Regeringens proposition

1999/2000:1

Budgetpropositionen för 2000

Förslag till statsbudget för budgetåret 2000, reviderad finansplan,
budgetpolitiska mål, ändrade anslag för budgetåret 1999,
skattefrågor m.m.

1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uol-3

Regeringens proposition
1999/2000:1

Budgetpropositionen för 2000

Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 6 § regeringsformen sitt förslag till statsbudget för bud-
getåret 2000 och föreslår att riksdagen beräknar inkomster och beslutar om utgifter för staten i enlig-
het med de specifikationer som fogats till förslaget.

Stockholm den 9 september 1999

Göran Persson

Bosse Ringholm

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller regeringens förslag till 2000-talets första statsbudget. Förslaget till statsbud-
get, som omfattar alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov,
visar en omslutning på 700 miljarder kronor. Statens lånebehov för budgetåret 2000 beräknas till -82,5
miljarder kronor, vilket innebär att statsskulden amorteras.

I propositionen redovisar regeringen en reviderad finansplan, budgetpolitiska mål, en prognos för
budgeten för 1999 samt lämnar förslag till ändrade och nya anslag på tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 1999.

Regeringen redovisar förslag till utgiftstak för staten för åren 2000 - 2002 fördelat på de av riksda-
gen fastställda utgiftsområdena och ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. I bilaga 1 re-
dovisas specifikation av statsbudgetens anslag och inkomsttitlar för budgetåret 2000.

PROP. 1999/2000:1

Förslag till statsbudget för budgetåret 2000

1 Utgifter m.m.

Tusental kronor

Utgiftsområde 1

Rikets styrelse

4 460 583

Utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

1 578 345

Utgiftsområde 3

Skatteförvaltning och uppbörd

5 921 618

Utgiftsområde 4

Rättsväsendet

22 667 103

Utgiftsområde 5

Utrikesförvaltning och internationell samverkan

2 983 393

Utgiftsområde 6

Totalförsvar

46 648 614

Utgiftsområde 7

Internationellt bistånd

13 236 909

Utgiftsområde 8

Invandrare och flyktingar

4 900 562

Utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

25 362 652

Utgiftsområde 10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

92 470 469

Utgiftsområde 11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

33 618 800

Utgiftsområde 12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

44 755 500

Utgiftsområde 13

Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet

30 573 000

Utgiftsområde 14

Arbetsmarknad och arbetsliv

46 129 988

Utgiftsområde 15

Studiestöd

20 981 447

Utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning

32 572 588

Utgiftsområde 17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

7 570 486

Utgiftsområde 18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

15 592 068

Utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling

3 310 433

Utgiftsområde 20

Allmän miljö- och naturvård

1 721 371

Utgiftsområde 21

Energi

1 445 526

Utgiftsområde 22

Kommunikationer

25 532 440

Utgiftsområde 23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

9 726 327

Utgiftsområde 24

Näringsliv

2 983 313

Utgiftsområde 25

Allmänna bidrag till kommuner

97 666 700

Utgiftsområde 26

Statsskuldsräntor m.m.

81 810 000

Utgiftsområde 27

Avgiften till Europeiska gemenskapen

23 083 000

Summa utgiftsområden

699 303 235

Minskning av anslagsbehållningar

6 000 000

Summa utgifter

705 303 235

Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto

39 509 735

Överföring AP-fonden

-45 000 000

Summa

699 812 970

PROP. 1999/2000:1

llnkomster m.m.                                                               1

Tusental kronor

Inkomsttyp 1000

Skatter m.m.

617 097 070

Inkomsttyp 2000

Inkomster av statens verksamhet

48 868 900

Inkomsttyp 3000

Inkomster av försåld egendom

95 031 000

Inkomsttyp 4000

Återbetalning av lån

2 653 500

Inkomsttyp 5000

Kalkylmässiga inkomster

9 017 000

Inkomsttyp 6000

Bidrag m.m. från EU

9 645 500

Summa inkomster

782 312 970

Beräknat lånebehov

-82 500 000

Summa

699 812 970

PROP. 1999/2000:1

Innehållsförteckning

1     Reviderad finansplan............................................................................................17

1.1      2000-talets första statsbudget...............................................................17

1.2     Den ekonomiska utvecklingen.............................................................19

1.2.1    Internationell ekonomisk utveckling...................................................20

1.2.2    Svensk ekonomisk utveckling..............................................................20

1.2.3    Sysselsättning och arbetslöshet............................................................21

1.2.4    Kalkyl för 2001 och 2002......................................................................22

1.3      Den ekonomiska politiken...................................................................23

1.3.1    Sunda offentliga finanser......................................................................23

1.3.2    Stabila priser..........................................................................................25

1.3.3    Lönebildning..........................................................................................27

1.4      Tillväxt och rättvisa................................................. 28

1.4.1     En politik för full sysselsättning..........................................................28

1.4.2    En uthållig tillväxt.................................................................................32

1.5      Rättvisa skatter för vård, skola och omsorg........................................34

1.5.1    Vård, skola och omsorg........................................................................35

1.5.2    Skatter för jobb och rättvisa.................................................................37

1.6      Fördelningseffekter...............................................................................38

2     Förslag till riksdagsbeslut....................................................................................43

3     Lagförslag..............................................................................................................51

3.1      Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).........51

3.2      Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt..........................................................................................52

3.3      Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483).........54

3.4      Förslag till lag om skattereduktion på förvärvsinkomster vid

2001 års taxering....................................................................................56

3.5     Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)..............57

3.6      Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på

energi......................................................................................................58

3.7      Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1104) om särskild

skatt på elektrisk kraft från kärnkraftverk..........................................62

3.8      Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327).............63

3.9      Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om

periodiseringsfonder.............................................................................67

3.10     Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter.......68

3.11     Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmän

pensionsavgift........................................................................................70

3.12    Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän

löneavgift...............................................................................................71

PROP. 1999/2000:1

3.13     Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild

löneskatt på vissa förvärvsinkomster...................................................72

3.14     Förslag till lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig

ålderspensionsavgift..............................................................................75

3.15     Förslag till lag om underlag för fastighetsskatt i vissa fall vid

2001 års taxering...................................................................................77

3.16     Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig

fastighetsskatt.......................................................................................78

3.17    Förslag till lag om beräkning av viss inkomstskatt på

förvärvsinkomster vid 2002 års taxering, m.m....................................79

4    Budgetpolitiska mål och statsbudgeten..............................................................83

4.1      Budgetpolitiska mål..............................................................................83

4.1.1    Utgiftstak..............................................................................................83

4.1.2    Överskott i den offentliga sektorns finanser......................................84

4.2     Makroekonomiska förutsättningar......................................................85

4.3      Politiska prioriteringar.........................................................................86

4.4     Statsbudgetens utveckling....................................................................89

4.4.1    Statsbudgetens inkomster....................................................................89

4.4.2    Statsbudgetens utgifter.........................................................................90

4.4.3    Statsbudgetens saldo, statens finansiella sparande och

statsskuld...............................................................................................96

4.5     Kommunsektorns finanser.................................................................100

4.6     Ålderspensionssystemet.....................................................................100

4.7      Den offentliga sektorns finanser.......................................................101

5    Prognos och tilläggsbudget 1999......................................................................105

5.1      Inledning.............................................................................................105

5.2     Utgiftsprognos 1999........................................................................... 105

5.2.1    Budgetsaldo och statsskuld 1999....................................................... 105

5.2.2    Takbegränsade utgifter 1999.............................................................. 106

5.2.3    Utgiftsprognoser per utgiftsområde.................................................107

5.3      Förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för 1999......................111

5.3.1    Utgiftsområde 1 Rikets styrelse........................................................111

5.3.2    Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning..............113

5.3.3    Utgiftsområde 4 Rättsväsendet..........................................................113

5.3.4    Utgiftsområde 6 Totalförsvar............................................................114

5.3.5    Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd...........................................115

5.3.6    Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar......................................115

5.3.7    Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg................116

5.3.8    Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

handikapp............................................................................................117

5.3.9    Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom.....................118

5.3.10   Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn........119

5.3.11   Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv..............................119

5.3.12   Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning................120

5.3.13   Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid..............120

5.3.14   Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

byggande..............................................................................................121

5.3.15   Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling....................122

5.3.16  Utgiftsområde 22 Kommunikationer................................................122

PROP. 1999/2000:1

5.3.17   Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar................................................................................................123

5.3.18   Utgiftsområde 24 Näringsliv..............................................................125

6    Inkomster............................................................................................................129

6.1      Inledning..............................................................................................129

6.2      Offentliga sektorns skatter - periodiserad redovisning...................130

6.2.1   Antaganden om den makroekonomiska utvecklingen m.m.............130

6.2.2    Regeländringar.....................................................................................130

6.2.3    Inkomstskatt hushåll...........................................................................131

6.2.4    Inkomstskatt bolag.............................................................................134

6.2.5    Socialavgifter och allmän pensionsavgift...........................................135

6.2.6    Egendomsskatter.................................................................................136

6.2.7    Skatt på varor och tjänster..................................................................137

6.3      Offentliga sektorns inkomster enligt nationalräkenskaps-

systemet...............................................................................................139

6.4     Statsbudgetens inkomster - kassamässig redovisning......................140

6.4.1    Övergången från periodiserad till kassamässig redovisning.............140

6.4.2    Skatter m.m..........................................................................................140

6.4.3    Övriga inkomster................................................................................145

6.4.4    Ändrad redovisning av titlar...............................................................147

6.5     Kommunskatter...................................................................................147

6.6     Skattekvoten........................................................................................148

7    Utgifter åren 2000-2002.....................................................................................151

7.1      Utgifternas fördelning på utgiftsområden........................................151

7.2     Budgeteringsmarginalen och utnyttjande av saldoutrymme............157

7.3      Beräkning av utgifterna för den offentliga sektorn..........................158

7.4     Beskrivning av utgiftsområden...........................................................158

7.5     Avgiftsbelagd verksamhet...................................................................176

7.6      Finansiering av investeringar och rörelsekapital...............................178

7.7      Garantier..............................................................................................181

7.8     Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser....................................181

7.9     Bemyndigande för ramanslag.............................................................183

8     Skattefrågor.........................................................................................................187

8.1      Inledning..............................................................................................187

8.2     Beskattning av förvärvsinkomster......................................................188

8.2.1    Allmän inriktning av en reform.........................................................188

8.2.2    Inkomstskatten för år 2000................................................................193

8.2.3    Det fasta beloppet vid beskattningen av förvärvsinkomster............196

8.3      Företagsskattefrågor...........................................................................196

8.3.1    Beskattning av bolagsinkomster.........................................................196

8.3.2    Utvidgade reserveringsmöjligheter....................................................198

8.3.3    Befrielse från kupongskatt vid näringsbetingat innehav..................199

8.3.4    Slopade stoppregler.............................................................................200

8.3.5    Återköp av egna aktier........................................................................201

8.3.6    Beskattning av utländska nyckelpersoner..........................................201

8.3.7    Kontantmetod för småföretagare.......................................................201

8.4     Förändrade avgiftsnivåer för socialavgifterna m.m...........................202

8.5      Fastighetsskattefrågor.........................................................................205

PROP. 1999/2000:1

8.5.1    Underlaget för fastighetsskatt vid 2001 års taxering........................205

8.5.2    Sänkt fastighetsskatt för bostadshyreshus........................................207

8.5.3    Nytt stickår.........................................................................................207

8.5.4    Begränsad fastighetsskatt...................................................................207

8.6      Energi- och trafikskattefrågor...........................................................208

8.6.1    Jordbrukets energibeskattning...........................................................208

8.6.2    Skatteväxling.......................................................................................208

8.6.3    Fordonsskatt för tunga bussar...........................................................209

8.6.4    Lättnad i beskattningen av miljövänliga bilar...................................210

8.6.5    Övriga punktskattefrågor...................................................................211

8.7     Andra förslag i särpropositioner under hösten 1999........................211

8.8     Finansiella effekter m.m.....................................................................212

8.8.1    Förslag i budgetpropositionen............................. 212

8.8.2    Förslag i andra propositioner.............................................................214

9    Ekonomisk styrning...........................................................................................223

9.1      Inledning.............................................................................................223

9.2     Utvecklingsbehov...............................................................................223

9.3     Framtida utvecklingsinsatser.............................................................224

10   Inriktningen av förvaltningspolitiken...............................................................229

10.1    Utvecklingen inom statsförvaltningen..............................................229

10.1.1   Halvering av antalet myndigheter......................................................229

10.2    Verkschefer i staten............................................................................230

10.3    Bättre service genom IT.....................................................................231

10.4    Anpassningen till år 2000...................................................................233

Bilagor

Bilaga 1 Specifikation av statsbudgetens utgifter och inkomster
budgetåret 2000

Bilaga 2 Svensk ekonomi

Bilaga 3 Avstämning av målet om en halverad arbetslöshet till år 2000

Bilaga 4 Fördelningspolitisk redogörelse

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 september 1999

10

PROP. 1999/2000:1

Tabellförteckning

Utgifter m.m.....................................................................................................................4

Inkomster m.m..................................................................................................................5

1.1 Försörjningsbalans 1999-2000.................................................................................20

1.2 Nyckeltal 1999-2000................................................................................................21

1.3 Sysselsättning, arbetslöshet och löneutveckling.....................................................22

1.4 Tre kalkyler för BNP de följande åren....................................................................22

1.5 Offentliga finanser 1993-2000.................................................................................23

1.6 BNP-tillväxt...............................................................................................................23

1.7 Nu föreslagna utgifts- och skatteförändringar, netto.............................................24

1.8 Okade resurser till vård, skola och omsorg.............................................................36

2.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och

nya anslag för budgetåret 1999............................................................................46

4.1 Utgiftstak för staten.................................................................................................84

4.2 BNP-tillväxt...............................................................................................................85

4.3 Makroekonomiska förutsättningar..........................................................................85

4.4 Nu föreslagna utgifts- och skatteförändringar.......................................................87

4.5 Statsbudgetens inkomster........................................................................................89

4.6 Statsbudgetens utgifter 1998-2002 ..........................................................................91

4.7 Förändring i fasta priser för utgifterna exklusive statsskuldsräntor

1998-2002..............................................................................................................91

4.8 Takbegränsade utgifter 1998-2002...........................................................................94

4.9 Kassamässiga statsskuldsräntor................................................................................95

4.10 Kostnadsmässiga statsskuldsräntor.......................................................................96

4.11 Statsbudgetens saldo och statsskulden..................................................................97

4.12 Statsbudgetens saldo efter överföring till hushållen samt justering för

större engångseffekter..........................................................................................98

4.13 Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande efter beräknings-

teknisk överföring till hushållen..........................................................................99

4.14 Kommunsektorns finanser...................................................................................100

4.15 Ålderspensionssystemet.......................................................................................101

4.16 Den offentliga sektorna finanser.........................................................................102

5.1 Budgetsaldo och statsskuld år 1999.......................................................................106

5.2 Takbegränsade utgifter år 1999..............................................................................107

5.3 Användning av medel 1999....................................................................................110

6.1 Offentliga sektorns skatter, periodiserad redovisning och redovisning

enligt nationalräkenskaperna, samt statsbudgetens inkomster.......................129

6.2 Antaganden och förändringar jämfört med 1999 års ekonomiska

vårproposition (VP99).......................................................................................130

6.3 Bruttoeffekter av regeländringar............................................................................131

6.4 Offentliga sektorns skatteintäkter 1997-2002......................................................132

6.5 Effekter på inkomstskatten av periodiseringsfonder...........................................134

6.6 Arbetsgivaravgifter 1999 och 2000........................................................................135

11

PROP. 1999/2000:1

6.7 Prisutveckling på småhus.......................................................................................136

6.8 Fastighetsskatt fördelat på fastighetstyp..............................................................137

6.9 Intäkter från energiskatter.....................................................................................139

6.10 Offentliga sektorns skatter redovisade enligt nationalräkenskaperna,

sektorsvis............................................................................................................139

6.11 Offentliga sektorns skatter redovisade enligt nationalräkenskaperna,

skatteslag.............................................................................................................140

6.12 Statens skatteintäkter och statsbudgetens skatteinkomster 1997-2002........... 142

6.13 Statsbudgetens inkomster 1998-2002................................................................. 142

6.14 Skillnad mellan kassamässig och periodiserad skatt - Fysiska personers

inkomstskatt.......................................................................................................143

6.15 Skillnad mellan kassamässig och periodiserad skatt - Juridiska personers

inkomstskatt.......................................................................................................144

6.16 Skillnad mellan kassamässig och periodiserad skatt - Socialavgifter och

allmän pensionsavgift.........................................................................................144

6.17 Skillnad mellan kassamässig och periodiserad skatt - Mervärdesskatt.............145

6.18 Skattepliktiga transfereringars inverkan på skattekvoten..................................148

6.19 Skattekvot enligt nationalräkenskaperna (NR) och periodiserad

skattekvot...........................................................................................................148

7.1 Utgiftstak och takbegränsade utgifter 2000-2002............................................... 152

7.2 Förändring av takbegränsade utgifter mellan 1999 års ekonomiska

vårproposition och budgetpropositionen för år 2000...................................... 153

7.3 Teknisk korrigering av utgiftstaket år 2000.......................................................... 157

7.4 Utgiftstak för den offentliga sektorn....................................................................158

7.5 Totala avgiftsintäkter som myndigheterna får disponera 1997-2000.................. 177

7.6 Avgiftsintäkter som myndigheterna får disponera per utgiftsområde åren

1999 och 2000..................................................................................................... 177

7.7 Låneram för budgetåret 2000................................................................................. 178

7.8 Lån och låneramar 1997-1999 ............................................................................... 179

7.9 Kreditram för budgetåret 2000.............................................................................. 179

7.10 Övriga låneramar i Riksgäldskontoret................................................................180

7.11 Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden avseende

år 2000................................................................................................................. 182

8.1 Den allmänna pensionsavgiften, brutto och netto med hänsyn till

avdragsgillhet mot inkomstskatt vid olika inkomstnivåer år 2000................. 189

8.2 Skatteförändringar för löntagare i olika inkomstintervall år 2000

enligt föreslagna regler med eller utan beaktande av förlängd tillfällig

skattereduktion..................................................................................................195

8.3 Avgiftssatser enligt gällande regler........................................................................203

8.4 Nya avgiftssatser fr.o.m. år 2000...........................................................................205

8.5 Budgeteffekter av åtgärder på skatteområdet i och i anslutning till BP 2000.

Bruttoeffekter, kassamässiga effekter för staten och offentliga sektorn

år 2000-2002 samt varaktiga effekter för offentlig sektor..............................215

8.6 Antal företag och anställda med indelning i storleksklasser, näringsgrenar

och efter ägarkategori........................................................................................217

8.7 Vinster och förluster i företag med indelning i storleksklasser och efter

ägarkategori........................................................................................................218

8.8 Vinster och skatter för företag av olika storlek....................................................218

8.9 Avsättningar till periodiseringsfond i stora, medelstora och små företag.........219

10.1 De största myndigheterna i staten 1998, antal och andel anställda...................230

12

PROP. 1999/2000:1

Diagramförteckning

1.1 De statliga utgiftstaken.............................................................................................25

1.2 Hushållens inflationsförväntningar samt KPI utfall 1995-1999 ...........................26

1.3 Växelkurs mot euron 1999.......................................................................................27

1.4 Nominell löneökningstakt och real löneökningstakt 1980-2000..........................28

1.5 Total energianvändning resp. BNP 1970-1996.......................................................34

1.6 Förändring i disponibel inkomst, justerad för försörjningsbörda, till följd

av höjda barnbidrag och sänkta skatter 1 januari 2000.......................................39

1.7 Förändring i disponibel inkomst för män och kvinnor..........................................39

4.1 Statsbudgetens saldo 1989-2002..............................................................................89

4.2 Statsskuldsräntor 1993-2002....................................................................................95

4.3 Statsskuldsräntor som andel av statsbudgetens utgifter 1998-2002......................95

4.4 Statsskuldens utveckling 1993-2002......................................................................100

6.1 Skattepliktiga inkomster år 2000...........................................................................131

6.2. Mervärdesskatt och hushållens konsumtionsutgifter i löpande priser,
årlig förändring...................................................................................................138

6.3 Kommunernas och landstingens skatter. Periodiserad redovisning,
redovisning enligt nationalräkenskaperna (NR) samt kassamässig
redovisning..........................................................................................................147

7.1 Myndigheternas lån perioden juni 1993-juni 1999..............................................179

10.1 Statliga myndigheter fördelade efter antalet anställda 1990 och 1998..............229

10.2 Fördelning av generaldirektörernas månadslöner i januari 1998.......................231

13

Reviderad finansplan

PROP. 1999/2000:1

1 Reviderad finansplan

1.1 2000-talets första statsbudget

Med denna budgetproposition sätts punkt för
1900-talets ekonomiska politik i Sverige. Under
de gångna hundra åren har vårt land utvecklats
från ett fattigt jordbrukssamhälle till ett högtek-
nologiskt välfärdssamhälle. Det svenska 1900-
talets historia är historien om hur utveckling och
jämlikhet har gått hand i hand och varit varand-
ras förutsättningar.

Med denna proposition sätts också punkt för
1990-talets ekonomiska kris. Många enskilda
människor, hushåll och företag for illa under
krisåren, som vi nu har bakom oss. Genom en
kraftfull ekonomisk politik för full sysselsättning
kan folkhushållet för första gången på ett decen-
nium självt välja hur vägen in i framtiden skall
gestalta sig.

Sverige lämnar 1900-talet i en ekonomisk
styrkeposition. Vi kan se fram emot 2000-talet
med välgrundade förväntningar, i en känsla av
växande framtidstro.

Politiken är inriktad på att:

arbetslösheten skall betvingas och syssel-
sättningen öka. Trygghet för barn och äldre
skall säkras genom en god kvalitet i vården,
skolan och omsorgen. Därmed kan välfär-
den stärkas och rättvisan öka i Sverige.

nå full sysselsättning och ökat välstånd ge-
nom en god och uthållig ekonomisk till-
växt. Den öppna arbetslösheten skall halve-
ras till 4 procent 2000, och andelen reguljärt
sysselsatta skall 2004 vara 80 procent av
befolkningen i åldrarna 20 till 64 år. Målen
är ambitiösa men möjliga att nå.

säkra fortsatt sunda offentliga finanser och
stabila priser. Det är en förutsättning för
hög och uthållig tillväxt. Regeringen har
därför sedan 1994 arbetat med ambitiösa
budgetpolitiska mål. Samtliga mål har över-
träffats, i de flesta fall med bred marginal.
Därmed har grundläggande förutsättningar
skapats för en hög och stabil tillväxt.

Utveckla den goda ekonomin

Sveriges ekonomi utvecklas väl. Sysselsättningen
stiger och arbetslösheten faller. Utmaningen för
den ekonomiska politiken är nu att nå full syssel-
sättning. För detta krävs att den ekonomiska
uppgången blir långvarig och uthållig. Nyckeln
ligger i att vårda den goda ekonomin och att fo-
kusera på framtidens möjligheter. Sverige skall ta
steget in i nästa århundrade med en politik för
utveckling och jämlikhet som bygger på allas del-
aktighet.

Regeringens ekonomisk-politiska strategi sedan
1994 har varit framgångsrik. De offentliga finan-
serna är sanerade. De budgetpolitiska målen lig-
ger fast. Genom att hålla kontroll över utgifter-
nas utveckling kan den goda ekonomiska ut-
vecklingen göras uthållig och nedskärningar i
nästa lågkonjunktur undvikas. Starka offentliga
finanser är en förutsättning både för stabila
trygghetssystem och för att alla skall få del av
välfärdens kärna - vården, skolan och omsorgen.

Efter budgetsaneringen kan politiken nu kon-
centreras på framtidens utmaningar. De vidgade
klyftorna måste minskas, omställningen till ett
ekologiskt hållbart samhälle påskyndas, arbetsut-
budet och utbildningsmöjligheterna ökas. Segre-

17

PROP. 1999/2000:1

gationen skall minska och integrationen öka för
att allas kompetens skall tas tillvara. Samtidigt
måste marginaleffekterna minskas för att eko-
nomin skall fungera bättre och konkurrensen på
produktmarknaden skärpas för att priserna skall
pressas ned till fördel för konsumenterna. Vill-
koren för företagande skall förbättras. Jämlikhet
och utveckling skall prägla hela Sverige. Den re-
gionala obalansen och segregationen skall mot-
verkas.

För att uppnå allt detta måste den ekonomiska
politikens framgångar befästas och göras varakti-
ga under de kommande åren. Bättre förutsätt-
ningar skall skapas för att öka sysselsättningen så
att alla får del av utvecklingen på arbetsmarkna-
den. Risken för att den fortsatt höga efterfrågan
skall övergå i ökad inflation skall begränsas. Åt-
gärder skall vidtas för att ytterligare öka effekti-
viteten på såväl produkt-, tjänste- och finans-
marknaderna som på arbetsmarknaden.

Sverige på rätt väg

Den tydliga och strama budgetsaneringen som
har genomförts har lyft Sverige ur krisen. Det
går bra för Sverige och svensk ekonomi:

-  Arbetslösheten minskar. Arbetslösheten be-
räknas falla till 5,4 procent innevarande år.
Målet om 4 procents öppen arbetslöshet un-
der 2000 ligger inom räckhåll.

-  Sysselsättningen stiger. Jämfört med förra
året har 100 000 jobb tillkommit. De flesta
av dessa har tillkommit i den privata sektorn.
Målet om 80 procents sysselsättning 2004
ligger inom räckhåll.

-  Tillväxten är god. Den beräknas både i år
och nästa år bli minst 3 procent.

-   Priserna är stabila. Inflationsförväntningarna
är låga. Sverige har en av de lägsta infla-
tionstakterna i Europa. Reallönerna stiger.

-  Bytesbalansen är positiv och växande. Sveri-
ges stora utlandsskuld minskar.

-  De offentliga finanserna är sanerade. I år
väntas överskottet i de offentliga finanserna
bli 1,7 procent av BNP, dvs. målet om 0,5
procents överskott 1999 överträffas med
bred marginal.

-  Den offentliga skulden amorteras i snabb
takt. Nettoskulden är så gott som borta
2002. Redan 2000 kommer den offentliga
sektorns bruttoskuld att understiga 60 pro-
cent av BNP.

Nya insatser för tillväxt och rättvisa

Regeringen föreslår nu en rad åtgärder för att
stärka tillväxten och rättvisan. Årets budgetpro-
position innehåller en bred och uthållig satsning
på jobb genom att på en och samma gång stärka
den reala köpkraften och människors möjlighet
att bo och att försörja sig genom arbete och ge-
nom att utveckla Sveriges goda näringsklimat.
Sverige skall byggas ekologiskt hållbart.

-  Barnbidragen höjs i enlighet med tidigare
beslut med 100 kronor såväl den 1 januari
2000 som den 1 januari 2001. Flerbarns-
tilläggen höjs på motsvarande sätt.

-  Ett utrymme har skapats för att fr.o.m. 2001
stegvis genomföra en allmän förskola och
maxtaxa inom barnomsorgen.

-  Biståndet höjs. De nya nationalräkenskaper-
na och den goda tillväxten medför en höj-
ning av både BNP och BNI. Regeringen fö-
reslår nu att biståndet 2000 ökar med ca 1,3
miljarder kronor. Därigenom nås målet om
en biståndsram på 0,72 procent av BNI.
Dessutom får drygt 2 miljarder kronor av
sparade medel användas. Sammantaget inne-
bär detta en väsentlig expansion av biståndet
med ca 3 miljarder kronor.

-  Under 2000 och 2001 disponeras samman-
lagt närmare 4 miljarder kronor för de kom-
muner och landsting som har störst ekono-
miska problem och som drabbats hårdast av
de regionala obalanserna.

-   Vården och omsorgen tillförs ett extra till-
skott på 1 miljard kronor 2001.

-  De 200 kronor som betalas i statlig inkomst-
skatt skall även under 2001 tillföras kom-
muner och landsting.

-  Regeringen avser i en särskild proposition
att återkomma med förslag som innebär att
personer som beviljats assistansersättning
före 65 års ålder skall få behålla denna er-
sättning även efter fyllda 65 år. Avsikten är
att kunna presentera propositionen hösten
2000 så att lagändringen skall kunna träda i
kraft vid årsskiftet 2000/2001. Innan en
proposition kan läggas måste dock förslaget
utredas i en arbetsgrupp eller utredning. Vi-
dare måste förhandlingar genomföras och
överenskommelse ha träffats med Svenska
Kommunförbundet. Detta kan komma att
påverka tidsschemat.

18

PROP. 1999/2000:1

-  Anslagen har ökats kraftigt för såväl mark-
inköp, biotopskydd, marksanering och
kalkning som miljöforskning och miljööver-
vakning.

Den goda tillväxten i kombination med de ökade
statsbidragen till kommuner och landsting inne-
bär kraftiga resurstillskott till vård, skola och
omsorg. Utöver de höjda statsbidragen ökar den
kommunala sektorns skatteintäkter med cirka 25
miljarder kronor mellan 1999 och 2000.

De förbättrade utsikterna för svensk ekonomi
möjliggör inom ramen för budgetmålen dess-
utom skattesänkningar som både ökar tillväxten
och stärker rättvisan. Skatteförslagen föreslås
träda i kraft den 1 januari 2000 och skall ses som
ett första steg i en omfattande skattereform.

-  Skatten sänks med särskild inriktning mot
låg- och medelinkomsttagare. Ett utrymme
har skapats för att fr.o.m. 2001 stegvis ge-
nomföra en allmän förskola och maxtaxa in-
om barnomsorgen. Detta minskar margina-
leffekterna ytterligare. Därmed kan arbets-
utbudet öka samtidigt som löntagarna kom-
penseras till en fjärdedel för effekterna av
egenavgiftema.

-  Gränsen för statlig inkomstskatt höjs så att
färre löntagare betalar statsskatt. Målet är att
andelen förvärvsinkomsttagare som betalar
statlig skatt åter skall närma sig 15 procent,
vilket var riksdagens ambition i skatterefor-
men 1990-1991.

-   Regeringen föreslår att ett ytterligare steg
tas i en grön skatteväxling genom att diesel-
skatten, elskatten och kärnkraftsskatten
höjs. De ökade skatteintäkterna används för
skattereduktion i samband med individuell
kompetensutveckling i arbetslivet samt för
att skattemässigt likställa jordbruket med
industrin i fråga om energibeskattningen.

-  Reserveringsmöjligheterna ökas bl.a. genom
att avsättningstiden för periodiseringsfon-
derna förlängs från 5 till 6 år. Kupongskat-
ten för utdelning på näringsbetingade aktier
till utländska ägare avskaffas från årsskiftet.
Publika aktiebolag ges en möjlighet att åter-
köpa egna aktier. Ett utrymme avsätts för att
införa en lättnad i beskattningen av utländ-
ska experter. Flertalet av de s.k. stoppregler-
na för fåmansföretagare avskaffas.

-   Fastighetsskatten för hyreshus sänks till 1,2
procent 2000 för att möjliggöra lägre hyror.

Dessutom förlängs skatterabatten för de s.k.
krisårgångarna ytterligare ett år.

- Det förstärkta anställningsstödet för arbets-
lösa med långa inskrivningstider utökas till
att omfatta personer som har varit öppet ar-
betslösa eller i arbetsmarknadspolitiska åt-
gärder under minst 2 år.

Genom dessa åtgärder markeras att budgetpro-
positionen är en del i en långsiktig politik som på
en och samma gång tar sikte på både att stärka
rättvisan och tillväxten och att bidra till jämlik-
het, jämställdhet och utveckling.

Sverige skall präglas av samarbete

Regeringen avser att under mandatperioden för-
söka skapa största möjliga uppslutning för en
politik för full sysselsättning. Arbetsmarknadens
parter har en viktig roll i detta sammanhang.

Budgetpropositionen bygger på en överens-
kommelse mellan den socialdemokratiska rege-
ringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, vilka står
bakom riktlinjerna för den ekonomiska politi-
ken, budgetpolitiken, utgiftstaken, tilläggsbud-
geten för 1999, anslagen för 2000 och de nu före-
slagna skatteförändringarna för 2000.

Samarbetet berör fem områden - ekonomi,
sysselsättning, rättvisa, jämställdhet och miljö -
och innefattar både konkreta förslag och åtagan-
den inför framtiden. Genom detta samarbete be-
kräftas att det finns en politisk majoritet för en
ekonomisk politik som är inriktad på full syssel-
sättning, ett offentligt överskott om 2 procent av
BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel och
prisstabilitet.

Regeringen eftersträvar en bred förankring av
en kommande skattereform. Samtliga riksdags-
partier deltar i överläggningarna. Huvudsyftet är
att utifrån krav på rättvis fördelning skapa stabila
regler för tillväxt och sysselsättning, en ekolo-
giskt hållbar utveckling samt garantera välfärden
och dess finansiering.

1.2 Den ekonomiska utvecklingen

Den internationella ekonomiska konjunkturen
pekar uppåt. Med ekonomiska fundamenta i
ordning kan Sverige utnyttja uppgången fullt ut.
Sverige kan därmed ta steget in i nästa sekel med

19

PROP. 1999/2000:1

god tillväxt, låg inflation, minskande statsskuld,
stigande sysselsättning, sjunkande arbetslöshet
och en offensiv miljöpolitik.

att reformprocessen fortsätter och att åtgärder
vidtas för att hantera problemen i den ryska eko-
nomin.

1.2.1 Internationell ekonomisk utveckling

Efter en period av svag tillväxt är utsikterna för
en global återhämtning gynnsamma. Därmed har
förutsättningarna för svensk export förbättrats
markant jämfört med början av året.

Tillväxten i EU bedöms under de närmaste
åren öka efter avmattningen i slutet av förra året
och under inledningen av 1999. Gynnsamma
förutsättningar i form av låga räntor och stigande
förtroende hos såväl företag som hushåll väntas
bidra till ökad efterfrågan inom EU, samtidigt
som exporten ökar. Arbetslösheten i EU bedöms
minska något framöver. Den genomsnittliga ar-
betslösheten väntas under 1999 hamna på 10,1
procent.

Den amerikanska ekonomin har fortsatt att
utvecklas starkt, samtidigt som inflationen varit
låg. Den framgångsrika penningpolitiken har
spelat en central roll för den gynnsamma utveck-
lingen. Som en följd av bl.a. stigande räntor och
ett ökat sparande väntas emellertid konjunkturen
mattas av något framöver. Arbetslösheten i För-
enta staterna väntas 1999 bli 4,3 procent.

Utsikterna för den japanska ekonomin har
förbättrats något under senare tid. Någon uthål-
lig återhämtning kan dock ännu inte skönjas.
Den ekonomiska politiken förutses därmed även
fortsättningsvis inriktas på att stimulera ekono-
min. Det är av stor vikt för hela regionen att re-
formeringen av den japanska ekonomin fortskri-
der. Arbetslösheten i Japan beräknas i år stiga till
4,9 procent.

I de tidigare krisdrabbade asiatiska länderna
syns tydliga tecken på att en återhämtning har
inletts. Efter förra årets kraftiga produktions-
minskning förväntas i år en positiv tillväxt för
regionen som helhet. För att säkerställa en håll-
bar återhämtning är det emellertid viktigt att
fortsätta reformarbetet även vid en gynnsamma-
re ekonomisk utveckling. Efter att ha ökat kraf-
tigt under 1998 väntas arbetslösheten sjunka un-
der andra halvan av 1999 och 2000 i takt med att
den ekonomiska aktiviteten ökar i de tidigare
krisdrabbade ekonomierna.

Trots politisk instabilitet och en långsam re-
formprocess har en viss stabilisering av den ryska
ekonomin skett. För att åstadkomma en långsik-
tigt hållbar ekonomisk tillväxt krävs emellertid

1.2.2 Svensk ekonomisk utveckling

Svensk ekonomi har utvecklats starkt under
första halvåret. Trots ett svagt konjunkturläge på
Sveriges viktigaste marknader har exporten fort-
satt att stiga samtidigt som den inhemska eko-
nomin vuxit snabbt.

Exportökningarna under det första halvåret
kan främst hänföras till fortsatt mycket stora
framgångar för tele- och läkemedelsindustrin
medan konjunkturläget inom andra exportnä-
ringar varit svagt. Den internationella återhämt-
ning som förutses under hösten och nästa år
medför dock en bred uppgång inom hela export-
sektorn.

De svenska hushållens ekonomiska situation
har förbättrats de senaste åren. Den ekonomiska
politikens inriktning på att sanera de offentliga
finanserna och därmed möjliggöra låga räntor
och låg inflation har lagt grunden för den goda
utvecklingen och ökade reallöner. Stigande sys-
selsättning bidrar också till att hushållens reala
disponibla inkomster utvecklas fördelaktigt.

Efter de senaste årens låga nivå på hushållens
inköp av varaktiga konsumtionsvaror, finns ett
stort behov av att ersätta förslitna kapitalvaror.
Sammantaget kommer dessa förhållanden att bi-
dra till en stark konsumtionsuppgång de när-
maste åren.

Tabell 1.1 Försörjningsbalans 1999-2000

Mdkr

1998

Procentuell
volymförändring

1999

2000

Hushållens konsumtionsutgifter

951

3,1

3,0

Offentliga konsumtionsutgifter

499

1,6

1,0

Statliga

147

1,5

0,5

Kommunala

352

1,7

1,3

Fasta bruttoinvesteringar

296

6,4

5,6

Näringsliv exkl. bostäder

227

6,9

5,2

Bostäder

24

14,8

14,3

Myndigheter

44

-0,8

2,4

Lagerbidrag

17

-0,4

0,1

Export

816

5,0

6,7

Import

705

3,2

7,1

BNP

1 873

3.6

3,0

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

20

PROP. 1999/2000:1

Den totala investeringsaktiviteten väntas öka
kraftigt såväl i år som nästa år. Särskilt bostads-
byggandet väntas växa snabbt framöver. Ett högt
kapacitetsutnyttjande i näringslivet medför ett
fortsatt stort behov av att bygga ut kapaciteten.
Investeringsökningarna väntas dock mattas av
något i takt med att kapaciteten höjs.

Sammantaget väntas BNP växa med 3,6 pro-
cent i år och med 3,0 procent nästa år. Produk-
tionstillväxten under innevarande år blir mycket
god inom framför allt tjänstesektorn. Nästa år
väntas tillväxten i högre grad ledas av exporten i
takt med att den internationella konjunkturen
förstärks. Byggsektorn förutses expandera kraf-
tigt under hela perioden, även om det sker från
en låg nivå. Den gynnsamma utvecklingen på ar-
betsmarknaden medför att kommunsektorns fi-
nanser förbättras kraftigt. Vården, skolan och
omsorgen prioriteras.

iTabell 1.2 Nyckeltal 1999-2000                          1

Procent

1999

2000

KPI, årsgenomsnitt

0,3

1,2

Kostnadstimlön

3,4

3,2

Öppen arbetslöshet1

5,4

4,5

Arbetsmarknadspolitiska program1

3.3

3,5

Antal sysselsatta

2,7

1,6

Real disponibel inkomst2

4,2

2,6

Hushållens nettosparkvot, nivå2

4,4

3,9

Bytesbalans3

1,4

1,7

Tysk ränta 10-års statsobligation4

4,4

4,9

Svensk ränta 10-års statsobligation4

4,9

5,4

TCW-index4

125

122

1 Andel av arbetskraften, årsgenomsnitt

2 Nytt sparbegrepp, nya beräkningar. Enligt de nya nationalräkenskaperna ingår
hushållens nettosparande i avtalspensioner i sparbegreppet. Sparkvotens nivå har
därmed höjts med 2,9 procentenheter för 1998.

3 Procent av BNP

4 Årsgenomsnitt

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Sveriges Riksbank och
Finansdepartementet

1.2.3 Sysselsättning och arbetslöshet

Det långsiktiga målet för den ekonomiska politi-
ken är full sysselsättning. Regering och riksdag
har ställt upp två mål på vägen mot full syssel-
sättning.

- Den öppna arbetslösheten skall halveras till
4,0 procent under 2000.

- Den reguljära sysselsättningen som andel av
befolkningen mellan 20 och 64 år skall öka
från ca 74 procent 1997 till 80 procent 2004.
Därigenom minskar behovet av sociala er-
sättningar.

Sysselsättningen har under det senaste året ökat
kraftigt. Första halvåret i år ökade antalet syssel-
satta med drygt 100 000 jämfört med motsva-
rande period förra året. Sedan våren 1997 har den
öppna arbetslösheten minskat med ca 3 procen-
tenheter. Den största sysselsättningsökningen
har skett inom den privata tjänstesektorn, men
även inom de kommunala verksamheterna har
antalet arbetstillfällen ökat kraftigt till följd av de
ökade resurserna.

Tillväxten har varit sysselsättningsintensiv un-
der det första halvåret i år. Sett i ett historiskt
perspektiv blir därmed produktivitetstillväxten
för ekonomin som helhet låg under 1999. Nästa
år förutses produktivitetstillväxten åter öka när
industrin står för en större andel av produk-
tionsökningen.

Sammantaget beräknas sysselsättningen stiga
med 4,3 procent mellan 1998 och 2000, vilket
motsvarar en ökning med ca 170 000 personer.
Sysselsättningsnivån hamnar därmed betydligt
högre än vad som bedömdes i den ekonomiska
vårpropositionen. Den reguljära sysselsättnings-
graden för personer mellan 20-64 år beräknas
uppgå till ca 77 procent 2000, att jämföra med
75,6 procent som prognostiserades i den ekono-
miska vårpropositionen.

Andelen sysselsatta väntas således öka med ca
3 procentenheter mellan 1997 och 2000. För att
uppnå det av regeringen uppsatta sysselsätt-
ningsmålet krävs en ytterligare ökning av ande-
len sysselsatta med 3 procentenheter under peri-
oden 2001-2004. För att detta skall vara möjligt
måste löneökningstakten vara fortsatt låg samti-
digt som den ekonomiska politiken måste inrik-
tas på att öka arbetskraftsutbudet och förstärka
arbets- och kompetenslinjen.

Framstegen på arbetsmarknaden blir än mer
påtaglig om man beaktar att fler söker sig ut på
arbetsmarknaden. I samband med att sysselsätt-
ningen har stigit har sålunda även arbetskraftsut-
budet ökat. Sammantaget väntas utvecklingen av
sysselsättningen och arbetskraftsutbudet leda till
att den öppna arbetslösheten som årsgenomsnitt
minskar från 6,5 procent 1998 till 4,5 procent
2000.

21

PROP. 1999/2000:1

Tabell 1.3 Sysselsättning, arbetslöshet och löneutveckling

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

Antal sysselsatta1

3 964

3 927

3 986

3 963

3 922

3 979

4 085

4 151

varav privat sektor1

2 630

2 633

2 697

2 698

2 695

2 735

2 813

2 864

varav offentlig sektor1

1 328

1 290

1 287

1 263

1 223

1 240

1 268

1282

Andelen sysselsatta mellan 20 och 64 årz

75,9

74,2

74,8

74,6

73,9

74,6

76,2

77,1

Öppen arbetslöshet3

8,2

8,0

7,7

8,1

8,0

6,5

5,4

4,5

Konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program3

4,3

5,3

4,4

4,5

4,3

3,9

3,3

3,5

Kostnadstimlön4

2,9

2,4

3,3

6,0

4,5

3,8

3,4

3,2

Produktivitetsutveckling i näringslivet5

3,9

2,6

1,5

2,9

1,0

0,7

1,9

'Tusental personer

2 Reguljärt sysselsatta i åldern 20-64 år i procent av befolkningen i den åldersgruppen

31 procent av arbetskraften

4 Ärlig procentuell förändring

5 Räknat från användningssidan

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet

Det förbättrade konjunkturläget har haft positiva
effekter i de allra flesta delar av landet och på de
flesta grupper på arbetsmarknaden. Arbetslös-
heten har sjunkit i hela landet och nedgången i
arbetslösheten har varit störst i Stockholm, Syd-
sverige, Västsverige och mellersta Norrland. De
regionala skillnaderna i arbetslöshetsnivåerna be-
står och arbetslösheten är som högst i norra
Mellansverige och Norrland.

Arbetslösheten har sjunkit för nästan alla ut-
bildningsgrupper, men ligger fortfarande på en
hög nivå för personer med kortare utbildning.
Arbetslösheten för högutbildade har däremot
sjunkit till en relativt låg nivå.

Målet om 4 procents öppen arbetslöshet ligger
fast. Enligt nuvarande bedömning kommer den
öppna arbetslösheten i slutet av 2000 ligga strax
ovanför 4,0 procent. Målet ligger inom räckhåll.

Regeringen kommer noga att följa utveckling-
en och, om det visar sig nödvändigt, föreslå yt-
terligare åtgärder mot arbetslösheten utöver dem
som föreslås i denna proposition. Arbetslösheten
skall betvingas. Sverige skall åter till full syssel-
sättning.

1.2.4 Kalkyl för 2001 och 2002

Utöver prognosen för 1999 och 2000 presenteras
kalkyler för de två följande åren. Kalkylerna är
inga prognoser. Den första och mest genomar-
betade kalkylen baseras på att svensk ekonomi
utvecklas i enlighet med den långsiktiga produk-
tionsökningen efter det att svensk ekonomi har
återhämtat sig från de förlorade åren i början av
1990-talet.

Åren 2001 och 2002 antas, i den första kalky-
len, tillväxten närma sig en långsiktigt normal
tillväxttakt kring 2,0 procent per år. Kalkylmäs-
sigt innebär det att den öppna arbetslösheten
minskar till 4,2 procent som årsgenomsnitt 2001
för att 2002 ligga kvar på samma nivå. Den re-
guljära sysselsättningsgraden för personer mellan
20-64 år skulle med dessa tekniska antaganden
uppgå till 77,3 procent.

Svensk ekonomi har under 1990-talet genom-
gått stora förändringar. Osäkerheten om i vilken
omfattning det finns lediga resurser kvar i eko-
nomin efter 2000 är därför stor. Därför redovisas
ytterligare två alternativa kalkyler där arbets-
marknaden fungerar väl och där produktion och
sysselsättning kan växa snabbare samtidigt som
löner och priser utvecklas på ett hållbart sätt.

Tabell 1.4 Tre kalkyler för BNP de följande åren

1999

2000

2001

2002

Kalkyl 1

3,6

3,0

2,2

2,0

Kalkyl 2

3,6

3,0

2,5

2,5

Kalkyl 3

3,6

3,0

2,8

2,8

Källa: Finansdepartementet

I den andra kalkylen ökar BNP med 2,5 procent
per år, vilket innebär att den öppna arbetslöshe-
ten kan minska till 3,8 procent som årsgenom-
snitt 2002 och sysselsättningsgraden för personer
mellan 20 och 64 år stiger till 78,0 procent.

I den tredje kalkylen stiger BNP med 2,8 pro-
cent per år vilket leder till en öppen arbetslöshet
på 3,5 procent 2002 och en sysselsättningsgrad
som uppgår till 78,5 procent 2002.

22

PROP. 1999/2000:1

1 Tabell 1.5 Offentliga finanser 1993-2000                                                                               !

Procent av BNP

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

Utgiftskvot

70,1

67,6

64,6

62,7

60,9

58,4

57,5

56,2

Inkomstkvot

58,3

56,6

56,7

59,2

59,1

60,7

59,2

58,3

Skattekvot1

48,5

47,5

48,2

51,1

51,8

53,9

53,0

52,3

Finansiellt sparande

-11,8

-11

-7,9

-3,6

-1,8

2,3

1,7

2,1

Överskottsmål

-3,0

0,0

0,5

2,0

Nettoskuld

10,7

21,2

22,8

19,5

18,3

15,4

12,2

5,7

Konsoliderad bruttoskuld

73,7

76,5

75,4

74,4

73,6

71,7

66,1

58,8

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdeparteme ntet

Med en långsiktig politik för tillväxt och rättvisa
inriktad på ett ökat arbetskraftsutbud och en väl
fungerande lönebildning ligger de två sistnämnda
kalkylerna inom räckhåll.

ginal. Detta har bidragit till att hålla ner stats-
skuld, räntesatser och därmed räntekostnaderna,
vilket i sin tur har möjliggjort ökade resurser till
prioriterade områden som vården, skolan och
omsorgen.

1.3 Den ekonomiska politiken

Utgångspunkten för den ekonomiska politiken
är att sunda offentliga finanser och stabila priser
utgör grunden för en hög och uthållig tillväxt
och sysselsättning. Detta synsätt har präglat den
ekonomiska politiken sedan 1994. Resultaten av
den förda politiken för både tillväxt och syssel-
sättning har varit goda.

1.3.1 Sunda offentliga finanser

Med flytande växelkurs och inflationsmål är fi-
nanspolitikens främsta syfte att skapa goda be-
tingelser för tillväxt och sysselsättning genom att
säkerställa ett överskott i de offentliga finanserna
i genomsnitt över en konjunkturcykel och hålla
utgifterna under kontroll. Detta skapar förut-
sättningar för låga räntor vilket i sin tur leder till
höga investeringar, god tillväxt, ökad sysselsätt-
ning och ökade möjligheter till en god fördel-
ningspolitik.

Regeringen har sedan 1994 styrt finanspoliti-
ken med fleråriga och preciserade budgetpolitis-
ka mål. Budgetpolitiken styrs av två övergripande
mål. De offentliga finanserna skall uppvisa över-
skott på i genomsnitt 2 procent av BNP över en
konjunkturcykel och utgifterna skall ej överskri-
da de uppsatta utgiftstaken.

Utifrån dessa övergripande mål har fleråriga
precisa budgetmål lagts fast. Resultatet har varit
gott. Samtliga år har de uppfyllts med bred mar-

Överskott i de offentliga finanserna

Det långsiktiga budgetmålet är ett överskott på 2
procent av BNP i genomsnitt över en konjunk-
turcykel. Utifrån detta mål fastställs sedan preci-
serade mål för varje år.

I 1997 års ekonomiska vårproposition fast-
slogs att målet för 1999 skall vara ett överskott
om 0,5 procent av BNP, för 2000 1,5 procent av
BNP och för 2001 2,0 procent av BNP. Målen
gäller vid den tillväxt som kalkylerades i 1997 års
ekonomiska vårproposition. Om tillväxten av
konjunkturmässiga skäl väsentligen avviker från
denna skall motsvarande avvikelse tolereras.

Enligt nuvarande prognoser för 1999 och 2000
beräknas den sammanlagda tillväxten bli något
högre än vad som prognostiserades 1997. Rege-
ringen gör bedömningen att detta inte är en vä-
sentlig avvikelse. I 1999 års ekonomiska vårpro-
position beräknades den sammanlagda tillväxten
bli något lägre än vad som prognostiserades
1997. Även då gjorde regeringen bedömningen
att detta inte var en väsentlig avvikelse.

Tabell 1.6 BNP-tillväxt

Procent

1997

1998

1999

2000

Totalt

BP 00

1,8

2,6

3,6

3,0

11,5

VP 97

2,3

2,5

2,8

2,7

10,7

Differens

-0,5

0.1

0,8

0.3

0,8

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdeparteme ntet

23

PROP. 1999/2000:1

Tabell 1.7 Nu föreslagna utgifts- och skatteförändringar,
netto

2000

2001

2002

Utgiftsökningar

Ordförandeskapet inom EU m.m.

190

190

0

Kosovo

400

Assistansersättning

150

200

Storstadssatsning, skolor

45

Folkbildning

10

Regionalpolitiska insatser

306

Kalkning, kemikalieinspektionen

23

Småskalig elproduktion

250

Viltskador och nyckelbiotoper

27

Näringslivsutv. Östersjön

-50

50

Fordonsskatt, kommunkomp.

100

100

100

Vården

1 000

Särskilda insatser, kommuner och
landsting

0

700

Övrigt

-370

-130

-130

Summa utgifter

931

2 090

170

Den offentliga skulden minskar i snabb takt.
Den konsoliderade offentliga sektorns brutto-
skuld, den s.k. Maastrichtskulden, kommer un-
der 2000 att hamna under 60 procent av BNP.
Nettoskulden är så gott som borta år 2002.

Överskottsmålen för 2001 och 2002 ligger fast
på 2,0 procent av BNP. Om tillväxten av kon-
junkturmässiga skäl skulle bli väsentligt starkare
eller svagare skall motsvarande avvikelse tolere-
ras.

Med en god ekonomisk tillväxt bedöms det
finnas ett visst utrymme de kommande åren för
fortsatt sänkta skatter för framförallt låg- och
medelinkomsttagare och på företagande. Ut-
rymmet är dock betingat av att arbetsmarkna-
dens parter tar sitt ansvar. En lönebildning som
medför att inflationstrycket ökar och att syssel-
sättningsökningen avtar omöjliggör fortsatta ut-
giftsökningar och skattesänkningar. Sverige skall
inte åter hamna i en pris- och lönespiral. Resul-
taten från slutet av 1980-talet och inledningen av
1990-talet avskräcker.

Inkomstminskningar

Hushåll

12 040

15 800

15 800

Företag m.m.

2 780

4 150

1 800

Energi

-1 350

-1 150

-1 150

Kompetensutveckling

1 350

1 150

1 150

200-kronan till kommunerna

1 270

Pensionsuppgörelsen

650

700

700

Fastighetsskatter

0

600

600

Förstärkt anställningsstöd

90

150

150

Övrigt

-10

-10

-20

Summa inkomstminskningar

15 550

22 660

19 030

TOTALT

16 481

24 720

19 200

Källa: Finansdepartementet

De offentliga finanserna beräknas 1999 att upp-
visa ett överskott på 1,7 procent av BNP, dvs.
klart över målet om 0,5 procent. För ett år sedan
föreslog regeringen att målet för 2000 skulle hö-
jas till 2,0 procent av BNP, vilket senare också
beslutades av riksdagen. Denna ambitionshöj-
ning ligger fast. Då tillväxten beräknas bli god
både 1999 och 2000 är detta enligt regeringens
bedömning en väl avvägd finanspolitik.

Målet om 2,0 procents överskott 2000 i kom-
bination med att det finns ett utrymme för fort-
satt ökat resursutnyttjande innebär att det finns
ett utrymme för att sänka skatterna med inrikt-
ning mot framför allt låg- och medelinkomstta-
gare och på företagande.

Utgiftstaken

Utvecklingen med kraftigt växande budgetun-
derskott i början av 1990-talet förvärrades av den
dåliga budgetdisciplinen. För att inte åter hamna
i samma situation reformerades budgetprocessen
i mitten av 1990-talet. Genom en stramare bud-
getprocess kan nu regering och riksdag tydligare
göra politiska prioriteringar om hur utgifterna
skall användas.

Ett av de viktigaste inslagen i den nya budget-
processen är att regeringen i samband med den
ekonomiska vårpropositionen presenterar förslag
till nominella utgiftstak för tre år framåt. De
statliga utgifterna måste sedan hållas under ut-
giftstaken. Utgiftstaket för 1997 klarades med
bred marginal. Även taket för 1998 klarades med
marginal.

I 1999 års ekonomiska vårproposition gjorde
regeringen bedömningen att det fanns en viss
risk för att utgiftstaket för 1999 skulle överskri-
das om inga åtgärder vidtogs. Regeringen före-
slog därför vissa besparingar. Dessutom besluta-
de regeringen om så kallade begränsningsbelopp
för vissa anslag. Det innebär att utgifterna inte
får överskrida dessa belopp. Enligt regeringens
bedömning är dessa åtgärder tillräckliga för att
klara utgiftstaket för 1999. För 1999 beräknas
budgeteringsmarginalen till ungefär 1 miljard
kronor.

24

PROP. 1999/2000:1

Även för år 2000 är situationen ansträngd. Re-
geringen förbereder därför vissa utgiftsbegrän-
sande åtgärder. Enligt regeringens bedömning
kommer utgiftstaket för 2000 därmed att hållas.

Budgeteringsmarginalen för 2000 beräknas
efter dessa åtgärder uppgå till ca 1,5 miljarder
kronor. Budgeteringsmarginalen för 2001 är ca
3,7 miljarder kronor. Budgeteringsmarginalen
för 2002 är 22,6 miljarder kronor. Om dessa
marginaler skulle visa sig vara otillräckliga avser
regeringen att vidta ytterligare åtgärder. Utgift-
staken skall hållas.

En översyn av budgetprocessen har påbörjats
såväl i riksdagen som av regeringen. Regeringens
utgångspunkt är att dess principer om budget-
disciplin och ordning och reda i de offentliga fi-
nanserna skall ligga fast. Den nya budgetproces-
sen har på ett avgörande sätt förbättrat be-
tingelserna för en ansvarsfull ekonomisk politik
och därmed stärkt förutsättningen för att de
svenska offentliga utgifterna hålls på en rimlig
nivå under en hel konjunkturcykel.

Diagram 1.1 De statliga utgiftstaken

Procent av BNP

Fotnot: För att möjliggöra en jämförelse över tiden har utgiftstaken för
1997-1999 justerats för tekniska justeringar av utgiftstaken för 2000-
2002

Källa: Finansdepartementet

EU:s budgetpolitik

Budgetpolitiken inom EU ges fortsatt hög prio-
ritet. Vid Europeiska rådets extra sammanträde i
Berlin i mars 1999 fattades beslut om en ny lång-
tidsbudget. Regeringen drev en generellt restrik-
tiv budgethållning, en minskad svensk nettobör-
da, en anpassning av budgeten för att klara ut-
vidgningen samt en reformering av jordbrukspo-
litiken.

Resultatet blev en årlig budgetram 2000-2006
om i genomsnitt 92 miljarder euro. Detta inne-

bär en betydande reduktion i förhållande till
Kommissionens förslag. Ett ekonomiskt ut-
rymme för att möjliggöra en anslutning av nya
medlemmar till unionen skapades. Reformering-
en av jordbrukspolitiken blev inte lika radikal
som Sverige hade önskat men innebar ändå ett
steg i rätt riktning.

Det är av stor vikt för svenska folkets förtro-
ende för EU att de pengar som inbetalas till
unionen används på ett avsett sätt. Därför be-
hövs insatser för att motverka missbruk av EU:s
medel. Bedrägeridelegationen har sedan 1996
haft i uppdrag att samordna åtgärder mot bedrä-
gerier, missbruk och annan oegentlig och inef-
fektiv hantering av EU-medel i Sverige. Samord-
ningen har inneburit en effektiv bedrägeri-
bekämpning. Verksamheten bör därför perma-
nent föras över till Ekobrottsmyndigheten.

1.3.2 Stabila priser

Den övergripande uppgiften för penningpoliti-
ken är prisstabilitet. Riksbanken bedriver pen-
ningpolitiken självständigt. Riksbanken har defi-
nierat prisstabilitet som att ökningen av konsu-
mentprisindex skall begränsas till 2 procent med
en tolerans på 1 procentenhet uppåt och nedåt.
Regeringen stöder penningpolitikens inriktning
och står bakom inflationsmålet.

Stabila priser är en grundläggande förutsätt-
ning för en framgångsrik ekonomisk politik.
Hög inflation försämrar förutsättningarna för en
uthållig hög tillväxt och därmed också för en sta-
bilt hög sysselsättning. En hög och svårförutsedd
inflation har dessutom negativa fördelningsef-
fekter.

Under de senaste decennierna har tillväxten
efter perioder med alltför snabb inflations- och
kostnadsutveckling snabbt övergått i nedgång
och budgetunderskott, med påföljande nedskär-
ningar i välfärden. Detta får inte ske igen.

Flera skäl talar dock för att riskerna för en
upprepning är begränsade jämfört med tidigare
decennier. En rad strukturella reformer har vid-
tagits under de senaste åren för att minska infla-
tionsbenägenheten i den svenska ekonomin:

-   De offentliga finanserna är sanerade. Bud-
getmålen och utgiftstaken bidrar till att tro-
värdigheten för den ekonomiska politiken är
hög.

-   Den uppnådda trovärdigheten för prisstabi-
litetspolitiken och Riksbankens självständiga

25

PROP. 1999/2000:1

ställning innebär fortsatt låga inflationsför-
väntningar.

-  Frivilliga överenskommelser på delar av ar-
betsmarknaden medför ökade förutsättning-
ar för fortsatta låga löneökningar samtidigt
som sysselsättningen stiger. Behovet av yt-
terligare reformer kvarstår dock.

-  Ett ökat konkurrenstryck begränsar möjlig-
heterna till prishöjningar. Skärpt konkur-
renslagstiftning och avregleringar på t.ex. el-
och telemarknaderna samt inom transport-
sektorn har bidragit till att minska infla-
tionsbenägenheten i ekonomin. Arbetet
med att förbättra konkurrensen även på
andra marknader fortgår.

-   Den internationella konkurrensen har tillta-
git bl.a. genom EU-medlemskapet. Sverige
arbetar dessutom aktivt för att återstående
hinder för den fria rörligheten inom den inre
marknaden skall tas bort.

-   Sverige ligger främst i Europa vad gäller in-
temetanvändning, nästan varannan svensk
har i dag tillgång till Internet i hemmet.
Okad elektronisk handel begränsar möjlig-
heterna för prishöjningar på lokala markna-
der.

För att säkerställa att den goda tillväxten och hö-
ga efterfrågan kan fortgå under lång tid utan att
leda till överhettning på arbetsmarknaden och
påföljande uppgång i arbetslösheten behövs dock
ytterligare utbudsreformer på arbetsmarknaden.
Bland dessa kan nämnas lönebildningen, arbets-
löshetsförsäkringens tillämpning och arbets-
marknadspolitikens omfattning och inriktning.
På produktmarknaderna måste konkurrensen
öka ytterligare.

Diagram 1.2 Hushållens inflationsförväntningar samt KPI
utfall 1995-1999

Procent

Anm: De streckade linjerna i diagrammet visar Riksbankens toleransintervall för
inflationen.

Källa: Statistiska centralbyrån

Inflationen är för närvarande utomordentligt låg.
I år beräknas KPI öka med 0,3 procent, ett fall
med en tiondels procentenhet jämfört med före-
gående år. De prishöjningar som kan noteras är i
stort sett administrativa prishöjningar och något
högre oljepriser. Någon tendens till ett ökat in-
flationstryck är, trots den goda ekonomiska till-
växten, svårt att skönja.

Räntan

Den låga inflationen och de sanerade offentliga
finanserna har medfört att Riksbanken kunnat
sänka sin styrränta, den s.k. reporäntan, till under
3 procent. Det är den lägsta styrränta Sverige
haft sedan den moderna kreditmarknaden börja-
de ta form under 1980-talet.

Sedan årsskiftet har den internationella ränte-
nivån stigit relativt kraftigt. Bakgrunden är bl.a.
en fortsatt stark amerikansk tillväxt och förbätt-
rade utsikter för de europeiska och asiatiska eko-
nomierna. I Förenta staterna har den 10-åriga
obligationsräntan stigit med ca 1,3 procentenhe-
ter.

De svenska räntorna ligger i ett historiskt per-
spektiv på låga nivåer trots den internationella
uppgången. Under tidigare perioder med inter-
nationell osäkerhet och stora ränteförändringar
har Sverige drabbats mycket hårt. Ränteskillna-
den gentemot Tyskland har sedan den ekono-
miska vårpropositionen stigit med endast ett par
tiondels procentenheter trots oro på de finansi-
ella marknaderna. Saneringen av de offentliga fi-
nanserna och penningpolitikens inriktning på
prisstabilitet är de viktigaste förklaringarna till att
Sverige återvunnit stabilitet även i en internatio-
nellt turbulent miljö.

Valutan

Kronan har stärkts väsentligt under året. Jämfört
med ett konkurrensvägt genomsnitt av valutor
har kronan stärkts med drygt 5 procent sedan
årsskiftet. Detta speglar styrkan i svensk ekono-
mi men är också ett uttryck för att förtroendet
för svensk ekonomisk politik är starkt.

Den starkare svenska kronan begränsar ett re-
dan måttligt internationellt inflationstryck och
minskar riskerna för överhettning inom export-
industrin samtidigt som importprisema hålls till-
baka.

26

PROP. 1999/2000:1

Diagram 1.3 Växelkurs mot euron 1999

Kronor per euro

Den 1 januari infördes EU:s gemensamma valu-
ta, euron. Införandet av euron utgör ett histo-
riskt och betydelsefullt steg i den europeiska in-
tegrationen. Valutaunionen påverkar i hög ut-
sträckning Sverige ekonomiskt och politiskt. Det
är viktigt också för Sverige att projektet blir en
framgång.

Sverige har valt att inte delta i valutaunionen
från starten. Ett eventuellt beslut om deltagande i
valutaunionen måste ha ett brett folkligt stöd.
Sverige håller dörren öppen för ett senare inträde
i valutaunionen. Ett beslut om ett svenskt delta-
gande i valutaunionen skall underställas svenska
folket för prövning i val eller i folkomröstning.
Det är angeläget att ett framtida ställningstagan-
de om deltagande i valutaunionen föregås av or-
dentlig debatt och analys. För att öka kunskapen
och stimulera en bred debatt om ett eventuellt
svenskt deltagande har ett informations- och
folkbildningsarbete påbörjats.

Regeringens uppfattning är att det inte är ak-
tuellt att delta i det europeiska växelkurssamar-
betet ERM2. Erfarenheterna från den nuvarande
politiken inriktad på prisstabilitet i kombination
med rörlig växelkurs är goda.

arbetskraft kunna förenas med måttliga nomi-
nella löneökningar. Regeringen kommer därför
att under hösten att lägga en proposition med
åtgärder i syfte att förbättra förutsättningarna för
att lönebildningen skall fungera på ett sätt som är
förenligt med en bestående god sysselsättnings-
utveckling.

En mer effektiv arbetsmarknad är viktig för
att den nuvarande positiva ekonomiska utveck-
lingen skall fortsätta och leda till en varaktigt
högre sysselsättning och minskad arbetslöshet.
En effektiv matchning mellan arbetssökande och
lediga platser bidrar till att sysselsättningen kan
öka utan att inflationsdrivande flaskhalsar upp-
står.

Under 1970- och 1980-talen var den nomi-
nella löneökningstakten betydligt högre än da-
gens. Den låga inflationen under 1990-talet har
dock inneburit att reallöneutvecklingen under de
senaste åren varit betydligt högre än under 1970-
och 1980-talen. Fortsatt måttliga nominella lö-
neökningar även under de kommande åren är en
avgörande förutsättning för en fortsatt förstärk-
ning av löntagarnas köpkraft parallellt med sti-
gande sysselsättning och fallande arbetslöshet.

Då det övergripande målet för den ekonomis-
ka politiken är full sysselsättning, är fortsatta
sänkningar av skatten betingade av att lönebild-
ningen fungerar väl. Om löneökningarna blir
högre än vad den svenska ekonomin klarar av
skulle skattesänkningar leda till överhettning av
ekonomin. Detta måste undvikas.

Huvudansvaret för lönebildningen ligger på
arbetsmarknadens parter. Legitimiteten för de
överenskommelser som träffas blir större om de
förhandlas fram utan statlig inblandning. Dess-
utom har parterna själva de bästa förutsättning-
arna för att hitta effektiva lösningar på de pro-
blem som diskuteras. Det gäller även reforme-
ringen av lönebildningen. Men om parterna ej
förmår ta det nödvändiga ansvaret vilar det slut-
liga ansvaret på riksdag och regering.

1.3.3 Lönebildning

En fortsatt förbättring av lönebildningen är av
avgörande betydelse för att den goda sysselsätt-
ningsutvecklingen skall bli bestående. Under de
senaste åren har den nominella löneökningstak-
ten sänkts betydligt. Samtidigt är de genomsnitt-
liga lönekostnadsökningarna fortfarande högre
än i våra viktigaste konkurrentländer.

För att klara arbetslöshets- och sysselsätt-
ningsmålen måste en fortsatt hög efterfrågan på

27

PROP. 1999/2000:1

Diagram 1.4 Nominell löneökningstakt och real löneök-
ningstakt 1980-2000

Procent

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

Riksdag och regering har ett övergripande sam-
hällsekonomiskt ansvar som går utöver det an-
svar för lönebildningen som parterna har. En då-
ligt fungerande lönebildning undergräver väl-
färden för alla medborgare, även för dem vars
intressen inte i första hand företräds av parterna
på arbetsmarknaden. Statsmakterna bör dess-
utom bidra till att skapa goda förutsättningar för
en aktiv dialog mellan olika grupper på arbets-
marknaden i syfte att undvika en situation där en
grupp tar för sig på andra gruppers bekostnad.

Riksdag och regering har dessutom ett speci-
ellt ansvar för att motverka löneskillnader på
grund av kön. Det är en av jämställdhetspoliti-
kens viktigaste frågor. De uppdrag och åtgärder
som redan beslutats inom detta område följs nu
upp och analyseras av regeringen. Regeringen har
dessutom under våren haft överläggningar med
arbetsmarknadens parter i syfte att påskynda det
arbete som parterna bedriver för att motverka
lönediskriminering. Regeringen avser att åter-
komma i frågan under hösten.

1.4 Tillväxt och rättvisa

Tillväxt och rättvisa står inte i konflikt med var-
andra. Tvärtom, tillväxt och rättvisa går hand i
hand. En stabil och uthållig tillväxt bygger på
delaktighet, att alla bidrar efter sin förmåga.
Rättvisa handlar om att ge alla samma möjlighet
att utvecklas och försörja sig och att välfärdsre-
surserna fördelas efter behov.

1.4.1 En politik för full sysselsättning

Det övergripande målet för den ekonomiska po-
litiken är full sysselsättning. För att målet skall
kunna uppnås måste arbetsmarknaden fungera
väl. Med offentliga finanser i överskott och sta-
bila priser finns nu en unik möjlighet att varak-
tigt pressa ned arbetslösheten mot de nivåer som
fanns innan 1990-tals krisen. Nyckeln är en poli-
tik som mobiliserar Sveriges resurser och gör alla
delaktiga i tillväxten.

Den goda utvecklingen innebär att sysselsätt-
ningspolitiken ändrar perspektiv. Nu handlar det
om att prioritera tillsättningen av de lediga plat-
serna, utbilda arbetskraften så att flaskhalsarna
motverkas och öka utbudet av kompetent arbets-
kraft för att förhindra att tillväxten bromsas upp
till följd av brist på arbetskraft innan målet om
full sysselsättning uppnåtts. Nu handlar det om
att genomföra skattesänkningar som gynnar fö-
retagande och därmed tillväxten.

Europasamarbete

Kampen mot arbetslöshet och för full sysselsätt-
ning utgör även i fortsättningen ett viktigt inslag
i en aktiv svensk Europapolitik. De politiska för-
utsättningarna för ett stärkt samarbete är goda.
Regeringen avser att arbeta för att riktlinjerna för
sysselsättningspolitiken och dess övervakning
ges samma vikt som motsvarande instrument på
det ekonomiska området samt att sysselsätt-
ningspakten som beslutades i Köln i juni blir en
framgång. Sysselsättningspolitiken är en central
del av den ekonomiska politiken.

Den nya avdelningen om sysselsättning i EG-
fördraget har medfört att sysselsättningsfrågan
har fått en förstärkt position i EU:s samarbete.
De allmänna riktlinjerna för den ekonomiska
politiken och de gemensamma sysselsättnings-
riktlinjerna är viktiga instrumentet för ekono-
misk-politisk samordning i EU. Ett starkt euro-
peiskt samarbete skapar bättre förutsättningar
för ett samlat agerande och kan därmed stödja de
nationella ansträngningarna för ökad tillväxt och
sysselsättning.

De allmänna riktlinjerna pekar på vikten av att
medlemsstaterna bedriver en sammanhållen
strategi för att skapa goda förutsättning för en
hög tillväxt och sysselsättning. Strategin bygger
på en sund makroekonomisk politik, åtgärder för
att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt
samt ekonomiska reformer i syfte att öka effek-

28

PROP. 1999/2000:1

tiviteten på varu-, tjänste- och kapitalmarknader-
na.

Sysselsättningsriktlinjerna för 1999 delas i lik-
het med föregående års riktlinjer in i fyra hu-
vudområden:

-   att förbättra anställbarheten,

-  att utveckla företagarandan,

-  att uppmuntra företagens och de anställdas
anpassningsförmåga, samt

-   att stärka jämställdheten.

Inom varje område finns ett antal riktlinjer som
anger vad medlemsstaterna bör göra. I vissa fall
finns konkreta mål som länderna skall sträva ef-
ter att uppnå. Rekommendationerna har stärks
vad gäller utformning av skatte- och bidragssys-
tem, tillgång till livslångt lärande, åtgärder mot
diskriminering av svaga grupper, undanröjande
av hinder för sysselsättning i tjänstesektorn samt
åtgärder för ökad jämställdhet.

Sveriges sysselsättningspolitik stämmer väl
med riktlinjernas rekommendationer. Arbets-
kraftens anställbarhet måste främjas genom akti-
va åtgärder, med betoning på utbildning och
kompetensutveckling. Sådana åtgärder skall prio-
riteras framför passivt kontantstöd. Skatte- och
bidragssystem skall vara så utformade att det lö-
nar sig att arbeta. Jämställdhetsfrågorna är en
självklar del av reformarbetet inom arbetsmark-
nadspolitiken.

Sverige uppfyller i de flesta fall de mål och in-
tentioner som riktlinjerna ger uttryck för. I flera
fall är regeringens ambition mer långtgående än
vad riktlinjerna anger, t.ex. när det gäller att
motverka långtidsarbetslöshet bland ungdomar.

Arbetslinjen

Alltför många människor utestängs idag från den
sociala gemenskap, det inflytande och den känsla
av att vara behövd som ett arbete medför. Det
innebär att alla människors erfarenheter och
kompetens inte tillvaratas.

Den viktigaste vägen för att motverka risken
för att människor stängs ute är åtgärder som hö-
jer kompetensen och sysselsättningen. Den klas-
siska svenska arbetslinjen går därmed allt mer
över i en arbets- och kompetenslinje. Alla måste
ständigt vara beredda att lära nytt och skola om.

De förslag som regeringen aviserade i den
ekonomiska vårpropositionen och som nu preci-
seras riktas i hög grad till dem som under en
längre tid varit utan arbete.

Omläggningen av arbetsmarknadspolitiken
för att öka kvaliteten och minska risken för
flaskhalsar gynnar tillväxt. De fortsatt omfattan-
de satsningarna på utbildning och ett reformerat
studiemedelssystem bidrar till att minska den so-
ciala snedrekryteringen. Skattereduktionen vid
anställning av arbetslösa med långa inskrivnings-
tider ökar möjligheten för utsatta grupper att få
in en fot på arbetsmarknaden. För att öka ande-
len som omfattas av detta stöd föreslår regering-
en nu att stödet skall omfatta alla som varit öppet
arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska åtgär-
der i minst två år. Det är en utvidgning då det ti-
digare förslaget krävde minst tre år. Det är ange-
läget att arbetsförmedlingarna fortsättningsvis
prioriterar långtidsarbetslösa och långtidsin-
skrivna. Utsatta grupper skall prioriteras. Arbets-
marknadssituationen för invandrare är särskilt
problematiskt och sysselsättningsgraden har fallit
markant sedan början av 1990-talet.

Genom en effektiv rehabilitering och fördju-
pad samverkan skall fler långtidssjukskrivna
kunna återgå i arbete. Genom rätten till vilande
förtidspension ges förtidspensionärer möjlighet
att få pröva eventuell arbetsförmåga.

Regeringen bedriver dessutom ett långsiktigt
arbete för att minska marginaleffekter och ta
bort fattigdomsfällor. Arbete har ett egenvärde
och ger självkänsla. Systemen bör utformas så att
utbildning och arbete lönar sig bättre. Kompen-
sation för egenavgifterna är en viktig del i denna
politik. I detta syfte har också ekonomiskt ut-
rymme skapats för att fr.o.m. 2001 stegvis ige-
nomföra en allmän förskola och maxtaxa inom
barnomsorgen. Regeringen kommer också att
genomföra en översyn av de familjeekonomiska
stöden.

De höga marginaleffekter som finns i kombi-
nationen av skatte- och bidragssystemen och
kommunala avgifter utgör ett stort hot mot in-
tegration och social rättvisa. Marginaleffekterna
drabbar särskilt hårt utsatta grupper i samhället.
De gör att människor inte nämnvärt kan påverka
sina ekonomiska förhållanden genom att arbeta
mer och öka sina inkomster. Att ta kortvariga
arbeten, att övergå från arbetslöshet till arbete
och att gå från deltid till heltid lönar sig ibland
inte alls.

Arbetslöshetsersättningens roll som omställ-
ningsförsäkring måste säkerställas för att den
ökade efterfrågan på arbetskraft skall kunna
mötas. Inom Regeringskansliet pågår ett arbete
med att förtydliga kraven på omställning samti-
digt som de arbetslösas rättstrygghet förstärks.

29

PROP. 1999/2000:1

Förslagen kommer att skickas ut på remiss var-
efter regeringen avser att återkomma till riksda-
gen.

Regeringen ser mycket allvarligt på den alar-
merande utgiftsutvecklingen inom sjukförsäk-
ringen. Detta gäller såväl ur ett hälsoperspektiv
som ur ett arbetsmarknadsperspektiv med avse-
ende på tillgången på arbetskraft. Utgifterna för
sjukförsäkringen riskerar dessutom med den nu-
varande utvecklingen att tränga undan andra
viktiga statliga insatser.

Kompetenslinjen

Kunskap och utbildning är nyckeln till en hög
sysselsättning och tillväxt som inte sker på be-
kostnad av ökade orättvisor och fördjupade
klyftor. Därför behövs fortsatta offensiva inves-
teringar i kunskap. Kunskap är en central faktor
för tillväxt, utveckling och modernisering. Sveri-
ge skall konkurrera med kompetens och välut-
bildad arbetskraft. Sverige skall vara en ledande
kunskapsnation.

Förskolan utgör det första steget i det livs-
långa lärandet. Det är ett av skälen till att rege-
ringen skapat ett budgetutrymme för att fr.o.m.
2001 stegvis genomföra en allmän förskola och
maxtaxa inom barnomsorgen.

Grundskolan och gymnasieskolan skall ge alla
elever en god grund för det livslånga lärandet.
Skolans viktigaste resurs är välutbildade lärare
och skolledare, som kan leda den pedagogiska
utvecklingen. Regeringen fortsätter att prioritera
arbetet med kvalitet och likvärdighet i skolan.
Kommunerna tillförs de närmaste åren ökade re-
surser för att stärka skolan och öka måluppfyllel-
sen. Dessutom medför den goda tillväxten att
kommunernas skatteinkomster växer kraftigt.

Kunskapslyftet är nu inne på sitt tredje verk-
samhetsår sedan starten hösten 1997. I dag stu-
derar över 200 000 i vuxenutbildning på gymna-
sial nivå. Under femårsperioden fram till 2002
kommer Kunskapslyftet att ha nått över 800 000
nya studerande, varav majoriteten är kvinnor.
Genom Kunskapslyftet har hundratusentals, i
huvudsak tidigare arbetslösa, fått möjlighet att
öka sin kompetens och förbättra sin ställning på
arbetsmarknaden.

Utvecklingen på arbetsmarknaden och den
internationella konkurrensen kräver att fler har
en högskoleutbildning. Utbyggnaden av hög-
skolan fortsätter. Studiestödet reformeras med
början under 2001.

Målet för forskningspolitiken är att Sverige
skall vara en framstående forskningsnation, där
forskningen håller hög kvalitet och där forsk-
ningsinsatserna ger utrymme för både bredd och
specialisering. Resurserna för grundforskning
ökas för att bidra till kunskapssamhällets in-
frastruktur. Staten är garant för fri grundforsk-
ning med långsiktig och obunden finansiering.

Sverige behöver också fler forskarutbildade så-
väl för högskolans eget behov som för att möta
efterfrågan på forskarutbildade inom näringslivet
och i offentlig verksamhet. En successiv satsning
sker därför på grundforskning och forskarut-
bildning. Anslagshöjningarna för 2000 används
framför allt till att utveckla verksamheten vid de
nya universiteten.

Regeringen föreslår att ytterligare steg skall tas
i en grön skatteväxling. Genom att höja diesel-,
el- och kämkraftsskatten kan en god miljö gyn-
nas samtidigt som medel tillförs kompetensut-
veckling i arbetslivet. Hela Sverige skall lära.

Generell välfärd för kvinnor och män

Målet för den generella välfärdspolitiken är rätt-
visa och jämlika livsvillkor för kvinnor och män.
Den generella välfärden minskar klyftor och
gränser mellan olika samhällsgrupper och funge-
rar som en sammanhållande kraft. Barnbidraget
leder till att många slipper bli beroende av be-
hovsprövade bidrag och därmed hamna i en fat-
tigdomsfälla. Den obligatoriska försäkringen
som utgår i från inkomstbortfallsprincipen ga-
ranterar tryggheten för en stor majoritet av
människor.

Socialförsäkringen skapar drivkrafter för ar-
bete eftersom det är sysselsättningen som ger
delaktighet. De svenska socialförsäkringarna
främjar ett högt arbetskraftsdeltagande. Föräld-
raförsäkringen har stora positiva effekter för
kvinnornas möjligheter att komma in och stanna
kvar på arbetsmarknaden. Det nya pensionssys-
temet är ett annat bra exempel på detta. Sverige
har som ett av få länder reformerat pensionssys-
temet. Det nya systemet är av stor betydelse för
tilltron till svensk ekonomi.

Hela Sverige skall växa

Den höga omvandlingstakten i näringslivet och
på arbetsmarknaden ställer nya krav på politiken
inom flera områden. För att kunna hantera kon-

30

PROP. 1999/2000:1

sekvenser av de snabba strukturförändringarna i
samhället behöver politiken bli mer långsiktig
och bättre på att ta till vara tillgängliga resurser.
Politiken behöver även på ett bättre sätt anpassas
till varierande regionala och lokala behov. De se-
naste årens befolkningsminskning i flera regioner
är ett allvarligt hot mot en balanserad regional
utveckling och möjligheter för att uppnå riksda-
gens regionalpolitiska mål. Regeringen har därför
tillsatt en parlamentarisk kommitté med uppgift
att lämna förslag om den framtida inriktningen
och utformningen av den framtida regionalpoli-
tiken.

Riksdagen beslutade om en ny regional nä-
ringspolitik under våren 1998. Målet är att uti-
från de regionala förutsättningarna stimulera en
hållbar ekonomisk tillväxt som kan bidra till fler
och växande företag och därmed ökad sysselsätt-
ning för både kvinnor och män. Regionala till-
växtavtal är det bärande instrumentet i den nya
näringspolitiken. Tillväxtavtalen innebär en sam-
ordnad tillväxt- och sysselsättningspolitik under
stort regionalt och lokalt inflytande. Den första
avtalsperioden omfattar perioden 2000-2002.

Samtliga län har tagit fram utkast till regionala
tillväxtavtal. Arbetet med tillväxtavtalen har lett
till att breda partnerskap har etablerats. Närings-
livets engagemang är stort. De åtgärder som pri-
oriteras spänner över ett stort antal ämnesområ-
den. Utbildning, kompetensutveckling och före-
tagsfrämjande åtgärder dominerar. Flertalet län
har lämnat förslag som syftar till att förbättra
samordningen av insatser mellan olika politik-
områden och att öka statliga myndigheters enga-
gemang i processen.

Regeringen tydliggör nu förutsättningarna för
berörda statliga myndigheter och organ inför de-
ras förhandlingar med partnerskapen om ge-
nomförande och finansiering av tillväxtavtalen. I
budgetpropositionen föreslås bl.a. att arbets-
marknadspolitiken blir mer tillväxtorienterad.
Vidare klarläggs hur vissa nationella program,
t.ex. för utveckling inom storstadsregionerna
samt näringslivsutveckling i Östersjöregionen,
knyts an till tillväxtavtalen. Regionalpolitiken
och de nya strukturfondsprogrammen skall sam-
ordnas med genomförandet av tillväxtavtalen för
att ge större effekt.

Sverige en ledande IT-nation

Sverige skall stärka sin ställning som en av de le-
dande IT-nationema. I regeringens vision om det

digitala Sverige används den nya informations-
tekniken av alla. Ingen lämnas utanför, varken
gamla, arbetslösa, funktionshindrade eller andra.

Informationstekniken ökar människors frihet
att välja bostad, arbete och studier. Därmed mot-
verkas dagens regionala obalanser. IT gör företa-
gen mer effektiva och ger näringslivet ökad in-
ternationell slagkraft. IT-utvecklingen leder
också till att nya företag uppstår och att nya ar-
betstillfällen skapas.

Regeringen kommer att vidta en rad åtgärder
för att stärka Sveriges position som en världsle-
dande IT-nation. Tre områden är prioriterade:
regelverken, utbildningen och infrastrukturen.

Det måste finnas tydliga spelregler och hög
säkerhet. Elektroniska affärer skall stimuleras.
Regler som förhindrar utvecklingen av ett digi-
talt samhälle skall tas bort.

I det digitala samhället är kunskap en strate-
gisk resurs. En fortsatt satsning görs därför på
utbildning och kompetensuppbyggnad. Insatser-
na skall ske både på bredden - i t.ex. skola och
företag - och på spetskompetens genom hög-
skoleutbildning och forskning.

Sverige skall ta tillvara och bygga vidare på de
framgångar som vi nu har bl.a. genom Ericsson,
Telia, och de nya små växande IT-företagen. In-
formationsteknikens betydelse för Sveriges kon-
kurrenskraft framgår bl. a. av den kraftiga expan-
sionen av företagens IT-investeringar och till-
växten inom IT-sektorn under 1990-talet. Det är
av särskild betydelse för den regionala tillväxten
och de mindre företagens utvecklingskraft och
konkurrensförmåga.

En hög teknisk tillväxt och internationell
konkurrenskraft är en förutsättning för stark
ekonomisk tillväxt. En väl utvecklad IT-infra-
struktur har stor betydelse för att svenska före-
tag skall bibehålla sin framskjutna position både
som IT-användare och som producenter av pro-
gram och exempelvis telekommunikationspro-
dukter. IT-infrastrukturen är väsentlig för hela
näringslivets utveckling. Regeringen avser att
fortlöpande ta initiativ inom området och avser
även att återkomma i den IT-proposition som
planeras till början av år 2000.

Regeringen anser att staten har ett ansvar för
att en väl fungerande IT-infrastruktur finns till-
gänglig genom att möjliggöra investering i öppen
ledning, som säkerställer konkurrens mellan
skilda operatörer. Detta kan t.ex. ske i form av
ett stomnät mellan landets alla kommuner som
ett första steg mot högre kapacitet i nätet som
helhet. Det kräver nya investeringar i bredbandig

31

PROP. 1999/2000:1

IT-infrastruktur vilket kan ske både i privat och
offentlig regi.

1.4.2 En uthållig tillväxt

Produktmarknaderna spelar en central roll i en
politik för uthållig tillväxt. Väl fungerande mark-
nader förbättrar de långsiktiga tillväxtförutsätt-
ningama ytterligare.

Okad konkurrens leder till snabb produktivi-
tetstillväxt, hög standardutveckling och ett in-
ternationellt konkurrenskraftigt näringsliv. Detta
främjar en hög sysselsättning. Konkurrensen
gynnar också konsumenterna i form av lägre pri-
ser, bättre kvalitet och större urval av varor och
tjänster. En ökad konkurrens bidrar till att mot-
verka de tendenser till ökat inflationstryck som
kan uppkomma när efterfrågan i ekonomin är
hög.

En rad strukturreformer har genomförts un-
der 1990-talet som påverkar stora delar av den
svenska ekonomin:

-  En konkurrenslag som innehåller ett ut-
tryckligt förbud mot konkurrensbegränsan-
de samarbete mellan företag och missbruk
av dominerande ställning har införts.

-  En elmarknadsreform har genomförts. Pro-
duktion och försäljning av el har omvandlats
till konkurrensmarknader.

-  Sverige har idag en av Europas mest avregle-
rade telemarknader. Post- och Telestyrel-
sens agerande har medfört sänkta samtrafi-
kavgifter för mobiltelefoni, vilket bör leda
till ännu bättre konkurrens.

-  Postens ensamrätt till brevbefordran har
slopats och en rad följdreformer har ge-
nomförts för att öka andra aktörers tillgäng-
lighet till den postala infrastrukturen.

-  Inrikesflyget, järnvägstransporterna och den
långväga busstrafiken har avreglerats.

-  En lag om offentlig upphandling har till-
kommit.

-  Rådet för konkurrens på lika villkor mellan
privat och offentlig sektor har inrättats i
syfte att förbättra konkurrensen mellan pri-
vata och offentliga aktörer.

-  Inom EU har Sverige bland de lägsta nivåer-
na på statsstöd till företag.

Regeringens arbete med att förbättra konkurren-
sen och öka effektiviteten på varu-, tjänste- och
finansmarknaderna kommer att fortgå med
oförminskad styrka:

-  Flera branscher kännetecknas i dag av bris-
tande konkurrens. Regeringen har uppdragit
åt Konkurrensverket att närmare kartlägga,
analysera och utvärdera hur konkurrensför-
hållandena utvecklats på den svenska mark-
naden under 1990-talet. Regeringen avser att
i en särskild proposition återkomma med
konkreta förslag om hur konkurrensen skall
öka samtidigt som konsumentens ställning
stärks.

-  De få kvarvarande hinder för konkurrens i
gränslandet mellan offentlig och privat verk-
samhet skall undanröjas. Statskontoret har
fått i uppdrag att snarast se över hur de stat-
liga myndigheterna agerar på konkurrensut-
satta marknader.

-  En väl fungerande konkurrens inom bygg-
sektorn är av stor betydelse för att minska
risken för ökat inflationstryck. Den kan
dessutom leda till att boendekostnaderna
blir lägre även i det nuvarande bostadsbe-
ståndet. Byggkostnadsdelegationens fort-
satta arbete skall intensifieras och fokuseras
enligt de tilläggsinstruktioner som regering-
en överlämnade till delegationen i maj.
Byggkostnaderna skall sänkas och konkur-
rensen på bygg- och byggmaterialmarkna-
den förstärkas.

-  Eventuella hinder för en fortsatt snabb ök-
ning av bostadsbyggandet i de expansiva re-
gionerna bör undanröjas. På regeringens
uppdrag har länsstyrelserna i tillväxtregio-
nerna tillsammans med berörda kommuner
kartlagt och analyserat plan- och markbered-
skapen och vad som kan göras för att klara
ett ökat bostadsbyggande.

-  Sveriges deltagande i den inre marknaden
ger konsumenterna ett bredare utbud och
lägre priser. Regeringen arbetar för att ytter-
ligare stärka konsumentintresset i handels-
politiken bl.a. genom ökad importkonkur-
rens. Ett exempel på detta är frågan om
utvidgad parallellimport.

-  Regeringen har nyligen gett i uppdrag åt
Statistiska centralbyrån att undersöka
prisskillnaden mellan svenska och utländska
varor. Underlaget kommer att utgöra en
viktig bas för regeringens fortsatta ansträng-
ningar att sänka prisnivån i Sverige.

En förutsättning för det civila samhällets utveck-
ling är att rättsväsendet fungerar väl. Rättsväsen-
det befinner sig mitt i en period av reformarbete.
Regeringens ambition är att med fortsatt kraft

32

PROP. 1999/2000:1

driva moderniseringen, förändringen och effek-
tiviseringen av rättsväsendet. Regeringen avser
därför att i 2000 års ekonomiska vårproposition
återkomma till riksdagen när det gäller vilka yt-
terligare resursförstärkningar som behövs för att
fullfölja statsmakternas intentioner i fråga om
utvecklingen av rättsväsendet.

De svenska produktmarknadema är starkt be-
roende av den internationella omgivningen. För
att effektivisera produkt- och kapitalmarknader-
na måste det ske ett ökat samarbete inom EU
om fortsatta reformer på dessa marknader.

Det är viktigt att fördelarna av den inre mark-
naden kommer EU:s konsumenter till del på ett
tydligt sätt genom lägre priser, ökat urval och
bättre kvalitet på produkter och tjänster. De
svenska miljö- och konsumentintressena skall tas
tillvara.

Sverige är mycket positiv till EU-samarbetet
kring reformer av produkt- och kapitalmarkna-
der, den s.k. Cardiff-processen. Syftet är att för-
bättra den inre marknadens funktionssätt. EU:s
medlemsländer skall årligen presentera rapporter
om hur viktigare inhemska marknader fungerar,
vilka reformer som genomförts, identifiera åter-
stående brister för effektiv konkurrens och slut-
ligen presentera det fortsatta reformarbetet.

En viktig marknad för Sverige är Östersjöre-
gionen som har goda förutsättningar att bli en
dynamisk tillväxtregion och marknadsplats även i
ett globalt perspektiv. Till regionen räknas även
Öresundsregionen där den nya fasta förbindel-
sen över sundet möjliggör ytterligare integration
och ekonomisk aktivitet över nationsgränserna.
Genom sitt läge i förhållande till kontinentala
Europa, tillväxtmarknaderna österut samt övriga
Norden bör Öresundsregionen kunna få stor
betydelse för utvecklingen i hela Östersjöområ-
det.

Hållbara Sverige

Regeringens övergripande mål för miljöpolitiken
är att till nästa generation kunna lämna över ett
samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är
lösta. Sverige skall vara ett föregångsland i om-
ställningen till hållbar utveckling.

Omställningen till ett ekologiskt hållbart sam-
hälle skapar en sysselsättningspotential. Denna
skall tas till vara. Framsynta krav på att skydda
naturen och människors hälsa och att gradvis öka
resurseffektiviteten skapar tryck på teknisk ut-
veckling och ger därmed möjligheter för ny fö-

retagsamhet. Det bidrar till det omvandlings-
tryck som driver på den ekonomiska utveck-
lingen. Därmed kan ytterligare resurser avsättas
för en hållbar utveckling.

Den ekonomiska politiken måste därför kom-
bineras med en effektiv miljöpolitik baserad på
såväl en skarp och tydlig lagstiftning som på
ekonomiska styrmedel och andra stimulanser.
Regeringens förslag på skatteområdet om grön
skatteväxling är en del i denna strategi.

Arbetet med att ställa om Sverige till ett före-
gångsland för den ekologiska hållbarheten skall
fortgå och följs upp årligen genom skrivelser
som presenteras i anslutning till budgetproposi-
tionen. Årets skrivelse presenteras i början av
oktober. Skrivelsen kommer att innehålla en re-
dovisning av vilka åtgärder som har vidtagits och
en bedömning av vilka effekter de har haft för
omställningsarbetet. Redovisningen innefattar
också en sammanställning av nya åtgärder som
följer av förslag som regeringen presenterat i
propositioner som lagts under året eller i sam-
band med andra beslut.

Anslagen för miljöpolitiken har ökat. Kom-
munerna är brett engagerade genom bland annat
de lokala investeringsprogrammen. Energiöver-
enskommelsen innebar ett stort investerings-
program för att ställa om energisektorn. Ytterli-
gare åtgärder gäller forskning, teknikutveckling
och miljöanpassad upphandling, främjandet av
export av svensk miljöteknik, osv. Alla samhälls-
sektorer är berörda och samarbetet med närings-
livet i dessa frågor måste intensifieras.

Det internationella samarbetet inom bl.a. EU
är centralt. Arbetet med att skydda miljön, sti-
mulera lokala initiativ och främja kretsloppstän-
kandet skall fortsätta. Åtgärder för ekologisk
hållbarhet skall stimulera teknisk utveckling och
nyföretagande och därmed också samtidigt stär-
ka ekonomi och sysselsättning.

Under de senaste två åren har regeringen gjort
stora satsningar på bl.a. naturvård, miljöövervak-
ning, marksanering och miljöforskning.

Regeringen föreslår ytterligare åtgärder för att
stimulera omställningen till ett Hållbart Sverige:

-  Ytterligare 20 miljoner kronor till kalk-
ningsverksamheten.

-  Ytterligare 20 miljoner kronor till biotop-
skyddet för att uppnå en god balans mellan
de olika statliga insatserna för att bevara den
biologiska mångfalden i skogen.

-  Ytterligare 3 miljoner kronor till Kemikalie-
inspektionen.

33

2 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uol-3

PROP. 1999/2000:1

-   500 miljoner kronor till ett sexårigt samar-
bete med svenska biltillverkare för forskning
och utveckling av teknik för framtidens
miljövänliga fordon.

-   5 miljoner kronor till särskild satsning för
att underlätta svenska företags export av va-
ror och tjänster med hög miljöprestanda.

-   Ett tidsbegränsat investeringsstöd till ter-
misk solvärme införs under förutsättning att
man kan åstadkomma ett avtal mellan staten
och solvärmebranschen. Inom ramen för
avtalet bör principer utformas för åtgärder
för att sänka kostnaderna för tekniken.

Gröna nyckeltal

Som ett av de första länderna i världen presente-
rade regeringen gröna nyckeltal i den ekonomis-
ka vårpropositionen. Gröna nyckeltal är ett av
regeringens instrument att följa det övergripande
målet för det miljöpolitiska arbetet att till nästa
generation kunna lämna över ett samhälle där de
stora miljöproblemen är lösta. Nyckeltalen kan
användas som vägledning för politiska beslut och
som underlag för samhällsdebatt på samma sätt
som de ekonomiska nyckeltalen.

Utvecklingen av nyckeltal är en process där
nyckeltalen måste anpassas efter de mål de avser
följa, relevanta miljöproblem och samhällsut-
vecklingen i övrigt. Regeringen kommer därför
att fortsätta arbetet med att vidareutveckla nyck-
eltalen. Regeringen studerar även möjligheterna
att i framtiden presentera prognoser för vissa av
nyckeltalen. Regeringen avser också att regel-
bundet presentera gröna nyckeltal för riksdagen.

Den ekonomiska utvecklingen skall vara eko-
logiskt hållbar. I vissa fall finns goda möjligheter
att nå fastställda miljökvalitetsmål utan väsentliga
kostnader eller uppoffringar. I andra fall är det
väsentligt svårare och förenat med stora kostna-
der. Sambandet mellan miljö och tillväxt är inte
entydigt. Regeringen anser det angeläget att un-
dersöka hur sambanden ser ut och har därför till-
satt en särskild utredning för översyn av sam-
bandet mellan tillväxt och miljö samt utredning
av behov av åtgärder för en effektivare använd-
ning av naturresurser i syfte att nå en hållbar ut-
veckling .

Energianvändningen i Sverige de senaste 30
åren visar att den tekniska utvecklingen möjlig-
gjort en stabil nivå på energianvändningen sam-
tidigt som en ekonomisk tillväxt har skett. Detta
visas i nedanstående diagram.

Diagram 1.5 Total energianvändning resp. BNP 1970-
1996

1991 års priser

Energianvändning/TWh                                            BNP/Mdkr

Energianvändningen har en stark koppling till
flera miljöproblem, där sättet att producera ener-
gin har stor betydelse. En fortsatt förbättrad ef-
fektivitet i användningen av energi är också nöd-
vändig för att en positiv ekonomisk utveckling
skall kunna förenas med minskade miljöproblem.
Okad energieffektivitet och övergång till mil-
jövänliga energislag kan stimuleras på flera sätt,
bland annat genom en ökad användning av eko-
nomiska styrmedel. Regeringens förslag i bud-
getpropositionen om en grön skatteväxling är ett
led i ett sådant arbete.

Energianvändningen är ett av de elva gröna
nyckeltalen som beskrivs under utgiftsområde 20
”Allmän miljö- och naturvård”. Där presenteras
ytterligare gröna nyckeltal som alla beskriver en
utveckling i samhället inom områden av stor be-
tydelse för miljön.

1.5 Rättvisa skatter för vård, skola
och omsorg

Skatternas främsta syfte är att finansiera välfär-
den. Ytterst bestäms nivåerna på skatteuttaget av
samhällets välfärdsambitioner. Väljer medbor-
garna ett välfärdssamhälle med bra vård, skola
och omsorg för alla, trygga försäkringar mot in-
komstbortfall vid sjukdom och arbetslöshet, en
bra utbildning för alla o.s.v. - då måste erforder-
liga skatter tas ut för att finansiera välfärden.

34

PROP. 1999/2000:1

1.5.1 Vård, skola och omsorg

Regeringen har sedan den tillträdde 1994 kon-
sekvent prioriterat vård, skola och omsorg. I takt
med framgångarna i saneringen av de offentliga
finanserna har ökade resurser kunnat tillföras
den kommunala sektorn. Den goda tillväxten
medför dessutom att den kommunala sektorn får
markant ökade skatteintäkter de närmaste åren

I år är statsbidragen till kommuner och lands-
ting 16 miljarder kronor högre än de var 1996.
Regeringen föreslår i enlighet med tidigare avise-
ringar att statsbidragen nästa år höjs med ytterli-
gare 4 miljarder kronor. Därutöver får kommu-
ner och landsting i enlighet med tidigare beslut
ytterligare 1,3 miljarder kronor både 1999 och
2000 genom att de 200 kronor i statlig inkomst-
skatt som alla löntagare betalar förs över till den
kommunala sektorn. Sammanlagt innebär det att
vård, skola och omsorg 2000 tillförs 21,3 miljar-
der kronor.

För 2001 har regeringen aviserat att ytterligare
4 miljarder kronor kommer att tillföras kommu-
ner och landsting.

Regeringen föreslår nu att ytterligare en mil-
jard kronor tillförs vård- och omsorgssektorn
redan 2001. Därutöver förelås nu att de 200 kro-
nor i statlig inkomstskatt som alla löntagare be-
talar omförs till den kommunala sektorn även
2001, vilket innebär 1,3 miljarder kronor. Dess-
utom föreslås att ytterligare 0,7 miljarder kronor
tillförs anslaget för särskilda insatser för kom-
muner och landsting. Därmed kommer vården,
skolan och omsorgen att tillföras sammanlagt
27 miljarder kronor mer 2001 jämfört med 1996.
I detta belopp ingår en viss finansiering för att
stegvis genomföra en allmän förskola och en
maxtaxa i barnomsorgen.

Vården, skolan och omsorgen prioriteras.
Sammantaget ger detta goda förutsättningar för
fler jobb och en ökad kvalitet på den svenska
välfärden.

Försvarsuppgörelsen innebär dessutom att
totalt ca 8 miljarder kronor bedöms kunna frigö-
ras för insatser inom vård- och omsorgssektorn
under perioden 2002-2004. Av dessa resurser
skall en första miljard kronor utbetalas 2002,
3 miljarder kronor 2003 och 4 miljarder kronor
2004.

Även om utvecklingen i den kommunala
sektorn i sin helhet är god finns det en grupp
kommuner och landsting som halkar efter.
Många kommuner och landsting har ekonomiska
problem på grund av utflyttning, obalanser i ål-

dersstrukturen, fortsatt hög arbetslöshet och låg
tillväxt. Detta är yttre strukturella faktorer som
till stor del inte går att påverka, men som delvis
kompenseras genom det nuvarande utjämnings-
systemet för kommuner och landsting. För dessa
kommuner och landsting kan krävas särskilda
insatser.

Regeringen har därför inrättat en delegation
som skall bereda ärenden om stöd till vissa
kommuner och landsting för åtgärder så att de
kan nå ekonomisk balans. Sedan tidigare används
en del av de ökade resurserna till särskilda insat-
ser i vissa kommuner och landsting. Regeringen
föreslår nu att resurserna för detta ändamål ökas
med 700 miljoner kronor år 2001. År 2000 och
2001 kommer de sammanlagt att uppgå till ca
4 miljarder kronor.

Många kommuner har ekonomiska problem
trots att man effektiviserat verksamheten och har
höga skatter på grund av utflyttning och stora
bestånd av outhyrda lägenheter. Generellt höjda
statsbidrag är emellertid inte alltid verkningsfulla
för att stödja just de kommuner och landsting
som har de största ekonomiska problemen.

Staten kan aldrig överta det ansvar som åligger
kommunerna att tillse att medborgarnas vilja ge-
nomförs beträffande de kommunala skatterna
och den kommunala servicen. Skatteintäkterna
utgör omkring två tredjedelar av de totala in-
komsterna, resten utgörs av kommunala avgifter
och av statsbidrag. .

Därför är långsiktigt ökade skatteinkomster
som uppstår genom tillväxt och ökad sysselsätt-
ning viktigare för kommunernas ekonomi än
ökade statsbidrag. En god utveckling av Sveriges
ekonomi innebär att kommunernas inkomster
ökar. En ökad privat sysselsättning bidrar till en
direkt och kraftig förstärkning av kommunernas
och landstingens resurser. Den goda tillväxten
innebär att kommunernas och landstingens
skatteinkomster beräknas öka med omkring
25 miljarder kronor 2000 och med ytterligare
omkring 16 miljarder kronor 2001.

Genom bidragen till vården, skolan och omsor-
gen omfördelas stora belopp över livet och mel-
lan grupper. I den fördelningspolitiska redogö-
relsen i bilaga 4 behandlas fördelningseffekterna
av den offentliga konsumtionen.

Resultaten visar att de resurser som fördelas
genom offentliga tjänster bidrar till en jämnare
fördelning. Resurserna är högre för personer
med låg ekonomisk standard än för välbeställda.
Kvinnor gynnas mer än män i den offentliga
sektorn. De offentliga tjänsterna omfördelar

35

PROP. 1999/2000:1

dessutom inkomster över livet. En omfördelning
sker från de välbeställda till de ekonomiskt svaga.

Skillnaderna i utnyttjande av barnomsorgen
mellan olika grupper har minskat under 1990-
talet. Barnomsorgen utnyttjas fortfarande i något
högre grad av välutbildade föräldrar. Ändå inne-
bär bamomsorgssubventioner som finansieras
med skatter en omfördelning från välbeställda
föräldrar till dem med låga inkomster. Förskole-
verksamheten stimulerar och utvecklar barn.
Den underlättar för föräldrar att förena barn, ar-
bete och studier. Det är en politik för barns ut-
veckling, för arbete och jämställdhet, för tillväxt
och rättvisa som intresserar allt fler andra länder.

De nuvarande barnomsorgsavgifterna för
dock med sig problem. De inkomst- och tidsbe-
roende avgifterna minskar många föräldrars
möjlighet att påverka sin ekonomi. Ofta lönar
det sig dåligt för arbetslösa föräldrar att börja ar-
beta, att ta korttidsjobb eller att gå från deltids-
arbetande till heltid. Regeringen har därför ska-
pat ett utrymme för att fr.o.m. 2001 stegvis
genomföra en allmän förskola och en maxtaxa i
barnomsorgen.

Kunskap och utbildning är i den nya globala
ekonomin avgörande för tillväxt, sysselsättning
och rättvisa. Utbildningen är nyckeln till en lång-
siktig politik för rättvisa och jobb. Den har en
stor betydelse för den framtida lönen, utveck-
lingen och risken för arbetslöshet. För att korri-
gera de bakomliggande orsakerna till en ojämn
inkomstfördelning är det effektivare med en
jämnare spridning av utbildningsmöjligheter och
kunskaper än att omfördela ekonomiska resurser
i efterhand. En gymnasieskola för alla, fler hög-
skoleplatser i hela landet, kunskapslyft och ett

reformerat studiemedelssystem bidrar till att ge
alla mer likvärdiga möjligheter.

Analyserna visar att de stora satsningarna har
medfört att klyftan i antalet utbildningsår mins-
kat markant de senaste åren. Sverige har en jäm-
nare fördelning av kunskaper än de flesta andra
länder. Utbildningssubventionema för grund-
skola och gymnasium är rättvist fördelade. De är
lika stora för föräldrar med olika inkomster och
social bakgrund.

Ett stort problem är att snedrekryteringen till
den högre utbildningen består. Subventionerna
till högskolan gynnar därför främst barn till hög-
utbildade och tjänstemän. Det kompenseras del-
vis av att subventionerna i arbetsmarknadsut-
bildning och vuxenutbildning gynnar dem med
lägre utbildning och inkomster. Totalt sett får
dock barn till personer med lägre utbildning nå-
got lägre utbildningssubventioner än barn till
högutbildade.

Social rättvisa kan aldrig nås om gamla och
sjuka får stå tillbaka, om deras livsvillkor försäm-
ras och om vården gynnar den som har goda re-
surser. Det finns oroande tecken. De stora skill-
naderna i dödlighet och ohälsa mellan olika
sociala grupper minskar inte. Det finns forskning
som tyder på att välutbildade och höginkomstta-
gare numera utnyttjar vården mer än andra och
detta även med hänsyn till hälsoskillnader.

Men livslängden ökar och åtskilliga indikato-
rer pekar på en bättre folkhälsa. Det mest grund-
läggande i livet, livslängden, är allt jämnare för-
delad. Allt färre dör i förtid. Subventionerna för
sjukvård och äldreomsorg är betydligt högre för
låginkomsttagare än välbeställda. Allt talar dess-
utom för att behoven av offentliga tjänster ökar
till följd av att Sveriges befolkning blir äldre.

Tabell 1.8 Ökade resurser till vård, skola och omsorg

Miljarder kronor

1997

1998

1999

2000

2001

2002

1997 års ekonomiska vårproposition

4

8

8

8

8

8

Budgetpropositionen för 1998

4

8

8

8

1998 års ekonomiska vårproposition

4

4

4

4

4

Budgetpropositionen för 1999

1,3

2

2

1999 års ekonomiska vårproposition

1,3

2

3

Budgetpropositionen för 2000

31

Summa

4

12

17.3

21,3

272

25!

Skatteintäkter jämfört med 19963

-1

5

13

38

54

57

11 vårdmiljard+1,3 miljarder kronor för 200-kronan +0,7 miljarder kronor för särskilda insatser

21 detta belopp ingår en viss finansiering av införandet av en maxtaxa inom barnomsorgen samt allmän förskola

3 På grund av skattereduktion för egenavgifterna ändras såväl skatteintäkten som statsbidrag. Detta har ej beaktats i tabellen för en rättvis jämförelse. Utbetalda skattemedel,
exklusive statsskatten om 200 kronor

36

PROP. 1999/2000:1

Regeringen prioriterar en bred och långsiktig
rättvisepolitik. Den syftar både till en jämn för-
delning och förbättringar för de mest utsatta.
Den innefattar medborgarnas grundläggande
livsvillkor i vid mening och en utjämning av de
ekonomiska resurserna. Den ger stor tyngd till
en rättvis vård, skola och omsorg med god kva-
litet.

1.5.2 Skatter för jobb och rättvisa

De överskott som nu uppstår i de offentliga fi-
nanserna är resultatet av en ansvarsfull och mål-
medveten politik som syftat till att rädda väl-
färdssamhället. Alla medborgare har fått bära
tunga bördor när skatter höjts och besparingar
genomförts för att rädda välfärden.

I takt med att de offentliga finanserna har ut-
vecklats positivt har det skapats utrymme för att
kompensera flera av de åtgärder i saneringen som
drabbade även de mest utsatta grupperna. Ersätt-
ningsnivån i arbetslöshets-, föräldra- och sjuk-
försäkringen har höjts till 80 procent, pensioner-
na har höjts, speciella åtgärder för de sämst
ställda pensionärerna har vidtagits, barnbidragen
har höjts och beslut har fattats om ytterligare
höjningar. Dessutom har värnskatten avvecklats i
enlighet med riksdagsbeslutet hösten 1994. Jus-
teringar har också gjorts i exempelvis fastighets-
skatten.

Som en följd av budgetsaneringen har bryt-
punkten för statlig skatt inte räknats upp i den
takt som ursprungligen var avsikten och egenav-
gifterna har höjts för alla löntagare. När ett ut-
rymme nu växer fram, prioriterar regeringen
därför att sänka skatten på ett sådant sätt att den
kompenserar löntagarna för de egenavgifter som
även framdeles kommer att tas ut eftersom de nu
är en del av det nya ålderspensionssystemet.
Löntagarna bör få en återbäring på de skattehöj-
ningar som egenavgifterna i själva verket har in-
neburit. Denna åtgärd sänker marginalskatterna
för låg- och medelinkomsttagare och har dess-
utom en positiv fördelningsprofil eftersom ege-
navgifterna är en tyngre börda för låginkomstta-
gare än för andra.

För att ytterligare förbättra de fördelningspo-
litiska effekterna föreslår regeringen för 2000
dessutom en förlängning av den temporära
skattereduktionen riktad mot låginkomsttagare.
Avsikten är att en förlängning skall ske för åren
därefter. En alternativ metod för att åstadkomma
ett likvärdigt resultat kan dock komma att över-

vägas. Regeringen föreslår dessutom för 2000 en
sänkning av fastighetsskatten för hyreshus till

1,2 procent.

Förslaget om sänkta skatter gynnar den kom-
munala sektorn genom att öka tillväxten och de
kommunala skatteintäkterna. Regeringens för-
slag innebär att en fjärdedel av egenavgifterna ej
blir avdragsgilla och samtidigt kompenserade ge-
nom en skattereduktion. Därmed uppnås två ef-
fekter. En fjärdedel av egenavgiftema neutralise-
ras för alla som betalar dem samtidigt som den
kommunala sektorns skatteintäkter ökar. Stats-
bidragen för kommunerna sänks i motsvarande
grad. Resultatet är neutralt för kommunerna.

Dessutom innebär förslaget ökat stöd för ar-
betslinjen genom att arbetsutbud och arbets-
marknadsdeltagande främjas, vilket ökar syssel-
sättningen och tillväxten ytterligare. När in-
komsterna ökar i samhället växer även skattein-
komsterna för kommuner och landsting.

För att undvika att en kompensation för ege-
navgifterna innebär att fler löntagare kommer att
betala statlig inkomstskatt föreslås samtidigt att
skiktgränsen för den statliga inkomstskatten
höjs. På sikt bör skiktgränsen höjas så att mål-
sättningen om att endast 15 procent av skatte-
betalarna skall omfattas av den statliga inkomst-
skatten uppfylls.

Regeringen har under våren bedrivit samtal
med övriga riksdagspartier för att undersöka om
det finns förutsättningar för en bred förankring
av en kommande skattereform. Regeringen avser
att under hösten fortsätta skattesamtalen för att
inom ramen för en fortsatt ansvarsfull budget-
politik stärka rättvisan och tillväxten i Sverige.

Grön skatteväxling

Miljörelateringen av skattesystemet fortsätter.
De första stegen i en grön skatteväxling togs i
samband med skattereformen 1990-1991. Rege-
ringen föreslår nu ett ytterligare steg i en grön
skatteväxling. Dieselskatten föreslås från den
1 januari 2000 höjas med 25 öre, elskatten med
1 öre och kärnkraftsskatten med 0,5 öre. Detta
ger ökade skatteintäkter på i storleksordningen
1,7 miljarder kronor.

Dessa ökade resurser används för två ändamål.
Dels för skattereduktion i samband med indivi-
duell kompetenshöjning i arbetslivet och dels för
att skattemässigt likställa jordbruket med indust-
rin.

37

PROP. 1999/2000:1

Sverige tar därmed ett ytterligare steg i att
strukturera omställningen till ett ekologiskt håll-
bart samhälle.

I en särskild proposition föreslår regeringen
en ändring av förmånsbeskattningen av miljöbi-
lar för att på så sätt underlätta introduktionen av
nya bränslen och ny teknik i personbilar. Vidare
höjs fordonsskatten för bussar, vilket tidigare
aviserats i den transportpolitiska propositionen.
Därmed uppnås neutralare konkurrensförhållan-
den mellan olika transportslag.

Inom Regeringskansliet bedrivs ett arbete som
syftar till en övergripande reform av energibe-
skattningen. Arbetet har som utgångspunkt den
principskiss som togs fram i Skatteväxlings-
kommitténs betänkande. Energibeskattningens
miljöstyrande effekter är en viktig aspekt i arbe-
tet. På grundval av detta arbete kommer energi-
beskattningen att diskuteras i de pågående skat-
tesamtalen mellan regeringen och riksdags-
partierna.

Skattepolitik för företagsamhet

En rad åtgärder föreslås för att stimulera företag-
samheten i Sverige. Reserveringsmöjlighetema
ökas genom att avdragstaket för periodiserings-
fondsavsättningar höjs från 20 till 25 procent av
inkomsten för aktiebolag och andra juridiska
personer. För enskilda näringsidkare och han-
delsbolag höjs taket från 25 till 30 procent. Dess-
utom förlängs avsättningstiden från fem till sex
år. Jordbrukets energibeskattning likställs med
vad som gäller för annan industri. Flertalet av de
så kallade stoppreglerna för fåmansföretagare fö-
reslås avskaffas.

Kupongskatten för utdelning på näringsbe-
tingade aktier till utländska ägare avskaffas från
årsskiftet för att inte utländska investeringar i
Sverige skall missgynnas i förhållande till investe-
ringar i andra länder. Regeringen avser också att
föreslå en lättnad i beskattningen av utländska
experter. Regeringen kommer under hösten att
föreslå att dröjsmålsavgift vid betalning av tull
skall sänkas. Reglerna vid beskattning av få-
mansföretag, de s.k. 3:12 reglerna, kommer att
ses över.

Sverige stödjer aktivt ansträngningarna att be-
kämpa skadlig skattekonkurrens, d.v.s. att mot-
verka att länder vid sidan om det ordinarie skat-
tesystemet erbjuder särskilda skatteförmåner för
att locka till sig företag från andra länder. Inom
EU har Sverige bidragit till att en s.k. uppföran-

dekod har antagits för företagsbeskattningen.
Vidare har på svenskt initiativ ett operativt sam-
arbete inletts på skatteområdet mellan Öster-
sjöländerna och Norge. Syftet är att genom sam-
ordning försöka förbättra skattekontrollen i
regionen.

1.6 Fördelningseffekter

Sverige har en jämnare fördelning av inkomster
än nästan alla andra länder. Barn i Sverige har en
bättre relativ ekonomisk standard än i de flesta
andra länder. Andelen hushåll med en svag eko-
nomi är förhållandevis låg. De äldre har jämförel-
sevis mycket god ekonomisk standard.

Men under 1990-talet har inkomstklyftorna
fortsatt att öka. De ekonomiskt välbeställda får
en större del av de disponibla inkomsterna. Fler
har låga inkomster och behöver socialbidrag.

Liknande tendenser finns i många andra län-
der, exempelvis i Norge och Finland. Globalise-
ring, teknologiska förändringar och ökad kon-
kurrens skapar nya fördelningsproblem. De med
högre utbildning har arbete och får allt högre lö-
ner. Personer med kortare utbildning och brist
på yrkeserfarenheter riskerar att bli långvarigt
beroende av sociala ersättningar.

Den ökade spridningen i marknadsinkomster
har hittills till stor del kompenserats av det eko-
nomiska trygghetssystemen och utjämning via
skattesystemet. Regeringens förslag om sänkta
skatter till låg- och medelinkomsttagare skall ses
i ljuset av detta.

De höjda barnbidragen och studiebidragen
och förslagen om sänkta skatter 2000 har en
gynnsam fördelningsprofil. Sammantaget gynnas
framförallt hushåll med en låg ekonomisk stan-
dard (diagram 1.6). Den femtedel av hushållen
som har lägst ekonomisk standard (decilgrupp 1
och 2) får en ökning av den disponibla inkoms-
ten med över ca 2,6 procent medan den femtedel
av befolkningen som har högst standard
(decilgrupp 9 och 10) får en ökning med ca 1,5
procent. Förslaget gynnar kvinnor något mer än
män.

38

PROP. 1999/2000:1

Diagram 1.6 Förändring i disponibel inkomst, justerad för
försörjningsbörda, till följd av höjda barnbidrag och sänkta
skatter 1 januari 2000___________________________________

Källa: Finansdepartementet

Diagram 1.7 Förändring i disponibel inkomst för män
och kvinnor

Procent

Källa: Finansdepartementet

Men fördelningspolitik handlar inte bara om att
omfördela inkomster genom skatter och transfe-
reringar. Alltför många människor har inte ar-
bete. De är utestängda från den sociala gemen-

skap som ett arbete skapar och saknar eko-
nomiskt oberoende.

Nu ökar sysselsättningen och tillväxten. Hus-
hållens inkomster och kvaliteten i utbildning,
vård och omsorg förbättras. Men fortfarande
försörjs nära var tionde i förvärvsaktiv ålder var-
aktigt med sociala transfereringar. En rättvis för-
delning kan nås bara när alla arbetar efter sin
förmåga. Regeringens långsiktiga arbete för att ta
bort fattigdomsfällor och minska marginalef-
fekter fortsätter. Det är viktigt också för en väl
fungerande lönebildning. Arbete och utbildning
skall löna sig bättre.

Den minskade arbetslösheten ger både en
jämnare fördelning av arbetsinkomster och bätt-
re resurser för att stödja de sämst ställda. Ökad
sysselsättning är avgörande för att motverka
ökade inkomstklyftor.

Politiken för rättvisa grundas på utbildning,
arbete och den generella välfärden. Människors
förutsättningar och livets risker är ojämnt förde-
lade. Det klarar inte marknaden av att utjämna.
Den generella välfärden ger alla likvärdig tillgång
till offentliga tjänster oavsett plånbok, bostadsort
och social bakgrund. Det utjämnar faktiska lev-
nadsförhållanden. Om alla har goda möjligheter
till bra utbildning ger det en jämn fördelning av
kunskaper. Behov, inte ekonomiska förhållan-
den, bestämmer vården och omsorgen. Det ut-
jämnar livsvillkoren mellan friska och sjuka eller
funktionshindrade. Ytterst handlar det om del-
ningen av livets grundläggande värden, om hur
länge man får leva, hälsa, kunskaper och därmed
arbetsmöjligheter. Ytterst handlar det om både
tillväxt och rättvisa.

39

Förslag till
riksdagsbeslut

PROP. 1999/2000:1

2 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

såvitt avser den ekonomiska politiken och förslag till
statsbudget för budgetåret 2000

1.   godkänner de allmänna riktlinjer för den
ekonomiska politiken som regeringen för-
ordar (kapitel 1),

2.   med anledning av förslagen om höjd statlig
ålderspensionsavgift, ändrad finansierings-
princip för avtalsförsäkringar på det statliga
området och sänkt statsbidrag till kommu-
nerna till följd av begränsad avdragsrätt för
allmän pensionsavgift fastställer utgiftstaket
för staten inklusive ålderpensionssystemet
vid sidan av statsbudgeten för år 2000 till
765 miljarder kronor, för år 2001 till 790
miljarder kronor och för år 2002 till 814
miljarder kronor (avsnitt 4.1.1, tabell 4.1),

3.   bemyndigar regeringen att under budget-
året 2000 ta upp lån enligt lagen
(1988:1387) om statens upplåning och
skuldförvaltning (avsnitt 4.4.3),

4.   godkänner beräkningen av förändringar av
myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riks-
gäldskontoret för budgetåret 2000 samt be-
räkningen av överföring av medel från AP-
fonden för budgetåret 2000 (avsnitt 4.4.3,
tabell 4.11),

5.   godkänner beräkningen av statsbudgetens
inkomster för budgetåret 2000 (avsnitt 6.4
samt bilaga 1),

6.   beslutar om fördelning av utgifterna för
budgetåret 2000 på utgiftsområden i enlig-
het med vad regeringen föreslår (avsnitt 7.1,
tabell 7.1),

7.   godkänner beräkningen av förändringar av
anslagsbehållningar för budgetåret 2000
(avsnitt 7.1, tabell 7.1),

8.   godkänner den preliminära fördelningen av
utgifterna på utgiftsområden för budget-
åren 2001 och 2002 som riktlinje för rege-
ringens budgetarbete (avsnitt 7.1, tabell
7.1),

9.   godkänner beräkningen av de offentliga ut-
gifterna för åren 2000 - 2002 (avsnitt 7.3),

10.  bemyndigar regeringen att för budgetåret
2000 besluta om lån i Riksgäldskontoret för
investeringar i anläggningstillgångar som
används i statens verksamhet intill ett be-
lopp av 18 700 000 000 kronor (avsnitt 7.6),

11.  bemyndigar regeringen att för budgetåret
2000 besluta om krediter för myndigheters
räntekonton i Riksgäldskontoret intill ett
belopp av 14 200 000 000 kronor (avsnitt
7.6),

12.  bemyndigar regeringen att för budgetåret
2000 vad avser sjunde AP-fondstyrelsens
verksamhet dels besluta om lån i Riksgälds-
kontoret för investeringar i anläggningstill-
gångar som används i verksamheten intill
ett belopp av 22 000 000 kronor, dels be-
sluta om kredit på räntekonto i Riksgälds-
kontoret intill ett belopp av 49 300 000
kronor (avsnitt 7.6),

13.  bemyndigar regeringen att under budget-
året 2000, med de begränsningar som följer

43

PROP. 1999/2000:1

av 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om
statsbudgeten, besluta att ett ramanslag,
med undantag för anslag anvisade för för-
valtningsändamål, får överskridas om ett
riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbudget
inte hinner inväntas samt om överskridan-
det ryms inom utgiftstaket för staten
(avsnitt 7.9),

14.  godkänner de riktlinjer för den fortsatta ut-
vecklingen av den ekonomiska styrningen i
staten som regeringen förordar (avsnitt
9.3),

såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1999

15.  godkänner vad regeringen förordar om an-
vändningen av medel för att täcka avveck-
lings- och underskottskostnader i samband
med avvecklingen av verksamheten vid
Riksförsäkringsverkets sjukhus (avsnitt
5.3.8),

16.  bemyndigar regeringen att under år 1999,
såvitt avser det under utgiftsområde 14 Ar-
betsmarknad och arbetsliv uppförda raman-
slaget A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder,
ingå ekonomiska förpliktelser som inklusi-
ve tidigare gjorda åtaganden innebär utgif-
ter på högst 14 000 000 000 kronor under
åren 2000 - 2002 (avsnitt 5.3.10),

17.  bemyndigar regeringen att under år 1999,
såvitt avser det under utgiftsområde 14 Ar-
betsmarknad och arbetsliv uppförda raman-
slaget A3 Särskilda åtgärder för arbetshandi-
kappade, ingå ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär
utgifter på högst 6 700 000 000 kronor un-
der åren 2000 - 2002 (avsnitt 5.3.10),

18.  bemyndigar regeringen att under år 1999,
såvitt avser det under utgiftsområde 23
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar uppförda ramanslaget Bil Från
EG-budgeten finansierade regionala stöd till
jordbruket, ikläda staten ekonomiska för-
pliktelser som inklusive tidigare gjorda åta-
ganden innebär utgifter på högst
180 000 000 kronor efter år 1999 (avsnitt
5.3.16),

19.  bemyndigar regeringen att under år 1999,
såvitt avser det under utgiftsområde 23
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar uppförda ramanslaget Bl5 Inter-

vention och exportbidrag för jordbrukspro-
dukter, ikläda staten ekonomiska förpliktel-
ser som inklusive tidigare gjorda åtaganden
uppgår till högst 1 600 000 kronor efter år
1999 (avsnitt 5.3.16),

20.  bemyndigar regeringen att under år 1999,
såvitt avser det under utgiftsområde 23
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar uppförda ramanslaget E3 Djurhäl-
sovård och djurskyddsfrämjande åtgärder,
ikläda staten ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare gjorda åtaganden uppgår
till högst 1 600 000 kronor efter år 1999
(avsnitt 5.3.16),

21.  på tilläggsbudget till statsbudgeten för bud-
getåret 1999 godkänner ändrade ramar för
utgiftsområden samt anvisar ändrade och
nya anslag i enlighet med specifikation i
bifogade tabell,

såvitt avser skattefrågor

22.  antar regeringens förslag till lag om ändring
i kommunalskattelagen (1928:370),

23.  antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

24.  antar regeringens förslag till lag om ändring
i skattebetalningslagen (1997:483),

25.  antar regeringens förslag till lag om skatte-
reduktion på förvärvsinkomster vid 2001
års taxering,

26.  antar regeringens förslag till lag om ändring
i kupongskattelagen (1970:624),

27.  antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

28.  antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1983:1104) om särskild skatt på
elektrisk kraft från kärnkraftverk,

29.  antar regeringens förslag till lag om ändring
i fordonskattelagen (1988:327),

30.  antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1993:1538) om periodiseringsfon-
der,

31.  antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1981:691) om socialavgifter,

32.  antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1994:1744) om allmän pensionsav-
gift,

33.  antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,

44

PROP. 1999/2000:1

34.  antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på
vissa förvärvsinkomster,

35.  antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1998:676) om statlig ålderspen-
sionsavgift,

36.  antar regeringens förslag till lag om under-
lag för fastighetsskatt i vissa fall vid 2001 års
taxering,

37.  antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1984:1052) om statlig fastighets-
skatt,

38.  antar regeringens förslag till lag om beräk-
ning av viss inkomstskatt på förvärvsin-
komst vid 2002 års taxering, m.m.

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår att
riksdagen

på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1999

1. till det under utgiftsområde 1 Rikets styrel-
se uppförda ramanslaget Bl Riksdagens le-
damöter och partier m.m. anvisar ytterligare
9 355 000 kronor.

45

PROP. 1999/2000:1

Tabell 2.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya snalg för budgetäret 1999

Tusental kronor

Utgifts-
område

Anslags-
nummer

Belopp enligt
statsbudgeten
1999 + TB1 1999

Förändring av
ram/ anslag

Ny ram/
ny anslagsnivå

1

Rikets styrelse

4 181 704

1 437

4183 141

Bl

Riksdagens ledamöter och partier m.m., ramanslag

489 000

9 3551

498 355

C3

Allmänna val, ramanslag

100 000

-10 000

90 000

D3

Sametinget, ramanslag

13 661

165

13 826

El

Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden, ramanslag

4 601

-1 500

3 101

E2

Presstöd, ramanslag

531 579

9 117

540 696

E3

Stöd till radio- och kassettidningar, ramanslag

127 300

-6 700

120 600

Fl

Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen,
reservationsanslag

nytt

1 000

1000

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

1 707 333

-692

1 706 641

B4

Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och
låneförvaltning, ramanslag.

535 000

-692

534 308

4

Rättsväsendet

21 929 269

9 808

21 939 077

Al

Polisorganisationen, ramanslag

11 460 196

-2 220

11 457 976

Bl

Åklagarorganisationen, ramanslag

620 140

9 428

629 568

B2

Ekobrottsmyndigheten, ramanslag

199 197

2 600

201 797

F4

Brottsoffermyndigheten, ramanslag

12 588

1 000

13 588

F5

Ersättning för skador på grund av brott, ramanslag

75 074

-1 000

74 074

6

Totalförsvar

44 107 565

58 456

44 166 021

Al

Förbandsverksamhet och beredskap m.m., ramanslag

19 384 738

-3 559

19 381 179

A2

Fredsfrämjande truppinsatser, ramanslag

392 376

92 015

484 391

Bl

Funktionen Civil ledning, ramanslag

491 020

-5 000

486 020

B3

Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst,
ramanslag

967 141

-41 200

925 941

B6

Funktionen Hälso- och sjukvård m.m., ramanslag

129 665

-10 000

119 665

C5

Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor,
ramanslag

417 103

26 200

443 303

7

Internationellt bistånd

11 899 604

0

11 899 604

Al

Biståndsverksamhet, reservationsanslag

10 731 461

40 000

10 771 461

A2

Biståndsförvaltning, ramanslag

418 143

-40 000

378 143

8

Invandrare och flyktingar

4 324 184

255 100

4 579 284

A2

Mottagande av asylsökande, ramanslag

875 350

408 000

1 283 350

A3

Migrationspolitiska åtgärder, ramanslag

298 079

-152 900

145 179

B4

Kommunersättningar vid flyktingmottagande, ramanslag

2 183 958

35 000

2 218 958

B5

Hemutrustningslån, ramanslag

81 442

-35 000

46 442

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

24 087 459

167 000

24 254 459

Al

Sjukvårdsförmåner m.m., ramanslag

1 992 000

226 000

2 218 000

A2

Bidrag för läkemedelsförmånen, ramanslag

13 491 000

167 000

13 658 000

A9

Smittskyddsinstitutet, ramanslag

108 750

5 000

113 750

A12

Hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsnämnd, ramanslag

22 421

-5 000

17 421

' Förslag av Riksdagens förvaltningsstyrelse.

46

PROP. 1999/2000:1

Utgifts-
område

Anslags-
nummer

Belopp enligt
statsbudgeten
1999 + TB1 1999

Förändring av
ram/ anslag

Ny ram/

Ny anslagsnivå

B2

Vissa statsbidrag inom handikappområdet,
reservationsanslag

275 000

-68 750

206 250

B8

Kostnader för statlig assistansersättning, ramanslag

4 653 000

-157 250

4 495 750

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

80 502 205

7 474 590

87 976 795

Al

Sjukpenning och rehabilitering m.m., ramanslag

20 035 000

7 439 590

27 474 590

A2

Förtidspensioner, ramanslag

37 896 000

35 000

37 931 000

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

34 315 009

121 000

34 436 009

Al

Ålderspensioner, ramanslag

11 536 000

37 609

11 573 609

A2

Efterlevandepensioner till vuxna, ramanslag

12 734 000

2 000

12 736 000

A3

Bostadstillägg till pensionärer, ramanslag

9 841 000

26 000

9 867 000

A4

Delpension, ramanslag

204 009

55 391

259 400

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

39 896 045

461 000

40 357 045

A3

Underhållsstöd, ramanslag

2 473 000

461 000

2 934 000

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

47 971 400

-5 000

47 966 400

B2

Arbetslivsinstitutet, ramanslag

145 733

-5 000

140 733

16

Utbildning och universitetsforskning

29 129 747

8 000

29 137 747

All

Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och
gymnasieskola, ramanslag

122 531

-18 629

103 902

C3

Centrala studiestödsnämnden, ramanslag

313 566

61 194

374 760

Dl

Forskningsrådsnämnden: Forskning och forsknings-
information, ramanslag

90 585

-960

89 625

D3

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:

Forskning, ramanslag

206 546

-9 000

197 546

D9

Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, ramanslag

241 402

-5 000

236 402

D10

Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning,
ramanslag

8 415

-3 505

4 910

El

Kostnader för Sveriges medlemsskap i Unesco m.m.,
ramanslag

37 162

-3 300

33 862

E2

Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område
m.m., ramanslag

18 959

-12 800

6 159

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

7 453 147

-497

7 452 650

Hl

Centrala muséer: Myndigheter, ramanslag

603 287

420

603 707

I3

Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland,
obetecknat anslag

25 533

-132

25 401

I4

Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen
och till europeiskt mediesamarbete, ramanslag

821

-785

36

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

20 503 080

-5 438

20 497 642

A7

Byggforskning, ramanslag

64 356

-6 850

57 506

All

Bonusränta för ungdomsbosparande, ramanslag

6 000

692

6 692

Cl

Länsstyrelser m.m., ramanslag

1 757 893

720

1 758 613

19

Regional utjämning och utveckling

2 742 897

26 266

2 769 163

A4

Ersättning för nedsättning av socialavgifter, ramanslag

320 000

26 266

346 266

22

Kommunikationer

25 501 314

-720

25 500 594

Al

Vägverket: Administration, ramanslag

1 125 242

-140 000

985 242

A2

Väghållning och statsbidrag, ramanslag

12 479 738

55 000

12 534 738

A4

Banverket: Banhållning, ramanslag

6 689 600

-720

6 688 880

B4

Bidrag till sjöfarten, ramanslag

405 000

85 000

490 000

47

PROP. 1999/2000:1

Utgifts-
område

Anslags-
nummer

Belopp enligt
statsbudgeten
1999 + TB1 1999

Förändring av
ram/ anslag

Ny ram/
ny anslagsnivå

B6

Vissa kostnader med anledning av M/S Estonias förlisning,
obetecknat anslag

10 600

9 800

20 400

D2

Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m.,
ramanslag

394 400

-9 800

384 600

23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

11 973 865

12 000

11 985 865

Dl

Främjande av rennäringen m.m., ramanslag

37 000

-165

36 835

H5

Skogsvårdsavgiftsprojekt, reservationsanslag

Nytt

12 165

12 165

24

Näringsliv

2 897 947

11 850

2 909 797

A2

Småföretagsutveckling, ramanslag

196 062

5 000

201 062

Cl

Konkurrensverket, ramanslag

62 465

6 850

69 315

E2

Exportfrämjande verksamhet, ramanslag

157 656

1 500

159156

G4

Avgifter till vissa internationella organisationer,
ramanslag

17 329

-1 500

15 829

Summa anslagsförändringar på tilläggsbudget

8 594 160

48

Lagförslag

PROP. 1999/2000:1

3 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

3.1 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)

Härigenom föreskrivs att 50 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse

50

Den taxerade förvärvsinkomsten
minskas med på beskattningsåret
belöpande avgift enligt lagen
(1994:1744) om allmän pensionsav-
gift, kommunalt grundavdrag och,
såvitt avser skattskyldig som uppbu-
rit sjöinkomst som avses i punkt 1 av
anvisningarna till 49 §, sjöinkomst-
avdrag i nu nämnd ordning. Det som
därefter återstår utgör beskattnings-
bar förvärvsinkomst.

Föreslagen lydelse

i2§

Den taxerade förvärvsinkomsten
minskas med 75 procent av på be-
skattningsåret belöpande avgift en-
ligt lagen (1994:1744) om allmän
pensionsavgift, kommunalt grundav-
drag och, såvitt avser skattskyldig
som uppburit sjöinkomst som avses i
punkt 1 av anvisningarna till 49 §,
sjöinkomstavdrag i nu nämnd ord-
ning. Avdraget för allmän pensionsav-
gift skall avrundas uppåt till helt
hundratal kronor. Det som därefter
återstår utgör beskattningsbar för-
värvsinkomst.

Denna lag träder i kraft den 31 december 1999 och tillämpas första gången
vid 2001 års taxering.

2 Senaste lydelse 1997:951.

51

PROP. 1999/2000:1

3.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 9 och 10 §§ lagen (1947:576) om statlig inkomst-
skatt skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse

Den taxerade förvärvsinkomsten
minskas med på beskattningsåret
belöpande avgift enligt lagen
(1994:1744) om allmän pensions-
avgift, statligt grundavdrag och sjö-
inkomstavdrag i nu nämnd ordning.
Det som därefter återstår utgör be-
skattningsbar förvärvsinkomst.

Föreslagen lydelse

Den taxerade förvärvsinkomsten
minskas med 75 procent av på be-
skattningsåret belöpande avgift en-
ligt lagen (1994:1744) om allmän
pensionsavgift, statligt grundavdrag
och sjöinkomstavdrag i nu nämnd
ordning. Avdraget för allmän pen-
sionsavgift skall avrundas uppåt till
helt hundratal kronor. Det som där-
efter återstår utgör beskattningsbar
förvärvsinkomst.

10 §4

För fysiska personer beräknas statlig inkomstskatt enligt följande.

Skatt på förvärvsinkomst utgör

200 kronor,

20 procent av den del av den be-
skattningsbara förvärvsinkomsten
som överstiger en skiktgräns på
214 900 kronor vid 1999 års taxering,
och

20 procent av den del av den be-
skattningsbara förvärvsinkomsten
som överstiger en skiktgräns på
252 600 kronor vid 2001 års taxering,
och

fem procent av den del av den be-
skattningsbara förvärvsinkomsten
som överstiger en skiktgräns på
374 000 kronor vid 2001 års taxering.

fem procent av den del av den be-
skattningsbara förvärvsinkomsten
som överstiger en skiktgräns på
360 000 kronor vid 2000 års taxering.

Vid följande taxeringar uppgår skiktgränsema till skiktgränserna för föregå-

ende taxeringsår multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som
anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni andra året före taxe-
ringsåret och prisläget i juni tredje året före taxeringsåret med tillägg av två
procentenheter. Skiktgränserna fastställs av regeringen före utgången av andra
året före taxeringsåret och avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

Skatt på kapitalinkomst utgör 30 procent av inkomsten av kapital enligt 3 §
14 mom.

För dödsbon beräknas skatten enligt andra-fjärde styckena med följande
undantag. Från och med beskattningsåret efter det kalenderår dödsfallet in-
träffade tas det i andra stycket angivna beloppet 200 kronor ut bara om den
beskattningsbara förvärvsinkomsten överstiger ett belopp som motsvarar
grundavdrag enligt 48 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370). Från och
med det fjärde beskattningsåret efter det kalenderår dödsfallet inträffade utgör
skatten på förvärvsinkomst 20 procent av den beskattningsbara förvärvsin-
komsten. Om den beskattningsbara förvärvsinkomsten överstiger ett belopp

3 Senaste lydelse 1997:944.

3 Senaste lydelse 1998:593.

52

PROP. 1999/2000:1

motsvarande grundavdrag enligt 48 § 2 mom. kommunalskattelagen tas dess-
utom 200 kronor ut.

Denna lag träder i kraft den 1 december 1999 och tillämpas första gången
vid 2001 års taxering.

53

PROP. 1999/2000:1

3.3 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483)

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 3 § och 11 kap. 11§ skattebetalningslagen
(1997:483) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                     Föreslagen lydelse

8 kap.

5

De allmänna skattetabellerna skall ange skatteavdraget på olika inkomstbe-
lopp, beräknade för en månad eller kortare tid, och grundas på att

1. inkomsten är oförändrad under inkomståret,

2. arbetstagaren endast kommer att taxeras för den inkomst som anges i ta-
bellen,

3. arbetstagaren inte skall betala
någon annan skatt eller avgift än
kommunal inkomstskatt, statlig in-
komstskatt på förvärvsinkomster,
begravningsavgift enligt begrav-
ningslagen (1990:1144), avgift enligt
lagen (1994:1744) om allmän pen-
sionsavgift och avgift som avses i la-
gen (1999:291) om avgift till regist-
rerat trossamfund, och att

4. arbetstagaren vid inkomsttaxe-
ringen inte medges något annat av-
drag än avdrag för avgift enligt lagen
om allmän pensionsavgift och grund-
avdrag.

3. arbetstagaren inte skall betala
någon annan skatt eller avgift än
kommunal inkomstskatt, statlig in-
komstskatt på förvärvsinkomster,
begravningsavgift enligt begrav-
ningslagen (1990:1144), avgift enligt
lagen (1994:1744) om allmän pen-
sionsavgift och avgift som avses i la-
gen (1999:291) om avgift till regist-
rerat trossamfund,

4. arbetstagaren vid inkomsttaxe-
ringen inte medges något annat av-
drag än avdrag för 75 procent av av-
gift enligt lagen om allmän
pensionsavgift och grundavdrag, och
att

5. arbetstagaren medges skattere-
duktion för allmän pensionsavgift en-
ligt 11 kap. 11

Skattetabellerna skall ange skatteavdraget med utgångspunkt från att kom-
munal inkomstskatt, begravningsavgift enligt begravningslagen och avgift som
avses i lagen om avgift till registrerat trossamfund beräknas efter en samman-
lagd skatte- och avgiftssats i hela krontal.

Av tabellerna skall också framgå skatteavdraget för den som inte är skyldig
att betala allmän pensionsavgift.

11 kap.

11 §6

Skattereduktion medges en skattskyldig för underskott av kapital enligt 3 §
14 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Skattereduktionen skall
uppgå till 30 % av den del av underskottet som inte överstiger 100 000 kronor
och 21 % av resten.

Skattereduktion medges en skatt-
skyldig för allmän pensionsavgift enligt
lagen (1994:1744) om allmän pen-
sionsavgift som belöper sig på beskatt-
ningsåret. Skattereduktionen skall be-

5 Senaste lydelse 1999:315.

6 Senaste lydelse 1997:1145.

54

PROP. 1999/2000:1

räknas till 25 procent av avgiften och
avrundas nedåt till helt hundratal kro-

nor.

Skattskyldig som haft sjöinkomst enligt punkt 1 av anvisningarna till 49 §
kommunalskattelagen (1928:370) under ett helt år medges skattereduktion
med 9 000 kronor vid anställning på svenskt handelsfartyg som går i närfart
och med 14 000 kronor vid anställning på svenskt handelsfartyg som går i
fjärrfart. Skattskyldig som haft sjöinkomst under en del av ett år medges
skattereduktion med en trehundrasextiofemtedel av det belopp som anges i
föregående mening för varje dag med sjöinkomst.

Skattereduktion sker i första hand
för sjöinkomst och därefter för un-
derskott i kapital. Skattereduktion
sker endast i fråga om kommunal in-
komstskatt, statlig inkomstskatt och
statlig fastighetsskatt.

Skattereduktion sker i första hand
för sjöinkomst, därefter för allmän
pensionsavgift och sist för underskott i
kapital. Skattereduktion sker endast i
fråga om kommunal inkomstskatt,
statlig inkomstskatt och statlig fas-
tighetsskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången i frå-
ga om preliminär skatt för inkomståret 2000 och slutlig skatt enligt 2001 års
taxering.

55

PROP. 1999/2000:1

3.4 Förslag till lag om skattereduktion på förvärvsinkomster
vid 2001 års taxering

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Skattskyldig fysisk person, som varit bosatt här i landet under hela be-
skattningsåret, har vid 2001 års taxering rätt till skattereduktion enligt 2 § på
skattepliktiga förvärvsinkomster som utgör sådan inkomst av anställning eller
sådan inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 2 kap. lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension.

Vid beräkning av inkomst av anställning skall avdrag göras för kostnader
som arbetstagaren har haft i arbetet i den utsträckning kostnaderna, minskade
med erhållen kostnadsersättning, överstiger ettusen kronor.

Vid beräkning av inkomst som avses i första stycket skall inkomst av an-
ställning och inkomst av annat förvärvsarbete var för sig avrundas till närmast
lägre hundratal kronor.

2 § Skattereduktionen uppgår till 1 320 kronor när förvärvsinkomsten enligt
1 § uppgår till högst 135 000 kronor. Om inkomsten överstiger 135 000 kro-
nor minskas skattereduktionen med 1,2 procent av den överskjutande in-
komsten. Skattereduktionen får inte överstiga ett belopp motsvarande vare sig
förvärvsinkomsten enligt 1 § multiplicerad med den kommunala skattesatsen
eller den debiterade kommunala inkomstskatten.

3 § Skattskyldig fysisk person, som varit bosatt här i landet endast under en
del av beskattningsåret, har rätt till skattereduktion med en tolftedel av den
skattereduktion som skulle ha tillgodoförts honom om han varit bosatt i lan-
det under hela beskattningsåret, för varje kalendermånad eller del därav under
vilken han varit bosatt här i landet. I övrigt gäller 1 och 2 §§ i tillämpliga delar.

Avlider den skattskyldige under beskattningsåret skall bestämmelserna i
53 § 3 mom. första stycket kommunalskattelagen (1928:370) om taxering av
dödsbo tillämpas på motsvarande sätt vid beräkning av skattereduktion.

4 § I fråga om skattereduktion enligt denna lag tillämpas vad som gäller i fråga
om sådan skattereduktion som avses i 11 kap. 11 § skattebetalningslagen
(1997:483) om inte annat är föreskrivet i denna lag.

Skattereduktion enligt denna lag tillgodoräknas den skattskyldige före an-
nan skattereduktion.

5 § Skattetabellerna skall, förutom vad som framgår av 8 kap. skattebetalnings-
lagen (1997:483), grundas på att den skattskyldige har rätt till skattereduktion
enligt denna lag.

6 § Vid beräkning av F-skatt enligt 6 kap. skattebetalningslagen (1997:483)
skall om möjligt hänsyn tas till skattereduktion enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

56

PROP. 1999/2000:1

3.5 Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen
(1970:624)

Härigenom föreskrivs att 4 § kupongskattelagen (1970:624)7 skall ha föl-
jande lydelse.

Nuvarande lydelse                     Föreslagen lydelse

4 §8

Skattskyldighet föreligger för utdelningsberättigad, om denne är fysisk per-
son, som ej är bosatt eller stadigvarande vistas här i riket, dödsbo efter sådan
person eller utländsk juridisk person, och utdelningen ej är hänförlig till in-
komst av näringsverksamhet som bedrivits från fast driftställe här i riket.
Skattskyldighet föreligger dock inte för utdelningsberättigad utländsk juridisk
person för den del av utdelningen som enligt punkt 10 andra stycket av anvis-
ningarna till 53 § kommunalskattelagen (1928:370) har beskattats hos deläga-
ren.

För handelsbolag, europeisk ekonomisk intressegruppering, kommandit-
bolag och rederi föreligger skattskyldighet för den del av utdelningen som ej är
hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast driftställe
här i riket och som belöper på delägare eller medlem som ej är bosatt eller sta-
digvarande vistas här.

Skattskyldighet föreligger slutligen för utdelningsberättigad, som innehar
aktie under sådana förhållanden, att annan därigenom obehörigen beredes
förmån vid taxering till inkomstskatt eller vinner befrielse från kupongskatt.

Skattskyldighet föreligger icke för person, som avses i 17 § eller 18 §
1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Skattskyldighet föreligger inte heller för en juridisk person i en främmande
stat som är medlem i Europeiska gemenskapen, om den innehar 25 procent
eller mer av andelskapitalet i det utdelande bolaget och uppfyller villkoren i
artikel 2 i det av Europeiska gemenskapernas råd den 23 juli 1990 antagna di-
rektivet om en gemensam ordning för beskattning avseende moder- och dot-
terbolag i olika medlemsstater i direktivets lydelse den 1 januari 1995
(90/435/EEG).

Skattskyldighet föreligger inte heller
för utländskt bolag som avses i 16 § 2
mom. andra eller tredje stycket lagen
om statlig inkomstskatt för utdelning
på aktier och andelar, om det utländ-
ska bolaget innehar 25 procent eller
mer av andelskapitalet i det utdelande
bolaget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas i fråga om utdel-
ning som lämnas efter ikraftträdandet.

7 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996.

8 Senaste lydelse 1994:1868.

57

PROP. 1999/2000:1

3.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt
på energi

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi att 2
kap. 1 och 10 §§ och 11 kap. 3 § skall ha följande lydelse

2 kap.

1 §’

Nuvarande lydelse

Energiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra
stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr

Slag av bränsle

Skattebelopp

Energiskatt

Koldioxidskatt

Summa skatt

1.

2710 00 26,

Bensin som

2710 00 27,

2710 00 29

eller

uppfyller krav för

2710 00 32

a) miljöklass 2

3 kr 61 öre

86 öre

4 kr 47 öre

per liter

per liter

per liter

b) miljöklass 3

3 kr 68 öre

86 öre

4 kr 54 öre

per liter

per liter

per liter

2.

2710 00 26,

Annan bensin

4 kr 27 öre

86 öre

5 kr 13 öre

2710 00 34

än som avses

per liter

per liter

per liter

eller

under 1

2710 00 36

3.

2710 00 51,

Eldningsolja,

2710 00 55,

dieselbrännolja,

2710 00 69

fotogen, m.m.

eller

2710 00 74-

som

2710 00 78

a) har försetts med
märkämnen eller ger mindre än

85 volymprocent destillat

vid 350°C,

b) inte har försetts med
märkämnen och ger
minst 85 volymprocent
destillat vid 350° C,
tillhörig

743 kr per m3

1 058 kr per m3

1 801 kr per m3

miljöklass 1

1 614 kr per m3

1 058 kr per m3

2572 kr per m3

miljöklass 2

1840 kr per m3

1 058 kr per m3

2 898 kr per m3

miljöklass 3

2 7.33 kr per m3

1 058 kr per m3

.3 296 kr per m3

4.

ur 27111211-

Gasol som används för

2711 19 00

a) drift av motordrivet fordon,

1 kr 01 öre

56 öre

1 kr 57 öre

fartyg eller luftfartyg

per liter

per liter

per liter

b) annat ändamål än som avses

145 kr per

1 112 kr per 1 000

1 257 kr per 1 000

under a

1 000 m3

m3

m3

Senaste lydelse 1997:450.

58

PROP. 1999/2000:1

5.

ur 2711 29 00

Metan som används för

a) drift av motordrivet fordon,

1 678 kr per

792 kr per

2 470 kr per

fartyg eller luftfartyg

1 000 m3

1 000 m3

1 000 m3

b) annat ändamål än som avses

241 kr per

792 kr per

1 033 kr per

under a

1 000 m3

1 000 m3

1 000 m3

6.

2711 11 00,

Naturgas som används för

271121 00

a) drift av motordrivet fordon,

1 678 kr per

792 kr per

2 470 kr per

fartyg eller luftfartyg

1 000 m3

1 000 m3

1 000 m3

b) annat ändamål än som avses

241 kr per

792 kr per

1 033 kr per

under a

1 000 m3

1 000 m3

1 000 m3

7.

2701, 2702 eller

Kolbränslen

316 kr per

920 kr per

1 236 kr per

2704

1 000 kg

1 000 kg

1 000 kg

8.

2713 11 00-

Petroleumkoks

316 kr per

920 kr per

1 236 kr per

2713 12 00

1 000 kg

1 000 kg

1 000 kg

Föreslagen lydelse

Energiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra
stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr

Slag av bränsle

Skattebelopp

Energiskatt

Koldioxidskatt

Summa skatt

1. 2710 00 26,

Bensin som

2710 00 27,

uppfyller krav för

2710 00 29

eller

2710 00 32

a) miljöklass 2

3 kr 61 öre

86 öre

4 kr 47 öre

per liter

per liter

per liter

b) miljöklass 3

3 kr 68 öre

86 öre

4 kr 54 öre

per liter

per liter

per liter

2. 2710 00 26,

Annan bensin

4 kr 27 öre

86 öre

5 kr 13 öre

2710 00 34

än som avses

per liter

per liter

per liter

eller

under 1

2710 00 36

3. 2710 00 51,

Eldningsolja,

2710 00 55,

dieselbrännolja,

2710 00 69

fotogen, m.m.

eller

som

271000 74-

2710 00 78

a) har försetts med

743 kr per m3

1 058 kr per m3

1 801 kr per m3

märkämnen eller ger mindre än

85 volymprocent destillat
vid 350°C,

b) inte har försetts med
märkämnen och ger
minst 85 volymprocent
destillat vid 350° C,
tillhörig

miljöklass 1

7 £64 kr per m3

1 058 kr per m3

2 922 kr per nr

miljöklass 2

2 090 kr per m3

1 058 kr per m3

3148 kr per nr

miljöklass 3

2388 kr per m3

1 058 kr per m3

3446 kr per m-

59

PROP. 1999/2000:1

4.

ur 27111211-

Gasol som används för

2711 19 00

a) drift av motordrivet fordon,
fartyg eller luftfartyg

b) annat ändamål än som avses
under a

5.

ur 2711 29 00

Metan som används för

a) drift av motordrivet fordon,
fartyg eller luftfartyg

b) annat ändamål än som avses
under a

6.

2711 11 00,

Naturgas som används för

2711 21 00

a) drift av motordrivet fordon,
fartyg eller luftfartyg

b) annat ändamål än som avses
under a

7.

2701, 2702 eller

2704

Kolbränslen

8.

2713 11 00-

2713 12 00

Petroleumkoks

1 kr 01 öre

56 öre

1 kr 57 öre

per liter

per liter

per liter

145 kr per

1112 kr per 1 000

1 257 kr per 1000

1 000 m3

m3

m3

1 678 kr per

792 kr per

2 470 kr per

1 000 m3

1 000 m3

1 000 m3

241 kr per

792 kr per

1 033 kr per

1 000 m3

1 000 m3

1 000 m3

1 678 kr per

792 kr per

2 470 kr per

1 000 m3

1 000 m3

1 000 m3

241 kr per

792 kr per

1 033 kr per

1 000 m3

1 000 m3

1 000 m3

316 kr per

920 kr per

1 236 kr per

1 000 kg

1 000 kg

1 000 kg

316 kr per

920 kr per

1 236 kr per

1 000 kg

1 000 kg

1 000 kg

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

I fall som avses i 4 kap. 1 § första stycket 7 och andra stycket samt 12 §
första stycket 4 och andra stycket tas skatt ut med ett belopp som motsvarar
skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användnings-

sätt.

För kalenderåret 1999 och efter-
följande kalenderår skall de i första
stycket angivna skattebeloppen räk-
nas om enligt 10 §.

För kalenderåret 2001 och efter-
följande kalenderår skall de i första
stycket angivna skattebeloppen räk-
nas om enligt 10 §.

För år 1999 och efterföljande ka-
lenderår skall energiskatt och koldi-
oxidskatt betalas med belopp som
efter en årlig omräkning motsvarar
de i 1 § angivna skattebeloppen mul-
tiplicerade med det jämförelsetal,
uttryckt i procent, som anger för-
hållandet mellan det allmänna prislä-
get i oktober månad året närmast fö-
re det år beräkningen avser och
prisläget i oktober 1997.

För år 2001 och efterföljande ka-
lenderår skall energiskatt och koldi-
oxidskatt betalas med belopp som
efter en årlig omräkning motsvarar
de i 1 § angivna skattebeloppen mul-
tiplicerade med det jämförelsetal,
uttryckt i procent, som anger för-
hållandet mellan det allmänna prislä-
get i oktober månad året närmast fö-
re det år beräkningen avser och
prisläget i oktober 1999.

Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade skatte-
belopp som enligt denna lag skall tas ut för påföljande kalenderår. Beloppen
avrundas till hela kronor och ören.

10 Senaste lydelse 1997:449.

60

PROP. 1999/2000:1

11 kap.
3§'>

Energiskatten utgör

1. 0 öre per kilowattimme för
elektrisk kraft som förbrukas i in-
dustriell verksamhet i tillverknings-
processen eller vid yrkesmässig växt-
husodling,

2. 9,6 öre per kilowattimme för
annan elektrisk kraft än som avses
under 1 och som förbrukas i kom-
muner som anges i 4 §,

3. 12,9 öre per kilowattimme för
elektrisk kraft som förbrukas för el-,
gas-, värme- eller vattenförsörjning i
andra kommuner än de som anges i 4
§, och

4. 15,2 öre per kilowattimme för
elektrisk kraft som förbrukas i övriga
fall.

För elektrisk kraft som under ti-
den den 1 november-den 31 mars
förbrukas i elektriska pannor som
ingår i en elpanneanläggning vars in-
stallerade effekt överstiger 2 mega-
watt, utgör dock energiskatten

1. 11,9 öre per kilowattimme vid
förbrukning i kommuner som anges
i 4 § för annat ändamål än industriell
verksamhet i tillverkningsprocessen
eller yrkesmässig växthusodling, och

2. 15,2 öre per kilowattimme vid
förbrukning för el-, gas-, värme- eller
vattenförsörjning i andra kommuner
än de som anges i 4 §.

För kalenderåret 1999 och efter-
följande kalenderår skall de i första
och andra styckena angivna skatte-
beloppen räknas om på det sätt som i
fråga om skatt på bränslen anges i 2
kap. 10 §. Belopp som anges i tion-
dels ören skall dock avrundas till hela
tiondels ören.

Energiskatten utgör

1. 0 öre per kilowattimme för
elektrisk kraft som förbrukas i in-
dustriell verksamhet i tillverknings-
processen eller vid yrkesmässig växt-
husodling,

2. 10,6 öre per kilowattimme för
annan elektrisk kraft än som avses
under 1 och som förbrukas i kom-
muner som anges i 4 §,

3. 13,9 öre per kilowattimme för
elektrisk kraft som förbrukas för el-,
gas-, värme- eller vattenförsörjning i
andra kommuner än de som anges i 4
§, och

4. 16,2 öre per kilowattimme för
elektrisk kraft som förbrukas i övriga
fall.

För elektrisk kraft som under ti-
den den 1 november-den 31 mars
förbrukas i elektriska pannor som
ingår i en elpanneanläggning vars in-
stallerade effekt överstiger 2 mega-
watt, utgör dock energiskatten

1. 12,9 öre per kilowattimme vid
förbrukning i kommuner som anges
i 4 § för annat ändamål än industriell
verksamhet i tillverkningsprocessen
eller yrkesmässig växthusodling, och

2. 16,2 öre per kilowattimme vid
förbrukning för el-, gas-, värme- eller
vattenförsörjning i andra kommuner
än de som anges i 4 §.

För kalenderåret 2001 och efter-
följande kalenderår skall de i första
och andra styckena angivna skatte-
beloppen räknas om på det sätt som i
fråga om skatt på bränslen anges i 2
kap. 10 §. Belopp som anges i tion-
dels ören skall dock avrundas till hela
tiondels ören.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Äldre föreskrifter gäller fortfa-
rande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

' 1 Senaste lydelse 1998:289.

61

PROP. 1999/2000:1

3.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1104) om
särskild skatt på elektrisk kraft från kärnkraftverk

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1983:1104) om särskild skatt på elek-
trisk kraft från kärnkraftverk skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

12

Föreslagen lydelse

Skatten tas ut med 2,2 öre per kilo- Skatten tas ut med 2,7 öre per kilo-
wattimme.                         wattimme.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Äldre föreskrifter gäller fortfa-
rande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Senaste lydelse 1996:1222.

62

PROP. 1999/2000:1

3.8 Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen
(1988:327)

Härigenom föreskrivs att 14 a § fordonsskattelagen (1988:327) och punk-
ten C i bilaga 1 till nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                     Föreslagen lydelse

För en personbil, en buss med en
skattevikt av högst 3 500 kilogram
eller en lastbil med en skattevikt av
högst 3 500 kilogram, som uppfyller
kraven för miljöklass 1,1 E eller 1 H
enligt 2 a § bilavgaslagen
(1986:1386), tas fordonsskatt inte ut
under de fem första åren från det
fordonet blir skattepliktigt första
gången.

14 a §13

För en personbil, en buss med en
skattevikt av högst 3 500 kilogram
eller en lastbil med en skattevikt av
högst 3 500 kilogram, som uppfyller
kraven för miljöklass 1 E eller 1 H
enligt 2 a § bilavgaslagen
(1986:1386), tas fordonsskatt inte ut
under de fem första åren från det
fordonet blir skattepliktigt första
gången.

33 Senaste lydelse 1999:692.

63

PROP. 1999/2000:1

Nuvarande lydelse

Bilaga 1 till fordonsskattelagen (1988:327)14

Fordonsskatt

Fordonsslag

Skattevikt,
kilogram

C Bussar

Skatt, kronor

grundbelopp tilläggsbelopp
för varje helt
hundratal kilo-
gram över den
lägsta vikten i
klassen

1 Bussar som inte kan drivas med dieselolja

0-

1 600

390

0

1 601-

3 000

430

40

3 001-

984

0

2 Bussar som kan drivas med dieselolja

0-

1 600

720

0

1 601-

3 000

775

55

3 001-

1 545

D Lastbilar

l4 Senaste lydelse 1997:1138.

64

PROP. 1999/2000:1

Föreslagen lydelse

Bilaga 1 till fordonsskattelagen (1988:327)
Fordonsskatt

Fordonsslag

Skattevikt,

kilogram

Skatt, kronor

grundbelopp

tilläggsbelopp för
varje helt hundratal
kilogram över den
lägsta vikten i
klassen

C Bussar

1 Bussar som inte kan drivas med die-

0-

1 600

390

0

selolja

1601-

3 000

430

40

3 001-

984

0

2 Bussar som kan drivas med dieselolja

2.1 Bussar med en högsta skattevikt av

3 500 kilogram som kan drivas med
dieselolja

0-

1 600

720

0

1601-

3 000

775

55

2.2 Bussar med en skattevikt översti-
gande 3 500 kilogram som kan drivas
med dieselolja

3 001-

3 500

1 545

0

2.2.1 med två hjulaxlar

3 501-

6 000

2510

21

6 001-

10 000

3 089

24

10 001-

13 000

4 037

76

13001-

16 000

6 303

289

2.2.2 med tre hjulaxlar

16 001-

14 893

460

3 501-

6 000

2315

20

6 001-

13 000

2819

19

13 001-

18 000

4169

165

18 001-

19 000

12 397

109

19 001-

20 000

13492

209

20 001 -

22 000

15 583

290

22 001-

23 000

21 382

132

23 001-

24 000

22 675

302

2.2.3 med fyra eller flera hjulaxlar

24 001-

25 701

240

3 501-

6 000

2315

20

6001-

13 000

2819

19

13 001-

24 000

4 169

100

24 001-

15 185

147

D Lastbilar

65

3 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uol-3

PROP. 1999/2000:1

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

2.1 fråga om personbil, buss med en skattevikt av högst 3 500 kilogram eller
lastbil med en skattevikt av högst 3 500 kilogram, som uppfyller kraven för
miljöklass 1 enligt bilaga 4 till bilavgasförordningen (1991:1481) i dess lydelse
före den 15 juli 1999, gäller 14 a § i sin äldre lydelse. Detta gäller dock endast
om ett sådant fordon blivit skattepliktigt före den 1 januari 2000.

66

PROP. 1999/2000:1

3.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om
periodiseringsfonder

Härigenom föreskrivs att 3 och 4 §§ lagen (1993:1538) om periodiserings-
fonder skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                     Föreslagen lydelse

För juridisk person får avdrag för
avsättning till periodiseringsfond
uppgå till högst 20 procent av in-
komsten för beskattningsåret före
avdraget. Vad som sagts nu gäller
dock ej dödsbo.

I fråga om fysisk person och
dödsbo får avdraget uppgå till högst
25 procent av ett positivt belopp som
motsvarar inkomsten eller under-
skottet av förvärvskällan enligt lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
före avdrag för avsättning till perio-
diseringsfond med följande juste-
ringar.

3 §15

För juridisk person får avdrag för
avsättning till periodiseringsfond
uppgå till högst 25 procent av in-
komsten för beskattningsåret före
avdraget. Vad som sagts nu gäller
dock ej dödsbo.

I fråga om fysisk person och
dödsbo får avdraget uppgå till högst
30 procent av ett positivt belopp som
motsvarar inkomsten eller under-
skottet av förvärvskällan enligt lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
före avdrag för avsättning till perio-
diseringsfond med följande juste-
ringar.

Som tillkommande poster räknas avdrag för egenavgifter enligt punkt 19 av
anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370), avdrag för premie för
pensionsförsäkring och inbetalning på pensionssparkonto enligt punkt 21 av
anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen samt beräknad särskild löneskatt
enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader avseende
dessa poster och avdrag på grund av ökning av expansionsmedel enligt 2 § la-
gen (1993:1537) om expansionsmedel.

Som avgående poster räknas sjukpenning och liknande ersättningar, återfört
avdrag för egenavgifter enligt punkterna 11 och 13 av anvisningarna till 22 §
kommunalskattelagen och intäkt på grund av minskning av expansionsmedel
enligt 2 § lagen om expansionsmedel.

Avdrag för avsättning till periodi-
seringsfond återförs till beskattning
senast femte beskattningsåret efter
det beskattningsår för vilket avdrag
medgetts.

4§>‘

Avdrag för avsättning till periodi-
seringsfond återförs till beskattning
senast sjätte beskattningsåret efter
det beskattningsår för vilket avdrag
medgetts.

Denna lag träder i kraft den 31 december 1999. Bestämmelserna i 3 § till-
lämpas första gången vid 2002 års taxering. Bestämmelserna i 4 § tillämpas
första gången vid 2000 års taxering.

15 Senaste lydelse 1998:594.
Senaste lydelse 1994:785.

67

PROP. 1999/2000:1

3.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om
socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 §, 3 kap. 1 § och 4 kap. 3 § lagen
(1981:691) om socialavgifter17 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                     Föreslagen lydelse

2 kap.

18

En arbetsgivare skall på det avgiftsunderlag som anges i 3-5 §§ för varje år be-
tala

1. sjukförsäkringsavgift med 7,50
procent,

2. efterlevandepensionsavgift med

1,70 procent,

3. ålderspensionsavgift med 6,40
procent,

1. sjukförsäkringsavgift med 8,50
procent,

3. ålderspensionsavgift med 10,21
procent,

4. föräldraförsäkringsavgift med 2,20 procent,

5. arbetsskadeavgift med 1,38 procent,

6. arbetsmarknadsavgift med 5,84 procent.

Arbetsgivare som avses i 1 kap. 2 § andra stycket skall dock beträffande er-
sättning som avses i 2 kap. 11 eller 12 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension betala endast ålderspensionsavgift.

3 kap.

1 §”

En försäkrad som avses i 1 kap. 2 § skall på det avgiftsunderlag som anges i
3-5 §§ för varje år betala

1. sjukförsäkringsavgift med 8,23      1. sjukförsäkringsavgift med 9,23

procent,

2. efterlevandepensionsavgift med

1,70 procent,

3. ålderspensionsavgift med 6,40

procent,

3. ålderspensionsavgift med 10,21

procent,                               procent,

4. föräldraförsäkringsavgift med 2,20 procent,

5. arbetsskadeavgift med 1,38 procent,

6. arbetsmarknadsavgift med 3,30 procent.

4 kap.

3

Fördelningen av influtna ålders-
pensionsavgifter skall göras enligt
följande. Den andel som beräknas
utgöra avgifter för inkomster som
överstiger 8,06 förhöjda prisbasbe-
lopp enligt 1 kap. 6  § lagen

i20

Fördelningen av influtna ålders-
pensionsavgifter skall göras enligt
följande. Den andel som beräknas
utgöra avgifter för inkomster som
överstiger 8,07 förhöjda prisbasbe-
lopp enligt 1 kap. 6 § lagen

17 Lagen omtryckt 1989:633.

111 Senaste lydelse 1998:679.

Senaste lydelse 1998:679.

20 Senaste lydelse 1998:679.

68

PROP. 1999/2000:1

(1962:381) om allmän försäkring
förs till staten. Den andel som be-

(1962:381) om allmän försäkring
förs till staten. Den andel som be-

räknas motsvara pensionsrätt för
premiepension för samma år förs till
Riksgäldskontoret för tillfällig för-
valtning. Återstoden förs till All-
männa pensionsfonden med vars till-
gångar kostnaderna för försäkringen
för inkomstpension och tilläggspen-
sion enligt lagen (1998:674) om in-
komstgrundad ålderspension och
tilläggspension i form av ålderspen-
sion enligt lagen om allmän försäk-
ring skall täckas.

räknas motsvara pensionsrätt för
premiepension för samma år förs till
Riksgäldskontoret för tillfällig för-
valtning. Återstoden förs till All-
männa pensionsfonden med vars till-
gångar kostnaderna för försäkringen
för inkomstpension och tilläggspen-
sion enligt lagen (1998:674) om in-
komstgrundad ålderspension och
tilläggspension i form av ålderspen-
sion enligt lagen om allmän försäk-
ring skall täckas.

Regeringen skall för varje år fastställa de andelar som anges i första stycket
efter förslag från Riksförsäkringsverket. Skillnaden mellan beräknade belopp
och de belopp som slutligt framräknas för det aktuella året skall regleras vid en
kommande överföring.

Medel som regleras gentemot staten skall beräknas med sådan ränta som
anges i 19 kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:483) och medel som regleras
gentemot Riksgäldskontoret med sådan avkastning som anges i 8 kap. 1 §
första stycket lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

2. De nya bestämmelserna i 2 kap. 1 § tillämpas i fråga om avgiftspliktig er-
sättning som betalas ut från och med den 1 januari 2000.

3. De nya bestämmelserna i 3 kap. 1 § tillämpas på inkomster som uppbärs
från och med den 1 januari 2000. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som
efter utgången av år 1999 skall, om den försäkrade inte visar annat, så stor del
av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av år
1999 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som in-
faller under denna tid och hela beskattningsåret.

69

PROP. 1999/2000:1

3.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om
allmän pensionsavgift

Härigenom föreskrivs att 2 och 3 §§ lagen (1994:1744) om allmän pen-
sionsavgift21 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                     Föreslagen lydelse

2

Den som uppbär sådan inkomst
som avses i 3 § skall på avgiftsunder-
laget för varje år betala allmän pen-
sionsavgift med 6,95 procent.

i22

Den som uppbär sådan inkomst
som avses i 3 § skall på avgiftsunder-
laget för varje år betala allmän pen-
sionsavgift med 7 procent.

3 §23

Avgiften beräknas dels på sådan inkomst av anställning som avses i 2 kap.
lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, dels på sådan inkomst av
annat förvärvsarbete som avses i 2 kap. nämnda lag om den enskilde är skatt-
skyldig för inkomsten enligt kommunalskattelagen (1928:370). Inkomst av
anställning och inkomst av annat förvärvsarbete skall därvid var för sig avrun-
das till närmast lägre hundratal kronor.

Vid beräkning av inkomst av anställning skall avdrag göras för kostnader
som arbetstagaren har haft i arbetet i den utsträckning kostnaderna, minskade
med erhållen kostnadsersättning, överstiger ettusen kronor.

Vid beräkning av avgiften bortses
från inkomst av anställning och in-
komst av annat förvärvsarbete till
den del summan av inkomsterna
överstiger 8,06 gånger det förhöjda
prisbasbeloppet som anges i 1 kap.
6§ lagen (1962:381) om allmän för-
säkring. Därvid skall i första hand
bortses från inkomst av annat för-
värvsarbete.

Avgiften avrundas till närmast hela hundratal kronor. Avgift som slutar på
50 kronor avrundas till närmast lägre hundratal kronor.

Vid beräkning av avgiften bortses
från inkomst av anställning och in-
komst av annat förvärvsarbete till
den del summan av inkomsterna
överstiger 8,07 gånger det förhöjda
prisbasbeloppet som anges i 1 kap.
6 § lagen (1962:381) om allmän för-
säkring. Därvid skall i första hand
bortses från inkomst av annat för-
värvsarbete.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången vid
2001 års taxering.

2. De nya bestämmelserna tillämpas på inkomst som uppbärs från och med
den 1 januari 2000.

3. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av år 1999
skall, om den skattskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets in-
komst anses hänförlig till tiden efter utgången av år 1999 som svarar mot för-
hållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och
hela beskattningsåret.

21 Senaste lydelse av lagens rubrik 1997:936.

22 Senaste lydelse 1998:680.

23Senaste lydelse 1998:680.

70

PROP. 1999/2000:1

3.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om
allmän löneavgift

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                     Föreslagen lydelse

3 §24

Allmän löneavgift tas ut med 8,04 Allmän löneavgift tas ut med 3,09
procent av underlaget och tillfaller procent av underlaget och tillfaller
staten.                                     staten.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

2. De nya bestämmelserna tillämpas på lön eller annan ersättning enligt 1 §
som betalas ut från och med den 1 januari 2000.

3. De nya bestämmelserna tillämpas också på inkomst enligt 2 § som upp-
bärs från och med den 1 januari 2000. Omfattar beskattningsåret tid såväl före
som efter utgången av år 1999 skall, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så
stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången
av år 1999 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som
infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

24 Senaste lydelse 1998:700.

71

PROP. 1999/2000:1

3.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om
särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1990:659) om särskild löneskatt
på vissa förvärvsinkomster25 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                     Föreslagen lydelse

Särskild löneskatt skall för varje år
betalas till staten med 16,16 procent
på lön eller annan ersättning till ar-
betstagare som vid årets ingång är 65
år eller äldre och i övrigt med 24,26
procent på

2

Särskild löneskatt skall för varje år
betalas till staten med 18,09 procent
på lön eller annan ersättning till ar-
betstagare som vid årets ingång är 65
år eller äldre och i övrigt med 24,26
procent på

1. ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad avgångsbidragsför-
säkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbetstagare,

2. avgångsersättning som annorledes än på grund av kollektivavtalsgrundad
avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten, kommun eller kommunalför-
bund som arbetsgivare eller av Svenska Kommunförbundet, Landstingsför-
bundet, det för kommunerna och landstingen gemensamma organet för admi-
nistration av personalpension eller Sjukvårdens och socialvårdens planerings-
och rationaliseringsinstitut, under förutsättning att arbetsgivaren tillämpar
kommunalt pensionsavtal eller av annan arbetsgivare, under förutsättning att
arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal och att borgen eller liknande
garanti tecknats av kommun, kommunalförbund, Svenska Kommunförbundet
eller Landstingsförbundet,

3. avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal,

4. ersättning som utges enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt grun-
der som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisatio-
ner till den del ersättningen utgör komplement till förtidspension eller till
sjukbidrag,

5. ersättning som utges på grund av ansvarighetsförsäkring som åtnjuts en-
ligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudor-
ganisationer till den del ersättningen utges i form av engångsbelopp som inte
utgör kompensation för mistad inkomst,

6. bidrag som en arbetsgivare lämnar till en sådan vinstandelsstiftelse som
avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring eller en
annan juridisk person med motsvarande ändamål med undantag för bidrag
som lämnas till en pensions- eller personalstiftelse enligt lagen (1967:531) om
tryggande av pensionsutfästelse m.m.

Skattskyldig är den som utgett sådan ersättning eller sådant bidrag som av-
ses i första stycket. I fråga om sådan för mottagaren skattepliktig intäkt i form
av rabatt, bonus eller annan förmån, som ges ut på grund av kundtrohet eller
liknande, skall den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund
för förmånen anses som skattskyldig enligt denna lag, om inte denne är den
som är skattskyldig till inkomstskatt för förmånen. I fråga om sådan för mot-
tagaren skattepliktig intäkt av tjänst i form av en förmån eller ersättning som
getts ut eller anses utgiven av fysisk person som är bosatt utomlands eller av
utländsk juridisk person, skall den hos vilken mottagaren är anställd i Sverige
anses som skattskyldig enligt denna lag, om förmånen eller ersättningen kan

25 Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:688.

26 Lydelse enligt prop. 1998/99:124.

72

PROP. 1999/2000:1

anses ha sin grund i anställningen i Sverige och det inte finns något anställ-
ningsförhållande mellan utgivaren av förmånen eller ersättningen och motta-
garen.

Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 3-
5 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter med undantag av 4 § första stycket 13
och 5 § andra stycket första meningen.

Vid bestämmande av skatteunderlaget enligt första stycket 5 skall bortses
från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni 1993 om
ersättningen avser tid därefter samt från ersättning för arbetsskada som in-
träffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till allmän försäkringskassa
efter utgången av juni 1993. Detta gäller dock endast ersättning som för en
och samme arbetstagare beräknas på lönedelar som inte överstiger sju och en
halv gånger prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen om allmän försäkring.

27

> En enskild person eller ett dödsbo
skall för varje år till staten betala sär-
i   skild löneskatt med 24,26 procent på

i   inkomst enligt kommunalskattelagen

(1928:370) av annan näringsverk-
samhet här i landet än sådan aktiv nä-
ringsverksamhet som avses i 2 kap.
6 § lagen (1998:674) om inkomst-
grundad ålderspension (passiv nä-
; ringsverksamhet) samt på ersättning
som utges enligt sådan avtalsgrupp-
! sjukförsäkring som avses i punkt 12
av anvisningarna till 22 § kommunal-
skattelagen eller enligt sådan trygg-
i hetsförsäkring som avses i nämnda
anvisningspunkt till den del ersätt-
ningen utges i form av engångsbe-
lopp som inte utgör kompensation
för mistad inkomst. Om en skatt-
■ skyldig före årets början har fyllt 65
år eller inte har fyllt 65 år men under
hela året uppburit hel ålderspension
skall särskild löneskatt betalas med
16,16 procent eller, om en skattskyl-
dig avlidit under året, med 24,26 pro-
cent på inkomst som avses i 3 kap.
4 § andra stycket lagen (1981:691)
om socialavgifter. Bedömningen om
näringsverksamhet är aktiv eller pas-
siv görs för en förvärvskälla enligt
kommunalskattelagen.

En enskild person eller ett dödsbo
skall för varje år till staten betala sär-
skild löneskatt med 24,26 procent på
inkomst enligt kommunalskattelagen
(1928:370) av annan näringsverk-
samhet här i landet än sådan aktiv nä-
ringsverksamhet som avses i 2 kap.
6 § lagen (1998:674) om inkomst-
grundad ålderspension (passiv nä-
ringsverksamhet) samt på ersättning
som utges enligt sådan avtalsgrupp-
sjukförsäkring som avses i punkt 12
av anvisningarna till 22 § kommunal-
skattelagen eller enligt sådan trygg-
hetsförsäkring som avses i nämnda
anvisningspunkt till den del ersätt-
ningen utges i form av engångsbe-
lopp som inte utgör kompensation
för mistad inkomst. Om en skatt-
skyldig före årets början har fyllt 65
år eller inte har fyllt 65 år men under
hela året uppburit hel ålderspension
skall särskild löneskatt betalas med
18,09 procent eller, om en skattskyl-
dig avlidit under året, med 24,26 pro-
cent på inkomst som avses i 3 kap.
4§ andra stycket lagen (1981:691)
om socialavgifter. Bedömningen om
näringsverksamhet är aktiv eller pas-
siv görs för en förvärvskälla enligt
kommunalskattelagen.

Vid beräkning av skatteunderlaget gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i
3 kap. 5 § lagen om socialavgifter.

Skatt betalas inte då skatteunderlaget understiger 1 000 kronor.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

77 Senaste lydelse 1998:685.

73

PROP. 1999/2000:1

2. De nya bestämmelserna i 1 § tillämpas på lön eller annan ersättning som
betalas ut från och med den 1 januari 2000.

3. De nya bestämmelserna i 2 § tillämpas på inkomst som uppbärs från och
med den 1 januari 2000. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter ut-
gången av år 1999 skall, om den skattskyldige inte visar annat, så stor del av
beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av år 1999
som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller
under denna tid och hela beskattningsåret.

4. För lön eller annan ersättning till arbetstagare som är födda 1937 eller ti-
digare tillämpas 1 § i dess lydelse enligt lag (1998:340) om ändring i lagen
(1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.

5. För skattskyldiga som är födda 1937 eller tidigare tillämpas 2 § i dess ly-
delse enligt lag (1997:940) om ändring i lagen (1990:659) om särskild lö-
neskatt på vissa förvärvsinkomster.

74

PROP. 1999/2000:1

3.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig
ålderspensionsavgift

Härigenom föreskrivs att 2 och 4 §§ lagen (1998:676) om statlig ålderspen-
sionsavgift skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse                     Föreslagen lydelse

Avgiften utgör 6,40 procent av er- Avgiften utgör 10,21 procent av
sättning i form av                      ersättning i form av

1. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om all-
män försäkring samt sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeför-
säkring eller motsvarande ersättning som utgetts enligt annan författning eller
på grund av regeringens förordnande, i den utsträckning ersättningen trätt i
stället för en försäkrads inkomst av anställning enligt 2 kap. 3 § lagen
(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension eller inkomst av annat för-
värvsarbete enligt 2 kap. 6 § första stycket 1-3 nämnda lag,

2. föräldrapenningförmåner enligt lagen om allmän försäkring,

3. ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närstå-
endevård,

4. ersättning som en allmän försäkringskassa utgett enligt 20 § lagen
(1991:1047) om sjuklön,

5. livränta enligt 4 kap. lagen om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande
livränta som bestäms med tillämpning av den lagen,

6. delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,

7. vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ lagen om allmän försäkring, i den ut-
sträckning bidraget inte är ersättning för merkostnader,

8. dagpenning från arbetslöshetskassa,

9. statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de startar
egen näringsverksamhet,

10. utbildningsbidrag i form av dagpenning under arbetsmarknadsutbild-
ning och yrkesinriktad rehabilitering samt ersättning vid generationsväxling,

11. utbildningsbidrag för doktorander,

12.  korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen
(1973:349),

13. vuxenstudiebidrag enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd
för arbetslösa samt särskilt utbildningsbidrag,

14. timersättning vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och
ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF),

15.  dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen
(1994:1809) om totalförsvarsplikt och till andra som får dagpenning enligt de
grunder som gäller för totalförsvarspliktiga, samt

16. bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden i den ut-
sträckning som regeringen så föreskriver.

Vid beräkning av avgift på ersätt-
ning enligt 2 § skall det bortses från
en försäkrads inkomster som över-
stiger 8,06 förhöjda prisbasbelopp
enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring i följande ordning:

Vid beräkning av avgift på ersätt-
ning enligt 2 § skall det bortses från
en försäkrads inkomster som över-
stiger 8,07 förhöjda prisbasbelopp
enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring i följande ordning:

75

PROP. 1999/2000:1

1. ersättningar enligt 2 § 1 som utgör inkomst av annat förvärvsarbete,

2. annan inkomst av annat förvärvsarbete,

3. ersättningar enligt 2 § som utgör inkomst av anställning,

4. annan inkomst av anställning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

76

PROP. 1999/2000:1

3.15 Förslag till lag om underlag för fastighetsskatt i vissa fall
vid 2001 års taxering

Härigenom föreskrivs följande.

Vid beräkning av fastighetsskatt vid 2001 års taxering för värderingsenhet
som avses i 3 § första stycket b lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt
skall, i stället för det taxeringsvärde som avses i nämnda punkt, som underlag
för skatten vara det närmast föregående beskattningsårets taxeringsvärde för
värderingsenheten om det är lägre. Gäller olika värden för skilda delar av ett
beskattningsår skall jämförelsen göras utifrån det genomsnittliga taxeringsvär-
det under beskattningsåret.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

77

PROP. 1999/2000:1

3.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om
statlig fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:1052) om statlig fastighets-
skatt att punkt 5 av övergångsbestämmelserna till lagen (1998:526) om änd-
ring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

5. I stället för det procenttal som
föreskrivs i 3 § första stycket b skall
procenttalet vid 2001 års taxering ut-
göra 1,3.

Föreslagen lydelse

528. 1 stället för det procenttal som
föreskrivs i 3 § första stycket b skall
procenttalet vid 2001 års taxering ut-
göra 1,2. På bostadsdelen för fastighet
som utgör hyreshusenhet och som har
värdeår 1989 eller 1990 skall endast
halv fastighetsskatt utgå vid 2001 års
taxering. Om fastighetsskatt skall be-
räknas enligt olika grunder för skilda
delar av fastigheten skall 3 § femte
stycket tillämpas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

28 Senaste lydelse 1999:636.

78

PROP. 1999/2000:1

3.17 Förslag till lag om beräkning av viss inkomstskatt på
förvärvsinkomster vid 2002 års taxering, m.m.

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Vid 2002 års taxering skall för fysiska personer den del av den statliga in-
komstskatten på förvärvsinkomst som enligt 10 § lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt anges till ett fast belopp om 200 kronor i stället utgöra en kom-
munal inkomstskatt. Vid tillämpning av lagen (1997:324) om begränsning av
skatt skall denna skatt dock anses utgöra statlig inkomstskatt.

2 § Av den sammanlagda inkomstskatten enligt 1 § skall 66,5 procent utgö-
ra skatt till kommuner och 33,5 procent skatt till landsting. Därvid skall en
kommun som inte ingår i ett landsting behandlas som om den även utgjorde
ett landsting.

En preliminär utbetalning av den sammanlagda inkomstskatten skall göras
av skattemyndigheten i januari 2001 i samband med slutavräkningen av 1999
års kommunalskattemedel. Detta belopp skall fastställas av regeringen eller
den myndighet regeringen bestämmer. Utbetalning skall ske till kommunerna
respektive landstingen med ett enhetligt belopp per invånare den 1 november
2000.

En slutavräkning av inkomstskatten skall ske när den årliga taxeringen år
2002 har avslutats. Därvid skall de bestämmelser tillämpas som gäller slutav-
räkning av kommunalskattemedel enligt 4 § femte stycket lagen (1965:269)
med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering
av skatt, m.m.

3 § Skattemyndighetens beslut enligt 2 § får överklagas hos regeringen.

Denna lag träder i kraft den 31 december 1999.

79

Budgetpolitiska mål
och statsbudgeten

PROP. 1999/2000:1

4 Budgetpolitiska mål och statsbudgeten

I detta kapitel redovisas budgetpolitiska mål, po-
litiska prioriteringar och förslag till reviderade
utgiftstak. Vidare redovisas makroekonomiska
förutsättningar, statsbudgetens utveckling samt
den offentliga sektorns finanser.

4.1 Budgetpolitiska mål

De budgetpolitiska mål som regeringen föresla-
git och som riksdagen ställt sig bakom ligger fast.
Målen kan sammanfattas på följande sätt:

-   De takbegränsade utgifterna skall rymmas
inom beslutade utgiftstak för staten.

-   Den offentliga sektorns finansiella sparande
skall uppgå till 2 procent av BNP i genom-
snitt över en konjunkturcykel.

De takbegränsade utgifterna omfattar utgiftsra-
marna för 26 utgiftsområden (nr 1- 25 samt 27),
utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan
av statsbudgeten samt minskning av anslagsbe-
hållningar. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor
m.m. ingår inte i de takbegränsade utgifterna ef-
tersom regeringen och riksdagen i mycket be-
gränsad omfattning kan påverka dessa utgifter på
kort sikt. Minskning av anslagsbehållningar ingår
som en post under utgiftstaket, vilket innebär att
den är medräknad i såväl statsbudgetens saldo
som den offentliga sektorns finansiella sparande.
Budgeteringsmarginalen utgör skillnaden mellan
utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna.

Den offentliga sektorns finansiella sparande
visar den förändring i den offentliga sektorns fi-
nansiella nettoförmögenhet som beror på reala

transaktioner. Finansiella transaktioner, som köp
och försäljning av aktier och andra finansiella
tillgångar, påverkar således inte den offentliga
sektorns finansiella sparande. Detsamma gäller
värdeförändringar på tillgångar och skulder. Den
offentliga sektorns bruttoskuld påverkas där-
emot av anskaffning och försäljning av finansiella
tillgångar samt värdeförändringar.

4.1.1 Utgiftstak

Regeringens förslag: Med anledning av förslagen
om höjd statlig ålderspensionsavgift, ändrad fi-
nansieringsprincip för avtalsförsäkringar på det
statliga området och sänkt statsbidrag till kom-
munerna till följd av begränsad avdragsrätt för
allmän pensionsavgift fastställs utgiftstaket för
staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan
av statsbudgeten till 765 miljarder kronor år
2000, 790 miljarder kronor år 2001 och 814 mil-
jarder kronor år 2002.

Regeringen presenterade i 1999 års ekonomiska
vårproposition ett förslag till utgiftstak för år
2002. Riksdagen har fastställt utgiftstaket för
staten och ålderspensionssystemet vid sidan av
statsbudgeten till 753 miljarder kronor år 1999,
761 miljarder kronor år 2000, 786 miljarder kro-
nor år 2001 och 810 miljarder kronor år 2002.

Regeringen föreslår nu att en teknisk justering
av utgiftstaken görs för åren 2000-2002. Änd-
ringen av utgiftstaken föranleds av följande fak-
torer:

83

PROP. 1999/2000:1

-   Förslaget om en höjning av en statliga ål-
derspensionsavgiften från 6,27 procent till
10,01 procent på pensionsgrundande
transfereringar som är belagda med allmän
pensionsavgift.

-   Förslaget om en ändrad finansieringsprincip
för avtalsförsäkringar inom det statliga om-
rådet.

-   Förändringen av det generella statsbidraget
till kommunerna till följd av föreslagna in-
komstskattesänkningar.

Den föreslagna höjningen av den statliga ålders-
pensionsavgiften innebär att de takbegränsade
utgifterna ökar med 3,8 miljarder kronor år 2000,

3,7 miljarder kronor år 2001 och med 3,6 miljar-
der kronor år 2002. Däremot påverkas inte den
offentliga sektorns konsoliderade utgifter och
inkomster eftersom statsbudgetens ökade utgif-
ter motsvaras av en lika stor inkomstökning i ål-
derspensionssystemet. Ålderspensionssystemets
utgifter påverkas inte heller av förändringen.
Förändrade utgifter till följd av höjda statliga ål-
derspensionsavgifter är därmed att betrakta som
en teknisk justering.

Förslaget om en ändrad finansieringsprincip
för avtalsförsäkringar är en saldoneutral föränd-
ring som inte påverkar statens finansiella sparan-
de. Anslagen för förvaltningsändamål ökar med
5,0 miljarder kronor år 2000, 5,1 miljarder kro-
nor år 2001 och med 5,2 miljarder kronor år
2002 till följd av denna förändring. Storleken på
utbetalda statliga avtalsförsäkringar påverkas inte
av förändringen.

Som en följd av den föreslagna begränsningen
av avdragsrätten för allmän pensionsavgift sänks
statens bidrag till kommunsektorn med 4,8 mil-
jarder kronor åren 2000-2002. Kommunsektorns
totala inkomster blir därmed oförändrad då den
föreslagna begränsningen av avdragsrätten ökar
kommunsektorns skatteinkomster med motsva-
rande belopp. Inte heller denna förändring på-
verkar den offentliga sektorns konsoliderade ut-
gifter.

Sammantaget uppgår de anslagsförändringar
som motiverar en teknisk justering av utgiftsta-
ken till 4,1 miljarder kronor år 2000 och till
4,0 miljarder kronor åren 2001 och 2002. En re-
dovisning av de tekniska justeringarnas effekter
på utgiftsramarna för olika utgiftsområden ges i
avsnitt 7.1.

I enlighet med tidigare etablerad praxis avrun-
das utgiftstaket till hela miljarder kronor. Rege-

ringen föreslår därför att utgiftstaket höjs med 4
miljarder kronor per år under perioden 2000-
2002. Genom den föreslagna förändringen be-
gränsas de takbegränsade utgifterna - exklusive
de nu tillkommande interntransaktionema inom
den offentliga sektorn - till en nivå som överens-
stämmer med de av riksdagen tidigare fastställda
utgiftstaken.

Tabell 4.1 Utgiftstak för staten

Miljarder kronor

2000

2001

2002

Nuvarande utgiftstak

761

786

810

Statliga ålderspensionsavgiften

3,8

3,7

3,6

Statliga avtalsförsäkringar

5,0

5,1

5,2

Förändrat statsbidrag

-4,8

-4,8

-4,8

Summa tekniska justeringar

4,1

4,0

4,0

Förslag till justerat utgiftstak

765

790

814

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Utgiftstaket för den offentliga sektorn består av
summan av det fastställda utgiftstaket för staten
och den beräknade kommunala utgiftsnivån med
avdrag för interna transaktioner mellan staten,
kommunsektorn och ålderspensionssystemet vid
sidan av statsbudgeten. Den tekniska justering av
utgiftstaket för staten som sker till följd av för-
ändrade statliga ålderspensionsavgifter och för-
ändrade bidrag till kommunsektorn påverkar
därför inte utgiftstaket för den offentliga sek-
torn. En reviderad beräkning av utgifterna för
den offentliga sektorn redovisas i avsnitt 7.3.

4.1.2 Överskott i den offentliga sektorns
finanser

Regering och riksdag har beslutat att ett centralt
långsiktigt budgetpolitiskt mål är att den offent-
liga sektorns finansiella sparande skall uppgå till
2 procent av BNP i genomsnitt över en kon-
junkturcykel. En gradvis anpassning mot detta
mål uppnås genom ett målsätt överskott i de of-
fentliga finanserna på 0,5 procent av BNP år
1999 och 2,0 procent av BNP år 2000. Riksdagen
har tidigare fastställt målet för det finansiella spa-
randet i den offentliga sektorn för åren 2001—
2002 till 2,0 procent av BNP.

Målen för åren 1999 och 2000 gäller vid den
tillväxt som beräknades i 1997 års ekonomiska
vårproposition. Om tillväxten av konjunktur-
mässiga skäl väsentligt skulle avvika från denna
skall motsvarande avvikelse tolereras. Tillväxten

84

PROP. 1999/2000:1

beräknas nu bli betydligt starkare år 1999 och
något starkare år 2000 än vad som prognostise-
rades i 1997 års ekonomiska vårproposition. I
1999 års ekonomiska vårproposition beräknades
den ackumulerade tillväxten för åren 1997-2000
istället bli 1,0 procentenheter lägre jämfört med
beräkningen i 1997 års ekonomiska vårproposi-
tion. Regeringen gjorde då bedömningen att av-
vikelsen inte var väsentlig och att den därför inte
föranledde en nedjustering av det målsatta spa-
randet på 2,0 procent av BNP för år 2000. Den
starkare tillväxt som nu förutses för åren 1999
och 2000 innebär att den ackumulerade tillväxten
under perioden 1997-2000 är ca 0,8 procenten-
heter högre jämfört med beräkningen i 1997 års
ekonomiska vårproposition. Inte heller denna
avvikelse kan betraktas som väsentlig. Avvikelsen
föranleder därför ingen justering av målet om ett
överskott på 2,0 procent av BNP år 2000.

nomi. I tabell 4.3 anges några faktorer av särskild
betydelse för de offentliga finanserna.

I fasta priser prognostiseras BNP växa med i
genomsnitt 3,6 procent år 1999 och med 3,0 pro-
cent år 2000. För åren 2001 och 2002 presenteras
istället för en prognos en kalkyl med olika anta-
ganden om hur BNP-tillväxten utvecklas. Den
kalkyl som ligger till grund för beräkningarna
innebär en långsiktig tillväxttakt kring 2,0 pro-
centenheter per år, vilket medför att den acku-
mulerade BNP-tillväxten under perioden 1999—
2002 uppgår till 11,2 procent. En mer utförlig re-
dovisning ges i avsnitt 1.1.4. Jämfört med 1999
års ekonomiska vårproposition revideras tillväx-
ten upp med 1,4 procentenheter år 1999 och med
0,4 procentenheter år 2000. Den ekonomiska
tillväxten påverkar de totala inkomsterna i eko-
nomin och är därför av central betydelse för
skatteinkomsternas storlek.

Tabell 4.2 BNP-tillväxt

Procent

1997

1998

1999

2000

Totalt

BP2000

1,8

2,6

3,6

3,0

11,5

VP1999

1,8

2,9

2,2

2,6

9,7

VP1997

2,3

2,5

2,8

2,7

10,7

Diff.BP2000-VP1997

-0,5

0,1

0,8

0,3

0,8

Diff VP1999-VP1997

-0,5

04

-0,6

-0,1

-1,0

Den övergång till det europeiska nationalräken-
skapssystemet ENS 95 som nu har genomförts
innebär att bruttonationalproduktens nivå höjs
med ca 70 miljarder kronor, vilket innebär att
överskottsmålet uttryckt i kronor höjs med ca
1,4 miljarder kronor vid ett mål på 2 procent av
BNP. Förändringen innebär också en ändrad pe-
riodisering av skatter och statsskuldsräntor. Un-
der perioden 2000-2002 innebär omläggningen
att de statsskuldsräntor som ingår i beräkningen
av den offentliga sektorns finansiella sparande
blir något högre. Denna effekt motverkas dock
av att omläggningen leder till högre beräknade
skatteinkomster för åren 2000-2002.

iTabell 4.3 Makroekonomiska förutsättningar               |

Värden från 1999 års ekonomiska vårproposition anges inom parentes

1998

1999

2000

2001

2002

BNP1

2,6

(2,9)

3,6

(2,2)

3,0

(2,6)

2,2

(2,5)

2,0

(2,5)

Prisbasbelopp2

36,4

(36,4)

36,4

(36,4)

36,6

(36,5)

36,9

(36,8)

37,6

(37,3)

KPI1

0,4

0,3

1,2

1,9

2,0

Årsgenomsnitt

(0,4)

(0,2)

(0,8)

(1,7)

(2,0)

Hushållens kon-

2,4

3.1

3,0

2,2

2,1

sumtionsutgifter1

(2,6)

(2,6)

(2,4)

(1,8)

(1,8)

Utbetald löne-

6,5

5,9

4,6

3,5

3,2

summa3

(6,6)

(4,2)

(3,7)

(3,8)

(3,7)

Sysselsättnings-

74,6

76,2

77,1

77,3

77,3

grad4

(74,6)

(75,3)

(75,6)

(76,1)

(76,5)

Öppen

6,5

5,4

4,5

4,2

4,2

arbetslöshet5

(6,5)

(5,8)

(5,4)

(5,1)

(5,0)

Arbetsmarknads-

3,9

3,3

3,5

3,5

3,5

politiska åtgärder5

(3,9)

(3,6)

(3,6)

(3,5)

(3,5)

Ränta 5 år

4,7

4,3

4,8

5,0

5,0

Årsgenomsnitt

(4,7)

(3,7)

(3,9)

(4,3)

(4,6)

Ränta 6 månader

4.3

3,2

3,6

4,1

4,4

Årsgenomsnitt

(4,3)

(3,2)

(3,3)

(3,6)

(4,0)

2 Tusental kronor,

3Årlig procentuell förändring i löpande priser

4 Andel av befolkningen mellan 20 och 64 år i reguljär sysselsättning

5 Andel av arbetskraften

4.2 Makroekonomiska förutsättningar

De makroekonomiska förutsättningarna är av
stor betydelse vid beräkningen av den offentliga
sektorns inkomster och utgifter. Förutsättning-
arna återfinns i sin helhet i bilaga 2 Svensk eko-

Inflationen under perioden 1999-2001 beräknas
bli något högre än vad som antogs i vårproposi-
tionen, vilket medför att prisbasbeloppet beräk-
nas bli 100 kronor högre åren 2000 och 2001 och
300 kronor högre år 2002. Inflationen beräknas, i
likhet med vad som antogs i 1999 års ekonomis-
ka vårproposition, öka till 2,0 procent år 2002.

85

PROP. 1999/2000:1

Prisbasbeloppet påverkar framför allt statens och
AP-fondens utgifter för basbeloppsanknutna
transfereringar samt grundavdragen vid beräk-
ningen av fysiska personers inkomstskatt.

I fasta priser beräknas hushållens konsum-
tionsutgifter öka med 3,1 procent år 1999 och
med 3,0 procent år 2000. Ökningstakten dämpas
därefter och antas uppgå till 2,1 procent år 2002.
Detta innebär en viss uppjustering av hushållens
konsumtionsutgifter åren 1999-2002 jämfört
med beräkningen i vårpropositionen. I löpande
priser beräknas hushållens konsumtionsutgifter
nu bli 1,3 procent högre år 2000 och 1,8 procent
högre år 2001 jämfört med bedömningen i vår-
propositionen. Hushållens konsumtionsutgifter
ligger framför allt till grund för beräkningen av
inkomster från mervärdesskatt.

Den öppna arbetslösheten beräknas minska
successivt under perioden, från 6,5 procent år
1998 till 4,2 procent år 2002. Den öppna arbets-
lösheten beräknas nu bli 0,9 procentenheter lägre
åren 2000-2001 jämfört med den tidigare be-
dömningen, vilket innebär lägre utgifter för ar-
betslöshetsförsäkringen. De konjunkturberoen-
de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna beräknas
åren 1999 och 2000 omfatta en något mindre del
av arbetskraften än vad som beräknades i 1999
års ekonomiska vårproposition.

I budgetpropositionen för 1999 presenterade
regeringen ett mål för sysselsättningsgraden som
innebär att den andel av befolkningen i åldrarna
20-64 år som är reguljärt sysselsatt skall uppgå
till minst 80 procent år 2004. Sysselsättningsgra-
den var 74,6 procent år 1998 och beräknas nu
stiga till 77,3 procent år 2002. Sysselsättnings-
graden beräknas nu bli väsentligt högre under
perioden 2000-2002 än vad som antogs i vårpro-
positionen. Den högre sysselsättningen innebär
bl.a. att utbetald lönesumma revideras upp. För
åren 1999-2002 beräknas utbetald lönesumma bli
omkring 2 procentenheter högre än vad som re-
dovisades i vårpropositionen, vilket leder till
högre skatteinkomster.

Den femåriga marknadsräntan väntas stiga
mot slutet av perioden. Jämfört med beräkning-
en till vårpropositionen är den femåriga räntan
högre för de kommande åren.

4.3 Politiska prioriteringar

I 1999 års ekonomiska vårproposition föreslogs
en rad åtgärder för ökad tillväxt, sysselsättning
och rättvisa samt förbättrad jämställdhet och
miljö. I den beräkning av statsbudgetens in-
komster som redovisas i kapitel 6 och i den för-
delning av utgifterna på utgiftsområden som fö-
reslås i kapitel 7 har dessa åtgärder beaktats. I
tabell 4.4 finns en sammanfattning av effekterna
på de offentliga finanserna av de förslag till nya
satsningar, utgiftsminskningar och utgiftsför-
skjutningar som regeringen presenterar i denna
proposition. Samtliga åtgärder ingår i regeringens
förslag till statsbudget för år 2000 samt i beräk-
ningen av utgifterna för åren 2001 och 2002. Åt-
gärderna på skatteområdet ingår i beräkningarna
av inkomsterna. De nya satsningarna är även
medräknade i de förslag till utgiftsramar som
presenteras i kapitel 7.

86

PROP. 1999/2000:1

Tabell 4.4 Nu föreslagna utgifts- och skatteförändringar

Nettoförsvagning av offentliga finanser och effekter på takbegränsade
utgifter.

■JJiljoneiJaonor^^

Utgifter

U01 Ordförandeskapet 2001,
regeringskansliet

190

190

U06 Kosovo

400

U09 Assistansersättning

150

200

U014 Europeiska socialfonden*

140

60

80

U016 Storstadssatsning, skolor

45

U017 Folkbildning

10

U019 Europeiska regionala
utvecklingsfonden*

360

500

400

U019 Regionalpolitiska insatser

306

U020 Kalkning, kemikalie-
inspektionen

23

U021 Småskalig elproduktion

250

U023 Förskjutning av
arealersättning*

-3 720

U023 Agenda 2000*

85

775

910

U023 Kompletterande

kompensationsstöd*

440

U023 Viltskador, nyckelbiotoper

27

U024 Näringslivsutv. östersjö-
regionen, miljöexport

-50

50

U025 Fordonsskatt, kommun-
kompensation

100

100

100

U025 Värdmiljard

1 000

U025 Särskilda insatser till
kommuner och landsting

700

övrigt

-370

-130

-130

Summa ökning av
takbegränsade utgifter

-1 764

3395

7 560

Summa försvagning av
offentliga finanser, utgifter

931

2 060

170

Inkomster

Hushåll

12 040

15 800

15 800

Företag m.m.

2 780

4 150

1 800

Energi

-1 350

-1 150

-1 150

Fastighetsskatter

600

600

Kompetensutveckling

1 350

1 150

1 150

Pensionsuppgörelsen

650

700

700

Förstärkt anställningsstöd

90

150

150

200-kronan till kommunerna

1270

övrigt

-10

-10

-20

Summa inkomstminskning, netto

15 550

22 660

19 030

Nettoförsvagning offentliga
finanser

16 481

24 720

19 200

*Påverkar ej finansiellt sparande i offentlig sektor.

Regeringen föreslår att regeringskansliets anslag
tillförs ytterligare medel åren 2000 och 2001 bl.a.
för genomförandet av ordförandeskapet i EU:s
ministerråd år 2001. Utgiftsområde 6 Totalför-
svar tillförs 400 miljoner kronor år 2000 för
svenskt deltagande med väpnad trupp i Kosovo.
De totala utgifterna för insatsen beräknas år 2000
till 900 miljoner kronor.

Regeringen avser också att föreslå att personer
som beviljats assistansersättning före 65 års ålder
skall få behålla denna även efter fyllda 65 år. Av-
sikten är att kunna presentera en proposition
hösten 2000 så att lagändringen skall kunna träda
ikraft vid årsskiftet 2000/2001.

Vidare sker det inom utgiftsområde 16 och 17
satsningar på skolor i storstadsområden samt på
folkbildningen.

På utgiftsområde 19 Regional utjämning och
utveckling föreslås ytterligare medel till följd av
att återflödet av medel i EU:s strukturfondspro-
gram för perioden 2000-2006 beräknas bli större
än tidigare beräknat. På utgiftsområde 20 Allmän
miljö- och naturvård föreslås under år 2000 yt-
terligare medel för kalkning av försurade sjöar
och vattendrag. Vidare tillförs Kemikalieinspek-
tionen ytterligare 3 miljoner kronor för arbete
med bekämpningsmedel.

På utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fis-
ke med anslutande näringar minskar utgifterna
med 3,7 miljarder kronor år 2000 till följd av att
EG:s regler numera medger att arealersättningen
kan skjutas från november till januari. Regering-
en avser att senarelägga utbetalningen av arealer-
sättningen till januari. På samma utgiftsområde
ökar utgifterna p.g.a. ökade direktstöd till följd
av Agenda 2000 och kompletterande kompensa-
tionsstöd beroende av valutakursförändringar.
Ytterligare medel föreslås avsättas till nyckelbi-
otopskydd och till ersättning för viltskador.

På utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till
kommuner föreslås att kommuner och landsting
kompenseras för den föreslagna höjningen av
fordonsskatter för bussar genom att statsbidra-
gen ökas med 100 miljoner kronor i enlighet
med (prop,1997/98:56). Genom den s.k. för-
svarsuppgörelsen kommer sammanlagt 8 miljar-
der kronor att tillföras vården och omsorgen un-
der perioden 2002-2004. Regeringen gör
emellertid bedömningen att det finns behov av
ytterligare resurser till vård och omsorg. Mot den
bakgrunden avser regeringen att föreslå att ytter-
ligare medel, 1 miljard kronor, skall tillföras vår-
den och omsorgen redan år 2001. Vidare aviserar
regeringen att ytterligare 700 miljoner kronor

87

PROP. 1999/2000:1

engångsvis tillförs anslaget Bidrag till särskilda
insatser i vissa kommuner och landsting år 2001.

De takbegränsade utgifterna minskar med

1,8 miljarder kronor år 2000 som en följd av de
föreslagna förändringarna. För åren 2001 och
2002 ökar de takbegränsade utgifterna till följd
av nya satsningar med 3,4 respektive 1,6 miljar-
der kronor. Effekten på det finansiella sparandet
för den offentliga sektorn skiljer sig från effekten
på de takbegränsade utgifterna eftersom återflö-
det från EG-budgeten inte påverkar det finansi-
ella sparandet.

Som ett första steg i en kompensation för de
effekter på genomsnittsskatter och marginal-
skatter som beror av den allmänna pensionsav-
giften föreslås för år 2000 en skattereduktion
med 25 procent av avgiften. Skiktgränsema för
uttag av statlig inkomstskatt korrigeras, där
uppjusteringen av den nedre skiktgränsen med-
för att antalet personer som betalar statlig in-
komstsskatt minskar. I 1999 års ekonomiska
vårproposition aviserades en förlängning av den
tillfälliga skattereduktion som gäller i år med ett
motsvarande belopp. Den tillfälliga skatte-
reduktion som gäller i år föreslås nu förlängas till
att gälla även för år 2000. För åren 2001 och 2002
har en minskning av skatteinkomsterna med ett
motsvarande belopp lagts in i beräkningarna. Vi-
dare kommer regeringen föreslå att den fasta
statliga skatten om 200 kronor skall tillföras
kommunerna även för år 2001.

På företagskatteområdet föreslås ett antal åt-
gärder. Företagens reserveringsmöjligheter ut-
vidgas dels genom att avdragstaken höjs, till 25
procent för aktiebolag och till 30 procent för
egenföretagare, dels genom att den tid inom vil-
ken periodiseringsfonder skall återföras förlängs
med ett år. Flertalet av de stoppregler som gäller
för fåmansföretagare slopas. Kupongskatten på
näringsbetingade aktier slopas. Förslag läggs
fram om återköp av aktier och beskattning av
utländska nyckelpersoner.

Bland annat som en följd av en uppgörelse
mellan de partier som står bakom pensionsupp-
görelsen föreslås vissa förändringar i socialavgif-
terna. Regeringen föreslår vidare att fastig-
hetskatten på bostadshyreshus sänks till 1,2
procent för år 2000 och att vissa skattelättnader
ges för hyreshus tillhöriga vissa krisårgångar.

En grön skatteväxling sker genom att vissa
energiskatter höjs och där de ökade skatteintäk-
terna används för reducerad skatt i samband med
kompetensutveckling i arbetslivet. Jordbrukets

energiskatter reduceras till den nivå som gäller
för industrin.

Nettoförsvagningen av de offentliga finan-
serna till följd av nämnda åtgärder beräknas till
16,5, 24,7 och 19,2 miljarder kronor för åren
2000-2002, varav skattesänkningar, netto, förkla-
rar 15,6, 22,7 och 19,0 miljarder kronor. Beräk-
ningen av skatteförslagens budgeteffekter för de
offentliga finanserna i tabell 4.4 har gjorts i en-
lighet med nationalräkenskapernas redovisning-
sprinciper. I kapitel 8 redovisas en beräkning av
skatteförslagens kassamässiga effekter.

I den ekonomiska vårpropositionen gjordes
bedömningen att det fanns en risk för att utgifts-
taket för staten skulle överskridas år 1999 om
inga åtgärder vidtogs. Regeringen vidtog därför
utgiftsbegränsande åtgärder motsvarande totalt
ca 8 miljarder kronor för år 1999.1 kapitel 5 re-
dovisas regeringens prognos för de takbegränsa-
de utgifterna för år 1999. Enligt regeringens be-
dömning kommer utgiftstaket för år 1999 att
klaras utan att ytterligare åtgärder behöver vidtas.
Regeringen kommer att noga följa utgifternas
utveckling under 1999 och kommer, om det be-
döms som nödvändigt, att vidta de åtgärder som
krävs för att förhindra ett överskridande av ut-
giftstaket.

Även för år 2000 gjordes i den ekonomiska
vårpropositionen bedömningen att åtgärder be-
hövde vidtas för att undvika ett överskridande av
utgiftstaket. I förhållande till de utgiftsnivåer
som följde av en oförändrad politik innebar de
föreslagna besparingarna och satsningarna att de
takbegränsade utgifterna reducerades med ca
8 miljarder kronor år 2000. Regeringen gör nu
bedömningen att de takbegränsade utgifterna för
år 2000 blir högre än vad som beräknades i 1999
års ekonomiska vårproposition. Den beräknade
högre nivån föranleds bl.a. av att utgifterna för
sjukförsäkringen och avgiften till den Europeiska
gemenskapen nu förväntas bli högre år 2000 (se
även kapitel 7). Det är regeringens bedömning
att utgiftstaket för år 2000 riskerar att överskri-
das om inga åtgärder vidtas. Regeringen förbere-
der därför ett antal åtgärder i syfte att begränsa
utgifterna för år 2000. För att säkerställa att ut-
giftstaket för år 2000 kan hållas har regeringen
för avsikt att införa begränsningsbelopp som sä-
kerställer förbrukningen på några anslag och ut-
giftsområden. De områden som berörs av ut-
giftsbegränsningarna är bl.a. totalförsvaret, det
internationella biståndet samt utbildnings- och
energiområdet. Begränsningsbeloppet som gäller
för det internationella utvecklingssamarbetet år

88

PROP. 1999/2000:1

1999 beräknas ha inneburit senareläggningar av
planerade projekt m.m. på ca 2,9 miljarder kro-
nor. Regeringen kommer att införa begräns-
ningsbelopp för det internationella biståndet
även år 2000. Begränsningsbeloppet kommer att
sättas på en sådan nivå att de projekt m.m. som
senarelagts till följd av utgiftsbegränsningen 1999
i stället kan genomföras år 2000. I den ekono-
miska vårpropositionen nästa år kommer rege-
ringen närmare informera om de vidtagna åtgär-
dernas innebörd och omfattning.

Diagram 4.1 Statsbudgetens saldo 1989-2002

Miljarder kronor

4.4 Statsbudgetens utveckling

Den gynnsamma utvecklingen av de offentliga
finanserna sedan mitten av 1990-talet har burits
upp av en framgångsrik budgetsanering. Det sa-
neringsprogram som påbörjades 1994 innebär en
varaktig årlig förstärkning av de offentliga finan-
serna med 126 miljarder kronor eller ca 8 procent
av BNP. Förstärkningen av de offentliga finan-
serna har åtföljts av en förstärkning av statsbud-
getens saldo.

Statsbudgetens saldo är sedan 1997 detsamma
som statens lånebehov. Ett positivt budgetsaldo
innebär att staten amorterar på statsskulden. År
1998 var statsbudgetens saldo positivt för första
gången sedan 1989 och staten kunde amortera
knappt 10 miljarder kronor på statsskulden.

Som framgår av diagram 4.1 beräknas stats-
budgeten uppvisa stora överskott under åren
1999-2002. Överskotten möjliggör en snabb
amortering av statsskulden. Totalt beräknas sta-
ten amortera ca 224 miljarder kronor på stats-
skulden under denna period. De stora beräknade
överskotten i statsbudgeten beror på engångsvisa
effekter i samband med införandet av ålderspen-
sionsreformen och på inkomster från försäljning
av statligt aktieinnehav.

4.4.1 Statsbudgetens inkomster

I tabell 4.5 redovisas utfallet av statsbudgetens
skatteinkomster och övriga inkomster för år
1998 och den förväntade utvecklingen under pe-
rioden 1999-2002. Statsbudgetens totala in-
komster beräknas bli ca 20 miljarder kronor hög-
re år 2002 jämfört med år 1999, varav 3 miljarder
kronor avser högre skatteinkomster och 17 mil-
jarder kronor högre övriga inkomster. Under år
2000 bedöms emellertid övriga inkomster tillfäl-
ligt öka till en betydligt högre nivå, framför allt
till följd av högre försäljningsinkomster. I rela-
tion till BNP beräknas såväl statsbudgetens to-
tala inkomster som statsbudgetens skattein-
komster vara lägre i slutet av perioden än år 1999.

Tabell 4.5 Statsbudgetens inkomster

1998

1999

2000

2001

2002

Miljarder kronor

Skatteinkomster

639,7

652,4

617,1

622,7

655,8

Övriga inkomster

66,6

54,4

165,2

70,8

71,1

Totala inkomster

706,3

706,9

782,3

693,5

726,9

Diff. mot 1999 års

ekonomiska vårpro-

position

Skatteinkomster

3,3

-34,3

-50,1

■46,0

övriga inkomster

-41,9

55,1

-15,1

5,0

Totala inkomster

-38,6

20,8

-65,2

-41,0

Procent av BNP

Skatteinkomster1

34,2

33,4

30,2

29,3

29,6

Totala inkomster

37,7

36,2

38,3

32,6

32,8

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.
‘Denna kvot skall inte förväxlas med skattekvoten för hela offentliga sektorn.

89

PROP. 1999/2000:1

Statsbudgetens inkomster beräknas öka med
drygt 75 miljarder kronor mellan år 1999 och år
2000. Ökningen förklaras främst av att försälj-
ningsinkomster beräknas öka med ca 95 miljar-
der kronor och av att inkomster från aktieutdel-
ningar tillfälligt beräknas bli högre år 2000. De
minskade skatteinkomsterna år 2000 följer
framför allt av den föreslagna pensionsomlägg-
ningen och de i denna proposition aviserade
skattesänkningarna men även av relativt stora
slutregleringar av kommunalskatter. Minskning-
en motverkas dock av ökade inkomster från såväl
energiskatt som mervärdesskatt.

Som framgår i tabell 4.5 så beräknas skattein-
komsterna bli avsevärt lägre under perioden
2000-2002 jämfört med vad som redovisades i
1999 års ekonomiska vårproposition. Skillnaden
mellan beräkningarna beror till mycket stor del
på de i denna proposition föreslagna skattesänk-
ningarna. De lägre skatteinkomsterna förklaras
till stor del av följande:

-   Inkomster från fysiska personer minskar
dels till följd av den föreslagna skattereduk-
tionen, dels av den föreslagna höjningen av
skiktgränsema. Vidare kommer det fasta
beloppet om 200 kronor även år 2001 att
utgöra en kommunal inkomstskatt.

-   Förslaget om att höja avsättningen av obe-
skattade medel till periodiseringsfonder
samt att den tid inom vilken periodise-
ringsfonder skall återföras till beskattning
förlängs med ett år medför minskade in-
komster från juridiska personer.

I samband med pensionsreformen sker en av-
giftsväxling år 2000. Innebörden är bland annat
att ålderspensionsavgiften höjs medan den all-
männa löneavgiften sänks. Sammanlagt sänks ut-
taget av arbetsgivaravgifter med 0,14 procent-
enheter år 2000. Dessa förändringar resulterar i
att inkomsterna från socialavgifter minskar. Sam-
tidigt höjs den allmäna pensionsavgiften från
6,95 till 7,0 procent av avgiftsunderlaget.

Under övriga inkomster är det framför allt in-
komster av försåld egendom som förändrats se-
dan 1999 års ekonomiska vårproposition. För år
1999 beräknas nu inkomster av försåld egendom
uppgå till ca 1 miljard kronor, vilket är drygt
44 miljarder kronor lägre än vad som beräknades
i vårpropositionen. De i 1999 års ekonomiska
vårproposition planerade försäljningarna beräk-
nas nu istället genomföras år 2000, vilket medför

att inkomsterna blir drygt 50 miljarder kronor
högre detta år. Även minskningen om 17 miljar-
der kronor år 2001 förklaras av de ändrade för-
säljningstidpunktema. Under perioden 1999—
2002 beräknas försäljningar om 126 miljarder
kronor genomföras.

En mer utförlig redovisning av statsbudgetens
inkomster presenteras i kapitel 6.

4.4.2 Statsbudgetens utgifter

Utgifterna på statsbudgeten är indelade i 27 ut-
giftsområden. Därutöver ingår posterna Minsk-
ning av anslagsbehållningar, Kassamässig korri-
gering och Riksgäldskontorets nettoutlåning.

Som framgår av tabell 4.6 uppgick utfallet för
statsbudgetens totala utgifter till ca 697 miljarder
kronor år 1998. År 2002 beräknas statsbudgetens
utgifter uppgå till ca 721 miljarder kronor. Ut-
gifterna beräknas således öka med cirka
24 miljarder kronor under perioden 1998-2002.
Som andel av BNP minskar emellertid utgifterna
med 4,7 procentenheter.

Ålderspensionsreformen innebär att stats-
budgetens utgifter ökar med ca 15 miljarder kro-
nor mellan åren 1998 och 1999. De ökade utgif-
terna beror på att betalningsansvaret mellan sta-
ten och AP-fonden har ändrats och på att statliga
ålderspensionsavgifter har införts. För att möj-
liggöra en rättvisande jämförelse av utgiftsut-
vecklingen från 1998 till 2002 kan 1998 års ut-
gifter korrigeras för en tänkt ålders-
pensionsreform detta år. Efter en sådan korrige-
ring ökar statsbudgetens utgifter med omkring
10 miljarder kronor mellan 1998 och 2002 eller
med i genomsnitt ca 0,3 procent per år. Av den
återstående ökningen på totalt 10 miljarder kro-
nor förklaras knappt 6 miljarder kronor av att
delpensionen och arbetsskadeförsäkringen
fr.o.m. 1999 förts över från socialförsäkrings-
sektorn vid sidan av statsbudgeten till stats-
budgeten.

90

iTabell 4.6 Statsbudgetens utgifter 1998-2002             1

Miljarder kronor

1998

1999

2000

2001

2002

Utgifter exkl.
statsskulds-
räntor1

585, r

616,2

623,5

641,5

640,0

Statsskulds-
räntor3

113,4

92,7

81,8

77,1

62,2

Riksgäldskontor
ets nettout-
låning m.m.4

-2,5

-57,3

-5,5

-106,1

18,9

Totala utgifter

696,65

651,5

699,8

612,5

721,1

Procent av BNP

Utgifter exkl.
statsskulds-
räntor

31,3

31,6

30,5

30,1

28,9

Totala utgifter

37,2

33,4

34,3

28,8

32,5

1 Inklusive minskning av anslagsbehållningar

2 Korrigerat för ålderspensionsreformen motsvarar detta 600,4 mdkr (dvs. beloppet
skulle ha varit 600,4 mdkr om ålderspensionsreformen genomförts redan 1998).

3 Avser utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

4 Inklusive kassamässig korrigering, finansiell överföring från AP-fonden till Riksgälds-
kontoret och beräkningsteknisk överföring till hushållen.

5 Korrigerat för ålderspensionsreformen motsvarar detta 711,3 mdkr.

Utgifter exklusive statsskuldsräntor

Med statsbudgetens utgifter exklusive stats-
skuldsräntor avses samtliga utgiftsområden för-
utom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Korrigerat för en tänkt ålderspensionsreform år
1998 ökar dessa utgifter med knappt 40 miljarder
kronor mellan åren 1998-2002 eller med i ge-
nomsnitt 1,6 procent per år. I relation till BNP
minskar emellertid utgifterna exklusive stats-
skuldsräntor med 3,2 procentenheter, från
32,1 procent år 1998 till 28,9 procent år 2002.
Om korrigering även görs för att delpensionen
och arbetsskadeförsäkringen fr.o.m. 1999 har
lyfts in på statsbudgeten uppgår ökningen från år
1998 till år 2002 till ca 34 miljarder kronor.

Utgifterna exklusive statsskuldsräntor mins-
kar realt med i genomsnitt 0,2 procent per år un-
der perioden 1998-2002. Som framgår av tabell

4.7 motsvarar detta en minskning av utgifterna i
fasta priser med 4,1 miljarder kronor. I tabellen
redovisas de utgiftsområden som uppvisar större
ökningar eller minskningar i fasta priser mellan
åren 1998 och 2002.

PROP. 1999/2000:1

Tabell 4.7 Förändring i fasta priser för utgifterna exklusive 1
statsskuldsräntor 1998-20021                            1

Miljarder kronor

1998-2002

i % per år

Utgifter exkl. statsskuldsräntor1

-4,1

-0,2 %

större ökningar per utgiftsområde

Uo 10 Ek. trygghet sjukdom/handikapp

5,6

1,7%

Uo 12 Ek. trygghet för familjer/barn

5,1

3,0%

Uo 16 Utbildning och univ.forskning

7,6

6,2%

större minskningar per utgiftsområde

Uo 13 Ek. trygghet vid arbetslöshet

-12,7

-9,3 %

Uo 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

-4,8

-2,6 %

Uo 18 Samhällsplan, bostadsförsörjn.
m.m.

-11,4

-16,3 %

1 Fastprisberäkning med implicitprisindex för statlig konsumtion och investeringar och
med KPI för övriga delar. För att möjliggöra en jämförelse över tiden har korrigering
gjorts för en tänkt ålderspensionsreform år 1998. Vidare har hänsyn inte tagits till den

föreslagna minskningen av statsbidraget till kommunsektorn på 4,8 miljarder kronor
med anledning av den nu föreslagna skattesänkningen.

I tabell 4.8 redovisas de beräknade utgifterna i
löpande priser per utgiftsområde för åren 1998—
2002.1 en fotnot till tabellen redovisas en beräk-
ning av utgifterna per utgiftsområde i de fall ål-
derspensionsreformen hade genomförts år 1998.

De största utgiftsökningarna under perioden
1998-2002 återfinns under följande utgiftsområ-
den:

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Anslagen inom utgiftsområdet ökar med ca

2,8 miljarder kronor under perioden 1998-2002.
Till största delen förklaras förändringen av den
ökade bruttonationalinkomsten (BNI) under pe-
rioden. En del av denna ökning förklaras av hög-
re BNI på grund av övergången till det nya euro-
peiska nationalräkenskapssystemet ENS 95.
Vidare ökar anslagen p.g.a. att biståndsramen
som andel av BNI är högre år 2002 jämfört med
år 1998. Den totala biståndsramen som andel av
BNI uppgick år 1998 till 0,70 procent av BNI. I
1999 års ekonomiska vårproposition aviserade
regeringen en höjning av ramen för biståndet år
2002 till 0,74 procent av BNI.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och
social omsorg

Jämfört med utfallet år 1998 beräknas utgifterna
inom utgiftsområdet öka med ca 3,1 miljarder
kronor t.o.m. år 2002. Utgifterna för assistanser-
sättningen ökar med ca 1,8 miljarder kronor
främst p.g.a. ett ökat antal personer och timmar i
ersättningssystemet. Vidare ökar utgifterna för
bidrag till läkemedelsförmånen med ca

91

PROP. 1999/2000:1

0,8 miljarder kronor under perioden 1998-2002.
Utgiftsökningen är bl.a. en effekt av att nya dy-
rare läkemedel introduceras på marknaden och
en stigande konsumtion av läkemedel.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid
sjukdom och handikapp

De totala utgifterna för utgiftsområdet ökar med

16,8 miljarder kronor under perioden 1998-2002
efter det att utgifterna rensats från ålderspen-
sionsreformens effekter (se fotnot 1 till tabell
4.8). I fasta priser motsvarar detta en ökning med
i genomsnitt 1,7 procent per år. Knappt 6 miljar-
der kronor av ökningen mellan 1998 och 2002
förklaras av utgifter för arbetsskadeförsäkringen.
Denna försäkring redovisades fram t.o.m. 1998
vid sidan av statsbudgeten, men fr.o.m. 1999 re-
dovisas den på anslag under utgiftsområdet.
Större delen av den resterande ökningen, 9,4
miljarder kronor, förklaras av ökade kostnader
för sjukpenning. Antalet ersatta dagar med sjuk-
penning ökar med ca 34 procent under perioden
1998-2002.

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för
familjer och barn

Rensat för ålderspensionsreformens effekter be-
räknas utgifterna öka med 7,6 miljarder kronor
under perioden 1998-2002 (se fotnot 1 till tabell
4.8). I fasta priser motsvarar detta en ökning med
i genomsnitt 3 procent per år. En viktig förkla-
ring är de högre utgifterna för anslaget Allmänna
barnbidrag. Ökningen beror på regeringens för-
slag att höja barnbidraget med 100 kronor per
barn och månad fr.o.m. år 2000 och med ytterli-
gare 100 kronor fr.o.m. år 2001. Vidare ökar
kostnaderna för föräldraförsäkringen under pe-
rioden 1998-2002.

Utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning

Under perioden 1998-2002 ökar utgifterna med

11,2 miljarder kronor. I fasta priser motsvarar
detta en ökning med i genomsnitt 6,2 procent
per år. Utgiftsökningen förklaras främst av de i
1999 års ekonomiska vårproposition aviserade
satsningarna på kunskap och kompetens. I sats-
ningarna ingår bl.a. nya högskoleplatser, nytt
studiestödssystem och ökade resurser för forsk-
ning och forskarutbildning. Dessutom har eko-
nomiskt utrymme avsatts för att med start år
2001 införa en allmän förskola och en rätt till
förskoleverksamhet för barn till arbetslösa för-

äldrar samt en maxtaxa i förskoleverksamhet och
skolbarnomsorgen. Förslaget om ändrad finansi-
eringsprincip för avtalsförsäkringar förklarar ca

1.7 miljarder kronor av ökningen under perioden
1998-2002.

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till
kommunerna

Mellan åren 1998 och 2002 beräknas utgifterna
öka med 5 miljarder kronor. Beslutade, föreslag-
na och aviserade tillskott till kommuner och
landsting uppgår år 2002 till 11,7 miljarder kro-
nor i förhållande till 1998 års statsbidragsnivå.
Regeringen föreslår att det generella statsbidra-
get minskas med 4,8 miljarder kronor till följd av
den föreslagna minskningen av avdragsrätten för
allmän pensionsavgift. Den förändrade avdrags-
rätten för allmän pensionsavgift ökar kommu-
nernas och landstingens skatteintäkter med mot-
svarande belopp. Det generella statsbidraget
påverkas också av vissa andra ekonomiska regle-
ringar. Aven ramen för utjämningsbidraget på-
verkas av den förändrade avdragsrätten samt av
beslutade förändringar i det kommunala utjäm-
ningssystemet. Den sammanlagda effekten blir
att ramen för utjämningsbidraget minskar med

2.7 miljarder kronor år 2000. Utjämningsbidra-
get antas sedan ligga kvar på en oförändrad nivå
under resten av perioden. På statsbudgetens in-
komstsida sker en motsvarande minskning av
utjämningsavgiften.

Utgiftsområde 27 Avgiften till EG-budgeten

Avgiften till EU ökar med 2,5 miljarder kronor
under perioden 1998-2002. Ökningen beror
framför allt på den del av avgiften som är baserad
på bruttonationalinkomsten.

De största utgiftsminskningarna återfinns under
följande tre utgiftsområden:

Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid
arbetslöshet

År 1998 uppgick den öppna arbetslösheten till

6,5 procent av arbetskraften. Utgifterna för ar-
betslöshetsersättning uppgick detta år till

35,3 miljarder kronor eller ca 95 procent av ut-
giftsområdets totala utgifter.

Utgifterna inom utgiftsområde 13 beräknas
minska med 11,3 miljarder kronor från år 1998
till år 2002. I fasta priser uppgår minskningen till
i genomsnitt 9,3 procent per år. De lägre utgif-
terna härrör huvudsakligen från anslaget Bidrag

92

PROP. 1999/2000:1

till arbetslöshetsersättning. Orsaken till de lägre
utgifterna är att den öppna arbetslösheten beräk-
nas minska med 2,3 procentenheter till
4,2 procent av arbetskraften år 2002.

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Utgiftsområdet minskar med 1,8 miljarder kro-
nor mellan åren 1998 och 2002. Minskningen
förklaras till stor del av lägre utgifter för arbets-
marknadspolitiska åtgärder. Andelen i arbets-
marknadspolitiska åtgärder beräknas för år 2002
uppgå till 3,5 procent av arbetskraften. Det är en
minskning med 0,4 procentenheter eller cirka
17 000 personer jämfört med år 1998.

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering
bostadsförsörjning och byggande

Utgifterna beräknas minska med 10,7 miljarder
kronor under perioden 1998-2002. I fasta priser
motsvarar detta en minskning med i genomsnitt

16,3 procent per år. Den främsta anledningen är
att utgifterna för anslaget Räntebidrag m.m.
minskar från 10,8 miljarder kronor år 1998 till

1,6 miljarder kronor år 2002. Den kraftiga
minskningen beror framför allt på en allt lägre
räntenivå och att därmed hela det äldre ränte-
bidragssystemet snabbt avvecklas samt att bo-
stadsbyggandet ligger på en låg volym. Ytterliga-
re en anledning är att det subventionssystem som
infördes år 1993 är konstruerat så att för varje ny
årgång som påbörjas minskar det statliga bidra-
get. Vidare minskar utgifterna för anslaget Sta-
tens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet. Ut-
gifterna för år 2002 beräknas till 0,6 miljarder
kronor, vilket är 2,1 miljarder kronor lägre än
utfallet år 1998. Orsaken till de lägre utgifterna
är främst det förbättrade ränteläget.

Minskning av anslagsbehållningar

Minskning av anslagsbehållningar beräknas som
nettot av förbrukningen av sparade medel från
föregående budgetår och sparade medel från in-
nevarande budgetår samt utnyttjande av anslags-
kredit.

I redovisningen av utfallet för år 1998 och i
prognosen för år 1999 ingår minskningen av an-
slagsbehållningar och utnyttjande av anslagskre-
dit under respektive utgiftsområde. För åren
2000-2002 redovisas motsvarande förändringar
under posten Minskning av anslagsbehållningar.
Minskningen av anslagsbehållningarna beräknas
till 6,0 miljarder kronor år 2000, 7,5 miljarder
kronor år 2001 och 5,0 miljarder kronor år 2002.

93

PROP. 1999/2000:1

1 Tabell 4.8 Takbegränsade utgifter 1998-2002                                                                           1

Miljarder kronor

19981

1999
Prognos

2000

Beräknat2

2001

Beräknat2

2002

Beräknat2

UO 1

Rikets styrelse

4,3

4,8

4,5

4,8

4,8

U0 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

2,0

1,6

1,6

1,6

1,7

U0 3

Skatteförvaltning och uppbörd

5,9

6,0

5,9

6,0

6,1

U0 4

Rättsväsendet

21,4

22,2

22,7

23,0

23,4

U0 5

Utrikesförvaltning och internationell samverkan

2,6

3,0

3,0

3,0

3,1

U0 6

Totalförsvar

42,4

44,7

46,6

46,1

45,1

U0 7

Internationellt bistånd

11,5

12,1

13,2

14,4

14,3

U0 8

Invandrare och flyktingar

4,2

4,7

4,9

4,9

4,5

UO 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

23,1

24,8

25,4

25,9

26,2

UO 10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

39,7

87,9

92,5

92,5

92,2

UO 11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

62,7

34,4

33,6

32,7

32,2

UO 12

Ekonomisk trygghet för familj och barn

35,9

40,9

44,8

47,9

48,2

UO 13

Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet

37,3

33,5

30,6

28,5

28,3

UO 14

Arbetsmarknad och arbetsliv

47,7

48,8

46,1

46,3

46,6

UO 15

Studiestöd

21,9

19,8

21,0

24,5

24,8

UO 16

Utbildning och universitetsforskning

27,7

30,1

32,6

36,6

39,0

UO 17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

7,3

7,6

7,6

7,7

7,9

UO 18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

22,4

18,3

15,6

12,3

11,7

UO 19

Regional utjämning och utveckling

3,4

4,0

3,3

3,8

3,1

UO 20

Allmän miljö- och naturvård

1,4

1,8

1,7

1,8

2,0

U0 21

Energi

0,9

1,2

1,4

1,9

1.7

UO 22

Kommunikationer

27,3

25,6

25,5

25,2

25,5

U0 23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

11,8

12,2

9,7

14,0

14,1

U0 24

Näringsliv

2,8

3,3

3,0

3,0

2,9

U0 25

Allmänna bidrag till kommunerna

96,8

102,5

97,7

101,9

101,8

U0 26

Statsskuldsräntor m.m.

113,4

92,7

81,8

77,1

62,2

U0 27

Avgiften till Europeiska gemenskapen

21,2

20,6

23,1

23,8

23,7

Minskning av anslagsbehållningar

0,0

0,0

6,0

7.5

5,0

Summa utgiftsområden

699,1

708,8

705,3

718,6

702,2

Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor

585,7

616,2

623,5

641,5

640,0

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten

132,3

135,9

140,0

144,8

151,4

Takbegränsade utgifter

718,0

752,0

763,5

786,3

791,4

Budgeteringsmarginal

2,0

1,0

1,5

3,7

22,6

Utgiftstak för staten

720,0

753,0

765,0

790,0

814,0

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

1 För att möjliggöra en jämförelse av utgifterna under perioden 1998-2002 redovisas nedan en schablonmässig beräkning av utgifterna för år 1998 i det fall ålderspensionsreformen
hade genomförts redan 1998:

U010 75,8 mdkr, U01133,3 mdkr, U012 40,7 mdkr, U013 39,5 mdkr, U014 48,0 mdkr, U015 22,5 mdkr, Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor 600,4 mdkr,
Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 137,1 mdkr och Takbegränsade utgifter 737,5 mdkr. Om hänsyn också tas till att arbetsskade- och
delpensionsfonden fram t.o.m. 1998 redov isades utanför statsbudgeten beräknas U010 till 81,9 mdkr och U011 till 33,9 mdkr.

2 Enligt förslaget till preliminära utgiftsområdesramar (se tabell 7.1). Beräknad förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit redovisas sammantaget för
samtliga utgiftsområden under posten Minskning av anslag sbehållningar.

94

PROP. 1999/2000:1

Statsskuldsräntor

Räntor på statsskulden ingår under utgiftsområ-
de 26 Statsskuldsräntor m.m. Utgifterna för
statsskuldsräntoma påverkas av ett antal olika
faktorer. Viktigast är storleken på statsskulden,
statsbudgetens saldo samt ränte- och valutakurs-
utvecklingen. Statsskuldsräntoma påverkas även
av tekniska faktorer till följd av Riksgäldskonto-
rets upplånings- och skuldförvaltningsteknik.

I diagram 4.2 redovisas statsskuldsräntoma
som andel av BNP för åren 1993-2002. År 1998
uppgick statsskuldsräntoma till 113,3 miljarder
kronor eller 6,0 procent av BNP. Mellan åren
1998-2002 beräknas statsskuldsräntoma som
andel av BNP minska med ca 3,2 procentenheter
för att år 2002 uppgå till 62 miljarder kronor eller

2,8 procent av BNP. De kraftigt minskade rän-
teutgifterna under perioden 1999-2002 förklaras
främst av den amortering på statsskulden som
sker till följd av överföringar från AP-fonden till
staten i samband med ålderspensionsreformen
och försäljningar av statligt aktieinnehav. En yt-
terligare förklaring till de kraftigt minskade rän-
tebetalningarna är att lån med höga kupongrän-
tor successivt förfaller och refinansieras med lån
till lägre räntesatser.

Diagram 4.3 Statsskuldsräntor som andel av statsbudge-
tens utgifter 1998-2002_______________________________

Procent av statsbudgetens utgifter

I statsbudgeten redovisas statsskuldsräntor ut-
giftsmässigt. Statsskuldsräntomas olika kompo-
nenter visas i tabell 4.9. Utgiftsprognosen för år
1999 uppgår till 93 miljarder kronor, vilket är
oförändrat jämfört med den nivå som prognosti-
serades i 1999 års ekonomiska vårproposition.
Jämfört med 1998 beräknas ränteutgifterna
minska med ca 20 miljarder kronor, bl.a. bero-
rende på en lägre räntenivå år 1999 och mindre-
realiserade valuta- och kursförluster.

Diagram 4.2 Statsskuldsräntor 1993-2002

Procent av BNP

Statsskuldsräntomas andel av statsbudgetens to-
tala utgifter uppgick år 1998 till 16,3 procent.
Statsskuldsräntoma var därmed statsbudgetens
enskilt största utgiftspost detta år. Som framgår
av diagram 4.3 beräknas andelen av de totala ut-
gifterna minska med 7,7 procentenheter under
perioden 1998-2002 för att år 2002 uppgå till

8,6 procent av statsbudgetens utgifter.

I relation till statsbudgetens skatteinkomster
minskar statsskuldsräntoma från 17,7 procent år
1998 till 9,5 procent år 2002.

1 Tabell 4.9 Kassamässiga statsskuldsräntor                1

Miljarder kronor

1998

1999

2000

2001

2002

Räntor på lån i
svenska kronor

73,1

70

58

49

45

Räntor på lån i
utländsk valuta

23,6

21

20

20

19

Räntor på in- och
utlåning

-3,9

-3

-4

-4

-5

över-/underkurser
vid emission

-5,7

-3

-2

-2

-2

Summa räntor

87,2

85

73

64

58

Valutaförluster/
-vinster

9,8

-3

1

5

1

Kursförluster/
-vinster

15,6

10

8

9

3

Övrigt

0,6

0

0

0

0

Summa ränte-
utgifter

113,3

93

82

77

62

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Det budgetpolitiska målet för den offentliga
sektorn avser det finansiella sparandet redovisat
enligt nationalräkenskaperna. Omläggningen av
nationalräkenskapsstatistiken till det europeiska
nationalräkenskapssystemet (ENS 95) innebär
att det räntemått som nu är relevant för beräk-
ningen av det finansiella sparandet är de kost-

95

PROP. 1999/2000:1

nadsmässiga räntor som redovisas i tabell 4.10.
Tidigare baserades de räntor som ingick i beräk-
ningen av det finansiella sparandet pä delposten
summa räntor i tabell 4.9. Omläggningen inne-
bär att de statsskuldsräntor som ingår i beräk-
ningen av den offentliga sektorns finansiella spa-
rande blir högre under åren 1999-2002.

Kostnadsmässig redovisning innebär att rän-
teutgifterna har periodiserats över lånens löptid.
Den kostnadsmässiga redovisningen är mindre
beroende av upplåningstekniken och förändring-
ar av räntekostnaderna kan lättare förklaras av
den underliggande lånebehovs- och ränteutveck-
lingen. Enligt den periodiserade redovisningen
kommer räntekostnaderna att minska från
93 miljarder kronor år 1998 till 64 miljarder kro-
nor år 2002.

kassamässig korrigering på statsbudgeten. I tabell
4.11 särredovisas dessutom den lånebehovs-
påverkande förändring i form av en finansiell
överföring från AP-fonden till staten som för-
anleds av pensionsreformen. Riksgäldskontorets
nettoutlåning, kassamässig korrigering och
överföring från AP-fonden ingår på utgiftssidan
vid sidan av de utgifter som är grupperade på 27
utgiftsområden.

Statsbudgetens saldo förbättrades från
-6,2 miljarder kronor år 1997 till 9,7 miljarder
kronor år 1998. Under perioden 1999-2002 be-
räknas det ackumulerade budgetöverskottet upp-
gå till ca 224 miljarder kronor vilket innebär en
amortering på statsskulden med motsvarande
belopp. I beräkningen av amorteringen har hän-
syn tagits till en beräkningsteknisk överföring till
hushållen år 2002 på 20,6 miljarder kronor.

iTabell 4.10 Kostnadsmässiga statsskuldsräntor            1

Miljarder kronor

1998

1999 z

!000

2001

2002

Summa räntor enligt
tabell 4.9

(tidigare NR-räntor)

87

85

73

64

58

Justering kursdifferenser
vid emission

3

1

0

1

2

Justering nollkupongräntor

3

1

3

3

5

Summa kostnads-
justeringar

6

3

3

4

6

Summa räntekostnader
(nya NR-räntor)

93

88

76

68

64

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

4.4.3 Statsbudgetens saldo, statens
finansiella sparande och statsskuld

Regeringens förslag: Riksdagen bemyndigar rege-
ringen att under budgetåret 2000 ta upp lån en-
ligt lagen (1988:1387) om statens upplåning och
skuldförvaltning.

Riksdagen godkänner beräkningen av föränd-
ringar av myndigheters m.fl. in- och utlåning i
Rikgäldskontoret för budgetåret 2000 samt be-
räkningen av överföringen av medel från AP-
fonden för budgetåret 2000 enligt tabell 4.11.

Statsbudgetens saldo

Statsbudgetens saldo är sedan 1997 identiskt med
statens lånebehov. För att statsbudgetens saldo
skall överensstämma med statens lånebehov re-
dovisas Riksgäldskontorets nettoutlåning och en

96

PROP. 1999/2000:1

iTabell 4.11 Statsbudgetens saldo och statsskulden

Miljarder kronor

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

Inkomster

600,5

648,9

706,3

706,9

782,3

693,5

726,9

Utgifter exkl. statsskuldsräntor1

559,3

569,2

585,7

616,2

623,5

641,5

640,0

Statsskuldsräntor m.m.2

99,5

98,4

113,4

92,7

81,8

77,1

62,2

Saldo exkl. Riksgäldskontorets nettoutlåning m.m.

-58,3

-18,6

7,2

-2,0

77,0

-25.1

24,6

Riksgäldskontorets nettoutlåning

-125,8

-10,4

-2,8

-12,3

39,5

11.7

8.8

varav ln-/utlåning från myndigheter (räntekonto)3

-1,2

7,2

4,1

Inbetalning av premiepensionsmedel inkl, ränta

-10,5

-12,1

-13,7

-22,6

-19,4

-19,6

-20,2

Utbetalning av premiepensionsmedel

49,5

21,3

19,3

Lönegarantifonden, inkl, ränta

-0,6

-0,7

-0,9

CSN, studielån

8,9

9,9

10,1

10,6

11,3

11,7

11,1

Insättningsgaranti

-1,0

-2,1

-2,1

-2,2

-2,2

-0,7

-0,8

Övrigt, netto

-121,44

-12,7

-0,3

1,9

0,3

-1,0

-0,6

Kassamässig korrigering

88,5

-2,0

0,4

0,0

0.0

0,0

0.0

Överföring från AP-fonden

-45,0

-45,0

-117,8

-10,5

Statsbudgetens saldo före beräkningsteknisk över-
föring till hushållen

-21,0

-6,2

9,7

55,3

82,5

81,0

26,3

Beräkningsteknisk överföring till hushållen

20,6

Statsbudgetens saldo efter beräkningsteknisk
överföring till hushållen

-21,0

-6,2

9,7

55,3

82,5

81,0

5,7

Skulddispositioner m.m.

4,4

14,7

26,4

-16,8

-7,3

-15,2

-1,0

Statsskuldsförändring

25,4

20,9

16,8

-72,1

-89,8

-96,2

-6,7

Statsskuld vid årets slut efter beräkningsteknisk
överföring till hushållen

1 411,2

1 432,1

1 448,9

1 376,8

1 287,0

1 190,7

1 184,0

Procent av BNP

80,5

79,4

77,4

70,6

63,0

55,9

59,4

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.
'Inklusive minskning av anslagsbehållningar
2 Avser hela utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
3Normalt görs inga prognoser på In/utlåning från myndigheter (räntekonto) utan här redovisas endast u tfallet.
4 Varav Arbetsmarknadsfonden och Kärnbränslefonden förklarar 87 miljarder kronor respektive 19 miljarder kronor.

Riksgäldskontorets nettoutlåning till myndigheter,
affärsverk och statliga bolag

De största delposterna under Riksgäldskontorets
(RGK) nettoutlåning utgörs av förändringar av
myndigheternas räntekontobehållningar, in- och
utbetalningar av premiepensionsmedel, Centrala
studiestödsnämndens (CSN) upplåning för fi-
nansiering av studielån samt insättningsgaranti-
avgifter.

Sedan 1995 har medel för premiepensionen
avsatts hos RGK. För åren 1999-2002 beräknas
de årliga inbetalningarna till ca 20 miljarder kro-
nor. Inbetalningarna inklusive ränta kommer att
överföras till Premiepensionsmyndigheten
(PPM) med två års eftersläpning. Utbetalningen
år 2000 till PPM, som avser premiepensionsme-
del för åren 1995-1998, innebär att RGK:s net-
toutlåning ökar med omkring 50 miljarder kro-
nor mellan år 1999 och år 2000.

Riksgäldskontorets utlåning till CSN beräknas
uppgå till omkring 11 miljarder kronor per år
under perioden 1999-2002.

Kassamässig korrigering

Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan
å ena sidan saldot av statsbudgetens anslag och
inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och
utbetalningar över statsverkets checkräkning
(SCR) i Riksbanken. Redovisningen över SCR
är kassamässig.

Utfallet av den kassamässiga korrigeringen
framräknas residualt. Några prognoser redovisas
inte för denna post.

Överföring från AP-fonden till statsbudgeten

Som ett led i den finansiella infasningen av det
nya ålderspensionssystemet kommer medel att
överföras från AP-fonden till RGK. Syftet med

4 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uol-3

PROP. 1999/2000:1

överföringarna är att reducera den ökning av
statens lånebehov som det nya ålderspensions-
systemet annars leder till. För åren 1999 och
2000 har riksdagen beslutat att 45 miljarder kro-
nor skall överföras för vart och ett av åren. I av-
vaktan på ett beslut om överföringens storlek för
år 2001 gjordes ett antagande i 1999 års ekono-
miska vårproposition om ett överföringsbelopp
på 235 miljarder kronor. Den 24 juni 1999 slöts
en uppgörelse mellan företrädare för de partier
som stod bakom uppgörelsen om en reformering
av det allmänna ålderspensionssystemet som bl.a.
innebar att överföringsbeloppet år 2001 fastställs
till 155 miljarder kronor. Överföringsbeloppet
kommer riksdagen att få ta ställning till efter en
särproposition hösten 1999. Den sammanlagda
överföringen åren 1999 till 2001 uppgår därmed
till 245 miljarder kronor. Det slutliga överfö-
ringsbeloppet fastställs enligt pensionsöverens-
kommelsen vid en kontrollstation år 2004.

Då överföringen år 2001 till viss del består av
bostadsobligationer som antas behållas till för-
fallotidpunkten påverkas lånebehovet med ca
118 miljarder kronor istället för 155 miljarder
kronor detta år. År 2002 beräknas bostadsobli-
gationer inklusive kupongräntor till ett värde av
knappt 11 miljarder kronor förfalla till betalning
och därmed minska lånebehovet. Efter år 2002
beräknas bostadsobligationer till ett värde av ca
30 miljarder kronor återstå. Bostadsobligationer-
na förfaller och minskar lånebehovet med mot-
svarande belopp efterföljande år.

Statsbudgetens saldo justerat för större
engångseffekter

I tabell 4.12 redovisas statsbudgetens saldo juste-
rat för större engångseffekter. Som framgår av
tabellen är det justerade budgetsaldot negativt
för samtliga år under perioden 1998-2002.

Budgetsaldot justerat för större engångsef-
fekter uppgick år 1998 till -15,2 miljarder kronor.
Engångseffekterna summerar till 24,9 miljarder
kronor varav inkomster från avvecklingen av
Delpensionsfonden (ingår i posten försäljning av
statliga bolag m.m.) svarar för 8 miljarder kro-
nor. Det justerade budgetsaldot för år 1999 be-
räknas till -13,1 miljarder kronor, vilket är ca
68 miljarder kronor lägre än det ojusterade bud-
getsaldot. Engångseffekterna består främst av
överföringen från AP-fonden och inbetalningar-
na av premiepensionsmedel till Riksgäldskonto-
ret.

Tabell 4.12 Statsbudgetens saldo efter överföring till
hushållen samt justering för större engångseffekter

Miljarder kronor

1998

1999

2000

2001

2002

Statsbudgetens saldo
(efter beräknings-
teknisk överföring till
hushållen)

9.7

55,3

82,5

81,0

5,7

varav beräknings-
teknisk överföring till
hushållen

-20,6

Större engångseffekter

24,9

68,4

124,9

132,8

25,5

varav försäljning av
statligt aktieinnehav

11,2

0,8

110,o1

15,0

15,0

Överföring från AP-
fonden2

45,0

45,0

117,8

10,5

Premiepensionsmedel,
nettoinbetalningar

13,7

22,6

-30,l3

Statsbudgetens saldo
justerat för större
engångseffekter

-15,2

■13,1

-42,4

-51,8

-19,8

1 Beloppet inkluderar aktieutdelning och inbetalning av reavinstskatt från
Förvaltningsaktiebolaget Stattums försäljning av innehavet i Pharm acia&Upjohn.

2Total överföring år 2001 är 155 mdkr, varav 117,8 mdkr påverkar lånebehovet år 2001
och 10,5 mdkr år 2002. Resterande belopp påverkar lånebehovet först efter år 2002.

3 Varav inbetalning 19,4 mdkr och utbetalning 49,5 mdkr. Utbetalningen avser premie-
pensionsmedel för åren 1995-1998.

Efter de åtgärder som regeringen föreslår i denna
proposition beräknas det finansiella sparandet
åren 2000-2001 i stort sett sammanfalla med det
målsatta överskottet på 2 procent av BNP. År
2002 beräknas det finansiella sparandet överstiga
det målsatta sparandet med drygt 20 miljarder
kronor. I tabell 4.12 redovisas det justerade bud-
getsaldot under förutsättning att detta överskott
tillförs hushållssektorn så att saldomålet uppnås
exakt. Statsbudgetens saldo uppvisar ett över-
skott även efter denna överföring till hushålls-
sektorn. Som framgår av tabell 4.12 beror detta
på engångsvisa inkomstförstärkningar till följd av
försäljningar av statliga bolag och överföringar
från AP-fonden.

Engångseffekterna är en viktig förklaring till
de stora budgetöverskotten och den snabba
amorteringen av statsskulden, men det är inte
tack vare dessa effekter som de budgetpolitiska
målen beräknas uppnås. Vid beräkningen av den
offentliga sektorns finansiella sparande inklude-
ras varken försäljningsinkomster, överföringar
från AP-fonden eller in- och utbetalningar av
premiepensionsmedel. Inte heller utgiftstaket
påverkas av dessa engångseffekter.

De negativa justerade budgetsaldona innebär
att statsskulden på sikt nominellt kommer att va-
ra ungefär oförändrad eller öka vid det målsatta
överskottet i de offentliga finanserna på 2 pro-

98

PROP. 1999/2000:1

cent av BNP. En stor del av det målsatta över-
skottet i de offentliga finanserna kommer istället
att komma från ålderspensionssystemet vid sidan
av statsbudgeten. Detta är en följd av att ålder-
spensionsreformen på lång sikt innebär en stor
omfördelning av det offentliga sparandet från
staten till ålderspensionssystemet.

Statsbudgetens saldo och statens finansiella
sparande

Statsbudgetens saldo omfattar allt som påverkar
statens lånebehov, t.ex. Riksgäldskontorets net-
toutlåning och överföringar till eller från AP-
fonden. Statens finansiella sparande däremot vi-
sar endast den förändring av statens finansiella
nettoförmögenhet som sker genom reala trans-
aktioner.

I tabell 4.13 redovisas de viktigaste skillnader-
na mellan statsbudgetens saldo och statens finan-
siella sparande. En viktig förklaring är överför-
ingen av medel från AP-fonden till stats-
budgeten. Engångsöverföringen år 2001 kommer
delvis att bestå av bostadsobligationer som skall
förvaltas av Riksgäldskontoret tills obligationer-
na förfaller till betalning. Till den del dessa obli-
gationer förfaller till betalning efter år 2001 på-
verkas inte statens lånebehov det året. En annan
viktig förklaring är den utlåning som Riksgälds-
kontoret förmedlar till studerande via Centrala
Studiestödsnämnden. Ytterligare en skillnad
finns i försäljningar av statliga aktieinnehav som
förbättrar statsbudgetens saldo men inte det fi-
nansiella sparandet, eftersom byte av en finansiell
tillgång mot en annan inte har någon effekt på
den finansiella förmögenhetsställningen. Slutli-
gen påverkas statsbudgetens saldo, men inte det
finansiella sparandet, av kurs- och valutavins-
ter/förluster på statskulden.

Tabell 4.13 Statsbudgetens saldo och statens finansiella
sparande efter beräkningsteknisk överföring till hushållen

Miljarder kronor

1998    1999      2000     2001    2002

Statsbudgetens          9,7    55,3      82,5     81,0      5,7

saldo

Effekt av överföring
från AP-fonden

37,2

-10,5

CSN studielån1

7,2

7,4

8,6

9,1

8,5

Försäljning av

-4,8

-110,0

-15,0

-15,0

bolag m.m.

Kurs-/valuta
förluster på
statsskulden

26,0

7,3

8,8     13,6

4,4

Delpensionsfonden

-6,3

Periodiserings-

-8,8

-6,1

-5,8       3,9

-1,2

effekter m.m.

Statens finansiella

23,0    63,9

-15,9    129,8

-8,1

sparande

^Nettö^nkhjde^^öRjtonV^CSNTtudlelårT^jnder^iksgäldsköntoretTnettöutTånni^

(tabell 4.11) även inbetalningar på inkomsttypen 4000 Återbetalning av lån.

Statsskulden

Statsskulden är den skuld som uppkommer ge-
nom statens upplåning för att täcka underskott i
den löpande verksamheten eller för att finansiera
investeringar och kreditgivning. Statsskuldens
utveckling bestäms framför allt av saldot för
statsbudgeten. Skulden påverkas emellertid också
av valutaförändringar eftersom nära 30 procent
av skulden är upplånad i utländsk valuta. Denna
del av skulden värderas till aktuella valutakurser.

Statsskulden uppgick vid utgången av 1998 till
knappt 1 449 miljarder kronor vilket motsvarar
ca 77 procent av BNP. Mätt som andel av BNP
minskade skulden med 2 procentenheter jämfört
med 1997. Som framgår av tabell 4.11 beräknas
statsskulden minska med omkring 265 miljarder
kronor under åren 1998-2002 för att vid utgång-
en av perioden uppgå till 1 184 miljarder kronor
eller 53,4 procent av BNP. Statsskulden beräknas
minska med ca 40 miljarder kronor mer än den
beräknade ackumulerade amorteringen under pe-
rioden 1999-2002. Orsaken är främst antagande
om en starkare krona. Valutaskuldens förändring
till följd av valutakursförändringar framgår av ta-
bell 4.11 under posten Skulddispositioner m.m.

I diagram 4.4 redovisas statsskuldens andel av
BNP (skuldkvoten) under perioden 1993-2002.
Stora budgetunderskott i början av 1990-talet
innebar att statsskulden ökade till drygt 75 pro-
cent av BNP år 1993. Under åren 1994-1997
stabiliserades skuldkvoten kring 80 procent av
BNP. Från och med 1998 beräknas skuldkvoten
minska med ca 24 procentenheter fram till år

99

PROP. 1999/2000:1

2002. Den kraftiga minskningen av skuldkvoten
beror till största delen på de engångseffekter som
har redovisats ovan och på BNP-tillväxten.

Diagram 4.4 Statsskuldens utveckling 1993-2002

4.5 Kommunsektorns finanser

Kommunsektorns finansiella sparande visade ett
underskott på ca 3 miljarder kronor 1998. Från
och med år 2000 gäller att alla kommuner och
landsting skall uppvisa ekonomisk balans. Van-
ligtvis krävs ett positivt finansiellt sparande för
att balanskravet skall uppfyllas.

Den kraftiga ökningen av sysselsättningen
medför en stark ökning av den kommunala sek-
torns skatteintäkter under åren 1999 och 2000.
Detta tillsammans med höjda statsbidrag ger ut-
rymme för ökade reala konsumtionsutgifter med

1,7 procent i år och med 1,3 procent nästa år.

Det finansiella sparandet beräknas till

4,3 miljarder kronor i år och till 14,5 miljarder
kronor nästa år. Det höga sparandet år 2000 be-
ror på tillfälligt höga skatteinkomster till följd av
slutavräkningen av skatterna avseende 1999. Ef-
fekten beräknas till ca 7,5 miljarder kronor.
Detta väntas inte leda till att kommuner och
landsting ökar sina utgifter, utan i stället antas
utgifterna anpassa sig till den varaktiga inkomst-
nivån. Inkomstutvecklingen under 2001 och
2002 ger, med uppfyllandet av balanskravet, ut-
rymme för en fortsatt ökning av de reala kon-
sumtionsutgifterna.

Tabell 4.14 Kommunsektorns finanser

Miljarder kronor

1998

1999

2000

2001

2002

Inkomster

422,2

445,5

475,t

487,4

496,7

Skatter

299,5

315,0

344,6

348,5

358,7

Statsbidrag1

80,5

88,7

86,5

92,6

89,8

Skatter och stats-
bidrag procent
av BNP

20,3

20,7

21,1

20,7

20,2

övrigt

42,1

41,8

44,0

46,3

48,2

Utgifter

425,3

441,3

460,6

478,1

492,9

Transfereringar

49,3

46,8

47,4

48,2

49,0

Konsumtionsutg.

351,6

370,5

387,8

402,5

414,8

Volymförändring2

1,/

1,7

1,3

1,1

0,5

Investeringar

24,4

24,0

25,4

27,5

29,1

Finansiellt sparande

-3,1

4,3

14,5

9,3

3,7

Justerat finansiellt
sparande4

2,4

9,3

6,8

8,6

3,7

1 Statsbidrag redovisas netto efter avdrag för kommunernas och landstingens avgifter

till momsåterbäringssystemet.

2Årlig procentuell förändring av konsumtionsutgifter i fasta priser.

3Rensad för övertagandet av kostnadsansvaret för läkemedelssubventionen från stat till
landsting år 1998.

4Justerat sparande erhålls genom att föra slutavräkningen till det år den avser.

Källa: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

4.6 Ålderspensionssystemet

AP-fondens finansiella sparande uppgick till
24 miljarder kronor 1998 enligt redovisningen i
nationalräkenskaperna. Under 1998 överfördes
AP-fondens fastighetsinnehav till bolagsform,
vilket redovisas som en negativ utgift i tabell
4.15. Detta tillgodoräknas det finansiella sparan-
det i nationalräkenskaperna, eftersom aktier till
skillnad från fastigheter betraktas som en finan-
siell tillgång. Exklusive effekten av bolagisering-
en av fastigheter uppgick AP-fondens finansiella
sparande till ca 7 miljarder kronor förra året.

Ålderspensionsreformen innebär att AP-
fonden fr.o.m. 1999 fått en delvis ny roll. Fon-
den finansierar numera inkomstbaserade ålder-
spensioner inom det reformerade systemets s.k.
fördelningsdel. Finansieringen av efterlevande-
och förtidspensioner sker över statsbudgeten.
Vidare medför reformen att fondens avgiftsin-
komster förstärks genom att statliga ålderspen-
sionavgifter införs på vissa transfereringar m.m.,
som betalas över statsbudgeten. Avgiftsuttaget
höjs nästa år från 6,40 procent till 10,21 procent
för ålderspensionsavgiften och från 6,95 till
7 procent för den allmänna pensionsavgiften.

100

Vid sidan av AP-fonden sker en förmögenhets-
uppbyggnad inom premiepensionssystemet. De
medel som sedan 1995 avsätts motsvarar intjänad
premiepensionsrätt och placeras först i Riks-
gäldskontoret och därefter hos den fondförvalta-
re som den enskilde själv väljer. Genom att den
statliga myndigheten Premiepensionsmyndig-
heten (PPM) formellt är ägare av fondandelarna
inräknas sparandet i premiepensionssystemet i
den offentliga sektorn. Under den tillfälliga för-
valtningen i Riksgäldskontoret ingår avsättning-
arna till premiepensionssystemet i statens spa-
rande och reducerar statsskulden. Under år 2000
överförs retroaktiva premiepensionsmedel på
49,5 miljarder kronor avseende inkomståren
1995-98 från Riksgäldskontoret till PPM. Där-
efter överförs medel motsvarande premiepen-
sionsrätten till PPM andra året efter inkomståret.
Det sparande som sker inom premiepensions-
systemet motsvaras således av ett minskat spa-
rande i staten.

Ålderspensionsreformen medför en ökad be-
lastning på statens finanser. Som kompensation
överförs under åren 1999 och 2000 ett belopp
från AP-fonden till staten på 45 miljarder kronor
respektive år. År 2001 sker ytterligare en över-
föring på 155 miljarder kronor.

Den finansiella infasningen av det reformerade
ålderspensionssystemet påverkar dess finansiella
sparande under perioden 1999-2001. År 2002 be-
räknas det finansiella sparandet i pensionssyste-
met, dvs. AP-fonden och premiepensionssyste-
met, uppgå till 48,7 miljarder kronor eller drygt 2
procent av BNP.

PROP. 1999/2000:1

Ifabell 4.15 Ålderspensionssystemet                       1

Miljarder kronor

1998

1999

2000

2001

2002

Inkomster

132,5

146,7

228,4

203,5

200,1

Avgifter

92,0

109,0

149,1

153,2

157,3

Premie-
pensionsmedel

49,6

21,2

18,9

Räntor, utdel-
ningar m.m.

40,5

37,7

29,6

29,0

23,7

Utgifter

108,6

180,8

185,0

299,8

151,4

Pensioner

124,9

135,0

139,0

143,6

150,1

Överföring till
staten

0,0

45,0

45,0

155,0

0,0

Övriga utgifter

-16,3

0,8

1,0

1,2

1,3

Finansiellt
sparande

24,0

-34,1

43,4

-96,3

48.7

Procent av BNP

-1,3

-2,7

2,1

-4,5

2,2

AP-fonden

-34,1

-8,3

-120,0

26,2

Premiepensions-
myndigheten

51,7

23,7

22,5

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

4.7 Den offentliga sektorns finanser

Ar 1998 uppgick den offentliga sektorns finansi-
ella sparande till 43,5 miljarder kronor eller

2,3 procent av BNP, enligt redovisningen i na-
tionalräkenskaperna. Av detta överskott beror
emellertid ca 17 miljarder kronor eller 0,9 pro-
cent av BNP på att AP-fondens innehav av fas-
tigheter överfördes till bolagsform (se kapitel
4-6\

I år beräknas det finansiella sparandet uppgå
till ca 34 miljarder kronor eller 1,7 procent av
BNP. Det är en förbättring från 1998 efter det
att hänsyn har tagits till den bokföringsmässiga
effekten av bolagiseringen av AP-fondens fastig-
heter förra året.

År 2000 förbättras sparandet ytterligare. Efter
beaktande av de skattesänkningar och andra åt-
gärder, som förslås i denna proposition, beräknas
det finansiella sparandet uppgå till 2,1 procent av
BNP år 2000. Den offentliga sektorns inkomster
och utgifter sjunker under hela prognosperioden
som andel av BNP. Den minskade statsskulden
leder till att ränteutgifterna sjunker även nomi-
nellt. Även inkomsterna av räntor och utdelning-
ar faller eftersom de finansiella tillgångarna
minskar, främst genom AP-fondens överföringar
till staten (se kapitel 4.6), men även till följd av
försäljningar av aktier i statliga bolag. Inkoms-

101

PROP. 1999/2000:1

terna från dessa försäljningar räknas inte in i det
finansiella sparandet. Däremot reduceras den
offentliga skulden och ränteutgifterna när för-
säljningsinkomsterna används till amorteringar
av statsskulden.

Med hänsyn tagen till beslutade och föreslagna
reglerförändringar väntas det finansiella sparan-
det uppgå till 2 procent av BNP år 2001 och se-
dan förstärkas till 2,9 procent av BNP år 2002.
Sparandet år 2002 överstiger målet om ett över-
skott på 2 procent av BNP med ca 21 miljarder
kronor. Detta överskjutande överskott antas i
föreliggande kalkyl beräkningstekniskt tillföras
hushållssektorn så att budgetmålet för den of-
fentliga sektorn uppnås exakt.

Den offentliga sektorns konsoliderade brutto-
skuld defineras enligt de s.k. Maastrichtkriterier-
na som det nominella värdet av skulder minskat

med den offentliga sektorns innehav av egna
skulder. För svenska förhållanden innebär defi-
nitionen att statsskulden och den kommunala
sektorns skulder på kreditmarknaden minskas
med AP-fondens innehav av statliga och kom-
munala skulder. Den konsoliderade bruttoskul-
den är lägre än statsskulden och uppgick vid ut-
gången av 1998 till 71,7 procent av BNP. Som
andel av BNP har den konsoliderade skulden
sjunkit sedan 1995. Under prognosperioden
minskar den även nominellt och beräknas under-
stiga 60 procent av BNP år 2000.

Nettoskulden, som är nettot av den offentliga
sektorns samtliga finansiella tillgångar och skul-
der, sjunker i takt med de finansiella överskotten
och de värdeförändringar som sker på tillgångar
och skulder. I slutet av prognosperioden beräk-
nas nettoskulden understiga 1 procent av BNP.

iTabell 4.16 Den offentliga sektorna finanser                                                                             1

Miljarder kronor

1998

1999

2000

2001

2002

Inkomster

1 136,9

1 155,1

1 189,5

1 212,6

1 252,9

procent av BNP

60,7

59,2

58,3

57,0

56,5

Skatter och avgifter

998,2

1 021,5

1 056,4

1 081,4

1 124,4

procent av BNP

53,3

52,4

51,7

50,8

50,7

Kapitalinkomster

73,5

67,1

64,8

61,0

56,4

Övriga inkomster

64,8

66,5

68,4

70,2

72,1

Utgifter

t 093,0

1 121,0

1 147,6

1 169,8

1 188,0

procent av BNP

58,4

57,5

56,2

55,0

53,6

Transfereringar

456,0

448,1

461,1

467,9

471,7

Konsumtion och investeringar

529,3

569,5

594,6

617,9

637,1

Ränteutgifter

107,8

103,4

91,9

84,0

79,2

Finansiellt sparande före överföring

43,5

34,1

41,9

42,8

64,9

procent av BNP

2,3

1,7

2,1

2,0

2,9

Beräkningsteknisk överföring

20,6

Finansiellt sparande efter överföring

43,5

34,1

41,9

42,8

44,3

procent av BNP

2,3

1,7

2,1

2,0

2,0

Finansiell ställning

Nettoskuld

288,6

237,6

116,5

60,2

15,4

procent av BNP

75,4

12,2

5,7

2,«

0,7

Konsoliderad bruttoskuld

1 342,2

1 289,4

1 199,5

1 152,6

1 152,8

procent av BNP

77,7

66,1

58,8

54,7

52,0

102

Prognos och tilläggs-
budget 1999

PROP. 1999/2000:1

5 Prognos och tilläggsbudget 1999

5.1 Inledning

För innevarande budgetår skall regeringen enligt
36 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten redovi-
sa prognoser över utfallet av statens inkomster
och utgifter samt statens lånebehov vid minst två
tillfällen. Väsentliga skillnader mellan budgetera-
de belopp och beräknat utfall skall förklaras.

I denna proposition redovisas nu en andra
prognos för år 1999. Den första prognosen redo-
visades i 1999 års ekonomiska vårproposition. I
avsnitt 5.2 redovisas utgiftsprognosen för 1999,
inklusive utgifterna för ålderspensionssystemet
vid sidan av statsbudgeten. Inkomstberäkningar-
na för år 1999 redovisas i kapitel 6.

Uppföljningen av budgetåret 1998 skedde i
regeringens skrivelse 1998/99:150. I skrivelsen
lämnade regeringen en redogörelse för det eko-
nomiska utfallet i staten under 1998. Skrivelsen
innehåller resultaträkning, balansräkning och fi-
nansieringsanalys för staten samt det slutliga ut-
fallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag.

5.2 Utgiftsprognos 1999

Det av riksdagen beslutade utgiftstaket för staten
år 1999 på 753 miljarder kronor ligger fast. Rege-
ringen följer noggrant utgiftsutvecklingen. Kon-
tinuerlig utgiftsuppföljning och granskning av
prognoser är centralt för att i tid kunna vidta
nödvändiga åtgärder om utgiftstaket bedöms va-
ra hotat. Regeringen gjorde i 1999 års ekonomis-
ka vårproposition bedömningen att utgiftstaket
för staten 1999 var hotat. För att undvika ett
överskridande beslutade regeringen därför om
ett antal besparingar och utgiftsbegränsningar.

Totalt vidtog regeringen utgiftsbegränsande åt-
gärder motsvarande ca 8 miljarder kronor. Rege-
ringen gör nu, i likhet med Ekonomistymings-
verket, bedömningen att utgiftstaket år 1999 kan
klaras utan ytterligare åtgärder. Regeringen
kommer även i fortsättningen att följa utgifter-
nas utveckling under 1999 och vidta åtgärder om
det bedöms nödvändigt för att förhindra ett
överskridande av utgiftstaket.

5.2.1 Budgetsaldo och statsskuld 1999

I budgetpropositionen för 1999 beräknades bud-
getsaldot till 16 miljarder kronor 1999. Aktuell
prognos för statsbudgetens saldo är 55,3 miljar-
der kronor (se tabell 5.1), dvs. en förbättring
med 39,3 miljarder kronor.

Inkomsterna ökar med 10,5 miljarder kronor
jämfört med den beräkning som gjordes i bud-
getpropositionen för 1999 och beräknas nu till
706,9 miljarder kronor. Det är samtidigt

38.6 miljarder kronor lägre än den beräkning
som presenterades i 1999 års ekonomiska vår-
proposition. De lägre inkomsterna jämfört med
beräkningen i vårpropositionen beror främst på
att försäljning av aktier i statliga bolag, som tidi-
gare bedömdes äga rum 1999, kommer att ske
först 2000. Den inkomstökning som ändå kvar-
står, i förhållande till beräkningen i statsbudge-
ten, beror främst på ett högre antagande om lö-
nesummans och därmed inkomstskatternas
utveckling (se avsnitt 6.4 för en mer detaljerad
redovisning av inkomstprognosen för år 1999).

Statsbudgetens utgifter prognostiseras nu till

651.6 miljarder kronor, vilket är 28,8 miljarder
kronor lägre än vad som angavs i budgetproposi-
tionen för 1999.

105

PROP. 1999/2000:1

Utgifter exklusive statsskuldsräntor förväntas
öka med 2,4 miljarder kronor i förhållande till
beräkningen i budgetpropositionen för 1999 och
beräknas nu till 616,2 miljarder kronor.

Statsskuldsräntorna under 1999 beräknas upp-
gå till 92,7 miljarder kronor. Det är en ökning
med 8,1 miljarder kronor jämfört med beräk-
ningen i budgetpropositionen för 1999. Utgifts-
höjningen beror framför allt på lägre överkurser
vid emission än vad som tidigare förväntades.

Prognosen för Riksgäldskontorets nettoutlå-
ning, inklusive den kassamässiga korrigeringen
och överföringen av medel från AP-fonden, är
-57,3 miljarder kronor. Jämfört med beräkningen
i budgetpropositionen för 1999 visar den aktuella
prognosen att budgetsaldot förbättras med 39,3
miljarder kronor. Detta förklaras till största de-
len av att det i budgetpropositionen för 1999
förutsattes att de av Riksgäldskontoret tillfälligt
förvaltade medlen för premiepensionen avseende
inkomståren 1995-1997 skulle överföras till
Premiepensionsmyndigheten under 1999. Över-
föringen har nu senarelagts till år 2000, vilket
förbättrar budgetsaldot med 37 miljarder kronor
år 1999.

Statsskulden beräknas vid utgången av år 1999
uppgå till 1 376,8 miljarder kronor, vilket är 5,5
miljarder kronor lägre än beräkningen i budget-
propositionen för 1999.

Tabell 5.1 Budgetsaldo och statsskuld år 1999

Miljarder kronor

Differens mot

Aktuell
prognos

Vårpropo-
sitionen

Stats-
budgeten

Inkomster

706,9

-38,6

10,5

varav skatteinkomster

652,4

3,3

21,9

varav övriga inkomster

54,5

-41,9

-11,4

Utgifter

651,6

-0,7

-28,8

varav utgifter exkl.
statsskuldsräntor

616,2

0,2

2.41

varav statsskulds-
räntor

92,7

-0,2

8,1

varav Riksgäldskontorets
nettoutlåning m.m2

-57,3

-0,7

-39,3

Budgetsaldo

55,3

-37,9

39,3

Statsskuld

1376,8

51,4

-5,5

1 Inklusive posten minskning av a nslagsbehållningar.

2 Inklusive kassamässig korrigering och den finansiella överföringen från AP-fonden till
statsbudgeten.

5.2.2 Takbegränsade utgifter 1999

Utgiftstaket för staten omfattar utgiftsområdena
1-25 samt 27. Utgiftsområde 26 Statsskuldsrän-

tor m.m. ingår således inte. Till de takbegränsade
utgifterna adderas också utgifterna för ålderspen-
sionssystemet vid sidan av statsbudgeten samt i
budgeteringen även posten Minskning av an-
slagsbehållningar. Skillnaden mellan det fastställ-
da utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna
utgörs av budgeteringsmarginalen.

Riksdagen har för år 1999 fastställt utgiftsta-
ket för staten till 753 miljarder kronor. De takbe-
gränsade utgifterna beräknades i budgetproposi-
tionen för 1999 till 749,7 miljarder kronor. Bud-
geteringsmarginalen uppgick därmed till

3,3 miljarder kronor.

I 1999 års ekonomiska vårproposition revide-
rades utgifterna under utgiftstaket upp till 751,8
miljarder kronor. Upprevideringen gjordes bl.a.
som en följd av att utgifterna för sjukförsäkring-
en ökade kraftigt. Bedömningen var att utgifter-
na för sjukförsäkringen skulle komma att öka
med 4,4 miljarder kronor i förhållande till anvi-
sade medel i statsbudgeten. Utgiftstaket var ho-
tat och regeringen beslutade därför om såväl be-
sparingar som utgiftsbegränsningar. Efter dessa
åtgärder beräknades budgeteringsmarginalen
uppgå till 1,2 miljarder kronor.

I den nu aktuella beräkningen bedöms de tak-
begränsade utgifterna uppgå till 752 miljarder
kronor, vilket innebär att budgeteringsmargina-
len är 1 miljard kronor. Detta innebär att bud-
geteringsmarginalen har minskat med 0,2 miljar-
der kronor jämfört med den beräkningen som
redovisades i 1999 års ekonomiska vårproposi-
tionen. För några enskilda utgiftsområden skiljer
sig de redovisade utgiftsprognoserna väsentligt
mellan denna proposition och vårpropositionen.
Utgifterna för sjukförsäkringen har reviderats
upp med ytterligare 3 miljarder kronor och ut-
gifterna inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad
och arbetsliv beräknas öka med 1,2 miljarder
kronor. Samtidigt motverkas dessa utgiftsök-
ningar av att avgiften till EU nu beräknas bli ca 2
miljarder lägre och att utgifterna för utgiftsom-
råde 15 Studiestöd och utgiftsområde 18 Sam-
hällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
bedöms minska med drygt 1 miljard kronor var-
dera.

Som andel av BNP beräknas de takbegränsade
utgifterna uppgå till 38,5 procent. Jämfört med år
1998, då andelen var 38,3 procent, är de takbe-
gränsade utgifterna därmed något högre. Detta
beror i huvudsak på att utgiftstaket har justerats
med anledning av de statliga ålderspensionsav-
gifter som införts från och med år 1999 och som

106

PROP. 1999/2000:1

uppgår till ca 19 miljarder kronor eller ca
1 procent av BNP.

ITabell 5.2 Takbegränsade utgifter år 1999                1

Miljarder kronor

Aktuell

prognos

Differens mot

Vårpropo-
sitionen

Stats-
budgeten

Utgifter exkl. statsskulds-
räntor

616,2

0,2

2.41

Ålderspensionssystemet vid
sidan av statsbudgeten

135,9

0,0

0.0

Takbegränsade utgifter

752,0

0,2

2,4

Budgeteringsmarginal

1,0

-0,2

-2,4

Utgiftstak för staten

753,0

0,0

0.0

1 Inklusive posten minskning av anslagsbehållningar.

5.2.3 Utgiftsprognoser per utgiftsområde

I tabell 5.3 redovisas prognoserna över utgifterna
per utgiftsområde samt ålderspensionssystemet
vid sidan av statsbudgeten. För samtliga utgifts-
områden har prognoserna reviderats i förhållan-
de till anvisade medel på statsbudgeten. De
största differenserna mellan prognos och stats-
budget redovisas utgiftsområdesvis. I vissa fall
kommenteras även förändringen mot den pro-
gnos som redovisades i 1999 års ekonomiska
vårproposition.

Utgiftsområde 1
Rikets styrelse

Den nuvarande utgiftsprognosen innebär att ut-
gifterna förväntas uppgå till 4,8 miljarder kronor,
vilket är 0,6 miljarder kronor högre än anvisade
medel i statsbudgeten. De högre utgifterna hän-
för sig i huvudsak till anslagen Regeringskansliet
m.m. och äldreanslaget Samarbete och utveckling
inom Östersjöregionen (den s.k. Ostersjömiljar-
den). Den högre beräknade förbrukningen på
dessa två anslag finansieras med anslagssparande
och reservationer.

Utgiftsområde 4
Rättsväsendet

I statsbudgeten för år 1999 anvisades utgiftsom-
rådet 21,9 miljarder kronor. Den aktuella pro-
gnosen visar att utgifterna överstiger anvisade
medel med 0,2 miljarder kronor. Största delen av
avvikelsen härrör från anslagen Domstolsväsendet
m.m. och Kriminalvården. Utgiftsprognosen för
de två anslagen innebär att tilldelade medel över-
skrids och att anslagskrediterna därmed måste
utnyttjas.

Utgiftsområde 6
Totalförsvar

I statsbudgeten anvisades totalt 44,1 miljarder
kronor. Aktuell utgiftsprognos för utgiftsområ-
det uppgår till 44,7 miljarder kronor och översti-
ger därmed anvisade medel med 0,5 miljarder
kronor. Störst avvikelse mot anvisade medel
uppvisar anslaget Utveckling och investeringar.
Prognosen för detta anslag är 0,7 miljarder kro-
nor högre än anvisade medel. De högre utgifter-
na för anslaget täcks av anslagssparande och ut-
nyttjande av anslagskredit. Vidare är utgifterna
för anslaget Fredsfrämjande truppinsatser 0,4 mil-
jarder kronor högre än beloppet i statsbudgeten.
Samtidigt beräknas anslaget Förbandsverksamhet
och beredskap m.m. beräknas bli 0,8 miljarder
kronor lägre än vad som anvisats i statsbudgeten.

Utgiftsområde 8

Invandrare och flyktingar

I statsbudgeten anvisades 4,3 miljarder kronor
för detta utgiftsområde. Den nuvarande progno-
sen innebär att anvisade medel överskrids med
0,3 miljarder kronor. Orsaken är krisen i Kosovo
under våren 1999. Utgifterna på anslagen Motta-
gande av asylsökande och Kommunersättningar
till flyktingar har ökat mer än väntat. Utgiftsök-
ningen är en följd av att Sverige har tagit emot ett
större antal personer än vad som antogs i stats-
budgeten och att ett stort antal asylsökande från
Förbundsrepubliken Jugoslavien har fått tidsbe-
gränsat uppehållstillstånd och stannat kvar i Sve-
rige. Anslagskrediten räcker inte för att finansie-
ra överskridandet. Regeringen föreslår därför i
denna proposition att anslaget Mottagande av
asylsökande under år 1999 tillförs 0,3 miljarder
kronor. Finansieringen sker delvis genom
minskning av anslaget Migrationspolitiska insat-
ser.

Utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

I statsbudgeten anvisades totalt 24 miljarder
kronor. Utgiftsprognosen innebär att budgete-
rade medel överskrids med 0,8 miljarder kronor.
Den främsta orsaken till avvikelsen är att utgif-
terna för anslaget Bidrag för läkemedelsförmånen
beräknas överstiga beloppet i statsbudgeten med
omkring 0,7 miljarder kronor. Regeringen före-
slår i denna proposition att anslaget tillförs 0,2
miljarder kronor.

107

PROP. 1999/2000:1

Utgiftsområde 10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
I statsbudgeten anvisades utgiftsområdet totalt
80,5 miljarder kronor. Nuvarande prognos visar
att utgifterna blir betydligt högre. Bedömningen
är att utgifterna kommer att bli 87,9 miljarder
kronor, vilket är 7,4 miljarder kronor mer än vad
som anvisades på statsbudgeten. Avvikelsen här-
rör från anslaget Sjukpenning och rehabilitering
m.m. Prognosen för anslaget uppgår till
27,4 miljarder kronor och i statsbudgeten anvi-
sades 20,0 miljarder kronor. Utgifterna för
sjukförsäkringen har ökat kraftigt under år 1999.
Antalet ersatta sjukpenningdagar beräknas bli

63,2 miljoner dagar. Det är ca 12,8 miljoner fler
än 1998. Trots att anslagskrediten för anslaget
utnyttjas fullt ut kommer tillgängliga anslagsme-
del inte att räcka. Regeringen föreslår därför i
denna proposition att anslaget tillförs 7,4 miljar-
der kronor på tilläggsbudget.

Utgiftsområde 12

Ekonomisk trygghet för familjer och bam
Utgiftsprognosen uppgår till 40,9 miljarder kro-
nor och är därmed 1 miljard kronor högre än vad
som anvisades i statsbudgeten. Till största delen
förklaras ökningen av högre utgifter för anslagen
för Föräldraförsäkring och för Underhållsstöd,
vilka ökar med 0,4 miljarder kronor respektive
0,5 miljarder kronor. De högre utgifterna inom
föräldraförsäkringen leder till att anslagssparan-
det utnyttjas. De ökade utgifterna för under-
hållsstöd innebär ett överskridande av anslags-
krediten. Regeringen föreslår därför i denna
proposition att anslaget tillförs 0,5 miljarder
kronor.

Utgiftsområde 13

Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet

Prognosen för den öppna arbetslösheten år 1999
uppgår till 5,4 procent av arbetskraften, vilket är
en minskning med 0,3 procentenheter jämfört
med den bedömning som presenterades i bud-
getpropositionen för 1999.

Aktuell utgiftsprognos för utgiftsområdet
uppgår till 33,5 miljarder kronor, vilket är ca 0,3
miljarder kronor lägre än vad som beräknades i
statsbudgeten.

Utgiftsområde 14

Arbetsmarknad och arbetsliv

Utgiftsprognosen för år 1999 uppgår till 48,8
miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor
högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Till

största delen förklaras ökningen av anslaget Eu-
ropeiska socialfonden m.m. I statsbudgeten anvi-
sades på anslaget 1,8 miljarder kronor. Den nu
aktuella bedömningen tyder på att utgifterna
kommer att uppgå till 2,3 miljarder kronor. Ök-
ningen täcks helt av anslagssparande.

Utgiftsområde 15

Studiestöd

Aktuell utgiftsprognos för utgiftsområdet upp-
går till 19,8 miljarder kronor. Det är 2,6 miljarder
kronor lägre än vad som anvisades i statsbudge-
ten. En av orsakerna är att utgifterna för anslaget
Studiemedel m.m. minskar med 1,6 miljarder
kronor, delvis p.g.a. en redovisningsteknisk för-
ändring som innebär att avräkningsprinciperna
för Centrala studiestödsnämnden gjorts mer en-
hetliga. I stället för att som tidigare tillämpa både
utgifts- och kassamässig avräkning för olika slag
av utgifter under anslaget tillämpas efter föränd-
ringen enbart en kassamässig avräkningsprincip.
Förändringen medför att ca 1,1 miljarder kronor
avräknas år 2000 i stället för år 1999. I viss mån
förklaras minskningen också av en något lägre
studerandevolym. En annan orsak till att utgif-
terna minskar är att utgifterna på anslaget Vux-
enstudiestöd beräknas bli 1 miljard kronor lägre
än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning

I statsbudgeten anvisades totalt 29,0 miljarder
kronor. Utgifterna förväntas nu bli 1,1 miljard
kronor högre. Den främsta orsaken till utgifts-
ökningen är att en del av en tidigare beslutad be-
sparing uppgående till 1,1 miljard kronor kom-
penseras genom förbrukning av anslagsbehåll-
ningar med 0,6 miljarder kronor. För utgifts-
området uppgår den högsta tillåtna anslagsbe-
lastningen till 30,1 miljarder kronor. Begräns-
ningsbeloppet har justerats från 30,0 till

30,1 miljarder kronor till följd av förslag på
tilläggsbudget.

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering
bostadsförsörjning och byggande

För år 1999 beräknas utgifterna till 18,3 miljarder
kronor, vilket är 2,2 miljarder kronor lägre än
vad som anvisades i statsbudgeten. Anslaget Stöd
till lokala investeringsbidrag för ekologisk hållbar-
het utgör ca 0,5 miljarder kronor av minskning-
en. Den lägre anslagsförbrukningen beror dels på
en besparing på 120 miljoner, dels på utgifts-
minskning till följd av att anslaget omfattas av ett

108

PROP. 1999/2000:1

begränsningsbelopp. Vidare är utgiftsprog-
noserna för anslagen Räntebidrag m.m. och Bo-
stadsbidrag sammanlagt omkring 0,5 miljarder
kronor lägre än beloppen i statsbudgeten. Den
största utgiftsminskningen avser anslaget Statens
bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet där ut-
fallet bedöms bli 1,1 miljarder kronor lägre än de
medel som anvisades i statsbudgeten. Orsaken är
en låg ärendetillströmning.

Utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling
Utgiftsprognosen uppgår till 4,0 miljarder kro-
nor, vilket är 1,2 miljarder kronor högre än vad
som anvisades i statsbudgeten. Till största delen
beror avvikelsen på att vissa åtaganden gjorda fö-
re år 1999 skall täckas av anslagsbehållningar på
främst äldreanslaget Regionalpolitiska åtgärder.
För att underlätta övergången till ett bemyndi-
gandesystem har ett nytt anslag Allmänna regio-
nalpolitiska åtgärder förts upp på statsbudgeten år
1999. Anslaget uppgår under en övergångsperiod
till ett lägre belopp på grund av att anslagsbehåll-
ningar på äldreanslagen istället skall tas i anspråk.

På anslaget Europeiska regionala utvecklings-
fonden anvisades i statsbudgeten 0,8 miljarder
kronor. Enligt nuvarande bedömning kommer
utgifterna att bli 0,3 miljarder kronor högre.
Ökningen täcks i sin helhet av anslagssparande.

Utgiftsområde 21

Energi

Aktuell beräkning för utgiftsområdet uppgår till

1,2 miljarder kronor och understiger därmed an-
visade medel i statsbudgeten med 0,4 miljarder
kronor. Besparingar och utgiftsreduktioner på
grund av beslutade begränsningsbelopp förklarar
ca 0,2 miljarder kronor av minskningen. Vidare
har utgiftsprognosen för anslaget Introduktion av
ny energiteknik reviderats ned med ca 0,2 miljar-
der kronor jämfört med anvisade belopp i stats-
budgeten. Anledningen till detta är att verksam-
heten ännu inte till fullo kommit igång.

Utgiftsområde 22

Kommunikationer

I statsbudgeten anvisades totalt 25,5 miljarder
kronor. Aktuell beräkning av utgifterna uppgår
till 25,6 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder
kronor högre än anvisade medel. Orsaken är
främst en höjning av prognosen för anslaget Er-
sättning till SJ vid utdelning från Swedcarrier.
Ökningen täcks helt av anslagssparande.

Utgiftsområde 24

Näringsliv

I statsbudgeten anvisades totalt 2,9 miljarder
kronor till utgiftsområdet. Den aktuella ut-
giftsprognosen överstiger anvisade medel med
0,4 miljarder kronor. De beräknade högre utgif-
terna är framför allt hänförliga till de två anslagen
Teknisk forskning och utveckling och Program för
småföretagarutveckling förnyelse och tillväxt (an-
visades på statsbudgeten budgetåret 1995/96).
De högre utgifterna täcks av anslagssparande.

Utgiftsområde 21

Allmänna bidrag till kommuner

I statsbudgeten anvisades totalt 103,6 miljarder
kronor till detta utgiftsområde. I den aktuella
prognosen beräknas utgifterna bli omkring
1 miljard kronor lägre. Detta förklaras av att ut-
gifterna för anslaget Bidrag till särskilda insatser i
kommuner och landsting bedöms bli 0,3 miljarder
kronor lägre än vad som anvisades i statsbudge-
ten. En annan orsak är att det Statliga utjäm-
ningsbidraget till kommuner och landsting bedöms
minska med ca 0,7 miljarder kronor jämfört med
vad som anvisades i statsbudgeten.

Utgiftsområde 27

Avgiften till EG-budgeten

Sveriges avgift till EU beräknas bli 1,3 miljarder
kronor lägre än vad som anvisades i statsbudge-
ten för år 1999. Detta beror på att slutregleringen
av EU-budgeten för 1998, som tidigare beräkna-
des ske först år 2000, nu istället beräknas ske re-
dan år 1999.

109

PROP. 1999/2000:1

Minskning av anslagsbehållningar

I statsbudgeten var förbrukningen av anslagsbe-
hållningar ej fördelad per utgiftsområde utan re-
dovisades under posten Minskning av anslagsbe-
hållningar. Förbrukningen prognostiserades i
statsbudgeten till 5 miljarder kronor. I aktuell
prognos ingår emellertid förbrukningen av an-
slagsbehållningar under respektive anslag och ut-
giftsområde. Den nuvarande bedömningen är att

anslagsbehållningarna minskar med ca 7,5 miljar-
der kronor, dvs. med ca 2,5 miljarder kronor mer
än vad som beräknades i budgetpropositionen
för 1999. De ingående anslagsbehållningarna var
vid 1999 års början 37,5 miljarder kronor. De ut-
gående anslagsbehållningarna vid årets slut be-
döms uppgå till ca 30 miljarder kronor.

ITabell 5.3 Användning av medel 1999                                                                                   1

Miljarder kronor

Stats-
budget

Tilläggs-
budget i
vårpropo-
sitionen

Förslag på
tilläggs-
budget i
BPOO

Totalt

Prognos

Differens
prognos
statsbudget

U0 1

Rikets styrelse

4.2

0,0

0,0

4,2

4,8

0,6

U0 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

17

0,0

0,0

17

1,6

-0,1

U0 3

Skatteförvaltning och uppbörd

5,8

5,8

6,0

0,2

U0 4

Rättsväsendet

21,9

0,0

0,0

21,9

22,2

0,2

U0 5

Utrikesförvaltning och internationell samverkan

2,9

2,9

3,0

0,1

U0 6

Totalförsvar

44,1

0,0

0,1

44,2

44,7

0,5

U0 7

Internationellt bistånd

11,9

11,9

12,1

0,2

U0 8

Invandrare och flyktingar

4,3

0,0

0,3

4,6

4,7

0,3

UO 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

24,0

0,1

0,2

24,3

24,8

0,8

U0 10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

80,5

0,0

7,5

88,0

87,9

7,4

U011

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

34,3

0,1

34,4

34,4

0,0

U0 12

Ekonomisk trygghet för familj och barn

39,9

0,5

40,4

40,9

1,0

U0 13

Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet

33,8

0,2

33,9

33,5

-0,3

U0 14

Arbetsmarknad och arbetsliv

48,3

-0,3

0,0

48,0

48,8

0,5

U0 15

Studiestöd

22,4

-0,1

22,4

19,8

-2,6

U0 16

Utbildning och universitetsforskning

29,0

0,1

0,0

29,1

30,1

1,1

U0 17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

7,5

0,0

0,0

7,5

7,6

0,1

U0 18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande

20,5

0,0

0,0

20,5

18,3

-2,2

U0 19

Regional utjämning och utveckling

2,7

0,0

2,7

4,0

1,2

U0 20

Allmän miljö- och naturvård

1,5

0,0

1,6

1,8

0,2

U0 21

Energi

17

1,7

1,2

-0,4

UO22

Kommunikationer

25,5

0,0

0,0

25,5

25,6

0,1

U0 23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar

12,0

0,0

12,0

12,2

0,3

U0 24

Näringsliv

2,9

0,0

0,0

2,9

3,3

0,4

U0 25

Allmänna bidrag till kommuner

103,6

0,0

103,5

102,5

-1,0

UO26

Statsskuldsräntor m.m.

84,6

84,6

92,7

8,1

UO27

Avgiften till Europeiska gemenskapen

21,9

21,9

20,6

-1,3

Minskning av anslagsbehållningar

5,0

0,0

-5,0

Summa utgiftsområden

698,4

0.0

8,7

702,0

708,8

10,5

Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor

613,8

617,5

616,2

2,4

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte.

110

PROP. 1999/2000:1

5.3 Förslag till tilläggsbudget till
statsbudgeten för 1999

Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen
för löpande budgetår på tilläggsbudget göra en
ny beräkning av statsinkomster samt ändra och
anvisa nya anslag. De förändringar av gällande
statsbudget som nu kan överblickas och andra
frågor som regeringen anser bör tas upp, redovi-
sas i det följande.

Anslagsförändringarna i detta förslag till
tilläggsbudget innebär att anvisade medel sam-
manlagt ökar med 8 594 miljoner kronor. Inklu-
sive av regeringen beslutade indragningar av an-
slagsbehållningar leder åtgärderna till en ökning
av tillgängliga medel med 8 463 miljoner kronor.

De föreslagna ökningarna av anslagen uppgår
till totalt cirka 9 353 miljoner kronor. I vissa fall
finns förslag till finansiering av den föreslagna
utgiftsökningen genom minskning av 1999 års
anslag. I några fall föreslås indragning av anslags-
behållningar. Minskningarna av 1999 års anslag
uppgår totalt till cirka 759 miljoner kronor.
Minskningarna till följd av indragningar av an-
slagsbehållningar uppgår till 131 miljoner kro-
nor.

Regeringens ambition är att ökade utgifter
skall finansieras genom motsvarande minskning
av utgifterna samma år. Efter de föreslagna åt-
gärderna uppgår budgeteringsmarginalen till 1,0
miljarder kronor för år 1999.

5.3.1 Utgiftsområde 1
Rikets styrelse

Bl Riksdagens ledamöter och partier m.m.

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
489 000 000 kronor.

förändringar bör anslaget höjas i en utsträckning
som motsvarar befintlig reservation på ett s.k.
äldreanslag som inte får användas efter utgången
av innevarande budgetår.

C3 Allmänna val

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
100 000 000 kronor.

För att bidra till finansieringen av höjningen
av anslaget Bl Åklagarorganisationen under ut-
giftsområde 4 Rättsväsendet minskas anslaget C3
Allmänna val med 10 000 000 kronor.

D3 Sametinget

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
13 661 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget D3 Sametinget ökas
med 165 000 kronor. Finansieringen sker genom
att anslaget Dl Främjande av rennäringen m.m.
under utgiftsområde 23 minskas med motsva-
rande belopp.

Skälen för regeringens förslag: Sametinget är
såväl ett folkvalt organ som en statlig myndighet.
Sametinget är nu inne i sin andra mandatperiod.
Nya samepolitiska partier, partiblock och same-
politiker har tillkommit. För administrationens
del har ny personal tillkommit. Det föreligger
därför ett särskilt behov att anordna en kurs i
förvaltningslagstiftning, myndighetsfrågor, mö-
testeknik och demokrati.

Riksdagens förvaltningsstyrelses förslag: Anslaget
Bl Riksdagens ledamöter och partier m.m. ökas
med 9 355 000 kronor. Finansiering sker genom
indragning av medel från det för budgetåret
1995/96 uppförda reservationsanslaget A2 Riks-
dagsutskottens resor utom Sverige med motsva-
rande belopp.

Skälen för Riksdagens förvaltningsstyrelses
förslag: Medelsbehovet är större än anvisat an-
slag. För att möjliggöra angelägna verksamhets-

111

PROP. 1999/2000:1

E2 Presstöd

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
531 579 000 kronor.

som finns under reservationsanslaget därigenom
kan utnyttjas under den kommande treårsperio-
den.

Regeringens förslag: Anslaget E2 Presstöd ökas
med 9 117 000 kronor. Finansieringen sker ge-
nom att anslagen El Presstödsnämnden och Tal-
tidningsnämnden minskas med 1 500 000 kronor
samt E3 Stöd till radio- och kassettidningar med
6 700 000 kronor. Dessutom minskas anslagen 13
Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och
Finland och 14 Bidrag till dokumentation om den
mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt me-
diesamarbete inom utgiftsområde 17 Kultur, me-
dier, trossamfund och fritid med 132 000 re-
spektive 785 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget får an-
vändas i enlighet med bestämmelserna i
presstödsförordningen (1990:524). Enligt Press-
stödsnämndens prognos för år 1999 täcker inte
anslaget beräknade utbetalningar av presstöd ef-
tersom anslagskrediten använts för att täcka ut-
gifterna under föregående år. För att täcka kost-
naderna för presstödet för år 1999 föreslår
regeringen därför att 9 117 000 kronor anvisas
anslaget E2 Presstöd. Finansieringen sker genom
att anslagen El Presstödsnämnden och Taltid-
ningsnämnden och E3 Stöd till radio- och kasset-
tidningar under utgiftsområde 1 samt anslagen 13
Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och
Finland och 14 Bidrag till dokumentation om den
mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt me-
diesamarbete inom utgiftsområde 17 minskas för
innevarande år med totalt motsvarande belopp.
Effekten av finansieringsåtgärderna bedöms inte
påverka dessa verksamheters nuvarande omfatt-
ning och inriktning.

Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen

Något anslag för detta ändamål finns inte upp-
fört i statsbudgeten för innevarande år.

Regeringens förslag: Reservationsanslaget Samar-
bete och utveckling inom Östersjöregionen förs
ånyo upp på statsbudgeten och 1 000 000 kronor
anvisas för år 1999 varigenom de reservationer

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen be-
slutade (prop. 1995/96:222, bet. 1995/96:FiU 15,
rskr. 1995/96:307) att på tilläggsbudget till stats-
budgeten för budgetåret 1995/96 anslå 1 miljard
kronor för stöd till samarbete och utveckling in-
om Östersjöregionen (den s.k. Östersjömiljar-
den). Dessa medel anslogs som ett reservations-
anslag i syfte att stimulera tillväxt och syssel-
sättning och för att utnyttjas för åtgärder och
projekt inom bl.a. områdena livsmedel, energi-
system, kunskapsutbyte, infrastruktur och miljö
samt för att öka handeln och investeringarna och
i övrigt stärka samarbetet mellan stat och nä-
ringsliv i Östersjöregionen.

Genom riksdagens beslut om budgetproposi-
tionen för budgetåret 1996/97 överfördes
50 miljoner kronor för ändamål inom jordbruks-
sektorn varigenom anslaget reducerades till
950 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Intresset för Östersjömiljarden har varit mycket
stort och antalet inkomna ansökningar och pro-
jektförslag mycket brett. Regeringen har beslutat
om bidrag ur Östersjömiljarden motsvarande ca
700 miljoner kronor och utbetalningar har skett
med ca 300 miljoner kronor.

Regeringen har fattat beslut om bidrag för
projekt inom olika sektorer bl.a. miljö, energi,
informationsteknologi (IT), livsmedel, in-
frastruktur, kultur och utbildning. Inom IT-
området kan nämnas satsningar på telemedicin
och IT-stöd för räddningsverksamhet. På livs-
medelsområdet har satsningar gjorts bl.a. i ett
demonstrationsjordbruk och mejeri i Sankt Pe-
tersburg. Kulturellt inriktade projekt finns också
representerade genom bl.a. renovering av kultur-
historiskt värdefulla byggnader i Polen och kyr-
korenoveringar i Tallinn. Särskilda stipendiepro-
gram, s.k. Visbystipendier, har finansierats ur
Östersjömiljarden och hanterats av Svenska In-
stitutet. På miljöområdet kan nämnas ett flertal
miljöförbättrande åtgärder inom luft och vatten i
Polen och Baltikum samt inom energiområdet en
satsning på kollektivtrafiken i Baltikum.

Regeringen avser att i en särskild skrivelse till
riksdagen närmare redovisa erfarenheterna av

112

PROP. 1999/2000:1

Östersjömiljarden och den verksamhet som fi-
nansierats inom ramen för detta anslag.

Flera projekt har inletts först under 1998 eller
1999 och en fullständig utvärdering låter sig ännu
inte göras. Det ligger i sakens natur att projekt
med höga kvalitetskrav tar tid att förbereda och
genomföra. Regeringen bedömer dock att erfa-
renheterna av projekten överlag är goda och att
aktiviteterna, även om de i vissa fall kommit
igång med viss fördröjning, ger positiva effekter
både för svenskt vidkommande och i övriga län-
der i regionen.

Östersjömiljarden har stärkt Sveriges roll i
Östersjösamarbetet och har utgjort ett värdefullt
instrument för stöd till svensk näringslivsaktivi-
tet i regionen. En del av de medel som ursprung-
ligen anslogs av riksdagen under detta reserva-
tionsanslag har ännu inte förbrukats.

Regeringen föreslår därför att anslaget på nytt
förs upp på statsbudgeten för år 1999 med
1 000 000 kronor varigenom de reservationer
som finns under anslaget kan utnyttjas under
den kommande treårsperioden.

5.3.2   Utgiftsområde 2
Samhällsekonomi och
finansförvaltning

B4 Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning
och låneförvaltning

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
535 000 000 kronor.

För att bidra till finansieringen av höjningen
av anslaget Al 1 Bonusränta för ungdomsbospa-
rande, under utgiftsområde 18 Samhällsplane-
ring, bostadsförsörjning och byggande, minskas
anslaget B4 Riksgäldskontoret: Kostnader för
upplåning och låneförvaltning med 692 000 kro-
nor.

5.3.3   Utgiftsområde 4
Rättsväsendet

Bl Åklagarorganisationen

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
620 140 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget Bl Åklagarorganisa-
tionen ökas med 9 428 000 kronor. Finansiering
sker genom att anslaget C3 Allmänna val under
utgiftsområde 1 Rikets styrelse minskas med
10 000 000 kronor. Härvid har beaktats att ansla-
get Bl Åklagarorganisationen skall minska med
192 000 kronor till följd av en korrigering av ti-
digare genomförd pris- och löneomräkning och
med 380 000 kronor till följd av överföring av
verksamhet till Ekobrottsmyndigheten.

Skälen för regeringens förslag: För budgetåret
1999 har åklagarorganisationens anslag ökats en-
gångsvis med 10 000 000 kronor. Resurstillskot-
tet används bl.a. till att ytterligare utveckla sam-
verkan med polisen och till en satsning på
kompetensutveckling. Regeringen bedömer nu
att åklagarorganisationen måste tillföras ytterli-
gare 10 000 000 kronor engångsvis för att säker-
ställa genomförandet av den nyligen reformerade
grundutbildningen för åklagare samt införandet
av en högre utbildning för åklagare med inrikt-
ning på bl.a. bekämpningen av den grova organi-
serade brottsligheten med internationell anknyt-
ning.

B2 Ekobrottsmyndigheten

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
199 197 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget B2 Ekobrottsmyn-
digheten ökas med 2 600 000 kronor. Finansie-
ring sker genom att anslaget Al Polisorganisatio-
nen minskas med 2 220 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Sedan den 1 juli
innevarande år ingår även ekobrottsbekämpning-
en i Hallands län och Gotlands län i Ekobrotts-
myndigheten. Anslaget ökas nu med ett belopp
som motsvarar de kostnader som Ekobrotts-
myndigheten tar över från polis- respektive åkla-
garorganisationen i de berörda länen.

113

PROP. 1999/2000:1

F4 Brottsoffermyndigheten

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
12 588 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget F4 Brottsoffermyn-
digheten ökas med 1 000 000 kronor. Finansie-
ring sker genom att anslaget F5 Ersättning för
skador pä grund av brott minskas med motsva-
rande belopp.

Skälen för regeringens förslag: Antalet inkom-
na brottsskadeärenden har ökat drastiskt under
första halvåret 1999, sannolikt till följd av vid-
tagna informationsinsatser. Detta förhållande
samt en hög personalomsättning motiverar att
myndigheten redan nu tillförs medel för att kun-
na genomföra personalförstärkningar. Anslaget
tillförs därför 1 000 000 kronor. Finansiering
sker genom att anslaget F5 Ersättning för skador
på grund av brott minskas med motsvarande be-
lopp.

5.3.4 Utgiftsområde 6

Totalförsvar

A2 Fredsfrämjande truppinsatser

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
392 376 000 kronor.

styrka till förfogande som ett svenskt bidrag till
en internationell fredsstyrka i Kosovo (prop.
1998/99:112, bet. 1998/99:UFöU2, rskr.
1998/99:252). För att finansiera den bataljon
som Sverige bidrar med behöver anslaget A2
Fredsfrämjande truppinsatser ökas med
92 015 000 kronor.

Regeringen föreslår att anslaget Bl Funktio-
nen civil ledning minskas med 5 000 000 kronor,
anslaget B3 Funktionen befolkningsskydd och
räddningstjänst minskas med 15 000 000 kronor,
anslaget B6 Funktionen Hälso- och sjukvård m.m.
minskas med 10 000 000 kronor och anslaget Al
Förbandsverksamhet och beredskap m.m. minskas
med 3 559 000 kronor. Vidare avser regeringen
dra in anslagssparande uppgående till 58 456 000
kronor från anslag inom utgiftsområdena 6 och
24.

C5 Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot
olyckor

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
417 103 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget C5 Statens rädd-
ningsverk: Samhällets skydd mot olyckor ökas med
26 200 000 kronor. Finansiering sker genom att
anslaget B3 Funktionen Befolkningsskydd och
räddningstjänst minskas med motsvarande be-
lopp.

Regeringens förslag: Anslaget A2 Fredsfrämjande
truppinsatser ökas med 92 015 000 kronor. Finan-
siering sker genom att anslaget Bl Funktionen
Civil ledning minskas med 5 000 000 kronor, an-
slaget B3 Funktionen Befolkningsskydd och rädd-
ningstjänst minskas med 15 000 000 kronor, an-
slaget B6 Funktionen Hälso- och sjukvård m.m.
minskas med 10 000 000 kronor och anslaget Al
Förbandsverksamhet och beredskap m.m. minskas
med 3 559 000 kronor. Vidare kommer regering-
en att dra in anslagssparande uppgående till
58 456 000 kronor från anslag inom utgiftsområ-
dena 6 och 24.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har
godkänt regeringens förslag att ställa en väpnad

Skälen för regeringens förslag: Regeringen fö-
reslog i budgetpropositionen för 1999 att Statens
räddningsverks utgifter för förvaltningskostna-
der och kostnader med anledning av fredsrädd-
ningstjänst skulle anvisas under förevarande an-
slag. Till och med budgetåret 1998 beräknades
dessa utgifter under anslaget B3 Funktionen Be-
folkningsskydd och räddningstjänst. Riksdagen be-
slutade i enlighet med förslaget (bet.
1998/99:FiUl, rskr. 1998/99:38.

Regeringen föreslog på tilläggsbudget till
statsbudgeten år 1999 i samband med den eko-
nomiska vårpropositionen att anslaget C5 Statens
räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor
skulle ökas med 88 890 000 kronor. Finansiering
föreslogs ske genom att anslaget B3 Funktionen
Befolkningsskydd och räddningstjänst skulle
minskas med 86 390 000 kronor och anslaget B6

114

PROP. 1999/2000:1

Funktionen Hälso- och sjukvård, m.m. med
2 500 000 kronor. Riksdagen beslutade i enlighet
med förslaget (bet. 1998/99:FiU27, rskr.
1998/99:249). I regeringens förslag skulle rätteli-
gen ytterligare 26 200 000 kronor ha beräknats
under förevarande anslag, i stället för under an-
slaget B3 Funktionen Befolkningsskydd och rädd-
ningstjänst. Regeringen föreslår därför att ansla-
get B3 Funktionen Befolkningsskydd och
räddningstjänst minskas med 26 200 000 kronor
och att anslaget C5 Statens räddningsverk: Sam-
hällets skydd mot olyckor ökas med motsvarande
belopp.

5.3.5 Utgiftsområde 7
Internationellt bistånd

Al Biståndsverksamhet

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett reservationsanslag
på 10 731 461 000 kronor.

måste medge ett överskridande av anslaget. Re-
geringen föreslår att överskridandet regleras ge-
nom att anslaget höjs med samma belopp. Finan-
siering sker delvis genom en minskning av ansla-
get A3 Migrationspolitiska åtgärder med
152 900 000 kronor.

Därutöver sker finansiering genom indragning av
medel på anslaget A3 Migrationspolitiska åtgärder
med 28 299 000 kronor, anslaget A4 Utlännings-
nämnden med 38 000 kronor, anslaget A5 Of-
fentligt biträde i utlänningsärenden med 6 660 000
kronor, anslaget Bl Integrationsverket med
855 000 kronor, anslaget B3 Integrationsåtgärder
med 4 816 000 kronor och anslaget B5 Hemut-
rustningslån med 2 331 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget Al Biståndsverk-
samhet ökas med 40 000 000 kronor. Finansie-
ring sker genom att anslaget A2 Biståndsförvalt-
ning minskar med samma belopp.

Skälen för regeringens förslag: I ett regerings-
beslut den 23 juni 1999 beslutades att särskilda
insatser på västra Balkan skall finansieras med
medel för humanitära ändamål och från medel
avsedda för Europeiska utvecklingsfonden. An-
slaget föreslås förstärkas med 40 000 000 kronor,
vilket finansieras med medel under anslaget A2
B iståndsförvaltning.

5.3.6 Utgiftsområde 8

Invandrare och flyktingar

A2 Mottagande av asylsökande

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
875 350 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget A2 Mottagande av
asylsökande ökas med 408 000 000 kronor. Rege-
ringen hinner inte avvakta riksdagens beslut utan

Skälen för regeringens förslag: Anslaget finan-
sierar mottagandet av asylsökande och vissa per-
soner med tidsbegränsade uppehållstillstånd.
Från anslaget bekostas även asylsökandes resor
från Sverige och kostnaderna för utlänningar
som tagits i förvar enligt Utlänningslagen
(1989:529) samt ersättning till kommunerna för
den ersättning som ges till vissa andra utlänning-
ar än asylsökande medan de väntar på beslut om
uppehållstillstånd.

Kostnaderna för mottagande av asylsökande
under år 1999 kommer enligt aktuella prognoser
att överstiga anslagna medel. Orsaken till detta är
framförallt långa vistelsetider för asylsökande
från Förbundsrepubliken Jugoslavien på grund
av händelserna där. Ett ston antal tidigare fattade
awisningsbeslut rörande denna grupp har inte
gått att verkställa, dels på grund av att det återta-
gandeavtal som förhandlades fram med Jugosla-
vien aldrig ratificerades av Jugoslavien, dels på
grund av den politiska utvecklingen i provinsen
Kosovo. Sammantaget har detta medfört att fler
personer än beräknat vistats i Invandrarverkets
mottagandesystem.

Utfallet på anslaget beräknas bli 1 307 000 000
kronor, vilket innebär ett överskridande med
408 000 000 kronor.

Effekterna av finansieringsåtgärderna är att
regeringen disponerar medel som var budgetera-
de för kvotuttagningar på anslaget A3 Migra-
tionspolitiska åtgärder för att täcka kostnader som
hör samman med mottagandet av de överförda
flyktingarna från Kosovo. Ett visst utrymme
lämnades dock kvar för angelägna kvotuttag-
ningar från andra områden i samarbete med
UNHCR.

115

PROP. 1999/2000:1

B4 Kommunersättningar vid flyktingmottagande

1 statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på

2 183 958 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget B4 Kommunersätt-
ningar vid flyktingmottagande ökas med
35 000 000 kronor. Finansiering sker genom
motsvarande minskning av anslaget B5 Hemut-
rustningslån.

Skälen för regeringens förslag: Det stora kom-
munmottagandet av flyktingar åren 1997 och
1998 får utbetalningsmässigt genomslag även år

1999. Regeringen bedömer att anslaget kan
komma att överskridas med 80-90 miljoner kro-
nor. Tillgänglig anslagskredit uppgår till 51 mil-
joner kronor. Vidare finansiering kan ske genom
en minskning av anslaget B5 Hemutrustningslån
med 35 miljoner kronor, där utgifterna för ränte-
subventioner och låneeftergifter nu minskar
kraftigt.

om hur det reformerade stödet slutgiltigt skulle
utformas. Detta gav upphov till en ökad efterfrå-
gan på tandvård, främst från patienter med mer
omfattande tandvårdsbehov som tidigarelade si-
na behandlingar. Utgifterna för år 1998 blev
därför större än beräknat och anslaget överskreds
med 338 miljoner kronor.

Utgiftsutvecklingen för tandvårdsstödet un-
der år 1999 är fortfarande osäker inte minst be-
roende på att många patienter med stöd av över-
gångsbestämmelser under år 1999 har rätt att
slutföra sina under 1998 påbörjade behandlingar
enligt de ersättningsregler som då gällde. Rege-
ringen bedömer att utgifterna kommer att över-
skrida de tillgängliga medlen under anslaget med
326 miljoner kronor under år 1999. För att delvis
täcka detta belopp avser regeringen att höja an-
slagskrediten med 100 miljoner kronor till
200 miljoner kronor. Resterande belopp om
226 miljoner kronor föreslås finansieras inom
utgiftsområdet genom att anslagen B2 Vissa
statsbidrag inom handikappområdet och B8 Kost-
nader för statlig assistansersättning reduceras med
68 750 000 kronor respektive 157 250 000 kro-
nor.

5.3.7 Utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och social
omsorg

Al Sjukvårdsförmåner m.m.

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
1 992 000 000 kronor.

A2 Bidrag för läkemedelsförmånen

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
13 491 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget A2 Bidrag för läke-
medelsförmånen ökas med 167 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget Al Sjukvårdsförmå-
ner m.m. ökas med 226 000 000 kronor. Finansi-
eringen sker genom att anslagen B2 Vissa statsbi-
drag inom handikappområdet och B8 Kostnader
för statlig assistansersättning minskas med
68 750 000 respektive 157 250 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Utgifterna un-
der anslaget avser ändamålen vuxentandvården
(tandvårdsstödet) och ersättningar till sjukvårds-
huvudmännen m.m. Huvudparten av anslaget
avser utgifter för vuxentandvård. Ett reformerat
tandvårdsstöd infördes den 1 januari 1999.

Utgiftsutvecklingen för vuxentandvården
präglades under år 1998 tidvis av en osäkerhet

Skälen för regeringens förslag: Vid tiden för
budgetpropositionen för 1999 var förhandling-
arna mellan regeringen och Landstingsförbundet
om det särskilda statsbidraget till landstingen för
läkemedelsförmånens kostnader för år 1999 inte
avslutade. Mot bakgrund av de pågående för-
handlingarna föreslog regeringen ett anslag på
13 491 000 000 kronor, vilket var ett oförändrat
belopp jämfört med utgifterna för 1998. Någon
uppräkning till 1999 års penningvärde har således
hittills inte skett för anslaget. Regeringen träffa-
de den 22 april 1999 en överenskommelse med
Landstingsförbundet om ett särskilt statsbidrag
till landstingen för läkemedelsförmånens kost-
nader år 1999 m.m.

116

PROP. 1999/2000:1

För att kompensera utsatta grupper för den
höjning av beloppsgränsen för högkostnads-
skyddet vid köp av läkemedel som införts fr.o.m.
den 1 juni 1999, genomfördes höjningar av pen-
sionstillskottet och det särskilda bostadstillägget
till pensionärer. Detta behandlas under utgifts-
område 10 och 11 i det följande. Sammantaget
innebär detta att anslaget A2 Bidrag för läkeme-
delsförmånen bör ökas med 167 000 000 kronor.

A9 Smittskyddsinstitutet

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
108 750 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget A9 Smittskyddsin-
stitutet tillförs 5 000 000 kronor. Finansieringen
sker genom att anslaget Al2 Hälso- och sjukvår-
dens ansvarsnämnd minskas med motsvarande
belopp.

nomför i syfte att anpassa verksamheten till de
tilldelade medlen.

Regeringen föreslår att Smittskyddsinstitutet
engångsvis tillförs 5 000 000 kronor för år 1999.
Finansieringen sker genom att anslag A12 Hälso-
och sjukvårdens ansvarsnämnd engångsvis mins-
kas med motsvarande belopp. Resterande beräk-
nade underskott på 7 250 000 kronor finansierar
SMI med sitt anslagssparande på 2 325 000 kro-
nor samt genom att utnyttja anslagskrediten.

5.3.8 Utgiftsområde 10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och handikapp

Al Sjukpenning och rehabilitering m.m.

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
20 035 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Smittskyddsin-
stitutet (SMI) prognostiserar i sin delårsrapport
för första halvåret 1999 ett underskott för år
1999 på 12 250 000 kronor. Underskottet beror
till viss del på verksamhetsöverskridanden, men i
huvudsak av ökade kostnader till följd av flytten
till Karolinska institutets område samt varsel-
och omställningskostnader beroende på ge-
nomförda förändringar av verksamheten i syfte
att klara budgetramen år 2000.

Med anledning av verksamhetsöverskridande-
na har SMI vidtagit åtgärder för att minska kost-
naderna i den löpande verksamheten. De åtgär-
der som vidtagits inkluderar personal-
uppsägningar, reduktion av enheternas material-
budgetar, nedläggning av bibliotek och utlägg-
ning av servicefunktioner på entreprenad. I syfte
att uppnå en jämnare fördelning av kostnader
och intäkter har samarbetet med andra myndig-
heter formaliserats. Den samlade besparingsef-
fekten av åtgärderna beräknas till 6 250 000 kro-
nor som realiseras under år 2000. En grundlig
verksamhetsöversyn pågår för närvarande inom
SMI för att ge underlag till nödvändiga priorite-
ringar i syfte att anpassa verksamheten till ramen
för år 2000. Regeringen kommer noga att följa
den ekonomiska utvecklingen inom myndighe-
ten samt effekterna av de åtgärder som SMI ge-

Regeringens förslag: Anslaget Al Sjukpenning och
rehabilitering, m.m. ökas med 7 439 590 000 kro-
nor.

Skälen för regeringens förslag: På grund av den
kraftigt ökade sjukfrånvaron har utgifterna för
sjukpenning ökat kraftigt för år 1999 i förhållan-
de till budgeterade medel. Även för år 2000 och
därefter beräknas en utgiftsökning ske i förhål-
lande till tidigare budgeterade medel.

Anvisade anslagsmedel inklusive beviljad an-
slagskredit förutsågs bli förbrukade i månads-
skiftet augusti/september 1999. Regeringen har
därför beslutat att öka anslagskrediten. Samtidigt
beslutade regeringen om att medge ett överskri-
dande med högst 7 439 590 000 kronor efter det
att utökad anslagskredit har beaktats.

Regeringen föreslår att anslaget Al Sjukpen-
ning och rehabilitering, m.m. ökas med
7 439 590 000 kronor för år 1999 för att reglera
det beslutade överskridandet.

A2 Förtidspensioner

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
37 896 000 000 kronor.

117

PROP. 1999/2000:1

Regeringens förslag: Anslaget A2 Förtidspensioner
ökas med 35 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen fö-
reslog i prop. 1998/99:106 Vissa ändringar i lä-
kemedelsförmånen att beloppsgränsen för hög-
kostnadsskyddet inom läkemedelsförmånen
skulle höjas med 500 kronor från 1 300 kronor
till 1 800 kronor. Ändringen skulle gälla fr.o.m.
den 1 juni 1999. För att kompensera ekonomiskt
svaga grupper för denna höjning föreslogs att
pensionstillskottet till ålders- och förtidspensio-
närer skulle höjas med 1,4 procentenheter. Riks-
dagen har beslutat i enlighet med propositionen.

Höjningen av pensionstillskottet till förtids-
pensionärer innebär att utgifterna under anslaget
A2 Förtidspensioner ökar med 35 000 000 kronor
för år 1999.

dagsläget behäftade med osäkerhet. Regeringen
anser att den del av awecklingskostnadema som
uppkommer under innevarande budgetår bör fi-
nansieras från redan anvisade anslag.

Regeringen föreslår därför att medel från an-
slaget Al Sjukpenning och rehabilitering m.m.
som är avsedda för utredningar vid Riksförsäk-
ringsverkets sjukhus och medel från anslaget B2
Allmänna försäkringskassor skall kunna användas
för awecklingskostnader och för viss under-
skottstäckning. Högst 60 miljoner kronor av
försäkringskassornas anslag bedöms behöva an-
vändas för att klara dessa awecklingskostnader
avseende år 1999.

5.3.9 Utgiftsområde 11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Al Ålderspensioner

Al Sjukpenning och rehabilitering m.m.

B2 Allmänna försäkringskassor

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för dessa ändamål uppförda ramanslaget Al
Sjukpenning och rehabilitering m.m. på
20 035 000 000 kronor och ramanslaget B2 All-
männa försäkringskassor på 4 726 394 000 kronor.

A2 Efterlevandepensioner till vuxna

A3 Bostadstillägg till pensionärer

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för dessa ändamål uppförda ramanslagen Al Ål-
derspensioner på 11 536 000 000 kronor, A2 Ef-
terlevandepensioner till vuxna på 12 734 000 000
kronor samt A3 Bostadstillägg till pensionärer på
9 841 000 000 kronor.

Regeringens förslag: För att finansiera kostnader
och för täckning av underskott som föranleds av
att Riksförsäkringsverkets sjukhus awecklas
medges att medel under anslaget B2 Allmänna
försäkringskassor och anslaget Al Sjukpenning och
rehabilitering m.m. används.

Regeringens förslag: Anslaget Al Ålderspensioner
ökas med 37 609 000 kronor, anslaget A2 Efter-
levandepensioner till vuxna ökas med 2 000 000
kronor och anslaget A3 Bostadstillägg till pensio-
närer ökas med 26 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen har
gett Riksförsäkringsverket i uppdrag att svara för
den aweckling av Riksförsäkringsverkets sjuk-
hus som skall ske i samband med inrättandet av
försäkringsmedicinska center samt redovisa
kostnaderna för detta. Riksförsäkringsverket har
i skrivelse till regeringen redovisat de engångsvi-
sa kostnader awecklingsarbetet innebär. Verket
beräknar att de totala utgifterna för awecklingen
kan komma att uppgå till högst 110 miljoner
kronor. Dessutom beräknas inkomsterna vid
sjukhusen att minska med 12,5 miljoner kronor
under innevarande år. Beräkningarna är dock i

Skälen för regeringens förslag: Regeringen fö-
reslog i prop. 1998/99:106 Vissa ändringar i lä-
kemedelsförmånen att beloppsgränsen för hög-
kostnadsskyddet inom läkemedelsförmånen skall
höjas med 500 kronor från 1 300 kronor till
1 800 kronor. Ändringen föreslogs gälla fr.o.m.
den 1 juni 1999. För att kompensera ekonomiskt
svaga grupper för denna höjning föreslogs att
pensionstillskottet skall höjas med 1,4 procent-
enheter. Vidare föreslogs att motsvarande höj-
ning skall göras av det särskilda bostadstillägget
till pensionärerna. Riksdagen har beslutat i enlig-
het med förslagen i propositionen.

118

PROP. 1999/2000:1

Höjningen av pensionstillskottet och juste-
ringen av det särskilda bostadstillägget innebär
att utgifterna under anslaget Al Ålderspensioner
ökar med 93 miljoner kronor för år 1999. Härav
kan 55 391 000 kronor finansieras inom anslaget
varför anslaget netto behöver ökas med
37 609 000 kronor. För anslaget A2 Efterlevan-
depensioner till vuxna uppgår utgiftshöjningen till
2 miljoner kronor och för anslaget A3 Bostads-
tillägg till pensionärer till 26 miljoner kronor.

A4 Delpension

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
204 009 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget A4 Delpension ökas
med 55 391 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Utbetalning av
delpensioner har minskat under de senaste åren
och på sikt skall anslaget avvecklas. Några nya
delpensioner kommer inte att beviljas efter år

2000. När anslaget fastställdes överskattades
dock den nedåtgående trenden i volymutveck-
lingen.

Prognosen för utgifterna för delpension under
år 1999 beräknas till 259 400 000 kronor, vilket
är drygt 55 000 000 kronor mer än som anvisats.

5.3.10 Utgiftsområde 12 Ekonomisk
trygghet för familjer och barn

A3 Underhållsstöd

1 statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på

2 473 000 000 kronor.

En särskild arbetsgrupp inom regeringskansli-
et har, enligt vad som angavs i 1998 års vårpropo-
sition, analyserat regler och ekonomiskt utfall av
underhållsstödet. Arbetsgruppens arbete har le-
gat till grund för de förslag som har lagts fram i
regeringens proposition (1998/99:78) Beräkning
av återbetalningsskyldighet för underhållsstöd
till barn med särlevande föräldrar. De av rege-
ringen framlagda förslagen beräknas leda till en
statsfinansiell besparing i storleksordningen
160 miljoner kronor per år. Förslagen kan av
administrativa skäl inte träda i kraft den 1 juli
1999, som tidigare avsetts, utan föreslås tillämpas
första gången i fråga om återbetalningsskyldighet
som avser tid efter den 31 januari 2000. Försla-
gen påverkar därför belastningen på anslaget
först år 2000.

Regeringen föreslår mot bakgrund av vad ovan
anförts att anslaget A3 Underhållsstöd tillförs 461
miljoner kronor för år 1999.

5.3.11 Utgiftsområde 14
Arbetsmarknad och arbetsliv

A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändmål uppfört ett ramanslag på
21 069 086 000 kronor. Något bemyndigande för
regeringen att ingå ekonomiska förpliktelser har
inte begärts.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att
under år 1999, såvitt avser ramanslaget A2 Ar-
betsmarknadspolitiska åtgärder, ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åta-
ganden innebär utgifter på högst 14 000 000 000
under åren 2000-2002.

Regeringens förslag: Anslaget A3 Underhållsstöd
ökas med 461 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Prognosen för
utgifterna för underhållsstöd under år 1999 be-
räknas till 2 955 miljoner kronor vilket innebär
ett överskridande med 461 miljoner kronor.

Skälen för regeringens förslag: Beslut om ar-
betsmarknadspolitiska åtgärder under 1999 kan
innebära utfästelser om utgifter för kommande
budgetår. Riksrevisionsverket har uppmärksam-
mat förhållandet. Regeringen bör därför få ett
bemyndigande som innebär att beslut kan fattas
under 1999 som medför utgifter under åren
2000-2002.

119

PROP. 1999/2000:1

A3 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
6 745 092 000 kronor. Något bemyndigande för
regeringen att ingå ekonomiska förpliktelser har
inte begärts.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att
under år 1999, såvitt avser ramanslaget A3 Sär-
skilda åtgärder för arbetshandikappade, ingå eko-
nomiska förpliktelser som inklusive tidigare
gjorda åtaganden innebär utgifter på högst
6 700 000 000 under åren 2000-2002.

motsvarande grundskola och gymnasieskola,
960 000 kronor från anslaget Dl Forsknings-
rådsnämnden: Forskning och forskningsinfor-
mation, 9 000 000 kronor från anslaget D3 Hu-
manistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:
Forskning, 5 000 000 kronor från anslaget D9
Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning,
3 505 000 kronor från anslaget D10 Teknikveten-
skapliga forskningsrådet: Förvaltning, 3 300 000
kronor från anslaget El Kostnader för Sveriges
medlemskap i Unesco m.m., 12 800 000 kronor
från anslaget E2 Utvecklingsarbete inom Utbild-
ningsdepartementets område m.m. Vidare finansie-
ras höjningen genom indragning av 8 000 000
kronor från äldreanslag inom utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning 1995/96
F2 Utvecklingsarbete.

Skälen för regeringens förslag: Beslut om sär-
skilda åtgärder för arbetshandikappade under
1999 kan innebära utgifter för kommande bud-
getår. Riksrevisionsverket har uppmärksammat
förhållandet. Regeringen bör därför få ett be-
myndigande som innebär att beslut kan fattas
under 1999 som medför utgifter under åren
2000-2002.

B2 Arbetslivsinstitutet

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
145 733 000 kronor.

För att bidra till finansieringen av höjningen
av anslaget A2 Småföretagsutveckling under ut-
giftsområde 24 Näringsliv minskas anslaget B2
Arbetslivsinstitutet med 5 000 000 kronor.

5.3.12 Utgiftsområde 16

Utbildning och
universitetsforskning

C3 Centrala studiestödsnämnden

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
313 566 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Den höjning
som engångsvis föreslås avseende anslaget C3
Centrala studiestödsnämnden avser att täcka
kostnadsökningar som i huvudsak beror på att
kostnader för datadrift och utveckling har ökat
mer än beräknat. Större besparingar har inte
kunna genomföras på grund av att de flesta kost-
nader är svåra att påverka på kort sikt. Höjning-
en finaniseras inom utgiftsområdets ram. Effek-
ten av finansieringsåtgärdema bedöms inte
påverka dessa verksamheters nuvarande omfatt-
ning.

5.3.13 Utgiftsområde 17

Kultur, medier, trossamfund och
fritid

Hl Centrala museer: Myndigheter

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
603 287 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget C3 Centrala studi-
estödsnämnden ökas med 61 194 000 kronor. Fi-
nansieringen sker genom att följande anslag
minskas med nämnda belopp: 18 629 000 kronor
från anslaget All Bidrag till viss verksamhet

Regeringens förslag: Anslaget Hl Centrala museer:
Myndigheter ökas med 420 000 kronor. Finansie-
ring sker genom indragning av 420 000 kronor
från det under elfte huvudtiteln för budgetåret
1995/96 uppförda reservationsanslaget B13 Sys-
selsättningsinsatser på kulturområdet.

120

PROP. 1999/2000:1

Skälen för regeringens förslag: Statens musik-
samlingar har detta budgetåret ett anslag på
31 828 000 kronor. Den 1 juli 1999 överfördes
Svenskt visarkiv från Språk- och folkminnesin-
stitutet till Statens musiksamlingar. För att un-
derlätta genomförandet av denna förändring av
huvudmannaskap bör åtgärder vidtas för an-
knytning till nuvarande IT-system i Statens mu-
siksamlingar, anknytning till ny telefonväxel,
information m.m. Finansiering sker genom in-
dragning av medel från anslaget 1995/96 B14
Sysselsättningsinsatserpå kulturområdet.

13 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och
Finland

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett obetecknat anslag
på 25 533 000 kronor.

För att bidra till finansieringen av höjningen
av anslaget E2 Presstöd under utgiftsområde 1
Rikets styrelse minskas anslaget 13 Utbyte av
TV-sändningar mellan Sverige och Finland med
132 000 kronor.

14 Bidrag till dokumentation om den
mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt
mediesamarbete

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
821 000 kronor.

För att bidra till finansieringen av höjningen
av anslaget E2 Presstöd under utgiftsområde 1
Rikets styrelse minskas anslaget 14 Bidrag till do-
kumentation om den mediepolitiska utvecklingen
och till europeiskt mediesamarbete med 785 000
kronor.

5.3.14 Utgiftsområde 18
Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande

A7 Byggforskning

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
64 356 000 kronor.

För att bidra till finansieringen av höjningen
av anslaget Cl Konkurrensverket under utgifts-

område 24 Näringsliv minskas anslaget A7
Byggforskning med 6 850 000 kronor.

All Bonusränta för ungdomsbosparande

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
6 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget All Bonusränta för
ungdomsbosparande ökas med 692 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget B4 Riks-
gäldskontoret: Kostnader för upplåning och låne-
förvaltning inom utgiftsområde 2 Samhällseko-
nomi och finansförvaltning minskas med
motsvarande belopp.

Skälen för regeringens förslag: Lagen om ung-
domsbosparande trädde i kraft i december 1988.
Lagen innebär att ungdomar mellan 16 och 25 år
kan påbörja ett sparande i vissa banker eller spar-
kassor som kan fortgå till och med det år spara-
ren fyller 28 år. När kontoinnehavaren har sparat
under tre år och det sparade kapitalet uppgår till
minst 5 000 kronor, blir kontoinnehavaren be-
rättigad till en årlig bonusränta på 3 procent från
det sparandet påbörjades. Bonusräntan bekostas
av staten och betalas ut när kontoinnehavaren
begär det.

Under 1998 blev utbetalningarna av bonus-
ränta för ungdomsbosparande 691 921 kronor
större än vad som beräknats. De ökade utbetal-
ningarna är en följd av att fler ungdomar än för-
väntat avslutade sina konton och därmed gott-
gjordes bonusräntan. Följden blev att hela an-
slagskrediten på anslaget All Bonusränta för
ungdomsbosparande om 440 000 kronor utnytt-
jades samt att anslaget överskreds med 251 921
kronor. Anslaget bör därför ökas med 692 000
kronor för innevarande år. För att finansiera
detta föreslår regeringen att anslaget B4 Riks-
gäldskontoret: Kostnader för upplåning och lå-
neförvaltning inom utgiftsområde 2 Samhälls-
ekonomi och finansförvaltning minskas med
692 000 kronor. Effekten av finansieringsåtgär-
den är bl.a. att Riksgäldskontorets marknadsfö-
ringsinsatser för ungdomsbosparandet dras ned.

121

PROP. 1999/2000:1

Cl Länsstyrelserna m.m.

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
1 757 893 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget Cl Länsstyrelserna
m.m. ökas med 720 000 kronor. Finansiering
sker genom att anslaget A4 Banverket: Banhåll-
ning inom utgiftsområde 22 Kommunikationer
minskas med motsvarande belopp.

Skälen för regeringens förslag: Som ett led i ut-
byggnaden av Västkustbanan till en dubbelspårig
järnväg, inledde Banverket 1992 ett tunnelbygge
genom Hallandsåsen. Den 6 oktober 1997 stop-
pades tunnelbygget, sedan det visat sig att tät-
ningsmedlet Rhoca Gil orsakat skador på männi-
skor, djur och natur. Samma år beviljade
regeringen 1 750 000 kronor till Båstads kom-
mun för att hantera de extra arbetsinsatser som
krävts av kommunen för att informera invånarna
om giftet och den framtida hanteringen av byg-
get. Länsstyrelsen i Skåne har begärt ytterligare
720 000 kronor för fortsatta informationsinsatser
om bygget. Regeringen bedömer att dessa in-
formationsinsatser är välbehövliga och föreslår
att Banverkets anslag A4 Banverket: Banhållning
inom utgiftsområde 22 Kommunikationer mins-
kas med motsvarande belopp.

5.3.15 Utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling

A4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta
ändamål uppfört ett ramanslag på 320 000 000
kronor.

gå till 390 000 000 kronor. Den ökade anslags-
belastningen under år 1999 beror bl.a. på att an-
talet stödberättigade ökat i jämförelse med vad
som tidigare beräknats. Då föreslagna regelför-
ändringar förutsätter lagstiftning kommer de
dock inte att hinna träda i kraft före den 1 januari
år 2000. Regelförändringarna kommer att med-
föra minskade utgifter år 2000. En del av me-
delsbehovet kan tillgodoses med ianspråktagande
av anslagskredit men anslaget behöver också hö-
jas.

5.3.16 Utgiftsområde 22
Kommunikationer

A2 Väghållning och statsbidrag

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
12 479 738 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget A2 Väghållning och
statsbidrag ökas med 55 000 000 kronor. Finansi-
ering sker genom att anslaget Al Vägverket: Ad-
ministration minskas med motsvarande belopp.

Regeringens förslag: Anslaget A4 Ersättning för
nedsättning av socialavgifter ökas med 26 266 000
kronor. Finansiering sker genom att regelföränd-
ringar genomförs inom åtgärden nedsättning av
socialavgiften.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen be-
dömer nu att utgifterna på anslaget A4 Ersättning
för nedsättning av socialavgifter kommer att upp-

Skälen för regeringens förslag: För att möjlig-
göra en ökad satsning på fysiska trafiksäker-
hetsåtgärder föreslår regeringen att anslaget A2
Väghållning och statsbidrag ökas med 55 000 000
kronor. Finansiering sker genom en minskning
av anslaget Al Vägverket: Administrationskostna-
der. Förslaget innebär att Vägverket kan öka sina
insatser med fysiska trafiksäkerhetsåtgärder för
att minska antalet döda och skadade i trafiken.
Minskningen av anslaget Al kan ske till följd av
rationaliseringar inom Vägverkets administra-
tion.

A4 Banverket: Banhållning

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfött ett ramanslag på
6 689 600 kronor.

För att bidra till finansieringen av höjningen
av anslaget Cl Länsstyrelserna m.m. under ut-
giftsområde 18 minskas anslaget A4 Banverket:
Banhållning med 720 000 kronor.

122

PROP. 1999/2000:1

B4 Bidrag till sjöfarten

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
405 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget B4 Bidrag till sjö-
farten ökas med 85 000 000 kronor. Finansiering
sker genom att anslaget Al Vägverket: Admi-
nistration minskas med motsvarande belopp.

5.3.17 Utgiftsområde 23

Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar

Bil Från EG-budgeten finansierade regionala
stöd till jordbruket

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
325 000 000 kronor. För innevarande år har rege-
ringen ett bemyndigande på högst 150 000 000
kronor för ekonomiska förpliktelser med anled-
ning av beslut om stöd.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget är för
närvarande 405 000 000 kronor. Anslaget är be-
räknat på en betydligt lägre nivå för bidraget till
sociala avgifter än det som gäller fr.o.m. den 1
januari 1999. Höjningen av bidraget till sjöfarten
för sociala avgifter leder till att anslaget behöver
ökas.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att
under år 1999, såvitt avser ramanslaget Bil Från
EG-budgeten finansierade regionala stöd till jord-
bruket, ikläda staten ekonomiska förpliktelser
som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär
utgifter på högst 180 000 000 kronor efter år
1999.

B6 Vissa kostnader med anledning av M/S

Estonias förlisning

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta
ändamål uppfört ett obetecknat anslag på
10 600 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget B6 Vissa kostnader
med anledning av M/S Estonias förlisning ökas
med 9 800 000 kronor. Finansiering sker genom
att anslaget D2 Köp av interregional persontrafik
på järnväg m.m. minskas med motsvarande be-
lopp.

Skälen för regeringens förslag: Från ramansla-
get Bil Från EG-budgeten finansierade regionala
stöd till jordbruket sker utbetalningar för bl.a.
stöd till mål 6 och mål 5b samt Leader II som
löper över perioden 1995-1999 men där utbetal-
ningar får ske t.o.m. år 2001. För innevarande år
har regeringen i fråga om beslut om stöd inom
anslaget ett bemyndigande på högst 150 000 000
kronor. De ackumulerade åtagandena ryms dock
inte inom anvisad bemyndiganderam utan den
behöver höjas med 30 000 000 kronor till totalt
högst 180 000 000 kronor efter år 1999.

Skälen för regeringens förslag: Sommaren 1996
tömdes M/S Estonia på olja av miljöskäl. Töm-
ningen genomfördes av finska myndigheter efter
överenskommelse med Sjöfartsverket. Myndig-
heterna kom vidare överens om att dela kostna-
derna för saneringen. Den slutliga kostnaden för
Sveriges del uppgår till 6 617 729 FIM, vilket
motsvarar ca 9 800 000 kronor.

B15 Intervention och exportbidrag för
jordbruksprodukter

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
1 550 000 000 kronor. Något bemyndigande för
regeringen att ingå ekonomiska förpliktelser har
inte begärts.

123

PROP. 1999/2000:1

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att
under 1999, såvitt avser anslaget Bl5 Intervention
och exportbidrag för jordbruksprodukter, ikläda
staten ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på
högst 1 600 000 kronor efter år 1999.

Skälen för regeringens förslag: EG:s medfinan-
siering av stöd till biodlingen finansieras under
ramanslaget Bl 5 Intervention och exportbidrag för
jordbruksprodukter. Den svenska finansieringen
anvisas under anslag E3 Djurhälsovård och djur-
skyddsfrämjande åtgärder. Enligt EG:s regelverk
löper detta stödprogram under EU:s verksam-
hetsår, som avser perioden 16 oktober till 15
oktober. För att under innevarande år kunna
fatta beslut om stöd för biodlingen under EU:s
verksamhetsår fordras bemyndigande att ingå
förpliktelser som efter år 1999 uppgår till högst
1 600 000 kronor för anslaget B15.

Dl Främjande av rennäringen

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
37 000 000 kronor.

För att bidra till finansiering av höjningen av
anslaget D3 Sametinget under utgiftsområde 1
Rikets styrelse minskas anslaget engångsvis med
165 000 kronor.

E3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande
åtgärder

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
20 490 000 kronor. Något bemyndigande för re-
geringen att ingå ekonomiska förpliktelser har
inte begärts.

Skälen för regeringens förslag: Den svenska fi-
nansieringen för stöd till biodlingen anvisas un-
der anslag E3 Djurhälsovård och djurskyddsfräm-
jande åtgärder. EG:s medfinansiering anvisas
under anslaget Bl5 Intervention och exportbidrag
för jordbruksprodukter. Enligt EG:s regerlverk
löper detta stödprogram under EU:s verksam-
hetsår, som avser perioden 16 oktober till 15
oktober året därpå. För att under innevarande år
kunna fatta beslut om stöd för biodlingen under
EU:s verksamhetsår fordras bemyndigande att
ingå förpliktelser som efter år 1999 uppgår till
högst 1 600 000 kronor för anslaget E3.

Skyddsvärda skogsbiotoper m.m.

Något anslag för detta ändamål finns inte upp-
fört på statsbudgeten för innevarande år.

Regeringens förslag: Ett nytt reservationsanslag
H5 Skogpvårdsavgjftsprojekt uppgående till
12 165 000 kronor anvisas för budgetåret 1999.
Anslaget bör få disponeras för särskilda projekt
som rör biotopskyddet i skog och för andra
projekt som är av allmänt intresse för svenskt
skogsbruk. Finansiering sker genom indragning
av medel från det under tolfte huvudtiteln för
budgetåret 1995/96 uppförda reservationsansla-
get B6 Bidrag till skogsfröplantager med 2 268 000
kronor samt genom indragning av medel från det
under utgiftsområde 23 för budgetåret 1998
uppförda reservationsanslaget H2 Bidrag till
skogsvård m.m. med 9 897 000 kronor. Anslagen
motsvaras av inbetalda skogsvårdsavgiftsmedel.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att
under år 1999, såvitt avser anslaget E3 Djurhälso-
vård och djurskyddsfrämjande åtgärder, ikläda
staten ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på
högst 1 600 000 kronor efter år 1999.

Skälen för regeringens förslag: I samband med
1993 års skogspolitiska beslut slopades samtliga
bidrag till skogsbruket utom vissa naturvårdsbi-
drag. Efter den 1 juli 1993 har det sålunda inte
varit möjligt att bevilja nya sådana bidrag. Före
denna tidpunkt hade emellertid omfattande ut-
fästelser om bidrag gjorts, vilka skulle betalas ut
när de aktuella åtgärderna blivit utförda och
godkända av skogsvårdsstyrelsen.

De aktuella åtgärderna har nu i huvudsak
slutförts. Vissa av ursprungligen planerade åtgär-
der kommer inte att utföras. Det återstår därför
medel på det under tolfte huvudtiteln för bud-
getåret 1995/96 uppförda reservationsanslaget
B6 Bidrag till skogsfröplantager och det under ut-
giftsområde 23 för budgetåret 1998 uppförda re-

124

PROP. 1999/2000:1

servationsanslaget H2 Bidrag till skogsvård m.m.
Den sammanlagda reservationen uppgår till ca 12
miljoner kronor. Anslagen motsvarar inbetalda
skogsvårdsavgiftsmedel.

Skogsvårdsavgiften avskaffades i anslutning
till 1993 års skogspolitiska beslut. Återstående
medel som då inte bedömdes vara intecknade
anvisades för inventering av skyddsvärda skogs-
biotoper och sumpskogar. Skogsvårdsavgiften
som togs ut som en viss andel av skogsbruksvär-
det skulle enligt riksdagens beslut användas för
bidrag till skogsbruket eller för åtgärder som var
av allmänt intresse för skogsbruket.

Mot denna bakgrund bör återstående medel
på de båda äldreanslagen få användas för ändamål
som överensstämmer med principerna för
skogsvårdsavgifternas användning. Exempel på
lämpliga sådana ändamål är särskilda projekt som
rör bioptoskyddet i skog och andra projekt som
är av allmänt intresse för svenskt skogsbruk, t.ex.
sådana som rör de för framtidens skogsproduk-
tion allvarliga viltskadorna.

5.3.18 Utgiftsområde 24

Näringsliv

A2 Småföretagsutveckling

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
184 062 000 kronor.

uppbyggnaden av registret. Regeringen avser att
återkomma i den ekonomiska vårpropositionen
när de totala kostnaderna för registret är avrap-
porterade. Finansiering sker genom att anslaget
B2 Arbetslivsinstitutet, under utgiftsområde 14
Arbetsmarknad och arbetsliv, minskas med
5 000 000 kronor.

Cl Konkurrensverket

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
62 465 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget Cl Konkurrensver-
ket ökas med 6 850 000 kronor. Finansiering sker
genom att anslaget A7 Byggforskning, under ut-
giftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsför-
sörjning och byggande, minskas med motsva-
rande belopp.

Regeringens förslag: Anslaget A2 Småföretagsut-
veckling ökas med 5 000 000 kronor. Finansie-
ring sker genom att anslaget B2 Arbetslivsinstitu-
tet, under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och
arbetsliv, minskas med motsvarande belopp.

Skälen för regeringens förslag: Ett viktigt sätt
att uppnå sänkta boende- och byggkostnader är
att med olika medel stärka konkurrensen inom
byggsektorn. Enligt regeringens uppfattning kan
konkurrensen i byggsektorn främjas genom både
generella och branschspecifika åtgärder. För att
möjliggöra mer generella åtgärder vid sidan av
mer riktade insatser samt för att täcka de utgifter
som uppstår vid Byggkostnadsdelegationens ef-
terarbete bör anslaget Cl Konkurrensverket hö-
jas. Finansiering sker genom att anslaget A7
Byggforskning, under utgiftsområde 18 Samhälls-
planering, bostadsförsörjning och byggande,
minskas med 6 850 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen har
gett Patent- och registreringsverket (PRV) i
uppdrag att utarbeta ett förslag till samordnat
uppgiftskravregister för företagsdata. Syftet är
bl.a. att minska företagens uppgiftsbörda till
myndigheter och göra det möjligt för myndig-
heter att återanvända information. Registret
kommer att beröra ett stort antal myndigheter.
PRV och Statskontoret kommer i januari 2000
att redovisa de totala kostnaderna för projektet.
För att PRV skall ha möjlighet att redan nu inle-
da de första delarna av uppgiftskravregistret
måste medel nu reserveras för en första fas av

E2 Exportfrämjande verksamhet

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
157 656 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget E2 Exportfräm-
jande verksamhet ökas med 1 500 000 kronor. Fi-
nansieringen sker genom att anslaget G4 Avgifter
till vissa internationella organisationer minskas
med motsvarande belopp.

125

PROP. 1999/2000:1

Skälen för regeringens förslag: De små och
medelstora företagen i den svenska exportindust-
rin möter på den internationella marknaden en
intensifierad marknadspositionering från andra
nationers aktörer. Det finns därför skäl för rege-
ringen, att genom strategiska exportfrämjandeåt-
gärder medverka till att svenska spjutspetsområ-
dens möjligheter till framgång inte går förlorade

under den snabba utveckling som sker på till-
växtmarknaderna. Regeringen anser att ytterliga-
re medel behövs för nämnda åtgärder. Finansie-
ring sker genom att anslaget G4 Avgifter till vissa
internationella organisationer minskas med
1 500 000 kronor.

126

6

Inkomster

PROP. 1999/2000:1

6 Inkomster

6.1 Inledning

I detta kapitel redovisas skatternas utveckling
under prognosperioden enligt tre olika redovis-
ningsprinciper.

Den periodiserade redovisningen, avsnitt 6.2,
visar de skatter som är hänförliga till ett visst in-
komstår. Dessa skatter har en direkt koppling till
det aktuella årets skatteregler och de makroeko-
nomiska förutsättningarna i form av timlön, sys-
selsättning, inflation m.m.

I avsnitt 6.3 redovisas skatterna enligt det nya
nationalräkenskapssystemet. Dessa skatter utgör
huvuddelen av den offentliga sektorns inkomster
och påverkar därmed offentliga sektorns sparan-
de. Skillnaden gentemot den periodiserade redo-
visningen är att skatterna inte periodiseras fullt
ut samt att vissa avgifter i nationalräkenskaperna
redovisas som skatter. En ytterligare skillnad är
att en del av de skatter som finansierar avgiften
till EU-budgeten inte redovisas som nationella
skatter.

I avsnitt 6.4 redovisas statsbudgetens in-
komster som utgörs av skatter och övriga in-
komster. De senare består främst av inkomster
av statlig verksamhet, försäljning av statlig egen-
dom samt bidrag från EU. Inkomsterna på stats-
budgeten är i huvudsak kassamässiga.

Skatternas utveckling under prognosperioden
enligt de olika redovisningsprinciperna framgår
av tabell 6.1. De periodiserade skatterna ökar
med mellan 26 och 43 miljarder kronor per år
under prognosperioden. Den svaga utvecklingen
år 2000 förklaras till största delen av de skatte-
ändringar regeringen avsierar i denna proposi-
tion. Den stora ökningen år 2001 förklaras av
bland annat ökade intäkter från fastighetsskatt,
vilket beror på att omräkningsförfarandet åter-

införs. Prisutvecklingen på fastigheter för perio-
den 1996-2000 får då fullt genomslag.

Tabell 6.1 Offentliga sektorns skatter, periodiserad
redovisning och redovisning enligt nationalräkenskaperna,
samt statsbudgetens inkomster________________________

Miljarder kronor och procent

1998

1999

2000

2001

2002

Offentlig sektor,

periodiserade

skatter

1 017

1 060

1 086

1 127

1 166

Årlig förändring

43

26

41

39

procent

4,1

2,4

3,6

5,5

Offentlig sektor,
enligt national-
räkenskaperna

skatter

998

1 021

1056

1081

1 124

övr. inkomster

139

134

133

131

129

totalt

1 137

1 155

1 189

1 212

1 253

Ärlig förändring

skatter

23

35

25

43

procent

2,1

5,5

2,3

3,8

Statsbudgetens
inkomster

skatter

640

652

617

623

656

övr. inkomster

67

54

165

71

71

totalt

706

707

782

694

727

Årlig förändring

skatter

12

-35

6

33

procent

1.8

-5,7

1,0

5,0

Anm: Beloppen summerar ej alltid p.g.a avrun dning.

Skatterna enligt nationalräkenskaperna (NR) vi-
sar en annan utveckling mellan åren jämfört med
de periodiserade skatterna. Den årsvisa utveck-
lingen uppgår till mellan 23 och 43 miljarder
kronor. Ökningen år 2000 beror bland annat på
stora slutregleringar till kommunerna samt att en
del av de aviserade skatteändringarna får genom-
slag år 2001. Den stora ökningen år 2002 beror
främst på att effekten av omräkningsförfarandet
påverkar NR-skatterna med ett års eftersläpning.

129

5 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uol-3

PROP. 1999/2000:1

Statsbudgetens skatteinkomster minskar med 35
miljarder kronor år 2000. Nedgången beror
främst på pensionsomläggningen och de före-
slagna skatteändringarna. Pensionsomläggningen
innebär att ytterligare 29 miljarder kronor förs
över till pensionssystemet. Budgetåret 2001 på-
verkas både av stora slutregleringar av kommu-
nalskatter samt av de föreslagna skatteändringar-
na. Den stora ökningen av övriga inkomster år
2000 beror på planerade försäljningar av statligt
aktieinnehav.

tion föreslagna kompensationen för begräns-
ningen av avdragsrätten för den allmänna pen-
sionsavgiften. Regeringen föreslår dessutom en
ytterligare uppjustering med 3 600 kronor för att
minska antalet personer som betalar statlig in-
komstskatt. Resterande 300 kronor beror på in-
flationsskyddet och förändringen av konsu-
mentprisindex.

6.2 Offentliga sektorns skatter -
periodiserad redovisning

6.2.1 Antaganden om den
makroekonomiska utvecklingen
m.m.

Prognosen över skatteintäkterna baseras på de
makroekonomiska förutsättningar som finns re-
dovisade i Bilaga 2, Svensk ekonomi. I beräk-
ningarna har även hänsyn tagits till de regeländ-
ringar inom skatteområdet som regeringen
lägger fram i denna proposition (se kapitel 8). I
tabell 6.2 redovisas de antaganden som har störst
inverkan på skatteintäkterna samt förändringar i
förhållande till 1999 års ekonomiska vårproposi-
tion.

Inkomståret 1999 har både timlön och antal
arbetade timmar reviderats upp. Den utbetalda
lönesumman beräknas nu öka med 5,9 procent,
vilket är 1,7 procentenheter högre jämfört med
bedömningen i vårpropositionen. Även för år
2000 är upprevideringen relativt stor. Schablon-
mässigt innebär en ökning av lönesumman med
en procentenhet att utbetalda löner ökar med 8-
9 miljarder kronor och skatteintäkterna med 5-6
miljarder kronor. Hushållens konsumtionsut-
gifter har i löpande priser reviderats upp med 0,7
procentenheter, vilket framförallt påverkar in-
täkterna från mervärdesskatt. Den något högre
inflationstakten medför högre prisbasbelopp och
höjda skiktgränser. Prisbasbeloppet påverkar ut-
betalda pensioner men även grundavdraget och
det särskilda grundavdraget. De högre pensio-
nerna ökar skatteintäkterna medan höjningen av
skiktgränsen och grundavdragen minskar skat-
teintäkterna. Skiktgränsen har för år 2000 juste-
rats upp med 8 300 kronor jämfört med vårpro-
positionen. Den största delen av uppjusteringen,
4 400 kronor, förklaras av den i denna proposi-

1 Tabell 6.2 Antaganden och förändringar jämfört med 1999 1
lårs ekonomiska vårproposition (VP99)                     |

Timlön, arbetade timmar, utbetald lönesumma och hushållens konsum-

tionsutgifter: årlig procentuell förändring. Prisbasbelopp och

skiktgräns: kronor.

1999

2000

2001

2002

Timlön

3,4

3,2

3,0

3,0

Diff. mot VP99

0,4

0,0

0,0

0,0

Arbetade timmar

3,1

1,5

0,5

0,2

Diff. mot VP99

1,9

1,0

-0,3

-0,5

Utbet. lönesumma

5,9

4,6

3,5

3,2

Diff. mot VP99

1,7

0,9

-0,3

-0,5

Hushållens kon-

4,1

4,0

3,8

3,9

sumtionsutgifter i

löpande priser

Diff. mot VP99

0,7

0,8

0,6

0,5

Prisbasbelopp

36 400

36 600

37 000

37 600

Diff. mot VP99

0

100

200

300

Skiktgräns

219 300

232 600

239 500

248 300

Diff. mot VP99

0

8 300

9 400

10 400

övre skiktgräns

360 000

374 000

385 200

393 700

Diff. mot VP99

0

5 800

7 500

8 900

I prognosen har hänsyn tagits till det preliminära
taxeringsutfallet avseende inkomståret 1998. I
jämförelse med vårpropositionen har en del
nedjusteringar gjorts, framförallt vad gäller hus-
hållens löner och ränteinkomster. Dessa nedjus-
teringar påverkar skattebaserna och får på så sätt
genomslag på samtliga prognosår. I tabell 6.4 re-
dovisas skatteintäkter för åren 1997-2002.

6.2.2 Regeländringar

Utvecklingen mellan åren för de olika skattesla-
gen beror dels på de underliggande skattebaser-
nas förändring, dels på beslutade eller föreslagna
regeländringar. Som exempel kan nämnas att den
statliga inkomstskatten beräknas minska med
3,3 miljarder kronor mellan 1998 och 1999 (se
avsnitt 6.2.3 Statlig inkomstskatt). Om hänsyn
tas till de regeländringar som beslutats för 1999
framgår att nedgången till största delen förklaras
av skattesänkningar om 5,7 miljarder kronor.

130

PROP. 1999/2000:1

Den underliggande utvecklingen är således i själ-
va verket positiv, 2,3 miljarder kronor.

För att kunna följa den underliggande utveck-
lingen av de olika skatteslagen redovisas därför i
tabell 6.3 effekterna av de viktigaste regeländ-
ringarna under prognosperioden. Beloppen visar
den årligt tillkommande intäktsförändringen till
följd av ändrade skatteregler.

re införandeåret eftersom uppbördsförskjutning-
ar, jämkningar m.m. måste beaktas.

6.2.3 Inkomstskatt hushåll

Statlig inkomstskatt

1 Tabell 6.3 Bruttoeffekter av regeländringar                  1

Miljarder kronor

1999

2000

2001

Statlig inkomstskatt

-5,7

-0,9

Höjd skiktgräns 25% statlig skatt

-4,2

Allm.pensionsavgift tak 7,5 till 8,06 BB

-0,2

200-kronan

-1,3

Begränsat avdrag för allm, pensionsavg.

1,4

Höjd skiktgräns

-2,3

Kommunal inkomstskatt

-0.3

5,0

Allm.pensionsavgift tak 7,5 till 8,06 BB

-0,3

Sänkt medelutdebitering

-1,3

200-kronan

1,3

Begränsat avdrag för allm. pensionsavg.

5,0

Skattereduktion

-3,3

-15,9

Låg och medelinkomsttagare

-3,3

Skattereduktion för allm. pensionsavg.

-15,9

Inkomstskatt bolag

-2,5

2,5

-3,0

Äterföring av periodiseringsfonder

2,5

1,8

Återföring av skatteutjämningsreserv

-2,1

upphör

Förlängd periodiseringsfond

-2,5

Höjd periodiseringsfond 20%till 25%

-2,7

Socialavgifter o allm. pensionsavgift

-0,3

-0.6

Allm. pensionsavgift tak 7,5 till 8,06 BB

1,0

Allm. pensionsavgift 6,95% till 7,0%

0,4

Sänkt avgiftsuttag 33,06% till 32,92%

-1,2

Anställningsstöd

-1.3

0,2

Fastighetsskatt

-2.0

-0,6

6,3

Markvärdet vattenkraft 2,21% till 0,5%

-1,2

Hyreshus 1,5% till 1,3%

-0,8

0,8

Hyreshus 1,3 % till 1,2%

-0,4

0,4

Hyreshus värdeär 89/90 l,2%till 0,6%

-0,2

0,2

Återinfört omräkningsförfarande

4,9

Energiskatter

1,7

-0,1

Höjda energiskatter

1,8

Sänkta energiskatter jordbruk

-0,1

-0,1

Övrigt

-1,9

0.2

Äterköp av egna aktier

-0,5

Kompentensutveckling

-1,4

0,2

Miljarder kronor

1997

1998

1999

2000

2001

2002

Aktuell

29,3

31,9

28,6

29,1

30,2

33,5

beräkning

Diff. VP99

-1,0

0,0

-0,8

-2,6

-1,4

Mellan åren 1997 och 1998 beräknas den statliga
inkomstskatten öka med 2,6 miljarder kronor.
År 1999 minskar intäkterna med 3,3 miljarder
kronor till följd av att brytpunkten för uttag av
25 procent inkomstskatt ändrats från 245 000 till
389 500 kronor samt att det fasta beloppet om
200 kronor utgör en kommunal inkomstskatt.
År 2000 beräknas intäkterna öka med 0,5 miljar-
der kronor. Den låga ökningen förklaras av den
föreslagna höjningen av skiktgränsen. De följan-
de åren ökar inkomstskatten med 1,1 respektive

3,3 miljarder kronor. Den större ökningen år
2002 beror på att det fasta beloppet om 200 kro-
nor åter blir en statlig inkomstskatt.

Det statliga skatteunderlaget är relativt litet
jämfört med det totala skatteunderlaget. I dia-
gram 6.1 visas de totala skattepliktiga inkomster-
na fördelat efter inkomstintervall

Det är viktigt att understryka att redovisade be-
lopp avser bruttoeffekten, dvs. storleken på den
initiala skatteändringen. Nettoeffekten beaktar
även indirekta effekter på offentliga utgifter och
andra skattebaser via förändringar i löner, priser
och vinster.

De redovisade beloppen avser periodiserade
helårseffekter. Effekterna på de kassamässiga in-
komsterna och NR-inkomsterna är i regel mind-

Diagram 6.1 Skattepliktiga inkomster år 2000

Skattepliktiga inkomster i miljarder kronor. Inkomstintervall i
tusental kronor

0- 50 50-   100-   150-   200-   250-   300-   350-   400-   450-   500-

100   150   200   250   300   350   400   450   500

I intervallet upp till och med 100 000 kronor i
årsinkomst återfinns 50 procent av det totala in-
komsterna. I detta belopp ingår även de första
100 000 kronorna för de personer som har årsin-
komster över 100 000 kronor. Upp till och med

131

PROP. 1999/2000:1

den första brytpunkten (254 700 kronor) finns inkomsterna finns över den andra brytpunkten
89 procent av inkomsterna medan 4 procent av (398 500 kronor).

1 Tabell 6.4 Offentliga sektorns skatteintäkter 1997-2002                                                                 1

Miljarder kronor

Inkomstår

1997

1998

1999

2000

2001

2002

Inkomstskatter

395,9

409,5

425,1

425,9

439,2

455,7

Personer

334,5

347,9

359,4

357,8

369,5

382,9

Kommunal skatt

292,7

305,8

321,1

337,4

348,8

359,5

Statlig skatt

29,3

31,9

28,6

29,1

30,2

33,5

Skatt på kapital

11,3

9,5

11,8

8,9

8,4

8,0

Skattereduktioner m.m.

1,2

0,7

-2,1

-17,6

-17,9

-18,2

Bolag

57,6

56,5

67,6

64,0

65,4

68,6

Skatt på vinster

46,5

45,9

51,4

53,1

52,5

54,6

Avkastningsskatt

12,3

11,5

10,3

10,7

12,7

13,7

Skattereduktioner m.m.

-1,2

-0,9

-0,1

0,2

0,2

0,2

övriga inkomstskatter

3,8

4,1

4,2

4,1

4,2

4,3

Socialavgifter och allmän pensionsavg.

302,4

330,3

350,2

364,4

376,8

388,9

Arbetsgivaravgifter

240,7

257,1

272,5

284,6

294,1

303,5

Egenavgifter

6,3

6,7

6,9

7,2

7,5

7,8

Allmän pensionsavgift

46,5

56,9

60,6

63,0

64,8

66,6

Särskild löneskatt

12,8

15,4

16,0

16,7

17,2

17,8

Nedsättningar

-3,8

-5.7

-5,8

-7,1

-6,8

-6,9

Skatt på egendom

37,0

36,6

35,4

35,3

42,7

43,9

Fastighetsskatt

27.1

24,9

23,3

23,1

29,7

30,6

Förmögenhetsskatt

5,5

5,7

6,0

6.0

6,8

6,9

Arvs- och gåvoskatt

1,8

2.0

1,8

1,9

1,9

2,0

Stämpelskatt

2,6

4,0

4,3

4,3

4,4

4,4

Skatt på varor och tjänster

230,3

241,2

249,6

260,7

268,6

277,0

Mervärdesskatt

152,7

160,3

168,8

176,6

184,0

191,8

Tobaksskatt

7,5

7,4

7,0

7,0

7,0

6,9

Skatt på etylalkohol

4.7

4,6

4,6

4,6

4,6

4,6

Skatt på vin m.m.

3,1

3,2

3,4

3,5

3,6

3,7

Skatt på öl

2,0

2,2

2,4

2,3

2,3

2,4

Skatt på energi

47,1

50,3

50,4

51,9

52,1

52,7

Skatt på annonser och reklam

1,2

1,2

1,1

1,1

1,1

1,2

Skatt på vägtrafik

6,2

6,1

6,2

6,4

6,5

6,5

Tullmedel

3,5

3,4

3,1

3,2

3,3

3,5

övrigt

2,3

2,5

2,6

4,1

4,1

3,9

Offentliga sektorns skatteintäkter

965,6

1 016,6

1 060,3

1 086.3

1 127,3

1 165,5

varav

Kommunalskatt

292,7

305,8

321,1

337,4

348,8

359,5

Avgifter till pensionssystemet m.m.

106,2

112,1

111,1

147,5

152,3

156,9

Statens skatteintäkter

566,8

598,7

628,1

601,4

626,2

649,2

132

PROP. 1999/2000:1

Jämfört med beräkningen till 1999 års ekono-
miska vårproposition har intäkterna år 1998 re-
viderats ned med drygt 1 miljard kronor. Revide-
ringen har gjorts med anledning av det prelimi-
nära taxeringsutfallet. Den för höga prognosen
kan troligen förklaras av att inkomstfördelningen
under och över skiktgränsen har förändrats. För-
ändringarna åren 2000 och 2002 förklaras främst
av den föreslagna höjningen av skiktgränsen.
Förändringen år 2001 beror på den föreslagna
höjningen av skiktgränsen men även på förslaget
om att det fasta beloppet om 200 kronor även år
2001 föreslås vara en kommunal inkomstskatt.

Skatt på kapitalinkomster

antas påverka de kommande åren. I den nu aktu-
ella beräkningen antas hushållens ränteutgifter
bli större under hela prognosperioden, vilket
minskar skatteintäkterna. Sammantaget beräknas
skatt på kapitalinkomster bli 1,3 miljarder högre
år 1999 medan intäkterna för resterande år för-
väntas bli 2-3 miljarder kronor lägre.

Kommunal inkomstskatt

Miljarder kronor

Utfall

1997

Prognos

1998

1999

2000

2001

2002

Aktuell

292,7

305,8

321,1

337,4

348,8

359,5

beräkning

Diff. VP99

-1,1

3,7

9,7

10,3

8,1

Miljarder kronor

Utfall

1997

Prognos

1998

1999

2000

2001

2002

Aktuell

11,3

9,5

11,8

8,9

8,4

8,0

beräkning

Diff. VP99

-3,1

1,3

-2,5

-2,4

-3,4

Den statliga skatten på kapitalinkomster utgörs
av nettot av skatt på intäktsräntor, realisa-
tionsvinster m.m. och skattereduktion för ut-
giftsräntor. Skatteintäkterna 1998 beräknas bli
1,8 miljarder kronor lägre jämfört med 1997 och
förklaras av lägre ränteinkomster och realisa-
tionsvinster. År 1999 antas realisationsvinsterna
öka, vilket förklaras av att aktie- och fastighets-
marknaderna hittills under året har uppvisat en
mycket stark utveckling. Lägre utgiftsräntor
medför minskade skattereduktioner, vilket
sammantaget innebär att skatteintäkterna beräk-
nas öka med 2,3 miljarder kronor. År 2000 be-
räknas skatteintäkterna minska med 2,9 miljarder
kronor, bl. a till följd av att realisationsvinsterna
justerats till en mer långsiktig nivå. Även de föl-
jande åren minskar skatteintäkerna, men då till
följd av högre utgiftsräntor

Jämfört med beräkningen till 1999 års ekono-
miska vårproposition har intäkterna reviderats
ned med 3,1 miljarder kronor år 1998. Enligt det
preliminära taxeringsutfallet blir utfallet för både
inkomsträntor och realisationsvinster lägre. En
förklaring till de lägre ränteinkomsterna kan vara
att reglerna om reducerad skatt på utdelning från
onoterade bolag kan ha använts i större omfatt-
ning än beräknat. Dessutom kan antagandet om
ränteinkomsternas utveckling ha varit för högt.
År 1999 antas realisationsvinsterna bli högre me-
dan den lägre nivån på inkomsträntorna även

Den kommunala inkomstskatten beräknas öka
med 13 miljarder kronor år 1998. Detta kan
främst hänföras till en högre lönesumma. Ök-
ningen 1999 uppgår till 15 miljarder kronor var-
vid beaktats dels att det fasta beloppet om 200
kronor tillförts kommuner och landsting, dels att
den genomsnittliga kommunalskattesatsen
sänkts med 0,17 procentenheter. De högre skat-
teintäkterna förklaras i huvudsak av en kraftigt
ökad sysselsättning samt av retroaktiva löneut-
betalningar. År 2000 är ökningen drygt 16 mil-
jarder kronor, varav 5 miljarder kronor förklaras
av förslaget om begränsad avdragsrätt för den
allmänna pensionsavgiften. Åren 2001 och fram-
över beräknas skatteintäkterna öka något lång-
sammare.

I förhållande till 1999 års ekonomiska vårpro-
position har kommunalskatteintäktema 1998
justerats ned med drygt 1 miljard kronor med
hänsyn till det preliminära taxeringsutfallet. Åren
1999-2002 är intäkterna högre dels beroende på
en högre sysselsättning, dels på grund av den be-
gränsade avdragsrätten för pensionsavgiften.
Förändringen år 2001 förklaras även av att det
fasta beloppet om 200 kronor föreslås vara en
kommunal inkomstskatt.

Övriga skatter och skattereduktioner

Miljarder kronor

Utfall

1997

Prognos

1998

1999

2000

2001

2002

Aktuell

1,2

0,7

-2,1

-17,6

-17,9

-18,2

beräkning

Diff. VP99

0,0

0,0

-15,9

-19,3

-19,6

133

PROP. 1999/2000:1

Övriga skatter och skattereduktioner utgörs av
nettot av ett antal beloppsmässigt mindre skatter
och skattereduktioner. På intäktssidan redovisas
skattetillägg, förseningsavgift, expansionsme-
delsskatt, avkastningsskatt och fram till och med
år 1998 sjömansskatt. Skattereduktioner utgörs
av reduktion för reparation, om- och tillbyggnad
(ROT), skattereduktion för låg- och medelin-
komsttagare, reducerad fastighetsskatt samt den i
denna proposition föreslagna skattereduktionen
för den allmänna pensionsavgiften. Möjligheten
att erhålla ROT-avdrag upphörde den 31 mars
1999. Skattereduktionen för den allmänna pen-
sionsavgiften uppgår till 25 procent av den debi-
terade avgiften.

De lägre skatteintäkterna 1998 förklaras av att
sjömansskatten inte längre redovisas separat utan
numera ingår som en del av statlig och kommu-
nal inkomstskatt. Nettot av övriga skatter och
skattereduktioner visar ett underskott åren 1999
och framöver. Underskottet år 1999 förklaras av
skattereduktionen för låg- och medelinkomstta-
gare, vilken uppgår till 3,3 miljarder kronor. År
2000 uppgår denna reduktion till 3,2 miljarder
kronor, men då tillkommer dessutom den före-
slagna skattereduktionen för den allmänna pen-
sionsavgiften som beräknas uppgå till 15,9 mil-
jarder kronor.

Förändringen jämfört med beräkningen till
1999 års ekonomiska vårproposition beror på
den föreslagna skattereduktionen för den all-
männa pensionsavgiften samt att skattereduktio-
nen för låg- och medelinkomsttagare har för-
längts.

6.2.4 Inkomstskatt bolag

Inkomstskatt

Miljarder kronor

ökningen beror på att företagens vinster antas
öka.

År 2000 beräknas intäkterna öka med

1,7 miljarder kronor. Utvecklingen år 2000 och
framöver påverkas i stor utsträckning av avsätt-
ningar till och återföringar från periodiserings-
fonder. Systemet med periodiseringsfonder in-
fördes 1994 och ger företagen möjlighet att
minska det skattepliktiga resultatet genom att
avsätta 25 procent av vinsten till en periodise-
ringsfond. Senast fem år efter avsättningen måste
beloppet återföras till beskattning. År 1997 be-
gränsades avsättningen till 20 procent. Enligt det
förslag som läggs fram i denna proposition höjs
avsättningen återigen till 25 procent från och
med inkomståret 2001. Dessutom föreslås att av-
sättningen skall återföras till beskattning efter
sex år istället för efter fem år. Den avsättning
som gjordes 1994 behöver således inte återföras
1999 utan först 2000 osv.

I tabell 6.5 redovisas den samlade effekten på
inkomstskatten av avsättningar till och återfö-
ringar från periodiseringsfonder under prog-
nosperioden. Den nuvarande beräkningen skiljer
sig från den som gjordes till 1999 års ekonomiska
vårproposition, främst beroende på de föreslagna
regelförändringarna men även på att ny statistik
visar att företagen under åren 1995-1997 frivilligt
återfört avsättningar i en större utsträckning än
förväntat, vilket medfört en nedrevidering av
återföringarnas storlek år 2000.

1 Tabell 6.5 Effekter på inkomstskatten av periodiserings- 1
I fonder                                                        1

Miljarder kronor

1999

2000

2001

2002

Aktuell beräkning

2,5

1,5

1,3

varav återföringar

2,5

4,3

4,0

varav höjning till 25%

-2,7

-2,7

VP99

4,0

4,3

4,0

4,1

Diff mot VP99

-4,0

-1,8

-2,5

-2,8

1997

1998

1999

2000

2001

2002

Aktuell

46,5

45,9

51,4

53,1

52,5

54,6

beräkning

Diff. VP99

-2,0

-4,8

-2,7

-2,8

-4,7

Enligt det preliminära taxeringsutfallet är in-
komstskatten 1998 något lägre än 1997. År 1999
beräknas intäkterna öka med 5,5 miljarder kro-
nor. Av ökningen kan 2,8 miljarder kronor för-
klaras av den realisationsvinst som beräknas
uppkomma vid försäljningen av statens aktiein-
nehav i Pharmacia & Upjohn. Resterande del av

Återföringar från periodiseringsfonder ökar in-
komstskatten 2000 med 2,5 miljarder kronor.
Högre vinster i företagen ökar skatten med yt-
terligare 2,2 miljarder kronor. Den sammanlagda
ökningen av intäkterna motverkas emellertid av
de stora extraordinära intäkterna under 1999 till
följd av realisationsvinsten vid försäljningen av
statens aktieinnehav i Pharmacia & Upjohn.
Dessutom beräknas inkomstskatten minska med
drygt 0,2 miljarder kronor på grund av att före-

134

PROP. 1999/2000:1

tagen fr.o.m. år 2000 får rätt att återköpa egna
aktier.

År 2001 beräknas inkomstskatten minska med
0,6 miljarder kronor. Förklaringen till minsk-
ningen - trots att de underliggande vinsterna
antas öka - är dels att återföringar från företa-
gens skatteutjämningsreserver upphör fr.o.m.
detta år, vilket beräknas minska intäkterna med
1,9 miljarder kronor, dels att företagens möjlig-
het till avsättning till periodiseringsfond höjs till
25 procent av vinsten. År 2002 ökar inkomst-
skatten med 2,1 miljarder kronor beroende på ett
antagande om högre vinster för företagen.

I jämförelse med 1999 års ekonomiska vår-
proposition har inkomstskatten minskat samtliga
prognosår. År 1998 uppgår minskningen till 2,0
miljarder kronor. Perioden 1999 och framöver
har inkomstskatten reviderats ned med mellan

2,7 och 4,8 miljarder kronor. Minskningen 1998
är en anpassning till det preliminära taxeringsut-
fallet. De lägre intäkterna 1998 har även medfört
att framförvarande år reviderats ned med 0,8
miljarder kronor. Inkomstskatten 1999-2002
minskar också på grund av förändrade regler och
de reviderade beräkningarna avseende periodise-
ringsfonderna. Intäkterna dessa år påverkas
dessutom av ändrade vinstantaganden.

Avkastningsskatt

Miljarder kronor

miljarder kronor. Avkastningsskatten 2000-2002
är 1,3-2,4 miljarder kronor högre än i vårpropo-
sitionen. Upprevideringen beror på ett högre
antagande om den genomsnittliga statslåneräntan
åren 1999-2001.

6.2.5 Socialavgifter och allmän
pensionsavgift

Arbetsgivaravgifter, egenavgifter och särskild
löneskatt

Miljarder kronor

Utfall Prognos___________________________________________

1997

1998

1999

2000

2001

2002

Aktuell

255,9

273,4

289,7

301,4

312,0

322,3

beräkning

Diff. VP99

1,2

5,7

7,9

7,3

6,2

Socialavgifter tas ut som arbetsgivaravgifter,
egenavgifter och särskild löneskatt. Av tabell 6.6
nedan framgår avgiftssatserna år 1999 och år

2000.1 samband med uppgörelsen om pensions-
reformen sker en avgiftsväxling år 2000. Sjukför-
säkringsavgiften och ålderspensionsavgiften höjs
till 8,5 respektive 10,21 procent medan den all-
männa löneavgiften sänks till 3,09 procent. To-
talt sänks därmed arbetsgivaravgiften med 0,14
procentenheter år 2000. En motsvarande föränd-
ring sker beträffande egenavgifterna. Totalt be-
räknas avgiftssänkningarna minska intäkterna
med 1,2 miljarder kronor år 2000.

1997

1998

1999

2000

2001

2002

Aktuell

12,3

11,5

10,3

10,7

12,7

13,7

beräkning

Diff. VP99

-0,5

-0,5

1,3

2,4

2,4

Avkastningsskatten bestäms av kapitalunderla-
gets storlek vid årets ingång och den genom-
snittliga statslåneräntan föregående år. Under
åren 1997-1999 minskar avkastningsskatten be-
roende på att den genomsnittliga statslåneräntan
under åren 1996-1998 har fallit kontinuerligt.
Från och med år 2000 beräknas avkastnings-
skatten istället öka, dels beroende på att statslå-
neräntan antas stiga, dels till följd av att utveck-
lingen av kapitalunderlaget antas vara positiv.

Jämfört med beräkningen till 1999 års eko-
nomiska vårproposition har avkastningsskatten
1998 minskat med 0,5 miljarder kronor, vilket
förklaras av en anpassning till det preliminära
taxeringsutfallet. Till följd av detta har även av-
kastningsskatten 1999 reviderats ned med 0,5

1 Tabell 6.6 Arbetsgivaravgifter 1999 och 2000.             1

Procent

1999

2000

Förän-
dring

Sjukförsäkringsavgift

7,50

8,50

1,00

Arbetsmarknadsavgift

5,84

5,84

0,00

Arbetsskadeavgift

1,38

1,38

0,00

Efterlevandepensionsavgit

1,70

1,70

0,00

Föräldraförsäkringsavgift

2,20

2,20

0,00

Ålderspensionsavgift

6,40

10,21

3,81

Allmän löneavgift

8,04

3,09

-4,95

Totalt

33,06

32,92

-0,14

År 1999 beräknas intäkterna från arbetsgivarav-
gifterna uppgå till 272,5 miljarder kronor. Där-
efter beräknas avgifterna öka med cirka 10-12
miljarder kronor per år. Ökningen följer i stort
utvecklingen av utbetalda löner. Egenavgiftema
beräknas år 1999 uppgå till 6,9 miljarder kronor

135

PROP. 1999/2000:1

och ökar därefter med ungefär 0,3 miljarder kro-
nor per år. Prognosen för särskild löneskatt år
1999 uppgår till 16 miljarder kronor. Intäkterna
antas därefter öka med cirka 0,5 miljarder kronor
per år. I vissa fall medges nedsättning av avgifts-
uttaget, som till exempel regional nedsättning
och företagsstöd. År 1999 beräknas nedsättning-
arna till cirka 5,8 miljarder kronor och ökar föl-
jande år till 7 miljarder kronor.

Jämfört med beräkningen till 1999 års ekon-
miska vårproposition ökar intäkterna från soci-
alavgifterna med 5,7 miljarder kronor år 1999
och med 6-8 miljarder kronor år 2000 och åren
därefter. Ökningen förklaras av att både timlö-
nen och sysselsättningen har reviderats upp.

Allmän pensionsavgift

Miljarder kronor

Utfall Prognos___________________________________________

6.2.6 Egendomsskatter

Fastighetsskatt

Miljarder kronor

1997

1998

1999

2000

2001

2002

Aktuell

27,1

24,9

23,3

23,1

29,7

30,6

beräkning

Diff. VP99

0,0

0,0

-0,6

0,8

0,4

1997

1998

1999

2000

2001

2002

Aktuell

46,5

56,9

60,6

63,0

64,8

66,6

beräkning

Diff. VP99

0,0

1,1

1,8

1,7

1,6

Den allmänna pensionsavgiften utgår på lön och
skattepliktiga transfereringar och betalas av fy-
siska personer upp till 66 års ålder. Avgiftssatsen
är 6,95 procent år 1999. I samband med avgift-
sväxlingen i pensionsuppgörelsen höjs avgiften
till 7,0 procent.

År 1999 beräknas intäkterna öka med 3,7 mil-
jarder kronor. Av ökningen förklaras cirka 1
miljard kronor av att taket för avgiftsuttaget
höjts från 7,5 till 8,06 gånger det förhöjda pris-
basbeloppet (8,07 fr.o.m år 2000). Höjningen av
avgiftssatsen år 2000 ökar intäkterna med ca 0,4
miljarder kronor. I övrigt följer den årliga för-
ändringen utvecklingen av lönesumman.

Jämfört med beräkningen till 1999 års eko-
nomiska vårproposition har intäkterna för samt-
liga prognosår ökat med mellan 1 och 2 miljarder
kronor.

Fastighetsskatt tas ut på småhus, flerfamiljshus,
lokaler samt industrifastigheter. År 1999 beräk-
nas skatteintäkterna minska med ca 1,6 miljarder
kronor på grund av tidigare beslutade skatte-
sänkningar. I denna proposition föreslås att
skatten på flerfamiljshus sänks till 1,2 procent år
2000 och att flerfamiljshus med värdeår 1989 och
1990 medges ytterligare ett år med halv fastig-
hetsskatt. Sammantaget beräknas dessa åtgärder
leda till ett intäktsbortfall om 0,6 miljarder kro-
nor. År 2001, då omräkningsförfarandet återin-
förs, beräknas skatteintäkterna öka med 6,6 mil-
jarder kronor, varav omräkningsförfarandet
svarar för 4,9 miljarder kronor.

I förhållande till beräkningen i 1999 års eko-
nomiska vårproposition minskar skatteintäkter-
na med 0,6 miljarder kronor år 2000 beroende på
ovan nämnda skatteförändringar. År 2001 och
2002 beräknas intäkterna öka med 0,8 respektive
0,4 miljarder kronor främst beroende på en hög-
re prisutveckling på bostadshus än vad som tidi-
gare antagits.

Prognosen på fastighetsskatten baseras på an-
taganden om prisutvecklingen för de olika fas-
tighetskategorierna och tillväxten i de olika fas-
tighetsbestånden. Tabell 6.7 redovisar an-
taganden om prisutveckling på småhus i nuva-
rande beräkning jämfört med de antaganden som
har använts i tidigare beräkningar.

1 Tabell 6.7 Prisutveckling på småhus                      1

Årlig procentuell förändring

1996-

1997-

1998

1998-
1999

1999-

2000

1996-

2000

1997

Aktuell beräkning

6,8

6,9

9,2

1,5

■ 26,5

Vårproposition 99

6,8

6,9

3,9

1.5

20,4

Budget-
proposition 99

6,8

8,2

1,5

1,5

19,1

'Prisutvecklingen avser perioden juli -juni.

Prisutvecklingen åren 1996-2000 har successivt
justerats upp vid de olika beräkningstillfällena. I
nuvarande beräkning förväntas priserna öka med

136

PROP. 1999/2000:1

drygt 26 procent, vilket är en ökning med cirka 6
procentenheter jämfört med beräkningen till
vårpropositionen. Uppjusteringen förklaras av en
fortsatt stark prisutveckling på småhus under
första halvåret 1999. Enligt gällande regler påver-
kas emellertid inte skatteintäkterna förrän år
2001 då omräkningsförfarandet återinförs.

Tabell 6.8 redovisar skatteintäkterna för de
olika fastighetskategorierna.

Tabell 6.8 Fastighetsskatt fördelat pa fastighetstyp

Miljarder kronor

1997

1998

1999

2000

2001

2002

Småhus

14,7

13,2

13,2

13,2

16,7

17,1

Flerfamiljs-

5,6

5,8

5,2

4,8

7,8

8,1

hus

Lokaler

2,8

2,9

3,1

3,3

3,4

3,5

Industri

1,4

1,4

1,4

1,4

1,4

1,4

Vattenkraft

2,5

1,6

0,4

0,4

0,4

0.4

^ön$kätteintäktenunkKj9^Mjöräknä^

2002 är prognoser.

Förmögenhetsskatten beräknas 1999 uppgå till 6
miljarder kronor. För åren 1998-2000 har prisut-
vecklingen på fastigheter ingen inverkan på för-
mögenhetsskatten. I och med att omräknings-
förfarandet av taxeringsvärden för fastigheter
återinförs ökar intäkterna år 2001.

Prognosen är oförändrad jämfört med beräk-
ningen till 1999 års ekonomiska vårproposition.

6.2.7 Skatt på varor och tjänster

Mervärdesskatt

Miljarder kronor

1997

1998

1999

2000

2001

2002

Aktuell

152,7

160,3

168,8

176,6

184,0

191,8

beräkning

Diff. VP99

0,1

2,1

3,2

4.1

4,8

Småhus och bostadsdelen i flerfamiljshus svarar
för 75-80 procent av skatteintäkterna. I samband
med skattesänkningen från 1,7 till 1,5 procent på
småhus år 1998 minskade intäkterna med cirka

1,5 miljarder kronor. Däremot syns inte motsva-
rande sänkning på flerfamiljshus i skatteintäkter-
na. Istället ökar intäkterna 1998 jämfört med
1997 beroende på att en större andel av beståndet
debiterades hel och halv skatt. Åren 1999 och
2000 sänks skatten på flerfamiljshus, först till 1,3
och därefter till 1,2 procent, vilket bidrar till att
intäkterna beräknas minska med 0,6 respektive
0,4 miljarder kronor. År 2001 återinförs omräk-
ningsförfarandet vilket beräknas öka skattein-
täkterna med 3,5 miljarder kronor på småhus och

1,4 miljarder kronor på flerfamiljshus. Skattein-
täkterna på vattenkraft och lokaler varierar kraf-
tigt under perioden 1996-1999 bl.a. beroende på
ändrade skatteregler.

Den årsvisa förändringen av mervärdesskatten
uppgår till 7-8 miljarder kronor under hela pro-
gnosperioden. Mervärdesskatten utgörs till 70
procent av mervärdesskatt på hushållens kon-
sumtion. Till resterande del härrör mervärdes-
skatten från investeringar och förbrukning i både
företag och kommunsektorn. Eftersom mervär-
desskattepliktiga företag har avdragsrätt för ingå-
ende mervärdesskatt påverkas inte intäkterna av
investeringar och förbrukning i dessa företag.
Däremot påverkar investeringar och förbrukning
i företag med undantag från skatteplikt intäkter-
na. Detsamma gäller för kommunsektorn, som
visserligen har rätt till återbetalning av ingående
mervärdesskatt, men dessa återbetalningar redo-
visas inte på inkomsttiteln.

Varor och tjänster beskattas enligt olika skat-
tesatser, vilket innebär att även fördelningen
mellan hög- och lågbeskattade varor och tjänster
har betydelse för hur intäkterna utvecklas. Detta
förhållande är särskilt tydligt åren 1998 och 1999,
vilket framgår i diagram 6.2.

Förmögenhetsskatt

Miljarder kronor

Utfall Prognos____________________________________________

1997    1998    1999    2000    2001    2002

Aktuell             5,5      5,7      6,0      6,0      6,8      6,9

beräkning

Diff. VP99                   0       0       0       0       0

137

PROP. 1999/2000:1

Diagram 6.2. Mervärdesskatt och hushållens konsumtions-
utgifter i löpande priser, årlig förändring

Procent

I jämförelse med beräkningen till 1999 års
ekonomiska vårpropositionen har intäkterna
räknats upp med 0,3 till 0,4 miljarder kronor per
år. De högre intäkterna förklaras av att den
skattesänkning på cigaretter som genomfördes
den 1 augusti 1998 har medfört en snabbare åter-
hämtning av konsumtionen av beskattade ciga-
retter dels inom landet, dels via en ökad gräns-
handel.

Åren 1998 och 1999 är förändringen av mervär-
desskatten betydligt större än förändringen av
hushållens konsumtionsutgifter. En del av skill-
naden 1998 förklaras dock av en kraftig ökning
av den mervärdesskatt som betalas av kommun-
sektorn.

I jämförelse med 1999 års ekonomiska vår-
proposition har intäkterna reviderats upp med

2,1 respektive 3,2 miljarder kronor avseende åren
1999 och 2000. De högre intäkterna förklaras
främst av att hushållens konsumtionsutgifter nu
beräknas bli högre, men också av ett ändrat kon-
sumtionsmönster med en större andel högbe-
skattade varor och tjänster. Främst är det va-
rugrupperna bilar och sällanköpsvaror som ökar
mer än genomsnittet. En högre förbrukning i
kommunsektorn är ytterligare en förklaring till
de högre intäkterna. De följande åren beräknas
intäkterna bli 4,1 respektive 4,8 miljarder kronor
högre jämfört med beräkningen i vårpropositio-
nen.

Alkoholskatt

Miljarder kronor

Utfall Prognos_________________________________

1997

1998

1999

2000

2001

2002

Aktuell

9,8

10,0

10,4

10,4

10,5

10,7

beräkning

Diff. VP99

0,5

0,5

0,5

0,6

Under inkomsttiteln Alkoholskatt redovisas skatt
på etylalkohol, skatt på vin och andra jästa
drycker, skatt på mellanklassprodukter samt
skatt på öl. Under mellanklassprodukter åter-
finns i huvudsak starkviner, men även drycker
där alkoholhalten inte enbart uppkommit genom
jäsning, t.ex. sherry.

För 1999 beräknas skatten på alkohol uppgå
till 10,4 miljarder kronor. Intäkterna från skatt
på etylalkohol och öl förväntas under perioden i
stort sett vara oförändrad medan skatt på vin
väntas öka något. De sammanlagda intäkterna
från alkoholskatter beräknas öka med 0,3 miljar-
der kronor mellan 1999 och 2002.

Jämfört med beräkningen till 1999 års eko-
nomiska vårproposition har intäkterna räknats
upp med 0,5 miljarder kronor per år, vilket till
största delen förklaras av en ökad vinkonsum-
tion.

Tobaksskatt

Miljarder kronor

1997

Utfall

1998

Prognos

1999

2000

2001

2002

Aktuell

7,5

7,5

7,0

7,0

7,0

6,9

beräkning

Diff. VP99

0,3

0,4

0,4

0,4

Intäkterna från tobaksskatten beräknas uppgå till
7 miljarder kronor 1999. För de följande prog-
nosåren beräknas intäkterna minska svagt till
följd av en långsiktigt nedåtgående trend i to-
baksrökningen.

Skatt på energi

Miljarder kronor

Utfall Prognos_________________________________

1997

1998

1999

2000

2001

2002

Aktuell

47,1

50,3

50,4

51,9

52,1

52,7

beräkning

Diff. VP99

-0,2

0,7

0,4

0,4

Under inkomsttiteln Energiskatt redovisas inte
enbart energiskatt, utan även koldioxidskatt och
svavelskatt. Under perioden 1999-2002 beräknas
de sammanlagda skatterna på energi öka med

138

PROP. 1999/2000:1

2,3 miljarder kronor. Fördelningen av intäkterna
på olika skatte- och energislag framgår av tabell
6.9. Till övriga bränslen i tabell 6.9 hänförs bl.a.
oljeprodukter och kolbränslen.

beräkningen till 1999 års ekonomiska vårpropo-
sition är skatteintäkterna något lägre 1999 medan
den föreslagna skattehöjningen ökar intäkterna
åren 2000-2002 med 0,3 miljarder kronor.

1 Tabell 6.9 Intäkter från energiskatter                        1

Miljarder kronor

1998

1999

2000

2001

2002

Energiskatt

37,2

37,2

38,8

39,0

39,5

varav

elektrisk kraft

10,4

10,7

11,2

11,3

11,4

bensin

19,7

19,1

19,6

19,8

20,1

övrigt

7,2

7,4

8,0

8,0

8,0

Koldioxidskatt

12.9

13,1

12,9

13,0

13,0

varav

bensin

4,7

4,6

4,6

4,7

4,7

övrigt

8,3

8,5

8,3

8,3

8,3

Svavelskatt

0,1

0,1

0,1

0,1

0,1

Not; På grund av avrundning summerar inte alltid delsummorna till totalsummo rna.

6.3 Offentliga sektorns
inkomster enligt
nationalräkenskapssystemet

Energiskatten utgör knappt 75 procent av de to-
tala skatterna på energi medan resten huvudsak-
ligen består av koldioxidskatt. Av intäkterna från
skatterna på energi utgör skatt på bensin knappt
50 procent, skatt på elektrisk kraft drygt 20 pro-
cent och skatt på övriga energislag cirka 30 pro-
cent.

År 1999 beräknas intäkterna vara i princip
oförändrade jämfört med 1998. År 2000 ökar
däremot intäkterna med 1,5 miljarder kronor,
vilket främst beror på de skattehöjningar på
energi som regeringen föreslår i denna proposi-
tion. Energiskatten på elektrisk kraft föreslås
höjas med 1 öre/kWh och med 25 öre per liter
för dieselolja. Dessutom föreslås att jordbruket
får samma reduktion av energi- och koldioxid-
skatterna som industrin för närvarande har. Åren
2001 och 2002 ökar intäkterna med mellan 0,2
och 0,6 miljarder kronor per år.

Jämfört med beräkningen till 1999 års eko-
nomiska vårproposition är skatteintäkterna hög-
re för perioden 2000-2002, vilket förklaras av de
föreslagna skatteändringarna.

Skatteinkomsterna svarar för nästan 90 procent
av den offentliga sektorns totala inkomster. De
skatter som ingår i den offentliga sektorns in-
komster enligt nationalräkenskapssystemet skil-
jer sig från de periodiserade skatterna av flera or-
saker. I hushållens och företagens skatter ingår
dels de preliminärt debiterade skatterna avseende
inkomståret, dels det över- eller underuttag av
skatt som avser året före inkomståret. De delar
av avgiften till EU-budgeten som avser tullar
samt den momsbaserade delen av avgiften ingår
inte i inkomsterna, eftersom dessa definitions-
mässigt inte är nationella skatter utan skatter
som tillhör Europeiska Gemenskapen. En ytter-
ligare skillnad är att även en del andra inkomster
i NR redovisas som skatter. Bland dessa kan
nämnas insättningsgarantin, avgifter till kärn-
bränslefonden och inlevererat överskott från AB
Svenska Spel. I tabell 6.10 redovisas den offentli-
ga sektorns skatteinkomster fördelat på sektorer.
Pensionsomläggningen år 2000 minskar statens
inkomster men ökar inkomsterna i pensionssys-
temet.

Tabell 6.10 Offentliga sektorns skatter redovisade enligt
nationalräkenskaperna, sektorsvis______________________

Miljarder kronor och procent

1998

1999

2000

2001

2002

Staten

607

613

582

599

628

Pensionssystemet

92

94

129

133

137

Kommunerna

299

315

345

349

359

S:a skatter

998

1 021

1 056

1 081

1 124

Övriga inkomster

139

134

133

131

129

S:a inkomster

1 137

1 155

1 189

1 212

1 253

Övriga skatter

Prognosen för särskild skatt på elektrisk kraft
har utarbetats med hänsyn tagen dels till Rege-
ringsrättens beslut att driften av reaktorn Barse-
bäck 1 upphör vid utgången av november 1999,
dels till det förslag om skattehöjning som rege-
ringen föreslår i denna proposition. Jämfört med

Utvecklingen av skatterna mellan åren för hela
den offentliga sektorn uppgår till mellan 23 och
43 miljarder kronor. Den stora ökningen år 2000
förklaras av stora slutregleringar av kommunal-
skatter och hushållesskatter avseende in-
komståret 1999. Den genomsnittliga ökningen
mellan åren uppgår till 30 miljarder kronor.

139

PROP. 1999/2000:1

Utvecklingen av skatterna fördelat på olika
skatteslag framgår av tabell 6.11. Mellan 1999
och 2002 ökar de totala skatterna med drygt 100
miljarder kronor. Hushållens inkomst- och ka-
pitalskatter ökar med drygt 30 miljarder kronor
och socialförsäkringar med drygt 70 miljarder
kronor. De ökade skatteinkomsterna kan således
till största delen förklaras av tillväxten i löne-
summan.

Tabell 6.11 Offentliga sektorns skatter redovisade enligt
nationalräkenskaperna, skatteslag______________________

Miljarder kronor

1998

1999

2000

2001

2002

Inkomst- och
kapitalskatter,
hushåll

364

370

381

386

402

Inkomst- och
kapitalskatter,
företag

68

64

64

60

67

Socialförsäkring
o pensionssystem

272

262

314

325

335

Produktskatter

126

127

134

140

147

Produktskatter
exkl. moms mm

82

82

85

86

87

Övriga produk-
tionsskatter

86

115

78

85

87

Totalt

998

1 021

1 056

1 081

1 124

komster. Skillnaden mellan intäkter, dvs. perio-
diserade skatter, och inkomster, dvs. kassamässi-
ga skatter, förklaras i huvudsak av förskjutningar
i uppbörden och av att vissa skatter betalas in
som preliminära skatter med slutreglering året
efter.

Två inkomsttitlar, fysiska och juridiska perso-
ners inkomstskatt, redovisar skatteinkomster
som avser både flera år och flera skatter. På tit-
larna redovisas emellertid inte de inbetalda skat-
terna utan debiterade preliminärskatter och skill-
naden mellan slutlig och preliminär skatt
avseende det föregående inkomståret. Om betal-
ningen avviker från de deklarerade beloppen re-
dovisas denna skillnad på inkomsttiteln Betal-
ningsdifferenser. Denna titel kan således redovisa
antingen ett positivt eller ett negativt belopp.
Redovisningsordningen innebär att vissa titlar
redovisar ett mellanting av intäkt och inkomst
medan andra endast redovisar inkomster. Stats-
budgetens totala inkomster blir däremot alltid
kassamässigt redovisade eftersom även betal-
ningsdifferenser ingår.

6.4.2 Skatter m.m.

6.4 Statsbudgetens inkomster -
kassamässig redovisning

Regeringens förslag: Beräkningen av statsbudge-
tens inkomster för budgetåret 2000 enligt bilaga
1 godkänns.

Miljarder kronor

Utfall

1998

Prognos

1999

2000

2001

2002

Aktuell

639,7

652,4

617.1

622,7

655,8

beräkning

Diff. VP99

3,3

-34,3

-50,1

-46,0

exkl. pen-

639,7

652,4

646,0

655,3

689,5

sionsom-

läggning

Diff. VP99

3,3

-5,4

-17,5

-12,2

6.4.1 Övergången från periodiserad till
kassamässig redovisning

I avsnitt 6.2 redovisas skatterna periodiserat. Det
innebär att de är beräknade utifrån gällande
skatteregler och de inkomster den skattskyldige
har ett visst inkomstår. Statsbudgetens inkoms-
ter redovisas emellertid kassamässigt, vilket in-
nebär att det är de skatter och avgifter som under
budgetåret betalas in till staten som redovisas.
Dessutom avser redovisningen av de periodise-
rade skatterna hela den offentliga sektorn medan
statsbudgeten enbart omfattar statens skattein-

Under prognosperioden 1999-2002 beräknas
statsbudgetens skatteinkomster öka med 3 mil-
jarder kronor. År 2000 minskar inkomsterna
med 35 miljarder kronor vilket till största delen
förklaras av pensionsomläggningen. Nedgången
beror även på föreslagna skatteändringar år 2000
och relativt stora slutregleringar av kommunal-
skatter. Även år 2001 påverkas av kommunala
slutregleringar och ändrade skatteregler. År 2002
ökar skatteinkomsterna med 33 miljarder kro-
nor, vilket utöver den underliggande inkomstut-
vecklingen förklaras av att det återinförda om-
räkningsförfarandet för fastigheter samt att det
fasta beloppet om 200 kronor åter blir en statlig
inkomstskatt.

140

PROP. 1999/2000:1

För många inkomsttitlar överensstämmer den
periodiserade skatten i stort sett med den
kassamässiga. Det som i vissa fall skiljer är att
uppbörden sker med en månads eftersläpning.
Denna redovisning gäller för flertalet inkomst-
titlar under Skatt på varor och tjänster, Övriga in-
komstskatter och Övrig skatt på egendom. Den
kassamässiga fastighets- och förmögenhetsskat-
ten är den periodiserade skatten två år tillbaka i
tiden. Dessa skatter ingår i den samordnade upp-
börden och omförs från inkomstskattetitlarna
andra året efter inkomståret. För de skatter som
redovisas över skattekontot är redovisningen
speciell, varför de kommenteras nedan. En ytter-
ligare skillnad mellan de periodiserade skatterna
och de kassamässiga är att tillkommande, restitu-
erade, indrivna och restförda skatter ingår i den
kassamässiga redovisningen men inte i den pe-
rodiserade. Tillkommande skatter och restitutio-
ner beror på omprövningsbeslut av tidigare års
taxeringar.

141

PROP. 1999/2000:1

1 Tabell 6.12 Statens skatteintäkter och statsbudgetens skatteinkomster 1997-2002                                       1

Miljarder kronor

Utfall

1997

Utfall/Prognos
1998

Prognos

1999

2000

2001

2002

Statens skatteintäkter

566,8

598,7

628,1

601,4

626,2

649,2

Betalningsförskjutningar m.m.

-12,2

19,7

3,8

-2,7

-21,9

-11,8

Kommunal utjämningsavgift

20,7

21,3

20,5

18,4

18,4

18,4

Skatter m.m. på statsbudgeten

575,3

639,7

652,4

617,1

622,7

655,8

iTabell 6.13 Statsbudgetens inkomster 1998-2002                                                                 1

Miljarder kronor

Prognos

1999

2000

2001

2002

Budgetår

Utfall

1998

1000

Skatter m.m.

639,7

652,4

617,1

622,7

655,8

1100

Skatt på inkomst

114,2

131,3

94,9

85,8

105,4

varav

1111 Fysiska personers inkomstskatt

39,8

56,9

21,3

14,1

25,5

1121 Juridiska personers inkomstskatt

68,3

68,8

68,6

66,9

75,2

övriga inkomstskatter

6,1

5,6

5,0

4,8

4,7

1200

Socialavgifter och allmän pensionsavgift

210,9

233,7

219,5

224,9

231,6

varav

Inkomster

322,2

343,6

364,2

375,8

387,9

Utgifter

111,3

109,8

144,7

150,9

156,2

1300

Skatt på egendom

35,1

38,7

36,8

35,5

35,5

varav

1310 Skatt på fast egendom

24,0

27,1

24,9

23,3

23,1

1320 Förmögenhetsskatt

5,1

5,5

5,7

6,0

6.0

1341 Stämpelskatt

4,0

4.3

4,3

4,4

4,4

Övriga egendomsskatter

2,0

1,8

1.9

1.9

2,0

1400

Skatt på varor och tjänster

243,1

248,3

258,9

267,1

275,6

varav

1411 Mervärdesskatt

162,6

167,3

175,1

182,5

190,2

1424 Tobaksskatt

7,5

7.0

7,0

7,0

6,9

1425 Alkoholskatt

10,0

10,4

10,4

10,5

10,7

1428 Energiskatt

49,8

50,6

51,9

52,0

52,6

1452 Annons- och reklamskatt

1,2

1,1

1,1

1.1

1.2

1460 Skatt på vägtrafik

6,1

6,2

6,4

6,5

6,5

1471 Tullmedel

3,4

3,1

3,2

3,3

3,5

övriga skatter på varor och tjänster

2,6

2,6

3,8

4.1

4,1

1500

Utjämningsavgift

21,3

20,5

18,4

18,4

18,4

1600

Betalningsdifferenser

15,1

-20,1

-11,5

-9,0

-10,8

2000

Inkomster av statens verksamhet

37,5

34,4

48,9

34,6

34,4

varav

2411 Inkomster av statens aktier

8,9

8,6

18,8

5,5

5,2

3000

Inkomster av försåld egendom

11,2

0,8

95,0

15,0

15,0

varav

3312 Övriga inkomster av försåld egendom

11,2

0,8

95,0

15,0

15,0

4000

Återbetalning av lån

2,9

3,2

2,7

2.6

2,6

5000

Kalkylmässiga inkomster

5,2

5,3

9,0

9,0

9,0

6000

Bidrag m.m. från EU

9,6

10,7

9,6

9,7

10,1

7000

Extraordinära medel från EU

0,3

0,0

0,0

0.0

0,0

Statsbudgetens totala inkomster

706,3

706,9

782,3

693,5

726,9

142

PROP. 1998/99:100

1111 - Fysiska personers inkomstskatt

Miljarder kronor

Prognos Prognos

1998

1999

2000

2001

2002

Periodiserad

46,5

43,1

25,5

26,0

28,9

redovisning

Kassamässig

39,8

56,9

21,3

14,1

25,5

redovisning

I den periodiserade redovisningen utgörs fysiska
personers inkomstskatt av statlig inkomstskatt,
skatt på kapitalinkomster samt en del be-
loppsmässigt mindre skatter och skattereduktio-
ner. Den kassamässiga redovisningen skiljer sig
från den periodiserade genom att även kommu-
nal inkomstskatt, allmän pensionsavgift, egenav-
gifter, fastighets-, förmögenhets- och mervärdes-
skatt betalas in på titeln. Med undantag för
kommunal inkomstskatt omförs dessa till andra
inkomsttitlar på statsbudgeten. Omföringen av
den allmänna pensionsavgiften och ålderspen-
sionsavgiften görs preliminärt under inkomståret
med en slutreglering två år efter inkomståret.
Mervärdesskatten omförs året efter inkomståret
medan övriga skatter och egenavgifter omförs
andra året efter inkomståret. Kommunalskat-
teutbetalningar sker dels med ett preliminärt
belopp, vilket fastställs i december året innan in-
komståret, dels med en slutavräkning som görs
två år efter inkomståret. I tabell 6.14 görs en
jämförelse mellan de periodiserade och de
kassamässiga skatterna.

Kommunalskatterna bidrar positivt till titeln
1998 och 1999. Förskotten till kommunerna är
fastställda och eftersom lönesumman har revide-
rats upp tillgodoförs titeln de ökade kommunal-
skatterna. Effekten blir dock negativ åren 2000
och 2001 då slutregleringen av kommunalskat-
terna betalas ut.

Även avvikelser mellan debiterade och faktiskt
inbetalda skatter, s.k. underuttag, ger upphov till
en skillnad mellan den kassamässiga och periodi-
serade redovisningen. Den stora betalningsför-
skjutningen 1999 förklaras av införandet av
skattekontosystemet, som medför att kvarskat-
ten avseende inkomståret 1997 och underuttaget
avseende inkomståret 1998 redovisas på titeln
1999. I skattekontosystemet debiteras hela un-
deruttaget på titeln året efter inkomståret. I det
gamla uppbördssystemet redovisas en del av
kvarskatten på titeln två år efter inkomståret.
Posten övrigt består av restitutioner och till-
kommande skatt och för åren 1998 och 1999
även av restförda skatter. Från och med år 2000
redovisas de restförda skatterna på titeln Betal-
ningsdifferenser.

1121 - Juridiska personers inkomstskatt

Miljarder kronor

Prognos Prognos

/Utfall _______________________________________________________

1998

1999

2000

2001

2002

Periodiserad

56,3

61,3

63,7

65,2

68,3

redovisning

Kassamässig

68,3

68,8

68,6

66,9

75,2

redovisning

Juridiska

personers

inkomstskatt

är

högre

Tabell 6.14 Skillnad mellan kassamässig och periodiserad
skatt - Fysiska personers inkomstskatt

Miljarder kronor

1998

1999

2000

2001

2002

Skillnad mellan
kassamässig och
periodiserad skatt

-6,6

13,9

-4,4

-12,4

-3,4

varav omföringar

-4,1

-2,6

-5,0

0,2

0,7

varav kommunal-
skatt

6,0

11,6

-2,2

-7,4

0,1

varav betalnings-
förskjutningar

-5,8

7,9

5,3

-2,7

-0,8

varav övrigt

-2,7

-3,1

-2,5

-2,5

-3,4

kassamässigt än periodiserat samtliga prognosår.
Skillnaden kan främst förklaras av omföringar
och betalningsförskjutningar. Fastighetsskatt,
särskild löneskatt, förmögenhetsskatt och mer-
värdesskatt betalas in på titeln Juridiska personers
inkomstskatt men omförs till respektive titel efter
två år, förutom mervärdesskatten som omförs
efter ett år. För samtliga år, utom 2000, översti-
ger summan av dessa skatter det som omförs
från titeln.

Omföringama påverkar titeln negativt åren
1998-2000 medan de påverkar titeln positivt
2001 och 2002. Det positiva bidraget beror på
fastighetsskatten och förmögenhetsskatten som
båda ökar år 2001 p.g.a. det återinförda omräk-
ningsförfarandet.

143

PROP. 1998/99:100

Tabell 6.15 Skillnad mellan kassamässig och periodiserad
skatt - Juridiska personers inkomstskatt____________________

Miljarder kronor

1998

1999

2000

2001

2002

Skillnad mellan

12,0

7,5

4,9

1,7

6.9

kassamässig och

periodiserad skatt

varav omföringar

5,8

0,3

-0,6

3,7

4,3

varav betalnings-

6,7

4,8

4.1

-3,6

1,0

förskjutningar

varav övrigt

-0,5

2,4

1,4

1,6

1,6

Av tabell 6.16 framgår skillnaden mellan kassa-
mässiga och periodiserade avgifter och olika
faktorers betydelse för differensen.

Den stora betalningsförskjutningen 1998 beror
främst på stora egna inbetalningar avseende in-
komståret 1997. Från och med budgetåret 1999
redovisas egna inbetalningar på titeln Betalnings-
differenser. De betalningsförskjutningar som re-
dovisas för övriga år beror på skillnaden mellan
den slutliga och den preliminära skatten. Posten
övrigt utgörs av tillkommande skatt och restitu-
tioner. Åren 1998 och 1999 ingår även restförda
skatter i posten övrigt. Från och med år 2000 re-
dovisas restförda skatter på titeln Betalningsdif-
ferenser.

Tabell 6.16 Skillnad mellan kassamässig och periodiserad
skatt - Socialavgifter och allmän pensionsavgift

Miljarder kronor

1998

1999

2000

2001

2002

Skillnad mellan

-7,3

-5,4

2,6

0,4

-0,4

kassamässig och

periodiserad skatt

varav omföringar

-4,3

-4,3

-1,6

-1,8

-2,8

varav betalnings-

-4.0

-2,4

1,3

0,8

1,8

förskjutningar

varav utbetalningar

1,0

1,3

2,8

1,4

0,6

1200 - Socialavgifter och allmän
pensionsavgift

Egenavgifterna och särskild löneskatt omförs
från titlarna fysiska och juridiska personers in-
komstskatt två år efter inkomståret. Omföring-
arna påverkar titeln negativt samtliga prognosår.
Betalningsförskjutningar, som att arbetsgivarav-
gifterna betalas med en månads fördröjning, på-
verkar titeln negativt åren 1998-1999, därefter
råder det omvända förhållandet. Utbetalningarna
till pensionssystemet påverkar titeln positivt
samtliga år, vilket beror på att utbetalningarna
sker med viss eftersläpning.

1411 - Mervärdesskatt

Miljarder kronor

Miljarder kronor

Prognos Prognos

/Utfall _______________________________________________________

1998

1999

2000

2001

2002

Periodiserad

218,2

239,1

216,9

224,5

232,0

redovisning

Kassamässig

210,9

233,7

219,5

224,9

231,6

redovisning

Periodiserade intäkter på titeln består av arbets-
givaravgifter, särskild löneskatt, allmän pen-
sionsavgift och egenavgifter med avdrag för
omföringar till ålderspensionssystemet och av-
giftsnedsättningar. Vid en jämförelse mellan åren
framgår att de periodiserade nettointäkterna
minskar med 22 miljarder kronor mellan 1999
och 2000. Nedgången förklaras i huvudsak av av-
giftsväxlingen i samband med pensionsuppgörel-
sen. Höjningen av ålderspensionsavgiften inne-
bär att utbetalningarna till pensionssystemet
ökar, vilket minskar nettointäkterna. Den
kassamässiga minskningen motsvarande period
är mindre, 14 miljarder kronor, bl.a. beroende på
att uppbörden sker med en månads eftersläp-
ning.

Prognos Prognos

/Utfall ________________________________________________________

1998

1999

2000

2001

2002

Periodiserad

160,3

168,8

176,6

184,0

191,8

redovisning

Kassamässig

162,6

167,3

175,1

182,5

190,2

redovisning

Skillnaden mellan den periodiserade och den
kassamässiga mervärdesskatten förklaras i hu-
vudsak av omföringar och betalningsförskjut-
ningar. Mervärdesskatt, som deklareras i fysiska
och juridiska personers inkomstdeklarationer,
omförs till inkomsttiteln året efter inkomståret.
Betalningsförskjutningar utgörs av den tidsför-
skjutning som uppstår p.g.a. att mervärdesskat-
ten deklareras och betalas drygt en månad efter
verksamhetsmånaden. För företag med en års-
omsättning över 40 miljoner kronor är förfallo-
dagen den 26:e i månaden efter verksamhetsmå-
naden medan förfallodagen för övriga företag är
den 12:e andra månaden efter verksamhetsmåna-

144

PROP. 1998/99:100

den. Den andel av mervärdesskatten som betalas
av större företag är cirka 55 procent. I tabell 6.17
redovisas skillnaden fördelad på olika faktorers
betydelse.

Tabell 6.17 Skillnad mellan kassamässig och periodiserad
skatt - Mervärdesskatt

Miljarder kronor

1998

1999

2000

2001

2002

Skillnad mellan

2,3

-1,5

-1,4

-1,5

-1,5

kassamässig och

periodiserad skatt

varav omföringar

3,9

-0,3

-0,2

-0,2

-0,2

varav betalnings-

-1,7

-1,1

-1,2

-1,2

-1,3

förskjutningar

Bortsett från 1998 är den periodiserade mervär-
desskatten högre för samtliga år. År 1998 ändra-
des tidpunkten för omföringar av mervärdesskatt
från inkomsttitlarna fysiska och juridiska perso-
ners inkomstskatt. Omföringama gjordes tidiga-
re i juni månad andra året efter inkomståret, me-
dan de nu omförs i december första året efter
inkomståret. Under 1998 omfördes således mer-
värdesskatt avseende både inkomståret 1996 och
1997, vilket förklarar den positiva effekten av
omföringama.

1600 - Betalningsdifferenser

Miljarder kronor

Utfall

1998

Prognos
1999

2000

2001

2002

Aktuell

15,1

-20,1

-11,5

-9,0

-10,8

beräkning

Diff. VP99

2,3

-4,5

-1,1

-2,4

att betalas under 1999. Av beloppet om 20 mil-
jarder kronor avser drygt 11 miljarder kronor fy-
siska personer och drygt 5 miljarder kronor juri-
diska personer. De följande åren minskar det
negativa beloppet till mellan 9 och 11 miljarder
kronor och utgörs av restförda skatter samt be-
talningsförskjutningar.

I jämförelse med beräkningen till den 1999 års
ekonomiska vårproposition har den negativa be-
talningsdifferensen 1999 minskat med 2 miljar-
der kronor, vilket bl.a. beror på en upprevidering
av fysiska personers realisationsvinster. Betal-
ningen av den högre skatten sker som komplet-
teringsbetalningar och görs dels i december, dels
under våren året efter inkomståret. Förändringen
de kommande åren är också en följd av skatter
som inte preliminärbeskattas.

6.4.3 Övriga inkomster

Övriga inkomster beräknas öka med ca 18 mil-
jarder kronor mellan åren 1999 och 2002, vilket
motsvarar en genomsnittlig ökningstakt på ca 10
procent per år. Det är framförallt förändrade för-
säljningsinkomster och ökade inkomster från
statliga pensionsavgifter som förklarar inkom-
stökningen mellan åren. År 2000 ökar övriga in-
komster med drygt 110 miljarder kronor jämfört
med år 1999. Den kraftiga ökningen följer av
stora försäljningar av statligt aktieinnehav.

2000 - Inkomster av statens verksamhet

Miljarder kronor

På titeln Betalningsdifferenser bokförs de skulder
respektive fordringar som de skattskyldiga har
gentemot staten. Om de debiterade skatterna är
större än inbetalningarna uppkommer en negativ
betalningsdifferens medan en positiv differens
uppkommer vid det motsatta förhållandet. Detta
innebär att titeln uppvisar stora variationer mel-
lan både enskilda månader och år. Utfallet för
1998 var 15,1 miljarder kronor och förklaras av
stora egna inbetalningar av preliminär skatt, in-
betalda men ej bokförda skatter samt av bokförd
men ej utbetald negativ mervärdesskatt. Budget-
året 1999 påverkas titeln dels av utbetalningar av
överskjutande skatter, dels av att kvarstående
skatter, som debiteras fysiska och juridiska per-
soners inkomsttitlar, enbart till viss del kommer

1998

1999

2000

2001

2002

Aktuell

37,5

34,4

48,9

34,6

34,4

beräkning

Diff. VP99

1,1

0,5

0,1

0,0

Inkomsttitlar med de största inkomsterna är
Riksbankens inlevererade överskott, Inlevererat
överskott från AB Svenska Spel, Inkomster av sta-
tens aktier och Finansieringsavgift från arbetslös-
hetskassor.

Mellan budgetåren 1999 och 2002 beräknas
inkomsterna vara oförändrade. Den stora ök-
ningen om ca 15 miljarder kronor mellan år 1999
och år 2000 förklaras dels av den beräknade inle-
veransen på 11 miljarder kronor efter försälj-
ningen av aktieinnehavet i Pharmacia & Upjohn

145

PROP. 1998/99:100

AB, dels av att Riksbankens inlevererade över-
skott beräknas öka med ca 4 miljarder kronor.

Jämfört med beräkningen till 1999 års eko-
nomiska vårproposition ökar inkomsterna med
ca 1,1 miljarder kronor år 1999. Ökningen beror
bl.a; på uppreviderade aktieutdelningar och att
inkomster från Exportkreditnämnden inte tidi-
gare har beaktats. Dessa två inkomstförstärk-
ningar motverkas dock av minskade inkomster
från AB Svenska spel, p.g.a. ändrade regler för
tidpunkter för inleveranser. I samband med att
Statens fastighetsförvaltning AB sålde delar av
sitt fastighetsinnehav förändrades företagets so-
liditet. Då inlevererade medel baseras på företa-
gets soliditet minskar inkomsterna 1999 med
cirka 0,2 miljarder kronor i jämförelse med 1999
års ekonomiska vårproposition. Inkomstökning-
arna åren 2001 och 2002 förklaras av inleveranser
från Exportkreditnämnden och av högre offent-
ligrättsliga avgifter. De högre inkomsterna mot-
verkas dock av lägre inlevererade överskott från
AB Svenska spel.

3000 - Inkomster av försåld egendom

Miljarder kronor

Utfall

1998

Prognos

1999

2000

2001

2002

Aktuell

11,2

0,8

95,0

15,0

15,0

beräkning

Diff. VP99

-44,2

50,0

-20,0

0,0

Försäljningar av statligt aktieinnehav beräknas
under perioden 1999-2002 uppgå till totalt
125 miljarder kronor.

I förhållande till 1999 års ekonomiska vårpro-
position beräknas inkomsterna bli cirka 44 mil-
jarder kronor lägre år 1999, 50 miljarder kronor
högre år 2000 och 20 miljarder kronor lägre år
2001. De stora differenserna beror på att tidspla-
nen för försäljningarna har reviderats och att det
är svårt att uppskatta exakta försäljningsbelopp
och när i tiden försäljningarna kommer att ske.

4000 - Återbetalning av lån

Miljarder kronor

Utfall

1998

Prognos
1999

2000

2001

2002

Aktuell

2,9

3,2

2,7

2,6

2,6

beräkning

Diff. VP99

0,0

0,0

0,0

0,0

Under perioden 1999-2002 beräknas inkomster-
na minska med närmare 0,6 miljarder kronor.
Minskningen följer av att inkomsterna endast ba-
seras på återbetalningar av studielån tecknade fö-
re år 1989. Det innebär således att kapitalstocken
minskar över tiden och därmed återbetalningar
av lån.

I jämförelse med beräkningen till 1999 års
ekonomiska vårproposition är prognosen oför-
ändrad.

5000 - Kalkylmässiga inkomster

Miljarder kronor

Utfall

1998

Prognos

1999

2000

2001

2002

Aktuell

5,2

5,3

9,0

9,0

9,0

beräkning

Diff. VP99

0,0

3,8

3,8

3,7

Inkomster från statliga pensionsavgifter beräknas
öka med 3,7 miljarder mellan åren 1999 och
2000. Ökningen följer av att statliga myndigheter
fr.o.m. år 2000 skall betala premier som motsva-
rar avtalsförsäkringarnas försäkringsmässiga
kostnad. Samtidigt kommer myndigheternas
förvaltningsanslag att anpassas till de nya premi-
enivåerna. De ökade inkomsterna är varaktiga,
vilket innebär att förändringarna mellan de
kommande åren beräknas bli oförändrade.

I jämförelse med beräkningarna till 1999 års
ekonomiska vårproposition ökar inkomsterna
med ca 3,7 miljarder kronor per år under perio-
den 1999-2002. Ökningen i förhållande till den
tidigare beräkningen beror på den beslutade av-
giftshöjningen.

146

PROP. 1998/99:100

6000 - Bidrag m.m. från EU

6.5 Kommunskatter

Miljarder kronor

Utfall

1998

Prognos
1999

2000

2001

2002

Aktuell

9,6

10,7

9,6

9,7

10,1

beräkning

Diff. VP99

1,2

0,8

1,1

1,1

Under perioden 1999-2002 minskar inkomsterna
med ca 0,6 miljarder kronor, vilket till stor del
förklaras av lägre bidrag från EG:s regionalfond.
Minskningen begränsas dock av att inkomster
från djurbidrag och kompletterande åtgärder
ökar i förhållande till beräknade inkomster år
1999.

I jämförelse med 1999 års ekonomiska vår-
proposition är inkomsterna högre för samtliga år.
Ökningen 1999 och 2000 förklaras till stora delar
av högre inkomster från EG:s jordbruksfonds
garantisektion och utvecklingssektion. Ökning-
en 2001 och 2002 förklaras till största delen av
ökade bidrag från EG:s jordbruksfonds garanti-
sektion.

6.4.4 Ändrad redovisning av titlar

Följande inkomsttitlar används inte längre och
tas därför bort:

-   1260 Allmänna egenavgifter

-   1261 Allmän sjukförsäkringsavgift

-   2370 Räntor på beredskapslagring

-   2371 Räntor på beredskapslagring och för-

rådsanläggningar

-   2385 Ränteinkomster på lån för student-
kårslokaler

-   2545 Närradioavgifter

-   2626 Inkomster från Banverket

-   5140 Övriga avskrivningar

-   5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar

för civilt totalförsvar

-   7000 Extraordinära medel från EU

-   7111 Återbetalning avseende avgiften till
gemenskapsbudgeten

Inkomsttiteln 2524 Bidrag för arbetsplatsintro-
duktion namnändras till 2524 Finansieringsbidrag
för arbetspraktik.

Kommunernas skatteinkomster är framförallt
beroende på utvecklingen av lönesumman, dvs.
sysselsättning och timlön, men även utveckling-
en av skattepliktiga transfereringar är viktig. Av
skatteunderlaget år 2000 utgörs 72 procent av
löner, 18 procent av pensioner, 8 procent utgörs
av transfereringar exklusive pensioner medan in-
komst av näringsverksamhet utgör 2 procent.
Nivån på skatterna är även beroende av den
kommunala utdebiteringen. Medelutdebitering-
en år 1999 är 20,55 procent för kommunerna,
9,74 procent för landstingen och 1,19 procent för
kyrkliga församlingar, dvs. totalt 31,48 procent.

Kommunalskatterna kan redovisas enligt tre
olika redovisningsprinciper - periodiserat avse-
ende inkomståret, kassamässigt avseende bud-
getåret och enligt den metod som används i na-
tionalräkenskaperna. Den kassamässiga skatten
utgörs dels av ett förskott avseende inkomståret,
dels av en slutavräkning som avser inkomståret
två år tidigare. Slutregleringar påverkar de
kassamässiga skatterna till och med år 2001, då
slutregleringen avseende inkomståret 1999 beta-
las ut. Även NR-skatterna påverkas av slutregle-
ringarna, men endast med ett års eftersläpning,
vilket innebär att NR-skatterna överensstämmer
med den periodiserade skatten från och med år
2001.1 diagram 6.3 redovisas kommunernas och
landstingens skatter enligt alla tre redovisning-
sprinciperna för åren 1998-2002.

Diagram 6.3 Kommunernas och landstingens skatter.
Periodiserad redovisning, redovisning enligt nationalräken-
skaperna (NR) samt kassamässig redovisning___________

Miljarder kronor

■ Periodiserat

□ NR

□ Utbetalt

Mellan år 1999 och 2002 beräknas de periodise-
rade skatterna öka med 37 miljarder kronor, vil-
ket är betydligt mindre än ökningen av de utbe-
talda skatterna och NR-skatterna, vilka ökar med

147

PROP. 1998/99:100

48 respektive 42 miljarder kronor. Att ökningen
är betydligt större i de senare fallen beror på slut-
regleringar av kommunalskatt avseende tidigare
inkomstår. Den periodiserade skatten påverkas
år 2000 av den föreslagna begränsningen av av-
draget för den allmänna pensionsavgiften. Denna
ändring ökar kommunskatterna med 4,8 miljar-
der kronor. De ökade intäkterna medför dock
ingen inkomstförstärkning för kommuner och
landsting, eftersom en motsvarande neddragning
görs av de generella statsbidragen.

det motsatta förhållandet gäller i andra länder.
Ett alternativ vid internationella jämförelser är
därför att exkludera skatter på offentliga transfe-
reringar vid beräknig av skattekvoten. Som
framgår av tabell 6.18 tillhör Sverige den grupp
av länder inom OECD som har en hög andel
skattepliktiga transfereringar. Om skatten på
offentliga transfereringar exkluderas kommer
den uppmätta skattekvoten för Sveriges del att
minska med i storleksordningen 5-6 procenten-
heter.

6.6 Skattekvoten

Skattekvoten visar förhållandet mellan det totala
skatteuttaget och BNP. Det finns flera olika de-
finitioner av skattekvoten och i regel är de inter-
nationellt bestämda. Den vanligaste skattekvoten
är den som baseras på de skatter som redovisas
enligt nationalräkenskaperna. Omläggningen av
det svenska nationalräkenskapssystemet från
SNA68 till SNA93/ENS95 (skillnaderna mellan
de olika systemen finns beskrivna i ett appendix
till bilaga 2) har medfört att skattekvoten blivit
något lägre. Den lägre skattekvoten beror i hu-
vudsak på att BNP har reviderats upp med cirka
70 miljarder kronor. Enligt det gamla systemet
var skatterna kassamässiga, vilket innebar att de
hänfördes till det år då inbetalningen skedde.
Enligt ENS95 är skatterna mer periodiserade.
Den skattekvot som beräknas utifrån nationalrä-
kenskapernas definition är dock inte strikt peri-
odiserad, eftersom skillnaden mellan slutlig skatt
och preliminär skatt räknas till påföljande år.
Skattekvoten är således beroende av när i tiden
den skattskyldige väljer att betala sin skatt, vilket
inte är fallet med den skattekvot som beräknas
utifrån en fullständig periodisering av skatterna.
En skatteändring för ett visst år påverkar den pe-
riodiserade skattekvoten för samma år medan
detta inte behöver vara fallet vid beräkningen av
NR:s skattekvot.

Internationella jämförelser av skattekvoter är
svåra att göra, eftersom olika länders skattelag-
stiftningar behandlar inkomster och avdrag på
skilda sätt. Ett land som t.ex. ger sitt stöd till
barnfamiljer via en transferering får en högre
skattekvot jämfört med det land som istället ger
sitt stöd som en skattereduktion. Transfereringar
till hushåll behandlas skattemässigt mycket olika
bland OECD-ländema. I vissa länder är huvud-
delen av transfereringarna skattepliktiga medan

Tabell 6.18 Skattepliktiga transfereringars inverkan på
skattekvoten

Procent av BNP

0-0,5

0,5-3

5,0-6,0

Australien

Belgien

Danmark

Irland

Italien

Holland

UK

Norge

Sverige

USA

Tyskland

Källa: OECD.

I tabell 6.19 redovisas skattekvoten för perioden
1998-2002 dels enligt NR:s definition, dels be-
räknad utifrån de periodiserade skatterna. Vid
beräkningen av skattekvoten ingår även skatter
som tillhör Europeiska Gemenskapen.

1 Tabell 6.19 Skattekvot enligt nationalräkenskaperna (NR) 1
loch periodiserad skattekvot                               1

Procent

1998

1999

2000

2001

2002

Skattekvot enl. NR

53,9

53,0

52,3

51,4

51,3

varav

staten

32,4

31.4

28,5

28,2

28,4

pensionssystemet

5,0

4,8

6,3

6,3

6,2

kommunsektorn

16,0

16,1

16,9

16,4

16,2

EU

0,7

0,6

0,6

0,6

0,6

Periodiserad

skattekvot

52,9

53,0

51,9

51,6

51,3

Skattekvoten

enligt NR är

som

högst år 1998

medan den periodiserade skattekvoten är högst
1999. Skattekvoten enligt NR är även fördelad på
olika sektorer. Fram till och med år 1999 är sta-
tens andel drygt 30 procent medan andelen där-
efter, till följd av pensionsomläggningen, sjunker
till drygt 28 procent. EU-skatternas andel av
skattekvoten uppgår till 0,6 procent. Den höga
nivån på den periodiserade skattekvoten år 1999
förklaras bland annat av hushållens höga kapi-
talinkomster detta år. De av regeringen föreslag-
na skattesänkningarna får genomslag på skatte-
kvoten år 2000, då skattekvoten går ned med 1,1
procentenheter.

148

Utgifter åren 2000-2002

PROP. 1999/2000:1

7 Utgifter åren 2000-2002

7.1 Utgifternas fördelning på
utgiftsområden

Regeringen presenterade i 1999 års ekonomiska
vårproposition (prop. 1998/99:150) en prelimi-
när fördelning av utgifterna på utgiftsområden
för åren 2000-2002. Riksdagen godkände försla-
get (bet. 1998/99:FiU20, rskr. 1998/99:256).

I detta kapitel presenterar regeringen en revi-
derad fördelning av utgifterna på utgiftsområden
för år 2000 och en reviderad preliminär fördel-
ning av utgifterna på utgiftsområden för åren
2001 och 2002. Förslaget till utgiftsramar för
åren 2000-2002 samt skillnader i förhållande till
de preliminära ramarna i 1999 års ekonomiska
vårproposition redovisas i tabell 7.1. Beräkning-
arna av fördelningen på utgiftsområden för åren
2001 och 2002 är baserade på nu kända förutsätt-
ningar vad avser den ekonomiska utvecklingen
och gällande regelsystem och skall betraktas som
preliminära. I bilaga 1 presenteras regeringens
budgetförslag för budgetåret 2000 fördelat på ut-
giftsområden och anslag.

Det är flera faktorer som leder till reviderade ut-
giftsramar jämfört med beräkningen i 1999 års
ekonomiska vårproposition. Utgiftsramarna har
ändrats till följd av föreslagna satsningar och ut-
giftsbegränsningar, reviderade makroekonomis-
ka förutsättningar, reviderad preliminär pris- och
löneomräkning för åren 2001-2002 och föränd-
rade volymer inom t.ex. sjukförsäkringen. I ta-
bell 7.2 har förändringen av de takbegränsade ut-
gifterna för åren 2000-2002 jämfört med
beräkningen i 1999 års ekonomiska vårproposi-
tion delats upp på dessa faktorer.

Regeringens förslag: Utgifterna för år 2000 förde-
las på utgiftsområden enligt tabell 7.1.

Förändringar av anslagsbehållningar under år
2000 beräknas enligt tabell 7.1.

Den preliminära fördelningen av utgifterna på
utgiftsområden för budgetåren 2001 och 2002
godkänns som riktlinje för regeringens budget-
arbete.

151

PROP. 1999/2000:1

iTabell 7.1 Utgiftstak och takbegränsade utgifter 2000-2002                                                             1

Tusental kronor 2000, miljoner kronor 2001 - 2002 samt differenser mot den ekonomiska vårpropositionen

Differens mot vårpropositionen

2000

2001

2002

2000

2001

2002

UO 1

Rikets styrelse

4 460 583

4 750

4 778

246

267

149

UO 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

1 578 345

1623

1 678

89

96

98

UO 3

Skatteförvaltning och uppbörd

5 921 618

6 021

6112

152

185

193

U0 4

Rättsväsendet

22 667 103

23 019

23 382

524

642

675

UO 5

Utrikesförvaltning och internationell
samverkan

2 983 393

3 027

3 066

155

169

176

UO 6

Totalförsvar

46 648 614

46 061

45129

1791

1533

1591

UO 7

Internationellt bistånd

13 236 909

14 358

14 326

779

1060

1 162

UO 8

Invandrare och flyktingar

4 900 562

4 917

4 471

684

485

586

UO 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

25 362 652

25 900

26 209

11

-371

-90

UO 10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp

92 470 469

92 454

92 247

5 593

5 519

4 241

UO 11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

33 618 800

32 691

32 198

173

59

155

UO 12

Ekonomisk trygghet för familj och barn

44 755 500

47 915

48 243

1288

1707

1528

UO 13

Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet

30 573 000

28466

28 273

-1 344

-1810

-1296

UO 14

Arbetsmarknad och arbetsliv

46 130 042

46 251

46 642

657

642

711

UO 15

Studiestöd

20 981 447

24 533

24 833

-1 155

372

324

UO 16

Utbildning och universitetsforskning

32 572 588

36 628

38 956

1748

1852

1915

UO 17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

7 570486

7 672

7 858

46

47

52

UO 18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande

15 592 068

12 282

11718

-677

-768

436

UO 19

Regional utjämning och utveckling

3 310 433

3 837

3 094

635

501

401

U0 20

Allmän miljö- och naturvård

1 721 371

1830

2 020

51

32

34

U0 21

Energi

1 445 526

1 921

1738

250

6

9

UO 22

Kommunikationer

25 532 440

25168

25 534

272

493

533

UO 23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar

9 726 327

13 969

14 121

-2 999

766

898

UO 24

Näringsliv

2 983 313

3 019

2 934

-28

73

31

UO25

Allmänna bidrag till kommunerna

97 666 700

101 872

101 792

-4 550

-2 825

-4 525

U0 26

Statsskuldsräntor m.m.

81 810 000

77110

62 210

4 405

4 021

9 293

UO27

Avgiften till Europeiska gemenskapen

23 083 000

23 821

23 677

3 648

2 367

1408

Minskning av anslagsbehållningar

6 000 000

7 500

5 000

-2 500

2 500

2 000

Summa

705 303 289

718 615

702 238

9 946

19 621

22 690

Summa exkl. statsskuldsräntor

623 493 289

641 505

640 028

5 541

15 600

13 397

Ålderspensionssystemet vid sidan av
statsbudgeten

140 033 800

144 805

151 390

570

770

1 694

Takbegränsade utgifter

763 527 089

786 310

791 418

6 111

16 370

15 092

Budgeteringsmarginal

1 472 911

3 690

22 582

-2 111

-12 370

-11 092

Utgiftstak

765 000 000

790 000

814 000

4 000

4000

4 000

152

PROP. 1999/2000:1

1 Tabell 7.2 Förändring av takbegränsade utgifter mellan 1999 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för år 1
12000. 1

Miljarder kronor

2000

2001

2002

Takbegränsade utgifter i vårpropositionen 1999

757,4

769,9

776,3

Utgiftsreformer och utgiftsbegränsningar

-1,8

3,4

1,6

Makroekonomiska förändringar exkl. PLO

-2,0

-2,4

-0,8

Pris- och löneomräkning (PLO)

0,6

0,7

Volymeffekter, prognosfel m.m.

8,3

8,3

7,6

Minskning av anslagsbehållningar (förändring)

-2,5

2,5

2,0

Summa takbegränsade utgifter enligt nuvarande definition

759,4

782,3

787,4

Höjning av den statliga ålderspensionsavgiften

3,8

3,7

3,6

Ändrad finansieringsprincip för avtalsförsäkringar

5,0

5.1

5,2

Ändrat kommunbidrag p.g.a. skattesänkning

-4,8

-4,8

-4,8

Summa tekniska justeringar

4,1

4,0

4,0

Takbegränsade utgifter i BPOO enligt ny definition

763,5

786,3

791,4

Satsningar, utgiftsbegränsningar och
utgifts förskjutningar

Av redovisningen i avsnitt 4.3 framgår att de
satsningar, utgiftsbegränsningar och senarelägg-
ningar av utgifter som nu föreslås eller aviseras
för åren 2000-2002 sammantaget beräknas mins-
ka utgiftsramarna med ca 1,8 miljarder kronor år
2000 och öka utgiftsramarna med 3,4 respektive

1,6 miljarder kronor åren 2001 och 2002 i för-
hållande till beräkningen i den ekonomiska vår-
propositionen. För år 2000 är det främst den se-
nareläggning av utbetalningen av arealersättning
från år 2000 till år 2001 som förklarar föränd-
ringen. För åren 2001 och 2002 beror föränd-
ringen av utgiftsramarna till största delen på en
oväntad stor ökning av återflödet för olika än-
damål från EG:s budget och på ökade bidrag till
kommuner och landsting.

Makroekonomiska förändringar

Utgifternas fördelning på utgiftsområden påver-
kas av en ändrad bedömning av den allmänna
ekonomiska utvecklingen. De anslag som är be-
roende av makroekonomiska antaganden har för
åren 2000-2002 justerats med hänsyn till nya
antaganden om den ekonomiska utvecklingen
jämfört med beräkningen i 1999 års ekonomiska
vårproposition. Denna justering berör huvud-
sakligen ett fyrtiotal olika anslag för transfere-
ringsändamål.

Den öppna arbetslösheten beräknas nu bli 0,9
procentenheter lägre åren 2000 och 2001 jämfört
med beräkningen i den ekonomiska vårproposi-

tionen. År 2002 beräknas arbetslösheten bli 0,8
procentenheter lägre. Vid en oförändrad medel-
ersättning per arbetslös innebär dessa föränd-
ringar att utgifterna för arbetslöshetsförsäkring-
en minskar med ca 4 miljarder kronor per år.
Andra makroekonomiska förändringar jämfört
med antagandena i den ekonomiska vårproposi-
tionen medför emellertid att de takbegränsade
utgifterna blir högre. Den genomsnittliga timlö-
nen beräknas bli högre under samtliga år vilket
innebär ökade utgifter för inkomstrelaterade
transfereringar. Upprevideringen av tillväxten
och den därmed högre bruttonationalinkomsten
innebär att utgiftsramarna för Internationellt bi-
stånd och Avgiften till den Europeiska gemen-
skapen blir större. En högre nivå på prisbasbe-
loppet beräknas öka statens och ålders-
pensionssystemets utgifter för basbelopps-
anknutna transfereringar med ca 0,6 miljarder
kronor åren 2000 och 2001 och med ca 1,8 mil-
jarder kronor år 2002 jämfört med beräkningen i
vårpropositionen. Sammantaget beräknas för-
ändrade makroekonomiska förutsättningar
minska de takbegränsade utgifterna med 2,0
miljarder kronor år 2000, 2,4 miljarder kronor år
2001 och med 0,8 miljarder kronor år 2002 jäm-
fört med beräkningen i den ekonomiska vårpro-
positionen.

Pris- och löneomräkning av anslagen till myn-
digheternas förvaltningskostnader

I den inledande fasen av budgetprocessen hante-
ras anslag för förvaltningsändamål i fasta priser.

153

PROP. 1999/2000:1

Dessa anslag reflateras till löpande priser genom
att pris- och löneindexar knyts till anslagen.

I 1999 års ekonomiska vårproposition gjordes
en slutlig pris- och löneomräkning av anslagen
för förvaltningsändamål för år 2000 och en pre-
liminär omräkning av anslagen för åren 2001-
2002. Den preliminära pris- och löneomräkning-
en för åren 2001-2002 baserar sig på bl.a. löneut-
vecklingen mellan 1998 och år 2000 inom den
konkurrensutsatta sektorn. Till följd av föränd-
rade antaganden om den förväntade pris- och lö-
neutvecklingen revideras i denna proposition den
preliminära pris- och löneomräkningen för åren
2001-2002. Totalt ökar utgiftsramarna med ca
0,6 miljarder kronor år 2001 och med ca 0,7 mil-
jarder kronor år 2002 till följd av den reviderade
preliminära pris- och löneomräkningen. Föränd-
ringen berör främst utgiftsområdena 4 Rättsvä-
sendet, 6 Totalförsvaret och 16 Utbildning och
universitetsforskning vars utgiftsramar ökar med
0,1-0,2 miljarder kronor vardera till följd av den
reviderade beräkningen.

Omräkningen av lönekostnadsandelen i myn-
digheternas anslag för år 2000 baseras på ett in-
dex för arbetskostnadsutvecklingen inom till-
verkningsindustrin under 1998, i enlighet med av
riksdagen godkända riktlinjer.

Från och med år 1995 infördes en allmän lö-
neavgift och en höjning genomfördes bl.a. av den
särskilda löneskatten på vissa förvärvsinkomster
för att finansiera medlemsavgiften till EU. Som
en besparingsåtgärd, och i enlighet med vad som
anmälts till riksdagen, har inte myndigheterna
kompenserats för de årliga kostnader som följer
av detta (prop. 1994/95:150, bil. 1, prop.
1996/97:1, vol. 1). För budgetförslaget för år
2000 innebär detta att det arbetskostnadsindex
som används för att räkna upp lönekostnadsan-
delen i myndigheternas anslag blir 1,52 procen-
tenheter lägre än vad det annars skulle ha blivit.

Under 1999 har den allmänna löneavgiften
höjts till följd av avgiftsväxlingar mellan olika ar-
betsgivaravgifter. Om myndigheterna inte kom-
penseras för dessa avgiftsväxlingar kommer det
arbetskostnadsindex som används för budgetför-
slaget för år 2001 att bli ca 2,9 procentenheter
lägre än vad det annars skulle ha blivit. Eftersom
effekterna av 1999 års avgiftsväxlingar blir så
omfattande - nästan dubbelt så stora som före-
gående år — avser regeringen att kompensera
myndigheterna för detta. Regeringen avser där-
för att inkludera förändringen av den allmänna
löneavgiften år 1999 i det arbetskostnadsindex

som kommer att utgöra utgångspunkt för löne-
omräkningen i budgetförslaget för år 2001.

Volymeffekter, prognosfel m.m.

Övriga förändringar av utgiftsramarna i förhål-
lande till beräkningen i 1999 års ekonomiska
vårproposition förklaras huvudsakligen av för-
ändrade volymer, tidigare prognosfel, tillkom-
mande ny information och övergången till det
nya europeiska nationalräkenskapssystemet
ENS 95. Dessa faktorer medför att utgiftsramar-
na sammantaget ökar med ca 8 miljarder kronor
åren 2000 - 2002 jämfört med beräkningen i den
ekonomiska vårpropositionen. Förändringarna
orsakas främst av följande faktorer:

-   Övergången till ENS 95 innebär att brutto-
nationalinkomsten, BNI, ökar med om-
kring 80 miljarder kronor under de kom-
mande åren. Denna förändring innebär att
biståndsramen höjs med 0,6-0,7 miljarder
kronor per år under den kommande treårs-
perioden.

-   Jämfört med beräkningen i den ekonomiska
vårpropositionen beräknas kostnaden för
flyktingmottagandet under de kommande
åren bli högre på grund av ett större antal
flyktingar. Utgiftsramen för utgiftsområde
8 Invandrare och flyktingar höjs av detta
skäl med omkring 0,5 miljarder kronor.

-   Sjukfrånvaron har ökat under 1998 och
1999. Vid beräkningen av anslaget Sjukpen-
ning och rehabilitering antas nu antalet
sjukdagar med sjukpenning per person i ar-
betskraften bli ca 20 procent högre år 2000
jämfört med vad som antogs i den ekono-
miska vårpropositionen. Den beräknade
ökningen av antalet sjukdagar har föranlett
en uppjustering av ramen för utgiftsområde
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp med ca 4 miljarder kronor år
2000 jämfört med beräkningen i vårpropo-
sitionen.

-   Till följd av nya och förbättrade beräk-
ningsmetoder har utgiftsramarna för ut-
giftsområde 12 Ekonomisk trygghet för
familjer och barn och utgiftsområde 13
Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet sam-
mantaget höjts med omkring 2,5 miljarder
kronor per år under den kommande treårs-
perioden. Utgiftsramen för utgiftsområde
15 Studiestöd har sänkts med 1 miljard

154

PROP. 1999/2000:1

kronor år 2000 jämfört med beräkningen i
den ekonomiska vårpropositionen till följd
av att kostnaden för vuxenstudiestödet nu
förväntas bli lägre.

-   Utgifterna för Bostadskreditnämndens ga-
rantiverksamhet förväntas åren 2000 och
2001 bli lägre jämfört med beräkningen i
vårpropositionen till följd av en lägre ären-
detillströmning. Denna förändring har
medfört att ramen för utgiftsområde 18 har
sänkts med ca 0,7 miljarder kronor dessa år.

-   Avgiften till EG-budgeten ökar år 2000
med ca 1,2 miljarder kronor jämfört med
beräkningen i vårpropositionen till följd av
EU-regler för hantering av kommunal
moms i bruttonationalinkomsten. Föränd-
ringen beror dels på en retroaktiv betalning
för åren 1995-99 på ca 1 miljard kronor,
dels på att den årliga avgiften ökar med ca
0,2 miljarder kronor till följd av förändring-
en. Avgiften för år 2000 ökar också med ca
1,9 miljarder kronor till följd av att återbe-
talningen av överskottet i EG-budgeten
från år 1998 nu beräknas ske år 1999 i stället
för år 2000. För åren 2001 och 2002 beräk-
nas avgiften bli högre jämfört med beräk-
ningen i den ekonomiska vårpropositionen
till följd av bl.a. EU-kommissionens bud-
getförslag. Till detta kommer den höjning
av avgiften som beror på den höjning av
bruttonationalinkomsten som uppkommer
till följd av högre tillväxt jämfört med be-
räkningen i vårpropositionen och som ingår
i effekten av makroekonomiska förändring-
ar i tabell 7.2.

Minskning av anslagsbehållningar

Statliga myndigheter har tämligen stor frihet att
fördela sina utgifter över tiden. Ramanslag som
inte utnyttjas fullt ut kan sparas till efterföljande
år. På motsvarande sätt kan en myndighet an-
vända tidigare sparade anslagsmedel som komp-
lement till årets anslag för att finansiera en större
utgift. Myndigheter har också möjligheter att in-
om vissa gränser låna av efterföljande års anslag
om medelstilldelningen ett visst år är otillräcklig.
Förskjutningar av detta slag redovisas som en för
alla ramanslag och reservationsanslag gemensam
nettopost kallad minskning (eller ökning) av an-
slagsbehållningar. För kommande budgetår er-
hålls en prognos på de takbegränsade utgifterna
genom att en beräknad storlek på minskningen
av anslagsbehållningarna adderas till utgiftsra-

marna och ålderspensionssystemets utgifter.
Myndigheternas förbrukning av anslagsbehåll-
ningar är en osäker faktor i utgiftsberäkningen.
Minskningen av anslagsbehållningarna bedömdes
i 1999 års ekonomiska vårproposition bli ca 8,5
miljarder kronor år 2000, 5 miljarder kronor år
2001 och 3 miljarder kronor år 2002.

Den aktuella utgiftsprognosen för år 1999 in-
nebär att de utgående anslagsbehållningarna vid
årsskiftet 1999/2000 beräknas uppgå till ca 30
miljarder kronor (se kap. 5). Minskningen av an-
slagsbehållningarna under perioden 2000 - 2002
beräknas nu uppgå till sammanlagt 18,5 miljarder
kronor, varav 6 miljarder kronor år 2000,

7,5 miljarder kronor år 2001 och 5 miljarder kro-
nor år 2002.

Anledningen till att posten Minskning av an-
slagsbehållningar nu revideras ned för år 2000
jämfört med beräkningen i den ekonomiska vår-
propositionen är bl.a. att regeringen har för av-
sikt att fatta beslut om begränsningsbeloppp för
att säkerställa att förbrukningen på vissa anslag
och utgiftsområden inte överstiger vissa bestäm-
da nivåer under år 2000 (se avsnitt 4.3). Den för-
ändring som införts i anslagsförordningen
(1996:1189) och som innebär att anslagssparande
överstigande 3 procent får användas först efter
regeringens prövning, kommer också att förbätt-
ra regeringens möjligheter att kontrollera ut-
giftsutvecklingen under år 2000.

De medel som inte utnyttjas år 2000 till följd
av begränsningsbeloppen kommer inte automa-
tiskt att dras in utan kan efter regeringens pröv-
ning föras över till efterföljande år i form av ett
anslagssparande eller reservationsmedelsbehåll-
ning. Av denna anledning har beräkningen av
posten Minskning av anslagsbehållningar revide-
rats upp för år 2001 och 2002 jämfört med be-
räkningen i vårpropositionen.

155

PROP. 1999/2000:1

Tekniska justeringar

I avsnitt 4.1.1 föreslår regeringen att en teknisk
justering görs av utgiftstaken åren 2000-2002.
Ändringen av utgiftstaken föranleds bl.a. av de
statliga ålderspensionsavgifter som införts i det
reformerade ålderspensionssystemet. De statliga
ålderspensionsavgifter som infördes år 1999 och
som förs till ålderspensionssystemet vid sidan av
statsbudgeten innebär att statsbudgetens utgifter
ökar. I budgetpropositionen för 1999 beräknades
de takbegränsade utgifterna öka med 18,7 miljar-
der kronor år 2000 och med 19,1 miljarder kro-
nor år 2001 till följd av ålderspensionsreformen.
Eftersom de statliga ålderspensionsavgifterna ut-
gör en intern transaktion inom den offentliga
sektorn som inte påverkar sektorns konsolidera-
de utgifter föreslog regeringen i budgetproposi-
tionen för 1999 att utgiftstaken för åren 1999—
2001 skulle höjas med 19 miljarder kronor. Riks-
dagen har beslutat i enlighet med regeringens
förslag.

Den 24 juni i år nådde den s.k. Genomföran-
degruppen, bestående av företrädare för de parti-
er som stod bakom uppgörelsen om en reforme-
ring av det allmänna ålderspensionssystemet, en
uppgörelse i ålderspensionsreformens utestående
frågor. Uppgörelsen innebär bland annat att de
statliga ålderspensionsavgifterna höjs från dagens
6,40 procent av avgiftsunderlaget till 10,21 pro-
cent av avgiftsunderlaget. Eftersom man vid be-
räkning av statlig ålderspensiongavgift även i
fortsättningen skall bortse från den del av den
försäkrades inkomst som överstiger 8,07 förhöj-
da prisbasbelopp skall det schablonmässiga av-
giftsuttaget på hela inkomstersättningen höjas
från 6,27 procent till 10,01 procent för samtliga
berörda anslag.

Regeringen föreslår därför i denna proposition
att den statliga ålderspensionsavgift som tas ut på
pensions grundande inkomstersättningar som är
belagda med allmän pensionsavgift höjs från 6,27
procent av inkomstersättningarna till 10,01 pro-
cent av inkomstersättningarna. Förändringen in-
nebär att de statliga ålderspensionsavgifterna
ökar med 3,8 miljarder kronor år 2000 och med

3,7 respektive 3,6 miljarder kronor åren 2001 och
2002, vilket motiverar en höjning av utgiftstaken
för staten med motsvarande belopp åren 2000-
2002. Den förändrade beräkningen påverkar ut-
gifterna inom främst utgiftsområde 10,12, 13, 14
och 15 (se tabell 7.3).

I budgetpropositionen för 1999 informerade
regeringen om att justeringar hade genomförts
av anslagen för förvaltningskostnader för åren

1998 och 1999. Justeringarna var föranledda av
förändrad finansiering av avtalsförsäkringarna på
det statliga området. Regeringen anmälde att
justeringarna skulle behöva revideras inför år
2000 eftersom regeringen såg vissa problem med
den tillämpade modellen för premieberäkningar
(se vidare volym 7, avsnitt 6.1). En sådan revide-
ring har nu gjorts, vilket resulterat i en justering
av anslagen (belopp per anslag anges under re-
spektive anslagsavsnitt). Justeringen har ingen
effekt på statsbudgetens saldo eftersom in-
komsterna på inkomsttitel 5211 Statliga pen-
sionsavgifter ökar i motsvarande grad. Storleken
på utgående statliga tjänstepensioner m.m. på-
verkas heller inte av förändringen. I budgetpro-
positionen för 1999 gjordes bedömningen att
dessa justeringar var av den storleksordningen att
de fastställda utgiftstaken behövde höjas. Höj-
ningen av utgiftstaket med anledning av denna
justering av anslagen är att betrakta som en tek-
nisk justering. Totalt uppgår justeringen av an-
slagen till 5,0 miljarder kronor år 2000, 5,1 mil-
jarder kronor år 2001 och 5,2 miljarder kronor år
2002.

Regeringen föreslår i denna proposition att
avdragsrätten för allmän pensionsavgift begrän-
sas till 75 procent fr.o.m. år 2000. Begränsningen
av avdragsrätten innebär att kommunsektorns
skatteinkomster ökar med 4,8 miljarder kronor
år 2000. För att kommunsektorns totala in-
komster inte skall påverkas av förändringen före-
slår regeringen att statens bidrag till kommuner-
na sänks med motsvarande belopp. Eftersom den
offentliga sektorns konsoliderade utgifter inte
påverkas av förändringen samtidigt som de tak-
begränsade utgifterna minskar bör denna sänk-
ning av kommunbidraget ingå i beräkningen av
den tekniska justeringen av utgiftstaket.

Totalt uppgår de förändringar av anslagen som
motiverar en teknisk justering av utgiftstaket till
4,1 miljarder kronor år 2000 och till 4,0 miljarder
kronor åren 2001-2002. I enlighet med tidigare
etablerad praxis att avrunda utgiftstaket till hela
miljarder kronor (prop. 1995/96:150 och prop.
1996/97:150) föreslår regeringen att utgiftstaket
revideras upp med 4 miljarder kronor för vart
och ett av åren 2000-2002 till 765, 790 respektive
814 miljarder kronor.

156

PROP. 1999/2000:1

Tabell 7.3 Teknisk korrigering av utgiftstaket år 2000

Miljoner kronor

Statliga
avtalsför-
säkringar

Reviderade
ålders-
pensions-
avgifter

Totalt

Uol Rikets styrelse

64

0

64

Uo2 Samhällsekonomi

75

0

75

Uo3 Skatteförvaltning

152

0

152

Uo4 Rättsväsendet

515

0

515

Uo5 Utrikesförvaltning

84

0

84

Uo6 Totalförsvar

1 386

-2

1 384

Uo7 Internationellt bistånd

18

0

18

Uo8 Invandrare och flyktingar

10

0

10

Uo9 Hälso-och sjukvård

61

0

62

UolO Sjukdom

19

1 533

1 551

Uoll Ålderdom

0

4

4

Uol2 Familjer och barn

0

663

663

Uol3 Arbetslöshet

0

869

869

Uol4 Arbetsmarknad

180

457

637

Uol5 Studiestöd

0

294

294

Uol6 Utbildning och forskning

1 590

18

1 644

Uol7 Kultur m.m.

64

3

67

Uol8 Samhällsplanering

75

0

75

Uol9 Regional utjämning

1

0

1

Uo20 Miljövård

29

0

29

Uo22 Kommunikationer

424

0

424

Uo23 Jord- och skogsbruk

106

0

106

Uo24 Näringsliv

26

0

26

Uo25 Kommuner

0

0

0

Uo26 Statsskuldsräntor

0

0

0

Uo27 Avgiften till Europeiska
gemenskapen

0

0

0

Nya myndigheter

100

0

100

Totalt

5 015

3 840

8 855

Avgår: minskat statsbidrag till

4800

kommunsektorn1

Totalt teknisk justering 4 055

följd av skattereformen (reducerad avdragsrätt för allmän pensionsavgift).

7.2 Budgeteringsmarginalen och
utnyttjande av saldoutrymme

Förslaget till utgiftsramar, beräkningen av utgif-
terna för ålderspensionssystemet vid sidan av
statsbudgeten och beräkningen av posten
Minskning av anslagsbehållningar innebär att de
takbegränsade utgifterna beräknas uppgå till

763,5 miljarder kronor år 2000, 786,3 miljarder

kronor år 2001 och 791,4 miljarder kronor år
2002. Rensat för de utgifter som föranleder en
teknisk justering av utgiftstaket beräknas de tak-
begränsade utgifterna bli ca 2 miljarder kronor
högre år 2000 jämfört med beräkningen i 1999
års ekonomiska vårproposition. För åren 2001
och 2002 beräknas de takbegränsade utgifterna
nu bli ca 12 respektive 11 miljarder kronor högre
efter en sådan rensning. Som andel av BNP be-
räknas de takbegränsade utgifterna minska från

38,5 procent år 1999 till 35,7 procent år 2002.
Rensat för de utgifter som föranleder en teknisk
justering av utgiftstaket minskar de takbegränsa-
de utgifterna till 35,5 procent av BNP år 2002.
Efter denna rensning minskar de takbegränsade
utgifterna realt med i genomsnitt 0,3 procent per
år under perioden 1999-2002.

Budgeteringsmarginalen utgör skillnaden
mellan utgiftstaket för staten och de takbegrän-
sade utgifterna. Budgeteringsmarginalen beräk-
nas uppgå till 1,5 miljarder kronor år 2000 och
till 3,7 miljarder kronor år 2001. Budgeterings-
marginalen för år 2001 har därmed minskat med

12,4 miljarder kronor i förhållande till vad som
redovisades i 1999 års ekonomiska vårproposi-
tion. Enligt 42 § lagen (1996:1059) om statsbud-
geten skall regeringen vidta sådana åtgärder som
den har befogenhet till eller föreslå riksdagen
nödvändiga åtgärder om det finns risk för att ett
beslutat tak för statens utgifter kommer att över-
skridas. Regeringen kommer att följa utgiftsut-
vecklingen under åren 2000 och 2001 mycket
noga och kommer att besluta eller föreslå åtgär-
der om dessa marginaler inte visar sig vara till-
räckliga.

Budgeteringsmarginalen för år 2002 beräknas
uppgå till 22,6 miljarder kronor, vilket är en
minskning med 11,1 miljarder kronor jämfört
med beräkningen i 1999 års ekonomiska vårpro-
position. För år 2002 är budgeteringsmarginalen
betryggande stor för att möta makroekonomisk
osäkerhet och den osäkerhet som följer av sys-
temet med möjlighet till anslagssparande och ut-
nyttjande av anslagskredit. Regeringen framhöll i
den ekonomiska vårpropositionen att den sär-
skilda utredare som skall bedöma den nya bud-
getprocessens mål och intentioner även skall fö-
reslå riktlinjer för budgeteringsmarginalens
minsta nivå för det pågående budgetåret och de
kommande tre åren för att nämnda osäkerheter
skall kunna hanteras.

Det finansiella sparandet i den offentliga sek-
torn beräknas åren 2000 och 2001 ungefär mot-
svara det målsatta överskottet i de offentliga fi-

157

PROP. 1999/2000:1

nanserna på 2 procent av BNP. Beräkningen av
överskottet i de offentliga finanserna för år 2001
är betingad av en kalkylmässig tillväxt på 2,2 pro-
cent av BNP detta år. Det finansiella sparandet i
den offentliga sektorn beräknas öka från 2,0 pro-
cent av BNP år 2001 till 2,9 procent av BNP år
2002. Den del av överskottet i de offentliga fi-
nanserna som överstiger målsatta överskott - det
s.k. saldoutrymmet - beräknas uppgå till 20,6
miljarder kronor år 2002. Saldoutrymmet för
2002 antas i denna proposition beräkningstek-
niskt tillföras hushållssektorn.

7.3 Beräkning av utgifterna för den
offentliga sektorn

av interna transaktioner inom den offentliga
sektorn och till följd av den tekniska justeringen
av utgiftstaket för staten. Minskningen av de be-
räknade kommunala utgifterna jämfört med be-
räkningen i vårpropositionen beror på att för-
ändringar i och med omläggningen av national-
räkenskaperna till det nya europeiska nationalrä-
kenskapssystemet ENS 95 har orsakat en väsent-
lig minskning av den beräknade nivån på kom-
munsektorns utgifter. Utgiftstaket för den
offentliga sektorn åren 2000-2002 beräknas till
1 066, 1 101 respektive 1 142 miljarder kronor.
Som andel av BNP minskar utgiftstaket för den
offentliga sektorn från 52,2 procent år 2000 till

51,5 procent år 2002.

Regeringens förslag: De offentliga utgifterna be-
räknas till 1 066 miljarder kronor år 2000, 1 101
miljarder kronor år 2001 och 1 142 miljarder
kronor år 2002.

Tabell 7.4 Utgiftstak för den offentliga sektorn

Miljarder kronor

2000

2001

2002

Staten inkl, ålders-

765

790

814

pensionssystemet

Kommunerna

479

497

511

Interna transaktioner

178

185

183

Summa

1 066

1 101

1 142

Procent av BNP

52,2

51,7

51,5

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte.

Utgiftstaket för den offentliga sektorn beräknas
som summan av det statliga utgiftstaket och de
beräknade kommunala utgifterna med avdrag för
interna transaktioner mellan staten, kommun-
sektorn och ålderspensionssystemet vid sidan av
statsbudgeten. De interna transaktionerna består
huvudsakligen av olika former av statsbidrag till
kommunsektorn och av de statliga ålderspen-
sionsavgifter som förs från staten till ålderspen-
sionssystemet fr.o.m. år 1999. Utgiftstaket för
den offentliga sektorn påverkas därför inte av
den föreslagna tekniska justering av utgiftstaket
för staten som sker till följd av höjningen av den
statliga ålderspensionsavgiften och regleringen av
statens bidrag till kommunsektorn till följd av
förändrade skatteregler. Att riksdagen skall god-
känna ett tak för hela den offentliga sektorn kan
motiveras med att det är de offentliga utgifterna
som på sikt är avgörande för skatteuttagets nivå.

Riksdagen fastställde under våren 1999 beräk-
ningen av den offentliga sektorns utgifter till
1 078 miljarder kronor för år 2000, 1 114 miljar-
der kronor för år 2001 och 1 152 miljarder kro-
nor för år 2002. Utgiftstaket för den offentliga
sektorn revideras nu i förhållande till de beräk-
ningar som gjordes i 1999 års ekonomiska vår-
proposition till följd av en reviderad beräkning av
kommunal konsumtion, reviderade beräkningar

7.4 Beskrivning av utgiftsområden

I följande avsnitt redovisas regeringens sam-
manfattande bedömning av utgiftsområdena. I
tabellform redovisas utfallet för 1998, anvisade
medel för år 1999 (inklusive beslut på tilläggs-
budget i samband med 1999 års ekonomiska vår-
proposition), beräknat utfall för år 1999, förslag
till ram för år 2000 samt preliminära utgiftsramar
för åren 2001 och 2002 i löpande priser.

Utgiftsprognoserna för budgetåret 1999 avvi-
ker i vissa fall från anvisade medel på statsbud-
geten. Detta beror bl.a. på att anslagssparanden
och reservationer förbrukas samt på förändrade
antaganden om den ekonomiska utvecklingen.

För varje utgiftsområde redovisas de viktigaste
målen liksom prioriterade verksamheter och
eventuella omprioriteringar av medel.

158

PROP. 1999/2000:1

Utgiftsområde 1

Rikets styrelse

Utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

Miljoner kronor                                                           Miljoner kronor

Utfall

1998

Anslag

1999

Prognos

1999

Förslag

2000

2001

Beräknat

2002

Utfall

1998

Anslag

1999

Prognos

1999

Förslag

2000

Beräknat

2001

2002

4 328

4 182

4 791

4 461

4 750

4 778

1 981

1 707

1 608

1 578

1 623

1 678

Utgiftsområdet omfattar verksamheterna stats-
chefen, riksdagen och dess myndigheter, rege-
ringen m.m., centrala myndigheter samt medie-
frågor. För år 1999 uppgår anvisade medel enligt
statsbudget till 4,2 miljarder kronor, varav 2,3
miljarder kronor avser regeringen m.m., 1,1 mil-
jard kronor avser riksdagen och dess myndighe-
ter samt 0,7 miljarder kronor avser mediefrågor.

Några övergripande mål för utgiftsområdet
har inte beslutats på grund av att verksamheterna
är så olikartade. Målet för Regeringskansliet är
att det skall vara ett effektivt och kompetent in-
strument för regeringen att styra riket och för-
verkliga sin politik. Sverige innehar ordförande-
skapet i EU:s ministerråd under det första
halvåret år 2001. Utgångspunkten för såväl pla-
nerings- som genomförandefasen av ordförande-
skapet är att arbetet ges hög prioritet inom Rege-
ringskansliet. Viktiga mål inom verksam-
hetsområdet mediefrågor är att staten skall stödja
mångfald och reella yttrandemöjligheter, garan-
tera massmediernas oberoende samt säkerställa
tillgängligheten till massmedierna.

I syfte att stärka regeringens ledning och styr-
ning av statsförvaltningen, öka kvaliteten i Rege-
ringskansliets beredning av regeringsärenden
samt för att förbereda och genomföra det svens-
ka ordförandeskapet i EU:s ministerråd år 2001
m.m. föreslås utgiftsområdet tillföras ytterligare
190 miljoner kronor för år 2000 och 190 miljoner
kronor för år 2001, utöver det som tidigare till-
förts utgiftsområdet för detta ändamål. Övriga
ökningar av ramen för utgiftsområdet åren 1999-
2001 hänförs huvudsakligen till en teknisk juste-
ring av finansieringen av avtalsförsäkringar på det
statliga området.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 4 461 miljoner kronor.

Utgiftsområdet omfattar ett antal centrala myn-
digheter, bl.a. Riksrevisionsverket, Ekono-
mistyrningsverket, Statskontoret, Statistiska
centralbyrån, Konjunkturinstitutet, Riksgälds-
kontoret, Kammarkollegiet, Statens kvalitets-
och kompetensråd, Statens fastighetsverk, Forti-
fikationsverket, Finansinspektionen, Insätt-
ningsgarantinämnden och Premiepensionsmyn-
digheten. Vidare ingår vissa kostnader för statens
upplåning och låneförvaltning, vissa särskilda fi-
nansierings- och garantiåtaganden samt Riksda-
gens revisorer. För år 1999 uppgår anvisade me-
del enligt statsbudget till 1,7 miljarder kronor,
varav 889 miljoner kronor till effektivisering och
utveckling av statlig förvaltning, 751 miljoner
kronor till det finansiella systemet, 49 miljoner
kronor till särskilda finansierings- och garanti-
åtaganden samt 19 miljoner kronor till Riksda-
gens revisorer.

Viktiga mål för utgiftsområdet är att statsför-
valtningen skall bedrivas effektivt och i det all-
männas intresse. Statsfinanserna och statens
egendom skall förvaltas och hanteras på ett så
kostnadseffektivt sätt som möjligt. Officiell sta-
tistik och annan statlig statistik skall bidra till att
öka kunskapen om tillstånd, utveckling och
samband i samhället i stort. Myndigheterna skall
erbjudas stöd av hög kvalitet. Det finansiella
systemet skall vara effektivt och tillgodose såväl
samhällets krav på stabilitet som konsumenter-
nas intresse av ett gott skydd. Statens skuld skall
förvaltas så att kostnaden för skulden långsiktigt
minimeras samtidigt som riskerna i förvaltningen
beaktas. Administration och förvaltning av pre-
miepensionema skall bedrivas kostnadseffektivt
och till nytta för premiepensionsspararna. Rege-
ringen bedriver omfattande utredningsarbete
bl.a. med inriktning på den ekonomiska styr-
ningen i staten.

Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört
med 1999 års ekonomiska vårproposition förkla-
ras i huvudsak av ny pris- och löneomräkning
samt teknisk justering av förvaltningskostnads-
anslagen för korrigering av kompensation för
premier för avtalsförsäkringar. Ökningen av ra-

159

PROP. 1999/2000:1

men för utgiftsområdet mellan år 2001 och 2002
förklaras av att anslaget A7 Folk- och bostadsräk-
ning beräknas tillföras ökade resurser år 2002, i
enlighet med den ekonomiska vårpropositionen
för år 1999.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 1 578 miljoner kronor.

Utgiftsområde 3

Skatteförvaltningen och Tullverket

utveckling av nya arbetsmetoder, IT-utveckling,
förenklingsarbete samt information. Detta krä-
ver investeringar i såväl ny teknik som kompe-
tensutveckling. De olika delarna stöder varandra
i utvecklandet av en modem, effektiv och ända-
målsenlig tullverksamhet.

I enlighet med vad som redovisades i 1999 års
ekonomiska vårproposition görs en besparing på
Tullverket med 10 miljoner kronor år 2000.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 5 922 miljoner kronor.

Miljoner kronor

Utfall Anslag Prognos Förslag _______________Beräknat

1998       1999       1999       2000       2001       2002

5 864     5 811     5 979     5 922     6 021     6 112

Utgiftsområde 4
Rättsväsendet

Miljoner kronor

Utgiftsområdet omfattar Riksskatteverket
(RSV) och skattemyndigheterna (skatte-
förvaltningen) samt Tullverket. För år 1999 upp-
går de anvisade medlen enligt statsbudgeten till
ca 5,8 miljarder kronor varav ca 4,7 miljarder
kronor till skatteförvaltningen. Ett gemensamt
mål för myndigheterna inom utgiftsområdet är
att inom ramen för gällande regelverk säkerställa
avsedda skatte-, tull- och avgiftsintäkter. Tull-
verket har vidare till uppgift bl.a. att kontrollera
trafiken till och från utlandet så att bestämmelser
om in- och utförsel av varor efterlevs. Skatteför-
valtningen ansvarar för folkbokföring och fastig-
hetstaxering.

En prioriterad uppgift för skatteförvaltningen
är att fortsätta effektiviseringen av verksamheten
med hjälp av förbättrat IT-stöd. Det gäller bl.a.
arbetet med att slutföra utvecklingen av skatte-
kontosystemet. Även i övrigt skall insatser som
underlättar för de skattskyldiga och som syftar
till att förebygga fusk och oavsiktliga fel ges hög
prioritet.

Styrning, uppföljning och utvärdering av
kontrollverksamheten skall förbättras med ut-
gångspunkt från den kontrollpolicy som RSV
har slagit fast. Skatteförvaltningen skall systema-
tiskt verka för att förbättra förutsättningarna för
samarbete med andra länder i kontrollarbetet.

Uppbyggnaden av skattebrottsenheterna skall
fortsätta.

Vad gäller Tullverket skall narkotikakontrol-
len ges fortsatt högsta prioritet. Vidare skall
kontrollinsatserna mot illegal införsel av sprit
och tobak ges hög prioritet. Regeringen lägger
stor vikt vid utvecklings- och effektiviseringsar-
betet inom tullverksamheten vilket bl.a. omfattar

Utfall

1998

Anslag     Prognos

1999       1999

Förslag _______________Beräknat

2000 2001 2002

21 413    21 929    22 168    22 667    23 019    23 382

Utgiftsområdet omfattar polisen, åklagarväsen-
det, domstolsväsendet, rättshjälpen, kriminalvår-
den, exekutionsväsendet, Brottsförebyggande
rådet, Brottsoffermyndigheten, Rättsmedicinal-
verket och Gentekniknämnden. För år 1999
uppgår anvisade medel enligt statsbudgeten till
21,9 miljarder kronor, varav polisväsendet svarar
för ca 11,8 miljarder kronor, domstolsväsendet
för ca 3,1 miljarder kronor och kriminalvården
för ca 3,6 miljarder kronor.

Det överordnade målet för rättsväsendet är att
garantera den enskildes rättstrygghet och rätts-
säkerhet. Målet för kriminalpolitiken är att
minska brottsligheten och öka människors
trygghet. Förändringsarbetet inom rättsväsendet
skall intensifieras. Viktiga utgångspunkter är
därvid medborgarperspektiv och samverkan
mellan myndigheterna. Centrala beståndsdelar i
utvecklingsarbetet skall vara frågor om styrning,
kompetensutveckling och personalförsörjning.
Kriminalpolitiken skall utvecklas. Arbetet skall
bygga på kunskap om brottsligheten och präglas
av helhetssyn och humanism. Följande områden
skall prioriteras. Moderniseringen av rättsväsen-
det skall fortsätta i syfte att öka rättstryggheten
och rättssäkerheten och för att rationaliteten och
effektiviteten i rättsväsendets arbete skall öka.
Detta ger bättre förutsättningar för att förebygga
och bekämpa brottsligheten och för att öka
tryggheten. Satsningen på det brottsförebyggan-
de arbetet och verksamheten i närpolisområden
fortsätter med oförminskad styrka för att, uti-

160

PROP. 1999/2000:1

från ett solidariskt förhållningssätt, ge bättre för-
utsättningar att bekämpa den brottslighet som
drabbar människor i deras vardag och påverkar
deras välfärd och livskvalitet. Stödet till
brottsoffer skall stärkas. Rättsväsendets förmåga
att bemöta brottsoffer utvecklas. Skyddet för
målsägande och vittnen skall stärkas. För att
minska återfallen i brott förstärks kriminalvår-
dens insatser för att under verkställighetstiden
utveckla de intagnas personliga ansvar och för att
förbättra förberedelserna för frigivning från kri-
minalvårdsanstalt.

Kampen mot ekonomisk brottslighet och
miljöbrottslighet fortsätter och ges bättre förut-
sättningar. Bekämpningen av bedrägerier och
annat fusk med EU-medel förstärks genom att
EU-bedrägeridelegationens uppgifter överförs
till Ekobrottsmyndigheten och att ett organ bör
inrättas i anslutning till myndigheten för frågor
rörande skyddet av gemenskapernas finansiella
intressen.                               ,

Insatserna för kampen mot den gränsöver-
skridande brottsligheten förstärks. Förberedel-
serna inför Sveriges ordförandeskap i EU:s mi-
nisterråd första halvåret 2001 ger möjligheter att
driva på det internationella samarbetet.

Liksom under föregående år inriktas en stor
del av rättsväsendets resurser inom det kriminal-
politiska området på att förebygga och bekämpa
den allvarligaste brottsligheten - våldsbrott, sär-
skilt våld mot kvinnor, brott mot barn, brott
med rasistiska, främlingsfientliga eller homofo-
biska inslag, ekonomisk brottslighet och narko-
tikabrott.

I enlighet med vad som redovisades i 1999 års
ekonomiska vårproposition tillförs utgiftsområ-
det 150 miljoner kronor under tre år från och
med år 2000.

Regeringen avser att i 2000 års ekonomiska
vårproposition återkomma till riksdagen när det
gäller vilka ytterligare resursförstärkningar som
behövs för att myndigheterna skall kunna full-
följa statsmakternas intentioner i fråga om ut-
vecklingen av rättsväsendet.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 22 667 miljoner kronor.

Utgiftsområde 5

Utrikesförvaltning och
internationell samverkan

Miljoner kronor

Utfall

1998

Anslag

1999

Prognos

1999

Förslag

2000

2001

Beräknat

2002

2 638

2 871

3 011

2 983

3 027

3 066

Utgiftsområdet omfattar förvaltningskostnader
för Utrikesdepartementet och de 106 utlands-
myndigheterna, bidrag till vissa internationella
organisationer, information om Sverige i utlan-
det, nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor
samt övriga utrikespolitiska frågor som bland
annat omfattar strategisk exportkontroll och eu-
ropainformation. För år 1999 uppgår anvisade
medel enligt statsbudget till 2,9 miljarder kronor,
varav ca 1,7 miljarder kronor till utrikesförvalt-
ningen, 1 miljard kronor till bidrag till interna-
tionella organisationer och 0,2 miljarder kronor
till övrig verksamhet.

Målet för utgiftsområdet är att säkerställa Sve-
riges intressen i förbindelse med andra länder.
Utvidgningen av det regionala samarbetet kring
Östersjön, EU-samarbetet och FN kommer att
vara prioriterade verksamheter även under år
2000.

Ramen för utgiftsområdet har justerats för
premier för statens avtalsförsäkringar samt med
hänsyn till kompensation för vissa valutakursför-
ändringar. Ramen för utgiftsområdet har därför
ökat med 155 miljoner kronor jämfört med be-
dömningen i regeringens ekonomiska vårpropo-
sition.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 2 983 miljoner kronor.

Utgiftsområde 6

Totalförsvar

Miljoner kronor

Prognos

1999

Förslag

2000

Beräknat

Utfall

1998

Anslag

1999

2001

2002

42 399

44 108

44 654

46 649

46 061

45 129

Utgiftsområdet omfattar militärförsvar, civilför-
svar, Kustbevakningen, nämnder samt totalför-
svarsgemensamma verksamheter (tidigare be-
nämnt stödverksamhet till det militära och civila
försvaret). Vidare ingår även internationell freds-

161

6 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uol-3

PROP. 1999/2000:1

främjande verksamhet med svensk trupp utom-
lands, verksamhet som bedrivs av Kustbevak-
ningen, Statens räddningsverk avseende freds-
räddningstjänst, vissa nämnder och Spräng-
ämnesinspektionen. För år 1999 uppgår anvisade
medel enligt statsbudgeten till 44,1 miljarder
kronor, varav 39,8 miljarder kronor till det mili-
tära försvaret, 2,4 miljarder kronor till det civila
försvaret och 1,9 miljarder kronor till övrig verk-
samhet.

Nu gällande försvarsbeslutsperiod omfattar
åren 1997 - 2001. En säkerhetspolitisk kontroll-
station genomfördes våren 1999 (prop.
1998/99:74, bet.    1998/99:FöU5, rskr.

1998/99:224, bet. 1998/99:UFöUl, rskr.
1998/99:222). Riksdagen biföll regeringens för-
slag som innebär en ändrad inriktning av total-
försvaret. Den ekonomiska ramen för varje år
under nästa försvarsbeslutsperiod åren 2002 -
2004 skall vara fyra miljarder kronor mindre än
ramen för 2001. Utöver detta anslås ett omställ-
ningsbidrag med 3 miljarder kronor år 2002 och
med 1 miljard kronor år 2003. Vidare utgår den
särskilda uppräkningen av anslaget för anskaff-
ning av materiel, den s.k. teknikfaktorn, fr.o.m.
år 2000.

Mot bakgrund av den säkerhetspolitiska kon-
trollstationen har ett förändringsarbete påbörjats
för anpassa verksamheten till de minskade eko-
nomiska ramarna. Regeringen avser att åter-
komma under hösten 1999 till riksdagen med en
proposition som skall omfatta förslag till om-
strukturering av totalförsvaret.

Riksdagen har den 14 juni 1999 godkänt rege-
ringens förslag att ställa en väpnad styrka till
förfogande som ett svenskt bidrag till en inter-
nationell fredsstyrka i Kosovo. Som en del av
den totala finansieringen kommer utgiftsområ-
det att tillföras 400 miljoner kronor för år 2000.
Från och med år 2000 förs ett nytt anslag upp
under utgiftsområde 6, anslaget C6 Sprängämne-
sinspektionen. Ramen för utgiftsområdet har
också justerats för premier för statens avtalsför-
säkringar. Ramen för utgiftsområdet har därför
ökat med 1 792 miljoner kronor jämfört med
bedömningen i regeringens ekonomiska vårpro-
position.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 46 649 miljoner kronor.

Utgiftsområde 7

Internationellt bistånd

Miljoner kronor

Utfall Anslag Prognos Förslag _______________Beräknat

1998       1999       1999       2000       2001       2002

11 479    11 900    12 095    13 237    14 358    14 326

Utgiftsområdet omfattar utvecklingssamarbete
med utvecklingsländer och samarbete med län-
der i Central- och Östeuropa. För år 1999 upp-
går anvisade medel enligt statsbudgeten till 11,9
miljarder kronor, varav 11,1 miljarder kronor till
utvecklingssamarbete med utvecklingsländer och
0,8 miljarder kronor till samarbete med länder i
Central- och Östeuropa.

Målet för Sveriges internationella utvecklings-
samarbete är att höja de fattiga folkens levnads-
nivå. Riksdagen har lagt fast sex biståndspolitiska
mål: resurstillväxt, ekonomisk och politisk själv-
ständighet, ekonomisk och social utjämning,
demokratisk samhällsutveckling, en framsynt
hushållning med naturresurser och omsorg om
miljön samt jämställdhet mellan kvinnor och
män.

En bred parlamentarisk översyn och fortsatt
modernisering av utvecklingssamarbetet plane-
ras.

Målen för samarbetet med Central- och Öst-
europa är att främja en säkerhetsgemenskap, för-
djupa demokratins kultur, stödja en socialt håll-
bar ekonomisk omvandling samt att stödja en
miljömässigt hållbar utveckling. Härtill har rege-
ringen beslutat att allt samarbete skall genomsy-
ras av ett jämställdhetsperspektiv.

I enlighet med vad som angavs i 1999 års eko-
nomiska vårproposition är biståndsramen år
2000 0,72 procent av BNL År 2001 ökas den till
att motsvara 0,73 procent av BNI och år 2002 till
0,74 procent av BNI.

På grund av det förändrade beräkningssättet
för nationalräkenskaperna, den uppreviderade
tillväxtprognosen samt en teknisk justering ökar
biståndsanslaget med 914 miljoner kronor jäm-
fört med 1999 års ekonomiska vårproposition.
Avräkningarna från biståndsramen förändras
med 135 miljoner kronor i förhållande till 1999
års ekonomiska vårproposition. Detta innebär att
biståndsanslaget ökat med 779 miljoner kronor
sedan 1999 års ekonomiska vårproposition.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 13 237 miljoner kronor.

162

PROP. 1999/2000:1

Utgiftsområde 8

Invandrare och flyktingar

Miljoner kronor

Utfall Anslag Prognos Förslag _______________Beräknat

1998       1999       1999       2000       2001       2002

4 186      4 324      4 651      4 901      4 917      4 471

Utgiftsområdet omfattar migrations- och integ-
rationspolitik. Från och med år 2000 omfattar
området också insatser för nationella minorite-
ter. För år 1999 uppgår anvisade medel enligt
statsbudgeten till 4,3 miljarder kronor, varav 1,8
miljarder kronor till migrationspolitiken och 2,5
miljarder kronor till integrationspolitiken.

Målen för migrationspolitiken är att verka för
att migration till och från vårt land kan ske i ord-
nade former, att värna asylrätten och att upprätt-
hålla den reglerade invandringen. Vidare skall
verksamheten präglas av rättssäkerhet, humanitet
och respekt för individens mänskliga rättigheter.

Integrationspolitikens mål är lika rättigheter
och möjligheter för alla oavsett etnisk och kultu-
rell bakgrund, en samhällsgemenskap med sam-
hällets mångfald som grund samt en samhällsut-
veckling som kännetecknas av ömsesidig respekt
och tolerans och som alla oavsett bakgrund skall
vara delaktiga i och medansvariga för. Ytterligare
mål är att bryta den sociala och etniska segrega-
tionen i storstadsregionerna och verka för jämli-
ka levnadsvillkor för storstädernas invånare. En-
ligt regeringens bedömning i den minoritetspo-
litiska propositionen (prop. 1998/99:143) skall
minoritetspolitiken inriktas på att ge skydd och
stöd för nationella minoriteter.

Inom området prioriteras en ökning av be-
slutskapaciteten i asylärenden och arbetet med
att bryta segregationen.

I överensstämmelse med vad som redovisades
i budgetpropositionen för 1999 är asylsökande
från Förbundsrepubliken Jugoslavien och Irak
fortfarande de största grupperna. Krisen i pro-
vinsen Kosovo förvärrades under våren 1999. De
krigshandlingar som då bröt ut ledde till en av de
största flyktingkatastroferna under senare tid.
Regeringen utfärdade den 15 april 1999 förord-
ningen (1999:209) om tidsbegränsade uppehålls-
tillstånd i vissa utlänningsärenden. Den trädde i
kraft den 29 april 1999. Med tillämpning av för-
ordningen tog Sverige emot 3 865 person från
Kosovoprovinsens närområde, inom den huma-
nitära evakueringen som genomfördes i
UNHCR:s regi. I förhållande till tidigare anta-

ganden i budgetpropositionen för 1999 har ett
större antal asylsökande från Förbundsrepubli-
ken Jugoslavien stannat kvar i Sverige då de be-
viljats tidsbegränsade uppehållstillstånd med stöd
av nämnda förordning. Antalet registrerade i
Statens invandrarverks mottagandesystem
kommer därför att bli högre än vad som tidigare
beräknats för 1999. Orsaken är framförallt de
långa vistelsetidema i mottagandesystemet för
asylsökande från Förbundsrepubliken Jugoslavi-
en.

De största utgiftsposterna inom utgiftsområ-
det avser mottagande av asylsökande och statlig
ersättning till kommunerna för att ta emot flyk-
tingar och vissa anhöriga. Dessa beräknas under
åren 2000-2002 öka mer än vad som antogs i be-
räkningarna i budgetpropositionen för 1999. Det
innebär även att anslagen för offentligt biträde
och utresor för utvisade och avvisade ökar.

För att få en effektivare handläggning av den
ökade mängden ärenden föreslås Statens invand-
rarverk och Utlänningsnämnden få utökade ra-
mar för år 2000 med sammanlagt 30 miljoner
kronor. Anslaget A3 Migrationspolitiska åtgärder
föreslås ökas med 15 miljoner kronor för åter-
vändandeinsatser.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 4 901 miljoner kronor.

Utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Miljoner kronor

Utfall      Anslag     Prognos     Förslag _______________Beräknat

1998       1999       1999       2000       2001       2002

23 124    24 088    24 819    25 363    25 900    26 209

Utgiftsområdet omfattar verksamheterna hälso-
och sjukvård, social omsorg samt stöd till sek-
torsforskning. Landstingen och kommunerna
står för den största delen av de offentliga utgif-
terna för hälso- och sjukvård och social omsorg.
Statens utgifter utgör en mindre del av de samla-
de offentliga utgifterna för hälso- och sjukvården
och social omsorg. De största utgiftsposterna in-
om utgiftsområdet utgörs av bidrag för läkeme-
delsförmånen, kostnader för statlig assistanser-
sättning samt tandvårdsstödet. Vidare ingår
utgifter för flertalet myndigheter under Social-
departementet, bidrag till organisationer samt
olika slag av stimulans- och utvecklingsbidrag
inom det sociala området. För år 1999 uppgår

163

PROP. 1999/2000:1

anvisade medel enligt statsbudgeten till 24,1 mil-
jarder kronor, varav 17 miljarder kronor avser
hälso- och sjukvård, 6,6 miljarder kronor avser
social omsorg, 0,4 miljarder kronor avser Social-
styrelsen och 0,1 miljarder kronor avser stöd till
forskning.

Målen för utgiftsområdet är att trygga en god
hälsa och goda levnadsvillkor, att se till att hälso-
och sjukvården och den sociala omsorgen be-
drivs med god kvalitet och effektiv resursan-
vändning och tillgodoser den enskilde individens
behov av vård, omsorg, stöd och service.

Regeringen föreslår för år 2000 att 10,3 miljo-
ner kronor flyttas från utgiftsområde 9 Hälso-
vård, sjukvård och social omsorg till utgiftsom-
råde 4 Rättsväsendet. Av dessa medel skall 7,8
miljoner kronor användas för att förstärka
Rättsmedicinalsverkets verksamhet. Vidare skall i
enlighet med förslagen i alkoholpropositionen
(prop. 1998/99:134) 2,5 miljoner kronor av dessa
medel användas för att utöka polisens insatser
mot olovlig sprit. Medlen finansieras via ned-
dragningar på anslagen för Hälso- och sjukvår-
dens ansvarsnämnd, Alkohol- och narkotikapoli-
tiska åtgärder samt Folkhälsoinstitutet. Vidare
minskas Alkoholinspektionens anslag till 7 mil-
joner kronor i enlighet med förslagen i alkohol-
propositionen.

Genom den s.k. försvarsuppgörelsen kommer
sammanlagt 8 miljarder kronor att tillföras vår-
den och omsorgen under perioden 2002- 2004.
Regeringen gör emellertid bedömningen att det
finns behov av ytterligare resurser till vård och
omsorg. Mot den bakgrunden avser regeringen
att föreslå att ytterligare medel - en miljard kro-
nor - skall tillföras vården och omsorgen redan
för år 2001.

Regeringen avser att i en särskild proposition
återkomma med förslag som innebär att perso-
ner som beviljats assistansersättning före 65 års
ålder skall få behålla denna ersättning även efter
fyllda 65 år. Avsikten är att kunna presentera en
proposition hösten 2000 så att lagändringen skall
kunna träda ikraft vid årskiftet 2000/2001. Innan
en proposition kan läggas måste dock förslaget
utredas i en arbetsgrupp eller utredning. Vidare
måste förhandlingar ha genomförts och överens-
kommelse ha träffats med Svenska kommunför-
bundet. Detta kan komma att påverka tidssche-
mat. Preliminärt har för ändamålet uppförts 150
miljoner kronor 2001 och 200 miljoner kronor år
2002.

I förhållande till 1999 års ekonomiska vårpro-
position ökar utgiftsområdet med 12 miljoner
kronor.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 25 363 miljoner kronor.

Utgiftsområde 10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp

Miljoner kronor

Utfall      Anslag     Prognos     Förslag _______________Beräknat

1998       1999       1999       2000       2001       2002

39 685    80 502    87 873    92 470    92 454    92 247

Utgiftsområdet omfattar två verksamhetsområ-
den, ekonomisk trygghet vid sjukdom och han-
dikapp samt kostnader för socialförsäkringsad-
ministrationen, dvs. Riksförsäkringsverket och
de allmänna försäkringskassorna. Socialförsäk-
ringsförmåner som lämnas vid ohälsa utges i
form av dagersättningar såsom sjukpenning, re-
habiliteringsersättning, närståendepenning samt
vissa yrkesskadeersättningar. Därutöver ingår i
utgiftsområdet folkpension och pensionstillskott
i form av förtidspension samt handikappersätt-
ning. Sedan 1999 ingår även utgifterna för ATP i
form av förtidspension, arbetsskadeersättningar,
kostnader för sysselsättning av vissa förtidspen-
sionärer samt ersättning för kroppskador. Det
senare omfattar det statliga personskadeskyddet i
de fall skadan inträffat under militär verksamhet.

För år 1999 uppgår anvisade medel enligt
statsbudgeten till 80,5 miljarder kronor varav 5,4
miljarder kronor avser socialförsäkringens admi-
nistration. Skillnaden mellan 1998 års utfall och
anslaget för 1999 förklaras av ett flertal föränd-
ringar. Med anledning av ålderspensionsrefor-
men ökades ramen för utgiftsområdet för år
1999 och för åren därefter. Därtill redovisades
utgifterna för Allmän tilläggspension (ATP) i
form av förtidspension samt utgifterna för ar-
betsskadeförsäkringen vid sidan av statsbudgeten
år 1998. Anslaget A6 Ersättning vid kroppsskador
redovisades under utgiftsområde 6 Totalförsvar
år 1998.

Målet för utgiftsområdet är att ge ekonomisk
trygghet för sjuka och funktionshindrade.

Den kraftiga avvikelsen mellan anslagna medel
1999 och den nuvarande prognosen förklaras
främst av utfallet för anslaget Al Sjukpenning och
rehabilitering m.m. Under 1999 har utgifterna för

164

PROP. 1999/2000:1

sjukpenning ökat mycket kraftigt p.g.a. en ökad
sjukfrånvaro och utgiftsprognosen har successivt
reviderats. Det finns ett flertal faktorer som kan
antas påverka sjukfrånvaron och därmed kostna-
derna. Under 1998 genomfördes flera reformer
vilka innebar att ersättningsnivån höjdes från 75
procent till 80 procent, sjuklöneperioden för-
kortades från 28 till 14 dagar och de begränsande
reglerna för kompletterande avtalsersättningar
togs bort. Kostnaderna för sjukförsäkringen ökar
i takt med att arbetskraften ökar och varierar
även med konjunktur och arbetslöshet. Antalet
nybeviljade förtidspensioner har också minskat
något.

En utredning är under tillsättande som skall
fördjupa analysen av varför sjukfrånvaron och
utgifterna för sjukpenningen har förändrats över
tiden. Utredaren skall därutöver bl.a. klarlägga
sambanden mellan sjukförsäkringen och förtids-
pensionssystemet samt belysa effekterna för
framtida förtidspensionering av stigande sjuk-
frånvaro. Utredaren skall senast i maj år 2000
lämna förslag till konkreta åtgärder för att mins-
ka sjukfrånvaron och för att reducera utgifterna
inom sjukförsäkringen.

För närvarande bereds inom Regeringskansliet
ett förslag om nya beräkningsregler, Beräknings-
underlag för dagersättning - sjukpenning, föräld-
rapenning m.m. (Ds 1999:19). I detta samman-
hang kommer inkomna remissyttranden att
beaktas.

I förhållande till 1999 års ekonomiska vårpro-
position har utgiftsramarna för år 2000 höjts med

5,6 miljarder kronor. Av dessa förklaras cirka 1,5
miljarder kronor av den tekniska justeringen
med anledning av ändrade ålderspensionsavgif-
ter. Resterande del förklaras huvudsakligen av de
under året kraftigt ökade utgifterna för sjukpen-
ning.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 92 470 miljoner kronor.

Utgiftsområde 11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Miljoner kronor

Utfall      Anslag     Prognos     Förslag                 Beräknat

1998       1999       1999       2000       2001       2002

62 684    34 315    34 350    33 619    32 691    32 198

Utgiftsområdet omfattar folkpension för de ål-
derspensionärer som saknar ATP och pen-

sionstillskott i form av ålderspension. Vidare in-
går ATP och folkpension i form av
efterlevandepension till vuxna, bostadstillägg till
pensionärer samt delpension. För år 1999 uppgår
anvisade medel enligt statsbudgeten till 34,3 mil-
jarder kronor. Därav svarar ålderspensionerna
för ca 11,5 miljarder kronor, efterlevandepensio-
nen för ca 12,7 miljarder kronor samt bostads-
tillägget till pensionärer för ca 9,8 miljarder kro-
nor.

Målet för utgiftsområdet är att ge ekonomisk
trygghet till äldre och efterlevande. Regeringen
anser att det är av stor vikt att ge de äldre en
ekonomisk trygghet som tillgodoser ett grund-
läggande konsumtionsbehov och tillgång till bo-
stad med tillfredsställande standard.

I samband med omställningen till det nya pen-
sionssystemet har en rad utredningar som berör
utgiftsområdet tillsatts och genomförts, bl.a. ef-
terlevandepensionsutredningen, utredningen av
systemet för inkomstprövning av bostadstillägg
till pensionärer samt utredningen av den över-
gångsvisa garantipensionen. Dessa utredningar
kommer under år 2000 och kommande år att lig-
ga till grund för ett flertal förändringar som an-
passar anslagen på utgiftsområdet till övriga delar
av det reformerade ålderspensionssystemet. I
samband med att beslutet togs att införa det nya
ålderspensionssystemet beslutades även att del-
pensionen skall avvecklas. I och med att ålders-
pension enligt de nya reglerna kommer att utbe-
talas från och med år 2001 skall inga nya delpen-
sioner beviljas.

För att kompensera ekonomiskt utsatta grup-
per för den höjning av högkostnadsskyddet i lä-
kemedelsförmånen som genomfördes under
1999 (prop. 1998/99:106) beslutades samtidigt
om en höjning av pensionstillsskottet med 509
kronor om året för en pensionär med fullt pen-
sionstillskott.

Jämfört med 1999 års anslagsnivå beräknas ut-
gifterna för år 2000 och framöver att minska nå-
got, främst på grund av att andelen pensionärer
med ATP ökar och att färre pensionärer därmed
är berättigade till pensionstillskott. Av samma
anledning minskar också utgifterna för bostads-
tillägg till pensionärer.

I förhållande till vad som angavs för år 2000 i
1999 års ekonomiska vårproposition har dock
utgiftsområdet ökat med 173 miljoner kronor,
vilket beror dels på ovan nämnda höjning av pen-
sionstillskottet, dels på ett högre basbeloppsan-
tagande.

165

PROP. 1999/2000:1

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 33 619 miljoner kronor.

Utgiftsområde 12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Miljoner kronor

Utfall      Anslag     Prognos     Förslag _______________Beräknat

1998       1999       1999       2000       2001       2002

35 910    39 896    40 893    44 756    47 915    48 243

Utgiftsområdet omfattar ekonomiskt stöd till
barnfamiljer, studiehjälp för gymnasiestuderande
som återfinns under utgiftsområde 15 och bo-
stadsbidrag som återfinns under utgiftsområde
18. Stöden utgörs av allmänna barnbidrag inklu-
sive flerbarnstillägg och förlängt barnbidrag, för-
äldraförsäkring inklusive havandeskapspenning,
underhållsstöd, bidrag till kostnader för interna-
tionella adoptioner, barnpension i form av folk-
pension och allmän tilläggspension, vårdbidrag
för funktionshindrade barn och pensionsrätt för
barnår. För år 1999 uppgår anvisade medel enligt
statsbudget till 39,9 miljarder kronor, varav 16,7
miljarder kronor till allmänna barnbidrag, 14,8
miljarder kronor till föräldraförsäkringen, 2,5
miljarder kronor till underhållsstöd 20 miljoner
kronor till kostnader för internationella adoptio-
ner, 1 miljard kronor till barnpension, 1,8 miljar-
der kronor till vårdbidrag för funktionshindrade
barn och 3,1 miljarder kronor till pensionsrätt
för barnår.

Målen inom utgiftsområdet är att utjämna
levnadsvillkoren mellan familjer med och utan
barn, att stödja föräldrarnas möjligheter att
kombinera förvärvsarbete med föräldraskap samt
att lämna särskilt ekonomiskt stöd till familjer i
utsatta situationer.

Regeringen avser att tillsätta en särskild utre-
dare för att utreda utgiftsutvecklingen inom un-
derhållsstödet. Utredningen bör ske utifrån ett
samlat familjepolitiskt perspektiv. Syftet med ut-
redningen är att pröva om det är möjligt att för-
ändra bidragsgivningen i en riktning som innebär
att marginaleffekter minskar och att fattigdoms-
fällorna blir färre samtidigt som den fördelnings-
politiska träffsäkerheten bibehålls.

Regeringen avser att föreslå ändrade regler för
utfyllnadsbidrag vid växelvis boende. Förslaget
beräknas ge minskade utgifter för underhållsstö-
det med 50 miljoner kronor per år. Förslaget be-
räknas kunna tillämpas för underhållsstöd som

avser tid efter den 30 september år 2000. Bespa-
ringen på anslaget år 2000 blir därmed 12,5 mil-
joner kronor.

För närvarande bereds inom Regeringskansliet
ett förslag om nya beräkningsregler, Beräknings-
underlag för dagersättning - sjukpenning, föräld-
rapenning m.m. (Ds 1999:19). I detta samman-
hang kommer inkomna remissyttranden att
beaktas.

Regeringen föreslår förändringar i föräldraför-
säkringen som innebär att förmånsnivån avseen-
de föräldrapenning vid flerbarnsfödsel för varje
barn utöver det andra barnet för de tillkomman-
de 180 föräldrapenningdagarna utgår med belopp
som motsvarar förälderns sjukpenning. Förslaget
beräknas medföra ökade utgifter med en halv
miljon kronor år 2000.

Regeringen föreslår att barnbidraget höjs med
100 kronor per barn och månad fr.o.m. januari år
2000. Regeringen avser att år 2001 höja barnbi-
draget med ytterligare 100 kronor. Fler-
barnstillägget höjs i motsvarande mån. Förslaget
beräknas medföra ökade utgifter med 2 175 mil-
joner kronor år 2000.

I förhållande till vad som angavs i den ekono-
miska vårpropositionen är det en ökning med
1 288 miljoner kronor. Orsaken är bl.a. en revi-
derad prognos för kostnaderna för föräldraför-
säkringen.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 44 756 miljoner kronor.

Utgiftsområde 13
Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet

Miljoner kronor

Utfall      Anslag     Prognos     Förslag _______________Beräknat

1998       1999       1999       2000       2001       2002

37 331    33 939    33 463    30 573    28 466    28 273

Utgiftsområdet omfattar verksamheterna bidrag
till arbetslöshetsersättning samt bidrag till löne-
garantiersättning. Från anslaget Bidrag till ar-
betslöshetsersättning täcks utgifterna även för
åtgärderna tillfällig avgångsersättning och gene-
rationsväxling. Fram till den 30 september 1999
belastar utgifter för den s.k. aktivare använd-
ningen av arbetslöshetsersättningen anslaget.
För år 1999 uppgår anvisade medel enligt stats-
budget till 33,9 miljarder kronor, varav 32,8 mil-
jarder kronor till arbetslöshetsersättning och ca
1,1 miljard kronor till lönegarantiersättning.

166

PROP. 1999/2000:1

Målet för utgiftsområdet är att underlätta och
stimulera omställning och därigenom öka flexi-
biliteten på arbetsmarknaden.

Prioriterade frågor under år 2000 är fortfaran-
de aktivitet och omställning under arbetslöshet.
En arbetsgrupp med uppgift att se över vissa frå-
gor inom arbetslöshetsförsäkringen har tillsatts
inom Näringsdepartementet. Uppdraget skall
redovisas senast den 28 september 1999. Arbets-
gruppen har i uppdrag att lämna förslag som sä-
kerställer att arbetslösa behandlas lika i likartade
situationer. Arbetsgruppen ser över reglerna om
skyldigheten att ta ett anvisat lämpligt arbete och
lämnar förslag till preciseringar av vad detta in-
nebär mot bakgrund av försäkringens grundläg-
gande krav på att stå till arbetsmarknadens förfo-
gande. Arbetsgruppen analyserar vidare hur
arbetsförmedlingens kontrollfunktion fungerar
och föreslår förbättringar som kan behövas. I
uppdraget ingår också att se över tillsynen av ar-
betslöshetsförsäkringen. Regeringen avser att
under år 2000 lämna förslag till riksdagen om
ändringar.

Utgiftsnivån påverkas primärt av den öppna
arbetslösheten vad gäller utgifterna för arbets-
löshetsersättningen och av antalet konkurser vad
gäller utgifterna för lönegarantiersättningen. Den
minskande arbetslösheten har medfört att utgif-
terna under utgiftsområdet sjunkit under det se-
naste året. Prognoserna för den öppna arbetslös-
heten har successivt reviderats ned. Däremot
beräknas utgifterna inte minska proportionellt
med arbetslösheten. En orsak är att den statliga
ålderspensionsavgiften, som belastar anslag Al
Bidrag till arbetslöshetsersättning har höjts med
0,7 miljarder kronor. En annan orsak kan vara att
de som i störst utsträckning lämnar arbetslöshet
är arbetslösa med låg eller ingen ersättning. Där-
till är beräkningsmetoderna nya och förbättrade.
De beräknade utgifterna för utgiftsområdet har
reviderats ned i förhållande till beräkningen i
1999 års ekonomiska vårproposition med 81
miljoner kronor. De beräknade utgifterna för ut-
giftsområdet har reviderats ned med 1 344 miljo-
ner kronor för år 2000, med 1 810 miljoner kro-
nor för år 2001 och med 1 296 miljoner kronor
för år 2002.

Från anslaget Bidrag till lönegarantiersättning
betalas utgifter för lönegarantiersättning.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 30 573 miljoner kronor.

Utgiftsområde 14

Arbetsmarknad och arbetsliv

Miljoner kronor

Utfall      Anslag     Prognos     Förslag _______________Beräknat

1998       1999       1999       2000       2001       2002

47 668    47 971    48 796    46 130    46 251    46 642

Utgiftsområdet omfattar arbetsmarknadspolitis-
ka åtgärder, Arbetsmarknadsverket, Arbe-
tarskyddsstyrelsen och ytterligare ett antal myn-
digheters förvaltning samt forskning och
utveckling på arbetsmarknads- och arbetslivsom-
rådet. Området omfattar även merkostnadser-
sättning till Samhall AB:s verksamhet, vissa ut-
gifter för jämställdhetspolitiska frågor samt
statliga arbetsgivarfrågor. För år 1999 uppgår an-
visade medel enligt statsbudget till 48,0 miljarder
kronor, varav ca 34,4 miljarder kronor till ar-
betsmarknad, 5,4 miljarder kronor till arbets-
livsfrågor, 0,03 miljarder kronor till jämställd-
hetsfrågor och 8,1 miljarder kronor till statliga
arbets givarfrågor.

Målen för arbetsmarknadspolitiken är att öka
flexibiliteten på arbetsmarknaden, bryta de oba-
lanser som finns på olika delarbetsmarknader lik-
som könsuppdelningen på arbetsmarknaden,
hjälpa personer med särskilda behov och före-
bygga permanent utslagning från arbetslivet.
Målet för arbetslivspolitiken är en god och ut-
vecklande arbetsmiljö, jämställdhet mellan kvin-
nor och män samt ett artbetsliv som präglas av
integrering och mångfald.

Inom utgiftsområdet prioriteras under år 2000
även fortsättningsvis dels åtgärder för att förbätt-
ra arbetsmarknadens funktionssätt och på så sätt
bidra till en ökad sysselsättning, dels åtgärder för
att förbättra effektiviteten och träffsäkerheten i
stödformer som riktas till arbetshandikappade
kvinnor och män. Som ett led i arbetet med att
förenkla det arbetsmarknadspolitiska regelverket
presenterar regeringen en ny struktur. Regering-
en avser att återkomma med ett utförligt förslag
till riksdagen under våren år 2000.

I syfte att motverka flaskhalsar på arbets-
marknaden och förstärka arbetsförmedlingarnas
arbete med företagskontakter disponerar Ar-
betsmarknadsstyrelsen (AMS) 850 miljoner kro-
nor för tillfälliga personalförstärkningarna vid
arbetsförmedlingar och arbetsmarknadsinstitut
under 1999. I takt med den förbättrade situatio-
nen på arbetsmarknaden bör dessa medel reduce-

167

PROP. 1999/2000:1

ras. För år 2000 föreslår regeringen att AMS dis-
ponerar 700 miljoner kr.

I förhållande till vad som angavs 1999 års eko-
nomiska vårproposition har ramen för utgifts-
området för år 2000 reviderats upp med 657
miljoner kronor, vilket i huvudsak förklaras av
ändrade beräkningar av statliga ålderspensioner
samt en ökning av anslaget A 4 Europeiska soci-
alfonden m.m.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 46 130 miljoner kronor.

studiestödssystem som avses träda i kraft under
år 2001.

Budgetförslaget för år 2000 utgår vidare från
den pågående utbildningssatsningen inom vux-
enutbildningen och den utbyggnad av högskolan
som regeringen presenterade i den ekonomiska
vårpropositionen (se utgiftsområde 16). Detta
innebär att volymen successivt ökar vad gäller
studiemedel.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 20 981 miljoner kronor.

Utgiftsområde 15

Studiestöd

Utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning

Miljoner kronor                                                          Miljoner kronor

Utfall

1998

Anslag

1999

Prognos

1999

Förslag

2000

2001

Beräknat

2002

Utfall

1998

Anslag

1999

Prognos

1999

Förslag

2000

2001

Beräknat

2002

21 919

22 355

19 820

20 981

24 533

24 833

27 737

29 130

30 086

32 573

36 628

38 956

Utgiftsområdet omfattar utgifter för studiehjälp
till gymnasiestuderande i form av studiebidrag,
inackorderingtillägg m.m. och studiemedel samt
olika former av vuxenstudiestöd. För år 1999
uppgår anvisade medel enligt statsbudgeten till

22,4 miljarder kronor, varav studiemedel 10 mil-
jarder kronor, särskilt utbildningsbidrag 7 mil-
jarder kronor och särskilt vuxenstudiestöd (svux
och svuxa) 2 miljarder kronor.

Studiestödet är en viktig del av utbildningspo-
litiken och skall bidra till att de övergripande
målen för området uppnås. Studiestödet skall
verka rekryterande och därmed bidra till ett högt
deltagande i utbildningar samt ha en utjämnande
verkan mellan individer och grupper inom be-
folkningen och därmed bidra till ökad social
rättvisa.

Prioriterat under budgetperioden 2000 - 2002
är en höjning av studiehjälpen med 100 kronor
per månad från år 2000 och ytterligare 100 kro-
nor från år 2001.

I förhållande till den tidigare beräknade ramen
för år 2000 föreslås en minskning med 1 155
miljoner kronor, beroende på en förändrad av-
räkningsprincip för skatter på studiestöd. Ut-
giftsramen påverkas också av att utgifterna för
statliga ålderspensionsavgifterna ökar med 294
miljoner kronor, samt en förväntat något lägre
efterfrågan på vuxenstudiestöd

Regeringen kommer senare under hösten att
lämna förslag om ett reformerat sammanhållet

Utgiftsområdet omfattar skola och barnomsorg,
vuxenutbildning, kvalificerad yrkesutbildning,
högskoleutbildning och forskning samt centrala
myndigheter inom Utbildningsdepartementets
ansvarsområde. För år 1999 uppgår anvisade me-
del enligt statsbudgeten till 29,1 miljarder kro-
nor, varav 6,8 miljarder kronor avser barnom-
sorg, skola och vuxenutbildning, 19,5 miljarder
kronor avser utbildning och forskning vid uni-
versitet och högskolor samt 2,2 miljarder kronor
avser forskning.

I beräkningen av ramen för utgiftsområdet har
ekonomiskt utrymme avsatts för att fr.o.m. 2001
stegvis genomföra en allmän förskola och en
maxtaxa inom förskoleverksamhet och skol-
barnomsorg.

Antalet platser i kunskapslyftet ligger i stort
kvar på samma nivå som år 1999 fram till och
med första halvåret 2002. Detta innebär att den
tidigare planerade utbyggnaden inte kommer till
stånd. Under andra halvåret 2002 fortsätter kun-
skapslyftet på en lägre nivå. Regeringen avser att
under år 2000 återkomma till riksdagen, efter det
att underlag inhämtats från den parlamentariska
kunskapslyftskommittén, beträffande perioden
efter år 2002.

Genom att den tidigare planerade utbyggna-
den av kunskapslyftet inte genomförs kan bespa-
ringen om 1,1 miljarder kronor inom Utbild-
ningsdepartementets område tas ut fr.o.m. år
2000, delvis inom utgiftsområde 15 Studiestöd,

168

PROP. 1999/2000:1

delvis inom utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning.

Regeringen aviserade i 1999 års ekonomiska
vårproposition att utbyggnaden av grundutbild-
ningen vid universitet och högskolor skulle fort-
sätta efter år 2000. Medel beräknades för 10 000
nya högskoleplatser fr.o.m. den 1 juli 2001 samt
ytterligare 10 000 platser fr.o.m. den 1 juli 2002.
Regeringen lämnar i denna proposition förslag
till fördelning av nya platser inom den ekono-
miska ram som angavs i den ekonomiska vårpro-
positionen. Den huvudsakliga delen av platserna
läggs på de naturvetenskapliga och tekniska ut-
bildningsområdena. Vidare föreslås viss del av
platserna läggas på medicinsk- och vårdutbild-
ning samt humanistisk och samhällsvetenskaplig
utbildning. Särskilt uppmärksammas behovet av
utbildning inom IT-området och gränsöverskri-
dande utbildningar mellan de nämnda områdena.

Satsningen på forskning och forskarutbildning
fortsätter för att bidra till en hög kunskaps- och
kompetensnivå i samhället. I 1999 års ekonomis-
ka vårproposition aviserades stärkta resurser till
anslagen för grundforskning och forskarutbild-
ning om totalt 779 miljoner kronor för perioden
2000-2002. Regeringen lämnar i denna propos-
tion förslag till fördelning av en mindre del av
dessa medel, främst till de nya universiteten i
Karlstad, Växjö och Örebro. Hur resterande del
av tillskotten skall disponeras kommer att redo-
visas i den forskningspolitiska propositionen
som regeringen avser lämna till riksdagen under
år 2000.

Ramen för utgiftsområdet för år 2000 har ökat
främst med anledning av den tekniska justering-
en avseende ändrad finansieringsprincip för de
statliga avtalsförsäkringarna (1 590 miljoner kro-
nor) samt med anledningen av satsningen på
skolor i storstadsområden (45 miljoner kronor).

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 32 573 miljoner kronor.

och idrottsfrågor. För år 1999 uppgår anvisade
medel enligt statsbudgeten till 7,5 miljarder kro-
nor, varav 4,3 miljarder kronor hänför sig till
kulturområdet.

De viktigaste målen på området är att värna
yttrandefrihet, delaktighet i kulturlivet, främja
kulturell mångfald och förnyelse, bevara och
bruka kulturarvet, främja bildningssträvanden,
främja ungdomars levnadsvillkor och delaktighet
samt uppmuntra medborgarnas engagemang i
olika typer av folkrörelser och föreningar.

Inom utgiftsområdet prioriteras under år 2000
bl.a. fortsatta insatser för att litteraturen och lä-
sandet skall stärkas, att konstnärernas villkor
skall förbättras samt insatser för kulturarvets
demokratiska funktioner och industrisamhällets
kulturarv. Värdefull svensk filmproduktion skall
upprätthållas och utvecklas och en bred sprid-
ning och visning av svensk film skall främjas.
Arbetet inom arkitektur, formgivning och design
är fortsatt prioriterat. Kulturen som utveck-
lingsfaktor och mediefrågorna lyfts fram. Mål
och inriktning för dels en nationell ungdomspo-
litik, dels en nationell idrottspolitik har lagts
fram och kommer prioriteras i det fortsatta ar-
betet.

Folkbildningen tillförs 10 miljoner kronor en-
gångsvis år 2000.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 7 570 miljoner kronor.

Utgiftsområde 18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande

Miljoner kronor

Utfall      Anslag     Prognos     Förslag _______________Beräknat

1998       1999       1999       2000       2001       2002

22 371    20 503    18 296    15 592    12 282    11 718

Utgiftsområde 17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

Miljoner kronor

Utfall

1998

Anslag Prognos Förslag

Beräknat

1999       1999

2000 2001 2002

7 342      7 453      7 576      7 570      7 672      7 858

Utgiftsområdet omfattar kultur och medier, stöd
till folkbildning, ungdomsfrågor samt folkrörelse

Utgiftsområdet omfattar plan-, bygg- och bo-
stadsväsendet, geotekniska frågor, länsstyrelser-
na, lantmäteriverksamhet samt stöd till ekologisk
omställning och utveckling. För år 1999 uppgår
anvisade medel enligt statsbudgeten till 20,5 mil-
jarder kronor.

Målet för utgiftsområdet är att skapa förut-
sättningar för alla att leva i goda bostäder till
rimliga kostnader och i en stimulerande och
trygg miljö inom ekologiskt hållbara ramar samt
under jämlika och värdiga levnadsförhållanden.
Vidare skall ekologisk hållbarhet vara grunden

169

PROP. 1999/2000:1

för planering och byggande. Stöd till kommu-
nerna för investeringsprogram skall bidra till
omställningen till ett hållbart samhälle.

Prioriterat inom området är arbetet med att
stödja utvecklingen mot ekologisk hållbarhet.
Vidare skall fortsatta insatser göras för ett miljö-
och hälsoriktigt byggande och boende. Arbetet
med olika insatser för att sänka boendekostna-
derna och för att undanröja hindren för ett ökat
bostadsbyggande skall fortsätta. Lantmäteriver-
ket skall fortsätta arbetet med att säkerställa
ekonomisk balans och en rationell fastighets-
bildning.

Utgifterna för räntebidrag fortsätter att mins-
ka de närmaste åren om den nuvarande ränteni-
vån består. På längre sikt kommer utgifterna
dock att öka i takt med att nya bidragsärenden
tillkommer.

Förlusterna inom kreditgarantisystemet för
bostäder bedöms ha kulminerat och väntas i
framtiden bli lägre än vad som beräknats i 1999
års ekonomiska vårproposition under förutsätt-
ningen att det prognostiserade ränteläget består.
Bedömningen grundas på en ny prognosmodell
som under året arbetats fram av Bostadskredit-
nämnden.

Införandet av det av riksdagen beslutade bi-
draget till bostadsinvesteringar som främjar
ekologisk hållbarhet senareläggs med ett år till år
2001. Senareläggningen skall ses i kombination
med föreslagen utsträckning av lokala investe-
ringsprogram för ekologisk hållbarhet med ett
år.

Det statliga räntestödet för reparation och un-
derhåll (RBF-stöd) betalas inte ut år 2000.

Ytterligare kommuner har under våren 1999
fått statsbidrag inom ramen för regeringens sats-
ningar på lokala investeringsprogram. De insat-
ser som ges stöd bedöms medföra påtagliga ef-
fekter på miljön och dessutom leda till nya ar-
betstillfällen, framför allt i bygg- och anlägg-
ningssektorn. Enligt uppskattningar från kom-
munerna skapas brutto totalt ca 11 500 årsarbe-
ten åren 1998-2001 genom de beslut som hittills
fattats.

Tidsperioden för de lokala investeringsprog-
rammen har utsträckts genom att medlen för pe-
rioden 1999-2001 förskjutits med sammanlagt
1,2 miljarder kronor till år 2002. Därmed beräk-
nas ca 40 kommuner per år få stöd för lokala in-
vesteringsprogram.

Byggandet och förvaltningen av byggnader
skall utvecklas för ökad resurseffektivitet och
kretsloppslösningar. Byggforskningen har därför

fått en förstärkning med 50 miljoner kronor per
år under treårsperioden genom en motsvarande
neddragning på anslaget lokala investeringsprog-
ram. Från byggforskningen tas 13 miljoner från
och med år 2000 eftersom ansvaret för verksam-
heten vid Institutionen för byggd miljö förs över
till Högskolan i Gävle.

Regeringen föreslår att fler ges möjlighet att få
stöd till åtgärder mot fukt och mögel. Detta sker
genom att lånesjälvrisken tas bort.

Minskningen av ramen för år 2000 med
knappt 0,7 miljarder kronor jämfört med den
ekonomiska vårpropositionen, förklaras främst
av en minskning av anslaget för Bostadskredit-
nämndens garantiverksamhet.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 15 592 miljoner kronor.

Utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling

Miljoner kronor

Utfall Anslag Prognos Förslag _______________Beräknat

1998       1999       1999       2000       2001       2002

3 437     2 743     3 976     3 310     3 837     3 094

Utgiftsområdet omfattar bl.a. olika former av re-
gionalpolitiska företagsstöd och medel som läns-
styrelserna och självstyrelseorganen samt Nä-
rings- och teknikutvecklingsverket förfogar över
för regional projektverksamhet samt en del av
medfinansieringen av EG:s strukturfondspro-
gram. Vidare ingår även medel för utbetalningar
från EG:s regionalfond samt medel för Gles-
bygdsverket och Statens institut för regional-
forskning. För år 1999 uppgår anvisade medel
enligt statsbudgeten till 2 743 miljoner kronor,
varav 950 miljoner kronor på anslaget för All-
männa regionalpolitiska åtgärder och 782 miljo-
ner kronor för utbetalning från EG:s regional-
fond, perioden 1995-1999.

Målet för regionalpolitiken är att den skall
skapa förutsättningar för uthållig ekonomisk till-
växt, rättvisa och valfrihet så att likvärdiga lev-
nadsvillkor skapas för medborgarna i hela riket.
Målet för utgiftsområdet är att verksamheten
främst skall underlätta för näringslivet i regional-
politiskt prioriterade områden att utvecklas så att
det bidrar till att uppfylla målet för regionalpoli-
tiken. Utgiftsområdet benämns ofta den "lilla"
regionalpolitiken.

170

PROP. 1999/2000:1

Den "stora" regionalpolitiken omfattar åtgär-
der med regionalpolitisk betydelse inom andra
politikområden. Denna politik är sammantaget
av avgörande betydelse för den regionala utveck-
lingen.

Inom utgiftsområdet prioriteras under år 2000
även fortsättningsvis arbetet med att öka sam-
ordningen av och effektiviteten i åtgärderna för
utjämning och tillväxt i de regionalpolitiskt ut-
satta regionerna samt att förstärka de regional-
politiska åtgärderna inom den "stora" regional-
politiken. Dessutom kommer avslutningen av
nuvarande strukturfondsperiod att prioriteras
för att Sverige bl.a. skall tillgodogöra sig återflö-
det från EG:s strukturfonder fullt ut. Vidare
kommer vikt att läggas vid framtagandet och
starten av de nya strukturfondsprogrammen
samt att införa en organisation som fungerar ef-
fektivt vid programperiodens början, som om-
fattar perioden 2000-2006. Genomförandet av
tillväxtavtalen inom den regionala näringspoliti-
ken innebär att tillgängliga tillväxtfrämjande re-
surser bl.a. inom regionalpolitiken och i EG:s
strukturfondsprogram, samordnas för att därige-
nom ge en större effekt på tillväxt och sysselsätt-
ning. Vidare skall den parlamentariska kommitté
som tillsatts av regeringen lämna förslag senast
den 31 augusti år 2000 om den framtida inrikt-
ningen och utformningen av den svenska regio-
nalpolitiken.

I 1999 års ekonomiska vårproposition be-
dömde regeringen att medelsramen för år 2000
skulle uppgå till 2 675 miljoner kronor. Rege-
ringen bedömer nu att medelsramen skall uppgå
till 3 310 miljoner kronor, huvudsakligen bero-
ende på att ett nytt anslag som redovisar utbetal-
ningarna från Europeiska regionala utvecklings-
fonden avseende programperioden 2000-2006
föreslås upprättas.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 3 310 miljoner kronor.

Utgiftsområde 20
Allmän miljö- och naturvård

Miljoner kronor

Utfall Anslag Prognos Förslag _______________Beräknat

1998       1999       1999       2000       2001       2002

1 372      1 577      1 759      1 721      1 830      2 020

Utgiftsområdet omfattar frågor rörande biolo-
gisk mångfald och naturvård, sanering och åter-

ställning av förorenade områden, vatten- och
luftvård, avfallsfrågor, bilavgasfrågor, miljö-
skydd, miljö- och kretsloppsforskning, kemika-
liekontroll, strålskydd och säkerhetsfrågor
kopplade till kärnkraften samt internationellt
miljösamarbete. För år 1999 uppgår anvisade
medel enligt statsbudget till 1,6 miljarder kronor,
varav 1,4 miljarder kronor till miljövård och 0,2
miljarder till strålskydd och kärnsäkerhet.

Målen för utgiftsområdet är att skydda männi-
skors hälsa, bevara den biologiska mångfalden,
främja en långsiktigt god hushållning med natur-
resurser samt att skydda natur- och kulturland-
skap.

Till grund för det fortsatta miljöarbetet ligger
miljöbalken som trädde i kraft den 1 januari
1999. En viktig utgångspunkt är också den nya
strukturen för miljöarbetet med de 15 nationella
miljökvalitetsmålen, som riksdagen antog våren
1999 (prop. 1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6,
rskr. 1998/99:183). För att uppnå miljökvali-
tetsmålen avser regeringen återkomma till riks-
dagen med förslag till nya delmål och åtgärds-
strategier samt samhällsekonomiska kon-
sekvensanalyser under hösten år 2000.

Inom utgiftsområdet prioriterar regeringen
under år 2000 bevarandet av biologisk mångfald
genom kraftigt ökat skydd av värdefulla na-
turområden, främst skogsområden, miljöforsk-
ning, sanering och återställande av förorenade
områden samt arbetet med miljöfrågor inom
EU.

I enlighet med vad som angavs i 1999 års eko-
nomiska vårproposition föreslår regeringen att
skyddet av värdefulla naturområden ytterligare
förstärks. Detta omfattar bevarandet av den bi-
ologiska mångfalden genom att medel för ytter-
ligare markinköp anslås, samt upprätthållande av
en tillräcklig nivå på verksamheten med kalkning
av försurade sjöar och vattendrag. I förhållande
till den ekonomiska vårpropositionens förslag
föreslås att resurserna för kalkning förstärks med
ytterligare 20 miljoner kronor, i avvaktan på re-
missbehandling av Naturvårdsverkets nationella
plan för kalkning av sjöar och vattendrag. Vidare
föreslås anslagen för sanering och återställning av
förorenade mark- och vattenområden öka.

Regeringen föreslår också i enlighet med vad
som angavs i den ekonomiska vårpropositionen
att en förstärkning för utgiftsområdet görs avse-
ende miljöforskning och då framför allt för mil-
jöeffektforskning och miljötoxikologisk forsk-
ning. Denna forskning bidrar bl.a. med underlag
för miljökvalitetsnormer som kan införas med

171

PROP. 1999/2000:1

stöd av miljöbalken. Vidare föreslås engångsvis
för år 2000 ett nytt anslag för Investeringsbidrag
för främjande av omställning i ekologisk hållbar
riktning.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 1 721 miljoner kronor.

Utgiftsområde 21
Energi

Miljoner kronor

Utfall

Anslag

Prognos

1998

1999

1999

867

1 681

1 246

Förslag _______________Beräknat

2000 2001 2002

1 446      1 921      1 738

Utgiftsområdet omfattar insatser för omställning
och utveckling av energisystemet samt insatser
för att främja utvecklingen av effektiva energi-
marknader. För år 1999 uppgår anvisade medel
enligt statsbudget till 1,7 miljarder kronor, varav
0,1 miljarder kronor till omställning och utveck-
ling av energisystemet.

De viktigaste målen inom utgiftsområdet är
att på kort och lång sikt trygga tillgången till el
och annan energi på konkurrenskraftiga villkor
för att främja en god ekonomisk och social ut-
veckling i Sverige, att skapa villkor för en effektiv
energianvändning och en kostnadseffektiv
svensk energiförsörjning med låg negativ påver-
kan på hälsa, miljö och klimat samt att underlätta
omställningen till ett ekologiskt uthålligt sam-
hälle.

Inom utgiftsområdet prioriteras under år 2000
den fortsatta satsningen på det energipolitiska
programmet som har beslutats av riksdagen
(prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr.
1996/97:272). Satsningen uppgår till totalt
9 miljarder kronor och löper fram t.o.m. år 2004.
Merparten av åtgärderna avser insatser för att ge-
nom forskning, utveckling och demonstration
kraftigt sänka kostnaderna för ny och effektivare
teknik. Målet är att under de närmaste tio till
femton åren öka el- och värmeproduktionen från
fömybara energikällor och utveckla kommersi-
ellt lönsam teknik och energieffektivisering. En
första utvärdering av det energipolitiska pro-
grammet har skett och de huvudsakliga slutsat-
serna redovisas i bilagan för utgiftsområde 21.

Enligt riktlinjerna för energipolitiken skulle en
reaktor i Barsebäcksverket ställas av före den 1
juli 1998. Regeringsrätten beslöt den 14 maj 1998
att inhibera regeringens beslut om avställning av

den första reaktorn i avvaktan på ett rättsligt av-
görande. Den 16 juni 1999 meddelade regerings-
rätten att regeringens beslut skall stå fast. Rätten
att driva kärnkraftsreaktorn Barsebäck 1 skall
emellertid inte upphöra förrän vid utgången av
november 1999. Den andra reaktorn i Barsebäck
skall ställas av före den 1 juli 2001. Ett villkor för
stängningen av den andra reaktorn i Barsebäck är
dock att bortfallet av elproduktion kan kompen-
seras genom tillförsel av ny elproduktion och
minskad användning av el. Det energipolitiska
programmet innehåller därför åtgärder för att
under en femårsperiod stimulera användningen
av förnybara energislag samt en effektivare ener-
gianvändning.

Leveranskoncessionssystemet för el upphör
den 1 november 1999. Som en följd av detta av-
sätts 250 miljoner kronor för år 2000 för att un-
der en övergångsperiod täcka kostnaderna för
stöd till leverantörerna av småskalig elproduk-
tion. Regeringen avser att presentera en långsik-
tig lösning för de småskaliga leverantörerna un-
der år 2000.

I förhållande till det beräknade beloppet för år
2000 i 1999 års ekonomiska vårproposition ökar
därmed ramen med 250 miljoner kronor.

Det har gjorts en omfördelning i tiden av an-
slagsbelopp. Sammanlagt 420 miljoner kronor
har förts bort som indragning under åren 1999
och 2000, medan utgiftsområdets anslagsvolym
för vart och ett av åren 2001 och 2002 utökas
med 210 miljoner kronor.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 1 446 miljoner kronor.

Utgiftsområde 22
Kommunikationer

Miljoner kronor

Utfall      Anslag     Prognos

1998       1999       1999

Förslag _______________Beräknat

2000 2001 2002

27 348    25 501    25 580    25 532    25 168    25 534

Utgiftsområdet omfattar väghållning och ban-
hållning, vägtrafik och järnvägstrafik, sjöfart,
luftfart, postbefordran, telekommunikationer
och övergripande informationsteknikfrågor. I
utgiftsområdet ingår även sektorsforskning och
miljöfrågor. För år 1999 uppgår anvisade medel
enligt statsbudget till 25,5 miljarder kronor, var-
av 22,9 miljarder kronor till väg och järnväg.

172

PROP. 1999/2000:1

Målet för transportpolitiken skall vara att sä-
kerställa en samhällsekonomiskt effektiv och
långsiktigt hållbar transportförsörjning för med-
borgarna och näringlivet i hela landet. Målet be-
står av delmålen: ett tillgängligt transportsystem,
en hög transportkvalitet, en säker trafik, en god
miljö och en positiv regional utveckling.

Ett annat mål är att enskilda och myndigheter
i hela landets olika delar skall ha tillgång till ef-
fektiva telekommunikationer samt att det skall
finnas en posttjänst av god kvalitet i hela landet
så att alla kan ta emot brev och paket.

Regeringen konstaterar att trafiksäkerhets-
målet till år 2000 om högst 400 dödade personer
i trafiken inte torde uppnås. Inom utgiftsområ-
det prioriteras under år 2000 det fortsatta arbetet
med att förbättra trafiksäkerheten. Som en följd
av svårigheterna att uppnå trafiksäkerhetsmålet
kommer ca 400 miljoner kronor per år under
åren 1999-2003 omfördelas från Vägverkets ad-
ministration och sektorsuppgifter till fysiska tra-
fiksäkerhetsåtgärder. Regeringen har under våren
1999 presenterat ett program med 11 punkter för
ökad trafiksäkerhet. Prioriterat är även åtgärder
för att upprätthålla standarden på vägnätet och
att inhämta delar av eftersläpat underhåll. Aven
åtgärder som bidrar till ett ekologiskt hållbart
transportsystem och ett trafiksystem anpassat till
de funktionshindrades behov prioriteras.

Infrastrukturens betydelse för tillväxt under-
stryks tydligt i de utkast till tillväxtavtal som
lämnats till regeringen under våren. Det är därför
regeringens uppfattning att det är väsentligt att
kunna genomföra de fastställda 10-åriga in-
frastrukturplanema, dock med viss tidsförskjut-
ning.

Regeringen anser att staten har en roll vad
gäller informationsteknik när det gäller tillgäng-
lighet, regelverk, förutsättningen för god kon-
kurrens samt utbildning och kompetens. Rege-
ringen avser att fortlöpande ta initiativ inom
området och även att återkomma i den IT-
proposition som planeras till början av år 2000.

Den 1 juli 1999 började Rikstrafiken sin verk-
samhet. Den nya myndigheten skall bl.a. verka
för utveckling och samordning av den inter-
regionala kollektiva persontrafiken. Rikstrafiken
skall också svara för statens upphandling av in-
terregional kollektivtrafik som är transportpoli-
tiskt motiverad som inte upprätthålls i trafikhu-
vudmännens regi och där det saknas
förutsättningar för kommersiell drift.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 25 532 miljoner kronor.

Utgiftsområde 23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar

Miljoner kronor

Utfall Anslag Prognos Förslag _______________Beräknat

1998       1999       1999       2000       2001       2002

11 836     11 974     12 229      9 726     13 969     14 121

Utgiftsområdet omfattar jordbruk och träd-
gårdsnäring, fiske, rennäring, djurskydd och
djurhälsovård, livsmedelskontroll, viss utbildning
och forskning samt skogsnäring. För år 1999
uppgår anvisade medel enligt statsbudget till 12
miljarder kronor, varav ca 60 procent av beloppet
finansieras av EG-budgeten. Merparten av EG-
stödet avser obligatoriska åtgärder såsom arealer-
sättning, djurbidrag, intervention och exportbi-
drag vilka helt finansieras av EG-budgeten. Där-
till kommer delfinansierade stöd och ersättningar
som förutsätter nationell medfinansiering. Till
dessa hör miljöersättningar, stöd till mindre
gynnade områden och strukturstöd.

Utgiftsområdet domineras av EG:s gemen-
samma jordbrukspolitik vars mål formuleras i
EG-fördraget.

De viktigaste målen för utgiftsområdet är en
reformerad gemensam jordbrukspolitik och fis-
keripolitik, en hållbar livsmedelproduktion för
ökad miljöanpassning, sysselsättning, regional
balans och uthållig tillväxt, en produktion av säk-
ra livsmedel av hög kvalitet och en förstärkning
av konsumentperspektivet, ett gott djurskydd
och ett gott hälsotillstånd bland djur i männi-
skans tjänst samt ett värnande av jordbrukets
natur- och kulturmiljövärden och en minimering
av jordbrukets negativa miljöpåverkan.

Inom utgiftsområdet prioriteras under år 2000
konkurrenskraftig miljö- och djurskyddsanpas-
sad livsmedelsproduktion till nytta för konsu-
menterna, reformering av den gemensamma
jordbrukspolitiken med fortsatt marknadsan-
passning och implementering av det nya lands-
bygdsprogrammet, förberedelse inför reforme-
ringen av den gemensamma fiskeripolitiken och
implementering av det nya strukturfondspro-
grammet på fiskets område samt säkra livsmedel
och andra åtgärder för att stärka konsument-
perspektivet inom livsmedelsområdet. Vidare
prioriteras en förbättrad djurtillsyn och gott häl-
sotillstånd bland djur i människans tjänst samt
forskning och utveckling, bl.a. inom området
växtgenetiska resurser.

173

PROP. 1999/2000:1

Utgiftsområdesramen för år 2000 minskar
jämfört med den beräkning som gjordes i 1999
års ekonomiska vårproposition. Minskningen
föranleds framför allt av att utbetalningen av are-
alersättningarna fr.o.m. år 2000 förskjuts från
november till januari året efter.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 9 726 miljoner kronor.

Utgiftsområde 24
Näringsliv

Miljoner kronor

Utfall

Anslag

Prognos

1998

1999

1999

2 777

2 898

3 313

Förslag                 Beräknat

2000 2001 2002

2 983     3 019     2 934

Utgiftsområdet omfattar verksamheterna nä-
ringspolitik, teknologisk infrastruktur, konkur-
rensfrågor, teknisk forskning, och utveckling,
utrikeshandel, export och investeringsfrämjande,
konsumentfrågor och övriga åtaganden. För år
1999 uppgår anvisade medel enligt statsbudgeten
till 2,9 miljarder kronor, varav 0,8 miljarder kro-
nor till näringspolitik, 0,2 miljarder kronor till
teknologisk infrastruktur, 0,1 miljarder kronor
till konkurrensfrågor, 0,7 miljarder kronor till
teknisk forskning och utveckling, 0,6 miljarder
kronor till rymdverksamhet, 0,4 miljarder kro-
nor till utrikeshandel, export- och investerings-
främjande samt 0,1 miljarder kronor till konsu-
mentfrågor.

Några av de viktigaste målen inom utgiftsom-
rådet är att förbättra förutsättningarna för före-
tagande och entrepenörskap och att stärka driv-
krafterna för ökad tillväxt och sysselsättning, att
bidra till ökad kunskap och kompetens i närings-
livet för att stimulera tillväxt och förnyelse, att
verka för väl fungerande marknader och effektiv
konkurrens och att konsumenterna skall ha en
stark ställning på marknaden samt sådana kon-
sumtions- och produktionsmönster som bidrar
till en långsiktig hållbar utveckling.

Okad tillväxt förutsätter både att Sverige får
fler företag och att de företag som redan finns
kan växa. Framförallt små och medelstora före-
tag är centrala för en ökad tillväxt och sysselsätt-
ning. Ett tillväxtfrämjande skattesystem är också
avgörande för att gynna företagande och expan-
sion.

Regelförenklingsarbetet har under året inten-
sifierats genom bl.a. inrättandet av SimpLex-

gruppen i regeringskansliet. Företagens upp-
giftsbörda till myndigheter skall minskas och
myndigheters information och service skall för-
bättras. En översyn av de statliga insatserna för
fler och växande företag har inletts, varav en ef-
fektivare kapitalförsörjning för små- och medel-
stora företag är en viktig del. Ett uppdrag har
getts till Konkurrensverket och Statskontoret för
att analysera hur konkurrensförhållandena ut-
vecklats under 1990-talet både i den privata och
den offentliga sektorn att ta fram förslag som
stärker konkurrensen och konsumenternas ställ-
ning. Inom utgiftsområdet prioriteras under år
2000 insatser avseende små- och medelstora fö-
retag. Behovet av att undanröja hinder och ge-
nomföra förenklingar för dessa företag är cent-
ralt.

Inom utgiftsområdet avsätts resurser för att
säkerställa och utveckla tillgången på teknik- och
kunskapsöverföring från bl. a. högskolorna till
små- och medelstora företag. Vidare fortsätter
det tidigare aviserade programmet för småföre-
tagsutveckling (prop. 1995/96:222) genom att
180 miljoner kronor uppförs på ett särskilt anslag
år 2000.

Regeringen har också avsatt medel för att
främja särskilt de små och medelstora företagens
handel. Vidare avser regeringen att göra särskilda
exportsatsningar på IT, teknikutveckling och
miljöområdet och att förstärka svenska företags
position i Östersjöregionen och att förbättra
förutsättningarna för svenska företags deltagande
i utvecklingen av regionens näringsliv. Regering-
en har också avsatt exportfrämjande medel för
att främja miljöexport.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 2 983 miljoner kronor.

Utgiftsområde 25

Allmänna bidrag till kommuner

Miljoner kronor

Utfall      Anslag     Prognos     Förslag _______________Beräknat

1998       1999       1999       2000       2001       2002

96 784   103 525   102 533    97 667   101 872   101 792

Utgiftsområdet omfattar merparten av statens
bidrag till kommuner och landsting. För år 1999
uppgår anvisade medel enligt statsbudgeten till

103,5 miljarder kronor, varav 78,7 miljarder kro-
nor till generellt statsbidrag, 21,3 miljarder kro-
nor till statligt utjämningsbidrag, 2,6 miljarder

174

PROP. 1999/2000:1

kronor till ett tillfälligt bidrag till kommuners
och landstings skatteinkomster år 1997 och ca 1
miljard kronor till särskilda insatser i vissa kom-
muner och landsting.

Målet för utgiftsområdet är att så långt som
möjligt skapa goda och likvärdiga ekonomiska
förutsättningar för kommunerna och landstingen
att uppnå de nationella målen inom olika verk-
samheter. De höjda statsbidragen syftar till att
underlätta för kommuner och landsting att klara
det lagstadgade kravet om ekonomisk balans år
2000 och samtidigt ge utrymme för fortsatta
satsningar inom de prioriterade områdena skola,
vård och omsorg.

Riksdagen har beslutat om tillskott till kom-
muner och landsting under åren 1997 till 1999
om sammanlagt 16 miljarder kronor. Regeringen
föreslår för år 2000 att statsbidraget skall öka
med ytterligare 4 miljarder kronor. Samtidigt
minskas det generella statsbidraget med 4,8 mil-
jarder kronor till följd av regeringens förslag till
skattereform. Denna innebär bl.a. en reducering
av avdragsrätten för allmän pensionsavgift vilket
ökar kommunernas och landstingens skattein-
täkter med motsvarande belopp. Utgiftsområ-
desramen år 2000 påverkas också av regleringar
till följd av regeringens förslag om förändrad
fordonsskatt för bussar och förändringar i ut-
jämningsbidraget till följd av skattereformen.

Riksdagen har beslutat att den statliga skatt på
200 kronor som utgår för skattskyldiga med för-
värvsinkomster skall utgöra kommunal inkomst-
skatt 1999 och 2000.

För år 2001 har regeringen aviserat en höjning
av bidragen till kommuner och landsting med 2,3
miljarder kronor. Beloppet är exklusive de 1,7
miljarder kronor som överförts till utgiftsområde
16. Regeringen föreslår nu att ytterligare medel
tillförs den kommunala sektorn år 2001 genom
att den statliga skatt på 200 kronor även detta år
skall utgöra kommunal inkomstskatt samt avise-
rar att ytterligare 0,7 miljarder kronor engångsvis
tillförs anslaget för särskilda insatser.

Genom den s.k. försvarsuppgörelsen kommer
sammanlagt 8 miljarder kronor att tillföras vår-
den och omsorgen under perioden 2002-2004.
Regeringen gör emellertid bedömningen att det
finns behov av ytterligare resurser till vård och
omsorg. Mot den bakgrunden avser regeringen
att föreslå att ytterligare medel - 1 miljard kronor
- skall tillföras vården och omsorgen redan år
2001.

Beslutade och aviserade tillskott innebär i för-
hållande till 1996 års nivå således en sammanlagd

höjning av statsbidragen till kommuner och
landsting med 25 miljarder kronor år 2002, obe-
aktat den reglering som sker till följd av skatte-
reformen. I detta belopp ingår medel som till-
förts utgiftsområde 16 för att från och med år
2001 stegvis genomföra en allmän förskola och
maxtaxa i barnomsorgen.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 97 667 miljoner kronor.

Utgiftsområde 26
Statsskuldsräntor m.m.

Miljoner kronor

Utfall      Anslag     Prognos     Förslag _______________Beräknat

1998       1999       1999       2000       2001       2002

113 405    84 560    92 670    81 810    77 110    62 210

Utgiftsområdet omfattar utgifter för räntorna på
statsskulden, oförutsedda utgifter samt Riks-
gäldskontorets provisionskostnader i samband
med upplåning och skuldförvaltning. Utgiftsom-
rådet statsskuldsräntor m.m. ingår inte under ut-
giftstaket eftersom regeringen och riksdagen i
mycket begränsad omfattning kan påverka dessa
utgifter på kort sikt. För år 1999 uppgår anvisade
medel enligt statsbudgeten till 84,6 miljarder
kronor, varav 84,5 miljarder kronor till
statsskuldsräntor, 0,1 miljarder kronor till Riks-
gäldskontorets provisionskostnader i samband
med upplåning och skuldförvaltning och 10
miljoner kronor till oförutsedda utgifter.

Målet för statsskuldsförvaltningen är att skul-
den skall förvaltas så att kostnaden långsiktigt
minimeras samtidigt som risken i förvaltningen
beaktas. Förvaltningen skall ske inom ramen för
de krav som penningpolitiken ställer.

Ränteutgifternas storlek är beroende av ett
flertal olika faktorer. Grundläggande är
statsskuldens storlek, aktuella upplåningsbehov
samt ränte- och valutakursutvecklingen. Dessa
faktorer är avgörande för ränteutgifterna sett
över en längre tidsperiod.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 81 810 miljoner kronor.

175

PROP. 1999/2000:1

Utgiftsområde 27

Avgiften till Europeiska gemenskapen

Miljoner kronor

Utfall

1998

Anslag

1999

Prognos

1999

Förslag

2000

2001

Beräknat

2002

21 210

21 908

20 593

23 083

23 821

23 677

Utgiftsområdet avser Sveriges avgift till EU-
budgeten. För år 1999 uppgår anvisade medel
enligt statsbudget till 21,9 miljarder kronor. Ut-
gifterna för 2000 beräknas enligt kommissionens
budgetförslag. Avgiften kan under året förändras
till följd av avvikelser mellan prognos och faktisk
uppbörd av tullar och importavgifter, utfallet av
EU-budgeten tidigare år, EU:s tilläggsbudgetar,
valutakursutvecklingen samt andra korrigeringar
av avgiften.

Sveriges mål är att verka för en effektiv och
återhållsam budgetpolitik inom EU, att bidra till
att närhetsprincipen tillämpas på budgetområdet
samt att verka för förbättrad uppföljning och
kontroll.

Den årliga EU-budgeten fastställs inom ramen
för budgetplanen för 2000-2006, det s.k. finansi-
ella perspektivet.

Avgiften har reviderats i förhållande till de be-
räkningar som presenterades i 1999 års ekono-
miska vårproposition. I vårpropositionen var det
inte möjligt att basera beräkningarna på EU-
budgetdokument för 2000, vilka nu finns till-
gängliga. Denna justering ger upphov till en ny
beräkning av avgiften. Dessutom beaktas EU:s
tilläggsbudget 1 för 1999 vilken för närvarande
behandlas av EU:s budgetmyndigheter. Härut-
över har sedvanlig justering gjorts till följd av nya
antaganden om den ekonomiska utvecklingen.

Ramen för utgiftsområdet föreslås för år 2000
uppgå till 23 083 miljoner kronor.

Ålderspensionssystemet vid sidan av
statsbudgeten

Miljoner kronor

Prognos

1999

Beräknat

2000

Beräknat

Utfall

1998

Beräknat

1999

2001

2002

132 340

135 849

135 860

140 034

144 805

151 390

Utgifterna omfattar fr.o.m. år 1999 ålderspen-
sion i form av allmän tilläggspension (ATP) och
ålderspension i form av folkpension till pensio-

närer som även uppbär ATP. För år 1999 pro-
gnostiseras utgifterna för ålderspensionssystemet
vid sidan av statsbudgeten till 135,9 miljarder
kronor.

Utgifterna för ATP styrs i huvudsak av antalet
pensionärer, deras medelbelopp för ATP samt
prisbasbeloppets storlek. Såväl det totala antalet
pensionärer som basbeloppets storlek väntas den
närmaste treårsperioden öka i relativt liten ut-
sträckning. Den för närvarande mest betydelse-
fulla utgiftsdrivande faktorn är i stället ATP-
systemets mognad, dvs. äldre pensionärer med
låg eller ingen ATP ersätts successivt av nytill-
kommande pensionärer med avsevärt högre
ATP. De senare har i genomsnitt erhållit fler
ATP-år och även erhållit högre medelpoäng ge-
nom reallöneökningar under ett flertal år. Mot
bakgrund av den utvecklingen beräknas utgifter-
na öka för år 2000 och framöver.

I förhållande till 1999 års ekonomiska vårpro-
position ökar utgifterna med ca 0,6 miljarder
kronor år 2000. Detta är främst en följd av ett
högre basbeloppsantagande.

Ramen för ålderspensionssystemet vid sidan
statsbudgeten beräknas för år 2000 uppgå till 140
miljarder kronor.

7.5 Avgiftsbelagd verksamhet

Enligt 18 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten
skall en verksamhet där statens kostnader helt
täcks med verksamhetens intäkter inte budgete-
ras och inte heller redovisas på anslag eller in-
komsttitlar. Detta innebär att avgiftsbelagd verk-
samhet där myndigheterna får disponera av-
giftsintäkterna inte tas upp på statsbudgeten. Av-
seende avgiftsbelagd verksamhet innehåller
statsbudgeten endast offentligrättslig verksamhet
där inkomsterna betalas in på inkomsttitel.

Större delen av avgiftsintäkterna i staten får
myndigheterna disponera själva. År 1998 fick
myndigheterna (exklusive affärsverken) dispone-
ra 87 procent av avgifterna, motsvarande knappt
45 miljarder kronor. Av de offentligrättsliga av-
gifterna disponerades dock endast 19 procent av
avgifterna, motsvarande 1,6 miljarder kronor.
Avgifter som tas ut med stöd av 4 § avgiftsför-
ordningen (1992:191), dvs. avgifter för tidskrif-
ter, kursmaterial, uthyrning av lokaler etc., dis-
poneras alltid av myndigheten.

I tabell 7.5 redovisas hur de totala avgiftsin-
täkter som myndigheterna får disponera har ut-

176

PROP. 1999/2000:1

vecklats under 1997 och 1998, prognosen för
1999 samt budget för 2000. I beloppen inklude-
ras inte de avgifter som myndigheterna får ta ut
enligt 4 § avgiftsförordningen.

Tabell 7.6 Avgiftsintäkter som myndigheterna får disponera
per utgiftsområde åren 1999 och 2000

Tabell 7.5 Totala avgiftsintäkter som myndigheterna får
disponera 1997-2000

Miljarder kronor (löpande priser)

Utfall 1997

Utfall 1998

(Pro^no^999

Beräknat 2000

40,3

42,6

33,4

35,6

Prognosen för 1999 och budgeten för 2000 base-
ras på de uppgifter som redovisas i berörda an-
slagsavsnitt. Jämfört med 1998 beräknas en
minskning av avgiftsintäkterna 1999 och 2000,
vilken huvudsakligen är hänföring till för-
svarsområdet. Siffrorna i tabell 7.5 inkluderar de
interndebiteringar som görs inom staten. Elimi-
neras dessa uppgick avgiftsintäkterna som myn-
digheterna får disponera till 11,7 miljarder kro-
nor 1998. Motsvarande siffror för 1999
prognosticeras till 9 miljarder kronor och för
2000 till 10 miljarder kronor.

I tabell 7.6 görs en redovisning per ut-
giftsområde för åren 1999 och 2000.

Miljoner kronor

Prognos
1999

Beräkn.
2000

U02

Samhällsekonomi och finansför-
valtning

4 030

3 926

U03

Skatteförvaltning och uppbörd

801

801

U04

Rättsväsendet

635

634

U05

Utrikesförvaltning och interna-
tionell samverkan

71

71

U06

Totalförsvar

21 0811

22 027*

U07

Internationellt bistånd

4

4

U08

Invandrare och flyktingar

6

4

U09

Hälsovård, sjukvård och social
omsorg

225

257

UO 10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och handikapp

394

525

U0 14

Arbetsmarknad och arbetsliv

433

450

U0 16

Utbildning och universitets-
forskning

350

352

U0 17

Kultur, medier, trossamfund och
fritid

606

619

U0 18

Samhällsplanering, bostadsför-
sörjning och byggande

892

957

UO 20

Allmän miljö- och naturvård

218

218

UO22

Kommunikationer

1 867

2 957

U0 23

Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar

1 174

1 178

U0 24

Näringsliv

626

613

Summa

33 413

35 594

1 Merparten avser avgiftsintäkterna vid Försvarets materielverk och utgörs till en

mycket stor del av interndebiteringar inom staten.

I anslagsavsnitten redovisas förutom avgiftsin-
täkter även budgeterade kostnader för den av-
giftsbelagda verksamheten. En uppdelning görs i
offentligrättslig verksamhet och uppdragsverk-
samhet. Även avgifter som betalas in på in-
komsttitel redovisas.

177

PROP. 1999/2000:1

7.6 Finansiering av investeringar och
rörelsekapital

Regeringens förslag: Regeringen får för budget-
året 2000 besluta om lån i Riksgäldskontoret för
investeringar i anläggningstillgångar som an-
vänds i statens verksamhet intill ett belopp av

18,7 miljarder kronor.

Regeringen får vidare för budgetåret 2000 be-
sluta om krediter för myndigheternas räntekon-
ton i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 14,2
miljarder kronor.

För sjunde AP-fondstyrelsens verksamhet får
regeringen för budgetåret 2000 dels besluta om
lån i Riksgäldskontoret för investeringar i an-
läggningstillgångar som används i verksamheten
intill ett belopp av 22 miljoner kronor, dels be-
sluta om kredit på räntekonto i Riksgäldskonto-
ret intill ett belopp av 49,3 miljoner kronor.

Skälen för regeringens förslag: Enligt lagen
(1996:1059) om statsbudgeten skall riksdagen
årligen fastställa en total låneram i Riksgälds-
kontoret för investeringar i anläggningar som
används i statens verksamhet (20 §). Vidare skall
riksdagen årligen fastställa en total kreditram i
Riksgäldskontoret för att täcka behovet av rörel-
sekapital (21 §).

1 Tabell 7.7 Låneram för budgetåret 2000                  |

Miljoner kronor

Låneram

2000

U01

Rikets styrelse

538

U02

Samhällsekonomi och finansförvaltning

1 452

U03

Skatteförvaltning och uppbörd

922

U04

Rättsväsendet

2 578

U05

Utrikesförvaltning och internationell
samverkan

186

U06

Totalförsvar

2 607

U07

Internationellt bistånd

62

U08

Invandrare och flyktingar

49

U09

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

152

U010

Ekon, trygghet vid sjukdom och handikapp

2 012

U014

Arbetsmarknad och arbetsliv

759

U016

Utbildning och universitetsforskning

5 566

U017

Kultur, medier, trossamfund och fritid

360

U018

Samhällsplanering, bostadsförsörjning

341

U019

Regional utjämning och utveckling

2

U020

Allmän miljö- och naturvård

45

U021

Energi

20

U022

Kommunikationer

177

U023

Jord- och skogsbruk, fiske

615

U024

Näringsliv

161

För oförutsedda behov

96

Summa

18 700

Låneramar för år 2000

I tabell 7.7 redovisas för varje utgiftsområde det
beräknade sammanlagda behovet av låneramar
för budgetåret 2000. Behovet avser den totala
skuld som regeringen via myndigheterna högst
får ha i Riksgäldskontoret under år 2000.

Som framgår av tabellen beräknar regeringen att
det behövs en sammantagen låneram på 18,7
miljarder kronor för budgetåret 2000. För att
kunna möta oförutsedda behov kommer preli-
minärt 96 miljoner kronor inte att fördelas till
myndigheterna.

Myndigheternas totala skuld avseende lån i
anläggningstillgångar uppgick till 9,7 miljarder
kronor vid halvårsskiftet 1999, vilket är 1,8 mil-
jarder kronor mer än vid samma tidpunkt ett år
tidigare.

178

PROP. 1999/2000:1

Diagram 7.1 Myndigheternas lån perioden
juni 1993-juni 1999

Miljoner kronor

intervallet 5-10 procent av respektive myndig-
hets omslutning. Beräknat behov av kreditramar
för budgetåret 2000 redovisas per utgiftsområde i
tabell 7.9.

Diagram 7.1 visar att lånevolymen ökar kraftigt
mellan 1993, då systemet infördes, och 1996.
Ökningen har därefter fortsatt, även om ök-
ningstakten har avtagit något. De senaste två
årens ökningar beror till stor del på den nyligen
inrättade Premiepensionsmyndigheten (utgifts-
område 2), investeringar till följd av det reforme-
rade ålderspensionssystemet (utgiftsområde 10),
samt den fortsatta utbyggnaden av högskolans
grundutbildning och forskning (utgiftsområde
i6).

Som framgår av tabell 7.8 har marginalen mel-
lan låneramen och de av myndigheterna upptag-
na lånen per den 30 juni minskat under perioden
1997-1999.

Tabell 7.8 Lån och låneramar 1997-1999

Miljoner kronor

Lån per den

30 juni

Låneram

Marginal mellan lån per
den 30 juni och låneram1

1997

8 498

14 700

6 202 (42%)

1998

9716

15 337

5 621 (37%)

1999

11 525

16 700

5 175 (31%)

1 Procenttalen anger marginalen som andel av låneramen.

iTabell 7.9 Kreditram för budgetåret 2000                 1

Miljoner kronor

Kreditram
2000

U01

Rikets styrelse

385

U02

Samhällsekonomi och finansförvaltning

336

U03

Skatteförvaltning och uppbörd

664

U04

Rättsväsendet

1 971

U05

Utrikesförvaltning och internationell
samverkan

177

U06

Totalförsvar

4 701

U07

Internationellt bistånd

21

U08

Invandrare och flyktingar

31

U09

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

141

UOIO

Ekon, trygghet vid sjukdom och handikapp

551

U014

Arbetsmarknad och arbetsliv

560

U016

Utbildning och universitetsforskning

1495

U017

Kultur, medier, trossamfund och fritid

165

U018

Samhällsplanering, bostadsförsörjning

405

U019

Regional utjämning och utveckling

3

U020

Allmän miljö- och naturvärd

37

U021

Energi

6

U022

Kommunikationer

2 039

U023

Jord- och skogsbruk, fiske

305

U0 24

Näringsliv

170

Ej fördelat

37

Summa

14 200

Uttryckt som andel av låneramen har marginalen
minskat med 11 procentenheter under perioden.
Anledningen till detta är att regeringens pröv-
ning av myndigheternas låneramar successivt har
blivit mer grundlig, då omotiverat stora lå-
neramar kan resultera i investeringar som visar
sig betungande att betala tillbaka.

Räntekontokredit för 1999

Myndigheterna placerar överskottslikviditet och
finansierar tillfälliga likviditetsunderskott i Riks-
gäldskontoret. Myndigheterna har för dessa än-
damål ett räntekonto med kredit. Ramen för-
räntekontokrediten varierar men ligger normalt i

Som framgår av tabellen beräknar regeringen att
det behövs en räntekontokreditram på 14,2 mil-
jarder kronor för budgetåret 2000. För att kunna
möta oförutsedda behov kommer preliminärt 37
miljoner kronor inte att fördelas till myndighe-
terna.

Eftersom det stora flertalet myndigheter har
inlåning på räntekontot var den sammanlagda
ställningen vid halvårsskiftet 1999 positiv (ca 20
miljarder kronor). De 23 myndigheter som vid
halvårsskiftet hade ett negativt saldo på ränte-
kontot hade då tillsammans en skuld om 5,2
miljarder kronor. Försvarets materielverk
(FMV) stod för nästan hela skulden (4,7 miljar-
der kronor).

179

PROP. 1999/2000:1

Sjunde AP-fondstyrelsen

Inom ramen för det reformerade systemet för
inkomstgrundad ålderspension har en sjunde
fondstyrelse inom Allmänna pensionsfonden in-
rättats. Styrelsen skall förvalta en särskild fond,
Premiesparfonden. Fonden skall förvalta pre-
miepensionsmedel för de försäkrade som inte
gör ett aktivt val av fondförvaltare. Kostnaderna
för förvaltningen av Premiesparfonden skall tas
ur de förvaltade medlen. Sjunde AP-
fondstyrelsen kommer att få medel till verksam-
heten tidigast under senare delen av år 2000, när
den första överföringen av medel beräknas ske
till förvaltare inom premiepensionssystemet. För
att täcka utgifterna fram till denna tidpunkt bör
sjunde fondstyrelsen, i likhet med vad som gällt
under 1998 och 1999, ges möjlighet att erhålla lån
och kredit i Riksgäldskontoret (jfr. bet. 1997/98:
SfU13 och bet. 1998/99:FiU01).

Övrig utlåning från Riksgäldskontoret

Enligt 23 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten
kan riksdagen för en viss myndighet eller för viss
anskaffning besluta att finansieringen skall ske på
annat sätt än genom ovan beskrivna låneramar
eller kreditramar. I tabell 7.10 presenteras en
översikt av övriga låneramar i Riksgäldskontoret.

Tabell 7.10 Övriga låneramar i Riksgäldskontoret

Miljoner kronor

Ställning

1999 (30/6)

Låneram 2000

Banverket

7 735

8 410

Fortifikationsverket

2 510

3 900

Luftfartsverket1

887,5

6 000

Sjöfartsverket1

0

110

Statens fastighetsverk

4 850

7 000

Statens järnvägar1

800

10 700

Svenska kraftnät1

1 500

1 500

Vägverket

2 466,5

3 659

Omstrukturering av vissa statliga
bolag

0

150

Centrala studiestödsnämnden

75 154,6

91 100

Försvarets materielverk

12 481,6

30 000

Överstyrelsen för civil beredskap

330

472

Statens räddningsverk

0

1240

Exportkreditnämnden

0

obegränsad

RGK garantiverksamhet

0

obegränsad

BKN garantiverksamhet

0

obegränsad

Socialstyrelsen

0

445

Riksskatteverket3

1 705,5

obegränsad

Jordbruksverket

319,2

5 500

‘Låneramarna för LFV, Sjöfartsverket, SJ och Svenska kraftnät avser ramar både i och

utanför Riksgäldskontoret

2Ställningen per den 30 juni 1999 kan i vissa fall ge en missvisande bild då variationen
under året kan vara stor.

3Kom m unernas mervärdesskattekonton.

Förslagen till beslut om nya eller utökade låne-
ramar och övriga bemyndiganden återfinns inom
respektive utgiftsområde.

180

PROP. 1999/2000:1

7.7 Garantier

Under 1997 infördes en ny garantimodell för
statliga garantier. Garantisystemet innebär att
risken beräknas i varje garantiengagemang eller
grupp av engagemang och utifrån beräkningen
fastställs sedan en avgift för garantin. Avgiften
skall spegla garantins finansiella risker och admi-
nistrativa kostnader. Till den del garantitagaren
inte betalar en avgift som helt täcker garantins
risker och kostnader är det en statlig subvention.
En sådan subvention skall belasta ett anslag. De
avgifter, och i förekommande fall anslagsmedel,
som garantiverksamheten genererar reserveras på
ett konto - en garantireserv - i Riksgäldskonto-
ret. Reserven finansierar infrianden, administra-
tion och andra kostnader som är förknippade
med garantierna. Eventuella återvinningar vid
infrianden tillförs garantireserven. Till reserven
är en obegränsad kredit kopplad.

Som tidigare aviserats skall regeringen införa
liknande principer för de garantier som utfärda-
des innan den nya garantimodellen trädde i kraft
(prop. 1996/97:1, prop. 1997/98:1 och prop.
1998/99:1). Merparten av de äldre garantierna
administreras av Riksgäldskontoret. I detta skede
fokuseras därför arbetet på de garantier som ad-
ministreras av Riksgäldskontoret.

Riksgäldskontoret har i uppdrag att beräkna
subventionsvärden för de äldre garantierna. Sub-
ventionsvärdet för ett enskilt garantiåtagande
kan sägas utgöra ett nuvärde av den möjliga
framtida budgetbelastning som åtagandet kan
komma att medföra. När dessa subventionsvär-
den har beräknats och garantins kostnad fast-
ställts skall motsvarande värden föras upp på an-
slag inom respektive utgiftsområde, om inte
respektive garantis avgifter kan höjas i motsva-
rande grad. Riksgäldskontorets arbete med att
invärdera de äldre garantierna bör vara slutfört
senast den 31 december 2001. Om ett infriande
av en äldre garanti blir aktuellt innan dess sub-
ventionsvärde har fastställts och anslagsmedel
har anvisats, skall infriandet finansieras genom
anslagsmedel från det utgiftsområde till vilket
den verksamhet som garantin omfattar kan
hänföras. I ett sådant fall avser regeringen att
återkomma till riksdagen med förslag till finansi-
ering.

Införandet av dessa principer kan komma att
medföra att en separat garantireserv behöver bil-
das, huvudsakligen för vissa äldre garantier som
sammanhänger med Sveriges medlemskap i in-
ternationella organisationer. Till en sådan reserv

skall då befintliga garantianslag och avgifter för
äldre garantier föras. Anslagsmedel skall tillföras
garantireserven senast då ett permanent under-
skott har uppstått. Regeringen avser att ge Riks-
gäldskontoret i uppdrag att föreslå bedömnings-
grunder för vad som skall anses vara ett
permanent underskott.

I regeringens skrivelse Årsredovisning för
staten 1998 (skr. 1998/99:150, kap. 7) finns en
redovisning av garantiverksamhetens omfattning
under 1998.

7.8 Bemyndigande om ekonomiska
förpliktelser

Enligt 12 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten
får regeringen, för det ändamål och med högst
det belopp som riksdagen bestämmer, beställa
varor eller tjänster samt besluta om bidrag, er-
sättning, lån eller liknande som medför utgifter
även under senare budgetår än det statsbudgeten
avser.

Regeringen begär bemyndiganden i anslagsav-
snitten för de anslag som berörs. Där redovisas
tabeller med information om bland annat nya
och infriade förpliktelser under åren 1998-2000.1
tabell 7.11 görs en sammanfattning per utgifts-
område av begärda bemyndiganden för år 2000.

I kolumnen Ingående förpliktelser 2000 redo-
visas de åtaganden staten beräknas ha i form av
beställningar av varor och tjänster, beslut om bi-
drag m.m. vid ingången av år 2000. I nästa ko-
lumn anges de Nya förpliktelser av denna typ
som staten förväntas ikläda sig under år 2000.
Kolumnen Infriade förpliktelser 2000 visar de
gjorda förpliktelser som förväntas innebära ut-
gifter under år 2000. Kolumnen Utestående för-
pliktelser 2000 utgör summan av ingående och
nya förpliktelser minus infriade förpliktelser. I
den sista kolumnen, Begärda bemyndiganden
2000, redovisas omfattningen av de bemyndi-
ganden som regeringen begär i denna budget-
proposition. Dessa bemyndiganden avser nor-
malt maximalt utstående förpliktelser i slutet av
år 2000. Bemyndigandena innebär att riksdagen
medger att regeringen får ikläda staten förpliktel-
ser som innebär utgifter efter år 2000. Förpliktel-
serna innebär i många fall utgifter både år 2001
och åren därefter.

Av tabellen framgår att regeringen begär be-
myndiganden om totalt 161 miljarder kronor.
Utgiftsområde 14 uppvisar den största föränd-

181

PROP. 1999/2000:1

ringen jämfört med redovisningen av bemyndi-
ganden i budgetpropositionen för år 1999. För-
klaringen är det nya bemyndigandesystem som
föreslås införas under 1999 avseende arbets-
marknadspolitiska åtgärder och särskilda åtgärder
för arbetshandikappade. En avvikelse finns även i
år mellan beräknade utestående förpliktelser och
begärda bemyndiganden på utgiftsområde 7 In-
ternationellt bistånd. Denna avvikelse beror på
de schabloner som används i det bilaterala

utvecklingssamarbetet. Bland annat finns ett be-
myndigande att ingå åtaganden som motsvarar
högst fem gånger landramen för programländer.
Förklaringen till att begärda bemyndiganden in-
om utgiftsområde 17, 18 respektive 23 understi-
ger beräknade utestående förpliktelser vid ut-
gången av år 2000 är att vissa ekonomiska
förpliktelser har täckning i anslagssparanden,
dvs. i redan anvisade medel.

|Tabell 7.11 Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden avseende år 2000                             1

Miljoner kronor

Nya förpliktelser

2000

Infriade förplik-
telser 2000

Utestående
förpliktelser
2000

Begärda bemyn-
diganden 2000

Utgifts-
område

Ingående för-
pliktelser 2000

UO 1

Rikets styrelse

0

485

0

485

485

UO 2

Samhällsekonom i och finansförvaltning

0

50

0

50

50

U06

Totalförsvar

84 380

15 125

-22 048

77 458

77 763

U07

Internationellt bistånd

14 359

11 154

-10 837

14 676

38 157

U09

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

359

307

-215

451

548

U010

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp

9

3

-3

9

9

U014

Arbetsmarknad och arbetsliv

21 300

23 465

- 21 045

23 720

23 770

U015

Studiestöd

1

27

-25

3

3

U016

Utbildning och universitetsforskning

1 918

1 298

-1 201

2 014

2 049

U017

Kultur, medier och trossamfund

107

332

-343

96

71

U018

Samhällsplanering, bostadsförsörjning
och byggande

2 357

2 796

-1 115

4 038

2 762

U019

Regional utjämning och utveckling

1 332

4 700

-1 250

4 782

4 888

U020

Allmän miljö-och naturvård

120

76

-60

136

136

U021

Energi

1 587

3 051

-1 095

3 543

3 543

U022

Kommunikationer

407

400

-324

484

550

UO23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslu-
tande näringar

5 639

7 654

-3 707

9 586

9 282

U024

Näringsliv

2 142

981

-1 353

1 770

1 900

Summa

136 017

71 904

-64 621

143 301

165 966

182

PROP. 1999/2000:1

7.9 Bemyndigande för ramanslag

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att
under budgetåret 2000 besluta att ett ramanslag
som inte avser förvaltningsändamål får överskri-
das om

1. ett riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbudget
inte hinner inväntas, samt

2. överskridandet ryms inom det fastställda ut-
giftstaket för staten.

Enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om
statsbudgeten får regeringen med riksdagens
bemyndigande besluta att ett ramanslag får över-
skridas, om detta är nödvändigt för att i en verk-
samhet täcka särskilda utgifter som inte var kän-
da då anslaget anvisades eller för att ett av riksda-
gen beslutat ändamål med anslaget skall kunna
uppfyllas.

För de flesta ramanslag kan oundvikliga ut-
giftsökningar i förhållande till anvisade medel
rymmas inom den högsta tillåtna anslagskrediten
på 10 procent som föreskrivs i 6 § första stycket
budgetlagen. I allmänhet sätter regeringen kre-
diten för anslag för förvaltningsändamål till
3 procent och för de flesta övriga ramanslag till
5 procent. I fråga om ramanslag för förvaltning-
sändamål är det nästan aldrig aktuellt att över-
skrida anslaget mer än vad som ryms inom den
tillåtna högsta anslagskrediten. Något särskilt
bemyndigande som ger regeringen befogenhet
att besluta om överskridande av ramanslag som
anvisats för förvaltningsändamål behöver därför
inte inhämtas. Vid behov kommer ytterligare
medel att begäras på tilläggsbudget. I avvaktan på
riksdagsbeslut om ytterligare medel kan likvidi-
tetsbehovet undantagsvis behöva klaras genom
att regeringen tillfälligt utökar myndighetens
kredit på räntekonto inom ramen för den av
riksdagen beslutade samlade kreditramen.

När det däremot gäller ramanslag som anvisats
för regelstyrd verksamhet, icke påverkbara EU-
relaterade utgifter, infriande av garantier samt

oförutsedda utgifter kan så stora förändringar
inträffa att utgifterna inte ryms inom den högsta
tillåtna anslagskrediten. Regeringen avser i såda-
na fall att i första hand återkomma till riksdagen
med förslag om anslag på tilläggsbudget. Föränd-
ringarna kan dock inträffa snabbt och betalning-
arna kan behöva göras utan dröjsmål. Om anslag
på tilläggsbudget inte hinner anvisas bör rege-
ringen bemyndigas att besluta om överskridande
när de förutsättningar som anges i 6 § andra
stycket budgetlagen är uppfyllda, dvs. om det är
nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskil-
da utgifter som inte var kända då anslaget anvisa-
des eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål
med anslaget skall kunna uppfyllas. Överskri-
dandet får inte vara större än att det ryms inom
det fastställda utgiftstaket för staten. Bemyndi-
gandet begärs för ett budgetår i sänder. Rege-
ringens avsikt är att även fortsättningsvis på
tilläggsbudget föreslå förändringar av berörda
anslag som ersätter det medgivna överskridandet.

I årsredovisningen för staten 1998 (skr.
1998/99:150, sid 64) lämnades en redovisning för
vilka anslag som regeringen medgivit överskri-
dande under år 1998. Innevarande år har rege-
ringen medgivit ett överskridande med högst 7,4
miljarder kronor på anslaget Sjukpenning och
rehabilitering under utgiftsområde 10 Ekono-
misk trygghet vid sjukdom och handikapp. Vida-
re har regeringen medgivit ett överskridande på

407,9 miljoner kronor på det under utgiftsområ-
de 8 Invandrare och flyktingar anvisade anslaget
Mottagande av asylsökande. På tilläggsbudget
(avsnitt 5.3) föreslås förändringar av dessa an-
slag-

En fullständig redovisning av hur bemyndi-
gandet har utnyttjats under innevarande år
kommer att lämnas i årsredovisningen för staten
1999.

I anslutning till utgiftsområde 21 Energi samt
utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. åter-
kommer regeringen med förslag om bemyndi-
ganden rörande överskridanden av vissa anslag.

183

Skattefrågor

PROP. 1999/2000:1

8 Skattefrågor

8.1 Inledning

Regeringen redovisar här ett antal förslag på
skatte- och socialavgiftsområdet med effekter för
budgetåret 2000 och de därpå följande åren.

För beskattningen av förvärvsinkomster före-
slås ett första steg i en reform med bl.a. kompen-
sation för uttaget av allmän pensionsavgift.

På företagsskatteområdet föreslås bl.a. utvid-
gade reserveringsmöjligheter för företagen.

För socialavgifterna lämnas förslag om föränd-
rad struktur bl.a. med anledning av överens-
kommelser på pensionsområdet. Vidare redovi-
sas vissa förslag om fastighetsskatten för år 2000.

En grön skatteväxling sker genom att vissa
energiskatter höjs. Jordbrukets energibeskatt-
ning föreslås reduceras till industrins nivå. Vidare
lämnas förslag på fordonsskatteområdet. De
ökade skatteintäkterna används för reducerad
skatt i samband med kompetensutveckling.

I ett avslutande avsnitt redovisas de finansiella
effekterna av de skatteförslag som lämnas i den-
na proposition och dessutom av de förslag i and-
ra propositioner som lämnas i anslutning till
budgetpropositionen.

Ärendet och dess beredning

Lagförslag har upprättats i enlighet med förteck-
ningen i kapitel 3 Lagförslag. Samtliga lagförslag
har under hand beretts med Riksskatteverket.

Under våren 1999 har inom Finansdeparte-
mentet utarbetats en promemoria Vissa skatte-
frågor med anledning av att aktiebolag skall kun-
na förvärva egna aktier, m.m. I den promemorian
behandlades även frågan om kupongskatt vid nä-
ringsbetingat innehav. Promemorian har remiss-
behandlats. Promemorian och en sammanställ-

ning av remissyttrandena finns tillgängliga i
lagstiftningsärendet (dnr Fi 1999/2419).

Inom Finansdepartementet har även utarbe-
tats en promemoria med förslag om hur en höj-
ning av basvärdena avseende hyreshus
(bostadsdelen) vid 2000 års fastighetstaxering
inte skall slå igenom på fastighetsskatteuttaget
vid 2001 års taxering. Promemorian har remiss-
behandlats. Promemorian och en sammanställ-
ning av remissyttrandena finns tillgängliga i lag-
stiftningsärendet (dnrFi 1999/2400).

Vad gäller höjningen av fordonsskatten för
tunga bussar har det bakomliggande förslaget
från Trafikbeskattningsutredningen, Bilen, mil-
jön och säkerheten (SOU 1999:62) remissbe-
handlats och under hand även beretts med Väg-
verket. Remissinstansernas yttranden finns
tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr Fi
1999/2011).

Lagrådet

Förslaget till lag om skattereduktion på för-
värvsinkomster vid 2001 års taxering motsvarar i
princip den lag som reglerar samma åtgärd vid
2000 års taxering. Den lagen granskades av Lag-
rådet hösten 1998 (SFS 1998:1476). Även försla-
get till lag om beräkning av viss inkomstskatt på
förvärvsinkomster vid 2002 års taxering är i prin-
cip likalydande med den under hösten 1998 lag-
rådsgranskade lagen i samma ämne (SFS
1998:1477). Det finns därför inte skäl att höra
Lagrådet över de nu framlagda förslagen. Försla-
get till lag om underlag för fastighetsskatt i vissa
fall vid 2001 års taxering är dock av sådan karak-
tär att Lagrådets yttrande normalt borde inhäm-
tas. En lagrådsgranskning i denna del skulle
emellertid innebära att ett förslag inte skulle
kunna lämnas i sådan tid att det är möjligt att

187

PROP. 1999/2000:1

åstadkomma en avslutad riksdagsbehandling un-
der hösten. Det är av synnerlig vikt att den åsyf-
tade lindringen av fastighetsskatten kan börja
tillämpas snarast möjligt. Med hänsyn till att
Lagrådets hörande skulle fördröja lagstiftnings-
frågans behandling har något yttrande inte in-
hämtats. Övriga förslag är av så enkel beskaffen-
het att Lagrådets hörande saknar betydelse.

8.2 Beskattning av förvärvsinkomster

8.2.1 Allmän inriktning av en reform

Regeringens bedömning: Med början inkomståret
2000 inleds en reform av förvärvsinkomstbe-
skattningen som innebär att löntagare och övriga
personer med pensionsgrundande inkomst kom-
penseras för effekterna av den allmänna pen-
sionsavgiften på genomsnittsskatter och margi-
nalskatter. Fullt utbyggd innebär reformen en
skattereduktion för den allmänna pensionsavgift
som skall betalas för beskattningsåret. Skattere-
duktionen kombineras med en slopad avdrags-
rätt för den allmänna pensionsavgiften vid be-
räkningen av underlaget för kommunal och
statlig inkomstskatt.

Samtidigt påbörjas en förändring som minskar
antalet skattskyldiga som betalar statlig inkomst-
skatt på förvärvsinkomster med inriktning på att
andelen skall sjunka till 15 procent av de skatt-
skyldiga med förvärvsinkomster.

I vilken takt en reform av detta slag kan ge-
nomföras blir beroende av den löpande bedöm-
ning som görs av de offentliga finanserna och det
konjunkturpolitiska läget och också på en avväg-
ning i förhållande till de behov som finns att sä-
kerställa en tillfredsställande kvalité i de offentli-
ga åtagandena, särskilt för vården, skolan och
omsorgen.

1990 års skattereform innebar en genomgripande
förändring av beskattningen av förvärvsinkoms-
ter. Skattesatserna sänktes och skattebasen bred-
dades. Det gav ett reducerat skatteuttag som till
betydande del finansierades genom bl.a. höjda
indirekta skatter. För alla inkomsttagare sänktes
såväl det genomsnittliga skatteuttaget som mar-
ginalskatterna. Den statliga inkomstskatten på
förvärvsinkomster - som i reformen sattes till 20
procent - sänktes kraftigt vilket innebar att den

absoluta majoriteten av personer med för-
värvsinkomster enbart kom att betala kommunal
inkomstskatt.

I den skatteskala som infördes genom skatte-
reformen var avsikten att såväl grundavdrag som
olika skiktgränser skulle justeras upp i takt med
förändringar i det allmänna prisläget. För grund-
avdraget liksom för de olika gränser som styr
grundavdraget skedde detta genom en koppling
till basbeloppet enligt lagen (1962:381) om all-
män försäkring. För den skiktgräns som utgör
den nedre gränsen för uttag av statlig inkomst-
skatt gjordes kopplingen direkt till utvecklingen
av konsumentprisindex. För att förhindra att
antalet personer med statlig inkomstskatt skulle
öka infördes en extra uppräkning med 2 pro-
centenheter. I praktiken innebar denna regel att
först vid en ökning av reallönen före skatt med
mer än 2 procent skulle antalet personer som
betalade statlig skatt öka.

Sedan skattereformen har inkomstskattereg-
lema förändrats i olika avseenden. Grundavdra-
get har reducerats såväl genom att dess andel av
basbeloppet sänkts från 32 procent till 24 pro-
cent som genom att indexeringen av själva bas-
beloppet under vissa år ej fullt ut beaktat infla-
tionen. För uttaget av statlig inkomstskatt har på
ett liknande sätt korrigeringar skett genom att
uppräkningen av skiktgränsen också reducerats
genom en partiell och temporär avindexering.
Därutöver har uttaget av statlig inkomstskatt
förändrats genom att ett extra skalsteg införts i
skatteskalan som en fördelningspolitisk korrige-
ring av skattereformen (se vidare 1998 års eko-
nomiska vårproposition).

De förändringar som har gjorts i skatteskalan
sedan skattereformen innebär att för år 2000
kommer grundavdraget, såvitt gäller dess nor-
mala nivå, att ligga på 8 700 kronor. Detta kan
jämföras med de 11 900 kronor som skulle ha
gällt om avdragets grundnivå i procent av basbe-
loppet behållits och uppräkning skett enligt de
ursprungliga intentionerna. För en person med
genomsnittlig kommunalskatt innebär detta ett
förhöjt skatteuttag med ca 1 000 kronor om
denne enbart betalar kommunalskatt och med ca
1 600 kronor om även 20 procent i statlig skatt
tas ut.

Den nedre skiktgränsen för uttaget av statlig
skatt beräknas för år 2000 ligga på 224 600 kro-
nor vilket kan jämföras med de 247 000 kronor
som skulle ha gällt vid full uppräkning enligt ur-
sprungliga intentioner. Enligt skattelagstiftning-
en avser skiktgränsen den beskattningsbara in-

188

PROP. 1999/2000:1

komsten. För att erhålla brytpunkten, dvs. mot-
svarande taxerad inkomst (ung. = lön) måste
hänsyn tas till inverkan av grundavdraget och,
vilket är av större betydelse, till den avdragsgilla
allmänna pensionsavgiften som för år 2000 före-
slås uppgå (se avsnitt 8.4) till 7 procent av den
pensions grundande inkomsten före avdrag för
avgiften. Vid oförändrade regler för år 2000 in-
nebär det att brytpunkten detta år ligger vid ca
250 80029 kronor. Med grundavdrag enligt skat-
tereformen (11 900 kronor) och vid en skikt-
gräns på 247 000 kronor skulle brytpunkten i
stället ha legat på 258 900 kronor.

I detta sammanhang kan noteras betydelsen av
de sedan skattereformen införda allmänna egen-
avgifterna (numera den allmänna pensionsavgif-
ten). Genom att dessa är avdragsgilla vid beräk-
ningen av bl.a. statlig inkomstskatt har de succes-
sivt införda avgifterna bidragit till att hålla uppe
brytpunkten för statlig skatt. I frånvaro av ege-
navgifter och vid ett grundavdrag på 8 700 kro-
nor och en skiktgräns på 224 600 kronor skulle
brytpunkten i stället ha legat på 233 300 kronor,
dvs. 17 500 kronor lägre än vad som gäller nästa
år i frånvaro av åtgärder.

Allmänna egenavgifter introducerades som en
del av den krisuppgörelse som gjordes hösten
1992, då en allmän sjukförsäkringsavgift om 0,95
procent infördes fr.o.m. år 1993. År 1994 komp-
letterades denna med en allmän arbetslöshetsför-
säkringsavgift på 1,0 procent. 1995 höjdes, om-
vandlades och lades den senare avgiften samman
med den tidigare sjukförsäkringsavgiften till en
total sjukförsäkringsavgift på 2,95 procent.
Samma år infördes en allmän pensionsavgift på
1,0 procent vilket gav ett totalt egenavgiftsuttag
detta år på 3,95 procent. Som en del av det eko-
nomiska saneringsprogrammet beslutade riksda-
gen att sjukförsäkringsavgiften skulle höjas med
3 procentenheter under åren 1996-1998 vilket
skulle ge en sjukförsäkringsavgift år 1998 på 5,95
procent. Inför detta år omvandlades emellertid
sjukförsäkringsavgiften till allmän pensionsavgift
vilket gav en total egenavgift till pensionssyste-
met detta år på 6,95 procent. I avsnitt 8.4 föreslås
efter en uppgörelse mellan de partier som står
bakom pensionsuppgörelsen att denna avgift
höjs till 7 procent inför nästa år.

Även om den allmänna pensionsavgiften till
betydande del ger sociala förmåner genom pen-
sioner i framtiden uppfattas den ändå av många
som en skatt och bidrar till att höja den "synliga"

2^ Brytpunkten erhålls som (224 600 + 8 700)/(1-0,07).

marginalskatten och genomsnittsskatten. Effek-
terna mildras dock av att avgiften är avdragsgill
vid beräkningen av underlagen för kommunal
och statlig inkomstskatt. Nettobelastningen av
pensionsavgiften vid några olika inkomstnivåer
framgår av tabell 8.1.

Tabell 8.1 Den allmänna pensionsavgiften, brutto och netto
med hänsyn till avdragsgillhet mot inkomstskatt vid olika
inkomstnivåer år 2000.

Kronor per år och i procent av inkomst.

Inkomst

Avgift

Avgift

Avgift

brutto

netto

netto

Kr/år

Kr/år

procent av

inkomst

30 000

2 100

1 439

4,8

60 000

4 200

2 878

4,8

90 000

6 300

4 317

4,8

120 000

8 400

5 766

4,8

150 000

10 500

7 195

4,8

180 000

12 600

8 634

4,8

210 000

14 700

10 072

4,8

240 000

16 800

11 511

4,8

270 000

18 900

9 170

3,4

300 000

21 000

10 189

3,4

330 000

21 000

10 189

3,1

360 000

21 000

10 189

2,8

390 000

21 000

10 189

2,6

420 000

21 000

9 139

2,2

Av tabellen framgår att nettobelastningen i kro-
nor ökar med inkomsten upp till brytpunkten
för uttag av statlig skatt. När inkomsten närmar
sig brytpunkten sjunker nettobelastningen i kro-
nor som en följd av att avgiften i tilltagande grad
blir avdragsgill mot den statliga skatten. Därefter
stiger återigen nettobelastningen i kronor upp till
taket för uttag av pensionsavgift (301 000 kro-
nor). Därefter ligger nettobelastningen i kronor
konstant upp till brytpunkten för uttag av för-
höjd statlig skatt (398 500 kronor) för att där
sjunka något p.g.a. den högre avdragseffekten.

Ser man till effekterna av pensionsavgiften på
det genomsnittliga skatteuttaget kan noteras att
denna har en viss regressiv effekt då belastningen
sjunker vid brytpunkterna och vid taket för av-
giften. Men det framgår också att den allmänna
pensionsavgiften bidrar till att höja marginal-
skatten upp till taket för uttag av avgiften och att
den marginalskattehöjande effekten är störst -
4,8 procentenheter - för de som enbart betalar
kommunal inkomstskatt. För de med statlig

189

PROP. 1999/2000:1

skatt höjer avgiften marginalskatten med 3,4
procentenheter (för de med statlig skatt på 20
procent) respektive 3,1 procentenheter (för de
med statlig skatt på 25 procent).

Regeringen anser det angeläget - såväl av för-
delningspolitiska skäl som för att stödja ar-
betslinjen genom att gynna arbetsutbud, arbets-
marknadsdeltagande och utbildning - att på sikt
eliminera de effekter den allmänna pensionsav-
giften har på såväl genomsnittsskatter som mar-
ginalskatter. För regeringen framstår pen-
sionsavgiften som den mest besvärande av-
vikelsen i förhållande till de skatteregler som in-
fördes genom skattereformen och följaktligen
den som det är mest angeläget att korrigera. Re-
geringen återkommer senare till andra angelägna
förändringar.

Åtgärder som syftar till att korrigera för den
allmänna pensionsavgiften kommer av naturliga
skäl att begränsas till de som betalar den. Detta
omfattar personer med löneinkomster, inkomst
av aktiv näringsverksamhet och olika slag av in-
komstberoende transfereringar som sjukpen-
ning, föräldrapenning och arbetslöshetser-
sättning. Däremot omfattas inte pensionärerna
om de inte har pensionsgrundande inkomster.

Frågan är då på vilket sätt en kompensation
för pensionsavgiften skall ske. I den allmänna
debatten har ofta tanken på ett förvärvsavdrag
förts fram.

Ett förvärvsavdrag skulle i princip innebära att
man knöt ett särskilt avdrag till samma bas som
gäller för uttag av pensionsavgiften, nämligen
den pensionsgrundande inkomsten (före uttag av
pensionsavgift, den s.k. brutto-PGI). Vid kon-
struktionen av ett avgiftskompenserande för-
värvsavdrag ställs man inför ett antal frågor. Som
framgår av tabell 8.1 beror pensionsavgiftens
nettobelastning på inkomstnivån dels, genom att
en stigande inkomst (under avgiftstaket) leder
till en högre nettobelastning, dels genom att
nettobelastningen beror av huruvida personen
betalar statlig inkomstskatt eller ej. Särskilt det
senare förhållandet innebär att ett perfekt kom-
penserande avdrag skulle få ett förhållandevis
komplicerat utseende.

Det skulle i princip vara nödvändigt att enbart
medge avdrag vid beräkningen av underlaget för
kommunal inkomstskatt. Ett avdrag mot såväl
kommunal som statlig inkomstskatt skulle -
utan korrigeringar i övrigt - ge en större skatte-
lättnad för personer med statlig skatt, dvs. per-
soner för vilka nettobelastningen av pensionsav-
giften är lägre.

Men även om avdraget enbart skulle göras
mot kommunalskatt blir det komplicerat vilket
beror på att det skattemässiga värdet av pen-
sionsavgiftsavdraget varierar kring de olika bryt-
punkterna i skatteskalan. Ett perfekt kompense-
rande avdrag skulle behöva delas in i inte mindre
än sex olika intervall där olika procentsatser
skulle behöva tillämpas för inkomsten i varje en-
skilt intervall Det första skiktet skulle sträcka sig
upp till den inkomstnivå där avdraget för avgif-
ten börjar påverka den statliga skatten. För år
2000 ligger denna gräns vid 233 300 kronor -
summan av nedre skiktgräns på 224 600 kronor
och grundavdraget på 8 700 kronor. Därefter
skulle avdraget behöva trappas av för inkomster
upp till den nedre brytpunkten, 250 800 kronor.
Efter detta skulle avdraget i ett tredje skikt åter-
igen öka upp till avgiftstaket, 301 000 kronor,
varefter avdraget i ett fjärde skikt skall vara kon-
stant i kronor. I ett femte skikt, för inkomster
mellan 377 400 kronor - summan av den övre
skiktgränsen på 368 700 kronor och grundav-
draget på 8 700 kronor - och den övre bryt-
punkten, 398 500 kronor, skall avdraget trappas
ned (jfr. situationen under nedre brytpunkten).
Därefter skall i det sjätte skiktet, för inkomster
över 398 500 kronor, avdraget återigen vara kon-
stant.

Att införa ett avdrag av det slaget är av natur-
liga skäl inte lämpligt. I princip är det möjligt att
åstadkomma vissa förenklingar och minska an-
talet skikt genom att exempelvis justera skikt-
gränserna för att undvika avtrappade bidrag
kring brytpunkterna. Men även efter sådana jus-
teringar kvarstår betydande problem. Ett har att
göra med att det inte råder full överensstämmelse
mellan den pensionsgrundande inkomsten och
den taxerade inkomsten. Ett betydligt större
problem har att göra med att avdragets värde
kommer att variera beroende på vilken kommun
individen bor i. Ett enhetligt avdrag - uttryckt
som olika procenttal av den pensionsgrundande
inkomsten i olika skikt - kommer att få ett stör-
re skattemässigt värde för personer i högskatte-
kommuner än för personer i lågskattekommu-
ner. En sådan effekt blir felaktig med tanke på att
pensionsavgiftens nettobelastning är lägre - vid
en och samma inkomst - för personer i
högskattekommuner. Problemet kan mildras ge-
nom att man i stället för ett inkomstberoende
förvärvsavdrag använder en inkomstberoende
skattereduktion. Men även vid en sådan kon-
struktion kvarstår behovet av att arbeta med oli-
ka intervall för skattereduktionen.

190

PROP. 1999/2000:1

Av ovanstående skäl framstår inte ett för-
värvsavdrag som en framkomlig väg om man
önskar att kompensera för den allmänna pen-
sionsavgiften på ett träffsäkert sätt. Till detta
kommer att ett förvärvsavdrag skulle vara ett helt
nytt inslag i inkomstskattesystemet som skulle
lagras över det existerande regelverket som redan
är förhållandevis komplicerat, bl.a. genom före-
komsten av ett variabelt grundavdrag i vissa in-
komstintervall.

En betydligt enklare metod är att utgå från att
det är pensionsavgiftens nettobelastning för varje
enskild individ som skall kompenseras. Antag att
avgiften uppgår till 100 och att kommunalskatten
ligger på 30 procent. Detta innebär att nettobe-
lastningen uppgår till 70. Denna nettobelastning
kan elimineras genom två samtidiga åtgärder.
Den första innebär att avdragsrätten för avgiften
vid beräkning av underlaget för inkomstskatt tas
bort vilket isolerat betraktat innebär en skat-
teskärpning på 30. Men denna åtgärd kombineras
med en skattereduktion motsvarande hela avgif-
ten på 100. Därmed har nettobelastningen på 70
eliminerats.

Detta slag av kompensation fungerar tillfreds-
ställande även för personer som betalar statlig
skatt - i vilket fall nettobelastningen på 50 (eller
45) elimineras genom den slopade avdragsrätten
(-50 eller -45 för den enskilde) och skattereduk-
tionen på 100. Metoden fungerar även tillfreds-
ställande för personer som bor i kommuner med
olika kommunalskatt. Vid en kommunalskatt på
34 procent är nettobelastningen 66 som elimine-
ras genom slopad avdragsrätt (-34) och skattere-
duktion på 100 medan vid en kommunalskatt på
27 procent nettobelastningen är 73 som elimine-
ras genom slopad avdragsrätt (-27) och skattere-
duktion på 100.

Metoden innebär att den allmänna pen-
sionsavgiftens effekter på såväl det genomsnittli-
ga skatte- och avgiftsuttaget som på individens
marginalskatt elimineras. Detta sker utan att ut-
taget av allmän pensionsavgift påverkas i något
avseende. Avgiften tas liksom tidigare ut på ett
oförändrat underlag upp till ett visst avgiftstak
och avgiftsintäkterna tillförs pensionssystemet i
ograverad omfattning. Det som händer är att den
enskilde krediteras ett belopp motsvarande be-
skattningsårets pensionsavgift i form av en skat-
tereduktion som minskar hans eller hennes övri-
ga skatter.

Den finansiella belastningen av skattereduk-
tionen faller i sin helhet på statsbudgeten. För
statens del uppkommer dock en motverkande

effekt genom att intäkterna av den statliga skat-
ten på förvärvsinkomster ökar (se dock nedan).
Den slopade avdragsrätten innebär också att de
kommunala skatteintäkterna ökar. Regeringens
utgångspunkt är att detta skall regleras.

Eftersom metoden inte påverkar uttaget av
allmän pensionsavgift och intjänad pensionsrätt
är den väl förenlig med pensionsuppgörelsen.

Mot den slopade avdragsrätten kan möjligen
invändas att denna bryter en grundläggande
symmetriprincip i skattesystemet genom att de
avgifter som är avdragsgilla grundar pensioner
som vid utbetalning är skattepliktiga. Så är fallet i
fråga om privat pensionsförsäkringssparande där
avdragsrätt föreligger inom vissa ramar medan
utfallande pensionsbelopp beskattas. En annnan
symmetri finns mellan den avdragsgilla pen-
sionsavgiften och motsvarande arbetsgivaravgift,
ålderspensionsavgiften, som också är - låt vara
indirekt genom effekter på lönerna - avdragsgill
mot inkomstskatten. Denna invändning skulle
vara relevant om den slopade avdragsrätten ut-
gjorde en isolerad åtgärd. Nu kombineras den
emellertid med en skattereduktion som tillsam-
mans med den slopade avdragsrätten resulterar i
samma situation som skulle ha gällt i frånvaro av
avgiftsuttag överhuvudtaget.

En annan invändning som kan komma att
riktas mot metoden är att den innebär en slags
öronmärkning av en viss del av det samlade
skatte- och avgiftsuttaget och att, som en kon-
sekvens därav, det vore mer naturligt att föra
samman uttaget av allmän pensionsavgift och det
allmänna skatteuttaget. Vid en sådan lösning
skulle det emellertid vara nödvändigt att bibe-
hålla ett dubbelt inkomstskattesystem med hän-
syn till det framtida pensionssystemet - och kra-
vet att en viss del av avgiften till detta skall
baseras på inkomster av visst slag upp till ett visst
tak. Det ena systemet skulle motsvara dagens
gällande inkomstskattesystem och det andra in-
nebära att en viss del av skatten tas ut på vissa in-
komster upp till viss nivå. En sådan ordning
skulle knappast vara enklare och inte heller på
något bättre sätt uppfylla de krav på transparens
som bör gälla för ett skatte- och avgiftssystem.

Metoden innebär att underlaget för den statli-
ga inkomstskatten ökar genom den slopade av-
dragsrätten och därmed att antalet personer som
betalar statlig inkomstskatt ökar. Utan åtgärder i
övrigt skulle detta - vid ett hypotetiskt fullt ge-
nomförande år 2000 - innebära att den nedre
brytpunkten skulle sjunka från 250 800 kronor
till 233 300 kronor. Enligt regeringens bedöm-

191

PROP. 1999/2000:1

ning är denna effekt inte acceptabel. För att eli-
minera denna effekt krävs att den nedre skikt-
gränsen höjs med ett belopp motsvarande av-
giftsuttaget vid en inkomst på 250 800 kronor
som uppgår till 17 500 kronor. För att hålla an-
talet personer med statlig skatt konstant krävs
alltså en höjning av den nedre skiktgränsen från
224 600 kronor till 242 100 kronor. Tillsammans
med grundavdraget ger detta en oförändrad ned-
re brytpunkt på 250 800 kronor.

Den slopade avdragsrätten får i princip samma
effekt för den övre brytpunkten. För att inte an-
talet personer som betalar den högre statliga
skatten skall öka år 2000 krävs - återigen vid ett
hypotetiskt fullt genomförande detta år - att den
övre skiktgränsen höjs med ett belopp motsva-
rande den maximala pensionsavgiften, dvs. med
21 100 kronor eller från 368 700 kronor till
389 800 kronor. Tillsammans med grundavdraget
på 8 700 kronor skulle detta ge en oförändrad
övre brytpunkt på 398 500 kronor.

De just skisserade skiktgränsjusteringarna kan
ses som en med kompensationen för pen-
sionsavgiften sammanhängande del. Såvitt gäller
den nedre skiktgränsen finns anledning till ytter-
ligare överväganden. I anslutning till arbetet med
1990 års skattereform uttalades önskemål om att
andelen skattskyldiga med förvärvsinkomster
som skulle betala statlig inkomstskatt skulle ligga
på en viss nivå. I anslutning till de analyser som
gjordes av Kommittén för utvärdering av skatte-
reformen (KUSK, SOU 1995:104) beräknades
denna andel till 15 procent. En detaljerad redo-
visning av utvecklingen av denna andel, liksom
för andra grupper av skattskyldiga, har lämnats i
regeringens utvärdering av skattereformen
(prop. 1997/98:1, bilaga 1, underbilagan).

För närvarande kan för år 2000 andelen skatt-
skyldiga till statlig inkomstskatt beräknas till ca
19 procent eller till ca 1,3 miljoner skattskyldiga.
I förhållande till en andel på 15 procent är det
överskjutande antalet statsskattebetalare ca
300 000 personer.30 Regeringen anser det angelä-
get att minska andelen skattskyldiga som betalar
statlig inkomstskatt. Framför allt handlar det om
att ge goda skattemässiga villkor för vidareut-
bildning och karriärutveckling. En höjning av
den nedre skiktgränsen bidrar i kombination
med den föreslagna kompensationen för den

allmänna pensionsavgiften till en förhållandevis
likformig reduktion av det genomsnittliga skat-
teuttaget för stora delar av löntagarna. Detta är
betydelsefullt för utbildningsval då den s.k. ut-
bildningspremien är kopplad till inkomsten efter
(genomsnitts-) skatt efter genomgången utbild-
ning i förhållande till inkomsten efter skatt före
utbildning.

Uttryckt i de ekonomiska förhållandena för år
2000 skulle en minskning av andelen skattskyldi-
ga med statlig inkomst till 15 procent motivera
en höjning av skiktgränsen från den nivå som
följer av den slopade avdragsrätten för egenav-
gifter, 242 100 kronor, till 260 200 kronor. Till-
sammans med grundavdraget skulle detta ge en
nedre brytpunkt på 268 900 kronor, dvs. perso-
ner med upp till 22 400 kronor i månadslön
skulle enbart betala kommunal inkomstskatt.

De två åtgärder som här kortfattat beskrivits -
en kompensation för pensionsavgiften enligt den
föreslagna metoden och en höjning av den nedre
brytpunkten - är för regeringen de mest ange-
lägna korrigeringarna av den framtida inkomst-
skatten. Den tredje avvikelsen i förhållande till
skattereformens skatteskala - den lägre nivån för
det allmänna grundavdraget - har också bidragit
till ett ökat skatteuttag. En uppjustering av
grundavdragets nivå skall inte uteslutas men
framstår i förhållande till de två övriga åtgärderna
som mindre angelägen.

En inkomstskattereform av det slag som skis-
serats ovan skulle innebära betydande skatte-
sänkningar. Beräkningar för förhållandena år
2000 visar på en total offentlig-finansiell kostnad
på ca 46 miljarder kronor. Regeringen lämnar i
nästa avsnitt förslag om ett första steg i den skis-
serade inkomstskattereformen.

30 Det bör noteras att varje bedömning av andelar och antalet personer
med statsskatt för framtida år - även om det handlar om nästa år - är
förknippad med viss osäkerhet beroende på osäkerhet om inkomstfördel-
ningens utveckling.

192

PROP. 1999/2000:1

8.2.2 Inkomstskatten för år 2000

Regeringens förslag: För år 2000 ges en skattere-
duktion motsvarande 25 procent av den allmänna
pensionsavgiften för beskattningsåret. Vid be-
räkningen av underlaget för kommunal och stat-
lig inkomstskatt medges avdrag med 75 procent
av den allmänna pensionsavgiften. Vid uttaget av
statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster skall
den nedre skiktgränsen sättas till 232 600 kronor
och den övre skiktgränsen till 374 000 kronor.
Den tillfälliga skattereduktion som gällt för 1999
förlängs till att gälla även för år 2000. Avsikten är
att en förlängning skall ske även för åren däref-
ter. En alternativ metod för att åstadkomma ett
likvärdigt resultat kan dock komma att övervä-
gas.

Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 8.2.1
har regeringen redovisat de allmänna riktlinjerna
för en reformering av inkomstskatten för de
närmaste åren. Ett huvudinslag vid denna refor-
mering utgörs av en kompensation för den all-
männa pensionsavgiften i form av en skattere-
duktion kombinerad med en slopad avdragsrätt
för avgiften vid beräkningen av underlaget för
kommunal och statlig inkomstskatt. Ett annat
centralt inslag är en uppjustering av den nedre
skiktgränsen vid beräkningen av statlig inkomst-
skatt så att på sikt enbart 15 procent av de skatt-
skyldiga med förvärvsinkomster skall betala stat-
lig inkomstskatt.

Som framgår av avsnitt 8.2.1 medför en re-
form med ovanstående utformning en betydande
offentlig-finansiell kostnad. Kostnaden uppgår
till ca 46 miljarder kronor (i de ekonomiska för-
hållandena för år 2000). Genomförandet bör
därför ske under ett antal år efter en löpande be-
dömning av det ekonomiska läget och efter
sammanvägning av olika angelägna resursan-
språk.

För år 2000 bedömer regeringen att det är
möjligt att som ett första steg genomföra en fjär-
dedel av reformen vilket innebär en skattesänk-
ning med ca 11,8 miljarder kronor. De olika in-
slagen innebär följande.

Såvitt gäller kompensationen för allmän pen-
sionsavgift utformas den - i enlighet med vad
som beskrivits i avsnitt 8.2.1 - som en kombina-
tion av två åtgärder. För det första får skattskyl-
diga som betalar allmän pensionsavgift en skatte-
reduktion motsvarande 25 procent av avgiften.

Samtidigt begränsas avdragsrätten för allmän
pensionsavgift till 75 procent av avgiften. Inne-
börden av dessa regler kan illustreras med ett ex-
empel:

Antag att pensionsavgiften uppgår till 100. Vid
en kommunalskatt på 30 procent uppgår netto-
belastningen för individen till 70. De föreslagna
reglerna innebär att skattereduktion medges med
25. Samtidigt uppkommer ett ökat uttag av
kommunalskatt genom att avdrag inte medges
för 25 av avgiften. Det senare leder till en skatte-
höjning på 7,5. Individens inkomst efter allmän
pensionsavgift, skatter och skattereduktion
kommer därmed att öka med 17,5 (25-7,5) vilket
utgör en fjärdedel av den totala nettobelastning-
en på 70. En person som utöver kommunalskatt
på 30 procent även betalar statlig inkomstskatt
på 20 procent - och för vilken den totala netto-
belastningen uppgår till 50 - får en ökning av in-
komsten efter allmän pensionsavgift, skatter och
skattereduktion på 12,5 (25-12,5), dvs. även i
detta fall sker en kompensation med en fjärdedel
av nettobelastningen.

Den begränsade avdragsrätten för allmän pen-
sionsavgift innebär att brytpunkten för uttag av
statlig inkomstskatt sjunker. Därmed kommer
antalet personer som betalar statlig inkomstskatt
att öka. Vid gällande regler för år 2000 ligger
brytpunkten vid 250 800 kronor. Vid denna in-
komst uppgår den allmänna pensionsavgiften till
17 500 kronor. Genom att avdrag vägras för en
fjärdedel av denna avgift, dvs. för 4 375 kronor,
krävs en uppjusterering av den nedre skiktgrän-
sen med samma belopp, dvs. med 4 375 kronor
från 224 600 kronor till (efter viss avrundning)
229 000 kronor. Denna uppjustering av skikt-
gränsen beräknas minska inkomsterna från den
statliga inkomstskatten med ca 1,3 miljarder
kronor.

Ovanstående uppjustering av skiktgränsen kan
ses som en med kompensationen för allmän pen-
sionsavgift sammanhängande del. För att minska
andelen personer som betalar statlig inkomst-
skatt utifrån målsättningen att den på sikt skall
sjunka till 15 procent krävs en ytterligare upp-
justering av den nedre skiktgränsen. Om juste-
ringen baseras på en fjärdedel av den beräknade
totalkostnaden för den fulla uppjusteringen av
skiktgränsen erhålls som resultat att den nya
nedre skiktgränsen skall ligga på 232 600 kronor
vilket ger en brytpunkt på 254 600 kronor. Den-
na ytterligare uppjustering beräknas medföra att
antalet personer med statlig inkomstskatt kom-
mer att sjunka med ca 75 000 i förhållande till

193

7 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uol-3

PROP. 1999/2000:1

vad som följer av gällande regler. Kostnaden för
denna uppjustering beräknas uppgå till ca 0,9
miljarder kronor.

Den begränsade avdragsrätten för allmän pen-
sionsavgift medför också att antalet personer
som - på marginalen - betalar statlig inkomst-
skatt med 25 procent kommer att öka. För att
hålla antalet personer som betalar denna skatt
konstant krävs alltså en liknande uppjustering
som den som föreslås för den nedre skiktgrän-
sen. Vid den aktuella inkomstnivån utgår allmän
pensionsavgift med 21 100 kronor (se avsnitt
8.4). Följaktligen krävs en uppjustering av övre
skiktgränsen med 5 275 kronor vilket efter viss
avrundning ger en ny övre skiktgräns på 374 000
kronor. Kostnaden för denna åtgärd beräknas till
0,08 miljarder kronor.

För år 1999 gäller en särskild skattereduktion
som utgår till personer med pensionsgrundande
inkomst. Reduktionsbeloppet uppgår till 1 320
kronor för inkomster upp till 135 000 kronor
och trappas därefter av med 1,2 procent för över-
skjutande inkomst, vilket innebär att reduktio-
nen upphör vid en inkomst på 245 000 kronor.

Denna reduktion infördes i avvaktan på en
större inkomstskattereform. För att ge ett till-
fredsställande fördelningspolitiskt utfall av de
samlade regeländringar som föreslås för år 2000
behålls reduktionen med oförändrad utformning
även för inkomståret 2000. Avsikten är att en
förlängning skall ske även för åren därefter. Ett
belopp motsvarande skattereduktionen för år
2000 har därför avsatts i inkomstberäkningarna
för åren 2001 och 2002. En alternativ metod för
att åstadkomma ett likvärdigt resultat kan dock
komma att övervägas.

Effekterna för löntagare i olika inkomstskikt
av de olika regeländringarna framgår av tabell 8.2.
Redovisningen görs både med och utan beaktan-
de av förlängningen av den tillfälliga skattere-
duktionen.

Uppgifterna i tabellerna baseras på beräkning-
ar för faktiska individgrupper efter framskriv-
ning av inkomster hämtade från taxeringsutfallet
för inkomståret 1997 till år 2000. Löntagarna
(=individer utan folkpensionskod) har gruppe-
rats i 20 000-kronors intervall upp till en taxerad
inkomst på 440 000 kronor. För individer utöver
denna gräns blir effekterna i kronor ungefär de-
samma som de för individer i det högsta redovi-
sade skiktet - de föreslagna åtgärderna innebär ju
att skattesänkningen i kronor blir densamma
över vissa inkomstgränser.

Avdrag för allmän pensionsavgift tillgodoförs
skattskyldiga genom att den taxerade förvärvsin-
komsten minskas med på beskattningsåret belö-
pande avgift enligt 50 § kommunalskattelagen
(1928:370). Förslaget innebär alltså att detta av-
drag begränsas till 75 procent av avgiften. Avdra-
get föreslås avrundas uppåt till helt hundratal
kronor.

Skattereduktion för allmän pensionsavgift kan
regleras antingen i en särskild lag eller i skatte-
betalningslagen (1997:483). Skattereduktion för
sjöinkomst och underskott av kapital medges
enligt den lagen. Den föreslagna reformen med
kompensation för allmän pensionsavgift genom
en skattereduktion bör ses som ett permanent
inslag i beskattningssystemet. Reglerna om
skattereduktion för den allmänna pensionsav-
giften bör därför tas in i skattebetalningslagen
och inte i en särskild lag. Skattereduktionen be-
räknas till 25 procent av den allmänna pen-
sionsavgift som belöper sig på beskattningsåret.
För att avdraget för allmän pensionsavgift vid be-
skattning tillsammans med skattereduktionen
skall motsvara den avgift som skall betalas före-
slås att skattereduktionen avrundas nedåt till helt
hundratal kronor. Skattereduktionen för allmän
pensionsavgift får göras mot kommunal och
statlig inkomstskatt samt statlig fastighetsskatt.

Förslaget om höjda skiktgränser medför änd-
ringar i lagen (1947:576) om statlig inkomst-
skatt.

194

PROP. 1999/2000:1

Tabell 8.2 Skatteförändringar för löntagare i olika inkomstintervall år 2000 enligt föreslagna regler med eller utan beaktan-
de av förlängd tillfällig skattereduktion.________________________________________________________________________________________

Kronor per månad och i procent av taxerad inkomst.

Utan skattereduktion

Med skattereduktion

Inkomst

Taxerad inkomst

Antal personer i

1000-tal kronor

(genomsnitt)

skiktet

Skillnad i skatt i
kronor per månad

Skillnad i skatt i
procent av
inkomst

Skillnad i skatt i
kronor per månad

Skillnad i skatt i
procent av
inkomst

20-40

29 145

204 000

30

1,22

137

5,64

40-60

49 586

140 000

50

1,20

158

3,82

60-80

69 863

130 000

70

1,20

177

3,04

80-100

90 338

139 000

90

1,20

197

2,62

100-120

110 324

168 000

110

1,20

218

2,37

120-140

130 551

233 000

130

1,19

236

2,17

140-160

150 245

334 000

147

1,17

247

1,97

160-180

170 153

358 000

167

1,18

249

1,76

180 - 200

190 248

440 000

187

1,18

251

1,59

200 - 220

209 856

454 000

208

1,19

254

1,45

220 - 240

229 636

397 000

227

1,19

256

1,34

240 - 260

249 525

326 000

267

1,29

278

1,34

260 - 280

269 545

249 000

326

1,45

327

1,46

280 - 300

289 475

172 000

338

1,40

340

1,41

300 -320

309 219

122 000

345

1,34

346

1,34

320 - 340

329 555

87 000

346

1,26

347

1,26

340 - 360

349 541

70 000

346

1.19

347

1,19

360 - 380

369 412

54 000

346

1,12

347

1,13

380 - 400

389 612

44 000

345

1,06

347

1,07

400 - 420

409 552

36 000

346

1,01

347

1,02

420 - 440

429 451

29 000

347

0,97

349

0,97

Källa: SCB och Finansdepartementet, 1997 års storurval framskrivet till år 2000.

195

PROP. 1999/2000:1

8.2.3 Det fasta beloppet vid
beskattningen av förvärvsinkomster

Regeringens förslag: Den statliga skatt om
200 kronor som utgår på förvärvsinkomster för
fysiska personer och som vid 2000 och 2001 års
taxeringar utgör en kommunal inkomstskatt
skall även vid 2002 års taxering utgöra en kom-
munal inkomstskatt.

Skälen för regeringens förslag: Statlig inkomst-
skatt för fysiska personer utgår dels med en fast
skatt om 200 kronor, dels med 20 procent av den
del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten
som överstiger en nedre skiktgräns samt med 25
procent av den del av den beskattningsbara in-
komsten som överstiger en övre skiktgräns. Vid
2000 års taxering skall den fasta skatten om 200
kronor utgöra en kommunal skatt enligt lagen
(1998:1477) om beräkning av viss inkomstskatt
på förvärvsinkomster vid 2000 års taxering, m.m.
Av den sammanlagda inkomstskatten skall 66,5
procent utgöra skatt till kommuner och 33,5
procent skatt till landsting. Överföringen av
skatten motiverades med att kommunerna och
landstingen under senare tid hade fått kostnader
som ledde till att utrymme för vård, skola, och
omsorg minskat.

I den ekonomiska vårpropositionen 1999 kon-
staterade regeringen att den kommunala sektorn
fortfarande var i behov av en ekonomisk för-
stärkning. Regeringen föreslog därför att det
fasta beloppet om 200 kronor även vid 2001 års
taxering skulle utgöra en kommunal inkomst-
skatt. Riksdagen beslutade i enlighet med rege-
ringens förslag (SFS 1999:648). Även för år 2001
kan konstateras att kommunerna har ett visst
behov av medelsförstärkning. Regeringen före-
slår därför att den fasta skatten om 200 kronor
också vid 2002 års taxering skall utgöra en kom-
munal inkomstskatt.

8.3    Företagsskattefrågor

8.3.1   Beskattning av bolagsinkomster

Skattesatsen för aktiebolag och andra juridiska
personer är 28 procent. Med hänsyn till de reser-
veringsmöjligheter som skattesystemet tillåter,
främst avsättning till periodiseringsfond och
överavskrivningar på inventarier m.m., är den
effektiva skatten lägre. Internationellt sett har
Sverige efter 1990 års skattereform en konkur-
renskraftig bolagsskatt. Sverige har tillsammans
med Finland och Norge, vilka också har 28 pro-
cent i bolagsskatt, den lägsta nominella skattesat-
sen inom OECD-området. I fråga om effektiv
skatt ligger Sverige också relativt väl till men in-
tar inte någon tätposition.

Likväl hävdas det ofta i den allmänna debatten
att villkoren för företagande i Sverige är oför-
månliga. Det som då stått i förgrunden är att
Sverige tillämpar ett så kallat klassiskt system för
beskattning av bolagsvinster där vinsten först be-
skattas en gång med bolagsskatt i företagsledet
och sedan en andra gång som kapitalinkomst på
ägarnivå när vinsten delas ut eller ägaren avyttrar
aktierna. Denna s.k. dubbelbeskattning har un-
der det senaste året ofta angetts som en orsak till
utflyttningen av svenska företag och har dess-
utom i övrigt ansetts medföra negativa effekter
för näringslivet.

Vid en diskussion kring effekterna av nuva-
rande system för beskattning av bolagsinkomster
- och av en förändring av detta - finns i den all-
männa debatten en oklarhet kring vilken sam-
hällsekonomisk fråga diskussionen rör. Det är
nödvändigt att skilja mellan möjliga effekter på
realinvesteringar i Sverige, på det svenska spa-
randet, särskilt hushållssparandet, och på företa-
gens lokalisering av sina huvudkontor.

Anledningen till att det är nödvändigt att hålla
isär olika frågeställningar är att det för en liten
öppen ekonomi som den svenska med i tillta-
gande grad intemationaliserade kapitalmarkna-
der finns en skillnad mellan verkningarna av, å
ena sidan beskattningen av fysiska personers ka-
pitalinkomster, å andra sidan beskattningen av
juridiska personers inkomster. Beskattningen av
fysiska personers kapitalinkomster - liksom för
övrigt förmögenhetsskatten - påverkar i första
hand sparandet i ekonomin medan bolagsbe-
skattningen påverkar realinvesteringarna.

Frågan om s.k. enkelbeskattning och dess in-
verkan på företagsinvesteringama utreddes ingå-
ende av 1992 års företagsskatteutredning. I sitt

196

PROP. 1999/2000:1

betänkande En lättnad i dubbelbeskattningen av
mindre företags inkomster (SOU 1996:119) av-
visade utredningen ett generellt slopande av
dubbelbeskattningen som ett medel att förbättra
villkoren för företagande. Anledningen är att av-
kastningskravet på investeringar är internatio-
nellt bestämt. En lindrad ägarbeskattning leder
visserligen till att aktiekurserna initialt stiger men
kursstegringen blir inte bestående. Internatio-
nella placerare som inte beskattas i Sverige och
därför inte får del av skattelättnaden - liksom i
Sverige skattebefriade institutioner - kommer
p.g.a. de höjda aktiekurserna att finna det oför-
månligt att placera i svenska aktier och kommer
att sälja svenska aktier. Detta kommer i sin tur
att leda till att aktiekurserna tenderar att återgå
till sin ursprungliga nivå. Slopad dubbelbeskatt-
ning är därför inte effektivt som medel att sänka
företagens kostnader för kapitalanskaffning.
Dessa skäl är fortfarande bärkraftiga.

Den personliga kapitalinkomstbeskattningen,
bl.a. av utdelningsinkomster och reavinster på
aktier, är alltså i ekonomisk mening i första hand
en skatt på sparande vilket innebär att föränd-
ringar endast i begränsad omfattning skulle på-
verka realinvesteringar och sysselsättning.

För små och medelstora företag som för sin
kapitalförsörjning, särskilt med externt riskka-
pital, i vissa avseenden kan anses vara mer eller
mindre avskärmade från de internationella kapi-
talmarknaderna, är situationen delvis annorlun-
da. För dessa företag och dess ägare, särskilt för
företagaren/entreprenören, är den personliga ka-
pitalinkomstbeskattningen till viss del också en
skatt på företagets investeringar. I skattelagstift-
ningen har detta förhållande beaktats genom de
särskilda lättnader som sedan 1997 gäller vid be-
skattningen av utdelningar och reavinster på
onoterade aktier.

De små och medelstora företagen har alltså en
delvis annorlunda situation än vad som gäller för
större företag. Till den del dessa företag har ägare
som är verksamma i företaget omfattas de av de
s.k. 3:12-reglerna som innehåller vissa bestäm-
melser om hur utdelningar och reavinster skall
beskattas. Regeringen har idag utfärdat direktiv
till en särskild utredare med uppgift att bl.a. se
över dessa regler med inriktning att förbättra de
skattemässiga villkoren för expansion och inves-
teringar.

I huvudsak är alltså skatten på utdelningsin-
komster och aktiereavinster en skatt på hushål-
lens sparande. Ett lägre skatteuttag på detta slag
av kapitalinkomster än på övriga kapitalinkoms-

ter, särskilt ränteinkomster, skulle innebära en
olikformig beskattning av sparande. De sam-
hällsekonomiska motiven för att introducera en
sådan olikformighet är svaga. En sannolik effekt
av en utvidgad lättnad i ägarbeskattningen till att
avse alla aktier skulle bli en förändrad samman-
sättning av hushållens förmögenhetsportföljer
med en högre andel aktier eftersom avkastningen
efter skatt på aktieplaceringar skulle stiga. Till en
betydande offentlig-finansiell kostnad skulle allt-
så hushållens sparmönster förändras med bety-
dande inkomstförstärkningar för aktieägarna
men med begränsade effekter på företagsinveste-
ringar och sysselsättning.

Såvitt gäller kapitalbeskattningens effekter på
företagens lokalisering av sina huvudkontor, en
under det senaste året omdiskuterad fråga, kan
följande sägas. Gällande svenska regler, dvs. det
klassiska systemet för beskattning av bolags-
vinster, är neutralt visavi lokaliseringen av hu-
vudkontor då det likabehandlar ägare i Sverige
och ägare i utlandet. Det är även neutralt mellan
investeringar i Sverige och investeringar i utlan-
det. Diskussionen om skatternas betydelse för
huvudkontorens lokalisering har sin egentliga
bakgrund i spänningen mellan detta neutrala
system och de skattemodeller som tillämpas i
vissa andra länder. De senare modellerna bygger
på lättnader i ägarledet vid beskattningen av in-
hemska ägare, vanligtvis genom s.k. avräknings-
system. Dessa innebär att man regelmässigt dis-
kriminerar såväl utländska ägare som in-
vesteringar i utlandet. Det har har ifrågasatts om
dessa system är förenliga med EG-rätten. Ett
antal länder i vår omvärld har också, bl.a. mot
denna bakgrund, minskat eller avser att minska
eller avveckla sina avräkningssystem. Två aktuella
exempel på detta är Storbritannien och Tyskland.
I det läget framstår det som oklokt att införa ett
sådant system i Sverige.

Avräkningssystemen har i hög grad sin bak-
grund i en annan ekonomisk och skattesystema-
tisk miljö än den som gäller i dag. Tidigare var de
nationella ekonomierna slutna mot omvärlden -
vilket bl.a. innebar att skatter på utdelningsin-
komster då i högre grad än vad som gäller i dag
påverkade företagsinvesteringama. I skattesys-
tematiskt avseende infördes också flertalet av-
räkningsmodeller i en miljö där utdelningsin-
komster beskattades tillsammans med förvärvs-
inkomster enligt en progressiv skatteskala. Sedan
dess har en tendens mot att beskatta kapitalin-
komster separat gjort sig gällande.

197

PROP. 1999/2000:1

Motiven för avräkningssystem på ägamivå
inkl, system med motsvarande egenskaper har
alltså försvagats i takt med den ekonomiska och
skattesystematiska utvecklingen. Detta gör - i
kombination med de effekter som kan förväntas
uppkomma vid övergången till ett sådant system
- att denna metod att reducera skatteuttaget på
bolagsinkomster inte framstår som någon lämp-
lig väg.

Företagsskatteutredningen ansåg att det mest
effektiva medlet att förbättra villkoren för före-
tagande är sänkt skattesats. En bolagsskattesats-
sänkning sänker avkastningskravet på investe-
ringar med eget kapital.

Internationellt finns en tydlig trend för sänkta
bolagsskattesatser. Danmark och Storbritannien
har nyligen sänkt bolagsskatten. Tyskland har
aviserat att bolagsskatten skall sänkas till 25 pro-
cent. Detta balanseras med andra åtgärder.
Tyskland begränsar bl.a. sin lättnad på utdelad
vinst. Storbritannien har radikalt minskat lättna-
den i ägarbeskattningen.

Denna internationella trend kan förklaras med
effektivitetsskäl. I en mer internationell värld är
det alltmer viktigt att ett lands skattesystem ter
sig begripligt och transparent för utländska be-
traktare för att landet i fråga skall vara attraktivt
och dra till sig investeringar. Vidare krävs givet-
vis att vinster inte låses in i företaget utan kan tas
hem. Länder med låg nominell skattesats eller låg
effektiv skatt är mer attraktiva än länder som har
ett högt nominellt eller reellt skatteuttag.

Sänkt bolagsskatt sänker som framgått företa-
gens kapitalkostnader, vilket gör investeringar i
Sverige billigare. Detta är givetvis inte bara av
värde i ett internationellt perspektiv utan även
för företag som enbart arbetar på svenska mark-
nader samt för svenska investerare. En sänkt
skattesats skulle också vara mycket betydelsefull
för mindre företag. Som framgår av ett appendix
till detta kapitel betalar små företag som kollek-
tiv en något större andel av sin vinst i skatt än
kollektivet stora företag. Skillnaderna i skattebe-
lastning torde bl.a. kunna förklaras av att stora
företag oftare har skilda verksamheter med olika
konjunkturcykler och därigenom bättre kvitt-
ningsmöjligheter. Nuvarande högre relativa
skattebelastning på små företag innebär att dessa
skulle få ett relativt större utbyte av sänkt skatte-
sats än stora företag.

Företagarnas riksorganisation har i en skrivel-
se till regeringen (dnr Fil 999/2758) begärt lätt-
nader för småföretag i form av sänkt skattesats
och vidgade reserveringsmöjligheter. Regeringen

föreslår i denna proposition utökade reserve-
ringsmöjligheter för företagen. Enligt regering-
ens mening är dock selektiva åtgärder inte lämp-
liga på företagsskatteområdet. Bortsett från
svårigheter att finna korrekta storlekskriterier
medför selektiva åtgärder tröskeleffekter, kon-
kurrenssnedvridningar samt risk för uppdelning
av företag.

Med de bedömningar som nu kan göras av de
offentlig-finansiella överskotten under de kom-
mande åren prioriterar regeringen åtgärder vid
beskattningen av fysiska personers förvärvsin-
komster enligt de riktlinjer som redovisas i av-
snitt 8.2.1.

8.3.2 Utvidgade reserveringsmöjligheter

Regeringens förslag: Möjligheterna att sätta av till
periodiseringsfond förstärks fr.o.m. 2002 års tax-
ering (inkomståret 2001). För aktiebolag och
andra juridiska personer höjs avdragstaket från
20 till 25 procent av inkomsten. För enskilda nä-
ringsidkare och fysiska personer som är delägare
i handelsbolag höjs avdragstaket från 25 till 30
procent av inkomsten. Tiden inom vilken återfö-
ring av periodiseringsfond skall ske förlängs från
fem till sex år för alla företagsformer fr.o.m. 2000
års taxering.

Skälen för regeringens förslag: Vid beräk-
ning av inkomst av näringsverksamhet finns se-
dan 1995 års taxering en generell reserverings-
möjlighet, nämligen avdrag för avsättning till
periodiseringsfond enligt lagen (1993:1538) om
periodiseringsfonder. Avsättningsmöjligheten
gäller både för juridiska och fysiska personer.
Avdrag medges för juridiska personer med högst
20 procent av beskattningsårets inkomst före av-
drag. För enskilda näringsidkare medges avdrag
med högst 25 procent av ett motsvarande un-
derlag. Avdraget skall återföras till beskattning
senast femte beskattningsåret efter avsätt-
ningsåret. Vid 2000 års taxering skall de avsätt-
ningar som gjorts beskattningsåret 1994 (1995
års taxering) återföras.

Systemet med periodiseringsfonder har i hu-
vudsak två funktioner. För det första sänker det
skatteuttaget på sådana investeringar som finan-
sieras med internt genererade inkomster. För det
andra möjliggör det för företagen att under år
med goda inkomster göra avsättningar som kan

198

PROP. 1999/2000:1

användas för att täcka förluster under senare år.
När reglerna infördes ansågs ett avdragsutrymme
om 25 procent av årsinkomsten med en återfö-
ringsskyldighet på fem år innebära ett lämpligt
avvägt reserveringsutrymme. Som ett led i finan-
sieringen av ägarlättnaden för aktier i onoterade
bolag och mot bakgrund av då rådande statsfi-
nansiella situation sänktes taket till 20 procent år
1997. I 1998 års ekonomiska vårproposition fö-
reslogs en utvidgning till nu gällande 25 procent
för enskilda näringsidkare. Förslaget motiverades
i första hand med att en ökad avsättningsmöjlig-
het för enskilda näringsidkare sannolikt medför
att skatten på intemfinansierade investeringar
sänks. Därmed förbättras också lönsamheten ef-
ter skatt på dessa investeringar. Förslaget ge-
nomfördes med verkan fr.o.m. 1999 års taxering.

Rent allmänt får reserveringsmöjligheterna för
de svenska företagen anses vara goda. Det finns
också tecken som tyder på att reserveringsmöj-
ligheterna inte används fullt ut. Vidare visar till-
gänglig statistik att mindre företag tycks utnyttja
systemet i något mindre utsträckning än storfö-
retag. Reserveringsmöjligheten torde vara av sär-
skilt värde för den kategorin företag som har svå-
righeter eller begränsade möjligheter att få
externt riskkapital. I frånvaro av externt riskka-
pital är den gruppen av företag hänvisade till att
finansiera sina investeringar med vinstmedel som
har genererats i den egna verksamheten. Detta
gäller i särskilt hög grad för enskilda näringsidka-
re och fysiska personer som är delägare i han-
delsbolag samt generellt för nystartade företag.
Enligt regeringens mening är det därför angelä-
get att återgå till det tidigare avsättningsutrym-
met på 25 procent för aktiebolag och andra juri-
diska personer. Även för fysiska personer bör
avdragstaket höjas.

För att göra periodiseringsfondssystemet mer
attraktivt för företagen bör tidsperioden för att
återföra avdraget till beskattning förlängas. Detta
är av särskilt värde för mindre företag som ofta
är mer konjunkturkänsliga än storföretag vilket
förklaras av att småföretag till skillnad från
storföretag mer sällan har skilda verksamheter
med olika konjunkturcykler. Regeringen föreslår
därför att tidsperioden utsträcks till sex år. Det
motsvarar bättre vad som är en normal kon-
junkturcykel och bör vara till fördel för mindre
företag.

Förslagen föranleder ändringar i 3 och 4 §§ la-
gen om periodiseringsfonder.

8.3.3 Befrielse från kupongskatt vid
näringsbetingat innehav

Regeringens förslag: Kupongskatten slopas på ut-
delning till utländska bolag som innehar minst 25
procent av andelskapitalet i ett svenskt bolag.

Promemorians förslag: Överenstämmer med
regeringens förslag.

Remissinstanserna: De remissinstanser som
har uttalat sig har tillstyrkt förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Sedan många
år tillbaka har det varit en svensk policy att vid
förhandlingar om skatteavtal föreslå ett ömsesi-
digt avstående av källskatt på utdelning (kupong-
skatt) på näringsbetingade innehav av en viss
storlek. Redan innan Sveriges inträde i EU hade
detta uppnåtts gentemot några europeiska län-
der. Genom medlemskapet i EU uppnås detta
gentemot övriga medlemsstater genom att den
svenska lagstiftningen anpassats till rådets direk-
tiv (90/435/EEG) den 23 juli 1990 om ett ge-
mensamt beskattningssystem för moderbolag
och dotterbolag hemmahörande i olika med-
lemsstater.

Dessutom har kupongskatten på näringsbe-
tingat innehav av viss storlek avskaffats i skatte-
avtal med några viktigare länder utanför EU.
Som exempel kan nämnas Norge (SFS 1989:933
och SFS 1996:1512), Schweiz (SFS 1992:856)
och Japan i ett protokoll undertecknat den 19
februari 1999. Vid omförhandlingarna av skatte-
avtalet med USA föreslogs från svensk sida att
kupongskatten i denna del ömsesidigt skulle av-
skaffas. Det är emellertid en fast amerikansk po-
licy att kupongskatt skall tas ut med fem procent
på sådana innehav. USA har inte gentemot något
land, och således inte heller gentemot Sverige,
accepterat att helt slopa kupongskatten på dessa
innehav.

Under senare år har källskatten på bl.a. utdel-
ning kommit att bli allt lägre dels genom intern
lagstiftning i många länder och dels genom skat-
teavtal. Det är önskvärt att en sänkning av skat-
ten sker ömsesidigt genom skatteavtal. Flera län-
der har emellertid valt att ensidigt avskaffa ku-
pongskatten. Det senaste exemplet är Danmark
som fr. o. m. den 1 januari 1999 generellt av-
skaffat kupongskatten på näringsbetingade inne-
hav. Ett annat exempel är Luxemburg som i
skatteavtalet med USA ensidigt valt att avstå från
att ta ut kupongskatt.

199

PROP. 1999/2000:1

Det är angeläget att utländska företags inves-
teringar i Sverige inte skattemässigt missgynnas
när vinstmedel delas ut från Sverige. Därför före-
slås att kupongskatten på utdelning till utländskt
bolag som innehar minst 25 procent av andelska-
pitalet i ett svenskt bolag avskaffas fr. o. m. den 1
januari 2000.

En förutsättning för skattefrihet är således att
mottagaren av utdelningen är ett utländskt bolag
enligt den definition som anges i 16 § andra eller
tredje stycket lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt, SIL. Som utländskt bolag anses ett
bolag som är hemmahörande och skattskyldigt
till inkomstskatt i något av de länder med vilket
Sverige har ett skatteavtal och som finns med i
uppräkningen i 16 § tredje stycket SIL. Detta
gäller under förutsättning att bolaget omfattas av
avtalets regler om begränsning av beskatt-
ningsrätten. En utländsk juridisk person som är
hemmahörande i ett land med vilket Sverige inte
har något skatteavtal, i ett land med vilket Sveri-
ge har ett skatteavtal men som inte finns med i
uppräkningen eller i ett land som finns med i
uppräkningen men som inte omfattas av avtalets
regler om begränsning av beskattningsrätten an-
ses också som ett utländskt bolag om den juri-
diska personen i den stat där den är hemmahö-
rande är föremål för en beskattning som är
likartad den som svenska företag är underkastad.

En förutsättning för befrielse från kupong-
skatt är att det mottagande bolaget innehar minst
25 procent av det utdelande bolagets aktiekapital
vilket överensstämmer med vad som gäller enligt
rådets direktiv (90/43 5/EEG) som nämnts ovan.

8.3.4 Slopade stoppregler

Regeringens bedömning: Flertalet av stoppreglema
kan slopas. En ny regel om beskattning av för-
bjudna lån som intäkt av näringsverksamhet bör
införas. Definitionerna av fåmansföretag, få-
mansägt handelsbolag och företagsledare bör
förtydligas. Uppgiftsskyldigheten bör bibehållas
i sin nuvarande form.

Utredningens förslag: Stoppreglerna tar sikte på
transaktioner mellan fåmansägda företag och de-
ras ägare. Syftet är att förhindra att intressege-
menskapen mellan företaget och ägaren miss-
brukas skattemässigt. Stoppregelutredningen har
haft till uppdrag att se över reglerna för att om

möjligt slopa dessa så att beskattningen i stället
kan ske enligt allmänna regler.

Utredningen föreslår i betänkandet Stoppregler-
na (SOU 1998:116) att de flesta stoppreglema
slopas. Vid sidan om stoppreglema föreslås att
kopplingen mellan det civilrättsliga låneförbudet
och skattereglerna slopas. I stället föreslås sär-
skilda skatterättsliga bestämmelser om beskatt-
ning av lån från fåmansägda aktiebolag. Vidare
föreslår utredningen bl.a. att definitionerna av
fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag och fö-
retagsledare förtydligas. Dessutom föreslås att
uppgiftsskyldigheten som gäller för vissa trans-
aktioner i fåmansägda företag utvidgas till att av-
se i princip samtliga transaktioner mellan sådana
företag och delägarna.

Remissinstanserna: Remissinstanserna är
övervägande positiva till utredningens förslag
men det finns kritiska inslag.

Näringslivsföreträdarna tillstyrker förslagen
men vill avskaffa ännu fler regler än utredningen.
Vidare motsätter man sig utvidgningen av upp-
giftsskyldigheten. Flera instanser motsätter sig
att kopplingen mellan det civilrättsliga låneför-
budet och den skattemässiga regleringen slopas.
LO är mest negativt och avstyrker förslaget i
dess helhet. Handelshögskolan vid Göteborgs uni-
versitet anser att bestämmelserna om företags an-
skaffning av egendom för företagsledarens pri-
vata bmk respektive införsäljning av onyttig
egendom till företaget bör behållas. Förbundet
Civilekonomerna avstyrker huvuddelen av för-
slagen och ifrågasätter om den föreslagna upp-
giftsskyldigheten är realistisk med hänsyn till
den kraftiga ökning av antalet förmånsvärden
och transaktioner de materiella förslagen medför.
RSV avstyrker att reglerna om företags anskaff-
ning av egendom för företagsledarens privata
bruk, delägares införsäljning av onyttig egendom
och den särskilda begränsningen för fåmansfö-
retags rätt till avdrag för avsättning till personal-
stiftelse slopas. I övrigt tillstyrker eller motsätter
sig RSV inte de framlagda förslagen men lämnar
kritiska synpunkter och betänkligheter i skilda
frågor.

Skälen för regeringens bedömning: Ett
grundläggande drag i regeringens ekonomiska
politik är att förbättra förutsättningarna för de
små och medelstora företagen. Skattesystemet
skall vara neutralt och skattereglerna enkla och så
långt som möjligt generella. Regeringen anser
därför att det är en viktig åtgärd att så långt som
möjligt avskaffa de särregler som finns för de
fåmansägda företagen. En förutsättning för att

200

PROP. 1999/2000:1

regler skall kunna slopas är dock att en korrekt
beskattning ändå kan ske och att inte obehöriga
skatteförmåner kan befaras uppkomma i alltför
stor utsträckning.

Regeringen bedömer att de allra flesta stopp-
reglerna kan slopas. Efter en genomgång av reg-
lerna, deras syften och möjligheterna till beskatt-
ning enligt allmänna regler anser regeringen i
likhet med utredningen att endast regler om
kostnader för personalaweckling bör behållas.
Till skillnad från utredningen anser regeringen
att kopplingen mellan skattereglerna och det ci-
vilrättsliga låneförbudet bör behållas. Det bör
dock klargöras att även lån som lämnats till juri-
diska personer skall beskattas.

För att förbättra rättssäkerheten och förutse-
barheten vid taxeringarna anser regeringen att
definitionerna av fåmansföretag, fåmansägt han-
delsbolag och företagsledare bör förtydligas.

Regeringen bedömer att den uppgiftsskyldig-
het som redan gäller för transaktioner i fåmans-
företag och fåmansägda handelsbolag är tillräck-
lig för att tillgodose det kontrollbehov som
kommer att uppstå när de flesta stoppreglema
slopas. Något behov av att utöka uppgiftsskyl-
digheten kan inte anses föreligga. Slopandet av
stoppreglema bör dock noga följas upp och ut-
värderas för att minska riskerna för en inte önsk-
värd utveckling.

Sammanfattningsvis bedömer regeringen att
de föreslagna förändringarna av reglerna för få-
mansföretag och fåmansägda handelsbolag
kommer att förbättra förutsättningarna för verk-
samheten och tillväxten i små och medelstora fö-
retag.

En lagrådsremiss kommer att överlämnas till
Lagrådet inom kort. Regeringen avser att snarast
återkomma till riksdagen med ett förslag.

8.3.5 Återköp av egna aktier

Aktiebolagskommittén har i delbetänkandet,
SOU 1997:22, Aktiebolagets kapital, föreslagit
regler om att svenska aktiebolag under vissa för-
utsättningar skall kunna återköpa eller på annat
sätt förvärva egna aktier. Frågan om de ändringar
av aktiebolagslagstiftningen som behövs för att
möjliggöra återköp av egna aktier bereds inom
Justitiedepartementet. I 1999 års ekonomiska
vårproposition berördes frågan om anslutande
skatteregler (avsnitt 8.3.2). Regeringen aviserade
att ett skatteförslag med denna inriktning skulle
presenteras under hösten 1999. Det angavs att

förslaget skulle avse publika bolag. Det avisera-
des samtidigt att ett sådant förslag också skulle
omfatta frågan om uttag av kupongskatt för ut-
ländska aktieägare i samband med omstrukture-
ringar. En inom Finansdepartementet upprättad
promemoria - Vissa skattefrågor med anledning
av att aktiebolag skall kunna förvärva egna aktier,
m.m., dnr FH999/2419 - har remissbehandlats
under sommaren. Beredningen i Justitiedeparte-
mentet siktar på att ändringarna i aktiebolagslag-
stiftningen skall träda i kraft den 1 mars 2000.
Skattereglerna bör träda i kraft vid samma tid-
punkt. Arbetet i Finansdepartementet sker med
denna inriktning.

8.3.6   Beskattning av utländska
nyckelpersoner

För att Sverige skall kunna behålla sin position
som ett högteknologiskt och kunskapsintensivt
land är det angeläget att svenska företag även i
framtiden kan anställa utländska företagsledare,
experter och forskare med hög kompetens. En
departementspromemoria angående beskattning
av utländska nyckelpersoner, Ds 1999:25, har
nyligen remissbehandlats. Remissutfallet är i hu-
vudsak positivt. Regeringen avser att lägga fram
förslag om skattelättnader för utländska exper-
ter, forskare, företagsledare och andra nyckelper-
soner vid tidsbegränsad vistelse i Sverige. Innan
ett förslag läggs fram för riksdagen bör förslagets
förenlighet med EU:s statsstödsregler stämmas
av.

8.3.7   Kontantmetod för småföretagare

Förenklingsutredningen har i delbetänkandet
Kontantmetod för småföretagare (SOU
1999:28) lämnat ett förslag till hur en kontant-
metod för mindre tjänsteföretag skulle kunna
utformas. En utgångspunkt för förslaget är att
näringsidkarens redovisning enligt skattelagstift-
ningen och redovisningslagstiftningen bör
stämma överens. Annars måste redovisningen
göras enligt två system, vilket skulle försvåra ar-
betet för företagen. Enligt förslaget skall de nä-
ringsidkare som väljer att tillämpa kontantmeto-
den vid inkomstberäkningen inte ta hänsyn till
in- och utgående balanser avseende varuinköp,
pågående arbeten, fordringar och skulder etc. In-
komster och utgifter skall alltså inte periodiseras
utan avgörande för beskattningstidpunkten är

201

PROP. 1999/2000:1

när betalning har skett. Kontantmetoden föreslås
även tillämpas när det gäller utgifter för anskaff-
ning av inventarier. Konkret innebär förslaget att
direktavdrag får göras med högst ett prisbasbe-
lopp per år för sådana utgifter. Reglerna om
räntefördelning, expansionsmedel och periodise-
ringsfond skall inte få tillämpas samtidigt med
kontantmetoden. Vidare skall räntekostnader
dras av i inkomstslaget kapital.

Genom den föreslagna kontantmetoden skulle
en möjlighet öppnas att tillämpa ett enklare re-
gelsystem vid inkomstberäkningen. Enklare
regler för inkomstberäkningen har ett värde i sig
och ger den enskilde näringsidkaren bättre förut-
sättningar att själv klara av sin bokföring och de-
klaration. Mot metoden talar den omständighe-
ten att skattesystemet, sett i sin helhet, blir mer
komplext om ett alternativt sätt att beräkna in-
komst av näringsverksamhet införs. Regeringen
delar utredningens uppfattning att det vid en
slutlig bedömning av om det är lämpligt eller inte
att införa kontantmetoden bör läggas avgörande
vikt vid berörda näringsidkares inställning.

Förslaget har remissbehandlats. Många re-
missinstanser är positiva till förenklingsutred-
ningens strävan att åstadkomma enkla och lätt-
hanterliga regler för inkomstredovisningen. Den
allmänna uppfattningen är emellertid att försla-
get har fått en sådan inriktning att det har be-
gränsat värde för den tänkta målgruppen. Mot
den bakgrunden anser regeringen att det nu vore
olämpligt att införa den föreslagna kontantme-
toden. Ett slutligt ställningstagande är inte
aktuellt utan ytterligare beredning av frågan.

Den statliga ålderspensionsavgiften höjs från
6,40 till 10,21 procent av det beräknade underla-
get. Vid beräkningen av avgiften skall bortses
från i sig pensionsgrundande inkomster som
överstiger 8,07 förhöjda prisbasbelopp.

Den allmänna löneavgiften sänks från 8,04 till
3,09 procent av avgiftsunderlaget, vilket innebär
att det sammantagna uttaget av socialavgifter och
allmän löneavgift sänks med 0,14 procentenhe-
ter.

Den särskilda löneskatten för arbetstagare re-
spektive försäkrade som vid årets ingång är 65 år
eller äldre sänks från 18,09 till 16,16 procent av
avgiftsunderlaget.

Förändringarna skall träda i kraft den 1 januari
2000.

8.4 Förändrade avgiftsnivåer för
socialavgifterna m.m.

Regeringens förslag: Den allmänna pensionsav-
giften höjs från 6,95 till 7 procent av avgiftsun-
derlaget. Taket för uttag av avgiften höjs från
8,06 till 8,07 förhöjda prisbasbelopp.

I fråga om socialavgifterna höjs ålderspen-
sionsavgiften från 6,40 till 10,21 procent av av-
giftsunderlaget. Den andel av influtna ålderspen-
sionsavgifter som förs till staten skall beräknas
för inkomster överstigande 8,07 i stället för 8,06
förhöjda prisbasbelopp. Sjukförsäkringsavgiften
för arbetsgivare höjs från 7,50 till 8,50 procent
och för dem som har inkomst av annat förvärvs-
arbete från 8,23 till 9,23 procent.

Skälen för regeringens förslag: I juni 1998 fat-
tade riksdagen beslut om införande av ett nytt
ålderspensionssystem (prop. 1997/98:151 och
152, bet. 1997/98:SfU13 och 14, rskr. 1997/98:-
315 och 320). Som redovisas under avsnitt 3.3.2
under Utgiftsområde 11 - Ekonomisk trygghet
vid ålderdom, volym 6, återstår alltjämt vissa frå-
gor att reglera, bl.a. fördelningen av avgifterna -
allmän pensionsavgift respektive socialavgifter -
för finansieringen av ålderspensionerna. Som
framgår av nämnda redogörelse har de fem parti-
erna bakom pensionsöverenskommelsen kom-
mit överens om vilka avgifter som skall gälla för
finansiering av pensionerna år 2000. Regeringen
lämnar nu förslag till avgiftsuttag i enlighet med
denna överenskommelse.

Socialförsäkringarna finansieras av allmän pen-
sionsavgift, socialavgifter, statlig ålderspensions-
avgift och allmänna skattemedel. Allmän pen-
sionsavgift tas ut enligt lagen (1994:1744) om
allmän pensionsavgift för finansiering av försäk-
ringen för inkomstpension och tilläggspension
enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ål-
derspension och tilläggspension i form av ålder-
spension enligt lagen (1962:381) om allmän för-
säkring. Avgiften betalas av den enskilde och
beräknas på ett underlag som består av inkomst
av anställning och inkomst av annat förvärvsar-
bete till den del summan av inkomsterna inte
överstiger 8,06 förhöjda prisbasbelopp enligt la-
gen om allmän försäkring.

Socialavgifter tas ut enligt lagen (1981:691)
om socialavgifter för finansiering av den allmän-
na försäkringen, ålderspensioneringen och vissa
andra sociala ändamål. Avgifterna tas ut som ar-

202

PROP. 1999/2000:1

betsgivaravgifter och egenavgifter. Arbetsgivar-
avgifter betalas av arbetsgivare och beräknas på
ett underlag som består av lön och andra skatte-
pliktiga förmåner som en arbetsgivare utger till
anställda. Egenavgifter betalas främst av den som
bedriver näringsverksamhet och beräknas på ett
underlag som består av inkomst av annat för-
värvsarbete. För närvarande finns det sex olika
arbetsgivaravgifter och egenavgifter (se tabell
8.3).

De statliga ålderspensionsavgifterna tas ut en-
ligt lagen (1998:676) om statlig ålderspen-
sionsavgift för finansiering av försäkringen för
inkomstgrundad ålderspension enligt lagen om
inkomstgrundad ålderspension. Denna avgift
betalas endast för vissa socialförsäkringsersätt-
ningar m.m. till den del dessa ersättningar till-
sammans med övriga pensionsgrundande in-
komster inte överstiger 8,06 förhöjda prisbas-
belopp.

Därutöver tas allmän löneavgift ut enligt lagen
(1994:1920) om allmän löneavgift. Avgiftssatser-
na enligt gällande regler framgår av tabell 8.3.

Tabell 8.3 Avgiftssatser enligt gällande regler

Procent

Socialavgifter

Arbetsgivar-
avgifter

Egenavgifter

Ålderspensionsavgift

6,40

6,40

Sjukförsäkringsavgift

7,50

8,23

Arbetsskadeavgift

1,38

1,38

Arbetsmarknadsavgift

5,84

3,30

Efterlevandepensionsavgift

1,70

1,70

Föräldraförsäkringsavgift

2,20

2,20

Summa

25,02

23,21

Allmän löneavgift

8,04

8,04

Summa

33,06

31,25

Särskild löneskatt

24,26

24,26

Särskild löneskatt > 65 år

18,09

18,09

Allmän pensionsavgift

6,95

6,95

Den allmänna pensionsavgiften

Allmän pensionsavgift tas för närvarande ut med
6,95 procent av avgiftsunderlaget. Influtna all-
männa pensionsavgifter förs till Allmänna pen-
sionsfonden.

I samband med införandet av det nya pen-
sionssystemet beslutades att den allmänna pen-
sionsavgiften skall dras av vid beräkningen av

den pensionsgrundande inkomsten. Samtidigt
höjdes inkomsttaket för uttag av den allmän pen-
sionsavgiften till 8,06 förhöjda prisbasbelopp.
Den nu träffade överenskommelsen om finansie-
ringen av ålderspensionerna innebär att den all-
männa pensionsavgiften skall höjas från 6,95 till
7 procent av avgiftsunderlaget och att taket för
uttag av avgifter skall höjas från 8,06 till 8,07 för-
höjda prisbasbelopp. Regeringen föreslår därför
att den allmänna pensionsavgiften höjs till 7 pro-
cent av avgiftsunderlaget och att det vid beräk-
ningen bortses från inkomster överstigande 8,07
förhöjda prisbasbelopp. Ändringarna föreslås
träda i kraft den 1 januari 2000.

Ålderspensionsavgiften

Fördelningen av influtna ålderspensionsavgifter
skall enligt gällande regler (4 kap. 3 § lagen om
socialavgifter) göras enligt följande. Den andel
som beräknas utgöra avgifter för inkomster som
överstiger 8,06 förhöjda prisbasbelopp förs till
staten. Den andel som beräknas motsvara pen-
sionsrätt för premiepension för samma år förs till
Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning. Åter-
stoden förs till Allmänna pensionsfonden med
vars tillgångar kostnaderna för försäkringen för
inkomstpension och tilläggspension enligt lagen
om inkomstgrundad ålderspension och tilläggs-
pension i form av ålderspension enligt lagen om
allmän försäkring skall täckas. Regeringen skall
för varje år fastställa dessa andelar efter förslag
från Riksförsäkringsverket. Skillnaden mellan
beräknade belopp och de belopp som slutligt
framräknas för det aktuella året skall regleras vid
en kommande överföring.

Regeringen föreslår i enlighet med pensions-
överenskommelsen från juni 1999 att ålderspen-
sionsavgiften för såväl arbetsgivare som för den
som har inkomst av annat förvärvsarbete höjs
från 6,40 till 10,21 procent av avgiftsunderlaget.
Regeringen föreslår vidare att andelen som be-
räknas utgöra avgifter för inkomster överstigan-
de 8,07 förhöjda prisbasbelopp förs till staten.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari
2000.

Sjukförsäkringsavgiften

Sjukförsäkringsavgifter förs till staten för finan-
siering av bl.a. kostnader för sjukpenning, folk-
pension i form av förtidspension för personer
som har rätt till tilläggspension i form av förtids-
pension, tilläggspension i form av förtidspension,
och rehabiliteringsersättning, allt enligt lagen om
allmän försäkring. Sjukförsäkringsavgiften skall

203

PROP. 1999/2000:1

även finansiera Centrala studiestödsnämndens
kostnader med anledning av att sådana studielån
som belöper på en studerandes sjukperiod enligt
studiestödslagen (1973:349) inte skall återbetalas,
vissa av de allmänna försäkringskassornas för-
valtningskostnader, samt kostnader enligt lagen
(1988:1465) om ersättning och ledighet för när-
ståendevård. Sjukförsäkringsavgiften uppgår för
närvarande till 7,50 procent för arbetsgivare och
8,23 procent för den som har inkomst av annat
förvärvsarbete.

Ett syfte med den förändrade avgiftsstruktur
som riksdagen beslutat med anledning av bud-
getpropositionen för år 1998 (prop. 1997/98:1
bet. 1997/98:FiUl, rskr. 1997/98:36) var att in-
om ramen för ett i princip oförändrat avgiftsut-
tag skapa bättre samstämmighet mellan inkoms-
ter och utgifter i bl.a. sjukförsäkringssystemet.
Genom de strukturförändringar på avgiftssidan
som infördes i samband med pensionsreformen
gick arbetet vidare i den riktningen (prop.
1997/98:151). För år 2000 beräknas de kostnader
som sjukförsäkringsavgiften avser att täcka upp-
gå till 72,7 miljarder kronor. Mot bakgrund härav
föreslår regeringen att sjukförsäkringsavgiften
från och med den 1 januari 2000 höjs till 8,50
procent för arbetsgivare och till 9,23 procent för
den som har inkomst av annat förvärvsarbete.

Den statliga ålderspensionsavgiften
Fördelningen av de statliga ålderspensionsavgif-
terna skall enligt gällande regler (8 § lagen om
statlig ålderspensionsavgift) göras enligt följande.
Den andel som beräknas motsvara pensionsrätt
för premiepension för samma år förs till Riks-
gäldskontoret för tillfällig förvaltning. Återsto-
den förs till Allmänna pensionsfonden. Rege-
ringen skall för varje år fastställa dessa andelar
efter förslag från Riksförsäkringsverket.

Den statliga ålderspensionsavgiften skall i
princip motsvara den ålderspensionsavgift som
arbetsgivare och den som har inkomst av annat
förvärvsarbete skall betala (prop. 1997/98:151).
Regeringen föreslår därför att den statliga ålders-
pensionsavgiften höjs från 6,40 till 10,21 procent
av det beräknade underlaget. Vidare föreslår re-
geringen att det vid beräkning av avgiften skall
bortses från i sig pensionsgrundande inkomster
överstigande 8,07 i stället för 8,06 förhöjda pris-
basbelopp. Ändringarna föreslås träda i kraft den
1 januari 2000.

Förändringar av det sammantagna uttaget av
socialavgifter och allmän löneavgift

Det sammantagna uttaget av arbetsgivaravgifter
och allmän löneavgift skall enligt pensionsupp-
görelsen från juni 1999 sänkas med 0,14 procent-
enheter, dvs. från 33,06 till 32,92 procent av av-
giftsunderlaget. Enligt den ursprungliga pen-
sionsuppgörelsen år 1994 skall pensionerna till
hälften finansieras via socialavgifter, vilket inne-
bär en ålderspensionsavgift på 8,47 procent. För
år 2000 föreslås dock att ålderspensionsavgiften
tas ut med 10,21 procent av avgiftsunderlaget.
Härmed överskrids den ursprungligen överens-
komna nivån med 1,74 procentenheter. Vid pen-
sionsuppgörelsen i juni 1999 bedömdes att löne-
summan över 8,07 förhöjda prisbasbelopp
uppgick till 70,2 miljarder kronor och att det
därigenom fanns ett utrymme att sänka det
sammantagna uttaget av arbetsgivaravgifter och
allmän löneavgift med 0,14 procentenheter. Till
följd av de ovan föreslagna förändringarna avse-
ende ålderspensionsavgiften och sjukförsäkrings-
avgiften föreslår regeringen därför att den all-
männa löneavgiften för såväl arbetsgivare som
den som har inkomst av annat förvärvsarbete
sänks från 8,04 procent till 3,09 procent av av-
giftsunderlaget. Ändringen föreslås träda i kraft
den 1 januari 2000.

Den särskilda löneskatten

Särskild löneskatt skall för varje år betalas till
staten enligt lagen (1990:659) om särskild lö-
neskatt på vissa förvärvsinkomster. Den särskilda
löneskatten är avsedd att motsvara skattedelen av
socialavgifterna. Denna skatt beräknas för närva-
rande schablonmässigt enligt de principer som
fastslogs i samband med skattereformen (prop.
1989/90:110).

Det nya ålderspensionssystemet innebär bl.a.
att pensionsrätt kan intjänas även av den som har
fyllt 65 år och att socialavgifter i form av ålders-
pensionsavgift och allmän pensionsavgift därför
även skall betalas efter det att arbetstagaren re-
spektive den försäkrade fyllt 65 år. En lägre nivå
för den särskilda löneskatten på förvärvsin-
komster infördes av denna anledning samtidigt
för dessa personer. Särskild löneskatt skall enligt
nu gällande regler betalas med 18,09 procent i
dessa situationer. I övriga fall tas särskild lö-
neskatt ut med 24,26 procent. Mot bakgrund av
de nya nivåer för ålderspensionsavgiften och den
allmänna pensionsavgiften som följer av pen-
sionsöverenskommelsen från juni 1999 bör den
särskilda löneskatten för dessa personer justeras.

204

PROP. 1999/2000:1

Med tillämpning av nuvarande beräkningsscha-
blon utgör skattedelen 8,10 procentenheter (0,5
x (10,21 -I- 7-1) = 8,10) av det sammantagna ut-
taget på 17,21 procent av ålderspensionsavgift
och allmän pensionsavgift. Regeringen föreslår
därför att den särskilda löneskatten för personer
som vid årets ingång är 65 år eller äldre sänks till
16,16 procent av avgiftsunderlaget (24,26 - 8,10
= 16,16). Liksom tidigare skall dessa bestämmel-
ser inte gälla för personer som är födda 1937 eller
tidigare eftersom de inte omfattas av det nya
pensionssystemet. De nya reglerna föreslås träda
i kraft den 1 januari 2000.

Sammanfattning av förslagen om förändrade av-
giftsnivåer

Förslagen till nya nivåer på socialavgifter m.fl.
avgifter sammanfattas i tabell 8.4.

Tabell 8.4 Nya avgiftssatser fr.o.m. år 2000

Socialavgifter

Arbetsgivar-
avgifter

Egenavgifter

Ålderspensionsavgift

10,21

10,21

Sjukförsäkringsavgift

8,50

9,23

Arbetsskadeavgift

1,38

1,38

Arbetsmarknadsavgift

5,84

3,30

Efterlevandepensionsavgift

1,70

1,70

Föräldraförsäkringsavgift

2,20

2,20

Summa

29,83

28,02

Allmän löneavgift

3,09

3,09

Summa

32,92

31,11

Särskild löneskatt

24,26

24,26

Särskild löneskatt > 65 är

16,16

16,16

Allmän pensionsavgift

7,00

7,00

8.5 Fastighetsskattefrågor

8.5.1 Underlaget för fastighetsskatt vid

2001 års taxering

Regeringens förslag: Vid beräkning av fastighets-
skatt vid 2001 års taxering skall i fråga om hyres-
hus (bostadsdelen) skatten beräknas på det lägsta
av 1999 och 2000 års taxeringsvärden.

Promemorians förslag: Överensstämmer
med regeringens.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser
är positiva till den föreslagna ändringen. Några
remissinstanser anser dock att åtgärden inte skall
begränsas till hyreshus vid 2001 års taxering.

Skälen för regeringens förslag: Allmän fas-
tighetstaxering sker vart sjätte år räknat fr.o.m. år
1988 för hyreshus och industrienheter, år 1990
för småhusenheter och år 1992 för lantbruksen-
heter. Vid allmän fastighetstaxering bestäms för
varje taxeringsenhet ett basvärde som skall mot-
svara 75 procent av dess marknadsvärde. Detta
bestäms med hänsyn till det genomsnittliga pri-
släget under andra året före det år då allmän fas-
tighetstaxering sker. Prisutvecklingen mellan de
allmänna fastighetstaxeringarna beaktas genom
ett särskilt årligt omräkningsförfarande. Detta
innebär att basvärdet omräknas med hjälp av ett
omräkningstal som fastställs av RSV med hänsyn
till det genomsnittliga prisläget i olika prisut-
vecklingsområden under tolvmånadersperioden
mellan den 1 juli andra året före taxeringsåret
och den 30 juni året före taxeringsåret.

I samband med besluten om omräkningstal till
1996 och 1997 års omräkningar uppmärksam-
made RSV vissa tekniska brister i förfarandet.
Dessa hade i första hand att göra med det för-
hållandet att omräkningstalen inte kunde be-
stämmas med beaktande av andra faktorer än
prisutvecklingen för samtliga fastigheter av ett
visst slag. När det gällde hyreshus grundades den
redovisade prisutvecklingen i vissa områden ute-
slutande på försäljningar av äldre fastigheter ef-
tersom yngre fastigheter från de s.k. krisårgång-
arna inte alls hade avyttrats i dessa områden. Ett
omräkningstal baserat på dessa uppgifter kunde
för yngre fastigheter leda till oriktiga värden. I
fråga om småhus innebar omräkningen år 1996
att de redan höga taxeringsvärdenivåerna i vissa
attraktiva områden ytterligare skulle höjas.

Mot bakgrund härav begärde riksdagen under
hösten 1996 hos regeringen en översyn av reg-
lerna om fastighetstaxeringsförfarandet. I av-
vaktan på en sådan översyn beslöt riksdagen om
en begränsning av omräkningstalen för 1997 års
taxeringsvärden i vissa fall, bet. 1996/97: SkU14,
rskr. 1996/97:134, SFS 1996:1615. I mars 1997
förordnade regeringen en särskild utredare som
har till uppgift att se över förfarandet vid fastig-
hetstaxeringen (Fastighetstaxeringsutredningen,
dir. 1997:36).

För 1998 års omräkningstal ansåg regeringen -
mot bakgrund av kritiken mot i första hand reg-

205

PROP. 1999/2000:1

lema om omräkningsförfarandet och i avvaktan
på vad den särskilde utredaren skulle komma till
för slutsatser — att förfarandet inte borde leda till
några förändringar av taxeringsvärdena för hy-
reshus (bostadsdelen) eller för småhusenheter.
Detta innebar att omräkningstalen för dessa fas-
tighetstyper skulle vara desamma för år 1998
som de som gällde för år 1997. Lagstiftningen
trädde i kraft den 1 juli 1997 (prop. 1996/97:150,
bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284, SFS
1997: 441).

I 1998 års ekonomiska vårproposition före-
slog regeringen en förlängning för år 1999. Lag-
stiftningen trädde i kraft den 1 juli 1998 (bet.
1997/98:   FiU20, rskr,1997/98:318, SFS

1998:525).

I 1999 års ekonomiska vårproposition före-
slog regeringen en förlängning även för år 2000
för småhusens del (avsnitt 8.2.1). Lagstiftningen
trädde i kraft den 1 augusti 1999 (bet.
1998/99:FiU20, rskr. 1998/99:256, SFS
1999:637). Något förslag till förlängning för hy-
reshusens del lämnades inte i vårpropositionen.
Detta motiverades med att förhållandena inför år

2000 för hyreshusen är annorlunda och mer
komplicerade än tidigare. Detta beror på att hy-
reshusen skall göras till föremål för en allmän
fastighetstaxering under år 2000. Det finns skäl
att anta att detta för många hyreshus kommer att
innebära höjda basvärden. Taxeringsvärdena för
hyreshus kommer därmed att höjas, även med
oförändrade omräkningstal. Regeringen ansåg
därför att den förväntade höjningen av basvärde-
na avseende hyreshus (bostadsdelen) inte skulle
tillåtas slå igenom på fastighesskatteuttaget vid

2001 års taxering och uttalade sin avsikt att åter-
komma med ett förslag med den angivna inrikt-
ningen. Inom Finansdepartementet har utarbe-
tats en promemoria med förslag till lagstiftning.
Promemorian har remissbehandlats och remiss-
utfallet var övervägande positivt, jfr. avsnitt 8.1.

Som framkommit av det ovan sagda fungerar
en "frysning" av omräkningstalen år 2000 för hy-
reshusen (bostadsdelen) inte på samma sätt som
tidigare år på grund av den allmänna fastig-
hetstaxering av hyreshus som sker detta år.
Oförändrade omräkningstal ger inte oförändrade
taxeringsvärden eftersom basvärdena ändras. I
och för sig kan det göras gällande att en höjning
av taxeringsvärdena som beror på att basvärdena
höjts vid en allmän fastighetstaxering inte står i
strid mot de ställningstaganden som regeringen
och riksdagen gjort till tidigare år. Kritiken har i

första hand tagit sikte på omräkningsförfarandet
och inte på taxeringsförfarandet i allmänhet.

Det finns emellertid skäl som talar för att den
förväntade höjningen år 2000 av basvärdena av-
seende hyreshus (bostadsdelen) inte skall tillåtas
slå igenom på taxeringsvärdena vid 2001 års taxe-
ring till fastighetsskatt. Det går i sammanhanget
inte att bortse från det förhållandet att tidigare
ställningstaganden i fråga om omräkningstalen i
realiteten tagit sikte på att förhindra ett ökat ut-
tag av fastighetsskatt. Hittills har oförändrade
omräkningstal inneburit i princip oförändrade
taxeringsvärden och till följd därav inga föränd-
ringar av fastighetsskatteuttaget mellan åren.
Fastighetsskatteuttaget bör därför inte bara när
det gäller småhus utan även i fråga om hyreshu-
sen (bostadsdelen) - med bortseende från den
sänkning av fastighetsskatten som betingas av
förslagen i avsnitt 8.5.2 - vara oförändrat också
vid 2001 års taxering. Till bilden hör också att
frågan om fastighetsskattens framtida utform-
ning är föremål för Fastighetsbeskattningskom-
mitténs (dir. 1998:20) överväganden och att tax-
eringsförfarandet utreds av Fastighetstaxerings-
utredningen.

Mot denna bakgrund föreslås att fastighets-
skatten vid 2001 års taxering skall beräknas på ett
underlag motsvarande det lägsta av 1999 och
2000 års taxeringsvärden.

I sammanhanget bör dock följande påpekas.
Metoden att förhindra ett ökat fastighetsskat-
teuttag genom att skatten beräknas på det lägsta
av de två aktuella taxeringsvärdena är principiellt
annorlunda än att med samma verkan - i princip
oförändrad fastighetskatt - "frysa" omräknings-
talen. Det beror på att ett högre taxeringsvärde
för år 2000 i jämförelse med året innan inte ute-
slutande behöver avspegla den allmänna prisut-
vecklingen. Till skillnad mot omräkningstalen -
som endast återspeglar just prisutvecklingen -
kan ett förändrat basvärde förklaras av att fastig-
hetsägaren t.ex. har byggt ut fastigheten. Det
skulle emellertid vara alldeles för komplicerat att
avgöra hur skillnaderna i basvärden mellan de
aktuella åren fördelar sig på den allmänna prisut-
vecklingen och andra faktorer. Något förslag
som tar hänsyn till detta läggs därför inte fram.
Den nya metoden innebär även att det lägre un-
derlaget knyts till den aktuella taxeringen till fas-
tighetsskatt och inte till kalenderåret. Den före-
slagna ordningen skall tillämpas även om
värderingsenheten har ändrat storlek till följd av
ägarbyte eller fastighetsbildning o.d.

206

PROP. 1999/2000:1

Vad nu sagts innebär att hyreshusens taxe-
ringsvärden för år 2000 på vanligt sätt kommer
att bestämmas av basvärdena och det omräk-
ningstal som enligt riksdagens beslut har satts till
1,00. Det är endast fastighetsskatten vid 2001 års
taxering som kan beräknas på det lägsta av de två
årens respektive taxeringsvärden. I andra sam-
manhang där taxeringsvärdena är av betydelse får
de nya taxeringsvärdena genomslag enligt vanliga
regler.

8.5.2 Sänkt fastighetsskatt för
bostadshyreshus

8.5.3 Nytt stickår

Regeringens bedömning: Med hänsyn till det
skattebortfall som förslaget att flytta stickåret
från 1952 till 1975 skulle medföra bör det nu inte
läggas fram några förslag

Regeringens förslag: Fastighetsskattesatsen sänks
för hyreshus (bostadsdelen) vid 2001 års taxering
från 1,3 till 1,2 procent. På bostadsdelen för hy-
reshus som har värdeår 1989 eller 1990 skall en-
dast halv fastighetsskatt utgå vid samma taxering.

Skälen för regeringens förslag: I 1999 års eko-
nomiska vårproposition föreslog regeringen att
sänkningen av fastighetsskattesatsen för hyres-
hus under år 1999 från 1,5 till 1,3 procent skulle
förlängas ytterligare ett år (avsnitt 8.5.2). Lag-
stiftningen trädde i kraft den 1 augusti 1999 (bet.
1998/99:FiU20, rskr. 1998/99:256, SFS
1999:636). Sänkningen från 1,5 till 1,3 procent
gjordes i avvaktan på de ställningstaganden som
regering och riksdag kan göra med anledning av
de förslag Fastighetsbeskattningskommittén kan
komma att lägga fram. Regeringen har nu gjort
den bedömningen att fastighetsskattesatsen för
hyreshus (bostadsdelen) vid 2001 års taxering
kan sänkas från 1,3 till 1,2 procent.

För hyresfastigheter med värdeår 1989 och
1990 gäller vid 2000 års taxering att halv fastig-
hetsskatt utgår. Sådana fastigheter hör till de s.k.
krisårgångarna. Enligt huvudregeln gäller för
dessa fastigheter vid 2001 års taxering att det för
första gången utgår full fastighetsskatt. Rege-
ringen anser att för hyresfastigheter med de
nämnda värdeåren skall halv fastighetsskatt utgå
även vid 2001 års taxering. Syftet med de nu fö-
reslagna åtgärderna är att skapa förutsättningar
för lägre hyresnivåer.

Skälen för regeringens bedömning: Vid rea-
vinstbeskattningen av fastigheter gäller särskilda
regler för fastigheter som förvärvats före år 1952.
Som anskaffningsvärde skall användas 150 pro-
cent av 1952 års taxeringsvärde om inte den
skattskyldige kan visa att det verkliga anskaff-
ningsvärdet är högre. 1 1999 års ekonomiska vår-
proposition aviserades att regeringen skulle åter-
komma med ett förslag om att flytta det s.k.
stickåret från 1952 till ett senare år (avsnitt
8.2.2). Frågan har beretts inom Finansdeparte-
mentet och en promemoria (dnr Fil999/2400) i
ämnet har remissbehandlats. I promemorian fö-
reslås att den nya stickårsregeln skall ta sikte på
förvärv före år 1975 och att anskaffningsvärdet i
så fall skall anses utgöra 133 procent av 1975 års
taxeringsvärde om inte den skattskyldige kan vi-
sa att det verkliga anskaffningsvärdet är högre. I
promemorian redovisas att förslaget är förenat
med visst skattebortfall. Förslaget har rönt ett
blandat mottagande. Promemorian och en sam-
manställning av remissvaren finns tillgänglig i
lagstiftningsärendet. Regeringen gör den be-
dömningen att det med hänsyn till det skatte-
bortfall som förslaget skulle medföra inte nu bör
läggas fram något förslag om ett nytt stickår.

8.5.4 Begränsad fastighetsskatt

Regeringen tillsatte under våren 1998 en parla-
mentarisk kommitté, Fastighetsbeskattnings-
kommittén, som enligt sina direktiv (Dir.
1998:20) skall se över och utvärdera reglerna om
fastighetsskatt m.m. I kommitténs uppdrag ingår
att ta ställning till frågan om en undantagsregle-
ring med sikte på fastighetsskatten i attraktiva
områden. I direktiven nämns skärgårdarna på
ost- och västkusten och fjällområdena. Utgångs-
punkten är de svårigheter för de fastboende som
kan uppkomma när kapitalstarka fritidsboende
driver upp taxeringsvärdena och därmed fastig-
hetsskatten. Frågeställningen har behandlats med
förtur av kommittén som i mae 1999 avlämnade
ett delbetänkande, SOU 1999:59, Begränsad fas-
tighetsskatt. I betänkandet presenteras ett förslag

207

PROP. 1999/2000:1

till en begränsningsregel för fastighetsskatten.
Förslaget tar sikte på hushåll med låga inkomster
och som är bosatta i småhus med höga taxerings-
värden. Begränsningsregeln föreslås omfatta
småhus på både småhusenheter och lantbruksen-
heter. Regeln innebär att uttaget av fastighets-
skatt under vissa förutsättningar begränsas så att
den inte överstiger en viss andel av hushållsin-
komsten. Kommittén har valt att redovisa två
olika modeller. Den ena har getts en generell
utformning och föreslås gälla alla hushåll som
uppfyller vissa villkor. Den andra modellen är
regional och bygger på att man först fastställer
inom vilka områden begränsningsregeln överhu-
vudtaget skall kunna tillämpas. Avgörande är den
genomsnittliga taxeringsvärdenivån och den ge-
nomsnittliga inkomstnivån inom området. Inom
ett sådant område kan begränsningsregeln till-
lämpas av de fastighetsägare som uppfyller vill-
koren avseende hushållets inkomster och taxe-
ringsvärdet på det egna småhuset. Remisstiden
för delbetänkandet går ut den 13 september

1999. Regeringen kommer därefter att ta ställ-
ning i frågan

8.6.2 Skatteväxling

Regeringens förslag: I enlighet med vad som an-
gavs i 1999 års ekonomiska vårproposition tas
ytterligare ett steg i en skatteväxling genom att
energiskatten på dieselolja höjs med 25 öre per
liter, energiskatten på el höjs med 1 öre per kWh
och produktionsskatten på kärnkraftsel höjs med
0,5 öre per kWh från den 1 januari 2000. Den
särskilda skatten på kärnkraftsel görs om till en
effektskatt. Omläggningen avses äga rum den 1
juli 2000.

8.6 Energi- och trafikskattefrågor

8.6.1 Jordbrukets energibeskattning

Regeringens förslag: Jordbruket ges från den 1 juli
2000 samma reduktion av energi- och koldiox-
idskatten som industrin f.n. har.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen har
tidigare i regeringsförklaringen och i 1999 års
ekonomiska vårproposition uttalat sig för att
jordbruket skall ges villkor som är likvärdiga
med andra näringars. Regeringen avser att i vår-
propositionen 2000 lägga fram ett förslag om att
jordbruket skall få tillämpa samma skattereduce-
ringar som finns för tillverkningsindustrins för-
brukning av el och bränslen för uppvärmning,
dvs. att ingen energiskatt tas ut och att koldiox-
idskatten är nedsatt till hälften. Förändringarna
avses träda i kraft den 1 juli 2000.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen re-
dovisade i vårpropositionen i år att den delade
Skatteväxlingskommitténs bedömning att den
ökade miljörelateringen av skattesystemet under
de senaste årtiondena bör fortsätta. Nu åter-
kommer därför regeringen med förslag om höjda
energiskatter på dieselolja och el. För produk-
tionsskatten på kärnkraft föreslås också en höj-
ning av skatteuttaget. Avsikten är att till vårpro-
positionen 2000 återkomma till riksdagen med
förslag om en omläggning av skatten så att den i
framtiden tas ut med kärnkraftverkets termiska
effekt som grund.

Som ett nytt steg i den ökade miljörelatering-
en av skattesystemet föreslås att energiskatten på
dieselolja höjs med 25 öre per liter (250 kronor
per m3) och att energiskatten på el höjs med 1
öre per kWh. Dieselskattehöjningen kan bidra
till att minska de miljöskadliga utsläppen på så
sätt att försäljningen av dieselolja på sikt mins-
kar. Detta gäller all användning, dvs. såväl i per-
sonbilar som inom transportsektorn i övrigt.
Detta underlättar möjligheterna att nå kväveox-
idmålet. Naturvårdsverket har i en rapport, Vad
blir konsekvenserna för miljö och hälsa av en
ökad andel dieselbilar i den svenska bilparken?,
dnr M98/1689/7, hösten 1998 visat att dieselper-
sonbilar i vissa avseenden är sämre för miljön än
bensinbilar. De har betydligt högre utsläpp av
kväveoxider, partiklar och cancerframkallande
ämnen. En viktig styreffekt av denna skattehöj-
ning kan således bli minskade utsläpp av dessa
ämnen. Utsläppen av koldioxid är dock normalt
mindre från dieselbilar. Regeringen har för avsikt
att följa effekterna av skattehöjningen med avse-
ende på miljöpåverkan och konkurrenskraften
för jordbruket, åkerinäringen och näringslivet i
övrigt. En skattehöjning på el ger incitament till
en ökad hushållning och bidrar till energieffekti-

208

PROP. 1999/2000:1

visering. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1
januari 2000.

Regeringen föreslår också att den särskilda
produktionsskatten på kärnkraftsel skall höjas
som ett led i skatteväxlingen. Skatten bör höjas
med 0,5 öre per kWh och i likhet med höjningen
av energiskatten bör den träda i kraft den 1 janu-
ari 2000. Skatten bör vidare omformas från den
nuvarande rörliga skatten som baseras på energi-
produktionen till en fast skatt som baseras på
den termiska effekten hos kärnkraftsreaktorema.
I regeringens proposition (prop. 1996/97:84) En
uthållig energiförsörjning, uttalades bl.a. att pro-
duktionsskatten på kärnkraft kan medföra sned-
vridningar i elproduktionssystemet. Eftersom de
rörliga kostnaderna påverkas av den nuvarande
skatten snedvrids den kostnadsmässiga rangord-
ningen av elproduktionsanläggningarna med ett
sämre resursutnyttjande som följd. Ändrade
produktionskostnader i någon del av systemet
får genomslag på utnyttjandet av hela produk-
tionskapaciteten. Detta kan motverkas genom en
övergång till en fast skatt som utgår oberoende
av produktionsnivån. Skatten skall utformas så
att den begränsar störningar i driften av kärn-
kraftverk. En övergång kan också bidra - till den
del produktionsskatten övervältras på elkonsu-
mentema på en marknad som dock i tilltagande
grad avregleras och kännetecknas av ökad kon-
kurrens - till att störningarna i konsumentledet
minskar.

Höjningarna inom energiskatteområdet finan-
sierar reducerad skatt för satsningar på kompe-
tensutveckling i arbetslivet.

8.6.3 Fordonsskatt för tunga bussar

Regeringens förslag: Fordonsskatten för diesel-
drivna tunga bussar skall höjas. Skatten viktdiffe-
rentieras på samma sätt som redan sker för tunga
lastbilar. Det innebär att bussarna indelas i olika
skatteklasser beroende på vikt och antalet axlar.

Utredningens förslag: Trafikbeskattningsutred-
ningen har i sitt slutbetänkande, Bilen, miljön
och säkerheten SOU 1999:62, lämnat förslag på
den närmare utformningen av en höjning av for-
donsskatten för tunga bussar. Utredningen före-
slår att en höjning av fordonsskatten för tunga
bussar endast bör omfatta dieseldrivna bussar.
Fordonsskatten för dessa bussar bör viktdiffe-

rentieras på samma sätt som för tunga diesel-
drivna lastbilar. Enligt utredningen bör bussarna
indelas i olika skatteklasser beroende på om de
har två, tre eller fyra eller flera axlar. Vidare kan
storleken på en höjning av fordonsskatten, med
vissa mindre justeringar, bestämmas utifrån be-
räkningar av Statens Institut för Kommunika-
tions Analys (SIKA).

Bakgrunden till regeringens förslag: Rege-
ringen har i proposition 1997/98:56, Transport-
politik för en hållbar utveckling, bedömt att for-
donsskattesystemet för tunga bussar, dvs. bussar
med skattevikter över 3 500 kg, bör omarbetas
för att ta hänsyn till de externa kostnaderna som
busstrafiken medför. Regeringen uttalade att
skattesystemet borde utformas på samma sätt
som fordonsskatten för tunga lastbilar, dvs. med
olika skatteklasser beroende på vikt och axel-
konfiguration. En omarbetning av skattesyste-
met borde, enligt regeringen, ske utifrån de be-
räkningar som gjorts av SIKA. Riksdagen har
beslutat i enlighet med propositionen i denna del
(bet. 1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266).

Skälen för regeringens förslag: Trafikbe-
skattningsutredningen anser att det kan ifråga-
sättas om en höjning av fordonsskatten skall
omfatta både bensin- och dieseldrivna bussar.
Regeringen delar denna åsikt. Avgörande för en
bedömning om en höjning av fordonsskatten
skall omfatta både bensin- och dieseldrivna bus-
sar bör vara om busstyperna kan jämställas i be-
skattningshänseende. Det kan konstateras att det
finns vissa olikheter mellan diesel- respektive
bensindrivna bussar. Energiskatten för bensin är
högre än för dieselolja. Vidare har bensindrivna
bussar en högre bränsleförbrukning än diesel-
drivna bussar. Körsträckorna är dessutom ofta
längre för dieseldrivna bussar än för de bensin-
drivna bussarna. Sammantaget anser därför rege-
ringen att en höjning endast bör ske av fordons-
skatten för dieseldrivna bussar.

Det har inte framkommit skäl för att välja nå-
gon annan viktdifferentiering för tunga diesel-
drivna bussar än den som gäller för tunga diesel-
drivna lastbilar, dvs. hundrakilosintervaller.
Däremot bör vissa förändringar göras av indel-
ningen i olika skatteklasser beroende på antalet
axlar. För tunga lastbilar med anordning för på-
hängsvagn eller annan draganordning finns i dag
två skatteklasser. Till en klass förs tvåaxlade last-
bilar, medan lastbilar med tre eller flera axlar
hänförs till en annan klass. De flesta bussar är
visserligen tvåaxlade, men antalet tre- och fyrax-
lade bussar förväntas öka. I likhet med Trafikbe-

209

PROP. 1999/2000:1

skattningsutredningen föreslår därför regeringen
att bussarna delas in i tre olika skatteklasser be-
roende på om de har två, tre eller fyra eller flera
axlar.

SIKAcs beräkningar av storleken på fordons-
skatten för tvåaxlade bussar visar att erforderlig
skattehöjning varierar i de skilda viktintervallen.
Som exempel kan nämnas att höjningen i inter-
vallet 12 000 till 13 000 kg beräknats till 1 107
kronor medan höjningen i intervallet 13 000 till
14 000 kg beräknats till 10 079 kronor. För det
fall dessa beräkningar skulle ligga till grund för
en höjning av fordonsskatten skulle skatteskalan
stiga brant från 13 000 till 14 000 kg för att sedan
plana ut och återgå till en mer jämn stigning vid

17 000 kg. Skatteskalorna bör dock inte stiga
alltför brant i viktintervallema. Regeringen före-
slår därför, i likhet med Trafikbeskattningsut-
redningen, att skatteskalan för tvåaxlade bussar
utjämnas i intervallet 13 000 till 17 000 kg och i
övrigt utformas i enlighet med SIKA:s beräk-
ningar.

För treaxlade bussar omfattar SIKA:s beräk-
ningar inte bussar i de lägre viktintervallerna.
Regeringen anser emellertid att för bussar med
en relativt låg skattevikt kan förhållandet mellan
tvåaxlade och treaxlade bussar antas vara det-
samma som förhållandet mellan motsvarande
tvåaxlade respektive tre- eller fleraxlade lastbilar.
Med anledning härav bör fordonsskatten för tre-
axlade bussar med skattevikt från 3 501 till
13 000 kg beräknas med utgångspunkt från for-
donsskatten för tvåaxlade bussar, justerat med
ledning av skillnaden i fordonsskatten för mot-
svarande tvåaxlade och tre- eller fleraxlade last-
bilar. För skattevikter i intervallet 13 001 till

18 000 kg bör skatteskalan utjämnas så att den
vid skattevikten 23 001 kg är i nivå med SIKA:s
beräkningar.

För fyraxlade bussar har SIKA beräknat vad
fordonsskatten bör uppgå till såvitt avser skatte-
vikter från 24 000 till 26 000 kg. För skattevikter
från 3 501 till 13 000 kg bör fordonsskatten be-
räknas på samma sätt som för treaxlade bussar.
Skatteskalorna för treaxlade och fyr- eller flerax-
lade bussar sammanfaller därför i dessa viktinter-
valler. Bussar med fyra eller flera axlar har dock
lägre externa kostnader vid högre vikter. Från
13 001 kg bör därför skatteskalorna skiljas åt och
skattesatsen för bussar med fyra axlar eller fler
föreslås vara lägre än den skattesats som skall ut-
gå för treaxlade bussar med motsvarande vikt.
Vid skattevikten 24 000 kg bör skatteskalan vara
i nivå med SIKArs beräkningar.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 ja-
nuari 2000.

8.6.4 Lättnad i beskattningen av
miljövänliga bilar

Regeringens bedömning: En skattelättnad kan
införas i trafikbeskattningen för alla bilar i mil-
jöklass 1.

Regeringen har i 1999 års ekonomiska vårpropo-
sition föreslagit att en skattelättnad skall införas i
trafikbeskattningen för lätta bilar som uppfyller
de framtida avgaskraven i EG:s direktiv 98/69EG
om åtgärder mot luftföroreningar genom avgaser
från motorfordon och om ändring av direktiv
70/220 EEG (EGT L 350, 28.12.98, s. 1, Celex
398L0069).

De framtida skärpta kraven på utsläpp av avga-
ser för lätta bilar i det nämnda direktivet har ny-
ligen införlivats i bilavgasförordningen som nya
krav för miljöklass 1 och 2. Enligt direktivet kan
en skattelättnad införas för personbilar och, un-
der förutsättning att den skattegrundande vikten
inte överstiger 1 305 kg, lätta lastbilar från den
1 januari 2000 och för övriga lätta bilar från den
1 januari 2001. Regeringen föreslår att en skatte-
lättnad om 3 500 kronor införs den 1 juli 2000,
med retroaktiv verkan från den 1 januari 2000,
för personbilar samt lätta lastbilar med en skatte-
grundande vikt om högst 1 305 kg som uppfyller
de nya avgaskraven i miljöklass 1. Från den 1 ja-
nuari 2001 kan även övriga lätta bilar i miljöklass
1 omfattas av en skattelättnad. Finansiering av en
sådan skattelättnad skall enligt regeringens upp-
fattning ske inom trafikbeskattningen. I enlighet
med direktivet kommer skattelättnadsbeloppet
att behöva minskas till 1 500 kronor när av-
gaskraven i miljöklass 2 blir obligatoriska för alla
nya bilar. Den föreslagna skattelättnaden ersätter
den nu gällande femåriga befrielsen från fordons-
skatt för bilar i den tidigare miljöklass 1 som
därmed skall upphöra att gälla från den 1 januari

2000. De bilar som dessförinnan fått en sådan
skattebefrielse är dock befriade från fordonsskatt
till dess att befrielsen upphör efter fem år. Efter-
som avgaskraven för lätta bilar i den nya miljö-
klass 2 blir obligatoriska inom en snar framtid
bedömer regeringen att en skattelättnad för dessa
har mycket begränsad miljöeffekt. Mot denna

210

PROP. 1999/2000:1

bakgrund föreslår inte regeringen någon skatte-
lättnad för dessa fordon.

8.6.5 Övriga punktskattefrågor

Regeringen avser att i anslutning till budgetpro-
positionen föreslå att enhetliga energiskattesatser
för gasol, metan och naturgas införs motsvarande
de nivåer som i dag tas ut för respektive bränsle
när det används för uppvärmning samt att den i
dag övergångsvis gällande begränsningsregeln
avseende energibeskattningen för kalk- och ce-
mentbranschema m.m. förlängs ytterligare ett år.

Regeringen avser även att återkomma under
hösten med förslag om korrigeringar av miljö-
klassystemet för bensin och dieselolja med an-
ledning av ett EG-direktiv. I samband därmed
kommer en ny miljöklass för bensin att föreslås.
Avsikten är att de differentierade skattesatser
som finns för dessa miljöklasser skall justeras
samtidigt.

8.7 Andra förslag i särpropositioner
under hösten 1999

I detta avsnitt redovisas kortfattat innehållet i
andra propositioner på skatteområdet som läm-
nas under hösten 1999 och som har budgetpå-
verkan för budgetåret 2000.

Förmånsbeskattning av miljöbilar

I en särskild proposition (prop. 1999/2000:6),
som överlämnas till riksdagen samtidigt som
budgetpropositionen, föreslår regeringen att be-
skattningen av s.k. miljöbilar skall lindras, om
bilen används som förmånsbil av en anställd.
Med en miljöbil förstås en bil som helt eller del-
vis körs på ett miljovänligare drivmedel än bensin
eller dieselolja eller med elektricitet. En sådan bil
har idag ett nybilspris som överstiger nybilspriset
för en motsvarande bensin- eller dieseldriven bil.
Därigenom blir förmånsvärdet för miljöbilen
högre än det förmånsvärde som åsätts en mot-
svarande, konventionellt driven bil. Förslaget in-
nebär att det förmånsvärde som skall påföras den
anställde beräknas till ett belopp som motsvarar
förmånsvärdet för en motsvarande bil som drivs
konventionellt. Finansieringen av en sådan skat-
telättnad skall ske inom ramen för trafikbeskatt-
ningen. Den föreslagna ändringen underlättar
introduktionen av miljöbilar på marknaden. För-

slaget har aviserats i årets ekonomiska vårpropo-
sition (prop. 1998/99:100 s 168).

Öresundsförbindelsen

Regeringen avser att senare lägga fram en propo-
sition om att belägga avgifter för trafik över bro
eller genom tunnel mellan Sverige och annat land
med mervärdesskatt. Det innebär att mervärdes-
skatt med 25 procent kommer att tas ut på de
avgifter som skall betalas för passage över Ore-
sundsförbindelsen. Beskattningsåtgärderna utgör
en anpassning till de regler som gäller inom EU
och som Danmark redan infört. Eftersom för-
bindelsen till viss del ligger i Danmark och till
viss del i Sverige, skall endast en del av avgiften
beskattas i Sverige. Beräkningarna i budgetpro-
positionen grundas på antagandet att 50 procent
av avgiften kommer att beskattas i Sverige.

Regeringen avser att under hösten ingå en
överenskommelse med danska regeringen som
bl.a. skall reglera hur stor del av avgiften som
skall beskattas i respektive land. Vidare skall av-
talas om vissa förenklingar avseende hanteringen
av mervärdesskatten. Den aviserade propositio-
nen kommer att lämnas till riksdagen efter det
att denna överenskommelse ingåtts.

Dröjsmålsränta vid för sen betalning av tull
Av artikel 232 i förordning (EEG) nr 2913/92
(tullkodexen) framgår att dröjsmålsränta skall tas
ut vid för sen betalning av tull. Enligt 30 § tulla-
gen (1994:1550) skall om tull och annan skatt
eller avgift som tas ut vid import inte betalas i
rätt tid dröjsmålsavgift tas ut enligt lagen
(1997:484) om dröjsmålsavgift. Såväl Tullverket
som företrädare för näringslivet har framfört att
tillämpningen av räntesatserna i lagen om dröjs-
målsavgift leder till att dröjsmålsavgift ibland tas
ut med oskäligt höga belopp, särskilt vid korta
dröjsmål. Detta är särskilt kännbart för småfö-
retagen. Tullverket har i en framställning till re-
geringen som genom beslut den 16 oktober 1997
(Dnr Fi 98/1418) överlämnades till Tullagsut-
redningen hemställt om att dröjsmålsräntan i
stället skall beräknas enligt 19 kap. 8 § skattebe-
talningslagen. Tullagsutredningen har i sitt slut-
betänkande SOU 1999:54 En ny tullag föreslagit
en sådan ändring. Utredningen menar att en på
så sätt beräknad ränta skulle framstå som rimli-
gare och påpekar också fördelen med att dröjs-
målsräntan vid för sen betalning av tull och an-
nan skatt eller avgift som tas ut vid import skulle
komma att beräknas enligt samma bestämmelser
som kostnadsräntan vid för sen betalning av ex-

211

PROP. 1999/2000:1

empelvis mervärdesskatt vid omsättning inom
landet. Regeringen delar Tullagsutredningens
bedömning och finner det angeläget att den före-
slagna ändringen kommer till stånd.

8.8 Finansiella effekter m.m.

Den inkomstberäkning för år 2000 som redovi-
sas i kapitel 6 och bilaga 1 baseras förutom på
bedömningar av den ekonomiska utvecklingen
m.m. även på de förslag till förändrade skattte-
regler som presenteras i denna proposition och i
ett antal propositioner som överlämnas samtidigt
med budgetpropositionen, senare under hösten
eller, i ett fall, under början av år 2000.1 detta av-
snitt redovisas de olika förslagens offentlig-
finansiella effekter och innebörden av förslagen i
de övriga propositionerna.

Fokusering sker på de förslag som påverkar
statsbudgetens saldo för år 2000. Tidsperspekti-
vet är dock förlängt genom att förslag med bud-
geteffekter för år 2001 och framåt redovisas.

Budgeteffekterna för åren 2000-2002 redovi-
sas i tabell 8.5. Redovisade effekter är av olika
slag. Först anges bruttoeffekterna (räknat på hel-
år) - dock med undantag för de åtgärder som har
en temporär karaktär - som beskriver den sta-
tiskt beräknade effekten av åtgärden utan beak-
tande av eventuella indirekta effekter. Därefter
redovisas kalenderårseffekterna för statsbudge-
ten och för den offentliga sektorn. Redovisning-
en sker i kassamässiga termer vilket innebär att
att olika slag av uppbördsförskjutningar i skatte-
och avgiftsuttaget har beaktats. Därigenom kan
effekten för ett enskilt år inkludera flöden av
skatter och avgifter som avser inkomster från ett
tidigare år. Vid bedömningen har hänsyn också
tagits till olika slag av indirekta effekter på andra
skattebaser och på offentliga utgifter.

Slutligen redovisas varaktiga nettobudgetef-
fekter för den offentliga sektorn av de olika för-
slagen. Avvikelser mellan varaktiga effekter och
olika årseffekter kan bero bl.a. på fördröjd över-
vältring av vissa skatter på andra skattebaser. Vid
temporära åtgärder utgörs den varaktiga effekten
av räntan på nuvärdet av framtida saldoföränd-
ringar.

8.8.1 Förslag i budgetpropositionen

Förslaget om ett första steg i en inkomstreform
innehåller bl.a. en kompensation för uttag av all-
män pensionsavgift. Den beräknade nettobud-
getförsvagningen av denna åtgärd uppgår till 9,5
miljarder kronor som utgör nettot av en skatte-
reduktion om 15,9 miljarder kronor motsvaran-
de 25 procent av allmän pensionsavgift för år
2000, en p.g.a den begränsade avdragsrätten för
pensionsavgiften motverkande ökning av kom-
munalskatteinkomsterna med 5 miljarder kro-
nor och av samma skäl en ökning också av statlig
inkomstskatt med 1,4 miljarder kronor. För det
första året - år 2000 - blir den kassamässiga be-
lastningen för stat och offentlig sektor något
mindre p.g.a. uppbördsförskjutningar. In-
komstförstärkningen för kommunsektorn regle-
ras genom minskade statsbidrag till kommuner
och landsting vilket innebär att statsbudgetens
saldo förstärks med 5 miljarder kronor.

Uppjusteringarna av skiktgränsema år 2000 för
uttag av statlig inkomstskatt ger en budgetför-
svagning om 2,3 miljarder kronor. Som tidigare
har kommenterats är 1,4 miljarder av detta be-
lopp hänförligt den uppjustering som sker för att
antalet personer i de olika inkomstskikten ej skall
påverkas. Resterande del - med en budgetbelast-
ning på 0,9 miljarder kronor - beror på att den
nedre skiktgränsen justeras upp ytterligare för att
minska andelen individer som betalar statlig in-
komstskatt på förvärvsinkomster.

Förlängningen av 1999 års tillfälliga skattere-
duktion till att avse även år 2000 beräknas ge en
budgetförsvagning på 3,3 miljarder kronor. Den
kassamässiga belastningen år 2000 blir något läg-
re på grund av förskjutningar i uppbörden. Dessa
belopp har tidigare redovisats i 1998 års ekono-
miska vårproposition och redovisas inte därför i
tabell 8.5. För åren 2001 och 2002 redovisas bud-
getbelopp för en förlängning genom åtgärder
med likvärdig inriktning.

Förslaget om att det fasta beloppet vid beskatt-
ningen av förvärvsinkomster om 200 kronor även
skall tillfalla kommunerna för år 2001 beräknas
försvaga såväl statsbudget som offentlig sektor
med 1,25 miljarder kronor detta år.

Förslaget om förlängning av återföringstiden för
periodiseringsfond från fem till sex år beräknas ge
en varaktig budgetbelastning på 0,14 miljarder
kronor. De kassamässiga budgetbelastningen blir
högre och uppgår år 2000 till 2,5 miljarder kro-
nor. Året därpå - år 2001 - uppkommer en dub-
beleffekt dels genom att företagen ej betalar in

212

PROP. 1999/2000:1

skatt på i frånvaro av regeländringar återförda
fonder för inkomståret 2000, dels genom att pre-
liminärskatten för år 2001 - som styrs av slut-
skatten år 1999 - sjunker. År 2002 uppkommer
en motverkande budgetförstärkning bl.a. genom
att den vid taxeringen år 2000 uppskjutna
fondåterföringen nu återförs till beskattning.

Förslaget om höjt tak för maximal avsättning
till periodiseringsfond fr.o.m. 1 januari 2001 be-
räknas ge en varaktig budgetförsvagning med 0,7
miljarder kronor. Den kassamässiga belastningen
är högre - 2,7 miljarder kronor - men uppkom-
mer först inkomståret år 2002 p.g.a förskjutning-
ar i uppbörden genom att företagen antas ej jäm-
ka preliminärskatten för år 2001 vilket förskjuter
budgetbelastningen till år 2002.

Förslaget om slopande av kupongskatten på
näringsbetingade aktier beräknas ge en budgetför-
svagning på 0,23 miljarder kronor.

Förslaget om höjd allmän pensionsavgift be-
räknas ge en varaktig budgetförstärkning för of-
fentlig sektor på 0,26 miljarder kronor. För
statsbudgeten uppkommer en viss försvagning
p.g.a att underlaget för statlig inkomstskatt sjun-
ker något. I förhållande till bruttoeffekten på
0,46 miljarder kronor uppkommer en liknande
försvagning också för offentlig sektor beroende
på att underlaget för kommunal inkomstskatt
sjunker.

Förslaget om sänkt allmän löneavgift ger en
varaktig nettobudgetförsvagning på 0,59 miljar-
der kronor varvid i enlighet med gällande beräk-
ningskonventioner har antagits att avgiftssänk-
ningen leder till ökade löner vilket ökar
underlaget för socialavgifter och inkomstskatt.
Effekterna de första åren blir större beroende på
att denna löneabsorption antas ta viss tid.

Förslaget om höjd energiskatt på el beräknas ge
en varaktig nettobudgetförstärkning med 0,57
miljarder kronor. Budgetförstärkningen de första
åren blir något större beroende på att indirekta
effekter via bl.a. KPI-beroende offentliga utgifter
och ändrad indexering av skatteskalan inte hin-
ner få fullt genomslag.

Förslaget om höjd produktionsskatt för käm-
kraftsproducerad el beräknas ge en varaktig net-
tobudgetförstärkning med 0,24 miljarder kronor.
De kassamässiga effekterna de första åren blir
högre beroende på att de antagna indirekta ef-
fekterna på kämkraftsföretagens inkomstskatt
får genomslag med viss fördröjning.

Den höjda energiskatten på diesel beräknas ge
en varaktig nettobudgetförstärkning med 0,55
miljarder kronor. Även i detta fall blir den

kassamässiga förstärkningen de första åren något
högre beroende på att indirekta effekter får ge-
nomslag med viss fördröjning.

De sänkta energiskatterna för jordbruket beräk-
nas ge en nettobudgetförsvagning med 0,26 mil-
jarder kronor. Den kassamässiga försvagning år
2000 begränsas dock, i första hand beroende på
att skattesänkningarna sker först fr.o.m. den 1
juli 2000.

För reducerad skatt i syfte att främja kompetens-
höjande åtgärder i arbetslivet redovisas en ram om
1,35, 1,15 respektive 1,15 miljarder kronor för
åren 2000-2002.

Förslaget om förändrad fordonsskatt för bussar
beräknas ge en varaktig nettobudgetförstärkning
med 0,15 miljarder kronor. I tabellen redovisas
de isolerade effekterna av den höjda fordonskat-
ten. Inkomstförstärkningen för det offentliga
blir dock mindre eftersom kommuner och
landsting skall kompenseras för skattehöjningen.

Förslaget om nedsatt fordonsskatt för miljövän-
liga bilar innebär en temporär skatterabatt för
dessa slag av fordon. För år 2000 beräknas bud-
getförsvagningen för staten, liksom för offentlig
sektor, till 0,03 miljarder kronor. Den varaktiga
nettobudgetförsvagningen beräknas uppgå till
0,02 miljarder kronor.

Förslaget om en sänkning av fastighetsskatten
för hyreshus till 1,2 procent för år 2000 beräknas
ge en bruttobudgetförsvagning på 0,43 miljarder
kronor (inkl, effekt av omräkning). I kassamäs-
siga termer uppkommer den finansiella belast-
ningen först år 2001 p.g.a. förskjutningar i skat-
teuppbörden. Den varaktiga effekten för
offentlig sektor av denna temporära åtgärd, be-
räknad som en ränteeffekt på den engångsvisa
budgetförsvagningen, uppgår till 0,01 miljarder
kronor.

Sänkningen av fastighetsskatten för bostadshy-
reshus med värdeår 1989 och 1990 beräknas för-
svaga såväl statsbudget som den offentliga sek-
torns finanser med 0,23 miljarder kronor år

2001.

Vad i övrigt gpWer fastighetsskatten för år 2000
aviserade regeringen i budgetpropositionen för år
1999 att omräkningstalen för småhus m.m. skulle
vara oförändrade. Effekterna av detta beaktades i
den inkomstberäkning som lämnades i denna
proposition och redovisas därför inte här. I den
ekonomiska vårpropositionen för år 1999 läm-
nades förslag om att den sänkning av skatteutta-
get på hyreshus till 1,3 procent som gäller i år
skulle förlängas till att avse även år 2000 och ef-
fekterna av detta redovisades och beaktades i den

213

PROP. 1999/2000:1

inkomstberäkning som lämnades i vårproposi-
tionen. Detsamma gäller det nu preciserade för-
slaget om oförändrad fastighetsskatt för hyres-
hus med anledning av 2000 års allmänna
fastighetstaxering för hyreshus.

8.8.2 Förslag i andra propositioner

I en proposition senare i höst föreslås förändrade
stoppregler för fåmansföretag. Förändringarna be-
räknas ge en varaktig budgetförsvagning med
0,04 miljarder kronor.

Det aviserade förslaget om sänkt skatt för vissa
utländska nyckelpersoner beräknas ge en varaktig
nettobudgetförssvagning med 0,04 miljarder
kronor.

I en proposition i början av år 2000 kommer
enligt vad som aviserades i den ekonomiska vår-
propositionen för år 1999 att föreslås titt företag
ges rätt att förvärva egna aktier. Förslaget beräk-
nas ge en varaktig nettobudgetförsvagning med
0,47 miljarder kronor. År 2000 beräknas budget-
belastningen bli större beroende på att bortfall av
preliminärskatt på utdelningsinkomster (möjli-
gen att förvärva egna aktier antas till begränsad
del medföra att återköp ersätter utdelningar i
förhållande till läget i frånvaro av regeländring) ej
balanseras av ökade skatteintäkter på reavinster
på återköpta aktier (de senare skatteintäkterna
uppkommer först taxeringsåret).

I proposition 1999/2000:06 föreslås nedjuste-
rade värde vid förmånsbeskattning av miljövänliga
bilar. Åtgärden beräknas medföra en varaktig
nettobudgetförsvagning med 0,01 miljarder kro-
nor. Budgetbelastningen uppkommer fr.o.m.
budgetåret 2001.

I en senare proposition kommer att föreslås att
mervärdesskatt tas ut på avgifter för passage över
broar m.m. till utlandet. Detta beräknas ge en
varaktig nettobudgetförstärkning med 0,09 mil-
jarder kronor. Effekten för staten - och den of-
fentliga sektorn - beräknas för år 2000 uppgå till
0,05 miljarder kronor.

I en proposition senare under hösten 1999 fö-
reslås förändringar vid beräkningen av dröjs-
målsavgifter vid uttag av tull. Detta beräknas ge
en budgetförsvagning med 0,02 miljarder kro-
nor.

214

PROP. 1999/2000:1

Tabell 8.5 Budgeteffekter av åtgärder på skatteområdet i och i anslutning till BP 2000.

Bruttoeffekter, kassamässiga effekter för staten och offentliga sektorn år 2000-2002 samt varaktiga effekter för offentlig

I sektor                                                         __________________________________________________________________________

Miljarder kronor i ikraftträdandeårets priser och volymer

Staten                                     Offentlig sektor

Varaktig

1 kraft

Brutto
effekt

2000

2001

2002

2000

2001

2002

effekt
off sekt

1. Förslag i budgetpropositionen

Kompensation för egenavgift

1/1 2000

-9,5

-8,3

-9,5

-9,5

-8,3

-9,5

-9,5

-9,5

varav skattereduktion

1/1 2000

-15,9

-14,6

-15,9

-15,9

-14,6

-15,9

-15,9

-15,9

varav ökad kommunalskatt

1/1 2000

5,0

5,0

5,0

5,0

5,0

5,0

5,0

5,0

varav ökad statlig skatt

1/1 2000

1,4

1,3

1,4

1,4

1,3

1,4

1,4

1,4

Uppjustering av skiktgränser

1/1 2000

-2,3

-2,1

-2,3

-2,3

-2,1

-2,3

-2,3

-2,3

Förlängd tillfällig skattereduktion

1/1 2000

-3,2

0

-2,9

-3,2

0

-2,9

-3,2

-3,2

Omvandling av 200-krona

1/1 2000

0,0

-1,25

0,0

0,0

-1,25

0,0

0,0

Förlängd period periodiserings-
fond

1/1 2000

-2,5

-2,5

-4,3

1,0

-2,5

-4,3

1,0

-0,14

Höjt tak periodiseringsfond

1/1 2001

-2,7

0

0

-2,7

0

0

-2,7

-0,7

Ej kupongskatt
näringsbetingade aktier

1/1 2000

-0,23

-0,23

-0,23

-0,23

-0,23

-0,23

-0,23

-0,23

Höjd allmän pensionsavgift

1/1 2000

0,43

-0,03

-0,03

-0,03

0,24

0,26

0,26

0,26

Sänkt allmän löneavgift

1/1 2000

-1,2

-0,96

-0,94

-0,87

-0,62

-0,59

-0,52

-0,59

Höjd energiskatt el

1/1 2000

0,75

0,8

0,75

0,73

0,69

0,58

0,56

0,57

Höjd skatt kärnkraftsel

1/1 2000

0,34

0,31

0,24

0,15

0,31

0,24

0,15

0,24

Höjd energiskatt diesel

1/1 2000

0,7

0,7

0,63

0,59

0,64

0,58

0,54

0,55

Sänkta energiskatter jordbruket

1/7 2000

-0,33

-0,14

-0,28

-0,26

-0,14

-0,27

-0,25

-0,26

Ram reducerad skatt kompetens-
åtgärder

1/1 2000

-1,35

-1,35

-1,15

-1,15

-1,35

-1,15

-1,15

-1,15

Förändrad fordonsskatt bussar

1/1 2000

0,19

0,18

0,16

0,14

0,18

0,16

0,14

0,15

Nedsatt fordonsskatt miljö-
vänliga fordon

1/1 2000

-0,03

-0,08

-0,11

-0,03

-0,08

-0,11

-0,02

Fastighetsskatt hyreshus år 2000

1,2 procent

1/1 2000

0

-0,37

-0,5

0

-0,32

-0,55

-0,01

Sänkt fastighetsskatt för hyres-
hus med vissa värdeår

1/1 2000

0

-0,23

0

0

-0,23

0

-0,01

Delsumma

-20,90

-13,65

-21,78

-18,24

-13,21

-21,30

-17,86

-16,34

215

PROP. 1999/2000:1

Staten                        Offentlig sektor

Varaktig
Brutto-                                                                                                       effekt

1 kraft

effekt

2000

2001

2002

2000

2001

2002

off sekt

II. Förslag i andra
propositioner

Förändrade stoppregler
fåmansföretag

1/1 2000

-0,04

0

-0,04

-0,04

0

-0,04

-0,04

-0,04

Sänkt skatt utländska
experter

1/1 2000

-0,04

-0,04

-0,04

-0,04

-0,04

-0,04

-0,04

-0,04

Företags förvärv av
egna aktier

1/1 2000

-0,72

-0,50

-0,55

-0,72

-0,50

-0,55

-0,47

Förmånsbeskattning
miljöbilar

1/1 2000

-0,01

0

-0,01

-0,01

0

-0,01

-0,01

-0,01

Momsavgifter
öresundsbron

1/1 2000

0,08

0,05

0,07

0,08

0,05

0,07

0,08

0,09

Ändrade dröjsmålsav-
gifter tull

1/1 2000

-0,02

-0,02

-0,02

-0,02

-0,02

-0,02

-0,02

-0,02

Delsumma

-0,03

-0,73

-0,54

-0,58

-0,73

-0,54

-0,58

-0,49

Summa tot

-20,93

-14,38

-22,32

-18,82

-13,94

-21,84

-18,44

-16,83

216

PROP. 1999/2000:1

Appendix Skattebelastning m.m. för
företag av olika storlek

I detta appendix beskrivs skattebelastning m.m.
för svenska aktiebolag med utgångspunkt i upp-
gifter från 1998 års taxering (inkomståret 1997).
Uppgifterna är hämtade från FRIDA, en före-
tagsregister- och individdatabas, utvecklad vid
Finansdepartementet. Företagen delas upp i små,
medelstora och stora bolag enligt de kriterier
som används inom EU, bl.a. vid arbete med
statsstöd. Denna uppdelning sker enligt tre krite-
rier, nämligen antalet anställda, företagens om-
sättning och deras balansomslutning31. Redovis-
ningen gäller här endast aktiebolag. Denna
associationsform står dock för merparten av
skatteinkomsterna från samtliga företag. Gene-
rellt sett gäller att redovisningen avser enskilda
juridiska personer, dvs. koncemrelationer m.m.
har ej beaktats.

De svenska aktiebolagen är enligt EU:s defi-
nition nästan uteslutande småföretag. Endast 2
procent räknas som medelstora och 0,4 procent
som räknas som stora. Tabell 8.6 visar dock att
de företag som räknas som stora är den kategori
som har flest antal anställda. Vidare redovisas
antalet företag och anställda på respektive stor-
lekskategori samt antalet företag inom tjänste-
respektive varuproduktion. Storleksklasserna är
vidare indelade efter ägarstruktur i börsbolag,
fåmansaktiebolag och övriga bolag. Om bolaget
återfinns på börsen eller ägs av ett börsnoterat
bolag kategoriseras företaget som börsnoterat
bolag. I gruppen fåmansaktiebolag återfinns de
bolag som ägs av ett begränsat antal fysiska per-
soner. Tabell 8.6 visar att den enskilt största ka-
tegorin, både avseende antal bolag och antal an-
ställda, är små fåmansaktiebolag.

Tabell 8.6 Antal företag och anställda med indelning i
storleksklasser, näringsgrenar och efter ägarkategori.

Antal
företag

Tjänste-
företag

Varu-
företag

Antal
anställda

Stora företag

1 071

507

516

815 699

Börsnoterade
bolag

289

105

159

235 007

Fåmans-
aktiebolag

235

136

87

130 883

övriga bolag

547

266

270

449 809

Medelstora
företag

5 371

3 189

1909

385 556

Börsnoterade
bolag

886

511

345

74 326

Fåmans-
aktiebolag

2 855

1 690

967

197 388

Övriga bolag

1 630

988

597

113 842

Små företag

249 724

169 393

26 536

782 246

Börsnoterade
bolag

2 811

1 928

406

21 697

Fåmans-
aktiebolag

240 906

163 122

2 5245

718 476

Övriga bolag

6 007

4 343

885

42 073

Totalt

256 166

173 089

28 961

1 983 501

Källa: Finansdepartementet, FRIDA 1997

Majoriteten av alla aktiebolag var 1997 tjänste-
producenter. Detta är mest tydligt för små före-
tag men gäller även medelstora företag. Bland de
stora företagen är fördelningen jämnare med lätt
övervikt för varuproduktion. De bolag som inte
klassas som varu- eller tjänsteproducenter ingår i
gruppen samtliga företag. Dessa har huvudsakli-
gen sin verksamhet inom jakt, fiske eller bygg-
nadsrörelse.

För en utförlig beskrivning av kriterier och gränsvärden se publikatio-
nen EGT nr L107, 30.4.96, s. 4. Vid redovisningen i denna bilaga har dock
inte angivna kriterier om ägande kunnat beaktats.

217

PROP. 1999/2000:1

Tabell 8.7 Vinster och förluster i företag med indelning i
storleksklasser och efter ägarkategori.

Antal och miljoner kronor.

Vinst

Vinster i
Mkr

Förlust
företag

Förluster i
Mkr

företag

Stora företag

914

10 3248

158

30 568

Börsnoterade
bolag

240

40 126

50

21 930

Fåmans-
aktiebolag

215

11 228

21

804

övriga bolag

459

51 894

87

7 834

Medelstora
företag

4 561

84 026

809

13312

Börsnoterade
bolag

641

33 884

214

5 495

Fåmans-
aktiebolag

2 504

24 139

350

4 917

Övriga bolag

1 416

26 003

245

2 900

Små företag

210 704

16 0492

39 021

37 773

Börsnoterade
bolag

1 972

47 810

840

8 345

Fåmans-
aktiebolag

204 240

80 843

36 666

18 070

Övriga bolag

4 492

31 839

1515

11 358

Totalt

216 179

347 766

39 988

81 653

Källa: Finansdepartementet, FRIDA 1997

ger deras andel av de totala vinsterna. De små
bolagen betalar därmed mer skatt i förhållande
till deras vinst än de stora företagen. Detta syns
tydligt i kolumnen för effektiv skatt. Den effek-
tiva skattesatsen beräknas här genom att faktisk
betald skatt sätts i relation till det justerade re-
sultatet. Detta ger en uppfattning om den skatt
som belastar den ekonomiskt korrekta vinsten.

1 TabelI 8.8 Vinster och skatter för företag av olika storlek. 1

Miljoner kronor och procent.

Skatt i
Mkr

Vinst-
andel

Skatte-
andel

Effekti
v skatt

Vinst i Mkr

Stora företag

73 187

12 820

34

34

17,5

Medelstora
företag

50 195

6 704

24

18

13,4

Små företag

90 747

1 8436

42

48

20,3

Totalt

214 129

37 960

17,7

Källa: Finansdepartementet, FRIDA 1997

Tabell 8.7 återger samtliga svenska aktiebolags
justerade resultat, definierat som resultatet före
bokslutsdispositioner med avdrag för utdelning-
ar från dotterbolag32. Detta justerade resultat
skall i största möjliga mån avspegla den ekono-
miskt korrekta vinsten. Företagen har delats in i
grupper baserat på huruvida de redovisat vinst
eller förlust. Tabellen visar antalet företag inom
respektive grupp samt det summerade justerade
resultatet.

Beskrivningen i tabell 8.7 avser samtliga aktie-
bolag. Fortsättningsvis behandlas de bolag som
betalat bolagsskatt, dvs. har en positiv taxerad
inkomst. I tabell 8.8 redovisas alltså de justerade
resultatet för de företag med positiv taxerad in-
komst. Det totala justerade resultatet uppgick till
cirka 214 miljarder kronor år 1997. De små bola-
gen stod för den största andelen av vinsten, 42
procent, medan de stora bolagen stod för 34 pro-
cent. Med vinstandel menas respektive kategoris
andel av total vinst. Med skatteandel menas mot-
svarande mått för skatt. De stora bolagens skat-
teandel är densamma som deras vinstandel till
skillnad från de små bolagens andel som översti-

Eftersom den nominella skattesatsen är den-
samma för alla aktiebolag beror skillnaden på be-
räkningen av skatteunderlaget. Detta är i nor-
malfallet lägre än den verkliga vinsten eftersom
man vid beräkning av beskattningsbar inkomst
skall ta hänsyn till bokslutsdispositioner och
skattemässiga justeringar. Dessa poster gör det
möjligt för företagen att påverka skattebelast-
ningen.

De skattemässiga justeringarna är i första hand
korrigeringar av resultatet för skattemässigt icke
avdragsgilla kostnader och ej skattepliktiga in-
täkter. Bland bokslutsdispositionerna ligger
överavskrivningar, koncernbidrag och periodise-
ringsfonder. Det är i första hand genom att an-
vända dessa som företagen kan påverka skatte-
belastningen. Större företag ingår därtill ofta i
koncerner varvid de får möjlighet att kvitta
vinster i en verksamhet mot förluster i en annan
verksamhet samma år. Denna möjlighet till di-
rekt resultatutjämning har de små bolagen endast
i undantagsfall.

32 Detta avdrag görs för att jämförelsen av skattebelastning mellan olika
bolag skall bli mer rättvisande. Dessa utdelningar är skattefria hos motta-
garen men den bakomliggande inkomsten har beskattats i tidigare led.

218

PROP. 1999/2000:1

Tabell 8.9 Avsättningar till periodiseringsfond i stora,
medelstora och små företag

Miljoner kronor och procent.

Utnyttjandegrad
i procent

Ackumulerad
avsättning

Avsatt 1997

Stora företag

8 998

82

38 527

Medelstora
företag

5 437

92

26 170

Små företag

11 675

75

44 335

Totalt

26 110

81

103 533

Källa.- Finansdepartementet, FRIDA 1997

Skillnader i företagens beteende med avseende på
utnyttjandet av periodiseringsfondsreglerna kan
ge ytterligare en förklaring till skillnaderna i
skattebelastning. Dessa regler tillkom in-
komståret 1994 och enligt de regler som gällde
1997 har företagen möjlighet att sätta av 20 pro-
cent av beskattningsbar inkomst till en fond
som senast fem år därefter skall återföras till be-
skattning. Detta system ger företagen en möj-
lighet till resultatutjämning över tiden genom att
vinster under goda år kan kvittas mot eventuella
förluster under senare år.

I tabell 8.9 redovisas företagens avsättningar
till periodiseringsfond 1997, den beräknade ut-
nyttjandegraden av dessa fonder samt de i 1997
års bokslut ackumulerade fondavsättningarna.
Utnyttjandegraden för år 1997 beräknas genom
att den faktiska avsättningen detta år relateras till
beräknad maximal avsättning. De små företagen
gör totalt sett en större avsättning 1997 än de
större företagen, men de större företagen har ut-
nyttjat reglerna i något större utsträckning (82
procent) än de små företagen (75 procent).

En förklaring till de små företagens höga
skatteandel och därmed deras höga effektiva
skatt är att de inte utnyttjat bokslutsdispositio-
ner i mindre omfattning än de stora företagen.
Det finns flera teorier om skälen till det senare
förhållandet. En som framförts är bl.a. att det är
viktigare för små företag att redovisa vinst och på
så vis skicka en god signal till kreditgivare. De
små företagen saknar också ofta möjlighet till
förlustutjämning via koncernbidrag. De stora fö-
retagens relativt sett låga skattebelastning förkla-
ras av deras möjligheter till både direkt resultat-
utjämning och utjämning över tiden.

219

Ekonomisk styrning

PROP. 1999/2000:1

9 Ekonomisk styrning

9.1 Inledning

I årsredovisning för staten 1998 (skr.
1998/99:150) behandlades det arbete som bedri-
vits under de senaste åren med utveckling av den
ekonomiska styrningen i staten, det utvecklings-
behov som finns samt en rad principiella fråge-
ställningar. Regeringen återkommer nu med för-
slag till riktlinjer för det fortsatta utvecklings-
arbetet.

Förslagen till riktlinjer har diskuterats med
den parlamentariska referensgrupp som följer ar-
betet med utveckling av den ekonomiska styr-
ningen i staten.

Ekonomisk styrning - ett verktyg för
politikens förverkligande

Den ekonomiska styrningens främsta uppgift är
att vara ett verktyg för politikens förverkligande.
Det innebär att den måste skapa förutsättningar
för

-   god kontroll av statens finanser,

-   resursfördelning i enlighet med politiska
prioriteringar, samt

-   hög produktivitet och effektivitet i använ-
dandet av statens resurser.

Regeringen har i budgetpropositionen för 1998
(prop. 1997/98:1) angett att den ekonomiska
styrningen i staten omfattar såväl planering som
uppföljning och utvärdering, och såväl finansiell
styrning som resultatstyrning.

Finansiell styrning avser de delar av den eko-
nomiska styrningen som är inriktade på de resur-
ser som används i verksamheten, medan resultat-
styrning avser de delar av den ekonomiska styr-
ningen som är inriktade på de prestationer och
effekter som blir resultatet av verksamheten.

I samma proposition betonade regeringen att
resultatstyrningen och den finansiella styrningen
måste stödja varandra om den ekonomiska styr-
ningen skall bli effektiv.

9.2 Utvecklingsbehov

De senaste årens utvecklingsarbete har bidragit
till att långsiktigt förbättra den ekonomiska
styrningen i staten. Bland annat har den reforme-
rade budgetprocessen skapat förutsättningar för
ökad budgetdisciplin. Utvecklingen av den stat-
liga redovisningsmodellen, myndigheternas års-
redovisningar och årsredovisningen för staten
har vidare bidragit till att förbättra uppfölj-
ningsinformationen på olika nivåer i staten.
Samtidigt finns det områden inom vilka det finns
ett fortsatt utvecklingsbehov som hänger sam-
man med bl.a. två förhållanden.

För det första har enskilda delar i den ekono-
miska styrningen getts stort utrymme i utveck-
lingsarbetet, medan samverkan mellan delarna
har fått mindre uppmärksamhet.

För det andra har styrningen av myndigheter-
na getts stort utrymme i utvecklingsarbetet, me-
dan verksamhetsperspektivet har fått mindre
uppmärksamhet.

223

PROP. 1999/2000:1

Mot den bakgrunden är målen för utvecklingsar-
betet bl.a. att förbättra möjligheterna att

-   utifrån statsbudgeten få en god bild av den
statliga ekonomin,

-   relatera den budgeterade resursförbruk-
ningen till fastställda mål så att priorite-
ringsdiskussioner underlättas,

-   ställa resultatet av en verksamhet mot de
resurser som förbrukats inom verksamhe-
ten.

9.3 Framtida utvecklingsinsatser

Regeringens förslag: Utgångspunkten för utveck-
lingsarbetet:

Statsbudgeten skall kunna presenteras i termer
av intäkter och kostnader, inbetalningar och ut-
betalningar samt tillgångar och skulder.

I statsbudgeten skall utöver mål även kost-
nadsramar föreslås för statlig verksamhet.

Styrningen av enskilda myndigheter och deras
sakverksamheter skall verksamhetsanpassas.

Det utvecklingsbehov som lyfts fram i avsnitt 9.2
har till stor del att göra med budgeteringens och
redovisningens avgränsning, principer, presenta-
tion samt de mål och ekonomiska ramar som
sätts för olika delar av den statliga verksamheten.

Regeringen avser att ytterligare fördjupa ana-
lysen av hur den ekonomiska styrningen skall
kunna utvecklas i enlighet med de redovisade ut-
gångspunkterna för arbetet. Resultatet av analy-
sen, som bl.a. kommer att redovisas i en rapport i
departementsserien, kommer att ges en bred för-
ankring i förvaltningen.

Regeringen kommer fortlöpande att informe-
ra den parlamentariska referensgruppen om ut-
vecklingsarbetet.

Principer för budgetering och redovisning

Principerna för budgetering och redovisning
handlar om vilka aspekter som beaktas i den
ekonomiska styrningen.

För närvarande är anslag för förvaltningsän-
damål och investeringar inkomst- och utgifts-
mässiga i statsbudgeten, medan transfereringar
m.m. presenteras enligt kassamässiga principer. I

redovisningen baseras olika dokument på olika
principer. Myndigheternas årsredovisningar och
årsredovisningen för staten är uttryckta i termer
av intäkter och kostnader, in- och utbetalningar
samt tillgångar och skulder. Redovisningen mot
anslag och inkomsttitlar i statsbudgeten är där-
emot uttryckt i termer av inbetalningar och ut-
betalningar respektive inkomster och utgifter be-
roende på vilken grund budgeten beslutats.

Utgångspunkten för utvecklingsarbetet är att
principerna för statsbudgeten bör ändras så att
budgeteringen och redovisningen konsekvent
kan uttryckas i termer av intäkter och kostnader,
inbetalningar och utbetalningar samt tillgångar
och skulder.

En budgetering som uppfyller dessa krav gör
det möjligt att presentera utvecklingen av den
statliga ekonomin på ett bättre sätt. En resultat-
budget kan upprättas som visar resursförbruk-
ning och resurstillskott, en finansieringsbudget
kan upprättas som visar betalningsflöden mellan
staten och övriga samhällssektorer, en balans-
budget kan upprättas som visar förändringar i
statens tillgångar och skulder, en driftsbudget
kan upprättas som visar kostnader för olika verk-
samheter och en investeringsbudget kan upprät-
tas som komplement till finansieringsbudgeten.

Budgeteringens och redovisningens
avgränsning

Budgeteringens och redovisningens avgränsning
handlar om hur staten avgränsas i de olika bud-
get- och redovisningsdokumenten.

För närvarande tillämpas olika avgränsningar
av staten i olika dokument. Statsbudgeten och
redovisningen mot statsbudgeten omfattar de
statliga verksamheter som anslagsfinansieras.
Årsredovisningen för staten omfattar både an-
slagsfinansierad verksamhet och verksamhet som
finansieras på annat sätt. Därmed kompliceras
presentationen av den statliga ekonomin och
sambandet mellan olika dokument blir oklart.

Utgångspunkten för val av den framtida av-
gränsningen bör vara att budgeten och redovis-
ningen skall omfatta alla delar av den statliga
verksamheten som det är relevant att beakta i
budgetprocessen.

224

PROP. 1999/2000:1

Budgeteringens och redovisningens
presentation

Budgeteringens och redovisningens presentation
handlar om vilka indelningar som görs av infor-
mationen.

Utgångspunkten för valet av framtida presen-
tationsformer är att de skall bidra till att budget-
och redovisningsdokumenten till riksdagen och
regeringen belyser den statliga verksamheten och
ekonomin på ett sätt som ger ett fullgott be-
slutsunderlag.

För närvarande innehåller budget- och redo-
visningsdokumenten en blandning av verksam-
hetsmässiga och organisatoriska indelningar.

Utgångspunkten för utvecklingsarbetet är att
budgeten på ett mera renodlat sätt bör presente-
ras i en verksamhetsmässig och en organisatorisk
indelning.

Mål och ekonomiska ramar för verksamheter

Budgetering enligt de principer som presenteras
ovan möjliggör förbättrad koppling mellan fi-
nansiell styrning och resultatstyrning.

En viktig förutsättning för en sådan koppling
är den översyn av mål och målstrukturer som re-
geringen aviserade i budgetpropositionen för
1999 (prop. 1998/99:1, volym 1, s. 150), och som
skall genomföras under åren 1999 och 2000.
Denna s.k. tvåårsöversyn lägger grunden för en
verksamhetsindelning i statsbudgeten.

Utgångspunkten för utvecklingsarbetet är att
statsbudgeten skall innehålla förslag till såväl mål
som kostnadsramar för den statliga verksamhe-
ten. När det gäller resultatstyrningen av enskilda
myndigheter är regeringens inriktning att verk-

samhetsanpassningen måste öka dvs. att målen
måste anpassas till vad som är mest lämpligt med
avseende på förutsättningarna för den enskilda
verksamheten.

Målöversynen

Tvåårsöversynen omfattar samtliga utgiftsområ-
den. Regeringen har tillsatt en arbetsgrupp med
representanter från samtliga departement som
har till uppgift att utveckla resultatstyrningen in-
om ramen för översynen. I uppdraget till grup-
pen betonar regeringen dock att gemensamma
principer endast kan fastställas för målen som
presenteras i budgetpropositionen.

Under innevarande år inriktas tvåårsöversy-
nens arbete på att fastställa gemensamma prin-
ciper för mål och målstruktur för utgiftsområde-
na. När översynen är avslutad i december år 2000
bör det också finnas uttalade strategier för hur
målen skall följas upp och utvärderas. Detta för
att bl.a. säkerställa att resultatinformationen till
riksdagen förbättras.

Resultatet av översynen av mål och målstruk-
turer kommer att märkas successivt i kommande
budgetpropositioner. Förändringar i resultat-
informationen till riksdagen dröjer ytterligare två
år.

Förutom det utvecklingsarbete som bedrivs
inom tvåårsöversynen finns även en arbetsgrupp
i regeringskansliet som utvecklar uppföljningen
av kommuner och landsting. Gruppens uppgift
är bl.a. att med utgångspunkt från befintliga na-
tionella mål för vård, skola och omsorg bedöma
hur målen kan följas upp.

225

8 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uol-3

10

Inriktningen av förvalt-
ningspolitiken

PROP. 1999/2000:1

10 Inriktningen av förvaltningspolitiken

10.1 Utvecklingen inom
statsförvaltningen

Riksdagen har betonat vikten av att få en konti-
nuerlig och samlad uppföljning av förändringar-
na inom statsförvaltningen. Bland annat har
riksdagen uttryckt önskemål om att omfattning-
en och inriktningen av genomförda strukturför-
ändringar redovisas fortlöpande.

Statskontoret har därför regeringens uppdrag
att årligen göra en översiktlig redovisning av ut-
vecklingen inom statsförvaltningen. I likhet med
tidigare år behandlar Statskontorets rapport Sta-
ten i omvandling de strukturella föränd-
ringarnas inverkan på ekonomi och sysselsätt-
ning m.m. I regeringens skrivelse 1998/99:150
Årsredovisning för staten 1998 informerades
riksdagen om delar av innehållet i rapporten, bl.a.
konsumtion av statliga tjänster och sysselsätt-
ning. Nedan redogörs för utvecklingen när det
gäller den statliga myndighetsstrukturen, verks-
chefer i staten, bättre service genom IT och an-
passningen till år 2000. Redogörelsen bygger på
Statskontorets rapport, som kommer att publice-
ras under hösten. Efter avsnittet ger regeringen
sin bedömning av den utveckling som rapporten
visar.

10.1.1 Halvering av antalet myndigheter

Antalet statliga myndigheter har mer än halverats
sedan 1990, från 1 360 till 590 år 199833. Såväl
små som stora myndigheter har blivit färre. Det

I dessa uppgifter ingår inte affärsverken, försäkringskassor och de ca
150 statliga nämndmyndigheter som saknar egna anställda. Myndigheter
som ingår i myndighetskoncerner har räknats in även om dessa inte läm-
nar egna årsredovisningar till regeringen.

är bara de allra största, de med minst 1 000 an-
ställda, som i absoluta tal blivit något fler under
1990-talet. Det är framför allt myndigheter med
mellan tjugo och hundra anställda, som har
minskat (diagram 10.1).

Diagram 10.1 Statliga myndigheter fördelade efter antalet
anställda 1990 och 1998    ________________

Källa: SCB:S arbetsmarknadsstatistik och Statskontorets kompletteringar från t.ex
årsredovisningar.

Huvudorsaken till minskningen av antalet myn-
digheter är enligt Statskontoret att flera
"myndighetskoncerner", som har en regional or-
ganisation, har slagits samman till färre och stör-
re enheter. Skälet till detta är ett ökat behov av
samordning mellan myndigheter och en önskan
att rationalisera genom att minska administra-
tionskostnaderna.

Minskningen av antalet myndigheter beror
också på att de lagts ned och att arbetsuppgifter-
na, i de allra flesta fall, övertagits av en annan
myndighet. Det är endast i undantagsfall som
själva verksamheten har upphört. Ytterligare ett
skäl till att statliga myndigheter avvecklats är att
verksamhet som är konkurrensutsatt har bolagi-
serats. Vid sidan av bolagiseringen av fem affärs-

229

PROP. 1999/2000:1

verk under perioden 1991-1994 är AMU-
Gruppen och Byggnadsstyrelsen exempel på
ombildningar till aktiebolag som berört många
anställda.

Trettio stora myndigheter

I dag finns det ett trettiotal myndigheter som har
fler än 1 000 anställda. De svarar tillsammans för
närmare 60 procent av de statsanställda. Hälften
av dem har en sysselsättning på mer än 3 000 per-
soner (tabell 10.1).

Tabell 10.1 De största myndigheterna i staten 1998, antal
och andel anställda

^yndjghe^^

Antal anställda

Andel av total
sysselsättning %

Försvarsmakten

22 540

11,8

Vägverket

7 490

3,9

Banverket

7 090

3,7

Lunds universitet

5 960

3,1

Polismyndigheterna i
Stockholm

5 390

2,8

Uppsala universitet

4 780

2,5

Göteborgs universitet

4 300

2,2

Regeringskansliet

4 290

2,2

Stockholms universitet

3 520

1.8

Polismyndigheten i Västra
Götaland

3 280

1,7

Kungliga tekniska högskolan

3 170

1,7

Umeå universitet

3 160

1,7

Karolinska institutet

3 110

1,6

Sveriges lantbruksuniversitet

3 060

1,6

Totalt

81 140

42,3

Källa: SCB:s arbetsmarknadsstatistik

De största minskningarna av antalet statliga
myndigheter har skett inom området samhälls-
skydd och rättskipning. Kulturområdet är det
enda exemplet på statlig verksamhet inom vilket
antalet myndigheter ökat något under 1990-talet.

Tre fjärdedelar är män

Av de undersökta verkscheferna är drygt tre
fjärdedelar män. Det stora flertalet av dem är
över 50 år gamla enligt Statskontorets rapport.
Medelåldern för männen är 55 år medan kvin-
norna är något yngre, 52 år.

Nästan 90 procent av verkscheferna rekryte-
rades ur den statliga sektorn, där de verkat i stort
sett i hela sin yrkesverksamma karriär. Andelen
verkschefer som rekryterats från statsförvalt-
ningen har successivt ökat under de senaste tjugo
åren.

Omkring 70 procent av verkscheferna hade en
annan chefsbefattning eller en professionell be-
fattning närmast före utnämningen till verkschef.
Var fjärde verkschef hade en politisk befattning -
riksdagsledamot, statsråd, kommunal/lands-
tingråd, statssekreterare - som närmast föregå-
ende befattning. Går man längre tillbaka i tiden
finner man att närmare 40 procent av verksche-
ferna någon gång har innehaft en politisk befatt-
ning.

Påtaglig ökning av kvinnliga verkschefer
Jämförelser med två studier som genomfördes
1971 och 1990 visar att andelen kvinnliga gene-
raldirektörer har ökat markant. I dag är nästan
var fjärde verkschef kvinna mot några få procent
i början av 1970-talet. Hela denna ökning har
infallit under 1990-talet. År 1990 var andelen
kvinnliga verkschefer fortfarande så låg som 3
procent. Den aktiva politik för att öka andelen
kvinnor på högre chefspositioner som förts un-
der 1990-talet har alltså givit utslag på detta om-
råde.

Regeringens insatser för att uppnå målet att
minst hälften av de nya myndighetscheferna in-
om den civila statsförvaltningen skall vara kvin-
nor har givit resultat enligt Statskontoret. År
1997 uppnåddes det nästan helt när andelen
kvinnor bland de nyutnämnda cheferna uppgick
till 43 procent. År 1998 minskade dock andelen
till 27 procent.

10.2 Verkschefer i staten

Statskontoret har gjort en studie av statens
verkschefer avseende ålder, kön, utbildning, ar-
betslivserfarenhet m.m. Studien baseras på en
enkät till 100 av drygt 200 regeringstillsatta
myndighetschefer.

Medelåldern har inte minskat

Verkschefernas medelålder har inte ändrats sedan
1970-talets början enligt Statskontorets rapport.
Den låg på 55 år såväl för trettio år sedan som
1998. Spridningen över åldrarna har dock för-
ändrats. Idag finns ett par verkschefer, som är 40
år eller yngre, mot ingen år 1971. Mellangrup-
pen, de mellan 41-50 år, var dock större bland
verkscheferna vid 1970-talets början. Den svara-

230

PROP. 1999/2000:1

de då för 30 procent medan den idag endast upp-
går till 20 procent.

Anställningstiden har blivit kortare

I början av 1990-talet var den genomsnittliga an-
ställningstiden i samma verkschefsbefattning
omkring åtta år. Denna tid har successivt för-
kortats under 1990-talet och uppgick år 1998 till
omkring tre år. Detta beror bl.a. på att riksdagen
1987 tog ett principbeslut om att förlängning av
ett förordnande som verkschef normalt skulle
omfatta tre år istället för sex år som tidigare varit
normen.

Diagram 10.2 Fördelning av generaldirektörernas månads-
löner i januari 1998________________________________________

Kvinnliga verkschefers löner

Diagram 10.2 visar att de kvinnliga verkschefer-
nas löner är jämnare fördelade över hela lönes-
kalan jämfört med de manliga kollegornas. I de
två lägsta samt i intervallet 55-70 000 kronor i
månaden är kvinnornas andel högre än männens.
De allra högsta lönerna innehas dock alla av män,
vilket bidrar till att kvinnornas genomsnittslön
är 4 000 kronor lägre än männens.

Diagrammet visar förhållandena för år 1998.
Det relativa/genomsnittliga löneläget för kvinn-
liga verkschefer har dock förbättrats under år
1999. Anledningen är främst att ett flertal kvin-
nor nyrekryterats till relativt tunga verks-
chefsposter. Härtill kommer att vissa kvinnliga
verkschefer fått väsentliga lönehöjningar i sam-
band med den revision av verkschefslönerna som
skett under året.

10.3 Bättre service genom IT

I regeringsförklaringen 1998 slås fast att Sveriges
tätposition som IT-land skall befästas. Myndig-
heterna skall vara föregångare inom IT-
utvecklingen genom högt ställda krav på till-
gänglighet av offentlig information och aktiv an-
vändning av tekniken.

Regeringens krav har enligt Statskontoret fått
genomslag i förvaltningen. Myndigheternas till-
gänglighet elektroniskt och kommunikation via
Internet ökar och myndigheter utvecklar succes-
sivt sin elektroniska förvaltning. Under de se-
naste två åren har de flesta myndigheter etablerat
sig på nätet och erbjuder kontakt med medbor-
gare och företag.

Enligt Statskontoret fortsätter utvecklingen av
redan befintliga tjänster och introduktionen av
nya informations- och servicetjänster via Inter-
net och telefoni. Några av de större myndighe-
terna som Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS),
Riksskatteverket (RSV), och Centrala studi-
estödsnämnden (CSN), utmärker sig med
mycket höga nyttjandesiffror. Nya grundläggan-
de tjänster, s.k. portaler, gör också att det blir
lättare att ta en första kontakt med myndighe-
terna.

SverigeDirekt - en ingång till det offentliga Sverige
SverigeDirekt är den gemensamma ingångssidan,
portalen, till det offentliga Sverige. Arbetet drivs
i projektform och är ett samarbete mellan riks-
dagen, Regeringskansliet, Landstingsförbundet
och Svenska Kommunförbundet. SverigeDirekt
förväntas bli permanent och målet är att samtliga
kommuner och statliga myndigheter skall finnas
med. Sommaren 1999 fanns länkar till ca 240
myndigheter, vilket innebär att så gott som alla
större statliga myndigheter nu är anslutna.

Utan särskild marknadsföring har antalet be-
sökare vid Sverige Direkt ökat från ca 30 000 per
månad år 1998 till omkring 50 000 år 1999.1 dag
förutsätter tjänsten kunskap om myndighetens
verksamhetsområde för att hitta rätt. Framöver
förväntas dock möjligheten till kvalificerad sök-
ning vara utbyggd och nyttan av tjänsten kom-
mer därmed att öka.

90 procent av myndigheterna finns nu på nätet
En förutsättning för att den elektroniska förvalt-
ningen ska kunna utvecklas är att de statliga
myndigheterna finns på nätet. Fler och fler myn-
digheter ansluter sig nu till Internet och skaffar
sig en publik webbplats. En genomgång av ca 280

231

PROP. 1999/2000:1

myndigheter visar att närmare 90 procent hade
egen webbplats år 1999, en ökning med en fem-
tedel jämfört med året innan. Det är främst
mindre myndigheter som tillkommit under sena-
re tid.

Hos nästan alla fanns en myndighetsbrevlåda
för elektronisk post år 1999. Det var endast sju,
eller knappt 3 procent, som saknade en sådan
kontaktmöjlighet. Det innebär också en ökning
under senare år. I början av 1997 hade 70-80 pro-
cent av de statliga myndigheterna åtminstone
någon e-post adress. I den s.k. IT-propositionen
har regeringen satt upp som mål att alla myndig-
heter ska ha brevlåda för e-post. Det målet bör
vara uppfyllt under år 2000.

Många surfar sig till jobben

De mest centrala IT-tjänstema hos Arbetsmark-
nadsstyrelsen (AMS) är Platsbanken och Sökan-
debanken. Platsbanken presenterar lediga arbe-
ten och i Sökandebanken kan både arbetstagare
och företag registrera sig. Båda tjänsterna redovi-
sar mycket höga besökssiffror och ökningen i
april 1999 jämfört med samma månad året innan
var kraftig enligt Statskontoret. Över en miljon
surfade till Platsbanken, vilket innebär att Plats-
banken är en av de mest besökta webbplatsema i
Sverige.

AMS har fått särskilda medel av regeringen för
Internetsatsningen och målsättningen på ca
200 000 registrerade sökande i slutet av 1999
skall nås med annonskampanjer och nya interak-
tiva lösningar där företag och sökande snabbt
skall kunna hitta varandra.

Centrala studiestödsnämnden (CSN) erbjuder
svar på frågor om ansökan och utbetalning m.m.
både via deras webbplats, CSN Direkt, och da-
tasvar via telefon. CSN Direkt hade 1998 ca
900 000 anrop och beräknas få 1,6 miljoner år
1999. De allra flesta, 90 procent, ställer frågor
som rör just ansökan och utbetalning. På
webbplatsen kan man också få information om
statusen på ansökan, uppgift om utbetalning och
möjlighet att räkna på återbetalning.

Riksskatteverket ger service via Fyrklövem
Riksskatteverket erbjuder självbetjäning inom
det sammanhängande konceptet Fyrklövem, dvs
Skattemyndighetens servicetelefon, RSV:s
webbplats, Servicejouren och Serviceterminaler-
na. De sistnämnda är ett försöksprojekt där även
AMS, RFV och CSN ingår. Publika terminaler
där medborgare kan gå direkt in på de fyra myn-

digheternas webbsidor är nu utplacerade i en
testverksamhet.

Fyrklövern inriktar sig främst på självbetjä-
ning, men ett komplement är den nya Service-
jouren som tar emot och svarar på e-post. I
framtiden är det tänkt att den också skall kunna
ta emot telefonförfrågningar.

I april 1999 laddades hela 560 000 blanketter
eller instruktioner ned så att personen kunde
skriva ut den på sin skrivare. Bara 16 000 skick-
ades med post från myndigheten.

Helt elektronisk ärendehantering vid Tullverket
Ett omfattande kvalitetsarbete vid Tullverket,
där näringslivet också deltar, syftar till att infor-
mationen inom tulldatasystemet skall utnyttjas
än mer effektivt. Nya arbetsmetoder innebär att
man använder informationen i systemet till ris-
kanalyser. Ju mer information som finns om ett
företag och dess handel desto fler kvalitets säkra-
de rutiner går att genomföra vilket ger en effek-
tivare klarering.

Tullverket har målsättningen att senast år 2005
nå en helt elektronisk ärendehantering. Under
1999 beräknas att 4,5 miljoner deklarationer
kommer att behandlas i tulldatasystemet. I sys-
temet expedieras 80 procent helt papperslöst och
50 procent av det totala antalet kan behandlas
utan kontroll. Målsättningen att nå en helt elek-
tronisk ärendehantering är helt beroende av till-
förlitligheten i informationen som finns lagrad i
tulldatasystemet.

Ett datoriserat folk

En elektronisk förvaltning kan bara byggas upp
om tjänsterna efterfrågas. En förutsättning för
detta är att medborgare och företag har tillgång
till dator och Internet.

Andelen datoranvändare har ökat kraftigt i
Sverige sedan 1995. Över 3,8 miljoner personer
hade år 1998 en dator antingen hemma, på arbe-
tet eller i skolan, vilket motsvarar över 70 pro-
cent av den vuxna befolkningen. Det är en ök-
ning med mer än 10 procentenheter under
treårsperioden. Två tredjedelar hade tillgång till
persondator på arbetet mot drygt hälften år
1995. Det är framför allt andelen som har hem-
datorer som stigit kraftigt under perioden. På tre
år ökade den med hela 24 procentenheter. År
1998 hade över hälften av den vuxna befolk-
ningen en dator hemma.

232

PROP. 1999/2000:1

Mer än hälften har tillgång till Internet

Mer än hälften av Sveriges befolkning i åldern
18-64 år hade i maj 1998 tillgång till Internet på
arbetet och/eller i bostaden.

De uppgifter som i dag finns pekar mot en
fortsatt ökning för Internet. Antalet som använ-
der nätet i åldrarna mellan 12 och 79 år uppgick
till 3,5 miljoner år 1999, en ökning med nästan
en miljon, eller 40 procent, jämfört med i maj
året innan.

10.4 Anpassningen till år 2000

Risken för allvarliga störningar är liten

Enligt förordningen (1997:30) om översyn av
statliga myndigheters informationssystem inför
år 2000 skulle anpassningen av system av väsent-
lig betydelse för statlig verksamhet vara avslutad
senast den 1 juni 1999. Knappt hälften av de 108
myndigheter, som följts upp av Statskontoret,
klarade detta krav. Av dem som inte var färdiga
vid denna tidpunkt återstod ett mer omfattande
arbete vid ett tiotal myndigheter. I ett par fall var
marginalerna mellan den i juni beräknade färdig-
tidpunkten och årsskiftet mycket knappa.

Flera myndigheter har alltså råkat ut för för-
seningar i anpassningsarbetet. Störst senarelägg-
ning redovisade de myndigheter som arbetade
med att utveckla helt nya system som ersättning
för befintliga. I många fall hade man, för säker-
hets skull, parallellt även påbörjat en anpassning
av de gamla systemen.

Samtliga myndigheter bedömde dock i juni
1999 att anpassningen av de verksamhetskritiska
systemen skulle hinna fullföljas i tid före års-
skiftet. System som är av betydelse för den en-
skildes försörjning eller grundläggande välfärd
hade prioriterats högt och arbetet med dessa var
redan avslutat. Risken för störningar som medför
allvarliga konsekvenser för allmänheten i sam-
band med millennieskiftet borde därmed vara
liten enligt Statskontorets bedömning.

Kostnad - upp till två miljarder
Anpassningsarbetet har involverat merparten av
myndigheternas IT-personal och annan utveck-
ling har fått stå tillbaka eller dragits ned. Sam-
mantaget räknade de myndigheter som följts upp
av Statskontoret med en kostnad för år 2000-
anpassningen på 1,6 miljarder kronor. Vissa
myndigheter påpekade dock vid uppföljningen
att den summa de uppgivit även omfattar kost-

nader för investeringar och uppgraderingar som
med största sannolikhet ändå skulle ha genom-
förts. På grund av svårigheterna att isolera ef-
fekterna av millennieskiftet från annat har andra
myndigheter helt avstått från att uppskatta kost-
naderna.

Anpassningsarbetet innehåller också inslag
som innebär positiva effekter. Mest uppenbart är
att nödvändiga byten till år 2000-säkrade stan-
dardsystem och utrustningar också resulterat i
modernare tekniska lösningar och i att ny funk-
tonalitet och ökad kapacitet tillförts myndighe-
terna.

Särskilda regeringsuppdrag

Myndigheter med tillsynsansvar skall för rege-
ringen redovisa en bedömning av anpassningsar-
betet inom sitt område. När det gäller de vikti-
gaste samhällsfunktionerna har dessutom ett
antal myndigheter fått särskilda regeringsupp-
drag att bedöma risker och föreslå åtgärder. Des-
sa myndigheter har ofta tagit egna initiativ till
erfarenhetsutbyte, anordnande av seminarier och
utveckling av gemensamma informationsstrate-
gier.

Regeringens bedömning: Statskontorets rapport är
ett viktigt underlag för bedömningen av konsek-
venserna av de förändringar som har genomförts
i statsförvaltningen. Regeringen avser att fort-
sätta att se över myndighetsstrukturerna. Bland
annat bör antalet nämndmyndigheter minska.
Nämnd- och småmyndigheter har svårt att möta
de krav som regeringen har anledning att ställa på
en myndighets förmåga att tillämpa de för stats-
förvaltningen gemensamma regelverken. Få an-
ställda ger också en sårbar organisation. När så är
möjligt bör särskilda beslutsfunktioner inom
vanliga förvaltningsmyndigheter användas i stäl-
let för nämndmyndighetsformen. Regeringen
kommer att lägga större vikt vid att de verksam-
hetsmässiga konsekvenserna av strukturföränd-
ringarna följs upp och analyseras. Det fortsatta
effektiviseringsarbetet kommer i första hand att
inriktas mot att mer systematiskt pröva det stat-
liga åtagandet. De uppgifter som är artfrämman-
de för staten bör avvecklas eller överlåtas till an-
nan huvudman. Regeringens förvaltnings-
politiska arbete syftar till att förbättra kvaliteten i
den statliga förvaltningen bl. a. genom en för-
stärkt styrning och ledning av förvaltningen. In-
rikningen är också att höja de statsanställdas
kompetens och etik samt att utnyttja informa-

233

PROP. 1999/2000:1

tionstekniken för att öka kvalitet och tillgänglig-
het.

Regeringens slutsats

Statskontorets rapport visar att statsförvaltning-
en utvecklas i enlighet med de av riksdagen och
regeringen fastlagda riktlinjerna. Inte minst blir
detta tydligt inom IT-området. De krav som re-
geringen har ställt på myndigheterna, nämligen
att de skall vara föregångare inom IT-ut-
vecklingen, har fått genomslag i förvaltningen.

2000-talet ställer emellertid staten och därmed
den statliga förvaltningen inför ökade krav. En
fortsatt stram finanspolitik i kombination med
ökade krav hos medborgarna på offentliga tjäns-
ter av hög kvalitet utgör en utmaning som sätter
ramarna för det fortsatta utvecklingsarbetet. En
annan utmaning är den tilltagande internationali-
seringen av företagande, handel och politiska be-
slut, som placerar det viktiga i att ha en god för-
valtning i ett nytt sammanhang.

Myndigheter som har förmågan att vara snab-
ba, handlingskraftiga, lättillgängliga, öppna och
korrekta samt arbetar med enkla och begripliga
regler spelar en viktig roll för såväl svenska före-
tags internationella konkurrenskraft som för att
locka utländska investeringar till Sverige. Myn-
digheter har således en viktig roll att spela i rege-
ringens arbete med att skapa bättre villkor och
förutsättningar för småföretagens tillväxt.

Regeringen har i enlighet med propositionen
En statlig förvaltning i medborgarnas tjänst
(prop. 1997/98:136, bet. 1997/98:KU31, rskr.
1997/98:294) inlett genomförandet av ett flerår-
igt handlingsprogram som syftar till förbättra
kvaliteten i den statliga förvaltningen genom att
förstärka styrningen och ledningen av förvalt-
ningen, höja de statsanställdas kompetens och
etiska förhållningssätt samt förbättra servicen till
medborgarna.

Centralt för regeringen i detta arbete är att
förvaltningen skall genomsyras av sitt medbor-
garuppdrag vilket bl.a. innebär myndigheter som
förmår anpassa tillhandahållandet av sina tjänster
till medborgarnas olika behov och förutsättning-
ar. Ett av de främsta redskapen för att uppnå
detta är informationstekniken. Informationstek-
niken skall användas för att förenkla och förbätt-
ra enskilda individers och företags kontakter
med myndigheterna både i fråga om deltagan-

de/delaktighet och ärendebehandling, för att
skapa bättre förutsättningar för insyn och kon-
troll, för att öka kunskapen om statlig verksam-
het samt för att effektivisera samverkan mellan
myndigheterna. En webbplats med information
anpassad till medborgarens olika livssituationer
och händelser genom portalen SverigeDirekt
skall underlätta kontakterna med förvaltningen.

Särskilda uppdrag har getts i regleringsbreven
till myndigheter med omfattande företagskon-
takter att förkorta handläggningstider och för-
bättra öppettider och information. Uppföljning
kommer att ske genom särskilda kundundersök-
ningar och återrapportering i myndigheternas
årsredovisning.

Chefsförsörjningen är av vital betydelse för
statsförvaltningen och bör i ökad grad uppmärk-
sammas på alla nivåer inom förvaltningen. Stor
omsorg bör ägnas åt en kvalificerad berednings-
process inför utnämningar och åt balans i rekry-
teringarna.

Regeringen ser mot bakgrund av utnäm-
ningsmaktens ökade betydelse i dagens statsför-
valtning löpande över sin chefspolicy och rikt-
linjer för beredningsprocessen. Särskild upp-
märksamhet ägnas åt att bredda rekrytringsba-
sen. Arbetet med att öka antalet kvinnliga myn-
dighetschefer kommer att intensifieras ytterliga-
re.

Att stödja och stimulera systematiskt kvali-
tetsarbete och benchmarking på myndigheterna
är en annan viktig del i regeringens förvaltnings-
politiska arbete, och där den sedan årsskiftet ny-
inrättade myndigheten Statens kvalitets- och
kompetensråd spelar en viktig roll.

Vad gäller arbetet med IT-omställningen inför
år 2000 går det nu in i en slutfas. Omfattande åt-
gärder har vidtagits för att den statliga verksam-
heten och viktiga samhällsfunktioner inte skall
drabbas av några allvarligare störningar. Arbetet
intensifieras inom områden som ännu inte är kla-
ra och ytterligare kontroller genomförs under
hösten. En utvärdering av omställningsarbetet
kommer att genomföras för att dra lärdomar in-
för framtiden.

234

Bilaga 1

Specifikation av
statsbudgetens utgifter
och inkomster budgetåret
2000

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

Bilaga 1

Specifikation av statsbudgetens utgifter
och inkomster budgetåret 2000

Innehållsförteckning

Specifikation av statsbudgetens utgifter budgetåret 2000 .....

Specifikation av statsbudgetens inkomster budgetåret 2000.

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

Specifikation av statsbudgetens utgifter
budgetåret 2000

År 2000                                                                      1000-tal kronor

1

Rikets styrelse

4 460 583

A

Statschefen

79 696

1

Kungliga hov- och slottsstaten, ramanslag

79 696

B

Riksdagen och dess ombudsmän

989 323

1

Riksdagens ledamöter och partier m.m., ramanslag

513 360

2

Riksdagens förvaltningskostnader, ramanslag

431 965

3

Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen, ramanslag

43 998

C

Regeringen m.m.

2 648 366

1

Regeringskansliet m.m., ramanslag

2 497 155

2

Svensk författningssamling, ramanslag

1 011

3

Allmänna val, ramanslag

5 000

4

Stöd till politiska partier, ramanslag

145 200

D

Centrala myndigheter

58 325

1

Justitiekanslern, ramanslag

12 651

2

Datainspektionen, ramanslag

30 365

3

Sametinget, ramanslag

15 309

E

Mediefrågor

684 873

1

Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden, ramanslag

5 387

2

Presstöd, ramanslag

536 579

3

Stöd till radio- och kassettidningar, ramanslag

127 300

4

Radio- och TV-verket, ramanslag

8 186

5

Granskningsnämnden för radio och TV, ramanslag

7 421

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

1 578 345

A

Effektivisering och utveckling av statlig förvaltning

815 281

1

Konjunkturinstitutet, ramanslag

40 002

5

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000                                                                     1000-tal kronor

2

Riksrevisionsverket, ramanslag

156 106

3

Ekonomistyrningsverket, ramanslag

60 960

4

Statskontoret, ramanslag

73 065

5

Täckning av merkostnader för lokaler, ramanslag

16 400

6

Statistiska centralbyrån, ramanslag

384 772

7

Folk- och bostadsräkning, reservationsanslag

13 000

8

Kammarkollegiet, ramanslag

32 889

9

Nämnden för offentlig upphandling, ramanslag

7 637

10

Statens kvalitets- och kompetensråd, ramanslag

10 184

11

Vissa nämnder m.m., ramanslag

968

12

Ekonomiska rådet, ramanslag

1 727

13

Utvecklingsarbete, ramanslag

17 570

14

Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet, ramanslag

1

B

Det finansiella systemet

655 886

1

Finansinspektionen, ramanslag

130411

2

Insättningsgarantinämnden, ramanslag

5 297

3

Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader, ramanslag

86 356

4

Riksgäldskontoret: Vissa kostnader för upplåning och låneförvaltning,

ramanslag 425 000

5

Bokföringsnämnden, ramanslag

8 822

C

Särskilda finansierings- och garantiåtaganden

83 700

1

Avgift för Stadshypotekskassans grundfond, ramanslag

5 000

2

Kapitalhöjning i Nordiska investeringsbanken, ramanslag

18 700

3

Bidrag till kapitalet i Europeiska utvecklingsbanken, ramanslag

60 000

D

Riksdagens revisorer

23 478

1

Riksdagens revisorer, ramanslag

23 478

3

Skatteförvaltning och uppbörd

5 921 618

A

Skatteförvaltningen

4 794 591

1

Riksskatteverket, ramanslag

405 097

2

Skattemyndigheterna, ramanslag

4 389 494

B

Tullverket

1 127 027

1

Tullverket, ramanslag

1 127 027

4

Rättsväsendet

22 667 103

A

Polisväsendet

12 047 628

1

Polisorganisationen, ramanslag

11 506 881

2

Säkerhetspolisen, ramanslag

540 747

B

Åklagarväsendet

945 930

1

Åklagarorganisationen, ramanslag

694 997

2

Ekobrottsmyndigheten, ramanslag

250 933

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000                                                                     1000-tal kronor

C

Domstolsväsendet m.m.

3 358 956

1

Domstolsväsendet m.m., ramanslag

3 358 956

D

Kriminalvården

3 820 254

1

Kriminalvården, ramanslag

3 820 254

E

Kronofogdemyndigheterna

1 341 739

1

Kronofogdemyndigheterna, ramanslag

1 341 739

F

Övrig verksamhet inom rättsväsendet

1 152 596

1

Brottsförebyggande rådet, ramanslag

50 005

2

Rättsmedicinalverket, ramanslag

183 549

3

Gentekniknämnden, ramanslag

2 601

4

Brottsoffermyndigheten, ramanslag

14 940

5

Ersättning för skador på grund av brott, ramanslag

74 500

6

Rättshjälpskostnader m.m., ramanslag

802 396

7

Kostnader för vissa skaderegleringar m.m., ramanslag

10 399

8

Avgifter till vissa internationella sammanslutningar, ramanslag

6 606

9

Bidrag till brottsförebyggande arbete, ramanslag

7 600

5

Utrikesförvaltning och internationell samverkan

2 983 393

A

Utrikesförvaltningen m.m.

1 899 889

1

Utrikesförvaltningen, ramanslag

1 891 058

2

Nordiskt samarbete, ramanslag

1 494

3

Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. samt diverse
kostnader för rättsväsendet, ramanslag

7 337

B

Internationella organisationer

907 597

1

Bidrag till vissa internationella organisationer, ramanslag

441 608

2

Nordiska ministerrådet, ramanslag

291 717

3

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), ramanslag

26 856

4

Fredsfrämjande verksamhet, ramanslag

147 416

C

Information om Sverige i utlandet

70 816

1

Svenska institutet, ramanslag

55 644

2

Övrig information om Sverige i utlandet, ramanslag

15 172

D

Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.

58 788

1

Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området, ramanslag

1 659

2

Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling,
ramanslag

9 000

3

Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI),
obetecknat anslag

20 948

4

Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet, ramanslag

11 177

5

Utrikespolitiska Institutet, obetecknat anslag

11 511

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000                                                                     1000-tal kronor

6

Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse,
ramanslag

4 493

E

Övriga utrikespolitiska frågor

46 303

1

Inspektionen för strategiska produkter, ramanslag

17 375

2

Europainformation m.m., ramanslag

21 800

3

Föreningen Norden, ramanslag

7 128

6

Totalförsvar

46 648 614

A

Militärt försvar

42 784 819

1

Förbands verksamhet och beredskap m.m., ramanslag

19 543 954

2

Fredsfrämjande truppinsatser, ramanslag

900 083

3

Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling, ramanslag

22 340 782

B

Vissa funktioner inom totalförsvaret

1 868 358

1

Funktionen Civil ledning, ramanslag

437 983

2

Funktionen Försörjning med industrivaror, ramanslag

57 151

3

Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst, ramanslag

691 677

4

Funktionen Psykologiskt försvar, ramanslag

18 523

5

Funktionen Ordning och säkerhet, ramanslag

22 276

6

Funktionen Hälso- och sjukvård m.m., ramanslag

80 725

7

Funktionen Telekommunikationer m.m., ramanslag

195 000

8

Funktionen Postbefordran, ramanslag

11 000

9

Funktionen Transporter, ramanslag

143 023

10

Funktionen Energiförsörjning, ramanslag

211 000

C

Kustbevakningen och nämnder m.m.

1 040 285

1

Kustbevakningen, ramanslag

439 996

2

Nämnder m.m., ramanslag

12 359

3

Statens räddningsverk: Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra
naturolyckor m.m. ramanslag

25 000

4

Statens räddningsverk: Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst,m.m.
ramanslag

20 000

5

Statens räddningsverk: samhällets skydd mot olyckor, ramanslag

526 489

6

Sprängämnesinspektionen, ramanslag

16 441

D

Totalförsvarsgemensam verksamhet

955 152

1

Totalförsvarets pliktverk, ramanslag

237 834

2

Försvarshögskolan, ramanslag

27 602

3

Försvarets radioanstalt, ramanslag

428 494

4

Försvarets forskningsanstalt, ramanslag

130 038

5

Flygtekniska försöksanstalten, ramanslag

37 988

6

Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret, obetecknat anslag

93 196

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000                                                                     1000-tal kronor

7

Internationellt bistånd

13 236 909

A

Internationellt utvecklingssamarbete

12 486 909

1

Biståndsverksamhet, reservationsanslag

12 060 304

2

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), ramanslag

415 844

3

Nordiska Afrikainstitutet, ramanslag

10 761

B

Samarbete med Central- och Östeuropa

750 000

1

Samarbete med Central- och Östeuropa, reservationsanslag

725 000

2

Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och
exportgarantier, reservationsanslag

25 000

8

Invandrare och flyktingar

4 900 562

A

Migrationspolitik

2 164 563

1

Statens invandrarverk, ramanslag

449 877

2

Mottagande av asylsökande, ramanslag

1 175 600

3

Migrationspolitiska åtgärder, ramanslag

321 589

4

Utlänningsnämnden, ramanslag

69 628

5

Offentligt biträde i utlänningsärenden, ramanslag

73 338

6

Utresor för avvisade och utvisade, ramanslag

74 531

B

Integrationspolitik

2 72 7 999

1

Integrationsverket, ramanslag

82 580

2

Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna, ramanslag

260 000

3

Integrationsåtgärder, ramanslag

37 742

4

Kommunersättningar vid flyktingmottagande, ramanslag

2 301 404

5

Hemutrustningslån, ramanslag

37 965

6

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, ramanslag

8 308

C

Minoritetspolitik

8 000

1

Åtgärder för nationella minoriteter, ramanslag

8 000

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

25 362 652

A

Hälso- och sjukvård

18 107 642

1

Sjukvårdsförmåner m.m., ramanslag

1 998 000

2

Bidrag för läkemedelsförmånen, ramanslag

14 137 000

3

Bidrag till hälso- och sjukvård, ramanslag

980 225

4

Insatser mot aids, ramanslag

65 622

5

Bidrag till WHO, ramanslag

34 371

6

Bidrag till WHO-enheten för rapportering av läkemedelsbiverkningar,
obetecknat anslag

1 591

7

Bidrag till Nordiska hälsovårdshögskolan, ramanslag

16 701

8

Folkhälsoinstitutet, ramanslag

110 999

9

Smittskyddsinstitutet, ramanslag

131 224

10

Institutet för psykosocial medicin, ramanslag

13 059

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000                                                                     1000-tal kronor

11

Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik, ramanslag

35 662

12

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, ramanslag

19 086

13

Ersättning till vissa steriliserade, reservationsanslag

90 000

14

Personligt ombud för psykiskt funktionshindrade, ramanslag

45 000

15

Socialstyrelsen, ramanslag

429 102

B

Social omsorg

7 127 620

1

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken, ramanslag

260 000

2

Vissa statsbidrag inom handikappområdet, reservationsanslag

330 000

3

Statsbidrag till vårdartjänst m.m., ramanslag

183 019

4

Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder, obetecknat

anslag    78 394

5

Bidrag till handikapp- och pensionärsorganisationer, obetecknat anslag

132 194

6

Ersättning för texttelefoner, ramanslag

16 285

7

Bilstöd till handikappade, ramanslag

230 000

8

Kostnader för statlig assistansersättning, ramanslag

5 136 000

9

Bidrag till ungdomsvård och missbrukarvård m.m., obetecknat anslag

63 000

10

Bidrag till organisationer på det sociala området, obetecknat anslag

64 341

11

Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder, ramanslag

27 500

12

Statens institut för särskilt utbildningsstöd, ramanslag

8 663

13

Handikappombudsmannen, ramanslag

8 159

14

Barnombudsmannen, ramanslag

8 450

15

Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor, ramanslag

6 908

16

Statens institutionsstyrelse, ramanslag

557 032

17

Alkoholinspektionen, ramanslag

6 984

18

Alkoholsortimentsnämnden, ramanslag

691

19

Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa, reservationsanslag

10 000

C

Stöd till forskning

127 390

1

Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, ramanslag

117 655

2

Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag

9 735

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

92 470 469

A

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

86 988 376

1

Sjukpenning och rehabilitering m.m., ramanslag

31 502 036

2

Förtidspensioner, ramanslag

47 171 000

3

Handikappersättningar, ramanslag

1 036 000

4

Arbetsskadeersättningar, ramanslag

7 189 338

5

Kostnader för sysselsättning av vissa förtidspensionärer, ramanslag

25 000

6

Ersättning för kroppsskador, ramanslag

65 002

B

Socialförsäkringsadministration

5 482 093

1

Riksförsäkringsverket, ramanslag

717 116

2

Allmänna försäkringskassor, ramanslag

4 764 977

10

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000                                                                     1000-tal kronor

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

33 618 800

A

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

33 618 800

1

Ålderspensioner, ramanslag

10 826 000

2

Efterlevandepensioner till vuxna, ramanslag

12 988 000

3

Bostadstillägg till pensionärer, ramanslag

9 682 000

4

Delpension, ramanslag

122 800

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

44 755 500

A

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

44 755 500

1

Allmänna barnbidrag, ramanslag

18 832 000

2

Föräldraförsäkring, ramanslag

16 929 000

3

Underhållsstöd, ramanslag

2 737 500

4

Bidrag till kostnader för internationella adoptioner, ramanslag

24 000

5

Barnpensioner, ramanslag

985 000

6

Vårdbidrag för funktionshindrade barn, ramanslag

2 008 000

7

Pensionsrätt för barnår, ramanslag

3 240 000

13

Ekonomisk trygghet vid arbetslöhet

30 573 000

A

Ersättning vid arbetslöshet

30 573 000

1

Bidrag till arbetslöshetsersättning, ramanslag

29 696 000

2

Bidrag till lönegarantiersättning, ramanslag

877 000

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

46 129 988

A

Arbetsmarknad

32 906 873

1

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, ramanslag

4 527 565

2

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ramanslag

19 590 591

3

Särskilda åtgärder för arbetshandikappade, ramanslag

6 828 941

4

Europeiska socialfonden m.m. för perioden 1995-1999, ramanslag

1 242 563

5

Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006, ramanslag

641 000

6

Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, ramanslag

13 768

7

Bidrag till administration av grundbelopp till icke anslutna, ramanslag

62 445

B

Arbetsliv

5 434 901

1

Arbetarskyddsverket, ramanslag

392 685

2

Arbetslivsinstitutet, ramanslag

155 396

3

Forskning, utveckling och utbildning m.m., ramanslag

308 585

4

Rådet för arbetslivsforskning, ramanslag

28 322

5

Finansiering av forskning och utveckling inom arbetslivsområdet, ramanslag

218 854

6

Bidrag till Samhall AB, ramanslag

4 262 419

7

AmuGruppen AB, ramanslag

4 368

8

Arbetsdomstolen, ramanslag

17 920

9

Statens förlikningsmannaexpedition, ramanslag

603

10

Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, ramanslag

57

11

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000                                                                     1000-tal kronor

11

Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten, obetecknat anslag

7 229

12

Internationella avgifter, ramanslag

24 195

13

Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, ramanslag

3 018

14

Medlingsinstitutet, ramanslag

11 250

C

Jämställdhet mellan kvinnor och män

30 414

1

Jämställdhetsombudsmannen, ramanslag

16 708

2

Särskilda jämställdhetsåtgärder, ramanslag

13 706

D

Staten som arbetsgivare

7 757 800

1

Stabsuppgifter vid Arbetsgivarverket, ramanslag

2 000

2

Statliga tjänstepensioner m.m., ramanslag

7 755 800

15

Studiestöd

20 981 447

A

Studiestöd

20 981 447

1

Studiehjälp m.m., ramanslag

2 397 807

2

Studiemedel m.m., ramanslag

9 806 499

3

Vuxenstudiestöd m.m., ramanslag

8 195 998

4

Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss
föräldrautbildning i teckenspråk, ramanslag

67 242

5

Bidrag till vissa studiesociala ändamål, ramanslag

23 935

6

Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar, ramanslag

69 642

7

Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska

utbildningar, ramanslag

420 324

16

Utbildning och universitetsforskning

32 572 588

A

Barnomsorg, skola och vuxenutbildning

7 003 202

1

Statens skolverk, ramanslag

301 568

2

Utveckling av skolväsende och barnomsorg, ramanslag

313 799

3

Forskning inom skolväsendet, ramanslag

8 115

4

Program för IT i skolan, ramanslag

501 254

5

Förstärkning av utbildning i storstadsregionerna, ramanslag

265 000

6

Statens institut för handikappfrågor i skolan, ramanslag

123 098

7

Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp, raman

islag 21 470

8

Specialskolor och resurscenter, ramanslag

453 129

9

Särskilda insatser på skolområdet, ramanslag

276 353

10

Sameskolstyrelsen, ramanslag

34 990

11

Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskolor,
ramanslag

123 793

12

Bidrag till svensk undervisning i utlandet, ramanslag

73 091

13

Statens skolor för vuxna, ramanslag

41 834

14

Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning, ramanslag

140 701

15

Särskilda utbildningsinsatser för vuxna, ramanslag

4 307 844

16

Svenska EU-programkontoret för utbildning och kompetensutveckling,
ramanslag

17 163

12

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000                                                                     1000-tal kronor

B Universitet och högskolor m.m.                                         22 711 752

1   Uppsala universitet: Grundutbildning, ramanslag                                802 766

2   Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag                 976 369

3   Lunds universitet: Grundutbildning, ramanslag                                1 029 776

4   Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag                   983 709

5   Göteborgs universitet: Grundutbildning, ramanslag                             984 972

6   Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag               799 136

7   Stockholms universitet: Grundutbildning, ramanslag                            685 183

8   Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag              798 090

9   Umeå universitet: Grundutbildning, ramanslag                                  742 064

10  Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag                   553 758

11  Linköpings universitet: Grundutbildning, ramanslag                             729 320

12  Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag              360 441

13  Karolinska institutet: Grundutbildning, ramanslag                               259 942

14  Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag                624 371

15  Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning, ramanslag                       735 243

16  Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning, ramanslag          527 383

17  Luleå tekniska universitet: Grundutbildning, ramanslag                          398 973

18  Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag           184 019

19  Karlstad universitet: Grundutbildning, ramanslag                                314 527

20  Karlstad universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag                  75 405

21  Växjö universitet: Grundutbildning, ramanslag                                  270 279

22  Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag                     75 518

23  Örebro universitet: Grundutbildning, ramanslag                                323 509

24  Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag                   75 630

25  Mitthögskolan: Grundutbildning, ramanslag                                  453 409

26  Mitthögskolan: forskning, ramanslag                                            75 118

27  Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning, ramanslag                 161 113

28  Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Forskning och forskarutbildning, ramanslag 23 580

29  Malmö högskola: Grundutbildning, ramanslag                                429 665

30  Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning, ramanslag                    51388

31  Högskolan i Kalmar: Grundutbildning, ramanslag                             246 915

32  Högskolan i Kalmar: Forskning och forskarutbildning, ramanslag                  23 509

33  Danshögskolan: Grundutbildning, ramanslag                                  22 942

34  Dramatiska institutet: Grundutbildning, ramanslag                               56 200

35  Högskolan i Borås: Grundutbildning, ramanslag                               192 351

36  Högskolan Dalarna: Grundutbildning, ramanslag                              229 635

37  Högskolan på Gotland: Grundutbildning, ramanslag                            69 957

38  Högskolan i Gävle: Grundutbildning, ramanslag                               220 567

39  Högskolan i Halmstad: Grundutbildning, ramanslag                           156 075

40  Högskolan Kristianstad: Grundutbildning, ramanslag                          171620

41  Högskolan i Skövde: Grundutbildning, ramanslag                             158 076

42  Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning, ramanslag                 139 532

43  Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning, ramanslag                       35 208

44  Konstfack: Grundutbildning, ramanslag                                       99 516

45  Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning, ramanslag                           46 893

46  Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning, ramanslag                88 319

47  Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning, ramanslag                      305 055

13

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000                                                                     1000-tal kronor

48

Mälardalens högskola: Grundutbildning, ramanslag

314 951

49

Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning, ramanslag

13 856

50

Södertörns högskola: Grundutbildning, ramanslag

172 114

51

Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning, ramanslag

22 540

52

Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m., ramanslag

1 543 659

53

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., ramanslag

451 293

54

Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor, ramanslag

192 178

55

Sunet, ramanslag

75 692

56

Ersättningar för klinisk utbildning och forskning, ramanslag

1 600 913

57

Universitets och högskolors premier för de statliga avtalsförsäkringarna,
ramanslag

1 557 530

C

Högskolemyndigheter

487 196

1

Högskoleverket, ramanslag

131 775

2

Verket för högskoleservice, ramanslag

12 171

3

Centrala studiestödsnämnden, ramanslag

343 250

D

Nationella och internationella forskningsresurser

2 310 004

1

Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation, ramanslag

81 353

2

Forskningsrådsnämnden: Förvaltning, ramanslag

25 008

3

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, ramanslag

208 467

4

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag

14 655

5

Medicinska forskningsrådet: Forskning, ramanslag

339 342

6

Medicinska forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag

11 822

7

Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, ramanslag

747 544

8

Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag

21 891

9

Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, ramanslag

243 647

10

Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag

8 784

11

Rymdforskning, ramanslag

142 075

12

Kungl. biblioteket, ramanslag

200 811

13

Institutet för rymdfysik, ramanslag

41 145

14

Polarforskningssekretariatet, ramanslag

22 836

15

Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU,
ramanslag

11 994

16

Särskilda utgifter för forskningsändamål, ramanslag

123 904

17

Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning, ramanslag

64 726

E

Gemensamma ändamål

60 434

1

Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m., ramanslag

37 629

2

Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m., ramanslag

22 805

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

7 570 486

A

Allmän kulturverksamhet

299 762

1

Statens kulturråd, ramanslag

35 510

2

Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kuturutbyte
och samarbete, ramanslag

116 196

3

Nationella uppdrag, ramanslag

7 000

14

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000                                                                     1000-tal kronor

4

Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel,
obetecknat anslag

141 056

B

Teater, dans och musik

1 416 545

1

Bidrag till Riksteatern, Operan, Dramaten, Dansens Hus och Svenska
rikskonserter, obetecknat anslag

764 055

2

Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans-
och musikorganisationer, obetecknat anslag

537 250

3

Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål, ramanslag

115 240

C

Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter

234 108

1

Bidrag till regional biblioteksverksamhet, obetecknat anslag

36 140

2

Litteraturstöd, ramanslag

89 917

3

Stöd till kulturtidskrifter, ramanslag

20 650

4

Stöd till bokhandel, ramanslag

9 801

5

Talboks- och punktskriftsbiblioteket, ramanslag

59 690

6

Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur,
obetecknat anslag

13 517

7

Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden,
obetecknat anslag

4 393

D

Bild och form samt konsthantverk

92 677

1

Statens konstråd, ramanslag

5 484

2

Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön, ramanslag

40 438

3

Nämnden för hemslöjdsfrågor, ramanslag

1 488

4

Främjande av hemslöjden, ramanslag

17 462

5

Bidrag till bild- och formområdet, ramanslag

27 805

E

Ersättningar och bidrag till konstnärer

262 220

1

Konstnärsnämnden, ramanslag

10 036

2

Ersättningar och bidrag till konstnärer, ramanslag

252 184

F

Arkiv

308 764

1

Riksarkivet och landsarkiven, ramanslag

246 431

2

Bidrag till regional arkivverksamhet, obetecknat anslag

4 633

3

Språk- och folkminnesinstitutet, ramanslag

26 153

4

Svenskt biografiskt lexikon, ramanslag

3 815

5

Arkivet för ljud och bild, ramanslag

27 732

G

Kulturmiljö

416 435

1

Riksantikvarieämbetet, ramanslag

166 817

2

Bidrag till kulturmiljövård, ramanslag

249 618

H

Museer och utställningar

1 007 609

1

Centrala museer: Myndigheter, ramanslag

641 692

2

Centrala museer: Stiftelser, obetecknat anslag

173 999

3

Bidrag till regionala museer, obetecknat anslag

103 416

4

Bidrag till vissa museer, obetecknat anslag

40 689

15

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000                                                                     1000-tal kronor

5

Stöd till icke-statliga kulturlokaler, ramanslag

10 000

6

Riksutställningar, ramanslag

37 733

7

Statliga utställningsgarantier och inköp av kulturföremål, ramanslag

80

I

Film och medier

239 128

1

Filmstöd, ramanslag

205 161

2

Statens biografbyrå, ramanslag

8 214

3

Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland, obetecknat anslag

24 932

4

Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiska

mediesamarbete, ramanslag

821

J

Forskning

36 813

1

Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet, ramanslag

35 549

2

Forskning och dokumentation om medieutvecklingen, obetecknat anslag

1 264

K

Trossamfund

53 250

1

Stöd till trossamfund, ramanslag

53 250

L

Folkbildning

2 570 556

1

Bidrag till folkbildningen, obetecknat anslag

2 489 073

2

Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen, obetecknat anslag

72 377

3

Bidrag till kontakttolkutbildning, obetecknat anslag

9 106

M

Ungdomsfrågor

110 488

1

Ungdomsstyrelsen, ramanslag

15 599

2

Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m., ramanslag

94 889

N

Folkrörelse- och idrottsfrågor

522 131

1

Stöd till idrotten, ramanslag

462 240

2

Lotteriinspektionen, ramanslag

28 459

3

Bidrag till allmänna samlingslokaler, ramanslag

15 000

4

Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet, obetecknat anslag

3 432

5

Stöd till friluftsorganisationer, obetecknat anslag

13 000

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

15 592 068

A

Plan-, bygg- och bostadsväsendet

11 560 983

1

Boverket, ramanslag

130 922

2

Räntebidrag m.m., ramanslag

3 742 000

3

Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader, ramanslag

13 197

4

Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet, ramanslag

1 800 000

5

Byggforskningsrådet: Förvaltningskostnader, ramanslag

24 816

6

Byggforskning, ramanslag

105 548

7

Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador, ramanslag

40 000

8

Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder, ramanslag

7 000

9

Bonusränta för ungdomsbosparande, ramanslag

7 500

10

Bostadsbidrag, ramanslag

5 670 000

16

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000                                                                     1000-tal kronor

11

Internationellt samarbete, ramanslag

20 000

B

Geoteknik

24 078

1

Statens geotekniska institut, ramanslag

24 078

C

Länsstyrelserna m.m.

1 819 442

1

Länsstyrelserna m.m., ramanslag

1 798 370

2

Regionala självstyrelseorgan, obetecknat anslag

21 072

D

Lantmäteriverksamhet

424 476

1

Lantmäteriverket, ramanslag

417 755

2

Statens va-nämnd, ramanslag

6 721

E

Stöd till ekologisk omställning och utveckling

1 763 089

1

Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet, ramanslag

1 758 000

2

Kunskapscentrum för ekologisk hållbarhet, ramanslag

5 089

19

Regional utjämning och utveckling

3 310 433

A

Regional utjämning och utveckling

3 310 433

1

Allmänna regionalpolitiska åtgärder, ramanslag

1 303 850

2

Landsbygdslån, ramanslag

30 000

3

Täckande av förluster på grund av kreditgarantier inom regionalpolitiken,
ramanslag

1 000

4

Ersättning för nedsättning av socialavgifter, ramanslag

313 734

5

Transportbidrag, ramanslag

345 000

6

Glesbygdsverket, ramanslag

24 781

7

Statens institut för regionalforskning, ramanslag

8 068

8

Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 1995-1999, ramanslag

612 000

9

Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006, ramanslag

360 000

10

Flygplatsbolag i Ljungbyhed, reservationsanslag

6 000

11

Regionalpolitiska insatser, reservationsanslag

300 000

12

Medel för tillfälligt småföretagsstöd m.m., reservationsanslag

6 000

20

Allmän miljö- och naturvård

1 721 371

A

Miljövård

1 460 953

1

Naturvårdsverket, ramanslag

278 211

2

Miljöövervakning m.m., ramanslag

132 297

3

Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden, ramanslag

671 551

4

Sanering och återställning av förorenade områden, ramanslag

65 000

5

Miljöforskning, ramanslag

50 000

6

Kemikalieinspektionen, ramanslag

83 712

7

Visst internationellt miljösamarbete, ramanslag

37 182

8

Stockholms internationella miljöinstitut, obetecknat anslag

12 000

9

Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning,
reservationsanslag

131 000

17

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000                                                                     1000-tal kronor

B

Strålskydd, kärnsäkerhet m.m.

260 418

1

Statens strålskyddsinstitut, ramanslag

85 449

2

Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader, ramanslag

82 648

3

Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning, ramanslag

65 969

4

Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m., ramanslag

26 352

21

Energi

1 445 526

A

Statliga myndigheter och verk

113 768

1

Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader, ramanslag

113 768

B

Omställning och utveckling av energisystemet

1 331 758

1

Bidrag för att minska elanvändning, ramanslag

105 000

2

Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor, ramanslag

95 000

3

Åtgärder för effektivare energianvändning, ramanslag

65 000

4

Energiforskning, ramanslag

401 758

5

Energiteknikstöd, ramanslag

130 000

6

Introduktion av ny energiteknik, ramanslag

230 000

7

Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser, ramanslag

50 000

8

Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet,

ramanslag

5 000

9

Skydd för småskalig elproduktion, reservationsanslag

250 000

22

Kommunikationer

25 532 440

A

Vägar och järnvägar

23 171 160

1

Vägverket: Administration, ramanslag

1 272 236

2

Väghållning och statsbidrag, ramanslag

12 834 719

3

Banverket: Sektorsuppgifter, ramanslag

934 883

4

Banverket: Banhållning, ramanslag

6 279 322

5

Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk, ramanslag

200 000

6

Nationellt investeringsprogram för infrastrukturutveckling, obetecknat anslag

1 650 000

B

Sjö- och luftfart

633 660

1

Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m., obetecknat anslag

61 000

2

Ersättning till viss kanaltrafik m.m., obetecknat anslag

62 660

3

Bidrag till sjöfarten, ramanslag

405 000

4

Driftbidrag till kommunala flygplatser, obetecknat anslag

105 000

C

Post och telekommunikation

558 690

1

Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa

myndighetsuppgifter, ramanslag

11 206

2

Upphandling av samhällsåtaganden, ramanslag

157 484

3

Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice,

ramanslag

200 000

4

Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal,

ramanslag

140 000

5

Informationsteknik: Telekommunikation m.m., ramanslag

50 000

18

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000                                                                     1000-tal kronor

D

SJ, kollektivtrafik och samhällsköpta tjänster m.m.

738 550

1

Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier,
ramanslag

50 000

2

Rikstrafiken: Administration, ramanslag

10 000

3

Rikstrafiken: Trafikupphandling, ramanslag

671 050

4

Viss internationell verksamhet, ramanslag

7 500

E

Kommunikationsforskning och meteorologi

430 380

1

Statens väg- och transportforskningsinstitut, ramanslag

30 099

2

Kommunikationsforskningsberedningen, ramanslag

155 851

3

Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA), ramanslag

44 218

4

Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut m.m., ramanslag

200 212

23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

9 726 327

A

Internationellt samarbete

37 089

1

Bidrag till vissa internationella organisationer m.m., ramanslag

37 089

B

Jordbruk och trädgårdsnäring

7 119 310

1

Statens jordbruksverk, ramanslag

249 096

2

Stöd till jordbrukets rationalisering m.m., ramanslag

22 000

3

Djurregister, ramanslag

15 993

4

Statens utsädeskontroll, ramanslag

1 058

5

Statens växtsortnämnd, ramanslag

1 410

6

Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, reservationsanslag

26 934

7

Bekämpande av växtsjukdomar, ramanslag

2 629

8

Miljö, struktur - och regionala åtgärder, ramanslag

2 118 000

9

Från EG-budgeten finansierade miljö-, struktur- och regionala åtgärder,
ramanslag

1 717 500

10

Arealersättning och djurbidrag m.m., ramanslag

1 321 000

11

Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter, ramanslag

1 546 000

12

Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m., ramanslag

79 700

13

Jordbrukets blockdatabas, ramanslag

17 990

C

Fiske

196 404

1

Fiskeriverket, ramanslag

65 514

2

Strukturstöd till fisket m.m., ramanslag

30 890

3

Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m., ramanslag

80 000

4

Fiskevård, ramanslag

20 000

D

Rennäring m.m.

100 238

1

Främjande av rennäringen m.m., ramanslag

35 700

2

Ersättningar för viltskador m.m, ramanslag

63 000

3

Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m., ramanslag

1 538

19

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000                                                                     1000-tal kronor

E

Djurskydd och djurhälsovård

282 390

1

Statens veterinärmedicinska anstalt, ramanslag

85 188

2

Bidrag till distriktsveterinärorganisationen, obetecknat anslag

75 669

3

Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder, ramanslag

22 381

4

Centrala försöksdjursnämnden, ramanslag

8 202

5

Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, ramanslag

90 950

F

Livsmedel

201 642

1

Statens livsmedelsverk, ramanslag

121 089

2

Livsmedelsekonomiska institutet, ramanslag

8 045

3

Kostnader för livsmedelsberedskap, ramanslag

16 518

4

Livsmedelsstatistik, ramanslag

22 290

5

Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten, ramanslag

3 700

6

Åtgärder inom livsmedelsområdet, ramanslag

30 000

G

Utbildning och forskning

1 395 565

1

Sveriges lantbruksuniversitet, ramanslag

1 175 012

2

Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader, ramanslag

11 304

3

Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning samt kollektiv forskning,
ramanslag

208 320

4

Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien, obetecknat anslag

929

H

Skogsnäring

393 689

1

Skogsvårdsorganisationen, ramanslag

280 584

2

Insatser för skogsbruket, ramanslag

105 700

3

Internationellt skogssamarbete, ramanslag

1 405

4

Från EG-budgeten finansierade medel för skogsskadeövervakning, ramanslag

6 000

24

Näringsliv

2 983 313

A

Näringspolitik

888 277

1

Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader, ramanslag

223 209

2

Småföretagsutveckling, ramanslag

189 062

3

Stöd till kooperativ utveckling, ramanslag

20 000

4

Turistfrämjande, ramanslag

81 461

5

Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m.,
ramanslag

139 714

6

Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning, ramanslag

4 831

7

Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av oljelagringsanläggningar m.m.,

ramanslag

40 000

8

Fortsatt program för småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt,
reservationsanslag

180 000

9

Miljöteknikdelegationen, obetecknat anslag

10 000

B

Teknologisk infrastruktur

156 719

1

Patentbesvärsrätten, ramanslag

13 040

2

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet,
ramanslag

17 200

20

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000                                                                     1000-tal kronor

3

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Bidrag till riksmätplatser,
ramanslag

9 947

4

Elsäkerhetsverket, ramanslag

37 666

5

Bidrag till standardisering, provnings- och mätteknisk FoU m.m., ramanslag

78 866

C

Konkurrensfrågor

69 596

1

Konkurrensverket, ramanslag

63 529

2

Konkurrensforskning, ramanslag

6 067

D

Teknisk forskning och utveckling

1 273 356

1

Teknisk forskning och utveckling, ramanslag

688 588

2

Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader, ramanslag

15 024

3

Rymdverksamhet, ramanslag

534 493

4

Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet,
obetecknat anslag

29 892

5

Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien, obetecknat anslag

5 359

E

Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande

402 807

1

Kommerskollegium, ramanslag

56 776

2

Exportfrämjande verksamhet, ramanslag

178 656

3

AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning, ramanslag

1 172

4

Investeringsfrämjande, ramanslag

49 393

5

Näringslivsutveckling i Östersjöregionen, ramanslag

100 000

6

Avgifter till internationella handelsorganisationer, ramanslag

16810

F

Konsumentfrågor

123 039

1

Marknadsdomstolen, ramanslag

4 941

2

Konsumentverket, ramanslag

84 340

3

Allmänna reklamationsnämnden, ramanslag

16 132

4

Fastighetsmäklarnämnden, ramanslag

7 247

5

Stöd till konsumentorganisationer, ramanslag

6 100

6

Stöd till konsumentforskning, ramanslag

679

7

Bidrag till miljömärkning av produkter, obetecknat anslag

3 600

G

Övriga åtaganden

69 519

1

Täckande av förluster vid viss garantigivning m.m., ramanslag

4 000

2

Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen,
obetecknat anslag

15 000

3

Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m., ramanslag

45 000

4

Avgifter till vissa internationella organisationer, ramanslag

5 519

25

Allmänna bidrag till kommuner

97 666 700

A

Bidrag och ersättning till kommuner och landsting

97 666 700

1

Generellt statsbidrag till kommuner och landsting, ramanslag

78 003 500

2

Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting, reservationsanslag

1 091 500

3

Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting, obetecknat anslag

18 571 000

4

Bidrag till Rådet för kommunal redovisning, obetecknat anslag

700

21

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000

1000-tal kronor

26

Statsskuldsräntor m.m.

81 810 000

A

Räntor på statsskulden

81 700 000

1

Räntor på statsskulden, ramanslag

81 700 000

B

Oförutsedda utgifter

10 000

1

Oförutsedda utgifter, ramanslag

10 000

C

Riksgäldskontorets provisionskostnader

100 000

1

Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och
skuldförvaltning, ramanslag

100 000

27

Avgiften till Europeiska gemenskapen

23 083 000

A

Avgiften till Europeiska gemenskapens budget

23 083 000

1

Avgiften till Europeiska gemenskapens budget, ramanslag

23 083 000

SUMMA ANSLAG:

699 303 235

22

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

Specifikation av statsbudgetens inkomster
budgetåret 2000

År 2000

1000-tal kronor

1000

Skatter m.m.:

617 097 070

1100

Skatt på inkomst:

94 941 452

1110

Fysiska personers inkomstskatt:

1111 Fysiska personers inkomstskatt
varav Inkomster
varav Utgifter

469 456 345

448 170 230

21 286 115

21 286 115

1120

Juridiska personers inkomstskatt:

1121 Juridiska personers inkomstskatt
varav Inkomster
varav Utgifter

1123 Beskattning av tjänstegruppliv

98 972 425

30 339 868

69 582 557

68 632 557

950 000

1130

Ofördelbara inkomstskatter:

1131 Ofördelbara inkomstskatter

1 000 000

1 000 000

1140

Övriga inkomstskatter:

1141 Kupongskatt

1144 Lotteriskatt

3 072 780

1 850 000

1 222 780

1200

Socialavgifter och allmän pensionsavgift:

219 484 612

1211 Folkpensionsavgift

1212 Efterlevandepensionsavgift

1221 Sjukförsäkringsavgift

1222 Föräldraförsäkringsavgift

1 519 434

14 599 640

73 589 855

18 893 652

23

9 Riksdagen 1999/2000. 1 samt. Nr 1. Uol-3

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000                                                               1000-tal kronor

1251 Ålderspensionsavgift, netto

86 602 598

80 488 226

29 000

29 000

64 174 561

64 174 561

6 114 372

45 123

12 163 018

45 853 833

0

0

0

0

31 134 917

15 570 768

0

varav Inkomster

varav Utgifter

1252 Delpensionsavgift, netto

1253 Arbetsskadeavgift

1254 Arbetsmarknadsavgift

1255 Arbetarskyddsavgift

1256 Lönegarantiavgift

1257 Sjömanspensionsavgift, netto

varav Inkomster

varav Utgifter

1262 Allmän pensionsavgift, netto

varav Inkomster

varav Utgifter

1281 Allmän löneavgift

1291 Särskild löneskatt

1299 Avräkning av socialavgifter

1300

Skatt på egendom:

36 786 227

1310

Skatt på fast egendom:

1312 Fastighetsskatt

24 876 491

24 876 491

1320

Förmögenhetsskatt:

1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt

1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt

5 719 736

5 595 240

124 496

1330

Arvsskatt och gåvoskatt:

1331 Arvsskatt

1332 Gåvoskatt

1 890 000

1 650 000

240 000

1340

Övrig skatt på egendom:
1341 Stämpelskatt

4 300 000

4 300 000

1400

Skatt på varor och tjänster:

258 926 950

1410

Allmänna försäljningsskatter:

1411 Mervärdesskatt, netto
varav kommunmoms

175 137 055

175 137 055

27 200 938

1420,1430. Skatt på specifika varor:

1423 Försäljningsskatt på motorfordon

1424 Tobaksskatt

1425 Alkoholskatt

72 346 999

206 805

7 000 000

10 434 000

24

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000

1000-tal kronor

1425:01 Skatt på etylalkohol

4 600 000

1425:02 Skatt på vin och andra jästa drycker

3 399 000

1425:03 Skatt på mellanklassprodukter

135 000

1425:04 Skatt på öl

2 300 000

1428 Energiskatt

51 860 527

1431 Särskild skatt på elektrisk kraft från kärnkraftverk

1 803 667

1435 Särskild skatt mot försurning

62 000

1436 Skatt på avfall

980 000

1440    Överskott vid försäljning av varor med statsmonopol:

100 000

1442 Systembolaget AB:s inleverrade överskott

100 000

1450 Skatt på tjänster:

1 181 107

1452 Skatt på annonser och reklam

1 077 805

1454 Skatt på spel

103 302

1460 Skatt på vägtrafik:

6 443 952

1461 Fordonsskatt

6 443 952

1470   Skatt på import m.m.:

3 589 694

1471 Tullmedel

3 166 955

1472 Övriga skatter m.m. på import

9 600

1473 Särskilda jordbrukstuller och sockeravgifter

413 139

1480    Övriga skatter på varor och tjänster:

128 143

1481 Övriga skatter på varor och tjänster

128 143

1500   Utjämningsavgift:

18 421 000

1511 Utjämningsavgift för kommuner och lands-
ting

18 421 000

1600    Betalningsdifferenser, skattekonto:

-11 463 171

1610    Betalningsdifferenser pga anstånd, netto:

-48 188

1611 Betalningsdifferenser pga anstånd, netto

-48 188

1620 Betalningsdifferenserpga restföring:

-5 181 365

1621 Uppbördsförluster, netto, fysiska personers inkomstskatt

-1 944 827

1622 Uppbördsförluster, netto, juridiska personers inkomstskatt

-1 167 896

1623 Uppbördsförluster, netto, arbetsgivaravgifter

-815 754

1624 Uppbördsförluster, netto, mervärdesskatt

-1 166 838

1625 Uppbördsförluster, netto, räntor m.m.

-86 050

1630    Betalningsdifferenser, övriga:

-6 233 618

1631 Betalningsdifferenser, övriga

-6 233 618

25

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000                                                              1000-tal kronor

1690

Betalningsdifferenser, ofördelade:

0

1691 Betalningsdifferenser, skattemyndigheterna, netto

0

1692 Indrivna medel, kronofogdemyndigheten, netto

0

2000

Inkomster av statens verksamhet:

48 868 900

2100

Rörelseöverskott:

15 110 200

2110

Affärsverkens inlevererade överskott:

733 000

2113 SJ:s inlevererade överskott

0

2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott

2116 Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning och

179 000

inleverans av motsvarighet till statlig skatt

554 000

2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott

0

2120

Övriga myndigheters inlevererade överskott:
2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets

77 200

garantiverksamhet

2 200

2126 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit

75 000

2130

Riksbankens inlevererade överskott:

11 600 000

2131 Riksbankens inlevererade överskott

11 600 000

2150

Överskott från spelverksamhet:

2 700 000

2153 Inlevererat överskott från AB Svenska Spel

2 700 000

2200

Överskott av statens fastighetsförvaltning:

100 000

2210

Överskott av fastighetsförvaltn ing:

100 000

2215 Överskott av Statens fastighetsverks- verksamhet

100 000

2300

Ränteinkomster:

1 784 400

2310,2320 Räntor på näringslån:

19100

2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen

3 500

2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån

0

2321 Ränteinkomster på skogsväglån

0

2322 Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet

10 500

2323 Räntor på övriga näringslån, Statens jordbruksverk

100

2324 Ränteinkomster på lokaliseringslån

5 000

26

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000                                                              1000-tal kronor

2340

Räntor på studielån:

1 396 500

0

43 500

1 353 000

2341 Ränteinkomster på statens lån för universitets-

studier och garantilån för studerande

2342 Ränteinkomster på allmänna studielån

2343 Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1989

2360

Räntor på medel avsatta till pensioner:

1 500

2361 Räntor på medel avsatta till folkpensionering

1 500

2380,2390 Övriga ränteinkomster:

367300

2383 Ränteinkomster på statens bosättningslån

2391 Ränteinkomster på markförvärvför jordbrukets

0

rationalisering

2 000

2392 Räntor på intressemedel

1 400

2394 Övriga ränteinkomster

33 600

2395 Räntor på särskilda räkningar i Riksbanken

300

2397 Räntor på skattekonton m.m., netto

330 000

2400

Aktieutdelning:

18 775 000

2410

Inkomster av statens aktier:

18 775 000

2411 Inkomster av statens aktier

18 775 000

2500

Offentligrättsliga avgifter:

7 951 600

2511 Expeditions- och ansökningsavgifter

654 700

2519 Koncessionsavgift på televisionens område

427 600

2521 Avgifter till granskningsnämnden

4 800

2522 Avgifter för granskning av filmer och videogram

7 200

2523 Avgift generationsväxling

9 700

2524 Finansieringsbidrag för arbetspraktik

350 000

2525 Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor

2 614 000

2526 Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor

66 000

2527 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkningen

17 000

2528 Avgifter vid bergsstaten

10 000

2529 Avgifter vid patent- och registreringsväsendet

36 000

2531 Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register

1 200

2532 Avgifter vid kronofogdemyndigheterna

785 000

2533 Vägavgifter

613 000

2534 Avgifter för körkort och motorfordon

544 800

2535 Avgifter för statliga garantier

7 800

2536 Lotteriavgifter

24 000

2537 Miljöskyddsavgift

31 100

2538 Miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel

455 500

27

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000                                                               1000-tal kronor

2539 Täktavgift

23 600

69 000

6 200

56 700

25 000

123 700

112 000

120 800

400

205 100

396 700

6 500

100 000

28 000

18 500

2541 Avgifter vid Tullverket

2542 Patientavgifter vid tandläkarutbildningen

2543 Avgifter för Kemikalieinspektionen

2544 Avgifter för Alkoholinspektionens verksamhet

2546 Lokalradioavgifter

2547 Avgifter för Post- och telestyrelsens verksamhet

2548 Avgifter för Finansinspektionens verksamhet

2549 Avgifter för provning vid riksprovplats

2551 Avgifter från kärnkraftverken

2552 Övriga offentligrättsliga avgifter

2553 Registreringsavgift till fastighetsmäklarnämnden

2554 Avgifter för telekommunikation

2555 Kartavgifter för jordbrukets blockdatabas

2556 Djurregisteravgifter

2600

Försäljningsinkomster:

2624 Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter

2625 Utförsäljning av beredskapslager

2627 Offentlig lagring, försäljningsintäkter

431 800

57 300

74 500

300 000

2700

Böter m.m.:

2711 Dröjsmålsavgifter

2712 Bötesmedel

2713 Vattenföroreningsavgift m.m.

2714 Sanktionsavgifter m.m.

2715 Skattetillägg

2716 Förseningsavgifter

2 673 900

512 000

332 100

2 100

7 700

1 600 000

220 000

2800

Övrriga inkomster av statens verksamhet:

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet

2812 Återbetalning av lönegarantimedel

2 042 000

1 822 000

220 000

3000

Inkomster av försåld egendom:

95 031 000

3100

Inkomster av försålda byggnader och maskiner:

30 000

3120

Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner:
3125 Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter

30 000

30 000

28

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000                                                              1000-tal kronor

3200

Övriga inkomster av markförsäljning:

3211 Övriga inkomster av markförsäljning

1 000

1 000

3300

Övriga inkomster av försåld egendom:

95 000 000

3311 Inkomster av statens gruvegendom

0

3312 Övriga inkomster av försåld egendom

95 000 000

4000

Återbetalning av lån:

2 653 500

4100

Återbetalning av näringslån:

104 900

4120

Återbetalning av jordbrukslån:

20 200

4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen

20 200

4130

Återbetalning av övriga näringslån:

84 700

4131 Återbetalning av vattenkraftslån

0

4132 Återbetalning av lån avseende såddfinansiering

25 000

4135 Återbetalning av skogsväglån

4136 Återbetalning av övriga näringslån,

0

Kammarkollegiet

4137 Återbetalning av övriga näringslån,

46 100

Statens jordbruksverk

3 600

4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier

2 000

4139 Återbetalning av lokaliseringslån

8 000

4300

Återbetalning av studielån:

2 482 000

4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier

0

4312 Återbetalning av allmänna studielån

1 000

4313 Återbetalning av studiemedel

2 481 000

4500

Återbetalning av övriga lån:

66 600

4514 Återbetalning av lån för studentkårslokaler

100

4516 Återbetalning av utgivna startlån och bidrag

500

4517 Återbetalning från Portugalfonden

0

4519 Återbetalning av statens bosättningslån

0

4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor

50 000

4526 Återbetalning av övriga lån

16 000

29

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000

1000-tal kronor

5000 Kalkylmässiga inkomster:

9 017 000

5100   Avskrivningar och amorteringar:

1 120 000

5110   Affärsverkens avskrivningar och amorteringar:

0

5113 Statens järnvägars avskrivningar

0

5120    Avskrivn ingar pä fastigheter:

420 000

5121 Avskrivningar på fastigheter

420 000

5130   Uppdragsmyndigheters komplementkostnader:

700 000

5131 Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader

700 000

5200    Statliga pensionsavgifter, netto:

7 897 000

5211 Statliga pensionsavgifter

7 897 000

6000   Bidrag m.m från EU:

9 645 500

6100   Bidrag från EG:s jordbruksfond:

7 445 000

6110    Bidrag frän EG:s jordbruksfonds garantisektion:

6 875 000

6111 Arealbidrag

3 275 000

6112 Kompletterande åtgärder

1 350 000

6113 Övriga interventioner

360 000

6114 Exportbidrag

600 000

6115 Djurbidrag

660 000

6116 Offentlig lagring

200 000

6119 Övriga bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion

430 000

6120   Bidrag frän EG:s jordbruksfonds utvecklingssektion:

570 000

6121 EG-finansierade struktur- och regionalstöd till

j ordbruks sektorn

570 000

6200   Bidrag från EG:s fiskefond:

41 500

6211 Bidrag från EG:s fiskefond

41 500

6300   Bidrag från EG:s regionalfond:

351 000

6311 Bidrag från EG:s regionalfond

351 000

30

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000

1000-tal kronor

6400

Bidrag från EG:s socialfond:

6411 Bidrag från EG:s socialfond

1 701 000

1 701 000

6500

Bidrag till transeuropeiska nätverk:

100 000

6511 Bidrag till transeuropeiska nätverk

100 000

6900

Övriga bidrag från EG:

7 000

6911 Övriga bidrag från EG

7 000

SUMMA INKOMSTTITLAR:

782 312 970

31

Bilaga 2

Svensk ekonomi

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

Bilaga 2

Svensk ekonomi

Innehållsförteckning

Förord................................................................................................................................7

1 Inledning........................................................................................................................7

1.1     Sammanfattning.......................................................................................7

1.2     Utvecklingen inom olika områden......................................................11

1.3      Alternativa medelfristiga beräkningar.................................................17

Appendix De nya nationalräkenskaperna......................................................19

2 Internationell utveckling.............................................................................................21

2.1      Utvecklingen i Europa..........................................................................21

2.2     Utvecklingen i Förenta staterna...........................................................23

2.3      Utvecklingen i Asien och Latinamerika..............................................24

2.4     Utvecklingen i Ryssland och i övriga Östersjöområdet.....................25

2.5     Den svenska världsmarknadstillväxten................................................26

3 Kapitalmarknaderna.....................................................................................................27

3.1     Utvecklingen i omvärlden....................................................................27

3.2     Utvecklingen i Sverige..........................................................................29

3.3     Ränte- och valutaantaganden................................................................30

4 Utrikeshandeln.............................................................................................................33

4.1     Varuexporten.........................................................................................33

4.2     Varuimporten........................................................................................35

4.3     Tjänstehandeln......................................................................................36

4.4     Bytesbalansen........................................................................................36

5 Näringslivets produktion............................................................................................39

5.1      Industrin................................................................................................39

5.2     Byggnadsverksamhet.............................................................................41

6 Arbetsmarknad.............................................................................................................43

7 Löner.............................................................................................................................49

8 Inflation........................................................................................................................51

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

9 Hushållens ekonomi och konsumtionsutgifter.........................................................55

9.1      Hushållens inkomster...........................................................................55

9.2      Hushållens konsumtionsutgifter.........................................................56

10 Bruttoinvesteringar...................................................................................................59

10.1     Näringslivets investeringar...................................................................59

10.2    Bostäder.................................................................................................61

10.3    Lager......................................................................................................62

11 Den offentliga sektorn..............................................................................................65

11.1     Den konsoliderade offentliga sektorn.................................................65

11.2     Den statliga sektorn..............................................................................69

11.3    Ålderspensionssystemet.......................................................................70

11.4    Kommunsektorn...................................................................................72

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

Tabellförteckning

Tabell 1.1 Prognosförutsättningar.................................................................................12

Tabell 1.2 Nyckeltal........................................................................................................12

Tabell 1.3 Försörjningsbalans.........................................................................................13

Tabell 1.4 Bidrag till BNP-tillväxt..................................................................................15

Tabell 1.5 Sparandets sammansättning..........................................................................16

Tabell 1.6 De offentliga finanserna................................................................................16

Tabell 1.7 Arbetsmarknadsutveckling vid olika tillväxtantaganden............................18

Tabell 2.1 BNP-tillväxt, KPI och arbetslöshet..............................................................23

Tabell 3.1 Betalningsbalansens finansiella poster.......................