Prop.
1999/2000:10
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 23 september 1999
Göran Persson
Thomas Östros
(Utbildningsdepartementet)
I propositionen läggs förslag om ett reformerat studiestödssystem som
innebär att de nuvarande studiestödsformema studiemedel, särskilt
vuxenstudiestöd (svux) och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa
(svuxa) ersätts av ett nytt samordnat studiemedelssystem ff.o.m. den 1
juli 2001. Förslaget bygger i huvudsak på studiestödsutredningens
förslag i betänkandet Sammanhållet studiestöd (SOU 1996:90). Det nya
systemet innehåller samma totalbelopp som de nuvarande studiemedlen.
Det skall dock finnas möjlighet att få tilläggslån i vissa situationer. Den
generella bidragsnivån höjs från nuvarande 27,8 % till 34,5 % av
totalbeloppet. En högre bidragsnivå på 82 % införs för särskilt
prioriterade studerandegrupper. Fribeloppet vid prövning mot inkomst
höjs för ett år räknat till 2,5 prisbasbelopp dvs. till 91 000 kr i nuvarande
prisnivå.
Utgångspunkten i det nya systemet är att studielån i princip alltid skall
betalas tillbaka. Återbetalningsreglema utformas inom ett system med
årsbelopp under en bestämd återbetalningstid, normalt 25 år (ett
annuitetsliknande system). Det skall finnas möjlighet för låntagaren att få
återbetalningen under året begränsad till 5 % av aktuell inkomst. Fr.o.m.
50 års ålder gäller 7 % av aktuell inkomst med visst tillägg för
förmögenhet. Om en skuld återstår vid 67 års ålder skrivs den av. Genom
de nya återbetalningreglema beräknas de framtida årliga kostnaderna för
avskrivningar minska från 4-6 miljarder kr till mindre än 1 miljard kr i
nuvärde.
Bidragsdelen i studiemedlen skall vara obeskattad. Den skall också
vara pensionsgrundande.
1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 10
Genom förslagen i propositionen tillförs berörda studiestödstagare ca Prop. 1999/2000:10
4,1 miljarder kr. I denna summa ingår 1,8 miljarder kr för
pensionskostnader som i sin helhet betalas in av staten.
Prop. 1999/2000:10
1 Förslag till riksdagsbeslut.................................................................6
2 Lagtext...............................................................................................7
2.1 Förslag till studiestödslag...................................................7
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna
barnbidrag.........................................................................27
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring..........................................................................28
2.4 Förslag till lag om ändring i semesterlagen (1977:480)... 34
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om
socialavgifter.....................................................................36
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:188) om
preskription av skattefordringar m.m...............................37
2.7 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)........38
2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild
inkomstskatt for utomlands bosatta..................................39
2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1110) om
kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor.....41
2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:891) om
indrivning av statliga fordringar m.m...............................42
2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:892) om ackord
rörande statliga fordringar m.m........................................43
2.12 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen
(1994:200).........................................................................44
2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer...........................................45
2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030) om
underhållsstöd...................................................................47
2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension.........................................48
2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension.........................................51
2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:675) om
införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension....................................................................53
2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig
ålderspensionsavgift.........................................................55
2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:703) om
handikappersättning och vårdbidrag.................................57
2.20 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringslagen
(1999:000).........................................................................58
2.21 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringslagen
(1999:000).........................................................................59
2.22 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:000).........................................................................60
2.23 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:000) om
ikraftträdande av inkomstskattelagen...............................62
3 Ärendet och dess beredning
4 Studiestödet - en viktig del av utbildningspolitiken
63 Prop. 1999/2000:10
65
5 Ett reformerat studiestödssystem....................................................76
5.1 Mål och inriktning............................................................76
5.2 Ett nytt studiestödssystem................................................78
6 Rätt till studiemedel........................................................................80
6.1 Studiemedlens storlek - totalbelopp och bidragsnivåer ... 80
6.1.1 Totalbelopp.....................................................80
6.1.2 Bidragsnivåer..................................................82
6.1.3 Tilläggslån för studerande som är 25 år eller
äldre................................................................86
6.1.4 Tilläggslån för vissa merkostnader.................87
6.1.5 Sammanfattning av förslagens effekter..........88
6.2 Studiestödstid....................................................................90
6.2.1 Studiestöd per vecka.......................................90
6.2.2 Längsta tid för studiemedel...........................92
6.2.3 Kortaste tid för studiemedel...........................95
6.3 Övre åldersgräns för bidrag och lån..................................95
6.4 Deltidsstudier....................................................................98
6.5 Studiestödsberättigande utbildningar..............................100
6.6 Inkomstprövning.............................................................103
6.6.1 Fribelopp och reduceringstakt vid heltidsstudier
under ett niomånaders studieår.....................103
6.6.2 Fribelopp vid heltidsstudier under kortare eller
längre studietid än 20 veckor........................106
6.6.3 Fribelopp och reduceringstakt vid deltidsstudier 107
6.6.4 Reducering av studiemedel på grund av fria
skolmåltider och fria läromedel....................108
7 Lån och återbetalning....................................................................109
7.1 Inledning.........................................................................109
7.2 Återbetalningen i det nya systemet.................................110
7.2.1 Huvudreglerna..............................................110
7.2.2 Återbetalning av små lånebelopp.................113
7.3 Trygghetsregler...............................................................113
7.3.1 Nedsättning av årsbelopp..............................113
7.3.2 Hel nedsättning i vissa fall...........................117
7.4 Upplåning och ränta........................................................118
7.5 Effekter av förslag till nytt lånesystem...........................118
7.6 Låntagare som inte taxeras i Sverige..............................119
7.7 Avskrivning....................................................................120
7.7.1 Avskrivning av lån för gymnasiala studier... 120
7.7.2 Avskrivning av lån på grund av sjukdom 122
7.7.3 Avskrivning på grund av ålder, dödsfall m.m. 122
7.8 Samordning med äldre lånesystem -
övergångsbestämmelser.................................................123
8 Pensionsrätt för studier..................................................................125
9 Övriga frågor.................................................................................129
9.1 Stöd för studier av mindre omfattning............................129
9.2 Ansökan om studiemedel m.m.......................................132
9.3 Rätt att överklaga beslut - överklagandenämnd.............132
10 Administrationen av det nya systemet..........................................134
11 Kostnadsberäkningar - anslagsfrågor...........................................135
12 Författningskommentar.................................................................136
12.1 Förslaget till ny studiestödslag.......................................136
12.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension.......................................148
12.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension.......................................149
12.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:675) om
införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension..................................................................150
12.5 Förslagen till lagar om ändring i socialforsäkringslagen
(1999:000).......................................................................151
12.6 Övriga lagförslag............................................................151
Bilaga 1 Tabeller och figurer.............................................................152
Bilaga 2 Nuvarande studiestöd - kort sammanfattning.....................169
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 september 1999174
Rättsdatablad.........................................................................................175
Prop. 1999/2000:10
Regeringen föreslår att riksdagen
dels antar regeringens förslag till
1. studiestödslag,
2. lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,
3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
4. lag om ändring i semesterlagen (1977:480),
5. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,
6. lag om ändring i lagen (1982:188) om preskription av
skattefordringar m.m.,
7. lag om ändring i skollagen (1985:1100),
8. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta,
9. lag om ändring i lagen (1991:1110) om kommunernas skyldighet
att svara för vissa elevresor,
10. lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga
fordringar m.m.,
11. lag om ändring i lagen (1993:892) om ackord rörande statliga
fordringar m.m.,
12. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),
13. lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer,
14. lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd,
15. lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension,
16. lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension,
17. lag om ändring i lagen (1998:675) om införande av lagen
(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,
18. lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift,
19. lag om ändring i lagen (1998:703) om handikappersättning och
vårdbidrag,
20. lag om ändring i socialförsäkringslagen (1999:000),
21. lag om ändring i socialförsäkringslagen (1999:000),
22. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:000),
23. lag om ändring i lagen (1999:000) om ikraftträdande av
inkomstskattelagen,
dels godkänner vad regeringen förordar om
24. de övergripande målen för studiestödet (avsnitt 5.1),
25. en särskild resursram för det högre studiebidraget i studiemedlen
(avsnitt 6.1.2),
26. att Riksgäldskontoret även i fortsättningen skall svara för
upplåning av medel för studielån (avsnitt 7.4),
27. principerna för hur räntan på studielån skall bestämmas (avsnitt
7.4).
Prop. 1999/2000:10
Prop. 1999/2000:10
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1
Härigenom föreskrivs följande.
1 kap. Inledande bestämmelser
1 § Staten lämnar studiestöd enligt denna lag i form av studiehjälp och
studiemedel.
Det finns bestämmelser om
- studiehjälp i 2 kap.,
- studiemedel i 3 kap.,
- återbetalning av studielån i 4 kap.,
- återkrav av studiestöd i 5 kap.,
- överklagande samt andra bestämmelser om studiestöd i 6 kap.
2 § Studiestödet handhas av Centrala studiestödsnämnden.
3 § Med prisbasbelopp avses i denna lag det prisbasbelopp som fastställs
enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.
4 § Utländska medborgare som på grund av anställning eller etablering
som egenföretagare här i landet kan härleda rättigheter från EG-rätten
eller avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) i fråga
om sociala förmåner skall när det gäller rätt till studiestöd enligt denna
lag jämställas med svenska medborgare under de förutsättningar som
anges i föreskrifter av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer. Detsamma gäller make, sambo och barn till sådana utländska
medborgare.
1 § Studiehjälp består av studiebidrag, inackorderingstillägg och extra
tillägg.
Utbildning
2 § Studiehjälp får lämnas till studerande vid de läroanstalter och
utbildningar som bestäms av regeringen eller av den myndighet som
regeringen bestämmer. Inackorderingstillägg får dock lämnas bara till
den som behöver inackordering och som studerar vid de läroanstalter och
utbildningar som regeringen bestämmer särskilt.
Ålder
3 § Studiebidrag får lämnas från och med kvartalet närmast efter det
kvartal då den studerande fyller 16 år. Inackorderingstillägg och extra
tillägg kan lämnas även till studerande som är yngre.
Studiehjälp lämnas längst till och med det första kalenderhalvåret det
år då den studerande fyller 20 år.
Medborgarskap
4 § Studiehjälp får lämnas till studerande som är svensk medborgare.
Studiehjälp får lämnas också till studerande som inte är svensk
medborgare, om den studerande
1. är bosatt i Sverige, och
2. har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att genomgå
utbildning här.
Av 1 kap. 4 § framgår att vissa utländska medborgare skall jämställas
med svenska medborgare.
5 § Studiehjälp får lämnas bara för heltidsstudier, om inte regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriver något annat.
6 § Studiehjälp får lämnas för de delar av ett läsår då den studerande
bedriver studier. Bestämmelser om studiehjälp under sjukdom och
ledighet finns i 10 §.
Studiehjälp beräknas bara för hela, sammanhängande tidsperioder
under ett kalenderhalvår om 15 dagar för heltidsstuderande och 30 dagar
för deltidsstuderande, om inte regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer föreskriver något annat.
Det får bestämmas av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer hur många dagar ett läsår skall anses omfatta vid
tillämpningen av detta kapitel och hur dessa dagar skall fördelas på
kalenderhalvåren.
Prop. 1999/2000:10
7 § Studiebidrag lämnas med 8501 kronor i månaden.
Inackorderingstillägg lämnas med lägst 1 190 och högst 2 350 kronor i
månaden.
Extra tillägg lämnas med 855, 570 eller 285 kronor i månaden.
8 § Studiehjälp för en period om 15 dagar skall uppgå till hälften av
månadsbeloppet enligt 7 §.
9 § Studiehjälp far lämnas för studier utanför Sverige, om
1. den studerande är svensk medborgare,
2. studierna inte med lika stor fördel kan bedrivas vid en svensk
läroanstalt, och
3. studierna svarar mot eller är jämförbara med studier vid en svensk
läroanstalt eller en utbildning som omfattas av ett förordnande enligt 2 §.
Regeringen får föreskriva att studiehjälp far lämnas för studier utanför
Sverige även om förutsättningarna enligt första stycket 1 eller 2 inte är
uppfyllda.
10 § Regeringen får föreskriva att studiehjälp får lämnas för tid då den
studerande är sjuk.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också
meddela föreskrifter om studerandes rätt till studiehjälp vid ledighet för
tillfällig vård av barn och vid ledighet för närstående vård.
11 § Om en heltidsstuderande får lärlingslön eller någon annan sådan
ersättning, får regeringen föreskriva att studiehjälpen får minskas.
Motsvarande gäller, när en studerande helt eller till en väsentlig del får
sitt uppehälle bekostat av staten eller av en kommun.
Regeringen får meddela föreskrifter om minskning av studiehjälpen
också för andra grupper av studerande.
12 § En studerande som tidigare har fått studiestöd som krävts tillbaka
enligt 5 kap. kan beviljas studiehjälp bara om högst ett kalenderhalvårs
återkrävt studiestöd ännu inte har betalats tillbaka.
Om det finns synnerliga skäl, får studiehjälp beviljas trots
bestämmelsen i första stycket.
Prop. 1999/2000:10
Prop. 1999/2000:1, utg.omr. 15.
Prop. 1999/2000:10
13 § Studiehjälp beviljas efter ansökan, om inte regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer föreskriver något annat.
14 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela närmare föreskrifter om tillämpningen av detta kapitel.
1 § Studiemedel består av studiebidrag och studielån.
Utbildning
2 § Studiemedel får lämnas till studerande vid de läroanstalter och
utbildningar som bestäms av regeringen eller av den myndighet som
regeringen bestämmer.
Studiemedel får lämnas även till studerande vid de läroanstalter och
utbildningar som avses i 2 kap. 2 §. I sådana fall får dock studiemedel
lämnas tidigast från och med det andra kalenderhalvåret det år då den
studerande fyller 20 år, om inte något annat följer av bestämmelser som
regeringen meddelar.
Ålder
3 § Studiemedel får lämnas längst till och med det kalenderår då den
studerande fyller 50 år. Regeringen får föreskriva att studiemedel i form
av studiebidrag får lämnas även för tid därefter.
Medborgarskap
4 § Studiemedel får lämnas till studerande som är svensk medborgare.
Studiemedel får lämnas också till studerande som inte är svensk
medborgare, om den studerande
1. är bosatt i Sverige, och
2. har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att genomgå
utbildning här.
Av 1 kap. 4 § framgår att vissa utländska medborgare skall jämställas
med svenska medborgare.
10
5 § Studiemedel får lämnas för vaije vecka då den studerande bedriver
studier på minst halvtid. Studierna måste dock pågå under en
sammanhängande tid om minst tre veckor.
Studiemedel får lämnas bara för sådan del av studietid som omfattas av
den kursplan eller motsvarande som gäller för utbildningen.
Bestämmelser om studiemedel under sjukdom och ledighet finns i
24 §.
Studiemedel utan prövning av studieresultat
6 § Studiemedel får lämnas utan föregående prövning av den studerandes
tidigare studieresultat. Detta gäller dock bara
1. i fråga om studerande som avses i 2 § första stycket, om han eller
hon tidigare inte har varit inskriven vid någon läroanstalt eller utbildning
som avses där,
2. i fråga om studerande som avses i 2 § andra stycket, om han eller
hon tidigare inte har varit inskriven vid någon läroanstalt eller utbildning
som avses i 2 § första stycket eller 2 kap. 2 §; studiemedel får dock alltid
lämnas utan föregående prövning inom ramen för sådan utbildning vid
gymnasieskolan som omfattas av ett förordnande enligt 2 kap. 2 §.
Studiemedel med prövning av studieresultat
7 § I andra fall än som avses i 6 § skall det göras en prövning av den
studerandes tidigare studieresultat. Studiemedel får lämnas till en
studerande som avses i 2 § första stycket bara om det med hänsyn till de
resultat som den studerande har uppnått måste anses sannolikt att han
eller hon kommer att slutföra sina studier inom normal tid. Studiemedel
får lämnas till en studerande som avses i 2 § andra stycket bara om den
studerande har bedrivit sina tidigare studier i normal takt.
Vid bedömningen enligt första stycket skall hänsyn tas till förhållanden
av personlig natur som kan antas ha inverkat på studieresultaten.
Heltidsstudier
8 § För studier i sådan utbildning som avses i 2 § första stycket får
studiemedel lämnas vid studier på heltid under sammanlagt högst 240
veckor.
För studier i sådan utbildning som avses i 2 § andra stycket och som
inte är grundskoleutbildning får studiemedel lämnas vid studier på heltid
under sammanlagt högst 120 veckor. Till en studerande som redan har en
treårig gymnasieutbildning eller motsvarande utbildning får dock
studiemedel lämnas under högst 80 veckor.
Prop. 1999/2000:10
11
För studier på grundskolenivå får studiemedel lämnas vid studier på Prop. 1999/2000:10
heltid under sammanlagt högst 80 veckor till studerande som helt saknar
grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning. Till studerande som
behöver färdighetsträning i läsning, skrivning och räkning får
studiemedel lämnas under ytterligare högst 20 veckor. Till studerande
som redan har grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning far
studiemedel lämnas för sådana studier under sammanlagt högst 40
veckor.
Studiemedel far lämnas under längre tid än som anges i första-tredje
stycket, om det finns synnerliga skäl.
9 § Trots vad som anges i 8 § är rätten till studiemedel i form av
studielån begränsad till sammanlagt högst det antal veckor som anges
nedan från och med det kalenderår då den studerande fyller 41 år. Det
antal veckor som den studerande tidigare har haft studielån skall räknas
in i det sammanlagda antalet veckor. Om den studerande inte har fått
studielån under en sammanhängande period skall rätten till fortsatta
studielån bedömas med beaktande av den studerandes ålder vid den nya
studiemedelsperiodens böljan. Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som skall anses
vara en sammanhängande period.
|
Ålder som uppnås |
Antal veckor |
|
41 år 42 år 43 år 44 år 45 år 46 år 47 år 48 år 49 år 50 år |
220 200 180 160 140 120 100 80 60 40 |
Deltidsstudier
10 § Vid studier på deltid får studiemedel lämnas under högst det antal
veckor som svarar mot det högsta antalet veckor vid heltidsstudier.
Studiemedlens storlek
11 § Studiemedel får lämnas med ett belopp som för vaije vecka då den
studerande har rätt till studiemedel utgör
a) 4,39 procent av prisbasbeloppet vid studier på heltid,
12
b) 3,29 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 75 procent men
mindre än 100 procent av heltid, och
c) 2,19 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 50 procent men
mindre än 75 procent av heltid.
Första stycket gäller bara om något annat inte följer av 14-18 eller
20 §§.
Studiebidragets andel av studiemedlen
12 § Om inte något annat följer av 13 § får studiebidrag lämnas med ett
belopp som för varje vecka som den studerande har rätt till studiemedel
utgör
a) 1,51 procent av prisbasbeloppet vid studier på heltid,
b) 1,14 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 75 procent men
mindre än 100 procent av heltid, och
c) 0,76 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 50 procent men
mindre än 75 procent av heltid.
13 § Till studerande i sådan utbildning som avses i 2 § andra stycket får
studiebidrag lämnas med ett högre belopp per vecka, nämligen med
a) 3,6 procent av prisbasbeloppet vid studier på heltid,
b) 2,7 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 75 procent men
mindre än 100 procent av heltid, och
c) 1,8 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 50 procent men
mindre än 75 procent av heltid.
Det högre bidragsbeloppet får lämnas från och med det kalenderår då
den studerande fyller 25 år. En studerande som tidigare har fått det högre
bidragsbeloppet för en viss utbildning och som fortsätter denna
utbildning har förtur till det högre beloppet. Regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om de
förutsättningar som i övrigt skall gälla för att en studerande skall ha rätt
till det högre bidragsbeloppet. Regeringen får föreskriva att det högre
bidragsbeloppet får lämnas även för studier i sådan utbildning som avses
i 2 § första stycket, om det finns särskilda skäl.
Tilläggslån
14 § Utöver de studiemedelsbelopp som följer av 11 § får studielån
lämnas i form av tilläggslån till vissa studerande med ett belopp som för
vaije vecka då den studerande har rätt till studiemedel för heltidsstudier
utgör 0,99 procent av prisbasbeloppet.
Tilläggslån får lämnas från och med det kalenderår då den studerande
fyller 25 år. Sådana lån får dock lämnas under högst 120 veckor.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om de förutsättningar som i övrigt skall gälla för tilläggslån.
15§ Utöver de studiemedelsbelopp som följer av 11 och 14 §§ får
studielån lämnas i form av tilläggslån för vissa merkostnader i samband
Prop. 1999/2000:10
13
med studierna. Regeringen eller den myndighet som regeringen Prop. 1999/2000:10
bestämmer får meddela föreskrifter om sådana tilläggslån.
Inkomstprövning
16 § Studiemedel med fullt belopp enligt 11 § får lämnas bara om den
studerandes inkomst under ett kalenderhalvår inte är högre än ett visst
belopp (fribeloppet).
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om inkomstprövning för tilläggslån enligt 14 eller
15§§.
17 § Vid studier om 20 veckor under ett kalenderhalvår skall fribeloppet
svara mot
a) 125 procent av prisbasbeloppet vid studier på heltid,
b) 156,25 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 75 procent
men mindre än 100 procent av heltid, och
c) 187,5 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 50 procent
men mindre än 75 procent av heltid.
I andra fall än som avses i första stycket, skall fribeloppets andel av
prisbasbeloppet ökas eller minskas för vaije vecka som studietiden är
längre eller kortare än 20 veckor med
a) 6,25 procentenheter vid studier på heltid,
b) 4,69 procentenheter vid studier på minst 75 procent men mindre än
100 procent av heltid, och
c) 3,12 procentenheter vid studier på minst 50 procent men mindre än
75 procent av heltid.
18 § Om den studerandes inkomst är högre än fribeloppet beräknat enligt
17 §, skall det belopp som får lämnas enligt 11 § första stycket minskas
med 50 procent av den överskjutande inkomsten.
19 § Som den studerandes inkomst under ett kalenderhalvår enligt 16 §
räknas vad som hänför sig till det halvåret av den studerandes inkomst av
tjänst, näringsverksamhet och kapital vid taxeringen för kalenderåret.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om hur inkomsten skall räknas för studerande som
inte taxeras för sin huvudsakliga inkomst i Sverige.
Ett beslut om studiemedel skall grunda sig på den uppgift om beräknad
inkomst som den studerande lämnar i ansökan om studiemedel.
20 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
föreskriva att den studerandes inkomst skall beaktas i annan utsträckning
än som följer av 16-18 §§, om det finns särskilda skäl.
Regeringen får föreskriva att studiemedlen skall minskas, om den
studerandes uppehälle helt eller till väsentlig del bekostas av staten eller
en kommun.
14
21 § Om den studerande inte får studiemedel med fullt belopp enligt
11 §, skall av minskningen så stor andel avse studiebidraget som detta
bidrag utgör av fullt studiemedel beräknat enligt 11-13 §§.
22 § Studiemedel får inte lämnas, om beloppet per vecka motsvarar eller
är lägre än 0,25 procent av prisbasbeloppet.
23 § Studiemedel får lämnas för studier utanför Sverige under de
förutsättningar och med de belopp som föreskrivs av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer.
Bestämmelser om studiemedel under sjukdom och ledighet finns i
24 §.
24 § Regeringen får föreskriva att studiemedel får lämnas för tid då den
studerande är sjuk.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också
meddela föreskrifter om studerandes rätt till studiemedel vid ledighet för
tillfällig vård av barn och vid ledighet för närståendevård.
25 § Om inte något annat följer av föreskrifter som regeringen meddelar
får studiemedel inte lämnas eller tas emot för den tid för vilken det
lämnas
- studiehjälp enligt 2 kap.,
- utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning,
- utbildningsbidrag för doktorander,
- särskilt utbildningsbidrag, eller
- rehabiliteringsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring.
Studiemedel får inte lämnas för den tid då den studerande tjänstgör
enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller fullgör utbildning till
reserv- eller yrkesofficer.
Studiemedel får inte lämnas för forskarutbildning om den studerande
är eller har varit anställd som doktorand eller har eller har haft
utbildningsbidrag för doktorander.
26 § En studerande som tidigare har fått studiestöd enligt denna lag kan
beviljas studiemedel bara om den studerande har
1. betalat fastställt årsbelopp enligt 4 kap. 7 §, som skall betalas före
det kalenderår som de nya studiemedlen avser, och
Prop. 1999/2000:10
15
2. betalat tillbaka så mycket av återkrävt studiestöd enligt 5 kap. att
högst ett kalenderhalvårs återkrävt studiestöd återstår att betala.
Om det finns synnerliga skäl, får studiemedel beviljas trots
bestämmelsen i första stycket.
27 § En studerande som har beviljats studiemedel skall till Centrala
studiestödsnämnden anmäla sådan ändring av sina förhållanden som har
betydelse för rätten till studiemedel eller för studiemedlens storlek.
28 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om att studerande kan få förskott på studiemedel.
29 § Studiemedel beviljas efter ansökan. En studerande får begränsa sin
ansökan till att avse endast studiebidrag.
30 § Studiemedel får betalas ut endast om det är styrkt att den studerande
bedriver de studier för vilka studiemedlen har beviljats.
Den som får studiemedel i form av studielån skall betala sådan avgift
som regeringen föreskrivit med stöd av 6 kap. 4 §.
Rätten till studiemedel är förverkad, om den studerande inte före
utgången av den tidsperiod som studiemedlen avser har styrkt att han
eller hon bedriver studier. Styrks detta senare, får studiemedlen ändå
betalas ut, om det finns särskilda skäl.
Rätten till studiemedel är förverkad om den studerande avlider innan
studiemedlen har betalats ut.
31 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela närmare föreskrifter om tillämpningen av detta kapitel.
4 kap. Återbetalning av studielån
1 § Den som har fått studielån skall betala tillbaka lånet.
På studielån skall en årlig ränta betalas. Regeringen fastställer före
vaije kalenderårs böijan den ränta som skall gälla under året. Ränta som
inte har betalats under det år då den har uppkommit skall läggas till
skulden vid kalenderårets slut.
Prop. 1999/2000:10
16
Låntagaren skall också betala sådana avgifter som regeringen
föreskrivit med stöd av 6 kap. 4 §.
2 § Regeringen får föreskriva att ränta inte skall beräknas på studielån
för den tid då låntagaren fullgör en längre grundutbildning än 60 dagar
enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.
3 § När det vid ingången av ett kalenderår har gått minst sex månader
efter utgången av den senaste tidsperiod för vilken låntagaren fått
studiestöd enligt denna lag, skall återbetalningen av studielånen börja.
4 § Äterbetalningstiden skall vara 25 år eller det lägre antal år som
återstår till utgången av det år då låntagaren fyller 60 år.
Äterbetalningstiden skall i vissa fall bestämmas till kortare tid än vad
som anges i första stycket. Bestämmelser om detta finns i 9-11 §§.
5 § Om låntagaren har fått nya studielån under äterbetalningstiden, skall
de nya lånen läggas samman med de tidigare lånen.
Återbetalningen av det sammanlagda lånet börjar året närmast efter det
år under vilket låntagaren tagit emot de nya studielånen.
6 § Om en låntagare under minst tre år har beviljats nedsättning av
årsbelopp enligt 14-15 §§, får en ny återbetalningstid bestämmas. Därvid
tillämpas bestämmelserna i 4 §. Detsamma gäller om en låntagare har
sammanlagda lån enligt 5 §, dock endast om nya lån uppgår till minst 50
procent av prisbasbeloppet.
En ny återbetalningstid får bestämmas efter ansökan av låntagaren, om
inte regeringen föreskriver något annat.
7 § Lånet och räntan skall betalas med ett visst belopp vaije kalenderår
(årsbelopp). Detta belopp fastställs för vaije kalenderår då återbetalning
skall göras.
Låntagaren skall underrättas om det årsbelopp och de avgifter som
skall betalas under året.
8 § Årsbeloppet skall för vaije år beräknas med beaktande av
1. skuldens storlek vid ingången av kalenderåret, minskad med tidigare
års obetalda årsbelopp,
2. ränta enligt 1 § andra stycket för kalenderåret,
3. den återstående äterbetalningstiden, och
Prop. 1999/2000:10
17
4. den beräkning som anges i andra stycket.
Årsbeloppet skall beräknas så att återbetalningen under
äterbetalningstiden ökar med två procent vaije år, om full betalning sker
och räntan enligt första stycket är oförändrad jämförd med föregående år.
9 § Om skulden uppgår till ett belopp som är mindre än femton procent
av prisbasbeloppet, skall årsbeloppet bestämmas så att lånet är återbetalat
under det första återbetalningsåret.
10 § Om 9 § inte skall tillämpas och årsbeloppet beräknat enligt 8 §
uppgår till mindre än femton procent av prisbasbeloppet det första
återbetalningsåret, skall äterbetalningstiden förkortas genom att
årsbeloppet för detta år fastställs till femton procent av prisbasbeloppet.
Därefter skall årsbeloppet beräknas enligt 8 § till dess skulden är betald.
11 § Om skulden under ett återbetalningsår har minskat med minst tio
procent av prisbasbeloppet på grund av att
1. låntagaren har gjort en förtida återbetalning,
2. studielån har skrivits av enligt 22-25 §§,
3. studielån har krävts tillbaka enligt 5 kap.,
skall äterbetalningstiden förkortas enligt 9 §, om skulden det första
återbetalningsåret efter det år då skulden minskat uppgår till ett belopp
som är mindre än femton procent av prisbasbeloppet. Om minskningen i
annat fall innebär att årsbeloppet beräknat enligt 8 § det första
återbetalningsåret efter det år då skulden minskat uppgår till mindre än
femton procent av prisbasbeloppet, skall äterbetalningstiden förkortas
enligt 10 §.
12 § Efter ansökan av låntagaren far årsbeloppet sättas ned enligt
bestämmelserna i 13-18 §§.
Utbildning m.m.
13 § Årsbeloppet får sättas ned
1. om låntagaren tar emot studiehjälp, studiemedel eller
utbildningsbidrag för doktorander,
2. om låntagaren fullgör en längre grundutbildning än 60 dagar enligt
lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller fullgör utbildning till
reserv- eller yrkessofficer, eller
3. om det i något annat fall finns synnerliga skäl.
Inkomst och förmögenhet
14 § Årsbeloppet får sättas ned till fem procent av det belopp som utgör
summan av låntagarens inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital
Prop. 1999/2000:10
18
under betalningsåret. Detta gäller dock endast till och med det kalenderår
då låntagaren fyller 49 år.
Från och med det kalenderår då låntagaren fyller 50 år får årsbeloppet
sättas ned till sju procent av den i första stycket angivna inkomsten.
Tillägg till inkomsten får göras för förmögenhet enligt grunder som
regeringen bestämmer.
Nedsättning får ske endast om årsbeloppet beräknat enligt första och
andra styckena understiger årsbeloppet beräknat enligt 8-11 §§ med
minst tre procent av prisbasbeloppet.
Årsbeloppet får sättas ned till noll, om årsbeloppet beräknat enligt
första och andra styckena understiger fem procent av prisbasbeloppet.
15 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om hur inkomst och förmögenhet enligt 14 § första
och andra styckena skall beräknas för låntagare som inte taxeras för sin
huvudsakliga inkomst i Sverige.
Preliminärt årsbelopp
16 § Årsbelopp enligt 14 § får sättas ned preliminärt i avvaktan på att
taxeringen för betalningsåret fastställs. Det preliminära årsbeloppet skall
grunda sig på den uppgift om beräknad inkomst och från och med det år
då låntagaren fyller 50 år även den uppgift om förmögenhet som
låntagaren lämnar i ansökan om nedsättning.
Slutligt årsbelopp
17 § Efter det att taxering för betalningsåret har fastställts skall ett
slutligt årsbelopp fastställas, dock högst det belopp som kunnat
fastställas enligt 8-11 §§. Som taxering gäller beslutet om taxering i
första instans.
Om det preliminära årsbeloppet är lägre än det slutliga årsbeloppet,
skall mellanskillnaden betalas i efterhand. Regeringen får föreskriva att
låntagaren dessutom skall betala en tilläggsavgift.
Om det preliminära årsbeloppet är högre än det slutliga årsbeloppet,
skall det överskjutande beloppet inte betalas ut till låntagaren utan i
stället räknas av på lånet.
Ändring av beslut om nedsättning
18 § Ett beslut om nedsättning av årsbeloppet får ändras
1. om de inkomst- och förmögenhetsförhållanden som lagts till grund
för beslutet har ändrats väsentligt,
2. om det framkommer att låntagaren har lämnat oriktiga uppgifter i
ärendet om nedsättning, eller
3. om det i något annat hänseende har inträffat en förändring som
väsentligt påverkar rätten till nedsättning.
Prop. 1999/2000:10
19
19 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om hur det fastställda årsbeloppet och sådana
avgifter som avses i detta kapitel skall betalas samt om hur det inbetalda
beloppet skall räknas av.
20 § I syfte att stimulera en snabb återbetalning av studielån får
regeringen meddela föreskrifter om premier till låntagare som betalar
tillbaka större belopp än det fastställda årsbeloppet.
21 § När äterbetalningstiden är slut skall eventuell resterande skuld
betalas under det följande året. Bestämmelserna om nedsättning i 13-
18 §§ skall tillämpas även vid återbetalning som sker efter den ordinarie
äterbetalningstiden.
Om nedsättning sker, skall återstoden av skulden vaije år betalas av
med nedsatt belopp tills full återbetalning skett. Om förutsättningar för
nedsättning upphör innan full betalning skett, skall det då återstående
beloppet betalas under det första kalenderår då nedsättning inte sker.
Betalning skall pågå till dess full återbetalning har skett, dock längst
till utgången av det år då låntagaren fyller 67 år.
Avskrivning av lån for tidigare studier
22 § Studielån som har lämnats för studier i sådan utbildning som avses i
3 kap. 2 § andra stycket för att den studerande skall få grundläggande
eller särskild behörighet för grundläggande högskoleutbildning kan
skrivas av till viss del, om låntagaren senare har beviljats studielån för
studier i sådan utbildning som avses i 3 kap. 2 § första stycket. I sådant
fall får en sjättedel av det lånade beloppet jämte ränta som avser det
första lånet skrivas av för vaije 40 poäng som kan ingå i en
högskoleexamen och som låntagaren har genomfört med godkänt
resultat. Den sammanlagda avskrivningen får dock omfatta högst hälften
av det först lånade beloppet jämte ränta.
Avskrivning enligt första stycket får inte ske av lån som har lämnats
under tid då det högre bidraget enligt 3 kap. 13 § lämnats.
Regeringen får föreskriva att avskrivning enligt första stycket får ske
även efter godkänt resultat i annan eftergymnasial utbildning än
högskoleutbildning.
Prop. 1999/2000:10
20
Avskrivning av lån som tagits emot under sjukdomstid m.m. Prop. 1999/2000:10
23 § Studielån får skrivas av helt eller delvis, om lånet har tagits emot
enligt bestämmelser som har meddelats med stöd av 3 kap. 24 § första
stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far
föreskriva om sådan avskrivning.
24 § Studielån som avser tid då den studerande har tagit emot
utbildningsbidrag, enligt bestämmelserna om dagpenning, skall inte
betalas tillbaka i den mån avdrag har skett från utbildningsbidraget.
Avskrivning av återstående skuld
25 § Studielån som inte har betalats vid utgången av det år då låntagaren
fyller 67 år skall skrivas av. Betalningsskyldigheten kvarstår dock för
årsbelopp avseende de tre senaste kalenderåren som har förfallit till
betalning. Om det finns synnerliga skäl, far dock också sådana årsbelopp
skrivas av.
Lån skall också skrivas av om låntagaren avlider eller om det annars
finns synnerliga skäl till det.
26 § Låntagaren skall lämna Centrala studiestödsnämnden de uppgifter
som är av betydelse för tillämpningen av detta kapitel.
En låntagare som har fått årsbeloppet nedsatt är skyldig att omedelbart
underrätta Centrala studiestödsnämnden, om någon omständighet som
föranlett nedsättningen inte längre föreligger.
27 § Årsbelopp och avgifter enligt detta kapitel som inte har betalats
inom föreskriven tid får tas ut genom utmätning utan föregående dom
eller utslag.
Årsbelopp eller del därav som inte har betalats, frivilligt eller genom
utmätning, före utgången av november månad det tredje året efter
betalningsåret, skall inte föranleda vidare indrivningsåtgärder.
28 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela närmare föreskrifter om tillämpningen av detta kapitel.
21
5 kap. Återkrav av studiestöd
1 § Om en studerande har fått studiemedel felaktigt eller med för högt
belopp på grund av att summan av hans eller hennes inkomst av tjänst,
näringsverksamhet och kapital vid taxeringen överstigit den inkomst som
lagts till grund för beräkningen av studiemedel, skall det som betalats ut
för mycket krävas tillbaka. Belopp som understiger en viss av regeringen
fastställd gräns, skall dock inte krävas tillbaka.
Om någon i annat fall än som avses i första stycket genom oriktiga
uppgifter eller genom att inte fullgöra sin uppgifts- och
anmälningsskyldighet eller på något annat sätt har orsakat att studiehjälp
eller studiemedel lämnats felaktigt eller med för högt belopp, skall det
som betalats ut för mycket krävas tillbaka. Detsamma gäller om någon på
annat sätt fått studiestöd felaktigt eller med för högt belopp och insett
eller borde ha insett detta.
Om det finns synnerliga skäl, får ett krav på återbetalning enligt första
eller andra stycket helt eller delvis efterges.
2 § Om någon avbryter sina studier skall 1 § andra och tredje stycket
tillämpas beträffande studiestöd som har betalats ut för tiden efter
avbrottet. Beror avbrottet på sjukdom skall studiestödet inte krävas
tillbaka, om den studerande har fått studiestödet enligt föreskrifter som
meddelats med stöd av 2 kap. 10 § eller 3 kap. 24 §. Detsamma gäller vid
sådan ledighet som avses i dessa paragrafer.
3 § Om ett återkrav avser studiehjälp till en studerande som vid
utbetalningstillfallet var omyndig, är den som då var den omyndiges
förmyndare betalningsskyldig.
4 § På studiemedel som krävs tillbaka tas ränta ut från den dag då
studiemedlen tagits emot efter en räntesats som vid vaije tidpunkt
överstiger statens utlåningsränta med två procentenheter.
På studiehjälp som krävs tillbaka tas ränta ut enligt den räntesats som
anges i första stycket från den dag som infaller en månad efter det att
beslut om återkrav har fattats.
Om det finns särskilda skäl, kan den återbetalningsskyldige befrias helt
eller delvis från sin skyldighet att betala ränta.
5 § I samband med återkrav skall den återbetalningsskyldige betala
sådana avgifter som regeringen kan ha föreskrivit med stöd av 6 kap. 4 §.
6 § En fordran som har uppkommit på grund av att studiestöd har krävts
tillbaka, skall bevakas fram till utgången av det år då den
Prop. 1999/2000:10
22
återbetalningsskyldige fyller 67 år. Därefter skall fordringen skrivas av.
Avskrivning skall också ske om den återbetalningsskyldige avlider.
Om indrivningen av en sådan fordran som avses i första stycket skulle
leda till mer arbete eller kostnad än som är skäligt och indrivning inte är
påkallad från allmän synpunkt får indrivningsåtgärder underlåtas.
7 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela närmare föreskrifter om tillämpningen av detta kapitel.
6 kap. Övriga bestämmelser
1 § Lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt
skall tillämpas på studiestöd, om detta har sökts efter varsel om eller
utbrott av arbetskonflikt. Lagen skall dock inte tillämpas på studiestöd
till sådana personer med funktionshinder som av medicinska eller sociala
skäl behöver utbildning på grund av funktionsnedsättningen.
2 § Om någon som har tagit emot studiestöd meddelar att han eller hon
inte önskar utnyttja detta, får det genast betalas tillbaka utan tillämpning
av 4 eller 5 kap. Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får meddela närmare föreskrifter om sådan återbetalning.
3 § En fordran på studiestöd kan inte överlåtas.
En fordran på studiestöd får inte tas i anspråk genom utmätning.
4 § Regeringen får meddela föreskrifter om att Centrala
studiestödsnämnden får ta ut avgifter för sina administrativa kostnader i
samband med att studielån beviljas, vid återbetalning av studielån och i
samband med återkrav av studiestöd.
5 § Om ett belopp enligt denna lag slutar på ett öretal, rundas det av till
närmaste lägre krontal.
6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om en läroanstalts skyldighet att till Centrala
studiestödsnämnden lämna de uppgifter som är av betydelse för
tillämpningen av denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd
av lagen.
Regeringen får meddela föreskrifter om en läroanstalts skyldighet att
till den överklagandenämnd som avses i 11 § lämna de uppgifter som är
Prop. 1999/2000:10
23
av betydelse för tillämpningen av denna lag och föreskrifter som har Prop. 1999/2000:10
meddelats med stöd av lagen.
7 § Allmän försäkringskassa skall enligt de bestämmelser som
regeringen meddelar lämna Centrala studiestödsnämnden eller den
överklagandenämnd som avses i 11 § de uppgifter som har betydelse för
tillämpningen av denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd
av lagen.
Annan myndighet och försäkringsinrättning är skyldiga att på begäran
lämna domstol, Riksförsäkringsverket, allmän försäkringskassa och
Centrala studiestödsnämnden sådana uppgifter i fråga om viss person
som är av betydelse för tillämpningen av bestämmelserna i 4 kap. och
föreskrifter som har meddelats med stöd av 4 kap.
8 § Regeringen får meddela föreskrifter om hur Centrala
studiestödsnämnden skall hämta in de uppgifter om taxering som
nämnden behöver för tillämpningen av bestämmelserna i 4 kap. och
föreskrifter som har meddelats med stöd av 4 kap.
9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om försöksverksamhet i fråga om studiestöd enligt
denna lag. I sådana föreskrifter får avvikelser göras från bestämmelser i
lagen. Försöksverksamheten får dock inte innebära försämringar i fråga
om förutsättningarna för studiestöd som har beviljats en studerande enligt
lagens bestämmelser.
10 § Centrala studiestödsnämndens beslut i ärenden om återbetalning av
studielån får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Centrala studiestödsnämndens beslut skall dock gälla omedelbart, om
nämnden inte bestämmer något annat.
11 § För prövning av överklaganden av andra beslut om studiestöd än
sådana som avses i 10 § svarar en särskild överklagandenämnd. Centrala
studiestödsnämndens beslut skall dock gälla omedelbart, om nämnden
inte bestämmer något annat. Om ett beslut överklagas, kan dock
överklagandenämnden förordna att beslutet tills vidare inte skall gälla.
Överklagandenämndens ordförande skall vara eller ha varit ordinarie
domare.
Överklagandenämndens beslut med anledning av ett överklagande dit
får inte överklagas.
Vad som sägs i 6-8 §§ om att uppgifter skall lämnas till Centrala
studiestödsnämnden eller att Centrala studiestödsnämnden får hämta in
uppgifter skall i överklagade ärenden gälla även överklagandenämnden.
24
Prop. 1999/2000:10
1. Denna lag träder i kraft den ljuli 2001, då studiestödslagen
(1973:349) och lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa skall upphöra att gälla. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i
fråga om studiestöd som avser tid fore ikraftträdandet.
2. Till en studerande som före den ljuli 2001 har påbörjat en
utbildning och for den utbildningen beviljats särskilt vuxenstudiestöd
enligt studiestödslagen (1973:349) eller särskilt vuxenstudiestöd for
arbetslösa enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa får sådant studiestöd på ansökan av den studerande lämnas
enligt äldre bestämmelser under den tid som den studerande kan behöva
for att slutföra studierna, dock längst till och med den 30 juni 2003. Om
studiestöd lämnas enligt äldre bestämmelser, skall dessa även i övrigt
tillämpas på studiestödet.
3. Till en studerande som fore den 1 juli 2001 har påböljat en
utbildning och för den utbildningen beviljats studiemedel enligt
studiestödslagen (1973:349) får studiemedel lämnas enligt
bestämmelserna i 4 kap. 8 § i den gamla lagen för att den studerande
skall kunna slutföra studierna, utan hinder av bestämmelserna i 3 kap. 8-
10 §§ i den nya lagen. Studiemedel enligt den gamla lagen får dock inte
lämnas for längre tid än till och med den 30 juni 2003.
4. Till en studerande som fore den 1 juli 2001 har påböljat en
utbildning och för den utbildningen beviljats studiemedel enligt
studiestödslagen (1973:349) får studiemedel lämnas enligt
bestämmelserna i 4 kap. 9 § i den gamla lagen för att den studerande
skall kunna slutföra studierna, utan hinder av 3 kap. 3 § i den nya lagen.
Studiemedel enligt den gamla lagen får dock inte lämnas för längre tid än
till och med den 30 juni 2003.
5. Om en studerande har beviljats studiemedel eller särskilt
vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349) eller särskilt
vuxenstudiestöd for arbetslösa enligt lagen (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa skall den tid som studiestöd har beviljats
för räknas in vid bedömningen av om studiemedel får lämnas enligt
3 kap. 8-10 §§ i den nya lagen. Tid enligt den gamla lagen skall räknas
om till motsvarande antal veckor enligt den nya lagen.
6. Till en studerande som fore den 1 juli 2001 har påböljat en
utbildning och för den utbildningen beviljats studielån enligt
studiestödslagen (1973:349) får studiemedel i form av studielån lämnas
för att den studerande skall kunna slutföra studierna, utan hinder av
3 kap. 9 § i den nya lagen. Studielån enligt den gamla lagen får dock
lämnas längst till och med den 30 juni 2003.
7. Om en studerande har tagit emot studiestöd enligt studiestödslagen
(1973:349) skall som villkor for att få nytt studiestöd gälla inte enbart
2 kap. 12 § och 3 kap. 26 § i den nya lagen utan även 9 kap. 2 b § i den
gamla lagen.
25
8. Beträffande sådana studielån som har beviljats enligt 4 kap. 2 §
studiestödslagen (1973:349) tillämpas 8 kap. 11 § i den gamla lagen i
stället for 4 kap. 22 § i den nya lagen.
9. Den som har beviljats studielån eller återbetalningspliktiga
studiemedel enligt studiestödslagen (1973:349) eller lagen (1983:1030)
om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa kan begära att lånet efter den
1 juli 2001 skall betalas tillbaka enligt bestämmelserna i den nya lagen.
De ändrade betalningsvillkoren skall bölja tillämpas vid
kalenderårsskiftet året närmast efter det år då låntagaren har begärt
ändrade betalningsvillkor.
10. Den som betalar tillbaka studielån eller återbetalningspliktiga
studiemedel enligt både studiestödslagen (1973:349) och den nya lagen
kan begära att äldre lån läggs samman med nya lån och att de
sammanlagda lånen betalas tillbaka enligt bestämmelserna i den nya
lagen. Sammanläggningen skall böija tillämpas året närmast efter det år
då låntagaren begärt att lånen skall läggas samman. Sammanläggningen
skall ske vid kalenderårsskiftet enligt följande. En gemensam
återbetalningstid bestäms för det sammanlagda lånet i enlighet med
bestämmelserna i 4 kap. 4, 9 och 10 §§ i den nya lagen. För återbetalning
av det sammanlagda lånet skall bestämmelserna i 4 kap. i den nya lagen
även i övrigt tillämpas. Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får dock föreskriva att årsbeloppet enligt 4 kap. 14 § första
stycket i den nya lagen får sättas ned till ett belopp som är lägre än fem
procent av låntagarens inkomst eller från och med det år då låntagaren
fyller 50 år sju procent. Årsbeloppet skall dock alltid uppgå till minst
fyra procent av låntagarens inkomst. Från och med det år då låntagaren
fyller 50 år får tillägg till inkomsten göras för förmögenhet. Avskrivning
av lån som har lagts samman skall i fråga om lån som lämnats enligt den
gamla lagen ske enligt 8 kap. 9, 10 och 12 §§ i den gamla lagen och i
fråga om lån som lämnats enligt den nya lagen ske enligt 4 kap. 25 § i
den nya lagen.
11. Bestämmelsen i 6 kap. 11 § skall tillämpas på beslut som har
meddelats med stöd av denna lag.
Prop. 1999/2000:10
26
Härigenom föreskrivs att 2 b § lagen (1947:529) om allmänna
barnbidrag2 skall ha följande lydelse.
Prop. 1999/2000:10
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2b§3
I Med de barn som berättigar till
I flerbarnstillägg enligt 2 a § skall
, jämställas barn som fyllt 16 år,
men i övrigt uppfyller kraven för
i barnbidrag enligt denna lag, och
som bedriver studier som ger rätt
i till förlängt barnbidrag enligt lagen
; (1986:378) om förlängt barnbidrag
eller studiehjälp enligt 2 kap.
studiestödslagen (1999:000).
Med de barn som berättigar till
flerbarnstillägg enligt 2 a § skall
jämställas barn som fyllt 16 år,
men i övrigt uppfyller kraven för
barnbidrag enligt denna lag, och
som bedriver studier som ger rätt
till förlängt barnbidrag enligt lagen
(1986:378) om förlängt barnbidrag
eller studiehjälp enligt 3 kap.
studiestödslagen (1973:349).
Som barn enligt första stycket räknas studerande från och med det
kvartal under vilket barnet böljar studera och längst till och med det
andra kvartalet det år under vilket den studerande fyller 20 år. Den
studerande skall stadigvarande sammanbo med den bidragssökande för
att berättiga till flerbarnstillägg.
Studerande som deltar i undervisning som omfattar kortare tid än åtta
veckor eller deltidsundervisning inräknas inte i barnantalet. Detsamma
gäller studerande som är gifta.
Den som önskar uppbära flerbarnstillägg med stöd av bestämmelserna
i denna paragraf skall anmäla detta till den allmänna försäkringskassan.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.
2 Lagen omtryckt 1973:449.
3 Senaste lydelse 1997:1316.
27
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 och 10 §§, 8 kap. 2 och 12 §§, 9 kap.
2 §, 19 kap. 2 § och 22 kap. 15 § lagen (1962:381) om allmän försäkring4
skall ha följande lydelse.
Prop. 1999/2000:10
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
försäkrads
fastställa
är bosatt i
5§5
Den allmänna försäkringskassan skall besluta om en
tillhörighet till sjukpenningförsäkringen och
sjukpenninggrundande inkomst. För en försäkrad som inte
Sverige gäller detta så snart anmälan om hans inkomstförhållanden gjorts
hos kassan. Av beslutet skall framgå i vad mån den
sjukpenninggrundande inkomsten är att hänföra till anställning eller till
annat förvärvsarbete. Sjukpenningförsäkringen skall omprövas
a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades
inkomstförhållanden eller andra omständigheter har undergått ändring av
betydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,
b) när förtidspension eller särskild efterlevandepension enligt denna
lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras
med hänsyn till ändring i den försäkrades arbetsförmåga eller, vid
särskild efterlevandepension, förmåga eller möjlighet att bereda sig
inkomst genom arbete,
c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller
redan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den
försäkrades arbets- eller inkomstförhållanden, samt
d) när tjänstepension beviljas den försäkrade.
Ändring som avses i första stycket skall gälla från och med den dag då
anledningen till ändringen uppkommit. Den sjukpenninggrundande
inkomst som ändrats enligt första stycket a far dock läggas till grund för
ersättning tidigast från och med första dagen i den ersättningsperiod som
inträffar i anslutning till att försäkringskassan fått kännedom om
inkomständringen.
Under tid som anges under 1-6 får, om inte första stycket b, c eller d är
tillämpligt, den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten sänkas lägst
till vad den skulle ha varit närmast dessförinnan om försäkringskassan då
känt till samtliga förhållanden. Detta gäller tid då den försäkrade
1. bedriver studier, för vilka
hon eller han uppbär studiehjälp,
studiemedel eller
vuxenstudiestöd
studiestödslagen
studiestöd enligt
särskilt
enligt
(1973:349),
lagen
1. bedriver studier, för vilka
hon eller han
enligt
(1999:000),
förordningen
utbildningsbidrag för doktorander
uppbär studiestöd
studiestödslagen
bidrag enligt
(1995:938) om
4 Lagen omtryckt 1982:120.
5 Lydelse enligt prop. 1998/99:119.
28
(1983:1030) om särskilt eller särskilt utbildningsbidrag,
vuxenstudiestöd för arbetslösa,
bidrag enligt förordningen
(1995:938) om utbildningsbidrag
för doktorander eller särskilt
för
Prop. 1999/2000:10
arbetsmarknadsinstitut eller genomgår
som beslutats av en
utbildningsbidrag,
2. genomgår vuxenutbildning
för utvecklingsstörda (särvux) och
uppbär timersättning
studierna,
3. är inskriven vid
arbetsmarknadsutbildning
arbetsmarknadsmyndighet,
4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast
sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,
5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete for vård av barn, om
den försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1 §
föräldraledighetslagen (1995:584) och barnet inte har fyllt ett år.
Motsvarande gäller vid adoption av barn som ej fyllt tio år eller vid
mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än ett år
har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård,
6. fullgör tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.
För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 eller 3 skall
försäkringskassan, vid sjukdom under utbildningstiden, beräkna
sjukpenningen på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts
på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan
antas få under denna tid. Om därvid den sjukpenninggrundande
inkomsten helt eller delvis är att hänföra till anställning, skall
årsarbetstiden beräknas på grundval av enbart det antal arbetstimmar som
den försäkrade kan antas ha i ifrågavarande förvärvsarbete under
utbildningstiden.
För en försäkrad som far sådan behandling eller rehabilitering som
avses i 7 b § eller 22 kap. 7 § och som under denna tid far livränta enligt
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning
enligt en annan författning skall försäkringskassan, vid sjukdom under
den tid då livränta betalas ut, beräkna sjukpenningen på en
sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart
den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna
tid.
För en försäkrad som avses i 10 c § första stycket 1 eller 2 skall dock
under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade inte
uppbär studiesocial förmån som anges i tredje stycket 1, sjukpenningen
beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av första-
tredje styckena, om sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad på
den sjukpenninggrundande inkomsten enligt fjärde stycket.
Fjärde stycket tillämpas även för försäkrad som avses i tredje stycket 6
när den försäkrade genomgår grundutbildning som är längre än 60 dagar.
29
10 §6
För de första 14 dagarna i sjukperioden utges sjukpenning som svarar
mot sjukpenninggrundande inkomst av anställning endast under
förutsättning att den försäkrade skulle ha förvärvsarbetat om han inte
hade varit sjuk. För en försäkrad som avses i 5 § tredje stycket 1 eller 3,
femte eller sjunde stycket skall vad som har sagts nu gälla även för tid
efter de första 14 dagarna av sjukperioden. För sjukpenningen skall 10 a
och 10 b §§ tillämpas.
Med tid för förvärvsarbete enligt första stycket jämställs
1. ledighet för semester, dock inte om den försäkrade uppbär
semesterlön enligt semesterlagen (1977:480) och, enligt 15 § samma lag,
kan begära att dag då han är oförmögen till arbete på grund av sjukdom
inte räknas som semesterdag,
2. ledighet under studietid för vilken oavkortade löneförmåner utges,
3. ledighet under tid då den
försäkrade genomgår sådan
utbildning eller undervisning som
anges i 5 § tredje stycket 2 eller
uppbär korttidsstudiestöd enligt
studiestödslagen (1973:349) eller
ersättning till deltagare i
teckenspråksutbildning för vissa
föräldrar (TUFF), och
4. ledighet för ferier eller för motsvarande uppehåll för lärare som är
anställda inom utbildningsväsendet.
Prop. 1999/2000:10
3. ledighet under tid då den
försäkrade uppbär ersättning till
deltagare i teckenspråksutbildning
för vissa föräldrar (TUFF), och
Rätt till barnpension har barn som
Om ett barn som har fyllt 18 år
bedriver studier som ger rätt till
förlängt barnbidrag enligt lagen
(1986:378) om förlängt barnbidrag
eller studiehjälp enligt 3 kap.
studiestödslagen (1973:349), har
det rätt till barnpension även för
sådan tid, dock längst till och med
juni månad det år då barnet fyller
20 år. Med tid för sådana studier
likställs tid för ferier samt tid då
barnet på grund av sjukdom inte
kan bedriva sina studier. En
förutsättning för rätt till
barnpension enligt detta stycke är
att barnet bedriver studier som här
avses när det fyller 18 år eller
!§7
inte har fyllt 18 år.
Om ett barn som har fyllt 18 år
bedriver studier som ger rätt till
förlängt barnbidrag enligt lagen
(1986:378) om förlängt barnbidrag
eller studiehjälp enligt 2 kap.
studiestödslagen (1999:000), har
det rätt till barnpension även för
sådan tid, dock längst till och med
juni månad det år då barnet fyller
20 år. Med tid för sådana studier
likställs tid för ferier samt tid då
barnet på grund av sjukdom inte
kan bedriva sina studier. En
förutsättning för rätt till
barnpension enligt detta stycke är
att barnet bedriver studier som här
avses när det fyller 18 år eller
Senaste lydelse 1998:547.
Senaste lydelse 1988:881.
30
återupptar sådana studier innan det
fyller 19 år.
Ett barn som deltar i
undervisning som omfattar kortare
tid än åtta veckor är inte på grund
av bestämmelserna i andra stycket
berättigat till barnpension.
Detsamma gäller ett barn som
uppbär studielån oberoende av
föräldrarnas ekonomi enligt 3 kap.
12 § tredje stycket
studiestödslagen.
återupptar sådana studier innan det
fyller 19 år.
Ett barn som deltar i
undervisning som omfattar kortare
tid än åtta veckor är inte på grund
av bestämmelserna i andra stycket
berättigat till barnpension.
Prop. 1999/2000:10
Om någon för samma tid och för
samma nedsättning av
förvärvsmöjligheten har rätt till
såväl särskild efterlevandepension
som någon av nedan uppräknade
förmåner, minskas den särskilda
efterlevandepensionen med den
andra förmånens belopp.
Minskning skall göras med
a) förtidspension enligt denna
12 §8
lag,
b) delpension enligt lagen
(1979:84) om
delpensionsförsäkring,
c) dagpenning från
arbetslöshetskassa,
e) vuxenstudiebidrag enligt
Om någon för samma tid och för
samma nedsättning av
förvärvsmöjligheten har rätt till
såväl särskild efterlevandepension
som någon av nedan uppräknade
förmåner, minskas den särskilda
efterlevandepensionen med den
andra förmånens belopp.
Minskning skall göras med
a) förtidspension enligt denna
lag,
b) delpension enligt lagen
(1979:84) om
delpensionsförsäkring,
c) dagpenning från
arbetslöshetskassa,
e) särskilt utbildningsbidrag.
studiestödslagen (1973:349) eller
lagen (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa och
särskilt utbildningsbidrag, samt
f) timersättning vid
vuxenutbildning för
utvecklingsstörda (särvux).
Om särskild efterlevandepension till följd av bestämmelserna i 5 kap.
utges med viss andel av oavkortad sådan pension, skall minskning enligt
första stycket göras endast med hänsyn till motsvarande andel av förmån
som där avses.
Bestämmelserna i första och andra styckena gäller även i fråga om
motsvarande förmåner som utges till den efterlevande på grundval av
utländsk lagstiftning.
8 Senaste lydelse 1997:1228.
31
2§
Rätt till handikappersättning tillkommer försäkrad, som fyllt sexton år
och som innan han fyllt sextiofem år för avsevärd tid fått sin
funktionsförmåga nedsatt i sådan omfattning att han
a) i sin dagliga livsföring behöver mera tidskrävande hjälp av annan,
b) för att kunna förvärvsarbeta behöver fortlöpande hjälp av annan
eller
Prop. 1999/2000:10
c) eljest behöver vidkännas betydande merutgifter.
Föreligger behov av hjälp antingen i den dagliga livsföringen och för
att kunna förvärvsarbeta, eller ettdera av eller båda dessa avseenden och
däijämte merutgifter i anledning av handikappet, grundas bedömning av
rätt till handikappersättning på det sammanlagda behovet av stöd.
Vid tillämpning av denna
paragraf skall med försäkrad som
utför förvärvsarbete likställas
studerande som åtnjuter studiestöd
enligt studiestödslagen (1973:349)
eller endast på grund av
bestämmelse om behovsprövning
är utesluten från sådan förmån.
Vid tillämpning av denna
paragraf skall med försäkrad som
utför förvärvsarbete likställas
studerande som åtnjuter studiestöd
enligt studiestödslagen (1999:000)
eller endast på grund av
bestämmelse om behovsprövning
är utesluten från sådan förmån.
Handikappersättning utgår alltid till försäkrad som är blind, döv eller
gravt hörselskadad om blindheten, dövheten eller hörselskadan inträtt
innan den försäkrade uppnått sextiofem års ålder.
2§9
Sjukförsäkringen och de allmänna försäkringskassornas förvaltning av
denna finansieras genom avgifter som avses i 1 §.
Statsbidrag får lämnas med viss del av kostnaderna för
sjukförsäkringsförmåner, inberäknat försäkringens kostnader enligt lagen
(1974:525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet
m.m., lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård
och lagen (1991:1047) om sjuklön,
förvaltning enligt första stycket.
Statsbidrag får vidare lämnas
med viss del av kostnaderna för
den allmänna försäkringen för
förmåner enligt lagen (1996:1150)
om högkostnadsskydd vid köp av
läkemedel m.m. samt för Centrala
studiestödsnämnden med
anledning av att sådana studielån
som belöper på en studerandes
sjukperiod enligt studiestödslagen
(1973:349) inte skall återbetalas.
Statsbidrag får också lämnas för
Statsbidrag får vidare lämnas
med viss del av kostnaderna för
den allmänna försäkringen för
förmåner enligt lagen (1996:1150)
om högkostnadsskydd vid köp av
läkemedel m.m. samt för Centrala
studiestödsnämnden med
anledning av att sådana studielån
som belöper på en studerandes
sjukperiod enligt studiestödslagen
(1999:000) eller bestämmelser
som har meddelats med stöd av
9 Senaste lydelse 1996:1162.
32
den lagen inte skall återbetalas. Prop. 1999/2000:10
15 §10
Rehabiliteringspenningen skall minskas med det belopp den försäkrade
för samma tid får som
1. sjukpenning eller föräldrapenningförmån enligt denna lag,
2. sjukpenning eller livränta enligt lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning enligt någon annan
författning, dock inte livränta till efterlevande samt i övrigt endast till den
del ersättningen avser samma inkomstbortfall som
rehabiliteringspenningen är avsedd att täcka,
3. studiehjälp,
korttidsstudiestöd
vuxenstudiestöd
studiestödslagen
studiestöd
(1983:1030)
vuxenstudiestöd för arbetslösa,
särskilt utbildningsbidrag eller
ersättning till deltagare i
teckenspråksutbildning för vissa
föräldrar (TUFF), dock inte till
den del studiestödet är
enligt
om
studiemedel,
eller särskilt
enligt
(1973:349),
lagen
särskilt
enligt
(1999:000),
3. studiestöd
studiestödslagen
särskilt utbildningsbidrag eller
ersättning till deltagare i
teckenspråksutbildning för vissa
föräldrar (TUFF), dock inte till
den del studiestödet är
återbetalningspliktigt.
återbetalningspliktigt.
Vad som föreskrivs i första stycket gäller även beträffande
motsvarande förmån som utges till den försäkrade på grundval av
utländsk lagstiftning.
Denna lag träder i kraft den ljuli 2001. Den äldre lydelsen gäller
fortfarande i fråga om studiestöd som beviljats enligt den upphävda
studiestödslagen (1973:349) eller enligt övergångsbestämmelserna till
studiestödslagen (1999:000).
10 Senaste lydelse 1998:547.
33
2 Riksdagen 1999/2000. 1 samt. Nr 10
Härigenom föreskrivs att 17 § semesterlagen (1977:480) skall ha
följande lydelse.
Prop. 1999/2000:10
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
17 §"
Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande, när fråga är om
1. ledighet på grund av sjukdom, i den mån frånvaron under
intjänandeåret icke överstiger 180 dagar eller om frånvaron beror på
arbetsskada,
2. ledighet enligt föräldraledighetslagen (1995:584) dels under tid för
vilken havandeskapspenning utges enligt 3 kap. 9 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring, dels under tid för vilken föräldrapenning utges i
anledning av barns födelse eller adoption enligt 4 kap. 3 och 5 §§ samma
lag, i den mån frånvaron för vaije barn, eller vid flerbamsbörd
sammanlagt, inte överstiger 120 dagar eller för ensamstående förälder,
180 dagar, dels under tid för vilken tillfällig föräldrapenning utges enligt
4 kap. 10, 10 a, 11 och 11 a §§ samma lag,
3. ledighet på grund av risk för överförande av smitta, om
arbetstagaren är berättigad till ersättning enligt lagen (1989:225) om
ersättning till smittbärare, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke
överstiger 180 dagar,
4. ledighet för utbildning, som
ej enligt annan lag medför rätt till
semesterlön, om arbetstagaren
erhåller korttidsstudiestöd eller
vuxenstudiebidrag
studiestödslagen
särskilt utbildningsbidrag eller
ersättning till deltagare i
teckenspråksutbildning för vissa
föräldrar (TUFF) eller om
utbildningen till väsentlig del
avser fackliga eller med facklig
verksamhet sammanhängande
frågor, i den mån frånvaron under
intjänandeåret icke överstiger 180
dagar,
5. ledighet på grund av grundutbildning om högst 60 dagar eller
repetitionsutbildning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, om
frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 60 dagar,
6. ledighet enligt lagen (1986:163) om rätt till ledighet för
svenskundervisning för invandrare, eller
4. ledighet for utbildning, som
ej enligt annan lag medför rätt till
semesterlön, om arbetstagaren
erhåller särskilt utbildningsbidrag
eller ersättning till deltagare i
teckenspråksutbildning för vissa
föräldrar (TUFF) eller om
utbildningen till väsentlig del
avser fackliga eller med facklig
verksamhet sammanhängande
frågor, i den mån frånvaron under
intjänandeåret icke överstiger 180
dagar,
enligt
(1973:349),
Senaste lydelse 1998:565.
34
7. ledighet enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för Prop. 1999/2000:10
närståendevård, i den mån frånvaron under intjänandeåret inte överstiger
45 dagar.
Har arbetstagare av anledning som anges i första stycket 1 varit
frånvarande från arbetet utan längre avbrott i frånvaron än fjorton dagar i
en följd under två hela intjänandeår, grundar därefter infallande dag av
frånvaroperioden inte rätt till semesterlön.
I frånvaroperiod som avses i första stycket inräknas även dagar under
perioden då arbetstagaren icke skulle ha utfört arbete.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001. Den äldre lydelsen gäller
fortfarande i fråga om studiestöd som beviljats enligt den upphävda
studiestödslagen (1973:349) eller enligt övergångsbestämmelserna till
studiestödslagen (1999:000).
35
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1§ lagen (1981:691) om
socialavgifter12 skall ha följande lydelse.
Prop. 1999/2000:10
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §13
Sjukförsäkringsavgifter förs till staten för finansiering av
1. kostnader för sjukpenning m.m. enligt 3 kap., folkpension i form av
förtidspension enligt 7 kap. för personer som har rätt till tilläggspension i
form av förtidspension enligt 13 kap., tilläggspension i form av
förtidspension enligt 13 kap. och rehabiliteringsersättning m.m. enligt
22 kap., allt enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,
2. Centrala 2. Centrala
studiestödsnämndens kostnader studiestödsnämndens kostnader
med anledning av att sådana
studielån som belöper på en
studerandes sjukperiod enligt
studiestödslagen (1973:349) inte
skall återbetalas,
med anledning av att sådana
studielån som belöper på en
studerandes sjukperiod enligt
studiestödslagen (1999:000) eller
bestämmelser som har meddelats
med stöd av den lagen inte skall
återbetalas,
3. vissa av de allmänna försäkringskassornas förvaltningskostnader,
4. kostnader enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för
närståendevård,
5. den allmänna försäkringens kostnader enligt lagen (1991:1047) om
sjuklön och
6. statliga ålderspensionsavgifter enligt lagen (1998:676) om statlig
ålderspensionsavgift som belöper på förmåner som finansieras med
sj ukförsäkringsavgiften.
Denna lag träder i kraft den ljuli 2001. Den äldre lydelsen gäller
fortfarande i fråga om studiestöd som beviljats enligt den upphävda
studiestödslagen (1973:349) eller enligt övergångsbestämmelserna till
studiestödslagen (1999:000).
12 Lagen omtryckt 1989:633.
13 Senaste lydelse 1998:679.
36
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1982:188) om preskription av
skattefordringar m.m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1999/2000:10
Denna lag gäller i fråga om
preskription av skatt och andra
fordringar som det allmänna har
rätt till och som drivs in enligt
bestämmelserna i lagen
(1993:891) om indrivning av
statliga fordringar m.m. Den
tillämpas dock inte på fordringar
enligt vattenlagen (1918:523),
vattenlagen (1983:291), 25 kap.
8 § miljöbalken, 6 kap. lagen
(1998:812) med särskilda
bestämmelser om
vattenverksamhet, rättshjälpslagen
(1996:1619), studiestödslagen
(1973:349),
bötesverkställighetslagen
(1979:189) eller fordringar för
vilka särskilda bestämmelser om
preskription gäller.
1 §14
Denna lag gäller i fråga om
preskription av skatt och andra
fordringar som det allmänna har
rätt till och som drivs in enligt
bestämmelserna i lagen
(1993:891) om indrivning av
statliga fordringar m.m. Den
tillämpas dock inte på fordringar
enligt vattenlagen (1918:523),
vattenlagen (1983:291), 25 kap.
8 § miljöbalken, 6 kap. lagen
(1998:812) med särskilda
bestämmelser om
vattenverksamhet, rättshjälpslagen
(1996:1619), studiestödslagen
(1973:349), studiestödslagen
(1999:000),
bötesverkställighetslagen
(1979:189) eller fordringar för
vilka särskilda bestämmelser om
preskription gäller.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.
14 Senaste lydelse 1998:834.
37
Härigenom föreskrivs att 5 kap. 33 § skollagen (1985:1100)15 skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1999/2000:10
33 §
Till elever i gymnasieskolan som behöver inackordering till följd av
skolgången skall hemkommunen lämna ekonomiskt stöd. Skyldigheten
gäller till och med det första kalenderhalvåret det år då ungdomarna
fyller tjugo år. Stödet skall avse boende, fördyrat uppehälle och resor till
och från hemmet. Stödet skall ges kontant eller på annat lämpligt sätt
enligt kommunens bestämmande. Om stödet ges kontant, skall det utgå
med lägst 1/30 av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring för vaije hel kalendermånad under vilken eleven bor
inackorderad. Beloppet får avjämnas till närmast lägre hela tiotal kronor.
Första stycket gäller dock inte
de elever som avses i 27 § och
som genom statens försorg får
särskilda omvårdnadsinsatser.
Första stycket gäller inte heller i
fråga om utlandssvenska elever
som erhåller inackorderingstillägg
enligt studiestödslagen
(1973:349).
Första stycket gäller dock inte
de elever som avses i 27 § och
som genom statens försorg får
särskilda omvårdnadsinsatser.
Första stycket gäller inte heller i
fråga om utlandssvenska elever
som erhåller inackorderingstillägg
enligt studiestödslagen
(1999:000).
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.
15 Lagen omtryckt 1997:1212.
38
Härigenom föreskrivs att 5§ lagen (1991:586) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta skall ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 1999/2000:2 Föreslagen lydelse
5§
Skattepliktig inkomst enligt denna lag är:
1. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning
eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;
2. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av annan
anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk
kommun, i den mån inkomsten förvärvats genom verksamhet här i riket;
3. arvode och liknande ersättning som uppburits av någon i egenskap
av ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt
aktiebolag eller annan svensk juridisk person, oavsett var verksamheten
utövats;
4. pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del
beloppet överstiger uppburen folkpension och pensionstillskott som
uppburits enligt 2 § lagen (1969:205) om pensionstillskott eller, för den
som uppburit folkpension i form av förtidspension, till den del beloppet
överstiger uppburen folkpension och 52 procent av pensionstillskott som
uppburits enligt 2 a § sistnämnda lag, eller, om folkpension enligt
bestämmelserna i 17 kap. 2§ lagen om allmän försäkring samordnats
med yrkesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum angiven livränta, till
den del beloppet överstiger den pension som skulle ha utgått om sådan
samordning inte skett, och för annan ersättning enligt lagen om allmän
försäkring;
5. pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten
eller svensk kommun;
6. belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än
tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket
bedriven försäkringsrörelse samt belopp som utbetalas från
pensionssparkonto fört av ett svenskt pensionssparinstitut eller av ett
utländskt instituts filial i Sverige enligt lagen (1993:931) om individuellt
pensionssparande;
7. pension på grund av tjänstepensionsförsäkring samt annan pension
eller förmån, om förmån utgår från Sverige på grund av förutvarande
tjänst och den tidigare verksamheten huvudsakligen utövats här;
8. ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1989:225) om
ersättning till smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som
utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av
militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt
personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till
sjömän;
Prop. 1999/2000:10
39
dagpenning från arbetslöshetskassa enligt lagen (1997:238) om
Prop. 1999/2000:10
enligt
9.
arbetslöshetsförsäkring;
10. korttidsstudiestöd
studiestödslagen (1973:349)-,
11. annan härifrån uppburen,
genom verksamhet här i riket
förvärvad inkomst av tjänst;
12. återfört avdrag för
egenavgifter enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter,
egenavgifter som satts ned genom
ändrad debitering, i den mån
avdrag har medgetts för avgifterna
samt avgifter som avses i 62 kap.
6 § inkomstskattelagen (1999:000)
och som satts ned genom ändrad
debitering i den mån avdrag har
medgetts för avgifterna och dessa
inte hänför sig till
näringsverksamhet;
13. sjöinkomst som avses i
64 kap. 3 och 4 §§
inkomstskattelagen.
10. annan härifrån uppburen,
genom verksamhet här i riket
förvärvad inkomst av tjänst;
11. återfört avdrag för
egenavgifter enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter,
egenavgifter som satts ned genom
ändrad debitering, i den mån
avdrag har medgetts för avgifterna
samt avgifter som avses i 62 kap.
6 § inkomstskattelagen (1999:000)
och som satts ned genom ändrad
debitering i den mån avdrag har
medgetts för avgifterna och dessa
inte hänför sig till
näringsverksamhet;
12. sjöinkomst som avses i
64 kap. 3 och 4 §§
inkomstskattelagen.
Som inkomst enligt första stycket 1-3 anses också förskott på sådan
inkomst. Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den
enligt lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott.
Däremot räknas inte barnpension eller vårdbidrag som folkpension.
Verksamhet på grund av anställning i svenskt företag anses utövad här
i riket även om tjänsteinnehavaren i och för sin tjänst måste göra
tillfälliga besök utomlands eller under längre tid uppehålla sig där under
kringresande (t.ex. handelsresande).
Skattepliktig inkomst enligt denna lag är dock endast sådan inkomst
som skulle ha beskattats hos en obegränsat skattskyldig enligt
inkomstskattelagen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001 och tillämpas första gången vid
2002 års taxering. Den äldre lydelsen gäller fortfarande i fråga om
studiestöd enligt den upphävda studiestödslagen (1973:349).
40
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1991:1110) om kommunernas
skyldighet att svara för vissa elevresor skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1999/2000:10
För en elev som har rätt till
studiehjälp enligt studiestödslagen
(1973:349), skall den kommun
som enligt 1 kap. 15 § skollagen
(1985:1100) är elevens
hemkommun, ansvara för elevens
kostnader för dagliga resor mellan
bostaden och skolan. Ansvaret
gäller för sådana resor där
färdvägen är minst sex kilometer.
Stödet skall ges kontant eller på
annat lämpligt sätt enligt
kommunens bestämmande. Om
stödet ges kontant är kommunen
inte skyldig att utge högre
ersättning än vad som motsvarar
1/30 av basbeloppet enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring
för vaije hel kalendermånad som
eleven har kostnader för resor
mellan bostaden och skolan.
16
För en elev som har rätt till
studiehjälp enligt studiestödslagen
(1999:000), skall den kommun
som enligt 1 kap. 15 § skollagen
(1985:1100) är elevens
hemkommun, ansvara för elevens
kostnader för dagliga resor mellan
bostaden och skolan. Ansvaret
gäller för sådana resor där
färdvägen är minst sex kilometer.
Stödet skall ges kontant eller på
annat lämpligt sätt enligt
kommunens bestämmande. Om
stödet ges kontant är kommunen
inte skyldig att utge högre
ersättning än vad som motsvarar
1/30 av basbeloppet enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring
för vaije hel kalendermånad som
eleven har kostnader för resor
mellan bostaden och skolan.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.
16 Senaste lydelse 1993:801.
41
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1993:891) om indrivning av
statliga fordringar m.m. skall ha följande lydelse.
Prop. 1999/2000:10
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Bestämmelserna i 15-18 §§
skall, om inte regeringen
föreskriver något annat, tillämpas
endast i fråga om en fordran som
tillkommer staten och inte grundas
på studiestödslagen (1973:349).
3§
Bestämmelserna i 15-18 §§
skall, om inte regeringen
föreskriver något annat, tillämpas
endast i fråga om en fordran som
tillkommer staten och inte grundas
på studiestödslagen (1973:349)
eller studiestödslagen (1999:000).
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.
42
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1993:892) om ackord rörande
statliga fordringar m.m. skall ha följande lydelse.
Prop. 1999/2000:10
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Denna lag gäller i fråga om
skatt, avgift, böter eller annan
staten tillkommande fordran som
vid verkställighet enligt
utsökningsbalken handläggs i
allmänt mål. Lagen gäller dock
inte i fråga om fordran som
grundas på studiestödslagen
(1973:349).
1 §
Denna lag gäller i fråga om
skatt, avgift, böter eller annan
staten tillkommande fordran som
vid verkställighet enligt
utsökningsbalken handläggs i
allmänt mål. Lagen gäller dock
inte i fråga om fordran som
grundas på studiestödslagen
(1973:349) eller studiestödslagen
(1999:000).
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.
43
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 8 § mervärdesskattelagen (1994:200)
skall ha följande lydelse.
Prop. 1999/2000:10
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
8§”
Från skatteplikt undantas omsättning av tjänster som utgör
1. grundskole-, gymnasieskole- eller högskoleutbildning, om
utbildningen anordnas av det allmänna eller en av det allmänna för
utbildningen erkänd utbildningsanordnare, och
2. utbildning som enligt 2. utbildning som enligt
studiestödslagen (7973:349) studiestödslagen (1999:000)
berättigar eleven till studiestöd. berättigar eleven till studiestöd.
Undantaget från skatteplikt enligt första stycket omfattar även
omsättning av varor och tjänster som omsätts som ett led i utbildningen.
Utbildning som tillhandahålls av utbildare mot ersättning från en
uppdragsgivare som själv utser de personer som skall utbildas
(uppdragsutbildning) omfattas av undantaget endast om utbildningen
ingår i en av uppdragsgivaren bedriven egen utbildning enligt första
stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001. 3 kap. 8 § första stycket 2 i
dess nya lydelse äger även tillämpning på utbildning som med stöd av
övergångsbestämmelserna i studiestödslagen (1999:000) berättigar
eleven till studiestöd enligt den upphävda studiestödslagen (1973:349).
17 Senaste lydelse 1996:1327.
44
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer skall ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 1999/2000:2 Föreslagen lydelse
5§
Storleken av det bostadstillägg som lämnas är beroende av
pensionärens årsinkomst. Med årsinkomst avses i denna lag den inkomst,
för år räknat, som någon kan antas komma att erhålla under den närmaste
tiden.
Som årsinkomst räknas inte
1. allmänt barnbidrag,
2. folkpension,
3. tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till
den del pensionen föranlett minskning av pensionstillskott enligt 3 §
lagen (1969:205) om pensionstillskott eller av bamtillägg enligt 9 kap.
1 § sista stycket lagen om allmän försäkring i detta lagrums lydelse vid
utgången av år 1989,
4. livränta som avses i 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring i vad
den enligt samma lagrum avdragits från pension eller understöd som
någon på grund av släktskap eller svågerlag kan vara föranledd att utge,
5. vuxenstudiebidrag enligt
studiestödslagen (1973:349) eller
lagen (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa,
6. studiehjälp och studiemedel 6. studiehjälp och studiemedel
enligt studiestödslagen, enligt studiestödslagen
(1999:000),
8. socialbidrag,
9. bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
10. familjebidrag enligt familjebidragsförordningen (1991:1492),
12. ersättning som avses i lagen (1971:118) om skattefrihet för
ersättning till neurosedynskadade.
Som årsinkomst skall inte heller räknas inkomst som är avsedd att vara
en kostnadsersättning.
Avdrag från årsinkomsten får göras på sådant sätt som anges i 12 kap.
inkomstskattelagen (1999:000) för kostnader som hänför sig till
inkomstslaget tjänst i den mån sådan intäkt ingår i årsinkomsten samt för
underhållsbidrag till före detta make i den utsträckning som anges i
62 kap. 7 och 9 § § samma lag.
För den som uppbär partiell förtidspension skall vid
inkomstberäkningen bortses från ett belopp som motsvarar skillnaden
mellan
a) ett för den försäkrade beräknat belopp av hel förtidspension jämte
däremot svarande pensionstillskott, beloppet i förekommande fall
45
beräknat med beaktande av bestämmelserna i 17 kap. 2§ lagen om
allmän försäkring och
b) den utgående förtidspensionen jämte pensionstillskott.
Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter regler som fastställs av
regeringen.
Avkastning av förmögenhet skall anses utgöra fem procent av
förmögenhetsvärdet för år räknat. Vid beräkning av förmögenhets
avkastning skall dock denna höjas med tio procent av det belopp, varmed
förmögenheten överstiger för den som är gift sextiotusen kronor, och för
annan sjuttiofemtusen kronor. Vid beräkning av förmögenhet skall värdet
av sådan privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt som avses i 2 kap.
13 respektive 18 § inkomstskattelagen och som utgör pensionärens
permanentbostad inte beaktas. För pensionär som har sin bostad i särskild
boendeform skall detsamma gälla i fråga om värdet av
privatbostadsfastighet eller privatbostad som utgör permanentbostad för
pensionärens make.
I fråga om makar skall årsinkomsten för envar av dem beräknas utgöra
hälften av deras sammanlagda årsinkomst. Vid tillämpning av sjunde
stycket skall i sådant fall värdet av förmögenhet beräknas utgöra hälften
av deras sammanlagda förmögenhet.
Årsinkomsten avrundas för envar pensionsberättigad till närmast hela
tiotal kronor.
Prop. 1999/2000:10
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001. Den äldre lydelsen gäller
fortfarande i fråga om studiestöd som beviljats enligt den upphävda
studiestödslagen (1973:349) eller enligt övergångsbestämmelserna till
studiestödslagen (1999:000).
46
Prop. 1999/2000:10
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Ett barn har rätt till förlängt
underhållsstöd, om barnet går i
skolan när han eller hon fyller 18
år eller återupptar skolgången
innan han eller hon fyller 19 år.
Förlängt underhållsstöd lämnas så
länge barnet bedriver studier som
ger rätt till förlängt barnbidrag
enligt lagen (1986:378) om
förlängt barnbidrag eller
studiehjälp enligt 3 kap.
studiestödslagen (1973:349), dock
längst till och med juni det år då
barnet fyller 20 år. Studier som
omfattar kortare tid än åtta veckor
eller deltidsstudier medför dock
inte rätt till förlängt
underhållsstöd.
7§
Ett barn har rätt till förlängt
underhållsstöd, om barnet går i
skolan när han eller hon fyller 18
år eller återupptar skolgången
innan han eller hon fyller 19 år.
Förlängt underhållsstöd lämnas så
länge barnet bedriver studier som
ger rätt till förlängt barnbidrag
enligt lagen (1986:378) om
förlängt barnbidrag eller
studiehjälp enligt 2 kap.
studiestödslagen (1999:000), dock
längst till och med juni det år då
barnet fyller 20 år. Studier som
omfattar kortare tid än åtta veckor
eller deltidsstudier medför dock
inte rätt till förlängt
underhållsstöd.
Ett barn har inte rätt till förlängt underhållsstöd i fall som avses i 4 §.
Härvid skall vad som sägs om boföräldem i 4 § 1 och 4 gälla den
studerande. Rätt till förlängt underhållsstöd föreligger inte heller, om den
studerande har ingått äktenskap.
Förlängt underhållsstöd lämnas från och med månaden efter det att den
studerande har fyllt 18 år eller återupptagit skolgången till och med den
månad under vilken rätt till stöd upphör. Förlängt underhållsstöd lämnas
dock inte för längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.
47
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension
dels att 3 kap. 1 och 3 §§, 4 kap. 5 § samt 5 kap. 13 § skall ha följande
lydelse,
dels att det i lagen skall inforas två nya paragrafer, 3 kap. 24 och
Prop. 1999/2000:10
25 §§, samt närmast före 3 kap. 24 (
Nuvarande lydelse
Andra pensions-
grundande belopp än
pensionsgrundande inkomst är
belopp som beräknats på visst sätt
för en försäkrad som har uppburit
förtidspension, för en försäkrad
som har fullgjort plikttjänstgöring
samt för en försäkrad förälder till
små barn.
en ny rubrik av följande lydelse.
Föreslagen lydelse
1§
Andra pensions-
grundande belopp än
pensionsgrundande inkomst är
belopp som beräknats på visst sätt
för en försäkrad som har uppburit
förtidspension, för en försäkrad
som har fullgjort plikttjänstgöring,
för en försäkrad förälder till små
barn samt för en försäkrad som
har studerat med studiemedel.
3§
Vid tillämpning av 2 § andra stycket skall det bortses från
pensionsgrundande belopp i följande ordning:
|
1. pensionsgrundande |
belopp | |||
|
1. |
pensionsgrundande |
belopp |
2. pensionsgrundande |
belopp |
|
enligt 10 §, |
enligt 10 §, | |||
|
2. |
pensionsgrundande |
belopp |
3. pensionsgrundande |
belopp |
|
enligt 8 §, och |
enligt 8 §, och | |||
|
3. |
pensionsgrundande |
belopp |
4. pensionsgrundande |
belopp |
enligt 4 §. enligt 4 §.
Studier
24 §
En försäkrad som under någon
del av ett år har uppburit
studiemedel i form av studiebidrag
enligt 4 kap. studiestödslagen
(1973:349) skall tillgodoräknas ett
pensionsgrundande belopp för det
året.
25 §
Ett pensionsgrundande belopp
48
enligt 24 § skall motsvara 138
procent av i den paragrafen
angivet bidrag som den försäkrade
har uppburit under året.
Prop. 1999/2000:10
På den del av
pensionsunderlaget för en
försäkrad som avser
pensionsgrundande belopp för
plikttjänstgöring enligt 3 kap. 8 §
eller pensionsgrundande belopp
för föräldrar till små barn enligt
3 kap. 10 §, skall pensionsrätt för
premiepension beräknas endast om
den försäkrade senast vid den
tidpunkt då dessa belopp har
fastställts har tillgodoräknats
pensionsgrundande inkomster och
pensionsgrundande belopp enligt
vad som anges i 5 kap. 13 §. Om
den försäkrade då ännu inte har
tillgodoräknats pensionsgrundande
inkomster och belopp i sådan
omfattning skall den försäkrades
pensionsrätt för inkomstpension
utgöra 18,5 procent av den delen
av pensionsunderlaget. Detsamma
gäller om pensionsgrundande
inkomster och belopp senare
ändras så att villkoret enligt 5 kap.
13 § inte är uppfyllt.
Vid beräkning av
inkomstpension skall hänsyn tas
till pensionsbehållning som härrör
från pensionsgrundande belopp för
plikttjänstgöring enligt 3 kap. 8 §
och pensionsgrundande belopp för
föräldrar till små barn enligt 3 kap.
10 § endast om det för den
pensionsberättigade, senast det år
han eller hon fyller 70 år, har
fastställts pensionsgrundande
5§
På den del av
pensionsunderlaget för en
försäkrad som avser
pensionsgrundande belopp för
plikttjänstgöring enligt 3 kap. 8 §,
pensionsgrundande belopp för
föräldrar till små barn enligt 3 kap.
10 § eller pensionsgrundande
belopp för studier enligt 3 kap.
24 §, skall pensionsrätt för
premiepension beräknas endast om
den försäkrade senast vid den
tidpunkt då dessa belopp har
fastställts har tillgodoräknats
pensionsgrundande inkomster och
pensionsgrundande belopp enligt
vad som anges i 5 kap. 13 §. Om
den försäkrade då ännu inte har
tillgodoräknats pensionsgrundande
inkomster och belopp i sådan
omfattning skall den försäkrades
pensionsrätt för inkomstpension
utgöra 18,5 procent av den delen
av pensionsunderlaget. Detsamma
gäller om pensionsgrundande
inkomster och belopp senare
ändras så att villkoret enligt 5 kap.
13 § inte är uppfyllt.
5 kap.
13 §
Vid beräkning av
inkomstpension skall hänsyn tas
till pensionsbehållning som härrör
från pensionsgrundande belopp för
plikttjänstgöring enligt 3 kap. 8 §,
pensionsgrundande belopp för
föräldrar till små barn enligt 3 kap.
10 § och pensionsgrundande
belopp för studier enligt 3 kap.
24 § endast om det för den
pensionsberättigade, senast det år
49
inkomster som för vart och ett av
minst fem år uppgått till lägst två
gånger det för
intjänandeår
inkomstbasbeloppet.
respektive
gällande
Prop. 1999/2000:10
respektive
gällande
han eller hon fyller 70 år, har
fastställts pensionsgrundande
inkomster som för vart och ett av
minst fem år uppgått till lägst två
gånger det för
intjänandeår
inkomstbasbeloppet.
Pension på den pensionsbehållning som avses i första stycket skall inte
utges för tid före året efter fastställelseåret för pensionsgrundande
inkomst det sista år som avses i första stycket.
Vid bedömning enligt första och andra styckena skall bortses från
pensionsgrundande inkomst som enligt bestämmelserna om bristande
eller underlåten avgiftsbetalning i 4 kap. 4 § inte legat till grund för
beräkning av pensionsrätt. Vidare skall vid bedömning enligt första och
andra styckena med pensionsgrundande inkomst likställas
pensionsgrundande belopp för förtidspension enligt 3 kap. 4 §.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Bestämmelserna i deras
nya lydelse tillämpas från och med intjänandeåret 1999.
50
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 5 § och 3 kap. 24 § lagen (1998:674)
om inkomstgrundad ålderspension skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
5§
Som pensionsgrundande inkomst av anställning räknas vidare
1. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring samt sjukpenning enligt lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgetts enligt
annan författning eller på grund av regeringens förordnande, i den
utsträckning ersättningen har trätt i stället för en försäkrads inkomst som
arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,
2. föräldrapenningförmåner enligt lagen om allmän försäkring,
3. ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för
närståendevård,
4. ersättning som en allmän försäkringkassa har utgett enligt 20 §
lagen (1991:1047) om sjuklön,
5. livränta enligt 4 kap. lagen om arbetsskadeförsäkring eller
motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av den lagen,
6. delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,
7. vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ lagen om allmän försäkring, i
den utsträckning bidraget inte är ersättning för merkostnader,
8. dagpenning från arbetslöshetskassa,
9. statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försöijning när de
startar egen näringsverksamhet,
10. utbildningsbidrag i form av dagpenning under
arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering samt
ersättning vid generationsväxling,
11. utbildningsbidrag för doktorander,
12. korttidsstudiestöd och
vuxenstudiebidrag enligt
studiestödslagen (1973:349),
13. vuxenstudiebidrag enligt
lagen (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa
samt särskilt utbildningsbidrag,
14. timersättning vid
vuxenutbildning för
utvecklingsstörda (särvux) och
ersättning till deltagare i
teckenspråksutbildning för vissa
föräldrar (TUFF),
13. särskilt utbildningsbidrag,
14. ersättning till deltagare i
teckenspråksutbildning för vissa
föräldrar (TUFF),
51
15. dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen
(1994:1809) om totalförsvarsplikt och till andra som far dagpenning
enligt de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga, samt
16. bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden i den
utsträckning som regeringen så föreskriver.
Prop. 1999/2000:10
24
En försäkrad som under någon
del av ett år har uppburit
studiemedel i form av studiebidrag
enligt 4 kap. studiestödslagen
(1973:349) skall tillgodoräknas ett
pensionsgrundande belopp för det
året.
§18
En försäkrad som under någon
del av ett år har uppburit
studiemedel i form av studiebidrag
enligt 3 kap. studiestödslagen
(1999:000) skall tillgodoräknas ett
pensionsgrundande belopp för det
året.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.
2. Den äldre lydelsen av 2 kap. 5 § och 3 kap. 24 § gäller fortfarande i
fråga om studiestöd som beviljats enligt den upphävda studiestödslagen
(1973:349) eller enligt övergångsbestämmelserna till studiestödslagen
(1999:000).
3. Vid tillämpning av 3 kap. 24 § skall studiebidrag som utges enligt
4 kap. studiestödslagen (1973:349) likställas med studiebidrag enligt
3 kap. studiestödslagen (1999:000).
18 Senaste lydelse 1999:000.
52
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1998:675) om införande av lagen
(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension skall inforas tre nya
paragrafer, 47—49 §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
47 §
Pensionsgrundande belopp för
studier enligt 3 kap. 24 § lagen
(1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension skall fastställas for
åren 1995-1998.
På pensionsunderlag enligt
första stycket skall pensionsrätt
for inkomstpension utgöra 18,5
procent. Någon pensionsrätt för
premiepension grundad på detta
pensionsunderlag skall inte
fastställas för den tiden.
Första stycket gäller inte
personer som avlidit fore den
1 januari 1999.
48 §
Vid beräkning och fastställande
av pensionsrätt och
pensionsgrundande belopp enligt
47 § gäller, med de ändringar som
anges i andra stycket, i tillämpliga
delar följande bestämmelser i
lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension:
- 3 kap. 2 och 3 §§ om
fastställande av andra
pensionsgrundande belopp än
pensionsgrundande inkomst,
- 3 kap. 24 och 25 §§ om
pensionsgrundande belopp för
studier,
- 4 kap. 1 § första stycket,
2 och 6 §§ om fastställande av
pensionsrätt, och
- 5 kap. 6 § första stycket och
9 § om omräkning av
pensionsbehållning.
Prop. 1999/2000:10
53
När pensionsgrundande belopp
enligt 47 § fastställs skall
bestämmelserna i 29 § andra
stycket och 30 § första stycket
tillämpas.
49 §
För beslut enligt 47 § gäller i
tillämpliga delar bestämmelserna i
13 och 15 kap. lagen (1998:674)
om inkomstgrundad ålderspension
med undantag av 13 kap. 7 §
tredje stycket jorsta meningen.
Prop. 1999/2000:10
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
54
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1998:676) om statlig
ålderspensionsavgift skall ha följande lydelse.
Prop. 1999/2000:10
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2§
Avgiften utgör 6,40 procent av ersättning i form av
1. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring samt sjukpenning enligt lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgetts enligt
annan författning eller på grund av regeringens förordnande, i den
utsträckning ersättningen trätt i stället för en försäkrads inkomst av
anställning enligt 2 kap. 3§ lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension eller inkomst av annat förvärvsarbete enligt 2 kap. 6 §
första stycket 1-3 nämnda lag,
2. föräldrapenningförmåner enligt lagen om allmän försäkring,
3. ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för
närståendevård,
4. ersättning som en allmän försäkringskassa utgett enligt 20 § lagen
(1991:1047) om sjuklön,
5. livränta enligt 4 kap. lagen om arbetsskadeförsäkring eller
motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av den lagen,
6. delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,
7. vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ lagen om allmän försäkring, i
den utsträckning bidraget inte är ersättning för merkostnader,
8. dagpenning från arbetslöshetskassa,
9. statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försöijning när de
startar egen näringsverksamhet,
10. utbildningsbidrag i form av dagpenning under
arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering samt
ersättning vid generationsväxling,
11. utbildningsbidrag för doktorander,
12. korttidsstudiestöd och
vuxenstudiebidrag enligt
studiestödslagen (1973:349),
13. vuxenstudiebidrag enligt
lagen (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa
samt särskilt utbildningsbidrag,
14. timersättning vid
vuxenutbildning för
utvecklingsstörda (särvux) och
ersättning till deltagare i
teckenspråksutbildning för vissa
föräldrar (TUFF),
13. särskilt utbildningsbidrag,
14. ersättning till deltagare i
teckenspråksutbildning för vissa
föräldrar (TUFF),
55
15. dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen
(1994:1809) om totalförsvarsplikt och till andra som får dagpenning
enligt de grunder som gäller for totalförsvarspliktiga, samt
16. bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden i den
utsträckning som regeringen så föreskriver.
Prop. 1999/2000:10
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001. Den äldre lydelsen gäller
fortfarande i fråga om studiestöd som beviljats enligt den upphävda
studiestödslagen (1973:349) eller enligt övergångsbestämmelserna till
studiestödslagen (1999:000).
56
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1998:703) om handikappersättning
och vårdbidrag skall ha följande lydelse.
Prop. 1999/2000:10
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
5§
Rätt till handikappersättning har den som har fyllt sexton år och som
innan han eller hon har fyllt 65 år för avsevärd tid har fått sin
funktionsförmåga nedsatt i sådan omfattning att han eller hon
1. i sin dagliga livsföring behöver mera tidskrävande hjälp av annan,
2. för att kunna förvärvsarbeta behöver fortlöpande hjälp av annan,
eller
3. i annat fall har betydande merutgifter.
Om den funktionshindrade behöver hjälp antingen i den dagliga
livsföringen och för att kunna förvärvsarbeta, eller i något av dessa båda
avseenden, och dessutom har merutgifter i anledning av funktionshindret,
grundas bedömningen av rätten
sammanlagda behovet av stöd.
Vid tillämpning av denna
paragraf skall med en person som
förvärvsarbetar likställas en
studerande som får studiestöd
enligt studiestödslagen (1973:349)
eller som endast på grund av
bestämmelser om behovsprövning
är utesluten från sådan förmån.
till handikappersättning på det
Vid tillämpning av denna
paragraf skall med en person som
förvärvsarbetar likställas en
studerande som får studiestöd
enligt studiestödslagen (1999:000)
eller som endast på grund av
bestämmelser om behovsprövning
är utesluten från sådan förmån.
Handikappersättning utges alltid till den som är blind, döv eller gravt
hörselskadad om blindheten, dövheten eller hörselskadan inträtt före 65
års ålder.
Denna lag träder i kraft den ljuli 2001. Den äldre lydelsen gäller
fortfarande i fråga om studiestöd som beviljats enligt den upphävda
studiestödslagen (1973:349) eller enligt övergångsbestämmelserna till
studiestödslagen (1999:000).
57
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 14 § socialförsäkringslagen
(1999:000) skall ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 1998/99:119 Föreslagen lydelse
14 §
Den som är bosatt i Sverige är försäkrad för pensionsgrundande belopp
för bamår enligt 3 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension.
Den som har genomgått grundutbildning enligt lagen (1994:1809) om
totalförsvarsplikt är försäkrad för pensionsgrundande belopp för
plikttjänstgöring enligt 3 kap. lagen om inkomstgrundad ålderspension.
Den som är bosatt i Sverige är
försäkrad för pensionsgrundande
belopp för studier enligt 3 kap.
lagen om inkomstgrundad
ålderspension.
Prop. 1999/2000:10
58
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 13 § socialforsäkringslagen
(1999:000) skall ha följande lydelse.
Prop. 1999/2000:10
Lydelse enligt prop. 1998/99:119 Föreslagen lydelse
13 §
Den som uppbär någon av följande förmåner är försäkrad för
inkomstgrundad ålderspension enligt lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension och tilläggspension i form av
förtidspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring:
1. vårdbidrag, som inte enbart avser merkostnader, enligt 8 § lagen
(1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag,
2. dagpenning från arbetslöshetskassa,
3. utbildningsbidrag i form av dagpenning under
arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering samt
ersättning vid generationsväxling,
4. utbildningsbidrag för doktorander,
5. korttidsstudiestöd och
vuxenstudiebidrag enligt
studiestödslagen (1973:349),
6. vuxenstudiebidrag enligt
lagen (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa
samt särskilt utbildningsbidrag,
7. timersättning vid
vuxenutbildning för
utvecklingsstörda (särvux) och
ersättning till deltagare i
teckenspråksutbildning för vissa
6. särskilt utbildningsbidrag,
7. ersättning till deltagare i
teckenspråksutbildning för vissa
föräldrar (TUFF),
föräldrar (TUFF),
8. dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen
(1994:1809) om totalförsvarsplikt och till andra som får dagpenning
enligt de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga, eller
9. stipendium som enligt punkt 12 sjunde stycket av anvisningarna till
32 § kommunalskattelagen (1928:370) skall tas upp som intäkt av tjänst.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001. Den äldre lydelsen gäller
fortfarande i fråga om studiestöd som beviljats enligt den upphävda
studiestödslagen (1973:349) eller enligt övergångsbestämmelserna till
studiestödslagen (1999:000).
59
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 7 § och 11 kap. 34 §
inkomstskattelagen (1999:000) skall ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 1999/2000:2 Föreslagen lydelse
Prop. 1999/2000:10
Följande räntor och avgifter får
inte dras av:
- räntor enligt 8 kap. 1 §
studiestödslagen (1973:349),
- avgifter enligt 22 § tredje
stycket lagen (1993:737) om
bostadsbidrag, och
- räntor enligt 36 § lagen
(1996:1030) om underhållsstöd.
7§
Följande räntor och avgifter får
inte dras av:
- räntor enligt 4 kap. 1 §
studiestödslagen (1999:000),
- avgifter enligt 22 § tredje
stycket lagen (1993:737) om
bostadsbidrag, och
- räntor enligt 36 § lagen
(1996:1030) om underhållsstöd.
34 §
Följande ersättningar i samband med studier skall tas upp:
1. korttidsstudiestöd och
vuxenstudiebidrag enligt
studiestödslagen (1973:349),
2. sådant utbildningsbidrag för
doktorander som avses i 4 kap. 3 §
studiestödslagen,
3. vuxenstudiebidrag enligt
lagen (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa,
4. särskilt utbildningsbidrag och
timersättning vid vuxenutbildning
för psykiskt utvecklingsstörda
(särvux) enligt 1 kap. 3 a §
vuxenutbildningslagen
(1984:1118), och
5. ersättning till deltagare i
teckenspråksutbildning för vissa
föräldrar (TUFF).
Studiestöd enligt 3, 4 och 6 kap.
studiestödslagen samt studielån
enligt 7 kap. samma lag skall inte
tas upp.
1. utbildningsbidrag för
doktorander,
2. särskilt utbildningsbidrag,
och
3. ersättning till deltagare i
teckenspråksutbildning för vissa
föräldrar (TUFF).
Studiestöd enligt
studiestödslagen (1999:000) skall
inte tas upp.
60
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001 och tillämpas första gången
vid 2002 års taxering.
2. Den äldre lydelsen av 9 kap. 7 § gäller fortfarande för räntor enligt
den upphävda studiestödslagen (1973:349).
3. Den äldre lydelsen av 11 kap. 34 § gäller fortfarande i fråga om
studiestöd som beviljats enligt den upphävda studiestödslagen
(1973:349) eller enligt övergångsbestämmelserna till studiestödslagen
(1999:000).
Prop. 1999/2000:10
61
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 6§ lagen (1999:000) om
ikraftträdande av inkomstskattelagen skall ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 1999/2000:2 Föreslagen lydelse
Avgifter enligt 8 kap.
studiestödslagen (1973:349) i dess
lydelse före den 1 januari 1989 får
inte dras av.
4 kap.
6§
Avgifter enligt 8 kap. den
upphävda studiestödslagen
(1973:349) i dess lydelse före den
1 januari 1989 får inte dras av.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001 och tillämpas första gången vid
2002 års taxering.
62
Med stöd av regeringens bemyndigande den 22 december 1994 (dir.
1994:148) tillkallade chefen för Utbildningsdepartementet en
parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att utreda riktlinjer
för en reformering av studiestödssystemet. Kommittén fick i uppdrag att
göra en övergripande översyn och att särskilt uppmärksamma följande
frågor, nämligen
- hur studiestödet kan motverka social snedrekrytering,
- förutsättningarna för ett mer sammanhållet system,
- totalbelopp och bidragsnivåer i ett sammanhållet system,
- lånesystem och återbetalningsvillkor samt
- en uppräkning av bidragsdelen i studiemedlen med hänsyn till att
studier som finansieras med detta stöd avsågs bli pensionsgrundande i
ett reformerat pensionssystem.
Kommittén fick genom tilläggsdirektiv den 14 december 1995 (dir.
1995:157) i uppdrag att redovisa på vilket sätt en förändrad
gränsdragning mellan arbetsmarknadsutbildning och reguljär utbildning
fordrar anpassningar i studiefinansieringen. Genom tilläggsdirektiv den 7
mars 1996 (dir. 1996:19) fick kommittén i uppdrag att beakta rapporten
om de ensamstående föräldrarna och bostadsbidragsutredningen i sina
överväganden av hur studier skall kunna underlättas för dem med stor
försörjningsbörda och hög boendekostnad.
Kommittén, som antog namnet Studiestödsutredningen, överlämnade i
juni 1996 sina förslag i betänkandet Sammanhållet studiestöd (SOU
1996:90). Vidare har kommittén överlämnat följande skrivelser till
Utbildningsdepartementet, nämligen
- skrivelse angående bostadsstöd till studerande med anledning av
Bostadsutredningens förslag
- skrivelse angående beskattning av bidraget i studiemedlen
- redogörelse i anledning av regeringens tilläggsdirektiv den 14
december 1995.
Kommitténs betänkande har remissbehandlats. En sammanställning av
remissyttrandena finns tillgänglig i Utbildningsdepartementet (dnr
U96/2076/ST).
De förslag av Studiestödsutredningen som inte berörs i det följande har
regeringen inte funnit skäl att föreslå riksdagen.
Information om förslagen i denna proposition om pensionsrätt för
studier har lämnats till Genomförandegruppen (arbetsgrupp för
genomförandet av reformeringen av det allmänna ålderspensionssystemet
med företrädare för de partier - m, c, fp, kd och s - som ställt sig bakom
pensionsöverenskommelsen).
Lagrådet
Förslaget till ny studiestödslag innehåller, med undantag av den
föreslagna 6 kap. 10 §, inte någon sådan reglering som kräver Lagrådets
hörande. Den nämnda bestämmelsen i 6 kap 10 § överensstämmer med
Prop. 1999/2000:10
63
nu gällande 8 kap. 25 § studiestödslagen (1973:349). Lagrådets hörande
skulle därför sakna betydelse.
Förslaget till ny studiestödslag medför att följdändringar föreslås i
andra lagar, bl.a. inom skattelagstiftningen. Merparten av de föreslagna
ändringarna kräver inte Lagrådets hörande. I övrigt innebär förslagen
endast redaktionella ändringar. Ändringarna föranleds dels av att förslag
lämnas om att vissa former av studiestöd skall avvecklas, dels att en ny
studiestödslag föreslås. Ändringarna är således av enklare beskaffenhet
och Lagrådets hörande skulle därför sakna betydelse.
Prop. 1999/2000:10
64
Prop. 1999/2000:10
Utbildning utvecklar
Det övergripande utbildningspolitiska målet är att vaije medborgare skall
ha möjlighet till god utbildning oavsett kön, social eller ekonomisk
bakgrund, bostadsort m.m. Utbildning frigör och utvecklar människors
inneboende resurser. Utbildning ger kvinnor och män ökade
förutsättningar att leva ett rikare och friare liv. Genom utbildning får den
enskilde bättre beredskap att möta förändringar i arbetsliv och samhälle.
Det blir naturligare att självständigt ta ställning i olika frågor och ta aktiv
del i kultur- och föreningsliv. I ett samhälle som hävdar människors lika
värde är möjligheter till utbildning för alla en grundförutsättning. Målet
att medborgarna skall bli delaktiga i och få inflytande över
samhällsutvecklingen ligger till grund för allt samhällsarbete.
Den starka efterfrågan på utbildning är utmärkande för dagens
samhälle där kunskaper och kompetens blir allt viktigare för en väl
fungerande arbetsmarknad. Utbildningens stora betydelse för den
ekonomiska framstegstakten, för den sociala och kulturella utvecklingen
och för skapandet av ett ekologiskt uthålligt samhälle är i dag självklar.
Den snabba samhällsomvandlingen är en pågående process, där
strukturella förändringar i arbetslivet, teknikutvecklingen, integrationen i
Europa, internationaliseringen i stort, inflytande från andra kulturer etc.
föder behov av kontinuerligt vidgade kunskaper. Det gäller inom alla
områden och har inneburit omstrukturering och expansion inom de flesta
utbildningsområden.
Ekonomisk tillväxt ger möjligheter att trygga välfärden. Det är därför
ett samhälleligt intresse att kunskapsbasen hos befolkningen upprätthålls
och stärks på alla nivåer och att inga grupper lämnas utanför. Situationen
med arbetslöshet har ytterligare accentuerat detta faktum. Men
ekonomisk tillväxt och landets konkurrenskraft är också beroende av
medborgarnas beredskap att möta förändringar.
Kostnaderna för utbildning och studiestöd kan ses som en samhällelig
investering som ger avkastning i ett senare skede i form av ökad
ekonomisk tillväxt och social och kulturell utveckling. Stora resurser tas
i anspråk dels i form av direkta kostnader i samband med
undervisningen, dels i form av utebliven produktion under
utbildningstiden. Effektiviteten och kvaliteten inom samtliga delar av
utbildningssystemet är således av stor vikt.
Offentligt finansierad utbildning kompletteras med
kompetensutveckling inom arbetslivet genom de resurser som avsätts för
personalutbildning hos statliga myndigheter, kommuner, landsting och
privata företag. Informellt lärande i hemmen, inte minst genom den
ökade tillgängligheten till IT, blir alltmer betydelsefullt. För många
företag utgör intemutbildningen en naturlig del av investeringarna, men
är av företagsekonomiska skäl funktionsinriktad. En stor del av
arbetskraften ställs också utanför sådana insatser. Behovet av en ökad
65
3 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 10
allmänteoretisk grundkompetens kan dessutom tillgodoses i mycket ringa
utsträckning på det sättet.
Ungdomsskolan har byggts ut under de senaste åren, vilket har lett till
att skillnaderna i utbildningsbakgrund har ökat mellan ungdoms- och
vuxengenerationema. Dessutom har förändringstakten ökat mycket starkt
i arbetsliv och samhälle. Det är därför viktigt att fortsatta möjligheter ges
även för äldre att kompensera brister i grundutbildningen och också få
reella möjligheter att uppgradera sina kunskaper. Detta är
vuxenutbildningens främsta mål.
Övertygelsen att utbildning är en viktig omskapande kraft ligger till
grund för samhällets samlade insatser. Utbildning på alla nivåer bör
utformas så att den stimulerar till fortsatt kunskapsinhämtning. Genom
ett livslångt lärande som breddar och fördjupar tidigare kunskaper kan en
god kompetens upprätthållas hos breda grupper av befolkningen.
Fortsatt utbyggnad av utbildningskapaciteten
Internationellt sett har Sverige en mycket välutbildad befolkning.
Gymnasieskolan är numera närmast en allmän medborgarskola. På
vuxenutbildningens område är vi världsledande både när det gäller
utformning och omfattning. Allt fler unga och äldre genomgår högskole-
utbildning. Den andel av en årskull i gymnasieskolan som går vidare till
höskoleutbildning är emellertid lägre i Sverige än i en del andra
industriländer. Denna andel bör öka. Även rekryteringen från traditionell
vuxenutbildning bör öka, särskilt med tanke på att ungdomskullama i
gymnasieskolan har minskat under 1990-talet och böljar öka igen först
kring år 2005.
De extraordinära satsningar på vuxenutbildningens område som nu
görs genom kunskapslyftet ger nya möjligheter till studier för stora
grupper arbetslösa och anställda som behöver överbryggande eller
kompletterande gymnasial utbildning. Studierna kan vara en väg in i
arbetslivet eller utgöra grund för vidareutbildning. För många leder
studierna till behörighet till högskolestudier. Genom denna breddade
rekryteringsbas kan den sociala sammansättningen av studerande vid
högskolorna bli jämnare samtidigt som den andel av befolkningen som
genomgår högre utbildning ökar.
Efterfrågan på utbildning har länge varit större än tillgången på platser.
Högskolan har expanderat starkt under de senaste åren. Antalet
studerande vid universitet och högskolor är nu drygt 300 000. Under åren
1997-2002 tillförs området resurser motsvarande sammanlagt 89 000
nya permanenta utbildningsplatser med tyngdpunkt på naturvetenskap
och teknik. Försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning (KY)
har bedrivits sedan år 1996 och omfattar nu sammanlagt 12 000
årsplatser.
Tillgängligheten till utbildning är en nyckelfråga. Goda möjligheter för
unga och äldre att antas till utbildning måste dock kombineras med ett
väl fungerande studiestöd om de utbildningspolitiska målen skall nås.
Prop. 1999/2000:10
66
Studiestödets utveckling
Genom studiemedelssystemets tillkomst år 1965 fick Sverige ett för
världen unikt system för enskildas finansiering av högre studier.
Regelverket var enkelt och klart utformat. Den mest signifikativa
förändringen i förhållande till tidigare system och i förhållande till
systemen i andra länder var att alla som blev antagna till eftergymnasial
utbildning i princip också hade rätt till studiemedel oberoende av
föräldrarnas ekonomiska situation. Stöd lämnades i form av bidrag och
lån till ett belopp som möjliggjorde heltidsstudier. Den totala nivån
gjordes följsam mot den allmänna prisutvecklingen. Återbetalningen av
studielån skulle ske i fast penningvärde. Lånen skulle normalt vara
slutbetalda vid 50 års ålder.
Den fortsatta utvecklingen på utbildningsområdet, främst utbyggnaden
av vuxenutbildningen och det vidgade tillträdet till högskoleutbildning,
ledde till en kraftig ökning av äldre studerande och krav på ökade
studiefinansieringsmöjligheter. En första större förändring genomfördes
år 1973 när äldre studerande i studiehjälpssystemet fördes över till
studiemedelssystemet. Denna grupp fick därmed samma ekonomiska
förutsättningar under studietiden som studerande i eftergymnasial
utbildning. Beslutet sågs som ett första steg mot ett mer enhetligt
studiestöd. En omfattande förändring skedde sedan i mitten av 1970-talet
genom vuxenutbildningsreformen. Insatserna innefattade bl.a. särskilda
rekryteringsåtgärder på arbetsplatserna, rätt till ledighet från arbetet för
studier samt förmånlig studiefinansiering genom det särskilda
vuxenstudiestödet (svux) och korttidsstudiestödet. Svux och
korttidsstudiestöd riktades i första hand till dem som tog ledigt från
arbetet för att studera på grund- eller gymnasienivå.
Arbetslösheten ökade under första hälften av 1980-talet. Av den
anledningen beslutade riksdagen om införande av särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) år 1984. Avsikten var att
arbetslösa skulle kunna få vuxenstudiestöd for reguljär utbildning på
grund- och gymnasienivå utan att utsättas för den urvalsprövning som
gällde i svux-systemet. Resurserna för svuxa var från början blygsamma.
Fr.o.m. januari 1993 har emellertid betydande resurser avsatts för detta
stöd.
De omfattande förändringar som genomfördes i studiemedelssystemet
år 1989 gäller i allt väsentligt fortfarande. Den huvudsakliga innebörden
av omläggningen var att de stora subventioner som låg inbyggda i
lånesystemet omvandlades till ökade bidrag under studietiden. De nya
reglerna innefattade bl.a. en höjd totalnivå, ett höjt studiebidrag som
värdesäkrades och vidgade möjligheter till studiemedel vid
utlandsstudier. En inkomstrelaterad återbetalning av studielån infördes.
I de olika åtgärder som vidtagits för att öka sysselsättningen och
motverka arbetslösheten under de senaste åren ingår den nu pågående
kraftiga utbyggnaden av antalet utbildningsplatser både inom högskolan
och vuxenutbildningen. Inom ramen for kunskapslyftet infördes fr.o.m.
höstterminen 1997 ett nytt vuxenstudiestöd, särskilt utbildningsbidrag
(ubs) som motsvarar ersättningen vid arbetslöshet.
Prop. 1999/2000:10
67
Av följande sammanställning framgår antalet studerande som fått
studiestöd samt totalt utbetalda belopp under budgetåret 1998.
Studiehjälp för studier på gymnasienivå samt de timbaserade
studiestöden är inte medtagna.
Prop. 1999/2000:10
Antal personer och utbetalda belopp i studiestöd budgetåret 1998
|
Stödform |
Antal personer med |
Totalt utbetalt, mkr | ||
|
Bidrag |
Lån |
Bidrag |
Lån | |
|
Studiemedel | ||||
|
-gymnasial nivå |
114 000 |
84 700 |
1 086 |
2 171 |
|
-eftergymnasial nivå |
297 800 |
241 600 |
3 828 |
8 336 |
|
(inkl, utlandsstudier) | ||||
|
Svux |
21 700 |
13 800 |
740 * |
165 |
|
Svux för NT och |
10 200 |
7 300 |
529 * |
128 |
|
speciallärarutbildning | ||||
|
Svuxa |
28 800 |
14 200 |
681 * |
124 |
|
Ubs |
123 300 |
- |
7 647* |
- |
|
Sammanlagt |
595 800 |
361 200 |
14511 |
10 924 |
* Beskattade bidrag
I bilaga 1 finns en kort sammanfattning av reglerna för nuvarande
studiestöd.
Studiestödets roll
Studiestödet i Sverige är utformat så att det skall bidra till att förverkliga
de utbildningspolitiska målen genom att bl.a. minska betydelsen av
social, ekonomisk och geografisk bakgrund liksom att underlätta för
äldre personer att studera.
All utbildning i det offentliga skolväsendet och vid universitet och
högskolor i Sverige är avgiftsfri för de studerande. Denna möjlighet att
studera utan att åsamkas kostnader för själva undervisningen är en form
av välfärd som inte är vanlig i många andra länder. Inför beslutet att
studera är det alltså i princip finansieringen av det egna uppehället under
studietiden samt återbetalningen av tagna studielån som den enskilde
själv måste ta ansvar för.
Uppgifter från Högskoleverket visar att ungefär hälften av alla
registrerade studerande i grundläggande högskoleutbildning är 25 år eller
äldre. Andelen unga studenter stiger troligen först kring år 2003, då
årskullarna som slutar gymnasieskolan böljar öka. Andelen kvinnor vid
universitet och högskolor utgör drygt hälften av alla registrerade
studerande. Könsfördelningen varierar emellertid mellan olika
ämnesområden. I vård och omsorg utgör andelen kvinnor 87 %, medan
de inom teknikområdet utgör 23 %. Rekryteringen till högskolan från
hem med arbetarbakgrund är fortfarande låg, även om en viss utjämning
skett mellan olika grupper sett i ett längre perspektiv. Följande tabell
68
visar hur stor andel av en årskull som börjat i högskolan före 22 års ålder, Prop. 1999/2000:10
fördelat efter hemmets utbildningsbakgrund.
Födda år Antal Föräldrarnas utbildningsnivå
personer
|
1968 |
Utan gymn. |
Gymn. |
Eftergymn. Uppgift | ||
|
Hela |
114 195 |
29% |
42% |
23% |
6% |
|
Börjat i |
17 129 |
14% |
35% |
48% |
3% |
|
1976 |
99 594 |
19% |
46% |
30% |
5% |
|
Börjat i |
29 878 |
10% |
37% |
51% |
2% |
|
Tabellen |
visar att |
andelen av |
en årskull |
som böljar högskolestudier | |
före 22 års ålder har ökat markant mellan ungdomar födda år 1968 och
födda år 1976, från 15 till 30 %. Övergångsfrekvensen för ungdomar som
kommer från hem där föräldrarna inte har gymnasial utbildning har ökat
från 7 % av födda år 1968 till 16 % av födda år 1976. Detta är relativt
sett en större ökning än vad som skett för ungdomar vars föräldrar har
minst gymnasial utbildning.
Orsakerna till den sneda sociala rekryteringen till främst högre
utbildning har studerats och diskuterats under lång tid och i olika
sammanhang. Undersökningar av tillströmningen till högre utbildning
tyder på att tillgången på studiemedel har en positiv effekt på
rekryteringen, likaså att stödet är en viktig faktor bakom minskad social
snedrekrytering även om denna effekt avtagit. Vilka förhållanden som
påverkar beslutet att studera varierar givetvis från person till person.
Ibland hävdas att studiestödets nuvarande utformning skulle utgöra ett
stort hinder för en utjämning. Undersökningar som gjorts visar emellertid
att andra faktorer är väl så betydelsefulla, t.ex. utbildningstradition i
familjen, utformningen av underliggande utbildningssystem,
utbildningsutbud, behörighetsregler, förväntningar om arbetsmöjligheter
och framtida löner etc. Ungdomar från välsituerade familjer kommer
sannolikt att i stor utsträckning genomgå någon form av högre utbildning
oavsett vilket studiestöd som erbjuds. Däremot är det utan tvekan så att
ett generöst studiestöd är en viktig förutsättning för en mer bred
rekrytering. Studiemedelssystemet har genom sin generella utformning
och genom att vara tillgängligt för alla som fyllt vissa grundläggande
villkor haft en starkt rekryterande effekt och påverkat den sociala
sammansättningen bland de studerande.
När det gäller vuxna som behöver grundläggande utbildning är
studiehindren ofta av annat slag. Det kan röra sig om en svag
studietradition i familjen eller tidigare dåliga skolerfarenheter som skapar
rädsla för att åter sätta sig i skolbänken eller att utbildningens
uppläggning inte i tillräcklig grad är anpassad till vuxnas behov och
69
förutsättningar. För denna grupp spelar förmodligen också de Prop. 1999/2000:10
studieekonomiska frågorna en större roll än för ungdomsgrupperna. Att
t.ex. skuldsätta sig för gymnasiala studier är för många vuxna ofta inte
aktuellt.
Olika vägar måste prövas för att bryta den fortfarande sneda sociala
rekryteringen till framför allt högre utbildning. Självfallet är det
individen själv som har huvudansvaret för sin egen kunskapsutveckling.
Den som vill satsa på utbildning måste som regel räkna med ekonomiska
uppoffringar under studietiden jämfört med förvärvsarbete. Utbildning är
som regel lönsam för den enskilde. En del studievägar leder emellertid
inte alltid till avkastning i form av hög lön. Här ligger studiestödets
huvuduppgift, nämligen att minska den enskildes kostnader och
risktagande vid studier. Av stor betydelse i sammanhanget är också den
redan inledda utbyggnaden och decentraliseringen av
utbildningsinsatserna. Är utbudet av utbildningsplatser inte tillräckligt
stort sker en selektion i en eller annan form. Satsningen på ytterligare
platser väntas i hög grad att verka utjämnande på den sociala
rekryteringen.
Det nuvarande studiemedelssystemet förhåller sig i princip neutralt till
olika utbildningar. Utöver de allmänna villkor som gäller för rätt till stöd
är det den enskildes fria val som är avgörande. I den riktningen bör
utvecklingen också fortsätta. Ett system med för alla så lika villkor som
möjligt har de bästa förutsättningarna att vinna allmän uppslutning. Ett i
förhållande till utbildning neutralt stöd är överlägset också på det sättet
att man i stort sett undviker gränsdragningsproblem. Särskilt förmånliga
regler som förekommit har haft till syfte att öka rekryteringen till en viss
utbildning eller från en viss grupp till en viss kostnad. Exempel på det är
att svux lämnas för vissa högskolestudier och att särskilt
utbildningsbidrag (ubs) införts för att stimulera arbetslösa till studier.
Sådana inslag kan också finnas i ett framtida regelverk. Inom ramen för
ett sammanhållet men flexibelt system är det möjligt att främja
rekryteringen av en viss grupp eller till en viss utbildning.
All erfarenhet talar vidare för att studiestödssystemet bör vara så enkelt
och lättöverskådligt som möjligt utan att för den skull minska i
måluppfyllelse. Den enskilde bör veta under vilka villkor och i vilken
omfattning han eller hon kan påräkna stöd från det allmänna. En effekt
av enklare regler är också att informationen underlättas och
administrationen blir mindre kostnadskrävande.
Behov av förändringar
Ett förhållande som påtalats under flera år är splittringen och
komplexiteten i nuvarande studiestöd. För studier på grundskole- och
gymnasieskolenivå finns studiestöden svux, svuxa och studiemedel samt
fr.o.m. den 1 juli 1997 även ubs. Under de år som vuxenstudiestöden
funnits har ett betydande antal vuxna, oftast i åldern 25-40 år kunnat
genomgå grundskole- och/eller gymnasieutbildning på förmånliga
villkor. Samtidigt har den starka tillväxten av utbildningsbehoven gjort
70
att resurserna för vuxenstudiestöd varit otillräckliga, i synnerhet i den
arbetslöshetssituation som rått de senaste åren. Det har fått till följd att de
ekonomiska villkoren varierar for studerande i samma utbildning även
när utbildningsbakgrund och andra förhållanden är ganska lika. Ur
individens synvinkel är de ekonomiska villkoren ofta avgörande, vilket
kan leda till att systemen blir styrande för den enskildes handlande.
Många söker också flera studiestöd samtidigt vilket leder till ökad
administrativ belastning. Uppföljning och utvärdering försvåras när
målen för stödformerna griper in i varandra.
Det är angeläget att skapa enklare och mer enhetliga regler. Men
systemet skall också vara flexibelt så att anpassning till förändringar
inom utbildningsområdet möjliggörs utan att huvudkonstruktionen
rubbas. Det är alltså möjligt att inom ramen för ett enhetligt system göra
särskilda insatser för vissa grupper. I framtiden måste också systemet i
större utsträckning än för närvarande ta hänsyn till att studier bedrivs på
deltid eller i form av distansstudier.
Under de senaste åren har ånyo frågan om studiemedlens totalnivå
diskuterats, främst utifrån den aspekten att systemet är utformat för en
mer homogen grupp ungdomsstuderande och att utvecklingen gått mot en
alltmer heterogen sammansättning av studerande på alla
utbildningsnivåer. Det framhålls att omständigheter beroende på ålder,
bostadskostnader, förekomst av barn m.m. skapar olika behov som bara
delvis tillgodoses inom det nuvarande systemet.
Studiemedlen avser i princip att täcka rimliga kostnader för bostad,
uppehälle och läromedel. Totalnivån har alltsedan införandet följt den
allmänna prisutvecklingen genom knytningen till basbeloppet. I samband
med 1989 års reform gjordes en betydande förbättring genom höjningen
med 25 procentandelar av basbeloppet. Beloppet i studiemedel uppgår
för närvarande till ca 7 100 kr netto i månaden under studietid.
Vuxenstudiestöden svux och svuxa är när det gäller den totala nivån
högre än studiemedel för dem som har rätt till en hög dagpenning (480-
580 kr) i arbetslöshetsförsäkringen vid arbetslöshet. Vid högsta
dagpenning är beloppet (bidrag och lån) ca 8 700 kr i månaden efter
skatt. För den som har en låg dagpenning (240-460 kr) är beloppet i
studiemedel högre än totalbeloppet efter skatt i vuxenstudiestödet.
Studiemedelssystemet är, trots variationerna i
studerandesammansättningen ifråga om ålder, utbildningsbakgrund och
familjeförhållanden, generellt till sin karaktär. Alla som omfattas av
systemet har i princip rätt till lika stort studiestöd under studietiden. I de
flesta andra länder är studiestödets storlek beroende av om den
studerande bor i föräldrahemmet eller har eget boende, familjens
ekonomi m.m. Tanken om en differentiering på grund av sådana faktorer
har diskuterats också i Sverige men har inte vunnit något gehör. Det är
inte heller belagt att ett bidrags- och lånesystem som varierar beroende
på bostadskostnader, förekomst av barn, särskilda kostnader på grund av
handikapp etc. är det bästa sättet att främja olika gruppers
studiemöjligheter. Den nuvarande principen att sådana speciella behov
skall tillgodoses inom ramen för andra förmånssystem bör behållas.
Detta synsätt var också motivet till att bamtillägget i
Prop. 1999/2000:10
71
studiemedelssystemet och i svux/svuxa-systemen avvecklades. Den Prop. 1999/2000:10
nuvarande prinicipen att studiestödet är avsett att täcka
levnadsomkostnader för den studerande själv bör gälla också i
fortsättningen.
När det gäller studerande som har barn fyller givetvis det allmänna
stödet till barnfamiljerna en viktig funktion. Barnbidraget höjdes den 1
januari 1998 och ytterligare höjningar är aviserade till år 2000 respektive
år 2001. För barnfamiljer som får bostadsbidrag utjämnas
bostadskostnaderna väsentligt. I en del fall kan underhållstöd vara
aktuellt. I följande tabell ges exempel på disponibla medel vid olika
former av studiestöd och olika familjeförhållanden, där utgångspunkten
är att den studerande själv har sidoinkomster upp till studiemedlens
fribelopp.
Jämförelse av den ekonomiska situationen vid förvärvsarbete respektive
studier år 1999 (hela årets disponibla medel).
Förvärvsarbete
eller studier
Att disponera efter skatt, kronor per år
|
Ensam- |
Gifta/ |
Ensam- |
Gifta/ | |
|
a) Förvärvsarbete |
99 200 |
220 400 |
172 700 |
238 400 |
|
b) Studier - studiestöd | ||||
|
enbart bidrag | ||||
|
- studiemedel |
56 900 |
178 000 |
135 700 |
201 700 |
|
- svux/svuxa |
78 300 |
199 500 |
157 200 |
217 500 |
|
- särsk.utbildn.bidrag |
97 200 |
218 400 |
171 300 |
236 400 |
|
c) Studier - studiestöd | ||||
|
inkl. max. lån | ||||
|
- studiemedel |
103 000 |
224 200 |
181 900 |
247 800 |
|
- svux/svuxa |
99 800 |
221 000 |
178 700 |
239 000 |
|
- särsk.utbildn.bidrag |
97 200 |
218 400 |
171 300 |
236 400 |
Antaganden:
Studier bedrivs under 9 månader av året.
Inkomst vid förvärvsarbete eller före arbetslöshet 144 000 kr eller 12 000 kr/månad, vilket
ger 9 600 kr/månad i arbetslöshetsersättning (437 kr i dagpenning).
Sidoinkomst vid studier: 54 600 kr vilket motsvarar fribeloppet för studiemedel år 1999.
Make/sambos inkomst 180 000 kr/år eller 15 000 kr/månad.
Skatt (tabell 30) och bostadsbidrag enligt 1999 års regler.
Barnbidrag 750 kr per barn och månad.
Underhållsstöd 1 173 kr per barn och månad.
Hyra: 3 000 kr/månad för ensamstående, 4 000 kr/månad för gifta/sambo och 5 000
kr/månad för hushåll med barn.
Det nuvarande totalbeloppet i studiemedel bedöms i princip fylla sitt
syfte att täcka rimliga levnadsomkostnader för den studerande själv,
särskilt om möjligheterna till förvärvsinkomster vid sidan av studierna
tas med i bilden. Tabellen ovan visar också att den nuvarande
72
studiemedelsnivån i stor utsträckning möjliggör studier oavsett Prop. 1999/2000:10
familjesituation. Många bland gruppen äldre studerande kan emellertid
ha svårigheter att klara uppehället. Av en av Centrala
studiestödsnämnden (CSN) gjord undersökning hösten 1997 bland
studerande i högskolan som var 30 år och äldre framgår att tre av fyra
svarande anser att studiemedlen inte räcker till. Ekonomin har många
klarat genom stöd av make/sambo. Inkomster av arbete har också varit
relativt vanligt (ca 30 %). Ungefär hälften av alla studerande i högskolan
är för närvarande 25 år eller äldre. I vuxenutbildningen är naturligt nog
andelen äldre studerande hög. Normalt har efter perioder i förvärvsarbete
äldre studerande hunnit skaffa sig högre fasta utgifter än
ungdomsstuderande. Detta skulle motivera att det i studiestödet finns
möjligheter till extra lån för denna grupp.
En närliggande fråga som varit aktuell den senaste tiden är
svårigheterna för de studerande att försöija sig under sommarmånaderna.
Många har haft svårt att få arbete. Det är ofta inte heller möjligt att få
ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Socialbidrag är i princip inte ett
försörjningssystem för studerande. Den bärande principen för
studiestödet är att det skall utges under studietid. Undantag gäller vid
sjukdom och vissa andra angivna anledningar. Denna princip bör ligga
fast. En ändring skulle bl.a. få stora samhällsekonomiska konsekvenser.
För den som deltar i kurser som anordnas under sommaren skall
emellertid som hittills studiestödssystemet stå öppet.
Inkomstprövningsreglerna är kontinuerligt föremål för debatt. Det
anses t.ex. att krav på studieresultat skall räcka för att ge rätt till fortsatt
studiestöd och att det är den studerande själv som bäst avgör om han eller
hon hinner förvärvsarbeta vid sidan av studierna. Tankar i den riktningen
har förts fr am från olika håll, bl.a. av studerandeorganisationema.
När studiemedelssystemet infördes var inriktningen att stödet skulle
vara tillgängligt enbart för dem som hade behov av det. Fribeloppet år
1965 för egen inkomst var 4 000 kr för år räknat, vilket med dagens
prisbasbelopp motsvarar drygt 29 000 kr. En höjning har skett vid några
tillfällen, senast år 1991. För helt år är fribeloppet nu vid heltidsstudier
54 600 kr. Studiemedlen reduceras med 50 % av överskjutande inkomst.
Det innebär att något stöd inte lämnas när årsinkomsten uppgår till ca
180 000 kr.
Argumenten mot ett avskaffande av inkomstprövningen är främst att
det inte finns anledning att uppmuntra till förvärvsarbete över en viss
gräns, eftersom studier normalt är en krävande sysselsättning och
förutsätter för heltidsstuderande en heltidsinsats. Ett avskaffande av
prövningen skulle vidare innebära att alla som nu har stora inkomster och
därför inte söker stöd blir berättigade till fulla studiemedel. Det kommer
bl.a. att gälla merparten av alla deltidsstuderande som normalt studerar
vid sidan av heltidsarbete. En viss risk för skeninskrivningar finns också
eftersom någon kontroll inte förutsätts ske vid ett avskaffande. Till detta
kommer kraven på hushållning med offentliga medel som gör att en
avveckling av prövningen inte kan ske.
Enligt regeringens mening är det däremot angeläget med en höjning av
fribeloppet så att de studerande kan förstärka sin ekonomi och i vissa fall
73
även minska sin skuldsättning. Genom en höjning kommer man också till
rätta med de marginaleffekter som uppstår i inkomstintervallet strax över
nuvarande fribelopp på grund av att reducering sker både for skatt,
bostadsbidrag och studiemedel.
En annan grundläggande fråga som debatteras är utformningen av
lånevillkoren och återbetalningsreglerna. Omläggningen av
studiemedelssystemet år 1989 syftade bl.a. till att minska skuldsättningen
och att garantera att återbetalningsbördan inte skulle behöva bli för stor
för någon. Studielånen är allmänt sett förmånliga jämfört med
traditionella banklån främst genom den breda tillgängligheten utan krav
på säkerhet och de skyddsregler som ingår i systemet. Den fastställda
årliga återbetalningen, 4 % av inkomsten, ger trygghet för låntagaren.
Genom att återbetalningskravet baseras på inkomsten enligt senaste
taxering utgör det normalt en lägre andel än 4 % av inkomsten under
återbetalningsåret. Eventuellt kvarvarande skuld skrivs av vid 65 års
ålder. På så sätt kan längre utbildningar som inte garanterar höga
inkomster genomföras utan att återbetalningen blir alltför betungande för
den enskilde. Sett ur den enskildes synpunkt är alltså de nuvarande
reglerna fördelaktiga på många sätt.
Kritiken mot skuldutvecklingen har vuxit under de gångna tio åren,
främst på grund av det under flera år höga ränteläget. Trots den inbyggda
garantin har lånevillkoren ofta framställts som ogynnsamma för de
studerande. Svårigheten att överblicka systemets effekter har också
bidragit till detta. I vissa fall ökar skulden trots fullgjord återbetalning.
Den på inkomsten baserade återbetalningen, oavsett lånets storlek,
upplevs i stort sett som en extra skatt. Det betyder att ansvaret för lånet
blir mindre uttalat. En del studerande som räknar med att inte kunna
betala tillbaka hela lånet kan dröja sig kvar i utbildning och ta ytterligare
lån utan att den totala återbetalningen påverkas. Sammantaget är det svårt
för låntagaren att beräkna när lånet kommer att vara slutbetalt.
Utbildning ger i allmänhet möjligheter till ökade inkomster. Att ta lån
för en utbildning är i det hänseendet att se som en investering och
innebär för den enskilde en ändrad fördelning av inkomsterna över tiden.
Erfarenheten hittills talar för att flertalet låntagare kommer att betala sina
lån på 20-30 år. För många är dock studieskulden en stor belastning. Det
gäller framför allt dem som genomfört längre utbildningar eller startat
studierna sent i livet. En annan grupp är de som haft lån för studier både
på gymnasial och eftergymnasial nivå. Möjligheter till avskrivning finns
i dessa fall men skuldsättningen kan ändå bli hög. Även om utbildning
som regel lönar sig finns det ingen garanti för välavlönade anställningar
efter studiemas slut.
Det är nödvändigt att strama upp låne- och återbetalningsvillkoren. En
snabbare återbetalning än i dagens system måste komma till stånd för att
minska de samlade kostnaderna för låntagaren och det allmänna.
Lånesystemet skall i princip bära sina egna kostnader. Den fråga som
ibland tas upp om räntefrihet för lånen under studietiden kan mot den
bakgrunden inte tillgodoses. Systemet bör vidare vara så utformat att de
studerande kan överblicka konsekvenserna av sina åtaganden.
Återbetalningsplaner bör upprättas. Ökad medvetenhet om att lånet skall
Prop. 1999/2000:10
74
betalas tillbaka kan bidra till positiva effekter på studieval och Prop. 1999/2000:10
genomströmning. Systemet måste emellertid också kombineras med
rimliga garantiregler som innebär att den enskilde låntagaren inte
belastas över sin förmåga. Det går inte att förutse utvecklingen ifråga om
räntor, inflation och löneutveckling under så lång tid som återbetalningen
kan avse. Det nya systemet måste därför konstrueras så att det klarar
svängningar i konjunkturer med varierande efterfrågan på arbetskraft.
Subventionerna i studiestödssystemet består i princip av bidrag under
studietiden, statens del av räntekostnaden på utestående lån (= 30 % av
upplåningsräntan) samt eventuella avskrivningar av resterande lån när
låntagaren fyller 65 år. Räntor som låntagaren inte betalar kapitaliseras
(t.ex. under studietiden). Till dess de är betalda utgör de utgifter i
statsbudgeten, men i den mån de inte betalas omvandlas de till kostnader
i samband med avskrivning. I det system som gällde före 1989 låg
subventionen till största delen i lånesystemet genom det tak som fanns
för uppräkningen (räntan) av den årliga avgiften. Studiebidraget, som då
inte var knutet till basbeloppet, utgjorde en för vaije år sjunkande andel
av totalbeloppet. Införandet av 1989 års system innebar en förskjutning
av subventionens tyngdpunkt från återbetalningssidan till
tilldelningssidan. Bidraget höjdes väsentligt samtidigt som det gjordes
värdebeständigt genom knytningen till basbeloppet. Utvecklingen visar
emellertid att det fortfarande ligger stora subventioner i lånesystemet i
form av räntekostnader och beräknade framtida avskrivningar.
Enligt uppgifter från CSN uppgick den totala skuldstocken vid
utgången av år 1998 till 112 miljarder kr, varav 83 miljarder kr avser lån
beviljade fr.o.m. år 1989. Andelen låntagare som har lån under 100 000
kr i 1989 års system utgör 57 %. Sådana jämförelsevis låga lån kommer
som regel att slutbetalas, men de representerar endast 24 % av de totala
fordringarna. För skulder över 300 000 kr, vilka uppgår till 17 miljarder
kr, är risken för avskrivningar i slutskedet stor även vid en god
samhällsekonomisk utveckling. Sådana dolda subventioner i systemet i
form av räntekostnader och avskrivningar leder alltså i längden till stora
kostnader på statsbudgeten. Beräkningar visar att systemet i full funktion
om ca 30-40 år kan medföra avskrivningar på ca 4-6 miljarder kr årligen
i nuvärde även med nuvarande låga ränta. Detta skall jämföras med nivån
för avskrivningarna i nuläget på 100-200 miljoner kr under ett år. En
sådan utveckling är inte försvarbar.
Det är angeläget att subventionen i studiemedelssystemet tydliggörs.
Detta bör ske genom en höjning av bidraget och genom att striktare
villkor införs i lånesystemet. Subventioner i form av bidrag är ur
rekryteringssynpunkt att föredra framför avskrivningar längre fram i
livet. Bidrag innebär att alla får del av subventionen, dvs. även de som
inte utnyttjar lånesystemet. Samhällets vilja att uppmuntra till utbildning
på alla nivåer får en klarare markering samtidigt som bidragets uppgift
att minska skuldsättningen stärks. Studiestödsutredningen har lämnat
förslag till kraftiga förbättringar av bidragen. Dessa förslag kan dock inte
förverkligas i sin helhet på grund av de stora kostnader som de för med
sig för det allmänna.
75
Övergripande mål
Prop. 1999/2000:10
Regeringens förslag: Studiestödet i form av bidrag och lån är en del av
utbildningspolitiken och skall bidra till att förverkliga målen för detta
område. Studiestödet skall verka rekryterande och därmed bidra till ett
högt deltagande i utbildningen. Det skall vidare ha en utjämnande verkan
mellan individer och grupper i befolkningen och därmed bidra till ökad
social rättvisa. Studiestödet skall ha en god effekt på samhällets
ekonomiska hushållning över tiden.
Ett enkelt och generellt system
Ett samordnat studiestödssystem bör införas. Det bör till stor del bygga
på den parlamentariska studiestödsutredningens i stort sett eniga förslag i
betänkandet Sammanhållet studiestöd (SOU 1996:90). Förslagen har i
allt väsentligt fatt stöd av remissopinionen.
Det nya systemet bör i sina huvuddrag vara enhetligt och överblickbart
för den enskilde. Det bör vidare vara långsiktigt hållbart samtidigt som
det också är flexibelt så att framtida förändringar är möjliga inom
systemets ram i förhållande till utvecklingen bl.a. på utbildningsområdet.
Systemet bör omfatta alla studerande i reguljär utbildning och fungera
rekryterande av såväl unga som äldre, såväl arbetslösa som anställda och
oavsett kön. Reglerna bör i sina grundprinciper bygga på nuvarande
studiemedelssystem. Inriktningen bör vara att förändringarna skall leda
till betydande förenklingar och ett administrativt mindre komplicerat
system som fungerar effektivt och rättssäkert.
Stödets totalnivå
Studiestödet skall täcka rimliga levnadsomkostnader för den studerande
själv och vara i princip lika stort för alla. För vissa äldre studerande, som
normalt har högre fasta kostnader än ungdomsstuderande, bör dock
möjligheter till tilläggslån finnas. Studiestödet bör fungera tillsammans
med andra trygghetssystem. Skillnader i omkostnader mellan olika
studerande beroende på höga bostadskostnader, barn i familjen, etc. skall
inte tillgodoses inom studiestödssystemets ram.
Studiemedlens koppling till basbeloppet bör behållas även i
fortsättningen, vilket innebär att totalbeloppet och andra beloppsnivåer
förändras i takt med den allmänna prisutvecklingen. Stödet bör i
fortsättningen inte vara beroende av reglerna för ersättning inom
arbetslöshetsförsäkringen.
76
Fribeloppet
Förvärvsarbete vid sidan av studierna bör underlättas av flera skäl. Bl.a.
är erfarenheter från arbetslivet av stort värde. Det är också angeläget att
de studerande kan förstärka sin ekonomi under studietiden, alternativt ha
möjligheter att hålla nere sin skuldsättning. En inkomstprövning bör
emellertid vara kvar även i fortsättningen, främst av kostnadsskäl.
Subventionerna i systemet
Den statliga subventionen i studiestödet bör ges en sådan utformning att
systemet fungerar effektivt och står i samklang med utbildningspolitiken
i stort. Subventionen bör till största möjliga del ligga på tilldelningssidan
och ges under studietiden i form av bidrag. Man bör eftersträva tydlighet
mellan å ena sidan bidrag och liknande subventioner och å andra sidan
lån. Bidragets uppgift är att stärka rekryteringsinslaget i stödet och att
hålla nere skuldsättningen. Ett generellt bidrag bör som i det nuvarande
studiemedelssystemet finnas också i det nya systemet. Vidare bör ett
högre bidrag kunna ges till i första hand de grupper som har behov av
grundläggande och överbryggande utbildning. Bidraget bör liksom i det
nuvarande studiemedelssystemet vara obeskattat bl.a. mot bakgrund av
att de studerande inte kan betraktas som löntagare. Beloppet blir
därigenom också lika stort for alla eftersom det inte påverkas av
kommunala skattesatser.
Det är angeläget att införa ett över tiden stabilt lånesystem där
lånevillkoren och den enskildes ansvar för upptagna lån blir tydligare.
Det bör ske genom att kravet på återbetalning sätts i relation till skuldens
storlek. Principen bör vidare vara att lån skall betalas tillbaka och att
lånesystemet skall bära sina egna kostnader. Räntan skall spegla de
verkliga upplåningskostnadema. För att låntagaren inte skall belastas
alltför hårt under perioder med mindre goda ekonomiska förhållanden
bör emellertid systemet innehålla skyddsregler som möjliggör lindring i
återbetalningsbördan i sådana fall. Det medför att även det nya systemet
kan innehålla ett visst inslag av subvention i form av avskrivning.
Studietider m.m.
Fastställda regler bör vara ett tydligt uttryck för i vilken omfattning
offentliga resurser kan ställas till den enskildes förfogande. Inom givna
ramar skall var och en ha frihet att välja inriktning och uppläggning av
utbildningen efter eget önskemål. Klarare regler bör komma till stånd
som underlättar både den enskildes planering av studierna och
myndigheternas och informatörernas service gentemot allmänheten.
Reglerna om längsta tid för studier på grundskole- och gymnasienivå
bör utformas med beaktande av bl.a. utbildningsbakgrund och
utbildningsbehov. Studiestöd bör kunna vara tillgängligt för repetition
och kompletterande utbildning i viss omfattning. Bristande mognad eller
felval i ungdomsåren får inte heller vara omöjligt att kompensera för
senare i livet. Den övre åldersgränsen för rätt till stöd bör inte sättas
Prop. 1999/2000:10
77
alltför snävt mot bakgrund av behovet av kompetensutveckling för alla
yrkesverksamma. Dock måste vissa begränsningar av lånemöjligheten
finnas vid studier i högre åldrar på grund av återbetalningskraven.
Studiestöds administrationen
Studiestödet är ett statligt förmånssystem. Reglerna för att bevilja stöd
liksom för återbetalningen av studielån skall tillämpas på ett likformigt
sätt över hela landet med sikte på att rättssäkerheten skall tryggas.
Hanteringen av dessa verksamheter bör vidare bedrivas så
kostnadseffektivt som möjligt. Utifrån dessa utgångspunkter bör
administrationen även i fortsättningen ligga på en central myndighet.
Prop. 1999/2000:10
Regeringens förslag: Det skall införas ett nytt, samlat studiestöd som
omfattar studerande på grundskole- och gymnasieskolenivå samt
högskole- och annan eftergymnasial nivå. De nuvarande studiestöden
särskilt vuxenstudiestöd (svux) och särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa (svuxa) skall avvecklas. Det nya studiestödet skall benämnas
studiemedel.
Den nuvarande studiehjälpen skall finnas kvar och lämnas under
samma förutsättningar som i dag.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Utredningens förslag om ett sammanhållet
studiestödssystem tillstyrks överlag.
Skälen för regeringens förslag: Som beskrivits i det föregående är
det mycket svårt för en enskild studerande att hålla sig underrättad om
vilka regler för rätt till studiestöd som gäller i hennes eller hans fall. I
synnerhet gäller det för studerande i vuxenutbildning. För de nuvarande
studiestöden svux och svuxa gäller olika behörighetsvillkor. De för dessa
stöd begränsade resurserna fördelas, när det gäller svux efter urval bland
de sökande, medan svuxa kan lämnas så länge medlen räcker.
Studiemedlen är däremot generella i den meningen att alla som antas till
utbildning och fyller vissa grundvillkor har en ovillkorlig rätt till stöd.
Dessa parallella system för samma typ av utbildning vänder sig till delvis
samma målgrupper.
Regeringen föreslår att ett mer enhetligt studiestöd införs. Grundtanken
är att likartade regler skall gälla för alla utbildningsområden. Reglerna
byggs i huvudsak upp kring det nuvarande studiemedelssystemet och det
är därför lämpligt att det nya stödet benämns studiemedel. De nuvarande
studiestöden svux och svuxa avvecklas. Det innebär vissa systemtekniska
förändringar i förhållande till vad som nu gäller för dessa stöd. Så upphör
bl.a. kopplingen till reglerna om dagpenning i arbetslöshetsförsäkringen,
vilket kommer att förenkla administrationen avsevärt. Den nuvarande
78
uppdelningen på beskattade och obeskattade stödformer upphör. Vidare
kan utbetalningen av stöd i fortsättningen ske månadsvis i förskott på
samma sätt som i nuvarande studiemedelssystem. De nuvarande
detaljerade rutinerna om närvarokontroll som underlag for utbetalning av
vuxenstudiestöd i efterskott ersätts med en enklare ordning. Det nya
systemet kommer att bli mer lätthanterligt och förutsebart för de
studerande.
Kunskapslyftet och det särskilda utbildningsbidraget
Den femåriga satsningen på kunskapslyftet kommer att ligga kvar på i
stort sett nuvarande nivå fram till och med första halvåret 2002. Det
särskilda utbildningsbidraget (ubs) ingår som en del i kunskapslyftet
under hela denna period. Det innebär att ubs kommer att finnas kvar
under kunskapslyftsperioden vid sidan av det samordnade studiestöd som
regeringen nu föreslår. Satsningen på kunskapslyftet beräknas sedan
fortsätta på en lägre nivå under andra halvåret 2002. Regeringen avser att
under år 2000 återkomma till riksdagen om perioden efter år 2002 sedan
den parlamentariska kunskapslyftskommittén lämnat sitt slutbetänkande
våren 2000 (dir. 1995:67). I det sammanhanget kommer också ett
ställningstagande att göras om ubs för perioden efter kunskapslyftet bl.a.
utifrån de ytterligare erfarenheter som då kan dras av om stödets
rekryterande effekter. Mot denna bakgrund behandlas inte det särskilda
utbildningsbidraget i denna proposition.
Studiehjälpen
I studiestödsutredningens uppdrag ingick inte att behandla studiehjälpen.
Någon ändring av de materiella reglerna om studiehjälp föreslås därför
inte i denna proposition utom i de fall det nya systemet föranleder
följdändringar. Dessutom bör reglerna om studiehjälp i redaktionellt
hänseende anpassas till de förslag som nu läggs fram.
Prop. 1999/2000:10
79
Prop. 1999/2000:10
Nuläget
Studiemedlens totalbelopp, dvs. summan av bidrag och lån, är för
närvarande ca 7 100 kronor netto per studiemånad. Beloppet är relaterat
till kostnadsutvecklingen i samhället via knytning till prisbasbeloppet
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Det motsvarar i nuläget ca
10100 kr i bruttoinkomst. Vuxenstudiestöden och det särskilda
utbildningsbidraget är i princip inkomstrelaterade och beräknas med
utgångspunkt i den dagpenning den studerande skulle kunna få vid
arbetslöshet. Det högsta beloppet i vuxenstudiestöden (bidrag efter skatt
plus lån) och det särskilda utbildningsbidraget (bidrag efter skatt)
varierar mellan ca 3 500-8 500 kronor per månad.
En enhetlig totalnivå
Regeringens förslag: Summan av bidrag och lån - totalbeloppet - skall
vara lika för alla studerande och knytas till prisbasbeloppet. Nivån skall
motsvara nuvarande studiemedel och uppgå till 4,39 % av
prisbasbeloppet per vecka för heltidsstuderande eller sammanlagt
175,5 % av prisbasbeloppet för ett nio månaders studieår, dvs. totalt
63 882 kr i 1999 års priser.
Utredningens förslag: Utredningens förslag överensstämmer med
regeringens.
Remissinstanserna: En majoritet av instanserna tillstyrker principen
för nivån på totalbeloppet. Ett fåtal instanser har invändningar mot att
man frångår en inkomstrelaterad ersättning för vissa vuxenstuderande.
Några instanser, bl.a. Konsumentverket och Sveriges Förenade
Studentkårer (SFS), framhåller att totalbeloppet är för lågt för vissa
grupper. Centrala studiestödsnämnden (CSN) förordar en sänkt totalnivå
i syfte att begränsa skuldsättningen.
Skälen för regeringens förslag: Studiestödet skall göra det
ekonomiskt möjligt för så breda grupper som möjligt att bedriva studier.
Systemet skall kunna rymma studerande i olika åldrar och i skilda
utbildningsformer. Studiestödet bör vara så pass stort att det går att leva
på och på det sättet stimulera till studier. Beräkningar som bl.a.
studiestödsutredningen gjort visar att det nuvarande totalbeloppet i
studiemedlen är förhållandevis väl avpassat för de flesta studerandes
behov; ca hälften av de studerande på högskolan är för närvarande under
25 år. Vid en internationell jämförelse är totalbeloppet högt. Det står sig
relativt bra även jämfört med stödnivån i de övriga nordiska länderna. I
80
följande tabell visas exempel på disponibla resurser och skattade Prop. 1999/2000:10
levnadsomkostnader för några olika typhushåll.
Exempel på disponibla resurser och levnadsomkostnader per studiemånad
för olika hushållstyper år 1999, kr
|
Ensamboende |
Sambor - |
båda studerar | |||||
|
Inga barn |
Två barn: |
2 och 4 år |
Två barn: |
2 och 4 år | |||
|
Låg hyra |
Hög |
hyra |
Låg hyra |
Hög hyra |
Låg hyra |
Hög hyra | |
|
Bostadsbidrag |
0 |
1 |
100 |
2 025 |
3 275 |
2 475 |
3 325 |
|
Barnbidrag |
0 |
0 |
1 500 |
1 500 |
1 500 |
1 500 | |
|
Underhållsstöd |
0 |
0 |
2 346 |
2 346 |
0 |
0 | |
|
Studiemedel (bidrag och lån) |
7 098 |
7 |
098 |
7 098 |
7 098 |
14 196 |
14 196 |
|
Disponibelt belopp |
7 098 |
8 |
198 |
12 969 |
14 219 |
18 171 |
19 021 |
|
Levnadsomkostnader |
3 770 |
3 |
770 |
7 000 |
7 000 |
9 400 |
9 400 |
|
Boendekostnad (hyra) |
1 900 |
3 |
600 |
3 300 |
5 800 |
4 200 |
7 000 |
|
Bamomsorgsavgift |
0 |
0 |
606 |
606 |
1 212 |
1 212 | |
|
Läromedel m.m. |
800 |
800 |
800 |
800 |
1 600 |
1 600 | |
|
Summa omkostnader |
6 470 |
8 |
170 |
11 706 |
14 206 |
16412 |
19 212 |
|
Kvar |
628 |
28 |
1 263 |
13 |
1 759 |
-191 | |
Tabellen visar disponibelt nettobelopp per studiemånad under 1999 (studiemedel,
barnbidrag, underhållsstöd och bostadsbidrag). Detta jämförs med hushållets utgifter.
Utgifterna baseras på:
- Socialstyrelsens, Konsumentverkets och delvis Föreningssparbankens norm för
levnadsomkostnadsnivå för hushåll med och utan barn.
- En hög resp, låg bostadskostnad antas.
- Bamomsorgsavgift i Stockholms kommun år 1999.
Behovet av ekonomiskt stöd under studietiden är mycket skiftande
bl.a. på grund av att studerandegruppen inte är homogen.
Studiemedelssystemet är tänkt att fungera tillsammans med övriga
trygghetssystem. Studerande med försörjningsbörda har således
möjlighet till kompletterande ekonomiskt tillskott, främst barnbidrag och
bostadsbidrag. Under de närmaste åren kommer barnbidragen troligen att
kunna höjas och ekonomiskt utrymme för en maxtaxa för avgifter i
barnomsorgen har reserverats. Detta får stor ekonomisk betydelse för
studerande som har barn. Regeringen avser vidare att utse en särskild
utredare med uppgift att göra en översyn av bl.a. de familjeekonomiska
stöden, där särskilt marginaleffekter i förhållande till andra stödformer
och skatteregler kommer att analyseras.
Studerande med särskilda behov bör alltså mötas genom åtgärder inom
andra trygghetssystem. Många studerande förvärvsarbetar också vid
sidan av studierna. Regeringen föreslår i denna proposition att reglerna
81
för inkomstprövning skall bli mer generösa jämfört med vad som gäller i
nuvarande studiemedelssystem (avsnitt 6.6). Därmed ökar den enskildes
möjligheter att själv bidra till sin försörjning under studietiden och
arbetslinjen stärks.
Sammantaget gör regeringen den bedömningen att den nuvarande
studiemedelsnivån är väl avvägd. Totalnivån i det nya systemet föreslås
därför vara densamma som i nuvarande studiemedel. Beloppet skall vara
generellt och ges med samma belopp till alla studerande. I avsnitt 6.2.1
föreslås att studiemedlen beräknas per vecka. Totalbeloppet bör som nu
relateras till kostnadsutvecklingen i samhället genom att kopplas till
prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Totalbeloppet per vecka skall därför bestämmas till 4,39 % av
prisbasbeloppet vid heltidsstudier. Månadsbeloppet kommer alltså på
samma sätt som i dag att uppgå till 7 098 kr (1999 års prisbasbelopp).
Regeringens förslag: Till alla studerande som är berättigade till
studiemedel skall det, oavsett utbildningsnivå, lämnas studiebidrag vid
heltidsstudier med 1,51 % av prisbasbeloppet per vecka. Bidragsdelen
skall därmed uppgå till 34,5 % av totalbeloppet.
En särskild resursram skall avsättas för att ett högre studiebidrag skall
kunna lämnas för studier på främst grundskole- och gymnasienivå.
Bidraget skall kunna lämnas till studerande som är 25 år eller äldre.
Bidraget skall vid heltidsstudier utgöra 3,6 % av prisbasbeloppet per
vecka. För dessa studerande skall därmed bidragsdelen uppgå till 82 %
av totalbeloppet. En studerande som tidigare har fått det högre bidraget
för en viss utbildning och som fortsätter denna utbildning skall ha förtur
till detta bidrag. Det skall ankomma på regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer att utfärda bestämmelser om vad som i övrigt
skall krävas för rätt till bidraget.
Prop. 1999/2000:10
Utredningens förslag: Utredningen föreslår att av totalbeloppet skall
bidragsdelen utgöra 80 % på grundskolenivå, 60 % upp till
gymnasiekompetens för den som är 23 år eller äldre och 40 % för övriga
studerande.
Remissinstanserna: En majoritet av instanserna tillstyrker principen
om varierande bidragsandelar för respektive studienivå. Sveriges
Förenade Studentkårer (SFS) är positiva till principen om ett samordnat
stöd med en prioritering av bidragen till lågutbildade, men anser att
bidragsdelen för högskolestuderande bör vara 50 %. En del instanser
anser att grundskolestudier skall ge ett bidrag på 100 % av totalbeloppet.
Några menar att bidraget bör vara lika stort för grundskole- resp,
gymnasienivå eftersom många studerar samtidigt på båda nivåerna.
82
Prop. 1999/2000:10
Bidrag och lån
De nya studiemedlen skall i likhet med dagens system bestå av bidrag
och lån. Bidragets storlek beskrivs närmare i det följande. Återstående
del av de totala studiemedlen består av lån. I följande uppställning anges
bidragsdel, lånedel och totalbelopp per månad för en heltidsstuderande.
Totalbelopp och bidragsnivåer i det nya systemet - per studiemånad
|
Generellt bidrag |
Högre bidrag Kronor |
% av total | ||
|
Kronor |
% av total | |||
|
Bidrag |
2 449 |
34,5 |
5 820 |
82,0 |
|
Lån |
4 649 |
65,5 |
1 278 |
18,0 |
|
Totalbelopp |
7 098 |
100,0 |
7 098 |
100,0 |
Det generella bidraget
Studiebidragets andel av studiemedlen är i dag ca 28 % av totalbeloppet
eller nära 2 000 kr per månad. Utredningen anser att det är nödvändigt att
förbättra studiebidraget för högskolestuderande. Motiven är att
vidmakthålla studiestödets rekryteringsfrämjande effekt samt att minska
skuldsättningen.
Regeringen delar utredningens uppfattning att ett högre bidrag har en
stimulerande effekt på rekryteringen till högre utbildning särskilt bland
inkomstsvaga grupper. Regeringen delar också utredningens oro över den
skuldsättning som högre studier ofta medför. Det mest effektiva sättet att
minska skuldsättningen är att höja bidragsandelen. Det statsfinansiella
läget tillåter emellertid inte en så stor höjning som utredningen föreslår.
En förbättring är dock möjlig att genomföra så att bidraget höjs med 6,7
procentenheter till 34,5 % av totalbeloppet. Den höjda bidragsnivån
förväntas få en förstärkt rekryterande effekt till högre utbildning.
Skuldsättningen minskar och även låneutnyttjandet förväntas bli mindre.
Regeringen föreslår att det generella bidraget som alla
studiemedelsberättigade studerande kan få oavsett utbildningsnivå skall
bestämmas till 1,51 % av prisbasbeloppet per vecka vid heltidsstudier.
Bidraget kommer därmed att utgöra 34,5 % av totalbeloppet. Det totala
studiebidraget uppgår alltså till 551 kr per vecka eller 2 449 kr per månad
(drygt fyra veckor) i 1999 års priser. Jämfört med dagens regler ökar
bidraget med 476 kr per studiemånad vid heltidsstudier.
Det högre bidraget
Studerande med låg utbildningsbakgrund har störst behov av utbildning.
För att rekrytera dem till studier och därmed stärka deras ställning i
arbetsliv och samhällsliv är det motiverat med ett förmånligt studiebidrag
83
för studier på grundskole- och gymnasienivå. Av remissvaren framgår att
många anser att det vore önskvärt med höjda bidrag för vuxenstuderande.
Flera instanser framhåller att man inte skall behöva skuldsätta sig för att
uppnå grundskole- eller gymnasiekompetens medan en del tillstyrker
utredningens förslag.
Av statsfinansiella skäl är det inte möjligt att införa så höga generella
bidrag för studier på grundskole- och gymnasieskolenivå som
utredningen föreslår, dvs. 60 % respektive 80 % av totalbeloppet. Enligt
regeringens mening måste resurserna för ändamålet begränsas.
Regeringen finner det också mest ändamålsenligt med endast en enda
högre bidragsnivå, bl.a. eftersom många studerande på grundskolenivå
också läser ämnen på gymnasienivå.
Bidragets storlek är av stor betydelse för rekryteringen till utbildning.
Regeringen anser att den högre bidragsnivån skall bestämmas till ett
belopp som i princip motsvarar nuvarande högsta bidrag i svux och
svuxa efter avdrag för skatt. Bidragets andel bör därför bestämmas till
3,6 % av prisbasbeloppet per vecka vid heltidsstudier, vilket innebär ca
82 % av totalbeloppet. Det totala bidragsbeloppet uppgår alltså till 1310
kr per vecka eller 5 820 kr per månad (drygt fyra veckor) i 1999 års
priser. Denna nivå ligger i linje med utredningens förslag till bidrag för
grundskolestuderande och innebär ekonomiska fördelar för de flesta som
kan komma i fråga för bidraget. Det förväntas fa en klart rekryterande
effekt för vuxna med lägre inkomster. Skuldsättningen under studietiden
behöver därmed inte bli nämnvärt stor.
Det nya studiemedelssystemet avses fungera under lång tid framåt, där
det högre bidraget ingår som en ramad resurs. Resursramen bör därför
kunna avpassas i förhållande till förändrade utbildningsbehov i samhället
och tillgången på allmänna medel. Under vissa perioder kan förändringar
på arbetsmarknaden göra det särskilt motiverat att stimulera
rekryteringen till vuxenstudier av arbetslösa eller anställda som riskerar
arbetslöshet. Ställningstagande till den närmare dimensioneringen av
resurser för det högre bidraget bör därför fattas i samband med att
riksdagen tar ställning till de ekonomiska ramarna för åren 2001-2003.
Dimensioneringen blir då också beroende av regeringens bedömning av
behovet av det särskilda utbildningsbidraget (ubs). I denna proposition
beräknas det högre bidraget komma att omfatta ca 70 000 studerande,
vilket bedöms vara en rimlig långsiktig nivå mot bakgrund av
erfarenheterna av utnytljandet i svux/svuxa-systemen.
Det högre bidraget bör vara tillgängligt för både arbetslösa och
arbetstagare men vara tydligt avgränsat, t.ex. efter ålder och
utbildningsbehov. En lägsta ålder för rätt till stöd måste finnas dels för att
undvika avhopp i gymnasieskolan, dels mot bakgrund av att vissa
ungdomar kompletteringsläser i komvux. Studiestödsutredningen
förordar 23 år som lägsta ålder för det högre bidraget. I nuvarande svuxa-
system är 21 år lägsta åldersgräns. I svux finns ingen åldersgräns men
krav på fyra års förvärvsarbete eller motsvarande. För att få ubs är
åldersgränsen 25 år. I praktiken har 25 år kommit att bli en åldersgräns
som fått spela en avgörande roll vid val av studiestöd. Regeringen anser
att detta är en lämplig gräns i det reguljära systemet. Vidare bör regler
Prop. 1999/2000:10
84
inforas som innebär att den som en gång beviljats det högre bidraget skall
ha förtur till detta bidrag för att slutföra den påböljade utbildningen.
Det bör ankomma på regeringen att utfarda de närmare reglerna för rätt
till det högre bidraget. Det högre bidraget bör riktas till grupper som är i
särskilt behov av kompetensförstärkning och som det är angeläget att
rekrytera till utbildning. En lämplig avgränsning efter utbildningbehov
kan vara att det högre bidraget i första hand ges till dem som saknar
grundskolekompetens och i andra hand till dem som saknar
gymnasiekompetens. Inom ramen för ett flexibelt system bör det
emellertid finnas möjligheter att styra bidraget till angelägna
studerandegrupper oavsett utbildningsnivå. Under vissa perioder kan
också den aktuella situationen på arbetsmarknaden spela en roll.
I de närmare föreskrifter som regeringen föreslås fa utfarda avses det
prioriterade bidraget omfatta t.ex. även studerande vid yrkesteknisk
högskoleutbildning (YTH) och vid vissa lärarutbildningar
(specialpedagogutbildning).
All erfarenhet visar att ett urvalssystem är svårt och tungrott att
administrera. Centrala studiestödsnämnden (CSN) har tillämpat olika
system med urval inom vuxenstudiestöden. I betänkandet CSN-en
myndighet i ständig förändring (SOU 1998:131) - framhålls att det är
angeläget att förenkla regelsystemet bl.a. vad gäller bestämmelser om
urval. Riskerna är stora att ett urvalsförfarande inte kommer att leda till
en rättvis prövning, träffsäkerheten är trots allt liten. Regeringen gör den
bedömningen att ett system med urval bör undvikas. I det fall medlen för
det högre bidraget inte räcker till alla sökande bör den ordning som gäller
i det nuvarande svuxa-systemet tillämpas, nämligen att stöd beviljas i den
ordning ansökningarna kommer in och så länge resurserna räcker. Den
som en gång har beviljats det högre bidraget skall - som nyss nämnts -
få förtur till fortsatt stöd för att avsluta den påbörjade utbildningen.
Naturvetenskaplig och teknisk utbildning
Som ett led i statsmakternas särskilda satsning på naturvetenskapliga och
tekniska utbildningar, s.k. NT-utbildningar, har under en treårsperiod
särskilda NT-platser funnits till vilka ett särskilt förmånligt studiestöd,
s.k. NT-svux, knutits. Detta regleras genom förordningen (1995:819) om
vissa naturvetenskapliga och tekniska högskoleutbildningar med särskilt
vuxenstudiestöd m.m.
Antagningen till dessa utbildningsplatser med det särskilda svux-stödet
avslutades i och med antagningen till höstterminen 1998. Resurser för
fortsatt stöd till dessa studerande anvisas under ett särskilt anslag (A7,
utgiftsområde 15). De studerande som nu har NT-svux skall kunna få
fortsatt stöd enligt nuvarande regler för slutförande av utbildningen.
Prop. 1999/2000:10
85
Prop. 1999/2000:10
Regeringens förslag: Studerande som är 25 år eller äldre skall oavsett
utbildningsnivå ha möjlighet att under vissa förutsättningar få ett
tilläggslån med 0,99 % av prisbasbeloppet per vecka, dvs. 1 600 kr per
månad (drygt fyra veckor i 1999 års priser). Tilläggslånet skall kunna
lämnas till heltidsstuderande under längst 120 veckor (tre år). Det skall
ankomma på regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
att utfärda föreskrifter om vad som i övrigt skall gälla för rätt till
tilläggslån.
Utredningens förslag: Utredningen föreslår en möjlighet till
inkomstrelaterat tilläggslån för studerande på grundskole- och
gymnasienivå så att den totala nivån skall kunna bli oförändrad jämfört
med vad som följer av nuvarande vuxenstudiestödsregler.
Remissinstanserna: Centrala studiestödsnämnden (CSN) anser att
möjligheter till tilläggslån skall finnas också vid högskolestudier.
Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) menar att motivet för tilläggslån
måste ha sin utgångspunkt i kostnaderna under studier och inte vilka
studier som bedrivs.
Skälen för regeringens förslag: Det är viktigt att det nya studiestödet
får en god rekryteringseffekt och att beloppsnivån gör det möjligt för
personer ur olika samhällsgrupper och med varierande livssituation att
böija studera. Många vuxna studerande har en annan livssituation och
levnadsnivå än ungdomsstuderande. De ekonomiska förhållandena för
vuxenstuderande har påtalats i många olika sammanhang, bl.a. i den s.k.
ensamföräldragruppens rapport (dnr S 1996:1393F). Totalnivån på ca
7 100 kr per månad kan således komma att av vissa studerande uppfattas
som otillräcklig. Bland annat därför föreslås i det följande att det s.k.
fribeloppet skall höjas för att öka de studerandes möjlighet att påverka
den egna ekonomin. Alla studerande får emellertid inte arbete eller har
inte möjlighet att arbeta vid sidan av studierna.
Regeringen anser att totalbeloppet i vissa fall skall kunna kompletteras
med ett tilläggslån. Beloppet bör på samma sätt som grundbeloppet vara
lika för alla som kan komma i fråga för lånet. Det bör bestämmas till ett
högsta belopp och knytas till prisbasbeloppet. För att undvika att
skuldsättningen ökar alltför mycket för dem som utnyttjar lånet bör
beloppet bestämmas till 0,99 % av prisbasbeloppet per vecka, vilket i
dagsläget motsvarar 1 600 kr i månaden och lämnas under högst tre år.
Totalt skall tilläggslånet alltså högst kunna uppgå till 43 200 kr. Den
totala studiestödsnivån per studiemånad kommer tillsammans med
tilläggslån att uppgå till drygt 8 700 kr per studiemånad vilket ungefär
motsvarar den högsta ersättningsnivån efter skatt i
arbetslöshetsförsäkringen.
Tilläggslån skall kunna lämnas till studerande oavsett utbildningsnivå.
De personer som skall kunna komma i fråga för tilläggslånet bör
emellertid ha passerat ungdomsåren. Gemensamt för dem bör vara att de
fyllt 25 år och att studierna medför en ansträngd ekonomi t.ex. till följd
86
av att den tidigare arbetsinkomsten gett förutsättningar för betydligt
större levnadsomkostnader än vad totalbeloppet i studiemedlen medger.
En prövning av den enskildes ekonomiska situation kan bli aktuell.
Tilläggslån bör endast kunna lämnas for heltidsstudier i Sverige. Det
skall ankomma på regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer
att lämna närmare föreskrifter om tilläggslån.
I nästa avsnitt behandlas möjligheten till tilläggslån för vissa andra
merkostnader.
Prop. 1999/2000:10
Regeringens förslag: Det skall finnas möjlighet till tilläggslån för vissa
angelägna merkostnader. Det skall ankomma på regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer att utfärda föreskrifter om rätt till
sådant lån.
Utredningens förslag: Utredningen föreslår att tilläggslån för
merkostnader lämnas i stort sett enligt samma grunder som gäller for
dagens extra studiemedel med undantag för lån for inköp av
musikinstrument och lån för utbildningsavgifter vid utlandsstudier.
Remissinstanserna: Flera remissinstanser har invänt mot utredningens
forslag att begränsa möjligheten till extra studielån för vissa
merkostnader. Motivet är att den sociala snedrekryteringen befaras öka
om lånemöjligheten för t.ex. avgifter försämras.
Skälen för regeringens förslag: I dagens system kan extra
studiemedel i form av lån beviljas om det finns särskilda skäl. Närmare
bestämmelser om det har efter bemyndigande av regeringen utformats av
Centrala studiestödsnämnden (CSN). Extra studiemedel kan lämnas för
utbildningsavgifter, kostnader för dubbel bosättning, obligatoriska
studieresor, vissa andra reskostnader, inköp av dyrare studiematerial,
såsom musikinstrument etc. Möjligheter till extra lån bör finnas kvar
också i det nya systemet. I stället för det nuvarande begreppet extra
studiemedel, som inte tydliggör att det är fråga om lån, bör begreppet
tilläggslån användas. Det bör även i fortsättningen ankomma på
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att utfarda de
föreskrifter som behövs om rätt till tilläggslån.
Tilläggslån för vissa utbildningsavgifter
Studier utomlands är som regel förenade med högre kostnader än studier
i Sverige. Enligt dagens tillämpning kan utlandsstuderande få extra
studielån med högst 6 000 kr per studiemånad för undervisningsavgifter
utöver vissa andra merkostnader förknippade med utlandsstudierna, t.ex.
reskostnader. Även studerande i Sverige som går i en utbildning som inte
är statlig eller statsunderstödd har möjlighet att få extra studielån för
eventuella utbildningsavgifter.
87
De nuvarande reglerna är till största delen fastställda av CSN i
föreskrifter som myndigheten har bemyndigande att utfärda.
Lånemöjlighetema är for närvarande mycket generösa.
Studiestödsutredningen visar att utbildningsavgiftema förorsakar en
kraftigt ökad skuldbörda för utlandsstuderande. Även CSN har i olika
sammanhang pekat på dessa problem. Högskoleverket har nyligen
publicerat en utvärdering av effekterna av studier utomlands
Utlandsstudier - till vilken nytta? (HSV-rapport 1999:1 OR). Av
utvärderingen framgår bl.a. att intresset för utlandsstudier ökat kraftigt
under senare år och att möjligheten att få studiemedel vid utlandsstudier
har bidragit till denna utveckling. Erfarenheterna visar att
utlandsstudierna ofta är en god investering både för enskilda och för
staten samt för utvecklingen i samhället. Många studenter söker arbete i
Sverige efter utlandsvistelsen.
Regeringen anser att det är av stor vikt att främja internationaliseringen
av utbildning och studerandeutbytet länder emellan. Detta bidrar till att
öka förståelsen för andra kulturer och samhällen. Förutsättningarna för
att få studiestöd vid utlandsstudier bör därför inte förändras så att
utlandsstudier motverkas. Möjligheter till tilläggslån för bl.a.
utbildningsavgifter bör finnas kvar även i fortsättningen för att underlätta
studier både utomlands och i Sverige.
Tilläggslån för inköp av musikinstrument m.m.
Enligt regeringens bedömning är det rimligt att nuvarande möjligheter till
kompletterande studielån för vissa andra angelägna merkostnader,
inklusive musikinstrument, behålls. Behovet av tilläggslån bör som i dag
prövas i vaije enskilt fall.
Regeringens förslag innebär att ett enhetligt finansieringssystem införs
med lika stort totalbelopp för alla studerande oavsett utbildningsnivå.
Systemet blir enklare, tydligare och mer rättssäkert för den enskilde.
Genom att totalbeloppet - och andra belopp - kopplas till
prisbasbeloppet förenklas regelverket och administrationen avsevärt.
Höjningen av det generella bidraget innebär jämfört med nuvarande
bidrag i studiemedlen en förbättring för alla studerande oavsett
utbildningsnivå och förstärker stödets rekryterande effekt. Genom
höjningen minskar skuldsättningen.
Totalbeloppet och de nya bidragsnivåema innebär kraftiga
nivåförbättringar för vuxenstuderande med låg tidigare inkomst.
Totalbeloppet netto (efter skatt) är i det nya stödet högre för alla dem
som har en dagpenning i arbetslöshetsförsäkringen som är lägre än 460
kr, dvs. en tidigare inkomst lägre än 12 600 kr i månaden. Detta gäller till
stor del kvinnor. För dem med lägsta dagpenningnivå fördubblas
totalnivån. En viss försämring uppstår för dem som har en högre
dagpenning i arbetslöshetsförsäkringen. Som mest blir stödet 1 600 kr
Prop. 1999/2000:10
88
lägre per månad än högsta ersättning från arbetslöshetskassa efter skatt Prop. 1999/2000:10
om inte tilläggslån kan erhållas. Det högre bidraget, som främst avses
styras till grupper som nu omfattas av reglerna för svux och svuxa, ger en
bidragsnivå som motsvarar det högsta bidraget i dessa stöd.
Förändringarna i beloppsnivåer framgår av följande bild och tabell.
Studiestödsbelopp efter skatt per månad år 1999
Studiestöd,
kronor
Nuvarande och föreslagna studiestödsbelopp per månad för
heltidsstuderande
|
Belopp per månad |
Nuvarande stöd |
Förslag | |||
|
Svux/a Dagpenningnivå, kronor |
Studie- |
82% bidrag |
34,5% bidrag | ||
|
580 |
240 | ||||
|
- bidrag brutto |
8 294 |
3 432 |
- |
- |
- |
|
- bidrag efter skatt (30%) |
5 913 |
2 524 |
1 973 |
5 820 |
2 449 |
|
- lån |
2 803 |
1 221 |
5 125 |
1 278 |
4 649 |
|
- totalt netto |
8 716 |
3 745 |
7 098 |
7 098 |
7 098 |
|
- totalt netto inkl, tilläggslån |
- |
- |
- |
8 698 |
8 698 |
89
Regeringen förutsätter att förändringarna kommer att stimulera Prop. 1999/2000:10
ytterligare grupper med låg tidigare utbildningsbakgrund och ansträngd
ekonomi till studier eftersom de ekonomiska möjligheterna så avsevärt
förbättras. Sammantaget bör fortsatt stora satsningar på utbildning
tillsammans med det reformerade studiestödssystemet bidra till att
minska den sociala snedrekryteringen till högre utbildning.
Möjlighet till tilläggslån för vissa studerandegrupper ökar studiestödets
rekryteringseffekt. Lånet innebär emellertid också att den enskildes
skuldbörda ökar. De förändringar i återbetalningssystemet som föreslås i
det följande kommer dock att vara ett incitament för studerande att hålla
ned skuldsättningen. Regeringen utgår därför från att möjligheten till
tilläggslån inte kommer att överutnyttjas.
Nuläget
För grundutbildning vid universitet och högskolor anges
studieomfattningen enligt ett poängsystem, där vaije poäng motsvarar
heltidsstudier under en vecka (6 kap. 2 § högskoleförordningen
[1993:100]). Under ett år är utbildningstiden normalt 40 veckor. I
gymnasieskolan omfattar studieåret normalt 40 veckor (3 kap. 1 §
gymnasieförordningen [1992:394]). Vid andra skolor varierar
utbildningens längd. Kurserna i komvux har olika omfattning och olika
start- och sluttidpunkter.
Studiestöd lämnas enligt 4 kap. 10 § studiestödslagen (1973:349) för
sådan del av läsår under vilken den studerande bedriver studier. För
beviljande av studiemedel beaktas endast hela sammanhängande
studieperioder om 15 dagar för heltidsstuderande och 30 dagar för
deltidsstuderande under ett kalenderhalvår. Vuxenstudiestöd beräknas
också för motsvarande perioder under kalenderhalvåret, men inom denna
ram lämnas stöd för vaije kalenderdag som studierna pågår.
Enligt 4 kap. 3 och 4 §§ studiestödsförordningen (1973:418) skall ett
läsår om 40 veckor, eller motsvarande tid inom högskolan, anses omfatta
nio månader. Året skall fördelas på en hösttermin och en vårtermin. För
universitet och högskolor anses både höstterminen och vårterminen
omfatta fyra och en halv månad (20 poäng). I gymnasieskolan och andra
utbildningar på gymnasial nivå, vars läsår är 40 veckor, anses
höstterminen omfatta fyra månader och vårterminen fem månader. För
utbildningar som är kortare eller längre än 40 veckor fastställs
omfattningen och fördelningen på terminer av Centrala
studiestödsnämnden (CSN).
90
Studiestödsberättigande tid
Regeringens forslag: Studiemedel skall lämnas för sådan del av
studietid som omfattas av den kursplan eller motsvarande som gäller för
utbildningen. Studiemedel skall beräknas per hel vecka för både heltids-
och deltidsstuderande.
Studiemedel skall få lämnas även för tid då den studerande är sjuk
enligt bestämmelser som regeringen meddelar. Detsamma skall gälla för
studiehjälp.
Regeringens bedömning: Ett studieår bör på samma sätt som i
nuvarande system anses motsvara 40 veckors heltidsstudier.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Det fatal remissinstanser som lämnat synpunkter,
bl.a. CSN och Sveriges Förenade Studentkårer (SFS), välkomnar
förslaget om att stödet skall beräknas per vecka. CSN anser dock att
begreppet tid skall användas i stället för begreppet fastställd studietid.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Studiestöd lämnas
enligt nuvarande regler för sådan del av läsår under vilken den
studerande bedriver studier. Begreppet läsår är emellertid inte tillämpligt
för högskoleområdet. Regeringen anser att studiemedel skall lämnas för
sådan del av studietid som omfattas av den kursplan eller motsvarande
som gäller för utbildningen. Som hittills bör det ankomma på regeringen
att meddela närmare bestämmelser för tillämpningen.
Studiestödet bör i största möjliga utsträckning vara följsamt i
förhållande till utbildningens uppläggning och omfattning. De nuvarande
reglerna om 15-dagarsperioder för beräkning av studiestödstid har vissa
negativa och styrande effekter. För flertalet utbildningar anges
utbildningens omfattning i antal veckor. Det är därför lämpligt att den
tidsenhet för vilken studiestöd beviljas anpassas till detta. Studiemedel
bör alltså lämnas för vaije hel vecka som utbildningen pågår och den
studerande deltar i denna. Ett normalt studieår om 40 veckor bör således
ge rätt till studiestöd under 40 veckor och innebära, som hittills, att stöd
betalas ut för nio månader. Hur undervisningen är förlagd i tiden bör i
dessa fall inte ha någon betydelse. För andra kurser/utbildningar bör
studiemedel beviljas för den tid som framgår av kurs- eller studieplan. I
det fall den studerande inte deltar i utbildning under hela kurstiden skall
naturligtvis stödet avpassas i förhållande till den faktiska studietiden.
Beräkning av studiemedlen per vecka skall avse både heltids- och
deltidsstuderande, vilket innebär en betydlig förenkling i förhållande till
nuläget. Utbildning som förläggs till sommartid kan med de föreslagna
reglerna ge ett ökat belopp i studiemedel jämfört med vad som kan
lämnas enligt nuvarande regler om 15-dagarsperioder.
Studiestöd kan enligt nuvarande regler lämnas även för tid då studier
inte bedrivs. Det gäller t.ex. vid sjukdom och tillfällig vård av barn.
Sådana studieuppehåll skall naturligtvis kunna godtas även i
fortsättningen. Det bör fortsättningsvis ankomma på regeringen att
utfarda närmare föreskrifter om detta.
Prop. 1999/2000:10
91
I nuvarande svux/svuxa-system kan stöd lämnas även under Prop. 1999/2000:10
juluppehåll när ingen undervisning ges. En effekt av det nya systemet blir
att studiemedel inte lämnas under denna tid. De nuvarande reglerna bör
emellertid kunna tillämpas under en övergångstid för dem som vid
införandet av det nya systemet uppbär svux eller svuxa. För en del av
dessa studerande kommer emellertid det nya stödet att innebära
väsentliga förbättringar jämfört med svux och svuxa. Övergångsregler
beräknas därför utnyttjas i ytterst liten utsträckning.
Enligt nuvarande regler kan studiestöd beviljas för studier på gymnasial
nivå under högst tre år. Om särskilda skäl finns kan stöd beviljas under
ytterligare tid, t.ex. för slutförande av en utbildning eller för någon
värdefull yrkesinriktad kurs. Studier på grundskolenivå anses också
utgöra särskilda skäl, vilket medför att tid med stöd på denna nivå inte
räknas in i antalet terminer. För studier vid universitet och högskolor
eller annan eftergymnasial utbildning ges stöd under högst sex år. Även
här kan stöd ges för ytterligare tid om det finns särskilda skäl.
Regeringens förslag: Studiemedel skall ställas till förfogande under en
viss längsta tid uttryckt i antal veckor vid heltidsstudier.
Utbildning på högskolenivå och annan eftergymnasial nivå:
Studiemedel skall få lämnas under högst 240 veckor (sex år).
Utbildning på gymnasial nivå: Studiemedel skall få lämnas under
högst 120 veckor. Den som redan har en treårig gymnasieutbildning eller
motsvarande utbildning skall dock kunna få studiemedel under högst 80
veckor.
Utbildning på grundskolenivå: Den som helt saknar
grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning skall kunna få
studiemedel för sådana studier under högst 80 veckor. Tiden skall dock
kunna förlängas med högst ytterligare 20 veckor för den som behöver
grundläggande färdighetsträning i läsning, skrivning och räkning. Den
som redan har grundskola eller motsvarande utbildning skall kunna få
studiemedel under högst 40 veckor för studier på denna nivå.
Om det finns synnerliga skäl skall studiemedel kunna lämnas under
längre tid än vad som nu sagts.
Vid studier på deltid skall studiemedel få lämnas med högst det antal
veckor som svarar mot det högsta antalet veckor vid heltidsstudier.
Utredningens förslag: Utredningen föreslår tidsgränser för generell
rätt till studiestöd inom vaije utbildningsnivå. Den som saknar kunskaper
som normalt uppnås i grundskolan skall kunna få studiestöd för sådana
studier i längst 80 veckor (två år). För studier fram till
gymnasiekompetens skall den som saknar kunskaper och färdigheter
motsvarande gymnasieskolans nationella program (motsvarande) kunna
få stöd under längst 120 veckor (tre år). För högskoleutbildning inklusive
annan eftergymnasial utbildning bör den generella rätten till stöd vara
92
längst 200 veckor (fem år), men med rätt till förlängning i de fall då
utbildningstiden till en viss examen är längre än 200 veckor. Tiden med
studiestöd skall på alla nivåer kunna förlängas om det finns särskilda
skäl.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är kritiska till den
föreslagna tidsbegränsningen for högskolestudier. Det bör finnas plats for
t.ex. basår, återkommande utbildning och breddning. Antalet dispenser
förväntas bli många. Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) anser att det
är få som studerar längre tid än fem år om inte utbildningen i sig själv tar
längre tid. Att skuldsättningen då blir hög går inte att undkomma genom
att sänka antalet terminer. De konstnärliga högskolorna anser att
möjligheterna till studiestöd bör utvidgas i stället for att begränsas.
Centrala studiestödsnämnden (CSN) förordar att den generella rätten till
stöd för högskolestudier blir kortare än vad utredningen föreslagit, men
att det i stället skall finnas ökade möjligheter att utsträcka tiden inom
ramen for särskilda skäl. När det gäller gymnasiala studier anser CSN att
den generella tiden bör vara fyra terminer, men att ytterligare två
terminer bör kunna lämnas fram till gymnasiekompetens för den som har
grundskola (motsvarande) som tidigare utbildning.
Skälen för regeringens förslag: Det är viktigt att studiestödsreglema
bidrar till att studier genomförs så snabbt och effektivt som möjligt.
Därmed kan kostnaderna hållas nere både för den enskilde och det
allmänna. Det gäller studier på alla nivåer.
Utredningens förslag att den generella rätten till studiemedel skall
begränsas till högst tio terminer (200 veckor) när det gäller studerande på
högskolenivå och annan eftergymnasial nivå har som nämnts kritiserats
av många remissinstanser. Regeringen bedömer att den nuvarande
gränsen på tolv terminer (240 veckor) bör behållas. Vissa
högskoleutbildningar är längre än tio terminer. De studerande vid sådana
utbildningar skulle - om tio terminer är huvudregel - behöva garanteras
undantag från huvudregeln. En formell gräns på tio terminer men med
rätt till överskridande skulle alltså medföra ett kraftigt ökat antal
prövningsärenden och osäkerhet för de studerande i dessa situationer.
Inom en tidsram på tolv terminer ryms alla högskoleutbildningar. Det
innebär i stor utsträckning också möjlighet till komplettering och
breddning och möjlighet att påbölja forskarstudier.
De utbildningar på gymnasial nivå som har en fastställd studietid
genomförs normalt enligt studieplan. Ofta är det fråga om ett- eller
tvååriga utbildningar som anordnas av folkhögskolor eller s.k.
kompletterandeskolor. För dem som läser till gymnasiekompetens i
kommunal vuxenutbildning kan däremot studietiden variera. Utredningen
har föreslagit att de som saknar kunskaper motsvarande ett nationellt
program i gymnasieskolan skall kunna få studiemedel under sex terminer
för att nå gymnasiekompetens. Den som har en tvåårig
gymnasieutbildning eller behöver komplettera vissa ämnen bör enligt
utredningen normalt få stöd under ett år. CSN anser att ett år kan vara for
kort tid för den som behöver läsa in kärnämnen i ett studieförberedande
program, medan å andra sidan sex terminer är en lång tid. Nämnden
Prop. 1999/2000:10
93
förordar därför fyra terminer som generell gräns men med möjligheter till Prop. 1999/2000:10
förlängning om det finns särskilda skäl.
Ungdomsutbildningen har byggts ut och förändrats, vilket medför att
många äldre har behov av en basutbildning med modernare innehåll.
Enligt regeringens mening bör huvudregeln som nu vara att studiemedel
för studier på gymnasial nivå skall kunna ges under högst 120 veckor (tre
år). Inom denna tid ryms repetitionsstudier, komplettering av
gymnasiebetyg och/eller någon yrkesinriktad utbildning. För den som
redan har en treårig gymnasieutbildning bör dock längsta tiden begränsas
till högst 80 veckor.
I likhet med studiestödsutredningen anser regeringen att en tidsgräns
bör sättas för rätt till stöd på grundskolenivån. I nuvarande tillämpning
kan studiestöd för studier på grundskolenivå lämnas så länge sådana
studier bedrivs. Det förslag som nu läggs om höjda bidrag främst till
prioriterade grupper gör det rimligt maximera att tiden med stöd. För
flertalet studerande på denna nivå läggs studierna upp över tre terminer.
Att bölja studera på nytt i vuxen ålder kan emellertid vara svårt för
många. Mot den bakgrunden är det rimligt att en studietid på upp till två
år (80 veckor) accepteras. För den som har mycket bristfälliga kunskaper
i läsning, skrivning och räkning kan tiden behöva förlängas ytterligare,
dock högst med en extra termin (20 veckor). Huvuddelen av de
studerande på grundskolenivån har redan en grundskoleutbildning eller
motsvarande studier bakom sig. För nödvändiga repetitionsstudier bör
stöd kunna lämnas under ett år.
Dagens regler som innebär att studiestöd kan lämnas för viss tid utöver
de fastställda tidsgränserna på grund av särskilda skäl bör i princip
upphöra. Den praxis som utvecklats har inneburit att många studerande i
förväg har kunnat räkna med att få studiestöd under 2-3 terminer utöver
huvudregeln. Detta är otillfredsställande. Det är vidare nödvändigt att
skuldsättningen begränsas. Genom en tydlig information till de
studerande om för hur lång tid som studiestöd kan ställas till förfogande
markeras från samhällets sida behovet av väl planerade och målinriktade
studier med minskad skuldsättning som följd. Genomströmningen i
utbildning kommer att påverkas positivt. Det kan dock finnas situationer
där synnerliga skäl finns för stöd under ytterligare någon tid. Det kan
gälla t.ex. förlängd studietid på grund av funktionshinder eller andra
mycket speciella omständigheter.
Vid studier på deltid skall studiemedel fa lämnas med högst det antal
veckor som svarar mot det högsta antalet veckor vid heltidsstudier.
Sammanfattningsvis innebär de föreslagna reglerna följande i
förhållande till nuläget.
94
Studienivå
Högskolenivå
Gymnasial nivå
Grundskolenivå
Nuvarande regler
6 år
3 år
Utan formell
begränsning
Prop. 1999/2000:10
Förslag
240 veckor (6 år)
120 veckor (3 år)
80 veckor (2 år)1
80 veckor (2 år)
100 veckor (2'Aår)2
40 veckor (1 år)3
1) Avser den som redan har en treårig gymnasieutbildning.
2) Avser den som behöver grundläggande färdighetsträning i läsning, skrivning och
räkning.
3) Avser den som redan har grundskolekompetens eller motsvarande.
Av avsnitt 6.3 framgår att den längsta tiden för rätt till studielån kan
vara begränsad för studerande som är 41 år eller äldre.
Regeringens förslag: För rätt till studiemedel skall studietiden omfatta
en sammanhängande tid om minst tre veckor.
Utredningens förslag: För studietid som är kortare än fyra veckor bör
stöd inte beviljas.
Remissinstanserna: Förslaget har inte kommenterats.
Skälen för regeringens förslag: För rätt till studiemedel måste enligt
nuvarande regler studierna omfatta en sammanhängande tid om minst 15
dagar för en heltidsstuderande och minst 30 dagar för en
deltidsstuderande. För en heltidsstuderande måste alltså utbildningen
pågå i två veckor plus en dag för att ge rätt till studiestöd. Undantag
gäller för studier utomlands som måste omfatta minst tre månaders
heltidsstudier. En övergång till veckoberäkning för studiemedel skulle -
om nuvarande princip behålls-vara att minsta accepterade studietid
skulle vara två veckor. Normalt bör emellertid några veckors studier
kunna finansieras på annat sätt än med studiestöd.
Studiestödsutredningen föreslår att den minsta tiden för studier i Sverige
skall vara fyra veckor. För att registreras som studerande i högskolan
krävs att studierna omfattar minst tre veckor. Utbildningstiden bör enligt
regeringens mening vara minst tre veckor för att ge rätt till studiemedel.
Nuläget
Den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel är nu 45 år. För det
särskilda vuxenstudiestödet (svux), som infördes år 1975, var
åldersgränsen först 45 år men höjdes år 1986 (och samtidigt också svuxa)
95
till 50 år. Om det finns särskilda skäl kan stöd beviljas även till den som
är äldre än 45 respektive 50 år. Den nu avslutade antagningen till de s.k.
NT- platserna i högskolan, vilka varit kombinerade med rätt till svux, har
gällt studerande som varit högst 48 år.
Övre åldersgränser i det nya systemet
Regeringens förslag: Studiebidrag skall få lämnas t.o.m. det kalenderår
då den studerande fyller 50 år. Regeringen skall få utfärda föreskrifter
om rätten att få studiebidrag under tid därefter. Rätten till studielån skall
successivt begränsas från och med det kalenderår då den studerande
fyller 41 år.
Utredningens förslag: Studiestödsutredningen anser att den övre
åldersgränsen i det nya studiestödet skall vara 50 år. Stöd för ytterligare
något eller några år skall kunna ges om det finns särskilda skäl, dock
längst t.o.m. 55 års ålder. Lånemöjligheten föreslås begränsas genom
införande av ett s.k. lånetak innebärande en successiv begränsning av
lånemöjligheten från 30 till 55 års ålder. En studerande i 50-årsåldem
skulle kunna ta lån för ungefär tre terminers studier. Lån för grundskole-
och gymnasieskolenivån räknas inte in i taket.
Remissinstanserna: Bland remissinstanserna är de flesta tveksamma
till lånetaket, bl.a. Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) och vissa
fackliga organisationer. Man anser att förslaget rimmar illa med
tankegången om ett livslångt lärande. Tjänstemännens
Centralorganisation (TCO) pekar på behovet av ett höjt fribelopp för
äldre studerande om reglerna genomförs. Ett par högskolor och några
kommuner har tillstyrkt förslaget. Sveriges folkhögskolestuderandes
förbund anser att avtrappningen skall bölja senare, vid 35 år. Centrala
studiestödsnämnden (CSN) har tagit upp frågan om en riskpremie för
finansiering av avskrivningskostnader och också förordat 70 år som
avskrivningsgräns. De har därmed inte tagit ställning till frågan om
behovet av ett lånetak.
Skälen för regeringens förslag: I dagens samhälle där krav ställs på
kompetensutveckling under i princip hela yrkeslivet är det viktigt att
möjligheter till finansiering av studier finns jämförelsevis högt upp i
åldrarna. För personer, som kanske kommit ut sent i förvärvslivet, är det
särskilt viktigt att få stöd för kompetenshöj ande studier. När det gäller
den generella rätten till studiebidrag bör därför som utredningen föreslår
den övre åldergränsen höjas från 45 år, som gäller i nuvarande
studiemedel, till 50 år, dvs. den gräns som nu gäller i svux och svuxa-
systemen. Gränsen skall ses mot bakgrund av erfarenheterna av
nuvarande regler och nuvarande faktiska studerandevolymer i dessa
åldrar. Några ökade kostnader för en sådan ändring uppstår i princip inte,
eftersom nuvarande praxis for att ge studiemedel efter 45 år är liberal.
Men en formell höjning av åldergränsen har stora fördelar ur
informations- och rättvisesynpunkt. Det skall vidare vara möjligt att i
Prop. 1999/2000:10
96
vissa fall bevilja bidrag även till den som fyllt 50 år. Det bör då som
regel vara fråga om stöd för en utifrån arbetsmarknadsbehov angelägen
yrkesinriktad utbildning. Det bör ankomma på regeringen att utfarda
närmare bestämmelser för tillämpningen i dessa fall.
Utformningen av lånemöjligheterna är beroende av valet mellan å ena
sidan angelägenheten för personer i högre åldrar att få genomföra kortare
eller längre utbildning och å andra sidan hur stora risker för det allmänna
i form av avskrivningar som kan accepteras.
Ungefar 2 % av de studerande som under kalenderåret 1998 fick lån i
svux, svuxa- och studiemedelssystemen var 45 år eller äldre.
Motsvarande andel för åldersgruppen 35-44 år var 11 %. Många söker
klara sig med enbart bidragsdelen. Andra inser troligen att en hög
skuldsättning inte spelar så stor roll med tanke på nuvarande
avskrivningsmöj ligheter.
Under avsnitt 6.2.2 föreslår regeringen att studiemedel skall kunna
lämnas för eftergymnasiala studier under 240 veckor (12 terminer) och
om utbildningstiden fram till en viss examen är längre för ytterligare tid.
För den som studerar under så lång tid som 12 terminer och tar lån hela
tiden kommer lånet att uppgå till ca 290 000 kr när återbetalningen böijar
(vid föreslagen högre bidragsandel och nuvarande låga ränta). Är den
studerande vid studiernas slut t.ex. 50 år blir äterbetalningstiden mycket
kort och de årliga återbetalningarna i det nya systemet mycket höga.
Som nämnts i det föregående måste utgångspunkten i det nya
studiemedelssystemet vara att lånen skall återbetalas i sin helhet. Om
principen skall fungera skulle det behövas mycket höga bidrag för äldre
studerande som påbötjar ett längre studieprogram. En sådan lösning i ett
generellt system är inte möjlig eller lämplig. I stället är det nödvändigt att
införa en begränsning av lånemöjligheten.
Studiestödsutredningens förslag innebär i princip att lånemöjligheten
för högskolestudier böijar trappas av vid ca 30 års ålder genom ett
lånetak. Tillämpningen av ett lånetak ställer emellertid stora krav på CSN
som från fall till fall måste väga nytillkommande lån mot redan befintlig
skuld. Informationen till den enskilde blir inte heller lätt.
En framflyttning av avskrivningsgränsen till 70 år har också nämnts
som alternativ lösning. SFS säger i sitt yttrande att det bör vara möjligt
att ta lån sent i livet. Men för att återbetalningsprognosen skall bli mer
realistisk förordas att lån som tas efter 45 års ålder skall skrivas av först
vid 70 års ålder. CSN menar också att man bör förlänga
äterbetalningstiden till 70 år. Många över 65 år har betryggande
inkomster och i det nya pensionssystemet blir pensionsavgångar mellan
61 och 70 år möjliga, säger nämnden. Studiestödsutredningen har inte
behandlat frågan närmare utan följt nuvarande regler om avskrivning vid
65 år. Frågan om avskrivning behandlas närmare under avsnitt 7.7.
Det är kombinationen av rätten att få studielån under flera år (12
terminer i högskolan eller annan eftergymnasial utbildning) och
möjligheten att fullt ut utnyttja denna rätt upp till 50 års ålder som skulle
leda till orimliga konsekvenser. För den som tidigare i livet har studerat
på samma nivå och då haft studiestöd är en del terminer redan
förbrukade. Reglerna om längsta tid motverkar alltså i en del fall ett
Prop. 1999/2000:10
97
4 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 10
alltför stort ytterligare låneutnyttjande i högre åldrar. I det nya systemet
bör ett helhetsperspektiv anläggas utifrån utgångspunkten att studielån
skall betalas tillbaka. Det maximala antalet veckor (terminer) för rätt till
studielån föreslås därför successivt begränsas från och med 41 års ålder
enligt följande.
Prop. 1999/2000:10
|
Ålder 40 |
Antal veckor 240 |
(teminer) (12) |
|
41 |
220 |
(11) |
|
42 |
200 |
(10) |
|
43 |
180 |
(9) |
|
44 |
160 |
(8) |
|
45 |
140 |
(7) |
|
46 |
120 |
(6) |
|
47 |
100 |
(5) |
|
48 |
80 |
(4) |
|
49 |
60 |
(3) |
|
50 |
40 |
(2) |
De angivna gränserna anger för hur lång tid en studerande sammanlagt
har rätt till studielån i en viss ålder oavsett vilken nivå som studierna
bedrivs på. Den som är 50 år kan alltså få låna till ett års studier. Den
som är 45 år kan fortfarande genomgå en normal högskoleutbildning och
få lån under hela tiden. För den som studerat tidigare och då erhållit
enbart bidrag påverkas inte rätten till studielån under förutsättning att det
totala antalet veckor inte överstiger den längsta tid som studiemedel kan
lämnas för. Den som däremot redan tidigare har fått lån för lika lång tid
eller längre tid än som anges för respektive ålder kan inte beviljas
ytterligare lån. Givetvis skall bidrag kunna lämnas för maximalt möjliga
antal terminer till och med 50 års ålder oavsett avtrappningen av
lånemöjligheten. De redovisade principerna innebär en mindre hård
skärpning jämfört med utredningens förslag samtidigt som reglerna blir
mer lättförståeliga. Syftet att kostnaderna i form av framtida
avskrivningar skall minska bibehålls dock.
Nuläget
Studiemedel och vuxenstudiestöd kan beviljas för deltidsstudier som
omfattar minst halvtid. Studiestödet för halvtidsstudier utgör i princip
hälften av heltidsstödet. Beräkningsreglema är så utformade att
totalbeloppet är lika stort för en 15-dagarsperiod med heltidsstudier som
för en 30-dagarsperiod med deltidsstudier. För studier i komvux kan
stödbeloppet också avpassas till annan studieomfattning (75 % och 90 %
av heltid).
98
Deltidsstudiestödet har alltid varit av liten omfattning. Under år 1998
beviljades studiemedel till ca 10 000 deltidsstuderande på gymnasial nivå
och till ca 7 000 deltidsstuderande på eftergymnasial nivå, vilket innebär
9 % respektive 2 % av alla som fått studiemedel. Svux och svuxa for
deltidsstudier beviljades till ca 5 000 studerande, vilket utgör 12 % av
alla som fatt dessa stöd. På den gymnasiala nivån är det främst i komvux
som deltidsstudier bedrivs. Inom högskoleområdet är det främst
fristående kurser som kan vara upplagda på halvfart.
Deltidsstudier är vanligast bland kvinnor. Av alla som beviljats
studiemedel i eftergymnasial utbildning var andelen kvinnor 57 % medan
de utgjorde 73 % av alla som beviljats deltidsstudiestöd. Av alla som
beviljats studiemedel, svux och svuxa for studier på grundskole- och
gymnasienivå utgjorde kvinnorna 63 %, medan de av alla som beviljats
deltidsstudiestöd utgjorde 79 %.
Prop. 1999/2000:10
Deltidsstudier i det nya systemet
Regeringens förslag: Studiemedel skall få lämnas för deltidsstudier som
omfattar minst halvtid. Studiemedel till deltidsstuderande skall knytas till
studieomfattning på halvfart eller trekvartsfart.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Ett fåtal remissorgan har berört frågan, bl.a.
Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) och Centrala studiestödsnämden
(CSN) som tillstyrker förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Det är angeläget att behålla
möjligheterna till studiestöd för deltidsstuderande. Därmed skapas
förutsättningar för en anpassning till flexiblare utbildningsformer,
exempelvis vid distansstudier som är under stark utveckling. Inte minst
är det viktigt att förvärvsarbetande kan välja en lägre studietakt än heltid.
I komvux är kursomfattningen uttryckt i poäng. Diskussion har ibland
förts om att studiestödet i dessa fall skulle relateras till den exakta
studieomfattning som vaije kombination av kurser ger. I praktiken är en
sådan praxis inte rimlig mot bakgrund av de jämförelsevis många byten
av kurser och studieavbrott som förekommer. Fribeloppsgränser och
reduceringsregler påverkas dessutom av studieomfattningen. En viss
schablonisering måste därför användas. Studiestödsutredningens förslag,
att studiestödet till deltidsstuderande skall knytas till studieomfattning på
halvfart eller trekvartsfart bör enligt regeringens mening genomföras.
Därmed kan också andra skolformer än komvux lättare komma in i
systemet. I betänkandet Flexibel utbildning på distans (SOU 1998:84)
förutsätter Distansutbildningskommittén (DUKOM) att distansstudier till
stor del kommer att bedrivas på fritid. Uppgår studierna till minst
halvtidsomfattning bör studiestöd kunna lämnas. Kommittén pekar på
behovet av aktivitetskontroll.
Regeringen anser att studiemedel skall lämnas med hälften av beloppet
för heltidsstudier när studiernas omfattning uppgår till minst halvtid men
99
mindre än 75 % av heltid och med tre fjärdedelar av beloppet för
heltidsstudier om studierna omfattar minst 75 % av heltid men inte
uppgår till heltid. Det innebär för studerande i komvux en oförändrad
situation jämfört med nuläget utom att omfattningen 90 % av heltid
mönstras ut. Beräkning av beloppet skall liksom vid heltidsstudier göras
per vecka.
Inkomstprövning vid deltidsstudier tas upp under avsnitt 6.6.3.
Bakgrund
För närvarande kan studiestöd lämnas till studerande vid de läroanstalter
och utbildningar som bestäms av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer. I en bilaga till studiestödsförordningen
(1973:418) finns en förteckning över de läroanstalter och utbildningar
som berättigar till studiestöd. I bilagan ingår endast läroanstalter och
utbildningar som är statliga, statsunderstödda, ställda under statlig tillsyn
eller har fått regeringens tillstånd att utfärda viss examen eller i övrigt av
regeringen erkänts som högskolemässiga. Bilagan består av två delar.
Mycket förenklat kan man säga att avdelning A upptar utbildningar på
gymnasienivå med studiehjälp som huvudsakligt stöd. Möjlighet till
studiemedel, svux och svuxa finns. Avdelning B upptar i princip
utbildningar på eftergymnasial nivå inklusive universitet och högskolor,
med studiemedel som huvudsakligt stöd. Beslut om rätt till studiestöd
fattas i enskilda fall normalt på grundval av underlag som inhämtas från
Högskoleverket resp. Statens skolverk.
Allmänna kvalitetskrav och beslutsordning
Regeringens förslag: Studiestöd skall som hittills lämnas till studerande
vid de läroanstalter och utbildningar i Sverige som bestäms av regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Regeringens bedömning: Beslut om rätt till studiestöd bör fattas inom
ramen för budgetprocessen. Kraven på utbildningen för rätt till studiestöd
bör tydliggöras. Det bör åligga Högskoleverket och Statens skolverk att
lämna underlag för regeringens beslut.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Antalet
studiestödsberättigande utbildningar har under de senaste åren ökat. En
fortsatt utbyggnad av universitet och högskolor med fler
utbildningsplatser är planerad samtidigt som satsningen på
vuxenutbildningen fortsätter. Flera enskilda utbildningsanordnare har
också vuxit fram. Det växande utbildningsväsendet samt möjligheten för
vissa utbildningar att undantas från skyldigheten att betala
mervärdesskatt (prop. 1996/97:10, bet. 1996/97:SkU6, rskr. 1996/97:69)
har medfört ett tilltagande antal ansökningar inte bara med begäran om
Prop. 1999/2000:10
100
rätt till studiestöd för de studerande utan även om att utbildningen skall Prop. 1999/2000:10
ställas under statlig tillsyn.
Regeringen har i propositionen Vissa skolfrågor m.m. (prop.
1998/99:110) i anslutning till förslag om det statliga stödet till
kompletterande utbildningar aviserat sin avsikt att återkomma med
förslag till beslutsordning för studiestödet.
Att besluta vilka utbildningar som skall vara studiestödsberättigande är
en viktig utbildningspolitisk uppgift som har stor ekonomisk betydelse.
Bl.a. är det av betydelse vilken nivå som utbildningen skall anses ligga
på. Av beslutet följer rätt till bidrag, antal terminer med studiestöd,
möjlighet till avskrivning av lån för gymnasiestudier m.m. Vägande skäl
talar därför för att det även i fortsättningen skall ankomma på regeringen
att bestämma vilka utbildningar som skall ge rätt till studiestöd.
Beslut om studiestöd leder alltid till kostnader för staten.
Beslutsrutinema är dock inte helt utformade med beaktande av det nu
gällande budgetsystemet, varför regeringens möjligheter att göra en
budgetmässig prövning är otillräckliga. Regeringen anser att beredningen
av dessa ärenden därför måste förbättras. Rutinen bör vara att ett samlat
beredningsunderlag i fråga om förändringar tas fram en gång årligen av
berörda myndigheter. Ett samlat förslag till förändringar bör lämnas i
anslutning till det årliga budgetarbetet och med utgångspunkt i de
riktlinjer som regeringen meddelar. Myndigheternas bedömningar utgör
sedan underlag för regeringens prövning av rätten till studiestöd.
För att nya utbildningar skall kunna bli studiestödsberättigande skall
utbildningens och undervisningens kvalitet granskas i enlighet med de
krav som ställs för utbildningar på respektive nivå. Bestämmelser om
detta finns främst i lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa
examina respektive förordningen (1996:1206) om fristående skolor. I
prövningen bör vidare beaktas vilket behov som finns av utbildningen
och utbildningens nationella värde. En förutsättning för att studiestöd
skall kunna lämnas bör också vara att elevavgifter som förekommer vid
t.ex. kompletterandeskolor kan betraktas som skäliga.
Utgångspunkten skall vara att frågan om en ny utbildning skall ge rätt
till studiestöd skall bedömas i förhållande till befintliga ekonomiska
ramar. Möjligheten att utöka antalet studiestödsberättigande
utbildningsplatser får således på sedvanligt sätt prövas i budgetprocessen.
Rätten till studiestöd för en viss utbildning skall kunna begränsas till att
avse en bestämd tid.
Kvalitetskontroll måste ske fortlöpande av de aktuella utbildningarna
inom ramen för respektive myndighets tillsynsfunktion. Samhällets
möjlighet till insyn i verksamheten genom tillsyn eller annan uppföljning
är viktig.
Gränsdragningen till studiehjälpen
Enligt nuvarande regler lämnas studiehjälp (för närvarande 750
kr/månad) längst t.o.m. det första kalenderhalvår det år eleven fyller 20
år. En elev som efter 20 års ålder går på en gymnasial utbildning kan få
101
studiemedel. En studerande i högskolan kan få studiemedel även före 20
års ålder. Dagens regler innebär alltså att studerande som är under 20 år
och har fullgjort en treårig gymnasieutbildning kan få olika studiestöd
vid fortsatta studier, i vart fall under ett par terminer upp till 20 års ålder.
Utbildningens karaktär - högskolemässig/eftergymnasial eller
gymnasial/motsvarande - avgör vilket studiestöd som kan lämnas.
Prop. 1999/2000:10
Regeringens förslag: Den nuvarande 20-årsgränsen skall gälla som
skiljelinje för rätt till studiehjälp resp, studiemedel, om inte annat följer
av bestämmelser som regeringen får meddela.
Regeringens bedömning: Gränsdragningen mellan studiehjälp och
studiemedel bör göras så att främst sådana utbildningar som fordrar att de
studerande för att antas till utbildningen har ett slutbetyg från en treårig
utbildning i gymnasieskolan eller motsvarande utbildning skall berättiga
till studiemedel oavsett ålder.
Utredningens förslag: Utredningens förslag överensstämmer i princip
med regeringens.
Remissinstanserna: Utredningens förslag i denna del har berörts i ett
fåtal remissyttranden. CSN och vissa kommuner, som t.ex. Bollnäs,
Östersund och Skellefteå, är positiva till förslaget.
Skälen för regeringens förslag och bedömning:
Studiestödsutredningen har föreslagit en något förändrad gränsdragning
för rätt till studiehjälp resp, studiemedel. Enligt utredningen bör
principen vara att studiehjälp lämnas fram till dess att ungdomar får
gymnasiekompetens. Den som därefter fortsätter studier i en
påbyggnadsutbildning skall kunna få studiemedel oberoende av om han
eller hon är under 20 år.
Regeringen anser i likhet med utredningen att studiestödet skall
anpassas till utvecklingen inom utbildningsområdet. Studiemedel skall
därför kunna lämnas utan nedre åldersgräns vid påbyggnadsutbildning.
Därmed avses främst sådan utbildning där det för antagning fordras
slutbetyg från en treårig utbildning i gymnasieskolan eller motsvarande
utbildning och att påbyggnadsutbildningen bygger vidare på dessa
kunskaper. Det kan emellertid också finnas skäl för att även andra
utbildningar nivåmässigt är av sådan karaktär att de bör hänföras till
påbyggnadsutbildningar. I övrigt bör den nu gällande 20-årsgränsen för
gränsdragning mellan studiehjälp och studiemedel behållas. Det bör
ankomma på regeringen att utfärda de närmare reglerna om
gränsdragningen.
Den nuvarande indelningen i bilagan till studiestödsförordningen
bygger huvudsakligen på en tudelning mellan gymnasiala och
eftergymnasiala utbildningar. Regeringens avsikt är att skapa en mer
ändamålsenlig indelning som klarare skiljer utbildningar på gymnasial
nivå från utbildning som utgör en påbyggnad till gymnasieskolan och
från högskoleutbildning eller annan utbildning på eftergymnasial nivå.
102
I dagens studiemedelssystem är rätten till stöd beroende av den
studerandes inkomst. Stödet minskas om inkomsten överstiger det s.k.
fribeloppet under ett kalenderhalvår. För heltidsstuderande är fribeloppet
högre för höstterminen än för vårterminen på grund av att den större
delen av sommarinkomstema antas falla på andra kalenderhalvåret.
Fribeloppet varierar också med hänsyn till den tid studierna pågår.
Beloppet är högre om t.ex. studierna pågår i två månader jämfört med en
hel termin. Fribeloppen följer förändringar i prisbasbeloppet.
I svux/svuxa-systemen sker ingen prövning mot den studerandes
inkomst. Reducering kan dock göras för den som har pension, livränta
eller annan liknande ersättning.
Med inkomst avses sammanlagd inkomst av tjänst, näringsverksamhet
och kapital enligt taxeringen för kalenderåret. Det innebär att inkomst i
form av t.ex. räntor, sjukpenning och pension påverkar studiemedlen på
samma sätt som inkomst av förvärvsarbete. Den i ansökan uppgivna
inkomsten kontrolleras i efterhand mot taxeringen.
Inkomstprövningen i studiemedelssystemet har alltid varit föremål för
debatt. Krav har ställts om att fribeloppet bör höjas eller att prövningen
avskaffas i sin helhet. Kostnaderna över budget för att avskaffa
inkomstprövningen är emellertid stora. Studiestödsutredningen har
beräknat kostnaderna till ca 500 miljoner kr vid nuvarande bidragsnivå
och till ca 1 miljard kr om bidragen höjs till den nivå som utredningen
föreslår.
Prop. 1999/2000:10
Regeringens förslag: Fullt studiemedel skall få lämnas bara om den
studerandes inkomst under ett kalenderhalvår inte är högre än ett visst
belopp (fribelopp). Fribeloppet skall vid heltidsstudier uppgå till 6,25 %
av prisbasbeloppet per vecka. Det innebär att det nuvarande fribeloppet
för nio månaders studier höjs från 150 till 250% av prisbasbeloppet.
Studiemedlen skall vid heltidsstudier minskas med 50 % av den inkomst
som överstiger fribeloppet.
Utredningens förslag: Utredningen menar att det finns motiv för en
höjd fribeloppsgräns bl.a. med tanke på den stora grupp vuxenstuderande
som kommer att ingå i det nya samordnade systemet. Vid den prioritering
som gjordes mellan olika förändringsbehov stannade man dock för att
inte lägga ett sådant förslag. Utredningen föreslår däremot att för den
som studerar under ett helt kalenderår skall prövningen göras mot hela
årsinkomsten. När det gäller reduceringstakten anser utredningen att den
måste öka till 60 % av överskjutande inkomst med hänsyn till förslaget
om höjda bidrag. En reducering mot i första hand bidragsdelen avvisas
103
med hänsyn till de kraftiga marginaleffekter som sådana regler skulle
medföra.
Remissinstanserna: Flera remissinstanser anser att fribeloppet bör
höjas och att reduceringstakten inte bör öka. Sveriges Förenade
Studentkårer (SFS) anser att inkomstprövningen bör avskaffas helt.
Förslaget att inkomstprövningen i vissa fall skall göras för hela
kalenderåret tillstyrks överlag.
Skälen för regeringens förslag: Fribeloppet för nio månaders
heltidsstudier är 150 % av prisbasbeloppet eller 54 600 kr under år 1999
(vårterminen 23 660 kr, höstterminen 30 940 kr). Är inkomsten högre än
fribeloppet reduceras studiemedlen med 50 % av överskjutande inkomst.
Bakgrunden till de nuvarande reglerna har beskrivits under avsnitt 4.
Önskemålen om en höjning av fribeloppet återkommer ständigt. De
studerande menar att de bör få förvärvsarbeta i större utsträckning utan
att studiemedlen reduceras. Många ser detta som en möjlighet att minska
sin skuldsättning. För andra kan den ekonomiska situationen under
studietiden förbättras. Regeringen anser att de studerande bör ges ökade
möjligheter att genom eget arbete öka sin levnadsstandard under
studietiden eller alternativt kunna begränsa sin skuldsättning. Den
nuvarande positiva utvecklingen på arbetsmarknaden kan medföra att allt
fler har möjligheter att kombinera studier och arbete. Detta är särskilt
betydelsefullt för gruppen vuxenstuderande. För dem som i dagens
system beviljas svux eller svuxa förekommer ingen prövning mot egen
inkomst. Men även studiemedelssystemet omfattar en stor grupp
vuxenstuderande som kan vara i stort behov av inkomster utöver vad
studiemedlen ger. Inkomstfördelningen för studerande under inkomståret
1997 framgår av figur 2 i bilaga 1.
Fribeloppet för ett niomånaders studieår föreslås höjas från 150 till
250 % av prisbasbeloppet. Det innebär att inkomsten under året kan öka
från 54 600 till 91 000 kr i 1999 års prisbasbelopp. Om inkomsten under
tre sommarmånader antas uppgå till 45 000 kr kan den studerande
därutöver under resterande nio studiemånader tjäna i genomsnitt 5 000 lö-
per månad utan att studiemedlen reduceras. Sammantaget med
totalbeloppet i studiemedel kommer därmed den disponibla inkomsten att
motsvara en bruttoinkomst på ca 183 000 kr eller i genomsnitt ca 15 300
kr under 12 månader. Någon ändring av nuvarande inkomstbegrepp
föreslås inte.
Enligt nuvarande bestämmelser är det möjligt för regeringen att
förordna att den studerandes inkomst skall beaktas i annan utsträckning
än som följer av huvudreglerna. Inom ramen för ett sådant bemyndigande
bör det vara möjligt för regeringen att förordna om undantag från
huvudreglerna om det finns särskilda skäl. Det kan gälla situationer då
reglerna kan ge orimliga konsekvenser, t.ex. i vissa fall när
bruttoinkomsten hänför sig till egen rörelse.
Studiestödsutredningens förslag om att inkomstprövningen i vissa fall
skall grunda sig på hela kalenderårets inkomst har tillstyrkts av flera
remissinstanser. Anledningen till förslaget är att det kan vara svårt att
förutse om en inkomst kommer att falla på första eller andra
kalenderhalvåret. Det kan t.ex. förekomma att en under juni intjänad lön
Prop. 1999/2000:10
104
utbetalas i juli vilket medför att den räknas in i fribeloppet för
hösthalvåret. En sådan regeländring medför emellertid ökade kostnader.
En viss administrativ förenkling uppstår, men även olägenheter, främst
genom att höstterminen i högskolan till en del ingår i januari månad. En
nackdel är också att förbättringen bara skulle komma de studerande till
godo som studerar båda terminerna under ett kalenderår. Genom den
höjning av fribeloppet som nu föreslås anser regeringen att uppdelningen
av fribeloppet på kalenderhalvår får mindre betydelse.
De nuvarande reglerna om inkomstprövning för varje kalenderhalvår
skall alltså gälla även fortsättningsvis. Däremot blir det möjligt att
avskaffa reglerna om olika fribelopp för höst- respektive vårhalvår. Som
beskrivs längre fram bör fribeloppet variera beroende på
utbildningstidens längd under halvåret. Höstterminen är normalt kortare
än vårterminen. Därmed blir fribeloppet för höstterminen högre.
Undantag utgör utbildningar, där höstterminen pågår ett par veckor in i
januari påföljande år, vilket är förhållandet för flertalet utbildningar
universitet och högskolor. Höstterminen bör i sådana fall när det gäller
prövningen mot inkomst omfatta den tid som faller på respektive halvår.
För högskolestuderande är det i sak samma innehåll som i nuvarande
regler.
Reducering av studiemedel
Enligt nuvarande regler reduceras studiemedel med 50 % av den inkomst
som överstiger fribeloppet för kalenderhalvåret. Någon ändring i detta
avseende föreslås inte såvitt gäller heltidsstuderande. Följande bild
illustrerar förändringen av fribeloppet och hur reduceringen av
totalbelopp och bidrag sker enligt nuvarande och föreslagna regler.
Prop. 1999/2000:10
105
Prop. 1999/2000:10
Jämförelse mellan nuvarande och föreslaget fribelopp
Reduceringen av studiemedel sker proportionellt mot bidrag och lån.
Bilden visar att både bidrag och lån vid föreslagen bidragshöjning tar slut
vid sidoinkomster på 220 000 kr jämfört med nuvarande 180 000 kr.
Detta gäller oavsett bidragsnivå. I tabell 2 i bilaga 1 framgår
bidragsbelopp vid olika sidoinkomster.
Regler om prövning mot inkomst för deltidsstuderande behandlas
under avsnitt 6.6.3.
Regeringens förslag: Fribeloppet för 20 veckor skall öka med 6,25 % av
prisbasbeloppet för varje vecka som utbildningstiden är kortare än 20
veckor. På motsvarande sätt skall fribeloppet minskas för vaije vecka
som utbildningen är längre än 20 veckor.
Utredningens förslag: Utredningen föreslår att fribeloppets andel av
basbeloppet under ett kalenderhalvår ökar eller minskar med 3,75 % efter
utbildningsveckornas antal i förhållande till standardtiden 20 veckor.
Remissinstanserna: Av remissinstanserna är det bara CSN som har
lämnat synpunkter på förslaget. Nämnden anser att procentandelen per
vecka bör vara högre.
Skälen för regeringens förslag: För närvarande är fribeloppen vid
korttidsstudier bestämda som en andel av prisbasbeloppet beroende på
det antal 15-dagarsperioder som studierna omfattar. Totalt finns i
studiestödslagen 23 olika fribelopp. Reglerna är svårförståeliga och bör
förenklas.
I det föregående föreslås att studiestödet skall beräknas per vecka. Det
är som studiestödsutredningen föreslår lämpligt att fribeloppen vid olika
106
studietider konstrueras på liknande sätt. Fribeloppets storlek bör alltså
anpassas till det antal veckor som utbildningen omfattar under respektive
kalenderhalvår. Ju kortare studietiden är desto större bör utrymmet vara
för inkomster under resterande del av kalenderhalvåret. Fribeloppet for
ett normalt studieår, 250 % av prisbasbeloppet, blir fördelat på 40 veckor
6,25 % per vecka. En lämplig förändringsfaktor för fribeloppet uppåt
eller nedåt är 6,25 % av prisbasbeloppet. Därmed kommer, relativt sett,
möjligheten till sidoinkomst att bli ungefär densamma oavsett
studietidens längd. Detta är angeläget bl.a. med hänsyn till att andelen
studerande som deltar i kortare utbildningar kommer att öka i det nya
samordnade systemet. Den som exempelvis går en 10-veckors kurs (ca 2
månader) får ha en inkomst på ca 68 250 kr under kalenderhalvåret innan
reduceringen av stödet böijar (1999 års prisbasbelopp). Fribeloppet per
studievecka redovisas i tabell 1 i bilaga 1.
Enligt nuvarande regler är fribeloppet under nio månader 290 % av
prisbasbeloppet eller ca 105 500 kr för den som studerar på minst halvtid.
Fribeloppet ökar när studietiden är kortare. Reduceringstakten är
densamma som för heltidsstuderande, nämligen 50 % av inkomst som
överstiger fribeloppet.
Prop. 1999/2000:10
Regeringens förslag: För deltidsstuderande skall följande fribelopp
gälla. Vid studier på minst 75 % av heltid men mindre än heltid under 20
veckor skall fribeloppet uppgå till 156,25 % av prisbasbeloppet. Vid
studier på minst 50 % av heltid men mindre än 75 % av heltid under 20
veckor skall fribeloppet uppgå till 187,5 % av prisbasbeloppet.
När deltidsstudier pågår under kortare eller längre tid än 20 veckor
skall fribelopp som anges i första stycket öka eller minska i förhållande
till studietidens längd.
Studiemedlen skall vid deltidsstudier minskas med 50 % av den
inkomst som överstiger fribeloppet.
Utredningens förslag: Utredningen föreslår att fribeloppet skall vara
detsamma för deltidsstuderande som för heltidsstuderande. Reduceringen
av studiemedlen skall dock vara hälften så stor för den som studerar på
halvfart och tre fjärdedels så stor för den som har 75 % studieomfattning.
Motivet för detta är att studiemedlen för den som studerar på t.ex. halvtid
alltid skall utgöra hälften av studiemedel för heltid.
Remissinstanserna: Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) menar att
någon prövning mot inkomst inte bör ske. Centrala studiestödsnämnden
(CSN) finner utredningens förslag ofördelaktigt för deltidsstuderande.
Nämnden anser att reglerna om fribelopp bör utformas så att samma
studieomfattning under ett kalenderhalvår skall ge samma
studiemedelsbelopp oavsett om studierna bedrivs på heltid eller deltid.
Skälen för regeringens förslag: Under avsnitten 6.6.1 och 6.6.2
föreslås en höjning av fribeloppet för heltidsstuderande som ger
107
möjlighet till ökade inkomster utan att studiemedlen reduceras. En
motsvarande ökning av inkomsten bör gälla för den som studerar på
deltid. Utgångspunkten bör vara att fribeloppet för 40 veckors studier på
halvfart skall vara lika stort som 20 veckors studier på heltid. Det innebär
att för studier på halvtid under 40 veckor bör fribeloppet uppgå till
136 500 kr eller 187,5 % av prisbasbeloppet år 1999. På motsvarande sätt
bör fribeloppet för studier på 75 % av heltid under 40 veckor uppgå till
113 750 kr eller 156,25 % av prisbasbeloppet.
För den som har inkomster över fribeloppen skall studiemedlen liksom
vid heltid reduceras med 50 % av överskjutande inkomst.
Regeringens förslag: Nuvarande bestämmelser om reducering av
studiemedel för den som har fria skolmåltider eller fria läromedel skall
tas bort.
Prop. 1999/2000:10
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Det fatal instanser som yttrat sig är positiva till
förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande regler skall
studiemedlen minskas om en studerande har fria skolmåltider eller fria
läromedel. Detsamma gäller om den studerande far skolmåltider eller
läromedel till subventionerat pris. Reducering sker med ett för vaije år
bestämt belopp (under år 1999 med 284 kr per månad för fria läromedel
och med 524 kr för fri skollunch). Motsvarande regler finns inte i någon
annan studiestödsform. Antalet som far minskade studiemedel på grund
av denna anledning är mycket litet och minskar desssutom för vaije år.
De nuvarande reglerna innebär att den som har fri skollunch får en
reducering, medan den som bor kvar i föräldrahemmet till låga kostnader
för mat och husrum inte får någon motsvarande minskning.
Utgångspunkterna för det nya systemet är att studiestödet inte skall
differentieras på grund av familjesituation eller varierande
levnadsomkostnader. Regeringen föreslår därför att den nämnda regeln
tas bort i det nya systemet (4 kap. 22 § tredje stycket 1973 års lag).
Arbetet med inhämtande av uppgifter från skolorna upphör därmed och
systemen och informationen till de studerande förenklas.
108
Den ökning av studiemedlens bidragsdel som föreslås i denna
proposition innebär att skuldsättningen minskar. Följande tabell visar
förändringen vid 3, 4 och 5 års studier när fullt lån har utnyttjas under
hela studietiden.
Prop. 1999/2000:10
Studieskuld vid återbetalningens början, med nuvarande respektive höjd
bidragsdel, fördelat efter studietid.
|
Antal år |
Studieskuld, kronor | |
|
Nuv. bidrag |
Förslag 34,5% | |
|
3 |
153 700 |
139 200 |
|
4 |
210 000 |
190 200 |
|
5 |
269 500 |
244 100 |
Antaganden: Studierna påbörjas i januari. Uppräkning sker med 2 procent per år.
Låneräntan är 4 procent. Återbetalningen startar ett år efter senaste period.
För tid då det högre bidraget lämnas blir skuldsättningen låg.
Av tabell 3 i bilaga 1 framgår studieskulden vid studiernas slut med
föreslagna bidragsandelar för olika kombinationer av studier.
Den minskning av skuldsättningen som bidragshöjningen innebär
räcker emellertid inte för att åstadkomma ett långsiktigt hållbart
lånesystem. Förändringar måste också ske i låne- och
återbetalningsvillkoren. Behoven av förändringar har tagits upp mer
ingående i avsnitt 4.
Under år 1998 betalades studiebidrag ut till nära 300 000 studerande i
högskolor och annan eftergymnasial utbildning. Av dessa begärde 80 %
eller drygt 240 000 studerande att få studielån. Av alla studerande som
fatt studiemedlens bidragsdel för studier på grundskole- och
gymnasieskolenivå utnyttjade 74 % också lånemöjligheten. Motsvarande
andel för dem som hade svux och svuxa var 55 %. Det totala antalet
låntagare i 1989 års lånesystem var i januari 1999 ca 760 000. De totala
fordringarna på låntagarna uppgick till 83 miljarder kr. Utgifterna för
räntor över budget är för år 1999 beräknade till 4,3 miljarder kr, varav ca
3 miljarder kr avser räntor som påförts låntagarna men som ännu inte är
betalda.
Ur statsfinasiell synvinkel leder de nuvarande villkoren på Sikt till
obalans i systemet i form av stora avskrivningar. Simuleringar som gjorts
inom regeringskansliet visar detta. Utfallet av beräkningarna är givetvis
beroende av antaganden om ränteutveckling, inflation m.m.
109
Skattning av långsiktiga årliga avskrivningskostnader i nuvärde
|
År |
Avskrivningar, mdkr |
Antaganden | |
|
2000 |
0,1 |
Årlig tillväxt |
2% |
|
2020 |
0,9 |
Årlig inflation 2 % | |
|
2030 |
4,3 |
Ränta |
4% |
|
2040 |
6,7 | ||
|
2050 |
5,6 | ||
Prop. 1999/2000:10
Det är nödvändigt med en omläggning av det nuvarande lånesystemet.
De förslag som läggs i det följande syftar till att åstadkomma ett system
som är långsiktigt stabilt. Det principiella målet att alla skall hinna betala
tillbaka sina lån ligger till grund för utformningen av de nya villkoren.
Den enskildes ansvar för upptagna lån bör vara tydliga. Konsekvenserna
av lånegivning och låneutnyttjande skall kunna överblickas. Liksom
hittills bör trygghetsregler finnas inbyggda i systemet som innebär att
låntagaren inte belastas över sin förmåga.
Regeringens förslag: Ett annuitetsliknande system skall införas för
återbetalning av studielån. Återbetalning skall ske med ett årsbelopp som
vaije kalenderår baseras på skuldens storlek, räntan för året, det antal år
som återbetalningen beräknas pågå samt med beaktande av att
årsbeloppet under äterbetalningstiden skall räknas upp med 2 % vid
oförändrad ränta. I förhållande till det första årets årsbelopp skall alltså
årsbeloppet öka med 2 % vaije år vid oförändrad ränta. Förändras räntan
skall en omräkning av årsbeloppet göras för den återstående tiden.
Äterbetalningstiden skall normalt vara 25 år eller det lägre antal år som
återstår till dess låntagaren fyller 60 år. För den som vid 60 års ålder inte
har fullgjort återbetalningen skall tiden sträckas ut, dock längst till och
med utgången av det år då låntagaren fyller 67 år. Återbetalningen skall
på samma sätt som i nuvarande system bölja kalenderåret efter det att sex
månader gått sedan den senaste period då studiestöd lämnats.
Utredningens förslag: Utredningen föreslår en uppräkning av
årsbeloppet med 3 % vid oförändrad ränta. I övrigt överensstämmer
utredningens förslag i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser stöder en åtstramning av
återbetalningssystemet och är positiva till den föreslagna konstruktionen
med ett modifierat annuitetslånesystem. I något yttrande förespråkas
införande av ett traditionellt annuitetslånesystem i stället för ett
modifierat system. Från några håll redovisas farhågor för att
återbetalningen kommer att bli betungande. En återbetalningstid på 30 år
har aktualiserats i ett par yttranden. Några få instanser har uttalat sig för
att nuvarande inkomstrelaterade system bör vara kvar.
110
Skälen för regeringens förslag: Det är nödvändigt att det finns ett
samband mellan lånets storlek och kravet på återbetalning i det nya
systemet. Detta samband uppnås genom att tidsgränser sätts för lånens
löptid. Studiestödsutredningens förslag om att återbetalning av studielån i
normalfallet skall få ta högst 25 år eller antalet år till dess låntagaren
fyller 60 år bör därför genomföras. Även förslaget med en
annuitetsliknande återbetalning, som innebär att varje årsbelopp räknas
upp med en viss procentsats vid oförändrad ränta, bör genomföras.
Denna procentsats, som bör ligga i linje med regeringens inflationsmål,
skall vara 2 %. Därmed uppnås den effekten att återbetalningen i något
mindre utsträckning än utredningen föreslår skjuts på framtiden.
Genom konstruktionen med en uppräkningsprocent blir
återbetalningskravet lägre under den första delen av äterbetalningstiden
jämfört med vad som gäller i ett traditionellt annuitetslån för att sedan
öka jämförelsevis långsamt. Önskemålen om något lindrigare
återbetalningskrav strax efter avslutade studier kan därmed tillgodoses.
Principen illustreras av följande figur.
Prop. 1999/2000:10
Formel för beräkning av årsbelopp
Åt = Lx(r- p) x
n = antal år som återbetalning sker
Å, = årsbeloppet år t, varvid t går från 1 till n
L = lånebeloppet vid böljan av år 1
r = låneräntan dividerad med 100
p = årlig procentuell ökning av återbetalningen dividerad med 100
111
Återbetalningen det första året blir beroende av skuldens storlek, Prop. 1999/2000:10
aktuell ränta, det antal år som återbetalningen skall pågå samt den
nämnda 2 %-regeln. Vaije år räknas sedan det föregående årets årsbelopp
upp med 2 % om räntan är oförändrad. Förändras räntan påverkas
kostnaden for hela den resterande skulden och därmed också
återbetalningen för det kommande året. På grund av en ränteförändring
kan alltså ökningen av det föregående årets årsbelopp bli något högre
eller lägre än 2 %. I utredningsförslaget kallas reglerna för ett modifierat
annuitetssystem. Det bör också kunna vara en lämplig benämning i
dagligt tal.
Äterbetalningstiden skall i normalfallet vara 25 år eller det antal år som
återstår till dess låntagaren fyller 60 år. Det innebär att 25 år blir den
normala äterbetalningstiden för den som är under 36 år. Den som är över
36 år får kortare återbetalningstid än 25 år. Önskemålen om en längre
återbetalningstid än 25 år, t.ex. 30 år, skulle få betydelse enbart för
låntagare som är under 30 år vid återbetalningens början. För dem som är
36 år och däröver skulle äterbetalningstiden fortfarande vara kortare än
25 år om skulden skall vara slutbetald vid 60 års ålder.
Är skulden inte slutbetald vid utgången av det år då låntagaren fyller
60 år skall återbetalningen fortgå tills så sker eller längst t.o.m. utgången
av det år då låntagaren fyller 67 år. Frågan om avskrivning behandlas i
avsnitt 7.7.
Nuvarande och föreslagna regler - jämförande exempel
Exempel på återbetalning av studielån för 4 års högskolestudier enligt nuvarande
inkomstrelaterat och nytt återbetalningssystem.
Alder Inkomst Återbetalning
|
per månad, |
Nuvarande system (27,8% bidrag) |
Nytt system (34,5% bidrag) | |||||
|
Skuld: 2101 |
300 kr. | ||||||
|
Kronor |
Procent av |
Skuld vid |
Kronor |
Procent av |
Skuld vid | ||
|
34 |
16 237 |
624 |
3,8% |
227 362 |
892 |
5,5% |
175 733 |
|
39 |
17 926 |
689 |
3,8% |
233 614 |
985 |
5,5% |
152 338 |
|
44 |
19 792 |
761 |
3,8% |
236 744 |
1 088 |
5,5% |
117 476 |
|
49 |
21 852 |
840 |
3,8% |
235 611 |
1 201 |
5,5% |
67 997 |
|
54 |
24 127 |
928 |
3,8% |
228 775 |
1 326 |
5,5% |
0 |
|
59 |
26 638 |
1 024 |
3,8% |
214 435 | |||
|
64 |
29 410 |
1 131 |
3,8% |
190 336 | |||
|
Summa återbetalt: |
336 603 |
190 336 |
316 821 |
0 | |||
Antaganden: Återbetalningen startar i januari det år låntagaren fyller 30 år. Ingångslön
15 000 kr per månad. Löneutveckling 2 % per år. Låneränta 4 % per år.
Återbetalningsstart
I 1989 års lånesystem gäller att återbetalningen skall böija i och med det
kalenderår som följer när sex månader har gått efter den senaste
112
tidsperiod då låntagaren fått studiestöd. Någon ändring i dessa regler
föreslås inte ske.
Förtida återbetalning
Vid förtida återbetalning som minskar skulden kan en omräkning göras
av årsbeloppet för de efterföljande åren enligt huvudreglerna om det
inbetalda beloppet inte är litet.
Prop. 1999/2000:10
Regeringens förslag: Små lånebelopp skall betalas tillbaka på kortare tid
än 25 år. Om årsbeloppet år 1 är lägre än 15 % av prisbasbeloppet skall
äterbetalningstiden förkortas genom att årsbeloppet för detta år bestäms
till 15 % av prisbasbeloppet.
Utredningens förslag: Utredningen föreslår att för mindre lån skall
annuiteten det första året utgöra 10 % av basbeloppet.
Remissinstanserna: Centrala studiestödsnämnden (CSN) tillstyrker
förslaget. I övrigt har frågan inte berörts.
Skälen för regeringens förslag: Äterbetalningstiden skall i det nya
systemet normalt vara 25 år. När det gäller mindre lån bör dock
äterbetalningstiden vara kortare. Den som t.ex. har tagit lån för ett års
studier, för närvarande ca 46 000 kr, vill sannolikt klara av
återbetalningen på kortare tid än 25 år. Utredningen föreslår att
äterbetalningstiden i sådana fall skall avpassas så att annuiteten under det
första året är minst 10 % av basbeloppet. En sådan princip skulle
emellertid innebära liberalare krav för låntagare med små lån jämfört
med dagens system. Den som har en månadsinkomst på 12 000 kr per
månad skall enligt nuvarande regler betala 5 760 kr under året. Ett
årsbelopp motsvarande 10 % av prisbasbeloppet utgör 3 640 kr under år
1999. Rimligt är i stället att äterbetalningstiden baseras på ett årsbelopp
som motsvarar 15 % av prisbasbeloppet, vilket i det nämnda exemplet
innebär 5 460 kr per år eller 450 kr per månad i nuvarande priser.
Därmed kommer återbetalningen att fullgöras på något kortare tid än vad
utredningen förutsatt utan att för den skull kraven i normalfallet blir
större än i dagens system. Ett lån för två års studier kommer normalt att
återbetalas på 18 år och ett lån för ett års studier på 8 år.
Regeringens förslag: En låntagare skall efter ansökan kunna få
nedsättning av årsbeloppet så att det inte utgör mer än 5 % av inkomsten,
113
dock längst till och med det år då låntagaren fyller 49 år. Därefter skall
årsbeloppet kunna sättas ned till ett belopp som motsvarar 7 % av
inkomsten. Från och med 50 års ålder skall viss del av låntagarens
förmögenhet läggas till inkomsten enligt bestämmelser som regeringen
meddelar. Med inkomst skall avses det belopp som utgör summan av
inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital enligt taxeringen för det
aktuella återbetalningsåret. Nedsättning skall dock endast ske om
årsbeloppet minskas med mer än 3 % av prisbasbeloppet.
För den som begär nedsättning skall årsbeloppet sättas ned i avvaktan
på att taxeringen för året fastställs. Ett preliminärt årsbelopp skall tas
fram som grundar sig på uppgifter från låntagaren om beräknad inkomst
och förmögenhet för året. Det slutliga årsbeloppet skall bestämmas efter
det att taxeringen för betalningsåret fastställts. Är det slutliga årsbeloppet
högre än det preliminära beloppet skall mellanskillnaden betalas i
efterhand. Regeringen skall få föreskriva att en tilläggsavgift också skall
tas ut. Är det slutliga årsbeloppet lägre än vad som har inbetalats skall
mellanskillnaden tillgodogöras låntagaren som en minskning av den
totala skulden.
Har en låntagare under minst tre år beviljats nedsättning av årsbelopp
får en ny återbetalningstid fastställas efter ansökan av låntagaren.
Utredningens förslag: Låntagaren skall ha rätt att få årsbeloppet
nedsatt till ett belopp som motsvarar 5 % av inkomsten under tio år, dock
längst till dess att låntagaren fyller 35 år och därefter till 6 % av
inkomsten. Den del av annuiteten som inte betalas bildar en särskild
skuld. Så länge det finns en särskild skuld skall återbetalningen alltid
utgöra 5 respektive 6 % av låntagarens inkomst. Utredningen föreslår
vidare att samma inkomstbegrepp som i nuvarande lånesystem används,
nämligen sammanräknad inkomst av tjänst, näringsverksamhet och
kapital enligt senaste taxering, vilket innebär att inkomsten två år tidigare
skall ligga till grund för beslut om nedsättning.
Remissinstanserna: Några remissinstanser har ansett att det högre
årsbeloppet inte bör gälla så tidigt som vid 35 år. Tjänstemännens
Centralorganisation (TCO) anser att 5 % bör få gälla till 45 års ålder.
Centrala studiestödsnämnden (CSN) förordar ett rent
annuitetslånesystem som genomgående anknyter till skuldens storlek.
Möjligheterna till nedsättning i förhållande till inkomst medför-även
om återbetalningen skärps - att nuvarande problem bara delvis minskar,
anser CSN. Vid ett system med möjligheter till nedsättning förordar CSN
att den för året aktuella inkomsten skall läggas till grund för
återbetalningen. Konstruktionen med särskild skuld för obetalda
annuiteter avvisas av flertalet remissinstanser. Reglerna anses bli onödigt
krångliga.
Skälen för regeringens förslag: I det nya återbetalningssystemet skall
återbetalningen i första hand ske genom årsbelopp enligt vad som
beskrivits under avsnitt 7.2.1 Att fullgöra återbetalningen enligt en
bestämd tidsplan kan emellertid bli betungande för låntagare med
jämförelsevis låga inkomster. Det är därför nödvändigt att det finns
garantiregler i systemet som ger låntagaren möjlighet att få nedsättning
Prop. 1999/2000:10
114
av årsbeloppet på ett sätt som tar hänsyn till låntagarens Prop. 1999/2000:10
betalningsförmåga. I sådana fall skall kravet på återbetalning relateras till
låntagarens inkomst under det aktuella återbetalningsåret. Enligt
regeringens mening bör dock reglerna få en något annorlunda utformning
än vad som följer av utredningens förslag.
I det nuvarande lånesystemet avses med inkomst den sammanlagda
inkomsten av tjänst, näringsverksamhet och kapital enligt senaste
taxering. Det innebär att det är inkomsten två år före det aktuella
avgiftsåret som ligger till grund för återbetalningen. Utredningen
föreslår, främst av administrativa skäl, att samma regler skall användas i
det nya systemet. Att återbetalningen grundas på två år gammal inkomst
innebär oftast att den fulla återbetalningen inte kommer igång förrän år 3
efter studiernas avslutande. Under tiden räknas lånet upp med ränta och
därmed också de totala kostnaderna för den enskilde och det allmänna.
Det är alltså angeläget, inte minst för låntagaren, att återbetalningen inte
skjuts upp. Regeringen anser i likhet med CSN att återbetalningen för
den som utnyttjar garantiregeln skall baseras på den för året aktuella
inkomsten. Som CSN framhåller minskas därmed också skillnaderna i
återbetalning under de första åren mellan den som betalar hela
årsbeloppet och den som utnyttjar nedsättningsregeln. Följande figur
illustrerar skuldens utveckling när återbetalning sker på grundval av
inkomst enligt senaste taxering och efter för året faktisk inkomst.
Jämförelse av återbetalning baserad på senast taxerad inkomst (nuläget)
och för året faktisk inkomst (förslag)
Återbetalning sker enligt nuvarande system, d.v.s. med 4 % av inkomst. Skulden är
160 000 kr vid återbetalningens början. Låneräntan antas vara 4 % per år. Årsinkomsten
under studietid för två år sedan antas vara 25 000 kr. Det första året efter studier antas
årsinkomsten vara 105 000 kr motsvarande halva ingångslönen. Därefter är årsinkomsten
210 000 kr, motsvarande 17 500 kr per månad, som antas öka med 2 % per år.
Studieskuld, kronor
Ålder
115
Av bilden framgår att äterbetalningstiden förkortas - med i detta
exempel 5 år-när återbetalningen baseras på för året faktisk inkomst
istället för som i nuläget på senast taxerad inkomst.
Regeringen föreslår att låntagaren under vissa förhållanden skall ha rätt
till nedsättning av årsbeloppet. Utredningens förslag är att
återbetalningen skall utgöra 5 % av inkomsten under 10 år, dock längst
till 35 års ålder och därefter 6 %. Med tanke på att många börjar studera i
trettioårsåldern och att många då har kostnader på grund av
familjebildning anser regeringen att möjligheten till nedsättning till 5 %
av inkomsten skall finnas t.o.m. 49 års ålder. Ett högre
återbetalningskrav skall gälla först fr.o.m. 50 års ålder, men då motsvara
7 % av inkomsten. Med inkomst skall avses det belopp som utgör
summan av låntagarens inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital
enligt taxeringen för det aktuella återbetalningsåret.
För att markera att studielån skall betalas tillbaka och ytterligare
minska risken för subventioner i lånesystemet via avskrivning skall vid
återbetalningen också låntagarens förmögenhet beaktas fr.o.m. det år då
låntagaren fyller 50 år enligt grunder som regeringen bestämmer.
Utgångspunkten bör därvid vara att en viss del av den skattepliktiga
förmögenheten skall läggas till inkomsten.
Preliminärt och slutligt årsbelopp
Låntagaren skall i särskild ordning ansöka om att fa nedsättning av
årsbeloppet och ansökan kan endast avse det aktuella betalningsåret. Den
som begär nedsättning skall uppge sin för året beräknade inkomst.
Fr.o.m. 50 års ålder skall också uppgift om förmögenhet lämnas. Denna
uppgift ligger till grund för fastställande av ett preliminärt årsbelopp.
Slutligt årsbelopp fastställs efter det att taxeringen för året är klar. Ett
liknande system med preliminär och slutlig avgift finns redan för lån som
beviljats före år 1989. CSN har långvarig erfarenhet av sådana rutiner.
Även i nuvarande system görs ändring av årsbeloppet när den för året
aktuella inkomsten uppges vara väsentligt lägre än inkomsten två år
tidigare. Sådana ändringsbeslut bortfaller om aktuell inkomst tillämpas
överlag. Eventuellt resterande belopp skall betalas i efterhand. En
särskild tilläggsavgift skall därvid kunna tas ut. Syftet med avgiften är
främst att åstadkomma en drivkraft för låntagaren att uppge rätt inkomst
under betalningsåret. I det fall låntagaren betalat ett högre preliminärt
belopp än det slutliga årsbeloppet skall detta bokföras som en minskning
av skulden. Normalt torde det bli fråga om mycket små belopp.
Av främst administrativa skäl skall nedsättning beviljas endast om
minskningen av årsbeloppet uppgår till minst 3 % av prisbasbeloppet,
dvs. motsvarande 91 kr per månad i 1999 års prisbasbelopp.
Det kan antas att så många som möjligt vill fullgöra årets återbetalning
även om rätt till viss nedsättning finns. För låntagare med normala
studieskulder blir nämligen de totala utgifterna för lånet lägst möjliga när
återbetalning sker enligt den ursprungliga planen. Ett utnyttjande av
Prop. 1999/2000:10
116
garantiregeln innebär som regel att den samlade återbetalningen blir
större. Detta åskådliggörs i bilaga 1.
Ett utnyttjande av garantiregeln innebär att en del av årets årsbelopp
kommer att vara obetald. Studiestödsutredningens forslag är att sådana
obetalda avgifter skall bokföras som en särskild skuld vid sidan av en
huvudskuld. Så länge den särskilda skulden är oreglerad skall
återbetalningen aldrig understiga 5 respektive 6 % av inkomsten.
Förslaget om den särskilda skulden har kritiserats av remissinstanserna.
Även regeringen finner att denna konstruktion medför alltför
komplicerade regler. En enklare modell är i stället att den del av
årsbeloppet som är obetald ingår i den totala skulden och medför en
omräkning för den resterande återbetalningsperioden. En fördel är också
att inkomstuppgifter bara behövs för det år då nedsättning begärs.
För den som behöver utnyttja garantiregeln under flera år kan
årsbeloppet för de efterföljande åren bli hög. För att i viss mån minska
den effekten bör det vara möjligt att efter tre års utnyttjande av
garantiregeln bestämma en ny återbetalningsplan om det är förenligt med
huvudreglerna och låntagaren begär det.
Prop. 1999/2000:10
Regeringens förslag: Hel nedsättning av årsbeloppet skall kunna ske om
inkomstregeln utnyttjas och det medför att årsbeloppet skulle understiga
5 % av prisbasbeloppet. Därutöver skall hel nedsättning kunna ske om
låntagaren påböljar nya studier och får studiestöd under denna tid. Även i
andra fall då synnerliga skäl finns skall hel nedsättning kunna medges.
Har en låntagare fått nya lån för nya studier skall en ny återbetalningstid
kunna bestämmas efter begäran härom.
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna: Förslagen har inte kommenterats.
Skälen för regeringens förslag: En del låntagare kan under vissa
perioder ha så små inkomster att det kan anses oskäligt att begära
återbetalning över huvud taget. Studiestödsutredningen föreslår att när
det årsbelopp som skall betalas understiger 5 % av prisbasbeloppet, eller
1 820 kr i 1999 års priser, skall nedsättning kunna ske till noll.
Regeringen delar denna uppfattning. Inkomsten uppgår i sådana fall till
högst ca 40 000 kr i 1999 års prisbasbelopp.
En annan sårbar grupp är de som är återbetalningsskyldiga för tidigare
tagna lån och som återupptagit studier. För dem liksom för övriga
låntagare gäller i första hand återbetalning enligt den fastställda
tidsplanen. Det är emellertid angeläget att fortsatta studier inte hindras av
krav på återbetalning. I likhet med vad som nu gäller bör det därför vara
möjligt - för dem som så önskar - att få helt anstånd med återbetalningen
under studieperioden. För den som återupptar studier och beviljas nytt
studielån bör dessutom en ny återbetalningstid enligt huvudreglerna
kunna bestämmas om det är möjligt och låntagaren så önskar. En
117
förändring av äterbetalningstiden bör dock ske först om det rör sig om ett
ytterligare lånebelopp som utgör minst 50 % av prisbasbeloppet (f.n.
18 200 kr). Även i andra fall då synnerliga skäl finns bör hel nedsättning
kunna medges. Det kan gälla t.ex. den som är varaktigt beroende av
socialbidrag eller den som tillfälligt har en begränsad betalningsförmåga
på grund av oförutsedda händelser.
Prop. 1999/2000:10
Regeringens förslag: Riksgäldskontoret (RGK) skall även i
fortsättningen svara för upplåning av medel för studielån. Regeringen
skall som hittills fastställa räntan på studielån för kommande kalenderår.
Nuvarande principer för bestämmande av räntan bör behållas.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissorgan har berört frågan. I
något fall förespråkas att lånen skall vara räntefria under studietiden.
RGK pekar på att upplåningen för studielån borde ske på mer
marknadsmässiga villkor. Kontoret anser att genom en användning av
andra räntesättningsmodeller skulle kostnaderna för lånesystemet
tydliggöras. Gentemot låntagarna kan ändå den nuvarande principen för
räntesättning behållas.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser att upplåningen av
erforderliga medel för studielån även i fortsättningen skall skötas av
RGK. Den ränta som påförs låntagarna blir därmed genomsnittligt lägre
än vad som normalt går att få hos bank eller annan kreditgivare. Räntan i
nuvarande system bygger på ett ovägt genomsnitt av emissionsräntoma
på statsskuldväxlar och statsobligationer under de senaste tre åren. För
låntagaren minskas upplåningsräntan med 30 %, svarande mot rätten till
avdrag för kapitalkostnader i skattesystemet. Under år 1999 är räntan för
låntagaren 4,1 %. Det påslag på räntan med 0,01 % för RGK:s
administration som gjorts tidigare har upphört fr.o.m. år 1998. Istället tar
RGK ut en årsavgift på 100 000 kr.
De nämnda principerna har medfört att studielåneräntan under de
senaste åren sjunkit långsammare än räntan på traditionella krediter,
vilket föranlett kritik mot systemet. Avsikten med treårsmedelvärdet är
emellertid att förhindra stora räntesvängningar för låntagaren. En motsatt
effekt uppstår i ett läge med stigande räntor.
Studielåneräntan föreslås som hittills fastställas av regeringen. Även
de nuvarande prinicpema för beräkning av räntan bör tillämpas i det nya
systemet. Beslutsunderlag skall som hittills lämnas av RGK.
De nya studielånen skall i normala fall betalas tillbaka inom 25 år. En
stor grupp låntagare har emellertid små lån. Återbetalningen kommer då
118
att fullgöras på kortare tid än 25 år. De nya reglerna innebär vidare att
återbetalningen kommer igång tidigare efter studierna. Lånen i det nya
systemet kommer alltså i stor utsträckning att återbetalas snabbare än i
dagens system.
Det nya systemet innebär skärpta återbetalningskrav for flertalet
låntagare och framför allt for dem som har stora lån. För låntagare med
små och medelstora lån och som har en jämförelsevis god inkomst kan
dock den "modifierade annuiteten" bli lägre än ett 4 %-belopp enligt
nuvarande regler. Många låntagare i det nya systemet torde också få en i
stort sett oförändrad belastning jämfört med nuläget.
Den samlade effekten av de nya reglerna blir att lånen i stor
utsträckning kommer att betalas tillbaka. Systemet blir också mer
förutsebart för den enskilde. Genom den snabbare återbetalningen blir de
sammantagna kostnaderna lägre för låntagaren. Också för staten minskar
kostnaderna på sikt. De förväntade avskrivningarna minskar från 4-6
miljarder kr per år till mindre än 1 miljard kr per år i nuvärde.
I det nya systemet skall den enskilde ta ett större ansvar för tagna lån.
Eftersom återbetalningen relateras till skuldens storlek ökar motivationen
för den enskilde att redan under studietiden planera sitt skuldåtagande
och söka begränsa sin skuldsättning. En förbättrad studieplanering leder
till effektivare studier och en ökad genomströmning i
utbildningssystemet.
Utformningen av trygghetsreglema som utgår ifrån den enskildes
faktiska betalningsförmåga förväntas ge den effekten att studerande inte
skall uppleva återbetalningen så riskabel eller betungande att de avstår
från studier. Detta är angeläget för att bidra till en jämnare social
rekrytering till studier. Systemet med trygghetsregler innebär att
studielån även i fortsättningen är förmånligare för den enskilde än
vanliga banklån.
I bilaga 1 ges ett antal exempel på återbetalningssystemets funktion.
Regeringens förslag: Låntagare som inte är bosatta i Sverige eller som
av någon annan anledning inte taxeras för sin huvudsakliga inkomst i
Sverige skall i princip betala tillbaka studielån enligt samma regler som
övriga låntagare. Det skall ankomma på regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om hur inkomsten
skall beräknas då en sådan låntagare begär nedsättning.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks av Centrala
studiestödsnämnden (CSN).
Skälen för regeringens förslag: Enligt de nuvarande reglerna skall för
utomlands bosatta återbetalningen vaije år motsvara 1/20 av den totala
skulden, dock minst 15 % av prisbasbeloppet. Dessa särregler har sin
grund i att återbetalningen för dessa låntagare inte ansetts kunna knytas
Prop. 1999/2000:10
119
till inkomst eftersom de som regel inte taxeras i Sverige. För låntagare Prop. 1999/2000:10
som har stora lån får det till foljd att den årliga återbetalningen kan bli
hög. En annan konsekvens av reglerna är att om låneskulden är över en
viss nivå (i nuläget ca 140 000 kr) och räntan är högre än 5 % kommer
lånet aldrig att slutbetalas annat än genom frivillig återbetalning.
Det förekommer att personer är bosatta i Sverige men ändå inte taxeras
här. Det kan gälla s.k. gränsgångare som är bosatta i Sverige men arbetar
och taxeras i något nordiskt grannland. Dubbelbeskattningsavtal mellan
de nordiska länderna finns men det undanröjer inte alla problem. En
annan grupp utgörs av EU-anställda som bor i Sverige men beskattas
enligt EU-regler. I det nuvarande återbetalningssystemet ställs i praktiken
inga krav på återbetalning i dessa fall eftersom
återbetalningsskyldigheten är knuten till inkomst enligt taxering.
Situationen kan vara densamma för anställda vid ambassader och i
internationella organisationer.
De nya föreslagna huvudreglerna för återbetalningen innebär att
återbetalningen för utomlands bosatta eller för i Sverige bosatta men inte
taxerade här läggs upp på samma sätt som för i Sverige taxerade
låntagare. De nuvarande problemen för denna grupp låntagare kommer
därmed att till stor del undanröjas. Reglerna om nedsättning i det nya
systemet, innebärande att årsbeloppet bestäms i förhållande till
inkomsten, kan däremot inte strikt tillämpas för utlandsboende. På
samma sätt som i nuvarande återbetalningssystem bör emellertid
nedsättning kunna medges efter särskild prövning. Regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer bör fa föreskriva om vad som
skall gälla för nedsättning i dessa fall. Inriktningen bör i sådana fall vara
att de som är bosatta utomlands så långt som möjligt behandlas på
samma sätt som låntagare med bosättning i Sverige.
Enligt nuvarande regler kan den som fått studiemedel i form av studielån
för studier på grundskole- och/eller gymnasieskolenivå och därefter
studerat och fått sådana lån för studier på eftergymnasial nivå under
minst tre terminer få hälften av lånet som avser de tidigare gymnasiala
studierna avskrivet. Syftet är naturligtvis att minska skuldsättningen för
vuxna som skuldsatt sig för studier på båda nivåerna. För dem som på
detta sätt får avskrivning motsvarar den sammanlagda subventionen ett
bidrag baserat på en jämförelsevis hög dagpenning i svux/svuxa-
systemen. Den lånedel som ingår i svux/svuxa-stöden ger inte rätt till
avskrivning. Under budgetåret 1998 uppgick beloppet i avskrivning av
gymnasiala lån till ca 290 miljoner kr.
Regeringens förslag: Avskrivning skall kunna ske av lån som beviljats
för behörighetsgivande studier på grundskole- och/eller gymnasienivå. I
sådant fall skall avskrivning kunna ske med en sjättedel för vaije
120
avslutade och godkända 40 poäng som kan ingå i en högskoleexamen,
dock högst upp t.o.m. 120 poäng.
Regeringen skall kunna förordna om möjligheter till avskrivning också
efter annan genomförd eftergymnasial yrkesutbildning.
Avskrivning får inte ske för lån under tid då det högre bidraget
lämnats.
Utredningens förslag: Studiestödsutredningen föreslår att
möjligheterna till avskrivning av lån för gymnasiala studier avvecklas.
Anledningen till det är utredningens förslag om kraftigt höjda bidrag för
studier på grundskole- och gymnasieskolenivå.
Remissinstanserna: Utredningens förslag stöds av Centrala
studiestödsnämnden (CSN). Några fa instanser, däribland
Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), avstyrker förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Att ta lån både för studier på
grundskolenivå och/eller för gymnasial utbildning och sedan för en
högskoleutbildning medför som regel en mycket stor skuldsättning.
Dessa studerande är som regel äldre och har därmed också kortare tid för
återbetalning. Förhoppningar om väsentligt förbättrade lönevillkor infrias
inte heller alltid. Men det är också många studerande som har en
otillräcklig särskild behörighet från gymnasieskolan, inte minst sådan
som erfordras för många naturvetenskapliga och tekniska utbildningar.
En invändning mot subventioner i form av avskrivning är att lånen då
mindre betraktas som lån och att ett ökat låneutnyttjande belönas. Om
emellertid målsättningen är dels att också äldre skall kunna skaffa
gymnasiekompetens och sedan genomgå en högskoleutbildning, dels att
främja rekryteringen till framför allt naturvetenskapliga och tekniska
studier är det nödvändigt att lättnader i skuldsättningen medges för
behörighetsgivande studier. Utredningens förslag om att
avskrivningsmöjligheten skall avvecklas bör därför inte genomföras.
Regeringen anser att det liksom hittills bör finnas möjlighet till
avskrivning av lån som tagits för grundskole- och gymnasiestudier.
Sådana möjligheter bidrar till att vuxenstuderande vågar skuldsätta sig
för studier på denna nivå och är dessutom en mindre kostsam lösning än
en höjning av bidraget för alla vuxenstuderande.
Reglerna bör däremot förändras så att de fyller sitt syfte på ett bättre
sätt än för närvarande. Rimligt är att rätten till avskrivning får gälla
personer som bedrivit behörighetsgivande studier på grundskole-
och/eller gymnasienivå och som fått studielån under denna tid. Det s.k.
basåret som anordnas inom ramen för högskoleutbildning skall räknas till
sådana studier. Vidare bör rätten till avskrivning kopplas till en utförd
prestation. Lämpligt är att avskrivning sker med en sjättedel av utbetalda
lån för vaije slutförda och godkända 40 poäng som kan ingå i en
högskoleexamen, dock maximalt 120 poäng. Den som tar en treårig
högskoleexamen kommer då att få avskrivning med 50 % av det
ursprungliga lånet, vilket motsvarar vad som gäller i dagens system. Det
bör vara möjligt för regeringen att förordna om att också annnan slutförd
eftergymnasial yrkesutbildning skall kunna medföra rätt till avskrivning.
Den nuvarande möjligheten till avskrivning av lån som tagits för studier
Prop. 1999/2000:10
121
i mer yrkesinriktade gymnasiala utbildningar bör avvecklas. Vissa Prop. 1999/2000:10
övergångsregler bör dock gälla under en tid för dem som räknat med
avskrivning enligt nuvarande regler. Har det högre bidraget lämnats
under de gymnasiala studierna blir skuldsättningen inte så stor att en
ytterligare subvention i form av avskrivning är motiverad.
Totalt sett kommer omläggningen inte medföra några
kostnadsökningar.
Regeringens förslag: Studielån som den studerande har tagit emot under
tid då han eller hon varit sjuk skall i vissa fall kunna skrivas av helt eller
delvis. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall
få föreskriva om detta.
Utredningens förslag: Utredningen föreslår att reglerna om rätt till
studiestöd under sjukdom skall ses över i särskild ordning. Bl.a. behöver
villkoren för den som har delvis nedsatt studieomförmåga behöva
studeras närmare.
Remissinstanserna: CSN stöder utredningens förslag om en översyn.
Skälen för regeringens förslag: Som sagts under avsnitt 6.2.1 skall
den nuvarande rätten för studerande att behålla studiestödet under
sjukdom finnas också i det nya systemet. I sjukföräkringsskyddet ingår
också möjlighet till reducering av återbetalningsskyldigheten för viss del
av de lån som tagits emot under sjukperioden. Är sjukperioden längre än
30 dagar kan lån som avser den resterande delen av sjukperioden skrivas
av helt eller delvis. Syftet är att den studerande inte skall drabbas av extra
skuldsättning när studierna försenas på grund av sjukdom. De nuvarande
reglerna om definition av sjukperiod, anmälan till försäkringskassan
m.m. bör i princip tillämpas även i fortsättningen. Den av utredningen
aktualiserade översynen bör ingå som en del i uppföljningen av de
gällande reglerna.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreslås få
bemyndigande att utforma de närmare reglerna för reduktion av
studieskulden i fall som här avses.
Enligt nuvarande regler sker avskrivning av kvarvarande skuld det år då
låntagaren fyller 65 år samt vid dödsfall. I undantagsfall kan också
avskrivning ske om det finns synnerliga skäl, t.ex. vid varaktigt nedsatt
betalningsförmåga. Under budgetåret 1998 gjordes avskrivningar på
grund av dödsfall, ålder och synnerliga skäl med ca 134 miljoner kr i det
äldre lånesystemet och ca 43 miljoner kr i 1989 års lånesystem.
122
Regeringens förslag: Studielån som kvarstår obetalda vid utgången
av det år låntagaren fyller 67 år skall skrivas av.
Prop. 1999/2000:10
Utredningens förslag: Utredningen föreslår endast en mindre ändring
i nuvarande regler. Enligt utredningens mening bör avskrivning på grund
av ålder ske vid utgången av det år då låntagaren fyller 65 år i stället för
vid ingången av det året enligt nuvarande regler.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som yttrat sig i frågan
har varit positiva till förslaget. Centrala studiestödsnämnden (CSN)
uttalar sig för att avskrivning skall ske vid 70 års ålder. Även Sveriges
Förenade Studentkårer (SFS) anser att man bör höja åldersgränsen för
avskrivning för dem som lånar efter 45 års ålder. En liknande inställning
förs fram av Tjänstemännens Centralorganisation (TCO).
Skälen för regeringens förslag: I det föregående har förslag lagts om
begränsning av lånemöjlighetema för äldre studerande och en skärpning
av återbetalningsreglema. Även om man räknar med att huvuddelen av
låntagarna därmed kommer att reglera sina lån kan det inte uteslutas att
avskrivning blir nödvändig i en del fall. Det kan gälla t.ex. den som haft
lån för studier både på gymnasial och eftergymnasial nivå eller den som
har återupptagit studier sent i livet. Regeringen anser att kvarstående
skuld vid utgången av det år då låntagaren fyller 67 år skall skrivas av.
Ändringen i förhållande till nuläget är rimlig mot bakgrund av att det nya
ålderspensionssystemet ger möjlighet att skjuta upp pensionsavgången
något eller några år. De nuvarande reglerna om avskrivning vid dödsfall
eller annars om det finns synnerliga skäl skall gälla även i det nya
lånesystemet. Synnerliga skäl skall kunna anses föreligga om låntagaren
under studietiden fatt en skada som uppenbarligen hindrat att
utbildningen fullföljs. Andra skäl kan vara mer varaktigt nedsatt
betalningsförmåga på grund av sjukdom eller handikapp.
Ett stort antal låntagare kommer under en relativt lång övergångsperiod
att betala tillbaka lån både enligt äldre och de föreslagna reglerna. Det är
viktigt att samordningsregler införs som inte åsidosätter syftet med de
olika systemen.
Två alternativa återbetalningssätt är givna, nämligen att
a) låntagaren väljer att betala vaije lån för sig och
b) låntagaren väljer att föra över äldre lån till det nya systemet med en
bestämd återbetalningstid.
Man far emellertid utgå från att en del låntagare, särskilt de som har
sammanlagt stor skuld, kommer att få svårigheter att klara
återbetalningen enligt något av dessa alternativ. I det nuvarande
lånesystemet är återbetalningskravet 4 % av inkomsten två år tidigare. I
det nya systemet skall, om trygghetsreglema utnyttjas, återbetalningen
123
vaije år minst uppgå till 5 % resp. 7 % av inkomsten under det aktuella
året med visst tillägg för förmögenhet.
Regeringen föreslår att följande skall gälla för låntagare som har lån
både enligt äldre och nya bestämmelser och som inte betalar vaije lån för
sig.
Äldre lån förs över till det nya systemet och en återbetalningstid för
den totala skulden fastställs. För dessa låntagare skall inkomstgarantin
utformas med beaktande av dels 4 %- regeln i det tidigare systemet, dels
reglerna i det nya systemet. Återbetalningkravet bör i dessa fall
bestämmas till en vägd procentsats beroende på skuldens storlek i
vardera systemen. Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer bör få föreskriva om detta.
De avskrivningsregler som gäller för nuvarande lån och för lån
beviljade före år 1989 skall tillämpas även efter införande av ett nytt
lånesystem. Det innebär att vid en samordning av äldre och nya lån skall
den del av en återstående skuld som avser äldre lån skrivas av vid 65 års
ålder och den del som avser lån i det föreslagna systemet skrivs av vid
utgången av det år då den studerande fyller 67 år.
Prop. 1999/2000:10
124
Prop. 1999/2000:10
Bakgrund
I juni 1998 fattade riksdagen beslut om ett nytt ålderspensionssystem
(prop. 1997/98:151, bet. 1997/98:SfU13, rskr. 1997/98:315) och antog
därigenom bl.a. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension
(LIP). Huvuddelen av det reformerade ålderspensionssystemet kraft-
bl.a. intjänande av pensionsrätt - trädde i den 1 januari 1999. Vissa
andra delar såsom utbetalning av pension träder i kraft först den 1 januari
2001.
Det reformerade pensionssystemet bygger på den s.k.
livsinkomstprincipen som innebär att pensionsrätt i princip
tillgodoräknas på alla förvärvsinkomster under hela livet fr.o.m. 16 års
ålder. Förutom pensionsgrundande inkomster skall även förtidspension,
vård av små barn, plikttjänstgöring och studier med studiemedel kunna
grunda pensionsrätt enligt särskilda regler. I LIP finns reglerat hur
pensionsrätt skall tillgodoräknas för förtidspension, vård av små barn och
plikttjänstgöring. Pensionsrätten beräknas då efter ett fiktivt belopp, s.k.
pensionsgrundande belopp.
Studiestödsutredningen hade enligt direktiven (dir. 1994:148) i
uppdrag att med utgångspunkt i att bidraget i studiemedlen avsågs bli
beskattat föreslå en procentsats för uppräkningen av bidraget.
Utredningen redovisade i en särskild skrivelse nivåer för beskattade
bidrag, men uttalade sig samtidigt för att bidragen i det nya systemet
skulle vara obeskattade.
I prop. 1997/98:151 Inkomstgrundad ålderspension, m.m. gjorde
regeringen den bedömningen att pensionsrätt för studier med studiemedel
skall kunna tillgodoräknas inom ramen för det reformerade
pensionssystemet ft.o.m. år 1995. Frågan om den närmare utformningen
av pensionsrätt för studier med studiemedel skulle dock behandlas i
samband med beredningen av reformeringen av studiestödssystemet.
Pensionsgrundande studier
Regeringens förslag: Studier då den studerande uppbär studiemedel
skall under vissa förutsättningar ge pensionsrätt i det reformerade
ålderspensionssystemet.
Skälen för regeringens förslag: Grundläggande för uppbyggnaden av
det reformerade pensionssystemet är livsinkomstprincipen. Den innebär
att pensionsrätt i princip tillgodoräknas på alla förvärvsinkomster under
hela livet fr.o.m. 16 års ålder. Av bl.a. fördelningsmässiga skäl har
pensionssystemet kompletterats med inslag som innebär att pensionsrätt
kan tillgodoräknas även på andra grunder än bara på förvärvsinkomster. I
det reformerade systemet garanteras således ett tillfredsställande
pensionsskydd t.ex. vid sjukdom och arbetslöshet. I prop. 1997/98:151
slog regeringen fast att pensionsrätt även skall kunna tillgodoräknas för
125
studier med studiemedel. Denna ståndpunkt, som också godkändes av
riksdagen, finner regeringen inte någon anledning att frångå.
Vid vissa former av vuxenutbildning liksom vid
arbetsmarknadsutbildning utges i dag ersättningar som är
pensionsgrundande. Ersättningen genererar pensionsrätt även i det
reformerade pensionssystemet. Någon motsvarande ersättning utges inte
för personer som studerar med stöd från studiemedelssystemet. Detta har
knappast haft någon praktisk betydelse i ATP-systemet eftersom
pensionen i det systemet baserat sig på de 15 bästa inkomståren (den s.k
15/30-regeln). I det reformerade systemet finns inte någon motsvarighet
till 15/30-regeln.
Beräkning av pensionsgrundande belopp
Prop. 1999/2000:10
Regeringens förslag: En studerande som uppbär studiemedel enligt 4
kap. studiestödslagen (1973:349) skall tillgodoräknas ett
pensionsgrundande belopp fr.o.m. den 1 januari 2001. Fr.o.m. den 1 juli
2001 skall ett pensionsgrundande belopp tillgodoräknas enligt 3 kap. i
den föreslagna studiestödslagen. Detta belopp skall för året motsvara
138 % av det studiebidrag som den studerande under året har uppburit.
För att tillgodoräknat pensionsgrundande belopp för studier skall
påverka storleken på den pension som faktiskt skall betalas ut, skall
krävas att det s.k. förvärvsvillkoret är uppfyllt.
Pensionsgrundande belopp skall fastställas endast i den mån sådana
belopp tillsammans med pensionsgrundande inkomst inte överstiger en
viss nivå, det s.k. intjänandetaket. Intjänandetaket motsvarar 7,5
inkomstbasbelopp. Om pensionsgrundande belopp för studier
tillsammans med andra pensionsgrundande belopp och den fastställda
pensionsgrundande inkomsten skulle komma att överstiga
intjänandetaket skall avräkning i första hand göras på pensionsgrundande
belopp för studier.
Skälen för regeringens förslag: I enlighet med riksdagsbeslutet har
arbetet med att finna en teknisk lösning för hur pensionsrätt för studier
skall tillgodoräknas bedrivits i samband med beredningen av
reformeringen av studiestödssystemet. Utgångspunkten i detta arbete har
varit att pensionsrätten skulle knytas till studiemedlens bidragsdel som
därmed skulle bli pensionsgrundande. En alternativ teknisk lösning har
varit att studiebidraget skulle göras skattepliktigt samt höjas och
anpassas så att den studerandes nettoinkomst inte sänks på grund av den
beskattning eller det uttag av egenavgifter som skulle ske. Bl.a.
administrativa skäl talar emellertid mot att ett beskattat studiebidrag
införs. Regeringen har därför frångått den ursprungliga tanken om en
skattläggning av bidraget och föreslår att studiebidraget även i
fortsättningen utges som en obeskattad förmån.
Med det obeskattade studiebidraget som utgångspunkt har de nu
föreslagna bestämmelserna för pensionsrätt för studier utformats på ett
126
sådant sätt att det individuella pensionsutfallet i princip blir det samma
som med den nyss nämnda lösningen för ett system med beskattat
studiebidrag. Detta uppnås om det pensionsgrundande belopp som skall
tillgodoräknas motsvarar det belopp som skulle ha utgetts om
studiebidraget hade räknats som pensionsgrundande inkomst.
Pensionsgrundande belopp för studier grundat på utbetalade studiebidrag
kan således ses som en fiktiv inkomst på motsvarande sätt som
pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring och för åren med små
barn.
Regeringen föreslår att ett pensionsgrundande belopp skall
tillgodoräknas för den studerande som uppbär studiemedel fr.o.m. den 1
januari 2001. Pensionsgrundande belopp för ett år skall beräknas som
138 % av det studiebidrag som den studerande har uppburit under året.
Därvid har beaktats antagen genomsnittlig sidoinkomst för
studerandekollektivet samt skattereglernas påverkan.
Avsikten med pensionsgrundande belopp för studier är densamma som
för bamår och plikttjänstgöring, dvs. att den enskilde i
pensionshänseende skall kompenseras för att han eller hon helt eller
delvis avstått från förvärvsarbete och därigenom inte kunnat tjäna in
pensionsrätt. Vad gäller bamår och plikttjänstgöring har det därför
ansetts som rimligt att den försäkrade har haft viss anknytning till
arbetsmarknaden för att pensionsrätt skall kunna tillgodoräknas. För att
bamår eller tiden för plikttjänstgöring skall påverka storleken på den
pension som faktiskt skall betalas ut krävs således att det s.k.
förvärvsvillkoret är uppfyllt senast det år då den försäkrade fyller 70 år.
Förvärvsvillkoret är uppfyllt när det för den försäkrade har fastställts
pensionsgrundande inkomst som för vart och ett av fem år uppgår till
minst två inkomstbasbelopp (för år före år 2001 avses två förhöjda
prisbasbelopp). Eftersom den principiella innebörden av pensionsrätt för
studier är densamma som gäller för bamår och plikttjänstgöring föreslår
regeringen att förvärvsvillkoret även skall gälla för pensionsrätt vid
studier.
Från och med år 2001 gäller att den del av pensionsgrundande belopp
och inkomster som överstiger det s.k. intjänandetaket om 7,5
inkomstbasbelopp inte beaktas när pensionsrätt fastställs. Inkomster som
under ett år överstiger den nämnda nivån ger således inte något tillskott i
pensionshänseende. Pensionsgrundande belopp skall därför fastställas
endast i den mån sådana belopp tillsammans med den enskildes
pensionsgrundande inkomst inte överstiger intjänandetaket. Regeringen
föreslår att om pensionsgrundande belopp för studier tillsammans med
andra pensionsgrundande belopp och den fastställda pensionsgrundande
inkomsten skulle komma att överstiga intjänandetaket skall avräkning i
första hand göras på pensionsgrundande belopp för studier.
Prop. 1999/2000:10
127
Pensionsrätt för förfluten tid
Prop. 1999/2000:10
Regeringens forslag: Pensionsrätt för studier med studiemedel skall
tillgodoräknas för åren 1995-2000. Ett pensionsgrundande belopp skall
beräknas för vaije år som den studerande uppburit studiebidrag enligt 4
kap. studiestödslagen (1973:349). Detta belopp skall utgöra 138 % av
utbetalt studiebidrag resp. år.
Skälen för regeringens förslag: I prop. 1997/98:151 bedömde
regeringen att pensionsrätt för studier även skulle kunna tillgodoräknas i
viss utsträckning för förfluten tid, dock inte för tiden före år 1995.
Riksdagen godkände detta ställningstagande. Regeringen finner inte skäl
att nu göra en annan bedömning i denna fråga.
Regeringen föreslår således att pensionsrätt skall beräknas även för
studier som avser åren 1995-2000. Det pensionsgrundande beloppet skall
grundas på studiebidrag som den studerande uppburit för respektive år
enligt 4 kap. studiestödslagen (1973:349). Den tekniska lösningen skall
därvid vara densamma som den som skall gälla för studiebidrag som
uppburits enligt det nya studiemedelssystemet.
På grundval av uppgifter från Centrala studiestödsnämnden (CSN)
skall således det pensionsgrundande beloppet fastställas med ett belopp
som motsvarar 138 % av studiebidraget för aktuellt år. Såväl
förvärvsvillkoret som intjänandetaket skall beaktas vid fastställandet.
Positiva effekter för de studerande
Regeringen har i det föregående föreslagit att stödformerna svux och
svuxa skall avvecklas i samband med införandet av det nya samordnade
studiemedelssystemet. Det innebär att utbetalning av beskattade och
pensionsgrundande bidrag enligt dessa regler kommer att ske endast
övergångsvis. Bidragen i det nya studiemedelssystemet kommer att vara
obeskattade för alla studerande, men ändå som nämnts ge pensionsrätt.
Pensionsrätten i det nya ålderpensionssystemet finansieras genom
avgifter. På pensiongrundande inkomst betalas avgifter både av den
enskilde och arbetsgivaren eller i vissa fall av staten. När pensionsrätt
tillgodoräknas genom fastställande av ett pensionsgrundande belopp
svarar staten för hela kostnaden för avgiften, nämligen 18,5 % på det
pensionsgrundande beloppet. Att de studerande på detta sätt inte behöver
betala egenavgifter ger dem ett faktiskt ekonomiskt tillskott. I jämförelse
med de föreslagna bidragsandelama på 34,5 % respektive 82 % skulle
bortfallet av egenavgifter i praktiken innebära ytterligare bidrag så att
bidragsandelama skulle kunna anses motsvara ca 38 % respektive 90 %.
Även för pensionsgrundande belopp som fastställs för tiden fr.o.m. år
1995 till dess att det nya studiemedelssystemet träder i kraft skall
kostnaderna för avgifter regleras över statsbudgeten.
128
Bakgrund
Studiestöden för kortare studier kom till i samband med
vuxenutbildningsreformen år 1975. Reformen innebar en omfattande
utbyggnad av vuxenutbildningen och studiestöd infördes både för längre
och kortare studier. Studiestödet för kortare studier var avsett främst för
personer med kort tidigare utbildning och pressade arbetsförhållanden
som inte hade möjlighet att bedriva studier på fritiden. Genom att ge
ersättning för inkomstbortfall skapades en möjlighet att utnyttja den
lagstadgade rätten till ledighet för utbildning. Avsikten var att via
uppsökande verksamhet på arbetsplatser rekrytera personer från
utbildningsmässigt eftersatta grupper till cirkelstudier eller andra kortare
studier och därigenom skapa intresse och förutsättningar för en fortsatt
längre kompetensgivande utbildning.
Korttidsstudiestöd kan lämnas till arbetstagare som deltar i
statsbidragsberättigade studiecirklar, kurser i komvux, folkhögskolor,
statens skolor för vuxna (SSV) och Samemas folkhögskola. Endast
kurser i svenska, engelska och matematik på grundskole- och
gymnasieskolenivå, kurser i samhällskunskap som motsvarar moment
som ingår i den komunala vuxenutbildningen samt s.k. handikappkurser
ger rätt till stöd. Korttidsstudiestöd ersätter förlorad arbetsförtjänst och
uppgår till 75 kr per timme. Bidraget är skattepliktigt och
pensionsgrundande.
Intematbidrag är en kostnadsersättning som kan sökas för sig eller
kombineras med korttidsstudiestöd. Intematbidrag kan lämnas till
studerande vid SSV, folkhögskolor och Samemas folkhögskola för ovan
nämnda studier. Utbildningen får högst vara 14 dagar. Ersättningen, som
är 327 kr per dygn, skall bidra till att finansiera kostnader för resa, kost
och logi. Stödet kan lämnas både till arbetstagare och icke arbetstagare.
Korttidsstudiestöd och intematbidrag kan sökas av enskilda personer
eller kollektivt av fackliga organisationer och handikapporganisationer.
Timersättning kan lämnas till studerande i vuxenutbildning för
psykiskt utvecklingsstörda (särvux). Dessa studerandes behov av
ekonomiskt stöd tillgodoses normalt på annat sätt än genom studiestöd.
Men de elever som förlorar arbetsinkomst kan få timersättning.
Ersättningen, 75 kr per timme, är skattepliktig inkomst och
pensionsgrundande.
Nuläget
Samhällets behov av mer välutbildad arbetskraft har vuxit starkt och det
kärva arbetsmarknadsläget under de senaste åren har lett till en kraftig
utbyggnad av den kommunala vuxenutbildningen och folkbildningen.
Kunskapslyftet, den nu pågående satsningen med vuxenutbildning, är den
största och mest omfattande åtgärden för att höja kunskaps- och
Prop. 1999/2000:10
129
5 Riksdagen 1999/2000. 1 samt. Nr 10
utbildningsnivån för vuxna i Sverige. Samtidigt med utbyggnaden av
vuxenutbildningen har de studerandes möjligheter till studiefinansiering
ökat. Befintliga stödformer har tillförts ökade resurser och ett nytt
förmånligt studiestöd, särskilt utbildningsbidrag, har införts. Parallellt
med utvecklingen inom bl.a. komvux och de ökade
studiestödsmöjlighetema har intresset för enstaka kurser och kortare
utbildning avtagit. Behovet av att skapa effektiva utbildningssystem med
hjälp av ny teknik har också ökat och bl.a. distansundervisningen på både
gymnasieskole- och högskolenivå har vuxit sig starkare.
Distansutbildningskommittén (DUKOM) lämnade i sitt slutbetänkande i
juni 1998 förslag till en strategi för att främja utvecklingen av
distansutbildning ytterligare.
Resurserna för korttidsstöd och intematbidrag har under flera år
tidigare inte utnyttjats till fullo och tillgängliga medel har gradvis skurits
ned. Antalet personer med korttidsstudiestöd och intematbidrag uppgick
under år 1998 till ca 6 000, vilket innebar en minskning med ca 40 %
jämfört med år 1997. Under år 1998 betalades totalt 33,3 miljoner kr ut i
korttidsstudiestöd och intematbidrag.
Efter det att riksdagen beslutade om borttagande av timersättning till
deltagare i svenskundervisning för invandrare (sfi) fr.o.m. budgetåret
1998 lämnas timersättning som nämnts endast till särvuxelever. Statligt
stöd till unga och vuxna handikappade och deras familjer lämnas i olika
former och hanteras av skilda myndigheter och organisationer. Statliga
och kommunala bidrag såsom sjukbidrag, förtidspension,
handikappersättning, socialbidrag lämnas som regel under den tid eleven
studerar. Eftersom timersättningen endast lämnas till elever som förlorar
arbetsinkomst eller ersättning från arbetslöshetskassan är det bara en
mindre del (ca 5 %) av eleverna som får stödet, knappt 250 personer
under år 1998.
Prop. 1999/2000:10
Regeringens förslag: Syftet med korttidsstudiestöd och intematbidrag
skall tillgodoses i andra former. Dessa stödformer skall inte längre
regleras i studiestödslagen. Resurser motsvarande vad som för
närvarande avsätts för dessa stöd skall i stället anvisas som statsbidrag
till fackliga organisationer och handikapporganisationer för i princip
samma utbildning som nu.
Stöd i form av timersättning skall inte längre lämnas.
Utredningens förslag: Utredningen lämnar inga förslag till
förändringar av studiestöden för kortare studier med hänvisning till det
pågående arbetet inom Kunskapslyftskommittén (dir. 1995:67).
Utredningen ifrågasatte dock om timersättningen skall finnas kvar som
särskild stödform om den bara ges till studerande i särvux.
Remissinstanserna: Frågan har inte kommenterats.
Skälen för regeringens förslag: Korttidsstudiestöd, intematbidrag och
timersättning har numera en begränsad omfattning och stöden har delvis
förlorat sin rekryteringskraft till förmån för den längre sammanhängande
130
vuxenutbildningen. Förhållandena både inom utbildningsområdet och på
arbetsmarknaden är nu annorlunda än när stöden infördes.
Studiestödsutredningen ansåg att det var lämpligt att avvakta
Kunskapslyftskommitténs arbete och lämnade därför inga förslag till
förändringar av studiestöden för kortare studier. Utredningen ifrågasatte
dock om timersättningen borde finnas kvar som särskild stödform om
den bara ges till ett fåtal studerande i särvux.
Kunskapslyftskommittén skall vara verksam till den 1 mars 2000 och
rapporterar årligen till regeringen. Kommittén har bl.a. efterlyst en
reformering av nuvarande studiestödssystem och framhållit att
ansvarsfördelningen mellan stat, individ och arbetsmarknadens parter kan
behöva ändras. Frågan om ansvarsfördelningen mellan det offentliga,
individen och arbetslivet har kommittén dock skjutit fram tills
erfarenheterna av den femåriga satsningen på kunskapslyftet gett mer
underlag för ställningstagande. Kommittén har också i uppdrag att utreda
situationen för studerande med funktionshinder inom alla former av
vuxenutbildning.
Centrala studiestödsnämnden (CSN) har gjort en utvärdering av
studiestöd för studier i mindre omfattning (Rapport 1998:4). CSN menar
att korttidsstudiestödet och intematbidraget bör avvecklas bl.a. eftersom
de inte bedöms fylla målet att rekrytera till längre kompetensgivande
studier. Stöd till handikapprörelsen, folkbildning och
fackföreningsrörelse bör ges i andra former enligt myndighetens
bedömning. CSN anser inte heller att det är rimligt att ha kvar
timersättningen för särvux eftersom stödet har så liten omfattning. De
olika regelverken föranleder stora administrativa kostnader för CSN
eftersom systemet bygger på att registerunderlag, närvarorapporter och
arbetsgivarintyg skall inhämtas och granskas. Även för
utbildningsanordnama är systemet betungande. Den särskilda utredare
som tillkallades i slutet av år 1997 för att göra en översyn av CSN:s
organisation och resursbehov för administrationen av myndigheten m.m.
framhåller i sin slutrapport CSN - En myndighet i ständig förändring
(SOU 1998:131) att det är angeläget att regelsystemet förenklas.
Utredningen stöder myndighetens uppfattning vad gäller
korttidsstudiestöd och intematbidrag. Detsamma gäller timersättningen.
Regeringen konstaterar mot bakgrund av ovanstående att dagens
system med särskilda studiestödsformer för kortare studier behöver
förändras. Stöden har givetvis betydelse för handikapp- och
fackföreningsrörelser som kollektivt kan ansöka om stöd för fördelning
bland sina medlemmar. Korttidsstudiestöd används t.ex. i viss
utsträckning för facklig grundutbildning. Regeringen anser emellertid att
syftet med här aktuella stöd skall tillgodoses i andra former. De
nuvarande reglerna skall avvecklas. Motsvarande resurser skall avsättas
som statsbidrag till fackliga organisationer och handikapporganisationer
för i princip samma utbildning som nu. Regeringen avser att återkomma
angående de närmare detaljerna kring detta.
Den föreslagna åtgärden innebär att de nuvarande studiestöden
korttidsstudiestöd och intematbidrag kan avvecklas. Studiestödssystemet
kommer därmed att renodlas och förenklas. Eftersom antalet personer
Prop. 1999/2000:10
131
som får timersättning är så litet bör som studiestödsutredningen föreslår Prop. 1999/2000:10
även detta stöd avvecklas.
Regeringens bedömning: Ansökan om studiemedel bör i princip kunna
göras när som helst under året. Studiestöd bör få beviljas för högst ett år i
taget och retroaktivt för högst fyra veckor efter ansökans ingivande.
Utbetalning bör göras förskottsvis vaije månad.
Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens
bedömning.
Remissinstanserna: Centrala studiestödsnämnden (CSN) tillstyrker
utredningens åsikt. Frågan har inte berörts av andra remissinstanser.
Skälen för regeringens bedömning: I nuvarande system gäller olika
bestämmelser för när studiemedel, svux och svuxa kan sökas och för hur
lång tid stöden kan beviljas. För det nya samordnade studiestödet är det
väsentligt att reglerna är enhetliga och att ansökningsförfarandet blir så
flexibelt som möjligt. Därför bör den studerande kunna ansöka om
studiestöd i princip när som helst under året.
Att söka studiestöd bör vara ett naturligt led i planeringen av studierna.
Den nuvarande möjligheten att söka och beviljas studiestöd for större
delen av en redan passerad termin finns det knappast motiv för att
behålla. En tid om fyra veckor bakåt från det att ansökan kommit in får
anses vara en rimlig tid.
Studiestödet bör som nu kunna beviljas for högst ett år åt gången.
Utbetalning bör, på samma sätt som i dagens studiemedel, ske månadsvis
i förskott.
Regeringens förslag: Beslut i ärenden om tilldelning eller återkrav av
studiestöd skall kunna överklagas. En särskild överklagandenämnd skall
inrättas for detta ändamål. Nämndens ordförande skall vara eller ha varit
ordinarie domare. Nämndens beslut med anledning av ett överklagande
dit skall inte få överklagas.
Beslut i ärenden om återbetalning av studielån skall som hittills få
överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
Utredningens förslag: Utredningens förslag överensstämmer med
regeringens.
Remissinstanserna: Remissinstanserna är i stort positiva till
utredningens förslag. Kammarrätten i Sundsvall förordar dock att
ärenden om återkrav skall överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
Uppsala universitet anser att det inte finns tillräckligt starka skäl att
inrätta en ny överklagandenämnd, utan förordar att
132
Överklagandenämnden för högskolan eller Skolväsendets
överklagandenämnd anlitas för respektive ärendegrupper.
Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande bestämmelser får
beslut av CSN i ärenden som rör tilldelning resp, återkrav av studiestöd
inte överklagas. Däremot kan den studerande begära att beslutet
omprövas. Det innebär att ett beslut som fattats på regional nivå kan
omprövas av CSN:s huvudkontor (9 § förordningen [1996:502] med
instruktion för Centrala studiestödsnämnden (CSN). CSN:s beslut i
ärenden om återbetalning av studielån får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol (8 kap. 25 § studiestödslagen [1973:349]).
Beslut om tilldelning och återkrav av studiestöd är av stor betydelse för
den enskilde studenten. Regeringen anser därför, i likhet med
utredningen, att det från rättssäkerhetssynpunkt är otillfredsställande att
dessa beslut inte får överklagas. Även övriga skäl som utredningen anfört
- EG-rättens krav på överprövning, liksom den osäkerhet som råder vid
tolkningen av artikel 6 i europakonventionen och vad som sägs om rätt
till opartisk prövning av ”civila rättigheter och skyldigheter”, talar för att
en överklaganderätt bör införas. Regeringen anser därför att en rätt att
överklaga beslut i tilldelnings- och återkravsärenden bör införas.
Regeringen delar även utredningens uppfattning att en särskild
överklagandenämnd bör inrättas för den prövningen av tilldelning och
återkrav av studiestöd. De ärenden som skall överprövas kommer
genomgående att kräva en förhållandevis skyndsam behandling. Det är
därför mest ändamålsenligt att ärendena handläggs av en särskild nämnd.
Därigenom blir det också möjligt att ge överklagandenämnden en
sammansättning som är särskilt anpassad efter den typ av ärenden som
prövningen skall avse. En särskild nämnd är därför mer lämplig än de
allmänna förvaltningsdomstolarna.
Kammarrätten i Sundsvall har i sitt remissvar framfört att ärenden om
återkrav bör överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Vid bedömning
av ett ärende om återkrav tillämpas samma regler som vid tilldelning av
studiestöd. Regeringen anser därför att det är mest lämpligt att även
ärenden om återkrav överklagas till den särskilda överklagandenämnden.
Den särskilda nämnden bör bestå av en ordförande som är eller har
varit ordinarie domare. I övrigt bör nämnden bestå av jurister och av
personer med särskild insikt i studerandes förhållanden samt med
särskild sakkunskap om utbildningsväsendet. Samtliga ledamöter bör
utses av regeringen.
Nämndens beslut med anledning av ett överklagande dit bör inte få
överklagas.
Vad gäller beslut om återbetalning av studielån bör dessa även i
fortsättningen få överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
Prop. 1999/2000:10
133
Prop. 1999/2000:10
Regeringens förslag: Studiestödsadminstrationen skall även i
fortsättningen vara en statlig myndighetsuppgift och handhas av Centrala
studiestödsnämnden (CSN).
Skälen för regeringens förslag: De huvudsakliga uppgifterna för
studiestödsadministrationen är att bevilja studiestöd i form av bidrag och
lån samt att handha återbetalningsverksamheten i fråga om lån. Båda
huvuduppgifterna är förenade med informationsverksamhet och
deltagande i den statliga budgetprocessen samt ett omfattande tekniskt
samarbete med andra myndigheter. De olika former av subventioner som
systemet innehåller, som bidrag, lindring av återbetalning och
avskrivning, fordrar beslut i fråga om tillämpning av statliga regler.
Studiestödsadministrationen och den samlade bevakningen av
verksamhetsområdet handhas av en central myndighet, Centrala
studiestödsnämnden (CSN). Myndigheten har en organisation med
huvudkontoret i Sundsvall och ett antal regionala kontor i andra delar av
landet. Genom att all studiestödsadministration hanteras av en myndighet
skapas förutsättningar för en likformig och rättvis tillämpning samt för
hög kostnadseffektivitet. Genom likformighet i fråga om hantering och
information och genom att studiestödsadministrationen är skild från
utbildningsadministrationen stärks den studerandes självständighet i
fråga om val av utbildning och studieort.
Regeringen anser att den nuvarande formen for administration av
studiestödet är den mest ändamålsenliga. Några förändringar i detta
avseende är därför inte aktuella.
CSN:s verksamhet har på senare tid varit förenad med vissa problem
när det gäller tillgänglighet för allmänheten, handläggningstider m.m.
Dessa problem har varit förknippade med den mycket snabba
expansionen av utbildningsväsendet och särskilt den relativt
komplicerade handläggningen av vuxenstudiestödet i samband med
kunskapslyftet. Situationen har dock förbättrats efter hand. Regeringen
anser att problemen måste anses vara av övergående natur men avser att
särskilt följa frågan.
Det reformerade studiestödssystemet kommer på sikt att medföra
förenklingar för CSN. Under en övergångstid när nya system måste
införas och parallella system behöver tillämpas kommer administrationen
att vara extra belastad. Uppföljning och utvärdering måste ges ökat
utrymme.
134
Den studiestödsreform som regeringen föreslår medför att statens utgifter
kommer att öka främst till följd av de höjda bidragsandelama och det
höjda fribeloppet. Pensionsreformen medför ökade kostnader för
studiestödet genom att studiemedlens bidragsdel blir pensionsgrundande.
På lång sikt minskar kostnaderna till följd av att den snabbare
återbetalningen inom det nya lånesystemet leder till att kostnaderna för
avskrivningar sjunker i framtiden från ca 4-6 miljarder per år i nuvärde
till mindre än 1 miljard kr.
Med de dimensioneringstal regeringen räknar med kommer
merkostnaden för de höjda bidragen på helårsbas i prisnivån för år 2001
att bli 2,1 miljarder kr exklusive pensionsavgifter. Regeringen har därvid
för helår räknat med 482 100 studerande inom delsystemet med det
generella bidraget, varav 108 200 inom vuxenutbildningen. Som tidigare
anförts bör ställningstagande till den närmare dimensioneringen av det
högre bidraget fattas i samband med att riksdagen tar ställning till de
ekonomiska ramarna för åren 2001-2003. I denna proposition har det
högre bidraget beräknats omfatta 71 100 studerande, vilket
erfarenhetsmässigt är en rimlig långsiktig nivå.
Merkostnaden för att höja fribeloppet till 2,5 prisbasbelopp beräknas
till 207 miljoner kr exklusive pensionsavgifter.
Av standardförbättringen beträffande bidragen räknar regeringen med
att ca 0,9 miljarder kr kommer studerande i vuxenutbildning till del och
att ca 1,2 miljarder kr tillfaller studerande i högskoleutbildning och
annan eftergymnasial utbildning.
Fribeloppshöjningen medför förbättringar för alla studerande på
eftergymnasial nivå med studiemedel. För studerande som far svux eller
svuxa (71 100 personer) finns inga regler om fribelopp. För
vuxenstuderande på grundskole- och gymnasial nivå som har studiemdel
i nuvarande system (108 200 personer) gäller dock regler om fribelopp
för egen inkomst. För huvuddelen av de vuxenstuderande innebär det nya
systemet således en förbättring.
Regeringen räknar med att den sammanlagda reformkostnaden om ca
2,3 miljarder kr på helårsbasis ryms inom tillgängliga medel.
De kostnader som är förenade med att studiemedlens bidragsdel blir
pensionsgrundande (avsnitt 8) uppgår till ca 1,8 miljarder kr.
Regeringen avser att återkomma till anslagsfrågorna i kommande
budgetarbete.
Prop. 1999/2000:10
135
Lagen är ny och träder i stället för studiestödslagen (1973:349). I och
med den nya studiestödslagens ikraftträdande upphävs också lagen
(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.
1 kap. Inledande bestämmelser
Av första stycket framgår att studiestöd enligt den nya studiestödslagen
kan lämnas i två olika former, nämligen som studiehjälp och som
studiemedel. Studiehjälpen i den nya lagen motsvarar studiehjälpen
enligt 1973 års studiestödslag. Studiemedel kan lämnas till studerande på
såväl grundskole- och gymnasieskolenivå som högskole- och annan
eftergymnasial nivå.
De tidigare formerna av studiestöd - korttidsstudiestöd, intematbidrag
och särskilt vuxenstudiestöd - som regleras i 1973 års studiestödslag har
tagits bort. Detta gäller även särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, som
regleras i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.
Paragrafen motsvarar 1 kap. 6 § första stycket i 1973 års studiestödslag.
Flera bestämmelser i den nya lagen innehåller en koppling till
prisbasbeloppet. I denna paragraf definieras prisbasbeloppet genom en
hänvisning till lagen om allmän försäkring. Paragrafen motsvarar med
vissa redaktionella ändringar 1 kap. 7 § i 1973 år studiestödslag.
Paragrafen motsvarar 1 kap. 8 § i 1973 års studiestödslag.
Bestämmelserna i kapitlet motsvarar i allt väsentligt 3 kap. i 1973 års
studiestödslag. En språklig bearbetning av bestämmelserna har gjorts.
Vidare har vissa redaktionella ändringar gjorts i konsekvens med
utformningen av 3 kap. om studiemedel i den nya lagen.
Paragrafen motsvarar 1 kap. 2 § i 1973 års studiestödslag.
Paragrafen motsvarar 3 kap. 1 § första stycket och 12 § i 1973 års
studiestödslag.
Prop. 1999/2000:10
136
Paragrafen motsvarar 3 kap. 1 § andra stycket och 3 § i 1973 års
studiestödslag.
Paragrafen motsvarar 3 kap. 2 § i 1973 års studiestödslag.
Paragrafen motsvarar 3 kap. 4 § i 1973 års studiestödslag.
Paragrafen motsvarar 3 kap. 5 § i 1973 års studiestödslag.
Paragrafen motsvarar 3 kap. 6,11 och 13 §§ i 1973 års studiestödslag.
Paragrafen motsvarar 3 kap. 24 § första stycket i 1973 års studiestödslag.
Paragrafen motsvarar 3 kap. 22 § i 1973 års studiestödslag.
I första stycket anges att regeringen får föreskriva att studiehjälp får
lämnas för tid då den studerande är sjuk. I 1973 års studiestödslag finns
bestämmelser om studiehjälp under sjukdom i 3 kap. 15 och 16 §§. Enligt
den nya lagen skall de närmare förutsättningarna för studiehjälp under
sjukdom framgå av föreskrifter utfärdade av regeringen i stället för
genom lag.
Andra stycket motsvarar 3 kap. 31 § i 1973 års studiestödslag.
Paragrafen motsvarar 3 kap. 29 § i 1973 års studiestödslag.
Paragrafen motsvarar i huvudsak 9 kap. 2 b § i 1973 års studiestödslag.
Paragrafen motsvarar 3 kap. 5 a § i 1973 års studiestödslag.
I paragrafen ges regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer rätt att meddela närmare föreskrifter for tillämpningen av
bestämmelserna om studiehjälp. Motsvarande bestämmelser fanns i 1973
års lag i ett flertal paragrafer men har i den nya lagen alltså samlats i en
enda paragraf.
Prop. 1999/2000:10
137
3 kap. Studiemedel
Prop. 1999/2000:10
Paragrafen motsvarar 1 kap. 3 § i 1973 års studiestödslag.
Paragrafen motsvarar i huvudsak 4 kap. 1 och 2 §§ i 1973 års
studiestödslag.
Vad gäller sådan utbildning som avses i 2 kap. 2 § innebär andra
stycket att regeringen får bestämma att studiemedel i vissa fall får lämnas
for sådan utbildning före det andra kalenderhalvåret det år då den
studerande fyller 20 år. Förslaget har behandlats närmare i avsnitt 6.5.
I paragrafen anges att studiemedel får lämnas längst till och med det
kalenderår då den studerande fyller 50 år. Regeringen får dock föreskriva
att studiemedel i form av studiebidrag skall kunna lämnas även för tid
därefter. Förslaget har behandlats i avsnitt 6.3.
Paragrafen motsvarar 4 kap. 4§ i 1973 års studiestödslag. Vissa
språkliga och redaktionella ändringar har gjorts.
Paragrafen motsvarar delvis 4 kap. 5 och 10 §§ i 1973 års studiestödslag.
I första stycket anges att studiemedel lämnas för vaije vecka då den
studerande bedriver studier. Den minsta studietid som krävs är dock tre
veckor. Förslaget behandlas närmare under avsnitt 6.2.1 och 6.2.3.
Paragraferna motsvarar 4 kap. 6 och 7 §§ i 1973 års studiestödslag.
Språkliga och redaktionella ändringar har gjorts.
Paragrafen innehåller bestämmelser om den längsta tid som studiemedel
får lämnas för studier på olika utbildningsnivåer. Det antal veckor som
anges förutsätter studier på heltid medan deltidsstudier regleras i 10 §.
Vissa regler som begränsar rätten till studielån finns i 9 §.
Enligt fjärde stycket får studiemedel i undantagsfall lämnas under
längre tid än vad som följer av de tre första styckena i paragrafen.
Undantagsregeln skall kunna tillämpas vid förlängd studietid på grund av
funktionshinder eller när det annars föreligger speciella omständigheter.
Förslaget har behandlats i avsnitt 6.2.2.
Paragrafen innehåller bestämmelser om att rätten till studiemedel i form
av studielån begränsas när den studerande uppnår en viss ålder.
Begränsningsreglema skall tillämpas från och med det kalenderår då den
studerande fyller 41 år. Studielån får då lämnas under sammanlagt högst
138
det antal veckor som anges för respektive ålder. I antalet veckor skall
räknas in de veckor som den studerande tidigare har haft studielån.
Studielån kan beviljas under hela det antalet veckor som anges i
paragrafen endast under forutsättning att studierna bedrivs i en följd, dvs.
sammanhängande. Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får föreskriva om vad som skall anses vara en
sammanhängande period. Skälen för förslaget har behandlats i avsnitt
6.3.
Tillämpningen av bestämmelsen kan exemplifieras på följande sätt. I
båda exemplen är utgångspunkten att ett tillräckligt antal
studiemedelsveckor finns kvar att utnyttja enligt 8 §. Exempel 1: En
person som fyller 47 år under året har tidigare tagit emot studielån för en
tvåårig utbildning (80 veckor). Han har nu för avsikt att komplettera sin
tidigare utbildning med en ny utbildning som omfattar 40 veckors
studier. Vid 47 års ålder får studielån beviljas i totalt 100 veckor.
Studielån kan i detta fall endast beviljas för 20 veckors studier. Som
framgår av åldersreglema i 3 § får dock studiebidrag beviljas för hela
utbildningstiden om 40 veckor. Exempel 2: En person som fyller 44 år,
och tidigare inte har tagit emot studielån, har för avsikt att påböija en
högskoleutbildning om 160 poäng. Enligt paragrafen far studielån
beviljas i högst 160 veckor vid 44 års ålder. Under förutsättning att den
studerande bedriver studierna under en sammanhängande tidsperiod, dvs.
utan längre avbrott, kan hon få studielån för hela utbildningstiden. Om
den studerande ansöker om nya studielån efter en tid utan studielån skall
rätten till fortsatta lån bedömas med beaktande av den studerandes ålder
vid den nya studiemedelsperiodens början. Fyller hon exempelvis 49 år,
får studielån lämnas för högst 60 veckor. Härifrån avräknas hennes
tidigare studieperiod med studielån. Om fullt antal veckor redan har
utnyttjats får endast studiebidrag lämnas för resterande utbildningstid. Av
3 § framgår dock att studiemedel får lämnas längst till och med det
kalenderår då den studerande fyller 50 år. Detta gäller även i fråga om
studiebidrag, om inte regeringen föreskriver någonting annat.
Paragrafen innehåller bestämmelser om längsta tid för studiemedel vid
studier på deltid. Förslaget har behandlats i avsnitt 6.2.2.
Paragrafen innehåller bestämmelser om det totalbelopp (studiebidrag
plus generella studielån - dvs. utan ett eventuellt tilläggslån) som lämnas
för vaije vecka då den studerande har rätt till studiemedel. Beloppet
bestäms alltefter omfattningen av de studier som bedrivs. Totalbeloppet
är olika stort om studierna bedrivs på heltid, på minst 75 procent men
mindre än 100 procent eller på minst 50 procent men mindre än 75
procent av heltid.
Av andra stycket framgår att ytterligare lånebelopp kan lämnas i form
av tilläggslån enligt 14 och 15 §§. Vidare framgår att
studiemedelsbeloppet kan reduceras enligt bestämmelserna om
inkomstprövning.
Prop. 1999/2000:10
139
Förslaget behandlas i avsnitt 6.1.1.
Prop. 1999/2000:10
Paragrafen innehåller bestämmelser om hur stort studiebidraget är, dvs.
hur stor andel av det totala beloppet enligt 11 § som är bidrag. Indirekt
framgår det också hur stort lånet är.
Till vissa studerande far studiebidrag lämnas med ett högre belopp än
vad som anges i 12 §. Det högre beloppet skall främst lämnas till
studerande på grundskole- och gymnasienivå. Bestämmelserna i 13 §
påverkar inte totalbeloppet enligt 11 §. Innebörden är i stället att
bidragsdelen är större än i andra fall och lånedelen i motsvarande mån
mindre.
Av andra stycket framgår att det högre bidraget får lämnas först från
och med det kalenderår då den studerande fyller 25 år. En särskild
resursram avsätts för det högre bidraget vilket kan innebära att befintliga
resurser inte räcker till samtliga de studerande som i och för sig uppfyller
förutsättningarna för detta bidrag. Under ett kalenderår beviljas stöd så
länge resurserna räcker i den ordning som ansökningar kommer in. En
studerande som tidigare har fått det högre bidraget för en viss utbildning
och som fortsätter denna utbildning har dock förtur till det högre
bidraget. Det är regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer som får föreskriva om de förutsättningar som i övrigt skall
gälla för att en studerande skall få det högre bidraget. Förslaget har
behandlats i avsnitt 6.1.2.
I 14 och 15 §§ finns det bestämmelser om tilläggslån. Genom ett
tilläggslån får den studerande ett högre lån utan att det påverkar bidragets
storlek. Det sammanlagda belopp som den studerande kan få blir alltså
högre än totalbeloppet enligt 11 § första stycket. Tilläggslånet ingår i den
studerandes samlade studielån som skall betalas tillbaka enligt reglerna i
4 kap. Det görs alltså inte någon skillnad mellan tilläggslånet och
studielånet i övrigt.
Tilläggslån får lämnas med det belopp som anges i första stycket.
Av andra stycket framgår vissa grundläggande förutsättningar för
tilläggslån, nämligen att lån får lämnas under högst 120 veckor från och
med det kalenderår då den studerande fyller 25 år. Regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva om de
förutsättningar som i övrigt skall gälla för studielån. Förslaget har
behandlats i avsnitt 6.1.3.
Paragrafen motsvarar 4 kap. 25 § andra och tredje stycket i 1973 års
studiestödslag.
140
Enligt bestämmelserna i 1973 års lag finns möjlighet att få lån i form Prop. 1999/2000:10
av s.k. extra studiemedel för merkostnader i samband med studierna.
Denna möjlighet skall finnas kvar som tilläggslån. De merkostnader som
kan vara aktuella kan avse t.ex. utbildningsavgifter, resekostnader och
inköp av sådana musikinstrument som skall användas i utbildningen.
Liksom i dag skall också t.ex. kostnader för dubbel bosättning kunna ge
rätt till tilläggslån.
På samma sätt som enligt 1973 års studiestödslag skall
studiemedelsbeloppet vara beroende av den studerandes inkomster.
Av 16 § framgår att fullt studiemedelsbelopp bara får lämnas om den
studerandes inkomst under ett kalenderhalvår högst når upp till
fribeloppet.
117 § anges hur stort fribeloppet är.
118 § anges hur mycket studiemedelsbeloppet reduceras om inkomsten
överstiger fribeloppet.
Förslagen behandlas i avsnitt 6.6.
Paragrafen motsvarar i huvudsak 4 kap. 21 § i 1973 års studiestödslag.
Paragrafen motsvarar i huvudsak 4 kap. 22 § första och andra styckena i
1973 års studiestödslag.
Paragrafen motsvarar delvis 4 kap. 24 § i 1973 års studiestödslag.
Paragrafen skall tillämpas i de fall studiemedelsbeloppet har reducerats
på grund av bestämmelserna om inkomstprövning. I paragrafen anges hur
stor del av reduceringen som skall avse studiebidraget resp, studielånet.
Bestämmelsen innebär att av det belopp som betalas ut skall
studiebidraget utgöra en lika stor andel som bidraget skulle ha utgjort av
ett fullt studiemedelsbelopp. Minskningen av bidragsdelen och lånedelen
skall alltså ske proportionellt. Beräkningen utgår alltid från vad som är
fullt studiemedelsbelopp enligt 11 §. Detta gäller även om den
studerande sökt bara bidrag och inte lån. Bidragsdelen skall då sättas ned
så mycket som den skulle ha satts ned om den studerande också sökt lån.
Det faktiska studiemedelsbeloppet kommer då att motsvara det sålunda
minskade bidraget.
Paragrafen motsvarar 4 kap. 42 § i 1973 års studiestödslag.
Paragrafen motsvarar 4 kap. 36 § i 1973 års studiestödslag.
141
I första stycket anges att regeringen får föreskriva att studiemedel får
lämnas för tid då den studerande är sjuk. I 1973 års studiestödslag finns
bestämmelser om studiemedel under sjukdom i 4 kap. 28-35 §§. Enligt
den nya lagen skall de närmare förutsättningarna för studiemedel under
sjukdom framgå av föreskrifter utfärdade av regeringen i stället för
genom lag. Förslaget har behandlats i avsnitt 6.2.1.
Andra stycket motsvarar 4 kap. 44 § i 1973 års studiestödslag.
Paragrafen motsvarar 4 kap. 3 § och del av 8 § i 1973 års studiestödslag.
Paragrafen motsvarar 9 kap. 2 b § i 1973 års studiestödslag.
Paragrafen innehåller grundläggande bestämmelser om den
uppgiftsskyldighet som en studerande som beviljats studiemedel har
gentemot Centrala studiestödsnämnden.
Paragrafen motsvarar 9 kap. 4 § i 1973 års studiestödslag.
Paragrafen motsvarar delvis 4 kap. 11 § i 1973 års studiestödslag. Av
bestämmelsen följer att studiemedel i form av endast studiebidrag får
beviljas. En ansökan om studiemedel behöver alltså inte avse både
studiebidrag och studielån.
I första stycket anges att studiemedel får betalas ut endast om det är
styrkt att den studerande bedriver de studier för vilka studiemedlen har
beviljats. Innan studiemedlen betalas ut skall alltså den studerande visa
att de studier för vilka han eller hon har sökt studiemedel rent faktiskt har
påbörjats.
Av andra stycket följer att en studerande som får studielån utbetalade,
enligt vad regeringen har föreskrivit, kan behöva betala en avgift för
administrativa kostnader som är förenade med uppläggningen av lånet.
Tredje och fjärde styckena motsvarar 4 kap. 43 § i 1973 års lag.
I paragrafen ges regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer rätt att meddela närmare föreskrifter för tillämpningen av
bestämmelserna om studiemedel. Motsvarande bestämmelser fanns i
1973 års lag i ett flertal paragrafer men har i den nya lagen alltså samlats
i en enda paragraf.
Prop. 1999/2000:10
142
4 kap. Återbetalning av studielån
Paragrafen motsvarar i huvudsak 8 kap. 1 och 2 §§ i 1973 års
studiestödslag.
Paragrafen motsvarar 8 kap. 1 a § i 1973 års studiestödslag.
Paragrafen motsvarar 8 kap. 3 § i 1973 års studiestödslag.
I första stycket anges att äterbetalningstiden skall vara 25 år eller det
lägre antal år som återstår till utgången av det år då låntagaren fyller 60
år. För den som är äldre än 36 år då återbetalningen påbörjas blir alltså
äterbetalningstiden kortare än 25 år. Förslaget behandlas närmare i
avsnitt 7.2.1.
Av andra stycket framgår att äterbetalningstiden för samtliga låntagare
i vissa fall kan vara kortare än den tid som anges i första stycket.
Närmare bestämmelser om detta finns i 9-11 §§.
Paragrafen motsvarar delvis 8 kap. 5 § i 1973 års studiestödslag.
Av andra stycket framgår att återbetalning av sammanlagda lån skall
bölja året närmast efter det år under vilket låntagaren har tagit emot nya
studielån. En ny beräkning av årsbelopp görs vid kalenderårsskiftet. Om
låntagaren tar emot nya studielån även under ett andra år kan han eller
hon ansöka om nedsättning av årsbeloppet med stöd av 13 §. Om hel
nedsättning beviljas innebär det att låntagaren inte behöver betala något
på det sammanlagda lånet under det andra studieåret. En ny beräkning av
årsbelopp görs vid nästkommande kalenderårsskifte. Om de nya
studierna då har avslutats påbörjas återbetalningen enligt den senaste
beräkningen. Reglerna i 5 § innebär inte i sig att äterbetalningstiden
ändras. En omräkning av årsbeloppet kan därför komma att ske inom
ramen för den ursprungliga tiden. I 6 § finns det emellertid regler om ny
återbetalningstid som anknyter bl.a. till sammanläggning av lån enligt
5§-
I första stycket anges att en låntagare i vissa fall kan få en ny
återbetalningstid. Detta gäller om låntagaren under minst tre år har
beviljats nedsättning av årsbeloppet i enlighet med inkomstreglema i 14
och 15 §§. Det gäller också i de fall låntagaren skall betala tillbaka
sammanlagda lån enligt 5 §. I det senare fallet får en ny återbetalningstid
beräknas endast om nya lån (antingen ett eller flera) uppgår till minst 50
procent av prisbasbeloppet.
Prop. 1999/2000:10
143
Av andra stycket följer att en ny återbetalningstid kan bestämmas bara
efter ansökan av låntagaren, om inte regeringen har föreskrivit något
annat.
7§
Paragrafen motsvarar delvis 8 kap. 1 § tredje stycket och 14 § i 1973 års
studiestödslag.
Prop. 1999/2000:10
I paragrafen anges hur årsbeloppet skall räknas fram.
Av första stycket framgår att ett annuitetsliknande system skall
användas för återbetalning av studielån. Återbetalning skall vaije år ske
med ett belopp som baseras på skuldens storlek (minskad med tidigare
års obetalda årsbelopp), studielåneräntan for året, det antal år som
återbetalningen beräknas pågå och den beräkning som anges i andra
stycket.
Beräkningen i andra stycket innebär att årsbeloppet - i förhållande till
det första årets årsbelopp - under hela äterbetalningstiden räknas upp
med två procent vaije år. Detta under förutsättning att studielåneräntan är
oförändrad. Om studielåneräntan förändras sker en omräkning av
årsbeloppet för den återstående äterbetalningstiden. Genom
konstruktionen med en uppräkning med två procent blir
återbetalningskravet lägre under den första delen av äterbetalningstiden
jämfört med vad som annars skulle gälla.
Förslaget har behandlats närmare i avsnitt 7.2.1, där beräkningen av
årsbeloppet anges med hjälp av en matematisk formel.
Paragraferna innehåller undantag från huvudregeln i 8 § om beräkning av
årsbelopp. Paragraferna tillämpas i de fall då lånebeloppet är så litet att
en kortare återbetalningstid bör gälla. 9§ skall tillämpas när själva
skuldbeloppet understiger vad som svarar mot 15 procent av
prisbasbeloppet även om årsbeloppet skulle överstiga de 15 procenten.
10 § gäller i fall där skuldbeloppet är högre men där en beräkning enligt
8 § leder till att det första årsbeloppet är lägre än 15 procent av
prisbasbeloppet. 11 § innehåller regler om förkortning av
äterbetalningstiden, när skulden har minskat snabbare än enligt den
ordinarie återbetalningstakten. Förslagen har behandlats närmare i avsnitt
7.2.2.
Om låntagaren anser att det årsbelopp som räknats fram enligt
huvudreglerna i 8-11 §§ blir för betungande kan låntagaren ansöka om
nedsättning av årsbeloppet. En förutsättning för att årsbeloppet skall
sättas ned är alltså att låntagaren har ansökt om detta. De närmare
bestämmelserna om nedsättning finns i 13-18 §§.
144
Paragrafen motsvarar i huvudsak 8 kap. 6 § i 1973 års studiestödslag.
Till och med det kalenderår då låntagaren fyller 49 år kan årsbeloppet
enligt 14 § första stycket sättas ned till fem procent av låntagarens
inkomst. Som inkomst räknas summan av låntagarens inkomst av tjänst,
näringsverksamhet och kapital under det aktuella betalningsåret.
Från och med det kalenderår då låntagaren fyller 50 år kan årsbeloppet
enligt andra stycket sättas ned till sju procent av den i första stycket
angivna inkomsten. För dessa låntagare får en prövning också ske mot
förmögenhet enligt grunder som regeringen fastställer.
Av 14 § tredje stycket framgår att nedsättning får ske bara om
skillnaden mellan det nedsatta årsbeloppet och det årsbelopp som
beräknats enligt 8-11 §§ är minst tre procent av prisbasbeloppet.
Årsbeloppet får enligt 16 § sättas ned preliminärt i avvaktan på att
taxeringen för betalningsåret fastställs. Det preliminära årsbeloppet
grundar sig på den uppgift om beräknad inkomst, och för låntagare äldre
än 49 år även på den uppgift om förmögenhet, som låntagaren lämnar i
sin ansökan om nedsättning.
Av 17 § första stycket följer att ett slutligt årsbelopp skall fastställas
efter det att taxering för betalningsåret har fastställts. Det slutliga
årsbeloppet kan aldrig bli högre än det årsbelopp som skulle ha fastställts
om huvudreglerna i 8-11 §§ hade tillämpats.
Förslagen behandlas närmare i avsnitten 7.3.1 och 7.6.
Paragrafen motsvarar i huvudsak 8 kap. 7 § i 1973 års studiestödslag.
Paragrafen motsvarar i huvudsak 8 kap. 15 § och 1 § tredje stycket i 1973
års studiestödslag. Förslaget innebär att regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får föreskriva även om hur inbetalade belopp
skall räknas av.
Paragrafen motsvarar 8 kap. 13 § i 1973 års studiestödslag.
Av 4 § följer att äterbetalningstiden är 25 år eller det lägre antal år som
återstår till utgången av det år då låntagaren fyller 60 år. På grund av
bestämmelserna om nedsättning kan en resterande skuld kvarstå vid den
ordinarie återbetalningstidens slut. I så fall skall hela den resterande
skulden betalas under året efter det att lånet enligt huvudregeln skulle ha
varit betald. Låntagaren har dock möjlighet att även under detta år ansöka
om nedsättning enligt bestämmelserna i 13-18 §§. Betalningen av den
resterande skulden blir då uppskjuten. Det är dock inte fråga om att det
beräknas någon ny återbetalningstid över ett visst antal år. Hela skulden
skall betalas, om inte Centrala studiestödsnämnden beslutar om
Prop. 1999/2000:10
145
nedsättning. Fattas det ett beslut om nedsättning skall hela det då
återstående beloppet betalas under det närmast följande året såvida inte
ny nedsättning sker osv.
Av tredje stycket följer att betalning enligt paragrafen kan pågå längst
till utgången av det år då låntagaren fyller 67 år.
Av paragrafen framgår att studielån som har tagits emot för grundskole-
och gymnasieskoleutbildning under vissa förutsättningar kan skrivas av
till viss del om låntagaren därefter beviljas studielån för fortsatta studier
på eftergymnasial nivå. Förslaget har behandlats närmare i avsnitt 7.7.1.
I paragrafen anges att studielån får skrivas av helt eller delvis, om lånet,
enligt bestämmelser som meddelats med stöd av 3 kap. 24 §, har lämnats
för tid då den studerande varit sjuk. Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer får föreskriva om sådan avskrivning. I 1973 års
studiestödslag fanns bestämmelser om den här typen av avskrivning i
8 kap. 17-19 §§. Enligt den nya lagen skall de närmare förutsättningarna
för studiemedel under sjukdom framgå av föreskrifter utfärdade av
regeringen i stället för genom lag. I konsekvens med det föreslås att
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva
om avskrivning av sådana lån.
Paragrafen motsvarar 8 kap. 20 § i 1973 års studiestödslag.
Paragrafen motsvarar 8 kap. 10 och 12 §§ och delvis även 9 § i 1973 års
studiestödslag.
Av första stycket framgår att studielån som inte har betalats vid
utgången av det år då låntagaren fyller 67 år skall skrivas av. Jämfört
med 8 kap. 9 § i 1973 års lag innebär detta att återbetalning kan behöva
ske under ytterligare tre år. Enligt 1973 års lag skall studielån som inte är
betalda det år då låntagaren fyller 65 år skrivas av.
Paragrafen motsvarar 8 kap. 22 § första och tredje stycket i 1973 års
studiestödslag.
Paragrafen motsvarar i huvudsak 8 kap. 16 § i 1973 års studiestödslag.
I paragrafen ges regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer rätt att meddela närmare föreskrifter för tillämpningen av
bestämmelserna om återbetalning av studielån. Motsvarande
bestämmelser fanns i 1973 års lag i ett flertal paragrafer men samlas i
den nya lagen alltså i en paragraf.
Prop. 1999/2000:10
146
5 kap. Återkrav av studiestöd
Paragraferna motsvarar 9 kap. 2 § i 1973 års studiestödslag.
Paragrafen motsvarar i huvudsak 9 kap. 2 a § i 1973 års studiestödslag.
Av första stycket framgår att en fordran, som har uppkommit på grund
av att studiestöd har krävts tillbaka, skall bevakas till utgången av det år
då den återbetalningsskyldige fyller 67 år. Jämfört med bestämmelsen i
1973 års lag innebär detta en ändring genom att fordringen skall bevakas
under ytterligare tre år. Ändringen genomförs som en följd av en
motsvarande ändring i lagförslagets 4 kap. 25 §, om avskrivning av lån
vid utgången av det år då låntagaren fyller 67 år.
I paragrafen ges regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer rätt att meddela närmare föreskrifter för tillämpningen av
bestämmelserna om återkrav av studiestöd.
6 kap. Övriga bestämmelser
Paragrafen motsvarar efter vissa språkliga ändringar 9 kap. 1 § i 1973 års
studiestödslag.
Paragrafen motsvarar 9 kap. 5 § i 1973 års studiestödslag.
Paragrafen motsvarar 9 kap. 3 § i 1973 års studiestödslag.
I paragrafen anges att regeringen får föreskriva om att Centrala
studiestödsnämnden i vissa angivna fall får ta ut avgifter för sina
administrativa kostnader. Paragrafen motsvarar bestämmelserna i 8 kap.
1 § andra stycket samt 9 kap. 2 § sjunde stycket och 2 c § i 1973 års
studiestödslag.
Samtliga öresbelopp som räknas fram enligt lagen skall avrundas till
närmast lägre krontal.
Paragrafen motsvarar 1 kap. 6 § andra stycket i 1973 års studiestödslag.
Paragrafen motsvarar 4 kap. 37 § samt 8 kap. 23 och 24 §§ i 1973 års
studiestödslag.
Prop. 1999/2000:10
147
8§ Prop. 1999/2000:10
Paragrafen motsvarar 8 kap. 22 § andra stycket i 1973 års studiestödslag.
Paragrafen motsvarar 9 kap. 6 § i 1973 års studiestödslag.
Paragrafen motsvarar 8 kap. 25 § i 1973 års studiestödslag.
I paragrafen, som saknar motsvarighet i 1973 års studiestödslag, anges
att sådana beslut om studiestöd som inte avser återbetalning av studielån
får överklagas hos en särskild överklagandenämnd. Enligt huvudregeln
gäller Centrala studiestödsnämndens beslut omedelbart. Nämnden kan
dock förordna att beslutet inte skall gälla förrän det vinner laga kraft. Om
ett ärende överklagas, kan överklagandenämnden i avvaktan på ett
slutligt avgörande eller till annat beslutas meddela ett förordnande om att
Centrala studiestödsnämndens beslut inte skall gälla. Förslaget har
behandlats i avsnitt 9.3.
Förslagen har behandlats i avsnitt 8.
3 kap.
En försäkrad som har studerat med studiemedel skall tillgodoräknas
pensionsrätt för inkomstgrundad ålderspension. Detta skall ske genom att
den studerande tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp som
tillsammans med eventuella andra pensionsgrundande belopp och
pensionsgrundande inkomst utgör pensionsrätt för aktuellt år. De
närmare förutsättningarna för att någon skall tillgodoräknas ett sådant
pensionsgrundande belopp finns i de nu föreslagna nya 24 och 25 §§.
Paragrafen har kompletterats med pensionsgrundande belopp för studier
enligt den nya 24 §.
I denna paragraf, som är ny, föreskrivs att en försäkrad som under någon
del av ett år har uppburit studiemedel i form av studiebidrag enligt 4 kap.
studiestödslagen (1973:349) skall tillgodoräknas ett pensionsgrundande
belopp. Ett sådant belopp skall avse det kalenderår under vilket
studiebidraget erhållits. I ikraftträdandebestämmelsema anges dock att de
här föreslagna bestämmelserna skall tillämpas redan från och med
148
intjänandeåret 1999. Den försäkrade kan därmed få underrättelse om
beslut om pensionsgrundande belopp för åren 1999 och 2000 i det beslut
om pensionsrätt som skall meddelas senast den 31 mars året efter
fastställelseåret, dvs. den 31 mars 2001 för år 1999 och den 31 mars 2002
för år 2000.
Uppgifter om utbetalda studiebidrag skall lämnas av Centrala
studiestödsnämnden.
I denna nya paragraf anges hur pensionsgrundande belopp för den som
uppburit studiebidrag skall beräknas. Det pensionsgrundande beloppet
skall motsvara 138 procent av det studiebidrag som den studerande har
uppburit under året.
4 kap.
Denna paragraf föreskriver att det s.k. förvärvsvillkoret som anges i
5 kap. 13 § måste vara uppfyllt för att pensionsrätt för premiepension
skall grundas på pensionsgrundande belopp. Detta skall gälla för
pensionsgrundande belopp för studier på samma sätt som för
pensionsgrundande belopp för föräldrar till små barn och
pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring. Paragrafen har därför
kompletterats i enlighet med det.
5 kap.
1 paragrafens första stycke har införts bestämmelser om att
pensionsgrundande belopp för studier endast skall beaktas vid beräkning
av pension om den pensionsberättigade uppfyller förvärvsvillkoret, dvs.
den pensionsberättigade skall under minst fem år ha tillgodoräknats
pensionsgrundande inkomster som för vart och ett av åren uppgår till
lägst två inkomstbasbelopp.
2 kap.
Ändringen är en följd av att det stöd som nu utgår i form av
korttidsstudiestöd föreslås reglerat på annat sätt än genom
studiestödslagen och att förslag lämnas om att särskilt vuxenstudiestöd,
Prop. 1999/2000:10
149
särskilt vuxenstudiestöd for arbetslösa och timersättningen vid Prop. 1999/2000:10
vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) skall avvecklas.
3 kap.
Ändringen är en följd av att en ny studiestödslag föreslås införd.
Förslagen har behandlats i avsnitt 8.
Paragraferna 47^49 är nya och reglerar hur pensionsrätt för studier skall
tillgodoräknas och beräknas för retroaktivtiden 1995-1998.
I paragrafens första stycke anges att pensionsgrundande belopp för
studier skall fastställas enligt 3 kap. 24 § lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension (LIP) för åren 1995-1998 för den som var
försäkrad respektive år. Beträffande frågan om vem som var försäkrad
respektive år finns bestämmelser i 48 § andra stycket. Även för
retroaktivtiden skall kravet för att tillgodoräknas pensionsgrundande
belopp gälla att den försäkrade har studerat och uppburit studiemedel i
form av studiebidrag.
Enligt andra stycket i paragrafen skall någon pensionsrätt för
premiepension inte fastställas för retroaktivtiden. I stället skall den
försäkrade tillgodoräknas pensionsrätt för inkomstpension med 18,5
procent på pensionsunderlaget.
Någon pensionsrätt för studier skall inte fastställas för personer som
har avlidit före den 1 januari 1999. Detta anges i tredje stycket.
I paragrafens första stycke anges de bestämmelser i LIP som skall
tillämpas vid beräkning av pensionsrätt och pensionsgrundande belopp
för åren 1995-1998.
I andra stycket anges att bestämmelserna i 29 § andra stycket och 30 §
första stycket denna lag skall tillämpas vid beräkning och
tillgodoräknande av pensionsgrundande belopp för studier.
Bestämmelserna som avses anger vad som skall gälla vid bristande eller
underlåten avgiftsbetalning (29 § andra stycket) och vem som skall anses
försäkrad (30 § första stycket).
Några specialregler om underrättelse av beslut och överklagandefrister
skall inte gälla för beslut om pensionsrätt för studier. I denna paragraf
hänvisas därför till bestämmelserna i 13 och 15 kap. LIP. Undantag görs
150
dock från begränsningsregeln i 13 kap. 7 § tredje stycket när det gäller Prop. 1999/2000:10
ändring till följd av ändring i beräkningsunderlaget.
3 kap.
Ändringarna är en följd av att det stöd som nu utgår i form av
korttidsstudiestöd föreslås reglerat på annat sätt än genom
studiestödslagen och att förslag lämnas om att särskilt vuxenstudiestöd,
särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa och timersättningen vid
vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) skall avvecklas.
Paragrafen har tillförts ett nytt tredje stycke, som innebär att en person
skall kunna tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för studier genom
bosättning trots att förmånen är arbetsbaserad.
Ändringarna är en följd av att en ny studiestödslag föreslås införd och att
de stöd som nu utgår i form av korttidsstudiestöd och intematbidrag
föreslås reglerade på annat sätt än genom studiestödslagen, att förslag
lämnas om att de nuvarande studiestöden särskilt vuxenstudiestöd och
särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa skall avvecklas och att
timersättningen vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux)
föreslås avvecklad.
151
Prop. 1999/2000:10
Bilaga 1
Kapitelspecifika tabeller och figurer. Dessutom ytterligare exempel på
återbetalning av studielån. I exempel med utnyttjande av trygghetsregler
har förmögenhetsdelen antagits ingå i inkomsten.
|
Figur 1 |
Nuvarande och föreslagna bidragsbelopp per s.154 |
|
Figur 2 |
Studiestödstagamas inkomstfördelning år 1997 s. 155 |
|
Tabell 1 |
Fribelopp per studievecka och kalenderhalvår s. 156 |
|
Tabell 2 |
Heltidsstudiestöd vid varierande sidoinkomster med s 157 |
|
Tabell 3 |
Sammanlagd skuld vid studiernas slut beroende på s. 158 antal terminer och utbildningsnivå |
|
Tabell 4 |
Återbetalning efter 3 års grund/gymn. studier med s. 159 |
|
Tabell 5 |
Återbetalning efter 3 års grund/gymn. studier och s.160 |
|
Tabell 6 |
Återbetalning efter 3 års grund/gymn. studier och s.161 |
|
Tabell 7 |
Återbetalning efter 3 års grund/gymn. studier och s.162 |
|
Tabell 8 |
Återbetalning efter 4 års högskolestudier enligt plan s.163 |
|
Tabell 9 |
Återbetalning efter 4 års högskolestudier enligt plan, s.164 |
152
Tabell 10 Återbetalning efter 4 års högskolestudier enligt plan s.165 Prop. 1999/2000.10
respektive utnyttjande av trygghetsregler. Inkomst Bilaga 1
18 000 kr. Ålder 45 vid återbetalningsstart.
Tabell 11
Tabell 12
Tabell 13
Återbetalning efter 4 års högskolestudier enligt plan. s. 166
Inkomst 22 000 kr. Ålder 25 vid återbetalningsstart
Återbetalning efter 5 års högskolestudier enligt plan s.167
respektive utnyttjande av trygghetsregler. Inkomst
18 000 kr. Ålder 25 vid återbetalningsstart.
Återbetalning efter 6 års högskolestudier enligt plan s. 168
respektive utnyttjande av trygghetsregler. Inkomst
22 000 kr. Ålder 30 vid återbetalningsstart.
153
Figur 1
Studiestöd - Månadsbelopp 1999 efter skatt
Prop. 1999/2000:10
Bilaga 1
154
Figur 2
Prop. 1999/2000:10
Bilaga 1
Avgränsning: studerat på samma utbildningsnivå båda terminerna och
haft studiestöd. Notera att deltidsstuderande ingår som förutsätts ha
högre inkomst vid sidan av studier.
155
Tabell 1
Prop. 1999/2000:10
Bilaga 1
Basbelopp år 1999: 36 400 kr
|
Studie- |
Procent av |
Kronor |
Studie- |
Procent av |
Kronor |
|
1 |
243,75 |
88 725 |
14 |
162,50 |
59 150 |
|
2 |
237,50 |
86 450 |
15 |
156,25 |
56 875 |
|
3 |
231,25 |
84 175 |
16 |
150,00 |
54 600 |
|
4 |
225,00 |
81 900 |
17 |
143,75 |
52 325 |
|
5 |
218,75 |
79 625 |
18 |
137,50 |
50 050 |
|
6 |
212,50 |
77 350 |
19 |
131,25 |
47 775 |
|
7 |
206,25 |
75 075 |
I 20 | |
125,00 | |
| 45 500| |
|
8 |
200,00 |
72 800 |
21 |
118,75 |
43 225 |
|
9 |
193,75 |
70 525 |
22 |
112,50 |
40 950 |
|
10 |
187,50 |
68 250 |
23 |
106,25 |
38 675 |
|
11 |
181,25 |
65 975 |
24 |
100,00 |
36 400 |
|
12 |
175,00 |
63 700 |
25 |
93,75 |
34 125 |
|
13 |
168,75 |
61 425 |
26 |
87,50 |
31 850 |
Kommentar:
I tabellen redovisas fribeloppet efter antalet veckor studier bedrivs per
kalenderhalvår. Vid 20 veckors studier är fribeloppet 45 500 kr i 1999 års
priser. För 40 veckors studier under kalenderåret blir fribeloppet 2 gånger
45 500 kr, d.v.s. 91 000 kr. Vid studier under 10 veckor på våren och 15
veckor på hösten blir fribeloppet 68 250 kr på våren och 54 600 kr på
hösten, d.v.s. totalt 122 850 kr under hela kalenderåret.
156
Tabell 2
Prop. 1999/2000:10
Bilaga 1
Studietid: 40 veckor. Basbelopp: 36 400 kr (år 1999). Fribelopp:
91 000 kr. Reducering: Stödet reduceras med 50% av inkomst
överstigande fhbelopet. Reduceringen fördelas proportionellt på bidrag
och lån.
|
Sido- |
34,5% bidrag |
82% bidrag | ||||
|
inkomst | ||||||
|
per år |
Bidrag |
Lån |
Totalt |
Bidrag |
Lån |
Totalt |
|
0 |
22 039 |
41 843 |
63 882 |
52 383 |
11 499 |
63 882 |
|
10 000 |
22 039 |
41 843 |
63 882 |
52 383 |
11 499 |
63 882 |
|
20 000 |
22 039 |
41 843 |
63 882 |
52 383 |
11 499 |
63 882 |
|
30 000 |
22 039 |
41 843 |
63 882 |
52 383 |
11 499 |
63 882 |
|
40 000 |
22 039 |
41 843 |
63 882 |
52 383 |
11 499 |
63 882 |
|
50 000 |
22 039 |
41 843 |
63 882 |
52 383 |
11 499 |
63 882 |
|
60 000 |
22 039 |
41 843 |
63 882 |
52 383 |
11 499 |
63 882 |
|
70 000 |
22 039 |
41 843 |
63 882 |
52 383 |
11 499 |
63 882 |
|
80 000 |
22 039 |
41 843 |
63 882 |
52 383 |
11 499 |
63 882 |
|
90 000 |
22 039 |
41 843 |
63 882 |
52 383 |
11 499 |
63 882 |
|
100 000 |
20 487 |
38 895 |
59 382 |
48 693 |
10 689 |
59 382 |
|
110 000 |
18 762 |
35 620 |
54 382 |
44 593 |
9 789 |
54 382 |
|
120 000 |
17 037 |
32 345 |
49 382 |
40 493 |
8 889 |
49 382 |
|
130 000 |
15312 |
29 070 |
44 382 |
36 393 |
7 989 |
44 382 |
|
140 000 |
13 587 |
25 795 |
39 382 |
32 293 |
7 089 |
39 382 |
|
150 000 |
11 862 |
22 520 |
34 382 |
28 193 |
6 189 |
34 382 |
|
160 000 |
10 137 |
19 245 |
29 382 |
24 093 |
5 289 |
29 382 |
|
170 000 |
8412 |
15 970 |
24 382 |
19 993 |
4 389 |
24 382 |
|
180 000 |
6 687 |
12 695 |
19 382 |
15 893 |
3 489 |
19 382 |
|
190 000 |
4 962 |
9 420 |
14 382 |
11 793 |
2 589 |
14 382 |
|
200 000 |
3 237 |
6 145 |
9 382 |
7 693 |
1 689 |
9 382 |
|
210 000 |
1 512 |
2 870 |
4 382 |
3 593 |
789 |
4 382 |
|
220 000 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
157
Tabell 3
Prop. 1999/2000:10
Bilaga 1
Beräkningarna bygger på att studierna påböijas år 1999 och att
prisbasbeloppet räknas upp med 2 % per år. Låneräntan har antagits vara
4%.
|
Antal år med studielån |
Studie- | ||||
|
Totalt |
På grund. |
Med |
På grund. |
På efter- |
skuld vid |
|
antal |
/gymn.nivå |
tilläggs- |
/gymn.nivå |
gymn. nivå |
studiernas |
|
år |
med högre |
lån |
med generellt |
med generellt |
slut |
|
bidrag (82%) |
bidrag (34,5%) |
bidrag (34,5%) |
(kronor) | ||
|
1 |
1 |
0 |
0 |
11 700 | |
|
3 |
3 |
3 |
0 |
0 |
82 100 |
|
7 |
1 |
2 |
4 |
260 900 | |
|
6 |
0 |
3 |
3 |
221 300 | |
|
8 |
0 |
3 |
3 |
5 |
389 900 |
|
6 |
0 |
1 |
5 |
264 600 | |
|
1 |
0 |
0 |
1 |
42 600 | |
|
2 |
0 |
0 |
2 |
87 200 | |
|
3 |
0 |
0 |
3 |
133 800 | |
|
4 |
0 |
0 |
4 |
182 900 | |
|
5 |
0 |
0 |
5 |
234 700 | |
|
6 |
0 |
0 |
6 |
289 500 | |
* Lån tagna för grundskole- och gymnasiala studier har skrivits av med
1/6 per högskolestudieår (max 3 år).
158
Tabell 4
Återbetalning av studielån för 3 års studier på grundskole- och
gymnasial nivå. 82 % bidrag och tilläggslån. Trygghetsregler
kommer aldrig ifråga då årsbeloppet inte överstiger 5 % respektive
7 % av inkomst någongång.
Prop. 1999/2000:10
Bilaga 1
|
Inkomst |
Återbetalning |
|
per månad, |
Enligt plan (under 16 år t.o.m. 60 års ålder) |
|
Kronor Procent av Skuld vid per månad aktuell inkomst årets slut |
|
45 |
15 000 |
533 |
3,6% |
82 420 |
|
49 |
16 236 |
577 |
3,6% |
67 904 |
|
54 |
17 926 |
637 |
3,6% |
42 870 |
|
59 |
19 792 |
703 |
3,6% |
8 277 |
|
60 |
20 188 |
717 |
3,6% |
0 |
Summa återbetalt: 119 209
Antaganden:
Återbetalningen startar i januari det år låntagaren fyller 45 år. Ingångslön
15 000 per månad. Löneutveckling 2 % per år. Låneränta 4 %.
159
Bilaga 5
Återbetalning av studielån för 3 års studier på grundskole- och
gymnasial nivå och därefter 3 år högskola. 6 år med 34,5 % bidrag.
Avskrivning med 50 % av gymnasielån sker under högskoletiden.
Prop. 1999/2000:10
Bilaga 1
|
Ålder |
Inkomst |
Återbetalning | |||||
|
per månad, |
Enligt plan (under 21 år t.o.m. 60 års ålder) Trygghetsregler utnyttjas | ||||||
|
Kronor Procent av Skuld vid per månad aktuell inkomst årets slut |
Kronor |
Procent av Skuld vid | |||||
|
40 |
15 000 |
1 145 |
7,6% |
225 562 |
750 |
5,0% |
230 304 |
|
44 |
16 236 |
1 240 |
7,6% |
202 601 |
812 |
5,0% |
229 294 |
|
49 |
17 926 |
1 369 |
7,6% |
161 093 |
896 |
5,0% |
223 042 |
|
54 |
19 792 |
1 511 |
7,6% |
101 705 |
1 385 |
7,0% |
184 913 |
|
60 |
22 289 |
1 702 |
7,6% |
0 |
1 560 |
7,0% |
115 983 |
|
64 |
24 127 |
1 689 |
7,0% |
52 203 | |||
|
67 |
25 603 |
1 203 |
4,7% |
0 | |||
|
Summa återbetalt: |
354 326 |
420 354 | |||||
Antaganden:
Återbetalningen startar i januari det år låntagaren fyller 40 år. Ingångslön
15 000 kr per månad. Löneutveckling 2 % per år. Låneränta 4 %.
* Trygghetsregler utnyttjas.
** P.g.a. att trygghetsreglema utnyttjas förlängs äterbetalningstiden med
7 år jämfört med plan. Studielånet är återbetalt vid 67 års ålder.
160
Tabell 6
Prop. 1999/2000:10
Bilaga 1
Återbetalning av studielån för 3 års studier på grundskole- och
gymnasial nivå och därefter 4 år högskola. Med 1 år 82 % och 6 år
34,5 % bidrag. Avskrivning med 50 % av gymnasiala lån sker under
högskoletiden
Ålder
Skuld: 271 300 kr.
Inkomst
per månad,
kronor
Återbetalning______________________________________________________
Enligt plan (under 21 år t.o.m. 60 års ålder) Trygghetsregler utnyttjas
Skuld: 271 300 kr.
|
Kronor Procent av per månad aktuell inkomst |
Skuld vid |
Kronor |
Procent av Skuld vid | ||||
|
40 |
18 000 |
1 350 |
7,5% |
265 949 |
900 |
5,0% |
271 352 |
|
44 |
19 484 |
1 462 |
7,5% |
238 877 |
974 |
5,0% |
269 289 |
|
49 |
21 512 |
1 614 |
7,5% |
189 938 |
1 076 |
5,0% |
260 515 |
|
54 |
23 751 |
1 782 |
7,5% |
119915 |
1 663 |
7,0% |
213 215 |
|
60 |
26 747 |
2 006 |
7,5% |
0 |
1 872 |
7,0% |
128 196 |
|
64 |
28 952 |
2 027 |
7,0% |
49 794 | |||
|
67 |
30 724 |
239 |
0,8% |
0 | |||
|
Summa återbetalt: |
417 769 |
489 971 | |||||
*
Antaganden:
Återbetalningen startar i januari det år låntagaren fyller 40 år. Ingångslön
18 000 per månad. Löneutveckling 2 % per år. Låneränta 4 %.
* Trygghetsregler utnyttjas.
** P.g.a. att trygghetsreglema utnyttjas förlängs äterbetalningstiden med
7 år jämfört med plan. Studielånet är återbetalt vid 67 års ålder.
161
6 Riksdagen 1999/2000. 1 samt. Nr 10
Tabell 7
Prop. 1999/2000:10
Bilaga 1
Återbetalning av studielån för 3 års studier på grundskole- och
gymnasial nivå och därefter 5 år högskola. 8 år med 34,5 % bidrag
varav 3 år också med tilläggslån. Avskrivning med 50 % av
gymnasiala lån sker under högskoletiden.
|
Ålder |
Inkomst |
|
35 |
15 000 |
|
39 |
16 236 |
|
44 |
17 926 |
|
49 |
19 792 |
|
54 |
22 289 |
|
59 |
24 127 |
|
64 |
26 638 |
|
67 |
28 268 |
Summa återbetalt:
Avskrivning vid 67 års ålder:
Återbetalning_______________________
Enligt plan
Skuld: 405 500 kr,___________________
Kronor Procent av Skuld vid
per månad aktuell inkomst årets slut
|
1 757 |
11,7% |
|
1 902 |
11,7% |
|
2 100 |
11,7% |
|
2 319 |
11,7% |
|
2 560 |
11,7% |
|
2 827 |
11,7% |
|
675 451 | |
|
400 632 |
750 |
|
374 657 |
812 |
|
324 779 |
896 |
|
250 454 |
990 |
|
144 967 |
1 530 |
|
0 |
1 689 |
|
1 865 | |
|
1 979 | |
|
0 |
518 749 |
Trygghetsregler utnyttjas
Skuld: 405 500 kr.___________________
Kronor Procent av Skuld vid
per månad aktuell inkomst årets slut
|
5,0% |
412 720 |
|
5,0% |
442 695 |
|
5,0% |
482 677 |
|
5,0% |
525 499 |
|
7,0% |
543 900 |
|
7,0% |
556 354 |
|
7,0% |
560 537 |
|
7,0% |
557 886 |
557 886
Antaganden:
Återbetalningen startar i januari det år låntagaren fyller 35 år. Ingångslön
15 000 kr per månad. Löneutveckling 2 % per år. Låneränta 4 %.
* Trygghetsregler utnyttjas.
** P.g.a. att trygghetsreglema utnyttjas förlängs äterbetalningstiden med
14 år jämfört med plan. Studielånet är inte återbetalt vid 67 års ålder.
Återstående lån på 557 886 kr skrivs då av.
162
Tabell 8
Prop. 1999/2000:10
Bilaga 1
Exempel på återbetalning av studielån for 4 års högskolestudier i ett
nytt system, där återbetalningsplanen på 25 år följs respektive där
trygghetsregler utnyttjas.
|
Ålder |
Inkomst |
Återbetalning | |||||
|
Enligt plan |
T rygghetsregler utnyttjas | ||||||
|
Kronor |
Procent av |
Skuld vid |
Kronor |
Procent av |
Skuld vid | ||
|
30 |
14 000 |
824 |
5,9% |
187 917 |
700 |
5,0% |
189 408 * |
|
34 |
15 154 |
892 |
5,9% |
175 733 |
758 |
5,0% |
184 127 * |
|
39 |
16 731 |
985 |
5,9% |
152 338 |
837 |
5,0% |
171 818 * |
|
44 |
18 473 |
1 088 |
5,9% |
117 476 |
924 |
5,0% |
151 408 * |
|
49 |
20 395 |
1 201 |
5,9% |
67 997 |
1 020 |
5,0% |
120 578 * |
|
54 |
22 518 |
1 326 |
5,9% |
0 |
1 576 |
7,0% |
48 343 * |
|
57 |
24 862 |
1 087 |
4,5% |
0 ** | |||
|
Summa återbetalt: |
316 821 |
347 055 | |||||
Antaganden:
Återbetalningen startar i januari det år låntagaren fyller 30 år. Ingångslön
14 000 kr per månad. Löneutveckling 2 % per år. Låneränta 4 %.
* Trygghetsregler utnyttjas.
** P.g.a. att trygghetsreglema utnyttjas förlängs äterbetalningstiden med
3 år jämfört med plan. Studielånet är återbetalt vid 57 år ålder.
163
Tabell 9
Prop. 1999/2000:10
Bilaga 1
Exempel på återbetalning av studielån för 4 års högskolestudier i ett
nytt system, där återbetalningsplanen på 25 år följs. Trygghetsregler
kommer aldrig ifråga då årsbeloppet inte överstiger 5 % respektive
7 % av inkomst någongång.
|
Ålder |
Inkomst |
Återbetalning | ||
|
Enligt plan | ||||
|
Kronor |
Procent av |
Skuld vid | ||
|
per månad aktuell inkomst |
årets slut | |||
|
30 |
18 000 |
824 |
4,6% |
187 917 |
|
34 |
19 484 |
892 |
4,6% |
175 733 |
|
39 |
21 512 |
985 |
4,6% |
152 338 |
|
44 |
23 751 |
1 088 |
4,6% |
117 476 |
|
49 |
26 223 |
1 201 |
4,6% |
67 997 |
|
54 |
28 952 |
1 326 |
4,6% |
0 |
|
Summa återbetalt: |
316 821 | |||
Antaganden:
Återbetalningen startar i januari det år låntagaren fyller 30 år. Ingångslön
18 000 per månad. Löneutveckling 2 % per år. Låneränta 4 %.
164
Tabell 10
Prop. 1999/2000:10
Bilaga 1
Exempel på återbetalning av studielån för 4 års högskolestudier i ett
nytt system, där återbetalningsplanen följs respektive där
trygghetsregler utnyttjas.
|
Ålder |
Inkomst |
Återbetalning | |||||
|
Enligt plan (16 år till 60 års ålder) |
Trygghetsregler utnyttjas | ||||||
|
Kronor |
Procent av |
Skuld vid |
Kronor |
Procent av |
Skuld vid | ||
|
45 |
18 000 |
1 187 |
6,6% |
183 564 |
900 |
5,0% |
187 008 |
|
49 |
19 484 |
1 285 |
6,6% |
151 233 |
974 |
5,0% |
170 618 |
|
54 |
21 512 |
1 419 |
6,6% |
95 479 |
1 506 |
7,0% |
113 621 |
|
60 |
24 226 |
1 598 |
6,6% |
0 |
1 696 |
7,0% |
15 526 |
|
61 |
24 710 |
1 346 |
5,4% |
0 | |||
|
Summa återbetalt: |
265 499 |
275 491 | |||||
Antaganden:
Återbetalningen startar i januari det år låntagaren fyller 45 år. Ingångslön
18 000 kr per månad. Löneutveckling 2 % per år. Låneränta 4 %.
“"Trygghetsregler utnyttjas.
** P.g.a. att trygghetsreglema utnyttjas förlängs äterbetalningstiden med
1 år jämfört med plan. Studielånet är återbetalt vid 61 års ålder.
165
Tabell 11
Prop. 1999/2000:10
Bilaga 1
Exempel på återbetalning av studielån för 4 års högskolestudier i ett
nytt system, där återbetalningsplanen på 25 års följs.
Trygghetsregler kommer aldrig ifråga då årsbeloppet inte överstiger
5 % respektive 7 % av inkomst någongång.
|
Ålder |
Inkomst |
Återbetalning |
|
per månad, |
Enligt plan | |
|
kronor |
Skuld: 190 200 kr. | |
|
Kronor Procent av Skuld vid |
____________ per månad aktuell inkomst årets slut
|
25 |
22 000 |
824 |
3,7% |
187 917 |
|
29 |
23 814 |
892 |
3,7% |
175 733 |
|
34 |
26 292 |
985 |
3,7% |
152 338 |
|
39 |
29 029 |
1 088 |
3,7% |
117 476 |
|
44 |
32 050 |
1 201 |
3,7% |
67 997 |
|
49 |
35 386 |
1 326 |
3,7% |
0 |
|
Summa återbetalt: |
316 821 |
Antaganden:
Återbetalningen startar i januari det år låntagaren fyller 25 år. Ingångslön
22 000 kr per månad. Löneutveckling 2 % per år. Låneränta 4 %.
166
Tabell 12
Prop. 1999/2000:10
Bilaga 1
Exempel på återbetalning av studielån för 5 års högskolestudier i ett
nytt system, där återbetalningsplanen på 25 år följs respektive där
trygghetsregler utnyttjas.
|
Ålder |
Inkomst |
Återbetalning | |||||
|
Enligt plan |
Trygghetsregler utnyttjas | ||||||
|
Kronor |
Procent av |
Skuld vid |
Kronor |
Procent av |
Skuld vid | ||
|
25 |
18 000 |
1 058 |
5,9% |
241 170 |
900 |
5,0% |
243 064 |
|
29 |
19 484 |
1 145 |
5,9% |
225 534 |
974 |
5,0% |
236 196 |
|
34 |
21 512 |
1 264 |
5,9% |
195 508 |
1 076 |
5,0% |
220 253 |
|
39 |
23 751 |
1 396 |
5,9% |
150 767 |
1 188 |
5,0% |
193 870 |
|
44 |
26 223 |
1 541 |
5,9% |
87 266 |
1 311 |
5,0% |
154 058 |
|
49 |
28 952 |
1 702 |
5,9% |
0 |
1 448 |
5,0% |
97 106 |
|
54 |
31 965 |
448 |
1,4% |
0 | |||
|
Summa återbetalt: |
406 603 |
453 541 | |||||
Antaganden:
Återbetalningen startar i januari det år låntagaren fyller 25 år. Ingångslön
18 000 per månad. Löneutveckling 2 % per år. Låneränta 4 %.
* Trygghetsregler utnyttjas.
** P.g.a. att trygghetsreglema utnyttjas förlängs äterbetalningstiden med
5 år jämfört med plan. Studielånet är återbetalt vid 54 års ålder.
167
Tabell 13
Prop. 1999/2000:10
Bilaga 1
Exempel på återbetalning av studielån för 6 års högskolestudier i ett
nytt system, där återbetalningsplanen på 25 år följs respektive där
trygghetsregler utnyttjas.
|
Ålder |
Inkomst |
Återbetalning | |||||
|
Enligt plan |
Trygghetsregler utnyttjas | ||||||
|
Kronor Procent av Skuld vid per månad aktuell inkomst årets slut |
Kronor Procent av Skuld vid per månad aktuell inkomst årets slut | ||||||
|
30 |
22 000 |
1 305 |
5,9% |
297 485 |
1 100 |
5,0% |
299 944 |
|
34 |
23 814 |
1 412 |
5,9% |
278 198 |
1 191 |
5,0% |
292 037 |
|
39 |
26 292 |
1 559 |
5,9% |
241 161 |
1 315 |
5,0% |
273 277 |
|
44 |
29 029 |
1 722 |
5,9% |
185 972 |
1 451 |
5,0% |
241 914 |
|
49 |
32 050 |
1 901 |
5,9% |
107 644 |
1 602 |
5,0% |
194 331 |
|
54 |
35 386 |
2 099 |
5,9% |
0 |
2 477 |
7,0% |
81 870 |
|
57 |
37 552 |
2 262 |
6,0% |
0 | |||
|
Summa återbetalt: |
501 549 |
552 012 | |||||
Antaganden:
Återbetalningen startar i januari det år låntagaren fyller 30 år. Ingångslön
22 000 kr per månad. Löneutveckling 2 % per år. Låneräntan 4%.
* Trygghetsregler utnyttjas.
** P.g.a. att trygghetsreglema utnyttjas förlängs äterbetalningstiden med
3 år jämfört med plan. Studielånet är återbetalt vid 57 års ålder.
168
Studiehjälp lämnas för studier i gymnasieskolan eller arman gymnasial
utbildning till och med vårterminen det år då den studerande fyller 20 år.
Studiehjälp består av studiebidrag, extra tillägg och
inackorderingstillägg.
Studiebidraget är lika stort som det allmänna barnbidraget, dvs. 750 lö-
per månad. Bidraget betalas ut oberoende av föräldrarnas ekonomiska
situation. Det extra tillägget (285, 570 resp. 855 kr per månad) är ett
bidrag som lämnas till studerande från inkomstsvaga hushåll. Till
studerande i folkhögskolor, fristående skolor och riksintematskolor
lämnas inackorderingstillägg. Tillägget varierar mellan 1 190 kr och
2 350 kr. per månad beroende på avståndet mellan skolan
föräldrahemmet. För studerande i gymnasieskolan och komvux ansvarar
kommunen för ekonomiskt stöd vid inackordering.
Studiemedel lämnas till
* studerande vid universitet och högskolor och annan eftergymnasial
utbildning och
* studerande som är 20 år och äldre i utbildning på grundskolenivå
och gymnasial nivå. Hit räknas komvux, folkhögskolor och en del
andra skolor.
Studiemedel kan också beviljas för studier utomlands. Främst gäller
det utbildning på högskolenivå. Villkoret är att utbildningen skall ha en
godtagbar standard (prövas av Högskoleverket) och vara minst tre
månader lång. För studier i övriga nordiska länder gäller i stort sett
samma villkor som i Sverige.
Studiemedlen är rättighetsstyrda på så sätt att alla som antas till
utbildning har en ovillkorlig rätt till stöd när vissa grundförutsättningar är
uppfyllda. Någon begränsning p.g.a. bristande resurser finns inte.
Den längsta tid som studiemedel kan beviljas är tre år när det gäller
grundskole- och gymnasieskolenivån och sex år när det gäller
eftergymnasial nivå. Om det finns särskilda skäl kan tiden förlängas. Till
den som är över 45 år kan stöd beviljas om det finns särskilda skäl för
det. Tillämpningen av tids- och åldersgränser är liberal.
För rätt till fortsatta studiemedel ställs krav på studieresultat. Kraven
varierar beroende på utbildning. Vid prövning av studieresultaten tas
hänsyn till förhållanden av personlig natur som kan ha hindrat studierna,
t.ex. sjukdom.
Studiemedlens storlek är i lagstiftningen uttryckt som en andel av av
basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Basbeloppet, som
fastställs varje år av regeringen, följer förändringarna i det allmänna
prisläget (uppräkning har inte skett fullt ut under några år). Totalt under
Prop. 1999/2000:10
Bilaga 2
169
ett normalt läsår (9 månader) utgör studiemedlen 175,5 % av
basbeloppet.
Prop. 1999/2000:10
Bilaga 2
Beloppp i studiemedel 1999 - heltidsstuderande
|
Bidrag |
Lån |
Totalt | |
|
Per månad |
1 973 |
5 125 |
7 098 |
|
Studieår |
17 757 |
46 125 |
63 882 |
|
(9 månader) |
Extra lån kan ges till den som har utgifter för terminsavgifter,
studieresor m.m.
Den studerande får ha inkomst upp till en viss nivå, det s.k.
fribeloppet, utan att studiemedlen reduceras. Fribeloppet för en
hösttermin (andra kalenderhalvåret) är högre än för en vårtermin (första
kalenderhalvåret), eftersom större delen av sommarinkomsten antas falla
på andra kalenderhalvåret. Fribeloppet är också högre för den som
studerar bara några månader under terminen. Fribeloppet följer
basbeloppet. Under 1999 är fribeloppet för hela året 54 600 kr.
Studiemedlen reduceras med 50 procent av den över fribeloppet
överskjutande inkomsten. Reduceringen sker proportionellt mot bidrags-
och lånedel. För en heltidsstuderande upphör rätten till studiemedel när
inkomsten under ett år uppgår till ca 180 000 kr. Med inkomst avses
sammanräknad inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital vid
taxeringen för året.
Lånesystemet
Utbetalningen av lån finansieras genom att CSN i sin tur lånar
erforderligt belopp hos Riksgäldskontoret (RGK). Räntan är statens
genomsnittliga upplåningsränta under tre år före avgiftsåret. För år 1999
är räntan 5,80 %. Hela räntan som CSN betalar till RGK belastar anslaget
för studiemedel. Den ränta som låntagaren betalar utgör 70 procent av
statens upplåningsränta (för år 1999 4,1 %). Den är därför inte
avdragsgill. Alla räntor som låntagaren betalar in, inkl. s.k. kapitaliserade
räntor, redovisas mot inkomsttitel.
Återbetalning av studielån böijar tidigast sex månader efter det halvår
då stöd senast betalades ut. Återbetalning sker med 4 % av låntagarens
sammanlagda inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital.
Avskrivning av resterande skuld sker vid dödsfall och när låntagaren
fyller 65 år. Även i vissa andra fall, när synnerliga skäl finns, kan
avskrivning ske. Den som tagit lån för studier på grundskole- eller
gymnasieskolenivå och därefter har fått lån för eftergymnasiala studier
under minst tre terminer kan få hälften av lånebeloppet för studierna på
skolnivån avskrivet.
170
Svux infördes år 1975 och är i princip avsett att ersätta inkomstbortfall
för den som behöver ta ledigt från arbetet för att studera. Svux beviljas i
huvudsak för utbildning på grundskole- och gymnasieskolenivå. Inom
högskoleområdet är det enbart yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH)
och specialpedagogutbildning som ger rätt till svux (se också avsnitt NT-
svux nedan).
Resurserna för svux är begränsade. Det innebär att eftersom antalet
sökande är större än antalet stöd, så måste ett urvalsförfarande ske. Den
som har störst behov av utbildning och stöd far stödet (undantag från
urvalsprövningen görs för YTH och specialpedagogutbildning).
Någon nedre åldersgräns för rätt till stöd finns inte. Däremot finns ett
formellt krav på fyra års förvärvsarbete. Det innebär i praktiken att
sökande som är under 25 år knappast kommer ifråga för stöd. Den övre
åldersgränsen är 50 år. Även personer som är äldre än 50 år kan beviljas
stöd om det finns särskilda skäl.
Svux består av vuxenstudiebidrag och studielån. För den som fyller
villkoren för arbetslöshetskasseersättning är vuxenstudiebidraget 65 % av
utbildningsbidraget i arbetsmarknadsutbildning. Lånedelen utgör
skillnaden mellan utbildningsbidraget efter skatt och vuxenstudiebidraget
efter skatt. Vuxenstudiebidraget efter skatt och lånedelen blir alltså
tillsammans lika stort som utbildningsbidraget efter skatt. Bidraget är
pensionsgrundande inkomst.
För den som inte fyller villkoren för a-kasseersättning är bidraget
32,5 % av utbildningsbidragets miniminivå. Men då kan istället ett högre
lån beviljas så att stödet totalt motsvarar utbildningsbidraget efter skatt.
Prop. 1999/2000:10
Bilaga 2
Belopp per månad 1999 - heltidsstuderande
|
Bidrag/mån (före skatt) |
Lån |
Totalt (efter skatt) | |
|
Högsta a-kassa |
8 294 |
2 803 |
8 716 |
|
Lägsta a-kassa |
3 432 |
1 221 |
3 745 |
För den som ansöker om lån gäller samma villkor för återbetalningen
som för studiemedelstagama.
Reducering av stödet för inkomst vid sidan av studierna görs inte.
Däremot reduceras stödet om den studerande har pension,
arbetsskadeersättning, livränta eller annan liknande förmån.
Det särskilda vuxenstudiestödet för arbetslösa (svuxa) infördes år 1984
mot bakgrund av den arbetslöshet som då rådde. Motivet var att
arbetslösa skulle ges möjlighet att fa vuxenstudiestöd utan hänsyn till
reglerna om urval i svux-systemet. De resurser som anvisades var dock
av liten omfattning. Fr.o.m. budgetåret 1992/93 har resurserna ökats
171
successivt via överföring av medel från arbetsmarknadsområdet. År 1998
har för svuxa anvisats 3,5 mdkr.
Svuxa kan beviljas för studier på grundskolenivå och för högst fyra
terminer när det gäller utbildning på gymnasial nivå. Som villkor för rätt
till stöd gäller att sökanden skall vara arbetslös, vara anmäld som
arbetssökande hos arbetsförmedlingen, ha förvärvsarbetat (motsvarande)
minst tre år och fylla minst 21 år under det kalenderår då utbildningen
böijar.
Till skillnad från svux är bidraget lika stort (65 % av
utbildningsbidraget) oavsett om den studerande fyller villkoren för
arbetslöshetsersättning eller ej. I övrigt är reglerna desamma som för
särskilt vuxenstudiestöd.
Som ett led i satsningen på kompetenslyftet infördes hösten 1997 det
särskilda utbildningsbidraget (ubs). Stödet, som kan lämnas till
arbetslösa mellan 25 och 55 år för studier på grundskole- och
gymnasieskolenivå, motsvarar ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen
och är i sin helhet bidrag. Även anställda (högst 20 % av resurserna) kan
fa bidraget. Villkoret är då att en långtidsarbetslös anställs i stället för
den som är ledig för studier. Ubs kan lämnas för 12 månaders
heltidsstudier. Resurserna för ubs är ramade, vilket innebär att en del
sökande inte kan få stödet.
Som en särskild rekryteringsfrämjande åtgärd infördes 1995 rätt till svux
för vissa utbildningar inom det naturvetenskapliga och tekniska området
(s.k. NT-platser). Den sista antagningen till platserna (totalt 9 000)
gjordes hösten 1998.
NT-svux har lämnats till studerande i åldern 27^18 år som före
studierna förvärvsarbetat (motsvarande) under minst fem år. En del
studerande har behövt basårsutbildning före de egentliga studierna.
Under basåret har studiemedel beviljats. Lånedelen kan skrivas av med
50 % när utbildningen är slutförd.
Korttidsstudiestöd kan beviljas till deltagare i statsbidragsberättigade
studiecirklar, kurser i komvux, folkhögskolor, statens skolor för vuxna
(SSV) och Samemas folkhögskola. Endast studier i svenska, engelska,
matematik och samhällskunskap samt s.k. handikappkurser ger rätt till
stöd. Bidraget, 75 kr per timme, är skattepliktigt och pensionsgrundande.
Korttidsstudiestödet kan kombineras med intematbidrag om det rör sig
om en kort kurs (högst 14 dagar) som anordnas av folkhögskola eller
SSV. Bidraget är 327 kronor per dygn och skall bidra till att täcka
kostnader för resor och uppehälle i samband med kursen. Intematbidrag
Prop. 1999/2000:10
Bilaga 2
172
kan beviljas både till arbetstagare och icke arbetstagare. Det går också att
söka enbart intematbidrag.
Stöden kan sökas av enskilda personer eller kollektivt av fackliga
organisationer och handikapporganisationer. De anvisade resurserna är
begränsade. Det innebär att ett urvalsförfarande måste ske.
Prop. 1999/2000:10
Bilaga 2
Tidigare kunde timersättning betalas ut till dem som deltog i
svenskundervisning för invandrare (sfi) och på grund av det förlorade
arbetsinkomst. Numer lämnas timersättning endast till deltagare i
vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux). Beloppet, 75
kronor per timme, är skattepliktig inkomst och pensionsgrundande.
CSN prövar ansökningar om studiestöd och betalar ut pengarna. Beslut
fattas av CSN:s lokalkontor. Besluten kan inte överklagas. Däremot kan
den studerande begära omprövning hos huvudkontoret i Sundsvall.
För de skilda studiestöden finns olika ansökningstider och rutiner för
utbetalning. Studiehjälp betalas ut i efterskott så länge inte skolan
meddelar att eleven har avbrutit studierna. Utbetalning av studiemedel
sker månadsvis i förskott. För vuxenstudiestöden görs utbetalningen
månadsvis i efterskott. Olika rutiner för studiekontroll tillämpas. Alla
utbetalningar görs som regel genom kontoinsättning i bank.
CSN har drygt 1,4 miljoner låntagare i sina register. Dels gäller det
personer som tog lån enligt de äldre reglerna som gällde t.o.m. år 1988,
dels de som lånar i nuvarande system. Anstånd med återbetalningen kan
beviljas t.ex. om låntagaren böijar en ny utbildning. Beslut rörande
återbetalning kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol
• Utbildningsbidrag för doktorander
• Bidrag till föräldrautbildning i teckenspråk
• Stipendier till ungdomar som genomgår basår i komvux
• Utbildningsbidrag inom arbetsmarknadsutbildningen
173
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 september 1999
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Freivalds, Winberg, Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Klingvall,
Pagrotsky, Östros, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon,
Lövdén, Ringholm
Föredragande: Thomas Östros
Prop. 1999/2000:10
Regeringen beslutar proposition Ett reformerat studiestödssystem
174
Prop. 1999/2000:10
|
Författningsrubrik |
Bestämmelser som Celexnummer för inför, ändrar, upp- bakomliggande EG- häver eller upprepar regler ett normgivnings- |
|
Studiestödslag (1973:349) |
Upphävs genom |
|
Lag (1983:1030) om |
Upphävs genom |
|
Studiestödslag (1999:000) |
1 kap. 4 §, 368R1612 2 kap. 2, 5, 6,9-11, 13 och 14 §§, 3 kap. 2, 3, 9, 13-16, 19, 20, 23-25, 28, 30 och 31 §§, 4 kap. 1,2, 6, 14, 15, 17, 19, 20, 22, 23 och 28 §§, 5 kap. 5 och 7 §§, 6 kap. 2 och 6-9 §§, |
175
Eländers Gotab 59043, Stockholm 1999