Regeringens proposition

1999/2000:12

Statlig förvaltning av premiepensionsmedel, m.m.

Prop.

1999/2000:12

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 7 oktober 1999

Lena Hjelm-Wallén

Bosse Ringholm
(F inansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att det statliga fondbolaget för förvaltning av
premiepensionsmedel i det reformerade pensionssystemet skall avveck-
las. Det föreslås att sjunde fondstyrelsen inom Allmänna pensionsfonden
(AP-fonden) skall överta fondbolagets uppgift. Förutom Premiesparfon-
den för dem som inte anmält något annat val till Premiepensionsmyndig-
heten, skall sjunde fondstyrelsen även förvalta medlen för dem som ak-
tivt valt just den förvaltaren. Detta skall ske i en särskild fond, Premie-
valsfonden.

Sjunde fondstyrelsen skall särredovisa förvaltningen av de båda fon-
dema. Var och en av fondema skall alltså endast belastas med kostnader
för sin egen förvaltning.

I propositionen föreslås också att den enskilde inte skall fa placera
premiepensionsmedel i s.k. ideella fonder där medel kan delas ut till
andra än föndandelsägama.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2000.

1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 12

Rättelse: S. 45 rad 4 Står: Schori Rättat till: Thalén

Innehållsförteckning

Prop. 1999/2000:12

1    Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3

2   Lagtext...............................................................................................4

2.1     Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med

reglemente för Allmänna pensionsfonden..........................4

2.2     Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om

inkomstgrundad ålderspension...........................................8

2.3     Förslag till lag om ändring i lagen (1998:710) med vissa

bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten...............10

3   Ärendet och dess beredning............................................................11

4   Bakgrund.........................................................................................13

5   Statlig förvaltning av premiepensionsmedel...................................15

5.1      Avveckling av det statliga fondbolaget............................15

5.2     Aktivt val av förvaltning hos sjunde fondstyrelsen..........15

5.3      Avtal om prisreduktion på förvaltartjänsten även för

sjunde fondstyrelsen........................................................24

6   Skall premiepensionsmedel kunna förvaltas i s.k. ideella fonder? . 26

7   Vissa lagtekniska justeringar...........................................................28

8   Ekonomiska konsekvenser..............................................................29

9   Författningskommentar...................................................................30

9.1     Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med

reglemente för Allmänna pensionsfonden........................30

9.2     Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:674) om

inkomstgrundad ålderspension.........................................32

9.3      Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:710) med

vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten......33

Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser..............................................34

Bilaga 2 Lagrådsremissens lagförslag.....................................................35

Bilaga 3 Lagrådets yttrande.....................................................................42

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 oktober 1999.......45

Rättsdatablad...........................................................................................46

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092)
med reglemente för Allmänna pensionsfonden,

2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension,

3. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:710) med
vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten,

4. bemyndigar regeringen att avveckla det statliga fondbolaget (avsnitt
5.1).

Prop. 1999/2000:12

Lagtext

Prop. 1999/2000:12

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med
reglemente för Allmänna pensionsfonden

Härigenom föreskrivs att 1, 43 a-43 e och 43 g §§ lagen (1983:1092)
med reglemente för Allmänna pensionsfonden1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §2

De penningmedel som enligt 4 kap. 3 § lagen (1981:691) om socialav-
gifter, 8 § lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift och 6 § lagen
(1994:1744) om allmän pensionsavgift skall föras till Allmänna pen-
sionsfonden, skall förvaltas av första-sjätte fondstyrelserna.

De medel som enligt 8 kap. 2 §
lagen (1998:674) om inkomst-
grundad ålderspension förs till
Premiesparfonden inom Allmänna
pensionsfonden skall förvaltas av
sjunde fondstyrelsen.

De medel som enligt 8 kap. 2 §
lagen (1998:674) om inkomst-
grundad ålderspension förs till
Premiesparfonden och Premie-
valsfonden inom Allmänna pen-
sionsfonden skall förvaltas av
sjunde fondstyrelsen.

Bestämmelser finns om första-tredje fondstyrelserna i 2-16, 21- 25, 44
och 45 §§, om fjärde-sjätte fondstyrelserna i 26, 28-37, 39, 43, 44 och
45 §§ samt om sjunde fondstyrelsen i 43 a-45 §§.

43 a §3

Sjunde fondstyrelsen skall för-
valta en särskild fond inom All-
männa pensionsfonden, Premie-
sparfonden.

Fonden skall förvaltas för de
ändamål som framgår av bestäm-
melserna om premiepension i la-
gen (1998:674) om inkomstgrun-
dad ålderspension. Fondstyrelsen
skall i sin förvaltning handla ute-
slutande i pensionssparamas in-
tresse.

Sjunde fondstyrelsen skall för-
valta två fonder inom Allmänna
pensionsfonden, Premiesparfonden
och Premievalsfonden.

Fonderna skall förvaltas för de
ändamål som framgår av bestäm-
melserna om premiepension i la-
gen (1998:674) om inkomstgrun-
dad ålderspension. Fondstyrelsen
skall i sin förvaltning handla ute-
slutande i pensionssparamas
intresse.

Fondstyrelsen får ur vardera av
Premiesparfonden och Premie-
valsfonden ta ut medel för de för-
valtningskostnader som uppkom-

1 Lagen omtryckt 1991:1857.

2 Senaste lydelse 1998:1771.

3 Senaste lydelse 1998:711.

Fondstyrelsen skall ta emot me-
del till och betala ut medel från
fonden enligt de anvisningar som
Premiepensionsmyndigheten läm-
nar.

mit för den fonden. Om kostna-
derna avser både Premiesparfon-
den och Premievalsfonden skall de
fördelas mellan fonderna på ett
skäligt sätt.

Fondstyrelsen skall ta emot me-
del till och betala ut medel från
fonderna enligt de anvisningar
som Premiepensionsmyndigheten
lämnar.

Prop. 1999/2000:12

43 b §4

Premiesparfonden skall vara in-
delad i fondandelar. Alla fond-
andelar skall vara lika stora.

Premiesparfonden och Premie-
valsfonden skall vara indelade i
fondandelar. Alla fondandelar i en

fond skall vara lika stora.

Värdet av en fondandel är fondens värde delat med antalet fondande-

lar. Fondens tillgångar skall värderas med ledning av gällande marknads-
värde. Fondstyrelsen skall dagligen beräkna fondandelsvärdet och under-
rätta Premiepensionsmyndigheten om värdet.

När medel tillförs fonden, skall
fondstyrelsen utfärda fondandelar
till Premiepensionsmyndigheten.
När medel betalas ur fonden, skall
det ske genom inlösen av fond-
andelar.

När medel tillförs en fond, skall
fondstyrelsen utfärda fondandelar
till Premiepensionsmyndigheten.
När medel betalas ur en fond, skall
det ske genom inlösen av fond-
andelar.

43 c §5

Fondstyrelsen skall förvalta
fondmedlen så att den totala risk-
nivån är låg samtidigt som medlen
ger så god avkastning som möjligt.

Fondstyrelsen far inte förvärva
så många aktier i ett svenskt aktie-
bolag att röstetalet för dem till-
sammans med fondstyrelsens öv-
riga aktier i samma bolag över-
stiger fem procent av röstetalet för
samtliga aktier i bolaget.

Fondstyrelsen skall förvalta
fondmedlen så att de ger så god
avkastning som möjligt. För för-
valtningen av Premiesparfonden
gäller dessutom att den totala
risknivån skall vara låg.

Fondstyrelsen far inte förvärva
så många aktier i ett svenskt eller
utländskt aktiebolag att röstetalet
för dem tillsammans med fond-
styrelsens övriga aktier i samma
bolag överstiger fem procent av
röstetalet för samtliga aktier i bo-
laget.

4 Senaste lydelse 1998:711.

5 Senaste lydelse 1998:711.

43 d §6

Fondstyrelsen far rösta för aktier
som den förvärvat till Premie-
sparfonden endast när kravet på
avkastning enligt 43 c § första
stycket eller behovet att trygga
placeringarnas säkerhet inte kan
tillgodoses på annat sätt.

Fondstyrelsen far rösta för så-
dana aktier i ett svenskt aktiebolag
som den förvärvat till fonderna
endast när kravet på avkastning
enligt 43 c § första stycket eller
behovet att trygga placeringarnas
säkerhet inte kan tillgodoses på
annat sätt.

Prop. 1999/2000:12

43 e §

Följande bestämmelser i lagen
(1990:1114) om värdepappers-
fonder, och föreskrifter som har
meddelats med stöd av dessa be-

Följande bestämmelser i lagen
(1990:1114) om värdepappers-
fonder, och föreskrifter som har
meddelats med stöd av dessa be-

stämmelser, skall gälla för för- stämmelser, skall gälla för för-
valtningen av Premiesparfonden:     valtningen av Premiesparfonden

och Premievalsfonden:

- 6 a § om skyldighet för revisor att anmäla vissa förhållanden till Fi-
nansinspektionen,

- 7 § om förbud för vissa personer med insynsställning att handla med
en värdepappersfond,

- 9 och 10 §§ om upprättande och godkännande av fondbestämmelser,

- 12 § om företrädare för andelsägarna i en värdepappersfond m.m.,

- 13 § första stycket 2-4 och andra stycket om förbud mot att ta upp
lån m.m.,

- 17-22 §§, 23 § första stycket 2 och 3 samt 24-25 §§ om placering av
medel i en värdepappersfond,

- 26-29 §§ om information om en värdepappersfond,

- 32 § första stycket om inlösen av fondandelar, och

- 47 § om skadestånd.

Vid tillämpningen av de be-
stämmelser och föreskrifter som

Vid tillämpningen av de be-
stämmelser och föreskrifter som

anges i första stycket skall Pre-
miesparfonden anses som en vär-
depappersfond och Premiepen-
sionsmyndigheten som fondan-
delsägare. Vad som sägs om fond-
bolag skall avse sjunde fondstyrel-
sen.

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer far,
utom såvitt avser 47 § om skade-
stånd, medge undantag från de
bestämmelser som anges i första
stycket. Ett beslut enligt detta

anges i första stycket skall Premie-
sparfonden och Premievalsfonden
anses som värdepappersfonder
och Premiepensionsmyndigheten
som fondandelsägare. Vad som
sägs om fondbolag skall avse
sjunde fondstyrelsen.

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer far,
utom såvitt avser 47 § om skade-
stånd, föreskriva avvikelser och
medge undantag i det enskilda
fallet från de bestämmelser som

6 Senaste lydelse 1998:711.

7 Senaste lydelse 1998:711.

stycke som meddelats av en annan
myndighet än regeringen, far
överklagas hos allmän förvalt-
ningsdomstol. Prövningstillstånd
krävs vid överklagande till kam-
marrätten.

43
Fondstyrelsen skall ingå samar-
betsavtal enligt 8 kap. 3 § första
stycket 2 lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension
med Premiepensionsmyndigheten
samt göra de åtaganden som anges
i samma stycke 3, 4 och 6.

anges i första stycket.

Prop. 1999/2000:12

8

Sjunde fondstyrelsen skall ingå
samarbetsavtal enligt 8 kap. 3 §
första stycket 2 lagen (1998:674)
om inkomstgrundad ålderspension
med Premiepensionsmyndigheten
samt göra de åtaganden som anges
i samma stycke 3-6.

Fondbestämmelserna för Pre-
miesparfonden och Premievals-
fonden får inte medge att medel
delas ut till någon annan än Pre-
miepensionsmyndigheten. Fond-
styrelsen får inte heller genom
Premiesparfonden eller Premie-
valsfonden utöva sådan närings-
verksamhet som avses i 3 § lagen
(1990:1114) om värdepappers-
fonder. Premiepensionsmyndighe-
ten får dock, efter att ha inhämtat
yttrande från Finansinspektionen,
medge att värdeutvecklingen for
fonderna eller en av dem får vara
beroende av index. Ett sådant
medgivande får lämnas om god
riskspridning uppnås i fonden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

8 Senaste lydelse 1998:711.

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 2 och 3 §§ lagen (1998:674) om in-
komstgrundad ålderspension skall ha följande lydelse.

Prop. 1999/2000:12

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 kap.

När pensionsrätt för premiepension för en pensionssparare har fast-
ställts, skall Premiepensionsmyndigheten föra över medel som motsvarar
pensionsrätten samt avkastningen enligt 1 § andra stycket från Riksgälds-
kontoret till förvaltning i

1. värdepappersfonder eller utländska fondföretag som avses i 3 §, el-
ler

2. Premiesparfonden inom All- 2. Premiesparfonden eller Pre-

männa pensionsfonden.             mievalsfonden inom Allmänna

pensionsfonden.

Om pensionsspararen har tagit ut premiepension i form av livränta en-
ligt 9 kap. 2 § skall medlen i stället föras över till Premiepensionsmyn-
dighetens livränteverksamhet.

9

Överföring enligt 2 § första stycket 1 får göras till fonder som har an-
mälts för registrering hos Premiepensionsmyndigheten och som förvaltas
av fondförvaltare som

1. har rätt att utöva fondverksamhet enligt lagen (1990:1114) om vär-
depappersfonder,

2. har slutit samarbetsavtal med myndigheten,

3. har åtagit sig att på begäran lämna sådana informationshandlingar
som avses i 26 och 27 §§ lagen om värdepappersfonder till pensionsspa-
rare som har valt eller överväger att välja någon av förvaltarens fonder i
premiepensionssystemet,

4. har åtagit sig att inte ta ut några avgifter för inlösen av fondandelar,

5. har åtagit sig att, med eller utan särskild prisnedsättning, inte ta ut
avgifter i övrigt utöver vad som godtagits av myndigheten, och

6. har åtagit sig att för varje år till myndigheten rapportera dels alla
kostnader som har tagits ut ur fonden, uppdelade på olika kostnadsslag,
dels de kostnadsbelopp som dagligen belastat fonden redovisade per fon-
dandel, med angivande av hur stor del som avser förvaltningskostnader,
inklusive kostnader för förvaring av fondtillgångama.

Medlen far inte placeras i så-
dana fonder som avses i 3 § lagen
om värdepappersfonder i andra fall
än som anges i tredje stycket.

Medlen far inte placeras i fon-
der som enligt de for fonden gäl-
lande bestämmelserna kan dela ut
medel till andra än andelsägarna.

9 Senaste lydelse 1999:391.

Medlen får inte heller placeras i
sådana fonder som avses i 3 § la-
gen om värdepappersfonder i
andra fall än som anges i tredje
stycket.

Premiepensionsmyndigheten får, efter att ha inhämtat yttrande från Fi-
nansinspektionen, medge att medlen placeras i fonder vars värdeutveck-
ling är beroende av index. Ett sådant medgivande får lämnas om god
riskspridning uppnås i fonden.

Premiepensionsmyndigheten far bestämma ett högsta antal fonder som
samtidigt far registreras for en fondförvaltare.

Prop. 1999/2000:12

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

1* Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 12

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:710) med
vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten

Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1998:710) med vissa bestämmel-
ser om Premiepensionsmyndigheten skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Prop. 1999/2000:12

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer far
medge undantag från de bestäm-
melser som anges i 2 § första
stycket samt 5 § första och andra
styckena. Ett beslut enligt denna
paragraf som meddelats av en an-
nan myndighet än regeringen, får
överklagas hos allmän förvalt-
ningsdomstol. Prövningstillstånd
krävs vid överklagande till kam-
marrätten.

H §

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer far
föreskriva avvikelser och medge
undantag z det enskilda fallet från
de bestämmelser som anges i 2 §
första stycket samt 5 § första och
andra styckena.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

10

Ärendet och dess beredning

Huvuddelen av reglerna för det reformerade ålderspensionssystemet
trädde i kraft den 1 januari 1999. Vissa delar av regelsystemet, bl.a. reg-
lerna för uttag av pension, träder emellertid i kraft först den
1 januari 2001. Dessutom finns det ett flertal mer detaljerade ikraftträ-
dande- och övergångsbestämmelser till den nya lagstiftningen (prop.
1997/98:151 och 152, bet. 1997/98:SfU13 och SfU14, rskr. 1997/98:315
och 320).

Större delen av det nya ålderspensionssystemet är ett fördelningssys-
tem där den förvärvsarbetande delen av befolkningen finansierar de lö-
pande pensionerna. Därutöver skall en mindre del byggas upp som ett
fonderat premiereservsystem, där den enskilde själv får välja förvaltare
för sina pensionsmedel.

Allmänna pensionsfonden (AP-fonden) skall utgöra en buffert i för-
delningssystemet. AP-fonden utnyttjas dessutom inom premiepensions-
systemet på så sätt att en ny sjunde fondsstyrelse inom fonden skall för-
valta medlen för dem som inte anger nåt annat val av fond för sitt spa-
rande.

Den nyinrättade Premiepensionsmyndigheten (PPM) sköter försäk-
ringsfunktionen i premiepensionssystemet. PPM anmälde i december
1998 till regeringen att de första fondvalen som de enskilda skall göra
och den första överföringen av premiepensionsmedel från Riksgälds-
kontoret till fondförvaltare inte kommer att kunna ske under år 1999 så
som då angavs i reglerna för premiepensionssystemet. Anledningen till
detta var att det kontoadminstrativa datasystem som bl.a. skall hantera
dessa val inte kunnat levereras till PPM i tid. Datasystemet är nu under
leverans till myndigheten. Riksdagen antog i juni 1999 regeringens för-
slag till vissa ändringar bl.a. i ikraftträdande- och övergångsreglerna för
systemet. Enligt de nya reglerna skall den första överföringen av premie-
pensionsmedel till förvaltare ske före utgången av år 2000 (prop.
1998/99:98, bet. 1998/99:SfU12, rskr. 1998/99: 247).

I juli 1999 färdigställdes inom Finansdepartementet en promemoria om
AP-fondemas organisation och placeringsregler i det reformerade pen-
sionssystemet (Ds 1999:38). Förslagen i promemorian bygger på en
överenskommelse mellan representanter för de fem riksdagspartier (m, c,
fp, kd och s) som står bakom pensionsöverenskommelsen. Dessa repre-
sentanter bildar den s.k. Genomförandegruppen. Promemorians förslag,
som innebär att den nuvarande lagen (1983:1092) med reglemente för
AP-fonden (APR) ersätts med en ny lag om AP-fondema, syftar till att
anpassa regelverket för AP-fonden till det reformerade ålderspensions-
systemet och till de krav som utvecklingen på kapitalmarknaderna ställer
på en effektiv och säker kapitalförvaltning. Reglerna för sjunde fondsty-
relsens verksamhet föreslås i promemorian i allt väsentligt bli oföränd-
rade. Därutöver föreslås att det statliga fondbolag, som också bildats
inom ramen för det nya pensionssystemet, skall avvecklas och att det i
stället skall vara möjligt med aktiva val till sjunde fondstyrelsen inom
ramen för premiepensionssystemet.

Prop. 1999/2000:12

11

Promemorians regler för AP-fondema föreslås träda i kraft den
1 januari 2001. För att möjliggöra val till den statliga förvaltaren av pre-
miepensionsmedel under hösten år 2000 föreslås emellertid att reglerna
som rör den förvaltaren skall träda i kraft redan den 1 januari 2000. Be-
redningen av lagstiftningsärendet i den delen måste således fortsätta före
övriga delar. De lagförslag som lämnas i denna proposition avser därför
ändringar i den nu gällande APR. De av promemorians förslag om sjunde
fondstyrelsen som av nyss angivna skäl inte behöver träda i kraft redan
den 1 januari 2000 - t.ex. rörande myndighetens ledning och verksam-
hetsplan - bereds tillsammans med de delar av promemorian som gäller
övriga fondstyrelser.

Promemorian om AP-fondema har remitterats. I bilaga 1 finns en för-
teckning över de remissinstanser som beretts tillfälle att yttra sig.
Remissvaren finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr Fil999/2450).

PPM har i en skrivelse som kom in till Finansdepartementet den
30 juni 1999 föreslagit en lagändring som innebär att premiepensions-
medel inte skall få placeras i s.k. ideella fonder där medel kan delas ut till
andra än andelsägarna. Skrivelsen har remitterats. Remissvaren finns till-
gängliga i lagstiftningsärendet (Fil999/2394). Vid sidan av remissinstan-
serna har Frivilligorganisationemas Insamlingsråd yttrat sig i saken.
Rådet har i en skrivelse som kom in till departementet den 21 september
1999 anfört att ideella fonder bör vara tillåtna inom premiepensionssys-
temet.

I propositionen behandlas också ett förslag från Svenska Bankföre-
ningen, Fondbolagens Förening och Sveriges Försäkringsförbund om att
PPM, utan hinder av sekretess, skall få lämna uppgifter om en enskilds
fondval till förvaltaren av fonden.

Förslagen i denna proposition har utarbetats efter samråd med Genom-
förandegruppen.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 16 september 1999 att inhämta Lagrådets ytt-
rande över de lagförslag som finns i bilaga 2.

Lagrådets yttrande finns i bilaga 3.

Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. I förhållande
till lagrådsremissen har också vissa redaktionella ändringar gjorts i lag-
texten. Lagrådets yttrande behandlas i författningskommentaren (avsnitt
9).

Prop. 1999/2000:12

12

4       Bakgrund                                      Prop. 1999/2000:12

Enligt de av riksdagen godkända riktlinjerna för en reform av det all-
männa pensionssystemet skall en eller flera statliga kapitalförvaltare in-
rättas för att ta emot premiepensionsmedel för förvaltning från personer
som vill välja en sådan lösning (prop. 1993/94:250, bet. 1993/94:SfU24,
rskr. 1993/94:439). Efter riksdagens bemyndigande bildade regeringen i
detta syfte ett statligt fondbolag, Statens Premiefond AB (prop.
1997/98:151, bet. 1997/98:SfU13, rskr. 1997/98:315). En sådan statlig
kapitalförvaltare skall enligt nyssnämnda riktlinjer verka på strikt mark-
nadsmässiga villkor och således i konkurrens med övriga aktörer inom
premiepensionssystemet. Syftet är att uppnå neutralitet i förhållande till
de privata fondförvaltare som verkar i systemet.

Statens Premiefond AB har efter en genomgång av sina ekonomiska
utsikter funnit att bolagets ekonomiska prognos är dålig och att verksam-
heten därför inte bör drivas vidare. Regeringen har instämt i detta och
aviserade, efter samråd med representanter för de riksdagspartier som
står bakom pensionsöverenskommelsen, under våren 1999 att Statens
Premiefond AB bör avvecklas.

Beträffande den närmare utformningen av förvaltningen av premiepen-
sionsmedel för dem som inte gör ett aktivt val, de s.k. icke-väljama,
gjorde regeringen bl.a. följande uttalanden i förarbetena till lagstiftningen
om det nya pensionssystemet (prop. 1997/98:151 s. 421f.).

"För att förvaltningen inom AP-fonden skall vara jämförbar och likvärdig med
de andra premiereservaltemativen bör det så långt som möjligt gälla samma
regler för de olika alternativen.

Det nu sagda leder fram till att det bör tillskapas ett ‘syntetiskt fondbolag’
och en ‘syntetisk värdepappersfond’ inom AP-fonden. Sjunde fondstyrelsen
bildar ‘fondbolaget’, och de medel som styrelsen förvaltar utgör ‘värdepappers-
fonden’. De medel som sjunde fondstyrelsen skall förvalta skall - för att tydlig-
göra separationen från övriga medel inom AP-fonden - betecknas som en sär-
skild fond inom AP-fonden. Denna fond kan som utredningen föreslagit be-
nämnas ‘Premiesparfonden’.

För att uppnå likvärdiga regler för förvaltningen av premiereservmedel bör
reglerna i lagen om värdepappersfonder göras tillämpliga för sjunde fondstyrel-
sen och dess verksamhet. Fondstyrelsen bör också stå under tillsyn av Finansin-
spektionen. Detta innebär bl.a. att fondstyrelsen är skyldig att upprätta fondbe-
stämmelser som skall godkännas av inspektionen, att fondstyrelsen skall upp-
rätta de informationshandlingar som ett fondbolag skall upprätta, nämligen in-
formationsbroschyr, årsberättelse och halvårsredogörelse. Dessutom skall pla-
ceringsbestämmelsema i lagen om värdepappersfonder gälla. Sjunde fondsty-
relsen skall också uppfylla de särskilda krav som skall ställas på fondbolagen i
premiepensionssystemet [—].

Av praktiska skäl kan eller behöver vissa av bestämmelserna i lagen om vär-
depappersfonder inte tillämpas på sjunde fondstyrelsen. Det gäller t.ex. be-
stämmelserna om tillstånd till fondverksamhet och om förvaringsinstitut. Vidare
bör regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att
medge undantag från lagens bestämmelser för sådana fall där det visar sig att
bestämmelserna inte kan tillämpas på ett ändamålsenligt sätt.

13

På samma sätt som i vanlig fondverksamhet bör samtliga kostnader för för-
valtningen i Premiesparfonden tas ur de förvaltade medlen. Lagstiftningen om
värdepappersfonder bygger på att fonden är en särskild förmögenhetsmassa
som skall hållas avskild från fondbolagets förmögenhet, vilket innebär att fond-
förmögenheten minskar när fondbolaget tar ut kostnadsersättning. Detta förhål-
lande får rent praktiskt åstadkommas med hjälp av särredovisning av premie-
pensionskapitalet i sjunde fondstyrelsens verksamhet.

En belastning motsvarande det avkastningskrav som ställs på det statliga
fondbolaget enligt vad som tidigare sagts [—] bör av neutralitetsskäl upp-
komma hos den sjunde AP-fondstyrelsen.

Vid sidan av lagen om värdepappersfonder bör vissa av de gemensamma be-
stämmelserna i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfon-
den gälla även för sjunde fondstyrelsen. Dessutom krävs vissa särregler för den
nya fondstyrelsen i syfte att nå större likhet med övrig förvaltning inom pre-
miepensionssystemet.

Följande ordning bör gälla. Bestämmelserna i AP-fondsreglementet om sty-
relsearbete, delegation m.m. samt redovisning och revision bör även gälla för
den nya styrelsen.

Även ansvaret för uppföljning och utvärdering av verksamheten bör utfor-
mas på samma sätt som för övriga fondstyrelser. Regeringen bör således fast-
ställa fondstyrelsens balansräkning, utvärdera medelsförvaltningen samt över-
lämna årsredovisningen och utvärderingen till riksdagen.

Sjunde fondstyrelsen skall, som framgått, dessutom stå under tillsyn av Fi-
nansinspektionen på samma sätt som skall gälla för det statliga fondbolaget.
Regeringen skall i sin utvärdering undersöka om fondstyrelsen uppfyller de
riktlinjer som ställts upp för verksamheten och om verksamheten bedrivs effek-
tivt. Finansinspektionens tillsyn skall således endast avse förhållanden som rör
reglerna i lagen om värdepappersfonder."

Prop. 1999/2000:12

14

5.1

Statlig förvaltning av premiepensionsmedel Prop. 1999/2000:12

Avveckling av det statliga fondbolaget

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att avveckla det stat-
liga fondbolaget, Statens Premiefond AB.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser tillstyrker för-
slaget eller lämnar det utan erinran. Svenska Bankföreningen, Fondbola-
gens Förening och Svenska Fondhandlareföreningen anser att ett statligt
fondbolag är att föredra framför att sjunde fondstyrelsen inom AP-fonden
övertar det statliga fondbolagets uppgifter.

Skälen för regeringens förslag: Under den fortsatta uppbyggnaden
av premiepensionssystemet har det framkommit att verksamheten i det
statliga fondbolaget är förenad med stora svårigheter. Kapitalbehovet är
svårbedömt, men kan antas vara betydande på grund av de stora kostna-
derna för att starta fondverksamhet utan befintliga kanaler till pensions-
sparama. I en sådan situation krävs stora resurser för marknadsföring.
Detta är huvudskälet till att det kan antas bli svårt för det statliga fond-
bolaget att nå lönsamhet inom rimlig tid. Bolaget har därför dragit slut-
satsen att verksamheten inte bör drivas vidare.

Regeringen har instämt i bolagets bedömning och aviserade redan un-
der våren 1999, efter samråd med Genomförandegruppen, att Statens
Premiefond AB bör avvecklas.

Det finns inte skäl att nu göra någon annan bedömning. Riksdagen bör
därför bemyndiga regeringen att avveckla bolaget. Det överskott som
uppstår vid avvecklingen skall tillfalla statskassan.

5.2 Aktivt val av förvaltning hos sjunde fondstyrelsen

Regeringens förslag: Förutom att i Premiesparfonden förvalta med-
len för dem som inte anmält något annat val av fond till Premiepen-
sionsmyndigheten, de s.k. icke-väljama, skall sjunde fondstyrelsen i
en ny fond, Premievalsfonden, förvalta medlen för dem som aktivt
valt den förvaltningen.

Fondstyrelsen skall särredovisa Premiesparfonden och Premievals-
fonden, dvs. var och en av fondema skall endast belastas med kost-
nader för sin egen förvaltning.

Målet för placeringsverksamheten hos sjunde fondstyrelsen skall
vara att uppnå så god avkastning som möjligt. För förvaltningen av
icke-välj amas medel skall dessutom gälla att den totala risknivån skall
vara låg.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

15

Remissinstanserna: Det stora flertalet av remissinstanserna tillstyrker
förslaget eller lämnar det utan erinran. Riksgäldskontoret, Kammarkolle-
giet och Svenska Arbetsgivareföreningen menar att namnet på den stat-
liga förvaltaren inom AP-fonden, ”Sjunde AP-fonden”, är olämpligt.
Vissa remissinstanser, bl.a. Landsorganisationen i Sverige, Pensionärer-
nas Riksorganisation och Kooperativa förbundet ifrågasätter bestämmel-
serna om begränsning av inflytandet och utövande av rösträtt. I några
remissyttranden - däribland de från Riksbanken, Riksgäldskontoret och
Riksförsäkringsverket - föreslås att den statliga förvaltningen bör ske i
s.k. generationsfonder. Finansinspektionen anser att de bestämmelser om
förvaringsinstitut som gäller för fondbolag skall gälla också för sjunde
fondstyrelsen. Statskontoret, Sveriges Industriförbund, Sveriges Försäk-
ringsförbund, Svenska Bankföreningen, Fondbolagens Förening,
Svenska Fondhandlareföreningen och Svensk Handel avstyrker förslaget
i dess huvudsakliga delar.

Skälen for regeringens förslag

Å ven aktiva väljare hos sjunde fondstyrelsen

Som redan angetts skall det, enligt de av riksdagen godkända riktlinjerna
för det reformerade ålderspensionssystemet, finnas en eller flera statliga
kapitalförvaltare för dem som vill välja en sådan lösning för sina premie-
pensionsmedel. När det statliga fondbolaget avvecklas uppkommer frå-
gan vilken statlig förvaltare som skall träda i bolagets ställe för att upp-
fylla kraven i riktlinjerna.

En lösning bör väljas där förutsättningarna att nå kostnadstäckning är
betydligt större än vad som var fallet med det statliga fondbolaget. En
förvaltning inom ramen för AP-fonden uppfyller kraven i riktlinjerna för
pensionsreformen och ger möjlighet till en sådan kostnadstäckning.
Skillnaden i förhållande till det statliga fondbolaget består främst i stor-
driftsfördelar, dvs. att de fasta kostnaderna för verksamheten kan spridas
på en betydligt större volym förvaltat kapital om de aktiva väljarnas me-
del placeras hos den förvaltare som skall förvalta medlen för dem som
inte gjort något aktivt val. Att även medel för dessa aktiva väljare place-
ras hos samma förvaltare innebär dessutom lägre kostnader för icke-väl-
jama, eftersom de fasta kostnaderna då kommer att spridas på fler pen-
sionssparare. Av dessa skäl bör förvaltningen för dem som vill välja en
statlig lösning ske inom ramen för AP-fonden hos sjunde fondstyrelsen.

I detta sammanhang är det viktigt att understryka att de kostnader som
kommer att vara direkt hänförliga till de aktiva väljarnas medel måste
hållas på en nivå som gör att förvaltningen inte går med underskott. Det
statliga fondbolagets problem orsakades till stor del av höga förväntade
marknadsföringskostnader. Det är således angeläget att den statliga pre-
miepensionsförvaltarens kostnader som uppkommer för t.ex. marknads-
föring är anpassade till de intäkter som genereras från de aktiva väljarna.
Det kan anmärkas att fondstyrelsens marknadsföring endast får avse den
här avsedda förvaltningen för de aktiva väljarna.

Prop. 1999/2000:12

16

En särskild fond, Premievalsfonden, för väljarnas medel

Premiepensionsmedlen för dem som aktivt väljer att placera hos sjunde
fondstyrelsen skall hållas åtskilda från de medel som fondstyrelsen för-
valtar för icke-väljarna. Det starkaste skälet för detta är att det är väsent-
ligt att respektive kollektiv av pensionssparare bär sina egna kostnader.
Målet för förvaltningen bör inte heller vara detsamma för de aktiva väl-
jarnas medel som för icke-väljamas.

Förvaltningen för dessa aktiva väljare bör därför ske i en ny, särskild
fond hos sjunde fondstyrelsen. Fonden bör benämnas ”Premievalsfon-
den”.

Rent praktiskt får en uppdelning av dessa premiepensionsmedel åstad-
kommas genom att kapital för aktiva väljare och för icke-väljare särredo-
visas i verksamheten hos sjunde fondstyrelsen. De närmare kraven på en
sådan särredovisning kommenteras i det följande under rubriken Undvi-
kande av korssubventionering mellan väljarnas och icke-väljamas medel.

Enligt riktlinjerna för pensionsreformen skall, som tidigare nämnts,
den statliga kapitalförvaltaren verka på lika villkor som och i full konkur-
rens med de privata förvaltarna. För att förvaltningen för dem som aktivt
väljer en statlig förvaltare skall vara jämförbar och likvärdig med de pri-
vata alternativen inom premiepensionssystemet bör det därför gälla
samma regler för den delen av den statliga förvaltningen som för den
privata förvaltningen.

I bakgrundsavsnittet (avsnitt 4) har redogjorts för nu gällande regler
som innebär att sjunde fondstyrelsen skall tillämpa flertalet av de be-
stämmelser som gäller för värdepappersfonder och att fondstyrelsen där-
för är att se som ett "syntetiskt fondbolag". På samma sätt är den befint-
liga Premiesparfonden en ”syntetisk värdepappersfond”. Detta skall allt-
jämt gälla.

Vikten av konkurrensneutralitet mellan de olika förvaltningsaltemati-
ven inom premiepensionssystemet gör att även medlen för dem som valt
Premievalsfonden hos den statliga förvaltaren bör utgöra en sådan
"syntetisk värdepappersfond". För förvaltningen av Premievalsfonden
bör följaktligen samma regler i lagen (1990:1114) om värdepappersfon-
der gälla som enligt nuvarande ordning gäller för sjunde fondstyrelsens
förvaltning av Premiesparfonden. Det sagda innebär att sjunde fondsty-
relsen är att anse som ett fondbolag och de förvaltade medlen som värde-
pappersfonder endast i den meningen att verksamheten skall följa vissa,
särskilt angivna bestämmelser i lagen om värdepappersfonder. En synte-
tisk värdepappersfond behöver därför t.ex. inte vara öppen för allmänhe-
ten i den bemärkelse som krävs i den lagen.

Finansinspektionen har framhållit att de bestämmelser om förvarings-
institut som gäller för värdepappersfonder bör tillämpas för sjunde
fondstyrelsen. Det kan dock konstateras att de säkerhets- och kontroll-
funktioner som normalt utövas av ett förvaringsinstitut i förhållande till

Prop. 1999/2000:12

17

1** Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 12

ett fondbolag inte behövs eftersom förvaltaren i fråga utgör en statlig
myndighet som kontrolleras tillfredsställande i annan ordning.

Under remissbehandlingen har frågan väckts, om inte den statliga för-
valtningen av premiepensionsmedel borde kunna ske i s.k. generations-
fonder. Med detta uttryck avses fonder som vänder sig till särskilda ål-
dersgrupper. Syftet med sådana fonder är att bättre kunna beakta att pen-
sionssparare av olika ålder generellt sett har olika lång placeringshori-
sont. Placeringar i aktier förväntas ge en högre avkastning än placeringar
i räntebärande instrument. Samtidigt är risken för upp- och nedgångar i
värdet hög på kort sikt. På längre sikt avtar denna risk. Vid en tillbaka-
blick kan det konstateras att aktier under långa placeringsperioder haft en
högre avkastning än räntebärande placeringar utan att risken varit högre.
Placeringshorisonten är viktig för bedömningen av risken i en placering.
För en yngre sparare med längre tid kvar till pensionsuttaget kan därför
förvaltningen ha en relativt sett högre aktieandel än för en äldre sparare
för vilken kortsiktigt stora svängningar på aktiemarknaden skulle få stora
konsekvenser för pensionsuttaget. Samtidigt skulle en allt för låg aktiean-
del för den yngre generationen innebära väsentligt lägre förväntad pen-
sion. Enligt remissinstanserna finns det skäl att ge den statliga förvaltaren
möjlighet att ta hänsyn till pensionssparamas placeringshorisont genom
att erbjuda olika fonder till pensionssparare beroende på deras ålder, s.k.
generationsfonder.

I likhet med remissinstanserna anser regeringen att det i sig finns goda
skäl att göra det möjligt för sjunde fondstyrelsen att erbjuda såväl icke-
välj ama som dem som aktivt valt statlig förvaltning av premiepensions-
medlen placering i generationsfonder. För de personer som först tar ut
pension från det nya pensionssystemet kommer premiepensionens andel
av den totala pensionen att vara mycket liten. Konsekvenserna av sväng-
ningar i marknadsvärden far därmed begränsade effekter på den pension
som betalas ut. Behovet av generationsfonder är därför mindre på kort än
på lång sikt.

Det är mycket angeläget att de första fondvalen för de enskilda kan ske
före utgången av år 2000. Inrättandet av generationsfonder skulle kräva
ytterligare bearbetning av de datasystem hos PPM som skall hantera bl.a.
dessa fondval och som är under leverans till myndigheten. Detta merar-
bete är en olämplig belastning för myndigheten under det nuvarande in-
tensiva uppbyggnadsarbetet.

Regeringen lämnar därför inte nu något förslag om att göra det möjligt
för sjunde fondstyrelsen att inrätta generationsfonder. Frågan bör i stället
övervägas ytterligare och regeringen avser att, efter samråd med Genom-
förandegruppen, återkomma till riksdagen i denna del.

Inrättandet av generationsfonder bygger på kunskap om åldersfördel-
ningen hos pensionssparama. I detta sammanhang finns det skäl att
poängtera att de nuvarande bestämmelserna om sekretess för en uppgift
om en enskilds placering av premiepensionsmedel alltjämt bör gälla.
Denna ordning överensstämmer med vad som i allmänhet gäller om sek-
retess för uppgifter om en enskilds ekonomiska angelägenheter. Några
starka intressen som talar för att den allmänna regeln skall frångås finns
inte. Tvärtom kan det antas att ett slopande av sekretessen skulle leda till

Prop. 1999/2000:12

18

att en jämförelse av avgifterna för olika fonder försvåras av s.k. hel-
kundserbjudanden o.d.

De skäl som regeringen redovisade när den aktuella sekretessbestäm-
melsen infördes - dvs. hänsynen till den enskildes integritet och risken
för att denne påverkas i sitt val av fonder på ett olämpligt sätt - är således
fortfarande giltiga (prop. 1997/98:151 s. 509f.). Det behov av ytterligare
information om premiepensionen till den enskilde, som branschorganisa-
tionerna pekat på som argument för att slopa sekretessen mellan PPM
och den förvaltare som den enskilde valt, kan tillfredsställas genom att
den enskilde själv bryter sekretessen för de aktuella uppgifterna gentemot
förvaltaren.

Sjunde fondstyrelsen skall stå under Finansinspektionens tillsyn. Detta
skall självfallet gälla även förvaltningen i Premievalsfonden av de aktiva
väljarnas medel. På sätt som framgår i det följande skall all verksamhet
hos den sjunde fondstyrelsen dessutom följas upp och utvärderas av rege-
ringen. Finansinspektionens tillsyn skall emellertid i princip bara avse
förhållanden som rör tillämpning av reglerna i lagen om värdepappers-
fonder jämte de föreskrifter som inspektionen meddelat i anslutning till
dessa regler. Det ankommer på inspektionen att inom de ramarna slå fast
det närmare innehållet i tillsynen.

Några remissinstanser har hävdat att det nuvarande namnet på den
statliga förvaltaren av premiepensionsmedel, ”sjunde fondstyrelsen”, är
mindre lämpligt. Regeringen kan konstatera att ”sjunde fondstyrelsen” är
ett namn som redan blivit väl inarbetat i flera sammanhang. Redan av
detta skäl bör namnet kvarstå.

Undvikande av korssubventionering mellan väljarnas och icke-väljamas
medel

I likhet med vad som gäller för de privata förvaltarna av premiepen-
sionsmedel bör samtliga kostnader för förvaltningen av Premiesparfon-
den och Premievalsfonden tas ur de förvaltade medlen.

Huvudskälet till att förvaltningen av medlen i Premiesparfonden bör
redovisas fristående från medlen i Premievalsfonden är att det är väsent-
ligt att varje del av sjunde fondstyrelsens verksamhet bär sina egna kost-
nader. Av konkurrensskäl är det viktigt att det inte förekommer någon
korssubventionering mellan välj ar- respektive icke-välj arkollektivet. Det
är inte godtagbart att exempelvis marknadsföringskostnader för att locka
aktiva väljare till Premievalsfonden hos sjunde fondstyrelsen slås ut på
icke-väljamas medel. Därmed blir det väsentligt för fondstyrelsen att
noggrant skilja ut vilka kostnader som hänför sig till respektive kollektiv
av premiepensionssparare. En sådan uppdelning av kostnaderna uppnås
alltså bäst genom att de två förmögenhetsmassorna förvaltas i två skilda
fonder hos fondstyrelsen.

Vad gäller fördelningen av fondstyrelsens förvaltningskostnader på
väljar- respektive icke-välj arkollektivet skall följande gälla. Särkostna-
der, t.ex. marknadsföringskostnader för förvaltningen av väljarnas medel
i Premievalsfonden, skall endast belasta medlen i just den fonden. Kost-
nader som är gemensamma för hela förvaltningen, t.ex. vissa gemen-

Prop. 1999/2000:12

19

samma rörliga förvaltningskostnader och fasta kostnader för exempelvis
lokaler och viss personal, skall fördelas mellan fondema. Fördelningen
skall ske på ett skäligt sätt. Att fondstyrelsen t.ex. vid upphandling av
förvaltartjänsten kan dra nytta av stordriftsfördelar och på så vis minska
kostnaderna för förvaltningen av väljarnas medel innebär inte att det sker
någon korssubventionering mellan de båda pensionsspararkollektiven.
Liknande stordriftsfördelar utnyttjas regelmässigt av fondförvaltare som
ingår i finansiella företagsgrupper.

Som nyss angetts skall kostnaderna för förvaltningen, på samma sätt
som sker hos de privata fondförvaltama på marknaden, tas ur de förval-
tade medlen. I likhet med vad som gäller för de privata aktörerna skall de
fondbestämmelser som sjunde fondstyrelsen upprättar för var och en av
fondema ange vilka grunder som gäller för beräkningen av ersättning
från fonden. Finansinspektionens föreskrifter för hur avgiften skall anges
skall också iakttas. Fondbestämmelsema, som skall godkännas av
inspektionen, skall vara skäliga för pensionssparama.

Det sagda innebär att sjunde fondstyrelsen för var och en av fondema
skall fastställa en förvaltningsavgift. Fondbestämmelsema för respektive
fond skall ange den högsta avgift som får tas ut. Avgiften skall anges
som en årlig procentuell andel av fondens värde. Den av förvaltaren fast-
ställda avgiften tas sedan regelbundet ur fondförmögenheten för att täcka
uppkomna kostnader.

När storleken på avgiften i en fond bestäms skall fondstyrelsen beakta
att avgiften endast skall täcka sådana kostnader som avser förvaltningen
av just den fonden. På samma sätt skall kostnadsuttaget från respektive
fondförmögenhet separeras.

Det bör införas en särskild regel i APR som slår fast den grundläg-
gande princip som nu beskrivits om att korssubventionering inte får före-
komma. Det bör påpekas att kravet att de båda delarna av verksamheten
hos sjunde fondstyrelsen skall hållas på angivet sätt åtskilda inte hindrar
att t.ex. samma personal utnyttjas för hela förvaltningen. Regeln be-
handlas också i författningskommentaren (avsnitt 9).

Den särredovisning av förvaltningen som nu beskrivits skall gälla
också för den årsredovisning som fondstyrelsen skall lämna enligt
bestämmelserna i APR.

Att förvaltningen av de båda statliga fondema skall särredovisas blir
väsentligt också genom att sjunde fondstyrelsen - i enlighet med lagen
om värdepappersfonder - för var och en av fondema skall avge dels en
årsberättelse, dels en halvårsredogörelse. Dessa handlingar skall lämnas
till Finansinspektionen. Av dessa handlingar skall det gå att bedöma ut-
vecklingen och ställningen i respektive fond. De skall var och en inne-
hålla bl.a. förvaltningsberättelse, balansräkning och resultaträkning. Vi-
dare skall för var och en av fondema lämnas uppgift om fondens innehav
med marknadsvärdet angivet. Kravet på särredovisning påverkar även
den kvartalsrapportering som sjunde fondstyrelsen skall upprätta och
inge till Finansinspektionen (se inspektionens föreskrifter FFFS
1998:10).

Det är likaså av stor vikt att de revisorer som regeringen skall utse att
granska den statliga förvaltningen av premiepensionsmedel särskilt vakar

Prop. 1999/2000:12

20

över att förvaltningen särredovisas och att det inte förekommer någon
korssubventionering mellan Premiesparfonden och Premievalsfonden.

Placeringsbestämmelser för Premievalsfonden

Utöver vad som följer av lagen om värdepappersfonder är det inte nöd-
vändigt med någon särskild reglering av placeringsverksamheten i Pre-
mievalsfonden. Tvärtom poängteras det i riksdagens riktlinjer för pen-
sionsreformen att en statlig kapitalförvaltare för dem som vill välja en
sådan lösning för sina premiepensionsmedel måste verka på strikt mark-
nadsmässiga villkor och i konkurrens med övriga aktörer inom premie-
pensionssystemet (prop. 1993/94:250, s. 119f.). Någon skillnad i place-
ringsregler i förhållande till vad som gäller för de privata kapitalförval-
tare som verkar i premiepensionssystemet far således enligt dessa rikt-
linjer i princip inte förekomma. Samma placeringsbestämmelser som
tillämpas för de privata fondbolagen, dvs. reglerna i lagen om värdepap-
persfonder, skall därför fullt ut gälla för all förvaltning hos sjunde
fondstyrelsen.

Kravet på neutralitet mellan de olika valalternativen för placering av
premiepensionsmedlen innebär också att det inte, i motsats till vad som
är fallet för icke-väljamas medel, bör ställas upp något krav på låg risk
för förvaltningen av Premievalsfonden. Placeringsinriktningen för Pre-
miesparfonden beskrivs i propositionen om det reformerade ålderspen-
sionssystemet (prop. 1997/98:151 s. 422f.).

I fråga om avkastningskrav bör emellertid ett gemensamt mål gälla för
hela förvaltningen hos sjunde fondstyrelsen. Utöver de placeringsbe-
stämmelser som gäller för värdepappersfonder bör det därför för fond-
styrelsen finnas en särskild regel om att även förvaltningen av väljarnas
medel bör ge så god avkastning som möjligt. I AP-fondspromemorian
föreslogs en helt ny lag om AP-fondema. För de föreslagna första-fjärde
AP-fondema och nuvarande sjunde fondstyrelsen föreslogs bl.a. ett ge-
mensamt, lagfäst krav på långsiktigt hög avkastning. Det kravet innebär i
princip detsamma som motsvarande del av det nu gällande målet för
sjunde fondstyrelsens placeringsverksamhet för Premiesparfonden, dvs.
att fondmedlen skall ge så god avkastning som möjligt. Eftersom de för-
slag som lämnas i denna proposition inte innebär en helt ny lag för
sjunde fondstyrelsen utan ändringar i den befintliga APR, bör avkast-
ningskravet tills vidare kvarstå oförändrat. I samband med den fortsatta
beredningen av AP-fondspromemorian avser regeringen att göra en
samlad översyn av målen för placeringsverksamheten för hela AP-fon-
den.

Det bör understrykas att, på samma sätt som för dem som väljer att
placera sina premiepensionsmedel i en värdepappersfond som förvaltas
av ett privat fondbolag, de enskilda pensionssparama står för den finan-
siella risken för förvaltningen hos sjunde fondstyrelsen. Det är utveck-
lingen på den finansiella marknaden och skickligheten hos förvaltaren
som avgör värdeutvecklingen i fonden. Det förhållandet att förvaltningen
sköts av en fondstyrelse inom ramen för AP-fonden innebär således inte
någon garanti för fondandelarnas värde.

Prop. 1999/2000:12

21

Begränsning av inflytandet

Prop. 1999/2000:12

Sjunde fondstyrelsen far enligt gällande regler inte äga mer än fem pro-
cent av rösterna i ett svenskt aktiebolag. Bestämmelsen syftar huvudsak-
ligen till att motverka ett alltför stort statligt ägande i det privata närings-
livet. Den bör därför gälla även for forvärv av aktier till Premievalsfon-
den.

För privata fondbolag gäller begränsningsregeln även för förvärv av
aktier i utländska foretag. För fondbolag som förvaltar mer än en värde-
pappersfond gäller regeln det sammanlagda aktieinnehavet för fondema.
Som poängterats tidigare skall det for sjunde fondstyrelsen så långt möj-
ligt gälla samma regler som for de privata, konkurrerande aktörerna i
premiepensionssystemet. Begränsningen for aktieförvärv till fem procent
i ett och samma bolag bör därför gälla for fondstyrelsens sammanlagda
forvärv av aktier i ett svenskt eller utländskt aktiebolag.

Den s.k. femprocentsregeln är föremål for översyn vad gäller vissa pri-
vata finansiella foretag. I en nyligen avlämnad proposition har regeringen
föreslagit att den begränsningsregeln skall avskaffas for försäkringsbolag
och understödsföreningar (prop. 1998/99:142). Begränsningen for
fondstyrelsen syftar som nyss sagts främst till att begränsa det statliga
ägandet i svenskt näringsliv. Även om regeln ändras for vissa finansiella
foretag bör den därför stå kvar for sjunde fondstyrelsen i fråga om dess
forvärv i svenska aktiebolag.

Utövandet av rösträtt

Enligt gällande bestämmelser begränsas sjunde fondstyrelsens rätt att
rösta för placeringsaktier till situationer där andra möjligheter att tillgo-
dose pensionssparamas intressen av en god och trygg avkastning eller att
trygga placeringarnas säkerhet inte står till buds. Denna begränsningsre-
gel bör, mot bakgrund av sitt syfte, gälla också i fråga om de aktier som
förvärvas till Premievalsfonden.

Övriga bestämmelser som rör Premievalsfonden

Samma gemensamma bestämmelser i APR som idag gäller för övriga
AP-fondsstyrelser och for sjunde fondstyrelsens förvaltning av Premie-
sparfonden bör naturligen gälla även den föreslagna förvaltningen i Pre-
mievalsfonden. De bestämmelser som avses gäller styrelsearbete, möj-
lighet till delegation, vissa regler för förvaltningen samt reglerna för re-
dovisning och revision. Regeringen avser att återkomma bl.a. till frå-
gorna om redovisning och revision i det fortsatta arbetet med att refor-
mera AP-fondens organisation och placeringsregler.

Den nuvarande möjligheten for sjunde fondstyrelsen att uppdra viss
förvaltning åt externa kapitalförvaltare bör gälla for all statlig förvaltning
av premiepensionsmedel. Sådan extern förvaltning tillåts med stöd av
bestämmelser i APR och behöver därför formellt inte godkännas av
Finansinspektionen. Även den delen av förvaltningen skall emellertid

22

utföras i linje med de mål för placeringsverksamheten som fondstyrelsen
själv fastställer.

Som redan antytts skall regleringen i APR av ansvar för uppföljning
och utvärdering av verksamheten gälla också för förvaltningen hos
sjunde fondstyrelsen. Regeringen skall i sin utvärdering undersöka om
fondstyrelsen uppfyller de riktlinjer som ställts upp för verksamheten och
om verksamheten bedrivs effektivt ( se prop. 1997/98:151 s. 422). Rege-
ringens utvärdering skall omfatta all verksamhet hos fondstyrelsen, såle-
des även sådan förvaltning som uppdragits åt externa förvaltare.

Det är slutligen viktigt av sjunde fondstyrelsen för var och en av Pre-
miesparfonden och Premievalsfonden fastställer närmare mål för place-
ringsverksamheten.

Prop. 1999/2000:12

23

5.3 Avtal om prisreduktion på forvaltartjänsten även för
sjunde fondstyrelsen

Prop. 1999/2000:12

Regeringens förslag: Sjunde fondstyrelsen skall, i likhet med de pri-
vata fondförvaltama, åta sig att inte ta ut högre avgifter for förvalt-
ningen än vad som godtagits av Premiepensionsmyndigheten.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser tillstyrker för-
slaget eller lämnar det utan erinran. Sjunde fondstyrelsen inom AP-fon-
den pekar bl.a. på att ett avtal om prisreduktion innebär en betydande
affårsrisk för fondstyrelsen. Svenska Bankföreningen, Fondbolagens
Förening och Svenska Fondhandlareföreningen förklarar att de inte kan
ta ställning till förslaget innan PPM bestämt hur prisreduktionen skall
fördelas mellan pensionssparama.

Skälen för regeringens förslag: Som framgått skall det för sjunde
fondstyrelsen så långt möjligt gälla samma regler som för de privata
fondförvaltama inom premiepensionssystemet. Den konkurrensneutrali-
tet som därmed uppnås blir än mer väsentlig om den statliga förvaltaren,
i enlighet med förslaget i avsnitt 5.2, skall förvalta också premiepen-
sionsmedlen för dem som aktivt vill placera sina medel hos just den för-
valtaren. Nuvarande regler innebär att sjunde fondstyrelsen bl.a. skall
ingå ett s.k. samarbetsavtal med PPM och i övrigt göra samma åtaganden
gentemot myndigheten som de privata fondförvaltama. För sjunde
fondstyrelsen görs enligt gällande bestämmelser dock ett undantag. Kra-
vet för övriga förvaltare att, med eller utan särskild prisreduktion, inte ta
ut avgifter utöver vad som godtagits av PPM gäller inte för fondstyrel-
sen.

Reglerna för förvaltarnas deltagande i premiepensionssystemet bör så
långt möjligt vara enhetliga. Kravet att en förvaltare avtalar med PPM
om en prisreducering för forvaltartjänsten bör i princip gälla även för
sjunde fondstyrelsen när uppdraget för den förvaltaren utvidgas till att
avse även medlen för dem som vill välja en statlig lösning. På så sätt
upprätthålls kravet på konkurrensneutralitet mellan förvaltarna i premie-
pensionssystemet.

Det förhållandet att sjunde fondstyrelsen omfattas av kravet på en pris-
reduktion medför att avgifterna redovisas på ett enhetligt sätt i det infor-
mationsmaterial som PPM skall sprida till pensionssparama. Prisreduk-
tionen bör därför inte inskränkas till medlen för dem som aktivt väljer
den statliga förvaltningen utan bör även gälla förvaltningen av icke-väl-
jamas medel.

En diskussion har förts om utformningen av en prisreduktion. Rege-
ringen uttalade i propositionen Inkomstgrundad ålderspension, m.m. att
en reduktion skall komma de enskilda till del och att den bör fördelas
mellan dem för vilkas räkning medel under den tid som prisreduktionen
avser har varit placerade i den aktuella fonden (prop. 1997/98:151,
s. 414). Denna av regeringen förespråkade fördelningsmetod är emeller-
tid inte lagfäst.

24

PPM:s styrelse beslutade den 1 september i år en metod for fördel-
ningen av prisreduktionen. Pensionsspararen skall, enligt den metoden,
för varje fond i vilken PPM har förvärvat fondandelar för spararens räk-
ning tillföras medel som svarar mot den rabatt som dennes individuella
val gett upphov till. Återstående medel skall fördelas mellan samtliga
pensionssparare i förhållande till värdet på varje sparares premiepen-
sionskonto, oavsett vilken eller vilka fonder som den enskilda spararen
valt.

Den modell för återföring av prisreduktionen till de enskilda som PPM
valt avviker således delvis från den som regeringen förespråkade i nyss-
nämnda proposition. Återföringsfrågan är komplicerad och samtidigt
betydelsefull för konkurrensförhållandena på fondmarknaden. Rege-
ringen kommer därför att noga följa utfallet av den återföring som PPM
nu har beslutat om.

Prop. 1999/2000:12

25

Skall premiepensionsmedel kunna förvaltas i Prop. 1999/2000:12
s.k. ideella fonder?

Regeringens förslag: Premiepensionsmedel far inte placeras i fonder
som enligt de för fonden gällande bestämmelserna kan dela ut medel
till andra än andelsägarna.

Premiepensionsmyndighetens förslag överensstämmer med rege-
ringens förslag.

Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket tillstyrker förslaget och Fi-
nansinspektionen har inget att erinra mot detsamma. Fondbolagens Fö-
rening, Svenska Bankföreningen och Sveriges Försäkringsförbund avvi-
sar förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Premiepensionssystemet bygger på
att den enskilde själv kan välja placering för sina premiepensionsmedel.
Medlen far placeras i värdepappersfonder som anmälts till PPM och som
förvaltas av fondförvaltare med rätt att utöva fondverksamhet i Sverige
enligt lagen om värdepappersfonder. Förutom i värdepappersfonder som
förvaltas av svenska fondbolag kan premiepensionsmedlen placeras i
utländska fondföretag. Enligt förslag i denna proposition skall den en-
skilde dessutom ha möjlighet att aktivt välja en särskild fond hos den
statlig förvaltaren, sjunde fondstyrelsen inom AP-fonden.

I de fondbestämmelser som Finansinspektionen skall godkänna för
varje enskild fond skall det anges om utdelning skall ske och, om så är
fallet, grunderna och sättet för utdelning. Enligt den numera upphävda
lagen (1983:890) om allemanssparande fick fondbestämmelsema för en
allemansfond ange att ett belopp om högst två procent av fondens värde
skulle delas ut till viss stiftelse, trossamfund eller annan sammanslutning.
Detta förutsatte dock att mottagaren var en svensk juridisk person och
inte hade till syfte att tillgodose medlemmarnas eller andra enskildas
ekonomiska intressen. Syftet med bestämmelsen var att möjliggöra ett
fondsparande med ideella inslag där spararen avstod från en del av av-
kastningen till förmån för en ideell organisation. Fonder med sådan in-
riktning har därför kommit att benämnas ideella fonder.

Ideella fonder skall inte förväxlas med s.k. etiska fonder. Sistnämnda
beteckning används i dag för fonder vars placeringsinriktning är sådan att
den antingen inriktas på speciella kategorier av företag - t.ex. företag
som sysslar med medicinsk forskning eller miljövänlig produktion - eller
undviker placeringar i vissa kategorier av företag som t.ex. företag inom
tobaks- eller vapenindustrin. Ideella fonder kan vara etiska fonder genom
sin placeringsinriktning, men behöver inte vara det.

Lagen om värdepappersfonder innehåller inte någon motsvarande be-
gränsning i fråga om utdelning av medel till andra än delägare i fonden.
Inte heller finns det någon annan civil- eller näringsrättslig reglering av
möjligheterna till sådan utdelning.

Inom socialförsäkringsrätten gäller som grundläggande princip, att den
enskildes rätt till försäkringsersättning inte får utmätas. Den enskilde får

26

inte heller överlåta sin rätt till sådan ersättning innan den är tillgänglig
för lyftning (20 kap. 6 § lagen [1962:381] om allmän försäkring). För det
reformerade pensionssystemets del kommer principen till uttryck i
15 kap. 16 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (LIP).
Där anges också uttryckligen att regeln gäller tillgodohavande på premie-
pensionskonto.

Dessa bestämmelser har i första hand ett socialt syfte, dvs. de syftar till
att skydda de förmåner som de försäkrade har enligt lagstiftningen. Ge-
nom överlåtelseförbudet motverkas också att den enskilde försätter sig i
en sådan situation att han eller hon behöver ytterligare stöd från det all-
männa för sin försörjning.

De grundläggande principer för pensionssystemet som nu beskrivits
markerar att premiepensionssystemet är ett slutet ekonomiskt system,
dvs. att det varken skall skjutas till ytterligare penningmedel till systemet
eller användas medel från detta för andra ändamål än sådana som slutligt
syftar till pensionsutbetalningar. Att premiepensionssystemet är upp-
byggt på detta sätt framgår också på andra sätt. Det skall t.ex. inte vara
möjligt för den enskilde att göra några extra insättningar på sitt premie-
pensionskonto. PPM:s verksamhet skall finansieras genom avgifter från
de enskilda och därför inte redovisas i statsbudgeten.

Premiepensionsystemet bygger på att den enskilde skall ha ett stort och
varierat urval av fonder att välja mellan. Även detta är således ett viktigt
krav för systemets funktion. Regeringen anser emellertid att principen
om att premiepensionssystemet skall vara ett slutet ekonomiskt system är
så grundläggande för systemets funktion och legitimitet hos de enskilda
att den bör falla utslaget. De fonder där en del av fondförmögenheten
används för andra ändamål än utbetalningar till andelsägarna bör därför
inte tillåtas i premiepensionssystemet. Den enskilde skall alltså inte ha
möjlighet att placera sina premiepensionsmedel i s.k. ideella fonder.

Prop. 1999/2000:12

27

Vissa lagtekniska justeringar

Prop. 1999/2000:12

Regeringens forslag: Ett beslut att inte medge sjunde fondstyrelsen
undantag från skyldigheten att tillämpa vissa av bestämmelserna i
lagen om värdepappersfonder skall inte kunna överklagas. Detsamma
skall gälla för beslut i fråga om Premiepensionsmyndighetens skyl-
dighet att tillämpa vissa regler för försäkringsverksamheten och årsre-
dovisningen.

Promemorian innehåller inte något förslag om överklagandeförbud.

Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm ifrågasätter nuva-
rande bestämmelser som ger sjunde fondstyrelsen respektive PPM rätt att
överklaga ett avgörande om undantag från skyldigheten att tillämpa vissa
regler som gäller för värdepappersfonder respektive regler för försäk-
ringsverksamheten och redovisningen. Kammarrätten pekar på att reg-
lerna i denna del inte har granskats av Lagrådet.

Regeringens förslag har beretts med sjunde fondstyrelsen inom AP-
fonden, PPM och Finansinspektionen, som inte haft någon erinran mot
förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Som tidigare nämnts (se avsnitt 5.2.)
är sjunde fondstyrelsen ett ”syntetiskt fondbolag” och de medel som den
skall förvalta ”syntetiska värdepappersfonder”. Med detta avses att
fondstyrelsen är ett fondbolag och de förvaltade medlen fonder endast i
den bemärkelsen att för dem skall vissa, särskilt angivna bestämmelser i
lagen om värdepappersfonder gälla. Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer far medge undantag från denna skyldighet för
fondstyrelsen att tillämpa vissa bestämmelser. För PPM gäller en skyl-
dighet dels att i sin försäkringsverksamhet tillämpa vissa, särskilt an-
givna bestämmelser i försäkringsrörelselagen (1982:713), dels att för sin
redovisning tillämpa vissa av bestämmelserna i lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag. Även här får regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer medge undantag från skyldigheten
att tillämpa bestämmelserna i fråga (jfr. Lagrådets yttrande i prop.
1997/98:151 Inkomstgrundadålderspensionsion, m.m., Bilagors. 156ff).

Regeringen delar i huvudsak de synpunkter som kammarrätten fört
fram. Den prövning som i dessa fall sker hos regeringen eller den myn-
dighet som regeringen bemyndigar kan innefatta såväl normgivning som,
i vissa fall, beslut i ett förvaltningsärende. Detta bör framgå tydligt och
bestämmelserna i fråga bör av det skälet justeras. Oavsett vilken pröv-
ning som ett sådant avgörande innebär, bör en myndighets beslut i en
fråga som rör en annan myndighets inre verksamhet normalt inte kunna
överklagas. Nuvarande överklagandebestämmelser saknar praktisk bety-
delse. Bestämmelserna bör därför utgå.

De nu angivna ändringarna behandlas också i författningskommentaren
(avsnitt 9).

28

Ekonomiska konsekvenser

Prop. 1999/2000:12

Så som beskrivits i avsnitt 6 finns det flera särdrag hos premiepensions-
systemet som innebär att det är ett slutet ekonomiskt system. Systemet
skall vara självfinansierat och kostnaderna för PPM:s verksamhet skall
finansieras genom avgifter från pensionssparama. Några ekonomiska
medel utöver medel som motsvarar spararnas premiepensionsrätt skall
inte tillföras systemet. De förslag som redovisas i denna proposition
innebär därför inte några förändringar i statsbudgeten. Förslaget att
sjunde fondstyrelsen inom AP-fonden skall förvalta även medel för dem
som vill välja en statlig förvaltare och att den förvaltningen skall ske i en
särskild fond påverkar i viss mån fondstyrelsens behov av ekonomiska
resurser. Regeringen uppskattar att uppbyggnaden av och förvaltningen
hos sjunde fondstyrelsen kommer att t.o.m. år 2000 totalt kräva ett upp-
låningsbehov för anläggningstillgångar om 22 miljoner kronor och en
räntekontokredit om 49,3 miljoner kronor. Regeringen bedömer att de
ekonomiska konsekvenserna av förslagen i denna proposition ryms inom
dessa ramar.

29

F örfattningskommentar

Prop. 1999/2000:12

9.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med
reglemente för Allmänna pensionsfonden

Av bestämmelsen följer bl.a. att de penningmedel som förs till AP-fon-
den skall förvaltas av de olika fondstyrelserna.

Ändringen i andra stycket är en följd av att sjunde fondstyrelsen utöver
Premiesparfonden skall förvalta ytterligare en fond, Premievalsfonden. I
sistnämnda fond skall medlen förvaltas för dem som aktivt valt placering
för sina premiepensionsmedel hos fondstyrelsen.

43 a §

Bestämmelsen behandlar den löpande statliga förvaltning av premiepen-
sionsmedlen som avses i 8 kap. 2 och 4 § § LIP.

Ändringarna i första stycket innebär att sjunde fondstyrelsen utöver
Premiesparfonden skall förvalta medlen också för dem som aktivt valt att
placera medlen hos den förvaltaren. De aktiva väljamas medel skall för-
valtas i en särskild fond, Premievalsfonden.

Till följd av förslaget att fondstyrelsen skall förvalta två olika fonder,
har i det nya tredje stycket lagts till en väsentlig förutsättning för den
statliga förvaltningen, nämligen att var och en av dessa fonder bara får
belastas med kostnader för den egna förvaltningen. Det skall således inte
förekomma någon korssubventionering mellan väljamas och icke-väljar-
nas medel. Ur Premiesparfonden får endast tas medel för att täcka kost-
nader som avser förvaltningen av just den fonden. Motsvarande ordning
gäller för Premievalsfonden.

Av bestämmelsen i tredje stycket följer också att kostnader som är
gemensamma för förvaltningen av Premiesparfonden och Premievals-
fonden skall fördelas mellan fondema på ett skäligt sätt. Sådana kost-
nader kan t.ex. vara lokal- och personalkostnader.

Att det inte får förekomma någon korssubventionering mellan väljar-
nas och icke-väljamas medel innebär inte att sjunde fondstyrelsen i sin
förvaltning är förhindrad att utnyttja de stordriftsfördelar som finns i
fondverksamhet. Innebörden av detta har behandlats i avsnitt 5.2.

Ändringarna i andra stycket och det nya fjärde stycket är av rent
språkligt slag och en följd av den statliga förvaltningen skall ske i två
olika fonder.

30

43 b §

Prop. 1999/2000:12

Paragrafen innehåller regler om uppdelningen i fondandelar och inlösen
av fondandelar i de fonder som sjunde fondstyrelsen skall förvalta.

Även ändringarna i denna paragraf är en följd av att fondstyrelsens
förvaltning, förutom i Premiesparfonden, skall ske i ytterligare en fond,
Premievalsfonden.

43 c §

I paragrafens första stycke behandlas målet för placeringsverksamheten
hos sjunde fondstyrelsen. Bestämmelsen har justerats så att kravet på att
förvaltningen skall ge så god avkastning som möjligt skall gälla också
förvaltningen för dem som valt placering av premiepensionsmedlen i
Premievalsfonden.

I andra stycket finns en motsvarighet till den s.k. femprocentsregeln,
som gäller för vissa finansiella företag. Bestämmelsen har ändrats så att
den - i likhet med vad som gäller bl.a. för fondbolag - avser inte endast
förvärv av aktier i svenska aktiebolag utan också aktier i utländska aktie-
bolag. En justering har också gjorts så att begränsningen av det tillåtna
innehavet i ett och samma bolag - på motsvarande sätt som för ett fond-
bolag som förvaltar flera värdepappersfonder - avser sjunde fondstyrel-
sens totala innehav av aktier. Fondstyrelsens aktieinnehav för Premie-
sparfonden får således inte tillsammans med innehavet för Premievals-
fonden överstiga fem procent.

43 d §

Bestämmelsen behandlar en långtgående inskränkning av ägarinflytandet
för sjunde fondstyrelsen. En justering har skett så att det tydligt framgår
att bestämmelsen endast tar sikte på utövandet av rösträtt för aktier i
svenska aktiebolag. Inskränkningen av ägarinflytandet skall gälla även
för förvaltningen av Premievalsfonden och har ändrats i enlighet med
detta.

43 e§

Paragrafen anger genom hänvisningar vilka av bestämmelserna i lagen
om värdepappersfonder (jämte föreskrifter som meddelats med stöd av
dessa) som skall gälla för den statliga förvaltningen av premiepensions-
medel.

Ändringarna i första och andra styckena är en följd av att den statliga
förvaltningen, förutom i Premiesparfonden, skall ske i ytterligare en
fond, Premievalsfonden.

I tredje stycket behandlas en möjlighet för regeringen eller den myn-
dighet som regeringen bestämmer att medge sjunde fondstyrelsen
undantag från de bestämmelser som räknas upp i paragrafens första
stycke. Behov av en sådan åtgärd kan uppkomma såväl för den löpande
förvaltningsverksamheten som i fråga om en enskild förvaltningsåtgärd.

31

Bestämmelsen i tredje stycket anger att regeringen eller den myndighet
som regeringen bemyndigar får såväl föreskriva avvikelser från från de
aktuella bestämmelserna som medge undantag i ett enskilt fall. Det först-
nämnda fallet innebär normgivning och det sistnämnda utgör ett beslut i
förvaltningsärende. En tvist mellan myndigheterna om undantagen får
lösas på annat sätt än genom överklagande. Bestämmelsen om överkla-
gande har tagits bort.

43 g §

I paragrafen anges att sjunde fondstyrelsen skall ingå avtal om det prak-
tiska samarbetet (samarbetsavtal) med PPM och i övrigt göra åtaganden
som krävs av de privata fondförvaltama.

Ändringen i första stycket, som kommenterats närmare i avsnitt 5.3,
innebär att även sjunde fondstyrelsen skall avtala med PPM om priset på
forvaltartjänsten.

Lagrådet har påpekat att förbudet i 8 kap. 3 § LIP mot att placera
premiepensionsmedel i s.k. ideella fonder och, utan särskilt tillstånd, i
s.k. nationella fonder enligt ordalydelsen inte omfattar Premiesparfonden
och Premievalsfonden. I enlighet med Lagrådets förslag har därför i ett
nytt andra stycke lagts till ett förbud för sjunde fondstyrelsen att dels
utforma fondbestämmelsema för de fonder som den förvaltar så att me-
del kan delas ut till andra än PPM, dels att inrätta fondema eller någon-
dera av dem som en sådan fond som avses i 3 § lagen om värdepappers-
fonder om inte tillstånd getts för en s.k. indexfond.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2000. Så som Lagrådet påpe-
kat skulle en särskild övergångsbestämmelse för äldre överklaganden av
beslut om undantag för sjunde fondstyrelsen från skyldigheten att
tillämpa vissa bestämmelser i lagen om värdepappersfonder sakna prak-
tisk betydelse. Det har därför inte tagits in en sådan övergångsbestäm-
melse.

Prop. 1999/2000:12

9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension

8 kap. 2 §

I paragrafen anges hos vilka förvaltare som kapitalförvaltningen av pre-
miepensionsmedel kan ske.

Ändringen i första stycket innebär att den statliga förvaltningen av
premiepensionsmedel skall ske i två olika fonder. Förutom i Premiespar-
fonden för de pensionssparare som inte anmält något val av fond till
PPM, skall den statliga förvaltningen av premiepensionsmedel ske i en
annan särskild fond, som skall benämnas Premievalsfonden. I sistnämnda
fond skall medlen förvaltas för dem som aktivt valt just den statliga pla-

32

ceringen. Att medlen för dem som inte anmält något val av fond skall
placeras i Premiesparfonden följer av bestämmelserna i 8 kap. 4 § andra
och tredje styckena denna lag.

8 kap. 3 §

Bestämmelsen behandlar de krav som ställs på de privata fondförvaltama
för deltagande i premiepensionssystemet och anger vissa begränsningar i
fondutbudet.

I andra stycket har lagts till ett förbud mot att placera premiepen-
sionsmedlen i s.k. ideella fonder, dvs fonder där en del av fondvärdet far
delas ut till andra än andelsägarna i fonden. De bestämmelser som avses
med uttrycket ”de för fonden gällande bestämmelserna” kan vara såväl
de fondbestämmelser som Finansinspektionen skall godkänna för varje
enskild fond som, i fråga om utländska fondförvaltare, andra regler som
på motsvarande sätt reglerar fondens verksamhet.

Motiven för ett förbud mot placeringar i ideella fonder har behandlats
i avsnitt 6.

9.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:710) med
vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten

11 §

På motsvarande sätt som 43 e § APR behandlar denna bestämmelse en
möjlighet för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
att medge undantag från vissa bestämmelser. De aktuella bestämmelserna
är dels vissa regler i försäkringsrörelselagen, dels vissa regler om årsre-
dovisning. Även här kan ett undantag från bestämmelserna krävas såväl
för den löpande verksamheten hos PPM som beträffande en särskild åt-
gärd som myndigheten skall vidta. Inte heller de avgöranden som avses i
denna paragraf bör kunna överklagas. Paragrafen har justerats i enlighet
med ändringarna i 43 e § tredje stycket APR.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2000. Lagrådet har framfört
samma invändningar mot den övergångsbestämmelse som föreslogs i
lagrådsremissen som riktats mot förslaget till övergångsbestämmelse för
ändringarna i APR. En särskild övergångsbestämmelse för överklagan-
den av beslut om undantag för PPM från skyldigheten att tillämpa vissa
bestämmelser för försäkringsverksamheten och årsredovisningen saknar
praktisk betydelse. Det har därför, på Lagrådets inrådan, inte tagits in
någon sådan bestämmelse.

Prop. 1999/2000:12

33

Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över
promemorian AP-fondemas organisation och placerings-
regler i det reformerade pensionssystemet (Ds 1999:38)
vad gäller avsnitten 2 och 7 (i de delar som rör Sjunde
AP-fonden), 11 (Statlig förvaltning av premiepensions-
medel) samt 14 (i den del som rör Sjunde AP-fonden)

Sveriges Riksbank, Hovrätten för Västra Sverige, Kammarrätten i Stock-
holm, Riksgäldskontoret, Finansinspektionen, Riksrevisionsverket, Justi-
tieombudsmannen, Riksförsäkringsverket, Statskontoret, Kammarkolle-
giet, Premiepensionsmyndigheten, Allmänna pensionsfonden, sjunde
fondstyrelsen, OM Stockholmsbörsen AB, Svenska Bankföreningen,
Fondbolagens Förening, Svenska Fondhandlareföreningen, Sveriges För-
säkringsförbund, Sveriges Industriförbund, Pensionärernas Riksorgani-
sation, Sveriges Pensionärsförbund, Tjänstemännens Centralorganisation,
Landsorganisationen i Sverige, Svenska Arbetsgivareföreningen, Koope-
rativa förbundet, Svensk Handel.

Prop. 1999/2000:12

Bilaga 1

34

Lagrådsremissens lagförslag

Prop. 1999/2000:12

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente
för Allmänna pensionsfonden

Härigenom föreskrivs att 1, 43 a-43 e och 43 g §§ lagen (1983:1092)
med reglemente för Allmänna pensionsfonden11 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §12

De penningmedel som enligt 4 kap. 3 § lagen (1981:691) om socialav-
gifter, 8 § lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift och 6 § lagen
(1994:1744) om allmän pensionsavgift skall föras till Allmänna pen-

sionsfonden, skall förvaltas av först

De medel som enligt 8 kap. 2 §
lagen (1998:674) om inkomst-
grundad ålderspension förs till
Premiesparfonden inom Allmänna
pensionsfonden skall förvaltas av
sjunde fondstyrelsea

-sjätte fondstyrelserna.

De medel som enligt 8 kap. 2 §
lagen (1998:674) om inkomst-
grundad ålderspension förs till
Premiesparfonden och Premie-
valsfonden inom Allmänna pen-
sionsfonden skall förvaltas av
sjunde fondstyrelsen

Bestämmelser finns om första-tredje fondstyrelserna i 2-16, 21- 25, 44
och 45 §§, om fjärde-sjätte fondstyrelserna i 26, 28-37, 39, 43, 44 och
45 §§ samt om sjunde fondstyrelsen i 43 a-45 §§.

43

Sjunde fondstyrelsen skall för-
valta en särskild fond inom All-
männa pensionsfonden, Premie-
sparfonden

Fonden skall förvaltas för de
ändamål som framgår av bestäm-
melserna om premiepension i la-
gen (1998:674) om inkomstgrun-
dad ålderspension. Fondstyrelsen
skall i sin förvaltning handla ute-
slutande i pensionssparamas in-
tresse.

13

Sjunde fondstyrelsen skall för-
valta två fonder inom Allmänna
pensionsfonden, Premiesparfonden
och Premievalsfonden.

Fonderna skall förvaltas för de
ändamål som framgår av bestäm-
melserna om premiepension i la-
gen (1998:674) om inkomstgrun-
dad ålderspension. Fondstyrelsen
skall i sin förvaltning handla ute-
slutande i pensionssparamas
intresse.

Fondstyrelsen får ur Premie-
sparfonden och Premievalsfonden
ta ut medel för de förvaltnings-
kostnader som uppkommit för fon-
den. Om kostnaderna avser både

11 Lagen omtryckt 1991:1857.

12 Senaste lydelse 1998:1771.

13 Senaste lydelse 1998:711.

35

Fondstyrelsen skall ta emot me-
del till och betala ut medel från
fonden enligt de anvisningar som
Premiepensionsmyndigheten läm-
nar.

Premiesparfonden och Premie-
valsfonden skall de fördelas mel-
lan fonderna på ett skäligt sätt.

Fondstyrelsen skall ta emot me-
del till och betala ut medel från
fonderna enligt de anvisningar
som Premiepensionsmyndigheten
lämnar.

Prop. 1999/2000:12

Bilaga 2

Premiesparfonden skall vara zn-
delad i fondandelar. Alla fond-
andelar skall vara lika stora.

43 b §14

Premiesparfonden och Premie-
valsfonden skall vara indelade i
fondandelar. Alla fondandelar
skall vara lika stora.

Värdet av en fondandel är fondens värde delat med antalet fondande-

lar. Fondens tillgångar skall värderas med ledning av gällande marknads-
värde. Fondstyrelsen skall dagligen beräkna fondandelsvärdet och under-
rätta Premiepensionsmyndigheten om värdet.

När medel tillförs fonden, skall
fondstyrelsen utfärda fondandelar
till Premiepensionsmyndigheten.
När medel betalas ur fonden, skall
det ske genom inlösen av fond-
andelar.

När medel tillförs en fond, skall
fondstyrelsen utfärda fondandelar
till Premiepensionsmyndigheten.
När medel betalas ur en fond, skall
det ske genom inlösen av fond-
andelar.

43

Fondstyrelsen skall förvalta
fondmedlen så att den totala risk-
nivån är låg samtidigt som medlen
ger så god avkastning som möjligt.

Fondstyrelsen far inte förvärva
så många aktier i ett svenskt aktie-
bolag att röstetalet för dem till-
sammans med fondstyrelsens öv-
riga aktier i samma bolag över-
stiger fem procent av röstetalet för
samtliga aktier i bolaget.

15

Fondstyrelsen skall förvalta
fondmedlen så att de ger så god
avkastning som möjligt. För för-
valtningen av Premiesparfonden
gäller dessutom att den totala
risknivån skall vara låg.

Fondstyrelsen far inte förvärva
så många aktier i ett svenskt eller
utländskt aktiebolag att röstetalet
för dem tillsammans med fond-
styrelsens övriga aktier i samma
bolag överstiger fem procent av
röstetalet för samtliga aktier i bo-
laget.

14 Senaste lydelse 1998:711.

15 Senaste lydelse 1998:711.

36

43 d §16

Fondstyrelsen får rösta för aktier
som den förvärvat till Premie-
sparfonden endast när kravet på
avkastning enligt 43 c § första
stycket eller behovet att trygga
placeringarnas säkerhet inte kan
tillgodoses på annat sätt.

Fondstyrelsen far rösta för så-
dana aktier i ett svenskt aktiebolag
som den förvärvat till fonderna
endast när kravet på avkastning
enligt 43 c § första stycket eller
behovet att trygga placeringarnas
säkerhet inte kan tillgodoses på

Prop. 1999/2000:12

Bilaga 2

annat sätt.

Följande bestämmelser i lagen
(1990:1114) om värdepappers-
fonder, och föreskrifter som har
meddelats med stöd av dessa be-

43 e §17

Följande bestämmelser i lagen
(1990:1114) om värdepappers-
fonder, och föreskrifter som har
meddelats med stöd av dessa be-

stämmelser, skall gälla för för- stämmelser, skall gälla för för-
valtningen av Premiesparfonden:     vattningen av Premiesparfonden

och Premievalsfonden'.

- 6 a § om skyldighet för revisor att anmäla vissa förhållanden till Fi-
nansinspektionen,

- 7 § om förbud för vissa personer med insynsställning att handla med
en värdepappersfond,

- 9 och 10 §§ om upprättande och godkännande av fondbestämmelser,

- 12 § om företrädare för andelsägarna i en värdepappersfond m.m.,

- 13 § första stycket 2-A och andra stycket om förbud mot att ta upp
lån m.m.,

- 17-22 §§, 23 § första stycket 2 och 3 samt 24-25 §§ om placering av
medel i en värdepappersfond,

- 26-29 §§ om information om en värdepappersfond,

- 32 § första stycket om inlösen av fondandelar, och

- 47 § om skadestånd.

Vid tillämpningen av de be- Vid tillämpningen av de be-
stämmelser och föreskrifter som stämmelser och föreskrifter som

anges i första stycket skall Pre-
miesparfonden anses som en vär-
depappersfond och Premiepen-
sionsmyndigheten som fondan-
delsägare. Vad som sägs om fond-
bolag skall avse sjunde fondstyrel-
sen.

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får,
utom såvitt avser 47 § om skade-
stånd, medge undantag från de
bestämmelser som anges i första
stycket. Ett beslut enligt detta

anges i första stycket skall Premie-
sparfonden och Premievalsfonden
anses som värdepappersfonder
och Premiepensionsmyndigheten
som fondandelsägare. Vad som
sägs om fondbolag skall avse
sjunde fondstyrelsen.

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får,
utom såvitt avser 47 § om skade-
stånd, föreskriva avvikelser eller
medge undantag i det enskilda
fallet från de bestämmelser som

16 Senaste lydelse 1998:711.
” Senaste lydelse 1998:711.

37

stycke som meddelats av en annan anges i första stycket.
myndighet än regeringen, får
överklagas hos allmän förvalt-
ningsdomstol. Prövningstillstånd
krävs vid överklagande till kam-
marrätten.

Prop. 1999/2000:12

Bilaga 2

43 g §18

Fondstyrelsen skall ingå samar-
betsavtal enligt 8 kap. 3 § första
stycket 2 lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension
med Premiepensionsmyndigheten
samt göra de åtaganden som anges
i samma stycke 3, 4 och 6.

Fondstyrelsen skall ingå samar-
betsavtal enligt 8 kap. 3 § första
stycket 2 lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension
med Premiepensionsmyndigheten
samt göra de åtaganden som anges
i samma stycke 3-6.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Beslut enligt 43 e § tredje
stycket som har meddelats före ikraftträdandet skall överklagas enligt
äldre bestämmelser.

18 Senaste lydelse 1998:711.

38

Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomst-
grundad ålderspension

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 2 och 3 §§ lagen (1998:674) om in-
komstgrundad ålderspension skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Prop. 1999/2000:12

Bilaga 2

8 kap.

När pensionsrätt för premiepension för en pensionssparare har fast-
ställts, skall Premiepensionsmyndigheten föra över medel som motsvarar
pensionsrätten samt avkastningen enligt 1 § andra stycket från Riksgälds-
kontoret till förvaltning i

1. värdepappersfonder eller utländska fondföretag som avses i 3 §, el-
ler

2. Premiesparfonden inom All- 2. Premiesparfonden eller Pre-

männa pensionsfonden.             mievalsfonden inom Allmänna

pensionsfonden.

Om pensionsspararen har tagit ut premiepension i form av livränta en-
ligt 9 kap. 2 § skall medlen i stället föras över till Premiepensionsmyn-
dighetens livränteverksamhet.

19

Överföring enligt 2 § första stycket 1 får göras till fonder som har an-
mälts för registrering hos Premiepensionsmyndigheten och som förvaltas
av fondförvaltare som

1. har rätt att utöva fondverksamhet enligt lagen (1990:1114) om vär-
depappersfonder,

2. har slutit samarbetsavtal med myndigheten,

3. har åtagit sig att på begäran lämna sådana informationshandlingar
som avses i 26 och 27 §§ lagen om värdepappersfonder till pensionsspa-
rare som har valt eller överväger att välja någon av förvaltarens fonder i
premiepensionssystemet,

4. har åtagit sig att inte ta ut några avgifter för inlösen av fondandelar,

5. har åtagit sig att, med eller utan särskild prisnedsättning, inte ta ut
avgifter i övrigt utöver vad som godtagits av myndigheten, och

6. har åtagit sig att för varje år till myndigheten rapportera dels alla
kostnader som har tagits ut ur fonden, uppdelade på olika kostnadsslag,
dels de kostnadsbelopp som dagligen belastat fonden redovisade per fon-
dandel, med angivande av hur stor del som avser förvaltningskostnader,
inklusive kostnader för förvaring av fondtillgångama.

Medlen får inte placeras i så-
dana fonder som avses i 3 § lagen
om värdepappersfonder i andra fall
än som anges i tredje stycket.

Medlen får inte placeras i fon-
der som enligt de för fonden gäl-
lande bestämmelserna kan dela ut
medel till andra än andelsägarna.
Medlen får inte heller placeras i

19 Senaste lydelse 1999:391.

39

sådana fonder som avses i 3 § la-
gen om värdepappersfonder i
andra fall än som anges i tredje
stycket.

Premiepensionsmyndigheten får, efter att ha inhämtat yttrande från Fi-
nansinspektionen, medge att medlen placeras i fonder vars värdeutveck-
ling är beroende av index. Ett sådant medgivande får lämnas om god
riskspridning uppnås i fonden.

Premiepensionsmyndigheten får bestämma ett högsta antal fonder som
samtidigt får registreras för en fondförvaltare.

Prop. 1999/2000:12

Bilaga 2

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

40

Förslag till lag om ändring i lagen (1998:710) med vissa
bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten

Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1998:710) med vissa bestämmel-
ser om Premiepensionsmyndigheten skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Prop. 1999/2000:12

Bilaga 2

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
medge undantag från de bestäm-
melser som anges i 2 § första
stycket samt 5 § första och andra
styckena. Ett beslut enligt denna
paragraf som meddelats av en an-
nan myndighet än regeringen, får
överklagas hos allmän förvalt-
ningsdomstol. Prövningstillstånd
krävs vid överklagande till kam-
marrätten.

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer far
föreskriva avvikelser eller medge
undantag i det enskilda fallet från
de bestämmelser som anges i 2 §
första stycket samt 5 § första och
andra styckena.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Beslut enligt 11 § som har
meddelats före ikraftträdandet skall överklagas enligt äldre bestämmel-
ser.

41

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1999-09-27

Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet

Leif Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.

Enligt en lagrådsremiss den 16 september 1999 (Finansdepartementet)
har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna
pensionsfonden,

2. lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålders-
pension,

3. lag om ändring i lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om
Premiepensionsmyndigheten.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn
Johan Lundström.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i lagen med reglemente för Allmänna pen-
sionsfonden

43 g§

Det finns inte någon uttrycklig bestämmelse som hindrar sjunde fond-
styrelsen att utforma fondbestämmelsema för Premiesparfonden eller
Premievalsfonden eller båda så att medel kan delas ut till andra än Pre-
miepensionsmyndigheten eller att inrätta fondema eller någondera som
sådan fond som avses i 3 § lagen om värdepappersfonder. Detta följer av
att de bestämmelser som finns i 8 kap. 3 § andra-fjärde styckena lagen
om inkomstgrundad ålderspension enligt ordalydelsen inte omfattar Pre-
miesparfonden och Premievalsfonden. Såvitt angår andra och tredje
styckena framgår detta av att andra stycket inleds med ordet "Medlen" i
bestämd form (konstaterandet avser både föreslagen och gällande ly-
delse). Ordet måste syfta på något som framgår av första stycket, när-
mare bestämt på vad som överförs enligt 2 § första stycket 1.

Frågan skulle kunna regleras genom att andra-fjärde styckena i 8 kap. 3 §
lagen om inkomstgrundad ålderspension bröts ut till en a-paragraf och
ordet "Medlen" byttes mot ett mera generellt uttryck. Därvid skulle
emellertid framgå, av 2 § i samma kapitel att Premiepensionsmyndighe-
ten skall föra över medel till Premiesparfonden och Premievalsfonden
och av den nya a-paragrafen att myndigheten inte fick göra det, om
sjunde fondstyrelsen förfarit på nyss nämnt sätt. Det anförda visar att en
reglering i stället far tas in i lagen med reglemente för Allmänna pen-

Prop. 1999/2000:12

Bilaga 3

42

sionsfonden, närmast i dess 43 g §, som ett förbud för fondstyrelsen att prOp. 1999/2000:12
vidta någon av de nämnda åtgärderna.                                   Bilaga 3

Lagrådet förordar därför att i 43 g § förs in ett nytt andra stycke av för-
slagsvis följande lydelse:

"Fondbestämmelsema för Premiesparfonden och Premievalsfonden får
inte medge att medel delas ut till någon annan än Premiepensionsmyn-
digheten. Sjunde fondstyrelsen får inte heller genom Premiesparfonden
eller Premievalsfonden utöva sådan näringsverksamhet som avses i 3 §
lagen (1990:1114) om värdepappersfonder. Premiepensionsmyndigheten
får dock, efter att ha inhämtat yttrande från Finansinspektionen, medge
att värdeutvecklingen för fondema eller en av dem far vara beroende av
index. Ett sådant medgivande far lämnas om god riskspridning uppnås i
fonden."

Övergångsbestämmelsen

Enligt den föreslagna övergångsbestämmelsen skall beslut enligt 43 e §
tredje stycket som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt
äldre bestämmelser. De äldre bestämmelser som avses och som i lagråds-
remissen föreslås skola upphävas innebär att ett beslut enligt nämnda
stycke som meddelats av en annan myndighet än regeringen får överkla-
gas hos allmän förvaltningsdomstol och att prövningstillstånd krävs vid
överklagande till kammarrätten.

Som skäl för att nämnda bestämmelser skall upphöra att gälla anförs att
en myndighets beslut i en fråga som rör en annan myndighets inre verk-
samhet normalt inte bör kunna överklagas. För att uppnå en sådan effekt
skulle egentligen en uttrycklig regel, som frånkände beslut enligt 43 e §
tredje stycket överklagbarhet, ha behövts i lagen.

En regel av det sistnämnda slaget är av vissa skäl dock inte erforderlig.
Det har att göra med att sjunde fondstyrelsen är den enda intressenten i
ärenden rörande dessa beslut. Som statlig myndighet kan styrelsen inte
utan uttryckligt författningsstöd överklaga en annan statlig myndighets
beslut. Den princip som här tillämpas har utbildats i förvaltningsrättslig
praxis och motiveras med att de statliga myndigheterna har att tillvarata
samma allmänna intresse. Se bl.a. Strömberg, Allmän förvaltningsrätt,
19 u. 1998, s. 194. Det kan således konstateras att de överklaganderegler
som föreslås skola upphävas i själva verket saknar praktisk betydelse.
Vid föredragningen inför Lagrådet upplystes att reglerna hittills aldrig
varit aktuella att tillämpa.

Mot bakgrund av vad nu anförts kommer den föreslagna övergångsbe-
stämmelsen inte att fylla någon praktisk funktion. Bestämmelsen bör där-
för utgå.

43

Förslaget till lag om ändring i lagen med vissa bestämmelser om Premie-
pensionsmyndigheten

Övergångsbestämmelsen

Eftersom Premiepensionsmyndigheten i likhet med sjunde fondstyrelsen
är en statlig myndighet, bör den föreslagna övergångsbestämmelsen utgå
av samma skäl som anförts ovan beträffande motsvarande bestämmelse i
förslaget till lag om ändring i lagen med reglemente för Allmänna pen-
sionsfonden.

Förslaget till lag om ändring i lagen om inkomstgrundad ålderspension

Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

Prop. 1999/2000:12

Bilaga 3

44

Prop. 1999/2000:12

F inansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 oktober 1999

Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden
Freivalds, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow,
Klingvall, Pagrotsky, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson,
Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm

Föredragande: statsrådet Ringholm

Regeringen beslutar proposition 1999/2000:12 Statlig förvaltning av
premiepensionsmedel, m.m.

45

Prop. 1999/2000:12

Rättsdatablad

Författningsrubrik

Bestämmelser som
inför, ändrar, upp-

häver eller upprepar

Celexnummer för
bakomliggande EG-
regler

ett normgivnings-
bemyndigande

Lag (1983:1092) med 43 e §
reglemente för Allmänna
pensionsfonden

Lag (1998:710) med       11 §

vissa bestämmelser om
Premiepensionsmyndig-
heten

46

Eländers Gotab 59181, Stockholm 1999