 1999 ett resultat före bok-
slutsdispositioner och skatt på 159 mkr till följd av
betydande återvinningar från engagemang hänförliga
till Securum

Miljöarbetet

Bolaget saknar miljöpolicy.

Jämställdhet

Venantius har en jämställdhetsplan som utarbetas i
samråd med den fackliga organisationen. Andelen
kvinnliga chefer är cirka 35 procent. Vid rekrytering,
omorganisationer och så vidare eftersträvas därför
aktivt tillsättning av kvinnor.

121

127

FORETAGSBESKRIVNINGAR - VENANTIUS AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Prognos 2000

Resultatutvecklingen under de närmaste åren är bero-
ende av den allmänna ränte- och inflationsutveckling-
en samt av hur bostadsmarknaden utvecklas utanför
storstadsområdena.

Styrelse 1999

Persson, Curt, ordförande

Dillén, Mats

Johansson, Karl-Erik
Kjellander, Claes VD
Rönnberg, Mats

Verkställande direktör

Gustafsson, Eva-Britt

1 Mkr		1998		1996	1995 1
Räntenetto	285	386	634	998	330
Provisionsnetto	0	-4	-4	2	7
Resultat före kreditförluster	-185	-320	-303	-143	-65
Kreditförluster	-102	-512	-833	-2 423	-3 370
Rörelseresultat	140	-75	-458	-1 569	-3 078
Nettovinst	159	-89	-403	-1 569	-3 078
Balansomslutning	25 708	27 350	31 949	24 954	27 998
Utlåning	19 490	20 203	19 925	21 741	25 068
Justerat eget kapital	3 398	3 240	3 351	3 738	5 307
Avkastning på eget kapital, %	4,8	-2,7	-11,4	-34,7	-45,0
Primärkapitalrelation, %	17,5	21,2	18,2	32,0	42,3
Kapitaltäckningsgrad, %	17,5	21,2	18,2	32,0	42,3
l/K-tal exkl kreditförluster	1,8	1,7	2,5	7,6	5,6
Kreditförluster i procent av utlåning	0,5	2,6	3,8	9,7	10,8
Placeringsmarginal	1,1	1,3	2,2	3,8	2,2
Rating (S&P/Moody's)¹⁾	AA+/Aal	AA+/Aa2	AA+/Aa3	AA+/Aa3	AA+/Aa3
Utdelning	0	0	10	0	0
Totalt antal anställda medeltal	146	205	190	117	44
- Antal anställda kvinnor	64	94	90	51	19
- Antal anställda utomlands	4	20	10	0	0
Statens ägarandel	100%	100%	100%	100%	100%

¹¹ Samma som svenska staten

122

128

FORETAGSBESKRIVNINGAR - V&S VIN & SPRIT AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Affärsidé

Att erbjuda konsumenterna alkoholprodukter av rätt
kvalitet genom starka och attraktiva varumärken.

Visionen är att V&S Vin & Sprit AB (V&S) skall
vara ett lönsamt alkoholdryckesföretag i världsklass.
V&S-strategi är att öka närvaron på nya och befintliga
marknader genom förvärv av företag eller varumärken.

Utvärdering

V&S-koncernens nettovinst var för år 1999 690 mkr
och avkastningen på eget kapital var 31 procent.

Verksamhetsbeskrivning

V&S är den ledande leverantören i Sverige av vin och
spritdrycker. På den internationella marknaden är V&S
väl etablerat med ABSOLUT VODKA, som är världens
femte största spritmärke inompremiumsegnentet.

Under 1990-talet har en anpassning av verksamhe-
ten skett till en alltmer krympande hemmamarknad.

Arbetet med att nå visionen att vara ett lönsamt
alkoholdryckesföretag bedrivs på tre olika vägar: att
skapa en stark aktör för den nordiska marknaden, att
söka lokal distribution på viktiga marknader samt att
förvärva internationella varumärken.

I december 1999 förvärvades De Danske Sprit-
fabrikker med verksamhet i Danmark och Tyskland.
Genom detta förvärv har en stark struktur skapats för
att fortsatt utveckla varumärken. Genom förvärvet
skapades också Europas sjunde största alkoholdryckes-
företag.

V&S agenturföretag Provinum har etablerat ett för-
säljningskontor i Norge.

Basen, vid sidan om den marknadsposition som ska-
pas i Norden, är framför allt Tjeckien och Polen. I maj
1999 förvärvades Dynybyl, som är ledande vodkatill-
verkare i Tjeckien med en marknadsandel på cirka 20
procent. Därmed har grunden lagts för en kritisk
massa till en lokal distribution.

I februari 2000 förvärvades Coates & Co, producent
av det brittiska premiumginmärket Plymouth Gin. V&S
har även förvärvat rätten till whiskymärket Lord
Calvert på den nordiska marknaden.

Omvärldsbeskrivning

Den internationella alkoholmarknaden går mot sam-
manslagningar med allt större företag som följd.

I Sverige fortsätter omstruktureringen av branschen

även om den går långsammare än förväntat.
Fortfarande finns mer än 300 aktörer som har import-
tillstånd och därmed möjlighet sälja till såväl
Systembolaget som restauranger.

R5r första gången på många år redovisas år 1999 en
oförändrad försäljningsvolym för sprit i Sverige.

Internationellt är konsumtionen av sprit i stort sett
oförändrad, men förskjutningen mot vit sprit fortsätter.

Efter några års turbulens på den svenska vinmark-
naden kan år 1999 karaktäriseras som ett konsolider-
ingens år. Trenden är att redan etablerade märken har
stärkt sina positioner.

Försäljningen av vin ökade markant under 1999.
Bidragande orsak är troligen den varma sommaren
samt de möjligheter till ett mer kontinentalt dryckes-
mönster som förpackningstypen bag-in-box ger.

Internationellt har vinkonsumtionen inte genomgått
några större förändringar, men rött vin har ökat på
bekostnad av vita viner.

Viktigare händelser 1999 och 2000

Arbetet mot att bli ett lönsamt företag i världsklass har
konkretiserats genom de förvärv av företag och varu-
märken som nämnts ovan.

Den goda utvecklingen för ABSOLUT VODKA fort-
satte under 1999 och försäljningen slog nytt rekord
med 60 miljoner liter. Den nya produkten ABSOLUT
MANDRIN fick ett mycket gott mottagande vid lan-
seringen i USA och Sverige. Produkten kommer under
2000 att lanseras på ytterligare marknader.

Försäljningen av super premiumvodkan Sundsvall
Vodka i USA har avvecklats, som en följd av lägre
efterfrågan än väntat.

V&S verksamhet i Falkenberg kommer att avvecklas
senast 1 juli 2000. Anledningen är det minskade
intresset för härtappade produkter och den ökade kon-
kurrensen. Delar av vintappningen kommer att flyttas
till De Danske Spritfabrikkers anläggning i Svendborg.

Statssekreteraren i Finansdepartementet Peter
Lagerblad tillträdde som VD vid bolagsstämman den
10 april 2000. Hittillsvarande VD Egon Jacobsson
kommer det närmaste året att vara heltids arbetande
vice styrelseordförande.

Miljöarbetet

V&S skall, enligt bolagets miljöpolicy, aktivt bidra till
en utveckling som främjar ett hållbart nyttjande av

123

129

5 Riksdagen 1999/2000. 1 sam. Nr 120

FORETAGSBESKRIVNINGAR - V&S VIN & SPRIT AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

våra gemensamma naturresurser. Miljöhänsyn skall
vara en naturlig del i företagets affärsprocess.
Helhetssyn, ansvar, fömybarhet och resurssnålhet skall
vara ledstjärnor för V&S miljöarbete.

Det övergripande målet för miljöarbetet är att Vin &
Sprit skall vara det ledande företaget i branschen på
miljöområdet. De konkreta miljömålen står i fokus för
arbetet: miljöpåverkan vad gäller V&S produkter i
jordbruket skall halveras, energiåtgången per produce-
rad liter skall reduceras och all personal skall utbildas.
Alla medarbetare har gått igenom en halvdags grund-
läggande miljöutbildning, följd av Framtidsresan, en
frivillig Intemetbaserad miljöutbildning i tävlingsform.
Inom The Absolut Company i Åhus har arbetet med
att effektivisera energiomsättningen varit så fram-
gångsrikt att miljömålet för energi ligger inom räckhåll.
Inom Reimersholms Spritgrupp kan man nu erbjuda
fyra olika snapsar som är KRAV-märkta. När det gäller
ABSOLUT VODKA är det inte möjligt att satsa på
KRAV-odlad råvara, eftersom behovet vida överstiger
tillgången. Därför är strategin i stället att satsa på
Sigill-märkt höstvete för produktionen.

Arbetet med att finna transportlösningar som mins-
kar belastningen på miljön har intensifierats. Det har
resulterat i att en allt större del av landsvägstranspor-
terna kunnat ersättas av transporter på järnväg.

Jämställdhet

Rekryteringar till V&S olika enheter görs utan fokus
på kön och vid internrekrytering uppmuntras byte
mellan typiskt manliga och kvinnliga arbetsuppgifter.
Kvinnor och män erbjuds lika möjligheter till utbild-
ning och utveckling i arbetet.

Kollektivavtalen innehåller ingenting som kan upp-
fattas som diskriminerande ur någon synpunkt och vid
varje partsammansatt lönerevision och vid varje nyre-
krytering förs diskussionerna med utgångspunkt att
könsmässiga löneskillnader inte skall förekomma.

Prognos 2000

Internationellt är alkoholmarknaden mogen och utan
egentlig tillväxt Det sker dock förskjutningar mellan
olika kategorier av sprit sarrt mellan prissegnenten, där
konsumenten i större utsträckning efterfrågar kända
varumärken i de dyrare segnenten. Det pågår därför en
stark positionering mellan aktörerna för att säkra mark-
nadsandelar för varumärken och på specifika marknader.

I Sverige räknar V&S med en fortsatt nedgång.
Expansion och tillväxt, för att säkra företagets fram-
tid, söks utanför landets gränser.

Styrelse 1999

Dahlbäck, Claes, ordförande

Carlgren, Andreas
Håkansson, Per Olof

Jacobsson, Egon

Johansson, Anita

Lagerblad, Peter

Mårtensson, Arne

Sohlman, Michael

Lundin, Jan, arbetstagarrepresentant

Wrangsell, Göran, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Lagerblad, Peter, från och med i o april 2000.
Jacobsson, Egon fram till 10 april 2000.

I Mkr	1999	1998	1997	1996	1995 I
Omsättning	4 029	3 447	3 224	3 166	4 092
Rörelseresultat före avskrivningar	1 004	1 140	747	592	651
Bruttomarginal, %	24,9	33,1	23,2	18,7	15,9
Resultat efter finansiella poster	964	1 060	672	272	725
Resultat efter finansiella poster rensat
för rörelsefrämmande poster	1 107	773	689	284	725
Nettovinst	690	862	497	173	518
Justerat eget kapital	2 163	2 313	1 867	1 640	1 817
Avkastning på eget kapital, %	31,0	26,5	27,6	20,8	26,1
Avkastning på operativt kapital, %	93,0	125,7	69,6	22,3	78,7
Förädlingsvärde	2 887	2 404	2 229	2 020	us
Kassaflöde före investeringar	808	750	289	997	637
Nettoinvesteringar	686	119	83	519	270
varav Foll-investeringar
Utdelning	230	840	415	270	350
Utlandsandel av försäljningen, %	70	70	63	57	us
Totalt anställda	771	698	729	774	902
- Antal anställda kvinnor	270	209	211	209	us
- Antal anställda utomlands	69	23	24	24	us
Statens ägarandel	100%	100%	100%	100%	100%

124

130

FORETAGSBESKRIVNINGAR - VOKSENÅSEN A/S

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Voksenåsen Oslo

Syfte

Voksenåsen är Norges nationalgåva till Sverige.
Verksamheten har till syfte att stärka samhörigheten
mellan svenskar och norrmän samt öka den ömsesidiga
kunskapen om ländernas samhällsliv, språk och kultur.

Utvärdering

Målet är att göra Voksenåsen till en självklar mötes-
plats och ett väl utnyttjat debattforum för kultur- och
samhällslivet i Sverige och Norge. Voksenåsen skall
därför samverka med myndigheter och organisationer i
både Sverige och Norge. Voksenåsen skall även ha en
hög andel arrangemang riktade till ungdomar. Hotell-
och restaurangverksamheten skall vara självbärande.
Graden av måluppfyllelse under år 1999 bedöms som
tillfredsställande.

Verksamhetsbeskrivning

Under sin 40-åriga tillvaro har Voksenåsen utvecklats
till en modem konferens anläggning med en hotelldel
som rymmer 130 övernattande gäster (sammanlagt 70
rum). Anläggningen drivs som ett av svenska staten
helägt norskt aktiebolag med en styrelse bestående av
såväl svenska som norska ledamöter. Hotell- och
restaurangverksamheten var tidigare utlagd på entre-
prenad, men sedan den 1 juli 1999 drivs även denna i
egen regi. Statens fastighetsverk svarar för fastigfaets-
driften och tar för denna ut en årlig hyra av bolaget.
Bolaget bedriver en omfattande egen programverksam-
het. Antalet besökare på konserter, utställningar och
övriga kulturarrangemang har ökat från cirka 3 000 år
1998 till cirka 3 500 år 1999. Under året har vidare ett
tiotal debattseminarier, ett antal språk- och kulturkur-
ser för blivande lärare och en sommarakademi för ung-
domar genomförts. Voksenåsen har även varit värd för
olika arrangemang i extern regi. Förhandlingarna inför
den norska regeringsbildningen 1997 ägde rum på
Voksenåsen, vilket haft en positiv inverkan på mark-
nadsföringen under 1998 och 1999.

Styrelse 1999

Bohlin, Görel, ordförande

Kleppe, Per, vice ordförande

Berge, Mathis

Buttedahl, Johan

Eidem, Bjarne Mork

Enochsson, Pia

Ruth, Arne

Sohlman, Ragnar

Stendahl, Christina

Generalsekreterare

Ellingsen, Karl Einar

I tabellen redovisas bara uppgifter för 1999, eftersom
redovisningsprinciperna ändrats i samband med över-
tagandet av driften av restaurang och hotell från
Voksenåsen Hotell A/S. Omsättning och resultat
avser i huvudsak andra halvåret 1999.

I Mkr		1999 (NOK) I
Omsättning	19,0	18,0
därav anslag	8,2	7,7
Rörelseresultat före avskrivningar	2,6	2,5
Bruttomarginal, %	9,9
Resultat efter finansiella poster	0,4	0,4
Resultat efter finansiella poster rensat
för rörelsefrämmande poster	0.4	0,4
Nettovinst	us	us
Justerat eget kapital	2,7	2,6
Nettoskuld	4,5	4,3
Nettoskuldsättningsgrad	62,9
Avkastning på eget kapital, %	99,4
Avkastning på operativt kapital, %	36,9
Förädlingsvärde	us	us
Kassaflöde före investeringar	us	us
Nettoinvesteringar
varav FoU-investeringar	us	us
Utdelning	0	0
Utlandsandel av försäljningen, %	100
Totalt antal anställda ¹¹	62
-Antal anställda kvinnor	27
-Antal anställda utomlands	62
Statens ägarandel	100%

¹¹ Avser personer i tjänst, vid årets slut. 1998 var antalet anställda 2.

125

131

AVVECKLINGSBOLAG - GRÄNGESBERGS GRUVOR AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

y^Tängesbergs
vJ ruvor AB

Riksdagen beslutade hösten 1987 att godkänna ett
överlåtelseavtal mellan SSAB och staten innebärande
att samtliga aktier i S SAB gruvor AB per den 31 decem-
ber 1987 överläts till staten sant att staten övertog
SSAB:s personalansvar i Grängesberg med anställnings-
skydd till och med utgången av år 1991. Gruvbolagets
namn ändrades samtidigt till Grängesbergs Gruvor AB
(GGAB). Hösten 1987 etablerades dotterbolaget
Utvecklings AB Laven med uppgift att stimulera etable-
randet av nya företag i Grängesberg.

I enighet mellan ägare, bolag, kommun och fackliga
organisationer beslutades våren 1989 att gruvdriften
skulle upphöra vid årsskiftet 1989/90, det vill säga två
år tidigare än beräknat. Sedan nedläggningen har
GGAB:s verksamhet huvudsakligen bestått av personal-
avveckling, etablering av nya företag samt återställande
av gruvområdet.

Genom avtal förvärvade Ludvika kommun den 29 juni
1995 från GGAB samtliga aktier i Utvecklings AB
Laven. Genom optionsavtal till detta köpeavtal äger
Ludvika kommun rätt men inte skyldighet att senast

den 31 december 2000 förvärva samtliga aktier i
GGAB. Under hösten 1999 har Ludvika kommun
beslutat att utnyttja optionsavtalet och begärt att få
förvärva samtliga aktier i GGAB.

Förutsatt riksdagens godkännande kommer GGAB
under år 2000 att säljas till Ludvika kommun.

Styrelse 1999

Engman, Gunnar, ordförande

Berggren, Christer

Mitteregger, Fritz

Verkställande direktör

Aronsson, Per

I Mkr	1999	1998	1997	1996	1995 1
Omsättning	0	0	0	0	0
Nettovinst	0	0	0	0	0
Justerat eget kapital	3	3	3	3	3
Nettoskuld	0	0	0	0	0
Nettoskuldsättningsgrad, % 0		0	0	0	0
Utdelning	0	0	0	0	0
Statens ägarandel	100%	100%	100%	100%	100%

126

132

AVVECKL INGSB 0 LAG - AB K U R O RTS V E R KS A M H ET, SKDFÖRETAGEN AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

BADHOTELLET

RIKSFÖRSÄKRINGSVERKETS
SJUKHUS I NYNÄSHAMN

Riksdagens beslut att godkänna förslagen i propositio-
nen Försäkringsmedicinska utredningar, m.m. (prop.
1998/99:76, bet. 1998/99 SRJ8, rskr. 1998/99:232)
har bland annat inneburit att bolagen AB Kurorts-
verksamhet med dotterbolaget AB Tranås kuranstalt,
som fram till och med år 1999 drev verksamhet vid
Riksförsäkringsverkets sjukhus i Nynäshamn respektive
Tranås, för närvarande står under avveckling. Delar av
verksamheten drivs numera av Östergötlands läns all-
männa försäkringskassa. Riksförsäkringsverket är
ansvarigt för awecklingsarbetet vid bolagen och skall
slutföra detta under år 2000.

Styrelse 1999

Olofsson, Sören, ordförande
Andersson, Jan, vice ordförande

Marklund, Inger

Johansson, Kent, suppleant

Johansson, Margareta, arbetstagarrepresentant

Nynäshamn

Svelander, Charlotte, arbetstagarrepresentant

Nynäshamn

Andersson, Birgitta, arbetstagarrepresentant Tranås
Dufrnats, Cecilia, arbetstagarrepresentant Tranås

Verkställande direktör

Nilsson, Jan-Eric

I MSEK	1999	1998		1996	1995 I
Omsättning	164,7	174,3	170,0	171,4	171,9
Nettovinst	62,9	-3,5	1,4	1.2	-0,2
Justerat eget kapital	93,4	30,5	34,0	32,6	31,5
Nettoskuld	0	0	0	0	0
Netoskuldsättningsgrad, %	0	0	0	0	0
Utdelning	0	0	0	0	0
Statens ägarandel	100%	100%	100%	100%	100%

SKD företagen AB

SKD företagen AB har bedrivit verksamhet med kon-
sulttjänster. År 1991 beslutade riksdagen att bolaget
skulle avvecklas eller säljas.

Privatiseringen av SKD företagen AB påbörjades år

1993 och har inneburit att samtliga dotterbolag och
dess verksamhet har avyttrats.

Bolaget har inga anställda.

SKD företagen AB skall likvideras under år 2000.

127

133

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

AVVECKLINGSBOLAG - STATENS PREMIEFOND AB (PUBL), SVERIGES GEOLOGISKA AB, SGAB

Statens Premiefond AB (publ)

Under år 1998 fattade riksdagen beslut om att rege-
ringen skulle bilda ett statligt fondbolag, Statens
Premiefond AB, som skulle verka inom premiepen-
sionssystemet (prop. 1998/99:151, bet. 1997/98 :SfU 13,
rskr. 1997/98:315). Bolaget skulle erbjuda förvaltning
för de pensionsköpare som aktivt önskar välja ett stat-
ligt alternativ.

I december 1999 beslutade riksdagen, mot bak-
grund av ett förslag i regeringens proposition Statlig
förvaltning av premiepensionsmedel, med mera. (prop.
1999/2000:112, bet. 1999/2000 SFU6, rskr 1999/2000:99)

att det statliga fondbolaget, Statens Premiefond AB,
skall avvecklas. Avvecklingen grundar sig på ekonomiska
överväganden.

Styrelse 1999

Hansson, Ingemar, ordförande

Dexe, Nils

Ragsten Pettersson, Christina

Verkställande direktör

Ragsten Pettersson, Christina

I Mkr	1999	1998 I
Nettoomsättning	0	0
Nettoresultat	-3	-2
Justerat eget kapital	5	8
Nettoskuld	0	0
Nettoskuldsättningsgrad
Utdelning	0	0
Statens ägarandel	100%	100%

Sveriges Geologiska AB,
SGAB (i likvidation)

År 1982 beslöt riksdagen att dela Sveriges Geologiska
Undersökning (SGU) i en myndighetsdel och en affars-
drivande del. Den senare skulle drivas i aktiebolags-
form och fick namnet Sveriges Geologiska AB, SGAB.
Verksamheten utgjordes av den uppdragsverksamhet
som SGU tidigare hade bedrivit.

År 1991 beslutades att SGAB skulle avvecklas och
1995 togs beslutet att likvidera bolaget.

Avvecklingen av bolaget har fortsatt under 1999.
Bolaget har under hela året varit i likvidation.
Likvidatom räknar med att verksamheten skall vara
helt avvecklad år 2001.

128

134

AVVECKLINGSBOLAG - ZENIT SHIPPING AB

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

ZENIT SHIPPING AB

Zenit Shipping AB bildades under ig3otalet som ett
dotterbolag till det då privata AB Götaverken i syfte
att stå som beställare av fartyg sombyggdes för varvets
egen räkning. I samband med förstatligandet av AB
Götaverken vid bildandet av Svenska Varv AB år 1977
fick Zenit Shipping AB en aktivare roll. I samband med
sjöfartskrisen överläts kundfordringar för vilka bestäl-
larna inte kunde fullgöra sina betalningar till Zenit
Shipping AB.

Riksdagen beslöt våren 1983 att rekonstruera
Svenska Varv AB varvid Zenit Shipping AB blev ett
instrument. Alla nödlidande engagemang överfördes
till Zenit Shipping AB med resultat att Svenska Varv
AB:s balansräkning kunde saneras. Zenit Shipping AB
tillfördes 3 mdkr.

Under år 1985 träffades en uppgörelse med
Riksgäldskontoret som innebar ett åtagande att genom
villkorade medelstillskott successivt täcka förlusterna
vid avvecklande av fartyg inom en ram av 1,7 mdkr. Till
och med år 1989 hade bolaget tillgodoräknat sig 1,2
mdkr. Under år 1990 - 1995 har detta belopp till fullo
återbetalats. Av övrigt tillskott på knappt 1,1 mdkr har
hittills återbetalats 107 mkr.

Som mest har Zenit Shipping AB kontrollerat
6 400 000 dwt fördelat på cirka 40 fartyg. Enligt riks-
dagsbeslut har samtliga fartyg avyttrats.

Zenit Shipping AB har i uppdrag att med bästa möj-
liga resultat avveckla bolaget. Bolaget har under år
1999 fortsatt avvecklingen av kvarvarande engagemang
från tidigare ägda fartyg. Influtna medel används för
återbetalning till Riksgäldskontoret för tidigare villko-
rade tillskott. Zenit Shipping AB:s verksamhet beräk-
nas fortgå något eller några år till.

Styrelse 1999

Lewin, Leif, ordförande

Berggren, Christer
Camhagen, Göran
Molander, Harald

Verkställande direktör

Molander, Harald

I Mkr	1999	1998	1997		1995 I
Omsättning	us	3,9	8,1	23,5	41,2
därav anslag
Nettovinst	-1,8	4,2	9,3	45,5	57,4
Justerat eget kapital	4,7	6,5	6,3	6,3	120,4
Nettoskuld	0	0	0	0	0
Nettoskuldsättningsgrad, %
Utdelning	0	0	0	0	0
Statens ägarandel	100%	100%	100%	100%	100%

129

135

130

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

136

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

DEFINITIONER

Definitioner

Samtliga definitioner överensstämmer med Finansanalytikernas rekommendationer 1999 om ej annat anges.

Antal anställda	Medelantalet anställda omräknat till årsanställda.
Avkastning på eget kapital	Nettovinst efter full skatt i procent av genomsnittligt eget kapital. I eget kapital inkluderas andel i intressebolags egna kapital, men ej minori- tetsandelar i dotterbolag.
Avkastning på operativt kapital	Rörelseresultat efter avskrivningar i procent av genomsnittligt operativt kapi- tal. Operativt kapital definieras som balansomslutningen minskad med likvi- da medel och andra räntebärande tillgångar samt icke räntebärande skulder.
Bruttomarginal Direktavkastning Driftsöverskott	Rörelseresultat före avskrivningar i procent av årets fakturering. Driftsöverskott i procent av fastigheternas bokförda värde vid utgången av året. Hyresintäkter minus driftskostnader enligt redovisningen för perioden. Justering sker beträffande fastigheter köpta under året så att dessas drifts- överskott inkluderas från årets början och beträffande sålda fastigheter så att dessas driftsöverskott helt exkluderas.
Förädlingsvärde l/K-tal exkl. kreditförluster	Omsättningen minus kostnaden för köpta varor och tjänster. Rörelseintäkter i relation till rörelsekostnader.
Justerad soliditet	Substansvärdet dividerat med justerad balansomslutning. Substansvärdet definieras som eget kapital plus dolda reserver i marknadsvärderade tillgångar minus latent skatt. Justerad balansomslutning är balansomslutningen plus dolda reserver före skatt.
Justerat eget kapital	Eget kapital per den 31 december. I justerat eget kapital inkluderas andel i intressebolags egna kapital, men ej minoritetsandelar i dotterbolag.
Kapitaltäckningsgrad	Kapitalbasen i förhållande till riskvägt belopp. Kapitalbasen består av summa primärkapital och supplementärkapital (förlagslån), efter avdrag för ägarandel överstigande fem procent i bolag som bedriver försäkrings- eller finansverk- samhet vilken kräver tillstånd.
Kassaflöde före investeringar	Enligt Redovisningsrådets rekommendation nr 7.
Lokalareal Marknadsvärde/bokfört	Antal kvadratmeter uthyrningsbar yta.
värde fastigheter Nettoskuld	Inklusive byggnader och mark, exklusive pågående arbete. Räntebärande skulder minus finansiella räntebärande tillgångar per den 31 december.
Nettoskuldsättningsgrad Nettovinst	Nettoskuld i relation till eget kapital. Med nettovinst avses vinst efter full skatt.
Primärkapitalrelation	Primärkapital i relation till riskvägt belopp. Primärkapitalet består av eget kapital, inklusive kapitalandel av obeskattade reserver, med avdrag för goodwill. Riskvägt belopp är summa tillgångar i balansräkningen och åtaganden utanför balansräkningen värderade efter kre- dit- och marknadsrisk enligt gällande kapitaltäckningsregler.
Räntemarginal Utdelning Vakansgrad yta	Ett års rullande räntenetto i förhållande till genomsnittlig balansomslutning. R5r 1999 avses föreslagen utdelning, för åren 1995-1998 faktisk utdelning. Total yta för outhyrda lokaler i procent av total uthyrningsbar yta.

131

137

HISTORISKA TILLBAKABLICKAR

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Historiska tillbakablickar

Nedan följer en historisk tillbakablick på utvecklingen
av de statligt ägda företagen. Historien beskrivs i sum-
marisk form genom både intressanta och viktiga hän-
delser, små som stora. Syftet är inte att beskriva histo-
rien exakt och heltäckande utan att ge en relief till
dagens aktiva ägande inom Regeringskansliet.

1968 Staten inleder samarbete inom kämkraftområ-
det och bildar tillsammans med ASEA det hälftenäg-
daASEA-ATOM.

1969 Industridepartementet bildas dit flertalet av de
statliga företagen förs.

1970 Statsföretag bildas för att samordna de stora
aktiebolagen inom gruv-, stål-, skogs-, och petrokemiska
branscherna med flera. Apoteksbolaget bildas.

1971 Värdepapperscentralen (VPC) bildas som ett
centralt serviceorgan i samband med lagen om för-
enklad aktiehantering. Apoteksbolaget övertar ensam-
rätten i Sverige på detaljhandel med läkemedel.

1972 KabiVitrum bildas.

1974 PK-banken bildas genom att Postbanken och
Sveriges Kreditbank går ihop.

1977 Svenska Varv bildas i samband med att staten
övertar Salén-Invests aktier i Götaverken. I koncernen
ingår också Arendal, Cityvarvet, Finnboda Varf,
Karlskronavarvet, Uddevallavarvet och Öresundsvar-
vet. En omfattande omstrukturering påbörjas.

1978 SSAB, Skandinaviens ledande ståltillverkare, bil-
das i en rekonstruktion av Sveriges tre största handels-
stålverk Staten och Statsföretag äger 75 procent och
Gränges 25 procent av SSAB.

1979 Kockums införlivas i Svenska Varv.

1980 SSAB och Statsföretag svarar tillsammans för 20
procent av landets industriinvesteringar. Tobaksbolaget
är grunden till att Procordia bildas som en helägd
dotterkoncem till Statsföretag med inriktning på kon-
sumentvaror.

1981 Skrivelsen ”Redogörelse för företag med statligt
ägande” presenteras och lämnas över till riksdagen för
första gången. Staten överlåter sin hälftenandel i ASEA
Atom till ASEA. Industrigruppen JAS bildas där staten
är delägare genom Förenade Fabriks verken (FFV).

1982 Fbsten marknadsför telefax, så kallad ”fjärrkopie-
ring”. Svenska Varv rekonstrueras. Nedläggningen av
storvarven fortsätter.

1983 Svenska folket beställer sammanlagt 607900
telefoner av Televerket.

1984 Nokia köper 70 procent av TV-tillverkaren Luxor.

1985 Televerkets monopol på telefonapparater upphör.
Statsföretag byter namn till Procordia. Procordia
omstruktureras genom försäljning och köp av företag.

132

138

HISTORISKA TILLBAKABLICKAR

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

1986 Det statligt helägda Sveriges Petroleum (SP) och
CHjekonsumentemas förbund (OK) går ihop och bildar
OK Petroleum med statliga finska Neste som delägare.
Första delprivatiseringen av SSAB sker genom att
Gränges andel köps in och en tredjedel av aktierna i
SSAB säljs till ett fåtal institutioner.

1987 Procordia börsnoteras i samband med en ny-
emission. Luftfartsverket lägger fast ett nytt invester-
ingsprogram som bland annat innebär en ny inrikes-
terminal och en tredje bana på Arlanda. Sjöfartsverket
blir affärsverk och far använda sina avskrivningsmedel
för finansiering av investeringar. Staten övertar
Grängesbergs Gruvor från SSAB.

1988 Statens Järnvägar (SJ) delas. Banverket får ansvar
för bannätet och SJ för tågtrafiken.

1989 ioo-årsjubiléum för Rikstelefonnätet. Gränges-
bergs Gruvor upphör med driften. LKAB tar i drift en
ny huvudnivå i Malmberget. Procordia, Pharmacia och
Volvos livsmedelsbolag Provendor går samman och
bildar den nya Procordia-koncemen med Volvo och
staten som största ägare med vardera 42,5 procent
av rösterna. SSAB-aktiema noteras på Stockholms
Fondbörs A-lista.

1990 PK-banken köper Nordbanken. Förvaltnings-
aktiebolaget Fortia bildas. SJ säljer ett stort fastighets-
bestånd för 1 800 mkr, majoritets ägda ASG börsintro-
duceras och snabbtåget X2000 introduceras mellan
Stockholm och Göteborg. Koncernen Luftfartsverket
bildas med en tydlig uppdelning av den affärsmässiga
verksamheten och myndighetsdelen.

1991 Riksdagen beslutar att helt eller delvis privati-
sera 35 bolag och att avveckla Förvaltningsaktiebolaget
Fbrtia. Posten får konkurrens på brevbefordran när
CityMail startar sin verksamhet. Affärsverket FFV
ombildas till aktiebolag.

1992 Domänverket blir Domän AB. Vattenfall blir
Vattenfall AB och i samband därmed avskiljs stom-
kraftnätet och utlandsförbindelser i ett nytt affärsverk
- Svenska Kraftnät. Statens ägarandel i SSAB bjuds ut
i ett publikt erbjudande i form av köprätter i kombina-
tion med en statsobligation. Ett nytt bostadslåne-
system införs och SBAB blir helt konkurrensutsatt.
SAS förvärvar 50 procent av Linjeflyg och bildar ett
helt integrerat inrikesflyg. Atle och Bure bildas med
delar av de tidigare löntagarfondernas medel och de
företag som betalat in vinstdelningsskatt blir delägare.
Trygg-Hansa köper Gota. Gota går i konkurs och staten
förvärvar Gota i december. Securum bildas för att ta
hand om de problemkrediter som uppstått i
Nordbanken till följd av finanskrisen.

1993 Statens fastighetsförvaltning förändras när
Byggnadsstyrelsen upphör och myndigheter och verk
kan agera fritt på fastighetsmarknaden. Vasakronan
övertar statens kommersiella fastigheter till ett värde av
17,7 mdkr. Procordia växer genom förvärv av bland
annat italienska Erbamont. Volvo och staten kommer
överens om att verka för en uppdelning av Procordia i
två delar. Genom aktiebyte med Volvo blir staten
huvudägare i det ena, Pharmacia AB, inriktat på läke-
medel, och Volvo blir huvudägare i AB Procordia som
verkar inom branscherna för livsmedel, tobak med mera.
Fbstverket ombildas till Posten AB. Postens monopol på
brevbefordran upphör. Regeringen säljer 75 procent av
statens aktier i försvarskoncemen Celsius och aktien
noteras på Stoclholms Fondbörs A-lista. Assi AB och
Domän AB slås samman till AssiDomän AB, som lägger
bud på Ncb. Fortia likvideras. Securum skjuter till
10 mdkr för att rädda Nordbanken.

1994 Vid årsskiftet 93/94 bildas A-Banan projekt AB
för att bygga Arlandabanan. Det är det första infra-
strukturella projektet i Sverige som samfinansieras av
staten och näringslivet. Posten blir aktiebolag. Under
året säljs det resterande innehavet i SSAB, OKP, samt
delar av AssiDomän AB och Pharmacia.

1995 En ny alkohollag träder i kraft och V&S Vin &
Sprits monopol upphör. Pharmacia och det amerikanska
läkemedelsbolaget Upjohn går ihop.

1996 AmuGruppens situation blir kritisk under hös-
ten och staten skjuter till 600 mkr för att rädda före-
taget från konkurs. Första året med full konkurrens på
elmarknaden. Avvecklingen av Securums tillgångar -
som en följd av pantrealisationer - är i det närmaste
slutförd.

1997 SBL Vaccin säljs till Active i Malmö. Svenska
Penninglotteriet och Tips tjänst AB går ihop och byter
namn till AB Svenska Spel. Ett utslag i EG-domstolen
ger beskedet att Systembolagets detaljhandelsmonopol
kan bestå. Merita och Nordbanken offentliggör sin
avsikt att gå samman och bilda MeritaNordbanken.

1998 Arbetsmarknads-, Kommunikations-, Närings-
och Handelsdepartementen slås samman till Närings-
departementet. Det sektorpolitiska ansvaret och ägar-
frågoma åtskiljs i ökad utsträckning.

1999 Resterande aktieinnehav i Pharmada&UpJohn
säljs. Samgåendet mellan Telia och norska Telenor god-
känns under våren men partema kommer i slutet av
december överens om att avsluta samarbetet och Telia
och Telenor fortsätter som enskilda bolag. Sveaskog AB
bildas genom överföring av skogstillgångar från
AssiDomän. Staten säljer sina aktier i SAQ Kontroll
och VPC.

133

139

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

ANSVARSFÖRDELNING INOM REGERINGSKANSLIET FÖR FORETAG MED STATLIGT ÄGANDE

Ansvarsfördelning inom Regeringskansliet
för företag med statligt ägande

Regeringskansliets växel 08-405 10 00, www.regeringen.se

Björn Rosengren

Tel. 08-405 10 00

Lars Rekke

Tel. 08-405 31 29

Curt Malmborg

Tel. 08-405 16 47

Näringsminister

Statssekreterare Näringsdepartementet

Statssekreterare Finansdepartementet

Näringsdepartementets enhet för statligt ägande

(E-post förnamn.efternamn@industry.ministry.se)

Namn:	Sektorsansvar:	Företagsansvar:
Dag Detter Tel.08-405 20 46	Departementsråd, enhetschef
Viktoria Aastrup Tel. 08-405 36 92	Energi	Svenska Kraftnät, Förvaltningsaktiebolaget Stattum, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB
Christer Berggren Tel. 08-405 22 70	Gruvor	Grängesbergs Gruvor AB, AB Göta kanalbolag, IRECO Holding AB, LKAB, Zenit Shipping AB
Lars Johan Cederlund Tel. 08-405 22 00	Skog & papper	AssiDomän AB, Sveaskog AB, AB Svensk Bilprovning, Svenska Skeppshypotekskassan, AB Svensk Exportkredit
Michael Fredlund Tel. 08-405 21 17	Energi	Vattenfall AB, SOS Alarm Sverige AB, Svenska Skogsplantor AB
Eva Halvarsson Tel. 08-405 36 18	Transporter	SAS Sverige AB, SJ
Jonas Iversen Tel. 08-405 22 44	Logistik	Posten AB, Lernia AB, Samhall AB
Stina Johannesson Tel. 08-405 29 63	Enhetsassistent
Åse Lindskog Tel. 08-405 21 76	Finansiell analys, ägarstyrningsfrågor
Ulrika Malmström Tel. 08-405 22 79	Chefsassistent
Richard Reinius Tel. 08-405 23 71	Telekom	Telia AB

Personer inom Näringsdepartementet med företagsansvar

(E-post f0rnamn.efternamn@industry.ministry.se)

Namn:

Företagsansvar:

Ann-Charlotte Bernhard

Tel. 08-405 21 50

Bertil Carlstedt

Tel. 08-405 22 19

Kristina Weichbrodt

Tel. 08-405 36 98

Kristina Norstad

Tel. 08-405 43 03

Ulrika Rosenberg

Tel. 08-405 37 38

Sveriges Rese- och Turistråd AB

Norrland Center AB

A-Banan projekt AB, Statens Väg- och Baninvest AB, Svensk-Danska
Broförbindelsen AB

ALMI Företagspartner AB

Luftfartsverket, Sjöfartsverket

134

140

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

ANSVARSFÖRDELNING INOM REGERINGSKANSLIET FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE

Finansdepartementets bolags- och fastighetsenhet

(E-post förnamn.efternamn@finance.ministry.se)

Namn: Företagsansvar:

Christina Ragsten Pettersson

Tel. 08-405 12 03

Per Balazsi

Tel. 08-405 14 86

Departementsråd, enhetschef

Civitas Holding AB, SBAB, Nordic Baltic Holding AB , Venantius AB

Marianne Förander

Tel. 08-405 16 06

Monica Lundberg

Tel. 08-405 16 36
Helena Malmborg

Tel. 08-405 14 07

AB Svenska Spel, Statliga Akademiska Hus AB, V&S Vin & Sprit AB,
Svenska Lagerhus AB

Kasernen Fastighets AB, A/O Dom Shvetsii, Specialfastigheter Sverige AB

Kanslisekreterare, enhetsassistent

Personer inom Finansdepartementet med bolagsansvar

(E-post förnamn.efternamn@finance.ministry.se)

Namn: Företagsansvar:

Charlotte Nilenheim

Tel. 08-405 35 24

Anders Lönnberg

Tel. 08-405 35 06

Finansmarknadsavdelningen

SIS Miljömärkning AB

AB Bostadsgaranti

OM Gruppen AB

Socialdepartementet

(E-post förnamn.efternamn@social.ministry.se)

Namn: Företagsansvar:

Birgitta Bratthall

Tel. 08-405 33 07

Gert Knutsson

Tel. 08-405 33 27

Leif Lundquist

Tel. 08-405 34 32

Ingvar Löfstrand

Tel. 08-405 33 34

Handläggare läkemedelsfrågor och Apoteket AB

Handläggare alkoholpolitiska frågor, Systembolaget AB och
Alkoholinspektionen

Intern och extern samordning av bolagsfrågor m.m.

Kulturdepartementet

(E-post förnamn.efternamn@culture.ministry.se)

Namn: Företagsansvar:

Brita Lundh

Tel. 08-405 19 31

Jerker Stattin

Tel. 08-405 19 99

Kungliga Dramatiska Teatern AB, Kungliga Operan AB,
Voksenåsen A/S

Teracom AB

Miljödepartementet

(E-post förnamn.efternamn@environment.ministry.se)

Namn: Företagsansvar:

I Namn:

Företagsansvar:

Charlotta Andersson

Tel. 08-405 19 76

Kerstin G rön man

Tel. 08-405 37 74

Staffan Johnson

Tel. 08-405 39 08

Svensk Avfallskonvertering AB

AB Svenska Miljöstyrningsrådet

Swedesurvey AB

135

141

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

ANSVARSFÖRDELNING INOM REGERINGSKANSLIET FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE

Utbildningsdepartementet

(E-post förnamn.efternamn@education.ministry.se)

Namn: Företagsansvar:

I Namn:	Företagsansvar:

Utrikesdepartementet

(E-post förnamn.efternamn@foreign.ministry.se)

1 Namn:

Före t agsa r i s va r:

Stefan Isaksson

Tel. 08-405 58 04
Bengt Johansson

Tel. 08-405 34 58

Swedfund International AB

AB Svensk Exportkredit, SEK

Namn: Företagsansvar:

136

142

FÖRETAG MED STATLIGT AGANDE - FÖRETAGSANSVARIG

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Företag med statligt ägande - företagsansvarig

Företag

Företagsansvarig

A-Banan projekt AB............................

ALMI Företagspartner AB....................

Apoteket AB.......................................

AssiDomän AB....................................

AB Bostadsgaranti..............................

Civitas Holding AB - Agilia Holding AB
A/O Dom Shvetsii................................

Förvaltningsaktiebolaget Stattum.........

Grängesbergs Gruvor AB ...................

AB Göta kanalbolag ...........................

Imego AB ..........................................

IRECO Holding AB .............................

Kasernen Fastighets AB......................

Kungliga Dramatiska Teatern AB.........

Kungliga Operan AB...........................

AB Kurortsverksamhet........................

Lernia AB...........................................

Luftfartsverket.....................................

Luossavaara Kiirunavaara, LKAB........

AB Svenska Miljöstyrningsrådet...........

Nordic Baltic Holding AB ...................

Norrland Center AB............................

Posten AB............................................................................................................Jonas Iversen

OM Gruppen AB...................................................................................................Finansmarknadsavdelningen

Samhall AB...........................................................................................................Jonas Iversen

SAS Sverige AB..............................................

SIS Miljömärkning AB.....................................

Sjöfartsverket..................................................

SKD företagen AB...........................................

SOS Alarm Sverige AB....................................

Specialfastigheter Sverige AB..........................

Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB
SJ, Statens Järnvägar......................................

Statens Premiefond AB...................................

Statens Väg- och Baninvest AB.......................

Statliga Akademiska Hus AB...........................

Sveaskog AB...................................................

Svensk AvfaIIskonvertering AB, Sakab.............

Svensk Bilprovning AB....................................

AB Svensk Exportkredit, SEK..........................

Svenska Kraftnät, Affärsverket.........................

Svenska Lagerhusaktiebolaget.........................

Svenska rymdaktiebolaget..............................

Svenska Skeppshypotekskassan.....................

Svenska Skogsplantor AB...............................

AB Svenska Spel............................................

Svensk-Danska Broförbindelsen AB, Svedab...

Sveriges Geologiska AB (i likvidation), SGAB.........................................................Christer Berggren

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB.................................................Viktoria Aastrup

Sveriges Rese- och Turistråd AB...........................................................................Ann-Charlotte Bernhard

Swedesurvey AB...................................................................................................Staffan Johnson

Swedfund International AB...................................................................................Stefan Isaksson

.Kristina Weichbrodt

.Kristina Norstad

.Birgitta B ratthall

.Lars Johan Cederlund

.Anders Lönnberg

.Per Balazsi

.Monica Lundberg

.Viktoria Aastrup

.Christer Berggren

.Gunnar Åhlén

.Christer Berggren

.Monica Lundberg

.Brita Lundh

.Riksförsäkringsverket 08-786 90 00

.Jonas Iversen

.Ulrika Rosenberg

.Christer Berggren

Kerstin Grönman

.Per Balazsi

.Bertil Carlstedt

.Eva Ha Ivarsson
.Charlotte Nilenheim
.Ulrika Rosenberg
.Finansdepartementet
.Michael Fredlund
.Monica Lundberg
.Per Balazsi
.Eva Halvarsson
.Finansdepartementet
.Kristina Weichbrodt
.Marianne Förander
.Lars Johan Cederlund
.Charlotta Andersson
.Lars Johan Cederlund
.Bengt Johansson, Lars Johan Cederlund
.Viktoria Aastrup
.Marianne Förander
.Lars Johan Cederlund
.Lars Johan Cederlund
.Michael Fredlund
.Marianne Förander
.Kristina Weichbrodt

Swedish National Road Consulting AB (SweRoad).................................................Kristina Weichbrodt

Systembolaget AB.................................................................................................Gert Knutsson

Telia AB................................................................................................................Richard Reinius

Teracom AB..........................................................................................................Jerker Stattin

V&S Vin & Sprit AB...............................................................................................Marianne Förander

Vasakronan AB.....................................................................................................Per Balazsi

Vasallen AB..........................................................................................................Per Balazsi

Vattenfall AB.........................................................................................................Michael Fredlund

Venantius AB........................................................................................................Per Balazsi

Voksenåsen A/S....................................................................................................Brita Lundh

Zenit Shipping AB................................................................................................Christer Berggren

137

143

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

PERSONREGISTER 1999

Abjörner, Lena

regionsskattechef

Teracom AB, ordinarie

Adelsohn, Ulf

landshövding, Stockholms län
Luftfartsverket, ordförande

Sveriges Rese- och Turistråd AB, ordinarie

Ahlberg, Ann

VD, Vattenfall Treasury AB

Svedab, suppleant

AhIström, Göran

direktör, Sydkraft AB

Svedab, ordinarie

Ahlqvist, Birgitta

riksdagsledamot

Svenska rymdaktiebolaget, ordinarie

Ahlqvist, Johnny

riksdagsledamot

Statens Järnvägar, ordinarie

Alkärr, Kjell

VD, Motorbranschens Riksförbund

AB Svensk Bilprovning, ordinarie

Allebeck, Peter

professor

AB Kurortsverksamhet, ordinarie

Alm, Eric

Kungliga Operan AB, facklig representant

Almgren, Richard

områdeschef miljö

AB Svenska Miljöstyrningsrådet, ordinarie

Alvemur, Christer

vVD och chef region Stockholm, Vasakronan AB
Agilia Holding AB, ordinarie

A/O Dom Shvetsii, ordinarie

Kasernen Fastighets AB, ordinarie

Ameln, Carl

VD. LKAB

LKAB, ordinarie

Andersson, Axel

f d riksdagsman

Swedesurvey AB, ordinarie

Andersson, Benny

kompositör

Kungliga Operan AB, ordinarie

Andersson, Dan

statssekreterare, Näringsdepartementet

Nordic Baltic Holding AB, ordinarie

Andersson, Daniel

Sjöfartsverket, arbetstagarrepresentant

Andersson, Edward

professor

Nordic Baltic Holding AB/MeritaNordbanken,
ordinarie

Andersson, Elving

regionssekreterare

AB Göta kanalbolag, ordinarie

Andersson, Hans

departementsråd, Socialdepartementet

AB Kurortsverksamhet, suppleant

Andersson, Jan

Byråchef

AB Kurortsverksamhet, vice ordförande

Andersson, Jörgen
f d statsråd

Vattenfall AB, ordförande till april 2000

Andersson, Lars

Luftfartsverket, arbetstagarrepresentant

Andersson, Peter

verkställande direktör

Norrland Center AB, ordinarie

Anneli, Elisabet

VD och senior partner, SMG Sweden AB
Luftfartsverket, ordinarie

von Arbin, Christina
avdelningschef, Riksantikvarieämbetet
Svenska Lagerhusaktiebolaget, ordinarie

Arefalk, Olle

VD, Swedfund International AB

Aronsson, Per

VD, Grängesbergs Gruvor AB

Asplund, Erik

AB Svenska Miljöstyrningsrådet, adjungerad

Avdeev, Kirill V

Staden St Petersburg

A/O Dom Shvetsii, ordinarie

Axelsson, Charlotte

VD, Svenska Bostäder AB

Statliga Akademiska Hus AB, ordinarie

Balazsi, Per
departementssekreterare, Finansdepartementet
Specialfastigheter Sverige AB, ordinarie

Balsvik, Gunnar

Ekonomi och finansdirektör, Venantius AB

Bankvall, Claes

VD, SP Sveriges Provnings- och
Forskningsinstitut AB

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB,
ordinarie

Begler, Ann-Marie
generaldirektör
Systembolaget AB, vice ordförande

Behazadi, Mohammed
apotekare
Apoteket AB, ordinarie

Bengtson, Sture

VD, Norrland Center AB

Bengtsson, Sven-Uno

V&S Vin & Sprit AB,
arbetstagarrepresentant, suppleant

Bennet, Carl

direktör

Telia AB, ordinarie

Berg, Bengt-Åke

direktör

AB Svenska Spel, ordförande

Berg, Ingolf

departementssekreterare,
Näringsdepartementet
SIS Miljömärkning AB, ordinarie

Berge, Mathis

f d hotelldirektör

Voksenåsen A/S, ordinarie

Berggren, Bo

tekn. dr. hc

SAS Sverige AB, ordförande

SAS Gruppen, ordförande

Berggren, Christer

departementssekreterare, Näringsdepartementet
Grängesbergs Gruvor AB, ordinarie
AB Göta kanalbolag, vice ordförande

Svenska Kraftnät, ordinarie

Svenska Skeppshypotekskassan, ordinarie

Zenit Shipping AB, ordinarie

Bergman, Johan

Skanska AB

A/0 Dom Shvetsii, ordinarie

Bergquist, Jan

riksdagsledamot

Apoteket AB, ordförande

Bergqvist, Sven-Runo

VD, SOS Alarm Sverige AB

Bemhardsson, Göte

landshövding

Posten AB, ordförande

Bemhardsson, Johnny

Vattenfall AB, arbetstagarrepresentant, SIF

Bjerkne, Claes

VD, Göteborg & Co

Sveriges Rese- och Turistråd AB, ordinarie

Bjälkefors, Ulf

Swedesurvey AB, arbetstagarrepresentant

Björk, Gunnar
landshövding, Dalarnas län

Svenska rymdaktiebolaget, ordinarie

Björkman, Johan

OM Gruppen AB, ordinarie

Bjömsson, Björn

pol. mag

AssiDomän AB, ordinarie

Blix, Kerstin

miljöchef

SIS Miljömärkning AB, ordinarie

Blomberg, Jan

direktör

AB Svenska Spel, ordinarie

Blomberg, Vincent

SOS Alarm Sverige AB, ordinarie

Blomgren, Ulf

VD, Trafiksäkerhetsföreningen/Larmtjänst

AB Svensk Bilprovning, ordinarie

Blomkvist, John-Olof

ingenjör

Teracom AB, arbetstagarrepresentant

Blomquist, Bo-Gunnar

Lernia AB, arbetstagarrepresentant, ST,
suppleant

Bogren, Bengt

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB,
arbetstagarrepresentant, suppleant

Bohlin, Görel

f d landshövding, Västerbottens län

Voksenåsen A/S, ordförande

Bonde, Ingrid

överdirektör, Riksgäldskontoret

Statens Järnvägar, ordinarie

Svenska rymdaktiebolaget, ordinarie

Bondestam, Anitha

kammarrättspresident

Svedab, ordinarie

Teracom AB, ordinarie

138

144

PERSONREGISTER 1999

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Bonnier, Eva

Kungliga Dramatiska Teatern AB, ordinarie

Borgcrantz, Anders

vVD, FöreningsSparbanken AB

Statens Järnvägar, ordinarie

Brandborn, Jan

generaldirektör, Vägverket

Svedab, ordinarie

Brandinger, Rune

direktör

Civitas Holding AB, ordförande till april 2000
Nordic Baltic Holding AB, ordinarie
AB Svenska Miljöstyrningsrådet,
vice ordförande till maj 2000

Vasakronan AB, ordförande till april 2000

Brink, Stig

f d regeringsråd

AB Bostadsgaranti, ordförande

Brox, Bill

VD, Imego AB

Bryngelson, Håkan

VD, Vasakronan AB och Civitas Holding AB
Agilia Holding AB, ordinarie

Civitas Holding AB, ordinarie

Vasakronan AB, ordinarie

Vasallen AB, ordförande

Brändström, Dan

VD, Riksbankens Jubileumsfond

Statliga Akademiska Hus AB, ordinarie

Brögger, Lise

SOS Alarm Sverige AB, ordinarie

Buttedahl, Johan

Voksenåsen A/S, ordinarie

Bylund, Bo

generaldirektör, Banverket

Svedab, ordinarie

Bårström, Sven

direktör

A-Banan projekt AB, ordinarie

Bäckström, Håkan

LKAB, arbetstagarrepresentant

Caesar, Madeleine

VD, KK-stiftelsen

IRECO Holding AB, ordinarie

Carlberg, Lars

Vattenfall AB, arbetstagarrepresentant, CF

Carlgren, Andreas

riksdagsledamot

V&S Vin & Sprit AB, ordinarie

Carlsson, Barbro

generalsekreterare, Handikappsorganisationernas
Internationella Biståndsförening

Samhall AB, ordinarie

Carlsson, Hans

direktör

AssiDomän AB, ordinarie

Carlsson, Ingvar

f d statsminister

Telia AB, ordinarie

Carlsson, Lars

Vattenfall AB, arbetstagarrepresentant, SIF,
suppleant

Carlsson, Nils

VD, Sveriges Campingvärdars Riksförbund
Sveriges Rese- och Turistråd AB, ordinarie

Carlsson, Stefan

VD, Apoteket AB

Carmén, Lars

Sveriges Rese- och Turistråd AB, ordförande

Carnhagen, Göran

generaldirektör, Statens Bostadskreditnämnd
Zenit Shipping AB, ordinarie

Carrick, Peter

VD, Lernia AB

Lernia AB, ordinarie

Cedergren, Jan

utrikesråd, Utrikesdepartementet

Swedfund International AB, ordförande

Cederlund, Lars Johan

kansliråd, Näringsdepartementet

Sveaskog AB, ordinarie

AB Svensk Bilprovning, ordinarie

AB Svensk Exportkredit, ordinarie

Svenska rymdaktiebolaget, ordinarie

Cederström, Conny

V&S Vin & Sprit AB, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Charpentier, Robert

bankdirektör FöreningsSparbanken AB

AB Svensk Exportkredit, ordinarie

Christiansson, Annika

affärsområdeschef, Telia AB

Swedesurvey, ordinarie

Cling, Thord

Specialfastigheter Sverige AB, facklig
representant, SIF

Curman, Maria

VD, Sveriges Television

Samhall AB, ordinarie

Dahl, Robin

ekonom, Uppsala Läns landsting
Systembolaget AB, suppleant

Dahlbäck, Claes

vice styrelseordförande, Investor AB

V&S Vin & Sprit AB, ordförande

Dahlberg, Ingrid

VD, Kungliga Dramatiska Teatern AB

Kungliga Dramatiska Teatern AB, ordinarie

Dalborg, Hans

VD och koncernchef, Nordbanken Holding AB

Kungliga Operan AB, ordförande

Nordbanken Holding AB,
ordinarie

AB Svenska Spel, ordinarie

Damberg, Jan

Kungliga Dramatiska Teatern AB, arbetstagar-
representant, suppleant

Danell, Georg

vVD, KREAB AB

Vasakronan AB, ordinarie

Danielson, Jan

direktör

A-Banan projekt AB, ordinarie

Danielsson, Sven-Olof

Systembolaget AB, arbetstagarrepresentant

Detter, Dag

departementsråd, Näringsdepartementet

VD, Förvaltningsaktiebolaget Stattum

Posten AB, ordinarie

Dexe, Nils

rätts- och expeditionschef, Finansdepartementet,
Statens Premiefond AB, ordinarie

Dillén, Mats

departementsråd, Finansdepartementet

Venantius AB, ordinarie

Dockered, Bo

vice ordförande, FöreningsSparbanken

Lernia AB, ordförande

Sveaskog AB, ordförande

Dittmer, Ulf

Luftfartsverket, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Domeij, Åsa

Sveaskog AB, ordinarie

Drugge, Gun

oppositionsråd, Hedemora kommun

AB Bostadsgaranti, suppleant

Duveblad, Gunnel

direktör

AssiDomän AB, ordinarie

Eberstein, Susanne

riksdagsledamot

Apoteket AB, ordinarie

Eidem, Bjarne Mfärk

riksrevisor

Voksenåsen A/S, ordinarie

Eidem, Bjprn

hpyesterettsadvokat

SAS Gruppen, 2-.e vice ordförande

Ekecrantz, Lars

departementsråd, Miljödepartementet

Sakab, suppleant

Eklund, Helge

direktör

Vattenfall AB, ordinarie

Ekman, Jan

direktör, Handelsbanken

Sakab, ordförande

Ekström, Solweig

förvaltiningschef, Uppsala Läns Landsting

Svenska Skogsplantor AB, ordinarie

Ekwall, Ronny

Vattenfall AB, arbetstagarrepresentant, SEKO

Eldrup, Anders

cand. scient.pol

SAS Gruppen, ordinarie

Ellingsen, Karl-Einar

generalsekreterare

Voksenåsen A/S, ordinarie

Eliasson, Ingemar

landshövding, Värmlands län

SBAB, ordförande

Elväng, Katja

VD, STT Airways AB

ALMI Företagspartner AB, ordinarie

AB Svensk Bilprovning, ordinarie

Engdahl, Horace

författare

Kungliga Operan AB, ordinarie

Enger, Ole

VD, Elkem AS

LKAB, ordinarie

139

145

PERSONREGISTER 1999

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Engman, Gerd

landshövding, Örebro län

Civitas Holding AB, ordinarie

Statens Väg- och Baninvest AB, ordinarie
Vasakronan AB, ordinarie

Engman, Gunnar

direktör

Grängesbergs Gruvor AB, ordförande

Engström, Anna-Lisa

VD, Dag Engström Rederi AB

Svenska Skeppshypotekskassan, ordinarie

Engström, Gunvor

departementsråd, Näringsdepartementet

ALMI Företagspartner AB, ordinarie

Engström, Jan

Chef kreditrörelsen Venantius AB

Engström Laurent, Anna

läkare, universitetslektor Umeå Universitet

Apoteket AB, ordinarie

Ennerfelt, Göran

VD och koncernchef, Axel Johnson AB

Samhall AB, ordinarie

Enochsson, Pia

generaldirektör, Glesbygdsverket

Voksenåsen A/S, ordinarie

Erhagen, Conny

underhållschef

Sakab, arbetstagarrepresentant, suppleant

Eriksson, Kåre

VD, AB Bostadsgaranti (f.r.o.m. 990801)

Eriksson, Lars-Oiov

Svenska Skogsplantor AB, arbetstagar-
representant, suppleant

Eriksson, Lennart

direktör, NCC AB

AB Bostadsgaranti, ordinarie

Eriksson, Olle

Lernia AB, arbetstagarrepresentant, SEKO
suppleant

Eriksson, Per-Olof

direktör

Svenska Kraftnät, ordförande

Förvaltningsaktiebolaget Stattum, ordinarie

Eriksson, Torbjörn

AssiDomän, arbetstagarrepresentant, suppl.

Ersson, Örjan

Statens Järnvägar, arbetstagarrepresentant

Falk, Krister

Luftfartsverket, arbetstagarrepresentant

Falkman, Eva

konsult, Falkman Råd & Retorik AB

Specialfastigheter Sverige AB, ordinarie

Feldt, Kjell-Olof

Sakab, ordinarie

Finskas, Bertel

Nordic Baltic Holding AB,
arbetstagarrepresentant, ordinarie

Forsberg, Berth

Samhall AB, arbetstagarrepresentant, suppleant

Fossum, Lilian

vVD, Spendrups Bryggeri AB

Vattenfall AB, ordinarie

Francke, Ulrika

direktör

A-Banan projekt AB, ordinarie

Franzén, Thomas

Ph. D

OM Gruppen AB, ordinarie

Frebran, Rose-Marie

riksdagsledamot, kd

AB Svenska Spel, ordinarie

Fredga, Kerstin

professor, f.d generaldirektör

Svenska rymdaktiebolaget, ordinarie

Fredlund, Michael

departementssekreterare, Näringsdepartementet
SOS Alarm Sverige AB, ordinarie

Svenska Skogsplantor AB, ordinarie

Frejhagen, Birgitta

VD, Info Komp AB

AB Svensk Bilprovning, ordinarie

Freyschuss, Agneta

bankdirektör, Svenska Handelsbanken AB

AB Svensk Exportkredit, ordinarie

Frideborger, Bengt

Samhall AB, arbetstagarrepresentant

Färm, Gunnel

generaldirektör, Rådet för arbetslivsforskning

Sjöfartsverket, ordförande

Gardelin, Olle

Samhall AB, arbetstagarrepresentant, suppleant

Grabe, Lennart

VD, Posten AB

Granström, Per Erik

riksdagsledamot

SBAB, ordinarie

Grell, Ulf

direktör, Försäkringskassan Jönköpings län

AB Kurortsverksamhet, suppleant

Gunnarsson, Carl-Johan

ambassadråd

A/0 Dom Shvetsii, ordinarie

Gunnarsson, Göran

verkställande direktör och koncernchef,
Samhall AB

Gunnarsson, Gösta

f d landshövding

Statens Väg- och Baninvest AB, ordförande

Teracom AB, ordförande

Gunnarsson, Ulf

verkställande direktör

AB Svenska Miljöstyrningsrådet, ordinarie

Gustafsson, Eva-Britt

VD, Venantius AB

Specialfastigheter Sverige AB, ordförande

Statens Väg- och Baninvest AB, ordinarie

Gustafsson, Karl-Erik

professor

Teracom AB, ordinarie

Gustafsson, Lars

direktör, S-E-Banken

Gustafsson, Marianne

Civitas Holding AB, arbetstagarrepresentant

Vasakronan, arbetstagarrepresentant

Gustavsson, Henry

distriktsordförande

AB Svenska Miljöstyrningsrådet, ordinarie

Gustafsson, Yvonne

statsse kretera re, Försvarsdepa rtementet

Svenska Kraftnät, ordinarie

Gustavsson Åke

riksdagsledamot

Teracom AB, ordinarie

Gyllenhammar, Pehr G

med. dr. hc, tekn. dr. hc

Svenska Skeppshypotekskassan, ordförande

Göranzon, Marie

Kungliga Dramatiska Teatern AB, arbetstagar-
representant

Haag, Göran

departementsråd, Finansdepartementet

VPC Värdepapperscentralen AB, ordinarie

Hagberg, Michael

riksdagsledamot

AB Bostadsgaranti, ordinarie

Hagelberg, Eva

Systembolaget AB, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Haglind, Ingrid

AB Svenska Miljöstyrningsrådet, ordinarie

Hall, Bengt

VD, Kungliga Operan AB

Hallberg, Gunilla

ALMI Företagspartner Halland AB, arbetstagar-
representant

Halvarsson, Eva

departementssekreterare, Näringsdepartementet

Statens Järnvägar, ordinarie

Hansén, Mårten

direktör, Besqab Projekt och fastigheter AB

AB Bostadsgaranti, ordinarie

Hansson, Hans

Specialfastigheter Sverige AB, facklig
representant, SEKO

Hanson, Ingemar

GD Konjunkturinstitutet

Statens Premifond AB, ordförande

Hansson, Lise-Lott

politiskt sakkunnig, Utbildningsdepartementet
Lernia AB, ordinarie

Hedberg, Pernilla K

VD-assistent, SIS Miljömärkning AB

SIS Miljömärkning AB, ordinarie

Hedenström, Anders

VD, Rederi AB Soya

AB Svensk Exportkredit, vice ordförande

Helgesson, Lars-Åke

direktör, Marinus AB

AssiDomän AB, ordinarie

Hellberg, Björn

ALMI Företagspartner Skåne AB, arbetstagar-
representant

Hentzel, Mats

direktör

Svenska Lagerhusaktiebolaget, ordinarie

Hjalmarsson, Bo

förbränningsarbetare

Sakab, arbetstagarrepresentant, suppleant

140

146

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

PERSONREGISTER 1999

Hjalmarsson, Dan

ekon. dr.

Norrland Center AB, ordinarie

Hjalmarsson, Lennart

vVD, KF ekonomisk förening

Lernia AB, ordinarie

Hjorth, Lars

vVD, Kooperativa Förbundet

Vattenfall AB, ordinarie

Hoffrén, Tapani

Sjöfartsverket, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Holm, Carina

Posten AB, arbetstagarrepresentant, suppleant

Holm, Johan

Norrland Center AB, ordinarie

Holm, Lars-Erik

generaldirektör, Statens Strålskyddsinstitut
Sakab, ordinarie

Holmgren, Gunnar

VD, Sveriges försäkringsförbund

Statens Väg- och Baninvest AB, ordinarie

Svenska Skeppshypotekskassan, suppleant

Holmgren, Lars-Göran

l:e förbundssekreterare, SEKO

Svenska Skeppshypotekskassan, suppleant

Holmqvist, Karl-Gunnar

landstingsråd, Norrbottens län

Statens Järnvägar, ordförande

Howe, Peter

ingenjör

Teracom AB, arbetstagarrepresentant

Håkansson, Per-Olof

riksdagsledamot

V&S Vin & Sprit AB, ordinarie

Hägglund, Jan-Ove

Sveaskog AB, arbetstagarrepresentant, suppleant

Höglund, Karin

Systembolaget AB, arbetstagarrepresentant

Idemark, Thomas

Svenska Skogsplantor AB, ordinarie

igel, Anders
dirketör

Telia AB, ordinarie

Irstad, Lars

OM Gruppen AB, ordinarie

Israelsson, Mats

direktör

Civitas Holding AB, ordinarie

Jacobsson, Egon

VD, V&S Vin & Sprit AB

V&S Vin & Sprit AB, ordinarie

Vasakronan AB, ordförande från april 2000

Jacobsen, Helmuth

SAS Gruppen, arbetstagarrepresentant

Jakobsson, Rolf

AB Svensk Bilprovning, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Janérus, Kaj

sjökapten

AB Göta kanalbolag, ordförande

Jangblad, Dan

VD, Svenska rymdaktiebolaget

Jansson, Ingrid

marknadsdirektör, Skandinaviska Enskilda Banken
ALMI Företagspartner AB, ordinarie

Jansson, Monica

AB Svenska Spel, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Jansson, Urban

direktör

SAS Sverige AB, vice ordförande

SAS Gruppen, ordinarie

Jeding, Lars

direktör

Swedesurvey, ordinarie

Jemt, Mari

bolagsjurist, WMI Sellbergs AB

Sakab, suppleant

Jensen, Hans

Statliga Akademiska Hus AB, arbetstagarledamot

Johannesson, Daniel

generaldirektör och koncernchef, Statens
Järnvägar

Statens Järnvägar, ordinarie

Johansson, Anita

riksdagsledamot

V&S Vin & Sprit AB, ordinarie

Johansson, Arne

ordförande, Företagarnas Riksorganisation

ALMI Företagspartner AB, ordförande

Johansson, Bengt A W

f d generaldirektör Luftfartsverket

Kasernen Fastighets AB, ordförande

Specialfastigheter Sverige AB, ordinarie

Johansson, Billy

AB Göta kanalbolag, arbetstagarrepresentant

Johansson, Bo

VD, Statens Väg- och Baninvest AB

Johansson, Göran

kommunalråd, Göteborg

Vattenfall AB, ordinarie

Johansson, Jan

Lernia AB, arbetstagarrepresentant,
Lärarförbundet

Johansson, Karl-Erik

konsult

Venantius AB, ordinarie

Johansson, Kristina

Apoteket AB, suppleant

Johansson, Lena

ekonom

Teracom AB, arbetstagarrepresentant, suppleant

Johansson, Lena

Sveaskog AB, ordinarie

Johansson, Lennart

president, UEFA

AB Svenska Spel, ordinarie

Johansson, Lennart

Sjöfartsverket, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Johansson, Magnus

Statliga Akademiska Hus AB,
arbetstagarrepresentant

Johansson, Margareta

arbetsledare RFV Nynäshamn

AB Kurortsverksamhet, arbetstagarrepresentant

Johansson, Olof

ordförande, AB Svensk Bilprovning från maj 2000

Johansson, Per Egon

VD, AB Svensk Bilprovning, till april 2000

Johanson, Roland A

AssiDomän AB, arbetstagarrepresentant

Johansson, Roland N

AssiDomän AB, arbetstagarrepresentant

Johansson, Sonny

AB Svensk Bilprovning, arbetstagarrepresentant

Johansson, Ulrika

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB,
arbetstagarrepresentant, suppleant

Johansson-Hedberg, Birgitta

direktör

Telia AB, ordinarie

Johnsson, Bo

VD, Sveriges Rese- och Turistråd AB

Johnsson, Hans-Yngve

skeppsredare, Ektank AB

Svenska Skeppshypotekskassan, suppleant

Johnson, Staffan

departementssekreterare, Miljödepartementet
Swedesurvey, ordinarie

Jonson, Lars Christer

direktör, AB Volvo

Lernia AB, ordinarie

Jonsson, Jan

generaldirektör

Luftfartsverket, ordinarie

Jonsson, Jan-Peter

VD, Vasallen AB

Vasallen AB, ordinarie

Jordung, Åsa

civilingenjör

Svenska rymdaktiebolaget, arbetstagar-
representant, suppleant

Josefsson, Lars

VD, Vattenfall AB från augusti 2000

Josefsson, Sören

Samhall AB, arbetstagarrepresentant

Jäderholm, Bengt

eknonomidirektör, Vägverket

Statens Väg- och Baninvest AB, ordinarie

Jönsson, Benny

SOS Alarm Sverige AB, vice ordförande

Jönsson, Lennart

AssiDomän, arbetstagarrepresentant, suppleant

Jörud, Leif

SweRoad AB, arbetstagarrepresentant

Kantola, Birgitta

vice president International Finance Corporation

Statliga Akademiska Hus AB, ordinarie

Kark, Jan-Åke

VD och koncernchef, Telia AB

Karlberg, Tofte

Sveaskog AB, arbetstagarrepresentant

Karlsson, Boel

Samhall AB, ordinarie

Swedfund International AB, ordinarie

Karlsson, Göte

Sjöfartsverket, arbetstagarrepresentant

141

147

PERSONREGISTER 1999

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Karlsson, Monica

Posten AB, arbetstagarrepresentant. SACO-pos-
ten, suppleant

Karlstrand, Hans

flygplatsdirektör

A-Banan projekt AB, ordinarie

Kastman Heuman, Åsa

expeditions- och rättschef, Näringsdepartementet

Svenska Skeppshypotekskassan, ordinarie

Kihlberg, Åke

Posten AB, arbetstagarrepresentant, SEKO-Posten

Kindert, Leif

SAS Gruppen, arbetstagarrepresentant

Kivimäki, Mikko

bergsråd

Nordic Baltic Holding AB, ordinarie

Kjellander, Claes

VD, Stenvalvet AB

Specialfastigheter Sverige AB, ordinarie

Venantius AB, ordinarie

Kjällbring, Rolf

Civitas Holding AB, arbetstagarrepresentant

Vasakronan AB, arbetstagarrepresentant

Kjellström, Hans

Systembolaget AB, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Kjörnsberg, Solveig

kommunalråd, Borås kommun

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB,
ordinarie

Klangby, Lars-Erik

finansdirektör

SBAB, ordinarie

Kleppe, Per

f d statsråd i Norge

Voksenåsen A/S, vice ordförande

Knutsson, Pernilla

kansliråd, Miljödepartementet

SIS Miljömärkning AB, ordinarie

Kohkoinen, Thomas

LKAB, arbetstagarrepresentant, suppleant

Koppeli, Risto

VD, A/O Dom Shvetsii

Kotajoki, Juha

direktör

SBAB, ordinarie

Kristiansen, Thormod

direktör

Swedesurvey, ordinarie

Kristensson, Roger

Statens Järnvägar, arbetstagarrepresentant

Kronstam, Karin

VD, Samhall Freja AB

ALMI Företagspartner AB, ordinarie

Lernia AB, ordinarie

Kruuse, Thomas

Byggentreprenörerna, Jur kand

AB Bostadsgaranti, suppleant

Kull, Jan-lnge

Vasallen AB, arbetstagarrepresentant

Kvart, Sussi

advokat

Svenska Kraftnät, ordinarie

Kylberg, Lars V

direktör

Civitas Holding AB, vice ordförande

Vasakronan AB, vice ordförande

Käck, Ronny

Telia AB, arbetstagarrepresentant, SEKO tele

Källsson, Jan

direktör

Svenska Skeppshypotekskassan, ordinarie

Kärre, Malin

SweRoad AB, ordinarie

Lagerblad, Peter

VD, V&S Vin & Sprit AB

Statliga Akademiska Hus AB, V&S Vin & Sprit AB,
ordinarie

Larsson, Bengt

Lernia AB, arbetstagarrepresentant, SACO

Larsson, Gerhard

Landshövding

Vattenfall AB, ordförande från april 2000

Larsson, Gunnar

Systembolaget AB, ordförande

Larsson, Hans

LKAB, arbetstagarrepresentant

Larsson, Per E

OM Gruppen AB, ordinarie

Larsson, Sven

direktör

AB Bostadsgaranti, ordinarie

Leijon, Anna-Greta

VD, Skansen

Sveriges Rese- och Turistråd AB. ordinarie

Lennersand, Håkan

VD, Skandia Fastighet AB

Specialfastigheter Sverige AB, ordinarie

Lennerwald, Ingrid

SOS Alarm Sverige AB, ordinarie

Leppänniemi, Sven-Olof

Samhall AB, arbetstagarrepresentant, suppleant

Lewin, Leif

direktör

Zenit Shipping AB, ordförande

Lewin, Thomas

teknologie doktor

Imego AB, ordinarie

Lidén, Sverker

VD, Svenska Skogsplantor AB

Liffner, Christina

Sveaskog AB, ordinarie

Lilja, Maria

VD och koncernchef Nyman & Schultz AB

Vasakronan AB, ordinarie

Lilletun, Ingvar

SAS Gruppen, arbetstagarrepresentant

Lind Lars Åke

Svenska Lagerhusaktiebolaget, arbetstagar-
representant

Lindberg, Eva

Svenska Skogsplantor AB, arbetstagar-
representant, suppleant

Lindberg, Lars

Kungliga Dramatiska Teatern AB, personal-
representant, suppleant

Lindberg, Leif

direktör, AB Tidkort

ALMI Företagspartner AB, ordinarie

Lindberg, Stig

Vattenfall AB, arbetstagarrepresentant, Ledarna,
suppleant

Lindblom, Solveig

direktör, Försäkringskassan Södermanlands län
AB Kurortsverksamhet, ordinarie

Lindblom, Staffan

bankdirektör, Den Danske Bank Aktieselskab
AB Svensk Exportkredit, suppleant

Lindell, Lars-Olof

SOS Alarm Sverige AB, vice ordförande

Lindholm, Evert

kommundirektör

Systembolaget AB, suppleant

Lindquist, Rolf

SweRoad AB, arbetstagarrepresentant

Lindstam, Leif

regeringsråd

SBAB, ordinarie

Lindstedt, Jan

chefscontroller, WMI Sellbergs AB

Sakab, ordinarie

Lindstedt, Monica

konsult

Systembolaget AB, ordinarie

Lindström, Anders

generaldirektör, Sjöfartsverket

Sjöfartsverket, ordinarie

Svenska Skeppshypotekskassan, ordinarie

Lindström, Björn

ekonomi- och finansdirektör, Vasakronan AB
Agilia Holding AB, ordinarie

Vasallen AB, ordinarie

Lindström, Eva

budgetchef, Finansdepartementet

AB Svenska Spel, ordinarie

Lindvall, KG

vVD, MeritaNordbanken Abp

AB Svensk Exportkredit, ordinarie

Linglöf, Jan

chefsjurist, Vasakronan AB

Agilia Holding AB, ordförande

Vasallen AB, ordinarie

Litzell, Per-Olof

Samhall AB, arbetstagarrepresentant

Ljungh, Claes

statssekreterare, Finansdepartementet
Civitas Holding AB, ordinarie
Vasakronan AB, ordinarie

Lorentzon, Arne

VD, Kasernen Fastighets AB

Kasernen Fastighets AB, ordinarie

Lorentzon, Ola

VD, ICB Shipping AB

Svenska Skeppshypotekskassan, suppleant

Liibeck, Lennart

direktör, tekn. dr.

Svenska rymdaktiebolaget, ordförande

Lund, Olof

direktör

LKAB, ordinarie

142

148

PERSONREGISTER 1999

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Lundberg, Gunnar

Skanska BOT Projects AB

A/O Dom Shvetsii, ordförande

Lundberg, Monica

kansliråd, Finansdepartementet

Kasernen Fastighets AB, ordinarie

Lundén, Gun-Maj

facklig representant

Kungliga Operan AB, suppleant

Lundgren, Bo

riksdagsledamot

V&S Vin & Sprit AB, ordinarie

Lundholm, Anders

Svenska Skogsplantor AB, arbetstagarrepresentant

Lundin, Jan

V&S Vin & Sprit AB, arbetstagarrepresentant

Lundin, Svante

direktör, SIS-standardiseringen i Sverige

SIS Miljömärkning AB, ordinarie

Lundin, Ulf

departementsråd, Näringsdepartementet
A-Banan projekt AB, suppleant

Statens Väg- och Baninvest AB, ordinarie

Lundquist, Ulla

VD, Svenska Bankföreningen

Svenska Lagerhusaktiebolaget, ordinarie

Lundqvist, Sören

Swedesurvey AB, arbetstagarrepresentant

Lydahl, Rolf

senior adviser, Credit Suisse

Vasakronan AB, ordinarie

Låftman, Lennart

Kungliga Dramatiska Teatern AB, ordinarie

Lärkert, Anders

VD, Sakab och WMI Sellbergs AB

Sakab, ordinarie

Löfstrand, Ingvar

sakkunnig, Socialdepartementet

Systembolaget AB, suppleant

Löfström, Britt-Marie

AB Göta kanalbolag, arbetstagarrepresentant

Lönnberg, Anders

kansliråd, Finansdepartementet

AB Bostadsgaranti, ordinarie

Lööv, Per-Ove

Vattenfall AB, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Magnusson, Bernt

AssiDomän AB, ordförande

Förvaltningsaktiebolaget Stattum, ordinarie
Nordbanken Holding AB, ordinarie

Magnusson, Jan

generaldirektör, Svenska Kraftnät

Svenska Kraftnät, ordinarie

Malm, Christer

VD, SBAB

Malm, Stig

AB Svensk Bilprovning, ordförande till maj 2000

Mannerstråle, Gunnar

SweRoad AB, ordinarie

Marking, Bo

direktör

Vattenfall AB, ordinarie

SBAB, ordinarie

Marklund, Inger

avdelningschef

AB Kurortsverksamhet, ordinarie

Marklund, Kari

landshövding, Norrbotten

IRECO Holding AB, ordinarie

Markström, Elisebeht

riksdagsledamot

Systembolaget AB, ordinarie

Mattsson, Annaa

konsult

AB Svenska Miljöstyrningsrådet, ordinarie

SIS Miljömärkning AB, ordinarie

Mellström, Alf

Posten AB, arbetstagarrepresentant, SEKO,
suppleant

Melin, Ulf

kanslichef

Systembolaget AB, ordinarie

Milovancevic, Marina

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB,
arbetstagarrepresentant, SACO

Mitteregger, Fritz

f d direktör

Grängesbergs Gruvor AB, ordinarie

Modin, Anita

direktör

AB Göta kanalbolag, ordinarie

Mohlin, Per-Erik

direktör, Askus KW

Svenska rymdaktiebolaget, ordinarie

Molander, Harald

VD, Zenit Shipping AB

Zenit Shipping AB, ordinarie

Myhlback, Lennart

GD, Räddningsverket

SOS Alarm Sverige AB, ordinarie

Mårtensson, Arne

VD, Handelsbanken

V&S Vin & Sprit AB, ordinarie

OM Gruppen AB, ordinarie

Mörtberg, Carl-lvar

ingenjör

Svenska rymdaktiebolaget, arbetstagar-
representant

Netz, Bo

departementsråd, Finansdepartementet

Vasallen AB, ordinarie

Netzler, Göran

teknologie licentiat

Imego AB, ordinarie

Nielsen, Niels Christian

utvecklingsdirektör, Teknologiskt Institut i
Danmark

IRECO Holding AB, ordinarie

Niemelä, Juha

bergsråd

Nordic Baltic Holding AB, ordinarie

Nilssen, Roal

Luftfartsverket, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Nilsson, Aina

chefsdesigner

Imego AB, ordinarie

Nilsson, Anders

f d riksdagsledamot,

AB Svenska Spel, ordinarie

Nilsson, Elisabeth

bergsingenjör, SSAB

Sjöfartsverket, ordinarie

Nilsson, Jan-Eric

VD, AB Kurortsverksamhet

Nilsson, Jan S

VD, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse

Statliga Akademiska Hus AB, ordinarie

Nilsson, Karin

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB,
arbetstagarrepresentant, ST

Nilsson, Lennart

ordförande, Sveriges Verkstadsindustrier

Förvaltningsaktiebolaget Stattum, ordinarie

Nilsson, Lennart

VD, AP-Fonden; l:a, 2:ä och 3:e Fondstyrelserna
Statliga Akademiska Hus AB, ordförande

Nilsson, Pia

VD, Fondbolagens Förening

Svenska Kraftnät, ordinarie

Niisson, Roland

VD, Scandic AB

Sveriges Rese- och Turistråd AB, ordinarie

Nilsson, Sam

Kungliga Dramatiska Teatern AB, ordinarie

Nordbeck, Gunnar

f d generaldirektör, ÖCB

Svenska Lagerhusaktiebolaget, ordförande

Nordmark-Nilsson, Anna-Stina

landstingsdirektör, Norbottens läns Landsting

Lernia AB, ordinarie

Norvik, Harald

civilekonom

SAS Gruppen, ordinarie

Nyberg, Gunnar

f d personaldirektör, Försvarsstaben

Kasernen Fastighets AB, ordinarie

Nyländer, Göran

VD, Svenska Lagerhusaktiebolaget

Nyman, Sven

direktör

OM Gruppen AB, ordinarie

Nyquist, Carl-Erik

VD och koncernchef, Vattenfall AB

Vattenfall AB, ordinarie

Nyström, Björn

Posten AB, arbetstagarrepresentant, SACO-Posten

Nyström, Elizabeth

riksdagsledamot

Sjöfartsverket, ordinarie

Näsman, Janaxel

verkställande direktör

Norrland Center AB, ordförande

Ohlson, Göran

VD, Motorförarnas Helnykterhetsförbund

AB Svensk Bilprovning, ordinarie

Ollén, Joakim

generaldirektör, Lantmäteriverket

Swedesurvey, ordförande

143

149

PERSONREGISTER 1999

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Olofsson, Sören

verkställande direktör

AB Kurortsverksamhet, ordförande

Systembolaget AB, ordinarie

Olovsson, Ulla

vice förbundsordförande

Svenska Skeppshypotekskassan, ordinarie

Olson, Hans Christer

departementsråd, Näringsdepartementet

LKAB, ordinarie

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB,
ordinarie

Vattenfall AB, suppleant

Olsson, Eva

professor

Imego AB, ordinarie

Olsson, Karin

riksdagsledamot

Sjöfartsverket, ordinarie

Olsson, Kent

riksdagsledamot

Sjöfartsverket, ordinarie

Ohlsson, Lars-Bertil

Senior Vice President, Electrolux AB

Posten AB, ordinarie

Omling, Pär

professor

Imego AB, ordinarie

Onne, Madeleine

Kungliga Operan AB, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Orrenius, Jan

advokat

Luftfartsverket, ordinarie

Palm, Ulla-Marie

arbetstagarrepresentant

AB Svenska Spel, ordinarie

Palme, Gunnar

VD, AssiDomän AB

Palmstierna, Jacob

ekonomie doktor h.c

Nordic Baltic Holding AB, ordförande

Patriksson, Folke

VD, B&N Nordsjöfrakt AB

Svenska Skeppshypotekskassan, ordinarie

Pehrsson, Ulf

departementsråd, Utrikesdepartementet

AB Svensk Exportkredit, ordinarie

Peltola, Timo

ekonomie doktor h.c

Nordic Baltic Holding AB, ordinarie

Persson, Agata

Svenska Kraftnät, arbetstagarrepresentant

Persson, Bertil

vice VD, LPG Telecom AB

AB Svensk Bilprovning, ordinarie

Persson, Curt

f d förbundsordförande

Venantius AB, ordförande

SOS Alarm Sverige AB, ordförande

Persson, Jan-Crister

direktör, IVF

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB,
ordförande

Persson, Margareta
ordförande, Nationella Folkhälsomål
Apoteket AB, ordinarie

Persson, Valdemar

VD, Teracom AB

Teracom AB, ordinarie

Petersson, Lars-Eric

direktör

Telia AB, ordinarie

Petersson, Sven-Olof

f d riksdagsledamot

Systembolaget AB, suppleant

Pettersson, Birgitta

Sjöfartsverket, arbetstagarrepresentant

Pettersson, Lars-Olof

AssiDomän AB, arbetstagarrepresentant

Pettersson, Leif

AB Göta kanalbolag, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Pettersson, Sture

VD, Swedesurvey AB

Pettersson, Ulla

kultur- och fritidschef

Sjöfartsverket, ordinarie

Pettersson, Åke

senior advisor 6:e AP-Fonden,
f d partisekreterare
Statens Järnvägar, ordinarie

Pilsäter, Karin

Systembolaget AB, suppleant

Plogéus, Eva

länsarbetsdirektör, Östergötlands län
Luftfartsverket, ordinarie

Pålsson, Uno

Sjöfartsverket, arbetstagarrepresentant, suppleant
Sjöfartsverket, ordinarie

Queckfeldt, Ewa

SEB BoLån

AB Bostadsgaranti, suppleant

Ragsten Pettersson, Christina
departementsråd, Finansdepartementet
VD, Statens Premiefond AB

Posten AB, ordinarie

SBAB, ordinarie

Statens Premiefond AB, ordinarie

Reinius, Ulla

direktör

Kungliga Operan AB, ordinarie

Rekke, Lars

statssekreterare, Näringsdepartementet
Förvaltningsaktiebolaget Stattum, ordförande

Reuterskiöld, Marianne

VD, Sveriges Marknadsförbund

Sveriges Rese- och Turistråd AB, ordinarie

Ringblom, Erland
bankdirektör, Skandinaviska Enskilda Banken AB
AB Svensk Exportkredit, suppleant

Ringdahl, Thomas

divisionschef, Skanska Sverige AB

AB Bostadsgaranti, suppleant

Ringström, Anita

vVD, Kemikontoret

Svenska Lagerhusaktiebolaget, ordinarie

Rodosi, Agneta

finansdirektör, Statliga Akademiska Hus AB
Svenska Skeppshypotekskassan, suppleant

Rogestam, Christina

VD, Statliga Akademiska Hus AB

Rooth, Lena

direktör

Swedfund International AB, ordinarie

Ros, Carl Wilhelm

direktör

AssiDomän AB, ordinarie

LKAB, ordinarie

Roukala.Hyväinen, Kaija

Nordic Baltic Holding AB,
arbetstagarrepresentant, ordinarie

Rozenbeek, Lena

AB Svenska Spel, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Rudh, Karl-Erik

Sveaskog AB, arbetstagarrepresentant

Rung, Sören

bankdirektör

SBAB, vice ordförande

Ruth, Arne

Voksenåsen A/S, ordinarie

Rydén, Bengt

Ph. D. Econ.

OM Gruppen AB, ordinarie

Ryding, Sven-Olof

VD, AB Svenska Miljöstyrningsrådet

AB Svenska Miljöstyrningsrådet, ordinarie

Rådberg, Barbro

försäkringschef, Försäkringskassan

Stockholms län

AB Kurortsverksamhet, suppleant

Råland, Birgitta

departementsråd, Näringsdepartementet

IRECO Holding AB, ordinarie

Rålin, Berit

SOS Alarm, arbetstagarrepresentant

Rönnberg, Mats

f d generaldirektör

Venantius AB, ordinarie

Sahlin, Mauritz

direktör

Imego AB, ordförande

Salzmann, Tomas

VD, Graphium AB

IRECO Holding AB, ordinarie

Samuelsson, Jan-Åke

förbränningsarbetare

Sakab, arbetstagarrepresentant

Sandberg, Mona-Lise

direktör, Sandbergs Tyger och Gardiner

ALMI Företagspartner AB, ordinarie

Sandberg, Peter

VD, Sjätte AP-Fonden

Posten AB, ordinarie

Sandesten, Stefan

teknisk direktör, Vasakronan AB

Vasallen AB, ordinarie

Sandström, Berra

AB Svenska Spel, arbetstagarrepresentant

144

150

PERSONREGISTER 1999

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Saxton, Ulla-Brita

departementsråd, Näringsdepartementet
Svedab, suppleant

Saxvold, Bror

Statens Järnvägar, arbetstagarrepresentant

Schrfder, Hugo

ingenjör

SAS Gruppen, ordförande

Schönning, Eje

direktör, Järntorget Mark & Byggnads AB

AB Bostadsgaranti, suppleant

Severed, Bo

direktör

Svenska Skeppshypotekskassan, suppleant

Sicking, Karl-Otto

VD, Svedab

Silfverstrand, Bengt

riksdagsledamot

Systembolaget AB, ordinarie

Sivertsson, Lennart

miljö- och teknikchef, WMI Sellbergs AB
Sakab, suppleant

Skareil, Gunnar

finansråd, Finansdepartementet

Svenska Lagerhusaktiebolaget, ordinarie

Skoglösa, Britt-Marie

receptarie, ordförande Farmaciförbundet
Apoteket AB, arbetstagarrepresentant

Skogö, Ingemar

generaldirektör, Luftfartsverket

A-Banan projekt AB, ordförande

Luftfartsverket, ordinarie

Svedab, ordförande

Sköld, Lars

VD, Sveaskog AB

Sköldefors, Walter

direktör, Svensk Handel

SIS Miljömärkning AB, ordinarie

Smith, Eva

enhetschef

AB Svenska Miljöstyrningsrådet, ordinarie

Sohlman, Michael

VD, Nobelstiftelsen

V&S Vin & Sprit AB, ordinarie

Sohlman, Ragnar

Voksenåsen A/S, ordinarie

Sorte, Per

f d koncernchef och VD, AB Ceralia

Svenska Lagerhusaktiebolaget, vice ordförande

Sprängare, Björn

ståthållare

LKAB, ordförande

Statens Järnvägar, vice ordförande

Förvaltningsaktiebolaget Stattum, ordinarie

Spång, Ulf

vVD, Försäkringsbolaget Skandia

Posten AB, ordinarie

Staffas, Fritz

ordförande, Ortivus AB

Statliga Akademiska Hus AB, ordinarie

Stark, Annelie

regionråd, Västra Götalands Landsting

ALMI Företagspartner AB, ordinarie

Starkerud, Lars

ekonom, Landsorganisationen

Sjöfartsverket, ordinarie

Starrin, Karin

landshövding, Halmstads län

Kungliga Operan AB, ordinarie

Steen, Anitra

VD, Systembolaget

Steincke, Gunter

AB Svensk Bilprovning, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Stenberg, Jan

VD och koncernchef, SAS Sverige AB

Förvaltningsaktiebolaget Stattum, ordinarie
Kungliga Operan AB, ordinarie

Stendahl, Christina

universitaetskapellan

Voksenåsen A/S, ordinarie

Stenhammar, Olof

Dr. Econ. H.C

OM Gruppen AB, ordförande

Striby, Christina
chefsjurist, Posten AB
Vattenfall AB, ordinarie

Strömberg, Karin

vVD, SAS Airlines Network Management

Posten AB, ordinarie

Sundberg, Kjell

VD, A-Banan projekt AB

A-Banan projekt AB, suppleant

Sundén, Staffan

AB Svensk Bilprovning, arbetstagarrepresentant

Sundgren, Jan-Eric

rektor, CTH

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB,
ordinarie

Sundström, Hans

VD, AB Bostadsgaranti (tom 1999-07-31 )

Sundström, Monica

VD, Landstingsförbundet

AB Svenska Spel, ordinarie

Swartz, Göran

Kungliga Operan AB, arbetstagarrepresentant

Svedberg, Gunnar

rektor, Mitthögskolan

IRECO Holding AB, ordförande

Swedenborg, Birgitta

vVD, SNS

Samhall AB, suppleant

Svelander, Charlotte

sjukvårdsbiträde RFV

AB Kurortsverksamhet, arbetstagarrepresentant

Svenheim, Lars-Olof

direktör

AB Göta kanalbolag, ordinarie

Svensson, Hans

statssekreterare, Socialdepartementet

Samhall AB, ordinarie

Söderberg, Lena

miljöchef, Stockholms Läns Landsting

Sveaskog AB, ordinarie

Svenska Skogsplantor AB, ordinarie

Söderhjelm, Margaretha

Apoteket AB, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Söderlund, Thord

direktör

AB Göta kanalbolag, ordinarie

Söderström, Bengt

direktör, Göteborgs Energi

Svenska Kraftnät, vice ordförande

Söderström, Lars-Olov

verkställande direktör

Norrland Center AB, ordinarie

Tegnér, Per

generaldirektör, Rymdstyrelsen

Svenska rymdaktiebolaget, ordinarie

AssiDomän AB, ordinarie

Tengelin, Ursula

VD, Hoechst Marion Russel AB

LKAB, ordinarie

Tham, Carl

generalsekreterare

Kungliga Operan AB, ordinarie

Thapper, Inger

f d Kommunalråd

Luftfartsverket, ordinarie

Thelin, Hugo

teknisk direktör

Swedfund International AB, vice ordförande

Thiberg, Sven

Professor

SIS Miljömärkning AB, ordförande

Thor, Anders J

l:e vice förbundsordförande, Villaägarnas
Riksförbund

AB Bostadsgaranti, suppleant

Thorell, Lars

Sveaskog AB, arbetstagarrepresentant, suppleant

Thoméus, Torsten

LKAB, arbetstagarrepresentant, suppleant

Tidlund, Håkan

f d VD och koncernchef, Folksam

Samhall AB, ordförande

Tiusanen, Bertil

vVD Vattenfall AB, tf VD april-juli 2000

Apoteket AB, ordinarie

Tivéus, Meg

VD, AB Svenska Spel

Kungliga Operan AB, ordinarie

Statens Järnvägar, ordinarie

Tivéus, Hans

tf VD, AB Svensk Bilprovning fr.o.m april 2000

Torell, Lena

Professor

Imego AB, ordinarie

Torstensson, Lennart

Svenska Skogsplantor AB, arbetstagarrepresentant

Tuvegarn, Ingela

sjukhusdirektör

Posten AB, ordinarie

Ullenius, Christina

rektor, Karlstads Universitet

IRECO Holding AB, ordinarie

Unge, Ragnar

VD, SIS Miljömärkning AB

SIS Miljömärkning AB, ordinarie

Utterström, Brittmarie

SweRoad AB, ordinarie

145

151

PERSONREGISTER 1999

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Utterström, Gösta

AssiDomän, arbetstagarrepresentant, suppleant

Uustalu, Ann

kansliråd, Utrikesdepartementet

Swedfund International AB, ordinarie

Vainio, Vesa

vicehäradshövding

Nordic Baltic Holding AB, vice ordförande

Wahlström, Victor

sakkunnig, FUB

Samhall AB, suppleant

Waldner, Lars

teknisk handläggare

AB Svenska Miljöstyrningsrådet, ordinarie

Wall, Carin

departementsråd, Utrikesdepartementet
Swedfund International AB, ordinarie
AB Svensk Exportkredit, suppleant

Wallgren, Anders

VD, Sveriges Rese- och Turistråd AB

Wallin, Ove

SOS Alarm Sverige AB, arbetstagarrepresentant

Wallin, Sven

ingenjör

Svenska rymdaktiebolaget, arbetstagar-
representant

Weichbrodt, Björn

f.d. direktör, Sveriges Verkstadsindustrier

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB,
ordinarie

Wenblad, Axel

miljöchef

AB Svenska Miljöstyrningsrådet, ordförande

Westling, Rickard

Vasallen AB, arbetstagarrepresentant

Vestergren, Lennarth

skiftförman

Sakab, arbetstagarrepresentant

Westerståhl, Kristina

enhetschef, Konsumentverket

AB Bostadsgaranti, ordinarie

Westman, Berith

arbetstagarrepresentant, SIF-Tele

Telia AB, ordinarie

Wickenberg Karlsson, Birgitta

VD, Svenska Skeppshypotekskassan

AB Svensk Exportkredit, suppleant

Wide, Anna Maria

AB Svenska Miljöstyrningsrådet, ordinarie

Widmark, Håkan

VD, IRECO Holding AB

Wiklund, Karin

civilekonom

SBAB, ordinarie

Wikström, Jan-Erik

Kungliga Dramatiska Teatern AB, ordförande

Wikström, Karl

LKAB, arbetstagarrepresentant

Viktorsson, Elisabeth

ingenjör

Teracom AB, arbetstagarrepresentant, suppleant

Wilhelm Ros, Carl

LKAB, ordinarie

Winskog, Thomas

VD, Svenska Taxiförbundet

AB Svensk Bilprovning, ordinarie

Wolrath, Björn

ordförande Momentum AB

AB Svensk Exportkredit, ordförande

Wrangsell, Göran

V&S Vin & Sprit AB, arbetstagarrepresentant

Wäm, Ragnhild

ordförande, Landstingsfullmäktige

AB Göta kanalbolag, ordinarie

Wästberg, Per

Kungliga Dramatiska Teatern AB, ordinarie

Wästlund, Holger

tf VD Specialfastigheter Sverige AB

Specialfastigheter Sverige AB, ordinarie

Yngvesson, Nils

f d kommunalråd

Svedab, ordinarie

Yngwe, Peter

VD, AB Svensk Exportkredit

Zander, Jens

professor

Teracom AB, ordinarie

Ziegler, Ingemar

koncernchef, Locum AB

Specialfastigheter Sverige AB, ordinarie

Åhfeldt, Per-Olof

AB Göta kanalbolag, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Ähult, Henrik

LKAB, arbetstagarrepresentant, suppleant

Åkerblom, Kjäll

Kungliga Dramatiska Teatern AB, arbetstagar-
representant

Åkesson Bonde, Ingrid

överdirektör, Riksgäldskontoret

Svenska rymdaktiebolaget, ordinarie

Ånstrand, Claes

statssekreterare

Systembolaget AB, ordinarie

ödqvist, Olof

direktör, Stena Line AB

Sveriges Rese- och Turistråd AB, ordinarie

ögren, Kent

kommunalråd, Jokkmokk

Vattenfall AB, suppleant

öhman, Hans

regionschef

A-Banan projekt AB, ordinarie

öhm, Ingemar

landshövding

Svenska Skogsplantor AB, ordförande

öjefors, Lars

verkställande direktör

Swedfund International AB, ordinarie

ömfjäder, Krister

riksdagsledamot

Luftfartsverket, ordinarie

örtegren, Bengt

Svenska Kraftnät, arbetstagarrepresentant

örtendahl, Claes

f d GD, ordförande östeuropakommittén
Apoteket AB, ordinarie

österbo, Örjan

direktör, Försäkringskassan Kalmar län
AB Kurortsverksamhet, ordinarie

österlund, Claes-Göran

VD, AB Göta kanalbolag

östholm, Lars

direktör

LKAB, ordinarie

146

152

ADRESSREGISTER

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

A-Banan projekt AB

Box 133

190 45 STOCKHOLM-ARLANDA

Telefon: 08-797 98 50

Telefax: 08-797 98 51

e-post: a-banan@swipnet.se

ALMI Företagspartner AB

Tegelbacken 4

111 52 STOCKHOLM

Telefon: 08-402 09 00

Telefax: 08-406 03 00

e-post: info@almi.se
webbadress: www.almi.se

Apoteket AB

131 88 STOCKHOLM

08-466 10 00

08-466 15 15

webbadress: www.apoteket.se

AssiDomän AB

105 22 STOCKHOLM

Telefon: 08-655 90 00

Telefax: 08-655 94 01

e-post: mailbox@asdo.se
webbadress: www.asdo.se

AB Bostadsgaranti

Box 26029

100 41 STOCKHOLM

Telefon: 08-545 047 00

Telefax: 08-545 047 27

e-post: abo@bostadsgaranti.se
webbadress: www.bostadsgaranti.se

Civitas Holding AB - Agilia Holding AB

Box 24234

104 51 STOCKHOLM

Telefon: 08-783 21 00

Telefax: 08-783 21 04

A/O Dom Shvetsii

8 Sovetskaya 31

193 144 ST PETERSBURG, RYSSLAND

Förvaltningsaktiebolaget Stattum

c/o Näringsdepartementet

103 33 STOCKHOLM

Telefon: 08-405 36 92

Telefax: 08-21 57 99

e-post: viktoria.aastrup@industry.ministry.se

Grängesberg Gruvor AB

Box 26

772 21 GRÄNGESBERG

Telefon :0240-21400

Telefax: 0240-203 73

AB Göta kanalbolag

Box 3

591 21 MOTALA

Telefon: 0141-20 20 50

Telefax: 0141-21 55 50

e-post: info@gotakanal.se
webbadress: www.gotakanal.se

Imego AB

Aschebergsgatan 46

Byggnad 11

411 33 GÖTEBORG

Telefon :031-750 18 00

Telefax:031-750 18 01

e-post:info@imego.com
webbadress@imego.com

IRECO Holding AB

Klara Norra kyrkogata 33

111 22 STOCKHOLM

Telefon: 08-411 18 90

Telefax: 08-411 18 93

e-post: info@ireco.se

webbadress: www.ireco.se

Kasernen Fastighets AB

Gustav Adolfs gata 49

541 45 SKÖVDE

Telefon: 0500-41 08 05

Telefax: 0500-48 68 36

Kungliga Dramatiska Teatern AB

Box 5037

102 41 STOCKHOLM

Telefon: 08-665 61 00

Telefax: 08-663 88 16

webbadress: www.dramaten.se

Kungliga Operan AB

Box 16094

103 22 STOCKHOLM

Telefon: 08-791 43 00

Telefax: 08-791 44 44

e-post: info@kungligaoperan.se
webbadress: www.kungligaoperan.se

AB Kurortsverksamhet

c/o Riksförsäkringsverkets sjukhus

573 81 TRANÅS

Telefon: 0140-461 00

Telefax: 0140-461 80

e-post: jan-eric.nilsson@kuran.se

Lernia AB

Box 1181

111 91 STOCKHOLM

Telefon: 08-701 65 00

Telefax: 08-411 00 93

e-post:info@lernia.se

webbadress: www.lernia.se

Luftfartsverket

601 79 NORRKÖPING

Telefon: 011-19 20 00

Telefax: 011-19 25 75

e-post: luftfartsverket@lfv.se
webbadress: www.lfv.se

Luossavaara-Kiirunavaara, LKAB

Box 952

971 28 LULEÅ

Telefon: 0920-380 00

Telefax: 0920-195 05

e-post: info@lkab.com
webbadress: www.lkab.se

AB Svenska Miljöstyrningsrådet

Box 73096

107 24 STOCKHOLM

Telefon: 08-50 63 62 54

Telefax: 08-5063 62 59

e-post: info@miljostyrning.se
webbadress: www.miljostyrning.se

Nordic Baltic Holding AB/MeritaNordbanken

Hamngatan 10

105 71 STOCKHOLM

Telefon: 08-614 70 00

Telefax: 08-10 50 69

webbadress: www.meritanordbanken.com

MeritaNordbanken

webbadress: www.nb.se

MeritaNordbanken

Alexandersgatan 36

00020 MERITA, FINLAND

Telefon: 00358-9 1651

Telefax: 00358-9 165 428 38

webbadress: www.merita.fi

Norrland Center AB

Box 200

101 23 STOCKHOLM

Telefon: 08-23 01 40

Telefax: 08-24 19 79

e-post: info@norrlandcenter.se
webbadress: www.norrlandcenter.se

OM Gruppen AB

Norrlandsgatan 31

105 78 STOCKHOLM

Telefon :08-405 60 00
Telefax:08-405 60 01
e-post:info@om.se
webbadress.www.om.se

Posten AB

105 00 STOCKHOLM

Telefon: 08-781 10 00

e-post: kundtjanst@posten.se
webbadress: www.posten.se

Samhall AB

Box 44

146 21 TULLINGE

Telefon: 08-607 02 00

Telefax: 08-607 02 99

e-post: samhall.info@samhall.se
webbadress: www.samhall.se

SAS Gruppen AB

195 87 STOCKHOLM

Telefon: 08-797 12 93

webbadress: www.sas.se

SIS Miljömärkning AB

Box 6455

113 82 STOCKHOLM

Telefon :08-610 30 40

Telefax:08-34 20 10
e-post:svanen@sis.se
blomman@sis.se
webbadress:www.svanen.nuwww.blomman.nu

Sjöfartsverket

601 78 NORRKÖPING

Telefon: 011-19 10 00

Telefax: 011-10 19 49
e-post: hk@sjofartsverket.se
webbadress: www.sjofartsverket.se

SKD företagen AB

Box 1252

171 04 SOLNA

Telefon: 08-705 80 00

SOS Alarm Sverige AB

Box 5776

114 87 STOCKHOLM

Telefon: 08-407 30 00

Telefax: 08-611 63 36

webbadress: www.sosalarm.se

Specialfastigheter Sverige AB

Borggården

582 28 LINKÖPING

Telefon: 013-24 92 00

Telefax: 013-10 01 33

e-post:hk@specialfastigheter.se
webbadress:www.specialfastigheter.se

Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag,
SBAB

Box 27308

102 54 STOCKHOLM

Telefon: 08-614 43 00

Telefax: 08-611 46 00
e-post: headoffice@sbab.se
webbadress: www.sbab.se

Statens Järnvägar, SJ

Centralstationen

105 50 STOCKHOLM

Telefon: 08-762 20 00

Telefax: 08-411 12 16

e-post: sjinfo@stab.sj.se
webbadress: www.sj.se

Statens Premiefond AB

c/o Finansdepartementet

103 33 STOCKHOLM

Telefon: 08-405 10 00

147

153

Statens Väg- och Baninvest AB

781 87 BORLÄNGE

Telefon: 0243-754 00

Telefax: 0243-756 11

Statliga Akademiska Hus AB

Box 483

401 27 GÖTEBORG

Telefon: 031-63 67 00

Telefax: 031-63 67 05

e-post: info@akademiskahus.se
webbadress: www.akademiskahus.se

Sveaskog AB

Box 315

952 32 KALIX

Telefon: 0923-787 00

Telefax: 0923-787 01

webbadress: www.sveaskog.se

Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB)

Box 904

692 29 KUMLA

Telefon: 019-30 51 00

webbadress: www.sakab.se

AB Svensk Bilprovning

Box 508

162 15 VÄLLINGBY

Telefon: 08-759 21 00

Telefax: 08-759 54 24

e-post: info@bilprovningen.se
webbadress: www.bilprovningen.se

AB Svensk Exportkredit, SEK

Box 163 68

103 27 STOCKHOLM

Telefon: 08-613 83 00

Telefax: 08-20 38 94

e-post: info@sek.se
webbadress: www.sek.se

Svenska Kraftnät, Affärsverket

Box 526

162 15 VÄLLINGBY

Telefon: 08-739 78 00

Telefax: 08-37 84 05

e-post:info@svk.se

webbadress: www.svk.se

Svenska Lagerhusaktiebolaget

Box 301 43

104 25 STOCKHOLM

Telefon: 08-657 44 00

Telefax: 08-737 01 16

e-post:info@lagerhus.se
webbadress: www.lagerhus.se

Svenska rymdaktiebolaget

Box 4207

171 04 SOLNA

Telefon: 08-627 62 00

Telefax: 08-98 70 69

e-post: info@ssc.se
webbadress: www.ssc.se

Svenska Skeppshypotekskassan

Box 11010

404 21 GÖTEBORG

Telefon: 031-80 61 60

Telefax: 031-15 80 85

e-post: loan@skeppshypotek.o.se

Svenska Skogsplantor AB

Box 33

551 12 JÖNKÖPING

Telefon: 036-30 56 00

Telefax: 036-19 07 40

e-post: skog@skogsplantor.se
webbadress: www.skogsplantor.se

AB Svenska Spel

621 80 VISBY

Telefon: 0498-26 35 00

Telefax: 0498-26 36 30

webbadress: www.svenskaspel.se

ADRESSREGISTER

Svensk-Danska Broförbindelsen AB, SVEDAB

Box 4044

203 11 MALMÖ

Telefon: 040-660 37 00

Telefax: 040-30 00 21

e-post: info@svedab.se
webbadress: www.oresundskonsortiet.se

Sveriges Geologiska AB, SGAB

EY Law/Tlsell Advokatbyrå

Box 3143

103 62 STOCKHOLM

Telefon :08-506 440 00

Telefax:08-506 441 00

Sveriges Provnings- och

Forskningsinstitut, SP, AB

Box 857

501 15 BORÄS

Telefon: 033-16 50 00

Telefax: 033-13 55 02

e-post: info@sp.se
webbadress: www.sp.se

Sveriges Rese- och Turistråd AB

Box 3030

103 61 STOCKHOLM

Telefon: 08-725 55 00

Telefax: 08-725 55 31

e-post: info@swetourism.se

webbadress: www.swetourism.se

Swedesurvey AB

801 82 GÄVLE

Telefon: 026-63 33 00

Telefax: 026-65 18 19

e-post: swedesurvey@swedesurvey.se
webbadress: www.swedesurvey.se

Swedfund International AB

Box 3286

103 65 STOCKHOLM

Telefon: 08-725 94 00

Telefax: 08-20 30 93

e-post: info@swedfund.se

webbadress: www.swedfund.se

SweRoad

Box 4021

171 04 SOLNA

Telefon :08-799 79 80

Telefax:08-24 46 89
e-post:sweroad@sweroad .se
we bbad ress: www. swe road. se

Systembolaget AB

103 84 STOCKHOLM

Telefon: 08-789 35 00

Telefax: 08-789 35 02

e-post:info@systembolaget.se
webbadress: www.systembolaget.se

Telia AB

123 86 FARSTA

Telefon: 08-713 10 00

Telefax: 08-93 38 01

e-post: telia@telia.se
webbadress: www.telia.se

Teracom AB

Box 17666

118 92 STOCKHOLM

Telefon: 08-555 420 00

Telefax: 08-555 421 01

e-post: info@teracom.se
webbadress: www.teracom.se

V&S Vin & Sprit AB

117 97 STOCKHOLM

Telefon: 08-744 70 00

Telefax: 08-744 74 44

e-post: info@vinsprit.se
webbadress: www.vinsprit.se

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 1

Vasakronan AB

Box 24234

104 51 STOCKHOLM

Telefon: 08-783 21 00

Telefax: 08-783 21 01
e-post: info@vasakronan.se
webbadress: www.vasakronan.se

Vasallen AB

Trädgårdsgatan 14

702 12 ÖREBRO

Telefon: 019-17 50 70

Telefax: 019-17 50 90
e-post: infomaster@vasallen.se
webbadress: www.vasallen.se

Vattenfall AB

162 87 STOCKHOLM

Telefon: 08-739 50 00

Telefax: 08-37 01 70
e-post: info@vattenfall.se
webbadress: www.vattenfall.se

Venantius AB

Box 16184

103 24 STOCKHOLM

Telefon: 08-440 81 00

Telefax: 08-440 81 10
e-post: info@venantius.se
webbadress: www.venantius.se

Voksenåsen A/S

Ullveien 4

NO-O791 OSLO, NORGE

Telefon: 0047-22 14 30 90

Telefax: 0047-22 49 93 33
e-post: program@voksenaasen.no

Zenit Shipping AB

Vinga la ndsgatan 8

417 63 GÖTEBORG

Telefon: 031-22 25 42

Telefax: 031-51 10 90

148

154

Kompletteringar till 2000 års redogörelse för företag ^_ag_a^999/200°^{: 120}med statligt ägande

2 Hel- och delägda företag

2.1 A-Banan projekt AB

Riktlinjer

A-Banan ägs till lika delar av Luftfartsverket och Banverket. Bolagets
verksamhet finansieras genom löpande fakturering av dess kostnader till
de båda ägarna. Därutöver erhåller A-Banan vissa intäkter genom en sär-
skild kontroll- och övervakningsersättning från A-Train AB, det bolag
som det privata näringslivets representanter bildat för genomförande av
projektet.

Regeringen beslutade den 14 januari 1993 att ge Delegationen för in-
frastrukturinvesteringar (K 1991:04) i uppdrag att genomföra upphand-
lingen av projektet. Arlandabanan är det första infrastrukturprojektet i
landet som samfinansieras av staten och det privata näringslivet. A-
Banan projekt AB bildades för att dels administrera den fortsatta upp-
handlingen av banan, dels för att samla projektets rättigheter och skyl-
digheter (prop. 1993/94:39).

Arlandabanan öppnades för flygpendeltrafik, Arlanda Express, den 25
november 1999. Den 10 januari 2000 öppnades även anläggningen för
övrig regional och nationell tågtrafik.

Styrelse år 2000

Bårström, Sven, ordförande

Skogö, Ingemar,

Danielson, Jan

Francke, Ulrika

Lindberg-Göransson, Kerstin

Öhman, Hans

Lundin, Ulf, suppleant

Sundberg, Kjell, suppleant

Verkställande direktör

Sundberg, Kjell

155

2.2 ALMI Företagspartner AB

Riktlinjer

Riksdagen beslutade den 14 december 1993 att staten i samverkan med
vissa näringslivsorganisationer skulle bilda ett centralt aktiebolag med
uppgift att dels verka för företagsutveckling och dels äga aktier i ett antal
regionala bolag, vars verksamhet skall vara att bedriva rådgivning och
finansiering (prop. 1993/94:40, bet. 1993/94:NU11 rskr. 1993/94:80). De
övergripande målen för verksamheten är att främja tillväxt och förnyelse
i svenskt näringsliv genom att via rådgivning, finansiering och kontakt-
skapande insatser bidra till att nya företag startas och att de små företa-
gen får en lönsam tillväxt. ALMI:s kunder är företag med mindre än 250
anställda och då särskilt företag med mindre än 50 anställda.

Styrelse år 2000

Johansson, Arne, ordförande

El väng, Katja

Engström, Gunvor
Jansson, Ingrid

Kronstam, Karin
Lindberg, Leif

Sandberg, Mona

Stark, Annelie

Karlsson, Leif, arbetstagarrepresentant

Hellberg, Björn, arbetstagarrepresentant

Sannéus, Pontus, arbetstagarrepresentant, suppleant
Larsson, Agneta, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Ihre, Claes

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 2

2.3 Apoteket AB

Riktlinjer

Regeringen har, efter riksdagens bemyndigande, träffat avtal med Apote-
ket AB om bolagets verksamhet i enlighet med lagen (1996:1152) om
handel med läkemedel m.m. (prop. 1996/97:27, bet. 1996/97:SoU5, rskr.
1996/97:58 och prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:SoUl, rskr. 1998/99:104).
Riktlinjerna för Apoteket AB:s verksamhet lades fast i samband med
bolagets bildande år 1970 (prop. 1970:74, bet. 1970:2LU, rskr.
1970:234). Därefter har riktlinjerna ändrats år 1985 (prop. 1984/85:170,
bet. 1984/85:SoU29, rskr. 1984/85:357) och år 1996 (prop. 1996/97:27,
bet. 1996/97:SoU5, rskr. 1996/97:58).

156

Mot bakgrund av förslagen i Läkemedelsdistributionsutredningens hu-
vudbetänkande Läkemedel i vård och handel (SOU 1998:28) om att kon-
kurrensutsätta detaljhandel med läkemedel har regeringen i prop.
1998/99:106 Vissa ändringar i läkemedelsförmånen m.m. redovisat som
sin bedömning att det för närvarande inte är aktuellt att förändra ensam-
rätten för Apoteket AB att bedriva detaljhandel med läkemedel. I sam-
band med riksdagsbehandlingen av propositionen avslog riksdagen mo-
tioner om avveckling av apoteksmonopolet (bet. 1998/99:SoU14,
rskr. 1998/99:209).

Styrelse år 2000

Bergquist, Jan, ordförande

Eberstein, Susanne

Engström Laurent, Anna
Persson, Margareta

Tiusanen, Bertil
Örtendahl, Claes

Verkställande direktör

Carlsson, Stefan

2.4 AssiDomän AB

Riktlinjer

Domänverket ombildades år 1912 till affärsverk med uppgift att förvalta
statens skogs- och jordbruksmark. Dess myndighetsuppgifter övergick
till andra myndigheter och sedan 1960-talet har verksamheten varit
kommersiell. Genom beslut i riksdagen (prop. 1990/91:87, bet.
1990/91:NU38, rskr. 1990/91:318) överfördes Domänverkets verksamhet
till ett statligt ägt aktiebolag, AssiDomän. Detta bolag som även inklude-
rar de tidigare statliga skogsbolagen, NCB och ASSI, ålades marknads-
mässiga avskastningskrav. Knappt hälften av aktierna i AssiDomän sål-
des på förslag från regeringen under 1994 till institutioner och allmänhe-
ten (prop. 1991/92:69). Statens andel uppgår efter Sveaskogsaffaren till
35,31 %.

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 2

Styrelse år 2000

Magnusson, Bernt, ordförande

157

Palme, Gunnar

Bjömsson, Björn
Blomberg, Jan
Carlsson, Hans
Duveblad, Gunnel
Ros, Carl Wilhelm
Tegnér, Per

Verkställande direktör

Palme, Gunnar

2.5 AB Bostadsgaranti

Riktlinjer

Bolaget bildades 1962 av dåvarande Svenska Byggnadsentreprenörföre-
ningen (numera Sveriges Byggindustrier). Verksamheten bestod ur-
sprungligen av att ställa garantier vid ny- och ombyggnad av bostads-
rättslägenheter. Under 1976 introducerades en tioårsgaranti för köpare av
nyproducerade småhus. Denna garanti gjordes 1984 till villkor för stat-
liga lån (senare för räntesubventioner) till egnahem och småhus med bo-
stadsrätt. I samband därmed inträdde staten som hälftenägare i bolaget
(prop. 1983/84:41, bet. 1983/84BoU8, rskr. 1983/84:64. Riksdagen moti-
verade beslutet med att det mot bakgrund av bolagets starka ställning när
det gäller utfärdande av produktionsgarantier och ansvarsutfastelser var
rimligt att staten skaffade sig ett inflytande över verksamheten.

Strategin är att med en liten organisation upprätthålla en hög nivå när
det gäller granskning av byggföretag, projekt och handlingar för att
kunna teckna garantier som ger ett gott konsumentskydd för köpare av
nya bostadsrätter och egnahem.

Styrelse år 2000

Brink, Stig, ordförande

Drugge, Gun

Eriksson, Lennart
Hagberg, Michael
Hansén, Mårten

Kruuse, Thomas
Larsson, Sven
Lönnberg, Anders
Queckfeldt, Ewa
Ringdahl, Thomas
Schönning, Eje
Thor, Anders J
Westerståhl, Kristina

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 2

158

Verkställande direktör

Eriksson, Kåre

2.6 Civitas Holding AB, Vasakronan AB, Vasallen

Riktlinjer

Efter riksdagens beslut ombildades byggnadsstyrelsen med följd att bl.a.
Akademiska hus och Vasakronan Holding AB bildades 1992 (prop.
1992/93:37, bet. 1997/92:FiU8, rskr. 1991/92:107). Vasakronans upp-
drag är att som fastighetsföretag långsiktigt uppnå högsta möjliga totala
avkastning på det egna kapitalet. Bolaget ägs till 100 % av Civitas
Holding AB (f.d. Vasakronan Holding AB) som är ett av staten helägt
bolag. Civitas Holding har ingen operativ verksamhet. Civitas Holding
AB har i dag två dotterbolag: Agilia Holding AB och Vasakronan AB.
Vasallen är ett dotterbolag till Agilia Holding AB.

2.6.1 Civitas Holding AB

Styrelse år 2000

Jacobsson, Egon, ordförande

Bryngelson, Håkan

Engman, Gerd
Israelsson, Mats

Kantola, Birgitta
Kylberg, Lars

Ljungh, Claes

Gustafsson, Marianne, arbetstagarrepresentant

Kjällbring, Rolf, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Bryngelson, Håkan

2.6.2 Vasakronan AB

Styrelse år 2000

Jacobsson, Egon, ordförande

Kylberg, Lars V, vice ordförande

Bryngelson, Håkan

Danell, Georg

Engman, Gerd
Kantola, Birgitta

Lilja, Maria

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 2

159

Ljungh, Claes

Gustafsson, Marianne, arbetstagarrepresentant

Kjällbring, Rolf, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Bryngelson, Håkan

2.6.3 Vasallen AB

Styrelse år 2000

Nuder, Pär, ordförande

Bryngelson, Håkan

Jonsson, Jan-Peter

Lindström, Björn

Wästlund, Holger

Verkställande direktör

Jonsson, Jan-Peter

2.7 A/O Dom Shvetsii

Styrelse år 2000

Lundberg, Gunnar, ordförande

Alvemur, Christer

Avdeev, Kirill V

Bergman, Johan

Gunnarsson, Carl-Johan

Verkställande direktör

Koppeli, Risto

2.8 Förvaltningsaktiebolaget STATTUM

Riktlinjer

I samband med det tidigare statliga förvaltningsaktiebolaget Fortias lik-
vidation 1993 överfördes vissa innehav till staten och vissa aktier, främst
i delägda bolaget, till Förvaltningsaktiebolaget Stattum. Förvaltningen av
bolaget har skötts i samarbete med Näringsdepartementet. Några sär-
skilda mål för verksamheten har inte givits.

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 2

160

Styrelse år 2000

Rekke, Lars, ordförande

Eriksson, Per Olof

Magnusson, Bernt

Nilsson, Lennart

Sprängare, Björn

Stenberg, Jan

Verkställande direktör

Detter, Dag

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 2

2.9 AB Göta kanalbolag

Riktlinjer

AB Göta kanalbolag bildades 1810 i samband med påbörjandet av byg-
gandet av kanalen. Bygget av Göta kanal var klart 1832 när kanalen in-
vigdes. Fram till 1978 var kanalen i privat ägo då bolaget övertogs av
staten. Den senaste privata ägaren utgjordes av intressen inom Wallen-
bergsfaren. År 1984 blev AB Göta kanalbolag ett dotterbolag till dåva-
rande Domänverket. I samband med riksdagens beslut våren 1992 om
riktlinjer för att fora över verksamheter vid Domänverket till aktiebolags-
form behandlades även det framtida ansvaret for AB Göta kanalbolag
(prop. 1991/92:134, bet. 1991/92:NU33, rskr. 1991/92:351). Riksdagen
ansåg att det är en statlig angelägenhet att ansvara för att Göta kanal i
framtiden rustas upp och drivs så att kanalens värde som kulturhistoriskt
byggnadsverk och ett attraktivt turistmål kan vidmakthållas. Staten skall
även i fortsättningen äga AB Göta kanalbolag där kanalbolaget och
kanalfastigheten även i fortsättningen skall vara en sammanhållen enhet.
Finansieringen av kanalens upprustning skall tillförsäkras genom stats-
maktens försorg.

Styrelse år 2000

Janérus, Kaj, ordförande

Berggren, Christer, vice ordförande

Andersson, Elving

Modin, Anita

Svenheim, Lars-Olof

Söderlund, Thord

Wäm, Ragnhild

Löfström, Britt-Marie, arbetstagarrepresentant

Åhfeldt Per-Olof, arbetstagarrepresentant
Johansson, Billy, arbetstagarrepresentant, suppleant
Pettersson Leif, arbetstagarrepresentant, suppleant

161

6 Riksdagen 1999/2000. 1 sam. Nr 120

Verkställande direktör

Österlund, Claes-Göran

2.10 Imego AB

Viktigare händelser som inträffat maj-juni 2000

Imego AB är inne i ett uppbyggnadsskede och antalet anställda har sedan
årsskiftet 1999-2000 ökat med sju personer till att i juni 2000 vara 24
anställda varav 16 är disputerade. Ytterligare ett antal personer kommer
att rekryteras under året. Imego AB har inriktat sin verksamhet på fyra
områden inom mikroelektroniken; IR och optiska sensorer, mikromeka-
niska sensorer, elektromagnetiska sensorer samt biosensorer. I maj 2000
blev Imego AB kvalitetscertifierat.

Riktlinjer

På förslag av utredningen om ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg
(SOU 1997:37) bildades 1998 bolaget Imego AB med inriktning mot
mikroelektronikbaserade system efter riksdagsbeslut (prop. 1997/98:1,
prop. 1997/98:114, bet. 1997/98UbU17, rskr. 1997/98:271). Enligt den
grundprincip som lades fast genom propositionen och riksdagsbeslutet
skulle institutet erhålla viss statlig basfinansiering for driften men dess
huvudsakliga finansiering efter uppbyggnadsskedet skulle utgöras av
uppdragsforskning med medel från näringslivet. I samband med budget-
propositionen 1999 beslöts om driftsbidrag for år 2000 om 15 miljoner
kronor (prop. 1999/2000:1).

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 2

Styrelse år 2000

Sahlin, Mauritz, ordförande

Lewin, Thomas

Netzler, Göran

Nilsson, Aina

Olsson, Eva

Omling, Pär

Torell, Lena

Verkställande direktör

Brox, Bill

162

2.11 IRECO Institute for Research and Competence
Holding AB

Riktlinjer

I enlighet med riksdagens beslut bildades hösten 1997 holdingbolaget
IRECO Institute for Research and Competence Holding AB. Bolaget ägs
till 55 % av staten och till 45 % av Stiftelsen för Kunskaps- och Kompe-
tensutveckling (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr.
1996/97:284). Syftet med verksamheten är bl.a. att äga och förvalta ak-
tier eller andelar i bolag som bedriver industrinära forskning, att främja
industriforskningsinstitutens långsiktiga kompetensutveckling att främja
samverkan mellan industriforskningsinstitut, universitet, högskolor och
svenskt näringsliv samt att främja en ändamålsenlig struktur inom indust-
riforskningssystemet.

Styrelse år 2000

Svedberg, Gunnar, ordförande

Caesar, Madeleine
Berggren, Christer
Lubeck, Lennart
Salzmann, Tomas
Ullenius, Christina

Verkställande direktör

Widmark, Håkan

2.12 Kasernen Fastighets AB

Riktlinjer

Kasernen bildades 1990 med Diös fastigheter AB som majoritetsägare
och med staten som delägare. Under december 1991 förvärvade staten
alla aktier i som en följd av den statliga reformen inom lokalförsörj-
ningen bolaget (prop. 1991/92:44, bet,1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107).
Bolaget har till uppgift att tillhandahålla främst korttidsbostäder åt För-
svarsmakten.

Styrelse år 2000

Alvemur, Christer, ordförande

Andersson, Björn

Jönsson, Lena

Lorentzon, Arne

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 2

163

Lundberg, Monica

Verkställande direktör

Lorentzon, Arne

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 2

2.13 Kungliga Dramatiska Teatem AB

Riktlinjer

Dramaten är nationalscen för talteater. Nationalscensuppdraget definie-
rades senast i Kulturpolitik prop. 1996/97:3. Det innebär att Dramaten
skall vara den i Sverige ledande institutionen inom sitt konstområde, vara
ett föredöme för andra scener, vårda och främja det svenska språket och
det nationella kulturarvet inom sitt konstområde, nå en stor och bred pu-
blik, ha en bred repertoar samt kunna hävda sig i jämförelse med de
främsta scenema utomlands.

Styrelse år 2000

Wikström, Jan-Erik, ordförande

Bonnier, Eva

Dahlberg, Ingrid

Efraimsson, Inger

Låftman, Lennart

Nilsson, Sam

Wästberg, Per

Åkerblom, Kjäll, arbetstagarrepresentant

Johansson, Lars-Erik, arbetstagarrepresentant
Wilkner, Pierre, arbetstagarrepresentant, suppleant
Damberg, Jan, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Dahlberg, Ingrid

2.14 Kungliga Operan AB

Riktlinjer

Operan är nationalscen för opera och balett. Nationalscensuppdraget de-
finierades senast i Kulturpolitik prop. 1996/97:3. Det innebär att Operan
skall vara den i Sverige ledande institutionen inom sina konstområden,
vara ett föredöme för andra scener, vårda och främja det nationella kul-
turarvet inom sina konstområden, nå en stor och bred publik, ha en bred

164

repertoar samt kunna hävda sig i jämförelse med de främsta scenema
utomlands.

Styrelse år 2000

Dalborg, Hans, ordförande

Andersson, Benny

Engdahl, Horace

Reinius, Ulla

Starrin, Karin

Stenberg, Jan

Tham, Carl
Tivéus, Meg
Alm, Eric, arbetstagarrepresentant
Swartz, Göran, arbetstagarrepresentant
Lundén, Gun-Maj, arbetstagarrepresentant, suppleant
Onne, Madeleine, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Hall, Bengt

2.15 Lemia AB

Riktlinjer

Riktlinjerna för Lemia AB, f.d. AmuGruppen AB, lades fast i samband
med bolagiseringen av AMU-gruppen 1993 (prop. 1992/93:152, bet.
1992/93:AU6, rskr. 1992/93:75). Överlåtelsen av verksamheten regleras i
ett avtal mellan staten och AmuGruppen AB. Med anledning av propo-
sitionen Kapitaltillskott m.m. till AmuGruppen AB (prop. 1996/97:55,
bet. 1996/97 :AU6, rskr. 1996/97:108) tillfördes bolaget som ett ägartill-
skott 600 miljoner kronor. Därefter har under 1997 förändringar av-
seende inriktning och organisation genomförts (skr. 1996/97:95 bet.
1996/97:AU6, rskr. 1996/97:189). Vid ordinarie bolagsstämma 1997 an-
togs ett ägardirektiv för överlämnande till styrelsen. Ägardirektivet syftar
till att tydliggöra ägarens syn på verksamhetens inriktning samt ägarens
förväntningar och krav på bolaget.

Styrelse år 2000

Dockered, Bo, ordförande
Blomquist, Bo-Gunnar
Eriksson, Olle

Hjalmarson, Lennart

Iversen, Jonas

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 2

165

Kronstam, Karin
Lewin, Margareta
Normark-Nilsson, Ann-Stina
Tingsråd, Tone
Larsson, Bengt

Johansson, Jan, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Carrick, Peter

2.16 Luftfartsverket

Riktlinjer

Luftfartsverket bildades 1947 efter ombildande av luftfartsfonden till en
affärsverksfond och av luftfartsstyrelsen till ett affärsdrivande verk
(prop. 1947:194). Det affarsdrivande verket fick benämningen Luftfarts-
verket. Som skäl angavs bl.a. att verksamheten skulle fa bättre affärsmäs-
siga förutsättningar och kunna drivas effektivare. Luftfartsverket har i
uppdrag att skapa förutsättningar for ett säkert, effektivt och miljöan-
passat flyg som kan tillgodose människors och näringslivets behov av
resor och godstransporter, bl.a. genom att tillhandahålla, driva och ut-
veckla statens flygplatser och flygtrafiktjänster. Luftfartsverkets huvud-
uppgifter är att främja utvecklingen av den civila luftfarten, att ansvara
for statens flygplatser för civil luftfart, att utöva tillsyn över flygsäker-
heten for den civila luftfarten, att svara for skyddet av miljön mot förore-
ningar från den civila luftfarten, att ansvara for flygtrafiktjänst i fred for
civil och militär luftfart, att ombesörja beredskapsplanläggning för civila
flygtransporter.

Luftfartsverket ansvarar for delfunktionen Flygtransporter inom funk-
tionen Transporter inom den civila delen av totalförsvaret.

Styrelse år 2000

Adelsohn, Ulf, ordförande

Anneli, Elisabet
Jonsson, Jan
Orrenius, Jan
Plogéus, Eva
Thapper, Inger
Örnfjäder, Krister
Andersson, Lars, arbetstagarrepresentant
Falk, Krister, arbetstagarrepresentant
Dittmer, Ulf, arbetstagarrepresentant, suppleant
Nilssen, Roal, arbetstagarrepresentant, suppleant

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 2

166

Generaldirektör

Skogö, Ingemar

2.17 Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB

Styrelse år 2000

Sprängare, Björn, ordförande

Ameln, Carl

Enger, Ole

Helgesson, Lars-Åke

Olson, Hans Christer

Ros, Carl Wilhelm

Tengelin, Ursula

Östholm, Lars

Bäckström, Håkan, arbetstagarrepresentant

Larsson, Hans, arbetstagarrepresentant

Wikström, Karl, arbetstagarrepresentant

Kohkoinen, Thomas, arbetstagarrepresentant, suppleant

Thoméus, Torsten, arbetstagarrepresentant, suppleant

Åhult, Henrik, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Ameln, Carl

2.18 Nordic Baltic Holding AB

Riktlinjer

Som ett led i statens åtgärder för att stärka det finansiella systemet köpte
staten in samtliga utestående aktier i Nordbanken (1991/92: 153, bet.
1991/92:NU36, rskr. 352). I enlighet med tidigare beslut tog staten det
första steget i oktober 1995 i en utförsäljning av statens aktier genom att
sälja 34,5 %.

Styrelse år 2000

Palmstiema, Jacob, ordförande

Vainio, Vesa, vice ordförande

Dalborg, Hans, verkställande direktör

Andersson, Dan

Andersson, Edward

Brandinger, Rune

Kivimäki, Mikko

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 2

167

Magnusson, Bernt

Niemelä, Juha

Peltola, Timo

Verkställande direktör

Dahlborg, Hans

2.19 Norrland Center AB

Riktlinjer

Norrland Center AB bildades för att främja företagande i Norrland.
Verksamheten bygger på samarbete mellan staten, Norhold AB och stif-
telsen Norrlandsfonden.

Styrelse år 2000

Näsman, Janaxel, ordförande

Andersson, Peter

Hjalmarsson, Dan

Holm, Johan

Söderström, Lars-Olov

Verkställande direktör

Bengtsson, Sture

2.20 OM Gruppen AB

Styrelse år 2000

Stenhammar, Olof, ordförande

Franzén, Thomas

Irstad, Lars

Larsson, Per E.

Nyman, Sven

Rydén, Bengt

Carendi, Jan

Nyblaeus, Nils-Fredrik

Verkställande direktör

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 2

Larsson, Per E.

168

2.21

Posten AB

Riktlinjer

Grundbeslut: Förändrad verksamhet för Postverket (prop. 1993/94:38,
bet. 1993/1994:TU9, bet. 1993/94:TU1, rskr,1993/94:119).

Kompletterad med Postens finansiella tjänster (prop. 1995/96:3, bet.
1995/96:NU3, rskr. 1995/96:41).

Styrelse år 2000

Bemhardsson, Göte ordförande

Brodin Rampe, Annette

Detter, Dag

Grabe, Lennart

Ohlson, Lars-Bertil

Lekberg, Sören

Sandberg, Peter
Strömberg, Karin
Spång, Ulf

Tuvegran, Ingela

Strömbäck, Kjell

Kihlberg, Åke, arbetstagarrepresentant

Nyström, Bjöm, arbetstagarrepresentant

Holm, Carina, arbetstagarrepresentant, suppleant
Karlsson, Monica, arbetstagarrepresentant, suppleant
Mellström, Alf, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Grabe, Lennart

2.22 Samhall AB

Riktlinjer

Riksdagen beslutade 1992 att den dåvarande stiftelsen Samhall skulle bli
aktiebolag (prop. 1991/92:91, bet 1991/92:AU16, rskr. 1991/92:249).
Aktiebolaget består av ett moderbolag och dotterbolag. Moderbolaget
äger samtliga aktier i dotterbolagen. Omvandlingen skedde for att före-
tagsgruppen därigenom skulle fa bättre affärsmässiga förutsättningar för
sin verksamhet och verksamheten skulle bli effektivare. Vidare innebär
aktiebolagsformen en ansvars- och befogenhetsfördelning som är klar,
känd och beprövad av samarbetspartners och konkurrenter, nationellt och
internationellt.

Uppgiften för Samhall AB är att anordna, leda och samordna verksam-
het, som bedrivs inom koncernen för att ge utvecklande och meningsfullt

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 2

169

7 Riksdagen 1999/2000. 1 sam. Nr 120

arbete åt arbetshandikappade där behoven finns. Koncernen skall upp-
fylla vissa resultatkrav i fråga om sysselsättningsvolym, effektivitetsför-
bättringar, rekrytering av vissa grupper arbetshandikappade samt ifråga
om andel anställda som under året lämnar Samhall för arbete på den re-
guljära arbetsmarknaden.

Styrelse år 2000

Tidlund, Håkan

Carlsson, Barbro
Ennerfelt, Göran

Carlsson, Boel

Iversen, Jonas

Persson Göransson, Ewa

Wolrath, Björn

Wahlström, Victor

Johansson-Wester, Margaretha

Frideborger, Bengt, arbetstagarrepresentant

Litzell, Per-Olof, arbetstagarrepresentant
Josefsson, Sören, arbetstagarrepresentant
Gardelin, Olle, arbetstagarrepresentant, suppleant
Leppäniemi, Sven-Olof, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Gunnarsson, Göran

2.23 SAS Sverige AB

Riktlinjer

SAS-samarbetet etablerades i slutet av 1950 genom retroaktiv tillämp-
ning av ett konsortialavtal som slöts i början av 1951 mellan de dåva-
rande nationella moderbolagen i konsortiet. Konsortialavtalet godkändes
av de tre ländernas regeringar och följdes i slutet av 1951 av ett avtal
mellan de tre ländernas regeringar rörande samarbete på luftfartens om-
råde. Detta avtal gäller så länge samarbetet i SAS upprätthålls. Vidare
utfärdades under 1951 parallella koncessioner för moderbolagens flygtra-
fik. Tillsammans utgör dessa beslut grundvalen för det skandinaviska
luftfartssamarbetet. Nu gällande svenska koncession beslutades av rege-
ringen 1988 efter hörande av riksdagen. Regeringsavtalet förlängdes se-
nast genom regeringsbeslut 1989. Riksdagen godkände den 16 maj 1997
en föreslagen förlängning av SAS-samarbetet till den 30 september 2020
(prop. 1996/97:126, bet. 1996/97:TU9, rskr. 1996/97:232).

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 2

170

Styrelse år 2000

Berggren, Bo, ordförande

Jansson, Urban, vice ordförande

Belfrage, Erik

Linander, Nina

Verkställande direktör

Stenberg, Jan

2.24 SIS Miljömärkning AB

Riktlinjer

År 1989 beslutade Nordiska ministerrådet att införa en gemensam, offi-
ciell miljömärkning i Norden. Man valde Svanen som symbol, en variant
av Nordiska ministerrådets logotyp.

Regeringen gav SIS - Standardiseringen i Sverige - uppdraget att
sköta Svanmärkningen. Sedan 1994 har SIS Miljömärkning även hand
om den europeiska miljömärkningen EU-blomman.

År 1998 blev SIS Miljömärkning ett aktiebolag, ett dotterbolag till SIS
med staten som delägare (10%). SIS är en oberoende ideell förening med
en styrelse som representerar näringsliv och samhälle. Verksamheten
drivs utan vinstsyfte och finansieras genom licensavgifter och statsan-
slag.

SIS Miljömärkning AB är organiserad i två avdelningar: en för krite-
rieutveckling och en för licensfrågor, d.v.s. licensansökningar, företags-
kontakter och marknadsföring.

Styrelse år 2000

Thiberg, Sven, ordförande

Berg, Ingolf

Blixt, Kerstin

Knutsson, Pernilla

Lundin, Svante

Mattsson, Annaa

Sköldefors, Walter

Verkställande direktör

Unge, Ragnar

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 2

171

2.25 Sjöfartsverket

Riktlinjer

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 2

Sjöfartsverket blev affärsverk den 1 juli 1987 då riksdagen bl.a. beslutade
att Sjöfartsverket fick disponera sina avskrivningsmedel för finansiering
av investeringar (prop. 1986/87:100).

Sjöfartsverket har till uppgift att se till att sjöfart kan bedrivas året runt
i svenska farvatten och på samtliga svenska hamnar av betydelse under
säkra och effektiva former. Sjöfartsverket skall även verka for säkerheten
ombord på svenska fartyg, oberoende av farvatten. Vidare skall Sjöfarts-
verket arbeta för att sjöfarten miljöanpassas.

Sjöfartsverket ansvarar för delfunktionen Sjötransporter inom funktio-
nen Transporter inom den civila delen av totalförsvaret.

Styrelse år 2000

Färm, Gunnel, ordförande

Brandin, Claes-Göran

Johannesson, Rolf

Nyström, Elizabeth

Nilsson, Elisabeth

Olsson, Karin

Olsson, Kent

Starkerud, Lars

Karlsson, Göte, arbetstagarrepresentant

Pettersson, Birgitta, arbetstagarrepresentant

Pålsson, Uno, arbetstagarrepresentant

Andersson, Daniel, arbetstagarrepresentant, suppleant

Hoffrén, Tapani, arbetstagarrepresentant, suppleant

Johansson, Lennart, arbetstagarrepresentant, suppleant

Generaldirektör

Lindström, Anders

2.26 SOS Alarm Sverige AB

Riktlinjer

SOS Alarm ägs av Svenska Staten (50 %), Landstingsförbundet (25 %)
och Förenade Kommunföretag (25 %). På deras uppdrag ansvarar bolaget
för SOS-tjänsten i Sverige, genom att ta emot och förmedla larm på nöd-
numret 112. För kommunernas räkning alarmeras räddningstjänsten och
för landstingen alarmeras och dirigeras ambulanstrafiken. På uppdrag av
landstingen ansvarar SOS Alarm även för sjukvårdsupplysningen.

172

Styrelse år 2000

Persson, Curt, ordförande

Jönsson, Benny, vice ordförande

Lindell, Lars-Olof, vice ordförande

Berg, Hjördis

Brögger, Lise

Fredlund, Michael

Lennerwald, Ingrid

Salomonson, Christina

Nordin, Åke, arbetstagarrepresentant
Rålin, Berit, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Bergqvist, Sven Runo

2.27 Specialfastigheter Sverige AB

Riktlinjer

I en strävan att renodla Vasakronan AB till ett rent kommersiellt fastig-
hetsbolag bildades Specialfastigheter Sverige AB som den 1 juli 1998
delades ut till staten (prop. 1997/98:137). I propositionen står bl.a. föl-
jande:

Gemensamt for statliga ändamålsfastigheter är att de är starkt för-
bundna med en viss statlig verksamhet och att de inte kan förvaltas på
renodlat kommersiella grunder. Ett motiv för ett långsiktigt statligt
ägande av ändamålsfastigheter är att kunna erbjuda statlig verksamhet
långsiktiga och stabila förutsättningar.

Inriktningen på en fastighetsrörelse av ändamålskaraktär bör vara att
stödja den myndighet som brukar ändamålslokalerna i sin verksamhet.
Ett självklart mål bör vara att optimera kundnyttan, dvs. att till en given
hyresnivå erbjuda maximal nytta i form av t.ex. funktionella lokaler, hög
standard och god service

Regeringen anser att bolag och verk som äger ändamålsfastigheter
skall bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt sätt. Avkastningskra-
ven skall bestämmas utifrån affärsmässiga principer med beaktande av
risktagande.

Styrelse år 2000

Gustafsson, Eva-Britt, ordförande

Balazsi, Per

Falkman, Eva

Kjellander, Claes

Lennersand, Håkan

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 2

173

Wästlund, Holger
Ziegler, Ingemar

Cling, Thord, arbetstagarrepresentant, SIF

Hansson, Hans, arbetstagarrepresentant, SEKO

Verkställande direktör

Wästlund, Holger

2.28 Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB

Riktlinjer

Till och med budgetåret 1984/85 finansierades statliga bostadslån över
statsbudgeten. Från och med den 1 juli 1985 övertogs denna uppgift av
SBAB. Bolaget finansierade lån som beslutades av bostadsstyrelsen och
länsbostadsnämnderna. I samband med bolagets ombildande (prop.
1993/94:228) befästes bolagets nuvarande roll att med utgångspunkt i
sedvanlig företagsekonomisk målsättning bidra till mångfalden och kon-
kurrensen på marknaden.

Styrelse år 2000

Eliasson, Ingemar, ordförande
Rung, Sören, vice ordförande

Granström, Per Erik
Linder-Aronsson, Lars

Malm, Christer

Ragsten Pettersson, Christina

Marking, Bo

Verkställande direktör

Malm, Christer

2.29 Statens järnvägar, SJ

Riktlinjer

1988 års trafikpolitiska beslut innebar att det dåvarande SJ delades upp i
ett affärsverk trafikföretaget, SJ, och en ny myndighet med ansvar for
infrastrukturen, Banverket (prop. 1987/88:50). Genom bildandet av Ban-
verket frigjordes SJ från ansvaret och finansieringen av stom- och
länsjämvägama och banavgifter infördes for utnyttjandet av spåren. Vi-

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 2

174

dare inrättades i Banverket en självständig Jämvägsinspektion, med ett
säkerhetsansvar for spårtrafiken vad gäller bl.a. tillsyn och godkännande.

År 1995 beslutade riksdagen bl.a. att öppna stom- och länsjämvägama
for viss konkurrens vad gäller godstrafik samt att ansvaret för banfördel-
ning och trafikledning skulle övergå från SJ till en självständig enhet
inom Banverket, Tågtrafikledningen (prop. 1995/96:92).

Vidare beslutade riksdagen hösten 1996 att Banverket skall ha ett s.k.
sektorsansvar för järnvägstrafiken. Det innebär att Banverket som statens
företrädare på central nivå har ett samlat ansvar för hela jämvägstrans-
portsystemets effektivitet, tillgänglighet, framkomlighet, trafiksäkerhet
och miljöpåverkan samt för frågor inom järnvägsområdet som rör fordon,
kollektivtrafik och handikappanpassning.

Banverket ansvarar för delfunktionen Banhållning inom funktionen
Transporter inom den civila delen av totalförsvaret (prop. 1997/98:56,
bet. 1997/98:TU 10, rskr. 1997/98:226).

Styrelse år 2000

Holmqvist, Karl-Gunnar, ordförande
Sprängare, Björn, vice ordförande
Ahlqvist, Johnny

Bonde, Ingrid

Borgcrantz, Anders
Halvarsson, Eva
Johannesson, Daniel
Pettersson, Åke
Tivéus, Meg

Ersson, Örjan,arbetstagarrepresentant

Kristensson, Roger, arbetstagarrepresentant
Saxvold, Bror, arbetstagarrepresentant

Bieder, Stefan, arbetstagarrepresentant, suppleant

Pettersson, Bo-Gunnar, arbetstagarrepresentant, suppleant
Andrén, Lennart, arbetstagarrepresentant, suppleant

Generaldirektör

Johannesson, Daniel

2.30 Statens Väg- och Baninvest AB

Riktlinjer

Vägverkets Investeringsaktiebolag Väginvest (AB Väginvest) etablera-
des vid årsskiftet 1990/91 i syfte att hantera sådana hel- och delägda bo-
lag som bildas i anslutning till avgifts- och lånefmansierade väg- och
broprojekt (projektfinansieringsbolag). AB Väginvest är ett av staten hel-
ägt bolag som konsolideras i Vägverkets balansräkning. Bolaget förvaltas

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 2

175

enligt beslut av regeringen sedan den 24 april 1995 av Kommunika- Skr. 1999/2000:120
tionsdepartementet. Bilaga 2

AB Väginvest äger och förvaltar aktier i Stockholmsleder AB (SLAB)

100 %, Göteborgs Trafikleder AB (GTLAB) 100 % och Botniabanan AB
(91 %).

Väginvests verksamhet skall omfatta skilda former av projektfinansie-
ring av infrastrukturanläggningar, att äga och förvalta aktier, andelar och
andra rättigheter i bolag och skall bedrivas inom vägsektom och banhåll-
ningsområdet (prop. 1997/98:150).

Styrelse år 2000

Gunnarsson, Gösta, ordförande

Lundin, Ulf

Engman, Gerd

Gustafsson, Eva-Britt

Holmgren, Gunnar

Ericsson, Thomas

Verkställande direktör

Johansson, Bo

2.31 Akademiska Hus AB, f.d. Statliga Akademiska Hus

Riktlinjer

Efter riksdagens beslut 1992 ombildades Byggnadsstyrelsen varav bl.a.
Akademiska hus bildades (prop. 1992/93:37, bet. 1991/92:FiU8, rskr.
1992/93:123). Motivet till att bilda Akademiska hus var att säkerställa
lärosätenas lokalbehov och fa en långsiktig förvaltning.

Styrelse år 2000

Nilsson, Lennart, ordförande

Axelsson, Charlotte

Brändström, Dan

Kantola, Birgitta

Lundius, Annika

Nilsson, Jan S

Staffas, Fritz

Rogestam, Christina

Jensen, Hans, arbetstagarrepresentant

Johansson, Magnus, arbetstagarrepresentant

176

Verkställande direktör

Rogestam, Christina

2.32 Sveaskog AB

Styrelse år 2000

Dockered, Bo, ordförande

Cederlund, Lars Johan
Domeij, Åsa

Johansson, Lena

Liffner, Christina

Söderberg, Lena

Karlberg, Tofte, arbetstagarrepresentant
Rud, Karl-Erik, arbetstagarrepresentant
Hägglund, Jan-Ove, arbetstagarrepresentant, suppleant
Thorell, Lars, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Sköld, Lars

2.33 Svensk Avfallskonvertering AB, Sakab

Riktlinjer

Bolaget skall svara för att omhänderta, behandla och destruera farligt
avfall åt kommuner och företag. Huvudägarens, WM Sellbergs AB, en-
gagemang i Sakab regleras i ett aktieägaravtal. Bland annat skall enga-
gemanget vara långsiktigt och verksamheten bedrivas på ett miljöan-
passat och kommersiellt sätt.

Riksdagen beslutade den 18 december 1991 att bemyndiga regeringen
att sälja aktier i Sakab (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr.
1991/92:92). I regeringens proposition anges bl.a. att i syfte att uppnå
industriellt riktiga lösningar vissa företag kan behöva säljas direkt till ett
annat företag. Vidare anges det att det i vissa särskilda fall kan vara mo-
tiverat att staten behåller ett minoritetsintresse för att i någon mån kunna
påverka företagets verksamhet.

I augusti 1992 sålde staten 90,1 % av sina aktier till WM Sellbergs AB.
Vid försäljningen fick staten en option att sälja ytterligare poster inom tre
år. Denna option utnyttjades under hösten 1995, då resterande aktier,
med undantag av en, såldes till WM Sellbergs. Denna enda aktie, "The
Golden Share", tillförsäkrar staten fortsatt insyn i företaget, bl.a. genom
representation i styrelsen.

Den 1 juli 1994 upphävdes behandlingsmonopolet för farligt avfall i
13 § lagen (1985:426) om kemiska produkter (prop. 1993/94:110, bet.

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 2

177

1993/94:JoU16, rskr. 1993/94:210). Med detta beslut upphörde Skr. 1999/2000:120

SAKAB:s ensamrätt till omhändertagande av farligt avfall i Sverige. Bilaga 2

Styrelse år 2000

Ekman, Jan, ordförande

Feldt, Kjell-Olof
Holm, Lars-Erik
Lindstedt, Jan
Lärkert, Anders
Dufva, Björn, suppleant
Jemt, Mari, suppleant
Sivertsson, Lennart, suppleant
Samuelsson, Jan-Åke, arbetstagarrepresentant
Vestergren, Lennarth, arbetstagarrepresentant
Erhagen, Conny, arbetstagarrepresentant, suppleant
Hjalmarsson, Bo, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Lärkert, Anders

2.34 AB Svensk Bilprovning

Riktlinjer

Organisationen av den periodiska fordonskontrollen och verksamheten
inom AB Svensk Bilprovning behandlades senast i riksdagen med anled-
ning av budgetpropositionen 1997 utgiftsområde 22, sid 92 ff (prop.
1996/97:1, utg.omr.22, bet 1996/97:TU1, rskr. 1996/97:115). Då beslöt
riksdagen om en fortsatt ensamrätt för AB Svensk Bilprovning att göra
nationella typbesiktningar, registreringsbesiktningar, kontrollbesiktningar
m.m. Vidare beslöts att den fortsatta besiktningsverkssamheten vid AB
Svensk Bilprovning skall möta minst samma kravnivå som gäller för öv-
riga aktörer på provnings- och kontrollmarknaden. En klar avgränsning
skall göras för verksamheter som bedrivs i konkurrens. I det senare
avseendet fastslogs att inkomster från monopolverksamheten inte far
användas inom den konkurrensutsatta verksamheten.

Styrelse år 2000

Johansson, Olof, ordförande

Alkärr, Kjell
Blomgren, Ulf

Cederlund, Lars Johan

Frejhagen, Birgitta

178

Johansson, Sonny

Ohlson, Göran
Persson, Bertil
Winskog, Thomas
Sundén, Staffan, arbetstagarrepresentant
Jakobsson, Rolf, arbetstagarrepresentant, suppleant
Steincke, Gtinter, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Tivéus, Hans

2.35 AB Svensk Exportkredit (SEK)

Viktigare händelser som inträffat maj-juni 2000

Ratinginstitutet Moody's har sänkt ratingen från Aal till Aa2. Förhand-
lingarna rörande förändringar på ägarsidan avslutade genom avtal den
29 juni varvid ABB Structured Finance Investment AB köpte affärs-
bankernas samtliga 350 000 B-aktier. Genom beslut av ordinarie bolags-
stämma samma dag utdelas en extra utdelning till affärsbankerna och en
till staten riktad fondemission om 290 000 A-aktier genomfördes. Som
en följd av dessa förändringar är ägarförhållandet staten-ABB efter dessa
transaktioner ca 65-35. En ny styrelse, som skall leda bolaget från och
med att ABB godkänts som ägare av Finansinspektionen, valdes också.

Riktlinjer

AB Svensk Exportkredit bildades 1962 gemensamt av staten och de
svenska affärsbankerna. Den främsta orsaken till att SEK bildades var
kapitalmarknadens bristande institutionella förutsättningar att lämna av
exportindustrins kunder efterfrågade långa och bundna exportkrediter.
Hälften av aktierna (A-aktier) ägs av staten och hälften (B-aktier) av
bankerna. Det av riksdagen beslutade huvudsyftet med SEK är att stödja
den svenska exportindustrin genom att ställa krediter till förfogande vid
export av varor och tjänster. Verksamheten skall drivas så att den ger en
tillfredsställande avkastning på satsat kapital. I mars 1996 (prop.
1995/96:105, bet. 1995/96:NU18, rskr. 1995/96:197) godkände riksdagen
en ändring i bolagsordningen och gav därmed SEK ett utökat arbetsom-
råde. Uppgiften innefattar därefter också att kunna erbjuda långfristig
finansiering för utbyggnad av infrastrukturen i Sverige och utvecklings-
projekt inom exportindustrin för att stärka den svenska industrins inter-
nationella konkurrenskraft. SEK hanterar också statens system för u-kre-
diter.

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 2

179

Styrelse år 2000

Wolrath, Björn, ordförande

Hedenström, Anders, vice ordförande
Cederlund, Lars Johan

Nivert, Marianne

Pehrsson, Ulf

Blecher, Lennart

Carlsson, Peter

Hedenström, Anders, suppleant

Karlstam, Cristina

Hedengran, Petra, suppleant

Lidefelt, Anders, suppleant

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 2

Verkställande direktör

Yngwe, Peter

2.36 Svenska Kraftnät (Affärsverket)

Riktlinjer

Riksdagen beslutade våren 1991 att verksamheten med storkraftnätet
inom statens vattenfallsverk skulle föras över till en separat organisation,
när huvuddelen av verksamheten i Statens Vattenfallsverk fr.o.m. 1992
skulle övergå till att drivas i aktiebolagsform (prop. 1990/91:97,
1990/91:NU38, rskr. 1990/91:318). Affärsverket Svenska Kraftnät
(Svenska Kraftnät) inrättades genom regeringsbeslut hösten 1991.
Svenska Kraftnät driver och förvaltar det svenska storkraftnätet, dvs.
kraftledningar med en spänning om 220 kV och däröver, samt de statligt
ägda utlandsförbindelserna. Svenska Kraftnät är enligt förordningen
(1994:1806) om systemansvaret för elektrisk ström sedan den 1 januari
1995 systemansvarig myndighet enligt ellagen (1997:857). Svenska
Kraftnät skall enligt riksdagens riktlinjer ansvara för driften av stamnätet,
den löpande momentana elbalansen och det svenska kraftsystemets över-
gripande driftsäkerhet.

Svenska Kraftnät ansvarar också för delfunktionen Elförsörjning inom
funktionen Energiförsörjning inom den civila delen av totalförsvaret
(prop. 1996/97:4, bet. 1996/97:FöUl, rskr. 1996/97:112). Svenska Kraft-
nät är sedan den 1 juli 1997 elberedskapsmyndighet enligt elbered-
skapslagen (1997:288) (prop. 1996/97:86, bet. 1996/97:FöU6, rskr.
1996/97:204). Svenska Kraftnät har vidare sedan 1998 det centrala myn-
dighetsansvaret för dammsäkerheten

Styrelse år 2000

Eriksson, Per-Olof, ordförande

180

Söderström, Bengt, vice ordförande

Berggren, Christer

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 2

Gustavsson, Yvonne

Kvart, Sussi

Magnusson, Jan

Nilsson, Pia

Persson, Agata, arbetstagarrepresentant

Örtegren, Bengt, arbetstagarrepresentant

Generaldirekör

Magnusson, Jan

2.37 Svenska Lagerhusaktiebolaget

Riktlinjer

Redan 1954 års riksdag fastställde att Svenska Lagerhus AB skulle för-
valta de statliga lagerhusen, handha lagring av spannmål, frö, fodermedel
och andra varor ävensom bedriva handel och annan verksamhet som är
förenlig med lagerrörelsen. Svenska Lagerhus AB skulle vidare i sin
verksamhet vara beredd att åta sig de särskilda uppgifter som avtalades
med statsmakterna.

Den 1 januari 1992 överlät Överstyrelsen för Civil Beredskap (ÖCB),
efter godkännande av staten, samtliga anläggningstillgångar och viss per-
sonal som ingick i ÖCB:s förrådssektion till Svenska Lagerhus AB.
Samma år överläts bolagets samtliga aktier från statliga Procordia till
staten.

Styrelse år 2000

Nordbeck, Gunnar, ordförande

Hentzel, Mats

Malm, Christer

Nygren, Jan

Nyländer, Göran

Ringström, Anita

Skareil,Gunnar

Lind, Lars Åke, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Nyländer, Göran

181

2.38 AB Svenska Miljöstyrningsrådet

Riktlinjer

Regeringen beslutade den 2 mars 1995 med stöd av 2 § lagen
(1994:1596) om frivillig miljöstyrning och miljörevision att ett nybildat
bolag, Aktiebolaget Svenska Miljöstyrningsrådet, skulle ansvara för re-
gistrering av anläggningar och offentliggörande av förteckningen över
registrerade anläggningar, i enlighet med vad som anförs i artikel 8 och 9
i rådets förordning (EEG) nr 1836/93 av den 29 juni 1993 om frivilligt
deltagande för industriföretag i gemenskapens miljöstyrnings- och miljö-
revisionsordning. Genom regeringsbeslut den 17 juni 1998 utvidgades
antalet sektorer som kan delta i verksamheten. Bolaget ägs gemensamt av
staten, Svenska Kommunförbundet och Sveriges Industriförbund.

Enligt regeringens beslut den 13 november 1997 utvidgades bolagets
verksamhet till att även omfatta att förvalta system för certifierade miljö-
varudeklarationer, registrering av miljövarudeklarationer, att informera
om systemets uppbyggnad samt om miljö varudeklarerade varor, produk-
ter och tjänster m.m. och om den principiella skillnaden gentemot den
positiva miljömärkningen.

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 2

Styrelse år 2000

Wenblad, Axel, ordförande

Smith, Eva, vice ordförande

Almgren, Richard

Gunnarsson, Ulf

Gustafsson, Henry

Haglind, Ingrid

Mattsson, Annaa

Ryding, Sven-Olof

Smith, Eva

Waldner, Lars

Wide, Anna-Maria

Verkställande direktör

Ryding, Sven-Olof

2.39 Svenska rymdaktiebolaget

Riktlinjer

Sedan 1962 har Sverige deltagit i internationellt rymdsamarbete och un-
der sextiotalet inleddes verksamheten, målen utreddes i bl.a. SOU
1963:61. Svenska rymdbolagets verksamhet syftar dels till att, uppfylla
de åtaganden som följer av Sveriges deltagande i ESA (prop.

182

1985/86:127, bet. 1985/86:NU21), for att stärka svenskt näringslivs kon-
kurrenskraft på området samt att utnyttja de synergier som rymdforsk-
ningen ger (prop. 1992/93:170). Därutöver finns regionalpolitiska motiv
till verksamheten (prop. 1985/86:127, bet. 1985/86:NU21).

Styrelse år 2000

Ltibeck, Lennart

Ahlqvist, Birgitta

Björk, Gunnar

Cederlund, Lars Johan

Fredga, Kerstin

Mohlin, Per-Erik

Tegnér, Per

Åkesson Bonde, Ingrid

Jordung, Åsa, arbetstagarrepresentant

Mörtberg, Carl-Ivar, arbetstagarrepresentant

Wallin, Sven, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Jangblad, Dan

2.40 Svenska Skeppshypotekskassan

Riktlinjer

För verksamheten i Svenska Skeppshypotekskassan gäller lagen
(1980: 1097) om Svenska Skeppshypotekskassan. Detta innebär att
kassan inte är något aktiebolag utan en egen associationsform med
offentligrättslig prägel. Regeringen utser styrelsen och beviljar styrelsen
ansvarsfrihet. Staten har ställt en garantifond till förfogande för kassan
och låntagaren har ett ansvar vid en eventuell likvidation av kassan.

Enligt lagen, som ändrades senast våren 1998, är ändamålet med kas-
san att medverka vid finansiering av rederiverksamhet som bedrivs av
svenskt rederi eller av utländsk juridisk person där svenska fysiska eller
juridiska personer har ett betydande inflytande eller intresse. Vidare finns
i lagen regler om säkerhet för lån, värdering av panter m. m. Kassan har
redovisat en kreditförlust sedan starten 1929.

Styrelse år 2000

Gyllenhammar, Pehr G, ordförande

Källsson, Jan, vice ordförande

Berggren, Christer

Engström, Anna-Lisa

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 2

183

Kastman Heuman, Åsa

Lindström, Anders

Olofsson, Cilla

Patriksson, Folke

Axelsson, Ture, suppleant

Holmgren, Gunnar, suppleant

Holmgren, Lars-Göran, suppleant
Johnsson, Hans-Yngve, suppleant
Rodosi, Agneta, suppleant

Severed, Bo

Verkställande direktör

Wickenberg Karlsson, Birgitta

2.41 Svenska Skogsplantor AB

Styrelse år 2000

Öhm, Ingemar, ordförande

Ekström, Solweig
Fredlund, Michael
Idermark, Thomas

Söderberg, Lena

Lundholm, Anders, arbetstagarrepresentant

Torstensson, Lennart, arbetstagarrepresentant

Eriksson, Lars-Olov, arbetstagarrepresentant, suppleant

Lindberg, Eva, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Lidén, Sverker

2.42 AB Svenska Spel

Riktlinjer

AB Svenska Spel bildades 1996 då Svenska Penninglotteriet AB och AB
Tipstjänst slogs samman. Den verksamhet som AB Svenska Spel skall
bedriva, samt utgångspunkterna för regeringens förslag om sammanslag-
ning, framgår av propositionen Sammanslagning av Svenska Penning-
lotteriet AB och AB Tipstjänst m.m. (prop. 1995/96:169, bet.
1995/96:FiU14, rskr. 1995/96:248). Statens ambition är att verka för att
spelmarknaden långsiktigt utvecklas på ett positivt sätt för att möjliggöra
höga inkomster till staten och föreningslivet. Detta skall dock ske inom
ramen för ett socialt ansvarstagande, en väl utbyggd service och utan risk

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 2

184

för att säkerheten i hanteringen eftersätts. AB Svenska Spel har senast
den 22 december 1999 fått regeringens tillstånd att anordna lotterier,
nummerspel och vadhållning på idrottstävlingar samt anordnar spel på
värdeautomater.

Styrelse år 2000

Berg, Bengt-Åke, ordförande

Blomberg, Jan

Dalborg, Hans

Frebran, Rose-Marie

Johansson, Lennart

Lindström, Eva

Nordström, Kjell

Söderblom, Anna

Tivéus, Meg

Hedberg, Gerd, arbetstagarrepresentant

Sandström, Berra, arbetstagarrepresentant

Andrée, Inger, arbetstagarrepresentant, suppleant

Othenberg, Maria, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Tivéus, Meg

2.43 Svensk-Danska Broförbindelsen AB

Viktigare händelse som inträffat maj-juni 2000

Den 16 juni år 2000 invigdes den nya yttre Ringleden förbi Malmö. Yttre
Ringvägen förbinder Öresundsbron med motorvägarna norr om Malmö.

Styrelse år 2000

Skogö, Ingemar, ordförande

Ahlström, Göran

Bondestam, Anitha

Brandbom, Jan

Bylund, Bo

Yngvesson, Nils

Ahlberg, Ann, suppleant

Saxton, Ulla-Brita, suppleant

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 2

185

Verkställande direktör Skr. 1999/2000:120

Bilaga 2
Wemming, Mats

2.44 SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB

Riktlinjer

Sveriges Provnings- och forskningsinstitut AB är ett av staten helägt bo-
lag för teknisk utvärdering, mätteknik, provning, forskning och utveck-
ling samt certifiering av produkter och kvalitetssystem. Verksamheten
startade 1920 under namnet Statens Provningsanstalt. Sveriges Prov-
nings- och forskningsinstitut AB bildades 1993 sedan riksdagen i juni
1993 beslutat överföra verksamheten i Statens provningsanstalt till det
nybildade bolaget (prop. 1992/93:239, bet. 1992/93:NU32, rskr.
1992/93:384). De ekonomiska målen är formulerade i den nämnda pro-
positionen som föregick bolagiseringen. Verksamheten skall generera de
överskott som erfordras för investeringar och utveckling hos ett teknik-
och FoU-institut på en europeisk nivå. Avkastningskraven skall ställas
utifrån normala kommersiella bedömningar med beaktande av verksam-
hetens förutsättningar.

Styrelse år 2000

Persson, Jan-Crister, ordförande

Bankvall, Claes
Johansson, Hasse
Kjömsberg, Solveig
Lundkvist, Gun
Olson, Hans Christer
Sundgren, Jan-Eric
Weichbrodt, Björn
Milovancevic, Marina, arbetstagarrepresentant
Nilsson, Karin, arbetstagarrepresentant
Bogren, Bengt, arbetstagarrepresentant, suppleant
Johansson, Ulrika, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Bankvall, Claes

186

2.45 Sveriges Rese- och Turistråd AB

Riktlinjer

Riksdagen beslutade våren 1995 om inriktningen och utformningen av
turistpolitiken (prop. 1994/95:100 bil. 13 och prop. 1994/95:177, bet.
1994/95:KrU28, rskr. 1994/95:395). Det övergripande målet för turist-
politiken är att Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och
en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring. Den 1 juli 1995 bildades
det av staten och turistnäringen gemensamt ägda bolaget, Sveriges Rese-
och Turistråd AB, med uppgift att svara för övergripande marknadsfö-
ring och information utomlands av Sverige som turistland. Turismen har
stor betydelse för sysselsättningen, särskilt i vissa regionalpolitiskt prio-
riterade områden. För att öka turismen i och till Sverige samt för att ut-
veckla branschen krävs en rad olika åtgärder. Huvudansvaret för att ut-
veckla näringen måste åvila företagen. Staten kan emellertid spela en
strategisk roll framförallt när det gäller marknadsföringen av Sverige
som turistland i utlandet. Regeringens bedömning är att den övergripande
internationella marknadsföringen bäst främjas om den sker i samverkan
mellan staten och turistbranschens företag och organisationer.

Styrelse år 2000

Carmén, Lars, ordförande

Holmström-Lindgren, Inger

Rentzhog, Sten

Reuterskiöld, Marianne

Bjerkne, Claes

Carlsson, Nils

Klaesson, Bengt

Sjölander, Lars

Forssman, Peter, suppleant
Nilsson, Magnus, suppleant

Verkställande direktör

Strand, Karl-Erik (fr.o.m. 1 aug. 2000)

2.46 Swedesurvey AB

Riktlinjer

Bolaget bildades den 23 juni 1993 genom en bolagisering av den tjänste-
exporterande delen av uppdragsverksamheten inom Statens lantmäteri-
verk och Centralnämnden för fastighetsdata (prop. 1992/93:100 bilaga
15, bet. 1992/93:BoU 14, rskr. 1992/93:217). Bolaget skall i första hand
utnyttja resurser från det numera omstrukturerade statliga lantmäteriet.

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 2

187

Syftet med verksamheten är att bedriva verksamhet utomlands inom fas-
tighetsområdet, mätnings- och kartläggningsområdet samt därmed fören-
lig verksamhet.

Bolagets vision är att inom dessa områden vara ett ledande kunskaps-
företag som utvecklar och ökar svensk tjänsteexport inom prioriterade
marknader.

Styrelse år 2000

Ollen, Joakim, ordförande

Andersson, Axel

Christiansson, Annika

Jeding, Lars

Johnson, Staffan

Kristiansen, Thormod

Bjälkefors, Ulf, arbetstagarrepresentant

Lundqvist, Sören, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Pettersson, Sture

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 2

2.47 Swedfund International AB

Riktlinjer

Swedfund bildades 1978 i form av en stiftelse men omvandlades 1991
efter riksdagsbeslut till aktiebolag (prop. 1991/92:100). Bolaget har i
uppdrag att förena utvecklingsmål med affärsmässighet. Huvudmotivet
för bolagiseringen var att kombinera verksamheten med affärsmässighet.
Målet var att nå så hög grad av kostnadstäckning som möjligt. I början av
1991 beslöt regeringen att utvidga bolagets verksamhetsområde till att
även omfatta länder i Central- och Östeuropa.

Styrelse år 2000

Cedergren, Jan, ordförande

Thelin, Hugo, vice ordförande
Carlsson, Boel

Liljeson, Lars

Rooth, Lena

Uustalu, Ann

Wall, Carin

Öjefors, Lars

188

Verkställande direktör

Aarefalk, Olle

2.48 Swedish National Road Consulting AB
(SweRoad AB)

Styrelse år 2000

Farm, Gunnel, ordförande

Bergfalk, Lars, vice ordförande

Kärre, Malin

Mannerstråle, Gunnar

Utterström, Brittmarie

Lindquist, Rolf, arbetstagarrepresentant

Jörud, Leif, arbetstagarrepresentant, suppleant

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 2

Verkställande direktör

Bauducco, Roberto G

2.49 Systembolaget AB

Riktlinjer

Systembolaget AB är det särskilda bolag, ägt av staten, som enligt alko-
hollagen (1994:1738) ensamt skall svara för detaljhandel med sprit-
drycker, vin och starköl (prop. 1994/95:89, bet. 1994/95:SoU9, rskr.
1994/95:106). Systembolagets verksamhet regleras förutom i alkoholla-
gen i ett avtal mellan bolaget och staten. Ett nytt sådant avtal har träffats
den 15 maj 2000, tillkännagivande (2000:383) av avtal mellan System-
bolaget Aktiebolag och staten, vilket ersätter ett tidigare avtal från 1994.

Riktlinjerna for Systembolaget lades fast i samband med att riksdagen
1977 godkände grunderna för den nuvarande svenska alkoholpolitiken
(prop. 1976/77:108, bet. SkU 1976/77:40, rskr. 1976/77:231). Dessa
grunder gäller i huvudsak fortfarande. Som en följd av EES-avtalet god-
kände riksdagen år 1994 riktlinjer för ett nytt tillståndssystem för import,
export, tillverkning och partihandel med alkoholdrycker (prop.
1993/94:136, bet. 1993/94:SoU22, rskr. 1993/94:249). Riksdagen har
vidare godkänt riktlinjer för Systembolagets öppethållande (prop.
1998/99:134, bet. 1999/2000:SoU14 rskr. 1999/2000:42).

I målet C-185/95 slog EG-domstolen fast att ett statligt detaljhandels-
monopol för alkoholdrycker utformat och anpassat såsom det svenska
Systembolaget inte stred mot EG-fördragets artikel 37 om anpassningen
av statliga handelsmonopol.

189

Styrelse år 2000

Larsson, Gunnar, ordförande

Begler, Ann-Marie, vice ordförande

Lindstedt, Monica

Markström, Elisebeht

Melin, Ulf

Olofsson, Sören

Silfverstrand, Bengt

Ånstrand, Claes

Andersson, Margareta, suppleant

Dahl, Robin, suppleant

Lindholm, Evert, suppleant

Löfstrand, Ingvar, suppleant

Pilsäter, Karin, suppleant

Danielsson, Sven-Olof, arbetstagarrepresentant

Höglund, Karin, arbetstagarrepresentant

Kjellström, Hans, arbetstagarrepresentant, suppleant

Hagelberg, Eva, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Steen, Anitra

2.50 Telia AB

Viktigare händelse som inträffat maj-juni 2000

Telia AB noterades på OM Stockholmsbörsen den 13 juni. Erbjudandet
om teliaaktien tecknades fyra gånger och över en miljon privatpersoner
tecknade sig för 278,6 miljoner aktier. Staten sålde ut 29,4 % av Telia.

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 2

Riktlinjer

Telia bildades 1993 genom en bolagisering av dåvarande Televerket
(prop. 1992/93:200, bet. TU11992/93:30, rskr. 1992/93:443). Bolagets
huvudinriktning blev att arbeta inom telekommunikationer i första hand i
Sverige och med tillfredsställande avkastning. Telia kunde driva annan
verksamhet än denna under förutsättning att den kompletterade huvudin-
riktningen och att det skedde med ett rimligt risktagande. Riksdagen be-
slöt våren 1998 om nya riktlinjer för Telia (prop. 1997/98:121, bet.
1997/98NU:14, rskr. 1992/93:308). Huvudinriktningen blir att i Norden
och Östersjöområdet erbjuda telekommunikationer i vid bemärkelse samt
bedriva internationell verksamhet som behövs för dessa tjänster. Telia
skall erbjuda telekombaserade informationstjänster där Telias roll är att
paketera information till tjänster som görs tillgängliga på Telias olika nät.

190

Annan verksamhet kan bedrivas om den kompletterar huvudinriktningen
men högre avkastningskrav skall gälla i de fall risktagandet är högre.

Svenska och norska regeringen träffade den 29 mars 1999 ett avtal att
slå samman Telia AB och Telenor AB till ett bolag. Riksdagen har där-
efter godkänt avtalet (prop. 1998/99:99, bet. NU 1998/99:14, rskr. 260). I
december 1999 avbröts fusionen.

Styrelse år 2000

Petersson, Lars-Eric, ordförande

Bennet, Carl

Carlsson, Ingvar

Igel, Anders

Johansson-Hedberg, Birgitta

Kark, Jan-Åke

Käck, Ronny, arbetstagarrepresentant
Westman, Berith, arbetstagarrepresentant
André Christer, arbetstagarrepresentant
Isaksson, Elof, arbetstagarrepresentant
Mölleby, Gösta, arbetstagarrepresentant
Boman, Anders, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Kark, Jan-Åke

2.51 Teracom AB

Riktlinjer

Teracom AB bildades den 1 juli 1992 efter beslut i riksdagen den 2 juni
1992 (prop. 1991/92:140, bet. 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329).

Regering och riksdag ansåg att rundradionätet som en del av
samhällets grundläggande infrastruktur samt av bl.a. beredskapsskäl
borde behållas i helt statlig ägo. Det statliga ägandet skulle också ses som
en garanti for konkurrensneutralitet inom rundradioverksamheten, och
för att priserna i den del av verksamheten som inte är konkurrensutsatt,
dvs. Utsändningstjänstema för TV via marknätet, inte blir oskäligt höga.

Enligt bolagsordningen skall bolaget bedriva utsändning och överfö-
ring av radio- och TV-program. Bolaget skall vidare utveckla, marknads-
föra och utföra andra tjänster med stöd av de resurser som har byggts upp
för radio- och TV-verksamheten eller som på annat sätt är förenliga med
verksamheten inom radio- och TV-området.

Teracom har ett avtal med staten om verksamheten under höjd bered-
skap och vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Finansieringen av
Teracoms beredskapsåtgärder tas ut via avgifter av de programvaruföre-
tag som använder sig av Teracoms distributionstjänster.

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 2

191

Styrelse år 2000

Gunnarsson, Gösta, ordförande

Abjömer, Lena
Bondestam, Anitha
Gustafsson, Karl Erik
Gustavsson, Åke
Zander, Jens

Blomkvist, John-Olof, arbetstagarrepresentant

Howe, Peter, arbetstagarrepresentant
Johansson, Lena, arbetstagarrepresentant, suppleant
Viktorsson, Elisabeth, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Persson, Valdemar

2.52 Vattenfall AB

Riktlinjer

Vattenfall AB bildades 1992 sedan riksdagen i juni 1991 beslutat att
överföra huvuddelen av verksamheten i Statens Vattenfallsverk till det
nybildade bolaget (prop. 1990/91:87, bet. 1991/92:NU38, rskr.
1991/92:318). Huvudmotivet för bolagiseringen var att effektivisera för-
valtningen av statens kapital. Genom bolagiseringen skulle bl.a. effekti-
visering och rationalisering av Vattenfalls verksamhet underlättas, lik-
som anpassningen till internationaliseringen av elmarknaden. Bolagsfor-
men skulle även ge Vattenfall ökade möjligheter att ta tillvara affärsmöj-
ligheter i Sverige och utomlands samt att konkurrera på lika villkor med
övriga företag på elmarknaden. En långsiktigt god lönsamhet och avkast-
ningsförmåga ansågs nödvändig för att Vattenfall skulle kunna fylla sin
uppgift att svara för en väl fungerande energiförsörjning (prop.
1991/92:49). Vattenfall har också uppgifter inom den beslutade käm-
kraftsavvecklingen (Ds 1997:14).

Styrelse år 2000

Gerhard Larsson, ordförande

Fossum, Lilian
Eklund, Helge
Grönlund, Jan
Hjorth, Lars
Johansson, Göran
Marking, Bo
Nyquist, Carl-Erik
Striby, Christina

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 2

192

Ögren, Kent, suppleant Skr. 1999/2000:120

Bemhardsson, Johnny, arbetstagarrepresentant Bilaga 2

Carlberg, Lars, arbetstagarrepresentant

Ekwall, Ronny, arbetstagarrepresentant

Carlsson, Lars, arbetstagarrepresentant, suppleant
Lööv, Per-Ove, arbetstagarrepresentant, suppleant
Lindberg, Stig, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Tiusanen, Bertil, tf VD (april-juli 2000)

Josefsson, Lars (från augusti 2000)

2.53 Venantius AB

Riktlinjer

Bolaget har som huvudsakliga uppgifter att förvalta och finansiera myn-
dighetsbeslutade bostadslån (prop. 1994/95:219, bet. 1994/95 :BoU20).
Inriktningen for verksamheten skall vara att på ett för staten som helhet
förmånligt sätt sköta förvaltningen av dessa lån under resterande avtals-
period.

Styrelse år 2000

Persson, Kurt, ordförande

Dillén, Mats

Ericsson, Barbara

Gustafsson, Eva-Britt
Kjellander, Claes
Rönnberg, Mats

Verkställande direktör

Gustafsson, Eva-Britt

2.54 V&S Vin & Sprit AB

Riktlinjer

V&S Vin & Sprit AB (V&S) hade till och med 1994 monopol på import,
export, tillverkning och partihandel av alkoholdrycker. V&S verksamhet
reglerades av lagen (1977:293) om handel med drycker och lagen
(1977:292) om tillverkning av drycker, m.m. samt ett avtal mellan staten
och bolaget.

193

I samband med att marknaden för import, partihandel, tillverkning och
export av alkoholhaltiga drycker avmonopoliserades fastslog riksdagen
att V&S skulle vara ett av flera konkurrerande företag på marknaden för
dessa delar av alkoholhanteringen (prop. 1993/94:136, bet.
1993/94:SoU22, rskr. 1993/94:249).

Styrelse år 2000

Dahlbäck, Claes, ordförande

Björk, Anders

Jacobsson, Egon
Johansson, Anita

Lagerblad, Peter

Liffner, Christina
Loiborg, Ebbe M

Malmborg, Curt
Mårtensson, Arne

Stamp, Helena, suppleant

Lundin, Jan, arbetstagarrepresentant
Nilsson, Kurt, arbetstagarrepresentant

Möller, Roger, arbetstagarrepresentant, suppleant
Peterson, Kenneth, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Lagerblad, Peter

2.55 Voksenåsen A/S

Riktlinjer

Regeringen har i regleringsbrev för budgetåret 2000 angivit särskilda
verksamhetsmål för bolaget. Voksenåsens programverksamhet har som
mål att göra Voksenåsen till en självklar mötesplats och ett väl utnyttjat
debattforum för kultur- och samhällslivet i Sverige och Norge. Bolaget
skall i detta syfte öka andelen arrangemang i samverkan med myndighe-
ter och organisationer i både Sverige och Norge samt öka antalet pro-
graminslag riktade till ungdomar. Målet för hotellverksamheten är att
erbjuda Voksenåsens gäster en boendemiljö som hävdar sig väl i konkur-
rens med liknande anläggningar i Osloområdet samt att uppnå god lön-
samhet med bibehållen respekt för Voksenåsens grandläggande syfte.

Styrelse år 2000

Bohlin, Görel, ordförande
Kleppe, Per, vice ordförande

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 2

194

Buttedahl, Johan

Enochsson, Pia

Eidem, Bjarne Mork

Ruth, Arne

Sohlman, Ragnar

Stendahl, Christina

Jones, Birgit, arbetstagarrepresentant

Karlsson-Pehrsson, Gullevi, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Ellingsen, Karl Einar

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 2

3 Awecklingsbolag

3.1 Grängesbergs Gruvor AB

Riktlinjer

Riksdagen beslutade hösten att godkänna överlåtelseavatal mellan SSAB
och staten innebärande att samtliga aktier i SSAB gruvor AB per den
31 december 1987 överläts till staten samt att staten övertog SSAB:s
personalansvar i Grängesberg med anställningsskydd t.o.m. utgången av
1991 (prop. 1987/88:25, bet 1987/88:NU12, rskr. 1987/88:112).
Gruvbolagets namn ändrades samtidigt till Grängesbergs Gruvor AB
(GGAB). Hösten 1987 etablerades dotterbolaget Utvecklings AB Laven
med uppgift att stimulera etablerandet av nya företag i Grängesberg. I
enighet mellan ägare, bolag, kommun och fackliga organisationer
beslutades våren 1989 att gruvdriften skulle upphöra årsskiftet 1989/90,
dvs. två år tidigare än beräknat. Sedan nedläggningen har GGAB:s
verksamhet huvudsakligen bestått av personalavveckling, etablering av
nya företag samt återställande av gruvområdet. Den 29 juni 1995
förvärvade Ludvika kommun samtliga aktier i Utvecklings AB Laven
från GGAB. Genom optionsavtal till köpeavtalet äger Ludvika kommun
rätt men inte skyldighet att senast 31 december 2000 förvärva samtliga
aktier i GGAB. Under hösten 1999 har Ludvika kommun beslutat att
utnyttja optionsavtalet och begärt att fa förvärva samtliga aktier i GGAB.

Styrelse år 2000

Engman, Gunnar, ordförande

Berggren, Christer

Mitteregger, Fritz

195

Verkställande direktör

Aronsson, Per

3.2 AB Kurortsverksamhet

Bolaget är under likvidation.

3.3 SKD företagen AB

3.4 Statens premiefond AB

Styrelse år 2000

Hansson, Ingemar, ordförande

Dexe, Nils

Ragsten Pettersson, Christina

Verkställande direktör

Ragsten Pettersson, Christina

3.5 Sveriges Geologiska AB, SGAB (i likvidation)

Bolaget är under likvidation, likvidationen beräknas vara klar 2001.

3.6 Zenit Shipping AB

Riktlinjer

Zenit Shipping AB bildades under 1930-talet som ett dotterbolag till det
då privata AB Götaverken, for att så som beställare for fartyg som bygg-
des för varvets egen räkning. I samband med förstatligandet av Götaver-
ken vid bildandet av Svenska Varv koncernen 1977 fick Zenit Shipping
en aktivare roll. I samband med sjöfartskrisen överläts kundfordringar för
vilka beställarna inte kunde fullgöra sina betalningar till Zenit Shipping.
Riksdagen beslöt våren 1983 att rekonstruera Svenska Varv AB varvid
Zenit Shipping blev ett instrument här för. Alla nödlidande engagemang
överfördes till Zenit Shipping varvid Svenska Varv AB:s balansräkning
kunde saneras. Zenit Shipping tillfördes 3 000 miljoner kronor. Under
1985 träffades en uppgörelse med Riksgäldskontoret innebärande åta-
gande av medelst villkorade medel tillskott successivt täck förlusterna
vid avvecklande av fartyg inom en ram av 1 700 miljoner kronor. Till
och med 1989 hade bolaget tillgodoräknat sig 1 181 miljoner kronor av
dessa medel. Under åren 1990-1995 har detta belopp till fullo återbeta-
lats. Av övrigt tillskott på 1 093 miljoner kronor har hittills återbetalats

Skr. 1999/2000:120

Bilaga 2

196

193 miljoner kronor. Som mest har Zenit Shipping kontrollerat Skr. 1999/2000:120

6 400 000 dwt. fördelat på ca 40 fartyg. Enligt riksdagsbeslut har Bilaga 2
samtliga enheter avyttrats. Zenit Shippings nuvarande verksamhet är
avveckling av kvarvarande engagemang från tidigare ägda fartyg.

Styrelse år 2000

Lewin, Leif, ordförande

Berggren, Christer

Camhagen, Göran

Molander, Harald

Verkställande direktör

Molander, Harald

4 Rättelse till 2000 års redogörelse för företag
med statligt ägande

I redogörelsen för företag med statligt ägande sidan 93, har AB Svensk
Exportkredit efter tryckningen kommit in med en ny uppgift avseende
nettovinsten för 1999. Nettovinsten uppgick till 600 mkr.

197

N äringsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 juli 2000

Skr. 1999/2000:120

Närvarande: Thalén, ordförande, och statsråden von Sydow, Östros,
Engqvist och Rosengren.

Föredragande: Thalén

Regeringen beslutar skrivelse 1999/2000:120 2000 års redogörelse för
företag med statligt ägande

198

Eländers Gotab 60263, Stockholm 2000

Regeringens skrivelse1999/2000:120

Innehåll

Tabell- och diagram förteckning

Värdefulla företag gervärdefulla jobb

Målet är att skapa värde

Agarens tre verktyg

Effektivare styrelser

Ökad genomlysning

Ökat fokus på kärnverksamheten

Viktiga policyfrågor för företagmed statligt ägande

År 1999 för företag med statligt ägande

Statens ägande i börsnoterade företag

Viktigare händelser 1999 och början av år 2000

Företagsbeskrivningar

Innehåll företagsbeskrivningar

A-Banan projekt AB

Apoteket

AssiDomän

Bostadsgaranti

Civitas Holding AB

A/0 Dom Shvetsii

Förvaltningsaktiebolaget Stattum

KASERNEN

DRAMATEN

^Lernia

Nordic Baltic Holding AB

ES SAMHALL

SIS Miljömärkning AB

u/

SVEASKOG

W

A BILPROVNINGEN

TELIA???

TERAC0M

Voksenåsen Oslo

SKD företagen AB

Statens Premiefond AB (publ)

Sveriges Geologiska AB,SGAB (i likvidation)

Historiska tillbakablickar

Ansvarsfördelning inom Regeringskanslietför företag med statligt ägande

Företag med statligt ägande - företagsansvarig

Regeringens skrivelse
1999/2000:120

Värdefulla företag ger
värdefulla jobb

Viktiga policyfrågor för företag
med statligt ägande

Sveriges Geologiska AB,
SGAB (i likvidation)

Ansvarsfördelning inom Regeringskansliet
för företag med statligt ägande