Regeringens proposition

1999/2000:1

Budgetpropositionen för 2000

Förslag till statsbudget för budgetåret 2000, reviderad finansplan,
budgetpolitiska mål, ändrade anslag för budgetåret 1999,
skattefrågor m.m.

1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uol-3

Regeringens proposition
1999/2000:1

Budgetpropositionen för 2000

Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 6 § regeringsformen sitt förslag till statsbudget för bud-
getåret 2000 och föreslår att riksdagen beräknar inkomster och beslutar om utgifter för staten i enlig-
het med de specifikationer som fogats till förslaget.

Stockholm den 9 september 1999

Göran Persson

Bosse Ringholm

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller regeringens förslag till 2000-talets första statsbudget. Förslaget till statsbud-
get, som omfattar alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov,
visar en omslutning på 700 miljarder kronor. Statens lånebehov för budgetåret 2000 beräknas till -82,5
miljarder kronor, vilket innebär att statsskulden amorteras.

I propositionen redovisar regeringen en reviderad finansplan, budgetpolitiska mål, en prognos för
budgeten för 1999 samt lämnar förslag till ändrade och nya anslag på tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 1999.

Regeringen redovisar förslag till utgiftstak för staten för åren 2000 - 2002 fördelat på de av riksda-
gen fastställda utgiftsområdena och ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. I bilaga 1 re-
dovisas specifikation av statsbudgetens anslag och inkomsttitlar för budgetåret 2000.

PROP. 1999/2000:1

Förslag till statsbudget för budgetåret 2000

1 Utgifter m.m.

Tusental kronor

Utgiftsområde 1

Rikets styrelse

4 460 583

Utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

1 578 345

Utgiftsområde 3

Skatteförvaltning och uppbörd

5 921 618

Utgiftsområde 4

Rättsväsendet

22 667 103

Utgiftsområde 5

Utrikesförvaltning och internationell samverkan

2 983 393

Utgiftsområde 6

Totalförsvar

46 648 614

Utgiftsområde 7

Internationellt bistånd

13 236 909

Utgiftsområde 8

Invandrare och flyktingar

4 900 562

Utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

25 362 652

Utgiftsområde 10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

92 470 469

Utgiftsområde 11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

33 618 800

Utgiftsområde 12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

44 755 500

Utgiftsområde 13

Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet

30 573 000

Utgiftsområde 14

Arbetsmarknad och arbetsliv

46 129 988

Utgiftsområde 15

Studiestöd

20 981 447

Utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning

32 572 588

Utgiftsområde 17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

7 570 486

Utgiftsområde 18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

15 592 068

Utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling

3 310 433

Utgiftsområde 20

Allmän miljö- och naturvård

1 721 371

Utgiftsområde 21

Energi

1 445 526

Utgiftsområde 22

Kommunikationer

25 532 440

Utgiftsområde 23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

9 726 327

Utgiftsområde 24

Näringsliv

2 983 313

Utgiftsområde 25

Allmänna bidrag till kommuner

97 666 700

Utgiftsområde 26

Statsskuldsräntor m.m.

81 810 000

Utgiftsområde 27

Avgiften till Europeiska gemenskapen

23 083 000

Summa utgiftsområden

699 303 235

Minskning av anslagsbehållningar

6 000 000

Summa utgifter

705 303 235

Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto

39 509 735

Överföring AP-fonden

-45 000 000

Summa

699 812 970

PROP. 1999/2000:1

llnkomster m.m.                                                               1

Tusental kronor

Inkomsttyp 1000

Skatter m.m.

617 097 070

Inkomsttyp 2000

Inkomster av statens verksamhet

48 868 900

Inkomsttyp 3000

Inkomster av försåld egendom

95 031 000

Inkomsttyp 4000

Återbetalning av lån

2 653 500

Inkomsttyp 5000

Kalkylmässiga inkomster

9 017 000

Inkomsttyp 6000

Bidrag m.m. från EU

9 645 500

Summa inkomster

782 312 970

Beräknat lånebehov

-82 500 000

Summa

699 812 970

PROP. 1999/2000:1

Innehållsförteckning

1     Reviderad finansplan............................................................................................17

1.1      2000-talets första statsbudget...............................................................17

1.2     Den ekonomiska utvecklingen.............................................................19

1.2.1    Internationell ekonomisk utveckling...................................................20

1.2.2    Svensk ekonomisk utveckling..............................................................20

1.2.3    Sysselsättning och arbetslöshet............................................................21

1.2.4    Kalkyl för 2001 och 2002......................................................................22

1.3      Den ekonomiska politiken...................................................................23

1.3.1    Sunda offentliga finanser......................................................................23

1.3.2    Stabila priser..........................................................................................25

1.3.3    Lönebildning..........................................................................................27

1.4      Tillväxt och rättvisa................................................. 28

1.4.1     En politik för full sysselsättning..........................................................28

1.4.2    En uthållig tillväxt.................................................................................32

1.5      Rättvisa skatter för vård, skola och omsorg........................................34

1.5.1    Vård, skola och omsorg........................................................................35

1.5.2    Skatter för jobb och rättvisa.................................................................37

1.6      Fördelningseffekter...............................................................................38

2     Förslag till riksdagsbeslut....................................................................................43

3     Lagförslag..............................................................................................................51

3.1      Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).........51

3.2      Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt..........................................................................................52

3.3      Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483).........54

3.4      Förslag till lag om skattereduktion på förvärvsinkomster vid

2001 års taxering....................................................................................56

3.5     Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)..............57

3.6      Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på

energi......................................................................................................58

3.7      Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1104) om särskild

skatt på elektrisk kraft från kärnkraftverk..........................................62

3.8      Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327).............63

3.9      Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om

periodiseringsfonder.............................................................................67

3.10     Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter.......68

3.11     Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmän

pensionsavgift........................................................................................70

3.12    Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän

löneavgift...............................................................................................71

PROP. 1999/2000:1

3.13     Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild

löneskatt på vissa förvärvsinkomster...................................................72

3.14     Förslag till lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig

ålderspensionsavgift..............................................................................75

3.15     Förslag till lag om underlag för fastighetsskatt i vissa fall vid

2001 års taxering...................................................................................77

3.16     Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig

fastighetsskatt.......................................................................................78

3.17    Förslag till lag om beräkning av viss inkomstskatt på

förvärvsinkomster vid 2002 års taxering, m.m....................................79

4    Budgetpolitiska mål och statsbudgeten..............................................................83

4.1      Budgetpolitiska mål..............................................................................83

4.1.1    Utgiftstak..............................................................................................83

4.1.2    Överskott i den offentliga sektorns finanser......................................84

4.2     Makroekonomiska förutsättningar......................................................85

4.3      Politiska prioriteringar.........................................................................86

4.4     Statsbudgetens utveckling....................................................................89

4.4.1    Statsbudgetens inkomster....................................................................89

4.4.2    Statsbudgetens utgifter.........................................................................90

4.4.3    Statsbudgetens saldo, statens finansiella sparande och

statsskuld...............................................................................................96

4.5     Kommunsektorns finanser.................................................................100

4.6     Ålderspensionssystemet.....................................................................100

4.7      Den offentliga sektorns finanser.......................................................101

5    Prognos och tilläggsbudget 1999......................................................................105

5.1      Inledning.............................................................................................105

5.2     Utgiftsprognos 1999........................................................................... 105

5.2.1    Budgetsaldo och statsskuld 1999....................................................... 105

5.2.2    Takbegränsade utgifter 1999.............................................................. 106

5.2.3    Utgiftsprognoser per utgiftsområde.................................................107

5.3      Förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för 1999......................111

5.3.1    Utgiftsområde 1 Rikets styrelse........................................................111

5.3.2    Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning..............113

5.3.3    Utgiftsområde 4 Rättsväsendet..........................................................113

5.3.4    Utgiftsområde 6 Totalförsvar............................................................114

5.3.5    Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd...........................................115

5.3.6    Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar......................................115

5.3.7    Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg................116

5.3.8    Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

handikapp............................................................................................117

5.3.9    Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom.....................118

5.3.10   Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn........119

5.3.11   Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv..............................119

5.3.12   Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning................120

5.3.13   Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid..............120

5.3.14   Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

byggande..............................................................................................121

5.3.15   Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling....................122

5.3.16  Utgiftsområde 22 Kommunikationer................................................122

PROP. 1999/2000:1

5.3.17   Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar................................................................................................123

5.3.18   Utgiftsområde 24 Näringsliv..............................................................125

6    Inkomster............................................................................................................129

6.1      Inledning..............................................................................................129

6.2      Offentliga sektorns skatter - periodiserad redovisning...................130

6.2.1   Antaganden om den makroekonomiska utvecklingen m.m.............130

6.2.2    Regeländringar.....................................................................................130

6.2.3    Inkomstskatt hushåll...........................................................................131

6.2.4    Inkomstskatt bolag.............................................................................134

6.2.5    Socialavgifter och allmän pensionsavgift...........................................135

6.2.6    Egendomsskatter.................................................................................136

6.2.7    Skatt på varor och tjänster..................................................................137

6.3      Offentliga sektorns inkomster enligt nationalräkenskaps-

systemet...............................................................................................139

6.4     Statsbudgetens inkomster - kassamässig redovisning......................140

6.4.1    Övergången från periodiserad till kassamässig redovisning.............140

6.4.2    Skatter m.m..........................................................................................140

6.4.3    Övriga inkomster................................................................................145

6.4.4    Ändrad redovisning av titlar...............................................................147

6.5     Kommunskatter...................................................................................147

6.6     Skattekvoten........................................................................................148

7    Utgifter åren 2000-2002.....................................................................................151

7.1      Utgifternas fördelning på utgiftsområden........................................151

7.2     Budgeteringsmarginalen och utnyttjande av saldoutrymme............157

7.3      Beräkning av utgifterna för den offentliga sektorn..........................158

7.4     Beskrivning av utgiftsområden...........................................................158

7.5     Avgiftsbelagd verksamhet...................................................................176

7.6      Finansiering av investeringar och rörelsekapital...............................178

7.7      Garantier..............................................................................................181

7.8     Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser....................................181

7.9     Bemyndigande för ramanslag.............................................................183

8     Skattefrågor.........................................................................................................187

8.1      Inledning..............................................................................................187

8.2     Beskattning av förvärvsinkomster......................................................188

8.2.1    Allmän inriktning av en reform.........................................................188

8.2.2    Inkomstskatten för år 2000................................................................193

8.2.3    Det fasta beloppet vid beskattningen av förvärvsinkomster............196

8.3      Företagsskattefrågor...........................................................................196

8.3.1    Beskattning av bolagsinkomster.........................................................196

8.3.2    Utvidgade reserveringsmöjligheter....................................................198

8.3.3    Befrielse från kupongskatt vid näringsbetingat innehav..................199

8.3.4    Slopade stoppregler.............................................................................200

8.3.5    Återköp av egna aktier........................................................................201

8.3.6    Beskattning av utländska nyckelpersoner..........................................201

8.3.7    Kontantmetod för småföretagare.......................................................201

8.4     Förändrade avgiftsnivåer för socialavgifterna m.m...........................202

8.5      Fastighetsskattefrågor.........................................................................205

PROP. 1999/2000:1

8.5.1    Underlaget för fastighetsskatt vid 2001 års taxering........................205

8.5.2    Sänkt fastighetsskatt för bostadshyreshus........................................207

8.5.3    Nytt stickår.........................................................................................207

8.5.4    Begränsad fastighetsskatt...................................................................207

8.6      Energi- och trafikskattefrågor...........................................................208

8.6.1    Jordbrukets energibeskattning...........................................................208

8.6.2    Skatteväxling.......................................................................................208

8.6.3    Fordonsskatt för tunga bussar...........................................................209

8.6.4    Lättnad i beskattningen av miljövänliga bilar...................................210

8.6.5    Övriga punktskattefrågor...................................................................211

8.7     Andra förslag i särpropositioner under hösten 1999........................211

8.8     Finansiella effekter m.m.....................................................................212

8.8.1    Förslag i budgetpropositionen............................. 212

8.8.2    Förslag i andra propositioner.............................................................214

9    Ekonomisk styrning...........................................................................................223

9.1      Inledning.............................................................................................223

9.2     Utvecklingsbehov...............................................................................223

9.3     Framtida utvecklingsinsatser.............................................................224

10   Inriktningen av förvaltningspolitiken...............................................................229

10.1    Utvecklingen inom statsförvaltningen..............................................229

10.1.1   Halvering av antalet myndigheter......................................................229

10.2    Verkschefer i staten............................................................................230

10.3    Bättre service genom IT.....................................................................231

10.4    Anpassningen till år 2000...................................................................233

Bilagor

Bilaga 1 Specifikation av statsbudgetens utgifter och inkomster
budgetåret 2000

Bilaga 2 Svensk ekonomi

Bilaga 3 Avstämning av målet om en halverad arbetslöshet till år 2000

Bilaga 4 Fördelningspolitisk redogörelse

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 september 1999

10

PROP. 1999/2000:1

Tabellförteckning

Utgifter m.m.....................................................................................................................4

Inkomster m.m..................................................................................................................5

1.1 Försörjningsbalans 1999-2000.................................................................................20

1.2 Nyckeltal 1999-2000................................................................................................21

1.3 Sysselsättning, arbetslöshet och löneutveckling.....................................................22

1.4 Tre kalkyler för BNP de följande åren....................................................................22

1.5 Offentliga finanser 1993-2000.................................................................................23

1.6 BNP-tillväxt...............................................................................................................23

1.7 Nu föreslagna utgifts- och skatteförändringar, netto.............................................24

1.8 Okade resurser till vård, skola och omsorg.............................................................36

2.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och

nya anslag för budgetåret 1999............................................................................46

4.1 Utgiftstak för staten.................................................................................................84

4.2 BNP-tillväxt...............................................................................................................85

4.3 Makroekonomiska förutsättningar..........................................................................85

4.4 Nu föreslagna utgifts- och skatteförändringar.......................................................87

4.5 Statsbudgetens inkomster........................................................................................89

4.6 Statsbudgetens utgifter 1998-2002 ..........................................................................91

4.7 Förändring i fasta priser för utgifterna exklusive statsskuldsräntor

1998-2002..............................................................................................................91

4.8 Takbegränsade utgifter 1998-2002...........................................................................94

4.9 Kassamässiga statsskuldsräntor................................................................................95

4.10 Kostnadsmässiga statsskuldsräntor.......................................................................96

4.11 Statsbudgetens saldo och statsskulden..................................................................97

4.12 Statsbudgetens saldo efter överföring till hushållen samt justering för

större engångseffekter..........................................................................................98

4.13 Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande efter beräknings-

teknisk överföring till hushållen..........................................................................99

4.14 Kommunsektorns finanser...................................................................................100

4.15 Ålderspensionssystemet.......................................................................................101

4.16 Den offentliga sektorna finanser.........................................................................102

5.1 Budgetsaldo och statsskuld år 1999.......................................................................106

5.2 Takbegränsade utgifter år 1999..............................................................................107

5.3 Användning av medel 1999....................................................................................110

6.1 Offentliga sektorns skatter, periodiserad redovisning och redovisning

enligt nationalräkenskaperna, samt statsbudgetens inkomster.......................129

6.2 Antaganden och förändringar jämfört med 1999 års ekonomiska

vårproposition (VP99).......................................................................................130

6.3 Bruttoeffekter av regeländringar............................................................................131

6.4 Offentliga sektorns skatteintäkter 1997-2002......................................................132

6.5 Effekter på inkomstskatten av periodiseringsfonder...........................................134

6.6 Arbetsgivaravgifter 1999 och 2000........................................................................135

11

PROP. 1999/2000:1

6.7 Prisutveckling på småhus.......................................................................................136

6.8 Fastighetsskatt fördelat på fastighetstyp..............................................................137

6.9 Intäkter från energiskatter.....................................................................................139

6.10 Offentliga sektorns skatter redovisade enligt nationalräkenskaperna,

sektorsvis............................................................................................................139

6.11 Offentliga sektorns skatter redovisade enligt nationalräkenskaperna,

skatteslag.............................................................................................................140

6.12 Statens skatteintäkter och statsbudgetens skatteinkomster 1997-2002........... 142

6.13 Statsbudgetens inkomster 1998-2002................................................................. 142

6.14 Skillnad mellan kassamässig och periodiserad skatt - Fysiska personers

inkomstskatt.......................................................................................................143

6.15 Skillnad mellan kassamässig och periodiserad skatt - Juridiska personers

inkomstskatt.......................................................................................................144

6.16 Skillnad mellan kassamässig och periodiserad skatt - Socialavgifter och

allmän pensionsavgift.........................................................................................144

6.17 Skillnad mellan kassamässig och periodiserad skatt - Mervärdesskatt.............145

6.18 Skattepliktiga transfereringars inverkan på skattekvoten..................................148

6.19 Skattekvot enligt nationalräkenskaperna (NR) och periodiserad

skattekvot...........................................................................................................148

7.1 Utgiftstak och takbegränsade utgifter 2000-2002............................................... 152

7.2 Förändring av takbegränsade utgifter mellan 1999 års ekonomiska

vårproposition och budgetpropositionen för år 2000...................................... 153

7.3 Teknisk korrigering av utgiftstaket år 2000.......................................................... 157

7.4 Utgiftstak för den offentliga sektorn....................................................................158

7.5 Totala avgiftsintäkter som myndigheterna får disponera 1997-2000.................. 177

7.6 Avgiftsintäkter som myndigheterna får disponera per utgiftsområde åren

1999 och 2000..................................................................................................... 177

7.7 Låneram för budgetåret 2000................................................................................. 178

7.8 Lån och låneramar 1997-1999 ............................................................................... 179

7.9 Kreditram för budgetåret 2000.............................................................................. 179

7.10 Övriga låneramar i Riksgäldskontoret................................................................180

7.11 Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden avseende

år 2000................................................................................................................. 182

8.1 Den allmänna pensionsavgiften, brutto och netto med hänsyn till

avdragsgillhet mot inkomstskatt vid olika inkomstnivåer år 2000................. 189

8.2 Skatteförändringar för löntagare i olika inkomstintervall år 2000

enligt föreslagna regler med eller utan beaktande av förlängd tillfällig

skattereduktion..................................................................................................195

8.3 Avgiftssatser enligt gällande regler........................................................................203

8.4 Nya avgiftssatser fr.o.m. år 2000...........................................................................205

8.5 Budgeteffekter av åtgärder på skatteområdet i och i anslutning till BP 2000.

Bruttoeffekter, kassamässiga effekter för staten och offentliga sektorn

år 2000-2002 samt varaktiga effekter för offentlig sektor..............................215

8.6 Antal företag och anställda med indelning i storleksklasser, näringsgrenar

och efter ägarkategori........................................................................................217

8.7 Vinster och förluster i företag med indelning i storleksklasser och efter

ägarkategori........................................................................................................218

8.8 Vinster och skatter för företag av olika storlek....................................................218

8.9 Avsättningar till periodiseringsfond i stora, medelstora och små företag.........219

10.1 De största myndigheterna i staten 1998, antal och andel anställda...................230

12

PROP. 1999/2000:1

Diagramförteckning

1.1 De statliga utgiftstaken.............................................................................................25

1.2 Hushållens inflationsförväntningar samt KPI utfall 1995-1999 ...........................26

1.3 Växelkurs mot euron 1999.......................................................................................27

1.4 Nominell löneökningstakt och real löneökningstakt 1980-2000..........................28

1.5 Total energianvändning resp. BNP 1970-1996.......................................................34

1.6 Förändring i disponibel inkomst, justerad för försörjningsbörda, till följd

av höjda barnbidrag och sänkta skatter 1 januari 2000.......................................39

1.7 Förändring i disponibel inkomst för män och kvinnor..........................................39

4.1 Statsbudgetens saldo 1989-2002..............................................................................89

4.2 Statsskuldsräntor 1993-2002....................................................................................95

4.3 Statsskuldsräntor som andel av statsbudgetens utgifter 1998-2002......................95

4.4 Statsskuldens utveckling 1993-2002......................................................................100

6.1 Skattepliktiga inkomster år 2000...........................................................................131

6.2. Mervärdesskatt och hushållens konsumtionsutgifter i löpande priser,
årlig förändring...................................................................................................138

6.3 Kommunernas och landstingens skatter. Periodiserad redovisning,
redovisning enligt nationalräkenskaperna (NR) samt kassamässig
redovisning..........................................................................................................147

7.1 Myndigheternas lån perioden juni 1993-juni 1999..............................................179

10.1 Statliga myndigheter fördelade efter antalet anställda 1990 och 1998..............229

10.2 Fördelning av generaldirektörernas månadslöner i januari 1998.......................231

13

Reviderad finansplan

PROP. 1999/2000:1

1 Reviderad finansplan

1.1 2000-talets första statsbudget

Med denna budgetproposition sätts punkt för
1900-talets ekonomiska politik i Sverige. Under
de gångna hundra åren har vårt land utvecklats
från ett fattigt jordbrukssamhälle till ett högtek-
nologiskt välfärdssamhälle. Det svenska 1900-
talets historia är historien om hur utveckling och
jämlikhet har gått hand i hand och varit varand-
ras förutsättningar.

Med denna proposition sätts också punkt för
1990-talets ekonomiska kris. Många enskilda
människor, hushåll och företag for illa under
krisåren, som vi nu har bakom oss. Genom en
kraftfull ekonomisk politik för full sysselsättning
kan folkhushållet för första gången på ett decen-
nium självt välja hur vägen in i framtiden skall
gestalta sig.

Sverige lämnar 1900-talet i en ekonomisk
styrkeposition. Vi kan se fram emot 2000-talet
med välgrundade förväntningar, i en känsla av
växande framtidstro.

Politiken är inriktad på att:

arbetslösheten skall betvingas och syssel-
sättningen öka. Trygghet för barn och äldre
skall säkras genom en god kvalitet i vården,
skolan och omsorgen. Därmed kan välfär-
den stärkas och rättvisan öka i Sverige.

nå full sysselsättning och ökat välstånd ge-
nom en god och uthållig ekonomisk till-
växt. Den öppna arbetslösheten skall halve-
ras till 4 procent 2000, och andelen reguljärt
sysselsatta skall 2004 vara 80 procent av
befolkningen i åldrarna 20 till 64 år. Målen
är ambitiösa men möjliga att nå.

säkra fortsatt sunda offentliga finanser och
stabila priser. Det är en förutsättning för
hög och uthållig tillväxt. Regeringen har
därför sedan 1994 arbetat med ambitiösa
budgetpolitiska mål. Samtliga mål har över-
träffats, i de flesta fall med bred marginal.
Därmed har grundläggande förutsättningar
skapats för en hög och stabil tillväxt.

Utveckla den goda ekonomin

Sveriges ekonomi utvecklas väl. Sysselsättningen
stiger och arbetslösheten faller. Utmaningen för
den ekonomiska politiken är nu att nå full syssel-
sättning. För detta krävs att den ekonomiska
uppgången blir långvarig och uthållig. Nyckeln
ligger i att vårda den goda ekonomin och att fo-
kusera på framtidens möjligheter. Sverige skall ta
steget in i nästa århundrade med en politik för
utveckling och jämlikhet som bygger på allas del-
aktighet.

Regeringens ekonomisk-politiska strategi sedan
1994 har varit framgångsrik. De offentliga finan-
serna är sanerade. De budgetpolitiska målen lig-
ger fast. Genom att hålla kontroll över utgifter-
nas utveckling kan den goda ekonomiska ut-
vecklingen göras uthållig och nedskärningar i
nästa lågkonjunktur undvikas. Starka offentliga
finanser är en förutsättning både för stabila
trygghetssystem och för att alla skall få del av
välfärdens kärna - vården, skolan och omsorgen.

Efter budgetsaneringen kan politiken nu kon-
centreras på framtidens utmaningar. De vidgade
klyftorna måste minskas, omställningen till ett
ekologiskt hållbart samhälle påskyndas, arbetsut-
budet och utbildningsmöjligheterna ökas. Segre-

17

PROP. 1999/2000:1

gationen skall minska och integrationen öka för
att allas kompetens skall tas tillvara. Samtidigt
måste marginaleffekterna minskas för att eko-
nomin skall fungera bättre och konkurrensen på
produktmarknaden skärpas för att priserna skall
pressas ned till fördel för konsumenterna. Vill-
koren för företagande skall förbättras. Jämlikhet
och utveckling skall prägla hela Sverige. Den re-
gionala obalansen och segregationen skall mot-
verkas.

För att uppnå allt detta måste den ekonomiska
politikens framgångar befästas och göras varakti-
ga under de kommande åren. Bättre förutsätt-
ningar skall skapas för att öka sysselsättningen så
att alla får del av utvecklingen på arbetsmarkna-
den. Risken för att den fortsatt höga efterfrågan
skall övergå i ökad inflation skall begränsas. Åt-
gärder skall vidtas för att ytterligare öka effekti-
viteten på såväl produkt-, tjänste- och finans-
marknaderna som på arbetsmarknaden.

Sverige på rätt väg

Den tydliga och strama budgetsaneringen som
har genomförts har lyft Sverige ur krisen. Det
går bra för Sverige och svensk ekonomi:

-  Arbetslösheten minskar. Arbetslösheten be-
räknas falla till 5,4 procent innevarande år.
Målet om 4 procents öppen arbetslöshet un-
der 2000 ligger inom räckhåll.

-  Sysselsättningen stiger. Jämfört med förra
året har 100 000 jobb tillkommit. De flesta
av dessa har tillkommit i den privata sektorn.
Målet om 80 procents sysselsättning 2004
ligger inom räckhåll.

-  Tillväxten är god. Den beräknas både i år
och nästa år bli minst 3 procent.

-   Priserna är stabila. Inflationsförväntningarna
är låga. Sverige har en av de lägsta infla-
tionstakterna i Europa. Reallönerna stiger.

-  Bytesbalansen är positiv och växande. Sveri-
ges stora utlandsskuld minskar.

-  De offentliga finanserna är sanerade. I år
väntas överskottet i de offentliga finanserna
bli 1,7 procent av BNP, dvs. målet om 0,5
procents överskott 1999 överträffas med
bred marginal.

-  Den offentliga skulden amorteras i snabb
takt. Nettoskulden är så gott som borta
2002. Redan 2000 kommer den offentliga
sektorns bruttoskuld att understiga 60 pro-
cent av BNP.

Nya insatser för tillväxt och rättvisa

Regeringen föreslår nu en rad åtgärder för att
stärka tillväxten och rättvisan. Årets budgetpro-
position innehåller en bred och uthållig satsning
på jobb genom att på en och samma gång stärka
den reala köpkraften och människors möjlighet
att bo och att försörja sig genom arbete och ge-
nom att utveckla Sveriges goda näringsklimat.
Sverige skall byggas ekologiskt hållbart.

-  Barnbidragen höjs i enlighet med tidigare
beslut med 100 kronor såväl den 1 januari
2000 som den 1 januari 2001. Flerbarns-
tilläggen höjs på motsvarande sätt.

-  Ett utrymme har skapats för att fr.o.m. 2001
stegvis genomföra en allmän förskola och
maxtaxa inom barnomsorgen.

-  Biståndet höjs. De nya nationalräkenskaper-
na och den goda tillväxten medför en höj-
ning av både BNP och BNI. Regeringen fö-
reslår nu att biståndet 2000 ökar med ca 1,3
miljarder kronor. Därigenom nås målet om
en biståndsram på 0,72 procent av BNI.
Dessutom får drygt 2 miljarder kronor av
sparade medel användas. Sammantaget inne-
bär detta en väsentlig expansion av biståndet
med ca 3 miljarder kronor.

-  Under 2000 och 2001 disponeras samman-
lagt närmare 4 miljarder kronor för de kom-
muner och landsting som har störst ekono-
miska problem och som drabbats hårdast av
de regionala obalanserna.

-   Vården och omsorgen tillförs ett extra till-
skott på 1 miljard kronor 2001.

-  De 200 kronor som betalas i statlig inkomst-
skatt skall även under 2001 tillföras kom-
muner och landsting.

-  Regeringen avser i en särskild proposition
att återkomma med förslag som innebär att
personer som beviljats assistansersättning
före 65 års ålder skall få behålla denna er-
sättning även efter fyllda 65 år. Avsikten är
att kunna presentera propositionen hösten
2000 så att lagändringen skall kunna träda i
kraft vid årsskiftet 2000/2001. Innan en
proposition kan läggas måste dock förslaget
utredas i en arbetsgrupp eller utredning. Vi-
dare måste förhandlingar genomföras och
överenskommelse ha träffats med Svenska
Kommunförbundet. Detta kan komma att
påverka tidsschemat.

18

PROP. 1999/2000:1

-  Anslagen har ökats kraftigt för såväl mark-
inköp, biotopskydd, marksanering och
kalkning som miljöforskning och miljööver-
vakning.

Den goda tillväxten i kombination med de ökade
statsbidragen till kommuner och landsting inne-
bär kraftiga resurstillskott till vård, skola och
omsorg. Utöver de höjda statsbidragen ökar den
kommunala sektorns skatteintäkter med cirka 25
miljarder kronor mellan 1999 och 2000.

De förbättrade utsikterna för svensk ekonomi
möjliggör inom ramen för budgetmålen dess-
utom skattesänkningar som både ökar tillväxten
och stärker rättvisan. Skatteförslagen föreslås
träda i kraft den 1 januari 2000 och skall ses som
ett första steg i en omfattande skattereform.

-  Skatten sänks med särskild inriktning mot
låg- och medelinkomsttagare. Ett utrymme
har skapats för att fr.o.m. 2001 stegvis ge-
nomföra en allmän förskola och maxtaxa in-
om barnomsorgen. Detta minskar margina-
leffekterna ytterligare. Därmed kan arbets-
utbudet öka samtidigt som löntagarna kom-
penseras till en fjärdedel för effekterna av
egenavgiftema.

-  Gränsen för statlig inkomstskatt höjs så att
färre löntagare betalar statsskatt. Målet är att
andelen förvärvsinkomsttagare som betalar
statlig skatt åter skall närma sig 15 procent,
vilket var riksdagens ambition i skatterefor-
men 1990-1991.

-   Regeringen föreslår att ett ytterligare steg
tas i en grön skatteväxling genom att diesel-
skatten, elskatten och kärnkraftsskatten
höjs. De ökade skatteintäkterna används för
skattereduktion i samband med individuell
kompetensutveckling i arbetslivet samt för
att skattemässigt likställa jordbruket med
industrin i fråga om energibeskattningen.

-  Reserveringsmöjligheterna ökas bl.a. genom
att avsättningstiden för periodiseringsfon-
derna förlängs från 5 till 6 år. Kupongskat-
ten för utdelning på näringsbetingade aktier
till utländska ägare avskaffas från årsskiftet.
Publika aktiebolag ges en möjlighet att åter-
köpa egna aktier. Ett utrymme avsätts för att
införa en lättnad i beskattningen av utländ-
ska experter. Flertalet av de s.k. stoppregler-
na för fåmansföretagare avskaffas.

-   Fastighetsskatten för hyreshus sänks till 1,2
procent 2000 för att möjliggöra lägre hyror.

Dessutom förlängs skatterabatten för de s.k.
krisårgångarna ytterligare ett år.

- Det förstärkta anställningsstödet för arbets-
lösa med långa inskrivningstider utökas till
att omfatta personer som har varit öppet ar-
betslösa eller i arbetsmarknadspolitiska åt-
gärder under minst 2 år.

Genom dessa åtgärder markeras att budgetpro-
positionen är en del i en långsiktig politik som på
en och samma gång tar sikte på både att stärka
rättvisan och tillväxten och att bidra till jämlik-
het, jämställdhet och utveckling.

Sverige skall präglas av samarbete

Regeringen avser att under mandatperioden för-
söka skapa största möjliga uppslutning för en
politik för full sysselsättning. Arbetsmarknadens
parter har en viktig roll i detta sammanhang.

Budgetpropositionen bygger på en överens-
kommelse mellan den socialdemokratiska rege-
ringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, vilka står
bakom riktlinjerna för den ekonomiska politi-
ken, budgetpolitiken, utgiftstaken, tilläggsbud-
geten för 1999, anslagen för 2000 och de nu före-
slagna skatteförändringarna för 2000.

Samarbetet berör fem områden - ekonomi,
sysselsättning, rättvisa, jämställdhet och miljö -
och innefattar både konkreta förslag och åtagan-
den inför framtiden. Genom detta samarbete be-
kräftas att det finns en politisk majoritet för en
ekonomisk politik som är inriktad på full syssel-
sättning, ett offentligt överskott om 2 procent av
BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel och
prisstabilitet.

Regeringen eftersträvar en bred förankring av
en kommande skattereform. Samtliga riksdags-
partier deltar i överläggningarna. Huvudsyftet är
att utifrån krav på rättvis fördelning skapa stabila
regler för tillväxt och sysselsättning, en ekolo-
giskt hållbar utveckling samt garantera välfärden
och dess finansiering.

1.2 Den ekonomiska utvecklingen

Den internationella ekonomiska konjunkturen
pekar uppåt. Med ekonomiska fundamenta i
ordning kan Sverige utnyttja uppgången fullt ut.
Sverige kan därmed ta steget in i nästa sekel med

19

PROP. 1999/2000:1

god tillväxt, låg inflation, minskande statsskuld,
stigande sysselsättning, sjunkande arbetslöshet
och en offensiv miljöpolitik.

att reformprocessen fortsätter och att åtgärder
vidtas för att hantera problemen i den ryska eko-
nomin.

1.2.1 Internationell ekonomisk utveckling

Efter en period av svag tillväxt är utsikterna för
en global återhämtning gynnsamma. Därmed har
förutsättningarna för svensk export förbättrats
markant jämfört med början av året.

Tillväxten i EU bedöms under de närmaste
åren öka efter avmattningen i slutet av förra året
och under inledningen av 1999. Gynnsamma
förutsättningar i form av låga räntor och stigande
förtroende hos såväl företag som hushåll väntas
bidra till ökad efterfrågan inom EU, samtidigt
som exporten ökar. Arbetslösheten i EU bedöms
minska något framöver. Den genomsnittliga ar-
betslösheten väntas under 1999 hamna på 10,1
procent.

Den amerikanska ekonomin har fortsatt att
utvecklas starkt, samtidigt som inflationen varit
låg. Den framgångsrika penningpolitiken har
spelat en central roll för den gynnsamma utveck-
lingen. Som en följd av bl.a. stigande räntor och
ett ökat sparande väntas emellertid konjunkturen
mattas av något framöver. Arbetslösheten i För-
enta staterna väntas 1999 bli 4,3 procent.

Utsikterna för den japanska ekonomin har
förbättrats något under senare tid. Någon uthål-
lig återhämtning kan dock ännu inte skönjas.
Den ekonomiska politiken förutses därmed även
fortsättningsvis inriktas på att stimulera ekono-
min. Det är av stor vikt för hela regionen att re-
formeringen av den japanska ekonomin fortskri-
der. Arbetslösheten i Japan beräknas i år stiga till
4,9 procent.

I de tidigare krisdrabbade asiatiska länderna
syns tydliga tecken på att en återhämtning har
inletts. Efter förra årets kraftiga produktions-
minskning förväntas i år en positiv tillväxt för
regionen som helhet. För att säkerställa en håll-
bar återhämtning är det emellertid viktigt att
fortsätta reformarbetet även vid en gynnsamma-
re ekonomisk utveckling. Efter att ha ökat kraf-
tigt under 1998 väntas arbetslösheten sjunka un-
der andra halvan av 1999 och 2000 i takt med att
den ekonomiska aktiviteten ökar i de tidigare
krisdrabbade ekonomierna.

Trots politisk instabilitet och en långsam re-
formprocess har en viss stabilisering av den ryska
ekonomin skett. För att åstadkomma en långsik-
tigt hållbar ekonomisk tillväxt krävs emellertid

1.2.2 Svensk ekonomisk utveckling

Svensk ekonomi har utvecklats starkt under
första halvåret. Trots ett svagt konjunkturläge på
Sveriges viktigaste marknader har exporten fort-
satt att stiga samtidigt som den inhemska eko-
nomin vuxit snabbt.

Exportökningarna under det första halvåret
kan främst hänföras till fortsatt mycket stora
framgångar för tele- och läkemedelsindustrin
medan konjunkturläget inom andra exportnä-
ringar varit svagt. Den internationella återhämt-
ning som förutses under hösten och nästa år
medför dock en bred uppgång inom hela export-
sektorn.

De svenska hushållens ekonomiska situation
har förbättrats de senaste åren. Den ekonomiska
politikens inriktning på att sanera de offentliga
finanserna och därmed möjliggöra låga räntor
och låg inflation har lagt grunden för den goda
utvecklingen och ökade reallöner. Stigande sys-
selsättning bidrar också till att hushållens reala
disponibla inkomster utvecklas fördelaktigt.

Efter de senaste årens låga nivå på hushållens
inköp av varaktiga konsumtionsvaror, finns ett
stort behov av att ersätta förslitna kapitalvaror.
Sammantaget kommer dessa förhållanden att bi-
dra till en stark konsumtionsuppgång de när-
maste åren.

Tabell 1.1 Försörjningsbalans 1999-2000

Mdkr

1998

Procentuell
volymförändring

1999

2000

Hushållens konsumtionsutgifter

951

3,1

3,0

Offentliga konsumtionsutgifter

499

1,6

1,0

Statliga

147

1,5

0,5

Kommunala

352

1,7

1,3

Fasta bruttoinvesteringar

296

6,4

5,6

Näringsliv exkl. bostäder

227

6,9

5,2

Bostäder

24

14,8

14,3

Myndigheter

44

-0,8

2,4

Lagerbidrag

17

-0,4

0,1

Export

816

5,0

6,7

Import

705

3,2

7,1

BNP

1 873

3.6

3,0

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

20

PROP. 1999/2000:1

Den totala investeringsaktiviteten väntas öka
kraftigt såväl i år som nästa år. Särskilt bostads-
byggandet väntas växa snabbt framöver. Ett högt
kapacitetsutnyttjande i näringslivet medför ett
fortsatt stort behov av att bygga ut kapaciteten.
Investeringsökningarna väntas dock mattas av
något i takt med att kapaciteten höjs.

Sammantaget väntas BNP växa med 3,6 pro-
cent i år och med 3,0 procent nästa år. Produk-
tionstillväxten under innevarande år blir mycket
god inom framför allt tjänstesektorn. Nästa år
väntas tillväxten i högre grad ledas av exporten i
takt med att den internationella konjunkturen
förstärks. Byggsektorn förutses expandera kraf-
tigt under hela perioden, även om det sker från
en låg nivå. Den gynnsamma utvecklingen på ar-
betsmarknaden medför att kommunsektorns fi-
nanser förbättras kraftigt. Vården, skolan och
omsorgen prioriteras.

iTabell 1.2 Nyckeltal 1999-2000                          1

Procent

1999

2000

KPI, årsgenomsnitt

0,3

1,2

Kostnadstimlön

3,4

3,2

Öppen arbetslöshet1

5,4

4,5

Arbetsmarknadspolitiska program1

3.3

3,5

Antal sysselsatta

2,7

1,6

Real disponibel inkomst2

4,2

2,6

Hushållens nettosparkvot, nivå2

4,4

3,9

Bytesbalans3

1,4

1,7

Tysk ränta 10-års statsobligation4

4,4

4,9

Svensk ränta 10-års statsobligation4

4,9

5,4

TCW-index4

125

122

1 Andel av arbetskraften, årsgenomsnitt

2 Nytt sparbegrepp, nya beräkningar. Enligt de nya nationalräkenskaperna ingår
hushållens nettosparande i avtalspensioner i sparbegreppet. Sparkvotens nivå har
därmed höjts med 2,9 procentenheter för 1998.

3 Procent av BNP

4 Årsgenomsnitt

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Sveriges Riksbank och
Finansdepartementet

1.2.3 Sysselsättning och arbetslöshet

Det långsiktiga målet för den ekonomiska politi-
ken är full sysselsättning. Regering och riksdag
har ställt upp två mål på vägen mot full syssel-
sättning.

- Den öppna arbetslösheten skall halveras till
4,0 procent under 2000.

- Den reguljära sysselsättningen som andel av
befolkningen mellan 20 och 64 år skall öka
från ca 74 procent 1997 till 80 procent 2004.
Därigenom minskar behovet av sociala er-
sättningar.

Sysselsättningen har under det senaste året ökat
kraftigt. Första halvåret i år ökade antalet syssel-
satta med drygt 100 000 jämfört med motsva-
rande period förra året. Sedan våren 1997 har den
öppna arbetslösheten minskat med ca 3 procen-
tenheter. Den största sysselsättningsökningen
har skett inom den privata tjänstesektorn, men
även inom de kommunala verksamheterna har
antalet arbetstillfällen ökat kraftigt till följd av de
ökade resurserna.

Tillväxten har varit sysselsättningsintensiv un-
der det första halvåret i år. Sett i ett historiskt
perspektiv blir därmed produktivitetstillväxten
för ekonomin som helhet låg under 1999. Nästa
år förutses produktivitetstillväxten åter öka när
industrin står för en större andel av produk-
tionsökningen.

Sammantaget beräknas sysselsättningen stiga
med 4,3 procent mellan 1998 och 2000, vilket
motsvarar en ökning med ca 170 000 personer.
Sysselsättningsnivån hamnar därmed betydligt
högre än vad som bedömdes i den ekonomiska
vårpropositionen. Den reguljära sysselsättnings-
graden för personer mellan 20-64 år beräknas
uppgå till ca 77 procent 2000, att jämföra med
75,6 procent som prognostiserades i den ekono-
miska vårpropositionen.

Andelen sysselsatta väntas således öka med ca
3 procentenheter mellan 1997 och 2000. För att
uppnå det av regeringen uppsatta sysselsätt-
ningsmålet krävs en ytterligare ökning av ande-
len sysselsatta med 3 procentenheter under peri-
oden 2001-2004. För att detta skall vara möjligt
måste löneökningstakten vara fortsatt låg samti-
digt som den ekonomiska politiken måste inrik-
tas på att öka arbetskraftsutbudet och förstärka
arbets- och kompetenslinjen.

Framstegen på arbetsmarknaden blir än mer
påtaglig om man beaktar att fler söker sig ut på
arbetsmarknaden. I samband med att sysselsätt-
ningen har stigit har sålunda även arbetskraftsut-
budet ökat. Sammantaget väntas utvecklingen av
sysselsättningen och arbetskraftsutbudet leda till
att den öppna arbetslösheten som årsgenomsnitt
minskar från 6,5 procent 1998 till 4,5 procent
2000.

21

PROP. 1999/2000:1

Tabell 1.3 Sysselsättning, arbetslöshet och löneutveckling

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

Antal sysselsatta1

3 964

3 927

3 986

3 963

3 922

3 979

4 085

4 151

varav privat sektor1

2 630

2 633

2 697

2 698

2 695

2 735

2 813

2 864

varav offentlig sektor1

1 328

1 290

1 287

1 263

1 223

1 240

1 268

1282

Andelen sysselsatta mellan 20 och 64 årz

75,9

74,2

74,8

74,6

73,9

74,6

76,2

77,1

Öppen arbetslöshet3

8,2

8,0

7,7

8,1

8,0

6,5

5,4

4,5

Konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program3

4,3

5,3

4,4

4,5

4,3

3,9

3,3

3,5

Kostnadstimlön4

2,9

2,4

3,3

6,0

4,5

3,8

3,4

3,2

Produktivitetsutveckling i näringslivet5

3,9

2,6

1,5

2,9

1,0

0,7

1,9

'Tusental personer

2 Reguljärt sysselsatta i åldern 20-64 år i procent av befolkningen i den åldersgruppen

31 procent av arbetskraften

4 Ärlig procentuell förändring

5 Räknat från användningssidan

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet

Det förbättrade konjunkturläget har haft positiva
effekter i de allra flesta delar av landet och på de
flesta grupper på arbetsmarknaden. Arbetslös-
heten har sjunkit i hela landet och nedgången i
arbetslösheten har varit störst i Stockholm, Syd-
sverige, Västsverige och mellersta Norrland. De
regionala skillnaderna i arbetslöshetsnivåerna be-
står och arbetslösheten är som högst i norra
Mellansverige och Norrland.

Arbetslösheten har sjunkit för nästan alla ut-
bildningsgrupper, men ligger fortfarande på en
hög nivå för personer med kortare utbildning.
Arbetslösheten för högutbildade har däremot
sjunkit till en relativt låg nivå.

Målet om 4 procents öppen arbetslöshet ligger
fast. Enligt nuvarande bedömning kommer den
öppna arbetslösheten i slutet av 2000 ligga strax
ovanför 4,0 procent. Målet ligger inom räckhåll.

Regeringen kommer noga att följa utveckling-
en och, om det visar sig nödvändigt, föreslå yt-
terligare åtgärder mot arbetslösheten utöver dem
som föreslås i denna proposition. Arbetslösheten
skall betvingas. Sverige skall åter till full syssel-
sättning.

1.2.4 Kalkyl för 2001 och 2002

Utöver prognosen för 1999 och 2000 presenteras
kalkyler för de två följande åren. Kalkylerna är
inga prognoser. Den första och mest genomar-
betade kalkylen baseras på att svensk ekonomi
utvecklas i enlighet med den långsiktiga produk-
tionsökningen efter det att svensk ekonomi har
återhämtat sig från de förlorade åren i början av
1990-talet.

Åren 2001 och 2002 antas, i den första kalky-
len, tillväxten närma sig en långsiktigt normal
tillväxttakt kring 2,0 procent per år. Kalkylmäs-
sigt innebär det att den öppna arbetslösheten
minskar till 4,2 procent som årsgenomsnitt 2001
för att 2002 ligga kvar på samma nivå. Den re-
guljära sysselsättningsgraden för personer mellan
20-64 år skulle med dessa tekniska antaganden
uppgå till 77,3 procent.

Svensk ekonomi har under 1990-talet genom-
gått stora förändringar. Osäkerheten om i vilken
omfattning det finns lediga resurser kvar i eko-
nomin efter 2000 är därför stor. Därför redovisas
ytterligare två alternativa kalkyler där arbets-
marknaden fungerar väl och där produktion och
sysselsättning kan växa snabbare samtidigt som
löner och priser utvecklas på ett hållbart sätt.

Tabell 1.4 Tre kalkyler för BNP de följande åren

1999

2000

2001

2002

Kalkyl 1

3,6

3,0

2,2

2,0

Kalkyl 2

3,6

3,0

2,5

2,5

Kalkyl 3

3,6

3,0

2,8

2,8

Källa: Finansdepartementet

I den andra kalkylen ökar BNP med 2,5 procent
per år, vilket innebär att den öppna arbetslöshe-
ten kan minska till 3,8 procent som årsgenom-
snitt 2002 och sysselsättningsgraden för personer
mellan 20 och 64 år stiger till 78,0 procent.

I den tredje kalkylen stiger BNP med 2,8 pro-
cent per år vilket leder till en öppen arbetslöshet
på 3,5 procent 2002 och en sysselsättningsgrad
som uppgår till 78,5 procent 2002.

22

PROP. 1999/2000:1

1 Tabell 1.5 Offentliga finanser 1993-2000                                                                               !

Procent av BNP

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

Utgiftskvot

70,1

67,6

64,6

62,7

60,9

58,4

57,5

56,2

Inkomstkvot

58,3

56,6

56,7

59,2

59,1

60,7

59,2

58,3

Skattekvot1

48,5

47,5

48,2

51,1

51,8

53,9

53,0

52,3

Finansiellt sparande

-11,8

-11

-7,9

-3,6

-1,8

2,3

1,7

2,1

Överskottsmål

-3,0

0,0

0,5

2,0

Nettoskuld

10,7

21,2

22,8

19,5

18,3

15,4

12,2

5,7

Konsoliderad bruttoskuld

73,7

76,5

75,4

74,4

73,6

71,7

66,1

58,8

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdeparteme ntet

Med en långsiktig politik för tillväxt och rättvisa
inriktad på ett ökat arbetskraftsutbud och en väl
fungerande lönebildning ligger de två sistnämnda
kalkylerna inom räckhåll.

ginal. Detta har bidragit till att hålla ner stats-
skuld, räntesatser och därmed räntekostnaderna,
vilket i sin tur har möjliggjort ökade resurser till
prioriterade områden som vården, skolan och
omsorgen.

1.3 Den ekonomiska politiken

Utgångspunkten för den ekonomiska politiken
är att sunda offentliga finanser och stabila priser
utgör grunden för en hög och uthållig tillväxt
och sysselsättning. Detta synsätt har präglat den
ekonomiska politiken sedan 1994. Resultaten av
den förda politiken för både tillväxt och syssel-
sättning har varit goda.

1.3.1 Sunda offentliga finanser

Med flytande växelkurs och inflationsmål är fi-
nanspolitikens främsta syfte att skapa goda be-
tingelser för tillväxt och sysselsättning genom att
säkerställa ett överskott i de offentliga finanserna
i genomsnitt över en konjunkturcykel och hålla
utgifterna under kontroll. Detta skapar förut-
sättningar för låga räntor vilket i sin tur leder till
höga investeringar, god tillväxt, ökad sysselsätt-
ning och ökade möjligheter till en god fördel-
ningspolitik.

Regeringen har sedan 1994 styrt finanspoliti-
ken med fleråriga och preciserade budgetpolitis-
ka mål. Budgetpolitiken styrs av två övergripande
mål. De offentliga finanserna skall uppvisa över-
skott på i genomsnitt 2 procent av BNP över en
konjunkturcykel och utgifterna skall ej överskri-
da de uppsatta utgiftstaken.

Utifrån dessa övergripande mål har fleråriga
precisa budgetmål lagts fast. Resultatet har varit
gott. Samtliga år har de uppfyllts med bred mar-

Överskott i de offentliga finanserna

Det långsiktiga budgetmålet är ett överskott på 2
procent av BNP i genomsnitt över en konjunk-
turcykel. Utifrån detta mål fastställs sedan preci-
serade mål för varje år.

I 1997 års ekonomiska vårproposition fast-
slogs att målet för 1999 skall vara ett överskott
om 0,5 procent av BNP, för 2000 1,5 procent av
BNP och för 2001 2,0 procent av BNP. Målen
gäller vid den tillväxt som kalkylerades i 1997 års
ekonomiska vårproposition. Om tillväxten av
konjunkturmässiga skäl väsentligen avviker från
denna skall motsvarande avvikelse tolereras.

Enligt nuvarande prognoser för 1999 och 2000
beräknas den sammanlagda tillväxten bli något
högre än vad som prognostiserades 1997. Rege-
ringen gör bedömningen att detta inte är en vä-
sentlig avvikelse. I 1999 års ekonomiska vårpro-
position beräknades den sammanlagda tillväxten
bli något lägre än vad som prognostiserades
1997. Även då gjorde regeringen bedömningen
att detta inte var en väsentlig avvikelse.

Tabell 1.6 BNP-tillväxt

Procent

1997

1998

1999

2000

Totalt

BP 00

1,8

2,6

3,6

3,0

11,5

VP 97

2,3

2,5

2,8

2,7

10,7

Differens

-0,5

0.1

0,8

0.3

0,8

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdeparteme ntet

23

PROP. 1999/2000:1

Tabell 1.7 Nu föreslagna utgifts- och skatteförändringar,
netto

2000

2001

2002

Utgiftsökningar

Ordförandeskapet inom EU m.m.

190

190

0

Kosovo

400

Assistansersättning

150

200

Storstadssatsning, skolor

45

Folkbildning

10

Regionalpolitiska insatser

306

Kalkning, kemikalieinspektionen

23

Småskalig elproduktion

250

Viltskador och nyckelbiotoper

27

Näringslivsutv. Östersjön

-50

50

Fordonsskatt, kommunkomp.

100

100

100

Vården

1 000

Särskilda insatser, kommuner och
landsting

0

700

Övrigt

-370

-130

-130

Summa utgifter

931

2 090

170

Den offentliga skulden minskar i snabb takt.
Den konsoliderade offentliga sektorns brutto-
skuld, den s.k. Maastrichtskulden, kommer un-
der 2000 att hamna under 60 procent av BNP.
Nettoskulden är så gott som borta år 2002.

Överskottsmålen för 2001 och 2002 ligger fast
på 2,0 procent av BNP. Om tillväxten av kon-
junkturmässiga skäl skulle bli väsentligt starkare
eller svagare skall motsvarande avvikelse tolere-
ras.

Med en god ekonomisk tillväxt bedöms det
finnas ett visst utrymme de kommande åren för
fortsatt sänkta skatter för framförallt låg- och
medelinkomsttagare och på företagande. Ut-
rymmet är dock betingat av att arbetsmarkna-
dens parter tar sitt ansvar. En lönebildning som
medför att inflationstrycket ökar och att syssel-
sättningsökningen avtar omöjliggör fortsatta ut-
giftsökningar och skattesänkningar. Sverige skall
inte åter hamna i en pris- och lönespiral. Resul-
taten från slutet av 1980-talet och inledningen av
1990-talet avskräcker.

Inkomstminskningar

Hushåll

12 040

15 800

15 800

Företag m.m.

2 780

4 150

1 800

Energi

-1 350

-1 150

-1 150

Kompetensutveckling

1 350

1 150

1 150

200-kronan till kommunerna

1 270

Pensionsuppgörelsen

650

700

700

Fastighetsskatter

0

600

600

Förstärkt anställningsstöd

90

150

150

Övrigt

-10

-10

-20

Summa inkomstminskningar

15 550

22 660

19 030

TOTALT

16 481

24 720

19 200

Källa: Finansdepartementet

De offentliga finanserna beräknas 1999 att upp-
visa ett överskott på 1,7 procent av BNP, dvs.
klart över målet om 0,5 procent. För ett år sedan
föreslog regeringen att målet för 2000 skulle hö-
jas till 2,0 procent av BNP, vilket senare också
beslutades av riksdagen. Denna ambitionshöj-
ning ligger fast. Då tillväxten beräknas bli god
både 1999 och 2000 är detta enligt regeringens
bedömning en väl avvägd finanspolitik.

Målet om 2,0 procents överskott 2000 i kom-
bination med att det finns ett utrymme för fort-
satt ökat resursutnyttjande innebär att det finns
ett utrymme för att sänka skatterna med inrikt-
ning mot framför allt låg- och medelinkomstta-
gare och på företagande.

Utgiftstaken

Utvecklingen med kraftigt växande budgetun-
derskott i början av 1990-talet förvärrades av den
dåliga budgetdisciplinen. För att inte åter hamna
i samma situation reformerades budgetprocessen
i mitten av 1990-talet. Genom en stramare bud-
getprocess kan nu regering och riksdag tydligare
göra politiska prioriteringar om hur utgifterna
skall användas.

Ett av de viktigaste inslagen i den nya budget-
processen är att regeringen i samband med den
ekonomiska vårpropositionen presenterar förslag
till nominella utgiftstak för tre år framåt. De
statliga utgifterna måste sedan hållas under ut-
giftstaken. Utgiftstaket för 1997 klarades med
bred marginal. Även taket för 1998 klarades med
marginal.

I 1999 års ekonomiska vårproposition gjorde
regeringen bedömningen att det fanns en viss
risk för att utgiftstaket för 1999 skulle överskri-
das om inga åtgärder vidtogs. Regeringen före-
slog därför vissa besparingar. Dessutom besluta-
de regeringen om så kallade begränsningsbelopp
för vissa anslag. Det innebär att utgifterna inte
får överskrida dessa belopp. Enligt regeringens
bedömning är dessa åtgärder tillräckliga för att
klara utgiftstaket för 1999. För 1999 beräknas
budgeteringsmarginalen till ungefär 1 miljard
kronor.

24

PROP. 1999/2000:1

Även för år 2000 är situationen ansträngd. Re-
geringen förbereder därför vissa utgiftsbegrän-
sande åtgärder. Enligt regeringens bedömning
kommer utgiftstaket för 2000 därmed att hållas.

Budgeteringsmarginalen för 2000 beräknas
efter dessa åtgärder uppgå till ca 1,5 miljarder
kronor. Budgeteringsmarginalen för 2001 är ca
3,7 miljarder kronor. Budgeteringsmarginalen
för 2002 är 22,6 miljarder kronor. Om dessa
marginaler skulle visa sig vara otillräckliga avser
regeringen att vidta ytterligare åtgärder. Utgift-
staken skall hållas.

En översyn av budgetprocessen har påbörjats
såväl i riksdagen som av regeringen. Regeringens
utgångspunkt är att dess principer om budget-
disciplin och ordning och reda i de offentliga fi-
nanserna skall ligga fast. Den nya budgetproces-
sen har på ett avgörande sätt förbättrat be-
tingelserna för en ansvarsfull ekonomisk politik
och därmed stärkt förutsättningen för att de
svenska offentliga utgifterna hålls på en rimlig
nivå under en hel konjunkturcykel.

Diagram 1.1 De statliga utgiftstaken

Procent av BNP

Fotnot: För att möjliggöra en jämförelse över tiden har utgiftstaken för
1997-1999 justerats för tekniska justeringar av utgiftstaken för 2000-
2002

Källa: Finansdepartementet

EU:s budgetpolitik

Budgetpolitiken inom EU ges fortsatt hög prio-
ritet. Vid Europeiska rådets extra sammanträde i
Berlin i mars 1999 fattades beslut om en ny lång-
tidsbudget. Regeringen drev en generellt restrik-
tiv budgethållning, en minskad svensk nettobör-
da, en anpassning av budgeten för att klara ut-
vidgningen samt en reformering av jordbrukspo-
litiken.

Resultatet blev en årlig budgetram 2000-2006
om i genomsnitt 92 miljarder euro. Detta inne-

bär en betydande reduktion i förhållande till
Kommissionens förslag. Ett ekonomiskt ut-
rymme för att möjliggöra en anslutning av nya
medlemmar till unionen skapades. Reformering-
en av jordbrukspolitiken blev inte lika radikal
som Sverige hade önskat men innebar ändå ett
steg i rätt riktning.

Det är av stor vikt för svenska folkets förtro-
ende för EU att de pengar som inbetalas till
unionen används på ett avsett sätt. Därför be-
hövs insatser för att motverka missbruk av EU:s
medel. Bedrägeridelegationen har sedan 1996
haft i uppdrag att samordna åtgärder mot bedrä-
gerier, missbruk och annan oegentlig och inef-
fektiv hantering av EU-medel i Sverige. Samord-
ningen har inneburit en effektiv bedrägeri-
bekämpning. Verksamheten bör därför perma-
nent föras över till Ekobrottsmyndigheten.

1.3.2 Stabila priser

Den övergripande uppgiften för penningpoliti-
ken är prisstabilitet. Riksbanken bedriver pen-
ningpolitiken självständigt. Riksbanken har defi-
nierat prisstabilitet som att ökningen av konsu-
mentprisindex skall begränsas till 2 procent med
en tolerans på 1 procentenhet uppåt och nedåt.
Regeringen stöder penningpolitikens inriktning
och står bakom inflationsmålet.

Stabila priser är en grundläggande förutsätt-
ning för en framgångsrik ekonomisk politik.
Hög inflation försämrar förutsättningarna för en
uthållig hög tillväxt och därmed också för en sta-
bilt hög sysselsättning. En hög och svårförutsedd
inflation har dessutom negativa fördelningsef-
fekter.

Under de senaste decennierna har tillväxten
efter perioder med alltför snabb inflations- och
kostnadsutveckling snabbt övergått i nedgång
och budgetunderskott, med påföljande nedskär-
ningar i välfärden. Detta får inte ske igen.

Flera skäl talar dock för att riskerna för en
upprepning är begränsade jämfört med tidigare
decennier. En rad strukturella reformer har vid-
tagits under de senaste åren för att minska infla-
tionsbenägenheten i den svenska ekonomin:

-   De offentliga finanserna är sanerade. Bud-
getmålen och utgiftstaken bidrar till att tro-
värdigheten för den ekonomiska politiken är
hög.

-   Den uppnådda trovärdigheten för prisstabi-
litetspolitiken och Riksbankens självständiga

25

PROP. 1999/2000:1

ställning innebär fortsatt låga inflationsför-
väntningar.

-  Frivilliga överenskommelser på delar av ar-
betsmarknaden medför ökade förutsättning-
ar för fortsatta låga löneökningar samtidigt
som sysselsättningen stiger. Behovet av yt-
terligare reformer kvarstår dock.

-  Ett ökat konkurrenstryck begränsar möjlig-
heterna till prishöjningar. Skärpt konkur-
renslagstiftning och avregleringar på t.ex. el-
och telemarknaderna samt inom transport-
sektorn har bidragit till att minska infla-
tionsbenägenheten i ekonomin. Arbetet
med att förbättra konkurrensen även på
andra marknader fortgår.

-   Den internationella konkurrensen har tillta-
git bl.a. genom EU-medlemskapet. Sverige
arbetar dessutom aktivt för att återstående
hinder för den fria rörligheten inom den inre
marknaden skall tas bort.

-   Sverige ligger främst i Europa vad gäller in-
temetanvändning, nästan varannan svensk
har i dag tillgång till Internet i hemmet.
Okad elektronisk handel begränsar möjlig-
heterna för prishöjningar på lokala markna-
der.

För att säkerställa att den goda tillväxten och hö-
ga efterfrågan kan fortgå under lång tid utan att
leda till överhettning på arbetsmarknaden och
påföljande uppgång i arbetslösheten behövs dock
ytterligare utbudsreformer på arbetsmarknaden.
Bland dessa kan nämnas lönebildningen, arbets-
löshetsförsäkringens tillämpning och arbets-
marknadspolitikens omfattning och inriktning.
På produktmarknaderna måste konkurrensen
öka ytterligare.

Diagram 1.2 Hushållens inflationsförväntningar samt KPI
utfall 1995-1999

Procent

Anm: De streckade linjerna i diagrammet visar Riksbankens toleransintervall för
inflationen.

Källa: Statistiska centralbyrån

Inflationen är för närvarande utomordentligt låg.
I år beräknas KPI öka med 0,3 procent, ett fall
med en tiondels procentenhet jämfört med före-
gående år. De prishöjningar som kan noteras är i
stort sett administrativa prishöjningar och något
högre oljepriser. Någon tendens till ett ökat in-
flationstryck är, trots den goda ekonomiska till-
växten, svårt att skönja.

Räntan

Den låga inflationen och de sanerade offentliga
finanserna har medfört att Riksbanken kunnat
sänka sin styrränta, den s.k. reporäntan, till under
3 procent. Det är den lägsta styrränta Sverige
haft sedan den moderna kreditmarknaden börja-
de ta form under 1980-talet.

Sedan årsskiftet har den internationella ränte-
nivån stigit relativt kraftigt. Bakgrunden är bl.a.
en fortsatt stark amerikansk tillväxt och förbätt-
rade utsikter för de europeiska och asiatiska eko-
nomierna. I Förenta staterna har den 10-åriga
obligationsräntan stigit med ca 1,3 procentenhe-
ter.

De svenska räntorna ligger i ett historiskt per-
spektiv på låga nivåer trots den internationella
uppgången. Under tidigare perioder med inter-
nationell osäkerhet och stora ränteförändringar
har Sverige drabbats mycket hårt. Ränteskillna-
den gentemot Tyskland har sedan den ekono-
miska vårpropositionen stigit med endast ett par
tiondels procentenheter trots oro på de finansi-
ella marknaderna. Saneringen av de offentliga fi-
nanserna och penningpolitikens inriktning på
prisstabilitet är de viktigaste förklaringarna till att
Sverige återvunnit stabilitet även i en internatio-
nellt turbulent miljö.

Valutan

Kronan har stärkts väsentligt under året. Jämfört
med ett konkurrensvägt genomsnitt av valutor
har kronan stärkts med drygt 5 procent sedan
årsskiftet. Detta speglar styrkan i svensk ekono-
mi men är också ett uttryck för att förtroendet
för svensk ekonomisk politik är starkt.

Den starkare svenska kronan begränsar ett re-
dan måttligt internationellt inflationstryck och
minskar riskerna för överhettning inom export-
industrin samtidigt som importprisema hålls till-
baka.

26

PROP. 1999/2000:1

Diagram 1.3 Växelkurs mot euron 1999

Kronor per euro

Den 1 januari infördes EU:s gemensamma valu-
ta, euron. Införandet av euron utgör ett histo-
riskt och betydelsefullt steg i den europeiska in-
tegrationen. Valutaunionen påverkar i hög ut-
sträckning Sverige ekonomiskt och politiskt. Det
är viktigt också för Sverige att projektet blir en
framgång.

Sverige har valt att inte delta i valutaunionen
från starten. Ett eventuellt beslut om deltagande i
valutaunionen måste ha ett brett folkligt stöd.
Sverige håller dörren öppen för ett senare inträde
i valutaunionen. Ett beslut om ett svenskt delta-
gande i valutaunionen skall underställas svenska
folket för prövning i val eller i folkomröstning.
Det är angeläget att ett framtida ställningstagan-
de om deltagande i valutaunionen föregås av or-
dentlig debatt och analys. För att öka kunskapen
och stimulera en bred debatt om ett eventuellt
svenskt deltagande har ett informations- och
folkbildningsarbete påbörjats.

Regeringens uppfattning är att det inte är ak-
tuellt att delta i det europeiska växelkurssamar-
betet ERM2. Erfarenheterna från den nuvarande
politiken inriktad på prisstabilitet i kombination
med rörlig växelkurs är goda.

arbetskraft kunna förenas med måttliga nomi-
nella löneökningar. Regeringen kommer därför
att under hösten att lägga en proposition med
åtgärder i syfte att förbättra förutsättningarna för
att lönebildningen skall fungera på ett sätt som är
förenligt med en bestående god sysselsättnings-
utveckling.

En mer effektiv arbetsmarknad är viktig för
att den nuvarande positiva ekonomiska utveck-
lingen skall fortsätta och leda till en varaktigt
högre sysselsättning och minskad arbetslöshet.
En effektiv matchning mellan arbetssökande och
lediga platser bidrar till att sysselsättningen kan
öka utan att inflationsdrivande flaskhalsar upp-
står.

Under 1970- och 1980-talen var den nomi-
nella löneökningstakten betydligt högre än da-
gens. Den låga inflationen under 1990-talet har
dock inneburit att reallöneutvecklingen under de
senaste åren varit betydligt högre än under 1970-
och 1980-talen. Fortsatt måttliga nominella lö-
neökningar även under de kommande åren är en
avgörande förutsättning för en fortsatt förstärk-
ning av löntagarnas köpkraft parallellt med sti-
gande sysselsättning och fallande arbetslöshet.

Då det övergripande målet för den ekonomis-
ka politiken är full sysselsättning, är fortsatta
sänkningar av skatten betingade av att lönebild-
ningen fungerar väl. Om löneökningarna blir
högre än vad den svenska ekonomin klarar av
skulle skattesänkningar leda till överhettning av
ekonomin. Detta måste undvikas.

Huvudansvaret för lönebildningen ligger på
arbetsmarknadens parter. Legitimiteten för de
överenskommelser som träffas blir större om de
förhandlas fram utan statlig inblandning. Dess-
utom har parterna själva de bästa förutsättning-
arna för att hitta effektiva lösningar på de pro-
blem som diskuteras. Det gäller även reforme-
ringen av lönebildningen. Men om parterna ej
förmår ta det nödvändiga ansvaret vilar det slut-
liga ansvaret på riksdag och regering.

1.3.3 Lönebildning

En fortsatt förbättring av lönebildningen är av
avgörande betydelse för att den goda sysselsätt-
ningsutvecklingen skall bli bestående. Under de
senaste åren har den nominella löneökningstak-
ten sänkts betydligt. Samtidigt är de genomsnitt-
liga lönekostnadsökningarna fortfarande högre
än i våra viktigaste konkurrentländer.

För att klara arbetslöshets- och sysselsätt-
ningsmålen måste en fortsatt hög efterfrågan på

27

PROP. 1999/2000:1

Diagram 1.4 Nominell löneökningstakt och real löneök-
ningstakt 1980-2000

Procent

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

Riksdag och regering har ett övergripande sam-
hällsekonomiskt ansvar som går utöver det an-
svar för lönebildningen som parterna har. En då-
ligt fungerande lönebildning undergräver väl-
färden för alla medborgare, även för dem vars
intressen inte i första hand företräds av parterna
på arbetsmarknaden. Statsmakterna bör dess-
utom bidra till att skapa goda förutsättningar för
en aktiv dialog mellan olika grupper på arbets-
marknaden i syfte att undvika en situation där en
grupp tar för sig på andra gruppers bekostnad.

Riksdag och regering har dessutom ett speci-
ellt ansvar för att motverka löneskillnader på
grund av kön. Det är en av jämställdhetspoliti-
kens viktigaste frågor. De uppdrag och åtgärder
som redan beslutats inom detta område följs nu
upp och analyseras av regeringen. Regeringen har
dessutom under våren haft överläggningar med
arbetsmarknadens parter i syfte att påskynda det
arbete som parterna bedriver för att motverka
lönediskriminering. Regeringen avser att åter-
komma i frågan under hösten.

1.4 Tillväxt och rättvisa

Tillväxt och rättvisa står inte i konflikt med var-
andra. Tvärtom, tillväxt och rättvisa går hand i
hand. En stabil och uthållig tillväxt bygger på
delaktighet, att alla bidrar efter sin förmåga.
Rättvisa handlar om att ge alla samma möjlighet
att utvecklas och försörja sig och att välfärdsre-
surserna fördelas efter behov.

1.4.1 En politik för full sysselsättning

Det övergripande målet för den ekonomiska po-
litiken är full sysselsättning. För att målet skall
kunna uppnås måste arbetsmarknaden fungera
väl. Med offentliga finanser i överskott och sta-
bila priser finns nu en unik möjlighet att varak-
tigt pressa ned arbetslösheten mot de nivåer som
fanns innan 1990-tals krisen. Nyckeln är en poli-
tik som mobiliserar Sveriges resurser och gör alla
delaktiga i tillväxten.

Den goda utvecklingen innebär att sysselsätt-
ningspolitiken ändrar perspektiv. Nu handlar det
om att prioritera tillsättningen av de lediga plat-
serna, utbilda arbetskraften så att flaskhalsarna
motverkas och öka utbudet av kompetent arbets-
kraft för att förhindra att tillväxten bromsas upp
till följd av brist på arbetskraft innan målet om
full sysselsättning uppnåtts. Nu handlar det om
att genomföra skattesänkningar som gynnar fö-
retagande och därmed tillväxten.

Europasamarbete

Kampen mot arbetslöshet och för full sysselsätt-
ning utgör även i fortsättningen ett viktigt inslag
i en aktiv svensk Europapolitik. De politiska för-
utsättningarna för ett stärkt samarbete är goda.
Regeringen avser att arbeta för att riktlinjerna för
sysselsättningspolitiken och dess övervakning
ges samma vikt som motsvarande instrument på
det ekonomiska området samt att sysselsätt-
ningspakten som beslutades i Köln i juni blir en
framgång. Sysselsättningspolitiken är en central
del av den ekonomiska politiken.

Den nya avdelningen om sysselsättning i EG-
fördraget har medfört att sysselsättningsfrågan
har fått en förstärkt position i EU:s samarbete.
De allmänna riktlinjerna för den ekonomiska
politiken och de gemensamma sysselsättnings-
riktlinjerna är viktiga instrumentet för ekono-
misk-politisk samordning i EU. Ett starkt euro-
peiskt samarbete skapar bättre förutsättningar
för ett samlat agerande och kan därmed stödja de
nationella ansträngningarna för ökad tillväxt och
sysselsättning.

De allmänna riktlinjerna pekar på vikten av att
medlemsstaterna bedriver en sammanhållen
strategi för att skapa goda förutsättning för en
hög tillväxt och sysselsättning. Strategin bygger
på en sund makroekonomisk politik, åtgärder för
att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt
samt ekonomiska reformer i syfte att öka effek-

28

PROP. 1999/2000:1

tiviteten på varu-, tjänste- och kapitalmarknader-
na.

Sysselsättningsriktlinjerna för 1999 delas i lik-
het med föregående års riktlinjer in i fyra hu-
vudområden:

-   att förbättra anställbarheten,

-  att utveckla företagarandan,

-  att uppmuntra företagens och de anställdas
anpassningsförmåga, samt

-   att stärka jämställdheten.

Inom varje område finns ett antal riktlinjer som
anger vad medlemsstaterna bör göra. I vissa fall
finns konkreta mål som länderna skall sträva ef-
ter att uppnå. Rekommendationerna har stärks
vad gäller utformning av skatte- och bidragssys-
tem, tillgång till livslångt lärande, åtgärder mot
diskriminering av svaga grupper, undanröjande
av hinder för sysselsättning i tjänstesektorn samt
åtgärder för ökad jämställdhet.

Sveriges sysselsättningspolitik stämmer väl
med riktlinjernas rekommendationer. Arbets-
kraftens anställbarhet måste främjas genom akti-
va åtgärder, med betoning på utbildning och
kompetensutveckling. Sådana åtgärder skall prio-
riteras framför passivt kontantstöd. Skatte- och
bidragssystem skall vara så utformade att det lö-
nar sig att arbeta. Jämställdhetsfrågorna är en
självklar del av reformarbetet inom arbetsmark-
nadspolitiken.

Sverige uppfyller i de flesta fall de mål och in-
tentioner som riktlinjerna ger uttryck för. I flera
fall är regeringens ambition mer långtgående än
vad riktlinjerna anger, t.ex. när det gäller att
motverka långtidsarbetslöshet bland ungdomar.

Arbetslinjen

Alltför många människor utestängs idag från den
sociala gemenskap, det inflytande och den känsla
av att vara behövd som ett arbete medför. Det
innebär att alla människors erfarenheter och
kompetens inte tillvaratas.

Den viktigaste vägen för att motverka risken
för att människor stängs ute är åtgärder som hö-
jer kompetensen och sysselsättningen. Den klas-
siska svenska arbetslinjen går därmed allt mer
över i en arbets- och kompetenslinje. Alla måste
ständigt vara beredda att lära nytt och skola om.

De förslag som regeringen aviserade i den
ekonomiska vårpropositionen och som nu preci-
seras riktas i hög grad till dem som under en
längre tid varit utan arbete.

Omläggningen av arbetsmarknadspolitiken
för att öka kvaliteten och minska risken för
flaskhalsar gynnar tillväxt. De fortsatt omfattan-
de satsningarna på utbildning och ett reformerat
studiemedelssystem bidrar till att minska den so-
ciala snedrekryteringen. Skattereduktionen vid
anställning av arbetslösa med långa inskrivnings-
tider ökar möjligheten för utsatta grupper att få
in en fot på arbetsmarknaden. För att öka ande-
len som omfattas av detta stöd föreslår regering-
en nu att stödet skall omfatta alla som varit öppet
arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska åtgär-
der i minst två år. Det är en utvidgning då det ti-
digare förslaget krävde minst tre år. Det är ange-
läget att arbetsförmedlingarna fortsättningsvis
prioriterar långtidsarbetslösa och långtidsin-
skrivna. Utsatta grupper skall prioriteras. Arbets-
marknadssituationen för invandrare är särskilt
problematiskt och sysselsättningsgraden har fallit
markant sedan början av 1990-talet.

Genom en effektiv rehabilitering och fördju-
pad samverkan skall fler långtidssjukskrivna
kunna återgå i arbete. Genom rätten till vilande
förtidspension ges förtidspensionärer möjlighet
att få pröva eventuell arbetsförmåga.

Regeringen bedriver dessutom ett långsiktigt
arbete för att minska marginaleffekter och ta
bort fattigdomsfällor. Arbete har ett egenvärde
och ger självkänsla. Systemen bör utformas så att
utbildning och arbete lönar sig bättre. Kompen-
sation för egenavgifterna är en viktig del i denna
politik. I detta syfte har också ekonomiskt ut-
rymme skapats för att fr.o.m. 2001 stegvis ige-
nomföra en allmän förskola och maxtaxa inom
barnomsorgen. Regeringen kommer också att
genomföra en översyn av de familjeekonomiska
stöden.

De höga marginaleffekter som finns i kombi-
nationen av skatte- och bidragssystemen och
kommunala avgifter utgör ett stort hot mot in-
tegration och social rättvisa. Marginaleffekterna
drabbar särskilt hårt utsatta grupper i samhället.
De gör att människor inte nämnvärt kan påverka
sina ekonomiska förhållanden genom att arbeta
mer och öka sina inkomster. Att ta kortvariga
arbeten, att övergå från arbetslöshet till arbete
och att gå från deltid till heltid lönar sig ibland
inte alls.

Arbetslöshetsersättningens roll som omställ-
ningsförsäkring måste säkerställas för att den
ökade efterfrågan på arbetskraft skall kunna
mötas. Inom Regeringskansliet pågår ett arbete
med att förtydliga kraven på omställning samti-
digt som de arbetslösas rättstrygghet förstärks.

29

PROP. 1999/2000:1

Förslagen kommer att skickas ut på remiss var-
efter regeringen avser att återkomma till riksda-
gen.

Regeringen ser mycket allvarligt på den alar-
merande utgiftsutvecklingen inom sjukförsäk-
ringen. Detta gäller såväl ur ett hälsoperspektiv
som ur ett arbetsmarknadsperspektiv med avse-
ende på tillgången på arbetskraft. Utgifterna för
sjukförsäkringen riskerar dessutom med den nu-
varande utvecklingen att tränga undan andra
viktiga statliga insatser.

Kompetenslinjen

Kunskap och utbildning är nyckeln till en hög
sysselsättning och tillväxt som inte sker på be-
kostnad av ökade orättvisor och fördjupade
klyftor. Därför behövs fortsatta offensiva inves-
teringar i kunskap. Kunskap är en central faktor
för tillväxt, utveckling och modernisering. Sveri-
ge skall konkurrera med kompetens och välut-
bildad arbetskraft. Sverige skall vara en ledande
kunskapsnation.

Förskolan utgör det första steget i det livs-
långa lärandet. Det är ett av skälen till att rege-
ringen skapat ett budgetutrymme för att fr.o.m.
2001 stegvis genomföra en allmän förskola och
maxtaxa inom barnomsorgen.

Grundskolan och gymnasieskolan skall ge alla
elever en god grund för det livslånga lärandet.
Skolans viktigaste resurs är välutbildade lärare
och skolledare, som kan leda den pedagogiska
utvecklingen. Regeringen fortsätter att prioritera
arbetet med kvalitet och likvärdighet i skolan.
Kommunerna tillförs de närmaste åren ökade re-
surser för att stärka skolan och öka måluppfyllel-
sen. Dessutom medför den goda tillväxten att
kommunernas skatteinkomster växer kraftigt.

Kunskapslyftet är nu inne på sitt tredje verk-
samhetsår sedan starten hösten 1997. I dag stu-
derar över 200 000 i vuxenutbildning på gymna-
sial nivå. Under femårsperioden fram till 2002
kommer Kunskapslyftet att ha nått över 800 000
nya studerande, varav majoriteten är kvinnor.
Genom Kunskapslyftet har hundratusentals, i
huvudsak tidigare arbetslösa, fått möjlighet att
öka sin kompetens och förbättra sin ställning på
arbetsmarknaden.

Utvecklingen på arbetsmarknaden och den
internationella konkurrensen kräver att fler har
en högskoleutbildning. Utbyggnaden av hög-
skolan fortsätter. Studiestödet reformeras med
början under 2001.

Målet för forskningspolitiken är att Sverige
skall vara en framstående forskningsnation, där
forskningen håller hög kvalitet och där forsk-
ningsinsatserna ger utrymme för både bredd och
specialisering. Resurserna för grundforskning
ökas för att bidra till kunskapssamhällets in-
frastruktur. Staten är garant för fri grundforsk-
ning med långsiktig och obunden finansiering.

Sverige behöver också fler forskarutbildade så-
väl för högskolans eget behov som för att möta
efterfrågan på forskarutbildade inom näringslivet
och i offentlig verksamhet. En successiv satsning
sker därför på grundforskning och forskarut-
bildning. Anslagshöjningarna för 2000 används
framför allt till att utveckla verksamheten vid de
nya universiteten.

Regeringen föreslår att ytterligare steg skall tas
i en grön skatteväxling. Genom att höja diesel-,
el- och kämkraftsskatten kan en god miljö gyn-
nas samtidigt som medel tillförs kompetensut-
veckling i arbetslivet. Hela Sverige skall lära.

Generell välfärd för kvinnor och män

Målet för den generella välfärdspolitiken är rätt-
visa och jämlika livsvillkor för kvinnor och män.
Den generella välfärden minskar klyftor och
gränser mellan olika samhällsgrupper och funge-
rar som en sammanhållande kraft. Barnbidraget
leder till att många slipper bli beroende av be-
hovsprövade bidrag och därmed hamna i en fat-
tigdomsfälla. Den obligatoriska försäkringen
som utgår i från inkomstbortfallsprincipen ga-
ranterar tryggheten för en stor majoritet av
människor.

Socialförsäkringen skapar drivkrafter för ar-
bete eftersom det är sysselsättningen som ger
delaktighet. De svenska socialförsäkringarna
främjar ett högt arbetskraftsdeltagande. Föräld-
raförsäkringen har stora positiva effekter för
kvinnornas möjligheter att komma in och stanna
kvar på arbetsmarknaden. Det nya pensionssys-
temet är ett annat bra exempel på detta. Sverige
har som ett av få länder reformerat pensionssys-
temet. Det nya systemet är av stor betydelse för
tilltron till svensk ekonomi.

Hela Sverige skall växa

Den höga omvandlingstakten i näringslivet och
på arbetsmarknaden ställer nya krav på politiken
inom flera områden. För att kunna hantera kon-

30

PROP. 1999/2000:1

sekvenser av de snabba strukturförändringarna i
samhället behöver politiken bli mer långsiktig
och bättre på att ta till vara tillgängliga resurser.
Politiken behöver även på ett bättre sätt anpassas
till varierande regionala och lokala behov. De se-
naste årens befolkningsminskning i flera regioner
är ett allvarligt hot mot en balanserad regional
utveckling och möjligheter för att uppnå riksda-
gens regionalpolitiska mål. Regeringen har därför
tillsatt en parlamentarisk kommitté med uppgift
att lämna förslag om den framtida inriktningen
och utformningen av den framtida regionalpoli-
tiken.

Riksdagen beslutade om en ny regional nä-
ringspolitik under våren 1998. Målet är att uti-
från de regionala förutsättningarna stimulera en
hållbar ekonomisk tillväxt som kan bidra till fler
och växande företag och därmed ökad sysselsätt-
ning för både kvinnor och män. Regionala till-
växtavtal är det bärande instrumentet i den nya
näringspolitiken. Tillväxtavtalen innebär en sam-
ordnad tillväxt- och sysselsättningspolitik under
stort regionalt och lokalt inflytande. Den första
avtalsperioden omfattar perioden 2000-2002.

Samtliga län har tagit fram utkast till regionala
tillväxtavtal. Arbetet med tillväxtavtalen har lett
till att breda partnerskap har etablerats. Närings-
livets engagemang är stort. De åtgärder som pri-
oriteras spänner över ett stort antal ämnesområ-
den. Utbildning, kompetensutveckling och före-
tagsfrämjande åtgärder dominerar. Flertalet län
har lämnat förslag som syftar till att förbättra
samordningen av insatser mellan olika politik-
områden och att öka statliga myndigheters enga-
gemang i processen.

Regeringen tydliggör nu förutsättningarna för
berörda statliga myndigheter och organ inför de-
ras förhandlingar med partnerskapen om ge-
nomförande och finansiering av tillväxtavtalen. I
budgetpropositionen föreslås bl.a. att arbets-
marknadspolitiken blir mer tillväxtorienterad.
Vidare klarläggs hur vissa nationella program,
t.ex. för utveckling inom storstadsregionerna
samt näringslivsutveckling i Östersjöregionen,
knyts an till tillväxtavtalen. Regionalpolitiken
och de nya strukturfondsprogrammen skall sam-
ordnas med genomförandet av tillväxtavtalen för
att ge större effekt.

Sverige en ledande IT-nation

Sverige skall stärka sin ställning som en av de le-
dande IT-nationema. I regeringens vision om det

digitala Sverige används den nya informations-
tekniken av alla. Ingen lämnas utanför, varken
gamla, arbetslösa, funktionshindrade eller andra.

Informationstekniken ökar människors frihet
att välja bostad, arbete och studier. Därmed mot-
verkas dagens regionala obalanser. IT gör företa-
gen mer effektiva och ger näringslivet ökad in-
ternationell slagkraft. IT-utvecklingen leder
också till att nya företag uppstår och att nya ar-
betstillfällen skapas.

Regeringen kommer att vidta en rad åtgärder
för att stärka Sveriges position som en världsle-
dande IT-nation. Tre områden är prioriterade:
regelverken, utbildningen och infrastrukturen.

Det måste finnas tydliga spelregler och hög
säkerhet. Elektroniska affärer skall stimuleras.
Regler som förhindrar utvecklingen av ett digi-
talt samhälle skall tas bort.

I det digitala samhället är kunskap en strate-
gisk resurs. En fortsatt satsning görs därför på
utbildning och kompetensuppbyggnad. Insatser-
na skall ske både på bredden - i t.ex. skola och
företag - och på spetskompetens genom hög-
skoleutbildning och forskning.

Sverige skall ta tillvara och bygga vidare på de
framgångar som vi nu har bl.a. genom Ericsson,
Telia, och de nya små växande IT-företagen. In-
formationsteknikens betydelse för Sveriges kon-
kurrenskraft framgår bl. a. av den kraftiga expan-
sionen av företagens IT-investeringar och till-
växten inom IT-sektorn under 1990-talet. Det är
av särskild betydelse för den regionala tillväxten
och de mindre företagens utvecklingskraft och
konkurrensförmåga.

En hög teknisk tillväxt och internationell
konkurrenskraft är en förutsättning för stark
ekonomisk tillväxt. En väl utvecklad IT-infra-
struktur har stor betydelse för att svenska före-
tag skall bibehålla sin framskjutna position både
som IT-användare och som producenter av pro-
gram och exempelvis telekommunikationspro-
dukter. IT-infrastrukturen är väsentlig för hela
näringslivets utveckling. Regeringen avser att
fortlöpande ta initiativ inom området och avser
även att återkomma i den IT-proposition som
planeras till början av år 2000.

Regeringen anser att staten har ett ansvar för
att en väl fungerande IT-infrastruktur finns till-
gänglig genom att möjliggöra investering i öppen
ledning, som säkerställer konkurrens mellan
skilda operatörer. Detta kan t.ex. ske i form av
ett stomnät mellan landets alla kommuner som
ett första steg mot högre kapacitet i nätet som
helhet. Det kräver nya investeringar i bredbandig

31

PROP. 1999/2000:1

IT-infrastruktur vilket kan ske både i privat och
offentlig regi.

1.4.2 En uthållig tillväxt

Produktmarknaderna spelar en central roll i en
politik för uthållig tillväxt. Väl fungerande mark-
nader förbättrar de långsiktiga tillväxtförutsätt-
ningama ytterligare.

Okad konkurrens leder till snabb produktivi-
tetstillväxt, hög standardutveckling och ett in-
ternationellt konkurrenskraftigt näringsliv. Detta
främjar en hög sysselsättning. Konkurrensen
gynnar också konsumenterna i form av lägre pri-
ser, bättre kvalitet och större urval av varor och
tjänster. En ökad konkurrens bidrar till att mot-
verka de tendenser till ökat inflationstryck som
kan uppkomma när efterfrågan i ekonomin är
hög.

En rad strukturreformer har genomförts un-
der 1990-talet som påverkar stora delar av den
svenska ekonomin:

-  En konkurrenslag som innehåller ett ut-
tryckligt förbud mot konkurrensbegränsan-
de samarbete mellan företag och missbruk
av dominerande ställning har införts.

-  En elmarknadsreform har genomförts. Pro-
duktion och försäljning av el har omvandlats
till konkurrensmarknader.

-  Sverige har idag en av Europas mest avregle-
rade telemarknader. Post- och Telestyrel-
sens agerande har medfört sänkta samtrafi-
kavgifter för mobiltelefoni, vilket bör leda
till ännu bättre konkurrens.

-  Postens ensamrätt till brevbefordran har
slopats och en rad följdreformer har ge-
nomförts för att öka andra aktörers tillgäng-
lighet till den postala infrastrukturen.

-  Inrikesflyget, järnvägstransporterna och den
långväga busstrafiken har avreglerats.

-  En lag om offentlig upphandling har till-
kommit.

-  Rådet för konkurrens på lika villkor mellan
privat och offentlig sektor har inrättats i
syfte att förbättra konkurrensen mellan pri-
vata och offentliga aktörer.

-  Inom EU har Sverige bland de lägsta nivåer-
na på statsstöd till företag.

Regeringens arbete med att förbättra konkurren-
sen och öka effektiviteten på varu-, tjänste- och
finansmarknaderna kommer att fortgå med
oförminskad styrka:

-  Flera branscher kännetecknas i dag av bris-
tande konkurrens. Regeringen har uppdragit
åt Konkurrensverket att närmare kartlägga,
analysera och utvärdera hur konkurrensför-
hållandena utvecklats på den svenska mark-
naden under 1990-talet. Regeringen avser att
i en särskild proposition återkomma med
konkreta förslag om hur konkurrensen skall
öka samtidigt som konsumentens ställning
stärks.

-  De få kvarvarande hinder för konkurrens i
gränslandet mellan offentlig och privat verk-
samhet skall undanröjas. Statskontoret har
fått i uppdrag att snarast se över hur de stat-
liga myndigheterna agerar på konkurrensut-
satta marknader.

-  En väl fungerande konkurrens inom bygg-
sektorn är av stor betydelse för att minska
risken för ökat inflationstryck. Den kan
dessutom leda till att boendekostnaderna
blir lägre även i det nuvarande bostadsbe-
ståndet. Byggkostnadsdelegationens fort-
satta arbete skall intensifieras och fokuseras
enligt de tilläggsinstruktioner som regering-
en överlämnade till delegationen i maj.
Byggkostnaderna skall sänkas och konkur-
rensen på bygg- och byggmaterialmarkna-
den förstärkas.

-  Eventuella hinder för en fortsatt snabb ök-
ning av bostadsbyggandet i de expansiva re-
gionerna bör undanröjas. På regeringens
uppdrag har länsstyrelserna i tillväxtregio-
nerna tillsammans med berörda kommuner
kartlagt och analyserat plan- och markbered-
skapen och vad som kan göras för att klara
ett ökat bostadsbyggande.

-  Sveriges deltagande i den inre marknaden
ger konsumenterna ett bredare utbud och
lägre priser. Regeringen arbetar för att ytter-
ligare stärka konsumentintresset i handels-
politiken bl.a. genom ökad importkonkur-
rens. Ett exempel på detta är frågan om
utvidgad parallellimport.

-  Regeringen har nyligen gett i uppdrag åt
Statistiska centralbyrån att undersöka
prisskillnaden mellan svenska och utländska
varor. Underlaget kommer att utgöra en
viktig bas för regeringens fortsatta ansträng-
ningar att sänka prisnivån i Sverige.

En förutsättning för det civila samhällets utveck-
ling är att rättsväsendet fungerar väl. Rättsväsen-
det befinner sig mitt i en period av reformarbete.
Regeringens ambition är att med fortsatt kraft

32

PROP. 1999/2000:1

driva moderniseringen, förändringen och effek-
tiviseringen av rättsväsendet. Regeringen avser
därför att i 2000 års ekonomiska vårproposition
återkomma till riksdagen när det gäller vilka yt-
terligare resursförstärkningar som behövs för att
fullfölja statsmakternas intentioner i fråga om
utvecklingen av rättsväsendet.

De svenska produktmarknadema är starkt be-
roende av den internationella omgivningen. För
att effektivisera produkt- och kapitalmarknader-
na måste det ske ett ökat samarbete inom EU
om fortsatta reformer på dessa marknader.

Det är viktigt att fördelarna av den inre mark-
naden kommer EU:s konsumenter till del på ett
tydligt sätt genom lägre priser, ökat urval och
bättre kvalitet på produkter och tjänster. De
svenska miljö- och konsumentintressena skall tas
tillvara.

Sverige är mycket positiv till EU-samarbetet
kring reformer av produkt- och kapitalmarkna-
der, den s.k. Cardiff-processen. Syftet är att för-
bättra den inre marknadens funktionssätt. EU:s
medlemsländer skall årligen presentera rapporter
om hur viktigare inhemska marknader fungerar,
vilka reformer som genomförts, identifiera åter-
stående brister för effektiv konkurrens och slut-
ligen presentera det fortsatta reformarbetet.

En viktig marknad för Sverige är Östersjöre-
gionen som har goda förutsättningar att bli en
dynamisk tillväxtregion och marknadsplats även i
ett globalt perspektiv. Till regionen räknas även
Öresundsregionen där den nya fasta förbindel-
sen över sundet möjliggör ytterligare integration
och ekonomisk aktivitet över nationsgränserna.
Genom sitt läge i förhållande till kontinentala
Europa, tillväxtmarknaderna österut samt övriga
Norden bör Öresundsregionen kunna få stor
betydelse för utvecklingen i hela Östersjöområ-
det.

Hållbara Sverige

Regeringens övergripande mål för miljöpolitiken
är att till nästa generation kunna lämna över ett
samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är
lösta. Sverige skall vara ett föregångsland i om-
ställningen till hållbar utveckling.

Omställningen till ett ekologiskt hållbart sam-
hälle skapar en sysselsättningspotential. Denna
skall tas till vara. Framsynta krav på att skydda
naturen och människors hälsa och att gradvis öka
resurseffektiviteten skapar tryck på teknisk ut-
veckling och ger därmed möjligheter för ny fö-

retagsamhet. Det bidrar till det omvandlings-
tryck som driver på den ekonomiska utveck-
lingen. Därmed kan ytterligare resurser avsättas
för en hållbar utveckling.

Den ekonomiska politiken måste därför kom-
bineras med en effektiv miljöpolitik baserad på
såväl en skarp och tydlig lagstiftning som på
ekonomiska styrmedel och andra stimulanser.
Regeringens förslag på skatteområdet om grön
skatteväxling är en del i denna strategi.

Arbetet med att ställa om Sverige till ett före-
gångsland för den ekologiska hållbarheten skall
fortgå och följs upp årligen genom skrivelser
som presenteras i anslutning till budgetproposi-
tionen. Årets skrivelse presenteras i början av
oktober. Skrivelsen kommer att innehålla en re-
dovisning av vilka åtgärder som har vidtagits och
en bedömning av vilka effekter de har haft för
omställningsarbetet. Redovisningen innefattar
också en sammanställning av nya åtgärder som
följer av förslag som regeringen presenterat i
propositioner som lagts under året eller i sam-
band med andra beslut.

Anslagen för miljöpolitiken har ökat. Kom-
munerna är brett engagerade genom bland annat
de lokala investeringsprogrammen. Energiöver-
enskommelsen innebar ett stort investerings-
program för att ställa om energisektorn. Ytterli-
gare åtgärder gäller forskning, teknikutveckling
och miljöanpassad upphandling, främjandet av
export av svensk miljöteknik, osv. Alla samhälls-
sektorer är berörda och samarbetet med närings-
livet i dessa frågor måste intensifieras.

Det internationella samarbetet inom bl.a. EU
är centralt. Arbetet med att skydda miljön, sti-
mulera lokala initiativ och främja kretsloppstän-
kandet skall fortsätta. Åtgärder för ekologisk
hållbarhet skall stimulera teknisk utveckling och
nyföretagande och därmed också samtidigt stär-
ka ekonomi och sysselsättning.

Under de senaste två åren har regeringen gjort
stora satsningar på bl.a. naturvård, miljöövervak-
ning, marksanering och miljöforskning.

Regeringen föreslår ytterligare åtgärder för att
stimulera omställningen till ett Hållbart Sverige:

-  Ytterligare 20 miljoner kronor till kalk-
ningsverksamheten.

-  Ytterligare 20 miljoner kronor till biotop-
skyddet för att uppnå en god balans mellan
de olika statliga insatserna för att bevara den
biologiska mångfalden i skogen.

-  Ytterligare 3 miljoner kronor till Kemikalie-
inspektionen.

33

2 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uol-3

PROP. 1999/2000:1

-   500 miljoner kronor till ett sexårigt samar-
bete med svenska biltillverkare för forskning
och utveckling av teknik för framtidens
miljövänliga fordon.

-   5 miljoner kronor till särskild satsning för
att underlätta svenska företags export av va-
ror och tjänster med hög miljöprestanda.

-   Ett tidsbegränsat investeringsstöd till ter-
misk solvärme införs under förutsättning att
man kan åstadkomma ett avtal mellan staten
och solvärmebranschen. Inom ramen för
avtalet bör principer utformas för åtgärder
för att sänka kostnaderna för tekniken.

Gröna nyckeltal

Som ett av de första länderna i världen presente-
rade regeringen gröna nyckeltal i den ekonomis-
ka vårpropositionen. Gröna nyckeltal är ett av
regeringens instrument att följa det övergripande
målet för det miljöpolitiska arbetet att till nästa
generation kunna lämna över ett samhälle där de
stora miljöproblemen är lösta. Nyckeltalen kan
användas som vägledning för politiska beslut och
som underlag för samhällsdebatt på samma sätt
som de ekonomiska nyckeltalen.

Utvecklingen av nyckeltal är en process där
nyckeltalen måste anpassas efter de mål de avser
följa, relevanta miljöproblem och samhällsut-
vecklingen i övrigt. Regeringen kommer därför
att fortsätta arbetet med att vidareutveckla nyck-
eltalen. Regeringen studerar även möjligheterna
att i framtiden presentera prognoser för vissa av
nyckeltalen. Regeringen avser också att regel-
bundet presentera gröna nyckeltal för riksdagen.

Den ekonomiska utvecklingen skall vara eko-
logiskt hållbar. I vissa fall finns goda möjligheter
att nå fastställda miljökvalitetsmål utan väsentliga
kostnader eller uppoffringar. I andra fall är det
väsentligt svårare och förenat med stora kostna-
der. Sambandet mellan miljö och tillväxt är inte
entydigt. Regeringen anser det angeläget att un-
dersöka hur sambanden ser ut och har därför till-
satt en särskild utredning för översyn av sam-
bandet mellan tillväxt och miljö samt utredning
av behov av åtgärder för en effektivare använd-
ning av naturresurser i syfte att nå en hållbar ut-
veckling .

Energianvändningen i Sverige de senaste 30
åren visar att den tekniska utvecklingen möjlig-
gjort en stabil nivå på energianvändningen sam-
tidigt som en ekonomisk tillväxt har skett. Detta
visas i nedanstående diagram.

Diagram 1.5 Total energianvändning resp. BNP 1970-
1996

1991 års priser

Energianvändning/TWh                                            BNP/Mdkr

Energianvändningen har en stark koppling till
flera miljöproblem, där sättet att producera ener-
gin har stor betydelse. En fortsatt förbättrad ef-
fektivitet i användningen av energi är också nöd-
vändig för att en positiv ekonomisk utveckling
skall kunna förenas med minskade miljöproblem.
Okad energieffektivitet och övergång till mil-
jövänliga energislag kan stimuleras på flera sätt,
bland annat genom en ökad användning av eko-
nomiska styrmedel. Regeringens förslag i bud-
getpropositionen om en grön skatteväxling är ett
led i ett sådant arbete.

Energianvändningen är ett av de elva gröna
nyckeltalen som beskrivs under utgiftsområde 20
”Allmän miljö- och naturvård”. Där presenteras
ytterligare gröna nyckeltal som alla beskriver en
utveckling i samhället inom områden av stor be-
tydelse för miljön.

1.5 Rättvisa skatter för vård, skola
och omsorg

Skatternas främsta syfte är att finansiera välfär-
den. Ytterst bestäms nivåerna på skatteuttaget av
samhällets välfärdsambitioner. Väljer medbor-
garna ett välfärdssamhälle med bra vård, skola
och omsorg för alla, trygga försäkringar mot in-
komstbortfall vid sjukdom och arbetslöshet, en
bra utbildning för alla o.s.v. - då måste erforder-
liga skatter tas ut för att finansiera välfärden.

34

PROP. 1999/2000:1

1.5.1 Vård, skola och omsorg

Regeringen har sedan den tillträdde 1994 kon-
sekvent prioriterat vård, skola och omsorg. I takt
med framgångarna i saneringen av de offentliga
finanserna har ökade resurser kunnat tillföras
den kommunala sektorn. Den goda tillväxten
medför dessutom att den kommunala sektorn får
markant ökade skatteintäkter de närmaste åren

I år är statsbidragen till kommuner och lands-
ting 16 miljarder kronor högre än de var 1996.
Regeringen föreslår i enlighet med tidigare avise-
ringar att statsbidragen nästa år höjs med ytterli-
gare 4 miljarder kronor. Därutöver får kommu-
ner och landsting i enlighet med tidigare beslut
ytterligare 1,3 miljarder kronor både 1999 och
2000 genom att de 200 kronor i statlig inkomst-
skatt som alla löntagare betalar förs över till den
kommunala sektorn. Sammanlagt innebär det att
vård, skola och omsorg 2000 tillförs 21,3 miljar-
der kronor.

För 2001 har regeringen aviserat att ytterligare
4 miljarder kronor kommer att tillföras kommu-
ner och landsting.

Regeringen föreslår nu att ytterligare en mil-
jard kronor tillförs vård- och omsorgssektorn
redan 2001. Därutöver förelås nu att de 200 kro-
nor i statlig inkomstskatt som alla löntagare be-
talar omförs till den kommunala sektorn även
2001, vilket innebär 1,3 miljarder kronor. Dess-
utom föreslås att ytterligare 0,7 miljarder kronor
tillförs anslaget för särskilda insatser för kom-
muner och landsting. Därmed kommer vården,
skolan och omsorgen att tillföras sammanlagt
27 miljarder kronor mer 2001 jämfört med 1996.
I detta belopp ingår en viss finansiering för att
stegvis genomföra en allmän förskola och en
maxtaxa i barnomsorgen.

Vården, skolan och omsorgen prioriteras.
Sammantaget ger detta goda förutsättningar för
fler jobb och en ökad kvalitet på den svenska
välfärden.

Försvarsuppgörelsen innebär dessutom att
totalt ca 8 miljarder kronor bedöms kunna frigö-
ras för insatser inom vård- och omsorgssektorn
under perioden 2002-2004. Av dessa resurser
skall en första miljard kronor utbetalas 2002,
3 miljarder kronor 2003 och 4 miljarder kronor
2004.

Även om utvecklingen i den kommunala
sektorn i sin helhet är god finns det en grupp
kommuner och landsting som halkar efter.
Många kommuner och landsting har ekonomiska
problem på grund av utflyttning, obalanser i ål-

dersstrukturen, fortsatt hög arbetslöshet och låg
tillväxt. Detta är yttre strukturella faktorer som
till stor del inte går att påverka, men som delvis
kompenseras genom det nuvarande utjämnings-
systemet för kommuner och landsting. För dessa
kommuner och landsting kan krävas särskilda
insatser.

Regeringen har därför inrättat en delegation
som skall bereda ärenden om stöd till vissa
kommuner och landsting för åtgärder så att de
kan nå ekonomisk balans. Sedan tidigare används
en del av de ökade resurserna till särskilda insat-
ser i vissa kommuner och landsting. Regeringen
föreslår nu att resurserna för detta ändamål ökas
med 700 miljoner kronor år 2001. År 2000 och
2001 kommer de sammanlagt att uppgå till ca
4 miljarder kronor.

Många kommuner har ekonomiska problem
trots att man effektiviserat verksamheten och har
höga skatter på grund av utflyttning och stora
bestånd av outhyrda lägenheter. Generellt höjda
statsbidrag är emellertid inte alltid verkningsfulla
för att stödja just de kommuner och landsting
som har de största ekonomiska problemen.

Staten kan aldrig överta det ansvar som åligger
kommunerna att tillse att medborgarnas vilja ge-
nomförs beträffande de kommunala skatterna
och den kommunala servicen. Skatteintäkterna
utgör omkring två tredjedelar av de totala in-
komsterna, resten utgörs av kommunala avgifter
och av statsbidrag. .

Därför är långsiktigt ökade skatteinkomster
som uppstår genom tillväxt och ökad sysselsätt-
ning viktigare för kommunernas ekonomi än
ökade statsbidrag. En god utveckling av Sveriges
ekonomi innebär att kommunernas inkomster
ökar. En ökad privat sysselsättning bidrar till en
direkt och kraftig förstärkning av kommunernas
och landstingens resurser. Den goda tillväxten
innebär att kommunernas och landstingens
skatteinkomster beräknas öka med omkring
25 miljarder kronor 2000 och med ytterligare
omkring 16 miljarder kronor 2001.

Genom bidragen till vården, skolan och omsor-
gen omfördelas stora belopp över livet och mel-
lan grupper. I den fördelningspolitiska redogö-
relsen i bilaga 4 behandlas fördelningseffekterna
av den offentliga konsumtionen.

Resultaten visar att de resurser som fördelas
genom offentliga tjänster bidrar till en jämnare
fördelning. Resurserna är högre för personer
med låg ekonomisk standard än för välbeställda.
Kvinnor gynnas mer än män i den offentliga
sektorn. De offentliga tjänsterna omfördelar

35

PROP. 1999/2000:1

dessutom inkomster över livet. En omfördelning
sker från de välbeställda till de ekonomiskt svaga.

Skillnaderna i utnyttjande av barnomsorgen
mellan olika grupper har minskat under 1990-
talet. Barnomsorgen utnyttjas fortfarande i något
högre grad av välutbildade föräldrar. Ändå inne-
bär bamomsorgssubventioner som finansieras
med skatter en omfördelning från välbeställda
föräldrar till dem med låga inkomster. Förskole-
verksamheten stimulerar och utvecklar barn.
Den underlättar för föräldrar att förena barn, ar-
bete och studier. Det är en politik för barns ut-
veckling, för arbete och jämställdhet, för tillväxt
och rättvisa som intresserar allt fler andra länder.

De nuvarande barnomsorgsavgifterna för
dock med sig problem. De inkomst- och tidsbe-
roende avgifterna minskar många föräldrars
möjlighet att påverka sin ekonomi. Ofta lönar
det sig dåligt för arbetslösa föräldrar att börja ar-
beta, att ta korttidsjobb eller att gå från deltids-
arbetande till heltid. Regeringen har därför ska-
pat ett utrymme för att fr.o.m. 2001 stegvis
genomföra en allmän förskola och en maxtaxa i
barnomsorgen.

Kunskap och utbildning är i den nya globala
ekonomin avgörande för tillväxt, sysselsättning
och rättvisa. Utbildningen är nyckeln till en lång-
siktig politik för rättvisa och jobb. Den har en
stor betydelse för den framtida lönen, utveck-
lingen och risken för arbetslöshet. För att korri-
gera de bakomliggande orsakerna till en ojämn
inkomstfördelning är det effektivare med en
jämnare spridning av utbildningsmöjligheter och
kunskaper än att omfördela ekonomiska resurser
i efterhand. En gymnasieskola för alla, fler hög-
skoleplatser i hela landet, kunskapslyft och ett

reformerat studiemedelssystem bidrar till att ge
alla mer likvärdiga möjligheter.

Analyserna visar att de stora satsningarna har
medfört att klyftan i antalet utbildningsår mins-
kat markant de senaste åren. Sverige har en jäm-
nare fördelning av kunskaper än de flesta andra
länder. Utbildningssubventionema för grund-
skola och gymnasium är rättvist fördelade. De är
lika stora för föräldrar med olika inkomster och
social bakgrund.

Ett stort problem är att snedrekryteringen till
den högre utbildningen består. Subventionerna
till högskolan gynnar därför främst barn till hög-
utbildade och tjänstemän. Det kompenseras del-
vis av att subventionerna i arbetsmarknadsut-
bildning och vuxenutbildning gynnar dem med
lägre utbildning och inkomster. Totalt sett får
dock barn till personer med lägre utbildning nå-
got lägre utbildningssubventioner än barn till
högutbildade.

Social rättvisa kan aldrig nås om gamla och
sjuka får stå tillbaka, om deras livsvillkor försäm-
ras och om vården gynnar den som har goda re-
surser. Det finns oroande tecken. De stora skill-
naderna i dödlighet och ohälsa mellan olika
sociala grupper minskar inte. Det finns forskning
som tyder på att välutbildade och höginkomstta-
gare numera utnyttjar vården mer än andra och
detta även med hänsyn till hälsoskillnader.

Men livslängden ökar och åtskilliga indikato-
rer pekar på en bättre folkhälsa. Det mest grund-
läggande i livet, livslängden, är allt jämnare för-
delad. Allt färre dör i förtid. Subventionerna för
sjukvård och äldreomsorg är betydligt högre för
låginkomsttagare än välbeställda. Allt talar dess-
utom för att behoven av offentliga tjänster ökar
till följd av att Sveriges befolkning blir äldre.

Tabell 1.8 Ökade resurser till vård, skola och omsorg

Miljarder kronor

1997

1998

1999

2000

2001

2002

1997 års ekonomiska vårproposition

4

8

8

8

8

8

Budgetpropositionen för 1998

4

8

8

8

1998 års ekonomiska vårproposition

4

4

4

4

4

Budgetpropositionen för 1999

1,3

2

2

1999 års ekonomiska vårproposition

1,3

2

3

Budgetpropositionen för 2000

31

Summa

4

12

17.3

21,3

272

25!

Skatteintäkter jämfört med 19963

-1

5

13

38

54

57

11 vårdmiljard+1,3 miljarder kronor för 200-kronan +0,7 miljarder kronor för särskilda insatser

21 detta belopp ingår en viss finansiering av införandet av en maxtaxa inom barnomsorgen samt allmän förskola

3 På grund av skattereduktion för egenavgifterna ändras såväl skatteintäkten som statsbidrag. Detta har ej beaktats i tabellen för en rättvis jämförelse. Utbetalda skattemedel,
exklusive statsskatten om 200 kronor

36

PROP. 1999/2000:1

Regeringen prioriterar en bred och långsiktig
rättvisepolitik. Den syftar både till en jämn för-
delning och förbättringar för de mest utsatta.
Den innefattar medborgarnas grundläggande
livsvillkor i vid mening och en utjämning av de
ekonomiska resurserna. Den ger stor tyngd till
en rättvis vård, skola och omsorg med god kva-
litet.

1.5.2 Skatter för jobb och rättvisa

De överskott som nu uppstår i de offentliga fi-
nanserna är resultatet av en ansvarsfull och mål-
medveten politik som syftat till att rädda väl-
färdssamhället. Alla medborgare har fått bära
tunga bördor när skatter höjts och besparingar
genomförts för att rädda välfärden.

I takt med att de offentliga finanserna har ut-
vecklats positivt har det skapats utrymme för att
kompensera flera av de åtgärder i saneringen som
drabbade även de mest utsatta grupperna. Ersätt-
ningsnivån i arbetslöshets-, föräldra- och sjuk-
försäkringen har höjts till 80 procent, pensioner-
na har höjts, speciella åtgärder för de sämst
ställda pensionärerna har vidtagits, barnbidragen
har höjts och beslut har fattats om ytterligare
höjningar. Dessutom har värnskatten avvecklats i
enlighet med riksdagsbeslutet hösten 1994. Jus-
teringar har också gjorts i exempelvis fastighets-
skatten.

Som en följd av budgetsaneringen har bryt-
punkten för statlig skatt inte räknats upp i den
takt som ursprungligen var avsikten och egenav-
gifterna har höjts för alla löntagare. När ett ut-
rymme nu växer fram, prioriterar regeringen
därför att sänka skatten på ett sådant sätt att den
kompenserar löntagarna för de egenavgifter som
även framdeles kommer att tas ut eftersom de nu
är en del av det nya ålderspensionssystemet.
Löntagarna bör få en återbäring på de skattehöj-
ningar som egenavgifterna i själva verket har in-
neburit. Denna åtgärd sänker marginalskatterna
för låg- och medelinkomsttagare och har dess-
utom en positiv fördelningsprofil eftersom ege-
navgifterna är en tyngre börda för låginkomstta-
gare än för andra.

För att ytterligare förbättra de fördelningspo-
litiska effekterna föreslår regeringen för 2000
dessutom en förlängning av den temporära
skattereduktionen riktad mot låginkomsttagare.
Avsikten är att en förlängning skall ske för åren
därefter. En alternativ metod för att åstadkomma
ett likvärdigt resultat kan dock komma att över-

vägas. Regeringen föreslår dessutom för 2000 en
sänkning av fastighetsskatten för hyreshus till

1,2 procent.

Förslaget om sänkta skatter gynnar den kom-
munala sektorn genom att öka tillväxten och de
kommunala skatteintäkterna. Regeringens för-
slag innebär att en fjärdedel av egenavgifterna ej
blir avdragsgilla och samtidigt kompenserade ge-
nom en skattereduktion. Därmed uppnås två ef-
fekter. En fjärdedel av egenavgiftema neutralise-
ras för alla som betalar dem samtidigt som den
kommunala sektorns skatteintäkter ökar. Stats-
bidragen för kommunerna sänks i motsvarande
grad. Resultatet är neutralt för kommunerna.

Dessutom innebär förslaget ökat stöd för ar-
betslinjen genom att arbetsutbud och arbets-
marknadsdeltagande främjas, vilket ökar syssel-
sättningen och tillväxten ytterligare. När in-
komsterna ökar i samhället växer även skattein-
komsterna för kommuner och landsting.

För att undvika att en kompensation för ege-
navgifterna innebär att fler löntagare kommer att
betala statlig inkomstskatt föreslås samtidigt att
skiktgränsen för den statliga inkomstskatten
höjs. På sikt bör skiktgränsen höjas så att mål-
sättningen om att endast 15 procent av skatte-
betalarna skall omfattas av den statliga inkomst-
skatten uppfylls.

Regeringen har under våren bedrivit samtal
med övriga riksdagspartier för att undersöka om
det finns förutsättningar för en bred förankring
av en kommande skattereform. Regeringen avser
att under hösten fortsätta skattesamtalen för att
inom ramen för en fortsatt ansvarsfull budget-
politik stärka rättvisan och tillväxten i Sverige.

Grön skatteväxling

Miljörelateringen av skattesystemet fortsätter.
De första stegen i en grön skatteväxling togs i
samband med skattereformen 1990-1991. Rege-
ringen föreslår nu ett ytterligare steg i en grön
skatteväxling. Dieselskatten föreslås från den
1 januari 2000 höjas med 25 öre, elskatten med
1 öre och kärnkraftsskatten med 0,5 öre. Detta
ger ökade skatteintäkter på i storleksordningen
1,7 miljarder kronor.

Dessa ökade resurser används för två ändamål.
Dels för skattereduktion i samband med indivi-
duell kompetenshöjning i arbetslivet och dels för
att skattemässigt likställa jordbruket med indust-
rin.

37

PROP. 1999/2000:1

Sverige tar därmed ett ytterligare steg i att
strukturera omställningen till ett ekologiskt håll-
bart samhälle.

I en särskild proposition föreslår regeringen
en ändring av förmånsbeskattningen av miljöbi-
lar för att på så sätt underlätta introduktionen av
nya bränslen och ny teknik i personbilar. Vidare
höjs fordonsskatten för bussar, vilket tidigare
aviserats i den transportpolitiska propositionen.
Därmed uppnås neutralare konkurrensförhållan-
den mellan olika transportslag.

Inom Regeringskansliet bedrivs ett arbete som
syftar till en övergripande reform av energibe-
skattningen. Arbetet har som utgångspunkt den
principskiss som togs fram i Skatteväxlings-
kommitténs betänkande. Energibeskattningens
miljöstyrande effekter är en viktig aspekt i arbe-
tet. På grundval av detta arbete kommer energi-
beskattningen att diskuteras i de pågående skat-
tesamtalen mellan regeringen och riksdags-
partierna.

Skattepolitik för företagsamhet

En rad åtgärder föreslås för att stimulera företag-
samheten i Sverige. Reserveringsmöjlighetema
ökas genom att avdragstaket för periodiserings-
fondsavsättningar höjs från 20 till 25 procent av
inkomsten för aktiebolag och andra juridiska
personer. För enskilda näringsidkare och han-
delsbolag höjs taket från 25 till 30 procent. Dess-
utom förlängs avsättningstiden från fem till sex
år. Jordbrukets energibeskattning likställs med
vad som gäller för annan industri. Flertalet av de
så kallade stoppreglerna för fåmansföretagare fö-
reslås avskaffas.

Kupongskatten för utdelning på näringsbe-
tingade aktier till utländska ägare avskaffas från
årsskiftet för att inte utländska investeringar i
Sverige skall missgynnas i förhållande till investe-
ringar i andra länder. Regeringen avser också att
föreslå en lättnad i beskattningen av utländska
experter. Regeringen kommer under hösten att
föreslå att dröjsmålsavgift vid betalning av tull
skall sänkas. Reglerna vid beskattning av få-
mansföretag, de s.k. 3:12 reglerna, kommer att
ses över.

Sverige stödjer aktivt ansträngningarna att be-
kämpa skadlig skattekonkurrens, d.v.s. att mot-
verka att länder vid sidan om det ordinarie skat-
tesystemet erbjuder särskilda skatteförmåner för
att locka till sig företag från andra länder. Inom
EU har Sverige bidragit till att en s.k. uppföran-

dekod har antagits för företagsbeskattningen.
Vidare har på svenskt initiativ ett operativt sam-
arbete inletts på skatteområdet mellan Öster-
sjöländerna och Norge. Syftet är att genom sam-
ordning försöka förbättra skattekontrollen i
regionen.

1.6 Fördelningseffekter

Sverige har en jämnare fördelning av inkomster
än nästan alla andra länder. Barn i Sverige har en
bättre relativ ekonomisk standard än i de flesta
andra länder. Andelen hushåll med en svag eko-
nomi är förhållandevis låg. De äldre har jämförel-
sevis mycket god ekonomisk standard.

Men under 1990-talet har inkomstklyftorna
fortsatt att öka. De ekonomiskt välbeställda får
en större del av de disponibla inkomsterna. Fler
har låga inkomster och behöver socialbidrag.

Liknande tendenser finns i många andra län-
der, exempelvis i Norge och Finland. Globalise-
ring, teknologiska förändringar och ökad kon-
kurrens skapar nya fördelningsproblem. De med
högre utbildning har arbete och får allt högre lö-
ner. Personer med kortare utbildning och brist
på yrkeserfarenheter riskerar att bli långvarigt
beroende av sociala ersättningar.

Den ökade spridningen i marknadsinkomster
har hittills till stor del kompenserats av det eko-
nomiska trygghetssystemen och utjämning via
skattesystemet. Regeringens förslag om sänkta
skatter till låg- och medelinkomsttagare skall ses
i ljuset av detta.

De höjda barnbidragen och studiebidragen
och förslagen om sänkta skatter 2000 har en
gynnsam fördelningsprofil. Sammantaget gynnas
framförallt hushåll med en låg ekonomisk stan-
dard (diagram 1.6). Den femtedel av hushållen
som har lägst ekonomisk standard (decilgrupp 1
och 2) får en ökning av den disponibla inkoms-
ten med över ca 2,6 procent medan den femtedel
av befolkningen som har högst standard
(decilgrupp 9 och 10) får en ökning med ca 1,5
procent. Förslaget gynnar kvinnor något mer än
män.

38

PROP. 1999/2000:1

Diagram 1.6 Förändring i disponibel inkomst, justerad för
försörjningsbörda, till följd av höjda barnbidrag och sänkta
skatter 1 januari 2000___________________________________

Källa: Finansdepartementet

Diagram 1.7 Förändring i disponibel inkomst för män
och kvinnor

Procent

Källa: Finansdepartementet

Men fördelningspolitik handlar inte bara om att
omfördela inkomster genom skatter och transfe-
reringar. Alltför många människor har inte ar-
bete. De är utestängda från den sociala gemen-

skap som ett arbete skapar och saknar eko-
nomiskt oberoende.

Nu ökar sysselsättningen och tillväxten. Hus-
hållens inkomster och kvaliteten i utbildning,
vård och omsorg förbättras. Men fortfarande
försörjs nära var tionde i förvärvsaktiv ålder var-
aktigt med sociala transfereringar. En rättvis för-
delning kan nås bara när alla arbetar efter sin
förmåga. Regeringens långsiktiga arbete för att ta
bort fattigdomsfällor och minska marginalef-
fekter fortsätter. Det är viktigt också för en väl
fungerande lönebildning. Arbete och utbildning
skall löna sig bättre.

Den minskade arbetslösheten ger både en
jämnare fördelning av arbetsinkomster och bätt-
re resurser för att stödja de sämst ställda. Ökad
sysselsättning är avgörande för att motverka
ökade inkomstklyftor.

Politiken för rättvisa grundas på utbildning,
arbete och den generella välfärden. Människors
förutsättningar och livets risker är ojämnt förde-
lade. Det klarar inte marknaden av att utjämna.
Den generella välfärden ger alla likvärdig tillgång
till offentliga tjänster oavsett plånbok, bostadsort
och social bakgrund. Det utjämnar faktiska lev-
nadsförhållanden. Om alla har goda möjligheter
till bra utbildning ger det en jämn fördelning av
kunskaper. Behov, inte ekonomiska förhållan-
den, bestämmer vården och omsorgen. Det ut-
jämnar livsvillkoren mellan friska och sjuka eller
funktionshindrade. Ytterst handlar det om del-
ningen av livets grundläggande värden, om hur
länge man får leva, hälsa, kunskaper och därmed
arbetsmöjligheter. Ytterst handlar det om både
tillväxt och rättvisa.

39

Förslag till
riksdagsbeslut

PROP. 1999/2000:1

2 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

såvitt avser den ekonomiska politiken och förslag till
statsbudget för budgetåret 2000

1.   godkänner de allmänna riktlinjer för den
ekonomiska politiken som regeringen för-
ordar (kapitel 1),

2.   med anledning av förslagen om höjd statlig
ålderspensionsavgift, ändrad finansierings-
princip för avtalsförsäkringar på det statliga
området och sänkt statsbidrag till kommu-
nerna till följd av begränsad avdragsrätt för
allmän pensionsavgift fastställer utgiftstaket
för staten inklusive ålderpensionssystemet
vid sidan av statsbudgeten för år 2000 till
765 miljarder kronor, för år 2001 till 790
miljarder kronor och för år 2002 till 814
miljarder kronor (avsnitt 4.1.1, tabell 4.1),

3.   bemyndigar regeringen att under budget-
året 2000 ta upp lån enligt lagen
(1988:1387) om statens upplåning och
skuldförvaltning (avsnitt 4.4.3),

4.   godkänner beräkningen av förändringar av
myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riks-
gäldskontoret för budgetåret 2000 samt be-
räkningen av överföring av medel från AP-
fonden för budgetåret 2000 (avsnitt 4.4.3,
tabell 4.11),

5.   godkänner beräkningen av statsbudgetens
inkomster för budgetåret 2000 (avsnitt 6.4
samt bilaga 1),

6.   beslutar om fördelning av utgifterna för
budgetåret 2000 på utgiftsområden i enlig-
het med vad regeringen föreslår (avsnitt 7.1,
tabell 7.1),

7.   godkänner beräkningen av förändringar av
anslagsbehållningar för budgetåret 2000
(avsnitt 7.1, tabell 7.1),

8.   godkänner den preliminära fördelningen av
utgifterna på utgiftsområden för budget-
åren 2001 och 2002 som riktlinje för rege-
ringens budgetarbete (avsnitt 7.1, tabell
7.1),

9.   godkänner beräkningen av de offentliga ut-
gifterna för åren 2000 - 2002 (avsnitt 7.3),

10.  bemyndigar regeringen att för budgetåret
2000 besluta om lån i Riksgäldskontoret för
investeringar i anläggningstillgångar som
används i statens verksamhet intill ett be-
lopp av 18 700 000 000 kronor (avsnitt 7.6),

11.  bemyndigar regeringen att för budgetåret
2000 besluta om krediter för myndigheters
räntekonton i Riksgäldskontoret intill ett
belopp av 14 200 000 000 kronor (avsnitt
7.6),

12.  bemyndigar regeringen att för budgetåret
2000 vad avser sjunde AP-fondstyrelsens
verksamhet dels besluta om lån i Riksgälds-
kontoret för investeringar i anläggningstill-
gångar som används i verksamheten intill
ett belopp av 22 000 000 kronor, dels be-
sluta om kredit på räntekonto i Riksgälds-
kontoret intill ett belopp av 49 300 000
kronor (avsnitt 7.6),

13.  bemyndigar regeringen att under budget-
året 2000, med de begränsningar som följer

43

PROP. 1999/2000:1

av 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om
statsbudgeten, besluta att ett ramanslag,
med undantag för anslag anvisade för för-
valtningsändamål, får överskridas om ett
riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbudget
inte hinner inväntas samt om överskridan-
det ryms inom utgiftstaket för staten
(avsnitt 7.9),

14.  godkänner de riktlinjer för den fortsatta ut-
vecklingen av den ekonomiska styrningen i
staten som regeringen förordar (avsnitt
9.3),

såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1999

15.  godkänner vad regeringen förordar om an-
vändningen av medel för att täcka avveck-
lings- och underskottskostnader i samband
med avvecklingen av verksamheten vid
Riksförsäkringsverkets sjukhus (avsnitt
5.3.8),

16.  bemyndigar regeringen att under år 1999,
såvitt avser det under utgiftsområde 14 Ar-
betsmarknad och arbetsliv uppförda raman-
slaget A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder,
ingå ekonomiska förpliktelser som inklusi-
ve tidigare gjorda åtaganden innebär utgif-
ter på högst 14 000 000 000 kronor under
åren 2000 - 2002 (avsnitt 5.3.10),

17.  bemyndigar regeringen att under år 1999,
såvitt avser det under utgiftsområde 14 Ar-
betsmarknad och arbetsliv uppförda raman-
slaget A3 Särskilda åtgärder för arbetshandi-
kappade, ingå ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär
utgifter på högst 6 700 000 000 kronor un-
der åren 2000 - 2002 (avsnitt 5.3.10),

18.  bemyndigar regeringen att under år 1999,
såvitt avser det under utgiftsområde 23
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar uppförda ramanslaget Bil Från
EG-budgeten finansierade regionala stöd till
jordbruket, ikläda staten ekonomiska för-
pliktelser som inklusive tidigare gjorda åta-
ganden innebär utgifter på högst
180 000 000 kronor efter år 1999 (avsnitt
5.3.16),

19.  bemyndigar regeringen att under år 1999,
såvitt avser det under utgiftsområde 23
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar uppförda ramanslaget Bl5 Inter-

vention och exportbidrag för jordbrukspro-
dukter, ikläda staten ekonomiska förpliktel-
ser som inklusive tidigare gjorda åtaganden
uppgår till högst 1 600 000 kronor efter år
1999 (avsnitt 5.3.16),

20.  bemyndigar regeringen att under år 1999,
såvitt avser det under utgiftsområde 23
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar uppförda ramanslaget E3 Djurhäl-
sovård och djurskyddsfrämjande åtgärder,
ikläda staten ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare gjorda åtaganden uppgår
till högst 1 600 000 kronor efter år 1999
(avsnitt 5.3.16),

21.  på tilläggsbudget till statsbudgeten för bud-
getåret 1999 godkänner ändrade ramar för
utgiftsområden samt anvisar ändrade och
nya anslag i enlighet med specifikation i
bifogade tabell,

såvitt avser skattefrågor

22.  antar regeringens förslag till lag om ändring
i kommunalskattelagen (1928:370),

23.  antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

24.  antar regeringens förslag till lag om ändring
i skattebetalningslagen (1997:483),

25.  antar regeringens förslag till lag om skatte-
reduktion på förvärvsinkomster vid 2001
års taxering,

26.  antar regeringens förslag till lag om ändring
i kupongskattelagen (1970:624),

27.  antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

28.  antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1983:1104) om särskild skatt på
elektrisk kraft från kärnkraftverk,

29.  antar regeringens förslag till lag om ändring
i fordonskattelagen (1988:327),

30.  antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1993:1538) om periodiseringsfon-
der,

31.  antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1981:691) om socialavgifter,

32.  antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1994:1744) om allmän pensionsav-
gift,

33.  antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,

44

PROP. 1999/2000:1

34.  antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på
vissa förvärvsinkomster,

35.  antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1998:676) om statlig ålderspen-
sionsavgift,

36.  antar regeringens förslag till lag om under-
lag för fastighetsskatt i vissa fall vid 2001 års
taxering,

37.  antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1984:1052) om statlig fastighets-
skatt,

38.  antar regeringens förslag till lag om beräk-
ning av viss inkomstskatt på förvärvsin-
komst vid 2002 års taxering, m.m.

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår att
riksdagen

på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1999

1. till det under utgiftsområde 1 Rikets styrel-
se uppförda ramanslaget Bl Riksdagens le-
damöter och partier m.m. anvisar ytterligare
9 355 000 kronor.

45

PROP. 1999/2000:1

Tabell 2.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya snalg för budgetäret 1999

Tusental kronor

Utgifts-
område

Anslags-
nummer

Belopp enligt
statsbudgeten
1999 + TB1 1999

Förändring av
ram/ anslag

Ny ram/
ny anslagsnivå

1

Rikets styrelse

4 181 704

1 437

4183 141

Bl

Riksdagens ledamöter och partier m.m., ramanslag

489 000

9 3551

498 355

C3

Allmänna val, ramanslag

100 000

-10 000

90 000

D3

Sametinget, ramanslag

13 661

165

13 826

El

Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden, ramanslag

4 601

-1 500

3 101

E2

Presstöd, ramanslag

531 579

9 117

540 696

E3

Stöd till radio- och kassettidningar, ramanslag

127 300

-6 700

120 600

Fl

Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen,
reservationsanslag

nytt

1 000

1000

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

1 707 333

-692

1 706 641

B4

Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och
låneförvaltning, ramanslag.

535 000

-692

534 308

4

Rättsväsendet

21 929 269

9 808

21 939 077

Al

Polisorganisationen, ramanslag

11 460 196

-2 220

11 457 976

Bl

Åklagarorganisationen, ramanslag

620 140

9 428

629 568

B2

Ekobrottsmyndigheten, ramanslag

199 197

2 600

201 797

F4

Brottsoffermyndigheten, ramanslag

12 588

1 000

13 588

F5

Ersättning för skador på grund av brott, ramanslag

75 074

-1 000

74 074

6

Totalförsvar

44 107 565

58 456

44 166 021

Al

Förbandsverksamhet och beredskap m.m., ramanslag

19 384 738

-3 559

19 381 179

A2

Fredsfrämjande truppinsatser, ramanslag

392 376

92 015

484 391

Bl

Funktionen Civil ledning, ramanslag

491 020

-5 000

486 020

B3

Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst,
ramanslag

967 141

-41 200

925 941

B6

Funktionen Hälso- och sjukvård m.m., ramanslag

129 665

-10 000

119 665

C5

Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor,
ramanslag

417 103

26 200

443 303

7

Internationellt bistånd

11 899 604

0

11 899 604

Al

Biståndsverksamhet, reservationsanslag

10 731 461

40 000

10 771 461

A2

Biståndsförvaltning, ramanslag

418 143

-40 000

378 143

8

Invandrare och flyktingar

4 324 184

255 100

4 579 284

A2

Mottagande av asylsökande, ramanslag

875 350

408 000

1 283 350

A3

Migrationspolitiska åtgärder, ramanslag

298 079

-152 900

145 179

B4

Kommunersättningar vid flyktingmottagande, ramanslag

2 183 958

35 000

2 218 958

B5

Hemutrustningslån, ramanslag

81 442

-35 000

46 442

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

24 087 459

167 000

24 254 459

Al

Sjukvårdsförmåner m.m., ramanslag

1 992 000

226 000

2 218 000

A2

Bidrag för läkemedelsförmånen, ramanslag

13 491 000

167 000

13 658 000

A9

Smittskyddsinstitutet, ramanslag

108 750

5 000

113 750

A12

Hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsnämnd, ramanslag

22 421

-5 000

17 421

' Förslag av Riksdagens förvaltningsstyrelse.

46

PROP. 1999/2000:1

Utgifts-
område

Anslags-
nummer

Belopp enligt
statsbudgeten
1999 + TB1 1999

Förändring av
ram/ anslag

Ny ram/

Ny anslagsnivå

B2

Vissa statsbidrag inom handikappområdet,
reservationsanslag

275 000

-68 750

206 250

B8

Kostnader för statlig assistansersättning, ramanslag

4 653 000

-157 250

4 495 750

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

80 502 205

7 474 590

87 976 795

Al

Sjukpenning och rehabilitering m.m., ramanslag

20 035 000

7 439 590

27 474 590

A2

Förtidspensioner, ramanslag

37 896 000

35 000

37 931 000

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

34 315 009

121 000

34 436 009

Al

Ålderspensioner, ramanslag

11 536 000

37 609

11 573 609

A2

Efterlevandepensioner till vuxna, ramanslag

12 734 000

2 000

12 736 000

A3

Bostadstillägg till pensionärer, ramanslag

9 841 000

26 000

9 867 000

A4

Delpension, ramanslag

204 009

55 391

259 400

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

39 896 045

461 000

40 357 045

A3

Underhållsstöd, ramanslag

2 473 000

461 000

2 934 000

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

47 971 400

-5 000

47 966 400

B2

Arbetslivsinstitutet, ramanslag

145 733

-5 000

140 733

16

Utbildning och universitetsforskning

29 129 747

8 000

29 137 747

All

Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och
gymnasieskola, ramanslag

122 531

-18 629

103 902

C3

Centrala studiestödsnämnden, ramanslag

313 566

61 194

374 760

Dl

Forskningsrådsnämnden: Forskning och forsknings-
information, ramanslag

90 585

-960

89 625

D3

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:

Forskning, ramanslag

206 546

-9 000

197 546

D9

Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, ramanslag

241 402

-5 000

236 402

D10

Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning,
ramanslag

8 415

-3 505

4 910

El

Kostnader för Sveriges medlemsskap i Unesco m.m.,
ramanslag

37 162

-3 300

33 862

E2

Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område
m.m., ramanslag

18 959

-12 800

6 159

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

7 453 147

-497

7 452 650

Hl

Centrala muséer: Myndigheter, ramanslag

603 287

420

603 707

I3

Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland,
obetecknat anslag

25 533

-132

25 401

I4

Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen
och till europeiskt mediesamarbete, ramanslag

821

-785

36

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

20 503 080

-5 438

20 497 642

A7

Byggforskning, ramanslag

64 356

-6 850

57 506

All

Bonusränta för ungdomsbosparande, ramanslag

6 000

692

6 692

Cl

Länsstyrelser m.m., ramanslag

1 757 893

720

1 758 613

19

Regional utjämning och utveckling

2 742 897

26 266

2 769 163

A4

Ersättning för nedsättning av socialavgifter, ramanslag

320 000

26 266

346 266

22

Kommunikationer

25 501 314

-720

25 500 594

Al

Vägverket: Administration, ramanslag

1 125 242

-140 000

985 242

A2

Väghållning och statsbidrag, ramanslag

12 479 738

55 000

12 534 738

A4

Banverket: Banhållning, ramanslag

6 689 600

-720

6 688 880

B4

Bidrag till sjöfarten, ramanslag

405 000

85 000

490 000

47

PROP. 1999/2000:1

Utgifts-
område

Anslags-
nummer

Belopp enligt
statsbudgeten
1999 + TB1 1999

Förändring av
ram/ anslag

Ny ram/
ny anslagsnivå

B6

Vissa kostnader med anledning av M/S Estonias förlisning,
obetecknat anslag

10 600

9 800

20 400

D2

Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m.,
ramanslag

394 400

-9 800

384 600

23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

11 973 865

12 000

11 985 865

Dl

Främjande av rennäringen m.m., ramanslag

37 000

-165

36 835

H5

Skogsvårdsavgiftsprojekt, reservationsanslag

Nytt

12 165

12 165

24

Näringsliv

2 897 947

11 850

2 909 797

A2

Småföretagsutveckling, ramanslag

196 062

5 000

201 062

Cl

Konkurrensverket, ramanslag

62 465

6 850

69 315

E2

Exportfrämjande verksamhet, ramanslag

157 656

1 500

159156

G4

Avgifter till vissa internationella organisationer,
ramanslag

17 329

-1 500

15 829

Summa anslagsförändringar på tilläggsbudget

8 594 160

48

Lagförslag

PROP. 1999/2000:1

3 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

3.1 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)

Härigenom föreskrivs att 50 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse

50

Den taxerade förvärvsinkomsten
minskas med på beskattningsåret
belöpande avgift enligt lagen
(1994:1744) om allmän pensionsav-
gift, kommunalt grundavdrag och,
såvitt avser skattskyldig som uppbu-
rit sjöinkomst som avses i punkt 1 av
anvisningarna till 49 §, sjöinkomst-
avdrag i nu nämnd ordning. Det som
därefter återstår utgör beskattnings-
bar förvärvsinkomst.

Föreslagen lydelse

i2§

Den taxerade förvärvsinkomsten
minskas med 75 procent av på be-
skattningsåret belöpande avgift en-
ligt lagen (1994:1744) om allmän
pensionsavgift, kommunalt grundav-
drag och, såvitt avser skattskyldig
som uppburit sjöinkomst som avses i
punkt 1 av anvisningarna till 49 §,
sjöinkomstavdrag i nu nämnd ord-
ning. Avdraget för allmän pensionsav-
gift skall avrundas uppåt till helt
hundratal kronor. Det som därefter
återstår utgör beskattningsbar för-
värvsinkomst.

Denna lag träder i kraft den 31 december 1999 och tillämpas första gången
vid 2001 års taxering.

2 Senaste lydelse 1997:951.

51

PROP. 1999/2000:1

3.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 9 och 10 §§ lagen (1947:576) om statlig inkomst-
skatt skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse

Den taxerade förvärvsinkomsten
minskas med på beskattningsåret
belöpande avgift enligt lagen
(1994:1744) om allmän pensions-
avgift, statligt grundavdrag och sjö-
inkomstavdrag i nu nämnd ordning.
Det som därefter återstår utgör be-
skattningsbar förvärvsinkomst.

Föreslagen lydelse

Den taxerade förvärvsinkomsten
minskas med 75 procent av på be-
skattningsåret belöpande avgift en-
ligt lagen (1994:1744) om allmän
pensionsavgift, statligt grundavdrag
och sjöinkomstavdrag i nu nämnd
ordning. Avdraget för allmän pen-
sionsavgift skall avrundas uppåt till
helt hundratal kronor. Det som där-
efter återstår utgör beskattningsbar
förvärvsinkomst.

10 §4

För fysiska personer beräknas statlig inkomstskatt enligt följande.

Skatt på förvärvsinkomst utgör

200 kronor,

20 procent av den del av den be-
skattningsbara förvärvsinkomsten
som överstiger en skiktgräns på
214 900 kronor vid 1999 års taxering,
och

20 procent av den del av den be-
skattningsbara förvärvsinkomsten
som överstiger en skiktgräns på
252 600 kronor vid 2001 års taxering,
och

fem procent av den del av den be-
skattningsbara förvärvsinkomsten
som överstiger en skiktgräns på
374 000 kronor vid 2001 års taxering.

fem procent av den del av den be-
skattningsbara förvärvsinkomsten
som överstiger en skiktgräns på
360 000 kronor vid 2000 års taxering.

Vid följande taxeringar uppgår skiktgränsema till skiktgränserna för föregå-

ende taxeringsår multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som
anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni andra året före taxe-
ringsåret och prisläget i juni tredje året före taxeringsåret med tillägg av två
procentenheter. Skiktgränserna fastställs av regeringen före utgången av andra
året före taxeringsåret och avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

Skatt på kapitalinkomst utgör 30 procent av inkomsten av kapital enligt 3 §
14 mom.

För dödsbon beräknas skatten enligt andra-fjärde styckena med följande
undantag. Från och med beskattningsåret efter det kalenderår dödsfallet in-
träffade tas det i andra stycket angivna beloppet 200 kronor ut bara om den
beskattningsbara förvärvsinkomsten överstiger ett belopp som motsvarar
grundavdrag enligt 48 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370). Från och
med det fjärde beskattningsåret efter det kalenderår dödsfallet inträffade utgör
skatten på förvärvsinkomst 20 procent av den beskattningsbara förvärvsin-
komsten. Om den beskattningsbara förvärvsinkomsten överstiger ett belopp

3 Senaste lydelse 1997:944.

3 Senaste lydelse 1998:593.

52

PROP. 1999/2000:1

motsvarande grundavdrag enligt 48 § 2 mom. kommunalskattelagen tas dess-
utom 200 kronor ut.

Denna lag träder i kraft den 1 december 1999 och tillämpas första gången
vid 2001 års taxering.

53

PROP. 1999/2000:1

3.3 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483)

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 3 § och 11 kap. 11§ skattebetalningslagen
(1997:483) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                     Föreslagen lydelse

8 kap.

5

De allmänna skattetabellerna skall ange skatteavdraget på olika inkomstbe-
lopp, beräknade för en månad eller kortare tid, och grundas på att

1. inkomsten är oförändrad under inkomståret,

2. arbetstagaren endast kommer att taxeras för den inkomst som anges i ta-
bellen,

3. arbetstagaren inte skall betala
någon annan skatt eller avgift än
kommunal inkomstskatt, statlig in-
komstskatt på förvärvsinkomster,
begravningsavgift enligt begrav-
ningslagen (1990:1144), avgift enligt
lagen (1994:1744) om allmän pen-
sionsavgift och avgift som avses i la-
gen (1999:291) om avgift till regist-
rerat trossamfund, och att

4. arbetstagaren vid inkomsttaxe-
ringen inte medges något annat av-
drag än avdrag för avgift enligt lagen
om allmän pensionsavgift och grund-
avdrag.

3. arbetstagaren inte skall betala
någon annan skatt eller avgift än
kommunal inkomstskatt, statlig in-
komstskatt på förvärvsinkomster,
begravningsavgift enligt begrav-
ningslagen (1990:1144), avgift enligt
lagen (1994:1744) om allmän pen-
sionsavgift och avgift som avses i la-
gen (1999:291) om avgift till regist-
rerat trossamfund,

4. arbetstagaren vid inkomsttaxe-
ringen inte medges något annat av-
drag än avdrag för 75 procent av av-
gift enligt lagen om allmän
pensionsavgift och grundavdrag, och
att

5. arbetstagaren medges skattere-
duktion för allmän pensionsavgift en-
ligt 11 kap. 11

Skattetabellerna skall ange skatteavdraget med utgångspunkt från att kom-
munal inkomstskatt, begravningsavgift enligt begravningslagen och avgift som
avses i lagen om avgift till registrerat trossamfund beräknas efter en samman-
lagd skatte- och avgiftssats i hela krontal.

Av tabellerna skall också framgå skatteavdraget för den som inte är skyldig
att betala allmän pensionsavgift.

11 kap.

11 §6

Skattereduktion medges en skattskyldig för underskott av kapital enligt 3 §
14 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Skattereduktionen skall
uppgå till 30 % av den del av underskottet som inte överstiger 100 000 kronor
och 21 % av resten.

Skattereduktion medges en skatt-
skyldig för allmän pensionsavgift enligt
lagen (1994:1744) om allmän pen-
sionsavgift som belöper sig på beskatt-
ningsåret. Skattereduktionen skall be-

5 Senaste lydelse 1999:315.

6 Senaste lydelse 1997:1145.

54

PROP. 1999/2000:1

räknas till 25 procent av avgiften och
avrundas nedåt till helt hundratal kro-

nor.

Skattskyldig som haft sjöinkomst enligt punkt 1 av anvisningarna till 49 §
kommunalskattelagen (1928:370) under ett helt år medges skattereduktion
med 9 000 kronor vid anställning på svenskt handelsfartyg som går i närfart
och med 14 000 kronor vid anställning på svenskt handelsfartyg som går i
fjärrfart. Skattskyldig som haft sjöinkomst under en del av ett år medges
skattereduktion med en trehundrasextiofemtedel av det belopp som anges i
föregående mening för varje dag med sjöinkomst.

Skattereduktion sker i första hand
för sjöinkomst och därefter för un-
derskott i kapital. Skattereduktion
sker endast i fråga om kommunal in-
komstskatt, statlig inkomstskatt och
statlig fastighetsskatt.

Skattereduktion sker i första hand
för sjöinkomst, därefter för allmän
pensionsavgift och sist för underskott i
kapital. Skattereduktion sker endast i
fråga om kommunal inkomstskatt,
statlig inkomstskatt och statlig fas-
tighetsskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången i frå-
ga om preliminär skatt för inkomståret 2000 och slutlig skatt enligt 2001 års
taxering.

55

PROP. 1999/2000:1

3.4 Förslag till lag om skattereduktion på förvärvsinkomster
vid 2001 års taxering

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Skattskyldig fysisk person, som varit bosatt här i landet under hela be-
skattningsåret, har vid 2001 års taxering rätt till skattereduktion enligt 2 § på
skattepliktiga förvärvsinkomster som utgör sådan inkomst av anställning eller
sådan inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 2 kap. lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension.

Vid beräkning av inkomst av anställning skall avdrag göras för kostnader
som arbetstagaren har haft i arbetet i den utsträckning kostnaderna, minskade
med erhållen kostnadsersättning, överstiger ettusen kronor.

Vid beräkning av inkomst som avses i första stycket skall inkomst av an-
ställning och inkomst av annat förvärvsarbete var för sig avrundas till närmast
lägre hundratal kronor.

2 § Skattereduktionen uppgår till 1 320 kronor när förvärvsinkomsten enligt
1 § uppgår till högst 135 000 kronor. Om inkomsten överstiger 135 000 kro-
nor minskas skattereduktionen med 1,2 procent av den överskjutande in-
komsten. Skattereduktionen får inte överstiga ett belopp motsvarande vare sig
förvärvsinkomsten enligt 1 § multiplicerad med den kommunala skattesatsen
eller den debiterade kommunala inkomstskatten.

3 § Skattskyldig fysisk person, som varit bosatt här i landet endast under en
del av beskattningsåret, har rätt till skattereduktion med en tolftedel av den
skattereduktion som skulle ha tillgodoförts honom om han varit bosatt i lan-
det under hela beskattningsåret, för varje kalendermånad eller del därav under
vilken han varit bosatt här i landet. I övrigt gäller 1 och 2 §§ i tillämpliga delar.

Avlider den skattskyldige under beskattningsåret skall bestämmelserna i
53 § 3 mom. första stycket kommunalskattelagen (1928:370) om taxering av
dödsbo tillämpas på motsvarande sätt vid beräkning av skattereduktion.

4 § I fråga om skattereduktion enligt denna lag tillämpas vad som gäller i fråga
om sådan skattereduktion som avses i 11 kap. 11 § skattebetalningslagen
(1997:483) om inte annat är föreskrivet i denna lag.

Skattereduktion enligt denna lag tillgodoräknas den skattskyldige före an-
nan skattereduktion.

5 § Skattetabellerna skall, förutom vad som framgår av 8 kap. skattebetalnings-
lagen (1997:483), grundas på att den skattskyldige har rätt till skattereduktion
enligt denna lag.

6 § Vid beräkning av F-skatt enligt 6 kap. skattebetalningslagen (1997:483)
skall om möjligt hänsyn tas till skattereduktion enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

56

PROP. 1999/2000:1

3.5 Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen
(1970:624)

Härigenom föreskrivs att 4 § kupongskattelagen (1970:624)7 skall ha föl-
jande lydelse.

Nuvarande lydelse                     Föreslagen lydelse

4 §8

Skattskyldighet föreligger för utdelningsberättigad, om denne är fysisk per-
son, som ej är bosatt eller stadigvarande vistas här i riket, dödsbo efter sådan
person eller utländsk juridisk person, och utdelningen ej är hänförlig till in-
komst av näringsverksamhet som bedrivits från fast driftställe här i riket.
Skattskyldighet föreligger dock inte för utdelningsberättigad utländsk juridisk
person för den del av utdelningen som enligt punkt 10 andra stycket av anvis-
ningarna till 53 § kommunalskattelagen (1928:370) har beskattats hos deläga-
ren.

För handelsbolag, europeisk ekonomisk intressegruppering, kommandit-
bolag och rederi föreligger skattskyldighet för den del av utdelningen som ej är
hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast driftställe
här i riket och som belöper på delägare eller medlem som ej är bosatt eller sta-
digvarande vistas här.

Skattskyldighet föreligger slutligen för utdelningsberättigad, som innehar
aktie under sådana förhållanden, att annan därigenom obehörigen beredes
förmån vid taxering till inkomstskatt eller vinner befrielse från kupongskatt.

Skattskyldighet föreligger icke för person, som avses i 17 § eller 18 §
1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Skattskyldighet föreligger inte heller för en juridisk person i en främmande
stat som är medlem i Europeiska gemenskapen, om den innehar 25 procent
eller mer av andelskapitalet i det utdelande bolaget och uppfyller villkoren i
artikel 2 i det av Europeiska gemenskapernas råd den 23 juli 1990 antagna di-
rektivet om en gemensam ordning för beskattning avseende moder- och dot-
terbolag i olika medlemsstater i direktivets lydelse den 1 januari 1995
(90/435/EEG).

Skattskyldighet föreligger inte heller
för utländskt bolag som avses i 16 § 2
mom. andra eller tredje stycket lagen
om statlig inkomstskatt för utdelning
på aktier och andelar, om det utländ-
ska bolaget innehar 25 procent eller
mer av andelskapitalet i det utdelande
bolaget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas i fråga om utdel-
ning som lämnas efter ikraftträdandet.

7 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996.

8 Senaste lydelse 1994:1868.

57

PROP. 1999/2000:1

3.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt
på energi

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi att 2
kap. 1 och 10 §§ och 11 kap. 3 § skall ha följande lydelse

2 kap.

1 §’

Nuvarande lydelse

Energiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra
stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr

Slag av bränsle

Skattebelopp

Energiskatt

Koldioxidskatt

Summa skatt

1.

2710 00 26,

Bensin som

2710 00 27,

2710 00 29

eller

uppfyller krav för

2710 00 32

a) miljöklass 2

3 kr 61 öre

86 öre

4 kr 47 öre

per liter

per liter

per liter

b) miljöklass 3

3 kr 68 öre

86 öre

4 kr 54 öre

per liter

per liter

per liter

2.

2710 00 26,

Annan bensin

4 kr 27 öre

86 öre

5 kr 13 öre

2710 00 34

än som avses

per liter

per liter

per liter

eller

under 1

2710 00 36

3.

2710 00 51,

Eldningsolja,

2710 00 55,

dieselbrännolja,

2710 00 69

fotogen, m.m.

eller

2710 00 74-

som

2710 00 78

a) har försetts med
märkämnen eller ger mindre än

85 volymprocent destillat

vid 350°C,

b) inte har försetts med
märkämnen och ger
minst 85 volymprocent
destillat vid 350° C,
tillhörig

743 kr per m3

1 058 kr per m3

1 801 kr per m3

miljöklass 1

1 614 kr per m3

1 058 kr per m3

2572 kr per m3

miljöklass 2

1840 kr per m3

1 058 kr per m3

2 898 kr per m3

miljöklass 3

2 7.33 kr per m3

1 058 kr per m3

.3 296 kr per m3

4.

ur 27111211-

Gasol som används för

2711 19 00

a) drift av motordrivet fordon,

1 kr 01 öre

56 öre

1 kr 57 öre

fartyg eller luftfartyg

per liter

per liter

per liter

b) annat ändamål än som avses

145 kr per

1 112 kr per 1 000

1 257 kr per 1 000

under a

1 000 m3

m3

m3

Senaste lydelse 1997:450.

58

PROP. 1999/2000:1

5.

ur 2711 29 00

Metan som används för

a) drift av motordrivet fordon,

1 678 kr per

792 kr per

2 470 kr per

fartyg eller luftfartyg

1 000 m3

1 000 m3

1 000 m3

b) annat ändamål än som avses

241 kr per

792 kr per

1 033 kr per

under a

1 000 m3

1 000 m3

1 000 m3

6.

2711 11 00,

Naturgas som används för

271121 00

a) drift av motordrivet fordon,

1 678 kr per

792 kr per

2 470 kr per

fartyg eller luftfartyg

1 000 m3

1 000 m3

1 000 m3

b) annat ändamål än som avses

241 kr per

792 kr per

1 033 kr per

under a

1 000 m3

1 000 m3

1 000 m3

7.

2701, 2702 eller

Kolbränslen

316 kr per

920 kr per

1 236 kr per

2704

1 000 kg

1 000 kg

1 000 kg

8.

2713 11 00-

Petroleumkoks

316 kr per

920 kr per

1 236 kr per

2713 12 00

1 000 kg

1 000 kg

1 000 kg

Föreslagen lydelse

Energiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra
stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr

Slag av bränsle

Skattebelopp

Energiskatt

Koldioxidskatt

Summa skatt

1. 2710 00 26,

Bensin som

2710 00 27,

uppfyller krav för

2710 00 29

eller

2710 00 32

a) miljöklass 2

3 kr 61 öre

86 öre

4 kr 47 öre

per liter

per liter

per liter

b) miljöklass 3

3 kr 68 öre

86 öre

4 kr 54 öre

per liter

per liter

per liter

2. 2710 00 26,

Annan bensin

4 kr 27 öre

86 öre

5 kr 13 öre

2710 00 34

än som avses

per liter

per liter

per liter

eller

under 1

2710 00 36

3. 2710 00 51,

Eldningsolja,

2710 00 55,

dieselbrännolja,

2710 00 69

fotogen, m.m.

eller

som

271000 74-

2710 00 78

a) har försetts med

743 kr per m3

1 058 kr per m3

1 801 kr per m3

märkämnen eller ger mindre än

85 volymprocent destillat
vid 350°C,

b) inte har försetts med
märkämnen och ger
minst 85 volymprocent
destillat vid 350° C,
tillhörig

miljöklass 1

7 £64 kr per m3

1 058 kr per m3

2 922 kr per nr

miljöklass 2

2 090 kr per m3

1 058 kr per m3

3148 kr per nr

miljöklass 3

2388 kr per m3

1 058 kr per m3

3446 kr per m-

59

PROP. 1999/2000:1

4.

ur 27111211-

Gasol som används för

2711 19 00

a) drift av motordrivet fordon,
fartyg eller luftfartyg

b) annat ändamål än som avses
under a

5.

ur 2711 29 00

Metan som används för

a) drift av motordrivet fordon,
fartyg eller luftfartyg

b) annat ändamål än som avses
under a

6.

2711 11 00,

Naturgas som används för

2711 21 00

a) drift av motordrivet fordon,
fartyg eller luftfartyg

b) annat ändamål än som avses
under a

7.

2701, 2702 eller

2704

Kolbränslen

8.

2713 11 00-

2713 12 00

Petroleumkoks

1 kr 01 öre

56 öre

1 kr 57 öre

per liter

per liter

per liter

145 kr per

1112 kr per 1 000

1 257 kr per 1000

1 000 m3

m3

m3

1 678 kr per

792 kr per

2 470 kr per

1 000 m3

1 000 m3

1 000 m3

241 kr per

792 kr per

1 033 kr per

1 000 m3

1 000 m3

1 000 m3

1 678 kr per

792 kr per

2 470 kr per

1 000 m3

1 000 m3

1 000 m3

241 kr per

792 kr per

1 033 kr per

1 000 m3

1 000 m3

1 000 m3

316 kr per

920 kr per

1 236 kr per

1 000 kg

1 000 kg

1 000 kg

316 kr per

920 kr per

1 236 kr per

1 000 kg

1 000 kg

1 000 kg

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

I fall som avses i 4 kap. 1 § första stycket 7 och andra stycket samt 12 §
första stycket 4 och andra stycket tas skatt ut med ett belopp som motsvarar
skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användnings-

sätt.

För kalenderåret 1999 och efter-
följande kalenderår skall de i första
stycket angivna skattebeloppen räk-
nas om enligt 10 §.

För kalenderåret 2001 och efter-
följande kalenderår skall de i första
stycket angivna skattebeloppen räk-
nas om enligt 10 §.

För år 1999 och efterföljande ka-
lenderår skall energiskatt och koldi-
oxidskatt betalas med belopp som
efter en årlig omräkning motsvarar
de i 1 § angivna skattebeloppen mul-
tiplicerade med det jämförelsetal,
uttryckt i procent, som anger för-
hållandet mellan det allmänna prislä-
get i oktober månad året närmast fö-
re det år beräkningen avser och
prisläget i oktober 1997.

För år 2001 och efterföljande ka-
lenderår skall energiskatt och koldi-
oxidskatt betalas med belopp som
efter en årlig omräkning motsvarar
de i 1 § angivna skattebeloppen mul-
tiplicerade med det jämförelsetal,
uttryckt i procent, som anger för-
hållandet mellan det allmänna prislä-
get i oktober månad året närmast fö-
re det år beräkningen avser och
prisläget i oktober 1999.

Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade skatte-
belopp som enligt denna lag skall tas ut för påföljande kalenderår. Beloppen
avrundas till hela kronor och ören.

10 Senaste lydelse 1997:449.

60

PROP. 1999/2000:1

11 kap.
3§'>

Energiskatten utgör

1. 0 öre per kilowattimme för
elektrisk kraft som förbrukas i in-
dustriell verksamhet i tillverknings-
processen eller vid yrkesmässig växt-
husodling,

2. 9,6 öre per kilowattimme för
annan elektrisk kraft än som avses
under 1 och som förbrukas i kom-
muner som anges i 4 §,

3. 12,9 öre per kilowattimme för
elektrisk kraft som förbrukas för el-,
gas-, värme- eller vattenförsörjning i
andra kommuner än de som anges i 4
§, och

4. 15,2 öre per kilowattimme för
elektrisk kraft som förbrukas i övriga
fall.

För elektrisk kraft som under ti-
den den 1 november-den 31 mars
förbrukas i elektriska pannor som
ingår i en elpanneanläggning vars in-
stallerade effekt överstiger 2 mega-
watt, utgör dock energiskatten

1. 11,9 öre per kilowattimme vid
förbrukning i kommuner som anges
i 4 § för annat ändamål än industriell
verksamhet i tillverkningsprocessen
eller yrkesmässig växthusodling, och

2. 15,2 öre per kilowattimme vid
förbrukning för el-, gas-, värme- eller
vattenförsörjning i andra kommuner
än de som anges i 4 §.

För kalenderåret 1999 och efter-
följande kalenderår skall de i första
och andra styckena angivna skatte-
beloppen räknas om på det sätt som i
fråga om skatt på bränslen anges i 2
kap. 10 §. Belopp som anges i tion-
dels ören skall dock avrundas till hela
tiondels ören.

Energiskatten utgör

1. 0 öre per kilowattimme för
elektrisk kraft som förbrukas i in-
dustriell verksamhet i tillverknings-
processen eller vid yrkesmässig växt-
husodling,

2. 10,6 öre per kilowattimme för
annan elektrisk kraft än som avses
under 1 och som förbrukas i kom-
muner som anges i 4 §,

3. 13,9 öre per kilowattimme för
elektrisk kraft som förbrukas för el-,
gas-, värme- eller vattenförsörjning i
andra kommuner än de som anges i 4
§, och

4. 16,2 öre per kilowattimme för
elektrisk kraft som förbrukas i övriga
fall.

För elektrisk kraft som under ti-
den den 1 november-den 31 mars
förbrukas i elektriska pannor som
ingår i en elpanneanläggning vars in-
stallerade effekt överstiger 2 mega-
watt, utgör dock energiskatten

1. 12,9 öre per kilowattimme vid
förbrukning i kommuner som anges
i 4 § för annat ändamål än industriell
verksamhet i tillverkningsprocessen
eller yrkesmässig växthusodling, och

2. 16,2 öre per kilowattimme vid
förbrukning för el-, gas-, värme- eller
vattenförsörjning i andra kommuner
än de som anges i 4 §.

För kalenderåret 2001 och efter-
följande kalenderår skall de i första
och andra styckena angivna skatte-
beloppen räknas om på det sätt som i
fråga om skatt på bränslen anges i 2
kap. 10 §. Belopp som anges i tion-
dels ören skall dock avrundas till hela
tiondels ören.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Äldre föreskrifter gäller fortfa-
rande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

' 1 Senaste lydelse 1998:289.

61

PROP. 1999/2000:1

3.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1104) om
särskild skatt på elektrisk kraft från kärnkraftverk

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1983:1104) om särskild skatt på elek-
trisk kraft från kärnkraftverk skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

12

Föreslagen lydelse

Skatten tas ut med 2,2 öre per kilo- Skatten tas ut med 2,7 öre per kilo-
wattimme.                         wattimme.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Äldre föreskrifter gäller fortfa-
rande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Senaste lydelse 1996:1222.

62

PROP. 1999/2000:1

3.8 Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen
(1988:327)

Härigenom föreskrivs att 14 a § fordonsskattelagen (1988:327) och punk-
ten C i bilaga 1 till nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                     Föreslagen lydelse

För en personbil, en buss med en
skattevikt av högst 3 500 kilogram
eller en lastbil med en skattevikt av
högst 3 500 kilogram, som uppfyller
kraven för miljöklass 1,1 E eller 1 H
enligt 2 a § bilavgaslagen
(1986:1386), tas fordonsskatt inte ut
under de fem första åren från det
fordonet blir skattepliktigt första
gången.

14 a §13

För en personbil, en buss med en
skattevikt av högst 3 500 kilogram
eller en lastbil med en skattevikt av
högst 3 500 kilogram, som uppfyller
kraven för miljöklass 1 E eller 1 H
enligt 2 a § bilavgaslagen
(1986:1386), tas fordonsskatt inte ut
under de fem första åren från det
fordonet blir skattepliktigt första
gången.

33 Senaste lydelse 1999:692.

63

PROP. 1999/2000:1

Nuvarande lydelse

Bilaga 1 till fordonsskattelagen (1988:327)14

Fordonsskatt

Fordonsslag

Skattevikt,
kilogram

C Bussar

Skatt, kronor

grundbelopp tilläggsbelopp
för varje helt
hundratal kilo-
gram över den
lägsta vikten i
klassen

1 Bussar som inte kan drivas med dieselolja

0-

1 600

390

0

1 601-

3 000

430

40

3 001-

984

0

2 Bussar som kan drivas med dieselolja

0-

1 600

720

0

1 601-

3 000

775

55

3 001-

1 545

D Lastbilar

l4 Senaste lydelse 1997:1138.

64

PROP. 1999/2000:1

Föreslagen lydelse

Bilaga 1 till fordonsskattelagen (1988:327)
Fordonsskatt

Fordonsslag

Skattevikt,

kilogram

Skatt, kronor

grundbelopp

tilläggsbelopp för
varje helt hundratal
kilogram över den
lägsta vikten i
klassen

C Bussar

1 Bussar som inte kan drivas med die-

0-

1 600

390

0

selolja

1601-

3 000

430

40

3 001-

984

0

2 Bussar som kan drivas med dieselolja

2.1 Bussar med en högsta skattevikt av

3 500 kilogram som kan drivas med
dieselolja

0-

1 600

720

0

1601-

3 000

775

55

2.2 Bussar med en skattevikt översti-
gande 3 500 kilogram som kan drivas
med dieselolja

3 001-

3 500

1 545

0

2.2.1 med två hjulaxlar

3 501-

6 000

2510

21

6 001-

10 000

3 089

24

10 001-

13 000

4 037

76

13001-

16 000

6 303

289

2.2.2 med tre hjulaxlar

16 001-

14 893

460

3 501-

6 000

2315

20

6 001-

13 000

2819

19

13 001-

18 000

4169

165

18 001-

19 000

12 397

109

19 001-

20 000

13492

209

20 001 -

22 000

15 583

290

22 001-

23 000

21 382

132

23 001-

24 000

22 675

302

2.2.3 med fyra eller flera hjulaxlar

24 001-

25 701

240

3 501-

6 000

2315

20

6001-

13 000

2819

19

13 001-

24 000

4 169

100

24 001-

15 185

147

D Lastbilar

65

3 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uol-3

PROP. 1999/2000:1

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

2.1 fråga om personbil, buss med en skattevikt av högst 3 500 kilogram eller
lastbil med en skattevikt av högst 3 500 kilogram, som uppfyller kraven för
miljöklass 1 enligt bilaga 4 till bilavgasförordningen (1991:1481) i dess lydelse
före den 15 juli 1999, gäller 14 a § i sin äldre lydelse. Detta gäller dock endast
om ett sådant fordon blivit skattepliktigt före den 1 januari 2000.

66

PROP. 1999/2000:1

3.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om
periodiseringsfonder

Härigenom föreskrivs att 3 och 4 §§ lagen (1993:1538) om periodiserings-
fonder skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                     Föreslagen lydelse

För juridisk person får avdrag för
avsättning till periodiseringsfond
uppgå till högst 20 procent av in-
komsten för beskattningsåret före
avdraget. Vad som sagts nu gäller
dock ej dödsbo.

I fråga om fysisk person och
dödsbo får avdraget uppgå till högst
25 procent av ett positivt belopp som
motsvarar inkomsten eller under-
skottet av förvärvskällan enligt lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
före avdrag för avsättning till perio-
diseringsfond med följande juste-
ringar.

3 §15

För juridisk person får avdrag för
avsättning till periodiseringsfond
uppgå till högst 25 procent av in-
komsten för beskattningsåret före
avdraget. Vad som sagts nu gäller
dock ej dödsbo.

I fråga om fysisk person och
dödsbo får avdraget uppgå till högst
30 procent av ett positivt belopp som
motsvarar inkomsten eller under-
skottet av förvärvskällan enligt lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
före avdrag för avsättning till perio-
diseringsfond med följande juste-
ringar.

Som tillkommande poster räknas avdrag för egenavgifter enligt punkt 19 av
anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370), avdrag för premie för
pensionsförsäkring och inbetalning på pensionssparkonto enligt punkt 21 av
anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen samt beräknad särskild löneskatt
enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader avseende
dessa poster och avdrag på grund av ökning av expansionsmedel enligt 2 § la-
gen (1993:1537) om expansionsmedel.

Som avgående poster räknas sjukpenning och liknande ersättningar, återfört
avdrag för egenavgifter enligt punkterna 11 och 13 av anvisningarna till 22 §
kommunalskattelagen och intäkt på grund av minskning av expansionsmedel
enligt 2 § lagen om expansionsmedel.

Avdrag för avsättning till periodi-
seringsfond återförs till beskattning
senast femte beskattningsåret efter
det beskattningsår för vilket avdrag
medgetts.

4§>‘

Avdrag för avsättning till periodi-
seringsfond återförs till beskattning
senast sjätte beskattningsåret efter
det beskattningsår för vilket avdrag
medgetts.

Denna lag träder i kraft den 31 december 1999. Bestämmelserna i 3 § till-
lämpas första gången vid 2002 års taxering. Bestämmelserna i 4 § tillämpas
första gången vid 2000 års taxering.

15 Senaste lydelse 1998:594.
Senaste lydelse 1994:785.

67

PROP. 1999/2000:1

3.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om
socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 §, 3 kap. 1 § och 4 kap. 3 § lagen
(1981:691) om socialavgifter17 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                     Föreslagen lydelse

2 kap.

18

En arbetsgivare skall på det avgiftsunderlag som anges i 3-5 §§ för varje år be-
tala

1. sjukförsäkringsavgift med 7,50
procent,

2. efterlevandepensionsavgift med

1,70 procent,

3. ålderspensionsavgift med 6,40
procent,

1. sjukförsäkringsavgift med 8,50
procent,

3. ålderspensionsavgift med 10,21
procent,

4. föräldraförsäkringsavgift med 2,20 procent,

5. arbetsskadeavgift med 1,38 procent,

6. arbetsmarknadsavgift med 5,84 procent.

Arbetsgivare som avses i 1 kap. 2 § andra stycket skall dock beträffande er-
sättning som avses i 2 kap. 11 eller 12 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension betala endast ålderspensionsavgift.

3 kap.

1 §”

En försäkrad som avses i 1 kap. 2 § skall på det avgiftsunderlag som anges i
3-5 §§ för varje år betala

1. sjukförsäkringsavgift med 8,23      1. sjukförsäkringsavgift med 9,23

procent,

2. efterlevandepensionsavgift med

1,70 procent,

3. ålderspensionsavgift med 6,40

procent,

3. ålderspensionsavgift med 10,21

procent,                               procent,

4. föräldraförsäkringsavgift med 2,20 procent,

5. arbetsskadeavgift med 1,38 procent,

6. arbetsmarknadsavgift med 3,30 procent.

4 kap.

3

Fördelningen av influtna ålders-
pensionsavgifter skall göras enligt
följande. Den andel som beräknas
utgöra avgifter för inkomster som
överstiger 8,06 förhöjda prisbasbe-
lopp enligt 1 kap. 6  § lagen

i20

Fördelningen av influtna ålders-
pensionsavgifter skall göras enligt
följande. Den andel som beräknas
utgöra avgifter för inkomster som
överstiger 8,07 förhöjda prisbasbe-
lopp enligt 1 kap. 6 § lagen

17 Lagen omtryckt 1989:633.

111 Senaste lydelse 1998:679.

Senaste lydelse 1998:679.

20 Senaste lydelse 1998:679.

68

PROP. 1999/2000:1

(1962:381) om allmän försäkring
förs till staten. Den andel som be-

(1962:381) om allmän försäkring
förs till staten. Den andel som be-

räknas motsvara pensionsrätt för
premiepension för samma år förs till
Riksgäldskontoret för tillfällig för-
valtning. Återstoden förs till All-
männa pensionsfonden med vars till-
gångar kostnaderna för försäkringen
för inkomstpension och tilläggspen-
sion enligt lagen (1998:674) om in-
komstgrundad ålderspension och
tilläggspension i form av ålderspen-
sion enligt lagen om allmän försäk-
ring skall täckas.

räknas motsvara pensionsrätt för
premiepension för samma år förs till
Riksgäldskontoret för tillfällig för-
valtning. Återstoden förs till All-
männa pensionsfonden med vars till-
gångar kostnaderna för försäkringen
för inkomstpension och tilläggspen-
sion enligt lagen (1998:674) om in-
komstgrundad ålderspension och
tilläggspension i form av ålderspen-
sion enligt lagen om allmän försäk-
ring skall täckas.

Regeringen skall för varje år fastställa de andelar som anges i första stycket
efter förslag från Riksförsäkringsverket. Skillnaden mellan beräknade belopp
och de belopp som slutligt framräknas för det aktuella året skall regleras vid en
kommande överföring.

Medel som regleras gentemot staten skall beräknas med sådan ränta som
anges i 19 kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:483) och medel som regleras
gentemot Riksgäldskontoret med sådan avkastning som anges i 8 kap. 1 §
första stycket lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

2. De nya bestämmelserna i 2 kap. 1 § tillämpas i fråga om avgiftspliktig er-
sättning som betalas ut från och med den 1 januari 2000.

3. De nya bestämmelserna i 3 kap. 1 § tillämpas på inkomster som uppbärs
från och med den 1 januari 2000. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som
efter utgången av år 1999 skall, om den försäkrade inte visar annat, så stor del
av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av år
1999 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som in-
faller under denna tid och hela beskattningsåret.

69

PROP. 1999/2000:1

3.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om
allmän pensionsavgift

Härigenom föreskrivs att 2 och 3 §§ lagen (1994:1744) om allmän pen-
sionsavgift21 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                     Föreslagen lydelse

2

Den som uppbär sådan inkomst
som avses i 3 § skall på avgiftsunder-
laget för varje år betala allmän pen-
sionsavgift med 6,95 procent.

i22

Den som uppbär sådan inkomst
som avses i 3 § skall på avgiftsunder-
laget för varje år betala allmän pen-
sionsavgift med 7 procent.

3 §23

Avgiften beräknas dels på sådan inkomst av anställning som avses i 2 kap.
lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, dels på sådan inkomst av
annat förvärvsarbete som avses i 2 kap. nämnda lag om den enskilde är skatt-
skyldig för inkomsten enligt kommunalskattelagen (1928:370). Inkomst av
anställning och inkomst av annat förvärvsarbete skall därvid var för sig avrun-
das till närmast lägre hundratal kronor.

Vid beräkning av inkomst av anställning skall avdrag göras för kostnader
som arbetstagaren har haft i arbetet i den utsträckning kostnaderna, minskade
med erhållen kostnadsersättning, överstiger ettusen kronor.

Vid beräkning av avgiften bortses
från inkomst av anställning och in-
komst av annat förvärvsarbete till
den del summan av inkomsterna
överstiger 8,06 gånger det förhöjda
prisbasbeloppet som anges i 1 kap.
6§ lagen (1962:381) om allmän för-
säkring. Därvid skall i första hand
bortses från inkomst av annat för-
värvsarbete.

Avgiften avrundas till närmast hela hundratal kronor. Avgift som slutar på
50 kronor avrundas till närmast lägre hundratal kronor.

Vid beräkning av avgiften bortses
från inkomst av anställning och in-
komst av annat förvärvsarbete till
den del summan av inkomsterna
överstiger 8,07 gånger det förhöjda
prisbasbeloppet som anges i 1 kap.
6 § lagen (1962:381) om allmän för-
säkring. Därvid skall i första hand
bortses från inkomst av annat för-
värvsarbete.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången vid
2001 års taxering.

2. De nya bestämmelserna tillämpas på inkomst som uppbärs från och med
den 1 januari 2000.

3. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av år 1999
skall, om den skattskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets in-
komst anses hänförlig till tiden efter utgången av år 1999 som svarar mot för-
hållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och
hela beskattningsåret.

21 Senaste lydelse av lagens rubrik 1997:936.

22 Senaste lydelse 1998:680.

23Senaste lydelse 1998:680.

70

PROP. 1999/2000:1

3.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om
allmän löneavgift

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                     Föreslagen lydelse

3 §24

Allmän löneavgift tas ut med 8,04 Allmän löneavgift tas ut med 3,09
procent av underlaget och tillfaller procent av underlaget och tillfaller
staten.                                     staten.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

2. De nya bestämmelserna tillämpas på lön eller annan ersättning enligt 1 §
som betalas ut från och med den 1 januari 2000.

3. De nya bestämmelserna tillämpas också på inkomst enligt 2 § som upp-
bärs från och med den 1 januari 2000. Omfattar beskattningsåret tid såväl före
som efter utgången av år 1999 skall, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så
stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången
av år 1999 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som
infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

24 Senaste lydelse 1998:700.

71

PROP. 1999/2000:1

3.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om
särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1990:659) om särskild löneskatt
på vissa förvärvsinkomster25 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                     Föreslagen lydelse

Särskild löneskatt skall för varje år
betalas till staten med 16,16 procent
på lön eller annan ersättning till ar-
betstagare som vid årets ingång är 65
år eller äldre och i övrigt med 24,26
procent på

2

Särskild löneskatt skall för varje år
betalas till staten med 18,09 procent
på lön eller annan ersättning till ar-
betstagare som vid årets ingång är 65
år eller äldre och i övrigt med 24,26
procent på

1. ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad avgångsbidragsför-
säkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbetstagare,

2. avgångsersättning som annorledes än på grund av kollektivavtalsgrundad
avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten, kommun eller kommunalför-
bund som arbetsgivare eller av Svenska Kommunförbundet, Landstingsför-
bundet, det för kommunerna och landstingen gemensamma organet för admi-
nistration av personalpension eller Sjukvårdens och socialvårdens planerings-
och rationaliseringsinstitut, under förutsättning att arbetsgivaren tillämpar
kommunalt pensionsavtal eller av annan arbetsgivare, under förutsättning att
arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal och att borgen eller liknande
garanti tecknats av kommun, kommunalförbund, Svenska Kommunförbundet
eller Landstingsförbundet,

3. avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal,

4. ersättning som utges enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt grun-
der som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisatio-
ner till den del ersättningen utgör komplement till förtidspension eller till
sjukbidrag,

5. ersättning som utges på grund av ansvarighetsförsäkring som åtnjuts en-
ligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudor-
ganisationer till den del ersättningen utges i form av engångsbelopp som inte
utgör kompensation för mistad inkomst,

6. bidrag som en arbetsgivare lämnar till en sådan vinstandelsstiftelse som
avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring eller en
annan juridisk person med motsvarande ändamål med undantag för bidrag
som lämnas till en pensions- eller personalstiftelse enligt lagen (1967:531) om
tryggande av pensionsutfästelse m.m.

Skattskyldig är den som utgett sådan ersättning eller sådant bidrag som av-
ses i första stycket. I fråga om sådan för mottagaren skattepliktig intäkt i form
av rabatt, bonus eller annan förmån, som ges ut på grund av kundtrohet eller
liknande, skall den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund
för förmånen anses som skattskyldig enligt denna lag, om inte denne är den
som är skattskyldig till inkomstskatt för förmånen. I fråga om sådan för mot-
tagaren skattepliktig intäkt av tjänst i form av en förmån eller ersättning som
getts ut eller anses utgiven av fysisk person som är bosatt utomlands eller av
utländsk juridisk person, skall den hos vilken mottagaren är anställd i Sverige
anses som skattskyldig enligt denna lag, om förmånen eller ersättningen kan

25 Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:688.

26 Lydelse enligt prop. 1998/99:124.

72

PROP. 1999/2000:1

anses ha sin grund i anställningen i Sverige och det inte finns något anställ-
ningsförhållande mellan utgivaren av förmånen eller ersättningen och motta-
garen.

Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 3-
5 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter med undantag av 4 § första stycket 13
och 5 § andra stycket första meningen.

Vid bestämmande av skatteunderlaget enligt första stycket 5 skall bortses
från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni 1993 om
ersättningen avser tid därefter samt från ersättning för arbetsskada som in-
träffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till allmän försäkringskassa
efter utgången av juni 1993. Detta gäller dock endast ersättning som för en
och samme arbetstagare beräknas på lönedelar som inte överstiger sju och en
halv gånger prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen om allmän försäkring.

27

> En enskild person eller ett dödsbo
skall för varje år till staten betala sär-
i   skild löneskatt med 24,26 procent på

i   inkomst enligt kommunalskattelagen

(1928:370) av annan näringsverk-
samhet här i landet än sådan aktiv nä-
ringsverksamhet som avses i 2 kap.
6 § lagen (1998:674) om inkomst-
grundad ålderspension (passiv nä-
; ringsverksamhet) samt på ersättning
som utges enligt sådan avtalsgrupp-
! sjukförsäkring som avses i punkt 12
av anvisningarna till 22 § kommunal-
skattelagen eller enligt sådan trygg-
i hetsförsäkring som avses i nämnda
anvisningspunkt till den del ersätt-
ningen utges i form av engångsbe-
lopp som inte utgör kompensation
för mistad inkomst. Om en skatt-
■ skyldig före årets början har fyllt 65
år eller inte har fyllt 65 år men under
hela året uppburit hel ålderspension
skall särskild löneskatt betalas med
16,16 procent eller, om en skattskyl-
dig avlidit under året, med 24,26 pro-
cent på inkomst som avses i 3 kap.
4 § andra stycket lagen (1981:691)
om socialavgifter. Bedömningen om
näringsverksamhet är aktiv eller pas-
siv görs för en förvärvskälla enligt
kommunalskattelagen.

En enskild person eller ett dödsbo
skall för varje år till staten betala sär-
skild löneskatt med 24,26 procent på
inkomst enligt kommunalskattelagen
(1928:370) av annan näringsverk-
samhet här i landet än sådan aktiv nä-
ringsverksamhet som avses i 2 kap.
6 § lagen (1998:674) om inkomst-
grundad ålderspension (passiv nä-
ringsverksamhet) samt på ersättning
som utges enligt sådan avtalsgrupp-
sjukförsäkring som avses i punkt 12
av anvisningarna till 22 § kommunal-
skattelagen eller enligt sådan trygg-
hetsförsäkring som avses i nämnda
anvisningspunkt till den del ersätt-
ningen utges i form av engångsbe-
lopp som inte utgör kompensation
för mistad inkomst. Om en skatt-
skyldig före årets början har fyllt 65
år eller inte har fyllt 65 år men under
hela året uppburit hel ålderspension
skall särskild löneskatt betalas med
18,09 procent eller, om en skattskyl-
dig avlidit under året, med 24,26 pro-
cent på inkomst som avses i 3 kap.
4§ andra stycket lagen (1981:691)
om socialavgifter. Bedömningen om
näringsverksamhet är aktiv eller pas-
siv görs för en förvärvskälla enligt
kommunalskattelagen.

Vid beräkning av skatteunderlaget gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i
3 kap. 5 § lagen om socialavgifter.

Skatt betalas inte då skatteunderlaget understiger 1 000 kronor.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

77 Senaste lydelse 1998:685.

73

PROP. 1999/2000:1

2. De nya bestämmelserna i 1 § tillämpas på lön eller annan ersättning som
betalas ut från och med den 1 januari 2000.

3. De nya bestämmelserna i 2 § tillämpas på inkomst som uppbärs från och
med den 1 januari 2000. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter ut-
gången av år 1999 skall, om den skattskyldige inte visar annat, så stor del av
beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av år 1999
som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller
under denna tid och hela beskattningsåret.

4. För lön eller annan ersättning till arbetstagare som är födda 1937 eller ti-
digare tillämpas 1 § i dess lydelse enligt lag (1998:340) om ändring i lagen
(1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.

5. För skattskyldiga som är födda 1937 eller tidigare tillämpas 2 § i dess ly-
delse enligt lag (1997:940) om ändring i lagen (1990:659) om särskild lö-
neskatt på vissa förvärvsinkomster.

74

PROP. 1999/2000:1

3.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig
ålderspensionsavgift

Härigenom föreskrivs att 2 och 4 §§ lagen (1998:676) om statlig ålderspen-
sionsavgift skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse                     Föreslagen lydelse

Avgiften utgör 6,40 procent av er- Avgiften utgör 10,21 procent av
sättning i form av                      ersättning i form av

1. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om all-
män försäkring samt sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeför-
säkring eller motsvarande ersättning som utgetts enligt annan författning eller
på grund av regeringens förordnande, i den utsträckning ersättningen trätt i
stället för en försäkrads inkomst av anställning enligt 2 kap. 3 § lagen
(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension eller inkomst av annat för-
värvsarbete enligt 2 kap. 6 § första stycket 1-3 nämnda lag,

2. föräldrapenningförmåner enligt lagen om allmän försäkring,

3. ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närstå-
endevård,

4. ersättning som en allmän försäkringskassa utgett enligt 20 § lagen
(1991:1047) om sjuklön,

5. livränta enligt 4 kap. lagen om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande
livränta som bestäms med tillämpning av den lagen,

6. delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,

7. vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ lagen om allmän försäkring, i den ut-
sträckning bidraget inte är ersättning för merkostnader,

8. dagpenning från arbetslöshetskassa,

9. statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de startar
egen näringsverksamhet,

10. utbildningsbidrag i form av dagpenning under arbetsmarknadsutbild-
ning och yrkesinriktad rehabilitering samt ersättning vid generationsväxling,

11. utbildningsbidrag för doktorander,

12.  korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen
(1973:349),

13. vuxenstudiebidrag enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd
för arbetslösa samt särskilt utbildningsbidrag,

14. timersättning vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och
ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF),

15.  dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen
(1994:1809) om totalförsvarsplikt och till andra som får dagpenning enligt de
grunder som gäller för totalförsvarspliktiga, samt

16. bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden i den ut-
sträckning som regeringen så föreskriver.

Vid beräkning av avgift på ersätt-
ning enligt 2 § skall det bortses från
en försäkrads inkomster som över-
stiger 8,06 förhöjda prisbasbelopp
enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring i följande ordning:

Vid beräkning av avgift på ersätt-
ning enligt 2 § skall det bortses från
en försäkrads inkomster som över-
stiger 8,07 förhöjda prisbasbelopp
enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring i följande ordning:

75

PROP. 1999/2000:1

1. ersättningar enligt 2 § 1 som utgör inkomst av annat förvärvsarbete,

2. annan inkomst av annat förvärvsarbete,

3. ersättningar enligt 2 § som utgör inkomst av anställning,

4. annan inkomst av anställning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

76

PROP. 1999/2000:1

3.15 Förslag till lag om underlag för fastighetsskatt i vissa fall
vid 2001 års taxering

Härigenom föreskrivs följande.

Vid beräkning av fastighetsskatt vid 2001 års taxering för värderingsenhet
som avses i 3 § första stycket b lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt
skall, i stället för det taxeringsvärde som avses i nämnda punkt, som underlag
för skatten vara det närmast föregående beskattningsårets taxeringsvärde för
värderingsenheten om det är lägre. Gäller olika värden för skilda delar av ett
beskattningsår skall jämförelsen göras utifrån det genomsnittliga taxeringsvär-
det under beskattningsåret.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

77

PROP. 1999/2000:1

3.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om
statlig fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:1052) om statlig fastighets-
skatt att punkt 5 av övergångsbestämmelserna till lagen (1998:526) om änd-
ring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

5. I stället för det procenttal som
föreskrivs i 3 § första stycket b skall
procenttalet vid 2001 års taxering ut-
göra 1,3.

Föreslagen lydelse

528. 1 stället för det procenttal som
föreskrivs i 3 § första stycket b skall
procenttalet vid 2001 års taxering ut-
göra 1,2. På bostadsdelen för fastighet
som utgör hyreshusenhet och som har
värdeår 1989 eller 1990 skall endast
halv fastighetsskatt utgå vid 2001 års
taxering. Om fastighetsskatt skall be-
räknas enligt olika grunder för skilda
delar av fastigheten skall 3 § femte
stycket tillämpas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

28 Senaste lydelse 1999:636.

78

PROP. 1999/2000:1

3.17 Förslag till lag om beräkning av viss inkomstskatt på
förvärvsinkomster vid 2002 års taxering, m.m.

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Vid 2002 års taxering skall för fysiska personer den del av den statliga in-
komstskatten på förvärvsinkomst som enligt 10 § lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt anges till ett fast belopp om 200 kronor i stället utgöra en kom-
munal inkomstskatt. Vid tillämpning av lagen (1997:324) om begränsning av
skatt skall denna skatt dock anses utgöra statlig inkomstskatt.

2 § Av den sammanlagda inkomstskatten enligt 1 § skall 66,5 procent utgö-
ra skatt till kommuner och 33,5 procent skatt till landsting. Därvid skall en
kommun som inte ingår i ett landsting behandlas som om den även utgjorde
ett landsting.

En preliminär utbetalning av den sammanlagda inkomstskatten skall göras
av skattemyndigheten i januari 2001 i samband med slutavräkningen av 1999
års kommunalskattemedel. Detta belopp skall fastställas av regeringen eller
den myndighet regeringen bestämmer. Utbetalning skall ske till kommunerna
respektive landstingen med ett enhetligt belopp per invånare den 1 november
2000.

En slutavräkning av inkomstskatten skall ske när den årliga taxeringen år
2002 har avslutats. Därvid skall de bestämmelser tillämpas som gäller slutav-
räkning av kommunalskattemedel enligt 4 § femte stycket lagen (1965:269)
med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering
av skatt, m.m.

3 § Skattemyndighetens beslut enligt 2 § får överklagas hos regeringen.

Denna lag träder i kraft den 31 december 1999.

79

Budgetpolitiska mål
och statsbudgeten

PROP. 1999/2000:1

4 Budgetpolitiska mål och statsbudgeten

I detta kapitel redovisas budgetpolitiska mål, po-
litiska prioriteringar och förslag till reviderade
utgiftstak. Vidare redovisas makroekonomiska
förutsättningar, statsbudgetens utveckling samt
den offentliga sektorns finanser.

4.1 Budgetpolitiska mål

De budgetpolitiska mål som regeringen föresla-
git och som riksdagen ställt sig bakom ligger fast.
Målen kan sammanfattas på följande sätt:

-   De takbegränsade utgifterna skall rymmas
inom beslutade utgiftstak för staten.

-   Den offentliga sektorns finansiella sparande
skall uppgå till 2 procent av BNP i genom-
snitt över en konjunkturcykel.

De takbegränsade utgifterna omfattar utgiftsra-
marna för 26 utgiftsområden (nr 1- 25 samt 27),
utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan
av statsbudgeten samt minskning av anslagsbe-
hållningar. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor
m.m. ingår inte i de takbegränsade utgifterna ef-
tersom regeringen och riksdagen i mycket be-
gränsad omfattning kan påverka dessa utgifter på
kort sikt. Minskning av anslagsbehållningar ingår
som en post under utgiftstaket, vilket innebär att
den är medräknad i såväl statsbudgetens saldo
som den offentliga sektorns finansiella sparande.
Budgeteringsmarginalen utgör skillnaden mellan
utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna.

Den offentliga sektorns finansiella sparande
visar den förändring i den offentliga sektorns fi-
nansiella nettoförmögenhet som beror på reala

transaktioner. Finansiella transaktioner, som köp
och försäljning av aktier och andra finansiella
tillgångar, påverkar således inte den offentliga
sektorns finansiella sparande. Detsamma gäller
värdeförändringar på tillgångar och skulder. Den
offentliga sektorns bruttoskuld påverkas där-
emot av anskaffning och försäljning av finansiella
tillgångar samt värdeförändringar.

4.1.1 Utgiftstak

Regeringens förslag: Med anledning av förslagen
om höjd statlig ålderspensionsavgift, ändrad fi-
nansieringsprincip för avtalsförsäkringar på det
statliga området och sänkt statsbidrag till kom-
munerna till följd av begränsad avdragsrätt för
allmän pensionsavgift fastställs utgiftstaket för
staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan
av statsbudgeten till 765 miljarder kronor år
2000, 790 miljarder kronor år 2001 och 814 mil-
jarder kronor år 2002.

Regeringen presenterade i 1999 års ekonomiska
vårproposition ett förslag till utgiftstak för år
2002. Riksdagen har fastställt utgiftstaket för
staten och ålderspensionssystemet vid sidan av
statsbudgeten till 753 miljarder kronor år 1999,
761 miljarder kronor år 2000, 786 miljarder kro-
nor år 2001 och 810 miljarder kronor år 2002.

Regeringen föreslår nu att en teknisk justering
av utgiftstaken görs för åren 2000-2002. Änd-
ringen av utgiftstaken föranleds av följande fak-
torer:

83

PROP. 1999/2000:1

-   Förslaget om en höjning av en statliga ål-
derspensionsavgiften från 6,27 procent till
10,01 procent på pensionsgrundande
transfereringar som är belagda med allmän
pensionsavgift.

-   Förslaget om en ändrad finansieringsprincip
för avtalsförsäkringar inom det statliga om-
rådet.

-   Förändringen av det generella statsbidraget
till kommunerna till följd av föreslagna in-
komstskattesänkningar.

Den föreslagna höjningen av den statliga ålders-
pensionsavgiften innebär att de takbegränsade
utgifterna ökar med 3,8 miljarder kronor år 2000,

3,7 miljarder kronor år 2001 och med 3,6 miljar-
der kronor år 2002. Däremot påverkas inte den
offentliga sektorns konsoliderade utgifter och
inkomster eftersom statsbudgetens ökade utgif-
ter motsvaras av en lika stor inkomstökning i ål-
derspensionssystemet. Ålderspensionssystemets
utgifter påverkas inte heller av förändringen.
Förändrade utgifter till följd av höjda statliga ål-
derspensionsavgifter är därmed att betrakta som
en teknisk justering.

Förslaget om en ändrad finansieringsprincip
för avtalsförsäkringar är en saldoneutral föränd-
ring som inte påverkar statens finansiella sparan-
de. Anslagen för förvaltningsändamål ökar med
5,0 miljarder kronor år 2000, 5,1 miljarder kro-
nor år 2001 och med 5,2 miljarder kronor år
2002 till följd av denna förändring. Storleken på
utbetalda statliga avtalsförsäkringar påverkas inte
av förändringen.

Som en följd av den föreslagna begränsningen
av avdragsrätten för allmän pensionsavgift sänks
statens bidrag till kommunsektorn med 4,8 mil-
jarder kronor åren 2000-2002. Kommunsektorns
totala inkomster blir därmed oförändrad då den
föreslagna begränsningen av avdragsrätten ökar
kommunsektorns skatteinkomster med motsva-
rande belopp. Inte heller denna förändring på-
verkar den offentliga sektorns konsoliderade ut-
gifter.

Sammantaget uppgår de anslagsförändringar
som motiverar en teknisk justering av utgiftsta-
ken till 4,1 miljarder kronor år 2000 och till
4,0 miljarder kronor åren 2001 och 2002. En re-
dovisning av de tekniska justeringarnas effekter
på utgiftsramarna för olika utgiftsområden ges i
avsnitt 7.1.

I enlighet med tidigare etablerad praxis avrun-
das utgiftstaket till hela miljarder kronor. Rege-

ringen föreslår därför att utgiftstaket höjs med 4
miljarder kronor per år under perioden 2000-
2002. Genom den föreslagna förändringen be-
gränsas de takbegränsade utgifterna - exklusive
de nu tillkommande interntransaktionema inom
den offentliga sektorn - till en nivå som överens-
stämmer med de av riksdagen tidigare fastställda
utgiftstaken.

Tabell 4.1 Utgiftstak för staten

Miljarder kronor

2000

2001

2002

Nuvarande utgiftstak

761

786

810

Statliga ålderspensionsavgiften

3,8

3,7

3,6

Statliga avtalsförsäkringar

5,0

5,1

5,2

Förändrat statsbidrag

-4,8

-4,8

-4,8

Summa tekniska justeringar

4,1

4,0

4,0

Förslag till justerat utgiftstak

765

790

814

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Utgiftstaket för den offentliga sektorn består av
summan av det fastställda utgiftstaket för staten
och den beräknade kommunala utgiftsnivån med
avdrag för interna transaktioner mellan staten,
kommunsektorn och ålderspensionssystemet vid
sidan av statsbudgeten. Den tekniska justering av
utgiftstaket för staten som sker till följd av för-
ändrade statliga ålderspensionsavgifter och för-
ändrade bidrag till kommunsektorn påverkar
därför inte utgiftstaket för den offentliga sek-
torn. En reviderad beräkning av utgifterna för
den offentliga sektorn redovisas i avsnitt 7.3.

4.1.2 Överskott i den offentliga sektorns
finanser

Regering och riksdag har beslutat att ett centralt
långsiktigt budgetpolitiskt mål är att den offent-
liga sektorns finansiella sparande skall uppgå till
2 procent av BNP i genomsnitt över en kon-
junkturcykel. En gradvis anpassning mot detta
mål uppnås genom ett målsätt överskott i de of-
fentliga finanserna på 0,5 procent av BNP år
1999 och 2,0 procent av BNP år 2000. Riksdagen
har tidigare fastställt målet för det finansiella spa-
randet i den offentliga sektorn för åren 2001—
2002 till 2,0 procent av BNP.

Målen för åren 1999 och 2000 gäller vid den
tillväxt som beräknades i 1997 års ekonomiska
vårproposition. Om tillväxten av konjunktur-
mässiga skäl väsentligt skulle avvika från denna
skall motsvarande avvikelse tolereras. Tillväxten

84

PROP. 1999/2000:1

beräknas nu bli betydligt starkare år 1999 och
något starkare år 2000 än vad som prognostise-
rades i 1997 års ekonomiska vårproposition. I
1999 års ekonomiska vårproposition beräknades
den ackumulerade tillväxten för åren 1997-2000
istället bli 1,0 procentenheter lägre jämfört med
beräkningen i 1997 års ekonomiska vårproposi-
tion. Regeringen gjorde då bedömningen att av-
vikelsen inte var väsentlig och att den därför inte
föranledde en nedjustering av det målsatta spa-
randet på 2,0 procent av BNP för år 2000. Den
starkare tillväxt som nu förutses för åren 1999
och 2000 innebär att den ackumulerade tillväxten
under perioden 1997-2000 är ca 0,8 procenten-
heter högre jämfört med beräkningen i 1997 års
ekonomiska vårproposition. Inte heller denna
avvikelse kan betraktas som väsentlig. Avvikelsen
föranleder därför ingen justering av målet om ett
överskott på 2,0 procent av BNP år 2000.

nomi. I tabell 4.3 anges några faktorer av särskild
betydelse för de offentliga finanserna.

I fasta priser prognostiseras BNP växa med i
genomsnitt 3,6 procent år 1999 och med 3,0 pro-
cent år 2000. För åren 2001 och 2002 presenteras
istället för en prognos en kalkyl med olika anta-
ganden om hur BNP-tillväxten utvecklas. Den
kalkyl som ligger till grund för beräkningarna
innebär en långsiktig tillväxttakt kring 2,0 pro-
centenheter per år, vilket medför att den acku-
mulerade BNP-tillväxten under perioden 1999—
2002 uppgår till 11,2 procent. En mer utförlig re-
dovisning ges i avsnitt 1.1.4. Jämfört med 1999
års ekonomiska vårproposition revideras tillväx-
ten upp med 1,4 procentenheter år 1999 och med
0,4 procentenheter år 2000. Den ekonomiska
tillväxten påverkar de totala inkomsterna i eko-
nomin och är därför av central betydelse för
skatteinkomsternas storlek.

Tabell 4.2 BNP-tillväxt

Procent

1997

1998

1999

2000

Totalt

BP2000

1,8

2,6

3,6

3,0

11,5

VP1999

1,8

2,9

2,2

2,6

9,7

VP1997

2,3

2,5

2,8

2,7

10,7

Diff.BP2000-VP1997

-0,5

0,1

0,8

0,3

0,8

Diff VP1999-VP1997

-0,5

04

-0,6

-0,1

-1,0

Den övergång till det europeiska nationalräken-
skapssystemet ENS 95 som nu har genomförts
innebär att bruttonationalproduktens nivå höjs
med ca 70 miljarder kronor, vilket innebär att
överskottsmålet uttryckt i kronor höjs med ca
1,4 miljarder kronor vid ett mål på 2 procent av
BNP. Förändringen innebär också en ändrad pe-
riodisering av skatter och statsskuldsräntor. Un-
der perioden 2000-2002 innebär omläggningen
att de statsskuldsräntor som ingår i beräkningen
av den offentliga sektorns finansiella sparande
blir något högre. Denna effekt motverkas dock
av att omläggningen leder till högre beräknade
skatteinkomster för åren 2000-2002.

iTabell 4.3 Makroekonomiska förutsättningar               |

Värden från 1999 års ekonomiska vårproposition anges inom parentes

1998

1999

2000

2001

2002

BNP1

2,6

(2,9)

3,6

(2,2)

3,0

(2,6)

2,2

(2,5)

2,0

(2,5)

Prisbasbelopp2

36,4

(36,4)

36,4

(36,4)

36,6

(36,5)

36,9

(36,8)

37,6

(37,3)

KPI1

0,4

0,3

1,2

1,9

2,0

Årsgenomsnitt

(0,4)

(0,2)

(0,8)

(1,7)

(2,0)

Hushållens kon-

2,4

3.1

3,0

2,2

2,1

sumtionsutgifter1

(2,6)

(2,6)

(2,4)

(1,8)

(1,8)

Utbetald löne-

6,5

5,9

4,6

3,5

3,2

summa3

(6,6)

(4,2)

(3,7)

(3,8)

(3,7)

Sysselsättnings-

74,6

76,2

77,1

77,3

77,3

grad4

(74,6)

(75,3)

(75,6)

(76,1)

(76,5)

Öppen

6,5

5,4

4,5

4,2

4,2

arbetslöshet5

(6,5)

(5,8)

(5,4)

(5,1)

(5,0)

Arbetsmarknads-

3,9

3,3

3,5

3,5

3,5

politiska åtgärder5

(3,9)

(3,6)

(3,6)

(3,5)

(3,5)

Ränta 5 år

4,7

4,3

4,8

5,0

5,0

Årsgenomsnitt

(4,7)

(3,7)

(3,9)

(4,3)

(4,6)

Ränta 6 månader

4.3

3,2

3,6

4,1

4,4

Årsgenomsnitt

(4,3)

(3,2)

(3,3)

(3,6)

(4,0)

2 Tusental kronor,

3Årlig procentuell förändring i löpande priser

4 Andel av befolkningen mellan 20 och 64 år i reguljär sysselsättning

5 Andel av arbetskraften

4.2 Makroekonomiska förutsättningar

De makroekonomiska förutsättningarna är av
stor betydelse vid beräkningen av den offentliga
sektorns inkomster och utgifter. Förutsättning-
arna återfinns i sin helhet i bilaga 2 Svensk eko-

Inflationen under perioden 1999-2001 beräknas
bli något högre än vad som antogs i vårproposi-
tionen, vilket medför att prisbasbeloppet beräk-
nas bli 100 kronor högre åren 2000 och 2001 och
300 kronor högre år 2002. Inflationen beräknas, i
likhet med vad som antogs i 1999 års ekonomis-
ka vårproposition, öka till 2,0 procent år 2002.

85

PROP. 1999/2000:1

Prisbasbeloppet påverkar framför allt statens och
AP-fondens utgifter för basbeloppsanknutna
transfereringar samt grundavdragen vid beräk-
ningen av fysiska personers inkomstskatt.

I fasta priser beräknas hushållens konsum-
tionsutgifter öka med 3,1 procent år 1999 och
med 3,0 procent år 2000. Ökningstakten dämpas
därefter och antas uppgå till 2,1 procent år 2002.
Detta innebär en viss uppjustering av hushållens
konsumtionsutgifter åren 1999-2002 jämfört
med beräkningen i vårpropositionen. I löpande
priser beräknas hushållens konsumtionsutgifter
nu bli 1,3 procent högre år 2000 och 1,8 procent
högre år 2001 jämfört med bedömningen i vår-
propositionen. Hushållens konsumtionsutgifter
ligger framför allt till grund för beräkningen av
inkomster från mervärdesskatt.

Den öppna arbetslösheten beräknas minska
successivt under perioden, från 6,5 procent år
1998 till 4,2 procent år 2002. Den öppna arbets-
lösheten beräknas nu bli 0,9 procentenheter lägre
åren 2000-2001 jämfört med den tidigare be-
dömningen, vilket innebär lägre utgifter för ar-
betslöshetsförsäkringen. De konjunkturberoen-
de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna beräknas
åren 1999 och 2000 omfatta en något mindre del
av arbetskraften än vad som beräknades i 1999
års ekonomiska vårproposition.

I budgetpropositionen för 1999 presenterade
regeringen ett mål för sysselsättningsgraden som
innebär att den andel av befolkningen i åldrarna
20-64 år som är reguljärt sysselsatt skall uppgå
till minst 80 procent år 2004. Sysselsättningsgra-
den var 74,6 procent år 1998 och beräknas nu
stiga till 77,3 procent år 2002. Sysselsättnings-
graden beräknas nu bli väsentligt högre under
perioden 2000-2002 än vad som antogs i vårpro-
positionen. Den högre sysselsättningen innebär
bl.a. att utbetald lönesumma revideras upp. För
åren 1999-2002 beräknas utbetald lönesumma bli
omkring 2 procentenheter högre än vad som re-
dovisades i vårpropositionen, vilket leder till
högre skatteinkomster.

Den femåriga marknadsräntan väntas stiga
mot slutet av perioden. Jämfört med beräkning-
en till vårpropositionen är den femåriga räntan
högre för de kommande åren.

4.3 Politiska prioriteringar

I 1999 års ekonomiska vårproposition föreslogs
en rad åtgärder för ökad tillväxt, sysselsättning
och rättvisa samt förbättrad jämställdhet och
miljö. I den beräkning av statsbudgetens in-
komster som redovisas i kapitel 6 och i den för-
delning av utgifterna på utgiftsområden som fö-
reslås i kapitel 7 har dessa åtgärder beaktats. I
tabell 4.4 finns en sammanfattning av effekterna
på de offentliga finanserna av de förslag till nya
satsningar, utgiftsminskningar och utgiftsför-
skjutningar som regeringen presenterar i denna
proposition. Samtliga åtgärder ingår i regeringens
förslag till statsbudget för år 2000 samt i beräk-
ningen av utgifterna för åren 2001 och 2002. Åt-
gärderna på skatteområdet ingår i beräkningarna
av inkomsterna. De nya satsningarna är även
medräknade i de förslag till utgiftsramar som
presenteras i kapitel 7.

86

PROP. 1999/2000:1

Tabell 4.4 Nu föreslagna utgifts- och skatteförändringar

Nettoförsvagning av offentliga finanser och effekter på takbegränsade
utgifter.

■JJiljoneiJaonor^^

Utgifter

U01 Ordförandeskapet 2001,
regeringskansliet

190

190

U06 Kosovo

400

U09 Assistansersättning

150

200

U014 Europeiska socialfonden*

140

60

80

U016 Storstadssatsning, skolor

45

U017 Folkbildning

10

U019 Europeiska regionala
utvecklingsfonden*

360

500

400

U019 Regionalpolitiska insatser

306

U020 Kalkning, kemikalie-
inspektionen

23

U021 Småskalig elproduktion

250

U023 Förskjutning av
arealersättning*

-3 720

U023 Agenda 2000*

85

775

910

U023 Kompletterande

kompensationsstöd*

440

U023 Viltskador, nyckelbiotoper

27

U024 Näringslivsutv. östersjö-
regionen, miljöexport

-50

50

U025 Fordonsskatt, kommun-
kompensation

100

100

100

U025 Värdmiljard

1 000

U025 Särskilda insatser till
kommuner och landsting

700

övrigt

-370

-130

-130

Summa ökning av
takbegränsade utgifter

-1 764

3395

7 560

Summa försvagning av
offentliga finanser, utgifter

931

2 060

170

Inkomster

Hushåll

12 040

15 800

15 800

Företag m.m.

2 780

4 150

1 800

Energi

-1 350

-1 150

-1 150

Fastighetsskatter

600

600

Kompetensutveckling

1 350

1 150

1 150

Pensionsuppgörelsen

650

700

700

Förstärkt anställningsstöd

90

150

150

200-kronan till kommunerna

1270

övrigt

-10

-10

-20

Summa inkomstminskning, netto

15 550

22 660

19 030

Nettoförsvagning offentliga
finanser

16 481

24 720

19 200

*Påverkar ej finansiellt sparande i offentlig sektor.

Regeringen föreslår att regeringskansliets anslag
tillförs ytterligare medel åren 2000 och 2001 bl.a.
för genomförandet av ordförandeskapet i EU:s
ministerråd år 2001. Utgiftsområde 6 Totalför-
svar tillförs 400 miljoner kronor år 2000 för
svenskt deltagande med väpnad trupp i Kosovo.
De totala utgifterna för insatsen beräknas år 2000
till 900 miljoner kronor.

Regeringen avser också att föreslå att personer
som beviljats assistansersättning före 65 års ålder
skall få behålla denna även efter fyllda 65 år. Av-
sikten är att kunna presentera en proposition
hösten 2000 så att lagändringen skall kunna träda
ikraft vid årsskiftet 2000/2001.

Vidare sker det inom utgiftsområde 16 och 17
satsningar på skolor i storstadsområden samt på
folkbildningen.

På utgiftsområde 19 Regional utjämning och
utveckling föreslås ytterligare medel till följd av
att återflödet av medel i EU:s strukturfondspro-
gram för perioden 2000-2006 beräknas bli större
än tidigare beräknat. På utgiftsområde 20 Allmän
miljö- och naturvård föreslås under år 2000 yt-
terligare medel för kalkning av försurade sjöar
och vattendrag. Vidare tillförs Kemikalieinspek-
tionen ytterligare 3 miljoner kronor för arbete
med bekämpningsmedel.

På utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fis-
ke med anslutande näringar minskar utgifterna
med 3,7 miljarder kronor år 2000 till följd av att
EG:s regler numera medger att arealersättningen
kan skjutas från november till januari. Regering-
en avser att senarelägga utbetalningen av arealer-
sättningen till januari. På samma utgiftsområde
ökar utgifterna p.g.a. ökade direktstöd till följd
av Agenda 2000 och kompletterande kompensa-
tionsstöd beroende av valutakursförändringar.
Ytterligare medel föreslås avsättas till nyckelbi-
otopskydd och till ersättning för viltskador.

På utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till
kommuner föreslås att kommuner och landsting
kompenseras för den föreslagna höjningen av
fordonsskatter för bussar genom att statsbidra-
gen ökas med 100 miljoner kronor i enlighet
med (prop,1997/98:56). Genom den s.k. för-
svarsuppgörelsen kommer sammanlagt 8 miljar-
der kronor att tillföras vården och omsorgen un-
der perioden 2002-2004. Regeringen gör
emellertid bedömningen att det finns behov av
ytterligare resurser till vård och omsorg. Mot den
bakgrunden avser regeringen att föreslå att ytter-
ligare medel, 1 miljard kronor, skall tillföras vår-
den och omsorgen redan år 2001. Vidare aviserar
regeringen att ytterligare 700 miljoner kronor

87

PROP. 1999/2000:1

engångsvis tillförs anslaget Bidrag till särskilda
insatser i vissa kommuner och landsting år 2001.

De takbegränsade utgifterna minskar med

1,8 miljarder kronor år 2000 som en följd av de
föreslagna förändringarna. För åren 2001 och
2002 ökar de takbegränsade utgifterna till följd
av nya satsningar med 3,4 respektive 1,6 miljar-
der kronor. Effekten på det finansiella sparandet
för den offentliga sektorn skiljer sig från effekten
på de takbegränsade utgifterna eftersom återflö-
det från EG-budgeten inte påverkar det finansi-
ella sparandet.

Som ett första steg i en kompensation för de
effekter på genomsnittsskatter och marginal-
skatter som beror av den allmänna pensionsav-
giften föreslås för år 2000 en skattereduktion
med 25 procent av avgiften. Skiktgränsema för
uttag av statlig inkomstskatt korrigeras, där
uppjusteringen av den nedre skiktgränsen med-
för att antalet personer som betalar statlig in-
komstsskatt minskar. I 1999 års ekonomiska
vårproposition aviserades en förlängning av den
tillfälliga skattereduktion som gäller i år med ett
motsvarande belopp. Den tillfälliga skatte-
reduktion som gäller i år föreslås nu förlängas till
att gälla även för år 2000. För åren 2001 och 2002
har en minskning av skatteinkomsterna med ett
motsvarande belopp lagts in i beräkningarna. Vi-
dare kommer regeringen föreslå att den fasta
statliga skatten om 200 kronor skall tillföras
kommunerna även för år 2001.

På företagskatteområdet föreslås ett antal åt-
gärder. Företagens reserveringsmöjligheter ut-
vidgas dels genom att avdragstaken höjs, till 25
procent för aktiebolag och till 30 procent för
egenföretagare, dels genom att den tid inom vil-
ken periodiseringsfonder skall återföras förlängs
med ett år. Flertalet av de stoppregler som gäller
för fåmansföretagare slopas. Kupongskatten på
näringsbetingade aktier slopas. Förslag läggs
fram om återköp av aktier och beskattning av
utländska nyckelpersoner.

Bland annat som en följd av en uppgörelse
mellan de partier som står bakom pensionsupp-
görelsen föreslås vissa förändringar i socialavgif-
terna. Regeringen föreslår vidare att fastig-
hetskatten på bostadshyreshus sänks till 1,2
procent för år 2000 och att vissa skattelättnader
ges för hyreshus tillhöriga vissa krisårgångar.

En grön skatteväxling sker genom att vissa
energiskatter höjs och där de ökade skatteintäk-
terna används för reducerad skatt i samband med
kompetensutveckling i arbetslivet. Jordbrukets

energiskatter reduceras till den nivå som gäller
för industrin.

Nettoförsvagningen av de offentliga finan-
serna till följd av nämnda åtgärder beräknas till
16,5, 24,7 och 19,2 miljarder kronor för åren
2000-2002, varav skattesänkningar, netto, förkla-
rar 15,6, 22,7 och 19,0 miljarder kronor. Beräk-
ningen av skatteförslagens budgeteffekter för de
offentliga finanserna i tabell 4.4 har gjorts i en-
lighet med nationalräkenskapernas redovisning-
sprinciper. I kapitel 8 redovisas en beräkning av
skatteförslagens kassamässiga effekter.

I den ekonomiska vårpropositionen gjordes
bedömningen att det fanns en risk för att utgifts-
taket för staten skulle överskridas år 1999 om
inga åtgärder vidtogs. Regeringen vidtog därför
utgiftsbegränsande åtgärder motsvarande totalt
ca 8 miljarder kronor för år 1999.1 kapitel 5 re-
dovisas regeringens prognos för de takbegränsa-
de utgifterna för år 1999. Enligt regeringens be-
dömning kommer utgiftstaket för år 1999 att
klaras utan att ytterligare åtgärder behöver vidtas.
Regeringen kommer att noga följa utgifternas
utveckling under 1999 och kommer, om det be-
döms som nödvändigt, att vidta de åtgärder som
krävs för att förhindra ett överskridande av ut-
giftstaket.

Även för år 2000 gjordes i den ekonomiska
vårpropositionen bedömningen att åtgärder be-
hövde vidtas för att undvika ett överskridande av
utgiftstaket. I förhållande till de utgiftsnivåer
som följde av en oförändrad politik innebar de
föreslagna besparingarna och satsningarna att de
takbegränsade utgifterna reducerades med ca
8 miljarder kronor år 2000. Regeringen gör nu
bedömningen att de takbegränsade utgifterna för
år 2000 blir högre än vad som beräknades i 1999
års ekonomiska vårproposition. Den beräknade
högre nivån föranleds bl.a. av att utgifterna för
sjukförsäkringen och avgiften till den Europeiska
gemenskapen nu förväntas bli högre år 2000 (se
även kapitel 7). Det är regeringens bedömning
att utgiftstaket för år 2000 riskerar att överskri-
das om inga åtgärder vidtas. Regeringen förbere-
der därför ett antal åtgärder i syfte att begränsa
utgifterna för år 2000. För att säkerställa att ut-
giftstaket för år 2000 kan hållas har regeringen
för avsikt att införa begränsningsbelopp som sä-
kerställer förbrukningen på några anslag och ut-
giftsområden. De områden som berörs av ut-
giftsbegränsningarna är bl.a. totalförsvaret, det
internationella biståndet samt utbildnings- och
energiområdet. Begränsningsbeloppet som gäller
för det internationella utvecklingssamarbetet år

88

PROP. 1999/2000:1

1999 beräknas ha inneburit senareläggningar av
planerade projekt m.m. på ca 2,9 miljarder kro-
nor. Regeringen kommer att införa begräns-
ningsbelopp för det internationella biståndet
även år 2000. Begränsningsbeloppet kommer att
sättas på en sådan nivå att de projekt m.m. som
senarelagts till följd av utgiftsbegränsningen 1999
i stället kan genomföras år 2000. I den ekono-
miska vårpropositionen nästa år kommer rege-
ringen närmare informera om de vidtagna åtgär-
dernas innebörd och omfattning.

Diagram 4.1 Statsbudgetens saldo 1989-2002

Miljarder kronor

4.4 Statsbudgetens utveckling

Den gynnsamma utvecklingen av de offentliga
finanserna sedan mitten av 1990-talet har burits
upp av en framgångsrik budgetsanering. Det sa-
neringsprogram som påbörjades 1994 innebär en
varaktig årlig förstärkning av de offentliga finan-
serna med 126 miljarder kronor eller ca 8 procent
av BNP. Förstärkningen av de offentliga finan-
serna har åtföljts av en förstärkning av statsbud-
getens saldo.

Statsbudgetens saldo är sedan 1997 detsamma
som statens lånebehov. Ett positivt budgetsaldo
innebär att staten amorterar på statsskulden. År
1998 var statsbudgetens saldo positivt för första
gången sedan 1989 och staten kunde amortera
knappt 10 miljarder kronor på statsskulden.

Som framgår av diagram 4.1 beräknas stats-
budgeten uppvisa stora överskott under åren
1999-2002. Överskotten möjliggör en snabb
amortering av statsskulden. Totalt beräknas sta-
ten amortera ca 224 miljarder kronor på stats-
skulden under denna period. De stora beräknade
överskotten i statsbudgeten beror på engångsvisa
effekter i samband med införandet av ålderspen-
sionsreformen och på inkomster från försäljning
av statligt aktieinnehav.

4.4.1 Statsbudgetens inkomster

I tabell 4.5 redovisas utfallet av statsbudgetens
skatteinkomster och övriga inkomster för år
1998 och den förväntade utvecklingen under pe-
rioden 1999-2002. Statsbudgetens totala in-
komster beräknas bli ca 20 miljarder kronor hög-
re år 2002 jämfört med år 1999, varav 3 miljarder
kronor avser högre skatteinkomster och 17 mil-
jarder kronor högre övriga inkomster. Under år
2000 bedöms emellertid övriga inkomster tillfäl-
ligt öka till en betydligt högre nivå, framför allt
till följd av högre försäljningsinkomster. I rela-
tion till BNP beräknas såväl statsbudgetens to-
tala inkomster som statsbudgetens skattein-
komster vara lägre i slutet av perioden än år 1999.

Tabell 4.5 Statsbudgetens inkomster

1998

1999

2000

2001

2002

Miljarder kronor

Skatteinkomster

639,7

652,4

617,1

622,7

655,8

Övriga inkomster

66,6

54,4

165,2

70,8

71,1

Totala inkomster

706,3

706,9

782,3

693,5

726,9

Diff. mot 1999 års

ekonomiska vårpro-

position

Skatteinkomster

3,3

-34,3

-50,1

■46,0

övriga inkomster

-41,9

55,1

-15,1

5,0

Totala inkomster

-38,6

20,8

-65,2

-41,0

Procent av BNP

Skatteinkomster1

34,2

33,4

30,2

29,3

29,6

Totala inkomster

37,7

36,2

38,3

32,6

32,8

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.
‘Denna kvot skall inte förväxlas med skattekvoten för hela offentliga sektorn.

89

PROP. 1999/2000:1

Statsbudgetens inkomster beräknas öka med
drygt 75 miljarder kronor mellan år 1999 och år
2000. Ökningen förklaras främst av att försälj-
ningsinkomster beräknas öka med ca 95 miljar-
der kronor och av att inkomster från aktieutdel-
ningar tillfälligt beräknas bli högre år 2000. De
minskade skatteinkomsterna år 2000 följer
framför allt av den föreslagna pensionsomlägg-
ningen och de i denna proposition aviserade
skattesänkningarna men även av relativt stora
slutregleringar av kommunalskatter. Minskning-
en motverkas dock av ökade inkomster från såväl
energiskatt som mervärdesskatt.

Som framgår i tabell 4.5 så beräknas skattein-
komsterna bli avsevärt lägre under perioden
2000-2002 jämfört med vad som redovisades i
1999 års ekonomiska vårproposition. Skillnaden
mellan beräkningarna beror till mycket stor del
på de i denna proposition föreslagna skattesänk-
ningarna. De lägre skatteinkomsterna förklaras
till stor del av följande:

-   Inkomster från fysiska personer minskar
dels till följd av den föreslagna skattereduk-
tionen, dels av den föreslagna höjningen av
skiktgränsema. Vidare kommer det fasta
beloppet om 200 kronor även år 2001 att
utgöra en kommunal inkomstskatt.

-   Förslaget om att höja avsättningen av obe-
skattade medel till periodiseringsfonder
samt att den tid inom vilken periodise-
ringsfonder skall återföras till beskattning
förlängs med ett år medför minskade in-
komster från juridiska personer.

I samband med pensionsreformen sker en av-
giftsväxling år 2000. Innebörden är bland annat
att ålderspensionsavgiften höjs medan den all-
männa löneavgiften sänks. Sammanlagt sänks ut-
taget av arbetsgivaravgifter med 0,14 procent-
enheter år 2000. Dessa förändringar resulterar i
att inkomsterna från socialavgifter minskar. Sam-
tidigt höjs den allmäna pensionsavgiften från
6,95 till 7,0 procent av avgiftsunderlaget.

Under övriga inkomster är det framför allt in-
komster av försåld egendom som förändrats se-
dan 1999 års ekonomiska vårproposition. För år
1999 beräknas nu inkomster av försåld egendom
uppgå till ca 1 miljard kronor, vilket är drygt
44 miljarder kronor lägre än vad som beräknades
i vårpropositionen. De i 1999 års ekonomiska
vårproposition planerade försäljningarna beräk-
nas nu istället genomföras år 2000, vilket medför

att inkomsterna blir drygt 50 miljarder kronor
högre detta år. Även minskningen om 17 miljar-
der kronor år 2001 förklaras av de ändrade för-
säljningstidpunktema. Under perioden 1999—
2002 beräknas försäljningar om 126 miljarder
kronor genomföras.

En mer utförlig redovisning av statsbudgetens
inkomster presenteras i kapitel 6.

4.4.2 Statsbudgetens utgifter

Utgifterna på statsbudgeten är indelade i 27 ut-
giftsområden. Därutöver ingår posterna Minsk-
ning av anslagsbehållningar, Kassamässig korri-
gering och Riksgäldskontorets nettoutlåning.

Som framgår av tabell 4.6 uppgick utfallet för
statsbudgetens totala utgifter till ca 697 miljarder
kronor år 1998. År 2002 beräknas statsbudgetens
utgifter uppgå till ca 721 miljarder kronor. Ut-
gifterna beräknas således öka med cirka
24 miljarder kronor under perioden 1998-2002.
Som andel av BNP minskar emellertid utgifterna
med 4,7 procentenheter.

Ålderspensionsreformen innebär att stats-
budgetens utgifter ökar med ca 15 miljarder kro-
nor mellan åren 1998 och 1999. De ökade utgif-
terna beror på att betalningsansvaret mellan sta-
ten och AP-fonden har ändrats och på att statliga
ålderspensionsavgifter har införts. För att möj-
liggöra en rättvisande jämförelse av utgiftsut-
vecklingen från 1998 till 2002 kan 1998 års ut-
gifter korrigeras för en tänkt ålders-
pensionsreform detta år. Efter en sådan korrige-
ring ökar statsbudgetens utgifter med omkring
10 miljarder kronor mellan 1998 och 2002 eller
med i genomsnitt ca 0,3 procent per år. Av den
återstående ökningen på totalt 10 miljarder kro-
nor förklaras knappt 6 miljarder kronor av att
delpensionen och arbetsskadeförsäkringen
fr.o.m. 1999 förts över från socialförsäkrings-
sektorn vid sidan av statsbudgeten till stats-
budgeten.

90

iTabell 4.6 Statsbudgetens utgifter 1998-2002             1

Miljarder kronor

1998

1999

2000

2001

2002

Utgifter exkl.
statsskulds-
räntor1

585, r

616,2

623,5

641,5

640,0

Statsskulds-
räntor3

113,4

92,7

81,8

77,1

62,2

Riksgäldskontor
ets nettout-
låning m.m.4

-2,5

-57,3

-5,5

-106,1

18,9

Totala utgifter

696,65

651,5

699,8

612,5

721,1

Procent av BNP

Utgifter exkl.
statsskulds-
räntor

31,3

31,6

30,5

30,1

28,9

Totala utgifter

37,2

33,4

34,3

28,8

32,5

1 Inklusive minskning av anslagsbehållningar

2 Korrigerat för ålderspensionsreformen motsvarar detta 600,4 mdkr (dvs. beloppet
skulle ha varit 600,4 mdkr om ålderspensionsreformen genomförts redan 1998).

3 Avser utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

4 Inklusive kassamässig korrigering, finansiell överföring från AP-fonden till Riksgälds-
kontoret och beräkningsteknisk överföring till hushållen.

5 Korrigerat för ålderspensionsreformen motsvarar detta 711,3 mdkr.

Utgifter exklusive statsskuldsräntor

Med statsbudgetens utgifter exklusive stats-
skuldsräntor avses samtliga utgiftsområden för-
utom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Korrigerat för en tänkt ålderspensionsreform år
1998 ökar dessa utgifter med knappt 40 miljarder
kronor mellan åren 1998-2002 eller med i ge-
nomsnitt 1,6 procent per år. I relation till BNP
minskar emellertid utgifterna exklusive stats-
skuldsräntor med 3,2 procentenheter, från
32,1 procent år 1998 till 28,9 procent år 2002.
Om korrigering även görs för att delpensionen
och arbetsskadeförsäkringen fr.o.m. 1999 har
lyfts in på statsbudgeten uppgår ökningen från år
1998 till år 2002 till ca 34 miljarder kronor.

Utgifterna exklusive statsskuldsräntor mins-
kar realt med i genomsnitt 0,2 procent per år un-
der perioden 1998-2002. Som framgår av tabell

4.7 motsvarar detta en minskning av utgifterna i
fasta priser med 4,1 miljarder kronor. I tabellen
redovisas de utgiftsområden som uppvisar större
ökningar eller minskningar i fasta priser mellan
åren 1998 och 2002.

PROP. 1999/2000:1

Tabell 4.7 Förändring i fasta priser för utgifterna exklusive 1
statsskuldsräntor 1998-20021                            1

Miljarder kronor

1998-2002

i % per år

Utgifter exkl. statsskuldsräntor1

-4,1

-0,2 %

större ökningar per utgiftsområde

Uo 10 Ek. trygghet sjukdom/handikapp

5,6

1,7%

Uo 12 Ek. trygghet för familjer/barn

5,1

3,0%

Uo 16 Utbildning och univ.forskning

7,6

6,2%

större minskningar per utgiftsområde

Uo 13 Ek. trygghet vid arbetslöshet

-12,7

-9,3 %

Uo 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

-4,8

-2,6 %

Uo 18 Samhällsplan, bostadsförsörjn.
m.m.

-11,4

-16,3 %

1 Fastprisberäkning med implicitprisindex för statlig konsumtion och investeringar och
med KPI för övriga delar. För att möjliggöra en jämförelse över tiden har korrigering
gjorts för en tänkt ålderspensionsreform år 1998. Vidare har hänsyn inte tagits till den

föreslagna minskningen av statsbidraget till kommunsektorn på 4,8 miljarder kronor
med anledning av den nu föreslagna skattesänkningen.

I tabell 4.8 redovisas de beräknade utgifterna i
löpande priser per utgiftsområde för åren 1998—
2002.1 en fotnot till tabellen redovisas en beräk-
ning av utgifterna per utgiftsområde i de fall ål-
derspensionsreformen hade genomförts år 1998.

De största utgiftsökningarna under perioden
1998-2002 återfinns under följande utgiftsområ-
den:

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Anslagen inom utgiftsområdet ökar med ca

2,8 miljarder kronor under perioden 1998-2002.
Till största delen förklaras förändringen av den
ökade bruttonationalinkomsten (BNI) under pe-
rioden. En del av denna ökning förklaras av hög-
re BNI på grund av övergången till det nya euro-
peiska nationalräkenskapssystemet ENS 95.
Vidare ökar anslagen p.g.a. att biståndsramen
som andel av BNI är högre år 2002 jämfört med
år 1998. Den totala biståndsramen som andel av
BNI uppgick år 1998 till 0,70 procent av BNI. I
1999 års ekonomiska vårproposition aviserade
regeringen en höjning av ramen för biståndet år
2002 till 0,74 procent av BNI.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och
social omsorg

Jämfört med utfallet år 1998 beräknas utgifterna
inom utgiftsområdet öka med ca 3,1 miljarder
kronor t.o.m. år 2002. Utgifterna för assistanser-
sättningen ökar med ca 1,8 miljarder kronor
främst p.g.a. ett ökat antal personer och timmar i
ersättningssystemet. Vidare ökar utgifterna för
bidrag till läkemedelsförmånen med ca

91

PROP. 1999/2000:1

0,8 miljarder kronor under perioden 1998-2002.
Utgiftsökningen är bl.a. en effekt av att nya dy-
rare läkemedel introduceras på marknaden och
en stigande konsumtion av läkemedel.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid
sjukdom och handikapp

De totala utgifterna för utgiftsområdet ökar med

16,8 miljarder kronor under perioden 1998-2002
efter det att utgifterna rensats från ålderspen-
sionsreformens effekter (se fotnot 1 till tabell
4.8). I fasta priser motsvarar detta en ökning med
i genomsnitt 1,7 procent per år. Knappt 6 miljar-
der kronor av ökningen mellan 1998 och 2002
förklaras av utgifter för arbetsskadeförsäkringen.
Denna försäkring redovisades fram t.o.m. 1998
vid sidan av statsbudgeten, men fr.o.m. 1999 re-
dovisas den på anslag under utgiftsområdet.
Större delen av den resterande ökningen, 9,4
miljarder kronor, förklaras av ökade kostnader
för sjukpenning. Antalet ersatta dagar med sjuk-
penning ökar med ca 34 procent under perioden
1998-2002.

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för
familjer och barn

Rensat för ålderspensionsreformens effekter be-
räknas utgifterna öka med 7,6 miljarder kronor
under perioden 1998-2002 (se fotnot 1 till tabell
4.8). I fasta priser motsvarar detta en ökning med
i genomsnitt 3 procent per år. En viktig förkla-
ring är de högre utgifterna för anslaget Allmänna
barnbidrag. Ökningen beror på regeringens för-
slag att höja barnbidraget med 100 kronor per
barn och månad fr.o.m. år 2000 och med ytterli-
gare 100 kronor fr.o.m. år 2001. Vidare ökar
kostnaderna för föräldraförsäkringen under pe-
rioden 1998-2002.

Utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning

Under perioden 1998-2002 ökar utgifterna med

11,2 miljarder kronor. I fasta priser motsvarar
detta en ökning med i genomsnitt 6,2 procent
per år. Utgiftsökningen förklaras främst av de i
1999 års ekonomiska vårproposition aviserade
satsningarna på kunskap och kompetens. I sats-
ningarna ingår bl.a. nya högskoleplatser, nytt
studiestödssystem och ökade resurser för forsk-
ning och forskarutbildning. Dessutom har eko-
nomiskt utrymme avsatts för att med start år
2001 införa en allmän förskola och en rätt till
förskoleverksamhet för barn till arbetslösa för-

äldrar samt en maxtaxa i förskoleverksamhet och
skolbarnomsorgen. Förslaget om ändrad finansi-
eringsprincip för avtalsförsäkringar förklarar ca

1.7 miljarder kronor av ökningen under perioden
1998-2002.

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till
kommunerna

Mellan åren 1998 och 2002 beräknas utgifterna
öka med 5 miljarder kronor. Beslutade, föreslag-
na och aviserade tillskott till kommuner och
landsting uppgår år 2002 till 11,7 miljarder kro-
nor i förhållande till 1998 års statsbidragsnivå.
Regeringen föreslår att det generella statsbidra-
get minskas med 4,8 miljarder kronor till följd av
den föreslagna minskningen av avdragsrätten för
allmän pensionsavgift. Den förändrade avdrags-
rätten för allmän pensionsavgift ökar kommu-
nernas och landstingens skatteintäkter med mot-
svarande belopp. Det generella statsbidraget
påverkas också av vissa andra ekonomiska regle-
ringar. Aven ramen för utjämningsbidraget på-
verkas av den förändrade avdragsrätten samt av
beslutade förändringar i det kommunala utjäm-
ningssystemet. Den sammanlagda effekten blir
att ramen för utjämningsbidraget minskar med

2.7 miljarder kronor år 2000. Utjämningsbidra-
get antas sedan ligga kvar på en oförändrad nivå
under resten av perioden. På statsbudgetens in-
komstsida sker en motsvarande minskning av
utjämningsavgiften.

Utgiftsområde 27 Avgiften till EG-budgeten

Avgiften till EU ökar med 2,5 miljarder kronor
under perioden 1998-2002. Ökningen beror
framför allt på den del av avgiften som är baserad
på bruttonationalinkomsten.

De största utgiftsminskningarna återfinns under
följande tre utgiftsområden:

Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid
arbetslöshet

År 1998 uppgick den öppna arbetslösheten till

6,5 procent av arbetskraften. Utgifterna för ar-
betslöshetsersättning uppgick detta år till

35,3 miljarder kronor eller ca 95 procent av ut-
giftsområdets totala utgifter.

Utgifterna inom utgiftsområde 13 beräknas
minska med 11,3 miljarder kronor från år 1998
till år 2002. I fasta priser uppgår minskningen till
i genomsnitt 9,3 procent per år. De lägre utgif-
terna härrör huvudsakligen från anslaget Bidrag

92

PROP. 1999/2000:1

till arbetslöshetsersättning. Orsaken till de lägre
utgifterna är att den öppna arbetslösheten beräk-
nas minska med 2,3 procentenheter till
4,2 procent av arbetskraften år 2002.

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Utgiftsområdet minskar med 1,8 miljarder kro-
nor mellan åren 1998 och 2002. Minskningen
förklaras till stor del av lägre utgifter för arbets-
marknadspolitiska åtgärder. Andelen i arbets-
marknadspolitiska åtgärder beräknas för år 2002
uppgå till 3,5 procent av arbetskraften. Det är en
minskning med 0,4 procentenheter eller cirka
17 000 personer jämfört med år 1998.

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering
bostadsförsörjning och byggande

Utgifterna beräknas minska med 10,7 miljarder
kronor under perioden 1998-2002. I fasta priser
motsvarar detta en minskning med i genomsnitt

16,3 procent per år. Den främsta anledningen är
att utgifterna för anslaget Räntebidrag m.m.
minskar från 10,8 miljarder kronor år 1998 till

1,6 miljarder kronor år 2002. Den kraftiga
minskningen beror framför allt på en allt lägre
räntenivå och att därmed hela det äldre ränte-
bidragssystemet snabbt avvecklas samt att bo-
stadsbyggandet ligger på en låg volym. Ytterliga-
re en anledning är att det subventionssystem som
infördes år 1993 är konstruerat så att för varje ny
årgång som påbörjas minskar det statliga bidra-
get. Vidare minskar utgifterna för anslaget Sta-
tens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet. Ut-
gifterna för år 2002 beräknas till 0,6 miljarder
kronor, vilket är 2,1 miljarder kronor lägre än
utfallet år 1998. Orsaken till de lägre utgifterna
är främst det förbättrade ränteläget.

Minskning av anslagsbehållningar

Minskning av anslagsbehållningar beräknas som
nettot av förbrukningen av sparade medel från
föregående budgetår och sparade medel från in-
nevarande budgetår samt utnyttjande av anslags-
kredit.

I redovisningen av utfallet för år 1998 och i
prognosen för år 1999 ingår minskningen av an-
slagsbehållningar och utnyttjande av anslagskre-
dit under respektive utgiftsområde. För åren
2000-2002 redovisas motsvarande förändringar
under posten Minskning av anslagsbehållningar.
Minskningen av anslagsbehållningarna beräknas
till 6,0 miljarder kronor år 2000, 7,5 miljarder
kronor år 2001 och 5,0 miljarder kronor år 2002.

93

PROP. 1999/2000:1

1 Tabell 4.8 Takbegränsade utgifter 1998-2002                                                                           1

Miljarder kronor

19981

1999
Prognos

2000

Beräknat2

2001

Beräknat2

2002

Beräknat2

UO 1

Rikets styrelse

4,3

4,8

4,5

4,8

4,8

U0 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

2,0

1,6

1,6

1,6

1,7

U0 3

Skatteförvaltning och uppbörd

5,9

6,0

5,9

6,0

6,1

U0 4

Rättsväsendet

21,4

22,2

22,7

23,0

23,4

U0 5

Utrikesförvaltning och internationell samverkan

2,6

3,0

3,0

3,0

3,1

U0 6

Totalförsvar

42,4

44,7

46,6

46,1

45,1

U0 7

Internationellt bistånd

11,5

12,1

13,2

14,4

14,3

U0 8

Invandrare och flyktingar

4,2

4,7

4,9

4,9

4,5

UO 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

23,1

24,8

25,4

25,9

26,2

UO 10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

39,7

87,9

92,5

92,5

92,2

UO 11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

62,7

34,4

33,6

32,7

32,2

UO 12

Ekonomisk trygghet för familj och barn

35,9

40,9

44,8

47,9

48,2

UO 13

Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet

37,3

33,5

30,6

28,5

28,3

UO 14

Arbetsmarknad och arbetsliv

47,7

48,8

46,1

46,3

46,6

UO 15

Studiestöd

21,9

19,8

21,0

24,5

24,8

UO 16

Utbildning och universitetsforskning

27,7

30,1

32,6

36,6

39,0

UO 17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

7,3

7,6

7,6

7,7

7,9

UO 18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

22,4

18,3

15,6

12,3

11,7

UO 19

Regional utjämning och utveckling

3,4

4,0

3,3

3,8

3,1

UO 20

Allmän miljö- och naturvård

1,4

1,8

1,7

1,8

2,0

U0 21

Energi

0,9

1,2

1,4

1,9

1.7

UO 22

Kommunikationer

27,3

25,6

25,5

25,2

25,5

U0 23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

11,8

12,2

9,7

14,0

14,1

U0 24

Näringsliv

2,8

3,3

3,0

3,0

2,9

U0 25

Allmänna bidrag till kommunerna

96,8

102,5

97,7

101,9

101,8

U0 26

Statsskuldsräntor m.m.

113,4

92,7

81,8

77,1

62,2

U0 27

Avgiften till Europeiska gemenskapen

21,2

20,6

23,1

23,8

23,7

Minskning av anslagsbehållningar

0,0

0,0

6,0

7.5

5,0

Summa utgiftsområden

699,1

708,8

705,3

718,6

702,2

Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor

585,7

616,2

623,5

641,5

640,0

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten

132,3

135,9

140,0

144,8

151,4

Takbegränsade utgifter

718,0

752,0

763,5

786,3

791,4

Budgeteringsmarginal

2,0

1,0

1,5

3,7

22,6

Utgiftstak för staten

720,0

753,0

765,0

790,0

814,0

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

1 För att möjliggöra en jämförelse av utgifterna under perioden 1998-2002 redovisas nedan en schablonmässig beräkning av utgifterna för år 1998 i det fall ålderspensionsreformen
hade genomförts redan 1998:

U010 75,8 mdkr, U01133,3 mdkr, U012 40,7 mdkr, U013 39,5 mdkr, U014 48,0 mdkr, U015 22,5 mdkr, Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor 600,4 mdkr,
Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 137,1 mdkr och Takbegränsade utgifter 737,5 mdkr. Om hänsyn också tas till att arbetsskade- och
delpensionsfonden fram t.o.m. 1998 redov isades utanför statsbudgeten beräknas U010 till 81,9 mdkr och U011 till 33,9 mdkr.

2 Enligt förslaget till preliminära utgiftsområdesramar (se tabell 7.1). Beräknad förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit redovisas sammantaget för
samtliga utgiftsområden under posten Minskning av anslag sbehållningar.

94

PROP. 1999/2000:1

Statsskuldsräntor

Räntor på statsskulden ingår under utgiftsområ-
de 26 Statsskuldsräntor m.m. Utgifterna för
statsskuldsräntoma påverkas av ett antal olika
faktorer. Viktigast är storleken på statsskulden,
statsbudgetens saldo samt ränte- och valutakurs-
utvecklingen. Statsskuldsräntoma påverkas även
av tekniska faktorer till följd av Riksgäldskonto-
rets upplånings- och skuldförvaltningsteknik.

I diagram 4.2 redovisas statsskuldsräntoma
som andel av BNP för åren 1993-2002. År 1998
uppgick statsskuldsräntoma till 113,3 miljarder
kronor eller 6,0 procent av BNP. Mellan åren
1998-2002 beräknas statsskuldsräntoma som
andel av BNP minska med ca 3,2 procentenheter
för att år 2002 uppgå till 62 miljarder kronor eller

2,8 procent av BNP. De kraftigt minskade rän-
teutgifterna under perioden 1999-2002 förklaras
främst av den amortering på statsskulden som
sker till följd av överföringar från AP-fonden till
staten i samband med ålderspensionsreformen
och försäljningar av statligt aktieinnehav. En yt-
terligare förklaring till de kraftigt minskade rän-
tebetalningarna är att lån med höga kupongrän-
tor successivt förfaller och refinansieras med lån
till lägre räntesatser.

Diagram 4.3 Statsskuldsräntor som andel av statsbudge-
tens utgifter 1998-2002_______________________________

Procent av statsbudgetens utgifter

I statsbudgeten redovisas statsskuldsräntor ut-
giftsmässigt. Statsskuldsräntomas olika kompo-
nenter visas i tabell 4.9. Utgiftsprognosen för år
1999 uppgår till 93 miljarder kronor, vilket är
oförändrat jämfört med den nivå som prognosti-
serades i 1999 års ekonomiska vårproposition.
Jämfört med 1998 beräknas ränteutgifterna
minska med ca 20 miljarder kronor, bl.a. bero-
rende på en lägre räntenivå år 1999 och mindre-
realiserade valuta- och kursförluster.

Diagram 4.2 Statsskuldsräntor 1993-2002

Procent av BNP

Statsskuldsräntomas andel av statsbudgetens to-
tala utgifter uppgick år 1998 till 16,3 procent.
Statsskuldsräntoma var därmed statsbudgetens
enskilt största utgiftspost detta år. Som framgår
av diagram 4.3 beräknas andelen av de totala ut-
gifterna minska med 7,7 procentenheter under
perioden 1998-2002 för att år 2002 uppgå till

8,6 procent av statsbudgetens utgifter.

I relation till statsbudgetens skatteinkomster
minskar statsskuldsräntoma från 17,7 procent år
1998 till 9,5 procent år 2002.

1 Tabell 4.9 Kassamässiga statsskuldsräntor                1

Miljarder kronor

1998

1999

2000

2001

2002

Räntor på lån i
svenska kronor

73,1

70

58

49

45

Räntor på lån i
utländsk valuta

23,6

21

20

20

19

Räntor på in- och
utlåning

-3,9

-3

-4

-4

-5

över-/underkurser
vid emission

-5,7

-3

-2

-2

-2

Summa räntor

87,2

85

73

64

58

Valutaförluster/
-vinster

9,8

-3

1

5

1

Kursförluster/
-vinster

15,6

10

8

9

3

Övrigt

0,6

0

0

0

0

Summa ränte-
utgifter

113,3

93

82

77

62

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Det budgetpolitiska målet för den offentliga
sektorn avser det finansiella sparandet redovisat
enligt nationalräkenskaperna. Omläggningen av
nationalräkenskapsstatistiken till det europeiska
nationalräkenskapssystemet (ENS 95) innebär
att det räntemått som nu är relevant för beräk-
ningen av det finansiella sparandet är de kost-

95

PROP. 1999/2000:1

nadsmässiga räntor som redovisas i tabell 4.10.
Tidigare baserades de räntor som ingick i beräk-
ningen av det finansiella sparandet pä delposten
summa räntor i tabell 4.9. Omläggningen inne-
bär att de statsskuldsräntor som ingår i beräk-
ningen av den offentliga sektorns finansiella spa-
rande blir högre under åren 1999-2002.

Kostnadsmässig redovisning innebär att rän-
teutgifterna har periodiserats över lånens löptid.
Den kostnadsmässiga redovisningen är mindre
beroende av upplåningstekniken och förändring-
ar av räntekostnaderna kan lättare förklaras av
den underliggande lånebehovs- och ränteutveck-
lingen. Enligt den periodiserade redovisningen
kommer räntekostnaderna att minska från
93 miljarder kronor år 1998 till 64 miljarder kro-
nor år 2002.

kassamässig korrigering på statsbudgeten. I tabell
4.11 särredovisas dessutom den lånebehovs-
påverkande förändring i form av en finansiell
överföring från AP-fonden till staten som för-
anleds av pensionsreformen. Riksgäldskontorets
nettoutlåning, kassamässig korrigering och
överföring från AP-fonden ingår på utgiftssidan
vid sidan av de utgifter som är grupperade på 27
utgiftsområden.

Statsbudgetens saldo förbättrades från
-6,2 miljarder kronor år 1997 till 9,7 miljarder
kronor år 1998. Under perioden 1999-2002 be-
räknas det ackumulerade budgetöverskottet upp-
gå till ca 224 miljarder kronor vilket innebär en
amortering på statsskulden med motsvarande
belopp. I beräkningen av amorteringen har hän-
syn tagits till en beräkningsteknisk överföring till
hushållen år 2002 på 20,6 miljarder kronor.

iTabell 4.10 Kostnadsmässiga statsskuldsräntor            1

Miljarder kronor

1998

1999 z

!000

2001

2002

Summa räntor enligt
tabell 4.9

(tidigare NR-räntor)

87

85

73

64

58

Justering kursdifferenser
vid emission

3

1

0

1

2

Justering nollkupongräntor

3

1

3

3

5

Summa kostnads-
justeringar

6

3

3

4

6

Summa räntekostnader
(nya NR-räntor)

93

88

76

68

64

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

4.4.3 Statsbudgetens saldo, statens
finansiella sparande och statsskuld

Regeringens förslag: Riksdagen bemyndigar rege-
ringen att under budgetåret 2000 ta upp lån en-
ligt lagen (1988:1387) om statens upplåning och
skuldförvaltning.

Riksdagen godkänner beräkningen av föränd-
ringar av myndigheters m.fl. in- och utlåning i
Rikgäldskontoret för budgetåret 2000 samt be-
räkningen av överföringen av medel från AP-
fonden för budgetåret 2000 enligt tabell 4.11.

Statsbudgetens saldo

Statsbudgetens saldo är sedan 1997 identiskt med
statens lånebehov. För att statsbudgetens saldo
skall överensstämma med statens lånebehov re-
dovisas Riksgäldskontorets nettoutlåning och en

96

PROP. 1999/2000:1

iTabell 4.11 Statsbudgetens saldo och statsskulden

Miljarder kronor

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

Inkomster

600,5

648,9

706,3

706,9

782,3

693,5

726,9

Utgifter exkl. statsskuldsräntor1

559,3

569,2

585,7

616,2

623,5

641,5

640,0

Statsskuldsräntor m.m.2

99,5

98,4

113,4

92,7

81,8

77,1

62,2

Saldo exkl. Riksgäldskontorets nettoutlåning m.m.

-58,3

-18,6

7,2

-2,0

77,0

-25.1

24,6

Riksgäldskontorets nettoutlåning

-125,8

-10,4

-2,8

-12,3

39,5

11.7

8.8

varav ln-/utlåning från myndigheter (räntekonto)3

-1,2

7,2

4,1

Inbetalning av premiepensionsmedel inkl, ränta

-10,5

-12,1

-13,7

-22,6

-19,4

-19,6

-20,2

Utbetalning av premiepensionsmedel

49,5

21,3

19,3

Lönegarantifonden, inkl, ränta

-0,6

-0,7

-0,9

CSN, studielån

8,9

9,9

10,1

10,6

11,3

11,7

11,1

Insättningsgaranti

-1,0

-2,1

-2,1

-2,2

-2,2

-0,7

-0,8

Övrigt, netto

-121,44

-12,7

-0,3

1,9

0,3

-1,0

-0,6

Kassamässig korrigering

88,5

-2,0

0,4

0,0

0.0

0,0

0.0

Överföring från AP-fonden

-45,0

-45,0

-117,8

-10,5

Statsbudgetens saldo före beräkningsteknisk över-
föring till hushållen

-21,0

-6,2

9,7

55,3

82,5

81,0

26,3

Beräkningsteknisk överföring till hushållen

20,6

Statsbudgetens saldo efter beräkningsteknisk
överföring till hushållen

-21,0

-6,2

9,7

55,3

82,5

81,0

5,7

Skulddispositioner m.m.

4,4

14,7

26,4

-16,8

-7,3

-15,2

-1,0

Statsskuldsförändring

25,4

20,9

16,8

-72,1

-89,8

-96,2

-6,7

Statsskuld vid årets slut efter beräkningsteknisk
överföring till hushållen

1 411,2

1 432,1

1 448,9

1 376,8

1 287,0

1 190,7

1 184,0

Procent av BNP

80,5

79,4

77,4

70,6

63,0

55,9

59,4

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.
'Inklusive minskning av anslagsbehållningar
2 Avser hela utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
3Normalt görs inga prognoser på In/utlåning från myndigheter (räntekonto) utan här redovisas endast u tfallet.
4 Varav Arbetsmarknadsfonden och Kärnbränslefonden förklarar 87 miljarder kronor respektive 19 miljarder kronor.

Riksgäldskontorets nettoutlåning till myndigheter,
affärsverk och statliga bolag

De största delposterna under Riksgäldskontorets
(RGK) nettoutlåning utgörs av förändringar av
myndigheternas räntekontobehållningar, in- och
utbetalningar av premiepensionsmedel, Centrala
studiestödsnämndens (CSN) upplåning för fi-
nansiering av studielån samt insättningsgaranti-
avgifter.

Sedan 1995 har medel för premiepensionen
avsatts hos RGK. För åren 1999-2002 beräknas
de årliga inbetalningarna till ca 20 miljarder kro-
nor. Inbetalningarna inklusive ränta kommer att
överföras till Premiepensionsmyndigheten
(PPM) med två års eftersläpning. Utbetalningen
år 2000 till PPM, som avser premiepensionsme-
del för åren 1995-1998, innebär att RGK:s net-
toutlåning ökar med omkring 50 miljarder kro-
nor mellan år 1999 och år 2000.

Riksgäldskontorets utlåning till CSN beräknas
uppgå till omkring 11 miljarder kronor per år
under perioden 1999-2002.

Kassamässig korrigering

Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan
å ena sidan saldot av statsbudgetens anslag och
inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och
utbetalningar över statsverkets checkräkning
(SCR) i Riksbanken. Redovisningen över SCR
är kassamässig.

Utfallet av den kassamässiga korrigeringen
framräknas residualt. Några prognoser redovisas
inte för denna post.

Överföring från AP-fonden till statsbudgeten

Som ett led i den finansiella infasningen av det
nya ålderspensionssystemet kommer medel att
överföras från AP-fonden till RGK. Syftet med

4 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uol-3

PROP. 1999/2000:1

överföringarna är att reducera den ökning av
statens lånebehov som det nya ålderspensions-
systemet annars leder till. För åren 1999 och
2000 har riksdagen beslutat att 45 miljarder kro-
nor skall överföras för vart och ett av åren. I av-
vaktan på ett beslut om överföringens storlek för
år 2001 gjordes ett antagande i 1999 års ekono-
miska vårproposition om ett överföringsbelopp
på 235 miljarder kronor. Den 24 juni 1999 slöts
en uppgörelse mellan företrädare för de partier
som stod bakom uppgörelsen om en reformering
av det allmänna ålderspensionssystemet som bl.a.
innebar att överföringsbeloppet år 2001 fastställs
till 155 miljarder kronor. Överföringsbeloppet
kommer riksdagen att få ta ställning till efter en
särproposition hösten 1999. Den sammanlagda
överföringen åren 1999 till 2001 uppgår därmed
till 245 miljarder kronor. Det slutliga överfö-
ringsbeloppet fastställs enligt pensionsöverens-
kommelsen vid en kontrollstation år 2004.

Då överföringen år 2001 till viss del består av
bostadsobligationer som antas behållas till för-
fallotidpunkten påverkas lånebehovet med ca
118 miljarder kronor istället för 155 miljarder
kronor detta år. År 2002 beräknas bostadsobli-
gationer inklusive kupongräntor till ett värde av
knappt 11 miljarder kronor förfalla till betalning
och därmed minska lånebehovet. Efter år 2002
beräknas bostadsobligationer till ett värde av ca
30 miljarder kronor återstå. Bostadsobligationer-
na förfaller och minskar lånebehovet med mot-
svarande belopp efterföljande år.

Statsbudgetens saldo justerat för större
engångseffekter

I tabell 4.12 redovisas statsbudgetens saldo juste-
rat för större engångseffekter. Som framgår av
tabellen är det justerade budgetsaldot negativt
för samtliga år under perioden 1998-2002.

Budgetsaldot justerat för större engångsef-
fekter uppgick år 1998 till -15,2 miljarder kronor.
Engångseffekterna summerar till 24,9 miljarder
kronor varav inkomster från avvecklingen av
Delpensionsfonden (ingår i posten försäljning av
statliga bolag m.m.) svarar för 8 miljarder kro-
nor. Det justerade budgetsaldot för år 1999 be-
räknas till -13,1 miljarder kronor, vilket är ca
68 miljarder kronor lägre än det ojusterade bud-
getsaldot. Engångseffekterna består främst av
överföringen från AP-fonden och inbetalningar-
na av premiepensionsmedel till Riksgäldskonto-
ret.

Tabell 4.12 Statsbudgetens saldo efter överföring till
hushållen samt justering för större engångseffekter

Miljarder kronor

1998

1999

2000

2001

2002

Statsbudgetens saldo
(efter beräknings-
teknisk överföring till
hushållen)

9.7

55,3

82,5

81,0

5,7

varav beräknings-
teknisk överföring till
hushållen

-20,6

Större engångseffekter

24,9

68,4

124,9

132,8

25,5

varav försäljning av
statligt aktieinnehav

11,2

0,8

110,o1

15,0

15,0

Överföring från AP-
fonden2

45,0

45,0

117,8

10,5

Premiepensionsmedel,
nettoinbetalningar

13,7

22,6

-30,l3

Statsbudgetens saldo
justerat för större
engångseffekter

-15,2

■13,1

-42,4

-51,8

-19,8

1 Beloppet inkluderar aktieutdelning och inbetalning av reavinstskatt från
Förvaltningsaktiebolaget Stattums försäljning av innehavet i Pharm acia&Upjohn.

2Total överföring år 2001 är 155 mdkr, varav 117,8 mdkr påverkar lånebehovet år 2001
och 10,5 mdkr år 2002. Resterande belopp påverkar lånebehovet först efter år 2002.

3 Varav inbetalning 19,4 mdkr och utbetalning 49,5 mdkr. Utbetalningen avser premie-
pensionsmedel för åren 1995-1998.

Efter de åtgärder som regeringen föreslår i denna
proposition beräknas det finansiella sparandet
åren 2000-2001 i stort sett sammanfalla med det
målsatta överskottet på 2 procent av BNP. År
2002 beräknas det finansiella sparandet överstiga
det målsatta sparandet med drygt 20 miljarder
kronor. I tabell 4.12 redovisas det justerade bud-
getsaldot under förutsättning att detta överskott
tillförs hushållssektorn så att saldomålet uppnås
exakt. Statsbudgetens saldo uppvisar ett över-
skott även efter denna överföring till hushålls-
sektorn. Som framgår av tabell 4.12 beror detta
på engångsvisa inkomstförstärkningar till följd av
försäljningar av statliga bolag och överföringar
från AP-fonden.

Engångseffekterna är en viktig förklaring till
de stora budgetöverskotten och den snabba
amorteringen av statsskulden, men det är inte
tack vare dessa effekter som de budgetpolitiska
målen beräknas uppnås. Vid beräkningen av den
offentliga sektorns finansiella sparande inklude-
ras varken försäljningsinkomster, överföringar
från AP-fonden eller in- och utbetalningar av
premiepensionsmedel. Inte heller utgiftstaket
påverkas av dessa engångseffekter.

De negativa justerade budgetsaldona innebär
att statsskulden på sikt nominellt kommer att va-
ra ungefär oförändrad eller öka vid det målsatta
överskottet i de offentliga finanserna på 2 pro-

98

PROP. 1999/2000:1

cent av BNP. En stor del av det målsatta över-
skottet i de offentliga finanserna kommer istället
att komma från ålderspensionssystemet vid sidan
av statsbudgeten. Detta är en följd av att ålder-
spensionsreformen på lång sikt innebär en stor
omfördelning av det offentliga sparandet från
staten till ålderspensionssystemet.

Statsbudgetens saldo och statens finansiella
sparande

Statsbudgetens saldo omfattar allt som påverkar
statens lånebehov, t.ex. Riksgäldskontorets net-
toutlåning och överföringar till eller från AP-
fonden. Statens finansiella sparande däremot vi-
sar endast den förändring av statens finansiella
nettoförmögenhet som sker genom reala trans-
aktioner.

I tabell 4.13 redovisas de viktigaste skillnader-
na mellan statsbudgetens saldo och statens finan-
siella sparande. En viktig förklaring är överför-
ingen av medel från AP-fonden till stats-
budgeten. Engångsöverföringen år 2001 kommer
delvis att bestå av bostadsobligationer som skall
förvaltas av Riksgäldskontoret tills obligationer-
na förfaller till betalning. Till den del dessa obli-
gationer förfaller till betalning efter år 2001 på-
verkas inte statens lånebehov det året. En annan
viktig förklaring är den utlåning som Riksgälds-
kontoret förmedlar till studerande via Centrala
Studiestödsnämnden. Ytterligare en skillnad
finns i försäljningar av statliga aktieinnehav som
förbättrar statsbudgetens saldo men inte det fi-
nansiella sparandet, eftersom byte av en finansiell
tillgång mot en annan inte har någon effekt på
den finansiella förmögenhetsställningen. Slutli-
gen påverkas statsbudgetens saldo, men inte det
finansiella sparandet, av kurs- och valutavins-
ter/förluster på statskulden.

Tabell 4.13 Statsbudgetens saldo och statens finansiella
sparande efter beräkningsteknisk överföring till hushållen

Miljarder kronor

1998    1999      2000     2001    2002

Statsbudgetens          9,7    55,3      82,5     81,0      5,7

saldo

Effekt av överföring
från AP-fonden

37,2

-10,5

CSN studielån1

7,2

7,4

8,6

9,1

8,5

Försäljning av

-4,8

-110,0

-15,0

-15,0

bolag m.m.

Kurs-/valuta
förluster på
statsskulden

26,0

7,3

8,8     13,6

4,4

Delpensionsfonden

-6,3

Periodiserings-

-8,8

-6,1

-5,8       3,9

-1,2

effekter m.m.

Statens finansiella

23,0    63,9

-15,9    129,8

-8,1

sparande

^Nettö^nkhjde^^öRjtonV^CSNTtudlelårT^jnder^iksgäldsköntoretTnettöutTånni^

(tabell 4.11) även inbetalningar på inkomsttypen 4000 Återbetalning av lån.

Statsskulden

Statsskulden är den skuld som uppkommer ge-
nom statens upplåning för att täcka underskott i
den löpande verksamheten eller för att finansiera
investeringar och kreditgivning. Statsskuldens
utveckling bestäms framför allt av saldot för
statsbudgeten. Skulden påverkas emellertid också
av valutaförändringar eftersom nära 30 procent
av skulden är upplånad i utländsk valuta. Denna
del av skulden värderas till aktuella valutakurser.

Statsskulden uppgick vid utgången av 1998 till
knappt 1 449 miljarder kronor vilket motsvarar
ca 77 procent av BNP. Mätt som andel av BNP
minskade skulden med 2 procentenheter jämfört
med 1997. Som framgår av tabell 4.11 beräknas
statsskulden minska med omkring 265 miljarder
kronor under åren 1998-2002 för att vid utgång-
en av perioden uppgå till 1 184 miljarder kronor
eller 53,4 procent av BNP. Statsskulden beräknas
minska med ca 40 miljarder kronor mer än den
beräknade ackumulerade amorteringen under pe-
rioden 1999-2002. Orsaken är främst antagande
om en starkare krona. Valutaskuldens förändring
till följd av valutakursförändringar framgår av ta-
bell 4.11 under posten Skulddispositioner m.m.

I diagram 4.4 redovisas statsskuldens andel av
BNP (skuldkvoten) under perioden 1993-2002.
Stora budgetunderskott i början av 1990-talet
innebar att statsskulden ökade till drygt 75 pro-
cent av BNP år 1993. Under åren 1994-1997
stabiliserades skuldkvoten kring 80 procent av
BNP. Från och med 1998 beräknas skuldkvoten
minska med ca 24 procentenheter fram till år

99

PROP. 1999/2000:1

2002. Den kraftiga minskningen av skuldkvoten
beror till största delen på de engångseffekter som
har redovisats ovan och på BNP-tillväxten.

Diagram 4.4 Statsskuldens utveckling 1993-2002

4.5 Kommunsektorns finanser

Kommunsektorns finansiella sparande visade ett
underskott på ca 3 miljarder kronor 1998. Från
och med år 2000 gäller att alla kommuner och
landsting skall uppvisa ekonomisk balans. Van-
ligtvis krävs ett positivt finansiellt sparande för
att balanskravet skall uppfyllas.

Den kraftiga ökningen av sysselsättningen
medför en stark ökning av den kommunala sek-
torns skatteintäkter under åren 1999 och 2000.
Detta tillsammans med höjda statsbidrag ger ut-
rymme för ökade reala konsumtionsutgifter med

1,7 procent i år och med 1,3 procent nästa år.

Det finansiella sparandet beräknas till

4,3 miljarder kronor i år och till 14,5 miljarder
kronor nästa år. Det höga sparandet år 2000 be-
ror på tillfälligt höga skatteinkomster till följd av
slutavräkningen av skatterna avseende 1999. Ef-
fekten beräknas till ca 7,5 miljarder kronor.
Detta väntas inte leda till att kommuner och
landsting ökar sina utgifter, utan i stället antas
utgifterna anpassa sig till den varaktiga inkomst-
nivån. Inkomstutvecklingen under 2001 och
2002 ger, med uppfyllandet av balanskravet, ut-
rymme för en fortsatt ökning av de reala kon-
sumtionsutgifterna.

Tabell 4.14 Kommunsektorns finanser

Miljarder kronor

1998

1999

2000

2001

2002

Inkomster

422,2

445,5

475,t

487,4

496,7

Skatter

299,5

315,0

344,6

348,5

358,7

Statsbidrag1

80,5

88,7

86,5

92,6

89,8

Skatter och stats-
bidrag procent
av BNP

20,3

20,7

21,1

20,7

20,2

övrigt

42,1

41,8

44,0

46,3

48,2

Utgifter

425,3

441,3

460,6

478,1

492,9

Transfereringar

49,3

46,8

47,4

48,2

49,0

Konsumtionsutg.

351,6

370,5

387,8

402,5

414,8

Volymförändring2

1,/

1,7

1,3

1,1

0,5

Investeringar

24,4

24,0

25,4

27,5

29,1

Finansiellt sparande

-3,1

4,3

14,5

9,3

3,7

Justerat finansiellt
sparande4

2,4

9,3

6,8

8,6

3,7

1 Statsbidrag redovisas netto efter avdrag för kommunernas och landstingens avgifter

till momsåterbäringssystemet.

2Årlig procentuell förändring av konsumtionsutgifter i fasta priser.

3Rensad för övertagandet av kostnadsansvaret för läkemedelssubventionen från stat till
landsting år 1998.

4Justerat sparande erhålls genom att föra slutavräkningen till det år den avser.

Källa: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

4.6 Ålderspensionssystemet

AP-fondens finansiella sparande uppgick till
24 miljarder kronor 1998 enligt redovisningen i
nationalräkenskaperna. Under 1998 överfördes
AP-fondens fastighetsinnehav till bolagsform,
vilket redovisas som en negativ utgift i tabell
4.15. Detta tillgodoräknas det finansiella sparan-
det i nationalräkenskaperna, eftersom aktier till
skillnad från fastigheter betraktas som en finan-
siell tillgång. Exklusive effekten av bolagisering-
en av fastigheter uppgick AP-fondens finansiella
sparande till ca 7 miljarder kronor förra året.

Ålderspensionsreformen innebär att AP-
fonden fr.o.m. 1999 fått en delvis ny roll. Fon-
den finansierar numera inkomstbaserade ålder-
spensioner inom det reformerade systemets s.k.
fördelningsdel. Finansieringen av efterlevande-
och förtidspensioner sker över statsbudgeten.
Vidare medför reformen att fondens avgiftsin-
komster förstärks genom att statliga ålderspen-
sionavgifter införs på vissa transfereringar m.m.,
som betalas över statsbudgeten. Avgiftsuttaget
höjs nästa år från 6,40 procent till 10,21 procent
för ålderspensionsavgiften och från 6,95 till
7 procent för den allmänna pensionsavgiften.

100

Vid sidan av AP-fonden sker en förmögenhets-
uppbyggnad inom premiepensionssystemet. De
medel som sedan 1995 avsätts motsvarar intjänad
premiepensionsrätt och placeras först i Riks-
gäldskontoret och därefter hos den fondförvalta-
re som den enskilde själv väljer. Genom att den
statliga myndigheten Premiepensionsmyndig-
heten (PPM) formellt är ägare av fondandelarna
inräknas sparandet i premiepensionssystemet i
den offentliga sektorn. Under den tillfälliga för-
valtningen i Riksgäldskontoret ingår avsättning-
arna till premiepensionssystemet i statens spa-
rande och reducerar statsskulden. Under år 2000
överförs retroaktiva premiepensionsmedel på
49,5 miljarder kronor avseende inkomståren
1995-98 från Riksgäldskontoret till PPM. Där-
efter överförs medel motsvarande premiepen-
sionsrätten till PPM andra året efter inkomståret.
Det sparande som sker inom premiepensions-
systemet motsvaras således av ett minskat spa-
rande i staten.

Ålderspensionsreformen medför en ökad be-
lastning på statens finanser. Som kompensation
överförs under åren 1999 och 2000 ett belopp
från AP-fonden till staten på 45 miljarder kronor
respektive år. År 2001 sker ytterligare en över-
föring på 155 miljarder kronor.

Den finansiella infasningen av det reformerade
ålderspensionssystemet påverkar dess finansiella
sparande under perioden 1999-2001. År 2002 be-
räknas det finansiella sparandet i pensionssyste-
met, dvs. AP-fonden och premiepensionssyste-
met, uppgå till 48,7 miljarder kronor eller drygt 2
procent av BNP.

PROP. 1999/2000:1

Ifabell 4.15 Ålderspensionssystemet                       1

Miljarder kronor

1998

1999

2000

2001

2002

Inkomster

132,5

146,7

228,4

203,5

200,1

Avgifter

92,0

109,0

149,1

153,2

157,3

Premie-
pensionsmedel

49,6

21,2

18,9

Räntor, utdel-
ningar m.m.

40,5

37,7

29,6

29,0

23,7

Utgifter

108,6

180,8

185,0

299,8

151,4

Pensioner

124,9

135,0

139,0

143,6

150,1

Överföring till
staten

0,0

45,0

45,0

155,0

0,0

Övriga utgifter

-16,3

0,8

1,0

1,2

1,3

Finansiellt
sparande

24,0

-34,1

43,4

-96,3

48.7

Procent av BNP

-1,3

-2,7

2,1

-4,5

2,2

AP-fonden

-34,1

-8,3

-120,0

26,2

Premiepensions-
myndigheten

51,7

23,7

22,5

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

4.7 Den offentliga sektorns finanser

Ar 1998 uppgick den offentliga sektorns finansi-
ella sparande till 43,5 miljarder kronor eller

2,3 procent av BNP, enligt redovisningen i na-
tionalräkenskaperna. Av detta överskott beror
emellertid ca 17 miljarder kronor eller 0,9 pro-
cent av BNP på att AP-fondens innehav av fas-
tigheter överfördes till bolagsform (se kapitel
4-6\

I år beräknas det finansiella sparandet uppgå
till ca 34 miljarder kronor eller 1,7 procent av
BNP. Det är en förbättring från 1998 efter det
att hänsyn har tagits till den bokföringsmässiga
effekten av bolagiseringen av AP-fondens fastig-
heter förra året.

År 2000 förbättras sparandet ytterligare. Efter
beaktande av de skattesänkningar och andra åt-
gärder, som förslås i denna proposition, beräknas
det finansiella sparandet uppgå till 2,1 procent av
BNP år 2000. Den offentliga sektorns inkomster
och utgifter sjunker under hela prognosperioden
som andel av BNP. Den minskade statsskulden
leder till att ränteutgifterna sjunker även nomi-
nellt. Även inkomsterna av räntor och utdelning-
ar faller eftersom de finansiella tillgångarna
minskar, främst genom AP-fondens överföringar
till staten (se kapitel 4.6), men även till följd av
försäljningar av aktier i statliga bolag. Inkoms-

101

PROP. 1999/2000:1

terna från dessa försäljningar räknas inte in i det
finansiella sparandet. Däremot reduceras den
offentliga skulden och ränteutgifterna när för-
säljningsinkomsterna används till amorteringar
av statsskulden.

Med hänsyn tagen till beslutade och föreslagna
reglerförändringar väntas det finansiella sparan-
det uppgå till 2 procent av BNP år 2001 och se-
dan förstärkas till 2,9 procent av BNP år 2002.
Sparandet år 2002 överstiger målet om ett över-
skott på 2 procent av BNP med ca 21 miljarder
kronor. Detta överskjutande överskott antas i
föreliggande kalkyl beräkningstekniskt tillföras
hushållssektorn så att budgetmålet för den of-
fentliga sektorn uppnås exakt.

Den offentliga sektorns konsoliderade brutto-
skuld defineras enligt de s.k. Maastrichtkriterier-
na som det nominella värdet av skulder minskat

med den offentliga sektorns innehav av egna
skulder. För svenska förhållanden innebär defi-
nitionen att statsskulden och den kommunala
sektorns skulder på kreditmarknaden minskas
med AP-fondens innehav av statliga och kom-
munala skulder. Den konsoliderade bruttoskul-
den är lägre än statsskulden och uppgick vid ut-
gången av 1998 till 71,7 procent av BNP. Som
andel av BNP har den konsoliderade skulden
sjunkit sedan 1995. Under prognosperioden
minskar den även nominellt och beräknas under-
stiga 60 procent av BNP år 2000.

Nettoskulden, som är nettot av den offentliga
sektorns samtliga finansiella tillgångar och skul-
der, sjunker i takt med de finansiella överskotten
och de värdeförändringar som sker på tillgångar
och skulder. I slutet av prognosperioden beräk-
nas nettoskulden understiga 1 procent av BNP.

iTabell 4.16 Den offentliga sektorna finanser                                                                             1

Miljarder kronor

1998

1999

2000

2001

2002

Inkomster

1 136,9

1 155,1

1 189,5

1 212,6

1 252,9

procent av BNP

60,7

59,2

58,3

57,0

56,5

Skatter och avgifter

998,2

1 021,5

1 056,4

1 081,4

1 124,4

procent av BNP

53,3

52,4

51,7

50,8

50,7

Kapitalinkomster

73,5

67,1

64,8

61,0

56,4

Övriga inkomster

64,8

66,5

68,4

70,2

72,1

Utgifter

t 093,0

1 121,0

1 147,6

1 169,8

1 188,0

procent av BNP

58,4

57,5

56,2

55,0

53,6

Transfereringar

456,0

448,1

461,1

467,9

471,7

Konsumtion och investeringar

529,3

569,5

594,6

617,9

637,1

Ränteutgifter

107,8

103,4

91,9

84,0

79,2

Finansiellt sparande före överföring

43,5

34,1

41,9

42,8

64,9

procent av BNP

2,3

1,7

2,1

2,0

2,9

Beräkningsteknisk överföring

20,6

Finansiellt sparande efter överföring

43,5

34,1

41,9

42,8

44,3

procent av BNP

2,3

1,7

2,1

2,0

2,0

Finansiell ställning

Nettoskuld

288,6

237,6

116,5

60,2

15,4

procent av BNP

75,4

12,2

5,7

2,«

0,7

Konsoliderad bruttoskuld

1 342,2

1 289,4

1 199,5

1 152,6

1 152,8

procent av BNP

77,7

66,1

58,8

54,7

52,0

102

Prognos och tilläggs-
budget 1999

PROP. 1999/2000:1

5 Prognos och tilläggsbudget 1999

5.1 Inledning

För innevarande budgetår skall regeringen enligt
36 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten redovi-
sa prognoser över utfallet av statens inkomster
och utgifter samt statens lånebehov vid minst två
tillfällen. Väsentliga skillnader mellan budgetera-
de belopp och beräknat utfall skall förklaras.

I denna proposition redovisas nu en andra
prognos för år 1999. Den första prognosen redo-
visades i 1999 års ekonomiska vårproposition. I
avsnitt 5.2 redovisas utgiftsprognosen för 1999,
inklusive utgifterna för ålderspensionssystemet
vid sidan av statsbudgeten. Inkomstberäkningar-
na för år 1999 redovisas i kapitel 6.

Uppföljningen av budgetåret 1998 skedde i
regeringens skrivelse 1998/99:150. I skrivelsen
lämnade regeringen en redogörelse för det eko-
nomiska utfallet i staten under 1998. Skrivelsen
innehåller resultaträkning, balansräkning och fi-
nansieringsanalys för staten samt det slutliga ut-
fallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag.

5.2 Utgiftsprognos 1999

Det av riksdagen beslutade utgiftstaket för staten
år 1999 på 753 miljarder kronor ligger fast. Rege-
ringen följer noggrant utgiftsutvecklingen. Kon-
tinuerlig utgiftsuppföljning och granskning av
prognoser är centralt för att i tid kunna vidta
nödvändiga åtgärder om utgiftstaket bedöms va-
ra hotat. Regeringen gjorde i 1999 års ekonomis-
ka vårproposition bedömningen att utgiftstaket
för staten 1999 var hotat. För att undvika ett
överskridande beslutade regeringen därför om
ett antal besparingar och utgiftsbegränsningar.

Totalt vidtog regeringen utgiftsbegränsande åt-
gärder motsvarande ca 8 miljarder kronor. Rege-
ringen gör nu, i likhet med Ekonomistymings-
verket, bedömningen att utgiftstaket år 1999 kan
klaras utan ytterligare åtgärder. Regeringen
kommer även i fortsättningen att följa utgifter-
nas utveckling under 1999 och vidta åtgärder om
det bedöms nödvändigt för att förhindra ett
överskridande av utgiftstaket.

5.2.1 Budgetsaldo och statsskuld 1999

I budgetpropositionen för 1999 beräknades bud-
getsaldot till 16 miljarder kronor 1999. Aktuell
prognos för statsbudgetens saldo är 55,3 miljar-
der kronor (se tabell 5.1), dvs. en förbättring
med 39,3 miljarder kronor.

Inkomsterna ökar med 10,5 miljarder kronor
jämfört med den beräkning som gjordes i bud-
getpropositionen för 1999 och beräknas nu till
706,9 miljarder kronor. Det är samtidigt

38.6 miljarder kronor lägre än den beräkning
som presenterades i 1999 års ekonomiska vår-
proposition. De lägre inkomsterna jämfört med
beräkningen i vårpropositionen beror främst på
att försäljning av aktier i statliga bolag, som tidi-
gare bedömdes äga rum 1999, kommer att ske
först 2000. Den inkomstökning som ändå kvar-
står, i förhållande till beräkningen i statsbudge-
ten, beror främst på ett högre antagande om lö-
nesummans och därmed inkomstskatternas
utveckling (se avsnitt 6.4 för en mer detaljerad
redovisning av inkomstprognosen för år 1999).

Statsbudgetens utgifter prognostiseras nu till

651.6 miljarder kronor, vilket är 28,8 miljarder
kronor lägre än vad som angavs i budgetproposi-
tionen för 1999.

105

PROP. 1999/2000:1

Utgifter exklusive statsskuldsräntor förväntas
öka med 2,4 miljarder kronor i förhållande till
beräkningen i budgetpropositionen för 1999 och
beräknas nu till 616,2 miljarder kronor.

Statsskuldsräntorna under 1999 beräknas upp-
gå till 92,7 miljarder kronor. Det är en ökning
med 8,1 miljarder kronor jämfört med beräk-
ningen i budgetpropositionen för 1999. Utgifts-
höjningen beror framför allt på lägre överkurser
vid emission än vad som tidigare förväntades.

Prognosen för Riksgäldskontorets nettoutlå-
ning, inklusive den kassamässiga korrigeringen
och överföringen av medel från AP-fonden, är
-57,3 miljarder kronor. Jämfört med beräkningen
i budgetpropositionen för 1999 visar den aktuella
prognosen att budgetsaldot förbättras med 39,3
miljarder kronor. Detta förklaras till största de-
len av att det i budgetpropositionen för 1999
förutsattes att de av Riksgäldskontoret tillfälligt
förvaltade medlen för premiepensionen avseende
inkomståren 1995-1997 skulle överföras till
Premiepensionsmyndigheten under 1999. Över-
föringen har nu senarelagts till år 2000, vilket
förbättrar budgetsaldot med 37 miljarder kronor
år 1999.

Statsskulden beräknas vid utgången av år 1999
uppgå till 1 376,8 miljarder kronor, vilket är 5,5
miljarder kronor lägre än beräkningen i budget-
propositionen för 1999.

Tabell 5.1 Budgetsaldo och statsskuld år 1999

Miljarder kronor

Differens mot

Aktuell
prognos

Vårpropo-
sitionen

Stats-
budgeten

Inkomster

706,9

-38,6

10,5

varav skatteinkomster

652,4

3,3

21,9

varav övriga inkomster

54,5

-41,9

-11,4

Utgifter

651,6

-0,7

-28,8

varav utgifter exkl.
statsskuldsräntor

616,2

0,2

2.41

varav statsskulds-
räntor

92,7

-0,2

8,1

varav Riksgäldskontorets
nettoutlåning m.m2

-57,3

-0,7

-39,3

Budgetsaldo

55,3

-37,9

39,3

Statsskuld

1376,8

51,4

-5,5

1 Inklusive posten minskning av a nslagsbehållningar.

2 Inklusive kassamässig korrigering och den finansiella överföringen från AP-fonden till
statsbudgeten.

5.2.2 Takbegränsade utgifter 1999

Utgiftstaket för staten omfattar utgiftsområdena
1-25 samt 27. Utgiftsområde 26 Statsskuldsrän-

tor m.m. ingår således inte. Till de takbegränsade
utgifterna adderas också utgifterna för ålderspen-
sionssystemet vid sidan av statsbudgeten samt i
budgeteringen även posten Minskning av an-
slagsbehållningar. Skillnaden mellan det fastställ-
da utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna
utgörs av budgeteringsmarginalen.

Riksdagen har för år 1999 fastställt utgiftsta-
ket för staten till 753 miljarder kronor. De takbe-
gränsade utgifterna beräknades i budgetproposi-
tionen för 1999 till 749,7 miljarder kronor. Bud-
geteringsmarginalen uppgick därmed till

3,3 miljarder kronor.

I 1999 års ekonomiska vårproposition revide-
rades utgifterna under utgiftstaket upp till 751,8
miljarder kronor. Upprevideringen gjordes bl.a.
som en följd av att utgifterna för sjukförsäkring-
en ökade kraftigt. Bedömningen var att utgifter-
na för sjukförsäkringen skulle komma att öka
med 4,4 miljarder kronor i förhållande till anvi-
sade medel i statsbudgeten. Utgiftstaket var ho-
tat och regeringen beslutade därför om såväl be-
sparingar som utgiftsbegränsningar. Efter dessa
åtgärder beräknades budgeteringsmarginalen
uppgå till 1,2 miljarder kronor.

I den nu aktuella beräkningen bedöms de tak-
begränsade utgifterna uppgå till 752 miljarder
kronor, vilket innebär att budgeteringsmargina-
len är 1 miljard kronor. Detta innebär att bud-
geteringsmarginalen har minskat med 0,2 miljar-
der kronor jämfört med den beräkningen som
redovisades i 1999 års ekonomiska vårproposi-
tionen. För några enskilda utgiftsområden skiljer
sig de redovisade utgiftsprognoserna väsentligt
mellan denna proposition och vårpropositionen.
Utgifterna för sjukförsäkringen har reviderats
upp med ytterligare 3 miljarder kronor och ut-
gifterna inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad
och arbetsliv beräknas öka med 1,2 miljarder
kronor. Samtidigt motverkas dessa utgiftsök-
ningar av att avgiften till EU nu beräknas bli ca 2
miljarder lägre och att utgifterna för utgiftsom-
råde 15 Studiestöd och utgiftsområde 18 Sam-
hällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
bedöms minska med drygt 1 miljard kronor var-
dera.

Som andel av BNP beräknas de takbegränsade
utgifterna uppgå till 38,5 procent. Jämfört med år
1998, då andelen var 38,3 procent, är de takbe-
gränsade utgifterna därmed något högre. Detta
beror i huvudsak på att utgiftstaket har justerats
med anledning av de statliga ålderspensionsav-
gifter som införts från och med år 1999 och som

106

PROP. 1999/2000:1

uppgår till ca 19 miljarder kronor eller ca
1 procent av BNP.

ITabell 5.2 Takbegränsade utgifter år 1999                1

Miljarder kronor

Aktuell

prognos

Differens mot

Vårpropo-
sitionen

Stats-
budgeten

Utgifter exkl. statsskulds-
räntor

616,2

0,2

2.41

Ålderspensionssystemet vid
sidan av statsbudgeten

135,9

0,0

0.0

Takbegränsade utgifter

752,0

0,2

2,4

Budgeteringsmarginal

1,0

-0,2

-2,4

Utgiftstak för staten

753,0

0,0

0.0

1 Inklusive posten minskning av anslagsbehållningar.

5.2.3 Utgiftsprognoser per utgiftsområde

I tabell 5.3 redovisas prognoserna över utgifterna
per utgiftsområde samt ålderspensionssystemet
vid sidan av statsbudgeten. För samtliga utgifts-
områden har prognoserna reviderats i förhållan-
de till anvisade medel på statsbudgeten. De
största differenserna mellan prognos och stats-
budget redovisas utgiftsområdesvis. I vissa fall
kommenteras även förändringen mot den pro-
gnos som redovisades i 1999 års ekonomiska
vårproposition.

Utgiftsområde 1
Rikets styrelse

Den nuvarande utgiftsprognosen innebär att ut-
gifterna förväntas uppgå till 4,8 miljarder kronor,
vilket är 0,6 miljarder kronor högre än anvisade
medel i statsbudgeten. De högre utgifterna hän-
för sig i huvudsak till anslagen Regeringskansliet
m.m. och äldreanslaget Samarbete och utveckling
inom Östersjöregionen (den s.k. Ostersjömiljar-
den). Den högre beräknade förbrukningen på
dessa två anslag finansieras med anslagssparande
och reservationer.

Utgiftsområde 4
Rättsväsendet

I statsbudgeten för år 1999 anvisades utgiftsom-
rådet 21,9 miljarder kronor. Den aktuella pro-
gnosen visar att utgifterna överstiger anvisade
medel med 0,2 miljarder kronor. Största delen av
avvikelsen härrör från anslagen Domstolsväsendet
m.m. och Kriminalvården. Utgiftsprognosen för
de två anslagen innebär att tilldelade medel över-
skrids och att anslagskrediterna därmed måste
utnyttjas.

Utgiftsområde 6
Totalförsvar

I statsbudgeten anvisades totalt 44,1 miljarder
kronor. Aktuell utgiftsprognos för utgiftsområ-
det uppgår till 44,7 miljarder kronor och översti-
ger därmed anvisade medel med 0,5 miljarder
kronor. Störst avvikelse mot anvisade medel
uppvisar anslaget Utveckling och investeringar.
Prognosen för detta anslag är 0,7 miljarder kro-
nor högre än anvisade medel. De högre utgifter-
na för anslaget täcks av anslagssparande och ut-
nyttjande av anslagskredit. Vidare är utgifterna
för anslaget Fredsfrämjande truppinsatser 0,4 mil-
jarder kronor högre än beloppet i statsbudgeten.
Samtidigt beräknas anslaget Förbandsverksamhet
och beredskap m.m. beräknas bli 0,8 miljarder
kronor lägre än vad som anvisats i statsbudgeten.

Utgiftsområde 8

Invandrare och flyktingar

I statsbudgeten anvisades 4,3 miljarder kronor
för detta utgiftsområde. Den nuvarande progno-
sen innebär att anvisade medel överskrids med
0,3 miljarder kronor. Orsaken är krisen i Kosovo
under våren 1999. Utgifterna på anslagen Motta-
gande av asylsökande och Kommunersättningar
till flyktingar har ökat mer än väntat. Utgiftsök-
ningen är en följd av att Sverige har tagit emot ett
större antal personer än vad som antogs i stats-
budgeten och att ett stort antal asylsökande från
Förbundsrepubliken Jugoslavien har fått tidsbe-
gränsat uppehållstillstånd och stannat kvar i Sve-
rige. Anslagskrediten räcker inte för att finansie-
ra överskridandet. Regeringen föreslår därför i
denna proposition att anslaget Mottagande av
asylsökande under år 1999 tillförs 0,3 miljarder
kronor. Finansieringen sker delvis genom
minskning av anslaget Migrationspolitiska insat-
ser.

Utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

I statsbudgeten anvisades totalt 24 miljarder
kronor. Utgiftsprognosen innebär att budgete-
rade medel överskrids med 0,8 miljarder kronor.
Den främsta orsaken till avvikelsen är att utgif-
terna för anslaget Bidrag för läkemedelsförmånen
beräknas överstiga beloppet i statsbudgeten med
omkring 0,7 miljarder kronor. Regeringen före-
slår i denna proposition att anslaget tillförs 0,2
miljarder kronor.

107

PROP. 1999/2000:1

Utgiftsområde 10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
I statsbudgeten anvisades utgiftsområdet totalt
80,5 miljarder kronor. Nuvarande prognos visar
att utgifterna blir betydligt högre. Bedömningen
är att utgifterna kommer att bli 87,9 miljarder
kronor, vilket är 7,4 miljarder kronor mer än vad
som anvisades på statsbudgeten. Avvikelsen här-
rör från anslaget Sjukpenning och rehabilitering
m.m. Prognosen för anslaget uppgår till
27,4 miljarder kronor och i statsbudgeten anvi-
sades 20,0 miljarder kronor. Utgifterna för
sjukförsäkringen har ökat kraftigt under år 1999.
Antalet ersatta sjukpenningdagar beräknas bli

63,2 miljoner dagar. Det är ca 12,8 miljoner fler
än 1998. Trots att anslagskrediten för anslaget
utnyttjas fullt ut kommer tillgängliga anslagsme-
del inte att räcka. Regeringen föreslår därför i
denna proposition att anslaget tillförs 7,4 miljar-
der kronor på tilläggsbudget.

Utgiftsområde 12

Ekonomisk trygghet för familjer och bam
Utgiftsprognosen uppgår till 40,9 miljarder kro-
nor och är därmed 1 miljard kronor högre än vad
som anvisades i statsbudgeten. Till största delen
förklaras ökningen av högre utgifter för anslagen
för Föräldraförsäkring och för Underhållsstöd,
vilka ökar med 0,4 miljarder kronor respektive
0,5 miljarder kronor. De högre utgifterna inom
föräldraförsäkringen leder till att anslagssparan-
det utnyttjas. De ökade utgifterna för under-
hållsstöd innebär ett överskridande av anslags-
krediten. Regeringen föreslår därför i denna
proposition att anslaget tillförs 0,5 miljarder
kronor.

Utgiftsområde 13

Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet

Prognosen för den öppna arbetslösheten år 1999
uppgår till 5,4 procent av arbetskraften, vilket är
en minskning med 0,3 procentenheter jämfört
med den bedömning som presenterades i bud-
getpropositionen för 1999.

Aktuell utgiftsprognos för utgiftsområdet
uppgår till 33,5 miljarder kronor, vilket är ca 0,3
miljarder kronor lägre än vad som beräknades i
statsbudgeten.

Utgiftsområde 14

Arbetsmarknad och arbetsliv

Utgiftsprognosen för år 1999 uppgår till 48,8
miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor
högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Till

största delen förklaras ökningen av anslaget Eu-
ropeiska socialfonden m.m. I statsbudgeten anvi-
sades på anslaget 1,8 miljarder kronor. Den nu
aktuella bedömningen tyder på att utgifterna
kommer att uppgå till 2,3 miljarder kronor. Ök-
ningen täcks helt av anslagssparande.

Utgiftsområde 15

Studiestöd

Aktuell utgiftsprognos för utgiftsområdet upp-
går till 19,8 miljarder kronor. Det är 2,6 miljarder
kronor lägre än vad som anvisades i statsbudge-
ten. En av orsakerna är att utgifterna för anslaget
Studiemedel m.m. minskar med 1,6 miljarder
kronor, delvis p.g.a. en redovisningsteknisk för-
ändring som innebär att avräkningsprinciperna
för Centrala studiestödsnämnden gjorts mer en-
hetliga. I stället för att som tidigare tillämpa både
utgifts- och kassamässig avräkning för olika slag
av utgifter under anslaget tillämpas efter föränd-
ringen enbart en kassamässig avräkningsprincip.
Förändringen medför att ca 1,1 miljarder kronor
avräknas år 2000 i stället för år 1999. I viss mån
förklaras minskningen också av en något lägre
studerandevolym. En annan orsak till att utgif-
terna minskar är att utgifterna på anslaget Vux-
enstudiestöd beräknas bli 1 miljard kronor lägre
än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning

I statsbudgeten anvisades totalt 29,0 miljarder
kronor. Utgifterna förväntas nu bli 1,1 miljard
kronor högre. Den främsta orsaken till utgifts-
ökningen är att en del av en tidigare beslutad be-
sparing uppgående till 1,1 miljard kronor kom-
penseras genom förbrukning av anslagsbehåll-
ningar med 0,6 miljarder kronor. För utgifts-
området uppgår den högsta tillåtna anslagsbe-
lastningen till 30,1 miljarder kronor. Begräns-
ningsbeloppet har justerats från 30,0 till

30,1 miljarder kronor till följd av förslag på
tilläggsbudget.

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering
bostadsförsörjning och byggande

För år 1999 beräknas utgifterna till 18,3 miljarder
kronor, vilket är 2,2 miljarder kronor lägre än
vad som anvisades i statsbudgeten. Anslaget Stöd
till lokala investeringsbidrag för ekologisk hållbar-
het utgör ca 0,5 miljarder kronor av minskning-
en. Den lägre anslagsförbrukningen beror dels på
en besparing på 120 miljoner, dels på utgifts-
minskning till följd av att anslaget omfattas av ett

108

PROP. 1999/2000:1

begränsningsbelopp. Vidare är utgiftsprog-
noserna för anslagen Räntebidrag m.m. och Bo-
stadsbidrag sammanlagt omkring 0,5 miljarder
kronor lägre än beloppen i statsbudgeten. Den
största utgiftsminskningen avser anslaget Statens
bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet där ut-
fallet bedöms bli 1,1 miljarder kronor lägre än de
medel som anvisades i statsbudgeten. Orsaken är
en låg ärendetillströmning.

Utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling
Utgiftsprognosen uppgår till 4,0 miljarder kro-
nor, vilket är 1,2 miljarder kronor högre än vad
som anvisades i statsbudgeten. Till största delen
beror avvikelsen på att vissa åtaganden gjorda fö-
re år 1999 skall täckas av anslagsbehållningar på
främst äldreanslaget Regionalpolitiska åtgärder.
För att underlätta övergången till ett bemyndi-
gandesystem har ett nytt anslag Allmänna regio-
nalpolitiska åtgärder förts upp på statsbudgeten år
1999. Anslaget uppgår under en övergångsperiod
till ett lägre belopp på grund av att anslagsbehåll-
ningar på äldreanslagen istället skall tas i anspråk.

På anslaget Europeiska regionala utvecklings-
fonden anvisades i statsbudgeten 0,8 miljarder
kronor. Enligt nuvarande bedömning kommer
utgifterna att bli 0,3 miljarder kronor högre.
Ökningen täcks i sin helhet av anslagssparande.

Utgiftsområde 21

Energi

Aktuell beräkning för utgiftsområdet uppgår till

1,2 miljarder kronor och understiger därmed an-
visade medel i statsbudgeten med 0,4 miljarder
kronor. Besparingar och utgiftsreduktioner på
grund av beslutade begränsningsbelopp förklarar
ca 0,2 miljarder kronor av minskningen. Vidare
har utgiftsprognosen för anslaget Introduktion av
ny energiteknik reviderats ned med ca 0,2 miljar-
der kronor jämfört med anvisade belopp i stats-
budgeten. Anledningen till detta är att verksam-
heten ännu inte till fullo kommit igång.

Utgiftsområde 22

Kommunikationer

I statsbudgeten anvisades totalt 25,5 miljarder
kronor. Aktuell beräkning av utgifterna uppgår
till 25,6 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder
kronor högre än anvisade medel. Orsaken är
främst en höjning av prognosen för anslaget Er-
sättning till SJ vid utdelning från Swedcarrier.
Ökningen täcks helt av anslagssparande.

Utgiftsområde 24

Näringsliv

I statsbudgeten anvisades totalt 2,9 miljarder
kronor till utgiftsområdet. Den aktuella ut-
giftsprognosen överstiger anvisade medel med
0,4 miljarder kronor. De beräknade högre utgif-
terna är framför allt hänförliga till de två anslagen
Teknisk forskning och utveckling och Program för
småföretagarutveckling förnyelse och tillväxt (an-
visades på statsbudgeten budgetåret 1995/96).
De högre utgifterna täcks av anslagssparande.

Utgiftsområde 21

Allmänna bidrag till kommuner

I statsbudgeten anvisades totalt 103,6 miljarder
kronor till detta utgiftsområde. I den aktuella
prognosen beräknas utgifterna bli omkring
1 miljard kronor lägre. Detta förklaras av att ut-
gifterna för anslaget Bidrag till särskilda insatser i
kommuner och landsting bedöms bli 0,3 miljarder
kronor lägre än vad som anvisades i statsbudge-
ten. En annan orsak är att det Statliga utjäm-
ningsbidraget till kommuner och landsting bedöms
minska med ca 0,7 miljarder kronor jämfört med
vad som anvisades i statsbudgeten.

Utgiftsområde 27

Avgiften till EG-budgeten

Sveriges avgift till EU beräknas bli 1,3 miljarder
kronor lägre än vad som anvisades i statsbudge-
ten för år 1999. Detta beror på att slutregleringen
av EU-budgeten för 1998, som tidigare beräkna-
des ske först år 2000, nu istället beräknas ske re-
dan år 1999.

109

PROP. 1999/2000:1

Minskning av anslagsbehållningar

I statsbudgeten var förbrukningen av anslagsbe-
hållningar ej fördelad per utgiftsområde utan re-
dovisades under posten Minskning av anslagsbe-
hållningar. Förbrukningen prognostiserades i
statsbudgeten till 5 miljarder kronor. I aktuell
prognos ingår emellertid förbrukningen av an-
slagsbehållningar under respektive anslag och ut-
giftsområde. Den nuvarande bedömningen är att

anslagsbehållningarna minskar med ca 7,5 miljar-
der kronor, dvs. med ca 2,5 miljarder kronor mer
än vad som beräknades i budgetpropositionen
för 1999. De ingående anslagsbehållningarna var
vid 1999 års början 37,5 miljarder kronor. De ut-
gående anslagsbehållningarna vid årets slut be-
döms uppgå till ca 30 miljarder kronor.

ITabell 5.3 Användning av medel 1999                                                                                   1

Miljarder kronor

Stats-
budget

Tilläggs-
budget i
vårpropo-
sitionen

Förslag på
tilläggs-
budget i
BPOO

Totalt

Prognos

Differens
prognos
statsbudget

U0 1

Rikets styrelse

4.2

0,0

0,0

4,2

4,8

0,6

U0 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

17

0,0

0,0

17

1,6

-0,1

U0 3

Skatteförvaltning och uppbörd

5,8

5,8

6,0

0,2

U0 4

Rättsväsendet

21,9

0,0

0,0

21,9

22,2

0,2

U0 5

Utrikesförvaltning och internationell samverkan

2,9

2,9

3,0

0,1

U0 6

Totalförsvar

44,1

0,0

0,1

44,2

44,7

0,5

U0 7

Internationellt bistånd

11,9

11,9

12,1

0,2

U0 8

Invandrare och flyktingar

4,3

0,0

0,3

4,6

4,7

0,3

UO 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

24,0

0,1

0,2

24,3

24,8

0,8

U0 10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

80,5

0,0

7,5

88,0

87,9

7,4

U011

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

34,3

0,1

34,4

34,4

0,0

U0 12

Ekonomisk trygghet för familj och barn

39,9

0,5

40,4

40,9

1,0

U0 13

Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet

33,8

0,2

33,9

33,5

-0,3

U0 14

Arbetsmarknad och arbetsliv

48,3

-0,3

0,0

48,0

48,8

0,5

U0 15

Studiestöd

22,4

-0,1

22,4

19,8

-2,6

U0 16

Utbildning och universitetsforskning

29,0

0,1

0,0

29,1

30,1

1,1

U0 17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

7,5

0,0

0,0

7,5

7,6

0,1

U0 18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande

20,5

0,0

0,0

20,5

18,3

-2,2

U0 19

Regional utjämning och utveckling

2,7

0,0

2,7

4,0

1,2

U0 20

Allmän miljö- och naturvård

1,5

0,0

1,6

1,8

0,2

U0 21

Energi

17

1,7

1,2

-0,4

UO22

Kommunikationer

25,5

0,0

0,0

25,5

25,6

0,1

U0 23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar

12,0

0,0

12,0

12,2

0,3

U0 24

Näringsliv

2,9

0,0

0,0

2,9

3,3

0,4

U0 25

Allmänna bidrag till kommuner

103,6

0,0

103,5

102,5

-1,0

UO26

Statsskuldsräntor m.m.

84,6

84,6

92,7

8,1

UO27

Avgiften till Europeiska gemenskapen

21,9

21,9

20,6

-1,3

Minskning av anslagsbehållningar

5,0

0,0

-5,0

Summa utgiftsområden

698,4

0.0

8,7

702,0

708,8

10,5

Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor

613,8

617,5

616,2

2,4

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte.

110

PROP. 1999/2000:1

5.3 Förslag till tilläggsbudget till
statsbudgeten för 1999

Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen
för löpande budgetår på tilläggsbudget göra en
ny beräkning av statsinkomster samt ändra och
anvisa nya anslag. De förändringar av gällande
statsbudget som nu kan överblickas och andra
frågor som regeringen anser bör tas upp, redovi-
sas i det följande.

Anslagsförändringarna i detta förslag till
tilläggsbudget innebär att anvisade medel sam-
manlagt ökar med 8 594 miljoner kronor. Inklu-
sive av regeringen beslutade indragningar av an-
slagsbehållningar leder åtgärderna till en ökning
av tillgängliga medel med 8 463 miljoner kronor.

De föreslagna ökningarna av anslagen uppgår
till totalt cirka 9 353 miljoner kronor. I vissa fall
finns förslag till finansiering av den föreslagna
utgiftsökningen genom minskning av 1999 års
anslag. I några fall föreslås indragning av anslags-
behållningar. Minskningarna av 1999 års anslag
uppgår totalt till cirka 759 miljoner kronor.
Minskningarna till följd av indragningar av an-
slagsbehållningar uppgår till 131 miljoner kro-
nor.

Regeringens ambition är att ökade utgifter
skall finansieras genom motsvarande minskning
av utgifterna samma år. Efter de föreslagna åt-
gärderna uppgår budgeteringsmarginalen till 1,0
miljarder kronor för år 1999.

5.3.1 Utgiftsområde 1
Rikets styrelse

Bl Riksdagens ledamöter och partier m.m.

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
489 000 000 kronor.

förändringar bör anslaget höjas i en utsträckning
som motsvarar befintlig reservation på ett s.k.
äldreanslag som inte får användas efter utgången
av innevarande budgetår.

C3 Allmänna val

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
100 000 000 kronor.

För att bidra till finansieringen av höjningen
av anslaget Bl Åklagarorganisationen under ut-
giftsområde 4 Rättsväsendet minskas anslaget C3
Allmänna val med 10 000 000 kronor.

D3 Sametinget

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
13 661 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget D3 Sametinget ökas
med 165 000 kronor. Finansieringen sker genom
att anslaget Dl Främjande av rennäringen m.m.
under utgiftsområde 23 minskas med motsva-
rande belopp.

Skälen för regeringens förslag: Sametinget är
såväl ett folkvalt organ som en statlig myndighet.
Sametinget är nu inne i sin andra mandatperiod.
Nya samepolitiska partier, partiblock och same-
politiker har tillkommit. För administrationens
del har ny personal tillkommit. Det föreligger
därför ett särskilt behov att anordna en kurs i
förvaltningslagstiftning, myndighetsfrågor, mö-
testeknik och demokrati.

Riksdagens förvaltningsstyrelses förslag: Anslaget
Bl Riksdagens ledamöter och partier m.m. ökas
med 9 355 000 kronor. Finansiering sker genom
indragning av medel från det för budgetåret
1995/96 uppförda reservationsanslaget A2 Riks-
dagsutskottens resor utom Sverige med motsva-
rande belopp.

Skälen för Riksdagens förvaltningsstyrelses
förslag: Medelsbehovet är större än anvisat an-
slag. För att möjliggöra angelägna verksamhets-

111

PROP. 1999/2000:1

E2 Presstöd

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
531 579 000 kronor.

som finns under reservationsanslaget därigenom
kan utnyttjas under den kommande treårsperio-
den.

Regeringens förslag: Anslaget E2 Presstöd ökas
med 9 117 000 kronor. Finansieringen sker ge-
nom att anslagen El Presstödsnämnden och Tal-
tidningsnämnden minskas med 1 500 000 kronor
samt E3 Stöd till radio- och kassettidningar med
6 700 000 kronor. Dessutom minskas anslagen 13
Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och
Finland och 14 Bidrag till dokumentation om den
mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt me-
diesamarbete inom utgiftsområde 17 Kultur, me-
dier, trossamfund och fritid med 132 000 re-
spektive 785 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget får an-
vändas i enlighet med bestämmelserna i
presstödsförordningen (1990:524). Enligt Press-
stödsnämndens prognos för år 1999 täcker inte
anslaget beräknade utbetalningar av presstöd ef-
tersom anslagskrediten använts för att täcka ut-
gifterna under föregående år. För att täcka kost-
naderna för presstödet för år 1999 föreslår
regeringen därför att 9 117 000 kronor anvisas
anslaget E2 Presstöd. Finansieringen sker genom
att anslagen El Presstödsnämnden och Taltid-
ningsnämnden och E3 Stöd till radio- och kasset-
tidningar under utgiftsområde 1 samt anslagen 13
Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och
Finland och 14 Bidrag till dokumentation om den
mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt me-
diesamarbete inom utgiftsområde 17 minskas för
innevarande år med totalt motsvarande belopp.
Effekten av finansieringsåtgärderna bedöms inte
påverka dessa verksamheters nuvarande omfatt-
ning och inriktning.

Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen

Något anslag för detta ändamål finns inte upp-
fört i statsbudgeten för innevarande år.

Regeringens förslag: Reservationsanslaget Samar-
bete och utveckling inom Östersjöregionen förs
ånyo upp på statsbudgeten och 1 000 000 kronor
anvisas för år 1999 varigenom de reservationer

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen be-
slutade (prop. 1995/96:222, bet. 1995/96:FiU 15,
rskr. 1995/96:307) att på tilläggsbudget till stats-
budgeten för budgetåret 1995/96 anslå 1 miljard
kronor för stöd till samarbete och utveckling in-
om Östersjöregionen (den s.k. Östersjömiljar-
den). Dessa medel anslogs som ett reservations-
anslag i syfte att stimulera tillväxt och syssel-
sättning och för att utnyttjas för åtgärder och
projekt inom bl.a. områdena livsmedel, energi-
system, kunskapsutbyte, infrastruktur och miljö
samt för att öka handeln och investeringarna och
i övrigt stärka samarbetet mellan stat och nä-
ringsliv i Östersjöregionen.

Genom riksdagens beslut om budgetproposi-
tionen för budgetåret 1996/97 överfördes
50 miljoner kronor för ändamål inom jordbruks-
sektorn varigenom anslaget reducerades till
950 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Intresset för Östersjömiljarden har varit mycket
stort och antalet inkomna ansökningar och pro-
jektförslag mycket brett. Regeringen har beslutat
om bidrag ur Östersjömiljarden motsvarande ca
700 miljoner kronor och utbetalningar har skett
med ca 300 miljoner kronor.

Regeringen har fattat beslut om bidrag för
projekt inom olika sektorer bl.a. miljö, energi,
informationsteknologi (IT), livsmedel, in-
frastruktur, kultur och utbildning. Inom IT-
området kan nämnas satsningar på telemedicin
och IT-stöd för räddningsverksamhet. På livs-
medelsområdet har satsningar gjorts bl.a. i ett
demonstrationsjordbruk och mejeri i Sankt Pe-
tersburg. Kulturellt inriktade projekt finns också
representerade genom bl.a. renovering av kultur-
historiskt värdefulla byggnader i Polen och kyr-
korenoveringar i Tallinn. Särskilda stipendiepro-
gram, s.k. Visbystipendier, har finansierats ur
Östersjömiljarden och hanterats av Svenska In-
stitutet. På miljöområdet kan nämnas ett flertal
miljöförbättrande åtgärder inom luft och vatten i
Polen och Baltikum samt inom energiområdet en
satsning på kollektivtrafiken i Baltikum.

Regeringen avser att i en särskild skrivelse till
riksdagen närmare redovisa erfarenheterna av

112

PROP. 1999/2000:1

Östersjömiljarden och den verksamhet som fi-
nansierats inom ramen för detta anslag.

Flera projekt har inletts först under 1998 eller
1999 och en fullständig utvärdering låter sig ännu
inte göras. Det ligger i sakens natur att projekt
med höga kvalitetskrav tar tid att förbereda och
genomföra. Regeringen bedömer dock att erfa-
renheterna av projekten överlag är goda och att
aktiviteterna, även om de i vissa fall kommit
igång med viss fördröjning, ger positiva effekter
både för svenskt vidkommande och i övriga län-
der i regionen.

Östersjömiljarden har stärkt Sveriges roll i
Östersjösamarbetet och har utgjort ett värdefullt
instrument för stöd till svensk näringslivsaktivi-
tet i regionen. En del av de medel som ursprung-
ligen anslogs av riksdagen under detta reserva-
tionsanslag har ännu inte förbrukats.

Regeringen föreslår därför att anslaget på nytt
förs upp på statsbudgeten för år 1999 med
1 000 000 kronor varigenom de reservationer
som finns under anslaget kan utnyttjas under
den kommande treårsperioden.

5.3.2   Utgiftsområde 2
Samhällsekonomi och
finansförvaltning

B4 Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning
och låneförvaltning

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
535 000 000 kronor.

För att bidra till finansieringen av höjningen
av anslaget Al 1 Bonusränta för ungdomsbospa-
rande, under utgiftsområde 18 Samhällsplane-
ring, bostadsförsörjning och byggande, minskas
anslaget B4 Riksgäldskontoret: Kostnader för
upplåning och låneförvaltning med 692 000 kro-
nor.

5.3.3   Utgiftsområde 4
Rättsväsendet

Bl Åklagarorganisationen

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
620 140 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget Bl Åklagarorganisa-
tionen ökas med 9 428 000 kronor. Finansiering
sker genom att anslaget C3 Allmänna val under
utgiftsområde 1 Rikets styrelse minskas med
10 000 000 kronor. Härvid har beaktats att ansla-
get Bl Åklagarorganisationen skall minska med
192 000 kronor till följd av en korrigering av ti-
digare genomförd pris- och löneomräkning och
med 380 000 kronor till följd av överföring av
verksamhet till Ekobrottsmyndigheten.

Skälen för regeringens förslag: För budgetåret
1999 har åklagarorganisationens anslag ökats en-
gångsvis med 10 000 000 kronor. Resurstillskot-
tet används bl.a. till att ytterligare utveckla sam-
verkan med polisen och till en satsning på
kompetensutveckling. Regeringen bedömer nu
att åklagarorganisationen måste tillföras ytterli-
gare 10 000 000 kronor engångsvis för att säker-
ställa genomförandet av den nyligen reformerade
grundutbildningen för åklagare samt införandet
av en högre utbildning för åklagare med inrikt-
ning på bl.a. bekämpningen av den grova organi-
serade brottsligheten med internationell anknyt-
ning.

B2 Ekobrottsmyndigheten

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
199 197 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget B2 Ekobrottsmyn-
digheten ökas med 2 600 000 kronor. Finansie-
ring sker genom att anslaget Al Polisorganisatio-
nen minskas med 2 220 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Sedan den 1 juli
innevarande år ingår även ekobrottsbekämpning-
en i Hallands län och Gotlands län i Ekobrotts-
myndigheten. Anslaget ökas nu med ett belopp
som motsvarar de kostnader som Ekobrotts-
myndigheten tar över från polis- respektive åkla-
garorganisationen i de berörda länen.

113

PROP. 1999/2000:1

F4 Brottsoffermyndigheten

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
12 588 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget F4 Brottsoffermyn-
digheten ökas med 1 000 000 kronor. Finansie-
ring sker genom att anslaget F5 Ersättning för
skador pä grund av brott minskas med motsva-
rande belopp.

Skälen för regeringens förslag: Antalet inkom-
na brottsskadeärenden har ökat drastiskt under
första halvåret 1999, sannolikt till följd av vid-
tagna informationsinsatser. Detta förhållande
samt en hög personalomsättning motiverar att
myndigheten redan nu tillförs medel för att kun-
na genomföra personalförstärkningar. Anslaget
tillförs därför 1 000 000 kronor. Finansiering
sker genom att anslaget F5 Ersättning för skador
på grund av brott minskas med motsvarande be-
lopp.

5.3.4 Utgiftsområde 6

Totalförsvar

A2 Fredsfrämjande truppinsatser

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
392 376 000 kronor.

styrka till förfogande som ett svenskt bidrag till
en internationell fredsstyrka i Kosovo (prop.
1998/99:112, bet. 1998/99:UFöU2, rskr.
1998/99:252). För att finansiera den bataljon
som Sverige bidrar med behöver anslaget A2
Fredsfrämjande truppinsatser ökas med
92 015 000 kronor.

Regeringen föreslår att anslaget Bl Funktio-
nen civil ledning minskas med 5 000 000 kronor,
anslaget B3 Funktionen befolkningsskydd och
räddningstjänst minskas med 15 000 000 kronor,
anslaget B6 Funktionen Hälso- och sjukvård m.m.
minskas med 10 000 000 kronor och anslaget Al
Förbandsverksamhet och beredskap m.m. minskas
med 3 559 000 kronor. Vidare avser regeringen
dra in anslagssparande uppgående till 58 456 000
kronor från anslag inom utgiftsområdena 6 och
24.

C5 Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot
olyckor

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
417 103 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget C5 Statens rädd-
ningsverk: Samhällets skydd mot olyckor ökas med
26 200 000 kronor. Finansiering sker genom att
anslaget B3 Funktionen Befolkningsskydd och
räddningstjänst minskas med motsvarande be-
lopp.

Regeringens förslag: Anslaget A2 Fredsfrämjande
truppinsatser ökas med 92 015 000 kronor. Finan-
siering sker genom att anslaget Bl Funktionen
Civil ledning minskas med 5 000 000 kronor, an-
slaget B3 Funktionen Befolkningsskydd och rädd-
ningstjänst minskas med 15 000 000 kronor, an-
slaget B6 Funktionen Hälso- och sjukvård m.m.
minskas med 10 000 000 kronor och anslaget Al
Förbandsverksamhet och beredskap m.m. minskas
med 3 559 000 kronor. Vidare kommer regering-
en att dra in anslagssparande uppgående till
58 456 000 kronor från anslag inom utgiftsområ-
dena 6 och 24.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har
godkänt regeringens förslag att ställa en väpnad

Skälen för regeringens förslag: Regeringen fö-
reslog i budgetpropositionen för 1999 att Statens
räddningsverks utgifter för förvaltningskostna-
der och kostnader med anledning av fredsrädd-
ningstjänst skulle anvisas under förevarande an-
slag. Till och med budgetåret 1998 beräknades
dessa utgifter under anslaget B3 Funktionen Be-
folkningsskydd och räddningstjänst. Riksdagen be-
slutade i enlighet med förslaget (bet.
1998/99:FiUl, rskr. 1998/99:38.

Regeringen föreslog på tilläggsbudget till
statsbudgeten år 1999 i samband med den eko-
nomiska vårpropositionen att anslaget C5 Statens
räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor
skulle ökas med 88 890 000 kronor. Finansiering
föreslogs ske genom att anslaget B3 Funktionen
Befolkningsskydd och räddningstjänst skulle
minskas med 86 390 000 kronor och anslaget B6

114

PROP. 1999/2000:1

Funktionen Hälso- och sjukvård, m.m. med
2 500 000 kronor. Riksdagen beslutade i enlighet
med förslaget (bet. 1998/99:FiU27, rskr.
1998/99:249). I regeringens förslag skulle rätteli-
gen ytterligare 26 200 000 kronor ha beräknats
under förevarande anslag, i stället för under an-
slaget B3 Funktionen Befolkningsskydd och rädd-
ningstjänst. Regeringen föreslår därför att ansla-
get B3 Funktionen Befolkningsskydd och
räddningstjänst minskas med 26 200 000 kronor
och att anslaget C5 Statens räddningsverk: Sam-
hällets skydd mot olyckor ökas med motsvarande
belopp.

5.3.5 Utgiftsområde 7
Internationellt bistånd

Al Biståndsverksamhet

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett reservationsanslag
på 10 731 461 000 kronor.

måste medge ett överskridande av anslaget. Re-
geringen föreslår att överskridandet regleras ge-
nom att anslaget höjs med samma belopp. Finan-
siering sker delvis genom en minskning av ansla-
get A3 Migrationspolitiska åtgärder med
152 900 000 kronor.

Därutöver sker finansiering genom indragning av
medel på anslaget A3 Migrationspolitiska åtgärder
med 28 299 000 kronor, anslaget A4 Utlännings-
nämnden med 38 000 kronor, anslaget A5 Of-
fentligt biträde i utlänningsärenden med 6 660 000
kronor, anslaget Bl Integrationsverket med
855 000 kronor, anslaget B3 Integrationsåtgärder
med 4 816 000 kronor och anslaget B5 Hemut-
rustningslån med 2 331 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget Al Biståndsverk-
samhet ökas med 40 000 000 kronor. Finansie-
ring sker genom att anslaget A2 Biståndsförvalt-
ning minskar med samma belopp.

Skälen för regeringens förslag: I ett regerings-
beslut den 23 juni 1999 beslutades att särskilda
insatser på västra Balkan skall finansieras med
medel för humanitära ändamål och från medel
avsedda för Europeiska utvecklingsfonden. An-
slaget föreslås förstärkas med 40 000 000 kronor,
vilket finansieras med medel under anslaget A2
B iståndsförvaltning.

5.3.6 Utgiftsområde 8

Invandrare och flyktingar

A2 Mottagande av asylsökande

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
875 350 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget A2 Mottagande av
asylsökande ökas med 408 000 000 kronor. Rege-
ringen hinner inte avvakta riksdagens beslut utan

Skälen för regeringens förslag: Anslaget finan-
sierar mottagandet av asylsökande och vissa per-
soner med tidsbegränsade uppehållstillstånd.
Från anslaget bekostas även asylsökandes resor
från Sverige och kostnaderna för utlänningar
som tagits i förvar enligt Utlänningslagen
(1989:529) samt ersättning till kommunerna för
den ersättning som ges till vissa andra utlänning-
ar än asylsökande medan de väntar på beslut om
uppehållstillstånd.

Kostnaderna för mottagande av asylsökande
under år 1999 kommer enligt aktuella prognoser
att överstiga anslagna medel. Orsaken till detta är
framförallt långa vistelsetider för asylsökande
från Förbundsrepubliken Jugoslavien på grund
av händelserna där. Ett ston antal tidigare fattade
awisningsbeslut rörande denna grupp har inte
gått att verkställa, dels på grund av att det återta-
gandeavtal som förhandlades fram med Jugosla-
vien aldrig ratificerades av Jugoslavien, dels på
grund av den politiska utvecklingen i provinsen
Kosovo. Sammantaget har detta medfört att fler
personer än beräknat vistats i Invandrarverkets
mottagandesystem.

Utfallet på anslaget beräknas bli 1 307 000 000
kronor, vilket innebär ett överskridande med
408 000 000 kronor.

Effekterna av finansieringsåtgärderna är att
regeringen disponerar medel som var budgetera-
de för kvotuttagningar på anslaget A3 Migra-
tionspolitiska åtgärder för att täcka kostnader som
hör samman med mottagandet av de överförda
flyktingarna från Kosovo. Ett visst utrymme
lämnades dock kvar för angelägna kvotuttag-
ningar från andra områden i samarbete med
UNHCR.

115

PROP. 1999/2000:1

B4 Kommunersättningar vid flyktingmottagande

1 statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på

2 183 958 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget B4 Kommunersätt-
ningar vid flyktingmottagande ökas med
35 000 000 kronor. Finansiering sker genom
motsvarande minskning av anslaget B5 Hemut-
rustningslån.

Skälen för regeringens förslag: Det stora kom-
munmottagandet av flyktingar åren 1997 och
1998 får utbetalningsmässigt genomslag även år

1999. Regeringen bedömer att anslaget kan
komma att överskridas med 80-90 miljoner kro-
nor. Tillgänglig anslagskredit uppgår till 51 mil-
joner kronor. Vidare finansiering kan ske genom
en minskning av anslaget B5 Hemutrustningslån
med 35 miljoner kronor, där utgifterna för ränte-
subventioner och låneeftergifter nu minskar
kraftigt.

om hur det reformerade stödet slutgiltigt skulle
utformas. Detta gav upphov till en ökad efterfrå-
gan på tandvård, främst från patienter med mer
omfattande tandvårdsbehov som tidigarelade si-
na behandlingar. Utgifterna för år 1998 blev
därför större än beräknat och anslaget överskreds
med 338 miljoner kronor.

Utgiftsutvecklingen för tandvårdsstödet un-
der år 1999 är fortfarande osäker inte minst be-
roende på att många patienter med stöd av över-
gångsbestämmelser under år 1999 har rätt att
slutföra sina under 1998 påbörjade behandlingar
enligt de ersättningsregler som då gällde. Rege-
ringen bedömer att utgifterna kommer att över-
skrida de tillgängliga medlen under anslaget med
326 miljoner kronor under år 1999. För att delvis
täcka detta belopp avser regeringen att höja an-
slagskrediten med 100 miljoner kronor till
200 miljoner kronor. Resterande belopp om
226 miljoner kronor föreslås finansieras inom
utgiftsområdet genom att anslagen B2 Vissa
statsbidrag inom handikappområdet och B8 Kost-
nader för statlig assistansersättning reduceras med
68 750 000 kronor respektive 157 250 000 kro-
nor.

5.3.7 Utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och social
omsorg

Al Sjukvårdsförmåner m.m.

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
1 992 000 000 kronor.

A2 Bidrag för läkemedelsförmånen

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
13 491 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget A2 Bidrag för läke-
medelsförmånen ökas med 167 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget Al Sjukvårdsförmå-
ner m.m. ökas med 226 000 000 kronor. Finansi-
eringen sker genom att anslagen B2 Vissa statsbi-
drag inom handikappområdet och B8 Kostnader
för statlig assistansersättning minskas med
68 750 000 respektive 157 250 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Utgifterna un-
der anslaget avser ändamålen vuxentandvården
(tandvårdsstödet) och ersättningar till sjukvårds-
huvudmännen m.m. Huvudparten av anslaget
avser utgifter för vuxentandvård. Ett reformerat
tandvårdsstöd infördes den 1 januari 1999.

Utgiftsutvecklingen för vuxentandvården
präglades under år 1998 tidvis av en osäkerhet

Skälen för regeringens förslag: Vid tiden för
budgetpropositionen för 1999 var förhandling-
arna mellan regeringen och Landstingsförbundet
om det särskilda statsbidraget till landstingen för
läkemedelsförmånens kostnader för år 1999 inte
avslutade. Mot bakgrund av de pågående för-
handlingarna föreslog regeringen ett anslag på
13 491 000 000 kronor, vilket var ett oförändrat
belopp jämfört med utgifterna för 1998. Någon
uppräkning till 1999 års penningvärde har således
hittills inte skett för anslaget. Regeringen träffa-
de den 22 april 1999 en överenskommelse med
Landstingsförbundet om ett särskilt statsbidrag
till landstingen för läkemedelsförmånens kost-
nader år 1999 m.m.

116

PROP. 1999/2000:1

För att kompensera utsatta grupper för den
höjning av beloppsgränsen för högkostnads-
skyddet vid köp av läkemedel som införts fr.o.m.
den 1 juni 1999, genomfördes höjningar av pen-
sionstillskottet och det särskilda bostadstillägget
till pensionärer. Detta behandlas under utgifts-
område 10 och 11 i det följande. Sammantaget
innebär detta att anslaget A2 Bidrag för läkeme-
delsförmånen bör ökas med 167 000 000 kronor.

A9 Smittskyddsinstitutet

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
108 750 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget A9 Smittskyddsin-
stitutet tillförs 5 000 000 kronor. Finansieringen
sker genom att anslaget Al2 Hälso- och sjukvår-
dens ansvarsnämnd minskas med motsvarande
belopp.

nomför i syfte att anpassa verksamheten till de
tilldelade medlen.

Regeringen föreslår att Smittskyddsinstitutet
engångsvis tillförs 5 000 000 kronor för år 1999.
Finansieringen sker genom att anslag A12 Hälso-
och sjukvårdens ansvarsnämnd engångsvis mins-
kas med motsvarande belopp. Resterande beräk-
nade underskott på 7 250 000 kronor finansierar
SMI med sitt anslagssparande på 2 325 000 kro-
nor samt genom att utnyttja anslagskrediten.

5.3.8 Utgiftsområde 10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och handikapp

Al Sjukpenning och rehabilitering m.m.

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
20 035 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Smittskyddsin-
stitutet (SMI) prognostiserar i sin delårsrapport
för första halvåret 1999 ett underskott för år
1999 på 12 250 000 kronor. Underskottet beror
till viss del på verksamhetsöverskridanden, men i
huvudsak av ökade kostnader till följd av flytten
till Karolinska institutets område samt varsel-
och omställningskostnader beroende på ge-
nomförda förändringar av verksamheten i syfte
att klara budgetramen år 2000.

Med anledning av verksamhetsöverskridande-
na har SMI vidtagit åtgärder för att minska kost-
naderna i den löpande verksamheten. De åtgär-
der som vidtagits inkluderar personal-
uppsägningar, reduktion av enheternas material-
budgetar, nedläggning av bibliotek och utlägg-
ning av servicefunktioner på entreprenad. I syfte
att uppnå en jämnare fördelning av kostnader
och intäkter har samarbetet med andra myndig-
heter formaliserats. Den samlade besparingsef-
fekten av åtgärderna beräknas till 6 250 000 kro-
nor som realiseras under år 2000. En grundlig
verksamhetsöversyn pågår för närvarande inom
SMI för att ge underlag till nödvändiga priorite-
ringar i syfte att anpassa verksamheten till ramen
för år 2000. Regeringen kommer noga att följa
den ekonomiska utvecklingen inom myndighe-
ten samt effekterna av de åtgärder som SMI ge-

Regeringens förslag: Anslaget Al Sjukpenning och
rehabilitering, m.m. ökas med 7 439 590 000 kro-
nor.

Skälen för regeringens förslag: På grund av den
kraftigt ökade sjukfrånvaron har utgifterna för
sjukpenning ökat kraftigt för år 1999 i förhållan-
de till budgeterade medel. Även för år 2000 och
därefter beräknas en utgiftsökning ske i förhål-
lande till tidigare budgeterade medel.

Anvisade anslagsmedel inklusive beviljad an-
slagskredit förutsågs bli förbrukade i månads-
skiftet augusti/september 1999. Regeringen har
därför beslutat att öka anslagskrediten. Samtidigt
beslutade regeringen om att medge ett överskri-
dande med högst 7 439 590 000 kronor efter det
att utökad anslagskredit har beaktats.

Regeringen föreslår att anslaget Al Sjukpen-
ning och rehabilitering, m.m. ökas med
7 439 590 000 kronor för år 1999 för att reglera
det beslutade överskridandet.

A2 Förtidspensioner

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
37 896 000 000 kronor.

117

PROP. 1999/2000:1

Regeringens förslag: Anslaget A2 Förtidspensioner
ökas med 35 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen fö-
reslog i prop. 1998/99:106 Vissa ändringar i lä-
kemedelsförmånen att beloppsgränsen för hög-
kostnadsskyddet inom läkemedelsförmånen
skulle höjas med 500 kronor från 1 300 kronor
till 1 800 kronor. Ändringen skulle gälla fr.o.m.
den 1 juni 1999. För att kompensera ekonomiskt
svaga grupper för denna höjning föreslogs att
pensionstillskottet till ålders- och förtidspensio-
närer skulle höjas med 1,4 procentenheter. Riks-
dagen har beslutat i enlighet med propositionen.

Höjningen av pensionstillskottet till förtids-
pensionärer innebär att utgifterna under anslaget
A2 Förtidspensioner ökar med 35 000 000 kronor
för år 1999.

dagsläget behäftade med osäkerhet. Regeringen
anser att den del av awecklingskostnadema som
uppkommer under innevarande budgetår bör fi-
nansieras från redan anvisade anslag.

Regeringen föreslår därför att medel från an-
slaget Al Sjukpenning och rehabilitering m.m.
som är avsedda för utredningar vid Riksförsäk-
ringsverkets sjukhus och medel från anslaget B2
Allmänna försäkringskassor skall kunna användas
för awecklingskostnader och för viss under-
skottstäckning. Högst 60 miljoner kronor av
försäkringskassornas anslag bedöms behöva an-
vändas för att klara dessa awecklingskostnader
avseende år 1999.

5.3.9 Utgiftsområde 11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Al Ålderspensioner

Al Sjukpenning och rehabilitering m.m.

B2 Allmänna försäkringskassor

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för dessa ändamål uppförda ramanslaget Al
Sjukpenning och rehabilitering m.m. på
20 035 000 000 kronor och ramanslaget B2 All-
männa försäkringskassor på 4 726 394 000 kronor.

A2 Efterlevandepensioner till vuxna

A3 Bostadstillägg till pensionärer

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för dessa ändamål uppförda ramanslagen Al Ål-
derspensioner på 11 536 000 000 kronor, A2 Ef-
terlevandepensioner till vuxna på 12 734 000 000
kronor samt A3 Bostadstillägg till pensionärer på
9 841 000 000 kronor.

Regeringens förslag: För att finansiera kostnader
och för täckning av underskott som föranleds av
att Riksförsäkringsverkets sjukhus awecklas
medges att medel under anslaget B2 Allmänna
försäkringskassor och anslaget Al Sjukpenning och
rehabilitering m.m. används.

Regeringens förslag: Anslaget Al Ålderspensioner
ökas med 37 609 000 kronor, anslaget A2 Efter-
levandepensioner till vuxna ökas med 2 000 000
kronor och anslaget A3 Bostadstillägg till pensio-
närer ökas med 26 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen har
gett Riksförsäkringsverket i uppdrag att svara för
den aweckling av Riksförsäkringsverkets sjuk-
hus som skall ske i samband med inrättandet av
försäkringsmedicinska center samt redovisa
kostnaderna för detta. Riksförsäkringsverket har
i skrivelse till regeringen redovisat de engångsvi-
sa kostnader awecklingsarbetet innebär. Verket
beräknar att de totala utgifterna för awecklingen
kan komma att uppgå till högst 110 miljoner
kronor. Dessutom beräknas inkomsterna vid
sjukhusen att minska med 12,5 miljoner kronor
under innevarande år. Beräkningarna är dock i

Skälen för regeringens förslag: Regeringen fö-
reslog i prop. 1998/99:106 Vissa ändringar i lä-
kemedelsförmånen att beloppsgränsen för hög-
kostnadsskyddet inom läkemedelsförmånen skall
höjas med 500 kronor från 1 300 kronor till
1 800 kronor. Ändringen föreslogs gälla fr.o.m.
den 1 juni 1999. För att kompensera ekonomiskt
svaga grupper för denna höjning föreslogs att
pensionstillskottet skall höjas med 1,4 procent-
enheter. Vidare föreslogs att motsvarande höj-
ning skall göras av det särskilda bostadstillägget
till pensionärerna. Riksdagen har beslutat i enlig-
het med förslagen i propositionen.

118

PROP. 1999/2000:1

Höjningen av pensionstillskottet och juste-
ringen av det särskilda bostadstillägget innebär
att utgifterna under anslaget Al Ålderspensioner
ökar med 93 miljoner kronor för år 1999. Härav
kan 55 391 000 kronor finansieras inom anslaget
varför anslaget netto behöver ökas med
37 609 000 kronor. För anslaget A2 Efterlevan-
depensioner till vuxna uppgår utgiftshöjningen till
2 miljoner kronor och för anslaget A3 Bostads-
tillägg till pensionärer till 26 miljoner kronor.

A4 Delpension

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
204 009 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget A4 Delpension ökas
med 55 391 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Utbetalning av
delpensioner har minskat under de senaste åren
och på sikt skall anslaget avvecklas. Några nya
delpensioner kommer inte att beviljas efter år

2000. När anslaget fastställdes överskattades
dock den nedåtgående trenden i volymutveck-
lingen.

Prognosen för utgifterna för delpension under
år 1999 beräknas till 259 400 000 kronor, vilket
är drygt 55 000 000 kronor mer än som anvisats.

5.3.10 Utgiftsområde 12 Ekonomisk
trygghet för familjer och barn

A3 Underhållsstöd

1 statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på

2 473 000 000 kronor.

En särskild arbetsgrupp inom regeringskansli-
et har, enligt vad som angavs i 1998 års vårpropo-
sition, analyserat regler och ekonomiskt utfall av
underhållsstödet. Arbetsgruppens arbete har le-
gat till grund för de förslag som har lagts fram i
regeringens proposition (1998/99:78) Beräkning
av återbetalningsskyldighet för underhållsstöd
till barn med särlevande föräldrar. De av rege-
ringen framlagda förslagen beräknas leda till en
statsfinansiell besparing i storleksordningen
160 miljoner kronor per år. Förslagen kan av
administrativa skäl inte träda i kraft den 1 juli
1999, som tidigare avsetts, utan föreslås tillämpas
första gången i fråga om återbetalningsskyldighet
som avser tid efter den 31 januari 2000. Försla-
gen påverkar därför belastningen på anslaget
först år 2000.

Regeringen föreslår mot bakgrund av vad ovan
anförts att anslaget A3 Underhållsstöd tillförs 461
miljoner kronor för år 1999.

5.3.11 Utgiftsområde 14
Arbetsmarknad och arbetsliv

A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändmål uppfört ett ramanslag på
21 069 086 000 kronor. Något bemyndigande för
regeringen att ingå ekonomiska förpliktelser har
inte begärts.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att
under år 1999, såvitt avser ramanslaget A2 Ar-
betsmarknadspolitiska åtgärder, ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åta-
ganden innebär utgifter på högst 14 000 000 000
under åren 2000-2002.

Regeringens förslag: Anslaget A3 Underhållsstöd
ökas med 461 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Prognosen för
utgifterna för underhållsstöd under år 1999 be-
räknas till 2 955 miljoner kronor vilket innebär
ett överskridande med 461 miljoner kronor.

Skälen för regeringens förslag: Beslut om ar-
betsmarknadspolitiska åtgärder under 1999 kan
innebära utfästelser om utgifter för kommande
budgetår. Riksrevisionsverket har uppmärksam-
mat förhållandet. Regeringen bör därför få ett
bemyndigande som innebär att beslut kan fattas
under 1999 som medför utgifter under åren
2000-2002.

119

PROP. 1999/2000:1

A3 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
6 745 092 000 kronor. Något bemyndigande för
regeringen att ingå ekonomiska förpliktelser har
inte begärts.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att
under år 1999, såvitt avser ramanslaget A3 Sär-
skilda åtgärder för arbetshandikappade, ingå eko-
nomiska förpliktelser som inklusive tidigare
gjorda åtaganden innebär utgifter på högst
6 700 000 000 under åren 2000-2002.

motsvarande grundskola och gymnasieskola,
960 000 kronor från anslaget Dl Forsknings-
rådsnämnden: Forskning och forskningsinfor-
mation, 9 000 000 kronor från anslaget D3 Hu-
manistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:
Forskning, 5 000 000 kronor från anslaget D9
Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning,
3 505 000 kronor från anslaget D10 Teknikveten-
skapliga forskningsrådet: Förvaltning, 3 300 000
kronor från anslaget El Kostnader för Sveriges
medlemskap i Unesco m.m., 12 800 000 kronor
från anslaget E2 Utvecklingsarbete inom Utbild-
ningsdepartementets område m.m. Vidare finansie-
ras höjningen genom indragning av 8 000 000
kronor från äldreanslag inom utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning 1995/96
F2 Utvecklingsarbete.

Skälen för regeringens förslag: Beslut om sär-
skilda åtgärder för arbetshandikappade under
1999 kan innebära utgifter för kommande bud-
getår. Riksrevisionsverket har uppmärksammat
förhållandet. Regeringen bör därför få ett be-
myndigande som innebär att beslut kan fattas
under 1999 som medför utgifter under åren
2000-2002.

B2 Arbetslivsinstitutet

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
145 733 000 kronor.

För att bidra till finansieringen av höjningen
av anslaget A2 Småföretagsutveckling under ut-
giftsområde 24 Näringsliv minskas anslaget B2
Arbetslivsinstitutet med 5 000 000 kronor.

5.3.12 Utgiftsområde 16

Utbildning och
universitetsforskning

C3 Centrala studiestödsnämnden

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
313 566 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Den höjning
som engångsvis föreslås avseende anslaget C3
Centrala studiestödsnämnden avser att täcka
kostnadsökningar som i huvudsak beror på att
kostnader för datadrift och utveckling har ökat
mer än beräknat. Större besparingar har inte
kunna genomföras på grund av att de flesta kost-
nader är svåra att påverka på kort sikt. Höjning-
en finaniseras inom utgiftsområdets ram. Effek-
ten av finansieringsåtgärdema bedöms inte
påverka dessa verksamheters nuvarande omfatt-
ning.

5.3.13 Utgiftsområde 17

Kultur, medier, trossamfund och
fritid

Hl Centrala museer: Myndigheter

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
603 287 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget C3 Centrala studi-
estödsnämnden ökas med 61 194 000 kronor. Fi-
nansieringen sker genom att följande anslag
minskas med nämnda belopp: 18 629 000 kronor
från anslaget All Bidrag till viss verksamhet

Regeringens förslag: Anslaget Hl Centrala museer:
Myndigheter ökas med 420 000 kronor. Finansie-
ring sker genom indragning av 420 000 kronor
från det under elfte huvudtiteln för budgetåret
1995/96 uppförda reservationsanslaget B13 Sys-
selsättningsinsatser på kulturområdet.

120

PROP. 1999/2000:1

Skälen för regeringens förslag: Statens musik-
samlingar har detta budgetåret ett anslag på
31 828 000 kronor. Den 1 juli 1999 överfördes
Svenskt visarkiv från Språk- och folkminnesin-
stitutet till Statens musiksamlingar. För att un-
derlätta genomförandet av denna förändring av
huvudmannaskap bör åtgärder vidtas för an-
knytning till nuvarande IT-system i Statens mu-
siksamlingar, anknytning till ny telefonväxel,
information m.m. Finansiering sker genom in-
dragning av medel från anslaget 1995/96 B14
Sysselsättningsinsatserpå kulturområdet.

13 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och
Finland

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett obetecknat anslag
på 25 533 000 kronor.

För att bidra till finansieringen av höjningen
av anslaget E2 Presstöd under utgiftsområde 1
Rikets styrelse minskas anslaget 13 Utbyte av
TV-sändningar mellan Sverige och Finland med
132 000 kronor.

14 Bidrag till dokumentation om den
mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt
mediesamarbete

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
821 000 kronor.

För att bidra till finansieringen av höjningen
av anslaget E2 Presstöd under utgiftsområde 1
Rikets styrelse minskas anslaget 14 Bidrag till do-
kumentation om den mediepolitiska utvecklingen
och till europeiskt mediesamarbete med 785 000
kronor.

5.3.14 Utgiftsområde 18
Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande

A7 Byggforskning

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
64 356 000 kronor.

För att bidra till finansieringen av höjningen
av anslaget Cl Konkurrensverket under utgifts-

område 24 Näringsliv minskas anslaget A7
Byggforskning med 6 850 000 kronor.

All Bonusränta för ungdomsbosparande

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
6 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget All Bonusränta för
ungdomsbosparande ökas med 692 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget B4 Riks-
gäldskontoret: Kostnader för upplåning och låne-
förvaltning inom utgiftsområde 2 Samhällseko-
nomi och finansförvaltning minskas med
motsvarande belopp.

Skälen för regeringens förslag: Lagen om ung-
domsbosparande trädde i kraft i december 1988.
Lagen innebär att ungdomar mellan 16 och 25 år
kan påbörja ett sparande i vissa banker eller spar-
kassor som kan fortgå till och med det år spara-
ren fyller 28 år. När kontoinnehavaren har sparat
under tre år och det sparade kapitalet uppgår till
minst 5 000 kronor, blir kontoinnehavaren be-
rättigad till en årlig bonusränta på 3 procent från
det sparandet påbörjades. Bonusräntan bekostas
av staten och betalas ut när kontoinnehavaren
begär det.

Under 1998 blev utbetalningarna av bonus-
ränta för ungdomsbosparande 691 921 kronor
större än vad som beräknats. De ökade utbetal-
ningarna är en följd av att fler ungdomar än för-
väntat avslutade sina konton och därmed gott-
gjordes bonusräntan. Följden blev att hela an-
slagskrediten på anslaget All Bonusränta för
ungdomsbosparande om 440 000 kronor utnytt-
jades samt att anslaget överskreds med 251 921
kronor. Anslaget bör därför ökas med 692 000
kronor för innevarande år. För att finansiera
detta föreslår regeringen att anslaget B4 Riks-
gäldskontoret: Kostnader för upplåning och lå-
neförvaltning inom utgiftsområde 2 Samhälls-
ekonomi och finansförvaltning minskas med
692 000 kronor. Effekten av finansieringsåtgär-
den är bl.a. att Riksgäldskontorets marknadsfö-
ringsinsatser för ungdomsbosparandet dras ned.

121

PROP. 1999/2000:1

Cl Länsstyrelserna m.m.

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
1 757 893 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget Cl Länsstyrelserna
m.m. ökas med 720 000 kronor. Finansiering
sker genom att anslaget A4 Banverket: Banhåll-
ning inom utgiftsområde 22 Kommunikationer
minskas med motsvarande belopp.

Skälen för regeringens förslag: Som ett led i ut-
byggnaden av Västkustbanan till en dubbelspårig
järnväg, inledde Banverket 1992 ett tunnelbygge
genom Hallandsåsen. Den 6 oktober 1997 stop-
pades tunnelbygget, sedan det visat sig att tät-
ningsmedlet Rhoca Gil orsakat skador på männi-
skor, djur och natur. Samma år beviljade
regeringen 1 750 000 kronor till Båstads kom-
mun för att hantera de extra arbetsinsatser som
krävts av kommunen för att informera invånarna
om giftet och den framtida hanteringen av byg-
get. Länsstyrelsen i Skåne har begärt ytterligare
720 000 kronor för fortsatta informationsinsatser
om bygget. Regeringen bedömer att dessa in-
formationsinsatser är välbehövliga och föreslår
att Banverkets anslag A4 Banverket: Banhållning
inom utgiftsområde 22 Kommunikationer mins-
kas med motsvarande belopp.

5.3.15 Utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling

A4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta
ändamål uppfört ett ramanslag på 320 000 000
kronor.

gå till 390 000 000 kronor. Den ökade anslags-
belastningen under år 1999 beror bl.a. på att an-
talet stödberättigade ökat i jämförelse med vad
som tidigare beräknats. Då föreslagna regelför-
ändringar förutsätter lagstiftning kommer de
dock inte att hinna träda i kraft före den 1 januari
år 2000. Regelförändringarna kommer att med-
föra minskade utgifter år 2000. En del av me-
delsbehovet kan tillgodoses med ianspråktagande
av anslagskredit men anslaget behöver också hö-
jas.

5.3.16 Utgiftsområde 22
Kommunikationer

A2 Väghållning och statsbidrag

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
12 479 738 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget A2 Väghållning och
statsbidrag ökas med 55 000 000 kronor. Finansi-
ering sker genom att anslaget Al Vägverket: Ad-
ministration minskas med motsvarande belopp.

Regeringens förslag: Anslaget A4 Ersättning för
nedsättning av socialavgifter ökas med 26 266 000
kronor. Finansiering sker genom att regelföränd-
ringar genomförs inom åtgärden nedsättning av
socialavgiften.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen be-
dömer nu att utgifterna på anslaget A4 Ersättning
för nedsättning av socialavgifter kommer att upp-

Skälen för regeringens förslag: För att möjlig-
göra en ökad satsning på fysiska trafiksäker-
hetsåtgärder föreslår regeringen att anslaget A2
Väghållning och statsbidrag ökas med 55 000 000
kronor. Finansiering sker genom en minskning
av anslaget Al Vägverket: Administrationskostna-
der. Förslaget innebär att Vägverket kan öka sina
insatser med fysiska trafiksäkerhetsåtgärder för
att minska antalet döda och skadade i trafiken.
Minskningen av anslaget Al kan ske till följd av
rationaliseringar inom Vägverkets administra-
tion.

A4 Banverket: Banhållning

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfött ett ramanslag på
6 689 600 kronor.

För att bidra till finansieringen av höjningen
av anslaget Cl Länsstyrelserna m.m. under ut-
giftsområde 18 minskas anslaget A4 Banverket:
Banhållning med 720 000 kronor.

122

PROP. 1999/2000:1

B4 Bidrag till sjöfarten

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
405 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget B4 Bidrag till sjö-
farten ökas med 85 000 000 kronor. Finansiering
sker genom att anslaget Al Vägverket: Admi-
nistration minskas med motsvarande belopp.

5.3.17 Utgiftsområde 23

Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar

Bil Från EG-budgeten finansierade regionala
stöd till jordbruket

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
325 000 000 kronor. För innevarande år har rege-
ringen ett bemyndigande på högst 150 000 000
kronor för ekonomiska förpliktelser med anled-
ning av beslut om stöd.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget är för
närvarande 405 000 000 kronor. Anslaget är be-
räknat på en betydligt lägre nivå för bidraget till
sociala avgifter än det som gäller fr.o.m. den 1
januari 1999. Höjningen av bidraget till sjöfarten
för sociala avgifter leder till att anslaget behöver
ökas.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att
under år 1999, såvitt avser ramanslaget Bil Från
EG-budgeten finansierade regionala stöd till jord-
bruket, ikläda staten ekonomiska förpliktelser
som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär
utgifter på högst 180 000 000 kronor efter år
1999.

B6 Vissa kostnader med anledning av M/S

Estonias förlisning

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta
ändamål uppfört ett obetecknat anslag på
10 600 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget B6 Vissa kostnader
med anledning av M/S Estonias förlisning ökas
med 9 800 000 kronor. Finansiering sker genom
att anslaget D2 Köp av interregional persontrafik
på järnväg m.m. minskas med motsvarande be-
lopp.

Skälen för regeringens förslag: Från ramansla-
get Bil Från EG-budgeten finansierade regionala
stöd till jordbruket sker utbetalningar för bl.a.
stöd till mål 6 och mål 5b samt Leader II som
löper över perioden 1995-1999 men där utbetal-
ningar får ske t.o.m. år 2001. För innevarande år
har regeringen i fråga om beslut om stöd inom
anslaget ett bemyndigande på högst 150 000 000
kronor. De ackumulerade åtagandena ryms dock
inte inom anvisad bemyndiganderam utan den
behöver höjas med 30 000 000 kronor till totalt
högst 180 000 000 kronor efter år 1999.

Skälen för regeringens förslag: Sommaren 1996
tömdes M/S Estonia på olja av miljöskäl. Töm-
ningen genomfördes av finska myndigheter efter
överenskommelse med Sjöfartsverket. Myndig-
heterna kom vidare överens om att dela kostna-
derna för saneringen. Den slutliga kostnaden för
Sveriges del uppgår till 6 617 729 FIM, vilket
motsvarar ca 9 800 000 kronor.

B15 Intervention och exportbidrag för
jordbruksprodukter

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
1 550 000 000 kronor. Något bemyndigande för
regeringen att ingå ekonomiska förpliktelser har
inte begärts.

123

PROP. 1999/2000:1

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att
under 1999, såvitt avser anslaget Bl5 Intervention
och exportbidrag för jordbruksprodukter, ikläda
staten ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på
högst 1 600 000 kronor efter år 1999.

Skälen för regeringens förslag: EG:s medfinan-
siering av stöd till biodlingen finansieras under
ramanslaget Bl 5 Intervention och exportbidrag för
jordbruksprodukter. Den svenska finansieringen
anvisas under anslag E3 Djurhälsovård och djur-
skyddsfrämjande åtgärder. Enligt EG:s regelverk
löper detta stödprogram under EU:s verksam-
hetsår, som avser perioden 16 oktober till 15
oktober. För att under innevarande år kunna
fatta beslut om stöd för biodlingen under EU:s
verksamhetsår fordras bemyndigande att ingå
förpliktelser som efter år 1999 uppgår till högst
1 600 000 kronor för anslaget B15.

Dl Främjande av rennäringen

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
37 000 000 kronor.

För att bidra till finansiering av höjningen av
anslaget D3 Sametinget under utgiftsområde 1
Rikets styrelse minskas anslaget engångsvis med
165 000 kronor.

E3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande
åtgärder

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
20 490 000 kronor. Något bemyndigande för re-
geringen att ingå ekonomiska förpliktelser har
inte begärts.

Skälen för regeringens förslag: Den svenska fi-
nansieringen för stöd till biodlingen anvisas un-
der anslag E3 Djurhälsovård och djurskyddsfräm-
jande åtgärder. EG:s medfinansiering anvisas
under anslaget Bl5 Intervention och exportbidrag
för jordbruksprodukter. Enligt EG:s regerlverk
löper detta stödprogram under EU:s verksam-
hetsår, som avser perioden 16 oktober till 15
oktober året därpå. För att under innevarande år
kunna fatta beslut om stöd för biodlingen under
EU:s verksamhetsår fordras bemyndigande att
ingå förpliktelser som efter år 1999 uppgår till
högst 1 600 000 kronor för anslaget E3.

Skyddsvärda skogsbiotoper m.m.

Något anslag för detta ändamål finns inte upp-
fört på statsbudgeten för innevarande år.

Regeringens förslag: Ett nytt reservationsanslag
H5 Skogpvårdsavgjftsprojekt uppgående till
12 165 000 kronor anvisas för budgetåret 1999.
Anslaget bör få disponeras för särskilda projekt
som rör biotopskyddet i skog och för andra
projekt som är av allmänt intresse för svenskt
skogsbruk. Finansiering sker genom indragning
av medel från det under tolfte huvudtiteln för
budgetåret 1995/96 uppförda reservationsansla-
get B6 Bidrag till skogsfröplantager med 2 268 000
kronor samt genom indragning av medel från det
under utgiftsområde 23 för budgetåret 1998
uppförda reservationsanslaget H2 Bidrag till
skogsvård m.m. med 9 897 000 kronor. Anslagen
motsvaras av inbetalda skogsvårdsavgiftsmedel.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att
under år 1999, såvitt avser anslaget E3 Djurhälso-
vård och djurskyddsfrämjande åtgärder, ikläda
staten ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på
högst 1 600 000 kronor efter år 1999.

Skälen för regeringens förslag: I samband med
1993 års skogspolitiska beslut slopades samtliga
bidrag till skogsbruket utom vissa naturvårdsbi-
drag. Efter den 1 juli 1993 har det sålunda inte
varit möjligt att bevilja nya sådana bidrag. Före
denna tidpunkt hade emellertid omfattande ut-
fästelser om bidrag gjorts, vilka skulle betalas ut
när de aktuella åtgärderna blivit utförda och
godkända av skogsvårdsstyrelsen.

De aktuella åtgärderna har nu i huvudsak
slutförts. Vissa av ursprungligen planerade åtgär-
der kommer inte att utföras. Det återstår därför
medel på det under tolfte huvudtiteln för bud-
getåret 1995/96 uppförda reservationsanslaget
B6 Bidrag till skogsfröplantager och det under ut-
giftsområde 23 för budgetåret 1998 uppförda re-

124

PROP. 1999/2000:1

servationsanslaget H2 Bidrag till skogsvård m.m.
Den sammanlagda reservationen uppgår till ca 12
miljoner kronor. Anslagen motsvarar inbetalda
skogsvårdsavgiftsmedel.

Skogsvårdsavgiften avskaffades i anslutning
till 1993 års skogspolitiska beslut. Återstående
medel som då inte bedömdes vara intecknade
anvisades för inventering av skyddsvärda skogs-
biotoper och sumpskogar. Skogsvårdsavgiften
som togs ut som en viss andel av skogsbruksvär-
det skulle enligt riksdagens beslut användas för
bidrag till skogsbruket eller för åtgärder som var
av allmänt intresse för skogsbruket.

Mot denna bakgrund bör återstående medel
på de båda äldreanslagen få användas för ändamål
som överensstämmer med principerna för
skogsvårdsavgifternas användning. Exempel på
lämpliga sådana ändamål är särskilda projekt som
rör bioptoskyddet i skog och andra projekt som
är av allmänt intresse för svenskt skogsbruk, t.ex.
sådana som rör de för framtidens skogsproduk-
tion allvarliga viltskadorna.

5.3.18 Utgiftsområde 24

Näringsliv

A2 Småföretagsutveckling

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
184 062 000 kronor.

uppbyggnaden av registret. Regeringen avser att
återkomma i den ekonomiska vårpropositionen
när de totala kostnaderna för registret är avrap-
porterade. Finansiering sker genom att anslaget
B2 Arbetslivsinstitutet, under utgiftsområde 14
Arbetsmarknad och arbetsliv, minskas med
5 000 000 kronor.

Cl Konkurrensverket

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
62 465 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget Cl Konkurrensver-
ket ökas med 6 850 000 kronor. Finansiering sker
genom att anslaget A7 Byggforskning, under ut-
giftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsför-
sörjning och byggande, minskas med motsva-
rande belopp.

Regeringens förslag: Anslaget A2 Småföretagsut-
veckling ökas med 5 000 000 kronor. Finansie-
ring sker genom att anslaget B2 Arbetslivsinstitu-
tet, under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och
arbetsliv, minskas med motsvarande belopp.

Skälen för regeringens förslag: Ett viktigt sätt
att uppnå sänkta boende- och byggkostnader är
att med olika medel stärka konkurrensen inom
byggsektorn. Enligt regeringens uppfattning kan
konkurrensen i byggsektorn främjas genom både
generella och branschspecifika åtgärder. För att
möjliggöra mer generella åtgärder vid sidan av
mer riktade insatser samt för att täcka de utgifter
som uppstår vid Byggkostnadsdelegationens ef-
terarbete bör anslaget Cl Konkurrensverket hö-
jas. Finansiering sker genom att anslaget A7
Byggforskning, under utgiftsområde 18 Samhälls-
planering, bostadsförsörjning och byggande,
minskas med 6 850 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen har
gett Patent- och registreringsverket (PRV) i
uppdrag att utarbeta ett förslag till samordnat
uppgiftskravregister för företagsdata. Syftet är
bl.a. att minska företagens uppgiftsbörda till
myndigheter och göra det möjligt för myndig-
heter att återanvända information. Registret
kommer att beröra ett stort antal myndigheter.
PRV och Statskontoret kommer i januari 2000
att redovisa de totala kostnaderna för projektet.
För att PRV skall ha möjlighet att redan nu inle-
da de första delarna av uppgiftskravregistret
måste medel nu reserveras för en första fas av

E2 Exportfrämjande verksamhet

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
157 656 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget E2 Exportfräm-
jande verksamhet ökas med 1 500 000 kronor. Fi-
nansieringen sker genom att anslaget G4 Avgifter
till vissa internationella organisationer minskas
med motsvarande belopp.

125

PROP. 1999/2000:1

Skälen för regeringens förslag: De små och
medelstora företagen i den svenska exportindust-
rin möter på den internationella marknaden en
intensifierad marknadspositionering från andra
nationers aktörer. Det finns därför skäl för rege-
ringen, att genom strategiska exportfrämjandeåt-
gärder medverka till att svenska spjutspetsområ-
dens möjligheter till framgång inte går förlorade

under den snabba utveckling som sker på till-
växtmarknaderna. Regeringen anser att ytterliga-
re medel behövs för nämnda åtgärder. Finansie-
ring sker genom att anslaget G4 Avgifter till vissa
internationella organisationer minskas med
1 500 000 kronor.

126

6

Inkomster

PROP. 1999/2000:1

6 Inkomster

6.1 Inledning

I detta kapitel redovisas skatternas utveckling
under prognosperioden enligt tre olika redovis-
ningsprinciper.

Den periodiserade redovisningen, avsnitt 6.2,
visar de skatter som är hänförliga till ett visst in-
komstår. Dessa skatter har en direkt koppling till
det aktuella årets skatteregler och de makroeko-
nomiska förutsättningarna i form av timlön, sys-
selsättning, inflation m.m.

I avsnitt 6.3 redovisas skatterna enligt det nya
nationalräkenskapssystemet. Dessa skatter utgör
huvuddelen av den offentliga sektorns inkomster
och påverkar därmed offentliga sektorns sparan-
de. Skillnaden gentemot den periodiserade redo-
visningen är att skatterna inte periodiseras fullt
ut samt att vissa avgifter i nationalräkenskaperna
redovisas som skatter. En ytterligare skillnad är
att en del av de skatter som finansierar avgiften
till EU-budgeten inte redovisas som nationella
skatter.

I avsnitt 6.4 redovisas statsbudgetens in-
komster som utgörs av skatter och övriga in-
komster. De senare består främst av inkomster
av statlig verksamhet, försäljning av statlig egen-
dom samt bidrag från EU. Inkomsterna på stats-
budgeten är i huvudsak kassamässiga.

Skatternas utveckling under prognosperioden
enligt de olika redovisningsprinciperna framgår
av tabell 6.1. De periodiserade skatterna ökar
med mellan 26 och 43 miljarder kronor per år
under prognosperioden. Den svaga utvecklingen
år 2000 förklaras till största delen av de skatte-
ändringar regeringen avsierar i denna proposi-
tion. Den stora ökningen år 2001 förklaras av
bland annat ökade intäkter från fastighetsskatt,
vilket beror på att omräkningsförfarandet åter-

införs. Prisutvecklingen på fastigheter för perio-
den 1996-2000 får då fullt genomslag.

Tabell 6.1 Offentliga sektorns skatter, periodiserad
redovisning och redovisning enligt nationalräkenskaperna,
samt statsbudgetens inkomster________________________

Miljarder kronor och procent

1998

1999

2000

2001

2002

Offentlig sektor,

periodiserade

skatter

1 017

1 060

1 086

1 127

1 166

Årlig förändring

43

26

41

39

procent

4,1

2,4

3,6

5,5

Offentlig sektor,
enligt national-
räkenskaperna

skatter

998

1 021

1056

1081

1 124

övr. inkomster

139

134

133

131

129

totalt

1 137

1 155

1 189

1 212

1 253

Ärlig förändring

skatter

23

35

25

43

procent

2,1

5,5

2,3

3,8

Statsbudgetens
inkomster

skatter

640

652

617

623

656

övr. inkomster

67

54

165

71

71

totalt

706

707

782

694

727

Årlig förändring

skatter

12

-35

6

33

procent

1.8

-5,7

1,0

5,0

Anm: Beloppen summerar ej alltid p.g.a avrun dning.

Skatterna enligt nationalräkenskaperna (NR) vi-
sar en annan utveckling mellan åren jämfört med
de periodiserade skatterna. Den årsvisa utveck-
lingen uppgår till mellan 23 och 43 miljarder
kronor. Ökningen år 2000 beror bland annat på
stora slutregleringar till kommunerna samt att en
del av de aviserade skatteändringarna får genom-
slag år 2001. Den stora ökningen år 2002 beror
främst på att effekten av omräkningsförfarandet
påverkar NR-skatterna med ett års eftersläpning.

129

5 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uol-3

PROP. 1999/2000:1

Statsbudgetens skatteinkomster minskar med 35
miljarder kronor år 2000. Nedgången beror
främst på pensionsomläggningen och de före-
slagna skatteändringarna. Pensionsomläggningen
innebär att ytterligare 29 miljarder kronor förs
över till pensionssystemet. Budgetåret 2001 på-
verkas både av stora slutregleringar av kommu-
nalskatter samt av de föreslagna skatteändringar-
na. Den stora ökningen av övriga inkomster år
2000 beror på planerade försäljningar av statligt
aktieinnehav.

tion föreslagna kompensationen för begräns-
ningen av avdragsrätten för den allmänna pen-
sionsavgiften. Regeringen föreslår dessutom en
ytterligare uppjustering med 3 600 kronor för att
minska antalet personer som betalar statlig in-
komstskatt. Resterande 300 kronor beror på in-
flationsskyddet och förändringen av konsu-
mentprisindex.

6.2 Offentliga sektorns skatter -
periodiserad redovisning

6.2.1 Antaganden om den
makroekonomiska utvecklingen
m.m.

Prognosen över skatteintäkterna baseras på de
makroekonomiska förutsättningar som finns re-
dovisade i Bilaga 2, Svensk ekonomi. I beräk-
ningarna har även hänsyn tagits till de regeländ-
ringar inom skatteområdet som regeringen
lägger fram i denna proposition (se kapitel 8). I
tabell 6.2 redovisas de antaganden som har störst
inverkan på skatteintäkterna samt förändringar i
förhållande till 1999 års ekonomiska vårproposi-
tion.

Inkomståret 1999 har både timlön och antal
arbetade timmar reviderats upp. Den utbetalda
lönesumman beräknas nu öka med 5,9 procent,
vilket är 1,7 procentenheter högre jämfört med
bedömningen i vårpropositionen. Även för år
2000 är upprevideringen relativt stor. Schablon-
mässigt innebär en ökning av lönesumman med
en procentenhet att utbetalda löner ökar med 8-
9 miljarder kronor och skatteintäkterna med 5-6
miljarder kronor. Hushållens konsumtionsut-
gifter har i löpande priser reviderats upp med 0,7
procentenheter, vilket framförallt påverkar in-
täkterna från mervärdesskatt. Den något högre
inflationstakten medför högre prisbasbelopp och
höjda skiktgränser. Prisbasbeloppet påverkar ut-
betalda pensioner men även grundavdraget och
det särskilda grundavdraget. De högre pensio-
nerna ökar skatteintäkterna medan höjningen av
skiktgränsen och grundavdragen minskar skat-
teintäkterna. Skiktgränsen har för år 2000 juste-
rats upp med 8 300 kronor jämfört med vårpro-
positionen. Den största delen av uppjusteringen,
4 400 kronor, förklaras av den i denna proposi-

1 Tabell 6.2 Antaganden och förändringar jämfört med 1999 1
lårs ekonomiska vårproposition (VP99)                     |

Timlön, arbetade timmar, utbetald lönesumma och hushållens konsum-

tionsutgifter: årlig procentuell förändring. Prisbasbelopp och

skiktgräns: kronor.

1999

2000

2001

2002

Timlön

3,4

3,2

3,0

3,0

Diff. mot VP99

0,4

0,0

0,0

0,0

Arbetade timmar

3,1

1,5

0,5

0,2

Diff. mot VP99

1,9

1,0

-0,3

-0,5

Utbet. lönesumma

5,9

4,6

3,5

3,2

Diff. mot VP99

1,7

0,9

-0,3

-0,5

Hushållens kon-

4,1

4,0

3,8

3,9

sumtionsutgifter i

löpande priser

Diff. mot VP99

0,7

0,8

0,6

0,5

Prisbasbelopp

36 400

36 600

37 000

37 600

Diff. mot VP99

0

100

200

300

Skiktgräns

219 300

232 600

239 500

248 300

Diff. mot VP99

0

8 300

9 400

10 400

övre skiktgräns

360 000

374 000

385 200

393 700

Diff. mot VP99

0

5 800

7 500

8 900

I prognosen har hänsyn tagits till det preliminära
taxeringsutfallet avseende inkomståret 1998. I
jämförelse med vårpropositionen har en del
nedjusteringar gjorts, framförallt vad gäller hus-
hållens löner och ränteinkomster. Dessa nedjus-
teringar påverkar skattebaserna och får på så sätt
genomslag på samtliga prognosår. I tabell 6.4 re-
dovisas skatteintäkter för åren 1997-2002.

6.2.2 Regeländringar

Utvecklingen mellan åren för de olika skattesla-
gen beror dels på de underliggande skattebaser-
nas förändring, dels på beslutade eller föreslagna
regeländringar. Som exempel kan nämnas att den
statliga inkomstskatten beräknas minska med
3,3 miljarder kronor mellan 1998 och 1999 (se
avsnitt 6.2.3 Statlig inkomstskatt). Om hänsyn
tas till de regeländringar som beslutats för 1999
framgår att nedgången till största delen förklaras
av skattesänkningar om 5,7 miljarder kronor.

130

PROP. 1999/2000:1

Den underliggande utvecklingen är således i själ-
va verket positiv, 2,3 miljarder kronor.

För att kunna följa den underliggande utveck-
lingen av de olika skatteslagen redovisas därför i
tabell 6.3 effekterna av de viktigaste regeländ-
ringarna under prognosperioden. Beloppen visar
den årligt tillkommande intäktsförändringen till
följd av ändrade skatteregler.

re införandeåret eftersom uppbördsförskjutning-
ar, jämkningar m.m. måste beaktas.

6.2.3 Inkomstskatt hushåll

Statlig inkomstskatt

1 Tabell 6.3 Bruttoeffekter av regeländringar                  1

Miljarder kronor

1999

2000

2001

Statlig inkomstskatt

-5,7

-0,9

Höjd skiktgräns 25% statlig skatt

-4,2

Allm.pensionsavgift tak 7,5 till 8,06 BB

-0,2

200-kronan

-1,3

Begränsat avdrag för allm, pensionsavg.

1,4

Höjd skiktgräns

-2,3

Kommunal inkomstskatt

-0.3

5,0

Allm.pensionsavgift tak 7,5 till 8,06 BB

-0,3

Sänkt medelutdebitering

-1,3

200-kronan

1,3

Begränsat avdrag för allm. pensionsavg.

5,0

Skattereduktion

-3,3

-15,9

Låg och medelinkomsttagare

-3,3

Skattereduktion för allm. pensionsavg.

-15,9

Inkomstskatt bolag

-2,5

2,5

-3,0

Äterföring av periodiseringsfonder

2,5

1,8

Återföring av skatteutjämningsreserv

-2,1

upphör

Förlängd periodiseringsfond

-2,5

Höjd periodiseringsfond 20%till 25%

-2,7

Socialavgifter o allm. pensionsavgift

-0,3

-0.6

Allm. pensionsavgift tak 7,5 till 8,06 BB

1,0

Allm. pensionsavgift 6,95% till 7,0%

0,4

Sänkt avgiftsuttag 33,06% till 32,92%

-1,2

Anställningsstöd

-1.3

0,2

Fastighetsskatt

-2.0

-0,6

6,3

Markvärdet vattenkraft 2,21% till 0,5%

-1,2

Hyreshus 1,5% till 1,3%

-0,8

0,8

Hyreshus 1,3 % till 1,2%

-0,4

0,4

Hyreshus värdeär 89/90 l,2%till 0,6%

-0,2

0,2

Återinfört omräkningsförfarande

4,9

Energiskatter

1,7

-0,1

Höjda energiskatter

1,8

Sänkta energiskatter jordbruk

-0,1

-0,1

Övrigt

-1,9

0.2

Äterköp av egna aktier

-0,5

Kompentensutveckling

-1,4

0,2

Miljarder kronor

1997

1998

1999

2000

2001

2002

Aktuell

29,3

31,9

28,6

29,1

30,2

33,5

beräkning

Diff. VP99

-1,0

0,0

-0,8

-2,6

-1,4

Mellan åren 1997 och 1998 beräknas den statliga
inkomstskatten öka med 2,6 miljarder kronor.
År 1999 minskar intäkterna med 3,3 miljarder
kronor till följd av att brytpunkten för uttag av
25 procent inkomstskatt ändrats från 245 000 till
389 500 kronor samt att det fasta beloppet om
200 kronor utgör en kommunal inkomstskatt.
År 2000 beräknas intäkterna öka med 0,5 miljar-
der kronor. Den låga ökningen förklaras av den
föreslagna höjningen av skiktgränsen. De följan-
de åren ökar inkomstskatten med 1,1 respektive

3,3 miljarder kronor. Den större ökningen år
2002 beror på att det fasta beloppet om 200 kro-
nor åter blir en statlig inkomstskatt.

Det statliga skatteunderlaget är relativt litet
jämfört med det totala skatteunderlaget. I dia-
gram 6.1 visas de totala skattepliktiga inkomster-
na fördelat efter inkomstintervall

Det är viktigt att understryka att redovisade be-
lopp avser bruttoeffekten, dvs. storleken på den
initiala skatteändringen. Nettoeffekten beaktar
även indirekta effekter på offentliga utgifter och
andra skattebaser via förändringar i löner, priser
och vinster.

De redovisade beloppen avser periodiserade
helårseffekter. Effekterna på de kassamässiga in-
komsterna och NR-inkomsterna är i regel mind-

Diagram 6.1 Skattepliktiga inkomster år 2000

Skattepliktiga inkomster i miljarder kronor. Inkomstintervall i
tusental kronor

0- 50 50-   100-   150-   200-   250-   300-   350-   400-   450-   500-

100   150   200   250   300   350   400   450   500

I intervallet upp till och med 100 000 kronor i
årsinkomst återfinns 50 procent av det totala in-
komsterna. I detta belopp ingår även de första
100 000 kronorna för de personer som har årsin-
komster över 100 000 kronor. Upp till och med

131

PROP. 1999/2000:1

den första brytpunkten (254 700 kronor) finns inkomsterna finns över den andra brytpunkten
89 procent av inkomsterna medan 4 procent av (398 500 kronor).

1 Tabell 6.4 Offentliga sektorns skatteintäkter 1997-2002                                                                 1

Miljarder kronor

Inkomstår

1997

1998

1999

2000

2001

2002

Inkomstskatter

395,9

409,5

425,1

425,9

439,2

455,7

Personer

334,5

347,9

359,4

357,8

369,5

382,9

Kommunal skatt

292,7

305,8

321,1

337,4

348,8

359,5

Statlig skatt

29,3

31,9

28,6

29,1

30,2

33,5

Skatt på kapital

11,3

9,5

11,8

8,9

8,4

8,0

Skattereduktioner m.m.

1,2

0,7

-2,1

-17,6

-17,9

-18,2

Bolag

57,6

56,5

67,6

64,0

65,4

68,6

Skatt på vinster

46,5

45,9

51,4

53,1

52,5

54,6

Avkastningsskatt

12,3

11,5

10,3

10,7

12,7

13,7

Skattereduktioner m.m.

-1,2

-0,9

-0,1

0,2

0,2

0,2

övriga inkomstskatter

3,8

4,1

4,2

4,1

4,2

4,3

Socialavgifter och allmän pensionsavg.

302,4

330,3

350,2

364,4

376,8

388,9

Arbetsgivaravgifter

240,7

257,1

272,5

284,6

294,1

303,5

Egenavgifter

6,3

6,7

6,9

7,2

7,5

7,8

Allmän pensionsavgift

46,5

56,9

60,6

63,0

64,8

66,6

Särskild löneskatt

12,8

15,4

16,0

16,7

17,2

17,8

Nedsättningar

-3,8

-5.7

-5,8

-7,1

-6,8

-6,9

Skatt på egendom

37,0

36,6

35,4

35,3

42,7

43,9

Fastighetsskatt

27.1

24,9

23,3

23,1

29,7

30,6

Förmögenhetsskatt

5,5

5,7

6,0

6.0

6,8

6,9

Arvs- och gåvoskatt

1,8

2.0

1,8

1,9

1,9

2,0

Stämpelskatt

2,6

4,0

4,3

4,3

4,4

4,4

Skatt på varor och tjänster

230,3

241,2

249,6

260,7

268,6

277,0

Mervärdesskatt

152,7

160,3

168,8

176,6

184,0

191,8

Tobaksskatt

7,5

7,4

7,0

7,0

7,0

6,9

Skatt på etylalkohol

4.7

4,6

4,6

4,6

4,6

4,6

Skatt på vin m.m.

3,1

3,2

3,4

3,5

3,6

3,7

Skatt på öl

2,0

2,2

2,4

2,3

2,3

2,4

Skatt på energi

47,1

50,3

50,4

51,9

52,1

52,7

Skatt på annonser och reklam

1,2

1,2

1,1

1,1

1,1

1,2

Skatt på vägtrafik

6,2

6,1

6,2

6,4

6,5

6,5

Tullmedel

3,5

3,4

3,1

3,2

3,3

3,5

övrigt

2,3

2,5

2,6

4,1

4,1

3,9

Offentliga sektorns skatteintäkter

965,6

1 016,6

1 060,3

1 086.3

1 127,3

1 165,5

varav

Kommunalskatt

292,7

305,8

321,1

337,4

348,8

359,5

Avgifter till pensionssystemet m.m.

106,2

112,1

111,1

147,5

152,3

156,9

Statens skatteintäkter

566,8

598,7

628,1

601,4

626,2

649,2

132

PROP. 1999/2000:1

Jämfört med beräkningen till 1999 års ekono-
miska vårproposition har intäkterna år 1998 re-
viderats ned med drygt 1 miljard kronor. Revide-
ringen har gjorts med anledning av det prelimi-
nära taxeringsutfallet. Den för höga prognosen
kan troligen förklaras av att inkomstfördelningen
under och över skiktgränsen har förändrats. För-
ändringarna åren 2000 och 2002 förklaras främst
av den föreslagna höjningen av skiktgränsen.
Förändringen år 2001 beror på den föreslagna
höjningen av skiktgränsen men även på förslaget
om att det fasta beloppet om 200 kronor även år
2001 föreslås vara en kommunal inkomstskatt.

Skatt på kapitalinkomster

antas påverka de kommande åren. I den nu aktu-
ella beräkningen antas hushållens ränteutgifter
bli större under hela prognosperioden, vilket
minskar skatteintäkterna. Sammantaget beräknas
skatt på kapitalinkomster bli 1,3 miljarder högre
år 1999 medan intäkterna för resterande år för-
väntas bli 2-3 miljarder kronor lägre.

Kommunal inkomstskatt

Miljarder kronor

Utfall

1997

Prognos

1998

1999

2000

2001

2002

Aktuell

292,7

305,8

321,1

337,4

348,8

359,5

beräkning

Diff. VP99

-1,1

3,7

9,7

10,3

8,1

Miljarder kronor

Utfall

1997

Prognos

1998

1999

2000

2001

2002

Aktuell

11,3

9,5

11,8

8,9

8,4

8,0

beräkning

Diff. VP99

-3,1

1,3

-2,5

-2,4

-3,4

Den statliga skatten på kapitalinkomster utgörs
av nettot av skatt på intäktsräntor, realisa-
tionsvinster m.m. och skattereduktion för ut-
giftsräntor. Skatteintäkterna 1998 beräknas bli
1,8 miljarder kronor lägre jämfört med 1997 och
förklaras av lägre ränteinkomster och realisa-
tionsvinster. År 1999 antas realisationsvinsterna
öka, vilket förklaras av att aktie- och fastighets-
marknaderna hittills under året har uppvisat en
mycket stark utveckling. Lägre utgiftsräntor
medför minskade skattereduktioner, vilket
sammantaget innebär att skatteintäkterna beräk-
nas öka med 2,3 miljarder kronor. År 2000 be-
räknas skatteintäkterna minska med 2,9 miljarder
kronor, bl. a till följd av att realisationsvinsterna
justerats till en mer långsiktig nivå. Även de föl-
jande åren minskar skatteintäkerna, men då till
följd av högre utgiftsräntor

Jämfört med beräkningen till 1999 års ekono-
miska vårproposition har intäkterna reviderats
ned med 3,1 miljarder kronor år 1998. Enligt det
preliminära taxeringsutfallet blir utfallet för både
inkomsträntor och realisationsvinster lägre. En
förklaring till de lägre ränteinkomsterna kan vara
att reglerna om reducerad skatt på utdelning från
onoterade bolag kan ha använts i större omfatt-
ning än beräknat. Dessutom kan antagandet om
ränteinkomsternas utveckling ha varit för högt.
År 1999 antas realisationsvinsterna bli högre me-
dan den lägre nivån på inkomsträntorna även

Den kommunala inkomstskatten beräknas öka
med 13 miljarder kronor år 1998. Detta kan
främst hänföras till en högre lönesumma. Ök-
ningen 1999 uppgår till 15 miljarder kronor var-
vid beaktats dels att det fasta beloppet om 200
kronor tillförts kommuner och landsting, dels att
den genomsnittliga kommunalskattesatsen
sänkts med 0,17 procentenheter. De högre skat-
teintäkterna förklaras i huvudsak av en kraftigt
ökad sysselsättning samt av retroaktiva löneut-
betalningar. År 2000 är ökningen drygt 16 mil-
jarder kronor, varav 5 miljarder kronor förklaras
av förslaget om begränsad avdragsrätt för den
allmänna pensionsavgiften. Åren 2001 och fram-
över beräknas skatteintäkterna öka något lång-
sammare.

I förhållande till 1999 års ekonomiska vårpro-
position har kommunalskatteintäktema 1998
justerats ned med drygt 1 miljard kronor med
hänsyn till det preliminära taxeringsutfallet. Åren
1999-2002 är intäkterna högre dels beroende på
en högre sysselsättning, dels på grund av den be-
gränsade avdragsrätten för pensionsavgiften.
Förändringen år 2001 förklaras även av att det
fasta beloppet om 200 kronor föreslås vara en
kommunal inkomstskatt.

Övriga skatter och skattereduktioner

Miljarder kronor

Utfall

1997

Prognos

1998

1999

2000

2001

2002

Aktuell

1,2

0,7

-2,1

-17,6

-17,9

-18,2

beräkning

Diff. VP99

0,0

0,0

-15,9

-19,3

-19,6

133

PROP. 1999/2000:1

Övriga skatter och skattereduktioner utgörs av
nettot av ett antal beloppsmässigt mindre skatter
och skattereduktioner. På intäktssidan redovisas
skattetillägg, förseningsavgift, expansionsme-
delsskatt, avkastningsskatt och fram till och med
år 1998 sjömansskatt. Skattereduktioner utgörs
av reduktion för reparation, om- och tillbyggnad
(ROT), skattereduktion för låg- och medelin-
komsttagare, reducerad fastighetsskatt samt den i
denna proposition föreslagna skattereduktionen
för den allmänna pensionsavgiften. Möjligheten
att erhålla ROT-avdrag upphörde den 31 mars
1999. Skattereduktionen för den allmänna pen-
sionsavgiften uppgår till 25 procent av den debi-
terade avgiften.

De lägre skatteintäkterna 1998 förklaras av att
sjömansskatten inte längre redovisas separat utan
numera ingår som en del av statlig och kommu-
nal inkomstskatt. Nettot av övriga skatter och
skattereduktioner visar ett underskott åren 1999
och framöver. Underskottet år 1999 förklaras av
skattereduktionen för låg- och medelinkomstta-
gare, vilken uppgår till 3,3 miljarder kronor. År
2000 uppgår denna reduktion till 3,2 miljarder
kronor, men då tillkommer dessutom den före-
slagna skattereduktionen för den allmänna pen-
sionsavgiften som beräknas uppgå till 15,9 mil-
jarder kronor.

Förändringen jämfört med beräkningen till
1999 års ekonomiska vårproposition beror på
den föreslagna skattereduktionen för den all-
männa pensionsavgiften samt att skattereduktio-
nen för låg- och medelinkomsttagare har för-
längts.

6.2.4 Inkomstskatt bolag

Inkomstskatt

Miljarder kronor

ökningen beror på att företagens vinster antas
öka.

År 2000 beräknas intäkterna öka med

1,7 miljarder kronor. Utvecklingen år 2000 och
framöver påverkas i stor utsträckning av avsätt-
ningar till och återföringar från periodiserings-
fonder. Systemet med periodiseringsfonder in-
fördes 1994 och ger företagen möjlighet att
minska det skattepliktiga resultatet genom att
avsätta 25 procent av vinsten till en periodise-
ringsfond. Senast fem år efter avsättningen måste
beloppet återföras till beskattning. År 1997 be-
gränsades avsättningen till 20 procent. Enligt det
förslag som läggs fram i denna proposition höjs
avsättningen återigen till 25 procent från och
med inkomståret 2001. Dessutom föreslås att av-
sättningen skall återföras till beskattning efter
sex år istället för efter fem år. Den avsättning
som gjordes 1994 behöver således inte återföras
1999 utan först 2000 osv.

I tabell 6.5 redovisas den samlade effekten på
inkomstskatten av avsättningar till och återfö-
ringar från periodiseringsfonder under prog-
nosperioden. Den nuvarande beräkningen skiljer
sig från den som gjordes till 1999 års ekonomiska
vårproposition, främst beroende på de föreslagna
regelförändringarna men även på att ny statistik
visar att företagen under åren 1995-1997 frivilligt
återfört avsättningar i en större utsträckning än
förväntat, vilket medfört en nedrevidering av
återföringarnas storlek år 2000.

1 Tabell 6.5 Effekter på inkomstskatten av periodiserings- 1
I fonder                                                        1

Miljarder kronor

1999

2000

2001

2002

Aktuell beräkning

2,5

1,5

1,3

varav återföringar

2,5

4,3

4,0

varav höjning till 25%

-2,7

-2,7

VP99

4,0

4,3

4,0

4,1

Diff mot VP99

-4,0

-1,8

-2,5

-2,8

1997

1998

1999

2000

2001

2002

Aktuell

46,5

45,9

51,4

53,1

52,5

54,6

beräkning

Diff. VP99

-2,0

-4,8

-2,7

-2,8

-4,7

Enligt det preliminära taxeringsutfallet är in-
komstskatten 1998 något lägre än 1997. År 1999
beräknas intäkterna öka med 5,5 miljarder kro-
nor. Av ökningen kan 2,8 miljarder kronor för-
klaras av den realisationsvinst som beräknas
uppkomma vid försäljningen av statens aktiein-
nehav i Pharmacia & Upjohn. Resterande del av

Återföringar från periodiseringsfonder ökar in-
komstskatten 2000 med 2,5 miljarder kronor.
Högre vinster i företagen ökar skatten med yt-
terligare 2,2 miljarder kronor. Den sammanlagda
ökningen av intäkterna motverkas emellertid av
de stora extraordinära intäkterna under 1999 till
följd av realisationsvinsten vid försäljningen av
statens aktieinnehav i Pharmacia & Upjohn.
Dessutom beräknas inkomstskatten minska med
drygt 0,2 miljarder kronor på grund av att före-

134

PROP. 1999/2000:1

tagen fr.o.m. år 2000 får rätt att återköpa egna
aktier.

År 2001 beräknas inkomstskatten minska med
0,6 miljarder kronor. Förklaringen till minsk-
ningen - trots att de underliggande vinsterna
antas öka - är dels att återföringar från företa-
gens skatteutjämningsreserver upphör fr.o.m.
detta år, vilket beräknas minska intäkterna med
1,9 miljarder kronor, dels att företagens möjlig-
het till avsättning till periodiseringsfond höjs till
25 procent av vinsten. År 2002 ökar inkomst-
skatten med 2,1 miljarder kronor beroende på ett
antagande om högre vinster för företagen.

I jämförelse med 1999 års ekonomiska vår-
proposition har inkomstskatten minskat samtliga
prognosår. År 1998 uppgår minskningen till 2,0
miljarder kronor. Perioden 1999 och framöver
har inkomstskatten reviderats ned med mellan

2,7 och 4,8 miljarder kronor. Minskningen 1998
är en anpassning till det preliminära taxeringsut-
fallet. De lägre intäkterna 1998 har även medfört
att framförvarande år reviderats ned med 0,8
miljarder kronor. Inkomstskatten 1999-2002
minskar också på grund av förändrade regler och
de reviderade beräkningarna avseende periodise-
ringsfonderna. Intäkterna dessa år påverkas
dessutom av ändrade vinstantaganden.

Avkastningsskatt

Miljarder kronor

miljarder kronor. Avkastningsskatten 2000-2002
är 1,3-2,4 miljarder kronor högre än i vårpropo-
sitionen. Upprevideringen beror på ett högre
antagande om den genomsnittliga statslåneräntan
åren 1999-2001.

6.2.5 Socialavgifter och allmän
pensionsavgift

Arbetsgivaravgifter, egenavgifter och särskild
löneskatt

Miljarder kronor

Utfall Prognos___________________________________________

1997

1998

1999

2000

2001

2002

Aktuell

255,9

273,4

289,7

301,4

312,0

322,3

beräkning

Diff. VP99

1,2

5,7

7,9

7,3

6,2

Socialavgifter tas ut som arbetsgivaravgifter,
egenavgifter och särskild löneskatt. Av tabell 6.6
nedan framgår avgiftssatserna år 1999 och år

2000.1 samband med uppgörelsen om pensions-
reformen sker en avgiftsväxling år 2000. Sjukför-
säkringsavgiften och ålderspensionsavgiften höjs
till 8,5 respektive 10,21 procent medan den all-
männa löneavgiften sänks till 3,09 procent. To-
talt sänks därmed arbetsgivaravgiften med 0,14
procentenheter år 2000. En motsvarande föränd-
ring sker beträffande egenavgifterna. Totalt be-
räknas avgiftssänkningarna minska intäkterna
med 1,2 miljarder kronor år 2000.

1997

1998

1999

2000

2001

2002

Aktuell

12,3

11,5

10,3

10,7

12,7

13,7

beräkning

Diff. VP99

-0,5

-0,5

1,3

2,4

2,4

Avkastningsskatten bestäms av kapitalunderla-
gets storlek vid årets ingång och den genom-
snittliga statslåneräntan föregående år. Under
åren 1997-1999 minskar avkastningsskatten be-
roende på att den genomsnittliga statslåneräntan
under åren 1996-1998 har fallit kontinuerligt.
Från och med år 2000 beräknas avkastnings-
skatten istället öka, dels beroende på att statslå-
neräntan antas stiga, dels till följd av att utveck-
lingen av kapitalunderlaget antas vara positiv.

Jämfört med beräkningen till 1999 års eko-
nomiska vårproposition har avkastningsskatten
1998 minskat med 0,5 miljarder kronor, vilket
förklaras av en anpassning till det preliminära
taxeringsutfallet. Till följd av detta har även av-
kastningsskatten 1999 reviderats ned med 0,5

1 Tabell 6.6 Arbetsgivaravgifter 1999 och 2000.             1

Procent

1999

2000

Förän-
dring

Sjukförsäkringsavgift

7,50

8,50

1,00

Arbetsmarknadsavgift

5,84

5,84

0,00

Arbetsskadeavgift

1,38

1,38

0,00

Efterlevandepensionsavgit

1,70

1,70

0,00

Föräldraförsäkringsavgift

2,20

2,20

0,00

Ålderspensionsavgift

6,40

10,21

3,81

Allmän löneavgift

8,04

3,09

-4,95

Totalt

33,06

32,92

-0,14

År 1999 beräknas intäkterna från arbetsgivarav-
gifterna uppgå till 272,5 miljarder kronor. Där-
efter beräknas avgifterna öka med cirka 10-12
miljarder kronor per år. Ökningen följer i stort
utvecklingen av utbetalda löner. Egenavgiftema
beräknas år 1999 uppgå till 6,9 miljarder kronor

135

PROP. 1999/2000:1

och ökar därefter med ungefär 0,3 miljarder kro-
nor per år. Prognosen för särskild löneskatt år
1999 uppgår till 16 miljarder kronor. Intäkterna
antas därefter öka med cirka 0,5 miljarder kronor
per år. I vissa fall medges nedsättning av avgifts-
uttaget, som till exempel regional nedsättning
och företagsstöd. År 1999 beräknas nedsättning-
arna till cirka 5,8 miljarder kronor och ökar föl-
jande år till 7 miljarder kronor.

Jämfört med beräkningen till 1999 års ekon-
miska vårproposition ökar intäkterna från soci-
alavgifterna med 5,7 miljarder kronor år 1999
och med 6-8 miljarder kronor år 2000 och åren
därefter. Ökningen förklaras av att både timlö-
nen och sysselsättningen har reviderats upp.

Allmän pensionsavgift

Miljarder kronor

Utfall Prognos___________________________________________

6.2.6 Egendomsskatter

Fastighetsskatt

Miljarder kronor

1997

1998

1999

2000

2001

2002

Aktuell

27,1

24,9

23,3

23,1

29,7

30,6

beräkning

Diff. VP99

0,0

0,0

-0,6

0,8

0,4

1997

1998

1999

2000

2001

2002

Aktuell

46,5

56,9

60,6

63,0

64,8

66,6

beräkning

Diff. VP99

0,0

1,1

1,8

1,7

1,6

Den allmänna pensionsavgiften utgår på lön och
skattepliktiga transfereringar och betalas av fy-
siska personer upp till 66 års ålder. Avgiftssatsen
är 6,95 procent år 1999. I samband med avgift-
sväxlingen i pensionsuppgörelsen höjs avgiften
till 7,0 procent.

År 1999 beräknas intäkterna öka med 3,7 mil-
jarder kronor. Av ökningen förklaras cirka 1
miljard kronor av att taket för avgiftsuttaget
höjts från 7,5 till 8,06 gånger det förhöjda pris-
basbeloppet (8,07 fr.o.m år 2000). Höjningen av
avgiftssatsen år 2000 ökar intäkterna med ca 0,4
miljarder kronor. I övrigt följer den årliga för-
ändringen utvecklingen av lönesumman.

Jämfört med beräkningen till 1999 års eko-
nomiska vårproposition har intäkterna för samt-
liga prognosår ökat med mellan 1 och 2 miljarder
kronor.

Fastighetsskatt tas ut på småhus, flerfamiljshus,
lokaler samt industrifastigheter. År 1999 beräk-
nas skatteintäkterna minska med ca 1,6 miljarder
kronor på grund av tidigare beslutade skatte-
sänkningar. I denna proposition föreslås att
skatten på flerfamiljshus sänks till 1,2 procent år
2000 och att flerfamiljshus med värdeår 1989 och
1990 medges ytterligare ett år med halv fastig-
hetsskatt. Sammantaget beräknas dessa åtgärder
leda till ett intäktsbortfall om 0,6 miljarder kro-
nor. År 2001, då omräkningsförfarandet återin-
förs, beräknas skatteintäkterna öka med 6,6 mil-
jarder kronor, varav omräkningsförfarandet
svarar för 4,9 miljarder kronor.

I förhållande till beräkningen i 1999 års eko-
nomiska vårproposition minskar skatteintäkter-
na med 0,6 miljarder kronor år 2000 beroende på
ovan nämnda skatteförändringar. År 2001 och
2002 beräknas intäkterna öka med 0,8 respektive
0,4 miljarder kronor främst beroende på en hög-
re prisutveckling på bostadshus än vad som tidi-
gare antagits.

Prognosen på fastighetsskatten baseras på an-
taganden om prisutvecklingen för de olika fas-
tighetskategorierna och tillväxten i de olika fas-
tighetsbestånden. Tabell 6.7 redovisar an-
taganden om prisutveckling på småhus i nuva-
rande beräkning jämfört med de antaganden som
har använts i tidigare beräkningar.

1 Tabell 6.7 Prisutveckling på småhus                      1

Årlig procentuell förändring

1996-

1997-

1998

1998-
1999

1999-

2000

1996-

2000

1997

Aktuell beräkning

6,8

6,9

9,2

1,5

■ 26,5

Vårproposition 99

6,8

6,9

3,9

1.5

20,4

Budget-
proposition 99

6,8

8,2

1,5

1,5

19,1

'Prisutvecklingen avser perioden juli -juni.

Prisutvecklingen åren 1996-2000 har successivt
justerats upp vid de olika beräkningstillfällena. I
nuvarande beräkning förväntas priserna öka med

136

PROP. 1999/2000:1

drygt 26 procent, vilket är en ökning med cirka 6
procentenheter jämfört med beräkningen till
vårpropositionen. Uppjusteringen förklaras av en
fortsatt stark prisutveckling på småhus under
första halvåret 1999. Enligt gällande regler påver-
kas emellertid inte skatteintäkterna förrän år
2001 då omräkningsförfarandet återinförs.

Tabell 6.8 redovisar skatteintäkterna för de
olika fastighetskategorierna.

Tabell 6.8 Fastighetsskatt fördelat pa fastighetstyp

Miljarder kronor

1997

1998

1999

2000

2001

2002

Småhus

14,7

13,2

13,2

13,2

16,7

17,1

Flerfamiljs-

5,6

5,8

5,2

4,8

7,8

8,1

hus

Lokaler

2,8

2,9

3,1

3,3

3,4

3,5

Industri

1,4

1,4

1,4

1,4

1,4

1,4

Vattenkraft

2,5

1,6

0,4

0,4

0,4

0.4

^ön$kätteintäktenunkKj9^Mjöräknä^

2002 är prognoser.

Förmögenhetsskatten beräknas 1999 uppgå till 6
miljarder kronor. För åren 1998-2000 har prisut-
vecklingen på fastigheter ingen inverkan på för-
mögenhetsskatten. I och med att omräknings-
förfarandet av taxeringsvärden för fastigheter
återinförs ökar intäkterna år 2001.

Prognosen är oförändrad jämfört med beräk-
ningen till 1999 års ekonomiska vårproposition.

6.2.7 Skatt på varor och tjänster

Mervärdesskatt

Miljarder kronor

1997

1998

1999

2000

2001

2002

Aktuell

152,7

160,3

168,8

176,6

184,0

191,8

beräkning

Diff. VP99

0,1

2,1

3,2

4.1

4,8

Småhus och bostadsdelen i flerfamiljshus svarar
för 75-80 procent av skatteintäkterna. I samband
med skattesänkningen från 1,7 till 1,5 procent på
småhus år 1998 minskade intäkterna med cirka

1,5 miljarder kronor. Däremot syns inte motsva-
rande sänkning på flerfamiljshus i skatteintäkter-
na. Istället ökar intäkterna 1998 jämfört med
1997 beroende på att en större andel av beståndet
debiterades hel och halv skatt. Åren 1999 och
2000 sänks skatten på flerfamiljshus, först till 1,3
och därefter till 1,2 procent, vilket bidrar till att
intäkterna beräknas minska med 0,6 respektive
0,4 miljarder kronor. År 2001 återinförs omräk-
ningsförfarandet vilket beräknas öka skattein-
täkterna med 3,5 miljarder kronor på småhus och

1,4 miljarder kronor på flerfamiljshus. Skattein-
täkterna på vattenkraft och lokaler varierar kraf-
tigt under perioden 1996-1999 bl.a. beroende på
ändrade skatteregler.

Den årsvisa förändringen av mervärdesskatten
uppgår till 7-8 miljarder kronor under hela pro-
gnosperioden. Mervärdesskatten utgörs till 70
procent av mervärdesskatt på hushållens kon-
sumtion. Till resterande del härrör mervärdes-
skatten från investeringar och förbrukning i både
företag och kommunsektorn. Eftersom mervär-
desskattepliktiga företag har avdragsrätt för ingå-
ende mervärdesskatt påverkas inte intäkterna av
investeringar och förbrukning i dessa företag.
Däremot påverkar investeringar och förbrukning
i företag med undantag från skatteplikt intäkter-
na. Detsamma gäller för kommunsektorn, som
visserligen har rätt till återbetalning av ingående
mervärdesskatt, men dessa återbetalningar redo-
visas inte på inkomsttiteln.

Varor och tjänster beskattas enligt olika skat-
tesatser, vilket innebär att även fördelningen
mellan hög- och lågbeskattade varor och tjänster
har betydelse för hur intäkterna utvecklas. Detta
förhållande är särskilt tydligt åren 1998 och 1999,
vilket framgår i diagram 6.2.

Förmögenhetsskatt

Miljarder kronor

Utfall Prognos____________________________________________

1997    1998    1999    2000    2001    2002

Aktuell             5,5      5,7      6,0      6,0      6,8      6,9

beräkning

Diff. VP99                   0       0       0       0       0

137

PROP. 1999/2000:1

Diagram 6.2. Mervärdesskatt och hushållens konsumtions-
utgifter i löpande priser, årlig förändring

Procent

I jämförelse med beräkningen till 1999 års
ekonomiska vårpropositionen har intäkterna
räknats upp med 0,3 till 0,4 miljarder kronor per
år. De högre intäkterna förklaras av att den
skattesänkning på cigaretter som genomfördes
den 1 augusti 1998 har medfört en snabbare åter-
hämtning av konsumtionen av beskattade ciga-
retter dels inom landet, dels via en ökad gräns-
handel.

Åren 1998 och 1999 är förändringen av mervär-
desskatten betydligt större än förändringen av
hushållens konsumtionsutgifter. En del av skill-
naden 1998 förklaras dock av en kraftig ökning
av den mervärdesskatt som betalas av kommun-
sektorn.

I jämförelse med 1999 års ekonomiska vår-
proposition har intäkterna reviderats upp med

2,1 respektive 3,2 miljarder kronor avseende åren
1999 och 2000. De högre intäkterna förklaras
främst av att hushållens konsumtionsutgifter nu
beräknas bli högre, men också av ett ändrat kon-
sumtionsmönster med en större andel högbe-
skattade varor och tjänster. Främst är det va-
rugrupperna bilar och sällanköpsvaror som ökar
mer än genomsnittet. En högre förbrukning i
kommunsektorn är ytterligare en förklaring till
de högre intäkterna. De följande åren beräknas
intäkterna bli 4,1 respektive 4,8 miljarder kronor
högre jämfört med beräkningen i vårpropositio-
nen.

Alkoholskatt

Miljarder kronor

Utfall Prognos_________________________________

1997

1998

1999

2000

2001

2002

Aktuell

9,8

10,0

10,4

10,4

10,5

10,7

beräkning

Diff. VP99

0,5

0,5

0,5

0,6

Under inkomsttiteln Alkoholskatt redovisas skatt
på etylalkohol, skatt på vin och andra jästa
drycker, skatt på mellanklassprodukter samt
skatt på öl. Under mellanklassprodukter åter-
finns i huvudsak starkviner, men även drycker
där alkoholhalten inte enbart uppkommit genom
jäsning, t.ex. sherry.

För 1999 beräknas skatten på alkohol uppgå
till 10,4 miljarder kronor. Intäkterna från skatt
på etylalkohol och öl förväntas under perioden i
stort sett vara oförändrad medan skatt på vin
väntas öka något. De sammanlagda intäkterna
från alkoholskatter beräknas öka med 0,3 miljar-
der kronor mellan 1999 och 2002.

Jämfört med beräkningen till 1999 års eko-
nomiska vårproposition har intäkterna räknats
upp med 0,5 miljarder kronor per år, vilket till
största delen förklaras av en ökad vinkonsum-
tion.

Tobaksskatt

Miljarder kronor

1997

Utfall

1998

Prognos

1999

2000

2001

2002

Aktuell

7,5

7,5

7,0

7,0

7,0

6,9

beräkning

Diff. VP99

0,3

0,4

0,4

0,4

Intäkterna från tobaksskatten beräknas uppgå till
7 miljarder kronor 1999. För de följande prog-
nosåren beräknas intäkterna minska svagt till
följd av en långsiktigt nedåtgående trend i to-
baksrökningen.

Skatt på energi

Miljarder kronor

Utfall Prognos_________________________________

1997

1998

1999

2000

2001

2002

Aktuell

47,1

50,3

50,4

51,9

52,1

52,7

beräkning

Diff. VP99

-0,2

0,7

0,4

0,4

Under inkomsttiteln Energiskatt redovisas inte
enbart energiskatt, utan även koldioxidskatt och
svavelskatt. Under perioden 1999-2002 beräknas
de sammanlagda skatterna på energi öka med

138

PROP. 1999/2000:1

2,3 miljarder kronor. Fördelningen av intäkterna
på olika skatte- och energislag framgår av tabell
6.9. Till övriga bränslen i tabell 6.9 hänförs bl.a.
oljeprodukter och kolbränslen.

beräkningen till 1999 års ekonomiska vårpropo-
sition är skatteintäkterna något lägre 1999 medan
den föreslagna skattehöjningen ökar intäkterna
åren 2000-2002 med 0,3 miljarder kronor.

1 Tabell 6.9 Intäkter från energiskatter                        1

Miljarder kronor

1998

1999

2000

2001

2002

Energiskatt

37,2

37,2

38,8

39,0

39,5

varav

elektrisk kraft

10,4

10,7

11,2

11,3

11,4

bensin

19,7

19,1

19,6

19,8

20,1

övrigt

7,2

7,4

8,0

8,0

8,0

Koldioxidskatt

12.9

13,1

12,9

13,0

13,0

varav

bensin

4,7

4,6

4,6

4,7

4,7

övrigt

8,3

8,5

8,3

8,3

8,3

Svavelskatt

0,1

0,1

0,1

0,1

0,1

Not; På grund av avrundning summerar inte alltid delsummorna till totalsummo rna.

6.3 Offentliga sektorns
inkomster enligt
nationalräkenskapssystemet

Energiskatten utgör knappt 75 procent av de to-
tala skatterna på energi medan resten huvudsak-
ligen består av koldioxidskatt. Av intäkterna från
skatterna på energi utgör skatt på bensin knappt
50 procent, skatt på elektrisk kraft drygt 20 pro-
cent och skatt på övriga energislag cirka 30 pro-
cent.

År 1999 beräknas intäkterna vara i princip
oförändrade jämfört med 1998. År 2000 ökar
däremot intäkterna med 1,5 miljarder kronor,
vilket främst beror på de skattehöjningar på
energi som regeringen föreslår i denna proposi-
tion. Energiskatten på elektrisk kraft föreslås
höjas med 1 öre/kWh och med 25 öre per liter
för dieselolja. Dessutom föreslås att jordbruket
får samma reduktion av energi- och koldioxid-
skatterna som industrin för närvarande har. Åren
2001 och 2002 ökar intäkterna med mellan 0,2
och 0,6 miljarder kronor per år.

Jämfört med beräkningen till 1999 års eko-
nomiska vårproposition är skatteintäkterna hög-
re för perioden 2000-2002, vilket förklaras av de
föreslagna skatteändringarna.

Skatteinkomsterna svarar för nästan 90 procent
av den offentliga sektorns totala inkomster. De
skatter som ingår i den offentliga sektorns in-
komster enligt nationalräkenskapssystemet skil-
jer sig från de periodiserade skatterna av flera or-
saker. I hushållens och företagens skatter ingår
dels de preliminärt debiterade skatterna avseende
inkomståret, dels det över- eller underuttag av
skatt som avser året före inkomståret. De delar
av avgiften till EU-budgeten som avser tullar
samt den momsbaserade delen av avgiften ingår
inte i inkomsterna, eftersom dessa definitions-
mässigt inte är nationella skatter utan skatter
som tillhör Europeiska Gemenskapen. En ytter-
ligare skillnad är att även en del andra inkomster
i NR redovisas som skatter. Bland dessa kan
nämnas insättningsgarantin, avgifter till kärn-
bränslefonden och inlevererat överskott från AB
Svenska Spel. I tabell 6.10 redovisas den offentli-
ga sektorns skatteinkomster fördelat på sektorer.
Pensionsomläggningen år 2000 minskar statens
inkomster men ökar inkomsterna i pensionssys-
temet.

Tabell 6.10 Offentliga sektorns skatter redovisade enligt
nationalräkenskaperna, sektorsvis______________________

Miljarder kronor och procent

1998

1999

2000

2001

2002

Staten

607

613

582

599

628

Pensionssystemet

92

94

129

133

137

Kommunerna

299

315

345

349

359

S:a skatter

998

1 021

1 056

1 081

1 124

Övriga inkomster

139

134

133

131

129

S:a inkomster

1 137

1 155

1 189

1 212

1 253

Övriga skatter

Prognosen för särskild skatt på elektrisk kraft
har utarbetats med hänsyn tagen dels till Rege-
ringsrättens beslut att driften av reaktorn Barse-
bäck 1 upphör vid utgången av november 1999,
dels till det förslag om skattehöjning som rege-
ringen föreslår i denna proposition. Jämfört med

Utvecklingen av skatterna mellan åren för hela
den offentliga sektorn uppgår till mellan 23 och
43 miljarder kronor. Den stora ökningen år 2000
förklaras av stora slutregleringar av kommunal-
skatter och hushållesskatter avseende in-
komståret 1999. Den genomsnittliga ökningen
mellan åren uppgår till 30 miljarder kronor.

139

PROP. 1999/2000:1

Utvecklingen av skatterna fördelat på olika
skatteslag framgår av tabell 6.11. Mellan 1999
och 2002 ökar de totala skatterna med drygt 100
miljarder kronor. Hushållens inkomst- och ka-
pitalskatter ökar med drygt 30 miljarder kronor
och socialförsäkringar med drygt 70 miljarder
kronor. De ökade skatteinkomsterna kan således
till största delen förklaras av tillväxten i löne-
summan.

Tabell 6.11 Offentliga sektorns skatter redovisade enligt
nationalräkenskaperna, skatteslag______________________

Miljarder kronor

1998

1999

2000

2001

2002

Inkomst- och
kapitalskatter,
hushåll

364

370

381

386

402

Inkomst- och
kapitalskatter,
företag

68

64

64

60

67

Socialförsäkring
o pensionssystem

272

262

314

325

335

Produktskatter

126

127

134

140

147

Produktskatter
exkl. moms mm

82

82

85

86

87

Övriga produk-
tionsskatter

86

115

78

85

87

Totalt

998

1 021

1 056

1 081

1 124

komster. Skillnaden mellan intäkter, dvs. perio-
diserade skatter, och inkomster, dvs. kassamässi-
ga skatter, förklaras i huvudsak av förskjutningar
i uppbörden och av att vissa skatter betalas in
som preliminära skatter med slutreglering året
efter.

Två inkomsttitlar, fysiska och juridiska perso-
ners inkomstskatt, redovisar skatteinkomster
som avser både flera år och flera skatter. På tit-
larna redovisas emellertid inte de inbetalda skat-
terna utan debiterade preliminärskatter och skill-
naden mellan slutlig och preliminär skatt
avseende det föregående inkomståret. Om betal-
ningen avviker från de deklarerade beloppen re-
dovisas denna skillnad på inkomsttiteln Betal-
ningsdifferenser. Denna titel kan således redovisa
antingen ett positivt eller ett negativt belopp.
Redovisningsordningen innebär att vissa titlar
redovisar ett mellanting av intäkt och inkomst
medan andra endast redovisar inkomster. Stats-
budgetens totala inkomster blir däremot alltid
kassamässigt redovisade eftersom även betal-
ningsdifferenser ingår.

6.4.2 Skatter m.m.

6.4 Statsbudgetens inkomster -
kassamässig redovisning

Regeringens förslag: Beräkningen av statsbudge-
tens inkomster för budgetåret 2000 enligt bilaga
1 godkänns.

Miljarder kronor

Utfall

1998

Prognos

1999

2000

2001

2002

Aktuell

639,7

652,4

617.1

622,7

655,8

beräkning

Diff. VP99

3,3

-34,3

-50,1

-46,0

exkl. pen-

639,7

652,4

646,0

655,3

689,5

sionsom-

läggning

Diff. VP99

3,3

-5,4

-17,5

-12,2

6.4.1 Övergången från periodiserad till
kassamässig redovisning

I avsnitt 6.2 redovisas skatterna periodiserat. Det
innebär att de är beräknade utifrån gällande
skatteregler och de inkomster den skattskyldige
har ett visst inkomstår. Statsbudgetens inkoms-
ter redovisas emellertid kassamässigt, vilket in-
nebär att det är de skatter och avgifter som under
budgetåret betalas in till staten som redovisas.
Dessutom avser redovisningen av de periodise-
rade skatterna hela den offentliga sektorn medan
statsbudgeten enbart omfattar statens skattein-

Under prognosperioden 1999-2002 beräknas
statsbudgetens skatteinkomster öka med 3 mil-
jarder kronor. År 2000 minskar inkomsterna
med 35 miljarder kronor vilket till största delen
förklaras av pensionsomläggningen. Nedgången
beror även på föreslagna skatteändringar år 2000
och relativt stora slutregleringar av kommunal-
skatter. Även år 2001 påverkas av kommunala
slutregleringar och ändrade skatteregler. År 2002
ökar skatteinkomsterna med 33 miljarder kro-
nor, vilket utöver den underliggande inkomstut-
vecklingen förklaras av att det återinförda om-
räkningsförfarandet för fastigheter samt att det
fasta beloppet om 200 kronor åter blir en statlig
inkomstskatt.

140

PROP. 1999/2000:1

För många inkomsttitlar överensstämmer den
periodiserade skatten i stort sett med den
kassamässiga. Det som i vissa fall skiljer är att
uppbörden sker med en månads eftersläpning.
Denna redovisning gäller för flertalet inkomst-
titlar under Skatt på varor och tjänster, Övriga in-
komstskatter och Övrig skatt på egendom. Den
kassamässiga fastighets- och förmögenhetsskat-
ten är den periodiserade skatten två år tillbaka i
tiden. Dessa skatter ingår i den samordnade upp-
börden och omförs från inkomstskattetitlarna
andra året efter inkomståret. För de skatter som
redovisas över skattekontot är redovisningen
speciell, varför de kommenteras nedan. En ytter-
ligare skillnad mellan de periodiserade skatterna
och de kassamässiga är att tillkommande, restitu-
erade, indrivna och restförda skatter ingår i den
kassamässiga redovisningen men inte i den pe-
rodiserade. Tillkommande skatter och restitutio-
ner beror på omprövningsbeslut av tidigare års
taxeringar.

141

PROP. 1999/2000:1

1 Tabell 6.12 Statens skatteintäkter och statsbudgetens skatteinkomster 1997-2002                                       1

Miljarder kronor

Utfall

1997

Utfall/Prognos
1998

Prognos

1999

2000

2001

2002

Statens skatteintäkter

566,8

598,7

628,1

601,4

626,2

649,2

Betalningsförskjutningar m.m.

-12,2

19,7

3,8

-2,7

-21,9

-11,8

Kommunal utjämningsavgift

20,7

21,3

20,5

18,4

18,4

18,4

Skatter m.m. på statsbudgeten

575,3

639,7

652,4

617,1

622,7

655,8

iTabell 6.13 Statsbudgetens inkomster 1998-2002                                                                 1

Miljarder kronor

Prognos

1999

2000

2001

2002

Budgetår

Utfall

1998

1000

Skatter m.m.

639,7

652,4

617,1

622,7

655,8

1100

Skatt på inkomst

114,2

131,3

94,9

85,8

105,4

varav

1111 Fysiska personers inkomstskatt

39,8

56,9

21,3

14,1

25,5

1121 Juridiska personers inkomstskatt

68,3

68,8

68,6

66,9

75,2

övriga inkomstskatter

6,1

5,6

5,0

4,8

4,7

1200

Socialavgifter och allmän pensionsavgift

210,9

233,7

219,5

224,9

231,6

varav

Inkomster

322,2

343,6

364,2

375,8

387,9

Utgifter

111,3

109,8

144,7

150,9

156,2

1300

Skatt på egendom

35,1

38,7

36,8

35,5

35,5

varav

1310 Skatt på fast egendom

24,0

27,1

24,9

23,3

23,1

1320 Förmögenhetsskatt

5,1

5,5

5,7

6,0

6.0

1341 Stämpelskatt

4,0

4.3

4,3

4,4

4,4

Övriga egendomsskatter

2,0

1,8

1.9

1.9

2,0

1400

Skatt på varor och tjänster

243,1

248,3

258,9

267,1

275,6

varav

1411 Mervärdesskatt

162,6

167,3

175,1

182,5

190,2

1424 Tobaksskatt

7,5

7.0

7,0

7,0

6,9

1425 Alkoholskatt

10,0

10,4

10,4

10,5

10,7

1428 Energiskatt

49,8

50,6

51,9

52,0

52,6

1452 Annons- och reklamskatt

1,2

1,1

1,1

1.1

1.2

1460 Skatt på vägtrafik

6,1

6,2

6,4

6,5

6,5

1471 Tullmedel

3,4

3,1

3,2

3,3

3,5

övriga skatter på varor och tjänster

2,6

2,6

3,8

4.1

4,1

1500

Utjämningsavgift

21,3

20,5

18,4

18,4

18,4

1600

Betalningsdifferenser

15,1

-20,1

-11,5

-9,0

-10,8

2000

Inkomster av statens verksamhet

37,5

34,4

48,9

34,6

34,4

varav

2411 Inkomster av statens aktier

8,9

8,6

18,8

5,5

5,2

3000

Inkomster av försåld egendom

11,2

0,8

95,0

15,0

15,0

varav

3312 Övriga inkomster av försåld egendom

11,2

0,8

95,0

15,0

15,0

4000

Återbetalning av lån

2,9

3,2

2,7

2.6

2,6

5000

Kalkylmässiga inkomster

5,2

5,3

9,0

9,0

9,0

6000

Bidrag m.m. från EU

9,6

10,7

9,6

9,7

10,1

7000

Extraordinära medel från EU

0,3

0,0

0,0

0.0

0,0

Statsbudgetens totala inkomster

706,3

706,9

782,3

693,5

726,9

142

PROP. 1998/99:100

1111 - Fysiska personers inkomstskatt

Miljarder kronor

Prognos Prognos

1998

1999

2000

2001

2002

Periodiserad

46,5

43,1

25,5

26,0

28,9

redovisning

Kassamässig

39,8

56,9

21,3

14,1

25,5

redovisning

I den periodiserade redovisningen utgörs fysiska
personers inkomstskatt av statlig inkomstskatt,
skatt på kapitalinkomster samt en del be-
loppsmässigt mindre skatter och skattereduktio-
ner. Den kassamässiga redovisningen skiljer sig
från den periodiserade genom att även kommu-
nal inkomstskatt, allmän pensionsavgift, egenav-
gifter, fastighets-, förmögenhets- och mervärdes-
skatt betalas in på titeln. Med undantag för
kommunal inkomstskatt omförs dessa till andra
inkomsttitlar på statsbudgeten. Omföringen av
den allmänna pensionsavgiften och ålderspen-
sionsavgiften görs preliminärt under inkomståret
med en slutreglering två år efter inkomståret.
Mervärdesskatten omförs året efter inkomståret
medan övriga skatter och egenavgifter omförs
andra året efter inkomståret. Kommunalskat-
teutbetalningar sker dels med ett preliminärt
belopp, vilket fastställs i december året innan in-
komståret, dels med en slutavräkning som görs
två år efter inkomståret. I tabell 6.14 görs en
jämförelse mellan de periodiserade och de
kassamässiga skatterna.

Kommunalskatterna bidrar positivt till titeln
1998 och 1999. Förskotten till kommunerna är
fastställda och eftersom lönesumman har revide-
rats upp tillgodoförs titeln de ökade kommunal-
skatterna. Effekten blir dock negativ åren 2000
och 2001 då slutregleringen av kommunalskat-
terna betalas ut.

Även avvikelser mellan debiterade och faktiskt
inbetalda skatter, s.k. underuttag, ger upphov till
en skillnad mellan den kassamässiga och periodi-
serade redovisningen. Den stora betalningsför-
skjutningen 1999 förklaras av införandet av
skattekontosystemet, som medför att kvarskat-
ten avseende inkomståret 1997 och underuttaget
avseende inkomståret 1998 redovisas på titeln
1999. I skattekontosystemet debiteras hela un-
deruttaget på titeln året efter inkomståret. I det
gamla uppbördssystemet redovisas en del av
kvarskatten på titeln två år efter inkomståret.
Posten övrigt består av restitutioner och till-
kommande skatt och för åren 1998 och 1999
även av restförda skatter. Från och med år 2000
redovisas de restförda skatterna på titeln Betal-
ningsdifferenser.

1121 - Juridiska personers inkomstskatt

Miljarder kronor

Prognos Prognos

/Utfall _______________________________________________________

1998

1999

2000

2001

2002

Periodiserad

56,3

61,3

63,7

65,2

68,3

redovisning

Kassamässig

68,3

68,8

68,6

66,9

75,2

redovisning

Juridiska

personers

inkomstskatt

är

högre

Tabell 6.14 Skillnad mellan kassamässig och periodiserad
skatt - Fysiska personers inkomstskatt

Miljarder kronor

1998

1999

2000

2001

2002

Skillnad mellan
kassamässig och
periodiserad skatt

-6,6

13,9

-4,4

-12,4

-3,4

varav omföringar

-4,1

-2,6

-5,0

0,2

0,7

varav kommunal-
skatt

6,0

11,6

-2,2

-7,4

0,1

varav betalnings-
förskjutningar

-5,8

7,9

5,3

-2,7

-0,8

varav övrigt

-2,7

-3,1

-2,5

-2,5

-3,4

kassamässigt än periodiserat samtliga prognosår.
Skillnaden kan främst förklaras av omföringar
och betalningsförskjutningar. Fastighetsskatt,
särskild löneskatt, förmögenhetsskatt och mer-
värdesskatt betalas in på titeln Juridiska personers
inkomstskatt men omförs till respektive titel efter
två år, förutom mervärdesskatten som omförs
efter ett år. För samtliga år, utom 2000, översti-
ger summan av dessa skatter det som omförs
från titeln.

Omföringama påverkar titeln negativt åren
1998-2000 medan de påverkar titeln positivt
2001 och 2002. Det positiva bidraget beror på
fastighetsskatten och förmögenhetsskatten som
båda ökar år 2001 p.g.a. det återinförda omräk-
ningsförfarandet.

143

PROP. 1998/99:100

Tabell 6.15 Skillnad mellan kassamässig och periodiserad
skatt - Juridiska personers inkomstskatt____________________

Miljarder kronor

1998

1999

2000

2001

2002

Skillnad mellan

12,0

7,5

4,9

1,7

6.9

kassamässig och

periodiserad skatt

varav omföringar

5,8

0,3

-0,6

3,7

4,3

varav betalnings-

6,7

4,8

4.1

-3,6

1,0

förskjutningar

varav övrigt

-0,5

2,4

1,4

1,6

1,6

Av tabell 6.16 framgår skillnaden mellan kassa-
mässiga och periodiserade avgifter och olika
faktorers betydelse för differensen.

Den stora betalningsförskjutningen 1998 beror
främst på stora egna inbetalningar avseende in-
komståret 1997. Från och med budgetåret 1999
redovisas egna inbetalningar på titeln Betalnings-
differenser. De betalningsförskjutningar som re-
dovisas för övriga år beror på skillnaden mellan
den slutliga och den preliminära skatten. Posten
övrigt utgörs av tillkommande skatt och restitu-
tioner. Åren 1998 och 1999 ingår även restförda
skatter i posten övrigt. Från och med år 2000 re-
dovisas restförda skatter på titeln Betalningsdif-
ferenser.

Tabell 6.16 Skillnad mellan kassamässig och periodiserad
skatt - Socialavgifter och allmän pensionsavgift

Miljarder kronor

1998

1999

2000

2001

2002

Skillnad mellan

-7,3

-5,4

2,6

0,4

-0,4

kassamässig och

periodiserad skatt

varav omföringar

-4,3

-4,3

-1,6

-1,8

-2,8

varav betalnings-

-4.0

-2,4

1,3

0,8

1,8

förskjutningar

varav utbetalningar

1,0

1,3

2,8

1,4

0,6

1200 - Socialavgifter och allmän
pensionsavgift

Egenavgifterna och särskild löneskatt omförs
från titlarna fysiska och juridiska personers in-
komstskatt två år efter inkomståret. Omföring-
arna påverkar titeln negativt samtliga prognosår.
Betalningsförskjutningar, som att arbetsgivarav-
gifterna betalas med en månads fördröjning, på-
verkar titeln negativt åren 1998-1999, därefter
råder det omvända förhållandet. Utbetalningarna
till pensionssystemet påverkar titeln positivt
samtliga år, vilket beror på att utbetalningarna
sker med viss eftersläpning.

1411 - Mervärdesskatt

Miljarder kronor

Miljarder kronor

Prognos Prognos

/Utfall _______________________________________________________

1998

1999

2000

2001

2002

Periodiserad

218,2

239,1

216,9

224,5

232,0

redovisning

Kassamässig

210,9

233,7

219,5

224,9

231,6

redovisning

Periodiserade intäkter på titeln består av arbets-
givaravgifter, särskild löneskatt, allmän pen-
sionsavgift och egenavgifter med avdrag för
omföringar till ålderspensionssystemet och av-
giftsnedsättningar. Vid en jämförelse mellan åren
framgår att de periodiserade nettointäkterna
minskar med 22 miljarder kronor mellan 1999
och 2000. Nedgången förklaras i huvudsak av av-
giftsväxlingen i samband med pensionsuppgörel-
sen. Höjningen av ålderspensionsavgiften inne-
bär att utbetalningarna till pensionssystemet
ökar, vilket minskar nettointäkterna. Den
kassamässiga minskningen motsvarande period
är mindre, 14 miljarder kronor, bl.a. beroende på
att uppbörden sker med en månads eftersläp-
ning.

Prognos Prognos

/Utfall ________________________________________________________

1998

1999

2000

2001

2002

Periodiserad

160,3

168,8

176,6

184,0

191,8

redovisning

Kassamässig

162,6

167,3

175,1

182,5

190,2

redovisning

Skillnaden mellan den periodiserade och den
kassamässiga mervärdesskatten förklaras i hu-
vudsak av omföringar och betalningsförskjut-
ningar. Mervärdesskatt, som deklareras i fysiska
och juridiska personers inkomstdeklarationer,
omförs till inkomsttiteln året efter inkomståret.
Betalningsförskjutningar utgörs av den tidsför-
skjutning som uppstår p.g.a. att mervärdesskat-
ten deklareras och betalas drygt en månad efter
verksamhetsmånaden. För företag med en års-
omsättning över 40 miljoner kronor är förfallo-
dagen den 26:e i månaden efter verksamhetsmå-
naden medan förfallodagen för övriga företag är
den 12:e andra månaden efter verksamhetsmåna-

144

PROP. 1998/99:100

den. Den andel av mervärdesskatten som betalas
av större företag är cirka 55 procent. I tabell 6.17
redovisas skillnaden fördelad på olika faktorers
betydelse.

Tabell 6.17 Skillnad mellan kassamässig och periodiserad
skatt - Mervärdesskatt

Miljarder kronor

1998

1999

2000

2001

2002

Skillnad mellan

2,3

-1,5

-1,4

-1,5

-1,5

kassamässig och

periodiserad skatt

varav omföringar

3,9

-0,3

-0,2

-0,2

-0,2

varav betalnings-

-1,7

-1,1

-1,2

-1,2

-1,3

förskjutningar

Bortsett från 1998 är den periodiserade mervär-
desskatten högre för samtliga år. År 1998 ändra-
des tidpunkten för omföringar av mervärdesskatt
från inkomsttitlarna fysiska och juridiska perso-
ners inkomstskatt. Omföringama gjordes tidiga-
re i juni månad andra året efter inkomståret, me-
dan de nu omförs i december första året efter
inkomståret. Under 1998 omfördes således mer-
värdesskatt avseende både inkomståret 1996 och
1997, vilket förklarar den positiva effekten av
omföringama.

1600 - Betalningsdifferenser

Miljarder kronor

Utfall

1998

Prognos
1999

2000

2001

2002

Aktuell

15,1

-20,1

-11,5

-9,0

-10,8

beräkning

Diff. VP99

2,3

-4,5

-1,1

-2,4

att betalas under 1999. Av beloppet om 20 mil-
jarder kronor avser drygt 11 miljarder kronor fy-
siska personer och drygt 5 miljarder kronor juri-
diska personer. De följande åren minskar det
negativa beloppet till mellan 9 och 11 miljarder
kronor och utgörs av restförda skatter samt be-
talningsförskjutningar.

I jämförelse med beräkningen till den 1999 års
ekonomiska vårproposition har den negativa be-
talningsdifferensen 1999 minskat med 2 miljar-
der kronor, vilket bl.a. beror på en upprevidering
av fysiska personers realisationsvinster. Betal-
ningen av den högre skatten sker som komplet-
teringsbetalningar och görs dels i december, dels
under våren året efter inkomståret. Förändringen
de kommande åren är också en följd av skatter
som inte preliminärbeskattas.

6.4.3 Övriga inkomster

Övriga inkomster beräknas öka med ca 18 mil-
jarder kronor mellan åren 1999 och 2002, vilket
motsvarar en genomsnittlig ökningstakt på ca 10
procent per år. Det är framförallt förändrade för-
säljningsinkomster och ökade inkomster från
statliga pensionsavgifter som förklarar inkom-
stökningen mellan åren. År 2000 ökar övriga in-
komster med drygt 110 miljarder kronor jämfört
med år 1999. Den kraftiga ökningen följer av
stora försäljningar av statligt aktieinnehav.

2000 - Inkomster av statens verksamhet

Miljarder kronor

På titeln Betalningsdifferenser bokförs de skulder
respektive fordringar som de skattskyldiga har
gentemot staten. Om de debiterade skatterna är
större än inbetalningarna uppkommer en negativ
betalningsdifferens medan en positiv differens
uppkommer vid det motsatta förhållandet. Detta
innebär att titeln uppvisar stora variationer mel-
lan både enskilda månader och år. Utfallet för
1998 var 15,1 miljarder kronor och förklaras av
stora egna inbetalningar av preliminär skatt, in-
betalda men ej bokförda skatter samt av bokförd
men ej utbetald negativ mervärdesskatt. Budget-
året 1999 påverkas titeln dels av utbetalningar av
överskjutande skatter, dels av att kvarstående
skatter, som debiteras fysiska och juridiska per-
soners inkomsttitlar, enbart till viss del kommer

1998

1999

2000

2001

2002

Aktuell

37,5

34,4

48,9

34,6

34,4

beräkning

Diff. VP99

1,1

0,5

0,1

0,0

Inkomsttitlar med de största inkomsterna är
Riksbankens inlevererade överskott, Inlevererat
överskott från AB Svenska Spel, Inkomster av sta-
tens aktier och Finansieringsavgift från arbetslös-
hetskassor.

Mellan budgetåren 1999 och 2002 beräknas
inkomsterna vara oförändrade. Den stora ök-
ningen om ca 15 miljarder kronor mellan år 1999
och år 2000 förklaras dels av den beräknade inle-
veransen på 11 miljarder kronor efter försälj-
ningen av aktieinnehavet i Pharmacia & Upjohn

145

PROP. 1998/99:100

AB, dels av att Riksbankens inlevererade över-
skott beräknas öka med ca 4 miljarder kronor.

Jämfört med beräkningen till 1999 års eko-
nomiska vårproposition ökar inkomsterna med
ca 1,1 miljarder kronor år 1999. Ökningen beror
bl.a; på uppreviderade aktieutdelningar och att
inkomster från Exportkreditnämnden inte tidi-
gare har beaktats. Dessa två inkomstförstärk-
ningar motverkas dock av minskade inkomster
från AB Svenska spel, p.g.a. ändrade regler för
tidpunkter för inleveranser. I samband med att
Statens fastighetsförvaltning AB sålde delar av
sitt fastighetsinnehav förändrades företagets so-
liditet. Då inlevererade medel baseras på företa-
gets soliditet minskar inkomsterna 1999 med
cirka 0,2 miljarder kronor i jämförelse med 1999
års ekonomiska vårproposition. Inkomstökning-
arna åren 2001 och 2002 förklaras av inleveranser
från Exportkreditnämnden och av högre offent-
ligrättsliga avgifter. De högre inkomsterna mot-
verkas dock av lägre inlevererade överskott från
AB Svenska spel.

3000 - Inkomster av försåld egendom

Miljarder kronor

Utfall

1998

Prognos

1999

2000

2001

2002

Aktuell

11,2

0,8

95,0

15,0

15,0

beräkning

Diff. VP99

-44,2

50,0

-20,0

0,0

Försäljningar av statligt aktieinnehav beräknas
under perioden 1999-2002 uppgå till totalt
125 miljarder kronor.

I förhållande till 1999 års ekonomiska vårpro-
position beräknas inkomsterna bli cirka 44 mil-
jarder kronor lägre år 1999, 50 miljarder kronor
högre år 2000 och 20 miljarder kronor lägre år
2001. De stora differenserna beror på att tidspla-
nen för försäljningarna har reviderats och att det
är svårt att uppskatta exakta försäljningsbelopp
och när i tiden försäljningarna kommer att ske.

4000 - Återbetalning av lån

Miljarder kronor

Utfall

1998

Prognos
1999

2000

2001

2002

Aktuell

2,9

3,2

2,7

2,6

2,6

beräkning

Diff. VP99

0,0

0,0

0,0

0,0

Under perioden 1999-2002 beräknas inkomster-
na minska med närmare 0,6 miljarder kronor.
Minskningen följer av att inkomsterna endast ba-
seras på återbetalningar av studielån tecknade fö-
re år 1989. Det innebär således att kapitalstocken
minskar över tiden och därmed återbetalningar
av lån.

I jämförelse med beräkningen till 1999 års
ekonomiska vårproposition är prognosen oför-
ändrad.

5000 - Kalkylmässiga inkomster

Miljarder kronor

Utfall

1998

Prognos

1999

2000

2001

2002

Aktuell

5,2

5,3

9,0

9,0

9,0

beräkning

Diff. VP99

0,0

3,8

3,8

3,7

Inkomster från statliga pensionsavgifter beräknas
öka med 3,7 miljarder mellan åren 1999 och
2000. Ökningen följer av att statliga myndigheter
fr.o.m. år 2000 skall betala premier som motsva-
rar avtalsförsäkringarnas försäkringsmässiga
kostnad. Samtidigt kommer myndigheternas
förvaltningsanslag att anpassas till de nya premi-
enivåerna. De ökade inkomsterna är varaktiga,
vilket innebär att förändringarna mellan de
kommande åren beräknas bli oförändrade.

I jämförelse med beräkningarna till 1999 års
ekonomiska vårproposition ökar inkomsterna
med ca 3,7 miljarder kronor per år under perio-
den 1999-2002. Ökningen i förhållande till den
tidigare beräkningen beror på den beslutade av-
giftshöjningen.

146

PROP. 1998/99:100

6000 - Bidrag m.m. från EU

6.5 Kommunskatter

Miljarder kronor

Utfall

1998

Prognos
1999

2000

2001

2002

Aktuell

9,6

10,7

9,6

9,7

10,1

beräkning

Diff. VP99

1,2

0,8

1,1

1,1

Under perioden 1999-2002 minskar inkomsterna
med ca 0,6 miljarder kronor, vilket till stor del
förklaras av lägre bidrag från EG:s regionalfond.
Minskningen begränsas dock av att inkomster
från djurbidrag och kompletterande åtgärder
ökar i förhållande till beräknade inkomster år
1999.

I jämförelse med 1999 års ekonomiska vår-
proposition är inkomsterna högre för samtliga år.
Ökningen 1999 och 2000 förklaras till stora delar
av högre inkomster från EG:s jordbruksfonds
garantisektion och utvecklingssektion. Ökning-
en 2001 och 2002 förklaras till största delen av
ökade bidrag från EG:s jordbruksfonds garanti-
sektion.

6.4.4 Ändrad redovisning av titlar

Följande inkomsttitlar används inte längre och
tas därför bort:

-   1260 Allmänna egenavgifter

-   1261 Allmän sjukförsäkringsavgift

-   2370 Räntor på beredskapslagring

-   2371 Räntor på beredskapslagring och för-

rådsanläggningar

-   2385 Ränteinkomster på lån för student-
kårslokaler

-   2545 Närradioavgifter

-   2626 Inkomster från Banverket

-   5140 Övriga avskrivningar

-   5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar

för civilt totalförsvar

-   7000 Extraordinära medel från EU

-   7111 Återbetalning avseende avgiften till
gemenskapsbudgeten

Inkomsttiteln 2524 Bidrag för arbetsplatsintro-
duktion namnändras till 2524 Finansieringsbidrag
för arbetspraktik.

Kommunernas skatteinkomster är framförallt
beroende på utvecklingen av lönesumman, dvs.
sysselsättning och timlön, men även utveckling-
en av skattepliktiga transfereringar är viktig. Av
skatteunderlaget år 2000 utgörs 72 procent av
löner, 18 procent av pensioner, 8 procent utgörs
av transfereringar exklusive pensioner medan in-
komst av näringsverksamhet utgör 2 procent.
Nivån på skatterna är även beroende av den
kommunala utdebiteringen. Medelutdebitering-
en år 1999 är 20,55 procent för kommunerna,
9,74 procent för landstingen och 1,19 procent för
kyrkliga församlingar, dvs. totalt 31,48 procent.

Kommunalskatterna kan redovisas enligt tre
olika redovisningsprinciper - periodiserat avse-
ende inkomståret, kassamässigt avseende bud-
getåret och enligt den metod som används i na-
tionalräkenskaperna. Den kassamässiga skatten
utgörs dels av ett förskott avseende inkomståret,
dels av en slutavräkning som avser inkomståret
två år tidigare. Slutregleringar påverkar de
kassamässiga skatterna till och med år 2001, då
slutregleringen avseende inkomståret 1999 beta-
las ut. Även NR-skatterna påverkas av slutregle-
ringarna, men endast med ett års eftersläpning,
vilket innebär att NR-skatterna överensstämmer
med den periodiserade skatten från och med år
2001.1 diagram 6.3 redovisas kommunernas och
landstingens skatter enligt alla tre redovisning-
sprinciperna för åren 1998-2002.

Diagram 6.3 Kommunernas och landstingens skatter.
Periodiserad redovisning, redovisning enligt nationalräken-
skaperna (NR) samt kassamässig redovisning___________

Miljarder kronor

■ Periodiserat

□ NR

□ Utbetalt

Mellan år 1999 och 2002 beräknas de periodise-
rade skatterna öka med 37 miljarder kronor, vil-
ket är betydligt mindre än ökningen av de utbe-
talda skatterna och NR-skatterna, vilka ökar med

147

PROP. 1998/99:100

48 respektive 42 miljarder kronor. Att ökningen
är betydligt större i de senare fallen beror på slut-
regleringar av kommunalskatt avseende tidigare
inkomstår. Den periodiserade skatten påverkas
år 2000 av den föreslagna begränsningen av av-
draget för den allmänna pensionsavgiften. Denna
ändring ökar kommunskatterna med 4,8 miljar-
der kronor. De ökade intäkterna medför dock
ingen inkomstförstärkning för kommuner och
landsting, eftersom en motsvarande neddragning
görs av de generella statsbidragen.

det motsatta förhållandet gäller i andra länder.
Ett alternativ vid internationella jämförelser är
därför att exkludera skatter på offentliga transfe-
reringar vid beräknig av skattekvoten. Som
framgår av tabell 6.18 tillhör Sverige den grupp
av länder inom OECD som har en hög andel
skattepliktiga transfereringar. Om skatten på
offentliga transfereringar exkluderas kommer
den uppmätta skattekvoten för Sveriges del att
minska med i storleksordningen 5-6 procenten-
heter.

6.6 Skattekvoten

Skattekvoten visar förhållandet mellan det totala
skatteuttaget och BNP. Det finns flera olika de-
finitioner av skattekvoten och i regel är de inter-
nationellt bestämda. Den vanligaste skattekvoten
är den som baseras på de skatter som redovisas
enligt nationalräkenskaperna. Omläggningen av
det svenska nationalräkenskapssystemet från
SNA68 till SNA93/ENS95 (skillnaderna mellan
de olika systemen finns beskrivna i ett appendix
till bilaga 2) har medfört att skattekvoten blivit
något lägre. Den lägre skattekvoten beror i hu-
vudsak på att BNP har reviderats upp med cirka
70 miljarder kronor. Enligt det gamla systemet
var skatterna kassamässiga, vilket innebar att de
hänfördes till det år då inbetalningen skedde.
Enligt ENS95 är skatterna mer periodiserade.
Den skattekvot som beräknas utifrån nationalrä-
kenskapernas definition är dock inte strikt peri-
odiserad, eftersom skillnaden mellan slutlig skatt
och preliminär skatt räknas till påföljande år.
Skattekvoten är således beroende av när i tiden
den skattskyldige väljer att betala sin skatt, vilket
inte är fallet med den skattekvot som beräknas
utifrån en fullständig periodisering av skatterna.
En skatteändring för ett visst år påverkar den pe-
riodiserade skattekvoten för samma år medan
detta inte behöver vara fallet vid beräkningen av
NR:s skattekvot.

Internationella jämförelser av skattekvoter är
svåra att göra, eftersom olika länders skattelag-
stiftningar behandlar inkomster och avdrag på
skilda sätt. Ett land som t.ex. ger sitt stöd till
barnfamiljer via en transferering får en högre
skattekvot jämfört med det land som istället ger
sitt stöd som en skattereduktion. Transfereringar
till hushåll behandlas skattemässigt mycket olika
bland OECD-ländema. I vissa länder är huvud-
delen av transfereringarna skattepliktiga medan

Tabell 6.18 Skattepliktiga transfereringars inverkan på
skattekvoten

Procent av BNP

0-0,5

0,5-3

5,0-6,0

Australien

Belgien

Danmark

Irland

Italien

Holland

UK

Norge

Sverige

USA

Tyskland

Källa: OECD.

I tabell 6.19 redovisas skattekvoten för perioden
1998-2002 dels enligt NR:s definition, dels be-
räknad utifrån de periodiserade skatterna. Vid
beräkningen av skattekvoten ingår även skatter
som tillhör Europeiska Gemenskapen.

1 Tabell 6.19 Skattekvot enligt nationalräkenskaperna (NR) 1
loch periodiserad skattekvot                               1

Procent

1998

1999

2000

2001

2002

Skattekvot enl. NR

53,9

53,0

52,3

51,4

51,3

varav

staten

32,4

31.4

28,5

28,2

28,4

pensionssystemet

5,0

4,8

6,3

6,3

6,2

kommunsektorn

16,0

16,1

16,9

16,4

16,2

EU

0,7

0,6

0,6

0,6

0,6

Periodiserad

skattekvot

52,9

53,0

51,9

51,6

51,3

Skattekvoten

enligt NR är

som

högst år 1998

medan den periodiserade skattekvoten är högst
1999. Skattekvoten enligt NR är även fördelad på
olika sektorer. Fram till och med år 1999 är sta-
tens andel drygt 30 procent medan andelen där-
efter, till följd av pensionsomläggningen, sjunker
till drygt 28 procent. EU-skatternas andel av
skattekvoten uppgår till 0,6 procent. Den höga
nivån på den periodiserade skattekvoten år 1999
förklaras bland annat av hushållens höga kapi-
talinkomster detta år. De av regeringen föreslag-
na skattesänkningarna får genomslag på skatte-
kvoten år 2000, då skattekvoten går ned med 1,1
procentenheter.

148

Utgifter åren 2000-2002

PROP. 1999/2000:1

7 Utgifter åren 2000-2002

7.1 Utgifternas fördelning på
utgiftsområden

Regeringen presenterade i 1999 års ekonomiska
vårproposition (prop. 1998/99:150) en prelimi-
när fördelning av utgifterna på utgiftsområden
för åren 2000-2002. Riksdagen godkände försla-
get (bet. 1998/99:FiU20, rskr. 1998/99:256).

I detta kapitel presenterar regeringen en revi-
derad fördelning av utgifterna på utgiftsområden
för år 2000 och en reviderad preliminär fördel-
ning av utgifterna på utgiftsområden för åren
2001 och 2002. Förslaget till utgiftsramar för
åren 2000-2002 samt skillnader i förhållande till
de preliminära ramarna i 1999 års ekonomiska
vårproposition redovisas i tabell 7.1. Beräkning-
arna av fördelningen på utgiftsområden för åren
2001 och 2002 är baserade på nu kända förutsätt-
ningar vad avser den ekonomiska utvecklingen
och gällande regelsystem och skall betraktas som
preliminära. I bilaga 1 presenteras regeringens
budgetförslag för budgetåret 2000 fördelat på ut-
giftsområden och anslag.

Det är flera faktorer som leder till reviderade ut-
giftsramar jämfört med beräkningen i 1999 års
ekonomiska vårproposition. Utgiftsramarna har
ändrats till följd av föreslagna satsningar och ut-
giftsbegränsningar, reviderade makroekonomis-
ka förutsättningar, reviderad preliminär pris- och
löneomräkning för åren 2001-2002 och föränd-
rade volymer inom t.ex. sjukförsäkringen. I ta-
bell 7.2 har förändringen av de takbegränsade ut-
gifterna för åren 2000-2002 jämfört med
beräkningen i 1999 års ekonomiska vårproposi-
tion delats upp på dessa faktorer.

Regeringens förslag: Utgifterna för år 2000 förde-
las på utgiftsområden enligt tabell 7.1.

Förändringar av anslagsbehållningar under år
2000 beräknas enligt tabell 7.1.

Den preliminära fördelningen av utgifterna på
utgiftsområden för budgetåren 2001 och 2002
godkänns som riktlinje för regeringens budget-
arbete.

151

PROP. 1999/2000:1

iTabell 7.1 Utgiftstak och takbegränsade utgifter 2000-2002                                                             1

Tusental kronor 2000, miljoner kronor 2001 - 2002 samt differenser mot den ekonomiska vårpropositionen

Differens mot vårpropositionen

2000

2001

2002

2000

2001

2002

UO 1

Rikets styrelse

4 460 583

4 750

4 778

246

267

149

UO 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

1 578 345

1623

1 678

89

96

98

UO 3

Skatteförvaltning och uppbörd

5 921 618

6 021

6112

152

185

193

U0 4

Rättsväsendet

22 667 103

23 019

23 382

524

642

675

UO 5

Utrikesförvaltning och internationell
samverkan

2 983 393

3 027

3 066

155

169

176

UO 6

Totalförsvar

46 648 614

46 061

45129

1791

1533

1591

UO 7

Internationellt bistånd

13 236 909

14 358

14 326

779

1060

1 162

UO 8

Invandrare och flyktingar

4 900 562

4 917

4 471

684

485

586

UO 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

25 362 652

25 900

26 209

11

-371

-90

UO 10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp

92 470 469

92 454

92 247

5 593

5 519

4 241

UO 11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

33 618 800

32 691

32 198

173

59

155

UO 12

Ekonomisk trygghet för familj och barn

44 755 500

47 915

48 243

1288

1707

1528

UO 13

Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet

30 573 000

28466

28 273

-1 344

-1810

-1296

UO 14

Arbetsmarknad och arbetsliv

46 130 042

46 251

46 642

657

642

711

UO 15

Studiestöd

20 981 447

24 533

24 833

-1 155

372

324

UO 16

Utbildning och universitetsforskning

32 572 588

36 628

38 956

1748

1852

1915

UO 17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

7 570486

7 672

7 858

46

47

52

UO 18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande

15 592 068

12 282

11718

-677

-768

436

UO 19

Regional utjämning och utveckling

3 310 433

3 837

3 094

635

501

401

U0 20

Allmän miljö- och naturvård

1 721 371

1830

2 020

51

32

34

U0 21

Energi

1 445 526

1 921

1738

250

6

9

UO 22

Kommunikationer

25 532 440

25168

25 534

272

493

533

UO 23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar

9 726 327

13 969

14 121

-2 999

766

898

UO 24

Näringsliv

2 983 313

3 019

2 934

-28

73

31

UO25

Allmänna bidrag till kommunerna

97 666 700

101 872

101 792

-4 550

-2 825

-4 525

U0 26

Statsskuldsräntor m.m.

81 810 000

77110

62 210

4 405

4 021

9 293

UO27

Avgiften till Europeiska gemenskapen

23 083 000

23 821

23 677

3 648

2 367

1408

Minskning av anslagsbehållningar

6 000 000

7 500

5 000

-2 500

2 500

2 000

Summa

705 303 289

718 615

702 238

9 946

19 621

22 690

Summa exkl. statsskuldsräntor

623 493 289

641 505

640 028

5 541

15 600

13 397

Ålderspensionssystemet vid sidan av
statsbudgeten

140 033 800

144 805

151 390

570

770

1 694

Takbegränsade utgifter

763 527 089

786 310

791 418

6 111

16 370

15 092

Budgeteringsmarginal

1 472 911

3 690

22 582

-2 111

-12 370

-11 092

Utgiftstak

765 000 000

790 000

814 000

4 000

4000

4 000

152

PROP. 1999/2000:1

1 Tabell 7.2 Förändring av takbegränsade utgifter mellan 1999 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för år 1
12000. 1

Miljarder kronor

2000

2001

2002

Takbegränsade utgifter i vårpropositionen 1999

757,4

769,9

776,3

Utgiftsreformer och utgiftsbegränsningar

-1,8

3,4

1,6

Makroekonomiska förändringar exkl. PLO

-2,0

-2,4

-0,8

Pris- och löneomräkning (PLO)

0,6

0,7

Volymeffekter, prognosfel m.m.

8,3

8,3

7,6

Minskning av anslagsbehållningar (förändring)

-2,5

2,5

2,0

Summa takbegränsade utgifter enligt nuvarande definition

759,4

782,3

787,4

Höjning av den statliga ålderspensionsavgiften

3,8

3,7

3,6

Ändrad finansieringsprincip för avtalsförsäkringar

5,0

5.1

5,2

Ändrat kommunbidrag p.g.a. skattesänkning

-4,8

-4,8

-4,8

Summa tekniska justeringar

4,1

4,0

4,0

Takbegränsade utgifter i BPOO enligt ny definition

763,5

786,3

791,4

Satsningar, utgiftsbegränsningar och
utgifts förskjutningar

Av redovisningen i avsnitt 4.3 framgår att de
satsningar, utgiftsbegränsningar och senarelägg-
ningar av utgifter som nu föreslås eller aviseras
för åren 2000-2002 sammantaget beräknas mins-
ka utgiftsramarna med ca 1,8 miljarder kronor år
2000 och öka utgiftsramarna med 3,4 respektive

1,6 miljarder kronor åren 2001 och 2002 i för-
hållande till beräkningen i den ekonomiska vår-
propositionen. För år 2000 är det främst den se-
nareläggning av utbetalningen av arealersättning
från år 2000 till år 2001 som förklarar föränd-
ringen. För åren 2001 och 2002 beror föränd-
ringen av utgiftsramarna till största delen på en
oväntad stor ökning av återflödet för olika än-
damål från EG:s budget och på ökade bidrag till
kommuner och landsting.

Makroekonomiska förändringar

Utgifternas fördelning på utgiftsområden påver-
kas av en ändrad bedömning av den allmänna
ekonomiska utvecklingen. De anslag som är be-
roende av makroekonomiska antaganden har för
åren 2000-2002 justerats med hänsyn till nya
antaganden om den ekonomiska utvecklingen
jämfört med beräkningen i 1999 års ekonomiska
vårproposition. Denna justering berör huvud-
sakligen ett fyrtiotal olika anslag för transfere-
ringsändamål.

Den öppna arbetslösheten beräknas nu bli 0,9
procentenheter lägre åren 2000 och 2001 jämfört
med beräkningen i den ekonomiska vårproposi-

tionen. År 2002 beräknas arbetslösheten bli 0,8
procentenheter lägre. Vid en oförändrad medel-
ersättning per arbetslös innebär dessa föränd-
ringar att utgifterna för arbetslöshetsförsäkring-
en minskar med ca 4 miljarder kronor per år.
Andra makroekonomiska förändringar jämfört
med antagandena i den ekonomiska vårproposi-
tionen medför emellertid att de takbegränsade
utgifterna blir högre. Den genomsnittliga timlö-
nen beräknas bli högre under samtliga år vilket
innebär ökade utgifter för inkomstrelaterade
transfereringar. Upprevideringen av tillväxten
och den därmed högre bruttonationalinkomsten
innebär att utgiftsramarna för Internationellt bi-
stånd och Avgiften till den Europeiska gemen-
skapen blir större. En högre nivå på prisbasbe-
loppet beräknas öka statens och ålders-
pensionssystemets utgifter för basbelopps-
anknutna transfereringar med ca 0,6 miljarder
kronor åren 2000 och 2001 och med ca 1,8 mil-
jarder kronor år 2002 jämfört med beräkningen i
vårpropositionen. Sammantaget beräknas för-
ändrade makroekonomiska förutsättningar
minska de takbegränsade utgifterna med 2,0
miljarder kronor år 2000, 2,4 miljarder kronor år
2001 och med 0,8 miljarder kronor år 2002 jäm-
fört med beräkningen i den ekonomiska vårpro-
positionen.

Pris- och löneomräkning av anslagen till myn-
digheternas förvaltningskostnader

I den inledande fasen av budgetprocessen hante-
ras anslag för förvaltningsändamål i fasta priser.

153

PROP. 1999/2000:1

Dessa anslag reflateras till löpande priser genom
att pris- och löneindexar knyts till anslagen.

I 1999 års ekonomiska vårproposition gjordes
en slutlig pris- och löneomräkning av anslagen
för förvaltningsändamål för år 2000 och en pre-
liminär omräkning av anslagen för åren 2001-
2002. Den preliminära pris- och löneomräkning-
en för åren 2001-2002 baserar sig på bl.a. löneut-
vecklingen mellan 1998 och år 2000 inom den
konkurrensutsatta sektorn. Till följd av föränd-
rade antaganden om den förväntade pris- och lö-
neutvecklingen revideras i denna proposition den
preliminära pris- och löneomräkningen för åren
2001-2002. Totalt ökar utgiftsramarna med ca
0,6 miljarder kronor år 2001 och med ca 0,7 mil-
jarder kronor år 2002 till följd av den reviderade
preliminära pris- och löneomräkningen. Föränd-
ringen berör främst utgiftsområdena 4 Rättsvä-
sendet, 6 Totalförsvaret och 16 Utbildning och
universitetsforskning vars utgiftsramar ökar med
0,1-0,2 miljarder kronor vardera till följd av den
reviderade beräkningen.

Omräkningen av lönekostnadsandelen i myn-
digheternas anslag för år 2000 baseras på ett in-
dex för arbetskostnadsutvecklingen inom till-
verkningsindustrin under 1998, i enlighet med av
riksdagen godkända riktlinjer.

Från och med år 1995 infördes en allmän lö-
neavgift och en höjning genomfördes bl.a. av den
särskilda löneskatten på vissa förvärvsinkomster
för att finansiera medlemsavgiften till EU. Som
en besparingsåtgärd, och i enlighet med vad som
anmälts till riksdagen, har inte myndigheterna
kompenserats för de årliga kostnader som följer
av detta (prop. 1994/95:150, bil. 1, prop.
1996/97:1, vol. 1). För budgetförslaget för år
2000 innebär detta att det arbetskostnadsindex
som används för att räkna upp lönekostnadsan-
delen i myndigheternas anslag blir 1,52 procen-
tenheter lägre än vad det annars skulle ha blivit.

Under 1999 har den allmänna löneavgiften
höjts till följd av avgiftsväxlingar mellan olika ar-
betsgivaravgifter. Om myndigheterna inte kom-
penseras för dessa avgiftsväxlingar kommer det
arbetskostnadsindex som används för budgetför-
slaget för år 2001 att bli ca 2,9 procentenheter
lägre än vad det annars skulle ha blivit. Eftersom
effekterna av 1999 års avgiftsväxlingar blir så
omfattande - nästan dubbelt så stora som före-
gående år — avser regeringen att kompensera
myndigheterna för detta. Regeringen avser där-
för att inkludera förändringen av den allmänna
löneavgiften år 1999 i det arbetskostnadsindex

som kommer att utgöra utgångspunkt för löne-
omräkningen i budgetförslaget för år 2001.

Volymeffekter, prognosfel m.m.

Övriga förändringar av utgiftsramarna i förhål-
lande till beräkningen i 1999 års ekonomiska
vårproposition förklaras huvudsakligen av för-
ändrade volymer, tidigare prognosfel, tillkom-
mande ny information och övergången till det
nya europeiska nationalräkenskapssystemet
ENS 95. Dessa faktorer medför att utgiftsramar-
na sammantaget ökar med ca 8 miljarder kronor
åren 2000 - 2002 jämfört med beräkningen i den
ekonomiska vårpropositionen. Förändringarna
orsakas främst av följande faktorer:

-   Övergången till ENS 95 innebär att brutto-
nationalinkomsten, BNI, ökar med om-
kring 80 miljarder kronor under de kom-
mande åren. Denna förändring innebär att
biståndsramen höjs med 0,6-0,7 miljarder
kronor per år under den kommande treårs-
perioden.

-   Jämfört med beräkningen i den ekonomiska
vårpropositionen beräknas kostnaden för
flyktingmottagandet under de kommande
åren bli högre på grund av ett större antal
flyktingar. Utgiftsramen för utgiftsområde
8 Invandrare och flyktingar höjs av detta
skäl med omkring 0,5 miljarder kronor.

-   Sjukfrånvaron har ökat under 1998 och
1999. Vid beräkningen av anslaget Sjukpen-
ning och rehabilitering antas nu antalet
sjukdagar med sjukpenning per person i ar-
betskraften bli ca 20 procent högre år 2000
jämfört med vad som antogs i den ekono-
miska vårpropositionen. Den beräknade
ökningen av antalet sjukdagar har föranlett
en uppjustering av ramen för utgiftsområde
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp med ca 4 miljarder kronor år
2000 jämfört med beräkningen i vårpropo-
sitionen.

-   Till följd av nya och förbättrade beräk-
ningsmetoder har utgiftsramarna för ut-
giftsområde 12 Ekonomisk trygghet för
familjer och barn och utgiftsområde 13
Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet sam-
mantaget höjts med omkring 2,5 miljarder
kronor per år under den kommande treårs-
perioden. Utgiftsramen för utgiftsområde
15 Studiestöd har sänkts med 1 miljard

154

PROP. 1999/2000:1

kronor år 2000 jämfört med beräkningen i
den ekonomiska vårpropositionen till följd
av att kostnaden för vuxenstudiestödet nu
förväntas bli lägre.

-   Utgifterna för Bostadskreditnämndens ga-
rantiverksamhet förväntas åren 2000 och
2001 bli lägre jämfört med beräkningen i
vårpropositionen till följd av en lägre ären-
detillströmning. Denna förändring har
medfört att ramen för utgiftsområde 18 har
sänkts med ca 0,7 miljarder kronor dessa år.

-   Avgiften till EG-budgeten ökar år 2000
med ca 1,2 miljarder kronor jämfört med
beräkningen i vårpropositionen till följd av
EU-regler för hantering av kommunal
moms i bruttonationalinkomsten. Föränd-
ringen beror dels på en retroaktiv betalning
för åren 1995-99 på ca 1 miljard kronor,
dels på att den årliga avgiften ökar med ca
0,2 miljarder kronor till följd av förändring-
en. Avgiften för år 2000 ökar också med ca
1,9 miljarder kronor till följd av att återbe-
talningen av överskottet i EG-budgeten
från år 1998 nu beräknas ske år 1999 i stället
för år 2000. För åren 2001 och 2002 beräk-
nas avgiften bli högre jämfört med beräk-
ningen i den ekonomiska vårpropositionen
till följd av bl.a. EU-kommissionens bud-
getförslag. Till detta kommer den höjning
av avgiften som beror på den höjning av
bruttonationalinkomsten som uppkommer
till följd av högre tillväxt jämfört med be-
räkningen i vårpropositionen och som ingår
i effekten av makroekonomiska förändring-
ar i tabell 7.2.

Minskning av anslagsbehållningar

Statliga myndigheter har tämligen stor frihet att
fördela sina utgifter över tiden. Ramanslag som
inte utnyttjas fullt ut kan sparas till efterföljande
år. På motsvarande sätt kan en myndighet an-
vända tidigare sparade anslagsmedel som komp-
lement till årets anslag för att finansiera en större
utgift. Myndigheter har också möjligheter att in-
om vissa gränser låna av efterföljande års anslag
om medelstilldelningen ett visst år är otillräcklig.
Förskjutningar av detta slag redovisas som en för
alla ramanslag och reservationsanslag gemensam
nettopost kallad minskning (eller ökning) av an-
slagsbehållningar. För kommande budgetår er-
hålls en prognos på de takbegränsade utgifterna
genom att en beräknad storlek på minskningen
av anslagsbehållningarna adderas till utgiftsra-

marna och ålderspensionssystemets utgifter.
Myndigheternas förbrukning av anslagsbehåll-
ningar är en osäker faktor i utgiftsberäkningen.
Minskningen av anslagsbehållningarna bedömdes
i 1999 års ekonomiska vårproposition bli ca 8,5
miljarder kronor år 2000, 5 miljarder kronor år
2001 och 3 miljarder kronor år 2002.

Den aktuella utgiftsprognosen för år 1999 in-
nebär att de utgående anslagsbehållningarna vid
årsskiftet 1999/2000 beräknas uppgå till ca 30
miljarder kronor (se kap. 5). Minskningen av an-
slagsbehållningarna under perioden 2000 - 2002
beräknas nu uppgå till sammanlagt 18,5 miljarder
kronor, varav 6 miljarder kronor år 2000,

7,5 miljarder kronor år 2001 och 5 miljarder kro-
nor år 2002.

Anledningen till att posten Minskning av an-
slagsbehållningar nu revideras ned för år 2000
jämfört med beräkningen i den ekonomiska vår-
propositionen är bl.a. att regeringen har för av-
sikt att fatta beslut om begränsningsbeloppp för
att säkerställa att förbrukningen på vissa anslag
och utgiftsområden inte överstiger vissa bestäm-
da nivåer under år 2000 (se avsnitt 4.3). Den för-
ändring som införts i anslagsförordningen
(1996:1189) och som innebär att anslagssparande
överstigande 3 procent får användas först efter
regeringens prövning, kommer också att förbätt-
ra regeringens möjligheter att kontrollera ut-
giftsutvecklingen under år 2000.

De medel som inte utnyttjas år 2000 till följd
av begränsningsbeloppen kommer inte automa-
tiskt att dras in utan kan efter regeringens pröv-
ning föras över till efterföljande år i form av ett
anslagssparande eller reservationsmedelsbehåll-
ning. Av denna anledning har beräkningen av
posten Minskning av anslagsbehållningar revide-
rats upp för år 2001 och 2002 jämfört med be-
räkningen i vårpropositionen.

155

PROP. 1999/2000:1

Tekniska justeringar

I avsnitt 4.1.1 föreslår regeringen att en teknisk
justering görs av utgiftstaken åren 2000-2002.
Ändringen av utgiftstaken föranleds bl.a. av de
statliga ålderspensionsavgifter som införts i det
reformerade ålderspensionssystemet. De statliga
ålderspensionsavgifter som infördes år 1999 och
som förs till ålderspensionssystemet vid sidan av
statsbudgeten innebär att statsbudgetens utgifter
ökar. I budgetpropositionen för 1999 beräknades
de takbegränsade utgifterna öka med 18,7 miljar-
der kronor år 2000 och med 19,1 miljarder kro-
nor år 2001 till följd av ålderspensionsreformen.
Eftersom de statliga ålderspensionsavgifterna ut-
gör en intern transaktion inom den offentliga
sektorn som inte påverkar sektorns konsolidera-
de utgifter föreslog regeringen i budgetproposi-
tionen för 1999 att utgiftstaken för åren 1999—
2001 skulle höjas med 19 miljarder kronor. Riks-
dagen har beslutat i enlighet med regeringens
förslag.

Den 24 juni i år nådde den s.k. Genomföran-
degruppen, bestående av företrädare för de parti-
er som stod bakom uppgörelsen om en reforme-
ring av det allmänna ålderspensionssystemet, en
uppgörelse i ålderspensionsreformens utestående
frågor. Uppgörelsen innebär bland annat att de
statliga ålderspensionsavgifterna höjs från dagens
6,40 procent av avgiftsunderlaget till 10,21 pro-
cent av avgiftsunderlaget. Eftersom man vid be-
räkning av statlig ålderspensiongavgift även i
fortsättningen skall bortse från den del av den
försäkrades inkomst som överstiger 8,07 förhöj-
da prisbasbelopp skall det schablonmässiga av-
giftsuttaget på hela inkomstersättningen höjas
från 6,27 procent till 10,01 procent för samtliga
berörda anslag.

Regeringen föreslår därför i denna proposition
att den statliga ålderspensionsavgift som tas ut på
pensions grundande inkomstersättningar som är
belagda med allmän pensionsavgift höjs från 6,27
procent av inkomstersättningarna till 10,01 pro-
cent av inkomstersättningarna. Förändringen in-
nebär att de statliga ålderspensionsavgifterna
ökar med 3,8 miljarder kronor år 2000 och med

3,7 respektive 3,6 miljarder kronor åren 2001 och
2002, vilket motiverar en höjning av utgiftstaken
för staten med motsvarande belopp åren 2000-
2002. Den förändrade beräkningen påverkar ut-
gifterna inom främst utgiftsområde 10,12, 13, 14
och 15 (se tabell 7.3).

I budgetpropositionen för 1999 informerade
regeringen om att justeringar hade genomförts
av anslagen för förvaltningskostnader för åren

1998 och 1999. Justeringarna var föranledda av
förändrad finansiering av avtalsförsäkringarna på
det statliga området. Regeringen anmälde att
justeringarna skulle behöva revideras inför år
2000 eftersom regeringen såg vissa problem med
den tillämpade modellen för premieberäkningar
(se vidare volym 7, avsnitt 6.1). En sådan revide-
ring har nu gjorts, vilket resulterat i en justering
av anslagen (belopp per anslag anges under re-
spektive anslagsavsnitt). Justeringen har ingen
effekt på statsbudgetens saldo eftersom in-
komsterna på inkomsttitel 5211 Statliga pen-
sionsavgifter ökar i motsvarande grad. Storleken
på utgående statliga tjänstepensioner m.m. på-
verkas heller inte av förändringen. I budgetpro-
positionen för 1999 gjordes bedömningen att
dessa justeringar var av den storleksordningen att
de fastställda utgiftstaken behövde höjas. Höj-
ningen av utgiftstaket med anledning av denna
justering av anslagen är att betrakta som en tek-
nisk justering. Totalt uppgår justeringen av an-
slagen till 5,0 miljarder kronor år 2000, 5,1 mil-
jarder kronor år 2001 och 5,2 miljarder kronor år
2002.

Regeringen föreslår i denna proposition att
avdragsrätten för allmän pensionsavgift begrän-
sas till 75 procent fr.o.m. år 2000. Begränsningen
av avdragsrätten innebär att kommunsektorns
skatteinkomster ökar med 4,8 miljarder kronor
år 2000. För att kommunsektorns totala in-
komster inte skall påverkas av förändringen före-
slår regeringen att statens bidrag till kommuner-
na sänks med motsvarande belopp. Eftersom den
offentliga sektorns konsoliderade utgifter inte
påverkas av förändringen samtidigt som de tak-
begränsade utgifterna minskar bör denna sänk-
ning av kommunbidraget ingå i beräkningen av
den tekniska justeringen av utgiftstaket.

Totalt uppgår de förändringar av anslagen som
motiverar en teknisk justering av utgiftstaket till
4,1 miljarder kronor år 2000 och till 4,0 miljarder
kronor åren 2001-2002. I enlighet med tidigare
etablerad praxis att avrunda utgiftstaket till hela
miljarder kronor (prop. 1995/96:150 och prop.
1996/97:150) föreslår regeringen att utgiftstaket
revideras upp med 4 miljarder kronor för vart
och ett av åren 2000-2002 till 765, 790 respektive
814 miljarder kronor.

156

PROP. 1999/2000:1

Tabell 7.3 Teknisk korrigering av utgiftstaket år 2000

Miljoner kronor

Statliga
avtalsför-
säkringar

Reviderade
ålders-
pensions-
avgifter

Totalt

Uol Rikets styrelse

64

0

64

Uo2 Samhällsekonomi

75

0

75

Uo3 Skatteförvaltning

152

0

152

Uo4 Rättsväsendet

515

0

515

Uo5 Utrikesförvaltning

84

0

84

Uo6 Totalförsvar

1 386

-2

1 384

Uo7 Internationellt bistånd

18

0

18

Uo8 Invandrare och flyktingar

10

0

10

Uo9 Hälso-och sjukvård

61

0

62

UolO Sjukdom

19

1 533

1 551

Uoll Ålderdom

0

4

4

Uol2 Familjer och barn

0

663

663

Uol3 Arbetslöshet

0

869

869

Uol4 Arbetsmarknad

180

457

637

Uol5 Studiestöd

0

294

294

Uol6 Utbildning och forskning

1 590

18

1 644

Uol7 Kultur m.m.

64

3

67

Uol8 Samhällsplanering

75

0

75

Uol9 Regional utjämning

1

0

1

Uo20 Miljövård

29

0

29

Uo22 Kommunikationer

424

0

424

Uo23 Jord- och skogsbruk

106

0

106

Uo24 Näringsliv

26

0

26

Uo25 Kommuner

0

0

0

Uo26 Statsskuldsräntor

0

0

0

Uo27 Avgiften till Europeiska
gemenskapen

0

0

0

Nya myndigheter

100

0

100

Totalt

5 015

3 840

8 855

Avgår: minskat statsbidrag till

4800

kommunsektorn1

Totalt teknisk justering 4 055

följd av skattereformen (reducerad avdragsrätt för allmän pensionsavgift).

7.2 Budgeteringsmarginalen och
utnyttjande av saldoutrymme

Förslaget till utgiftsramar, beräkningen av utgif-
terna för ålderspensionssystemet vid sidan av
statsbudgeten och beräkningen av posten
Minskning av anslagsbehållningar innebär att de
takbegränsade utgifterna beräknas uppgå till

763,5 miljarder kronor år 2000, 786,3 miljarder

kronor år 2001 och 791,4 miljarder kronor år
2002. Rensat för de utgifter som föranleder en
teknisk justering av utgiftstaket beräknas de tak-
begränsade utgifterna bli ca 2 miljarder kronor
högre år 2000 jämfört med beräkningen i 1999
års ekonomiska vårproposition. För åren 2001
och 2002 beräknas de takbegränsade utgifterna
nu bli ca 12 respektive 11 miljarder kronor högre
efter en sådan rensning. Som andel av BNP be-
räknas de takbegränsade utgifterna minska från

38,5 procent år 1999 till 35,7 procent år 2002.
Rensat för de utgifter som föranleder en teknisk
justering av utgiftstaket minskar de takbegränsa-
de utgifterna till 35,5 procent av BNP år 2002.
Efter denna rensning minskar de takbegränsade
utgifterna realt med i genomsnitt 0,3 procent per
år under perioden 1999-2002.

Budgeteringsmarginalen utgör skillnaden
mellan utgiftstaket för staten och de takbegrän-
sade utgifterna. Budgeteringsmarginalen beräk-
nas uppgå till 1,5 miljarder kronor år 2000 och
till 3,7 miljarder kronor år 2001. Budgeterings-
marginalen för år 2001 har därmed minskat med

12,4 miljarder kronor i förhållande till vad som
redovisades i 1999 års ekonomiska vårproposi-
tion. Enligt 42 § lagen (1996:1059) om statsbud-
geten skall regeringen vidta sådana åtgärder som
den har befogenhet till eller föreslå riksdagen
nödvändiga åtgärder om det finns risk för att ett
beslutat tak för statens utgifter kommer att över-
skridas. Regeringen kommer att följa utgiftsut-
vecklingen under åren 2000 och 2001 mycket
noga och kommer att besluta eller föreslå åtgär-
der om dessa marginaler inte visar sig vara till-
räckliga.

Budgeteringsmarginalen för år 2002 beräknas
uppgå till 22,6 miljarder kronor, vilket är en
minskning med 11,1 miljarder kronor jämfört
med beräkningen i 1999 års ekonomiska vårpro-
position. För år 2002 är budgeteringsmarginalen
betryggande stor för att möta makroekonomisk
osäkerhet och den osäkerhet som följer av sys-
temet med möjlighet till anslagssparande och ut-
nyttjande av anslagskredit. Regeringen framhöll i
den ekonomiska vårpropositionen att den sär-
skilda utredare som skall bedöma den nya bud-
getprocessens mål och intentioner även skall fö-
reslå riktlinjer för budgeteringsmarginalens
minsta nivå för det pågående budgetåret och de
kommande tre åren för att nämnda osäkerheter
skall kunna hanteras.

Det finansiella sparandet i den offentliga sek-
torn beräknas åren 2000 och 2001 ungefär mot-
svara det målsatta överskottet i de offentliga fi-

157

PROP. 1999/2000:1

nanserna på 2 procent av BNP. Beräkningen av
överskottet i de offentliga finanserna för år 2001
är betingad av en kalkylmässig tillväxt på 2,2 pro-
cent av BNP detta år. Det finansiella sparandet i
den offentliga sektorn beräknas öka från 2,0 pro-
cent av BNP år 2001 till 2,9 procent av BNP år
2002. Den del av överskottet i de offentliga fi-
nanserna som överstiger målsatta överskott - det
s.k. saldoutrymmet - beräknas uppgå till 20,6
miljarder kronor år 2002. Saldoutrymmet för
2002 antas i denna proposition beräkningstek-
niskt tillföras hushållssektorn.

7.3 Beräkning av utgifterna för den
offentliga sektorn

av interna transaktioner inom den offentliga
sektorn och till följd av den tekniska justeringen
av utgiftstaket för staten. Minskningen av de be-
räknade kommunala utgifterna jämfört med be-
räkningen i vårpropositionen beror på att för-
ändringar i och med omläggningen av national-
räkenskaperna till det nya europeiska nationalrä-
kenskapssystemet ENS 95 har orsakat en väsent-
lig minskning av den beräknade nivån på kom-
munsektorns utgifter. Utgiftstaket för den
offentliga sektorn åren 2000-2002 beräknas till
1 066, 1 101 respektive 1 142 miljarder kronor.
Som andel av BNP minskar utgiftstaket för den
offentliga sektorn från 52,2 procent år 2000 till

51,5 procent år 2002.

Regeringens förslag: De offentliga utgifterna be-
räknas till 1 066 miljarder kronor år 2000, 1 101
miljarder kronor år 2001 och 1 142 miljarder
kronor år 2002.

Tabell 7.4 Utgiftstak för den offentliga sektorn

Miljarder kronor

2000

2001

2002

Staten inkl, ålders-

765

790

814

pensionssystemet

Kommunerna

479

497

511

Interna transaktioner

178

185

183

Summa

1 066

1 101

1 142

Procent av BNP

52,2

51,7

51,5

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte.

Utgiftstaket för den offentliga sektorn beräknas
som summan av det statliga utgiftstaket och de
beräknade kommunala utgifterna med avdrag för
interna transaktioner mellan staten, kommun-
sektorn och ålderspensionssystemet vid sidan av
statsbudgeten. De interna transaktionerna består
huvudsakligen av olika former av statsbidrag till
kommunsektorn och av de statliga ålderspen-
sionsavgifter som förs från staten till ålderspen-
sionssystemet fr.o.m. år 1999. Utgiftstaket för
den offentliga sektorn påverkas därför inte av
den föreslagna tekniska justering av utgiftstaket
för staten som sker till följd av höjningen av den
statliga ålderspensionsavgiften och regleringen av
statens bidrag till kommunsektorn till följd av
förändrade skatteregler. Att riksdagen skall god-
känna ett tak för hela den offentliga sektorn kan
motiveras med att det är de offentliga utgifterna
som på sikt är avgörande för skatteuttagets nivå.

Riksdagen fastställde under våren 1999 beräk-
ningen av den offentliga sektorns utgifter till
1 078 miljarder kronor för år 2000, 1 114 miljar-
der kronor för år 2001 och 1 152 miljarder kro-
nor för år 2002. Utgiftstaket för den offentliga
sektorn revideras nu i förhållande till de beräk-
ningar som gjordes i 1999 års ekonomiska vår-
proposition till följd av en reviderad beräkning av
kommunal konsumtion, reviderade beräkningar

7.4 Beskrivning av utgiftsområden

I följande avsnitt redovisas regeringens sam-
manfattande bedömning av utgiftsområdena. I
tabellform redovisas utfallet för 1998, anvisade
medel för år 1999 (inklusive beslut på tilläggs-
budget i samband med 1999 års ekonomiska vår-
proposition), beräknat utfall för år 1999, förslag
till ram för år 2000 samt preliminära utgiftsramar
för åren 2001 och 2002 i löpande priser.

Utgiftsprognoserna för budgetåret 1999 avvi-
ker i vissa fall från anvisade medel på statsbud-
geten. Detta beror bl.a. på att anslagssparanden
och reservationer förbrukas samt på förändrade
antaganden om den ekonomiska utvecklingen.

För varje utgiftsområde redovisas de viktigaste
målen liksom prioriterade verksamheter och
eventuella omprioriteringar av medel.

158

PROP. 1999/2000:1

Utgiftsområde 1

Rikets styrelse

Utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

Miljoner kronor                                                           Miljoner kronor

Utfall

1998

Anslag

1999

Prognos

1999

Förslag

2000

2001

Beräknat

2002

Utfall

1998

Anslag

1999

Prognos

1999

Förslag

2000

Beräknat

2001

2002

4 328

4 182

4 791

4 461

4 750

4 778

1 981

1 707

1 608

1 578

1 623

1 678

Utgiftsområdet omfattar verksamheterna stats-
chefen, riksdagen och dess myndigheter, rege-
ringen m.m., centrala myndigheter samt medie-
frågor. För år 1999 uppgår anvisade medel enligt
statsbudget till 4,2 miljarder kronor, varav 2,3
miljarder kronor avser regeringen m.m., 1,1 mil-
jard kronor avser riksdagen och dess myndighe-
ter samt 0,7 miljarder kronor avser mediefrågor.

Några övergripande mål för utgiftsområdet
har inte beslutats på grund av att verksamheterna
är så olikartade. Målet för Regeringskansliet är
att det skall vara ett effektivt och kompetent in-
strument för regeringen att styra riket och för-
verkliga sin politik. Sverige innehar ordförande-
skapet i EU:s ministerråd under det första
halvåret år 2001. Utgångspunkten för såväl pla-
nerings- som genomförandefasen av ordförande-
skapet är att arbetet ges hög prioritet inom Rege-
ringskansliet. Viktiga mål inom verksam-
hetsområdet mediefrågor är att staten skall stödja
mångfald och reella yttrandemöjligheter, garan-
tera massmediernas oberoende samt säkerställa
tillgängligheten till massmedierna.

I syfte att stärka regeringens ledning och styr-
ning av statsförvaltningen, öka kvaliteten i Rege-
ringskansliets beredning av regeringsärenden
samt för att förbereda och genomföra det svens-
ka ordförandeskapet i EU:s ministerråd år 2001
m.m. föreslås utgiftsområdet tillföras ytterligare
190 miljoner kronor för år 2000 och 190 miljoner
kronor för år 2001, utöver det som tidigare till-
förts utgiftsområdet för detta ändamål. Övriga
ökningar av ramen för utgiftsområdet åren 1999-
2001 hänförs huvudsakligen till en teknisk juste-
ring av finansieringen av avtalsförsäkringar på det
statliga området.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 4 461 miljoner kronor.

Utgiftsområdet omfattar ett antal centrala myn-
digheter, bl.a. Riksrevisionsverket, Ekono-
mistyrningsverket, Statskontoret, Statistiska
centralbyrån, Konjunkturinstitutet, Riksgälds-
kontoret, Kammarkollegiet, Statens kvalitets-
och kompetensråd, Statens fastighetsverk, Forti-
fikationsverket, Finansinspektionen, Insätt-
ningsgarantinämnden och Premiepensionsmyn-
digheten. Vidare ingår vissa kostnader för statens
upplåning och låneförvaltning, vissa särskilda fi-
nansierings- och garantiåtaganden samt Riksda-
gens revisorer. För år 1999 uppgår anvisade me-
del enligt statsbudget till 1,7 miljarder kronor,
varav 889 miljoner kronor till effektivisering och
utveckling av statlig förvaltning, 751 miljoner
kronor till det finansiella systemet, 49 miljoner
kronor till särskilda finansierings- och garanti-
åtaganden samt 19 miljoner kronor till Riksda-
gens revisorer.

Viktiga mål för utgiftsområdet är att statsför-
valtningen skall bedrivas effektivt och i det all-
männas intresse. Statsfinanserna och statens
egendom skall förvaltas och hanteras på ett så
kostnadseffektivt sätt som möjligt. Officiell sta-
tistik och annan statlig statistik skall bidra till att
öka kunskapen om tillstånd, utveckling och
samband i samhället i stort. Myndigheterna skall
erbjudas stöd av hög kvalitet. Det finansiella
systemet skall vara effektivt och tillgodose såväl
samhällets krav på stabilitet som konsumenter-
nas intresse av ett gott skydd. Statens skuld skall
förvaltas så att kostnaden för skulden långsiktigt
minimeras samtidigt som riskerna i förvaltningen
beaktas. Administration och förvaltning av pre-
miepensionema skall bedrivas kostnadseffektivt
och till nytta för premiepensionsspararna. Rege-
ringen bedriver omfattande utredningsarbete
bl.a. med inriktning på den ekonomiska styr-
ningen i staten.

Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört
med 1999 års ekonomiska vårproposition förkla-
ras i huvudsak av ny pris- och löneomräkning
samt teknisk justering av förvaltningskostnads-
anslagen för korrigering av kompensation för
premier för avtalsförsäkringar. Ökningen av ra-

159

PROP. 1999/2000:1

men för utgiftsområdet mellan år 2001 och 2002
förklaras av att anslaget A7 Folk- och bostadsräk-
ning beräknas tillföras ökade resurser år 2002, i
enlighet med den ekonomiska vårpropositionen
för år 1999.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 1 578 miljoner kronor.

Utgiftsområde 3

Skatteförvaltningen och Tullverket

utveckling av nya arbetsmetoder, IT-utveckling,
förenklingsarbete samt information. Detta krä-
ver investeringar i såväl ny teknik som kompe-
tensutveckling. De olika delarna stöder varandra
i utvecklandet av en modem, effektiv och ända-
målsenlig tullverksamhet.

I enlighet med vad som redovisades i 1999 års
ekonomiska vårproposition görs en besparing på
Tullverket med 10 miljoner kronor år 2000.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 5 922 miljoner kronor.

Miljoner kronor

Utfall Anslag Prognos Förslag _______________Beräknat

1998       1999       1999       2000       2001       2002

5 864     5 811     5 979     5 922     6 021     6 112

Utgiftsområde 4
Rättsväsendet

Miljoner kronor

Utgiftsområdet omfattar Riksskatteverket
(RSV) och skattemyndigheterna (skatte-
förvaltningen) samt Tullverket. För år 1999 upp-
går de anvisade medlen enligt statsbudgeten till
ca 5,8 miljarder kronor varav ca 4,7 miljarder
kronor till skatteförvaltningen. Ett gemensamt
mål för myndigheterna inom utgiftsområdet är
att inom ramen för gällande regelverk säkerställa
avsedda skatte-, tull- och avgiftsintäkter. Tull-
verket har vidare till uppgift bl.a. att kontrollera
trafiken till och från utlandet så att bestämmelser
om in- och utförsel av varor efterlevs. Skatteför-
valtningen ansvarar för folkbokföring och fastig-
hetstaxering.

En prioriterad uppgift för skatteförvaltningen
är att fortsätta effektiviseringen av verksamheten
med hjälp av förbättrat IT-stöd. Det gäller bl.a.
arbetet med att slutföra utvecklingen av skatte-
kontosystemet. Även i övrigt skall insatser som
underlättar för de skattskyldiga och som syftar
till att förebygga fusk och oavsiktliga fel ges hög
prioritet.

Styrning, uppföljning och utvärdering av
kontrollverksamheten skall förbättras med ut-
gångspunkt från den kontrollpolicy som RSV
har slagit fast. Skatteförvaltningen skall systema-
tiskt verka för att förbättra förutsättningarna för
samarbete med andra länder i kontrollarbetet.

Uppbyggnaden av skattebrottsenheterna skall
fortsätta.

Vad gäller Tullverket skall narkotikakontrol-
len ges fortsatt högsta prioritet. Vidare skall
kontrollinsatserna mot illegal införsel av sprit
och tobak ges hög prioritet. Regeringen lägger
stor vikt vid utvecklings- och effektiviseringsar-
betet inom tullverksamheten vilket bl.a. omfattar

Utfall

1998

Anslag     Prognos

1999       1999

Förslag _______________Beräknat

2000 2001 2002

21 413    21 929    22 168    22 667    23 019    23 382

Utgiftsområdet omfattar polisen, åklagarväsen-
det, domstolsväsendet, rättshjälpen, kriminalvår-
den, exekutionsväsendet, Brottsförebyggande
rådet, Brottsoffermyndigheten, Rättsmedicinal-
verket och Gentekniknämnden. För år 1999
uppgår anvisade medel enligt statsbudgeten till
21,9 miljarder kronor, varav polisväsendet svarar
för ca 11,8 miljarder kronor, domstolsväsendet
för ca 3,1 miljarder kronor och kriminalvården
för ca 3,6 miljarder kronor.

Det överordnade målet för rättsväsendet är att
garantera den enskildes rättstrygghet och rätts-
säkerhet. Målet för kriminalpolitiken är att
minska brottsligheten och öka människors
trygghet. Förändringsarbetet inom rättsväsendet
skall intensifieras. Viktiga utgångspunkter är
därvid medborgarperspektiv och samverkan
mellan myndigheterna. Centrala beståndsdelar i
utvecklingsarbetet skall vara frågor om styrning,
kompetensutveckling och personalförsörjning.
Kriminalpolitiken skall utvecklas. Arbetet skall
bygga på kunskap om brottsligheten och präglas
av helhetssyn och humanism. Följande områden
skall prioriteras. Moderniseringen av rättsväsen-
det skall fortsätta i syfte att öka rättstryggheten
och rättssäkerheten och för att rationaliteten och
effektiviteten i rättsväsendets arbete skall öka.
Detta ger bättre förutsättningar för att förebygga
och bekämpa brottsligheten och för att öka
tryggheten. Satsningen på det brottsförebyggan-
de arbetet och verksamheten i närpolisområden
fortsätter med oförminskad styrka för att, uti-

160

PROP. 1999/2000:1

från ett solidariskt förhållningssätt, ge bättre för-
utsättningar att bekämpa den brottslighet som
drabbar människor i deras vardag och påverkar
deras välfärd och livskvalitet. Stödet till
brottsoffer skall stärkas. Rättsväsendets förmåga
att bemöta brottsoffer utvecklas. Skyddet för
målsägande och vittnen skall stärkas. För att
minska återfallen i brott förstärks kriminalvår-
dens insatser för att under verkställighetstiden
utveckla de intagnas personliga ansvar och för att
förbättra förberedelserna för frigivning från kri-
minalvårdsanstalt.

Kampen mot ekonomisk brottslighet och
miljöbrottslighet fortsätter och ges bättre förut-
sättningar. Bekämpningen av bedrägerier och
annat fusk med EU-medel förstärks genom att
EU-bedrägeridelegationens uppgifter överförs
till Ekobrottsmyndigheten och att ett organ bör
inrättas i anslutning till myndigheten för frågor
rörande skyddet av gemenskapernas finansiella
intressen.                               ,

Insatserna för kampen mot den gränsöver-
skridande brottsligheten förstärks. Förberedel-
serna inför Sveriges ordförandeskap i EU:s mi-
nisterråd första halvåret 2001 ger möjligheter att
driva på det internationella samarbetet.

Liksom under föregående år inriktas en stor
del av rättsväsendets resurser inom det kriminal-
politiska området på att förebygga och bekämpa
den allvarligaste brottsligheten - våldsbrott, sär-
skilt våld mot kvinnor, brott mot barn, brott
med rasistiska, främlingsfientliga eller homofo-
biska inslag, ekonomisk brottslighet och narko-
tikabrott.

I enlighet med vad som redovisades i 1999 års
ekonomiska vårproposition tillförs utgiftsområ-
det 150 miljoner kronor under tre år från och
med år 2000.

Regeringen avser att i 2000 års ekonomiska
vårproposition återkomma till riksdagen när det
gäller vilka ytterligare resursförstärkningar som
behövs för att myndigheterna skall kunna full-
följa statsmakternas intentioner i fråga om ut-
vecklingen av rättsväsendet.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 22 667 miljoner kronor.

Utgiftsområde 5

Utrikesförvaltning och
internationell samverkan

Miljoner kronor

Utfall

1998

Anslag

1999

Prognos

1999

Förslag

2000

2001

Beräknat

2002

2 638

2 871

3 011

2 983

3 027

3 066

Utgiftsområdet omfattar förvaltningskostnader
för Utrikesdepartementet och de 106 utlands-
myndigheterna, bidrag till vissa internationella
organisationer, information om Sverige i utlan-
det, nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor
samt övriga utrikespolitiska frågor som bland
annat omfattar strategisk exportkontroll och eu-
ropainformation. För år 1999 uppgår anvisade
medel enligt statsbudget till 2,9 miljarder kronor,
varav ca 1,7 miljarder kronor till utrikesförvalt-
ningen, 1 miljard kronor till bidrag till interna-
tionella organisationer och 0,2 miljarder kronor
till övrig verksamhet.

Målet för utgiftsområdet är att säkerställa Sve-
riges intressen i förbindelse med andra länder.
Utvidgningen av det regionala samarbetet kring
Östersjön, EU-samarbetet och FN kommer att
vara prioriterade verksamheter även under år
2000.

Ramen för utgiftsområdet har justerats för
premier för statens avtalsförsäkringar samt med
hänsyn till kompensation för vissa valutakursför-
ändringar. Ramen för utgiftsområdet har därför
ökat med 155 miljoner kronor jämfört med be-
dömningen i regeringens ekonomiska vårpropo-
sition.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 2 983 miljoner kronor.

Utgiftsområde 6

Totalförsvar

Miljoner kronor

Prognos

1999

Förslag

2000

Beräknat

Utfall

1998

Anslag

1999

2001

2002

42 399

44 108

44 654

46 649

46 061

45 129

Utgiftsområdet omfattar militärförsvar, civilför-
svar, Kustbevakningen, nämnder samt totalför-
svarsgemensamma verksamheter (tidigare be-
nämnt stödverksamhet till det militära och civila
försvaret). Vidare ingår även internationell freds-

161

6 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uol-3

PROP. 1999/2000:1

främjande verksamhet med svensk trupp utom-
lands, verksamhet som bedrivs av Kustbevak-
ningen, Statens räddningsverk avseende freds-
räddningstjänst, vissa nämnder och Spräng-
ämnesinspektionen. För år 1999 uppgår anvisade
medel enligt statsbudgeten till 44,1 miljarder
kronor, varav 39,8 miljarder kronor till det mili-
tära försvaret, 2,4 miljarder kronor till det civila
försvaret och 1,9 miljarder kronor till övrig verk-
samhet.

Nu gällande försvarsbeslutsperiod omfattar
åren 1997 - 2001. En säkerhetspolitisk kontroll-
station genomfördes våren 1999 (prop.
1998/99:74, bet.    1998/99:FöU5, rskr.

1998/99:224, bet. 1998/99:UFöUl, rskr.
1998/99:222). Riksdagen biföll regeringens för-
slag som innebär en ändrad inriktning av total-
försvaret. Den ekonomiska ramen för varje år
under nästa försvarsbeslutsperiod åren 2002 -
2004 skall vara fyra miljarder kronor mindre än
ramen för 2001. Utöver detta anslås ett omställ-
ningsbidrag med 3 miljarder kronor år 2002 och
med 1 miljard kronor år 2003. Vidare utgår den
särskilda uppräkningen av anslaget för anskaff-
ning av materiel, den s.k. teknikfaktorn, fr.o.m.
år 2000.

Mot bakgrund av den säkerhetspolitiska kon-
trollstationen har ett förändringsarbete påbörjats
för anpassa verksamheten till de minskade eko-
nomiska ramarna. Regeringen avser att åter-
komma under hösten 1999 till riksdagen med en
proposition som skall omfatta förslag till om-
strukturering av totalförsvaret.

Riksdagen har den 14 juni 1999 godkänt rege-
ringens förslag att ställa en väpnad styrka till
förfogande som ett svenskt bidrag till en inter-
nationell fredsstyrka i Kosovo. Som en del av
den totala finansieringen kommer utgiftsområ-
det att tillföras 400 miljoner kronor för år 2000.
Från och med år 2000 förs ett nytt anslag upp
under utgiftsområde 6, anslaget C6 Sprängämne-
sinspektionen. Ramen för utgiftsområdet har
också justerats för premier för statens avtalsför-
säkringar. Ramen för utgiftsområdet har därför
ökat med 1 792 miljoner kronor jämfört med
bedömningen i regeringens ekonomiska vårpro-
position.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 46 649 miljoner kronor.

Utgiftsområde 7

Internationellt bistånd

Miljoner kronor

Utfall Anslag Prognos Förslag _______________Beräknat

1998       1999       1999       2000       2001       2002

11 479    11 900    12 095    13 237    14 358    14 326

Utgiftsområdet omfattar utvecklingssamarbete
med utvecklingsländer och samarbete med län-
der i Central- och Östeuropa. För år 1999 upp-
går anvisade medel enligt statsbudgeten till 11,9
miljarder kronor, varav 11,1 miljarder kronor till
utvecklingssamarbete med utvecklingsländer och
0,8 miljarder kronor till samarbete med länder i
Central- och Östeuropa.

Målet för Sveriges internationella utvecklings-
samarbete är att höja de fattiga folkens levnads-
nivå. Riksdagen har lagt fast sex biståndspolitiska
mål: resurstillväxt, ekonomisk och politisk själv-
ständighet, ekonomisk och social utjämning,
demokratisk samhällsutveckling, en framsynt
hushållning med naturresurser och omsorg om
miljön samt jämställdhet mellan kvinnor och
män.

En bred parlamentarisk översyn och fortsatt
modernisering av utvecklingssamarbetet plane-
ras.

Målen för samarbetet med Central- och Öst-
europa är att främja en säkerhetsgemenskap, för-
djupa demokratins kultur, stödja en socialt håll-
bar ekonomisk omvandling samt att stödja en
miljömässigt hållbar utveckling. Härtill har rege-
ringen beslutat att allt samarbete skall genomsy-
ras av ett jämställdhetsperspektiv.

I enlighet med vad som angavs i 1999 års eko-
nomiska vårproposition är biståndsramen år
2000 0,72 procent av BNL År 2001 ökas den till
att motsvara 0,73 procent av BNI och år 2002 till
0,74 procent av BNI.

På grund av det förändrade beräkningssättet
för nationalräkenskaperna, den uppreviderade
tillväxtprognosen samt en teknisk justering ökar
biståndsanslaget med 914 miljoner kronor jäm-
fört med 1999 års ekonomiska vårproposition.
Avräkningarna från biståndsramen förändras
med 135 miljoner kronor i förhållande till 1999
års ekonomiska vårproposition. Detta innebär att
biståndsanslaget ökat med 779 miljoner kronor
sedan 1999 års ekonomiska vårproposition.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 13 237 miljoner kronor.

162

PROP. 1999/2000:1

Utgiftsområde 8

Invandrare och flyktingar

Miljoner kronor

Utfall Anslag Prognos Förslag _______________Beräknat

1998       1999       1999       2000       2001       2002

4 186      4 324      4 651      4 901      4 917      4 471

Utgiftsområdet omfattar migrations- och integ-
rationspolitik. Från och med år 2000 omfattar
området också insatser för nationella minorite-
ter. För år 1999 uppgår anvisade medel enligt
statsbudgeten till 4,3 miljarder kronor, varav 1,8
miljarder kronor till migrationspolitiken och 2,5
miljarder kronor till integrationspolitiken.

Målen för migrationspolitiken är att verka för
att migration till och från vårt land kan ske i ord-
nade former, att värna asylrätten och att upprätt-
hålla den reglerade invandringen. Vidare skall
verksamheten präglas av rättssäkerhet, humanitet
och respekt för individens mänskliga rättigheter.

Integrationspolitikens mål är lika rättigheter
och möjligheter för alla oavsett etnisk och kultu-
rell bakgrund, en samhällsgemenskap med sam-
hällets mångfald som grund samt en samhällsut-
veckling som kännetecknas av ömsesidig respekt
och tolerans och som alla oavsett bakgrund skall
vara delaktiga i och medansvariga för. Ytterligare
mål är att bryta den sociala och etniska segrega-
tionen i storstadsregionerna och verka för jämli-
ka levnadsvillkor för storstädernas invånare. En-
ligt regeringens bedömning i den minoritetspo-
litiska propositionen (prop. 1998/99:143) skall
minoritetspolitiken inriktas på att ge skydd och
stöd för nationella minoriteter.

Inom området prioriteras en ökning av be-
slutskapaciteten i asylärenden och arbetet med
att bryta segregationen.

I överensstämmelse med vad som redovisades
i budgetpropositionen för 1999 är asylsökande
från Förbundsrepubliken Jugoslavien och Irak
fortfarande de största grupperna. Krisen i pro-
vinsen Kosovo förvärrades under våren 1999. De
krigshandlingar som då bröt ut ledde till en av de
största flyktingkatastroferna under senare tid.
Regeringen utfärdade den 15 april 1999 förord-
ningen (1999:209) om tidsbegränsade uppehålls-
tillstånd i vissa utlänningsärenden. Den trädde i
kraft den 29 april 1999. Med tillämpning av för-
ordningen tog Sverige emot 3 865 person från
Kosovoprovinsens närområde, inom den huma-
nitära evakueringen som genomfördes i
UNHCR:s regi. I förhållande till tidigare anta-

ganden i budgetpropositionen för 1999 har ett
större antal asylsökande från Förbundsrepubli-
ken Jugoslavien stannat kvar i Sverige då de be-
viljats tidsbegränsade uppehållstillstånd med stöd
av nämnda förordning. Antalet registrerade i
Statens invandrarverks mottagandesystem
kommer därför att bli högre än vad som tidigare
beräknats för 1999. Orsaken är framförallt de
långa vistelsetidema i mottagandesystemet för
asylsökande från Förbundsrepubliken Jugoslavi-
en.

De största utgiftsposterna inom utgiftsområ-
det avser mottagande av asylsökande och statlig
ersättning till kommunerna för att ta emot flyk-
tingar och vissa anhöriga. Dessa beräknas under
åren 2000-2002 öka mer än vad som antogs i be-
räkningarna i budgetpropositionen för 1999. Det
innebär även att anslagen för offentligt biträde
och utresor för utvisade och avvisade ökar.

För att få en effektivare handläggning av den
ökade mängden ärenden föreslås Statens invand-
rarverk och Utlänningsnämnden få utökade ra-
mar för år 2000 med sammanlagt 30 miljoner
kronor. Anslaget A3 Migrationspolitiska åtgärder
föreslås ökas med 15 miljoner kronor för åter-
vändandeinsatser.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 4 901 miljoner kronor.

Utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Miljoner kronor

Utfall      Anslag     Prognos     Förslag _______________Beräknat

1998       1999       1999       2000       2001       2002

23 124    24 088    24 819    25 363    25 900    26 209

Utgiftsområdet omfattar verksamheterna hälso-
och sjukvård, social omsorg samt stöd till sek-
torsforskning. Landstingen och kommunerna
står för den största delen av de offentliga utgif-
terna för hälso- och sjukvård och social omsorg.
Statens utgifter utgör en mindre del av de samla-
de offentliga utgifterna för hälso- och sjukvården
och social omsorg. De största utgiftsposterna in-
om utgiftsområdet utgörs av bidrag för läkeme-
delsförmånen, kostnader för statlig assistanser-
sättning samt tandvårdsstödet. Vidare ingår
utgifter för flertalet myndigheter under Social-
departementet, bidrag till organisationer samt
olika slag av stimulans- och utvecklingsbidrag
inom det sociala området. För år 1999 uppgår

163

PROP. 1999/2000:1

anvisade medel enligt statsbudgeten till 24,1 mil-
jarder kronor, varav 17 miljarder kronor avser
hälso- och sjukvård, 6,6 miljarder kronor avser
social omsorg, 0,4 miljarder kronor avser Social-
styrelsen och 0,1 miljarder kronor avser stöd till
forskning.

Målen för utgiftsområdet är att trygga en god
hälsa och goda levnadsvillkor, att se till att hälso-
och sjukvården och den sociala omsorgen be-
drivs med god kvalitet och effektiv resursan-
vändning och tillgodoser den enskilde individens
behov av vård, omsorg, stöd och service.

Regeringen föreslår för år 2000 att 10,3 miljo-
ner kronor flyttas från utgiftsområde 9 Hälso-
vård, sjukvård och social omsorg till utgiftsom-
råde 4 Rättsväsendet. Av dessa medel skall 7,8
miljoner kronor användas för att förstärka
Rättsmedicinalsverkets verksamhet. Vidare skall i
enlighet med förslagen i alkoholpropositionen
(prop. 1998/99:134) 2,5 miljoner kronor av dessa
medel användas för att utöka polisens insatser
mot olovlig sprit. Medlen finansieras via ned-
dragningar på anslagen för Hälso- och sjukvår-
dens ansvarsnämnd, Alkohol- och narkotikapoli-
tiska åtgärder samt Folkhälsoinstitutet. Vidare
minskas Alkoholinspektionens anslag till 7 mil-
joner kronor i enlighet med förslagen i alkohol-
propositionen.

Genom den s.k. försvarsuppgörelsen kommer
sammanlagt 8 miljarder kronor att tillföras vår-
den och omsorgen under perioden 2002- 2004.
Regeringen gör emellertid bedömningen att det
finns behov av ytterligare resurser till vård och
omsorg. Mot den bakgrunden avser regeringen
att föreslå att ytterligare medel - en miljard kro-
nor - skall tillföras vården och omsorgen redan
för år 2001.

Regeringen avser att i en särskild proposition
återkomma med förslag som innebär att perso-
ner som beviljats assistansersättning före 65 års
ålder skall få behålla denna ersättning även efter
fyllda 65 år. Avsikten är att kunna presentera en
proposition hösten 2000 så att lagändringen skall
kunna träda ikraft vid årskiftet 2000/2001. Innan
en proposition kan läggas måste dock förslaget
utredas i en arbetsgrupp eller utredning. Vidare
måste förhandlingar ha genomförts och överens-
kommelse ha träffats med Svenska kommunför-
bundet. Detta kan komma att påverka tidssche-
mat. Preliminärt har för ändamålet uppförts 150
miljoner kronor 2001 och 200 miljoner kronor år
2002.

I förhållande till 1999 års ekonomiska vårpro-
position ökar utgiftsområdet med 12 miljoner
kronor.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 25 363 miljoner kronor.

Utgiftsområde 10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp

Miljoner kronor

Utfall      Anslag     Prognos     Förslag _______________Beräknat

1998       1999       1999       2000       2001       2002

39 685    80 502    87 873    92 470    92 454    92 247

Utgiftsområdet omfattar två verksamhetsområ-
den, ekonomisk trygghet vid sjukdom och han-
dikapp samt kostnader för socialförsäkringsad-
ministrationen, dvs. Riksförsäkringsverket och
de allmänna försäkringskassorna. Socialförsäk-
ringsförmåner som lämnas vid ohälsa utges i
form av dagersättningar såsom sjukpenning, re-
habiliteringsersättning, närståendepenning samt
vissa yrkesskadeersättningar. Därutöver ingår i
utgiftsområdet folkpension och pensionstillskott
i form av förtidspension samt handikappersätt-
ning. Sedan 1999 ingår även utgifterna för ATP i
form av förtidspension, arbetsskadeersättningar,
kostnader för sysselsättning av vissa förtidspen-
sionärer samt ersättning för kroppskador. Det
senare omfattar det statliga personskadeskyddet i
de fall skadan inträffat under militär verksamhet.

För år 1999 uppgår anvisade medel enligt
statsbudgeten till 80,5 miljarder kronor varav 5,4
miljarder kronor avser socialförsäkringens admi-
nistration. Skillnaden mellan 1998 års utfall och
anslaget för 1999 förklaras av ett flertal föränd-
ringar. Med anledning av ålderspensionsrefor-
men ökades ramen för utgiftsområdet för år
1999 och för åren därefter. Därtill redovisades
utgifterna för Allmän tilläggspension (ATP) i
form av förtidspension samt utgifterna för ar-
betsskadeförsäkringen vid sidan av statsbudgeten
år 1998. Anslaget A6 Ersättning vid kroppsskador
redovisades under utgiftsområde 6 Totalförsvar
år 1998.

Målet för utgiftsområdet är att ge ekonomisk
trygghet för sjuka och funktionshindrade.

Den kraftiga avvikelsen mellan anslagna medel
1999 och den nuvarande prognosen förklaras
främst av utfallet för anslaget Al Sjukpenning och
rehabilitering m.m. Under 1999 har utgifterna för

164

PROP. 1999/2000:1

sjukpenning ökat mycket kraftigt p.g.a. en ökad
sjukfrånvaro och utgiftsprognosen har successivt
reviderats. Det finns ett flertal faktorer som kan
antas påverka sjukfrånvaron och därmed kostna-
derna. Under 1998 genomfördes flera reformer
vilka innebar att ersättningsnivån höjdes från 75
procent till 80 procent, sjuklöneperioden för-
kortades från 28 till 14 dagar och de begränsande
reglerna för kompletterande avtalsersättningar
togs bort. Kostnaderna för sjukförsäkringen ökar
i takt med att arbetskraften ökar och varierar
även med konjunktur och arbetslöshet. Antalet
nybeviljade förtidspensioner har också minskat
något.

En utredning är under tillsättande som skall
fördjupa analysen av varför sjukfrånvaron och
utgifterna för sjukpenningen har förändrats över
tiden. Utredaren skall därutöver bl.a. klarlägga
sambanden mellan sjukförsäkringen och förtids-
pensionssystemet samt belysa effekterna för
framtida förtidspensionering av stigande sjuk-
frånvaro. Utredaren skall senast i maj år 2000
lämna förslag till konkreta åtgärder för att mins-
ka sjukfrånvaron och för att reducera utgifterna
inom sjukförsäkringen.

För närvarande bereds inom Regeringskansliet
ett förslag om nya beräkningsregler, Beräknings-
underlag för dagersättning - sjukpenning, föräld-
rapenning m.m. (Ds 1999:19). I detta samman-
hang kommer inkomna remissyttranden att
beaktas.

I förhållande till 1999 års ekonomiska vårpro-
position har utgiftsramarna för år 2000 höjts med

5,6 miljarder kronor. Av dessa förklaras cirka 1,5
miljarder kronor av den tekniska justeringen
med anledning av ändrade ålderspensionsavgif-
ter. Resterande del förklaras huvudsakligen av de
under året kraftigt ökade utgifterna för sjukpen-
ning.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 92 470 miljoner kronor.

Utgiftsområde 11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Miljoner kronor

Utfall      Anslag     Prognos     Förslag                 Beräknat

1998       1999       1999       2000       2001       2002

62 684    34 315    34 350    33 619    32 691    32 198

Utgiftsområdet omfattar folkpension för de ål-
derspensionärer som saknar ATP och pen-

sionstillskott i form av ålderspension. Vidare in-
går ATP och folkpension i form av
efterlevandepension till vuxna, bostadstillägg till
pensionärer samt delpension. För år 1999 uppgår
anvisade medel enligt statsbudgeten till 34,3 mil-
jarder kronor. Därav svarar ålderspensionerna
för ca 11,5 miljarder kronor, efterlevandepensio-
nen för ca 12,7 miljarder kronor samt bostads-
tillägget till pensionärer för ca 9,8 miljarder kro-
nor.

Målet för utgiftsområdet är att ge ekonomisk
trygghet till äldre och efterlevande. Regeringen
anser att det är av stor vikt att ge de äldre en
ekonomisk trygghet som tillgodoser ett grund-
läggande konsumtionsbehov och tillgång till bo-
stad med tillfredsställande standard.

I samband med omställningen till det nya pen-
sionssystemet har en rad utredningar som berör
utgiftsområdet tillsatts och genomförts, bl.a. ef-
terlevandepensionsutredningen, utredningen av
systemet för inkomstprövning av bostadstillägg
till pensionärer samt utredningen av den över-
gångsvisa garantipensionen. Dessa utredningar
kommer under år 2000 och kommande år att lig-
ga till grund för ett flertal förändringar som an-
passar anslagen på utgiftsområdet till övriga delar
av det reformerade ålderspensionssystemet. I
samband med att beslutet togs att införa det nya
ålderspensionssystemet beslutades även att del-
pensionen skall avvecklas. I och med att ålders-
pension enligt de nya reglerna kommer att utbe-
talas från och med år 2001 skall inga nya delpen-
sioner beviljas.

För att kompensera ekonomiskt utsatta grup-
per för den höjning av högkostnadsskyddet i lä-
kemedelsförmånen som genomfördes under
1999 (prop. 1998/99:106) beslutades samtidigt
om en höjning av pensionstillsskottet med 509
kronor om året för en pensionär med fullt pen-
sionstillskott.

Jämfört med 1999 års anslagsnivå beräknas ut-
gifterna för år 2000 och framöver att minska nå-
got, främst på grund av att andelen pensionärer
med ATP ökar och att färre pensionärer därmed
är berättigade till pensionstillskott. Av samma
anledning minskar också utgifterna för bostads-
tillägg till pensionärer.

I förhållande till vad som angavs för år 2000 i
1999 års ekonomiska vårproposition har dock
utgiftsområdet ökat med 173 miljoner kronor,
vilket beror dels på ovan nämnda höjning av pen-
sionstillskottet, dels på ett högre basbeloppsan-
tagande.

165

PROP. 1999/2000:1

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 33 619 miljoner kronor.

Utgiftsområde 12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Miljoner kronor

Utfall      Anslag     Prognos     Förslag _______________Beräknat

1998       1999       1999       2000       2001       2002

35 910    39 896    40 893    44 756    47 915    48 243

Utgiftsområdet omfattar ekonomiskt stöd till
barnfamiljer, studiehjälp för gymnasiestuderande
som återfinns under utgiftsområde 15 och bo-
stadsbidrag som återfinns under utgiftsområde
18. Stöden utgörs av allmänna barnbidrag inklu-
sive flerbarnstillägg och förlängt barnbidrag, för-
äldraförsäkring inklusive havandeskapspenning,
underhållsstöd, bidrag till kostnader för interna-
tionella adoptioner, barnpension i form av folk-
pension och allmän tilläggspension, vårdbidrag
för funktionshindrade barn och pensionsrätt för
barnår. För år 1999 uppgår anvisade medel enligt
statsbudget till 39,9 miljarder kronor, varav 16,7
miljarder kronor till allmänna barnbidrag, 14,8
miljarder kronor till föräldraförsäkringen, 2,5
miljarder kronor till underhållsstöd 20 miljoner
kronor till kostnader för internationella adoptio-
ner, 1 miljard kronor till barnpension, 1,8 miljar-
der kronor till vårdbidrag för funktionshindrade
barn och 3,1 miljarder kronor till pensionsrätt
för barnår.

Målen inom utgiftsområdet är att utjämna
levnadsvillkoren mellan familjer med och utan
barn, att stödja föräldrarnas möjligheter att
kombinera förvärvsarbete med föräldraskap samt
att lämna särskilt ekonomiskt stöd till familjer i
utsatta situationer.

Regeringen avser att tillsätta en särskild utre-
dare för att utreda utgiftsutvecklingen inom un-
derhållsstödet. Utredningen bör ske utifrån ett
samlat familjepolitiskt perspektiv. Syftet med ut-
redningen är att pröva om det är möjligt att för-
ändra bidragsgivningen i en riktning som innebär
att marginaleffekter minskar och att fattigdoms-
fällorna blir färre samtidigt som den fördelnings-
politiska träffsäkerheten bibehålls.

Regeringen avser att föreslå ändrade regler för
utfyllnadsbidrag vid växelvis boende. Förslaget
beräknas ge minskade utgifter för underhållsstö-
det med 50 miljoner kronor per år. Förslaget be-
räknas kunna tillämpas för underhållsstöd som

avser tid efter den 30 september år 2000. Bespa-
ringen på anslaget år 2000 blir därmed 12,5 mil-
joner kronor.

För närvarande bereds inom Regeringskansliet
ett förslag om nya beräkningsregler, Beräknings-
underlag för dagersättning - sjukpenning, föräld-
rapenning m.m. (Ds 1999:19). I detta samman-
hang kommer inkomna remissyttranden att
beaktas.

Regeringen föreslår förändringar i föräldraför-
säkringen som innebär att förmånsnivån avseen-
de föräldrapenning vid flerbarnsfödsel för varje
barn utöver det andra barnet för de tillkomman-
de 180 föräldrapenningdagarna utgår med belopp
som motsvarar förälderns sjukpenning. Förslaget
beräknas medföra ökade utgifter med en halv
miljon kronor år 2000.

Regeringen föreslår att barnbidraget höjs med
100 kronor per barn och månad fr.o.m. januari år
2000. Regeringen avser att år 2001 höja barnbi-
draget med ytterligare 100 kronor. Fler-
barnstillägget höjs i motsvarande mån. Förslaget
beräknas medföra ökade utgifter med 2 175 mil-
joner kronor år 2000.

I förhållande till vad som angavs i den ekono-
miska vårpropositionen är det en ökning med
1 288 miljoner kronor. Orsaken är bl.a. en revi-
derad prognos för kostnaderna för föräldraför-
säkringen.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 44 756 miljoner kronor.

Utgiftsområde 13
Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet

Miljoner kronor

Utfall      Anslag     Prognos     Förslag _______________Beräknat

1998       1999       1999       2000       2001       2002

37 331    33 939    33 463    30 573    28 466    28 273

Utgiftsområdet omfattar verksamheterna bidrag
till arbetslöshetsersättning samt bidrag till löne-
garantiersättning. Från anslaget Bidrag till ar-
betslöshetsersättning täcks utgifterna även för
åtgärderna tillfällig avgångsersättning och gene-
rationsväxling. Fram till den 30 september 1999
belastar utgifter för den s.k. aktivare använd-
ningen av arbetslöshetsersättningen anslaget.
För år 1999 uppgår anvisade medel enligt stats-
budget till 33,9 miljarder kronor, varav 32,8 mil-
jarder kronor till arbetslöshetsersättning och ca
1,1 miljard kronor till lönegarantiersättning.

166

PROP. 1999/2000:1

Målet för utgiftsområdet är att underlätta och
stimulera omställning och därigenom öka flexi-
biliteten på arbetsmarknaden.

Prioriterade frågor under år 2000 är fortfaran-
de aktivitet och omställning under arbetslöshet.
En arbetsgrupp med uppgift att se över vissa frå-
gor inom arbetslöshetsförsäkringen har tillsatts
inom Näringsdepartementet. Uppdraget skall
redovisas senast den 28 september 1999. Arbets-
gruppen har i uppdrag att lämna förslag som sä-
kerställer att arbetslösa behandlas lika i likartade
situationer. Arbetsgruppen ser över reglerna om
skyldigheten att ta ett anvisat lämpligt arbete och
lämnar förslag till preciseringar av vad detta in-
nebär mot bakgrund av försäkringens grundläg-
gande krav på att stå till arbetsmarknadens förfo-
gande. Arbetsgruppen analyserar vidare hur
arbetsförmedlingens kontrollfunktion fungerar
och föreslår förbättringar som kan behövas. I
uppdraget ingår också att se över tillsynen av ar-
betslöshetsförsäkringen. Regeringen avser att
under år 2000 lämna förslag till riksdagen om
ändringar.

Utgiftsnivån påverkas primärt av den öppna
arbetslösheten vad gäller utgifterna för arbets-
löshetsersättningen och av antalet konkurser vad
gäller utgifterna för lönegarantiersättningen. Den
minskande arbetslösheten har medfört att utgif-
terna under utgiftsområdet sjunkit under det se-
naste året. Prognoserna för den öppna arbetslös-
heten har successivt reviderats ned. Däremot
beräknas utgifterna inte minska proportionellt
med arbetslösheten. En orsak är att den statliga
ålderspensionsavgiften, som belastar anslag Al
Bidrag till arbetslöshetsersättning har höjts med
0,7 miljarder kronor. En annan orsak kan vara att
de som i störst utsträckning lämnar arbetslöshet
är arbetslösa med låg eller ingen ersättning. Där-
till är beräkningsmetoderna nya och förbättrade.
De beräknade utgifterna för utgiftsområdet har
reviderats ned i förhållande till beräkningen i
1999 års ekonomiska vårproposition med 81
miljoner kronor. De beräknade utgifterna för ut-
giftsområdet har reviderats ned med 1 344 miljo-
ner kronor för år 2000, med 1 810 miljoner kro-
nor för år 2001 och med 1 296 miljoner kronor
för år 2002.

Från anslaget Bidrag till lönegarantiersättning
betalas utgifter för lönegarantiersättning.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 30 573 miljoner kronor.

Utgiftsområde 14

Arbetsmarknad och arbetsliv

Miljoner kronor

Utfall      Anslag     Prognos     Förslag _______________Beräknat

1998       1999       1999       2000       2001       2002

47 668    47 971    48 796    46 130    46 251    46 642

Utgiftsområdet omfattar arbetsmarknadspolitis-
ka åtgärder, Arbetsmarknadsverket, Arbe-
tarskyddsstyrelsen och ytterligare ett antal myn-
digheters förvaltning samt forskning och
utveckling på arbetsmarknads- och arbetslivsom-
rådet. Området omfattar även merkostnadser-
sättning till Samhall AB:s verksamhet, vissa ut-
gifter för jämställdhetspolitiska frågor samt
statliga arbetsgivarfrågor. För år 1999 uppgår an-
visade medel enligt statsbudget till 48,0 miljarder
kronor, varav ca 34,4 miljarder kronor till ar-
betsmarknad, 5,4 miljarder kronor till arbets-
livsfrågor, 0,03 miljarder kronor till jämställd-
hetsfrågor och 8,1 miljarder kronor till statliga
arbets givarfrågor.

Målen för arbetsmarknadspolitiken är att öka
flexibiliteten på arbetsmarknaden, bryta de oba-
lanser som finns på olika delarbetsmarknader lik-
som könsuppdelningen på arbetsmarknaden,
hjälpa personer med särskilda behov och före-
bygga permanent utslagning från arbetslivet.
Målet för arbetslivspolitiken är en god och ut-
vecklande arbetsmiljö, jämställdhet mellan kvin-
nor och män samt ett artbetsliv som präglas av
integrering och mångfald.

Inom utgiftsområdet prioriteras under år 2000
även fortsättningsvis dels åtgärder för att förbätt-
ra arbetsmarknadens funktionssätt och på så sätt
bidra till en ökad sysselsättning, dels åtgärder för
att förbättra effektiviteten och träffsäkerheten i
stödformer som riktas till arbetshandikappade
kvinnor och män. Som ett led i arbetet med att
förenkla det arbetsmarknadspolitiska regelverket
presenterar regeringen en ny struktur. Regering-
en avser att återkomma med ett utförligt förslag
till riksdagen under våren år 2000.

I syfte att motverka flaskhalsar på arbets-
marknaden och förstärka arbetsförmedlingarnas
arbete med företagskontakter disponerar Ar-
betsmarknadsstyrelsen (AMS) 850 miljoner kro-
nor för tillfälliga personalförstärkningarna vid
arbetsförmedlingar och arbetsmarknadsinstitut
under 1999. I takt med den förbättrade situatio-
nen på arbetsmarknaden bör dessa medel reduce-

167

PROP. 1999/2000:1

ras. För år 2000 föreslår regeringen att AMS dis-
ponerar 700 miljoner kr.

I förhållande till vad som angavs 1999 års eko-
nomiska vårproposition har ramen för utgifts-
området för år 2000 reviderats upp med 657
miljoner kronor, vilket i huvudsak förklaras av
ändrade beräkningar av statliga ålderspensioner
samt en ökning av anslaget A 4 Europeiska soci-
alfonden m.m.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 46 130 miljoner kronor.

studiestödssystem som avses träda i kraft under
år 2001.

Budgetförslaget för år 2000 utgår vidare från
den pågående utbildningssatsningen inom vux-
enutbildningen och den utbyggnad av högskolan
som regeringen presenterade i den ekonomiska
vårpropositionen (se utgiftsområde 16). Detta
innebär att volymen successivt ökar vad gäller
studiemedel.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 20 981 miljoner kronor.

Utgiftsområde 15

Studiestöd

Utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning

Miljoner kronor                                                          Miljoner kronor

Utfall

1998

Anslag

1999

Prognos

1999

Förslag

2000

2001

Beräknat

2002

Utfall

1998

Anslag

1999

Prognos

1999

Förslag

2000

2001

Beräknat

2002

21 919

22 355

19 820

20 981

24 533

24 833

27 737

29 130

30 086

32 573

36 628

38 956

Utgiftsområdet omfattar utgifter för studiehjälp
till gymnasiestuderande i form av studiebidrag,
inackorderingtillägg m.m. och studiemedel samt
olika former av vuxenstudiestöd. För år 1999
uppgår anvisade medel enligt statsbudgeten till

22,4 miljarder kronor, varav studiemedel 10 mil-
jarder kronor, särskilt utbildningsbidrag 7 mil-
jarder kronor och särskilt vuxenstudiestöd (svux
och svuxa) 2 miljarder kronor.

Studiestödet är en viktig del av utbildningspo-
litiken och skall bidra till att de övergripande
målen för området uppnås. Studiestödet skall
verka rekryterande och därmed bidra till ett högt
deltagande i utbildningar samt ha en utjämnande
verkan mellan individer och grupper inom be-
folkningen och därmed bidra till ökad social
rättvisa.

Prioriterat under budgetperioden 2000 - 2002
är en höjning av studiehjälpen med 100 kronor
per månad från år 2000 och ytterligare 100 kro-
nor från år 2001.

I förhållande till den tidigare beräknade ramen
för år 2000 föreslås en minskning med 1 155
miljoner kronor, beroende på en förändrad av-
räkningsprincip för skatter på studiestöd. Ut-
giftsramen påverkas också av att utgifterna för
statliga ålderspensionsavgifterna ökar med 294
miljoner kronor, samt en förväntat något lägre
efterfrågan på vuxenstudiestöd

Regeringen kommer senare under hösten att
lämna förslag om ett reformerat sammanhållet

Utgiftsområdet omfattar skola och barnomsorg,
vuxenutbildning, kvalificerad yrkesutbildning,
högskoleutbildning och forskning samt centrala
myndigheter inom Utbildningsdepartementets
ansvarsområde. För år 1999 uppgår anvisade me-
del enligt statsbudgeten till 29,1 miljarder kro-
nor, varav 6,8 miljarder kronor avser barnom-
sorg, skola och vuxenutbildning, 19,5 miljarder
kronor avser utbildning och forskning vid uni-
versitet och högskolor samt 2,2 miljarder kronor
avser forskning.

I beräkningen av ramen för utgiftsområdet har
ekonomiskt utrymme avsatts för att fr.o.m. 2001
stegvis genomföra en allmän förskola och en
maxtaxa inom förskoleverksamhet och skol-
barnomsorg.

Antalet platser i kunskapslyftet ligger i stort
kvar på samma nivå som år 1999 fram till och
med första halvåret 2002. Detta innebär att den
tidigare planerade utbyggnaden inte kommer till
stånd. Under andra halvåret 2002 fortsätter kun-
skapslyftet på en lägre nivå. Regeringen avser att
under år 2000 återkomma till riksdagen, efter det
att underlag inhämtats från den parlamentariska
kunskapslyftskommittén, beträffande perioden
efter år 2002.

Genom att den tidigare planerade utbyggna-
den av kunskapslyftet inte genomförs kan bespa-
ringen om 1,1 miljarder kronor inom Utbild-
ningsdepartementets område tas ut fr.o.m. år
2000, delvis inom utgiftsområde 15 Studiestöd,

168

PROP. 1999/2000:1

delvis inom utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning.

Regeringen aviserade i 1999 års ekonomiska
vårproposition att utbyggnaden av grundutbild-
ningen vid universitet och högskolor skulle fort-
sätta efter år 2000. Medel beräknades för 10 000
nya högskoleplatser fr.o.m. den 1 juli 2001 samt
ytterligare 10 000 platser fr.o.m. den 1 juli 2002.
Regeringen lämnar i denna proposition förslag
till fördelning av nya platser inom den ekono-
miska ram som angavs i den ekonomiska vårpro-
positionen. Den huvudsakliga delen av platserna
läggs på de naturvetenskapliga och tekniska ut-
bildningsområdena. Vidare föreslås viss del av
platserna läggas på medicinsk- och vårdutbild-
ning samt humanistisk och samhällsvetenskaplig
utbildning. Särskilt uppmärksammas behovet av
utbildning inom IT-området och gränsöverskri-
dande utbildningar mellan de nämnda områdena.

Satsningen på forskning och forskarutbildning
fortsätter för att bidra till en hög kunskaps- och
kompetensnivå i samhället. I 1999 års ekonomis-
ka vårproposition aviserades stärkta resurser till
anslagen för grundforskning och forskarutbild-
ning om totalt 779 miljoner kronor för perioden
2000-2002. Regeringen lämnar i denna propos-
tion förslag till fördelning av en mindre del av
dessa medel, främst till de nya universiteten i
Karlstad, Växjö och Örebro. Hur resterande del
av tillskotten skall disponeras kommer att redo-
visas i den forskningspolitiska propositionen
som regeringen avser lämna till riksdagen under
år 2000.

Ramen för utgiftsområdet för år 2000 har ökat
främst med anledning av den tekniska justering-
en avseende ändrad finansieringsprincip för de
statliga avtalsförsäkringarna (1 590 miljoner kro-
nor) samt med anledningen av satsningen på
skolor i storstadsområden (45 miljoner kronor).

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 32 573 miljoner kronor.

och idrottsfrågor. För år 1999 uppgår anvisade
medel enligt statsbudgeten till 7,5 miljarder kro-
nor, varav 4,3 miljarder kronor hänför sig till
kulturområdet.

De viktigaste målen på området är att värna
yttrandefrihet, delaktighet i kulturlivet, främja
kulturell mångfald och förnyelse, bevara och
bruka kulturarvet, främja bildningssträvanden,
främja ungdomars levnadsvillkor och delaktighet
samt uppmuntra medborgarnas engagemang i
olika typer av folkrörelser och föreningar.

Inom utgiftsområdet prioriteras under år 2000
bl.a. fortsatta insatser för att litteraturen och lä-
sandet skall stärkas, att konstnärernas villkor
skall förbättras samt insatser för kulturarvets
demokratiska funktioner och industrisamhällets
kulturarv. Värdefull svensk filmproduktion skall
upprätthållas och utvecklas och en bred sprid-
ning och visning av svensk film skall främjas.
Arbetet inom arkitektur, formgivning och design
är fortsatt prioriterat. Kulturen som utveck-
lingsfaktor och mediefrågorna lyfts fram. Mål
och inriktning för dels en nationell ungdomspo-
litik, dels en nationell idrottspolitik har lagts
fram och kommer prioriteras i det fortsatta ar-
betet.

Folkbildningen tillförs 10 miljoner kronor en-
gångsvis år 2000.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 7 570 miljoner kronor.

Utgiftsområde 18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande

Miljoner kronor

Utfall      Anslag     Prognos     Förslag _______________Beräknat

1998       1999       1999       2000       2001       2002

22 371    20 503    18 296    15 592    12 282    11 718

Utgiftsområde 17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

Miljoner kronor

Utfall

1998

Anslag Prognos Förslag

Beräknat

1999       1999

2000 2001 2002

7 342      7 453      7 576      7 570      7 672      7 858

Utgiftsområdet omfattar kultur och medier, stöd
till folkbildning, ungdomsfrågor samt folkrörelse

Utgiftsområdet omfattar plan-, bygg- och bo-
stadsväsendet, geotekniska frågor, länsstyrelser-
na, lantmäteriverksamhet samt stöd till ekologisk
omställning och utveckling. För år 1999 uppgår
anvisade medel enligt statsbudgeten till 20,5 mil-
jarder kronor.

Målet för utgiftsområdet är att skapa förut-
sättningar för alla att leva i goda bostäder till
rimliga kostnader och i en stimulerande och
trygg miljö inom ekologiskt hållbara ramar samt
under jämlika och värdiga levnadsförhållanden.
Vidare skall ekologisk hållbarhet vara grunden

169

PROP. 1999/2000:1

för planering och byggande. Stöd till kommu-
nerna för investeringsprogram skall bidra till
omställningen till ett hållbart samhälle.

Prioriterat inom området är arbetet med att
stödja utvecklingen mot ekologisk hållbarhet.
Vidare skall fortsatta insatser göras för ett miljö-
och hälsoriktigt byggande och boende. Arbetet
med olika insatser för att sänka boendekostna-
derna och för att undanröja hindren för ett ökat
bostadsbyggande skall fortsätta. Lantmäteriver-
ket skall fortsätta arbetet med att säkerställa
ekonomisk balans och en rationell fastighets-
bildning.

Utgifterna för räntebidrag fortsätter att mins-
ka de närmaste åren om den nuvarande ränteni-
vån består. På längre sikt kommer utgifterna
dock att öka i takt med att nya bidragsärenden
tillkommer.

Förlusterna inom kreditgarantisystemet för
bostäder bedöms ha kulminerat och väntas i
framtiden bli lägre än vad som beräknats i 1999
års ekonomiska vårproposition under förutsätt-
ningen att det prognostiserade ränteläget består.
Bedömningen grundas på en ny prognosmodell
som under året arbetats fram av Bostadskredit-
nämnden.

Införandet av det av riksdagen beslutade bi-
draget till bostadsinvesteringar som främjar
ekologisk hållbarhet senareläggs med ett år till år
2001. Senareläggningen skall ses i kombination
med föreslagen utsträckning av lokala investe-
ringsprogram för ekologisk hållbarhet med ett
år.

Det statliga räntestödet för reparation och un-
derhåll (RBF-stöd) betalas inte ut år 2000.

Ytterligare kommuner har under våren 1999
fått statsbidrag inom ramen för regeringens sats-
ningar på lokala investeringsprogram. De insat-
ser som ges stöd bedöms medföra påtagliga ef-
fekter på miljön och dessutom leda till nya ar-
betstillfällen, framför allt i bygg- och anlägg-
ningssektorn. Enligt uppskattningar från kom-
munerna skapas brutto totalt ca 11 500 årsarbe-
ten åren 1998-2001 genom de beslut som hittills
fattats.

Tidsperioden för de lokala investeringsprog-
rammen har utsträckts genom att medlen för pe-
rioden 1999-2001 förskjutits med sammanlagt
1,2 miljarder kronor till år 2002. Därmed beräk-
nas ca 40 kommuner per år få stöd för lokala in-
vesteringsprogram.

Byggandet och förvaltningen av byggnader
skall utvecklas för ökad resurseffektivitet och
kretsloppslösningar. Byggforskningen har därför

fått en förstärkning med 50 miljoner kronor per
år under treårsperioden genom en motsvarande
neddragning på anslaget lokala investeringsprog-
ram. Från byggforskningen tas 13 miljoner från
och med år 2000 eftersom ansvaret för verksam-
heten vid Institutionen för byggd miljö förs över
till Högskolan i Gävle.

Regeringen föreslår att fler ges möjlighet att få
stöd till åtgärder mot fukt och mögel. Detta sker
genom att lånesjälvrisken tas bort.

Minskningen av ramen för år 2000 med
knappt 0,7 miljarder kronor jämfört med den
ekonomiska vårpropositionen, förklaras främst
av en minskning av anslaget för Bostadskredit-
nämndens garantiverksamhet.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 15 592 miljoner kronor.

Utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling

Miljoner kronor

Utfall Anslag Prognos Förslag _______________Beräknat

1998       1999       1999       2000       2001       2002

3 437     2 743     3 976     3 310     3 837     3 094

Utgiftsområdet omfattar bl.a. olika former av re-
gionalpolitiska företagsstöd och medel som läns-
styrelserna och självstyrelseorganen samt Nä-
rings- och teknikutvecklingsverket förfogar över
för regional projektverksamhet samt en del av
medfinansieringen av EG:s strukturfondspro-
gram. Vidare ingår även medel för utbetalningar
från EG:s regionalfond samt medel för Gles-
bygdsverket och Statens institut för regional-
forskning. För år 1999 uppgår anvisade medel
enligt statsbudgeten till 2 743 miljoner kronor,
varav 950 miljoner kronor på anslaget för All-
männa regionalpolitiska åtgärder och 782 miljo-
ner kronor för utbetalning från EG:s regional-
fond, perioden 1995-1999.

Målet för regionalpolitiken är att den skall
skapa förutsättningar för uthållig ekonomisk till-
växt, rättvisa och valfrihet så att likvärdiga lev-
nadsvillkor skapas för medborgarna i hela riket.
Målet för utgiftsområdet är att verksamheten
främst skall underlätta för näringslivet i regional-
politiskt prioriterade områden att utvecklas så att
det bidrar till att uppfylla målet för regionalpoli-
tiken. Utgiftsområdet benämns ofta den "lilla"
regionalpolitiken.

170

PROP. 1999/2000:1

Den "stora" regionalpolitiken omfattar åtgär-
der med regionalpolitisk betydelse inom andra
politikområden. Denna politik är sammantaget
av avgörande betydelse för den regionala utveck-
lingen.

Inom utgiftsområdet prioriteras under år 2000
även fortsättningsvis arbetet med att öka sam-
ordningen av och effektiviteten i åtgärderna för
utjämning och tillväxt i de regionalpolitiskt ut-
satta regionerna samt att förstärka de regional-
politiska åtgärderna inom den "stora" regional-
politiken. Dessutom kommer avslutningen av
nuvarande strukturfondsperiod att prioriteras
för att Sverige bl.a. skall tillgodogöra sig återflö-
det från EG:s strukturfonder fullt ut. Vidare
kommer vikt att läggas vid framtagandet och
starten av de nya strukturfondsprogrammen
samt att införa en organisation som fungerar ef-
fektivt vid programperiodens början, som om-
fattar perioden 2000-2006. Genomförandet av
tillväxtavtalen inom den regionala näringspoliti-
ken innebär att tillgängliga tillväxtfrämjande re-
surser bl.a. inom regionalpolitiken och i EG:s
strukturfondsprogram, samordnas för att därige-
nom ge en större effekt på tillväxt och sysselsätt-
ning. Vidare skall den parlamentariska kommitté
som tillsatts av regeringen lämna förslag senast
den 31 augusti år 2000 om den framtida inrikt-
ningen och utformningen av den svenska regio-
nalpolitiken.

I 1999 års ekonomiska vårproposition be-
dömde regeringen att medelsramen för år 2000
skulle uppgå till 2 675 miljoner kronor. Rege-
ringen bedömer nu att medelsramen skall uppgå
till 3 310 miljoner kronor, huvudsakligen bero-
ende på att ett nytt anslag som redovisar utbetal-
ningarna från Europeiska regionala utvecklings-
fonden avseende programperioden 2000-2006
föreslås upprättas.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 3 310 miljoner kronor.

Utgiftsområde 20
Allmän miljö- och naturvård

Miljoner kronor

Utfall Anslag Prognos Förslag _______________Beräknat

1998       1999       1999       2000       2001       2002

1 372      1 577      1 759      1 721      1 830      2 020

Utgiftsområdet omfattar frågor rörande biolo-
gisk mångfald och naturvård, sanering och åter-

ställning av förorenade områden, vatten- och
luftvård, avfallsfrågor, bilavgasfrågor, miljö-
skydd, miljö- och kretsloppsforskning, kemika-
liekontroll, strålskydd och säkerhetsfrågor
kopplade till kärnkraften samt internationellt
miljösamarbete. För år 1999 uppgår anvisade
medel enligt statsbudget till 1,6 miljarder kronor,
varav 1,4 miljarder kronor till miljövård och 0,2
miljarder till strålskydd och kärnsäkerhet.

Målen för utgiftsområdet är att skydda männi-
skors hälsa, bevara den biologiska mångfalden,
främja en långsiktigt god hushållning med natur-
resurser samt att skydda natur- och kulturland-
skap.

Till grund för det fortsatta miljöarbetet ligger
miljöbalken som trädde i kraft den 1 januari
1999. En viktig utgångspunkt är också den nya
strukturen för miljöarbetet med de 15 nationella
miljökvalitetsmålen, som riksdagen antog våren
1999 (prop. 1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6,
rskr. 1998/99:183). För att uppnå miljökvali-
tetsmålen avser regeringen återkomma till riks-
dagen med förslag till nya delmål och åtgärds-
strategier samt samhällsekonomiska kon-
sekvensanalyser under hösten år 2000.

Inom utgiftsområdet prioriterar regeringen
under år 2000 bevarandet av biologisk mångfald
genom kraftigt ökat skydd av värdefulla na-
turområden, främst skogsområden, miljöforsk-
ning, sanering och återställande av förorenade
områden samt arbetet med miljöfrågor inom
EU.

I enlighet med vad som angavs i 1999 års eko-
nomiska vårproposition föreslår regeringen att
skyddet av värdefulla naturområden ytterligare
förstärks. Detta omfattar bevarandet av den bi-
ologiska mångfalden genom att medel för ytter-
ligare markinköp anslås, samt upprätthållande av
en tillräcklig nivå på verksamheten med kalkning
av försurade sjöar och vattendrag. I förhållande
till den ekonomiska vårpropositionens förslag
föreslås att resurserna för kalkning förstärks med
ytterligare 20 miljoner kronor, i avvaktan på re-
missbehandling av Naturvårdsverkets nationella
plan för kalkning av sjöar och vattendrag. Vidare
föreslås anslagen för sanering och återställning av
förorenade mark- och vattenområden öka.

Regeringen föreslår också i enlighet med vad
som angavs i den ekonomiska vårpropositionen
att en förstärkning för utgiftsområdet görs avse-
ende miljöforskning och då framför allt för mil-
jöeffektforskning och miljötoxikologisk forsk-
ning. Denna forskning bidrar bl.a. med underlag
för miljökvalitetsnormer som kan införas med

171

PROP. 1999/2000:1

stöd av miljöbalken. Vidare föreslås engångsvis
för år 2000 ett nytt anslag för Investeringsbidrag
för främjande av omställning i ekologisk hållbar
riktning.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 1 721 miljoner kronor.

Utgiftsområde 21
Energi

Miljoner kronor

Utfall

Anslag

Prognos

1998

1999

1999

867

1 681

1 246

Förslag _______________Beräknat

2000 2001 2002

1 446      1 921      1 738

Utgiftsområdet omfattar insatser för omställning
och utveckling av energisystemet samt insatser
för att främja utvecklingen av effektiva energi-
marknader. För år 1999 uppgår anvisade medel
enligt statsbudget till 1,7 miljarder kronor, varav
0,1 miljarder kronor till omställning och utveck-
ling av energisystemet.

De viktigaste målen inom utgiftsområdet är
att på kort och lång sikt trygga tillgången till el
och annan energi på konkurrenskraftiga villkor
för att främja en god ekonomisk och social ut-
veckling i Sverige, att skapa villkor för en effektiv
energianvändning och en kostnadseffektiv
svensk energiförsörjning med låg negativ påver-
kan på hälsa, miljö och klimat samt att underlätta
omställningen till ett ekologiskt uthålligt sam-
hälle.

Inom utgiftsområdet prioriteras under år 2000
den fortsatta satsningen på det energipolitiska
programmet som har beslutats av riksdagen
(prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr.
1996/97:272). Satsningen uppgår till totalt
9 miljarder kronor och löper fram t.o.m. år 2004.
Merparten av åtgärderna avser insatser för att ge-
nom forskning, utveckling och demonstration
kraftigt sänka kostnaderna för ny och effektivare
teknik. Målet är att under de närmaste tio till
femton åren öka el- och värmeproduktionen från
fömybara energikällor och utveckla kommersi-
ellt lönsam teknik och energieffektivisering. En
första utvärdering av det energipolitiska pro-
grammet har skett och de huvudsakliga slutsat-
serna redovisas i bilagan för utgiftsområde 21.

Enligt riktlinjerna för energipolitiken skulle en
reaktor i Barsebäcksverket ställas av före den 1
juli 1998. Regeringsrätten beslöt den 14 maj 1998
att inhibera regeringens beslut om avställning av

den första reaktorn i avvaktan på ett rättsligt av-
görande. Den 16 juni 1999 meddelade regerings-
rätten att regeringens beslut skall stå fast. Rätten
att driva kärnkraftsreaktorn Barsebäck 1 skall
emellertid inte upphöra förrän vid utgången av
november 1999. Den andra reaktorn i Barsebäck
skall ställas av före den 1 juli 2001. Ett villkor för
stängningen av den andra reaktorn i Barsebäck är
dock att bortfallet av elproduktion kan kompen-
seras genom tillförsel av ny elproduktion och
minskad användning av el. Det energipolitiska
programmet innehåller därför åtgärder för att
under en femårsperiod stimulera användningen
av förnybara energislag samt en effektivare ener-
gianvändning.

Leveranskoncessionssystemet för el upphör
den 1 november 1999. Som en följd av detta av-
sätts 250 miljoner kronor för år 2000 för att un-
der en övergångsperiod täcka kostnaderna för
stöd till leverantörerna av småskalig elproduk-
tion. Regeringen avser att presentera en långsik-
tig lösning för de småskaliga leverantörerna un-
der år 2000.

I förhållande till det beräknade beloppet för år
2000 i 1999 års ekonomiska vårproposition ökar
därmed ramen med 250 miljoner kronor.

Det har gjorts en omfördelning i tiden av an-
slagsbelopp. Sammanlagt 420 miljoner kronor
har förts bort som indragning under åren 1999
och 2000, medan utgiftsområdets anslagsvolym
för vart och ett av åren 2001 och 2002 utökas
med 210 miljoner kronor.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 1 446 miljoner kronor.

Utgiftsområde 22
Kommunikationer

Miljoner kronor

Utfall      Anslag     Prognos

1998       1999       1999

Förslag _______________Beräknat

2000 2001 2002

27 348    25 501    25 580    25 532    25 168    25 534

Utgiftsområdet omfattar väghållning och ban-
hållning, vägtrafik och järnvägstrafik, sjöfart,
luftfart, postbefordran, telekommunikationer
och övergripande informationsteknikfrågor. I
utgiftsområdet ingår även sektorsforskning och
miljöfrågor. För år 1999 uppgår anvisade medel
enligt statsbudget till 25,5 miljarder kronor, var-
av 22,9 miljarder kronor till väg och järnväg.

172

PROP. 1999/2000:1

Målet för transportpolitiken skall vara att sä-
kerställa en samhällsekonomiskt effektiv och
långsiktigt hållbar transportförsörjning för med-
borgarna och näringlivet i hela landet. Målet be-
står av delmålen: ett tillgängligt transportsystem,
en hög transportkvalitet, en säker trafik, en god
miljö och en positiv regional utveckling.

Ett annat mål är att enskilda och myndigheter
i hela landets olika delar skall ha tillgång till ef-
fektiva telekommunikationer samt att det skall
finnas en posttjänst av god kvalitet i hela landet
så att alla kan ta emot brev och paket.

Regeringen konstaterar att trafiksäkerhets-
målet till år 2000 om högst 400 dödade personer
i trafiken inte torde uppnås. Inom utgiftsområ-
det prioriteras under år 2000 det fortsatta arbetet
med att förbättra trafiksäkerheten. Som en följd
av svårigheterna att uppnå trafiksäkerhetsmålet
kommer ca 400 miljoner kronor per år under
åren 1999-2003 omfördelas från Vägverkets ad-
ministration och sektorsuppgifter till fysiska tra-
fiksäkerhetsåtgärder. Regeringen har under våren
1999 presenterat ett program med 11 punkter för
ökad trafiksäkerhet. Prioriterat är även åtgärder
för att upprätthålla standarden på vägnätet och
att inhämta delar av eftersläpat underhåll. Aven
åtgärder som bidrar till ett ekologiskt hållbart
transportsystem och ett trafiksystem anpassat till
de funktionshindrades behov prioriteras.

Infrastrukturens betydelse för tillväxt under-
stryks tydligt i de utkast till tillväxtavtal som
lämnats till regeringen under våren. Det är därför
regeringens uppfattning att det är väsentligt att
kunna genomföra de fastställda 10-åriga in-
frastrukturplanema, dock med viss tidsförskjut-
ning.

Regeringen anser att staten har en roll vad
gäller informationsteknik när det gäller tillgäng-
lighet, regelverk, förutsättningen för god kon-
kurrens samt utbildning och kompetens. Rege-
ringen avser att fortlöpande ta initiativ inom
området och även att återkomma i den IT-
proposition som planeras till början av år 2000.

Den 1 juli 1999 började Rikstrafiken sin verk-
samhet. Den nya myndigheten skall bl.a. verka
för utveckling och samordning av den inter-
regionala kollektiva persontrafiken. Rikstrafiken
skall också svara för statens upphandling av in-
terregional kollektivtrafik som är transportpoli-
tiskt motiverad som inte upprätthålls i trafikhu-
vudmännens regi och där det saknas
förutsättningar för kommersiell drift.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 25 532 miljoner kronor.

Utgiftsområde 23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar

Miljoner kronor

Utfall Anslag Prognos Förslag _______________Beräknat

1998       1999       1999       2000       2001       2002

11 836     11 974     12 229      9 726     13 969     14 121

Utgiftsområdet omfattar jordbruk och träd-
gårdsnäring, fiske, rennäring, djurskydd och
djurhälsovård, livsmedelskontroll, viss utbildning
och forskning samt skogsnäring. För år 1999
uppgår anvisade medel enligt statsbudget till 12
miljarder kronor, varav ca 60 procent av beloppet
finansieras av EG-budgeten. Merparten av EG-
stödet avser obligatoriska åtgärder såsom arealer-
sättning, djurbidrag, intervention och exportbi-
drag vilka helt finansieras av EG-budgeten. Där-
till kommer delfinansierade stöd och ersättningar
som förutsätter nationell medfinansiering. Till
dessa hör miljöersättningar, stöd till mindre
gynnade områden och strukturstöd.

Utgiftsområdet domineras av EG:s gemen-
samma jordbrukspolitik vars mål formuleras i
EG-fördraget.

De viktigaste målen för utgiftsområdet är en
reformerad gemensam jordbrukspolitik och fis-
keripolitik, en hållbar livsmedelproduktion för
ökad miljöanpassning, sysselsättning, regional
balans och uthållig tillväxt, en produktion av säk-
ra livsmedel av hög kvalitet och en förstärkning
av konsumentperspektivet, ett gott djurskydd
och ett gott hälsotillstånd bland djur i männi-
skans tjänst samt ett värnande av jordbrukets
natur- och kulturmiljövärden och en minimering
av jordbrukets negativa miljöpåverkan.

Inom utgiftsområdet prioriteras under år 2000
konkurrenskraftig miljö- och djurskyddsanpas-
sad livsmedelsproduktion till nytta för konsu-
menterna, reformering av den gemensamma
jordbrukspolitiken med fortsatt marknadsan-
passning och implementering av det nya lands-
bygdsprogrammet, förberedelse inför reforme-
ringen av den gemensamma fiskeripolitiken och
implementering av det nya strukturfondspro-
grammet på fiskets område samt säkra livsmedel
och andra åtgärder för att stärka konsument-
perspektivet inom livsmedelsområdet. Vidare
prioriteras en förbättrad djurtillsyn och gott häl-
sotillstånd bland djur i människans tjänst samt
forskning och utveckling, bl.a. inom området
växtgenetiska resurser.

173

PROP. 1999/2000:1

Utgiftsområdesramen för år 2000 minskar
jämfört med den beräkning som gjordes i 1999
års ekonomiska vårproposition. Minskningen
föranleds framför allt av att utbetalningen av are-
alersättningarna fr.o.m. år 2000 förskjuts från
november till januari året efter.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 9 726 miljoner kronor.

Utgiftsområde 24
Näringsliv

Miljoner kronor

Utfall

Anslag

Prognos

1998

1999

1999

2 777

2 898

3 313

Förslag                 Beräknat

2000 2001 2002

2 983     3 019     2 934

Utgiftsområdet omfattar verksamheterna nä-
ringspolitik, teknologisk infrastruktur, konkur-
rensfrågor, teknisk forskning, och utveckling,
utrikeshandel, export och investeringsfrämjande,
konsumentfrågor och övriga åtaganden. För år
1999 uppgår anvisade medel enligt statsbudgeten
till 2,9 miljarder kronor, varav 0,8 miljarder kro-
nor till näringspolitik, 0,2 miljarder kronor till
teknologisk infrastruktur, 0,1 miljarder kronor
till konkurrensfrågor, 0,7 miljarder kronor till
teknisk forskning och utveckling, 0,6 miljarder
kronor till rymdverksamhet, 0,4 miljarder kro-
nor till utrikeshandel, export- och investerings-
främjande samt 0,1 miljarder kronor till konsu-
mentfrågor.

Några av de viktigaste målen inom utgiftsom-
rådet är att förbättra förutsättningarna för före-
tagande och entrepenörskap och att stärka driv-
krafterna för ökad tillväxt och sysselsättning, att
bidra till ökad kunskap och kompetens i närings-
livet för att stimulera tillväxt och förnyelse, att
verka för väl fungerande marknader och effektiv
konkurrens och att konsumenterna skall ha en
stark ställning på marknaden samt sådana kon-
sumtions- och produktionsmönster som bidrar
till en långsiktig hållbar utveckling.

Okad tillväxt förutsätter både att Sverige får
fler företag och att de företag som redan finns
kan växa. Framförallt små och medelstora före-
tag är centrala för en ökad tillväxt och sysselsätt-
ning. Ett tillväxtfrämjande skattesystem är också
avgörande för att gynna företagande och expan-
sion.

Regelförenklingsarbetet har under året inten-
sifierats genom bl.a. inrättandet av SimpLex-

gruppen i regeringskansliet. Företagens upp-
giftsbörda till myndigheter skall minskas och
myndigheters information och service skall för-
bättras. En översyn av de statliga insatserna för
fler och växande företag har inletts, varav en ef-
fektivare kapitalförsörjning för små- och medel-
stora företag är en viktig del. Ett uppdrag har
getts till Konkurrensverket och Statskontoret för
att analysera hur konkurrensförhållandena ut-
vecklats under 1990-talet både i den privata och
den offentliga sektorn att ta fram förslag som
stärker konkurrensen och konsumenternas ställ-
ning. Inom utgiftsområdet prioriteras under år
2000 insatser avseende små- och medelstora fö-
retag. Behovet av att undanröja hinder och ge-
nomföra förenklingar för dessa företag är cent-
ralt.

Inom utgiftsområdet avsätts resurser för att
säkerställa och utveckla tillgången på teknik- och
kunskapsöverföring från bl. a. högskolorna till
små- och medelstora företag. Vidare fortsätter
det tidigare aviserade programmet för småföre-
tagsutveckling (prop. 1995/96:222) genom att
180 miljoner kronor uppförs på ett särskilt anslag
år 2000.

Regeringen har också avsatt medel för att
främja särskilt de små och medelstora företagens
handel. Vidare avser regeringen att göra särskilda
exportsatsningar på IT, teknikutveckling och
miljöområdet och att förstärka svenska företags
position i Östersjöregionen och att förbättra
förutsättningarna för svenska företags deltagande
i utvecklingen av regionens näringsliv. Regering-
en har också avsatt exportfrämjande medel för
att främja miljöexport.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 2 983 miljoner kronor.

Utgiftsområde 25

Allmänna bidrag till kommuner

Miljoner kronor

Utfall      Anslag     Prognos     Förslag _______________Beräknat

1998       1999       1999       2000       2001       2002

96 784   103 525   102 533    97 667   101 872   101 792

Utgiftsområdet omfattar merparten av statens
bidrag till kommuner och landsting. För år 1999
uppgår anvisade medel enligt statsbudgeten till

103,5 miljarder kronor, varav 78,7 miljarder kro-
nor till generellt statsbidrag, 21,3 miljarder kro-
nor till statligt utjämningsbidrag, 2,6 miljarder

174

PROP. 1999/2000:1

kronor till ett tillfälligt bidrag till kommuners
och landstings skatteinkomster år 1997 och ca 1
miljard kronor till särskilda insatser i vissa kom-
muner och landsting.

Målet för utgiftsområdet är att så långt som
möjligt skapa goda och likvärdiga ekonomiska
förutsättningar för kommunerna och landstingen
att uppnå de nationella målen inom olika verk-
samheter. De höjda statsbidragen syftar till att
underlätta för kommuner och landsting att klara
det lagstadgade kravet om ekonomisk balans år
2000 och samtidigt ge utrymme för fortsatta
satsningar inom de prioriterade områdena skola,
vård och omsorg.

Riksdagen har beslutat om tillskott till kom-
muner och landsting under åren 1997 till 1999
om sammanlagt 16 miljarder kronor. Regeringen
föreslår för år 2000 att statsbidraget skall öka
med ytterligare 4 miljarder kronor. Samtidigt
minskas det generella statsbidraget med 4,8 mil-
jarder kronor till följd av regeringens förslag till
skattereform. Denna innebär bl.a. en reducering
av avdragsrätten för allmän pensionsavgift vilket
ökar kommunernas och landstingens skattein-
täkter med motsvarande belopp. Utgiftsområ-
desramen år 2000 påverkas också av regleringar
till följd av regeringens förslag om förändrad
fordonsskatt för bussar och förändringar i ut-
jämningsbidraget till följd av skattereformen.

Riksdagen har beslutat att den statliga skatt på
200 kronor som utgår för skattskyldiga med för-
värvsinkomster skall utgöra kommunal inkomst-
skatt 1999 och 2000.

För år 2001 har regeringen aviserat en höjning
av bidragen till kommuner och landsting med 2,3
miljarder kronor. Beloppet är exklusive de 1,7
miljarder kronor som överförts till utgiftsområde
16. Regeringen föreslår nu att ytterligare medel
tillförs den kommunala sektorn år 2001 genom
att den statliga skatt på 200 kronor även detta år
skall utgöra kommunal inkomstskatt samt avise-
rar att ytterligare 0,7 miljarder kronor engångsvis
tillförs anslaget för särskilda insatser.

Genom den s.k. försvarsuppgörelsen kommer
sammanlagt 8 miljarder kronor att tillföras vår-
den och omsorgen under perioden 2002-2004.
Regeringen gör emellertid bedömningen att det
finns behov av ytterligare resurser till vård och
omsorg. Mot den bakgrunden avser regeringen
att föreslå att ytterligare medel - 1 miljard kronor
- skall tillföras vården och omsorgen redan år
2001.

Beslutade och aviserade tillskott innebär i för-
hållande till 1996 års nivå således en sammanlagd

höjning av statsbidragen till kommuner och
landsting med 25 miljarder kronor år 2002, obe-
aktat den reglering som sker till följd av skatte-
reformen. I detta belopp ingår medel som till-
förts utgiftsområde 16 för att från och med år
2001 stegvis genomföra en allmän förskola och
maxtaxa i barnomsorgen.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 97 667 miljoner kronor.

Utgiftsområde 26
Statsskuldsräntor m.m.

Miljoner kronor

Utfall      Anslag     Prognos     Förslag _______________Beräknat

1998       1999       1999       2000       2001       2002

113 405    84 560    92 670    81 810    77 110    62 210

Utgiftsområdet omfattar utgifter för räntorna på
statsskulden, oförutsedda utgifter samt Riks-
gäldskontorets provisionskostnader i samband
med upplåning och skuldförvaltning. Utgiftsom-
rådet statsskuldsräntor m.m. ingår inte under ut-
giftstaket eftersom regeringen och riksdagen i
mycket begränsad omfattning kan påverka dessa
utgifter på kort sikt. För år 1999 uppgår anvisade
medel enligt statsbudgeten till 84,6 miljarder
kronor, varav 84,5 miljarder kronor till
statsskuldsräntor, 0,1 miljarder kronor till Riks-
gäldskontorets provisionskostnader i samband
med upplåning och skuldförvaltning och 10
miljoner kronor till oförutsedda utgifter.

Målet för statsskuldsförvaltningen är att skul-
den skall förvaltas så att kostnaden långsiktigt
minimeras samtidigt som risken i förvaltningen
beaktas. Förvaltningen skall ske inom ramen för
de krav som penningpolitiken ställer.

Ränteutgifternas storlek är beroende av ett
flertal olika faktorer. Grundläggande är
statsskuldens storlek, aktuella upplåningsbehov
samt ränte- och valutakursutvecklingen. Dessa
faktorer är avgörande för ränteutgifterna sett
över en längre tidsperiod.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 2000
uppgå till 81 810 miljoner kronor.

175

PROP. 1999/2000:1

Utgiftsområde 27

Avgiften till Europeiska gemenskapen

Miljoner kronor

Utfall

1998

Anslag

1999

Prognos

1999

Förslag

2000

2001

Beräknat

2002

21 210

21 908

20 593

23 083

23 821

23 677

Utgiftsområdet avser Sveriges avgift till EU-
budgeten. För år 1999 uppgår anvisade medel
enligt statsbudget till 21,9 miljarder kronor. Ut-
gifterna för 2000 beräknas enligt kommissionens
budgetförslag. Avgiften kan under året förändras
till följd av avvikelser mellan prognos och faktisk
uppbörd av tullar och importavgifter, utfallet av
EU-budgeten tidigare år, EU:s tilläggsbudgetar,
valutakursutvecklingen samt andra korrigeringar
av avgiften.

Sveriges mål är att verka för en effektiv och
återhållsam budgetpolitik inom EU, att bidra till
att närhetsprincipen tillämpas på budgetområdet
samt att verka för förbättrad uppföljning och
kontroll.

Den årliga EU-budgeten fastställs inom ramen
för budgetplanen för 2000-2006, det s.k. finansi-
ella perspektivet.

Avgiften har reviderats i förhållande till de be-
räkningar som presenterades i 1999 års ekono-
miska vårproposition. I vårpropositionen var det
inte möjligt att basera beräkningarna på EU-
budgetdokument för 2000, vilka nu finns till-
gängliga. Denna justering ger upphov till en ny
beräkning av avgiften. Dessutom beaktas EU:s
tilläggsbudget 1 för 1999 vilken för närvarande
behandlas av EU:s budgetmyndigheter. Härut-
över har sedvanlig justering gjorts till följd av nya
antaganden om den ekonomiska utvecklingen.

Ramen för utgiftsområdet föreslås för år 2000
uppgå till 23 083 miljoner kronor.

Ålderspensionssystemet vid sidan av
statsbudgeten

Miljoner kronor

Prognos

1999

Beräknat

2000

Beräknat

Utfall

1998

Beräknat

1999

2001

2002

132 340

135 849

135 860

140 034

144 805

151 390

Utgifterna omfattar fr.o.m. år 1999 ålderspen-
sion i form av allmän tilläggspension (ATP) och
ålderspension i form av folkpension till pensio-

närer som även uppbär ATP. För år 1999 pro-
gnostiseras utgifterna för ålderspensionssystemet
vid sidan av statsbudgeten till 135,9 miljarder
kronor.

Utgifterna för ATP styrs i huvudsak av antalet
pensionärer, deras medelbelopp för ATP samt
prisbasbeloppets storlek. Såväl det totala antalet
pensionärer som basbeloppets storlek väntas den
närmaste treårsperioden öka i relativt liten ut-
sträckning. Den för närvarande mest betydelse-
fulla utgiftsdrivande faktorn är i stället ATP-
systemets mognad, dvs. äldre pensionärer med
låg eller ingen ATP ersätts successivt av nytill-
kommande pensionärer med avsevärt högre
ATP. De senare har i genomsnitt erhållit fler
ATP-år och även erhållit högre medelpoäng ge-
nom reallöneökningar under ett flertal år. Mot
bakgrund av den utvecklingen beräknas utgifter-
na öka för år 2000 och framöver.

I förhållande till 1999 års ekonomiska vårpro-
position ökar utgifterna med ca 0,6 miljarder
kronor år 2000. Detta är främst en följd av ett
högre basbeloppsantagande.

Ramen för ålderspensionssystemet vid sidan
statsbudgeten beräknas för år 2000 uppgå till 140
miljarder kronor.

7.5 Avgiftsbelagd verksamhet

Enligt 18 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten
skall en verksamhet där statens kostnader helt
täcks med verksamhetens intäkter inte budgete-
ras och inte heller redovisas på anslag eller in-
komsttitlar. Detta innebär att avgiftsbelagd verk-
samhet där myndigheterna får disponera av-
giftsintäkterna inte tas upp på statsbudgeten. Av-
seende avgiftsbelagd verksamhet innehåller
statsbudgeten endast offentligrättslig verksamhet
där inkomsterna betalas in på inkomsttitel.

Större delen av avgiftsintäkterna i staten får
myndigheterna disponera själva. År 1998 fick
myndigheterna (exklusive affärsverken) dispone-
ra 87 procent av avgifterna, motsvarande knappt
45 miljarder kronor. Av de offentligrättsliga av-
gifterna disponerades dock endast 19 procent av
avgifterna, motsvarande 1,6 miljarder kronor.
Avgifter som tas ut med stöd av 4 § avgiftsför-
ordningen (1992:191), dvs. avgifter för tidskrif-
ter, kursmaterial, uthyrning av lokaler etc., dis-
poneras alltid av myndigheten.

I tabell 7.5 redovisas hur de totala avgiftsin-
täkter som myndigheterna får disponera har ut-

176

PROP. 1999/2000:1

vecklats under 1997 och 1998, prognosen för
1999 samt budget för 2000. I beloppen inklude-
ras inte de avgifter som myndigheterna får ta ut
enligt 4 § avgiftsförordningen.

Tabell 7.6 Avgiftsintäkter som myndigheterna får disponera
per utgiftsområde åren 1999 och 2000

Tabell 7.5 Totala avgiftsintäkter som myndigheterna får
disponera 1997-2000

Miljarder kronor (löpande priser)

Utfall 1997

Utfall 1998

(Pro^no^999

Beräknat 2000

40,3

42,6

33,4

35,6

Prognosen för 1999 och budgeten för 2000 base-
ras på de uppgifter som redovisas i berörda an-
slagsavsnitt. Jämfört med 1998 beräknas en
minskning av avgiftsintäkterna 1999 och 2000,
vilken huvudsakligen är hänföring till för-
svarsområdet. Siffrorna i tabell 7.5 inkluderar de
interndebiteringar som görs inom staten. Elimi-
neras dessa uppgick avgiftsintäkterna som myn-
digheterna får disponera till 11,7 miljarder kro-
nor 1998. Motsvarande siffror för 1999
prognosticeras till 9 miljarder kronor och för
2000 till 10 miljarder kronor.

I tabell 7.6 görs en redovisning per ut-
giftsområde för åren 1999 och 2000.

Miljoner kronor

Prognos
1999

Beräkn.
2000

U02

Samhällsekonomi och finansför-
valtning

4 030

3 926

U03

Skatteförvaltning och uppbörd

801

801

U04

Rättsväsendet

635

634

U05

Utrikesförvaltning och interna-
tionell samverkan

71

71

U06

Totalförsvar

21 0811

22 027*

U07

Internationellt bistånd

4

4

U08

Invandrare och flyktingar

6

4

U09

Hälsovård, sjukvård och social
omsorg

225

257

UO 10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och handikapp

394

525

U0 14

Arbetsmarknad och arbetsliv

433

450

U0 16

Utbildning och universitets-
forskning

350

352

U0 17

Kultur, medier, trossamfund och
fritid

606

619

U0 18

Samhällsplanering, bostadsför-
sörjning och byggande

892

957

UO 20

Allmän miljö- och naturvård

218

218

UO22

Kommunikationer

1 867

2 957

U0 23

Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar

1 174

1 178

U0 24

Näringsliv

626

613

Summa

33 413

35 594

1 Merparten avser avgiftsintäkterna vid Försvarets materielverk och utgörs till en

mycket stor del av interndebiteringar inom staten.

I anslagsavsnitten redovisas förutom avgiftsin-
täkter även budgeterade kostnader för den av-
giftsbelagda verksamheten. En uppdelning görs i
offentligrättslig verksamhet och uppdragsverk-
samhet. Även avgifter som betalas in på in-
komsttitel redovisas.

177

PROP. 1999/2000:1

7.6 Finansiering av investeringar och
rörelsekapital

Regeringens förslag: Regeringen får för budget-
året 2000 besluta om lån i Riksgäldskontoret för
investeringar i anläggningstillgångar som an-
vänds i statens verksamhet intill ett belopp av

18,7 miljarder kronor.

Regeringen får vidare för budgetåret 2000 be-
sluta om krediter för myndigheternas räntekon-
ton i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 14,2
miljarder kronor.

För sjunde AP-fondstyrelsens verksamhet får
regeringen för budgetåret 2000 dels besluta om
lån i Riksgäldskontoret för investeringar i an-
läggningstillgångar som används i verksamheten
intill ett belopp av 22 miljoner kronor, dels be-
sluta om kredit på räntekonto i Riksgäldskonto-
ret intill ett belopp av 49,3 miljoner kronor.

Skälen för regeringens förslag: Enligt lagen
(1996:1059) om statsbudgeten skall riksdagen
årligen fastställa en total låneram i Riksgälds-
kontoret för investeringar i anläggningar som
används i statens verksamhet (20 §). Vidare skall
riksdagen årligen fastställa en total kreditram i
Riksgäldskontoret för att täcka behovet av rörel-
sekapital (21 §).

1 Tabell 7.7 Låneram för budgetåret 2000                  |

Miljoner kronor

Låneram

2000

U01

Rikets styrelse

538

U02

Samhällsekonomi och finansförvaltning

1 452

U03

Skatteförvaltning och uppbörd

922

U04

Rättsväsendet

2 578

U05

Utrikesförvaltning och internationell
samverkan

186

U06

Totalförsvar

2 607

U07

Internationellt bistånd

62

U08

Invandrare och flyktingar

49

U09

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

152

U010

Ekon, trygghet vid sjukdom och handikapp

2 012

U014

Arbetsmarknad och arbetsliv

759

U016

Utbildning och universitetsforskning

5 566

U017

Kultur, medier, trossamfund och fritid

360

U018

Samhällsplanering, bostadsförsörjning

341

U019

Regional utjämning och utveckling

2

U020

Allmän miljö- och naturvård

45

U021

Energi

20

U022

Kommunikationer

177

U023

Jord- och skogsbruk, fiske

615

U024

Näringsliv

161

För oförutsedda behov

96

Summa

18 700

Låneramar för år 2000

I tabell 7.7 redovisas för varje utgiftsområde det
beräknade sammanlagda behovet av låneramar
för budgetåret 2000. Behovet avser den totala
skuld som regeringen via myndigheterna högst
får ha i Riksgäldskontoret under år 2000.

Som framgår av tabellen beräknar regeringen att
det behövs en sammantagen låneram på 18,7
miljarder kronor för budgetåret 2000. För att
kunna möta oförutsedda behov kommer preli-
minärt 96 miljoner kronor inte att fördelas till
myndigheterna.

Myndigheternas totala skuld avseende lån i
anläggningstillgångar uppgick till 9,7 miljarder
kronor vid halvårsskiftet 1999, vilket är 1,8 mil-
jarder kronor mer än vid samma tidpunkt ett år
tidigare.

178

PROP. 1999/2000:1

Diagram 7.1 Myndigheternas lån perioden
juni 1993-juni 1999

Miljoner kronor

intervallet 5-10 procent av respektive myndig-
hets omslutning. Beräknat behov av kreditramar
för budgetåret 2000 redovisas per utgiftsområde i
tabell 7.9.

Diagram 7.1 visar att lånevolymen ökar kraftigt
mellan 1993, då systemet infördes, och 1996.
Ökningen har därefter fortsatt, även om ök-
ningstakten har avtagit något. De senaste två
årens ökningar beror till stor del på den nyligen
inrättade Premiepensionsmyndigheten (utgifts-
område 2), investeringar till följd av det reforme-
rade ålderspensionssystemet (utgiftsområde 10),
samt den fortsatta utbyggnaden av högskolans
grundutbildning och forskning (utgiftsområde
i6).

Som framgår av tabell 7.8 har marginalen mel-
lan låneramen och de av myndigheterna upptag-
na lånen per den 30 juni minskat under perioden
1997-1999.

Tabell 7.8 Lån och låneramar 1997-1999

Miljoner kronor

Lån per den

30 juni

Låneram

Marginal mellan lån per
den 30 juni och låneram1

1997

8 498

14 700

6 202 (42%)

1998

9716

15 337

5 621 (37%)

1999

11 525

16 700

5 175 (31%)

1 Procenttalen anger marginalen som andel av låneramen.

iTabell 7.9 Kreditram för budgetåret 2000                 1

Miljoner kronor

Kreditram
2000

U01

Rikets styrelse

385

U02

Samhällsekonomi och finansförvaltning

336

U03

Skatteförvaltning och uppbörd

664

U04

Rättsväsendet

1 971

U05

Utrikesförvaltning och internationell
samverkan

177

U06

Totalförsvar

4 701

U07

Internationellt bistånd

21

U08

Invandrare och flyktingar

31

U09

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

141

UOIO

Ekon, trygghet vid sjukdom och handikapp

551

U014

Arbetsmarknad och arbetsliv

560

U016

Utbildning och universitetsforskning

1495

U017

Kultur, medier, trossamfund och fritid

165

U018

Samhällsplanering, bostadsförsörjning

405

U019

Regional utjämning och utveckling

3

U020

Allmän miljö- och naturvärd

37

U021

Energi

6

U022

Kommunikationer

2 039

U023

Jord- och skogsbruk, fiske

305

U0 24

Näringsliv

170

Ej fördelat

37

Summa

14 200

Uttryckt som andel av låneramen har marginalen
minskat med 11 procentenheter under perioden.
Anledningen till detta är att regeringens pröv-
ning av myndigheternas låneramar successivt har
blivit mer grundlig, då omotiverat stora lå-
neramar kan resultera i investeringar som visar
sig betungande att betala tillbaka.

Räntekontokredit för 1999

Myndigheterna placerar överskottslikviditet och
finansierar tillfälliga likviditetsunderskott i Riks-
gäldskontoret. Myndigheterna har för dessa än-
damål ett räntekonto med kredit. Ramen för-
räntekontokrediten varierar men ligger normalt i

Som framgår av tabellen beräknar regeringen att
det behövs en räntekontokreditram på 14,2 mil-
jarder kronor för budgetåret 2000. För att kunna
möta oförutsedda behov kommer preliminärt 37
miljoner kronor inte att fördelas till myndighe-
terna.

Eftersom det stora flertalet myndigheter har
inlåning på räntekontot var den sammanlagda
ställningen vid halvårsskiftet 1999 positiv (ca 20
miljarder kronor). De 23 myndigheter som vid
halvårsskiftet hade ett negativt saldo på ränte-
kontot hade då tillsammans en skuld om 5,2
miljarder kronor. Försvarets materielverk
(FMV) stod för nästan hela skulden (4,7 miljar-
der kronor).

179

PROP. 1999/2000:1

Sjunde AP-fondstyrelsen

Inom ramen för det reformerade systemet för
inkomstgrundad ålderspension har en sjunde
fondstyrelse inom Allmänna pensionsfonden in-
rättats. Styrelsen skall förvalta en särskild fond,
Premiesparfonden. Fonden skall förvalta pre-
miepensionsmedel för de försäkrade som inte
gör ett aktivt val av fondförvaltare. Kostnaderna
för förvaltningen av Premiesparfonden skall tas
ur de förvaltade medlen. Sjunde AP-
fondstyrelsen kommer att få medel till verksam-
heten tidigast under senare delen av år 2000, när
den första överföringen av medel beräknas ske
till förvaltare inom premiepensionssystemet. För
att täcka utgifterna fram till denna tidpunkt bör
sjunde fondstyrelsen, i likhet med vad som gällt
under 1998 och 1999, ges möjlighet att erhålla lån
och kredit i Riksgäldskontoret (jfr. bet. 1997/98:
SfU13 och bet. 1998/99:FiU01).

Övrig utlåning från Riksgäldskontoret

Enligt 23 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten
kan riksdagen för en viss myndighet eller för viss
anskaffning besluta att finansieringen skall ske på
annat sätt än genom ovan beskrivna låneramar
eller kreditramar. I tabell 7.10 presenteras en
översikt av övriga låneramar i Riksgäldskontoret.

Tabell 7.10 Övriga låneramar i Riksgäldskontoret

Miljoner kronor

Ställning

1999 (30/6)

Låneram 2000

Banverket

7 735

8 410

Fortifikationsverket

2 510

3 900

Luftfartsverket1

887,5

6 000

Sjöfartsverket1

0

110

Statens fastighetsverk

4 850

7 000

Statens järnvägar1

800

10 700

Svenska kraftnät1

1 500

1 500

Vägverket

2 466,5

3 659

Omstrukturering av vissa statliga
bolag

0

150

Centrala studiestödsnämnden

75 154,6

91 100

Försvarets materielverk

12 481,6

30 000

Överstyrelsen för civil beredskap

330

472

Statens räddningsverk

0

1240

Exportkreditnämnden

0

obegränsad

RGK garantiverksamhet

0

obegränsad

BKN garantiverksamhet

0

obegränsad

Socialstyrelsen

0

445

Riksskatteverket3

1 705,5

obegränsad

Jordbruksverket

319,2

5 500

‘Låneramarna för LFV, Sjöfartsverket, SJ och Svenska kraftnät avser ramar både i och

utanför Riksgäldskontoret

2Ställningen per den 30 juni 1999 kan i vissa fall ge en missvisande bild då variationen
under året kan vara stor.

3Kom m unernas mervärdesskattekonton.

Förslagen till beslut om nya eller utökade låne-
ramar och övriga bemyndiganden återfinns inom
respektive utgiftsområde.

180

PROP. 1999/2000:1

7.7 Garantier

Under 1997 infördes en ny garantimodell för
statliga garantier. Garantisystemet innebär att
risken beräknas i varje garantiengagemang eller
grupp av engagemang och utifrån beräkningen
fastställs sedan en avgift för garantin. Avgiften
skall spegla garantins finansiella risker och admi-
nistrativa kostnader. Till den del garantitagaren
inte betalar en avgift som helt täcker garantins
risker och kostnader är det en statlig subvention.
En sådan subvention skall belasta ett anslag. De
avgifter, och i förekommande fall anslagsmedel,
som garantiverksamheten genererar reserveras på
ett konto - en garantireserv - i Riksgäldskonto-
ret. Reserven finansierar infrianden, administra-
tion och andra kostnader som är förknippade
med garantierna. Eventuella återvinningar vid
infrianden tillförs garantireserven. Till reserven
är en obegränsad kredit kopplad.

Som tidigare aviserats skall regeringen införa
liknande principer för de garantier som utfärda-
des innan den nya garantimodellen trädde i kraft
(prop. 1996/97:1, prop. 1997/98:1 och prop.
1998/99:1). Merparten av de äldre garantierna
administreras av Riksgäldskontoret. I detta skede
fokuseras därför arbetet på de garantier som ad-
ministreras av Riksgäldskontoret.

Riksgäldskontoret har i uppdrag att beräkna
subventionsvärden för de äldre garantierna. Sub-
ventionsvärdet för ett enskilt garantiåtagande
kan sägas utgöra ett nuvärde av den möjliga
framtida budgetbelastning som åtagandet kan
komma att medföra. När dessa subventionsvär-
den har beräknats och garantins kostnad fast-
ställts skall motsvarande värden föras upp på an-
slag inom respektive utgiftsområde, om inte
respektive garantis avgifter kan höjas i motsva-
rande grad. Riksgäldskontorets arbete med att
invärdera de äldre garantierna bör vara slutfört
senast den 31 december 2001. Om ett infriande
av en äldre garanti blir aktuellt innan dess sub-
ventionsvärde har fastställts och anslagsmedel
har anvisats, skall infriandet finansieras genom
anslagsmedel från det utgiftsområde till vilket
den verksamhet som garantin omfattar kan
hänföras. I ett sådant fall avser regeringen att
återkomma till riksdagen med förslag till finansi-
ering.

Införandet av dessa principer kan komma att
medföra att en separat garantireserv behöver bil-
das, huvudsakligen för vissa äldre garantier som
sammanhänger med Sveriges medlemskap i in-
ternationella organisationer. Till en sådan reserv

skall då befintliga garantianslag och avgifter för
äldre garantier föras. Anslagsmedel skall tillföras
garantireserven senast då ett permanent under-
skott har uppstått. Regeringen avser att ge Riks-
gäldskontoret i uppdrag att föreslå bedömnings-
grunder för vad som skall anses vara ett
permanent underskott.

I regeringens skrivelse Årsredovisning för
staten 1998 (skr. 1998/99:150, kap. 7) finns en
redovisning av garantiverksamhetens omfattning
under 1998.

7.8 Bemyndigande om ekonomiska
förpliktelser

Enligt 12 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten
får regeringen, för det ändamål och med högst
det belopp som riksdagen bestämmer, beställa
varor eller tjänster samt besluta om bidrag, er-
sättning, lån eller liknande som medför utgifter
även under senare budgetår än det statsbudgeten
avser.

Regeringen begär bemyndiganden i anslagsav-
snitten för de anslag som berörs. Där redovisas
tabeller med information om bland annat nya
och infriade förpliktelser under åren 1998-2000.1
tabell 7.11 görs en sammanfattning per utgifts-
område av begärda bemyndiganden för år 2000.

I kolumnen Ingående förpliktelser 2000 redo-
visas de åtaganden staten beräknas ha i form av
beställningar av varor och tjänster, beslut om bi-
drag m.m. vid ingången av år 2000. I nästa ko-
lumn anges de Nya förpliktelser av denna typ
som staten förväntas ikläda sig under år 2000.
Kolumnen Infriade förpliktelser 2000 visar de
gjorda förpliktelser som förväntas innebära ut-
gifter under år 2000. Kolumnen Utestående för-
pliktelser 2000 utgör summan av ingående och
nya förpliktelser minus infriade förpliktelser. I
den sista kolumnen, Begärda bemyndiganden
2000, redovisas omfattningen av de bemyndi-
ganden som regeringen begär i denna budget-
proposition. Dessa bemyndiganden avser nor-
malt maximalt utstående förpliktelser i slutet av
år 2000. Bemyndigandena innebär att riksdagen
medger att regeringen får ikläda staten förpliktel-
ser som innebär utgifter efter år 2000. Förpliktel-
serna innebär i många fall utgifter både år 2001
och åren därefter.

Av tabellen framgår att regeringen begär be-
myndiganden om totalt 161 miljarder kronor.
Utgiftsområde 14 uppvisar den största föränd-

181

PROP. 1999/2000:1

ringen jämfört med redovisningen av bemyndi-
ganden i budgetpropositionen för år 1999. För-
klaringen är det nya bemyndigandesystem som
föreslås införas under 1999 avseende arbets-
marknadspolitiska åtgärder och särskilda åtgärder
för arbetshandikappade. En avvikelse finns även i
år mellan beräknade utestående förpliktelser och
begärda bemyndiganden på utgiftsområde 7 In-
ternationellt bistånd. Denna avvikelse beror på
de schabloner som används i det bilaterala

utvecklingssamarbetet. Bland annat finns ett be-
myndigande att ingå åtaganden som motsvarar
högst fem gånger landramen för programländer.
Förklaringen till att begärda bemyndiganden in-
om utgiftsområde 17, 18 respektive 23 understi-
ger beräknade utestående förpliktelser vid ut-
gången av år 2000 är att vissa ekonomiska
förpliktelser har täckning i anslagssparanden,
dvs. i redan anvisade medel.

|Tabell 7.11 Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden avseende år 2000                             1

Miljoner kronor

Nya förpliktelser

2000

Infriade förplik-
telser 2000

Utestående
förpliktelser
2000

Begärda bemyn-
diganden 2000

Utgifts-
område

Ingående för-
pliktelser 2000

UO 1

Rikets styrelse

0

485

0

485

485

UO 2

Samhällsekonom i och finansförvaltning

0

50

0

50

50

U06

Totalförsvar

84 380

15 125

-22 048

77 458

77 763

U07

Internationellt bistånd

14 359

11 154

-10 837

14 676

38 157

U09

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

359

307

-215

451

548

U010

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp

9

3

-3

9

9

U014

Arbetsmarknad och arbetsliv

21 300

23 465

- 21 045

23 720

23 770

U015

Studiestöd

1

27

-25

3

3

U016

Utbildning och universitetsforskning

1 918

1 298

-1 201

2 014

2 049

U017

Kultur, medier och trossamfund

107

332

-343

96

71

U018

Samhällsplanering, bostadsförsörjning
och byggande

2 357

2 796

-1 115

4 038

2 762

U019

Regional utjämning och utveckling

1 332

4 700

-1 250

4 782

4 888

U020

Allmän miljö-och naturvård

120

76

-60

136

136

U021

Energi

1 587

3 051

-1 095

3 543

3 543

U022

Kommunikationer

407

400

-324

484

550

UO23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslu-
tande näringar

5 639

7 654

-3 707

9 586

9 282

U024

Näringsliv

2 142

981

-1 353

1 770

1 900

Summa

136 017

71 904

-64 621

143 301

165 966

182

PROP. 1999/2000:1

7.9 Bemyndigande för ramanslag

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att
under budgetåret 2000 besluta att ett ramanslag
som inte avser förvaltningsändamål får överskri-
das om

1. ett riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbudget
inte hinner inväntas, samt

2. överskridandet ryms inom det fastställda ut-
giftstaket för staten.

Enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om
statsbudgeten får regeringen med riksdagens
bemyndigande besluta att ett ramanslag får över-
skridas, om detta är nödvändigt för att i en verk-
samhet täcka särskilda utgifter som inte var kän-
da då anslaget anvisades eller för att ett av riksda-
gen beslutat ändamål med anslaget skall kunna
uppfyllas.

För de flesta ramanslag kan oundvikliga ut-
giftsökningar i förhållande till anvisade medel
rymmas inom den högsta tillåtna anslagskrediten
på 10 procent som föreskrivs i 6 § första stycket
budgetlagen. I allmänhet sätter regeringen kre-
diten för anslag för förvaltningsändamål till
3 procent och för de flesta övriga ramanslag till
5 procent. I fråga om ramanslag för förvaltning-
sändamål är det nästan aldrig aktuellt att över-
skrida anslaget mer än vad som ryms inom den
tillåtna högsta anslagskrediten. Något särskilt
bemyndigande som ger regeringen befogenhet
att besluta om överskridande av ramanslag som
anvisats för förvaltningsändamål behöver därför
inte inhämtas. Vid behov kommer ytterligare
medel att begäras på tilläggsbudget. I avvaktan på
riksdagsbeslut om ytterligare medel kan likvidi-
tetsbehovet undantagsvis behöva klaras genom
att regeringen tillfälligt utökar myndighetens
kredit på räntekonto inom ramen för den av
riksdagen beslutade samlade kreditramen.

När det däremot gäller ramanslag som anvisats
för regelstyrd verksamhet, icke påverkbara EU-
relaterade utgifter, infriande av garantier samt

oförutsedda utgifter kan så stora förändringar
inträffa att utgifterna inte ryms inom den högsta
tillåtna anslagskrediten. Regeringen avser i såda-
na fall att i första hand återkomma till riksdagen
med förslag om anslag på tilläggsbudget. Föränd-
ringarna kan dock inträffa snabbt och betalning-
arna kan behöva göras utan dröjsmål. Om anslag
på tilläggsbudget inte hinner anvisas bör rege-
ringen bemyndigas att besluta om överskridande
när de förutsättningar som anges i 6 § andra
stycket budgetlagen är uppfyllda, dvs. om det är
nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskil-
da utgifter som inte var kända då anslaget anvisa-
des eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål
med anslaget skall kunna uppfyllas. Överskri-
dandet får inte vara större än att det ryms inom
det fastställda utgiftstaket för staten. Bemyndi-
gandet begärs för ett budgetår i sänder. Rege-
ringens avsikt är att även fortsättningsvis på
tilläggsbudget föreslå förändringar av berörda
anslag som ersätter det medgivna överskridandet.

I årsredovisningen för staten 1998 (skr.
1998/99:150, sid 64) lämnades en redovisning för
vilka anslag som regeringen medgivit överskri-
dande under år 1998. Innevarande år har rege-
ringen medgivit ett överskridande med högst 7,4
miljarder kronor på anslaget Sjukpenning och
rehabilitering under utgiftsområde 10 Ekono-
misk trygghet vid sjukdom och handikapp. Vida-
re har regeringen medgivit ett överskridande på

407,9 miljoner kronor på det under utgiftsområ-
de 8 Invandrare och flyktingar anvisade anslaget
Mottagande av asylsökande. På tilläggsbudget
(avsnitt 5.3) föreslås förändringar av dessa an-
slag-

En fullständig redovisning av hur bemyndi-
gandet har utnyttjats under innevarande år
kommer att lämnas i årsredovisningen för staten
1999.

I anslutning till utgiftsområde 21 Energi samt
utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. åter-
kommer regeringen med förslag om bemyndi-
ganden rörande överskridanden av vissa anslag.

183

Skattefrågor

PROP. 1999/2000:1

8 Skattefrågor

8.1 Inledning

Regeringen redovisar här ett antal förslag på
skatte- och socialavgiftsområdet med effekter för
budgetåret 2000 och de därpå följande åren.

För beskattningen av förvärvsinkomster före-
slås ett första steg i en reform med bl.a. kompen-
sation för uttaget av allmän pensionsavgift.

På företagsskatteområdet föreslås bl.a. utvid-
gade reserveringsmöjligheter för företagen.

För socialavgifterna lämnas förslag om föränd-
rad struktur bl.a. med anledning av överens-
kommelser på pensionsområdet. Vidare redovi-
sas vissa förslag om fastighetsskatten för år 2000.

En grön skatteväxling sker genom att vissa
energiskatter höjs. Jordbrukets energibeskatt-
ning föreslås reduceras till industrins nivå. Vidare
lämnas förslag på fordonsskatteområdet. De
ökade skatteintäkterna används för reducerad
skatt i samband med kompetensutveckling.

I ett avslutande avsnitt redovisas de finansiella
effekterna av de skatteförslag som lämnas i den-
na proposition och dessutom av de förslag i and-
ra propositioner som lämnas i anslutning till
budgetpropositionen.

Ärendet och dess beredning

Lagförslag har upprättats i enlighet med förteck-
ningen i kapitel 3 Lagförslag. Samtliga lagförslag
har under hand beretts med Riksskatteverket.

Under våren 1999 har inom Finansdeparte-
mentet utarbetats en promemoria Vissa skatte-
frågor med anledning av att aktiebolag skall kun-
na förvärva egna aktier, m.m. I den promemorian
behandlades även frågan om kupongskatt vid nä-
ringsbetingat innehav. Promemorian har remiss-
behandlats. Promemorian och en sammanställ-

ning av remissyttrandena finns tillgängliga i
lagstiftningsärendet (dnr Fi 1999/2419).

Inom Finansdepartementet har även utarbe-
tats en promemoria med förslag om hur en höj-
ning av basvärdena avseende hyreshus
(bostadsdelen) vid 2000 års fastighetstaxering
inte skall slå igenom på fastighetsskatteuttaget
vid 2001 års taxering. Promemorian har remiss-
behandlats. Promemorian och en sammanställ-
ning av remissyttrandena finns tillgängliga i lag-
stiftningsärendet (dnrFi 1999/2400).

Vad gäller höjningen av fordonsskatten för
tunga bussar har det bakomliggande förslaget
från Trafikbeskattningsutredningen, Bilen, mil-
jön och säkerheten (SOU 1999:62) remissbe-
handlats och under hand även beretts med Väg-
verket. Remissinstansernas yttranden finns
tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr Fi
1999/2011).

Lagrådet

Förslaget till lag om skattereduktion på för-
värvsinkomster vid 2001 års taxering motsvarar i
princip den lag som reglerar samma åtgärd vid
2000 års taxering. Den lagen granskades av Lag-
rådet hösten 1998 (SFS 1998:1476). Även försla-
get till lag om beräkning av viss inkomstskatt på
förvärvsinkomster vid 2002 års taxering är i prin-
cip likalydande med den under hösten 1998 lag-
rådsgranskade lagen i samma ämne (SFS
1998:1477). Det finns därför inte skäl att höra
Lagrådet över de nu framlagda förslagen. Försla-
get till lag om underlag för fastighetsskatt i vissa
fall vid 2001 års taxering är dock av sådan karak-
tär att Lagrådets yttrande normalt borde inhäm-
tas. En lagrådsgranskning i denna del skulle
emellertid innebära att ett förslag inte skulle
kunna lämnas i sådan tid att det är möjligt att

187

PROP. 1999/2000:1

åstadkomma en avslutad riksdagsbehandling un-
der hösten. Det är av synnerlig vikt att den åsyf-
tade lindringen av fastighetsskatten kan börja
tillämpas snarast möjligt. Med hänsyn till att
Lagrådets hörande skulle fördröja lagstiftnings-
frågans behandling har något yttrande inte in-
hämtats. Övriga förslag är av så enkel beskaffen-
het att Lagrådets hörande saknar betydelse.

8.2 Beskattning av förvärvsinkomster

8.2.1 Allmän inriktning av en reform

Regeringens bedömning: Med början inkomståret
2000 inleds en reform av förvärvsinkomstbe-
skattningen som innebär att löntagare och övriga
personer med pensionsgrundande inkomst kom-
penseras för effekterna av den allmänna pen-
sionsavgiften på genomsnittsskatter och margi-
nalskatter. Fullt utbyggd innebär reformen en
skattereduktion för den allmänna pensionsavgift
som skall betalas för beskattningsåret. Skattere-
duktionen kombineras med en slopad avdrags-
rätt för den allmänna pensionsavgiften vid be-
räkningen av underlaget för kommunal och
statlig inkomstskatt.

Samtidigt påbörjas en förändring som minskar
antalet skattskyldiga som betalar statlig inkomst-
skatt på förvärvsinkomster med inriktning på att
andelen skall sjunka till 15 procent av de skatt-
skyldiga med förvärvsinkomster.

I vilken takt en reform av detta slag kan ge-
nomföras blir beroende av den löpande bedöm-
ning som görs av de offentliga finanserna och det
konjunkturpolitiska läget och också på en avväg-
ning i förhållande till de behov som finns att sä-
kerställa en tillfredsställande kvalité i de offentli-
ga åtagandena, särskilt för vården, skolan och
omsorgen.

1990 års skattereform innebar en genomgripande
förändring av beskattningen av förvärvsinkoms-
ter. Skattesatserna sänktes och skattebasen bred-
dades. Det gav ett reducerat skatteuttag som till
betydande del finansierades genom bl.a. höjda
indirekta skatter. För alla inkomsttagare sänktes
såväl det genomsnittliga skatteuttaget som mar-
ginalskatterna. Den statliga inkomstskatten på
förvärvsinkomster - som i reformen sattes till 20
procent - sänktes kraftigt vilket innebar att den

absoluta majoriteten av personer med för-
värvsinkomster enbart kom att betala kommunal
inkomstskatt.

I den skatteskala som infördes genom skatte-
reformen var avsikten att såväl grundavdrag som
olika skiktgränser skulle justeras upp i takt med
förändringar i det allmänna prisläget. För grund-
avdraget liksom för de olika gränser som styr
grundavdraget skedde detta genom en koppling
till basbeloppet enligt lagen (1962:381) om all-
män försäkring. För den skiktgräns som utgör
den nedre gränsen för uttag av statlig inkomst-
skatt gjordes kopplingen direkt till utvecklingen
av konsumentprisindex. För att förhindra att
antalet personer med statlig inkomstskatt skulle
öka infördes en extra uppräkning med 2 pro-
centenheter. I praktiken innebar denna regel att
först vid en ökning av reallönen före skatt med
mer än 2 procent skulle antalet personer som
betalade statlig skatt öka.

Sedan skattereformen har inkomstskattereg-
lema förändrats i olika avseenden. Grundavdra-
get har reducerats såväl genom att dess andel av
basbeloppet sänkts från 32 procent till 24 pro-
cent som genom att indexeringen av själva bas-
beloppet under vissa år ej fullt ut beaktat infla-
tionen. För uttaget av statlig inkomstskatt har på
ett liknande sätt korrigeringar skett genom att
uppräkningen av skiktgränsen också reducerats
genom en partiell och temporär avindexering.
Därutöver har uttaget av statlig inkomstskatt
förändrats genom att ett extra skalsteg införts i
skatteskalan som en fördelningspolitisk korrige-
ring av skattereformen (se vidare 1998 års eko-
nomiska vårproposition).

De förändringar som har gjorts i skatteskalan
sedan skattereformen innebär att för år 2000
kommer grundavdraget, såvitt gäller dess nor-
mala nivå, att ligga på 8 700 kronor. Detta kan
jämföras med de 11 900 kronor som skulle ha
gällt om avdragets grundnivå i procent av basbe-
loppet behållits och uppräkning skett enligt de
ursprungliga intentionerna. För en person med
genomsnittlig kommunalskatt innebär detta ett
förhöjt skatteuttag med ca 1 000 kronor om
denne enbart betalar kommunalskatt och med ca
1 600 kronor om även 20 procent i statlig skatt
tas ut.

Den nedre skiktgränsen för uttaget av statlig
skatt beräknas för år 2000 ligga på 224 600 kro-
nor vilket kan jämföras med de 247 000 kronor
som skulle ha gällt vid full uppräkning enligt ur-
sprungliga intentioner. Enligt skattelagstiftning-
en avser skiktgränsen den beskattningsbara in-

188

PROP. 1999/2000:1

komsten. För att erhålla brytpunkten, dvs. mot-
svarande taxerad inkomst (ung. = lön) måste
hänsyn tas till inverkan av grundavdraget och,
vilket är av större betydelse, till den avdragsgilla
allmänna pensionsavgiften som för år 2000 före-
slås uppgå (se avsnitt 8.4) till 7 procent av den
pensions grundande inkomsten före avdrag för
avgiften. Vid oförändrade regler för år 2000 in-
nebär det att brytpunkten detta år ligger vid ca
250 80029 kronor. Med grundavdrag enligt skat-
tereformen (11 900 kronor) och vid en skikt-
gräns på 247 000 kronor skulle brytpunkten i
stället ha legat på 258 900 kronor.

I detta sammanhang kan noteras betydelsen av
de sedan skattereformen införda allmänna egen-
avgifterna (numera den allmänna pensionsavgif-
ten). Genom att dessa är avdragsgilla vid beräk-
ningen av bl.a. statlig inkomstskatt har de succes-
sivt införda avgifterna bidragit till att hålla uppe
brytpunkten för statlig skatt. I frånvaro av ege-
navgifter och vid ett grundavdrag på 8 700 kro-
nor och en skiktgräns på 224 600 kronor skulle
brytpunkten i stället ha legat på 233 300 kronor,
dvs. 17 500 kronor lägre än vad som gäller nästa
år i frånvaro av åtgärder.

Allmänna egenavgifter introducerades som en
del av den krisuppgörelse som gjordes hösten
1992, då en allmän sjukförsäkringsavgift om 0,95
procent infördes fr.o.m. år 1993. År 1994 komp-
letterades denna med en allmän arbetslöshetsför-
säkringsavgift på 1,0 procent. 1995 höjdes, om-
vandlades och lades den senare avgiften samman
med den tidigare sjukförsäkringsavgiften till en
total sjukförsäkringsavgift på 2,95 procent.
Samma år infördes en allmän pensionsavgift på
1,0 procent vilket gav ett totalt egenavgiftsuttag
detta år på 3,95 procent. Som en del av det eko-
nomiska saneringsprogrammet beslutade riksda-
gen att sjukförsäkringsavgiften skulle höjas med
3 procentenheter under åren 1996-1998 vilket
skulle ge en sjukförsäkringsavgift år 1998 på 5,95
procent. Inför detta år omvandlades emellertid
sjukförsäkringsavgiften till allmän pensionsavgift
vilket gav en total egenavgift till pensionssyste-
met detta år på 6,95 procent. I avsnitt 8.4 föreslås
efter en uppgörelse mellan de partier som står
bakom pensionsuppgörelsen att denna avgift
höjs till 7 procent inför nästa år.

Även om den allmänna pensionsavgiften till
betydande del ger sociala förmåner genom pen-
sioner i framtiden uppfattas den ändå av många
som en skatt och bidrar till att höja den "synliga"

2^ Brytpunkten erhålls som (224 600 + 8 700)/(1-0,07).

marginalskatten och genomsnittsskatten. Effek-
terna mildras dock av att avgiften är avdragsgill
vid beräkningen av underlagen för kommunal
och statlig inkomstskatt. Nettobelastningen av
pensionsavgiften vid några olika inkomstnivåer
framgår av tabell 8.1.

Tabell 8.1 Den allmänna pensionsavgiften, brutto och netto
med hänsyn till avdragsgillhet mot inkomstskatt vid olika
inkomstnivåer år 2000.

Kronor per år och i procent av inkomst.

Inkomst

Avgift

Avgift

Avgift

brutto

netto

netto

Kr/år

Kr/år

procent av

inkomst

30 000

2 100

1 439

4,8

60 000

4 200

2 878

4,8

90 000

6 300

4 317

4,8

120 000

8 400

5 766

4,8

150 000

10 500

7 195

4,8

180 000

12 600

8 634

4,8

210 000

14 700

10 072

4,8

240 000

16 800

11 511

4,8

270 000

18 900

9 170

3,4

300 000

21 000

10 189

3,4

330 000

21 000

10 189

3,1

360 000

21 000

10 189

2,8

390 000

21 000

10 189

2,6

420 000

21 000

9 139

2,2

Av tabellen framgår att nettobelastningen i kro-
nor ökar med inkomsten upp till brytpunkten
för uttag av statlig skatt. När inkomsten närmar
sig brytpunkten sjunker nettobelastningen i kro-
nor som en följd av att avgiften i tilltagande grad
blir avdragsgill mot den statliga skatten. Därefter
stiger återigen nettobelastningen i kronor upp till
taket för uttag av pensionsavgift (301 000 kro-
nor). Därefter ligger nettobelastningen i kronor
konstant upp till brytpunkten för uttag av för-
höjd statlig skatt (398 500 kronor) för att där
sjunka något p.g.a. den högre avdragseffekten.

Ser man till effekterna av pensionsavgiften på
det genomsnittliga skatteuttaget kan noteras att
denna har en viss regressiv effekt då belastningen
sjunker vid brytpunkterna och vid taket för av-
giften. Men det framgår också att den allmänna
pensionsavgiften bidrar till att höja marginal-
skatten upp till taket för uttag av avgiften och att
den marginalskattehöjande effekten är störst -
4,8 procentenheter - för de som enbart betalar
kommunal inkomstskatt. För de med statlig

189

PROP. 1999/2000:1

skatt höjer avgiften marginalskatten med 3,4
procentenheter (för de med statlig skatt på 20
procent) respektive 3,1 procentenheter (för de
med statlig skatt på 25 procent).

Regeringen anser det angeläget - såväl av för-
delningspolitiska skäl som för att stödja ar-
betslinjen genom att gynna arbetsutbud, arbets-
marknadsdeltagande och utbildning - att på sikt
eliminera de effekter den allmänna pensionsav-
giften har på såväl genomsnittsskatter som mar-
ginalskatter. För regeringen framstår pen-
sionsavgiften som den mest besvärande av-
vikelsen i förhållande till de skatteregler som in-
fördes genom skattereformen och följaktligen
den som det är mest angeläget att korrigera. Re-
geringen återkommer senare till andra angelägna
förändringar.

Åtgärder som syftar till att korrigera för den
allmänna pensionsavgiften kommer av naturliga
skäl att begränsas till de som betalar den. Detta
omfattar personer med löneinkomster, inkomst
av aktiv näringsverksamhet och olika slag av in-
komstberoende transfereringar som sjukpen-
ning, föräldrapenning och arbetslöshetser-
sättning. Däremot omfattas inte pensionärerna
om de inte har pensionsgrundande inkomster.

Frågan är då på vilket sätt en kompensation
för pensionsavgiften skall ske. I den allmänna
debatten har ofta tanken på ett förvärvsavdrag
förts fram.

Ett förvärvsavdrag skulle i princip innebära att
man knöt ett särskilt avdrag till samma bas som
gäller för uttag av pensionsavgiften, nämligen
den pensionsgrundande inkomsten (före uttag av
pensionsavgift, den s.k. brutto-PGI). Vid kon-
struktionen av ett avgiftskompenserande för-
värvsavdrag ställs man inför ett antal frågor. Som
framgår av tabell 8.1 beror pensionsavgiftens
nettobelastning på inkomstnivån dels, genom att
en stigande inkomst (under avgiftstaket) leder
till en högre nettobelastning, dels genom att
nettobelastningen beror av huruvida personen
betalar statlig inkomstskatt eller ej. Särskilt det
senare förhållandet innebär att ett perfekt kom-
penserande avdrag skulle få ett förhållandevis
komplicerat utseende.

Det skulle i princip vara nödvändigt att enbart
medge avdrag vid beräkningen av underlaget för
kommunal inkomstskatt. Ett avdrag mot såväl
kommunal som statlig inkomstskatt skulle -
utan korrigeringar i övrigt - ge en större skatte-
lättnad för personer med statlig skatt, dvs. per-
soner för vilka nettobelastningen av pensionsav-
giften är lägre.

Men även om avdraget enbart skulle göras
mot kommunalskatt blir det komplicerat vilket
beror på att det skattemässiga värdet av pen-
sionsavgiftsavdraget varierar kring de olika bryt-
punkterna i skatteskalan. Ett perfekt kompense-
rande avdrag skulle behöva delas in i inte mindre
än sex olika intervall där olika procentsatser
skulle behöva tillämpas för inkomsten i varje en-
skilt intervall Det första skiktet skulle sträcka sig
upp till den inkomstnivå där avdraget för avgif-
ten börjar påverka den statliga skatten. För år
2000 ligger denna gräns vid 233 300 kronor -
summan av nedre skiktgräns på 224 600 kronor
och grundavdraget på 8 700 kronor. Därefter
skulle avdraget behöva trappas av för inkomster
upp till den nedre brytpunkten, 250 800 kronor.
Efter detta skulle avdraget i ett tredje skikt åter-
igen öka upp till avgiftstaket, 301 000 kronor,
varefter avdraget i ett fjärde skikt skall vara kon-
stant i kronor. I ett femte skikt, för inkomster
mellan 377 400 kronor - summan av den övre
skiktgränsen på 368 700 kronor och grundav-
draget på 8 700 kronor - och den övre bryt-
punkten, 398 500 kronor, skall avdraget trappas
ned (jfr. situationen under nedre brytpunkten).
Därefter skall i det sjätte skiktet, för inkomster
över 398 500 kronor, avdraget återigen vara kon-
stant.

Att införa ett avdrag av det slaget är av natur-
liga skäl inte lämpligt. I princip är det möjligt att
åstadkomma vissa förenklingar och minska an-
talet skikt genom att exempelvis justera skikt-
gränserna för att undvika avtrappade bidrag
kring brytpunkterna. Men även efter sådana jus-
teringar kvarstår betydande problem. Ett har att
göra med att det inte råder full överensstämmelse
mellan den pensionsgrundande inkomsten och
den taxerade inkomsten. Ett betydligt större
problem har att göra med att avdragets värde
kommer att variera beroende på vilken kommun
individen bor i. Ett enhetligt avdrag - uttryckt
som olika procenttal av den pensionsgrundande
inkomsten i olika skikt - kommer att få ett stör-
re skattemässigt värde för personer i högskatte-
kommuner än för personer i lågskattekommu-
ner. En sådan effekt blir felaktig med tanke på att
pensionsavgiftens nettobelastning är lägre - vid
en och samma inkomst - för personer i
högskattekommuner. Problemet kan mildras ge-
nom att man i stället för ett inkomstberoende
förvärvsavdrag använder en inkomstberoende
skattereduktion. Men även vid en sådan kon-
struktion kvarstår behovet av att arbeta med oli-
ka intervall för skattereduktionen.

190

PROP. 1999/2000:1

Av ovanstående skäl framstår inte ett för-
värvsavdrag som en framkomlig väg om man
önskar att kompensera för den allmänna pen-
sionsavgiften på ett träffsäkert sätt. Till detta
kommer att ett förvärvsavdrag skulle vara ett helt
nytt inslag i inkomstskattesystemet som skulle
lagras över det existerande regelverket som redan
är förhållandevis komplicerat, bl.a. genom före-
komsten av ett variabelt grundavdrag i vissa in-
komstintervall.

En betydligt enklare metod är att utgå från att
det är pensionsavgiftens nettobelastning för varje
enskild individ som skall kompenseras. Antag att
avgiften uppgår till 100 och att kommunalskatten
ligger på 30 procent. Detta innebär att nettobe-
lastningen uppgår till 70. Denna nettobelastning
kan elimineras genom två samtidiga åtgärder.
Den första innebär att avdragsrätten för avgiften
vid beräkning av underlaget för inkomstskatt tas
bort vilket isolerat betraktat innebär en skat-
teskärpning på 30. Men denna åtgärd kombineras
med en skattereduktion motsvarande hela avgif-
ten på 100. Därmed har nettobelastningen på 70
eliminerats.

Detta slag av kompensation fungerar tillfreds-
ställande även för personer som betalar statlig
skatt - i vilket fall nettobelastningen på 50 (eller
45) elimineras genom den slopade avdragsrätten
(-50 eller -45 för den enskilde) och skattereduk-
tionen på 100. Metoden fungerar även tillfreds-
ställande för personer som bor i kommuner med
olika kommunalskatt. Vid en kommunalskatt på
34 procent är nettobelastningen 66 som elimine-
ras genom slopad avdragsrätt (-34) och skattere-
duktion på 100 medan vid en kommunalskatt på
27 procent nettobelastningen är 73 som elimine-
ras genom slopad avdragsrätt (-27) och skattere-
duktion på 100.

Metoden innebär att den allmänna pen-
sionsavgiftens effekter på såväl det genomsnittli-
ga skatte- och avgiftsuttaget som på individens
marginalskatt elimineras. Detta sker utan att ut-
taget av allmän pensionsavgift påverkas i något
avseende. Avgiften tas liksom tidigare ut på ett
oförändrat underlag upp till ett visst avgiftstak
och avgiftsintäkterna tillförs pensionssystemet i
ograverad omfattning. Det som händer är att den
enskilde krediteras ett belopp motsvarande be-
skattningsårets pensionsavgift i form av en skat-
tereduktion som minskar hans eller hennes övri-
ga skatter.

Den finansiella belastningen av skattereduk-
tionen faller i sin helhet på statsbudgeten. För
statens del uppkommer dock en motverkande

effekt genom att intäkterna av den statliga skat-
ten på förvärvsinkomster ökar (se dock nedan).
Den slopade avdragsrätten innebär också att de
kommunala skatteintäkterna ökar. Regeringens
utgångspunkt är att detta skall regleras.

Eftersom metoden inte påverkar uttaget av
allmän pensionsavgift och intjänad pensionsrätt
är den väl förenlig med pensionsuppgörelsen.

Mot den slopade avdragsrätten kan möjligen
invändas att denna bryter en grundläggande
symmetriprincip i skattesystemet genom att de
avgifter som är avdragsgilla grundar pensioner
som vid utbetalning är skattepliktiga. Så är fallet i
fråga om privat pensionsförsäkringssparande där
avdragsrätt föreligger inom vissa ramar medan
utfallande pensionsbelopp beskattas. En annnan
symmetri finns mellan den avdragsgilla pen-
sionsavgiften och motsvarande arbetsgivaravgift,
ålderspensionsavgiften, som också är - låt vara
indirekt genom effekter på lönerna - avdragsgill
mot inkomstskatten. Denna invändning skulle
vara relevant om den slopade avdragsrätten ut-
gjorde en isolerad åtgärd. Nu kombineras den
emellertid med en skattereduktion som tillsam-
mans med den slopade avdragsrätten resulterar i
samma situation som skulle ha gällt i frånvaro av
avgiftsuttag överhuvudtaget.

En annan invändning som kan komma att
riktas mot metoden är att den innebär en slags
öronmärkning av en viss del av det samlade
skatte- och avgiftsuttaget och att, som en kon-
sekvens därav, det vore mer naturligt att föra
samman uttaget av allmän pensionsavgift och det
allmänna skatteuttaget. Vid en sådan lösning
skulle det emellertid vara nödvändigt att bibe-
hålla ett dubbelt inkomstskattesystem med hän-
syn till det framtida pensionssystemet - och kra-
vet att en viss del av avgiften till detta skall
baseras på inkomster av visst slag upp till ett visst
tak. Det ena systemet skulle motsvara dagens
gällande inkomstskattesystem och det andra in-
nebära att en viss del av skatten tas ut på vissa in-
komster upp till viss nivå. En sådan ordning
skulle knappast vara enklare och inte heller på
något bättre sätt uppfylla de krav på transparens
som bör gälla för ett skatte- och avgiftssystem.

Metoden innebär att underlaget för den statli-
ga inkomstskatten ökar genom den slopade av-
dragsrätten och därmed att antalet personer som
betalar statlig inkomstskatt ökar. Utan åtgärder i
övrigt skulle detta - vid ett hypotetiskt fullt ge-
nomförande år 2000 - innebära att den nedre
brytpunkten skulle sjunka från 250 800 kronor
till 233 300 kronor. Enligt regeringens bedöm-

191

PROP. 1999/2000:1

ning är denna effekt inte acceptabel. För att eli-
minera denna effekt krävs att den nedre skikt-
gränsen höjs med ett belopp motsvarande av-
giftsuttaget vid en inkomst på 250 800 kronor
som uppgår till 17 500 kronor. För att hålla an-
talet personer med statlig skatt konstant krävs
alltså en höjning av den nedre skiktgränsen från
224 600 kronor till 242 100 kronor. Tillsammans
med grundavdraget ger detta en oförändrad ned-
re brytpunkt på 250 800 kronor.

Den slopade avdragsrätten får i princip samma
effekt för den övre brytpunkten. För att inte an-
talet personer som betalar den högre statliga
skatten skall öka år 2000 krävs - återigen vid ett
hypotetiskt fullt genomförande detta år - att den
övre skiktgränsen höjs med ett belopp motsva-
rande den maximala pensionsavgiften, dvs. med
21 100 kronor eller från 368 700 kronor till
389 800 kronor. Tillsammans med grundavdraget
på 8 700 kronor skulle detta ge en oförändrad
övre brytpunkt på 398 500 kronor.

De just skisserade skiktgränsjusteringarna kan
ses som en med kompensationen för pen-
sionsavgiften sammanhängande del. Såvitt gäller
den nedre skiktgränsen finns anledning till ytter-
ligare överväganden. I anslutning till arbetet med
1990 års skattereform uttalades önskemål om att
andelen skattskyldiga med förvärvsinkomster
som skulle betala statlig inkomstskatt skulle ligga
på en viss nivå. I anslutning till de analyser som
gjordes av Kommittén för utvärdering av skatte-
reformen (KUSK, SOU 1995:104) beräknades
denna andel till 15 procent. En detaljerad redo-
visning av utvecklingen av denna andel, liksom
för andra grupper av skattskyldiga, har lämnats i
regeringens utvärdering av skattereformen
(prop. 1997/98:1, bilaga 1, underbilagan).

För närvarande kan för år 2000 andelen skatt-
skyldiga till statlig inkomstskatt beräknas till ca
19 procent eller till ca 1,3 miljoner skattskyldiga.
I förhållande till en andel på 15 procent är det
överskjutande antalet statsskattebetalare ca
300 000 personer.30 Regeringen anser det angelä-
get att minska andelen skattskyldiga som betalar
statlig inkomstskatt. Framför allt handlar det om
att ge goda skattemässiga villkor för vidareut-
bildning och karriärutveckling. En höjning av
den nedre skiktgränsen bidrar i kombination
med den föreslagna kompensationen för den

allmänna pensionsavgiften till en förhållandevis
likformig reduktion av det genomsnittliga skat-
teuttaget för stora delar av löntagarna. Detta är
betydelsefullt för utbildningsval då den s.k. ut-
bildningspremien är kopplad till inkomsten efter
(genomsnitts-) skatt efter genomgången utbild-
ning i förhållande till inkomsten efter skatt före
utbildning.

Uttryckt i de ekonomiska förhållandena för år
2000 skulle en minskning av andelen skattskyldi-
ga med statlig inkomst till 15 procent motivera
en höjning av skiktgränsen från den nivå som
följer av den slopade avdragsrätten för egenav-
gifter, 242 100 kronor, till 260 200 kronor. Till-
sammans med grundavdraget skulle detta ge en
nedre brytpunkt på 268 900 kronor, dvs. perso-
ner med upp till 22 400 kronor i månadslön
skulle enbart betala kommunal inkomstskatt.

De två åtgärder som här kortfattat beskrivits -
en kompensation för pensionsavgiften enligt den
föreslagna metoden och en höjning av den nedre
brytpunkten - är för regeringen de mest ange-
lägna korrigeringarna av den framtida inkomst-
skatten. Den tredje avvikelsen i förhållande till
skattereformens skatteskala - den lägre nivån för
det allmänna grundavdraget - har också bidragit
till ett ökat skatteuttag. En uppjustering av
grundavdragets nivå skall inte uteslutas men
framstår i förhållande till de två övriga åtgärderna
som mindre angelägen.

En inkomstskattereform av det slag som skis-
serats ovan skulle innebära betydande skatte-
sänkningar. Beräkningar för förhållandena år
2000 visar på en total offentlig-finansiell kostnad
på ca 46 miljarder kronor. Regeringen lämnar i
nästa avsnitt förslag om ett första steg i den skis-
serade inkomstskattereformen.

30 Det bör noteras att varje bedömning av andelar och antalet personer
med statsskatt för framtida år - även om det handlar om nästa år - är
förknippad med viss osäkerhet beroende på osäkerhet om inkomstfördel-
ningens utveckling.

192

PROP. 1999/2000:1

8.2.2 Inkomstskatten för år 2000

Regeringens förslag: För år 2000 ges en skattere-
duktion motsvarande 25 procent av den allmänna
pensionsavgiften för beskattningsåret. Vid be-
räkningen av underlaget för kommunal och stat-
lig inkomstskatt medges avdrag med 75 procent
av den allmänna pensionsavgiften. Vid uttaget av
statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster skall
den nedre skiktgränsen sättas till 232 600 kronor
och den övre skiktgränsen till 374 000 kronor.
Den tillfälliga skattereduktion som gällt för 1999
förlängs till att gälla även för år 2000. Avsikten är
att en förlängning skall ske även för åren däref-
ter. En alternativ metod för att åstadkomma ett
likvärdigt resultat kan dock komma att övervä-
gas.

Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 8.2.1
har regeringen redovisat de allmänna riktlinjerna
för en reformering av inkomstskatten för de
närmaste åren. Ett huvudinslag vid denna refor-
mering utgörs av en kompensation för den all-
männa pensionsavgiften i form av en skattere-
duktion kombinerad med en slopad avdragsrätt
för avgiften vid beräkningen av underlaget för
kommunal och statlig inkomstskatt. Ett annat
centralt inslag är en uppjustering av den nedre
skiktgränsen vid beräkningen av statlig inkomst-
skatt så att på sikt enbart 15 procent av de skatt-
skyldiga med förvärvsinkomster skall betala stat-
lig inkomstskatt.

Som framgår av avsnitt 8.2.1 medför en re-
form med ovanstående utformning en betydande
offentlig-finansiell kostnad. Kostnaden uppgår
till ca 46 miljarder kronor (i de ekonomiska för-
hållandena för år 2000). Genomförandet bör
därför ske under ett antal år efter en löpande be-
dömning av det ekonomiska läget och efter
sammanvägning av olika angelägna resursan-
språk.

För år 2000 bedömer regeringen att det är
möjligt att som ett första steg genomföra en fjär-
dedel av reformen vilket innebär en skattesänk-
ning med ca 11,8 miljarder kronor. De olika in-
slagen innebär följande.

Såvitt gäller kompensationen för allmän pen-
sionsavgift utformas den - i enlighet med vad
som beskrivits i avsnitt 8.2.1 - som en kombina-
tion av två åtgärder. För det första får skattskyl-
diga som betalar allmän pensionsavgift en skatte-
reduktion motsvarande 25 procent av avgiften.

Samtidigt begränsas avdragsrätten för allmän
pensionsavgift till 75 procent av avgiften. Inne-
börden av dessa regler kan illustreras med ett ex-
empel:

Antag att pensionsavgiften uppgår till 100. Vid
en kommunalskatt på 30 procent uppgår netto-
belastningen för individen till 70. De föreslagna
reglerna innebär att skattereduktion medges med
25. Samtidigt uppkommer ett ökat uttag av
kommunalskatt genom att avdrag inte medges
för 25 av avgiften. Det senare leder till en skatte-
höjning på 7,5. Individens inkomst efter allmän
pensionsavgift, skatter och skattereduktion
kommer därmed att öka med 17,5 (25-7,5) vilket
utgör en fjärdedel av den totala nettobelastning-
en på 70. En person som utöver kommunalskatt
på 30 procent även betalar statlig inkomstskatt
på 20 procent - och för vilken den totala netto-
belastningen uppgår till 50 - får en ökning av in-
komsten efter allmän pensionsavgift, skatter och
skattereduktion på 12,5 (25-12,5), dvs. även i
detta fall sker en kompensation med en fjärdedel
av nettobelastningen.

Den begränsade avdragsrätten för allmän pen-
sionsavgift innebär att brytpunkten för uttag av
statlig inkomstskatt sjunker. Därmed kommer
antalet personer som betalar statlig inkomstskatt
att öka. Vid gällande regler för år 2000 ligger
brytpunkten vid 250 800 kronor. Vid denna in-
komst uppgår den allmänna pensionsavgiften till
17 500 kronor. Genom att avdrag vägras för en
fjärdedel av denna avgift, dvs. för 4 375 kronor,
krävs en uppjusterering av den nedre skiktgrän-
sen med samma belopp, dvs. med 4 375 kronor
från 224 600 kronor till (efter viss avrundning)
229 000 kronor. Denna uppjustering av skikt-
gränsen beräknas minska inkomsterna från den
statliga inkomstskatten med ca 1,3 miljarder
kronor.

Ovanstående uppjustering av skiktgränsen kan
ses som en med kompensationen för allmän pen-
sionsavgift sammanhängande del. För att minska
andelen personer som betalar statlig inkomst-
skatt utifrån målsättningen att den på sikt skall
sjunka till 15 procent krävs en ytterligare upp-
justering av den nedre skiktgränsen. Om juste-
ringen baseras på en fjärdedel av den beräknade
totalkostnaden för den fulla uppjusteringen av
skiktgränsen erhålls som resultat att den nya
nedre skiktgränsen skall ligga på 232 600 kronor
vilket ger en brytpunkt på 254 600 kronor. Den-
na ytterligare uppjustering beräknas medföra att
antalet personer med statlig inkomstskatt kom-
mer att sjunka med ca 75 000 i förhållande till

193

7 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uol-3

PROP. 1999/2000:1

vad som följer av gällande regler. Kostnaden för
denna uppjustering beräknas uppgå till ca 0,9
miljarder kronor.

Den begränsade avdragsrätten för allmän pen-
sionsavgift medför också att antalet personer
som - på marginalen - betalar statlig inkomst-
skatt med 25 procent kommer att öka. För att
hålla antalet personer som betalar denna skatt
konstant krävs alltså en liknande uppjustering
som den som föreslås för den nedre skiktgrän-
sen. Vid den aktuella inkomstnivån utgår allmän
pensionsavgift med 21 100 kronor (se avsnitt
8.4). Följaktligen krävs en uppjustering av övre
skiktgränsen med 5 275 kronor vilket efter viss
avrundning ger en ny övre skiktgräns på 374 000
kronor. Kostnaden för denna åtgärd beräknas till
0,08 miljarder kronor.

För år 1999 gäller en särskild skattereduktion
som utgår till personer med pensionsgrundande
inkomst. Reduktionsbeloppet uppgår till 1 320
kronor för inkomster upp till 135 000 kronor
och trappas därefter av med 1,2 procent för över-
skjutande inkomst, vilket innebär att reduktio-
nen upphör vid en inkomst på 245 000 kronor.

Denna reduktion infördes i avvaktan på en
större inkomstskattereform. För att ge ett till-
fredsställande fördelningspolitiskt utfall av de
samlade regeländringar som föreslås för år 2000
behålls reduktionen med oförändrad utformning
även för inkomståret 2000. Avsikten är att en
förlängning skall ske även för åren därefter. Ett
belopp motsvarande skattereduktionen för år
2000 har därför avsatts i inkomstberäkningarna
för åren 2001 och 2002. En alternativ metod för
att åstadkomma ett likvärdigt resultat kan dock
komma att övervägas.

Effekterna för löntagare i olika inkomstskikt
av de olika regeländringarna framgår av tabell 8.2.
Redovisningen görs både med och utan beaktan-
de av förlängningen av den tillfälliga skattere-
duktionen.

Uppgifterna i tabellerna baseras på beräkning-
ar för faktiska individgrupper efter framskriv-
ning av inkomster hämtade från taxeringsutfallet
för inkomståret 1997 till år 2000. Löntagarna
(=individer utan folkpensionskod) har gruppe-
rats i 20 000-kronors intervall upp till en taxerad
inkomst på 440 000 kronor. För individer utöver
denna gräns blir effekterna i kronor ungefär de-
samma som de för individer i det högsta redovi-
sade skiktet - de föreslagna åtgärderna innebär ju
att skattesänkningen i kronor blir densamma
över vissa inkomstgränser.

Avdrag för allmän pensionsavgift tillgodoförs
skattskyldiga genom att den taxerade förvärvsin-
komsten minskas med på beskattningsåret belö-
pande avgift enligt 50 § kommunalskattelagen
(1928:370). Förslaget innebär alltså att detta av-
drag begränsas till 75 procent av avgiften. Avdra-
get föreslås avrundas uppåt till helt hundratal
kronor.

Skattereduktion för allmän pensionsavgift kan
regleras antingen i en särskild lag eller i skatte-
betalningslagen (1997:483). Skattereduktion för
sjöinkomst och underskott av kapital medges
enligt den lagen. Den föreslagna reformen med
kompensation för allmän pensionsavgift genom
en skattereduktion bör ses som ett permanent
inslag i beskattningssystemet. Reglerna om
skattereduktion för den allmänna pensionsav-
giften bör därför tas in i skattebetalningslagen
och inte i en särskild lag. Skattereduktionen be-
räknas till 25 procent av den allmänna pen-
sionsavgift som belöper sig på beskattningsåret.
För att avdraget för allmän pensionsavgift vid be-
skattning tillsammans med skattereduktionen
skall motsvara den avgift som skall betalas före-
slås att skattereduktionen avrundas nedåt till helt
hundratal kronor. Skattereduktionen för allmän
pensionsavgift får göras mot kommunal och
statlig inkomstskatt samt statlig fastighetsskatt.

Förslaget om höjda skiktgränser medför änd-
ringar i lagen (1947:576) om statlig inkomst-
skatt.

194

PROP. 1999/2000:1

Tabell 8.2 Skatteförändringar för löntagare i olika inkomstintervall år 2000 enligt föreslagna regler med eller utan beaktan-
de av förlängd tillfällig skattereduktion.________________________________________________________________________________________

Kronor per månad och i procent av taxerad inkomst.

Utan skattereduktion

Med skattereduktion

Inkomst

Taxerad inkomst

Antal personer i

1000-tal kronor

(genomsnitt)

skiktet

Skillnad i skatt i
kronor per månad

Skillnad i skatt i
procent av
inkomst

Skillnad i skatt i
kronor per månad

Skillnad i skatt i
procent av
inkomst

20-40

29 145

204 000

30

1,22

137

5,64

40-60

49 586

140 000

50

1,20

158

3,82

60-80

69 863

130 000

70

1,20

177

3,04

80-100

90 338

139 000

90

1,20

197

2,62

100-120

110 324

168 000

110

1,20

218

2,37

120-140

130 551

233 000

130

1,19

236

2,17

140-160

150 245

334 000

147

1,17

247

1,97

160-180

170 153

358 000

167

1,18

249

1,76

180 - 200

190 248

440 000

187

1,18

251

1,59

200 - 220

209 856

454 000

208

1,19

254

1,45

220 - 240

229 636

397 000

227

1,19

256

1,34

240 - 260

249 525

326 000

267

1,29

278

1,34

260 - 280

269 545

249 000

326

1,45

327

1,46

280 - 300

289 475

172 000

338

1,40

340

1,41

300 -320

309 219

122 000

345

1,34

346

1,34

320 - 340

329 555

87 000

346

1,26

347

1,26

340 - 360

349 541

70 000

346

1.19

347

1,19

360 - 380

369 412

54 000

346

1,12

347

1,13

380 - 400

389 612

44 000

345

1,06

347

1,07

400 - 420

409 552

36 000

346

1,01

347

1,02

420 - 440

429 451

29 000

347

0,97

349

0,97

Källa: SCB och Finansdepartementet, 1997 års storurval framskrivet till år 2000.

195

PROP. 1999/2000:1

8.2.3 Det fasta beloppet vid
beskattningen av förvärvsinkomster

Regeringens förslag: Den statliga skatt om
200 kronor som utgår på förvärvsinkomster för
fysiska personer och som vid 2000 och 2001 års
taxeringar utgör en kommunal inkomstskatt
skall även vid 2002 års taxering utgöra en kom-
munal inkomstskatt.

Skälen för regeringens förslag: Statlig inkomst-
skatt för fysiska personer utgår dels med en fast
skatt om 200 kronor, dels med 20 procent av den
del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten
som överstiger en nedre skiktgräns samt med 25
procent av den del av den beskattningsbara in-
komsten som överstiger en övre skiktgräns. Vid
2000 års taxering skall den fasta skatten om 200
kronor utgöra en kommunal skatt enligt lagen
(1998:1477) om beräkning av viss inkomstskatt
på förvärvsinkomster vid 2000 års taxering, m.m.
Av den sammanlagda inkomstskatten skall 66,5
procent utgöra skatt till kommuner och 33,5
procent skatt till landsting. Överföringen av
skatten motiverades med att kommunerna och
landstingen under senare tid hade fått kostnader
som ledde till att utrymme för vård, skola, och
omsorg minskat.

I den ekonomiska vårpropositionen 1999 kon-
staterade regeringen att den kommunala sektorn
fortfarande var i behov av en ekonomisk för-
stärkning. Regeringen föreslog därför att det
fasta beloppet om 200 kronor även vid 2001 års
taxering skulle utgöra en kommunal inkomst-
skatt. Riksdagen beslutade i enlighet med rege-
ringens förslag (SFS 1999:648). Även för år 2001
kan konstateras att kommunerna har ett visst
behov av medelsförstärkning. Regeringen före-
slår därför att den fasta skatten om 200 kronor
också vid 2002 års taxering skall utgöra en kom-
munal inkomstskatt.

8.3    Företagsskattefrågor

8.3.1   Beskattning av bolagsinkomster

Skattesatsen för aktiebolag och andra juridiska
personer är 28 procent. Med hänsyn till de reser-
veringsmöjligheter som skattesystemet tillåter,
främst avsättning till periodiseringsfond och
överavskrivningar på inventarier m.m., är den
effektiva skatten lägre. Internationellt sett har
Sverige efter 1990 års skattereform en konkur-
renskraftig bolagsskatt. Sverige har tillsammans
med Finland och Norge, vilka också har 28 pro-
cent i bolagsskatt, den lägsta nominella skattesat-
sen inom OECD-området. I fråga om effektiv
skatt ligger Sverige också relativt väl till men in-
tar inte någon tätposition.

Likväl hävdas det ofta i den allmänna debatten
att villkoren för företagande i Sverige är oför-
månliga. Det som då stått i förgrunden är att
Sverige tillämpar ett så kallat klassiskt system för
beskattning av bolagsvinster där vinsten först be-
skattas en gång med bolagsskatt i företagsledet
och sedan en andra gång som kapitalinkomst på
ägarnivå när vinsten delas ut eller ägaren avyttrar
aktierna. Denna s.k. dubbelbeskattning har un-
der det senaste året ofta angetts som en orsak till
utflyttningen av svenska företag och har dess-
utom i övrigt ansetts medföra negativa effekter
för näringslivet.

Vid en diskussion kring effekterna av nuva-
rande system för beskattning av bolagsinkomster
- och av en förändring av detta - finns i den all-
männa debatten en oklarhet kring vilken sam-
hällsekonomisk fråga diskussionen rör. Det är
nödvändigt att skilja mellan möjliga effekter på
realinvesteringar i Sverige, på det svenska spa-
randet, särskilt hushållssparandet, och på företa-
gens lokalisering av sina huvudkontor.

Anledningen till att det är nödvändigt att hålla
isär olika frågeställningar är att det för en liten
öppen ekonomi som den svenska med i tillta-
gande grad intemationaliserade kapitalmarkna-
der finns en skillnad mellan verkningarna av, å
ena sidan beskattningen av fysiska personers ka-
pitalinkomster, å andra sidan beskattningen av
juridiska personers inkomster. Beskattningen av
fysiska personers kapitalinkomster - liksom för
övrigt förmögenhetsskatten - påverkar i första
hand sparandet i ekonomin medan bolagsbe-
skattningen påverkar realinvesteringarna.

Frågan om s.k. enkelbeskattning och dess in-
verkan på företagsinvesteringama utreddes ingå-
ende av 1992 års företagsskatteutredning. I sitt

196

PROP. 1999/2000:1

betänkande En lättnad i dubbelbeskattningen av
mindre företags inkomster (SOU 1996:119) av-
visade utredningen ett generellt slopande av
dubbelbeskattningen som ett medel att förbättra
villkoren för företagande. Anledningen är att av-
kastningskravet på investeringar är internatio-
nellt bestämt. En lindrad ägarbeskattning leder
visserligen till att aktiekurserna initialt stiger men
kursstegringen blir inte bestående. Internatio-
nella placerare som inte beskattas i Sverige och
därför inte får del av skattelättnaden - liksom i
Sverige skattebefriade institutioner - kommer
p.g.a. de höjda aktiekurserna att finna det oför-
månligt att placera i svenska aktier och kommer
att sälja svenska aktier. Detta kommer i sin tur
att leda till att aktiekurserna tenderar att återgå
till sin ursprungliga nivå. Slopad dubbelbeskatt-
ning är därför inte effektivt som medel att sänka
företagens kostnader för kapitalanskaffning.
Dessa skäl är fortfarande bärkraftiga.

Den personliga kapitalinkomstbeskattningen,
bl.a. av utdelningsinkomster och reavinster på
aktier, är alltså i ekonomisk mening i första hand
en skatt på sparande vilket innebär att föränd-
ringar endast i begränsad omfattning skulle på-
verka realinvesteringar och sysselsättning.

För små och medelstora företag som för sin
kapitalförsörjning, särskilt med externt riskka-
pital, i vissa avseenden kan anses vara mer eller
mindre avskärmade från de internationella kapi-
talmarknaderna, är situationen delvis annorlun-
da. För dessa företag och dess ägare, särskilt för
företagaren/entreprenören, är den personliga ka-
pitalinkomstbeskattningen till viss del också en
skatt på företagets investeringar. I skattelagstift-
ningen har detta förhållande beaktats genom de
särskilda lättnader som sedan 1997 gäller vid be-
skattningen av utdelningar och reavinster på
onoterade aktier.

De små och medelstora företagen har alltså en
delvis annorlunda situation än vad som gäller för
större företag. Till den del dessa företag har ägare
som är verksamma i företaget omfattas de av de
s.k. 3:12-reglerna som innehåller vissa bestäm-
melser om hur utdelningar och reavinster skall
beskattas. Regeringen har idag utfärdat direktiv
till en särskild utredare med uppgift att bl.a. se
över dessa regler med inriktning att förbättra de
skattemässiga villkoren för expansion och inves-
teringar.

I huvudsak är alltså skatten på utdelningsin-
komster och aktiereavinster en skatt på hushål-
lens sparande. Ett lägre skatteuttag på detta slag
av kapitalinkomster än på övriga kapitalinkoms-

ter, särskilt ränteinkomster, skulle innebära en
olikformig beskattning av sparande. De sam-
hällsekonomiska motiven för att introducera en
sådan olikformighet är svaga. En sannolik effekt
av en utvidgad lättnad i ägarbeskattningen till att
avse alla aktier skulle bli en förändrad samman-
sättning av hushållens förmögenhetsportföljer
med en högre andel aktier eftersom avkastningen
efter skatt på aktieplaceringar skulle stiga. Till en
betydande offentlig-finansiell kostnad skulle allt-
så hushållens sparmönster förändras med bety-
dande inkomstförstärkningar för aktieägarna
men med begränsade effekter på företagsinveste-
ringar och sysselsättning.

Såvitt gäller kapitalbeskattningens effekter på
företagens lokalisering av sina huvudkontor, en
under det senaste året omdiskuterad fråga, kan
följande sägas. Gällande svenska regler, dvs. det
klassiska systemet för beskattning av bolags-
vinster, är neutralt visavi lokaliseringen av hu-
vudkontor då det likabehandlar ägare i Sverige
och ägare i utlandet. Det är även neutralt mellan
investeringar i Sverige och investeringar i utlan-
det. Diskussionen om skatternas betydelse för
huvudkontorens lokalisering har sin egentliga
bakgrund i spänningen mellan detta neutrala
system och de skattemodeller som tillämpas i
vissa andra länder. De senare modellerna bygger
på lättnader i ägarledet vid beskattningen av in-
hemska ägare, vanligtvis genom s.k. avräknings-
system. Dessa innebär att man regelmässigt dis-
kriminerar såväl utländska ägare som in-
vesteringar i utlandet. Det har har ifrågasatts om
dessa system är förenliga med EG-rätten. Ett
antal länder i vår omvärld har också, bl.a. mot
denna bakgrund, minskat eller avser att minska
eller avveckla sina avräkningssystem. Två aktuella
exempel på detta är Storbritannien och Tyskland.
I det läget framstår det som oklokt att införa ett
sådant system i Sverige.

Avräkningssystemen har i hög grad sin bak-
grund i en annan ekonomisk och skattesystema-
tisk miljö än den som gäller i dag. Tidigare var de
nationella ekonomierna slutna mot omvärlden -
vilket bl.a. innebar att skatter på utdelningsin-
komster då i högre grad än vad som gäller i dag
påverkade företagsinvesteringama. I skattesys-
tematiskt avseende infördes också flertalet av-
räkningsmodeller i en miljö där utdelningsin-
komster beskattades tillsammans med förvärvs-
inkomster enligt en progressiv skatteskala. Sedan
dess har en tendens mot att beskatta kapitalin-
komster separat gjort sig gällande.

197

PROP. 1999/2000:1

Motiven för avräkningssystem på ägamivå
inkl, system med motsvarande egenskaper har
alltså försvagats i takt med den ekonomiska och
skattesystematiska utvecklingen. Detta gör - i
kombination med de effekter som kan förväntas
uppkomma vid övergången till ett sådant system
- att denna metod att reducera skatteuttaget på
bolagsinkomster inte framstår som någon lämp-
lig väg.

Företagsskatteutredningen ansåg att det mest
effektiva medlet att förbättra villkoren för före-
tagande är sänkt skattesats. En bolagsskattesats-
sänkning sänker avkastningskravet på investe-
ringar med eget kapital.

Internationellt finns en tydlig trend för sänkta
bolagsskattesatser. Danmark och Storbritannien
har nyligen sänkt bolagsskatten. Tyskland har
aviserat att bolagsskatten skall sänkas till 25 pro-
cent. Detta balanseras med andra åtgärder.
Tyskland begränsar bl.a. sin lättnad på utdelad
vinst. Storbritannien har radikalt minskat lättna-
den i ägarbeskattningen.

Denna internationella trend kan förklaras med
effektivitetsskäl. I en mer internationell värld är
det alltmer viktigt att ett lands skattesystem ter
sig begripligt och transparent för utländska be-
traktare för att landet i fråga skall vara attraktivt
och dra till sig investeringar. Vidare krävs givet-
vis att vinster inte låses in i företaget utan kan tas
hem. Länder med låg nominell skattesats eller låg
effektiv skatt är mer attraktiva än länder som har
ett högt nominellt eller reellt skatteuttag.

Sänkt bolagsskatt sänker som framgått företa-
gens kapitalkostnader, vilket gör investeringar i
Sverige billigare. Detta är givetvis inte bara av
värde i ett internationellt perspektiv utan även
för företag som enbart arbetar på svenska mark-
nader samt för svenska investerare. En sänkt
skattesats skulle också vara mycket betydelsefull
för mindre företag. Som framgår av ett appendix
till detta kapitel betalar små företag som kollek-
tiv en något större andel av sin vinst i skatt än
kollektivet stora företag. Skillnaderna i skattebe-
lastning torde bl.a. kunna förklaras av att stora
företag oftare har skilda verksamheter med olika
konjunkturcykler och därigenom bättre kvitt-
ningsmöjligheter. Nuvarande högre relativa
skattebelastning på små företag innebär att dessa
skulle få ett relativt större utbyte av sänkt skatte-
sats än stora företag.

Företagarnas riksorganisation har i en skrivel-
se till regeringen (dnr Fil 999/2758) begärt lätt-
nader för småföretag i form av sänkt skattesats
och vidgade reserveringsmöjligheter. Regeringen

föreslår i denna proposition utökade reserve-
ringsmöjligheter för företagen. Enligt regering-
ens mening är dock selektiva åtgärder inte lämp-
liga på företagsskatteområdet. Bortsett från
svårigheter att finna korrekta storlekskriterier
medför selektiva åtgärder tröskeleffekter, kon-
kurrenssnedvridningar samt risk för uppdelning
av företag.

Med de bedömningar som nu kan göras av de
offentlig-finansiella överskotten under de kom-
mande åren prioriterar regeringen åtgärder vid
beskattningen av fysiska personers förvärvsin-
komster enligt de riktlinjer som redovisas i av-
snitt 8.2.1.

8.3.2 Utvidgade reserveringsmöjligheter

Regeringens förslag: Möjligheterna att sätta av till
periodiseringsfond förstärks fr.o.m. 2002 års tax-
ering (inkomståret 2001). För aktiebolag och
andra juridiska personer höjs avdragstaket från
20 till 25 procent av inkomsten. För enskilda nä-
ringsidkare och fysiska personer som är delägare
i handelsbolag höjs avdragstaket från 25 till 30
procent av inkomsten. Tiden inom vilken återfö-
ring av periodiseringsfond skall ske förlängs från
fem till sex år för alla företagsformer fr.o.m. 2000
års taxering.

Skälen för regeringens förslag: Vid beräk-
ning av inkomst av näringsverksamhet finns se-
dan 1995 års taxering en generell reserverings-
möjlighet, nämligen avdrag för avsättning till
periodiseringsfond enligt lagen (1993:1538) om
periodiseringsfonder. Avsättningsmöjligheten
gäller både för juridiska och fysiska personer.
Avdrag medges för juridiska personer med högst
20 procent av beskattningsårets inkomst före av-
drag. För enskilda näringsidkare medges avdrag
med högst 25 procent av ett motsvarande un-
derlag. Avdraget skall återföras till beskattning
senast femte beskattningsåret efter avsätt-
ningsåret. Vid 2000 års taxering skall de avsätt-
ningar som gjorts beskattningsåret 1994 (1995
års taxering) återföras.

Systemet med periodiseringsfonder har i hu-
vudsak två funktioner. För det första sänker det
skatteuttaget på sådana investeringar som finan-
sieras med internt genererade inkomster. För det
andra möjliggör det för företagen att under år
med goda inkomster göra avsättningar som kan

198

PROP. 1999/2000:1

användas för att täcka förluster under senare år.
När reglerna infördes ansågs ett avdragsutrymme
om 25 procent av årsinkomsten med en återfö-
ringsskyldighet på fem år innebära ett lämpligt
avvägt reserveringsutrymme. Som ett led i finan-
sieringen av ägarlättnaden för aktier i onoterade
bolag och mot bakgrund av då rådande statsfi-
nansiella situation sänktes taket till 20 procent år
1997. I 1998 års ekonomiska vårproposition fö-
reslogs en utvidgning till nu gällande 25 procent
för enskilda näringsidkare. Förslaget motiverades
i första hand med att en ökad avsättningsmöjlig-
het för enskilda näringsidkare sannolikt medför
att skatten på intemfinansierade investeringar
sänks. Därmed förbättras också lönsamheten ef-
ter skatt på dessa investeringar. Förslaget ge-
nomfördes med verkan fr.o.m. 1999 års taxering.

Rent allmänt får reserveringsmöjligheterna för
de svenska företagen anses vara goda. Det finns
också tecken som tyder på att reserveringsmöj-
ligheterna inte används fullt ut. Vidare visar till-
gänglig statistik att mindre företag tycks utnyttja
systemet i något mindre utsträckning än storfö-
retag. Reserveringsmöjligheten torde vara av sär-
skilt värde för den kategorin företag som har svå-
righeter eller begränsade möjligheter att få
externt riskkapital. I frånvaro av externt riskka-
pital är den gruppen av företag hänvisade till att
finansiera sina investeringar med vinstmedel som
har genererats i den egna verksamheten. Detta
gäller i särskilt hög grad för enskilda näringsidka-
re och fysiska personer som är delägare i han-
delsbolag samt generellt för nystartade företag.
Enligt regeringens mening är det därför angelä-
get att återgå till det tidigare avsättningsutrym-
met på 25 procent för aktiebolag och andra juri-
diska personer. Även för fysiska personer bör
avdragstaket höjas.

För att göra periodiseringsfondssystemet mer
attraktivt för företagen bör tidsperioden för att
återföra avdraget till beskattning förlängas. Detta
är av särskilt värde för mindre företag som ofta
är mer konjunkturkänsliga än storföretag vilket
förklaras av att småföretag till skillnad från
storföretag mer sällan har skilda verksamheter
med olika konjunkturcykler. Regeringen föreslår
därför att tidsperioden utsträcks till sex år. Det
motsvarar bättre vad som är en normal kon-
junkturcykel och bör vara till fördel för mindre
företag.

Förslagen föranleder ändringar i 3 och 4 §§ la-
gen om periodiseringsfonder.

8.3.3 Befrielse från kupongskatt vid
näringsbetingat innehav

Regeringens förslag: Kupongskatten slopas på ut-
delning till utländska bolag som innehar minst 25
procent av andelskapitalet i ett svenskt bolag.

Promemorians förslag: Överenstämmer med
regeringens förslag.

Remissinstanserna: De remissinstanser som
har uttalat sig har tillstyrkt förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Sedan många
år tillbaka har det varit en svensk policy att vid
förhandlingar om skatteavtal föreslå ett ömsesi-
digt avstående av källskatt på utdelning (kupong-
skatt) på näringsbetingade innehav av en viss
storlek. Redan innan Sveriges inträde i EU hade
detta uppnåtts gentemot några europeiska län-
der. Genom medlemskapet i EU uppnås detta
gentemot övriga medlemsstater genom att den
svenska lagstiftningen anpassats till rådets direk-
tiv (90/435/EEG) den 23 juli 1990 om ett ge-
mensamt beskattningssystem för moderbolag
och dotterbolag hemmahörande i olika med-
lemsstater.

Dessutom har kupongskatten på näringsbe-
tingat innehav av viss storlek avskaffats i skatte-
avtal med några viktigare länder utanför EU.
Som exempel kan nämnas Norge (SFS 1989:933
och SFS 1996:1512), Schweiz (SFS 1992:856)
och Japan i ett protokoll undertecknat den 19
februari 1999. Vid omförhandlingarna av skatte-
avtalet med USA föreslogs från svensk sida att
kupongskatten i denna del ömsesidigt skulle av-
skaffas. Det är emellertid en fast amerikansk po-
licy att kupongskatt skall tas ut med fem procent
på sådana innehav. USA har inte gentemot något
land, och således inte heller gentemot Sverige,
accepterat att helt slopa kupongskatten på dessa
innehav.

Under senare år har källskatten på bl.a. utdel-
ning kommit att bli allt lägre dels genom intern
lagstiftning i många länder och dels genom skat-
teavtal. Det är önskvärt att en sänkning av skat-
ten sker ömsesidigt genom skatteavtal. Flera län-
der har emellertid valt att ensidigt avskaffa ku-
pongskatten. Det senaste exemplet är Danmark
som fr. o. m. den 1 januari 1999 generellt av-
skaffat kupongskatten på näringsbetingade inne-
hav. Ett annat exempel är Luxemburg som i
skatteavtalet med USA ensidigt valt att avstå från
att ta ut kupongskatt.

199

PROP. 1999/2000:1

Det är angeläget att utländska företags inves-
teringar i Sverige inte skattemässigt missgynnas
när vinstmedel delas ut från Sverige. Därför före-
slås att kupongskatten på utdelning till utländskt
bolag som innehar minst 25 procent av andelska-
pitalet i ett svenskt bolag avskaffas fr. o. m. den 1
januari 2000.

En förutsättning för skattefrihet är således att
mottagaren av utdelningen är ett utländskt bolag
enligt den definition som anges i 16 § andra eller
tredje stycket lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt, SIL. Som utländskt bolag anses ett
bolag som är hemmahörande och skattskyldigt
till inkomstskatt i något av de länder med vilket
Sverige har ett skatteavtal och som finns med i
uppräkningen i 16 § tredje stycket SIL. Detta
gäller under förutsättning att bolaget omfattas av
avtalets regler om begränsning av beskatt-
ningsrätten. En utländsk juridisk person som är
hemmahörande i ett land med vilket Sverige inte
har något skatteavtal, i ett land med vilket Sveri-
ge har ett skatteavtal men som inte finns med i
uppräkningen eller i ett land som finns med i
uppräkningen men som inte omfattas av avtalets
regler om begränsning av beskattningsrätten an-
ses också som ett utländskt bolag om den juri-
diska personen i den stat där den är hemmahö-
rande är föremål för en beskattning som är
likartad den som svenska företag är underkastad.

En förutsättning för befrielse från kupong-
skatt är att det mottagande bolaget innehar minst
25 procent av det utdelande bolagets aktiekapital
vilket överensstämmer med vad som gäller enligt
rådets direktiv (90/43 5/EEG) som nämnts ovan.

8.3.4 Slopade stoppregler

Regeringens bedömning: Flertalet av stoppreglema
kan slopas. En ny regel om beskattning av för-
bjudna lån som intäkt av näringsverksamhet bör
införas. Definitionerna av fåmansföretag, få-
mansägt handelsbolag och företagsledare bör
förtydligas. Uppgiftsskyldigheten bör bibehållas
i sin nuvarande form.

Utredningens förslag: Stoppreglerna tar sikte på
transaktioner mellan fåmansägda företag och de-
ras ägare. Syftet är att förhindra att intressege-
menskapen mellan företaget och ägaren miss-
brukas skattemässigt. Stoppregelutredningen har
haft till uppdrag att se över reglerna för att om

möjligt slopa dessa så att beskattningen i stället
kan ske enligt allmänna regler.

Utredningen föreslår i betänkandet Stoppregler-
na (SOU 1998:116) att de flesta stoppreglema
slopas. Vid sidan om stoppreglema föreslås att
kopplingen mellan det civilrättsliga låneförbudet
och skattereglerna slopas. I stället föreslås sär-
skilda skatterättsliga bestämmelser om beskatt-
ning av lån från fåmansägda aktiebolag. Vidare
föreslår utredningen bl.a. att definitionerna av
fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag och fö-
retagsledare förtydligas. Dessutom föreslås att
uppgiftsskyldigheten som gäller för vissa trans-
aktioner i fåmansägda företag utvidgas till att av-
se i princip samtliga transaktioner mellan sådana
företag och delägarna.

Remissinstanserna: Remissinstanserna är
övervägande positiva till utredningens förslag
men det finns kritiska inslag.

Näringslivsföreträdarna tillstyrker förslagen
men vill avskaffa ännu fler regler än utredningen.
Vidare motsätter man sig utvidgningen av upp-
giftsskyldigheten. Flera instanser motsätter sig
att kopplingen mellan det civilrättsliga låneför-
budet och den skattemässiga regleringen slopas.
LO är mest negativt och avstyrker förslaget i
dess helhet. Handelshögskolan vid Göteborgs uni-
versitet anser att bestämmelserna om företags an-
skaffning av egendom för företagsledarens pri-
vata bmk respektive införsäljning av onyttig
egendom till företaget bör behållas. Förbundet
Civilekonomerna avstyrker huvuddelen av för-
slagen och ifrågasätter om den föreslagna upp-
giftsskyldigheten är realistisk med hänsyn till
den kraftiga ökning av antalet förmånsvärden
och transaktioner de materiella förslagen medför.
RSV avstyrker att reglerna om företags anskaff-
ning av egendom för företagsledarens privata
bruk, delägares införsäljning av onyttig egendom
och den särskilda begränsningen för fåmansfö-
retags rätt till avdrag för avsättning till personal-
stiftelse slopas. I övrigt tillstyrker eller motsätter
sig RSV inte de framlagda förslagen men lämnar
kritiska synpunkter och betänkligheter i skilda
frågor.

Skälen för regeringens bedömning: Ett
grundläggande drag i regeringens ekonomiska
politik är att förbättra förutsättningarna för de
små och medelstora företagen. Skattesystemet
skall vara neutralt och skattereglerna enkla och så
långt som möjligt generella. Regeringen anser
därför att det är en viktig åtgärd att så långt som
möjligt avskaffa de särregler som finns för de
fåmansägda företagen. En förutsättning för att

200

PROP. 1999/2000:1

regler skall kunna slopas är dock att en korrekt
beskattning ändå kan ske och att inte obehöriga
skatteförmåner kan befaras uppkomma i alltför
stor utsträckning.

Regeringen bedömer att de allra flesta stopp-
reglerna kan slopas. Efter en genomgång av reg-
lerna, deras syften och möjligheterna till beskatt-
ning enligt allmänna regler anser regeringen i
likhet med utredningen att endast regler om
kostnader för personalaweckling bör behållas.
Till skillnad från utredningen anser regeringen
att kopplingen mellan skattereglerna och det ci-
vilrättsliga låneförbudet bör behållas. Det bör
dock klargöras att även lån som lämnats till juri-
diska personer skall beskattas.

För att förbättra rättssäkerheten och förutse-
barheten vid taxeringarna anser regeringen att
definitionerna av fåmansföretag, fåmansägt han-
delsbolag och företagsledare bör förtydligas.

Regeringen bedömer att den uppgiftsskyldig-
het som redan gäller för transaktioner i fåmans-
företag och fåmansägda handelsbolag är tillräck-
lig för att tillgodose det kontrollbehov som
kommer att uppstå när de flesta stoppreglema
slopas. Något behov av att utöka uppgiftsskyl-
digheten kan inte anses föreligga. Slopandet av
stoppreglema bör dock noga följas upp och ut-
värderas för att minska riskerna för en inte önsk-
värd utveckling.

Sammanfattningsvis bedömer regeringen att
de föreslagna förändringarna av reglerna för få-
mansföretag och fåmansägda handelsbolag
kommer att förbättra förutsättningarna för verk-
samheten och tillväxten i små och medelstora fö-
retag.

En lagrådsremiss kommer att överlämnas till
Lagrådet inom kort. Regeringen avser att snarast
återkomma till riksdagen med ett förslag.

8.3.5 Återköp av egna aktier

Aktiebolagskommittén har i delbetänkandet,
SOU 1997:22, Aktiebolagets kapital, föreslagit
regler om att svenska aktiebolag under vissa för-
utsättningar skall kunna återköpa eller på annat
sätt förvärva egna aktier. Frågan om de ändringar
av aktiebolagslagstiftningen som behövs för att
möjliggöra återköp av egna aktier bereds inom
Justitiedepartementet. I 1999 års ekonomiska
vårproposition berördes frågan om anslutande
skatteregler (avsnitt 8.3.2). Regeringen aviserade
att ett skatteförslag med denna inriktning skulle
presenteras under hösten 1999. Det angavs att

förslaget skulle avse publika bolag. Det avisera-
des samtidigt att ett sådant förslag också skulle
omfatta frågan om uttag av kupongskatt för ut-
ländska aktieägare i samband med omstrukture-
ringar. En inom Finansdepartementet upprättad
promemoria - Vissa skattefrågor med anledning
av att aktiebolag skall kunna förvärva egna aktier,
m.m., dnr FH999/2419 - har remissbehandlats
under sommaren. Beredningen i Justitiedeparte-
mentet siktar på att ändringarna i aktiebolagslag-
stiftningen skall träda i kraft den 1 mars 2000.
Skattereglerna bör träda i kraft vid samma tid-
punkt. Arbetet i Finansdepartementet sker med
denna inriktning.

8.3.6   Beskattning av utländska
nyckelpersoner

För att Sverige skall kunna behålla sin position
som ett högteknologiskt och kunskapsintensivt
land är det angeläget att svenska företag även i
framtiden kan anställa utländska företagsledare,
experter och forskare med hög kompetens. En
departementspromemoria angående beskattning
av utländska nyckelpersoner, Ds 1999:25, har
nyligen remissbehandlats. Remissutfallet är i hu-
vudsak positivt. Regeringen avser att lägga fram
förslag om skattelättnader för utländska exper-
ter, forskare, företagsledare och andra nyckelper-
soner vid tidsbegränsad vistelse i Sverige. Innan
ett förslag läggs fram för riksdagen bör förslagets
förenlighet med EU:s statsstödsregler stämmas
av.

8.3.7   Kontantmetod för småföretagare

Förenklingsutredningen har i delbetänkandet
Kontantmetod för småföretagare (SOU
1999:28) lämnat ett förslag till hur en kontant-
metod för mindre tjänsteföretag skulle kunna
utformas. En utgångspunkt för förslaget är att
näringsidkarens redovisning enligt skattelagstift-
ningen och redovisningslagstiftningen bör
stämma överens. Annars måste redovisningen
göras enligt två system, vilket skulle försvåra ar-
betet för företagen. Enligt förslaget skall de nä-
ringsidkare som väljer att tillämpa kontantmeto-
den vid inkomstberäkningen inte ta hänsyn till
in- och utgående balanser avseende varuinköp,
pågående arbeten, fordringar och skulder etc. In-
komster och utgifter skall alltså inte periodiseras
utan avgörande för beskattningstidpunkten är

201

PROP. 1999/2000:1

när betalning har skett. Kontantmetoden föreslås
även tillämpas när det gäller utgifter för anskaff-
ning av inventarier. Konkret innebär förslaget att
direktavdrag får göras med högst ett prisbasbe-
lopp per år för sådana utgifter. Reglerna om
räntefördelning, expansionsmedel och periodise-
ringsfond skall inte få tillämpas samtidigt med
kontantmetoden. Vidare skall räntekostnader
dras av i inkomstslaget kapital.

Genom den föreslagna kontantmetoden skulle
en möjlighet öppnas att tillämpa ett enklare re-
gelsystem vid inkomstberäkningen. Enklare
regler för inkomstberäkningen har ett värde i sig
och ger den enskilde näringsidkaren bättre förut-
sättningar att själv klara av sin bokföring och de-
klaration. Mot metoden talar den omständighe-
ten att skattesystemet, sett i sin helhet, blir mer
komplext om ett alternativt sätt att beräkna in-
komst av näringsverksamhet införs. Regeringen
delar utredningens uppfattning att det vid en
slutlig bedömning av om det är lämpligt eller inte
att införa kontantmetoden bör läggas avgörande
vikt vid berörda näringsidkares inställning.

Förslaget har remissbehandlats. Många re-
missinstanser är positiva till förenklingsutred-
ningens strävan att åstadkomma enkla och lätt-
hanterliga regler för inkomstredovisningen. Den
allmänna uppfattningen är emellertid att försla-
get har fått en sådan inriktning att det har be-
gränsat värde för den tänkta målgruppen. Mot
den bakgrunden anser regeringen att det nu vore
olämpligt att införa den föreslagna kontantme-
toden. Ett slutligt ställningstagande är inte
aktuellt utan ytterligare beredning av frågan.

Den statliga ålderspensionsavgiften höjs från
6,40 till 10,21 procent av det beräknade underla-
get. Vid beräkningen av avgiften skall bortses
från i sig pensionsgrundande inkomster som
överstiger 8,07 förhöjda prisbasbelopp.

Den allmänna löneavgiften sänks från 8,04 till
3,09 procent av avgiftsunderlaget, vilket innebär
att det sammantagna uttaget av socialavgifter och
allmän löneavgift sänks med 0,14 procentenhe-
ter.

Den särskilda löneskatten för arbetstagare re-
spektive försäkrade som vid årets ingång är 65 år
eller äldre sänks från 18,09 till 16,16 procent av
avgiftsunderlaget.

Förändringarna skall träda i kraft den 1 januari
2000.

8.4 Förändrade avgiftsnivåer för
socialavgifterna m.m.

Regeringens förslag: Den allmänna pensionsav-
giften höjs från 6,95 till 7 procent av avgiftsun-
derlaget. Taket för uttag av avgiften höjs från
8,06 till 8,07 förhöjda prisbasbelopp.

I fråga om socialavgifterna höjs ålderspen-
sionsavgiften från 6,40 till 10,21 procent av av-
giftsunderlaget. Den andel av influtna ålderspen-
sionsavgifter som förs till staten skall beräknas
för inkomster överstigande 8,07 i stället för 8,06
förhöjda prisbasbelopp. Sjukförsäkringsavgiften
för arbetsgivare höjs från 7,50 till 8,50 procent
och för dem som har inkomst av annat förvärvs-
arbete från 8,23 till 9,23 procent.

Skälen för regeringens förslag: I juni 1998 fat-
tade riksdagen beslut om införande av ett nytt
ålderspensionssystem (prop. 1997/98:151 och
152, bet. 1997/98:SfU13 och 14, rskr. 1997/98:-
315 och 320). Som redovisas under avsnitt 3.3.2
under Utgiftsområde 11 - Ekonomisk trygghet
vid ålderdom, volym 6, återstår alltjämt vissa frå-
gor att reglera, bl.a. fördelningen av avgifterna -
allmän pensionsavgift respektive socialavgifter -
för finansieringen av ålderspensionerna. Som
framgår av nämnda redogörelse har de fem parti-
erna bakom pensionsöverenskommelsen kom-
mit överens om vilka avgifter som skall gälla för
finansiering av pensionerna år 2000. Regeringen
lämnar nu förslag till avgiftsuttag i enlighet med
denna överenskommelse.

Socialförsäkringarna finansieras av allmän pen-
sionsavgift, socialavgifter, statlig ålderspensions-
avgift och allmänna skattemedel. Allmän pen-
sionsavgift tas ut enligt lagen (1994:1744) om
allmän pensionsavgift för finansiering av försäk-
ringen för inkomstpension och tilläggspension
enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ål-
derspension och tilläggspension i form av ålder-
spension enligt lagen (1962:381) om allmän för-
säkring. Avgiften betalas av den enskilde och
beräknas på ett underlag som består av inkomst
av anställning och inkomst av annat förvärvsar-
bete till den del summan av inkomsterna inte
överstiger 8,06 förhöjda prisbasbelopp enligt la-
gen om allmän försäkring.

Socialavgifter tas ut enligt lagen (1981:691)
om socialavgifter för finansiering av den allmän-
na försäkringen, ålderspensioneringen och vissa
andra sociala ändamål. Avgifterna tas ut som ar-

202

PROP. 1999/2000:1

betsgivaravgifter och egenavgifter. Arbetsgivar-
avgifter betalas av arbetsgivare och beräknas på
ett underlag som består av lön och andra skatte-
pliktiga förmåner som en arbetsgivare utger till
anställda. Egenavgifter betalas främst av den som
bedriver näringsverksamhet och beräknas på ett
underlag som består av inkomst av annat för-
värvsarbete. För närvarande finns det sex olika
arbetsgivaravgifter och egenavgifter (se tabell
8.3).

De statliga ålderspensionsavgifterna tas ut en-
ligt lagen (1998:676) om statlig ålderspen-
sionsavgift för finansiering av försäkringen för
inkomstgrundad ålderspension enligt lagen om
inkomstgrundad ålderspension. Denna avgift
betalas endast för vissa socialförsäkringsersätt-
ningar m.m. till den del dessa ersättningar till-
sammans med övriga pensionsgrundande in-
komster inte överstiger 8,06 förhöjda prisbas-
belopp.

Därutöver tas allmän löneavgift ut enligt lagen
(1994:1920) om allmän löneavgift. Avgiftssatser-
na enligt gällande regler framgår av tabell 8.3.

Tabell 8.3 Avgiftssatser enligt gällande regler

Procent

Socialavgifter

Arbetsgivar-
avgifter

Egenavgifter

Ålderspensionsavgift

6,40

6,40

Sjukförsäkringsavgift

7,50

8,23

Arbetsskadeavgift

1,38

1,38

Arbetsmarknadsavgift

5,84

3,30

Efterlevandepensionsavgift

1,70

1,70

Föräldraförsäkringsavgift

2,20

2,20

Summa

25,02

23,21

Allmän löneavgift

8,04

8,04

Summa

33,06

31,25

Särskild löneskatt

24,26

24,26

Särskild löneskatt > 65 år

18,09

18,09

Allmän pensionsavgift

6,95

6,95

Den allmänna pensionsavgiften

Allmän pensionsavgift tas för närvarande ut med
6,95 procent av avgiftsunderlaget. Influtna all-
männa pensionsavgifter förs till Allmänna pen-
sionsfonden.

I samband med införandet av det nya pen-
sionssystemet beslutades att den allmänna pen-
sionsavgiften skall dras av vid beräkningen av

den pensionsgrundande inkomsten. Samtidigt
höjdes inkomsttaket för uttag av den allmän pen-
sionsavgiften till 8,06 förhöjda prisbasbelopp.
Den nu träffade överenskommelsen om finansie-
ringen av ålderspensionerna innebär att den all-
männa pensionsavgiften skall höjas från 6,95 till
7 procent av avgiftsunderlaget och att taket för
uttag av avgifter skall höjas från 8,06 till 8,07 för-
höjda prisbasbelopp. Regeringen föreslår därför
att den allmänna pensionsavgiften höjs till 7 pro-
cent av avgiftsunderlaget och att det vid beräk-
ningen bortses från inkomster överstigande 8,07
förhöjda prisbasbelopp. Ändringarna föreslås
träda i kraft den 1 januari 2000.

Ålderspensionsavgiften

Fördelningen av influtna ålderspensionsavgifter
skall enligt gällande regler (4 kap. 3 § lagen om
socialavgifter) göras enligt följande. Den andel
som beräknas utgöra avgifter för inkomster som
överstiger 8,06 förhöjda prisbasbelopp förs till
staten. Den andel som beräknas motsvara pen-
sionsrätt för premiepension för samma år förs till
Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning. Åter-
stoden förs till Allmänna pensionsfonden med
vars tillgångar kostnaderna för försäkringen för
inkomstpension och tilläggspension enligt lagen
om inkomstgrundad ålderspension och tilläggs-
pension i form av ålderspension enligt lagen om
allmän försäkring skall täckas. Regeringen skall
för varje år fastställa dessa andelar efter förslag
från Riksförsäkringsverket. Skillnaden mellan
beräknade belopp och de belopp som slutligt
framräknas för det aktuella året skall regleras vid
en kommande överföring.

Regeringen föreslår i enlighet med pensions-
överenskommelsen från juni 1999 att ålderspen-
sionsavgiften för såväl arbetsgivare som för den
som har inkomst av annat förvärvsarbete höjs
från 6,40 till 10,21 procent av avgiftsunderlaget.
Regeringen föreslår vidare att andelen som be-
räknas utgöra avgifter för inkomster överstigan-
de 8,07 förhöjda prisbasbelopp förs till staten.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari
2000.

Sjukförsäkringsavgiften

Sjukförsäkringsavgifter förs till staten för finan-
siering av bl.a. kostnader för sjukpenning, folk-
pension i form av förtidspension för personer
som har rätt till tilläggspension i form av förtids-
pension, tilläggspension i form av förtidspension,
och rehabiliteringsersättning, allt enligt lagen om
allmän försäkring. Sjukförsäkringsavgiften skall

203

PROP. 1999/2000:1

även finansiera Centrala studiestödsnämndens
kostnader med anledning av att sådana studielån
som belöper på en studerandes sjukperiod enligt
studiestödslagen (1973:349) inte skall återbetalas,
vissa av de allmänna försäkringskassornas för-
valtningskostnader, samt kostnader enligt lagen
(1988:1465) om ersättning och ledighet för när-
ståendevård. Sjukförsäkringsavgiften uppgår för
närvarande till 7,50 procent för arbetsgivare och
8,23 procent för den som har inkomst av annat
förvärvsarbete.

Ett syfte med den förändrade avgiftsstruktur
som riksdagen beslutat med anledning av bud-
getpropositionen för år 1998 (prop. 1997/98:1
bet. 1997/98:FiUl, rskr. 1997/98:36) var att in-
om ramen för ett i princip oförändrat avgiftsut-
tag skapa bättre samstämmighet mellan inkoms-
ter och utgifter i bl.a. sjukförsäkringssystemet.
Genom de strukturförändringar på avgiftssidan
som infördes i samband med pensionsreformen
gick arbetet vidare i den riktningen (prop.
1997/98:151). För år 2000 beräknas de kostnader
som sjukförsäkringsavgiften avser att täcka upp-
gå till 72,7 miljarder kronor. Mot bakgrund härav
föreslår regeringen att sjukförsäkringsavgiften
från och med den 1 januari 2000 höjs till 8,50
procent för arbetsgivare och till 9,23 procent för
den som har inkomst av annat förvärvsarbete.

Den statliga ålderspensionsavgiften
Fördelningen av de statliga ålderspensionsavgif-
terna skall enligt gällande regler (8 § lagen om
statlig ålderspensionsavgift) göras enligt följande.
Den andel som beräknas motsvara pensionsrätt
för premiepension för samma år förs till Riks-
gäldskontoret för tillfällig förvaltning. Återsto-
den förs till Allmänna pensionsfonden. Rege-
ringen skall för varje år fastställa dessa andelar
efter förslag från Riksförsäkringsverket.

Den statliga ålderspensionsavgiften skall i
princip motsvara den ålderspensionsavgift som
arbetsgivare och den som har inkomst av annat
förvärvsarbete skall betala (prop. 1997/98:151).
Regeringen föreslår därför att den statliga ålders-
pensionsavgiften höjs från 6,40 till 10,21 procent
av det beräknade underlaget. Vidare föreslår re-
geringen att det vid beräkning av avgiften skall
bortses från i sig pensionsgrundande inkomster
överstigande 8,07 i stället för 8,06 förhöjda pris-
basbelopp. Ändringarna föreslås träda i kraft den
1 januari 2000.

Förändringar av det sammantagna uttaget av
socialavgifter och allmän löneavgift

Det sammantagna uttaget av arbetsgivaravgifter
och allmän löneavgift skall enligt pensionsupp-
görelsen från juni 1999 sänkas med 0,14 procent-
enheter, dvs. från 33,06 till 32,92 procent av av-
giftsunderlaget. Enligt den ursprungliga pen-
sionsuppgörelsen år 1994 skall pensionerna till
hälften finansieras via socialavgifter, vilket inne-
bär en ålderspensionsavgift på 8,47 procent. För
år 2000 föreslås dock att ålderspensionsavgiften
tas ut med 10,21 procent av avgiftsunderlaget.
Härmed överskrids den ursprungligen överens-
komna nivån med 1,74 procentenheter. Vid pen-
sionsuppgörelsen i juni 1999 bedömdes att löne-
summan över 8,07 förhöjda prisbasbelopp
uppgick till 70,2 miljarder kronor och att det
därigenom fanns ett utrymme att sänka det
sammantagna uttaget av arbetsgivaravgifter och
allmän löneavgift med 0,14 procentenheter. Till
följd av de ovan föreslagna förändringarna avse-
ende ålderspensionsavgiften och sjukförsäkrings-
avgiften föreslår regeringen därför att den all-
männa löneavgiften för såväl arbetsgivare som
den som har inkomst av annat förvärvsarbete
sänks från 8,04 procent till 3,09 procent av av-
giftsunderlaget. Ändringen föreslås träda i kraft
den 1 januari 2000.

Den särskilda löneskatten

Särskild löneskatt skall för varje år betalas till
staten enligt lagen (1990:659) om särskild lö-
neskatt på vissa förvärvsinkomster. Den särskilda
löneskatten är avsedd att motsvara skattedelen av
socialavgifterna. Denna skatt beräknas för närva-
rande schablonmässigt enligt de principer som
fastslogs i samband med skattereformen (prop.
1989/90:110).

Det nya ålderspensionssystemet innebär bl.a.
att pensionsrätt kan intjänas även av den som har
fyllt 65 år och att socialavgifter i form av ålders-
pensionsavgift och allmän pensionsavgift därför
även skall betalas efter det att arbetstagaren re-
spektive den försäkrade fyllt 65 år. En lägre nivå
för den särskilda löneskatten på förvärvsin-
komster infördes av denna anledning samtidigt
för dessa personer. Särskild löneskatt skall enligt
nu gällande regler betalas med 18,09 procent i
dessa situationer. I övriga fall tas särskild lö-
neskatt ut med 24,26 procent. Mot bakgrund av
de nya nivåer för ålderspensionsavgiften och den
allmänna pensionsavgiften som följer av pen-
sionsöverenskommelsen från juni 1999 bör den
särskilda löneskatten för dessa personer justeras.

204

PROP. 1999/2000:1

Med tillämpning av nuvarande beräkningsscha-
blon utgör skattedelen 8,10 procentenheter (0,5
x (10,21 -I- 7-1) = 8,10) av det sammantagna ut-
taget på 17,21 procent av ålderspensionsavgift
och allmän pensionsavgift. Regeringen föreslår
därför att den särskilda löneskatten för personer
som vid årets ingång är 65 år eller äldre sänks till
16,16 procent av avgiftsunderlaget (24,26 - 8,10
= 16,16). Liksom tidigare skall dessa bestämmel-
ser inte gälla för personer som är födda 1937 eller
tidigare eftersom de inte omfattas av det nya
pensionssystemet. De nya reglerna föreslås träda
i kraft den 1 januari 2000.

Sammanfattning av förslagen om förändrade av-
giftsnivåer

Förslagen till nya nivåer på socialavgifter m.fl.
avgifter sammanfattas i tabell 8.4.

Tabell 8.4 Nya avgiftssatser fr.o.m. år 2000

Socialavgifter

Arbetsgivar-
avgifter

Egenavgifter

Ålderspensionsavgift

10,21

10,21

Sjukförsäkringsavgift

8,50

9,23

Arbetsskadeavgift

1,38

1,38

Arbetsmarknadsavgift

5,84

3,30

Efterlevandepensionsavgift

1,70

1,70

Föräldraförsäkringsavgift

2,20

2,20

Summa

29,83

28,02

Allmän löneavgift

3,09

3,09

Summa

32,92

31,11

Särskild löneskatt

24,26

24,26

Särskild löneskatt > 65 är

16,16

16,16

Allmän pensionsavgift

7,00

7,00

8.5 Fastighetsskattefrågor

8.5.1 Underlaget för fastighetsskatt vid

2001 års taxering

Regeringens förslag: Vid beräkning av fastighets-
skatt vid 2001 års taxering skall i fråga om hyres-
hus (bostadsdelen) skatten beräknas på det lägsta
av 1999 och 2000 års taxeringsvärden.

Promemorians förslag: Överensstämmer
med regeringens.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser
är positiva till den föreslagna ändringen. Några
remissinstanser anser dock att åtgärden inte skall
begränsas till hyreshus vid 2001 års taxering.

Skälen för regeringens förslag: Allmän fas-
tighetstaxering sker vart sjätte år räknat fr.o.m. år
1988 för hyreshus och industrienheter, år 1990
för småhusenheter och år 1992 för lantbruksen-
heter. Vid allmän fastighetstaxering bestäms för
varje taxeringsenhet ett basvärde som skall mot-
svara 75 procent av dess marknadsvärde. Detta
bestäms med hänsyn till det genomsnittliga pri-
släget under andra året före det år då allmän fas-
tighetstaxering sker. Prisutvecklingen mellan de
allmänna fastighetstaxeringarna beaktas genom
ett särskilt årligt omräkningsförfarande. Detta
innebär att basvärdet omräknas med hjälp av ett
omräkningstal som fastställs av RSV med hänsyn
till det genomsnittliga prisläget i olika prisut-
vecklingsområden under tolvmånadersperioden
mellan den 1 juli andra året före taxeringsåret
och den 30 juni året före taxeringsåret.

I samband med besluten om omräkningstal till
1996 och 1997 års omräkningar uppmärksam-
made RSV vissa tekniska brister i förfarandet.
Dessa hade i första hand att göra med det för-
hållandet att omräkningstalen inte kunde be-
stämmas med beaktande av andra faktorer än
prisutvecklingen för samtliga fastigheter av ett
visst slag. När det gällde hyreshus grundades den
redovisade prisutvecklingen i vissa områden ute-
slutande på försäljningar av äldre fastigheter ef-
tersom yngre fastigheter från de s.k. krisårgång-
arna inte alls hade avyttrats i dessa områden. Ett
omräkningstal baserat på dessa uppgifter kunde
för yngre fastigheter leda till oriktiga värden. I
fråga om småhus innebar omräkningen år 1996
att de redan höga taxeringsvärdenivåerna i vissa
attraktiva områden ytterligare skulle höjas.

Mot bakgrund härav begärde riksdagen under
hösten 1996 hos regeringen en översyn av reg-
lerna om fastighetstaxeringsförfarandet. I av-
vaktan på en sådan översyn beslöt riksdagen om
en begränsning av omräkningstalen för 1997 års
taxeringsvärden i vissa fall, bet. 1996/97: SkU14,
rskr. 1996/97:134, SFS 1996:1615. I mars 1997
förordnade regeringen en särskild utredare som
har till uppgift att se över förfarandet vid fastig-
hetstaxeringen (Fastighetstaxeringsutredningen,
dir. 1997:36).

För 1998 års omräkningstal ansåg regeringen -
mot bakgrund av kritiken mot i första hand reg-

205

PROP. 1999/2000:1

lema om omräkningsförfarandet och i avvaktan
på vad den särskilde utredaren skulle komma till
för slutsatser — att förfarandet inte borde leda till
några förändringar av taxeringsvärdena för hy-
reshus (bostadsdelen) eller för småhusenheter.
Detta innebar att omräkningstalen för dessa fas-
tighetstyper skulle vara desamma för år 1998
som de som gällde för år 1997. Lagstiftningen
trädde i kraft den 1 juli 1997 (prop. 1996/97:150,
bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284, SFS
1997: 441).

I 1998 års ekonomiska vårproposition före-
slog regeringen en förlängning för år 1999. Lag-
stiftningen trädde i kraft den 1 juli 1998 (bet.
1997/98:   FiU20, rskr,1997/98:318, SFS

1998:525).

I 1999 års ekonomiska vårproposition före-
slog regeringen en förlängning även för år 2000
för småhusens del (avsnitt 8.2.1). Lagstiftningen
trädde i kraft den 1 augusti 1999 (bet.
1998/99:FiU20, rskr. 1998/99:256, SFS
1999:637). Något förslag till förlängning för hy-
reshusens del lämnades inte i vårpropositionen.
Detta motiverades med att förhållandena inför år

2000 för hyreshusen är annorlunda och mer
komplicerade än tidigare. Detta beror på att hy-
reshusen skall göras till föremål för en allmän
fastighetstaxering under år 2000. Det finns skäl
att anta att detta för många hyreshus kommer att
innebära höjda basvärden. Taxeringsvärdena för
hyreshus kommer därmed att höjas, även med
oförändrade omräkningstal. Regeringen ansåg
därför att den förväntade höjningen av basvärde-
na avseende hyreshus (bostadsdelen) inte skulle
tillåtas slå igenom på fastighesskatteuttaget vid

2001 års taxering och uttalade sin avsikt att åter-
komma med ett förslag med den angivna inrikt-
ningen. Inom Finansdepartementet har utarbe-
tats en promemoria med förslag till lagstiftning.
Promemorian har remissbehandlats och remiss-
utfallet var övervägande positivt, jfr. avsnitt 8.1.

Som framkommit av det ovan sagda fungerar
en "frysning" av omräkningstalen år 2000 för hy-
reshusen (bostadsdelen) inte på samma sätt som
tidigare år på grund av den allmänna fastig-
hetstaxering av hyreshus som sker detta år.
Oförändrade omräkningstal ger inte oförändrade
taxeringsvärden eftersom basvärdena ändras. I
och för sig kan det göras gällande att en höjning
av taxeringsvärdena som beror på att basvärdena
höjts vid en allmän fastighetstaxering inte står i
strid mot de ställningstaganden som regeringen
och riksdagen gjort till tidigare år. Kritiken har i

första hand tagit sikte på omräkningsförfarandet
och inte på taxeringsförfarandet i allmänhet.

Det finns emellertid skäl som talar för att den
förväntade höjningen år 2000 av basvärdena av-
seende hyreshus (bostadsdelen) inte skall tillåtas
slå igenom på taxeringsvärdena vid 2001 års taxe-
ring till fastighetsskatt. Det går i sammanhanget
inte att bortse från det förhållandet att tidigare
ställningstaganden i fråga om omräkningstalen i
realiteten tagit sikte på att förhindra ett ökat ut-
tag av fastighetsskatt. Hittills har oförändrade
omräkningstal inneburit i princip oförändrade
taxeringsvärden och till följd därav inga föränd-
ringar av fastighetsskatteuttaget mellan åren.
Fastighetsskatteuttaget bör därför inte bara när
det gäller småhus utan även i fråga om hyreshu-
sen (bostadsdelen) - med bortseende från den
sänkning av fastighetsskatten som betingas av
förslagen i avsnitt 8.5.2 - vara oförändrat också
vid 2001 års taxering. Till bilden hör också att
frågan om fastighetsskattens framtida utform-
ning är föremål för Fastighetsbeskattningskom-
mitténs (dir. 1998:20) överväganden och att tax-
eringsförfarandet utreds av Fastighetstaxerings-
utredningen.

Mot denna bakgrund föreslås att fastighets-
skatten vid 2001 års taxering skall beräknas på ett
underlag motsvarande det lägsta av 1999 och
2000 års taxeringsvärden.

I sammanhanget bör dock följande påpekas.
Metoden att förhindra ett ökat fastighetsskat-
teuttag genom att skatten beräknas på det lägsta
av de två aktuella taxeringsvärdena är principiellt
annorlunda än att med samma verkan - i princip
oförändrad fastighetskatt - "frysa" omräknings-
talen. Det beror på att ett högre taxeringsvärde
för år 2000 i jämförelse med året innan inte ute-
slutande behöver avspegla den allmänna prisut-
vecklingen. Till skillnad mot omräkningstalen -
som endast återspeglar just prisutvecklingen -
kan ett förändrat basvärde förklaras av att fastig-
hetsägaren t.ex. har byggt ut fastigheten. Det
skulle emellertid vara alldeles för komplicerat att
avgöra hur skillnaderna i basvärden mellan de
aktuella åren fördelar sig på den allmänna prisut-
vecklingen och andra faktorer. Något förslag
som tar hänsyn till detta läggs därför inte fram.
Den nya metoden innebär även att det lägre un-
derlaget knyts till den aktuella taxeringen till fas-
tighetsskatt och inte till kalenderåret. Den före-
slagna ordningen skall tillämpas även om
värderingsenheten har ändrat storlek till följd av
ägarbyte eller fastighetsbildning o.d.

206

PROP. 1999/2000:1

Vad nu sagts innebär att hyreshusens taxe-
ringsvärden för år 2000 på vanligt sätt kommer
att bestämmas av basvärdena och det omräk-
ningstal som enligt riksdagens beslut har satts till
1,00. Det är endast fastighetsskatten vid 2001 års
taxering som kan beräknas på det lägsta av de två
årens respektive taxeringsvärden. I andra sam-
manhang där taxeringsvärdena är av betydelse får
de nya taxeringsvärdena genomslag enligt vanliga
regler.

8.5.2 Sänkt fastighetsskatt för
bostadshyreshus

8.5.3 Nytt stickår

Regeringens bedömning: Med hänsyn till det
skattebortfall som förslaget att flytta stickåret
från 1952 till 1975 skulle medföra bör det nu inte
läggas fram några förslag

Regeringens förslag: Fastighetsskattesatsen sänks
för hyreshus (bostadsdelen) vid 2001 års taxering
från 1,3 till 1,2 procent. På bostadsdelen för hy-
reshus som har värdeår 1989 eller 1990 skall en-
dast halv fastighetsskatt utgå vid samma taxering.

Skälen för regeringens förslag: I 1999 års eko-
nomiska vårproposition föreslog regeringen att
sänkningen av fastighetsskattesatsen för hyres-
hus under år 1999 från 1,5 till 1,3 procent skulle
förlängas ytterligare ett år (avsnitt 8.5.2). Lag-
stiftningen trädde i kraft den 1 augusti 1999 (bet.
1998/99:FiU20, rskr. 1998/99:256, SFS
1999:636). Sänkningen från 1,5 till 1,3 procent
gjordes i avvaktan på de ställningstaganden som
regering och riksdag kan göra med anledning av
de förslag Fastighetsbeskattningskommittén kan
komma att lägga fram. Regeringen har nu gjort
den bedömningen att fastighetsskattesatsen för
hyreshus (bostadsdelen) vid 2001 års taxering
kan sänkas från 1,3 till 1,2 procent.

För hyresfastigheter med värdeår 1989 och
1990 gäller vid 2000 års taxering att halv fastig-
hetsskatt utgår. Sådana fastigheter hör till de s.k.
krisårgångarna. Enligt huvudregeln gäller för
dessa fastigheter vid 2001 års taxering att det för
första gången utgår full fastighetsskatt. Rege-
ringen anser att för hyresfastigheter med de
nämnda värdeåren skall halv fastighetsskatt utgå
även vid 2001 års taxering. Syftet med de nu fö-
reslagna åtgärderna är att skapa förutsättningar
för lägre hyresnivåer.

Skälen för regeringens bedömning: Vid rea-
vinstbeskattningen av fastigheter gäller särskilda
regler för fastigheter som förvärvats före år 1952.
Som anskaffningsvärde skall användas 150 pro-
cent av 1952 års taxeringsvärde om inte den
skattskyldige kan visa att det verkliga anskaff-
ningsvärdet är högre. 1 1999 års ekonomiska vår-
proposition aviserades att regeringen skulle åter-
komma med ett förslag om att flytta det s.k.
stickåret från 1952 till ett senare år (avsnitt
8.2.2). Frågan har beretts inom Finansdeparte-
mentet och en promemoria (dnr Fil999/2400) i
ämnet har remissbehandlats. I promemorian fö-
reslås att den nya stickårsregeln skall ta sikte på
förvärv före år 1975 och att anskaffningsvärdet i
så fall skall anses utgöra 133 procent av 1975 års
taxeringsvärde om inte den skattskyldige kan vi-
sa att det verkliga anskaffningsvärdet är högre. I
promemorian redovisas att förslaget är förenat
med visst skattebortfall. Förslaget har rönt ett
blandat mottagande. Promemorian och en sam-
manställning av remissvaren finns tillgänglig i
lagstiftningsärendet. Regeringen gör den be-
dömningen att det med hänsyn till det skatte-
bortfall som förslaget skulle medföra inte nu bör
läggas fram något förslag om ett nytt stickår.

8.5.4 Begränsad fastighetsskatt

Regeringen tillsatte under våren 1998 en parla-
mentarisk kommitté, Fastighetsbeskattnings-
kommittén, som enligt sina direktiv (Dir.
1998:20) skall se över och utvärdera reglerna om
fastighetsskatt m.m. I kommitténs uppdrag ingår
att ta ställning till frågan om en undantagsregle-
ring med sikte på fastighetsskatten i attraktiva
områden. I direktiven nämns skärgårdarna på
ost- och västkusten och fjällområdena. Utgångs-
punkten är de svårigheter för de fastboende som
kan uppkomma när kapitalstarka fritidsboende
driver upp taxeringsvärdena och därmed fastig-
hetsskatten. Frågeställningen har behandlats med
förtur av kommittén som i mae 1999 avlämnade
ett delbetänkande, SOU 1999:59, Begränsad fas-
tighetsskatt. I betänkandet presenteras ett förslag

207

PROP. 1999/2000:1

till en begränsningsregel för fastighetsskatten.
Förslaget tar sikte på hushåll med låga inkomster
och som är bosatta i småhus med höga taxerings-
värden. Begränsningsregeln föreslås omfatta
småhus på både småhusenheter och lantbruksen-
heter. Regeln innebär att uttaget av fastighets-
skatt under vissa förutsättningar begränsas så att
den inte överstiger en viss andel av hushållsin-
komsten. Kommittén har valt att redovisa två
olika modeller. Den ena har getts en generell
utformning och föreslås gälla alla hushåll som
uppfyller vissa villkor. Den andra modellen är
regional och bygger på att man först fastställer
inom vilka områden begränsningsregeln överhu-
vudtaget skall kunna tillämpas. Avgörande är den
genomsnittliga taxeringsvärdenivån och den ge-
nomsnittliga inkomstnivån inom området. Inom
ett sådant område kan begränsningsregeln till-
lämpas av de fastighetsägare som uppfyller vill-
koren avseende hushållets inkomster och taxe-
ringsvärdet på det egna småhuset. Remisstiden
för delbetänkandet går ut den 13 september

1999. Regeringen kommer därefter att ta ställ-
ning i frågan

8.6.2 Skatteväxling

Regeringens förslag: I enlighet med vad som an-
gavs i 1999 års ekonomiska vårproposition tas
ytterligare ett steg i en skatteväxling genom att
energiskatten på dieselolja höjs med 25 öre per
liter, energiskatten på el höjs med 1 öre per kWh
och produktionsskatten på kärnkraftsel höjs med
0,5 öre per kWh från den 1 januari 2000. Den
särskilda skatten på kärnkraftsel görs om till en
effektskatt. Omläggningen avses äga rum den 1
juli 2000.

8.6 Energi- och trafikskattefrågor

8.6.1 Jordbrukets energibeskattning

Regeringens förslag: Jordbruket ges från den 1 juli
2000 samma reduktion av energi- och koldiox-
idskatten som industrin f.n. har.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen har
tidigare i regeringsförklaringen och i 1999 års
ekonomiska vårproposition uttalat sig för att
jordbruket skall ges villkor som är likvärdiga
med andra näringars. Regeringen avser att i vår-
propositionen 2000 lägga fram ett förslag om att
jordbruket skall få tillämpa samma skattereduce-
ringar som finns för tillverkningsindustrins för-
brukning av el och bränslen för uppvärmning,
dvs. att ingen energiskatt tas ut och att koldiox-
idskatten är nedsatt till hälften. Förändringarna
avses träda i kraft den 1 juli 2000.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen re-
dovisade i vårpropositionen i år att den delade
Skatteväxlingskommitténs bedömning att den
ökade miljörelateringen av skattesystemet under
de senaste årtiondena bör fortsätta. Nu åter-
kommer därför regeringen med förslag om höjda
energiskatter på dieselolja och el. För produk-
tionsskatten på kärnkraft föreslås också en höj-
ning av skatteuttaget. Avsikten är att till vårpro-
positionen 2000 återkomma till riksdagen med
förslag om en omläggning av skatten så att den i
framtiden tas ut med kärnkraftverkets termiska
effekt som grund.

Som ett nytt steg i den ökade miljörelatering-
en av skattesystemet föreslås att energiskatten på
dieselolja höjs med 25 öre per liter (250 kronor
per m3) och att energiskatten på el höjs med 1
öre per kWh. Dieselskattehöjningen kan bidra
till att minska de miljöskadliga utsläppen på så
sätt att försäljningen av dieselolja på sikt mins-
kar. Detta gäller all användning, dvs. såväl i per-
sonbilar som inom transportsektorn i övrigt.
Detta underlättar möjligheterna att nå kväveox-
idmålet. Naturvårdsverket har i en rapport, Vad
blir konsekvenserna för miljö och hälsa av en
ökad andel dieselbilar i den svenska bilparken?,
dnr M98/1689/7, hösten 1998 visat att dieselper-
sonbilar i vissa avseenden är sämre för miljön än
bensinbilar. De har betydligt högre utsläpp av
kväveoxider, partiklar och cancerframkallande
ämnen. En viktig styreffekt av denna skattehöj-
ning kan således bli minskade utsläpp av dessa
ämnen. Utsläppen av koldioxid är dock normalt
mindre från dieselbilar. Regeringen har för avsikt
att följa effekterna av skattehöjningen med avse-
ende på miljöpåverkan och konkurrenskraften
för jordbruket, åkerinäringen och näringslivet i
övrigt. En skattehöjning på el ger incitament till
en ökad hushållning och bidrar till energieffekti-

208

PROP. 1999/2000:1

visering. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1
januari 2000.

Regeringen föreslår också att den särskilda
produktionsskatten på kärnkraftsel skall höjas
som ett led i skatteväxlingen. Skatten bör höjas
med 0,5 öre per kWh och i likhet med höjningen
av energiskatten bör den träda i kraft den 1 janu-
ari 2000. Skatten bör vidare omformas från den
nuvarande rörliga skatten som baseras på energi-
produktionen till en fast skatt som baseras på
den termiska effekten hos kärnkraftsreaktorema.
I regeringens proposition (prop. 1996/97:84) En
uthållig energiförsörjning, uttalades bl.a. att pro-
duktionsskatten på kärnkraft kan medföra sned-
vridningar i elproduktionssystemet. Eftersom de
rörliga kostnaderna påverkas av den nuvarande
skatten snedvrids den kostnadsmässiga rangord-
ningen av elproduktionsanläggningarna med ett
sämre resursutnyttjande som följd. Ändrade
produktionskostnader i någon del av systemet
får genomslag på utnyttjandet av hela produk-
tionskapaciteten. Detta kan motverkas genom en
övergång till en fast skatt som utgår oberoende
av produktionsnivån. Skatten skall utformas så
att den begränsar störningar i driften av kärn-
kraftverk. En övergång kan också bidra - till den
del produktionsskatten övervältras på elkonsu-
mentema på en marknad som dock i tilltagande
grad avregleras och kännetecknas av ökad kon-
kurrens - till att störningarna i konsumentledet
minskar.

Höjningarna inom energiskatteområdet finan-
sierar reducerad skatt för satsningar på kompe-
tensutveckling i arbetslivet.

8.6.3 Fordonsskatt för tunga bussar

Regeringens förslag: Fordonsskatten för diesel-
drivna tunga bussar skall höjas. Skatten viktdiffe-
rentieras på samma sätt som redan sker för tunga
lastbilar. Det innebär att bussarna indelas i olika
skatteklasser beroende på vikt och antalet axlar.

Utredningens förslag: Trafikbeskattningsutred-
ningen har i sitt slutbetänkande, Bilen, miljön
och säkerheten SOU 1999:62, lämnat förslag på
den närmare utformningen av en höjning av for-
donsskatten för tunga bussar. Utredningen före-
slår att en höjning av fordonsskatten för tunga
bussar endast bör omfatta dieseldrivna bussar.
Fordonsskatten för dessa bussar bör viktdiffe-

rentieras på samma sätt som för tunga diesel-
drivna lastbilar. Enligt utredningen bör bussarna
indelas i olika skatteklasser beroende på om de
har två, tre eller fyra eller flera axlar. Vidare kan
storleken på en höjning av fordonsskatten, med
vissa mindre justeringar, bestämmas utifrån be-
räkningar av Statens Institut för Kommunika-
tions Analys (SIKA).

Bakgrunden till regeringens förslag: Rege-
ringen har i proposition 1997/98:56, Transport-
politik för en hållbar utveckling, bedömt att for-
donsskattesystemet för tunga bussar, dvs. bussar
med skattevikter över 3 500 kg, bör omarbetas
för att ta hänsyn till de externa kostnaderna som
busstrafiken medför. Regeringen uttalade att
skattesystemet borde utformas på samma sätt
som fordonsskatten för tunga lastbilar, dvs. med
olika skatteklasser beroende på vikt och axel-
konfiguration. En omarbetning av skattesyste-
met borde, enligt regeringen, ske utifrån de be-
räkningar som gjorts av SIKA. Riksdagen har
beslutat i enlighet med propositionen i denna del
(bet. 1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266).

Skälen för regeringens förslag: Trafikbe-
skattningsutredningen anser att det kan ifråga-
sättas om en höjning av fordonsskatten skall
omfatta både bensin- och dieseldrivna bussar.
Regeringen delar denna åsikt. Avgörande för en
bedömning om en höjning av fordonsskatten
skall omfatta både bensin- och dieseldrivna bus-
sar bör vara om busstyperna kan jämställas i be-
skattningshänseende. Det kan konstateras att det
finns vissa olikheter mellan diesel- respektive
bensindrivna bussar. Energiskatten för bensin är
högre än för dieselolja. Vidare har bensindrivna
bussar en högre bränsleförbrukning än diesel-
drivna bussar. Körsträckorna är dessutom ofta
längre för dieseldrivna bussar än för de bensin-
drivna bussarna. Sammantaget anser därför rege-
ringen att en höjning endast bör ske av fordons-
skatten för dieseldrivna bussar.

Det har inte framkommit skäl för att välja nå-
gon annan viktdifferentiering för tunga diesel-
drivna bussar än den som gäller för tunga diesel-
drivna lastbilar, dvs. hundrakilosintervaller.
Däremot bör vissa förändringar göras av indel-
ningen i olika skatteklasser beroende på antalet
axlar. För tunga lastbilar med anordning för på-
hängsvagn eller annan draganordning finns i dag
två skatteklasser. Till en klass förs tvåaxlade last-
bilar, medan lastbilar med tre eller flera axlar
hänförs till en annan klass. De flesta bussar är
visserligen tvåaxlade, men antalet tre- och fyrax-
lade bussar förväntas öka. I likhet med Trafikbe-

209

PROP. 1999/2000:1

skattningsutredningen föreslår därför regeringen
att bussarna delas in i tre olika skatteklasser be-
roende på om de har två, tre eller fyra eller flera
axlar.

SIKAcs beräkningar av storleken på fordons-
skatten för tvåaxlade bussar visar att erforderlig
skattehöjning varierar i de skilda viktintervallen.
Som exempel kan nämnas att höjningen i inter-
vallet 12 000 till 13 000 kg beräknats till 1 107
kronor medan höjningen i intervallet 13 000 till
14 000 kg beräknats till 10 079 kronor. För det
fall dessa beräkningar skulle ligga till grund för
en höjning av fordonsskatten skulle skatteskalan
stiga brant från 13 000 till 14 000 kg för att sedan
plana ut och återgå till en mer jämn stigning vid

17 000 kg. Skatteskalorna bör dock inte stiga
alltför brant i viktintervallema. Regeringen före-
slår därför, i likhet med Trafikbeskattningsut-
redningen, att skatteskalan för tvåaxlade bussar
utjämnas i intervallet 13 000 till 17 000 kg och i
övrigt utformas i enlighet med SIKA:s beräk-
ningar.

För treaxlade bussar omfattar SIKA:s beräk-
ningar inte bussar i de lägre viktintervallerna.
Regeringen anser emellertid att för bussar med
en relativt låg skattevikt kan förhållandet mellan
tvåaxlade och treaxlade bussar antas vara det-
samma som förhållandet mellan motsvarande
tvåaxlade respektive tre- eller fleraxlade lastbilar.
Med anledning härav bör fordonsskatten för tre-
axlade bussar med skattevikt från 3 501 till
13 000 kg beräknas med utgångspunkt från for-
donsskatten för tvåaxlade bussar, justerat med
ledning av skillnaden i fordonsskatten för mot-
svarande tvåaxlade och tre- eller fleraxlade last-
bilar. För skattevikter i intervallet 13 001 till

18 000 kg bör skatteskalan utjämnas så att den
vid skattevikten 23 001 kg är i nivå med SIKA:s
beräkningar.

För fyraxlade bussar har SIKA beräknat vad
fordonsskatten bör uppgå till såvitt avser skatte-
vikter från 24 000 till 26 000 kg. För skattevikter
från 3 501 till 13 000 kg bör fordonsskatten be-
räknas på samma sätt som för treaxlade bussar.
Skatteskalorna för treaxlade och fyr- eller flerax-
lade bussar sammanfaller därför i dessa viktinter-
valler. Bussar med fyra eller flera axlar har dock
lägre externa kostnader vid högre vikter. Från
13 001 kg bör därför skatteskalorna skiljas åt och
skattesatsen för bussar med fyra axlar eller fler
föreslås vara lägre än den skattesats som skall ut-
gå för treaxlade bussar med motsvarande vikt.
Vid skattevikten 24 000 kg bör skatteskalan vara
i nivå med SIKArs beräkningar.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 ja-
nuari 2000.

8.6.4 Lättnad i beskattningen av
miljövänliga bilar

Regeringens bedömning: En skattelättnad kan
införas i trafikbeskattningen för alla bilar i mil-
jöklass 1.

Regeringen har i 1999 års ekonomiska vårpropo-
sition föreslagit att en skattelättnad skall införas i
trafikbeskattningen för lätta bilar som uppfyller
de framtida avgaskraven i EG:s direktiv 98/69EG
om åtgärder mot luftföroreningar genom avgaser
från motorfordon och om ändring av direktiv
70/220 EEG (EGT L 350, 28.12.98, s. 1, Celex
398L0069).

De framtida skärpta kraven på utsläpp av avga-
ser för lätta bilar i det nämnda direktivet har ny-
ligen införlivats i bilavgasförordningen som nya
krav för miljöklass 1 och 2. Enligt direktivet kan
en skattelättnad införas för personbilar och, un-
der förutsättning att den skattegrundande vikten
inte överstiger 1 305 kg, lätta lastbilar från den
1 januari 2000 och för övriga lätta bilar från den
1 januari 2001. Regeringen föreslår att en skatte-
lättnad om 3 500 kronor införs den 1 juli 2000,
med retroaktiv verkan från den 1 januari 2000,
för personbilar samt lätta lastbilar med en skatte-
grundande vikt om högst 1 305 kg som uppfyller
de nya avgaskraven i miljöklass 1. Från den 1 ja-
nuari 2001 kan även övriga lätta bilar i miljöklass
1 omfattas av en skattelättnad. Finansiering av en
sådan skattelättnad skall enligt regeringens upp-
fattning ske inom trafikbeskattningen. I enlighet
med direktivet kommer skattelättnadsbeloppet
att behöva minskas till 1 500 kronor när av-
gaskraven i miljöklass 2 blir obligatoriska för alla
nya bilar. Den föreslagna skattelättnaden ersätter
den nu gällande femåriga befrielsen från fordons-
skatt för bilar i den tidigare miljöklass 1 som
därmed skall upphöra att gälla från den 1 januari

2000. De bilar som dessförinnan fått en sådan
skattebefrielse är dock befriade från fordonsskatt
till dess att befrielsen upphör efter fem år. Efter-
som avgaskraven för lätta bilar i den nya miljö-
klass 2 blir obligatoriska inom en snar framtid
bedömer regeringen att en skattelättnad för dessa
har mycket begränsad miljöeffekt. Mot denna

210

PROP. 1999/2000:1

bakgrund föreslår inte regeringen någon skatte-
lättnad för dessa fordon.

8.6.5 Övriga punktskattefrågor

Regeringen avser att i anslutning till budgetpro-
positionen föreslå att enhetliga energiskattesatser
för gasol, metan och naturgas införs motsvarande
de nivåer som i dag tas ut för respektive bränsle
när det används för uppvärmning samt att den i
dag övergångsvis gällande begränsningsregeln
avseende energibeskattningen för kalk- och ce-
mentbranschema m.m. förlängs ytterligare ett år.

Regeringen avser även att återkomma under
hösten med förslag om korrigeringar av miljö-
klassystemet för bensin och dieselolja med an-
ledning av ett EG-direktiv. I samband därmed
kommer en ny miljöklass för bensin att föreslås.
Avsikten är att de differentierade skattesatser
som finns för dessa miljöklasser skall justeras
samtidigt.

8.7 Andra förslag i särpropositioner
under hösten 1999

I detta avsnitt redovisas kortfattat innehållet i
andra propositioner på skatteområdet som läm-
nas under hösten 1999 och som har budgetpå-
verkan för budgetåret 2000.

Förmånsbeskattning av miljöbilar

I en särskild proposition (prop. 1999/2000:6),
som överlämnas till riksdagen samtidigt som
budgetpropositionen, föreslår regeringen att be-
skattningen av s.k. miljöbilar skall lindras, om
bilen används som förmånsbil av en anställd.
Med en miljöbil förstås en bil som helt eller del-
vis körs på ett miljovänligare drivmedel än bensin
eller dieselolja eller med elektricitet. En sådan bil
har idag ett nybilspris som överstiger nybilspriset
för en motsvarande bensin- eller dieseldriven bil.
Därigenom blir förmånsvärdet för miljöbilen
högre än det förmånsvärde som åsätts en mot-
svarande, konventionellt driven bil. Förslaget in-
nebär att det förmånsvärde som skall påföras den
anställde beräknas till ett belopp som motsvarar
förmånsvärdet för en motsvarande bil som drivs
konventionellt. Finansieringen av en sådan skat-
telättnad skall ske inom ramen för trafikbeskatt-
ningen. Den föreslagna ändringen underlättar
introduktionen av miljöbilar på marknaden. För-

slaget har aviserats i årets ekonomiska vårpropo-
sition (prop. 1998/99:100 s 168).

Öresundsförbindelsen

Regeringen avser att senare lägga fram en propo-
sition om att belägga avgifter för trafik över bro
eller genom tunnel mellan Sverige och annat land
med mervärdesskatt. Det innebär att mervärdes-
skatt med 25 procent kommer att tas ut på de
avgifter som skall betalas för passage över Ore-
sundsförbindelsen. Beskattningsåtgärderna utgör
en anpassning till de regler som gäller inom EU
och som Danmark redan infört. Eftersom för-
bindelsen till viss del ligger i Danmark och till
viss del i Sverige, skall endast en del av avgiften
beskattas i Sverige. Beräkningarna i budgetpro-
positionen grundas på antagandet att 50 procent
av avgiften kommer att beskattas i Sverige.

Regeringen avser att under hösten ingå en
överenskommelse med danska regeringen som
bl.a. skall reglera hur stor del av avgiften som
skall beskattas i respektive land. Vidare skall av-
talas om vissa förenklingar avseende hanteringen
av mervärdesskatten. Den aviserade propositio-
nen kommer att lämnas till riksdagen efter det
att denna överenskommelse ingåtts.

Dröjsmålsränta vid för sen betalning av tull
Av artikel 232 i förordning (EEG) nr 2913/92
(tullkodexen) framgår att dröjsmålsränta skall tas
ut vid för sen betalning av tull. Enligt 30 § tulla-
gen (1994:1550) skall om tull och annan skatt
eller avgift som tas ut vid import inte betalas i
rätt tid dröjsmålsavgift tas ut enligt lagen
(1997:484) om dröjsmålsavgift. Såväl Tullverket
som företrädare för näringslivet har framfört att
tillämpningen av räntesatserna i lagen om dröjs-
målsavgift leder till att dröjsmålsavgift ibland tas
ut med oskäligt höga belopp, särskilt vid korta
dröjsmål. Detta är särskilt kännbart för småfö-
retagen. Tullverket har i en framställning till re-
geringen som genom beslut den 16 oktober 1997
(Dnr Fi 98/1418) överlämnades till Tullagsut-
redningen hemställt om att dröjsmålsräntan i
stället skall beräknas enligt 19 kap. 8 § skattebe-
talningslagen. Tullagsutredningen har i sitt slut-
betänkande SOU 1999:54 En ny tullag föreslagit
en sådan ändring. Utredningen menar att en på
så sätt beräknad ränta skulle framstå som rimli-
gare och påpekar också fördelen med att dröjs-
målsräntan vid för sen betalning av tull och an-
nan skatt eller avgift som tas ut vid import skulle
komma att beräknas enligt samma bestämmelser
som kostnadsräntan vid för sen betalning av ex-

211

PROP. 1999/2000:1

empelvis mervärdesskatt vid omsättning inom
landet. Regeringen delar Tullagsutredningens
bedömning och finner det angeläget att den före-
slagna ändringen kommer till stånd.

8.8 Finansiella effekter m.m.

Den inkomstberäkning för år 2000 som redovi-
sas i kapitel 6 och bilaga 1 baseras förutom på
bedömningar av den ekonomiska utvecklingen
m.m. även på de förslag till förändrade skattte-
regler som presenteras i denna proposition och i
ett antal propositioner som överlämnas samtidigt
med budgetpropositionen, senare under hösten
eller, i ett fall, under början av år 2000.1 detta av-
snitt redovisas de olika förslagens offentlig-
finansiella effekter och innebörden av förslagen i
de övriga propositionerna.

Fokusering sker på de förslag som påverkar
statsbudgetens saldo för år 2000. Tidsperspekti-
vet är dock förlängt genom att förslag med bud-
geteffekter för år 2001 och framåt redovisas.

Budgeteffekterna för åren 2000-2002 redovi-
sas i tabell 8.5. Redovisade effekter är av olika
slag. Först anges bruttoeffekterna (räknat på hel-
år) - dock med undantag för de åtgärder som har
en temporär karaktär - som beskriver den sta-
tiskt beräknade effekten av åtgärden utan beak-
tande av eventuella indirekta effekter. Därefter
redovisas kalenderårseffekterna för statsbudge-
ten och för den offentliga sektorn. Redovisning-
en sker i kassamässiga termer vilket innebär att
att olika slag av uppbördsförskjutningar i skatte-
och avgiftsuttaget har beaktats. Därigenom kan
effekten för ett enskilt år inkludera flöden av
skatter och avgifter som avser inkomster från ett
tidigare år. Vid bedömningen har hänsyn också
tagits till olika slag av indirekta effekter på andra
skattebaser och på offentliga utgifter.

Slutligen redovisas varaktiga nettobudgetef-
fekter för den offentliga sektorn av de olika för-
slagen. Avvikelser mellan varaktiga effekter och
olika årseffekter kan bero bl.a. på fördröjd över-
vältring av vissa skatter på andra skattebaser. Vid
temporära åtgärder utgörs den varaktiga effekten
av räntan på nuvärdet av framtida saldoföränd-
ringar.

8.8.1 Förslag i budgetpropositionen

Förslaget om ett första steg i en inkomstreform
innehåller bl.a. en kompensation för uttag av all-
män pensionsavgift. Den beräknade nettobud-
getförsvagningen av denna åtgärd uppgår till 9,5
miljarder kronor som utgör nettot av en skatte-
reduktion om 15,9 miljarder kronor motsvaran-
de 25 procent av allmän pensionsavgift för år
2000, en p.g.a den begränsade avdragsrätten för
pensionsavgiften motverkande ökning av kom-
munalskatteinkomsterna med 5 miljarder kro-
nor och av samma skäl en ökning också av statlig
inkomstskatt med 1,4 miljarder kronor. För det
första året - år 2000 - blir den kassamässiga be-
lastningen för stat och offentlig sektor något
mindre p.g.a. uppbördsförskjutningar. In-
komstförstärkningen för kommunsektorn regle-
ras genom minskade statsbidrag till kommuner
och landsting vilket innebär att statsbudgetens
saldo förstärks med 5 miljarder kronor.

Uppjusteringarna av skiktgränsema år 2000 för
uttag av statlig inkomstskatt ger en budgetför-
svagning om 2,3 miljarder kronor. Som tidigare
har kommenterats är 1,4 miljarder av detta be-
lopp hänförligt den uppjustering som sker för att
antalet personer i de olika inkomstskikten ej skall
påverkas. Resterande del - med en budgetbelast-
ning på 0,9 miljarder kronor - beror på att den
nedre skiktgränsen justeras upp ytterligare för att
minska andelen individer som betalar statlig in-
komstskatt på förvärvsinkomster.

Förlängningen av 1999 års tillfälliga skattere-
duktion till att avse även år 2000 beräknas ge en
budgetförsvagning på 3,3 miljarder kronor. Den
kassamässiga belastningen år 2000 blir något läg-
re på grund av förskjutningar i uppbörden. Dessa
belopp har tidigare redovisats i 1998 års ekono-
miska vårproposition och redovisas inte därför i
tabell 8.5. För åren 2001 och 2002 redovisas bud-
getbelopp för en förlängning genom åtgärder
med likvärdig inriktning.

Förslaget om att det fasta beloppet vid beskatt-
ningen av förvärvsinkomster om 200 kronor även
skall tillfalla kommunerna för år 2001 beräknas
försvaga såväl statsbudget som offentlig sektor
med 1,25 miljarder kronor detta år.

Förslaget om förlängning av återföringstiden för
periodiseringsfond från fem till sex år beräknas ge
en varaktig budgetbelastning på 0,14 miljarder
kronor. De kassamässiga budgetbelastningen blir
högre och uppgår år 2000 till 2,5 miljarder kro-
nor. Året därpå - år 2001 - uppkommer en dub-
beleffekt dels genom att företagen ej betalar in

212

PROP. 1999/2000:1

skatt på i frånvaro av regeländringar återförda
fonder för inkomståret 2000, dels genom att pre-
liminärskatten för år 2001 - som styrs av slut-
skatten år 1999 - sjunker. År 2002 uppkommer
en motverkande budgetförstärkning bl.a. genom
att den vid taxeringen år 2000 uppskjutna
fondåterföringen nu återförs till beskattning.

Förslaget om höjt tak för maximal avsättning
till periodiseringsfond fr.o.m. 1 januari 2001 be-
räknas ge en varaktig budgetförsvagning med 0,7
miljarder kronor. Den kassamässiga belastningen
är högre - 2,7 miljarder kronor - men uppkom-
mer först inkomståret år 2002 p.g.a förskjutning-
ar i uppbörden genom att företagen antas ej jäm-
ka preliminärskatten för år 2001 vilket förskjuter
budgetbelastningen till år 2002.

Förslaget om slopande av kupongskatten på
näringsbetingade aktier beräknas ge en budgetför-
svagning på 0,23 miljarder kronor.

Förslaget om höjd allmän pensionsavgift be-
räknas ge en varaktig budgetförstärkning för of-
fentlig sektor på 0,26 miljarder kronor. För
statsbudgeten uppkommer en viss försvagning
p.g.a att underlaget för statlig inkomstskatt sjun-
ker något. I förhållande till bruttoeffekten på
0,46 miljarder kronor uppkommer en liknande
försvagning också för offentlig sektor beroende
på att underlaget för kommunal inkomstskatt
sjunker.

Förslaget om sänkt allmän löneavgift ger en
varaktig nettobudgetförsvagning på 0,59 miljar-
der kronor varvid i enlighet med gällande beräk-
ningskonventioner har antagits att avgiftssänk-
ningen leder till ökade löner vilket ökar
underlaget för socialavgifter och inkomstskatt.
Effekterna de första åren blir större beroende på
att denna löneabsorption antas ta viss tid.

Förslaget om höjd energiskatt på el beräknas ge
en varaktig nettobudgetförstärkning med 0,57
miljarder kronor. Budgetförstärkningen de första
åren blir något större beroende på att indirekta
effekter via bl.a. KPI-beroende offentliga utgifter
och ändrad indexering av skatteskalan inte hin-
ner få fullt genomslag.

Förslaget om höjd produktionsskatt för käm-
kraftsproducerad el beräknas ge en varaktig net-
tobudgetförstärkning med 0,24 miljarder kronor.
De kassamässiga effekterna de första åren blir
högre beroende på att de antagna indirekta ef-
fekterna på kämkraftsföretagens inkomstskatt
får genomslag med viss fördröjning.

Den höjda energiskatten på diesel beräknas ge
en varaktig nettobudgetförstärkning med 0,55
miljarder kronor. Även i detta fall blir den

kassamässiga förstärkningen de första åren något
högre beroende på att indirekta effekter får ge-
nomslag med viss fördröjning.

De sänkta energiskatterna för jordbruket beräk-
nas ge en nettobudgetförsvagning med 0,26 mil-
jarder kronor. Den kassamässiga försvagning år
2000 begränsas dock, i första hand beroende på
att skattesänkningarna sker först fr.o.m. den 1
juli 2000.

För reducerad skatt i syfte att främja kompetens-
höjande åtgärder i arbetslivet redovisas en ram om
1,35, 1,15 respektive 1,15 miljarder kronor för
åren 2000-2002.

Förslaget om förändrad fordonsskatt för bussar
beräknas ge en varaktig nettobudgetförstärkning
med 0,15 miljarder kronor. I tabellen redovisas
de isolerade effekterna av den höjda fordonskat-
ten. Inkomstförstärkningen för det offentliga
blir dock mindre eftersom kommuner och
landsting skall kompenseras för skattehöjningen.

Förslaget om nedsatt fordonsskatt för miljövän-
liga bilar innebär en temporär skatterabatt för
dessa slag av fordon. För år 2000 beräknas bud-
getförsvagningen för staten, liksom för offentlig
sektor, till 0,03 miljarder kronor. Den varaktiga
nettobudgetförsvagningen beräknas uppgå till
0,02 miljarder kronor.

Förslaget om en sänkning av fastighetsskatten
för hyreshus till 1,2 procent för år 2000 beräknas
ge en bruttobudgetförsvagning på 0,43 miljarder
kronor (inkl, effekt av omräkning). I kassamäs-
siga termer uppkommer den finansiella belast-
ningen först år 2001 p.g.a. förskjutningar i skat-
teuppbörden. Den varaktiga effekten för
offentlig sektor av denna temporära åtgärd, be-
räknad som en ränteeffekt på den engångsvisa
budgetförsvagningen, uppgår till 0,01 miljarder
kronor.

Sänkningen av fastighetsskatten för bostadshy-
reshus med värdeår 1989 och 1990 beräknas för-
svaga såväl statsbudget som den offentliga sek-
torns finanser med 0,23 miljarder kronor år

2001.

Vad i övrigt gpWer fastighetsskatten för år 2000
aviserade regeringen i budgetpropositionen för år
1999 att omräkningstalen för småhus m.m. skulle
vara oförändrade. Effekterna av detta beaktades i
den inkomstberäkning som lämnades i denna
proposition och redovisas därför inte här. I den
ekonomiska vårpropositionen för år 1999 läm-
nades förslag om att den sänkning av skatteutta-
get på hyreshus till 1,3 procent som gäller i år
skulle förlängas till att avse även år 2000 och ef-
fekterna av detta redovisades och beaktades i den

213

PROP. 1999/2000:1

inkomstberäkning som lämnades i vårproposi-
tionen. Detsamma gäller det nu preciserade för-
slaget om oförändrad fastighetsskatt för hyres-
hus med anledning av 2000 års allmänna
fastighetstaxering för hyreshus.

8.8.2 Förslag i andra propositioner

I en proposition senare i höst föreslås förändrade
stoppregler för fåmansföretag. Förändringarna be-
räknas ge en varaktig budgetförsvagning med
0,04 miljarder kronor.

Det aviserade förslaget om sänkt skatt för vissa
utländska nyckelpersoner beräknas ge en varaktig
nettobudgetförssvagning med 0,04 miljarder
kronor.

I en proposition i början av år 2000 kommer
enligt vad som aviserades i den ekonomiska vår-
propositionen för år 1999 att föreslås titt företag
ges rätt att förvärva egna aktier. Förslaget beräk-
nas ge en varaktig nettobudgetförsvagning med
0,47 miljarder kronor. År 2000 beräknas budget-
belastningen bli större beroende på att bortfall av
preliminärskatt på utdelningsinkomster (möjli-
gen att förvärva egna aktier antas till begränsad
del medföra att återköp ersätter utdelningar i
förhållande till läget i frånvaro av regeländring) ej
balanseras av ökade skatteintäkter på reavinster
på återköpta aktier (de senare skatteintäkterna
uppkommer först taxeringsåret).

I proposition 1999/2000:06 föreslås nedjuste-
rade värde vid förmånsbeskattning av miljövänliga
bilar. Åtgärden beräknas medföra en varaktig
nettobudgetförsvagning med 0,01 miljarder kro-
nor. Budgetbelastningen uppkommer fr.o.m.
budgetåret 2001.

I en senare proposition kommer att föreslås att
mervärdesskatt tas ut på avgifter för passage över
broar m.m. till utlandet. Detta beräknas ge en
varaktig nettobudgetförstärkning med 0,09 mil-
jarder kronor. Effekten för staten - och den of-
fentliga sektorn - beräknas för år 2000 uppgå till
0,05 miljarder kronor.

I en proposition senare under hösten 1999 fö-
reslås förändringar vid beräkningen av dröjs-
målsavgifter vid uttag av tull. Detta beräknas ge
en budgetförsvagning med 0,02 miljarder kro-
nor.

214

PROP. 1999/2000:1

Tabell 8.5 Budgeteffekter av åtgärder på skatteområdet i och i anslutning till BP 2000.

Bruttoeffekter, kassamässiga effekter för staten och offentliga sektorn år 2000-2002 samt varaktiga effekter för offentlig

I sektor                                                         __________________________________________________________________________

Miljarder kronor i ikraftträdandeårets priser och volymer

Staten                                     Offentlig sektor

Varaktig

1 kraft

Brutto
effekt

2000

2001

2002

2000

2001

2002

effekt
off sekt

1. Förslag i budgetpropositionen

Kompensation för egenavgift

1/1 2000

-9,5

-8,3

-9,5

-9,5

-8,3

-9,5

-9,5

-9,5

varav skattereduktion

1/1 2000

-15,9

-14,6

-15,9

-15,9

-14,6

-15,9

-15,9

-15,9

varav ökad kommunalskatt

1/1 2000

5,0

5,0

5,0

5,0

5,0

5,0

5,0

5,0

varav ökad statlig skatt

1/1 2000

1,4

1,3

1,4

1,4

1,3

1,4

1,4

1,4

Uppjustering av skiktgränser

1/1 2000

-2,3

-2,1

-2,3

-2,3

-2,1

-2,3

-2,3

-2,3

Förlängd tillfällig skattereduktion

1/1 2000

-3,2

0

-2,9

-3,2

0

-2,9

-3,2

-3,2

Omvandling av 200-krona

1/1 2000

0,0

-1,25

0,0

0,0

-1,25

0,0

0,0

Förlängd period periodiserings-
fond

1/1 2000

-2,5

-2,5

-4,3

1,0

-2,5

-4,3

1,0

-0,14

Höjt tak periodiseringsfond

1/1 2001

-2,7

0

0

-2,7

0

0

-2,7

-0,7

Ej kupongskatt
näringsbetingade aktier

1/1 2000

-0,23

-0,23

-0,23

-0,23

-0,23

-0,23

-0,23

-0,23

Höjd allmän pensionsavgift

1/1 2000

0,43

-0,03

-0,03

-0,03

0,24

0,26

0,26

0,26

Sänkt allmän löneavgift

1/1 2000

-1,2

-0,96

-0,94

-0,87

-0,62

-0,59

-0,52

-0,59

Höjd energiskatt el

1/1 2000

0,75

0,8

0,75

0,73

0,69

0,58

0,56

0,57

Höjd skatt kärnkraftsel

1/1 2000

0,34

0,31

0,24

0,15

0,31

0,24

0,15

0,24

Höjd energiskatt diesel

1/1 2000

0,7

0,7

0,63

0,59

0,64

0,58

0,54

0,55

Sänkta energiskatter jordbruket

1/7 2000

-0,33

-0,14

-0,28

-0,26

-0,14

-0,27

-0,25

-0,26

Ram reducerad skatt kompetens-
åtgärder

1/1 2000

-1,35

-1,35

-1,15

-1,15

-1,35

-1,15

-1,15

-1,15

Förändrad fordonsskatt bussar

1/1 2000

0,19

0,18

0,16

0,14

0,18

0,16

0,14

0,15

Nedsatt fordonsskatt miljö-
vänliga fordon

1/1 2000

-0,03

-0,08

-0,11

-0,03

-0,08

-0,11

-0,02

Fastighetsskatt hyreshus år 2000

1,2 procent

1/1 2000

0

-0,37

-0,5

0

-0,32

-0,55

-0,01

Sänkt fastighetsskatt för hyres-
hus med vissa värdeår

1/1 2000

0

-0,23

0

0

-0,23

0

-0,01

Delsumma

-20,90

-13,65

-21,78

-18,24

-13,21

-21,30

-17,86

-16,34

215

PROP. 1999/2000:1

Staten                        Offentlig sektor

Varaktig
Brutto-                                                                                                       effekt

1 kraft

effekt

2000

2001

2002

2000

2001

2002

off sekt

II. Förslag i andra
propositioner

Förändrade stoppregler
fåmansföretag

1/1 2000

-0,04

0

-0,04

-0,04

0

-0,04

-0,04

-0,04

Sänkt skatt utländska
experter

1/1 2000

-0,04

-0,04

-0,04

-0,04

-0,04

-0,04

-0,04

-0,04

Företags förvärv av
egna aktier

1/1 2000

-0,72

-0,50

-0,55

-0,72

-0,50

-0,55

-0,47

Förmånsbeskattning
miljöbilar

1/1 2000

-0,01

0

-0,01

-0,01

0

-0,01

-0,01

-0,01

Momsavgifter
öresundsbron

1/1 2000

0,08

0,05

0,07

0,08

0,05

0,07

0,08

0,09

Ändrade dröjsmålsav-
gifter tull

1/1 2000

-0,02

-0,02

-0,02

-0,02

-0,02

-0,02

-0,02

-0,02

Delsumma

-0,03

-0,73

-0,54

-0,58

-0,73

-0,54

-0,58

-0,49

Summa tot

-20,93

-14,38

-22,32

-18,82

-13,94

-21,84

-18,44

-16,83

216

PROP. 1999/2000:1

Appendix Skattebelastning m.m. för
företag av olika storlek

I detta appendix beskrivs skattebelastning m.m.
för svenska aktiebolag med utgångspunkt i upp-
gifter från 1998 års taxering (inkomståret 1997).
Uppgifterna är hämtade från FRIDA, en före-
tagsregister- och individdatabas, utvecklad vid
Finansdepartementet. Företagen delas upp i små,
medelstora och stora bolag enligt de kriterier
som används inom EU, bl.a. vid arbete med
statsstöd. Denna uppdelning sker enligt tre krite-
rier, nämligen antalet anställda, företagens om-
sättning och deras balansomslutning31. Redovis-
ningen gäller här endast aktiebolag. Denna
associationsform står dock för merparten av
skatteinkomsterna från samtliga företag. Gene-
rellt sett gäller att redovisningen avser enskilda
juridiska personer, dvs. koncemrelationer m.m.
har ej beaktats.

De svenska aktiebolagen är enligt EU:s defi-
nition nästan uteslutande småföretag. Endast 2
procent räknas som medelstora och 0,4 procent
som räknas som stora. Tabell 8.6 visar dock att
de företag som räknas som stora är den kategori
som har flest antal anställda. Vidare redovisas
antalet företag och anställda på respektive stor-
lekskategori samt antalet företag inom tjänste-
respektive varuproduktion. Storleksklasserna är
vidare indelade efter ägarstruktur i börsbolag,
fåmansaktiebolag och övriga bolag. Om bolaget
återfinns på börsen eller ägs av ett börsnoterat
bolag kategoriseras företaget som börsnoterat
bolag. I gruppen fåmansaktiebolag återfinns de
bolag som ägs av ett begränsat antal fysiska per-
soner. Tabell 8.6 visar att den enskilt största ka-
tegorin, både avseende antal bolag och antal an-
ställda, är små fåmansaktiebolag.

Tabell 8.6 Antal företag och anställda med indelning i
storleksklasser, näringsgrenar och efter ägarkategori.

Antal
företag

Tjänste-
företag

Varu-
företag

Antal
anställda

Stora företag

1 071

507

516

815 699

Börsnoterade
bolag

289

105

159

235 007

Fåmans-
aktiebolag

235

136

87

130 883

övriga bolag

547

266

270

449 809

Medelstora
företag

5 371

3 189

1909

385 556

Börsnoterade
bolag

886

511

345

74 326

Fåmans-
aktiebolag

2 855

1 690

967

197 388

Övriga bolag

1 630

988

597

113 842

Små företag

249 724

169 393

26 536

782 246

Börsnoterade
bolag

2 811

1 928

406

21 697

Fåmans-
aktiebolag

240 906

163 122

2 5245

718 476

Övriga bolag

6 007

4 343

885

42 073

Totalt

256 166

173 089

28 961

1 983 501

Källa: Finansdepartementet, FRIDA 1997

Majoriteten av alla aktiebolag var 1997 tjänste-
producenter. Detta är mest tydligt för små före-
tag men gäller även medelstora företag. Bland de
stora företagen är fördelningen jämnare med lätt
övervikt för varuproduktion. De bolag som inte
klassas som varu- eller tjänsteproducenter ingår i
gruppen samtliga företag. Dessa har huvudsakli-
gen sin verksamhet inom jakt, fiske eller bygg-
nadsrörelse.

För en utförlig beskrivning av kriterier och gränsvärden se publikatio-
nen EGT nr L107, 30.4.96, s. 4. Vid redovisningen i denna bilaga har dock
inte angivna kriterier om ägande kunnat beaktats.

217

PROP. 1999/2000:1

Tabell 8.7 Vinster och förluster i företag med indelning i
storleksklasser och efter ägarkategori.

Antal och miljoner kronor.

Vinst

Vinster i
Mkr

Förlust
företag

Förluster i
Mkr

företag

Stora företag

914

10 3248

158

30 568

Börsnoterade
bolag

240

40 126

50

21 930

Fåmans-
aktiebolag

215

11 228

21

804

övriga bolag

459

51 894

87

7 834

Medelstora
företag

4 561

84 026

809

13312

Börsnoterade
bolag

641

33 884

214

5 495

Fåmans-
aktiebolag

2 504

24 139

350

4 917

Övriga bolag

1 416

26 003

245

2 900

Små företag

210 704

16 0492

39 021

37 773

Börsnoterade
bolag

1 972

47 810

840

8 345

Fåmans-
aktiebolag

204 240

80 843

36 666

18 070

Övriga bolag

4 492

31 839

1515

11 358

Totalt

216 179

347 766

39 988

81 653

Källa: Finansdepartementet, FRIDA 1997

ger deras andel av de totala vinsterna. De små
bolagen betalar därmed mer skatt i förhållande
till deras vinst än de stora företagen. Detta syns
tydligt i kolumnen för effektiv skatt. Den effek-
tiva skattesatsen beräknas här genom att faktisk
betald skatt sätts i relation till det justerade re-
sultatet. Detta ger en uppfattning om den skatt
som belastar den ekonomiskt korrekta vinsten.

1 TabelI 8.8 Vinster och skatter för företag av olika storlek. 1

Miljoner kronor och procent.

Skatt i
Mkr

Vinst-
andel

Skatte-
andel

Effekti
v skatt

Vinst i Mkr

Stora företag

73 187

12 820

34

34

17,5

Medelstora
företag

50 195

6 704

24

18

13,4

Små företag

90 747

1 8436

42

48

20,3

Totalt

214 129

37 960

17,7

Källa: Finansdepartementet, FRIDA 1997

Tabell 8.7 återger samtliga svenska aktiebolags
justerade resultat, definierat som resultatet före
bokslutsdispositioner med avdrag för utdelning-
ar från dotterbolag32. Detta justerade resultat
skall i största möjliga mån avspegla den ekono-
miskt korrekta vinsten. Företagen har delats in i
grupper baserat på huruvida de redovisat vinst
eller förlust. Tabellen visar antalet företag inom
respektive grupp samt det summerade justerade
resultatet.

Beskrivningen i tabell 8.7 avser samtliga aktie-
bolag. Fortsättningsvis behandlas de bolag som
betalat bolagsskatt, dvs. har en positiv taxerad
inkomst. I tabell 8.8 redovisas alltså de justerade
resultatet för de företag med positiv taxerad in-
komst. Det totala justerade resultatet uppgick till
cirka 214 miljarder kronor år 1997. De små bola-
gen stod för den största andelen av vinsten, 42
procent, medan de stora bolagen stod för 34 pro-
cent. Med vinstandel menas respektive kategoris
andel av total vinst. Med skatteandel menas mot-
svarande mått för skatt. De stora bolagens skat-
teandel är densamma som deras vinstandel till
skillnad från de små bolagens andel som översti-

Eftersom den nominella skattesatsen är den-
samma för alla aktiebolag beror skillnaden på be-
räkningen av skatteunderlaget. Detta är i nor-
malfallet lägre än den verkliga vinsten eftersom
man vid beräkning av beskattningsbar inkomst
skall ta hänsyn till bokslutsdispositioner och
skattemässiga justeringar. Dessa poster gör det
möjligt för företagen att påverka skattebelast-
ningen.

De skattemässiga justeringarna är i första hand
korrigeringar av resultatet för skattemässigt icke
avdragsgilla kostnader och ej skattepliktiga in-
täkter. Bland bokslutsdispositionerna ligger
överavskrivningar, koncernbidrag och periodise-
ringsfonder. Det är i första hand genom att an-
vända dessa som företagen kan påverka skatte-
belastningen. Större företag ingår därtill ofta i
koncerner varvid de får möjlighet att kvitta
vinster i en verksamhet mot förluster i en annan
verksamhet samma år. Denna möjlighet till di-
rekt resultatutjämning har de små bolagen endast
i undantagsfall.

32 Detta avdrag görs för att jämförelsen av skattebelastning mellan olika
bolag skall bli mer rättvisande. Dessa utdelningar är skattefria hos motta-
garen men den bakomliggande inkomsten har beskattats i tidigare led.

218

PROP. 1999/2000:1

Tabell 8.9 Avsättningar till periodiseringsfond i stora,
medelstora och små företag

Miljoner kronor och procent.

Utnyttjandegrad
i procent

Ackumulerad
avsättning

Avsatt 1997

Stora företag

8 998

82

38 527

Medelstora
företag

5 437

92

26 170

Små företag

11 675

75

44 335

Totalt

26 110

81

103 533

Källa.- Finansdepartementet, FRIDA 1997

Skillnader i företagens beteende med avseende på
utnyttjandet av periodiseringsfondsreglerna kan
ge ytterligare en förklaring till skillnaderna i
skattebelastning. Dessa regler tillkom in-
komståret 1994 och enligt de regler som gällde
1997 har företagen möjlighet att sätta av 20 pro-
cent av beskattningsbar inkomst till en fond
som senast fem år därefter skall återföras till be-
skattning. Detta system ger företagen en möj-
lighet till resultatutjämning över tiden genom att
vinster under goda år kan kvittas mot eventuella
förluster under senare år.

I tabell 8.9 redovisas företagens avsättningar
till periodiseringsfond 1997, den beräknade ut-
nyttjandegraden av dessa fonder samt de i 1997
års bokslut ackumulerade fondavsättningarna.
Utnyttjandegraden för år 1997 beräknas genom
att den faktiska avsättningen detta år relateras till
beräknad maximal avsättning. De små företagen
gör totalt sett en större avsättning 1997 än de
större företagen, men de större företagen har ut-
nyttjat reglerna i något större utsträckning (82
procent) än de små företagen (75 procent).

En förklaring till de små företagens höga
skatteandel och därmed deras höga effektiva
skatt är att de inte utnyttjat bokslutsdispositio-
ner i mindre omfattning än de stora företagen.
Det finns flera teorier om skälen till det senare
förhållandet. En som framförts är bl.a. att det är
viktigare för små företag att redovisa vinst och på
så vis skicka en god signal till kreditgivare. De
små företagen saknar också ofta möjlighet till
förlustutjämning via koncernbidrag. De stora fö-
retagens relativt sett låga skattebelastning förkla-
ras av deras möjligheter till både direkt resultat-
utjämning och utjämning över tiden.

219

Ekonomisk styrning

PROP. 1999/2000:1

9 Ekonomisk styrning

9.1 Inledning

I årsredovisning för staten 1998 (skr.
1998/99:150) behandlades det arbete som bedri-
vits under de senaste åren med utveckling av den
ekonomiska styrningen i staten, det utvecklings-
behov som finns samt en rad principiella fråge-
ställningar. Regeringen återkommer nu med för-
slag till riktlinjer för det fortsatta utvecklings-
arbetet.

Förslagen till riktlinjer har diskuterats med
den parlamentariska referensgrupp som följer ar-
betet med utveckling av den ekonomiska styr-
ningen i staten.

Ekonomisk styrning - ett verktyg för
politikens förverkligande

Den ekonomiska styrningens främsta uppgift är
att vara ett verktyg för politikens förverkligande.
Det innebär att den måste skapa förutsättningar
för

-   god kontroll av statens finanser,

-   resursfördelning i enlighet med politiska
prioriteringar, samt

-   hög produktivitet och effektivitet i använ-
dandet av statens resurser.

Regeringen har i budgetpropositionen för 1998
(prop. 1997/98:1) angett att den ekonomiska
styrningen i staten omfattar såväl planering som
uppföljning och utvärdering, och såväl finansiell
styrning som resultatstyrning.

Finansiell styrning avser de delar av den eko-
nomiska styrningen som är inriktade på de resur-
ser som används i verksamheten, medan resultat-
styrning avser de delar av den ekonomiska styr-
ningen som är inriktade på de prestationer och
effekter som blir resultatet av verksamheten.

I samma proposition betonade regeringen att
resultatstyrningen och den finansiella styrningen
måste stödja varandra om den ekonomiska styr-
ningen skall bli effektiv.

9.2 Utvecklingsbehov

De senaste årens utvecklingsarbete har bidragit
till att långsiktigt förbättra den ekonomiska
styrningen i staten. Bland annat har den reforme-
rade budgetprocessen skapat förutsättningar för
ökad budgetdisciplin. Utvecklingen av den stat-
liga redovisningsmodellen, myndigheternas års-
redovisningar och årsredovisningen för staten
har vidare bidragit till att förbättra uppfölj-
ningsinformationen på olika nivåer i staten.
Samtidigt finns det områden inom vilka det finns
ett fortsatt utvecklingsbehov som hänger sam-
man med bl.a. två förhållanden.

För det första har enskilda delar i den ekono-
miska styrningen getts stort utrymme i utveck-
lingsarbetet, medan samverkan mellan delarna
har fått mindre uppmärksamhet.

För det andra har styrningen av myndigheter-
na getts stort utrymme i utvecklingsarbetet, me-
dan verksamhetsperspektivet har fått mindre
uppmärksamhet.

223

PROP. 1999/2000:1

Mot den bakgrunden är målen för utvecklingsar-
betet bl.a. att förbättra möjligheterna att

-   utifrån statsbudgeten få en god bild av den
statliga ekonomin,

-   relatera den budgeterade resursförbruk-
ningen till fastställda mål så att priorite-
ringsdiskussioner underlättas,

-   ställa resultatet av en verksamhet mot de
resurser som förbrukats inom verksamhe-
ten.

9.3 Framtida utvecklingsinsatser

Regeringens förslag: Utgångspunkten för utveck-
lingsarbetet:

Statsbudgeten skall kunna presenteras i termer
av intäkter och kostnader, inbetalningar och ut-
betalningar samt tillgångar och skulder.

I statsbudgeten skall utöver mål även kost-
nadsramar föreslås för statlig verksamhet.

Styrningen av enskilda myndigheter och deras
sakverksamheter skall verksamhetsanpassas.

Det utvecklingsbehov som lyfts fram i avsnitt 9.2
har till stor del att göra med budgeteringens och
redovisningens avgränsning, principer, presenta-
tion samt de mål och ekonomiska ramar som
sätts för olika delar av den statliga verksamheten.

Regeringen avser att ytterligare fördjupa ana-
lysen av hur den ekonomiska styrningen skall
kunna utvecklas i enlighet med de redovisade ut-
gångspunkterna för arbetet. Resultatet av analy-
sen, som bl.a. kommer att redovisas i en rapport i
departementsserien, kommer att ges en bred för-
ankring i förvaltningen.

Regeringen kommer fortlöpande att informe-
ra den parlamentariska referensgruppen om ut-
vecklingsarbetet.

Principer för budgetering och redovisning

Principerna för budgetering och redovisning
handlar om vilka aspekter som beaktas i den
ekonomiska styrningen.

För närvarande är anslag för förvaltningsän-
damål och investeringar inkomst- och utgifts-
mässiga i statsbudgeten, medan transfereringar
m.m. presenteras enligt kassamässiga principer. I

redovisningen baseras olika dokument på olika
principer. Myndigheternas årsredovisningar och
årsredovisningen för staten är uttryckta i termer
av intäkter och kostnader, in- och utbetalningar
samt tillgångar och skulder. Redovisningen mot
anslag och inkomsttitlar i statsbudgeten är där-
emot uttryckt i termer av inbetalningar och ut-
betalningar respektive inkomster och utgifter be-
roende på vilken grund budgeten beslutats.

Utgångspunkten för utvecklingsarbetet är att
principerna för statsbudgeten bör ändras så att
budgeteringen och redovisningen konsekvent
kan uttryckas i termer av intäkter och kostnader,
inbetalningar och utbetalningar samt tillgångar
och skulder.

En budgetering som uppfyller dessa krav gör
det möjligt att presentera utvecklingen av den
statliga ekonomin på ett bättre sätt. En resultat-
budget kan upprättas som visar resursförbruk-
ning och resurstillskott, en finansieringsbudget
kan upprättas som visar betalningsflöden mellan
staten och övriga samhällssektorer, en balans-
budget kan upprättas som visar förändringar i
statens tillgångar och skulder, en driftsbudget
kan upprättas som visar kostnader för olika verk-
samheter och en investeringsbudget kan upprät-
tas som komplement till finansieringsbudgeten.

Budgeteringens och redovisningens
avgränsning

Budgeteringens och redovisningens avgränsning
handlar om hur staten avgränsas i de olika bud-
get- och redovisningsdokumenten.

För närvarande tillämpas olika avgränsningar
av staten i olika dokument. Statsbudgeten och
redovisningen mot statsbudgeten omfattar de
statliga verksamheter som anslagsfinansieras.
Årsredovisningen för staten omfattar både an-
slagsfinansierad verksamhet och verksamhet som
finansieras på annat sätt. Därmed kompliceras
presentationen av den statliga ekonomin och
sambandet mellan olika dokument blir oklart.

Utgångspunkten för val av den framtida av-
gränsningen bör vara att budgeten och redovis-
ningen skall omfatta alla delar av den statliga
verksamheten som det är relevant att beakta i
budgetprocessen.

224

PROP. 1999/2000:1

Budgeteringens och redovisningens
presentation

Budgeteringens och redovisningens presentation
handlar om vilka indelningar som görs av infor-
mationen.

Utgångspunkten för valet av framtida presen-
tationsformer är att de skall bidra till att budget-
och redovisningsdokumenten till riksdagen och
regeringen belyser den statliga verksamheten och
ekonomin på ett sätt som ger ett fullgott be-
slutsunderlag.

För närvarande innehåller budget- och redo-
visningsdokumenten en blandning av verksam-
hetsmässiga och organisatoriska indelningar.

Utgångspunkten för utvecklingsarbetet är att
budgeten på ett mera renodlat sätt bör presente-
ras i en verksamhetsmässig och en organisatorisk
indelning.

Mål och ekonomiska ramar för verksamheter

Budgetering enligt de principer som presenteras
ovan möjliggör förbättrad koppling mellan fi-
nansiell styrning och resultatstyrning.

En viktig förutsättning för en sådan koppling
är den översyn av mål och målstrukturer som re-
geringen aviserade i budgetpropositionen för
1999 (prop. 1998/99:1, volym 1, s. 150), och som
skall genomföras under åren 1999 och 2000.
Denna s.k. tvåårsöversyn lägger grunden för en
verksamhetsindelning i statsbudgeten.

Utgångspunkten för utvecklingsarbetet är att
statsbudgeten skall innehålla förslag till såväl mål
som kostnadsramar för den statliga verksamhe-
ten. När det gäller resultatstyrningen av enskilda
myndigheter är regeringens inriktning att verk-

samhetsanpassningen måste öka dvs. att målen
måste anpassas till vad som är mest lämpligt med
avseende på förutsättningarna för den enskilda
verksamheten.

Målöversynen

Tvåårsöversynen omfattar samtliga utgiftsområ-
den. Regeringen har tillsatt en arbetsgrupp med
representanter från samtliga departement som
har till uppgift att utveckla resultatstyrningen in-
om ramen för översynen. I uppdraget till grup-
pen betonar regeringen dock att gemensamma
principer endast kan fastställas för målen som
presenteras i budgetpropositionen.

Under innevarande år inriktas tvåårsöversy-
nens arbete på att fastställa gemensamma prin-
ciper för mål och målstruktur för utgiftsområde-
na. När översynen är avslutad i december år 2000
bör det också finnas uttalade strategier för hur
målen skall följas upp och utvärderas. Detta för
att bl.a. säkerställa att resultatinformationen till
riksdagen förbättras.

Resultatet av översynen av mål och målstruk-
turer kommer att märkas successivt i kommande
budgetpropositioner. Förändringar i resultat-
informationen till riksdagen dröjer ytterligare två
år.

Förutom det utvecklingsarbete som bedrivs
inom tvåårsöversynen finns även en arbetsgrupp
i regeringskansliet som utvecklar uppföljningen
av kommuner och landsting. Gruppens uppgift
är bl.a. att med utgångspunkt från befintliga na-
tionella mål för vård, skola och omsorg bedöma
hur målen kan följas upp.

225

8 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uol-3

10

Inriktningen av förvalt-
ningspolitiken

PROP. 1999/2000:1

10 Inriktningen av förvaltningspolitiken

10.1 Utvecklingen inom
statsförvaltningen

Riksdagen har betonat vikten av att få en konti-
nuerlig och samlad uppföljning av förändringar-
na inom statsförvaltningen. Bland annat har
riksdagen uttryckt önskemål om att omfattning-
en och inriktningen av genomförda strukturför-
ändringar redovisas fortlöpande.

Statskontoret har därför regeringens uppdrag
att årligen göra en översiktlig redovisning av ut-
vecklingen inom statsförvaltningen. I likhet med
tidigare år behandlar Statskontorets rapport Sta-
ten i omvandling de strukturella föränd-
ringarnas inverkan på ekonomi och sysselsätt-
ning m.m. I regeringens skrivelse 1998/99:150
Årsredovisning för staten 1998 informerades
riksdagen om delar av innehållet i rapporten, bl.a.
konsumtion av statliga tjänster och sysselsätt-
ning. Nedan redogörs för utvecklingen när det
gäller den statliga myndighetsstrukturen, verks-
chefer i staten, bättre service genom IT och an-
passningen till år 2000. Redogörelsen bygger på
Statskontorets rapport, som kommer att publice-
ras under hösten. Efter avsnittet ger regeringen
sin bedömning av den utveckling som rapporten
visar.

10.1.1 Halvering av antalet myndigheter

Antalet statliga myndigheter har mer än halverats
sedan 1990, från 1 360 till 590 år 199833. Såväl
små som stora myndigheter har blivit färre. Det

I dessa uppgifter ingår inte affärsverken, försäkringskassor och de ca
150 statliga nämndmyndigheter som saknar egna anställda. Myndigheter
som ingår i myndighetskoncerner har räknats in även om dessa inte läm-
nar egna årsredovisningar till regeringen.

är bara de allra största, de med minst 1 000 an-
ställda, som i absoluta tal blivit något fler under
1990-talet. Det är framför allt myndigheter med
mellan tjugo och hundra anställda, som har
minskat (diagram 10.1).

Diagram 10.1 Statliga myndigheter fördelade efter antalet
anställda 1990 och 1998    ________________

Källa: SCB:S arbetsmarknadsstatistik och Statskontorets kompletteringar från t.ex
årsredovisningar.

Huvudorsaken till minskningen av antalet myn-
digheter är enligt Statskontoret att flera
"myndighetskoncerner", som har en regional or-
ganisation, har slagits samman till färre och stör-
re enheter. Skälet till detta är ett ökat behov av
samordning mellan myndigheter och en önskan
att rationalisera genom att minska administra-
tionskostnaderna.

Minskningen av antalet myndigheter beror
också på att de lagts ned och att arbetsuppgifter-
na, i de allra flesta fall, övertagits av en annan
myndighet. Det är endast i undantagsfall som
själva verksamheten har upphört. Ytterligare ett
skäl till att statliga myndigheter avvecklats är att
verksamhet som är konkurrensutsatt har bolagi-
serats. Vid sidan av bolagiseringen av fem affärs-

229

PROP. 1999/2000:1

verk under perioden 1991-1994 är AMU-
Gruppen och Byggnadsstyrelsen exempel på
ombildningar till aktiebolag som berört många
anställda.

Trettio stora myndigheter

I dag finns det ett trettiotal myndigheter som har
fler än 1 000 anställda. De svarar tillsammans för
närmare 60 procent av de statsanställda. Hälften
av dem har en sysselsättning på mer än 3 000 per-
soner (tabell 10.1).

Tabell 10.1 De största myndigheterna i staten 1998, antal
och andel anställda

^yndjghe^^

Antal anställda

Andel av total
sysselsättning %

Försvarsmakten

22 540

11,8

Vägverket

7 490

3,9

Banverket

7 090

3,7

Lunds universitet

5 960

3,1

Polismyndigheterna i
Stockholm

5 390

2,8

Uppsala universitet

4 780

2,5

Göteborgs universitet

4 300

2,2

Regeringskansliet

4 290

2,2

Stockholms universitet

3 520

1.8

Polismyndigheten i Västra
Götaland

3 280

1,7

Kungliga tekniska högskolan

3 170

1,7

Umeå universitet

3 160

1,7

Karolinska institutet

3 110

1,6

Sveriges lantbruksuniversitet

3 060

1,6

Totalt

81 140

42,3

Källa: SCB:s arbetsmarknadsstatistik

De största minskningarna av antalet statliga
myndigheter har skett inom området samhälls-
skydd och rättskipning. Kulturområdet är det
enda exemplet på statlig verksamhet inom vilket
antalet myndigheter ökat något under 1990-talet.

Tre fjärdedelar är män

Av de undersökta verkscheferna är drygt tre
fjärdedelar män. Det stora flertalet av dem är
över 50 år gamla enligt Statskontorets rapport.
Medelåldern för männen är 55 år medan kvin-
norna är något yngre, 52 år.

Nästan 90 procent av verkscheferna rekryte-
rades ur den statliga sektorn, där de verkat i stort
sett i hela sin yrkesverksamma karriär. Andelen
verkschefer som rekryterats från statsförvalt-
ningen har successivt ökat under de senaste tjugo
åren.

Omkring 70 procent av verkscheferna hade en
annan chefsbefattning eller en professionell be-
fattning närmast före utnämningen till verkschef.
Var fjärde verkschef hade en politisk befattning -
riksdagsledamot, statsråd, kommunal/lands-
tingråd, statssekreterare - som närmast föregå-
ende befattning. Går man längre tillbaka i tiden
finner man att närmare 40 procent av verksche-
ferna någon gång har innehaft en politisk befatt-
ning.

Påtaglig ökning av kvinnliga verkschefer
Jämförelser med två studier som genomfördes
1971 och 1990 visar att andelen kvinnliga gene-
raldirektörer har ökat markant. I dag är nästan
var fjärde verkschef kvinna mot några få procent
i början av 1970-talet. Hela denna ökning har
infallit under 1990-talet. År 1990 var andelen
kvinnliga verkschefer fortfarande så låg som 3
procent. Den aktiva politik för att öka andelen
kvinnor på högre chefspositioner som förts un-
der 1990-talet har alltså givit utslag på detta om-
råde.

Regeringens insatser för att uppnå målet att
minst hälften av de nya myndighetscheferna in-
om den civila statsförvaltningen skall vara kvin-
nor har givit resultat enligt Statskontoret. År
1997 uppnåddes det nästan helt när andelen
kvinnor bland de nyutnämnda cheferna uppgick
till 43 procent. År 1998 minskade dock andelen
till 27 procent.

10.2 Verkschefer i staten

Statskontoret har gjort en studie av statens
verkschefer avseende ålder, kön, utbildning, ar-
betslivserfarenhet m.m. Studien baseras på en
enkät till 100 av drygt 200 regeringstillsatta
myndighetschefer.

Medelåldern har inte minskat

Verkschefernas medelålder har inte ändrats sedan
1970-talets början enligt Statskontorets rapport.
Den låg på 55 år såväl för trettio år sedan som
1998. Spridningen över åldrarna har dock för-
ändrats. Idag finns ett par verkschefer, som är 40
år eller yngre, mot ingen år 1971. Mellangrup-
pen, de mellan 41-50 år, var dock större bland
verkscheferna vid 1970-talets början. Den svara-

230

PROP. 1999/2000:1

de då för 30 procent medan den idag endast upp-
går till 20 procent.

Anställningstiden har blivit kortare

I början av 1990-talet var den genomsnittliga an-
ställningstiden i samma verkschefsbefattning
omkring åtta år. Denna tid har successivt för-
kortats under 1990-talet och uppgick år 1998 till
omkring tre år. Detta beror bl.a. på att riksdagen
1987 tog ett principbeslut om att förlängning av
ett förordnande som verkschef normalt skulle
omfatta tre år istället för sex år som tidigare varit
normen.

Diagram 10.2 Fördelning av generaldirektörernas månads-
löner i januari 1998________________________________________

Kvinnliga verkschefers löner

Diagram 10.2 visar att de kvinnliga verkschefer-
nas löner är jämnare fördelade över hela lönes-
kalan jämfört med de manliga kollegornas. I de
två lägsta samt i intervallet 55-70 000 kronor i
månaden är kvinnornas andel högre än männens.
De allra högsta lönerna innehas dock alla av män,
vilket bidrar till att kvinnornas genomsnittslön
är 4 000 kronor lägre än männens.

Diagrammet visar förhållandena för år 1998.
Det relativa/genomsnittliga löneläget för kvinn-
liga verkschefer har dock förbättrats under år
1999. Anledningen är främst att ett flertal kvin-
nor nyrekryterats till relativt tunga verks-
chefsposter. Härtill kommer att vissa kvinnliga
verkschefer fått väsentliga lönehöjningar i sam-
band med den revision av verkschefslönerna som
skett under året.

10.3 Bättre service genom IT

I regeringsförklaringen 1998 slås fast att Sveriges
tätposition som IT-land skall befästas. Myndig-
heterna skall vara föregångare inom IT-
utvecklingen genom högt ställda krav på till-
gänglighet av offentlig information och aktiv an-
vändning av tekniken.

Regeringens krav har enligt Statskontoret fått
genomslag i förvaltningen. Myndigheternas till-
gänglighet elektroniskt och kommunikation via
Internet ökar och myndigheter utvecklar succes-
sivt sin elektroniska förvaltning. Under de se-
naste två åren har de flesta myndigheter etablerat
sig på nätet och erbjuder kontakt med medbor-
gare och företag.

Enligt Statskontoret fortsätter utvecklingen av
redan befintliga tjänster och introduktionen av
nya informations- och servicetjänster via Inter-
net och telefoni. Några av de större myndighe-
terna som Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS),
Riksskatteverket (RSV), och Centrala studi-
estödsnämnden (CSN), utmärker sig med
mycket höga nyttjandesiffror. Nya grundläggan-
de tjänster, s.k. portaler, gör också att det blir
lättare att ta en första kontakt med myndighe-
terna.

SverigeDirekt - en ingång till det offentliga Sverige
SverigeDirekt är den gemensamma ingångssidan,
portalen, till det offentliga Sverige. Arbetet drivs
i projektform och är ett samarbete mellan riks-
dagen, Regeringskansliet, Landstingsförbundet
och Svenska Kommunförbundet. SverigeDirekt
förväntas bli permanent och målet är att samtliga
kommuner och statliga myndigheter skall finnas
med. Sommaren 1999 fanns länkar till ca 240
myndigheter, vilket innebär att så gott som alla
större statliga myndigheter nu är anslutna.

Utan särskild marknadsföring har antalet be-
sökare vid Sverige Direkt ökat från ca 30 000 per
månad år 1998 till omkring 50 000 år 1999.1 dag
förutsätter tjänsten kunskap om myndighetens
verksamhetsområde för att hitta rätt. Framöver
förväntas dock möjligheten till kvalificerad sök-
ning vara utbyggd och nyttan av tjänsten kom-
mer därmed att öka.

90 procent av myndigheterna finns nu på nätet
En förutsättning för att den elektroniska förvalt-
ningen ska kunna utvecklas är att de statliga
myndigheterna finns på nätet. Fler och fler myn-
digheter ansluter sig nu till Internet och skaffar
sig en publik webbplats. En genomgång av ca 280

231

PROP. 1999/2000:1

myndigheter visar att närmare 90 procent hade
egen webbplats år 1999, en ökning med en fem-
tedel jämfört med året innan. Det är främst
mindre myndigheter som tillkommit under sena-
re tid.

Hos nästan alla fanns en myndighetsbrevlåda
för elektronisk post år 1999. Det var endast sju,
eller knappt 3 procent, som saknade en sådan
kontaktmöjlighet. Det innebär också en ökning
under senare år. I början av 1997 hade 70-80 pro-
cent av de statliga myndigheterna åtminstone
någon e-post adress. I den s.k. IT-propositionen
har regeringen satt upp som mål att alla myndig-
heter ska ha brevlåda för e-post. Det målet bör
vara uppfyllt under år 2000.

Många surfar sig till jobben

De mest centrala IT-tjänstema hos Arbetsmark-
nadsstyrelsen (AMS) är Platsbanken och Sökan-
debanken. Platsbanken presenterar lediga arbe-
ten och i Sökandebanken kan både arbetstagare
och företag registrera sig. Båda tjänsterna redovi-
sar mycket höga besökssiffror och ökningen i
april 1999 jämfört med samma månad året innan
var kraftig enligt Statskontoret. Över en miljon
surfade till Platsbanken, vilket innebär att Plats-
banken är en av de mest besökta webbplatsema i
Sverige.

AMS har fått särskilda medel av regeringen för
Internetsatsningen och målsättningen på ca
200 000 registrerade sökande i slutet av 1999
skall nås med annonskampanjer och nya interak-
tiva lösningar där företag och sökande snabbt
skall kunna hitta varandra.

Centrala studiestödsnämnden (CSN) erbjuder
svar på frågor om ansökan och utbetalning m.m.
både via deras webbplats, CSN Direkt, och da-
tasvar via telefon. CSN Direkt hade 1998 ca
900 000 anrop och beräknas få 1,6 miljoner år
1999. De allra flesta, 90 procent, ställer frågor
som rör just ansökan och utbetalning. På
webbplatsen kan man också få information om
statusen på ansökan, uppgift om utbetalning och
möjlighet att räkna på återbetalning.

Riksskatteverket ger service via Fyrklövem
Riksskatteverket erbjuder självbetjäning inom
det sammanhängande konceptet Fyrklövem, dvs
Skattemyndighetens servicetelefon, RSV:s
webbplats, Servicejouren och Serviceterminaler-
na. De sistnämnda är ett försöksprojekt där även
AMS, RFV och CSN ingår. Publika terminaler
där medborgare kan gå direkt in på de fyra myn-

digheternas webbsidor är nu utplacerade i en
testverksamhet.

Fyrklövern inriktar sig främst på självbetjä-
ning, men ett komplement är den nya Service-
jouren som tar emot och svarar på e-post. I
framtiden är det tänkt att den också skall kunna
ta emot telefonförfrågningar.

I april 1999 laddades hela 560 000 blanketter
eller instruktioner ned så att personen kunde
skriva ut den på sin skrivare. Bara 16 000 skick-
ades med post från myndigheten.

Helt elektronisk ärendehantering vid Tullverket
Ett omfattande kvalitetsarbete vid Tullverket,
där näringslivet också deltar, syftar till att infor-
mationen inom tulldatasystemet skall utnyttjas
än mer effektivt. Nya arbetsmetoder innebär att
man använder informationen i systemet till ris-
kanalyser. Ju mer information som finns om ett
företag och dess handel desto fler kvalitets säkra-
de rutiner går att genomföra vilket ger en effek-
tivare klarering.

Tullverket har målsättningen att senast år 2005
nå en helt elektronisk ärendehantering. Under
1999 beräknas att 4,5 miljoner deklarationer
kommer att behandlas i tulldatasystemet. I sys-
temet expedieras 80 procent helt papperslöst och
50 procent av det totala antalet kan behandlas
utan kontroll. Målsättningen att nå en helt elek-
tronisk ärendehantering är helt beroende av till-
förlitligheten i informationen som finns lagrad i
tulldatasystemet.

Ett datoriserat folk

En elektronisk förvaltning kan bara byggas upp
om tjänsterna efterfrågas. En förutsättning för
detta är att medborgare och företag har tillgång
till dator och Internet.

Andelen datoranvändare har ökat kraftigt i
Sverige sedan 1995. Över 3,8 miljoner personer
hade år 1998 en dator antingen hemma, på arbe-
tet eller i skolan, vilket motsvarar över 70 pro-
cent av den vuxna befolkningen. Det är en ök-
ning med mer än 10 procentenheter under
treårsperioden. Två tredjedelar hade tillgång till
persondator på arbetet mot drygt hälften år
1995. Det är framför allt andelen som har hem-
datorer som stigit kraftigt under perioden. På tre
år ökade den med hela 24 procentenheter. År
1998 hade över hälften av den vuxna befolk-
ningen en dator hemma.

232

PROP. 1999/2000:1

Mer än hälften har tillgång till Internet

Mer än hälften av Sveriges befolkning i åldern
18-64 år hade i maj 1998 tillgång till Internet på
arbetet och/eller i bostaden.

De uppgifter som i dag finns pekar mot en
fortsatt ökning för Internet. Antalet som använ-
der nätet i åldrarna mellan 12 och 79 år uppgick
till 3,5 miljoner år 1999, en ökning med nästan
en miljon, eller 40 procent, jämfört med i maj
året innan.

10.4 Anpassningen till år 2000

Risken för allvarliga störningar är liten

Enligt förordningen (1997:30) om översyn av
statliga myndigheters informationssystem inför
år 2000 skulle anpassningen av system av väsent-
lig betydelse för statlig verksamhet vara avslutad
senast den 1 juni 1999. Knappt hälften av de 108
myndigheter, som följts upp av Statskontoret,
klarade detta krav. Av dem som inte var färdiga
vid denna tidpunkt återstod ett mer omfattande
arbete vid ett tiotal myndigheter. I ett par fall var
marginalerna mellan den i juni beräknade färdig-
tidpunkten och årsskiftet mycket knappa.

Flera myndigheter har alltså råkat ut för för-
seningar i anpassningsarbetet. Störst senarelägg-
ning redovisade de myndigheter som arbetade
med att utveckla helt nya system som ersättning
för befintliga. I många fall hade man, för säker-
hets skull, parallellt även påbörjat en anpassning
av de gamla systemen.

Samtliga myndigheter bedömde dock i juni
1999 att anpassningen av de verksamhetskritiska
systemen skulle hinna fullföljas i tid före års-
skiftet. System som är av betydelse för den en-
skildes försörjning eller grundläggande välfärd
hade prioriterats högt och arbetet med dessa var
redan avslutat. Risken för störningar som medför
allvarliga konsekvenser för allmänheten i sam-
band med millennieskiftet borde därmed vara
liten enligt Statskontorets bedömning.

Kostnad - upp till två miljarder
Anpassningsarbetet har involverat merparten av
myndigheternas IT-personal och annan utveck-
ling har fått stå tillbaka eller dragits ned. Sam-
mantaget räknade de myndigheter som följts upp
av Statskontoret med en kostnad för år 2000-
anpassningen på 1,6 miljarder kronor. Vissa
myndigheter påpekade dock vid uppföljningen
att den summa de uppgivit även omfattar kost-

nader för investeringar och uppgraderingar som
med största sannolikhet ändå skulle ha genom-
förts. På grund av svårigheterna att isolera ef-
fekterna av millennieskiftet från annat har andra
myndigheter helt avstått från att uppskatta kost-
naderna.

Anpassningsarbetet innehåller också inslag
som innebär positiva effekter. Mest uppenbart är
att nödvändiga byten till år 2000-säkrade stan-
dardsystem och utrustningar också resulterat i
modernare tekniska lösningar och i att ny funk-
tonalitet och ökad kapacitet tillförts myndighe-
terna.

Särskilda regeringsuppdrag

Myndigheter med tillsynsansvar skall för rege-
ringen redovisa en bedömning av anpassningsar-
betet inom sitt område. När det gäller de vikti-
gaste samhällsfunktionerna har dessutom ett
antal myndigheter fått särskilda regeringsupp-
drag att bedöma risker och föreslå åtgärder. Des-
sa myndigheter har ofta tagit egna initiativ till
erfarenhetsutbyte, anordnande av seminarier och
utveckling av gemensamma informationsstrate-
gier.

Regeringens bedömning: Statskontorets rapport är
ett viktigt underlag för bedömningen av konsek-
venserna av de förändringar som har genomförts
i statsförvaltningen. Regeringen avser att fort-
sätta att se över myndighetsstrukturerna. Bland
annat bör antalet nämndmyndigheter minska.
Nämnd- och småmyndigheter har svårt att möta
de krav som regeringen har anledning att ställa på
en myndighets förmåga att tillämpa de för stats-
förvaltningen gemensamma regelverken. Få an-
ställda ger också en sårbar organisation. När så är
möjligt bör särskilda beslutsfunktioner inom
vanliga förvaltningsmyndigheter användas i stäl-
let för nämndmyndighetsformen. Regeringen
kommer att lägga större vikt vid att de verksam-
hetsmässiga konsekvenserna av strukturföränd-
ringarna följs upp och analyseras. Det fortsatta
effektiviseringsarbetet kommer i första hand att
inriktas mot att mer systematiskt pröva det stat-
liga åtagandet. De uppgifter som är artfrämman-
de för staten bör avvecklas eller överlåtas till an-
nan huvudman. Regeringens förvaltnings-
politiska arbete syftar till att förbättra kvaliteten i
den statliga förvaltningen bl. a. genom en för-
stärkt styrning och ledning av förvaltningen. In-
rikningen är också att höja de statsanställdas
kompetens och etik samt att utnyttja informa-

233

PROP. 1999/2000:1

tionstekniken för att öka kvalitet och tillgänglig-
het.

Regeringens slutsats

Statskontorets rapport visar att statsförvaltning-
en utvecklas i enlighet med de av riksdagen och
regeringen fastlagda riktlinjerna. Inte minst blir
detta tydligt inom IT-området. De krav som re-
geringen har ställt på myndigheterna, nämligen
att de skall vara föregångare inom IT-ut-
vecklingen, har fått genomslag i förvaltningen.

2000-talet ställer emellertid staten och därmed
den statliga förvaltningen inför ökade krav. En
fortsatt stram finanspolitik i kombination med
ökade krav hos medborgarna på offentliga tjäns-
ter av hög kvalitet utgör en utmaning som sätter
ramarna för det fortsatta utvecklingsarbetet. En
annan utmaning är den tilltagande internationali-
seringen av företagande, handel och politiska be-
slut, som placerar det viktiga i att ha en god för-
valtning i ett nytt sammanhang.

Myndigheter som har förmågan att vara snab-
ba, handlingskraftiga, lättillgängliga, öppna och
korrekta samt arbetar med enkla och begripliga
regler spelar en viktig roll för såväl svenska före-
tags internationella konkurrenskraft som för att
locka utländska investeringar till Sverige. Myn-
digheter har således en viktig roll att spela i rege-
ringens arbete med att skapa bättre villkor och
förutsättningar för småföretagens tillväxt.

Regeringen har i enlighet med propositionen
En statlig förvaltning i medborgarnas tjänst
(prop. 1997/98:136, bet. 1997/98:KU31, rskr.
1997/98:294) inlett genomförandet av ett flerår-
igt handlingsprogram som syftar till förbättra
kvaliteten i den statliga förvaltningen genom att
förstärka styrningen och ledningen av förvalt-
ningen, höja de statsanställdas kompetens och
etiska förhållningssätt samt förbättra servicen till
medborgarna.

Centralt för regeringen i detta arbete är att
förvaltningen skall genomsyras av sitt medbor-
garuppdrag vilket bl.a. innebär myndigheter som
förmår anpassa tillhandahållandet av sina tjänster
till medborgarnas olika behov och förutsättning-
ar. Ett av de främsta redskapen för att uppnå
detta är informationstekniken. Informationstek-
niken skall användas för att förenkla och förbätt-
ra enskilda individers och företags kontakter
med myndigheterna både i fråga om deltagan-

de/delaktighet och ärendebehandling, för att
skapa bättre förutsättningar för insyn och kon-
troll, för att öka kunskapen om statlig verksam-
het samt för att effektivisera samverkan mellan
myndigheterna. En webbplats med information
anpassad till medborgarens olika livssituationer
och händelser genom portalen SverigeDirekt
skall underlätta kontakterna med förvaltningen.

Särskilda uppdrag har getts i regleringsbreven
till myndigheter med omfattande företagskon-
takter att förkorta handläggningstider och för-
bättra öppettider och information. Uppföljning
kommer att ske genom särskilda kundundersök-
ningar och återrapportering i myndigheternas
årsredovisning.

Chefsförsörjningen är av vital betydelse för
statsförvaltningen och bör i ökad grad uppmärk-
sammas på alla nivåer inom förvaltningen. Stor
omsorg bör ägnas åt en kvalificerad berednings-
process inför utnämningar och åt balans i rekry-
teringarna.

Regeringen ser mot bakgrund av utnäm-
ningsmaktens ökade betydelse i dagens statsför-
valtning löpande över sin chefspolicy och rikt-
linjer för beredningsprocessen. Särskild upp-
märksamhet ägnas åt att bredda rekrytringsba-
sen. Arbetet med att öka antalet kvinnliga myn-
dighetschefer kommer att intensifieras ytterliga-
re.

Att stödja och stimulera systematiskt kvali-
tetsarbete och benchmarking på myndigheterna
är en annan viktig del i regeringens förvaltnings-
politiska arbete, och där den sedan årsskiftet ny-
inrättade myndigheten Statens kvalitets- och
kompetensråd spelar en viktig roll.

Vad gäller arbetet med IT-omställningen inför
år 2000 går det nu in i en slutfas. Omfattande åt-
gärder har vidtagits för att den statliga verksam-
heten och viktiga samhällsfunktioner inte skall
drabbas av några allvarligare störningar. Arbetet
intensifieras inom områden som ännu inte är kla-
ra och ytterligare kontroller genomförs under
hösten. En utvärdering av omställningsarbetet
kommer att genomföras för att dra lärdomar in-
för framtiden.

234

Bilaga 1

Specifikation av
statsbudgetens utgifter
och inkomster budgetåret
2000

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

Bilaga 1

Specifikation av statsbudgetens utgifter
och inkomster budgetåret 2000

Innehållsförteckning

Specifikation av statsbudgetens utgifter budgetåret 2000 .....

Specifikation av statsbudgetens inkomster budgetåret 2000.

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

Specifikation av statsbudgetens utgifter
budgetåret 2000

År 2000                                                                      1000-tal kronor

1

Rikets styrelse

4 460 583

A

Statschefen

79 696

1

Kungliga hov- och slottsstaten, ramanslag

79 696

B

Riksdagen och dess ombudsmän

989 323

1

Riksdagens ledamöter och partier m.m., ramanslag

513 360

2

Riksdagens förvaltningskostnader, ramanslag

431 965

3

Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen, ramanslag

43 998

C

Regeringen m.m.

2 648 366

1

Regeringskansliet m.m., ramanslag

2 497 155

2

Svensk författningssamling, ramanslag

1 011

3

Allmänna val, ramanslag

5 000

4

Stöd till politiska partier, ramanslag

145 200

D

Centrala myndigheter

58 325

1

Justitiekanslern, ramanslag

12 651

2

Datainspektionen, ramanslag

30 365

3

Sametinget, ramanslag

15 309

E

Mediefrågor

684 873

1

Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden, ramanslag

5 387

2

Presstöd, ramanslag

536 579

3

Stöd till radio- och kassettidningar, ramanslag

127 300

4

Radio- och TV-verket, ramanslag

8 186

5

Granskningsnämnden för radio och TV, ramanslag

7 421

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

1 578 345

A

Effektivisering och utveckling av statlig förvaltning

815 281

1

Konjunkturinstitutet, ramanslag

40 002

5

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000                                                                     1000-tal kronor

2

Riksrevisionsverket, ramanslag

156 106

3

Ekonomistyrningsverket, ramanslag

60 960

4

Statskontoret, ramanslag

73 065

5

Täckning av merkostnader för lokaler, ramanslag

16 400

6

Statistiska centralbyrån, ramanslag

384 772

7

Folk- och bostadsräkning, reservationsanslag

13 000

8

Kammarkollegiet, ramanslag

32 889

9

Nämnden för offentlig upphandling, ramanslag

7 637

10

Statens kvalitets- och kompetensråd, ramanslag

10 184

11

Vissa nämnder m.m., ramanslag

968

12

Ekonomiska rådet, ramanslag

1 727

13

Utvecklingsarbete, ramanslag

17 570

14

Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet, ramanslag

1

B

Det finansiella systemet

655 886

1

Finansinspektionen, ramanslag

130411

2

Insättningsgarantinämnden, ramanslag

5 297

3

Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader, ramanslag

86 356

4

Riksgäldskontoret: Vissa kostnader för upplåning och låneförvaltning,

ramanslag 425 000

5

Bokföringsnämnden, ramanslag

8 822

C

Särskilda finansierings- och garantiåtaganden

83 700

1

Avgift för Stadshypotekskassans grundfond, ramanslag

5 000

2

Kapitalhöjning i Nordiska investeringsbanken, ramanslag

18 700

3

Bidrag till kapitalet i Europeiska utvecklingsbanken, ramanslag

60 000

D

Riksdagens revisorer

23 478

1

Riksdagens revisorer, ramanslag

23 478

3

Skatteförvaltning och uppbörd

5 921 618

A

Skatteförvaltningen

4 794 591

1

Riksskatteverket, ramanslag

405 097

2

Skattemyndigheterna, ramanslag

4 389 494

B

Tullverket

1 127 027

1

Tullverket, ramanslag

1 127 027

4

Rättsväsendet

22 667 103

A

Polisväsendet

12 047 628

1

Polisorganisationen, ramanslag

11 506 881

2

Säkerhetspolisen, ramanslag

540 747

B

Åklagarväsendet

945 930

1

Åklagarorganisationen, ramanslag

694 997

2

Ekobrottsmyndigheten, ramanslag

250 933

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000                                                                     1000-tal kronor

C

Domstolsväsendet m.m.

3 358 956

1

Domstolsväsendet m.m., ramanslag

3 358 956

D

Kriminalvården

3 820 254

1

Kriminalvården, ramanslag

3 820 254

E

Kronofogdemyndigheterna

1 341 739

1

Kronofogdemyndigheterna, ramanslag

1 341 739

F

Övrig verksamhet inom rättsväsendet

1 152 596

1

Brottsförebyggande rådet, ramanslag

50 005

2

Rättsmedicinalverket, ramanslag

183 549

3

Gentekniknämnden, ramanslag

2 601

4

Brottsoffermyndigheten, ramanslag

14 940

5

Ersättning för skador på grund av brott, ramanslag

74 500

6

Rättshjälpskostnader m.m., ramanslag

802 396

7

Kostnader för vissa skaderegleringar m.m., ramanslag

10 399

8

Avgifter till vissa internationella sammanslutningar, ramanslag

6 606

9

Bidrag till brottsförebyggande arbete, ramanslag

7 600

5

Utrikesförvaltning och internationell samverkan

2 983 393

A

Utrikesförvaltningen m.m.

1 899 889

1

Utrikesförvaltningen, ramanslag

1 891 058

2

Nordiskt samarbete, ramanslag

1 494

3

Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. samt diverse
kostnader för rättsväsendet, ramanslag

7 337

B

Internationella organisationer

907 597

1

Bidrag till vissa internationella organisationer, ramanslag

441 608

2

Nordiska ministerrådet, ramanslag

291 717

3

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), ramanslag

26 856

4

Fredsfrämjande verksamhet, ramanslag

147 416

C

Information om Sverige i utlandet

70 816

1

Svenska institutet, ramanslag

55 644

2

Övrig information om Sverige i utlandet, ramanslag

15 172

D

Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.

58 788

1

Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området, ramanslag

1 659

2

Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling,
ramanslag

9 000

3

Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI),
obetecknat anslag

20 948

4

Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet, ramanslag

11 177

5

Utrikespolitiska Institutet, obetecknat anslag

11 511

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000                                                                     1000-tal kronor

6

Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse,
ramanslag

4 493

E

Övriga utrikespolitiska frågor

46 303

1

Inspektionen för strategiska produkter, ramanslag

17 375

2

Europainformation m.m., ramanslag

21 800

3

Föreningen Norden, ramanslag

7 128

6

Totalförsvar

46 648 614

A

Militärt försvar

42 784 819

1

Förbands verksamhet och beredskap m.m., ramanslag

19 543 954

2

Fredsfrämjande truppinsatser, ramanslag

900 083

3

Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling, ramanslag

22 340 782

B

Vissa funktioner inom totalförsvaret

1 868 358

1

Funktionen Civil ledning, ramanslag

437 983

2

Funktionen Försörjning med industrivaror, ramanslag

57 151

3

Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst, ramanslag

691 677

4

Funktionen Psykologiskt försvar, ramanslag

18 523

5

Funktionen Ordning och säkerhet, ramanslag

22 276

6

Funktionen Hälso- och sjukvård m.m., ramanslag

80 725

7

Funktionen Telekommunikationer m.m., ramanslag

195 000

8

Funktionen Postbefordran, ramanslag

11 000

9

Funktionen Transporter, ramanslag

143 023

10

Funktionen Energiförsörjning, ramanslag

211 000

C

Kustbevakningen och nämnder m.m.

1 040 285

1

Kustbevakningen, ramanslag

439 996

2

Nämnder m.m., ramanslag

12 359

3

Statens räddningsverk: Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra
naturolyckor m.m. ramanslag

25 000

4

Statens räddningsverk: Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst,m.m.
ramanslag

20 000

5

Statens räddningsverk: samhällets skydd mot olyckor, ramanslag

526 489

6

Sprängämnesinspektionen, ramanslag

16 441

D

Totalförsvarsgemensam verksamhet

955 152

1

Totalförsvarets pliktverk, ramanslag

237 834

2

Försvarshögskolan, ramanslag

27 602

3

Försvarets radioanstalt, ramanslag

428 494

4

Försvarets forskningsanstalt, ramanslag

130 038

5

Flygtekniska försöksanstalten, ramanslag

37 988

6

Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret, obetecknat anslag

93 196

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000                                                                     1000-tal kronor

7

Internationellt bistånd

13 236 909

A

Internationellt utvecklingssamarbete

12 486 909

1

Biståndsverksamhet, reservationsanslag

12 060 304

2

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), ramanslag

415 844

3

Nordiska Afrikainstitutet, ramanslag

10 761

B

Samarbete med Central- och Östeuropa

750 000

1

Samarbete med Central- och Östeuropa, reservationsanslag

725 000

2

Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och
exportgarantier, reservationsanslag

25 000

8

Invandrare och flyktingar

4 900 562

A

Migrationspolitik

2 164 563

1

Statens invandrarverk, ramanslag

449 877

2

Mottagande av asylsökande, ramanslag

1 175 600

3

Migrationspolitiska åtgärder, ramanslag

321 589

4

Utlänningsnämnden, ramanslag

69 628

5

Offentligt biträde i utlänningsärenden, ramanslag

73 338

6

Utresor för avvisade och utvisade, ramanslag

74 531

B

Integrationspolitik

2 72 7 999

1

Integrationsverket, ramanslag

82 580

2

Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna, ramanslag

260 000

3

Integrationsåtgärder, ramanslag

37 742

4

Kommunersättningar vid flyktingmottagande, ramanslag

2 301 404

5

Hemutrustningslån, ramanslag

37 965

6

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, ramanslag

8 308

C

Minoritetspolitik

8 000

1

Åtgärder för nationella minoriteter, ramanslag

8 000

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

25 362 652

A

Hälso- och sjukvård

18 107 642

1

Sjukvårdsförmåner m.m., ramanslag

1 998 000

2

Bidrag för läkemedelsförmånen, ramanslag

14 137 000

3

Bidrag till hälso- och sjukvård, ramanslag

980 225

4

Insatser mot aids, ramanslag

65 622

5

Bidrag till WHO, ramanslag

34 371

6

Bidrag till WHO-enheten för rapportering av läkemedelsbiverkningar,
obetecknat anslag

1 591

7

Bidrag till Nordiska hälsovårdshögskolan, ramanslag

16 701

8

Folkhälsoinstitutet, ramanslag

110 999

9

Smittskyddsinstitutet, ramanslag

131 224

10

Institutet för psykosocial medicin, ramanslag

13 059

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000                                                                     1000-tal kronor

11

Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik, ramanslag

35 662

12

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, ramanslag

19 086

13

Ersättning till vissa steriliserade, reservationsanslag

90 000

14

Personligt ombud för psykiskt funktionshindrade, ramanslag

45 000

15

Socialstyrelsen, ramanslag

429 102

B

Social omsorg

7 127 620

1

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken, ramanslag

260 000

2

Vissa statsbidrag inom handikappområdet, reservationsanslag

330 000

3

Statsbidrag till vårdartjänst m.m., ramanslag

183 019

4

Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder, obetecknat

anslag    78 394

5

Bidrag till handikapp- och pensionärsorganisationer, obetecknat anslag

132 194

6

Ersättning för texttelefoner, ramanslag

16 285

7

Bilstöd till handikappade, ramanslag

230 000

8

Kostnader för statlig assistansersättning, ramanslag

5 136 000

9

Bidrag till ungdomsvård och missbrukarvård m.m., obetecknat anslag

63 000

10

Bidrag till organisationer på det sociala området, obetecknat anslag

64 341

11

Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder, ramanslag

27 500

12

Statens institut för särskilt utbildningsstöd, ramanslag

8 663

13

Handikappombudsmannen, ramanslag

8 159

14

Barnombudsmannen, ramanslag

8 450

15

Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor, ramanslag

6 908

16

Statens institutionsstyrelse, ramanslag

557 032

17

Alkoholinspektionen, ramanslag

6 984

18

Alkoholsortimentsnämnden, ramanslag

691

19

Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa, reservationsanslag

10 000

C

Stöd till forskning

127 390

1

Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, ramanslag

117 655

2

Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag

9 735

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

92 470 469

A

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

86 988 376

1

Sjukpenning och rehabilitering m.m., ramanslag

31 502 036

2

Förtidspensioner, ramanslag

47 171 000

3

Handikappersättningar, ramanslag

1 036 000

4

Arbetsskadeersättningar, ramanslag

7 189 338

5

Kostnader för sysselsättning av vissa förtidspensionärer, ramanslag

25 000

6

Ersättning för kroppsskador, ramanslag

65 002

B

Socialförsäkringsadministration

5 482 093

1

Riksförsäkringsverket, ramanslag

717 116

2

Allmänna försäkringskassor, ramanslag

4 764 977

10

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000                                                                     1000-tal kronor

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

33 618 800

A

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

33 618 800

1

Ålderspensioner, ramanslag

10 826 000

2

Efterlevandepensioner till vuxna, ramanslag

12 988 000

3

Bostadstillägg till pensionärer, ramanslag

9 682 000

4

Delpension, ramanslag

122 800

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

44 755 500

A

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

44 755 500

1

Allmänna barnbidrag, ramanslag

18 832 000

2

Föräldraförsäkring, ramanslag

16 929 000

3

Underhållsstöd, ramanslag

2 737 500

4

Bidrag till kostnader för internationella adoptioner, ramanslag

24 000

5

Barnpensioner, ramanslag

985 000

6

Vårdbidrag för funktionshindrade barn, ramanslag

2 008 000

7

Pensionsrätt för barnår, ramanslag

3 240 000

13

Ekonomisk trygghet vid arbetslöhet

30 573 000

A

Ersättning vid arbetslöshet

30 573 000

1

Bidrag till arbetslöshetsersättning, ramanslag

29 696 000

2

Bidrag till lönegarantiersättning, ramanslag

877 000

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

46 129 988

A

Arbetsmarknad

32 906 873

1

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, ramanslag

4 527 565

2

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ramanslag

19 590 591

3

Särskilda åtgärder för arbetshandikappade, ramanslag

6 828 941

4

Europeiska socialfonden m.m. för perioden 1995-1999, ramanslag

1 242 563

5

Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006, ramanslag

641 000

6

Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, ramanslag

13 768

7

Bidrag till administration av grundbelopp till icke anslutna, ramanslag

62 445

B

Arbetsliv

5 434 901

1

Arbetarskyddsverket, ramanslag

392 685

2

Arbetslivsinstitutet, ramanslag

155 396

3

Forskning, utveckling och utbildning m.m., ramanslag

308 585

4

Rådet för arbetslivsforskning, ramanslag

28 322

5

Finansiering av forskning och utveckling inom arbetslivsområdet, ramanslag

218 854

6

Bidrag till Samhall AB, ramanslag

4 262 419

7

AmuGruppen AB, ramanslag

4 368

8

Arbetsdomstolen, ramanslag

17 920

9

Statens förlikningsmannaexpedition, ramanslag

603

10

Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, ramanslag

57

11

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000                                                                     1000-tal kronor

11

Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten, obetecknat anslag

7 229

12

Internationella avgifter, ramanslag

24 195

13

Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, ramanslag

3 018

14

Medlingsinstitutet, ramanslag

11 250

C

Jämställdhet mellan kvinnor och män

30 414

1

Jämställdhetsombudsmannen, ramanslag

16 708

2

Särskilda jämställdhetsåtgärder, ramanslag

13 706

D

Staten som arbetsgivare

7 757 800

1

Stabsuppgifter vid Arbetsgivarverket, ramanslag

2 000

2

Statliga tjänstepensioner m.m., ramanslag

7 755 800

15

Studiestöd

20 981 447

A

Studiestöd

20 981 447

1

Studiehjälp m.m., ramanslag

2 397 807

2

Studiemedel m.m., ramanslag

9 806 499

3

Vuxenstudiestöd m.m., ramanslag

8 195 998

4

Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss
föräldrautbildning i teckenspråk, ramanslag

67 242

5

Bidrag till vissa studiesociala ändamål, ramanslag

23 935

6

Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar, ramanslag

69 642

7

Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska

utbildningar, ramanslag

420 324

16

Utbildning och universitetsforskning

32 572 588

A

Barnomsorg, skola och vuxenutbildning

7 003 202

1

Statens skolverk, ramanslag

301 568

2

Utveckling av skolväsende och barnomsorg, ramanslag

313 799

3

Forskning inom skolväsendet, ramanslag

8 115

4

Program för IT i skolan, ramanslag

501 254

5

Förstärkning av utbildning i storstadsregionerna, ramanslag

265 000

6

Statens institut för handikappfrågor i skolan, ramanslag

123 098

7

Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp, raman

islag 21 470

8

Specialskolor och resurscenter, ramanslag

453 129

9

Särskilda insatser på skolområdet, ramanslag

276 353

10

Sameskolstyrelsen, ramanslag

34 990

11

Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskolor,
ramanslag

123 793

12

Bidrag till svensk undervisning i utlandet, ramanslag

73 091

13

Statens skolor för vuxna, ramanslag

41 834

14

Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning, ramanslag

140 701

15

Särskilda utbildningsinsatser för vuxna, ramanslag

4 307 844

16

Svenska EU-programkontoret för utbildning och kompetensutveckling,
ramanslag

17 163

12

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000                                                                     1000-tal kronor

B Universitet och högskolor m.m.                                         22 711 752

1   Uppsala universitet: Grundutbildning, ramanslag                                802 766

2   Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag                 976 369

3   Lunds universitet: Grundutbildning, ramanslag                                1 029 776

4   Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag                   983 709

5   Göteborgs universitet: Grundutbildning, ramanslag                             984 972

6   Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag               799 136

7   Stockholms universitet: Grundutbildning, ramanslag                            685 183

8   Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag              798 090

9   Umeå universitet: Grundutbildning, ramanslag                                  742 064

10  Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag                   553 758

11  Linköpings universitet: Grundutbildning, ramanslag                             729 320

12  Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag              360 441

13  Karolinska institutet: Grundutbildning, ramanslag                               259 942

14  Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag                624 371

15  Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning, ramanslag                       735 243

16  Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning, ramanslag          527 383

17  Luleå tekniska universitet: Grundutbildning, ramanslag                          398 973

18  Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag           184 019

19  Karlstad universitet: Grundutbildning, ramanslag                                314 527

20  Karlstad universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag                  75 405

21  Växjö universitet: Grundutbildning, ramanslag                                  270 279

22  Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag                     75 518

23  Örebro universitet: Grundutbildning, ramanslag                                323 509

24  Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag                   75 630

25  Mitthögskolan: Grundutbildning, ramanslag                                  453 409

26  Mitthögskolan: forskning, ramanslag                                            75 118

27  Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning, ramanslag                 161 113

28  Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Forskning och forskarutbildning, ramanslag 23 580

29  Malmö högskola: Grundutbildning, ramanslag                                429 665

30  Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning, ramanslag                    51388

31  Högskolan i Kalmar: Grundutbildning, ramanslag                             246 915

32  Högskolan i Kalmar: Forskning och forskarutbildning, ramanslag                  23 509

33  Danshögskolan: Grundutbildning, ramanslag                                  22 942

34  Dramatiska institutet: Grundutbildning, ramanslag                               56 200

35  Högskolan i Borås: Grundutbildning, ramanslag                               192 351

36  Högskolan Dalarna: Grundutbildning, ramanslag                              229 635

37  Högskolan på Gotland: Grundutbildning, ramanslag                            69 957

38  Högskolan i Gävle: Grundutbildning, ramanslag                               220 567

39  Högskolan i Halmstad: Grundutbildning, ramanslag                           156 075

40  Högskolan Kristianstad: Grundutbildning, ramanslag                          171620

41  Högskolan i Skövde: Grundutbildning, ramanslag                             158 076

42  Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning, ramanslag                 139 532

43  Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning, ramanslag                       35 208

44  Konstfack: Grundutbildning, ramanslag                                       99 516

45  Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning, ramanslag                           46 893

46  Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning, ramanslag                88 319

47  Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning, ramanslag                      305 055

13

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000                                                                     1000-tal kronor

48

Mälardalens högskola: Grundutbildning, ramanslag

314 951

49

Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning, ramanslag

13 856

50

Södertörns högskola: Grundutbildning, ramanslag

172 114

51

Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning, ramanslag

22 540

52

Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m., ramanslag

1 543 659

53

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., ramanslag

451 293

54

Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor, ramanslag

192 178

55

Sunet, ramanslag

75 692

56

Ersättningar för klinisk utbildning och forskning, ramanslag

1 600 913

57

Universitets och högskolors premier för de statliga avtalsförsäkringarna,
ramanslag

1 557 530

C

Högskolemyndigheter

487 196

1

Högskoleverket, ramanslag

131 775

2

Verket för högskoleservice, ramanslag

12 171

3

Centrala studiestödsnämnden, ramanslag

343 250

D

Nationella och internationella forskningsresurser

2 310 004

1

Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation, ramanslag

81 353

2

Forskningsrådsnämnden: Förvaltning, ramanslag

25 008

3

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, ramanslag

208 467

4

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag

14 655

5

Medicinska forskningsrådet: Forskning, ramanslag

339 342

6

Medicinska forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag

11 822

7

Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, ramanslag

747 544

8

Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag

21 891

9

Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, ramanslag

243 647

10

Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag

8 784

11

Rymdforskning, ramanslag

142 075

12

Kungl. biblioteket, ramanslag

200 811

13

Institutet för rymdfysik, ramanslag

41 145

14

Polarforskningssekretariatet, ramanslag

22 836

15

Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU,
ramanslag

11 994

16

Särskilda utgifter för forskningsändamål, ramanslag

123 904

17

Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning, ramanslag

64 726

E

Gemensamma ändamål

60 434

1

Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m., ramanslag

37 629

2

Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m., ramanslag

22 805

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

7 570 486

A

Allmän kulturverksamhet

299 762

1

Statens kulturråd, ramanslag

35 510

2

Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kuturutbyte
och samarbete, ramanslag

116 196

3

Nationella uppdrag, ramanslag

7 000

14

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000                                                                     1000-tal kronor

4

Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel,
obetecknat anslag

141 056

B

Teater, dans och musik

1 416 545

1

Bidrag till Riksteatern, Operan, Dramaten, Dansens Hus och Svenska
rikskonserter, obetecknat anslag

764 055

2

Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans-
och musikorganisationer, obetecknat anslag

537 250

3

Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål, ramanslag

115 240

C

Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter

234 108

1

Bidrag till regional biblioteksverksamhet, obetecknat anslag

36 140

2

Litteraturstöd, ramanslag

89 917

3

Stöd till kulturtidskrifter, ramanslag

20 650

4

Stöd till bokhandel, ramanslag

9 801

5

Talboks- och punktskriftsbiblioteket, ramanslag

59 690

6

Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur,
obetecknat anslag

13 517

7

Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden,
obetecknat anslag

4 393

D

Bild och form samt konsthantverk

92 677

1

Statens konstråd, ramanslag

5 484

2

Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön, ramanslag

40 438

3

Nämnden för hemslöjdsfrågor, ramanslag

1 488

4

Främjande av hemslöjden, ramanslag

17 462

5

Bidrag till bild- och formområdet, ramanslag

27 805

E

Ersättningar och bidrag till konstnärer

262 220

1

Konstnärsnämnden, ramanslag

10 036

2

Ersättningar och bidrag till konstnärer, ramanslag

252 184

F

Arkiv

308 764

1

Riksarkivet och landsarkiven, ramanslag

246 431

2

Bidrag till regional arkivverksamhet, obetecknat anslag

4 633

3

Språk- och folkminnesinstitutet, ramanslag

26 153

4

Svenskt biografiskt lexikon, ramanslag

3 815

5

Arkivet för ljud och bild, ramanslag

27 732

G

Kulturmiljö

416 435

1

Riksantikvarieämbetet, ramanslag

166 817

2

Bidrag till kulturmiljövård, ramanslag

249 618

H

Museer och utställningar

1 007 609

1

Centrala museer: Myndigheter, ramanslag

641 692

2

Centrala museer: Stiftelser, obetecknat anslag

173 999

3

Bidrag till regionala museer, obetecknat anslag

103 416

4

Bidrag till vissa museer, obetecknat anslag

40 689

15

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000                                                                     1000-tal kronor

5

Stöd till icke-statliga kulturlokaler, ramanslag

10 000

6

Riksutställningar, ramanslag

37 733

7

Statliga utställningsgarantier och inköp av kulturföremål, ramanslag

80

I

Film och medier

239 128

1

Filmstöd, ramanslag

205 161

2

Statens biografbyrå, ramanslag

8 214

3

Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland, obetecknat anslag

24 932

4

Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiska

mediesamarbete, ramanslag

821

J

Forskning

36 813

1

Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet, ramanslag

35 549

2

Forskning och dokumentation om medieutvecklingen, obetecknat anslag

1 264

K

Trossamfund

53 250

1

Stöd till trossamfund, ramanslag

53 250

L

Folkbildning

2 570 556

1

Bidrag till folkbildningen, obetecknat anslag

2 489 073

2

Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen, obetecknat anslag

72 377

3

Bidrag till kontakttolkutbildning, obetecknat anslag

9 106

M

Ungdomsfrågor

110 488

1

Ungdomsstyrelsen, ramanslag

15 599

2

Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m., ramanslag

94 889

N

Folkrörelse- och idrottsfrågor

522 131

1

Stöd till idrotten, ramanslag

462 240

2

Lotteriinspektionen, ramanslag

28 459

3

Bidrag till allmänna samlingslokaler, ramanslag

15 000

4

Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet, obetecknat anslag

3 432

5

Stöd till friluftsorganisationer, obetecknat anslag

13 000

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

15 592 068

A

Plan-, bygg- och bostadsväsendet

11 560 983

1

Boverket, ramanslag

130 922

2

Räntebidrag m.m., ramanslag

3 742 000

3

Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader, ramanslag

13 197

4

Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet, ramanslag

1 800 000

5

Byggforskningsrådet: Förvaltningskostnader, ramanslag

24 816

6

Byggforskning, ramanslag

105 548

7

Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador, ramanslag

40 000

8

Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder, ramanslag

7 000

9

Bonusränta för ungdomsbosparande, ramanslag

7 500

10

Bostadsbidrag, ramanslag

5 670 000

16

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000                                                                     1000-tal kronor

11

Internationellt samarbete, ramanslag

20 000

B

Geoteknik

24 078

1

Statens geotekniska institut, ramanslag

24 078

C

Länsstyrelserna m.m.

1 819 442

1

Länsstyrelserna m.m., ramanslag

1 798 370

2

Regionala självstyrelseorgan, obetecknat anslag

21 072

D

Lantmäteriverksamhet

424 476

1

Lantmäteriverket, ramanslag

417 755

2

Statens va-nämnd, ramanslag

6 721

E

Stöd till ekologisk omställning och utveckling

1 763 089

1

Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet, ramanslag

1 758 000

2

Kunskapscentrum för ekologisk hållbarhet, ramanslag

5 089

19

Regional utjämning och utveckling

3 310 433

A

Regional utjämning och utveckling

3 310 433

1

Allmänna regionalpolitiska åtgärder, ramanslag

1 303 850

2

Landsbygdslån, ramanslag

30 000

3

Täckande av förluster på grund av kreditgarantier inom regionalpolitiken,
ramanslag

1 000

4

Ersättning för nedsättning av socialavgifter, ramanslag

313 734

5

Transportbidrag, ramanslag

345 000

6

Glesbygdsverket, ramanslag

24 781

7

Statens institut för regionalforskning, ramanslag

8 068

8

Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 1995-1999, ramanslag

612 000

9

Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006, ramanslag

360 000

10

Flygplatsbolag i Ljungbyhed, reservationsanslag

6 000

11

Regionalpolitiska insatser, reservationsanslag

300 000

12

Medel för tillfälligt småföretagsstöd m.m., reservationsanslag

6 000

20

Allmän miljö- och naturvård

1 721 371

A

Miljövård

1 460 953

1

Naturvårdsverket, ramanslag

278 211

2

Miljöövervakning m.m., ramanslag

132 297

3

Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden, ramanslag

671 551

4

Sanering och återställning av förorenade områden, ramanslag

65 000

5

Miljöforskning, ramanslag

50 000

6

Kemikalieinspektionen, ramanslag

83 712

7

Visst internationellt miljösamarbete, ramanslag

37 182

8

Stockholms internationella miljöinstitut, obetecknat anslag

12 000

9

Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning,
reservationsanslag

131 000

17

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000                                                                     1000-tal kronor

B

Strålskydd, kärnsäkerhet m.m.

260 418

1

Statens strålskyddsinstitut, ramanslag

85 449

2

Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader, ramanslag

82 648

3

Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning, ramanslag

65 969

4

Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m., ramanslag

26 352

21

Energi

1 445 526

A

Statliga myndigheter och verk

113 768

1

Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader, ramanslag

113 768

B

Omställning och utveckling av energisystemet

1 331 758

1

Bidrag för att minska elanvändning, ramanslag

105 000

2

Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor, ramanslag

95 000

3

Åtgärder för effektivare energianvändning, ramanslag

65 000

4

Energiforskning, ramanslag

401 758

5

Energiteknikstöd, ramanslag

130 000

6

Introduktion av ny energiteknik, ramanslag

230 000

7

Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser, ramanslag

50 000

8

Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet,

ramanslag

5 000

9

Skydd för småskalig elproduktion, reservationsanslag

250 000

22

Kommunikationer

25 532 440

A

Vägar och järnvägar

23 171 160

1

Vägverket: Administration, ramanslag

1 272 236

2

Väghållning och statsbidrag, ramanslag

12 834 719

3

Banverket: Sektorsuppgifter, ramanslag

934 883

4

Banverket: Banhållning, ramanslag

6 279 322

5

Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk, ramanslag

200 000

6

Nationellt investeringsprogram för infrastrukturutveckling, obetecknat anslag

1 650 000

B

Sjö- och luftfart

633 660

1

Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m., obetecknat anslag

61 000

2

Ersättning till viss kanaltrafik m.m., obetecknat anslag

62 660

3

Bidrag till sjöfarten, ramanslag

405 000

4

Driftbidrag till kommunala flygplatser, obetecknat anslag

105 000

C

Post och telekommunikation

558 690

1

Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa

myndighetsuppgifter, ramanslag

11 206

2

Upphandling av samhällsåtaganden, ramanslag

157 484

3

Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice,

ramanslag

200 000

4

Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal,

ramanslag

140 000

5

Informationsteknik: Telekommunikation m.m., ramanslag

50 000

18

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000                                                                     1000-tal kronor

D

SJ, kollektivtrafik och samhällsköpta tjänster m.m.

738 550

1

Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier,
ramanslag

50 000

2

Rikstrafiken: Administration, ramanslag

10 000

3

Rikstrafiken: Trafikupphandling, ramanslag

671 050

4

Viss internationell verksamhet, ramanslag

7 500

E

Kommunikationsforskning och meteorologi

430 380

1

Statens väg- och transportforskningsinstitut, ramanslag

30 099

2

Kommunikationsforskningsberedningen, ramanslag

155 851

3

Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA), ramanslag

44 218

4

Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut m.m., ramanslag

200 212

23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

9 726 327

A

Internationellt samarbete

37 089

1

Bidrag till vissa internationella organisationer m.m., ramanslag

37 089

B

Jordbruk och trädgårdsnäring

7 119 310

1

Statens jordbruksverk, ramanslag

249 096

2

Stöd till jordbrukets rationalisering m.m., ramanslag

22 000

3

Djurregister, ramanslag

15 993

4

Statens utsädeskontroll, ramanslag

1 058

5

Statens växtsortnämnd, ramanslag

1 410

6

Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, reservationsanslag

26 934

7

Bekämpande av växtsjukdomar, ramanslag

2 629

8

Miljö, struktur - och regionala åtgärder, ramanslag

2 118 000

9

Från EG-budgeten finansierade miljö-, struktur- och regionala åtgärder,
ramanslag

1 717 500

10

Arealersättning och djurbidrag m.m., ramanslag

1 321 000

11

Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter, ramanslag

1 546 000

12

Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m., ramanslag

79 700

13

Jordbrukets blockdatabas, ramanslag

17 990

C

Fiske

196 404

1

Fiskeriverket, ramanslag

65 514

2

Strukturstöd till fisket m.m., ramanslag

30 890

3

Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m., ramanslag

80 000

4

Fiskevård, ramanslag

20 000

D

Rennäring m.m.

100 238

1

Främjande av rennäringen m.m., ramanslag

35 700

2

Ersättningar för viltskador m.m, ramanslag

63 000

3

Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m., ramanslag

1 538

19

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000                                                                     1000-tal kronor

E

Djurskydd och djurhälsovård

282 390

1

Statens veterinärmedicinska anstalt, ramanslag

85 188

2

Bidrag till distriktsveterinärorganisationen, obetecknat anslag

75 669

3

Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder, ramanslag

22 381

4

Centrala försöksdjursnämnden, ramanslag

8 202

5

Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, ramanslag

90 950

F

Livsmedel

201 642

1

Statens livsmedelsverk, ramanslag

121 089

2

Livsmedelsekonomiska institutet, ramanslag

8 045

3

Kostnader för livsmedelsberedskap, ramanslag

16 518

4

Livsmedelsstatistik, ramanslag

22 290

5

Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten, ramanslag

3 700

6

Åtgärder inom livsmedelsområdet, ramanslag

30 000

G

Utbildning och forskning

1 395 565

1

Sveriges lantbruksuniversitet, ramanslag

1 175 012

2

Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader, ramanslag

11 304

3

Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning samt kollektiv forskning,
ramanslag

208 320

4

Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien, obetecknat anslag

929

H

Skogsnäring

393 689

1

Skogsvårdsorganisationen, ramanslag

280 584

2

Insatser för skogsbruket, ramanslag

105 700

3

Internationellt skogssamarbete, ramanslag

1 405

4

Från EG-budgeten finansierade medel för skogsskadeövervakning, ramanslag

6 000

24

Näringsliv

2 983 313

A

Näringspolitik

888 277

1

Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader, ramanslag

223 209

2

Småföretagsutveckling, ramanslag

189 062

3

Stöd till kooperativ utveckling, ramanslag

20 000

4

Turistfrämjande, ramanslag

81 461

5

Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m.,
ramanslag

139 714

6

Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning, ramanslag

4 831

7

Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av oljelagringsanläggningar m.m.,

ramanslag

40 000

8

Fortsatt program för småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt,
reservationsanslag

180 000

9

Miljöteknikdelegationen, obetecknat anslag

10 000

B

Teknologisk infrastruktur

156 719

1

Patentbesvärsrätten, ramanslag

13 040

2

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet,
ramanslag

17 200

20

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000                                                                     1000-tal kronor

3

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Bidrag till riksmätplatser,
ramanslag

9 947

4

Elsäkerhetsverket, ramanslag

37 666

5

Bidrag till standardisering, provnings- och mätteknisk FoU m.m., ramanslag

78 866

C

Konkurrensfrågor

69 596

1

Konkurrensverket, ramanslag

63 529

2

Konkurrensforskning, ramanslag

6 067

D

Teknisk forskning och utveckling

1 273 356

1

Teknisk forskning och utveckling, ramanslag

688 588

2

Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader, ramanslag

15 024

3

Rymdverksamhet, ramanslag

534 493

4

Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet,
obetecknat anslag

29 892

5

Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien, obetecknat anslag

5 359

E

Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande

402 807

1

Kommerskollegium, ramanslag

56 776

2

Exportfrämjande verksamhet, ramanslag

178 656

3

AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning, ramanslag

1 172

4

Investeringsfrämjande, ramanslag

49 393

5

Näringslivsutveckling i Östersjöregionen, ramanslag

100 000

6

Avgifter till internationella handelsorganisationer, ramanslag

16810

F

Konsumentfrågor

123 039

1

Marknadsdomstolen, ramanslag

4 941

2

Konsumentverket, ramanslag

84 340

3

Allmänna reklamationsnämnden, ramanslag

16 132

4

Fastighetsmäklarnämnden, ramanslag

7 247

5

Stöd till konsumentorganisationer, ramanslag

6 100

6

Stöd till konsumentforskning, ramanslag

679

7

Bidrag till miljömärkning av produkter, obetecknat anslag

3 600

G

Övriga åtaganden

69 519

1

Täckande av förluster vid viss garantigivning m.m., ramanslag

4 000

2

Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen,
obetecknat anslag

15 000

3

Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m., ramanslag

45 000

4

Avgifter till vissa internationella organisationer, ramanslag

5 519

25

Allmänna bidrag till kommuner

97 666 700

A

Bidrag och ersättning till kommuner och landsting

97 666 700

1

Generellt statsbidrag till kommuner och landsting, ramanslag

78 003 500

2

Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting, reservationsanslag

1 091 500

3

Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting, obetecknat anslag

18 571 000

4

Bidrag till Rådet för kommunal redovisning, obetecknat anslag

700

21

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000

1000-tal kronor

26

Statsskuldsräntor m.m.

81 810 000

A

Räntor på statsskulden

81 700 000

1

Räntor på statsskulden, ramanslag

81 700 000

B

Oförutsedda utgifter

10 000

1

Oförutsedda utgifter, ramanslag

10 000

C

Riksgäldskontorets provisionskostnader

100 000

1

Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och
skuldförvaltning, ramanslag

100 000

27

Avgiften till Europeiska gemenskapen

23 083 000

A

Avgiften till Europeiska gemenskapens budget

23 083 000

1

Avgiften till Europeiska gemenskapens budget, ramanslag

23 083 000

SUMMA ANSLAG:

699 303 235

22

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

Specifikation av statsbudgetens inkomster
budgetåret 2000

År 2000

1000-tal kronor

1000

Skatter m.m.:

617 097 070

1100

Skatt på inkomst:

94 941 452

1110

Fysiska personers inkomstskatt:

1111 Fysiska personers inkomstskatt
varav Inkomster
varav Utgifter

469 456 345

448 170 230

21 286 115

21 286 115

1120

Juridiska personers inkomstskatt:

1121 Juridiska personers inkomstskatt
varav Inkomster
varav Utgifter

1123 Beskattning av tjänstegruppliv

98 972 425

30 339 868

69 582 557

68 632 557

950 000

1130

Ofördelbara inkomstskatter:

1131 Ofördelbara inkomstskatter

1 000 000

1 000 000

1140

Övriga inkomstskatter:

1141 Kupongskatt

1144 Lotteriskatt

3 072 780

1 850 000

1 222 780

1200

Socialavgifter och allmän pensionsavgift:

219 484 612

1211 Folkpensionsavgift

1212 Efterlevandepensionsavgift

1221 Sjukförsäkringsavgift

1222 Föräldraförsäkringsavgift

1 519 434

14 599 640

73 589 855

18 893 652

23

9 Riksdagen 1999/2000. 1 samt. Nr 1. Uol-3

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000                                                               1000-tal kronor

1251 Ålderspensionsavgift, netto

86 602 598

80 488 226

29 000

29 000

64 174 561

64 174 561

6 114 372

45 123

12 163 018

45 853 833

0

0

0

0

31 134 917

15 570 768

0

varav Inkomster

varav Utgifter

1252 Delpensionsavgift, netto

1253 Arbetsskadeavgift

1254 Arbetsmarknadsavgift

1255 Arbetarskyddsavgift

1256 Lönegarantiavgift

1257 Sjömanspensionsavgift, netto

varav Inkomster

varav Utgifter

1262 Allmän pensionsavgift, netto

varav Inkomster

varav Utgifter

1281 Allmän löneavgift

1291 Särskild löneskatt

1299 Avräkning av socialavgifter

1300

Skatt på egendom:

36 786 227

1310

Skatt på fast egendom:

1312 Fastighetsskatt

24 876 491

24 876 491

1320

Förmögenhetsskatt:

1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt

1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt

5 719 736

5 595 240

124 496

1330

Arvsskatt och gåvoskatt:

1331 Arvsskatt

1332 Gåvoskatt

1 890 000

1 650 000

240 000

1340

Övrig skatt på egendom:
1341 Stämpelskatt

4 300 000

4 300 000

1400

Skatt på varor och tjänster:

258 926 950

1410

Allmänna försäljningsskatter:

1411 Mervärdesskatt, netto
varav kommunmoms

175 137 055

175 137 055

27 200 938

1420,1430. Skatt på specifika varor:

1423 Försäljningsskatt på motorfordon

1424 Tobaksskatt

1425 Alkoholskatt

72 346 999

206 805

7 000 000

10 434 000

24

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000

1000-tal kronor

1425:01 Skatt på etylalkohol

4 600 000

1425:02 Skatt på vin och andra jästa drycker

3 399 000

1425:03 Skatt på mellanklassprodukter

135 000

1425:04 Skatt på öl

2 300 000

1428 Energiskatt

51 860 527

1431 Särskild skatt på elektrisk kraft från kärnkraftverk

1 803 667

1435 Särskild skatt mot försurning

62 000

1436 Skatt på avfall

980 000

1440    Överskott vid försäljning av varor med statsmonopol:

100 000

1442 Systembolaget AB:s inleverrade överskott

100 000

1450 Skatt på tjänster:

1 181 107

1452 Skatt på annonser och reklam

1 077 805

1454 Skatt på spel

103 302

1460 Skatt på vägtrafik:

6 443 952

1461 Fordonsskatt

6 443 952

1470   Skatt på import m.m.:

3 589 694

1471 Tullmedel

3 166 955

1472 Övriga skatter m.m. på import

9 600

1473 Särskilda jordbrukstuller och sockeravgifter

413 139

1480    Övriga skatter på varor och tjänster:

128 143

1481 Övriga skatter på varor och tjänster

128 143

1500   Utjämningsavgift:

18 421 000

1511 Utjämningsavgift för kommuner och lands-
ting

18 421 000

1600    Betalningsdifferenser, skattekonto:

-11 463 171

1610    Betalningsdifferenser pga anstånd, netto:

-48 188

1611 Betalningsdifferenser pga anstånd, netto

-48 188

1620 Betalningsdifferenserpga restföring:

-5 181 365

1621 Uppbördsförluster, netto, fysiska personers inkomstskatt

-1 944 827

1622 Uppbördsförluster, netto, juridiska personers inkomstskatt

-1 167 896

1623 Uppbördsförluster, netto, arbetsgivaravgifter

-815 754

1624 Uppbördsförluster, netto, mervärdesskatt

-1 166 838

1625 Uppbördsförluster, netto, räntor m.m.

-86 050

1630    Betalningsdifferenser, övriga:

-6 233 618

1631 Betalningsdifferenser, övriga

-6 233 618

25

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000                                                              1000-tal kronor

1690

Betalningsdifferenser, ofördelade:

0

1691 Betalningsdifferenser, skattemyndigheterna, netto

0

1692 Indrivna medel, kronofogdemyndigheten, netto

0

2000

Inkomster av statens verksamhet:

48 868 900

2100

Rörelseöverskott:

15 110 200

2110

Affärsverkens inlevererade överskott:

733 000

2113 SJ:s inlevererade överskott

0

2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott

2116 Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning och

179 000

inleverans av motsvarighet till statlig skatt

554 000

2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott

0

2120

Övriga myndigheters inlevererade överskott:
2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets

77 200

garantiverksamhet

2 200

2126 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit

75 000

2130

Riksbankens inlevererade överskott:

11 600 000

2131 Riksbankens inlevererade överskott

11 600 000

2150

Överskott från spelverksamhet:

2 700 000

2153 Inlevererat överskott från AB Svenska Spel

2 700 000

2200

Överskott av statens fastighetsförvaltning:

100 000

2210

Överskott av fastighetsförvaltn ing:

100 000

2215 Överskott av Statens fastighetsverks- verksamhet

100 000

2300

Ränteinkomster:

1 784 400

2310,2320 Räntor på näringslån:

19100

2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen

3 500

2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån

0

2321 Ränteinkomster på skogsväglån

0

2322 Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet

10 500

2323 Räntor på övriga näringslån, Statens jordbruksverk

100

2324 Ränteinkomster på lokaliseringslån

5 000

26

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000                                                              1000-tal kronor

2340

Räntor på studielån:

1 396 500

0

43 500

1 353 000

2341 Ränteinkomster på statens lån för universitets-

studier och garantilån för studerande

2342 Ränteinkomster på allmänna studielån

2343 Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1989

2360

Räntor på medel avsatta till pensioner:

1 500

2361 Räntor på medel avsatta till folkpensionering

1 500

2380,2390 Övriga ränteinkomster:

367300

2383 Ränteinkomster på statens bosättningslån

2391 Ränteinkomster på markförvärvför jordbrukets

0

rationalisering

2 000

2392 Räntor på intressemedel

1 400

2394 Övriga ränteinkomster

33 600

2395 Räntor på särskilda räkningar i Riksbanken

300

2397 Räntor på skattekonton m.m., netto

330 000

2400

Aktieutdelning:

18 775 000

2410

Inkomster av statens aktier:

18 775 000

2411 Inkomster av statens aktier

18 775 000

2500

Offentligrättsliga avgifter:

7 951 600

2511 Expeditions- och ansökningsavgifter

654 700

2519 Koncessionsavgift på televisionens område

427 600

2521 Avgifter till granskningsnämnden

4 800

2522 Avgifter för granskning av filmer och videogram

7 200

2523 Avgift generationsväxling

9 700

2524 Finansieringsbidrag för arbetspraktik

350 000

2525 Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor

2 614 000

2526 Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor

66 000

2527 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkningen

17 000

2528 Avgifter vid bergsstaten

10 000

2529 Avgifter vid patent- och registreringsväsendet

36 000

2531 Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register

1 200

2532 Avgifter vid kronofogdemyndigheterna

785 000

2533 Vägavgifter

613 000

2534 Avgifter för körkort och motorfordon

544 800

2535 Avgifter för statliga garantier

7 800

2536 Lotteriavgifter

24 000

2537 Miljöskyddsavgift

31 100

2538 Miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel

455 500

27

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000                                                               1000-tal kronor

2539 Täktavgift

23 600

69 000

6 200

56 700

25 000

123 700

112 000

120 800

400

205 100

396 700

6 500

100 000

28 000

18 500

2541 Avgifter vid Tullverket

2542 Patientavgifter vid tandläkarutbildningen

2543 Avgifter för Kemikalieinspektionen

2544 Avgifter för Alkoholinspektionens verksamhet

2546 Lokalradioavgifter

2547 Avgifter för Post- och telestyrelsens verksamhet

2548 Avgifter för Finansinspektionens verksamhet

2549 Avgifter för provning vid riksprovplats

2551 Avgifter från kärnkraftverken

2552 Övriga offentligrättsliga avgifter

2553 Registreringsavgift till fastighetsmäklarnämnden

2554 Avgifter för telekommunikation

2555 Kartavgifter för jordbrukets blockdatabas

2556 Djurregisteravgifter

2600

Försäljningsinkomster:

2624 Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter

2625 Utförsäljning av beredskapslager

2627 Offentlig lagring, försäljningsintäkter

431 800

57 300

74 500

300 000

2700

Böter m.m.:

2711 Dröjsmålsavgifter

2712 Bötesmedel

2713 Vattenföroreningsavgift m.m.

2714 Sanktionsavgifter m.m.

2715 Skattetillägg

2716 Förseningsavgifter

2 673 900

512 000

332 100

2 100

7 700

1 600 000

220 000

2800

Övrriga inkomster av statens verksamhet:

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet

2812 Återbetalning av lönegarantimedel

2 042 000

1 822 000

220 000

3000

Inkomster av försåld egendom:

95 031 000

3100

Inkomster av försålda byggnader och maskiner:

30 000

3120

Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner:
3125 Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter

30 000

30 000

28

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000                                                              1000-tal kronor

3200

Övriga inkomster av markförsäljning:

3211 Övriga inkomster av markförsäljning

1 000

1 000

3300

Övriga inkomster av försåld egendom:

95 000 000

3311 Inkomster av statens gruvegendom

0

3312 Övriga inkomster av försåld egendom

95 000 000

4000

Återbetalning av lån:

2 653 500

4100

Återbetalning av näringslån:

104 900

4120

Återbetalning av jordbrukslån:

20 200

4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen

20 200

4130

Återbetalning av övriga näringslån:

84 700

4131 Återbetalning av vattenkraftslån

0

4132 Återbetalning av lån avseende såddfinansiering

25 000

4135 Återbetalning av skogsväglån

4136 Återbetalning av övriga näringslån,

0

Kammarkollegiet

4137 Återbetalning av övriga näringslån,

46 100

Statens jordbruksverk

3 600

4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier

2 000

4139 Återbetalning av lokaliseringslån

8 000

4300

Återbetalning av studielån:

2 482 000

4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier

0

4312 Återbetalning av allmänna studielån

1 000

4313 Återbetalning av studiemedel

2 481 000

4500

Återbetalning av övriga lån:

66 600

4514 Återbetalning av lån för studentkårslokaler

100

4516 Återbetalning av utgivna startlån och bidrag

500

4517 Återbetalning från Portugalfonden

0

4519 Återbetalning av statens bosättningslån

0

4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor

50 000

4526 Återbetalning av övriga lån

16 000

29

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000

1000-tal kronor

5000 Kalkylmässiga inkomster:

9 017 000

5100   Avskrivningar och amorteringar:

1 120 000

5110   Affärsverkens avskrivningar och amorteringar:

0

5113 Statens järnvägars avskrivningar

0

5120    Avskrivn ingar pä fastigheter:

420 000

5121 Avskrivningar på fastigheter

420 000

5130   Uppdragsmyndigheters komplementkostnader:

700 000

5131 Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader

700 000

5200    Statliga pensionsavgifter, netto:

7 897 000

5211 Statliga pensionsavgifter

7 897 000

6000   Bidrag m.m från EU:

9 645 500

6100   Bidrag från EG:s jordbruksfond:

7 445 000

6110    Bidrag frän EG:s jordbruksfonds garantisektion:

6 875 000

6111 Arealbidrag

3 275 000

6112 Kompletterande åtgärder

1 350 000

6113 Övriga interventioner

360 000

6114 Exportbidrag

600 000

6115 Djurbidrag

660 000

6116 Offentlig lagring

200 000

6119 Övriga bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion

430 000

6120   Bidrag frän EG:s jordbruksfonds utvecklingssektion:

570 000

6121 EG-finansierade struktur- och regionalstöd till

j ordbruks sektorn

570 000

6200   Bidrag från EG:s fiskefond:

41 500

6211 Bidrag från EG:s fiskefond

41 500

6300   Bidrag från EG:s regionalfond:

351 000

6311 Bidrag från EG:s regionalfond

351 000

30

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 1

År 2000

1000-tal kronor

6400

Bidrag från EG:s socialfond:

6411 Bidrag från EG:s socialfond

1 701 000

1 701 000

6500

Bidrag till transeuropeiska nätverk:

100 000

6511 Bidrag till transeuropeiska nätverk

100 000

6900

Övriga bidrag från EG:

7 000

6911 Övriga bidrag från EG

7 000

SUMMA INKOMSTTITLAR:

782 312 970

31

Bilaga 2

Svensk ekonomi

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

Bilaga 2

Svensk ekonomi

Innehållsförteckning

Förord................................................................................................................................7

1 Inledning........................................................................................................................7

1.1     Sammanfattning.......................................................................................7

1.2     Utvecklingen inom olika områden......................................................11

1.3      Alternativa medelfristiga beräkningar.................................................17

Appendix De nya nationalräkenskaperna......................................................19

2 Internationell utveckling.............................................................................................21

2.1      Utvecklingen i Europa..........................................................................21

2.2     Utvecklingen i Förenta staterna...........................................................23

2.3      Utvecklingen i Asien och Latinamerika..............................................24

2.4     Utvecklingen i Ryssland och i övriga Östersjöområdet.....................25

2.5     Den svenska världsmarknadstillväxten................................................26

3 Kapitalmarknaderna.....................................................................................................27

3.1     Utvecklingen i omvärlden....................................................................27

3.2     Utvecklingen i Sverige..........................................................................29

3.3     Ränte- och valutaantaganden................................................................30

4 Utrikeshandeln.............................................................................................................33

4.1     Varuexporten.........................................................................................33

4.2     Varuimporten........................................................................................35

4.3     Tjänstehandeln......................................................................................36

4.4     Bytesbalansen........................................................................................36

5 Näringslivets produktion............................................................................................39

5.1      Industrin................................................................................................39

5.2     Byggnadsverksamhet.............................................................................41

6 Arbetsmarknad.............................................................................................................43

7 Löner.............................................................................................................................49

8 Inflation........................................................................................................................51

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

9 Hushållens ekonomi och konsumtionsutgifter.........................................................55

9.1      Hushållens inkomster...........................................................................55

9.2      Hushållens konsumtionsutgifter.........................................................56

10 Bruttoinvesteringar...................................................................................................59

10.1     Näringslivets investeringar...................................................................59

10.2    Bostäder.................................................................................................61

10.3    Lager......................................................................................................62

11 Den offentliga sektorn..............................................................................................65

11.1     Den konsoliderade offentliga sektorn.................................................65

11.2     Den statliga sektorn..............................................................................69

11.3    Ålderspensionssystemet.......................................................................70

11.4    Kommunsektorn...................................................................................72

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

Tabellförteckning

Tabell 1.1 Prognosförutsättningar.................................................................................12

Tabell 1.2 Nyckeltal........................................................................................................12

Tabell 1.3 Försörjningsbalans.........................................................................................13

Tabell 1.4 Bidrag till BNP-tillväxt..................................................................................15

Tabell 1.5 Sparandets sammansättning..........................................................................16

Tabell 1.6 De offentliga finanserna................................................................................16

Tabell 1.7 Arbetsmarknadsutveckling vid olika tillväxtantaganden............................18

Tabell 2.1 BNP-tillväxt, KPI och arbetslöshet..............................................................23

Tabell 3.1 Betalningsbalansens finansiella poster..........................................................30

Tabell 3.2 Ränte- och valutakursantaganden.................................................................31

Tabell 4.1 Export och import av varor och tjänster......................................................34

Tabell 4.2 Bidrag till exporttillväxten.............................................................................34

Tabell 4.3 Bytesbalansen.................................................................................................37

Tabell 5.1 Näringslivets produktion..............................................................................39

Tabell 5.2 Nyckeltal för industrin..................................................................................40

Tabell 5.3 Byggnadsverksamhet.....................................................................................41

Tabell 6.1 Arbetsmarknad...............................................................................................43

Tabell 6.2 Sysselsättning, branschfördelat.....................................................................44

Tabell 6.3 Konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program............................45

Tabell 6.4 Sysselsättningsgrad och öppen arbetslöshet i olika regioner......................47

Tabell 7.1 Timlöner.........................................................................................................49

Tabell 8.1 Konsumentprisutveckling.............................................................................52

Tabell 9.1 Hushållens disponibla inkomster, konsumtionsutgifter och sparande......55

Tabell 9.2 Bidrag till disponibelinkomstutvecklingen..................................................56

Tabell 10.1 Bruttoinvesteringar efter näringsgren........................................................59

Tabell 10.2 Övriga näringslivets investeringar..............................................................61

Tabell 11.1 Den offentliga sektorns finanser................................................................65

Tabell 11.2 Skatter och avgifter......................................................................................67

Tabell 11.3 Den offentliga sektorns utgifter.................................................................67

Tabell 11.4 Beräkning av finanspolitikens inriktning...................................................68

Tabell 11.5 Statens finanser (exkl. statliga affärsverk och aktiebolag)........................70

Tabell 11.6 Ålderspensionssystemet..............................................................................71

Tabell 11.7 Kommunsektorns finanser..........................................................................72

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

Diagramförteckning

Diagram 1.1 BNP-utveckling...........................................................................................7

Diagram A.l BNP 1985 - 2 kvartalet 1999...................................................................20

Diagram 2.1 BNP-tillväxt i EU, Förenta staterna och Japan.......................................21

Diagram 2.2 Företagens och hushållens förtroende i euroområdet............................22

Diagram 3.1 10-årsräntor i USA, Tyskland och Japan.................................................27

Diagram 3.2 Amerikansk kreditspread 1999................................................................27

Diagram 3.3 Aktiebörsen i USA, Tyskland och Japan 1999........................................28

Diagram 3.4 Dollar mot euro och räntedifferens 1999................................................28

Diagram 3.5 Ränteutvecklingen i Sverige.....................................................................

Diagram 3.6 Ränteskillnader, Sverige............................................................................

Diagram 3.7 Kronan mot TCW och euron...................................................................

Diagram 4.1 Svensk exportutveckling till olika regioner.............................................

Diagram 4.2 Export av bearbetade varor......................................................................

Diagram 4.3 Utvecklingen av vissa poster i bytesbalansen.........................................

Diagram 5.1 Industrins arbetskostnad per producerad enhet i Sverige relativt 14

OECD-länder.......................................................................................................

Diagram 6.1 Nyanmälda lediga platser och antal sysselsatta.......................................

Diagram 6.2 Sysselsättning och arbetskraftsutbud......................................................

Diagram 6.3 Befolkningen i åldern 16-64 år uppdelad på olika grupper....................

Diagram 6.4 Öppet arbetslösa och personer i konjunkturberoende

arbetsmarknadspolitiska program.......................................................................

Diagram 7.1 Timlöneutveckling i ekonomin som helhet.............................................

Diagram 8.1 Konsumentprisutveckling........................................................................

Diagram 9.1 Hushållens konsumtionsutgifter.............................................................

Diagram 9.2 Hushållens nettosparkvot........................................................................

Diagram 9.3 Hushållens skuldkvot...............................................................................

Diagram 10.1 Investeringar som andel av BNP...........................................................

Diagram 10.2 Fastighetsprisstatistik.............................................................................

Diagram 10.3 Antal outhyrda respektive påbörjade lägenheter..................................

Diagram 10.4 Totala lagerinvesteringar.........................................................................

4^ 4^ 4^ 4- U» UJ UJ M N N)
UMbOOvDOOOOXlbJOa^     U1 4^ O     Ui       \O

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

Svensk ekonomi

Förord

I denna bilaga till budgetpropositionen för 2000
görs en bedömning av den internationella och
den svenska ekonomins utveckling t.o.m. år
2002.

Bedömningen baseras på underlag från Statis-
tiska centralbyrån, OECD, IMF och den prog-
nos Konjunkturinstitutet (Kl) publicerade den
25 augusti. Ansvaret för bedömningarna åvilar
dock helt Finansdepartementet.

Beräkningarna har gjorts med stöd av Kon-
junkturinstitutets modell KOSMOS och är be-
tingade av att ett antal förutsättningar är uppfyll-
da.

I maj i år publicerade Statistiska centralbyrån
nationalräkenskaper enligt EU:s regler på områ-
det. Omläggningen av nationalräkenskaperna har
i många fall ändrat förutsättningarna för prog-
nosarbetet, se appendix till kapitel 1.

Ansvarig för bilagan är departementsrådet
Mats Dillén. Beräkningarna baseras på informa-
tion t.o.m. 10 september 1999.

ningstillväxten har positiva effekter för inkom-
stutvecklingen i såväl den offentliga sektorn som
för hushållen. Hushållens och kommunernas
konsumtionsutgifter kan därför väntas växa
snabbare i år än på länge. Den goda sysselsätt-
ningsutvecklingen väntas fortsätta nästa år, om
än i något långsammare takt. Konjunkturläget på
viktiga svenska exportmarknader förutses grad-
vis förbättras. De i denna proposition föreslagna
skattesänkningarna bidrar till att hushållens kon-
sumtion väntas öka relativt kraftigt även nästa år.
Förbättrade internationella förutsättningar och
en stark inhemsk efterfrågan innebär att den
svenska ekonomin bedöms växa med ca 3 % år
2000 (se diagram 1.1).

1       Inledning

1.1     Sammanfattning

Diagram 1.1 BNP-utveckling

Årlig förändring, procent

Svensk ekonomi är inne i en stark expansionsfas.
Bruttonationalprodukten (BNP) väntas i år öka
med ca 3,5 %, vilket är en kraftig upprevidering i
förhållande till bedömningen i 1999 års ekono-
miska vårproposition. Det är framför allt den
gynnsamma utvecklingen på arbetsmarknaden,
där en mycket snabb sysselsättningstillväxt har
kunnat kombineras med relativt måttliga löne-
ökningar, som har överträffat förväntningarna.
Årets tillväxt är mycket sysselsättningsintensiv
genom att en stor del av produktionsuppgången
sker i tjänstesektorn. Den snabba sysselsätt-

Under våren och sommaren har både utfallssta-
tistik och framåtblickande indikatorer visat på en
stark tillväxtkraft i den svenska ekonomin.
Första halvåret ökade sysselsättningen med drygt
100 000 personer jämfört med första halvåret
1998. Det negativa stämningsläge som präglade
industrin under årets inledande månader har, en-
ligt KI:s industribarometer, successivt förbytts
till en växande tillförsikt inför framtiden. Hus-
hållens framtidsförväntningar, såsom de mäts av
SCB, ligger kvar på historiskt höga nivåer. Den
samlade förväntningsbilden är i detta avseende

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

mer entydig än i början av året, då tillförsikten
bland industriföretagen var mycket låg.

Den positiva utvecklingen av den svenska
ekonomin har bekräftats av de preliminära na-
tionalräkenskaperna. Enligt dessa steg BNP med

3,7 % under det första halvåret i år i jämförelse
med motsvarande period föregående år. Den in-
hemska efterfrågan var mycket hög. Genom köp
av bilar och andra kapitalvaror var hushållens
konsumtion ca 3,5 % högre under första halvåret
i år än motsvarande period i fjol. Trots en vä-
sentlig försvagning av konjunkturen på ett antal
viktiga exportmarknader utvecklades exporten
totalt sett starkt. Exportökningarna under det
första halvåret kan främst hänföras till telepro-
dukt- och läkemedelsindustrin. Konjunkturläget
inom andra exportnäringar var svagt. Under det
första halvåret var importen mycket låg varvid
nettot av utrikeshandeln höjde BNP. Lagerin-
vesteringama sänkte å andra sidan BNP med
motsvarande 0,6 %. Produktivitetsutvecklingen
var svag under det första halvåret 1999.

I en tillväxtfas där sysselsättningen ökar
snabbt och resursutnyttjandet i ekonomin stiger
ställs det höga krav på lönebildningen. Löneök-
ningar som inte är förenliga med Riksbankens
inflationsmål leder till en skärpning av penning-
politiken, vilket dämpar tillväxten. I år bedöms
löneglidningen uppgå till ca 1 %. Detta är en ök-
ningstakt som är låg ur ett historiskt perspektiv
och som avspeglar nedjusterade inflationsför-
väntningar, hårdare konkurrensförhållanden och
kanske också en bättre fungerande lönebildning.
Årets förväntade löneglidning är emellertid hög
med tanke på att sysselsättningen förutspås kun-
na öka i snabb takt även nästa år. En förutsätt-
ning för prognosen, och för att årets och nästa
års sysselsättningsuppgång skall bli varaktig, är
att löneglidningen nästa år begränsas till 0,5 %, så
att de totala löneökningarna uppgår till drygt
3 %. För åren 2001 och 2002 har det antagits att
lönerna stiger med 3 % per år.

Det internationella konjunkturläget har gene-
rellt sett utvecklats något bättre än vad flertalet
bedömare tidigare förväntat. Den globala till-
växten i år och nästa år har reviderats upp något
och hoten mot en global återhämtning har mins-
kat. Förenta staterna fortsätter att överraska med
en hög tillväxt utan några allvarliga inflations-
problem, även om vissa tecken på tilltagande in-
flationsrisk kan skönjas. Konjunkturutsikterna i
EU-området har ljusnat efter avmattningen i
slutet av förra året och under årets inledning. I
Ryssland och Latinamerika har en viss stabilise-

ring ägt rum. Osäkerheten är dock fortsatt stor
vad gäller den japanska ekonomin och en åter-
hämtning är långt ifrån säkerställd. Riskerna i
den internationella ekonomin är framför allt
kopplade till obalanser i Förenta staterna och Ja-
pan.

Ett återkommande tema i tidigare konjunk-
turbedömningar har varit den s.k. Asienkrisen
och dess effekter på världsekonomin och svensk
ekonomi. Krisen i Sydostasien kulminerade un-
der 1998. Den senaste inkommande statistiken
visar på en tydlig återhämtning i denna region,
även om tillväxtutsiktema varierar mellan länder.
Det direkta svenska exportbortfallet till de kris-
drabbade länderna kan grovt skattas till 2 % av
den totala varuexporten under föregående år.
Den totala exporten växte dock ändå snabbt un-
der 1998, vilket tyder på att svenska företag i viss
utsträckning ökade exporten till andra markna-
der. Asienkrisen, och den därtill sammanhörande
efterfrågeminskningen, bidrog även till en lägre
global räntenivå. Den totala negativa effekten av
Asienkrisen på svensk ekonomi måste därför i
efterhand bedömas som liten.

Det viktigaste kontraktiva inslaget i den inter-
nationella konjunkturbilden är den uppgång i
långa räntor som har ägt rum under våren och
sommaren. För svenskt vidkommande betyder
detta att 10-årsräntan för närvarande ligger ca 1,6
procentenheter över de nivåer som rådde i början
av året. Den svenska kronan har visat en oregel-
bunden utveckling under året. Kronan har dock
förstärkts under sommaren och har sedan varit
förhållandevis stabil. Det förbättrade internatio-
nella konjunkturläget innebär vidare att pen-
ningpolitiken i euroområdet och i Sverige så
småningom kan komma att läggas om i en mind-
re expansiv riktning.

I den konjunkturbedömning som gjordes i
vårpropositionen förväntades att svensk export-
industri skulle drabbas relativt hårt av en försva-
gad internationell industrikonjunktur. Detta be-
rodde dels på att tillväxten bedömdes bli särskilt
svag på några viktiga exportmarknader, dels på
att stora delar av den svenska exporten, t.ex. in-
satsvaror och maskininvesteringar, normalt drab-
bas relativt hårt av en internationell avmattning.
Denna bedömning ligger fast. Därutöver har
emellertid utvecklingen bjudit på ett antal positi-
va överraskningar. Som nämndes ovan ser de
globala konjunkturutsikterna mer fördelaktiga ut
och världsmarknadstillväxten har därför revide-
rats upp något. Den svenska industrin har rönt
fortsatt stora exportframgångar inom mindre

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

konjunkturkänsliga sektorer. Exportökningar
inom teleprodukt- och läkemedelsindustrin sva-
rar för en mycket stor del av årets totala export-
tillväxt. Under 1990-talet har industristrukturen
förskjutits mot en allt större andel kunskapsin-
tensiv produktion. De strukturella förändringar-
na kan således vara en förklaring till varför in-
dustrin uppvisar ett mindre cykliskt beteende än
tidigare. Svenska exportföretag har också gene-
rellt sett varit framgångsrika i ett antal länder till
vilka exportandelen är relativt måttlig (exempel-
vis Spanien, Portugal, Grekland och Mexiko).
Tillsammans med en god relativprisutveckling
bidrar ovan nämnda faktorer till att den svenska
exportindustrin väntas ta marknadsandelar i år
och nästa år.

Huvudförklaringen bakom den kraftiga upp-
revideringen av tillväxtprognosen för i år och
nästa år ligger dock i att den inhemska ekonomin
utvecklas avsevärt bättre än tidigare förväntats.
Till grund för detta ligger den gynnsamma sys-
selsättningsutvecklingen. Härigenom blir in-
komsttillväxten god inom såväl hushålls- som
den offentliga sektorn, vilket skapar utrymme
för en icke lånefinansierad konsumtionstillväxt
inom bägge sektorerna. Den offentliga finansiella
situationen är så gynnsam att det nästa år är möj-
ligt att kombinera en god konsumtionstillväxt i
den offentliga sektorn med ett positivt sparande
och skattesänkningar. Den låga inflationen stär-
ker hushållens realinkomster ytterligare och
uppgången i hus- och aktieprisema har bidragit
till att hushållens förmögenhetssituation är
mycket stark.

Investeringarna väntas stiga relativt kraftigt i
år och nästa år. I de verksamheter som har en nä-
ra koppling till hushållens konsumtion förutspås
en hög investeringstillväxt. Detta gäller i synner-
het bostadsbyggandet som bedöms öka snabbt
framöver, även om tillväxten är koncentrerad till
storstadsregionerna. Industriinvesteringarna lig-
ger generellt på en hög nivå varför även måttliga
ökningstal innebär ett betydande kapacitetstill-
skott.

Till följd av stora lagerinvesteringar inom in-
dustri och handel under 1998 har det i år funnits
ett behov av att korrigera lagren. Så har också
skett under det första halvåret i år. Det direkta
bidraget från lager till tillväxten väntas i år bli
-0,4 procentenheter. Årets importtillväxt väntas
bli låg. Importökningen dras ned av exportav-
mattningen och av sammansättningseffekter som
innebär att importinnehållet i exporten är ovan-

ligt litet. Även årets lagerkorrigering dämpar im-
porttillväxten.

Sysselsättningen växer för närvarande mycket
snabbt. I år väntas den öka med 2,7 % och nästa
år med 1,6 %. Sammantaget motsvarar detta ca
170 000 nya arbetstillfällen. Den största delen av
ökningen sker inom den privata tjänstesektorn,
men även inom kommunerna ökar sysselsätt-
ningen kraftigt. Årets sysselsättningökning är
den högsta som kunnat registreras sedan Statis-
tiska centralbyråns arbetsmarknadsundersök-
ningar (AKU) startade 1963.

I förhållande till sysselsättningsminskningen
under det tidiga 1990-talet är uppgången mer
blygsam (exempelvis föll sysselsättningen 1993
med drygt 5 %). Det är först nu efter recessions-
åren i början av 1990-talet, följt av en budgetsa-
neringsperiod med mycket höga räntor och ex-
portdriven tillväxt, som den egentliga åter-
hämtningen på arbetsmarknaden har börjat. Till
följd av den starka sysselsättningsuppgången
fortsätter den öppna arbetslösheten att minska
och väntas uppgå till 4,5 % nästa år. Ett något
förbryllande inslag i den aktuella konjunkturbil-
den är den svaga produktivitetstillväxten i fjol
och under första halvåret i år. Den viktigaste för-
klaringen är troligen att det är en sammansätt-
ningseffekt. När verksamheter med en hög sys-
selsättningsintensitet och låg produktivitet växer
snabbt sjunker den genomsnittliga produktivi-
tetstillväxten. Under recessionsåren i början av
1990-talet var situationen den omvända -
produktivitetstillväxten ökade genom att kapi-
talintensiva verksamheter växte snabbt, samtidigt
som sysselsättningen minskade.

I jämförelse med bedömningen i vårproposi-
tionen har nivån på den totala bruttonational-
produkten år 2000 uppreviderats med 1,8 % och
sysselsättningen med 2,3 %. Vid utgången av år
2000 är därför resursutnyttjandet i ekonomin av-
sevärt högre i föreliggande prognos. I ett längre
perspektiv är osäkerheten om konjunkturläget
mycket stor, dessutom kommer ekonomin att
träffas av olika störningar framöver som i dag
inte är kända. Vad gäller åren 2001 och 2002 görs
därför ingen bedömning av konjunktursituatio-
nen. Utöver prognosen för 1999 och 2000 pre-
senteras tre kalkyler för de två följande åren.
Kalkyl 1 är den mest genomarbetade kalkylen
och beskrivs i detta samt resterande kapitel. Den
antagna tillväxten för dessa år vilar på en upp-
skattning av den underliggande tillväxttakten i
ekonomin och en bedömning om huruvida eko-
nomin kan växa långsammare eller snabbare än

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

den underliggande trenden utan att priser och
löner accelererar. I kalkyl 1 bedöms BNP-
tillväxten 2001 och 2002 uppgå till 2,2 % respek-
tive 2,0 %. Detta är lägre tillväxttal för dessa år
än i vårpropositionen. Nivån på bruttonational-
produkten år 2002 bedöms emellertid nu ligga en
knapp procent högre än i vårpropositionen.
Denna mer optimistiska bedömning om vad som
utgör en hållbar produktionsnivå har bland annat
gjorts i ljuset av att den senaste tidens höga sys-
selsättningstillväxt inte har givit upphov till några
generella bristsituationer på arbetsmarknaden
eller ökad inflation. Andelen i reguljär sysselsätt-
ning för personer mellan 20 och 64 år beräknas
öka från 74,6 % 1998 till 77,3 % år 2002. I vår-
propositionen bedömdes sysselsättningsgraden
2002 uppgå till 76,5 %. Regeringens mål är att
sysselsättningsgraden år 2004 skall uppgå till
80 %.

Osäkerheten om i vilken utsträckning det
finns lediga resurser kvar i ekonomin år 2001 och
2002 är stor. I kalkyl 2 och kalkyl 3 illustreras
den ekonomiska utvecklingen om arbetsmark-
naden fungerar mycket väl. Sysselsättning och
produktion växer då snabbare än i kalkyl 1 sam-
tidigt som löner och priser utvecklas på ett håll-
bart sätt. I kalkyl 2 antas BNP öka med 2,5 %
såväl 2001 som 2002. Den öppna arbetslösheten
sjunker då till 3,8 % år 2002. Blir tillväxten under
2001 och 2002 istället 2,8 % per år leder detta till
en öppen arbetslöshet på 3,5 % år 2002
(kalkyl 3).

De offentliga finanserna väntas visa betydande
överskott. I år beräknas överskottet uppgå till

1,7 % av BNP. Den goda ekonomiska utveck-
lingen väntas leda till att överskottet i de offent-
liga finanserna år 2000 överträffar den målsatta
nivån om 2 % av BNP. Därmed uppstår ett ut-
rymme för de nu föreslagna skattesänkningarna.
I prognosen är dessa beaktade. De förväntade
överskotten år 2000 och 2001 beräknas därefter
uppgå till 2,1 % respektive 2,0 % av BNP.

År 2002 överstiger det offentliga finansiella
sparandet, efter föreslagna skattesänkningar,
målet om överskott motsvarande 2 % av BNP
med ca 21 miljarder kronor. Dessa överskjutande
medel antas i kalkylen beräkningstekniskt tillfö-
ras hushållssektorn så att saldomålet uppnås ex-
akt.

Finanspolitiken beräknas i år och nästa år ha
en expansiv inriktning. För åren 2001 och 2002
kan finanspolitiken, när hänsyn tagits till den be-
räkningstekniska överföringen år 2002, beskrivas
som milt kontraktiv.

Den offentliga sektorns konsoliderade brutto-
skuld har sjunkit som andel av BNP sedan 1995
och beräknas år 2000 understiga 60 %. Det posi-
tiva sparandet i offentlig sektor 2001 och 2002
innebär att den konsoliderade bruttoskulden
fortsätter att minska och som andel av BNP för-
väntas den uppgå till 52 % år 2002.

Osäkerheter i prognosen

Prognosen bygger på en s.k. mjuklandning av
Förenta staternas ekonomi, dvs. en utveckling
där tillväxten gradvis närmar sig den långsiktiga
tillväxttakten. Mer dramatiska förlopp kan dock
inte uteslutas. Exempel på negativa risker är ar-
betskraftsbrist och penningpolitisk åtstramning,
ett kraftigt börsfall eller en betydande investe-
ringsavmattning. Det finns även positiva risker.
Den amerikanska ekonomin har under ett antal
år överraskat bedömare med hög tillväxt och låg
inflation. Det kan därför inte uteslutas att den
underliggande tillväxtakten i den amerikanska
ekonomin är högre än vad som tidigare antagits.
Den japanska ekonomin är alltjämt i ett utsatt
läge med växande arbetslöshet och stigande un-
derskott i de offentliga finanserna. I Japan förut-
ses i prognosen en mycket långsam återhämt-
ning. Eftersom Japan är en stor nettolångivare till
Förenta staterna kan reala anpassningar komma
att orsaka en betydande turbulens på de finansi-
ella marknaderna.

Den avgörande osäkerhetsfaktorn i den
svenska ekonomin är hur högt resursutnyttjande
som det är möjligt att uppnå utan att löner och
priser börjar öka i en för snabb takt. Redan i dag
ligger arbetslösheten under den nivå som en del
bedömare tidigare ansett vara förenlig med låg
och stabil inflation. För närvarande råder det inte
någon generell brist på arbetskraft i den svenska
ekonomin. Det är därför rimligt att utgå ifrån att
den s.k. jämviktsarbetslösheten ligger under da-
gens nivå på arbetslösheten. Det är dock mycket
svårt att exakt fastställa vid vilken nivå på den
öppna arbetslösheten eller vid vilken sysselsätt-
ningsgrad som löner och priser riskerar att börja
öka för snabbt. Det är viktigt att påpeka att den-
na osäkerhet är symmetrisk. Fungerar arbets-
marknaden ännu bättre än vad som antagits kan
arbetslösheten fortsätta att minska år 2001 och
2002 (se avsnitt 1.3). Vid en sämre fungerande
arbetsmarknad, med för höga löneökningar, kan
dock Riksbanken komma att höja den s.k. repo-
räntan utöver vad som antagits i prognosen.

Den öppna arbetslösheten antas i prognosen
falla till 4,2 % år 2002. Huvudförklaringen till

10

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

nedgången ligger i den snabba sysselsättningstill-
växten. Därtill väntas ett stort antal personer un-
der de närmaste åren genomgå vuxenutbildning
och antalet högskoleplatser ökar kraftigt. För att
minska risken för att flaskhalsar skall uppstå på
arbetsmarknaden är det därför viktigt att utbild-
ningssatsningen inom Kunskapslyftet verkligen
riktas till grupper som har en svag ställning på
arbetsmarknaden och som annars skulle riskera
att bli varaktigt arbetslösa.

1.2 Utvecklingen inom olika områden

Den internationella utvecklingen

Tillväxtutsikterna i världsekonomin förutses suc-
cessivt förbättras i år och nästa år. Kriserna i Asi-
en och Latinamerika, som tyngde världsekono-
min under fjolåret, förefaller nu vara avslutade i
de flesta av de drabbade länderna. Konjunktur-
bilden i världen är dock på intet sett enhetlig. I
den amerikanska ekonomin är resursutnyttjandet
högt, varför en viss uppgång i inflationen i kom-
bination med en anpassning av tillväxten nedåt
mot den underliggande tillväxttakten är den mest
troliga utvecklingen. I EU-området är resursut-
nyttjandet i utgångsläget betydligt lägre. Expan-
siva monetära förhållanden och en neutral fi-
nanspolitik stimulerar efterfrågan och bidrar till
stigande tillväxt och en begränsad uppgång i in-
flationen. Länderna i Asien och Latinamerika är,
generellt sett, i en återhämtningsfas. Tillväxttalen
kommer att öka, men i många fall från låga nivå-
er. Ett undantag är Japan där tillväxten förutspås
bli 0,3 % i år och 0,2 % nästa år.

Utvecklingen av världsmarknadstillväxten för
svenska exportvaror kan skilja sig relativt kraftigt
från det globala tillväxtförloppet. I år väntas
världsmarknadstillväxten för svenska exportva-
ror sjunka från drygt 7 % år 1998 till drygt 4 %
samtidigt som den globala tillväxten förutses sti-
ga från 2,4 % till 2,7 %. Skillnaden beror bl.a. på
en konjunkturförsvagning på några stora svenska
exportmarknader, t.ex. Tyskland, Storbritannien,
Norge och Danmark.

Förenta staternas ekonomi har haft åtta år av
god tillväxt. I synnerhet de tre senaste åren har
tillväxten varit mycket hög - i genomsnitt ca
3,75 %. De flesta bedömare är eniga om att till-
växttal i denna storleksordning inte är långsiktigt
möjliga att upprätthålla. Sett från ekonomins ut-
budssida kan tillväxten förklaras av en hög sys-
selsättnings- och en god produktivitetstillväxt.

Den öppna arbetslösheten ligger emellertid på en
låg nivå varför det föreligger en viss risk för
överhettning på arbetsmarknaden. Även på eko-
nomins efterfrågesida finns det några potentiella
obalanser. Efter ett antal år med hög investe-
ringstillväxt är investeringarnas andel av BNP nu
på en relativt hög nivå vilket tillsammans med
stigande finansieringskostnader kan komma att
leda till ett omslag i investeringskonjunkturen.
Den snabba värdetillväxten på den amerikanska
börsen har bidragit till att sparandet i hushålls-
sektorn för närvarande ligger på en låg nivå. En
svagare börsutveckling kan därför komma att le-
da till ett ökat hushållssparande och en svagare
konsumtionsutveckling. Det finansiella sparan-
det i ekonomin som helhet är kraftigt negativt.
Den amerikanska ekonomin är således beroende
av ett stort kapitalinflöde från övriga världen och
i synnerhet Japan. I prognosen antas att den
amerikanska ekonomin gradvis anpassar sig mot
en långsiktigt balanserad situation, men osäker-
heten vad gäller den fortsatta utvecklingen är
betydande.

Under föregående år föll BNP i Japan med nä-
ra 3 %. En viss stabilisering kan nu skönjas. En
expansiv finanspolitik har bidragit till att åt-
minstone temporärt vända den negativa trenden.
För en fortsatt återhämtning är det dock nöd-
vändigt att regeringens saneringsprogram för fi-
nanssektom blir framgångsrikt och att struktur-
reformer genomförs.

Det ekonomiska tillståndet i euroområdet har
förbättrats sedan årsskiftet. Det pessimistiska
stämningsläget inom industrin har brutits och
hushållens förväntningar är på en historiskt sett
hög nivå. Medlemsländerna befinner sig dock i
något olika konjunkturskeden. Exporten i Italien
och Tyskland drabbades förhållandevis hårt av
fjolårets globala konjunkturavmattning. I ett
flertal euroländer - exempelvis Frankrike, Spani-
en och Nederländerna - har dock en god utveck-
ling av den inhemska efterfrågan delvis motver-
kat efterfrågebortfallet från omvärlden. Euro-
området ligger något senare än Sverige i kon-
junkturcykeln, varför tillväxten förväntas falla
tillbaka från 2,8 % 1998 till 2,1 % 1999. I takt
med att konjunkturen stärks i Italien och Tysk-
land stiger tillväxten i euroområdet till 2,7 % år
2000.

Storbritannien, Danmark och Norge har alla
legat långt fram i konjunkturcykeln. För att
motverka tendenser till överhettning har den
samlade ekonomiska politiken i dessa länder haft
en stram inriktning. Detta har bidragit till att

11

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

dämpa konjunkturen och till att tillväxttalen un-
der innevarande år förväntas bli relativt låga.
Under hösten 1998 genomfördes dock lättnader
av den brittiska penningpolitiken, vilket väntas
stimulera tillväxten. Under fjolåret brottades den
norska ekonomin med låga oljepriser och snabbt
stigande lönekostnader. Framtidsutsikterna har
dock ljusnat i och med att oljepriset har stigit och
att årets avtalsrörelse resulterade i relativt låga
löneavtal.

Tabell 1.1 Prognosförutsättningar

1997

1998

1999

2000

2001

2002

BNP OECD1

2,9

2,3

2,4

2,2

2,1

2,2

KPI OECD1

2,0

1,4

1,4

1,6

1,7

1,8

Timlön, kostnad1

4,5

3,8

3,4

3,2

3,0

3,0

Dollarkurs (SEK)2

7,7

8,0

8,2

7,8

7,2

7,0

TCW-index2

120,5

123,3

124,6

121,9

119,4

118,0

Tysk längränta3

5,7

4,6

4,4

4,9

5,1

5,1

Svensk långränta3

6,6

5,0

4,9

5,4

5,5

5,3

Svensk kortränta4

4,3

4,3

3,2

3,6

4,1

4,4

1 Årlig procentuell förändring, BNP OECD och KPI OECD avser OECD 16 (se kapitel 2)

2 Årsgenomsnitt

10-års statsobligation, årsgenomsnitt

6-månaders statsskuldsväxel, årsgenomsnitt

Källor: OECD, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

slutet av 2001. Sammantaget måste detta betrak-
tas som en ganska måttlig åtstramning.

Den svenska penningpolitiken vägleds av ett
inflationsmål. Inflationen mätt som förändringen
av konsumentprisindex skall uppgå till 2 % med
ett toleransintervall på +/- 1 procentenhet. Mot
bakgrund av att priserna föll under fjolåret och
ett allmänt lågt inflationstryck sänkte Riksban-
ken i mars i år sin viktigaste styrränta, den s.k.
reporäntan, till 2,90 %. Trots att sysselsättningen
och produktionen har ökat snabbt under våren
och sommaren har inte inflationstrycket ökat
påtagligt. Den prisuppgång som har kunnat re-
gistreras är först och främst hänförlig till höjda
priser och skatter på bränslen, tandvårdsrefor-
men och höjningar av vissa administrativt satta
priser. Det finns också mycket litet som tyder på
att någon betydande uppgång i inflationen är nä-
ra förestående - det finns inga generella kapaci-
tetsproblem inom industrin eller tjänstenäring-
ama, löneökningarna i ekonomin är begränsade,
kronan väntas appreciera och inflationsförvänt-
ningarna ligger på eller under inflationsmålet.
Den snabba ökningen av hushållens efterfrågan
möjliggör dock en viss höjning av marginalerna i
handeln.

Räntor, inflation, valutor och löner

Den omsvängning som har ägt rum vad gäller de
globala tillväxt- och inflationsutsiktema har satt
tydliga spår i ränteutvecklingen. Exempelvis har
räntan på en 10-årig svensk statsobligation stigit
med ca 1,5 procentenheter sedan maj i år. Den
amerikanska långränteuppgången under motsva-
rande period har varit något större, medan upp-
gången har varit något mindre i euroområdet. En
allmän tendens till minskad statlig upplåning, på
grund av bättre offentliga finanser, och växande
privat upplåning, har därtill inneburit att rän-
teskillnaden mellan den privata och den statliga
upplåningen har ökat. På den svenska marknaden
har växande räntemarginaler medfört att bo-
låneinstitutens 5-åriga utlåningsränta till hushål-
len har ökat med ca 2 procentenheter till drygt
7 % sedan maj.

Det förbättrade konjunkturläget och därmed
ett ökat inflationstryck i euroområdet väntas leda
till att den europeiska centralbanken (ECB)
nästa år höjer styrräntan. I prognosen antas en
höjning med 0,75 procentenheter under år 2000
och med ytterligare 0,5 procentenheter under
2001, vilket implicerar en styrränta på 3,75 % i

Tabell 1.2 Nyckeltal

1997   1998   1999   2000   2001   2002

KPI, dec-dec

1,9

-0,6

0,9

1,3

2,0

2,0

UND1X,dec-dec

1.8

0,6

1,5

1,1

-

-

Disponibel inkomst1'6

-1,0

2,9

4,2

2,6

2,3

2,7

Sparkvot(nivå)6

3,5

3,7

4,4

3,9

3,8

4,4

Industriproduktion1

4,9

4,0

3,5

4,5

2,9

2,4

Relativ enhetsarbets-
kostnad i industrin1

-3,8

-1,0

-1,4

1,4

Sysselsättning2__________-1,0    1,5    2,7    1,6    0,5    0,3

Oppen arbetslöshet3 8,0    6,5    5,4    4,5    4,2    4,2

Arbetsmarknads-

politiska program3

4,3

3,9

3,3

3,5

3,5

3,5

Handelsbalans4

141

140

146

157

169

183

Bytesbalans3

2,8

1,9

1,4

1,7

2,4

3,0

Offentliga sektorns

finansiella sparande5 -1,8    2,3    1,7    2,1    2,0    2,0

1 Årlig procentuell förändring

2 Antal personer, årlig procentuell förändring

3 Andel av arbetskraften

4 Miljarder kronor

5 Procent av BNP

6 Nytt sparbegrepp, nya beräkningar. Enligt de nya nationalräkenskaperna ingår
hushållens nettosparande i avtalspensioner i sparbegreppet. Sparkvotens nivå har
därmed höjts med 2,9 procentenheter för 1998. För år 2002 avses värde efter
beräkningsteknisk överföring till hu shållen.

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Riksbanken och
Finansdepartementet

12

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

iTabell 1.3 Försörjningsbalans                                                                                           1

Miljarder
kronor
1998

1996

1997

1998

1999

Ärlig procentuell volymförändring

2000

2001

2002

Hushållens konsumtionsutgifter

951

1,4

1,6

2,4

3,1

3,0

2,2

2,1

Offentliga konsumtionsutgifter

499

0,8

-1,0

1,0

1,6

1,0

1,0

0,5

Statliga

147

2,6

-2,9

-7,1

1,5

0,5

0,5

0,5

Kommunala

352

0,0

0,0

4,9

1,7

1,3

1,1

0,5

Fasta bruttoinvesteringar

296

5,1

-2,1

9,2

6,4

5,6

3,6

3,0

Näringsliv exkl. bostäder

227

8,1

3,8

10,9

6,9

5,2

1,8

1,0

Bostäder

24

8,9

-25,5

4,9

14,8

14,3

20,0

20,0

Myndigheter

44

-8,0

-11,9

3,1

-0,8

2,4

2,4

0,7

Lagerinvesteringar1

17

-1,0

0,5

0,3

-0,4

0,1

0,0

0,0

Export

816

3,9

12,7

6,9

5,0

6,7

5,0

5,0

Import

705

2,9

11,7

9,7

3,2

7,1

5,2

5,2

BNP

1873

1,3

1,8

2,6

3,6

3,0

2,2

2,0

1 Förändring uttryckt i procent av BNP föregående år.
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

Inflationen mätt med KPI eller med Riksban-
kens underliggande mått, UND1X, väntas ligga
mellan 1 % och 1,5 % i slutet av nästa år. Under
åren 2001 och 2002 ligger resursutnyttjandet i
ekonomin på en högre nivå än i dag, vilket ökar
risken för bristsituationer på arbetsmarknaden. I
prognosen antas att Riksbanken under nästa år
höjer reporäntan med en knapp procentenhet.
Genom denna anpassning av penningpolitiken
bedöms inflationen år 2001 och 2002 överens-
stämma med inflationsmålet, dvs. 2 %.

Den svenska kronan antas gradvis stärkas till
TCW-index 118 från den aktuella nivån (ca 123),
där TCW-index är ett konkurrensvägt växel-
kursindex. Den väntade kronförstärkningen av-
speglar dels den goda utvecklingen av den svens-
ka ekonomin innefattande bl.a. låg inflation och
väntade bytesbalansöverskott, dels en antagen
depreciering av dollarn i förhållande till främst
euron. Den svenska kronan antas fluktuera kring
8,70 mot euron.

Enligt den preliminära lönestatistiken, som
fortfarande är behäftad med en viss osäkerhet,
steg lönerna 1998 med 3,8 %. I år väntas lönerna
stiga med 3,4 %. En återhållsam löneutveckling
under de kommande åren är en central förutsätt-
ning för att sysselsättningsuppgången inte skall
brytas i förtid. I förlängningen är det också en
förutsättning för att regeringens sysselsätt-
ningsmål skall uppnås. Utvecklingen mot mer
koordinerade avtalsförhandlingar, samordnade
lönekrav och en fortsatt inriktning mot en friare
lönesättning på lokal nivå, bidrar sannolikt till

lägre nominella löneökningar. Den låga inflatio-
nen och de låga inflationsförväntningarna inne-
bär att det är möjligt att uppnå reallöneökningar
även vid relativt låga nominella löneökningar.
Detta illustreras inte minst av årets och föregå-
ende års starka reallönetillväxt. Mot dessa gynn-
samma faktorer skall ställas de risker för brist-
situationer och åtföljande problem med löne-
glidning som uppkommer när arbetskrafts-
efterfrågan är hög, men ojämnt fördelad mellan
regioner och yrkeskategorier. Till grund för
prognosen ligger ett antagande om att löneök-
ningarna begränsas till 3,2 % nästa år och 3,0 %
såväl 2001 som 2002.

Försörjningsbalansen

Trots det relativt svaga internationella konjunk-
turläget under det första halvåret visade exporten
förvånansvärt goda utvecklingstal. Detta förkla-
ras med stora exportframgångar inom tre områ-
den; teleprodukt-, läkemedels- och lastbilsin-
dustrin. Konjunkturinstitutets industribarometer
indikerar ett förbättrat orderläge och en åter-
hämtning framöver i de cykliska branscher som
hade en svag tillväxt under det första halvåret.
Sammantaget beräknas den svenska varuexpor-
ten vinna marknadsandelar och öka med drygt
5 % 1999. En förbättrad europakonjunktur un-
der nästa år förutses leda till en god utveckling
inom de cykliska branscherna. Till följd av den
förväntade kronapprecieringen torde svenska ex-
portörers relativpris komma att stiga något nästa
år. Efter ett antal år med fördelaktig relativpris-

13

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

utveckling är dock konkurrensläget mycket gott.
Den samlade bedömningen är därför att svenska
exportörer vinner marknadsandelar även nästa år
och att exporten stiger med drygt 6,5 %.

Importtillväxten har visat mycket tvära kast
mellan åren. Under 1998 steg importen med
nästan 10 %. Under årets inledning har en kraf-
tig avmattning skett och importen väntas stiga
med endast 3,2 % i år. Nästa år ökar importtill-
växten och beräknas uppgå till drygt 7 %. Dessa
svängningar kan tyckas vara något märkliga med
tanke på att BNP-tillväxten utvecklas relativt
jämnt (och faktiskt är högst det år importtill-
växten är som svagast). Förklaringen ligger i va-
riationer i bruttonationalproduktens samman-
sättning mellan åren. År 1998 växte de delar i
ekonomin som hade ett högt importinnehåll
snabbt - export, lager- och maskinvesteringar. I
år minskar lagerinvesteringarna och exporttill-
växten avtar. De exportprodukter som har gått
starkt hittills under året har dessutom ett relativt
lågt importinnehåll (exempelvis läkemedel).
Nästa års uppgång av importtillväxten innebär en
anpassning till en mer långsiktigt normal nivå.
Sammantaget innebär export- och importut-
vecklingen att handelsbalansöverskottet fortsät-
ter att stiga för att nästa år uppgå till 7,7 % av
BNP.

Investeringsklimatet i den svenska ekonomin
måste betraktas som mycket gynnsamt. In-
dustriinvesteringarna stimuleras av det låga rän-
teläget, en starkare europeisk konjunktur och en
relativt god vinstnivå. Den positiva utvecklingen
av den inhemska ekonomin - med en bred sys-
selsättningsuppgång och en stark utveckling av
de disponibla inkomsterna - ökar efterfrågan på
bostäder och kommersiella lokaler. Investerings-
tillväxten förutses dock dämpas något under de
kommande åren i jämförelse med den kraftiga
ökningen 1998. Nivån på investeringarna i nä-
ringslivet (exkl. bostäder) är dock mycket hög,
vilket innebär att redan oförändrade volymer
medför en betydande kapacitetsutbyggnad.

I industrin var investeringstillväxten stark
1998 samtidigt som industriproduktionen stag-
nerade under slutet av året. Detta innebar att re-
sursutnyttjandet föll under årets inledning, vilket
ledde till prispress och fallande vinstmarginaler.
Under våren och sommaren har det, enligt KI:s
konjunkturbarometer, skett en snabb omsväng-
ning i företagens produktionsplaner. Företagen
kan därför bibehålla 1998 års höga investerings-
nivå. Ökningen av exporten under nästa år med
åtföljande behov av ny kapacitet inom bl.a. bas-

industrin medför att investeringstillväxten åter-
igen tilltar.

Investeringarna i övrigt näringsliv ökade
mycket kraftigt 1998. De sektorer som i hög
grad påverkas av hushållens efterfrågan expande-
rade samtidigt som ett antal stora infrastruktur-
projekt förstärkte uppgången. En fortsatt stark
efterfrågan i hushållssektom och låga räntor bi-
drar till höga tillväxttal även i år. Därtill har pris-
och vakansutvecklingen i det kommersiella fas-
tighetsbeståndet skapat goda förutsättningar för
nybyggnation. På grund av den höga investe-
ringsnivån i övrigt näringsliv i utgångsläget för-
väntas en viss avmattning av tillväxten under
nästa år.

Efter ett antal år med mycket lågt bostadsbyg-
gande, på grund av höga realräntor och en an-
passning av bostadsbeståndet till en lägre sub-
ventionsnivå, finns nu ekonomiska förutsätt-
ningar för en återhämtning. Antalet påbörjade
bostäder ökade under första halvåret med 35 %
jämfört med motsvarande period året innan.
Korttidsindikatorer (exempelvis KI:s barometer)
och prisutvecklingen pekar på fortsatt god till-
växt vad gäller småhus. I tillväxtregionema be-
gränsas dock produktionen på kort sikt av kapa-
citetsrestriktioner både i form av tomtmark och
en begynnande brist på byggnadsarbetare. Sam-
mantaget beräknas antalet påbörjade lägenheter
stiga från 12 000 år 1998 till 15 000 i år och
17 000 nästa år. Den långsiktiga jämviktsnivån
beräknas ligga runt 25 000 lägenheter.

I början av året fanns ett kraftigt missnöje
med lagersituationen inom industrin och inom
delar av handeln. Konjunkturutsikterna har un-
der våren och sommaren markant förbättrats,
vilket har reducerat behovet av att justera lagren.
I år väntas lagerinvesteringar ge ett tillväxtbidrag
motsvarande -0,4 % av BNP. Detta innebär en
upprevidering med 0,3 procentenheter i förhål-
lande till bedömningen i vårpropositionen. La-
geranpassningsprocessen förutses därmed vara
avslutad detta år. Nästa år och åren därefter för-
väntas lagren växa i takt med produktionsök-
ningarna. Lagerbidraget beräknas år 2000 till
0,1 % av BNP.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade 1998
med 2,4 %. Den snabba sysselsättningstillväxten,
en god reallöneutveckling, och de nu föreslagna
skattesänkningarna gör att de reala disponibelin-
komstema sammantaget stiger med knappt 7 % i
år och nästa år. Därtill verkar en rad andra gynn-
samma förhållanden till stöd för höga ökningstal;
en solid förmögenhetsställning, låga räntor, his-

14

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

toriskt hög tillförsikt om utvecklingen av den
egna ekonomin, växande optimism om landets
ekonomi och utvecklingen på arbetsmarknaden.
Under dessa omständigheter bedöms hushållens
konsumtionsutgifter växa med ca 3 % per år
1999 och år 2000.

Under åren 2001 och 2002 beräknas hushål-
lens konsumtion öka med i genomsnitt drygt
2 %. För år 2002 överstiger överskotten i de of-
fentliga finanserna den målsatta nivån om 2 % av
BNP. Det är rimligt att anta att hushållen får ta
del av detta överskjutande överskott och att de
planerar sin konsumtion därefter (även om det är
osäkert i hur stor utsträckning och i vilken form
överskotten kommer hushållen tillgodo). Beräk-
ningstekniskt har överskott i de offentliga finan-
serna år 2002 utöver 2 % av BNP överförts till
hushållen.

Sparkvoten kommer under de kommande
åren att ligga på en relativt låg nivå jämfört med
tidigare under 1990-talet. Detta skall ses mot
bakgrund av att hushållen har konsoliderat sina
balansräkningar och att den anpassningen nu är
avslutad. På sikt är sannolikt en viss uppgång i
sparkvoten att vänta, men på grund av den gynn-
samma förmögenhetsutvecklingen i hushålls-
sektom under senare år, bedöms sparkvoten vara
relativt stabil under de närmaste åren.

Den kommunala konsumtionen ökade i vo-
lym förra året för första gången sedan 1991. Ök-
ningen uppgick till drygt 1 %, exkluderat effek-
ten av att betalningarna för läkemedels-
subventionerna överfördes från staten till lands-
tingen. Uppgången har fortsatt i år och för hel-
året väntas de kommunala konsumtionsutgifter-
na öka med 1,7 % jämfört med 1998. Det
finansiella sparandet beräknas i år bli positivt ef-
ter flera år av underskott. Från och med år 2000
gäller att alla kommuner och landsting ska uppvi-
sa ekonomisk balans, vilket kräver ett positivt
finansiellt sparande i sektorn som helhet.

Den kraftiga ökningen av sysselsättningen i
hela ekonomin medför en stark ökning av den
kommunala sektorns skatteintäkter. Detta till-
sammans med höjda statsbidrag ger utrymme för
en konsumtionsökning med i genomsnitt ca 1 %
under åren 2000-2002.

Den statliga konsumtionen varierar mellan
åren delvis beroende på variationer i försvarets
inköp av varaktiga varor. Förra året steg den
statliga konsumtionen med ca 2 % (exkluderat
effekten av att betalningarna för läkemedelssub-
ventionerna överfördes till landstingen). Första
halvåret i år ökade konsumtionen med 2 % och

helåret 1999 beräknas ökningen till 1,5 %. De
följande åren förutses en tillväxt på 0,5 % per år.

Tabell 1.4 Bidrag till BNP-tillväxt

Procentenheter

1997

1998

1999

2000

2001

2002

Hushållens
konsumtionsutgifter

0,8

1,2

1,6

1,5

1,1

1,1

Offentliga
konsumtionsutgifter

-0,2

0,2

0,4

0,3

0,2

0,1

Fasta brutto-
investeringar

-0,3

1,4

1,0

0,9

0,6

0,5

Lagerinvesteringar

0,5

0,3

-0,4

0,1

0,0

0,0

Export

4,8

2,9

2,2

2,9

2,3

2,3

Import

-3,8

-3,4

-1,2

-2,7

-2,0

-2,1

Netto utrikeshandel

1,0

-0,5

0,9

0,3

0,2

0,3

BNP

1,8

2.6

3,6

3,0

2,2

2,0

Källor: Statistiska centralbyrån och

Finansdepartementet

Tillväxtens och sparandets sammansättning

Förra året gav den inhemska efterfrågan ett an-
senligt bidrag till tillväxten. Denna utveckling
väntas fortsätta (se tabell 1.4). Bidraget från hus-
hållens konsumtionsutgifter ligger i år och nästa
år kring 1,5 procentenheter. Lägg därtill att
bruttoinvesteringarna ger bidrag kring 1 pro-
centenhet per år under 1999 och 2000. Årets sto-
ra bidrag från utrikeshandelsnettot om 0,9 pro-
centenheter förefaller stämma illa överens med
årets exportavmattning. Förklaringen ligger i att
det är de snabba kasten i importen som slår ige-
nom i utrikeshandelsnettot. Årets bidrag från
exporten sjunker dock i förhållande till 1998 för
att sedan återigen stiga år 2000.

Det finansiella sparandet, vilket i stort över-
ensstämmer med bytesbalansens saldo, väntas
visa växande överskott. Sett från den reala sidan
av ekonomin är de växande överskotten i han-
delsbalansen en viktig förklaring till den positiva
utvecklingen av det finansiella sparandet. I år
sjunker dock överskottet i det finansiella sparan-
det trots att handelsbalansöverskottet ökar. En
viktig förklaring bakom detta är att årets fusioner
och försäljningar av svenska företag till utlandet
innebär att de vinster som tidigare tillgodoräk-
nades det svenska finansiella sparandet nu tillgo-
doräknas det land där företaget har sin nya juri-
diska hemvist. Sett från den finansiella sidan av
ekonomin är det i hushålls- och den offentliga
sektorn som sparandet stiger. Företagssektorn
har ett negativt sparande som ytterligare försäm-
ras på grund av ovan nämnda bokföringsmässiga

15

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

effekt. Det reala sparandet, främst i form av fasta
investeringar, ökar svagt som andel av BNP.

Tabell 1.5 Sparandets sammansättning

Procent av BNP

1997

1998

1999

2000

2001

2002

Bruttosparande

18,2

19,0

18,0

18,9

19,7

20,4

Realt sparande

15,5

16,7

16,8

17,2

17,3

17,4

Fasta investeringar

14,8

15,8

16,3

16,7

16,8

16,9

Lagerinvesteringar

0,6

0,9

0,5

0,5

0,5

0,5

Finansiellt sparande

2,7

2,3

1,2

1,7

2,4

3,0

Offentlig sektor

-1,8

2,3

1,7

2,1

2,0

2,0

Hushåll

2,5

2,4

2,7

2,4

2,3

2,6

Företag

2,0

-2,4

-3,2

-2,8

-1,9

-1,6

Källor: Statistiska centralbyrån och
Finansdepartementet

Arbetsmarknaden

En av drivkrafterna bakom den starka konjunk-
turen är en mycket positiv sysselsättningsut-
veckling. I år förutses sysselsättningen stiga med

2,7 % och nästa år med 1,6 %. Sett över de två
åren handlar det om ca 170 000 fler arbetstillfäl-
len. En stor del av sysselsättningsuppgången kan
hänföras till den privata tjänstesektorn, men även
den kommunala sysselsättningen växer snabbt.
Sysselsättningsgraden för personer i reguljär sys-
selsättning mellan 20 och 64 år beräknas år 2000
uppgå till 77,1 %, vilket kan jämföras med
74,6 % år 1998.

Produktivitetstillväxten bedöms i år uppgå till
ca 0,5 %. Detta är i förhållande till de fem senaste
åren en mycket låg siffra, särskilt med beaktande
av att tillväxten i år beräknas till 3,6 %. Den vik-
tigaste förklaringen till den svaga produktivi-
tetstillväxten är att produktionen och sysselsätt-
ningsuppgången har varit särskilt stark inom de
sektorer som har en lägre produktivitetstillväxt
än genomsnittet i ekonomin. Därtill finns ett
antal tekniska förklaringar; att antalet arbetade
dagar är fler än förra året, vilket inte ger upphov
till en motsvarande produktionsuppgång, och att
arbetsmarknadspolitiska program utanför ar-
betskraften har dragits ned. Till detta kan läggas
de statistiska problem som är förknippade med
att mäta produktivitetstillväxten i ekonomin
(t.ex. inom delar av tjänstesektorn). Nästa år
förutses en normalisering av produktivitetstill-
växten i och med att efterfrågan i högre grad än i
år antas riktas mot verksamheter med en bättre
produktivitetstillväxt än genomsnittet (exempel-
vis industriproduktion). En annan möjlig ut-
veckling är att efterfrågan nu trendmässigt riktar

sig mot lågproduktiv verksamhet och att den låga
produktivitetstillväxten till viss del kommer att
bli bestående. Fallande relativpriser för varor och
tjänster från högproduktiva sektorer motverkar
dock en sådan utveckling.

Den goda sysselsättningsutvecklingen har
medfört att fler personer sökt sig till arbets-
marknaden. Det fortsatt förbättrade arbets-
marknadsläget innebär att arbetsutbudet ökar
också nästa år. Ökningen av arbetsutbudet hålls
dock tillbaka bl.a. genom att antalet platser i re-
geringens utbildningssatsning utökas. Samman-
taget väntas utvecklingen av sysselsättning och
arbetskraftsutbud leda till att den öppna arbets-
lösheten fortsätter att sjunka till 4,5 % år 2000.

Under åren 2001 och 2002 bedöms den svens-
ka ekonomin växa med ca 2 % per år, vilket mot-
svarar den uppskattade långsiktiga tillväxtakten.
Den öppna arbetslösheten kommer därför under
perioden att ligga kvar på ungefär samma nivå
som under slutet av 2000, dvs. 4,2 %. Osäkerhe-
ten är dock mycket stor. Det kan inte uteslutas
att det i slutet av år 2000 finns lediga resurser
som gör det möjligt för svensk ekonomi att växa
snabbare än 2 % utan att inflationen ökar. I ett
sådant scenario kan den öppna arbetslösheten
fortsätta att falla (se avsnitt 1.3). Men det är ock-
så möjligt att det i slutet av år 2000 finns en mer
allmän brist på arbetskraft i vissa regioner och
brist på arbetskraft med den efterfrågade utbild-
ningsnivån. Den brist på arbetskraft som till följd
av den mycket snabba sysselsättningstillväxten
kan ha uppstått i slutet av år 2000 behöver emel-
lertid inte vara bestående. Regeringens utbild-
ningssatsningar syftar just till att på längre sikt
öka utbudet av utbildad arbetskraft och därmed
bidra till att målet om 80 % i sysselsättningsgrad
uppnås år 2004.

Den offentliga sektoms finanser

År 1998 uppgick den offentliga sektorns finansi-
ella sparande till 43,5 miljarder kronor eller 2,3 %
av BNP, enligt redovisningen i nationalräken-
skaperna. Av detta överskott beror emellertid ca
17 miljarder kronor eller 0,9% av BNP på en
bokföringsmässig effekt av att AP-fondens inne-
hav av fastigheter överfördes till bolagsform.
Överföringen tillgodoräknas det finansiella spa-
randet eftersom aktier, i motsats till fastigheter,
räknas som finansiella tillgångar i nationalräken-
skaperna.

16

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

Tabell 1.6 De offentliga finanserna

Procent av BNP

1998

1999

2000

2001

2002

Inkomster

60,7

59,2

58,3

57,0

56,5

Utgifter

58,4

57,5

56,2

55,0

53,6

Finansiellt sparande
före överföring

2,3

1,7

2,1

2,0

2,9

Beräkningsteknisk
överföring

0,9

Finansiellt sparande
efter överföring

2,3

1,7

2,1

2,0

2,0

Konsoliderad brutto-
skuld efter överföring

71,7

66,1

58,8

54,1

52,0

Källor: Statistiska centralbyrån och
Finansdepartementet

I år beräknas det finansiella sparandet uppgå till
knappt 34 miljarder kronor eller 1,7 % av BNP.
Det är en förbättring från 1998 efter hänsyn ta-
gits till den bokföringsmässiga effekten av bola-
giseringen av AP-fondens fastigheter förra året.
Både inkomster och utgifter sjunker som andel
av BNP.

I vårpropositionen beräknades överskottet i
det finansiella sparandet år 2000 till 2 % av BNP,
vilket också är det målsatta överskottet. Genom
att den ekonomiska tillväxten nu väntas bli be-
tydligt bättre och skatteinkomsterna högre än
vad som då beräknades har det uppstått ett ut-
tymme för de nu föreslagna skattesänkningarna.
År 2001 och år 2002 uppgår sedan sparandet till
2,0 % av BNP respektive 2,9 % av BNP. Under
perioden 1999-2002 fortsätter minskningen av
inkomster och utgifter som andel av BNP. Rän-
teutgifterna sjunker även nominellt till följd av
amorteringarna av statsskulden. Även inkoms-
terna av räntor och utdelningar faller eftersom de
finansiella tillgångarna minskar, främst genom
AP-fondens överföringar till staten (se kapitel
11), men också på grund av försäljningar av stat-
liga bolag. Inkomsterna från dessa försäljningar
inräknas per definition inte i det finansiella spa-
randet. Däremot reduceras den offentliga skul-
den och ränteutgifterna när försäljningsinkoms-
tema används till amorteringar av statsskulden.

Det finansiella sparandet år 2002 överträffar
målet om ett överskott på 2 % av BNP med 20,6
miljarder kronor. Detta överskjutande överskott
antas i föreliggande kalkyl beräkningstekniskt
tillföras hushållssektorn så att budgetmålet för
den offentliga sektorn uppnås exakt.

Finanspolitiken har i år och nästa år en stimu-
lerande effekt på ekonomin, enligt de beräkning-
ar som redovisas i kapitel 11. Det kan ses mot

bakgrund av den kraftiga åtstramningen som
skedde under perioden 1995-1998, då konsolide-
ringsprogrammet bidrog till att vända ett under-
skott på ca 11 % av BNP 1994 till ett överskott
1998.

Fortsatta överskott åren 2001 och 2002 enligt
budgetmålet på 2 % av BNP beräknas innebära
att finanspolitiken får en milt kontraktiv inrikt-
ning dessa år.

Den offentliga sektorns konsoliderade brutto-
skuld definieras enligt de s.k. Maastrichtkriteri-
ema som det nominella värdet av samtliga skul-
der minskat med den offentliga sektorns innehav
av egna skulder. För svenska förhållanden inne-
bär definitionen att statens och den kommunala
sektorns skulder på kreditmarknaden minskas
med AP-fondens innehav av statliga och kom-
munala skulder. Som andel av BNP har den kon-
soliderade skulden sjunkit sedan 1995 och upp-
gick vid utgången av 1998 till 71,7% av BNP.
Under prognosperioden minskar den även no-
minellt och beräknas understiga 60 % av BNP år
2000.

Nettoskulden, som är nettot av den offentliga
sektorns samtliga finansiella tillgångar och skul-
der, sjunker i takt med de finansiella överskotten
och de värdeförändringar som sker på tillgångar
och skulder. I slutet av prognosperioden beräk-
nas nettoskulden understiga 1 % av BNP.

1.3 Alternativa medelfristiga beräkningar

BNP-tillväxten beräknas bli hög i år och nästa år.
Den öppna arbetslösheten faller därmed ytterli-
gare och uppgår till ca 4,5 % år 2000, mätt som
årsgenomsnitt. I kalkyl 1 för åren 2001 och 2002
antas, som redovisats i tabellerna ovan, BNP-
tillväxten närma sig en långsiktigt normal till-
växttakt på 2 %. Kalkyl 1 beskriver en ekonomi
där resursutnyttjandet når det läge där inflatio-
nen närmar sig Riksbankens inflationsmål på 2 %
och där arbetslösheten inte längre sjunker. Till-
växten bestäms då dels av den långsiktiga pro-
duktivitetstillväxten på ca 1,7 %, dels av befolk-
ningsökningen på ca 0,3%. Utbudsrestriktioner
på arbetsmarknadssidan begränsar således BNP-
tillväxten. Den öppna arbetslösheten kommer
därför under perioden att ligga kvar på ungefär
samma nivå som under slutet av år 2000, dvs.

4,2 %.

Osäkerheten om i vilken omfattning det finns
lediga resurser kvar i ekonomin under 2001 och

17

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

2002 är dock mycket stor. Det finns idag få klara
belägg för flaskhalsar på såväl arbetsmarknads-
som på produktionssidan. Såväl löne- som pris-
utveckling är också stabil. Överhettning råder
dock inom ADB-verksamheten men i denna
sektor förutses efterfrågan mattas av efter mil-
lennieskiftet. I andra sektorer finns tecken på
vissa tidiga bristsituationer redan idag. Det gäller
bland annat för byggverksamheten i tillväxtregi-
onema, liksom för tekniska konsulter, medan
bristen på arbetskraft i industrin och i varuhan-
deln är små.

Arbetslösheten är låg bland högre utbildade
medan den fortfarande är hög bland de med lägre
utbildning. De regionala skillnaderna är också
stora med påfallande låg arbetslöshet i vissa till-
växtområden medan den fortfarande är hög i
andra regioner. De här uppräknade förhållandena
tyder på att svensk ekonomi efter år 2000 närmar
sig ett fullt resursutnyttjande vilket skulle inne-
bära att arbetslösheten kommer att ligga på för
svenska förhållanden relativt höga 4,2 %.

Det finns dock ett antal faktorer som skulle
kunna medföra en något högre tillväxttakt än i
kalkyl 1 de närmaste åren och därmed också en
bättre sysselsättningsutveckling. De stora utbild-
ningsinsatser som för närvarande genomförs
torde innebära ett generellt sett större utbud av
arbetskraft med hög kompetens. Tillväxten kan
också bli mer regionalt jämnt fördelad de när-
maste åren när efterfrågan framförallt drivs av en
god konsumtionsutveckling i hela landet. Dess-
utom utgör den relativt höga flyttbenägenheten i
den yngre generationen en god förutsättning för
en hög tillväxt.

I kalkyl 2 och 3 redovisas därför den ekono-
miska utvecklingen då arbetsmarknaden fungerar
mycket väl så att produktion och sysselsättning
kan växa snabbare än i kalkyl 1, samtidigt som
löner och priser utvecklas på ett hållbart sätt. I
kalkyl 2 ökar BNP med 2,5 % såväl 2001 som
2002. Den öppna arbetslösheten kan då minska
till 3,8 % år 2002 och sysselsättningsgraden för
personer mellan 20 och 64 år stiga från 77,3 % i
kalkyl 1 till 78,0 % . I kalkyl 3 stiger BNP med

2,8 % per år vilket leder till en öppen arbetslös-
het på 3,5 % år 2002 och en sysselsättningsgrad
som uppgår till 78,5 %. Jämfört med kalkyl 1
förutses både konsumtionen och investeringarna
öka i snabbare takt i kalkyl 2 och 3.

Tabell 1.7 Arbetsmarknadsutveckling vid olika
tillväxtantaganden

2001

2002

BNP-tillväxt

Kalkyl 1

2,2

2,0

Kalkyl 2

2,5

2,5

Kalkyl 3

2,8

2,8

Sysselsättningstillväxt

Kalkyl 1

0,5

0,3

Kalkyl 2

0,9

0,8

Kalkyl 3

1,2

1,1

Reguljär sysselsättningsgrad, 20-64 år1

Kalkyl 1

77,3

77,3

Kalkyl 2

77,6

78,0

Kalkyl 3

77,8

78,5

öppen arbetslöshet2

Kalkyl 1

4,2

4,2

Kalkyl 2

4,0

3,8

Kalkyl 3

3,9

3,5

1 Antalet sysselsatt i åldern 20-64 år, exklusive sysselsatta i konjunkturberoende
arbetsmarknadspolitiska program, i procent av befolkningen i den åldersgruppen
21 procent av arbetskraften
Källa: Finansdepartementet

18

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

Appendix De nya nationalräkenskaperna

Den omläggning av nationalräkenskaperna som
genomfördes i våras omfattade i huvudsak tre
delar:

1. En anpassning av definitioner och begrepp till
det Europeiska nationalräkenskapssystemet
från 1995 (ENS 1995).

2. En översyn av beräkningskällor och metoder,
s.k. generalrevidering.

3. En ny metod för fastprisberäkningarna
(kedjeindex).

Produktion och användning

Tidigare baserades de svenska nationalräkenska-
perna på FN:s rekommendationer från 1968,
System of National Accounts (SNA 1968). Ge-
nom medlemskapet i EU är ENS 1995 bindande
och samtliga medlemsländer skall under 1999
presentera kompletta nationalräkenskaper enligt
denna manual. ENS 1995 bygger på FN:s rikt-
linjer på området från 1993, vilka är utarbetade i
samarbete med EU, OECD, IMF och Världs-
banken.

Sammantaget innebar omläggningen att BNP-
nivån höjdes med 69 miljarder kronor 1998, vil-
ket motsvarar 3,8 %. Större delen av höjningen
beror på definitionsförändringar, framför allt rö-
rande offentlig konsumtion och bruttoinveste-
ringar.

Enligt ENS 1995 skall vissa betalningar från
den offentliga sektorn som tidigare bokfördes
som subventioner klassas som konsumtion. Det
gäller t.ex. den offentliga sektorns andel av kost-
naderna för receptbelagda läkemedel, liksom er-
sättningarna till privata läkare och tandläkare.
Dessutom ses numera även kapitalförslitningen
av vägar, broar och liknande infrastruktur som
offentlig konsumtion. Tidigare antogs dessa ha
”evigt liv” såtillvida att man helt bortsåg från för-
slitningen.

De fasta bruttoinvesteringarna har ökat i och
med omläggningen. I de tidigare nationalräken-
skaperna tillämpades affärsbokföringspraxis för
avgränsningen av livslängden för vad som skall
räknas som investering, dvs. 3 år. Genom infö-
randet av ENS 1995 har livslängden kortats till 1
år. Således är det mer som räknas som investe-
ring i de nya nationalräkenskaperna och därmed
har investeringsnivån höjts. Därtill skall inköp
eller egen produktion av datorprogramvara nu
behandlas som investering, vilket höjer nivån
ytterligare.

I de nya nationalräkenskaperna har lagerbe-
greppet vidgats genom att det tillkommer lager
inom bygg- och tjänstebranschema (främst
mjukvara) där lagren tidigare antogs vara noll.
Dessutom ses växande skog numera som pro-
duktion och på användningssidan av BNP utgör
därmed nettot av avverkning och tillväxt av skog
en lagerinvestering. De nya lagerdefinitionema
har endast haft en marginell påverkan på BNP-
tillväxten.

Som en anpassning till de engelska uttrycken
har vissa aggregat fått nya benämningar. Bland
annat benämns privat konsumtion numera hus-
hållens konsumtionsutgifter, och offentlig kon-
sumtion kallas nu offentliga konsumtionsutgifter. I
de nya nationalräkenskaperna har indirekta
skatter bytt namn till produktionsskatter och va-

Finansiellt sparande

Den viktigaste begreppsmässiga förändringen för
den offentliga sektorns finansiella sparande är att
registrering av inkomster och utgifter sker när
den bakomliggande ekonomiska aktiviteten äger
rum och inte som tidigare när betalningen sker.
Detta medför i vissa fall tämligen betydande om-
periodiseringar mellan olika år, framför allt be-
träffande skatter och räntor. Det finns en viss
osäkerhet om implementeringen av de nya redo-
visningsprinciperna, vilket kan leda till framtida
revideringar av de nu redovisade uppgifterna om
den offentliga sektorns finansiella sparande.

De ovan nämnda omklassificeringarna av kon-
sumtion och investeringar påverkar den offentli-
ga sektorns omslutning, men påverkar i princip
inte det finansiella sparandet. Offentliga sektorns
inkomster och utgifter (men inte finansiellt spa-
rande) påverkas dessutom av att transaktioner
med EU nu registreras som betalningar direkt
mellan EU och företagen i Sverige. Tidigare ka-
naliserades huvuddelen av transaktionerna via
den svenska staten. Den del av medlemsavgiften
som baseras på bruttonationalinkomsten (BNI)
bokförs dock alltjämt som en statlig utgift. Den
del av EU-avgiften som baseras på tullinkomster
och mervärdeskatt bokförs nu som en skatt till
EU. Därmed innebär de nya principerna för
transaktionerna med EU att den offentliga sek-
torns skatteinkomster är något lägre än de totalt
betalda skatterna.

Den viktigaste förändringen vad gäller hus-
hållssektorn är införandet av ett nytt sparbe-
grepp. Nettosparande i avtalspensioner har förts
över från företagssektorn till hushållssektorn.

19

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

Denna omklassificering påverkar dock inte hus-
hållens disponibla inkomster, utan sparandet i
avtalspensioner läggs till hushållens ”egna” spa-
rande.

Förändringarna i redovisningen av Sveriges
transaktioner med utlandet innebär bl.a. att
återinvesterade vinstmedel nu medräknas i ut-
landets och företagens finansiella sparande. Den-
na bokföring tillämpas redan sedan en tid av
Riksbanken och Finansdepartementet och för-
anleder således ingen förändring i Finansdepar-
tementets redovisning.

Generalrevideringen

Förbättringen av beräkningsunderlaget och me-
todöversynen förefaller endast ha haft en begrän-
sad påverkan på den totala BNP-nivån och på
försörjningsbalansens delar. Inom vissa poster
har dock omfördelningar skett. Inom hushållens
konsumtionsutgifter har till exempel konsum-
tionen av livsmedel justerats ned med 4 miljarder
kronor medan finansiella tjänster har höjts med
13 miljarder kronor för 1996.

Kedjeindex

Tidigare tillämpades fastbasmetoden vid beräk-
ningarna av volymutvecklingen. Då användes
priserna från ett visst år, det fasta basåret, för att
väga samman kvantiteter av olika varor och
tjänster under en period till ett mått som möjlig-
gjorde volymjämförelser över tiden. Byte av bas-
år genomfördes normalt med 5 års intervall. Se-
nast användes 1991 som fast basår.

Kedjeindexmetoden kan beskrivas som en
fastprisberäkning där basåret ändras årligen. Till
exempel ligger 1998 års priser till grund för be-
räkningen av 1999 års nationalräkenskaper i fasta
priser. Den stora fördelen med kedjeindex är att
volymberäkningarna baseras på aktuella vikter
(priser), vilket gör att relativprisförändringama
över tiden fångas in.

Eftersom basåret byts ut varje år är det inte
självklart hur volymutvecklingen över tiden för
de olika storheterna skall redovisas. Två vanliga
metoder är att beräkna indexserier eller s.k. refe-
rensårsserier. En referensårsserie beräknas ge-
nom att ett godtyckligt år väljs som utgångs-
punkt (referensår). Detta års värde i löpande
priser skrivs sedan fram med de beräknade vo-
lymutvecklingstalen varvid en fastprisserie er-
hålls. Det är viktigt att notera att en sådan refe-
rensårsserie blir en fastprisserie i den meningen
att ett visst års prisnivå används som skala, men
priserna som används vid sammanvägning till

olika aggregat är alltså inte från referensåret.
Detta begränsar adderbarheten av referensårsse-
rier. Exempelvis summerar en försörjningsbalans
med t.ex. 1995 som referensår endast till BNP
för åren 1995 och 1996 men inte för övriga år.

I föreliggande prognos har kedjeindexmeto-
den ej tillämpats i beräkningarna, utan 1998 har
använts som (fast) basår i prognosen för åren
1999-2002. För det första prognosåret, 1999, blir
resultatet detsamma som om kedjeindexmetoden
hade tillämpats eftersom denna metod använder
föregående års priser som utgångspunkt. Huru-
vida prognosen till den ekonomiska vårproposi-
tion år 2000 fullt ut ska beräknas med kedjeindex
är under övervägande.

Vad gäller utvecklingen av BNP över tiden har
vissa år reviderats men sammantaget för perio-
den är tillväxten i princip densamma, se diagram
A.l.

Diagram A.l BNP 1985 - 2 kvartalet 1999

Volym, säsongrensade data, index 1995=100

Tillfälligt minskad redovisning

För närvarande har SCB publicerat data för peri-
oden 1993 t.o.m. andra kvartalet 1999 enligt de
nya nationalräkenskaperna. Utfall för tiden före
1993 kommer tidigast att publiceras under hös-
ten 1999. På grund av att omläggningen av na-
tionalräkenskaperna ännu inte är genomförd i
alla delar redovisas statistiken i vissa fall på en
mer aggregerad nivå än tidigare. Dessutom är
endast åren 1993-1996 mer genomarbetade års-
beräkningar. De korta tidsserierna och det ännu
inte kompletta utfallet försvårar analysen och
därigenom ökar osäkerheten även för progno-
serna.

20

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

2 Internationell utveckling

Efter försvagningen av den internationella kon-
junkturen i samband med Asienkrisen syns nu
tecken på en uppgång i den globala tillväxten.
Gynnsamma makroekonomiska förutsättningar i
form av låg inflation och låga räntor har tillsam-
mans med den begynnande återhämtningen i
Asien förbättrat förutsättningarna för ökad till-
växt i stora delar av världsekonomin. Dessutom
tycks utvecklingen i Latinamerika inte bli lika
negativ som tidigare befarats. Sammantaget be-
döms den globala ekonomiska tillväxten under
innevarande år uppgå till 2,7 % jämfört med

2,4 % 1998, för att nästa år öka till 3,4 %.

Tillväxten i EU förutses avta till ca 2 % i år,
delvis till följd av negativa bidrag från netto-
exporten och lagerutvecklingen. Avmattningen
förefaller dock bli tillfällig. Gynnsamma monetä-
ra förhållanden, stigande framtidsoptimism hos
företagen och förbättrade exportutsikter väntas
bidra till en tillväxt på 2,6 % i EU under nästa år.

I Förenta staterna förutses bl.a. högre mark-
nadsräntor och en viss ökning av det privata spa-
randet bidra till en gradvis avmattning av kon-
junkturen under de närmaste åren. Vissa för-
ändringar på ekonomins utbudssida förefaller
dock även fortsättningsvis ha en positiv inverkan
på tillväxtutsiktema.

Även om utsikterna för den japanska ekono-
min har förbättrats något, finns ännu inga tydliga
tecken på en varaktig återhämtning. Fortsatta
strukturella reformer är nödvändiga för att skapa
förutsättningar för en bättre ekonomisk utveck-
ling framöver.

Procent

Diagram 2.1 BNP-tillväxt i EU, Förenta staterna och Japan

svensk export sammantaget avta jämfört med
förra året. Främsta anledningen till denna ut-
veckling är en svagare konjunktur på flera viktiga
exportmarknader. Som en följd av den dämpade
utvecklingen under det första halvåret bedöms
således importefterfrågan i Tyskland, Storbritan-
nien, Norge och Danmark utvecklas betydligt
svagare under 1999 än under föregående år.
Samtidigt syns i några av dessa länder tydliga
tecken på en återhämtning. Sammantaget väntas
världsmarknadstillväxten för svensk export
minska från ca 7,5 % 1998 till ca 4,5 % i år för att
under nästa år öka till drygt 6 %.

Osäkerheten i bedömningen av den interna-
tionella utvecklingen har minskat. Den största
enskilda riskfaktorn i prognosen avser Förenta
staterna. Till viss del kan den gynnsamma infla-
tionsutvecklingen i Förenta staterna under de
senaste åren förklaras av tillfälliga faktorer. Man
kan därför inte utesluta att inflationstakten ökar
mer än vad som allmänt väntas, exempelvis som
ett resultat av ökade arbetskraftskostnader och
stigande importpriser. En sådan utveckling riske-
rar att utlösa en kraftigare åtstramning av pen-
ningpolitiken än vad som nu antas. Även börsut-
vecklingen, vilken kan förväntas påverkas av
förändringar i penningpolitiken, utgör ett osä-
kerhetsmoment i prognosen. Samtidigt kan
strukturella förändringar bidra till en fortsatt
gynnsam utveckling med hög tillväxt och låg in-
flation.

En ogynnsam utveckling av den amerikanska
ekonomin utgör den största risken för den åter-
hämtning av världskonjunkturen som prognosti-
seras. Ett förlopp i Förenta staterna känneteck-
nat av ökad inflation, höjd styrränta och en
kraftig dämpning av den inhemska efterfrågan
skulle medföra negativa handelseffekter samt
driva upp marknadsräntorna i omvärlden. En
betydande börskorrigering skulle sannolikt
starkt påverka aktiepriser världen runt.

Trots att den internationella konjunkturen
stärks, väntas världsmarknadstillväxten för

2.1 Utvecklingen i Europa

Euroområdet

Efter konjunkturavmattningen i slutet av 1998
och i början av 1999 finns nu indikationer på en
återhämtning i euroområdet.

Konjunkturavmattningen yttrade sig bl.a. i att
exporttillväxten i euroområdet mattades av be-
tydligt mot slutet av förra året, samtidigt som det

21

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

skedde en påtaglig lageruppbyggnad. Denna ut-
veckling fortsatte under inledningen av 1999.

Medan den avtagande exporttillväxten och
lagerutvecklingen kommit att inverka negativt på
BNP-tillväxten tycks detta i flera euroländer -
däribland Frankrike, Spanien och Nederländerna
- i stor utsträckning ha kompenserats av en fort-
satt stark inhemsk efterfrågan. Tyskland och Ita-
lien drabbades hårdare av den minskande efter-
frågan i omvärlden och BNP-tillväxten var i
dessa länder negativ under det fjärde kvartalet
1998 jämfört med det tredje kvartalet.

Efter det att företagens förtroende fallit kon-
tinuerligt sedan inledningen av 1998 vände ut-
vecklingen under våren och företagen är nu mer
optimistiska.

Konsumentförtroendet, vilket nådde histo-
riskt höga nivåer i inledningen av 1999, avtog nå-
got under våren. Den senaste statistiken indike-
rar emellertid att konsumentförtroendet återigen
har stigit.

Diagram 2.2 Företagens och hushållens förtroende i
euroområdet                    ______________

Nettobalans

Inflationen är fortsatt låg i euroområdet. Infla-
tionstakten uppgick i juli till 1,1 %. Efter en ned-
gång fram till i slutet av januari i år har långrän-
tan i euroområdet som helhet stigit med drygt en
procentenhet till drygt 5 %. Den europeiska
centralbanken, ECB, sänkte i början av april sin
styrränta från 3 % till 2,5 %, vilket kan ses som
en reaktion på den svaga konjunkturutveckling-
en och det svaga inflationstrycket i euroområdet.

Framför allt som en följd av konjunkturav-
mattningen i euroområdet, men också på grund
av den starka ekonomiska utvecklingen i Förenta
staterna, har euron sedan årsskiftet försvagats
mot den amerikanska dollarn. En försvagning
har också skett i effektiva termer. En viss för-
stärkning av euron mot dollarn har dock kunnat

observeras under sommaren, bl.a. som en följd av
de gynnsammare konjunkturutsikterna i euro-
området.

Sammantaget har de monetära förhållandena
lättat under det första halvåret 1999 jämfört med
hösten 1998 och bedöms, i kombination med en
under innevarande år neutral finanspolitik, verka
stimulerande på den inhemska efterfrågan. Aven
om en viss uppgång i inflationen förutses under
prognosperioden antas styrräntan i euroområdet
förbli oförändrad i år. I takt med att konjunktu-
ren stärks antas en höjning av styrräntan med
0,75 procentenheter ske under nästa år.

Trots att konjunkturutsiktema för det andra
halvåret nu synes vara något gynnsammare, för-
utses, som en följd av det svaga första halvåret,
tillväxten i euroområdet avta från knappt 3 %
1998 till drygt 2 % 1999. Både nettoexporten och
lagerutvecklingen väntas ge ett negativt bidrag
till BNP-tillväxten i år, medan framför allt hus-
hållens konsumtion förutses utvecklas fortsatt
starkt som en följd av stigande realinkomster och
den fortsatt höga framtidstron hos hushållen.

Medan BNP-tillväxten i Tyskland och Italien i
år väntas avta till 1,5 % respektive 1,3 %, bedöms
tillväxttakten i Frankrike, Nederländerna och
Österrike avta till ca 2,5 %. I Spanien, Portugal,
Irland och Finland bedöms BNP-tillväxten över-
stiga 3 % i år.

Konjunkturförstärkningen förutses fortsätta
under år 2000, då tillväxten bedöms uppgå till

2,7 % i euroområdet som helhet. Även åren där-
efter antas ekonomin växa med ca 2,7 % årligen.
Detta är något över den uppskattade potentiella
tillväxten, vilket grundas på att det förefaller fin-
nas viss ledig kapacitet även efter år 2000.

Trots den något svagare utvecklingen i år för-
utses en fortsatt nedgång i arbetslösheten under
prognosperioden. Offentliga sysselsättningspro-
gram i Tyskland och Frankrike bidrar härtill.

Riskerna i prognosen antas vara mindre och
mer balanserade än tidigare. En starkare utveck-
ling under det andra halvåret 1999 och år 2000
kan dock inte uteslutas. Samtidigt kan en styr-
räntehöjning eller en uppgång i långräntan
komma tidigare och/eller bli större än vad som
nu antas. Detta skulle i så fall kunna verka åter-
hållande på tillväxten under framförallt år 2000.

Storbritannien, Norge och Danmark

Den förväntade avmattningen i några av de vikti-
gaste svenska exportmarknaderna utanför euro-
området - Storbritannien, Norge och Danmark
- har under våren bekräftats. Dessa länder har

22

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

legat långt fram i konjunkturcykeln. Avmatt-
ningen kan delvis förklaras av att den ekonomis-
ka politiken stramats åt till följd av överhett-
ningstendenser. Dessutom har den svaga
internationella utvecklingen inverkat negativt på
exportutvecklingen. Förutsättningarna för en
återhämtning har dock förbättrats något sedan i
våras.

Tabell 2.1 BNP-tillväxt, KPI och arbetslöshet

Årlig procentuell förändring

1998

1999

2000

2001

2002

Bruttonationalprodukt

Världen

2,4

2,7

3,4

3,5

3,6

OECD1

2,3

2,4

2,2

2,1

2,2

Förenta staterna

3,9

3,7

2,5

2,1

2,3

Japan

-2,8

0,3

0,2

0,7

1,2

EU

2,7

2,0

2,6

2,7

2,6

Euroområdet

2,8

2,1

2,7

2,8

2,7

Tyskland

2,2

1,5

2,6

2,7

2,5

Frankrike

3,2

2,3

2,6

2,7

2,5

Italien

1,3

1,3

2,3

2,6

2,8

Storbritannien

2,1

1,2

2,3

2,2

2,3

Norden

3,2

2,6

2,6

2,6

2,6

Danmark

2,9

1,6

1,8

1,8

2.2

Finland

5,6

3,6

3,5

3,4

3,2

Norge

2,1

0,7

2,1

2,8

2,5

Konsumentpriser

OECD

1,4

1,4

1,6

1,7

1,8

EU

1,6

1,4

1,7

1,8

1,8

Euroområdet

1,3

1,2

1,5

1,6

1,7

Norden

1,4

1,5

1,6

1,8

1,8

en. Den strama finans- och penningpolitiken bi-
drog samtidigt till att den inhemska efterfrågan
försvagades under slutet av förra året.

Det starka pundet och i viss mån finanspoliti-
ken bedöms bidra till att BNP-tillväxten i år
minskar till 1,2%. En återhämtning av kon-
junkturen väntas 2000-2001 beroende på en för-
bättrad exportutveckling och en stärkt inhemsk
efterfrågan stimulerad av lättare monetära för-
hållanden och en milt expansiv finanspolitik.

Förra årets kraftigt fallande oljepriser har
hämmat konjunkturutvecklingen i Norge. I syfte
att medverka till ett högre oljepris införde Norge
under förra året produktionsbegränsningar, vilka
under våren i år skärptes ytterligare. Detta har
tydligt dämpat investerings- och exportutveck-
lingen. Oljeprisfallet bidrog även till en försvag-
ning av den norska kronan under 1998, vilket i
sin tur medförde en åtstramning av penningpoli-
tiken. I år har oljepriset stigit, valutan stärkts och
styrräntan sänkts i flera steg. Till följd av att pro-
duktionsbegränsningarna gäller året ut, förutses
det högre oljepriset inverka positivt på exportut-
vecklingen först under nästa år. Sammantaget in-
nebär detta att BNP-tillväxten bedöms avta till
0,7 % i år för att därefter öka till drygt 2 % år
2000.

Efter en längre period av stark ekonomisk till-
växt i Danmark har konjunkturen mattats av.
Exportutvecklingen förutses fortsätta att försäm-
ras delvis till följd av att lönekostnaderna ökat
snabbare än i omvärlden. Samtidigt förväntas en
fortsatt stram finanspolitik inverka dämpande på
den inhemska efterfrågan. Sammantaget bedöms
BNP-tillväxten därför sjunka till drygt 1,5 % i år
och stiga till knappt 2 % år 2000 i takt med den
allmänna konjunkturförstärkningen i Europa.

Arbetslöshet i procent av
arbetskraften2

OECD

6,0

5,8

5,8

5,9

5,9

EU

10,5

10.1

9,8

9,7

9,6

Euroområdet

11.7

11,1

10,7

10,4

10,4

Norden

6,7

6,1

5,9

5,7

5,5

Marknadstillväxt för bear-
betade varor, vägt med
svenska handelsvikter

7,4

4,2

6,2

6,9

6,9

1 Med OECD-området avses här 16 länder: Förenta staterna, Japan, Tyskland, Frankrike,
Italien, Storbritannien, Kanada, Belgien, Danmark, Finland, Nederländerna, Norge,
Spanien, Schweiz, Sverige och Österrike.

2 Nationella definitioner

Källor: OECD och Finansdepartementet

I Storbritannien mattades konjunkturen tydligt
under 1998 då bidraget från nettoexporten sjönk
till följd av de senaste årens appreciering av pun-
det samt den svagare internationella utveckling-

2.2 Utvecklingen i Förenta staterna

I Förenta staterna har ekonomin fortsatt att ut-
vecklas starkt. BNP ökade under det första halv-
året 1999 med 4% jämfört med samma period
förra året och arbetslösheten är fortsatt låg, sam-
tidigt som inflationstakten i juh uppgick till
måttliga 2,1 %. Liksom tidigare har hushållens
konsumtion utgjort den främsta drivkraften
bakom den starka utvecklingen. En gynnsam
sysselsättningsutveckling och måttlig inflation
har bidragit till en stark tillväxt av realinkoms-
terna. Hushållens förtroende har dessutom varit
fortsatt högt till följd av att stigande aktiepriser

23

10 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Vol-3

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

har stärkt hushållens förmögenhetsställning.
Samtidigt har den starka inhemska efterfrågan
och en gynnsam produktivitetstillväxt bidragit
till en fortsatt hög investeringstakt. Den starka
inhemska efterfrågan samt den dämpade utveck-
lingen i omvärlden har tillsammans med dollarns
appreciering medfört att nettoexportens bidrag
till tillväxten har varit fortsatt kraftigt negativt.
På grund av en stabilisering på finansmarknader-
na, överhettningstendenser på arbetsmarknaden
samt den fortsatt starka inhemska konjunkturen,
höjde den amerikanska centralbanken i juni och i
augusti styrräntan med sammanlagt 0,5 procent-
enheter till 5,25 %. Den gynnsamma ekonomis-
ka utvecklingen och en fortsatt åtstramande fi-
nanspolitik genererade under 1998 ett budget-
överskott på drygt 1,5 % av BNP.

Ett antal faktorer talar för en något lägre till-
växttakt under de närmaste åren. På grund av
högre marknadsräntor och en stabilisering av de
senaste årens uppgång av aktiepriserna väntas en
gradvis ökning av hushållens sparkvot, vilket bi-
drar till en svagare utveckling av hushållens kon-
sumtion. Samtidigt ligger arbetslösheten under
den nivå som åtminstone tidigare ansetts vara
förenlig med en stabil löneutveckling. Med en
penningpolitik som är inriktad på låg inflation
kan en gradvis stigande arbetslöshet väntas. In-
vesteringarna bedöms mattas på grund av det
förhållandevis låga kapacitetsutnyttjandet i in-
dustrin, ökade finansierings- och arbetskrafts-
kostnader, samt en fortsatt stark prispress. Net-
toexporten väntas ge ett fortsatt, om än av-
tagande, negativt bidrag till BNP-tillväxten un-
der de närmaste två åren. Sammantaget bedöms
BNP-tillväxten uppgå till drygt 3,5 % i år och till
ca 2,5 % år 2000. Därefter väntas en tillväxt på i
genomsnitt knappt 2,5 %, vilket är något lägre än
den uppskattade potentiella tillväxten.

Styrkan i den amerikanska ekonomin har fort-
satt att överraska och en del traditionella eko-
nomiska samband, exempelvis mellan arbetslös-
het och inflation, tycks åtminstone tillfälligt ha
förskjutits. Det är därför svårt att bedöma om-
fattningen av och tidpunkten för konjunkturav-
mattningen. Exempelvis är det svårt att upp-
skatta i vilken utsträckning de senaste årens
starka produktivitetstillväxt är varaktig, samt hu-
ruvida förändringar på ekonomins utbudssida
har medfört en del permanenta förändringar i
sambanden mellan tillväxt, arbetslöshet och in-
flation. En bestående eller långvarig förändring
av ekonomins funktionssätt utgör den enskilt

viktigaste positiva risken i prognosen för Förenta
staterna.

En högre inflation än förväntat, t.ex. som ett
resultat av kraftigt ökade arbetskraftskostnader,
skulle kunna leda till en kraftigare höjning av
styrräntan än väntat. Tillsammans med risken för
en stor korrigering av de högt värderade aktiepri-
sema utgör detta de viktigaste negativa riskerna.
Hushållens låga sparande utgör i detta samman-
hang en risk för hushållens konsumtion. Mins-
kad efterfrågan och ökade arbetskrafts- och fi-
nansieringskostnader för företagen skulle kunna
medföra en större nedgång av investeringstakten
än väntat. Det stora bytesbalansunderskottet in-
nebär dessutom en risk för kapitalutflöden vilket
skulle kunna medföra fallande aktiepriser och,
via en depreciering av den amerikanska dollarn,
ökat inflationstryck och en ytterligare åtstram-
ning av penningpolitiken. Man kan därför inte
utesluta att den amerikanska ekonomin utvecklas
betydligt svagare än förväntat, vilket också skulle
få negativa effekter på resten av världsekonomin.

2.3 Utvecklingen i Asien och
Latinamerika

Japan

Konjunkturförsvagningen i den japanska eko-
nomin inleddes det tredje kvartalet 1997 och
fördjupades under 1998. BNP föll med 2,8 %
förra året. Efter de senaste två årens kraftiga av-
mattning har emellertid den japanska ekonomin
under det första halvåret i år visat tecken på en
begynnande återhämtning. Den japanska rege-
ringens finanspolitiska stimulansåtgärder och sa-
neringsprogram för banksektorn, i kombination
med en expansiv penningpolitik, anses åtminsto-
ne i ett kortsiktigt perspektiv ha bidragit till att
stabilisera ekonomin och förbättra förtroendet
bland hushåll och företag.

Under prognosperioden bedöms dock inves-
teringstakten förbli måttlig, då företagen väntas
fortsätta att anpassa produktionskapaciteten till
det svaga efterfrågeläget, vilket i sin tur förväntas
få till följd att arbetslösheten fortsätter att stiga. I
juli uppgick arbetslösheten till 4,9 %, vilket är
den högsta uppmätta siffran i ett historiskt per-
spektiv. Denna utveckling bedöms motverka den
svaga återhämtning av hushållens konsumtion
som ägt rum under våren och sommaren. Ut-
sikterna för den japanska ekonomin är därmed
fortsatt osäkra. De positiva tecken som har kun-

24

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

nat skönjas innebär inte att en varaktig ekono-
misk återhämtning är säkerställd. Sammantaget
väntas tillväxten uppgå till 0,3 % i år och 0,2 %
nästa år.

Finanspolitiken förutses även fortsättningsvis
inriktas på att stödja efterfrågan. Ytterligare sti-
mulanspaket väntas presenteras under hösten.
Samtidigt bedöms penningpolitikens inriktning
förbli expansiv så länge oron för deflation består.

En förutsättning för en varaktig återhämtning
på sikt är att förtroendet bland hushåll och före-
tag förbättras framöver. För att stärka hushållens
och företagens tillförsikt krävs fortsatt sanering
av finanssektorn och fortsatta strukturreformer.
Även regeringens långsiktiga hantering av de
växande underskotten i de offentliga finanserna
är av betydelse i detta sammanhang.

Övriga Asien

Återhämtningen i Asien blir allt tydligare. Fler-
talet ekonomier väntas uppvisa positiva tillväxt-
siffror redan under 1999. Variationerna är emel-
lertid betydande. Sydkorea uppvisar den
snabbaste återhämtningen, medan utvecklingen i
Indonesien är svag, framför allt beroende på att
politiska faktorer fördröjer reformarbetet. Ett
ökat nationellt och internationellt förtroende
med ett ökat kapitalinflöde samt ökade export-
volymer har en positiv inverkan på tillväxten i
regionen. Andra faktorer som ligger bakom
återhämtningen inkluderar en finansiell stabilise-
ring, lägre inflation, en lättare penningpolitik
samt en expansiv finanspolitik. Dessutom gynnas
exportsektorn av en ökad extern efterfrågan in-
om elektroniksektorn, samtidigt som det finns
tydliga tecken på att även hushållens konsumtion
ökar, framför allt i Sydkorea. För regionen som
helhet väntas en BNP-tillväxt på 4,5 % i år och
drygt 5,5% år 2000.

En förutsättning för en varaktig återhämting
är att det påbörjade arbetet med att stärka den
finansiella sektorn fortsätter. Om reformeringen
av företagssektorn fördröjs skulle detta utgöra en
risk för en svagare utveckling än väntat under
prognosperioden.

Utvecklingen i den kinesiska ekonomin utgör
dock den största riskfaktorn i regionen. Tillväx-
ten väntas avta de närmaste åren trots stora of-
fentliga investeringar. Behovet av reformer av
den statliga företagssektorn, banker och den fi-
nansiella sektorn är fortsatt stort. Risken för en
devalvering av den kinesiska renminbin kvarstår.
Effekterna väntas dock inte längre bli så kraftiga

på övriga asiatiska länder, vars ekonomier nu be-
döms vara mer stabila.

Latinamerika

Recessionen bland de latinamerikanska ekono-
mierna väntas vända till positiv tillväxt redan
nästa år, även om skillnaderna mellan länderna är
stora. Regionen påverkas positivt av den snabba
återhämtningen av den brasilianska ekonomin.
Utländska investeringar har åter ökat, vilket
medgivit en lättare penningpolitik i flera länder.
Fortsatt låga råvarupriser innebär dock ett hinder
för återhämtningen. Oljeproducerande länder,
däribland Mexiko, gynnas däremot av stigande
oljepriser.

Efter en mild recession i år väntas Brasiliens
BNP utvecklas positivt redan under början av
nästa år. Den snabba återhämtningen i Brasilien
beror delvis på en mindre ökning av inflationen
än befarat. Styrräntan har sänkts i flera steg och
antas sänkas ytterligare i år.

För regionen som helhet väntas BNP minska
med 0,3 % i år medan en tillväxt på 3,5 % väntas
år 2000. Den främsta osäkerhetsfaktorn för åter-
hämtningen är förnyad turbulens på världens fi-
nansmarknader. En ökad osäkerhet om den eko-
nomiska politiken i samband med kommande
presidentval i flera länder utgör också en risk.

2.4 Utvecklingen i Ryssland och i övriga
Östersjöområdet

Ryssland

Den ryska ekonomin har utvecklats något gynn-
sammare än väntat, trots att den statsfinansiella
krisen kvarstår olöst i allt väsentligt. En stram
penningpolitik har dämpat inflationen vilket
möjliggjort en viss stabilisering. Bytesba-
lansöverskottet har vuxit som en följd av högre
oljepriser samt minskad import efter förra årets
kraftiga rubeldepreciering. Mot bakgrund av den
positiva nettoexporten och i mindre mån ökad
industriproduktion förutses BNP-nedgången bli
måttlig under 1999, eller ca -1 %. En viss åter-
hämtning väntas för år 2000.

Estland, Lettland och Litauen har påverkats
märkbart av den ryska krisen. Trots dämpad till-
växt består de stora underskotten i bytesbalan-
sen. De baltiska ekonomierna bedöms dock inle-
da en återhämtning under det andra halvåret
1999. BNP-tillväxten i de tre länderna förväntas i

25

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

år bli drygt 1 % för att under år 2000 öka till
närmare 5 %.

Den sedan 1992 höga tillväxttakten i Polen
bröts i samband med den ryska krisens utbrott,
då behovet av strukturella reformer tydliggjor-
des. Inflödet av utländska direktinvesteringar är
dock fortfarande stort. Under 1999 förväntas
Polens BNP-tillväxt bli 3,5 %, medan tillväxten
nästa år väntas stiga till ca 5 % i samband med en
bättre exportkonjunktur.

2.5 Den svenska världsmarknadstillväxten

Till följd av en förhållandevis svag tillväxt på flera
viktiga exportmarknader under innevarande år
bedöms förutsättningarna för den svenska ex-
porten för 1999 som helhet försämras jämfört
med föregående år. På grund av den förväntade
återhämtningen av världskonjunkturen är utsik-
terna under de närmaste åren ljusare än för inne-
varande år. Världsmarknadstillväxten, vilken ut-
gör ett handelsviktat genomsnitt av import-
tillväxten av bearbetade varor på Sveriges avsätt-
ningsmarknader, bedöms minska från ca 7,5 %
1998 till drygt 4 % under innevarande år, för att
därefter öka till drygt 6 % under år 2000. Bakom
de ljusare utsikterna för år 2000 ligger i första
hand den väntade återhämtningen i EU.

26

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

3 Kapitalmarknaderna

De svenska och internationella räntorna med
längre löptider har stigit kraftigt sedan slutet av
våren. Bakgrunden är i första hand ljusare till-
växtutsikter globalt och därmed en omvärdering
av inflationsriskerna både i Sverige och i omvärl-
den. Den stigande kreditefterfrågan och den
ökade privata upplåningen till följd av den star-
kare konjunkturen, särskilt i Förenta staterna, i
kombination med en ökad osäkerhet om den
framtida inflationen har förstärkt den globala
ränteuppgången och höjt kreditriskpremien. I
huvudsak bedöms ränteuppgången bli bestående.

Prissättningen på de finansiella marknaderna
återspeglar en mer optimistisk syn än tidigare på
den ekonomiska utvecklingen i Europa och en
fortsatt överraskande stark tillväxt i Förenta sta-
terna. Marknaden gör nu dessutom en något mer
positiv bedömning av utsikterna för den japanska
ekonomin jämfört med för några månader sedan.
Utvecklingen innebär att konjunkturskillnaderna
mellan euroområdet och Förenta staterna ser ut
att minska framöver. Detta har bidragit till en
lägre långräntedifferens samtidigt som den
trendmässiga försvagningen av euron har brutits.

De goda tillväxtutsikterna för Sveriges del har
påverkat förväntningarna på penningpolitiken. I
takt med att resursutnyttjandet ökar framöver så
förväntas inflationstrycket stiga, vilket förutsätts
leda till att Riksbanken lägger om penningpoliti-
ken i mindre expansiv riktning. Trovärdigheten
för den svenska låginflationsregimen skapar
emellertid förutsättningar för att inflations- och
ränteuppgången blir begränsad.

torna har mot denna bakgrund stigit kontinuer-
ligt under året. Räntan på en 10-årig statsobliga-
tion uppgick i början av september till knappt
6,0 %, vilket är 1,3 procentenheter högre än vid
årsskiftet. I juni och augusti höjde den ameri-
kanska centralbanken styrräntan med 0,25 pro-
centenheter vid vardera tillfället, bl.a. mot bak-
grund av den strama arbetsmarknaden.

Diagram 3.1 10-årsräntor i USA, Tyskland och Japan

Procent

Den starka amerikanska tillväxten har åtföljts av
ökad privat upplåning. Den höga kreditefterfrå-
gan har genererat ett relativt högt utbud av före-
tagsobligationer under 1999. Merparten av emis-
sionerna är planerade till årets tre första kvartal,
främst för att minska risken för likviditets-
problem i samband med millennieskiftet. Samti-
digt har överskott i de offentliga finanserna in-
neburit att den amerikanska staten börjat köpa
tillbaka statsobligationer. Det relativa utbudet
har därför förändrats påtagligt.

3.1 Utvecklingen i omvärlden

I början av 1999 noterades i flera länder histo-
riskt låga långräntenivåer. De låga räntorna var
en konsekvens av en global ekonomisk avmatt-
ning, ett lågt internationellt pristryck och en ex-
pansiv penningpolitik världen över för att mot-
verka risker för kreditåtstramning och deflation.
I slutet av 1998 började den finansiella turbulen-
sen klinga av och volatiliteten på de finansiella
marknaderna dämpades påtagligt. Flertalet av de
industriländer som drabbades i samband med
den s.k. Asienkrisen är nu på väg mot en åter-
hämtning.

Förenta staterna har fortsatt att utvecklas
överraskande starkt. De amerikanska långrän-

Diagram 3.2 Amerikansk kreditspread 1999

Procentenheter

Anm: Ränteskillnad mot staten för företagsobligationer med högsta kreditrating, 30 år
Källa: Finansdepartementet

De portföljanpassningar som har ägt rum i sam-
band med att tillväxtutsikterna och penningpoli-
tiken globalt omvärderats, ökade försiktigheten

27

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

hos placerare. Den minskade riskbenägenheten i
kombination med den starka amerikanska pri-
vatupplåningen medförde att de s.k. kreditsprea-
dama - skillnaden i upplåningskostnad mellan
staten och mindre kreditvärdiga låntagare som
företag och bostadsinstitut - steg kraftigt i slutet
av sommaren. Aven om orsakerna är helt andra,
så kan det noteras att dessa kreditspreadar tidvis
har legat på samma nivåer som under den finan-
siella turbulensen förra hösten.

Aktiekursutvecklingen globalt har under året
haft stöd av de mer optimistiska tillväxtutsikter-
na och den expansiva penningpolitiken. De högt
ställda vinstförväntningama, särskilt inom IT-
sektom, har bidragit till att aktiekurserna har sti-
git till rekordhöga nivåer på flera av världens le-
dande börser. I takt med att marknadsräntorna
stigit under året, inte minst räntorna på före-
tagslån, så har kursutvecklingen dämpats den se-
naste tiden.

långt ifrån försumbar. En större börsnedgång
skulle få en dämpande effekt på efterfrågan.

De högre amerikanska obligationsräntorna i
kombination med förbättrade utsikter för den
europeiska konjunkturen har lett till stigande
obligationsräntor i Europa. Den förutsedda åter-
hämtningen i euroområdet har inneburit att
skillnaderna i förväntad penningpolitik har kon-
vergerat. Inflationsutsiktema i euroområdet talar
dock för en relativt måttlig penningpolitisk åt-
stramning från ECB:s sida de kommande åren.
ECB förutsätts börja höja styrräntan från dagens
2,50 % först under 2000.

Diagram 3.3 Aktiebörsen i USA, Tyskland och Japan 1999

Index 1999-01-03=100

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug

Källa: Finansdepartementet

Diagram 3.4 Dollar mot euro och räntedifferens 1999

USD/EUR                                        Procentenheter

Källa: Finansdepartementet

Den snabba börsuppgången, framför allt i För-
enta staterna, innebär ett riskmoment. Det kan
ifrågasättas om värderingen av vissa aktier står i
rimlig proportion till vad som kan betraktas som
realistiska förväntningar om den framtida vinst-
utvecklingen i företagen. Även om det inte finns
någon entydig metod för att avgöra om aktiepri-
serna i genomsnitt är övervärderade, indikerar
flera studier att åtminstone den amerikanska
börsen är högt värderad i förhållande till rimliga
vinstutsikter. Den historiskt sett höga ameri-
kanska produktivitetstillväxten och sannolikt be-
stående lägre realräntor dämpar möjligen risker-
na för en kraftig kursnedgång. Sannolikheten för
en kraftig korrigering av börskurserna är dock

Den trendmässiga försvagning av euron mot
dollarn i riktning mot paritet, som till stor del
har berott på divergerande tillväxtutsikter, bröts
under sommaren, då euron noterade sin hittills
svagaste kurs mot dollarn på 1,01 men har sedan
dess stärkts något, delvis till följd av den ljusare
konjunkturbilden i euroområdet.

Även i den japanska ekonomin kan det nu
skönjas en del positiva tecken. Detta har tagit sig
uttryck i bl.a. svagt stigande långräntor. Pen-
ningpolitiken kännetecknas alltjämt av att de
kortaste räntorna ligger nära noll. Parallellt med
en mindre pessimistisk bild av tillväxtutsikterna
har trenden med omfattande utflöden av kapital
från Japan brutits. Detta minskade utflöde har
bidragit till stigande aktiepriser och en apprecie-
rande valuta och kan dessutom sannolikt förklara
en del av den amerikanska ränteuppgången.

28

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

3.2 Utvecklingen i Sverige

Räntan på en svensk 10-årig statsobligation har
stigit med ca 1,6 procentenhet sedan årsskiftet
och uppgår för närvarande till 5,7 %. Räntorna
på bostadsobligationer och bostadslån har stigit
ännu mer. Räntan på ett 5-årigt bostadslån har
stigit med ca 2 procentenheter under loppet av
1999. Den senaste tidens uppgång i marknads-
räntorna kan först och främst hänföras till den
förbättring av de svenska och internationella
konjunkturutsikterna som ägt rum. Uppgången
bedöms i huvudsak bli bestående. Kreditrisk-
premien kan dock komma att minska något.

Parallellt med de ljusare konjunkturutsiktema
har förväntningarna på penningpolitiken omvär-
derats. Så sent som under våren spekulerades i
ytterligare räntesänkningar. I dag prissätter
marknaden en penningpolitisk åtstramning re-
dan under innevarande år. De ändrade förvänt-
ningarna kan ses i ljuset av att Riksbankens in-
flationsbedömning redan i juni var i linje med
målet. Därefter har tillväxtutsiktema reviderats
UPP-

Diagram 3.5 Ränteutvecklingen i Sverige

Procent

Källa: Finansdepartementet

Diagram 3.6 Ränteskillnader, Sverige

Procentenheter

Den minskade riskbenägenheten och de interna-
tionellt vidgade kreditspreadarna har haft åter-
verkningar på marknadens värdering av bl.a.
svenska räntebärande värdepapper. De svenska
obligationsräntorna steg i slutet av sommaren
betydligt mer än i Tyskland. Vidgade ränteskill-
nader gentemot omvärlden är inte ett ovanligt
fenomen i perioder med ökad osäkerhet och
därmed ökad riskaversion hos placerare. Place-
rarna undviker vad de bedömer vara mindre säk-
ra och likvida värdepapper. Därtill har räntan på
inhemska tillgångar med lägre kreditvärdighet,
t.ex. företags- och bostadsobligationer, stigit mer
än statsobligationsräntan. Sommarens ökade vo-
latilitet på kreditmarknaderna har nu lagt sig.
Ränteskillnaden mellan bostads- och statsobliga-
tioner har minskat något men ligger fortfarande
kvar på höga nivåer. Kreditvärderingsinstitutet
Moody’s uppgradering av Sveriges kreditbetyg i
augusti var en bekräftelse på ett ökat internatio-
nellt förtroende för den svenska kreditmarkna-
den.

Ekonomisk-politiska reformer som Riksbankens
självständiga ställning och den nya budgetpro-
cessen samt starka offentliga finanser har bidragit
till att trovärdigheten för den svenska låginfla-
tionsregimen har befästs. Ett ökat konkurrens-
tryck, medlemskapet i EU och avregleringar är
ytterligare faktorer som talar för att inflationsbe-
nägenheten har blivit lägre. Därmed torde den
konjunkturbetingade ränteuppgången bli relativt
begränsad framöver.

Diagram 3.7 Kronan mot TCW och euron

Index 1992-11-18=100                              SEK/EUR

1997                   1998                 1999

Källa: Finansdepartementet

9.75

9.50

9.25

9,00

8.75

8.50

8.25

29

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

Till stor del har kronrörelserna under året åter-
speglat dollarns utveckling mot euron. Parallellt
med dollarns appreciering mot euron under vå-
ren stärktes dollarn påtagligt även mot kronan,
medan kronans kurs mot euron var förhållande-
vis stabil. Förväntningarna om en starkare eko-
nomisk tillväxt och stramare penningpolitik med
bibehållen låg inflation har bidragit till att kronan
stärkts under de senaste månaderna. Utländska
köp av svenska företag kan även ha bidragit till
kronapprecieringen under året. Sammantaget har
kronan stärkts med drygt 5 % mot det konkur-
rensvägda TCW-indexet under loppet av 1999.

Bytesbalansen visade överskott såväl 1998 som
första halvåret 1999. Under årets sex första må-
nader var överskottet något lägre jämfört med
samma period 1998. Bytesbalansens och kapital-
transfereringarnas saldo motsvaras definitions-
mässigt av den finansiella balansens saldo så att
betalningsbalansen summerar till noll (se Tabell
3.1). Statistiken är osäker till följd av den stora
restposten som dock till stor del bör kunna
hänföras till posten övrigt kapital.

Tabell 3.1 Betalningsbalansens finansiella poster

Flöden, miljarder kronor

1998

19991

Bytesbalans

36.4

12,9

Kapitaltransfereringar

6.4

-5,5

Finansiell balans

21.5

-15,8

Direkta investeringar2

-26,7

346,33

Portföljinvesteringar2

-123,4

-341,43

Räntebärande värdepapper2

-61,5

-35,8

1 svenska kronor2

19,0

-3,1

1 utländsk valuta

-80,5

-32,7

Aktier

-61,8

-305,6

Svenska

-2,8

-44,7

Utländska

-59,0

-260,9

Finansiella derivat

-10,5

6,3

Övrigt kapital2

208,3

-25,7

Valutareservens förändring

-26,2

-1,4

Restpost

-64,3

8,4

digt redovisar direkta investeringar i form av
omfattande utländska företagsförvärv ett bety-
dande inflöde 1999. Statistiken över såväl han-
deln i portföljaktier som direktinvesteringar åter-
speglar ett flertal företagsaffärer som har ägt rum
under det första halvåret i år, och den absoluta
merparten beror på samgåendet mellan Astra och
Zeneca och Fords köp av Volvo Personvagnar.

Summan av bytesbalans, kapitaltransferering-
ar, direkta investeringar och portföljaktier har
historiskt haft en viss korrelation med kronans
utveckling. Under 1998 gav detta mått ett utflö-
de på 46 miljarder. Under de sex första måna-
derna 1999 genererade samma mått ett inflöde på
48 miljarder. Detta inflöde kan ha bidragit till
kronapprecieringen under 1999.

Stockholms fondbörs OMX-index har stigit
trendmässigt sedan oktober 1998. Uppgången i
de svenska aktiepriserna mätt med samma index
är drygt 20% inom loppet av 1999, vilket är
jämförbart med kursuppgången i Förenta stater-
na. Utvecklingen på Stockholmsbörsen har varit
starkare än ett europeiskt genomsnitt under

1999. Dagens nivåer överstiger de som rådde före
den tillfälliga, men kraftiga, korrigering som
följde av den finansiella turbulensen under förra
årets tredje kvartal. Börsuppgången har haft stöd
av en global ekonomisk återhämtning, ökad sta-
bilitet på de finansiella marknaderna och låga
räntenivåer.

‘T.o.m. juni

2 Begränsad jämförbarhet över tiden då definitionen ändrades 1997.

3 Ca 300 miljarder kronor härrör från affärerna mellan Astra och Zeneca respektive Ford
och Volvo.

Källa: Sveriges riksbank

Valutautflödet till följd av portföljinvesteringar
har varit relativt stort under årets första sex må-
nader. Det dominerande utflödet återfinns på
aktiesidan och har varit fem gånger större under
det första halvåret i år än under hela 1998. Samti-

3.3 Ränte- och valutaantaganden

Ränte- och valutaantagandena reflekterar till stor
del bedömningen av konjunkturutvecklingen
framöver i Sverige och i omvärlden. Tillväxtut-
siktema för den svenska ekonomin är goda sam-
tidigt som inflationen är låg och bedöms utveck-
las i linje med Riksbankens inflationsmål.
Bytesbalansen och de offentliga finanserna visar
på överskott de kommande åren.

Den svenska ekonomiska återhämtningen för-
väntas leda till en viss ökning i inflationstrycket i
och med att resursutnyttjandet successivt ökar.
Effekterna på marknadsräntorna bör emellertid
bli relativt begränsade till följd av en hög trovär-
dighet för prisstabilitetsmålet och ett förhållan-
devis lågt inflationstryck. Den svenska 10-års-
räntan antas uppgå till 5,3 % i slutet av 1999 och

5,5 % i slutet av 2000.

Penningpolitiken i Sverige bedöms läggas om i
en mindre expansiv riktning under de komman-

30

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

de åren. Inflationsuppgången begränsas av ett
trovärdigt inflationsmål, återhållsamma löneök-
ningar, ett lågt internationellt inflationstryck och
en lägre inflationsbenägenhet än historiskt till
följd av ökat konkurrenstryck och avregleringar.
Svensk ekonomi bör kunna klara en period med
hög tillväxt utan att historiska mönster med hög
inflation återupprepas.

Den amerikanska centralbanken antas höja
styrräntan med ytterligare 0,25 procentenheter
under 1999 för att sedan anpassa penningpoliti-
ken till den avmattning som förutses i Förenta
staterna. Dagens långa räntor bedöms ligga nära
sina toppnivåer.

Mot bakgrund av den ekonomiska återhämt-
ningen i euroområdet antas ECB höja styrräntan
med totalt 0,75 procentenheter under 2000 och
ytterligare 0,5 procentenheter under 2001, vilket
sammantaget utgör en relativt måttlig åtstram-
ning. Obligationsräntorna antas stiga något på
sikt, även om en lugnare marknad senare under
hösten kan tillåta en viss räntenedgång det när-
maste halvåret. Räntedifferensen mellan Sverige
och Tyskland på en tioårig obligation, som på
senare tid varit relativt hög och volatil, bedöms
ligga kring 0,5 procentenheter vid årets slut, dvs.
något lägre än för närvarande. På sikt väntas dif-
ferensen minska till 0,2 procentenheter.

En viss avmattning i den amerikanska ekono-
min framöver innebär att konjunkturutveckling-
en relativt den i euroområdet blir mindre diver-
gent. I takt med att penningpolitiken därmed
bedöms bli mer likartad, parallellt med att För-
enta staterna har mycket stora underskott i by-
tesbalansen, bedöms euron stärkas successivt
mot dollarn de kommande åren. Stark svensk
tillväxt med en i utgångsläget undervärderad
krona antas på sikt bidra till att kronan stärks till
118 i termer av TCW-index. Den svenska kro-
nan antas fluktuera kring 8,70 mot euron fram-
över. Den relativt kraftiga apprecieringen mot
dollarn hänger samman med att dollarn väntas
depreciera mot euron.

Tabell 3.2 Ränte- och valutakursantaganden

Värde vid respektive års slut

1998

1999

2000

2001

2002

Reporänta

3,4

2,9

3,8

4,0

4,3

6-månadersränta

3,5

3,3

4,0

4,3

4,6

5-årsränta

3,8

4,7

5,0

5,0

5,0

10-årsränta

4,2

5,3

5,5

5,4

5,2

10-ärsdiff. SEK-DEM

0,4

0,5

0.4

0,3

0,2

6-män. DEM EURIBOR

3,3

2,9

3,7

4,0

4,5

TCW-index

130

123

121

118

118

SEK/USD

8,10

8,00

7,60

7,00

7,00

SEK/EUR

9,50

8,70

8,70

8,70

8,70

Källor: Finansdepartementet och Sveriges riksbank

31

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

4 Utrikeshandeln

I år har svensk exportindustri mött en svagare
internationell konjunktur än under 1998. Trots
detta har varuexporten utvecklats oväntat väl
under det första halvåret i år tack vare en hög
efterfrågan på vissa mindre konjunkturkänsliga
varor. Fallande relativpriser under 1999 förbätt-
rar också konkurrenssituationen. Under hösten
och nästa år väntas den globala konjunkturen
stärkas och medföra en tilltagande investerings-
aktivitet vilket gynnar den svenska exporten. Ex-
portindustrin väntas ta marknadsandelar både
1999 och 2000. Den totala exporten beräknas
därmed stiga med 5,0 % respektive 6,7 %. Fram-
över väntas en starkare krona försämra konkur-
renskraften. I ett medelfristigt perspektiv be-
döms därmed exporten stiga i något lång-
sammare takt än den internationella efterfrågan
på bearbetade varor.

Importtillväxten har mattats av under inled-
ningen av 1999, vilket delvis kan förklaras av en
minskning av lagerinvesteringarna i förhållande
till föregående år samt att exporten till stor del
dominerats av varor med lågt importinnehåll. I
slutet av 1999 och under 2000 förväntas en viss
lageruppbyggnad, vilket tillsammans med en god
tillväxt av export och maskininvesteringar, bidrar
till att importtillväxten stiger.

Varuhandelns utveckling medför att över-
skottet i handelsbalansen blir mycket stort både
1999 och 2000. Detta bidrar till att bytesbalan-
sens överskott väntas motsvara ca 1,5 % av BNP
per år under prognosperioden.

viktiga handelsländer i Västeuropa. Dessutom
har exporten till Ryssland och till flera av de tidi-
gare krisdrabbade länderna i Asien fortsatt att
falla. Exporten till Sydkorea har dock börjat stiga
i god takt. I Förenta staterna, Sveriges tredje
största exportmarknad, har efterfrågan på svens-
ka varor också utvecklats väl. Starkast har efter-
frågetillväxten varit på marknader som enskilt
betyder mindre för den totala svenska exporten
som t.ex. Spanien, Portugal, Grekland, Mexiko
och Kina. Sammantaget har dessa länder i hög
grad bidragit till att den svenska exporten ut-
vecklats starkt trots den svaga konjunkturen på
ett flertal viktiga exportmarknader. Enligt natio-
nalräkenskapernas preliminära statistik för det
första halvåret i år steg exporten av varor med

5,7 % jämfört med samma period 1998.

En konsekvens av ökad exportdiversifiering
avseende länder är att exportens känslighet för
regionala ekonomiska kriser minskar. Förra året
gick 75 % av den totala svenska varuexporten till
OECD 14-länderna2, men andelen har minskat
något under 1990-talet. Expansionen har istället
varit särskilt kraftig till Asien, vars andel dock
åter minskade förra året till följd av krisen i regi-
onen, se diagram 4.1. Fortsatt internationell in-
tegration och handelsspecialisering är faktorer
som talar för att den ökade diversifieringen av
svenska exportmarknader kommer att fortsätta.

4.1 Varuexporten

Trots Asienkrisen utvecklades svensk varuexport
väl under 1998. Exporten till de s.k. krisdrabbade
länderna i Asien1 samt Japan föll med knappt
40 % förra året, vilket drog ned den svenska ex-
porttillväxten med drygt två procentenheter.
Ändå steg varuexporten med knappt 7 %, tack
vare en stark efterfrågan i Europa. Även under
inledningen av 1999 har exporttillväxten varierat
kraftigt mellan olika marknader. Efterfrågan har
varit mycket dämpad i ett flertal traditionellt

Diagram 4.1 Svensk exportutveckling till olika regioner

Index 1990 =100

Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet

1 Bland dessa länder inkluderas här Filippinerna, Indonesien, Malaysia,
Sydkorea och Thailand.

Med OECD 14 avses Förenta staterna, Japan, Tyskland, Frankrike,
Italien, Storbritannien, Kanada, Österrike, Belgien, Danmark, Finland,
Nederländerna, Norge och Schweiz.

33

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

Tabell 4.1 Export och import av varor och tjänster_____________

Miljarder
kronor
1998

1998

1999

Procentuell volymutveckling

1998

1999

Procentuell prisutveckling

2000

2001

2002

2000

2001

2002

Varuexport

681

6,9

5,2

6,6

5,2

5,3

-0,5

-1,7

0,1

0,4

0,9

Bearbetade varor1

599

8,3

5,9

7,2

5,5

5,5

0,2

-1,8

-0,2

0,5

1,0

Tjänsteexport

135

7,0

4,0

7,0

3,5

3,5

1,2

0,5

-1,4

1,4

1,6

Total export

816

6,9

5,0

6,7

5,0

5,0

-0,3

-1,3

-0,1

0.5

1,0

Varuimport

537

9,3

2,5

6,8

5,4

5,4

-1,2

0,6

-0,3

-0,3

0,3

Bearbetade varor1

451

10,8

3,0

7,8

5,5

5,5

0,6

-0,1

-0,6

-0,3

0,3

Tjänsteimport

168

11,0

5,2

8,0

4,5

4,5

2,6

1,8

0,1

0,0

0,8

Total import

705

9,7

3,2

7,1

5,2

5,2

-0,3

0,9

-0,2

-0,3

0,4

1 Varugruppering enligt SNI

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

Svensk export beräknas ha stigit snabbare än den
globala marknadstillväxten för bearbetade varor
under inledningen av året. En kraftigt stigande
efterfrågan inom ett fåtal kunskapsintensiva
branscher har kompenserat en svag efterfrågan i
mer konjunkturkänsliga sektorer. Hittills i år
förklaras i stort sett hela exporttillväxten av ökad
export av lastbilar, teleprodukter och läkemedel.
Insatsvaru- och maskinindustrin har däremot
drabbats hårt av den svaga internationella in-
dustrikonjunkturen med åtföljande lageromslag
och svag investeringsaktivitet på viktiga export-
marknader.

Tabell 4.2 Bidrag till exporttillväxten

Procentenheter

1995

1996

1997

1998

kv. 1

1999

Teleprodukter

3,9

3,7

3,5

1,8

3,3

Motorfordon

3,2

-0,9

0,9

2,1

2,6

Läkemedel

-0,2

0,6

0,6

0,6

0,9

Övrigt

7,2

1.1

7,0

2,4

-2,5

Total varuexport

14,1

4,5

12,0

6.9

4,3

Källor: Statistiska centralbyrån och
Finansdepartementet

De s.k. kunskapsintensiva delarna av exportin-
dustrin har under 1990-talet ökat sina andelar av
varuexporten från ca 50 % till ca 60 %. En ökad
andel av varor, för vilka efterfrågan bedöms fort-
sätta att växa i betydande omfattning, innebär att
den svenska exportens produktsammansättning
blivit mer gynnsam och att förutsättningarna för
god tillväxt stärkts. Efterfrågesvängningarna in-
om de mer cykliskt betingade delarna av export-
industrin får även allt mindre genomslag på den

totala exportutvecklingen. Tillsammans med de
konkurrenskraftsfördelar som de senaste årens
svaga krona har medfört, har strukturomvand-
lingen bidragit till att exportindustrin återtagit de
marknadsandelar som tappades under andra hal-
van av 1980-talet och under inledningen av 1990-
talet.

Till följd av den svaga utvecklingen på viktiga
exportmarknader under det första halvåret i år
väntas världsmarknadstillväxten för bearbetade
varor mattas av till drygt 4 % 1999, för att nästa
år överstiga 6 %. Det finns tecken på en förestå-
ende konjunkturförstärkning i Västeuropa och
tillväxten i Förenta staterna väntas bli fortsatt
god trots att den dämpas något framöver. I Asien
förutses konjunkturen stärkas nästa år och då
leda till stigande efterfrågan på insatsvaror och
ett ökat investeringsbehov.

I takt med att den internationella industri-
konjunkturen förbättras väntas även efterfrågans
sammansättning bli mer fördelaktig för den
svenska exportindustrins vidkommande och en
bredare uppgång i exporttillväxten kan därmed
komma till stånd. Bilden av en påtaglig förstärk-
ning av den tidigare svaga orderingången inom
stora delar av insats- och investeringsvaruindust-
rin samt en fortsatt stark efterfrågan inom de
hittills framgångsrika branscherna bekräftas i
SCB:s orderstatistik t.o.m. juni och Konjunk-
turinstitutets industribarometer för juli 1999.

De svenska exportföretagen bedöms ha goda
möjligheter att sätta konkurrenskraftiga priser
under prognosperioden. Under ett flertal år har
produktivitetens gynnsamma utveckling kunnat
kompensera lönekostnadsökningar och vinst-
marginalerna har därmed legat på relativt höga

34

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

nivåer. Företagens prisbeteende hittills i år tyder
på att de är beredda att utnyttja den relativt svaga
kronan till att ta marknadsandelar. I år bedöms
därmed exportindustrin sänka priserna på bear-
betade varor i utländsk valuta mer än konkur-
renterna. Den påbörjade förstärkningen av den
internationella efterfrågan har inneburit att pri-
serna börjat vända uppåt på världsmarknaden.
Svenska exportöret väntas dock sänka priserna i
svensk valuta till följd av att kronan förväntas
stärkas framöver. De väntas emellertid inte helt
kunna kompensera apprecieringen, vilket leder
till att relativpriserna för svenska exportvaror sti-
ger. Kvardröjande effekter av flera års fallande
relativpriser samt en i övrigt gynnsam konkur-
renssituation leder till att den prisrelaterade för-
sämringen av konkurrenskraften främst får ge-
nomslag i ett medelsiktigt perspektiv.

Sammantaget bedöms exportindustrin därmed
kunna ta marknadsandelar under både 1999 och
2000 tack vare en fortsatt stark efterfrågan på
vissa mindre konjunkturkänsliga varor, ökad in-
ternationell investeringsaktivitet under kon-
junkturförstärkningen i Europa, samt ett lågt re-
lativprisläge. Svensk varuexport beräknas därmed
stiga med 5,2 % i år och med 6,6 % nästa år. I ett
medelfristigt perspektiv väntas konkurrenskraf-
ten försämras till följd av en förväntad kronför-
stärkning. Varuexporten beräknas därmed under
åren 2001 och 2002 stiga med drygt 5 % per år,
vilket är något lägre än den prognostiserade
världsmarknadstillväxten.

Diagram 4.2 Export av bearbetade varor

Procentuell volymförändring

4.2 Varuimporten

Varuimporten ökade med drygt 9 % år 1998 och
med drygt 10% år 1997, mätt som årsgenom-
snitt. Den höga importtillväxten under dessa två
år beror till stor del på att exporten och maskin-
investeringarna, vilka båda har ett högt im-
portinnehåll, ökade kraftigt. Även hushållens
konsumtion av varaktiga varor steg under denna
period och bidrog till den höga tillväxten av
varuimporten. Efter två år med en relativt kraftig
importökning har den svenska varuimporten
mattats av under början av innevarande år. Detta
har skett trots en stark exporttillväxt. Den svaga
utvecklingen av importen under första halvåret
1999 kan förklaras av en lageravveckling inom
handeln och industrin samt att den svenska varu-
exporten har dominerats av varor med lågt im-
portinnehåll. Dessutom innebar de erbjudanden
om personaldatorer som företag, tack vare sär-
skilda skatteregler, kan erbjuda sina anställda, en
kraftig importökning av datorer under 1998.
Under 1999 har importen av personaldatorer
däremot minskat betydligt.

Under andra halvåret 1998 föll de internatio-
nella priserna samtidigt som den svenska kronan
försvagades kraftigt. Sammantaget förde detta
med sig att importpriserna på varor steg. Hittills
i år har den svenska kronan apprecierat, vilket
inneburit att importpriserna på varor exklusive
energirelaterade produkter sjunkit, trots att de
internationella priserna börjat stiga. Framöver
förväntas kronan förstärkas ytterligare och det
bidrar till svagt sjunkande importpriser på varor
framöver även om en internationell prisuppgång
förväntas.

Under slutet av 1999 och under 2000 förut-
spås efterfrågans sammansättning delvis skifta
mot varor med ett högre importinnehåll, när så-
väl export som maskininvesteringar ökar i god
takt. Även en viss lageruppbyggnad förutses.
Den under första halvåret 1999 låga importtill-
växten av varor förväntas återgå till en utveckling
mer i linje med hur export, investeringar och
hushållens konsumtionsutgifter utvecklas fram-
över. Sammantaget innebär detta att importtill-
växten tilltar framöver. Importen av varor beräk-
nas stiga med 2,5 % år 1999 och med 6,8 % år

2000. Åren efter millennieskiftet antas importen
utvecklas enligt historiska samband, vilket inne-
bär att importen av varor ökar något snabbare än
den importviktade efterfrågan. Den totala
varuimporten växer då i ungefär samma takt som
varuexporten, dvs. med drygt 5 % per år.

35

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

4.3 Tjänstehandeln

I likhet med de senaste åren väntas utrikeshan-
deln med tjänster ge ett negativt bidrag till BNP-
tillväxten under prognosperioden. Enligt natio-
nalräkenskaperna för det första halvåret ökade
tjänsteexporten med drygt 4 % jämfört med
motsvarande period förra året. Tjänsteimporten
ökade under samma period med knappt 6 %. Bå-
de exporten och importen av tjänster har således
vuxit i långsammare takt jämfört med förra året
då de ökade med 7 % respektive 11 %.

Hushållens starka reala disponibelinkomstök-
ningar bedöms bidra till ökade utgifter i samband
med utlandsresor. Eftersom utländsk turism i
Sverige förväntas öka i mindre utsträckning, för-
sämras resevalutanettot under prognosperioden.
Försämringen av resevalutanettot har emellertid
hittills under året varit mindre dramatisk än de
senaste åren och framöver bedöms den förvänta-
de kronförstärkningen bidra till att begränsa ök-
ningarna i underskottet. Handeln med s.k. övriga
tjänster, som bl.a. innefattar uppdrags- och för-
säkringstjänster, har visat större underskott i år
än under första halvåret 1998. Det är främst im-
porten av juridiska tjänster, bokföring och
marknadsföring som ökat under inledningen av
året. Handeln med datatjänster har också ökat
och visar ett något större underskott. Försäm-
ringen av tjänstenettot mildras något av att den
svaga varuimporten medfört minskad import av
vissa tjänster som uppstår i samband med varu-
handeln, t.ex. varuprovisioner. Även under res-
ten av prognosperioden väntas den totala im-
porten av näringslivsrelaterade tjänster stiga
snabbare än exporten av dessa tjänster.

Sammantaget väntas exporten av tjänster öka
med 4 % i år och med 7 % nästa år, medan im-
porten ökar med 5,2 % respektive 8 % under
samma period.

Handelsbalansens överskott bedöms ändå stiga
ytterligare nästa år, eftersom exporten ökar från
ett högre utgångsvärde och importpriserna förut-
ses falla mer än exportpriserna.

Tjänstebalansen väntas däremot visa successivt
större underskott till följd av att tjänsteimporten
stiger snabbare än tjänsteexporten, enligt diskus-
sionen om tjänstehandeln i avsnitt 4.3.

Diagram 4.3 Utvecklingen av vissa poster i bytesbalansen

Procent av BNP

Anm: Posterna löner och löpande transfereringar visas ej i diagrammet.
Källor: Riksbanken och Finansdepartementet

4.4 Bytesbalansen

Bytesbalansen beräknas uppvisa överskott mot-
svarande ca 1,5 % av BNP per år under 1999 och
2000, vilket till stor del förklaras av handelsba-
lansens förväntade utveckling. Varuhandelns
överskott har sedan 1995 överstigit 7 % av BNP
varje år. Under 1999 beräknas handelsbalansens
överskott stiga ytterligare till följd av importens
svaga utveckling och den relativt starka export-
tillväxten. Framöver tar varuimporten fart igen.

I samband med konjunkturförstärkningen be-
döms räntorna stiga både i Sverige och utom-
lands. Därmed förutses räntenettot visa större
underskott under prognosåren än förra året, ef-
tersom Sverige har en nettoskuld till utlandet.
Den relativt svaga kronan under 1999 medför
också högre nettobetalningar i år. Nästa år däm-
par en förutsedd appreciering effekten av de sti-
gande räntorna.

Avkastningen på svenska direktinvesteringar i
utlandet har under 1990-talet varit större än av-
kastningen på utländska tillgångar i Sverige.
Överskottet bedöms emellertid minska påtagligt
i år. Trots att det förbättras något nästa år under
den globala återhämtningen förblir det på en vä-
sentligt lägre nivå än 1998. Bakom nivåskiftet
ligger den senaste tidens fusioner och försälj-
ningar av svenska företag till utlandet. Affärerna
medför att de tidigare svenska företagens vinster
hädanefter bokförs som utländskt finansiellt spa-
rande i betalningsbalansstatistiken. Detta belastar
bytesbalansen. Särskilt stor blir effekten av fu-
sionen mellan Zeneca och Astra, som har höga
vinster. Bytesbalansen stärks något av att netto-
avkastningen på portföljaktier ökar eftersom
svenskar i högre grad kommer att erhålla utdel-
ning från utländska bolag framöver. Totalt blir
effekten på bytesbalansen entydigt negativ. Sam-
tidigt uppkommer en motsvarande förbättring av

36

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

posten direkta investeringar i den finansiella ba-
lansen (se tabell 3.1). Hänsyn har inte tagits till
de effekter på bytesbalansen eller den finansiella
balansen som kan uppkomma till följd av föränd-
rade strategier hänförliga till utländskt ägande.

Utöver de ovan nämnda positiva effekterna på
aktieavkastningen förbättras också nettoavkast-
ningen på portföljaktier framöver av att svenskar
sedan flera år tenderar att köpa utländska aktier i
större utsträckning än vad utlänningar köper ak-
tier i Sverige. Att såväl det svenska ägandet av
utländska aktier som det utländska ägandet av
svenska aktier ökat under de senaste åren kan
bl.a. ses som en följd av ökande internationell
integration och avreglerade kapitalmarknader.

iTabell 4.3 Bytesbalansen                                 1

Miljarder kronor

1998

1999

2000

2001

2002

Handelsbalans

139.9

146,0

157,0

769,5

183,3

Varuexport

676,6

699,7

747,0

-

-

Varuimport

536,7

553,7

590,0

-

-

Tjänstebalans

-30,3

-36,1

-42,9

-44,1

-46,8

Transporter

4,6

4.5

4,5

-

-

Resevaluta

-28,1

-30,8

-33,0

-

-

Övriga tjänster

-6,9

-9,8

-14,4

-

...

Löner

-7,5

-7,6

-2,8

-3,0

-3,0

Avkastning på
kapital

-43,4

-54,1

-49,9

-43,0

-37,0

Räntor

-65,5

-66,5

-65,9

-

-

Direkta
investeringar

28,0

13,0

16,0

Aktier

-5,9

-0,6

0,0

-

-

Löpande
transfereringar

-27,3

-26,2

-27,4

-28,0

-29,2

Bytesbalans

36,4

27,1

34,1

51,4

67,4

Kapital-
transfereringar

6,4

-4,0

0,0

0.0

0,0

Finansiellt
sparande1,
procent av BNP

2,3

1,2

1.7

2.4

3,0

Anm: Bytesbalansen är enligt Riksbankens definition.

1 Finansiellt sparande utgörs av bytesbalansens och kapitaltransfereringarnas
sammantagna saldo.

Källor: Riksbanken och Finansdepartementet

De löpande transfereringarna domineras av Sve-
riges nettobetalningar till EU och bistånd till ut-
vecklingsländer. Under förutsättning att EU:s
tilläggsbudget antas under hösten kommer den
valutakurskorrigering av avgiften för 1999, som
skulle ha ägt rum år 2000, att tidigareläggas till i
år. Därmed blir avgiften lägre i år än vad som
väntades i vårpropositionen. En ytterligare an-
passning till EU:s redovisningsprinciper för den
bruttonationalinkomst som ligger till grund för
EU-avgiften beräknas preliminärt innebära att
avgiften blir ca 200 miljoner kronor högre per år
framöver. Dessutom tillkommer då en retroaktiv
betalning avseende utfallskorrigering om ca 1
miljard kronor görs under år 2000. Sveriges ut-
betalade bistånd till utvecklingsländer beräknas
också bli något högre nästa år än i år. Samman-
taget bedöms nettot av de löpande transferering-
arna visa lägre underskott 1999 än förra året.
Därefter stiger underskottet successivt till år
2002.

Det finansiella sparandet, som utgörs av by-
tesbalansens saldo samt nettot av kapitaltransfe-
reringarna, beräknas i år bli lägre än bytesbalan-
sens överskott. En bidragande orsak till detta är
att Astra i samband med fusionen med Zeneca
gjort en FOU-relaterad betalning på flera miljar-
der till ett annat företag som kompensation för
ett tidigare avtal.

Efter millennieskiftet bedöms det finansiella
sparandet stiga som andel av BNP. Bland annat
bidrar det uppsatta målet på 2 % överskott i de
offentliga finanserna över en konjunkturcykel till
ett fortsatt positivt finansiellt sparande.

37

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

5 Näringslivets produktion

Produktionen i näringslivet har ökat kraftigt hit-
tills i år trots en viss avmattning inom industrin.
Den privata tjänstesektorn växte med 5 % det
första halvåret samtidigt som sysselsättningen
steg markant.

Den starka investeringskonjunkturen samt
uppgången i hushållens konsumtion förväntas
innebära att de flesta delsektorer inom tjänste-
sektorn växer i god takt i år. Omställningsarbetet
till följd av millennieskiftet bidrar till den mycket
starka produktionsutvecklingen för före-
tagstjänster. Expansionen inom den privata
tjänstesektorn väntas fortsätta även nästa år, om
än i långsammare takt. Såväl den privata som of-
fentliga konsumtionsefterfrågan mattas något
samtidigt som investeringsutvecklingen dämpas.
Till viss del bedöms en mer markant produk-
tionsökning i den privata tjänstesektorn begrän-
sas av vissa utbudsrestriktioner. Det gäller bland
annat uppdragsverksamhet där bristsituationer
redan har uppstått.

utnyttjande nås. Industriproduktionen beräknas
öka något snabbare än genomsnittet i näringsli-
vet till följd av den relativt snabba produktivi-
tetsutvecklingen.

Tabell 5.1 Näringslivets produktion

Procentuell volymförändring

1997

1998

1999

2000

2001

2002

Jordbruk, fiske och

skogsbruk

7,5

-3,4

1,0

2,0

-

-

Industri

4,9

4,0

3,5

4,5

2,9

2,4

El, gas, värme och

vattenverk

2,0

2,3

0,0

-1,0

-

-

Byggnadsindustri

-5,5

3,3

4,6

5,5

-

-

Näringslivets tjänster

3,0

2,6

4,6

2,9

-

-

Summa näringsliv

3,2

2,9

4,0

3,3

2,5

2,2

Källor: Statistiska centralbyrån och

Finansdepartementet

Industrikonjunkturen var relativt svag i början på
året till följd av en avmattning på några av Sveri-
ges största marknader samt ett inhemskt lager-
omslag. En tilltagande europeisk tillväxt samt en
starkare efterfrågan på traditionellt viktiga
svenska exportvaror medför en relativt kraftig
konjunkturuppgång i industrin framöver.

Byggkonjunkturen förutses vara stark under
hela prognosperioden. En gradvis återhämtning
av framför allt bostadsbyggandet men också den
snabba expansionen inom näringslivet bidrar till
en mycket kraftig produktionsökning. Begyn-
nande flaskhalsar inom byggsektorn begränsar
emellertid uppgången nästa år.

Under åren 2001 och 2002 förutses produk-
tionstillväxten i näringslivet avta då fullt resurs-

5.1 Industrin

Trots den negativa inverkan av Asienkrisen steg
industriproduktionen med 4 %, mätt som årsge-
nomsnitt, under förra året. Den svaga utveck-
lingen i såväl Asien som på några av Sveriges
viktigaste exportmarknader i Europa resulterade
dock i en betydande avmattning i industrikon-
junkturen under loppet av 1998. Mot slutet av
året stagnerade produktionen och priserna föll
kraftigt. Det svaga efterfrågeläget gav dessutom
upphov till en ofrivillig lageruppbyggnad inom
stora delar av industrisektorn. Därigenom för-
svagades produktionsutsiktema för 1999 ytterli-
gare.

Under det första halvåret innevarande år har
lagren reducerats, vilket har medfört en dämpad
produktionsutveckling. Den totala industripro-
duktionen har ändå ökat mer än tidigare förvän-
tat, vilket till stor del förklaras av kraftiga ex-
portökningar i några få kunskapsintensiva
branscher som teleprodukt- och läkemedelssek-
torerna. Däremot har de traditionellt konjunk-
turkänsliga sektorerna inom bas- och verkstads-
industrin utvecklats svagt (se kapital 4 diagram
4.2). Produktionen i maskinindustrin har exem-
pelvis fallit kraftigt. Under 1990-talet har in-
dustristrukturen successivt förskjutits mot en allt
större del kunskapsintensiv produktion där ef-
terfrågeutvecklingen är mycket stark. De struk-
turella förändringarna kan således vara förkla-
ringen till varför industrin nu uppvisar ett
mindre cykliskt beteende än i andra jämförbara
konjunkturfaser. En annan förklaring är det
mycket fördelaktiga konkurrensläget.

Under sommaren blev signalerna om en nära
förestående konjunkturuppgång tydliga. Enligt
Konjunkturinstitutets senaste kvartalsbarometer
från juni steg orderingången markant på såväl
export- som hemmamarknaden samtidigt som
producentpriserna stabiliserades. Återhämtning-
en sammanhänger sannolikt med en förstärkning
av det europeiska konjunkturläget samt en be-
gynnande återhämtning i de tidigare krisdrabba-
de ekonomierna i Asien. Genom att lagemivåer-
na nu har justerats ned möts också den
tilltagande efterfrågan av produktionsökningar

39

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

framöver. Produktionen förväntas stiga gradvis
bland de delar av verkstads- och basindustrin
som tidigare har haft en svag utveckling samti-
digt som de tidigare expansiva sektorerna fort-
sätter att växa i god takt. Sammantaget bedöms
industriproduktionen öka med 3,5 % år 1999.
Kapacitetsutnyttjandet steg under det andra
kvartalet i år men låg ändå kvar på en låg nivå.
Mot slutet av året förväntas emellertid den rela-
tivt snabba produktionsökningen leda till ett re-
sursutnyttjande som ställer krav på större inves-
teringsvolymer så att flaskhalsar kan undvikas.

utsedda produktionstillväxten stiger därmed sys-
selsättningen endast svagt under nästa år. Sett i
ett historiskt perspektiv ligger bristtalen i indust-
rin i utgångsläget på låga nivåer. Tillgången på
arbetskraft förväntas vara gynnsam fram till och
med år 2000, vilket bör innebära att några gene-
rella flaskhalsproblem inte uppkommer under
denna period.

iTabell 5.2 Nyckeltal för industrin                            1

Procentuell förändring

1997

1998

1999

2000

Industriproduktion

4,9

4,0

3,5

4,5

Lönekostnad per timme

4,8

3,9

2,8

2,9

Produktivitet

6,1

1,8

2,1

3,5

Enhetsarbetskostnad (ULC)

-1,2

2,1

0,7

-0,6

14 OECD-länders ULC

-1,1

0,7

0,9

0,6

14 OECD-länders ULC, SEK

2,7

3,1

2,1

-2,0

Relativ ULC, SEK

-3,8

-1,0

-1,4

1,4

Källor: OECD, Konjunkturinstitutet och
Finansdepartementet

Diagram 5.1 Industrins arbetskostnad per producerad
enhet i Sverige relativt 14 OECD-länder

Index 1980=100

Källor: OECD, Statististiska centralbyrån och Finansdepartementet

Nästa år förutses den starkare internationella till-
växten tillsammans med en mer gynnsam sam-
mansättning av efterfrågan medföra att industri-
produktionen växer med 4,5 %. Den ekono-
miska aktiviteten stärks på den för Sverige vikti-
ga EU-marknaden samtidigt som investerings-
aktiviteten tilltar, vilket traditionellt gynnar den
svenska verkstadsindustrin. Basindustrin har de
senaste åren präglats av en global överkapacitet
som delvis beror på recessionen i Asien. Den
förväntade återhämtningen i denna region och i
Europa medför dock en bättre balans mellan ut-
bud och efterfrågan vilket leder till en betydande
konjunkturförbättring också i denna sektor. Ex-
pansionen av de inhemska industriinvesteringar-
na bidrar också till den fördelaktiga produk-
tionsutvecklingen inom industrin under år 2000.

Produktionsökningen under nästa år förutses
leda till ett relativt högt kapacitetsutnyttjande,
vilket stimulerar till en fortsatt kapacitetsut-
byggnad. Produktivitetstillväxten väntas öka till

3,5 %, vilket är normalt i en konjunkturuppgång
då resursutnyttjandet stiger. Sammansättnings-
effekter kan också förklara en del av produktivi-
tetsökningen då produktionen i den högproduk-
tiva basindustrin beräknas växa snabbare än
under innevarande år. Mot bakgrund av den för-

1990-talet har inneburit en starkt förbättrad
konkurrenskraft för svensk industri. Industrilö-
nema har visserligen ökat något mer än i kon-
kurrentländerna, men ökningstakten har gradvis
anpassats till den som råder i dessa länder. Pro-
duktivitetstillväxten har samtidigt varit betydligt
snabbare i Sverige vilket har medfört att enhets-
arbetskostnaden, dvs. arbetskostnaden per pro-
ducerad enhet, utvecklats mer fördelaktigt än i
omvärlden. Den gynnsamma utvecklingen av
enhetsarbetskostnaden i kombination med
kronförsvagningen har givit upphov till en
mycket fördelaktig konkurrenssituation, som
förklarar huvuddelen av de andelsvinster som
exportindustrin gjort under 1990-talet. Under
åren 1999 och 2000 antas industrilönema öka i
takt med konkurrentländernas samtidigt som
produktivitetstillväxten bedöms bli något högre.
I prognosen antas dock kronan appreciera, vilket
innebär att industrins relativa kostnadsläge i stort
blir oförändrat gentemot omvärlden. Svensk in-
dustris gynnsamma konkurrenssituation består
således framöver.

Lönsamheten sjönk i industrin förra året och
väntas försämras ytterligare innevarande år, trots
relativt sett låga löneökningar. Det låga kost-
nadstrycket och det låga resursutnyttjandet i
flertalet OECD-länder förväntas innebära att de

40

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

internationellt bestämda priserna, mätt som års-
genomsnitt, faller under 1999. Även de inhemska
priserna förutses falla i år. Industrin förutsätts
dock höja sina vinstmarginaler något nästa år i
takt med konjunkturåterhämtningen. På
branschnivå bedöms lönsamheten mellan åren
variera mest inom den cykliska basindustrin.

5.2 Byggnadsverksamhet

En återhämtning av byggproduktionen från en
historiskt låg nivå påbörjades föregående år. För
de närmaste åren förutses byggkonjunkturen
stärkas ytterligare. Byggproduktionen beräknas
totalt öka med ca 4,5 % år 1999 och med 5,5 %
år 2000. Den starka inhemska efterfrågan väntas
medföra en fortsatt betydande kapacitetsutbygg-
nad i tjänstesektorerna medan den tilltagande
internationella efterfrågan också innebär att in-
dustrins bygginvesteringar vänder upp. Bostads-
byggandet tar fart efter en lång stagnationsperiod
samtidigt som de totala infrastrukturinvestering-
arna planar ut när Oresundsbron färdigställs.

Tabell 5.3 Byggnadsverksamhet

Miljarder
kronor
1998

Årlig procentuell volymförändring

1997

1998

1999

2000

Byggnadsinvesteringar

102

-14,6

3,5

6,3

7,1

Näringslivet

50

-3,7

4,5

7.6

5,9

Myndigheter

28

-20.2

0,7

-3,3

2,2

Bostäder

24

-25.5

4,9

14,8

14,3

Reparation och
underhåll

56

4,1

9,9

1,5

2,4

Totalt

158

-8,5

5,5

4,6

5,5

Källor: Statistiska centralbyrån och

Finansdepartementet

Det höga resursutnyttjandet i stora delar av nä-
ringslivet beräknas medföra en kraftig ökning av
bygginvestermgarna i denna sektor under såväl
1999 som 2000. Inom den privata tjänstesektorn
väntas också både produktion och sysselsättning
stiga mycket snabbt, vilket ställer krav på en be-
tydande kapacitetsutbyggnad av framförallt
kommersiella lokaler. De flesta indikatorer visar
på en sådan utveckling framöver. Inom stor-
stadsområdena har vakansgraden på kommersi-
ella fastigheter halverats under perioden 1994—
1998. Preliminära uppgifter från de större fastig-
hetsbolagen tyder på att andelen tomma lokaler
fortsatt att minska det första halvåret i år. Samti-

digt har hyresnivåerna stigit kraftigt. Den senaste
byggbarometern liksom statistiken över orderin-
gången till arkitekter indikerar också en kraftig
nyproduktion av affärs- och kontorslokaler
framöver. Ränteuppgången samt begynnande
svårigheter att rekrytera byggarbetskraft bör
dock medföra en viss dämpning av tillväxttakten
under nästa år. Inom industrin beräknas däremot
bygginvesteringarna plana ut i år för att åter öka
något nästa år när exportkonjunkturen stärks.

Bostadsbyggandet vände upp kraftigt det
första halvåret i år. Förutsättningarna är också
goda för en fortsatt återhämtning även om vissa
flaskhalsproblem sannolikt gör sig gällande mot
slutet av nästa år. Hushållens disponibla in-
komster beräknas växa med sammantaget 7 %
1999-2000 samtidigt som arbetsmarknadsläget
förbättras ytterligare. Vakansgraden, dvs. ande-
len outhyrda lägenheter i förhållande till bestån-
det, har det senaste året sjunkit till 3,7 % för ri-
ket som helhet. De regionala skillnaderna är
dock mycket stora. Inom exempelvis Stock-
holms län uppgick vakansgraden till endast 0,7 %
i mars 1999. Bostadspriserna har fram till augusti
månad stigit med ytterligare 8 %, mätt på årsba-
sis, medan produktionskostnaderna i stort sett
legat stilla. Lönsamheten i nyproduktion är där-
med god i flertalet tillväxtregioner vilket bidrar
till en ökad nyproduktion framöver.

Bostadsbyggandet förutses dock begränsas i
viss omfattning framöver till följd av begynnande
flaskhalsproblem. Av dessa kan nämnas brist på
tomtmark men också i någon mån svårigheter att
rekrytera byggnadsarbetare i tillväxtområdena.
Arbetslösheten i Byggnadsarbetarförbundet låg
visserligen på 11 % så sent som i juni månad efter
att ha uppgått till 14 % i juni förra året, men an-
delen arbetslösa i expansiva storstadsområden
var betydligt lägre. Osäkerheten om i vilken
omfattning byggnadsarbetare är benägna att
flytta till expansiva områden är emellertid myck-
et stor. Det relativt sett låga igångsättandet av
nya projekt under perioden 1998-2000 innebär
att få bostäder färdigställs de närmaste åren. Ris-
ken för en snar bostadsbrist inom expansiva om-
råden är därför överhängande.

Volymerna för reparationer och underhåll för-
väntas öka i betydligt lugnare takt under prog-
nosperioden än de senaste åren. Det kan delvis
förklaras av borttagandet av skattereduktionen
för ombyggnad av bostäder under innevarande
år. En annan förklaring är att de större ombygg-
nadsvolymema framöver reducerar det framtida
behovet av reparation och underhållsåtgärder.

41

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

6 Arbetsmarknad

Arbetsmarknadsläget har förbättrats avsevärt det
senaste halvåret. Sysselsättningen har stigit
mycket snabbt och den öppna arbetslösheten har
minskat. Sysselsättningsutvecklingen väntas bli
fortsatt god framöver. Mellan 1998 och 2000 be-
räknas antalet sysselsatta öka med ca 170 000,
mätt som årsgenomsnitt. Även arbetskraftsutbu-
det har ökat den senaste tiden och förutses fort-
sätta att öka i samband med att sysselsättningen
stiger. Genom att antalet platser inom regering-
ens utbildningssatsning planeras att utvidgas
dämpas dock utbudsökningen en del. Samman-
taget innebär utvecklingen av sysselsättningen
och arbetskraftsutbudet att den öppna arbetslös-
heten bedöms falla till 4,5 % år 2000.

Enligt det sysselsättningsmål som regeringen
presenterade i budgetpropositionen för 1999 och
som riksdagen senare ställde sig bakom, skall den
reguljära sysselsättningsgraden för personer
mellan 20 och 64 år uppgå till 80 % år 2004. I
prognosen stiger denna sysselsättningsgrad från
74,6 % år 1998 till 77,1 % år 2000.

År 2001 och 2002 antas BNP öka med ca 2 %
per år och sysselsättningen beräknas då stiga i
ungefär samma takt som den arbetsföra befolk-
ningen. Därmed ligger sysselsättningsgraden och
den öppna arbetslösheten kvar på ungefär samma
nivå år 2001 och 2002 som i slutet av år 2000.

Tabell 6.1 Arbetsmarknad

Årlig procentuell förändring

1998

1999

2000

2001

2002

BNP, producentpris

2,5

3,6

3,0

2,1

1,8

Produktivitet

1,1

0,5

1,5

1,6

1,6

Arbetade timmar

1.4

3,1

1,5

0,5

0,2

Medelarbetstid

0,0

0.4

-0,1

-0,1

-0,1

Antal sysselsatta

1,5

2,7

1,6

0,5

0,3

Reguljär sysselsätt-

ningsgrad, 20-64 år1

74,6

76,2

77,1

77,3

77,3

Arbetskraft

-0,2

1,5

0,6

0,2

0,3

Öppen arbetslöshet2

6,5

5,4

4,5

4,2

4,2

Program3

3,9

3,3

3,5

3,5

3,5

1 Antalet sysselsatta i åldern 20-64 år, exklusive sysselsatta i konjunkturberoende
arbetsmarknadspolitiska program, i procent av befolkningen i den åldersgruppen
21 procent av arbetskraften

3 Antalet personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program i procent av
arbetskraften

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet

Sysselsättning och produktivitet

Hittills i år har sysselsättningen ökat med ca
60 000 personer, rensat för säsongvariationer,
vilket historiskt sett är en mycket snabb upp-

gång. De flesta nya arbetstillfällena har skapats i
privat tjänstesektor och inom kommunala myn-
digheter. Även inom byggsektorn noteras en viss
ökning, medan sysselsättningen inom industrin i
princip har varit oförändrad.

Produktivitetstillväxten i ekonomin som hel-
het har varit mycket svag hittills i år, vilket bland
annat förklaras av att produktionen i lågproduk-
tiva sektorer har ökat mer än genomsnittet, dvs.
produktionen har varit sysselsättningsintensiv.
Den svaga produktivitetstillväxten kan också
vara ett tecken på att de senaste årens rationalise-
ringar och måttliga nyrekryteringar innebar att
arbetsstyrkan var för liten för att produktionen
skulle kunna öka när efterfrågan började stiga.
Därmed kan det finnas ett inslag av engångsef-
fekt i årets sysselsättningsökning. Dessutom är
det sannolikt att nyanställda under en inlärnings-
period inte är lika produktiva som de som varit
anställda en längre tid, vilket också kan ha bidra-
git till en låg produktivitetstillväxt i år.

Därtill kan den låga produktivitetstillväxten
sannolikt förklaras av några faktorer av teknisk
karaktär. Exempelvis har antalet deltagare i ar-
betsmarknadspolitiska program utanför arbets-
kraften minskat i år. Deltagarna i dessa program
är per definition inte sysselsatta och genererar
inga arbetade timmar medan de däremot sanno-
likt bidrar till produktionen. När deltagandet i
dessa program minskar ieder det antingen till att
antalet arbetade timmar ökar, om deltagarna er-
sätts av reguljärt sysselsatta, eller till att produk-
tionen minskar, vilket i båda fallen bidrar till en
lägre produktivitet.

Framöver förväntas produktiviteten stiga
snabbare eftersom efterfrågan då i högre grad in-
riktas mot verksamheter där produktiviteten är
högre samt att de eventuella engångseffekter som
nämnts ovan då successivt avtar. Produktiviteten
beräknas dock fortfarande utvecklas svagare år
2000 än vad historiska samband indikerar vid en
BNP-tillväxt på 3,0 %.

Ovanstående faktorer i kombination med att
aktiviteten i ekonomin förutses mattas något be-
döms leda till att sysselsättningen fortsättnings-
vis ökar något långsammare än under det första
halvåret. Den senaste utvecklingen av antalet ny-
anmälda lediga platser, som historiskt sett har va-
rit en bra indikator på hur efterfrågan på arbets-
kraft kommer att variera, tyder också på en något
svagare sysselsättningsutveckling framöver.
Sammantaget bedöms antalet sysselsatta öka med
ca 105 000 personer i år och ca 65 000 personer
nästa år, mätt som årsgenomsnitt.

43

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

Diagram 6.1 Nyanmälda lediga platser och antal
sysselsatta_______________________________________

Årlig procentuell förändring            Årlig procentuell förändring

Lediga platser                 --------Sysselsatta (höger skala)

Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och Arbetsmarknadsstyrelsen

dömning. Det beror på den kraftiga upprevide-
ringen av sysselsättningsprognosen avseende
åren 1999 och 2000.

En kraftigt ökad byggproduktion framöver in-
nebär att efterfrågan på arbetskraft inom bygg-
sektorn fortsätter att stiga. Inom den privata
tjänstesektorn, där sysselsättningen ökat avsevärt
det senaste året, har de engångseffekter som
nämnts ovan sannolikt varit störst. Dessutom
har efterfrågan varit inriktad på lågproduktiva
sektorer inom tjänstesektorn. Nästa år bedöms
tillväxten inom denna sektor bli mindre syssel-
sättningsintensiv och sysselsättningsutvecklingen
förväntas dämpas något.

Antalet sysselsatta i industrin väntas minska
med ca 5 000 i år till följd av det senaste årets för-
svagade konjunkturläge. Avmattningen i in-
dustrikonjunkturen bedöms dock bli kortvarig
och redan under innevarande år förväntas pro-
duktionen ta fart igen. Industrisysselsättningen
väntas därmed öka med ca 5 000 personer nästa
år.

Inom kommunala myndigheter förväntas in-
komsterna öka kraftigt de närmaste åren, dels till
följd av höjda statsbidrag, dels till följd av ökade
skatteinkomster, vilket möjliggör en fortsatt ex-
pansion av antalet sysselsatta inom denna sektor.
Antalet statligt anställda förväntas också öka nå-
got under perioden.

Efter millennieskiftet antas produktionen
närma sig en mer trendmässig och långsiktigt
hållbar tillväxttakt, dvs. en ökning av produktio-
nen som inte medför inflationsdrivande löneök-
ningar. Sysselsättningen antas då öka i ungefär
samma takt som den arbetsföra befolkningen
stiger. Därmed ligger sysselsättningsgraden kvar
på ungefär samma nivå år 2002 som i slutet av år
2000. Trots att bedömningen av sysselsättnings-
utvecklingen är något svagare år 2001 och 2002
än i vårpropositionen beräknas ändå ca 55 000
fler vara sysselsatta år 2002 i föreliggande be-

|Tabell 6.2 Sysselsättning, branschfördelat                  1

Tusental personer

1998

1999

2000

2001

2002

Privat sektor

2735

2813

2864

2877

2884

Jord- och skogsbruk

102

103

103

Industri

803

798

803

Byggnadsverksamhet

220

228

236

Privat tjänstesektor

1610

1683

1722

Offentliga myndigheter

1240

1268

1282

1291

1297

Staten

188

189

190

Kommunerna

1053

1080

1092

Totalt

3979

4085

4151

4172

4185

Arbetskraft

4255

4320

4347

4357

4370

Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och Finansdepartementet

Antal arbetade timmar och medelarbetstid

Förra året började sjukfrånvaron öka igen, efter
att ha minskat kraftigt under första delen av
1990-talet. Det bidrog till att medelarbetstiden
föll något mellan 1997 och 1998, dvs. antalet ar-
betade timmar utvecklades svagare än antalet
sysselsatta. En större andel sysselsatta som arbe-
tar mer än 35 timmar i veckan, dvs. ökad genom-
snittlig arbetstid per vecka, samt ökad övertid
motverkade dock nedgången i medelarbetstiden.
I år har sjukfrånvaron fortsatt att öka vilket bi-
drar till att medelarbetstiden fortsätter att falla.
Det är dock något fler arbetsdagar i år än förra
året, vilket ger ett positivt bidrag till utveckling-
en av antalet arbetade timmar mellan 1998 och
1999. På grund av denna kalendereffekt ökar
därför medelarbetstiden i stället för att minska.
Även nästa år antas sjukfrånvaron fortsätta att
öka något. Den genomsnittliga veckoarbetstiden
förväntas samtidigt minska något i samband med
att den successiva arbetstidsförkortning som in-
kluderades i flertalet av de löneavtal som slöts
under 1998 realiseras. Sammantaget beräknas
därmed medelarbetstiden minska mellan år 1999
och 2000.

Konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska
program samt utbildningssatsningen

Anslaget för konjunkturberoende arbetsmark-
nadspolitiska program samt planerna avseende
utbildningssatsningen ligger fast i förhållande till
vårpropositionen. För innevarande år bedöms
dock inte de arbetsmarknadspolitiska program-

44

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

men uppnå den volym som antogs i vårproposi-
tionen. Mätt som årsgenomsnitt beräknas antalet
deltagare i olika program nu ligga på 143 000,
vilket är ca 10 000 lägre än i vårpropositionen. År
2000-2002 antas volymen ligga kvar på samma
nivå som i vårpropositionen, dvs. på drygt
150 000 personer. Det föreligger dock inte längre
något krav från regeringen att en viss volym eller
en viss genomsnittlig kostnad för ett program
skall uppnås, vilket innebär att volymen även
fortsättningsvis kan bli lägre än 150 000.

Arbetskraftsutbud

Samtidigt som sysselsättningen har stigit under
det första halvåret i år har även arbetskraftsutbu-
det ökat. Statistiken tyder på att det främst är
personer som tidigare varit definierade som stu-
derande som nu trätt in på arbetsmarknaden.

Tabell 6.3 Konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska
program___________________________________________

Tusental personer

1997

1998

1999

2000

2001

2002

1 arbetskraften

32

37

36

36

36

36

Beredskapsarbete

7

1

Rekryteringsstöd

4

0

Utbildningsvikariat

4

0

Individuellt
anställningsstöd

-

11

Starta-eget-bidrag

12

13

Offentligt tillfälligt
anställda

5

8

Resursarbete

0

4

Ej i arbetskraften

152

128

107

117

116

116

Arbetsmarknads-
utbildning

37

42

IT-satsning

-

1

Arbetslivsutveckling

53

39

Kommunalt uppfölj-
ningsansvar

14

12

Utvecklingsgaranti
för ungdomar

3

Datortek

14

12

Arbetsplats-
introduktion

34

19

Europastipendier

-

1

Totalt

184

185

143

153

152

152

Anm: I januari 1998 slogs beredskapsarbete, rekryteringsstöd och utbildningsvikariat
ihop till individuellt anställningsstöd, vilket i sin tur kommer att ersättas av det nya
förslaget om förstärkt anställningsstöd för långtidsarbetslösa. I januari 1999 ersattes
arbetslivsutveckling och arbetsplatsintroduktion av arbetspraktik. Observera att antalet
personer registrerade vid arbetsmarknadsinstitut, som AMS inkluderar i de
konjunkturberoende programmen, inte ingår i tabellen ovan.

Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen och
Finansdepartementet

Diagram 6.2 Sysselsättning och arbetskraftsutbud

Tusental personer

Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och Finansdepartementet

Antalet platser i Kunskapslyftet planeras att ut-
ökas med ca 5 000 under hösten 1999 och beräk-
nas då ligga som högst på drygt 130 000. Däref-
ter beräknas antalet platser minska till ca 110 000
år 2002. Inom högskolor och universitet sker det
en successiv utökning av antalet permanenta
platser. År 2002 kommer de att ha ökat med ca
85 000 jämfört med år 1995.

Till följd av det förbättrade arbetsmarknadsläget
förutses arbetskraftsutbudet fortsätta att stiga
framöver. Genom att antalet arbetsmarknadspo-
litiska program förutsätts öka samt att platserna
inom regeringens utbildningssatsning planeras
att utvidgas dämpas dock utbudsökningen en
del. Sammantaget antas arbetskraftsutbudet stiga
med ca 115 000 personer mellan 1998 och 2002
samtidigt som den arbetsföra befolkningen be-
räknas stiga med knappt 30 000 personer. Det
innebär att arbetskraftstalet, dvs. arbetskraften
mätt som andel av den arbetsföra befolkningen,
stiger från 76,5 % 1998 till 77',7 % år 2002. Det är
fortfarande ca 6,5 procentenheter lägre än år
1990 då arbetskraftstalet låg på en rekordhög
nivå. Det finns flera anledningar till det. De per-
soner utanför arbetskraften som betraktar sig
som arbetssökande, men inte uppfyller villkoren
för att betraktas som öppet arbetslösa, har ökat
som andel av den arbetsföra befolkningen sedan
slutet av 1980-talet. Andelen personer som be-
traktas som långvarigt sjuka, däribland förtids-
pensionärer, har också ökat, vilket delvis är en
effekt av att andelen personer mellan 55 och 64
år är större år 2002 än år 1990. Även andelen stu-
derande har ökat, bland annat till följd av att fler
deltar i arbetsmarknadspolitiska program samt i
vuxenutbildning. Lägger man till den ökning
som har skett av antalet tillfälliga platser inom
vuxenutbildningen samt ökningen av antalet ar-
betsmarknadspolitiska program ges ett bredare
mått på arbetskraftsutbudet. Detta bredare mått

45

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

ökar från 80,3 % av befolkningen år 1998 till

81,1 % år 2002, men ligger fortfarande lägre än
under slutet av 1980-talet, vilket framgår av dia-
gram 6.3. År 2002 kommer dessutom antalet
permanenta platser inom högskolan att ha ökat
med ca 85 000, motsvarande ca 1,5 % av den ar-
betsföra befolkningen, jämfört med år 1990.

85

70

Diagram 6.3 Befolkningen i åldern 16-64 år uppdelad på
olika grupper3______________________________________________

Procent av den arbetsföra befolkningen

80

75

□ Kunskapslyftet + tidigare satsning på
vuxenutbildning

II Program ej i arbetskraften

■ öppet arbetslösa

& Program i arbetskraften

□ Reguljär sysselsättning

Källor: Statistiska centralbyrån (AKU), Arbetsmarknadsstyrelsen och
Finansdepartementet

Öppen arbetslöshet

Diagram 6.4 Öppet arbetslösa och personer i konjunkturbe-
roendearbetsmarknadspolitiska program

Procent av arbetskraften

Källor: Statistiska centralbyrån (AKU), Arbetsmarknadsstyrelsen och
Finansdepartementet

Den öppna arbetslösheten har hittills i år fallit
med ca 0,5 procentenheter, rensat för säsongvari-
ationer. Sammantaget beräknas den fortsatt goda

sysselsättningsutvecklingen, i kombination med
en förhållandevis dämpad utveckling av arbets-
kraftsutbudet, leda till att den öppna arbetslös-
heten fortsätter att falla, till 4,5 % år 2000. Efter
millennieskiftet ligger den öppna arbetslösheten
kvar på ungefär samma nivå som i slutet av år
2000, dvs. på 4,2 %.

Osäkerheter i kalkylen

Det finns en rad osäkerheter beträffande utveck-
lingen på arbetsmarknaden framöver.

År 2002 beräknas det fortfarande vara en för-
hållandevis stor andel av den arbetsföra befolk-
ningen som inte förvärvsarbetar. Att BNP-
tillväxten och sysselsättningen har kunnat öka
mycket snabbt det senaste året samtidigt som
inflationen fortfarande är låg, kan betyda att ar-
betsmarknaden och lönebildningen fungerar
bättre än vad som antagits i kalkylen. Det vore då
möjligt för en större andel av den arbetsföra be-
folkningen att bidra till produktionen utan att
det uppstår inflationsdrivande löneökningar. Om
så är fallet kan sysselsättningsnivån bli högre år
2002 än beräknat. I avsnitt 1.3 redovisas två al-
ternativ där arbetsmarknaden fungerar bättre än
vad som antagits i baskalkylen.

Andra faktorer talar för att BNP-tillväxten
och sysselsättningen kan komma att utvecklas
svagare än väntat. Även om sysselsättningen har
ökat och arbetslösheten har minskat i alla regio-
ner utom i övre Norrland i år är sysselsättnings-
graden fortfarande betydligt högre och arbets-
lösheten betydligt lägre i vissa delar av landet än i
andra, framför allt i storstadsregionerna. Dess-
utom är arbetslösheten lägre bland högutbildade
än bland lågutbildade. Därmed finns det risk för
att det uppstår matchningsproblem på arbets-
marknaden eller rena bristsituationer, dvs. det
uppstår restriktioner vad gäller tillgången på ar-
betskraft med den kompetens och utbildning
som efterfrågas. Löneökningarna skulle då kunna
bli betydligt högre än beräkningsantagandet, vil-
ket sannolikt skulle ha negativa effekter på sys-
selsättning och tillväxt.

3 Observera att det är regeringens planer avseende Kunskapslyftet som
har lagts in för såväl utfallsåren som prognosåren. Dessutom finns det en
viss risk för dubbelräkning eftersom det antas att alla deltagare i Kun-
skapslyftet är utanför arbetskraften även om flera av dem sannolikt är
sysselsatta. Därmed kan nivån vara för hög vissa år.

46

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

Tabell 6.4 Sysselsättningsgrad och öppen arbetslöshet i
olika regioner                                          ______

öppen arbetslöshet,
% av arbetskraften

Sysselsättningsgrad,
% av den arbetsföra
befolkningen

98 kv. 2

99 kv. 2

1 98 kv. 2

99 kv. 2

Stockholm

5,4

3,8

75,9

77,9

Östra Mellansverige

6,7

5,9

1    69,8

72,1

Småland och äarna

5,5

5,1

74,8

75,6

Sydsverige

7,5

6,0

1 68,6

70,6

Västsverige

6,4

4,9

71,7

73,5

Norra Mellansverige

8,2

7,3

1    68,7

71,1

Mellersta Norrland

8,4

6,1

1    68,7

71,2

Övre Norrland

7,8

7,7

68,2

68,2

Hela riket

6,6

5,4

1

l 71,5

73,3

Källa: Statistiska centralbyrån (AKU)

Ytterligare en osäkerhetsfaktor vad gäller ut-
vecklingen av den öppna arbetslösheten är att det
i beräkningarna förutsätts att utbildningssats-
ningarna riktas till personer som annars skulle
vara öppet arbetslösa samt att antalet utbild-
ningsplatser expanderar som planerat. Enligt
Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersök-
ning, AKU, har ökningen av antalet studerande
de senaste månaderna främst skett bland dem
som är sysselsatta. Om utbildningssatsningarna
fortsätter att fyllas av sysselsatta och de inte er-
sätts av arbetslösa under tiden de studerar, samt
om det blir svårt att fylla upp alla utbildnings-
platser när läget på arbetsmarknaden förbättras
ytterligare, finns det risk för att den öppna ar-
betslösheten blir högre än beräknat.

47

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

7 Löner

Mellan 1997 och 1998 ökade timlönerna prelimi-
närt med 3,8 %, enligt Statistiska centralbyråns
konjunkturstatistik samt Kommun- och Lands-
tingsförbunden. Avtalen har beräknats till 2,8 %
och löneglidningen till 1,0 %. För innevarande år
bedöms löneglidningen öka något, till 1,1 %. För
år 2000 förutsätts att löneglidningen begränsas
till 0,5 %. För åren 2001 och 2002 är det svårare
att göra någon uppdelning mellan avtal och löne-
glidning eftersom det i dagsläget endast finns ett
fåtal avtal. Totalt sett antas lönerna då stiga med
3 % per år.

Tabell 7.1 Timlöner

Årlig procentuell förändring

1997   1998   1999  2000  2001   2002

Industri

4,5

4,2

2,8

Avtal

3,1

2,9

1,5

2,4

Löneglidning

1.4

1,3

1,3

Byggnadsindustri

3,8

3,6

4,0

Avtal

3,8

3,1

2,0

2,5

Löneglidning

0,0

0,5

2,0

Privata tjänster

4,4

4,1

4,0

Avtal

3,6

3,1

2,7

2,5

Löneglidning

0,8

1,0

1,3

Statliga myndigheter

4,3

2,9

3,0

Avtal

3,5

1,9

2,5

2,4

Löneglidning

0,8

1,0

0,5

Kommunala myndigheter

4,8

3,2

3,2

Avtal

4,7

2,3

2,7

3,6

Löneglidning

0,1

1,0

0,5

Totalt

4,5

3,8

3.4

3,2    3,0    3,0

Avtal

3.8

2.8

2.4

2,7

Löneglidning

0,7

1,0

1.1

0,5

Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och
Finansdepartementet

Avtal

Avtal finns slutna till och med år 2000 för i stort
sett hela arbetsmarknaden. Det sista avtalsåret är
dock uppsägningsbart i flera fall. För innevaran-
de år ger avtalen löneökningar på i genomsnitt

2,4 % och för nästa år ger de 2,7 %. I samband
med den senaste avtalsrörelsen skedde en del
förändringar, vilket sannolikt bidrog till att avta-
len blev relativt låga. Inom den konkurrensut-
satta industrin bedrevs förhandlingarna utifrån
en ny, mer strukturerad förhandlingsordning.
Arbetsgivarna koordinerade dessutom avtalsrö-
relsen i större utsträckning än tidigare och på ar-

betstagarsidan enades alla LO-förbund kring ett
samordnat lönekrav.

I flera av de avtal som slöts 1998 förstärktes
också den sedan tidigare inledda utvecklingen
mot friare lönesättning på lokal nivå. I vissa fall
finns inga centralt fastställda löneökningar. Inom
andra avtalsområden är det endast fastställt vilka
generella lönepåslag som skall gälla om man inte
kommer överens på lokal nivå. För merparten av
de kommunalt anställda har det endast fastställts
ett s.k. lägsta utrymme för löneökningarna.
Ovanstående faktorer innebär att det råder större
osäkerhet än tidigare om de slutgiltiga löneök-
ningarnas storlek samt att det blir svårare att av-
göra vad som är avtalade löneökningar och vad
som är löneglidning framöver.

Löneglidning och total löneökning

Mellan 1997 och 1998 ökade lönerna i näringsli-
vet med ca 4 %. Avtalen har beräknats till 3 %,
vilket innebär en löneglidning på ca 1 %. Inom
offentlig sektor ökade lönerna med 3,1 %, varav
avtal och löneglidning beräknas till 2,2 % re-
spektive 0,9 %. Vad gäller löneutvecklingen
inom kommunala myndigheter finns det ännu
inget definitivt utfall4.

För innevarande år förutses löneglidningen i
näringslivet bli något högre än förra året. Det är
främst byggsektorn, där löneglidningen succes-
sivt har ökat sedan sommaren 1998, som bidrar
till uppgången. Inom offentlig sektor, där det
inte finns tillförlitlig statistik varken för 1998
eller 1999, antas löneglidningen bli något lägre i
år än förra året.

År 2000 antas löneglidningen totalt sett be-
gränsas till 0,5 %, vilket är förenligt med de upp-
skattningar som parterna eller de oberoende
ordförandena inom vissa avtalsområden redovi-
sade i samband med 1998 års avtalsrörelse. För år
2001 och 2002, då det endast finns ett fåtal avtal,
antas lönerna totalt stiga med 3 % per år.

Löneökningarna åren 1999-2002 är låga sett ur
ett historiskt perspektiv. Flera faktorer kan tän-

4 I samband med att statistikredovisningen avseende kommunala myn-
digheter flyttades över från Kommun- och Landstingsförbundet till Sta-
tistiska centralbyrån från och med januari 1999, skedde vissa förändringar
avseende redovisningsmetod och populationsstorlek. Det innebär att det
är svårt att justera det tidigare utfallet för 1998 med retroaktiva löneutbe-
talningar som inkommer under 1999 men som avser 1998. Därmed finns
det ännu inget definitivt utfall för 1998. Förändringarna i statistiken för-
svårar också redovisningen av löneutvecklingen mellan 1998 och 1999.

49

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

kas samverka till att löneökningarna hålls nere
framöver. Inflationen och förväntningarna om
densamma har växlats ned under 1990-talet och
pristrycket väntas bli fortsatt lågt framöver. Re-
allönerna, som har ökat mycket snabbt de se-
naste åren, kommer även med låga nominella lö-
neökningar att stiga relativt snabbt framöver.
Åren 1999-2002 beräknas de öka med i genom-
snitt ca 2 % per år, givet de nominella löneök-
ningar och den prisutveckling som förutses i kal-
kylen. Det är betydligt mer än den genom-
snittliga reallöneökningen mellan 1970 och 1998.

Diagram 7.1 Timlöneutveckling i ekonomin som helhet

Procent

tionella priskonkurrensen, som förstärks av att
kronan antas appreciera framöver, liksom ökad
priskonkurrens till följd av fortsatt avreglering av
tidigare skyddade marknader, bidrar också till att
det är svårare att höja priserna. Därmed skapar
höga löneökningar i första hand press på företa-
gen att rationalisera verksamheten samtidigt som
Riksbanken tvingas föra en stramare penningpo-
litik för att klara inflationsmålet, vilket dämpar
sysselsättningsutvecklingen.

Det är också viktigt att lönerna i Sverige ut-
vecklas i takt med lönerna i konkurrentländerna
så att inte konkurrenskraften för svensk export-
industri försämras. De löneökningar som antas i
kalkylen ligger ungefär i linje med OECD:s pro-
gnos över utvecklingen i övriga Europa men nå-
got högre än inom EU-området.

Fortsätter inriktningen mot mer koordinerade
avtalsförhandlingar, samordnade lönekrav och
friare lönesättning på lokal nivå i nästa avtalsrö-
relse, kan det bidra till att löneökningarna blir
låga.

Regeringen avser att under hösten lämna för-
slag till riksdagen om förändringar i ramarna för
lönebildningen, vilket kan bidra till en gynnsam
löneutveckling.

Sysselsättningen har dock stigit mycket
snabbt och väntas fortsätta att stiga framöver,
vilket innebär att arbetsgivarnas konkurrens om
ledig arbetskraft successivt ökar. Därmed finns
det risk för att löneökningarna trots allt kan bli
högre än enligt beräkningsantagandet. Okar lö-
netrycket inom vissa branscher, eller bland vissa
yrkesgrupper, till följd av att det uppstår brist på
arbetskraft, kan det dessutom leda till att löne-
ökningarna så småningom drivs upp även inom
andra branscher eller regioner.

Om löneökningarna överstiger antagandet i
kalkylen kan sysselsättningsutvecklingen bli sva-
gare än beräknat. Företagen har ett begränsat ut-
rymme att övervältra ökade kostnader på kon-
sumenterna när penningpolitiken anpassas för att
uppnå inflationsmålet. Den tilltagande interna-

50

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

8 Inflation

Inflationstrycket är fortsatt lågt i svensk ekono-
mi. I juli i år var inflationen, mätt som föränd-
ringen i konsumentprisindex (KPI) över tolv
månader, 0,1 %. Motsvarande siffra enligt Riks-
bankens mått på underliggande inflation,
UND1X, var 1,2 %. Det finns i dagsläget få
tecken på ett tilltagande inflationstryck. Ledig
kapacitet i ekonomin, återhållsamma löneök-
ningar och låga importpriser skapar förutsätt-
ningar för måttliga konsumentprisökningar även
framöver. Inflationen enligt KPI beräknas uppgå
till 0,9 % i december i år, och till 1,3 % mot slu-
tet av nästa år. Uppgången i inflationen förklaras
till stor del av att vissa tillfälliga effekter, såsom
fallande räntekostnader och förändrade indirekta
skatter vilka för närvarande håller ned KPI, suc-
cessivt klingar av. Enligt UND1X, som är rensat
från dessa faktorer, beräknas inflationen ligga
mellan 1 och 1,5 % under hela prognosperioden.
Penningpolitiken antas anpassas så att inflationen
år 2001 och 2002 uppgår till 2 % och därmed
överensstämmer med Riksbankens inflationsmål.

Mot bakgrund av den snabba uppgången i sys-
selsättning och produktion har ökningen av kon-
sumentpriserna varit mycket låg under det se-
naste året. Den begränsade inflationen indikerar
att det trots den höga tillväxten fortfarande finns
lediga resurser i ekonomin. Enligt Konjunktur-
institutets barometer för industrin steg kapaci-
tetsutnyttjandet under andra kvartalet i år, men
på grund av försvagningen av industrikonjunktu-
ren i slutet av förra året och början av detta år
torde det finnas utrymme för en ökad produk-
tion utan att kapacitetsproblem uppstår. Syssel-
sättningen har också minskat inom industrin un-
der det senaste året och den höga investerings-
nivån talar för att inflationsdrivande kapacitets-
problem kan undvikas inom industrin.

Kapacitetsläget inom tjänstebranscherna är
mer svårbedömt. Tillväxten drivs för närvarande
till stor del av en kraftig expansion av hushållens
efterfrågan, och lejonparten av sysselsättnings-
uppgången under senaste året har kommit i nä-
ringslivets tjänstebranscher. Sedan något år till-
baka är det brist på t.ex. datakonsulter och
branschkompetent personal inom uppdragsverk-
samhet enligt Konjunkturinstitutets barometer.
Samtidigt är det mycket som tyder på att det
finns lediga personalresurser att tillgå inom andra
expansiva delar av tjänstesektorn. Inom t.ex.
handeln har sysselsättningen ökat snabbt under
de senaste 12 månaderna samtidigt som bristta-

len har legat kvar på en låg nivå. Således förefaller
det i dagsläget inte vara några problem att fylla
det ökade arbetskraftsbehovet inom handeln.
Det totala arbetskraftsutbudet ligger också fort-
farande på en historiskt sett låg nivå och det
finns även tecken på att det latenta utbudet är
stort, vilket möjliggör för bl.a. handeln att ex-
pandera utan att det uppstår lönekostnadstryck.

Byggbranschen har gått in i en expansiv fas
och utvecklingen väntas fortgå de närmaste åren.
Historiskt sett har en god byggkonjunktur
medfört betydande kostnadsökningar med en
viss spridning till andra delar av ekonomin. Den
ränteuppgång som har ägt rum under sommaren
torde dock dämpa byggkonjunkturen något, vil-
ket minskar risken för inflationsimpulser från
denna sektor. Det kan även påpekas att byggan-
det fortfarande är relativt blygsamt och koncent-
rerat till ett fåtal regioner.

En viktig del när det gäller utvecklingen av
den potentiella produktionsnivån är produktivi-
tetstillväxten. Via teknisk utveckling och effekti-
viseringar kan produktionen öka snabbare än till-
skottet av ytterligare produktionsfaktorer, dvs.
arbetskraft och kapital, och därmed minskar ris-
kerna för prisstegringar genom utbudsbegräns-
ningar. Enligt de preliminära nationalräkenska-
perna för första halvåret i år var den genom-
snittliga arbetsproduktiviteten i näringslivet
knappt 1 % högre än under samma period förra
året. Det är en lägre ökningstakt än vad som har
varit fallet de senaste åren. Den svaga utveckling-
en förklaras delvis av sammansättningseffekter
såtillvida att det framför allt är branscher med låg
produktivitet som har expanderat under det se-
naste året. Om den inhemska efterfrågan i större
utsträckning än tidigare riktar sig mot varor och
tjänster i sysselsättningsintensiva branscher där
det är svårare att effektivisera produktionen kan
detta få prishöjande effekter. Utfallet för första
halvåret i år inger viss osäkerhet vad gäller pro-
duktivitetstillväxten men det är troligt att pro-
duktiviteten i näringslivet som helhet ökar mer
från och med andra halvåret i år då industripro-
duktionen förväntas växa snabbare.

Sammantaget torde den höga tillväxten och
den snabba ökningen av hushållens konsumtion
som förutses underlätta för producenter och
handeln att höja sina vinstmarginaler. Den höga
tillväxten gör att förutsättningarna för prisbild-
ningen hastigt kan ändras, vilket ökar osäkerhe-
ten om inflationsutvecklingen. Utvecklingen av
produktiviteten är heller inte entydig. Mot bak-
grund av att det i dagsläget bedöms finnas bety-

51

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

dande lediga resurser i ekonomin görs emellertid
bedömningen att den BNP-tillväxt som förutses
i år och nästa år är förenlig med låg inflation.
Med en fortsatt hög tillväxt över ett antal år
framåt ökar riskerna för överhettning via bl.a.
bristsituationer på arbetsmarknaden. Det bör
understrykas att i denna prognos förutsätts att
löneökningarna begränsas till ca 3 % årligen de
kommande åren. Större löneökningar torde på
sikt leda till att inflationstrycket blir högre och
att sysselsättningen blir lägre än vad som antas i
denna prognos.

iTabell 8.1 Konsumentprisutveckling                       1

Årlig procentuell förändring

1998

1999

2000

2001

2002

KPI, årsgenomsnitt

0,4

0,3

1,2

1,9

2,0

KPI, dec-dec

-0,6

0,9

1,3

2,0

2,0

HIKP, årsgenomsnitt

1,0

0,5

1,4

-

-

HIKP, dec-dec

0,0

0,8

1,0

-

-

UND1X, årsgenomsnitt

0,9

1,3

1,3

-

-

UND1X, dec-dec

0,6

1,5

1,1

-

-

NPI, årsgenomsnitt

-1,6

-1,3

0,3

-

-

NPI, dec-dec

-1,4

-0,8

0,5

-

-

Basbelopp, tusentals kr

36,4

36,4

36,6

36,9

37,6

KPI, OECD1, årsgenomsnitt

1,4

1,4

1,6

1,7

1,8

är det osäkert huruvida effekterna av förändring-
arna på bl.a. elområdet slår igenom i KPI på kort
sikt. Förändringarna på el- och telemarknaderna
är dock ytterligare en reform som höjer konkur-
rensen och som på sikt bidrar till att hålla ned
ökningarna i konsumentpriserna.

Kronan försvagades kraftigt mot slutet av för-
ra året. Sedan årsskiftet har en viss appreciering
ägt rum men kronan får fortfarande anses vara
relativt svag. Fördubblingen av världsmarknads-
priset på olja har höjt bensin- och dieselpriserna i
Sverige. Däremot förefaller genomslaget av den
svaga kronan i både import- och konsumentpri-
serna vara begränsat. Trots den svaga kronan var
importpriserna på bearbetade varor i juli i år en-
dast marginellt högre än under motsvarande må-
nad 1998. De låga importpriserna förklaras san-
nolikt till stor del av att det fortfarande existerar
en internationell prispress till följd av den tidiga-
re s.k. Asienkrisen. I konsumentledet ligger va-
rugrupper med högt importinnehåll fortfarande
lågt i pris. Till exempel har priserna på radio och
TV samt fritidsartiklar fallit kraftigt sedan förra
året. I takt med förstärkningen av den interna-
tionella konjunkturen bedöms världsmarknads-
priserna successivt stiga under nästa år. Effekter-
na av det ökade internationella pristrycket
dämpas dock av en förväntad förstärkning av
kronan samtidigt som oljepriserna beräknas falla
något från dagens höga nivå.

Källor: Statistiska centralbyrån och

Finansdepartementet

Ett av få tecken på ett stigande pristryck är att
inflationsförväntningarna har ökat. Av såväl Sta-
tistiska centralbyråns som Prosperas senaste en-
käter framgår att förväntningarna om framtida
prisökningar har stigit något de senaste måna-
derna både bland hushållen och i näringslivet. De
högre inflationsförväntningarna, som sannolikt
förklaras av de förbättrade konjunkturutsikterna,
avspeglas även i sommarens ränteuppgång. Rän-
torna föll dock i augusti och inflationsenkäterna
visar att förväntningarna fortfarande ligger i linje
med Riksbankens inflationsmål på upp till fem
års sikt. Detta visar att Riksbankens prisstabili-
tetsmål har stor trovärdighet, vilket torde bidra
till återhållsamma löneökningar och en allmänt
sett låg inflationsbenägenhet framöver.

Ytterligare en omständighet som dämpar in-
flationstendenserna och skärper rationalise-
ringstrycket i svensk ekonomi är de konkur-
rensfrämjande regelreformerna som har genom-
förts på ett flertal marknader under 1990-talet,
nu senast på el- och telemarknaderna. På grund
av den metod som för närvarande tillämpas i KPI

Diagram 8.1 Konsumentprisutveckling

Årlig procentuell förändring

Inflationen enligt KPI har gått upp från -0,6 % i
december 1998 till 0,1 % i juli i år. Uppgången i
inflationstakt förklaras till stor del av tandvårds-
reformen och vissa höjningar av administrativt
satta priser. Från årsskiftet, då tandvårdsrefor-
men genomfördes, fram t.o.m. juli i år har tand-
läkararvodena ökat med 25 %. Läkemedel har
genom höjningen av högkostnadsskyddet blivit

52

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

dyrare och i april i år slopades ROT-avdraget.
Sammantaget har nämnda prisförändringar höjt
KPI med omkring 0,7 procentenheter. Upp-
gången i KPI sedan årsskiftet har emellertid del-
vis dämpats av att bl.a. fastighetsskatten på fler-
familjshus sänktes i januari i år. Nästa år be-
räknas införandet av avfallsskatten tillsammans
med höjda energiskatter dra upp KPI medan bl.a.
ytterligare en sänkning av fastighetsskatten på
flerfamiljshus förväntas bidra till att KPI sänks.
Totalt bedöms skatte- och subventionsföränd-
ringar medföra att KPI höjs med knappt 0,2 pro-
centenheter under loppet av nästa år.

Effekterna av höjda avgifter samt ändrade
skatter och subventioner hittills i år har till
största delen varit de väntade. Utvecklingen av
konsumentpriserna fram t.o.m. juli i år ligger
också i linje med vårpropositionens prognos där
inflationen enligt KPI bedömdes uppgå till 0,5 %
i december 1999. Ränteuppgången de senaste
månaderna medför dock att inflationen sannolikt
kommer att överstiga 0,5 %. Räntekostnaderna
för egnahemsägare har fallit kraftigt de senaste
åren i takt med att lån som har förfallit har satts
om till en lägre ränta. Denna kostnadsminskning
fortsätter även i år men sommarens stigande
räntor bromsar nedgången. I den här prognosen
antas räntorna stiga något nästa år och därmed
kommer räntekostnaderna för egnahemsägare att
öka något under andra halvåret 2000. Omslaget i
räntekostnaderna är en viktig förklaring till att
KPI beräknas öka snabbare under loppet av år
2000 än under 1999.

Räntekostnaderna ingår varken i UND1X
eller i EU:s harmoniserade index för konsu-
mentpriser, HIKP. Följaktligen har inflationen
enligt KPI varit lägre än enligt UND1X och
HIKP under de senaste åren. Allt eftersom kost-
nadsminskningen för egnahemsägare avtar nästa
år minskar skillnaden mellan de olika måtten. I
december 2000 beräknas inflationen enligt såväl
HIKP, UND1X som KPI ligga på eller något
över 1 %. Således väntas UND1X - givet löne-
ökningar på ca 3 % årligen - ligga mellan 1 och

1,5 % under hela prognosperioden.

53

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

Hushållens ekonomi och
konsumtionsutgifter

Den ökade sysselsättningen och låga priser
medför en stark underliggande utveckling av
hushållens inkomster de närmaste åren. Även de
offentliga inkomsterna förstärks kraftigt fram-
över vilket möjliggör permanenta skattesänk-
ningar samtidigt som budgetmålen uppfylls.
Hushållens konsumtionsutgifter väntas uppvisa
en fortsatt stark tillväxt.

9.1 Hushållens inkomster

Hushållens reala disponibla inkomster ökade
med 2,9 % år 1998. Inte sedan 1994 har inkomst-
utvecklingen varit positiv. Den främsta förkla-
ringen till den starka disponibelinkomstökning-
en är en god sysselsättningstillväxt och en stark
reallönetillväxt. Det höjda bostadstillägget för
pensionärer, höjda barnbidrag och flerbarns-

tillägg, höjda ersättningsnivåer i sjuk- och föräld-
raförsäkringen m.m. bidrog också till den positi-
va utvecklingen. Höjda skatter och avgifter, höjd
allmän egenavgift till pensionssystemet samt
höjd egenavgift till arbetslöshetsförsäkringen
verkade dock i motsatt riktning. Utbetalningar i
sjukförsäkringen steg kraftigt förra året bl.a. till
följd av att arbetsgivarperioden återställdes till 14
dagar från 1 april 1998 efter att ha varit 28 dagar
dessförinnan.

För 1999 förutses en fortsatt stark syssel-
sättningstillväxt samt en god reallöneutveckling.
Dessa faktorer i kombination med skattesänk-
ningar medför att den reala disponibelinkomsten
ökar med hela 4,2 %. Den statliga inkomst-
skatten har sänkts i och med att den s.k. värn-
skatten upphörde den 1 januari 1999. Skatteutta-
get förblir dock 25 procent för inkomster över
389 500 kronor per år. Dessutom infördes en för
åren 1999 och 2000 tillfällig skattereduktion på
maximalt 1 300 kronor för inkomsttagare med

Tabell 9.1 Hushållens disponibla inkomster, konsumtionsutgifter och sparande

1998

1998

1999

2000

2001

2002

Disponibel inkomst och konsumtionsutgifter

Miljarder
kronor

Procentuell förändring,

1998 års priser

Lönesumma inkl, sjuklön

809,5

5,6

5,1

3,5

Transfereringar frän offentlig sektor

388,3

2,6

0,6

0,5

Pensioner

219,3

1,8

1,6

0,9

Sjukförsäkring m.m.

40,2

16,7

15,7

3,0

Arbetslöshetsbidrag m.m.

48,9

-11,7

-14,9

-9,1

övriga transfereringar

80,0

9,2

-0,3

2,8

Räntor och utdelningar, netto

15,5

7,1

4,4

-8,0

övriga inkomster, netto

193,3

-0,5

1,6

-0,1

Direkta skatter och avgifter

447,8

6,0

1,5

1,0

Disponibel inkomst före överföring

958,8

2,9

4,2

2,6

2,3

0,9

Disponibel inkomst efter överföring

2,7

Hushållens konsumtionsutgifter

950,8

2,4

3,1

3.0

2,2

2,0

Sparan de, % av disponibel inkomst

Procent

Exkl. hushällens nettosparande i avtalspensioner (äldre definition och nya beräkningar)

Nettosparande

0,8

1,9

1,4

1,5

2,1

Finansiellt sparande

1,6

2,6

2,2

2.1

2,8

Inkl, hushållens nettosparande i avtalspensioner (ny definition och nya beräkningar)

Nettosparande

3,7

4,4

3,9

3.8

4,4

Finansiellt sparande

4,6

5,2

4,7

4,6

5,1

Anm: Lönesumma, inkomstöverföringar, räntenetto och skatter är deflaterade med KPI. Disponibel inkomst är deflaterad med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter.
Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

55

11 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uol-3

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

inkomster upp till 245 000 kronor per år. År
1999 är det första året sedan den stora skatte-
reformen 1990-1991 som inkomstskatterna to-
talt sett sänks för hushållen. Därutöver har pen-
sionerna höjts då uppräkningen ökat från 98 %
till 100 % av basbeloppet. Även räntenedgången
de senaste åren bidrar till den positiva disponi-
belinkomstutvecklingen. Det är främst utgifts-
räntor för bolån m.m. som minskar när ränte-
nedgången slår igenom på hushållens
låneportfölj, vilket sker med en fördröjning på
grund av olika bindningstider.

1 Tabell 9.2 Bidrag till disponibelinkomstutvecklingen        1

Procentenheter

1998

1999

2000

Lönesumma inkl, sjuklön

4,6

4,3

3,0

Transfereringar frän offentlig sektor

1,1

0,2

0,2

Räntor och utdelningar, netto

0,1

0,1

-0,1

Övriga inkomster, netto

-0,1

0,3

0,0

Direkta skatter och avgifter

-2,7

-0,7

-0,4

Disponibel inkomst

2,9

4,2

2,6

Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och
Finansdepartementet

Utbetalningarna från sjukförsäkringen ökar
kraftigt även i år. Det är dels en eftersläpning
från året innan, dels en följd av ett högre sjuktal
vilket samvarierar med konjunkturen. Dessutom
är de genomsnittliga inkomsterna som försäk-
ringen skall ersätta högre år 1999. En teknisk
faktor som höjer disponibelinkomsterna 1999 är
att de inkomstskatter som belastar hushållen en-
ligt redovisningen i nationalräkenskaperna var
höga 1998 i förhållande till den slutligt fastställda
skatten. Det motsatta förhållandet väntas för
1999. Dessutom beaktas sänkningen av fastig-
hetsskatten i preliminärskatten från och med in-
komståret 1999. Disponibelinkomstutvecklingen
enskilda år beror i relativt stor utsträckning på
periodiseringseffekter, som till stor del är en
följd av variationer i reavinster. Om den dispo-
nibla inkomsten i stället beräknas med hänsyn
taget till den slutliga skatten ökar den disponibla
inkomsten realt med 3,3 % innevarande år i stäl-
let för 4,2 %. Detta mått stämmer bättre överens
med den underliggande utvecklingen.

Under år 2000 fortsätter den positiva syssel-
sättnings- och reallöneutvecklingen, om än i läg-
re takt. Ränteuppgången 1999 i kombination
med ökad upplåning försvagar hushållens netto-
inkomster av räntor och utdelningar nästa år. De
extraordinära utbetalningarna för avtalade tjäns-

tepensioner för kommun- och privatanställda är
begränsade till 1998 och 1999, vilket försvagar
disponibelinkomsttillväxten år 2000 i förhållande
till år 1999. Barnbidraget höjs med 100 kronor
per barn och år. Inkomstskatterna föreslås sän-
kas permanent år 2000 med 11,6 miljarder kro-
nor genom tre typer av skattesänkningar. Dels
kompenseras löntagarna med en skattereduktion
motsvarande % av egenavgiftema. Därutöver
höjs den nedre skiktgränsen för statlig skatt med
3 600 kronor per år. Dessutom föreslås att den
tillfälliga skattereduktionen på 1 300 kronor även
skall gälla för år 2000. I nationalräkenskapster-
mer ökar disponibelinkomsten realt med 2,6 %.
Om beräkningen baseras på slutskatten ökar dis-
ponibelinkomsten realt med 3,8 %.

Under 2001 och 2002 förväntas lägre tillväxt
av såväl reallöner som sysselsättning. Barnbidra-
get höjs med ytterligare 100 kronor år 2001.
Överskott i de offentliga finanserna utöver det
budgetpolitiska målet om 2,0% överskott har
beräkningstekniskt överförts till hushållen, vilket
förstärker hushållens disponibla inkomster med
ca 21 miljarder kronor år 2002. Inklusive denna
överföring beräknas disponibelinkomsten, om
den slutliga skatten används, öka realt med 1,2 %
år 2001 och 2,9 % år 2002. En anledningen till att
den slutskattjusterade disponibelinkomstök-
ningen är låg år 2001 är att fastighetsskatten åter-
går till sin tidigare nivå detta år.

9.2 Hushållens konsumtionsutgifter

Förra året ökade hushållens konsumtionsutgifter
(i de gamla nationalräkenskaperna benämnda
privat konsumtion) med 2,4 % mätt som årsge-
nomsnitt, vilket är den starkaste tillväxten på tio
år. Uppgången har fortsatt under första delen av
1999. Hushållens konsumtion växte med 3,6 %
under första kvartalet och, enligt preliminära
uppgifter, med 3,4 % under andra kvartalet
(jämfört med motsvarande perioder 1998).

Många av de omständigheter som kan ha
medverkat till den starka tillväxten i hushållens
konsumtion under förra året har varit gynnsam-
ma även under första halvåret i år. Sysselsätt-
ningen har stigit mycket snabbt, hushållens till-
försikt inför framtiden har stärkts, de reala
disponibla inkomsterna har vuxit och hushållens
redan goda förmögenhetsställning har förbättrats
ytterligare. Det låga ränteläget, framför allt under
första kvartalet, kan också ha bidragit till den

56

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

ökade konsumtionen. Under resten av prognos-
perioden 1999-2000 väntas flera av dessa fakto-
rer fortsätta att vara gynnsamma. Sammantaget
bedöms förutsättningarna vara goda för en fort-
satt mycket hög tillväxt i hushållens konsumtion
under innevarande och nästa år. Hushållens kon-
sumtionsutgifter beräknas öka med ca 3 % per år
1999-2000.

Diagram 9.1 Hushållens konsumtionsutgifter

Miljarder kronor

70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

De nya nationalräkenskaperna har inte inneburit
några större förändringar av nivån eller utveck-
lingen över tiden för hushållens konsumtionsut-
gifter totalt sett. (Se diagram 9.1.) Däremot har
fördelningen mellan olika varor och tjänster för-
ändrats. Detta beror delvis på definitionsföränd-
ringar, delvis på reviderade beräkningsmodeller
och delvis på att nya, uppdaterade eller förbättra-
de statistiska grundmaterial, t.ex. aktuella hus-
hållsbudgetundersökningar, ger en mer rättvi-
sande bild av dagens konsumtionsmönster. För-
ändringarna har bl.a. inneburit att konsumtionen
av finansiella tjänster (huvudsakligen bankavgif-
ter) har höjts, att konsumtionen av bilreparatio-
ner har sänkts kraftigt, att livsmedelsutgifternas
andel har minskats, att de totala bostadsutgifter-
na (inklusive uppvärmning) har ökats och att av-
gifter för bl.a. äldreomsorg nu ingår i hushållens
konsumtionsutgifter. En effekt av förändringar-
na är att tjänsternas andel (inklusive bostäder) av
den totala konsumtionen har stigit från knappt
hälften till drygt hälften.

Aven om sysselsättningen inte fortsätter att
öka i samma takt som under inledningen av 1999
ger det förbättrade arbetsmarknadsläget ändå en
god grund för fortsatt stark konsumtionstillväxt.
Hushållens tilltro till den egna privatekonomiska
utvecklingen har enligt Statistiska centralbyråns

undersökningar under våren planat ut på en his-
toriskt hög nivå efter att successivt ha förbättrats
sedan början av 1997. Sedan i vintras har också
den negativa utvecklingen i hushållens uppfatt-
ning om arbetslösheten och landets ekonomi
brutits, och hushållens syn på utvecklingen un-
der den närmaste framtiden är nu entydigt opti-
mistisk.

Som tidigare nämnts (se avsnitt 9.1 ovan)
ökade hushållens reala disponibla inkomster för-
ra året med nästan 3 % efter att ha minskat under
flera år, och de beräknas växa ännu mer i år.
Sammantaget bedöms den reala disponibla in-
komsten nu öka med i genomsnitt ca 3,5 % per
år under 1999 och 2000 vilket är mer än vad som
förutsågs i 1999 års ekonomiska vårproposition.
Till den goda disponibelinkomstutvecklingen bi-
drar de skattesänkningar som beskrivits tidigare i
detta kapitel.

Eftersom vissa hushåll kan antas använda en
stor del av varje inkomstökning till ökad kon-
sumtion - och därför anpassa sin konsumtion
även till tillfälliga inkomstförändringar - motive-
rar denna ändring en viss höjning av konsum-
tionsprognosen för dessa år. För de närmast där-
på följande åren förutses en något svagare
inkomstutveckling. Hushållen väntar sig dock
sannolikt fortsatt god tillväxt, gynnsam syssel-
sättningsutveckling och överskott i de offentliga
finanserna framöver. De hushåll som kan planera
sin konsumtion och sitt sparande på längre sikt
utifrån sina förväntningar om framtida inkoms-
ter torde därför betrakta åtminstone en del av
prognosperiodens inkomstökningar som varak-
tiga och anpassa sin konsumtion därefter.

Hushållens väntade höga konsumtion innebär
att sparkvoten förblir relativt låg under prognos-
perioden. Diagram 9.2 visar sparkvoten beräknad
dels enligt de hittillsvarande nationalräkenska-
perna, dels enligt de nya nationalräkenskaperna.
Enligt de senare skall hushållens nettosparande i
avtalspensioner ingå i sparbegreppet varför spar-
kvotens nivå blir högre. För att underlätta jämfö-
relser visas dessutom sparkvoten beräknad enligt
den tidigare definitionen av sparande men utifrån
de nya nationalräkenskapernas data för åren
1993-1995. Som framgår av figuren väntas den
sistnämnda sparkvoten bli fortsatt låg men posi-
tiv under innevarande och nästa år.

57

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

Diagram 9.2 Hushållens nettosparkvot

Sparande i förhållande till disponibel inkomst, procent

Diagram 9.3 Hushållens skuldkvot

Bruttoskuld i förhållande till disponibel inkomst, procent

Anm: För 1970-1996 bygger diagrammet på gamla national- och finansräkenskaper och
för 1996-1998 på de nya.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

Den relativt låga sparkvoten måste bedömas mot
bakgrund av hushållens dispositioner i övrigt.
För det första avser en stor del av hushållens
ökade konsumtion varaktiga varor och är i viss
utsträckning att betrakta som investeringar i
ekonomisk mening, dvs. som en form av sparan-
de. Under 1999 har i synnerhet bilinköpen ökat
kraftigt, och en något lägre ökningstakt framöver
förutses. För det andra har hushållens förmö-
genhetsställning stärkts mycket kraftigt under
senare år genom värdetillväxt.

Hushållssektorns reala tillgångar i form av
småhus och bostadsrätter har fortsatt att stiga i
värde under 1998 och 1999. Småhuspriserna har
ökat med 8 % från augusti 1998 till augusti 1999.
De finansiella tillgångarna har också fortsatt att
växa i värde. I juli i år nådde Stockholmsbörsens
generalindex samma nivå som ett år tidigare, och
hela kursfallet från tredje kvartalet förra året ha-
de därmed återhämtats (jfr avsnitt 3.2). Hushål-
len har således byggt upp en ansenlig förmögen-
het, och behovet av att spara torde därmed ha
minskat. Även om småhuspriser och börskurser
inte fortsätter att växa i samma takt under resten
av prognosperioden bidrar hushållssektorns stora
förmögenhet ändå till en hög konsumtion och
till ett relativt lågt sparande.

Samtidigt som hushållens tillgångar har ökat
genom värdetillväxt har också skulderna vuxit.
Hushållens skuldsättning ökade under 1998
snabbare än den disponibla inkomsten och låg
vid utgången av 1998 i nivå med densamma. (Se
diagram 9.3.) Det bör emellertid framhållas att
hushållssektorns skuldsättning är mycket lägre,
dess finansiella ställning mer solid och konsum-
tionstillväxten därmed mer hållbar än i slutet av
1980- och början av 1990-talet.

Sammantaget bedöms den snabba sysselsätt-
ningsutvecklingen, hushållens positiva förvänt-
ningar, den emotsedda utvecklingen av de reala
disponibla inkomsterna och hushållens starka
förmögenhetsställning ge stöd för en prognos
om en mycket hög konsumtionstillväxt under
1999 och 2000. Hushållens konsumtionsutgifter
väntas växa med 3,1 % i år och med 3,0 % nästa
år.

Under 2001 och 2002 ger utvecklingen på ar-
betsmarknaden, den fortsatt relativt goda realin-
komstutvecklingen, hushållens förmögenhets-
ställning och de starka offentliga finanserna en
god grund för en fortsatt tillväxt av hushållens
konsumtion. För år 2002 görs i kalkylen en be-
räkningsteknisk överföring som stärker hushål-
lens disponibla inkomst. Överskott utöver 2,0 %
av BNP förs över till hushållen. Även om det
inte är klart i hur stor utsträckning och i vilken
form dessa överskott faktiskt kommer hushållen
till godo kan man anta att hushållen räknar med
att få del i dem och planerar sin konsumtion där-
efter. I ett längre perspektiv är det dock rimligt
att räkna med en något lägre genomsnittlig kon-
sumtionstillväxt än de mycket höga tillväxttal
som prognostiserats för 1999 och 2000. Under
2001 och 2002 väntas konsumtionen således växa
med drygt 2 % per år. Sparkvoten stiger därvid
något.

58

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

10 Bruttoinvesteringar

Tillväxten i bruttoinvesteringarna beräknas däm-
pas något de närmaste åren efter den mycket
kraftiga ökningen förra året. Den starka produk-
tionsutvecklingen och ett fördelaktigt ränteläge
väntas medföra en fortsatt stigande investerings-
aktivitet inom näringslivet även om ökningstak-
ten gradvis avtar jämfört med 1998. Den höga
nivån på näringslivets investeringar innebär att
redan oförändrade volymer medför en betydan-
de kapacitetsutbyggnad.

Bostadsbyggandet förväntas öka kraftigt såväl
i år som nästa år. God lönsamhet vid nybyggna-
tion och en mycket positiv utveckling av såväl
disponibelinkomster som sysselsättning bedöms
ge stöd för en gradvis återhämtning av bo-
stadsinvesteringarna. Vissa kapacitetsrestriktio-
ner som brist på planerad tomtmark dämpar
dock uppgången.

De offentliga myndigheternas investeringar
faller något i år. Såväl Banverket som Vägverket
minskar investeringarna. Däremot expanderar de
statliga myndigheternas investeringar nästa år till
följd av en uppgång i byggnationen av storstads-
lederna samt Botniabanan.

Den totala investeringsvolymen väntas öka
med drygt 6 % år 1999 och med knappt 6 % år
2000.

av BNP, förutsätts dock ligga kvar på en hög ni-
vå. Därigenom byggs kapaciteten ut i takt med
produktionsutvecklingen. Till följd av att det
under dessa år sannolikt kommer att bli brist på
arbetskraft i främst storstadsregionerna, dämpas
dock utbyggnadstakten jämfört med åren innan.
De allmänna förutsättningarna för en fortsatt in-
vesteringstillväxt i näringslivet är annars gynn-
samma med relativt höga vinstmarginaler och
låga räntor. Bostadsproduktionen ökar markant
även i ett medelfristigt perspektiv. Därigenom
antas att antalet nyproducerade bostäder år 2002
uppgår till ca 24 000 vilket är den av Boverket be-
räknade långsiktiga jämviktsnivån. Bostadspro-
duktionen är således låg de närmaste åren jäm-
fört med nivån på 1980-talet.

Omläggningen till det nya nationalräken-
skapssystemet har inneburit att investeringsbe-
greppet utvidgats. I det nya systemet ingår in-
vesteringar i programvara, såväl köpt som
producerad i egen regi. Dessa investeringar som i
fortsättningen benämns ”övriga investeringar”
uppgick år 1998 till 39 miljarder kronor. Dess-
utom utökas investeringsbegreppet till att om-
fatta maskininvesteringar med en avskrivningstid
på 1-3 år som inte har räknats med tidigare. I det
nya räkenskapssystemet redovisas vidare Ban-
verkets investeringar under statliga myndigheter
i stället för under övrigt näringsliv.

iTabell 10.1 Bruttoinvesteringar efter näringsgren            1

Miljarder
kronor
1998

1998

Årlig procentuell volymförändring

1999

2000

2001

2002

Näringslivet

227,4

70,9

6,9

5.2

1.8

1.0

Industri

74,3

6,1

1,2

4,8

2,1

2,1

Övrigt
näringsliv

153,1

13,5

9,7

5,4

1,6

0,5

Bostäder

24,1

4,9

14,8

14,3

20,0

20,0

Nybyggnad

10,7

3,9

17,0

17,0

-

-

Ombyggnad

13,4

5,7

13,0

12,0

-

-

Offentliga
myndigheter

44,4

3,1

-0,8

2,4

2,4

0,7

Totalt

295,9

9,2

6,4

5,6

3,6

3,0

därav maskiner

154,7

14,7

5,9

5,0

2,0

0,8

byggnader

102,1

3,5

6,3

7,1

6,1

6,2

övrigt

39,1

3,1

8,4

4,1

3,0

3,1

Källor: Statistiska centralbyrån och

Finansdepartementet

10.1 Näringslivets investeringar

Diagram 10.1 Investeringar som andel av BNP

Löpande priser, procent

80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02
Anm: Andelar enligt gamla nationalräkenskaper 1980-1993, samt nya
nationalräkenskaper 1993 och framåt.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

Åren 2001 och 2002 väntas investeringstillväxten
dämpas ytterligare. Investeringskvoten i närings-
livet, dvs. näringslivets investeringar som andel

Mellan 1995 och 1998 har konjunktursvängning-
arna i industrin varit relativt små, vilket inneburit
att kapacitetsutnyttjandet legat på en förhållan-
devis hög och jämn nivå under hela perioden.
Den starka produktionsutvecklingen har med-
fört att kapitalstocken årligen ökat med drygt

59

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

4% under perioden 1996-1998. Industripro-
duktionen steg under motsvarande år med i ge-
nomsnitt 3,7 %.

Enligt de nya nationalräkenskaperna steg m-
dustrins investeringar med 6 % förra året trots att
industrikonjunkturen försvagades avsevärt mot
slutet av året. Avmattningen resulterade i ett
sjunkande kapacitetsutnyttjande, prispress och
fallande vinstmarginaler.

Industrins konjunkturläge försvagades ytterli-
gare i början av innevarande år då priserna fort-
satte att falla. Det låga resursutnyttjandet till-
sammans med den pressade lönsamheten skulle
normalt sett leda till en betydande investerings-
minskning. Den senaste konjunkturbarometern
från juli månad visar dock att industrins avmatt-
ning blir kortvarig och att produktionen tar fart
under hösten. Enligt Statistiska centralbyråns in-
vesteringsenkät från maj planerar industriföreta-
gen för i stort sett oförändrade investeringsvo-
lymer under 1999. En sådan utveckling är rimlig
mot bakgrund av att den förväntade produk-
tionsutvecklingen leder till en betydande upp-
gång i kapacitetsutnyttjandet under andra halv-
året. Genom att nivån på investeringarna i
utgångsläget är så hög innebär oförändrade in-
vesteringsvolymer en utbyggnad av kapitalstock-
en med ca 3,5 % under året. Investeringarna
väntas falla i basindustrin där lönsamheten är re-
lativt svag medan betydande investeringsökning-
ar förutses i expansiva branscher såsom telepro-
dukt- och läkemedelsindustrin.

Den gynnsamma exportutvecklingen nästa år
förutses innebära att industriproduktionen ökar
med 4,5 %, vilket ställer krav på en fortsatt om-
fattande utbyggnad av produktionskapaciteten.
Den internationella återhämtningen inom basin-
dustrin ger utrymme för en viss höjning av
vinstmarginalerna. Efter flera år av minskande
investeringar förutses därför en betydande in-
vesteringsuppgång i denna sektor. Inom övriga
industrin förväntas dock mer blygsamma inves-
teringsökningar. Det sammanhänger med att
produktionsökningarna även nästa år beräknas
bli störst i branscher som teleproduktindustrin,
där kapitalintensiteten är relativt låg. Totalt sett
beräknas industrins investeringar därför öka med
ca 5 % nästa år. Kapitalkvoten blir därmed i ett
historiskt perspektiv relativt låg. På grund av de
strukturella förändringarna i industrisektorn
med en allt större andel branscher med låg kapi-
talintensitet, bedöms dock inte den låga kapital-
kvoten innebära några större flaskhalsproblem.

Investeringarna i övrigt näringsliv ökade kraf-
tigt förra året. Fallande räntor och stigande kapa-
citetsutnyttjande i tjänstesektorn men också vis-
sa stora infrastrukturprojekt låg bakom upp-
gången. En mycket kraftig expansion noterades i
sektorer som i stor utsträckning påverkas av
hushållens efterfrågan. Investeringsökningama i
övrigt näringsliv bedöms bli fortsatt stora det
närmaste året även om tillväxttakten avtar.

Första halvåret steg produktionen i den pri-
vata tjänstesektorn med närmare 5 % jämfört
med samma period förra året. Sysselsättningen
ökade samtidigt med drygt 70 000 personer. Ex-
pansionen kan förklaras av en stark tillväxt av
den inhemska efterfrågan. Det starka konjunk-
turläget inom tjänstesektorn väntas bidra till en
fortsatt kraftig investeringsökning i övrigt nä-
ringsliv innevarande år. En sådan bild av utveck-
lingen stöds av Statistiska centralbyråns investe-
ringsenkät från maj, liksom av ett flertal ledande
indikatorer. Exempelvis har vakansgraden för
kommersiella fastigheter halverats mellan 1994
och 1998 i storstadsområdena samtidigt som pri-
serna för riket som helhet ökat med drygt 15 %.
Under det första halvåret i år har priserna stigit
med ytterligare 7% (se diagram 10.2). Därige-
nom har det åter blivit lönsamt att bygga kom-
mersiella lokaler inom expansiva områden. Or-
deringången till arkitektföretagen har också
kontinuerligt stigit det senaste halvåret och låg i
juni enligt Konjunkturinstitutets senaste kvar-
talsbarometer på den högsta nivån under 1990-
talet.

Diagram 10.2 Fastighetsprisstatistik

Index 1980=100

Anm: Indexserierna baseras på köpeskillingskoefficienten. Uppgifterna för 1999
avser 2:a kvartalet.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

En del andra faktorer samverkar till den snabba
ökningstakten för investeringar i övrigt närings-
liv i år. Strukturrationaliseringar inom energi-

60

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

sektorn i kombination med det statliga ener-
giomställningsprogrammet förutses leda till en
betydande investeringshöjning i denna sektor.
Omställningsarbetet inför millennieskiftet
medför också kraftiga ökningar av investeringar-
na i programvara inom samtliga delsektorer. En
viss konjunkturdämpning i den industrirelatera-
de partihandeln kan dock förväntas under inne-
varande år. Sammantaget bedöms investeringarna
i övrigt näringsliv öka med knappt 10 % under
1999.

År 2000 väntas investeringstillväxten i övrigt
näringsliv avta. Inom sektorer som påverkas av
hushållens efterfrågan väntas dock ökningstakten
bli fortsatt hög liksom i fastighetsverksamhet där
efterfrågan på nya lokaler även under nästa år
förutses bli stark. Räntehöjningarna bidrar dock
till att dämpa expansionstakten. Inom andra de-
lar av övrigt näringsliv bedöms däremot ök-
ningstakten bli avsevärt lägre än i år trots en fort-
satt god produktionsutveckling. Nivån på
investeringarna i flera branscher inom övrigt nä-
ringsliv är nu så hög att också en oförändrad in-
vesteringsvolym innebär en fortsatt betydande
kapacitetsutbyggnad. Det gäller såväl före-
tagstjänster som energiinvesteringar. Investe-
ringarna i transportnäringen minskar när bygg-
nationen av Oresundsbron med tillfartsleder är
klar under år 2000. Investeringar i programvara
förväntas också öka i lugnare takt nästa år när
merparten av omställningsarbetet inför år 2000
är klart. Den senaste statistiken över orderin-
gången till dataföretagen tyder på en sådan ut-
veckling.

Tabell 10.2 Övriga näringslivets investeringar

Miljarder
kronor
1998

Ärlig procentuell förändring

1997

1998

1999

2000

Jordbruk och skogsbruk

9

11,6

1,3

4,1

4,2

Energi och vattenverk

15

8,3

1,5

10,9

4,0

Byggnadsindustri

8

15,2

26,3

13,7

14,2

Handel

26

4,0

30,8

6,1

7,9

Finansiell verksamhet

7

4,6

25,9

3,9

4,2

Företagstjänsteverksamhet

25

-2,2

27,8

16,1

6,4

Hushållsverksamhet

9

4,4

13,6

8,6

5,1

Fastighetsverksamhet

13

4,2

6,0

14,4

10,1

Övrig tjänsteverksamhet

40

15,3

3,1

7,7

0,5

därav transport

19

25,1

-0,5

9,6

-3,9

Summa

153

7,6

13,5

9,7

5,4

Källor: Statistiska centralbyrån och
Finansdepartementet

10.2 Bostäder

Bostadsbyggandet har de senaste fem åren varit
mycket lågt. Antalet nyproducerade bostäder har
i genomsnitt uppgått till drygt 12 000 per år. Den
historiskt sett mycket låga bostadsproduktionen
avspeglar behovet av att anpassa nivån på bo-
stadsstocken till betydligt lägre bostadssubven-
tioner än under 1980-talet. Dessutom har de
höga realräntorna och hushållens svaga inkomst-
utveckling bidragit till den låga bostadsproduk-
tionen.

Anpassningsprocessen till lägre bostadssub-
ventioner bedöms nu vara över samtidigt som de
allmänna ekonomiska förutsättningarna för en
gradvis återhämtning av bostadsbyggandet är
gynnsamma. Hushållens disponibla inkomster
stiger kraftigt samtidigt som arbetsmarknadslä-
get förbättras ytterligare. Räntenivån förutses
också ligga betydligt lägre än under de senaste
åren.

Enligt Statistiska centralbyrån ökade också
antalet påbörjade bostäder markant det första
halvåret i år och steg med ca 35% jämfört med
året innan. De flesta kortsiktsindikatorer tyder
på en fortsatt kraftig återhämtning av bostads-
byggandet framöver. Enligt Konjunkturinstitu-
tets barometer från juli förväntas bostadsbyg-
gandet öka kraftigt under det tredje kvartalet. En
liknande bild framträder i trähusfabrikanternas
statistik som visar att orderingången under janu-
ari till juli månad har stigit med hela 46 % jäm-
fört med samma period förra året.

Priserna på småhus har det senaste året stigit
med ytterligare 8 %, vilket innebär att priserna
på andrahandsmarknaden nu överstiger nypro-
duktionskostnaden för riket som helhet. De re-
gionala prisskillnaderna är dock mycket stora,
vilket förklaras av att tillväxten de senaste åren
har varit stark i vissa expansiva områden såsom
Stockholm och Göteborg. Det senaste året har
också vakansgraden, dvs. andelen outhyrda lä-
genheter i förhållande till beståndet, minskat
ytterligare i tillväxtregioner medan den i stort va-
rit oförändrad i övriga delar av riket. För landet
som helhet har vakansgraden sjunkit från 4,0 % i
mars 1998 till 3,7 % i mars i år. Av diagram 10.3
framgår att om antalet outhyrda lägenheter fort-
sätter att minska bör bostadsproduktionen ta fart
framdeles.

I tillväxtregionerna har också vissa bristsitua-
tioner uppstått vilka förutses kvarstå under
prognosperioden, trots en förväntad uppgång i
bostadsproduktionen. I mindre kommuner vän-

61

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

tas en svag arbetsmarknad bidra till en stagne-
rande eller negativ befolkningsutveckling, vilket
innebär att vakansgraden permanentas på en hög
nivå. Enligt Boverkets långtidsbedömning över
bostadsbyggandet skulle det behöva produceras
omkring 25 000 bostäder årligen för att svara
mot den långsiktiga efterfrågan. Bedömningen
tar sin utgångspunkt i demografiska beräkningar
men tar också hänsyn till regionala tillväxt-
aspekter samt en långsiktig genomsnittlig BNP-
tillväxt på strax under 2 %.

samma. Boverket har tidigare uppskattat de lång-
siktiga behoven av ombyggnader till 30 000-
35 000 lägenheter årligen så att bostadsstocken
kan bibehållas. Hushållens starka inkomstut-
veckling tillsammans med relativt sett låga räntor
bör innebära att ombyggnadsvolymerna närmar
sig en mer långsiktig jämviktsnivå. Dessutom har
ekonomin hos de allmännyttiga företagen för-
bättrats de senaste åren. Antalet påbörjade om-
byggnationer steg också med hela 36 % under
det första halvåret i år.

Diagram 10.3 Antal outhyrda respektive påbörjade
lägenheter

Tusental

Anm: Antalet outhyrda lägenheter i allmännyttan per 1 mars 1976-1999. Antalet
påbörjade lägenheter omfattar både flerfamiljshus och småhus.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

Trots att de flesta indikatorer för närvarande är
mycket positiva finns det ändå skäl att räkna med
en lägre bostadsproduktion de närmaste åren än
den av Boverket beräknade långsiktiga efterfrå-
gan. I tillväxtregionerna begränsas produktionen
på kon sikt av kapacitetsrestriktioner både i
form av brist på planerad tomtmark och av en
begynnande brist på byggnadsarbetare. Bristande
incitamentstruktur vid nyproduktion av hyres-
rätter förhindrar också en mer markerad upp-
gång. Inledningsvis märks uppgången främst
inom byggnation av egnahem och bostadsrätter
medan byggande av hyresfastigheter begränsas.
Sammantaget beräknas antalet påbörjade bostä-
der stiga från 12 000 förra året till 15 000 i år och
till 17 000 nästa år.

Antalet påbörjade ombypgnationer minskade till
låga 17 000 under 1998. En förklaring till den
låga ombyggnadsverksamheten de senaste två
åren är sannolikt att de fördelaktiga stimulansbi-
drag som kunde erhållas under 1995 och 1996,
ledde till en tidigareläggning av vissa projekt.
Därtill skall läggas svårigheten att höja hyrorna
tillräckligt för att ombyggnaderna skulle bli lön-

10.3 Lager

Prognosen för 1999 avseende lagerinvesteringar-
na har reviderats upp sedan vårpropositionen,
från ett tillväxtbidrag på -0,7 % till -0,4 % av
BNP. Upprevideringen av lagren kan hänföras
till den högre aktivitetsnivå i ekonomin som nu
förutses och som bedöms minska behovet av att
justera ned lagerstockama. Det bör understrykas
att tolkningen av lagerutvecklingen försvåras dels
av att primärstatistiken och nationalräkenska-
perna delvis ger olika resultat, dels av att om-
läggningen av nationalräkenskaperna har med-
fört att redovisningen av lagerstatistiken i
dagsläget är mer aggregerad.

Ett flertal begreppsförändringar beträffande
lagerinvesteringama har skett vid införandet av
de nya nationalräkenskaperna. Bland annat ses
tillväxt av skog numera som produktion. Där-
med bokförs nettot av tillväxt och avverkning av
skog som en lagerförändring. Dessa lagerinveste-
ringar har varit positiva och successivt ökat från
ca 3,5 miljarder kronor 1993 till ca 4,5 miljarder
kronor förra året. Ytterligare en förändring av
lagerbegreppet är att det numera bokförs lager-
investeringar i tjänstebranschema (främst mjuk-
vara) och i byggbranschen. Sammantaget har be-
greppsförändringarna höjt nivån på lagerinveste-
ringama i jämförelse med de gamla national-
räkenskaperna. Lageromslaget, dvs. skillnaden i
lagerförändringen mellan två år, och BNP-
bidraget är emellertid i stort sett desamma som i
den gamla tidsserien, se diagram 10.4.

Under vintem försämrades industrikonjunk-
turen påtagligt. Orderingången föll, produktio-
nen minskade och industrins lager växte snabbt.
Enligt Konjunkturinstitutets barometer för in-
dustrin fanns också ett betydande missnöje med
färdigvarulagrens storlek. Därefter har utsikterna
för industrin förbättrats markant. Orderingång-

62

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

en visar på en kraftig ökning av efterfrågan på
industrivaror, produktionen har ökat och baro-
metern för andra kvartalet visar på en oväntat
snabb förbättring av lagersituationen. Justering-
en av lagren förefaller därmed vara avklarad och
under andra halvåret i år antas lagren växa i takt
med den förväntade uppgången av industripro-
duktionen.

Diagram 10.4 Totala lagerinvesteringar

BNP-bidrag, procent

Utvecklingen av lagren inom handeln har vissa
likheter med situationen inom industrin. Under
slutet av förra året och inledningsvis i år fanns
det ett missnöje med storleken på lagerstockarna
inom flera delar av handeln enligt Konjunktur-
institutets barometer för tjänstebranschema. En-
ligt nationalräkenskaperna genomfördes också
en viss avveckling under första kvartalet i år. I
likhet med industrin förbättrades lageromdöme-
na under andra kvartalet enligt barometern. Där-
med förefaller ytterligare neddragningar av lag-
ren inte vara nödvändiga. Redan i år men framför
allt nästa år förväntas handelslagren växa något i
samband med en fortsatt ökad inhemsk efterfrå-
gan.

Sammantaget beräknas lagren, utöver revide-
ringar betingade av de nya nationalräkenskaper-
na, växa snabbare både i år och nästa år än i den
bedömning som gjordes i 1999 års vårproposi-
tion. Mot bakgrund av den kraftiga uppbyggna-
den i fjol innebär årets lagerökning ett negativt
tillväxtbidrag på motsvarande -0,4 % av BNP.
Nästa år beräknas lagerinvesteringama vara nå-
got högre än i år, bl.a. på grund av den stärkta in-
dustrikonjunkturen. Lagerförändringarna för-
väntas därmed ge ett positivt tillväxtbidrag på
0,1 % av BNP år 2000. I den medelfristiga kal-
kylen, dvs. för åren 2001 och 2002, är lagerin-
vesteringama tillväxtneutrala.

63

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

11 Den offentliga sektorn

Den offentliga sektorns finansiella sparande vi-
sade ett överskott på 2,3 % av BNP 1998.1 år be-
räknas överskottet till 1,7% av BNP. Från och
med nästa år leder den gynnsamma ekonomiska
utvecklingen till att det finansiella sparandet, vid
oförändrad politik, överträffar budgetmålet om
ett överskott på 2 % av BNP. Därmed uppstår
ett finansiellt utrymme för de nu föreslagna
skattesänkningarna och andra åtgärder. År 2002
väntas det finansiella sparandet förstärkas ytterli-
gare, vilket vidgar utrymmet för eventuella
framtida skattesänkningar och/eller utgiftsök-
ningar. Överskotten bidrar till att den konsolide-
rade bruttoskulden understiger 60 % av BNP re-
dan nästa år och att nettoskulden går ned till nära
noll år 2002.

11.1 Den konsoliderade offentliga sektorn

Finansiellt sparande

År 1998 uppgick den offentliga sektorns finansi-
ella sparande enligt de nya nationalräkenskaperna
till ca 44 miljarder kronor eller 2,3 % av BNP. I
det redovisade överskottet ingår effekten av att
AP-fondens fastigheter överförts till bolagsform,
vilket drar upp sparandet med ca 17 miljarder
kronor eller 0,9 % av BNP. I år beräknas det fi-
nansiella sparandet till 1,7 % av BNP. Det är en
förbättring jämfört med 1998, exkluderat effek-
ten av bolagiseringen av AP-fondens fastigheter.

Det finansiella sparandet förstärks till 2,1 % av
BNP år 2000, efter beaktande av de nu föreslagna
skattesänkningarna och andra åtgärder. Vid hit-
tills beslutade och föreslagna regler väntas det
finansiella sparandet uppgå till 2 % av BNP år
2001 och sedan öka till nära 3 % av BNP år 2002.

iTabell 11.1 Den offentliga sektorns finanser                                                                                   1

Miljarder kronor, löpande priser

1998

1999

2000

2001

2002

Inkomster

1136,9

1155,1

1189,5

1212,6

1252,9

procent av BNP

60,7

59,2

58,3

57,0

56,5

Skatter och avgifter

998,2

1021,5

1056,4

1081,4

1124,4

procent av BNP

53,3

52,4

51,7

50,8

50,7

Kapitalinkomster

73,5

67,1

64,8

61,0

56,4

övriga inkomster

65,2

66,5

68,4

70,2

72,1

Utgifter

1093,0

1121,0

1147,6

1169,8

1188,0

procent av BNP

58,4

57,5

56,2

55,0

53,6

Transfereringar

456,0

448,1

461,1

467,9

471,7

Konsumtion och investeringar

529,3

569,5

594,6

617,9

637,1

Ränteutgifter

107,8

103,4

91,9

84,0

79,2

Finansiellt sparande
före överföring

43,9

34,1

41.9

42,8

64,9

procent av BNP

2,3

1,7

2,1

2,0

9,9

Beräkningsteknisk överföring

-

-

-

-

20,6

Finansiellt sparande
efter överföring

43,9

34,1

41.9

42,8

44,3

procent av BNP

2,3

1.7

2,1

2,0

2,0

Finansiell ställning

Nettoskuld

288,6

237,6

116,5

60,2

15,4

procent av BNP

15,4

12,2

5,7

2,8

0,7

Konsoliderad bruttoskuld1

1342,2

1289,4

1199,5

1152,6

1152,8

procent av BNP

71,7

66,1

58,8

54,1

52,0

1 Den konsoliderade skulden är definierad enligt EU=s konvergenskriterier (Maastricht).

Källor: Konjunkturinstitutet, Riksgäldskontoret, Riksrevisionsverket, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

65

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

Under perioden 1999-2002 sjunker skattein-
komsterna som andel av BNP (skattekvoten) till
följd av skattesänkningarna, men utgiftskvoten
sjunker än mer. Ränteutgifterna minskar även
nominellt till följd av att statsskulden amorteras.
Inkomsterna av räntor och utdelningar faller
också eftersom de finansiella tillgångarna mins-
kar, främst genom AP-fondens överföringar till
staten, men även till följd av försäljningar av akti-
er i statliga bolag. Intäkterna från dessa försälj-
ningar inkluderas inte i det finansiella sparandet.
Däremot reduceras den offentliga bruttoskulden
och ränteutgifterna när försäljningsinkomsterna
används till amorteringar av statsskulden.

Det finansiella sparandet 2002 överträffar
budgetmålet om ett överskott på 2 % av BNP
med 20,6 miljarder kronor. Detta överskjutande
överskott antas i föreliggande kalkyl beräknings-
tekniskt tillföras hushållssektorn, vilket har be-
tydelse för bl.a. prognosen för den privata kon-
sumtionen.

Jämförelse med 1999 års ekonomiska
vårproposition

Omläggningen av nationalräkenskaperna (se ap-
pendix till kapitel 1) innebär att en direkt jämfö-
relse av inkomster och utgifter med vårproposi-
tionen ej är möjlig. Det utfall för 1998 som låg
till grund för prognosen i vårpropositionen har
reviderats ned med ca 13 miljarder kronor, exkl.
effekten av bolagiseringen av AP-fondens fastig-
heter, som inte ingick i nationalräkenskapernas
redovisning i våras. Det finansiella sparandet för
1999 är oförändrat jämfört med vårpropositio-
nen, trots att tillväxten och sysselsättningen jus-
terats upp betydligt. Det beror delvis på den läg-
re utgångsnivån på sparandet 1998. Därtill
kommer att en anpassning till det preliminära
taxeringsutfallet avseende 1998 väntas medföra
lägre skatteintäkter under 1999, jämfört med be-
dömningen i vårpropositionen.

Prognosrevideringama för år 2000 medför
dock att det finansiella sparandet beräknas bli ca
15 miljarder kronor högre än vad som beräkna-
des i vårpropositionen. Denna förbättring ger
utrymme för de nu föreslagna åtgärderna. För
åren 2001 och 2002 beräknas det finansiella spa-
randet, exkl. effekten av åtgärderna, ligga på i
stort sett samma nivå som i vårpropositionen.

Den finansiella ställningen

Det finansiella sparandet visar den förändring av
den finansiella förmögenheten som sker genom
reala transaktioner. Finansiella transaktioner,

som köp och försäljning av aktier och andra fi-
nansiella tillgångar, påverkar således inte det fi-
nansiella sparandet. Detsamma gäller värdeför-
ändringar på tillgångar och skulder. Den offent-
liga skulden påverkas däremot av anskaffning
och försäljning av finansiella tillgångar samt vär-
deförändringar.

Den offentliga sektorns konsoliderade brutto-
skuld, definierad enligt de s.k. Maastrichtkriteri-
erna, motsvarade 75,4 % av BNP vid utgången av
1994. Skuldkvoten har sedan reducerats och upp-
gick till 71,7 % vid utgången av 1998. Genom de
finansiella överskotten och försäljningar av sta-
tens aktieinnehav fortsätter skulden att sjunka
och beräknas understiga 60 % av BNP år 2000.
Den konsoliderade bruttoskulden reduceras även
av att det som ett led i ålderspensionsreformen
sker en betydande engångsöverföring under år
2001 av tillgångar från AP-fonden till staten för
amortering av statsskulden.

Den offentliga sektorns finansiella nettoskuld,
dvs. skulder minus samtliga finansiella tillgångar,
är väsentligt lägre än den konsoliderade brutto-
skulden. Detta beror huvudsakligen på att AP-
fonden har betydande finansiella tillgångar vid
sidan av statsobligationer. Även staten och den
kommunala sektorn har finansiella tillgångar i
form av t.ex. aktier och utlåning. Nettoskulden
sjunker genom överskotten i det finansiella spa-
randet och påverkas också av de värdeföränd-
ringar som sker på den offentliga sektorns inne-
hav av aktier och obligationer. Planerade för-
säljningar av statliga icke börsnoterade aktier re-
ducerar nettoskulden på grund av att det bok-
förda värdet av dessa aktier är lägre än det mark-
nadsvärde som framkommer vid försäljning.
Skillnaden mellan det bokförda värdet och för-
säljningsinkomsterna redovisas i national- och
finansräkenskaperna som värdeförändring.
Nettoskulden, som uppskattas till 15,4% av
BNP vid utgången av 1998, beräknas understiga
1 % av BNP vid utgången av 2002.

Skatter och avgifter

I de nya nationalräkenskaperna redovisas skat-
terna när skattskyldigheten uppstår och inte som
tidigare när skatten betalas. Den ändrade periodi-
seringen har stora effekter för vissa år jämfört
med den tidigare redovisningen. Därtill kommer
att den del av mervärdeskatten och tullinkoms-
terna, som ingår som en del av EU-avgiften, inte
längre redovisas i den offentliga sektorn utan
bokförs som en skatt till utlandet. De totala

66

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

skatterna är således större än den offentliga sek-
torns skatteinkomster.

Skattekvoten har stigit kraftigt de senaste åren
och uppgick 1998 till 53,9 %. I år har den statliga
inkomstskatten sänkts från 25 % till 20 % för
inkomster upp till ca 390 000 kronor per år och
en skattereduktion har införts för inkomsttagare
med låga inkomster. Skatten har också förändrats
i vissa kommuner och landsting så att den ge-
nomsnittliga kommunalskatten minskat från
31,65 % till 31,48 %. Vidare har fastighetsskatten
på hyreshus sänkts från 1,5 % till 1,3 % av taxe-
ringsvärdet. Dessa skattesänkningar, motsvaran-
de ca 9 miljarder kronor, bidrar till att skatte-
kvoten sjunker till 53 % i år. Därtill minskar
företagens direkta skatter från den historiskt hö-
ga nivån förra året.

Utgifter

Utgifterna som andel av BNP (utgiftskvoten)
uppgick till 58,4 % 1998. Därav svarade ränteut-
gifterna för 5,8 procentenheter. Utgiftskvoten
beräknas sjunka successivt under prognosperio-
den. Som framgår av tabell 11.3 minskar ränteut-
gifterna kraftigt nästa år till följd av den relativt
låga räntenivån och den minskade statsskulden.
Men även exklusive räntor sjunker utgiftskvoten.

iTabell 11.2 Skatter och avgifter                             1

Procent av BNP

1998

1999

2000

Hushållens direkta skatter
och avgifter

22,4

22,1

21,7

Företagens direkta skatter

3,6

3,3

3,2

Arbetsgivaravgifter

14,5

14,9

14,8

Mervärdesskatt

7,2

7,0

6,9

Övriga indirekta skatter

6,1

5,8

5,7

Totala skatter och avgifter

53,9

53,0

52,3

varav till EU

0,7

0,6

0,5

Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och
Finansdepartementet

För nästa år föreslås nu skattesänkningar på mot-
svarande 15,5 miljarder kronor netto eller 0,7 %
av BNP. Inkomstskatten för hushållen sänks
med ca 12 miljarder kronor genom en skattere-
duktion för 'Zi av ålderspensionsavgiften och ge-
nom en höjning av skiktgränsen för den statliga
skatten med 3 600 kronor. Bolagsskatten sänks
med ca 2,5 miljarder kronor genom en höjning
av avsättning till periodiseringsfonder. Därtill
kommer ett tillfälligt skattebortfall till följd av
att tiden för återföringen till beskattning förlängs
från 5 till 6 år. Fastighetskatten på hyreshus
sänks ytterligare från 1,3% till 1,2% av taxe-
ringsvärdet. Energibeskattningen höjs för att fi-
nansiera kompetensutveckling i företagen.

Skatteförändringarna slår inte igenom omedel-
bart i minskade skatteinkomster, utan successivt
under prognosperioden. Det visar sig i att skatte-
kvoten, som sjunker till 52,3 % år 2000, fortsät-
ter att minska år 2001.

Tabell 11.3 Den offentliga sektorns utgifter

Andel av
utgifter i %
1998

1998

1999

Procent av

BNP

2000

Summa utgifter

100,0

58,4

57,5

56,2

exklusive räntor

90,1

52,6

52,2

51,7

Hushållstransfereringar

35,6

20,8

20,2

19,6

Pensioner

20,1

11,7

11,5

11,2

Sjukförsäkring m.m.

3,7

2,1

2,4

2,4

Arbetsmarknadsstöd

4,5

2,6

2,2

1,9

Barnbidrag

1,5

0,9

0,9

0,9

Studiebidrag m.m.

1,5

0,9

0,9

0,9

Bostadsbidrag och
underhållsbidrag

0,8

0,5

0,4

0,4

Assistantersättning

0,5

0,3

0,3

0,3

Socialbidrag

1,1

0,7

0,6

0,5

Övrigt

2,0

1,2

1,1

1,1

Övriga transfereringar

6,1

3,6

2,7

3,0

Räntebidrag till
bostäder

1,0

0,6

0,4

0,2

BNI-avgiften till EU

0,8

0,5

0,4

0,6

Bistånd

1,1

0,6

0,6

0,6

Övrigt

3,2

1,9

1,3

1,6

Ränteutgifter

9,9

5.8

5,3

4.5

Konsumtion

45,6

26,6

26,8

26,7

Investeringar

4,5

2,7

2,6

2,5

Köp och försäljning av
fastigheter

-1,7

-1,0

-0,2

-0,1

Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och
Finansdepartementet

Transfereringarna till hushållen, som svarar för
ca 35 % av de offentliga utgifterna, sjunker på
bred front som andel av BNP, trots en ökning i
reala termer (jämför tabell 9.1). Det förbättrade
läget på arbetsmarknaden medför lägre kostna-
der för ersättningarna till arbetslösa och till per-
soner i arbetsmarknadspolitiska program. Även
socialbidragen minskar. Utbetalningarna från
sjukförsäkringen har dock gått upp kraftigt i år
till följd av ökad sjukfrånvaro. Dessutom halve-
rades arbetsgivarperioden i sjukförsäkringen

67

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

1 april förra året, vilket ökat utbetalningarna från
den offentliga sektorn. Barnbidragen föreslås
höjas i två steg år 2000 och 2001. Pensionsutbe-
talningarna stiger realt, men minskar som andel
av BNP.

Räntebidragen till bostäder har minskat från
över 35 miljarder kronor 1993 till knappt 11
miljarder kronor 1998. Nästa år beräknas bidra-
gen uppgå till endast 3,7 miljarder kronor. Den
fortsatta minskningen beror huvudsakligen på att
bidrag lämnas till en stegvis minskande andel av
räntekostnaderna.

Den BNI-baserade EU-avgiften ökar kraftigt
nästa år. En anpassning till EU:s regler för att be-
räkna bruttonationalinkomsten, som ligger till
grund för avgiften, innebär att BNI-avgiften höjs
med ca 200 miljoner kronor per år framöver.
Därtill kommer en retroaktiv betalning om ca 1
miljard kronor år 2000.

Den offentliga konsumtionen och de offentli-
ga investeringarna, som sammanlagt motsvarar
hälften av de offentliga utgifterna, steg i volym
förra året efter flera års minskningar. Denna
återhämtning väntas fortsätta under prognospe-
rioden. I volym växer den offentliga konsumtio-
nen betydligt långsammare än BNP, men då
prisutvecklingen är högre än för BNP är kon-
sumtionsutgifterna som andel av BNP i stort sett
oförändrade mellan 1998 och år 2000.

Finanspolitikens inriktning

I tabell 11.4 förklaras förändringen av det finan-
siella sparandet av några viktiga faktorer, som
konjunkturutveckling, förändringar av kapitalin-
komster och ränteutgifter, periodiseringar av
skatteinkomster samt köp och försäljningar av
fastigheter. Efter beaktande av bidragen från des-
sa faktorer till förändringen av det finansiella
sparandet återstår en restpost, justerat finansiellt
sparande, som kan tolkas som en grov indikator
på finanspolitikens inriktning.

Den komponent som hänförs till konjunktu-
ren beaktar såväl BNP-utvecklingen som de vik-
tigaste skattebasernas utveckling i förhållande till
BNP. Den del som beror på BNP-utvecklingen
mäts som 75 % av avvikelsen i BNP-tillväxt från
en antagen trendmässig utveckling på 2 %. Den-
na uppskattning av konjunkturkänsligheten i de
offentliga finanserna är baserad på simuleringar i
modeller av den offentliga sektorns inkomster
och utgifter.

Hur det offentliga sparandet påverkas av
konjunkturen beror inte bara på BNP-tillväxten
utan också på tillväxtens sammansättning. En

exportledd tillväxt ger lägre skatteinkomster än
om tillväxten drivs av privat konsumtion. För-
skjutningar mellan vinster och löner påverkar
också skatteinkomsterna eftersom vinster på
kort sikt är lägre beskattade än löner. Den krafti-
ga ökningen av sysselsättningen i år betyder att
skattebaserna stiger mer än BNP.

Periodiseringar av skatteinkomsterna har vissa
år stor betydelse för det finansiella sparandet.
Redovisningen i nationalräkenskaperna avviker
från den slutligt fastställda skatten för bolag och
hushåll. Den starka periodiseringseffekten för
1999 beror på att de redovisade skatteinkomster-
na för 1998 var större än de slutligt fastställda
och att motsatsen väntas gälla för 1999.

Det som i nationalräkenskaperna registreras
som köp och försäljningar av fastigheter är ofta
ett resultat av tillfälliga transaktioner, s.k. sale-
lease-backavtal och bolagiseringar. År 1998 drogs
det offentliga sparandet upp av den ovan nämnda
bolagiseringen av AP-fondens fastigheter.

Tabell 11.4 Beräkning av finanspolitikens inriktning

Procent av BNP

1999

2000

2001

2002

Total förändring av finansiellt

sparande

-0,6

0,3

0.0

0.0

Förklarande faktorer

Kapitalinkomster och

ränteutgifter, netto 0,0      0,5      0,2      0,1

Konjunkturläge inkl, föränd-

ring av skattebaser 2,2      0,6    -0,1    -0,3

Periodisering av skatte-

inkomster-0,8     0,3    -0,7      0,3

Köp och försäljning av

fastigheter, netto

-0,8

-0,1

-0,1

0,0

Justerat finansiellt sparande

efter överföring'

-1.1

-1,0

0.5

-0,1

1 Det justerade finansiella sparandet visar finanspolitikens inriktning. Ett negativt tal
innebär att inriktningen är expansiv och ett positivt tal att inriktningen är kontraktiv.
Källa: Finansdepartementet

Som framgår av tabell 11.4 minskar det justerade
finansiella sparandet 1999 med ca 1 % av BNP.
Finanspolitiken ger således en stimulans till eko-
nomin i år. Det kan ses mot bakgrund av den
kraftiga åtstramningen som skedde genom kon-
solideringsprogrammet under perioden 1995—
1998, då den offentliga sektorns finansiella spa-
rande vändes från ett underskott på ca 11 % av
BNP 1994 till förra årets överskott.

Skattesänkningar och andra åtgärder medför
att det justerade sparandet sjunker med 1 % av
BNP år 2000, vilket således innebär en fortsatt
expansiv finanspolitik.

68

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

För år 2001 innebär ett finansiellt sparande
enligt budgetmålet på 2 % av BNP att finanspo-
litiken blir något åtstramande detta år, då det
justerade sparandet ökar med 0,5 % av BNP.

Exklusive den beräkningstekniska överföring-
en från offentlig sektor till hushållen ökar det
justerade finansiella sparandet med ca 1 % av
BNP år 2002. Denna förbättring är ett resultat av
den underliggande utvecklingen av den offentliga
sektorns inkomster och utgifter vid hittills fatta-
de beslut och förslag. Efter den beräkningstek-
niska överföringen från den offentliga sektorn
till hushållen minskar det justerade sparandet
marginellt som andel av BNP, vilket indikerar en
neutral finanspolitik.

11.2 Den statliga sektorn

Statens finansiella situation har förbättrats mar-
kant under senare år. Det finansiella sparandet
har vänts från ett underskott på ca 190 miljarder
kronor 1994 till ett överskott på ca 23 miljarder
kronor 1998. Motsvarande förbättring visar sig
också i att statens budgetsaldo vänts från en
upplåning på 185 miljarder kronor 1994 till en
amortering av statsskulden med nära 10 miljarder
förra året. Statsskulden ökade dock 1998 till följd
av den kraftiga försvagningen av kronan mot
slutet av året. Mellan 1994 och 1998 reducerades
statsskulden som andel av BNP från 81 % till

77,4 %.

Statens finansiella sparande kommer att varie-
ra kraftigt under prognosperioden till följd av
den finansiella infasningen av det reformerade
ålderspensionssystemet. När infasningen är över
medför reformen en påtaglig belastning på sta-
tens finanser. De statliga ålderspensionsavgifter-
na, överföringen av medel till premiepensions-
systemet, reglering av avgiftsuttaget m.m. med-
för en årlig nettoförsvagning av statsfinanserna
med 60 miljarder kronor. Som kompensation för
denna försvagning överförs under åren 1999 och
2000 medel till staten från AP-fonden motsva-
rande 45 miljarder kronor vartdera åren för
amortering av statsskulden. År 2001 sker ytterli-
gare en överföring på 155 miljarder kronor.

Vid en avstämning år 2004 beslutas om ett
slutligt överföringsbelopp.

Överföringen 2001 antas delvis bestå av bo-
stadsobligationer, som ska förvaltas av Riks-
gäldskontoret till dess obligationerna förfaller till
betalning. Den del av dessa obligationer som

förfaller efter 2001 påverkar därför inte statens
budgetsaldo detta år. Däremot påverkas statens
finansiella sparande av överföringen av bostads-
obligationer. I prognosen har antagits att av
överföringen år 2001 utgörs ca 37 miljarder kro-
nor av bostadsobligationer, med förfall efter

2001. År 2002 förfaller ca 10 miljarder kronor,
vilket förbättrar budgetsaldot detta år.

År 2002 beräknas statens sparande visa ett un-
derskott på ca 8 miljarder kronor, motsvarande
0,4 % av BNP, inklusive den beräkningstekniska
överföringen till hushållen. Överskottet i den
offentliga sektorns finansiella sparande uppkom-
mer i stället i ålderspensionssystemet och i någon
mån i den kommunala sektorn. Det är en följd av
att pensionsreformen innebär en mycket stor
omfördelning av det offentliga finansiella spa-
randet från staten till ålderspensionssystemet.

Genom försäljningar av statens aktier blir
budgetsaldot och amorteringen av statsskulden
sammantaget under perioden 1999-2002 större
än det finansiella sparandet. Statsskulden beräk-
nas minska med ca 312 miljarder kronor från
1998 till 2002 till motsvarande 53,4 % av BNP år

2002.

Normalt är emellertid budgetsaldot något läg-
re än det finansiella sparandet genom att staten
har viss utlåning, t.ex. studielån. Exklusive tillfäl-
liga effekter av inlösen av bostadsobligationer
och försäljningar beräknas ett underliggande lå-
nebehov på ca 20 miljarder kronor år 2002. Vid
normala förhållanden kommer således statsskul-
den att öka vid det målsatta överskottet i de of-
fentliga finanserna på 2 % av BNP.

Den statliga konsumtionen svarar för 1/4 av
statens utgifter och ca 8 % av BNP. Den statliga
konsumtionen varierar relativt kraftigt mellan
åren och har visat sig vara svår att förutsäga. Ge-
nom systemet med anslagssparande kan statliga
myndigheter delvis förskjuta förbrukningen av
de budgeterade medlen över tiden. Dessutom är
nationalräkenskapernas preliminära utfall osäkra
och genomgår ofta stora revideringar.

De statliga konsumtionsutgifterna i fasta pri-
ser steg med ca 2 % 1998, exklusive effekten av
överföringen av kostnadsansvaret för läkeme-
delssubventioner från staten till landstingen.
Uppgången förra året skedde efter att den statli-
ga konsumtionen minskat i volym med nära 3 %
1997. Första halvåret i år steg konsumtionen
med 2 % och ökningen för helåret 1999 beräknas
till 1,5 %. De följande åren väntas en ökning med
0,5 % per år.

69

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

|Tabell 11.5 Statens finanser (exkl. statliga affärsverk och aktiebolag)                                                         1

Miljarder kronor, löpande priser

1998

1999

2000

2001

2002

Inkomster

665,3

714,4

689,5

812,8

687,4

Skatter och avgifter

606,7

612,8

582,5

599,4

628,2

Överföring från AP-fonden

-

45,0

45,0

155,0

0,0

Övriga inkomster

58,6

56,6

62,0

58,4

59,1

Utgifter

642,3

650,5

705,4

683,0

674,9

Transfereringar till privat sektor och utlandet

293,8

278,0

287,2

288,9

285,5

Bidrag till kommuner

80,5

88,7

86,5

92,6

89,8

Ålderspensionsavgifter till pensionssystemet

-

15,3

19,8

19,8

19,9

Premiepensionsmedel

-

-

49,6

21,2

18,9

Konsumtion och investeringar

169,5

174,2

180,4

186,7

191,9

Ränteutgifter

98,5

94,3

82,0

73,9

69,0

Finansiellt sparande före överföring

23,0

63,9

-15,9

129,8

12,5

procent av BNP

1,2

3,3

-0,8

6,1

0,6

Beräkningsteknisk överföring

-

-

-

-

20,6

Finansiellt sparande efter överföring

23,0

63,9

-15,9

129,8

-8,1

procent av BNP

1,2

3,3

-0,8

6,1

-0,4

Budgetsaldo

9,7

55,3

82,5

81,0

5,7

procent av BNP

0,5

2,8

4,0

3,8

0,3

Statsskuld

1448,9

1376,8

1287,0

1190,7

1184,0

procent av BNP

77,4

70,6

63,0

55,9

53,4

Källor: Konjunkturinstitutet, Riksgäldskontoret, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

11.3 Ålderspensionssystemet

År 1998 understeg avgiftsintäkterna till den all-
männa tilläggspensionen (ATP) utbetalda pen-
sioner med ca 33 miljarder kronor. Detta under-
skott finansierades med AP-fondens direkt-
avkastning i form av utdelningar och räntein-
komster, som sammantagna uppgick till 40,5
miljarder kronor. Under 1998 överfördes AP-
fondens fastighetsinnehav till bolagsform. Detta
tillgodoräknas det finansiella sparandet i natio-
nalräkenskaperna, eftersom aktier till skillnad
från fastigheter betraktas som en finansiell till-
gång. Exklusive effekten av bolagiseringen av
fastigheter uppgick AP-fondens finansiella spa-
rande till 7 miljarder kronor förra året. I början
av 1990-talet hade fonden ett sparande på 46,5
miljarder kronor.

Ålderspensionsreformen innebär att AP-
fonden fr.o.m. år 1999 har en delvis ny roll. Fon-
den finansierar numera inkomstbaserade ålders-
pensioner inom det reformerade systemets s.k.
fördelningsdel. Finansieringsansvaret för förtids-
och efterlevandepension har förts över till stats-
budgeten. Vidare medför reformen att fondens
avgiftsinkomster förstärks genom att det införs

70

statliga ålderspensionsavgifter på vissa transfere-
ringar m.m., som betalas över statsbudgeten. Ni-
våerna för allmänna pensionsavgiften och ålders-
pensionsavgiften höjs år 2000 till 7 % respektive
10,21 %. Höjningen av ålderspensionsavgiften
med 3,81 procentenheter kompenseras av mot-
svarande lägre arbetsgivaravgifter till staten så att
det samlade avgiftsuttaget blir i stort sett oför-
ändrat. Därigenom sker en avgiftsväxling mellan
staten och ålderspensionssystemet med motsva-
rande ca 30 miljarder kronor.

Vid sidan av AP-fonden sker en förmögen-
hetsuppbyggnad inom premiepensionssystemet.
De medel som avsätts motsvarar intjänad premi-
epensionsrätt och placeras först i Riksgäldskon-
toret och därefter hos den fondförvaltare som
den enskilde själv väljer. Genom att den statliga
Premiepensionsmyndigheten (PPM) formellt är
ägare av fondandelarna kommer sparandet i
premiepensionssystemet att i nationalräkenska-
perna inräknas i den offentliga sektorn.

Under år 2000 överförs retroaktiva premie-
pensionsmedel avseende inkomståren 1995-1998
från den tillfälliga förvaltningen hos Riksgälds-
kontoret till PPM, sammanlagt ca 50 miljarder
kronor. Det sparande som sker inom premiepen-

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

sionssystemet motsvaras således av ett reducerat
sparande inom staten. Medel motsvarande pre-
miepensionsrätten överförs till PPM först andra
året efter inkomståret. Överföringen år 2001,
som avser inkomståret 1999, blir särskilt stor till
följd av att insättningarna 1999 inkluderar korri-
gering för låga insättningar åren 1995-1997. Från
och med inkomståret 1999 höjs den intjänade
premiepensionsrätten från 2 % till 2,5 % av pen-
sionsgrundande inkomster och belopp.

På grund av infasningen av pensionsreformen
reduceras AP-fondens finansiella sparande åren
1999-2001. År 2002 beräknas sparandet i pen-
sionssystemet, dvs. AP-fonden och premiepen-
sionssystemet, uppgå till 48,7 miljarder kronor
eller 2,2% av BNP.

iTabell 11.6 Ålderspensionssystemet                       1

Miljarder kronor, löpande priser

1999

2000

2001

2002

1998

Inkomster

132,5

146,7

228,4

203,5

200,1

Avgifter

92,0

109,0

149,1

153,2

157,3

Premiepensions-
medel

49,6

21,2

18,9

Räntor, utdel-
ningar m.m.

40,5

37,7

29,6

29,0

23,7

Utgifter

108,6

180,8

185,0

299,8

151,4

Pensioner

124,9

135,0

139,0

143,6

150,1

Överföring till
staten

45,0

45,0

155,0

0,0

övriga utgifter

-16,3

0,8

1,0

1,2

1,3

Finansiellt
sparande

24,0

-34,1

43,4

-96,3

48,7

procent av BNP

1,3

-1,8

2,0

-5,0

2,2

AP-fonden

24,0

-34,1

-8,3

-120,0

26,2

Premiepensions-
myndigheten

51,7

23,7

22,5

Källor: Konjunkturinstitutet, Riksgäldskontoret, Statistiska centralbyrån och
Finansdepartementet

71

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

11.4 Kommunsektorn

I år beräknas de kommunala konsumtionsutgif-
terna stiga med 1,7 % i reala termer. År 2000 trä-
der kravet om ekonomisk balans i budgeten för
kommuner och landsting i kraft. Genom fortsatt
god utveckling av kommunsektorns skatteun-
derlag i kombination med ökade statsbidrag be-
döms kommunsektorns konsumtionsutgifter
fortsättningsvis kunna öka i volym under perio-
den 2000-2002 samtidigt som balanskravet upp-
nås i sektorn som helhet.

Utvecklingen 1999-2000

De kommunala konsumtionsutgifterna steg med

1,2 %5 mellan 1997 och 1998, efter att varje år
volymmässigt ha minskat eller legat på en oför-
ändrad nivå sedan 1991. Ökningen är främst en
effekt av höjda statsbidrag och ökade skattein-
komster. Preliminärt utfall för första halvåret
1999 visar på en fortsatt ökning av konsumtions-
utgifterna.

Den kraftiga sysselsättningsuppgången i eko-
nomin leder till ökade skatteintäkter för kom-
munsektorn för åren 1999 och 2000. Den före-
slagna reduceringen av avdragsrätten för egen-
avgiftema medför att skatteunderlaget växer för
kommuner och landsting, vilket beräknas ge
ökade skatteintäkter med ca 4,8 miljarder kronor
per år fr.o.m. år 2000. Regeringen föreslår därför
att det generella statsbidraget till kommuner och
landsting reduceras med motsvarande belopp.
Mellan åren 1998 och 2000 förväntas skattein-
komsterna stiga med drygt 45 miljarder kronor.
Kommunsektorns skatteinkomster och statsbi-
drag i förhållande till BNP, den s.k. kommunala
skattekvoten, ökar därmed med nära 1 procen-
tenhet från 1998 till år 2000.

Den genomsnittliga kommunalskattesatsen
för år 1999 är 31,5 % och den beräknas ligga kvar
på en oförändrad nivå under hela perioden fram
till år 2002. Vid utgången av år 1999 upphör
sanktionerna mot kommunalskattehöjningar att
gälla. Sanktionerna har, med vissa undantag, in-
neburit att statsbidrag dragits in vid skattehöj-
ningar. Att kommunsektorn som helhet bedöms
hålla skattesatsen oförändrad motiveras av ökade
skatteinkomster samt höjda statsbidrag.

Beslutade och föreslagna tillskott innebär att
statsbidragen är 20 miljarder kronor högre år
2000 jämfört med år 1996, obeaktat regleringen
till följd av de föreslagna förändringarna i in-
komstbeskattningen. I år och nästa år förstärks
kommunernas och landstingens inkomster ge-
nom en tillfällig överföring av statlig inkomst-
skatt motsvarande ca 1,3 miljarder kronor per år.
De specialdestinerade statsbidragen, som bl.a.
finansierar läkemedelssubventionerna och Kun-
skapslyftet, är beräknade till ca 31,3 miljarder
kronor år 1999 och förväntas öka till 32,9 miljar-
der kronor år 2000. Statsbidragen redovisas här
netto efter avdrag för kommunsektorns avgift till
momssystemet.

På grund av den gynnsamma utvecklingen på
arbetsmarknaden väntas utgifterna för socialbi-
drag minska. Utfallet för första kvartalet år 1999
visar på en minskning med 8 %, jämfört med
motsvarande period år 1998. Investeringsutgif-
tema väntas öka de närmaste åren i takt med att
kommunsektorns finanser stärks.

Tabell 11.7 Kommunsektorns finanser

Miljarder kronor

1998

1999

2000

2001

2002

Inkomster

422,2

445,5

475,1

487,4

496,7

Skatter

299,5

315,0

344,6

348,5

358,7

Statsbidrag1

80,5

88,7

86,5

92,6

89,8

Skatter och stats-

bidrag, % av BNP

20,3

20,7

21,1

20,7

20,2

övrigt

42,1

41,8

44,0

46,3

48,2

Utgifter

425,3

441,3

460,6

478,1

492,9

Transfereringar

49,3

46,8

47,4

48,2

49,0

Konsumtionsutgifter

351,6

370,5

387,8

402,5

414,8

volymförändring %2

1.23

1,7

1,3

1.1

0,5

Investeringar

24,4

24,0

25,4

27,5

29,1

Finansiellt sparande

-3,1

4,3

14,5

9,3

3,7

Justerat finansiellt
sparande4

2,4

9,3

6,8

8,6

3,7

Anm: Kommunsektorn innefattar kyrkan under hela prognosperioden.

1 Statsbidrag redovisas netto efter avdrag för kommunernas och landstingens avgift till
momssystemet.

2 Ärlig procentuell förändring av konsumtionsutgifter i fasta priser.

3 Exkl. övertagandet av kostnadsansvaret för läkemedelssubventioner från stat till
landsting år 1998.

4 Justerat sparande erhålls genom att föra slutavräkningen av kommunalskattemedel
till det år den avser.

Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

Från och med år 2000 är kommuner och lands-
ting skyldiga att uppnå ekonomisk balans i bud-
geten. Om utfallet visar att kostnaderna ändå
överstiger intäkterna skall underskottet täckas
inom två år. Genom den gynnsamma utveckling-
en av inkomsterna bedöms kommunsektorn som

Exkl. övertagandet av kostnadsansvaret för läkemedelssubventioner från
stat till landsting år 1998.

72

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 2

helhet klara kravet om ekonomisk balans, samti-
digt som man beräknas öka sina konsumtionsut-
gifter i volym med 1,7 % år 1999 och med 1,3 %
år 2000.

Finansiellt sparande

Den kraftiga ökningen av skatter och statsbidrag
leder till att det finansiella sparandet i år förvän-
tas bli positivt för första gången sedan 1993. Det
finansiella sparandet för 1999 beräknas uppgå till

4,3 miljarder kronor. Under år 2000 förväntas
sparandet öka till 14,5 miljarder kronor. Det
höga sparandet nästa år beror till ca 7,5 miljarder
kronor på tillfälligt höga skatteinkomster till
följd av slutavräkningen6 av skatterna avseende
1999. Detta väntas inte leda till att kommuner
och landsting ökar sina utgifter, utan i stället an-
passar utgifterna efter den varaktiga inkomstni-
vån. Om skatteinkomsterna förs till det inkom-
står de avser, uppvisar sparandet en jämnare
utveckling.

Jämförelse med 1999 års ekonomiska
vårproposition

Jämfört med prognosen i vårpropositionen har
kommunsektorns underliggande inkomster jus-
terats upp. Omläggningen av nationalräkenska-
perna innebär bl.a. att slutavräkningen periodise-
ras ett år tidigare än i de gamla national-
räkenskaperna. Därmed är en direkt jämförelse
av inkomster och finansiellt sparande med tidiga-
re prognoser ej är möjlig. Det underliggande fi-
nansiella sparandet har dock förbättrats. Den
starkare utvecklingen av kommunsektorns in-
komster möjliggör större konsumtionsutgifter
jämfört med vad som beräknades i vårproposi-
tionen. Volymutvecklingen i konsumtionsutgif-
terna har reviderats upp med 0,7 procentenheter
för år 1999 och med 0,2 procentenheter år 2000.

Medelsiktig kalkyl

Regeringen aviserar i denna proposition ett re-
surstillskott på 1 miljard kronor till vården och
omsorgen år 2001. Dessutom beräknar regering-
en ett engångsvist tillskott på 700 miljoner kro-
nor år 2001 till särskilda insatser i vissa kommu-

ner och landsting. Utöver detta ökar de generella
statsbidragen med 4 miljarder kronor, enligt vad
som tidigare aviserats. Regeringen föreslår att
den tillfälliga överföringen av statlig inkomst-
skatt till kommunsektorn förlängs till år 2001,
vilket ökar de generella statsbidragen med 1,3
miljarder kronor.

År 2002 trappas några tillfälliga satsningar ned
i kommunsektorn, samma år minskas antalet
platser i Kunskapslyftet, varför de special-
destinerade statsbidragen sjunker år 2002. Under
perioden 2001-2002 beräknas utgifterna växa i en
högre takt än inkomsterna, men det finansiella
sparandet bedöms fortfarande ligga på en nivå
där sektorn som helhet bör klara kravet om eko-
nomisk balans.

Konsumtionsutgifterna bedöms i volym öka
med drygt 1,0 % under 2001. År 2002 beräknas
konsumtionsutgifternas utvecklingstakt dämpas
till 0,5 %, delvis till följd av en nedgång i antalet
platser i Kunskapslyftet. Konsumtionstillväxten
medför en sysselsättningsökning i den kommu-
nala sektorn för åren 1999-2002 med i genom-
snitt ca 13 500 personer per år.

6 Reglering av de kommunala skattemedlen sker året efter det aktuella
inkomståret i de nya nationalräkenskaperna. En avstämning görs då av
preliminära kommunalskattemedel mot definitiva kommunalskattemedel.
Kommuner och landsting blir då antingen återbetalningsskyldiga eller
erhåller ytterligare skattemedel. Betalningarna sker i januari året därpå.

73

Bilaga 3

Avstämning av målet om
en halverad öppen
arbetslöshet till år 2000

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 3

Bilaga 3

Avstämning av målet om en halverad
öppen arbetslöshet till år 2000

Innehållsförteckning

1    Regeringens mål för öppen arbetslöshet och sysselsättning................................4

2    Sysselsättningspolitiken och utvecklingen på arbetsmarknaden........................5

2.1      Sunda offentliga finanser och stabila priser...........................................5

2.2     Lönebildning............................................................................................5

2.3      Privat sysselsättning och företagande....................................................6

2.4     Skola, vård och omsorg...........................................................................7

2.5     Arbets- och kompetenslinjen.................................................................8

2.5.1    Utbildning och kompetensutveckling...................................................8

2.5.2    Arbetsmarknadspolitik...........................................................................9

3    Sysselsättningssamarbetet inom EU...................................................................13

4    Regeringens förslag i budgetpropositionen för år 2000.....................................13

4.1      Arbets- och kompetenslinjen...............................................................14

4.2      Förbättrade villkor för företagande.....................................................14

5    Tillväxt, sysselsättning och arbetslöshet fram till år 2002..................................14

5.1      Den ekonomiska utvecklingen.............................................................14

5.2     Arbetsmarknaden..................................................................................15

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 3

1 Regeringens mål för öppen
arbetslöshet och sysselsättning

Att öka sysselsättningen och minska arbetslös-
heten utgör regeringens främsta uppgift. I rege-
ringsförklaringen 1996 deklarerade regeringen att
Sverige år 2000 skall ha halverat den öppna ar-
betslösheten till 4 procent och riksdagen ställde
sig i juli samma år bakom detta mål. I budgetpro-
positionen för 1999 tillkom ett mål för syssel-
sättningen. Målet innebär att andelen reguljärt
sysselsatta av befolkningen mellan 20 och 64 år
skall öka från 74 procent 1997 till 80 procent år
2004. Därigenom minskar också behovet av soci-
ala ersättningar. Antalet personer, omräknat till
helårsekvivalenter, vars försörjning utgörs av
ersättningar för ohälsa, arbetslöshet, deltagande i
arbetsmarknadsprogram och socialbidrag skall
minska från drygt 1 miljon helårspersoner 1997
till 0,8 miljoner år 2004.1

Regeringen har utfäst sig att varje halvår redo-
visa en avstämning i förhållande till målet om
halverad öppen arbetslöshet. I det följande redo-
visas den sjätte avstämningen av arbetslöshets-
målet, vilken också innehåller en redogörelse för
regeringens politik och för utvecklingen på ar-
betsmarknaden. Vidare presenteras en uppfölj-
ning av sysselsättningsmålet. Slutligen redovisas i
korthet regeringens prognos för tillväxt, syssel-
sättning och arbetslöshet fram till år 2002.

Andelen reguljärt sysselsatta bland personer i
åldrarna 20 till 64 år uppgick 1990 till drygt 85
procent. Sysselsättningsandelen sjönk därefter,
med undantag av en viss uppgång 1995, konti-
nuerligt fram till 1997. Sedan sommaren 1997
har sysselsättningsandelen åter stigit och 1998
var andelen reguljärt sysselsatta 74,6 procent.
Under 1999 har sysselsättningen fortsatt att
stiga och andelen reguljärt sysselsatta uppgick
under andra kvartalet till 76,8 procent, en ök-
ning med drygt 1,5 procentenheter sedan and-
ra kvartalet 1998.

För att uppnå sysselsättningsmålet behöver
cirka 55 000 nya arbetstillfällen tillkomma per år
mellan 1997 och 2004. Sedan sommaren 1997 har
sysselsättningen ökat med cirka 160 000 perso-
ner, en utveckling som således ligger över med
vad som krävs för att uppnå sysselsättningsmålet.

De senaste två åren har arbetslösheten minskat
kraftigt bland både män och kvinnor. I juli i år
uppgick den säsongrensade öppna arbetslösheten
enligt Finansdepartementets beräkningar till 5,4
procent2, vilket är en minskning med cirka 1,5
procentenheter sedan juli förra året. Sedan våren
1997 har arbetslösheten minskat med cirka 3 pro-
centenheter. Arbetslösheten bland kvinnor, som
allt sedan krisen i början av 1990-talet varit
betydligt lägre än männens, uppgick i juli i år till

4,5 procent (säsongrensat). Detta kan jämföras
med en arbetslöshet på 5,8 procent bland män-
nen. Skillnaden i arbetslöshet mellan män och
kvinnor har minskat sedan mitten av 1990-talet.

Diagram 1.1 Andelen reguljärt sysselsatta, 20-64 år, sä-
songsrensade månadsdata, 3-män. glidande medelvärde.

Procent

Diagram 1.2 Öppen arbetslöshet, säsongsrensade månads-
data

1 För en detaljerad beskrivning av sysselsättningsmålet, se bilaga 4 till
budgetpropositionen för 1999, prop. 1998/99:1.

“ Icke säsongrensad öppen arbetslöshet uppgick till 6,4 procent i juli, lika
hög för män och kvinnor.

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 3

2 Sysselsättningspolitiken och
utvecklingen på arbetsmarknaden

I tillväxtpropositionen (prop. 1995/96:25) hösten
1995 lade regeringen fram en dagordning för sitt
arbete att stärka tillväxten och sysselsättningen.
Dagordningen har därefter fått sin konkreta ut-
formning i ett flertal propositioner. Regeringens
politik för ökad sysselsättning och minskad ar-
betslöshet bygger på fem grundstenar:

1. De offentliga finanserna skall vara sunda och
priserna stabila.

2. Det krävs en bättre fungerande lönebildning
för att arbetslösheten skall kunna halveras.

3. Huvuddelen av sysselsättningsökningen de
kommande åren bör ske i den privata sektorn.

4. I den offentliga sektorn skall verksamheter
prioriteras framför transfereringar. Skolan,
vården och omsorgen utgör kärnan i välfär-
den.

5. Arbetslösheten skall minskas huvudsakligen
genom att fler människor får arbete eller ut-
bildning som ger ökade möjligheter till arbete.

Dessa grundstenar utgör i de följande avsnitten
utgångspunkt för redogörelsen för de konkreta
åtgärder som vidtagits inom ramen för syssel-
sättningspolitiken.3 I avsnitten ges även en bak-
grund till de åtgärder som vidtagits samt en
beskrivning av utvecklingen på några centrala
områden.

offentliga ränteutgifterna minskar, vilket i sin tur
frigör resurser som kan användas för att förbättra
ekonomins funktionssätt och möjliggör ökade
överföringar till kommunerna. Dessa över-
föringar väntas leda till att den kommunala kon-
sumtionen ökar, främst inom vård, skola och
omsorg, och därmed till en ökad offentlig syssel-
sättning. Lägre räntor stimulerar dessutom in-
vesteringarna och den privata konsumtionen.

Sunda offentliga finanser och stabila priser är
alltjämt en viktig förutsättning för en uthållig
ökning av sysselsättningen. I enlighet med det
långsiktiga mål för de offentliga finanserna som
antogs av riksdagen i och med 1997 års vårpropo-
sition skall överskotten i de offentliga finanserna
uppgå till 2 procent av BNP i genomsnitt över en
konjunkturcykel. Därigenom lättas skuldbördan
på kommande generationer samtidigt som ett
finanspolitiskt handlingsutrymme skapas inför
kommande lågkonjunkturer.

Förbättringen av de offentliga finanserna ska-
par utrymme för skattesänkningar med början
under innevarande mandatperiod. Dessa skatte-
sänkningar bör utformas så att marginaleffekter
minskas och arbetskraftsdeltagande och utbild-
ning uppmuntras. Därmed understöds en ut-
veckling med högre tillväxt och ökad sysselsätt-
ning.

2.1 Sunda offentliga finanser och stabila
priser

Saneringen av de offentliga finanserna, som in-
leddes under förra mandatperioden, har inneburit
att budgetunderskott vänts till överskott och att
Sverige kan börja amortera på statsskulden. Sane-
ringsprogrammet har vidare inneburit ett starkt
förtroende för den svenska ekonomin. Dessutom
har tilltron till inflationsmålet på 2 procent
stärkts. Dessa båda faktorer har tillsammans ska-
pat utrymme för väsentligt lägre räntor samt låga
och stabila priser. Lägre räntor leder till att de

3 För en mer detaljerad genomgång av de åtgärder som vidtagits hänvisas
till uppföljningen av arbetslöshetsmålet i bilaga 4 i budgetpropositionen
för 1998 (prop. 1997/98:1).

2.2 Lönebildning

För att den pågående konjunkturuppgången skall
bli långvarig är det av stor vikt att löneökningar-
na hålls på en nivå som är förenlig med fortsatt
prisstabilitet även vid en väsentligt lägre arbets-
löshet än dagens. I en ekonomi som känne-
tecknas av låg inflation är det svårt för företagen
att övervältra kostnader för löneökningar på kon-
sumenter genom ökade priser. Reallöne-ökningar
som överstiger produktivitetstillväxten kommer i
större utsträckning än tidigare att få direkta kon-
sekvenser för produktion och sysselsättning.

Våren 1996 gav regeringen arbetsmarknadens
parter i uppdrag att redovisa sin syn på lönebild-
ningen och möjligheterna att gemensamt formu-
lera nödvändiga förändringar av förhandlings-
och lönebildningssystemen. Regeringen besluta-
de därefter att utse en särskild utredare med upp-
gift att närmare analysera de olika förslag till
förändringar av formerna för framtidens löne-
bildning som parterna presenterade för regering-
en 1997. Utredaren lämnade sitt huvud-

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 3

betänkande till regeringen i november 1998. Två
s.k. samsynsmän har på regeringens uppdrag un-
dersökt förutsättningarna för en samsyn kring
spelreglerna för lönebildningen. Samsynsmännen
rapporterade till regeringen att det finns bety-
dande motsättningar mellan arbetsmarknadens
parter i denna fråga. Regeringen avser därför att i
november lägga ett förslag om nödvändiga för-
ändringar av regelverket för lönebildningen.

2.3 Privat sysselsättning och företagande

Den tredje grundstenen för sysselsättningspoliti-
ken är att huvuddelen av sysselsättningsökningen
skall komma i den privata sektorn. En hög syssel-
sättning i privat sektor bidrar till att stärka de
offentliga finanserna, och är därför en grundför-
utsättning för bibehållandet av ett väl utbyggt
välfärdssystem.

Den privata sysselsättningen minskade kraftigt
i början av 1990-talet, framför allt inom tillverk-
ningsindustrin och byggsektorn. Sedan 1994 har
den privata sysselsättningen återigen ökat, vilket
framgår av diagram 2.1. Sysselsättningsökningen
var inledningsvis betydligt större för män än för
kvinnor, men de senaste åren är uppgången mer
jämt fördelad mellan män och kvinnor.

Diagram 2.1 Sysselsättningsförändring i offentlig och privat
sektor, basperiod januari 1994

Tusental personer, (säsongsrensade glidande medelvärden)

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

Sysselsättningen har ökat kraftigt det senaste året
och den snabba sysselsättningstillväxten inom
tjänstesektorn har fortsatt. Den största ökningen
har skett inom privata företagsinriktade tjänster,
men även inom personliga och kulturella tjänster
samt inom utbildning, vård och omsorg. Syssel-
sättningsförändringarna inom industrisektorn

har varit små, trots det förbättrade konjunktur-
läget.

Saneringen av de offentliga finanserna har bi-
dragit till en kraftig räntenedgång och minskad
osäkerhet om den ekonomiska politiken. Detta
har i sin tur bidragit till att skapa ett gynnsamt
investeringsklimat och därmed möjliggjort ökad
sysselsättning i den privata sektorn.

För att främja sysselsättningen inom den pri-
vata sektorn har också ett flertal åtgärder
genomförts för att förbättra villkoren för företa-
gande. Många av åtgärderna har varit särskilt rik-
tade mot små och medelstora företag. Bland åt-
gärderna som redan genomförts kan nämnas
nedsättning av arbetsgivaravgiften, lättnader i
ägarbeskattningen, möjligheter att kvitta under-
skott i nystartad näringsverksamhet mot inkomst
av tjänst, rätt till tjänstledighet för att starta eget
företag och ett treårigt program för småföretags-
utveckling, förnyelse och tillväxt. En ny anställ-
ningsform - överenskommen visstidsanställning
- har också införts i syfte att stimulera till nyan-
ställningar.

Den av regeringen tillsatta Småföretagsdelega-
tionen presenterade under 1998 sitt slutbetän-
kande med förslag på konkreta åtgärder som
syftar till att förbättra villkoren för de små före-
tagen. I december 1998 presenterade regeringen
ett antal åtgärder som syftar till att förenkla för
småföretagen, och flera av dessa åtgärder följer
förslagen i Småföretagsdelegationens betänkan-
de. En särskild regelförenklingsgrupp, SimpLex,
har inrättats inom Näringsdepartementet. En
grupp bestående av entreprenörer och företagare,
Nybyggarna, knyts till Näringsdepartementet,
och skall mötas regelbundet för att diskutera as-
pekter kring företagandets villkor. Vidare har en
statssekreterargrupp inrättats med särskilt ansvar
för regelförenklingsarbetet. Regeringen har också
beslutat om en förordning för myndigheterna
som innebär att en konsekvensanalys av nya reg-
lers effekter för små företags villkor skall göras
innan förändringarna genomförs (SFS
1998:1820). Motsvarande krav ställs på samtliga
utredningar i den nya Kommittéförordningen
(SFS 1998:1474). Patent- och registreringsverket
och Statskontoret har fått i uppdrag att ta fram
ett förslag till en samordning av företagens upp-
giftslämnande. Vidare vidtas åtgärder för att för-
bättra servicen till företagen samt att förkorta
handläggningstidema vid ett antal myndigheter.

En utredning har tillsatts för att göra en sam-
lad översyn av statliga insatser på riskkapital-

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 3

området. Möjligheterna till en patentintrångs-
försäkring undersöks närmare.

Under 1990-talet har antalet egenföretagare,
exklusive jord- och skogsbruk, ökat med drygt
10 procent. Under 1998 startades enligt statistik
från SCB och NUTEK knappt 34 000 nya före-
tag som tillsammans skapade cirka 55 000 arbets-
tillfällen.4 Kvinnor är underrepresenterade bland
egenföretagama och svarade för drygt 30 procent
av de nya företagen 1998. För att främja kvinnligt
företagande har särskilda åtgärder införts. Till
dessa hör möjlighet till förlängt stana eget-
bidrag, särskilda lånemöjligheter och affärsråd-
givning. Varannan kvinna som startade företag
under 1997 fick starta eget-bidrag, jämfört med
var tredje man.

Under 1998 var antalet företagskonkurser det
lägsta under hela 1990-talet. Varje arbetsdag gick
35 företag i konkurs, vilket kan jämföras med 85
företag 1992. Totalt berördes knappt 19 000
anställda av konkurser under 1998. Under 1999
har antalet konkurser fortsatt att minska och var
under första halvåret 20 procent lägre än motsva-
rande period 1998.

En uppföljning av de företag som etablerades
under 1994 visar att 58 procent av företagen
fortfarande var verksamma tre år senare. Det är
något lägre än för de företag som etablerades
1989, 1991 respektive 1992 (de år för vilka upp-
följningar gjorts), då antalet kvarvarande företag
efter tre år var över 60 procent.

2.4 Skola, vård och omsorg

Saneringen av de offentliga finanserna har skapat
utrymme att höja statsbidragen till kommuner
och landsting. Sammantaget skall statsbidragen
höjas med 25 miljarder kronor från 1996 års nivå
till och med år 2002.5 Fram till och med 1998 ha-
de 12 miljarder kronor tillförts och ytterligare 4
miljarder kronor tillförs under 1999. Kommu-
nernas och landstingens ekonomiska
situation väntas dessutom påtagligt förbättras till

följd av det ökade skatteunderlaget som den
snabba sysselsättningstillväxten ger upphov till.
De höjda statsbidragen har redan medfört att en
viss sysselsättningsökning kommit till stånd
inom kommuner och landsting. Dessutom ger de
höjda statsbidragen goda förutsättningar att för-
stärka kvaliteten i skola, vård och omsorg.

Som framgår av diagram 2.1 har antalet syssel-
satta i den offentliga sektorn ökat successivt
sedan 1998, främst bland kvinnor.6 Den kommu-
nala sysselsättningen, som utgör merparten av
sysselsättningen i den offentliga sektorn, upp-
visar den största ökningen. Sysselsättningen i
kommuner och landsting ökade med cirka 33 000
personer mellan första halvåret 1998 och första
halvåret 1999, vilket motsvarar en ökning med

3,2 procent. Under samma period sjönk syssel-
sättningen vid statliga myndigheter med cirka
3 000 personer, vilket motsvarar en minskning
med 1,5 procent.

Som en följd av den senaste tidens uppmärk-
samhet kring det ökade rekryteringsbehovet av
skol-, vård- och omsorgspersonal, tillsatte rege-
ringen i juni 1998 en kommission med uppdrag
att se över såväl utbildningsbehov som arbetsför-
hållanden inom vård- och omsorgssektorn. I
kommissionens slutrapport (Ds 1999:44) föreslås
en utökning av utbildningsplatser för vårdyrken,
omskolning från övertalighetsområden som
barnomsorg till bristyrken inom vård och om-
sorg samt insatser för att öka antalet anställda in-
vandrare inom vården och omsorgen. Vidare
föreslås större möjligheter till heltidsanställningar
i syfte att minska deltidsarbetslösheten. Rege-
ringen har också beviljat Länsarbetsnämnden i
Stockholms län cirka 6 miljoner kronor till pro-
jektledningsinsatser under en treårsperiod. Med-
len skall användas till ett pilotprojekt för att för-
bättra möjligheterna för utländska läkare att
erhålla svensk läkarlegitimation.

4 NUTEK, ”Svenskt näringsliv och näringspolitik”. Från och med 1998
omfattar statistiken alla företag, tidigare ingick bara företag med en om-
sättning över 30 000 kronor.

I detta belopp ingår medel som tillförs utgiftsområde 16 för att fr o m.
år 2001 stegvis genomföra en allmän förskola och maxtaxa inom barnom-
sorgen.

6 Det kan noteras att det finns en viss skillnad mellan arbetskraftsunder-
sökningens statistik och den statistik över sysselsättningen som presente-
ras i Nationalräkenskaperna. Enligt Nationalräkenskaperna var föränd-
ringarna i sysselsättningen i offentlig sektor något mindre.

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 3

2.5     Arbets- och kompetenslinjen

2.5.1    Utbildning och kompetensutveckling

En av grundstenarna i regeringens sysselsätt-
ningsstrategi är en flerårig satsning på utbildning
och kompetensutveckling på alla nivåer i samhäl-
let. För att varaktigt höja sysselsättningen och
förbättra möjligheterna till arbete för de arbets-
lösa är utbildning av stor vikt. Detta gäller sär-
skilt om utbildningsinsatserna är riktade mot de
personer som har lägre utbildning samt mot de
kompetensområden där efterfrågan finns.

Regeringen har föreslagit att en satsning på
kompetensutveckling för anställda genomförs
åren 2000-2002. Utgångspunkten för satsningen
skall vara det förslag som arbetsgruppen för
kompetensutveckling i arbetslivet lämnade i
höstas.

Som en följd av konjunkturnedgången i början
på 1990-talet ökade arbetslösheten kraftigt inom
samtliga utbildningsgrupper i Sverige. Den se-
naste tidens förbättrade konjunkturläge har på
motsvarande sätt medfört att arbetslösheten
sjunkit för alla utbildningsgrupper, med undan-
tag av personer med forskarutbildning. Som
framgår av tabell 2.1 ligger arbetslösheten emel-
lertid fortfarande på en hög nivå för personer
med kortare utbildning. Arbetslöshetsnivån för
högutbildade har däremot sjunkit till en relativt
låg nivå. En trolig orsak till nedgången i arbets-
löshet bland personer med högst gymnasie-
utbildning är att många personer på denna ut-
bildningsnivå deltar i kunskapslyftet.

Vuxenutbildning

Den svenska vuxenutbildningen är mycket om-
fattande. Till det offentliga skolväsendet för vux-
na hör kommunal vuxenutbildning (komvux),
vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda
(särvux), svenskundervisning för invandrare (sfi)
samt Statens skolor för vuxna (SSV). Sedan kun-
skapslyftet startade hösten 1997 har deltagandet i
vuxenutbildningen ökat kraftigt. Enligt Skolver-
ket uppgick det totala antalet studerande i gym-
nasial vuxenutbildning7 under hösten 1998 till
drygt 235 000 personer, vilket är en ökning med
36 procent från hösten 1997.

Tabell 2.1 Arbetslöshet för olika utbildningsgrupper,
angivet i procent.

1997

1998

Förgymnasial utbildning < 9 år

9,5

7,9

Förgymnasial utbildning 9 (10) år

12,0

9,9

Gymnasieutbildning, max 2 år

8,3

6,6

Gymnasieutbildning > 2 år

9,2

7,6

Eftergymnasial utbildning < 3 år

4,9

3,9

Eftergymnasial utbildning, minst 3 år

3,4

2,9

Forskarutbildning

1,9

2,1

Samtliga

8,0

6,5

Anm.: Arbetslösheten definieras som antal arbetslösa som andel av antal personer i
arbetskraften inom respektive utbildningsgrupp.

Källa: Statistiska centralbyrån, AKU

Av dem som deltog i gymnasial vuxenutbildning
under hösten 1998 var 32 procent män. Andelen
kursdeltagare över 30 år har ökat och uppgick till
56 procent hösten 1998. Elever som var födda
utomlands utgjorde cirka 19 procent av det totala
antalet studerande. Personer med högst tvåårig
gymnasieutbildning svarade för 70 procent av de
studerande under samma period. Av de elever
som deltog i den gymnasiala vuxenutbildningen
under hösten 1998 var 46 procent nyinskrivna
och 31 procent hade studerat sedan hösten 1997.
Antalet personer som sökt särskilt utbildningsbi-
drag (UBS) inför höstterminen 1999 är betydligt
färre än tidigare. Till hösten 1999 har 50 000 per-
soner sökt UBS, vilket kan jämföras med hösten
1998 då de sökande uppgick till omkring 80 000
personer. Det minskade antalet ansökningar kan
förklaras med att UBS sedan den 1 juli 1999 en-
dast beviljas för studier under maximalt ett år,
samt att kvoten för det totala antalet bidrag av
detta slag fylldes redan under våren. Detta har
bidragit till att antalet ansökningar om särskilt
vuxenstudiestöd (SVUX) har ökat kraftigt. Inför
höstterminen 1999 uppgick antalet ansökningar
om SVUX till cirka 25 000, vilket kan jämföras
med tidigare år då antalet ansökningar uppgått
till 8 000 - 10 000.

Regeringen har tagit initiativ till fristående ut-
värderingar av kunskapslyftet, bl a vad gäller hur
kunskapslyftet påverkat deltagarnas möjligheter
att få arbete eller gå vidare till högre studier. Ut-
värderingarna avrapporteras löpande under peri-
oden 1999-2001.

7 Med gymnasial vuxenutbildning avses verksamhet inom såväl kunskaps-
lyftet som den kommunalt finansierade gymnasiala vuxenutbildningen.

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 3

Tabell 2.2 Examensmål

Examen

Mål

1997-1999

Utfall 1997-1998
i % av målet

Utfall 1997

Utfall 1998

Preliminära mål

2000-2002

Magisterexamen

14 155

65% (69%)

4 434 (4668)

4 837 (5094)

17 920

Apotekarexamen

280

48 %

52

83

350

Civilingenjörsexamen

10 700

64 %

3 381

3 426

11 670

Grundskollärarexamen, 4-9

4 440

44 %

969

993

6 240

Gymnasielärarexamen

3 720

51 %

902

1 002

4 485

Anm.: I utfallssiffrorna för magisterexamen anges inom parentes det totala antalet examina inklusive examina vid enskilda högskolor samt lärosäten för vilka mål för antalet magiste r-
examen inte satts upp.

Regeringen avser lämna förslag till justering av de hittills preliminära målen för perioden 2000-2002 när utfallet av hela perioden 1997-1999 är känt.

Kvalificerad yrkesutbildning

Sedan 1996 pågår en försöksverksamhet med
kvalificerad yrkesutbildning på eftergymnasial
nivå (KY). Intresset från såväl arbetslivet som de
sökande är mycket stort. Totalt beräknas om-
kring 12 000 personer delta i KY under hösten
1999, varav 6 000 personer är nyantagna. Flest
platser återfinns inom IT, tillverkning, ekonomi,
turism och vård. Av samtliga deltagare under
perioden 1996-1998 har 46 procent varit kvinnor
och 10 procent födda i utlandet. Ungefär 70 pro-
cent av de deltagare som hittills avslutat sin ut-
bildning har fått ett arbete inom tre månader ef-
ter att de avslutat utbildningen. Antalet
anordnare av kvalificerad yrkesutbildning har
tredubblats sedan starten 1996. Under hösten
1999 finns det cirka 150 olika anordnare.

Högskolan

Läsåret 1997/98 uppgick antalet registrerade stu-
denter vid landets universitet och högskolor till
mer än 300 000 personer. I takt med att den
svenska högskolan byggts ut över hela landet har
16 000 nya platser tillkommit under vart och ett
av åren 1997 till 1999 och resurser för ytterligare
20 000 permanenta platser år 2000 skall tillföras. I
budgetpropositionen för år 2000 föreslår rege-
ringen, i enlighet med aviseringen i 1999 års eko-
nomiska vårproposition (prop. 1998/99:100), en
utbyggnad av högskolan med ytterligare 10 000
platser 2001 och lika många år 2002.

De nytillkomna platserna skapas främst inom
de naturvetenskapliga och tekniska områdena.
Vidare skall 1 500 av platserna avsättas till di-
stansutbildning och decentraliserad utbildning.
Utöver den statligt finansierade utbildningen fö-
rekommer även uppdragsutbildning på landets
universitet och högskolor. Under budgetåret

1998 beräknas mer än 5 500 helårsstudenter8 ha
studerat på uppdragsutbildning.

Riksdagen har fastställt utbildningsmål för
varje universitet och högskola för treårsperioden
1997-1999. De resultat som hittills erhållits indi-
kerar att målet kommer att uppnås vad gäller an-
talet magister- och civilingenjörsexamina. Ut-
fallet för de övriga examensmålen är sämre och
målen för dessa examina kommer sannolikt inte
att nås (se tabell 2.2).

2.5.2 Arbetsmarknadspolitik

Arbetsmarknadspolitikens främsta uppgift är att
genom ett effektivt platsförmedlingsarbete,
kompetenshöjande insatser och andra åtgärder
uppnå en högre rörlighet på arbetsmarknaden
och förhindra långa perioder utan reguljärt arbe-
te. Detta skall bidra till att sysselsättningen kan
öka och arbetslösheten minska utan att infla-
tionsdrivande flaskhalsar och bristsituationer
uppstår. Det är mycket viktigt att arbetsmark-
nadspolitiken har denna inriktning speciellt vid
en stark konjunktur. Hög prioritet ges därför till
den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen
och till att förhindrand att individer med en svag
ställning på arbetsmarknaden slås ut. Aven arbe-
tet med att bryta den rådande könsuppdelningen
på arbetsmarknaden prioriteras.

Konjunkturberoende program

Som en följd av att aktivitetsnivån i ekonomin
ökat har även företagens efterfrågan på arbets-
kraft blivit större, och antalet nyanmälda lediga

Helårsstudenter beräknas utifrån varje enskilt kurstillfälle. Antalet re-
gistrerade på kursen multipliceras med poäng dividerat med 40. Antalet
helårsstudenter exkl. uppdragsutbildning uppgick budgetåret 1998 till
drygt 245 000.

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 3

platser ökade med ca 13 procent mellan andra
kvartalet 1998 och 1999. I 1999 års ekonomiska
vårproposition föreslog regeringen en neddrag-
ning av volymen av konjunkturberoende pro-
grammen mot bakgrund av den goda utveck-
lingen på arbetsmarknaden. För att förhindra att
det uppstår inflationsdrivande flaskhalsar till följd
av brist på viss yrkeskompetens, har det dess-
utom skett en successiv förändring av arbets-
marknadspolitikens inriktning. Regeringen har
vidtagit en rad åtgärder för att anpassa de arbets-
marknadspolitiska programmen till den ökade
efterfrågan på utbildad arbetskraft, och beslutat
att ge ökade resurser till olika former av utbild-
ning. Som en följd av detta var andelen personer i
utbildningsprogram, arbetsmarknadsutbildning
och IT-satsningen i genomsnitt 35 procent högre
under de första sex månaderna 1999 jämfört med
motsvarande period 1998, medan andelen i prak-
tikprogram i genomsnitt var 23 procent lägre un-
der samma period. Antalet personer i arbets-
marknadsutbildning var i genomsnitt knappt
41 000 per månad under första halvåret 1998, vil-
ket kan jämföras med i genomsnitt 53 000 perso-
ner per månad under första halvåret 1999. Under
de två första kvartalen 1999 har andelen i yrkesin-
riktad arbetsmarknadsutbildning minskat, medan
andelen i förberedande arbetsmarknadsutbild-
ning uppvisar en något stigande trend. Majorite-
ten av utbildningsdeltagarna, cirka 60 procent,
deltar dock i yrkesinriktad utbildning.

Särskilda satsningar inom arbetsmarknadsut-
bildningen görs inom IT-området, genom det
nationella programmet för IT-utbildning, SwIT.
Programmet startade i december 1997 och skall
avslutas i mars 2000. Målet är att till slutet av
mars år 2000 ha utbildat 11 000 personer. I slutet
av juli 1999 var drygt 8 800 personer registrerade
i SwIT:s databas.5 Tre grupper på arbetsmarkna-
den prioriteras i SwIT, nämligen kvinnor, invand-
rare och arbetshandikappade. Av samtliga delta-
gare beräknas 34 procent vara kvinnor, 7 procent
vara utländska medborgare och 5 procent vara
arbetshandikappade.

Arbetsmarknadsverkets verksamhetsmål

I regleringsbrevet för Arbetsmarknadsverket
för budgetåret 1999 upprättas en rad verksam-
hetsmål. Måluppfyllelsen har generellt förbätt-
rats mellan första och andra kvartalet 1999.
Genom de förstärkningar av anställningsstödet
som införs den 1 oktober kommer möjlighe-
terna för långtidsinskrivna att återfå kontakten
med den reguljära arbetsmarknaden att för-
bättras.

Tabell 2.3 Arbetsmarknadsverkets mål- och resultat-
uppfyllelse

Mål

Resultat
kvartal
1/99

Resultat
kvartal
2/99

Anvisningsgrad (%)

90

91

90,2

Andel arbetsgivare som fått
tillräckligt med sökande i tid (%)

80

67

68

Andel i arbete efter yrkesinriktad
utbildning (%)

701

32,8

43,6

Antal långtidsarbetslösa (högst)

50 000

45 009

44 164

Antal långtidsinskrivna (högst)

75 0002

90 015

85157

Ungdomsgarantierbjudande (%)

100

97

97,5

1. Detta mål skall uppnås fjärde kvartalet 1999.

2. Vid slutet av 1999.

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen

Långtidsinskrivna

Antalet långtidsinskrivna, dvs. personer som varit
inskrivna vid arbetsförmedlingarna i minst två år
och inte haft något arbete, har sjunkit med 21
procent det senaste året.10 I juli 1999 uppgick
antalet långtidsinskrivna till drygt 85 000 perso-
ner. Av de som var långtidsinskrivna under andra
kvartalet 1999 deltog i genomsnitt 40 procent i
ett aktivt arbetsmarknadsprogram och 60 procent
var arbetslösa.

Minskningen av antalet långtidsinskrivna kan
förklaras av den ökade efterfrågan på arbetskraft
samt deltagande i kunskapslyftet. Männen utgör
60 procent av de långtidsinskrivna och 76 pro-
cent av samtliga långtidsinskrivna är i åldrarna
25-54 år. En förhållandevis stor del av de lång-
tidsinskrivna utgörs av arbetshandikappade och
utomnordiska medborgare. Andelen arbetshan-

5 Vid samma tidpunkt hade drygt 6 000 personer påbörjat en SwIT-
utbildning enligt AF 90. Skillnaden i antalet personer kan delvis förklaras
med en felkodning i AF 90 och delvis med att SwIT i sin rapportering
även tar med anställda, vilka uppgår till cirka 1 800 personer.

10 Till följd av en definitionsförändring från och med januari 1999 är de
redovisade talen för långtidsinskrivna inte jämförbara mellan 1998 och
1999. I AMS kvartalsrapport 1999:2 görs en korrigering för definitions-
förändringen och därigenom kan minskningen i antalet långtidsinskrivna
uppskattas.

10

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 3

dikappade uppgick i juli 1999 till 24 procent och
andelen utomnordiska medborgare till ungefär 14
procent av de långtidsinskrivna.

ligt de senaste åren,12 vilket tyder på att den star-
ka konjunkturen påverkar situationen på arbets-
marknaden i positiv riktning även för denna
grupp.

Personer med utomnordisk bakgrund

De utomnordiska medborgarnas situation på ar-
betsmarknaden försämrades kraftigt under 1990-
talet, men de senaste två åren har deras situation
förbättrats något. Arbetslösheten bland utom-
nordiska medborgare ökade från fem procent
1990 till som mest 33 procent 1997. Därefter
minskade arbetslösheten till 27 procent 1998 och
under 1999 har arbetslösheten sjunkit ytterligare.
Mellan 1990 och 1997 sjönk sysselsättningsgra-
den från 67 procent 1990 till 35 procent 1997 för
att sedan stiga till 39 procent 1998.11 Arbets-
kraftsdeltagandet var cirka 70 procent 1990, men
föll till 54 procent 1998, 43 procent för kvinnor
och 62 procent för män.

Tabell 2.4 Andel utomnordiska och övriga medborgare som
gar frän arbetslöshet till reguljärt arbete och arbetsmark-
nadspolitiska program, angivet i procent.___________________

Utomnordiska
medborgare
till reguljärt
arbete

övriga med-
borgare till
reguljärt
arbete

Utomnordiska
medborgare
till program

övriga till
program

jan. 92

4,8

9,3

12,4

8,5

jan. 93

2,4

5,4

6,9

6,7

jan, 94

3,3

6,6

11,5

10,2

jan. 95

3,1

7,7

12,5

9,8

jan. 96

2,9

7,0

13,9

12,4

jan. 97

3,1

7,6

10,1

9,5

jan. 98

4,6

10,6

10,6

10,3

jan. 99

5,4

10,8

10,0

9,0

Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen och Finans departementet

Diagram 2.2 Öppen arbetslöshet, utomnordiska och svenska
medborgare, 1990-1998

Procent

Jämfört med svenska och övriga nordiska med-
borgare har utomnordiska medborgare avsevärt
svårare att lämna arbetslösheten för den reguljära
arbetsmarknaden. Däremot är det en något större
andel av de arbetslösa utomnordiska invandrarna
som lämnar arbetslösheten för att delta i ett
arbetsmarknadspolitiskt program. Emellertid
tycks andelen arbetslösa utomnordiska medbor-
gare som får reguljärt arbete ha ökat kontinuer-

Även utomnordiskt födda personer med svenskt
medborgarskap har en svår situation på arbets-
marknaden. Drygt 16 procent av dessa personer
var arbetslösa under 1998, och endast 53 procent
av dem var sysselsatta. Detta kan jämföras med
1991, då 4 procent var arbetslösa och 73 procent
var sysselsatta. Vidare finns det studier som tyder
på att ungdomar med utländsk bakgrund är
arbetslösa i högre utsträckning än andra ungdo-
mar, även om de har likvärdiga kvalifikationer13.

Det är troligt att en viktig förklaring till utom-
nordiska medborgares svårigheter på arbets-
marknaden är förekomsten av s.k. statistisk dis-
kriminering. Det innebär att arbetsgivare
tillskriver enskilda individer gruppegenskaper.
Om arbetssökande av en viss nationalitet i ge-
nomsnitt har sämre kvalifikationer än andra sö-
kande kommer arbetsgivarna att avstå från att
kalla även högkvalificerade individer av denna
nationalitet till anställningsintervju. Detta kan
vara ett ekonomiskt rationellt beteende, särskilt
om arbetsgivaren har många arbetssökande att
välja mellan.

11 Sysselsättningsgraden avser personer i åldrarna 16-64 och avser alla
sysselsatta, ej enbart reguljärt sysselsatta. Således är siffrorna inte helt
jämförbara med siffror avseende regeringens sysselsättningsmål som avser
andelen reguljärt sysselsatta i åldrarna 20-64.

Det bör dock påpekas att i tabellen redovisas endast statistik från janua-
ri månad. Helårsgenomsnitten kan se helt annorlunda ut p.g.a. säsongsva-
riationer.

Se t. ex. "Svengespecifikt humankapital och ungdomars etablenng på ar-
betsmarknaden", Lena Schröders och Roger Wilhelmsson, Ekonomisk
Debatt 1998, nr. 8.

11

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 3

Som ett led i regeringens strävan att motverka
diskriminering på arbetsmarknaden ska ett sys-
tem för validering av utländsk yrkeskompetens
prövas under hösten. Dessutom ska en översyn
göras av högskolans möjligheter att ge komplet-
terande utbildning till arbetslösa med utländsk
bakgrund. En försöksverksamhet med inriktning
mot att pröva nya metoder och aktörer för effek-
tivare förmedling av arbeten till arbetslösa utom-
nordiska medborgare kommer även att initieras.
Inom ramen för utbildningen i svenska för in-
vandrare (sfi) ska tillgången på praktikplatser
förbättras. Slutligen avsätts under budgetåret
2000 100 miljoner kronor för otraditionella insat-
ser i storstadsregionerna med syfte att bryta den
sociala, ekonomiska och etniska segregationen.

Ungdomar

Arbetslösheten bland ungdomar i åldrarna 16-24
år har sjunkit från 13 procent i juli 1998 till 9,5
procent i juli 1999. För de unga kvinnorna upp-
gick arbetslösheten i juli 1999 till 8,1 procent och
för de unga männen till 10,7 procent. Nedgången
i arbetslösheten bland de unga kan främst förkla-
ras av den förbättrade konjunkturen och att
många valt att studera på högskolenivå.

Ungdomsarbetslösheten motverkas genom åt-
gärder på lokal nivå. Antalet personer i åldrarna
18-24 år som deltar i konjunkturberoende pro-
gram har minskat med 22 procent mellan andra
kvartalet 1998 och andra kvartalet 1999. De ar-
betsmarknadsprogram som är viktigast för ung-
domarna är det kommunala ungdomsprogram-
met för 18-19-åringar, det nya utvecklings-
programmet för 20-24-åringar, anställningsstöd,
arbetsplatsintroduktion samt arbetsmarknadsut-
bildning.

Enligt statistik från AMS gick 35 procent av de
ungdomar som lämnade arbetslösheten i januari
1999 till ett arbete, 30 procent till arbetsmark-
nadspolitiska program och 23 procent lämnade
arbetskraften.

Trots ansträngningar att minska långtidsar-
betslösheten bland ungdomar uppgick antalet 16-
24-åringar som hade varit arbetslösa i mer än 13
veckor (drygt 90 dagar) till ca 10 900 personer i
juli 1999. Detta är emellertid en minskning med
59 procent sedan juli 1998.14

Regionala skillnader

Sysselsättningen har minskat i hela landet sett
över en längre period. Storstadslänen har dock
lyckats upprätthålla en relativt hög sysselsättning
men fortfarande är sysselsättningsgraden lägre i
storstadsområdena jämfört med 1990.

Mellan det andra kvartalet 1998 och andra
kvartalet 1999 har sysselsättningsgraden stigit i
hela landet, med undantag av övre Norrland. Sys-
selsättningsgraden ligger över 70 procent i samt-
liga regioner bortsett från övre Norrland där den
ligger oförändrad på 68,2 procent. Befolkningen
har minskat i framförallt norra Mellansverige och
Norrland, vilket tyder på att det råder en viss
migration från de områden som har hög arbets-
löshet. Av statistiken framgår att befolkningen i
övre Norrland minskade i motsvarande grad som
sysselsättningen under samma tidsperiod.

Tabell 2.5 Regional utveckling av arbetslöshet och syssel-
sättning 1998:2 - 1999:2

Arbetslöshet
1998:2

1999:2

Sysselsättning

1998:2

1999:2

Hela riket

6,6

5,4

75,2

76,8

Stockholm

5,4

3,8

79,2

81,2

Östra Mellansverige

6,7

5,9

73,8

75,7

Småland och öarna15        5,5

5,1

78,6

79,7

Sydsverige

7,5

6,0

72,2

74,1

Västsverige

6,4

4,9

75,4

76,8

Norra Mellansverige

8,2

7,3

72,6

74,6

Mellersta Norrland

8,4

6,1

72,9

74,1

övre Norrland

7,8

7,7

71,7

71,5

Anm. Arbetslösheten beräknas som andelen arbetslösa av samtliga personer i arbet s-
kraften i respektive region, (16-64 år). Sysselsättningen beräknas som andelen sysse I-
satta av samtliga personer i befolkningen i åldrarna 20-64 år i respektive region.
Källa: Statistiska centralbyrån, AKU

Det råder stora skillnader i arbetslöshet mellan
olika regioner i Sverige. Arbetslöshetsnivån var
det andra kvartalet i år lägst i Stockholm och
högst i övre Norrland. Mellan det andra kvartalet
1998 och andra kvartalet i år har arbetslösheten
sjunkit i samtliga län i takt med att konjunkturen
vänt upp. Minskningen är förhållandevis jämnt
fördelad över riket med undantag för Övre
Norrland och Småland med Öland och Gotland.

Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar. Enligt AMS:s statistik mins-
kade antalet långtidsarbetslösa ungdomar i åldrarna 18-24 år från 4 948 till
3 442 personer under samma period.

15 Denna regionfamilj innehåller län med vitt skilda arbetslöshets- och
sysselsättningssituation. Under det andra kvartalet i år var t.ex. arbetslös-
heten i Kalmar län 7,2 procent och sysselsättningsgraden 72,2 procent.
Motsvarande siffror för Kronobergs län var 3,3 procent respektive 76,7
procent.

12

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 3

I Sverige - liksom i många andra länder - tycks
de regionala skillnaderna i arbetslöshet bestå över
tiden. De län som hade låg arbetslöshet 1980 har
också låg arbetslöshet idag. Denna bild består
även om hänsyn tas till förekomsten av arbets-
marknadspolitiska program. De bestående skill-
naderna i relativ arbetslöshet skulle kunna bero
på att arbetskraftens rörlighet mellan olika regio-
ner är låg eller på att vissa regioner har ett över-
skott på arbetskraft med utbildning eller erfaren-
het som inte efterfrågas och att anpassning via
nyinvesteringar i humankapital tar tid. Det kan
även sammanhänga med att de rikstäckande kol-
lektivavtalen i för liten utsträckning tar hänsyn
till att såväl levnadsomkostnader som kostnader
för arbetsgivarna skiljer sig åt mellan olika delar
av landet. Med tanke på att skillnaderna i arbets-
löshet ter sig så stabila över en lång tid är det
dessutom troligt att skillnaderna i arbetslöshet till
stor del bottnar i t.ex. olikheter i befolknings-
och industristruktur, avstånd, livsmiljö samt na-
turtillgångar.

3 Sysselsättningssamarbetet inom

EU

Tillämpningen av avdelningen om sysselsättning i
Amsterdamfördraget har medfört att sysselsätt-
ningsfrågan fått en kraftigt framskjuten position i
EU:s arbete. Ett starkt europeiskt samarbete kan
stödja de nationella ansträngningarna i kampen
mot arbetslösheten. Samordningen av sysselsätt-
ningspolitiken skall ske på grundval av gemen-
samma riktlinjer för sysselsättningen och bygger
på erfarenheterna från den multilaterala övervak-
ningen av den ekonomiska politiken. Liksom ti-
digare ligger huvudansvaret för sysselsättnings-
och arbetsmarknadspolitiken på de enskilda
medlemsstaterna.

EU:s medlemsstater skall varje år redovisa hur
sysselsättningspolitiken utformas i relation till
sysselsättningsriktlinjerna. Denna redovisning
sker i form av s.k. nationella handlingsplaner som
lämnas in till kommissionen och rådet. Sverige
lämnade in sin handlingsplan den 31 maj i år. I
likhet med föregående års sysselsättningsriktlin-
jer delas rekommendationerna in i fyra hu-
vudområden: att förbättra anställningsbarheten,
utveckla företagarandan, uppmuntra företagens
och de anställdas anpassningsförmåga samt stärka
jämställdhetspolitiken.

I förhållande till riktlinjerna för 1998 har re-
kommendationerna stärkts vad gäller skatte- och
bidragssystem, tillgång till livslångt lärande, dis-
kriminering av svaga grupper, undanröjande av
hinder för sysselsättning i tjänstesektorn samt
åtgärder för ökad jämställdhet. Regeringen kon-
staterar att Sveriges sysselsättningspolitik ligger
väl i linje med riktlinjernas rekommendationer
och välkomnar särskilt riktlinjernas inriktning på
att arbetskraftens anställningsbarhet måste främ-
jas genom aktiva åtgärder, med betoning på ut-
bildning och kompetensutveckling och att detta
prioriteras framför passivt kontantstöd. Vidare
delar regeringen till fullo synsättet att skatte- och
bidragssystem utformas på ett sätt som gör det
lönsamt att arbeta. Sverige uppfyller i de flesta fall
de mål och intentioner som riktlinjerna ger ut-
tryck för. I flera fall är regeringens ambition mer
långtgående än vad riktlinjerna anger.

Handlingsplanerna granskas under 1999 i mi-
nisterrådet och av kommissionen för att sedan bli
underlag till den gemensamma rapporten omsys-
selsättning och nya riktlinjer för år 2000. Rege-
ringen ser en aktiv och pådrivande roll i det euro-
peiska samarbetet som en viktig del i en politik
för ökad tillväxt och sysselsättning. Regeringen
avser därför att arbeta för att riktlinjerna för sys-
selsättningspolitiken och dess övervakning ges
samma vikt som motsvarande instrument på det
ekonomiska området.

Vid Europeiska rådets möte i Köln i juni i år
beslutades att inrätta en så kallad makroekono-
misk dialog. Syftet är att öka informationsutbytet
om den ekonomiska utvecklingen och främja en
samsyn mellan de aktörer som påverkar syssel-
sättningsutvecklingen. Inrättandet av dialogen
markerar den politiska vilja som finns i EU att
sträva efter ökad samverkan för att nå högre till-
växt och sysselsättning i unionen som helhet.

4 Regeringens förslag i
budgetpropositionen för år 2000

Det starka förtroendet för den ekonomiska poli-
tiken med låga och stabila priser och överskott i
de offentliga finanserna skapar förutsättningar
för en utveckling med hög tillväxt, stigande sys-
selsättning och sjunkande arbetslöshet. I budget-
propositionen för år 2000 föreslår regeringen ett
antal åtgärder som skall bidra till att denna
utveckling befästs och blir uthållig. Dessa åtgär-

12 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uol-3

13

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 3

der syftar till att stärka arbets- och kompetens-
linjen samt förbättra villkoren för företagandet.

4.1 Arbets- och kompetenslinjen

Arbets- och kompetenslinjen är en central strate-
gi i regeringens politik för att den goda ekono-
miska utvecklingen skall komma fler grupper till
del och att långsiktigt öka arbetsutbudet. I 1999
års ekonomiska vårproposition aviserades en
skattereduktion för arbetsgivare som anställer
personer som varit inskrivna vid arbetsförmed-
lingen i mer än tre år. För att öka den grupp som
omfattas av stödet föreslås det s.k. förstärkta an-
ställningsstödet även omfatta personer öppet ar-
betslösa eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder
under minst två år.

Ett viktigt inslag i regeringens politik för ökad
sysselsättning och minskad arbetslöshet är ett
långsiktigt arbete för att reducera marginal-
effekter och ta bon fattigdomsfällor. De förbätt-
rade utsikterna för svensk ekonomi möjliggör,
inom ramen för budgetmålen, skattesänkningar
riktade till låg- och medelinkomsttagare. Dessa
skattesänkningar kommer att sänka marginalef-
fekterna och stimulera arbetsutbudet. I detta
syfte har också ekonomiskt utrymme skapats för
att fr.o.m. 2001 stegvis genomföra en allmän för-
skola och maxtaxa inom barnomsorgen. Rege-
ringen föreslår också att gränsen för statlig in-
komstskatt höjs så att färre löntagare betalar
statsskatt. Målet är att andelen som betalar statlig
skatt åter skall närma sig de 15 procent som var
riksdagens ambition i skattereformen 1990-91.

Regeringen föreslår att 1,35 miljarder kronor
år 2000 och 1,15 miljarder kronor årligen fr.o.m.
år 2001 avsätts i form av reducerad skatt för att
stimulera kompetensutveckling arbetslivet. Syftet
är att stimulera till kontinuerlig individuell kom-
petensutveckling i arbetslivet, vilket kan öka in-
dividens möjligheter att välja och byta arbete. Ett
system för individuell kompetensutveckling i ar-
betslivet skulle därmed kunna öka anställbarhe-
ten och tryggheten i arbetslivet. Formerna för
kompetensutveckling i arbetslivet får övervägas i
särskild ordning. Regeringen avser ge en utredare
i uppdrag att föreslå hur kompetensutvecklingen
kan utformas.

4.2 Förbättrade villkor för företagande

En ökad sysselsättning inom den privata sektorn
är av stor vikt för att öka tillväxten. En ökad pri-
vat sysselsättning ökar också skatteintäkterna och
därmed förbättras förutsättningarna för att ut-
veckla välfärden. I syfte att stimulera företagsam-
heten i Sverige föreslår regeringen en rad åtgärder
på skatteområdet.

Möjligheterna till avsättning till periodise-
ringsfond förstärks. För aktiebolag och juridiska
personer höjs avdragstaket från 20 till 25 procent
av inkomsten. För enskilda näringsidkare och
handelsbolag höjs avdragstaket från 25 procent
till 30 procent. Dessutom förlängs tiden inom
vilken återföring av periodiseringsfond skall ske
från fem till sex år, detta för alla företagsformer.

Som tidigare aviserats föreslås att flertalet av de
s.k. stoppreglerna som tillämpas för fåmans-
företag skall slopas.16 Jordbruket likställs skatte-
mässigt med annan industri. Kupongskatten för
utdelning på näringsbetingade aktier till utländ-
ska ägare föreslås avskaffas från och med års-
skiftet för att inte utländska investeringar i Sveri-
ge skall missgynnas i förhållande till investeringar
i andra länder. Ett utrymme avsätts för att införa
en lättnad i beskattningen av utländska experter.

5       Tillväxt, sysselsättning och

arbetslöshet fram till år 2002

5.1     Den ekonomiska utvecklingen

Utsikterna för svensk ekonomi har förbättrats
avsevärt jämfört med den bedömning som gjor-
des i 1999 års ekonomiska vårproposition. En
viktig förklaring till upprevideringen av tillväxt-
prognosen är den mycket gynnsamma utveck-
lingen för de inhemska delarna av ekonomin. Till
grund för den starka utvecklingen av den in-
hemska efterfrågan ligger en kraftig sysselsätt-
ningsökning och ökade reala hushållsinkomster.
Den låga inflationen bidrar till höjda reallöner
och stigande aktie- och huspriser stärker hushål-
lens förmögenhetsställning.

16 Stoppreglerna avser de särskilda regler som tar sikte pä transaktioner
mellan fåmansägda företag och dess ägare.

14

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 3

Den privata konsumtionen väntas utveckla sig
starkt under hela prognosperioden dels för att
fler får arbete och att hushållens inkomst- och
förmögenhetsställning förbättras, dels för att in-
komstskatterna sänks. Investeringsklimatet vän-
tas vara fortsatt gynnsamt även om investering-
arnas bidrag till tillväxten framöver blir lägre än
under 1998.

mycket lite som tyder på att någon betydande
uppgång i inflationen är nära förestående. Riks-
banken antas höja reporäntan med en knapp pro-
centenhet under nästa år. Därmed väntas infla-
tionen år 2001 och 2002 överensstämma med
inflationsmålet.

■ Tabell 5.1 Nyckeltal 1998 - 2002                         1

1998

1999

2000

2001

2002

Antal sysselsatta

1,5

2,7

1,6

0,5

0,3

Sysselsättningsgrad

74,6

76,2

77,1

77,3

77,3

Öppen arbetslöshet

6,5

5.4

4,5

4,2

4.2

Arbetsmarknadspolitiskt
program

3,9

3,3

3,5

3,5

3,5

Kontantlön per timme

3,8

3,4

3,2

3.0

3,0

KPI, årsgenomsnitt

0,4

0,3

1,2

1,9

2,0

Offentligt finansiellt
sparande

2,3

1,7

2,1

2.0

2,9*

BNP

2,6

3,6

3,0

2,2

2,0

Anm. Sysselsättningsrad mäts som andelen reguljärt sysselsatta av befolkningen i
åldrarna 20- 64 år. Den öppna arbetslösheten och personer i program redovisas i pr o-
cent av arbetskraften. Offentligt finansiellt sparande är uttryckt som andel av BNP före
beräkningsteknisk överföring. Ärlig procentuell förändring redovisas för antal sysse I-
satta, löner, KPI och BNP.

* Före eventuella överföringar till hushållssektorn.
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

I takt med att sysselsättningen ökar, växer även
kommunernas och landstingens skatteintäkter
vilket tillsammans med de överföringar som pla-
nerats till 2002 (se vidare avsnitt 2.4) bidrar till
att öka den offentliga konsumtionen med i
genomsnitt cirka 1 procent per år under perioden
2000-2002. Den internationella konjunkturut-
vecklingen ser också ljusare ut i jämförelse med
den bild som gavs i vårpropositionen. Denna ut-
veckling väntas också komma de svenska ex-
portföretagen till godo.

Sammantaget växer den samlade svenska pro-
duktionen av varor och tjänster med 3,6 procent i
år och 3,0 procent nästa år. Därefter väntas BNP
växa i takt med den underliggande tillväxttakten i
ekonomin, dvs. den tillväxt som är förenlig med
att priser och löner utvecklas på ett hållbart sätt.

Genom den goda ekonomiska utvecklingen
väntas skatteintäkterna öka. Trots detta sjunker
skatternas (liksom även utgifternas) andel av
BNP år 2000. För år 2002 väntas den offentliga
sektorns finansiella sparande överstiga det av
riksdagen uppsatta målet om 2 procent av BNP,
vilket möjliggör överföringar till hushållssektorn.

Trots att sysselsättningen och produktionen
ökat snabbt under våren och sommaren har inte
inflationstrycket ökat påtagligt. Det finns också

5.2 Arbetsmarknaden

Under det senaste halvåret har sysselsättningen
stigit mycket snabbt och arbetslösheten har
minskat. Eftersom tillväxten i ekonomin huvud-
sakligen drivs av en stark inhemsk efterfrågan
förväntas sysselsättningsutvecklingen bli mycket
god framöver. Framför allt ökar sysselsättningen
inom tjänstesektorerna - både privata och of-
fentliga - men den ökar även inom byggnads-
verksamheterna. Sysselsättningen i industrin
väntas minska mellan 1998 och 1999 i spåren av
den tillfälliga nedgången i industrikonjunkturen.
Under nästa år sker dock en liten återhämtning
av industrisysselsättningen. I år ökar antalet sys-
selsatta totalt med hela 2,7 procent. Under perio-
den 2000-2002 väntas sysselsättningsökningen
avta successivt i takt med att ekonomin i sin hel-
het mattas av något. Sysselsättningen mätt som
andelen reguljärt sysselsatta i åldrarna 20 - 64 år
väntas öka från 74,6 procent 1998 till 77,3 pro-
cent 2002.

Den starka sysselsättningsutvecklingen leder
till att arbetslösheten fortsätter att sjunka. Ett
förbättrat arbetsmarknadsläge gör även att
arbetsutbudet ökar, men till följd av ökade voly-
mer i arbetsmarknadspolitiska program och i re-
geringens utbildningssatsningar dämpas dock
ökningen av arbetsutbudet en del. Detta gör att
den öppna arbetslösheten kan minska till 4,5 pro-
cent under nästa år för att under 2001-2001 ligga
runt 4,2 procent.

De nominella löneökningarna under perioden
1999-2002 väntas bli låga, men till följd av en
fortsatt låg inflation blir ändå reallöneökningarna
högre än genomsnittet under perioden 1970-
1998.

Det finns en rad osäkerheter behäftade med
utvecklingen på arbetsmarknaden under progno-
sperioden. En fortsatt sysselsättningsökning för-
utsätter - utöver en fortsatt god tillväxt - att såväl
lönebildningen som matchningen mellan arbets-
sökanden och lediga platser fungerar väl. Den
senaste tidens mycket snabba ökning av syssel-
sättningen har skett med bibehållen låg inflation,

15

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 3

vilket kan indikera att det finns gott om arbets-
kraft med rätt kompetens och utbildning och att
matchningen fungerar väl. Samtidigt finns allt fler
tecken på brist på arbetskraft inom vissa bran-
scher speciellt i storstäderna. En ytterligare osä-
kerhetsfaktor är huruvida det förbättrade
arbetsmarknadsläget medför att intresset för stu-
dier i t.ex. vuxenutbildningen minskar.

Osäkerheten om i vilken omfattning det finns
lediga resurser kvar i ekonomin efter 2000 är stor.
Därför redovisas två alternativa kalkyler (kallade
kalkyl 2och kalkyl 3) där arbetsmarknaden fun-
gerar väl och produktion och sysselsättning kan
växa snabbare samtidigt som löner och priser ut-
vecklas på ett hållbart sätt.

I kalkyl 2 ökar BNP 2001 och 2002 med 2,5
procent per år, vilket innebär att den öppna ar-
betslösheten kan minska till 3,8 procent som års-
genomsnitt 2002. Sysselsättningsgraden för per-
soner mellan 20 och 64 år stiger till 78,0 procent.

I kalkyl 3 stiger BNP med 2,8 procent per år
2001 och 2002, vilket leder till en öppen arbets-
löshet på 3,5 procent 2002 och en sysselsätt-
ningsgrad på 78,5 procent samma år.

16

Bilaga 4

Fördelningspolitisk
redogörelse

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 4

Bilaga 4

Fördelningspolitisk redogörelse

Innehållsförteckning

Sammanfattning................................................................................................................5

1 Bakgrund........................................................................................................................6

2 Omfördelningen genom offentliga tjänster.................................................................6

2.1      Utgifter och produktion.........................................................................6

2.2      Flera fördelningsfrågor...........................................................................7

2.3      Underförsörjt forskningsområde.........................................................10

3 Fördelningen av offentliga subventioner 1997..........................................................10

3.1     Vad som undersöks...............................................................................11

3.2      Fördelningen över livscykeln...............................................................12

3.3     Fördelning på inkomstgrupper............................................................13

4 Vilka gynnas av offentliga subventioner.....................................................................15

4.1     Vem utnyttjar barnomsorgen...............................................................15

4.2      Hur fördelas utbildningssubventionerna.............................................18

4.3      Hälsa, vård och inkomstfördelning......................................................22

4.4     Aldreomsorg och ekonomisk standard................................................26

5 Befolkningsförändringar och framtida offentliga utgifter........................................27

5.1      Utgiftsutvecklingen till 2040................................................................28

6 Avslutande kommentarer............................................................................................29

Underbilaga 1: Tabeller...................................................................................................31

Underbilaga 2: Referenser..............................................................................................37

Underbilaga 3: Dataunderlag och metoder...................................................................39

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 4

Sammanfattning

Fördelningsanalyser av disponibla inkomster ger
en alltför begränsad bild av hur resurserna för-
delas i befolkningen. Subventionerade offentliga
individuella tjänster för 270 miljarder kronor be-
aktas inte men de omfördelar stora belopp över
livet, mellan inkomstgrupper och från friska till
sjuka. I denna fördelningspolitiska redogörelse
undersöks vilka som gynnas av de offentliga sub-
ventionerna av barnomsorg, utbildning, hälso-
och sjukvård samt äldreomsorg. Huvudresulta-
ten är följande:

Omfördelning över livet: Subventionerade
tjänster omfördelar främst över livet. Personer i
85-årsåldern beräknas få i genomsnitt 103 000
kronor per år i främst vård och omsorg, ungdo-
mar ungefär 20 000 kronor huvudsakligen ge-
nom utbildning medan 55-åringar bara får
13 000 kronor.

Barnfamiljer och pensionärer gynnas: Barn och
deras föräldrar, särskilt ensamföräldrar, har låga
disponibla inkomster men inräknas subventio-
nerna blir deras resurser betydligt högre. De
största resurserna överförs dock till ålderspen-
sionärer.

Minskar inkomstspridningen: Subventionerna
är högre både absolut och relativt för personer
med låg ekonomisk standard än för välbeställda.
Inräknas subventionerna minskar inkomstsprid-
ningen.

Mer subventioner till kvinnor: Kvinnor får sju
procent mer subventioner än män om man tar
hänsyn till skillnader i ålder. Kvinnor har högre
subventioner inom flertalet offentliga tjänster.

Rättvis barnomsorg: Barnomsorgen utnyttjas
lika oberoende av inkomst. Den utnyttjas dock i
något högre grad av heltidsarbetande föräldrar
med god utbildning. Subventionerna är högre i
förhållande till de disponibla inkomsterna för
föräldrar med svag ekonomi än för välbeställda.
Skillnaderna i utnyttjande har minskat under
1990-talet.

Utbildningen omfördelar: Snedrekryteringen
till den högre utbildningen består men Sverige
har en jämnare fördelning av kompetens t.ex.
läsförmåga än de flesta andra länder. Spridningen
i antal utbildningsår har minskat påtagligt de se-
naste 10 åren. Subventionerna till grundskola är i
stort sett lika stora i kronor till föräldrar med
olika inkomster och social bakgrund. Subventio-
nerna till högskolan (exkl. studiemedel) gynnar
barn till högutbildade och tjänstemän. Barn till
högutbildade får i genomsnitt ca 18 200 kronor

per år mot endast 2 900 kronor för barn till
lågutbildade. Det kompenseras endast delvis av
att subventionerna i gymnasieutbildning och ar-
betsmarknadsutbildning gynnar dem med lägre
utbildning och inkomster. Barn till personer med
lägre utbildning får totalt sett mindre subventio-
ner än högutbildade.

Skillnader i hälsa och värdkonsumtion-. De se-
dan länge stora skillnaderna i dödlighet och ohäl-
sa mellan olika sociala grupper har enligt forsk-
ningen inte minskat. Trots det har livslängden
blivit mycket jämnare fördelad. Forskningsre-
sultat tyder på att välutbildade och höginkomst-
tagare numera utnyttjar vården något mer än
andra, även med hänsyn till hälsoskillnader.
Analyserna av subventionerna för sjukvård visar
dock att de är högre för låginkomsttagare än väl-
beställda även med hänsyn till ålder.

Aldreomsorgens subventioner: Äldre med svag
ekonomi utnyttjar äldreomsorg i större omfatt-
ning än välbeställda också när man tar hänsyn till
åldersskillnader. Subventionerna gynnar ekono-
miskt svaga som också har sämre hälsa. Använ-
daravgifterna är visserligen ofta inkomstprövade
men de betalas främst av pensionärer med låga
inkomster och bidrar därför totalt sett till ökad
inkomstspridning i befolkningen.

40 miljarder dyrare: Enbart som följd av be-
folkningens förändringar kan utgifterna för
barnomsorg, utbildning, sjukvård och äldreom-
sorg beräknas öka med 40 miljarder kronor fram
till år 2040 givet oförändrade konsumtions-
mönster.

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 4

1 Bakgrund

Fördelningspolitiska motiv ligger till grund för
samhällets omfattande engagemang att subven-
tionera tjänster. Den offentligt subventionerade
utbildningen syftar bl.a. till att ge alla barn och
ungdomar likvärdig utbildning oberoende av
bakgrund, att bidra till lika möjligheter för goda
livsinkomster och till en jämn fördelning av sys-
selsättning och löner. Genom den offentliga vår-
den och omsorgen vill samhället bl.a. utjämna
livsvillkoren mellan friska och sjuka eller handi-
kappade. Behov, inte ekonomiska förhållanden,
skall bestämma vården och omsorgen.

Nästan alla fördelningsanalyser använder in-
komsten som mått på levnadsstandarden och
fördelningen av det ekonomiska välståndet. Men
medborgarna erhåller en betydande del av resur-
serna från samhället i form av offentliga tjänster.
De offentliga tjänsterna motsvarar ca en fjärdedel
av BNP, vilket är lika mycket som kontantrans-
feringama. Även om tjänster inte är kontanter,
har de naturligtvis ett värde eftersom det ofta
handlar om tjänster som man annars skulle
tvingas betala för.

Under 1980-talet ökade spridningen i dispo-
nibla inkomster. Samtidigt byggdes de offentliga
tjänsterna ut kraftigt. Fler barn fick plats i den
kommunala barnomsorgen, omsorgen av de äld-
re förbättrades, sjukvården fick allt större resur-
ser. Gymnasieskolan byggdes ut och fler fick
chans att läsa vidare.

Under den ekonomiska krisen under 1990-
talets första hälft tvingades kommuner och
landsting att skära ned resurserna. Nu när eko-
nomin återhämtar sig prioriterar regeringen
verksamheterna inom utbildningen, vården och
omsorgen och omfattande satsningar görs.

Den disponibla inkomsten ger en viktig men
begränsad bild av fördelningen av ekonomiska
resurser. För att få en mer fullständig bild bör
även värdet av de offentliga tjänsterna inkluderas.
Mot denna bakgrund är det angeläget att komp-
lettera de traditionella fördelningsanalyserna ge-
nom att försöka belysa hur de offentliga tjäns-
terna fördelas. Syftet med denna bilaga är dels att
sammanställa olika kunskaper om den offentliga
sektorns fördelningseffekter, dels att redovisa
analyser som baseras på en ny databas över den
offentliga konsumtionen som SCB nyligen fär-
digställt på uppdrag av regeringen. Redogörelsen
har utarbetats av fördelningspolitiska enheten vid
Finansdepartementets ekonomiska avdelning
med tekniskt stöd från SCB:s program för in-

komst- och förmögenhetsstatistik respektive
välfärdsstatistik.

2      Omfördelningen genom offentliga

tjänster

2.1      Utgifter och produktion

I Sverige uppgick den offentliga konsumtionen
år 1998 till nära 500 miljarder kronor vilket mot-
svarar nära 27 procent av BNP. Två tredjedelar
utgörs av barnomsorg, utbildning, sjuk- och häl-
sovård samt äldreomsorg. Den offentliga kon-
sumtionens andel av BNP är högre i Sverige än i
andra länder (diagram 2.1). Konsumtionen öka-
de kraftigare i Sverige och Danmark än i andra
länder under 1960-, 1970- och 1980-talen. Under
1990-talet har den offentliga konsumtionens an-
del av BNP minskat i Sverige liksom i flera av de
större EU-länderna och i USA.

Diagram 2.1 Offentlig konsumtion, andel av BNP. Procent

Procent

Källa: Finansredogörelse 1998/99. Finansministeriet, Danmark

Utgifterna för den offentliga konsumtionen
ökade kraftigt under 1980-talet i Sverige men
också i många andra länder (diagram 2.2). Under
1990-talet fortsatte utgifterna att öka i Danmark,
Holland m.fl. länder och i EU sammantaget. I
Sverige minskade de reala utgifterna något,
främst som följd av saneringen av de offentliga
finanserna. Även i USA har utgiftsökningen
bromsats och den offentliga konsumtionen som
andel av BNP har sjunkit genom att tillväxten
varit god. I Sverige har den offentliga konsum-
tionen som andel av BNP sjunkit i första hand
genom minskade reala utgifter.

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 4

Diagram 2.2 Utgifter för offentlig konsumtion i fasta priser.
Index 1979=100   _________

förändringar. Något mått som visar hur kvalite-
ten i den sammantagna offentliga verksamheten
utvecklats över tiden finns inte. Omfattande stu-
dier om kvalitet och attityder till olika offentliga
verksamheter har genomförts, dock inte på ett
sådant sätt att utvecklingen kan utläsas över ti-
den.

Källa: National Accounts, OECD

Det är inte bara utgiftsutvecklingen utan även
produktiviteten som påverkar tillgången till och
kvaliteten på de offentliga tjänsterna. I Sverige
liksom i flera andra länder antas vid beräkning av
försörjningsbalansen (BNP) att produktiviteten i
den offentliga verksamheten är oförändrad över
tiden. Studier tyder dock på att produktiviteten i
den sammantagna offentliga verksamheten föll
med 1,5 procent per år under 1970-talet i Sverige
främst som följd av ett produktivitetsfall inom
hälso- och sjukvården.1 Senare undersökningar
pekar på att produktiviteten har fortsatt att falla
under 1980-talet med i genomsnitt 0,4 procent
per år.2 Produktivitetsutvecklingen varierar emel-
lertid kraftigt mellan olika sektorer. Under 1980-
talet beräknas produktiviteten inom den kom-
munala sektorn ha minskat med 0,6 procent per
år medan den beräknas ha stigit med 0,7 procent
i den statliga sektorn.

Under åren 1991-1996 har produktiviteten in-
om barnomsorgen stigit med sammantaget 16
procent. Inom äldreomsorgen har produktivite-
ten ökat med 0,9 procent per år 1984-1994.3
Produktiviteten inom statsförvaltningen beräk-
nas ha fortsatt att öka med 0,8 procent per år i
genomsnitt 1990-1997.4 Någon studie av den
totala produktivitetsutvecklingen i offentlig
sektor under 1990-talet har ännu inte genom-
förts.

Det är svårt att mäta produktivitetsutveck-
lingen eftersom man bör ta hänsyn till kvalitets-

1 Ohlsson m.fl., 1986

2 ESO, 1994

3 Socialstyrelsen 1996, 1997

4 Statskontoret, 1998

2.2 Flera fördelningsfrågor

Människors grundläggande förutsättningar och
livets risker är ojämnt fördelade. Somliga ärver
anlag för sjukdom, ohälsa och ett kort liv, andra
lever ett långt och friskt liv. Ekonomiska förhål-
landen, kost och uppväxtvillkor under barndo-
men påverkar den framtida hälsan och därmed
inkomstmöjlighetema. Uppväxtvillkoren har
också en stor inverkan på utbildningen och såle-
des på arbetslöshetsrisker och livsinkomster.
Hälsa och utbildning påverkar i sin tur yrkesval
och därmed arbetsrelaterade risker. Ett tungt ar-
bete försämrar hälsan och kan förkorta livet.

Ofta samvarierar dessa fundamentala egenska-
per hälsa, kunskaper, inkomstmöjligheter och
arbetsförhållanden. Personer med högre utbild-
ning har oftare god hälsa, bättre inkomster, låga
risker i arbetet samt en lång och givande ålder-
dom. Andra med svag hälsa har oftare lägre ut-
bildning, högre arbetslöshet, lägre inkomster,
högre risker i arbetet och riskerar att dö i förtid.

Marknaden klarar inte att utjämna dessa livets
orättvisor. Därför subventionerar vi i Sverige,
liksom i de flesta andra länder, olika tjänster. Det
är subventioneringen, inte tillhandahållandet,
som har fördelningspolitisk betydelse.

Flera fördelningsmål

Det finns olika mål fastställda för de offentliga
tjänsterna utifrån vilka fördelningsutfallet kan
bedömas. De kan förenklat sammanfattas i föl-
jande punkter:

Ar de offentligt subventionerade tjänsterna till-
gängliga lika för alla och av samma kvalitet' Det
är mycket få i Sverige som öppet accepterar att
personer med samma behov får olika vård bero-
ende på deras ekonomiska ställning eller andra
möjligheter till inflytande. De flesta anser att
ungdomar oavsett bakgrund bör få samma chans
att utbilda sig vidare osv. För att kunna utvärdera
detta mål behövs både detaljerade kunskaper om

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 4

människors behov och förutsättningar, tillgång-
en till tjänster och deras kvalitet - oavsett om
man väljer att utnyttja dem. Det är mycket sällan
man empiriskt kan undersöka detta.

Är det faktiska utnyttjandet av offentliga tjänster
lika för dem som har lika behov? Detta innebär att
samhället av rättviseskäl också aktivt vill påverka
medborgarnas val, bl.a. genom utbildning och
information. Exempelvis bör småbarnsföräldrar
med samma arbetstider m.m. utnyttja barnom-
sorgen lika mycket oavsett utbildning och in-
komster. Om däremot höginkomsttagare, exem-
pelvis till följd av bättre kunskaper och informa-
tion, oftare utnyttjar barnomsorgen minskar om-
fördelningens effekt. Staten bör påverka med-
borgarna så att möjligheterna till förebyggande
hälsovård utnyttjas lika oavsett inkomst och ut-
bildning. Åtskilliga studier av fördelningseffekter
av offentliga tjänster baseras på den faktiska kon-
sumtionen men bortser ofta från att skillnader i
användning kan spegla såväl olika val som olika
behov.

Är användaravgifterna rättvisa? Många offent-
liga tjänster är gratis, t.ex. grundskola. I andra fall
betalar man lika avgift oavsett vad tjänsten inne-
håller, t.ex. vid läkarbesök. Den relativa kostna-
den blir då högre för ekonomiskt svaga. Ibland är
avgiften beroende av konsumtionen, t.ex. blir
sjukvård gratis vid en viss konsumtionsnivå ge-
nom högkostnadsskyddet. För andra tjänster
betalar höginkomsttagare en högre avgift än låg-
inkomsttagare för samma tjänst, exempelvis för
omsorg. Den relativa kostnaden blir då mer lika
för alla. Inom den offentliga servicen är det sällan
man betalar lika för samma tjänst. Avgifterna är
således en viktig del i den omfördelningen som
sker genom offentliga tjänster. Höga avgifter kan
påverka efterfrågan på offentliga tjänster så att
utnyttjandet inte sker efter behov.

Andra frågeställningar

Det finns andra fördelningsfrågor som kan stäl-
las om de offentliga tjänsterna. Med utgångs-
punkt från tidigare forskning kan man urskilja
följande:5

Fördelas de offentliga tjänsterna så att de gynnar
resurssvaga personer? Inkomstskillnaderna mellan
ekonomiskt svaga och välbeställda bör minska

när man beaktar värdet av offentlig konsumtion.
En omfördelning sker exempelvis då högin-
komsttagare genom skatterna betalar mer än
låginkomsttagare för att finansiera barnomsor-
gen, om båda har lika tillgång till och utnyttjar
tjänsten med samma kvalitet. Tidigare studier har
visat att fördelningen blir jämnare om man be-
aktar den offentliga konsumtionen. Undersök-
ningarna har dock byggt på relativt schablonise-
rade metoder. Resultaten är också svåra att tolka.
Ju större hälsoklyftorna är mellan välbeställda
och ekonomiskt svaga, desto mer av konsumtio-
nen riktas till de ekonomiskt svaga - givet att
vården fördelas efter behov. Stora ekonomiska
utjämningseffekter kan således egentligen spegla
allvarliga klyftor i andra välfärdsområden.

Underlättar de offentliga tjänsterna individens
omfördelning av resurser över livet? Fördelnings-
målen handlar sällan om en utjämning av de eko-
nomiska resurserna under ett visst år. Männi-
skors behov och inkomster varierar; när man är
ung behöver man utbildning, som förälder kan
man behöva barnomsorg och när man blir gam-
mal behöver många sjukvård och äldreomsorg.
Ofta är behoven som störst under de perioder i
livet när inkomsten är som lägst. Många med-
borgare skulle inte kunna lösa denna omfördel-
ning på marknaden. Det är exempelvis svårt i
Sverige att låna till de faktiska kostnaderna för
utbildning med framtida inkomster som säker-
het. Tyvärr finns det inga undersökningar som
visar hur stor del av den offentliga konsumtionen
i Sverige som utjämnar resurser över livet re-
spektive hur stor del som utjämnar mellan eko-
nomiskt svaga och välbeställda.

Medför subventioneringen en utjämning av fak-
tiska livsvillkor? Egentligen är syftet inte att nå
en jämn konsumtion av tjänster eller att omför-
dela ekonomiska värden, utan att utjämna faktis-
ka levnadsförhållanden. Fördelningen av funda-
mentala egenskaper som livslängd, hälsa, grund-
läggande kunskaper osv. bestämmer vad med-
borgarna kan göra i livet, deras chanser och val-
frihet.6 För att förstå fördelningen av livsin-
komster måste man se till fördelningen av
medborgarnas resurser i djupare mening. I Sveri-
ge finns en utbyggd statistik och omfattande
forskning om skillnader i levnadsförhållanden.
Endast undantagsvis värderas dock utvecklingen

5 Se LeGrand 1982, Fritzell, 1998

6 Sen, 1973

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 4

i Sverige i förhållande till våra omfattande sub-
ventioner av tjänster. En central fråga är exem-
pelvis om grundläggande välfärd, som hälsa, kun-
skap, livslängd etc., är jämnare fördelad i Sverige
som har en omfattande offentlig verksamhet än i
länder med mindre verksamhet.

Beteenden påverkas

Subventionerade offentliga tjänster påverkar väl-
ståndet, fördelningen av välfärden och medbor-
garnas liv på många olika sätt. De omfattande
subventionerna bygger på antagandet att eko-
nomiska incitament är effektiva för att påverka
människors beteenden. Dessa dynamiska effek-
ter kan vara både eftersträvade och oavsiktliga.
Dessutom verkar de i flera led. När medborgar-
nas beteenden påverkas inom ett område så får
det effekter på fördelningen av välfärden på and-
ra områden.

Det kan exemplifieras med subventionerna av
utbildning. När staten gör utbildning gratis
kommer medborgarna att välja mer utbildning än
annars. Denna dynamiska effekt anses förbättra
demokratin, den ekonomiska tillväxten och ge en
rättvis fördelning. Barn till arbetare och lågin-
komsttagare antas få en bättre utbildning när den
är helt subventionerad än om de skulle behöva
betala för den. Den dynamiska effekten antas bli
att kunskaperna blir mer jämnt fördelade än vad
som skulle ske om utbildning köptes på en
marknad.

Men dessa effekter antas verka i flera led. Ut-
bildningsnivån har en stor betydelse för framtida
lön och risken för arbetslöshet. Utbildningen
spelar därför en stor roll genom att påverka
medborgarnas inkomstmöjligheter. Det är bättre
om ett väl fungerande utbildningssystem med-
verkar till en rimlig fördelning av kunskaper och
därmed inkomstmöjligheter än att omfördela i
efterhand genom skatter och bidrag. Om en sub-
ventionerad utbildning leder till en högre eko-
nomisk tillväxt kan det också ge ökade resurser
för omfördelningar inom andra system. En kraf-
tig ökning av antalet högskoleutbildade verkar
återhållande på lönerna för akademiker. Det kan
leda till en jämnare fördelning av löner.7

Får vi en jämnare inkomstfördelning kan det
dessutom påverka den allmänna hälsonivån i lan-

det. Det finns en snabbt växande forskning som
pekar på att inkomstklyftor medför hälsorisker
(se 4.3).8 Subventionerad utbildning skulle såle-
des direkt men också indirekt kunna förbättra
befolkningens hälsa.

Människors beteende påverkas dock inte en-
bart av subventionerna i sig utan också av de av-
gifter som man betalar för många offentliga
tjänster och av skattefinansieringen.

Användaravgifterna används allt oftare för att
styra konsumtionen. Olika avgifter används ex-
empelvis för att man i första hand skall söka vård
hos sin husläkare. Avgifter som beror på närva-
rotid används inom barnomsorgen för att påver-
ka utnyttjandet. Styrningen kan dock få fördel-
ningspolitiska konsekvenser. Höga avgifter för
offentliga tjänster kan exempelvis göra det eko-
nomiskt svårt för låginkomsttagare att utnyttja
dem. Det kan leda till att höginkomsttagare ofta-
re efterfrågar och utnyttjar tjänsterna än perso-
ner med låga inkomster.

De höga skatter som behövs för att finansiera
de offentliga tjänsterna snedvrider ekonomiska
beslut. De uppstår ett stort gap mellan vad en ar-
betsgivare får betala för att anställa en medarbe-
tare och vad den anställde själv får behålla netto
av sin lön (skattekilen).

Vilka skatter man skall betala beror delvis på
egna val, exempelvis vilken utbildning man väl-
jer, hur mycket man arbetar eller sparar. Sned-
vridningarna gör att ekonomin fungerar mindre
effektivt, vilket kan försämra välståndet. Om
ekonomin fungerar mindre väl blir det mindre
resurser som kan användas till omfördelning.

Skatternas snedvridande effekter kan dock
minskas med subventionerade offentliga tjäns-
ter.9 Till exempel skulle säkert många små-
barnsföräldrar, inför valet att först få arbetsin-
komsten beskattad och sedan betala en hög
summa för barnomsorg, avstå från att arbeta.
Tillgången till kraftigt subventionerad barnom-
sorg kan då få effekten att föräldrarna väljer att
arbeta. Om de ökade skatteintäkterna kompen-
serar samhällets kostnader för barnomsorgen in-
nebär detta också en ökad samhällsekonomisk
effektivitet. Det innebär också att barnfamiljer-
nas ekonomiska standard förbättras.

Höga skatter i kombination med användarav-
gifter och inkomstprövade bidrag kan leda till

7 Edin, Holmlund, 1995

8 Wilkinson, 1996

9 Blomquist och Christiansen, 1995

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 4

höga sammanlagda marginaleffekter. Ofta lönar
det sig inte för arbetslösa att börja arbeta, att ta
korttidsjobb, för deltidsarbetande att gå till hel-
tid, för äldre att arbeta extra osv. Svaga drivkraf-
ter till arbete och sparande påverkar direkt resur-
serna till omfördelning och indirekt inkomst-
fördelningen.

2.3 Underförsörjt forskningsområde

I förhållande till utgifterna för offentliga sub-
ventioner och de fördelningspolitiska målen är
det svårt att undvika intrycket att området är
underförsörjt med forskning.

De flesta studier om den offentliga konsum-
tionens fördelningseffekter i Sverige och andra
länder försöker besvara frågan om subventioner-
na fördelas så att de gynnar resurssvaga personer.
Man undersöker hur mycket jämnare fördel-
ningen av disponibla inkomster blir om man be-
aktar schablonmässigt fördelade kostnader för
att tillhandahålla barnomsorg, utbildning, sjuk-
vård och äldreomsorg. Utgångspunkten är i regel
att värdet av dessa nyttigheter är lika med kost-
naderna för att producera tjänsten.

I den senaste svenska heltäckande studien vi-
sas att inkomstfördelningen 1991 utjämnades
påtagligt när de offentliga subventionerna lades
till inkomsterna.10 Gini-koefficienten minskade
med 19 procent och kvoten mellan de 20 procent
med högst inkomststandard och de 20 procent
med lägst inkomststandard sjönk från 3,1 till 2,5
(se faktaruta 1). De familjetyper som framförallt
fick en högre relativ inkomstnivå var personer
över 75 år och barnfamiljer. De relativa inkomst-
skillnaderna mellan olika socio-ekonomiska
grupper blev dock i stort sett oförändrade. En
senare studie har visat att subventionerade of-
fentliga tjänster tenderar att utjämna skillnaderna
mellan könen, utjämna inkomstskillnader både
totalt sett och inom respektive kön.11

En internationell jämförelse av fördelningsef-
fekter av subventioner av sjukvård, utbildning
och bostäder visar att inkomstspridningen mins-
kade betydligt i alla undersökta länder då man
räknar in subventionerna i inkomsten.12 Studien

omfattar Australien, Kanada, Västra Tyskland,
Nederländerna, Sverige, Storbritannien och USA
under åren 1979-81. Utjämningseffekten var nå-
got större i de länder där inkomstspridningen i
utgångsläget var stor. Utjämningseffekten av
offentlig konsumtion var därför större i länder
som USA.

I Australien har en serie studier genomförts av
de offentliga subventionernas fördelningseffek-
ter. Man har visat att inkomstspridningen mins-
kar påtagligt när subventionerna av sjukvård, ut-
bildning och bostadssubventioner beaktas.13
Subventionerna av sluten sjukhusvård och läke-
medel har undersöks med liknande resultat.14

En annan typ av fördelningsstudier fokuserar i
stället på det faktiska utnyttjandet av offentliga
tjänster, om det är lika för dem som har lika be-
hov eller förutsättningar. Studier i Storbritannien
har visat att på 1980-talet gynnade nästan all of-
fentlig social service de välbeställda mer än de
fattiga.15 På alla väsentliga områden fanns ojäm-
likhet vad gäller tillgång till och utnyttjande av
offentlig service. Liknande studier har gjorts i
Sverige om vården utnyttjas rättvist med hänsyn
till vårdbehov, om alla har lika chanser till ut-
bildning osv. (se vidare avsnitt 4).

Andra centrala frågor exempelvis om subven-
tionernas fördelningseffekter över livet har såvitt
känt inte undersökts.

3 Fördelningen av offentliga
subventioner 1997

I budgetpropositionen 1999 framhölls att analy-
serna av fördelningen av den ekonomiska välfär-
den behöver breddas och fördjupas. Regeringen
gav därför den 25 februari 1999 SCB i uppdrag
att framställa en databas över individernas och
hushållens inkomster, sociala förhållanden, be-
hov och konsumtion av offentliga tjänster. Data-
basen skall göras tillgänglig för forskning och
statistik. En första version av databasen färdig-
ställdes den 1 juli 1999. Följande fördelnings-
analys baseras på denna nya databas.

10Fritzell, 1994

11 Fritzell, 1998

12 Smeeding, m.fL, 1993

13 Harding, 1995, Landt, m.fl., 1995

14 Schofleld, 1998

15 Le Grand, 1982

10

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 4

3.1 Vad som undersöks

Undersökningen i detta avsnitt belyser den mest
grundläggande frågan: Hur förändras fördelning-
en av den ekonomiska standarden ett visst år om
man tar hänsyn till konsumtionen av offentliga
tjänster?

Analysen avser de resurser som fördelas i form
av subventioner. Endast individuella tjänster har
tagits med, dvs. förmåner som tilldelas vissa per-
soner men som andra inte tar emot. De subven-
tioner som beräknats är för utbildning, barnom-
sorg, äldreomsorg i form av särskilt boende och
hemtjänst, sluten sjukhusvård och öppenvård
samt subventioner av läkemedel och tandvård.
Tjänster som kan konsumeras av många personer
gemensamt (kollektiva tjänster) som försvar,
rättsväsen, polis med mera har inte beaktats, ej
heller bostadssubventioner i form av räntebidrag.

Den beräknade subventionen kan naturligtvis
inte likställas med individens egentliga värdering
av tjänsten. I vissa fall överskattar den beräknade
subventionen det värde som en person ger
tjänsten. Personer med låga inkomster kanske
skulle ha valt att använda subventionen för om-
sorg till annan konsumtion om den hade betalats
ut i form av ett kontantbidrag. I andra fall under-
skattar man värdet. Den som botas från sin sjuk-
dom kanske anser att värdet är mycket högre än
vad behandlingen kostar. I andra fall uppkom-
mer värdet först över tiden. En utbildning ger
långsiktigt högre lön och denna nytta är ofta
långt större än kostnaden för utbildningen.

Ett annat förenklat antagande är att värdet av
subventionen helt tillfaller det hushåll personen hör
till. Sjukvårdens subventioner når således helt
patienterna men läkare och andra drar ingen
nytta av dem. Alla i hushållet förutsätts ha lika
stor nytta av subventionen, exempelvis till ett
barns utbildning, eftersom alla i hushållet annars
antas ha behövt bidra med att betala för tjänsten.

”Värdet” av offentliga tjänster antas inte bero
på familjens storlek eller sammansättning, dvs.
det uppstår inga stordriftsfördelar för denna typ
av resursomfördelning. De totala subventionerna
har räknats samman för varje hushåll och sedan
fördelats lika på varje medlem i hushållet. Dispo-
nibla inkomster inklusive subventioner avser så-
ledes summan av justerad kontant disponibel in-
komst och beräknad total subvention per capita.

Dessa antaganden kan förvisso diskuteras men
följer vad som tillämpats i tidigare studier.

Den nya databasen bygger på SCB:s under-
sökning av hushållens inkomster 1997 (HINK)

som kompletteras genom att varje person tillde-
las det belopp i offentliga subventioner han eller
hon har erhållit under året (se vidare underbilaga
3). Metoderna för att beräkna subventionerna
och fördela dem på hushåll och individer följer i
stort sett samma principer som använts vid tidi-
gare studier i Sverige och andra länder. Skillna-
den ligger endast i att den nya databasen inne-
håller faktisk konsumtion och kostnadsskillnader
i betydligt högre grad än i tidigare studier som
huvudsakligen baserats på schablonmässiga ut-
lägg av subventionerna. Den individuella offent-
liga subventionen har beräknats genom att kon-
sumtionen har multiplicerats med kostnaden att
producera tjänsten. Bruttokostnaden har mins-
kats med betalda användaravgifter.

Beräkningarna av subventionerna i SCB-
databasen har i flera fall modifierats för att så
långt möjligt bevara fördelningsprofilerna i den
offentliga konsumtionen.

Jämfört med SCB:s officiella inkomststatistik
har analysen förbättrats genom att resultaten av-
ser individer och i hushållet inräknas alla perso-
ner som bor i samma bostad (se underbilaga 3).
För att justera hushållets inkomster så att man
skall kunna jämföra inkomstnivåer mellan indi-
vider som tillhör hushåll med olika storlek och
sammansättning används den internationellt
vanliga s.k. rotskalan (se faktaruta 1).

Faktaruta 1

Disponibel inkomst: Hushållets totala inkomster
från arbete, kapital och transfereringar minus
betald skatt, betalt underhållsbidrag samt åter-
betalning av studiemedel och socialbidrag. Er-
hållna studiemedel betraktas som transferering.

Hushåll: I hushållet inräknas alla personer som
bor i samma bostad och som har en gemensam
ekonomi.

Ekonomisk standard: Hushållets disponibla
inkomst dividerad med en vikt som beror på för-
sörjningsbörda.

Justering för försörjningsbörda: Hushållens dis-
ponibla inkomst justeras med en vikt beräknad
som kvadratroten ur antalet hushållsmedlemmar.

Median: 50 procent av befolkningen har lägre
inkomster än medianinkomsten.

Gini-koefficient: Det vanligaste måttet på
ojämnheten i inkomstfördelningen som antar
värdet 0 när inkomsten är lika för alla och värdet
1 vid maximal ojämnhet, dvs. när en person får

11

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 4

alla inkomster. Koefficienten är mest känslig för
vad som händer i mitten av fördelningen. Den
kan sägas visa hur stor den förväntade inkomst-
skillnaden är mellan två slumpmässigt valda indi-
vider/hushåll. Om Gini-koefficenten är 0,250
och medelinkomsten för alla är 90 000 kronor
skall man vänta sig att den genomsnittliga skill-
naden är 2*0,250 eller 50 procent av medelin-
komsten, dvs. 45 000 kronor.

Decilgrupp: Befolkningen delas in i 10 lika sto-
ra grupper där de 10 procent med lägst standard
hamnar i decilgrupp 1, de med näst lägst standard
i decilgrupp 2 osv. ända upp till decilgrupp 10
med den högsta ekonomiska standarden.

Kvintil: Befolkningen delas in i fem lika stora
grupper på samma sätt som för decilgrupper.

Decilkvot: Den disponibla inkomsten (vid öv-
re decilgränsen) bland dem med högre ekono-
misk standard divideras med inkomsten för dem
med lägre standard.16

Individens ekonomiska standard: Hushållets
justerade disponibla inkomst fördelas på samtliga
personer i hushållet. Redovisning sker sedan på
individnivå.

Utbildningsgrupp: Indelning sker i fyra grup-
per efter högsta uppnådda utbildningsnivå.

Socio-ekonomisk grupp: Personerna indelas i
grupper efter yrke och anställningsförhållanden
med hänsyn till organisationstillhörighet och ut-
bildningskrav. Ibland används hushållsförestån-
darens dvs. i regel mannens grupp vid indelning-
en.

Familjetyper: Vid indelningen räknas endast
hemmaboende barn under 24 år som barn. Hus-
håll med barn över 23 år eller med andra vuxna
än samboende/gifta räknas till övriga hushåll.

Region: Storstad= Stockholm, Göteborg och
Malmö A-regioner.

Större städer= Kommuner med mer än

90 000 invånare.

Södra mellanbygden och Norra tätbygden=
Kommuner med mer än 90 000 invånare i olika
delar av landet.

Norra glesbygden= Kommuner med mindre än
27 000 invånare inom 30 km från kommuncent-
rum.

Undersökningen baseras på olika statistiska un-
derlag. I grundmaterialen finns osäkerheter som
beror på bortfall, enkätfrågornas utformning osv.
Både individuell och statistisk påmatchning av
offentlig konsumtion tillför nya osäkerheter som
kan bidra till snedvridning och undertäckning.
Inte alla subventioner beaktas, exempelvis ingår
inte handikappomsorg, subventioner till före-
tagsutbildning etc. Effekterna av de stöd som ut-
ges i form av transfereringar till olika grupper,
exempelvis studiestöd, analyseras inte. Dessa oli-
ka begränsningar bör beaktas när resultaten vär-
deras.

3.2 Fördelningen över livscykeln

Skatter, transfereringar och offentligt subventio-
nerade tjänster har ett starkt inslag av omfördel-
ning över livet. Löner och arbetstider ökar med
åldern, varför skatterna stiger och är som högst i
genomsnitt ca 106 000 kronor per person i 55-
årsåldem (diagram 3.1). De sociala transferering-
arna är i genomsnitt något högre bland personer i
åldern 20-30 år men faller sedan svagt fram till
50-årsåldem. Därefter ökar de mycket kraftigt
som följd av förtids- och ålderspensionerna och
är som högst 165 000 kronor i 70-årsåldern. Sub-
ventionerna är ofta direkt knutna till ålder, ex-
empelvis barnomsorg, utbildning och äldreom-
sorg. Subventionerna är därför höga dels bland
de yngsta, dels bland de allra äldsta. Personer i
85-årsåldern beräknas få 103 000 kronor per år i
subventioner vilket kan jämföras med ca 13 000
kronor för personer i 55-årsåldem. Eftersom
subventionerna exempelvis för utbildning beräk-
nas per person i familjen får både barn och för-
äldrar ökad inkomst.

16 Exempelvis D9 är den inkomst som avgränsar de 10 procent med högst
ekonomisk standard.

12

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 4

Diagram 3.1 Skatter, transfereringar och subventioner i
åldersgrupper. Kronor

Kronor/år

Antal personer

180000

160000

140000

120000

100000

80000

60000

40000

20000

0

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95

i...-......1 Antal personer    —X—Skatt    —A—Transf       ♦ Subv

Anm: De skatter som inräknas är inkomst-, kapital-, förmögenhets- och
fastighetsskatt samt allmänna egenavgifter

Resultaten väcker åter frågan hur stor del av
skatterna, transfereringarna och subventionerna
som omfördelar över livet respektive hur stor del
som omfördelar från personer med höga livsin-
komster till dem med låga livsinkomster. Sådana
analyser kräver tillgång till paneldata där indivi-
derna kan följas över tiden. För skatterna har vi-
sats att inkomstskatternas utjämningseffekt inte
förloras när analysperioden förlängs från ett år
till 17 år.17 Analyser med hjälp av simulerade
livsförlopp har visat att 25 procent av skatter och
bidrag endast är en årlig rundgång.18 Ungefär 50
procent är en omfördelning över livet. Endast ca
25 procent utgör en omfördelning från personer
med höga livsinkomster till dem med låga livsin-
komster.

Fördelningen av subventioner över ålders-
grupper pekar på att en stor del av den offentliga
konsumtionen utgörs av en omfördelning från
förvärvsaktiv ålder till de allra sista åren i livet då
man erhåller mycket stora belopp i form av sjuk-
vård och äldreomsorg. Tyvärr förhindrar bristen
på paneldata någon bedömning av hur stor del av
subventionerna som är en omfördelning över li-
vet respektive mellan inkomstgrupper.

Den ekonomiska standarden skiljer sig betyd-
ligt mellan personer som hör till olika familjety-
per vilket naturligtvis till stor del beror på ålders-
skillnader, dvs. var i livscykeln man befinner sig
(diagram 3.2). Ensamstående är i allmänhet yng-
re och de har lägre standard än sammanboende.
Personer utan barn som ofta är i medelåldern har

Björklund, 1992

*8 Hussenius, Selén 1994

betydligt högre standard än barnfamiljer och
standarden minskar dessutom med ökat antal
barn i hushållet.

Efter att subventionerna inkluderats förändras
bilden något. Tar man hänsyn till barnomsorg
och utbildning får barnfamiljer relativt större re-
surser. Ensamföräldrars resurser ökar betydligt
när subventionerna räknas in. Framför allt ökar
dock ålderspensionärers inkomster. I bilagetabell

3.1 visas hur de olika subventionerna fördelar sig
på familjetyperna.________________________________

Diagram 3.2 Subventioner i olika familjetyper. Kronor

o

50000

100000       150000       200000       250000

EO, El, E2+= Ensam utan barn, med ett, med två eller flera barn. GO,
Gl, G2, G3+= Gifta/ samboende utan barn, med ett, två, tre eller flera
barn. Pensionär som är ensamstående eller gift/samboende

3.3 Fördelning på inkomstgrupper

Inkomster av lön, näringsverksamhet och kapital
(faktorinkomster) är ojämnt fördelade i befolk-
ningen. Den femtedel personer som har högst
ekonomisk standard (kvintil 5) fick 1997 44 pro-
cent av alla faktorinkomster (tabell 3.1). Deras
faktorinkomster är drygt 11 gånger högre än in-
komsterna bland den femtedel med lägst stan-
dard. Skatterna och de sociala transfereringarna
utjämnar inkomsterna kraftigt. De disponibla
inkomsterna är därför mycket jämnare fördelade.
Personerna i kvintil 5 hade 3,2 gånger högre
ekonomisk standard jämfört med dem i första
kvintilen.

Subventionerna genom offentliga tjänster är
betydligt högre för personer med låg ekonomisk
standard. Det betyder att skillnaden mellan den
femtedel med högst standard och den med lägst
minskar till 2,3 gånger. Det innebär att subven-
tionerna i likhet med skatter och transfereringar
har en utjämnande effekt på de ekonomiska re-
surserna räknade statiskt över ett år.

13

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 4

Tabell 3.1 Faktorinkomster och disponibla inkomster juste-
rade för försörjningsbörda exkl. och inkl, offentliga subven-
tioner. Andel i olika inkomstgrupper. Procent______________

1      2     3     4     5        K5/K1

Kvinti Igrupper efter disponibel inkomst justerad för försörjningsbörda

Faktorinkomst

3,9

10,7

17,2

24,3

43,9

100

11,1

Disponibel inkomst
just försörjningsbör-
da

10,5

14,8

18,0

21,9

34,7

100

3,2

Disponibel inkl

13,5

15,9

18,2

21,0

31,3

100

2,3

subvention

procentenheter (tabell 3.2). Utjämningseffekten,
som mäts i hur mycket spridningen minskar, är
betydligt större för transfereringar och skatter.
Det är dock en skenbar skillnad och förklaras
huvudsakligen av i vilken ordning effekten be-
räknas. Den relativa effekten beror på hur stor
spridningen är före utjämningen.________________

Tabell 3.2 Gini-koefficienter för olika inkomstslag

Faktorinkomst (F)

Bruttoinkomst (B)

47,9

31,7

Disponibel inkomst just försörjn. börda (D)

24,1

Subventionerna av barnomsorgen är mer än
dubbelt så höga för de tre femtedelar personer
med lägst ekonomisk standard jämfört med den
femtedel med högst inkomster (diagram 3.3 och
bilagetabell 3.1). Utbildningssubventionen har
ett starkt samband med inkomsten. Utbildnings-
subventionen utgör 13 200 kronor eller 17 pro-
cent av den disponibla inkomsten för den femte-
del personer med lägst ekonomisk standard mot

7 100 kronor eller 3 procent för den femtedel
med högst inkomster. Detta beror främst på att
barnfamiljer och högskolestuderande i genom-
snitt har låga inkomster. Aldreomsorgen visar
det största sambandet med inkomsten och varie-
rar från knappt 13 000 kronor i den lägsta kvin-
tilen till drygt 1 000 kronor i den högsta kvinti-
len. Sjukvårdssubventionen varierar mellan
11 500 kronor i de lägsta inkomstgruppen till

8 000 kronor i de högsta._______________________

Disp ink just med offentliga subventioner (S)19,7
Samlade effekter (F) - (S)                                        28,2

Transfereringseffekt (F) - (B)                                     16,2

Skatteeffekt (B) - (D)                                              7,6

Subventionseffekt (D) - (S)                                        4,4

De samlade effekterna kan belysas också genom
att man beräknar ett nettobidrag för varje person
som skillnaden mellan betalda skatter och erhåll-
na sociala transfereringar samt subventioner.
Den tiondel personer som har den högsta eko-
nomiska standarden bidrar med netto med ca
104 000 kronor per år medan den tiondel med
lägst standard netto tar emot ca 85 000 kronor.
Över 70 procent av medborgarna får mer resur-
ser än vad man betalar under ett år.

Diagram 3.3 Subventioner i inkomstgrupper. Kronor

Procent

30

20

10

0

30

20

10

0

tWfrfrffl Barnomsorg
L............i Sjukvård

EZZZZZ3 Utbildning
Äldreomsorg
Andel av disp ink

20000

20000

15000

15000

10000

10000

5000

5000

I:?

I:?

Diagram 3.4 Nettobidrag i decilgrupper. Kronor

De totala subventionernas andel av disponibel
inkomst är således mycket högre bland personer
med lägst standard jämfört med de med högst
standard (53 procent mot 7 procent). Inkomst-
spridningen minskar därför något när man lägger
till subventionerna för offentliga tjänster till de
justerade disponibla inkomsterna. Ginikoeffici-
enten sjunker från 24,1 till 19,7, dvs. med fyra

Kvinnor får något högre subventioner än män
inom alla offentliga tjänster efter det att man ta-
git hänsyn till åldersskillnader (diagram 3.5).
Skillnaderna är i allmänhet små och kan förklaras
av större deltagande i utbildning, större behov av
omsorg eftersom äldre kvinnor ofta lever en-
samma osv.19

19 Se Fritzell, 1998

14

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 4

även i detta avsnitt konsumtionen gånger pro-
duktionskostnad minus användaravgifter.

Diagram 3.5 Subventioner till män och kvinnor. Kronor.
Standardvägt efter ålder

4 Vilka gynnas av offentliga
subventioner

Föregående avsnitt belyser bara ett par av de frå-
gor som bör ställas, nämligen om inkomstskill-
naderna mellan ekonomiskt svaga och välbeställ-
da minskar när man beaktar subventionerna i den
offentliga konsumtionen, samt hur konsumtio-
nen fördelas över livscykeln. Två andra centrala
fördelningsfrågor är dels om det faktiska utnytt-
jandet av offentliga tjänster är lika för personer
som har lika behov eller förutsättningar, dels om
satsningarna på offentligt subventionerade
tjänster har medfört en utjämning av faktiska
livsvillkor. I detta avsnitt sammanfattas kort oli-
ka forskningsresultat som belyser dessa fråge-
ställningar.

I avsnitt 3 redovisades genomsnittliga subven-
tioner för olika grupper, utan egentlig hänsyn till
eventuella behov av de skilda subventionerna. I
detta avsnitt redovisas de olika subventionerna
för de individer som i någon mening är målgrupp
för respektive subvention. I de flesta fall innebär
det att subventionerna beräknas för individer i
relevanta ålderskategorier. Vad gäller exempelvis
barnomsorgen beräknas de genomsnittliga sub-
ventionerna för de personer som har barn i ål-
dern 2-6 år.

Dessutom redovisas subventionerna uttryckta
som andel av disponibel inkomst. Kalkylen av
subventionerna i andel av inkomsten ger indika-
tioner på den omfördelning av resurser som sker
genom offentliga tjänster. Som tidigare nämnts
kan dock inte subventionerna jämställas med
vanliga inkomster. Med nettosubvention avses

4.1 Vem utnyttjar barnomsorgen

Barnomsorgens huvudsakliga syfte är att genom
pedagogisk gruppverksamhet stimulera barns ut-
veckling och lärande samt att bidra till goda upp-
växtvillkor. Vidare skall barnomsorgen under-
lätta för föräldrarna att förena förvärvsarbete och
studier med föräldraskap. Den stora utbyggna-
den av barnomsorgen inleddes på 1970-talet och
under senare år har antalet barn i barnomsorg
ökat kraftigt. Mellan 1991 och 1996 ökade anta-
let inskrivna barn med ca 170 000.20 Utbyggna-
den har ökat möjligheterna för föräldrar att ar-
beta och förbättra sina inkomster.

I detta kapitel granskas barnomsorgens funk-
tionssätt ur ett fördelningsperspektiv. Det un-
dersöks om utnyttjande och subventioner är
snedfördelade med hänsyn till föräldrarnas ut-
bildning och inkomster. Andra viktiga frågor
som exempelvis barnomsorgens betydelse för
barnens utveckling behandlas inte.

Vad bestämmer utnyttjandet

Utnyttjandet av barnomsorg styrs av tillgång och
efterfrågan på barnomsorgsplatser. Tillgången
bestäms av kommunen men det finns en skyl-
dighet enligt lagen att tillhandahålla barnom-
sorgsplats till barn i åldern 1-12 år vars föräldrar
förvärvsarbetar eller studerar. Efterfrågan styrs
av föräldrarnas sysselsättning och önskemål samt
av de avgifter som kommunerna tar ut. Utnytt-
jandet kan snedfördelas exempelvis om föräldrar
med låga inkomster avstår från att utnyttja en
subventionerad plats eller utnyttjar den kortare
tid på grund av att de anser att avgiften är för
hög.

Tidigare undersökningar har visat att barn till
LO-medlemmar i mindre utsträckning har barn-
omsorgsplats än barn till TCO- och SACO-
medlemmar. Det fanns således en viss snedför-
delning efter fackföreningstillhörighet men den
minskade markant mellan 1982/83 och 1994/95,
andelen ”LO-barn” med barnomsorg ökade un-

22 Socialstyrelsen, 1997

15

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 4

der denna period från 44 till 69 procent.21. Ut-
nyttjandet var 1996 högre för ensamföräldrar, vid
heltidsarbete eller heltidsstudier, för dem med
äldre barn samt för boende i större städer och
förorter.22

Barnomsorgens fördelning 1997

Den fråga som belyses är om utnyttjandet och de
beräknade subventionerna var snedfördelade
1997 med avseende på föräldrarnas inkomst eller
utbildning. I SCB:s databas finns enkätuppgifter
om hur många månader och hur många timmar i
veckan varje barn delur i omsorg, den beulda
avgiften samt ekonomiska och andra bak-
grundsuppgifter om föräldrarna. Denna under-
sökning avser barn i åldern 2-6 år med offentligt
finansierad omsorg.23 Under det första levnads-
året är föräldrarna ofta hemma med barnet med
ersättning från föräldraförsäkringen. Vid sju års
ålder börjar de flesta barn i skolan.

Andel med plats i barnomsorg

Barn i familjer med en högre ekonomisk stan-
dard har något oftare en plats i barnomsorgen än
barn från familjer med en lägre standard
(bilagetabell 4.1). Som nämnts tidigare är dock
efterfrågan beroende av föräldrarnas arbetstid.
Ensamstående föräldrar som arbetar heltid har i
stort sett alltid sina barn i någon typ av barnom-
sorg. Andelen är något mindre för samboende
heltidsarbetande och ännu något mindre för öv-
riga föräldrar.

Tar man hänsyn till både arbetstid och eko-
nomisk standard finns ingen tydlig snedfördel-
ning av barnomsorgen (diagram 4.1). Andelen
barn med barnomsorg inom inkomstgrupperna
varierar mellan 91 procent (kvintil 3 o 4) och 97
procent (kvintil 2)

Diagram 4.1 Andel 2-6 åringar med barnomsorgsplats i
inkomstgrupper efter föräldrarnas sysselsättningsgrad

Procent

Kvintil

Granskas utnyttjandet efter föräldrarnas utbild-
ning finns däremot en tendens till snedfördel-
ningen trots att det råder full behovstäckning
och att alla föräldrar som önskar kan få plats
(diagram 4.2). Nästan alla barn till heltidsanställ-
da föräldrar med högre utbildning (98 procent)
har en barnomsorgsplats jämfört med 87 procent
av barnen till föräldrar med lägst utbildning.

Diagram 4.2 Andel 2-6 åringar med barnomsorgsplats efter
föräldrarnas sysselsättningsgrad och utbildningsnivå_______

Procent

21 LO, 1996

22 Socialstyrelsen, 1997

23 Avser ålder 31/12 undersökningsåret.

En liknande bild ges om utnyttjandet fördelas
efter föräldrarnas socio-ekonomiska grupp
(bilagetabell 4.1). Ungefär 97 procent av alla
barn till heltidsarbetande högre tjänstemän har
en plats i barnomsorgen mot endast ca 91 pro-
cent bland barn till heltidsarbetande arbetare.

Dessa skillnader i utnyttjande kan bero på
många faktorer. En viktig faktor kan vara avgif-
terna. Ungefär fyra procent av alla föräldrar med
låga inkomster som har barn 2-6 år uppger i
HINK-undersökningen att de avstått från barn-
omsorg på grund av höga avgifter. För ekono-
miskt välbeställda är denna andel under en pro-
cent.

16

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 4

Subventionernas fördelning

Utjämning 1991-1997

Nettosubventionerna till barnomsorgen beräk-
nas uppgå till 35 miljarder kronor 1997. I SCB:s
databas har subventionerna fördelats utifrån ut-
nyttjandet (antal månader och timmar) gånger
bruttokostnaden att tillhandahålla platsen i re-
spektive kommun med uppdelning på daghem
och familjedaghem, minus faktiskt betald avgift
(se underbilaga 3). Dessa nettosubventioner har
analyserats för barn i åldern 2-6 år.

Den totala nettosubventionen är något lägre
för barn till välbeställda föräldrar än bland barn
till ekonomiskt svagare familjer, ca 16 000 kro-
nor jämfört med 18 000 kronor (diagram 4.3).
Det beror som visats på skillnader i arbetstid
m.m. Räknat i andel av den disponibla inkoms-
ten är subventionen högre för dem med lägre
ekonomisk standard. För den femtedel med lägst
standard är barnomsorgssubventionen 22 pro-
cent av den disponibla inkomsten mot 7 procent
för ekonomiskt välbeställda.

Den kraftiga ökningen av antalet platser i barn-
omsorgen under 1990-talet har medfört att
snedfördelningen i utnyttjandet minskat påtag-
ligt. År 1991 var det en betydande skillnad i an-
delen barn med plats mellan den femtedel hel-
tidsarbetande föräldrar med högst ekonomisk
standard och den femtedel med lägst standard.
Den skillnaden har försvunnit 1997 (diagram
4.4). Samma bild erhålls om man studerar ut-
nyttjandet bland heltidsarbetande med olika ut-
bildning respektive socio-ekonomisk grupp
(bilagetabell 4.1). Utnyttjandet 1997 i dessa be-
räkningar avviker något från tidigare redovisade
då ett annat hushållsbegrepp använts.24___________

Diagram 4.3 Barnomsorgssubvention för 2-6 åringar i in
komstgrupper

Kvintil

Diagram 4.4 Andel 2-6 åringar med barnomsorgsplats i
inkomstgrupper 1991 och 1997. Endast barn med heltids-
arbetande föräldrar

Procent

1               2               3               4               5

Kvintil

Även för barn till heltidsarbetande föräldrar, som
kan antas ha lika efterfrågan på barnomsorg, är
subventionen störst för dem med lägst inkoms-
ter (bilagetabell 4.1). Denna fördelningsprofil,
som är tydligare än i diagram 4.3, beror till stor
del på de inkomstprövade avgifterna.

Indelningen efter föräldrarnas utbildning visar
att högutbildade familjer får absolut sett högre
subventioner än lågutbildade (bilagetabell 4.1).
Subventionen i andel av disponibel inkomst är
dock betydligt högre bland låginkomsttagare än
bland välbeställda.

Barnfamiljernas ekonomiska standard

Den kraftiga utbyggnaden av barnomsorgen se-
dan 1970-talet har bidragit till en ökad förvärvs-
grad bland föräldrar med barn och därmed högre
förvärvsinkomster. Denna ökning av förvärvsin-
komsterna har emellertid inte lett till någon för-
bättring av barnfamiljernas relativa ekonomiska
situation. Under 1970- och 1980- talet var barn-
familjernas relativa ekonomiska standard i för-
hållande till hela befolkningen ganska oföränd-
rad.25 Under nittiotalet har barnfamiljernas

24  För 1991 finns för närvarande inga uppgifter avseende
”bostadshushåll”. För att förbättra jämförbarheten används därför s.k.
HINK-hushåll även för 1997.

25 Se bilaga 4 till proposition 1996/97:1

17

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 4

relativa standard sjunkit från 90 procent av total-
befolkningens 1991 till 84 procent 1997.26

Barnen i Sverige har dock en god relativ stan-
dard jämfört med barn i andra länder. Barnen i
Sverige hamnar på tredje plats efter barnen i Bel-
gien och Finland av 13 undersökta länder.27
Svenska barn i hushåll som befinner sig i mitten
eller den nedre delen av inkomstfördelningen har
en bättre ekonomisk standard än motsvarande
barn i de flesta andra länder medan svenska barn
från höginkomsthushåll har en mer genomsnitt-
lig position.28

4.2 Hur fördelas
utbildningssubventionerna

Sverige är ett av de länder som satsar mest på ut-
bildning om man ser till utbildningsutgifternas
andel av BNP. Förutom ambitionen att vara en
ledande kunskapsnation är strävan att medbor-
garna skall kunna delta i utbildning oberoende av
social bakgrund. Det är särskilt viktigt då utbild-
ningen har ett nära samband med människors
livschanser, möjligheten att få ett arbete, en bra
inkomst och att aktivt delta i samhällslivet.

Den grundläggande utbildningens mål är att
alla barn och ungdomar oberoende av kön, geo-
grafisk hemort samt sociala och ekonomiska för-
hållanden skall ha tillgång till en likvärdig utbild-
ning. Alla barn och unga skall ges förutsättningar
att nå målen i skollag, läroplaner och kursplaner.
Högre utbildning av god kvalitet skall erbjudas i
hela landet. För att ge vuxna ytterligare chanser
och för att överbrygga utbildningsklyftor har
stora satsningar gjorts på en utbyggd vuxenut-
bildning. Ambitionerna är högt ställda vad gäller
såväl möjligheten att deltaga som i utbildningens
resultat.

Fördelningsfrågorna är således centrala för
samhällets engagemang. Det handlar om att säk-
ra en lika tillgång till utbildning för att åstad-
komma en rättvis fördelning av den faktiska
konsumtionen. Det handlar både om att förbätt-
ra för dem med lägst utbildning och mindre kun-
skaper och att minska den relativa skillnaden
mellan olika grupper, samtidigt som en generell

hög nivå eftersträvas. Ett övergripande syfte är
en jämn fördelning av kunskaper och kompe-
tens, vilket är grundläggande för en jämnare för-
delning av livsinkomstema.

Forskningen är omfattande och utrymmet i
denna bilaga medger ingen fullständig redovis-
ning. I detta avsnitt ges därför endast en kort
översikt av de viktigaste forskningsresultaten om
hur utbildningen fördelas med hänsyn till social
bakgrund, utvecklingen över tiden och förhål-
landena i Sverige jämfört med andra länder. Med
hjälp av SCB:s nya databas belyses hur subven-
tionerna 1997 är fördelade med hänsyn till social
bakgrund, inkomst, geografisk hemort och de
studerandes kön.

Trots höjd utbildningsnivå - social snedrekrytering
består

Utbildningssystemet har byggts ut successivt
under lång tid vilket har medfört en höjd utbild-
ningsnivå. Andelen lågutbildade (högst grund-
skolestudier) minskar stadigt. De senaste tio åren
har de lågutbildade i yrkesverksam ålder minskat
från ca 40 procent till under 30 procent.

Men fortfarande är det betydligt vanligare att
barn till föräldrar med högre utbildning studerar
vidare, än barn till föräldrar med lägre utbildning.
Även i valet mellan olika studievägar inom hög-
skolan sker en social snedrekrytering. På de läng-
re och prestigefyllda utbildningarna med höga
betygskrav är andelen studenter från högre soci-
algrupper större. Fram till 1970-talet minskade
den sociala snedrekryteringen, för att därefter
vara relativt stabil. Enligt SCB:s senaste rapport
om social snedrekrytering till högskolan har för-
ändringarna varit små under 1990-talet, de stora
skillnaderna kvarstår. År 1997 var det sju gånger
mer sannolikt att en 21-åring från ett tjänste-
mannahem påbörjade högskolestudier jämfört
med en 21-åring från ett arbetarhem.29

Under de senaste åren har i princip alla ung-
domar påbörjat en gymnasieutbildning, men
även här märks den sociala snedrekryteringen
genom att ungdomar från de högre socialgrup-
perna i större utsträckning väljer de mer studie-
förberedande programmen.30

28 Se bilaga 5 till proposition 1998/99:1

27OECD, 1998

28 Smeeding, Rainwater, 1995

29 SCB U 20 SM 9802

30 Svensson, Stahl, 1996

18

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 4

Faktaruta 2

Social snedrekrytering: Det finns ett samband
mellan social bakgrund och val av utbildning.
Snedrekryteringen mäts vanligen genom att man
beräknar relationen mellan andelen studerande
från olika socialgrupper.

Exempel: Anta att vi vill beräkna ett mått på
snedrekryteringen till högskolan mellan två
grupper. Den ena gruppen består av 100 personer
varav 60 fortsätter till högre studier och den and-
ra gruppen av 500 personer varav 100 fortsätter
till högskolan. Andelen som fortsätter är då 60
procent respektive 20 procent. Andelen från den
första gruppen är tre gånger större än från den
andra gruppen. Ett mått på snedrekryteringen
mellan grupperna blir då 3.

I detta mått beaktas inte absoluta förändring-
ar. Om rekryteringen från de båda grupperna
skulle öka med 15 respektive 25 personer blir
andelarna som studerar vidare 75 procent re-
spektive 25 procent. Måttet på snedrekryteringen
är fortfarande 3, trots att flertalet av de nyrekry-
terade kommer från den underrepresenterade
gruppen.

Liknande mönster i många länder

Social snedrekrytering är ett internationellt fe-
nomen och Sverige avviker inte väsentligen från
andra utvecklade länder vad gäller nivån på den
sociala snedrekryteringen. I exempelvis USA,
som har en betydligt större utbildningssektor, är
andelen med universitetsexamen större än i Sve-
rige oavsett social bakgrund. Således går fler barn
från arbetarhem vidare till högre studier. Den so-
ciala snedfördelningen i USA är däremot ungefär
densamma som i Sverige. I exempelvis England,
Tyskland och Frankrike är snedfördelningen nå-
got större.31

Fördelningen av utbildningssubventioner 1997

I SCB:s databas har varje person påförts sitt fak-
tiska deltagande (med hänsyn till omfattningen)
i utbildning 1997 (se underbilaga 3). Subventio-
nerna för grundskola och gymnasieskola har be-

31 Eriksson, Jonsson, 1993

räknats efter utbildningens kostnad i respektive
kommun med hänsyn till vilket gymnasiepro-
gram personen deltar i. För högskolan har kost-
naden differentierats efter utbildningsområde.
Subventionerna för vuxenutbildningen har be-
räknats efter utbildningens kostnad i respektive
kommun, medan subventionen för arbetsmark-
nadsutbildningen bygger på ett riksgenomsnitt.
Data om den studerandes sociala bakgrund har
också lagts till. Subventionen till en grupp beräk-
nas genom att dividera den totala subvention
gruppen mottar med antalet barn i gruppen, oav-
sett om de deltar i utbildningen. I beräkningen
ingår ej subventioner i form av studiebidrag och
subventionerade studielån som också påverkar
fördelningsutfallet.

Mindre skillnader i grundskola och gymnasieskola

Subventionerna för grundskolan är i stort sett
lika stora för alla barn oavsett föräldrarnas ut-
bildning (se bilagetabell 4.2). Fördelningen av
subventionerna för gymnasieskolan (16-19-
åringar) visar en något annan bild. Det finns en
tendens att barn till föräldrar med kortare ut-
bildning får högre subventioner än barn vars för-
äldrar har längre utbildning. För hemmaboende
barn kan samma mönster ses när man jämför
barn från hushåll med olika socio-ekonomisk
bakgrund. Det beror främst på att arbetarbarn
oftare väljer dyrare program som industripro-
grammet medan barn till tjänstemän oftare väljer
studieförberedande program som genomsnittligt
sett är ganska billiga. Denna skillnad tar mer än
väl ut effekten av att avhopp i gymnasiet är vanli-
gare bland barn till arbetare än i andra grupper.
Den genomsnittliga subventionen för grund-
skola och gymnasieskola är 48 200 kronor re-
spektive 46 600 kronor.

Högre utbildning snedfördelad

Subventionerna till högskola är mycket snedför-
delade. Ungdomar i åldern 19-29 år med högut-
bildade föräldrar får i genomsnitt ca 18 200 kro-
nor per år i subventioner för högskolestudier
mot endast. 2 900 kronor för ungdomar vars för-
äldrar har lägre utbildning (se tabell 4.1). En in-
delning efter sammanräknad förvärvsinkomst
hos den förälder med högst inkomst ger samma
bild (se bilagetabell 4.3). Barn till föräldrar i den
högsta inkomstgruppen (kvintil) får i genom-

19

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 4

snitt en subvention på 14 300 kronor, medan de
med lägst inkomster erhåller 6 600 kronor. Den
genomsnittliga subventionen för alla ungdomar-
na i åldern 19-29 år är 8 400 kronor.32

Diagram 4.5 Totala utbildningssubventioner efter föräldrar-
nas utbildningsnivå5'       _______________

Kronor/år

120 000

Tabell 4.1 Genomsnittlig utbildningssubvention till hög-
skola, kommunal vuxenutbildning och arbetsmarknadsut-
bildning. Efter föräldrarnas utbildningsnivå. Kronor______

Utbildningsnivå

Högre
utbildning

Kommunal
vuxenutb.

Arbets-

marknadsutb.

Högst grundskola

2 900

1 500

1 200

Högst gymn.skola

6 500

1 600

1 000

Kort högskola

10 800

2 100

400

Lång högskola

18 200

1 100

300

Subventionerna till arbetsmarknadsutbildning
har en motsatt fördelningsprofil. Barn till föräld-
rar med låg inkomst eller kort utbildning får en
något större del av subventionerna till arbets-
marknadsutbildning. Fördelningen av vuxenut-
bildning uppvisar inget klart samband med för-
äldrarnas bakgrund. Den genomsnittliga subven-
tionen för den kommunala vuxenutbildningen
och arbetsmarknadsutbildningen för alla ung-
domar i åldern 19-29 år är 1 600 kronor, res-
pektive 900 kronor.

Totala utbildningssubventioner

Sammantaget innebär det att barn till föräldrar
med längre utbildning totalt sett får högre sub-
ventioner än barn vars föräldrar har kortare ut-
bildning (diagram 4.5). Skillnaden mellan barn
till föräldrar med högst grundskoleutbildning
och de, vars föräldrar har en minst treårig hög-
skoleutbildning, är 7 500 kronor per år. Detta
motsvarar 7 procent mer i genomsnittlig sub-
vention till de mer välutbildades barn. Skillnaden
beror på de högre subventionerna för högsko-
lestudier bland ungdomar vars föräldrar har läng-
re högskoleutbildning.

Skillnader mellan kön och regioner

Pojkar i gymnasieskolan får något högre sub-
ventioner än flickor, vilket torde bero på att poj-
karna oftare väljer de dyrare programmen i gym-
nasieskolan Samma mönster gäller också för
andra utbildningar. Trots att kvinnor i större ut-
sträckning än män deltar i högskoleutbildningen,
arbetsmarknadsutbildningen och vuxenutbild-
ningen erhåller de en lika stor total genomsnitts-
subvention som män (ca 11 000 kronor).

Var man bor i landet betyder relativt mycket
för subventionens storlek. Subventionerna för
grundskola och gymnasieskola är högre i de nor-
ra delarna av landet och i glesbygden än i andra
regioner. Det kan bero på strukturella skillnader.
I skolor på mindre orter är exempelvis klasserna
ofta små, med hög kostnad per elev som följd.
Subventionerna till högskolan är koncentrerade
till städerna. Ungefär 10 procent av ungdomarna
i åldern 19-29 år som bor i norra glesbygden er-
håller subventioner i form av arbetsmarknadsut-
bildning, jämfört med 2 procent i storstäderna.
Subventionerna till vuxenutbildning är relativt
jämnt fördelat över olika bostadsorter (se bila-
getabeller 4.2 och 4.3).

32 Snedfördelningen överskattas nägot genom att det är vanligare bland
arbetare att studera senare i livet.

55 I diagrammet redovisas subventionerna uttryckta i kronor per person i
relevant åldersgrupp (fördelade efter förälderns utbildning). Varje stapel
redovisar subventionen för tre olika åldersgrupper. Grundskolesubventio-
nen är beräknad som genomsnittligt antal kronor per person i åldern 7-16
år, gymnasiesubventionen för personer i åldern 16-19 år och subventio-
nerna för de övriga utbildningarna för personer i åldern 19-29 år

20

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 4

Betydande omfördelning

Även om utbildningssubventionerna i kronor är
ganska lika mellan olika grupper sker en omfat-
tande omfördelning genom att subventionerna är
relativt större för hushållen med lägre ekonomisk
standard. Beräknas subventionerna för de hem-
maboende barnen i åldern 7-19 år där det finns
uppgifter om föräldrarnas inkomster, visar det
sig att subventionen är 29 procent av den juste-
rade disponibla inkomsten för den femtedel med
lägst ekonomisk standard mot 9 procent för för-
äldrar med högst standard.

På kort sikt innebär det således att utbild-
ningssubventionerna omfördelar resurser från
välbeställda till svagare grupper. I ett längre per-
spektiv är detta inte lika självklart. Tar man hän-
syn till att barn till högutbildade, högre tjänste-
män och föräldrar med en god ekonomi genom
högre utbildning får en framtida högre lön och
mindre risk för arbetslöshet är det inte lika själv-
klart att subventionerna är så omfördelande som
visas med beräkningarna för ett år. Det skall
dock tilläggas att samma personer betalar mer i
skatt, normalt betydligt mer än utbildningssub-
ventionen.

Jämnare fördelning av utbildning och kunskaper

Fokuseringen på bestående snedrekrytering un-
danskymmer ofta det faktum att utbildning och
kunskaper blivit allt jämnare fördelade i Sverige.
Genom stora resursinsatser har den allmänna ut-
bildningsnivån ökat. Det har medfört att utbild-
ningen har blivit betydligt jämnare fördelad i
landet. Om man förenklat antar att varje utbild-
ningsnivå motsvarar ett visst antal utbildningsår
kan olika spridningsmått beräknas. Det bygger
också på ett förenklat antagande att varje utbild-
ningsår har lika värde för individen (se underbi-
laga 3). Beräkningen av Gini-koefficienten visar
att spridningen i antal utbildningsår bland perso-
ner i åldern 20-64 år har minskat från 0,14 år
1988 till 0,12 år 1997, dvs. med cirka 15 procent
(diagram 4.6). Att spridningen kunnat minska
kraftigt under en så kort period beror till viss del
på att äldre, lågutbildade lämnat arbetskraften
och yngre med längre utbildning kommit in
istället.

Diagram 4.6 Spridningen i antal utbildningsår (Gini-
koefficienten)________________________________________

Subventionerna syftar också till att uppnå en
jämn fördelning av kunskaper. Den högst upp-
nådda utbildningsnivån används ofta som en in-
dikator på kompetensen (humankapitalet). Detta
är emellertid ett grovt mått som inte tar hänsyn
till exempelvis skillnader i utbildningens kvalitet,
individens förmåga att ta till sig utbildningen
samt det faktum att man kan lära på andra sätt än
genom formell utbildning. Därför försöker man
undersöka fördelningen av kunskaper eller kom-
petensen, exempelvis de vuxnas förmåga att för-
stå och använda tryckt och skriven information,
s.k. läsförmåga.34

Jämförelser med andra länder tyder på att
kompetens är jämnt fördelad i Sverige. En un-
dersökning av OECD pekar på att Sverige har
den största andelen som presterade på den hög-
sta nivån och den minsta andelen som presterade
på den lägsta nivån när det gällde läsförmåga.
Endast sex procent i Sverige presterade på den
lägsta nivån, medan motsvarande siffra för USA
är 24 procent. I diagram 4.7 visas som exempel
spridningen i läsförmåga i några länder. Den
ojämnaste fördelningen förefaller finnas i USA.

34 OECD, 1995. International Adult Literacy Study genomfördes som
besöksintervjuer där de intervjuade testades i förmågan att läsa löpande
text, i förmågan att tolka, använda och fylla i dokument samt i förmågan
att göra beräkningar. Uppgifterna varierade från elementära till komplice-
rade. Testpoängen har ingen omedelbar tolkning men delades in i olika
nivåer. Till exempel kan läsning av text på nivå 2 sägas motsvara grund-
skolans krav på godkänt i läsning, medan att läsa på nivå 4/5 motsvarar att
klara av högskoleprovet.

21

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 4

Diagram 4.7 Spridningen i testpoäng för läsförmåga.
Dokumenttestet

Percentiler

skoleutbildad och en högskoleutbildad blir test-
poängkvoten hög. På samma sätt ger stora lö-
neskillnader mellan utbildningsgrupper en hög
lönekvot. Ett land med både stora löneskillnader
och stora kompetensskillnader mellan utbild-
ningsgrupper hamnar i diagrammets övre högra
höm.

En slutsats som kan dras utifrån diagrammet
är att variationer i lönefördelningar mellan länder
svarar relativt väl mot variationer i kompetens-
fördelningar. Den relativt låga lönespridningen i
Sverige är enligt denna analys en konsekvens av
en jämnt fördelad kompetens.37_________________

Trots bestående social snedrekrytering kan om-
fattande vuxenutbildning, omfattande vidareut-
bildning i arbetet, en mer utbredd läskultur etc.
bidra till en jämn fördelning av läsförmågan i
Sverige.35

Diagram 4.8 Löneskillnader och skillnader i läsförmåga
Grundskoleutbildade jämfört med gymnasieutbildade re-
spektive högskoleutbildade____________________________

Fördelning av kompetens och lönespridning

I samtliga länder finns det på individnivå ett tyd-
ligt samband mellan lön och läsförmåga. Av de
som i Sverige presterade på den högsta nivån
återfanns 17 procent i gruppen med de lägsta lö-
nerna (kvintil 1) medan 40 procent fanns i grup-
pen med de högsta lönerna (kvintil 5). I Tysk-
land och USA är sambandet starkare mellan låg
inkomst och dålig läsförmåga medan det i Sveri-
ge finns en starkare koppling mellan lön och
läsförmåga i den grupp som presterar bäst.36

Flera undersökningar har visat att de relativa
löneskillnaderna mellan olika utbildningsgrupper
skiljer sig åt mellan länder, något som brukar
förklaras av institutionella faktorer, som exem-
pelvis starka fackföreningar. Om man istället re-
laterar löneskillnader till skillnader i kompetens
(mätt som skillnader i läsförmåga) blir bilden en
annan. I diagram 4.8 redovisas sambandet mellan
kvoten av olika utbildningsgruppers testpoäng
och kvoten av samma utbildningsgruppers löner.
En hög kvot innebär stora skillnader mellan ut-
bildningsgrupper inom ett land. Är det till ex-
empel stor skillnad i läsförmåga mellan en grund-

Lönekvot

3

2.5

2

1.5

1

0.5

0.75             1              1.25            1.5            1.75             2

Testpoäng, kvot

Gymn.sk./grundsk.

Högsk./grundsk.

US

4.3 Hälsa, vård och inkomstfördelning

God hälsa är fundamental för människors livs-
villkor. Sedan århundraden är det ett centralt mål
för staten att förbättra folkets hälsa och bekämpa
sjukdomar och lidande, särskilt bland samhällets
mest utsatta grupper som barn, gamla och fattiga.
Bättre hälsa och jämnare fördelning är ett värde i
sig, men de spelar också en avgörande roll för ar-
bets- och inkomstförhållanden - och möjlighe-
terna att njuta av arbetets frukter.

Skillnader i hälsa och dödlighet

Hälsans utveckling och fördelning har länge
mätts i dödligheten och förekomsten av olika
sjukdomar. Den dramatiskt minskade dödlighe-

35 Skolverket, 1996

36 OECD, 1995

37 Nickell, Layard 1997

22

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 4

ten sedan 1700-talet speglar ett ökat välstånd,
bättre kunskaper om hur sjukdomar förebyggs
och framväxten av en medveten folkhälsopolitik.
Anda sedan 1750-talet har man kunnat visa på
översjuklighet och hög dödlighet bland allmogen
och ”sämre-hoparna” i städerna.38 Trots stora
förbättringar i folkets hälsa och utbyggnaden av
hälso- och sjukvården består skillnaderna mellan
olika samhällsgrupper. Högre tjänstemän och
tjänstemän på mellannivå har ungefär 20-25 pro-
cent lägre dödsrisker än ej facklärda arbetare,
dvs. risk att vid en given ålder avlida under året.39
Skillnaderna har ökat påtagligt sedan 1960-talet
trots att de flesta grupper har minskat sin död-
lighet. Personer med högre utbildning respektive
samboende har lägre dödsrisker. Skillnaderna be-
står från första levnadsåret till sena ålderdomen.
Bam i åldern 1-19 år till arbetare har betydligt
högre dödsrisker än barn till högre och mellan-
tjänstemän.40

Även undersökningar av hur människor be-
dömer sin hälsa visar liknande skillnader. Även
efter man tagit hänsyn till åldersskillnader har
tjänstemän bättre hälsa än arbetare, välutbildade
bättre än lågutbildade och välbeställda bättre än
ekonomiskt svaga.41 Hälsan har förbättrats sedan
1975 men det finns inga tydliga tecken på att
skillnaderna mellan olika grupper skulle mins-
ka.42

Internationella jämförelser pekar på att arbeta-
re i Sverige har lägre dödlighet än i andra län-
der.43 Däremot är inte skillnaden i relativ döds-
risk mellan tjänstemän och arbetare lägre i
Sverige än i andra länder.

En ojämn fördelning av antal år man får leva
kan anses som en grundläggande orättvisa.44 Ti-
digare beräkningar av ojämlikhet i livslängd visar
stora skillnader mellan olika länder.45 Trots be-
stående stora sociala skillnader i relativ dödlighet
i Sverige har den minskade dödligheten i alla
grupper emellertid medfört en kraftig utjämning
av livslängden, även under de senaste 20 åren
(diagram 4.9). Fördelningen av alla som dör ett

visst år efter ålder visar att andelen som dör i
förtid har minskat betydligt. Okad livslängd har
uppnåtts samtidigt som spridningen har minskat.

Diagram 4.9 Fördelning av döda efter ålder

38 Bäck, 1765

39Vågerö 1991, Johansson, Quist, 1997

413 Östberg, 1992

41 Sjöberg, 1997

42 Folkhälsorapport, 1997

43 Mackenbach samt Vägerö, Eriksson, 1997

44 Sen, 1973

45 LeGrand, 1987

Vårdkonsumtionens fördelning

I Sverige skall vården ske på lika villkor enligt
hälso- och sjukvårdslagen. Personer med lika be-
hov bör få lika vård och den som har större be-
hov bör få mer vård. Med hänsyn till de ganska
stora skillnaderna i dödlighet och hälsa mellan
olika sociala grupper förväntar man sig att om-
fördelningen genom den offentliga hälso- och
sjukvården skall leda till att arbetare och lågin-
komsttagare konsumerar betydligt mera hälso-
och sjukvård än tjänstemän och välbeställda.

Det är svårt att utvärdera detta. Trots de höga
fördelningspolitiska ambitionerna finns det inga
undersökningar av hur den individuella faktiska
vårdkonsumtionen och konsumtionsavgifterna i
Sverige fördelar sig på olika grupper med hänsyn
till social bakgrund, utbildning, inkomst osv. Be-
hoven kan inte heller mätas enkelt. Självrappor-
terad hälsa är inte detsamma som vårdbehov,
även om den har högt prognosvärde på vårdbe-
hov och dödlighet. I Levnadsnivåundersökning-
ama (LNU) och SCB:s undersökningar av lev-
nadsförhållanden (ULF) finns vissa enkätupp-
gifter om upplevd hälsa, antal besök i sjukvården,
använda läkemedel osv. som utnyttjats för olika
fördelningsanalyser.

Tidigare undersökningar på dessa data har vi-
sat de förväntade mönstret, dvs. att arbetare kon-
sumerar mer vård än tjänstemän även med hän-
syn till åldersskillnader.46 Nya undersökningar

46 Vård på lika villkor, 1994

23

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 4

visar emellertid att välutbildade oftare har besökt
läkare än lågutbildade, efter att man försökt ta
hänsyn till skillnader i ålder och hälsa.47 Under
1990-talet har lågutbildade minskat sitt vårdut-
nyttjande medan de med högre utbildning ökat
sin konsumtion. Kvinnor besöker läkare 30 pro-
cent oftare än män, även efter att man beaktat
skillnader i ålder, utbildning och hälsa.

Även ekonomisk standard, dvs. justerade dis-
ponibla inkomster, har betydelse för sjukvårds-
konsumtionen. Höginkomsttagare hade i början
av 1990-talet fler läkarbesök än låginkomsttagare
efter att man konstanthåller för ålder och be-
hov.48 Låginkomsttagare har dock längre vårdti-
der på sjukhus. Totalt sett fördelades därför
kostnaderna efter behov. På 1980-talet hade låg-
inkomsttagare högre konsumtion med hänsyn
till behoven. Som indikator på behov används
enkätsvar om man lider av kroniska sjukdomar
och om självupplevd hälsa. Konsumtionen mäts
schablonmässigt med enkätsvar om antal läkar-
besök samt antal dagar med sjukhusvård och
kostnaden har antagits lika för alla besök resp,
dagar.

Det finns bara enstaka studier som belyser hur
olika länder lyckas tillhandahålla vård efter be-
hov. I en undersökning har man jämfört utnytt-
jande av läkare i Storbritannien och Sverige med
hänsyn till hälsoskillnader.49 Undersökningen
visar att trots omstruktureringen av den brittiska
sjukvården och de jämförelsevis mindre resurser
i andel av BNP som används finns det obetydliga
skillnader i utnyttjande mellan olika socio-
ekonomiska grupper. I Sverige har emellertid
skillnader i utnyttjande påvisats för första gången
under 1990-talet.

Vårdkonsumtionen inkl, tandvård 1997

Frågan är om dessa tendenser i aktuell forskning
till ogynnsam fördelningsprofil återfinns när
subventionerna beräknas för 1997. SCB:s nya
databas över offentlig konsumtion ger en mer
heltäckande och detaljerad information om den
faktiska individuella konsumtionen än tidigare
undersökningar. Uppgifterna för barn och ung-
domar är dock mindre pålitliga. Data om hälsa

eller vårdbehov saknas tyvärr men de har ett
starkt samband med ålder och kön. I följande
analyser studeras därför konsumtionen stan-
dardvägd så att effekter av ålder och kön är bort-
rensade.

Uppgifter om besök i öppenvården finns i
SCB-databasen på individnivå för personer 65 år
och äldre (se underbilaga 3). För de yngre har
besök lagts ut enligt ULF-undersökningen efter
kön, ålder och inkomstgrupp. Kostnaderna per
öppenvårdsbesök och tandvårdsbesök antas
schablonmässigt lika vid varje besök eller inköp.
Subventionen av läkemedel fördelas efter ålder
och kön.

Enligt SCB:s nya data går det inte att hitta
några skillnader i subvention mellan olika in-
komstgrupper och utbildningsgrupper om man
tar hänsyn till skillnader i ålder och kön (diagram
4.10 och bilagetabell 4.4). Beräkningen är natur-
ligtvis schablonmässig. Det torde också finnas
skillnader i hälsa och vårdbehov som man inte tar
hänsyn till vid standardiseringen efter ålder och
kön. Bearbetningar av ULF-undersökningen vi-
sar att ohälsa fortfarande 1997 är vanligare bland
personer med lägre ekonomisk standard än bland
välbeställda, även efter man tagit hänsyn till ål-
dersskillnader (bilagetabell 4,5).___________________

Diagram 4.10 Subventioner för öppenvård inkl, läkemedel i
inkomstgrupper___________________________________________

Subventionerna för sjukhusvården är betydligt
högre för personer med lägre utbildning än för
högutbildade efter att skillnader i ålderssamman-
sättning beaktats (diagram 4.11). För sjuk-
husvården finns det i SCB:s databas uppgifter
om faktiskt antal vårddagar på sjukhus och kost-
nader på vårddag för olika kliniktyper. I dessa
beräkningar används den faktiska konsumtionen
utan den utjämning som tillämpades i avsnitt 3.

47 Haglund, Rosén, 1996

48 Gerdtham, Sundberg 1997, Gerdtham, Johannesson, 1997

49 Whitehead m.fl., 1997

24

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 4

Diagram 4.11 Subventioner för sluten sjukhusvård i utbild-
ningsgrupper

Diagram 4.13 Totala subventioner för öppenvård, sluten-
vård, tandvård och läkemedel i inkomstgrupper

Kvintil

En av få subventioner som välbeställda konsu-
merar mer än låginkomsttagare är tandvård
(diagram 4.12). Beräkningen bygger på enkätsvar
om antal tandläkarbesök per person och år.
Kostnaden antas schablonmässigt lika vid varje
besök. Aven för tandvården är dock subventio-
nens relativa värde högre för dem med lägre in-
komster än för välbeställda. Det förefaller finnas
ett tydligt utbildningssamband så att högutbilda-
de får större tandvårdssubventioner (bilagetabell
4.4)._____________________________________________________

Diagram 4.12 Subventioner för tandvård i inkomstgrupper

Kronor/år                                                            Procent

Kvintil

De totala subventionerna av sjukvård, läkemedel
och tandvård konsumeras till betydligt större del
av låginkomsttagare än av ekonomiskt välbeställ-
da efter att man tagit hänsyn till skillnader i
gruppernas ålders- och könssammansättning
(diagram 4.13). Detta beror främst på sambandet
mellan sluten sjukhusvård och inkomst. Fördel-
ningen av subventionerna i relation till den eko-
nomiska standarden pekar på att vården bidrar
till en betydande omfördelning mellan grupper.

Hälsa och inkomstfördelning

En snabbt växande forskning undersöker om det
finns samband mellan inkomstklyftor och be-
folkningens hälsa. Inkomstnivå och fattigdom
har sedan länge visats ha starka samband med in-
dividens hälsa. Senare forskning tyder på att en
ojämn fördelning av inkomster och en hög andel
fattiga kan öka barnadödligheten och minska
livslängden.50 De som lever i länder med stora
klyftor har större risker att dö. Annan forskning
belyser sambanden mellan inkomstklyftor och
skillnader i hälsa över tiden och mellan länder.

Sambanden kan ha olika förklaringar. Indivi-
dens upplevelse av sin relativa ekonomiska stan-
dard kan påverka också hälsan. Okade inkomst-
klyftor innebär fler relativt fattiga, vilket kan
påverka ohälsan. Små inkomstklyftor bidrar till
social sammanhållning i landet, vilket antas posi-
tivt påverka befolkningens hälsoläge. För Sverige
har visats att personer som får ökade inkomster
över tiden har den bästa hälsan.51

Ännu finns ingen enighet om sambanden. Se-
nare studier har inte kunnat visa på samband
mellan inkomstspridning och förväntad livslängd
i OECD.52 Inte heller tidsserier för olika länder
visar tydliga samband.

50Wilkinson, 1992, 1996

51 Fritzell, Lundberg, 1995

52 Deaton, 1999

25

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 4

4.4 Äldreomsorg och ekonomisk
standard

Bruttoutgifterna för äldreomsorgen uppgick till
knappt 50 miljarder kronor år 1997. Verksam-
heterna finansieras med kommunala skattemedel
och användaravgifter. År 1997 motsvarade an-
vändaravgifterna ca 6 miljarder kronor av de to-
tala utgifterna. Äldreomsorgen består i första
hand av hemtjänst i ordinärt boende och vård
och omsorg i särskilt boende. Vid årsskiftet 1997
hade ca 130 100 personer hemtjänst i ordinärt
boende och ca 130 700 personer vård och om-
sorg i särskilda boendeformer exklusive lands-
tingens långvård/ geriatrik.

I en nordisk jämförande studie53 kring äldre-
omsorgen konstateras att, vad gäller den institu-
tionsförlagda omsorgen (vilket för Sveriges del
åsyftar de särskilda boendeformerna exklusive
drygt 47 000 servicehuslägenheter), har Norge
haft den lägsta täckningsgraden mellan åren
1970-1985 men passerade sedan Danmark och
Sverige och ligger högst år 1995. Sverige och
Danmark minskade från sin högre position kraf-
tigare än Norge under åren 1970-85 och ligger år
1995 på ungefärligen samma täckningsgrad - un-
der Norges. Andelen i institutionsförlagd om-
sorg har i Sverige minskat mer eller mindre kon-
tinuerligt sedan 70-talet. Jämfört med de övriga
nordiska länderna har minskningen varit störst i
Sverige - en konsekvens av servicehusens ut-
veckling under 1970 och -80-talen.

När det gäller jämförelsen mellan hemhjälpen
i de nordiska länderna (som för Sveriges del även
inkluderar de år 1997 ca 47 000 boende i service-
lägenheter) konstateras att Sverige har gått från
den högsta täckningsgraden i mitten av 1980-
talet till den lägsta år 1995. Detta gäller hemhjäl-
pens omfattning mätt i antalet personer. Mätt i
genomsnittlig hjälptid per äldre, dvs. antalet ut-
delade hemhjälpstimmar, som kan jämföras mel-
lan Danmark och Sverige, ligger hjälptiden per
hjälpt person avsevärt högre i Sverige än i Dan-
mark.

Utnyttjandet av äldreomsorg 1997

Behoven av äldreomsorg är starkt relaterade till
ålder och kön. Ohälsa och funktionshinder före-

kommer i störst omfattning bland de allra äldsta
och denna grupp domineras av kvinnor. Tidigare
undersökningar har pekat på att äldreomsorgen
oftare utnyttjas av äldre med låg ekonomisk
standard om man tar hänsyn till hälsobesvär.54
En ökad ransonering av tillgången till äldreom-
sorg på grund av resursbegränsningar och högre
avgifter kan påverka utnyttjandet av äldreomsor-
gen. Frågan om äldreomsorgen fördelas rättvist
med hänsyn till funktionshinder m.m. är svår att
besvara då det saknas uppgifter om den faktiska
individuella konsumtionen som kan kopplas till
uppgifter om hälsa och hjälpbehov.

SCB:s databas om offentlig konsumtion inne-
håller enkätuppgifter om antal hemtjänstbesök
och antal vistelsemånader i särskilt boende samt
betalda användaravgifter.55 Analyser av dessa data
visar att andelen med äldreomsorg är betydligt
högre bland den femtedel personer med lägst
ekonomisk standard (bilagetabell 4.6). Det beror
främst på att genomsnittsåldern är betydligt hög-
re bland dem med låga inkomster. Efter att man
tagit hänsyn till ålders- och könsskillnader för-
delas utnyttjandet jämnare (diagram 4.14). Äldre
med låg ekonomisk standard utnyttjar äldreom-
sorgen mer än äldre med högre standard.________

Diagram 4.14 Andel 65 år och äldre med särskilt boende
och hemhjälp i inkomstgrupper. Standardvägt efter ålder
och kön

Procent

Kvintil

Det är också vad som förväntas eftersom ohälsa
och funktionshinder är vanligare bland äldre med
låga inkomster än bland dem med höga inkoms-
ter efter man tagit hänsyn till skillnader i ålder.56
Om självupplevd ohälsa avspeglar omsorgsbehov
bör man vänta sig ett högre utnyttjande bland
äldre med låga inkomster. Frågan om välbeställda

53 Daatland, 1997

54 Prop. 1993/94:150, bil. 1.5

55 Färdtjänst och stöd till handikappade ingår inte i denna undersökning

56 Prop. 1993/94:150, bil. 1.5

26

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 4

överutnyttjar omsorgerna kan dock inte under-
sökas på grund av databristen.

Subventionernas fördelning

Nettosubventionerna har beräknats som kon-
sumtion multiplicerat med genomsnittskostna-
den för respektive omsorg i 48 lokala arbets-
marknadsregioner minus faktiskt betald avgift.
Subventionerna är betydligt högre för äldre med
låg ekonomisk standard är för dem med högre
standard efter man tagit hänsyn till ålders- och
könsskillnader (diagram 4.15). Den femtedel
med lägst inkomster beräknas få i genomsnitt
33 100 kronor per år mot 19 700 kronor för den
femtedel med högst inkomster. Subventionerna
motsvarar 44 procent av disponibel inkomst för
de äldre med lägre standard mot 8 procent för
dem med högst standard.______________________

Fördelningseffekterna av avgifterna kan bely-
sas från olika perspektiv. En beräkning för hela
befolkningen visar att huvuddelen av avgifterna
1997 betalas av personer som har lägre ekono-
misk standard än genomsnittet (tabell 4.2). Detta
mönster gäller även bland ålderspensionärerna.
Bland de som utnyttjar äldreomsorgen är av-
giftsuttaget relativt jämt fördelat över olika in-
komstgruppen___________________________

Tabell 4.2 Avgifter för äldreomsorg fördelade på befolk-
ningen, samtliga ålderspensionärer samt avgiften som an-
del av disponibel inkomst för personer som utnyttjar äldre-
omsorg. Ålderspensionärer med äldreomsorg. Procent

Diagram 4.15 Subventioner för äldreomsorg i inkomstgrup-
per. Standardvägt efter ålder och kön_____________________

Kvintil

Ålders-
pensionärer
med äldre-

omsorg

Avgift i

Kvintil

Hela be-
folkningen

Ålders-
pensionärer

Avgiftsför-
delning

procent av
disponibel
inkomst

1

66

42

21

20

2

16

29

20

16

3

8

13

21

15

4

7

9

17

9

5

3

7

21

7

Totalt

100

100

100

11

Användaravgifternas fördelningseffekter

Avgifterna för äldreomsorg är i regel inkomstre-
laterade. Den genomsnittliga nivån och utform-
ningen varierar kraftigt mellan olika kommu-
ner.57 Skillnaderna i avgift mellan olika äldreom-
sorgstagare ökar eftersom allt fler kommuner går
över till taxor som tar hänsyn till både inkomst
och omfattningen av insatserna. Skillnaderna i
avgift mellan kommunerna är störst för dem som
har höga inkomster. Inkomstnivån är betydligt
lägre bland äldreomsorgstagarna än bland övriga
ålderspensionärer, eftersom de i regel är äldre.

Bland de äldre som använder tjänsterna är avgif-
terna således omfördelande. Avgiftsnivån och
inkomstprövningen kan påverka efterfrågan på
äldreomsorg och insatsernas omfattning, dvs.
hur stora hjälp- eller stödresurser som den äldre
får. Fördelningen av insatser och avgifter på indi-
viduell nivå över tiden efter pensionsåldern, be-
stämmer om äldreomsorgen verkar omfördelade
mellan individer och hushåll med olika ekono-
misk standard till skillnad mot den omfördelning
som sker över livscykeln på individnivå. Det
finns för närvarande inga underlag som medger
en utvärdering av avgifternas roll och påverkan
av omfördelningen.

57 Socialstyrelsen, 1996

5 Befolkningsförändringar och
framtida offentliga utgifter

I Sverige, liksom övriga Europa, ökar andelen
äldre i befolkningen till följd av längre livslängd
och lägre födelsetal (diagram 5.1). Lägre födel-
setal kommer att relativt sett minska efterfrågan
på barnomsorg och utbildning. Längre livslängd
kommer i gengäld att öka utgifterna för hälso-
och sjukvård och äldreomsorg. En viktig fråga är

27

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 4

om minskningar och ökningar i efterfrågan in-
träffar samtidigt i tiden eller inte.__________________

Diagram 5.1 De äldre som andel av förvärvsaktiva (65 år
och äldre i procent av 20-64 år)________________________

Procent

omsorg minskar (diagram 5.2). De ökande ut-
gifterna för sjukvården omkring år 2010, och för
äldreomsorgen tio år senare, är effekter av att de
stora 1940-talskullarna börjar bli gamla. Vid re-
dovisningen sammanläggs utgifter för öppen och
sluten sjukvård samt läkemedelssubventioner. I
”Utbildning” ingår grundskola, gymnasieskola,
högskola m.m._____________________________

SCB:s nya databas ger nya detaljerade uppgifter
om konsumtionsnivå och nettosubventioner för
1997. I detta avsnitt beskrivs vilka effekter för-
ändringen i befolkningen kan få på utgifterna för
offentliga subventioner. Kalkylen omfattar häl-
so- och sjukvård, läkemedel, utbildning, äldre-
omsorg och barnomsorg, vilka utgör ca 57 pro-
cent av utgifterna för den offentliga konsum-
tionen. För att illustrera effekten beräknas det
scenario som skulle uppstå om dagens konsum-
tionsmönster skulle gälla i en framtida befolk-
ningsstruktur. Den framtida befolkningsstruktu-
ren och i än högre grad det framtida kon-
sumtionsmönstret är mycket svåra att förutse.
Beräkningarna skall således inte betraktas som en
prognos utan visar endast den renodlade effekten
av befolkningsförändringarna.

Vid beräkningen används en långsiktig dyna-
misk mikrosimuleringsmodell (SESIM).58 Be-
folkningsframskrivningen baseras på SCB:s se-
naste prognos.5’ Offentlig konsumtion och
nettoutgift tilldelas varje individ i SESIM efter
ålder och kön. För varje framtida år kan sedan
utgifterna för olika verksamheter summeras.

Diagram 5.2 Offentliga utgifter för barnomsorg, utbildning,
hälso- och sjukvård samt äldreomsorg framskrivna med be-
folkningens förändringar. Miljarder kronor

5.1 Utgiftsutvecklingen till 2040

Resultaten överensstämmer ganska väl med tidi-
gare kalkyler för sjukvård och äldreomsorg.60 I
dessa beräknades utgifterna att öka med 5,6 pro-
cent respektive 19,4 procent mellan åren 1994
och 2010. Dessa nya kalkyler ger något lägre ut-
giftsökningar för motsvarande period (4,3 pro-
cent respektive 17,6 procent).

Fram till år 2010 ökar inte de totala utgifterna
för offentliga tjänster som följd av befolkningens
förändring (diagram 5.3). Något ökade utgifter
för hälso- och sjukvård och äldreomsorg kom-
penseras delvis av minskade utgifter för barnom-
sorg och utbildning. Därefter ökar de totala ut-
gifterna successivt med nära 40 miljarder kronor
de kommande 30 åren. Utgifterna för barnom-
sorg och utbildning är oförändrade eller ökar nå-
got då barnen till de stora kullar som föddes runt
1990 själva skall få utbildning. Samtidigt ökar ut-
gifterna för hälso- och sjukvård och äldreomsorg
kraftigt.

Baby-boomen som inträffade ungefär 1989-1993
medför ökade utgifter för utbildning de när-
maste åren, samtidigt som kostnaden för barn-

58 Se WWW.SESIM.ORG

5’ Uppgifter från SCB

60SOU 1996:163

28

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 4

Diagram 5.3 Totala offentliga utgifter framskrivna med be-
folkningens förändringar. Miljarder kronor

255 -k

250 I I I I I t H f4 M M 14 t I M I I I I I 14+1 44+44-444 Hill

1996         2004         2012         2020         2028         2036

Denna kalkyl begränsar sig till utgiftssidan.
Samtidigt kommer andelen av befolkningen som
är i förvärvsaktiv ålder att minska framöver och
antagligen även förvärvsaktiviteten. Det kommer
således att krävas en hög tillväxt och/eller ökade
skatteuttag för att behålla nuvarande nivå på den
offentliga konsumtionen. Efterfrågan på utbild-
ning, vård och omsorg kan dessutom väntas öka
även av andra skäl än befolkningsförändringar.

Analyser för Danmark, som har en liknande
befolkningsutveckling och offentliga utgifter,
pekar på att utvecklingen framöver kommer att
medföra ett negativt offentlig sparande på fem
procent, trots ett antagande om en årlig tillväxt
på två procent.611 kalkylen har man fördelat både
utgifterna för den offentliga konsumtionen och
intäkterna av skatter och avgifter på individnivå.

6 Avslutande kommentarer

En allsidig bedömning av den offentliga kon-
sumtionens fördelningseffekter bör omfatta ut-
jämningseffekter, konsumtion efter behov, om-
fördelningen över livet, effekter på fördelningen
av livsvillkor m.fl. frågor. Trots de höga fördel-
ningspolitiska ambitionerna och de mycket stora
resurser som används för de offentliga tjänsterna
finns det anmärkningsvärt få undersökningar av
fördelningseffekter.

En förklaring kan vara fokuseringen på för-
delningen av inkomster. Statistik, forskning och
den allmänna debatten handlar sedan länge hu-

vudsakligen om inkomstklyftor. Frågor om
grundläggande egenskaper som livslängd, kun-
skaper, hälsa, etc. har blivit jämnare fördelade
över tiden, om de är jämnare i Sverige än i andra
länder osv. tilldrar sig måttligt intresse. Många
utgår från att eftersom offentliga tjänster skall
fördelas lika efter behov eller förutsättningar så
sker en betydande utjämning.

Det måttliga intresset kan förklara bristen på
statistiskt dataunderlag. Varken de som tillhan-
dahåller offentliga tjänster, tillsynsmyndigheter
eller ansvariga statistikmyndigheter samlar in an-
vändbara uppgifter på individnivå som samtidigt
belyser efterfrågan på tjänsterna, den faktiska in-
dividuella konsumtionen, kostnaden för kon-
sumtionen, det långsiktiga eller upplevda värdet
av den eller vilka avgifter man betalar.

Analyser försvåras också av att de dynamiska
effekter som uppkommer över tiden är mycket
svåra att undersöka och därför är de i de flesta
fall fortfarande helt eller delvis okända. För att
kunna bedöma fördelningseffekterna exempelvis
av våra subventioner till utbildningen borde man
egentligen kunna bedöma hur fördelningen av
kunskaper och inkomster i Sverige skulle ha sett
ut idag om man för länge sedan valt mindre eller
andra former av subventioner, allt annat lika.
Man kan anta att omfördelningen genom offent-
liga tjänster tränger undan annan omfördelning,
exempelvis inom familjen.62 Utan stora subven-
tioner till utbildning skulle de flesta föräldrar
spara till barnens skolgång. Med mindre subven-
tioner skulle andra lösningar ha utvecklats. Men
ingen kan med rimlig säkerhet bestämma hur al-
ternativen skulle ha sett ut, än mindre avgöra
fördelningseffekterna.

Det finns således för närvarande inga förut-
sättningar att göra en allsidig bedömning. Man
får begränsa sig till vissa frågor, partiella analyser
och resonemangsbaserade bedömningar. De nu
genomförda analyserna ger emellertid ett avse-
värt förbättrat underlag. SCB:s databas innehåller
faktisk konsumtion och kostnadsskillnader i
högre grad än tidigare studier. Fortfarande finns
dock en betydande osäkerhet om fördelningen
av den öppna hälso- och sjukvården och läke-
medlen. Dessutom saknas i stor utsträckning
uppgifter om medborgarnas behov, exempelvis
av vård.

6' Ekonomiministeriet, 1998

62 Fölster, 1998

29

13 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Vol-3

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 4

En första slutsats är att de offentliga subven-
tionerna gynnar resurssvaga personer. Det gäller
barnomsorg, utbildning, hälso- och sjukvård och
äldreomsorg. Det gäller även flertalet enskilda
tjänster inom den offentliga servicen. Det inne-
bär att de ekonomiska resurserna ett visst år är
något jämnare fördelade om man ur hänsyn till
subventionerna.

En andra slutsats är att mycket tyder på att
grundläggande värden som livslängd, utbildning,
hälsa m.m. har blivit mycket jämnare fördelade
över tiden. Det finns också indikationer på att de
kan vara jämnare fördelade i Sverige än i många
andra länder. I vilken utsträckning dessa positiva
förändringar direkt kan kopplas till de offentliga
subventionerna är en öppen fråga.

En tredje slutsats är att åtskilliga resultat pekar
på att tjänsterna fördelas rimligt efter behov och
förutsättningar. De flesta subventioner för barn-
omsorg och utbildning är ungefär lika stora för
olika grupper, eller större för personer med sva-
gare ekonomi eller lägre utbildning, även om
man tar hänsyn till åldersskillnader. För öppen-
vård och läkemedel kan dock lika stora subven-
tioner till alla grupper tyda på en snedfördelning
eftersom ohälsa är vanligare bland arbetare och
låginkomsttagare, även efter att man beaktat ål-
dersskillnader.

Den fjärde slutsatsen är att huvuddelen av de
offentliga subventionerna utgör en omfördelning
över livet. Man betalar skatt under vissa år men
utnyttjar tjänster andra år. Frågan hur stor del av
subventionerna som är omfördelning över livet
respektive omfördelning mellan inkomstgrupper
kan inte besvaras eftersom det saknas uppgifter
om konsumtion, inkomster m.m. för medbor-
garna över tiden.

Det finns dock åtskilligt som tyder på en om-
fattande omfördelning mellan inkomstgrupper
också över livet. Under ett visst år medför of-
fentliga tjänster som finansieras med progressiva
skatter en omfördelning mellan välbeställda och
ekonomiskt svaga. Subventionerna i förhållande
till de disponibla inkomsterna är mycket högre
bland personer med en svag ekonomi än bland
välbeställda. Samtidigt finns det starka samband
mellan årsinkomster och livsinkomster.63 Dess-
utom finns åtskillig forskning som visar exem-
pelvis starka samband mellan ohälsa ett visst år

och under en längre period. Det talar för att
omfördelningen mellan grupper över livscykeln
genom subventioner finansierade av progressiva
skatter inte är påtagligt mindre än vad som visas
för ett enstaka år.

63 Björklund, 1992

30

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 4

Underbilaga 1: Tabeller

1 Bilagetabell 3.1 Disponibel inkomst justerad för försörjningsbörda samt subvention per capita                             1

Kronor per år

Disp ink/ke

Subvention
per capita

Äldreomsorg

Hälso- o sjuk-
vård

Utbildning

Barnomsorg

Totalt

151200

28100

4 200

9 000

10 800

4 000

Inkomstgrupp'

Kvintil 1

79 500

41800

12 800

11 500

13 200

4 300

Kvintil 2

112 200

30 600

4 000

9 300

12 400

5 000

Kvintil 3

136 400

26 900

1900

8 200

11400

5 400

Kvintil 4

165 900

22 700

1300

8 100

9 900

3 400

Kvintil 5

262 200

18 500

1200

8 000

7 100

2 100

Utbildningsnivå

Högst grundskola

146 300

22 900

1 300

10 800

9 300

1 600

Gymnasieutbildning

174 400

20 100

500

7 300

9 300

3 100

Högskola < 3 år

164 500

24 500

300

6 400

14 800

3 000

Högskola >= 3 år

215 000

20 900

500

6 800

10 200

3 400

Socioekonomisk grupp

Arbetare

150 500

18 300

100

6 700

8 100

3 300

Tjm låg/mellan

185 500

19 200

100

6 600

9 000

3 400

Högre tjänsteman

228 500

19 900

100

6 300

10 000

3 600

Företagare/lantbrukare

139 900

20100

1400

8 600

7 800

2 400

Kön

Kvinna

147 400

30 300

5 900

9 700

10 700

4 000

Man

155 300

25 800

2 500

8 300

10 900

4 100

Region

Storstad

165 300

26 900

3 800

8 800

10 400

3 900

Större städer

151000

28 000

4 100

8 900

11 000

4 000

Södra mellanbygden

139 500

28 800

5 000

9 500

10 400

4 000

Norra tätbygden

140 300

30 500

4 200

8 700

12 200

5 300

Norra glesbygden

133 200

29 800

4 800

9 400

11 800

3 800

Familjetyp

Ensam utan barn

125 000

15 700

0

6 600

9 100

0

Ensam 1 barn

111 100

33 000

0

5 800

18 900

8 300

Ensam 2+ barn

103 700

46 300

0

5 100

27 300

13 800

Gift/ sambo utan barn

197 400

12 000

0

8 300

3 700

0

Gift/ sambo 1 barn

175 600

20 500

0

6 300

10 600

3 600

Gift/ sambo 2 barn

154 500

30 400

0

5 300

16 100

9 000

Gift/ sambo 3+ barn

136 200

34 900

0

5 000

22 300

7 600

Ensam pensionär

108 700

59 900

36 800

22 900

100

0

Gift/ sambo pensionär

156 400

32 000

11 900

19 700

400

0

1 Indelning efter disponibel inkomst justerad för försörjningsbörda

31

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 4

Bilagetabell 4.1 Subventioner till barnomsorg

Alla hushåll med barn mellan 2-6 år                      Endast hushåll där föräldrarna arbetar heltid

Andel
utnyttj.

Kronor
per barn

Kronor per
capita

Kronor per
cap. / disp ink
per ke

n

Andel
utnyttj.

Kronor
per barn

Kronor per
capita

Kronor per
cap. / disp ink
per ke

n

Totalt

84%

49000

16000

12%

1560

93%

56000

19000

12%

403

Inkomstgrupp

Kvintil 1

77%

49000

18000

22%

264

95%

64000

27000

32%

26

Kvintil 2

75%

43000

14000

13%

295

97%

70000

25000

23%

26

Kvintil 3

87%

54000

17000

13%

315

91%

61000

18000

14%

69

Kvintil 4

89%

51000

17000

11%

339

91%

52000

17000

11%

130

Kvintil 5

91%

48000

16000

7%

347

95%

52000

17000

9%

152

Utbildningsnivå

Högst grundskola

81%

48000

16000

14%

277

87%

52000

17000

11%

55

Gymnasieutbildning

82%

48000

16000

12%

821

92%

57000

20000

14%

191

Högskola <3 år

87%

50000

16000

11%

232

95%

56000

18000

12%

72

Högskola >=3 år

90%

50000

16000

10%

230

98%

57000

18000

10%

85

Socioekonomisk
grupp*

Arbetare

81%

46000

15000

12%

581

91%

56000

20000

15%

141

Tjm låg/mellan

88%

50000

16000

11%

426

96%

56000

19000

12%

152

Högre tjänstemän

88%

50000

16000

9%

255

97%

60000

19000

10%

87

Företagare

71%

44000

13000

11%

89

79%

55000

17000

12%

12

Övriga

85%

53000

19000

19%

209

71%

23000

8000

7%

11

Region

Storstad

83%

45000

15000

10%

528

94%

49000

17000

10%

172

Större städer

86%

51000

17000

12%

564

94%

59000

18000

12%

129

Södra mellanbygden

78%

47000

16000

13%

279

89%

62000

22000

16%

53

Norra tätbygden

90%

62000

20000

16%

103

94%

68000

22000

16%

31

Norra glesbygden

81%

48000

15000

12%

86

87%

48000

17000

11%

18

* Avser hushållsförestä ndaren.

32

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 4.

Bilagetabell 4.2 Subventioner till grundskola och gymnasieskola

Grundskola (Hemmaboende barn 7-16 år)                    Gymnasieskola (Hemmaboende barn 16-19 år)

Andel
utnyttj.

Kronor
per barn

Kronor
per capita

Kronor per cap/
disp ink per ke

Andel
utnyttj.

Kronor
per barn

Kronor
per capita

Kronor per cap/
disp ink per ke

Totalt

100%

48 200

19100

16%

97%

46 600

13 300

10%

Inkomstgrupp

Kvintil 1

100%

47 800

20 400

26%

96%

47 200

13 700

16%

Kvintil 2

100%

48 800

20 800

19%

99%

48 100

13 500

11%

Kvintil 3

100%

48 600

19 500

15%

98%

47 700

12 900

9%

Kvintil 4

100%

48 500

18 300

12%

98%

46 300

13 500

8%

Kvintil 5

100%

47 300

16 700

8%

97%

43 500

12 800

5%

Utbildningsnivå

Högst grundskola

100%

48000

19 000

17%

95%

48100

13 300

11%

Gymnasieutbildning

100%

48 300

18 900

16%

98%

48 300

13 800

10%

Högskola< 3 år

100%

48 300

19 200

15%

100%

44 200

13 300

9%

Högskola>=3 år

100%

48 600

19400

13%

98%

41000

11900

7%

Socioekonomisk grupp

Arbetare

100%

48 100

18 800

15%

96%

50 800

14100

11%

Tjm låg/mellan

100%

48 600

19 000

14%

99%

45 100

13 000

8%

Högre tjänsteman

100%

48 400

18 700

11%

99%

43 300

12 500

7%

Företagare

100%

46 865

18 600

23%

97%

42 400

12100

14%

Lantbrukare

100%

46 000

17 600

20%

92%

41700

12 200

10%

Region

Storstad

100%

49 400

19 400

15%

98%

44 600

12 900

9%

Större städer

100%

46100

18100

15%

97%

44 500

12 800

10%

Södra mellanbygden

100%

47 700

18 900

16%

97%

49 000

13 000

9%

Norra tätbygden

100%

51600

21000

18%

97%

49 700

15 200

11%

Norra glesbygden

100%

53 500

21 100

18%

99%

57 000

16 600

13%

33

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 4

|Bilagetabell 4.3 Subventioner till högskola, Komvux och arbetsmarknadsutbildning i åldern 19- 29 ar                      |

Högskola

Komvux

Arbetsmarknadsutbildning

Totalt

Andel
utnyttj.

Kronor per
studerande

Andel
utnyttj.

Kronor per
studerande

Andel
utnyttj.

Kronor per
studerande

Andel
utnyttj.

Kronor per
studerande

Totalt

20%

8 400

12%

1 600

3%

900

32%

10 900

Inkomstgrupp1

Kvintil 1

13%

6 600

13%

1 700

3%

1 100

27%

9 500

Kvintil 2

15%

5 700

10%

1 300

4%

900

27%

7 900

Kvintil 3

17%

7 800

11%

1 600

4%

1 000

30%

10 500

Kvintil 4

23%

9 400

11%

1 500

3%

600

35%

11400

Kvintil 5

35%

14 300

12%

1 500

1%

400

45%

16 200

Utbildningsnivå2

Högst grundskola

7%

2 900

10%

1 500

43%

1200

19%

5 600

Gymnasieutbildning

16%

6 500

12%

1 600

3%

1 000

28%

9 000

Högskola< 3år

24%

10 800

16%

2 100

2%

400

38%

13 300

Högskola>=3år

43%

18 200

10%

1 100

2%

300

52%

19 600

Kön

Kvinna

21%

8 000

15%

1 900

3%

800

36%

10 800

Man

19%

8 900

9%

1 200

3%

900

28%

11000

Region

Storstad

23%

10 000

12%

1 700

2%

400

35%

12 100

Större städer

23%

9 700

11%

1 400

3%

1 000

35%

12 100

Södra mellanbygden

10%

3 800

12%

1 800

3%

600

23%

6 200

Norra tätbygden

15%

7 200

13%

1 600

4%

1 100

29%

10 000

Norra glesbygden

9%

3 500

9%

1 300

10%

3 600

24%

8 400

1 Avser föräldern med högst sammanräknad förvärvsinkomst

2 Avser föräldern med högst utbildningsnivå

34

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 4

|Bilagetabell 4.4 Subventioner till sjukvård mm                                                                           |

Kronor per capita

Läkemedel

Öppenvård

Tandvård

Slutenvård

Totalt

1 100

3 200

210

3 200

Inkomstgrupp

Kvintil 1

1 300

3 700

180

5 900

Kvintil 2

1 100

3 400

210

3 700

Kvintil 3

1 000

3 000

210

2 600

Kvintil 4

1 000

3 100

230

2 000

Kvintil 5

1 100

2 800

240

1 900

Utbildningsnivå

Högst grundskola

1 300

3 500

210

4 400

Gymnasieutbildning

1 000

2 900

210

2 100

Högskola < 3 år

800

2 800

200

1 900

Högskola >3 år

1 000

2 900

230

2 000

Socioekonomisk grupp

Arbetare

800

2 700

210

1 400

Tjm låg/mellan

800

2 600

230

1 400

Högre tjänstemän

800

2 600

210

1 400

Företagare / lantbrukare

900

2 800

220

1 600

Förtidspensionär

1 400

3 300

260

6 300

Ålderspensionär

2 700

5 800

230

10 200

övriga

600

2 500

190

1 500

Kön

Kvinna

1 200

3 300

210

3 600

Man

1000

3 000

220

2 800

Region

Storstad

1 100

3 200

220

2 800

Större städer

1 100

3 100

210

3 100

Södra mellanbygden

1 100

3 300

210

3 800

Norra tätbygden

1 000

3 100

190

3 400

Norra glesbygden

1 100

3 100

200

4 100

Ålder

0-9

500

2 600

180

1 300

10-19

600

2 200

210

1 100

20-29

500

2 600

150

1400

30-39

600

2 600

190

1 600

40-49

700

2 400

220

2 100

50-59

1 300

3 000

270

2 300

60-69

2 000

4 700

290

6 300

70-79

2 700

5 900

240

9 200

80-89

3 200

6 100

160

14 200

35

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 4

| Bilagetabell 4.5 Hälsa i inkomstgrupper 1997 för personer 16-74 ar. Standardvägt efter alder och kön                     1

Kvintil

Hälsoindex

1

2

3

4

5

Svår ohälsa

4

8

7

7

3

Måttligt svår ohälsa

9

11

13

9

7

Lätt ohälsa

28

31

29

30

33

Full hälsa

59

51

51

54

57

Totalt

100

100

100

100

100

Källa: Undersökningen av levnadsförhållanden. SCB

Hälsoindex bildas med ledning av de tre variablerna, "allmänt hälsotillstånd", "örelseförmåga" och "långvarig sjukdom". Se vidare metodrapport "Hälsoindex” 1992.

|Bilagetabell 4.6 Subventioner till äldreomsorg 65 är och äldre                                                            1

Hemhjälp och/ eller särskilt boende

Hemhjälp

Särskilt boende

Andel
utnyttj.

Nettosub
/ cap

Kronor per
cap / disp
ink per ke

Andel
utnyttj.

Nettosub/
cap

Kronor per
cap / disp
ink per ke

Andel ut-
nyttj.

Nettosub/
cap

Kronor per
cap / disp
ink per ke

Totalt

12%

24 100

28%

10%

7 200

8%

2%

16 900

20%

Inkomstgrupp

Kvintil 1

24%

56 300

79%

20%

15 100

20%

5%

41 100

59%

Kvintil 2

17%

32 500

34%

14%

10100

11%

3%

22 400

24%

Kvintil 3

10%

15 800

14%

8%

5 200

5%

2%

10 600

9%

Kvintil 4

6%

10 200

7%

4%

2 700

2%

1%

7 500

5%

Kvintil 5

4%

5 700

3%

4%

2 700

1%

0%

3 000

1%

Kön

Kvinna

14%

28 200

32%

12%

8 700

10%

2%

19 400

22%

Man

9%

18 500

21%

7%

5 000

5%

2%

13 500

16%

Ålder

65-69

2%

4 100

4%

2%

1300

1%

1%

2 900

3%

70-74

4%

3 700

3%

4%

2 300

2%

0%

1 300

1%

75-79

10%

11 600

11%

9%

5 700

6%

1%

6 000

5%

80-84

22%

46 100

55%

18%

12 400

13%

5%

33 700

41%

85-89

42%

99 400

118%

36%

27 600

31%

8%

71 800

88%

90-

51%

161 700

188%

37%

31 500

38%

14%

130 200

150%

36

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 4

Underbilaga 2: Referenser

Atkinson, A. B., Smeeding, T., Rainwater,L.
(1995): Income Distribution in OECD Co-
untries. Social Policy Studies No. 18. Paris
1995.

Behov och resurser i vården - en analys, SOU
1996:163

Björklund, A. (1992): Inkomstfördelningens
utveckling. LU-bilaga 8

Blomquist, S., Christiansen V. (1995): Public
provision of private goods as a redistributive
device in an optimun income tax model. Scan-
dinavian Journal of Economics, no. 97

Bäck, A. (1756): Presidietal: Om farsoter som
mäst härja bland rikets allmoge. Stockholm.
Kungl. vetenskapsakademien

Daatland, S.O. (1997): De siste årene, Eldre-
omsorgen i Skandinavia 1960-95

Edin, PA., Holmlund, B. (1995): The Swedish
Wage Structure: The Rise and Fall of Solidarity
Wage Policy? Freeman, RB., Katz, LF., eds.
Differences and changes in wage structures.

National Bureau of Economic Research Com-
parative Labor Markets Series. Chicago and
London: University of Chicago Press, 1995,
pages 307-43. Worldng Paper 7141.NBER.

Edström-Fors, E., Gunnarsson, V. (1994):
Skolans kostnader, effektivitet och resultat - en
branschstudie, ESO-rapport Ds 1994:56.

Deaton, A. (1999): Inequalities in income and
inequalities in health. Working Paper 7141.
NBER

Ekonomiministeriet (1998): Fordelningen
mellen generationer. Kap. 4. Ökonomisk
Oversigt 1998

Eriksson, R., Jonsson, J. (1993): Ursprung och
utbildning. SOU 1993:85

ESO (1994): Den offentliga sektorns produk-
tivitetsutveckling 1980-1992, DS 1994:24
Finansministeriet (1996): Fordelningsvirk-
ningen af offentlige serviceydelser. Kap. 6.2.
Finansredogörelse 1996

Folkhälsorapport 1997. Socialstyrelsen

Fritzell, J. (1994): Fördelningseffekter av of-
fentliga tjänster ESO, Ds 1994:86

Fritzell, J. och Lundberg, O.,(1995): Income
Distribution, Income Change and Health: On
the Importance of Absolute and Relative In-
come for Health Status in Sweden, ur Econo-
mic Change, Social Welfare and Health in Eu-
ropé, edited by L.S. Levin, L. McMahon och E.
Ziglio, WHO Regional Publications European
Series, No 54.

Fritzell, J. (1998): Subventioner av offentliga
tjänster - en fördelningsanalys av könsskillna-
der. SOU 1998:3

Fölster, S. (1998): Inkomstfördelning i väl-
färdsstaten. Ekonomisk Debatt 4,1998

Gerdtham, U-G., Sundberg, G. (1997): Sjuk-
vårdens rättvisa fördelning. Ekonomisk De-
batt, årg 25, nr. 7,1997

Gerdtham, U-G. Johannesson, M.,  (1997):

New estimates of the demand for health: re-
sults based on a categorical health measure and
Swedish micro data. Stockholm School of
Economics. No. 205

Gullberg, A., Vågerö, D. (1996): Yrke och
dödlighet under 1980-talet. EpC rapport
1996:3. Socialstyrelsen

Hagnell, A., Edholm M. (1998): Förändringar
av kvalitet och produktivitet i barnomsorg,
skola och äldreomsorg - 90 studier om 90-talet,
Kommunförbundet.

Haglund, B., Rosén, M. (1996): Sprickor i väl-
färdsmuren. Läkartidningen, vol 93.1996
Harding, A. (1995): The impact of health,
education and housing outlays in income dist-
ribution in Australia in the 1990s, NATSEM,
discussion paper no. 7

Hussenius, J., Selén,J. (1994): Skatter och soci-
alförsäkringar över livscykeln - en simule-
ringsmodell, ESO-rapport Ds 1994:135
Johansson, S-E., Qvist, J. (1997): Dödligheten i
olika socio-ekonomiska grupper 1973-93. I
”Välfärd och ojämlikhet i 20-årsperspektiv”.
SCB rapport 91

Karlsson, Å, Heggemann H,SCB 1999 Offent-
lig konsumtion.

Landt, J. m.fl. (1995): Income inequality in
Australia: The impact of non-cash subsidies
for health and housing, NATSEM, discussion
paper no. 5

Layard, R., Nickell, S. (1997): Labour Market
Institutions and Economic Performance,
Discussion Paper No. 23, Leverhulme Pro-
gramme, Institute of Economics and Statistics,
Oxford University.

Le Grand, J. (1982): The Strategy of Equality

Le Grand, J. (1987): Inequalities in health:
some intemational comparisons. European
Economic Review, 31

Le Grand, J. (1991): Equity and choice

Lindgren, B., Priitz, C. (1996): Nya förutsätt-
ningar, bättre incitament - högre effektivitet
efter Ädel?, rapport från Socialstyrelsen 1996:5
LO (1996): Barnomsorg, förvärvsarbete och
jämställdhet

37

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 4

Mackenbach, J. m.fl. (1997): Socioeconomic
inequalities in morbidity and mortality in
Western Europé. Lancet 349,1997

Mossler, K. (1996): Äldreomsorgens avgifter,
rapport från Socialstyrelsen 1996:6

Murray, R. (1994): Den offentliga sektorns
produktivitet, ESO-rapport Ds 1994:24

Nickell, S., Bell, B. (1996): Changes in the
Distribution of Wages and Unemployment
Nordenstam, U., Loogna, B., Mossler, K. m.fl.
(1998): Produktivitet och kvalitet i barnom-
sorgen 1991-1996, Socialstyrelsen

OECD Countries. AEA Papers and Proce-
edings, Vol 86, NO. 2

OECD (1995): Literacy, Economy and Soci-
ety. Paris

OECD (1998) Education at a Glance. OECD
Education Indicators 1998

OECD (1998): Income Distribution and Po-
verty in Selected OECD Countries. (se även
bilaga 5, prop. 1997/98:150)

Ohlsson m.fl. (1986): Offentliga tjänster - sö-
karljus mot produktivitet och användare

Sen, A. (1973): On economic inequality. Ex-
panded edition. Clarendon Press Oxford 1997
SCB (1985): Ohälsa och sjukvård. SCB rap-
port 42

SCB (1998): Social bakgrund bland högsko-
lenybörjare 1996/97, U 20 SM 9802

Schofield, D. (1998): Re-examining the distri-
bution of health benefits in Australia. Discus-
sion paper no. 36. NATSEM

Schofield, D. (1998): Public expenditure on
hospitals: Measuring the distributional impact.
Discussion paper no. 38. NATSEM

Sjöherg, I. (1997): Hälsa och sjukvård. I
”Välfärd och ojämlikhet i 20-årsperspektiv”.
SCB rapport 91

Skolverket (1996): Grunden för fortsatt läran-
de. Rapport nr 115. Stockholm. Liber. Stock-
holm

Smeeding, T., Rainwater, L. (1995): DoingPo-
orly: The Real Income of American Children
in a Comparative Perspective. LIS Working
Paper No. 127. Augusti 1995.

Smeeding, T. m.fl. (1993): Poverty, Inequality,
and family living standards impacts across se-
ven nations: The effect of noncash subsidies
for health, education and housing”. The review
of income and wealth, 39:3

Socialstyrelsen (1996): Äldreomsorgens avgif-
ter 1996:6

Socialstyrelsen (1997): Med eller utan barnom-
sorg

Socialstyrelsen (1997): Produktivitet och kva-
litet inom barnomsorgen 1991 - 1996

Sohlman, Å. (1996): Framtidens utbildning.
Sverige i internationell konkurrens. SNS För-
lag, Stockholm

Svensson A., Stahl P-A. (1996): Framgång och
misslyckanden i gymnasieskolan. Rapport nr
1996:17. Institutionen för pedagogik Göte-
borgs universitet

Statskontoret (1998): Produktivitetsutveckling
i statsförvaltningen, 1998:23

Vågerö, D. (1991): Klass och dödlighet. I
”Klass och ohälsa”. Tiden 1991

Vågerö, D., Eriksson, R. (1997): Socioecono-
mic inequalities in morbidity and mortality in
Western Europé. Lancet 350, 1997

Vård pa lika villkor. EpC rapport 1994:3. Soci-
alstyrelsen

Whitehead, M., Evandreou, M., Haglund, B.,
Diderichsen, F. (1997): As the health divide in
Sweden and Britain, whats happening to access
to care. British Medical Journal, Vol. 315.1997
Wilkinson, R.G.. (1992): Income distribution
and life expectancy. British Medical Journal,
Vol. 304.1992

Wilkinson, R.G. (1996): Unhealthy societies:
the afflictions of inequality. Routledge 1996
Östberg, V. (1992): Social class differences in
child mortality, Sweden 1981-1986. Journal of
Epidemiology & Community Health Vol 46,
No. 5,1992

38

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 4

Underbilaga 3: Dataunderlag och metoder

I denna underbilaga ges en teknisk beskrivning
av hur analyserna genomförts. En utförlig do-
kumentation av den nya databasen över of-
fentlig konsumtion har utarbetats av SCB.64
SCB-databasen har i dessa analyser modifierats
på åtskilliga punkter för att bevara den fördel-
ningsprofil som finns i mikrodata. Utnyttjan-
det av offentlig konsumtion bygger ibland på
exakta uppgifter om användningen och ibland
på schabloniserade metoder. Kostnadsuppgif-
ter bygger på kända externa kostnader, där va-
riation beroende på aktivitetstyp och region
beaktats i så stor utsträckning som det varit
praktiskt möjligt.

Databas: Databasen bygger på SCB:s under-
sökning av hushållens inkomster 1997(HINK)
som kompletteras genom att varje person till-
delas ett belopp i kronor för offentliga tjänster
han eller hon har utnyttjat under året. För ut-
bildning och sjukhusvård används registerupp-
gifter om faktiskt utnyttjande. Ingen uppgift
om eventuella högskole/universitetsstudier
finns för hemmavarande barn över 17 år, där
någon förälder är den primärt utvalde i under-
sökningen. Om dessa har studiemedel har de
tilldelats ett genomsnittligt subventionsvärde
för universitetsstuderande. För barnomsorg,
tandvård, äldreomsorg och öppen vård för per-
soner 65 år och äldre används enkätuppgifter
om konsumtionen på individnivå. På andra
områden har subventionerna fördelats med
statistiska metoder. I de fall det förekommer
avgifter har dessa dragits från produktions-
kostnaden. Databasen är avidentifierad.

Beräkning av subvention-. Den individuella
offentliga subventionen har beräknats genom
att konsumtionen har multiplicerats med kost-
naden att producera tjänsten. Exempelvis har
den som haft daghem för ett barn i fem måna-
der påförts kostnaden för att tillhandahålla
daghemsplatsen dessa månader i den aktuella
kommunen. Den som legat på sjukhus i sex
dagar på kirurgklinik har påförts den beräkna-
de kostnaden för denna sjukvård osv. Uppgif-
terna om produktionskostnaderna har hämtats
från SCB och andra myndigheter. Där uppgif-
ter finns om kostnadsskillnader mellan kom-
muner, vårdkliniker o.dyl. har dessa använts. I

64 Karlsson, Heggemann 1999

avsnitt 3, som beskriver inkomstfördelningen
och de offentliga subventionernas effekt på
denna, har sjukvårdskostnader och kostnader
för äldreomsorg utjämnats genom att alla indi-
vider, liksom i tidigare forskning, tilldelas en
subvention oberoende av deras faktiska ut-
nyttjande. Värdet varierar med ålder, kön och
utbildning (enbart sjukvårdskostnader). För
barnomsorg och äldreomsorg har bruttokost-
naden minskats med den faktiskt betalda av-
giften. För öppen sjukvård och läkemedel sak-
nas individuella uppgifter om betalda avgifter
varför en beräknad nettokostnad har påförts.

Barnomsorg. För barnomsorg har SCB-
databasen modifierats. Den offentliga subven-
tionen har av SCB beräknats utgående från
kommunvis fördelade bruttokostnader för
heltidsplatser (enligt kommunförbundets sta-
tistik) . Bruttokostnaden har tilldelats barn en-
ligt enkätuppgifter om antal månader med om-
sorg. I denna undersökning varierar brutto-
kostnaden även med närvarotiden per vecka
understiger heltid har det antagits att produk-
tionskostnaden består av en fast och en rörlig
del. Bruttokostnaden justerad för närvarotid
har slutligen, på hushållsnivå, minskats med
faktiska bamomsorgsutgifter enligt enkätsva-
ren i HINK-undersökningen.

Öppen hälso- och sjukvård: De schablonisera-
de subventionsbeloppen i SCB-databasen har
ersatts med individuellt differentierade belopp.
För personer 65 år eller äldre utnyttjas en-
kätsvaren i HINK-undersökningen till att
uppskatta antal besök och nettosubvention.
För personer under 65 år har en genom-
snittskonsumtion påförts grundad på kon-
sumtionsmönstren i SCB:s undersökning av
levnadsförhållanden (ULF). Den beräknas
som en genomsnittlig besöksfrekvens med
uppdelning på kön, ålder och inkomst. För
barn upp till 18 år har enbart ålder och inkomst
använts. Ett läkarbesök har antagits kosta 1
150 kronor. Ett besök hos sjukgymnast upp-
skattas enligt uppgifter från Landstingsför-
bundet kosta 40 procent av ett läkarbesök och
ett läkarsamtal ca 1/3 av besökskostnaden. Be-
sök hos distriktssköterska och kiropraktor har
antagits till samma kostnad som för sjukgym-
nast. Det finns en viss underrapportering av
besök i öppenvården, varför en proportionell
uppskrivning med 25 procent genomförts.

Ä/dreomsorg: Även för äldreomsorg har
SCB-databasen modifierats. För särskilt boen-
de och hemtjänst har den genomsnittliga må-

39

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 4

nadskostnaden inom olika lokala arbetsmark-
nadsområden (sammanslagna till 48) uppskat-
tats med hjälp av kommunfördelad brutto-
kostnadsstatistik och de i HINK-enkäten be-
fintliga uppgifterna om antalet månader med
särskilt boende respektive hemtjänst. Den of-
fentliga subventionen har beräknats för varje
individ genom att den kommunala månads-
kostnaden har multiplicerats med antalet ut-
nyttjandemånader, minskat med de avgifter
individen betalt enligt HINK. I vissa kommu-
ner ingår hyra för särskilt boende i avgiften
och i andra ingår den inte. Denna olikhet
medför att avgiften inte är helt jämförbar mel-
lan olika kommuner. Denna brist i data torde
dock inte påverka fördelningsprofilen nämn-
värt.

Kontroll av makrovärderr. Nettosubventioner-
na har för flertalet verksamheter kunnat be-
räknas så att totalvärdet huvudsakligen över-
ensstämmer med annan ekonomisk statistik
från respektive verksamhetsområde. Totalt har
ca 255 miljarder kronor fördelats i subventio-
ner. I tabell B.3.1 visas hur stora nettosubven-
tioner som fördelats på individerna jämfört
med makrotal från externa källor, som i hu-
vudsak baseras på SCBcs dokumentation,______

Tabell B.3.1 Uppskattade och verkliga nettokostnader H
efter område. Miljoner kronor                         H

Område

Uppskattad kostnad

"Verklig
kostnad”.

Grundskola mm

53 500

53 000

Gymnasieskola

18 400

19 900

Kommunal vuxenutbildning

3 600

4 900

Statens skola för vuxna

60

60

Svenska för invandrare

520

600

Folkbildning och

Folkhögskola

800

1 000

Universitet och Högskola

14 300

13 200

Kvalificerad yrkesutbildning

120

110

Arbetsmarknads-utbildning

3 400

2 800

Forskarutbildning

720

Barnomsorg

35 000

35 400

Äldreomsorg och hemtjänst

11 500

10 400

Äldreomsorg och särskilt

boende

32 300

31 300

Tandvård

1 900

2 000

Läkemedel

10 400

10 400

öppenvård

31 600

37 300

Slutenvård

36 600

50 600

Summa

256 000

273 000

Ca 94 procent av subventionerna har således
inkluderats i denna undersökning. Den största
undertäckningen avser sjukvård, såväl sluten-
vård som öppenvård. I HINK-undersökning-
en har en del personer inte svarat på enkäten,
och det är enbart uppgifter från de svarande
som har använts i denna studie. Äldre ofta
långtidssjuka människor är emellertid under-
representerade bland de svarande vilket leder
till underskattning för just sjukvårdskostnader.
Dessutom finns tecken på att den genomsnitt-
liga kostnaden per dag är underskattad inom
slutenvården. Någon justering av materialet på
grund av dessa orsaker har inte varit möjligt att
göra. Av här redovisade skäl bedöms de äldres
subventioner inom sjukvården vara ännu högre
än vad som redovisas i denna bilaga.

Individernas ekonomiska reurser: I denna stu-
die följs i likhet med tidigare redogörelser
gängse forskningspraxis, vilket innebär att för-
delningen av ekonomiska resurser beskrivs för
individer. Den justerade disponibla inkomsten
påförs samtliga medlemmar i hushållet. SCB
redovisar fördelningen bland hushåll, vilket in-
nebär att man ger större vikt till vad som hän-
der ensamma personer än vad som händer
sammanboende och barn. Det innebär också
att befolkningen vid analysen delas in i olika
grupper efter varje individs egenskaper. När
personerna delas in i grupper efter ekonomisk
standard sker det efter den justerade disponibla
inkomsten per individ. Indelning i ålder, ut-
bildningsgrupp etc. sker om inte annat anges
efter varje persons egenskaper. I SCB:s statis-
tik indelas hushållen efter hushållsförestånda-
rens, dvs. i regel mannens, egenskaper.

Hushallsbegrepp-. Det internationellt vanliga
hushållsbegreppet har använts, dvs. i hushållet
inräknas alla personer som bor i samma bostad.
I SCB:s redovisningar av inkomstfördelningen
används ett i internationella och forsknings-
sammanhang ovanligt hushållsbegrepp där ex-
empelvis alla ungdomar över 18 år som bor
hemma hos sina föräldrar betraktas som egna
hushåll, dvs. de antas inte dela ekonomin med
föräldrarna.

Justering för försörjningsbörda: I denna studie
används den internationellt vanliga s.k. kvad-
ratrots-skalan för att justera hushållets in-
komster så att man skall kunna jämföra in-
komstnivåer mellan individer som tillhör
hushåll med olika storlek och sammansättning.
Det finns inga invändningsfria metoder för s.k.
ekvivalering och alla länder använder egna

40

PROP. 1999/2000:1 BILAGA 4

skalor som ibland bygger på skattningar av
faktisk konsumtion, ibland på experters be-
dömning av vilka utgifter som olika hushåll
behöver för att nå en skälig konsumtionsstan-
dard. I SCB:s inkomststatistik används den so-
cialbidragsnorm som gällde fram till oktober
1996. Genom att justera med socialbi-
dragsnormen beaktas en stor del av nödvändig
konsumtion, dock inte bostadskonsumtionen.
I synnerhet boendekostnader varierar dock
med hushållets storlek och sammansättning.
En justering utan boendekostnader under-
skattar framförallt stordriftsfördelar i större
hushåll, vilket ger vilseledande jämförelser
mellan olika familjetyper. I tabell B.3.2 visas
för olika familjetyper de vikter (konsumtions-
enheter) som används av SCB (metod 1). Alla
konsumtionsenhetsvikter har dividerats med
1,16 så att vikten blir 1 för en ensamstående
utan barn. Barnen förutsätts vara 4-10 år. Den-
na metod jämförs med de vikter man erhåller
inklusive en schabloniserad boendekostnad be-
räknad lågt enligt trångboddhetsnorm 2
(metod 2) samt med den nya socialbi-
dragsnormen (metod 3). Dessa jämförs med
kvadratrots-skalan (metod 4). Nuvarande
SCB-norm ger högre vikter till familjer med
flera barn jämfört med en norm där boende-
kostnaderna ingår (höga vikter minskar den
ekonomiska standarden jämfört med andra
familjetyper). Den nya socialbidragsnormen
minskar ytterligare vikterna för barn. Den är
komplicerad att beräkna och oprövad. Kvad-
ratrots-skalan visar sig överensstämma ganska
väl med den nya normen för socialbidrag inkl,
boendekostnader. Den tar rimlig hänsyn till de
stordriftsfördelar som uppkommer i en större
familj. I internationella studier, bland annat in-
om OECD, och i forskning används ofta
rotskalan. Den ligger nära ett genomsnitt för
OECD-länderna och anses rimligt spegla fak-
tiska skillnader i konsumtion i utgiftsunder-
sökningar. I avvaktan på att nya viktskalor ut-
vecklas används därför rotskalan i denna
studie.

Tabell B.3.2 Antal konsumtionsenheter (vikter) enligt
några metoder

Metod

Familjetyp

1 2

3

4

Ensamstående

0 barn

1

1

1

1

1 barn

1,57

1.47

1,48

1,41

2 barn

2,14

1,94

1,89

1,73

Gifta

0 barn

1,66

1,55

1,51

1,41

1 barn

2,22

2,02

1,96

1,73

2 barn

2,79

2,49

2,25

2,00

3 barn

3,36

2,96

2,69

2,24

Metod nr

1= SCB-norm (omräknad)

2= SCB-norm inkl, boendekostnad

3= Ny socialbidragsnorm (inkl, bostad)

4= Kvadratrots-skala

Standardvägning: Ibland kan statistiska resultat
bli missvisande, därför att de undersökta grup-
perna har olika sammansättning i något viktigt
avseende. Antag att man finner att hälsotill-
ståndet är mycket sämre för lågutbildade än
för högutbildade. Under senare årtionden har
emellertid andelen högutbildade ökat, vilket
inte ännu syns i högre åldrar, där sjukdomar är
vanligare. Det kan visa sig att den observerade
hälsoskillnaden i själva verket beror på en ål-
dersskillnad. Standardvägning är en metod,
som kan eliminera sådana oönskade effekter.
Vid standardvägning delar man in materialet i
åldersklasser, och i varje åldersklass beräknar
man hälsotillståndet för de båda utbildnings-
klasserna. Därefter undersöker man hur hälso-
tillståndet skulle vara med en gemensam ål-
derssammansättning (standardpopulation).

Man ställer frågan: Hur skulle hälsotillståndet
för de högutbildade vara om de haft samma ål-
derssammansättning som de lågutbildade. Med
denna metod får man bort ålderseffekten.

Gini-koefficienten för utbildningsår: Vid denna
beräkning har för varje individ en utbild-
ninglängd i antal år schablonmässigt uppskat-
tats från SCBs sk SUN-klassificering. Dvs. om
en individ har grundskola som högsta utbild-
ning sätts utbildningslängden till 9 år, om indi-
viden har treårigt gymnasium sätts utbild-
ningslängden till 12 år osv. Därefter har sprid-
nings-måttet Gini beräknats för individer i ål-
dern 20-64 år.

41

Utdrag ur protokoll

vid regeringssammanträde den 9 september

1999

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och
statsråden Freivalds, Ringholm, Winberg, Ulvskog, Messing,
Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros,
Wärnersson, Engqvist, Rosengren, Larsson, Lejon, Lövdén

Föredragande: statsråden Ringholm, Freivalds, Winberg,
Ulvskog, Messing, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky,
Östros, Wärnersson, Engqvist, Rosengren, Larsson, Lejon,
Lövdén

Regeringen beslutar proposition 1999/2000:1

Rikets styrelse

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE t

Förslag till statsbudget för 2000

Rikets styrelse

Innehållsförteckning

1     Förslag till riksdagsbeslut......................................................................................7

2    Lagförslag................................................................................................................9

3    Inledning...............................................................................................................13

3.1     Omfattning............................................................................................13

4     Statschefen............................................................................................................15

4.1     Omfattning............................................................................................15

Al   Kungliga hov- och slottsstaten...................................................15

5    Riksdagen och dess ombudsmän.........................................................................17

5.1     Omfattning............................................................................................17

5.2     Utgiftsutvecklingen..............................................................................17

5.3      Förslag till ny lag om stöd till ledamöternas och partigruppernas

arbete i riksdagen...................................................................................18

5.4     Anslag.....................................................................................................19

Bl   Riksdagens ledamöter och partier m.m.....................................19

B2   Riksdagens förvaltningskostnader.............................................20

B3   Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen....................22

6    Regeringen m.m....................................................................................................23

6.1     Omfattning............................................................................................23

6.2     Utgiftsutvecklingen..............................................................................23

6.3      Resultatinformation..............................................................................24

6.4      Revisionens iakttagelser........................................................................25

6.5     Anslag.....................................................................................................25

Cl   Regeringskansliet m.m................................................................25

C2   Svensk författningssamling........................................................27

C3  Allmänna val................................................................................28

C4   Stöd till politiska partier.............................................................29

7    Centrala myndigheter...........................................................................................31

7.1     Omfattning............................................................................................31

7.2      U tgiftsutveckling..................................................................................31

7.3      Revisionens iakttagelser........................................................................32

7.4     Anslag.....................................................................................................32

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1

Dl   Justitiekanslern..........................................................................32

D2  Datainspektionen........................................................................34

D3  Sametinget...................................................................................35

8 Mediefrågor..........................................................................................................37

8.1     Omfattning...........................................................................................37

8.2     Utgiftsutvecklingen..............................................................................37

8.3     Resultatbedömning...............................................................................38

8.4      Revisionens iakttagelser.......................................................................40

8.5     Skatteawikelser.....................................................................................40

8.6     Anslag....................................................................................................40

El   Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden...........................40

E2   Presstöd.......................................................................................41

E3   Stöd till radio- och kassettidningar...........................................44

E4   Radio- och TV-verket................................................................46

E5   Granskningsnämnden för Radio och TV..................................47

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1

Tabellförteckning

Anslagsbelopp...................................................................................................................7

3.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................13

4.1 Anslagsutvecklingen.................................................................................................15

4.2 Beräkning av anslaget för år 2000............................................................................16

5.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................17

5.2 Anslagsutvecklingen.................................................................................................19

5.3 Anslagsutvecklingen.................................................................................................20

5.4 Anslagsutvecklingen.................................................................................................22

6.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................23

6.2 Resultatinformation..................................................................................................24

6.3 Anslagsutvecklingen.................................................................................................25

6.4 Beräkning av anslaget för år 2000............................................................................27

6.5 Anslagsutvecklingen.................................................................................................27

6.6 Anslagsutvecklingen.................................................................................................28

6.7 Anslagsutvecklingen.................................................................................................29

7.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................31

7.2 Anslagsutvecklingen.................................................................................................32

7.3 Beräkning av anslaget för år 2000............................................................................34

7.4 Anslagsutveckling.....................................................................................................34

7.5 Beräkning av anslaget för år 2000............................................................................35

7.6 Anslagsutvecklingen.................................................................................................35

7.7 Beräkning av anslaget för år 2000............................................................................36

8.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................37

8.2 Anslagsutvecklingen.................................................................................................40

8.3 Beräkning av anslaget för år 2000............................................................................41

8.4 Anslagsutvecklingen.................................................................................................41

8.5 Beräkning av anslaget för år 2000............................................................................42

8.6 Anslagsutvecklingen.................................................................................................44

8.7 Anslagsutvecklingen.................................................................................................46

8.8 Beräkning av anslaget för år 2000............................................................................47

8.9 Anslagsutvecklingen.................................................................................................47

8.10 Beräkning av anslaget för år 2000..........................................................................49

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.   bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget C 1 Regeringskansliet
m.m, beställa varor och tjänster som innebär
utgifter på högst 485 000 000 kronor under
år 2001 för genomförandet av det svenska
ordförandeskapet i EU (avsnitt 6.5),

2.   godkänner vad regeringen föreslår om en
höjning av driftsstödet (avsnitt 8.6),

3.   godkänner vad regeringen föreslår om
mildrad tröskeleffekt för lågfrekventa tid-
ningar (avsnitt 8.6),

4.   godkänner vad regeringen föreslår om kra-
vet på hushållstäckning för hög- och me-
delfrekventa tidningar (avsnitt 8.6),

5.   godkänner vad regeringen föreslår om änd-
rade ersättningsprinciper för taltidningsut-
givning (avsnitt 8.6),

6.   för budgetåret 2000 anvisar anslagen inom
utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt följan-
de uppställning:

lAnslagsbelopp                                                                                   1

Tusental kronor

Anslag

Anslagstyp

Al

Kungliga hov- och slottsstaten

ramanslag

79 696

Bl

Riksdagens ledamöter och partier m.m.

ramanslag

513 360

B2

Riksdagens förvaltningskostnader

ramanslag

431 965

B3

Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen

ramanslag

43 998

Cl

Regeringskansliet m.m.

ramanslag

2 497 155

C2

Svensk författningssamling

ramanslag

1 011

C3

Allmänna val

ramanslag

5 000

C4

Stöd till politiska partier

ramanslag

145 200

Dl

Justitiekanslern

ramanslag

12 651

D2

Datainspektionen

ramanslag

30 365

D3

Sametinget

ramanslag

15 309

El

Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden

ramanslag

5 387

E2

Presstöd

ramanslag

536 579

E3

Stöd till radio- och kassettidningar

ramanslag

127 300

E4

Radio- och TV-verket

ramanslag

8 186

E5

Granskningsnämnden för radio och TV

ramanslag

7 421

Summa

4 460 583

7

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår att riksdagen

1.   antar beredningsgruppens förslag till lag om
stöd till ledamöternas och partigruppernas
arbete i riksdagen,

2.   godkänner beredningsgruppens förslag till
inriktning av den fortsatta utbyggnaden av
stödet till ledamöterna och partigrupperna i
riksdagen fram till och med år 2002,

3.   godkänner förvaltningsstyrelsens förslag till
överföring för budgetåret 2000 av 27 miljo-
ner kronor från ramanslaget B2 Riksdagens
förvaltningskostnader till ramanslaget Bl
Riksdagens ledamöter och partier. Detta
innebär att ramanslaget Bl Riksdagens le-
damöter och partier uppgår till 513 360 000
kr och ramanslaget B2 Riksdagens förvalt-
ningskostnader uppgår till 431 965 000 kr
(vilket framgår av regeringens anslagsnivåer
på föregående sida),

4. bemyndigar riksdagens förvaltningsstyrelse
att för budgetåret 2000 besluta om lån i
Riksgäldskontoret till investeringar i riks-
dagens fastigheter och IT-verksamhet till
ett sammanlagt belopp av 71 300 000 kr.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1

2 Lagförslag

Riksdagens förvaltningsstyrelse framlägger följande förslag till lagtext

Förslag till lag om stöd till ledamöternas och partigruppernas
arbete i riksdagen

Till partigrupperna i riksdagen lämnas enligt denna lag stöd i form av basstöd,
stöd till kostnader för politiska sekreterare åt ledamöterna samt resestöd för
ledamöters utrikes resor.

I 17 § finns dessutom bestämmelser om stöd till en enskild riksdagsledamot
i vissa fall.

Som partigrupp räknas varje grupp av riksdagsledamöter för ett parti som har
fått minst fyra procent av rösterna i hela riket vid ett riksdagsval.

Stöd enligt denna lag betalas ut förskottsvis per kvartal.

Basstöd till partigrupper

4§

Basstödet består av grundbelopp och tilläggsbelopp. Beloppen bestäms av
riksdagens förvaltningsstyrelse för ett budgetår i sänder.

En partigrupp som företräder ett regeringsparti är berättigad till ett grundbe-
lopp. Var och en av övriga partigrupper är berättigad till två grundbelopp.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1

En partigrupp är berättigad till så många tilläggsbelopp som motsvarar det an-
tal riksdagsmandat som har tillfallit partiet vid det senaste riksdagsvalet.

En partigrupp är berättigad till stöd från början av den månad då riksdagsval
hålls till slutet av den månad då riksdagen samlas efter nästa riksdagsval.

Ar en partigrupp berättigad till stöd med skilda belopp före och efter ett
riksdagsval, lämnas stödet med det högre beloppet för den månad då riksdags-
val hålls och för den månad då en nyvald riksdag samlas.

För den månad då en partigrupp blir eller upphör att vara företrädd i rege-
ringen är gruppen berättigad till det grundbelopp som gäller för en partigrupp
som inte företräder ett regeringsparti.

Partigruppen för ett parti som inte återkommer till riksdagen efter val är, se-
dan rätt till stöd enligt 7 § har upphört, berättigad till stöd (awecklingsstöd)
för ytterligare sex månader, beräknat på det belopp som gällde för gruppen
närmast före valet.

Till partigruppen för ett parti som efter val till riksdagen återkommer med fär-
re ledamöter än tidigare och som varken före eller efter valet är ett regerings-
parti lämnas stöd enligt följande. Partigruppen får under tolv månader räknat
från utgången av den månad då den nyvalda riksdagen samlas

a) det stöd som tillkommer gruppen enligt 7 § och

b) stöd med 50 procent av skillnaden mellan det nya stödet och det stöd som
partigruppen var berättigad till närmast före valet.

Stöd till riksdagens ledamöter

10 §

Stödet är avsett att bekosta handläggarhjälp åt riksdagens ledamöter. Stödet
bestäms av riksdagens förvaltningsstyrelse för ett budgetår i sänder och beräk-
nas efter normen kostnaden för en politisk sekreterare per två ledamöter.

En partigrupp är berättigad till stöd från början av den månad då riksdagsval
hålls till slutet av den månad då riksdagen samlas efter nästa riksdagsval. Stödet
beräknas efter hur många ledamöter som tillhör gruppen vid kvartalets ingång.

Ar en partigrupp före och efter ett riksdagsval berättigad till stöd med skil-
da belopp, lämnas stödet med det högre beloppet för den månad då riksdags-
val hålls och den månad då en nyvald riksdag samlas.

12 §

Partigruppen för ett parti som inte återkommer efter val till riksdagen är, se-
dan rätten till stöd enligt 11 § har upphört, berättigad till stöd (awecklings-
stöd) för ytterligare fyra månader, beräknat på det belopp som gällde för par-
tigruppen närmast före valet.

13 §

Partigruppen för ett parti som efter val till riksdagen återkommer med färre
mandat än tidigare får, under ytterligare fyra månader räknat från utgången av

10

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1

den månad då den nyvalda riksdagen samlas, stöd med det belopp som parti-
gruppen var berättigad till närmast före valet.

Stöd till riksdagsledamöters utrikes resor

14 §

Resestöd lämnas för riksdagsledamöternas deltagande i internationella konfe-
renser utomlands och andra utrikes resor. Partigrupperna skall årligen till
Riksdagens förvaltningskontor lämna redovisning för hur det utbetalda rese-
stödet har använts under föregående kalenderår.

Stödet lämnas med delbelopp som bestäms för ett budgetår i sänder av tal-
manskonferensen.

15 §

Resestöd lämnas

a) för en partigrupp som består av högst 20 ledamöter med ett delbelopp per
mandat som har tillfallit partiet vid det senaste riksdagsvalet och

b) för övriga partigrupper med ett delbelopp per mandat för de första 20 man-
daten och ett halvt delbelopp för varje ytterligare mandat som har tillfallit par-
tiet vid det senaste riksdagsvalet.

16 §

En partigrupp får inte bevilja en ledamot större resestöd än vad en tjänsteman i
riksdagen skulle ha fått för att i tjänsten delta i en motsvarande resa.

Stöd till en enskild ledamot som inte tillhör en partigrupp

17§

Till en ledamot som har blivit invald i riksdagen på grund av att partiet har fått
minst tolv procent av rösterna i den egna valkretsen lämnas stöd, med tillämp-
ning i övrigt av bestämmelserna i denna lag, i form av

a) basstöd till partigrupp med en niondel av vad som tillkommer ett parti som
inte är regeringsparti,

b) ett ledamotsstöd enligt 10 § och

c) resestöd med ett delbelopp enligt 14 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Genom lagen upphävs lagen
(1994:1066) om statligt bidrag till partigrupperna i riksdagen.

11

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1

3 Inledning

3.1 Omfattning

Utgiftsområdet omfattar verksamheterna stats-
chefen riksdagen och dess ombudsmän, rege-
ringen, centrala myndigheter samt mediafrågor.
För 1999 uppgår de beräknade utgifterna till
4 791 miljoner kronor varav ca 2 595 miljoner
kronor till regeringen, 1 065 miljoner kronor till

riksdagen och dess myndigheter och 685,4 mil-
joner kronor till mediafrågor.

Utgiftsområdet inrymmer en rad skilda verk-
samheter av heterogen karaktär. Detta medför
att några övergripande mål för utgiftsområdet
inte finns.

Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Verksamhetsområde

Utfall

1998

Anslag

1999 1

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

A Statschefen

70

77

84

80

80

81

B Riksdagen och dess ombudsmän

909

948

1 065

989

1 049

1 085

C Regeringen m.m.

2 440

2 422

2 595

2 648

2 880

2 868

D Centrala myndigheter

46

56

52

58

53

54

E Mediefrågor

684

678

685

685

689

690

Totalt för utgiftsområde 1

4 328’

4181

4 791’

4461*

4 751

4 778

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i samband med den ekonomiska vå rpropositionen.

2 Inkulsive äldreanslag som uppgår till ca 179 000 000 kronor.

3 Inklusive äldreanslagens prognoser som uppgår till ca 310 000 000 kronor.

4 Beror på avrundlingsprinciper.

13

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1

4 Statschefen

4.1 Omfattning

Utgifterna för statschefen utgörs av anslaget
Kungliga hov- och slottsstaten. Genom anslaget
finansieras statschefens officiella funktioner och
driftskostnaderna för de kungliga slotten utom
rent fastighetsunderhåll.

Al Kungliga hov- och slottsstaten

Tabell 4.1 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

70 441

Anslags-
sparande

1 963

1998

Utfall

1999

Anslag

77 125

Utgifts-
prognos

84 125

2000

Förslag

79 690

2001

Beräknat

79 541 1

2002

Beräknat

80 668 2

'Motsvarar 78 456 tkr i 2000 års prisn ivå.
2Motsvarar 78 456 tkr i 2000 års prisn ivå.

Anslaget avser att täcka kostnaderna för stats-
chefens officiella funktioner inklusive kostna-
derna för den kungliga familjens resor.

Från anslaget betalas också driftskostnader för
de kungliga slotten utom rent fastighetsunder-
håll, som finansieras av Statens fastighetsverk.
Stockholms slott är Konungens officiella resi-
dens och används för representation. Delar av
slottet visas för allmänheten. En del av Drott-
ningholms slott används av Konungen och hans
familj som bostad och en annan del visas för all-
mänheten. I Ulriksdals slott har lokaler upplåtits
till Världsnaturfonden. Slottet är även öppet för
allmänheten och används bl.a. för utställningar. I
anslutning till slottet finns en utställningslokal

och det s.k. Orangeriet. Haga slott är upplåtet till
regeringen som bostad för prominenta gäster
från utlandet. Gripsholms slott utnyttjas som
museum och för utställning av en del av svenska
statens porträttsamling. Strömsholms slott och
Tullgams slott visas för allmänheten. Rosers-
bergs slott disponeras till större delen av Statens
räddningsverk. De två översta våningarna i slot-
tet har dock fått behålla sin ursprungliga karaktär
och visas för allmänheten. Från anslaget betalas
vidare Husgerådskammarens underhåll och vård
av de konstsamlingar och andra inventarier i de
kungliga slotten som tillhör staten men som dis-
poneras av Konungen. Husgerådskammaren för-
valtar även de Bernadotteska familjestiftelsernas
bestånd av möbler, konst och konsthantverk
samt administrerar Bemadottebiblioteket.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Kungliga hov- och slottsstaten skall enligt den
överenskommelse som träffades med regeringen
1996 årligen lämna en berättelse över den samla-
de verksamheten. Tyngdpunkten skall läggas på
en redovisning av hur tilldelade medel har an-
vänts vad gäller Ståthållarämbetet och Husge-
rådskammaren. Verksamhetsberättelsen ligger
till grund för regeringens bedömning av medels-
behovet. Av verksamhetsberättelsen för 1998
framgår att en omfattande verksamhet har bedri-
vits. Verksamheten har bl.a. präglats av Konung-
ens 25-årsjubileum som Sveriges statschef och en
mycket aktiv medverkan i kulturhuvudsadsårets
program. Ett tema har varit ”Öppnade rum”. På
Drottningholms slott och på Tullgam har ett

15

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1

porslins- resp, slottskök öppnats för allmänhe-
ten. På Gripsholm har Gustav III:s unika kaval-
jersflygel tillfälligt varit tillgänglig och på Stock-
holms slott har Bernadottebiblioteket kunnat
besökas vid flera tillfällen. På Stockholms slott
har utställningen ”Karl XIV Johan- en europeisk
karriär” varit en av huvudutställningarna och där
har också utställningen ”Kunglig Taffel” visats
hela året.

Till de stora händelserna hör också statsbesö-
ken. Hovmarskalksämbetet har planlagt och ge-
nomfört ett utgående statsbesök till Mogam-
bique samt tre inkommande från Italien,
Argentina och Island.

Antalet besök på Kungl. slottet ökade under
1998 med 15 % från ca 400 000 till 460 000. An-
talet besökare på de övriga sju kungliga slotten
uppskattas till drygt 280 000, vilket var en ök-
ning med ca 9 %. En orsak till ökningarna kan
vara kulturhuvudstadsåret. Huvudorsaken torde
emellertid vara Konungens 25-årsjubileum som
monark. Jubileet har initierat ett antal olika akti-
viteter på de kungliga slotten, i synnerhet på
Stockholms slott. En sådan aktivitet är upprust-
ningen och inredningen av ett speciellt rum, Carl
XVI Gustafs jubileumsrum, med möbler och
textilier från vår tid. Inredningen är en gåva från
Sveriges riksdag, regering och kommuner.

På grund av minskade anslag gjordes neddrag-
ningar av personalstyrkan med motsvarande
ca 10 heltidsanställningar. Antalet tillsvidarean-
ställda uppgår därmed till 217 personer vilket
motsvarar 201 heltidsanställningar. Medel har av-
satts för olika typer av kompetensutveckling,
bl.a. för att underlätta för övertalig personal att
få nytt arbete och för att de anställda skall få
kompetensutveckling inom det egna yrkesområ-
det.

Slutsatser

När det gäller verksamheten inom slottsstaten
bedömer regeringen att ett resurstillskott är
nödvändigt. Detta avser dels en förbättring av
underhållet av parkerna vid de kungliga slot-
ten, dels en förstärkning av vård och konser-
vering av de museiföremål som förvaltas av
Husgerådskammaren. Anslaget har därför räk-
nats upp med ett engångsbelopp om 1 240 000
kronor. Utgiftsökningen finansieras genom
att anslaget D2 Datainspektionen, utg.omr. 1,
engångsvis minskas med motsvarande belopp.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen
under budgetperioden med förslag om en höj-
ning av anslagsramen bl.a. mot bakgrund av de
ökade kostnader för hovstaten som kan förutses
till följd av Kronprinsessan Victorias officiella
funktioner.

Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-
ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-
förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd
kompensationen för premiema för avtalsförsäk-
ringarna. Anslaget har tillförts 755 000 kronor.

1 Tabell 4.2 Beräkning av anslaget för år 2000              1

Tusental kronor

Anslag 1999

77 125

Pris- och löneomräkning

576

Ökat resursbehov

1 240

Justering av premier

755

Förslag 2000

79 696

Regeringen föreslår att anslaget för 2000 uppgår
till 79 696 000 kronor. För 2001 har anslaget be-
räknats till 79 541 000 kronor och för 2002 till
80 668 000 kronor.

16

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1

5 Riksdagen och dess ombudsmän

5.1 Omfattning

Riksdagens budget inom verksamhetsområdet
omfattar dels riksdagsledamöternas ersättningar
och resor, stödet till partigrupperna samt den in-
re riksdagsförvaltningen, dels riksdagens om-
budsmän.

5.2 Utgiftsutvecklingen

Tabell 5.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999 1

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

908,8

948,5

1065,0

989,3

1048,9

1085,4

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Sammanfattande kommentar till
verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall samt
större förändringar 1998 och 1999

Valåret 1998 var ett händelserikt år i riksdagen.
Valet präglade till stor del både riksdagsarbetet
och förvaltningens arbete. Ett stort antal leda-
möter, många med lång erfarenhet, lämnade riks-
dagen och över 100 nya ledamöter kom in. Parti-
gruppernas inbördes storlek förändrades. Hösten
1998 prövades också den nya budgetprocessen
för första gången efter valet. Trots att budget-
propositionen avlämnades drygt tre veckor sena-
re än vanligt klarade riksdagen budgetarbetet i
normal tid.

En ny organisation för riksdagens förvaltning
trädde i kraft under året. Omorganisationen in-

nebar bl.a. en förbättrad samordning av tjänste-
mannaorganisationen.

Riksdagens internationella samarbete har un-
der de senaste åren ökat i omfattning.

Riksdagens satsning inom informationsområ-
det har fortsatt under året och gett allmänheten
och medier ökad insyn i riksdagens arbete och
beslut.

Den löpande verksamheten som finansieras
över ramanslagen Bl Riksdagens ledamöter och
Partier och B2 Riksdagens förvaltningskostnader
lämnade ett överskott jämfört med budgeten på
ca 128 miljoner kronor.

Den nuvarande budgettekniken gör att ansla-
gen till projekt i större utsträckning löper över
flera år. Överblivna medel härrör därför till stor
del från projekt som fortsätter under 1999. Vissa
poster har dock lämnat betydande överskott
jämfört med budgeten. Exempelvis blev kostna-
derna i samband med valet lägre än vad som hade
budgeterats. Till dessa poster hör URIS-
projektet (nytt informationssystem), förändrade
förutsättningar för plenisalsombyggnaden, för-
seningar av nytt order-lager-system och biblio-
tekssystem samt viss besparing av fastighetsdrift
och förseningar av fastighetsprojekt.

Prioriteringar för 2000

För budgetåret 2000 föreslås en oförändrad me-
delsram totalt sett. En kraftig omprioritering av
verksamheten genomförs för att skapa utrymme
för förbättringar i riksdagsledamöternas arbets-
situation. Bakgrund är ett förslag från en av för-
valtningsstyrelsen utsedd parlamentarisk bered-
ningsgrupp. Förslaget beskrivs närmare under
5.3.

17

14 Riksdagen 1999/2000. I saml. Nr 1. Uol-3

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1

En fortsatt insats för konsolidering av in-
frastrukturen för IT-verksamheten har bedömts
som väsentlig och investeringsmedel för detta
ändamål har beräknats.

Vissa medel har också avsatts för förberedelse-
arbete inom riksdagen inför Sveriges ordföran-
deskap inom EU under första halvåret 2001.

5.3 Förslag till ny lag om stöd till
ledamöternas och partigrupper-
nas arbete i riksdagen

Med anledning av fem motioner (m), (c), (fp),
(mp) och (kd) föreslog konstitutionsutskottet i
sitt betänkande 1997/98:KU1 att riksdagen
skulle uppdra åt Riksdagens förvaltningskontor
att undersöka ledamöternas åsikter om disposi-
tionen av assistent/utredarstödet och därefter
eventuellt återkomma med förslag till utform-
ning av stödet. Bakgrunden var att ledamöternas
behov av stöd är individuella och att det finns
skäl att undersöka om ledamöterna är nöjda med
hur det nuvarande stödet disponeras. Riksdagen
biföll utskottets förslag (rskr. 1997/98:90).

Förvaltningsstyrelsen tillsatte den 4 februari
1998 en beredningsgrupp för behandlingen av
denna fråga och vissa frågor som rör ersättning-
slagen. Beredningsgruppen inledde sitt arbete i
mars 1998.

Beredningsgruppen överlämnade till förvalt-
ningsstyrelsen i mars i år ett betänkande (Dnr
10-707-99) med förslag till en ny lag om stöd till
ledamöternas och partigruppernas arbete i riks-
dagen. Syftet med förslaget är att förbättra riks-
dagsledamöternas arbetssituation.

Riksdagsarbetet har under de senaste decenni-
erna präglats av en rad förändringar. Ärende-
mängden och ärendenas komplexitet har ökat
avsevärt. Förändringarna ställer ökade krav på
riksdagens ledamöter. Det nuvarande stödet till
ledamöterna syftar främst till att ge dem admi-
nistrativ avlastning. Beredningsgruppen föreslår
att stödet i stället inriktas på att bekosta handläg-
garhjälp - politiska sekreterare - åt riksdagens
ledamöter. Arbetsuppgifterna för de politiska
sekreterarna bör bl.a. innefatta att svara för kva-
lificerade allmänna sekreteraruppgifter, att bere-
da underlag och olika typer av politiska initiativ,
att skriva artiklar, tal, brev, samt att besvara
elektronisk post från väljare m.m. Berednings-
gruppen föreslår att stödet kanaliseras via parti-
grupperna som även ges arbetsgivaransvaret. Le-

damöterna bör enligt beredningsgruppen få ett
stort inflytande i personfrågor och i fråga om
stödets utformning. Beredningsgruppen anser att
det slutliga målet bör vara att varje ledamot skall
kunna påräkna en politisk sekreterarresurs och
föreslår därför också en successiv utbyggnad av
nuvarande stöd. I en första etapp föreslår grup-
pen att stödet skall lämnas enligt en genomsnitt-
lig beräkningsnorm av en halv politisk sekretera-
re per riksdagsledamot fr.o.m. år 2000.

Med hänsyn till de förändrade förutsättning-
arna och ökade kraven i riksdagsarbetet föreslår
beredningsgruppen vidare att basstödet till parti-
grupperna förstärks. Syftet härmed är att förbätt-
ra partiernas möjligheter att pröva och göra egna
oberoende bedömningar av förslag som lämnas
till riksdagen. Enligt beredningsgruppen finns
det anledning till en successiv utbyggnad av bas-
stödet.

Beredningsgruppen anser att förvaltningssty-
relsen kontinuerligt bör följa tillämpningen och
effekten av stödet till ledamöterna. Det är därvid
viktigt att de enskilda ledamöternas synpunkter
beaktas. Det kan t.ex. ske genom förvaltnings-
kontorets återkommande serviceenkät till leda-
möterna.

Efter år 2002 bör förvaltningsstyrelsen lägga
in en s.k. kontrollstation där reformens första del
följs upp och utvärderas. Styrelsen får därmed ett
underlag för ett nytt beslut som avser den åter-
stående delen av reformen.

Beredningsgruppen föreslår att en arbetsgrupp
tillsätts för att bereda genomförandet av försla-
get. I uppdraget bör ingå att behandla konsek-
venserna för riksdagens lokaler m.m. Bered-
ningsgruppen anser att inriktningen i första hand
bör vara ett rationellt utnyttjande av befintliga
lokaler. Genomförandegruppen bör bl.a. under-
söka möjligheterna till en förtätning och till mer
flexibla arbetsställen vid riksdagens samtliga ar-
betsplatser.

Kostnaderna för stödet ökar enligt förslaget i
första etappen med 27 miljoner kronor fr.o.m. år
2000 och med ytterligare 10 miljoner kronor
fr.o.m. år 2001. Stödet uppgår år 2001 totalt till
drygt 114 miljoner kronor. Därtill kommer vissa
ökade driftkostnader m.m. för riksdagsförvalt-
ningen.

Beredningsgruppen anser att finansieringen i
första hand bör ske genom omprioriteringar i
riksdagens samlade budget. Det får ankomma på
riksdagens förvaltningsstyrelse att pröva förut-
sättningarna för detta.

18

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1

Lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 januari
år 2000. Förslaget innebär att basstödet lämnas
med ett grundbelopp till regeringsparti och en
återgång till två grundbelopp till oppositionsparti
(5 §). Dessutom föreslås ett stöd för handläggar-
hjälp åt ledamöterna (10 §) som ersätter nuva-
rande ledamotsbidrag. I övrigt innebär förslaget i
huvudsak vissa ändrade benämningar och redak-
tionella ändringar i gällande lag.

Förvaltningsstyrelsens övervägande

Beredningsgruppen har i sitt betänkande lämnat
förslag som syftar till att förbättra riksdagsleda-
möternas arbetssituation. Bakgrunden är de öka-
de krav som ställs på riksdagsledamöterna genom
en rad samhällsförändringar. Det gäller bl.a. den
offentliga sektorns förändring, internationalise-
ringen av politik och ekonomi, det ökade tempot
och komplexiteten samt även nya informations-
och kommunikationsmönster som bl.a. ökat in-
formationsflödet.

Som beredningsgruppen konstaterat är riks-
dagens ställning och inflytande mycket beroende
av vilka egna resurser riksdagens ledamöter och
partigrupperna har för att granska regeringens
förslag och verka på eget initiativ. Förvaltnings-
styrelsen anser i likhet med beredningsgruppen
att ett kvalificerat stöd till ledamöterna i riks-
dagsarbetet från riksdagens förvaltning och ge-
nom partigrupperna är en grundpelare i ett väl
fungerande parlamentariskt system som bygger
på de politiska partiernas verksamhet.

Beredningsgruppen har pekat på att en rad
samhällsförändringar som sammantaget föränd-
rat och lett till ökade krav på ledamöterna. För-
valtningsstyrelsen ställer sig bakom denna analys
och anser att de förslag som lämnats väl överens-
stämmer med vad styrelsen bedömer behövs för
att skapa gynnsammare förutsättningar för leda-
möterna att fullgöra sitt uppdrag. Förslaget ter
sig också naturligt vid en internationell jämförel-
se.

Förvaltningsstyrelsen noterar att stödet till le-
damöterna i och för sig redan i dagsläget formellt
sett även kan utgå till mer kvalificerad hjälp. Bi-
dragsbeloppets storlek har dock, som bered-
ningsgruppen påpekar, begränsat denna möjlig-
het.

När det gäller det allmänna stödet till parti-
grupperna har det, som beredningsgruppen visat,
länge legat på en låg nivå och inte förändrats un-
der de senaste tio åren, förutom den höjning av

grundbeloppet till oppositionspartierna som ge-
nomfördes år 1995. Förslaget att stärka basresur-
serna till partigrupperna är därför välmotiverat
enligt förvaltningsstyrelsens mening eftersom
det ökar partigruppernas verkliga möjligheter till
att granska och utarbeta egna förslag.

Förvaltningsstyrelsen konstaterar att bered-
ningsgruppens förslag sammantaget innebär ett
ökat ekonomiskt åtagande. Genom ompriorite-
ring i riksdagens budget anser förvaltningsstyrel-
sen att förslaget i huvudsak kan inrymmas i riks-
dagens samlade budget. När det gäller lokal-
behovet förutsätter förvaltningsstyrelsen att ök-
ningen av antalet anställda inom partigrupperna
skall kunna inrymmas i nuvarande lokalbestånd.

Styrelsen kommer att noga följa tillämpningen
och effekten av stödet. Styrelsen kommer därvid,
som beredningsgruppen föreslagit, särskilt att
uppmärksamma de enskilda ledamöternas syn-
punkter bl.a. genom förvaltningskontorets servi-
ceenkät. Förvaltningsstyrelsen har även för av-
sikt att lägga in en s.k. kontrollstation efter år
2002 som beredningsgruppen föreslagit. Förvalt-
ningsstyrelsen får därmed ett underlag för ett
nytt beslut som avser den återstående delen av
reformen.

Förvaltningsstyrelsen ställer sig således bakom
beredningsgruppens förslag och föreslår att riks-
dagen antar det framlagda lagförslaget samt god-
känner beredningsgruppens förslag till inriktning
av den fortsatta utbyggnaden av stödet till leda-
möterna och partigrupperna i riksdagen.

5.4    Anslag

Bl     Riksdagens ledamöter och

partier m.m.

Tabell 5.2 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

Anslags-
sparande

36 234

1998

Utfall

432 223

1999

Anslag

489 000

Utgifts-
prognos

525 180

2000

Förslag

513 360

2001

Beräknat

531911 1

2002

Beräknat

566 277 2

1 Motsvarar 523 360 tkr i

2000 års prisn ivå.

2 Motsvarar 547 860 tkr i

2000 års prisnivå.

Från anslaget finansieras arvoden, kostnadser-
sättningar och traktamenten till riksdagens le-

19

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1

damöter, arvoden till Sveriges EU-parlamen-
tariker, arbetsgivaravgifter samt pensioner och
inkomstgarantier åt f.d. riksdagsledamöter m.fl.
Vidare finansieras reseersättningar vid resor in-
om Sverige, sjukvårdskostnader och utbildning
för riksdagens ledamöter. Även kostnader för
ledamöters deltagande i internationellt parlamen-
tariskt samarbete, såsom Europarådet och Inter-
parlamentariska unionen (IPU), liksom bidragen
till ledamöternas enskilda studieresor finansieras
från anslaget. I anslaget ingår även stödet till
partigrupperna i riksdagen.

Anslagssparandet förklaras främst av över-
skott jämfört med budgeten vad gäller ledamö-
ternas inrikes resor, ränteintäkter, pensioner och
inkomstgarantier på sammanlagt ca 29 miljoner
kronor. Dessutom har ett överskott lämnats på
bl.a. IPU, Nordiska rådet och delegationsbesök
på sammanlagt ca 6 miljoner kronor.

Medlen på anslaget A2 Riksdagsutskottens re-
sor utom Sverige anslogs vid mandatperiodens
början och var avsedda för hela mandatperioden.
Den ingående reservationen 1999 uppgår till 9,4
miljoner kronor, och medlen skall enligt förslag
till tilläggsbudget till statsbudgeten för budget-
året 1999 överföras till Bl-anslaget.

Förvaltningsstyrelsens överväganden

En av förvaltningsstyrelsen utsedd berednings-
grupp har bl.a. prövat alternativa former för att
förbättra det politiska sekreterarstödet till leda-
möterna. Beredningsgruppen har i samband med
denna framställan presenterat sitt slutbetänkande
som innebär ett utökat stöd till ledamöter i form
av bl.a. politiska sekreterare. Merkostnader för
denna reform beräknas till 27 miljoner kronor
vilket finansieras genom att överföra 27 miljoner
kronor från anslaget B2 Riksdagens förvaltnings-
kostnader.

Beredningsgruppens förslag medför ett ökat
stöd till ledamöternas och partigruppernas arbete
i riksdagen. Beloppen för basstöd och ledamots-
stödet fastställs av förvaltningsstyrelsen för ett
budgetår i sänder. För kommande budgetår har
den totala kostnaden för ledamotsstödet beräk-
nats till 67,5 miljoner kronor. Förvaltningssty-
relsen kommer, i enlighet med beredningsgrup-
pens förslag, att för budgetåret 2001 göra en
mindre uppräkning av ledamotsstödet till 72
miljoner kronor. För basstödet har grundbelop-
pet beräknats till 1,5 miljoner kronor och
tilläggsbeloppet till 50 000 kr, totalkostnaden ca

37 miljoner kronor. Beredningsgruppens förslag
medför att grundbeloppet kommer att beräknas
till 1,7 miljoner kronor och tilläggsbeloppet till
57 000 kr för år 2001 till en totalkostnad på ca 42
miljoner kronor.

B2

Riksdagens
förvaltningskostnader

Tabell 5.3 Anslagsutvecklingen                           1

Tusental kronor

1998

Utfall

438 910

Anslags-
sparande

91 617

1999

Anslag

420 300

Utgifts-
prognos

500 000

2000

Förslag

431 965

2001

Beräknat

473 037 1

2002

Beräknat

475 060 2

1 Motsvarar 465 965 tkr i 2000 års prisn ivå.

2 Motsvarar 460 665 tkr i 2000 års prisn ivå.

Utgifterna inom anslaget avser bl.a. löner, admi-
nistration, fastighetsförvaltning, intern service,
säkerhet, datateknik, förlagsverksamhet, biblio-
tek och informationsverksamhet.

Medel skall överföras till anslaget Bl Riksda-
gens ledamöter och partier med 27 miljoner kro-
nor.

Investeringar beräknas uppgå till 81 miljoner
kronor, vilket är en ökning jämfört med föregå-
ende budgetår då de uppgick till 67 miljoner
kronor. Av de totala investeringarna för år 2000
föreslås 38,3 miljoner kronor finansieras genom
anslag och återstoden, 42,7 miljoner kronor, ge-
nom upptagande av lån i Riksgäldskontoret.

Förvaltningsstyrelsens överväganden

Budgetförslaget syftar till att det parlamentariska
arbetet kan bedrivas effektivt och rationellt samt
till att skapa goda arbetsförhållanden för riksda-
gens ledamöter och anställda. Därutöver är en
viktig uppgift att informera om riksdagens arbete
och dess arbetsformer samt att underlätta det
internationella parlamentariska arbetet.

År 2000 kommer att kännetecknas av ökade
insatser för förbättringar i ledamöternas arbets-
situation. Detta innebär att antalet politiska sek-
reterare kommer att öka med ca 80 personer år
2000. Dessutom finns medel avsatta för att för-
bereda EU-ordförandeskapet år 2001. Dessa
satsningar har krävt kraftiga besparingar inom

20

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1

andra verksamheter inom förvaltningen. De stör-
sta besparingarna som görs är på IT-verksam-
heten med ca 14 miljoner kronor jämfört med
beviljade medel för år 1999. Trots besparingar
inom området informationsteknik fortsätter
satsningarna på infrastruktur för datanätverk och
kommunikation. Den år 1998 påbörjade moder-
niseringen av riksdagens datanät kan i och med
föreliggande förslag avslutas. Riksdagen får här-
med ett datanät som ger goda möjligheter att
hantera stora mängder data, t.ex. video, ljud och
bild. En satsning görs också för att förbättra
möjligheterna till mobil kommunikation mot
riksdagens system och att göra kommunikatio-
nen säker. Den intensiva användningen i riksda-
gen av datasystemen kräver vidare att ytterligare
en datahall behöver byggas. För att garantera
fortsatt hög driftsäkerhet och tillgänglighet fort-
sätter liksom tidigare år ersättningsinvestering-
arna vad gäller äldre maskiner och datatillbehör
enligt en rullande plan. Av tidigare nämnda be-
sparingsskäl genomförs dock ersättningsinveste-
ringar i långsammare takt än tidigare. Viss nyut-
vecklad teknik får vänta eller eventuellt anskaffas
på användares egen bekostnad liksom önskemål
om nya applikationer. En viss del av dessa inves-
teringar, ca 13,4 miljoner kronor, föreslås finan-
sieras via lån i Riksgäldskontoret.

Förslaget om ökat personligt stöd för leda-
möterna i form av kvalificerad handläggarhjälp
innebär att vissa IT-satsningar måste göras för att
ge de nya handläggarna ett fullgott IT-stöd. Det
gäller framför allt investeringar i persondatorer
och programvara. Ett ökat antal användare av IT-
stödet innebär också att belastningen på befintli-
ga personalresurser på IT-sidan kommer att öka.

URIS-projektet, riksdagens nya informations-
system, går nu in i en ny fas, från framtagande av
en kravspecifikation till konstruktion av praktis-
ka lösningar. Denna nya fas innebär att cirka
hälften av befintliga egna utvecklingsresurser
sätts in i arbetet jämsides med inhyrda konsulter.

Under år 2000 avser förvaltningskontoret att
utföra ett antal utredningar, projekteringsarbete
och fullskaleförsök inom Helgeandsholmen i
syfte att förbereda inför kommande arbeten med
att långsiktigt säkra grundvattennivån under
Riksbyggnaderna och därigenom förhindra att
trägrundläggningen på sikt utsätts för rötan-
grepp. Arbetet beräknas utföras under år 2001,
2002 och 2003. Totalt uppskattas kostnaderna
för att långsiktigt säkra Riksbyggnadernas
grundläggning till ca 150 miljoner kronor. Insat-
serna för detta projekt under år 2000 beräknas

uppgå till 20 miljoner kronor vilket föreslås lå-
nefinansieras genom Riksgäldskontoret.

Förvaltningskontoret avser att byta ut de be-
fintliga belysningsarmaturerna i Östra och Västra
riksdagshuset under år 2000 till lysrörsarmaturer
som fyller dagens krav. En fortsättning följer se-
dan under år 2001 med motsvarande byte i kv.
Cephalus. Totala kostnaden för projektet för år
2000 - 2001 uppskattas till 5 miljoner kronor,
varav 3 miljoner kronor för år 2000. Vissa ytter-
ligare ombyggnader inom kvarteret Cephalus
kommer att föreslås finansieras genom lån i
Riksgäldskontoret.

Riksdagsförvaltningen arbetar löpande för att
stödja riksdagens internationella arbete. I arbetet
ligger att stärka de internationella nätverken med
studiebesök, utbytestjänst och särskild bevak-
ning av internationella frågor. Kraven på det in-
ternationella arbetet kommer att öka under de
närmaste åren, särskilt under 2001 i och med
Sveriges ordförandeskap. För att möta dessa krav
är det av vikt att den kvalificerade språkutbild-
ningen förstärks, byggs ut och anpassas till de
nya behov som ordförandeskapet i EU medför.
Främst kommer satsningarna att avse språken
engelska och franska.

Budgetförslaget innebär att föregående års re-
striktiva hållning till anspråk på ökade personal-
resurser fortsätter. Övertidsuttaget sänktes på-
tagligt under 1997 men ökade under 1998 och
ligger ännu på en hög nivå. Fortfarande förut-
sätts att en utökning inom viss verksamhet nor-
malt skall lösas genom omfördelning eller ned-
dragning inom annan.

En höjd ambitionsnivå föreslås genom en för-
stärkt EU-bevakning i tidningen Från Riksdag &
Departement. Därigenom ges EU-perspektivet
en naturlig plats med hänsyn till Sveriges ordför-
andeskap våren 2001. Vidare avsätts resurser för
att förverkliga en Internet-version av tidningen.

Förvaltningskontoret kommer som tidigare
berörts även att under år 2000 ansvara för flera
stora pågående projekt, men beroende på att lå-
nefinansieringen ökar belastas anslagsramen en-
bart med den del som avser räntor och amorte-
ringar. Med detta förfaringssätt kommer förvalt-
ningskostnaderna att bli väsentligt lägre de år
stora investeringar skall genomföras, men det
kommer också medföra att förvaltningskontoret
får en mer renodlad driftsbudget med en åtskill-
nad på driftkostnader och investeringar.

21

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1

B3 Riksdagens ombudsmän,
Justitieombudsmännen

Tabell 5.4 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

37 654

Anslags-
sparande

657

1998

Utfall

1999

Anslag

39 173

Utgifts-
prognos

39 830

2000

Förslag

43 998

2001

Beräknat

43 951 1

2002

Beräknat

44 049 2

1 Motsvarar 43 304 tkr i 2000 års prisn ivå.

2Motsvarar 42 743 tkr i 2000 års prisnivå.

Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen

Riksdagens ombudsmän övervakar att de som
utövar offentlig verksamhet efterlever lagar och
andra författningar samt i övrigt fullgör sina ålig-
ganden. Ombudsmännen skall också verka för
att brister i lagstiftningen avhjälps.

Verksamhetsmålet för år 2000 är att, med bi-
behållen kvalitet i ärendehanteringen, fullgöra
uppgifterna enligt instruktionen, hålla ärendeba-
lanserna och den genomsnittliga handläggnings-
tiden på samma nivå som budgetåret 1998 eller
minska den och bedriva inspektionsverksamhet,
som har en klar rättssäkerhetsfrämjande effekt, i
minst samma omfattning som hittills.

Riksdagens ombudsmäns resursbehov styrs i
huvudsak av klagomålstillströmningen samt JO:s
initiativ- och inspektionsverksamhet, men också
av ärendenas genomsnittliga svårighetsgrad och
av den servicenivå som bör upprätthållas gente-

mot allmänheten och myndigheterna. Betydelse
har även omfattningen av ombudsmännens in-
ternationella kontakter och engagemang, bl.a. för
spridning av Sveriges unika erfarenheter av ett
utvecklat system för tillsyn genom parlamenta-
riska ombudsmän. Omfattningen av JO:s inter-
nationella verksamhet har under senare år ökat
mycket starkt. Detta beror givetvis främst på det
växande intresset runt om i världen för parla-
mentarisk kontroll av de exekutiva offentliga or-
ganen och då inte minst för ombudsmannainsti-
tutioner, mer eller mindre likartade det svenska
originalkonceptet. För att möta de krav som den
internationella verksamheten ställer på myndig-
heten är det nödvändigt för JO att förstärka or-
ganisationen med ytterligare en person. - Vid
medelsberäkningen har Riksdagens ombudsmän
utgått ifrån att några stora avvikelser från nuva-
rande förhållanden - bl.a. avseende ärendemäng-
den - inte kommer att inträffa.

Förvaltn ingsstyrelsens överväganden

Förvaltningsstyrelsen har inga erinringar mot
förslaget.

Den personalförstärkning som JO begärt tar
dock inte förvaltningsstyrelsen ställning till utan
det får ankomma på KU att bedöma behovet av
personalförstärkning.

22

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1

6 Regeringen m.m.

6.1 Omfattning

Inom verksamhetsområdet Regeringen m.m.
ryms Regeringskansliets förvaltningsanslag samt
anslag som finansierar svensk författningssam-
ling, allmänna val och stöd till politiska partier.

6.2 Utgiftsutvecklingen

Tabell 6.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002’

Utfall

1998

Anslag

1999 1

Utgifts-
prognos
1999

2 439,9

2 422,3

2 595

2 648,4

2 879,6

2 867,7

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

2 Regeringen avser att föreslå riksdagen en sammanslagning av Regeringskansliets
och Utrikesdepartementets förvaltningsanslag år 2002. Detta är inte inräknat i tabell
6.1.

Verksamhetsområdets utgifter kommer att öka
de kommande åren. Det främsta skälet är Rege-
ringskansliets utgifter som är förknippade med
det svenska ordförandeskapet i EU år 2001.1 av-
vaktan på utredningen om Regeringskansliets
långsiktiga dimensionering föreslås att Rege-
ringskansliet tillförs 50 miljoner kronor år 2000
för den ordinarie verksamheten. Ett annat skäl är
utgifterna på anslaget allmänna val år 2002 i sam-
band med riksdagsvalet.

Förändringar

Sverige innehar ordförandeskapet i EU:s minis-
terråd under det första halvåret år 2001. Arbetet i
Regeringskansliet kommer delvis att få en annan
inriktning då planering och genomförande av

ordförandeskapet kommer att stå i fokus åren
2000 och 2001.

Regeringen avser att föreslå riksdagen en sam-
manslagning av Regeringskansliets och Utrikes-
departementets förvaltningsanslag inom utgifts-
område 1 Rikets styrelse från den 1 januari 2002.
Förslaget är en naturlig konsekvens av att Rege-
ringskansliet numera är en myndighet och full-
följer regeringens beslut i december 1996 om ett
regeringskansli. Det ger också möjligheter till en
förbättrad styrning och resursanvändning inom
myndigheten.

Mål

Målet för Regeringskansliet är att det skall vara
ett effektivt och kompetent instrument för rege-
ringen att styra riket och förverkliga sin politik.

Regeringens mål för det svenska ordförande-
skapet i EU:s ministerråd år 2001 är att det skall
genomföras väl, vara effektivt, resultatinriktat
och flexibelt samt föra de gemensamma frågorna
på EU:s dagordning framåt.

Prioriteringar

Utgångspunkten för såväl planerings- som ge-
nomförandefasen av ordförandeskapet i EU mi-
nisterråd är att arbetet ges prioritet inom Rege-
ringskansliet. Som en del av prioriteringarna av
ordförandeskapet ingår vitala nationella frågor då
de utgör en integrerad del av den svenska EU-
politiken. Omprioritering av annan verksamhet
kan bli nödvändig.

Utredningen om Regeringskansliet långsiktiga
dimensionering skall mynna ut i ett förslag om

23

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1

hur Regeringskansliet långsiktigt bör dimensio-
nernas. Denna utredningen har hög prioritet.

Ytterligare en prioritering är att förbereda den
aviserade sammanslagningen av Regeringskansli-
ets och Utrikesdepartementets förvaltningsan-
slag år 2002.

6.3 Resultatinformation

Regeringskansliet består av Statsrådsberedningen
(statsministerns kansli), tio departement och
Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Rege-
ringskansliet har totalt ca 4 000 personer anställ-
da (inklusive UD och kommittéer) och av dessa
är ca 120 personer politiskt rekryterade.

Under 1998 har regeringen handlagt knappt
10 000 regeringsärenden. Av dessa är 191 beslut
om propositioner, 1 305 utfärdade författningar
och 215 kommitté- och utredningsdirektiv. Ut-
vecklingen av antal tjänstgörande och regeringsä-
renden visas i tabellen nedan.

iTabell 6.2 Resultatinformation                            1

Antal

1995

1996

1997

1998

Antal anställda

3 770

3 893

4 149

4 025

Regeringsärenden

11 691

10 241

9 373

9 946

Propositioner

235

227

187

191

Författningar

1 440

1403

951

1 305

Kommittédirektiv

261

221

235

215

Regleringsbrev

1 474

1 435

1 787

2 038

m.m.

Regeringskansliet har under senare delen av
1990-talet växt. Flera faktorer har påverkat Rege-
ringskansliet och ställt ökade och ändrade krav.
Några av de viktigaste faktorerna är:

•   Politikens komplexitet har ökat medan an-
talet rutinartade regeringsärenden har mins-
kat, t.ex. överklaganden, dispensärenden
och anställningsärenden.

•   Sveriges EU-medlemskap och globaliserin-
gen i övrigt samt ordförandeskapet i EU:s
ministerråd 2001.

•   Den reformerade budgetprocessen och re-
sultatstyrningen i offentlig sektor.

•   Informationssamhällets krav på Regerings-
kansliet.

I SOU-serien har 170 betänkanden och utred-
ningsrapporter överlämnats till regeringen. Dessa
har utarbetats av kommittéer efter regeringens
direktiv. I departementsserien Ds, rapporter från
arbetsgrupper och utredningar som huvudsakli-
gen görs inom Regeringskansliet, har 53 rappor-
ter slutförts.

I syfte att kartlägga allmänhetens attityder
gentemot Regeringskansliet som myndighet har
en omvärldsanalys genomförts. Den visar att
allmänheten har en relativt dålig kunskap om
Regeringskansliet och dess roll i den demokra-
tiska processen. Bl.a. för att öka allmänhetens
kunskaper har resurserna för informations- och
kommunikationsverksamhet ökat. De senaste tre
åren har antalet informatörer ökat från ett 10-tal
till nära ett 70-tal.

Från att tidigare ha bestått av 15 skilda myn-
digheter blev Regeringskansliet en myndighet
den 1 januari 1997. I samband med att Rege-
ringskansliet blev en myndighet intensifierades
arbetet med att utveckla förändrings- och förny-
elsearbetet. Utvecklingsarbete har bl.a. bedrivits
inom följande områden:

•   Verksamhetsplanering och Regeringskans-
liets interna stymingsprocess

Regeringskansliets interna stymingsprocess har
utvecklats genom att en gemensam verksamhets-
planering och uppföljning har utvecklats.

•   Arbetsformer och organisation

Flera departement har genomfört omorganisa-
tioner eller inlett ett arbete i syfte att effektivise-
ra arbetsformerna.

•   Ledarskaps- och chefsutveckling

Ett ledarskapsprogram för statssekreterare och
enhetschefer har utarbetats och genomförts.

•   Kompetensöversyn

Ett gemensamt program för kompetensförsörj-
ning har utarbetats. Programmet har en tidshori-
sont på fem år och inriktas på frågor om rekryte-
ring, intern och extern rörlighet, kompetens-
utveckling, chefsförsörjning och lönepolitik.

•   Kommittéarbete och kommittéservice

En ny organisation har skapats för att skapa bätt-
re förutsättningar för kommittéernas arbete och
för att utveckla kommittéväsendet.

24

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1

•   Information och kommunikation

En policy för informationsförsörjning har utar-
betats. Projektet Levande Historia är ett exempel
på en extern informationsverksamhet. Andra ex-
empel är en utökad och förbättrad information
på regeringens webbplats samt att informations-
planer skall tas fram för propositioner och ut-
redningar.

•   Miljöledning

Regeringskansliet har inlett ett miljöledningsar-
bete. Under våren 1998 startades det första ste-
get genom interna miljöutredningar. Under
hösten 1998 påbörjades det andra steget, som
omfattar utarbetande av policy, mål och hand-
lingsprogram för att säkerställa ett långsiktigt
hållbart miljöarbete.

En närmare redovisning av Regeringskansliets
arbete under år 1998 finns i Regeringskansliets
årsbok 1998.

6.4 Revisionens iakttagelser

Regeringskansliet granskas av Riksdagens reviso-
rer. Riksdagens revisorer har inte haft några in-
vändningar i revisionsberättelsen för år 1998 av-
seende Regeringskansliet.

6.5 Anslag

Cl Regeringskansliet m.m.

iTabell 6.3 Anslagsutvecklingen                            1

Tusental kronor

2 122 642

Anslags-
sparande

178 979

1998

Utfall

1999

Anslag

2 181 419 1

Utgifts-
prognos

2 349 000

2000

Förslag

2 497 155

2001

Beräknat

2 718 435 2

2002

Beräknat

2 516 469 3

1 Varav 2 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen
1999.

2 Motsvarar 2 674 826 tkr i 2000 års prisnivå.

3 Motsvarar 2 434 820 tkr i 2000 års prisnivå. Regeringen avser att föreslå riksdagen
en sammanslagning av Regeringskansliets och Utrikesdepartementets förvaltningsa n-
slag år 2002. Detta är inte inräknat i tabell 6.3.

Anslaget finansierar Regeringskansliets förvalt-
ningskostnader, kommittéväsendet, andra utred-
ningar m.m. Utrikesdepartementets verksamhet

finansieras under utgiftsområde 5 Utrikesför-
valtning och internationell samverkan. Utgifter
för specialattachéer vid utlandsmyndigheterna
som har ett annat departement än Utrikesdepar-
tementet som huvudman ingår dock i Rege-
ringskansliets anslag.

Anslaget fördelas mellan Statsrådsberedning-
en, departementen, Regeringskansliets förvalt-
ningsavdelning och gemensamma ändamål (hy-
ror m.m.).

För innevarande år har riksdagen anvisat 2 181
miljoner kronor för Regeringskansliets verksam-
het. Därtill fanns ett anslagssparande på ca 179
miljoner kronor vid utgången av 1998. Anslags-
sparandet används för den löpande verksamheten
och kommer i det närmaste att vara förbrukat vid
utgången av år 1999.

I regeringsförklaringen hösten 1998 redovisa-
des förändringar i den departementala organisa-
tionen. Antalet departement minskade från 13
till 10. De tidigare Kommunikations-, Arbets-
marknads-, Närings- och handels samt Inrikes-
departementen upphörde vid utgången av 1998.
För att bättre uppfylla regeringens övergripande
tillväxtmål och för att skapa förutsättningar för
bättre välfärd och ökad sysselsättning bildades
ett nytt näringsdepartement. Demokratimålet
skall uppnås bl.a. genom en förstärkning av Jus-
titiedepartementet och tillskapandet av en ny
ministerpost med ansvar för demokratifrågorna.
Flera sakområden flyttades mellan departemen-
ten.

Regeringens bedömning

Ordförandeskapet i EU:s ministerråd år 2001

Förberedelserna i Regeringskansliet inför ord-
förandeskapet har pågått i ett par års tid i form av
ett omfattande kartläggnings- och analysarbete i
frågor som rör arbetsprogrammet, personal och
kompetensutveckling, press, information och
kulturaktiviteter, mötesverksamhet och budget.

Med anledning av vårpropositionen 1998 be-
slutade riksdagen att anvisa sammanlagt 455
miljoner kronor för åren 2000 och 2001 för
ordförandeskapet i EU.

Arbetsprogrammet, bemanning och den de-
taljerade budgeten, som nu har tagits fram, visar
att ytterligare 140 miljoner kronor för år 2000
och 140 miljoner kronor för år 2001 behöver
tillföras, dvs. sammanlagt 280 miljoner kronor.

25

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1

Den sammanlagda budgeten för att genomfö-
ra ordförandeskapet beräknas uppgå till ca 735
miljoner kronor. Utgifterna för ordförandeska-
pet hänförs till mötesverksamheten i Sverige med
ett toppmöte, press, information och kulturin-
satser, departementsförstärkningar, IT samt ut-
bildningskostnader.

Regeringskansliets ordinarie verksamhet

Regeringskansliets utgifter (exkl. UD som finan-
sieras av ett eget anslag) har de senaste fyra åren
varit större än det årliga anslaget i statsbudgeten.
För att finansiera verksamheten har det tidigare
ackumulerade anslagssparandet samt en del av
UD:s anslagssparande tagits i anspråk.

Inom Regeringskansliet pågår för närvarande
en intern utredning vars förslag skall mynna ut i
hur Regeringskansliet långsiktigt bör dimensio-
neras. Utredningen kommer att utgöra ett vik-
tigt underlag inför beslut om Regeringskansliets
långsiktiga dimensionering från år 2001 och
framåt. Denna fråga är naturligtvis av allra största
vikt för det offentliga Sverige, inte minst riksda-
gen. Ett väl fungerande regeringskansli är bl.a. en
förutsättning för att riksdagens lagstiftningsar-
bete kan ske på ett optimalt sätt.

I avvaktan på denna utredning föreslår rege-
ringen att Regeringskansliet tillförs 50 miljoner
kronor år 2000. Detta innebär dock i praktiken
en minskning för den ordinarie verksamheten i
förhållande till år 1999.

Förändrings- och förnyelsearbetet

I den mån tilldelade medel ger utrymme för för-
ändrings- och förnyelsearbete kommer regering-
en att prioritera följande aktiviteter år 2000:

•   utveckling av den interna styrningen och
ledningen,

•    IT-utveckling,

•   utveckling av nya arbetsformer,

•   kompetensutveckling,

•   utveckling av informations- och kommuni-
kationsverksamheten,

Sammanslagning av Regeringskansliets och
Utrikesdepartementets förvaltningsanslag

Regeringskansliet utgör sedan den 1 januari 1997
en enda myndighet men dess verksamhet finan-
sieras från två skilda anslag, nämligen anslaget Cl
Regeringskansliet m.m. under utgiftsområde 1
och anslaget A 1 Utrikesförvaltningen under ut-
giftsområde 5.

För att fullfölja tidigare beslut som innebar att
Regeringskansliet blev en myndighet kommer
regeringen att föreslå riksdagen att de båda för-
valtningsanslagen slås samman till ett för myn-
digheten gemensamt anslag. Bakgrunden till för-
slaget är i korthet att samma principer bör gälla
för Regeringskansliet som för alla övriga myn-
digheter, dvs. att förvaltningskostnaderna samlas
på ett för myndigheten gemensamt anslag. Ge-
nom en sammanslagning av anslagen underlättas
styrningen och resursanvändningen fördelas
bättre, vilket i sin tur påverkar Regerings-
kansliets möjlighet att nå det övergripande målet:
att vara ett effektivt och kompetent instrument
för regeringen i dess uppgift att styra riket och
förverkliga sin politik. Andra skäl till samman-
slagningen av anslagen är globaliseringen och
EU-medlemskapet. Det blir allt svårare att dra en
gräns mellan nationell politik och utrikespolitik,
särskilt efter EU-medlemskapet.

UD och övriga Regeringskansliet driver skilda
men parallella processer för verksamhetsplane-
ringen. Inför en anslagssammanslagning måste
dessa båda processer samordnas till en gemen-
sam. Även i övrigt kräver en sammanslagning ett
förberedelsearbete. För att detta arbete inte i allt
för stor utsträckning skall kollidera med annan
prioriterad verksamhet de närmaste åren, i första
hand förberedelserna och genomförandet av EU-
ordförandeskapet, anser regeringen att en sam-
manslagning bör genomföras per den 1 januari år
2002.

Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltningen m.m.
handhas idag av utrikesutskottet. I samband med
anslagssammanslagningen kommer anslaget Ut-
rikesförvaltningen att flyttas till utgiftsområde 1
och därmed övertas av konstitutionsutskottet.
Utgiftsområde 5 kommer därmed att väsentligt
ändras. Indelningen i utgiftsområden är fastlagda
i lag i tillägg till riksdagsordningen. Med anled-
ning av den planerade anslagssammanslagningen
avser regeringen därför att senare återkomma
med ett förslag till riksdagen om ändring i denna
lag, dock senast i vårpropositionen år 2001.

26

Bemyndiganden och ekonomiska förpliktelser

Sverige innehar ordförandeskapet i EU:s minis-
terråd under det första halvåret år 2001. Den
sammanlagda budgeten för att genomföra ord-
förandeskapet beräknas uppgå till ca 735 miljo-
ner kronor. Av dessa kommer 485 miljoner kro-
nor att avsättas i budgetpropositionen för år
2001. Regeringen bör dock ha möjlighet att re-
dan under år 2000 beställa varor och tjänster som
är förknippade med ordförandeskapet men som
ger upphov till utgifter först år 2001.

Regeringen föreslår därför att riksdagen be-
myndigar regeringen att under år 2000, i fråga
om ramanslaget Cl Regeringskansliet m.m, be-
sluta om varor och tjänster som innebär utgifter
på högst 485 miljoner kronor år 2001 för ge-
nomförandet av det svenska ordförandeskapet i
EU.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1

|Tabell 6.4 Beräkning av anslaget för år 2000              |

Tusental kronor

Anslag 1999

2 181 419

Resurser för ordförandeskapet i
EU (beslut iVÄPår 1998)

102 070

Pris- och löneomräkning

7 506

Justering av premier

32 160

Överföring U0 5

- 20 000

Överföring U0 5

2 000

Överföring U0 6

7 000

Finansiering kyrka-statreform

-5 000

ökat resursbehov

190 000

Förslag 2000

2 497 155

För år 2000 föreslår regeringen att anslaget skall
uppgå till 2 497 155 000 kronor. År 2001 och
2002 beräknas anslaget uppgå till 2 718 435 000
kronor respektive 2 516 469 000 kronor.

Slutsatser

Den högst prioriterade uppgiften framöver i Re-
geringskansliet är att förbereda och genomföra
ordförandeskapet i EU:s ministerråd första halv-
året år 2001. Den sammanlagda budgeten för att
genomföra ordförandeskapet beräknas uppgå till
ca 735 miljoner kronor. I vårpropositionen 1998
anvisades sammanlagt 455 miljoner kronor för
ändamålet. Nu föreslås ytterligare 280 miljoner
kronor tillföras anslaget åren 2000 och 2001.

I avvaktan på utredningen om Regeringskans-
liets långsiktiga dimensionering bör Regerings-
kansliet dessutom tillföras 50 miljoner kronor år
2000 för den ordinarie verksamheten.

Med anledning av att utrikeshandelsfrågoma
har återförts till Utrikesdepartementet förs lö-
nemedel m.m. över från utgiftsområde 1, anslag
Cl Regeringskansliet m.m. till utgiftsområde 5
Utrikesförvaltnings och internationell samver-
kan. Medel för verksamheten vid Utrikesdepar-
tementets bibliotek, som slagits samman med
Regeringskansliets, förs över från utgiftsområde
5 till utgiftsområde 1, anslag Cl Regeringskans-
liet m.m. Regeringen avser att inrätta ett särskilt
organ bestående av en beredningsgrupp på stats-
sekreterarnivå och ett samordningssekretariat för
en förstärkt överordnad styrning och samord-
ning av underrättelseverksamheten i Regerings-
kansliet. Medel för detta ändamål förs över från
utgiftsområde 6 Totalförsvar till utgiftsområde 1,
anslag Cl Regeringskansliet m.m.

C2 Svensk författningssamling

Tabell 6.5 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

789

Anslags-
sparande

277

1998

Utfall

1999

Anslag

1 011

Utgifts-
prognos

1 011

2000

Förslag

1 011

2001

Beräknat

1 011

2002

Beräknat

1 011

Från anslaget betalas bl.a. den kostnadsfria till-
delningen av Svensk författningssamling (SFS)
till kommuner, landsting och kommunbibliotek
som regleras i 7 § författningssamlingsförord-
ningen (1976:725), den s.k. frilistan.

Vid utgången av 1998 uppgick anslagssparan-
det till 277 000 kronor. Under 1999 har anslags-
sparande överstigande 3 % av anslaget (247 000
kronor) dragits in.

Regeringens överväganden

Slutsatser

Mot bakgrund av den år 1998 gjorda upphand-
lingen av tryck- och distributionstjänsten för
SFS föreslår regeringen att 1 011 000 kronor an-
visas för ändamålet år 2000. Det nuvarande avta-

27

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1

let gäller till utgången av år 2001. Efter detta
kommer en ny upphandling att göras. För åren
2001 och 2002 beräknas anslaget uppgå till
1 011 000 kronor respektive 1 011 000 kronor.

C3 Allmänna val

Tabell 6.6 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

175 963

Anslags-
sparande

85 311

1998

Utfall

1999

Anslag

100 000

Utgifts-
prognos

105 000

2000

Färslag

5 000

2001

Beräknat

15 000

2002

Beräknat

205 000

Från anslaget betalas statens kostnader för val-
sedlar, valkuvert och andra valtillbehör samt er-
sättningar till vissa myndigheter m.m. för biträde
i samband med allmänna val. Anslagsbelastning-
en är beroende på vilka val som hålls under året.
Kostnaderna för riksdagsvalet 1998 blev lägre än
beräknat. Främst var det kostnaderna för post-
röstning och tryck av valsedlar som blev lägre.
Detta bidrog till ett stort anslagssparande på 85
miljoner kronor vid årets slut.

Under 1999 har 37,5 miljoner kronor av an-
slags sparandet dragits in.

Regeringen föreslår i tilläggsbudgeten i denna
proposition att 10 miljoner kronor engångsvis
överförs till anslaget Bl Åklagarorganisaionen
inom utgiftsområde fyra.

Regeringens överväganden

I juni 1999 hölls valet till Europaparlamentet.
För att klara partiernas informationsinsatser in-
för valet förstärktes anslaget engångsvis med 20
miljoner kronor i tilläggsbudget i samband med
budgetpropositionen för 1999. Valdeltagandet i
1995 års val till Europaparlamentet uppgick till

41,6 %. För att göra det lättare för väljarna att
delta i 1999 års val var det, genom en ändring i
vallagen, tillåtet att rösta i vallokal fram till kl.
21.00, jämfört med kl. 20.00 föregående val.
Trots extra resurser för partiernas information
och ökade möjligheter att rösta i vallokal uppgick
valdeltagandet endast till 38,8 procent.

Mot bakgrund av att valdeltagandet i riksdags-
, kommunal- och landstingsval under en längre

tid sjunkit gav regeringen under hösten år 1998
Rådet för utvärdering av 1998 års val (Ju
1997:13) i uppdrag att bl.a. utvärdera om, och i så
fall på vilket sätt, reformen av det svenska val-
systemet påverkade valdeltagandet i 1998 års val.
Samtidigt fick Demokratiutredningen (SB
1997:01) i uppdrag att utreda orsakerna till det
sjunkande valdeltagandet och att föreslå åtgärder
för att öka medborgarnas delaktighet och enga-
gemang i det demokratiska systemet. Vidare har
Riksskatteverket genom beslut av regeringen fått
i uppdrag att bl.a. göra en jämförande studie av
valdeltagandet i valen till Europaparlamentet
åren 1995 och 1999. Regeringen har gett Rådet
för utvärdering av 1998 års val tilläggsdirektiv för
att analysera orsakerna till det låga valdeltagandet
i Europaparlamentsvalet.

Bilden av demokratin är motsägelsefull. Del-
tagandet i den representativa demokratins olika
uttryck minskar; valdeltagandet minskar såväl i
de allmänna valen som i valet till Europaparla-
mentet, politiker åtnjuter ett allt mindre förtro-
ende, antalet förtroendevalda minskar, etc. Sam-
tidigt har medborgarna goda kunskaper, stort
samhällsengagemang och höga förväntningar på
politiken.

Demokratiutredningen analyserar den svenska
folkstyrelsens förutsättningar inför 2000-talet.
Utredningen skall lämna ett slutbetänkande i
slutet av år 1999. Detta betänkande och remiss-
behandlingen av detsamma kommer att utgöra
ett betydelsefullt kunskapsunderlag i regeringens
arbete med att förstärka den svenska folkstyrel-
sen.

Inom Justitiedepartementet förbereds för när-
varande ett antal åtgärder som bland annat syftar
till att fördjupa det medborgerliga deltagandet i
grundläggande demokratiska planerings- och be-
slutsprocesser. Ytterst handlar det om att värna
om och stärka den representativa demokratins
funktionssätt. Regeringen ämnar att under år
2000 lämna förslag i denna riktning.

Regeringen har för avsikt att återkomma i
samband med vårpropositionen år 2000 angåen-
de frågan om genomförandet av dessa förslag.

Slutsatser

Regeringen föreslår att anslaget år 2000 skall
uppgå till 5 000 000 kronor. För år 2001 och
2002 beräknas anslaget uppgå till 15 000 000
kronor respektive 205 000 000 kronor.

28

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1

C4 Stöd till politiska partier

Tabell 6.7 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

140 513

Anslags-
sparande

7 260

1998

Utfall

1999

Anslag

139 900

Utgifts-
prognos

139 953

2000

Förslag

145 200

2001

Beräknat

145 200

2002

Beräknat

145 200

Enligt lagen (1972:625, omtryckt 1987:876, änd-
rad senast 1996:1553) om statligt stöd till politis-
ka partier lämnas stöd dels som partistöd, dels
som kanslistöd för ett år i taget räknat fr.o.m.
den 15 oktober. Partistödet lämnas som mandat-
bidrag. Kanslistödet som i princip är avsett en-
dast för partier som är företrädda i riksdagen,
lämnas som grundstöd och tilläggsstöd. Nu gäl-

lande belopp fastställdes till sin nuvarande nivå år
1996 (prop. 1996/97:1 utg.omr.l, bet.
1996/97:KU1, rskr. 1996/97:85).

Vid utgången av 1998 uppgick anslags sparan-
det till 7,3 miljoner kronor. Anslagssparande
överstigande 3 % (3 876 000 kronor) har under
1999 dragits in.

Regeringens överväganden

Slutsatser

För år 2000 föreslår regeringen att anslaget skall
uppgå till 145 200 000 kronor. År 2001 och 2002
beräknas anslaget uppgå till 145 200 000 kronor
respektive 145 200 000 kronor.

29

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1

7 Centrala myndigheter

7.1 Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar Justitiekanslern,
Datainspektionen och Sametinget.

7.2 Utgiftsutveckling

Tabell 7.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999 1

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

46

56

52

58

53

54

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Då Sametinget inte tagit med kvalitetsaspekten
och utvecklingen av väsentliga prestationer i sin
redovisning inom respektive verksamhetsgren
under de senaste två åren är det svårt att avgöra i
vilken utsträckning målen är uppfyllda. Vid in-
gången av 1998 hade Sametinget en negativ ingå-
ende balans på 838 000 kronor. Anslagsförbruk-
ningen under 1998 var 1 199 000 kronor lägre än
anvisade medel för året, vilket gjorde att Same-
tinget hade ett anslagssparande vid årets slut på
362 000 kronor.

Av Justitiekanslerns resultatredovisning för
1998 framgår att antalet inkomna ärenden för
första gången sedan 1995 minskat. Jämfört med
1997 minskade antalet inkomna ärenden med
cirka 10 %. Minskningen beror framför allt på
ändringar i lagstiftningen om personregister re-

spektive övervakningskameror. Antalet ej av-
gjorda ärenden vid årets slut minskade 1998 med
35 % jämfört med motsvarande siffra 1997. Ål-
dersstrukturen på de ej avgjorda ärendena för-
sämrades däremot något. Anslagsförbrukningen
uppgick i stort till anvisade medel för året. Den
utgående balansen uppgick till 282 000 kronor.

Den nya personuppgiftslagen har inneburit
stora förändringar för Datainspektionens verk-
samhet. Inspektionens verksamhet har koncent-
rerats till att sprida kunskap om de nya reglerna
samt att utöva tillsyn över att reglerna följs. Det
utgående anslagssparandet var 2,7 miljoner kro-
nor.

Mål inom verksamhetsområdet

Justitiekanslern skall värna om rättssäkerheten
och förbättra effektiviteten på den offentliga för-
valtningens område, se till att den enskilde
kommer till sin rätt utan att det allmänna intres-
set sätts åt sidan på skaderegleringens område
samt bidra till en riktig rättstillämpning och lag-
föring på tryckfrihetens område.

Datainspektionen skall verka för att automa-
tisk databehandling av personuppgifter inte skall
medföra otillbörligt intrång samt att god sed
skall iakttas i kreditupplysnings- och inkasso-
verksamhet.

Sametinget skall verka för en levande samisk
kultur.

31

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1

7.3 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har haft invändningar mot
att Sametingets resultatredovisning i årsredovis-
ningen inte till alla delar är rättvisande och att
årsredovisningen inte beslutats av Sametinget,
(se anslaget D3 Sametinget).

7.4 Anslag

Dl Justitiekanslern

iTabell 7.2 Anslagsutvecklingen                            1

Tusental kronor

9 803

Anslags-
sparande

282

1998

Utfall

1999

Anslag

11 626

Utgifts-
prognos

11 908

2000

Förslag

12 651

2001

Beräknat

12 841 1

2002

Beräknat

13 039 2

1 Motsvarar 12 651 tkr i 2000 års prisnivå.

2Motsvarar 12 651 tkr i 2000 års prisnivå.

Justitiekanslern (JK) är regeringens högste om-
budsman. Verksamheten omfattar stora delar av
det juridiska området där JK också har olika
funktioner. JK skall utöva tillsyn över offentlig
verksamhet. JK skall vidare bevaka statens rätt
och vara regeringens juridiske rådgivare. JK har
också till uppgift att reglera vissa skadeståndsan-
språk som riktas mot staten samt företräda staten
inför domstol i sådana, men även andra, mål. JK
skall dessutom fullgöra åklagaruppgifter på
tryckfrihetens och yttrandefrihetens områden.
JK har därtill tillsyn över advokatväsendet och
vissa uppgifter i fråga om personregister och
övervakningskameror.

Kvarstående anslagssparande från 1998 för-
väntas bli förbrukade under innevarande budget-
år.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

JK:s mål är att värna om rättssäkerheten och för-
bättra effektiviteten på den offentliga förvalt-
ningens område, att se till att den enskilde kom-
mer till sin rätt utan att det allmänna intresset
sätts åt sidan på skaderegleringens område samt
att bidra till en riktig rättstillämpning och lagfö-

ring på tryckfrihetens och yttrandefrihetens om-
råden.

Antalet fast anställda var vid årsskiftet
1998/99 13 personer. Personalomsättningen har
varit ovanligt hög under 1998.

Av resultatredovisningen för budgetåret 1998
framgår att antalet inkomna ärenden för första
gången sedan 1995 har minskat jämfört med det
föregående året. Antalet inkomna ärenden under
1998 uppgick till 5 656 och antalet avgjorda
ärenden till 6 082. Vid en jämförelse med föregå-
ende år har antalet inkomna ärenden minskat
med cirka 10 % och antalet avgjorda ärenden
ökat med 6 %. Minskningen av antalet inkomna
ärenden är främst en följd av ändringar i lagstift-
ningen om personregister respektive övervak-
ningskameror. Antalet ej avgjorda ärenden vid
årets slut jämfört med motsvarande siffra vid ut-
gången av år 1997 har minskat från 1217 till 791
eller med ca 35 %. Det är främst särskilda insat-
ser inom ärendegruppen skadestånd som har
medfört att antalet avgjorda ärenden har ökat
samtidigt som antalet ej avgjorda ärenden vid
årets slut har minskat. Den genomsnittliga
handläggningstiden för de ärendegrupper som
får anses ha en särskild betydelse för enskilda,
tillsyn och skadestånd, uppgår till två respektive
tre månader.

I detta sammanhang bör också nämnas att JK
har prioriterat åtgärder mot tryck- och yttran-
defrihetsbrottet hets mot folkgrupp. Dessa ären-
den kräver ofta särskilda och resurskrävande in-
satser.

Med beaktande av att personalomsättningen
har varit ovanligt hög får JK:s resultat för bud-
getåret 1998 anses som mycket gott.

Under hösten 1998 och vid årsskiftet
1998/1999 trädde vissa författningsändringar i
kraft som har betydelse för JK:s verksamhet.

JK:s instruktion har ändrats i syfte att till-
synsverksamheten skall inriktas på rättsliga sys-
temfrågor, bl.a. på verksamhetsområden där det
saknas ordinära tillsynsorgan. Däremot skall JK
inte längre vara skyldig att pröva klagomål från
enskilda.

Ändringar på tryck- och yttrandefrihetens
områden kommer att ge JK möjlighet att helt el-
ler delvis delegera åklagaruppgiften beträffande
yttrandefrihetsbrotten hets mot folkgrupp och
olaga våldsskildring till allmän åklagare. Änd-
ringarna innebär samtidigt att yttrandefrihets-
grundlagens tillämpningsområde utökas.

Vidare kommer vissa ändringar på skade-
ståndsrättens område att innebära utökade möj-

32

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1

ligheter till ersättning för den som varit berövad
sin frihet eller utsatt för andra tvångsingripanden
från det allmännas sida.

Ändringar har även genomförts beträffande
personregister och övervakningskameror.

Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket bedömer att årsredovisning-
en i allt väsentligt är rättvisande.

Slutsatser

Inledningsvis bör det framhållas att JK:s verk-
samhet i allt väsentligt är av judiciellt slag. Det
ingår vanligtvis i verksamheten att göra bedöm-
ningar i olika, inte sällan komplicerade, juridiska
frågor inom vitt skilda områden. Det är mot den
bakgrunden svårt att göra en rättvis bedömning
av JK:s prestationer och effekter i förhållande till
erhållna resurser. Vidare styrs verksamheten i
stor utsträckning av de anmälningar som enskil-
da och myndigheter gör. JK rår således inte själv
över ärendetillströmningen eller inriktningen på
denna. Det är därmed också svårt att förutsäga
inom vilket verksamhetsområde tyngdpunkten i
verksamheten tid efter annan kommer att ligga.
En ytterligare aspekt är att vissa ärendegrupper
har förturskaraktär.

En tendens under 1990-talet är att antalet in-
komna ärenden inom ärendegruppema Skade-
stånd samt Tryck- och yttrandefrihet har ökat
markant. Under 1998 inkom 1 822 respektive
338 ärenden inom dessa grupper. Motsvarande
siffror för 1990 var 880 respektive 170.

Ökningen av antalet inkomna ärenden på det
tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området är en
följd av yttrandefrihetsgrundlagens ikraftträdan-
de den 1 januari 1992 men också av den tekniska
utvecklingen samt en ökad medvetenhet hos all-
mänheten och berörda myndigheter på detta om-
råde.

Ökningen av antalet inkomna skadeståndsä-
renden under senare år är främst att hänföra till
skadeståndsanspråk som grundas på påståenden
om överträdelse av EG-regler.

Vissa författningsändringar under hösten 1998
och vid årsskiftet 1998/99 har redan fått eller
kommer att få betydelse för JK:s fortsatta verk-
samhet.

Ändringen i JK:s instruktion kan på sikt antas
leda till att antalet anmälningar från allmänheten
kommer att minska. Samtidigt finns det anled-
ning att anta att de tillsynsärenden som JK tar
upp till prövning kommer att vara mer övergri-
pande och resurskrävande. De ändringar i ytt-
randefrihets grundlagen som möjliggör för JK att
delegera utförandet av förundersökning beträf-
fande yttrandefrihetsbrotten hets mot folkgrupp
och olaga våldsskildring till allmän åklagare bör å
ena sidan innebära en lättnad för JK:s organisa-
tion. Det kan å andra sidan på goda grunder an-
tas att förändringen av yttrandefrihetsgrundla-
gens tillämpningsområde kommer att kräva
resursinsatser från JK:s sida. Även den fortsatta
tekniska utvecklingen, med möjligheter för var
och en att snabbt och enkelt framställa, mång-
faldiga och distribuera förgripligt material,
kommer att förutsätta intensiva och resurskrä-
vande insatser från JK:s sida.

Även de ändringar som genomförts på skade-
ståndsrättens område kommer att medföra en
ökad arbetsbörda för JK. Det är emellertid svårt
att nu bedöma vilka resurser som kommer att
krävas för att även framdeles kunna upprätthålla
rimliga handläggningstider m.m. på detta områ-
de. I detta sammanhang bör också uppmärksam-
mas sådana skadeståndsanspråk som grundas på
påståenden om bristande överensstämmelse mel-
lan nationell rätt och gemenskapsrätten. Dessa
ärenden är inte sällan av komplicerad juridisk
natur. Sådana ärenden kan också ta stora resurser
i anspråk.

För att bl.a. möta den väntade påfrestningen
på JK:s organisation som författningsändringar-
na kunde antas innebära justerades anslaget upp
med 2 miljoner kronor 1999 (prop. 1998/99:1,
bet. 1998/99:KU 1, rskr. 1998/99:92).

Som kompensation för beräknade ökade ut-
gifter för löner, lokaler m.m. justeras anslaget
upp med 76 000 kronor år 2000.

Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-
ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-
förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd
kompensation för premierna för avtalsförsäk-
ringarna. Anslaget har tillförts 906 000 kronor.

Regeringen anser att JK för 2000 bör anvisas
ett anslagsbelopp som uppgår till 12 651 000
kronor. För år 2001 och 2002 beräknas förbruk-
ningen uppgå till 12 841 000 kronor respektive
13 039 000 kronor.

33

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1

ITabell 7.3 Beräkning av anslaget för år 2000              |

Tusental kronor

Anslag 1999

11 626

Pris och löneomräkning

76

Justering av premier

906

övrigt

43

Förslag 2000

12 651

D2 Datainspektionen

ITabell 7.4 Anslagsutveckling                              1

Tusental kronor

23 660

Anslags-
sparande

2 759

1998

Utfall

1999

Anslag

30 309

Utgifts-
prognos

27 050

2000

Förslag

30 365

2001

Beräknat

25 989 1

2002

Beräknat

26 390 2

1 Motsvarar 25 605 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 25 605 tkr i 2000 års prisnivå.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Datainspektionens mål för år 1998 har varit

-   att automatisk databehandling av perso-
nuppgifter inte skall medföra otillbörligt
intrång i enskildas personliga integritet;
målet skall nås utan att användningen av
teknik onödigt hindras eller försvåras

-   att god sed skall iakttas i kreditupplysnings-
och inkassoverksamhet.

Någon samlad bedömning av i vilken utsträck-
ning dessa effektmål uppnåtts har inte gjorts i
inspektionens årsredovisning.

Verksamhetsmålen har återrapporterats enligt
kraven i regleringsbrevet för verksamhetsområ-
dena tillsyn, tillstånd och information.

När det gäller tillsynsverksamheten skulle in-
spektioner bedrivas i minst lika stor omfattning
som under de två senaste budgetåren. Under
1998 utfördes 113 inspektioner (11 temainspek-
tioner, 53 andra fältinspektioner och 49 enkätin-
spektioner) att jämföra med 1997 då 154 fältin-
spektioner utfördes. Även om antalet inspek-

tioner har minskat så har inspektionsverksam-
heten varit lika omfattande som tidigare när det
gäller innehåll och nedlagda resurser.

När det gäller tillståndsverksamheten skulle
den genomsnittliga omloppstiden för tillstånds-
ärenden inte överstiga tre månader. Under 1998
var den genomsnittliga omloppstiden mindre än
två månader. Trots att datalagens tillståndskrav
för nya register upphörde i oktober kom det un-
der året in 4 030 tillståndsansökningar, vilket är
ungefär lika många som under 1997. Orsaken var
att det i oktober kom in 756 ansökningar från
kommunala nämnder om protokoll och diarier i
databaser och 476 anmälningar avseende register
inom socialförsäkringen. Bortsett från dessa spe-
ciella ansökningar har antalet tillståndsärenden
minskat med drygt en fjärdedel jämfört med
1997.

När det gäller informationsverksamheten
skulle denna öka de registeransvarigas kunskap
om integritetsskyddsreglema. Inspektionens
webbplats hade under året 70 000 besök och ett
s.k. call-center har inrättats med tre jurister som
besvarar frågor. Antalet förfrågningar per telefon
ökar stadigt och antalet e-postfrågor var 1 000
jämfört med 100 under 1997. Antalet externa fö-
reläsningar har ökat från 50 under 1997 till 89
under 1998. Två konferenser om personupp-
giftslagen har genomförts med närmare 250 del-
tagare per gång.

Slutsatser

Den nya personuppgiftslagen innebär stora för-
ändringar för Datainspektionens verksamhet. Li-
censavgifterna har avskaffats och licens- och till-
ståndssystemet i datalagen upphör slutgiltigt i
oktober 2001. Inspektionens verksamhet i an-
slutning till personuppgiftslagen koncentreras i
stället till att sprida kunskap om de nya reglerna
samt att utöva tillsyn över att reglerna följs.

Datalagen skall under en treårig övergångspe-
riod tillämpas på behandlingar som påbörjats fö-
re ikraftträdandet av personuppgiftslagen. Det
innebär att Datainspektionen t.o.m den 30 sep-
tember 2001 skall tillämpa både den gamla och
nya lagen.

I och med att övergångsperioden upphör och
datalagen helt ersätts av personuppgiftslagen får
inspektionen en väsentligt annorlunda roll. Den
nya personuppgiftslagen bygger på tanken på att
ansvaret för behandlingen av personuppgifter
skall ligga främst hos den som har ansvaret för

34

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1

verksamheten. Integritetsskyddet blir därmed
decentraliserat i mycket större omfattning än i
dag. Detta påverkar självfallet inriktningen och
omfattningen av Datainspektionens verksamhet.
Erfarenheterna av personuppgiftslagen bör ut-
värderas så snart det är möjligt och en fördjupad
analys behöver göras av vilka krav som perso-
nuppgiftslagen ställer på Datainspektionen.

Den tekniska utecklingen innebär nya integ-
ritetsrisker och aktualiserar nya dimensioner på
integritetsfrågoma. Intemetutvecklingen ger i
många avseenden radikalt annlorlunda förutsätt-
ningar för arbetet med att värna enskildas integ-
ritet. Den pågående konvergensen på IT-, tele-
och mediaområdena är en annan utvecklingsten-
dens som påverkar möjligheterna till reglering
och tillsyn över integritetsfrågor. I utvecklingen
ligger också att det blir allt svårare att avgränsa
integritetsfrågoma från IT-säkerhetsfrågor i en
vidare mening. Behoven av att kunna skydda sin
identitet och sin elektroniska kommunikation
från obehörig åtkomst, att kunna göra elektro-
niska betalningar med hög säkerhet etc. kan
komma att ställa krav på ny reglering och tillsyn.

Regeringen avser mot denna bakgrund att till-
kalla en utredare med uppgift att analysera dessa
utvecklingstendenser och överväga den framtida
inriktningen och finansieringen av Datainspek-
tionens verksamhet.

Regeringen föreslår att Datainspektionen för
år 2000 anvisas ett anslag på 30 365 000 kronor.
För 2001 har anslaget beräknats till 25 989 000
kronor och för 2002 till 26 390 000 kronor.

Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-
ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-
förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd
kompensation för premierna för avtalsförsäk-
ringarna. Anslaget har tillförts 1 449 000 kronor.

ITabell 7.5 Beräkning av anslaget för år 2000              1

Tusental kronor

Anslag 1999

30 309

Pris- och löneomräkni ng

+ 177

Engångsvisa överföringar, nettoförändring

-1240

Lokalkostnadsbesparing enligt tidigare beslut

-330

Justering av premier

+ 1 449

Förslag 2000

30 365

D3 Sametinget

|Tabell 7.6 Anslagsutvecklingen                           1

Tusental kronor

12 167

Anslags-
sparande

362

1998

Utfall

1999

Anslag

13 661

Utgifts-
prognos

13 139

2000

Förslag

15 309 1

2001

Beräknat

14 744 z

2002

Beräknat

14 992 3

1 Möverföring av 800 tkr från U0 23 Dl.

2Motsvarar 14 509 tkr i 2000 års prisnivå.

3Motsvarar 14 509 tkr i 2000 års prisnivå.

Sametinget är en statlig förvaltningsmyndighet
och samtidigt ett samiskt folkvalt organ. Same-
tinget inledde sin verksamhet i augusti 1993. De
övergripande målen är enligt sametingslagen
(1992:1433) att verka för en levande samisk
kultur och därvid ta initiativ till verksamheter
och föreslå åtgärder som främjar denna kultur.
Sametinget skall bl.a. medverka i samhällsplane-
ringen och bevaka att samiska behov beaktas.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Årsredovisningen uppvisar stora brister vilket
försvårar bedömningen av 1998 års resultat. Den
information som efterfrågas i regleringsbrevet
om kvalitet samt utvecklingen av väsentliga
prestationer inom respektive verksamhetsgren
under de senaste två åren saknas.

Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser

Enligt RRV:s revisionsrapport finns det så pass
många brister i Sametingets redovisning att detta
resulterat i en invändning från RRV:s sida att års-
redovisningens resultatredovisningsdel inte till
alla delar är rättvisande. Förutom ovan nämnda
brister saknas enligt RRV dokumentation som
verifierar lämnade uppgifter och omdömen i års-
redovisningen. Jämförelse mellan lämnade prog-
noser och det faktiska anslagsutfallet har inte
heller redovisats. Enligt RRV bör Sametinget
inför kommande år se över sina rutiner för utar-
betande av årsredovisningens resultatredovis-
ningsdel.

35

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1

Genom ett engångsvist resurstillskott avser
regeringen att möjliggöra en förstärkning av Sa-
metingets ekonomiadministration. Resursför-
stärkningen avser framför allt kvalitetssäkring
och redovisning. Från utgiftsområde 23, Dl
Främjande av rennäringen m.m. överförs en-
gångsvis 800 000 kronor för budgetår 2000.

Sametinget har dessutom i regleringsbrevet för
1999 ålagts att utarbeta en programplan som skall
innehålla mål som kan följas upp och kritier och
metoder för resultatmätning. Sametinget har
även ålagts att kvalitetssäkra sin ekonomiadmin-
stration och hela sin verksamhet i enlighet med
den analys som RRV presenterade i en rapport
den 4 november 1998.

Regeringen avser också att klarare definiera
ansvars- och befogenhetsfördelning mellan ple-
num, styrelse och kansli för att motverka oklara
roller och otillräcklig uppföljning av verksamhe-
ten. Detta kommer att ske genom ändring i för-
ordningen (1993:327) med instruktion för Sa-
metinget.

Slutsatser

För åren 2000 och 2001 beräknas anslaget uppgå
till 15 309 000 kr respektive 14 744 000 kr. Vid
anslagsberäkningen har en teknisk justering
gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts
för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kom-
pensation för premiema för avtalsförsäkringar.
Anslaget har tillförts 786 000 kronor.

ITabell 7.7 Beräkning av anslaget för år 2000              1

Tusental kronor

Anslag 1999

13 661

Pris- och löneområkning

62

Justering av premier

786

Överföring från UO 23 Dl

800

Förslag 2000

15 303

36

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1

8 Mediefrågor

8.1 Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar myndigheterna
inom press-, radio- och TV-området samt
presstöd och stöd till radio- och kassettidningar.
Övriga verksamheter inom medieområdet redo-
visas under utgiftsområde 17.

Förändringar

Den 1 juli 1998 ändrades vissa bestämmelser i ra-
dio- och TV-lagen om närradio. Bland annat togs
kravet bort om att en förening för att få sänd-
ningstillstånd skall ha annan huvudsaklig verk-
samhet än närradio. Sändningstidsavgifterna av-
skaffades och möjlighet att tillåta sändningar
över större sändningsområden än en kommun
infördes.

8.2 Utgiftsutvecklingen

Tabell 8.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

684,0

678,2

685,4

684,9

688,7

690,1

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

En uppföljning av användningen av det tillfälliga
driftsstödet, som fördelats under åren 1997 och
1998, visar att stödet varit ett nödvändigt bidrag
för många tidningar med akuta ekonomiska pro-
blem.

Under år 1998 uppgick koncessionsavgiften
för TV4 till ca 343 miljoner kronor avseende in-
tjänandeåret 1997. År 1999 uppgick avgiften till
ca 428 miljoner kronor för intjänandeåret 1998.
År 1998 uppgick avgifterna för att sända lokal-
radio till ca 119 miljoner kronor och för närradio
till drygt en miljon kronor.

Prioriteringar

De statliga insatserna för dagspressen förstärks. I
syfte att värna den publicistiska mångfalden före-
slås att driftsstödet höjs från år 2000. För att
långsiktigt värna presstödssystemet och att
presstöd skall ges till tidningar med störst behov
föreslås att gränsen för hushållstäckning för me-
del- och högfrekventa tidningar ändras från 40 %
till 30 %. För lågfrekventa tidningar föreslås en
mjukare upplagetröskel i syfte att underlätta den
fortsatta utgivningen.

En schablonmodell för ersättning till taltid-
ningsföretagen föreslås.

För att hela befolkningen skall ha tillgång till
TV kommer marknätet att vara avgörande under
överskådlig tid. Digitala TV-sändningar i mark-
nätet har inletts och ytterligare sändnings-
tillstånd kommer att fördelas i slutet av år 1999.

Under våren 1999 har tre utredningar lämnat
förslag till regeringen om förändringar inom
medieområdet. Utredningarnas förslag syftar till
att motverka skadlig ägar- och maktkoncentra-
tion inom massmedierna, att reformera lokal-
radion samt att kartlägga behovet av att sam-

37

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1

ordna lagstiftningen inom bl.a. radio, television
och televerksamhet.

Satsningen på radio och TV i allmänhetens
tjänst fortsätter. Regeringen föreslår att Sveriges
Television AB (SVT), Sveriges Radio AB (SR)
och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) även för
år 2000 tilldelas särskilda medel på sammanlagt
100 miljoner kronor för förnyelse. SVT föreslås
också för år 2000 få 75 miljoner kronor för sär-
skilt kvalificerad programproduktion. Rege-
ringen föreslår också att SR för år 2000 tilldelas
särskilda medel på 10 miljoner kronor för att
stärka mångfald och kvalitet i programutbudet
(se utgiftsområde 17).

Det nya filmavtalet innebär en rad föränd-
ringar och kraftiga förstärkningar av nuvarande
stöd till produktion och visning av svensk film
(se utgiftsområde 17).

8.3 Resultatbedömning

Tillståndet och utvecklingen inom området

Mediemarknad

Den svenska mediemarknaden har genomgått
stora och genomgripande förändringar under
1990-talet. Avregleringen av etermedierna och
den tekniska utvecklingen har förändrat förut-
sättningarna på marknaden och skapat utrymme
för nya aktörer. Internet har kommit att utveck-
las till ett informations- och kommunikations-
system av väsentlig betydelse.

Medieanvändning

Enligt Mediebarometern 1998 (Nordicom) har
den totala medieanvändningen under 1990-talet
varit relativt konstant1. Vissa tendenser till för-
ändringar kan dock påvisas, bland annat en kraf-
tig ökning av användningen av Internet i hem-
met. Under en genomsnittlig dag år 1998 använ-
de 8 % av befolkningen Internet i hemmet,
jämfört med 2 % år 1997.

Den totala medieanvändningen är nästan sex
timmar per person under en genomsnittlig dag.
Radio och TV dominerar tidsmässigt. Drygt två
timmar om dagen ägnas åt radiolyssnande och en
och en halv timme åt TV-tittande.

TV, radio och morgontidningar är de medier
som har störst räckvidd. En genomsnittlig dag
tittar 86 % av befolkningen på TV, lyssnar 80 %
på radio och läser 75 % en morgontidning. An-
delen TV-tittare har ökat successivt sedan början
av 1990-talet. Radiolyssnandet uppvisade en
uppgång i mitten på 1990-talet men har inte ökat
de senaste åren. Andelen som läst eller tittat i en
morgontidning en genomsnittlig dag har ökat
från 72 % år 1997 till 75 % år 1998.

Medieanvändningen skiljer sig åt mellan olika
åldersgrupper. Andelen TV-tittare är störst i ål-
dersgrupperna 9-14 och 65-79 år. Andelen ra-
diolyssnare är störst i åldrarna 25-64 år. Läsning
av morgontidningar är vanligast i åldersgruppen
65-79 år.

Den bruttotid som ägnas åt medier är relativt
likartad för kvinnor och män och användningen
av olika medier skiljer sig inte i någon större ut-
sträckning mellan könen.

Enligt Tidningsstatistik AB var totalupplagan
för dagstidningar år 1998 knappt 4,2 miljoner ex-
emplar per dag, vilket är en liten minskning
jämfört med år 1997. Den sammanlagda upp-
lagan för stödtidningama var drygt 700 000 ex-
emplar, vilket är en minskning med ca 5 % jäm-
fört med året innan.

Enligt Presstödsnämndens rapport Dagspres-
sens ekonomi 1998 förbättrades ekonomin för
tidningar utan driftsstöd under år 1998. Gene-
rellt sett är skillnaderna i ekonomiskt resultat
betydande mellan tidningar utan och med drifts-
stöd.

TV-utbudet

Granskningsnämnden för radio och TV har pub-
licerat en rapport om det svenska TV-utbudet.
Bland annat redovisas resultat av en studie av sju
TV-kanaler som riktar sig till hela landet (SVT1,
SVT2, TV3, TV4, Kanal 5, TV6 och Z-TV). Stu-
dien visar att utbudet i SVT i sin helhet karaktäri-
seras av mycket stor mångfald i fråga om inne-
håll. TV4 profilerar sig som en kanal med ett ut-
bud som ligger mycker nära den genomsnittliga
svenska TV-kanalen. Utbudet i TV3, Kanal 5 och
TV6 präglas av underhållning och förströelse.

1 Uppgifter om medieanvändningen avser åldersgruppen 9-79 år.

38

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1

Nätverksbildningpå lokalradioområdet

Radio- och TV-verket har kartlagt ägarförhållan-
dena inom lokalradion. Sammanställningen visar
att det finns ett omfattande nätverkssamarbete
mellan flertalet innehavare av lokalradiotillstånd.
För närvarande finns 84 sändningstillstånd för
lokalradio. Av dem ingår 76 i något av nätverken
NRJ/Energy, MTG/RIX och Mix Megapol. De
nuvarande tillstånden gäller till utgången av år
2000 och är fördelade på 39 olika sändnings-
områden.

De viktigaste statliga insatserna inom
området

Digitala TV-sändningar i marknätet

I juni 1998 meddelade regeringen tillstånd för
digitala TV-sändningar i marknätet. Regeringen
ändrade sändningstillstånden i december 1998 då
ytterligare ett sändamät blev tillgängligt. För
närvarande har 11 företag tillstånd att sända i de
tre sändarnät som är tillgängliga för digital mark-
sänd TV.

Regeringen har den 23 juni 1999 beslutat att
sändningsutrymme för digitala TV-sändningar
som motsvarar ytterligare en frekvenskanal får
upplåtas i de områden som omfattas av den
första uppbyggnadsetappen. Fördelningen av
sändningstillstånd sker i slutet av år 1999.

Regeringen har tillkallat en parlamentarisk
kommitté (dir. 1997:137) med uppdrag att följa
och utvärdera de markbundna digitala TV-sänd-
ningama under den första etappen. Kommittén
har också till uppgift att medverka vid urvalet av
de programföretag som ges tillstånd genom att
yttra sig över ansökningarna till Radio- och TV-
verket.

Presstöd

Stödtidningarna är i hög grad beroende av drifts-
stödet för sin överlevnad och många tidningar
med driftsstöd har en svår ekonomisk situation.
Under åren 1997 och 1998 fördelades därför ett
tillfälligt presstöd inom ramen för anslaget
(prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:FiUll, rskr.
1997/98:45). En uppföljning av användningen av
det tillfälliga driftsstödet visar att stödet varit ett
nödvändigt bidrag för många tidningar med
akuta ekonomiska problem.

Uppföljning av utredningar

Tre utredningar på medieområdet har avslutats
under våren 1999.

Den s.k. konvergensutredningen (dir.
1997:95) har överlämnat betänkandet Konver-
gens och förändring (SOU 1999:55) med förslag
som rör samordning av lagstiftningen för medie-
och telesektorerna. Remissbehandling av be-
tänkandet pågår.

Den parlamentariskt sammansatta Mediekon-
centrationskommittén (dir. 1997:136) har över-
lämnat betänkandet Yttrandefriheten och kon-
kurrensen (SOU 1999:30) som innehåller förslag
till en ny mediekoncentrationslag m.m. Remiss-
behandling av betänkandet pågår.

En särskild utredare (dir. 1997:11) har över-
lämnat betänkandet Den framtida kommersiella
lokalradion (SOU 1999:14) med förslag om
framtida villkor för den kommersiella lokal-
radion. Betänkandet har remissbehandlats. Rege-
ringen avser att återkomma till riksdagen med
förslag om förändrad lagstiftning för den lokala
radion.

Effekter av de statliga insatserna

Presstödet har stor betydelse för att bevara
mångfalden inom dagspressen. I en rapport från
Presstödsnämnden (Ku 1999/143 7/Me) avseende
uppdraget att bedöma presstödets effekter redo-
visas att de som är i störst behov av stöd är de
med den svagaste hushållstäckningen och att
driftsstödet har bidragit till att dessa tidningar
kan överleva. I rapporten konstateras också att
presstödet har lett till en mer allsidig lokal ny-
hetsförmedling och bidragit till att bevara
strukturen på tidningsmarknaden.

Statens insatser för att möjliggöra sändningar
av digital marksänd TV har bl.a. betydelse för
tillgången till ett varierat radio- och TV-utbud
över landet, samt på sikt för ett mer effektivt ut-
nyttjande av frekvensutrymmet.

Radio- och TV-verket har regeringens upp-
drag att följa utvecklingen inom medieområdet.
Nu finns omfattande information som Radio-
och TV-verket och andra myndigheter på medie-
området producerat.

Det är för tidigt att dra några bestämda slut-
satser om vilka effekter de ändrade bestämmel-
serna om närradio som beskrivits ovan har haft.
Vad som kan skönjas är dock en viss uppgång i
antalet sammanslutningar som har sändnings-
tillstånd (1 149 st den 3 september 1999).

39

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1

Det växande antalet taltidningar har medfört en
ökad geografisk spridning över landet och en
ökad mångfald på taltidningsmarknaden.

Regeringens slutsatser

Målen för statens insatser inom verksamhetsom-
rådet är att stödja mångfald och reella yttrande-
möjligheter, garantera massmediernas obero-
ende, säkerställa tillgängligheten till mass-
medierna, motverka skadliga inslag i mass-
medierna samt att främja nyskapande och till-
gång till ett varierat utbud.

De statliga insatserna syftar bl.a. till att ta till
vara de nya förutsättningar som teknikutveck-
lingen erbjuder och att skapa en ändamålsenlig
lagstiftning. På detta sätt kan insatserna bidra till
att värna mångfalden och den reella yttrandefri-
heten på medieområdet. Vidare skapas förutsätt-
ningar för olika massmedier att finnas tillgängliga
i hela landet.

Presstödet syftar främst till att bevara och
stärka den publicistiska mångfalden. Det är mot
den bakgrunden som regeringen föreslår en ge-
nerell höjning av driftsstödet med 4,5 % från år
2000. Den minskade hushållstäckningen för
många dagstidningar under 1990-talet innebär
bl.a. att ett antal förstatidningar har närmat sig
gränsen för driftsstöd utan att deras ekonomiska
situation har förändrats. Allt fler tidningar, som
driftsstödet ursprungligen inte är avsett att stöd-
ja, kan därmed bli aktuella för driftsstöd. I denna
proposition föreslås att gränsen för hushållstäck-
ning för medel- och högfrekventa tidningar
sänks från 40 till 30 %. På detta sätt kan tro-
värdigheten för presstödet värnas genom att de
tidningar som i första hand är i behov av stöd får
del av stödet. För att underlätta för många låg-
frekventa tidningar att fortsätta utgivningen fö-
reslås också en förändring avseende upp-
lagetröskeln för dessa tidningar. Regeringen av-
ser att se över fördelningen av det begränsade
driftsstödet som en följd av förändringar på
marknader där stödet fördelas.

Regeringen föreslår i denna proposition att er-
sättningsprinciperna för taltidningar ändras. För-
slaget innebär att ersättningen skall utgå enligt en
schablonmodell i stället för den nuvarande net-
tokostnadsprincipen.

Det är fortsatt viktigt att följa utvecklingen på
medieområdet. Mediemyndighetemas arbete
med att ta fram och sprida information inom
området är angeläget.

Resultatet inom verksamhetsområdet bedöms
som tillfredsställande. Inriktningen inom om-
rådet kommer därför i huvudsak att ligga fast för
år 2000.

8.4 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte lämnat några in-
vändningar i revisionsberättelserna.

8.5 Skatteavvikelser

Från den 1 januari 1996 utgår mervärdesskatt
med en skattesats om 6 % för allmänna nyhets-
tidningar. Tidigare var nyhetstidningar undan-
tagna från skatteplikt. De nettoberäknade skatte-
awikelsema för allmänna nyhetstidningar beräk-
nas uppgå till 1,34 miljarder kronor år 1999 och
1,38 miljarder kronor år 2000.

8.6    Anslag

El    Presstödsnämnden och

Taltidningsnämnden

Tabell 8.2 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

1998

Utfall

4 601

Anslags-
sparande

2 693

1999

Anslag

4 601

Utgifts-
prognos

5 758

2000

Förslag

5 387

2001

Beräknat

5 473 1

2002

Beräknat

5 565 2

1 Motsvarar 5 387 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 5 387 tkr i 2000 års prisnivå.

Presstödsnämndens huvudsakliga uppgift är att
fördela det statliga stödet till dagspressen. Tal-
tidningsnämndens huvudsakliga uppgift är att
fördela det statliga stödet till radio- och kasset-
tidningar.

Det anslagssparande som redovisas beror bl.a.
på att kostnaden för att anlita specialistkompe-
tens blivit lägre än vad som förutsågs. I bud-
getunderlaget och i en senare separat redogörelse
anges att anslagssparandet från år 1998 bl.a. avses
användas för att fortsätta arbetet med att ut-

40

veckla metoder för mätning av presstödets och
taltidningsstödets effekter. Regeringen har be-
slutat att ställa 1,5 miljoner kronor av anslags-
sparandet till regeringens disposition. På
tilläggsbudget i denna proposition föreslås att
anslaget minskas med 1,5 miljoner kronor för
förstärkning av presstödet. Anslagssparandet
kommer, som en följd härav, att användas för
kostnader under anslaget.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

De båda nämndernas förvaltningsuppgifter full-
görs av Presstödsnämndens kansli. Av de sam-
lade resurserna används ca 28 % för Presstöds-
nämnden, 38 % för Taltidningsnämnden samt
34 % för gemensamma uppgifter.

Presstödsnämnden har inlett ett samarbete
med Radio- och TV-verket för att följa utveck-
lingen inom medieområdet.

Slutsatser

De båda nämndernas verksamhet fungerar väl
och inga förändringar av inriktningen på verk-
samheten föreslås för kommande år. Anslaget
föreslås öka med 750 000 kronor vilket mot-
svarar den tillfälliga minskningen som genom-
fördes för år 1999.

Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-
ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-
förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd
kompensation för premiema för avtalsförsäk-
ringarna. Anslaget har tillförts 25 000 kronor.

Tabell 8.3 Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor

Anslag 1999 4 601

Pris- och löneomräkning_____________________________________+ 11

Återställande av anslagsnivå                                  + 750

Justering av premier+ 25

Förslag 2000 5 387

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1

E2

Presstöd

Tabell 8.4 Anslagsutvecklingen___________________________1

Tusental kronor

1998

Utfall

543 041

Anslags-
kredit

-13 735

1999

Anslag

531 579

Utgifts-
prognos

530 538

2000

Förslag

536 579

2001

Beräknat

539 029

2002

Beräknat

539 029

Från anslaget ges bidrag till dagspressen i enlig-
het med bestämmelserna i presstödsförord-
ningen (1990:524). Under åren 1997 och 1998
fördelades även ett tillfälligt driftsstöd inom ra-
men för anslaget. Presstöd ges i form av drifts-
stöd och distributionsstöd. Utgifterna för
presstödet styrs bl.a. av antalet stödberättigade
tidningar och storleken på dessa tidningars upp-
lagor.

Under år 1998 användes anslagskrediten för
att täcka kostnaderna för presstödet, inkl, det
tillfälliga driftsstödet. För att minska kreditan-
vändningen under år 1999 föreslås på tilläggs-
budget i denna proposition att anslaget tillförs
9 117 000 kronor engångsvis. Enligt utgiftspro-
gnosen för år 1999 kommer anslagskrediten att
användas med ca 3 miljoner kronor för att täcka
utgifterna för presstödet.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Under år 1998 fanns det totalt 160 dagstidningar
i Sverige med en sammanlagd upplaga på knappt

4,2 miljoner exemplar. 75 tidningar beviljades
driftsstöd under året, varav 51 lågfrekventa (1-2
nr/vecka) tidningar och 24 hög- och medelfre-
kventa (3-7 nr/vecka) tidningar. Den samman-
lagda upplagan för stödtidningarna var drygt
700 000 exemplar, vilket var en minskning med
ca 5 % jämfört med året innan. Totalt hade tid-
ningarna med driftsstöd 17 % av dagspressens

41

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1

totala upplaga år 1998. Dagspressens upplaga har
minskat med nära 15% eller omkring 720 000
exemplar mellan år 1990 och 1998. Nedgången
har varit störst (27 %) för flerdagars lands-
ortstidningar med driftsstöd. Storstadstidningar
med stöd har tappat 26 % av sin upplaga under
samma period. Som en följd av bl.a. minskade
upplagor har även hushållstäckningen minskat.
Presstödet motsvarar ca 3 % av branschens om-
sättning.

Slutsatser

De flesta tidningar med driftsstöd är beroende av
stödet för sin överlevnad. För att underlätta tid-
ningarnas möjlighet att fortsätta sin utgivning
föreslås en generell höjning av driftsstödet. Det
föreslås också regelförändringar i syfte att för-
bättra möjligheten för presstödssystemet att
fungera ändamålsenligt även i framtiden.

Regeringen föreslår att anslaget för år 2000
anvisas 536 579 000 kronor, vilket är en förstärk-
ning med 5 miljoner kronor. Även under åren
2001 och 2002 beräknas anslaget tillföras 5 milj-
oner kronor årligen. Från och med år 2001 be-
räknas en nivåökning av anslaget med 2 450 000
kronor.

ITabell 8.5 Beräkning av anslaget för år 2000              1

Tusental kronor

Anslag 1999

531 579

Tillfällig förstärkning

5 000

Förslag 2000

536 579

Ändrade presstödsregler

I juni 1999 presenterade Kulturdepartementet en
promemoria (Kul999/1913/Me) med förslag om
ändringar i presstödsförordningen. I promemo-
rian behandlas bl.a. de frågor som riksdagen bett
regeringen att uppmärksamma (bet.
1997/98:KU1, rskr. 1997/98:94). Promemorian
har remissbehandlats.

Regeringen föreslår förutom de åtgärder som
tas upp i promemorian att en generell höjning
görs av driftsstödet. Regeringen har också be-
slutat att ge Presstödsnämnden i uppdrag att
kartlägga och analysera distributionssituationen
för tidningar med endagsutgivning. Nämnden
skall också undersöka möjligheterna för dessa
tidningar att ingå i samdistributionen.

Driftsstödet höjs

Regeringens förslag: Stödbeloppen för driftsstödet
höjs med 4,5 % från år 2000.

Skälen för regeringens förslag: Många tidningar
med driftsstöd har drabbats hårt av sjunkande
upplagor och hushållstäckning under 1990-talet.
Denna trend är ett hot mot en bibehållen mång-
fald inom dagspressen och försvårar anpassning-
en till de nya förutsättningarna på medieområ-
det. Många tidningar lever på marginalen och har
svårigheter att öka sina intäkter. Situationen för
dagspressen är en följd både av en försämrad
konjunktur och en strukturell förändring i bran-
schen.

Driftsstödet har utgått enligt i huvudsak nuva-
rande regler sedan år 1990. Stödbeloppen för oli-
ka tidningskategorier har legat fast sedan år 1996.
Under åren 1997 och 1998 fördelades ett tillfäl-
ligt driftsstöd i syfte att värna en fortsatt mång-
fald på tidningsmarknaden i en situation då
många dagstidningar befann sig i en sådan eko-
nomisk kris att den fortsatta utgivningen hota-
des. Presstödsnämnden har följt upp använd-
ningen av det tillfälliga driftsstödet i en rapport
till regeringen (Kul999/2160/Me). Av rapporten
framgår att det tillfälliga driftsstödet kom vid en
tidpunkt då det fanns stort behov av stöd. Upp-
följningen visar att stödet i många fall användes
för löpande utgifter och att investeringsbehovet i
bl.a. ny teknisk utrustning är stort. Presstöds-
nämnden drar i rapporten slutsatsen att tidningar
med driftsstöd troligen inte, utom i enstaka un-
dantagsfall, genom ytterligare rationaliseringar
etc. kan förbättra sin ekonomi och att de statliga
insatserna kan behöva förstärkas.

Mot denna bakgrund och i syfte att långsiktigt
värna den publicistiska mångfalden bör drifts-
stödet höjas. En höjning motsvarande 4,5 % av
de nuvarande stödbeloppen föreslås. Den sam-
manlagda höjningen motsvarar ca 20 miljoner
kronor och finansieras inom anslaget för press-
stödet genom regelförändringar.

En mildrad tröskeleffekt för lågfrekventa tidningar

Regeringens förslag: De lågfrekventa dagstid-
ningar vars upplaga hamnar under gränsen 2 000
exemplar, men över 1 500 exemplar, får ett ore-

42

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1

ducerat driftsstöd under en period av högst två
år. Därefter avvecklas stödet. Ett nytt oreducerat
driftsstöd till en tidning vars upplaga understiger
2 000 exemplar kan beviljas först när upplagan
överstigit 2 000 exemplar under minst tre år.

Promemorians förslag: Överensstämmer i hu-
vudsak med regeringens förslag. I promemorian
föreslogs att en tidning vars upplaga hamnar un-
der 2 000 exemplar, men över 1 500 exemplar,
skulle få ett oreducerat driftsstöd under högst tre
år. Det förslogs också att ett nytt stöd enligt be-
stämmelsen kan beviljas först när upplagan över-
stigit 2 000 exemplar under minst fyra år.

Remissinstanserna: Remissinstanserna är
övervägande positiva till förslaget. Tidningsutgi-
varna påpekar att med den föreslagna regeln sak-
nas incitament för en tidning att åter höja upp-
lagan över 2 000 exemplar förrän efter tre år.
Presstödsnämnden ställer sig tveksam till att ore-
ducerat driftsstöd utgår under så lång tid som tre
år.

Skälen för regeringens förslag: Förslaget är
en följd av riksdagens tillkännagivande (bet.
1997/98:KU1, rskr. 1997/98:94) att regeringen
bör uppmärksamma de tröskeleffekter som kan
drabba en- och tvådagarstidningar, vars upplagor
sjunker under kvalifikationsgränsen.

Förslaget innebär att tidningar som hamnar
under upplagegränsen för driftsstöd har möjlig-
het att med ett bibehållet fullt driftsstöd återigen
öka sin upplaga. En avveckling av stödet enligt
nuvarande ordning gör det normalt nödvändigt
med en ytterligare minskning av utgivningsfre-
kvensen eller andra försämringar av tidningens
kvalitet, om avvecklingen inte medför tidningens
nedläggning.

Det är samtidigt nödvändigt att behålla någon
form av undre gräns. En ny undre gräns på 1 500
exemplar föreslås därför. En ny tröskeleffekt in-
träder självfallet om upplagan faller också under
denna gräns, men tillsammans med den nuvaran-
de avtrappningsordningen ger förslaget en mer
realistisk möjlighet att åter nå den lägsta uppla-
gegränsen för ordinarie driftsstöd.

Ambitionen för en tidning som får stöd enligt
förslaget bör vara att så snabbt som möjligt åter
nå en upplaga om minst 2 000 exemplar. Därför
föreslås att en regel införs som innebär att en
tidning som får driftsstöd trots att upplagan inte
når upp till 2 000 exemplar inte skall kunna få
stöd under mer än sammanlagt högst två år. I

promemorian föreslogs en period om högst tre
år. Regeringens bedömning är att den kortare pe-
rioden ger ett större incitament att höja upplagan
på nytt. Det bör dock inte vara möjligt att få
oreducerat driftsstöd om upplagan enbart under
kortare perioder når över den ordinarie uppla-
gegränsen så att en tidning i praktiken mer eller
mindre permanent ligger under 2 000 exemplar.
Ett nytt oreducerat driftsstöd till en tidning vars
upplaga understiger 2 000 exemplar kan beviljas
först när upplagan överstigit 2 000 exemplar un-
der minst tre år.

Kravet på hushållstäckning

Regeringens förslag: Gränsen för högsta hushåll-
stäckning för att få driftsstöd sänks från 40 % till
30 % för hög- och medelfrekventa tidningar. Re-
geln gäller tidningar där beslut om nytt drifts-
stöd fattats för år 1998 eller senare. Tidningar
som fick driftsstöd under år 1999 och vars rätt
upphör med anledning av förslaget bör under en
övergångsperiod få reducerat driftsstöd enligt
gällande awecklingsregel i presstödsförord-
ningen. Under avvecklingen upprätthålls inte
kravet på att tidningens redaktionella innehåll
skall uppgå till 51 % av det totala innehållet.

Promemorians förslag: Överensstämmer i hu-
vudsak med regeringens förslag. I promemorian
föreslås dock en treårig avtrappning av stödet för
de tidningar vars stöd upphör med anledning av
förslaget.

Remissinstanserna: Remissinstanserna är
övervägande positiva till förslaget. Presstöds-
nämnden framhåller att avtrappningen inte be-
höver förlängas eftersom det inte finns några
praktiska hinder för att tidningsföretagen på ett
planerat sätt skall hinna vidta nödvändiga åtgär-
der med anledning av förordningsändringen.
Svenska Journalistförbundet och Pres(s)gruppen
bedömer att en treårig avtrappning är för kort.

Skälen för regeringens förslag: Under åren
1990 till 1997 har hushållstäckningen minskat
med ca 11 % för abonnerade dagstidningar som
utkommer 3-7 dagar per vecka. Trenden med
generellt sjunkande hushållstäckning gör att flera
tidningar kan komma i fråga för driftsstöd. Att
hushållstäckningen sjunkit för många tidningar
har inte ändrat relationerna mellan tidningar med
högre resp, lägre hushållstäckning på en ort. Av-

43

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1

stånden i upplaga och hushållstäckning mellan
dessa tidningar har snarare ökat än minskat.

Då driftsstödet är avsett att stödja tidningar i
ett marknadsmässigt underläge för att på så sätt
bevara den publicistiska mångfalden är det inte
försvarbart att presstödet används till tidningar
med en stark ställning på annonsmarknaden och
med goda inkomster. För att motverka detta bör
gränsen för högsta hushållstäckning för att få
driftsstöd sänkas från 40 % till 30 %. Den nya
regeln föreslås gälla för dagstidningar som har
beviljats ett nytt driftsstöd för åren 1998 eller
1999 samt för tidningar som kommer att beviljas
nytt driftsstöd i fortsättningen. Med nytt drifts-
stöd avses stöd till en tidning som inte hade stöd
under föregående år.

För de tidningar vars rätt till driftsstöd upphör
med den föreslagna ändringen gäller aweck-
lingsbestämmelserna enligt presstödsförord-
ningen. Dessa regler underlättar nödvändig om-
ställning för tidningarna. För att det avtrappade
stödet skall utgå krävs att tidningen kommer ut
under eget namn med utgivningsbevis även om
dess redaktionella innehåll inte uppgår till 51 %
av det totala redaktionella innehållet.

E3 Stöd till radio- och
kassettidningar

Tabell 8.6 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

121 185

Anslags-
sparande

10 554

1998

Utfall

1999

Anslag

127 300

Utgifts-
prognos

131 000

2000

Förslag

127 300

2001

Beräknat

127 300

2002

Beräknat

127 300

Från anslaget ges bidrag i enlighet med bestäm-
melserna i förordningen (1988:582) om statligt
stöd till radio- och kassettidningar.

Anslagssparandet för år 1998 beror delvis på
att nya taltidningar ännu inte startat utgivningen
i den omfattning som är möjligt inom ramen för
anslaget. Regeringen har beslutat att ställa 6,7
miljoner kronor av anslagssparandet till rege-
ringens disposition. På tilläggsbudget i denna
proposition föreslås att anslaget minskas med 6,7
miljoner kronor för förstärkning av presstödet.
Anslagssparandet kommer, som en följd härav,
att användas för kostnader under anslaget.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Vid utgången av år 1998 gavs sammanlagt 88
dagstidningar ut som taltidningar. Av dessa var
67 radiotidningar, 15 kassettidningar och 9
RATS-tidningar (radiosända talsyntestidningar
för synskadade). Tre tidningar gavs ut både som
radio- och RATS-tidning.

Ännu saknar omkring hälften av landets dags-
tidningar taltidning och Taltidningsnämnden har
som målsättning att verka för att den geografiska
spridningen skall öka genom att utgivning
kommer i gång i områden som ännu saknar tal-
tidning. Under år 1998 startade ytterligare sex
tidningar taltidningsutgivning. Antalet abon-
nenter ökade med 317 under år 1998. Av dessa
var 212 abonnenter på någon av de nytillkomna
tidningarna.

Taltidningsnämnden har på uppdrag av rege-
ringen gjort en förstudie av olika alternativ för
hur taltidningar kan distribueras och tas emot i
framtiden (Kul999/1569/Me). Bakgrunden till
studien är bl.a. övergången från analog till digital
teknik både avseende distribution och mottag-
ning. En bedömning av för- och nackdelar med
att ta fram en ny taltidningsmottagare redovisas i
rapporten. I rapporten konstateras att den tek-
niska utvecklingen inom det för taltidningar ak-
tuella teknikområdet är mycket snabb vilket gör
det svårt att med säkerhet bedöma och lämna
förslag till hur behovet av taltidningsmottagare
skall tillgodoses i framtiden.

Slutsatser

Fördelningen av stöd till taltidningar fungerar väl
och det är viktigt att taltidningar kan fortsätta att
erbjudas i ytterligare delar av landet. Regeringen
föreslår nedan att ersättningsprinciperna för tal-
tidningar ändras. Förslaget innebär att ersätt-
ningen skall utgå enligt en schablonmodell i
stället för den nuvarande nettokostnadsprin-
cipen. Förändringen genomförs i syfte att skapa
incitament för att effektivisera verksamheten,
förenkla regeltillämpningen och för att få bättre
kontroll över statens utgifter.

Regeringen gör med anledning av rapporten om
en ny taltidningsmottagare bedömningen att
teknikutvecklingen både på distributions- och
mottagarsidan bör följas noga även i fortsätt-
ningen.

44

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1

Regeringen föreslår att anslaget för år 2000
anvisas 127 300 000 kronor.

Ändrade ersättningsprinciper för
taltidningsutgivning

Enligt uppdrag överlämnade Taltidnings-
nämnden i maj 1998 en promemoria till rege-
ringen med förslag om ändrade ersättningsprin-
ciper för taltidningsutgivning (Ku98/1212/Me).
En kompletterande promemoria i ärendet läm-
nades av nämnden i oktober samma år
(Ku98/2073/Me). Promemoriorna har remissbe-
handlats.

Regeringens förslag: Taltidningsnämnden skall be-
sluta om stödnivåerna till radio- eller kassettid-
ningar inom ramen för anslaget. Vid bestäm-
mande av stödets storlek skall nämnden beakta
skillnader mellan olika grupper av tidningsföre-
tag. Taltidningsnämnden skall ha möjlighet att
begära in uppgifter om intäkter och kostnader
för verksamheten från taltidningsföretagen.

De nya ersättningsprinciperna skall börja gälla
fullt ut efter en övergångsperiod på två år.

Promemorians förslag: Taltidningsnämnden fö-
reslår att en schablonmodell för ersättning till
taltidningsutgivning införs.

Remissinstanserna: Remissinstanserna är
övervägande positiva till att en schablonmodell
för ersättningen till taltidningsföretagen införs. I
flera remissvar framhålls behovet av att följa ut-
vecklingen med avseende på t.ex. kvaliteten i ut-
givningen och schablonernas utformning.

Skälen för regeringens förslag: Det statliga
taltidningsstödet syftar till att förbättra till-
gången till innehållet i dagstidningar för synska-
dade, sådana funktionshindrade som inte förmår
hålla i eller bläddra i en tidning, samt afatiker och
dyslektiker. De ekonomiska villkoren för de tid-
ningsföretag som ger ut taltidningar regleras i
förordningen (1988:582) om statligt stöd till ra-
dio- och kassettidningar.

I årsredovisningen för budgetåret 1995/96 på-
pekade Taltidningsnämnden att ersättnings-
beloppen per abonnent till tidningsföretagen för
utgivning av taltidningar har legat stilla sedan år
1991. Nämnden framhöll också att det när tal-
tidningsutgivningen började var motiverat med
relativt höga maximibelopp, bl.a. till följd av att

kunskap behövde byggas upp kring utgivningen.
Den nuvarande principen om nettokostnads-
ersättning skapar dock inga incitament för tid-
ningsföretagen att begränsa sina kostnader, vilket
innebär en svårighet att ha kontroll över statens
kostnader för verksamheten.

Den föreslagna schablonmodellen ger bättre
kontroll över statens utgifter och innebär också
att regeltillämpningen förenklas. Mot bakgrund
härav bör den schablonmodell som Taltidnings-
nämnden föreslagit genomföras. Det innebär
följande: Ett schablonbelopp införs för likvärdiga
företag avseende t.ex. utgivningsfrekvens och ut-
givningsort. Schablonen bör omfatta alla kost-
nadsposter. Undantag görs dock för sändar-
kostnader och kostnader för distribution och
framställning av kassetter. Även för dessa kost-
nader skall ett schablonbelopp (kostnader per
sändare eller abonnent) gälla för själva beräk-
ningen, men de totala beloppen kan skilja sig åt.
Skillnader mellan radio- och kassetttidningar
neutraliseras också genom att dessa kostnader
inte räknas in i grundschablonen. Schabloner-
sättningen bör ej gälla för RATS-tidningar. De
nya ersättningsprinciperna skall börja gälla fullt
ut efter en övergångsperiod på två år. Genom
den föreslagna modellen skapas incitament för
besparingar hos tidningsföretagen. Möjligheten
till undantag från schablonen skall vara mycket
begränsade och det skall finnas synnerliga skäl
för att ett sådant undantag skall medges. Taltid-
ningsnämnden bör ha möjlighet att revidera
schablonernas utformning utifrån vad som kan
anses rimligt med beaktande av målen för verk-
samheten och det ekonomiska utrymmet.

Tidningsföretagen bör under två år få möjlig-
het att anpassa sig till den nya ersättningsmodel-
len. Övergångsreglerna föreslås utformas i enlig-
het med Taltidningsnämndens förslag, vilket in-
nebär en stegvis infasning för tidningarna. För
denna övergångsperiod behövs ingen särskild
reglering då den föreslagna ändringen av ersätt-
ningsprinciperna innebär att nämnden får be-
fogenhet att besluta om ersättningsnivåerna för
taltidningsutgivningen. Denna befogenhet bör
även inbegripa att besluta om en modifierad er-
sättningsmodell under en övergångsperiod. Er-
sättningarna bör även under övergångsperioden
grunda sig på generella beräkningar.

Den nya ersättningsmodellen bör följas upp
kontinuerligt av Taltidningsnämnden. En sådan
uppföljning bör bl.a. beakta kvalitetsaspekter,
effekterna av den ändrade ersättningsmodellen
för olika tidningskategorier, samt utvecklingen

45

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1

för de olika kostnadsposterna. En bedömning av
den nya ersättningsmodellens ändamålsenlighet
bör också ingå i uppföljningen. Särskilt bör de
eventuella fall uppmärksammas där den föränd-
rade ersättningsmodellen leder till att en taltid-
ning får svårigheter att fortsätta med utgiv-
ningen.

Schablonerna bör beräknas på kostnaderna för
taltidningsutgivningen året innan de nya reglerna
träder i kraft, dvs. år 1999. Omställningen får
inte innebära några ökade kostnader för staten.

E4 Radio- och TV-verket

Tabell 8.7 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

1998

Utfall

8 384

Anslags-
sparande

3 748

1999

Anslag

7 631

Utgifts-
prognos

10 342

2000

Förslag

8 186

2001

Beräknat

8 860 1

2002

Beräknat

9 517 2

1 Motsvarar 8 726 tkr i 2000 års prisnivå.

2Motsvarar 9 226 tkr i 2000 års prisnivå.

Det övergripande målet för Radio- och TV-
verket är att främja möjligheterna till mångfald i
radio och television genom att ansvara för all till-
ståndsgivning i enlighet med de särskilda lagarna
för ljudradio och televisionssändningar riktade
till allmänheten i de fall uppgifterna inte ligger på
regeringen eller någon annan särskilt angiven
myndighet.

Verksamhetsmålen anger att Radio- och TV-
verket skall svara för en snabb och rättssäker till-
ståndsgivning samt övervaka efterlevnaden av de
regler som gäller för innehav av sändningstill-
stånd. Verket skall även följa utvecklingen inom
medieområdet samt därvid förse regeringen och
andra intressenter med erforderligt material om
utvecklingen inom medieområdet.

Det anslagssparande som Radio- och TV-
verket uppvisar för år 1999 beror till stor del på
att verket har befunnit sig i ett uppbyggnads-
skede och inte har kunnat genomföra vissa av si-
na arbetsuppgifter fullt ut. Anslagssparandet från
år 1998 förväntas förbrukas under åren 1999—
2000, bl.a. för personalomkostnader i samband
med nya arbetsuppgifter som ålagts verket.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Verket har under år 1999 beviljat 137 nya sänd-
ningstillstånd för närradio. Antalet sändnings-
orter har ökat från 147 till 171. Verket har för-
ordnat 12 lokala kabelsändarföretag och beviljat
13 tillfälliga tillstånd för ljudradio- och tele-
visionssändningar. Verket har även bidragit till
att tillstånd för marksänd digital TV kunnat
meddelas.

Ärendebalanserna är små. Trots att verket fått
flera nya arbetsuppgifter har handläggnings-
tiderna varit korta. Få ändringar har gjorts i de
beslut som överklagats.

Ett aktivt tillsynsarbete har bedrivits på när-
radio- och lokalradioområdet.

Radio- och TV-verket har publicerat ett om-
fattande material om utvecklingen inom medie-
området, bl.a. en statistisk årsbok för åren 1997
och 1998 samt en bok om digital-TV. I maj 1999
redovisades en sammanfattande redovisning av
utvecklingen inom medieområdet och en sam-
manställning över verkets publicerade material.
Sammanställningen är gjord i samarbete med
Nordicom, Presstödsnämnden, Taltidnings-
nämnden, Granskningsnämnden för radio och
TV, Våldsskildringsrådet samt Statens Biograf-
byrå. Den tryckta informationen publiceras ock-
så elektroniskt på verkets webbplats
(www.rtw.se) där även en databas finns tillgäng-
lig-

Årsredovisningen visar på förändringar jäm-
fört med år 1997 när det gäller inriktningen av
Radio- och TV-verkets verksamhet och resurs-
användning. De nya reglerna för närradio, som
trädde i kraft den 1 juli 1998, innebär bl.a. att vis-
sa arbetsuppgifter försvunnit, t.ex. avgifts-
hantering och fördelning av sändningstider. För-
ändringen har gjort att verket kunnat minska re-
surserna inom närradioområdet. I stället har
mycket resurser lagts ner på handläggning av till-
stånd för marksänd digital-TV, meddelande av
föreskrifter och utövande av tillsyn i frågor om
användningen av standarder för sändning av TV-
signaler samt uppdraget att följa medieutveck-
lingen.

För att öka Radio- och TV-verkets effektivi-
tet, kompetens och flexibilitet har ett omfattande
förändrings- och förnyelsearbete genomförts.
Förändringsarbetet berör t.ex. kompetensför-
sörjning, organisationsfrågor samt prioriteringar
mellan olika arbetsuppgifter. Ett utökat sam-

46

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1

arbete med Granskningsnämnden har inletts,
vilket kan leda till effektivitetsvinster och bespa-
ringar. För att få en bättre samordning inom om-
rådet har ett nätverk mellan mediemyndighe-
terna bildats.

Slutsatser

Radio- och TV-verkets årsredovisning för år
1998 visar goda resultat när det gäller att främja
möjligheterna till mångfald inom radio och tele-
vision. Radio- och TV-verket svarar för en snabb
och rättssäker tillståndsgivning. Arbetet med att
följa utvecklingen inom medierna och publicera
relevant information om medieområdet är fort-
satt angeläget.

Radio- och TV-verkets verksamhet fungerar
bra och regeringen föreslår därmed ingen för-
ändring av verksamhetens inriktning för det
kommande året.

Anslaget föreslås öka med 550 000 kronor vil-
ket motsvarar den tillfälliga minskningen som
genomfördes under år 1999.

Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-
ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-
förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd
kompensation för premierna för avtalsförsäk-
ringarna. Anslaget har minskats med 32 000 kro-
nor.

ITabell 8.8 Beräkning av anslaget för år 2000              1

Tusental kronor

Anslag 1999

7 631

Pris- och löneomräkning

+ 37

Återställande av anslagsnivå

+ 550

Justering av premier

-32

Förslag 2000

8186

För åren 2001 och 2002 beräknas en ökning
av anslaget förutsatt att riksdagen beslutar om en
reformering av lagstiftningen för den kommer-
siella lokalradion.

E5 Granskningsnämnden för Radio
och TV

ITabell 8.9 Anslagsutvecklingen                           |

Tusental kronor

6 766

Anslags-
sparande

1 451

1998

Utfall

1999

Anslag

7 069

Utgifts-
prognos

7 775

2000

Förslag

7 421

2001

Beräknat

8 083 1

2002

Beräknat

8 727 2

1 Motsvarar 7 961 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 8 461 tkr i 2000 års prisnivå.

Det övergripande målet för Granskningsnämn-
den är att verka för att programföretagen följer
reglerna som rör innehållet i ljudradio- och TV-
sändningar till allmänheten genom efterhands-
granskning. Nämnden skall också följa innehållet
i utländska ljudradio- och TV-sändningar som
riktas till den svenska allmänheten. Nämnden
granskar program efter anmälan eller på eget ini-
tiativ.

Granskningsnämnden har använt en del av ti-
digare anslagssparande för s.k. utbudsstudier.
Anslagssparandet som fanns vid utgången av år
1998 förväntas förbrukas för det fortsatta arbetet
med utbudsstudier.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Årsredovisningen visar att antalet anmälningar
under de senaste åren legat på i stort sett samma
nivå. En viss ökning har emellertid skett år 1998
beroende på en stor mängd nästan likalydande
anmälningar om tillgänglighet för synskadade av
SVT:s program. Antalet initiativärenden har ökat
något jämfört med år 1997, främst på lokalradio-
och närradiosidan. Initiativärendena gäller främst
reklam och sponsring. Under år 1998 har 571
ärenden inkommit till nämnden, varav 523 an-
mälningar och 48 egna initiativ. Av ärendena rör
332 SVT, 114 SR, 8 UR, 66 TV4, 22 lokalradio,
19 närradio, 4 kabelsändningar och 6 satellit-
sändningar. Nämnden har fattat beslut i 506
ärenden. Nästan nio av tio beslut är friande. Fäll-
ningarna är något färre år 1998 jämfört med tidi-
gare.

Den genomsnittliga handläggningstiden har
minskat från 105 dagar år 1997 till 89 dagar år

47

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1

1998. En minskning har också skett av ärenden
som är äldre än sex månader på beslutsdagen.

Nationella marksändningar (SVT, SR, UR och
TV4) är den sändningsform som kräver mest
handläggningstid (omkring 75% av tiden).
Granskning av marksändningar är dock för-
hållandevis mindre resurskrävande än de andra
sändningsformerna.

Granskningsnämnden har publicerat ett om-
fattande material för att öka kunskapen bland
aktörerna på medieområdet och allmänheten om
gällande regelsystem och om nämndens verk-
samhet och praxis. Informationsbroschyrer har
också tagits fram i samarbete med Radio- och
TV-verket.

Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB
och Sveriges Utbildningsradio AB har under vå-
ren 1999 lämnat rapporter till Gransknings-
nämnden med en uppföljning av public service-
uppdraget. Även TV4 har lämnat en rapport till
nämnden med en redovisning av hur bolaget har
fullgjort de skyldigheter som anges i TV4:s till-
ståndsvillkor. Granskningsnämnden har i beslut
den 9 juni 1999 funnit att public service-bolagens
rapporter är väl genomförda. Nämnden noterar
att TV4:s redovisning i förhållande till före-
gående uppföljningsrapport har kompletterats
och blivit mer innehållsrik. Nämnden har dock
riktat viss kritik mot de från programredo-
visningen skilda kommentarerna och redovis-
ningens informativa innehåll.

Som ett led i arbetet med att följa innehållet i
utländska ljudradio- och TV-sändningar har bl.a.
två undersökningar genomförts av huruvida
sändningarna i TV3 resp. Kanal 5 överensstämde
med vissa artiklar i EG:s direktiv Television utan
gränser (89/552/EEG, ändrat 97/36/EG). Den
brittiska granskningsmyndigheten har tagit del
av och kommenterat resultaten.

Granskningsnämnden har inlämnat ett antal
rapporter om radio- och TV-företagens pro-
gramverksamhet, bl.a. en rapport om svenskt
TV-utbud för år 1997. Bland annat redovisas re-
sultat av en studie av sju TV-kanaler som sänder
över hela landet (SVT1, SVT2, TV3, TV4, Kanal
5, TV6 och Z-TV).

En annan rapport behandlar i vilken omfatt-
ning närradiosändningar innehåller material som
kan innebära ett missbruk av yttrandefriheten
genom att innehålla hot eller missaktning för
folkgrupp.

Granskningen av närradion har ägnats särskild
uppmärksamhet. Nämnden har bl.a. genomfört
en enkätundersökning för att ta reda på hur till-

ståndshavarna utnyttjat möjligheten att sända
centralproducerat material och om de planerar
att förändra sina sändningar med anledning av de
nya bestämmelserna. Ökad informationsverk-
samhet har bedrivits på närradioområdet.
Nämnden har även påbörjat det arbete som skall
ligga till grund för redovisningen av uppdraget
att utvärdera bestämmelsen i 6 kap. 6 § andra
stycket Radio- och TV-lagen (1996:844) om ut-
vidgade möjligheter att sända material som inte
framställts enbart för den egna verksamheten,
det s.k. riksförbudet.

Granskningsnämnden har redovisat uppdraget
att utarbeta s.k. kvalitetsindikatorer för verk-
samheten. Kvalitetsindikatorer redovisas för om-
rådena ärendehantering, utbudsrapporter och
information. Nämnden gör bedömningen att
återkommande möten med företrädare för pro-
gramföretagen är betydelsefulla för utveckling av
kvalitet i handläggningsrutiner m.m.

Slutsatser

Nämndens efterhandsgranskning av innehållet i
radio- och TV-sändningar riktade till allmän-
heten överensstämmer med målet om att mot-
verka skadliga inslag i massmedierna.

Utbudsstudierna utgör ett viktigt led i att få
fram information om mångfalden och tillgången
till ett varierat utbud i massmedierna. Nämndens
arbete med denna typ av rapporter bör därför
fortsätta.

Även i fortsättningen bör särskild uppmärk-
samhet ägnas åt granskning av närradions inne-
håll.

Nämndens verksamhet finansieras delvis ge-
nom att medel anvisas från rundradiokontot till
statsbudgetens inkomstsida (se utg.omr. 17, av-
snitt 12 Film och Medier). För år 2000 föreslås
att 5 046 000 kronor delfinansierar nämndens
verksamhet. Granskningsnämnden föreslås till-
delas totalt 7 421 000 kronor för år 2000 från
statsbudgeten.

Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-
ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-
förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd
kompensation för premierna för avtalsförsäk-
ringarna. Anslaget har tillförts 307 000 kronor.

48

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 1

ITabell 8.10 Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor

Anslag 1999

7 069

Pris- och löneomräkning

+ 45

Justering av premier

+ 307

Förslag 2000

7 421

För åren 2001 och 2002 beräknas en ökning av
anslaget förutsatt att riksdagen beslutar om en
reformering av lagstiftningen för den kommersi-
ella lokalradion.

49

15 Riksdagen 1999/2000. 1 samt. Nr 1. Uol-3

Samhällsekonomi och
finansförvaltning

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Förslag till statsbudget för 2000

Samhällsekonomi och finansförvaltning

Innehållsförteckning

1     Förslag till riksdagsbeslut......................................................................................7

2    Inledning.................................................................................................................9

2.1     Omfattning..............................................................................................9

2.2     Utgiftsutvecklingen..............................................................................10

2.3     Resultatbedömning...............................................................................10

2.3.1    Regeringens slutsatser...........................................................................12

3     Effektivisering och utveckling av statlig förvaltning.........................................13

3.1      Omfattning............................................................................................13

3.2      Utgiftsutvecklingen..............................................................................13

3.3     Resultatbedömning...............................................................................13

3.3.1    Tillståndet och utvecklingen inom området........................................13

3.3.2    De viktigaste statliga insatserna...........................................................14

3.3.3    Effekter av de statliga insatserna..........................................................15

3.3.4    Regeringens slutsatser...........................................................................15

3.4      Revisionens iakttagelser........................................................................15

3.5      Anslagsavsnitt........................................................................................15

Al   Konjunkturinstitutet..................................................................15

A2   Riksrevisionsverket.....................................................................17

A3  Ekonomistyrningsverket............................................................20

A4   Statskontoret...............................................................................22

A5  Täckning av merkostnader för lokaler.......................................23

A6   Statistiska centralbyrån...............................................................24

A7  Folk-och bostadsräkning...........................................................25

A8  Kammarkollegiet.........................................................................26

A9  Nämnden för offentlig upphandling.........................................27

A10 Statens kvalitets- och kompetensråd.........................................29

All Vissa nämnder m.m.....................................................................30

A12 Ekonomiska rådet.......................................................................31

A13 Utvecklingsarbete.......................................................................31

A14 Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet.....................................33

3.6     Riksgäldskontorets kassahållningsverksamhet och in- och

utlåningsverksamhet.............................................................................34

3.7     Kontrollfunktionen i staten..................................................................35

3.8      Statens fastighetsverk............................................................................39

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

3.9     Restaureringsarbeten vid de kungliga

slotten och rikets fästningar.................................................................41

3.10     Fortifikationsverket..............................................................................41

4     Det finansiella systemet.......................................................................................43

4.1     Omfattning...........................................................................................43

4.2     Utgiftsutvecklingen..............................................................................43

4.3     Resultatbedömning...............................................................................44

4.3.1    Redovisning av tillståndet....................................................................44

4.3.2    Viktiga statliga insatser.........................................................................44

4.3.3    Effekter av de statliga insatserna..........................................................45

4.3.4    Regeringens slutsatser..........................................................................45

4.4      Revisionens iakttagelser.......................................................................45

4.5      Anslagsavsnitt.......................................................................................46

Bl   Finansinspektionen....................................................................46

B2   Insättningsgarantinämnden.......................................................51

B3   Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader.............................52

B4   Riksgäldskontoret: Vissa kostnader för upplåning och

låneförvaltning............................................................................54

B5 Bokföringsnämnden...................................................................55

5     Särskilda finansierings- och garantiåtaganden....................................................57

5.1     Omfattning...........................................................................................57

5.2     Utgiftsutvecklingen..............................................................................57

5.3     Resultatbedömning...............................................................................57

5.4      Anslagsavsnitt.......................................................................................58

Cl  Avgift för Stadshypotekskassans grundfond............................58

C2   Kapitalhöjning i Nordiska investeringsbanken........................58

C3 Bidrag till kapitalet i Europeiska utvecklingsbanken...............59

6    Riksdagens revisorer............................................................................................61

6.1      Anslag....................................................................................................61

Dl   Riksdagens revisorer...................................................................61

7    Premiepensionssystemet......................................................................................63

7.1     Omfattning...........................................................................................63

7.2     Premiepensionsmyndigheten...............................................................63

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Tabellförteckning

Anslagsbelopp...................................................................................................................7

2.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................10

2.2 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................12

3.1 Utgiftsutvecklingen...................................................................................................13

3.2 Anslagsutveckling.....................................................................................................15

3.3 Budget för avgiftsbelagd verksamhet......................................................................16

3.4 Beräkning av anslaget för 2000................................................................................17

3.5 Anslagsutveckling.....................................................................................................17

3.6 Antalet revisionsobjekt.............................................................................................18

3.7 Budget för avgiftsbelagd verksamhet......................................................................19

3.8 Beräkning av anslaget för 2000 ................................................................................20

3.9 Anslagsutveckling.....................................................................................................20

3.10 Budget för avgiftsbelagd verksamhet....................................................................21

3.11 Beräkning av anslaget för 2000..............................................................................22

3.12 Anslagsutveckling...................................................................................................22

3.13 Offentligrättslig verksamhet..................................................................................23

3.14 Uppdragsverksamhet..............................................................................................23

3.15 Beräkning av anslaget för 2000..............................................................................23

3.16 Anslagsutveckling...................................................................................................23

3.17 Anslagsutveckling...................................................................................................24

3.18 Utveckling för avgiftsbelagd verksamhet..............................................................24

3.19 Budget för avgiftsbelagd verksamhet....................................................................25

3.20 Beräkning av anslaget för 2000..............................................................................25

3.21 Anslagsutveckling...................................................................................................25

3.22 Anslagsutveckling...................................................................................................26

3.23 Uppdragsverksamhet..............................................................................................27

3.24 Beräkning av anslaget för 2000..............................................................................27

3.25 Anslagsutveckling...................................................................................................27

3.26 Beräkning av anslaget för 2000..............................................................................29

3.27 Anslagsutveckling...................................................................................................29

3.28 Budget för avgiftsbelagd verksamhet....................................................................29

3.29 Anslagsutveckling...................................................................................................30

3.30 Anslagsutveckling...................................................................................................31

3.31 Beräkning av anslaget för 2000..............................................................................31

3.32 Anslagsutveckling...................................................................................................31

3.33 Anslagsutveckling...................................................................................................33

3.34 Resultat av RGK:s garantiverksamhet budgetåren 1993/94 - 1998.....................34

3.35 Budget för den avgiftsbelagda garantiverksamheten, nya garantier....................34

3.36 Budget för in- och utlåningsverksamheten...........................................................35

3.37 Beviljade kontrollprojekt per område...................................................................37

3.38 Redovisning av uppgifter om det ekonomiska läget.............................................40

3.39 Investeringsplan......................................................................................................40

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

3.40 Uppgifter om det ekonomiska läget.....................................................................42

3.41 Investeringsplan......................................................................................................42

4.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................43

4.2 Anslagsutvecklingen.................................................................................................46

4.3 Offentligrättslig verksamhet...................................................................................47

4.4 Beräkning av anslaget för år 2000............................................................................50

4.5 Anslagsutvecklingen.................................................................................................51

4.6 Offentligrättslig verksamhet...................................................................................52

4.7 Beräkning av anslaget för år 2000............................................................................ 52

4.8 Anslagsutvecklingen.................................................................................................52

4.9 Beräkning av anslag för 2000...................................................................................54

4.10 Anslagsutvecklingen...............................................................................................54

4.11 Anslagsutveckling...................................................................................................55

4.12 Beräkning av anslaget för år 2000..........................................................................55

5.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................57

5.2 Anslagsutveckling.....................................................................................................58

5.3 Anslagsutveckling.....................................................................................................58

5.4 Anslagsutveckling.....................................................................................................59

6.1 Anslagsutveckling.....................................................................................................61

6.2 Beräkning av anslaget för år 2000............................................................................62

7.1 Lån i Riksgäldskontoret...........................................................................................63

7.2 Offentligrättslig verksamhet...................................................................................64

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.   bemyndigar regeringen att under år 2000 i
fråga om ramanslaget A13 Utvecklingsarbe-
te, göra ekonomiska åtaganden som inklusi-
ve tidigare åtaganden innebär utgifter på
högst 50 miljoner kronor efter år 2000
(avsnitt 3.5),

2.   godkänner investeringsplanen för Statens
fastighetsverk i enlighet med vad regeringen
förordar (avsnitt 3.8),

3.   bemyndigar regeringen att besluta om att
Statens fastighetsverk får ta upp lån inom
en ram av högst 7 miljarder kronor i Riks-
gäldskontoret för investeringar m.m. i en-
lighet med vad regeringen förordar (avsnitt
3.8),

4.   godkänner investeringsplanen för Fortifi-
kationsverket i enlighet med vad regeringen
förordar (avsnitt 3.10),

5.   bemyndigar regeringen att besluta om att
Fortifikationsverket får ta upp lån inom en
ram av högst 4,1 miljarder kronor i Riks-
gäldskontoret för investeringar m.m. i en-
lighet med vad regeringen förordar (avsnitt
3.10),

6.   för budgetåret 2000 anvisar anslagen under
utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och fi-
nansförvaltning enligt följande uppställning.

1 Anslagsbelopp                                                                                   1

Tusental kronor

Anslag

Anslagstyp

Al

Konjunkturinstitutet

ramanslag

40 002

A2

Riksrevisionsverket

ramanslag

156 106

A3

Ekonomistyrningsverket

ramanslag

60 960

A4

Statskontoret

ramanslag

73 065

A5

Täckning av merkostnader för lokaler

ramanslag

16 400

A6

Statistiska centralbyrån

ramanslag

384 772

A7

Folk- och bostadsräkning

reservationsanslag

13 000

A8

Kammarkollegiet

ramanslag

32 889

A9

Nämnden för offentlig upphandling

ramanslag

7 637

A10

Statens kvalitets- och kompetensråd

ramanslag

10 184

All

Vissa nämnder m.m.

ramanslag

968

A12

Ekonomiska rådet

ramanslag

1 727

A13

Utvecklingsarbete

ramanslag

17 570

7

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

A14

Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet

ramanslag

1

Bl

Finansinspektionen

ramanslag

130 411

B2

Insättningsgarantinämnden

ramanslag

5 297

B3

Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader

ramanslag

86 356

B4

Riksgäldskontoret: Vissa kostnader för upplåning och låneför-
valtning

ramanslag

425 000

B5

Bokföringsnämnden

ramanslag

8 822

Cl

Avgift för Stadshypotekskassans grundfond

ramanslag

5 000

C2

Kapitalhöjning i Nordiska investeringsbanken

ramanslag

18 700

C3

Bidrag till kapitalet i Europeiska utvecklingsbanken

ramanslag

60 000

Dl

Riksdagens revisorer

ramanslag

23 478

Summa

1 578 345

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

2 Inledning

2.1 Omfattning

Verksamheten inom utgiftsområdet Samhälls-
ekonomi och finansförvaltning är sammanfatt-
ningsvis inriktad på planering, understödjande
och kontroll av att statliga åtaganden sköts så
effektivt som möjligt.

Verksamhetsområde A Effektivisering och ut-
veckling av statlig förvaltning omfattar verksam-
heter som bl.a. syftar till att se till att förutsätt-
ningar och system föreligger för en så effektiv
statsförvaltning som möjligt. Verksamhetsområ-
det omfattar frågor rörande granskning, utvärde-
ring och omprövning av statlig verksamhet, sta-
tistik, stöd i olika former till regeringskansliet
och andra statliga myndigheter. Stödverksamhe-
terna omfattar bl.a. ekonomistyrnings- och sys-
temfrågor och administrativ service, hur statens
resurser hanteras vid transaktioner, förvaltning,
upplåning och placeringar av medel. Flera verk-
samheter inom verksamhetsområdet syftar till att
tillhandahålla prognoser, analyser, bedömningar
och statistik till beslutsfattare. Trots verksamhe-
ternas gemensamma syfte - en effektiv statsför-
valtning - rör det sig om relativt olikartade verk-
samheter. I verksamhetsområde A ingår
Ekonomiska rådet, Ekonomistymingsverket,
Fortifikationsverket, Kammarkollegiet, Kon-
junkturinstitutet, Nämnden för offentlig upp-
handling, Riksrevisionsverket, Statens fastighets-
verk, Statens kvalitets- och kompetensråd,
Statistiska centralbyrån, Statskontoret, anslag för
utvecklingsarbete samt Riksgäldskontorets ga-
ranti-, kassahållnings-, inlånings- och utlånings-
verksamhet.

Verksamhetsområde B Det finansiella systemet
innefattar verksamhet som bl.a. rör de finansiella
instituten. Syftet är att bidra till stabilitet och ef-
fektivitet i det finansiella systemet genom analys,
tillsyn och regleringar av de finansiella institutens
agerande på marknaden. Verksamheten skall
också syfta till ett gott konsumentskydd. Verk-
samhetsområdet omfattar även förvaltning av
statens skuld (med undantag av den skuld som
förvaltas av affärsverken). I verksamhetsområde
B ingår Bokföringsnämnden, Finansinspektio-
nen, Insättningsgarantinämnden, Riksgälds-
kontoret samt anslaget Vissa kostnader för upp-
låning och låneförvaltning (som disponeras av
Riksgäldskontoret).

Verksamhetsområde C Särskilda finansierings-
och garantiåtaganden omfattar avgifter för Stads-
hypotekskassans grundfond samt anslag avseen-
de Nordiska investeringsbanken och Europeiska
utvecklingsbanken. Vidare ingår åtaganden avse-
ende Europeiska investeringsbanken, Världsban-
ken samt en statsgaranti för Riksbankens lån till
Brasilien.

Verksamhetsområde D omfattar Riksdagens
revisorer.

Verksamhetsområde E Premiepensionssystemet
omfattar administration och förvaltning av de
fondbaserade premiepensionema i det nya in-
komstbaserade ålderspensionssystemet.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

2.2 Utgiftsutvecklingen

Tabell 2.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999 1

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

1 981

1 707

1 608

t 578

1 623

1 678

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

I 1999 års ekonomiska vårproposition beräkna-
des ramarna för utgiftsområde 2 för år 2000 till
1 489 miljoner kronor, för år 2001 till 1 528 mil-
joner kronor och för år 2002 till 1 579 miljoner
kronor. Förändringen av utgiftsområdesramarna
jämfört med den ekonomiska vårpropositionen
är främst hänförlig till ny pris- och löneomräk-
ning samt teknisk justering av förvaltningskost-
nadsanslag för korrigering av kompensation för
premier för avtalsförsäkringar.

Förändringar

Riksrevisionsverket (RRV) är sedan den 1 juli
1998 en renodlad revisionsmyndighet. Samtidigt
inrättades Ekonomistyrningsverket (ESV), med
uppgift att arbeta för en effektiv ekonomistyr-
ning inom staten.

Premiepensionsmyndigheten (PPM), med an-
svar för administration av premiepensionssyste-
met, inrättades den 1 juli 1998.

Statens kvalitets- och kompetensråd inrättades
den 1 januari 1999. Rådets uppgift är att stödja
och stimulera arbetet med kvalitetsutveckling
och kompetensförsörjning inom den statliga för-
valtningen. Rådet skall utföra uppdrag åt främst
regeringen.

Insättningsgarantinämnden har fått ansvaret
för det nya investerarskyddet, som trädde i kraft
1 maj 1999.

Fortifikationsverket överfördes till utgiftsom-
rådet den 1 januari 1999 från att tidigare ha ingått
i utgiftsområde 6 Totalförsvar.

Mål

Målen för utgiftsområde 2, Samhällsekonomi
och finansförvaltning, för år 2000 är:

Verksamhetsområde A Effektivisering och ut-
veckling av statlig förvaltning:

- Statsförvaltningen skall bedrivas effektivt och
i det allmännas intresse. Detta skall bl.a. ske
genom granskning, metodutveckling, utvär-
dering och kontinuerlig omprövning av statlig
verksamhet.

- Statsfinanserna och statens egendom skall
förvaltas och hanteras på ett så kostnadsef-
fektivt sätt som möjligt. Genom bl.a. tillför-
litliga prognoser och analyser skall besluts-
fattare erbjudas information om den
samhällsekonomiska och statsfinansiella ut-
vecklingen.

-  Officiell statistik och annan statlig statistik
skall bidra till att öka kunskapen om tillstånd,
utveckling och samband i samhället i stort.2

- Myndigheterna skall erbjudas stöd av hög
kvalitet. Detta skall bl.a. ske genom tillhanda-
hållande av system, tjänster, normgivning och
metodutveckling.

Verksamhetsområde B Det finansiella systemet:

- Det finansiella systemet skall vara effektivt
och tillgodose såväl samhällets krav på stabi-
litet som konsumenternas intresse av ett gott
skydd.

- Statens skuld skall förvaltas så att kostnaden
för skulden långsiktigt minimeras samtidigt
som risken i förvaltningen beaktas. (Den
skuld som förvaltas av affärsverken innefattas
ej i utgiftsområdet.) Förvaltningen skall ske
inom ramen för de krav som penningpoliti-
ken ställer.

Verksamhetsområde E Premiepensionssystemet:

- Administration och förvaltning av premie-
pensionerna skall bedrivas kostnadseffektivt
och till nytta för premiepensionssparama.

2.3 Resultatbedömning

En särskild beskrivning av utvecklingen inom
statsförvaltningen återfinns i volym 1, avsnitt 10,
Inriktningen av förvaltningspolitiken.

2 Målformuleringen har utvecklats jämfört med budgetpropositionen för
1999. Övriga mål för utgiftsområdet är oförändrade.

10

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

I den förvaltningspolitiska propositionen
(prop. 1997/98:136, bet. 1997/98:KU31, rskr.
1997/98:294) angavs riktlinjer för det fortsatta
arbetet med att utveckla den statliga förvaltning-
en. För närvarande pågår ett arbete med att ta
fram och genomföra ett flerårigt handlingspro-
gram i enlighet med dessa riktlinjer. Arbetet fo-
kuseras på service och kvalitet, kompetens och
etik, styrning och ledning samt informationsför-
sörjning. Även frågor om ett bättre beslutsun-
derlag, ett uppföljnings- och utvärderingssystem
för förvaltningspolitiken samt chefsförsörjning-
en berörs.

En samlad och översiktlig beskrivning av
statsförvaltningens utveckling görs årligen av
Statskontoret på regeringens uppdrag. Uppfölj-
ningen omfattar huvudområdena ekonomi, sys-
selsättning, organisation och struktur samt ef-
fektivisering. Av rapporten framgår bl.a. att
antalet anställda i staten fortsätter att sjunka och
att antalet statliga myndigheter har halverats se-
dan 1990. (Innehållet i Statskontorets rapport
redovisas mera utförligt i volym 1, avsnitt 10.)

Regeringen har i årsredovisning för staten
1998 (skr. 1998/99:150) lämnat en beskrivning
av tillståndet och utvecklingen inom statsför-
valtningen samt utvecklingen av den ekonomiska
styrningen. Där beskrivs bl.a. resultatet av såväl
ESV:s årliga ekonomiadministrativa värdering
som RRV:s iakttagelser med anledning av ge-
nomförda granskningar av myndigheternas års-
redovisningar och förvaltning.

För en övergripande bedömning av tillståndet
och utvecklingen inom den statliga förvaltningen
kan RRV:s iakttagelser i verkets årliga rapport till
regeringen användas som en utgångspunkt. RRV
anger i sin årliga rapport att besparingskraven på
myndigheterna har givit incitament till nya lös-
ningar när det gäller att få finansiella resurser till
verksamheten. Myndigheterna uppvisar i ökad
utsträckning ett mer marknadsorienterat beteen-
de, där möjlighet att ta betalt för tjänster som
produceras ingår.

Ett mått på tillståndet inom den statliga för-
valtningen utgör antalet revisionsberättelser med
invändning. Av samtliga statliga myndigheter er-
höll 19 myndigheter invändning i revisionsbe-
rättelsen för räkenskapsåret 1998. Antalet in-
vändningar till följd av att informationen i
årsredovisningen i något väsentligt avseende inte
är rättvisande har ökat något de senaste åren.

RRV konstaterar vidare i sin årliga rapport att
resultatredovisningarna i årsredovisningarna
uppvisar samma svagheter 1998 som 1997. Redo-

visningarna har enligt RRV karaktären av över-
gripande verksamhetsberättelser snarare än att
innehålla relevant resultatinformation.

Ett verktyg som används för att mäta myn-
digheternas ekonomiadministrativa standard,
med tyngdpunkt på redovisning och intern kon-
troll vid myndigheten, är ESV:s årliga EA-
värdering av statliga myndigheter. EA-
värderingen för 1998 visar att myndigheternas
ekonomiadministration och interna kontroll
håller fortsatt hög kvalitet. Av de 232 myndig-
heter som ingick i värderingen fick 91 procent
något av omdömena fullt tillfredsställande eller
tillfredsställande. Samtidigt kan det konstateras
att det skett en försämring i det sammanlagda
EA-värdet mellan år 1997 och 1998. Försämring-
en är hänförlig till det s.k. koncemvärdet som
mäter hur myndigheterna efterlever det ekono-
miadministrativa regelverket.

Även RRV har i sin årliga rapport uppmärk-
sammat regeringen på att myndighetsledningar-
na behöver ägna ökat intresse åt myndigheternas
interna kontroll, speciellt kopplingen mellan in-
tern kontroll, ansvar och styrning.

ESV har i en studie undersökt 70 myndighe-
ters årsredovisningar för 1997 och 1998 och man
har funnit att myndigheterna i flertalet fall läm-
nar tillfredsställande resultatredovisningar och
att man utom i några få undantag lever upp till de
krav som finns i förordningen om myndigheter-
nas årsredovisning m.m. En förbättring har ex-
empelvis skett när det gäller kopplingen mellan
prestationsinformation och verksamhetsmål.

Regeringen har uppdragit åt Statskontoret att
lämna samlade bedömningar av myndigheternas
anpassningsarbete inför skiftet till år 2000.
Statskontoret har lämnat tio lägesrapporter. En-
ligt förordningen om översyn av statliga myn-
digheters informationssystem inför år 2000
skulle anpassningen av väsentliga system vara av-
slutad senast den 1 juni 1999. Drygt hälften av de
108 myndigheter som följs upp av Statskontoret
klarade inte detta krav. Ett mer omfattande ar-
bete återstod vid ett tiotal myndigheter. Samtliga
myndigheter bedömde dock i juni 1999 att an-
passningen av de verksamhetskritiska systemen
skulle hinna fullföljas i tid före årsskiftet. (En re-
dovisning av arbetet med 2000-anpassningen
återfinns i volym 1, avsnitt 10.)

Det finansiella systemet har under 1998 ka-
raktäriserats av stabilitet. Inga allvarliga störning-
ar har orsakats av händelser i enskilda institut.
Finansinspektionens tillsynsarbete har bidragit
till stabiliteten i de enskilda finansiella instituten

11

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

och därmed till stabiliteten i det finansiella sys-
temet.

Riksdagen beslutade i maj 1999 att införa en
ny modell för statsskuldsförvaltningen, vilket
bl.a. innebär att regeringen senast den 25 april
varje år skall lämna en utvärdering av
statsskuldsförvaltningen till riksdagen. Regering-
ens mål för upplåning och statsskuldsförvaltning
är att kostnaden för den faktiska skulden under
en femårsperiod skall vara lägre än kostnaderna
för de s.k. riktmärkesportföljer som avspeglar en
hypotetisk, standardiserad upplåningsstrategi.

2.3.1 Regeringens slutsatser

Regeringen gör den samlade bedömningen att
måluppfyllelsen inom utgiftsområdet Samhälls-
ekonomi och finansförvaltning under 1998 har
varit tillfredsställande, med undantag av PPM.
Resultatbedömningen visar sammantaget på en
positiv utveckling. Utgiftsområdets verksamhe-
ter har en viktig roll att fylla i arbetet med vida-
reutvecklingen av den statliga förvaltningen ge-
nom att ge myndigheterna stöd av hög kvalitet
samt att ge riksdagen, regeringen och andra, stat-
liga såväl som icke-statliga aktörer relevant och
tillförlitligt underlag inför beslut.

Förvaltningen av statsskulden samt bevak-
ningen av och prognoserna över statsbudgeten
har utvecklats och skötts tillfredsställande.

Även vad gäller arbetet som syftar till att det
finansiella systemet skall vara effektivt och till-
godose såväl samhällets krav på stabilitet som
konsumenternas intresse av ett gott skydd ger
den samlade bedömningen vid handen att stabi-
liteten under 1998 har bestått och att den finan-
siella tillsynen varit en bidragande faktor för
denna stabilitet.

PPM uppfyllde under 1998 inte sitt övergri-
pande mål i och med förseningen av premiepen-
sionssystemet. Regeringen kan dock konstatera
att en ny tidsplan har tagits fram och att väsentli-
ga åtgärder har vidtagits av myndigheten för att
säkerställa att den nya tidsplanen skall kunna
hållas.

Regeringen anser att det är av största vikt att
verksamheterna inom utgiftsområdet fortsätter
att utvecklas. Särskilt viktigt är att myndigheter-
na i än högre grad beaktar användares och po-
tentiella användares intressen i de insatser som
görs. För tjänster och produkter i form av utred-
ningar, system och stöd av olika slag måste det
ske en kontinuerlig anpassning till användarnas
behov och efterfrågan.

Regeringen bedömer det som viktigt att myn-
digheter som har ett nära samarbete i vissa frågor
(statistik och prognoser, utredningar och analy-
ser) utvecklar detta samarbete ytterligare. Rege-
ringen ser det som väsentligt för statsförvalt-
ningens utveckling att en helhetssyn eftersträvas
för verksamheterna inom området.

Tabell 2.2 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor

Utfall

1998

Anslag

1999*

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

A Effektivisering och utveckling av statlig förvalt-
ning

785,7

888,9

880,1

815,3

819,2

887,0

B Det finansiella systemet

606,8

751,0

639,4

655,9

683,7

688,5

C Särskilda finansierings- och garantiåtaganden

573,1

48,7

68,5

83,7

95,1

76,4

D Riksdagens revisorer

15,1

18,7

20,1

23,5

25,4

25,8

E Premiepensionssystemet

Totalt för utgiftsområde 2

1980,7

1 707,3

1608,1

1578,3

1623,4

1677.8

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

12

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

3 Effektivisering och utveckling av statlig
förvaltning

3.1 Omfattning

Verksamhetsområdet Effektivisering och utveck-
ling av statlig förvaltning omfattar myndigheter
med stabsfunktion eller som annars har en cen-
tral betydelse för hur statsförvaltningen bedrivs,
utvecklas och effektiviseras, följs upp och kon-
trolleras. Verksamhetsområdet består av Eko-
nomiska rådet, Ekonomistymingsverket (ESV),
Fortifikationsverket, Kammarkollegiet, Kon-
junkturinstitutet (Kl), Nämnden för offentlig
upphandling (NOU), Riksrevisionsverket
(RRV), Statens kvalitets- och kompetensråd,
Statens fastighetsverk (SFV), Statistiska central-
byrån (SCB), Statskontoret, anslag för utveck-
lingsarbete samt Riksgäldskontorets (RGK) ga-
ranti-, kassahållnings-, inlånings- och utlånings-
verksamhet.

3.2 Utgiftsutvecklingen

Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999 1

Utgifts-
prognos
19992

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

785,7

888,9

880,1

815,3

819,2

887,0

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

2 Inklusive 123,4 mkr på anslaget Kontrollfunktionen i staten, som finns uppfört på
statsbudgeten 1999, men ej fr.o.m. år 2000.

Förändringar 1998 och 1999

Den 1 januari 1999 avvecklades Statens fömy-
elsefonder och samtidigt bildades Statens kvali-
tets- och kompetensråd, en ny myndighet för
kvalitetsutvecklings- och kompetensförsörj-
ningsfrågor.

Mot bakgrund av den översyn av styrning och
inriktning av Statskontorets verksamhet som
gjordes 1998 har Statskontoret genomfört en
omorganisation. Syftet är att stärka Statskonto-
rets roll som regeringens utvärderingsorgan.

Avvecklingen av Statens Lokalförsörjnings-
verk har slutförts.

3.3 Resultatbedömning

3.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom
området

Målen för verksamhetsområdet Effektivisering
och utveckling av statlig förvaltning är:

- Statsförvaltningen skall bedrivas effektivt
och i det allmännas intresse. Detta skall bl.a. ske
genom granskning, metodutveckling, utvärde-
ring och kontinuerlig omprövning av statlig
verksamhet.

- Statsfinanserna och statens egendom skall
förvaltas och hanteras på ett så kostnadseffektivt
sätt som möjligt. Genom bl.a. tillförlitliga pro-

13

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

gnoser och analyser skall beslutsfattare erbjudas
information om den samhällsekonomiska och
statsfinansiella utvecklingen.

- Officiell statistik och annan statlig statistik
skall bidra till att öka kunskapen om tillstånd,
utveckling och samband i samhället i stort.

- Myndigheterna skall erbjudas stöd av hög
kvalitet. Detta skall bl.a. ske genom tillhandahål-
lande av system, tjänster, normgivning och me-
todutveckling.

Regeringen gör bedömningen, utifrån de re-
sultat som redovisats och med hänsyn till vad
som kan antas påverka verksamhetsområdet un-
der de närmaste åren, att verksamheternas in-
riktning i huvudsak bör ligga fast. Visst pågående
arbete med utredningar och verksamhetsöversyn
gör dock att vidareutveckling och anpassning av
inriktning och verksamheter kan komma att bli
aktuell. Bland pågående utredningar kan nämnas
utredningen om NOU och de statliga insatserna
inom upphandlingsområdet samt utvärdering av
statistikreformen.

Statistikområdet har i hög grad påverkats av
EU-medlemskapet, med krav på anpassning av
medlemsländernas statistik. Det fördjupade sam-
arbetet inom unionen och den pågående utvidg-
ningen leder till att Europeiska kommissionen
fortlöpande ställer krav på uppbyggnad av ny
statistik. Regeringen konstaterar att kvalitetsut-
vecklingen inom statistiken har varit övervägan-
de positiv. Dock indikerar vissa SCB-studier att
kvalitetsförbättringstakten minskar.

3.3.2 De viktigaste statliga insatserna

Under de senaste åren har flera förändringar ge-
nomförts vad gäller strukturen för myndigheter-
na inom utgiftsområdet, för att bl.a. kunna ge
statliga myndigheter stöd av hög kvalitet. Exem-
pelvis har Riksrevisionsverkets uppgifter renod-
lats. Samtidigt har den nya myndigheten Eko-
nomistyrningsverket inrättas, med uppgift att
arbeta för en effektiv ekonomistyrning inom
staten. Efter avvecklingen av Lokalförsörjnings-
verket är det numera Statskontoret som har an-
svar för att bl.a. utföra analyser av lokalanvänd-
ning och lokalkostnader i staten som underlag
för en effektivisering av den statliga lokalförsörj-
ningen.

Statens kvalitets- och kompetensråd inrättades
den 1 januari 1999. Rådets uppgift är att stödja
myndigheterna i kvalitetsutveckling och kom-
petensförsörjning, som är nödvändig för uppfyl-

lande av målet att statsförvaltningen skall bedri-
vas effektivt och i det allmännas intresse. Rådet
har en viktig roll i genomförandet av regeringens
förvaltningspolitiska handlingsprogram.

En effektiv statsförvaltning kan bl.a. åstad-
kommas genom kontinuerlig granskning, utvär-
dering och omprövning av den statliga verksam-
heten.

Omfattningen av uppdraget för den statliga
revisionsverksamheten har utökats genom att
antalet revisionsobjekt har ökat de senaste åren.
RRV:s årliga revision har granskat och lämnat
revisionsberättelse för ca 300 myndigheter och
organisationer. RRV:s effektivitetsrevision har
avlämnat 12 egeninitierade granskningar och 16
regeringsinitierade revisioner. Granskningarna
har främst inriktats på statsfinansiellt betydelse-
fulla frågor inom områden som socialförsäkring,
utbildning, försvar och rättsväsende.

ESV har löpande försett regeringen med in-
formation om bl.a. utfall och prognoser för sta-
tens inkomster och utgifter. ESV har också be-
drivit ett omfattande arbete med utveckling och
normering inom ekonomistyrningsområdet. Ar-
betet har resulterat i skrifter, rådgivning och ut-
bildningar. ESV har även tillhandahållit ekono-
mi- och personaladministrativa system till
statliga myndigheter.

Statskontoret har till regeringen redovisat ca
40 utrednings- och utvärderingsuppdrag. Dessa
har utgjort ett led i regeringens arbete med att
ompröva, styra och effektivisera statlig verksam-
het. Statskontorets inköpssamordning inom IT-
området har, enligt Statskontorets bedömning,
lett till att den offentliga sektorns kostnader
minskats med 400 miljoner kronor årligen.

För en kostnadseffektiv hantering och för-
valtning av statsfinanserna är tillförlitliga pro-
gnoser och analyser nödvändigt. I och med infö-
randet av ett utgiftstak för den offentliga sektorn
har kraven på utfalls- och prognosinformationen
höjts väsentligt. Det är därför viktigt att pro-
gnosverksamheten har hög precision och förmå-
ga att kunna analysera de avvikelser som före-
kommer. Hos flera av utgiftsområdets
myndigheter pågår viktiga utvecklingsinsatser
inom detta område.

Arbetet med VEST A-projektet (Verktyg för
ekonomistyrning i staten), vilket syftar till att
skapa ett integrerat statligt system för prognoser,
budgetering, koncernredovisning, resultatstyr-
ning och betalningsinformation, har fortsatt
planenligt under 1998. Vissa framtida utveck-

14

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

lingsinsatser beskrivs närmare i volym 1, avsnitt
9, Ekonomisk styrning.

Riksdagen har beslutat att en registerbaserad
folk- och bostadsräkning skall genomföras. För
att fullfölja projektet har ytterligare 100 miljoner
kronor anslagits för investeringar i bl.a. lägen-
hetsregister och folkbokföring på lägenheter.
SCB, Lantmäteriverket, Riksskatteverket, de lo-
kala skattemyndigheterna och kommunerna
medverkar i projektet.

Ett arbete pågår inom en av regeringen tillsatt
delegation för ekologiskt hållbar upphandling,
som har till uppgift att driva på arbetet att ut-
veckla miljöanpassad upphandling. Delegationen
skall slutredovisa sitt arbete i december 1999.

NOU gjorde 1997 en utvärdering av lagen
(1992:1528) om offentlig upphandling. Utvärde-
ringen visade bl.a. att regelefterlevanden var
bristfällig på många håll. En rad åtgärder har
därför vidtagits för att komma tillrätta med pro-
blemen. NOU har bl.a. haft regeringens uppdrag
att kartlägga vilka statliga bolag som kan anses
utgöra upphandlande enheter samt att analysera
konsekvenserna av de förändringar i EG-
fördraget som Amsterdamfördraget medför be-
träffande möjligheterna att ställa miljökrav vid
offentlig upphandling. NOU har fastställt en till-
synsstrategi för att åstadkomma bättre regelef-
terlevnad vid offentlig upphandling genom aktiva
tillsynsåtgärder och initierat några tillsynsprojekt
i samma syfte.

3.3.3 Effekter av de statliga insatserna

Prestationer och effekter av den verksamhet som
bedrivs inom verksamhetsområdet finner man i
stor utsträckning inom statsförvaltningen. Ef-
fektivisering och utveckling av den statliga för-
valtningen syftar dock i vidare bemärkelse till ut-
veckling och effektivisering av all statlig
verksamhet.

RRV:s uppföljning visar att huvuddelen av in-
vändningarna i verkets revisionsberättelser åt-
gärdats inom ett år. De invändningar som inte
åtgärdats är med några undantag av den karaktä-
ren att de inte kan åtgärdas i efterhand. Effekti-
vitetsrevisionens granskningar har legat till grund
för en lång rad åtgärder från både regeringens
och myndigheternas sida. (Vissa exempel anges
under anslag A2 RRV.)

Arbetet med att åstadkomma bättre prognoser
är viktigt för regeringens möjligheter att ha
kontroll över de statliga utgifterna. Den ekono-

miska statistiken ligger bland annat till grund för
prognoserna och regeringen bedömer därför att
statistikens kvalitet fortlöpande bör förbättras,
men också att statistiken bör bli mer tillgänglig
för aktörer som har behov av att använda den.

För flera av myndigheterna inom verksam-
hetsområdet anser regeringen att en fortsatt ut-
veckling behövs vad gäller den resultatinforma-
tion som redovisas. För att en bra bedömning av
verksamheternas inriktning skall kunna göras är
det angeläget att analyser och bedömningar i
form av effektinformation utvecklas vidare.

3.3.4 Regeringens slutsatser

Regeringen anser att verksamheterna inom om-
rådet Effektivisering och utveckling av statlig för-
valtning har en viktig roll i arbetet med att vida-
reutveckla den statliga förvaltningen samt att
bl.a. ge riksdag, regering och andra aktörer rele-
vant och tillförlitligt beslutsunderlag. Regeringen
gör den samlade bedömningen att måluppfyllel-
sen inom verksamhetsområdet under 1998 har
varit tillfredsställande.

3.4    Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte haft några invänd-
ningar i revisionsberättelsen för år 1998 avseende
myndigheterna inom verksamhetsområdet.

3.5    Anslagsavsnitt

Al     Konjunkturinstitutet

Tabell 3.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

35 812

Anslags-
sparande

1051

1998

Utfall

1999

Anslag

37 640

Utgifts-
prognos

38 614

2000

Förslag

40 002

2001

Beräknat

42 258 1

2002

Beräknat

42 949 2

' Motsvarar 41 602 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 41 602 tkr i 2000 års prisnivå.

15

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Regeringens överväganden

De övergripande målen för Konjunkturinsti-
tutets (KI:s) verksamhet för budgetåret 1998 har
varit att utarbeta tillförlitliga analyser och pro-
gnoser av den ekonomiska utvecklingen inom
och utom landet samt att aktivt bidra till att den
ekonomiska statistiken håller en god kvalitet.
Verksamhetsmålen har bland annat inneburit att
utveckla analysen och metoderna för de medel-
fristiga beräkningarna samt för de finansiella
marknaderna och den internationella ekonomis-
ka utvecklingen.

Resultatbedömning

Konjunkturinstitutet utvärderar numera syste-
matiskt prognosernas träffsäkerhet med en lö-
pande uppföljning av tidigare prognoser. Särskil-
da studier av träffsäkerheten i prognoserna har
också genomförts. KI:s prognoser står sig väl i
såväl svensk som internationell jämförelse men
träffsäkerheten i prognoserna har inte nämnvärt
ökat över tiden. Tillförlitligheten för prognoser-
na för åren 1997 och 1998 har dock varit mycket
god. Som ett led i arbetet med att öka prognos-
precisionen under de senaste åren kan nämnas
framtagandet av månatliga konjunkturbaromet-
rar och kortsiktsindikatorer.

Kl tillfördes efter beslut av Riksdagen ett re-
surstillskott för år 1998. Detta har bland annat
använts för att förbättra metoderna för de me-
delfristiga beräkningarna och för att öka utrym-
met för analyser av såväl den internationella som
den finansiella utvecklingen, samt för att förstär-
ka den makroekonomiska kompetensen. Dess-
utom höjdes basresurserna för miljöräkenskaper.
En genomgripande organisationsförändring har
också genomförs under förra året.

En viss metodutveckling avseende de medel-
fristiga beräkningarna har genomförts under året
men analysen bör kunna utvecklas vidare. Be-
vakningen av de finansiella marknaderna har
också utökats. Nya analysmetoder har introdu-
cerats för räntebärande instrument och reala väx-
elkurser. Arbetet med att utarbeta en ny ekono-
metrisk modell påbörjades under förra året. Den
miljöekonomiska modellen har vidareutvecklats
samtidigt som scenarier för Långtidsutredningen
utarbetats.

Kl har i sitt budgetunderlag föreslagit en för-
ändring för perioden 2000 och framåt. Det gäller
en utvidgning av konjunkturbarometrarna som

föreslås bli betydligt mer heltäckande än idag. I
december 1997 tilldelades myndigheten utred-
ningsresurser för att utreda förutsättningarna för
en utvidgning av tjänstebarometem. Slutresulta-
ten redovisades i december 1998. Tjänstesektorn
står för drygt 40 % av Sveriges BNP men trots
detta täcker den nuvarande tjänstebarometem
endast 40 % av den privata tjänstesektorn. Stora
kunskapsluckor kvarstår således om en mycket
stor andel av Sveriges totala ekonomi. Tjänste-
barometem har varit i funktion sedan 1990.
Konjunkturbarometem har blivit ett allt viktiga-
re instrument i prognosarbetet och den används
av allt fler aktörer. En utvidgning av konjunktur-
barometem sammanhänger också i viss omfatt-
ning med den förbättring av den ekonomiska
statistiken som SCB (Nationalräkenskaperna)
ansvarar för.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Verksamheten omfattar bland annat försäljning
av statistiktjänster och utredningsuppdrag till
främst regeringskansliet och olika organisationer.
Institutet bedömer att volymen på de externa ut-
redningsuppdragen minskar något under de
närmaste åren.

Tabell 3.3 Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet

Intäkter

Kostnader

Resultat
(Intäkt -
kostnad)

Utfall 1998

3 252

3 228

24

Prognos 1999

2 500

2 500

0

Budget 2000

2 500

2 500

0

Slutsatser

Mot bakgrund av att en genomgripande organi-
sationsförändring genomfördes under 1998 in-
riktar sig regeringens myndighetsstyrning på att
följa upp det förändringsarbete som påbörjats på
Kl. På sikt bör de vidtagna förändringarna leda
till att träffsäkerheten i prognoserna ökar.

16

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

ITabell 3.4 Beräkning av anslaget för 2000                 1

Tusental kronor

Anslag 1999

37 640

Pris- och löneomräkning

170

Justering av premier

2 192

Förslag 2000

40 002

A2 Riksrevisionsverket

Under de närmaste åren kommer fokus alltmer
att inriktas på analyser av bristsituationer på
arbetsmarknaden som ett sätt att avgöra den
svenska ekonomins tillväxtpotential. Analysen av
BNP-utvecklingen kommer alltmer att ta sin ut-
gångspunkt i den svenska ekonomins utbudssida,
varvid en väsentligt ökad kunskap om tjänste-
sektorn (som bl. a involverar bristsituationer)
krävs.

Inom EU pågår för närvarande en utbyggnad
av barometrarna till att omfatta fler delar av
tjänstesektorn. En utvidgning av tjänstebarome-
tem i Sverige skulle förbättra möjligheterna att
göra prognoser över svensk ekonomi och göra
jämförelser med andra länder. Genom att tjäns-
tebarometern blir mer heltäckande kan också
prognosprecisionen öka samtidigt som vänd-
punkter kan upptäckas tidigare.

Regeringen anser därför att myndigheten bör
tillföras sammanlagt 1,6 miljoner kronor för en
utbyggnad av tjänstebarometem. Till följd av det
ansträngda budgetläget år 2000 tillförs dock
institutet budgetmedel först från och med år
2001. Ökningen finansieras genom omföring av
medel inom utgiftsområdet.

Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-
ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-
förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd
kompensation för premiema för avtalsförsäk-
ringarna. Anslaget har tillförts 2 192 000 kronor.

Tabell 3.5 Anslagsutveckling

Tusental kronor

153 181 1

Anslags-
sparande

17 356

1998

Utfall

1999

Anslag

132 978

Utgifts-
prognos

141 550

2000

Förslag

156 106

2001

Beräknat

158 499 2

2002

Beräknat

161 026 3

1 Första halvåret 1998 inkluderas den verksamhet som 1998-07-01 överfördes till Ek o-
nomistyrningsverket.

2 Motsvarar 156 106 tkr i 2000 års prisnivå.

3 Motsvarar 156 106 tkr i 2000 års prisnivå.

Den 1 juli 1998 fördes de av Riksrevisionsverkets
(RRV) verksamheter som inte hör till revisionen
över till det nybildade Ekonomistymingsverket
(ESV). RRV blev därmed en renodlad revi-
sionsmyndighet. Av anslagsutfallet för 1998 är

131,8 miljoner kronor hänförliga till RRV i sin
nuvarande form. På motsvarande sätt gäller att
nuvarande RRV:s del av anslagssparandet är 15,1
miljoner kronor.

Anslagssparandet förklaras av osäkerheter om
anslagsnivå i samband med delningen av RRV
samt att RRV erhållit regeringsuppdrag med sär-
skild finansiering. Regeringen har beslutat att
RRV får behålla anslagssparandet för att bland
annat finansiera utvecklingen av IT-stöd för revi-
sionen samt för kompetensutveckling. Större
delen av det ingående anslagssparandet från 1998
beräknas förbrukas under 1999.

Regeringens överväganden

Resultatbedömningen för RRV är avgränsad till
den renodlade revisionsmyndigheten RRV. Re-
sultatbedömningen för de verksamheter som
överfördes till ESV görs under anslaget A3 Eko-
nomistymingsverket.

Resultatbedömning

År 1998 uppgick de totala kostnaderna för
RRV:s verksamhet till 192,3 miljoner kronor. De
totala intäkterna av avgifter blev 68,7 miljoner
kronor. Vid utgången av 1998 hade myndigheten
279 personer anställda.

Nedan görs en resultatbedömning per verk-
samhetsgren.

17

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Årlig revision

Den årliga revisionens omfattning uppgick till
knappt hälften (49 %) av RRV:s totala kostna-
der. Under året har den årliga revisionen omfat-
tat granskning av årsredovisningar för räken-
skapsåret 1997 samt en översiktlig granskning av
delårsrapporter per 1998-06-30. Totalt innebar
detta att RRV reviderade 266 myndigheter och
fyra affärsverk. Därutöver var personal från RRV
revisorer eller medrevisorer i 102 statliga bolag,
116 stiftelser samt 44 övriga objekt, bl.a. kyrko-
samfund.

Tabell 3.6 Antalet revisionsobjekt

1994/95

1995/96

1997

1998

Affärsverk

4

4

4

4

Myndigheter

285

289

270

266

Statliga bolag

80

98

105

102

Stiftelser

41

50

100

1161

Övriga

39

37

37

44

Summa

449

478

516

532

1 Varav ca 60 stiftelser med s.k. anknuten förvaltning till statliga myndigheter.

Ett viktigt verksamhetsmål för den årliga revi-
sionen är att kvaliteten i revisionen skall vara
hög. RRV har under 1998 påbörjat ett arbete
med certifiering (kvalitetssäkring) av revisorer
inom den årliga revisionen.

Ett annat verksamhetsmål för den årliga revi-
sionen är att produktiviteten i revisionsarbetet
skall vara hög. Förändringen över tiden av ge-
nomsnittskostnaden för en revisionsberättelse
visar kostnadsproduktiviteten inom den årliga
revisionen. Genomsnittskostnaden för revisio-
nen har minskat under perioden 1994/95-1998.
Den förbättrade produktiviteten förklaras främst
av att den årliga revisionen i ökad utsträckning
kunnat ta hänsyn till det arbete som genomförts
av myndigheternas internrevision, insatser för
rådgivning och stöd har minskat och revisionsar-
betet bedrivs effektivare. Den obligatoriska del-
årsrapporten har också haft betydelse då den in-
neburit att fel upptäcks i ett tidigt skede och kan
åtgärdas i god tid före budgetårets slut utan re-
surskrävande insatser från revisionens sida.

Effektivitetsrevision

Effektivitetsrevisionens omfattning uppgick till
17 procent av RRV:s totala kostnader. Ett viktigt

verksamhetsmål för effektivitetsrevisionen är att
granskningarna i första hand skall inriktas mot
områden av stor statsfinansiell betydelse och
områden som har stor betydelse för ekonomins
och förvaltningens funktionssätt. Exempel på
områden som varit föremål för effektivitetsrevi-
sion under 1998 är skatteförvaltningens kon-
trollverksamhet, försvaret, miljöpolitiska styr-
medel, lokal skolutveckling och lönebidrag.

RRV har under 1998 avlämnat tolv rapporter
från den egeninitierade effektivitetsrevisionen.
Verksamhetsmålet i regleringsbrevet var minst
ett femtontal. En förklaring till att målet ej har
uppfyllts är att regeringsuppdragen tagit kom-
petens och resurser i anspråk. Även granskning-
arnas svårighetsgrad och omfattning har ökat.
Ett kvantitativt mål för antalet rapporter är enligt
regeringens bedömning ett begränsat styrmedel
eftersom det inte tar hänsyn till komplexitet och
omfattning. Ett sådant mål kan dessutom leda till
att angelägna granskningar nedprioriteras eller
skjuts på framtiden. Regeringen har därför i reg-
leringsbrevet för 1999 tagit bort målet om antalet
rapporter från effektivitetsrevisionen. Istället ut-
vecklar RRV ett system för uppföljning av ef-
fektivitetsrevisionen med bland annat resultat-
och kvalitetsindikatorer.

Ett annat verksamhetsmål för RRV har varit
att alla utgiftsområden skall vara föremål för
granskning inom en treårsperiod. Inkluderas re-
geringsuppdragen klarade RRV detta mål.

RRV:s redovisning visar att effektivitetsrevi-
sionens granskningar ensamma eller komplette-
rat med ytterligare utredningar har bidragit till en
lång rad åtgärder från både regeringens och
myndigheternas sida. Nedan följer några exem-
pel.

Inom totalförsvarets område har regeringen
fattat ett antal beslut för att tillvarata bespa-
ringsmöjligheter inom värnpliktsutbildningen.
Vidare har regeringen föreslagit en halvering av
civilpliktsutbildningen. Regeringen har även
uppdragit åt Försvarsmakten att redovisa myn-
dighetens åtgärder avseende formerna för löne-
bildning. Inom socialförsäkringsområdet har re-
geringen föreslagit förändringar av reglerna för
bidragsförskott. Inom miljöområdet har rege-
ringen gett Naturvårdsverket i uppdrag att bl.a.
utarbeta förslag till kriterier för arbetet med
skydd av skogsmark. Dessutom har miljöbalkens
utformning ändrats.

När det gäller myndighetsåtgärder inom om-
råden där effektivitetsgranskningar skett kan
dessa exemplifieras med att Riksskatteverkets

18

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

samverkan med skattemyndigheter i andra länder
förbättrats och att Industrifonden skärpt kraven
på näringspolitiskt tillskott, dvs. att Industrifon-
dens stöd skall vara en nödvändig förutsättning
för det aktuella företagets beslut att investera el-
ler expandera.

Direkt regeringsstöd

Med direkt regeringsstöd avses särskilda rege-
ringsuppdrag, löpande råd och stöd till regering-
en samt RRV:s arbete med remisser. Omfatt-
ningen av detta uppgick till 16 procent av RRV:s
totala kostnader.

Under 1998 har RRV totalt slutfört 16 rege-
ringsuppdrag varav fyra ingick i regeringens sats-
ning på kontrollfunktionen i staten. År 1997
uppgick antalet slutförda regeringsuppdrag till 20
stycken.

RRV har under 1998 yttrat sig över totalt 165
offentliga utredningar jämfört med 190 stycken
år 1997. Totalkostnaden för remissvaren har
minskat från 7,1 miljoner kronor 1997 till 5,1
miljoner kronor 1998. Styckkostnaden har mins-
kat från 38 000 kronor 1997 till 31 000 kronor
1998. Därmed har RRV uppfyllt verksamhets-
målet att den totala kostnaden för remissvar inte
får öka.

Internationell verksamhet

Den internationella verksamhetens omfattning
uppgick till 18 procent av RRV:s totala kostna-
der.

RRV är engagerad i flera internationella orga-
nisationer. Under 1998 har RRV inom ramen för
INTOSAI (den internationella organisationen
för nationella revisionsorgan) färdigställt IN-
TOSAI Code of Ethics, ett dokument som
grund för ett etiskt grundat förhållningssätt för
nationella revisionsorgan.

RRV:s tjänsteexport utgörs i huvudsak av bi-
ståndsprojekt på uppdrag av Sida. Tjänsteexpor-
ten syftar bland annat till att bidra till Sveriges
biståndspolitiska mål. Verksamheten är helt av-
giftsfinansierad. Under 1998 har långtidskon-
trakterad personal arbetat i Mogambique, Nami-
bia, Zimbabwe och Botswana. RRV har haft
korttidsuppdrag i Ryssland, Litauen och Molda-
vien. Den främsta förklaringen till att den inter-
nationella verksamhetens omfattning minskat
1998 är att Moqambiqueprojektet överförts till

ESV samt att långtidsuppdragen i Namibia och
Botswana avslutats under året.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 3.7 Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Miljoner kronor

Kostnader

Resultat
(Intäkt-
kostnad)

Uppdragsverksamhet

Intäkter

Utfall 1998

63,9

63,8

0,1

(varav tjänsteexport)

(24,4)

(25,0)

(-0,6)

Prognos 1999

62,0

64,5

-2,5

(varav tjänsteexport)

(16,5)

(17,5)

(-1)

Budget 2000

54,0

55,5

-1,5

(varav tjänsteexport)

(16,5)

(17)

(-0,5)

Utfallet 1998 avser endast den renodlade rev isionsmyndigheten RRV.

RRV:s avgiftsbelagda uppdragsverksamhet be-
räknas uppgå till 54 miljoner kronor år 2000.
Därutöver erhåller RRV avgiftsintäkter enligt 4 §
avgiftsförordningen (t.ex. försäljning av publika-
tioner samt resurssamordning med ESV och
Kommerskollegiet) vilka för 1998 uppgick till

5,6 miljoner. Sammantaget motsvarar avgiftsin-
täkterna ca 30 procent av verkets omslutning.

Myndigheter vars verksamhet till minst hälf-
ten finansieras med avgifter betalar för den årliga
revisionen. Detsamma gäller i huvudsak för af-
färsverk, bolag och stiftelser. För år 2000 beräk-
nas dessa intäkter till 25,5 miljoner kronor.

Avgiftsintäkter för regeringsuppdrag beräknas
till 20 miljoner kronor år 1999 för att därefter
minska till 12 miljoner kronor år 2000. Minsk-
ningen förklaras främst av att projektet Kon-
trollfunktionen i staten till stor del avslutas un-
der 1999. Viss verksamhet kommer dock att
bedrivas även år 2000 och därmed kommer RRV
även att få en del intäkter från kontrollprojektet
detta år.

Slutligen har RRV avgiftsintäkter för interna-
tionella uppdrag, i tabell 3.7 benämnda tjänsteex-
port, vilka för år 2000 beräknas bli 16,5 miljoner
kronor.

Slutsatser

RRV har, i enlighet med riksdagens och rege-
ringens beslut, omvandlats till en renodlad revi-
sionsmyndighet. Detta har stärkt revisionen och
förtydligat dess oberoende ställning. I kombina-
tion med RRV:s kvalitetssäkringsarbete kommer
detta att ge långsiktiga positiva effekter på revi-

19

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

sionens kvalitet vilket i sin tur bidrar till att höja
effektiviteten i hela statsförvaltningen och för-
bättra kvaliteten på statens redovisning.

Regeringen bedömer att RRV klarat sina åta-
ganden under 1998. Revisionen har genomförts
instruktionsenligt och målen för verksamheten
har i huvudsak uppnåtts. RRV har därmed på det
sätt som var tänkt bidragit till målet att statsför-
valtningen skall bedrivas effektivt och i det all-
männas intresse.

|Tabell 3.8 Beräkning av anslaget för 2000                1

Tusental kronor

Anslag 1999

132 978

Pris- och löneomräkning

+ 761

Lokalkostnadsbesparing

-300

Nivåhöjning pga. ändrad finan-
sieringsbild

+ 6 500

Justering av premier

+ 16 167

Förslag 2000

156 106

Regeringen föreslår ett anslag för år 2000 på
156 106 000 kronor. I beräkningen har hänsyn
tagits till tidigare beslutad lokalkostnadsbespa-
ring på 300 000 kronor. Förslaget inkluderar en
förstärkning med 6 500 000 kronor som kom-
pensation för det minskade bidrag till RRV:s
centrala ledningskostnader som flytten av den
avgiftsfinansierade verksamheten till ESV inne-
bar. En utomstående granskning har visat att
RRV har jämförelsevis låga administrativa kost-
nader. Förstärkningen finansieras genom ompri-
oriteringar inom Finansdepartementets ansvars-
område. Vid anslagsberäkningen har en teknisk
justering gjorts av anslaget. Justeringen har ge-
nomförts för att korrigera tidigare i anslaget in-
lagd kompensation för premierna för avtalsför-
säkringarna. Anslaget har tillförts 16 167 000
kronor. För budgetåret 2000 har 530 000 kronor
budgeterats under anslaget Al 3 Utvecklingsar-
bete för försöksverksamhet med ett externt ve-
tenskapligt råd i syfte att bidra till kvalitetssäk-
ring av den verksamhet som bedrivs inom
effektivitetsrevisionen.

A3 Ekonomistyrningsverket

|Tabell 3.9 Anslagsutveckling                              1

Tusental kronor

22 076 1

Anslags-
sparande

4 199

1998

Utfall

1999

Anslag

55 550

Utgifts-
prognos

55 190

2000

Förslag

60 960

2001

Beräknat

61 895 1

2002

Beräknat

62 881 3

'Avser perioden 1998-07-01 - 1998-12-31.

2 Motsvarar 60 960 tkr i 2000 års prisnivå.

3 Motsvarar 60 960 tkr i 2000 års prisnivå.

Ekonomistyrningsverket (ESV) bildades den 1
juli 1998. Motsvarande verksamhet bedrevs tidi-
gare vid Riksrevisionsverket (RRV) samt Statens
pensionsverk (SPV).

Anslagsutfallet och anslagssparandet i tabell
3.9 avser den verksamhet som bedrivits inom
ESV under andra halvåret 1998. Den finansiella
redovisningen av motsvarande verksamhet under
första halvåret redovisas under anslaget A2 Riks-
revisionsverket och utgiftsområde 14 Arbets-
marknad och arbetsliv.

Anslagssparandet för andra halvåret 1998 för-
klaras av att det funnits ett stort antal vakanser
under uppbyggnadsskedet. Regeringen har be-
slutat att ESV skall behålla anslagssparandet så
att bl.a. de verksamheter som senarelagts skall
kunna genomföras med bibehållen ambitionsni-
vå. Det gäller bl.a. verkets medverkan i utveck-
lingsarbetet i anslutning till VEST A-projektet.

Prognosen för 1999 innebär att ESV förbrukar
1 500 000 kronor av anslagssparandet under rä-
kenskapsåret. Resterande anslagssparande beräk-
nas förbrukas under år 2000.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Resultatbedömningen omfattar både den verk-
samhet som bedrivits inom ESV under andra
halvåret 1998, och motsvarande verksamhet in-
om RRV och SPV under första halvåret.

Verksamhetsområdet Information om statlig
ekonomi har till uppgift att leverera aktuell, till-
förlitlig och relevant information om den statliga
ekonomin.

Arbetet inom verksamhetsområdet har om-
fattat såväl löpande produktion av information
om statlig ekonomi som vidareutveckling av

20

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

metoder, tekniker och presentationsformer vad
avser informationen.

Den löpande produktionen har under året
omfattat bl.a. prognoser, statsbudgetens månads-
och årsutfall, underlag till nationalräkenskaperna
vad gäller statens verksamhet samt underlag till
årsredovisningen för staten. Regeringen bedö-
mer att informationen om den statliga ekonomin
håller en hög kvalitet. Exempelvis visar en utred-
ning som genomfördes under 1998 att avvikel-
serna mellan prognos och utfall är relativt små.

Utvecklingsarbetet har varit inriktat på bl.a.
vidareutveckling av analyserna i anslutning till
prognoserna, förlängning av prognoshorisonten
så att prognoserna kan omfatta hela den treåriga
perioden för utgiftstaket samt bedömning av be-
hov och möjligheter att löpande under året följa
upp statsbudgetens utfall på en nivå under anslag.
Regeringen bedömer att de genomförda och på-
började utvecklingsinsatserna skapar förutsätt-
ningar för ökad aktualitet, tillförlitlighet och re-
levans vad avser informationen om den statliga
ekonomin.

Verksamhetsområde Resultatstyrning och fi-
nansiell styrning har till uppgift att genom me-
todutveckling, regler och stöd vidareutveckla och
förbättra den ekonomiska styrningen i staten.
Insatserna skall riktas mot både regering och
myndigheter.

Inom ramen för verksamhetsområdet har fö-
reskrifter utfärdats till olika ekonomiadministra-
tiva förordningar. Utvecklingsarbetet har kretsat
kring frågeställningar som berör såväl resultat-
styrning som finansiell styrning. Exempel på
områden som varit föremål för utvecklingsarbete
är informationsinnehållet i regleringsbreven, re-
geringens resultatinformation till riksdagen samt
koncernredovisningen i staten.

Regeringen bedömer att de insatser som ge-
nomförts inom verksamhetsområdet under 1998
har bidragit till en positiv utveckling av den eko-
nomiska styrningen av den statliga verksamhe-
ten. Samtidigt kan regeringen konstatera att delar
av det angelägna utvecklingsarbetet inom områ-
det inte har kunnat genomföras i den takt som är
önskvärd. Orsaken till det är att verksamhetsom-
rådet haft stora vakanser i anslutning till omor-
ganisationen.

Verksamhetsområde Ekonomi- och perso-
naladministrativa system har till uppgift att till-
handahålla ekonomi- och personaladministrativa
system med tillhörande stödtjänster till statliga
myndigheter.

Arbetet har under 1998 varit inriktat på bl.a.
implementering och uppgradering av systemen
vid ett stort antal myndigheter, utfasning av det
stordatorbaserade systemet Cosmos, 2000-
säkring av systemen samt utbildnings- och kon-
sultinsatser i anslutning till systemen. Därutöver
har ESV under 1998 startat ESV AGRESSO
Driftservice i syfte att erbjuda mindre och me-
delstora myndigheter utvidgat stöd inom det
ekonomiadministrativa området.

Verksamheten inom det personaladministrati-
va området har omstrukturerats i enlighet med
strategin att staten i fortsättningen inte skall ut-
veckla egna nya system.

Regeringen bedömer att de insatser som ge-
nomförts under 1998 bidragit till att flertalet
myndigheter har väl fungerande ekonomi- och
personaladministrativa system. En enkätstudie
som genomfördes under 1998 visar bl.a. att de
myndigheter som använder ekonomisystemet
Agresso gav såväl systemet som ESV ett gott
betyg.

ESV:s internationella verksamhet omfattar dels
medverkan i olika internationella organisationer
och nätverk, dels tjänsteexport.

Tjänsteexporten riktades under 1998 till bl.a.
Mozambique, Ryssland och Sydafrika.

Budget för avgiftsfinansierad verksamhet

Tabell 3.10 Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet

Intäkter

Kostnader

Resultat
(Intäkt -
kostnad)

Utfall 1998 1

125 939

114 530

11 409

(varav tjänsteexport)

(6 960)

(6 452)

(508)

Prognos 1999

230 000

214 000

16 000

(varav tjänsteexport)

(17 000)

(16 200)

(800)

Budget 2000

187 374

188 374

-1000

(varav tjänsteexport)

(15 000)

(15 000)

0

1 Uppgifterna avseende utfall 1998 avser perioden 1998-07-01 -1998-12-31

Uppgifterna avseende utfallet för 1998 avser
endast andra halvåret 1998. Intäkterna och kost-
naderna för motsvarande verksamhet under
första halvåret var 80 700 000 kronor respektive
81 800 000 kronor för den verksamhet som be-
drevs inom RRV, och 30 008 000 kronor respek-
tive 33 210 000 kronor för den verksamhet som
bedrevs inom SPV. Avgiftsintäkterna motsvarar
ca 83 procent av verkets omslutning.

21

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Slutsatser

Genom bildandet av ESV har förutsättningar
ytterligare förbättrats för den ekonomiska styr-
ningen i staten. Regeringen bedömer att det ar-
bete med uppbyggnad av verket som genomförts
under 1998 har skapat en god grund att arbeta
vidare ifrån. Målen för verksamheten ligger fast.

Tabell 3.11 Beräkning av anslaget för 2000

Tusental kronor

Anslag 1999

55 550

Pris-och löneomräkning

+ 426

Justering av premier

+ 4 984

Förslag 2000

60 960

Regeringen föreslår ett anslag för år 2000 på
60 960 000 kronor. För 2001 och 2002 har an-
slaget beräknats till 61 895 000 kronor respektive
62 881 000 kronor.

Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-
ring gjorts av anslaget för att korrigera tidigare i
anslaget inlagd kompensation för premier för
avtalsförsäkringarna. Anslaget har tillförts
4 984 000 kronor.

A4 Statskontoret

Tabell 3.12 Anslagsutveckling

Tusental kronor

1998

Utfall

66 960

Anslags-
sparande

9 947

1999

Anslag

64 597

Utgifts-
prognos

69 000

2000

Förslag

73 065

2001

Beräknat

74 2261

2002

Beräknat

75 4482

1 Motsvarar 73 065 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 73 065 tkr i 2000 års prisnivå.

Statskontoret har under 1998 utnyttjat cirka 2
miljoner kronor av sitt anslagssparande mot pla-
nerade 3,4 miljoner kronor. Den avgiftsfinansie-
rade inköpssamordningen redovisar för 1998 ett
överskott på drygt 19 miljoner kronor till följd
av fortsatt kraftig ökning av försäljningen av per-
sondatorer.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Statskontorets del av effektmålen inom utgifts-
område 2 är att bidra till en ökad effektivitet i
statsförvaltningen, bidra till utvecklingen av den
elektroniska infrastrukturen för data- och tele-
kommunikation, erbjuda myndigheterna stöd på
IT- och teleområdet avseende inköpssamordning
och tillhandahållande av ramavtal som skapar
bättre villkor och leder till sänkta kostnader samt
att med hjälp av statistik öka kunskapen om den
statliga förvaltningen.

Statskontoret har under budgetåret lämnat re-
geringen stöd i arbetet med att utvärdera, om-
pröva, effektivisera och styra statlig och statligt
finansierad verksamhet. Efterfrågan är hög och
myndigheten tvingas varje år avvisa ett flertal
förfrågningar. Uppdragen har bl.a. berört rege-
ringens utvärdering och omprövning av statlig
och statligt finansierad verksamhet, regeringens
resultatstyrning och uppföljning samt förutsätt-
ningarna för förvaltningen att ta till vara svenska
intressen i EU-arbetet. Ett viktigt uppdrag på
IT-området har varit att lämna samlade bedöm-
ningar av myndigheternas arbete för att 2000-
säkra informationssystemen inför övergången till
år 2000.

Statskontoret erbjuder myndigheterna stöd på
IT- och teleområdet avseende inköpssamord-
ning. Försäljningen över de avtal myndigheten
tecknar har ökat kraftigt de senast tre åren och
uppgick 1998 till 4 miljarder kronor. Ökningen
förklaras bl. a. av att kommuner och landsting
fr.o.m. 1998 fick möjlighet att utnyttja avtalen.

Statskontorets mätningar av hur uppdragsgi-
varna bedömer kvaliteten i avslutade uppdrag vi-
sar att kvaliteten 1998 sjunkit jämfört med de ni-
våer som redovisades för 1997 och att den även
är något lägre än motsvarande siffra för 1996. Av
uppdragsgivarna gör 78% bedömningen att
Statskontorets insats var bra eller mycket bra
jämfört med 85% för år 1997. Statskontoret har
analyserat de bakomliggande orsakerna till re-
sultaten. Myndigheten har inlett ett arbete för att
bl.a. bättre säkra kvaliteten i uppdragen samt
stärka den ekonomiska uppföljningen på upp-
dragsnivån.

Regeringen anser att det är värdefullt att
Statskontoret arbetar med systematisk verksam-
hetsutveckling med utgångspunkt i uppdragsgi-
varnas uppfattning om kvaliteten hos myndig-
hetens tjänster. Regeringens bedömning är att

22

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Statskontoret uppnått ett tillfredsställande re-
sultat under budgetåret. Regeringen utgår från
att kvaliteten i verksamheten nu kontinuerligt
förbättras.

Tabell 3.13 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Intäkter
som får
disponeras

Kostnader1

Resultat
(intäkt -
kostnad)

Offentlig-
rättslig
verksamhet

Intäkter till
inkomsttitel
(Som inte får
disponeras)

SPAR-avgifter

Utfall 1998

7 183

0

0

7 183

Prognos 1999

8 000

0

0

8 000

Budget 2000

8 300

0

0

8 300

Landstings-
avtalen
Utfall 1998

8 633

0

0

8 633

Prognos 1999

8 605

0

0

8 605

Budget 2000

7 650

0

0

7 650

1 Kostnaderna för SPAR belastar anslaget A4. Kostnaderna för landstingsavtalen b e-
lastar anslaget A5.

Statskontoret svarar för kanslifunktionen för
Statens personadressregisternämnd (SPAR) lik-
som för administrationen av vissa avtal som slu-
tits mellan Statens förhandlingsnämnd och vissa
landsting (”landstingsavtalen”).

Tabell 3.14 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet

Inköpssamordning

Intäkter

Kostnader

Resultat
(Intäkt -
kostnad)

Utfall 1998

41 841

22 685

19 156

(varav tjänsteexport)

0

0

0

Prognos 1999

34 000

33 990

10

(varav tjänsteexport)

0

0

0

Budget 2000

34 000

34 000

0

(varav tjänsteexport)

0

0

0

Statskontorets kostnader för inköpssamordning-
en finansieras genom avgifter som tas ut av de
leverantörer som myndigheten träffar avtal med.

Slutsatser

Målen för verksamheten ligger fast. Statskonto-
ret skall fortsätta att utveckla och stärka sin roll
som regeringens stabsorgan för utvärderingar av
den statliga förvaltningen och därmed kvaliteten
i verksamheten. Det är mycket värdefullt att
myndigheten arbetar med systematisk verksam-

hetsutveckling i syfte att kontinuerligt höja kva-
liteten.

Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-
ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-
förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd
kompensationen för premiema för avtalsförsäk-
ringarna. Anslaget har tillförts 5 944 000 kronor.

ITabell 3.15 Beräkning av anslaget för 2000               1

Tusental kronor

Anslag 1999

64 597

Lokalkostnadsbesparing enligt tidigare beslut

-1081

Justering av premier

+5 944

Pris- och löneomräkning

+3 605

Förslag 2000

73 065

Regeringen föreslår ett anslag för år 2000 på
73 065 000 kronor. För 2001 och 2002 har ansla-
get beräknats till 74 226 000 kronor respektive
75 448 000 kronor.

A5 Täckning av merkostnader för
lokaler

ITabell 3.16 Anslagsutveckling                            1

Tusental kronor

16 699

Anslags-
sparande

6 775

1998

Utfall

1999

Anslag

17 000

Utgifts-
prognos

16 827

2000

Förslag

16 400

2001

Beräknat

8 800 1

2002

Beräknat

0

1 Motsvarar 8 628 tkr i 2000 års prisnivå.

De utgifter som belastar anslaget är hyror för
vissa tomma lokaler som staten har betalnings-
ansvaret för till dess avtalen går att avveckla. De
huvudsakliga faktorer som styr utgifterna på om-
rådet är avtalskonstruktionerna samt möjlighe-
terna att upplåta lokalerna i andra hand.
Statskontoret disponerar anslaget.

Regeringens överväganden

Det besparingsmål som regeringen fastställde för
anslaget för år 1998 har uppfyllts. Med hänsyn
till innevarande års besparingskrav bör belast-
ningen på anslaget bli högst ca. 19,5 miljoner
kronor. Utgiftsprognosen indikerar att Stats-

23

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

kontoret kommer att uppnå även detta mål. I
tilläggsbudget för innevarande budgetår överför-
des 3,5 miljoner kronor från anslaget till anslaget
för avveckling av Lokalförsörjningsverket. An-
slagssparandet får kvarstå eftersom anslaget bör
innehålla en reserv för återställningskostnader
som kan bli aktuella då hyresavtalen löper ut.

Slutsatser

För budgetåret 2000 föreslår regeringen ett an-
slag på 16,4 miljoner kronor. För 2001 och 2002
har anslaget beräknats till 8,8 miljoner kronor
respektive 0 kronor.

A6 Statistiska centralbyrån

Tabell 3.17 Anslagsutveckling

Tusental kronor

1998

Utfall

329 454

Anslags-
sparande

10 554

1999

Anslag

355 127 1

Utgifts-
prognos

356 000

2000

Förslag

384 772

2001

Beräknat

390 106 2

2002

Beräknat

394 757 3

1 Varav 2 000 tkr på tilläggsbudget i statsbudgeten för budgetåret 1999 i

i samband

med 1999 års ekonomiska vårpropositon.

2 Motsvarar 384 622 tkr i 2000 års prisnivå.

3 Motsvarar 383 572 tkr i 2000 års prisnivå.

Statistiska centralbyråns (SCB) mål är att bidra
till ökad kunskap om tillstånd, utveckling och
samband i samhället i stort genom statistik grun-
dad på vetenskapliga metoder. SCB:s verksamhet
omsluter ca 700 miljoner kronor och finansieras
till ca 50 procent med avgifter. Vid utgången av
1998 var anslagssparandet 10 miljoner kronor
vilket i stort sett motsvarar förseningar i statis-
tikproduktionen. SCB får disponera hela anslags-
sparandet. Merparten av medlen kommer att fi-
nansiera inarbetning av förseningarna. Över-
skottet i den avgiftsfinansierade verksamheten
var 22 miljoner kronor. Under 1999 har 2,7 mil-
joner kronor av anslaget ställts till regeringens
disposition.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Den löpande statistikproduktionen har genom-
förts enligt planerna. Förseningarna i produktio-
nen har dock ökat något under året. Särskilda in-
satser har gjorts och pågår för att förbättra den
ekonomiska statistiken i enlighet med regering-
ens krav. Ansvaret för statistiken över EU:s in-
terna handel (Intrastat) har den 1 januari 1999
tagits över från Tullverket. Anpassningar av sta-
tistiken till de krav som är beslutade inom EU
har genomförts. Statistikens tillgänglighet och
flexibilitet har successivt ökat som resultat av
bl.a. övergång till databasbaserad statistikpro-
duktion, nya statistiska databaser och ökad pub-
licering via Internet. Förvaltningsuppgifterna har
fullföljts enligt intentionerna. Kvalitetsutveck-
lingen har varit övervägande positiv. Vissa SCB-
studier indikerar dock att förbättringstakten av-
tog under 1998. Myndighetens ekonomi är god
efter tidigare års obalans mellan intäkter och
kostnader. Besparingskraven har uppnåtts och
anslagssparandet har ökat. Underlag som SCB
har tagit fram indikerar en produktivitetstillväxt
på ca 4 procent från 1997 till 1998.

Tabell 3.18 Utveckling för avgiftsbelagd verksamhet

Tusental kronor

1995/96

18 mån

1996

1997

1998

Intäkter

485 000

338 800

377 800

369 000

Kostnader

490 800

349 400

384 200*

346 600

Resultat

- 5 800

- 10 400

- 6 400

22 400

Ack. över-

28 200

13 800

36 200

skott

1 Inkl, extraordinära omstruktureringskostnader på ca 15 mkr.

Den avgiftsfinansierade verksamhetens intäkter
har under 1998 minskat med 2 procent. Samti-
digt har kostnaderna minskat med 10 procent
vilket innebär att resultatet har förbättrats be-
tydligt jämfört med de närmast föregående åren.

24

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

ITabell 3.19 Budget för avgiftsbelagd verksamhet           1

Tusental kronor

Uppdragsverk-

Intäkter

Kostnader

Resultat

samhet

(Intäkt-kostnad)

Utfall 1998

369 000

346 600

22 400

Prognos 1999

368 000

363 000

5 000

Budget 2000

375 000

375 000

0

SCB bedömer att en viss fortsatt ökning av den
avgiftsfinansierade verksamheten är trolig. En
förutsättning är att man kan behålla nivån på
uppdragen från de stora statistikkunderna och
tjänsteexporten.

Slutsatser

Regeringen bedömer att SCB i allt väsentligt har
nått upp till de mål som gäller för verksamheten.
Det är positivt att den löpande statistikproduk-
tionen har fullföljts enligt planerna och att myn-
dighetens ekonomi nu är i balans. Det är angelä-
get att kvaliteten i statistikproduktema är hög
och att det sker en fortlöpande förbättring.

Målen för verksamheten ligger fast. Ekono-
misk statistik, uppbyggnad av ett yrkesregister
och förberedelser för en registerbaserad folk-
och bostadsräkning är verksamheter som skall
prioriteras.

God tillgänglighet till information är nödvän-
digt för att kunna bevara och utveckla demokra-
tin. För att öka tillgängligheten till SCB:s statis-
tiska databaser via Internet avser regeringen att
uppdra åt SCB att påbörja ett arbete som syftar
till fri tillgång till dessa databaser.

ITabell 3.20 Beräkning av anslaget för 2000               1

Tusental kronor

Anslag 1999

355 127

Pris- och löneomräkning

+ 1822

Yrkesregister

+ 6 000

Justering av premier

+ 30 861

Lokalkostnadsbesparing enligt
tidigare beslut

-7 038

Engångsbelopp under 1999

- 2 000

Förslag 2000

384 772

Regeringen föreslår ett anslag för år 2000 på

384 772 000 kronor. Beräkningarna inkluderar en
förstärkning med 6 miljoner kronor för upp-
byggnad av ett yrkesregister. Förstärkningarna

finansieras genom att anslaget A13 Utvecklings-
arbete under utgiftsområde 2 minskas med 2
miljoner kronor, anslaget Bl Riksförsäkringsver-
ket under utgiftsområde 10 minskas med 1 mil-
jon kronor, anslaget B3 Forskning, utveckling och
utbildning m.m. under utgiftsområde 14 minskas
med 2 miljoner kronor och anslaget E2 Utveck-
lingsarbete inom Utbildningsdepartementets om-
råde m.m. under utgiftsområde 16 minskas med
1 miljon kronor.

Vid beräkningen har en teknisk justering
gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts
för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kom-
pensation för premiema för avtalsförsäkringarna.
Anslaget har tillförts 30 861 000 kronor.

Anslaget för år 2001 har beräknats till
390 106 000 kronor. Anslaget för år 2002 har be-
räknats till 394 75 7 000 kronor. Beräkningarna
för 2002 inkluderar en engångsvis neddragning
av anslaget med drygt 1 miljon kronor för att fi-
nansiera kostnaderna för den registerbaserade
folk- och bostadsräkningen.

A7 Folk- och bostadsräkning

ITabell 3.21 Anslagsutveckling                            1

Tusental kronor

21 491

Anslags-
sparande

116 377

1998

Utfall

1999

Anslag

70 000

Utgifts-
prognos

15 000

2000

Förslag

13 000

2001

Beräknat

10 000

2002

Beräknat

78 000

Det stora anslagssparandet vid utgången av 1998
förklaras av att förberedelserna för en registerba-
serad folk- och bostadsräkning är kraftigt förse-
nade.

Regeringens överväganden

Riksdagen beslutade år 1995 att det skall ge-
nomföras en registerbaserad folk- och bostads-
räkning år 2000 och att denna skall föregås av en
försöksverksamhet i Gävle och delar av Stock-
holm (prop. 1995/96:90, bet. 1995/96:FiU6,
rskr. 1995/96:117). Försöksverksamheten har
genomförts och utvärderats. Utvärderingen visa-
de att uppläggningen av lägenhetsregistret i för-
söksområdena har fungerat bra medan folkbok-

25

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

föringen har inneburit vissa problem genom att
en mindre del av befolkningen inte har kunnat
folkbokföras på lägenheter. Dessa problem be-
döms emellertid vara av övergående karaktär och
kunna lösas bl.a. genom att skapa stabila lägen-
hetsbeteckningar.

Regeringen lämnade i tilläggsbudget till stats-
budgeten för budgetåret 1999 förslag om ytterli-
gare medel för verksamheten och förslag om
medel för uppbyggnad av ett yrkesregister. Vida-
re informerade regeringen att genomförandet av
den första registerbaserade folk- och bostadsräk-
ningen kommer att försenas. Riksdagen godkän-
de regeringens förslag (prop. 1998/99:100, bet.
1998/99:FiU27, rskr. 1998/99:249). Regeringen
avser att återkomma till riksdagen med förslag
till lagstiftning om uppläggning av ett yrkesre-
gister, ett lägenhetsregister och folkbokföring på
lägenheter samt den reglering som behövs för att
genomföra en registerbaserad folk- och bostads-
räkning.

Slutsatser

Regeringen föreslår ett anslag för år 2000 på 13
miljoner kronor. Anslaget för år 2001 har beräk-
nats till 10 miljoner kronor. Anslagsnivån är be-
räknad utifrån antagandet att det stora anslags-
sparandet förbrukas under år 2000 och 2001.
Anslaget för 2002 har beräknats till 78 miljoner
kronor.

A8 Kammarkollegiet

Tabell 3.22 Anslagsutveckling

Tusental kronor

1998

Utfall

24 951

Anslags-
sparande

8 530

1999

Anslag

24 256

Utgifts-
prognos

29185

2000

Förslag

32 889

2001

Beräknat

33 408 1

2002

Beräknat

33 954 1

1 Motsvarar 32 889 kr i 2000 års prisnivå.

Kollegiets verksamhet är numera till största de-
len (drygt 80 procent) finansierad via avgifter
och andra ersättningar. När det gäller den an-
slagsfinansierade delen skedde under 1998 en viss
minskning av det stora anslagssparandet. Under
1999 förväntas anslagssparandet i princip förbru-
kas eftersom kollegiet för närvarande har flera

uppgifter som inte finansieras inom den ordina-
rie ramen.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

I årsredovisningen för 1998 redovisas kollegiets
verksamhet under 14 verksamhetsgrenar gruppe-
rade inom två områden, Myndighetsuppgifter
och Uppdragsverksamhet. Sammantaget har
kollegiet uppnått ett gott resultat i verksamheten
även under 1998.

Myndighetsuppgifter

Arvsfondsärendena har av kollegiet hanterats in-
om uppsatta normtider och fastigheternas för-
säljningsvärden har överstigit värderingarna.
Totalt sett har dock fonden tillförts mindre ka-
pital än 1997 (ca 25 procent mindre). Inom de
tre rättsliga verksamhetsgrenarna Arvs-, gåvo-
och stämpelskatt, Stiftelserätt och Vattenrätt har
kollegiet på ett tillfredsställande sätt bidragit till
målet att upprätthålla en konsekvent rätts-
tillämpning. Auktorisationsprövningen av tolkar
och översättare har kollegiet inriktat på de språk-
grupper där samhällsbehoven varit störst. De ga-
rantier som reseföretagen ställt på kollegiets
uppmaning har i samtliga fall där de behövt tas i
anspråk täckt resenärernas krav. Kollegiet har
dessutom utvecklat tillsynsverksamheten på om-
rådet. När det gäller kollegiets roll som kansli-
funktion till nämndmyndigheter bedöms stödet i
samtliga fall ha bidragit till ett gott resultat för
nämnderna. Verksamhetsgrenen Inköpssamord-
ning startades under budgetåret. Uppbyggnads-
arbetet har fungerat bra och verksamheten har
fått en bra start.

Uppdragsverksamhet

Även när det gäller verksamhetsområdet Upp-
dragsverksamhet är bilden i stort positiv. Verk-
samhetsgrenen Administrativ service kan för
andra året i rad uppvisa en mindre vinst. Utveck-
lingen inom Det statliga försäkringssystemet är
god för samtliga försäkringsslag. Det ekonomis-
ka resultatet är positivt, även inom verksamhets-
skyddet som fått bära delar av kostnaderna för
hallandsås skadan under budgetåret. Avkastning-
en inom Fondförvaltningens aktiekonsortium
överstiger jämförelseindex för femte året i rad
och räntekonsortiets genomsnittliga avkastning
för den senaste femårsperioden ligger också över

26

sitt jämförelseindex. Ett av målen för verksam-
hetsgrenen Fordringsbevakning är att avgiftsin-
täkterna skall täcka minst 70 procent av verk-
samhetens kostnader över tiden. Under 1998
uppnådde kollegiet endast en kostnadstäckning
på 60 procent.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

ITabell 3.23 Uppdragsverksamhet                        1

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet

Intäkter

Kostnader

Resultat
(Intäkt -
kostnad)

Utfall 1998

135 680

122 014

13 666

Prognos 1999

136 100

124 400

11 700

Budget 2000

126 900

116 900

10 000

Slutsatser

De senaste åren har regeringen framhävt kollegi-
ets roll att fungera som stabsorgan med kapacitet
att snabbt och flexibelt kunna ta emot och av-
veckla verksamheter inom olika områden. Det är
viktigt att kollegiet fortsätter att utveckla sin or-
ganisation och kompetens så att myndigheten
även i framtiden kan klara denna svåra uppgift
med gott resultat.

I kollegiets roll som stabsmyndighet ligger
även att ge stöd och service åt de små myndig-
heterna samt att ta ett särskilt ansvar för att be-
vaka dessa myndigheters intressen i olika sam-
manhang. En annan viktig uppgift för kollegiet
är att utgöra det statliga egenregialtemativet när
det gäller vissa verksamheter som staten har ett
intresse att bedriva vid sidan av den privata sek-
torn, t.ex försäkringar, fondförvaltning och in-
kassoverksamhet.

När det gäller kollegiets nya uppgift att ansva-
ra för samordningen av den statliga upphand-
lingen börjar denna verksamhet nu finna sina
former. Det är således nu möjligt att närmare be-
stämma en permanent finansiering av inköps-
samordningen. Från och med år 2000 kommer
verksamheten att finansieras via de provisioner
som de upphandlingsansvariga myndigheterna
tar ut av leverantörerna i samband med utnytt-
jandet av de för staten gemensamma ramavtalen.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

|Tabell 3.24 Beräkning av anslaget för 2000                |

Tusental kronor

Anslag 1999

24 256

Pris- och löneomräkning

109

Överföring frän uo 4, anslaget F7

3 000

Överföring frän uo 17, anslaget Kl

50

Justering av premier

5 474

Förslag 2000

32 889

Kammarkollegiets anslag för 2000 inkluderar en
överföring på 3 000 000 kronor från anslaget F7
Diverse kostnader för rättsväsendet inom ut-
giftsområde 4. Överföringen motiveras av att an-
slaget F7 föreslås avvecklas och att kollegiet i så
fall tillförs medel från anslaget i proportion till
myndighetens belastning på anslaget. Överför-
ingen från anslaget Kl Stöd till trossamfund in-
om utgiftsområde 17 förklaras av kollegiets nya
uppgift att fastställa begravningsavgift för perso-
ner som inte tillhör Svenska kyrkan. Vid anslags-
beräkningen har dessutom en teknisk justering
gjorts. Justeringen har genomförts för att korri-
gera den kompensation för premierna i avtalsför-
säkringarna som tidigare lagts in i anslaget.

Anslaget för 2001 har beräknats till 33 408 000
kronor och för år 2002 till 33 954 000 kronor .

A9 Nämnden för offentlig
upphandling

ITabell 3.25 Anslagsutveckling                            1

Tusental kronor

8 150

Anslags-
sparande

1 075

1998

Utfall

1999

Anslag

6 427

Utgifts-
prognos

7 503

2000

Förslag

7 637

2001

Beräknat

7 247 1

2002

Beräknat

7 363 2

1 Motsvarar 7 137 tkr i 2000 års prisnivå

2 Motsvarar 7 137 tkr i 2000 års prisnivå

Nämnden för offentlig upphandling (NOU) ha-
de vid utgången av 1998 ett anslagssparande på
1 075 000 kronor.

Anslagssparandet har använts på det sätt som
regeringen angav i budgetpropositionen för
1995, nämligen för bl.a. finansiering av extra an-
ställd personal och viss statistikinsamling.

27

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Anslagssparandet beräknas komma att för-
brukas under 1999.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Det övergripande målet för NOU har varit att
verka för att offentlig upphandling sker affärs-
mässigt, effektivt och i enlighet med lagen
(1992:1528) om offentlig upphandling (LOU),
EG:s rättssystem på området och WTO-
överenskommelsen vad avser offentlig upphand-
ling-

NOU har i allt väsentligt uppnått de i regle-
ringsbrevet uppsatta målen för sin verksamhet.
Inom verksamhetsområdet Tillsyn skall ökad
efterlevnad av regelsystemet bland upphandlande
enheter nås.

NOU har under året, som en uppföljning av
1997 års utvärdering av LOU, fastställt en till-
synsstrategi för att åstadkomma bättre regelef-
terlevnad genom aktiva tillsynsåtgärder. Vidare
har NOU gjort en inledande kartläggning av oli-
ka typer av brister som har kunnat konstateras i
framför allt rättsfall och NOU:s ärenden. Kart-
läggningen utgör underlag för inriktningen av
den egeninitierade tillsynen.

I syfte att förbättra regelefterlevnaden har
NOU initierat några tillsynsprojekt, bl.a. hur
kommunala bolag följer LOU. Tillsynsinsatser
har även genomförts på landstingsägda sjukhus.
Regelefterlevnaden har också kontrollerats i sär-
skilt utvalda ärenden, nämligen i klagomålsären-
den som tar upp frågor av mer allmänt eller prin-
cipiellt intresse samt i vissa uppföljningar. Ett
tiotal statliga myndigheter har berörts av sådana
ärenden, ett trettiotal kommuner, ett par kom-
munala bolag samt några landsting och lands-
tingsägda bolag. Effekterna på regelefterlevnaden
i stort är visserligen svåra att bedöma men de
initiativ som NOU har tagit kombinerat med de
regeringsuppdrag som NOU har haft, bl.a. att
kartlägga vilka statliga bolag som kan anses utgö-
ra upphandlande enheter, torde ha bidragit till en
bättre regelefterlevnad.

Tillsynsverksamheten har prioriterats enligt
regeringens direktiv.

Inom verksamhetsområdet Utveckling skall
NOU bl.a. vidta åtgärder för en effektivare upp-
handling. Resultatet är tillfredsställande.

Inom verksamhetsområdet Information är
målet att ambitionsnivån, särskilt när det gäller

den individuella informationen, skall sänkas. Så
har också skett. Informationen skall bl.a. lämnas
i en praktisk vägledning. Denna vägledning är av
flera skäl försenad. NOU har dock väsentligt
effektiviserat informationsverksamheten, bl.a.
med hjälp av IT.

Översyn av verksamheten

NOU är föremål för översyn. En särskild utre-
dare har tillkallats med uppgift att utreda organi-
sationen av NOU och vilken roll samt vilka
uppgifter nämnden bör ha i framtiden med hän-
syn till behovet av tillsyn av offentlig upphand-
ling (dir. Fi 1998:08). Utredaren skall också göra
en översyn av bestämmelserna i 6 kap. lagen
(1992:1528) om offentlig upphandling (LOU),
som bl.a. avser upphandlingar under tröskelvär-
dena. Möjligheterna att effektivisera den offent-
liga upphandlingen skall vara utgångspunkt för
utredningen.

Beslut om tilläggsdirektiv för en parlamenta-
risk kommitté har fattats den 12 maj 1999 och
utöver de tidigare direktiven skall den parla-
mentariska utredningen ta fram riktlinjer för det
svenska arbetet med upphandlingsfrågor i EU.
Utredningen skall också bl.a bedöma vilka när-
mare avvägningar som en upphandlande enhet
bör göra när enheten skall anta det anbud som är
det ekonomiskt mest fördelaktiga och om enhe-
ten skall göra samma avvägningar oberoende av
värdet på upphandlingen. Senast den 31 decem-
ber 1999 skall utredaren lämna ett delbetänkan-
de som bl.a. omfattar förslag om NOU:s fram-
tida roll. Resultatet av tilläggsdirektiven skall
redovisas senast i december 2000.

Slutsatser

Regeringen anser att inriktningen av NOU:s
verksamhet skall vara oförändrad i avvaktan på
resultatet av översynen av NOU:s framtida or-
ganisation, roll och uppgifter. Detta betyder bl.a.
att tillsynsverksamheten skall prioriteras.

28

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

ITabell 3.26 Beräkning av anslaget för 2000               1

Tusental kronor

Anslag 1999

6 427

Pris- och löneomräkning

327

ökat resursbehov

500

Justering av premier

459

Förslag 2000

7 637

Ställningstagandet till NOU:s framtida organi-
sationen kommer troligen att kunna göras under
hösten 2000. Mot den bakgrunden är det olämp-
ligt att NOU ingår avtal, som binder myndig-
heten under lång tid, t.ex. hyreskontrakt. För att
undvika alltför stora negativa effekter på verk-
samheten har anslaget räknats upp engångsvis
som kompensation för bl.a. en förväntad hyres-
höjning. Ökningen har finansierats genom omp-
rioriteringar mellan anslag inom utgiftsområde 2.

Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-
ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-
förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd
kompensationen för premiema för avtalsförsäk-
ringar. Anslaget har tillförts 459 000 kronor.

Regeringen föreslår att anslaget för 2000 upp-
går till 7 637 000 kronor. För 2001 har anslaget
beräknats till 7 247 000 kronor och för 2002 till
7 363 000 kronor.

A10 Statens kvalitets- och
kompetensråd

ITabell 3.27 Anslagsutveckling                             1

Tusental kronor

1998

Utfall

1

Anslags-
sparande

i

1999

Anslag

10 000

Utgifts-
prognos

7 500    2

2000

Förslag

10 184

2001

Beräknat

10 332 1

2002

Beräknat

10 486 3

1 Myndigheten inrättades den 1 januari 1999.

2 Utöver denna prognos beräknar rådet förbruka 3 000 tkr av äldre anslaget D3 Bidrag
till förnyelsefonder på det statligt reglerade området, U014.

3 Motsvarar 10 184 tkr i 2000 års prisnivå.

Statens kvalitets- och kompetensråd inrättades
den 1 januari 1999 och är en central förvaltnings-
myndighet med uppgift att stödja och stimulera
arbetet med kvalitetsutveckling och kompe-
tensförsörjning inom den statliga förvaltningen.
I samband med inrättandet av myndigheten av-

vecklades verksamheten vid Statens förnyelse-
fonder.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Statens kvalitets- och kompetensråds del av mål
inom utgiftsområde 2 är att verka för att stats-
förvaltningen skall bedrivas effektivt och i det
allmänna intresset samt att myndigheterna skall
erbjudas stöd av hög kvalitet. Det övergripande
verksamhetsmålet för myndigheten under år
1999 är att bidra till att öka genomslagskraften av
regeringens förvaltningspolitiska proposition vad
gäller kvalitet, kompetens och etik. Myndigheten
skall bland annat verka för att systematiskt kva-
litetsarbete inom myndigheterna ökar samt ut-
veckla och förmedla en gemensam basutbildning
i förvaltningskunskap samt en kvalificerad aspi-
rantutbildning för statsanställda.

Myndigheten disponerar ett äldre anslag D3
Bidrag till förnyelsefonder på det statligt reglera-
de området, som vid ingången av år 1999 upp-
gick till knappt 47 miljoner kronor. Dessa medel
har avsatts efter förhandlingar mellan Arbetsgi-
varverket och de centrala arbetstagarorganisatio-
nerna. Anslaget skall användas för kostnader i
samband med avvecklingen av Statens förnyel-
sefonder samt och i övrigt användas efter styrel-
sebeslut inom ramen för myndighetens verk-
samhetsområde.

Myndighetens verksamhet skall huvudsakligen
finansieras av anslagsmedel, men får i begränsad
omfattning finansieras av avgiftsinkomster.
Myndighetens avgiftsinkomster får bl.a. komma
från uppdrag som myndigheten åtar sig för
grupper av myndigheter eller icke-statliga orga-
nisationer, deltagaravgifter samt från försäljning
av material. Myndigheten får även ta emot och
disponera bidrag från icke-statliga finansiärer.

Tabell 3.28 Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet          Intäkter Kostnader          Resultat

(Intäkt -
_________________________________________________________________kostnad)
Utfall 1998________________________

Prognos 1999_________________10______________________________

Budget 2000 1 000

Avgiftsinkomsterna får disponeras av myndig-
heten.

29

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Slutsatser

En jämförelse mellan tilldelat förvaltningsanslag
för 1999 och prognostiserat utfall visar en skill-
nad på 2,5 miljoner kronor. Anledningen är att
myndigheten är under uppbyggnad varför för-
valtningsanslaget för år 1999 troligtvis inte
kommer att förbrukas fullt ut under året. Den
prognostiserade anslagsbehållningen på 2,5 mil-
joner kronor bedöms dock behövas för att klara
utgifterna för år 2000 och 2001, varför ett för-
valtningsanslag i den storleksordning som före-
slagits för år 2000 bedöms vara nödvändigt.

Statens kvalitets- och kompetensråd har en
viktig funktion att fylla i rollen att stödja och
främja kvalitetsutveckling och kompetensför-
sörjning inom den statliga förvaltningen. Det är
därför av stor vikt att myndigheten under upp-
byggnadsskedet vidtar de åtgärder som krävs för
att den skall kunna utöva sin roll så effektivt som
möjligt. Det innebär bl.a. att rätt kompetens
byggs upp, att kontaktnät med viktiga aktörer
upprättas samt att en handlingsplan med specifi-
cerade och från andra myndigheter klart avgrän-
sade aktiviteter utarbetas. Det är naturligt att det
första halvåret av myndighetens verksamhet
präglats av detta. Myndigheten har under den
första delen av verksamhetsåret varit ett stöd i
regeringens arbete med att utveckla kvalitetstän-
kandet i statsförvaltningen.

All

Vissa nämnder m.m.

Tabell 3.29 Anslagsutveckling

Tusental kronor

1998

Utfall

1 286

Anslags-
sparande

302

1999

Anslag

961

Utgifts-
prognos

1 263

2000

Förslag

968

2001

Beräknat

983 1

2002

Beräknat

999 1

1 Motsvarar 968 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 968 tkr i 2000 års prisnivå.

Från anslaget betalas utgifter - i regel arvoden
till ledamöter och ersättare m.m. - för Statens
tjänstebostadsnämnd, Statens trygghetsnämnd,
Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor (i den mån
Kammarkollegiet, som sedan den 1 januari 1999
utför kansligöromål åt nämnden, har behov av
ytterligare medel för detta ändamål), Statens an-
svarsnämnd, Offentliga sektorns särskilda
nämnd, Kontraktsdelegationen, Statens tjänste-
pensions- och grupplivnämnd, Statens utlands-
lönenämnd, Statens krigförsäkringsnämnd och
Statens krigsskadenämnd. Från anslaget betalas
även Sveriges bidrag till Nordiska skatteveten-
skapliga forskningsrådet.

Regeringens överväganden

Den huvudsakliga faktorn som styr utgifterna på
området är hur arbetsbelastningen påverkar an-
talet sammanträden vid nämnderna eftersom de
flesta arvoden utgår per sammanträde.

Som en konskevens av kyrkans skiljande från
staten upphör Statens tjänstebostadsnämnd
fr.o.m. den 1 januari 2000.

Prognosen för innevarande budgetår pekar
mot att anslagna medel, inklusive anslagssparan-
de kommer att förbrukas.

Som en konsekvens av moderniseringen av be-
redskapslagstiftningen för försäkringsverksam-
het under krig och krigstillstånd m.m. kommer
Statens krigsskadenämnd att läggas ner från och
med den 1 januari år 2000 (prop. 1998/99:85, bet.
1998/99:FiU18, rskr. 1998/99:226). Ansvaret för
registrering av inträffade skador överförs till Fi-
nansinspektionen. Vidare kommer viss förstärk-
ning av Statens krigsförsäkringsnämnd att behö-
va ske. Sammantaget uppstår dock inga
statsfinansiella konsekvenser i och med att mot-
svarande resurser frigörs när Statens krigsskade-
nämnd läggs ner.

Flertalet nämnder handhar frågor inom det stat-
liga arbetsgivarpolitiska området. Nämnderna
kan därvid ha att pröva frågor om ersättningar
som regleras i kollektivavtal, pröva tvistefrågor
som rör tillämpningen av avtal, pröva frågor om
disciplin-ansvar och avskedande beträffande in-
nehavare av högre statliga anställningar etc.

30

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Al2 Ekonomiska rådet

|Tabell 3.30 Anslagsutveckling                             I

Tusental kronor

1 492

Anslags-
sparande

479

1998

Utfall

1999

Anslag

1 714

Utgifts-
prognos

2 193

2000

Förslag

1 727

2001

Beräknat

1 752 1

2002

Beräknat

1 777 2

1 Motsvarar 1 727 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 1 727 tkr i 2000 års prisnivå.

Kostnaderna för Ekonomiska rådet avser främst
arvoden för Ekonomiska rådets ledamöter, arvo-
den för beställda forskningsuppsatser samt kost-
nader i samband med publicering och övrig pre-
sentation av forskningsresultaten. Vid utgången
av budgetåret 1998 hade Ekonomiska rådet ett
anslagssparande på 479 000 kronor. Detta förkla-
ras av att arvoden i samband med 1998 års kon-
ferenser kom att betalas ut först under 1999. En-
ligt Ekonomiska rådets budgetprognos kommer
anslagssparandet att tas i anspråk under inneva-
rande budgetår.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Ekonomiska rådet är ett organ knutet till Fi-
nansdepartementet. Rådet består av sex nationa-
lekonomiska forskare (en kvinna, fem män) för-
ordnade av regeringen. Vidare är Konjunktur-
institutets generaldirektör adjungerad medlem.
Det effektmål som rör Ekonomiska rådets verk-
samhet är: Tillförlitliga analyser och bedömning-
ar av den samhällsekonomiska och den statsfi-
nansiella utvecklingen. Ekonomiska rådets del av
effektmålet är att ta initiativ till forskning och
utredningsarbete av särskilt intresse för den eko-
nomiska politikens utformning. Vidare skall
Ekonomiska rådet bistå Finansdepartementet
och Konjunkturinstitutet med råd i vetenskapli-
ga frågor. Genom sin verksamhet fungerar rådet
som en länk mellan Finansdepartementet re-
spektive Konjunkturinstitutet och den nationa-
lekonomiska forskningen.

Ekonomiska rådet har under 1998 enligt rege-
ringens bedömning uppfyllt sin del av effektmå-
let. Bland annat har tre konferenser arrangerats;
The Political Economy of Labor Market Reform,

Can Education Foster Growth?, och Risk Al-
location and EMU. Rådet har också under 1998
arrangerat nio seminarier och tio möten på Fi-
nansdepartementet, där aktuella ämnen för den
ekonomiska politiken behandlats. Rådet har vi-
dare tagit fram en antologi om ekonomisk till-
växt som planeras att publiceras under hösten
1999. Regeringen anser att Ekonomiska rådets
roll som initiativtagare till forskning är betydel-
sefull, liksom de lunchmöten, seminarier och
konferenser som anordnats. Tillsammans till-
handahåller dessa aktiviteter ett gediget underlag
för den ekonomiska politikens utformning. Rå-
det har också en viktig uppgift som rådgivare till
Konjunkturinstitutet i vetenskapliga frågor, sär-
skilt inom områdena makroekonomi, modell-
byggande och miljöekonomi.

Slutsatser

|Tabell 3.31 Beräkning av anslaget för 2000               1

Tusental kronor

Anslag 1999

1 714

Pris- och löneomräkning

13

Förslag 2000

1 727

Regeringen anser att Ekonomiska rådet skall bi-
dra till målet om att statsfinanserna och statens
egendom förvaltas och hanteras på ett så kost-
nadseffektivt sätt som möjligt, bl a genom pro-
gnoser och analyser av den samhällsekonomiska
och statsfinansiella utvecklingen.

Regeringen föreslår att anslaget för år 2000
uppgår till 1 727 000 kronor. De beräknade an-
slagen för 2001 och 2002 är i fasta priser lika sto-
ra, vilket i löpande priser innebär 1 752 000 re-
spektive 1 777 000 kronor.

A13 Utvecklingsarbete

ITabell 3.32 Anslagsutveckling                            |

Tusental kronor

18 292

Anslags-
sparande

52 040

1998

Utfall

1999

Anslag

24 170

Utgifts-
prognos

30 000

2000

Förslag

17 570

2001

Beräknat

19 720

2002

Beräknat

17 370

31

16 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uol-3

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Anslaget har ett ston anslagssparande från 1998.
Anslagssparandet är planerat med anledning av
genomförandet av det omfattande utvecklings-
arbete som gäller statens budget, betalningar, re-
dovisning m.m. Arbetet har presenterats i bud-
getpropositionen för 1998  (prop.l997/98:l,

volym 2, sid. 41) och i Årsredovisning för staten
1998 (skr. 1998/99:150, sid. 126). En redovisning
av utvecklingsbehov och framtida utvecklingsin-
satser ges i volym 1, avsnitt 9, Ekonomisk styr-
ning. Genomförandet av regeringens förvalt-
ningspolitiska handlingsprogram har fördröjts
vilket också påverkar anslagssparandet.

Regeringens överväganden
Resultatinformation

Under 1998 har arbetet med det s.k. VESTA-
projektet (Verktyg för Ekonomistyrning i Sta-
ten) fortsatt. Projektet behandlar både principi-
ella frågeställningar rörande ekonomisk styrning
i staten och de informationsteknologiska verktyg
som krävs för att styrningen skall bli effektiv och
ändamålsenlig.

Under det gångna året har ett omfattande ar-
bete lagts ned på att utveckla en modell för bud-
getering. För att ge ett underlag för en bred och
öppen diskussion har ett antal promemorior
presenterats.

Då beslutsprocessen vad gäller den framtida
utvecklingen av budgetprocessen visat sig ta
längre tid än beräknat, har några av de planerade
tunga systemtekniska investeringarna skjutits till
år 2000. Detta förklarar till stor del det relativt
stora anslagssparandet.

För att förbättra tillgången till och möjlighe-
terna att analysera information avseende statens
finanser har den systemtekniska infrastrukturen
för ett s.k. datalager upphandlats. Systemet, som
är under införande, kommer i sin första version
att innehålla budget, prognos och utfallsinfor-
mation i statsbudgettermer. I senare versioner
kommer systemet även att innehålla redovis-
nings-, betalnings-, omvärlds- och resultatinfor-
mation.

Under året har vidare tagits fram ett system
för dokumenthantering avsett att stödja i första
hand Finansdepartementets arbete i budgetpro-
cessen.

Den av regeringen aviserade översynen av mål
och målstrukturer har påbörjats och kommer att
genomföras under en två-årsperiod (prop.

1998/99:1, volym 1, s. 150). Den s.k. två-
årsöversynen omfattar samtliga utgiftsområden
och berör alla departement. Regeringen har till-
satt en arbetsgrupp med representanter från
samtliga departement som har till uppgift att ut-
veckla resultatstyrningen inom ramen för över-
synen. Vissa kostnader för två-årsöversynen be-
kostas från anslaget.

Förutom till VESTA och två-årsöversynen
används anslaget till kompetensutveckling inom
Regeringskansliet avseende den reformerade
budgetprocessen. Regeringen bedömer att kun-
skaperna har ökat men att fortlöpande insatser
behövs.

Under 1999 har uppdrag lämnats till SCB att
ta fram underlag avseende förmögenhetsfördel-
ningen samt den offentliga konsumtionen. Mate-
rialet skall användas för regeringens fördelnings-
politiska analyser. SCB skall publicera resultatet
beträffande förmögenhetsfördelningen senast i
februari 2000. SCB har också fått i uppdrag att ta
fram statistik avseende andelen sysselsatta i ål-
dern 20 - 64 år samt beräkna och publicera hur
många personer som försörjs genom sociala er-
sättningar och bidrag.

Under 1999 bekostas från anslaget bl.a fram-
tagandet av en antologi om tillväxtfrågor, arbete
med en longitudinell simuleringsmodell och ett
projekt om världsmarknadstillväxtens betydelse
för svensk export.

Anslaget används även för chefsutveckling en-
ligt regeringens chefsprogram för myndighets-
chefer m.fl. (prop. 1997/98:136 s. 49 ff.) och till
utbildningsinsatser för styrelser med fullt ansvar.
Så gott som samtliga myndighetschefer och nya
styrelser med fullt ansvar har utnyttjat regering-
ens utbildnings- och utvecklingsinsatser.

En utvärdering av chefsprogrammet som ge-
nomfördes under hösten 1998 visar att chefspro-
grammet är väl avvägt och att tidigare chefserfa-
renhet är viktigt både för att kunna vara
myndighetschef och för att kunna utnyttja
chefsprogrammet på bästa sätt.

Utbildningsinsatserna för styrelseledamöter
har också utvärderats under hösten 1998. Bland
annat framkom att utbildningarna bör innehålla
ett ökat inslag av förvaltningskunskap.

Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser

Regeringen har för budgetåret 1999 ett bemyn-
digande från riksdagen att göra ekonomiska åta-
ganden som innebär utgifter på högst 50 miljo-

32

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

ner kronor efter år 1999 för VEST A-projektets
genomförande. Regeringen kommer inte att be-
höva utnyttja bemyndigandet under innevarande
år. Bedömningen är dock att ett sådant bemyn-
digande behövs för år 2000.

Slutsatser

Användningen av anslaget kommer även under
2000 att domineras av VEST A-projektet.

Inom ramen för regeringens arbete med att
utveckla den statliga förvaltningen kommer åt-
gärder att vidtas för att åstadkomma en förbätt-
rad och förstärkt styrning samt för att stödja
myndigheternas arbete med att förbättra kvali-
teten i deras arbete bl. a. genom att använda ny
informationsteknik.

Anslaget minskas år 2000 på grund av omför-
delning av medel inom utgiftsområdet.

A14 Riksgäldskontoret:

Garantiverksamhet

Tabell 3.33 Anslagsutveckling

Tusental kronor

1998

Utfall            -28 127 1

1999

Anslag                1

Utgifts-
prognos

-1 873 1

2000

Förslag               1

2001

Beräknat              1

2002

Beräknat              1

1 Överskott som förs till inkomsttitel.

Riksgäldskontorets verksamhet är delvis hänför-
lig till verksamhetsområde A Effektivisering och
utveckling av statlig förvaltning, delvis till verk-
samhetsområde B Det finansiella systemet. Inom
verksamhetsområde A redovisas resultatet för
Riksgäldskontorets garantiverksamhet, kassa-
hållningsverksamhet och in- och utlåningsverk-
samhet. Resultatet för upplåning och
statsskuldsförvaltning redovisas inom verksam-
hetsområde B (avsnitt 4).

Riksdagen beslutade våren 1997 (prop.
1996/97:1, bet. 1996/97:FiUl, rskr. 1996/97:53)
att, från den 1 januari 1997, införa en ny garan-
timodell för staten. Den nya modellen innebär i
korthet att garantier skall prissättas enligt försäk-
ringsmässiga principer, dvs. risken för ett infri-
ande skall beräknas i varje garanti. Avgiften för
garantin skall täcka den beräknade risken samt

administrativa kostnader. Kostnaderna över en
längre tidsperiod skall täckas av garantiverksam-
hetens intäkter.

En för låg avgift utgör en statlig subvention
och skall enligt den nya garantimodellen belasta
ett anslag. Avgifter, återvinningar och eventuella
subventionsmedel från anslag sätts in på ränte-
konto i Riksgäldskontoret. På så sätt byggs en
reserv upp, vilken belastas vid infrianden.

En övergripande beskrivning av statens totala
garantigivning 1998 - inklusive Riksgäldskonto-
ret - återfinns i regeringens skrivelse (skr.
1998/99:150) Årsredovisning för staten.

Riksgäldskontoret förvaltar även garantier
som utfärdats innan den nya garantimodellen
togs i bruk. Dessa utgörs dels av äldre garantier
som utfärdats av Riksgäldskontoret, dels av ga-
rantier utfärdade av andra myndigheter och som
överfördes till Riksgäldskontoret den 1 januari
1998. Kostnaderna för garantier utfärdade av
andra myndigheter belastar anslag inom respek-
tive utgiftsområde.

Kostnader för de garantier som Riksgälds-
kontoret utfärdat inom det garantisystem som
gällde före 1997 belastar anslaget A14 Riksgälds-
kontoret garantiverksamhet. Anslaget får använ-
das för att täcka eventuella förluster till följd av
dessa garantier. Anslaget får även användas för
eventuella förluster som uppkommer i samband
med Riksgäldskontorets utlåning med kreditrisk.
Slutligen skall förvaltningskostnader förknippade
med dessa garantier och lån belasta anslaget. Till
anslaget förs verksamhetens intäkter, huvudsak-
ligen influtna avgifter och återvunna medel.
Överskottet i verksamheten förs mot inkomst-
titel på statsbudgeten.

Riksgäldskontorets garantiverksamhet skall
genom bevakning, indrivning och annan hante-
ring tillse att statens risk i samband med garanti-
er begränsas, att statens rätt med anledning av
garantier tryggas och att uppföljning och redo-
visning sker. Den nya garantimodellen bidrar till
ett effektivt utnyttjande av statens resurser.
Riksgäldskontoret skall även tillse att myndig-
heternas låneverksamhet bedrivs på ett effektivt
sätt.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Riksgäldskontorets totala garantiåtaganden upp-
gick vid årsskiftet 1998/99 till 147,4 miljarder

33

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

kronor, vilket i stort sett var detsamma som året
innan. Under året ökade garantiåtaganden till
infrastrukturprojekt med 12 miljarder kronor.
Garantier inom området finansiering och fastig-
heter minskade under 1998 med 11 miljarder
kronor.

Det ekonomiska resultatet av Riksgäldskonto-
rets garantiverksamhet framgår av följande tabell.
Redovisade intäkter och kostnader är periodise-
rade.

Tabell 3.34 Resultat av RGK:s garantiverksamhet budget- 1
åren 1993/94 - 1998.                                  1

Miljoner kronor

1993/94

1994/95

1995/96

1997

1998

Intäkter

466

1 344

366

294

155

- varav

äldre garantier

466

1344

366

181

28

nya garantier

-

-

-

113

127

Kostnader

81

1 020        51

9

16

- varav

äldre garantier

81

1 020        51

9

10

nya garantier

-

-

0

6

Resultat

385

324       315

285

139

Resultatet

minskade

under år 1998

med

146

miljoner kronor. Detta förklaras främst av en
minskning av intäkter under 1998 som i huvud-
sak beror på lägre avgiftsintäkter från Stadshy-
poteks grundfond vilken minskat i storlek.
Dessutom har avgifterna för pensionsgarantier
sänkts. De ökade kostnaderna under året hänför
sig till uppbyggnaden av det nya garantisystemet.

Riksgäldskontorets lån med kreditrisk ökade
under 1998 med 1,3 miljarder kronor genom
ökad utlåning till SVEDAB (Svensk Danska
Broförbindelsen AB). Vid årsskiftet 1998/99
uppgick utlåningen med kreditrisk till totalt ca

3,6 miljarder kronor.

Slutsatser

Riksgäldskontorets garantiportfölj består av ett
mindre antal stora engagemang. Det ekonomiska
resultatet kan därför inte förväntas ligga nära noll
för varje enskilt år. Resultatet är direkt beroende
av att avgifterna rätt avspeglar den risk som ga-
rantierna representerar. Om avgifterna motsvarar
de förväntade kostnaderna bör kostnader och
intäkter i enlighet med målet balanseras på sikt.

Det årliga resultatet ger därför begränsad infor-
mation om måluppfyllelse. Fokus bör istället lig-
ga på en bedömning av formerna och metoderna
för riskvärdering och prissättning. Mot bakgrund
av att arbetet med utveckling av Riksgäldskonto-
rets värderingsmodell inte är slutfört och att yt-
terligare erfarenheter bör vinnas anser regeringen
att det finns skäl till att avvakta med en djupare
utvärdering av Riksgäldskontorets värderings-
modell.

Förutom att nya garantier beläggs med en
korrekt avgift är det angeläget att gamla garantier
värderas och att, om det är möjligt med hänsyn
till befintliga avtal, en korrekt avgift debiteras
och/eller kostnaden belastas anslag inom berört
utgiftsområde. Regeringen anser mot denna bak-
grund att det är väsentligt att det utvecklingsar-
bete som för närvarande genomförs av riskvärde-
ringsmetoder och den inventering av gamla
garantier som pågår fortskrider och om möjligt
forceras.

Tabell 3.35 Budget för den avgiftsbelagda garantiverksam-
heten, nya garantier

Tusentals kronor

Intäkter

Kostnader

Resultat1

Utfall 1998

127

6

121

Prognos 1999

115

8

107

Budget 2000

128

7

121

1 Reserveras på räntekonto för täckning av infrianden.

3.6 Riksgäldskontorets
kassahållningsverksamhet och
in- och utlåningsverksamhet

Kassahållningsverksamheten

Riksgäldskontorets skall inom denna verksamhet
verka för att betalningar till och från staten sker
på ett kostnadseffektivt sätt. Genom daglig
uppföljning av statens checkräkning skall statens
räntekostnader till följd av felaktigheter och för-
seningar minimeras. Vidare skall Riksgäldskon-
toret genom förslag och initiativ till strukturella
åtgärder bidra till att förbättra statens kassahåll-
ning.

Den 1 juli 1998 övertog Riksgäldskontoret an-
svaret för statens betalningssystem från RRV.
Avsikten med överföringen av betalningsfunk-
tionen var att uppnå en effektivare upplåning, lå-
neförvaltning och likviditetsförvaltning.

34

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Regeringens överväganden

Resultatbedömning och slutsatser

Under 1998 noterades inga felaktiga betalningar.
Regeringen bedömer att Riksgäldskontorets
dagliga uppföljningar av de större in- och utbe-
talningarna på statsverkets checkräkning har
medfört att myndigheterna förbättrat sina betal-
ningsrutiner.

Riksgäldskontorets strukturella insatser inom
kassahållningsområdet koncentrerades under
året i huvudsak på övertagandet av betalnings-
systemet från RRV. Enligt regeringens bedöm-
ning skedde överförandet av betalningssystemet
utan problem och den därpå följande driften har
fungerat utan anmärkning.

Övertagandet av statens betalningssystem har
medfört att Riksgäldskontorets tillgång till in-
formation förbättrats vilket förväntas leda till
lägre finansieringskostnader. Effektiviteten i kas-
sahållningen hos andra myndigheter bör också
förbättras genom att de får möjlighet att vända
sig till en och samma myndighet för att hantera
finansiering, lividitetsförvaltning och betal-
ningsförmedling.

In- och utlåningsverksamheten

Riksgäldskontorets skall inom denna verksamhet
erbjuda statliga myndigheter och vissa statliga
bolag långivnings- och placeringstjänster med
god kvalitet och service som motsvarar kunder-
nas efterfrågan. Verksamheten är helt avgiftsfi-
nansierad.

Under 1998 ökade inlåningen med 16,3 mil-
jarder kronor till totalt 99,5 miljarder kronor.
Ökningen var främst en följd av att insättningar-
na i det nya pensionssystemet ökat samt att In-
sättningsgarantinämnden ökat behållningen på
sitt konto. Utlåningen ökade med 14,3 miljarder
kronor under 1998 och uppgick till 132 miljarder
kronor vid årets slut.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning och slutsatser

Regeringen bedömer att Riksgäldskontorets in-
och utlåningsverksamhet i huvudsak bedrivits i
enlighet med det uppsatta målet att ge andra
statliga myndigheter lån och placeringsmöjlig-

heter till så goda villkor som möjligt utan att
myndigheternas verksamheter subventioneras.

Riksgäldskontoret genomför årligen en stick-
provsenkät till in- och utlåningskundema vad
gäller kundernas uppfattning om verksamheten.
1998 års undersökning visar att kunderna, i lik-
het med tidigare år, har en positiv uppfattning
om verksamheten. Service, produkt- och tjäns-
teutbud samt handläggningstiden har rönt en
ökad uppskattning jämfört med föregående år.

Verksamheten medförde ett överskott på 2,9
miljoner kronor under 1998, vilket innebar en
minskning med 5,9 miljoner kronor jämfört med
föregående år. Det minskade överskottet förkla-
ras huvudsakligen av att avgifterna för utlåning
till Centrala Studiestödsnämnden (CSN) sänktes
fr.o.m. 1998.

I enlighet med målet skall de avgifter som tas
ut enbart täcka verksamhetens kostnader. Emel-
lertid har verksamheten under de föregående
budgetåren gett upphov till överskott. Som
nämnts minskade dock överskottet i verksam-
heten under 1998. Som framgår av nedanstående
budget beräknas balans uppstå 1999. Enligt
Riksgäldskontorets budgetunderlag beräknas
från och med år 2000 och de därpå följande åren
överskott åter uppstå. Regeringen förutsätter
dock att Riksgäldskontoret tillser att verksam-
hetens intäkter och kostnader balanseras över ti-
den.

Tabell 3.36 Budget för in- och utlåningsverksamheten

Tusentals kronor

Intäkter

Kostnader

Resultat

Utfall 1998

18 222

15 299

2 923

Prognos 1999

20 100

20 100

0

Budget 2000

21 600

18 177

3 483

3.7 Kontrollfunktionen i staten

Från anslaget, som finns uppfört på statsbudge-
ten för 1999 med 85 miljoner kronor, betalas bi-
drag till projekt som syftar till att stärka kon-
trollen av medelsförvaltningen i staten.

Regeringens bedömning

För den offentliga sektorns legitimitet är det av
fundamental betydelse att de skatter som riksda-
gen beslutat om inbetalas och att bidrag av olika

35

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

slag endast utbetalas till dem som är berättigade
samt att utbetalning då sker till rätt belopp.
Kontrollen av statliga medel utgör ett prioriterat
område för regeringens arbete. I 1996 års eko-
nomiska vårproposition anförde regeringen att
förstärkningar av kontrollfunktionen i staten be-
dömdes som nödvändiga. I samma proposition
aviserades även en avsikt att föreslå riksdagen att
särskilda resurser skulle avsättas under en treårs-
period för att möjliggöra en sådan förstärkning.
Mot denna bakgrund har riksdagen i syfte att
stärka kontrollfunktionen i staten anvisat 305
miljoner kronor för kontrollinsatser under åren
1997 till 1999. Från anslaget skall även finansieras
vissa insatser för bekämpning av ekobrottslighet.

Berörda departement och myndigheter är an-
svariga för att de statliga medlen inom deras om-
råden hanteras på ett korrekt och effektivt sätt.
De ansvarar även för genomförandet av de pro-
jekt och verkställande av de åtgärder som rege-
ringen beslutar. Härav följer att de åtgärder som
hittills vidtagits eller planeras inom respektive
departements ansvarsområde i första hand redo-
visas under berört utgiftsområde i denna propo-
sition.

Som bl. a. Statskontoret visat har olika myn-
digheter nått varierande resultat i utvecklingen av
sin intemkontroll. Avgörande för resultatet av
medelskontrollen är inte i första hand hur myck-
et resurser som avsätts utan hur kontrollen ge-
nomförs. De av riksdagen särskilt anvisade kon-
trollresurserna ger regeringen en möjlighet att
stimulera myndigheternas utvecklingsarbete ge-
nom att stödja utvecklingsprojekt. Resurserna
ger också möjlighet att genomföra kartläggnings-
och metodutvecklingsprojekt som ger förutsätt-
ningar för en förbättrad styrning och underlag
för regeländringar. De ska däremot inte användas
till att finansiera aktiviteter som myndigheterna
redan erhåller medel för och kan självklart endast
stödja en mindre del av det arbete som krävs in-
om statsförvaltningen för att förbättra hante-
ringen av statliga medel.

Myndigheter och andra institutioner har erbju-
dits möjlighet att ansöka om projektbidrag för
projekt som syftar till att stärka kontrollfunktio-
nen i staten. Projekt som blivit aktuella för bi-
drag ur anslaget har det gemensamt att de rör sig
inom områden där betydande risker finns för
icke avsedd medelshantering vilket kan leda till
betydande kostnader för staten. Hit hör bl.a.
projekt som rör de individrelaterade bidragssys-
temen, projekt av sektorsövergripande karaktär

samt projekt med inriktning mot kontroll av
EU-medel.

Hittills har under 1997 till 1999 sammanlagt ett
40-tal projekt beviljats bidrag, uppgående till to-
talt drygt 252 miljoner kronor. Det totala antalet
ansökningar för de tre åren är ca 200 stycken.
Bland de större projektbidragen finns bidrag till
Riksförsäkringsverket (RFV) för ett projekt med
syftet att säkerställa god kvalitet i försäkringskas-
sornas ärendehandläggning. Ekobrottsmyndig-
heten har beviljats medel till sin ordinarie verk-
samhet och Generaltullstyrelsen för sitt arbete
att införa nya arbetsmetoder i klarerings- och
kontrollverksamheten. Sektorsövergripande in-
satser har prioriterats. Ett exempel på detta är ett
projekt som ska utveckla kontrollrutiner vid ut-
betalning av bidrag från Centrala Studiestöds-
nämnden, Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), ar-
betslöshetskassorna och försäkringskassorna.
Projektet syftar till att utveckla system, metoder
och rutiner för att uppnå en rationell, snabb och
säker hantering av ärenden om stöd, bidrag och
ersättningar. Projektet syftar även till att förbätt-
ra beslutsunderlaget och att förhindra att oför-
enliga utbetalningar sker från två eller flera bi-
drags- och stödsystem. Efter begäran från dessa
myndigheter har regeringen beslutat att tillsätta
en särskild utredare som ska se över de rättsliga
förutsättningarna för ett utökat informationsut-
byte mellan dem. Andra myndigheter som erhål-
lit projektbidrag är bl.a. Riksskatteverket (RSV),
Riksrevisionsverket (RRV), Statens Jordbruks-
verk (SJV) och Socialstyrelsen.

Av de projekt som beviljats bidrag 1999 är
flertalet fortsättning på projekt från 1997 eller

1998.1 inbjudan att söka medel för 1999 betona-
des att 1999 är det sista året som projektmedel
kommer att beviljas och därför kommer i första
hand väl avgränsade projekt att beviljas bidrag.
Projekt som har fått bidrag för 1997 eller 1998
välkomnades att ansöka om ytterligare medel för
1999 om tidigare erfarenheter av projektet avses
utnyttjas för att fördjupa och ytterligare konkre-
tisera det fortsatta arbetet, exempelvis genom ut-
arbetande av förslag till åtgärder för att komma
till rätta med uppmärksammade problem.

Sammanfattningsvis har tre olika typer av
projekt fått bidrag. Majoriteten är projekt som
rör en eller flera myndigheters arbete. Resultatet
av sådana projekt blir förändringar i arbetssätt
och rutiner som leder till effektiviseringar, bättre
kontroll av hanteringen av statliga medel och

36

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Tabell 3.37 Beviljade kontrollprojekt per område           1

Tusentals kronor

1997

1998

1999

Arbetslöshet

100

5 990

0

Bidrag till kommuner

0

1 200

0

Djurhälsa

0

0

1 000

Folkbokföring

3 000

2 760

2 761

Företagsstöd

2 000

0

0

Hantering av EU-medel

15 366

22 937

12 988

Informationsutbyte FK,
CSN och A-kassa

5 000

1 250

2 010

Myndigheters interna
arbete

4100

0

1 950

Skatter och statliga
fordringar

2 850

2 325

3 915

Socialförsäkring

25 000

30 125

17 137

Svart arbete

3 900

0

0

Tull

3 100

3 000

3 510

Utbildning

0

1 970

0

Utvärdering

0

0

2 000

Övrigt

705

300

500

Ekobrottsmyndigheten

7 000

30 000

30 000

Totalt

72121

101 947

77 771

ofta även bättre service till medborgare och fö-
retag. Några projekt syftar i första hand till att
direkt förändra regelverk och deras resultat är ett
direkt beslutsunderlag till regeringen. Flera pro-
jekt innehåller även komponenter som syftar till
att ta fram sådana beslutsunderlag. Den sista ka-
tegorin projekt syftar till att ta fram mer allmän-
na underlag för regeringens arbete med att stärka
kontrollfunktionen i staten. Flertalet av RRV:s
projekt är av denna karaktär och här kan nämnas
att RRV i år fått medel för att upprepa det arbete
som på regeringens uppdrag genomfördes 1996
med att kartlägga behovet att stärka kontrollen
inom olika bidragssystem. Syftet är att ge rege-
ringen en nulägesbild och visa vilka åtgärder som
vidtagits sedan 1996.

Hittills har totalt ett tjugotal projekt slutredo-
visats. Följande projekt har avslutats sedan Bud-
getpropositionen för år 1999.

RFV har avslutat den andra delen av projektet
Rätt ersättning. Syftet med projektet har varit att
genomföra aktiviteter på nationell nivå och på
varje enskild försäkringskassa för att minimera
risken för fel, missbruk eller fusk i socialförsäk-
ringen. Försäkringskassorna har tilldelats medel
för kvalitetssäkring och kvalitetskontroll, sam-
verkan med polis, åklagare, lokala skattemyndig-
heter och kronofogdemyndigheter. Projektet har

en viktig del i att procentandelen fel i handlägg-
ningen har minskat och att försäkringskassans
kunder ger den ett högre betyg. En rapporte-
ringsrutin för fel och misstänkt fusk och en vär-
deringstabell har tagits fram. Rutinen har tagits i
drift under 1999 så det är för tidigt att kunna re-
dovisa några resultat. En preliminär beräkning
visar dock att projektet har inneburit minskade
försäkringsutgifter om 63 miljoner kronor 1998.
Projektet har beviljats ytterligare medel för år
1999.

Riksskatteverket har avslutat ett projekt. Bo-
sättningskontroll inom folkbokföringen, har bestått
av fyra olika delprojekt på olika platser i landet
med syfte att undersöka olika metoder för urval
av kontrollobjekt. Projektet visar att den högsta
träffsäkerheten uppnås i kontroller som sker ef-
ter adressunderrättelser från andra myndigheter.
RSV överväger att utveckla ADB-stöd för hante-
ring av adressinformation från andra myndighe-
ter. Genom projektet har 1 400 personer fått
ändrade folkbokföringsuppgifter och den direkta
ekonomiska effekten av projektet är besparingar
på drygt 3 miljoner kronor. Regeringen övervä-
ger att tilldela projektet ytterligare medel för att
ta fram underlag till beslut om ökat informa-
tionssamarbete mellan RSV och Invandrarverket.
Projektet Skatteupplag är i det närmaste slutfört.
RSV har vid halvårsskiftet 1999 lämnat en läges-
rapport där det bl.a. framgår att revision kommer
att ha gjorts hos ca en fjärdedel av alla registrera-
de upplagshavare när projektet avslutas. Iaktta-
gelser har gjorts som lett fram till bl.a. komplet-
terande information till upplagshavare och
initiativ till vissa ändringar i lagstiftning och
myndighetsföreskrifter. Slutrapport kommer att
lämnas inom kort. Det arbete som bedrivs med
ytterligare projektmedel som tilldelats i februari
1999 kommer att redovisas separat.

Tullen har slutfört den tredje delen i sitt arbete
med Riskanalysbaserade arbetsmetoder. Syftet
med projektet har varit att utveckla och införa
riskanalysbaserade arbetsmetoder. I detta har in-
gått att införa en förenklad klareringsmodell för
import och export med automatklareringar och
ett riskanalysbaserat kontrollurval. Resultatet av
projektet är att 50 procent av alla ärenden auto-
matklareras. 104 företag har tillfrågats om sina
synpunkter på förändringen. Ingen allvarlig kri-
tik har framkommit och hanteringen uppfattas
ha snabbats upp. Tullen har beviljats medel för
att fortsätta projektet och ytterligare effektivisera
kontrollen och servicen till näringslivet.

37

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Riksrevisionsverket (RRV) har under året re-
dovisat tre projekt. Syftet med projektet Kon-
trollen av inkomstskatter och hushållstransferering-
ar har varit att göra en bred kartläggning av
kontrollens utformning inom olika myndighets-
områden som ett underlag för regeringens och
myndigheternas långsiktiga arbete med att mot-
verka fel och fusk i välfärdssystemen. Inom olika
myndighetsområden har förutsättningar och in-
satser för att motverka fel och fusk kartlagts.
Projektet visar att såväl kunskaperna om fel och
fusk som kontrollinsatserna fortfarande är brist-
fälliga och betonar att problemen med fel i han-
teringen av välfärdssystemen behöver ägnas stor
och kontinuerlig uppmärksamhet. Projektet pe-
kar också på behov av en utveckling av regering-
ens styrning och lyfter fram ett antal grundkrav
som måste uppfyllas för varje organisation. Syf-
tet med projektet Skattekontrollen och pengarna
har varit att granska de ekonomiska effekterna av
skattekontrollen. RRV redovisar att den ekono-
miska effekten av beskattningsbesluten är lägre
än de direkta beloppsmässiga effekter som redo-
visas bland annat därför att uppbördsförluster
har uppstått. Samtidigt betonar RRV att de sam-
lade ekonomiska effekterna är högre än de di-
rekta effekterna eftersom skattekontrollen ger
preventiva effekter. RRV lämnar ett antal förslag
till RSV och regeringen. Ett av förslagen är att
avkastningskrav inte skall användas för att styra
skattekontrollen. Rapporten har kommit till di-
rekt användning i skatteförvaltningens arbete
med en ny kontrollfilosofi för skattekontrollen.
Syftet med projektet Utbildning och nätverk för
intemrevisorer har varit att stärka den interna
kontrollen och styrningen i statsförvaltningen.
Inom ramen för projektet har kurser och semi-
narier genomförts. Flertalet av de myndigheter
som ska ha internrevisorer har deltagit. Enligt
RRV:s bedömning har insatsen gett en väsent-
ligt höjd nivå på yrkeskunskaper och förhåll-
ningssätt. RRV har beviljats medel för att fort-
sätta projektet.

Socialstyrelsen har avslutat ett projekt om sti-
mulansbidrag. Syftet med projektet har varit att
ta fram förslag till konkreta förändringar för me-
delshanteringen av statliga stimulansbidrag inom
Socialstyrelsens och Socialdepartementets områ-
de. Efter en redovisning av fyra olika stimulans-
bidrag lämnar projektet konkreta förslag på två
olika modeller för utformning av stimulansbi-
drag.

Statens jordbruksverk (SJV) har avslutat sex
projekt. Syftet med samtliga projekt är att stärka

hanteringen av EU-medel för att minska risken
för sanktioner från EU. Syftet med projektet
Utveckling av produktionsgrenskalkyler har varit
att ta fram lönsamhetskalkyler för att kunna be-
döma olika typer av bidragsansökningar. Sveriges
Lantbruksuniversitet har valt att återuppta sitt
arbete med att ta fram kalkyler vilket gör att
projektet inte kommer att behöva slutföras. Syf-
tet med projektet Förstärkt kontroll av exportbi-
drag har varit att öka kunskapen om hur kon-
trollen av exportbidrag kan förbättras. Mjölk-
och sockersektorn har specialgranskats och me-
toder för riskanalys har vidareutvecklats. Pro-
jektet har också genomfört utbildningar av be-
rörd personal vid Tullen och Jordbruksverket.
Projektets resultat är först och främst att Jord-
bruksverkets kunskaper inom området har ökat
vilket kommer att stärka den löpande kontrollen.
Syftet med projektet Fondkoordinatorsprojektet
har varit att samordna länsstyrelsernas rutiner
och att uppnå en tillfredsställande kontrollnivå i
de administrativa systemen för hantering av EU-
stöd till jordbruket. Resultatet av projektet är att
i samverkan med länsstyrelserna har gemensam-
ma rutinbeskrivningar och checklistor tagits
fram. Ytterligare ett resultat är att länsstyrelser-
nas stödhantering skall kvalitetssäkras genom år-
liga besök från Jordbruksverket. Syftet med Da-
tafångstprojektet var att möjliggöra ADB-
hantering av blanketten för ansökan om EU:s
jordbruksstöd. Hittills har 13 länsstyrelser imp-
lementerat projektets resultat och besparings-
potentialen beräknas till ca. 4 miljoner kronor
per år. Syftet med projektet ADB-stött kon-
trollarbete har varit att öka effektiviteten och höja
kvaliteten i kontrollen av exportbidrag. Ett
ADB-system har tagits fram för överföring av
data mellan Tullverket och SJV. Systemet leder
bland annat till att kvaliteten i lämnade uppgifter
höjs genom att automatiska kontroller genom-
förs. SJV beräknar att systemet möjliggör en
tidsbesparing på upp till 4 000 timmar per år.
Syftet med projektet Anpassning till EU:s kon-
troll och administrationskrav har varit att säker-
ställa att den svenska administrationen av ex-
portbidrag och interventionsåtgärder står i
överensstämmelse med EU:s krav. Resultat är att
en rad åtgärder har vidtagits för att anpassa den
svenska administrationen samtidigt som det har
kunnat bekräftats att Sverige uppfyller EU:s
krav. Projektet visar också på hur man i ett fort-
satt arbete ska kunna ytterligare garantera säker-
heten i hanteringen. Syftet med projektet Miljö-
stöd har varit att få en likformig tillämpning av

38

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

reglerna för miljöstöden. Verksamheten har varit
inriktad på att i samverkan med länsstyrelserna ta
fram allmänna råd och föreskrifter för området
samt stärka kontrollen genom utbildningsinsat-
ser. Projektets resultat är att länsstyrelserna i
mycket stor utsträckning följer och accepterar de
regler som gäller och att risken för sanktioner
från EU bedöms ha minskat.

Slutsatser

I de flesta projekten ingår metodutveckling och
utbildningsinsatser. För att få ett långsiktigt re-
sultat av dessa insatser fordrar de flesta projekten
mellan ett och två år för sitt genomförande.
Detta innebär att vissa projekt som beviljats me-
del 1999 kommer att avslutas först under hösten
år 2000. Några projekt har också stoppats upp
tillfälligt då myndigheterna saknar kapacitet att
införa nya ADB-system. Regeringen avser mot
denna bakgrund att i samband med kommande
års budgetpropositioner närmare redovisa resul-
taten av avslutade projekt.

För att sprida kunskaper från de olika kontroll-
projekten till ansvariga departement och till and-
ra myndigheter avser Finansdepartementet att
anordna ett seminarium om kontrollfrågor. Vid
seminariet avses generella frågor att behandlas
och projekten kommer att få möjlighet att pre-
sentera sin verksamhet och sina resultat.

Resultaten av de flesta projekten kräver en
längre tid innan de fullt ut kan uppnås. Det är
därför viktigt att projekten följs upp efter en tid
för att bevaka att nedlagt utvecklingsarbete imp-
lementeras och att kunskap tas till vara i myn-
dighetsarbetet eller i regeringens beredningsar-
bete. Regeringen har därför avsatt medel för
utvärdering av enskilda projekt och verksamhe-
ten i sin helhet. Utvärderingen kommer att ske
när flertalet projekt är avslutade. Den ska syfta
till att följa upp enskilda projekt upp till 2 år efter
deras avslutande för att på så sätt försäkra sig om
att deras resultat tas till vara. Dessutom skall en
självständig utvärdering göras för att få svar på
frågan om verksamheten i sin helhet har bedrivits
på ett ändamålsenligt sätt. Regeringen avser se-
dan att lämna en samlad redovisning av verk-
samheten till riksdagen.

Kontrollarbetet skall vara en integrerad del av
myndigheternas verksamhet. För att bättre kun-
na följa och styra detta arbete avser regeringen
att i regleringsbreven för fler myndigheter vida-
reutveckla verksamhetsmål och återrapporte-

ringskrav rörande omfattningen av fusk och
missbruk och insatser för att motverka felaktig
användning av statliga medel.

3.8    Statens fastighetsverk

Statens fastighetsverk är en central för-
valtningsmyndighet och förvaltar det fastighets-
bestånd som regeringen bestämmer. Det över-
gripande målet för verket är att förvaltningen
skall ske på ett sätt som innebär god resurshus-
hållning och hög ekonomisk effektivitet samti-
digt som fastigheternas värden i vid mening be-
varas.

Regeringens överväganden

Verksamhetsmålet för Statens fastighetsverk för
budgetåret 1999 är att hyresgästerna skall ges än-
damålsenliga och konkurrenskraftiga lokaler
samt att verket skall uppfattas som en god och
serviceinriktad hyresvärd.

Resultatbedömning

Statens fastighetsverk har genomfört sina in-
struktionsenliga uppgifter och uppfyllt de över-
gripande målen och verksamhetsmålen.

Statens fastighetsverk skall i sin verksamhet
uppnå ett resultat efter finansiella poster (före
extraordinära poster inkl, eventuella reavinster
vid fastighetsförsäljningar) som motsvarar en av-
kastning på genomsnittligt myndighetskapital på

2.8 procent. Avkastningskravet bygger på ett
antagande om hyresintäkter under året på ca 1,5
miljarder kronor (inkl, anslagsmedel om 50 mil-
joner kronor). Fastighetsverket har uppnått det
uppställda avkastningskravet.

Fastighetsverket har uppnått av regeringen
ställt verksamhetsmål, nämligen att verket skall
sträva efter att bibehålla en relation mellan det
totala myndighetskapitalet och verkets totala
omslutning för de fyra verksamhetsgrenarna på
50 procent, dvs. en soliditet på 50 procent.

De fyra verksamhetsgrenarna är Inrikes hy-
resfastigheter, Utrikes hyresfastigheter, Bi-
dragsfastigheter och Mark.

39

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Redovisning av uppgifter om det ekonomiska
läget

ITabell 3.38 Redovisning av uppgifter om det ekonomiska 1
1 läget                                                               I

Miljoner kronor

År 1998

%

Är 1997      %

Utnyttjande av låneram

4 850

69,2

4 800   68,6

Totala kostnader förverk-

1 619

1 525

samheten

Totala intäkter för verk-

1 831

1 758

samheten varav:

- intäkter av anslag

75

90

- intäker av hyrorr

1 562

1 452

- intäkter av bidrag

3

3

Resultat för verksamheten

212

233

Låneram

Under förutsättning att soliditeten inte understi-
ger 50 procent kommer enligt Fastighetsverket
nya lån årligen att tas upp i Riksgäldskontoret för
att finansiera investeringar. För de närmaste åren
kommer den av riksdagen beviljade låneramen
om 7 miljarder kronor att utnyttjas i högre grad
bl.a. beroende på den samnordiska ambassad-

byggnationen i Berlin, Världskulturmuseets eta-
blering i Göteborg samt ombyggnaden av rege-
ringskansliets lokaler.

Regeringen föreslår en oförändrad låneram
om 7 miljarder kronor.

Förändringar

Statens fastighetsverk sålde i mars 1999 det fas-
tighetsbestånd som Statens institutionsstyrelse
hyrt av verket till Specialfastigheter Sverige AB
för en köpeskilling om 492 miljoner kronor.
Hela köpeskillingen har levererats in till staten.

Arbetet med förberedelser inför millenie-
skiftet pågår och största delen av Fastighetsver-
kets system hade säkrats vid 1998 års utgång.

Slutsatser

Statens fastighetsverks årsredovisning visar att
myndigheten uppfyllt de krav regeringen ställt.

Regeringen föreslår en oförändrad låneram
om 7 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för
budgetåret 2000.

Investeringar och investeringsplan

ITabell 3.39 Investeringsplan                                                                                            1

Miljoner kronor

Anskaffat

1998

Prognos
1999

Budget

2000

Beräknat

2001

Beräknat
2002

Inrikes

238,9

264,0

282,0

230,6

269,4

Utrikes

74,0

69,0

25,1

10,0

10,0

Mark

2,0

2,3

2,0

2,0

2,0

Övrigt

13,7

-

-

-

-

Summa investeringar

328,7

335,3

309,1

242,6

281,4

40

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

3.9 Restaureringsarbeten vid de
kungliga slotten och rikets
fästningar

Anslaget avseende restaureringsarbeten vid de
kungliga slotten och rikets fästningar inrättades
budgetåret 1992/93 för att riksdagen skulle få en
uppfattning om hur mycket det eftersatta under-
hållet kostade för nämnda fastigheter. Beräk-
ningar av det eftersatta underhållet gjordes 1992
för en tioårsperiod. Anslaget har årligen uppgått
till 50 miljoner kronor. Statens fastighetsverk har
utöver anslaget lagt ner ytterligare ca 50 miljoner
kronor per år och finansierat detta med bl.a. sys-
selsättningsskapande medel samt medel från det
egna resultatet.

Den nuvarande anslagskonstruktionen är inte
fullt rättvisande eftersom Statens fastighetsverk
använder ett lika stort belopp som i beviljat an-
slag för restaureringsarbeten vid de kungliga
slotten och rikets fästningar.

Statens fastighetsverk har föreslagit att ansla-
get G 3 Restaureringsarbeten vid de kungliga
slotten och rikets fästningar (inom ugtiftsområ-
de 17) upphör och att verket får använda medel
av sitt resultat vid restaurering av dessa fastighe-
ter.

Ambitionsnivån på underhålls och restaure-
ringsarbetena för de kungliga slotten och rikets
fästningar ligger fast. Statens fastighetsverk
kommer i sin årsredovisning att ha en särskild
redovisning av resultat och kostnader för dessa
arbeten.

Regeringen delar Fastighetsverkets uppfatt-
ning och föreslår att anslaget G 3 (inom utgifts-
område 17) upphör fr.o.m. budgetåret 2000.

3.10 Fortifikationsverket

Fortifikationsverket är en central förvalt-
ningsmyndighet med huvuduppgift att förvalta
statens fastigheter avsedda för försvarsändamål,
s.k. försvarsfastigheter. Fortifikationsverkets
verksamhet finansieras fullt ut med avgiftsin-
komster. Verksamheten leds av en styrelse med
fullt ansvar.

Regeringens överväganden

Målet för Fortifikationsverket är att fastigheter-
na skall förvaltas så att god hushållning och hög
ekonomisk effektivitet uppnås, ändamålsenliga
mark-, anläggnings- och lokalresurser kan till-
handahållas på för brukarna konkurrenskraftiga
villkor samt fastigheternas värden bevaras på en
för ägaren och brukaren långsiktigt lämplig nivå.

Fortifikationsverket skall inom ramen för
målen anpassa sin verksamhet till förändrade
förutsättningar under försvarsbeslutsperioden.
Hänsyn till miljö och kulturmiljövärden skall i
tillämpliga delar motsvara vad som gäller för and-
ra stora fastighetsförvaltare.

Resultatbedömning

Regeringen bedömer att Fortifikationsverket be-
räknas uppnå det ekonomiska målet att minska
kostnaderna för underhåll och drift av försvars-
fastigheter med 540 miljoner kronor under peri-
oden 1998-2001.

Investeringar har skett i mindre omfattning än
planerat på grund av att Försvarsmakten varit re-
striktiv med att teckna avtal om såväl ny- som
ombyggnad. Produktionen har uppfyllt avtalade
krav på funktion och ekonomi. Underhåll, fas-
tighetsdrift och lokalvård har genomförts i den
omfattning som överenskommits med brukarna.

Verksamhetens totala intäkter har ökat med ca
10 procent under år 1998 från 3 miljarder kronor
till 3,3 miljarder kronor. De totala kostnaderna
har under samma år ökat från 1,8 miljarder kro-
nor till 2,4 miljarder kronor, dvs. en ökning med
ca 38 procent. Ökningen beror främst på överta-
gande av driftspersonal från Försvarsmakten
m.fl. myndigheter. Resultat efter finansnetto har
under 1998 minskat med ca 32 procent, från 1,2
miljarder kronor till 798 miljoner kronor, som
en följd av försvarsbeslutet 1996.

Statskapitalet uppgick till 8,9 miljarder kronor.
Det invärderade fastighetsbeståndets värde ut-
gör ett avkastningspliktigt statskapital. En ränta
på 8 procent på detta kapital har betalats in till
statsverket.

41

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Redovisning av uppgifter om det ekonomiska
läget

Tabell 3.40 Uppgifter om det ekonomiska läget

Miljoner kronor

År 1998

%

År 1997

%

Utnyttjande av låneram

2 318,9

56,2

1 891,8

64,4

Totala kostnader för verk-
samheten

2 415,5

1 756,7

Totala intäkter för verk-
samheten:

3 260,9

2 964,9

Resultat för verksamheten

845,4

1 208,2

Låneram

Fortifikationsverket disponerar en låneram i
Riksgäldskontoret för budgetåret 1999 om
3 460 miljoner kronor för investeringar i mark,
anläggningar och lokaler samt en låneram på
215 miljoner kronor för investeringar i anlägg-
ningstillgångar för förvaltningsändamål.

Redovisad plan för investeringar bygger på det
investeringsbehov som angetts av brukarna -
under förutsättning att försvarets verksamhet är
oförändrad - som grund för åren 2000 - 2002.
Osäkerheten är stor för såväl totalnivån som för-
delningen mellan lånefinansierade investeringar
och investeringar finansierade enligt betalplan.
Osäkerheten gäller framför allt för senare delen
av perioden.

Regeringen föreslår att låneramen för Fortifi-
kationsverket i Riksgäldskontoret höjs till totalt
3 900 miljoner kronor för investeringar i mark,
anläggningar och lokaler. Därutöver föreslås att
Fortifikationsverket får en låneram om
200 miljoner kronor för investeringar i anlägg-
ningstillgångar för förvaltningsändamål.

Förändringar

Verksamheten inom Försvarsmakten karaktäri-
seras av kraftiga förändringar i syfte att långsik-
tigt skapa ekonomisk balans inom försvaret. I
samband med regeringens kommande försvars-
proposition hösten 1999 avseende försvarets
verksamhet bedöms stora förändringar komma
att ske som påverkar Fortifikationsverkets fram-
tida verksamhet. Dessa förändringar beräknas
pågå under hela den period som verkets budget-
underlag omfattar vilket innebär att underlaget är
osäkert.

Slutsatser

Regeringen bedömer att myndigheten uppfyllt
de krav regeringen ställt.

Regeringen föreslår en låneram i Riksgälds-
kontoret om totalt 4,1 miljarder kronor för bud-
getåret 2000.

Investeringsplan

Tabell 3.41 Investeringsplan

Miljoner kronor

Anskaffat

1998

Prognos
1999

Budget

2000

Beräknat

2001

Beräknat

2002

Summa investeringar

857,7

785

810

750

650

42

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

4 Det finansiella systemet

4.1 Omfattning

Verksamhetsområde B Det finansiella systemet
består av Finansinspektionen (Fl), Insättnings-
garantinämnden (IGN), Riksgäldskontorets
(RGK) förvaltningskostnader, Vissa kostnader
för upplåning och låneförvaltning samt Bokfö-
ringsnämnden (BFN).

4.2 Utgiftsutvecklingen

ITabell 4.1 Utgiftsutvecklingen                               |

Miljoner kronor (löpande priser)

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

Utfall

1998

Anslag

1999

Utgifts-
prognos
1999

606,8

751,0

639,4

655,9

683,7

688,5

De minskade utgifterna för verksamhetsområdet
för år 2000 jämfört med anslag för år 1999 hän-
för sig till ett minskat anslag för Riksgäldskonto-
rets kostnader för upplåning och låneförvaltning.

Regeringen föreslår vidare att Finansinspek-
tionens anslag skall höjas från och med år 2000.

Förändringar

Riksdagen beslutade i maj 1998 att införa en ny
modell för statsskuldsförvaltningen som bl.a. in-
nebär att regeringen senast den 25 april varje år
skall lämna en utvärdering av statsskuldsförvalt-
ningen till riksdagen. En utvärdering enligt den-
na modell genomfördes för första gången under
år 1999.

Under år 1998 har staten förändrat sitt aktie-
innehav inom det finansiella systemet bl.a. ge-
nom att byta aktier i Stockholm Fondbörs AB
mot aktier i OM-gruppen AB. Dessutom har
statens innehav i Värdepapperscentralen sålts
under år 1999.

Den första januari 1999 fick Riksbanken en
mera självständig ställning genom ikraftträdan-
det av en omarbetad lagstiftning. Reglerna för
bankaktiebolag har förenklats och stärkta infor-
mationskrav avseende kostnader i värdepap-
persfonder har trätt i kraft. En reformerad för-
säkringsrörelselagstiftning har beslutats från år
1999.

Insättningsgarantinämnden fick ansvar även
för investerarskyddet som trädde i kraft den 1
maj 1999.

Prioriteringar

- Under år 2000 kommer behandlingen av
Banklagskommitténs betänkande och Fi-
nansmarknadsutredningens rapport att do-
minera lagstiftningsarbetet. Detta arbete syf-
tar bl.a. till att utveckla den nuvarande
institutsinriktade lagstiftningen till att bli me-
ra funktionsinriktad.

- Finansdepartementets förslag om ändrad or-
ganisation och förvaltning av AP-
fondsystemet kommer att fortsätta beredas.

- Reformeringen av försäkringsrörelselagstift-
ningen kommer att drivas vidare bl.a. genom
en översyn av placeringsreglerna för försäk-
ringsföretag och genom en översyn av associ-
ationsrättsliga frågor.

- En översyn av värdepappersfondlagstiftning-
en kommer att inledas under år 2000.

43

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

- Regeringen avser att fortsätta utveckla styr-
ningen av myndigheter inom det finansiella
systemet.

4.3    Resultatbedömning

4.3.1   Redovisning av tillståndet

Även den svenska marknaden påverkades av den
internationella finansiella turbulensen som följde
av krisen i Asien och Ryssland. Krisen fick
emellertid inte något egentligt genomslag i stabi-
liteten i de enskilda instituten. Till detta bidrog
att institutens riskhantering och interna kontroll
förbättrats under de senaste åren. Dock har ett
antal fall med misstänkt insiderhandel uppdagats
under 1998 och början av 1999.

Stabilitetsläget i det svenska finansiella syste-
met får betecknas som tillfredsställande. En sta-
bil makroekonomisk utveckling med låg infla-
tion och låga räntor samt starka statsfinanser har
bidragit till stabiliteten i de finansiella instituten.
Företagens och hushållens ekonomiska situation
och tillhörande skulduppbyggnad visar överlag
inte på några tendenser till obalanser. För ban-
kinstituten pekar åtskilliga indikatorer på en re-
lativt god stabilitet. Utlåningsökningen ligger i
nivå med expansionen i samhällsekonomin och
kapital täckningen har hållits väl uppe. Kredit-
förlusterna är alltjämt små. Riskkoncentrationen
i institutens tillgångar tenderar att minska. Ex-
poneringen mot krisdrabbade regioner utom-
lands har dragits ner generellt.

Även om det finns mindre gynnsamma inslag i
bilden och de närmaste åren rymmer delvis nya
strukturella förändringar som bidrar till ökad
osäkerhet, såsom internationell omstrukturering
och konkurrens samt hantering av millennie-
skiftet, får instituten i stort bedömas ha en god
motståndskraft mot framtida påfrestningar.

Den relativt stabila situationen i de enskilda
instituten har varit ett viktigt bidrag till ett gott
konsumentskydd.

4.3.2   Viktiga statliga insatser

Inom ramen för målet att det finansiella systemet
skall vara effektivt och tillgodose såväl samhällets
krav på stabilitet som konsumenternas intresse

av ett gott skydd har regeringen fortsatt arbetet
med att skapa goda förutsättningar för det finan-
siella systemet. Detta arbete syftar mer specifikt
till att staten skall erbjuda ett modernt finansiellt
regelverk, högkvalitativ finansiell tillsyn och ett
gott konsumentskydd samt en modern finansiell
infrastruktur.

Arbetet med att förändra och utveckla lag-
stiftningen som reglerar det finansiella systemet
har fortsatt under året. Reglerna för bankaktie-
bolag har förenklats i och med slopandet av ban-
kaktiebolagslagen. Som huvudprincip gäller nu
att bankaktiebolag regleras enligt samma princip-
er som aktiebolag i allmänhet, dvs. enligt aktie-
bolagslagen. Kvarvarande behov av särreglering
för att upprätthålla samhällets skyddsbehov inom
banksektorn sker i bankrörelselagen.

Riksdagen har vidare beslutat om en reforme-
rad försäkringsrörelselagstiftning för att moder-
nisera rörelsereglema och renodla tillsynen av
svenska försäkringsbolag. Den nya regleringen
innebär att konsumenternas tillgång till infor-
mation ökar. Vidare ökar förutsättningarna för
bättre konkurrens och produktutveckling på för-
säkringsmarknaden.

Under året har reglerna också skärpts beträf-
fande information om de totala kostnaderna som
belastar olika fonder. Ändringarna innebär att
årlig information skall skickas till fondandelsäga-
re och individuella pensionssparare. Ändringen
berör lagen om värdepappersfonder och lagen
om individuellt pensionssparande.

Riksbanken som institution är en del av det
finansiella systemet. Riksbanken har genom en
omarbetad lagstiftning fått en mer självständig
ställning.

Inom ramen för arbetet med att utveckla och
förändra lagstiftningen för det finansiella syste-
met deltar Sverige i en s.k. högnivågrupp inom
EU för att förbättra den inre marknadens funk-
tionssätt. Syftet med gruppens arbete är att har-
monisera de finansiella marknaderna för att bl.a.
gynna tillväxt och tillvarata konsumentperspek-
tivet.

Statens löpande tillsynsverksamhet avseende
de finansiella instituten har under året bl.a. in-
riktats på att följa hur institutens riskhantering
och interna kontroll sköts. Inom konsument-
skyddsområdet har reglering och konsumentin-
formation på det finansiella området utvecklats.

Finansinspektionen och Ekobrottsmyndig-
heten har under året varit belastade av insiderun-
dersökningar. För att förbättra möjligheterna för
samhället att snabbt utreda och vidta åtgärder

44

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

mot insiderhandel har regeringen initierat en
översyn av insiderlagstiftningen.

En aspekt av arbetet att reformera den finansi-
ella infrastrukturen är att förändra statens ägar-
roll. Under år 1998 har statens aktier i Stock-
holms Fondbörs AB bytts till aktier i OM-
gruppen AB (OM). Staten har dessutom köpt
aktier i OM och äger för närvarande 7,7 procent.
Staten har under år 1998 även sålt aktierna i Pen-
ningmarknadsinformation AB PMI. Dessutom
trädde den nya lagstiftningen rörande kontofö-
ring av finansiella instrument i kraft från den 1
januari 1999.1 och med lagändringen avskaffades
Värdepapperscentralens (VPC) ensamrätt på
kontoföring av finansiella instrument. Statens
innehav i VPC har som en konsekvens av bl.a.
detta sålts under år 1999.

Målet för statsskuldspolitiken är att statens
skuld skall förvaltas så att kostnaden för skulden
långsiktigt minimeras samtidigt som risken i för-
valtningen beaktas. En ny modell för att utvärde-
ra statsskuldsförvaltningen beslutades av riksda-
gen i maj 1998 (prop. 1997/98:154, bet.
1997/98:FiU29, rskr. 1997/98:253). I enlighet
med denna modell lämnade regeringen den 22
april 1999 en utvärdering av upplåning och
statsskuldsförvaltning för åren 1993/94 - 1998
till riksdagen (skr. 1998/99:104). Regeringen be-
dömer i skrivelsen att Riksgäldskontoret har
uppfyllt målet för statsskuldspolitiken.

4.3.3 Effekter av de statliga insatserna

Den finansiella lagstiftningen har ytterligare re-
formerats i syfte att skapa förutsättningar för
bättre finansiella tjänster och större konkurrens.

Statens roll som ägare i det finansiella syste-
met har gradvis omformats under året i och med
förändringarna av statens aktieinnehav i bolag
inom det finansiella området. Därigenom har
staten bidragit till förändringen av den finansiella
infrastrukturen.

Statens tillsynsarbete har utvecklats och bidra-
git till stabiliteten i enskilda finansiella institut
och till den förbättring av den interna kontrollen
och riskhanteringen som skett under de senaste
åren. Därmed har bidrag lämnats till att upprätt-
hålla stabiliteten inom det svenska finansiella
systemet.

Ett gott konsumentskydd har framför allt
upprätthållits genom den stabila situationen i det
svenska finansiella systemet.

4.3.4 Regeringens slutsatser

Regeringen gör den samlade bedömningen att
måluppfyllelsen inom verksamhetsområdet un-
der 1998 har varit tillfredsställande.

Generellt sett är det för tidigt att utvärdera
några konkreta effekter av det lagstiftningsarbete
som genomförts under år 1998 och i början av år
1999. De förändringar som gjorts, eller föresla-
gits, skapar emellertid bättre förutsättningar för
en effektivisering av det finansiella systemet i
syfte att öka konkurrensen och stärka konsu-
mentskyddet.

Arbetet med reformering och modernisering
av det finansiella systemet fortsätter också i en-
lighet med de riktlinjer som lagts fast.

Regeringen konstaterar att stabiliteten inom
det finansiella systemet, trots Asienkrisen, har
bestått i Sverige. En bidragande faktor till denna
stabilitet är den pågående utvecklingen av den
finansiella tillsynen. Regeringens översyn av den
finansiella tillsynen har resulterat i ett förslag om
att stärka Finansinspektionens resurser för att
kunna möta de ökade krav som utvecklingen in-
om det finansiella systemet ställer.

Statlig verksamhet inom det finansiella syste-
met har genomförts inom givna resursramar.

4.4 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket (RRV) har inte haft några
invändningar i revisionsberättelsen för år 1998
avseende myndigheterna inom verksamhetsom-
rådet.

45

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

4.5    Anslagsavsnitt

Bl     Finansinspektionen

Tabell 4.2 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

111 951

Anslags-
sparande

4 701

1998

Utfall

1999

Anslag

118 697

Utgifts-
prognos

123 398

2000

Förslag

130 411

2001

Beräknat

130 431 1

2002

Beräknat

132 558 2

1 Motsvarar 128 411 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 128 411 tkr i 2000 års prisnivå.

Finansinspektionen är central förvaltningsmyn-
dighet för tillsyn av finansiella institut.

Finansinspektionen anvisas årligen ett raman-
slag som skall täcka kostnaderna för verksamhe-
ten. Baserat på ramanslagets storlek tar Finansin-
spektionen årligen ut en obligatorisk
tillsynsavgift av de institut som står under dess
tillsyn samt ansökningsavgifter för prövning av
olika typer av ärenden. Avgiftsinkomsterna re-
dovisas på statsbudgetens inkomstsida och skall
motsvara storleken på Finansinspektionens ra-
manslag.

Finansinspektionen hade ett anslagssparande
på 4 701 000 kronor vid utgången av budgetåret
1998. Bakgrunden till anslagssparandet år 1998 är
att lönemedel inte kunnat utnyttjas på grund av
hög personalomsättning. Rekryteringssituatio-
nen har under första delen av år 1999 förbättrats
varför inspektionen beräknar att anslagssparan-
det kommer att utnyttjas under de kommande
två åren. Regeringen har beslutat att Finansin-
spektionen får behålla anslagssparandet.

Regeringens överväganden

Finansinspektionens uppdrag är att bidra till sta-
biliteten i det finansiella systemet genom tillsyn
av enskilda finansiella institut och att verka för
ett gott konsumentskydd. I tillsynen skall in-
spektionen dessutom beakta det finansiella sys-
temets effektivitet.

Avsnittet om regeringens överväganden vad
gäller anslaget Bl Finansinspektionen är uppde-
lat i tre delar: resultatbedömning för 1998, redo-
visning av en översyn av Finansinspektionens
uppdrag och resurser samt fortsatt arbete.

1. Resultatbedömning för 1998

Finansinspektionens arbete har under året
framför allt varit inriktat mot risker och risk-
hantering i institutens verksamhet. Utöver denna
operativa tillsyn har inspektionen lämnat analy-
ser av tillståndet och utvecklingen inom det fi-
nansiella systemet samt kompletterat och upp-
daterat sina föreskrifter och allmänna råd - bl.a.
inom etikområdet i syfte att stärka kundernas
ställning. Finansinspektionen har vidare vidtagit
åtgärder så att den genomsnittliga handlägg-
ningstiden för olika tillståndsärenden har mins-
kat utan att kvaliteten i handläggningen försäm-
rats. Under året har Finansinspektionen också
varit aktiv internationellt med bl.a. utveckling av
den finansiella tillsynen och normgivningen.

Finansinspektionen har under året även bedri-
vit tillsyn över institutens arbete med anpassning
av sina IT-system till år 2000.

Finansinspektionen är dessutom ansvarig
myndighet för beredskapsfunktionen Finansiella
tjänster. Målet är att under höjd beredskap kunna
upprätthålla betalningssystemet i landet samt de
mest angelägna tjänsterna i övrigt inom bank-
och försäkringsväsendet. Finansinspektionen
bedömer förmågan inom funktionen som god-
tagbar med reservation för funktionens beroende
av el-, tele- och IT-tjänster.

Regeringens analys av Finansinspektionens
måluppfyllelse visar att alla verksamhetsmål ut-
om ett uppfyllts. Den totala tid som avsatts för
platsundersökningar på enskilda institut under år
1998 har minskat för alla tre verksamhetsområ-
den (försäkringsmarknads-, kreditmarknads-
och värdepappersmarknadsområdet - även om
minskningen på försäkringsmarknadsområdet är
liten). Denna utveckling uppfyller inte verksam-
hetsmålet att mer tid skall avsättas för platsun-
dersökningsverksamhet jämfört med tidigare år.
Regeringen är medveten om de svårigheter in-
spektionen har haft när det gäller rekrytering av
kvalificerad personal men anser ändå att platsun-
dersökningar, som utgör en central del av in-
spektionens kärnverksamhet, borde prioriterats i
större utsträckning. Positivt är dock att kvalite-
ten på platsundersökningarna har förbättrats i
förhållande till tidigare år, främst genom ett ökat
utnyttjande av tillsynsmetodema i de av myn-
digheten framtagna handböckerna.

Enligt regleringsbrevet skall Finansinspektio-
nen delta aktivt i det internationella arbetet med
att utveckla regelverk och tillsynsmetoder. Ana-
lysen av inspektionens verksamhet visar att den

46

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

internationella verksamheten tar en allt större
andel av Finansinspektionens totala resurser i an-
språk. Under år 1998 ökade exempelvis resurs-
förbrukningen för den internationella verksam-
heten med 33 procent jämfört med år 1997.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

ITabell 4.3 Offentligrättslig verksamhet                      1

Tusental kronor

Offentlig-
rättslig
verksamhet

Intäkter till inkomsttitel
(Som inte får disponeras)

Intäkter
som får
disponeras

Utfall 1998

111 476

5 699

Prognos 1999

119 700

5 510

Budget 2000

130 411

5 450

Regeringens slutsatser för år 1998

Finansinspektionens tillsyn visar att de svenska
finansiella instituten är stabila och att den interna
kontrollen och riskmedvetandet förbättrats un-
der de senaste åren. Genom att se över sin regel-
givning har inspektionen även bidragit till att
förbättra marknadens insyn i de finansiella in-
stituten liksom i dess externa information. Där-
med förbättras marknadens möjligheter att kor-
rekt värdera instituten, vilket bidrar till sektoms
stabilitet. Finansinspektionen har också fortsatt
arbetet med att följa institutens anpassning av
IT-systemen till år 2000 på ett förtjänstfullt sätt.

Finansinspektionens insatser vad gäller sol-
venstillsyn, operativ riskkontroll, normgivning
samt löpande tillsyn bedöms ha bidragit till att
upprätthålla stabiliteten i de finansiella instituten
och därmed stabiliteten inom det finansiella sys-
temet i Sverige. Stabiliteten i det finansiella sys-
temet utgör i sig ett grundläggande konsument-
skydd.

Regeringen bedömer att Finansinspektionen
har uppfyllt samtliga verksamhetsmål utom vad
gäller en ökad prioritering av platsundersök-
ningsverksamheten. Den bristande måluppfyllel-
sen inom platsundersökningsverksamheten satt i
relation till den ökade resursåtgången inom den
internationella verksamheten understryker vik-
ten av att inspektionen analyserar den interna re-
sursfördelningen.

2. Översyn av Finansinspektionens uppdrag
och resurser

Bakgrund.

I budgetpropositionen för 1994/95 aviserade re-
geringen att en långsiktig analys av ambitionsnivå
och resursbehov för den finansiella tillsynen
skulle genomföras. Översynen initierades i sam-
band med Finansinspektionens fördjupade an-
slagsframställning för åren 1997-1999. Under år
1995 tillsattes emellertid en kommitté med upp-
drag att göra en översyn av rörelse- och tillsyns-
reglema för kreditinstitut och värdepappersbolag
(Banklagskommittén, Fi 1995:09, Dir. 1995:86).
För att regeringens översyn skulle kunna dra
nytta av Banklagskommitténs mer genomgri-
pande analys av den finansiella tillsynen har
kommitténs huvudbetänkande inväntats. Ban-
klagskommitténs huvudbetänkande (SOU
1998:160) presenterades i början av år 1999 och
bereds för närvarande i regeringskansliet. Ban-
klagskommitténs förslag innebär en väsentlig
förändring av lagstiftningen som, om den ge-
nomförs, får konsekvenser för tillsynens inrikt-
ning. Regeringen bedömer att inga genomgri-
pande förändringar av den finansiella tillsynen
kan göras innan förslagen har analyserats klart.
Därför har regeringen begränsat redovisningen i
årets budgetproposition till en översyn av Finan-
sinspektionens uppdrag och resurser med anled-
ning av den fördjupade anslagsframställning.
Syftet med översynen av Finansinspektionens
uppdrag och resurser är att anpassa tillsynen, in-
om nuvarande institutionella ramar, till samhäl-
lets skyddsbehov utifrån de omvärldsförändring-
ar som påverkar det finansiella systemet.

2.1. Finansinspektionens uppdrag och
målformulering

Det är främst två grundläggande skyddsintressen
som påkallar reglering av den finansiella sektorn:
stabilitet och konsumentskydd. Utifrån dessa
intressen skall lagstiftning och tillsyn bidra till en
väl fungerande effektiv finansiell sektor med
högt allmänt förtroende.

Stabilitet genom tillsyn

Samhällets behov av stabilitet i det finansiella
systemet är främst knutet till behovet av ett väl-
fungerande betalningssystem. Att betalningar
kan ske snabbt och med betryggande säkerhet är
avgörande för effektiviteten i ekonomisk verk-

47

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

samhet. Till intresset för det finansiella systemets
stabilitet hör även omsorgen om ett väl funge-
rande kreditväsende.

De finansiella marknaderna utmärks av ett
starkt inbördes beroende mellan systemets olika
delar. Om ett institut av någon orsak hamnar i
akut finansiell kris finns det risk att krisen spri-
der sig till andra institut och därmed sätter stabi-
liteten i hela det finansiella systemet på spel.

Regeringen föreslår att den huvudsakliga upp-
giften för Finansinspektionen skall vara att bidra
till stabiliteten i det finansiella systemet genom
tillsyn av finansiella institut. Stabilitet definieras
som frånvaron av systemrisker.

En viktig del av det fortsatta arbetet med styr-
ning av Finansinspektionen är att bryta ner in-
spektionens uppdrag i logiska och mer uppfölj-
ningsbara mål. Bland annat Riksdagens revisorer
har i en granskningspromemoria (Dnr 1997:59)
påtalat behovet av och svårigheten i detta arbete.

Finansinspektionens uppdrag tangerar delvis
Riksbankens verksamhetsområde. Enligt rege-
ringsformen har Riksbanken ansvar för penning-
politiken och enligt riksbankslagen skall Riks-
banken främja ett säkert och effektivt
betalningsväsende. Riksbanken övervakar betal-
ningssystemet och har därigenom ett ansvar för
stabiliteten i det finansiella systemet i stort. Fi-
nansinspektionens ansvarsområde är stabiliteten
i de enskilda instituten. Utifrån denna gräns-
dragning är givetvis en viss praktisk överlappning
av uppdragen ofrånkomlig. En viss överlappning
kan dock vara önskvärd i och med att bevakning-
en av det finansiella systemet därmed sker utifrån
två delvis olika perspektiv.

Det är viktigt att inspektionen samråder och
utbyter information med Riksbanken där så är
relevant.

Effektivitetsbegränsningar

Stabilitet i det finansiella systemet syftar ytterst
till att systemet skall fungera effektivt och där-
med bidra till bästa möjliga resursallokering för
samhällsekonomin.

Strävan efter stabilitet inom det finansiella
systemet kan potentiellt komma i konflikt med
effektiviteten i systemet. Finansinspektionen
skall i sitt uppdrag att tillse systemets stabilitet
därför alltid väga tillsynens stabilitetseffekter
emot dess konsekvenser för effektiviteten i det
finansiella systemet. Detta rör t.ex. behovet av
mångfald och konkurrens. Det är huvudsakligen
inspektionens regel- och tillståndsgivning som
berörs av denna begränsning. Finansinspektio-

nens tillsynsarbete skall även vägas mot den
kostnad som regleringen för med sig; både i de
enskilda instituten och på Finansinspektionen.

Gränsdragningen mot Konkurrensverket på
detta område innebär att huvudansvaret för ef-
fektivitet ligger hos Konkurrensverket även på
det finansiella området. Finansinspektionen an-
svarar endast för att beakta eventuella konkur-
renseffekter i sin tillståndsgivning och reglering.

Konsumentskydd

Det pågår för närvarande flera översyner av kon-
sumentskyddet inom det finansiella systemet.
Dels övervägs konsumentskyddsaspekterna i be-
redningen av Banklagskommitténs huvudbetän-
kande, dels pågår den konsumentpolitiska utred-
ningen (Konsumentpolitiken inför ett nytt sekel,
Fi 1999:1). Konkreta och långsiktiga förslag på
detta område måste därför invänta resultatet av
detta arbete. I väntan på dessa resultat har ambi-
tionen i regeringens översyn av Finansinspektio-
nens uppdrag inom konsumentskyddsområdet
varit att tydliggöra och renodla målen inom ra-
men för befintligt uppdrag.

Utgångspunkten i detta arbete är att det finns
ett fortsatt skyddsbehov för konsumenter på det
finansiella området. Finansinspektionens tillsyn
inom bank- och värdepappersmarknadsområdet
motiveras främst, men inte uteslutande, av risker
för instabilitet. Tillsynen inom försäkringsmark-
nadsområdet motiveras däremot framförallt av
konsumentskydd. Konsumenter måste kunna
lita på att försäkringsåtaganden är otvetydiga och
alltid uppfylls.

Skyddsbehovet för konsumenter inom det fi-
nansiella systemet kan generellt delas upp i fyra
delar:

-    stabilitet i det finansiella systemet;

-   korrekt information och rådgivning;

-   tillgänglig klagomålshantering och tvist-
lösning; samt

-   olika ersättningssystem.

I väntan på förslag och underlag från nyss nämn-
da översyner menar regeringen att Finansin-
spektionens huvudsakliga ansvar för konsument-
skyddet är tillsynen av stabiliteten i enskilda
finansiella institut.

Utöver denna huvuduppgift skall inspektio-
nen medverka till att utarbeta regler för bl.a. in-
stitutens information till allmänheten. Detta
skall även fortsättningsvis ske i samarbete med
Konsumentverket. Ansvarsuppdelningen är att

48

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Finansinspektionen utövar tillsyn över hur före-
skrifter med stöd av näringsrättsliga regler i rö-
relselagstiftningen efterlevs. Konsumentver-
ket/KO övervakar efterlevnaden av bl.a.
marknadsföringslagen, avtalsvillkorslagen, kon-
sumentkreditlagen och konsumentförsäkringsla-
gen, vid behov efter samråd med Finansinspek-
tionen. Samarbetet mellan Finansinspektionen
och Konsumentverket är med tanke på myndig-
heternas olika kompetens och ansvarsområden
av stor betydelse. Ett samarbetsavtal mellan Fi-
nansinspektionen och Konsumentverket har
träffats som ytterligare kommer att stärka sam-
arbetet.

Information och rådgivning till konsumenter
vad gäller institutens egna finansiella tjänster är
ett huvudansvar för instituten själva. Opartisk
information finns bl.a. att tillgå genom Konsu-
menternas bankbyrå, Konsumenternas försäk-
ringsbyrå samt kommunal konsumentvägled-
ning.

Ett led i Finansinspektionens tillsyn är att
kontrollera att en fungerande klagomålshante-
ring finns inom instituten. Finansinspektionen
har vidare ansvar för att behandla klagomålsä-
renden i enlighet med förvaltningslagens krav.

Den princip som tills vidare bör gälla för Fi-
nansinspektionen är således att inspektionen inte
agerar i enskilda konsumentärenden utan endast
när en fråga av principiell vikt uppmärksammas.
Tvistlösning i övrigt handhas av Allmänna re-
klamationsnämnden m.fl. nämnder samt av de
allmänna domstolarna.

Inom konsumentskyddsområdet finns även
som ovan nämnts två olika garantisystem
(insättningsgarantin och investerarskyddet) med
syfte att skydda enskilda konsumenter mot stora
ekonomiska förluster. Ansvaret för dessa system
ligger på Insättningsgarantinämnden.

2.2. Finansinspektionens resurser

Behov av förstärkt tillsyn

Under andra hälften av 1990-talet har flera olika
utredningar visat på behovet av en förstärkt fi-
nansiell tillsyn. Bakgrunden till dessa analyser var
bl.a. bankkrisen i början av 1990-talet samt den
utveckling som har präglat det finansiella syste-
met under det senaste årtiondet.

Riksrevisionsverket (RRV) granskade Finan-
sinspektionen i rapporten Statens tillsyn av den
finansiella sektorn (RRV 1994:15). RRV ansåg
att Finansinspektionens mål har låg precision

och innehåller potentiella konflikter. Dessutom
menade RRV att inspektionen är splittrad mellan
alltför många arbetsuppgifter. Flera uppgifter är
starkt efterfrågestyrda och riskerar att tränga ut
mer centrala och långsiktiga tillsynsuppgifter.
RRV menade att förhållandevis små resurser fo-
kuseras på det som verket uppfattar vara inspek-
tionens kärnverksamhet samtidigt som allt fler
institut och verksamheter ställs under inspektio-
nens tillsyn. RRV:s slutsats var att detta sam-
mantaget försvårar Finansinspektionens möjlig-
het att bedriva en effektiv tillsyn.

Riksdagens revisorer har granskat Finansin-
spektionen i granskningspromemorian Finansin-
spektionen och vissa frågor om inspektionens
verksamhet (Dnr 1997:59). Revisorerna noterar i
sin granskning den stora mängden tillsynsobjekt
och anser att inspektionens tillsyn bör koncent-
reras till institut som kan vara av vikt för den fi-
nansiella stabiliteten.

Banklagskommitténs betänkande pekar all-
mänt på att Finansinspektionens huvudansvar
bör vara ansvar för stabilitet samt att dess upp-
drag är disparat och att resurserna måste stärkas.

I den Fördjupade anslagsframställningen
(FAF) för åren 1997-1999 menar Finansinspek-
tionen att utvecklingen inom det finansiella sys-
temet ställer ökade krav på myndighetens arbete.
Finansinspektionen menar att en förstärkning av
analysfunktionen och den operativa tillsynen är
nödvändig för att kunna utöva en effektiv tillsyn.

Regeringens analys och förslag till en förstärkt till-
syn

Den finansiella avreglering som präglade Västeu-
ropa under 1980-talet förde med sig större kapi-
talrörlighet och friare kreditgivning. Internatio-
naliseringen och den tekniska utveckling som
följde har möjliggjort framväxten av fler och mer
komplicerade finansiella produkter. Sparande i
värdepappersfonder har växt fram som en ny
sparform. En effekt av avregleringen har också
blivit en ökad konkurrens i den finansiella sek-
torn och ett antal sammanslagningar av institut.
Sammanslagningarna innebär bl.a. att bank-, vär-
depappers- och försäkringstjänster numera er-
bjuds av ett och samma institut, s.k. branschglid-
ning.

Sammantaget medför dessa utvecklingsten-
denser en allt mer effektiv resursallokering, men
de ställer också nya krav på den finansiella tillsy-
nen. Kunskap om nya finansiella produkter och
riskhanteringssystemen kräver löpande kompe-
tensutveckling. Gränsöverskridande transaktio-

49

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

ner och sammanslagningar kräver att tillsynen
samverkar internationellt. Okad konkurrens
kräver ett adekvat regelverk i förhållande till
samhällets skyddsintressen.

Den analys regeringen gjort visar att samhället
även fortsättningsvis har starka skyddsintressen
på det finansiella området. Huvudprincipen för
den finansiella regleringen skall dock vara att fi-
nansiella institut i så stor utsträckning som möj-
ligt skall verka under samma regler som andra
företag. Särreglering skall vara motiverat utifrån
ett väl definierat skyddsbehov.

Flera av de centrala utvecklingstendenserna
inom det finansiella systemet pekar på att beho-
vet av finansiell tillsyn kommer att öka. Finan-
sinspektionens tillsyn måste därför kontinuerligt
förändras för att bidra till stabiliteten i den finan-
siella sektorn. Finansinspektionen möter fram-
över större krav både personellt och kompe-
tensmässigt.

2.3 Slutsatser Finansinspektionens uppdrag och
resurser

Uppdrag

Enligt regeringens förslag är Finansinspektio-
nens uppdrag att:

-    bidra till stabiliteten i det finansiella syste-
met genom tillsyn av finansiella institut;

-   väga tillsynens stabilitetseffekter emot dess
konsekvenser för effektiviteten i det finan-
siella systemet;

-   bidra till konsumentskyddet inom det fi-
nansiella systemet genom tillsyn av stabili-
teten i enskilda finansiella institut, medver-
kan i utarbetandet av regler för institutens
information samt kontroll av klagomåls-
hantering och behandling av klagomål av
principiell karaktär.

Finansinspektionens viktigaste verktyg för att
uppnå dessa mål är tillsyn av finansiella institut,
regelgivning och tillståndsgivning. Dessa verk-
samheter utgör inspektionens kärnverksamhet.
En central del av tillsynsarbetet av enskilda in-
stitut är de återkommande platsundersökningar-
na.

Resurser

Regeringen bedömer att utvecklingen inom det
finansiella systemet kräver en förstärkning av in-
spektionens resurser. Därför föreslår regeringen
att anslaget till Finansinspektionen varaktigt för-
stärks med 13 000 000 kronor från och med år
2000. Denna förstärkning motsvarar 14 hel-
tidstjänster. Förstärkningen innefattar 2 500 000
kronor av den engångsförstärkning på 3 800 000
kronor som inspektionen fick för år 1999.

Förstärkningen bör användas med huvudsak-
lig inriktning på tre områden: förstärkning på
grund av ökade arbetsuppgifter, förstärkt opera-
tiv tillsyn samt förstärkt metodutvecklings- och
utredningskompetens.

Regeringen föreslår därför att Finansinspek-
tionen skall tilldelas ett anslag på 130 411 000
kronor för år 2000. I höjningen ingår årets pris-
och löneomräkning, en lokaljustering från om-
läggningen av statens lokalbidragssystem från år
1995, justering för engångskompensationen från
år 1999 samt ovan behandlade förstärkning.

Vid anslagsberäkningen har även en teknisk
justering gjorts av anslaget. Justeringen har ge-
nomförts för att korrigera tidigare i anslaget in-
lagd kompensation för premierna för avtalsför-
säkringarna. Anslaget har tillförts 4 161 000
kronor.

Tabell 4.4 Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor

Anslag år 1999

118 697

Pris- och löneomräkning

509

Lokalkostnadsjustering

-2 156

Justering för engångsförstärkning

- 3 800

Förstärkning

13 000

Justering av premier

4 161

Förslag år 2000

130 411

Finansinspektionens anslagsnivå för 2001 och
2002 är 128 411 000 kronor i 2000 års prisnivå.

3. Fortsatt arbete

Den långsiktiga analysen av ambitionsnivå för
den finansiella tillsynen kommer att föras vidare
bl.a. i beredningen av Banklagskommitténs be-
tänkande. Eventuella ytterligare finansiella kon-
sekvenser av förslagen kommer att behandlas i
samband med beredningen av denna.

Ett fortsatt arbete kommer också att ske i
syfte att förfina de uppsatta målen för myndig-

50

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

heten. Som nämnts ovan är en viktig del av styr-
ningsarbetet för Finansinspektionen att utveckla
metoder för att följa upp resultaten och för att
bättre kunna mäta graden av måluppfyllelse. Det
skall dock understrykas att det är ett komplext
och svåröverblickbart område där det är svårt att
identifiera uppföljningsbara verksamhetsmål.

Vidare fortsätter arbetet med att renodla in-
spektionens uppgifter. Flera av Finansinspektio-
nens uppgifter berörs av de översyner som plane-
ras inom regeringskansliet. Främst gäller det
översyner av:

-    antal institut under tillsyn;

-   ansvaret för den finansiella statistiken;

-   ansvaret för bank- och försäkringsregist-
ret; och

-   insiderlagstiftningen.

Därtill kan Finansinspektionens ansvar för
konsumentskydd komma att förändras till följd
av förslag i samband med den konsumentpolitis-
ka utredningen.

Prövningen av Finansinspektionens uppgifter
väntas medföra att personalresurser på sikt kan
frigöras för att stärka myndighetens kärnverk-
samhet.

Vidare kommer en översyn att ske av inspek-
tionens system för uttag av avgifter samt system
för uttag av ansökningsavgifter.

B2 Insättningsgarantinämnden

Tabell 4.5 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

1998

Utfall

3 290

Anslags-
sparande

2 217

1999

Anslag

6 313

Utgifts-
prognos

5 950

2000

Förslag

5 297

2001

Beräknat

8 112 1

2002

Beräknat

9 293 2

1 Motsvarar 7 974 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 8 974 tkr i 2000 års prisnivå.

Insättningsgarantinämnden (IGN) administrerar
det statliga insättningsgarantisystemet som
skyddar insättningar om ett kreditinstitut går i
konkurs. Det övergripande målet för IGN:s
verksamhet är att på ett kostnadseffektivt sätt
administrera insättningsgarantisystemet och ska-
pa beredskap för att utbetalningar vid ersätt-
ningsfall kan göras korrekt och inom uppställda

tidsramar. Under slutet av år 1998 började
nämnden förberedelser för ansvaret för investe-
rarskyddet som trädde i kraft 1 maj 1999.

IGN anvisas ett ramanslag för verksamhetens
förvaltningskostnader. Motsvarande belopp av-
räknas från de årliga avgifter som tas ut av de in-
stitut som omfattas av insättningsgarantin och
redovisas mot inkomsttitel i statsbudgeten.
IGN:s verksamhet påverkar därför inte statsbud-
getens saldo.

IGN hade under budgetåret 1998 ett anslags-
sparande på 2 217 000 kronor. Regeringen har
beslutat att nämnden får behålla anslagssparandet
eftersom dessa medel kommer att användas un-
der kommande budgetår för att täcka nämndens
beräknade resursbehov. Vid utgången av år 2000
beräknas anslagssparandet vara nere under 3 pro-
cent av anslagsbeloppet.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Tillståndet inom det finansiella systemet har varit
stabilt under året och inga ersättningsfall har in-
träffat.

IGN har beräknat och debiterat de årliga av-
gifterna samt betalat in föregående års anslags-
belopp till inkomsttitel. Nämnden har fortsatt
arbetet med att säkerställa garantins funktion vid
ersättningsfall, bl.a. har avtal träffats om utbetal-
ningar vid eventuella ersättningsfall via Bankgi-
rosystemet. För att nämnden skall kunna för-
stärka sin personal vid eventuella ersättningsfall
har nämnden avtal med Riksbanken, Finansin-
spektionen och Riksgäldskontoret om att låna in
tjänstemän. Den s.k. beredskapsstyrkan som
därigenom står till nämndens förfogande har un-
der året genomgått utbildning och övning.
Nämndens mål vad gäller samarbete med utländ-
ska garantisystem har inte uppfyllts i och med att
något avtal vid utgången av år 1998 inte hade
träffats. Ett avtal mellan IGN och dess danska
motsvarighet har träffats under mars 1999 och
kontakter med ytterligare ett antal garantisystem
pågår. Nämnden anser att det är särskilt angelä-
get att träffa avtal med garantisystemet i Luxem-
burg med vilket gemensamma intressen finns.

IGN har under året utvärderat den externa
förvaltningen av avgiftsmedel. Utvärderingen vi-
sar att den externa förvaltningen inte uppfyllt
nämndens förväntningar på förvaltningen. För-
valtningen har dock uppfyllt förutsättningen att

51

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

merkostnaden för den externa förvaltningen
överträffas av en högre avkastning med
13 000 000 kronor. IGN anser att den externa
förvaltningen varit för passiv. Nämnden kommer
därför att se över placeringspolicyn och instruk-
tionerna till förvaltarna.

Under året har inga ersättningsfall inträffat
varför nämnden fortsatt att bygga upp och ut-
veckla systemet. En beredskapsstyrka finns
etablerad som snabbt kan förstärka nämndens
kansli. Avtal om utbetalningar vid eventuellt er-
sättningsfall via Bankgirosystemet är utarbetat.
Nämndens avgiftsuttag fonderas. Buffertkapita-
let, som i dag uppgår till över 5 miljarder kronor,
kommer att vara långsiktigt uppbyggt inom de
närmaste åren. Avtal finns även för ytterligare
upplåningsmöjlighet i Riksgäldskontoret. Sam-
mantaget innebär dessa åtgärder att garantin är
etablerad och trovärdig.

Insättningsgarantin skyddar allmänhetens in-
sättningar i banker och värdepappersbolag. Ga-
rantin är därmed ett komplement till övriga kon-
sumentskyddsregler som gäller inom det finansi-
ella området. Risken för uttagsanstormningar
förutses dessutom minska i och med att garantin
säkrar allmänhetens insättningar. Därmed förut-
ses garantin även bidra till stabiliteten i det finan-
siella systemet, om än inverkan måste betraktas
som relativt liten.

påpekar finns utrymme för att ytterligare effekti-
visera förvaltningen.

För budgetåret 2000 beräknar regeringen
nämndens resursbehov till närmare 7 297 000
kronor, vilket är ett ökat behov på 983 000 kr
från år 1999. Det ökande resursbehovet består
dels av ökade kostnader för den externa förvalt-
ningen till följd av att det förvaltade kapitalet
ökar, dels av ökade förvaltningskostnader på
grund av nämndens ansvar för investerarskyddet.

Mot bakgrund av nämndens anslagssparande
justeras dock anslaget engångsvis för år 1999
med - 1 016 000 kronor. I den engångsvisa juste-
ringen ingår även en pris- och löneomräkning på
16 000 kronor.

ITabell 4.7 Beräkning av anslaget för år 2000              1

Tusental kronor

Anslag 1999

6 313

Pris- och löneomräkning

-16

Engångsvis neddragning

-1 000

Förslag 2000

5 297

I fasta priser beräknas anslagsnivån för år 2001
till 7 974 000 kronor och för år 2002 till
8 974 000 kronor. Anslagsförstärkningarna ut-
görs av ökade kostnader för nämndens externa
förvaltning av avgiftsmedlen.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 4.6 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-rättslig
verksamhet

Intäkter till inkomsttitel
(Som inte får disponeras)

Intäkter
som får
disponeras

Utfall 1998

1 947 412

0

Prognos 1999

2 000 000

0

Budget 2000

2 000 000

0

Slutsatser

Sammantaget bedömer regeringen att Insätt-
ningsgarantinämnden till övervägande delen har
uppfyllt sina verksamhetsmål. Samarbetet med
utländska garantisystem har inte utvecklats så
snabbt som eftersträvats men de mest vitala sam-
arbetsavtalen bör kunna träffas under en nära
framtid. Målet för den externa förvaltningen av
avgiftsmedlen är uppfyllt, men som nämnden

B3 Riksgäldskontoret:

Förvaltningskostnader

ITabell 4.8 Anslagsutvecklingen                           1

Tusental kronor

71 045

Anslags-
sparande

35 773 3

1998

Utfall

1999

Anslag

84 701

Utgifts-
prognos

87 687

2000

Förslag

86 356

2001

Beräknat

87 674 1

2002

Beräknat

89 066 2

1 Motsvarar 86 356 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 86 356 tkr i 2000 års prisnivå.

3 Varav 26 200 tkr till regeringens disposition enligt beslut 1997-11-27 och 1999-06-23
samt regleringsbrevet för 1998.

Anslaget B3 disponeras för löne-, systemut-
vecklings-, lokal- samt övriga förvaltningskost-
nader vid Riksgäldskontoret. Anslagssparandet
är huvudsakligen planerat att täcka budgeterade
underskott under kommande år samt för kost-
nader för inköp och utveckling av datasystem.

52

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Från och med innevarande budgetår har provi-
sionskostnader i samband med upplåningen på
de internationella kapitalmarknaderna flyttats
från detta anslag. Dessa kostnader belastar nu an-
slaget Cl Riksgäldskontorets provisionskostna-
der i samband med upplåning och skuldförvalt-
ning inom utgiftsområde 26.

Anslaget B4, som redovisas nedan, avser kost-
nader för upplåning och låneförvaltning exklusi-
ve finansiella kostnader samt Riksgäldskontorets
egna förvaltningskostnader. Kostnader för rän-
torna på statsskulden redovisas under utgiftsom-
råde 26 Statsskuldsräntor. Under verksamhets-
område A Effektivisering och utveckling av statlig
förvaltning redovisas Riksgäldskontorets garanti-
verksamhet, kassahållningsverksamhet och in-
och utlåningsverksamhet (avsnitt 3.5 och 3.6).

Riksdagen beslutade i maj 1998 (prop.
1997/98:154, bet. 1997/98:FiU29, rskr.
1997/98:253) att införa en ny modell för
statsskuldsförvaltningen. Genom beslutet har en
tydlig ansvarsfördelning mellan riksdag, regering
och Riksgäldskontoret skapats, målet för
statsskuldsförvaltningen preciserats och utvärde-
ringen av förvaltningen av statsskulden lyfts
fram. I lagen (1988:1387) om statens upplåning
och skuldförvaltning anges numera bl.a. att rege-
ringen senast den 25 april varje år till riksdagen
skall lämna en utvärdering av statsskuldsförvalt-
ningen i form av en skrivelse. I enlighet med den
nya ordningen lämnade regeringen en skrivelse
(skr. 1998/99:104) med regeringens utvärdering
av Riksgäldskontorets upplåning och skuldför-
valtning under budgetåren 1993/94 - 1998.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning och slutsatser

Regeringen bedömer att Riksgäldskontoret i hu-
vudsak har uppfyllt sina verksamhetsmål.

Målet för Riksgäldskontorets interna risk-
kontroll är att standarden på hanteringen av fi-
nansiella och administrativa risker skall motsvara
vad som kan anses vara god marknadspraxis. Vi-
dare skall Riksgäldskontoret tillse att hantering-
en av de finansiella och administrativa riskerna
senast vid utgången av 1999 uppfyller de för
kontorets verksamhet relevanta krav som ställs i
lagstiftning och i Finansinspektionens föreskrif-
ter och allmänna råd gällande finansiella företag.

RRV påvisade i revisionsrapporten för bud-
getåret 1994/95 brister i Riksgäldskontorets in-

terna riskhantering. Under de senaste åren har
Riksgäldskontoret vidtagit en rad åtgärder för att
avhjälpa de påtalade bristerna och för att uppfylla
verksamhetens mål. Exempelvis har rutiner
stramats upp och ansvarsfördelningar tydligt
klargjorts. Enligt regeringens bedömning har
dessa åtgärder i hög grad bidragit till en ökad
måluppfyllelse. Våren 1998 påbörjades, efter ett
och ett halvt års försening, installationen av ett
nytt datasystem för att förbättra den interna
kontrollen. Detta arbete beräknas vara färdigt
under hösten 1999.

Avbrottet i införandet av det nya datasystemet
har medfört att arbetet med att förstärka risk-
kontrollen försenats. Regeringen bedömer där-
för att Riksgäldskontoret ännu inte uppfyller det
för verksamheten uppsatta målet. Regeringen av-
ser att initiera en djupare studie av måluppfyllel-
sen inom riskkontrollverksamheten efter att det
nya datasystemet har tagits i drift.

Ett nytt hyreskontrakt kommer att tecknas
snart. Det kommer troligen att innebära väsent-
ligt ökade lokalkostnader. Hyreshöjningen be-
räknas rymmas inom pris- och löneomräkningen
i kombination med besparingar som uppnåtts
genom vidtagna interna effektiviseringar och ra-
tionaliseringar.

Antalet årsarbetskrafter har minskat från 148
budgetåret 1994/95 och beräknas till 136 vid in-
gången av budgetåret 2000. Hela minskningen
har skett inom administrationen samtidigt som
antalet årsarbetskrafter inom andra verksamheter
ökat.

Under åren 1998 och 1999 erhöll Riksgälds-
kontoret medel för en extra satsning på Riks-
gäldsspar. Denna sparform riktar sig till hushål-
len. Efter det inledande uppbyggnadsskedet
faller dessa extra medel bort från och med år
2000.

Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-
ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-
förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd
kompensation för premierna för avtalsförsäk-
ringarna. Anslaget har tillförts 2 607 000 kronor.
Utöver sedvanliga pris- och löneomräkningar
planeras ingen förändring av utgiftsnivån under
de kommande åren. Anslaget, beräknat i fasta
priser, är därför oförändrat under åren 2000 -
2002.

53

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Tabell 4.9 Beräkning av anslag för 2000

Tusentals kronor

Anslag 1999

84 701

Pris- och löneomräkning

5 269

Justering av premier

2 607

Lokalkostnadsjustering

-2 230

Bortfall av tillfällig nivåhöjning under 1998 och
1999

- 6 000

Återföring av engångsvis minskning av anslaget
under 1999

2 008

Förslag 2000

86 356

Regeringen föreslår ett anslag för år 2000 på
86 356 000 kronor. Regeringen beräknar anslaget
för år 2001 till 87 674 000 kronor och för år 2002
till 89 066 000 kronor.

B4 Riksgäldskontoret:

Vissa kostnader för upplåning
och låneförvaltning

Tabell 4.10 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

1998

Utfall

415 890

1999

Anslag

535 000

Utgifts-
prognos

410 394

2000

Förslag

425 000

2001

Beräknat

450 000

2002

Beräknat

450 000

Anslaget avser andra kostnader för upplåning
och låneförvaltning än finansiella kostnader och
Riksgäldskontorets egna förvaltningskostnader.
Anslaget belastas huvudsakligen av kostnader för
inköp av externa tjänster och system för upplå-
ning och skuldförvaltning. Även andra kostnader
för statens betalningssystem än driftkostnader
belastar anslaget.

Möjlighet till anslags sparande förekommer ej
på detta anslag då outnyttjade medel på anslaget
inte får föras över till följande budgetår.

Anslaget B3, som redovisas ovan, avser för-
valtningskostnader. Under B3 redogörs kortfat-
tat för den nya modellen för statsskuldsförvalt-
ningen och hur kostnaderna för den samlade
förvaltningen redovisas.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning och slutsatser

Under år 2000 prognostiseras utgifterna bli 35
miljoner kronor högre än vad som antogs vid be-
räkningar inför budgetpropositionen för år 1999
och beräknas nu uppgå till 460 miljoner kronor.
Anledningen är att aktuella prognoser pekar på
en annan fördelning av utgifterna mellan åren
1999 och 2000. Under innevarande år beräknas
utgifterna uppgå till 410 miljoner kronor, vilket
är 125 miljoner kronor lägre än vad som tillde-
lats.

Omfördelningen av kostnader mellan åren
1999 och 2000 förklaras främst av ersättningen
till bankerna för inlösen av premieobligationer.
När innehavaren löser in sin obligation betalar
Riksgäldskontoret en provision till banken som
ersättning för bankens arbete med inlösen. Un-
der år 2000 förfaller premielånet 86:1. Detta lån
innehåller en möjlighet för innehavaren att när
som helst lösa in lånet. På grund av sjunkande
räntor antas innehavarna inte utnyttja denna
möjlighet i den omfattning som tidigare antagits.
Premieobligationerna antas istället i stor ut-
sträckning behållas till förfall. Detta innebär att
Riksgäldskontoret nu beräknar att inlösenprovi-
sionen för detta lån till stor del kommer att be-
lasta år 2000, i stället för år 1999 som tidigare
antogs. Den reducerade kostnaden för 1999 be-
ror även på att utbetalda försäljningsprovisioner
vid nyförsäljning av premieobligationer sjunker
till följd av att kontorets egen andel av försälj-
ningen har stigit.

Regeringen föreslår ett anslag för år 2000 på
425 miljoner kronor. För innevarande år avser
regeringen att ge Riksgäldskontoret möjlighet till
anslagssparande för att finansiera omfördelning-
en av kostnader mellan år 1999 och år 2000. Re-
geringen avser att se över villkoren för anslaget.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till
450 miljoner kronor och för år 2002 till
450 miljoner kronor.

54

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

B5 Bokföringsnämnden

Tabell 4.11 Anslagsutveckling

Tusental kronor

4 673

Anslags-
sparande

1 752

1998

Utfall

1999

Anslag

6 297

Utgifts-
prognos

6 200

2000

Förslag

8 822

2001

Beräknat

7 461 1

2002

Beräknat

7 610 2

1 Motsvarar 7 322 tkr i 1999 års prisnivå

2 Motsvarar 7 322 tkr i 1999 års prisnivå

Bokföringsnämnden består av ordförande, vice
ordförande och nio andra ledamöter. Kansli-
funktionen fullgörs av Finansinspektionen.

En jämförelse mellan budget och utfall år 1998
visar att nämnden har ett totalt anslagssparande
på ca. 1 750 000 kronor. Regeringen har beslutat
att Bokföringsnämnden får behålla anslagsspa-
randet för att kunna möta det stora behov av
kompletterande normgivning som blir följden av
den nya bokföringslagen (prop. 1989/99:130).

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Målet för Bokföringsnämnden är att främja ut-
vecklingen av god redovisningssed i företagens
bokföring och offentliga redovisning.

Bokföringsnämnden är statens expertorgan på
redovisningsområdet. Nämnden utfärdar komp-
letterande normgivning, biträder Regeringskans-
liet i redovisningsfrågor, deltar i utredningar in-
om kommittéväsendet, yttrar sig över
författningsförslag, avger yttranden till domsto-
lar om vad god redovisningssed innebär i olika
avseenden samt samarbetar med andra normgi-
vande organ inom redovisningsområdet.

Verksamhetsåret 1998 innebar en ökad foku-
sering på den kompletterande normgivningen.
Nämnden har under året publicerat en rekom-
mendation om enskilda näringsidkares bokföring
samt två uttalanden i andra frågor. Vidare har
nämnden färdigställt ett utkast till rekommen-
dation om redovisning av fusion av helägt dot-
terbolag. Förutom detta har nämnden biträtt re-
geringskansliet i arbetet med en ny bokföringslag
(prop. 1998/99:130) samt avgett 24 remisyttran-
den (framför allt till regeringskansliet).

Målet att främja god redovisningssed i företa-
gens bokföring och offentliga redovisning är en-
ligt regeringens bedömning uppfyllt.

Slutsatser

Bokföringsnämndens arbete bör även fortsätt-
ningsvis inriktas på att främja utvecklingen av
god redovisningssed i företagens bokföring och
offentliga redovisning. Behovet av råd och anvis-
ningar på redovisningsområdet är stort och rege-
ringen anser att nämndens arbete med egen
normgivning bör intensifieras. Den nya bokfö-
ringslagen kommer att ställa krav på en omfat-
tande kompletterande normgivning. Nämnden
räknar med att det kommer att ta ca. tre år att gå
igenom och anpassa den befintliga normgivning-
en till den nya lagen samt att utfärda nya normer
med anledning av den nya lagen. Bland övriga
angelägna projekt kan nämnas genomgång av
Redovisningsrådets normgivning för att ta ställ-
ning till i vilken omfattning dessa normer skall
tillämpas även av icke publika företag samt
normgivning om fusioner.

I och med att den nya bokföringslagen träder i
kraft den 1 januari 2000 så får nämnden huvud-
ansvaret för den kompletterande normgivningen
i Sverige. Detta huvudansvar motiverar en per-
manent resursförstärkning med 1 000 000 kro-
nor per år. Arbetet med anpassning av den be-
fintliga normgivningen till den nya lagen samt
den nya normgivning som behövs med anled-
ning av den nya lagen motiverar vidare en tillfäl-
lig resursförstärkning med 1 500 000 kronor.
Detta belopp bör i sin helhet tillföras nämnden
för år 2000. Ökningen finansieras genom överfö-
ring från utgiftsområde 4.

Regeringen föreslår att anslaget för år 2000
uppgår till 8 822 000 kronor. Regeringen beräk-
nar anslaget för år 2001 till 7 461 000 kronor och
för år 2002 till 7 610 000 kronor.

Tabell 4.12 Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor

Anslag 1999

6 297

Pris- och löneomräkning

25

Ökat resursbehov

2 500

Förslag 2000

8 822

55

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

5 Särskilda finansierings- och
garantiåtaganden

5.1 Omfattning

5.2 Utgiftsutvecklingen

Verksamhetsområde C Särskilda finansierings-
och garantiåtaganden omfattar 3 anslag, Europe-
iska utvecklingsbanken (EBRD) och Nordiska
investeringsbanken (NIB) samt avgift för Stads-
hypotekskassans grundfond. EBRD:s syfte är att
stödja omvandlingen till marknadsorienterad
ekonomi i Central- och Östeuropa samt i de f.d.
sovjetrepublikerna i Centralasien genom riskka-
pitalsatsningar och investeringar i finansiellt sun-
da projekt med påtaglig omvandlingseffekt. NIB
är Nordens gemensamma finansieringsinstitu-
tion och har som syfte att stärka nordiskt samar-
bete och Nordens ekonomi genom att ge lån och
garantier på bankmässiga villkor till offentliga
och privata investeringsprojekt i Norden och till
export av nordiskt intresse.

I verksamhetsområdet ingår också åtaganden
avseende Europeiska investeringsbanken (EIB),
Världsbanken (IBRD) och en statsgaranti för
Riksbankens lån till Brasilien. För NIB finns ett
anslag uppfört på statsbudgeten för 1999. EIB är
EU:s husbank med uppgift att erbjuda långfristig
finansiering, framför allt till medlemsländer, till
projekt som syftar till att uppfylla EU:s mål.
Världsbankens syfte är att bidra till återupp-
byggnad och utveckling i medlemsländerna ge-
nom att på olika sätt, inklusive egen finansiering,
befrämja produktiva investeringar.

Beloppen anges i förekommande fall i euro
oavsett om de återfinns som ecu i den proposi-
tion det hänvisas till. För omräkning till svenska
kronor används växelkurserna 1 euro=8,71 kro-
nor respektive 1 US dollar=8,29 kronor genom-
gående.

Tabell 5.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

Utfall

1998

Anslag

1999

Utgifts-
prognos
1999

573,1

48,7

68,5

83,7

95,1

76,4

5.3 Resultatbedömning

Sveriges garantiåtagande i EIB uppgår sedan den
1 januari 1999 till ca 3,07 miljarder euro, eller ca
26,74 miljarder kronor. Bankens guvemörsråd
beslutade i juni 1998 om en höjning av kapitalet
från ca 540 till 871 miljarder kronor. Av höjning-
en betalades 6 procent in från bankens reserver,
medan resten innebar en ökning av medlemslän-
dernas garantiåtaganden. I samband med beslutet
om kapitalhöjningen enades guvernörsrådet om
en engångsutbetalning från banken till ägarna.
Totalt uppgick denna utbetalning till 8,71 miljar-
der kronor, varav ca 285 miljoner kronor utbe-
talades till Sverige i november 1998.

För IBRD gäller att det finansiella ansvaret har
förts över från Riksbanken till Finansdeparte-
mentet. Den svenska andelen av bankens kapital
uppgår till 0,97 procent. En selektiv kapitalhöj-
ning, i vilken Sverige inte medverkade, ägde rum
1998. Sveriges samlade garantiåtagande gentemot
IBRD uppgår till 1 696 200 000 US dollar, eller
ca 14,06 miljarder kronor.

Riksdagen har beslutat (prop. 1998/99:100,
bet. 1998/99:FiU 27 Tilläggsbudget 1, rskr.
1998/99:249) att bemyndiga regeringen att för

57

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

perioden 1999-2002 ställa ut en kreditgaranti till
Riksbanken för bankens lån till Brasilien på
högst 300 miljoner US dollar, eller ca 2,5 miljar-
der kronor, genom Banken för internationell
betalningsutjämning (BIS). Riksgäldskontoret
fastställer en avgift som motsvarar garantins för-
väntade ekonomiska risk och övriga kostnader
för åtagandet. Denna avgift betalar Riksbanken
till Riksgäldskontoret, vilket medför att stats-
budgeten inte förväntas belastas med några kost-
nader för garantin.

5.4    Anslagsavsnitt

Cl     Avgift för Stadshypotekskassans

grundfond

ITabell 5.2 Anslagsutveckling                              1

Tusental kronor

80 000

Anslags-
sparande

65 095

1998

Utfall

1999

Anslag

30 000

Utgifts-
prognos

50 000

2000

Förslag

5 000

2001

Beräknat

16 400

2002

Beräknat

16 400

Stadshypotekskassans uppgift är att förvalta en
återstående obligationsskuld som per 31 decem-
ber 1998 uppgick till ca 54 miljarder kronor. När
låneskulden är reglerad, vilket beräknas vara fal-
let år 2005, skall kassan likvideras. För att trygga
utestående lån finns en grundfond i form av en
statlig garantiförbindelse. Stadshypotekskassan
betalar en årlig avgift för garantin till Riksgälds-
kontoret. Tidigare har avgiften finansierats ge-
nom utdelning på aktierna i Stadshypotek AB. I
februari 1997 beslutade regeringen om försälj-
ning av aktieinnehavet i Stadshypotek AB som
staten tidigare övertagit från Konungariket Sve-
riges Stadshypotekskassa. I samband med över-
flyttningen av aktieinnehavet i Stadshypotek AB
åtog sig staten ansvaret för denna avgift.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Stadshypotekskassans sammanlagda låneskulder
får inte uppgå till mer än tio gånger summan av

grundfonden och kassans egna fonder. Avgiften
för garantin uppgår till en procent av fondens
storlek. Från 1 juli 1999 uppgår grundfonden till
4 miljarder kronor. Grundfonden och den årliga
avgiften minskar i samma takt som låneskulden
avtar.

Avgiften för 1999 betalades 31 juli och upp-
gick till 50 miljoner kronor. Under 1999 beräk-
nas därmed ett anslagssparande om ca 20 miljo-
ner kronor uppstå. Sparandet föreslås användas
till delfinansiering av avgiften, som för år 2000
beräknas uppgå till 20 miljoner kronor.

Anslaget har minskats år 2000 på grund av
omfördelning inom utgiftsområdet. Anslaget för
år 2000 föreslås till 5 miljoner kronor.

Från år 2001 beräknas ackumulerat anslags-
sparande ha förbrukats och anslagsnivån vara i
nivå med beräknad årlig avgift. Anslaget för år
2001 har beräknats till 16,4 miljoner kronor. An-
slaget för år 2002 har beräknats till 16,4 miljoner
kronor.

C2 Kapitalhöjning i Nordiska
investeringsbanken

ITabell 5.3 Anslagsutveckling                              1

Tusental kronor

0

Anslags-
sparande

0

1998

Utfall

1999

Anslag

18 700

Utgifts-
prognos

18 484

2000

Förslag

18 700

2001

Beräknat

18 700

2002

Beräknat

0

Riksdagen har beslutat (prop. 1998/99:1, bet.
1998/99:FiU 2, rskr. 1998/99:85) om svenskt
deltagande i en grundkapitalhöjning. Den svens-
ka andelen av kapitalet uppgår i och med höj-
ningen till 34,9 procent. Den andel som skall
betalas in, i lika stora rater under tre år med bör-
jan 1999, uppgår till 2 075 641 euro, eller ca 18
miljoner kronor, per år. Riksdagen har samtidigt
informerats om att ramen för NIB:s projektin-
vesteringslåneordning höjts från ca 17 till ca 29
miljarder kronor, utan att medlemsländernas ga-
rantiåtaganden har ändrats. Sveriges samlade ga-
rantiåtagande gentemot NIB uppgår till 1 737
306 000 euro, eller ca 15,132 miljarder kronor.
Utdelning till aktieägarna sker normalt varje år.
Sverige erhöll 1998 en utdelning om ca 14 336
500 euro, eller ca 125 miljoner kronor.

58

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Regeringens överväganden

Den ökade efterfrågan på finansiering från NIB
för såväl projekt inom Norden som internatio-
nellt visar att banken har en viktig funktion att
fylla. Detta motiverar, enligt regeringens mening,
att NIB:s ordinarie verksamhet ges möjlighet att
expandera. NIB:s utlåning har bidragit till integ-
rering över landgränserna och har därmed främ-
jat sysselsättning och tillväxt i Norden. I många
fall har NIBis medverkan inte bara bidragit till
att projekt kunnat genomföras, utan t.o.m. varit
en förutsättning för att det överhuvudtaget
kommit till stånd. Samtidigt har banken kunnat
uppvisa en god och stabil avkastning på det in-
satta kapitalet. Detta har möjliggjort årliga utdel-
ningar till ägarna.

NIB:s verksamhet revideras i enlighet med
stadgan av den av NIB upprättade kontroll-
kommittén, med deltagare från samtliga med-
lemsländer. Kontrollkommittén avger årligen sin
revisionsberättelse till Nordiska ministerrådet.
Några invändningar har inte framförts.

Regeringen föreslår att anslaget för år 2000
uppgår till 18,7 miljoner kronor. Anslaget för år
2001 beräknas till 18,7 miljoner kronor.

C3 Bidrag till kapitalet i Europeiska
utvecklingsbanken

Tabell 5.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor

1998

Utfall

0

1999

Anslag

0

2000

Förslag

60 000

2001

Beräknat

60 000

2002

Beräknat

60 000

Riksdagen har beslutat (prop. 1996/97:1, bet.
1996/97: FiU 01, rskr. 1996/97:53) att Sverige
skall medverka i en kapitalhöjning i Europeiska
utvecklingsbanken och teckna andelar motsva-
rande 228 miljoner euro*' Av den nya kapitalin-
satsen skall 22,5 procent inbetalas i åtta lika stora
rater över en period av åtta år. Sverige betalar så-
ledes in 6 412 500 euro under vart och ett av åren
1998 - 2005. De första två inbetalningarna täck-
tes med kvarvarande medel av ett tidigare anslag
för kapitalinsatser i EBRD. För inbetalningarna

under vart och ett av åren 2000 - 2002 har rege-
ringen beräknat 60 miljoner kronor i statsbud-
geten. Sveriges garantiåtagande gentemot EBRD
uppgår till 336 300 000 euro, eller ca 2,9 miljarder
kronor.

Regeringens överväganden

Även om omvandlingen till marknadsekonomi
har nått förhållandevis långt i vissa av de före
detta planekonomier där EBRD är verksam,
kvarstår enligt regeringens mening ett omfattan-
de behov av det stöd som banken kan förmedla,
särskilt vad gäller utvecklingen inom den privata
sektorn. Banken har en viktig roll som långsiktig
investerare och dess katalytiska effekt skall heller
inte underskattas.

Det är regeringens uppfattning att stöd genom
EBRD är ett effektivt sätt att stödja omvand-
lingsprocessen i Central- och Östeuropa samt i
f.d. Sovjetunionen. Bankens breda medlemskrets
medför vidare att finansieringen av verksamhe-
ten fördelas mellan många länder istället för att i
huvudsak få bäras av EU-länderna, vilket är fallet
med många andra stödinsatser i regionen.

EBRD är det enda internationella finansie-
ringsorgan som i sin stadga har ett uttalat miljö-
mandat. Inom ramen för sin verksamhet skall
banken stödja en miljömässigt sund och hållbar
utveckling. Regeringen anser att detta är ett sär-
skilt viktigt inslag i bankens aktiviteter. EBRD
har också ett särskilt politiskt mandat som inne-
bär att stöd endast lämnas till länder som förbin-
der sig till flerpartisystem, pluralism och mark-
nadsekonomi.

EBRD revideras årligen av externt revisions-
bolag. Löpande granskning av bankens verksam-
het utförs av bankens arbetande styrelse i vilken
Sverige såsom delägare har en företrädare. Under
styrelsen finns en budget- och revisionskom-
mitté som särskilt bevakar de finansiella aspek-
terna av verksamheten.

Regeringen föreslår att anslaget för år 2000
uppgår till 60 miljoner kronor. Anslagen för år
2001 t.o.m. år 2005 beräknas till 60 miljoner kro-
nor per år.

59

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

6 Riksdagens revisorer

6.1 Anslag

Dl Riksdagens revisorer

ITabell 6.1 Anslagsutveckling                              1

Tusental kronor

15 146

Anslags-
sparande

1 388

1998

Utfall

1999

Anslag

18 704

Utgifts-
prognos

20 092

2000

Förslag

23 478

2001

Beräknat

25 445 1

2002

Beräknat

25 828 2

1 Motsvarar 25 078 tkr i 2000 års prisnivå.

3 Motsvarar 25 078 tkr i 2000 års prisnivå.

Riksdagens revisorer har enligt regeringsformen
till uppgift att på riksdagens vägnar granska stat-
lig verksamhet. Granskningarna avser främst ef-
fektivitetsrevision. Dessutom granskar reviso-
rerna som extemrevisorer Kungl. Slottsstaten
och Kungl. Djurgårdens Förvaltning, riksdags-
förvaltningen, Riksbanken, Riksdagens om-
budsmän, Regeringskansliet samt Stiftelsen
Riksbankens Jubileumsfond.

Resultatbedömning

Under verksamhetsåret 1998 har revisorerna be-
slutat om 6 förslag till riksdagen, 1 skrivelse till
regeringen, 5 granskningsrapporter och 17 för-
studier. 10 av dessa 17 förstudier har resulterat i
beslut om fortsatt granskning. Flera av de för-
studier som inte resulterat i fortsatt granskning
har emellertid omfattat granskning av vissa del-
frågor.

I revisorernas årsredovisning lämnas varje år
en redogörelse för behandlingen i riksdagen un-

der året av revisorernas förslag. Revisorerna föl-
jer också upp förslag som lämnats till riksdagen
under de två åren dessförinnan. Dessa uppfölj-
ningar innehåller en redovisning av riksdagsbe-
handlingen och åtgärder vidtagna av regering och
myndigheter.

Under den senaste treårsperioden har riksda-
gens utskott i sina betänkanden i huvudsak ställt
sig bakom drygt fyra femtedelar av skrivelserna.
Tillkännagivanden till regeringen har beslutats
rörande knappt två tredjedelar av skrivelserna. I
några fall har riksdagen avslagit revisorernas för-
slag med hänvisning till att utredningar tillsatts
inom området eller att regeringen redan vidtagit
åtgärder inom området.

Av revisorernas årsredovisning framgår att
produktionen av revisionsrapporter och skrivel-
ser till riksdagen och regeringen legat på en vä-
sentligt högre nivå under senare år än under
1980-talet. Under den senaste treårsperioden har
antalet producerade rapporter ökat med mer än
50 % jämfört med motsvarande period för 10 år
sedan. Under motsvarande tid har resurserna
ökat med 15 %, vilket tyder på en klar ökning av
produktiviteten.

Revisorerna har också som externrevisorer
granskat Sveriges Riksbank, Stiftelsen Riksban-
kens Jubileumsfond, Riksdagens förvaltnings-
kontor, Riksdagens ombudsmän (JO) och Rege-
ringskansliet. Redogörelserna respektive
revisionsberättelserna för 1998 avseende dessa
organ innehöll inte några anmärkningar.

Finansutskottets behandling av revisorernas
årsredovisning

Finansutskottet behandlade Riksdagens revi-
sorers årsredovisning för 1998 i betänkande
1998/99:FiU22. Utskottet anförde därvid föl-
jande:

61

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

"I förvaltningsberättelsen framhåller reviso-
rerna olika svårigheter att mäta resultatet av
verksamheten. Utskottet kan dock med tillfreds-
ställelse notera att olika försök har gjorts i be-
rättelsen att belysa såväl förändringar av produk-
tiviteten i granskningsarbetet, effekterna av
genomförda granskningar liksom den betydelse
som granskningsprocessen i sig har.

Utskottets bedömning är att revisorerna upp-
nått ett gott resultat under budgetåret 1998.
Samtidigt anser utskottet att verksamhetsmålet
för revisorerna bör utvecklas och konkretiseras i
syfte att underlätta en framtida utvärdering av
verksamheten.

Utskottet har vid sin genomgång av redogö-
relsen i övrigt inte funnit något som påkallar sär-
skilt uttalande från riksdagens sida."

Riksdagens revisorer

Av lagen (1987:518) med instruktion för Riks-
dagens revisorer framgår Riksdagens revisorers
uppgift och uppdrag. Riksdagens revisorers
övergripande mål är att främja ett effektivt ut-
nyttjande av statliga insatser genom att på riks-
dagens vägnar granska statlig verksamhet.

Verksamhetsmålet för Riksdagens revisorer är
att verka för en god hushållning med statens me-
del och fästa uppmärksamheten på möjligheter
att öka statens inkomster, att spara på statliga ut-
gifter och att effektivisera den statliga förvalt-
ningen. Revisorerna räknar med att cirka tolv
granskningar kan genomföras och sex revisions-
berättelser avges under år 2000.

I budgetunderlaget har revisorerna hänvisat till
riksdagens tidigare beslut om att förstärka resur-
serna med 5 miljoner kronor under treårsperio-

den 1999-2001 och yrkat på ett tillskott med 1,7
miljoner kronor för år 2000. Dessutom har revi-
sorerna begärt kompensation med 1,08 miljoner
kronor för vissa kostnadsökningar som sam-
manhänger med beslut som riksdagen fattat.

I sin verksamhet visar revisorerna särskilt på
tillämpning, utfall och effekter av tidigare fattade
riksdagsbeslut inte minst i ett sammanhållet per-
spektiv. Förutom att kritiskt granska statliga in-
satser lämnar revisorerna även förslag till förbätt-
ringar.

Revisorerna avser också att vidareutveckla
samarbetet med utskotten i deras roll att följa
upp beslut.

Förvaltningsstyrelsens överväganden

Förvaltningsstyrelsen har inga erinringar mot
förslaget.

Anslagsberäkning

Tabell 6.2 Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor

Anslag år 1999

18 704

Pris- och löneomräkning

135

Resursförstärkning

2 780

Justering av premier

1 859

Förslag 2000

23 478

Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-
ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-
förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd
kompensation för premierna för avtalsförsäk-
ringarna. Anslaget har tillförts 1 859 tkr.

62

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

7 Premiepensionssystemet

7.1 Omfattning

Prioriteringar

Verksamhetsområdet Premiepensionssystemet in-
nefattar Premiepensionsmyndigheten (PPM)
som ansvarar för administrationen av premiepen-
sionssystemet.

Under kommande budgetår är den främsta prio-
riteringen inom premiepensionssystemet att det
första fondvalet och medelsöverföring från Riks-
gäldskontoret kan genomföras under år 2000.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Det reformerade ålderspensionssystemet trädde i
kraft 1 januari 1999. PPM:s verksamhet under
det första året har utgjorts av uppbyggnaden av
myndigheten och premiepensionssystemet.

Det övergripande målet för PPM är att admi-
nistrationen och förvaltningen av premiepensio-
nerna skall bedrivas kostnadseffektivt och till
nytta för pensionsspararna.

I och med förseningen av det första fondvalet
konstaterar regeringen att uppbyggnaden av ett
system för hantering av premiepensionen inte
har kunnats uppfyllas inom de tidsramar som
riksdag och regering fastställt.

Arbetet med att bygga upp Premiepensions-
systemet har genomförts inom tilldelade resurs-
ramar.

Förändringar

Mot bakgrund av förseningen har riksdagen be-
slutat att det första fondvalet och medelsöverfö-
ring inom premiepensionssystemet skall för-
skjutas till år 2000 (prop. 1998/99:98, bet.
1998/99:SfU12, rskr. 1998/99:247). Beslutet in-
nebär också ett antal andra lagändringar i syfte
att förenkla uppbyggnadsarbetet för att ytterli-
gare säkerställa att fondval kan ske under år
2000.

7.2 Premiepensionsmyndigheten

ITabell 7.1 Lån i Riksgäldskontoret                          1

Tusental kronor

Utfall

1998

Beviljade
1999

Rörelsekapital

42 100

252 153

Anläggn.tillgångar

21 100

152 805

PPM skall vara försäkringsgivare för premiepen-
sion i det reformerade ålderspensionssystemet
som trädde i kraft den 1 januari 1999. Myndig-
heten inledde sin verksamhet i juli 1998. När
premiepensionssystemet trätt i full funktion
kommer PPM:s huvudsakliga uppgifter vara att
hantera individuella konton för pensionsmedel i
olika värdepappersfonder, att besluta om och
betala ut pensioner, att tillhandahålla efterlevan-
deskydd samt att informera om premiepensions-
systemet. PPM skall också ansvara för den tillfäl-
liga förvaltningen av avgiftsmedel hos Riksgälds-
kontoret.

Utgifterna för PPM:s administration skall
täckas med avgifter som tas ut från de försäkra-
des premiepensionskonton. Regeringen avser att
reglera avgiftsuttaget genom en förordning som
kommer att beredas under år 2000. Även utgif-

17 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uol-3

63

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

terna för uppbyggnaden skall belasta pensions-
medlen.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Det reformerade pensionssystemet trädde i kraft
1 januari 1999. PPM:s verksamhet under det
första året har till största delen utgjorts av upp-
byggnaden av myndigheten och premiepensions-
systemet. Uppbyggnadsarbetet sker huvudsakli-
gen i projektform med betydande konsultstöd
medan den löpande verksamheten sköts av en
successivt framväxande linjeorganisation.

Uppbyggnadsarbetet är organiserat i ett hu-
vudprojekt samt ett antal mindre projekt. Hu-
vudprojektet består av ett tiotal delprojekt varav
ett är anskaffning av ett kontoadministrativt
system.

Den 21 december 1998 anmälde PPM till re-
geringen att det första fondvalet och överföring
av premiepensionsmedel inte skulle kunna ske
under år 1999 i enlighet med lagen (1998:675)
om införande av lagen (1998:674) om inkomst-
grundad ålderspension. Orsaken till förseningen
var att det kontoadministrativa datasystem som
skall administrera de enskilda pensionsspararnas
val och byten av fonder inte skulle komma att
levereras i tid.

Mot bakgrund av förseningen har PPM på re-
geringens uppdrag tagit fram en ny tidsplan för
det första fondvalet samt utvecklat en åtgärds-
plan som skall säkerställa att den nya tidsplanen
fullföljs. Regeringen har vidare uppdragit åt
Statskontoret att utvärdera PPM:s tids- och åt-
gärdsplaner. Statskontoret konstaterade i sin ut-
värdering att möjligheterna att genomföra det
första fondvalet i enlighet med den nya tidspla-
nen har förbättrats. Statskontoret rekommende-
rade dock fortsatt noggrann uppföljning samt att
PPM skall förbereda en reservplan för att und-
vika ytterligare förseningar. Riksdagen har till
följd av förseningen beslutat att det första fond-
valet och medelsöverföring skall ske först under
år 2000. En rad andra lagändringar är också be-
slutade i syfte att förenkla uppbyggnadsarbetet
för att ytterligare säkerställa att fondval kan ske
under år 2000. Regeringen har dessutom uppdra-
git åt PPM att utarbeta en reservplan samt upp-
dragit åt Statskontoret att utvärdera PPM:s fort-
satta rapporteringar om hur uppbyggnadsarbetet
fortskrider.

Mot bakgrund av förseningen av det första
fondvalet konstaterar regeringen att uppbyggna-
den av ett system för hantering av premiepensio-
nen inte har kunnat uppfyllas inom de tidsramar
som riksdag och regering fastställt. Därav följer
att PPM inte uppfyllt sitt mål.

Däremot har andra delar av uppbyggnadsar-
betet fortskridit enligt tidsplanen. Myndigheten
har under året utarbetat och fastställt en regle-
ring av förhållandet mellan myndigheten och
förvaltare i ett standardavtal. Vidare har PPM an-
skaffat och påbörjat anpassning av lokaler för
verksamheten i Stockholm, Söderhamn och
Ljusdal. En linjeorganisation har inrättats där
flertalet ledande befattningshavare och nyckel-
personer nu är rekryterade. Vid halvårsskiftet år
1999 var ca 70 personer anställda vid myndighe-
ten, varav ca 60% är kvinnor och 40% är män.
PPM räknar med att huvuddelen av personal-
styrkan skall finnas på plats under våren 2000.

PPM har också medverkat i framtagandet av
Riksförsäkringsverkets (RFV) information om
det reformerade pensionssystemet. I samband
med RFV:s information inrättade PPM även en
första kundservicefunktion för att kunna ta emot
frågor från allmänheten.

Mot bakgrund av förseningen har PPM även
inrättat en förstärkt projektorganisation för att
arbeta med den centrala styrningen av uppbygg-
nadsarbetet.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 7.2 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentligrättslig
verksamhet

Intäkter till
inkomsttitel
(Som inte får
disponeras)

Intäkter Kostnader
som får
disponeras

Resultat
(intäkt -
kostnad)

Utfall 1998

0

0

Prognos 1999

0

0

Budget 2000

0

148 000

Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket (RRV) har givit PPM revi-
sionsberättelse med invändning. RRV:s invänd-
ning är att "styrelsen och generaldirektören har, i
anslutning till att myndigheten inrättades, inte
självständigt utvärderat möjligheterna att inom
avsedd tid driftssätta det kontoadministrativa

64

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

systemet, ett för verksamheten väsentligt sys-
tem."

PPM redovisar i en skrivelse till regeringen
med anledning av RRV:s invändning i revisions-
berättelsen att styrelsen och generaldirektören
kommer att följa utvecklingen och vidta nöd-
vändiga åtgärder för att det första fondvalet skall
kunna ske enligt den nya tidsplanen.

Förseningen av det första fondvalet var redan
känd när RRV presenterade sin revisionsberät-
telse och ett betydande antal åtgärder har därför
redan hunnit att vidtas för att säkerställa att det
första fondvalet skall kunna ske under år 2000.
Regeringen bedömer därmed att inga ytterligare
åtgärder är påkallade med anledning av RRV:s
revisionsberättelse.

Slutsatser

Sammanfattningsvis konstaterar regeringen att
PPM inte uppfyllt sitt mål i och med förseningen

av det första fondvalet. Orsaken är en försening i
projektet att bygga upp det kontoadministrativa
systemet. Regeringen bedömer att erforderliga
åtgärder för att säkerställa ett fondval enligt den
nya tidsplanen har vidtagits och inga ytterligare
åtgärder är därför påkallade i detta läge. Rege-
ringen avser emellertid att fortsättningsvis nära
följa PPM:s uppbyggnadsarbete, bl.a. med hjälp
av Statskontorets utvärderingar av PPM:s rap-
porter om uppbyggnadens utveckling. Om det
visar sig nödvändigt avser regeringen att vidta
ytterligare åtgärder.

I övrigt är regeringens bedömning att PPM:s
uppbyggnadsarbete i stora drag följer den nya
tidsplanen och att myndigheten på dessa områ-
den har uppnått sina åtaganden.

PPM:s kostnader kommer under år 2000 att
finansieras på samma sätt som under innevarande
år, med låneramar hos Riksgäldskontoret för rö-
relsekapitalbehov och anläggningstillgångar.

65

Skatteförvaltning och
uppbörd

18 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uol-3

PROP. 1999/00:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

Förslag till statsbudget för 2000

Skatteförvaltning och uppbörd

ahållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut..............................................................................................5

2 Inledning........................................................................................................................6

3 Skatteförvaltningen........................................................................................................7

3.1 Omfattning.......................................................................................................7

3.2 Resultatbedömning...........................................................................................8

3.3 Särskilda frågor...............................................................................................11

3.4 Revisionens iakttagelser.................................................................................14

3.5 Anslag..............................................................................................................15

A 1 Riksskatteverket.............................................................................15

A 2. Skattemyndigheterna....................................................................15

4 Tullverket......................................................................................................................17

4.1 Omfattning.....................................................................................................17

4.2 Resultatbedömning.........................................................................................18

4.3 Anslagsavsnitt.................................................................................................19

PROP. 1999/00:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

godkänner vad regeringen anför om punkt-
skatteverksamhetens organisatoriska inpla-
cering i skatteförvaltningen (avsnitt 3.3),

2. för budgetåret 2000 anvisar anslagen under
utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och upp-
börd enligt nedanstående uppställning.

|Anslagsbelopp                                                                                   |

Tusental kronor

Anslag

Anslagstyp

Al Riksskatteverket

ramanslag

405 097

A2 Skattemyndigheterna

ramanslag

4 389 494

Bl Tullverket

ramanslag

1 127 027

Summa

5 921 618

PROP. 1999/00:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

2 Inledning

Omfattning

Utgiftsområdet omfattar skatteförvaltningen
(Riksskatteverket och skattemyndigheterna) och
Tullverket.

Kontaktytorna mellan förvaltningarna

Som regeringen konstaterade i budgetproposi-
tionen för år 1999 har nya bestämmelser om
punktskattekontroll avseende transporter av al-
koholvaror, tobaks varor och mineraloljepro-
dukter trätt i kraft den 1 juli 1998. Bestämmel-
serna ersätter den provisoriska regleringen i den
s.k. transportkontrollagen. Tullverket svarar för
kontrollen och har bl.a. getts befogenhet att i vis-
sa fall omhänderta skattepliktiga varor för utred-
ning och att besluta om skatt på omhändertagna
varor samt, om skatten inte betalas, föra talan vid
domstol om förverkande av varorna.

För att kontrollen skall fungera effektivt krävs
en god samordning mellan skatteförvaltningen
och Tullverket och regeringen förklarade sig ha
för avsikt att noga följa hur samspelet fungerar
och rapportera till riksdagen om detta så snart
det finns tillräcklig erfarenhet av den nya ord-
ningen.

Gemensamma mätt m.m.

Det finns alltså viktiga beröringspunkter mellan
de båda förvaltningarna och behovet av samord-
ning har snarast ökat. Ett gemensamt mål för
skatteförvaltningen och Tullverket har fr.o.m år
1999 också fastställts på utgiftsområdesnivå,
nämligen att eftersträvade skatte-, tull- och av-
giftsintäkter skall säkerställas på ett rättssäkert
och ekonomiskt effektivt sätt. Målet täcker
emellertid inte hela verksamheterna - i fråga om
Tullverket täcker det gemensamma målet bara

den i dag mindre del av verksamheten som avser
uppbörd av tull m.m. vid den yttre gränsen. Vad
gäller skatteförvaltningen faller bl.a. folkbokr
ringen utanför det gemensamma målet. Mot g .
här bakgrunden anser regeringen liksom tidigare
att det inte är meningsfullt att lämna en redovis-
ning av dessa verksamheter i resultattermer på
utgiftsområdesnivå. Däremot är det angeläget att
den redovisning som lämnas för skatteförvalt-
ningens respektive Tullverkets verksamhet ut-
formas så att det underlättar jämförelser mellan
de båda områdena och gör det möjligt att vid be-
hov sammanställa uppgifterna till en helhetsbild
av den verksamhet som finns representerad inom
båda förvaltningarna. Det innebär bl.a. att åter-
rapporteringen i de delar där det kan vara av be-
tydelse så långt det är möjligt bör ske med en-
hetliga mått och definitioner. Under arbetet med
årsredovisningen för år 1998 diskuterade RSV
och Tullverket behovet av att utveckla en gemen-
sam återrapportering. Myndigheterna fann ar*
något sådant behov inte förelåg eftersom det
dan nu finns möjligheter att redovisa de gemen-
samma frågorna på ett tillfredsställande sätt i re-
spektive myndighets årsredovisning. Diskussio-
nerna rörande områden där gemensamma mått
och definitioner kan behövas fortsätter dc

PROP. 1999/00:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

3 Skatteförvaltningen

3.1 Omfattning

r" sskatteverket (RSV) svarar för den centrala
*. aingen av dels skatteförvaltningen, dels exe-
kutionsväsendet (jfr utgiftsområde 4 Rätts-
väsendet, avsnitt 8 Kronofogdemyndigheterna).
På regional nivå finns inom skatteförvaltningen
fr.o.m den 1 januari 1999 tio skattemyndigheter
med verksamhet vid skattekontor på sammanlagt
127 orter. Vid kontoren sköts förutom beskatt-
ning även folkbokföring och fastighetstaxering.
För punktskatter och vissa uppgifter på mervär-
desskattens område finns vid Skattemyndigheten
i Gävle ett för hela landet gemensamt särskilt
skattekontor i Ludvika.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Det direkta beloppsmässiga utfallet av offensiva
irder har förbättrats något (se nedan under
. .jultatinformation). Antalet beslut inom offen-
siv granskning är i huvudsak oförändrat och den
planmässiga revisionsverksamhetens omfattning
har upprätthållits, medan antalet avslutade ur-
v-ilsrevisioner har fortsatt att minska.

esursåtgången har minskat inom alla funk-
tioner i beskattningsverksamheten utom service,
samt ökat något inom folkbokföringen.

Anslagssparandet har minskat.

Mål

- Skatt skall tas ut i den omfattning, med den
fördelning och i den tid och ordning som
åsyftas med gällande skatteförfattningar.1

- Olika samhällsfunktioner skall tillhandahållas
fullständig och korrekt basinformation ur
folkbokföringen med god tillgänglighet.

- Taxeringsvärden för fastigheter skall beslutas
och information om dessa tillhandahållas i
enlighet med vad som åsyftas med gällande
författningar.

Förändringar

Under 1999 slutförs övergången till en ny inre
organisation av skattemyndigheterna inom ra-
men för den nya regionindelningen. Skatte-
brottsenhetema har påbörjat sin verksamhet vid
årets början.

Prioriteringar för 2000

Effektiviseringen av verksamheten med hjälp av
förbättrat IT-stöd skall fortsätta. Det gäller bl.a.
arbetet med att slutföra utvecklingen av skatte-
kontosystemet. Uppbyggnaden av skattebrotts-
enhetema skall slutföras.

'jfr prop. 1992/93:100 bil. 8. bet. 1992.93:SkU22. rrkr. 1992,93:287.

PROP. 1999/00:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

Styrning, uppföljning och utvärdering av
kontrollverksamheten skall förbättras med ut-
gångspunkt från den kontrollpolicy som RSV
har slagit fast.

3.2 Resultatbedömning

Utgångspunkter för bedömningen

Resultatuppföljningsmodellen

Utgångspunkten för resultatbedömningen är den
uppföljningsmodell som RSV tagit fram (RSV
Rapport 1995:2) och som även legat till grund
för verksamhetsmålen och återrapporterings-
kraven i regleringsbreven under senare år. Mo-
dellen bygger på att graden av uppfyllelse av må-
let för beskattningsverksamheten bedöms utifrån
kriterierna beskattningseffektivitet, upp-
bördseffektivitet, kvalitet och produktivitet. Mo-
dellen beskrevs och diskuterades närmare i mot-
svarande avsnitt i budgetpropositionen för år
1999.

Beskattningseffektiviteten uttrycker förhållan-
det mellan debiterad skatt och rätt skatt. Det går
av flera skäl inte att få någon säker kunskap om
det förhållandet, utan bedömningen får i stället
göras genom mätningar av sådana åtgärder
(prestationer) som kan antas påverka det nämn-
da förhållandet. Det kan vara fråga om dels åt-
gärder som stärker de skattskyldigas frivilliga
medverkan, dels kontrollinsatser. Dessa insatser
ger dels en direkt effekt i form av ändrade debi-
teringar, dels en preventiv effekt. Hur stor den
preventiva effekten är antas bl.a. bero på frek-
vensen av olika kontrollåtgärder, dvs. risken för
att felaktigheter upptäcks.

Uppbörds effektiviteten uttrycker förhållandet
mellan debiterad skatt och faktiskt inbetald skatt.
I målet att skatten skall betalas i rätt tid och ord-
ning ligger emellertid också att betalnings-
uppmaningar skall behöva skickas ut i så liten ut-
sträckning som möjligt och att inkomstskatten i
största möjliga utsträckning skall betalas under
inkomståret som preliminär skatt. Att minska
förekomsten av försenade och uteblivna skatte-
betalningar har i regleringsbreven för de senaste
åren ställts upp som ett för skatteförvaltningen
och exekutionsväsendet gemensamt verksam-
hetsmål.

Komplement till uppföljningsmodellen

Inom RSV pågår arbete med att för flera nivåer i
organisationen utveckla så kallade styrkort för
skatteförvaltningen och exekutionsväsendet.
Styrkorten är en anpassad version av konceptet
balanced scorecard. Syftet är främst att skapa ett
bättre instrument för ledningens uppföljning av
ett antal särskilt viktiga indikatorer. Dessa är val-
da så att de avspeglar såväl ett internt och ett ex-
ternt som ett historiskt (i huvudsak finansiellt)
perspektiv och ett framtidsperspektiv (investe-
ringar i kompetens och IT-stöd). Styrkortet lig-
ger väl i linje med resultatuppföljningsmode'
och kan närmast ses som ett komplement tm
denna.

Resultatinformation

Beskattningseffektiviteten

Det direkta beloppsmässiga utfallet av offensiva
åtgärder har ökat jämfört med år 1997 på in-
komstskattens område och är oförändrat på öv-
riga områden. Kontrollfrekvensen, mätt som an-
tal beslut i offensiv granskning i procent av an-
talet deklarationer inom olika områden, är oför-
ändrad eller har ökat. Däremot har antalet avslu-
tade urvalsrevisioner fortsatt att sjunka och är nu
nere i knappt tre fjärdedelar av motsvarande antal
1995.

ITabell 3.1 Direkt beloppsmässig effekt av offensiva ätgär- 1
Ider 1996-1998                                     1

Miljoner kronor

1996

1997

1998

Inkomsttaxering m.m.

- ärlig taxering

7 787

8 524

8 3

- omprövning

5141

4 748

5 973

Summa inkomstskatt

12 928

13 272

14 310

Mervärdesskatt

3 225

2 451

2 302

Arbetsgivaravgifter

949

959

580

Punktskatter

83

258

Totalt

17 185

16 934

17 473

PROP. 1999/00:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

Tabell 3.2 Totalt antal ändringsbeslut samt därav beslut
inom offensiv granskning______________________________

Totalt Varav offensiv

Skatteslag

Antal
beslut

1998

Antal
beslut

1998

1 procent av dekl

1997

1998

Inkomst-skatt

m.m.

- vid årlig taxe-
ring

457 000

374 800

5,3 %

5,2 %

- vid omprövning
/omräkn

173 700

64 400

0,8%

0,9%

Summa inkomst-
skatt m.m.

630 700

439 200

6,1 %

6,1 %

Arbetsgivaravgift
/källskatt

405 800

184 500

3,6 %

7,3%

Mervärdesskatt

302 000

86 800

2,1 %

2,3 %

Totalt

1 338 500

710 500

Uppbördseffektiviteten

De totala uppbördsförlusterna har minskat från
0,6 till 0,5 % genom en påtaglig förbättring av
uppbördseffektiviteten för juridiska personer.
Minskningen motsvarar närmare en miljard kro-
nor.

Produktiviteten

Uppgången i skatteförvaltningens totala produk-
tivitet (exkl. fastighetstaxering) har brutits. Ut-
vecklingen skiljer sig dock åt mellan verk-
samhetsgrenar och funktioner: den s.k. skriv-
bordsgranskningen uppvisar en förbättring, me-
dan den största nedgången avser revisioner.

Tabell 3.3 Produktivitetsutvecklingen i beskattningsverk- 1
samheten                                             1

Basår 1998

1995

1996

1997

1998

Revision

123

111

108

100

Skrivbordsgranskning

81

74

79

100

Övrig beskattning

99

106

111

100

Folkbokföring

96

92

100

100

Total produktivitet

105

101

105

100

Kvaliteten

Kvaliteten mäts som rättslig kvalitet och kund-
upplevd kvalitet. Det finns inga entydiga indika-
tioner på förändringar i den rättsliga kvaliteten
som helhet. Antalet omräkningar på grund av re-
gistreringsfel har minskat, vilket kan ses som po-
sitivt. Andelen taxeringsändringar som görs ge-
nom omprövning efter taxeringsperiodens ut-
gång ökar. Antalet nedsättningar av belopp efter
överlämnande för indrivning, som andel av an-

talet deklarationer, ligger på oförändrad nivå. Av
en enkätundersökning utförd under hösten 1998
framgår, vid en jämförelse med utfallet av en lik-
nande undersökning 1996, att allmänhetens
uppfattning om skattemyndigheterna är positiv
och stabil över tiden: en majoritet av allmänheten
har förtroende för myndigheterna. Vad gäller
mera specifika frågor varierar andelen positiva
respektive negativa svar åtskilligt mellan olika re-
gioner.

RSV:s sammanfattande bedömning

RSV redovisar i årsredovisningen (ÅR) den
sammanfattande bedömningen att skattemoral
och betalningsmoral tycks ha förbättrats jämfört
med 1996, medan å andra sidan RSV:s och de re-
gionala myndigheternas resultat 1998 är sämre än
1997. Visserligen har skatteintäkterna ökat mer
än vad som motsvarar den allmänna tillväxten,
men kontrollverksamhetens omfattning sjunker
trendmässigt sedan 1996. Enligt RSV har på
grund av skattemyndigheternas ekonomiska si-
tuation den offensiva kontrollverksamheten fått
stå tillbaka för den löpande ärendehanteringen.
Taxeringsutfallet och uppbördsförlusterna är
dock oförändrade, och den planmässiga kon-
trollen och serviceverksamheten har uppnått för-
väntade nivåer. Vidare sägs att det har funnits
stora störningar i det löpande arbetet i samband
med införandet av skattekontot, varför urvals-
revision inom period- och årskontrollen inte har
kunnat genomföras som avsett. För hela beskatt-
nings-, uppbörds- och indrivningskedjan gäller
att produktivitetsutvecklingen har bromsats upp.

Andra granskningar av verksamheten

I det här sammanhanget är också slutsatserna i
den i anslutning till årsredovisningen för år 1997
lämnade rapporten Skattefel och skattefusk
(RSV Rapport 1998:3) av stort intresse, liksom
de granskningar som har gjorts av RRV och
Riksdagens revisorer. Även flera specialstudier
som RSV har gjort på uppdrag av regeringen bör
vägas in i bedömningen.

I rapporten Skattefel och skattefusk uttalar
RSV bl.a. att den preventiva effekten av skatte-
kontrollen är betydande, samtidigt som allmän-
hetens och företagens tilltro till skattemyn-
digheternas förmåga att bekämpa skattefusket
inte är tillfredsställande. Särskilt inom revisions-
verksamheten finns det produktivitetsproblem
och det är svårt att upprätthålla tillräcklig fre-
kvens och kvalitet på kontrollen av de minsta fö-
retagen.

19 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uol-3

<)

PROP. 1999/00:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

RSV har i enlighet med ett uppdrag i regle-
ringsbrevet för år 1998 redovisat en bedömning
av i vilken utsträckning ändringsfrekvensen i be-
skattningsverksamheten är ett uttryck för prio-
riteringar i kontrollverksamheten respektive en
konsekvens av resurstilldelningen till verk-
samheten i dess helhet. I sin rapport (1998-07-
02) konstaterar RSV att ändringsfrekvensen är
en av flera indikatorer som bör användas vid be-
dömning av verksamheten och inte i sig ett re-
sultatmått. För bedömning av den preventiva
effekten är antalet utförda kontroller ett bättre
mått. Ändringsfrekvensen är enligt RSV en
funktion av prioriteringar inom kontrollverk-
samheten, framtvingade av resursläget för verk-
samheten som helhet.

I rapporten Skattekontrollen och pengarna
(RRV 1999:7) lämnar RRV ett antal förslag vad
gäller bl.a. inriktning, redovisning och analys av
kontrollverksamheten. Av särskild betydelse i
det här sammanhanget är RRV:s konstaterande
att det samlade värdet av skattekontrollen är
större än de direkta effekterna, eftersom skatte-
kontrollen ger preventiva effekter, och att beho-
vet av bättre skattekontroll på en rad olika områ-
den inte i sin helhet kan tillgodoses inom befint-
liga resursramar. RRV konstaterar också att ar-
betssituationen vid de lokala skattekontoren är
pressad, vilket bl.a. har lett till lägre ambitioner i
delar av kontrollarbetet.

I rapporten Svart arbete 4, Förslag (RRV
1998:36) sägs att skatteförvaltningens kontroll-
verksamhet mot svart arbete bör skärpas. Den
bör styras av en strategi som bygger på in-
formationsinhämtning och analys. På det opera-
tiva planet bör den skärpas genom en effektivare
hantering av information. Sedan rutinerna ut-
vecklats bör skatteförvaltningen tillföras resurser
så att balans skapas mellan effektiv kontroll-
verksamhet och verkligheten i ekonomin.

Skatteutskottet instämmer i sitt betänkande
(bet. 1998/99:14) med anledning av Riksdagens
revisorers förslag (1998/99:RR3) angående re-
sursförstärkning till skattemyndigheternas kon-
trollverksamhet bl.a. i revisorernas bedömning
att det finns tecken på att besparingskraven på
skatteförvaltningen gått så långt att även kon-
trollverksamheten berörs samt att det behövs
ökad långsiktighet och kontinuitet och utredning
om orsakerna till det stora anslagssparandet och
en analys av resursbehovet framöver. Enligt ut-
skottet bör förslaget jämte RRV:s rapport Skat-
tekontrollen och pengarna samt RSV:s för-
djupade resursanalys ingå i underlaget för rege-

ringens överväganden om skattemyndigheternas
resursbehov och skattekontrollens inriktning.
Riksdagen har bifallit utskottets hemställan.

Regeringens bedömning

Regeringen gör inte någon annan bedömning av
resultatet av verksamheten under 1998 än den
som RSV har gjort.

De uttalanden som har redovisats ovan har det
gemensamt att de alla ger uttryck för en oro över
effekten på skatteförvaltningens kontrollverk-
samhet av den rådande resurssituationen. Även
regeringen anser att det nu finns tydliga tecken
på att kontrollverksamheten nått en kritisk
punkt vad gäller bl.a. frekvens och kvalitet i delar
av kontrollen. Inom skatteförvaltningen finns
det fortfarande ett betydande anslagssparande
men det är uppenbart att en vändpunkt nu har
nåtts i fråga om förhållandet mellan resurstill-
delning och resursförbrukning. För den löpande
verksamheten, dvs. verksamhet som avser annat
än tekniska och andra utvecklingsprojekt, har de
senaste två åren redovisats ett underskott.

Det bör dock understrykas att utvecklingen
bl.a. vad gäller resursbehovet under de komman-
de åren är svårbedömd. Det hänger bl.a. samman
med att man ännu inte har kunnat ta hem de ra-
tionaliseringsvinster som beräknats av skatte-
kontosystemet m.fl. system, samtidigt som infö-
randet av systemet övergångsvis har medfört
ökade kostnader. Även som en följd av den nya
regionindelningen har resursåtgången ökat över-
gångsvis, medan rationaliseringsvinster kan tas
hem först i ett senare skede.

Trots det som nu har sagts står det enligt rege-
ringens mening, bl.a. mot bakgrund av det un-
derskott som redan uppkommit i den löpande
verksamheten och förväntade lönenivåhöjningar,
klart att det kan komma att krävas ett resurs-
tillskott för att upprätthålla kontrollintensiteten
på önskvärd nivå och skapa visst utrymme för
särskilda satsningar när läget så kräver.

RSV har för sin del gjort bedömningen att det
krävs ett resurstillskott på 250 miljoner kronor
fr.o.m. år 2001. Regeringen är bl.a. mot bak-
grund av vad som nyss har sagts inte beredd att
nu ta ställning till om RSV:s bedömning vad gäl-
ler resursnivån är riktig och inte heller till frågan
från vilken tidpunkt eller i vilken takt resurser
behöver tillföras, även om mycket talar för att
läget resursmässigt är bekymmersamt inför år
2001. Regeringen avser att återkomma till saken i

10

PROP. 1999/00:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

den ekonomiska vårpropositionen år 2000. En-
ligt regeringens mening bör det dock vara en ut-
gångspunkt att kontrollverksamheten framöver
skall kunna bedrivas på i huvudsak 1997 års nivå.

Ett återställande av nivån i kontrollverksam-
heten och andra önskvärda förbättringar i denna
kan och bör enligt regeringens mening inte
åstadkommas enbart genom att ytterligare resur-
ser tillförs. Som RSV påpekat i rapporten Skat-
tefel och skattefusk finns det i dag problem med
bl.a. styrningen av verksamheten som måste åt-
gärdas. Även RRV har i de tidigare nämnda rap-
porterna pekat på behov av förbättringar på flera
områden. För trovärdigheten i styrningen är det
av största vikt att alla möjligheter till förbätt-
ringar i det här hänseendet tas till vara. Detta bör
enligt regeringens mening vara en prioriterad
uppgift under det kommande året.

3.3 Särskilda frågor

Kontrollverksamhetens inriktning

RSV.s kontrollpolicy

RSV har nyligen slagit fast en ny kontrollpolicy
(RSV 186). Syftet är att den skall vara en stomme
i ledningen och styrningen av kontrollen och den
ersätter dokumentet ”Skattekontrollen - omfatt-
ning och syfte” från år 1990. Ett viktigt underlag
för översynen har varit den tidigare nämnda rap-
porten Skattefel och skattefusk.

En utgångspunkt för policyn är att majori-
teten av medborgarna vill göra rätt för sig och att
frivillig medverkan skall understödjas av väl ut-
byggd service och information. Utvecklingen i
omvärlden skall följas och verksamheten anpas-
sas till förändringar. För varje åtgärd som ak-
tualiseras skall det mest effektiva angreppssättet
väljas. Syftet med kontrollen är att förebygga och
åtgärda fel och fusk, så att skatter och avgifter
kan tas ut i den omfattning som statsmakterna
beslutat. Kontrollen skall åstadkomma en pre-
ventiv effekt så att medborgarnas förtroende för
kontrollen upprätthålls. Målet är att medbor-
garna skall uppfatta kontrollen som effektiv och
rättssäker.

Kontrollbehovet skall identifieras och priori-
teringar göras på alla nivåer i organisationen, dvs.
på nationell nivå, myndighetsnivå och kontors-
nivå. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt fö-
retag som hanterar stora skatteunderlag och åt
internationella transaktioner. Skattebrott skall

bekämpas. Kontrollen skall inte göras mera om-
fattande, tidskrävande och ingående än vad för-
hållandena i det enskilda fallet motiverar.

Preventiv effekt skall uppnås genom att kon-
trollen är tidig, synlig, träffsäker och oförutsäg-
bar.

Ett bra kontrollresultat förutsätter att kon-
trollen har inriktats i enlighet med det prio-
riterade kontrollbehovet och innebär att den
preventiva effekten har ökat och omfattningen
av fel och fusk minskat.

Riskanalyser

Som framgått är bedömningen av risken för fel-
aktigheter ett centralt inslag i RSV:s kontroll-
policy som utgångspunkt för de prioriteringar
som måste göras. På regeringens uppdrag har
RSV i en rapport i december 1998 redovisat hur
man genom förbättrad analys av skatteupp-
börden, utbyggd underrättelseverksamhet eller
andra åtgärder kan förbättra riskanalyserna i frå-
ga om främst angrepp mot systemen för indi-
rekta skatter.

I rapporten konstateras att det finns behov av
bättre uppföljningssystem samt förbättrat infor-
mationsutbyte mellan skattemyndigheterna och
RSV och inrättandet av en mera systematisk ana-
lys- och informationsverksamhet inom RSV. Vi-
dare behövs det enligt RSV ett gemensamt syn-
sätt och gemensam strategi inom EU. RSV avi-
serar ett antal förändringar i det operativa arbetet
för att försvåra angrepp. Arbetet med att för-
bättra riskanalyserna har efter det att rapporten
lämnades fortsatt inom RSV i enlighet med di-
rektiv som gavs i mars 1999.

I rapporten föreslås också ett antal författ-
ningsändringar, bl.a. vad gäller registerlagstift-
ningen, för att förbättra förutsättningarna för ar-
betet med riskanalyser. Förslaget bereds i denna
del f.n. inom Regeringskansliet.

Regeringens bedömning

Regeringen instämmer i det som sägs i RSV:s
kontrollpolicy. På viktiga punkter beaktas i do-
kumentet erfarenheter av kontrollverksamheten
under de gångna åren som redovisats bl.a. i rap-
porten Skattefel och skattefusk. Policyn ligger
också väl i linje med vissa av de påpekanden som
gjorts av främst RRV i de tidigare nämnda rap-
porterna.

Det bör emellertid framhållas att policydoku-
mentet snarast kan sägas ange ett förbållningssätt
till kontrollverksamheten och att steget från po-
licyn till konkret planering av verksamheten är

11

PROP. 1999/00:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

ganska långt. Som redan framgått är det me-
ningen att policyn skall ligga till grund för ar-
betet på alla nivåer i organisationen. I linje med
den tillämpning av resultatstyrningen som har
valts inom RSV:s område skall det på lägre nivåer
finnas ett utrymme för att ytterligare bryta ned
och konkretisera riktlinjer och liknande som har
antagits på en högre nivå. Detta är ett synsätt
som regeringen inte har något att erinra mot.
Det förtjänar dock att understrykas att det åter-
står att besvara frågan hur stort utrymme det bör
finnas för planering m.m. på de olika nivåerna,
eller med andra ord hur stort behovet är av cen-
tral respektive regional styrning för att kontroll-
resurserna skall utnyttjas så effektivt som möj-
ligt.

Regeringen vill för sin del särskilt betona det
som sägs i policydokumentet om vad som krävs
för att preventiv effekt skall uppnås genom kon-
trollinsatserna. Att kontrollen skall vara tidig kan
tyckas närmast självklart och har dessutom stor
betydelse för det direkta beloppsmässiga utfallet
men är inte desto mindre ett viktigt påpekande.
Motsvarande kan sägas om att kontrollen skall
vara träffsäker. Vad gäller synligheten har rege-
ringen noterat att RSV de senaste åren vid flera
tillfällen har valt att offentliggöra planerade in-
satser främst på kapitalbeskattningens område
och att detta av allt att döma har lett till ökad
medverkan från de skattskyldigas sida.

Att kontrollen skall vara oförutsägbar fram-
står som särskilt viktigt mot bakgrund av de
uppgifter som då och då förekommer i nyhets-
medierna om ”kontrollfria zoner” i form av t.ex.
fasta beloppströsklar för deklarationsgranskning-
en. Det bör dock framhållas att motsvarande gäl-
ler i fråga om alla kontrollformer.

Regeringen vill också understryka vikten av
att understödja viljan hos medborgarna att göra
rätt för sig. RSV:s arbete med att utveckla ser-
vicen och förenkla för medborgarna vid kontak-
ter med skattemyndigheterna är en mycket vik-
tig del i detta arbete. Utvecklingen av RSV:s IT-
stödda service med bl.a. hemsida och service-
telefon är enligt regeringens mening goda exem-
pel på utvecklad service som slagit väl ut.

Slutligen vill regeringen i detta sammanhang
understryka det som sägs i policydokumentet
om internationella transaktioner. Att ägna sär-
skild uppmärksamhet åt dessa och att systema-
tiskt arbeta för att förbättra förutsättningarna för
samarbete med andra länder vad gäller kontrol-
linsatser kommer enligt regeringens bedömning
att visa sig vara av alltmer avgörande betydelse

såväl för Sverige som för andra länder när det
gäller att skydda skattebaserna mot angrepp. Åt-
gärder för att underlätta och förbättra det inter-
nationella samarbetet på skatteområdet kommer
därför också att vara prioriterade i det arbete som
bedrivs inom Regeringskansliet.

Punktskatteverksamheten

Regeringens förslag:    Punktskatteverksamheten

inordnas organisatoriskt i Riksskatteverket. Den
ändrade organisatoriska inplaceringen skall inte
föranleda någon ändring vad gäller behörig dom-
stol vid överprövning av RSV:s beslut i punkt-
skattefrågor. Det finns inte något behov av att
kunna väcka ulan för det allmännas räkning mot
RSV:s beslut.

Statskontorets förslag: Statskontoret har på re-
geringens uppdrag utrett frågan om punktskat-
teverksamhetens organisatoriska inplacering i
skatteförvaltningen. I rapporten Punktskatteor-
ganisationen inom skatteförvaltningen (1999:19)
redovisar Statskontoret bedömningen att det på
sikt finns skäl att ändra den formella organi-
sationen då den kraftigt avviker från den tilläm-
pade. Med detta syftar Statskontoret på att styr-
ningen, trots att det är Skattemyndigheten i
Gävle som är beskattningsmyndighet på punkt-
skatteområdet, i allt väsentligt sker direkt från
RSV till det särskilda skattekontoret i Ludvika.

Statskontoret ser två tämligen likvärdiga alter-
nativ till dagens organisation: dels ett inordnande
i RSV, dels inrättande av en särskild punkt-
skattemyndighet. Båda alternativen är enligt
Statskontoret förenade med praktiska och prin-
cipiella för- och nackdelar.

Genom inordnande i RSV blir organisationen
tydligare internationellt, får en starkare ställning
och viss ökad flexibilitet. Två invändningar mot
detta alternativ är enligt Statskontoret att det
strider mot tidigare renodling av RSV:s roll och
mot strävandena efter enhetliga överklagandeför-
faranden.

Alternativet med en särskild punktskattemyn-
dighet uppfyller enligt Statskontoret bättre den
förvaltningspolitiska strävan efter renodling,
ökad medborgarinsyn och enhetliga rättsprin-
ciper som har kommit till uttryck såväl inom
skatteförvaltningen som inom andra förvalt-
ningsområden. Problemet kvarstår dock att nära-

12

PROP. 1999/00:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

liggande och ömsesidigt beroende verksamhet
ligger på olika myndigheter. Alternativet strider
också mot ambitionen att få större och mer bär-
kraftiga skattemyndigheter.

Statskontoret stannar för att föreslå att punkt-
skatteverksamheten inordnas i RSV, eftersom
man gör bedömningen att det alternativet ger
praktiska fördelar för punktskatteverksamheten
som helhet. Det bedöms vara marginellt kost-
nadseffektivare än dagens organisation genom
mer samordnad kompetens.

Skälen för regeringens förslag:

Verksamhetens organisatoriska inplacering

De för- respektive nackdelar med alternativen
som Statskontoret redogjort för är av mycket
olika karaktär och svåra att väga mot varandra.
Som Statskontoret anfört kan de båda alter-
nativen ses som i huvudsak likvärdiga. Vid en
samlad bedömning kommer regeringen till sam-
ma slutsats som Statskontoret, dvs. att ett in-
ordnande av punktskatteverksamheten i RSV är
att föredra. Skälet till det är främst att den lös-
ningen, som också Statskontoret framhållit, ger
något större flexibilitet än en lösning med en sär-
skild myndighet. Den ger också större flexibi-
litet än dagens organisation, eftersom det sär-
skilda skattekontoret vad gäller bemanning m.m.
i praktiken har fungerat som en organisation
skild från den regionala myndighet till vilken
kontoret hör. De förhoppningar som tidigare
funnits om att kunna åstadkomma flexibilitet
genom att inordna verksamheten i den regionala
myndigheten har sålunda inte infriats.

Med punktskatteverksamheten inordnad i
RSV öppnas viss möjlighet att förlägga persona-
lens tjänstgöring på det sätt som bäst motsvarar
behovet av punktskattekompetens bl.a. i sam-
arbetet inom EU och vid andra internationella
kontakter. Som framgår av utredningsuppdraget
till Statskontoret är det dock en utgångspunkt att
verksamheten även i fortsättningen skall vara i
huvudsak lokaliserad till Ludvika.

Överklagande och processföring

I rapporten diskuteras också konsekvenserna av
ett inordnande av verksamheten i RSV i fråga om
överklagande och processföring. Statskontoret
anser att behörig länsrätt och kammarrätt i
punktskattemål bör vara desamma som i dag
även efter organisationsförändringen. Vidare
ifrågasätter Statskontoret behovet av ett särskilt
förordnat allmänt ombud som skall kunna föra

talan mot RSV:s beslut på punktskatteområdet.
Fram till halvårsskiftet år 1993, när verksamhe-
ten överfördes från RSV till den regionala skat-
temyndigheten, fanns ett sådant ombud.

Regeringen delar Statskontorets uppfattning
att prövningen av punktskattemål bör ligga kvar
på de domstolar som handhar denna uppgift i
dag. Vad gäller behovet av allmänt ombud kon-
staterar regeringen i likhet med Statskontoret att
punktskatteverksamheten kommer att handhas
av ett litet antal personer som alla finns inom
samma myndighet. Något behov av att kunna
föra upp frågor till domstolsprövning för att
främja en enhetlig rättstillämpning kan därför
knappast finnas. De vidsträckta möjligheter som
finns till omprövning av beslut i första instans ta-
lar för att behovet av att kunna väcka talan för
det allmännas räkning även i övrigt är ytterst be-
gränsat. För detta talar också att RSV under de
gångna åren knappast alls har funnit skäl att göra
bruk av sin möjlighet att överklaga skattemyn-
dighetens beslut. Regeringen anser mot den nu
angivna bakgrunden att man bör kunna undvara
möjligheten att väcka talan för det allmännas räk-
ning mot RSV:s beslut på punktskatteområdet.

Ikraftträdande

En förändring av punktskatteverksamhetens or-
ganisatoriska inplacering i enlighet med vad som
nu har sagts bör enligt regeringens bedömning
kunna genomföras med verkan fr.o.m. den 1 juli
år 2000. Regeringen avser att snarast efter års-
skiftet lägga fram förslag till de lagändringar som
krävs för genomförandet och att i den ekono-
miska vårpropositionen lämna förslag till de jus-
teringar som krävs av anslagen till Riksskatte-
verket respektive skattemyndigheterna.

Bouppteckningar och arvsskatt

I enlighet med ett uppdrag i regleringsbrevet för
1999 har Riksskatteverket tillsammans med
Domstolsverket gjort en genomgång av de orga-
nisatoriska konsekvenserna av det förslag som
lämnas i Arvdabalksutredningens delbetänkande
Bouppteckningar och arvsskatt (SOU 1996:160)
om en överflyttning från tingsrätterna till skatte-
myndigheterna av uppgifterna att registrera bo-
uppteckningar och vara beskattningsmyndighet i
fråga om arvsskatt. Uppdraget har redovisats den
31 maj 1999 i rapporten Framtida organisation
för bouppteckningsverksamheten. Sammanfatt-
ningsvis har arbetet utmynnat i ett förslag om att

13

PROP. 1999/00:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

förlägga verksamheten till en ort per region inom
skatteförvaltningen, dvs. till sammanlagt tio or-
ter. Genom datorisering, innefattande bl.a. an-
vändning av förtryckta bouppteckningsblan-
ketter, räknar man med att åstadkomma väsent-
liga förenklingar för den enskilde. Den före-
slagna lösningen bedöms redan på kort sikt kun-
na ge vissa rationaliseringseffekter, av RSV upp-
skattade till 20-25 procent av nuvarande resurs-
åtgång. I ett senare skede bör det enligt RSV fin-
nas förutsättning för ytterligare rationaliseringar.
En överflyttning medför vissa övergångskost-
nader, bl.a. för tekniskt utvecklingsarbete inom
skatteförvaltningen.

Rapporten remissbehandlas för närvarande
och remisstiden går ut den 29 oktober 1999.

Regeringen föreslår (jfr utgiftsområde 4 Rätts-
väsendet, avsnitt 6.5.2) att riksdagen som sin
mening ger till känna att boupptecknings-
verksamheten förs över från domstolsväsendet
till skatteförvaltningen. Den samlade bedöm-
ningen redovisas att bouppteckningsverk-
samheten har betydligt större möjligheter att ut-
vecklas och effektiviseras inom skatteför-
valtningen. Eftersom reformen kräver omfat-
tande lagändringar kan den, konstaterar rege-
ringen i skälen för förslaget, förväntas träda i
kraft tidigast den 1 juli 2001. Regeringen räknar
med att återkomma till frågan om bl.a. de eko-
nomiska konsekvenserna av förslaget i den eko-
nomiska vårproposition år 2000.

Beredskapsfrågor

Inriktningen på arbetet med beredskapsfrågor
inom funktionen Skatte- och uppbördsväsende,
som även omfattar Tullverket, är att funktionen
skall ha önskvärd förmåga vid utgången av för-
svarsbeslutsperioden.

För att alla myndigheter inom funktionen
skall kunna fullgöra sina uppgifter på fredsar-
betsplatserna krävs utbildad personal och en väl
utvecklad infrastruktur. I den redovisning som
RSV lämnat bedöms funktionens sammantagna
förmåga vid utgången av år 1998 som godtagbar
när det gäller påfrestningar i nuvarande om-
världsläge. Regeringen gör inte någon annan be-
dömning.

Till planerade beredskapsåtgärder för år 1999
hör implementering och komplettering av en
handledning i verksamhetsskydd där beredskap
och fredstida påfrestningar ses i ett sammanhang.
En annan åtgärd är identifiering av samhälls-

viktiga ADB-system och avstämning mot de
grundsäkerhetskrav som ställs på sådana system.
En uppföljning av detta arbete planeras för år
2000.

För att kunna verka under höjd beredskap är
funktionen bl.a. beroende av säkra leveranser av
el och teleförbindelser liksom möjlighet till re-
servdrift för RSV:s datoranläggningar.

Kostnaderna för beredskapsåtgärder inom
RSV:s verksamhetsområde under år 1998 har be-
räknats till drygt 1,3 miljoner kronor.

Anslagstekniska frågor

RSV föreslog i budgetunderlaget för perioden
1999-2001 att de tre ramanslagen inom verk-
samhetsområdet, dvs. inom utgiftsområde 3 an-
slagen Al Riksskatteverket och A2 Skatte-
myndigheterna samt inom utgiftsområde 4 an-
slaget El Kronofogdemyndigheterna skulle slås
samman till ett ramanslag eller i vart fall föras
samman i utgiftsområde 3. RSV:s förslag för-
anledde ingen åtgärd från regeringens sida. Mot
denna bakgrund har RSV i budgetunderlaget för
perioden 2000-2002 återkommit till de anslags-
tekniska frågorna och nu föreslagit att anslaget
till RSV skall avskaffas och medlen på detta an-
slag fördelas mellan anslagen till skattemyn-
digheterna respektive kronofogdemyndigheter-
na.

Regeringen konstaterar att såväl det nu aktu-
ella som det tidigare förslaget innefattar en änd-
rad fördelning av anslagsmedlen mellan stats-
budgetens utgiftsområden. På riksdagens upp-
drag görs för närvarande en utvärdering av den
nya budgetprocessen, innefattande indelningen i
utgiftsområden. Även regeringen har tagit ini-
tiativ till en utvärdering av budgetprocessen. En-
ligt regeringens mening bör resultatet av dessa
utvärderingar avvaktas innan man tar ställning till
RSV:s förslag.

3.4 Revisionens iakttagelser

RRV:s revisionsberättelse avseende skatteför-
valtningen och exekutionsväsendet innehåller
inte någon invändning. Årsredovisningen (ÅR)
bedöms som i allt väsentligt rättvisande.

I revisionsrapporten rekommenderas att RSV
vidtar åtgärder för att ytterligare förbättra redo-
visningens koppling till mål och krav på åter-

14

PROP. 1999/00:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

rapportering i regleringsbrevet. Enligt RRV bör
RSV pröva i vilken utsträckning övrig resul-
tatinformation har sådan betydelse för rege-
ringens prövning av verksamheten att den skall
tas med i årsredovisningen. RRV anser också att
RSV i ÅR för 1999 bör påbörja en redovisning av
kostnader och intäkter i enlighet med kraven i
förordningen (1996:882) om myndigheters års-
redovisning m.m. (i ÅR för 1998 redovisas enligt
RRV kostnader blandade med utgifter). Vidare
rekommenderas bl.a. att

- RSV fördelar betalningsdifferensen i skat-
tekontosystemet på skatteslag enligt metod
som bör stämmas av med regeringen,

- RSV säkerställer att redovisningen mot
statsbudgeten sker på rätt inkomsttitel i
rätt period och att

- information om slutavräkningen av kom-
munalskattemedel lämnas i ÅK

Regeringen instämmer i att det i vart fall inför
årsredovisningen för år 2000 kan finnas skäl att
göra förändringar av det slag RRV varit inne på
och avser att återkomma till den saken i reg-
leringsbrevet för år 2000. Vad gäller redovis-
ningen av betalningsdifferensen i skattekonto-
systemet och vissa andra frågor som rör det sys-
temet har RSV nyligen under sommaren lämnat
ett förslag till Ekonomistyrningsverket om för-
ändringar som RSV har ambitionen att genomfö-
ra med verkan fr.o.m. år 2000. Enligt vad rege-
ringen erfarit ser ESV, efter vissa kom-
pletteringar av förslaget, i princip inga svårighe-
ter med hänsyn till gällande regler för statlig re-
dovisning med den modell som RSV presenterat
för löpande bokföring av fordringar och skulder
m.m.

3.5 Anslag

A 1 Riksskatteverket

ITabell 4.4 Anslagsutvecklingen                           j

Tusental kronor

421 580

Anslags-
sparande

133 322

1998

Utfall

1999

Anslag

349 704

Utgifts-
prognos

367 000

2000

Förslag

405 097

2001

Beräknat

411 874

2002

Beräknat

419 053

Under anslaget anvisas medel för RSV:s arbets-
uppgifter som central myndighet inom såväl
skatteförvaltningen som exekutionsväsendet (jfr
utgiftsområde 4 Rättsväsendet, verksamhetsom-
råde E Kronofogdemyndigheterna).

Sammanlagt har i enlighet med regeringens
beslut under 1995/96 och 1997 drygt 137 miljo-
ner kronor förts bort från anslaget. Trots in-
dragningen av medel ökade anslagssparandet nå-
got under 1997 men har därefter minskat med
drygt 79 miljoner kronor under 1998.

A 2. Skattemyndigheterna

ITabell 4.5 Anslagsutvecklingen                           1

Tusental kronor

4 370 886

Anslags-
sparande

398 786

1998

Utfall

1999

Anslag

4 362 445

Utgifts-
prognos

4 482 000

2000

Förslag

4 389 494

2001

Beräknat

4 455 342

2002

Beräknat

4 521 214

Även i fråga om skattemyndigheterna har rege-
ringen vid flera tillfällen beslutat om indragning
av medel från anslaget som en besparing. Sam-
manlagt har under 1995/96 och 1997 i enlighet
med regeringens beslut 51,5 miljoner kronor
förts bort från anslaget. Under år 1997 minskade
anslagssparandet med drygt 72 miljoner kronor
och under år 1998 minskade det med närmare 84
miljoner kronor.

15

PROP. 1999/00:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

Slutsatser

Beräkning av anslaget A 1 Riksskatteverket för 2000       !

Tusental kronor

^nsla^99^^

349 704

Pris- och löneomräkning

2 450

Lokalkostnadsjustering

-73

Justering av premier

53 016

Förslag 2000

405 097

Beräkning av anslaget A 2 Skattemyndigheterna för 2000

Tusental kronor

^nsla^99^

4 362 445

Pris- och löneomräkning

29 080

Lokalkostnadsjustering

-73 362

Överföring till Riksarkivet

-112

Justering av premier

71 443

Förslag 2000

4 389 494

De tidigare genererade betydande överskotten på
anslagen inom skatteföraltningen har flera för-
klaringar. En viktig sådan är de betydande resur-
ser som varit avsatta för utvecklingsprojekt och
svårigheten att med någon större precision be-
döma i vilken takt medel för utveckling på främst
IT-området kommer att förbrukas.

Som redan har framgått har nu en vändpunkt
nåtts i fråga om förhållandet mellan resurstill-
delning och resursförbrukning. Anslagsspa-
randet har avvecklats i allt snabbare takt och den
av RSV senast redovisade prognosen över me-
delsförbrukningen tyder på att anslagssparandet
såvitt gäller skattemyndigheterna kommer att
avvecklas helt och att anslagskrediten kommer
att behöva tas i anspråk i viss utsträckning under
år 2001, medan det på anslaget till Riks-
skatteverket fortfarande kan väntas finnas ett
smärre sparande vid utgången av år 2002. Som
också har framgått (se Regeringens bedömning i
avsnitt 3.2 Resultatbedömning) avser regeringen
att återkomma i den ekonomiska vårproposi-
tionen år 2000 med en bedömning av resurs-
behovet under år 2001 och följande år.

Vid beräkningen av anslagen har en teknisk jus-
tering gjorts för att korrigera tidigare i anslagen
inlagd kompensation för premiema för av-
talsförsäkringarna.

16

PROP. 1999/00:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

4 Tullverket

4.1 Omfattning

Mål

Tullverkets uppgift är att fastställa och uppbära
tullar, mervärdesskatt och andra skatter och av-
gifter som tas ut vid import och export av varor.
Verket svarar även för uppgiften att övervaka och
kontrollera trafiken till och från utlandet så att
bestämmelser om in- och utförsel av varor efter-
levs. Dessa uppgifter skall utföras på ett kost-
nadseffektivt sätt med beaktande av att en god
service upprätthålls.

Tullverket som tidigare bestod av Generaltull-
styrelsen och självständiga regionala tullmyndig-
heter har under våren 1999 genomgått en omor-
ganisation och utgör sedan den 1 juli en
sammanhållen myndighet med ett huvudkontor
samt en regional organisation omfattande sex
tullregioner. Regionerna ansvarar för den opera-
tiva verksamheten inom sina respektive geogra-
fiska områden.

- att effektivt fastställa och uppbära tullar, mer-
värdesskatt och andra skatter samt avgifter så att
en riktig uppbörd kan säkerställas,

- att övervaka och kontrollera trafiken till och
från utlandet så att bestämmelserna om in- och
utförsel av varor efterlevs,

- att vid fullgörande av sina uppgifter verka för
att kostnaderna för tullprocedurerna minimeras,
både för näringsliv, allmänhet och inom Tullver-
ket, samt tillhandahålla en god service så att den
legitima handeln med tredje land underlättas i
största möjliga utsträckning och att det legitima
varuflödet inom EU inte hindras.

Prioriteringar för år 2000

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Antalet narkotikabeslag har under 1998 varit
fortsatt högt. De beslagtagna kvantiteterna har
ökat avseende de flesta typerna av narkotika. Be-
slagen av alkohol och tobak ligger på en fortsatt
hög nivå. Beträffande uppbördsverksamheten har
myndigheten hanterat fler ärenden under 1998
än föregående år men den sammanlagda uppbör-
den har minskat något. Uppbördsfordringama
vid årskiftet är mindre än föregående år vilket
indikerar att uppbörden effektiviserats. Anslags-
sparandet har minskat.

Inom kontrollverksamheten skall narkotika-
kontrollen ges fortsatt högsta prioritet. Hög
prioritet skall även ges kontroller mot illegal in-
försel av alkohol och tobak.

Regeringen lägger stor vikt vid utvecklings-
och effektiviseringsarbetet inom tullverksamhe-
ten vilket omfattar bl.a. utveckling av nya ar-
betsmetoder, IT-utveckling, förenklingsarbete,
information m.m. Vad gäller IT-området anser
regeringen att Tullverket bör vara en av de le-
dande myndigheterna beträffande utveckling och
användning av IT i verksamheten. Detta kräver
investeringar i såväl ny teknik som i kompe-
tensutveckling. De olika delarna i effektivise-
ringsarbetet stöder varandra i utvecklandet av en
modem, effektiv och ändamålsenlig tullverksam-
het.

17

PROP. 1999/00:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

4.2 Resultatbedömning

Inledning

Tullverkets verksamhet är indelad i tre verksam-
hetsgrenar, uppbörd, in- och utförselrestriktio-
ner samt övrig verksamhet. Två av dessa är direkt
härledda ur Tullverkets mål. Tidigare fanns även
en verksamhetsgren benämnd utrikeshandelssta-
tistik, men eftersom denna del av verkets verk-
samhet numera är reducerad till att omfatta en-
dast handel med länder utanför EU har målet för
Tullverket avseende detta fr.o.m. 1999 upphört
att gälla.

Regeringen har i regleringsbrevet för 1999 an-
givit ett antal verksamhetsmål direkt härledda ur
Tullverkets mål. Tyngdpunkten för dessa är lik-
som tidigare inom områdena uppbörd, in- och
utförselrestriktioner samt service.

Som särskilt angelägna uppgifter i övrigt för
Tullverket har regeringen angivit att verka för att
en enhetlig tolkning görs av gällande lagar och
bestämmelser, att verka för att systemen för
transitering av varor får en hög tillförlitlighet
samt att biträda Finansdepartementet och Utri-
kesdepartementet med analys av frågor inom re-
spektive departements område som skall be-
handlas i arbetet inom EU.

Vidare är det en särskilt angelägen uppgift för
Tullverket att medverka vid förhandlingar i ar-
betet med internationella frågor inom sitt verk-
samhetsområde och att inom EU-arbetet verka
för förenklingar av regler och procedurer, ut-
vecklad IT-användning i tullprocesserna samt
effektivisering av narkotikabekämpningen. Det
är även särskilt angeläget att Tullverket såväl na-
tionellt som internationellt medverkar i arbetet
med att utveckla arbetsmetoder och samarbets-
former för att effektivare bekämpa gränsöver-
skridande brottslighet såsom narkotika-, sprit-
och tobakssmuggling samt ekonomisk och orga-
niserad brottslighet.

Vidare är det en särskilt angelägen uppgift att
bistå Regeringskansliet med förberedelsearbetet
inför Europeiska unionens framtida utvidgning,
särskilt vad avser Estland, Lettland, Litauen och
Polen.

Regeringens bedömning

Vad avser årsredovisningen har många av de tidi-
gare bristerna åtgärdats och årsredovisningen för
1998 ger i många stycken bättre information än
tidigare årsredovisningar. Trots detta är årsredo-

visningen fortfarande inte helt tillfredsställande.
Ett exempel på detta är de mått på produktivitet
som verket presenterar och där man samtidigt
anger att mellan 55 och 75 procent av kostnader-
na inom respektive verksamhetsgren inte ingår i
produktivitetsmåttet. Någon uppfattning om hur
produktiviteten som helhet utvecklats är svår att
få med denna reservation. Som regeringen påpe-
kade i föregående års budgetproposition bör års-
redovisningen vara en utvecklad sammanställ-
ning av det material som det interna
rapporteringssystemet kontinuerligt levererar.
Regeringen har dock erfarit att ett arbete pågår
inom Tullverket med att införa ett nytt ekono-
misystem varför regeringen utgår från att svag-
heterna i den interna uppföljningen kommer att
åtgärdas.

Regeringen kan dock konstatera att verksam-
heten som helhet var effektivare under 1998 än
under tidigare år i och med att resultatet är bättre
och kostnaderna för verksamheten stigit endast
marginellt.

För uppbördsverksamheten redovisar Tull-
verket ett ökande antal ärenden och en något
minskande uppbörd. Uppbörden av medel är
dock effektivare än föregående år i och med att
fordringarna vid årets slut har minskat från 1,7
procent till 0,1 procent av den debiterade upp-
börden.

Under 1998 har Tullverket infört ett nytt sätt
att hantera klareringen. Systemet som kallas
RISK bygger i korthet på att man med hjälp av
riskanalysmetoder fördelar klareringsärenden i
prioritetsgrupper där lågriskärenden kan auto-
matklareras och ärendeh med högre risk genom-
går särskilda kontrollåtgärder. Med hjälp av detta
menar Tullverket att en högre kvalitet och effek-
tivitet uppnås i klareringsarbetet. Som exempel
anger verket att träffprocenten för riskanalysba-
serade fysiska undersökningar av varor visar en
positiv trend. Mellan maj och december 1998 ha-
de träffprocenten för dessa varuundersökningar
stigit från 3 procent till 16 procent.

Vad gäller Tullverkets kontrollverksamhet
skall narkotikakontrollen enligt regleringsbrevet
ges högsta prioritet. Antalet narkotikabeslag lig-
ger på en fortsatt hög nivå och de beslagtagna
kvantiteterna har ökat avseende de flesta narko-
tikaslagen.

I tidigare budgetpropositioner har regeringen
pekat på behovet av en fördjupad analys av nar-
kotikabeslagen. Inom Tullverket pågår ett arbete
med att utveckla en modell för att kunna mäta
effektiviteten av beslagen. Beräkningsmodellen

18

PROP. 1999/00:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

syftar till att kalkylera den samhällsekonomiska
nyttan av beslagen av narkotika, alkohol och to-
bak. I regleringsbrevet för 1999 har regeringen
uppdragit åt Tullverket att lämna en lägesredo-
visning av detta arbete. Regeringen ser positivt
på arbetet som inletts och anser att detta bör
fullföljas. Vad avser illegalt införd alkohol och
tobak har Tullverket redovisat fortsatt höga be-
slagsmängder. Regeringen anser det väsentligt att
Tullverket fortsätter sina ansträngningar att be-
kämpa denna typ av smuggling.

Sammantaget konstaterar regeringen således
att resultatet för 1998 är något bättre än föregå-
ende år men fortfarande kan redovisningen av
resultatet utvecklas.

Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket (RRV) har i sin revisionsbe-
rättelse bedömt Tullverkets årsredovisning som i
allt väsentligt rättvisande och lämnar ingen in-
vändning. I en revisionspromemoria har Riksre-
visionsverket redovisat iakttagelser som gjorts i
samband med granskningen. RRV menar bl.a. att
Tullverket behöver förbättra formerna för upp-
följning och hur information om verksamhet och
ekonomi bättre skall kunna redovisas. Informa-
tionsunderlaget behöver förbättras för att verks-
ledningen skall få bättre möjligheter att styra och
följa resursutnyttjandet. Detta bör även ge möj-
lighet att förbättra och förnya den externa redo-
visningen. RRV påpekar också att Tullverket bör
koppla tidredovisningen till ekonomisystemet
för att därigenom få ett bättre grepp om resurs-
utnyttjandet.

Tullverket menar i sitt svar till RRV att arbetet
med en förbättrad verksamhetsstyrning pågår
och avsikten är att detta skall resultera i en kon-
tinuerlig uppföljning av produktivitet, resultat
och kvalitet så att en mätning av effektiviteten i
verksamheten så långt det är möjligt blir säker-
ställd. Vad gäller kopplingen mellan tidredovis-
ningssystemet och ekonomisystemet menar
Tullverket att detta bör göras som ett utveck-
lingsprojekt först efter det att ett nytt ekonomi-
system införts och utvärderats.

Regeringen instämmer i RRV:s slutsatser och
vill därför i sammanhanget betona vikten av att
utvecklingsarbetet avseende styrningen av verk-
samheten och resursallokeringen fortsätter och
ges hög prioritet. Detta är nödvändigt för att
uppnå den effektivitet som eftersträvas med den
nya organisationen.

4.3 Anslagsavsnitt

Bl Tullverket

Tabell 4.1

Tusental kronor

1 071 244

Anslags-
sparande

82 937

1998

Utfall

1999

Anslag

1 098 710

Utgifts-
prognos

1 130 000

2000

Förslag

1 127 027

2001

Beräknat

1 154 195 1

2002

Beräknat

1 172 122 2

1 Motsvarar 1 137 092 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 1 137 092 tkr i 2000 års prisnivå.

Tullverkets anslag för budgetåret 1998 var
1 056 929 000 kronor. Ingående anslagssparande
var 97 252 000 kronor. Utgifterna uppgick till
1 071 244 000 kronor vilket innebär att anslags-
sparandet inför budgetåret 1999 var 82 937 000
kronor. Tullverket har således utnyttjat 14 mil-
joner kronor av anslagssparandet under budget-
året 1998. För innevarande år visar prognosen
grundad på utfallet för de första sex månaderna
att verket kommer att förbruka 1 130 000 000
kronor vilket innebär att ytterligare cirka 31
miljoner kronor av anslagssparandet kommer att
tas i anspråk. Resterande 52 miljoner kronor be-
räknas balanseras över till år 2000.

Regeringens överväganden

Kontrollverksamheten

Målet för den svenska narkotikapolitiken är att
skapa ett narkotikafritt samhälle. Insatserna syf-
tar därför till att begränsa såväl tillgång som ef-
terfrågan på narkotika. Tullverkets roll i detta ar-
bete är att stoppa tillförsel av narkotika i landet
med hjälp av olika kontrollåtgärder vid gränsen.
Regeringen anser att Tullverkets arbete med nar-
kotikakontroll skall ges fortsatt högsta prioritet.
Som nämnts redovisar Tullverket även stora be-
slagsmängder illegalt införd alkohol och tobak.
Regeringen anser såväl av hänsyn till folkhälsan
som av statsfinansiella skäl att också insatserna
mot denna typ av smuggling skall ges fortsatt
hög prioritet

Utvecklingsarbetet inom tullverksamheten

Med ökade krav på verksamheten pga. tillväxten i
utrikeshandeln, det ökande resandet och ett ökat

19

PROP. 1999/00:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

smugglingstryck måste Tullverket för att bli än-
nu effektivare kontinuerligt förnya sitt sätt att
arbeta. Arbetsmetoderna måste effektiviseras
ytterligare och resurserna måste koncentreras till
de områden där de gör mest nytta. Ett sådant
förnyelsearbete kräver även investeringar i bl.a.
ny teknik vilket i sin tur medför ökat behov av
kompetensutveckling.

Inom Tullverket bedrivs redan ett utveck-
lingsarbete. Det tidigare nämnda RISK-projektet
är ett exempel på detta. Projektet har vidareut-
vecklats och regeringen har erfarit att Tullverket
under våren inlett ett arbete med ett nytt tull-
system kallat servicetrappan. Som grundläggande
komponenter i detta arbete finns riskanalysar-
betet och den förenklade klareringsmodellen
som utvecklats inom RISK-projektet. Servi-
cetrappan är enligt Tullverket ett antal möjlig-
heter för företagen att sköta tullhanteringen
kopplade till vissa förutsättningar som skall
uppfyllas. Projektet är avsett att öka servicen mot
företagen samt kvaliteten och effektiviteten i ar-
betet vilket även inkluderar verkets kontrollverk-
samhet.

I sammanhanget vill regeringen återigen beto-
na den betydelse som informationen till företa-
gen har. För att den avsedda effekten skall upp-
nås måste tulldeklarationerna initialt vara riktiga
och fullständiga och Tullverket har här en viktig
uppgift att genom informationsinsatser under-
lätta för företagen så att detta uppnås. Informa-
tion, service och kontroll är därmed komponen-
ter som samverkar och som ger förutsättningar
för en effektiv och säker uppbörd.

Regeringen ser positivt på förändringsarbetet
och anser att utvecklingen av tullverksamheten
och arbetsmetoderna måste fortsätta. Självfallet
måste arbetet stå i överensstämmelse med lag-
stiftningen och allmänna rättsliga principer och
regeringen förutsätter att Tullverket beaktar
detta i det fortsatta arbetet.

Regeringen utgår även från att Tullverket gör
de investeringar i bl.a. teknik och kompetensut-
veckling som är nödvändiga så att verksamheten
ytterligare kan effektiviseras.

IT-utvecklingen

Nära länkat till utvecklingsarbetet är IT-
verksamheten. Ett framgångsrikt utvecklingsar-
bete är inte möjligt att bedriva utan ett effektivt
stöd av informationsteknik (IT).

Regeringen har i regleringsbreven ålagt Tullver-
ket att rapportera om hur datoriseringen av tull-
verksamheten fortskrider och i den rapport som
presenteras 1999 anger verket vad man genom-
fört under 1998, behovet av fortsatt IT-
utveckling och fortsatt utveckling av tulldata-
systemet såväl för anpassning till EU-systemen
som övrig vidareutveckling. Tullverket behandlar
även kostnader för drift och investeringar samt
kostnader för den fortsatta IT-utvecklingen.
Verket anger även att omställningen i samband
med år 2000 i det närmaste är avslutad. Liksom
föregående år anges i rapporten att ett antal
tvingande systemrevisioner kommer att ta stora
resurser i anspråk liksom det fortsatta utveck-
lingsarbetet.

Regeringen har i regleringsbreven även angivit
att Tullverket skall verka för att anslutningen av
företag till tulldatasystemet (TDS) ökar. Att ut-
nyttjandet av modern informationsteknik un-
derlättas är ett nationellt intresse och det är fort-
sättningsvis angeläget att få en ännu större
anslutningsgrad till TDS. Därför är det en viktig
uppgift för Tullverket att tillse att systemet är
attraktivt för företagen att ansluta sig till. Likaså
är det väsentligt att det arbete som påbörjats av-
seende papperslös debitering (elektronisk tull-
räkning) utan dröjsmål fullbordas.

Vikten av att använda informationsteknik i
tullverksamheten kan inte nog understrykas och
regeringen anser att det även fortsättningsvis är
ytterst angeläget att Tullverket avsätter tillräckli-
ga resurser för IT-utvecklingen. Tullverket bör
vara en av de ledande myndigheterna vad gäller
utveckling och användning av informationstek-
nik i verksamheten och ett av de ledande tullver-
ken i Europa på detta område. Genom detta bi-
drar Tullverket även till IT-utvecklingen hos
företagen.

Regeringen konstaterar att mycket arbete re-
dan sker inom Tullverket men ansträngningarna
med detta måste - liksom med det övriga utveck-
lingsarbetet - fortsätta och regeringen förutsätter
att detta ingår i Tullverkets långsiktiga strategi.
Som beskrivits ovan kommer kraven på en ratio-
nell och effektiv tullhantering att öka och IT-
investeringar tillsammans med det övriga ut-
vecklingsarbetet och därav följande kompe-
tensutveckling är strategiska framgångsfaktorer
som bidrar till att möta dessa krav.

20

PROP. 1999/00:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

Förenklingsarbete

Ytterligare ett medel för att nå effektivitet i tull-
verksamheten är att underlätta arbetet genom
förenklingar i regler och tullprocedurer. I föregå-
ende års budgetproposition påtalade regeringen
vikten av att Tullverket tillsammans med andra
myndigheter och med näringslivet utarbetar väl
underbyggda förslag till förenklingar i EU:s lag-
stiftning att presenteras som svenska förslag i det
fortsatta förhandlingsarbetet inom unionen. Re-
geringen påtalade även det nödvändiga i att Tull-
verket systematiskt granskar de egna tillämp-
ningarna av såväl EU:s regler som det nationella
regelverket i syfte att förenkla både för företagen
och för verket självt. Tullverket har tidigare kriti-
serats för överreglering och att de egna tillämp-
ningarna gått långt utöver vad som är nödvändigt
för att upprätthålla syftet med lagstiftningen.

Arbetet har enligt vad regeringen erfarit delvis
påbörjats inom ramen för det s.k. Alfredprojek-
tet. Regeringen konstaterar att Tullverket upp-
nått vissa resultat men att arbete återstår inte
minst för att tillsammans med näringslivet åstad-
komma förenklingar av gemenskapens regelverk.
Enligt Tullverket skall detta ingå som ett element
i den tidigare nämnda servicetrappan. Regeringen
vill påpeka det angelägna i att detta arbete sker på
ett strukturerat sätt utan dröjsmål och förutsätter
att Tullverket gör detta i samråd med berörda
näringslivsorganisationer.

Tullverket - en myndighet

I januari 1998 presenterades en utredning som
utvärderade Tullverkets effektivitet mot bak-
grund av bl.a. EU-medlemskapet. Utredningen
om utvärdering av EU-medlemskapets effekter
för Tullverkets dimensionering och organisation
(”En gräns - en myndighet?” SOU 1998:18)
drog bl.a slutsatsen att Tullverket idag är effekti-
vare i sin kontrollverksamhet än man var före
EU-medlemskapet. Trots detta fanns enligt ut-
redningen potential för Tullverket att bli ännu
effektivare. En genomgående linje i utredningen
var att effektiviseringsarbetet skulle underlättas
om Tullverket var en sammanhållen myndighet
med en central och en regional nivå. En sådan
förändring förutsatte dock att ordningen för
överklagande av beslut i tullärende ändrades så
att regionala tullmyndigheters beslut inte längre
överklagas till Generaltullstyrelsen utan direkt
till förvaltningsdomstol. Så har nu skett.

Under våren har Tullverket genomfört den av
utredningen förordade omorganisationen. Från
att ha bestått av en chefsmyndighet och ett antal
regionala tullmyndigheter har Tullverket nu bli-
vit en sammanhållen myndighet med en strate-
gisk nivå (huvudkontoret) och en regional orga-
nisation bestående av sex tullregioner. Syftet
med omorganisationen har bl.a. varit att främja
flexibilitet och effektivitet. Resurserna måste
kunna koncentreras till de områden där trafiken
är som mest intensiv. Fler personer kommer en-
ligt Tullverket att arbeta inom kontrollverksam-
heten och färre inom administrationen. I den nya
organisationen är Tullverkets huvudkontor an-
svarigt för strategisk ledning samt policy- och
normgivningsfrågor medan den regionala organi-
sationen ansvarar för det operativa arbetet.

Ett av syftena med att Tullverket nu blir en
myndighet är således att tillämpningen av tullar-
betet skall bli mer enhetligt - av såväl rättssäker-
hetsskäl som effektivitetsskäl - gentemot dem
som berörs av Tullverkets verksamhet (jfr prop.
1998/99:79). Det är således en uppgift för Tull-
verkets huvudkontor att ange övergripande rikt-
linjer under det att det praktiska tullarbetet ut-
förs på den regionala nivån. En organisation med
ett decentraliserat beslutsfattande är väsentlig för
en modern effektiv verksamhet. Den nya organi-
sationen gäller från den 1 juli 1999.

Regeringen ser positivt på omorganisationen
och det arbete som bedrivits för att få den nya
organisationen att fungera. Samtidigt vill rege-
ringen betona vikten av att arbetet med att för-
bättra och effektivisera verksamheten fortsätter.

Schengen

Sverige kommer enligt ett tidigare riksdagsbeslut
att ansluta sig till Schengensamarbetet (prop.
1997/98:42, bet. 1997/98:JuU15, rskr. 1997/98:
181). Schengenkonventionen innebär att per-
sonkontrollen vid gränserna mellan de länder
som deltar i samarbetet upphör och i samband
med detta åtar sig länderna att kontrollera grän-
serna mot icke Schengenländer efter enhetliga
regler. Den svenska anslutningen planeras ske
under år 2000.

Tullverkets huvudansvar är att kontrollera varu-
flödet. Schengensamarbetet påverkar inte direkt
verkets arbete eller dess befogenheter men förut-
sättningarna för Tullverket att bedriva varukon-
troll påverkas genom åtgärder som andra myn-
digheter planerar. För att uppfylla Schengen-

21

PROP. 1999/00:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

konventionens krav på personkontroll kommer
det att bli nödvändigt att separera passagerarflö-
dena avseende passagerare från Schengenländer
och passagerare från icke Schengenländer. Detta
innebär att ombyggnader vid vissa passagerar-
terminaler kommer att bli nödvändiga och har i
vissa fall redan påbörjats. Enligt Tullverket är det
dock den omfattande ombyggnad som Luftfarts-
verket påbörjat vid Arlanda flygplats som mest
påverkar förutsättningarna att bedriva en effektiv
varukontroll. Regeringen avser att återkomma
till detta men vill redan nu betona vikten av att -
när planeringen för verksamheten i det ombygg-
da Arlanda sker - Tullverket tillhandahåller såväl
en god kontroll som en god service till dem som
är beroende av verkets arbete.

Ordförandeskapet i EU

Under det första halvåret år 2001 kommer Sveri-
ge att vara ordförandeland i EU:s ministerråd.
Stora krav kommer då att ställas på den svenska
statsförvaltningen inte bara under denna period
utan även under perioden före. Det kommer att
krävas omfattande förberedelser och en vältrim-
mad organisation - arbeten som redan påbörjats.

I förberedelsearbetet och under ordförande-
skapsperioden accentueras Tullverkets viktiga
uppgift att biträda Regeringskansliet med exper-
tis i skilda sakfrågor, att analysera problemställ-
ningar och utarbeta underlag till ställningstagan-
den m.m. Det kan även bli aktuellt att Tullverket
uppdras att hantera kontakterna med andra or-
gan. Regeringen avser att återkomma i frågan av-
seende kraven på Tullverket i kommande regle-
ringsbrev.

Slutsatser

Tillväxten i den internationella handeln, det
ökande resandet och ett ökat smugglingstryck
har gjort det nödvändigt för Tullverket att för-
nya sitt sätt att arbeta. Utvecklingen av arbets-
metoderna måste nu fortsätta, stödda av en vida-
reutveckling av informationstekniken inom
tullverksamheten. Detta kräver investeringar i
såväl ny teknik som i kompetensutveckling men
regeringen anser att detta är nödvändigt för att
Tullverket skall klara att möta kraven. Vikten av
detta kan inte nog understrykas. Förenklingar av
regler och procedurer är andra frågor som Tull-
verket måste arbeta med.

I sin verksamhet är det också viktigt att Tull-
verket är lyhört för de förändringar som sker i

trafikflödena. Sverige är beroende av en väl fun-
gerande utrikeshandel och när handelsström-
marna förändras är det viktigt att Tullverket an-
passar sig till detta och finns tillgängligt där
trafiken väljer att etablera sig. Detta ligger väl i
linje med det mål som understryker servicedi-
mensionen i myndighetens arbete och som sätter
dem som är beroende av Tullverkets tjänster i
centrum.

De olika komponenterna i effektiviseringsar-
betet stöder varandra för att få en effektivare och
mer ändamålsenlig tullhantering med smidiga
tullrutiner som underlättar för svenskt näringsliv
och bidrar till dess konkurrenskraft och som ger
förutsättningar för en effektiv och säker uppbörd
samt en effektiv kontrollverksamhet. Den omor-
ganisation som Tullverket genomgått skall un-
derstödja detta arbete.

Regeringen har beräknat anslaget för år 2000
till 1 127 027 000 kronor. I beräkningen har hän-
syn tagits till en beslutad besparing på 10 miljo-
ner kronor för år 2000. Vid beräkningen har även
en teknisk justering av anslaget gjorts. Justering-
en har genomförts för att korrigera tidigare i an-
slaget inlagd kompensation för premiema i av-
talsförsäkringarna. Anslaget har tillförts
27 634 000 kronor.

Anslaget för år 2001 och 2002 har beräknats
till 1 154 195 000 respektive 1 172 122 000 kro-
nor.

Tabell 4.2 Beräkning av anslaget för ar 2000

Anslag 1999

1 098 710

Pris-och löneomräkning

14 921

Lokalkostnadsjustering enligt
tidigare beslut

- 4 238

Besparing

- 10 000

Justering av premier

27 634

Förslag 2000

1 127 027

22

Rättsväsendet

1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nrl. Uo4-8

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Förslag till statsbudget för 2000

Rättsväsendet

Innehållsförteckning

1     Förslag till riksdagsbeslut....................................................................................11

2     Lagförslag..............................................................................................................13

2.1      Förslag till lag om ändring i brottsbalken...........................................13

2.2      Förslag till lag om ändring i lagen (1999:568) om utlandsstyrkan

inom Försvarsmakten...........................................................................15

2.3      Förslag till lag om ändring i jordabalken.............................................16

3    Rättsväsendet........................................................................................................17

3.1      Vad utgiftsområdet omfattar................................................................17

3.2      Utgiftsutveckling..................................................................................17

3.3     Bedömning av resultatet 1998 ..............................................................21

3.3.1    Brottslighet och trygghet - tillståndet och utvecklingen...................22

3.3.2    De viktigaste resursinsatserna från rättsväsendet 1998 och hittills

under 1999 .............................................................................................23

3.3.3    Rättsväsendets prestationer och effekterna av rättsväsendets

verksamhet.............................................................................................24

3.3.4    Åtgärder utanför rättsväsendet............................................................25

3.3.5    Regeringens analys och slutsatser av verksamheten 1998..................26

3.4     Något om utgångsläget inför år 2000..................................................27

3.4.1    Beslutade och planerade förändringar av verksamheten inom

rättsväsendet inför år 2000 ...................................................................28

3.4.2    Förändringar i omvärlden inför år 2000 ..............................................29

3.5      Regeringens politik och rättsväsendets fortsatta verksamhet............30

3.5.1    Mål för år 2000 ......................................................................................30

3.5.2    Rättsväsendets prioriteringar i det fortsatta förändringsarbetet........30

3.5.3    Statsmakternas intentioner i fråga om utvecklingen av rättsväsendet

2001 och 2002........................................................................................40

3.6     Utgiftsutvecklingen..............................................................................42

4     Polisväsendet.........................................................................................................45

4.1     Omfattning............................................................................................45

4.2     Utgiftsutvecklingen..............................................................................45

4.3     Resultatbedömning...............................................................................47

4.3.1    Det problemorienterade arbetssättet...................................................47

4.3.2    Närpolisen.............................................................................................48

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

4.3.3    Ordning och säkerhet...........................................................................49

4.3.4    Utredningsverksamheten.....................................................................49

4.3.5    Våldsbrottslighet...................................................................................51

4.3.6    Narkotikabrottslighet...........................................................................52

4.3.7    Ekonomisk brottslighet........................................................................53

4.3.8    Trafik.....................................................................................................53

4.3.9    Stöd till brottsoffer och vittnen m.m..................................................54

4.3.10   Personalförsörjning..............................................................................55

4.3.11   Regeringens bedömning.......................................................................55

4.4      Revisionens iakttagelser.......................................................................58

4.5     Bedömning av personalkonsekvenser..................................................58

4.6     Pågående och planerade förändringar inom polisväsendet................59

4.6.1    Polisverksamheten i närpolisområdena...............................................59

4.6.2    Kampen mot organiserad och internationell kriminalitet..................60

4.6.3    Skyddet för kvinnor och barn..............................................................62

4.6.4    Skydd för brottsoffer och vittnen m.m...............................................62

4.6.5    Problemorienterat arbete.....................................................................63

4.6.6    Personalförsörjning och kompetensutveckling..................................63

4.6.7    Informationsteknik (IT)......................................................................65

4.6.8    Säkerhetspolisen och Registernämnden..............................................66

4.6.9    Nationella insatsstyrkan.......................................................................67

4.6.10   Beredskapspoliser.................................................................................67

4.6.11   Poliser i fredsfrämjande insatser..........................................................68

4.7     Förslag till lag om ändring i brottsbalken m.m..................................69

4.8     Anslag....................................................................................................73

Al Polisorganisationen....................................................................73

A2 Säkerhetspolisen.........................................................................75

5 Åklagarväsendet...................................................................................................77

5.1     Omfattning...........................................................................................77

5.2     Utgiftsutvecklingen..............................................................................77

5.3     Resultatbedömning...............................................................................78

5.3.1    Allmänt..................................................................................................79

5.3.2    Våldsbrottslighet m.m..........................................................................80

5.3.3    Narkotikabrottslighet...........................................................................80

5.3.4    Ekonomisk brottslighet........................................................................81

5.3.5    Personalförsörjning..............................................................................82

5.3.6    Utvecklingsarbetet................................................................................83

5.3.7   Regeringens bedömning.......................................................................85

5.4      Revisionens iakttagelser.......................................................................86

5.5     Pågående och planerade förändringar inom åklagarväsendet............86

5.5.1    Miljöbrottslighet...................................................................................86

5.5.2   Bekämpning av ekonomisk brottslighet..............................................87

5.5.3    Bekämpning av grov och gränsöverskridande brottslighet................87

5.5.4    Skyddet för kvinnor och barn..............................................................88

5.5.5    Brott med inslag av rasism, främlingsfientlighet eller homofobi......88

5.5.6    Internationellt arbete............................................................................88

5.5.7   Kompetensutveckling...........................................................................89

5.6     Anslag....................................................................................................90

Bl Åklagarorganisationen...............................................................90

B2 Ekobrottsmyndigheten..............................................................90

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

6    Domstolsväsendet m.m........................................................................................93

6.1     Omfattning............................................................................................93

6.2     Utgiftsutvecklingen..............................................................................93

6.3     Resultatbedömning...............................................................................94

6.3.1    De allmänna domstolarna.....................................................................94

6.3.2    De allmänna förvaltningsdomstolarna.................................................96

6.3.3    Personalförsörjning, kompetensutveckling m.m................................99

6.3.4    Rättshjälpsmyndigheten.....................................................................100

6.3.5    Regeringens bedömning.....................................................................100

6.4      Revisionens iakttagelser......................................................................101

6.5     Pågående och planerade förändringar inom domstolsväsendet.......101

6.5.1    Ett effektivare och mer flexibelt domstolsväsende...........................101

6.5.2    En renodlad domstolsverksamhet......................................................105

6.5.3    De allmänna advokatbyråerna............................................................108

6.6     Bedömning av personalkonsekvenser................................................108

6.7     Anslag...................................................................................................108

Cl Domstolsväsendet m.m............................................................108

7    Kriminalvården...................................................................................................111

7.1     Omfattning..........................................................................................111

7.2      Utgiftsutveckling................................................................................111

7.3     Resultatbedömning.............................................................................112

7.3.1    Frivården..............................................................................................112

7.3.2    Anstalter..............................................................................................113

7.3.3    Häkten.................................................................................................115

7.3.4    Arbetsmetoder och kvalitetsäkring....................................................116

7.3.5    Bekämpningen av narkotika-missbruk i häkten och anstalter.........116

7.3.6    Säkerheten i häkten och anstalter.......................................................117

7.3.7    Personalförsörjningen.........................................................................118

7.3.8    Regeringens bedömning.....................................................................118

7.4      Revisionens iakttagelser.................................................................,....121

7.5     Det fortsatta förändringsarbetet inom kriminalvården....................121

7.5.1    Åtgärder för att förebygga återfall i brott.........................................121

7.5.2    Frigivningsförberedelser.....................................................................122

7.5.3    Alternativen till fängelse.....................................................................122

7.5.4    Bekämpning av narkotikamissbruk....................................................122

7.6     Anslag...................................................................................................123

D1 Kriminalvården..........................................................................123

8    Kronofogdemyndigheterna................................................................................125

8.1     Omfattning..........................................................................................125

8.2     Utgiftsutvecklingen............................................................................125

8.3     Resultatbedömning.............................................................................125

8.3.1    Inledning..............................................................................................125

8.3.2    RSV:s resultatredovisning...................................................................126

8.3.3    Regeringens bedömning.....................................................................128

8.4      Revisionens iakttagelser......................................................................128

8.5     Anslag...................................................................................................129

El Kronofogdemyndigheterna......................................................129

9    Övrig verksamhet inom rättsväsendet..............................................................131

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

9.1 Anslag..................................................................................................131

Fl   Brottsförebyggande rådet........................................................131

F2   Rättsmedicinalverket................................................................134

F3   Gentekniknämnden..................................................................136

F4   Brottsoffermyndigheten..........................................................137

F5   Ersättning för skador på grund av brott.................................139

F6   Rättshjälpskostnader m.m........................................................140

F7   Kostnader för vissa skaderegleringar m.m..............................141

F8   Avgifter till vissa internationella sammanslutningar..............142

F9   Bidrag till brottsförebyggande arbete.....................................142

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Tabellförteckning

Anslagsbelopp.................................................................................................................11

3.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................17

3.2 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................42

3.3 Resursförstärkningar................................................................................................42

3.4 Förslag till fördelning av de nya resurserna............................................................43

4.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................45

4.2 Andel ärenden som redovisades till åklagare inom de prioriterade områdena och

därav andelen lagföringar (åtal, strafförelägganden och åtalsunderlåtelser) 1998
................................................................................................................................50

4.6 Anslagsutvecklingen.................................................................................................73

4.7 Avgiftsbelagd verksamhet........................................................................................74

4.8 Beräkning av anslag...................................................................................................75

4.9 Anslagsutvecklingen.................................................................................................75

5.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................77

5.2 Anslagsutvecklingen.................................................................................................90

5.3 Beräkning av anslag...................................................................................................90

5.4 Anslagsutvecklingen.................................................................................................90

5.5 Beräkning av anslag...................................................................................................91

6.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................93

6.2 Anslagsutveckling...................................................................................................108

6.3 Avgiftsbelagd verksamhet......................................................................................109

6.4 Beräkning av anslaget för 2000..............................................................................110

7.1 Utgiftsutvecklingen................................................................................................111

7.2 Fördelningen av frivårdsklienter dömda i medeltal och dygnskostnad för frivård

åren 1996-1998....................................................................................................113

7.3 Sysselsättning vid anstalt 1996 - 1998   (1000 timmar)......................................113

7.4 Dygnskostnad (totalt) per producerat vårddygn på anstalt åren 1996-1998......115

7.5 Sysselsättningstimmar vid anstalt 1996 - 1998 (1000 timmar)............................115

7.6 Avvikelser direkt från anstalt (rymningar) åren 1994 - 1998...............................117

7.7 Anslagsutvecklingen...............................................................................................123

7.8 Avgiftbelagd verksamhet........................................................................................123

7.9 Beräkning av anslaget 2000.....................................................................................124

8.1 Utgiftsutvecklingen................................................................................................125

8.2 Exekutionsväsendets utgifter fördelade på arbetsuppgifter 1995-1998..............126

8.3 Exekutionsväsendets avgiftsinkomster 1995-1998...............................................127

8.4 Inkomna mål och mål i balans 1995-1998.............................................................127

8.5 Anslagsutveckling...................................................................................................129

8.6. Beräkning av anslaget för 2000.............................................................................130

9.1 Anslagsutvecklingen...............................................................................................131

9.2 Beräkning av anslaget för 2000..............................................................................133

9.3 Anslagsutvecklingen...............................................................................................134

9.4 Offentligrättslig verksamhet..................................................................................135

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

9.5 Uppdragsverksamhet.............................................................................................135

9.6 Beräkning av anslaget 2000.................................................................................... 136

9.7 Anslagsutvecklingen...............................................................................................136

9.8 Beräkning av anslaget 2000.................................................................................... 137

9.9 Anslagsutvecklingen...............................................................................................137

9.10 Beräkning av anslag för 2000...............................................................................139

9.11 Anslagsutvecklingen.............................................................................................139

9.12 Beräkning av anslag 2000.....................................................................................140

9.13 Anslagsutvecklingen.............................................................................................140

9.14 Beräkning av anslaget för 2000............................................................................ 141

9.15 Anslagsutvecklingen.............................................................................................141

9.16 Anslagsutvecklingen.............................................................................................142

9.17 Anslagsutvecklingen.............................................................................................142

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Diagramförteckning

3.1 Antal polisanmälda brott 1975-1998.......................................................................22

4.3 Antalet rapporterade trafikbrott..............................................................................54

4.4 Antalet alkoholutandningsprov...............................................................................54

4.5 Antalet anställda........................................................................................................55

5.1 Balanserna 1996, 1997, 1998 processuppdelade i tusental......................................79

5.2 Genomsnittliga genomströmningstider 1998.........................................................80

6.1 Tingsrätternas målutveckling 1994/95-1998...........................................................94

6.2 Genomsnittsålder på avgjorda mål (månader)........................................................95

6.3 Balanserade måls genomsnittsålder.........................................................................95

6.4 Hovrätternas målutveckling budgetåret 1994/95 och kalenderåren 1996-1998...95

6.5 Genomsnittsålder på avgjorda mål (månader)........................................................96

6.6 Balanserade måls genomsnittsålder i månader........................................................96

6.7 Högsta domstolens målutveckling budgetåret 1994/95 och kalenderåren 1996-

1998........................................................................................................................96

6.8 Länsrätternas målutveckling budgetåret 1994/95 och kalendeåren 1996-1998....96

6.9 Genomsnittsålder på avgjorda mål (månader)........................................................97

6.10 Balansens genomsnittsålder i månader - socialförsäkringsmål, skattemål och mål

enligt socialtjänstlagen.........................................................................................97

6.11 Kammarrätternas målutveckling budgetåret 1994/1995 och kalenderåren 1996-

1998........................................................................................................................97

6.12 Genomsnittsålder på avgjorda mål (månader)......................................................98

6.13 Balansens genomsnittsålder i månader - socialförsäkringsmål, skattemål och mål

enligt socialtjänstlagen.........................................................................................98

6.14 Regeringsrättens målutveckling 1994-1998 ..........................................................98

6.15 Antalet anställda inom domstolsväsendet (exkl. Domstolsverket,

Rättshjälpsmyndigheten och de allmänna advokatbyråerna..............................99

7.1 Frivårdsklienter (i medeltal)..................................................................................113

7.2 Medeltal tillgängliga platser och beläggning (i %), anstalt..................................115

7.3 Medeltal tillgängliga platser och beläggning (i %), häkte....................................116

7.4 Antalet årsarbetskrafter vid anstalt, häkte och frivård.........................................118

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.   antar regeringens förslag till lag om ändring
i brottsbalken,

2.   antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1999:568) om utlandsstyrkan inom
Försvarsmakten,

3.   antar regeringens förslag till lag om ändring
i jordabalken,

4.   godkänner att inskrivningsverksamheten
koncentreras till sju inskrivningsmyndig-
heter,

5.   godkänner att den minsta tiden för fiskals-
tjänstgöring i tingsrätt eller länsrätt ändras
från ett år till två år,

6.   godkänner att bouppteckningsverksamhe-
ten förs över från domstolsväsendet till
skatteförvaltningen,

7.   för budgetåret 2000 anvisar anslagen under
utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt följan-
de uppställning:

|Anslagsbelopp                                                                                   |

Tusental kronor

Anslag

Anslagstyp

Ansiagsbelpp
(tusentals kronor)

Al Polisorganisationen

ramanslag

11 506 881

A2 Säkerhetspolisen

ramanslag

540 747

Bl Åklagarorganisationen

ramanslag

694 997

B2 Ekobrottsmyndigheten

ramanslag

250 933

Cl Domstolsväsendet m.m.

ramanslag

3 358 956

Dl Kriminalvården

ramanslag

3 820 254

El Kronofogdemyndigheterna

ramanslag

1 341 739

Fl Brottsförebyggande rådet

ramanslag

50 005

F2 Rättsmedicinalverket

ramanslag

183 549

F3 Gentekniknämnden

ramanslag

2 601

F4 Brottsoffermyndigheten

ramanslag

14 940

F5 Ersättning för skador på grund av brott

ramanslag

74 500

F6 Rättshjälpskostnader m.m.

ramanslag

802 396

F7 Kostnader för visssa skaderegleringar m.m.

ramanslag

10 399

11

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Anslag

Anslagstyp

Anslagsbelpp

(tusentals kronor)

F8 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar

ramanslag

6 606

F9 Bidrag till brottsförebyggande arbete

ramanslag

7 600

Summa

22 667 103

12

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

2 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 och 5 §§ brottsbalken skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

3§'

För brott som begåtts utom riket dömes även i annat fall än som avses i 2 §
efter svensk lag och vid svensk domstol,

1. om brottet förövats å svenskt fartyg eller luftfartyg, så ock eljest om det
begåtts i tjänsten av befälhavaren eller någon som tillhörde besättningen å så-
dant fartyg,

2. om brottet begåtts av någon som tillhör Försvarsmakten på ett område
där en avdelning av Försvarsmakten befann sig eller om det begåtts av någon
annan på ett sådant område och avdelningen befann sig där för annat ändamål
än övning,

3. om brottet begåtts vid tjänstgö-
ring utom riket av någon som är an-
ställd i utlandsstyrkan inom för-
svarsmakten,

3. om brottet begåtts vid tjänstgö-
ring utom riket av någon som är an-
ställd i utlandsstyrkan inom För-
svarsmakten eller som tillhör Polisens
utlandsstyrka

4. om brottet förövats mot Sverige, svensk kommun eller annan menighet
eller svensk allmän inrättning,

5. om brottet begåtts inom område som ej tillhör någon stat och förövats
mot svensk medborgare, svensk sammanslutning eller enskild inrättning eller
mot utlänning med hemvist i Sverige,

1 Senaste lydelse 1998:1703.

13

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

6. om brottet är kapning, sjö- eller luftfartssabotage, flygplatssabotage, för-
sök till sådana brott, folkrättsbrott, olovlig befattning med kemiska vapen,
olovlig befattning med minor eller osann eller ovarsam utsaga inför en inter-
nationell domstol, eller

7. om det lindrigaste straff som i svensk lag är stadgat för brottet är fäng-
else i fyra år eller däröver.

2

Åtal för brott, som inom riket begåtts å utländskt fartyg eller luftfartyg av
utlänning som var befälhavare eller tillhörde besättningen å fartyget eller eljest
medföljde detsamma mot sådan utlänning eller mot utländskt intresse, må ej
väckas utan att förordnande därom meddelas av regeringen eller den regering-
en bemyndigat därtill.

Åtal för brott, som förövats utom riket, får väckas endast efter förordnan-
de enligt första stycket. Åtal får dock väckas utan ett sådant förordnande, om
brottet är osann eller ovarsam utsaga inför en internationell domstol eller om
brottet begåtts

1. å svenskt fartyg eller luftfartyg eller i tjänsten av befälhavaren eller någon
som tillhörde besättningen å sådant fartyg,

2. av någon som tillhör Försvarsmakten på ett område där en avdelning av
Försvarsmakten befann sig,

3. vid tjänstgöring utom riket av 3. vid tjänstgöring utom riket av

någon som är anställd i utlands- någon som är anställd i utlands-
styrkan inom försvarsmakten,          styrkan inom Försvarsmakten eller

som tillhör Polisens utlandsstyrka

4. i Danmark, Finland, Island eller Norge eller på fartyg eller luftfartyg i re-
guljär trafik mellan orter belägna i Sverige eller någon av nämnda stater, eller

5. av svensk, dansk, finsk, isländsk eller norsk medborgare mot svenskt in-
tresse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

2 Senaste lydelse 1993:350.

14

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:568) om
utlandsstyrkan inom Försvarsmakten

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1999:568) om utlandsstyrkan inom
Försvarsmakten skall införas en ny paragraf, 1 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i 2 och 5-12 §§
skall tillämpas även för den som tjänst-
gör utomlands i Polisens utlandsstyr-
ka. Vad som sägs om Försvarsmakten
skall dä i stället gälla för Rikspolissty-
relsen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

15

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

2.3 Förslag till lag om ändring i jordabalken

Härigenom föreskrivs att 19 kap. 2 § jordabalken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                     Föreslagen lydelse

19 kap.
3

Inskrivningsärende handlägges av
inskrivningsmyndighet. Sådan myn-
dighets område är domsaga. Regering-
en kan dock bestämma annan indel-

Inskrivningsärende handläggs av
inskrivningsmyndighet. Regeringen
bestämmer inskrivningsmyndigheter-
nas verksamhetsområden.

ning, om särskilda skäl föreligger.

Inskrivningsmyndighet förestås av en inskrivningsdomare. Denne skall vara
lagfaren.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

1 Senaste lydelse 1974:820.

16

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

3 Rättsväsendet

3.1 Vad utgiftsområdet omfattar

Huvuddelen av resurserna inom utgiftsområdet
avser kriminalpolitiskt inriktad verksamhet. I öv-
rigt är rättsväsendets verksamhet främst inriktat
på att bedöma och avgöra rättsliga tvister mellan
enskilda och mellan enskilda och det allmänna,
verkställa rättsliga anspråk och handlägga andra
rättsliga ärenden. Den kriminalpolitiskt inriktade
verksamheten syftar framför allt till att upprätt-
hålla allmän ordning och säkerhet, att förebygga
brott, att utreda och avgöra brottmål, att se till
att den som begått brott lagfors, att verkställa
påföljder och rättsanspråk och att ge stöd till
dem som drabbats av brott. Kriminalpolitiken
skall bygga på en helhetssyn och utgå från prin-
cipen om alla människors lika värde och respek-
ten för den enskildes integritet och värdighet.
Rättsväsendet och dess regelverk skall uppfylla
medborgarnas anspråk på att få sina tvister och
ärenden avgjorda snabbt, effektivt och säkert.
Det internationella samarbetet utgör en ökande
andel av utgiftsområdets verksamhet.

Det överordnade målet för rättsväsendet är att
garantera den enskildes rättstrygghet och rätts-
säkerhet. Med rättstrygghet avses människors
skydd för liv, hälsa, integritet och egendom.
Rättstrygghet uppnås främst genom en effektiv
brottsförebyggande, brottsbeivrande och brotts-
offerstödjande verksamhet och genom att re-
spekten för lag och rätt upprätthålls. Men rätts-
tryggheten förutsätter också en lättillgänglig och
säker ordning för att lösa tvister, såväl mellan en-
skilda som mellan enskilda och det allmänna,
samt ett väl fungerande exekutionsväsende.

Rättssäkerheten kräver likformighet och för-
utsebarhet i rättsskipning och myndighetsutöv-
ning. Den enskilde måste kunna lita på lagstift-

ningen och myndigheterna. Lagstiftningen skall
vara modern och ändamålsenlig. Lagarna skall
värna demokratin och garantera grundläggande
fri- och rättigheter. De skall vara lätta att förstå
och svåra att kringgå eller missbruka. De skall stå
sig under lång tid.

3.2 Utgiftsutveckling

ITabell 3.1 Utgiftsutvecklingen                            1

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall Utfall Utfall Anslag

Utgifts-

Förslag

Beräknat

Beräknat

1996    1997    1998   1999*

prognos

anslag

anslag

anslag

1999

2000

2001

2002

19 950 21 160 21 413 21 929

22 168

22 667

23 019

23 382

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Som framgår av tabell 3.1 omfattar utgiftsområ-
det drygt 22 miljarder kronor. Ca 12 miljarder
används för verksamhetsområdet polisväsendet,
knappt 1 miljard för åklagarväsendet, drygt 3
miljarder för domstolsväsendet, knappt 4 miljar-
der för kriminalvården och drygt 1 miljard för
kronofogdemyndigheterna. Den övriga verk-
samheten inom rättsväsendet - Brottsförebyg-
gande rådet, Rättsmedicinalverket, Genteknik-
nämnden, Brottsoffermyndigheten, ersättning
för skador av brott och rättshjälpen - förbrukar
sammantaget drygt 1 miljard, varav huvudparten
(drygt 800 miljoner) avser kostnader för rätts-
hjälpen (se tabell 3.2).

17

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Sammanfattning

Det fortsatta reformarbetet

Moderniseringen av rättsväsendet skall fortsätta.
Det skall ske genom en kombination av verk-
samhetsutveckling hos myndigheterna, kompe-
tensutveckling för personalen och åtgärder när
det gäller lagstiftningen inom myndigheternas
områden. Ett genomgående tema i reformarbetet
är att utveckla ett medborgarperspektiv och en
helhetssyn som tar sig uttryck bl.a. i en närmare
samverkan mellan rättsväsendets sektorer och
myndigheter, med respekt för den grundläggan-
de rollfördelningen.

Närpolisreformen skall fullföljas. Polisen skall
bli bättre på att bekämpa den grova och gräns-
överskridande brottsligheten, bl.a. genom att an-
vända de nya internationella samarbetsformer
som EU-medlemskapet erbjuder. Ett närmare
samarbete mellan Rikskriminalpolisen och Sä-
kerhetspolisen för att bekämpa sådan brottslig-
het skall övervägas. Arbetet för att bekämpa fa-
miljerelaterat våld samt brottslighet med
rasistiska, främlingsfientliga eller homofobiska
inslag skall utvecklas vidare, bl.a. genom ökad
kompetensutveckling. Det problemorienterade
arbetet, som hittills tillämpats huvudsakligen in-
om närpolisen och kriminalunderrättelseverk-
samheten, skall utvecklas i all polisverksamhet
för att effektivare arbeta mot målet att minska
brottsligheten och öka tryggheten. För att stats-
makternas intentioner skall kunna förverkligas
krävs en kraftig ökning av antalet poliser.

Kampen mot den ekonomiska brottsligheten
skall utvecklas genom att uppbyggnaden av
Ekobrottsmyndigheten fullföljs. En ny organi-
sation för att bekämpa miljöbrott skapas inom
åklagarväsendet.

Det internationella samarbetet för att före-
bygga och bekämpa brott utvecklas inom EU
generellt och inom ramen för bl.a. Europol,
Schengensamarbetet och samarbetet i Östersjö-
regionen.

Det lokala brottsförebyggande arbetet skall
utvecklas, inte minst i storstäderna, för att skapa
ökad trygghet i människomas närmiljö, bl.a. ge-
nom samarbete mellan rättsväsendet, kommu-
nerna, frivilligorganisationer, näringsliv och en-
skilda. Stödet till brottsoffer skall utvecklas,
särskilt stöd skall ges till kvinnor och barn som
utsatts för övergrepp. Kriminalvårdens möjlig-
heter att förebygga brottslighet, genom att öka

insatserna för att motverka återfall i brott, ut-
vecklas.

Reformarbetet inom domstolsväsendet skall
fortsätta. Även i fortsättningen skall utgångs-
punkten vara att såväl domstolarnas som domar-
nas uppgifter skall renodlas och koncentreras till
de dömande uppgifterna. Verksamheten skall
genomsyras av ett medborgarperspektiv och in-
riktas på att säkerställa såväl kompetens och kva-
litet som korta handläggningstider. Nya arbets-
former lika väl som nya organisatoriska former
skall därvid prövas. I detta utvecklingsarbete har
Domstolsverket en viktig roll.

Rättsväsendet tillförs 150 miljoner kronor
fr.o.m. år 2000 i enlighet med vad som aviserats i
1999 års ekonomiska vårproposition. För år 2000
fördelas dessa medel med 110 miljoner kronor
till domstolsväsendet, 21 miljoner kronor till po-
lisväsendet samt 18 miljoner kronor till åklagar-
väsendet, varav 5 miljoner kronor till Ekobrotts-
myndigheten. En miljon kronor överförs till
Bokföringsnämnden.

Regeringen avser att i 2000 års ekonomiska
vårproposition återkomma till riksdagen när det
gäller vilka resursförstärkningar som behövs ef-
ter år 2000 för att kunna fullfölja statsmakternas
intentioner i fråga om utvecklingen av rättsvä-
sendet (se 3.5.3).

Mål för rättsväsendet för år 2000

Liksom föregående år är det övergripande och
långsiktiga målet för rättsväsendet den enskildes
rättstrygghet och rättssäkerhet. Målet för krimi-
nalpolitiken är att minska brottsligheten och öka
människors trygghet.

Prioriteringar för rättsväsendet för år 2000

Förändringsarbetet inom rättsväsendet skall in-
tensifieras. Viktiga utgångspunkter är därvid
medborgarperspektiv och samverkan mellan
myndigheterna. Centrala beståndsdelar i utveck-
lingsarbetet skall vara frågor om styrning, kom-
petensutveckling och personalförsörjning. Kri-
minalpolitiken skall utvecklas. Arbetet skall
bygga på kunskap om brottsligheten och präglas
av helhetssyn och humanism. Följande områden
skall prioriteras:

Moderniseringen av rättsväsendet skall fortsätta
i syfte att öka rättstryggheten och rättssäkerhe-
ten och för att rationaliteten och effektiviteten i

18

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

rättsväsendets arbete skall öka. Detta ger också
bättre förutsättningar för att förebygga och be-
kämpa brottslighet och för att öka tryggheten.

Satsningen på det brottsförebyggande arbetet
och verksamheten i närpolisområden fortsätter
med oförminskad styrka för att, utifrån ett soli-
dariskt förhållningssätt, ge bättre förutsättningar
att bekämpa den brottslighet som drabbar män-
niskor i deras vardag och påverkar deras välfärd
och livskvalitet.

Stödet till brottsoffer skall stärkas. Rättsväsen-
dets förmåga att bemöta brottsoffer utvecklas.

Skyddet för målsägande och vittnen skall stär-
kas.

För att minska återfallen i brott förstärks kri-
minalvårdens insatser för att under verkställig-
hetstiden utveckla de intagnas personliga ansvar
och för att förbättra förberedelserna för frigiv-
ning från kriminalvårdsanstalt.

Kampen mot ekonomisk brottslighet och miljö-
brottslighet fortsätter och ges bättre förutsätt-
ningar.

Insatserna för kampen mot den gränsöverskri-
dande brottsligheten förstärks.

Förberedelserna inför Sveriges ordförandeskap i
EU:s ministerråd första halvåret 2001 ger möjlig-
heter att driva på det internationella samarbetet.

Liksom under föregående år inriktas en stor
del av rättsväsendets resurser inom det kriminal-

politiska området på att förebygga och bekämpa
den allvarligaste brottsligheten - våldsbrott, sär-
skilt våld mot kvinnor, brott mot bam, brott med

rasistiska, främlingsfientliga eller homofobiska in-
slag ekonomisk brottslighet och narkotikabrott4.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall 1998

År 1998 polisanmäldes ca 1 191 000 brott vilket
innebär ca 5 500 (0,5 %) färre brott jämfört med
år 1997. De anmälda tillgreppsbrotten minskade
med 2 % (15 678 brott) medan de anmälda
brotten mot person ökade med 6 % (7 796
brott). Under det första halvåret 1999 minskade
antalet anmälda brott totalt med 4 % jämfört
med första halvåret 1998 - anmälda tillgrepps-

4 I denna budgetproposition används en delvis annan systematik än tidi-
gare år bl.a. därigenom att regeringen avstår från att peka ut vissa brotts-
typer som "prioriterade". Sådana uppräkningar tenderar att låsa utveck-
lingen och minska nödvändig flexibilitet i problemorienterade organisa-
tioner. Den förändrade systematiken innebär ingen ändring i sak när det
gäller myndigheternas verksamhetsinriktning

brott fortsatte att minska och anmälda brott mot
person var ungefär lika. Andelen brott som kla-
rades upp ökade något både under 1997 och 1998
efter att ha minskat särskilt kraftigt mellan åren
1994 och 1996.

'‘‘Verksamhetsutfall

Polisens utredningsbalans bestod vid utgången
av 1998 av ca 165 000 ärenden, vilket innebär en
minskning med totalt 23 000 ärenden (12 %)
jämfört med föregående år. Genomströmnings-
tiderna hos polismyndigheterna ökade för så gott
som samtliga ärendetyper.

Antalet ärenden som inkom till åklagarmyn-
digheterna var under 1998 ungefär detsamma som
under 1997, men minskade under början av 1999.
Det totala antalet balanserade ärenden minskade
också. Genomströmningstiderna för nästan alla
brottstyper ökade under 1998 jämfört med 1997.
Andelen ärenden som lett till åtal eller strafföre-
läggande var 64 % 1998, en ökning med 4 pro-
centenheter jämfört med året innan.

Ekobrottsmyndighetens resultat har påverkats
av att myndigheten under året befunnit sig i ett
uppbyggnadsskede. Antalet balanserade ärenden
ökade initialt liksom genomströmningstiderna.
Andelen ärenden som ledde till åtal eller straffö-
reläggande var 23 %. Uppgifterna för de 4 första
månaderna 1999 visar att Ekobrottsmyndigheten
utvecklas positivt.

Antalet tvistemål som inkom till tingsrätterna
och till hovrätterna minskade ytterligare under
1998 jämfört med föregående år medan antalet
inkomna brottmål ökade. Antalet balanserade
mål ökade något under året.

Vid länsrätterna minskade antalet inkomna
mål kraftigt. Även antalet avgjorda och balanse-
rade mål minskade något. I kammarrätterna öka-
de däremot antalet inkomna, avgjorda och balan-
serade mål.

Genomströmningstiderna har ökat för alla
domstolsslag. Det enda undantaget gäller skat-
temål i länsrätterna, för vilka genomströmnings-
tiden minskat.

Antalet personer som lagfördes för brott eller
meddelades åtalsunderlåtelse ökade, jämfört med

1997, med 626 personer (0,5 %) till 124 449 år

1998. Antalet dömda för brott ökade med 722
(1,3 %) till 54 867. Antalet till fängelse dömda
ökade, jämfört med 1997, med 849 personer
(6 %) till 14 566 år 1998.

Medelbeläggningen i kriminalvårdsanstaltema
ökade med 7 procentenheter under 1998 till
87 %, en nivå som också gällde för första halvåret

19

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

1999. Medelbeläggningen i häktena ökade med 5
procentenheter under 1998 till 85 % och den
ökade ytterligare under första halvåret 1999 till
89 %. Antalet fängelsedömda som under 1998
avtjänade sitt straff genom intensivövervakning
med elektronisk kontroll var i medeltal 381 per
dag, vilket är en ökning med 5 % jämfört med
föregående år. Antalet frivårdsklienter var i me-
deltal 11 186 per dag.

"Ekonomiskt utfall

Polisväsendet förbrukade under 1998 258 miljo-
ner kronor mindre än vad som anvisats för verk-
samheten. Eftersom det vid ingången av år 1998
fanns ett underskott på 219 miljoner, återstod
vid budgetårets utgång ett anslagssparande om
39 miljoner kronor, vilket beräknas förbrukas
under år 1999.

Vid utgången av 1998 hade åklagarväsendet ett
anslagssparande på knappt 34 miljoner kronor.
Cal/3 av detta beräknas förbrukas under bud-
getåret 1999.

Domstolsväsendet förbrukade 73 miljoner kro-
nor mer än vad som anslagits för verksamheten.
Vid ingången av 1999 återstod 85 miljoner kro-
nor av anslagssparandet. Detta beräknas förbru-
kas under år 1999.

Kriminalvården har förbrukat 477 miljoner
kronor mer än vad som anslagits för verksamhe-
ten, i enlighet med tidigare beslut om omfördel-
ning inom rättsväsendet av kriminalvårdens out-
nyttjade medel. Vid budgetårets slut uppgick
anslagssparandet till 243 miljoner kronor, vilket
beräknas förbrukas under år 1999.

Genomförda förändringar i verksamheten

* Tillförda resursförstärkningar

Under de senaste åren har ett intensivt reform-
och förändringsarbete bedrivits inom rättsväsen-
dets olika verksamhetsområden. Rättsväsendet
har, för att kunna genomföra viktiga reformer,
tillförts resursförstärkningar. Enligt riksdagens
beslut i enlighet med förslaget i 1998 års vårpro-
position tillfördes rättsväsendet 750 miljoner
kronor för budgetperioden 1999 - 2001. Dess-
utom tillfördes polisväsendet engångsvis 200
miljoner kronor i enlighet med regeringens för-
slag i budgetpropositionen för år 1999. Betydan-
de resursförstärkningar tillfördes och omförde-
lades inom rättsväsendet även enligt riksdagens
beslut i enlighet med förslaget i budgetproposi-
tionen dessförinnan.

* Polisväsendet

Den stora verksamhetsreformen, med polisverk-
samhet förlagd till närpolisområden och ett pro-
blemorienterat arbetssätt som bas, har organisa-
toriskt kunnat genomföras. Det återstår att vidta
åtgärder som säkerställer att polisverksamheten i
närpolisområdena utvecklas till att utgöra en ef-
fektiv bas i polisväsendet.

Sedan den 1 januari 1999 har varje polismyn-
dighet en polisstyrelse med ledamöter som, efter
nominering av de politiska partierna, utses av re-
geringen. Rikspolisstyrelsen har fått ett ökat an-
svar för tillsynen över polisen och har också fått
en utvidgad föreskriftsrätt.

Från den 1 juli 1998 är länsmyndighetsorgani-
sationen fullständigt genomförd, dvs. varje po-
lismyndighet omfattar ett län.

Säkerhetspolisen har blivit öppnare. De tidiga-
re, delvis hemliga föreskrifterna om registrering
av uppgifter i Säkerhetspolisens register upphäv-
des av regeringen den 22 december 1998. Från
den 1 april 1999 regleras registrering i SÄPO-
register i huvudsak genom bestämmelserna i po-
lisdatalagen (1998:622). Bestämmelserna om ab-
solut sekretess för uppgifter i SÄPO:s register
har upphävts. Från den 1 april 1999 gäller en pre-
sumtion för sekretess och uppgifter kan i vissa
fall lämnas ut. För att klarlägga säkerhetstjäns-
ternas inrikes verksamhet från andra världskri-
gets slut fram till i dag har regeringen i mars 1999
tillkallat en kommission. Utredningsarbetet skall
redovisas till regeringen senast den 31 augusti
2001.

"•'Förundersökningsledning

Riksåklagaren har efter samråd med Rikspolis-
styrelsen beslutat om förändrade principer för
fördelningen av förundersökningsledningen
mellan polis och åklagare. De nya reglerna, som
gäller från den 1 januari 1998, syftar till att ge
polisen ett större ansvar för de förhållandevis
mindre grova brotten och att åklagarna skall
kunna fördjupa sina insatser i mer komplicerade
utredningar.

"'Åklagarväsendet

Åklagarväsendet genomgick för några år sedan
en genomgripande modernisering av organisa-
tion och arbetssätt. Förändringsarbetet har fort-
satt under 1998 och 1999. Under våren sam-
manfördes åklagarmyndigheterna i Umeå och
Sundsvall till en myndighet.

Den 1 januari 1998 inrättades Ekobrottsmyn-
digheten som en åklagarmyndighet inom

20

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

åklagarväsendet med uppgift att bekämpa eko-
nomisk brottslighet. Från den 1 juli 1999 ingår,
utöver storstadslänen, även Hallands och Got-
lands län i Ekobrottsmyndigheten.

*Domstolsväsendet

Moderniseringsarbetet inom domstolsväsendet
drivs vidare. Arbetet syftar till att säkerställa en
hög kompetens och en mer flexibel verksamhet
med minskad sårbarhet. Även i fortsättningen
inriktas arbetet på att såväl domarnas som dom-
stolarnas verksamhet skall renodlas och koncent-
reras till de dömande uppgifterna.

Domstolsverket har från den 1 januari 1999 en
ny organisation för att kunna driva och stödja
det fortsatta reformarbetet i nära samverkan med
domstolarna i alla delar av landet.

Den 1 januari 1999 inrättades miljödomstolar
vid fem tingsrätter samt en miljööverdomstol i
Svea hovrätt. Då dessa domstolar bl.a. handlägger
vattenmål avvecklades därför samtidigt Vatten-
överdomstolen i Svea hovrätt och vattendom-
stolarna vid de fem tingsrätterna.

Under 1999 avvecklas verksamheten vid de
allmänna advokatbyråerna. Verksamheten avses
vara avvecklad senast den 1 oktober 1999.

''Kriminalvården

De besparingar som har genomförts inom kri-
minalvården under de senaste åren har krävt
omfattande förändringar av organisationen. Un-
der samma tid har ett arbete pågått för att ut-
veckla verksamheten och höja säkerheten.

Under 1998 har ytterligare tre kriminalvårds-
anstalter lagts ned och vid några andra minskades
antalet platser. Sammanlagt minskade under året
antalet anstaltsplatser med 259.

Kriminalvårdens lokala myndighetsnivå har
omorganiserats. Sedan den 1 januari 1998 finns
37 lokala kriminalvårdsmyndigheter.

*Brottsförebyggande rådet

Den 1 januari 1998 lades verksamheten vid Riks-
polisstyrelsens forskningsenhet vid Polishög-
skolan samman med verksamheten vid Brotts-
förebyggande rådet (BRÅ). Sedan dess är
forskningen för rättsväsendet koncentrerad till
BRÅ.

Kommittén för brottsförebyggande arbete
(KBA) har avslutat sitt arbete och den 1 januari
1999 övertog BRÅ uppgiften att ge stöd till det
lokala brottsförebyggande arbetet, inklusive den
särskilda satsningen på det brottsförebyggande
arbetet i storstadsregionernas utsatta områden.

Vid samma tidpunkt övertog BRÅ också KBA:s
uppgifter att initiera och ge stöd till medlings-
projekt i landet.

''Brottsoffermyndigheten

Avgiften till Brottsofferfonden höjdes till 500
kronor från den 1 juli 1999. Därmed blev det
möjligt att öka det statliga stödet till ideella or-
ganisationer som stödjer brottsoffer.

-'Utbildning och annan kompetensutveckling
Särskilda insatser för att förbättra utbildningen
på olika nivåer och annan kompetensutveckling
inom alla rättsväsendets verksamhetsområden
påbörjades eller beslutades under 1998.

''Förändringar i lagstiftning som påverkar verk-
samheten

Under 1997 och 1998 genomfördes en rad lag-
stiftningsförändringar som i olika grad påverkat
rättsväsendets arbete. Bland de viktigaste kan
nämnas kvinnofridsreformen, ett samlat åt-
gärdsprogram mot våld mot kvinnor, föränd-
ringar i påföljdssystemet som trätt i kraft den 1
januari 1999 och förändringar i polisregisterlag-
stiftningen. Ny lagstiftning har också tillkommit
när det gäller bl.a. barnpornografi, narkotika i
trafiken, kameraövervakning och polisens befo-
genheter att ingripa mot ordningsstörningar.

3.3 Bedömning av resultatet 1998

Det övergripande målet för rättsväsendet år 1998
var att garantera den enskildes rättstrygghet och
rättssäkerhet. För kriminalpolitiken var målet att
minska brottsligheten och öka människors
trygghet. De prioriteringar som gällde för år
1998 rörde det brottsförebyggande arbetet, ar-
betet mot vardagsbrottsligheten och mot vålds-
brottslighet, särskilt våld mot kvinnor. Vidare
prioriterades arbetet mot brottslighet med rasis-
tiska inslag och mot den grova och gränsöver-
skridande brottsligheten, t.ex. ekonomisk
brottslighet, narkotikabrottslighet och mc-
relaterad brottslighet. Det är mot denna bak-
grund som resultatet för år 1998 skall bedömas.

21

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

3.3.1 Brottslighet och trygghet -
tillståndet och utvecklingen

'•'Brottsutvecklingen

Den i det närmaste linjära ökningen av antalet
polisanmälda brott från 1960-talet har under
1990-talet ersatts av fluktuationer kring en rela-
tivt konstant nivå. År 1998 anmäldes 1 190 812
brott vilket var ca 5 500 (0,5 %) färre än år 1997
och 28 000 färre än år 1990. Under första halv-
året 1999 minskade det totala antalet anmälda
brott med 4 % jämfört med det första halvåret
1999.

Antalet tillgreppsbrott (som utgör ca 60 % av
alla anmälda brott) minskade under 1998 med ett
par procent och nivån är nu lägre än 1990.
Minskningen har fortsatt under första halvåret
1999. Både bostadsinbrott, inbrott i källare och
vind, biltillgrepp och särskilt cykelstölder mins-
kade under 1998. Däremot fortsatte ökningen av
antalet anmälda inbrott i fritidshus och anmälda
fickstölder ökade med mer än en fjärdedel.

Diagram 3.1 Antal polisanmälda brott 1975-1998

1400000

200000 r

o !--> .t t. |. PH' '

1975          1980          1985

1990          1995

----------Samtliga brott         ^^^““Tillgreppsbrott
------------Brott mot person

Källa: Brottsförebyggande rådet.

Anmälda våldsbrott (3-6 kap. BrB, vilka utgör
drygt 10 % av samtliga anmälda brott) har under
1990-talet uppvisat en annan utveckling än an-
mälda tillgreppsbrott. Under början av 1990-talet
ökade antalet anmälda våldsbrott men har sedan
varit relativt konstant. Under 1998 ökade de med
6 % jämfört med 1997. Den andelsmässigt
största ökningen gäller anmälda misshandels-
brott mot kvinnor och våldtäktsbrott. Under
första halvåret 1999 har ökningen avstannat.
Antalet anmälda brott var lika stort som under
första halvåret 1998.

Antalet anmälda bedrägeribrott fortsatte att
minska under 1998 och första halvåret 1999, lik-
som antalet anmälda rattfylleribrott. Anmälda

skadegörelsebrott har ökat kontinuerligt sedan
1975. Ökningen fortsatte under 1998. En stor
del av ökningen avsåg klotter. Under första halv-
året 1999 minskade dock de anmälda skadegörel-
sebrotten, däribland klotterbrotten, med 10 %
jämfört med första halvåret 1998. Antalet anmäl-
da narkotikabrott ökade. Den antalsmässigt
största ökningen gällde anmälningar om innehav
eller eget bruk av narkotika.

Anmälningar av hets mot folkgrupp ökade
kraftigt under 1998 jämfört med 1997, men
minskade något igen under första halvåret 1999.
Anmälningar rörande olaga diskriminering öka-
de något jämfört med 1997. Under första halv-
året 1999 har ökningen fortsatt. Enligt Säker-
hetspolisen var antalet anmälda brott med
rasistiska eller främlingsfientliga motiv ca 30 %
högre 1998 än 1997.

* Vad påverkar brottsatvecklingen ?

Flera andra faktorer, utöver en förändring av den
faktiska brottsligheten, kan påverka utvecklingen
av antalet polisanmälda brott. Det gäller bl.a.
allmänhetens anmälningsbenägenhet och poli-
sens insatser för att upptäcka brott. Det är svårt
att avgöra om de förändringar som rapporteras
från ett år till ett annat speglar utvecklingen av
den faktiska brottsligheten eller enbart en för-
ändring av andelen "synliga" brott. I ett längre
tidsperspektiv, från 1960-talet och framåt, är det
enligt BRÅ troligen så att den faktiska brottslig-
heten totalt sett ökat något mer än den anmälda
brottsligheten. Det gäller framför allt förmögen-
hetsbrottsligheten. När det gäller våldsbrott
(särskilt våld mellan bekanta) är det, också enligt
BRÅ, troligen så att den faktiska brottsligheten
inte ökat lika mycket som den anmälda brotts-
ligheten.

BRÅ:s prognoser för brottsligheten bygger på
ett antal samhällsfaktorer som visat sig ha sam-
band med utvecklingen av anmälda brott. Prog-
noserna har tidigare visat sig stämma relativt väl
med den faktiska utvecklingen. Under första
halvåret 1999 har de anmälda tillgreppsbrotten
minskat med 4 % (se avsnitt 3.4.2) trots att de
enligt prognosen förväntas öka med 3 % under
helåret 1999. En sådan skillnad kan bero på de
åtgärder som vidtagits inom rättsväsendet och på
det brottsförebyggande arbete som sker i sam-
hället i övrigt. När det gäller minskningen av
t.ex. bostadsinbrott, bedrägerier och skadegörel-
sebrott är det, enligt BRÅ, troligt att den ökade
inriktningen på att förebygga brott också gett
denna effekt.

22

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

'•'Brottslighet och trygghet i ett internationellt per-
spektiv

Utvecklingen av brottsligheten har varit likartad
i hela västvärlden under de senaste decennierna.
Brottsligheten i Sverige ligger, enligt internatio-
nella offerundersökningar (Internationella jäm-
förelser av brottsligheten. BRÅrapport 1999:3),
nära genomsnittet för länder i västvärlden (elva
länder ingick i undersökningen). Brottsligheten i
Sverige är dock, i högre utsträckning än i många
andra länder, koncentrerad till mindre allvarliga
brott. Det kan vara en anledning till att Sverige år
1996 var det land där den största andelen av in-
vånarna kände sig trygga ute på kvällen. Andelen
som kände sig otrygga hade också minskat något
(med 4 procentenheter) jämfört med 1992.

3.3.2 De viktigaste resursinsatserna från
rättsväsendet 1998 och hittills
under 1999

*Polisen och åklagarväsendet

Polisen har använt en stor del av sina resurser på
de prioriterade områdena våldsbrott, narkoti-
kabrott och ekobrott. Av myndigheternas totala
kostnader 1998 avsåg 20 % dessa brottstyper.
Det är en lika hög andel som 1997.

Ärendeinströmningen från polisen till åklagar-
väsendet var densamma 1998 som 1997, ca
194 000 ärenden, men antalet ärenden minskade
under början av 1999. År 1998 avslutades
202 000 ärenden.

Åklagarväsendet har under 1998 lagt ner stora
resurser på de prioriterade områdena våldsbrott,
narkotikabrott och ekonomisk brottslighet. Så-
dana ärenden utgjorde 18 % av det totala antalet
avslutade ärenden under 1998 medan resursför-
brukningen motsvarade 40 % av åklagarväsen-
dets totala resurser.

*Domstolsväsendet

Antalet till tingsrätterna inkomna mål har fort-
satt att minska under 1998. Däremot har antalet
inkomna brottmål, efter att ha minskat under
flera år, ökat under 1998 medan tvistemålen fort-
satt att minska. Antalet till hovrätterna och till
Högsta domstolen inkomna mål ökade under
1998. För länsrätterna har antalet inkomna mål
minskat kraftigt. Det gäller särskilt mål enligt so-
cialtjänstlagen, medan däremot antalet inkomna
mål till kammarrätterna och till Regeringsrätten
har ökat jämfört med 1997.

Det pågående reformarbetet inom domstols-
väsendet innebär bl.a. att ett antal försök och
projekt har inletts i syfte att dels pröva en ökad
samverkan mellan domstolarna, dels få ett bättre
underlag för fortsatt förändringsarbete. Dom-
stolsverket har från den 1 januari 1999 en ny or-
ganisation för att, i nära samverkan med dom-
stolarna, driva och stödja det fortsatta
reformarbetet rörande domstolarnas arbetsfor-
mer och administration.

'•'Kriminalvården

Inom kriminalvården har särskilda insatser gjorts
för dömda under 21 år, för att utveckla och kva-
litetssäkra programverksamheten, tillgodose sex-
ualbrottsdömdas behandlingsbehov och hålla
antalet avvikelser från anstalt på en fortsatt låg
nivå. Betydande insatser har också gjorts för att
förbättra förhållandena för häktade.

'•'Övrig verksamhet inom rättsväsendet

Insatserna för att ge stöd till och stimulera det
lokala brottsförebyggande arbetet har under året
genomförts av Kommittén för brottsförebyg-
gande arbete och av Brottsförebyggande rådet.
BRÅ har under året bedrivit 36 forsknings- och
utvecklingsprojekt av vilka 24 legat inom de av
regeringen för 1998 särskilt prioriterade område-
na.

Brottsoffermyndigheten har i samarbete med
Brottsofferjourernas Riksförbund under 1999
påbörjat två projekt med brottsoffersamordnare
respektive länsassistent, som skall utveckla och
samordna brottsofferarbetet inom större geo-
grafiska områden.

Rättsmedicinalverket har efter överläggningar
med Statens institutionsstyrelse och Socialstyrel-
sen påbörjat ett projekt som syftar till att för-
bättra lokala vårdenheters möjligheter att ta hand
om vårdsökande, som är i riskzonen för att begå
våldsbrott. Detta projekt är ett led i strävandena
att förbättra samhällets brottsförebyggande ar-
bete genom att informera om de erfarenheter
som vunnits inom verkets verksamhetsområden.

''Lagstiftningsarbete

Ett omfattande lagstiftningsarbete som påverkar
möjligheterna till måluppfyllelse har utförts.

Under 1997 och 1998 beslutade regeringen
och riksdagen om olika delar av kvinnofridsre-
formen, ett samlat åtgärdsprogram för att mot-
verka våld mot kvinnor. Den omfattar ny och
skärpt lagstiftning. Bland annat infördes brottet
grov kvinnofridskränkning och köp av sexuella

23

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

tjänster kriminaliserades. En mängd andra åtgär-
der för att förebygga och bekämpa våld mot
kvinnor och för att ge stöd till brottsoffer vid-
togs också. Myndigheterna inom samtliga verk-
samhetsområden har getts särskilda uppdrag,
med krav på återredovisning, i syfte att förbättra
arbetet för att bekämpa våld mot kvinnor.

Det straffbara området när det gäller barnpor-
nografi har också ändrats den 1 januari 1999. I
princip all befattning med barnpornografi, även
innehav, är nu straffbar. Barnpomografiska
skildringar har också flyttats bort från det
grundlagsskyddade området och bampornogra-
fibrottet regleras nu enbart i brottsbalken.

En nollgräns för narkotika i trafiken har in-
förts den 1 juli 1999 genom ändringar i bl.a. tra-
fikbrottslagen (1951:649). Ändringarna innebär
att den som kör bil eller annat motordrivet for-
don, tåg eller spårvagn med narkotika i blodet
kan dömas för rattfylleri. Ett undantag från noll-
gränsen har dock gjorts för dem som tagit ett
narkotikaklassat läkemedel enligt läkares ordina-
tion.

Från den 1 januari 1999 har också påföljds-
systemet förändrats bl.a. i syfte att åstadkomma
ytterligare alternativ till fängelsestraffet och för
att utveckla påföljdssystemet för unga lagöver-
trädare. Systemet med intensivövervakning med
elektronisk kontroll har permanentats såsom en
verkställighetsform vid fängelsestraff upp till tre
månader. Vidare har systemet med samhällstjänst
som ett alternativ till fängelse utvidgats och
gjorts till en permanent del av brottsbalkens på-
följdsreglering. En föreskrift om samhällstjänst
kan numera meddelas inte bara vid skyddstillsyn
utan även vid villkorlig dom.

En ny frihetsberövande påföljd, sluten ung-
domsvård, har införts för unga lagöverträdare
och påföljden överlämnande till vård inom soci-
altjänsten har stramats upp.

Reglerna om villkorlig frigivning efter fängel-
sestraff har också ändrats. Villkorlig frigivning
får nu ske tidigast efter att två tredjedelar av
strafftiden har avtjänats.

Inte bara den straffrättsliga lagstiftningen har
ändrats. Lagstiftning som förbättrar myndighe-
ternas arbetsmetoder och möjligheterna att före-
bygga och förhindra brott har mycket stor bety-
delse för rättsväsendets möjligheter att uppnå
målen för verksamheten. En ny lag (1998:150)
om allmän kameraövervakning trädde i kraft den
1 juli 1998. Den nya lagen ger ökade möjligheter
att använda kameraövervakning i syfte att före-
bygga och förhindra brott. Under 1998 ändrades

även polislagen (1984:387) bl.a. för att öka poli-
sens möjligheter att ingripa i förebyggande syfte
vid ordningsstörningar. Polisen har vidare ge-
nom en ny polisdatalag (1998:622) getts förbätt-
rade möjligheter att använda datatekniken i sitt
arbete.

3.3.3 Rättsväsendets prestationer och
effekterna av rättsväsendets
verksamhet

Effekterna av rättsväsendets verksamhet för att
tillgodose den enskildes rättstrygghet och rätts-
säkerhet är i många fall svåra att renodla och
mäta. Hur brottsligheten och upplevelsen av
trygghet utvecklas påverkas också huvudsakligen
av samhällsutvecklingen.

Inom Regeringskansliet pågår ett utvecklings-
arbete som syftar till att målen för rättsväsendets
verksamhet i framtiden skall kunna formuleras
på ett sådant sätt att effekterna av de statliga in-
satserna inom utgiftsområdet kan mätas mer ef-
fektivt och ur ett rättskedjeperspektiv.

Redovisningen av effekterna och regeringens
slutsatser i det följande avser utfallet av de insat-
ser som gjorts och de åtgärder som vidtagits eller
planeras för att förbättra förutsättningarna för att
nå målen för rättsväsendets verksamhet.

''Polisväsendet

Polisens insatser på åtskilliga områden, framför
allt när det gäller våld mot kvinnor och inom fa-
miljen, krogrelaterat våld och narkotikabrott,
syftar bl.a. till att fler brott skall upptäckas och
beivras. Det finns anledning att anta att polisens
s.k. proaktiva verksamhet inom dessa områden
har bidragit till ett minskande mörkertal. Det ger
i sin tur bättre beslutsunderlag och ökar förut-
sättningarna för framgång i det fortsatta arbetet, i
vilket ytterligare utveckling bl.a. för att öka
skyddet för brottsoffer och vittnen är av stor
vikt.

När det gäller insatserna mot rasistisk brotts-
lighet har samarbetet mellan den öppna polisen
och Säkerhetspolisen utvecklats. Myndigheterna
har fördjupat sina kunskaper om de grupper och
individer som kan antas begå brott med rasistiska
inslag och har också i större utsträckning än tidi-
gare kunnat förhindra sådana brott.

De mycket allvarliga brott som under 1999
begåtts mot polismän och journalister aktualise-
rar frågan om särskild uppmärksamhet på fort-
satt kunskapsuppbyggnad och utvecklingsarbete

24

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

inom rättsväsendet. Samtliga myndigheter skall
därför fortsätta att ägna stor kraft åt att öka kun-
skapen om sådan direkt samhällsfarlig krimina-
litet och utveckla metoderna för att effektivare
förebygga eller klara upp den.

Polisen har även genom utbildning och andra
insatser utvecklat det stöd som lämnas till
brottsoffer och vittnen.

"'Åklagarväsendet

Att genomströmningstiderna för nästan alla
brottstyper ökade under 1998 kan sannolikt för-
klaras av att en större andel äldre ärenden av-
gjorts under året. Balanserna minskade med
11 % och andelen ärenden som ledde till lagfö-
ring ökade med 4 procentenheter jämfört med
1997. En något mindre andel av de färdiga för-
undersökningarna skrevs av på grund av att brott
inte kunde styrkas.

Också åklagarmyndigheterna har genomfört
särskilda insatser för att tillgodose brottsoffers
och vittnens intressen, vilket på lite längre sikt
kan ha ökat allmänhetens anmälningsbenägenhet
för vissa typer av brott.

Vid Ekobrottsmyndigheten ökade ärendebalan-
serna totalt sett med ca 23 %. Ärendeinström-
ningen ökade med uppskattningsvis 10 %. Ge-
nomströmningstiden för ekobrottsärenden
ökade såväl vid Ekobrottsmyndigheten som vid
övriga åklagarmyndigheter. Andelen ärenden
som ledde till åtal eller strafföreläggande var ca
23 %. Under det första halvåret 1999 höjdes den
siffran till ca 30 %. Ärendebalansema hade under
samma tid sjunkit med ca 10 %.

Det positiva verksamhetsresultatet hittills un-
der 1999 tyder på att myndigheten kommit över
de svårigheter som fanns i uppbyggnadsfasen.

*Domstolsväsendet

Genomströmningstiderna vid tingsrätterna öka-
de något under år 1998 jämfört med tidigare år.
Andelen avgjorda mål i tingsrätten som överkla-
gas till hovrätten har varit konstant under senare
år. I hovrätt har genomströmningstiderna ökat
för tvistemål och minskat för brottmål, jämfört
med året innan. I länsrätterna har målbalanserna
minskats och åldersstrukturen förbättrats, sär-
skilt för skattemålen. I kammarrätterna däremot,
ökade balanserna något.

Det är ännu för tidigt att uttala sig om effek-
terna av de insatser som gäller förändringsarbetet
inom domstolsväsendet. När det gäller flera av
försöksverksamheterna har Domstolsverket, på
uppdrag av regeringen, påbörjat en utvärdering

för att få underlag för det fortsatta reformarbe-
tet.

'•'Kriminalvården

Antalet avvikelser från anstalter, , häkten och vid
permissioner har varit mycket lågt. De tragiska
händelser som inträffat under år 1999 i samband
med permissioner har föranlett kriminalvården
att inleda en översyn av permissionsrutinema.

Genom att utveckla verkställighetens innehåll
och bedriva ett aktivt påverkansarbete har krimi-
nalvården förbättrat förutsättningarna för att
minska antalet återfall i brott. Narkotikaproble-
men i anstalterna har hållits på en oförändrad ni-
vå under året.

"■Övrig verksamhet inom rättsväsendet
Brottsförebyggande rådet har ökat sitt stöd till det
lokala brottsförebyggande arbetet. Detta har bi-
dragit till den ökning av antalet lokala brotts-
förebyggande råd som redovisas i avsnitt 3.3.4.
BRÅ bedriver en omfattande informationsverk-
samhet och har vidareutvecklat informations-
spridningen bl.a. genom en ny webbplats.

Ärenden om ersättning för skador av brott har
ökat hos Brottsoffermyndigheten, bl.a. till följd av
ökad information om möjligheten till ersättning
till offer för brott. Från brottsofferfonden har
medel delats ut till 83 olika forsknings-, verk-
samhets- eller informationsprojekt. 32 av dessa
har varit inriktade på våld mot kvinnor.

3.3.4 Åtgärder utanför rättsväsendet

Lokala brottsförebyggande råd har inrättats i ett
ökande antal kommuner. De finns nu i ca 130
kommuner jämfört med ca 30 hösten 1996 och
ca 50 för ett år sedan. I många av dessa har också
ett aktivt arbete för att förebygga brott påbörjats.
I enlighet med regeringens intentioner i det na-
tionella brottsförebyggande programmet finns
nu bättre förutsättningar för ett lokalt brotts-
förebyggande arbete mot framför allt den s.k.
vardagsbrottsligheten. Om dessa förutsättningar
fullt ut tas till vara innebär det att brott kan före-
byggas mera effektivt. Rättsväsendet har här en
pådrivande och stödjande roll. Det arbete som
kan ge direkt brottsförebyggande effekt är det
lokala - inom andra utgiftsområden, av kommu-
ner, frivilligorganisationer, näringslivet och av
enskilda.

25

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

3.3.5 Regeringens analys och slutsatser
av verksamheten 1998

Den anmälda brottsligheten har sammantaget inte
ökat under 1998 och den har minskat under
första halvåret 1999. Som angetts, kan minsk-
ningen av vissa typer av tillgreppsbrott och av
skadegörelsebrott hänga samman med de ökade
insatserna för att förebygga brott. Att antalet
anmälda brott mot person ökat under 1998 har
troligen delvis att göra med att rättsväsendets in-
satser mot dessa typer av brott ökat. En ökad
anmälningsbenägenhet är positiv genom att en
större del av den tidigare dolda brottsligheten
blir synlig. Det ger förutsättningar för ökad kun-
skap om brottsligheten som underlag för det
fortsatta förändringsarbetet inom rättsväsendet.
Det ger också en bra utgångspunkt för ett pro-
blemorienterat arbetssätt inom polisväsendet och
för övrigt förändringsarbete inom rättsväsendet.
Det kan dock inte uteslutas att den statistiska
ökningen av vissa typer av våldsbrott också mot-
svaras av en faktisk ökning. Regeringen ser med
oro på utvecklingen av den anmälda våldsbrotts-
ligheten under senare år och bedömer att det är
viktigt att noga följa utvecklingen.

''Polisväsendet

Regeringen bedömer att polisen har förstärkt
verksamheten inom de prioriterade brotts-
områdena. Våldsbrottsligheten har angripits på
ett mer problemorienterat sätt och insatserna
mot brott med rasistiska inslag har utvecklats.
Stödet till brottsoffer har också förstärkts. Rege-
ringen bedömer att det är av vikt att utveckling-
en på dessa områden fortsätter med oförminskad
styrka.

När det gäller utredningsverksamheten är det
positivt att ärendebalanserna nu minskar. Efter-
som samtidigt handläggningstiderna blir längre
ägnas framöver särskild uppmärksamhet åt dessa
frågor. Regeringen bedömer att det finns goda
förutsättningar för att effektivisera och öka kva-
liteten i utredningsverksamheten genom att bl.a.
kompetensutvecklingsåtgärdema och samarbetet
med åklagarväsendet utökats och arbetet med
utvecklingen av systemet för datoriserad utred-
ningsrutin (DurTvå) har gått planenligt. Ett syfte
med systemet är just att effektivisera utrednings-
arbetet. Det är nu viktigt att de återstående etap-
perna genomförs.

Närpolisen har byggts upp med stor beslut-
samhet och på relativt kort tid. För att reformen
skall kunna fullföljas, vilket är avgörande för att

allmänhetens förtroende för polisen skall upp-
rätthållas, krävs tillräckliga personella och tek-
niska resurser samt utvecklade metoder för
uppföljning och analys. Regeringen ser med till-
fredsställelse att det lokalt organiserade polisar-
betet på flera håll samordnas allt bättre.

Det problemorienterade arbetssättet har fort-
satt att utvecklas. Det har emellertid i allt väsent-
ligt skett inom ramen för arbetet inom närpoli-
sen och kriminalunderrättelseverksamheten. Det
är nu nödvändigt med förstärkta insatser för att
det problemorienterade arbetssättet skall genom-
syra all polisverksamhet.

Regeringen konstaterar att utvecklingen av
system för misstanke- och belastningsuppgifter
har försenats och noterar med tillfredsställelse att
särskild uppmärksamhet fortsättningsvis ägnas åt
frågan.

''•'Åklagarväsendet

Den målmedvetna förändringsprocessen inom
åklagarväsendet som tog sin början med åklagar-
reformen år 1996 har, enligt vad det senaste årets
verksamhetsresultat visar, lett till att åklagaror-
ganisationen kan arbeta på ett nytt sätt och nå
goda resultat. Regeringen bedömer att föränd-
ringsprocessen har skapat en god organisatorisk
grund och utrymme för ytterligare förbättringar
av verksamhetsresultatet.

Regeringen noterar vikten av att åklagarväsen-
det arbetar för att väsentligt minska tiden för att
ta ställning i åtalsfrågan när det gäller våldsbrott
och att det också är nödvändigt att vidta åtgärder
för att effektivisera verksamheten så att andelen
avskrivningsbeslut i ärenden om våldsbrott
minskas. En förundersökning som inte leder till
lagföring bör kunna avslutas på ett tidigare stadi-
um.

Inrättandet av Ekobrottsmyndigheten har ska-
pat förutsättningar för en effektivare ekobrotts-
bekämpning. Inom myndigheten har det påbör-
jats projekt som inger förhoppningar om att
verksamheten skall utvecklas på det sätt som av-
sågs vid bildandet av myndigheten. De initiala
problemen i uppgyggnadsskedet har avtagit.
Uppgifter om verksamhetsresultatet för början
av 1999 visar på en positiv utveckling.

''Domstolsväsendet

Såvitt kan bedömas har domstolsväsendet upp-
fyllt målet att avgöra mål och ärenden på ett
rättssäkert sätt. Samtidigt är situationen med
många gamla mål i balans, längre genomström-
ningstider och en hög andel mål klara för avgö-

26

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

rande bekymmersam. Regeringen anser att en-
bart resursförstärkningar inte löser frågan med
långa handläggningstider. För att åstadkomma
förbättringar behövs också förändringar av ar-
betsformer, organisation och regelverk. Det ny-
ligen påbörjade utvecklingsarbetet har stor bety-
delse i sammanhanget och det är angeläget att
förutsättningar ges för att detta skall kunna be-
drivas planmässigt.

*Kriminalvården

Regeringen bedömer att kriminalvården har nått
flertalet av målen för anstaltsverksamheten. Det
gäller särskilt insatser för att tillgodose behand-
lingsbehovet hos särskilda kategorier av dömda
och för att upprätthålla den yttre säkerheten vid
anstalterna. Det är tillfredsställande att kriminal-
vården har fortsatt arbetet med att förbättra för-
hållandena för häktade. Enligt regeringens be-
dömning är det dock angeläget att kriminal-
vården kommer tillrätta med problemet att an-
talet fängelsedömda som väntar på anstaltsplats
har ökat och utvecklar effektivare placerings-
metoder.

Regeringen har tidigare bedömt att det finns
ett behov av att ytterligare utveckla säkerheten i
anstalterna. Kriminalvården kommer inom kort
att redovisa en uppföljning av förslagen i rap-
porten för översyn av risk-, skydds- och säker-
hetsarbete i anstalter. Flera åtgärder har redan
vidtagits men säkerhetsarbetet kommer att ut-
vecklas vidare.

Frivården har förbättrat förutsättningarna för
ett tydligt och enhetligt innehåll i fri vårdspåfölj-
derna. Erfarenheterna från frivårdens verksamhet
med intensivövervakning är också, enligt BRÅ:s
utvärdering, positiva.

Kriminalvården måste utvecklas ytterligare på
ett antal områden. Under verkställighetstiden
finns goda möjligheter att förbättra de intagnas
grundläggande kompetens vad gäller utbildning,
arbetslivserfarenhet och social förmåga, som bör
tillvaratas. Det är också angeläget att kriminal-
vården fortsätter arbeta för att förbättra de in-
tagnas kontakt med sina familjer. Av särskild
betydelse är att kriminalvården gör betydande
insatser för att öka stödet till den enskilde i sam-
band med frigivningen, bl.a. genom samverkan
med andra berörda myndigheter.

Insatserna för att bekämpa narkotikamissbruk
har sammantaget minskat något. Enligt regering-
ens bedömning är detta en angelägen arbetsupp-
gift som bör utvecklas.

På regeringens uppdrag har Riksrevisionsver-
ket (RRV) granskat kriminalvården och identifi-
erat ett antal hinder för ett effektivt resursut-
nyttjande. Regeringen har som följd uppdragit åt
Kriminalvårdsstyrelsen att redovisa de åtgärder
som genomförts, påbörjats eller planeras med
anledning av RRV:s rapport (1999:27).

'•'Övrig verksamhet inom rättsväsendet
Regeringen bedömer att Brottsförebyggande rådet,
trots stora organisatoriska förändringar under
1998, har drivit verksamheten med hög ambi-
tionsnivå och god kvalitet och att målen för
verksamheten i allt väsentligt uppfyllts. I det
fortsatta förändringsarbetet inom rättsväsendet
har BRÅ en viktig roll att spela när det gäller att
öka kunskapen om brottsligheten och dess orsa-
ker och om effekterna av rättsväsendets insatser
för att bekämpa brottsligheten.

Regeringens bedömning är att Brottsoffermyn-
digheten drivs på ett effektivt sätt med god kva-
litet. Att myndigheten inte helt uppnått verk-
samhetsmålen för 1998 såvitt avser handlägg-
ningen av brottsskadeärenden hänger samman
med den förhållandevis stora personalomsättning
som myndigheten haft under året. Regeringen
anser att myndighetens ansträngningar för att
förkorta handläggningstider för brottsskadeä-
renden bör fortsätta, liksom ansträngningarna
för att mäta de kvalitativa resultaten av de pro-
jekt som beviljas medel ur brottsofferfonden.

Rättsmedicinalverket har under 1998 kunnat
tillgodose den efterfrågade undersökningsvoly-
men inom ramen för tillgängliga ekonomiska
medel. Verket har sedan det inrättades 1991 ge-
nomfört omfattande omstruktureringar och ra-
tionaliseringar. Det finns anledning för Rättsme-
dicinalverket att fortlöpande ompröva de
organisatoriska formerna för verksamheten.
Rättsmedicinalverket bör även fortsätta an-
strängningarna för att utveckla systemen för
kvalitetssäkring och resultatanalys, liksom arbe-
tet med att få ett större genomslag för det
brottsförebyggande perspektivet i verksamheten.

3.4 Något om utgångsläget inför år
2000

Regeringen konstaterar att den pågående mo-
derniseringsprocessen inom rättsväsendet har
inneburit att det under de senaste åren genom-
förts reformer och genomgripande organisa-

27

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

tionsförändringar inom polisväsendet, åklagarvä-
sendet, kriminalvården och BRÅ. Under de
kommande åren skall moderniseringsprocessen
drivas vidare med ökad intensitet. Domstolsvä-
sendet kommer att ägnas ökad uppmärksamhet.
Särskilt viktiga frågor blir möjligheterna till för-
sörjning med kvalificerad personal, kompe-
tensutveckling och ledningsfrågor.

3.4.1 Beslutade och planerade
förändringar av verksamheten inom
rättsväsendet inför år 2000

* Polisväsendet

För att säkerställa kompetensförsörjningen inom
polisväsendet är det enligt regeringens mening
nödvändigt att utnyttja Polishögskolans utbild-
ningskapacitet maximalt. Behovet av utbild-
ningsplatser är emellertid så stort att det inte kan
tillgodoses inom ramen för Polishögskolans nu-
varande kapacitet. Med hänsyn till behovet av
ytterligare utbildningsplatser och till de särskilda
rekryteringssvårigheter som finns i glesbygdslä-
nen bör enligt regeringens mening platser för
polisiär grundutbildning öppnas även utanför
Stockholm. Från och med år 2000 avser Rikspo-
lisstyrelsen att utbilda poliser även i Umeå, där
ett samarbete med universitetet inletts. Genom
att förlägga grundutbildning också i Umeå kan
rekryteringen av poliser utökas och rekrytering-
en till Norrland underlättas. Vidare förändras
sättet för chefsutveckling och chefsrekrytering un-
der 1999.

Sedan den 1 maj 1999 är det tidigare s.k.
Schengensamarbetet en del av EU. Sveriges mål-
sättning är att delta operativt i samarbetet under
år 2000. Samarbetet innebär att personkontrol-
lerna vid de inre gränserna avskaffas, att gräns-
kontrollen vid den yttre gränsen utvidgas och att
svensk polis kommer att anslutas till Schengens
informationssystem.

Regeringen föreslår att Rikspolisstyrelsen tar
över huvudmannaskapet för polispersonal i FN-
tjänst. Förslaget innebär att Rikspolisstyrelsen får
ett samlat nationellt ansvar för all internationell
polisiär verksamhet som rekrytering, utbildning,
arbetsgivaransvar under utlandstjänstgöring,
metodutveckling och personalvård efter hem-
komsten.

Rikspolisstyrelsen har, i en rapport till rege-
ringen i juni 1999, fastslagit att det även fortsätt-
ningsvis bör finnas en polisiär styrka med upp-
gift att bekämpa terroraktioner. Styrkans

verksamhetsområde bör utvidgas så att den kan
användas vid andra tillfällen där deras särskilda
kompetens behövs. Enligt förslaget skall styrkan
även fortsättningsvis ha organisatorisk hemvist
vid Polismyndigheten i Stockholms län, den skall
få arbeta sammanhållet och ha en särskild bud-
get. För att betona att den är en nationell resurs,
bör den kallas Nationella insatsstyrkan. Enligt re-
geringens bedömning bör Rikspolisstyrelsens
förslag ge goda förutsättningar för en gynnsam
utveckling av styrkans verksamhet. Regeringen
avser därför att vidta de förordningsändringar
som behövs för att förslaget skall kunna ge-
nomföras.

Beredskapspolisen består av totalförsvarsplikti-
ga som är krigsplacerade med civilplikt vid en
polismyndighet. Regeringen har nu öppnat möj-
ligheten att använda beredskapspoliser även när
höjd beredskap inte råder eller det behövs för
Sveriges försvarsberedskap. De skall kunna kallas
in till polismyndigheterna då samhället utsatts
för eller riskerar att utsättas för särskilt svåra och
påfrestande situationer från ordnings- och säker-
hetssynpunkt. Förändringarna träder i kraft den
1 oktober 1999 och är en del i regeringens arbete
med beredskapen inför tusenårsskiftet.

''''Åklagarväsendet

En ny organisation för att bekämpa miljöbrott
skall tillskapas. Åklagare med specialistkompe-
tens skall handlägga mål om brott mot miljön.
Riksåklagaren skall samordna miljöbrottsbe-
kämpningen. Riksåklagaren och Rikspolisstyrel-
sen avser att gemensamt ta fram planer för ut-
bildning och annan kompetensutveckling liksom
för samverkan i miljöbrottsbekämpningen.

En högre utbildning för åklagare skall perma-
nentas under 1999/2000.

I samband med att den nya trafikförordningen
träder i kraft den 1 oktober 1999 förändras for-
merna för utfärdande av ordningsbot. Detta för-
väntas föra med sig en markant minskad ären-
deinströmning till åklagarorganisationen från
polisen.

''Domstolsväsendet

Renodlingen av domstolsväsendets uppgifter
fortsätter. Fastighetsinskrivningen föreslås kon-
centreras till tingsrätterna i Eksjö, Härnösand,
Hässleholm, Mora, Norrtälje, Skellefteå och
Uddevalla. Bouppteckningsverksamheten föreslås
överföras från domstolsväsendet till skatteför-
valtningen.

28

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Regeringen har gett Domstolsverket i uppdrag
att lämna förslag till hur de ärenden som har
handlagts av Rättshjälpsmyndigheten skall hand-
läggas i framtiden.

Utvärderingen av flera av de försök och projekt
rörande arbetsformer och administration som
pågår inom domstolsväsendet skall redovisas till
regeringen den 31 december 1999. Redovisning-
en kommer att ge underlag för förändringsarbe-
tet inom domstolsväsendet under år 2000.

Under 1999 avser Domstolsverket att inleda
ett arbete för att utveckla en ny samlad IT-
strategi.

Departementspromemorian Domstolsförfa-
randet Förslag till förbättringar (Ds 1997:7),
med flera förslag som syftar till en smidigare
handläggning i de allmänna domstolarna, bereds
för närvarande. En proposition planeras under
innevarande år. I denna kommer även vissa för-
slag i Skiljedomsutredningens slutbetänkande
Näringslivets tvistlösning (SOU 1995:65) att tas
upp.

* Kriminalvården

Den 1 januari 1999 trädde vissa förändringar i
påföljdssystemet i kraft (se avsnitt 3.3.2). För-
ändringarna har stor betydelse för kriminalvår-
dens verksamhet och har bl.a. inneburit att anta-
let personer intagna i anstalt med korta
fängelsestraff minskat betydligt och att frivården
fått ytterligare uppgifter.

Regeringen överväger f.n. hur det på bästa sätt
kan skapas goda förutsättningar för att långtids-
dömda skall kunna anpassas till ett liv i frihet
bl.a. genom en tydligare ansvarsfördelning mel-
lan kriminalvården och andra inblandade myn-
digheter. I det sammanhanget övervägs bl.a. om
intensivövervakning med elektronisk kontroll
skulle kunna användas.

3.4.2 Förändringar i omvärlden inför år
2000

''■'Brottslighet och missbruk

BRÅ:s prognos för brottsutvecklingen åren 1999
- 2000 pekar mot en tvåprocentig ökning av den
sammanlagda anmälda brottsligheten vart och ett
av åren. Det innebär att brottsnivån år 2000 be-
räknas ligga på i stort sett samma nivå som år
1990, dvs. drygt 1,2 miljoner anmälda brott. Re-
sultatet för det första halvåret 1999 pekar dock
mot att den faktiska utvecklingen under 1999

blir mer positiv än vad som förutsetts (se avsnitt
3.3.1).

Antalet dömda till fängelse och frivårdspåfölj-
der har under de senaste åren ökat medan antalet
intagna i fängelse minskat på grund av den ökade
användningen av intensivövervakning med elek-
tronisk kontroll. Den totala måltillströmningen
till domstolsväsendet kommer enligt tillgängliga
prognoser att minska.

Okad brottslighet skulle självklart innebära
ökad belastning på rättsväsendet. Utvecklingen
av missbruket av alkohol och narkotika har bety-
delse för brottslighetens utveckling. Ett ökande
bruk av alkohol i samhället kan förväntas påverka
våldsbrottsligheten. Regeringen har, i den alko-
holpolitiska proposition som presenterades i juni
1999, bl.a. föreslagit en ökad tillgänglighet ge-
nom flera butiker, förlängt öppethållande i Sys-
tembolagets butiker och en försöksverksamhet
med lördagsöppet. Samtidigt föreslås kriminali-
sering av förvärv och innehav av illegalt tillverkad
sprit vilket också, om förslaget genomförs, på-
verkar polisens resursbehov och insatser.

''Satsningar i storstadsområdena

Under perioden 1999-2002 satsas närmare två
miljarder kronor inom ramen för storstadspoliti-
ken. Enligt regeringens storstadsproposition,
som antogs av riksdagen i december 1998, skall
dessa medel användas för lokala utvecklingsavtal
med sju storstadskommuner, vilka definierats
som särskilt utsatta områden. Ett av de långsikti-
ga målen för storstadspolitiken är att alla stads-
delar i storstäderna skall uppfattas som attraktiva
och trygga av sina invånare och utgöra goda och
hälsosamma livsmiljöer.

En av BRÅ:s prioriterade uppgifter är att ut-
veckla stödet till det brottsförebyggande arbetet i
de mest brottsbelastade storstadsområdena. Sär-
skilda utbildningssatsningar görs också för de
kommuner som kommer att skriva lokala ut-
vecklingsavtal med staten.

'•'Ersättning vid frihetsberövanden och andra
tvångsåtgärder

Lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberö-
vanden och andra tvångsåtgärder trädde i kraft
den 1 januari 1999. Genom lagen ändrades be-
stämmelserna för ersättning vid frihetsberövande
så att även personer som varit berövade friheten
mindre än 24 timmar kan få rätt till ersättning av
det allmänna om det står klart att beslutet vilade
på felaktiga grunder och därför var oriktigt. Den
nya lagen beräknades leda till ökade kostnader

29

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

för staten. Rikspolisstyrelsen följer noga utveck-
lingen i detta avseende.

* Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd
Under första halvåret 2001 kommer Sverige att
inneha ordförandeskapet i EU:s ministerråd.
Detta innebär en väsentligt ökad belastning på
rättsväsendets olika verksamhetsområden liksom
för verksamheten inom Regeringskansliet. Det
över- och mellanstatliga samarbete som före-
kommer inom EU innebär samtidigt bättre möj-
ligheter att förebygga och bekämpa många olika
typer av brott och att öka rättssäkerheten och
rättstryggheten.

''Den ökande internationaliseringen

Anslutningen till Schengen, Europols arbete och
det utökade rättsliga och polisiära samarbetet i
övrigt inom EU kommer att stärka samarbetet
mot gränsöverskridande och organiserad brotts-
lighet och ge bättre möjligheter att förebygga
och bekämpa sådan brottslighet. Samtidigt tas en
ökande del av rättsväsendets resurser i anspråk
för det internationella samarbetet.

3.5 Regeringens politik och
rättsväsendets fortsatta
verksamhet

3.5.1 Mål för år 2000

I avsnitt 3.1 framhålls rättsväsendets övergripan-
de långsiktiga mål att garantera den enskildes
rättstrygghet och rättssäkerhet. Rättstryggheten
och rättssäkerheten kräver ett kvalificerat och
effektivt rättsväsende. Verksamheten skall präg-
las av ett medborgarperspektiv och utgå från en
genomtänkt ansvarsfördelning med långtgående
samverkan mellan rättsväsendets myndigheter.

*Minskad brottslighet, ökad trygghet - en helhets-
syn på brottsligheten

Målet för kriminalpolitiken är att minska brotts-
ligheten och öka tryggheten, upplevd och fak-
tisk. Det brottsförebyggande arbetet är därför
centralt. Möjligheterna att förebygga brott skall i
ökad utsträckning uppmärksammas inom hela
rättsväsendet, liksom i samhället i övrigt.

Rättsväsendet är den myndighetssfär som har
det grundläggande ansvaret för kriminalpoliti-
ken. Som tidigare påpekats, påverkas brottslig-
heten av en rad faktorer i samhället som ligger

utanför rättsväsendets utgiftsområde. En effektiv
kriminalpolitik kan bara drivas inom ramen för
en allmän välfärdspolitik som leder till social
trygghet, rättvis fördelning och solidaritet män-
niskor emellan.

Åtgärder som rör barn och ungdomar, alko-
hol, droger, arbets- och bostadsmarknad och ut-
bildning har särskilt stor potential när det gäller
möjligheterna att förebygga brottslighet.

De brott som begås skall leda till adekvata re-
aktioner från samhällets sida. I det ingår att ta
tillvara brottsoffrens intressen. Det skall också
finnas en human och säker kriminalvård vars
verksamhet inriktas på att motverka återfall i
brott.

*Förändring genom ökad kunskap
Kriminalpolitiken och samtliga åtgärder som
vidtas inom rättsväsendet skall bygga på kunskap
om brottsligheten och dess orsaker och om ef-
fekter av vidtagna åtgärder. Den kunskap som
byggs upp inom rättsväsendet skall i högre grad
än hittills, genom förbättrad informationssprid-
ning och utökad kompetensutveckling, användas
inom rättsväsendets olika verksamhetsområden
och inom Regeringskansliet för att utveckla
verksamheten ytterligare.

3.5.2 Rättsväsendets prioriteringar i det
fortsatta förändringsarbetet

Prioriteringarna för rättsväsendet för år 2000
görs mot bakgrund av de övergripande mål som
gäller för rättsväsendet - att minska brottslighe-
ten, öka tryggheten och uppfylla kraven på rätts-
trygghet och rättssäkerhet. För att nå dessa mål
krävs ett ändamålsenligt och effektivt rättsväsen-
de som tar sin utgångspunkt i medborgarnas
krav på snabb handläggning, hög kompetens,
hög servicenivå och god tillgänglighet. Kompe-
tent personal och adekvat ledningsorganisation,
modern teknik och rationella metoder är nöd-
vändigt såväl för brottsbekämpningen som för
handläggningen av övriga mål och ärenden inom
rättsväsendet.

Moderniseringen av rättsväsendet fortsätter och
förstärks

Regeringen har, som framgår av budgetproposi-
tionen för 1999, inlett en omfattande modernise-
ring av rättsväsendet. För att möta de krav som

30

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

den ökade och mer komplicerade brottsligheten,
internationaliseringen och den tekniska utveck-
lingen ställer pågår sedan flera år tillbaka ett
målmedvetet utvecklingsarbete, som till bety-
dande del har initierats inom myndigheterna.
Arbetet omfattar organisationsförändringar, för-
ändrade och nya arbetsmetoder, personalutbild-
ning och annan kompetensutveckling samt utök-
ad samverkan mellan myndigheterna. Arbetet för
att modernisera rättsväsendet fortsätter under
den kommande perioden med ökad styrka.

'"Medborgarperspektiv och helhetssyn på rättsvä-
sendets verksamhet

Medborgarperspektivet skall prägla verksamhe-
ten. Det gäller såväl i det brottsförebyggande ar-
betet som i de olika myndigheternas arbete med
att lösa tvister, tillgodose rättsanspråk, utreda
brott, lagfora brott, verkställa straff och ge stöd
till brottsoffer.

Moderniseringen av rättsväsendet skall i
ökande utsträckning utgå från en helhetssyn på
verksamheten och långtgående myndighetssam-
verkan. Självklart måste sådan samverkan ske
med respekt för den grundläggande rollfördel-
ningen. Inom Regeringskansliet tillsätts, i sam-
verkan med myndigheterna inom rättsväsendet,
en arbetsgrupp i syfte att ge ytterligare förstärk-
ning åt modemiseringsarbetet.

Ett modernt rättsväsende kräver en fortsatt
utbyggnad av IT-stödet och satsningar på nya
och förbättrade system. Rättsväsendets IT-
miljöer skall kunna samverka med varandra för
att hindra onödigt dubbelarbete. Genom Rådet
för rättsväsendets informationsförsörjning (RIF-
rådet) utvecklas rättsväsendets IT-stöd i hög ut-
sträckning mot gemensamma tekniska lösningar.
Vid utgången av år 1999 har RIF-rådet varit
verksamt i tre år. Regeringen avser att utvärdera
rådets verksamhet under år 2000.

'"Bättre resursutnyttjande inom polisen

Polisens organisation för att bekämpa den grova
och organiserade brottsligheten skall förstärkas
för att möta förändringar i omvärlden och
brottsligheten. Mycket tyder på att de samlade
resurserna skulle kunna användas bättre bl.a. ge-
nom att utnyttja möjligheten att bättre samordna
Säkerhetspolisens och den öppna polisens arbete.
En parlamentarisk kommitté utreder frågan och
skall slutredovisa sitt uppdrag senast vid utgång-
en av år 1999.

'"Samverkan mellan polis och åklagare utökas

Den samverkan mellan polis och åklagare för att
förbättra den brottsutredande verksamheten som
byggts upp under senare år, skall utvecklas ytter-
ligare. Samverkan har till syfte att förbättra för-
undersökningarnas kvalitet och att effektivisera
utredningsarbetet. I arbetet ingår personalut-
bildning och annan kompetensutveckling, me-
todutveckling och andra insatser för att förkorta
handläggningstiderna för ärenden och mål.

'"Det problemorienterade arbetssättet skall tilläm-
pas i all polisverksamhet

Polisen skall prioritera utvecklingen av det pro-
blemorienterade arbetssättet inom alla delar av
verksamheten. En förutsättning för att polisar-
betet skall utvecklas ytterligare är att polisen in-
om alla nivåer på ett mer systematiskt sätt tar till
vara den kunskap som finns om förhållanden
som orsakar brott och som påverkar brottslig-
heten. Likaså krävs det att polisen använder och
analyserar de uppgifter den i sin verksamhet får
tillgång till om den lokala brottsligheten för att
på bästa sätt planera verksamheten och i samar-
bete med andra på den lokala nivån utarbetar
strategier för att bekämpa och förebygga brotts-
lighet.

'"Domstolsväsendets modernisering intensifieras
Reformarbetet inom domstolsväsendet syftar till
att skapa ett effektivare och mer flexibelt dom-
stolsväsende med säkerställande av hög kompe-
tens och moderna arbetsformer. Satsningar skall
även göras på en tydligare verksamhetsuppfölj-
ning kopplad till en bättre resursfördelning. Som
angetts i tidigare budgetpropositioner syftar re-
formarbetet också till att domstolsverksamheten
skall renodlas och koncentreras till de dömande
uppgifterna.

Regeringen har nyligen beslutat om direktiv
till en utredning om processen i allmän domstol.
En särskild utredare skall undersöka hur den
allmänna domstolsprocessen i tvistemål och
brottmål kan göras effektivare. Frågorna om
muntlighet, omedelbarhet och koncentration i
förfarandet och frågor om bevisning skall särskilt
uppmärksammas. Ett betänkande skall lämnas
före utgången av år 2001.

Domstolsverket skall ha en både drivande och
stödjande roll och reformarbetet skall bedrivas i
nära samverkan med domstolarna och domstols-
personalen. Domstolsverket har därför tillsatt en
utvecklingsgrupp för att stödja domstolarna och
samtidigt fånga upp idéer i förändringsarbetet.

31

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Domstolsverket skall tillsammans med domsto-
larna se över rutiner och gemensamt med dom-
stolarna genomföra lokalt anpassade förändring-
ar.

En parlamentarisk kommitté har tillsatts för
att bl.a. se över domstolschefens roll och den
administrativa styrningen av domstolsväsendet.
Uppdraget skall redovisas senast den 31 augusti
2000.

'''Kriminalvården fortsätter rationaliseringsarbetet
och moderniseringen

De besparingar som kriminalvården genomfört
sedan år 1997 har ställt stora krav på omfattande
förändringar i hela organisationen. Kriminalvår-
den står nu inför fortsatt rationaliseringsarbete.
Det handlar om att undanröja hinder för en ef-
fektiv verksamhet. Riksrevisionsverket har
granskat kriminalvården och ansett sig kunna
identifiera ett antal hinder för ett effektivt re-
sursutnyttjande (Effektivare kriminalvård en
hinderanalys RRV 1999:27). Regeringen har gett
Kriminalvårdsstyrelsen i uppdrag att senast den
31 december 1999 redovisa de åtgärder som ge-
nomförts, påbörjats eller planeras med anledning
av RRV:s rapport.

' Jämställdhetsarhetet drivs vidare

All verksamhet inom rättsväsendet skall genom-
syras av ett jämställdhetsperspektiv. Det gäller
såväl myndigheternas verksamhet som utform-
ningen av lagstiftning. Myndigheterna har ett
självständigt ansvar för att driva arbetet för ökad
jämställdhet mellan kvinnor och män. En jämn
könsfördelning bör eftersträvas vid rekrytering
och befordran av medarbetare. I arbetet med att
säkerställa moderna arbetsformer inom rättsvä-
sendet bör det vara en självklarhet för myndig-
hetsledningarna att se till att strukturer och för-
hållningssätt bidrar till att skapa jämställdhet
mellan män och kvinnor. En viktig uppgift är ex-
empelvis att verka för att andelen kvinnor som
söker befordrade tjänster inom rättsväsendet
ökar. En annan självklarhet är att medarbetare i
rättsväsendet inte skall utsättas för sexuella tra-
kasserier.

Även i fortsättningen skall arbetet med att
motverka våld mot kvinnor vara ett prioriterat
område för rättsväsendet. Insatserna bör också
inriktas på att förbättra skyddet för vittnen och
målsäganden. Regeringen vill också framhålla
vikten av att arbetet med att påverka de intagnas
syn på jämställdhet mellan kvinnor och män
fortsätter.

Brottsförebyggande arbete och polisverksamhet i
människors närmiljö utvecklas vidare

En majoritet av de brott som begås drabbar en-
skilda i deras närmiljö. Det handlar om t.ex. ska-
degörelse, stölder av och ur bilar, bostadsinbrott,
cykelstölder och butiksstölder. Det handlar ock-
så om gatulangning av narkotika, försäljning av
illegal sprit till unga samt våld och hot på allmän-
na platser. Sådan brottslighet påverkar i hög grad
upplevelsen av trygghet och livskvaliteten. Ar-
betet - både inom rättsväsendet och i rättsväsen-
dets samverkan med andra samhällsområden, or-
ganisationer, näringsliv och enskilda - för att
bekämpa och förebygga denna brottslighet vida-
reutvecklas under perioden.

*Närpolisreformen skall fullföljas och utvecklas
Polisverksamheten i närpolisområdena har till
huvuduppgift att bekämpa den nämnda brotts-
ligheten. Närpolisreformen skall fullföljas och
utvecklas. Regeringen har gjort bedömningen att
det finns organisatoriska och resursmässiga för-
utsättningar för att polisverksamheten i närpolis-
områdena skall kunna utgöra basen i polisverk-
samheten samtidigt som det finns utrymme för
att utveckla innehållet ytterligare.

Alla verksamheter i närpolisområdena - före-
byggande av brott, utredande av brott, utryck-
ningsverksamhet m.m. - skall samordnas och
integreras så att resurserna på bästa sätt anpassas
till områdets behov utifrån ett problemorienterat
arbetssätt. Med den utgångspunkten är det rim-
ligt att en större andel av polisområdenas resur-
ser än hittills avsätts för verksamheten i närpolis-
områdena. En förutsättning för detta är att de
lokalt organiserade polisresurserna samordnas.
Erfarenheter och resultat från de försöksverk-
samheter som för närvarande pågår i några po-
lismyndigheter avses användas som grund för
fortsatt utvecklingsarbete.

En stor del av utredningsverksamheten utförs
numera inom närpolisområdena. Rikspolisstyrel-
sen och Riksåklagaren har startat flera gemen-
samma projekt för att utveckla och effektivisera
brottsutredningsverksamheten. Flera av dem rör
närpolisens och åklagarnas samverkan i utred-
ningar av s.k. vardagsbrottslighet. Det har redan
visat sig att genomströmningstiderna kunnat
förkortas på flera ställen i landet. Formerna för
samverkan mellan polis och åklagare skall ut-
vecklas ytterligare både när det gäller enskilda
brottsutredningar och när det gäller prioritering,
planering och utbildning.

32

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

''Stödet till det lokala brottsförebyggande arbetet
skall öka

Utgångspunkten för ett effektivt förebyggande
arbete och för regeringens insatser under senare
år är att alla goda krafter mobiliseras i kampen
mot brottsligheten. Rättsväsendet skall på bästa
sätt tillvarata det engagemang i frågor som rör
brott och trygghet som finns hos enskilda, orga-
nisationer, näringsliv m.fl. på olika nivåer och in-
om olika områden.

Kommittén för brottsförebyggande arbete
(KBA), som tillsattes i samband med presenta-
tionen av det nationella brottsförebyggande pro-
grammet och som avslutade sitt arbete under vå-
ren 1999, har verkat i denna anda. Som en följd
av bl. a. KBA:s insatser har antalet lokala brotts-
förebyggande råd ökat till omkring 130.

Insatserna för att dels utöka den verksamhet
som redan bedrivs, dels uppmuntra de kommu-
ner som hittills inte etablerat något organ för
brottsförebyggande arbete att göra detta, ökar
under de närmaste åren. För det krävs inte bara
ekonomiskt stöd i ett uppbyggnadsskede. Det
krävs också stöd när det gäller kunskap om
brottsligheten och om olika åtgärders effektivitet
samt organisatoriskt stöd och möjligheter att ut-
byta erfarenheter på lokal, regional och nationell
nivå. BRÅ har här en central roll efter att ha
övertagit KBA:s uppgifter från den 1 januari
1999.

Olika möjligheter för att vidareutveckla det
brottsförebyggande arbetet på såväl regional som
nationell nivå och för att öka medvetenheten hos
beslutsfattare inom alla samhällsområden om
betydelsen av att förebygga brott och inte öka
tillfällena till brott, övervägs för närvarande inom
Justitiedepartementet.

'"Det förebyggande arbetet i storstäderna utvecklas
Arbetet för att förebygga och bekämpa brotts-
lighet skall i ökad utsträckning ta hänsyn till att
en oproportionerligt stor andel av brotten begås i
storstäderna. Koncentrationen av människor, nä-
ringsliv och nöjen till dessa områden medför att
såväl avancerad brottslighet som vardagsbrotts-
lighet och ordningsstörningar är vanligare i stor-
stadsområden än i övriga landet. Ökningen av
brottsligheten är också större här än i andra regi-
oner, även om hänsyn tas till skillnader i befolk-
ningstillväxten.

KBA har konstaterat att det har varit särskilt
svårt att mobilisera invånare och kommundelar i
sådana områden i ett aktivt brottsförebyggande
arbete. Det arbete som påbörjats av BRÅ för att

engagera storstadskommuner i brottsförebyg-
gande aktiviteter är därför av stor vikt. Det är
också viktigt att regeringen, i det arbete som på-
går för att träffa lokala utvecklingsavtal med de i
storstadspropositionen definierade utsatta bo-
stadsområdena, verkar för att det skall finnas ett
aktivt och av kommunen understött arbete för
att förebygga brott och öka tryggheten.

I budgetpropositionen för år 1999 konstatera-
de regeringen att den engångsvisa förstärkningen
om 200 miljoner kronor till polisen skulle tillfalla
polismyndigheterna i storstadsregionerna. Rege-
ringen kommer noga att följa utvecklingen av
rättsväsendets arbete för att bekämpa och före-
bygga brott i dessa områden.

'''Stödet till och skyddet för brottsoffer och vittnen
ökar

Att stärka stödet till och skyddet för den som
utsatts för brott är en angelägen fråga för rege-
ringen. Den som utsatts för brott skall bemötas
professionellt av de myndigheter han eller hon
kommer i kontakt med och få tillräckligt stöd
och skydd. Regeringen avser att under början av
år 2000 till riksdagen lämna en proposition med
förslag om bl.a. bättre stöd till och bemötande av
brottsoffer hos polis, åklagare, domstolar, hälso-
och sjukvården och socialtjänsten.

De ideella organisationerna spelar en viktig
roll för den som utsatts för brott. Förbättrat stöd
till och utvecklat samarbete mellan myndigheter
och de ideella krafterna är angeläget. Statligt fi-
nansierade försöksverksamheter med detta syfte
pågår för närvarande i Brottsoffermyndighetens
och Brottsofferjourernas Riksförbunds regi. Den
nyligen genomförda höjningen av avgiften till
brottsofferfonden skapar utrymme för ett ökat
stöd till bl.a. brottsofferjourerna.

Att vittnen till brott skall kunna känna sig
trygga att anmäla och redogöra för vad de bevitt-
nat är av avgörande betydelse för en rättsstat.
Stödet till den som vittnar i domstol utökas bl.a.
genom den växande verksamheten med vitt-
nesstöd. Domstolsverket och Brottsofferjourer-
nas riksförbund bedriver för närvarande en för-
söksverksamhet med samordning av vittnesstöd i
Jönköpings län.

Ytterligare förstärkningar behövs av insatserna
för skydd av vittnespersoner (brottsoffer, vitt-
nen och medansvariga). Regeringen avser därför
att ge Rikspolisstyrelsen i uppdrag att i samråd
med Riksåklagaren och Kriminalvårdsstyrelsen
utarbeta ett nationellt handlingsprogram för att
samordna skyddet för vittnespersoner. Hand-

33

2 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nrl. Uo4-8

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

lingsprogrammet skall avse skydd mot hot och
andra övergrepp med anledning av deras med-
verkan i brottsutredning eller rättegång. Förslag
till förbättrade eller nya metoder för att öka vitt-
nespersoners trygghet skall också tas fram.

''Kriminalvårdens insatser för att förebygga återfall
i brott breddas

En stor del av den brottslighet som försämrar
livskvaliteten för enskilda och villkoren för nä-
ringslivet, begås av en mindre grupp brottslingar
som ständigt återfaller. En av de viktigaste upp-
gifterna för rättsväsendet i stort och för krimi-
nalvården är därför att minska dessas brottsakti-
vitet och risk att återfalla i brott.

Inom kriminalvården erbjuds i dag många oli-
ka möjligheter till sysselsättning och behandling.
Det är naturligtvis av betydelse att verksamheten
anpassas så att kriminalvårdens klienter är rusta-
de för de krav som samhället ställer vid frigiv-
ningen.

BRÅ har på regeringens uppdrag kartlagt fri-
givningssituationen för personer som avtjänat
fängelsestraff. Kartläggningen bekräftar att de
intagnas frigivningssituation ofta är svår. BRÅ
har pekat på olika hinder för bästa möjliga förbe-
redelser inför intagnas frigivning från anstalt,
bl.a. den otydliga ansvarsfördelningen mellan
myndigheterna, den bristande motivationen hos
den intagne och bristande resurser i kommuner-
na. Bostads- och arbetslöshet liksom missbruks-
problem ökar självfallet risken för att den frigiv-
ne skall återfalla i brott. Arbetet med att
förbättra situationen vid frigivning kommer att
vara en prioriterad fråga under de kommande
åren.

Verkställigheten av fängelsestraffet skall redan
från början inriktas på att motverka återfall i
brott bl. a. genom att utbildning och arbete be-
tonas. Det är också viktigt att anstaltstiden redan
från början utnyttjas för att förstärka de intagnas
sociala kompetens så att förutsättningarna för att
de skall anpassa sig till ett liv utan kriminalitet
förbättras. Kriminalvården skall tillsammans med
den intagne planera de åtgärder som behöver
vidtas efter frigivning.

Kriminalvården kan inte ensam ta ansvar för
frigivningssituationen. Det krävs ett väl utvecklat
samarbete mellan kriminalvården och andra
myndigheter och organisationer. BRÅ har i sin
kartläggning pekat på att det bör vara en central
uppgift för de lokala brottsförebyggande råden
att samverka med kriminalvården för att förbätt-
ra situationen för frigivna.

Kampen mot ekonomisk brottslighet och
miljöbrott fortsätter och ges bättre förutsättningar

''Ekobrottslighet

Den ekonomiska brottsligheten berör stora
samhälleliga värden och drabbar det allmänna,
näringslivet och enskilda personer. Under de se-
naste decennierna har det utvecklats många for-
mer av komplicerad och samhällsfarlig ekono-
misk kriminalitet. Ofta begås sådana brott inom
ramen för en näringsverksamhet. Det finns även
samband mellan ekonomisk brottslighet och an-
nan grov organiserad brottslighet. Den ekono-
miska brottsligheten har blivit alltmer gränsöver-
skridande och drar ofta nytta av skillnader i
nationell lagstiftning och av myndigheternas svå-
righeter att samarbeta effektivt över gränserna.
Dessutom är det möjligt att med hjälp av modern
informationsteknik göra snabba transaktioner
oberoende av nationsgränser.

Statsmakterna har under de senaste åren vä-
sentligt förstärkt insatserna mot denna allvarliga
kriminalitet. Utvecklingen av myndighetssamar-
bete, arbetsmetoder och kompetens utgör några
av hörnstenarna i regeringens strategi mot eko-
nomisk brottslighet (skr. 1994/95:217). Utöver
detta innebär strategin bl.a. att statsmakterna
skall arbeta fram ny och bättre lagstiftning. Det
pågår ett 70-tal projekt på området.

Internationellt samarbete är en viktigt förut-
sättning för att bekämpa den gränsöverskridande
ekonomiska brottsligheten. EU-medlemskapet
ger nya möjligheter till sådant samarbete. Det
skall dock inte begränsas till enbart EU. Det
samarbete som sker med länderna runt Öster-
sjön mot organiserad brottslighet är också bety-
delsefullt och kommer framför allt att inriktas på
samverkan med de länder i vårt närområde som
ansöker om medlemskap i EU.

''Utvecklingen av Ekobrottsmyndighetens verk-
samhet fortsätter

En ledstjärna i arbetet med att bekämpa den
ekonomiska brottsligheten skall vara att ingripa
mot och avbryta brottsliga förfaranden i ett så
tidigt skede som möjligt och att i övrigt befrämja
det brottsförebyggande arbetet. Ekobrottsmyn-
digheten, som inrättades den 1 januari 1998 och
började verka under sommaren 1998, har en
central roll i ekobrottsbekämpningen. Upp-
byggnaden av Ekobrottsmyndigheten fullföljs
under budgetåret. I regeringens årliga skrivelse
till riksdagen redovisas läget i Sverige och inter-

34

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

nationellt i fråga om den ekonomiska brottslig-
heten.

Ekobrottsmyndigheten avses successivt under
en sexmånadersperiod fr.o.m. den 1 januari 2000
ta över EU-bedrägeridelegationens ansvar för att
samordna skyddet för gemenskapernas finansi-
ella intressen. Det gäller frågor om oegentlighe-
ter med EU-medel i Sverige och åtgärder för att
hindra och beivra sådant fusk. Ekobrottsmyn-
digheten avses dessutom vara kontaktmyndighet
till EU-kommissionens bedrägeribekämpnings-
byrå.

*Ew ny organisation för att bekämpa miljöbrott
införs

Miljöbrotten utgör en särskild form av ekono-
misk brottslighet. Regeringen presenterade i för-
ra årets ekobrottsskrivelse till riksdagen (skr.
1998/99:25) en samlad strategi för att förebygga
och bekämpa miljöbrott. I strategin slås fast att
miljöbrottsligheten i samhället skall minskas ge-
nom åtgärder som innebär en effektivisering i
fråga om att förebygga, upptäcka, utreda och
lagfora sådan brottslighet. Den 1 januari 1999
trädde miljöbalken i kraft. Miljöbalken utgör en
samordnad, skärpt och breddad miljölagstiftning
för hållbar utveckling. I miljöbalken finns nu de
centrala bestämmelserna om miljöbrott och and-
ra straffrättsliga regler inom miljöområdet sam-
lade.

Regeringens mål är att effektivisera kampen
mot miljöbrottsligheten. Riksåklagaren har på
regeringens uppdrag utarbetat förslag till effekti-
vare utredning av miljöbrott (Riksåklagarens
rapport Effektivare miljöbrottsbekämpning, de-
cember 1998). I en skrivelse till regeringen har
Riksåklagaren vidare i juni 1999 preciserat försla-
get om hur en miljöbrottsorganisation kan ut-
formas. Regeringen ansluter sig till Riksåklaga-
rens förslag och har i juli 1999 uppdragit åt
Riksåklagaren att förbereda inrättandet av en ny
och flexibel organisation för miljöbrottsbe-
kämpningen. Under budgetåret 2000 satsas där-
för ytterligare medel på införandet av en ny or-
ganisation för bekämpningen av miljöbrott.
Inom åklagar- och polisväsendet skall det finnas
åklagare och poliser med hög kompetens inom
området. Riksåklagaren samordnar miljöbrotts-
bekämpningen. Riksåklagaren avser att i samar-
bete med Rikspolisstyrelsen ta fram planer för
utbildning och annan kompetensutveckling lik-
som för samverkan när det gäller miljöbrottsbe-
kämpningen.

BRÅ tillfördes i budgetpropositionen för år
1998 resurser för att under en treårsperiod bygga
upp och initiera forskning om ekonomisk
brottslighet inklusive miljöbrott. Arbetet fort-
sätter och ökar i omfattning under år 2000.

Det är angeläget att effektiva åtgärder kan
vidtas mot olagliga oljeutsläpp. Oljeutsläppsut-
redningens betänkande Att komma åt oljeut-
släppen (SOU 1998:158), som överlämnades till
regeringen i januari 1999, innehåller ett antal för-
slag som kan bidra till ett effektivare rättsligt
förfarande inom detta område. Utredningens
betänkande är under beredning i Näringsdepar-
tementet och en proposition kan väntas under
våren år 2000.

Kampen mot den mest allvarliga brottsligheten
skall stå i fokus när det gäller inriktningen av
myndigheternas verksamhet

All brottslighet skall bekämpas. Denna utgångs-
punkt är självklar och nödvändig för att respek-
ten för lagstiftningen skall kunna upprätthållas.
Samhället skall stå fast vid de värderingar som
ligger till grund för att vissa förfaranden är
straffbelagda. Rättsväsendet skall ha beredskap
att ingripa mot brott på det sätt som är föreskri-
vet i lagstiftningen. De samlade resurserna inom
rättsväsendets ram skall samtidigt användas på
ett medvetet sätt, med utgångspunkt i en hel-
hetssyn när det gäller vilka åtgärder som bör
vidtas för att uppnå de kriminalpolitiska målen.

Det innebär att bekämpning av allvarlig
brottslighet och annan brottslighet som leder till
stor skada eller fara i många fall ges en förhållan-
devis stor del av de samlade resurserna. Till den-
na typ av brott hör våldsbrottslighet, narkoti-
kabrott och ekonomisk brottslighet inklusive
miljöbrott. Andra exempel på brottslighet som
även fortsättningsvis ägnas särskild uppmärk-
samhet när det gäller fördelning av tillgängliga
resurser är grov organiserad brottslighet och
brott som riktar sig mot särskilt utsatta personer
eller grupper.

Frågan om att införa möjligheter till hemlig
avlyssning, s.k. buggning, kommer att övervägas
under hösten med sikte på att lämna förslag till
riksdagen om detta. Givetvis får integritetsas-
pekterna central betydelse vid dessa övervägan-
den. I sammanhanget bör nämnas att regeringen
står i begrepp att besluta om direktiv till en ut-
redning som skall följa genomförandet av den
nya polisregisterlagstiftningen. Utredningen

35

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

skall även göra en särskild analys av konsekven-
serna från integritetssynpunkt av lagstiftningen
på området.

De mycket allvarliga brott som under 1999
begåtts mot polismän och journalister aktualise-
rar enligt regeringens bedömning frågan om sär-
skild uppmärksamhet på fortsatt kunskapsupp-
byggnad och utvecklingsarbete inom rätts-
väsendet. Samtliga myndigheter inom rättsvä-
sendet skall därför fortsätta att ägna stor kraft åt
att samla kunskap om denna typ av brottslighet
och att använda den för att effektivare förebygga
eller klara upp direkt samhällsfarlig kriminalitet.
På sikt bör den utökade kunskapsuppbyggnaden
och det utökade samarbetet mellan myndighe-
terna leda till en effektivare bekämpning av den
grövre kriminaliteten.

'•'Våldsbrott

Regeringen gör den bedömningen att utveck-
lingen när det gäller den anmälda våldsbrottslig-
heten är oroande. Antalet anmälda våldsbrott
ökade kraftigt under den första delen av 1990-
talet. Ökningen dämpades senare något och
minskade under 1996. Under 1997 och 1998 har
dock de anmälda våldsbrotten återigen ökat med
några procent. Det är möjligt att den statistiska
ökningen inte motsvaras av någon faktisk ökning
av våldsbrottsligheten. Det förefaller troligt att
ökade insatser för att bekämpa våldsbrottslighe-
ten också leder till att fler våldsbrott anmäls även
när det gäller våldet på allmänna platser. Inte
desto mindre är våldsbrottsligheten i landet av
alldeles för stor omfattning. Särskild uppmärk-
samhet skall därför även i fortsättningen ägnas åt
kampen mot våldsbrotten. För att motverka våld
i städernas citykärnor, i anslutning till krogar och
nöjesetablissemang, i gatumiljön eller annars på
allmän plats är polisens resursanvändning och
arbetssätt av avgörande betydelse. Rikspolissty-
relsen har vidtagit åtgärder för att anpassa poli-
sens arbetssätt till syftet att motverka våld på
allmänna platser och de flesta polismyndigheter
har genomfört särskilda insatser mot gatuvåld.
Fortsatta sådana åtgärder är nödvändiga för att
polisens insatser mot våld på allmän plats skall
kunna bli ännu mer kraftfulla.

‘‘'Våld mot kvinnor

En stor del av våldet i samhället begås i bostäder
mot personer som har en nära relation till gär-
ningsmannen. Ofta är det en kvinna eller ett
barn som är offret. För att bekämpa våldsbrotts-
lighet av detta slag är behovet av myndighets-

samarbete och samverkan med frivilligorganisa-
tionerna uppenbart. Inte minst när det gäller
övergrepp mot barn är också en skyndsam
handläggning nödvändig.

Under 1997 gav regeringen flera myndigheter
inom rättsväsendet i uppdrag att vidta olika typer
av åtgärder för att förebygga våld mot kvinnor
och för att kvinnor som utsatts skall få ett bättre
bemötande. Under 1998 beslutade riksdagen en-
ligt regeringens förslag om ny och skärpt lag-
stiftning.

För att dessa åtgärder skall få genomslag krävs
ett långsiktigt och metodiskt arbete, byggt på
kunskap. De redovisningar av myndighetsupp-
dragen, som myndigheterna regelbundet skall
lämna till regeringen, kommer att användas som
underlag i det fortsatta arbetet, liksom den upp-
följning av den nya lagstiftningen som BRÅ ge-
nomför.

Regeringen har under våren 1999 lämnat pro-
positionen 1998/99:145 Ändring av fridskränk-
ningsbrotten. I den föreslås ett klarläggande av
att det inte skall finnas något formellt krav på ti-
digare domar eller liknande för att någon skall
kunna dömas för grov frids- eller grov kvinno-
fridskränkning. Under 1999 påbörjas på rege-
ringens uppdrag en utvärdering av olika behand-
lingsmetoder för män som dömts för våld mot
kvinnor. Skyddet för hotade kvinnor och barn
skalll öka ytterligare.

Sverige deltar vidare i det internationella sam-
arbetet och erfarenhetsutbytet kring frågor om
våld mot kvinnor.

Ett annat område där regeringen avser att dri-
va utvecklingen vidare är kampen mot sexual-
brotten. Sommaren 1998 tillsatte regeringen en
parlamentarisk kommitté med uppdrag att göra
en översyn av bestämmelserna om sexualbrott.
Skyddet för den sexuella integriteten skall göras
så heltäckande som möjligt. Uppdraget skall re-
dovisas senast den 1 september 2000.

'■'Brott mot bam

FN:s barnkonvention skall efterlevas och över-
grepp mot barn med kraft bekämpas. I Sverige
har den polisanmälda misshandeln mot barn mer
än fyrdubblats sedan år 1981. Det är mot den
bakgrunden som regeringen i december 1998 till-
satt en parlamentarisk kommitté för att utreda
frågan om barnmisshandel och därmed samman-
hängande frågor. Kommittén skall slutredovisa
sitt uppdrag senast den 31 mars 2001. Det är re-
geringens målsättning att utredningens arbete
skall bidra till att skapa bättre förutsättningar för

36

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

att förhindra att barn misshandlas, för en bättre
samverkan mellan de verksamheter som skall ut-
reda och åtgärda barnmisshandel, för förbättrad
kunskap hos berörda yrkesgrupper och för bättre
möjligheter till stöd och hjälp till berörda.

Det internationella samarbetet när det gäller
att bekämpa spridningen av barnpornografi har
väsentligt förbättrats under senare tid, såväl när
det gäller enskilda fall som när det gäller kart-
läggning av problembilden och ett problemori-
enterat arbetssätt. Trots sträng lagstiftning har
barnpornografi fått en allt större global spridning
via Internet. Det internationella samarbetet på
området är därför betydelsefullt och vidareut-
vecklas framför allt genom insatser inom polis-
och åklagarväsendet.

Regeringen har redan under våren 1999 över-
lämnat ett förslag till riksdagen (prop.
1998/99:133) som innebär att det införs en möj-
lighet att förordna en särskild företrädare för
barn i vissa fall. Syftet är att stärka barnets rätt,
förebygga fortsatt brottslighet och underlätta ut-
redning och lagföring i fall där en vårdnadshavare
eller annan närstående misstänks för brott mot
ett barn.

Enligt de offerundersökningar som regelbun-
det genomförs av Statistiska centralbyrån är unga
personer - i barnkonventionens mening barn -
en av de grupper som löper störst risk att utsättas
för våld och hot på offentliga platser. Andra
självdeklarations- och offerundersökningar be-
kräftar bilden att många unga riskerar att utsättas
för brott i olika miljöer. Regeringen gör bedöm-
ningen att det finns möjligheter att genom ut-
vecklade insatser på detta område förebygga både
utsatthet för brott och framtida brottslighet.

'•'Grov organiserad mc-brottslighet

I Sverige liksom i andra nordiska länder har un-
der ett antal år en grov organiserad brottslighet
med anknytning till vissa motorcykelklubbar
vuxit fram. Brottsligheten har bl.a. för några år
sedan tagit sig uttryck i särskilt allvarliga vålds-
dåd som inte bara drabbat rivaliserande klubbar
utan också andra i samhället. På grundval av re-
geringens förslag i proposition 1997/98:181
Okade möjligheter att ingripa mot vissa mc-
klubbar, m.m. har det nyligen beslutats om la-
gändringar som ökar möjligheterna att ingripa
mot vissa mc-klubbar. Bl.a. blir det lättare att ge-
nomföra husrannsakan i lokaler som används av
kriminella och inkassoverksamheten ges en star-
kare reglering. Regeringen har tillsatt en parla-
mentarisk kommitté som har i uppdrag att över-

väga om det bör bli straffbart att aktivt delta i en
organisation som sysslar med brottslig verksam-
het. Brottslighet av detta slag ges även fortsätt-
ningsvis stor uppmärksamhet i brottsbekämp-
ningen. Den kunskapsöversikt om kriminella
mc-gäng som sommaren 1999 publicerades av
BRA (Mc-brott, BRÅ-rapport 1999:6) utgör,
liksom de redovisade åtgärderna, ett led i en fort-
satt utveckling av arbetet för att bekämpa denna
typ av brottslighet. Det problemorienterade ar-
betssätt som tillämpats av framför allt polisens
kriminalunderrättelseverksamhet vidareutveck-
las.

'''Brott med rasistiska, främlingsfientliga eller ho-
mofobiska inslag

Respekten för alla människors lika värde är
grundläggande i en demokrati. Diskriminering
och brottsliga angrepp mot personer på grund av
deras ursprung eller sexuella läggning innebär ett
angrepp på denna respekt.

Rasistiska, främlingsfientliga och homofobiska
yttringar skall förebyggas och bemötas med
kraftfulla åtgärder. Samarbetet med Säkerhets-
polisen och den öppna polisen på detta område
har varit positivt och utvecklas vidare. Regering-
en bedömer att det därutöver behöver vidtas yt-
terligare åtgärder inom rättsväsendet när det gäl-
ler sådana brott.

Ett sätt att motverka brott med rasistiska,
främlingsfientliga eller homofobiska inslag och
för att minimera de skador de ger upphov till är
att säkerställa att de som arbetar inom rättsvä-
sendet har god kunskap om såväl grunden för
rasistiska, antisemitiska och homofobiska ytt-
ringar som om situationen för de grupper som
utsätts för sådana brott. En sådan ökad kunskap
är också ägnad att motverka fördomar som kan
finnas om de grupper som utsätts för sådana
brott. En i dessa frågor förbättrad grundutbild-
ning och ökad kompetensutveckling liksom ett
förbättrat samarbete i metodfrågor förutsätter
ökad samverkan mellan rättsväsendets myndig-
heter. En central uppgift för rättsväsendet skall
alltså vara att utveckla metoderna för hur denna
typ av brott förebyggs och bekämpas och hur de
som utsatts för sådana brott bemöts.

Utöver vad som redan nämnts när det gäller
den brottsbekämpande verksamheten, bereds för
närvarande rapporten Rasistiskt och främlingsfi-
entligt våld (Ds 1998:35) inom Regeringskansli-
et.

På regeringens uppdrag pågår arbete för att
överväga förändringar i lagstiftningen. Den tidi-

37

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

gare nämnda kommittén, som har till uppgift att
överväga en kriminalisering av aktivt deltagande i
en organisation som sysslar med brottslig verk-
samhet, skall också överväga andra frågor som
rör brottslighet med rasistiska inslag. Kommittén
skall vidare överväga frågan om att straffbelägga
hets mot homosexuella. Utredningen skall redo-
visa sitt arbete senast den 31 oktober 2000.

I februari 1999 tillsattes en parlamentarisk ut-
redning som har i uppdrag bl.a. att analysera och
ta ställning till om de preskriptionstider som
gäller för tryckfrihets- respektive yttrandefri-
hetsbrott bör förlängas. I uppdraget finns också
andra moment som kan få betydelse för framtida
möjligheter att bekämpa rasism och antisemitism
i grundlagsskyddade medier.

I juni 1999 tillsatte regeringen en utredning
för att se över lagstiftningen om olaga diskrimi-
nering och tilllämpningen av den. Syftet med ut-
redningen är att åstadkomma en lagstiftning och
en tillämpning av den som utgör ett effektivt
medel mot diskriminering. Utredningen skall
redovisa sitt arbete senast den 30 april 2001.

'^Narkotikabrottslighet

Missbruk av narkotika är en starkt bidragande
orsak till förekomsten av brott och otrygghet i
samhället. Vid sidan av den brottslighet som är
förknippad med själva hanteringen av narkoti-
kan, skapar missbruket och den illegala handeln
en grogrund för annan kriminalitet. Att utveckla
och förstärka de brotts- och drogförebyggande
insatserna, särskilt bland ungdomar, samt i övrigt
bekämpa narkotikabrottsligheten är därför en av
de viktigaste kriminalpolitiska prioriteringarna.

Regeringen tillkallade under 1998 en narkoti-
kakommission som skall utvärdera samhällets
narkotikapolitiska insatser och föreslå effektivi-
seringar av narkotikapolitiken. Översynen skall
omfatta såväl lagstiftningen på området som
samhällets åtgärder i övrigt. Uppdraget skall re-
dovisas före utgången av år 2000.

Kampen mot brottsligheten kräver internationellt
samarbete - regeringens satsningar ökar

Regeringens ambition är att det svenska delta-
gandet i och de svenska initiativen inom det in-
ternationella samarbetet skall öka under de
kommande åren. Målen även för detta arbete är
att minska brottsligheten och öka tryggheten
med höga krav på rättssäkerhet och rättstrygg-
het. Det ställer också större krav på nationell

samordning mellan verksamhetsområden och
myndigheter liksom mellan departementet och
rättsväsendets myndigheter.

Den ökade internationaliseringen och globali-
seringen utgör en i grunden positiv utveckling.
En större marknad och öppnare gränser ger möj-
ligheter till utveckling för samhällen och indivi-
der. Men samtidigt får den grova och organisera-
de brottsligheten också ökade möjligheter att
agera på en större marknad. En stor del av den
verkligt allvarliga kriminaliteten begås i organise-
rade former och är av gränsöverskridande ka-
raktär.

Det är ett förstahandsintresse för Sverige och
andra rättsstater att med stor kraft bekämpa den
organiserade och gränsöverskridande brottslig-
heten. Detta kräver insatser på bred front i nära
samarbete mellan länderna.

En huvudfråga är att utveckla det internatio-
nella polis- och åklagarsamarbetet, liksom sam-
arbetet mellan andra organ inom rättsväsendet i
skilda länder. Det kräver i sin tur att det interna-
tionella samarbetet i lagstiftningsfrågor utveck-
las, så att nationella och internationella regelverk
anpassas till dagens och morgondagens krav och
så att rättsväsendets myndigheter i skilda länder
kan kommunicera och samarbeta på ett effektivt
och rättssäkert sätt.

*Det straffrättsliga samarbetet över gränserna skall
förbättras

Inom EU pågår också ett omfattande arbete med
att förbättra såväl det polisiära samarbetet som
samarbetet på den internationella straffprocess-
rättens område. Det gäller bl.a. utlämningsförfa-
randet och förutsättningarna för att bistå utländ-
ska åklagare och domstolar med bevisupptagning
och olika former av tvångsmedel. EU har också
antagit en handlingsplan mot organiserad brotts-
lighet som nu håller på att genomföras.

Arbete pågår också inom Europarådet och FN
för att ta fram nya instrument för ett förbättrat
rättsligt samarbete över gränserna.

För att bättre kunna möta dagens och mor-
gondagens behov när det gäller att bekämpa
framför allt den gränsöverskridande brottslighe-
ten, krävs gemensamma regler för det interna-
tionella samarbetet inom det kriminalpolitiska
området. För Sverige är detta arbete högt priori-
terat. Ny svensk lagstiftning för det internatio-
nella straffrättsliga samarbetet, som beräknas
träda i kraft under år 2000, kommer att avsevärt
förbättra Sveriges möjligheter att ge och få inter-

38

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

nationell rättslig hjälp i brottsutredningar och
brottsmålsrättegångar.

*Schengensamarbetet leder till förbättrat polis-
samarbete

Sverige har tillträtt Schengenkonventionen med
målet att, tillsammans med de övriga nordiska
länderna, bli operativ medlem i Schengensamar-
betet i slutet av år 2000. Personkontrollerna vid
gränsen till de övriga Schengenstaterna avskaffas
då och personer som vistas här i landet kan resa
fritt mellan alla länder som deltar i samarbetet.
Det innefattar samtidigt ett åtagande att bevaka
de gränser som vetter mot länder utanför samar-
betsområdet så effektivt att den fria rörligheten
för personer inte innebär något hot mot länder-
nas inre säkerhet och ordning och så att icke
önskvärda personer kan hindras att resa in. Vida-
re innefattas ett långtgående polisiärt samarbete,
med bl.a. möjligheter för polisen att arbeta på
grannländernas områden, t.ex. för att följa efter
flyende brottslingar in på en grannstats territori-
um. För att kunna efterlysa efterspanade perso-
ner över hela området byggs ett effektivt data-
system upp. Regler om rättsligt samarbete bl.a.
vad gäller utlämning av brottslingar och annan
internationell rättshjälp i brottmål innefattas
också.

Regeringen bedömer det svenska deltagandet i
Schengensamarbetet som värdefullt. Den fria
rörligheten för personer och myndighetssamver-
kan mellan olika länder kan ge stora vinster lik-
som samarbetet i övrigt. Särskilt värdefullt är det
att kunna hålla samman alla de nordiska länderna
i ett samarbetsprojekt som numera, sedan Ams-
terdamfördragets ikraftträdande den 1 maj 1999,
är helt knutet till EU. Det är en prioriterad upp-
gift att se till att Sverige kan anslutas till det ope-
rativa samarbetet.

'''Oresundsförbindelsen kräver ökat samarbete med
Danmark

När Oresundsförbindelsen öppnas för trafik den
1 juli 2000 ökar samarbetet ytterligare mellan
Sverige och Danmark. En särskild avtalsreglering
krävs, inte bara därför att Oresundsförbindelsen
bildar en landgräns i Schengenkonventionens
mening, utan också därför att den blir en starkt
trafikerad transportled mellan länderna.

Förhandlingar mellan Sverige och Danmark
har pågått under 1999 om ett avtal som skall
reglera polisarbetet på förbindelsen, bl.a. frågor
om ingripanden mot brott och ordningsstör-
ningar som sker där och om efterföljande av fly-

ende brottsling. Ett avtal beräknas vara klart un-
der 1999.

*Europol - regeringen stöder förbättrat polissamar-
bete mot gränsöverskridande brottslighet
Regeringen anser att inrättandet av den europe-
iska polisbyrån Europol är av stort värde för
möjligheterna att bekämpa den grova och gräns-
överskridande brottsligheten. Regeringens am-
bition är att stödja utvecklingen av Europols ar-
bete och det viktiga och nödvändiga interna-
tionella polissamarbetet. Europol har byggts upp
som ett europeiskt organ för mellanstatligt poli-
siärt kriminalunderrättelsesamarbete för be-
kämpning av internationell brottslighet.

I Europolkonventionen regleras vilka allvarliga
internationella brott som Europol är behörigt att
ägna sig åt. Brott såsom olaglig narkotikahandel,
människohandel, olaga handel med nukleära och
radioaktiva ämnen, handel med stulna bilar samt
brottslighet förknippad med illegal immigration
är exempel. Europols mandat avses att utökas till
bekämpning av terrorism och penningförfalsk-
ning. Sverige kommer att aktualisera frågan om
en utökning av mandatet till att gälla också
ekobrott.

''Det internationella samarbetet för att förebygga
brott skall öka

Regeringens intention är att tillvarata de utökade
möjligheter till internationellt samarbete inom
EU för att förebygga brott, som finns sedan
Amsterdamfördraget trätt i kraft.

Regeringens avser att verka för att samarbetet
inom EU när det gäller att utbyta kunskap om
brottslighetens utveckling och orsaker, om olika
åtgärders effektivitet och om pågående insatser
och projekt, skall öka på ett planerat och effek-
tivt sätt.

Sverige arbetar aktivt på detta område, såväl
inom ramen för det arbete som pågår i EU:s oli-
ka rådsarbetsgrupper som inom det inofficiella
nätverk av experter i brottspreventiva frågor som
existerar i Europa och där BRÅ representerar
Sverige. Genom att Sverige står värd för den eu-
ropeiska tävlingen för brottsförebyggande pro-
jekt - European Crime Prevention Awards - i
slutet av år 1999 och samtidigt samlar det inoffi-
ciella nätverket skapas förutsättningar för ett ut-
ökat samarbete.

I det internationella arbetet kommer regering-
en på samma sätt som har gjorts i Sverige att dri-
va frågan att brottsligheten inte kan bekämpas
eller tryggheten ökas enbart med hjälp av lag-

39

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

stiftningsåtgärder eller repressiva insatser av po-
lisväsende, åklagarväsende, domstolar och krimi-
nalvård. Att öka samarbetet när det gäller pre-
vention blir en viktig fråga för Sveriges
ordförandeskap i EU:s ministerråd år 2001.

^Samarbete med bl.a. Ostersjöstaterna utvecklas
Internationellt samarbete av stor betydelse före-
kommer inte bara inom ramen för EU och
Schengenavtalet utan också med Ostersjöstater-
na. De nordiska länderna, Tyskland, de baltiska
staterna, Polen och Ryssland bedriver ett brotts-
bekämpande samarbete inom ramen för Ak-
tionsgruppen mot organiserad brottslighet i
Östersjöområdet. Aktionsgruppen tillsattes av
regeringscheferna i Österjöområdet 1996 och
Sverige har sedan starten varit ordförandeland.

Inom ramen för aktionsgruppen genomförs
ett konkret och praktiskt samarbete mellan län-
dernas polis-, åklagar-, tull-, skatte- samt kust-
och gränsbevakningsmyndigheter. Åtgärder har
vidtagits för att förbättra informationsutbytet
mellan länderna, utöka det rättsliga samarbetet
samt genomföra gemensamma utbildningar, un-
dersökningar etc. Gemensamma operativa aktio-
ner genomförs löpande mot bl.a. stulna fordon,
narkotikasmuggling och illegal migration och
människosmuggling. År 1998 inrättade rege-
ringscheferna en operativ kommitté som har till
uppgift att föreslå gemensamma operativa åtgär-
der samt ansvara för genomförandet av konkreta
aktioner. Aktionsgruppens verksamhet har re-
sulterat i att enklare och effektivare samarbets-
strukturer har byggts upp. Aktionsgruppen
kommer att fortsätta sitt arbete i nuvarande form
fram till och med år 2000.

* Internationellt utvecklingssamarbete är av central
betydelse

En uppgift för rättsväsendet som blivit allt vikti-
gare är att delta i internationellt utvecklings-
samarbete. Sådant samarbete omfattar insatser
såväl i närområdet som i andra länder i vilka in-
satser på rättsområdet är en viktig del av Sveriges
utrikespolitik. I förlängningen innebär bistånd på
rättsområdet ökad trygghet och säkerhet också
för Sverige.

Under perioden 1999-2001 är Sveriges insatser
på rättsområdet särskilt inriktade på ett fördjupat
samarbete med grannländerna Estland, Lettland,
Litauen och Polen. Samarbetet manifesterar Sve-
riges stöd för dessa länders strävanden att bli
medlemmar i EU. Denna delvis nya inriktning av
samarbetet och det förhållandet att insatserna

utförs av statliga myndigheter ställer nya krav på
samarbetets utformning. Hösten 1998 påbörja-
des därför genomförandet av den nya modell för
samarbete mellan rättsväsendet myndigheter och
Sida som Kommittén för utvecklingssamarbete
på rättsområdet föreslog i sitt delbetänkande
(SOU 1998:86). Regeringsavtal om utvecklings-
samarbete har träffats med de baltiska staterna
och emotses med Polen. Till avtalen hör hand-
lingsplaner med program och projekt som rege-
ringarna åtagit sig att genomföra genom insatser
av rättsväsendets myndigheter och med finansie-
ring som handhas av Sida. Rättsväsendets myn-
digheter har blivit aktivt delaktiga i samarbetet
med de baltiska myndigheterna och i arbetet
med att utveckla effektiva arbetsformer för de
statliga myndigheternas samverkan i detta sam-
arbete. Arbetet samordnas i en styrgrupp med
sekretariat i Justitiedepartementet.

3.5.3 Statsmakternas intentioner i fråga
om utvecklingen av rättsväsendet
2001 och 2002

Rättsväsendet befinner sig som framgått mitt i
en period av reformarbete. Myndigheterna inom
rättsväsendet har hunnit olika långt. Generellt
kan sägas att det fortfarande behövs betydande
insatser både från statsmakterna och från myn-
digheterna själva innan verksamheten och orga-
nisationen inom rättsväsendet har utvecklats, så
att det med fog kan hävdas att vi har ett rättsvä-
sende som fullt ut är anpassat till 2000-talets för-
utsättningar och krav.

Regeringens ambition är att med fortsatt kraft
driva moderniseringen, förändringen och effek-
tiviseringen av rättsväsendet.

En utgångspunkt för det fortsatta arbetet är de
slutsatser och förslag som Riksrevisionsverket i
sina granskningar av flertalet av rättsväsendets
områden tagit fram. Det arbete som redan på-
börjats inom rättsväsendet att utveckla och defi-
niera mätbara mål för verksamheterna bör kunna
ge väsentligt förbättrade förutsättningar för ef-
fektiviseringar. En annan utgångspunkt är myn-
digheternas budgetunderlag. Polisen, åklagarvä-
sendet, domstolsväsendet och kriminalvården
har i budgetunderlag redovisat beräkningar av
tillkommande resursbehov på sammanlagt 776
miljoner kronor år 2001 och 665 miljoner kronor
år 2002.

Riksdagens justitieutskott har vid behandling-
en av 1999 års ekonomiska vårproposition (prop.

40

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

1998/99:100) framhållit vikten av att rättsväsen-
det har tillgång till medel för att kunna lösa sina
uppgifter och för att verksamheten skall kunna
utvecklas och moderniseras i enlighet med de
mål statsmakterna har ställt upp. Det handlar då
inte minst om att öka antalet poliser, säkra när-
polisreformen, modernisera domstolsväsendet,
effektivisera brottsutredningarna, fullfölja sats-
ningen mot ekonomisk brottslighet, utveckla det
internationella samarbetet och fortsätta att ut-
veckla verksamheten inom kriminalvården
(bet. 1998/99: FiU20).

Regeringen avser att i 2000 års ekonomiska
vårproposition återkomma till riksdagen när det
gäller vilka ytterligare resursförstärkningar som
behövs för att kunna fullfölja statsmakternas in-
tentioner i fråga om utvecklingen av rättsväsen-
det.

För polisväsendets del handlar det särskilt om
att vända den pågående minskningen av antalet
poliser. Detta avses ske i två etapper. Först skall
minskningen hejdas och därefter skall nås en nivå
på antalet poliser som gör det möjligt att fullfölja
närpolisreformen, öka andelen brott som klaras
upp, förstärka gränskontrollen och utveckla det
internationella polissamarbetet. Det behövs ock-
så en utveckling i fråga om teknikstödet.

Inom åklagarväsendet handlar det i första hand
om att konsolidera och ytterligare utveckla det
omfattande reformarbete som genomförts under
de senaste åren. Uppbyggnaden av Ekobrotts-
myndigheten fullföljs och en ny organisation för
bekämpning av miljöbrott införs.

Det påbörjade reformarbetet inom domstols-
väsendet har nu kommit in i ett intensivt skede.
På några års sikt kan reformarbetet förväntas le-
da till att vi får ett bättre och modernare dom-
stolsväsende som samtidigt är mer effektivt. För
att reformarbetet skall kunna drivas framåt be-
hövs resursförstärkningar under de närmaste
åren.

Kriminalvården har under de senaste åren ge-
nomfört rationaliseringar som motsvarar drygt
400 miljoner kronor. Detta har kunnat ske bl.a.
genom att anstalter lagts ner, att platser avveck-
lats och att en ny lokal organisation införts.
Samtidigt har kriminalvården haft att möta de
krav som riksdag och regering ställt på att för-
bättra verksamheten i häktena, höja säkerheten i
anstalterna och utveckla verksamheten. De yt-
terligare rationaliseringar som behöver göras
skall genomföras utan att verksamheten drabbas.

41

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

3.6 Utgiftsutvecklingen

ITabell 3.2 Utgiftsutvecklingen                                                                                                  1

Miljoner kronor

Utfall

1996

Utfall
1997

Utfall

1998

Anslag

1999’

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
20012

Beräknat
anslag
2002’

Polisväsendet

11 209

11 338

11 289

11 974

11 704

12 048

12 241

12 427

Åklagarväsendet

660

660

741

819

831

946

980

995

Domstolsväsendet

2 889

2 954

3 063

3 067

3 169

3 359

3 381

3 430

Kriminalvården

3 752

3 816

3 866

3 639

3 927

3 820

3 885

3 949

Kronofogdemyndigheten

1 289

1 217

1 303

1 310

1 342

1 342

1 363

1385

Övrig verksamhet inom rättsväsendet

1 151

1 122

1 151

1 120

1 195

1 153

1 168

1 196

Totalt för utgiftsområde 4

19 950

21 160

21 413

21 929

22168

22 667

23 019

23 382

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

2 Motsvarar 22 672 miljoner kronor i 2000 års prisnivå.

3 Motsvarar 22 672 miljoner kronor i 2000 års prisnivå.

Rättsväsendets ekonomi har stabiliserats under
1998. Polisväsendet och åklagarväsendet har gått
från stora underskott till en ekonomi i balans.
Samtidigt har rättsväsendets samlade an-
slagssparande som vid ingången av budgetåret
1998 uppgick till drygt 1,1 miljarder kronor
minskat under året med mer än 0,3 miljarder
kronor. Framförallt har förbrukningen varit hög-
re än anvisade medel inom domstolsväsendet och
kriminalvården samt på anslaget för rättshjälp
m.m. Vad gäller kriminalvården har anslaget dra-
gits ner budgetåren 1998 och 1999 för att krimi-
nalvårdens tidigare stora anslagssparande skall
förbrukas. Neddragningen av kriminalvårdens
anslag med sammanlagt 444 miljoner kronor har
omfördelats inom rättsväsendet, huvudsakligen
till polisväsendet.

Budgetåret 1999 är det ekonomiska läget in-
om rättsväsendet förhållandevis bra. Rättsväsen-
det har också i de senaste budgetpropositionerna
tillförts omfattande resursförstärkningar, som
framgår av tabell 3.3. Därtill har pengar omför-
delats inom rättsväsendet enligt ovan.

Tabell 3.3 Resursförstärkningar

Miljoner kronor

1998

1999

2000

2001

Budgetpropositionen för år

1998

200

200

200

2001

Budgetpropositionen för år

1999

4002

250

300

1 Den ramhöjning som beslutades för budgetperioden 1998-2000 ligger kvar år 2001
och framöver.

2I beloppet ingår engångsvisa resurser till polisväsendet om 200 mkr.

Trots detta finns det frågetecken inför framti-
den. Myndigheternas prognoser för innevarande
år visar att 1998 års utveckling håller i sig, dvs. att
polisväsendets och åklagarväsendets ekonomier
är i balans samtidigt som domstolsväsendet och
kriminalvården förbrukar mer än anvisade medel.
Detta leder till att det sammanlagda anslagsspa-
randet minskar med nästan 700 miljoner kronor.
Prognoserna för år 2000 visar på ett klart försäm-
rat läge inför åren 2001 och 2002. Alla de stora
myndigheterna utom kriminalvården kommer
att förbruka mer än anvisade medel.

Utgiftsområdets ram tillförs i enlighet med
regeringens förslag i 1999 års ekonomiska vår-
proposition 150 mkr 2000 - 2002. Förstärkning-
en och myndigheternas möjligheter att utnyttja
anslagskredit gör att myndigheterna även under
år 2000 kan fortsätta driva utvecklingsarbetet in-
om rättsväsendet. Det behövs som framhållits i
1999 års ekonomiska vårproposition ytterligare
förstärkningar åren 2001 och 2002. Regeringen
avser därför att i 2000 års ekonomiska vårpropo-
sition återkomma till riksdagen när det gäller vil-
ka ytterligare resursförstärkningar som behövs
för att kunna fullfölja statsmakternas intentioner
i fråga om utvecklingen av rättsväsendet.

Regeringen föreslår att de nya resurserna för-
delas inom utgiftsområdet enligt tabell 3.4. Av de
tillförda medlen överförs en miljon kronor till
utgiftsområde 2 anslaget B5 Bokföringsnämnden i
enlighet med propositionen om ny bokfö-
ringslag (prop. 1998/99:130).

42

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

|Tabell 3.4 Förslag till fördelning av de nya resurserna       1

Miljoner kronor

Anslag

2000

2001

2002

Al Polisorganisationen

21

26

26

Bl Äklagarorganisationen

13

23

23

B2 Ekobrottsmyndigheten

5

15

15

Cl Domstolsväsendet

110

85

85

Överföring till utg.omr. 2
anslaget B 5 Bokföringsnämnden

1

1

1

Summa

150

150

150

Vidare föreslås i denna proposition omfördel-
ning av medel inom utgiftsområdet respektive
mellan utgiftsområde 4 och andra utgiftsområ-
den. Omfördelningen redovisas inom respektive
anslagsavsnitt.

Sammantaget föreslår regeringen att den totala
anslagsramen för utgiftsområde 4 fastställs till

22 667 103 000 kronor budgetåret 1999. För åren
2001 och 2002 beräknas anslagsramen till

23 019 080 000 kronor respektive 23 381 856 000
kronor. Regeringens förslag till anslagsfördel-
ning inom utgiftsområdet framgår av respektive
anslagsavsnitt.

43

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

4 Polisväsendet

4.1 Omfattning

Polisens verksamhet syftar till att förebygga och
beivra brott, upprätthålla allmän ordning och sä-
kerhet samt i övrigt tillförsäkra allmänheten
skydd och annan hjälp.

I varje län finns en polismyndighet som ansva-
rar för polisverksamheten. För ledningen av po-
lismyndigheten finns en polisstyrelse. Den består
av myndighetens chef och det antal övriga leda-
möter som regeringen bestämmer. Regeringen
utser de ledamöter som utöver polischefen skall
ingå i styrelsen.

Rikspolisstyrelsen är central förvaltningsmyn-
dighet för polisväsendet och har tillsyn över
detta. Till Rikspolisstyrelsen hör Säkerhetspoli-
sen, Rikskriminalpolisen och Polishögskolan.
Styrelsen är chefsmyndighet för Statens krimi-
naltekniska laboratorium. Rikspolisstyrelsen är
också ansvarig myndighet för totalförsvarsfunk-
tionen Ordning och säkerhet m.m. vilken redo-
visas under utgiftsområde 6 Totalförsvaret.

4.2 Utgiftsutvecklingen

ITabell 4.1 Utgiftsutvecklingen                               1

Miljoner kronor (löpande priser)

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

Utfall

1998

Anslag

1999 1

Utgifts-
prognos
1999

10 760

Il 460

11 119

11 507

11 687

11 864

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Förändringar

En ny ledningsorganisation har införts i polisvä-
sendet. Länsstyrelsens ansvar för polisverksam-
heten har upphört. Varje polismyndighet styrs
nu av en polisstyrelse med ledamöter som nomi-
neras av partierna och utses av regeringen. Riks-
polisstyrelsen har ansvaret för tillsynen över po-
lisen och har fått en utvidgad föreskriftsrätt.

Rekryteringen av nya poliser måste öka vä-
sentligt för att det skall vara möjligt att fullfölja
närpolisreformen, utveckla det problemoriente-
rade arbetssättet, förbättra utredningsverksam-
heten, förstärka gränskontrollen och utöka det
internationella samarbetet. Det innebär att ut-
bildningskapaciteten vid Polishögskolan i Sören-
torp måste utnyttjas maximalt och att det är
nödvändigt att snabbt öppna utbildningsställen
utanför Stockholm för att ytterligare öka kapa-
citeten. Rikspolisstyrelsen avser att öka intag-
ningen vid Polishögskolan och öppna platser för
polisiär grundutbildning på andra håll i landet.
Redan nästa år kommer polisiär grundutbildning
att öppnas i Umeå.

Riksdagen har slagit fast riktlinjer för hur re-
kryteringen och utvecklingen av chefer inom po-
lisväsendet skall anpassas till polisväsendets be-
hov av chefskompetens. Det begränsande kravet
på juridisk examen för högre chefer har tagits
bort.

Riksåklagaren har efter samråd med Rikspolis-
styrelsen fastställt nya allmänna råd om ledning-
en av förundersökning i brottmål. De innebär
bl.a. att polisen har fått ett större ansvar för att
leda förundersökningar i jämförelsevis enkla och
medelsvåra ärenden medan åklagarna i större ut-
sträckning kan koncentrera sig på de förhållan-
devis mer komplicerade brottsutredningarna.

45

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Det ökar möjligheterna att använda polis- och
åklagarmyndigheternas samlade resurser på ett
mer effektivt sätt.

Alla myndigheter inom polisen och åklagaror-
ganisationen skall ha ett operativt ansvar för
miljöbrottsbekämpningen inom ramen för den
nya miljöbrottsorganisationen (se avsnitt 5.5.1).
Regeringen har för det ändamålet avsatt särskilda
resurser till polisväsendet och åklagarorganisa-
tionen. Det skall hos polisen finnas kvalificerade
utredare med specialistkompetens när det gäller
utredning av brott mot miljön.

Sverige och de övriga nordiska länderna räknar
med att bli operativa medlemmar i Schengen-
samarbetet under år 2000. Dessförinnan förut-
sätts bl.a. ett antal lagstiftningsåtgärder. En del av
den lagstiftningen är också nödvändig för att
reglera det polisiära samarbetet med Danmark på
och i anslutning till Oresundsförbindelsen.

Huvudmannaskapet för polispersonal som
tjänstgör i internationella fredsbefrämjande in-
satser överförs från Försvarsmakten till Rikspo-
lisstyrelsen. Det innebär att Rikspolisstyrelsen
får ett samlat nationellt ansvar för att internatio-
nell polisiär verksamhet som rekrytering, arbets-
givar ansvar under utlandstjänstgöring, metod-
och doktrin utveckling samt personalvård efter
hemkomsten.

Regeringen har öppnat möjligheter att använ-
da beredskapspoliser även när det inte är höjd
beredskap eller behövs för Sveriges försvarsbe-
redskap. Beredskapspoliser som ingått avtal med
Rikspolisstyrelsen om sådan tjänstgöring kan
kallas in till polismyndigheterna vid särskilt svåra
och påfrestande situationer från ordnings- och
säkerhetssynpunkt.

Den nationella insatsstyrkan får ett breddat
verksamhetsområde. Den skall i fortsättningen
kunna sättas in när dess särskilda kompetens be-
hövs. Den skall fortfarande organisatoriskt höra
till Polismyndigheten i Stockholm, men den skall
arbeta sammanhållet, ha en egen budget och en
egen verksamhetsplan, som skall följas upp i en
årlig verksamhetsberättelse. Rikspolisstyrelsen
avser att ta ett fastare grepp om verksamheten än
tidigare.

Av den ramhöjning på 150 miljoner kronor
för rättsväsendet som aviserades i 1999 års eko-
nomiska vårproposition tilldelas polisen 21 mil-
joner kronor år 2000 och 26 miljoner kronor för
år 2001 respektive år 2002.

Frågan om ytterligare resurser till rättsväsen-
det åren 2001 och 2002 behandlas i avsnitt 3.5.3.

Prioriteringar

Utvecklingen av polisverksamheten i när-
polisområdena skall fortsätta med oförminskad
styrka för att förebygga och beivra den brottslig-
het som drabbar människor i deras vardag och
försämrar deras livskvalitet.

Det problemorienterade arbetssättet inom
polisen skall utvecklas inom alla delar av polisens
verksamhet. Ett problemorienterat förhållnings-
sätt skall således genomsyra såväl bekämpningen
av de allvarligaste brottstyperna - våldsbrott,
narkotikabrott och ekonomisk brottslighet -
som all annan polisverksamhet. Satsningen på att
höja kompetensen och utveckla nya arbetsmeto-
der för miljöbrottsbekämpningen skapar ut-
rymme för att ägna det problemorienterade ar-
betssättet särskild uppmärksamhet på det
området.

Polisens insatser för att förebygga och beivra
våld mot kvinnor och barn skall intensifieras och
förbättras. Polisen skall utveckla samarbetet på
detta område med andra myndigheter, inom och
utom rättsväsendet, och med frivilligorganisatio-
ner.

Rasistiska, främlingsfientliga och homofobiska
brott skall förebyggas och beivras. Samarbetet
mellan Säkerhetspolisen och den öppna polisen
på detta område skall utvecklas vidare, liksom
samverkan med övriga myndigheter inom rätts-
väsendet. De anställdas medvetenhet och kun-
skaper om denna brottslighet skall förstärkas.

Polisen skall förbättra och effektivisera utred-
ningsverksamheten, såväl den som bedrivs i när-
polisområdena som den som gäller särskilt svåra
och komplicerade brott.

Satsningen på kompetensutveckling inom po-
lisväsendet skall intensifieras. Det gäller såväl ut-
vecklingen av ledning och styrning på olika nivå-
er som grund- och vidareutbildningen.

Polisen skall också utveckla IT-system för en
effektiv och rationell administration, för korrekt
och smidig resultatredovisning samt för stöd till
verksamheten, inte minst för anslutningen till
Schengens informationssystem.

Insatserna mot den gränsöverskridande
brottsligheten skall förstärkas. Polisen skall vidta
de åtgärder som behövs för en bättre gränskon-
troll och det utvidgade polissamarbete som följer
av Sveriges anslutning till Schengen. Också ar-
betet med Europol, den europeiska polisbyrån,
skall intensifieras.

46

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Antalet anmälda våldsbrott har ökat med ca
1 000 till drygt 58 800 år 1998. De flesta polis-
myndigheter har genomfört särskilda insatser
mot gatuvåld genom att bl a förstärka bevak-
ningen i centrummiljöerna och utöka samarbetet
med ordningsvakterna. Samtliga myndigheter
har vidtagit åtgärder för att förebygga och beivra
våld mot kvinnor och andra familjerelaterade
våldsbrott. Ökningen i antalet anmälningar torde
åtminstone delvis bero på polisens insatser och
på att allmänheten har blivit mer benägen att
anmäla brott.

Antalet anmälda brott med rasistiska inslag var
i stort sett detsamma som år 1997. Samarbetet
mellan Säkerhetspolisen och den öppna polisen
på detta område har enligt Rikspolisstyrelsen
medverkat till att polismyndigheterna har kunnat
förhindra brott i flera fall.

Antalet inkomna narkotikaärenden har ökat.
Beslagen har ökat väsentligt. Över 80 % av de
inkomna ärendena avsåg innehav eller eget bruk
av narkotika. Det är också dessa anmälningar
som har ökat medan registrerade smugglings-
och överlåtelsebrott har minskat.

Utredningsbalansema minskade med 12 %
under året, medan andelen gamla ärenden i ba-
lansen (äldre än tolv månader) ökade från 22 till
24 %. Genomströmningstiderna blev längre me-
dan andelen ärenden som redovisades till åklaga-
re minskade.

En stor del av utredningsverksamheten be-
drivs numera inom närpolisen, som ansvarade för
hälften av alla ärenden som redovisades till åkla-
gare.

Antalet anställda inom polisen sjönk under år
1998 med drygt 800 personer varav ca 350 poliser
och 450 civilanställda. Polishögskolan antog 185
nya polisstuderande som började hösten 1998.
De ca 70 polisstuderande som antogs 1997 inled-
de sin utbildning i januari 1998 och har gått ut i
praktikutbildning i juni 1999.

Polisen har förbrukat 258 miljoner kronor
mindre än vad som anvisats för verksamheten.
Vid utgången av år 1998 hade polisen därför ett
anslagssparande om 39 miljoner kronor.

4.3 Resultatbedömning

De övergripande målen för polisväsendet för år
1998 var att

—   tillförsäkra den enskilde rättssäkerhet och
rättstrygghet,

—   förhindra eller upptäcka brott,

—   se till att den som har begått brott identifie-
ras och lagfors.

Följande verksamhetsmål ställdes upp för polis-
verksamheten:

—   Kampen mot våldsbrott, narkotikabrott
och ekonomisk brottslighet skall priorite-
ras. Särskild uppmärksamhet skall ägnas den
grova och gränsöverskridande brottslighe-
ten, den mc-relaterade brottsligheten, brott
med rasistiska inslag samt våld mot kvin-
nor.

—   Polisverksamheten i närpolisorganisationen
skall förstärkas och utvecklas. En huvud-
uppgift är att bekämpa vardagsbrottslighe-
ten, d.v.s. de brott som drabbar enskilda
och orsakar otrygghet i samhället.

—   Det problemorienterade arbetssättet skall
ligga till grund för allt polisarbete på alla ni-
våer. Den brottsförebyggande verksamhe-
ten skall växa och bli effektivare.

—   Brottsutredningsverksamheten skall bli ef-
fektivare.

—    Polisens stöd till brottsoffer skall förbättras.

—   Arbetsledningsfunktionen inom polisen
skall stärkas.

—   Polisen skall genom att höja kompetensen
och utveckla rationella arbetsformer skapa
förutsättningar för en effektivare verksam-
het. Polisen skall påskynda utvecklingen av
de nya IT-system som är nödvändiga för att
kunna genomföra rationaliseringar och
därmed frigöra resurser.

4.3.1 Det problemorienterade arbetssättet

Med ett problemorienterat arbetssätt avses ett
långsiktigt, systematiskt arbete som utgår från
kartläggning och analys av problemen, som
fortlöpande dokumenteras och utvärderas och
som kontinuerligt anpassas efter vad utvärde-
ringen visar. Det är ett arbetssätt som bl.a. har
resulterat i att flera polismyndigheter valt att in-

47

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

föra s.k. periodplanerad arbetstid, som syftar till
att anpassa förläggningen av arbetstiderna efter
verksamhetens krav.

Det problemorienterade arbetssättet har hit-
tills främst utvecklats inom närpolisen. Problem-
orienterade insatser har vidtagits bl.a. mot krog-
och nöjesrelaterad våldbrottslighet, våld mot
kvinnor och annat familjerelaterat våld, ung-
domsbrottslighet, rasism och brottslighet som
kan knytas till kriminella mc-gäng.

Ett ofta använt mått på hur långt en polis-
myndighet har kommit i fråga om det pro-
blemorienterade arbetssättet är hur väl arbetsti-
dens förläggning har anpassats till verksamhetens
behov.

BRÅ och RRV har undersökt arbetstidsför-
läggningen inom polisen. Riksrevisionsverket har
i tidigare utredningar (RRV 1996:64 del 1
"Hinder för ett effektivare resursutnyttjande")
pekat på att tillämpningen av arbetstidsavtalet
alltför mycket påverkats av personalintressen och
att polisinsatserna inte anpassats till verksamhe-
tens behov. I en särskild studie om arbetstids-
förläggningen (RRV 1998:54 Polisens arbetsti-
der) fann verket att de tillgängliga
polisresurserna inte utnyttjades tillräckligt effek-
tivt. Verket ansåg att den reaktiva traditionen,
den hierarkiska och regelstyrda kulturen samt
brister i arbetstidsförläggning och planering ut-
gjorde de främsta hindren för genomförandet av
ett problemorienterat arbetssätt.

BRÅ kom till liknande resultat när det gäller
utryckningsverksamheten inom Polismyndig-
heten i Stockholms län (När behövs polisen
bäst? Stencil BRÅ, september 1998). BRÅ kon-
staterade att en relativt liten del av personalen i
de enheter som ägnade sig åt övervakning och
utryckning tjänstgjorde när det var som mest be-
svärligt, nätterna till lördag och söndag (jfr av-
snitt 4.3.2).

Rikspolisstyrelsen anser att det problemori-
enterade arbetssättet ännu inte fått fullt genom-
slag. De flesta poliser har fått utbildning i pro-
blemorienterat polisarbete och många delar av
verksamheten bedrivs med problemorienterade
inslag. För att arbetssättet skall kunna utvecklas
ytterligare behöver verktygen för analys, plane-
ring, ledning och uppföljning förbättras.

4.3.2 Närpolisen

Kostnaden för närpolisen uppgick till 3 294 mil-
joner kronor eller 34 % av de totala resurserna.

Flertalet polismyndigheter tillämpar Rikspo-
lisstyrelsens definition av närpolisen. Den inne-
bär i korthet bl. a. att verksamheten skall vara or-
ganiserad inom ett geografiskt avgränsat område
och bedrivas problemorienterat i nära samverkan
med dem som bor och verkar i området. Poliser-
na i området skall arbeta mot brotts- och trygg-
hetsrelaterade mål och tilldelas ett personligt an-
svarsområde, i första hand ett geografiskt men
även funktionella kan förekomma.

Antalet innevånare per närpolis är i det när-
maste det samma som föregående år (1 425 per-
soner år 1998 jämfört med 1 467 år 1997). I ge-
nomsnitt stod närpolisorganisationen för hälften
av alla ärenden som polismyndigheterna redovi-
sade till åklagare. Det är en ökning med 16 %
jämfört med år 1997.

Anpassningen av närpolisens arbetstider till
vad som behövs med hänsyn till risken för brott
och ordningsstörningar rymmer fortfarande stor
utvecklingspotential (se avsnitt 4.3.1). BRÅ har
visat att endast 15 % av närpoliserna har period-
planerad arbetstid.

Frågan om att finna en balanserad avvägning
mellan utryckningsverksamhet och annan verk-
samhet är fortfarande i fokus. Polismyndigheten
Värmland har valt att integrera utryckningsen-
heterna med närpolisorganisationen och låter
närpolisområdena svara även för ingripandear-
betet. Erfarenheterna är enligt Rikspolisstyrelsen
goda och fler myndigheter väntas följa efter.

En stor del av utredningsverksamheten be-
drivs numera inom närpolisorganisationen.
Rikspolisstyrelsen har uppmärksammat att ut-
redningsverksamheten tar en allt större del av
närpolisens resurser och menar att det är nöd-
vändigt att utredningsverksamheten effektivise-
ras för att inte hindra utvecklingen av övrig verk-
samhet.

Polishögskolan genomför för närvarande en
bred brottsutredningsutbildning för närpolisen.
Totalt kommer 400 närpoliser att genomgå cen-
tral utbildning varje år under en treårsperiod.

I juli 1999 redovisade BRÅ den första delen av
ett regeringsuppdrag att granska närpolisrefor-
men och utvärdera polisens arbete med att be-
kämpa vardagsbrottsligheten. Rapporten (BRÅ-
rapport 1999:8) bygger bl. a. på uppgifter från
polisens verksamhetsstatistik och på intervjuer
med närpolischefer och poliser i tio närpolisom-
råden vid Polismyndigheten i Skåne.

Enligt BRÅ arbetar nu knappt 40 % av Sveri-
ges poliser som närpoliser. Av undersökningen i
Skåne framkom att närpoliserna tillbringar un-

48

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

gefär hälften av arbetstiden inne på närpolissta-
tionen och 10 % åt fotpatrullering.

Över 80 % av närpoliserna i Skåne uppger att
de i stor utsträckning själva styr över sitt dagliga
arbete och lika många att de arbetar problemori-
enterat. Motsvarande andel bland poliser i ut-
rycknings- och utredningsverksamhet var ca 45
respektive 30 %.

Av de närpoliser som arbetar problemoriente-
rat genomför så gott som alla kartläggningar och
analyser av brottslighet och ordningsstörningar.
Däremot är det bara drygt hälften av dem som
följer upp det problemorienterade arbetet. De
flesta närpoliser dokumenterar sitt arbete dagli-
gen eller veckovis. De använder sig dock inte av
den samlade dokumentationen för närpolisen när
de planerar sitt arbete. Hälften av närpoliserna
uppger att dokumentationen i första hand an-
vänds som redovisning till områdeschefer. En
femtedel uppgav att de överhuvudtaget inte vet
vad dokumentationen används till.

BRÅ drar slutsatsen att kvaliteten i det pro-
blemorienterade arbetssättet behöver utvecklas,
särskilt när det gäller uppföljning.

BRÅ redovisar också en undersökning av när-
polisens arbetstider vid fyra myndigheter. Den
genomfördes under en månad år 1998 och visar
att närpolisen i dessa myndigheter i hög ut-
sträckning arbetar under kontorstid men också-
att mer än hälften av de poliser som är i tjänst
under helgnätter är närpoliser.

4.3.3 Ordning och säkerhet

Kostnaden för området ordning och säkerhet
uppgick till 3 444 miljoner kronor eller 36 % av
polismyndigheternas totala kostnader. Det är en
ökning med 2 procentenheter jämfört med år

1997. Kostnaden varierar emellertid starkt mellan
myndigheterna, från 21 till 50 % av de totala
kostnaderna.

Antalet ingripandeärenden minskade något i
förhållande till tidigare år men andelen utryck-
ningar av högsta prioritet ökade från 13 till 15 %.
Av dessa högprioriterade utryckningar hade 44
% en kötid under fyra minuter. Det är en
minskning med två procentenheter jämfört med
år 1997, men siffran varierar kraftigt mellan olika
polismyndigheter, från 10 till 69 %. I Värmland,
där polisen har avvecklat de särskilda utryck-
ningsenhetema och låter närpolisen svara för in-
gripandeverksamheten, var siffran 54 % 1998,
jämfört med 28 % år 1997.

Kostnaden för ingripandeverksamheten per
högprioriterat ärende minskade något, till i ge-
nomsnitt drygt 11 300 kronor. Också här finns
det stora skillnader mellan myndigheterna, från
ca 1 500 kronor till ca 20 800 kronor. I Värmland
kostade verksamheten 6 060 kronor per högprio-
riterat ärende, vilket är en minskning jämfört
med år 1997 då kostnaden var 7 420 kronor.

Rikspolisstyrelsen har inte analyserat orsaker-
na till de stora skillnaderna mellan olika polis-
myndigheter när det gäller utryckningsverksam-
heten. Styrelsen anser att polismyndigheternas
insatser på området är oförändrade i förhållande
till föregående år och noterar att problemen med
att finna en balanserad avvägning mellan utryck-
ningsverksamheten och närpolisen kvarstår. En-
ligt styrelsen finns det utrymme för åtgärder som
bättre tar tillvara de samlade resurserna.

4.3.4 Utredningsverksamheten

'"Inkomna, avgjorda och balanserade ärenden
Antalet inkomna ärenden ökade från ca
1 160 000 ärenden år 1997 till ca 1 170 000 ären-
den år 1998. De balanserade ärendena minskade
med drygt 23 000 ärenden eller med 12 %. An-
talet ärenden minskade i 14 myndigheter och
ökade i sju. Polismyndigheten i Stockholm sva-
rade för nästan hälften av minskningen.

Trots de minskade balanserna ökade andelen
balanserade ärenden som var äldre än tolv måna-
der från 22 % vid utgången av år 1997 till 24 %
vid utgången av år 1998. Variationerna mellan
myndigheterna är stora, från 7 till 37 % gamla
ärenden vid utgången av år 1998.

* Genomströmningstiderna
Genomströmningstiderna blev längre inom näs-
tan samtliga områden. Inom närpolisen ökade
den genomsnittliga handläggningstiden från 66
dagar år 1997 till 72 dagar år 1998 och inom den
kvalificerade kriminalpolisverksamheten från 93
dagar år 1997 till 143 dagar år 1998.

De längre utredningstiderna inom den kvalifi-
cerade kriminalpolisverksamheten beror enligt
Rikspolisstyrelsen på att balanserna av äldre mål
har arbetats av. Balansavarbetningen påverkar
genomströmningstiderna, eftersom den genom-
snittliga tiden per avgjort ärende blir längre när
andelen gamla ärenden bland de avgjorda ökar.

49

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

* Samarbetet med åklagarna

Antalet ärenden som redovisats till åklagare
minskade från 192 482 ärenden år 1997 till
185 430 ärenden år 1998.

Tabell 4.2 Andel ärenden som redovisades till åklagare in-
om de prioriterade områdena och därav andelen lagföringar
(åtal, strafförelägganden och atalsunderlåtelser) 1998 .

Andel som redovisats
till åklagare

Andel lagförda av
dessa

Våldsbrott

34%

60%

Ekobrott

60%

40%

Narkotikabrott

72%

41%

Totalt har lagföringsandelen (antalet ärenden i
vilka beslut om strafföreläggande eller åtal före-
kommer, i procent av det totala antalet avslutade
ärenden) ökat från 59 % år 1996 till 60 % år 1997
och 64 % år 1998. Vissa polismyndigheter har en
hög andel ärenden redovisade till åklagare men
en låg andel lagföringar.

* Ansvarsfördelning mellan polis och åklagare
Riksåklagaren fastställde i december 1997, efter
samråd med Rikspolisstyrelsen, nya allmänna råd
för fördelningen av förundersökningsledning
mellan åklagare och polis (Riksåklagarens för-
fattningssamling 1997:12, FAP 403-5). Med den
nya ansvarsfördelningen kan myndigheternas
samlade resurser användas på ett mer effektivt
sätt bl.a. eftersom polisen kan ges ett större an-
svar för att leda förundersökningar i förhållande-
vis enkla och medelsvåra ärenden så att åklagarna
kan koncentrera sig på de mer komplicerade
brottsutredningarna.

Regelbundna samrådsmöten mellan polis-
myndigheter och åklagarkammare har införts.
Där diskuteras operativa frågor samt kvalitets-
och kompetensfrågor. Dessutom har men-
torsverksamheten fortsatt och utvecklats.

Riksdagens revisorer har granskat bl.a. polis-
och åklagarorganisationernas prestationer (Riks-
dagens revisorer, Rapport 1998/99:9). Reviso-
rerna konstaterar att det är omöjligt att via kri-
minalstatistiken på ett enkelt sätt följa hantering-
en av ett ärende inom rättsväsendet. Det går inte
heller att utifrån statistiken mäta genomström-
ningstiderna för ärenden som lett till dom. Revi-
sorerna har undersökt handläggningstiderna för
samtliga brottsanmälningar under 1997 i Stock-
holms, Östergötlands och Västernorrlands län
där en person född 1973 varit skäligen misstänkt
för misshandel. Vid undersökningstillfället i au-
gusti 1998 hade 57 % av de totalt 341 ärendena

avskrivits medan 24 % fortfarande var öppna.
Endast 18 % av ärendena hade lett till lagföring.
De avslutade ärendena hade tagit mellan 185 och
233 dagar från anmälan till dom. Revisorerna an-
ser att handläggningstiden för de aktuella ären-
dena är anmärkningsvärt lång. Många domare,
försvarare och utredare som revisorerna intervju-
at anser att förundersökningarnas kvalitet all-
mänt sett har blivit sämre under 1990-talet. Revi-
sorerna ser allvarligt på den kritiken.

Flera myndigheter inom rättsväsendet har in-
lett samarbetsprojekt som syftar till att bl.a.
minska genomströmningstiderna för vissa
brottmålsärenden. Ett exempel är KLÖS-
projektet (Kvickare Lagföring genom Ökad
Samverkan) i Jönköpings län. Inom det projektet
samverkar polis, åklagare, domstol och kriminal-
vård. Syftet är framför allt att markant minska
genomströmningstiderna för utvalda brottsyper,
bl.a. enklare fall av misshandel och tillgrepps-
brott. Ett liknande samarbetsprojekt har inletts i
Stockholms län mellan 6:e åklagarkammaren i
Stockholm, polisen i Handen, Handens tingsrätt
och frivården i Nacka/Haninge. Det är en för-
söksverksamhet som skall pågå i ett år. Inom
projektet prioriteras bl.a. ärenden om våld mot
kvinnor och andra våldsbrott.

Polis och åklagare har också i samarbete ut-
vecklat olika modeller för kvalitetssäkring av
brottsutredningsverksamheten. Exempel på så-
dana är de s.k. Östgöta- och Skövdemodellerna.
Båda bygger på att utredningsmannen upprättar
en kvalitetssäkringsrapport, som också fungerar
som en checklista, i varje ärende. Kvalitetssäk-
ringsrapporterna gör det möjligt att på ett enkelt
sätt följa upp den brottsutredande verksamheten
på enhetsnivå. På så sätt kan utredningsverksam-
heten analyseras och utvärderas, vilket är avgö-
rande för en höjd effektivitet.

Enligt Rikspolisstyrelsen har polisens kom-
petens att leda förundersökningar ökat under
året. Fortfarande finns det utrymme för att för-
bättra hanteringen av förundersökningsledning-
en ytterligare. Det utökade samarbetet med åkla-
garna anses ha varit värdefullt och fortsätter.

Antalet inkomna ungdomsärenden ökade
kraftigt, från 22 723 år 1997 till 28 885 år 1998.
Den genomsnittliga genomströmningstiden för
ungdomsärenden ökade från 31 till 44 dagar.
Rikspolisstyrelsen bedömer insatserna på ung-
domsområdet som oförändrade och anser att ut-
redningsarbetet på det området kan förbättras
ytterligare. Styrelsen konstaterar att de generella
åtgärder som polismyndigheterna har vidtagit för

50

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

att förenkla och rationalisera utredningsverk-
samheten har särskild tyngd när det gäller utred-
ningar om ungdomsbrott.

* Kriminalunderrättelsetjänsten

När det gäller kriminalunderrättelsetjänsten an-
ser Rikspolisstyrelsen att den har förbättrats
samtidigt som den vid flera myndigheter ännu
inte helt funnit sin optimala form. I takt med att
underrättelseverksamheten utvecklats har bl.a.
kartläggningen och identifieringen av vaneför-
brytare förbättrats. De delar av den nationella
underrättelsetjänstens verksamhet som är riktad
mot polismyndigheterna kan förbättras ytterliga-
re bl.a. genom ett snabbare och mer kontinuer-
ligt informationsutbyte mellan nationell och lo-
kal nivå.

4.3.5 Våldsbrottslighet

Polismyndigheternas kostnader för insatser mot
våldsbrottslighet uppgick till 1 250 miljoner kro-
nor eller 13 % av de totala kostnaderna. År 1997
var motsvarande kostnader 1 189 miljoner kro-
nor eller 12 % av totalkostnaderna.

Antalet inkomna våldsbrottsärenden ökade
under år 1998 med 2 procentenheter (1 046
ärenden) jämfört med år 1997 och med 7 pro-
centenheter jämfört med år 1996. Antalet anmäl-
da misshandelsbrott har ökat. Det gäller såväl in-
omhus som utomhus begångna brott. De
anmälda misshandelsbrotten mot kvinnor har
ökat mer än misshandelsbrotten totalt, med 5
procentenheter jämfört med år 1997 och 9 pro-
centenheter jämfört med år 1996. Vid utgången
av år 1998 fanns 5 197 öppna ärenden mot 5 831
vid utgången av år 1997. Genomströmningsti-
derna har ökat med i genomsnitt elva dagar, från
127 till 138.

* Särskilda satsningar

Särskilda insatser har riktats mot gatuvåld, våld
mot kvinnor och övergrepp mot barn. Majorite-
ten av polismyndigheterna har ökat bevakningen
i centrummiljöerna och förstärkt samarbetet
med ordningsvakterna ytterligare. Likaså har
samtliga polismyndigheter vidtagit åtgärder, såväl
av repressiv som förebyggande karaktär, mot
brott med inslag av våld mot kvinnor och annat
familjerelaterat våld.

Samverkan med andra myndigheter och orga-
nisationer, såsom åklagare, landsting, kommuner,

länsstyrelser, kvinnojourer och brottsofferjourer,
har vidareutvecklats.

* Våld mot kvinnor

I enlighet med regeringens uppdrag till bl.a.
Rikspolisstyrelsen i december 1997 om åtgärder
för att bekämpa våldet mot kvinnor har styrelsen
lämnat en delrapport i juni i år. Styrelsen beskri-
ver det brottsförebyggande arbetet, åtgärdspro-
grammen, myndighetssamverkan, fortbildningen
och det internationella samarbetet på området.
Styrelsen konstaterar att det på många håll i lan-
det pågår ett koncentrerat utvecklingsarbete som
syftar till att förändra attityder och förbättra be-
mötandet och omhändertagandet av kvinnor
som utsatts för olika former av våldsbrott. Ut-
vecklingsarbetet har bl.a. bestått i åtgärder som
tar sikte på kortare handläggningstider och snab-
bare beslut, bättre risk- och hotbildsbedömning-
ar samt ett mer samlat lokalt/regionalt åtagande,
bl.a. i fråga om rehabiliterande insatser för alla
inblandade parter.

* Handel med kvinnor

Till den nämnda rapporten har också fogats en
lägesbeskrivning om handel med kvinnor. Av
den framgår bl.a. att det under år 1998 inletts
förundersökning om koppleri som kan härledas
till handel med kvinnor i fem fall, samtliga i de
tre storstäderna. Totalt omfattar ärendena ett 20-
tal kvinnor bosatta i Östeuropa. Rikspolisstyrel-
sen konstaterar att det förekommer handel med
kvinnor i landet men att det än så länge är för ti-
digt att dra några närmare slutsatser eller göra
ytterligare bedömningar.

* Övergrepp mot bam

När det gäller spridningen av barnpornografi har
det internationella samarbetet utvecklats såväl i
enskilda ärenden som när det gäller kartlägg-
ningen av problembilden. Utvecklingen av det
datoriserade referensbiblioteket, som har visat
sig mycket användbart, har fortsatt.

Polishögskolan har inlett en ny utbildning för
utredning av sexuella övergrepp mot barn. Ut-
bildningen riktar sig till åklagare och poliser.

Brottslighet med rasistiska inslag

De största polisiära framgångarna i bekämpning-
en av brottslighet med rasistisk anknytning har
noterats i samband med insatser vid särskilda
händelser. Insatserna har genomförts med ett
betydligt bättre kunskapsunderlag än tidigare.

51

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Säkerhetspolisen har sedan 1993 ett uppdrag
att kartlägga brott med inslag av rasism, antise-
mitism och homofobi. Under 1998 bedömdes
totalt 2 083 anmälda brott som tydligt främ-
lingsfientliga eller med rasistiska inslag, varav ca
19 % våldsbrott (rapporten Brottslighet kopplad
till rikets inre säkerhet 1998). Kartläggningen ger
numera en total bild av sådan anmäld brottslig-
het, oavsett vilken bakgrund gärningsmannen
eller offret har. Kartläggningen för år 1997 avsåg
endast brott som begåtts av personer från majo-
ritetsbefolkningen mot personer från minorite-
ten. Därför ingår i kartläggningen för år 1998
även uppgifter som gör det möjligt att direkt
jämföra 1997 års statistik med den för år 1998.
År 1997 anmäldes 1350 brott som var tydligt
främlingsfientliga eller med rasistiska inslag, var-
av ca 15 % våldsbrott. Motsvarande siffra för år
1998 var 1795 anmälda brott, varav ca 16 %
våldsbrott. Det är en ökning med ca 30 %. Kart-
läggningen visar dessutom att det under år 1998
anmäldes 109 brott med tydliga antisemitiska in-
slag och 154 brott med tydliga homofobiska in-
slag. Motsvarande siffror för år 1997 var 84 re-
spektive 99 anmälda brott.

En rapport som ligger till grund för planering,
ledning, insats och uppföljning av särskilda hän-
delser med rasistiska inslag har utarbetats av den
öppna polisen och Säkerhetspolisen (RPS Rap-
port 1998:1).

Vid en samlad bedömning anser Rikspolissty-
relsen att polismyndigheternas förmåga att upp-
täcka och bekämpa rasistisk brottslighet har för-
bättrats.

* Rikspolisstyrelsens bedömning
Rikspolisstyrelsen anser att polismyndigheterna
varit betydligt mer problemorienterade i sitt ar-
bete med att bekämpa våldsbrottsligheten än ti-
digare år och att insatserna mot brott med inslag
av våld mot kvinnor och familjerelaterat våld har
förbättrats. Erfarenheten visar att ju närmare re-
lationen är mellan gärningsman och offer och ju
mindre skada brottet orsakat desto högre är
mörkertalet. Genom insatser som ökar anmäl-
ningsbenägenheten förbättras förutsättningarna
för en problemanalys av hög kvalitet som kan
ligga till grund för fortsatta insatser. Styrelsen
pekar på att sådana åtgärder i ett kort perspektiv
kan leda till att den anmälda våldsbrottsligheten
ökar.

4.3.6 Narkotikabrottslighet

Polismyndigheternas kostnader för insatser på
narkotikaområdet uppgick till 592 miljoner kro-
nor eller 6 % av myndigheternas totala kostna-
der. Andelen är detsamma som föregående år.

* Missbruket ökar

Centralförbundet för alkohol- och narkotika-
upplysning har 1998 genomfört en drogvaneun-
dersökning av elever i årskurs nio. Undersök-
ningen visar att 6 % av flickorna och 9 % av
pojkarna någon gång använt narkotika. Det be-
tyder att den tidigare uppmärksammade ök-
ningstrenden bland pojkar under 1990-talet för-
stärks. Polismyndigheternas redovisningar tyder
på att användningen av ecstasy minskar. Många
av de tidigare användarna har övergått till att an-
vända amfetamin. Amfetaminmissbruket anses
ha ökat och förekommer allt oftare i krogmiljöer.
Cannabis anses vara den oftast missbrukade nar-
kotikaklassade drogen. Många cannabismissbru-
kare rapporteras ha övergått till att även miss-
bruka rökheroin, en drog som blivit allt vanligare
bland ungdomar.

* Inkomna, avgjorda och balanserade ärenden
Antalet inkomna narkotikabrottsärenden ökade
något (från 21 979 ärenden år 1997 till 22 471
ärenden år 1998). Rikspolisstyrelsen erinrar om
att ökningen i första hand speglar polisens akti-
vitet och insatser på området och inte en faktisk
ökning av brottsligheten. Över 80 % av ärendena
avsåg innehav eller eget bruk av narkotika. An-
delen ungdomar under 18 år som misstänkts för
narkotikabrott har också ökat något. Antalet be-
slag av narkotika har ökat kraftigt, från 11 849
beslag år 1997 till 13 531 beslag år 1998.

Den utgående balansen minskade vilket ledde
till att genomströmningstiden ökade. Andelen
ärenden som redovisades till åklagare var 72 %
och av dessa lagfördes 41%, men andelen varie-
rade kraftigt mellan myndigheterna (från 20 till
75 %). Antalet blod- och urinprov ökade och
även andelen misstänkta under 18 år.

* Hur polisen arbetar mot narkotika

De flesta polismyndigheter har organiserat nar-
kotikabekämpningen i en myndighetsgemensam
enhet för den grova brottsligheten och gatulang-
ningsgrupper eller liknande grupper för be-
kämpningen på gatunivå. Dessutom bedrivs in-
om närpolisorganisationen såväl förebyggande
arbete som spaning och utredning av narkoti-

52

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

kabrottsiighet på gatunivå. Rikspolisstyrelsens
inspektionsverksamhet har vid flera tillfällen pe-
kat på bristande effektivitet inom området, som
beror på oklar ansvarsfördelning och brister i
samarbete och samsyn mellan olika enheter inom
polisen. Det har särskilt gällt zonen mellan gatu-
nivån och den grova brottsligheten.

* BRÅ:s studie av narkotikabekämpningen

BRÅ har undersökt två av polisens förebyggande
strategier mot narkotikaproblemet bland ung-
domar närmare (Ungdomar, droger och polisens
insatser, 1999:1). Studien avser dels polisens in-
tensifierade insatser mot innehav och bruk av
narkotika, särskilt i nöjeslivet, dels polisens dro-
ginformation i skolan. BRÅ påpekar bl.a. att
många som gripits inte har kunnat bindas till nå-
got brott. Rådet säger också att det inte är ute-
slutet att intensifierade polisinsatser på kort sikt
kan ha en positiv effekt - genom att minska en
viss typ av brottslighet - men att de sannolikt ba-
ra har liten betydelse för drogkonsumtionen
bland ungdomar.

När det gäller polisens droginformation i
skolan anser BRÅ att polisen bör utveckla sam-
arbetet med skolor där brott och andra sociala
problem förekommer oftare än i andra skolor
och att det för närvarande förefaller som polisens
brottsförebyggande resurser i stor utsträckning
läggs på skolor med relativt få problem.

* Amfetaminprojektet

Inom EU har Sverige sedan år 1997 haft en dri-
vande roll i det s.k. amfetaminprojektet, som
syftar till att göra det möjligt att kemiskt analyse-
ra föroreningar i amfetamin för krimalunderrät-
telseverksamhet och brottsutredningar. Genom
analyserna kan polisen identifiera producenten av
narkotikan. Projektet, som är en fortsättning av
det nordiska amfetaminprogrammet som Sverige
deltagit i sedan mitten av 1980-talet, skall slutre-
dovisas under 1999.

De preliminära resultaten från amfetaminpro-
jektet visar att det öppnar stora möjligheter för
brottsbekämpningen, i synnerhet för det strate-
giska arbetet med att kartlägga utbredning, ur-
sprung och smugglingsvägar. För det operativa
polisarbetet har framgångarna hittills varit be-
gränsade, främst på grund av bristande nationell
koordination i vissa medlemsstater.

lighet är oförändrat i förhållande till föregående
år.

4.3.7   Ekonomisk brottslighet

Ekobrottsmyndighetens verksamhet, som inled-
des den 1 januari 1998, beskrivs i avsnitt 5.3.4. I
det här avsnittet beskrivs ekobrottsbekämpning-
en under 1998 utanför Stockholms län, Västra
Götalands län och Skåne län.

Kostnaderna för insatserna mot ekonomisk
brottslighet var ca 117 miljoner kronor eller 1 %
av myndigheternas totala kostnader.

Vid utgången av år 1998 fanns totalt 2 506
öppna ärenden. Det är drygt 200 ärenden mindre
än vid utgången av 1997. Minskningen är särskilt
tydlig i gruppen äldre ärenden, dvs ärenden som
är mer än ett år gamla. Andelen lagföringar av
totalt antal redovisade ärenden uppgick till 40 %.

Balansavarbetningarna medförde att genom-
strömningstiderna ökade. Den genomsnittliga
handläggningstiden för ett ärende gick upp från
283 dagar under år 1997 till 297 dagar år 1998.
Myndigheterna uppvisar stora variationer. Hos
den myndighet som hade den kortaste handlägg-
ningstiden låg ärendena i genomsnitt 167 dagar
och hos den med den längsta handläggningstiden
477 dagar. Det saknas en närmare analys av skill-
naderna i handläggningstid.

Rikspolisstyrelsens bedömning är att insatser-
na mot ekobrottsligheten har blivit bättre och att
polismyndigheternas förmåga att hantera miljö-
brottsutredningar kan förbättras ytterligare.

4.3.8   Trafik

Kostnaden för trafikverksamheten uppgick till
887 miljoner kronor. Det motsvarar 9 % av
myndigheternas totala kostnader, vilket är sam-
ma andel som föregående år.

Antalet rapporterade trafikbrott ökade under

1998.

* Rikspolisstyrelsens bedömning

Vid en samlad värdering anser Rikspolisstyrelsen
att resultatet av insatserna mot narkotikabrotts-

53

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Diagram 4.3 Antalet rapporterade trafikbrott

450 000

400 000

350 000

300 000

250 000

200 000

150 000

100 000

1996

1997

1998

■ Antal rapporterade trafikbrott

Såväl antalet rapporterade hastighetsöverträdelser
som beteendebrott, t.ex. otillåtna omkörningar,
ökade. Hastighetsöverträdelserna ökade med
drygt 4 000 eller 3 % och beteendebrotten med
drygt 28 000 eller 23 % jämfört med år 1997.
Antalet fordonskontroller minskade däremot.
Resultaten varierar påtagligt mellan polismyn-
digheterna. I resultatredovisningen har åtta po-
lismyndigheter uppgivit att verksamheten inom
området blivit bättre medan två myndigheter be-
dömt att den blivit mycket sämre under år 1998.

Antalet alkoholutandningsprov minskade yt-
terligare.

Diagram 4.4 Antalet alkoholutandningsprov

■ Antal alkoholutandningsprov

inriktning har inletts under 1999. De mål som
upp satts enligt överenskommelsen mellan Riks-
polisstyrelsen och Vägverket har uppnåtts när
det gäller kör- och vilotidskontroller samtidigt
som det återstår en del när det gäller flygande in-
spektioner och företagsbesök.

Rikspolisstyrelsens samlade bedömning är att
polismyndigheternas insatser inom området un-
der år 1998 har varit lika bra som eller något bätt-
re än år 1997.

4.3.9 Stöd till brottsoffer och vittnen

m.m.

Sex polismyndigheter har undersökt vad enskilda
som utsatts för bostadsinbrott ansåg om det stöd
som polisen givit dem. I genomsnitt har drygt
75 % uppgett att de varit nöjda med polisens
stöd.

Antalet personer som begärt olika former av
trygghetspaket som polismyndigheterna tillhan-
dahåller för personer som är hotade har ökat och
likaså andelen kvinnor av dem. Andelen av de
sökande som beviljades trygghetspaket var 82 %,
lika hög som 1997.

Polismyndigheternas samverkan med de lo-
kala brottsoffer- och kvinnojourerna tycks nu-
mera vara väl utvecklad även om Rikspolisstyrel-
sen noterat skillnader mellan polismyndig-
heterna.

Rikspolisstyrelsen anser att polismyndighe-
ternas stöd och hjälp till brottsoffer och vittnen
har förbättrats jämfört med år 1997 samtidigt
som det finns utrymme för ytterligare förbätt-
ringar, t.ex. när det gäller att på ett effektivare
sätt ta till vara samhällets samlade resurser.

Andelen prov med positivt utfall - rattfylleri-
brotten - har alla tre åren uppgått till 1 % och
således minskat till antalet.

Likaså har andelen trafikolyckor där de in-
blandade varit påverkade av alkohol eller droger i
princip legat konstant mellan 2 och 3 %.

Betydande ansträngningar har gjorts för att
trafikövervakningen i allt större utsträckning
skall bidra till att målen i det nationella trafiksä-
kerhetsprogrammet skall kunna uppnås. En ny
trafikpolisutbildning med en problemorienterad

54

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

4.3.10 Personalförsörjning

Diagram 4.5 Antalet anställda

Vid utgången av år 1998 var 40 % av de manliga
och 9 % av de kvinnliga poliserna 50 år eller äld-
re. Totalt var 19 % av polispersonalen (kvinnor
och män) äldre än 54 år. Siffran varierar mellan
myndigheterna från 12 till 33 %. I fyra myndig-
heter var 30 % eller mer av polispersonalen äldre
än 54 år.

Av de anställda var 6 912 (31 %) kvinnor, av
dem 2 807 poliser och 4 105 civilanställda. Det
innebär att 17 % av poliserna och 74 % av de ci-
vilanställda var kvinnor. Av personalminskning-
en år 1998 utgjorde kvinnornas andel ca 65 %.

År 1998 började 253 polisstuderande den nya
polisiära grundutbildningen. Av dem var 83
stycken, eller 33 %, kvinnor.

Rikspolisstyrelsens prognos över personallä-
gets utveckling till år 2003 visar att antalet poliser
beräknas minska med ytterligare ca 500 om inte
intagningen av elever till Polishögskolan ökar vä-
sentligt. Den förhållandevis höga medelåldern
bidrar till att behovet av nyrekrytering är mycket
stort. Dessutom medför åldersfördelningen in-
om polisen att pensionsavgångarna ökar avsevärt
från och med år 2004.

För att kunna öka rekryteringen av polisstude-
rande avser Rikspolisstyrelsen att bygga upp en
polisiär grundutbildning i samarbete med Uni-
versitetet i Umeå vid sidan av den nuvarande ut-
bildningen.

Den del av arbetstiden som användes för vida-
reutbildningar av olika slag var 5 %, vilket var
detsamma som föregående år. Vidareutbildning-
en i Polishögskolans regi ökade med nästan 40 %
till 26 500 utbildningsdagar. Sammantaget sjönk
den genomsnittliga kurskostnaden från 1 859
kronor år 1997 till 1 250 kronor per dag.

4.3.11 Regeringens bedömning

* Rationalisering och utveckling i ett medborgar-
perspektiv

Medborgarna har rätt att förvänta sig av rättsvä-
sendets myndigheter att de skall tillhandahålla
hög kompetens, servicenivå och tillgänglighet,
snabb ärendehandläggning och ett effektivt re-
sursutnyttjande. För att polisen skall kunna leva
upp till dessa förväntningar på verksamheten på-
går sedan några år tillbaka ett omfattande föränd-
ringsarbete inom polisväsendet. Detta arbete har
inneburit att polisverksamheten har effektivise-
rats samtidigt som den lokala förankringen har
förstärkts genom närpolisreformen. Det har i sin
tur lett till att medborgarnas inställning till hur
polisen sköter sitt arbete blivit mer positiv.

RRV:s rapport Hinder för ett effektivare re-
sursutnyttjande (RRV 1996:64)har utgjort en ut-
gångspunkt för polisens arbete med att effektivi-
sera och rationalisera polisverksamheten.
Rikspolisstyrelsen har givit en samlad redovis-
ning av rationaliseringsarbetet i mars 1998.

Enligt regeringens bedömning har polismyn-
digheterna drivit rationaliseringsarbetet med
kraft och engagemang, särskilt med beaktande av
de sparbeting och förändringskrav som ställts på
polisväsendet under samma tid. Det finns ut-
rymme för polisväsendet att ytterligare rationali-
sera sin verksamhet, i första hand inom de områ-
den som RRV har visat på i sina rapporter. De
rationaliseringssträvanden som pågår - med bl. a.
ett utvecklat IT-stöd, samordnad administration
och en mer verksamhetsanpassad arbetstidsför-
läggning - avses därför fortsätta med oförmins-
kad styrka. Dessutom ställer de allt snabbare för-
ändringarna i samhället ständigt nya och
förändrade krav på polisen och förutsätter en
kontinuerlig anpassning både av organisation och
verksamhet.

Regeringen har uppdragit åt RRV att granska
och utvärdera rationaliseringsarbetet inom några
polismyndigheter. RRV har valt att granska
myndigheterna i Västra Götalands län, Värm-
lands län och Jönköpings län. Uppdraget skall
redovisas till regeringen senast den 1 december

1999.

* Problemorienterat polisarbete

En förutsättning för att polisarbetet skall ut-
vecklas ytterligare är att polisen inom alla nivåer
på ett systematiskt sätt tar till vara och beaktar de
goda kunskaper som finns om förhållanden som
orsakar brott eller på annat sätt påverkar brotts-

55

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

ligheten. Det problemorienterade arbetssättet,
som skall genomsyra allt polisarbete, har hittills
varit mest framgångsrikt inom närpolis- och
kriminalunderrättelseverksamheten och före-
kommer också i andra delar av polisväsendet.
Det finns ytterligare utrymme för problemori-
enterade arbetsmetoder inom många delar av po-
lisverksamheten. Uppföljning, resultatanalys och
införlivande av vunna erfarenheter i arbetet tycks
vara den del av det problemorienterade arbets-
sättet som behöver utvecklas mest. Det återstår
en kraftsamling för att nå fram till ett långsiktigt,
väl inarbetat och effektivt problemorienterat ar-
betssätt från lednings- till fältnivå.

Arbetet med att anpassa polisens arbetstider
till verksamhetens behov är viktigt för det pro-
blemorienterade arbetet. Ett instrument för en
sådan anpassning är s.k. periodplanering, där ett
schema fastställs för en kortare tid och med hän-
syn till kända evenemang och till kunskaper om
brott och ordningsstörningar. Flera polismyn-
digheter tillämpar periodplanering inom delar av
verksamheten. Samtidigt är det fortfarande bara
ca 15 % av närpoliserna i landet som period-
planerar arbetstiden.

Ett hinder för en optimal arbetstidsförlägg-
ning är den förhållandevis höga medelåldern
bland polispersonalen. Den har bl.a. medfört att
det har blivit vanligare att poliser på grund av
hälsoskäl inte kan tjänstgöra nattetid, särskilt i
yttre tjänst. Rikspolisstyrelsen har uppmärk-
sammat frågan och överväger åtgärder inom ar-
betsmiljöområdet för att motverka problemen

Det framgår av RRV:s och BRA:s undersök-
ningar att det fortfarande finns mycket att göra
för att anpassa polisens arbetstider till verksam-
hetens krav. Det förutsätter att verksamhetsin-
tresset beaktas i arbetstidsavtal på olika nivåer,
samtidigt som befintliga resurser samordnas och
utnyttjas på bästa sätt. De försöksverksamheter
som pågår i bl. a. Polismyndigheten i Stockholm
län och Polismyndigheten i Gotland, där perso-
nalen fått ett ökat ansvar för schemaläggningen,
är av stort intresse för den fortsatta utvecklingen.

* Närpolisen

Regeringen konstaterar att närpolisreformen är
av avgörande betydelse för att polisen skall kun-
na nå framgång i sitt arbete med att förebygga
brott och i övrigt bekämpa den stora del av
brottsligheten som drabbar enskilda människor
och försämrar deras livskvalitet. Det innebär
också att reformen är en viktig faktor för all-
mänhetens trygghet och förtroende för polisen.

Närpolisen har byggts ut med stor beslutsam-
het på några få år och trots att polisen samtidigt
har ställts inför sparkrav som inte varit obetydli-
ga. Regeringens bedömning är att det nu på de
flesta håll föreligger organisatoriska förutsätt-
ningar för att polisverksamheten i när-
polisområdena skall kunna utgöra basen i verk-
samheten. Samtidigt finns det utrymme för att
utveckla innehållet i verksamheten ytterligare.
För att reformen skall kunna fullföljas är det
nödvändigt att verksamheten i närpolisområdena
får tillräckliga personella och tekniska resurser
samt bättre metoder och rutiner för uppföljning
och analys.

Det är i verksamheten på den lokala nivån som
huvuddelen av alla de uppgifter som åläggs poli-
sen i 2 § polislagen skall skötas. Därför skall det
inom närpolisområdet finnas resurser för allt
normalt polisarbete. Alla verksamheter i närpoli-
sområdena - brottsförebyggande verksamhet, ut-
redningar, utryckning m.m. - skall samordnas
och integreras så att resurserna på bästa sätt an-
passas till områdets behov. På så sätt kan närpoli-
sen verkligen bli basen i polisväsendet. Med den
utgångspunkten är det också ofta rimligt att be-
stämma de resurser som skall avsättas för denna
verksamhet till en större del av samtliga polisre-
surser än de 30 % som vanligen har varit vägle-
dande för dimensioneringen av närpolisområde-
na.

* Utredningsverksamheten

Det är tillfredsställande att polisens balanser
minskade under året.

Totalt minskade andelen ärenden som redovi-
sades till åklagare. Det finns exempel på myndig-
heter som redovisat en hög andel ärenden till
åklagare samtidigt som andelen lagföringar sedan
är relativt låg. Det kan tyda på att det finns ut-
rymme för att driva verksamheten på ett ännu
effektivare sätt.

Genomströmningstiderna ökade genomgåen-
de i varierande grad. En förklaring till detta är
avarbetningen av gamla mål.

Det är av största vikt att polismyndigheterna,
genom fortsatt kompetensutveckling, fördjupat
samarbete med åklagarna och organisatoriska in-
satser, verkar för effektivitet och kvalitet i utred-
ningsverksamheten. Det är viktigt att uppmärk-
samma att arbetstidens förläggning kan vara ett
sätt att effektivisera även denna verksamhet.

De framgångsrika insatser för att höja utred-
ningskompetensen som har gjorts under senare
år, med bl.a. åklagarmentorer, har främst riktat

56

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

sig till närpolisen. Det finns skäl att nu pröva vil-
ka åtgärder som kan vara lämpliga för att främja
kompetensutveckling och effektivisering inom
övrig utredningsverksamhet. Här kan det ut-
vecklingsarbete med kvalitetssäkringsmodeller
för brottsutredningar som pågår i Östergötland
och i Skövde ge intressanta förebilder. Det är
också glädjande att den första etappen av Dur-
Två, som är ett datoriserat stöd för förundersök-
ningsprocessen, nu är klar.

Kriminalunderrättelsetjänsten

Behovet av en väl fungerande och effektiv krimi-
nalunderrättelsetjänst har ökat såväl nationellt
som i det internationella samarbetet. Kriminalitet
av gränsöverskridande karaktär har blivit vanliga-
re samtidigt som brottsligheten numera ofta är
av seriekaraktär och bedrivs enligt vad som skulle
kunna liknas vid professionella och affärsmässiga
principer. Samarbetet inom Europol syftar till att
råda bot på de svårigheter som den utvecklingen
medför för medlemsländernas nationella polisor-
ganisation. Europol är ett kriminalunderrättelse-
organ för medlemsländerna i EU genom vilket
polisen får tillgång till de andra ländernas krimi-
nalunderrättelser och ett bättre underlag för sin
operativa verksamhet.

Kriminalunderrättelsearbetet har utvecklats
och har i många fall varit framgångsrikt, bl.a. i
kampen mot den organiserade brottsligheten
som t.ex. mc-brottsligheten. Mera generellt har
verksamheten haft en nyckelfunktion t.ex. när
det gäller insatserna mot vaneförbrytama.

För att den information som kriminalunder-
rättelsetjänsten kan tillhandahålla skall kunna an-
vändas på ett problemorienterat sätt är det nöd-
vändigt att polisorganisationen i övrigt anpassar
sin verksamhet till den typen av kunskapsunder-
lag. Utvecklingen av verksamheten och av sam-
ordningen med övrig polisverksamhet kommer
därför att fortsätta. Lagstiftningen om kriminal-
underrättelseregister som infördes den 1 april
1999 syftar bl.a. till att underlätta den fortsatta
utvecklingen. Lagen innebär att polisen effekti-
vare kan använda datorer för att lagra och bear-
beta uppgifter. Den är också anpassad till det
ökade internationella samarbetet.

* Våldsbrottslighet

Polisen har förtjänstfullt angripit våldsbrottslig-
heten på ett mer problemorienterat sätt än tidi-
gare. Åtgärderna har särskilt riktats dels mot den
krogrelaterade brottsligheten, dels mot våld mot
kvinnor och annat familjerelaterat våld. Ett syfte

med insatserna är att öka anmälningsbenägen-
heten så att polisen kan ingripa på ett tidigare
stadium. En ökning av antalet anmälda brott är
positiv om den speglar en ökad anmälningsbenä-
genhet. Det ger polisen kunskaper om problem-
bilden och möjlighet att minska den verkliga
brottsligheten inom området.

Det är svårt att få en entydig bild av varför ge-
nomströmningstidema har fortsatt att öka inom
detta prioriterade område. Det visar enligt rege-
ringens mening på vikten av att instrumenten för
verksamhetsanalys utvecklas ytterligare. Rege-
ringen fäster stor vikt vid de olika projekt som
rättsväsendets myndigheter har inlett för att
korta handläggningstiderna.

* Rasistisk brottslighet m.m.

Regeringen konstaterar att polisens insatser mot
brott med rasistiska inslag förbättrats både när
det gäller särskilda händelser och när det gäller
det förebyggande arbetet. Det metodutveck-
lingsarbete som genomförts av Rikspolisstyrel-
sen tillsammans med Säkerhetspolisen kan tjäna
som förebild inom flera andra områden.

Utvecklingen av den grova och komplexa
kriminaliteten ställer hela tiden nya krav på
framför allt polis och åklagare.

På sikt bör ett fördjupat samarbete mellan oli-
ka myndigheter leda till en effektivare bekämp-
ning även av denna brottslighet.

* Narkotikabrottslighet

Resultatet av drogvaneundersökningarna är oro-
ande, eftersom de uppvisar en tydlig ökning un-
der 1990-talet av andelen pojkar som någon gång
använt narkotika.

Regeringen konstaterar att polisen har redovi-
sat ett gott resultat på narkotikaområdet. Antalet
inkomna ärenden, verifikationsanalyser, miss-
tänkta personer under 18 år, andelen ärenden
som har redovisats till åklagare och antalet beslag
har ökat, de senare väsentligt. Antalet ärenden i
balans minskade, men genomströmningstiden
har ökat.

Av de inkomna ärendena avsåg över 80 % in-
nehav eller eget bruk av narkotika. Det bekräftar
att anmälningar av sådana brott har ökat medan
registrerade smugglings- och överlåtelsebrott har
minskat. Polisens inriktning och fördelningen
mellan olika nivåer av resurser för narkotikabe-
kämpning liksom samordningen mellan nivåerna
måste följas noga.

Det är viktigt att verksamheten regelbundet
följs upp och analyseras så att arbetsmetoderna

57

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

kan vidareutvecklas och resultaten förbättras.
Om även extern kunskap beaktas vid uppfölj-
ningen kan kvaliteten på den höjas ytterligare.

En viktig kunskaps- och informationsförmed-
ling sker genom Polishögskolans narkotikacent-
rum, vars verksamhet riktar sig både mot polis-
myndigheterna och mot andra myndigheter, som
socialtjänst och skolor.

Regeringen har bedömt att det finns ett behov
av en sammanhållen översyn och utvärdering av
de narkotikapolitiska insatser som gjorts under
de senaste två decennierna. Därför tillkallades år
1998 en narkotikakommission med huvudupp-
gift att lägga fram förslag för att på lång sikt ska-
pa bättre förutsättningar för samordnade och
intensifierade insatser mot narkotikamissbruket
(dir. 1998:18). Uppdraget omfattar såväl insatser
för att förebygga narkotikamissbruk och rehabi-
litera missbrukare som rättsväsendets och tullens
arbete med narkotikabekämpningen. En av nar-
kotikakommissionens uppgifter är att analysera
polisväsendets arbetsmetoder och eventuellt läg-
ga fram förslag till förändringar. Uppdraget skall
slutredovisas före utgången av år 2000.

I det internationella samarbetet bör ytterligare
ansträngningar göras för att inom ramen för ett
nytt projekt utnyttja erfarenheterna av det s.k.
amfetaminprojektet på bästa sätt och vidta åtgär-
der för att överbrygga de brister som framträtt
under det nu avslutade projektet.

* Trafikövervakningen

Polisens trafikövervakning har blivit mer effek-
tiv. Antalet trafikolyckor har minskat något men
antalet dödade har varit oförändrat de tre senaste
åren. Den utvecklingen är inte tillräcklig för att
nå det långsiktiga trafiksäkerhetsmålet i nollvi-
sionsbeslutet med delmålet för år 2000 att sänka
dödstalet till högst 400 och antalet svårt skadade
till högst 3 700. Rikspolisstyrelsen analyserar till-
sammans med Vägverket utvecklingen och re-
sultaten hittills av trafikövervakningen och över-
väger förändringar i inriktning och metoder för
det fortsatta arbetet för att pressa ned olycksta-
len.

* Åtgärder till stöd för brottsoffer och vittnen

En modern polisverksamhet utgår från ett med-
borgarperspektiv. Det är grundläggande för att
medborgarna skall kunna känna förtroende för
rättsväsendet. Det är viktigt att de som leder och
arbetar inom rättsväsendets myndigheter stän-
digt beaktar att rättsväsendet är till för medbor-
garna och har till uppgift att värna de enskildas

rättstrygghet och rättssäkerhet. Medborgarpers-
pektivet skall ständigt vårdas. Det synsättet har
bl.a. varit vägledande för närpolisreformen och
har lett till att medborgarnas förtroende för poli-
sen ökat ytterligare på senare tid. Det är i sin tur
avgörande för att verksamheten skall bli långsik-
tigt framgångsrik.

Medborgarperspektivet sätter fokus på poli-
sens insatser till stöd och hjälp för brottsoffer
och vittnen. Regeringen gör bedömningen att
polisens insatser på detta område har förbättrats
under de senaste åren och att den utvecklingen
har fortsatt under år 1998. Polisens engagemang
och kunskap har ökat samtidigt som informatio-
nen till brottsoffer och vittnen har förbättrats.
Likaså har polisens samverkan med ideella orga-
nisationer som brottsoffer- och kvinnojourerna
förbättrats. Enligt regeringens bedömning är det
dock angeläget att ytterligare förstärka skyddet
för hotade kvinnor och barn.

Rättsväsendets bemötande av dem som blivit
utsatta för brott är en viktig del i modernisering-
en av rättsväsendets myndigheter. Regeringen
kommer att verka för att samhällets samlade re-
surser på det området i framtiden samordnas och
används än mer effektivt (se avsnitt 4.6.4).

4.4 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte haft några invänd-
ningar i revisionsberättelsen för år 1998 avseende
myndigheten inom verksamhetsområdet.

4.5 Bedömning av
personalkonsekvenser

Enligt regeringens bedömning är det nödvändigt
att den pågående minskningen av antalet poliser
vänds till en ökning och att dagens polisunder-
skott täcks genom kraftfulla åtgärder och till-
räckliga resurstillskott (se avsnitt 4.6.6). Likaså
bör antalet civilanställda öka fram till år 2002
med hänsyn till de uppgifter som polisen har att
ansvara för, bl. a. den effektivare gränskontroll
som är en förutsättning för Schengeninträdet.

Många av polisväsendets arbetsuppgifter stäl-
ler sådana fysiska krav att de förutsätter ett till-
räckligt stort antal yngre polismän. Det är därför
nödvändigt med en föryngring av personalen bå-

58

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

de inom polispersonalen och bland de civilan-
s tällda.

Personalförsörjningsfrågorna behandlas också
i avsnitt 4.6.6.

4.6 Pågående och planerade
förändringar inom polisväsendet

Moderniseringen av rättsväsendet skall fortsätta
med oförminskad kraft.

Den skall utgå från ett medborgarperspektiv
och en helhetssyn på rättsväsendets uppgifter
och funktionssätt. Det innebär att reformarbetet
skall leda till höjd kompetens, snabbare hand-
läggning, högre servicenivå och ökad tillgänglig-
het samt ett effektivare resursutnyttjande.

4.6.1 Polisverksamheten i
närpolisområdena

* Närpolisen är polisverksamhetens bas
Polisverksamheten i närpolisområdena skall vara
basen i polisens verksamhet med huvuduppgiften
att bekämpa den brottslighet som sänker livs-
kvaliteten för dem som bor och verkar i området.
Att polisen klarar den uppgiften är avgörande för
allmänhetens tilltro till polisen och till rättsvä-
sendet i övrigt.

För att insatserna mot brott och ordnings-
störningar i närpolisområdena skall kunna öka
krävs tillräckliga personella och tekniska resur-
ser. Det krävs också kraftfulla kompetenshöjan-
de åtgärder, bättre metoder för uppföljning och
analys samt en bättre samordning och integra-
tion av det lokalt organiserade polisarbetet. Det
polisarbete som utövas i närpolisområdena skall
bedrivas med all den polisiära skicklighet, erfa-
renhet och professionalism som den svenska po-
lisen är mäktig. Det är med den utgångspunkten
som närpolisen kan bli en bra bas i polisverk-
samheten.

Koncentrationen av människor, näringsliv och
nöjen till storstäderna medför att brottslighet
och ordningsstörningar är vanligare i dessa om-
råden än i andra delar av landet. Bland annat av
det skälet fick polismyndigheterna i storstäderna
en engångsvis förstärkning om 200 miljoner
kronor 1999. Regeringen kommer att noga följa
utvecklingen av polisens arbete för att förebygga
och bekämpa brott i dessa områden.

* Inom närpolisen skall olika verksamheter och
resurser integreras

Regeringen uppmärksammar också att det finns
tecken på att utrednings- eller utryckningsverk-
samheten på sina håll riskerar att hämma den
brottsförebyggande verksamheten i närpolisom-
rådena. För att hindra en sådan obalans är det
nödvändigt att de olika verksamheterna i närpoli-
sområdena samordnas och integreras så att alla
resurser används på ett problemorienterat sätt
och fördelningen av de totala resurserna på bästa
sätt anpassas till varje områdes behov.

Flera polismyndigheter, t. ex. de i Värmland,
Stockholm och Västra Götaland, arbetar med
olika modeller för att lösa dessa viktiga frågor.
Det är av strategisk betydelse att det utvecklings-
arbetet fortsätter och intensifieras så att närpolis-
reformen inte stannar av. Det är också viktigt att
erfarenheter av olika modeller sprids och tas till-
vara.

För att det skall bli möjligt att vidareutveckla
verksamheten är det också nödvändigt att ut-
nyttja befintliga resurser på bästa sätt. Den breda
satsning på närpolisens kompetens när det gäller
brottsutredningar som nu genomförs på Polis-
högskolan är av stor vikt för kvalitet och effekti-
vitet i utredningsverksamheten. Ett annat steg i
den riktningen är Polishögskolans utbildning av
civilanställda för att de i än större utsträckning än
idag skall kunna delta i brottsutredningsverk-
samheten och på så sätt avlasta polispersonalen.
Den kompetensförstärkningen bör framför allt
närpolisens utredningsverksamhet ha nytta av.

* Ledning och ansvar skall utvecklas

Enligt regeringens mening är det en grundläg-
gande förutsättning för den problemorienterade
närpolisen att polismyndighetens ledning och
övriga chefer visar ett genuint intresse för den.
Inställningen hos ledningen är avgörande för
graden av engagemang hos den övriga persona-
len. Det är viktigt att närpolisområdenas perso-
nal får ett tydligt och långtgående eget ansvar för
hur verksamheten bedrivs. Av stor betydelse är
också att de verksamhetsmål som ställs upp är
konkreta och välawägda och att verksamhetens
resultat följs upp och utvärderas kontinuerligt.
Det inspirerar till en hög ambitionsnivå i arbetet
och ökar intresset för att delta i utvecklingen av
verksamheten. Det är också nödvändigt med re-
gelbundna resultatdialoger mellan polisledningen
och närpolischeferna. Genom ömsesidigt infor-
mationsutbyte ökar såväl polisledningens som

59

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

närpolischefernas möjligheter att styra verksam-
heten i riktning mot verksamhetsmålen.

* Samarbetet mellan närpolisen och åklagare skall
utvecklas

En aktiv ledning av förundersökningarna är av
central betydelse för att kunna styra verksamhe-
ten och därigenom öka snabbheten och kvalite-
ten i utredningsarbetet. Regeringen fäster därför
stor vikt vid de projekt som syftar till att ytterli-
gare utveckla formerna för samverkan mellan
polis och åklagare både med avseende på de en-
skilda brottsutredningarna och när det gäller pri-
oriteringar, planering och utbildning.

Flera av projekten rör närpolisens och åkla-
garnas samverkan i utredningar av vardags-
brottslighet. Genom långtgående förstahandsåt-
gärder, förenklade förfaranden och bättre
blanketthantering har genomströmningstiderna
för utredningar av vardagsbrott kunnat minskas
på flera ställen i landet. Den satsning på att utbil-
da närpoliser i brottsutredning som nu har inletts
på Polishögskolan kommer enligt regeringens
mening också att leda till högre kvalitet och ef-
fektivitet i utredningsverksamheten.

4.6.2 Kampen mot organiserad och
internationell kriminalitet

Regeringen gör bedömningen att det är nödvän-
digt att den svenska polisen tar en aktiv och ef-
fektiv del i det internationella polissamarbetet för
att förebygga och bekämpa organiserad och
gränsöverskridande brottslighet. Kompetens, ar-
betsmetoder och organisation inom polisen skall
utvecklas med detta mål som en ledstjärna. Un-
der de närmaste åren är det särskilt viktigt att ut-
veckla polisens roll inom Schengensamarbetet
och Europol.

''Aktionsgruppen mot organiserad brottslighet i
Östersjöområdet

Aktionsgruppen mot organiserad brottslighet
består av personliga representanter för regerings-
cheferna aktionsgruppen har sedan starten foku-
serat sitt arbete på att öka och förbättra informa-
tionsutbytet mellan länderna, utföra gemen-
samma operativa aktioner, utveckla det rättsliga
samarbetet samt tillsammans genomföra utred-
ningar utbildningar, projekt etc. Ett gemensamt
elektroniskt system för utbyte av information
och gemensamma kommunikationscentraler
med dygnetruntbevakning finns nu i samtliga

Östersjöländer. Gemensamma kontrollåtgärder
och operationer mot produktion och smuggling
av narkotika, illegal immigration och männi-
skosmuggling, fordonsstölder etc, genomförs
löpande. För att underlätta det dagliga samarbe-
tet mellan de brottsbekämpande myndigheterna
har bl.a. projekt om vittnesskydd startats. År
1998 förstärktes det operativa samarbetet genom
att Aktionsgruppen bildade en operativ kom-
mitté med Sverige som ordförandeland. Den
operativa kommittén fungerar som en sektors-
övergripande expertgrupp i operativa frågor.
Kommittén ansvarar också för samtliga konkreta
operationer och aktioner. Den består av företrä-
dare för brottsbekämpande myndigheter i Öster-
sjöområdet, såsom polis-, åklagar-, tull-, samt
kust- och gränsbevakningsmyndigheter.

Aktionsgruppens arbete kommer att fortsätta
i sin nuvarande form till och med år 2000. Grup-
pen har på kort tid etablerat effektiva och an-
vändbara samarbetsformer. Sådana lättillgängliga,
enkla samarbetsstrukturer med en operativ sam-
verkan mellan gränserna är en förutsättning för
att lyckas med kampen mot den organiserade
brottsligheten. Regeringen anser att arbetet bör
fortsätta även efter år 2000 med tonvikt på den
praktiska och operativa samverkan som nu har
etablerats. De svenska myndigheternas engage-
mang i den operativa kommittén är betydelse-
fullt för ett fortsatt effektivt samarbete.

* Polisen skall förbereda Sveriges inträde i det
operativa Schengensamarbetet

Sedan den 1 maj 1999 är Schengensamarbetet en
del av Europeiska Unionen. Som framgått av av-
snitt 3.5.2 räknar Sverige och de övriga nordiska
länderna med att bli operativa medlemmar i
Schengensamarbetet under hösten år 2000. Det
innebär att personkontrollerna vid de inre grän-
serna upphör. De ersätts av bl.a. skärpt kontroll
vid yttre gräns, inre utlänningskontroll, efterlys-
nings- och spaningsregistret i Schengens infor-
mationssystem (SIS) samt polisiärt samarbete
genom gränsöverskridande övervakning och ef-
terföljande, informationsutbyte m.m.

Rikspolisstyrelsen har sedan september 1996
regeringens uppdrag att samordna polisväsendets
åtgärder för anslutningen till Schengensamarbe-
tet. För det uppdraget har styrelsen engagerat
andra delar av polisväsendet.

För att Sverige skall kunna bli operativ med-
lem i Schengensamarbetet krävs att vår gräns-
kontroll vid de yttre gränserna svarar mot de
krav som de andra länderna rimligen kan ställa på

60

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

den. Gränskontrollen skall vara effektiv och till-
förlitlig. Den skall omfatta både inrese- och utre-
sekontroll och den skall äga rum vid alla flygplat-
ser och hamnar som är gränsövergångsställen
och där trafik förekommer med länder utanför
Schengenområdet. Gränserna skall också i övrigt
övervakas på ett sådant sätt att okontrollerade
inresor försvåras. Det krävs också att SIS är ut-
byggt i sina nationella delar och att ett nationellt
sambandskontor för den verksamheten har
byggts upp.

För de kontakter med andra Schengenstater
som föranleds av efterlysningar i SIS inrättas ett
s.k. SIRENE-kontor inom Rikspolisstyrelsen.
Enligt styrelsens planering skall kontoret integ-
reras med funktionerna för Europol och Interpol
och tillsammans bilda Rikskriminalpolisens na-
tionella sambandskontor.

* Oresundsförbindelsen

När Oresundsförbindelsen öppnas för trafik den
1 juli 2000 intensifieras polissamarbetet mellan
Sverige och Danmark. Oresundsförbindelsen
bildar inte bara en landgräns i Schengenkonven-
tionens mening utan kommer också att bli en
starkt trafikerad förbindelselänk mellan länderna.
Därför behövs en särskild avtalsreglering för det
vardagliga polisarbetet på förbindelsen. Mellan
de danska och svenska regeringarna pågår till-
sammans med berörda myndigheter förhand-
lingar om ett avtal som skall reglera frågor bl.a.
om vilka befogenheter dansk respektive svensk
polis har att ingripa mot ordningsstörningar och
brott som begås på Oresundsförbindelsen. Den
gemensamma målsättningen är att ingripanden
mot brott och ordningsstörningar bör kunna ske
även på den andra statens territorium. Till detta
kommer att fortsatt efterföljande av en flyende
brottsling i enlighet med Schengenkonventio-
nens regler skall kunna äga rum över Oresunds-
förbindelsen. Ett avtal beräknas vara klart att un-
dertecknas under år 1999.

* Samarbetet inom Europol skall utvecklas

Den europeiska polisbyrån, Europol, har byggts
upp av länderna inom EU som ett europeiskt or-
gan för mellanstatligt polisiärt kriminalunder-
rättelsesamarbete för bekämpning av internatio-
nell brottslighet.

Förväntningarna på organisationen är högt
ställda sedan organisationen nu övergått i per-
manent verksamhet från och med den 1 juli
1999. För polisens del kommer samarbetet inom
Europol att innebära att den internationella kri-

minalunderrättelsetjänsten effektiviseras avse-
värt. Det bör leda till att vi får en mer effektiv
brottsbekämpning i Sverige när det gäller grov
organiserad internationell kriminalitet.

Europols mandat är som framgått av redogö-
relsen i avsnitt 3.5.2, begränsat till vissa brotts-
typer. Europolkonventionen förutsätter att
mandatet kan utökas. Regeringen avser att under
året aktualisera frågan om att utöka Europols
mandat till att även avse ekobrott.

* En central kraftsamling skall göras för att bekäm-
pa den organiserade brottsligheten

En förändrad hotbild och nya arbetsmetoder -
bland annat den under senare år utbyggda krimi-
nalunderrättelseverksamheten - har aktualiserat
frågan om ett utvidgat samarbete mellan den
öppna polisen och Säkerhetspolisen. Av det skä-
let har regeringen i november år 1998 uppdragit
åt en kommitté med parlamentariska inslag att
utreda hur behovet av en central kraftsamling i
kampen mot den organiserade brottsligheten
bäst skall kunna tillgodoses.

Målet för utredningen är att säkerställa att den
organiserade brottsligheten kan bekämpas på ett
effektivt sätt med hänsyn till det hot som den
grova och internationella brottsligheten utgör
mot landet och människorna. Kommittén skall
bl.a. belysa rikskriminalpolisens och Säkerhets-
polisens roller och pröva om gränsdragningen
mellan dessa båda polisorgan bör förändras.
Samarbetet mellan den öppna polisen och Säker-
hetspolisen är också viktigt för kampen mot
rasism och främlingsfientlighet.

Också frågan om den demokratiska insynen i
och kontrollen av den centrala polisverksamhe-
ten skall behandlas av kommittén. Det betyder
bl.a. att Registernämndens sammansättning och
framtida verksamhet skall övervägas. Utred-
ningsarbetet skall redovisas senast den 31 de-
cember 1999.

* Brott med rasistiska, främlingsfientliga eller ho-
mofobiska inslag

Rasistiska, antisemitiska och homofobiska ytt-
ringar skall förebyggas och bemötas med kraft-
fulla åtgärder. Samarbetet mellan Säkerhetspoli-
sen och den öppna polisen på detta område har
givit goda resultat och skall utvecklas vidare.

För att kunna motverka brott med rasistiska,
främlingsfientliga eller homofobiska inslag och
minimera de skador som de ger upphov till krävs
medvetenhet om problematiken. Anställda inom
rättsväsendet behöver fördjupade kunskaper om

61

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

rasism, främlingsfientlighet och homofobi samt
om de utsatta gruppernas situation. Rättsväsen-
dets myndigheter skall samverka och höja de an-
ställdas kompetens. En central uppgift skall vara
att utveckla metoderna för hur dessa brott och
gärningsmän skall hanteras samt hur de som ut-
satts för brotten skall bemötas.

* Ekobrott och miljöbrott

Kampen mot den ekonomiska brottsligheten och
miljöbrottsligheten skall fortsätta att utvecklas
enligt vad som utvecklas närmare i det följande
(se avsnitt 5.5.1 och 5.5.2).

4.6.3 Skyddet för kvinnor och barn

En stor del av våldet i samhället utövas i hemmet
mellan nära anhöriga. Offret är ofta en kvinna
eller ett barn. Polismyndigheterna har inlett ett
ambitiöst utvecklingsarbete för att bekämpa det
familjerelaterade våldet. Fortfarande lever dock
många kvinnor och barn i miljöer som präglas av
hot och våld utan att få tillräcklig hjälp från rätts-
väsendet. Det är därför en angelägen uppgift att
fortsätta och intensifiera det arbetet för att för-
stärka skyddet för hotade kvinnor och barn.

Det krävs ett långsiktigt och systematiskt ar-
bete för att kvinnor och barn som utsätts för våld
eller hot skall våga söka hjälp och anmäla brot-
ten. Det finns anledning att tro att de insatser
som polisen gjort på detta område har lett till en
ökad anmälningsbenägenhet och till minskade
mörkertal. För att bekämpa brottslighet av detta
slag krävs också samarbete mellan de brottsbe-
kämpande myndigheterna liksom samverkan
med andra myndigheter och med frivilligorgani-
sationer. Polisen måste vidareutveckla sina me-
toder för att t.ex. säkra bevisning och bedöma
den aktuella hotbilden. En skyndsam handlägg-
ning kan vara avgörande för att hindra ett
våldsangrepp.

Regeringen har i regleringsbrevet för år 1999
uppdragit åt Rikspolisstyrelsen att tillsammans
med Riksåklagaren se över och förbättra rutiner-
na i ärenden om besöksförbud (se avsnitt 5.5.4).

Antalet polisanmälda fall av barnmisshandel
har mer än fyrdubblats sedan 1981. Regeringen
har därför i december 1998 tillsatt en kommitté
för att utreda möjligheterna till bättre förebyg-
gande åtgärder, samverkan mellan myndigheter
och bättre stöd och hjälp till berörda.

När det gäller spridningen av barnpornografi
har det internationella samarbetet utvecklats så-

väl i fråga om enskilda ärenden som när det gäller
kartläggning av problembilden. Utvecklingen av
det datoriserade referensbiblioteket har fortsatt
och gemensamma internationella operationer
genomförs. Rikspolisstyrelsen deltar aktivt i ar-
betet både inom Interpol och Europol. Inom
Aktionsgruppen mot organiserad brottslighet i
Östersjöområdet har riksåklagarna i Öster-
sjöländerna tillsatt en arbetsgrupp med uppgift
att motarbeta handel med och sexuella övergrepp
mot kvinnor och barn. Rikspolisstyrelsen kom-
mer att genomföra utbildningsinsatser för hand-
läggare av barnpornografibrott från Baltikum.

År 1997 antog EU en gemensam åtgärd gäl-
lande handel med människor och sexuell explo-
atering av barn och för närvarande pågår inom
unionen ett arbete med att få fram ett rättsligt
instrument rörande barnpornografi på Internet.
Sverige har en långtgående och sträng lagstift-
ning inom området. Samtidigt har dock barn-
pornografi fått en allt större global spridning bl.a.
genom Internet. Det internationella samarbetet
på området är därför betydelsefullt och skall vi-
dareutvecklas.

Ungdomar riskerar i större utsträckning än de
flesta andra grupper att utsättas för våld och hot
på offentliga platser. Regeringen anser att det
finns goda möjligheter att förebygga sådana an-
grepp genom bl.a. polisinsatser i samverkan med
andra myndigheter. Med sådana insatser minskar
både risken för att ungdomar utsätts för brott
och risken för att de utvecklar kriminella beteen-
demönster.

4.6.4 Skydd för brottsoffer och vittnen
m.m.

Att vittnen och brottsoffer kan känna sig trygga
så att de vågar anmäla brott och berätta vad de
sett är av fundamental betydelse i en rättstat. Re-
geringen ser därför mycket allvarligt på försök
att sabotera brottsutredningar eller rättegångar
genom att påverka vittnespersoner, alltså
brottsoffer, vittnen och medansvariga genom
våld eller hot.

För att ytterligare förstärka samhällets insatser
på detta område avser regeringen att ge Rikspo-
lisstyrelsen i uppdrag att i samråd med Riksåkla-
garen och Kriminalvårdsstyrelsen utarbeta ett
nationellt handlingsprogram för skydd av vitt-
nespersoner. Handlingsprogrammets syfte skall
vara att samordna de insatser som behövs för att
skydda vittnespersoner från repressalier och hot i

62

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

anledning av deras medverkan i brottsutredning-
ar. Samordning bör ske mellan de olika inblan-
dade myndigheterna, såväl på central som på lo-
kal nivå. Enligt regeringens bedömning är det
viktigt att förbättra de metoder som används i
dag, men också att hitta nya vägar för att öka
tryggheten för vittnespersoner.

4.6.5 Problemorienterat arbete

* Det problemorienterade arbetet skall fortsätta att
utvecklas

Traditionellt har polisen varit inriktad på att rea-
gera först då ett brott har begåtts. Sedan ett antal
år pågår en omställning som innebär att polisen i
större utsträckning skall inrikta arbetet på att fö-
rebygga eller förhindra brott.

Regeringens nationella brottsförebyggande
program "Allas vårt ansvar" är en självklar ut-
gångspunkt för den utvecklingen. Den lokalt
förankrade verksamheten, där de enskilda med-
borgarnas engagemang tas till vara, är en hörn-
sten i det brottsförebyggande arbetet, där polisen
skall spela en aktiv och pådrivande roll..

Regeringen anser att det problemorienterade
arbetssättet har utvecklats på ett tillfredsställande
sätt samtidigt som många myndigheter har en bit
kvar till målet att det skall ligga till grund för all
polisverksamhet. Hittills har det i första hand va-
rit inom närpolisen och kriminalunderrättelse-
verksamheten som arbetet har styrts och bedri-
vits på ett problemorienterat sätt. Det
förekommer problemorienterade inslag också
inom andra delar av polisväsendet. Det återstår
på många håll en del arbete för att åstadkomma
ett långsiktigt, väl inarbetat och effektivt pro-
blemorienterat arbetssätt från lednings- till fält-
nivå.

Numera finns det också nya exempel på
handledningar och litteratur som beskriver ar-
betssättet. Senast har Rikspolisstyrelsen publice-
rat en rapport som beskriver hur polisen i Värm-
lands län utvecklat det problemorienterade
polisarbetet (Värmlandsmodellen - Så utvecklar
vi problemorienterat polisarbete, 1998). En bre-
dare satsning på vidareutbildning i ämnet ge-
nomförs på Polishögskolan och även lokalt.
Dessutom har den nya grundutbildningen en
tydligt problemorienterad inriktning. Rikspolis-
styrelsen gör bedömningen att den teoretiska
kompetensen har ökat markant under de senaste
åren.

Regeringen konstaterar att det inom polisen
finns omfattande kunskaper om vilka individer
och faktorer som genererar brott. Dessutom vet
polisen ofta när, var och hur brotten har begåtts
och inte sällan också varför. En del av dessa kun-
skaper vinner polisen genom sin egen verksam-
het. Annat kan inhämtas i samverkan med andra
myndigheter och organ.

Ofta är kunskaperna spridda i polisorganisa-
tionen och inte sammanställda på ett systema-
tiskt sätt. Det kan hindra en genomgripande
problemanalys, vilket medför att inriktningen av
verksamheten saknar tillräckligt kunskapsun-
derlag. Ibland saknas också ett fullgott underlag
för utvärdering av åtgärderna. Sammantaget på-
verkar det effektiviteten negativt på flera sätt.
Brott äger rum som skulle kunna ha förhindrats,
polisen arbetar på områden som någon annan i
själva verket skulle ha varit bättre lämpad för och
insatserna kan få en olämplig inriktning med t.ex.
akuta åtgärder som inte angriper det grundläg-
gande problemet. Regeringen understryker vik-
ten av att det betydelsefulla arbetet fortsätter och
att de återstående hindren för det problemori-
enterade arbetssättet undanröjs.

4.6.6 Personalförsörjning och
kompetensutveckling

* Fler poliser skall rekryteras och en filial till Polis-
högskolan inrättas

Antalet anställda inom polisen har fortsatt att
minska. Under år 1998 minskade antalet poliser
med ca 350 och de civilanställda med ca 450. Vid
årets utgång uppgick antalet poliser till 16 429.

Vid samma tidpunkt var 253 polisstuderande
under utbildning.

I en prognos över personalläget fram till år
2003 har Rikspolisstyrelsen bedömt att antalet
poliser kommer att minska ytterligare från da-
gens nivå. Bedömningen grundar sig på uppgifter
från myndigheterna som baserar sig på de bud-
getförutsättningar som myndigheterna hade.

Rekryteringsbehovet påverkas på längre sikt
också av den förhållandevis höga medelåldern
och att personalrörligheten kan förväntas öka
bland framför allt de yngre poliserna.

Statsmakterna har tidigare slagit fast att det
behövs minst 16 700 poliser. Enligt regeringens
mening bör för framtiden antalet poliser inte
fastställas en gång för alla utan bedömas med
hänsyn till verksamhetens behov och förutsätt-
ningarna i övrigt vid varje särskild tid. Viktiga

63

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

förutsättningar för de närmaste åren är bl.a.
statsmakternas intentioner att fullfölja närpolis-
reformen, utveckla det problemorienterade ar-
betssättet, förbättra utredningsverksamheten,
förstärka gränskontrollen och utöka det interna-
tionella polissamarbetet. För att detta skall vara
möjligt krävs att rekryteringen av poliser ökar
väsentligt.

För att säkerställa kompetensförsörjningen
inom polisväsendet är det enligt regeringens me-
ning nödvändigt att utnyttja Polishögskolans ut-
bildningskapacitet maximalt. Behovet av utbild-
ningsplatser är emellertid så stort att det inte kan
tillgodoses inom ramen för Polishögskolans nu-
varande kapacitet.

Med hänsyn till behovet av ytterligare utbild-
ningsplatser och till de särskilda rekryteringssvå-
righeter som finns i glesbygdslänen bör enligt
regeringens mening polisiär grundutbildning
förläggas även till en eller flera andra orter. Riks-
polisstyrelsens överläggningar med Umeå Uni-
versitet om att förlägga ett antal platser för den
grundläggande polisutbildningen dit är ett led i
en sådan utveckling, som kan underlätta rekryte-
ringen av poliser till norra Sverige. Enligt rege-
ringens mening kan det på sikt vara önskvärt att
öka det totala antalet utbildningplatser ytterliga-
re genom att förlägga utbildning till ännu en eller
ett par orter.

Arbetet med att säkerställa en lämplig resurs-
och arbetsfördelning mellan poliser och annan
personal bör under tiden fortsätta med oför-
minskad kraft.

* Chefsfunktionen inom polisen skall utvecklas
Den 25 mars i år antog riksdagen regeringens
proposition om chefsförsörjningen inom po-
lisväsendet (prop. 1998/99:47). I propositionen
redovisas riktlinjer för hur rekryteringen och ut-
vecklingen av chefer inom polisväsendet skall
anpassas till kraven på polisväsendets behov av
chefskompetens. Där föreslås också att det be-
gränsande kravet på juridisk examen för högre
chefer skall tas bort. Justitieutskottet (bet.
1998/99:JuU18) underströk att det på lednings-
nivå inom polismyndigheterna skall finnas kvali-
ficerad allmänjuridisk kompetens och dessutom
på olika nivåer den specialistkompetens på det
juridiska området som verksamheten kräver.

Rikspolisstyrelsen har initierat försöksverk-
samheter på olika håll i landet och vidare utfor-
mat ett underlag för en principdiskussion om
den framtida rekryteringen och utvecklingen av
chefer inom polisen. Styrelsen föreslår ett system

där chefer kan rekryteras såväl internt som ex-
ternt. Styrelsen slår fast att det inte är möjligt att
i detalj ange de krav på kompetens som skall
ställas på alla chefsfunktioner eller hur rekryte-
ringen skall gå till. Därför bör polismyndighe-
terna åläggas att utarbeta personal- och kompe-
tensutvecklingsprogram med planer för
chefsrekrytering, chefsutveckling och karriär-
växling. Programmen skall ligga till grund för
myndigheternas planering och kan också sam-
manställas till en totalbild av chefsförsörjningen
inom polisväsendet.

Genom att många av de högre chefsbefatt-
ningarna tillsätts av Rikspolisstyrelsen skapas
förutsättningar för ett objektivt anställningsför-
farande där kraven kan bedömas lika och på en
jämn nivå. Rikspolisstyrelsen avser att följa upp
myndigheternas verksamhet på området inom
ramen för budget- och resultatdialogerna samt
genom inspektionsverksamheten.

Samlad kunskap om chefssituationen inom
polisen kommer att finnas hos Ledarskaps-
centrum, den särskilda enhet inom Rikspolissty-
relsen, som har byggts upp vid Polishögskolan
för att tillgodose behovet av kompetens på
chefsutvecklingsområdet inom polisväsendet.

Regeringen anser att Rikspolisstyrelsens ut-
gångspunkter när det gäller utvecklingen av
chefsfunktionen ligger väl i linje med de höga
krav som måste ställas på chefer inom polisvä-
sendet. Det är viktigt att det på lokal nivå, inom
varje polismyndighet, finns ett uttalat och tydligt
ansvar för chefsfrågorna. Flera polismyndigheter,
bl.a. myndigheterna i Skåne och Värmland, har
utformat egna chefsutvecklingsprogram med en
hög ambitionsnivå.

Ett lokalt ansvar för chefsförsörjningen förut-
sätter att myndigheterna, särskilt de mindre, kan
få stöd i det arbetet från central nivå. Likaså
måste det på central nivå finnas instrument för
att fortlöpande följa upp och analysera utveck-
lingen. Den avdelning som är under uppbyggnad
på Polishögskolan skapar förutsättningar för den
nödvändiga centrala kompetensen på området.

Regeringen avser att i regleringsbrevet uppdra
åt Rikspolisstyrelsen att redovisa hur chefsre-
kryteringen och chefsutvecklingen inom polisvä-
sendet utvecklas och att analysera behovet av
ytterligare åtgärder.

'•'Jämställdhet m.m.

Rikspolisstyrelsens ambitionen för polisväsendet
är att det skall finnas både kvinnor och män in-
om samtliga anställningskategorier och att

64

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

könsfördelningen inom alla kategorier skall bli
jämnare. Särskilda satsningar görs för att öka
antalet kvinnor i chefsställning samt för att ge
särskilt stöd till kvinnliga chefer.

Polisväsendet har under året genomfört un-
dersökningar om förekomsten av sexuella trakas-
serier mot kvinnligt anställda, såväl civilanställda
som poliser. Rikspolisstyrelsen arbetar med ett
handlingsprogram mot sexuella trakasserier.

* Komplement till polisen i glesbygd

Stora delar av vårt land är så glest befolkade att
det i realiteten saknas förutsättningar för att där
upprätthålla en polisiär närvaro av samma slag
som i tätorterna. Det är enligt regeringens me-
ning nödvändigt att förutsättningslöst pröva oli-
ka möjligheter att komplettera polisens insatser i
sådana områden och vid särskilda tillfällen även i
tätare bebyggelse.

Rikspolisstyrelsen har på regeringens uppdrag
beskrivit förutsättningarna för att ta andra myn-
digheter eller icke polisutbildade personer i an-
språk för uppgifter som normalt utförs av polis.
Styrelsen redogör för de nuvarande förhållande-
na på området. När det gäller den framtida ut-
vecklingen framhåller Rikspolisstyrelsen att ett
system som skulle kunna betecknas som en re-
servpolis bör övervägas som ett komplement till
den befintliga polisorganisationen, särskilt i gles-
bygdsområden. Ett sådant system skulle kunna
bygga på den befintliga beredskapspolisorgani-
sationen. Aven andra lösningar bör prövas. En
möjlighet kan t. ex. vara att fjällräddarna får yt-
terligare uppgifter av polisiär art i fjällområdet.

Efter beredning inom Regeringskansliet avser
regeringen att ta ställning i frågan under år 2000.

4.6.7 Informationsteknik (IT)

* Modem informationsteknik skall hjälpa till att
göra polisen effektivare

Som ett led i rationaliseringsarbetet behöver po-
lisen utnyttja de möjligheter som ny teknik er-
bjuder. Verksamheten kan på så sätt bli bättre
och effektivare. Utvecklingen av IT-system syf-
tar till att förbättra och effektivisera såväl kärn-
verksamheten som administration och resultat-
redovisning.

Den 1 april år 1999 infördes en ny lagstiftning
om polisens register. Syftet har varit att anpassa
lagstiftningen till den nya informationstekniken.
Polisens arbete effektiviseras samtidigt som
skyddet för enskildas integritet ligger på en hög

nivå. Enskildas möjligheter till insyn och kon-
troll i Säkerhetspolisens register förstärks genom
lättnader i sekretessen. Polisdatalagen innehåller
dels allmänna bestämmelser om polisens befatt-
ning med personuppgifter, dels särskilda be-
stämmelser om register. De särskilda bestämmel-
serna gäller kriminalunderrättelseregister, DNA-
register, fingeravtrycks- och signalementsregister
samt SÄPO-registret.

* Ett omfattande utvecklingsarbete
Rikspolisstyrelsen har redovisat de åtgärder som
vidtagits för att påskynda utvecklingen av nya
IT-system som behövs för att rationalisera verk-
samheten. Styrelsen har också redovisat kostna-
der för IT-utvecklingen och gjort en bedömning
av den rationaliseringseffekt som uppnåtts.

Den första etappen i etableringen av en för
polisväsendet gemensam modern IT-miljö av-
slutades år 1998. Den nya kommunikationslös-
ningen DART har skapat bättre förutsättningar
för en effektiv kommunikation och rationell
drift. Likaså har den nya basarbetsplatsen, som
innebär att alla arbetsplatser inom polisväsendet
kommer att vara lika, medfört att spridningen av
nya system förenklats avsevärt. En första etapp
av DurTvå, ett stöd för förundersökningsproces-
sen, är färdigställd och under senare delen av
1998 påbörjades arbetet med etapp två, som är
ett stöd för tvångsmedelshanteringen.

Rutiner har också utvecklats för elektronisk
överföring av uppgifter från polisens anmäl-
ningsregister RAR till åklagarnas ärendehante-
ringssystem Brådis, vilket innebär en avsevärd
förenkling av åklagarväsendets kansliarbete.

Under 1997 upphandlades ett nytt stödsystem
för polisväsendets kommunikationscentraler.
Efter tester har systemet tagits i provdrift vid
Polismyndigheten i Västmanlands län. Det
kompletta systemet (med bl a telefoni- och ra-
diointegration) kommer att provas vid Polis-
myndigheten i Västra Götaland under 1999.

Rikspolisstyrelsen ansvarar för alla förberedel-
ser och åtgärder som är förenade med den ope-
rativa anslutningen till Schengensamarbetet, även
teknikfrågorna. I december 1998 avslutades upp-
handlingen av Nationella Schengen Information
Systems (NSIS). Sverige har de övriga nordiska
ländernas uppdrag att leda och samordna arbetet
med anpassning och driftsättning av den upp-
handlade produkten.

Kostnaden för nyutveckling och vidareut-
veckling av IT-system som är gemensamma för
polisväsendet uppgick enligt Rikspolisstyrelsen

65

3 Riksdagen 1999/2000. I saml. Nrl. Uo4-8

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

år 1998 till 171 miljoner kronor. Spridningen av
DART har medfört vissa rationaliseringsvinster.
Eftersom inga nya system i övrigt har driftsatts
för kontinuerlig drift har inga ytterligare rationa-
liseringsvinster uppnåtts.

Regeringen har fattat beslut om utveckling av
nya register för misstanke- och belastningsupp-
gifter. Till grund för beslutet låg krav på skydd
för enskildas integritet, högre rationalitet och
bättre förutsättningar för ett smidigt samarbete
mellan myndigheterna inom rättsväsendet. Un-
der 1998 försenades utvecklingen av registren
och de har inte, som planerats, kunnat tas i bruk
under första halvåret 1999. Projektorganisatio-
nen har nu omorganiserats och beslut har fattats
att befintliga system skall millenniesäkras. Riks-
polisstyrelsens målsättning är emellertid att de
nya systemen skall kunna tas i bruk före årsskif-
tet.

Modern informationsteknik kan hjälpa till att
utveckla verksamheten också när det gäller
brottsutredningar. Det är därför glädjande att
DurTvå har utvecklats planenligt eftersom det
systemet syftar till att effektivisera utredningsar-
betet genom att förkorta handläggningstiderna.
Det är nu viktigt att de återstående etapperna ut-
vecklas på samma sätt.

• Ett gemensamt system för mobil kommunikation
Inom Regeringskansliet bereds för närvarande
utredningens betänkande Ett tryggare Sverige,
Ett gemensamt system för mobil kommunika-
tion (SOU 1998:143). Utredningen har föresla-
git att ett landstäckande gemensamt radiosystem
baserat på TETRA-standard införs i landet och
att följande myndigheter skall delta i ett sådant
gemensamt nät:

•   Ordning och säkerhet (polis och tull)

•   Räddningstjänst (kommunal och statlig)

•   Hälso- och sjukvård (landstingen)

•   Försvarsmakten (för samverkan med civila
myndigheter)

•   Alarmeringen (SOS Alarm)

Dessutom föreslår utredningen att även övriga
samhällsviktiga verksamheter, som har uppgifter
under höjd beredskap och under svåra påfrest-
ningar i fred, bör delta i det gemensamma nätet.
Utredningen gör bedömningen att det är viktigt
att beslut i frågan fattas inom kort, eftersom det
förutses ta lång tid innan det nya systemet kan
tas i operativ drift.

Betänkandet har remissbehandlats och bereds
för närvarande inom Regeringskansliet.

4.6.8 Säkerhetspolisen och
Registernämnden

* Säkerhetspolisens verksamhet skall vara så öppen
som möjligt

Möjligheten till insyn i Säkerhetspolisens verk-
samhet har ökat. Den hemliga förordning som i
vissa delar styrt Säkerhetspolisens registreringar
har upphävts och ersatts av polisdatalagen
(1998:662) som trädde i kraft den 1 april 1999.
Samtidigt upphävdes den absoluta sekretess som
tidigare gällt för bl.a. innehållet i Säkerhetspoli-
sens register. Numera råder en presumtion för
sekretess om inte tillräckligt starka skäl kan an-
föras för motsatsen. Förändringen innebär att
det för första gången har blivit möjligt för en-
skilda att ta del av bl.a. sådana historiska uppgif-
ter som i dag saknar betydelse för Säkerhetspoli-
sens verksamhet.

Säkerhetspolisens strävan att redovisa sin
verksamhet på ett så öppet sätt som möjligt har
fortsatt. I sin öppna verksamhetsberättelse för

1998 har Säkerhetspolisen för första gången läm-
nat ut uppgifter om antalet anställda och dess-
utom visas en organisationstablå.

Registernämnden konstaterade i sin verksam-
hetsberättelse för år 1998 och fram till den 1 april

1999 att det inte fanns anledning till anmärk-
ningar mot Säkerhetspolisens sätt att sköta sina
registreringar i SAPO-registret.

Registernämnden redovisade i december 1998
ett regeringsuppdrag från november 1997 att un-
dersöka vissa frågor om hanteringen av person-
uppgifter i samband med personalkontroll enligt
1969 års personalkontrollkungörelse. Uppdraget
kunde dock inte fullföljas helt. Nämnden fick
därför i mars 1999 i uppdrag att utreda vilka som
har drabbats i sina anställningsförhållanden på
grund av att uppgifter ur Säkerhetspolisens re-
gister har lämnats ut och vilken skada de har lidit.
Uppdraget skall redovisas senast den 31 maj

2000.

Som framgått kommer Registernämndens
framtida verksamhet att behandlas av utredning-
en om en central kraftsamling i kampen mot den
organiserade brottsligheten.

Regeringen beslutade i mars 1999 att tillsätta
en kommission för granskning av de svenska sä-
kerhetstjänsternas författningsskyddande verk-
samhet. Syftet med kommissionen är att den

66

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

skall kartlägga och granska den författnings-
skyddande verksamhet som de svenska säker-
hetstjänsterna bedrivit när det gäller hot som
härrör ur inrikes förhållanden. Uppdraget är av-
sett att resultera i ett samlat, uttömmande och
definitivt klarläggande av säkerhetstjänsternas
inrikes verksamhet. Utredningsarbetet skall re-
dovisas till regeringen senast den 31 augusti

2001.

4.6.9 Nationella insatsstyrkan

I juni 1999 överlämnade Rikspolisstyrelsen till
regeringen en rapport (Ju 1999/3116) som be-
handlar vissa frågor om beredskapsstyrkan. Sty-
relsen fastslår att det även fortsättningsvis bör
finnas en polisiär styrka med uppgift att bekäm-
pa terroraktioner och att styrkans verksamhets-
område bör vidgas. Den nuvarande begränsning-
en till enbart terroraktioner har enligt
Rikspolisstyrelsen medfört betydande tillämp-
ningsproblem. Styrelsen föreslår därför att styr-
kan skall kunna sättas in i sådana fall där en polis-
operativ bedömning visar att det är lämpligt på
grund av de särskilda kunskaper som styrkans
personal har. Någon formell begränsning av
styrkans verksamhetsområde bör enligt styrelsen
inte finnas.

Styrkan bör enligt Rikspolisstyrelsens förslag
även i fortsättningen ha organisatorisk hemvist
vid Polismyndigheten i Stockholms län. Inom
polismyndigheten skall styrkan ha en särställning
som innebär att den får arbeta sammanhållet, att
den har en särskild budget och att den har en
handlingsplan. Handlingsplanen bör enligt för-
slaget ange bl.a. vilken utrustning som måste fin-
nas tillgänglig för att styrkan skall kunna fullgöra
sin huvuduppgift. Handlingsplanen skall också
följas upp med en årlig verksamhetsberättelse.
Rikspolissstyrelsen skall enligt förslaget ta ett
fastare grepp om verksamheten än tidigare.

Enligt förslaget bör det inte krävas något be-
slut av Rikspolisstyrelsen för att styrkan skall
kunna tas i anspråk. En sådan prövning bör en-
ligt styrelsen kunna göras av Polismyndigheten i
Stockholms län på det sätt som vid interna eller
externa förstärkningsrörelser av t.ex. piketen.
För att betona att styrkan är en nationell resurs
bör den kallas Nationella insatsstyrkan. Samtliga
länspolismästare har enligt rapporten ställt sig
bakom styrelsens förslag.

Regeringen och även justitieutskottet har tidi-
gare understrukit att beredskapsstyrkans integ-

ration med piketen vid stockholmspolisen inte
fick resultera i att den mycket höga kompetens
som finns samlad inom beredskapsstyrkan tun-
nades ut (prop. 1996/97:1 och JuU 96/97:1 s 25).

Enligt regeringens bedömning har förutsätt-
ningarna för att bibehålla beredskapsstyrkans
kompetens försämrats efter integrationen. Det är
tydligt att de formella begränsningar som i dag
finns beträffande styrkans verksamhetsområde är
mindre lämpliga. De förslag som Rikspolisstyrel-
sen nu har lämnat bör ge goda förutsättningar
för en gynnsam utveckling av styrkans fortsatta
verksamhet. Regeringen avser därför att under
hösten 1999 genomföra de förordningsändringar
som behövs för att Rikspolisstyrelsens förslag
skall kunna genomföras.

Regeringen noterar att Rikspolisstyrelsen har
för avsikt att, efter samråd med Polismyndighe-
ten i Stockholms län, se över de föreskrifter och
allmänna råd som finns för styrkans verksamhet.
Vidare avser Rikspolisstyrelsen att informera po-
lismyndigheterna om den särskilda kompetens
som finns vid styrkan och bevaka att myndighe-
terna inte av ekonomiska skäl avhåller sig från att
använda styrkan. Regeringen har också inhämtat
att Rikspolisstyrelsen avser att göra en särskild
utvärdering av styrkans verksamhet när en tid
förflutit efter det att de föreslagna ändringarna
har genomförts.

4.6.10 Beredskapspoliser

Beredskapspolisen består av totalförsvars-
pliktiga som är krigsplacerade med civilplikt vid
en polismyndighet. Verksamheten regleras ge-
nom lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt och
förordningen (1986:616) om beredskapspolisen.
Beredskapspolis har hittills fått kallas in under
höjd beredskap eller när Regeringen beslutat att
det behövs för Sveriges försvarsberedskap. Be-
redskapspolisen skall framför allt delta i poli-
sverksamhet som har anknytning till befolk-
ningsskydd och räddningstjänst.

Regeringen har nu (SFS 1999:726) öppnat
möjligheten att använda beredskapspoliser även
när det inte är höjd beredskap eller behövs för
Sveriges försvarsberedskap. Beredskapspoliser
som ingått avtal med Rikspolisstyrelsen om så-
dan tjänstgöring kan kallas in till polismyndig-
heterna då samhället utsatts för eller riskerar att
utsättas för särskilt svåra och påfrestande situa-
tioner från ordnings- och säkerhetssynpunkt.

67

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Regeringen beslutar på framställning av Riks-
polisstyrelsen när beredskapspolisema skall få
kallas in. Begreppet ”särskilt svår och påfrestande
situation” är avsett att täcka de situationer som
ansetts utgöra svår påfrestning på samhället i
fred. Detta begrepp finns analyserat i proposition
Beredskap mot svåra påfrestningar på samhället i
fred (prop, 1996/97:11) och i departementspro-
memoria Skyldigheter och befogenheter vid svå-
ra påfrestningar på samhället i fred (Ds 1998:38)

De situationer där det kan bli aktuellt att kalla
in beredskapspolisema är framför allt sådana som
medför allvarliga störningar i viktiga samhälls-
funktioner och därmed fara för många männi-
skors liv, personliga säkerhet eller hälsa eller fara
för mycket omfattande skador på miljön eller
egendom. Förändringarna träder i kraft den 1
oktober 1999 och är en del i regeringens arbete
med beredskapen inför tusenårsskiftet.

4.6.11 Poliser i fredsfrämjande insatser

'•'Rikspolisstyrelsen tar över huvudmannaskapet för
polispersonal som tjänstgör i internationella freds-
främjande insatser

I december 1996 beslutade regeringen att tillkalla
en särskild utredare med uppdrag att lämna för-
slag till riktlinjer för insatser med civilpoliser i
internationell verksamhet (Civilpolis-
utredningen). Utredaren skulle bl.a. bedöma den
framtida internationella efterfrågan av svenskt
deltagande i insatser med civila poliser samt läm-
na förslag på hur verksamheten med svenska ci-
vilpolisinsatser kan organiseras och administre-
ras. I betänkandet Polis i fredens tjänst (SOU
1997:104) föreslog utredaren bl.a. att huvud-
mannaskapet för polispersonal i internationell
fredsfrämjande verksamhet skall överföras från
Försvarsmakten till Rikspolisstyrelsen samt att
det vid Rikspolisstyrelsen skall tillskapas en Poli-
sens utlandsstyrka för vilken anställningsvillko-
ren är likartade dem som gäller för personal i ut-
landsstyrkan inom Försvarsmakten.

I Sverige saknas enligt utredningen för närva-
rande ett samlat ansvar för den internationella
polisiära verksamheten. Varken Rikspolisstyrel-
sen eller Försvarsmakten har uttryckligen tillde-
lats ett sådant ansvar. Den nuvarande ordningen
innebär istället att Rikspolisstyrelsen utför re-
kryteringen utan formellt uppdrag och att Förs-
varsmakten ansvarar genom Försvarets interna-
tionella kommando (Swedint) för utbildning, ut-
rustning och administration av poliserna under

den tid de ingår i utlandsstyrkan inom Försvars-
makten. Även om samarbetet myndigheterna
emellan fungerar väl medför det nuvarande sys-
temet nackdelar. De osäkra ansvarsförhållandena
hindrar långsiktig planering och metodutveck-
ling av internationella polisinsatser i fredsfräm-
jande verksamhet. Syftet med de föreslagna änd-
ringarna är att åstadkomma en effektivare
organisation för internationella polisinsatser utan
att förlora de fördelar som det nuvarande syste-
met erbjuder. Förändringarna skall också ses i
ljuset av att efterfrågan på poliser i sådan tjänst
bedöms öka de närmaste åren. Insatser med poli-
ser kommer då i ökad utsträckning att ingå som
en del i humanitärt stöd och utvecklingsbistånd i
samband med återskapande eller uppbyggnad av
rättsväsendet i ett konfliktområde.

Utredningen anger vidare bl.a. följande skäl
för sina förslag. Frågor om utveckling av civilpo-
lisverksamheten när det gäller metod- och dok-
trinfrågor kan förväntas drivas med större kraft
om uppgiften läggs på Rikspolisstyrelsen. Perso-
nalfrågor under utlandsvistelsen kommer att
kunna hanteras på ett bättre sätt och polisernas
erfarenhet av utlandstjänstgöringen kommer att
kunna utnyttjas bättre och mer systematiskt in-
om polisorganisationen. Den polisinriktade spe-
cialutbildningen inför uppdragen kan på ett bätt-
re sätt än hittills utformas för att passa just den
verksamhet i vilken polismannen skall delta. Ut-
redningen betonar också vikten av att ta tillvara
de fördelar som finns i det nuvarande systemet.
Dit hör särskilt den till stor del sammanhållna
utbildningen av militär och polisiär personal, det
goda samarbetet mellan Rikspolisstyrelsen och
Försvarsmakten, det effektiva utnyttjandet av
Försvarsmaktens samlade resurser för transpor-
ter samt förrådshållnings- och utrustningsfrågor.

Förslaget har remissbehandlats. Remissytt-
randena finns tillgängliga i Utrikesdepartemen-
tets arkiv, (dossier HP 48 N/Allmän t). Statens
räddningsverk, Rikspolisstyrelsen, polismyndig-
heterna i Stockholms, Västernorrlands, Norr-
bottens, Skåne, Göteborgs- och Bohus län,
Svenska Ambassaden i Sarajevo, SIDA, För-
svarshögsskolan samt FOA har i yttranden ut-
tryckt sig positiva till förslaget att Rikspolissty-
relsen övertar huvudmannaskapet.

Försvarsmakten, Röda Korset och den sär-
skilde utredaren vid Försvarsdepartementet av
utbildning för internationella insatser har i ytt-
rande ansett att Försvarsmakten bör kvarstå som
huvudman. Röda Korset och utredaren har vida-
re ansett att frågan bör utredas i särskild ordning.

68

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Övriga remissinstanser som svarat har inte
kommenterat denna fråga.

Genomförande

Regeringen har i budgetpropositionen för 1999
uttalat sig positivt för den av utredningen före-
slagna ordningen. Regeringen har nu för avsikt
att genomföra den föreslagna förändringen som
innebär att Rikspolisstyrelsen övertar huvud-
mannaansvaret för poliser i fredsfrämjande tjänst
och att det inrättas en Polisens utlandsstyrka.
Den tjänstgöring som avses är även fortsätt-
ningsvis sådan som innebär att poliser inom ra-
men för ett fredsfrämjande uppdrag i Förenta
Nationernas (FN), Organisationen för säkerhet
och samarbete i Europa (OSSE) eller annan in-
ternationell organisations regi sänds ut till ett
konfliktområde för att där utföra sådant polisar-
bete som följer av mandatet för den aktuella in-
satsen. I Polisens utlandsstyrka kommer det i
princip bara att tjänstgöra erfaren svensk polis-
personal som redan är anställd inom Polisväsen-
det.

Ett beslut att föra över huvudmannaskapet
från Försvarsmakten till Rikspolisstyrelsen
kommer i korthet att innebära att den senare
myndigheten får ett samlat nationellt ansvar för
all internationell polisiär verksamhet som rekry-
tering, utbildning, arbetsgivaransvar under ut-
landstjänstgöring, metod- och doktrinutveckling
samt personalvård efter hemkomsten.

Med anledning av de föreslagna förändringar-
na lägger regeringen nu fram förslag till vissa
ändringar i brottsbalken och i lagen (1999:568)
om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten. Dessa
frågor behandlas i det följande.

De organisatoriska förändringarna genomförs
i nära samverkan mellan Rikspolisstyrelsen och
Försvarsmakten. Diskussioner om den praktiska
utformningen av dessa förändringar har redan
inletts. Bland annat har resursfrågan diskuterats.
Sedan en tid har en polisman stationerats vid
Swedint med uppgift att följa utbildningsutveck-
lingen och tillförsäkra en fortsatt god samverkan
mellan myndigheterna på detta område.

Rikspolisstyrelsen har vidare förberett de or-
ganisatoriska frågorna genom att överväga lös-
ningar på hur den nya organisationen skall passas
in. Rikspolisstyrelsen avser att föra samman an-
svaret för all utlandsverksamhet till en särskild
enhet vid Rikskriminalpolisen. Enheten kommer
att vara indelad i tre delar, en med ansvar för så-
dana fredsfrämjande uppdrag som kommer att
utföras av Polisens utlandsstyrka, en för bilate-

rala uppdrag av biståndskaraktär och en som an-
svarar för frågor som rör utlandsstationerade po-
lissambandsmän.

Inom enheten kommer vidare att handläggas
alla frågor som rör planering, rekrytering, ut-
bildning, utrustning samt psykosocialt stöd till
dessa poliser före, under och efter uppdraget.
Enheten kommer att ansvara för den logistiska
samverkan med Swedint, för verksamhetsut-
veckling samt för doktrin- och metodfrågor. Vid
rikskriminalpolisen finns redan idag en dygnet-
runtbemannad sambandscentral som bland annat
har s.k. missionsuppföljande uppgifter.

* Finansiering

Reformen beräknas inte medföra ökade kostna-
der totalt sett. Kostnaderna för personal på in-
ternationella uppdrag täcks av de särskilda medel
som redan finns avsatta för internationella freds-
bevarande insatser, den s.k. missionsbudgeten.
Regeringen anser att en resursöverföring om
1 200 000 kronor bör ske mellan Försvarsmakten
och Rikspolisstyrelsen för att täcka Rikspolissty-
relsens kostnader för själva administrationen.
Regeringen har beräknat medel för anslaget Al
Förbandsverksamhet och beredskap m.m. i en-
lighet med detta (se avsnitt 4.8). Övriga kostna-
der för Rikspolisstyrelsen skall finansieras inom
de ramar som polisorganisationen disponerar.

4.7 Förslag till lag om ändring i
brottsbalken m.m.

Regeringens förslag: Svensk domstol skall vara
oinskränkt behörig att döma enligt svensk lag för
alla slags brott som har begåtts utom riket av en
person som tillhör Polisens utlandsstyrka. För
ett brott som begåtts utomlands av en sådan per-
son skall också åtal kunna väckas här i landet
utan föregående åtalsförordnande. Bestämmel-
serna i 2 och 5-12 §§ i lagen (1999:568) om ut-
landsstyrkan i Försvarsmakten skall gälla också
för den som tjänstgör utomlands i Polisens ut-
landsstyrka.

Ärendet och dess beredning

I betänkandet Polis i fredens tjänst (SOU
1997:104) föreslås inrättandet av en Polisens ut-

69

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

landsstyrka. I detta sammanhang behandlas ock-
så behovet av de nu aktuella ändringarna i
brottsbalken men utan lagförslag. Betänkandet
har remitterats. De nu aktuella lagförslagen har
arbetats fram inom Regeringskansliet och beretts
med de närmast berörda myndigheterna, dvs.
Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten och Riks-
åklagaren. Försvarsmakten anser bl.a. att ett
lämpligare alternativ än att ändra lagen
(1999:568) om utlandsstyrkan inom Försvar-
smakten skulle kunna vara att stifta en ny lag för
polisens utlandsstyrka, som i sin tur kan hänvisa
till tillämpliga paragrafer i lagen om utlandsstyr-
kan inom Försvarsmakten. Övriga myndigheter
har lämnat förslagen utan erinran.

Lagrådet

Regeringen har inte bedömt det nödvändigt att
höra Lagrådet i detta ärende. Syftet med att ge-
nomföra den reform som föreslagits av civilpo-
lisutredningen är att flytta det rättsliga och ad-
ministrativa huvudmannaskapet för interna-
tionella fredsfrämjande polisinsatser från För-
svarsmakten till polisväsendet. De föreslagna lag-
ändringarna innebär därför ingen saklig ändring
av enskildas rättsställning utan följer av ändringar
i den rent organisatoriska hemvisten för den per-
sonkategori som kommer att tjänstgöra utom-
lands i Polisens utlandsstyrka. Dessa har tidigare
varit anställda i utlandsstyrkan inom Försvar-
smakten och har då omfattas av de regler som nu
föreslås gälla även för Polisens utlandsstyrka.
Regeringen gör därför bedömningen att ärendets
beskaffenhet gör att lagrådets hörande skulle
sakna betydelse.

Nuvarande ordning

För brott som har begåtts utomlands skall dömas
efter svensk lag och av svensk domstol om gär-
ningsmannen är svensk eller har hemvist här eller
av utlänning som inte har hemvist här, men som
efter brottet har blivit svensk medborgare eller
har tagit hemvist i riket. Samma sak gäller för
medborgare i ett annat nordiskt land som finns
här i riket eller av annan utlänning som finns här
om det på brottet kan följa fängelse i mer än sex
månader enligt svensk lag. Det nu sagda är för-
knippat med villkoret att gärningen i princip
skall vara straffbar på gärningsorten och att
strängare påföljd inte kan utdömas här än vad

som följer av gärningsortens lag. Detta följer av 2
kap. 2 § brottsbalken. För vissa särskilda brotts-
platser, personkategorier eller gärningstyper eller
om brottet har riktat sig mot särskilt angivna
svenska intressen eller är särskilt grovt kan dock
enligt 2 kap. 3 § brottsbalken dömas enligt
svensk lag även om kravet på straffbarhet på gär-
ningsorten inte är uppfyllt eller dömas till en
strängare påföljd än vad gärningsortens lag före-
skriver. Exempel härpå är när ett brott har be-
gåtts på ett svenskt fartyg eller flygplan eller om
brottet har begåtts i tjänsten av befälhavaren eller
en besättningsman. Bestämmelsen gäller också
om brottet har begåtts t.ex. av någon som tillhör
försvarsmakten när en avdelning befunnit sig ut-
omlands.

Bestämmelsen i 2 kap. 3 § brottsbalken gäller
också om brottet har begåtts vid tjänstgöring ut-
omlands av någon som är anställd i utlandsstyr-
kan inom Försvarsmakten. Eftersom alla poliser
som tjänstgör i fredsfrämjande tjänst utomlands
för närvarande är anställda i utlandsstyrkan inom
Försvarsmakten tillämpas denna regel på dem.

Vad gäller åtal för brott som har begåtts ut-
omlands föreskrivs i 2 kap. 5 § andra stycket
brottsbalken att det krävs ett särskilt förordnan-
de från regeringen eller myndighet som rege-
ringen har bestämt för att få väcka åtal för ett så-
dant brott (åtalsförordnande). I vissa speciella
fall får dock åtal väckas utan åtalsförordnande.
Det gäller bl.a. om brottet har begåtts vid tjänst-
göring utomlands av någon som är anställd i ut-
landsstyrkan inom Försvarsmakten. Undantags-
regeln gäller alltså för de poliser som är anställda
i utlandsstyrkan.

För den som tjänstgör i internationell freds-
främjande verksamhet är risken att skadas och
invalidiseras högre än i många andra verksamhe-
ter. En särskild risk föreligger för allvarliga psy-
kiska skador. Den 1 juli 1999 trädde den nya la-
gen om utlandsstyrkan i Försvarsmakten i kraft
(prop. 1998/99:68, bet. 1998/99: FöU8, rskr.
1998/99:225, SFS 1999:568). Lagen innehåller
särskilda arbets- och socialrättsliga bestämmelser
för de anställda. Det socialrättsliga skyddet för
anställda i Försvarsmaktens utlandsstyrka har
förbättras och Försvarsmaktens ansvar för reha-
bilitering av personer som skadats under sin an-
ställning har förtydligats och förstärkts.

I lagens 2-5 §§ finns bestämmelser som rör
tillämpning av vissa lagar av skyddskaraktär. Ar-
betsmiljölagen (1977:1160) görs tillämplig främst
i de delar som närmare reglerar hur arbetsmiljön
skall vara beskaffad i olika hänseenden samt de

70

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

allmänna skyldigheter som gäller för arbetsgivare
och arbetstagare. En möjlighet att begränsa skyl-
digheten att tillämpa bestämmelserna har emel-
lertid gjorts med hänsyn till tjänstgöringsförhål-
landena på plats. Arbetstidslagen (1982:673)
samt vissa bestämmelser i semersterlagen
(1977:480) och lagen (1976:580) om anställ-
ningsskydd undantas från att vara tillämpliga. De
bestämmelser som avses här rör hur semesterle-
dighet skall förläggas samt skyldighet att lämna
besked om att tidsbegränsad anställning inte
kommer att fortsätta. Vidare skall vid tillämp-
ningen av lagen (1976:380) om arbetsskadeför-
säkring, om övervägande skäl talar för det, alla
skador som inträffar från det att den första fär-
den till tjänstgöringsplatsen påbörjas och till det
att den sista färden från tjänstgöringsplatsen av-
slutas anses som arbetsskada. Undantag görs här
för semester eller motsvarande ledighet som till-
bringas utom tjänstgöringslandet. De bevisregler
i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd
som är förmånligast för den enskilde skall tilläm-
pas vid prövning av om en anställd har drabbats
av en arbetsskada.

I lagens 6-11 §§ finns bestämmelser om reha-
biliteringsansvar och ersättning till anhöriga. Om
någon skadas under anställningen i utlandsstyr-
kan skall Försvarsmakten utreda rehabiliterings-
behovet, planera insatserna samt stödja och hjäl-
pa den skadade så att han eller hon får lämplig
arbetsträning eller utbildning. Försvarsmakten
skall också ekonomiskt bidra till en utbildning
som motiveras eller förlängs till följd av skadan.
Bidrag kan även utgå för andra särskilda rehabi-
literingsinsatser. Det sociala och arbetslivsinrik-
tade rehabiliteringsansvaret skall bestå under tre
år med möjlighet till förlängning med ytterligare
två år. Samarbete skall därvid äga rum med andra
berörda myndigheter. Slutligen kan anhöriga till
den som skadades få ersättning för vissa kostna-
der från Försvarsmakten. För en närmare redo-
görelse av lagen, se prop. 1998/99:68.

Särregleringen är motiverad av den speciella
hotbild som tjänstgöring i utlandsstyrkan med-
för. Bestämmelserna är tillämpliga också på den
polisiära personalen i Försvarsmaktens utlands-
styrka.

Skälen för regeringens förslag

Civilpolisutredningen har föreslagit att en Poli-
sens utlandsstyrka skall inrättas. De poliser som
sänds ut för fredsfrämjande uppdrag i FN:s eller

någon annan internationell organisations regi
kommer att tjänstgöra i denna styrka. De kom-
mer att inom ramen för ett fredsfrämjande upp-
drag sändas ut till ett konfliktområde för att där
utföra sådant polisarbete som följer av mandatet
för den aktuella insatsen. I enlighet med utred-
ningens resonemang är utgångspunkten att de
polisrådgivare som sänds ut i princip skall vara
obeväpnade och huvudsakligen ägna sig åt över-
vakande och rådgivande verksamhet och utbild-
ningsverksamhet i samverkan med den lokala
ordningsmakten på stationeringsorten. Av detta
följer att de som regel inte kommer att ha några
uppgifter som är förenade med någon rätt till
självständig tvångsmedelsanvändning eller lik-
nande, s.k. exekutiva befogenheter. Det rör sig
ändå inte om biståndsarbete, utan den utsända
polisstyrkan skall arbeta i nära samverkan med
insatsens eventuella militära del och i övrigt i en-
lighet med den fredsfrämjande insatsens upp-
drag. Frågan om en polisstyrkas beväpning och
eventuella exekutiva befogenheter avgörs ytterst
av hur uppdraget från FN eller någon annan in-
ternationell organisation är utformat. Det kan
alltså inte uteslutas att framtida uppdrag, liksom
det som nu pågår i Kosovo, kommer att vara av
den karaktären att beväpning krävs och att det är
förenat med s.k. exekutiva befogenheter.

Civilpolisutredningen tog i betänkandet vidare
upp frågan om vilken rättslig ställning de poliser
skall ha som skall tjänstgöra i den av utredningen
föreslagna Polisens utlandsstyrka. Utredningen
utgick från att dessa i princip skulle vara under-
kastade samma reglering som idag gäller för dem
som är anställda i utlandsstyrkan inom Försvars-
makten. Sålunda borde enligt utredningen Poli-
sens utlandsstyrka ha i stort sett samma reglering
vad gäller straffrättsligt ansvar, disciplinansvar,
arbetsrättslig ställning och i ersättningsfrågor
som gäller för utlandsstyrkan inom Försvars-
makten. I fråga om disciplinansvar kan övervägas
om lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom
totalförsvaret, m.m. även fortsättningsvis bör va-
ra tillämplig på den som tjänstgör utomlands i
Polisens utlandsstyrka. Skäl talar för detta, sär-
skilt den sändande statens ansvar för att upprätt-
hålla ordning och disciplin bland sina utsända
som är undandragna den mottagande statens
straffrätts- och ordningsuppehållande jurisdik-
tion. För en sådan ordning kan också tala att de
svenska poliserna kanske inte sällan kommer att
vara samförlagda med en svensk militär kontin-
gent som ingår i utlandsstyrkan inom Försvar-
makten. Å andra sidan kommer det i Polisens

71

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

utlandsstyrka i princip bara att tjänstgöra erfaren
svensk polispersonal. Behovet av att kunna an-
vända till exempel extra tjänst eller utegångsför-
bud som disciplinpåföljder för poliser som
tjänstgör i Polisens utlandsstyrka bedöms därför
vara försumbart. Därtill kommer att den lokale
FN-polischefen (Police Commissioner) har be-
fogenhet att vid misskötsamhet ta poliser ur
tjänst och ytterst att se till att de sänds hem. Mot
den bakgrunden bedöms det i varje fall för närva-
rande vara tillräckligt att poliserna i Polisens ut-
landsstyrka omfattas av polisens eget discipli-
nansvarssystem som grundas på lagen (1994:260)
om offentlig anställning. Aven om detta system
idag inte innehåller regler om omedelbara
tvångsingripanden mot vissa ordningsstörningar
måste det ändå bedömas i praktiken vara tillräck-
ligt för att upprätthålla ordning och disciplin
bland dem som tjänstgör i Polisens utlandsstyr-
ka. Det kan finnas anledning att återkomma till
frågan sedan en utvärdering av den föreslagna
ordningen gjorts.

Innan en truppstyrka eller en polisstyrka sänds
ut till ett mottagande land har FN eller annan
internationell organisation fattat beslut om ett
mandat för styrkan. I detta fastslås vilka uppgif-
ter och befogenheter den utsända styrkan har.
Mellan FN eller en annan internationell organi-
sation som sänder ut militär trupp eller poliser
och den mottagande staten ingås också en sär-
skild överenskommelse; en s.k. Status of Forces
Agreement (SOFA) om bl.a. den rättsliga ställ-
ningen för de i styrkan ingående personerna. Av
dessa instrument följer i regel att den utsända
personalen garanteras full immunitet mot den
mottagande statens jurisdiktion. Mot detta står
ett åtagande från den sändande staten eller sta-
terna att upprätthålla full jurisdiktion vad avser
brott och förseelser på mottagande stats område
som begåtts av någon som deltar i den utsända
styrkan. Hittills har alla insatser med poliser i
FN:s regi följt dessa regler och utgångspunkten
antas vara att det kommer att vara så även i fort-
sättningen.

Utlandsstyrkan inom Försvarsmakten och
Polisens utlandsstyrka består av olika personal-
kategorier med olika arbetsgivare. Det talar för
att det socialrättsliga skyddet för Polisens ut-
landsstyrka regleras särskilt. Det är angeläget att
förändringen av huvudmannaskapet kan ge-
nomföras nu och att den inte medför några för-
sämringar i detta skydd. Det är mot den bak-
grunden som regeringen föreslår att vissa
bestämmelser i lagen (1999:568) om utlandsstyr-

kan inom Försvarsmakten skall gälla Polisens
utlandsstyrka. Förslaget bör emellertid ses som
en övergångslösning. En utvärdering bör göras
med sikte på en särskild lagstiftning.

Förslag till lag om ändring i brottsbalken

Skälen för regeringens förslag: När en freds-
främjande insats beslutas av FN eller annan in-
ternationell organisation så följer av det regelverk
som brukar tillämpas att den utsändande staten
åtar sig att lagfora och bestraffa alla brott som
begås av personal i den utsända styrkan på den
mottagande statens område. Som framgått har
detta sin grund i att personalen garanteras full-
ständig immunitet mot den mottagande statens
straffrättsjurisdiktion. Detta gäller idag för per-
sonalen i utlandsstyrkan inom Försvarsmakten
där den polispersonal som hittills fullgjort upp-
drag av denna karaktär har varit anställd. När nu
Polisens utlandsstyrka inrättas och vissa uppgif-
ter därigenom flyttas från utlandsstyrkan inom
Försvarsmakten bör den nuvarande straffrättsli-
ga regleringen bibehållas. Detta sker genom ett
tillägg till bestämmelserna i 2 kap 3 § och 5 §
andra stycket brottsbalken som gör bestämmel-
serna tillämpliga också på den som tillhör Poli-
sens utlandsstyrka.

Förslag till lag om ändring i lagen (1999:568) om
utlandsstyrkan inom Försvarsmakten

Skälen för regeringens förslag: Genom lagen
(1999:568) om utlandsstyrkan i Försvarsmakten
infördes ett antal särregler på det arbetsrättsliga
och socialrättsliga området för de anställda i ut-
landsstyrkan. Den socialrättsliga delen, som av-
ser ersättnings- och rehabiliteringsfrågor, inne-
bär totalt sett ett förbättrat skydd för den som
skadas utomlands. Det är viktigt att det förbätt-
rade skyddet för poliser i fredsfrämjande tjänst
som införts genom den nya lagen inte försämras
när de i stället tjänstgör i Polisens utlandsstyrka.
De höga riskerna vid internationell fredsfräm-
jande verksamhet har motiverat särskilda sats-
ningar för dem som tjänstgör i sådan verksam-
het. Det motiveras också av att de frivilligt
utsätter sig för fara i sin tjänstgöring för att full-
följa Sveriges åtaganden till stöd för världsfreden.
Att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet
samt en god arbetsmiljö är viktigt också för Poli-
sens utlandsstyrka när den verkar utomlands.
Därför är det viktigt att bestämmelsen som rör
arbetsmiljölagen också blir tillämplig på Polisens

72

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

utlandsstyrka. Bestämmelserna i 2 och 5-12 §§ i
lagen (1999:568) om utlandsstyrkan i Försvar-
smakten bör därför gälla också för den som
tjänstgör utomlands i Polisens utlandsstyrka.
Däremot bedöms det inte finnas något behov av
att göra övriga bestämmelser i lagen tillämpliga
på den som tjänstgör i Polisens utlandsstyrka.
Som sagts är den verksamhet som avses även
fortsättningsvis begränsad till fredsfrämjande
uppdrag i FN:s eller någon annan internationell
organisations regi. Detta kommer också att
framgå av de bestämmelser som regeringen avser
att utfärda när den inrättar Polisens utlandsstyr-
ka, vilket planeras ske vid ingången av år 2000.
Vidare bör det särskilt beaktas att det i princip
bara kommer att vara redan anställd polisperso-
nal med lång erfarenhet som kommer i fråga för
tjänstgöring i Polisens utlandsstyrka. Deras
grundläggande anställningsförhållanden m.m.
kommer alltså att vara reglerade genom anställ-
ningen i Polisväsendet. Sammantaget görs be-
dömningen att det i praktiken inte torde finnas
något behov som för Polisens utlandsstyrka mo-
tiverar den särreglering på arbetsrättens område
som det här är frågan om.

Författningskommentar

Lag om ändring i brottsbalken

De föreslagna ändringarna i 2 kap. 3 och 5 §§
brottsbalken syftar till att göra bestämmelserna
tillämpliga på de som tillhör Polisens utlands-
styrka när de tjänstgör utomlands på samma sätt
som för dem som är anställda i utlandsstyrkan
inom Försvarsmakten.

Lag om ändring i lagen (1999:168) om utlands -
styrkan inom Försvarsmakten

Den nya paragrafen innebär att vissa bestämmel-
ser i lagen görs tillämpliga på den som tjänstgör
utomlands i Polisens utlandsstyrka. Någon för-
ändring i sak för de poliser som tjänstgör utom-
lands i fredsfrämjande tjänst innebär inte detta
förutom att Rikspolisstyrelsen i stället för För-
svarsmakten utövar det arbetsgivaransvar som
berörs i lagens bestämmelser. Som ovan nämnts
kommer i princip bara redan anställd polisperso-
nal att komma ifråga för tjänstgöring i Polisens
utlandsstyrka. Att bestämmelserna föreslås bli
tillämpliga bara i de delar som gäller vid tjänstgö-
ring utomlands innebär att de särregler som gäl-
ler på det socialrättsliga området inte görs till-
lämpliga på den som tillhör Polisens utlands-

styrka under den tid som förberedelser och ef-
terarbete pågår i Sverige. Skälet för detta är att
deras grundläggande anställningsförhållanden
m.m. normalt sett är reglerade genom anställ-
ningen i polisväsendet. Särregleringen är ytterst
motiverad av den speciella hotbild som tjänstgö-
ring i ett konfliktområde medför. Däremot
kommer bestämmelserna att vara tillämpliga när
det gäller arbetsgivarens skyldigheter i hemlandet
vid rehabilitering m.m. efter en skada som upp-
stått under utlandstjänstgöring.

4.8    Anslag

Al     Polisorganisationen

Tabell 4.6 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

10 759 988

Anslags-
sparande

38 797

1998

Utfall

1999

Anslag

11 460 196

Utgifts-
prognos

11 119 000

2000

Förslag

11 506 881

2001

Beräknat

11 686 514 1

2002

Beräknat

11 863 719 2

1 Motsvarar 11 516 881 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 11 516 881 tkr i 2000 års prisnivå.

Vid ingången av år 1998 hade polisorganisatio-
nen utnyttjat anslagskrediten med knappt 219
miljoner kronor. Polisorganisationens anslag
uppgick år 1998 till 11 018 miljoner kronor. För-
brukningen under året uppgick till 10 760 miljo-
ner kronor. Vid utgången av år 1998 hade polisen
således byggt upp ett anslagssparande om knappt
39 miljoner kronor. Prognosen för år 1999 visar
att förbrukningen kommer att ligga lägre än to-
talt tilldelade medel. Sammantaget betyder det
att polisens ekonomiska situation vid utgången
av år 1999 generellt kommer att vara i balans. De
ekonomiska problemen från tidigare år vid vissa
myndigheter, framför allt i Stockholm, kvarstår.

Regeringens överväganden

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Polisens avgiftsbelagda verksamhet omfattar
framför allt stämningsmannadelgivning, pass-
hantering och tillståndsgivning. Avgifterna för
passhanteringen och tillståndsgivningen skall le-

73

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

vereras in till staten på inkomsttitel i statsbud-
geten. Avgifterna för år 2000 beräknas uppgå till
ca 213 miljoner kronor. Utöver detta kommer
polisen enligt gällande prognos att leverera av-
giftsintäkter för bötesmedel m.m. med ca 291
miljoner kronor till inkomsttitel i statsbudgeten.

Polisen disponerar inkomsterna från stäm-
ningsmannadelgivningen. Vidare får polisen dis-
ponera avgiftsinkomster från Ekobrottsmyndig-
heten, Statens kriminaltekniska laboratorium och
Polishögskolan samt för kontorsservice och and-
ra liknande tjänster till andra myndigheter i och
kring kvarteret Kronoberg i Stockholm. Polisen
disponerar också inkomster från Vägverket för
kvalitetskontroll av trafiken och liknande upp-
gifter. Sammanlagt beräknas polisen disponera
avgiftsinkomster om ca 396 miljoner kronor år
2000, inklusive avgiftsinkomster enligt 4 och 15
§§ avgiftsförordningen (1992:191).

Tabell 4.7 Avgiftsbelagd verksamhet

Miljoner kronor

Offentligrättslig verk-
samhet

Intäkter till inkomst-
titel (som inte får
disponeras)

Intäkter som får dis-
poneras

Utfall 1998

498,3

404,7

Prognos 1999

516,0

396,8

Budget 2000

503,8

395,8

Slutsatser

Regeringens bedömning av polisväsendets verk-
samhet redovisas i avsnitt 4.3.11. Stora ansträng-
ningar har under de senaste åren gjorts för att
anpassa polisens verksamhet till de ekonomiska
förutsättningarna. Under 1998 har polisens eko-
nomi åter kommit i balans. Enligt gällande prog-
noser kommer polisens ekonomi att vara i balans
även under 1999. För att klara ekonomin och
verksamheten behöver polisen med oförminskad
kraft fortsätta att effektivisera och modernisera
verksamheten.

I enlighet med 1999 års budgetproposition
(prop. 1998/99:1, utg.omr. 4, bet. 1998/99:JuUl,
rskr. 1998/99:80) tillförs polisorganisationen yt-
terligare 905 miljoner kronor fram till och med
år 2001. För år 1999 är ökningen 405 miljoner
kronor. I det beloppet ingår en engångsvis för-
stärkning på 200 miljoner kronor till polisen i
storstäderna. Av dessa medel har Rikspolisstyrel-
sen hittills villkorsvis fördelat 102 miljoner kro-
nor till Polismyndigheten i Stockholms län, 58
miljoner kronor till Polismyndigheten i Västra

Götaland, 13,3 till Polismyndigheten i Skåne
samt 6,7 miljoner kronor till Rikskriminalpoli-
sen. 20 miljoner kronor är ännu ofördelade.

Regeringen gör bedömningen att tidigare års
resursförstärkningar tillsammans med den bevil-
jade anslagskrediten i stort sett täcker behoven
för det kommande budgetåret. Regeringen anser
dock att polisens anslag för år 2000 skall höjas
med 21 miljoner kronor från den ramhöjning på
150 miljoner kronor för rättsväsendet som avise-
rades i 1999 års ekonomiska vårproposition. Re-
surstillskottet skall bl.a. användas till den nya
polisutbildningen i Umeå och den särskilda sats-
ningen på bekämpning av miljöbrott. Genom re-
surstillskottet kan polisen behålla en del av de
ekoutredare som enligt planerna skulle ha över-
gått till Ekobrottsmyndigheten. Från och med år
2001 skall anslagsramen höjas med ytterligare 5
miljoner kronor.

Vidare skall polisens anslagsram höjas med 5
miljoner kronor i enlighet med proposition
1998/99:134 Vissa alkoholfrågor m.m. Samtidigt
minskas det nionde utgiftsområdets anslag Bil
Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder med

2,5 miljoner kronor. Utgiftsområde 4 tillförs
därutöver 2,5 miljoner kronor.

Till följd av att Ekobrottsmyndighetens verk-
samhetsområde utvidgats med Hallands och
Gotlands län minskas polisens anslag med 2,22
miljoner kronor, vilket motsvarar kostnaden för
den personal som Ekobrottsmyndigheten tar
över från polisen. Samtidigt höjs anslaget Bl
Ekobrottsmyndigheten med motsvarande be-
lopp (se avsnitt 5.6 och avsnittet om tilläggsbud-
get i volym 1).

Utöver de nu nämnda satsningarna justeras
polisens anslagsram upp med 3,5 miljoner kronor
för att täcka kostnader för centrala funktioner i
Schengens informationssystem. Samtidigt mins-
kas tredje utgiftsområdets anslag Bl Tullverket
med 0,35 miljoner kronor, fjärde utgiftsområdets
anslag F8 Avgifter till vissa internationella sam-
manslutningar med 1,75 miljoner kronor, femte
utgiftsområdets anslag Bl Bidrag till vissa inter-
nationella organisationer med 1,05 miljoner kro-
nor och det sjätte utgiftsområdets anslag Bl
Funktionen Civil ledning med 0,35 miljoner
kronor.

Vidare höjs polisens anslag med 1,2 miljoner
kronor med anledning av att huvudmannaskapet
för poliser i fredsfrämjande verksamhet överförs
från Försvarsmakten till polisen. Samtidigt
minskas sjätte utgiftsområdets anslag Al För-

74

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

bandsverksamhet och beredskap med motsva-
rande belopp.

Vissa justeringar har gjorts som motsvaras av
ändrade utgifter. Som kompensation för beräk-
nade utgiftsökningar för löner, lokaler m.m. räk-
nas anslaget upp med 117,7 miljoner kronor. Vid
anslagsberäkningen har även en teknisk justering
gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts
för att korrigera en tidigare i anslaget inlagd
kompensation för premierna för avtalsförsäk-
ringarna. Anslaget har tillförts 201 698 000 kro-
nor.

Sammantaget föreslås därmed 2000 års anslag
uppgå till 11 506 881 000 kronor. För åren 2001
och 2002 beräknas anslaget till 11 686 514 000
kronor respektive 11 863 719 000 kronor.

|Tabell 4.8 Beräkning av anslag                            |

Tusentals kronor

Anslag 1999

11 460 196

Pris- och löneomräkning

117 705

Ändringar m. a. a. tidigare beslut

-298 888

Rampäverkande överföringar, nettoförändring

26 170

Engångsvisa överföringar, nettoförändring

0

Justering av premier

201 698

Anslag 2000

11 506 881

A2 Säkerhetspolisen

ITabell 4.9 Anslagsutvecklingen                           |

Tusental kronor

1999

Anslag

514 134

2000

Förslag

540 747

2001

Beräknat

554 882 1

2002

Beräknat

563 389 2

1 Motsvarar 546 747 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 546 747 tkr i 2000 års prisnivå.

Regeringens överväganden

Slutsatser

Regeringen föreslår att anslaget för år 2000
fastställs till 540 747 000 kronor. För åren 2001
och 2002 har anslaget beräknats till 554 882 000
kronor respektive 563 389 000 kronor.

Det beräknade anslaget från och med år 2001 har
minskats med 45 miljoner kronor till följd av
prognoser från föregående års budgetarbete.
Frågan om ytterligare resurser till rättsväsendet
åren 2001 och 2002 behandlas i avsnitt 3.5.3.

75

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

5 Åklagarväsendet

5.1 Omfattning

Central förvaltningsmyndighet för åklagarväsen-
det är Riksåklagaren. Åklagarväsendets organisa-
tion i övrigt består av åklagarmyndigheterna i
Stockholm, Västerås, Linköping, Malmö, Göte-
borg och Umeå, var och en under ledning av en
överåklagare. Vid dessa myndigheter finns sam-
manlagt 38 åklagarkamrar.

Den 1 januari 1998 inrättades Ekobrottsmyn-
digheten som en åklagarmyndighet inom
åklagarväsendet med uppgift att bekämpa eko-
nomisk brottslighet. Ekobrottsmyndigheten sva-
rar för ekobrottsbekämpningen i Stockholms
län, Skåne län, Västra Götalands län samt numera
också i Hallands län och Gotlands län.
Ekobrottsmyndigheten svarar också under Riks-
åklagaren för samordningen när det gäller
ekobrottsbekämpningen i hela landet.

5.2 Utgiftsutvecklingen

Tabell 5.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

Utfall

1998

Anslag

1999 1

Utgifts-
prognos
1999

741

819

831

946

980

995

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen

Förändringar

Regeringen har uppdragit åt Riksåklagaren att
bygga upp en ny och flexibel organisation för
bekämpning av brotten mot miljön. Åklagare
och poliser med specialistkompetens skall hand-

lägga miljöbrotten. En enhet hos Riksåklagaren
skall ha nationellt samordningsansvar för miljö-
brottsbekämpningen och dessutom biträda andra
åklagarmyndigheter vid handläggningen av
komplicerade miljöbrott.

För att åklagarna i större utsträckning skall
kunna koncentrera sig på de komplicerade
brottsutredningarna och utöva aktiv förunder-
sökningsledning får polisen ett ökat ansvar för
förhållandevis enkla och medelsvåra ärenden.

Grundutbildningen för åklagare har reforme-
rats genom att praktikutbildningen har förstärkts
och den teoretiska utbildningen genomförs i en
serie kurser. En högre utbildning för åklagare
skall permanentas under 1999/2000.

Ett nytt beslut om ordningsbot, som träder i
kraft den 1 oktober 1999, antas medföra att an-
talet ärenden som kommer in till åklagarorgani-
sationen minskar, eftersom fler förseelser lagfors
genom att polisen utfärdar ordningsbot.

Ekobrottsmyndigheten har byggt upp en or-
ganisation och ett arbetssätt som bygger på åkla-
garledda arbetsgrupper med poliser, ekonomer
och personer med särskild kompetens på IT-
området. Myndigheten skall fram till år 2002 re-
krytera ytterligare personal så att verksamheten
kan vidareutvecklas på avsett sätt.

Ekobrottsmyndigheten avses ta över EU-
bedrägeridelegationens ansvar för att samordna
skyddet för gemenskapernas finansiella intres-
sen. Övergången skall genomföras successivt
under sex månader fr.o.m. den 1 januari 2000.

Åklagarmyndigheterna i Umeå och Sundsvall
har slagits ihop till Åklagarmyndigheten i Umeå
för att bidra till rationaliseringen och effektivise-
ringen av verksamheten.

77

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Sedan den 1 juli 1999 ingår även ekobrottsbe-
kämpningen i Hallands län och Gotlands län i
Ekobrottsmyndigheten.

Av den ramhöjning på 150 miljoner kronor
för rättsväsendet som aviserades i 1999 års eko-
nomiska vårproposition tilldelas åklagarorgani-
sationenl3 miljoner kronor år 2000 och 23 mil-
joner kronor för år 2001 respektive år 2002.

Ekobrotssmyndigheten tilldelas på motsva-
rande sätt 5 miljoner kronor år 2000 och 15 mil-
joner kronor år 2001 respektive år 2002.

Frågan om ytterligare resurser till rättsväsen-
det åren 2001 och 2002 behandlas i avsnitt 3.5.3.

Prioriteringar

Miljöbrottsbekämpningen skall förstärkas och
utvecklas genom utbildningsinsatser och fördju-
pad samverkan med polisen och andra myndig-
heter.

Rasistiska, främlingsfientliga och homofobiska
brott skall beivras. Åklagarväsendet skall sam-
verka med rättsväsendets övriga myndigheter på
detta område. De anställdas medvetenhet och
kunskaper om denna brottslighet skall förstär-
kas.

Åklagarorganisationsinsatser för att beivra
våld mot kvinnor och barn skall intensifieras och
förbättras. Åklagarorganisationen skall utveckla
samarbetet med andra myndigheter och med fri-
villigorganisationer.

Ekobrottsbekämpningen skall fortsätta att ut-
vecklas inom hela åklagarväsendet genom att
Ekobrottsmyndigheten byggs ut till avsedd styr-
ka och genom kompetenshöjande insatser även
inom andra åklagarmyndigheter.

Samverkan med polisen för att förbättra den
brottsutredande verksamheten skall utvecklas
ytterligare. Det gäller såväl bekämpningen av de
allvarligaste brottstyperna - våldsbrott, narkoti-
kabrott och ekonomisk brottslighet - som be-
kämpningen av annan kriminalitet.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Verksamhetsutvecklingen för åklagarväsendet
har varit positiv med en ökad produktivitet un-
der de senaste åren.

Antalet inkomna ärenden till åklagarorganisa-
tionen fortsätter att minska. Under perioden
1996-1998 minskade antalet inkomna ärenden
med drygt 12 %. Minskningen ser ut att fortsät-

ta. Det första halvåret 1999 kom det in ca 92 000
ärenden, en minskning med ca 11 000 jämfört
med motsvarande period 1998.

Antalet balanserade ärenden minskade med
drygt 11 % under 1998. Vid Ekobrotts-
myndigheten ökade balanserna med ca 23 %.
Under det första halvåret 1999 har dock antalet
balanserade ärenden vid Ekobrottsmyndigheten
minskat från 3 067 till 2 772 ärenden eller med ca
10%.

Vid utgången av 1998 hade åklagarorganisa-
tionen ett anslagssparande på 10,6 miljoner kro-
nor. Anslagssparandet vid utgången av budget-
året 1999 beräknas uppgå till 15,7 miljoner
kronor.

Ekobrottsmyndigheten hade vid utgången av
1998 ett anslagssparande på 23,4 miljoner kro-
nor. Anslagssparandet vid utgången av budget-
året 1999 beräknas uppgå till 6,6 miljoner kro-
nor.

5.3 Resultatbedömning

Åklagarväsendets övergripande mål för budget-
året 1998 var att se till att den som hade begått
brott lagfördes.

Följande verksamhetsmål gällde för åklagarvä-
sendet i allmänhet.

—   Åklagarverksamheten skall bedrivas på ett
sådant sätt att den enskilde tillförsäkras
rättssäkerhet och rättstrygghet.

—   Beivrandet av våldsbrott, narkotikabrott
och ekonomisk brottslighet skall priorite-
ras. Särskild uppmärksamhet skall ägnas den
grova och gränsöverskridande brottslighe-
ten, den mc-relaterade brottsligheten, brott
med rasistiska inslag och våld mot kvinnor.

—   Förundersökningarnas kvalitet skall höjas
samtidigt som antalet avslutade ärenden
skall uppgå till minst det antal som kommit
in.

—   Genomströmningstiden skall minska, i
synnerhet på de prioriterade områdena.

—   Rättstillämpningen skall vara enhetlig vid
prövning av åtalsfrågan och användning av
frihetsberövanden.

—   Den del av åklagarnas arbetstid som ägnas
åt kvalificerade åklagaruppgifter skall öka.

78

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

För Ekobrottsmyndighetens del gällde dess-
utom att myndigheten skulle förhindra eller
upptäcka ekonomisk brottslighet inom sitt verk-
samhetsområde. Myndigheten skulle också ge-
nom nya arbetsmetoder och hög kompetens
skapa förutsättningar för en effektiv ekobrotts-
bekämpning.

Målen för stabsuppgifterna vid Ekobrotts-
myndigheten var att ge regeringen och övriga
intressenter en bättre helhetsbild av ekobrotts-
ligheten och bättre möjlighet att förutse utveck-
lingen inom området. Berörda myndigheter
skulle på ett så tidigt stadium som möjligt infor-
meras om nya former av ekonomisk brottslighet.
Servicen till statsmakterna i form av förslag på
åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten och
synpunkter på lagstiftningen m.m. skulle förbätt-
ras.

I samverkan med andra myndigheter skulle
metoder utvecklas för att effektivisera
ekobrottsbekämpningen. Myndigheten skulle
finna kostnadseffektiva lösningar när det gäller
lokaler, verksamhetsstatistik och administration.

Dessutom har regeringen i december 1997 be-
slutat om myndighetsgemensamma mål och
riktlinjer för bekämpningen av den ekonomiska
brottsligheten.

5.3.1 Allmänt

Åklagarorganisationen har satsat stora resurser
på de prioriterade områdena under 1998. Ären-
den som avsåg våldsbrott, ekonomisk brottslig-
het och narkotikabrottslighet utgjorde samman-
lagt 18 % av det totala antalet avslutade ärenden
under 1998. Samtidigt var resursförbrukningen
för dessa brottstyper 40 % av den totala re-
sursanvändningen.

Balanserna minskade totalt sett från 74 687 till
66 044 ärenden. Även fördelat på brottstyper har
minskningen varit genomgående. Den s.k. polis-
balansen, dvs. ärenden i vilka åklagaren är förun-
dersökningsledare men där förundersökningen
ännu inte är avslutad, minskade med ca 6 000
ärenden jämfört med 1997. Det första halvåret
1999 minskade balanserna till 54 068 ärenden el-
ler med ca 18 %.

Diagram 5.1 visar hur balanssituationen har
utvecklats på olika myndigheter, under perioden
1996-98.

Diagram 5.1 Balanserna 1996, 1997, 1998 processupp-
delade i tusental                     ____ _____________

■ polis               ® åklagare                  tingsrätt

Källa: Riksåklagaren

Samtidigt har ärendeinströmningen från polisen
till åklagarorganisationen minskat. Det kom in ca
221 000 ärenden under 1996. År 1997 sjönk an-
talet inkomna ärenden till ca 194 000 och samma
antal kom in 1998. Tendensen är att ärendein-
strömningen fortsätter att minska under 1999.
Det första halvåret 1999 kom det in 92 278 ären-
den, en minskning med 10 580 eller med ca 12 %
jämfört med motsvarande period 1998.

År 1996 avslutade åklagarna ca 202 000 ären-
den. Den siffran höjdes till 206 000 ärenden 1997
för att 1998 åter sjunka till 202 000. Det innebär
att åklagarna under 1997 och 1998 avslutade
12 000 respektive 8 000 fler ärenden än vad som
kom in. Det första halvåret 1999 avslutades
111 645 ärenden vilket är en ökning med 7 352
eller med ca 7 % jämfört med motsvarande peri-
od 1998.

Genomströmningstiderna ökade för nästan
alla brottstyper under 1998. I genomsnitt ökade
genomströmningstiden med 16 dagar jämfört
med 1997. En sannolik förklaring till ökningen
är enligt Riksåklagaren att åklagarna under 1998
har arbetat av balanser och således avgjort en
större andel äldre ärenden än tidigare. Det första
halvåret 1999 har genomströmningstiderna
minskat något.

Diagram 5.2 visar genomströmningstiden för
de ärenden där åklagaren varit förundersök-
ningsledare.

79

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Diagram 5.2 Genomsnittliga genomströmningstider 1998

Källa: Rikskåklagaren

Lagföringsandelen, dvs. den andel av alla avsluta-
de ärenden som lett till åtal eller strafföreläggan-
de, var 64 % 1998. Det är en ökning med fyra
procentenheter jämfört med 1997. Under perio-
den 1996-1998 har lagföringsandelen ökat med
nästan fem procentenheter. Enligt Riksåklagaren
visar detta på en fortsatt positiv verksamhetsut-
veckling i åklagarorganisationen.

Under 1998 avskrevs ca 19 % av de färdiga
förundersökningarna, varav 16 % på grund av att
brott inte kunde styrkas. Den senare siffran in-
nebär en minskning jämfört med 1997 då ca 18%
av ärendena avskrevs med den motiveringen.

5.3.2 Våldsbrottslighet m.m.

Åklagarväsendets kostnader för att beivra vålds-
brottslighet uppgick till ca 154 miljoner kronor,
vilket motsvarar 27 % av de totala kostnaderna.
Andelen beslut i våldsbrottsärenden var ca 16 %
av det totala antalet beslut i färdiga förundersök-
ningar.

Genomströmningstiderna ökade under 1998.
Det tog i genomsnitt 46 dagar för en åklagare att
ta ställning i åtalsfrågan när det gällde en färdig
förundersökning om våldsbrott. År 1997 var ge-
nomsnittstiden 33 dagar.

Av den tid som åklagarna ägnade åt vålds-
brottsärenden upptogs ca 32 % av förundersök-
ningsledning.

År 1998 var lagföringsandelen för våldsbrott
ca 67 % en oförändrad nivå jämfört med 1997.
Andelen beslut att inte väcka åtal i färdiga förun-
dersökningar om våldsbrott var generellt sett
hög, med myndighetsvisa variationer mellan 26
och 35 %. År 1997 var den siffran mellan 26 och
36 %.

Ett antal myndigheter, däribland åklagarvä-
sendet, fick i december 1997 ett uppdrag av rege-
ringen att vidta specifika åtgärder för att bekäm-
pa våld mot kvinnor. En första redovisning av
uppdraget har lämnats i juli 1999 (Jul999/3283).
Åklagarväsendets insatser har framför allt inrik-
tats på utbildning, samverkan med polisen för att
utveckla arbetsmetodiken, snabbare lagföring
och kontakten med målsäganden.

Säkerhetspolisen har sedan 1993 ett uppdrag
att kartlägga brott med inslag av rasism, antise-
mitism och homofobi (se avsnitt 4.3.5).

Riksåklagaren har i allmänna råd gett riktlinjer
för utredningar som rör olaga diskriminering
(Riksåklagarens författningssamling 1997:13).
Det är alltid åklagare som är förundersöknings-
ledare i utredningar om brott med rasistiska eller
främlingsfientliga motiv. Riksåklagaren har upp-
dragit åt åklagarmyndigheterna att utveckla me-
toderna för utredning av brott som innefattar
olaga diskriminering. Myndigheterna skall också
se till att utredningsåtgärder vidtas för att belysa
inslag av rasism eller främlingsfientlighet när det
gäller gärningen eller motivet till den. Åklagaror-
ganisationen har beslutat om riktlinjer för en ny
arbetsmetodik på området. Vid många åklagar-
kamrar finns särskilda direktiv för utredning av
brott med rasistiska inslag och de flesta har utsett
särskilda åklagare för att handlägga sådana utred-
ningar.

På Riksåklagarens initiativ hölls i mars 1999
överläggningar med Diskrimineringsombuds-
mannen. De behandlade flera frågor med an-
knytning till brottet olaga diskriminering. Riks-
åklagaren har i maj 1999 uppdragit åt
överåklagaren vid Åklagarmyndigheten i Stock-
holm att granska hanteringen av sådana ärenden.

5.3.3 Narkotikabrottslighet

Åklagarväsendets kostnader för att beivra nar-
kotikabrottslighet uppgick till ca 31 miljoner
kronor, vilket motsvarar 5 % av organisationens
totala kostnader. År 1998 var andelen beslut i
narkotikabrottsärenden ca 10 % av det totala
antalet beslut i färdiga förundersökningar. Lagfö-
ringsandelen var ca 71 % av det totala antalet be-
slut i färdiga narkotikabrottsärenden. Narkoti-
kabrottsärendenas genomströmningstider min-
skade under 1998.

Andelen beslut att inte väcka åtal i färdiga för-
undersökningar om narkotikabrottslighet har va-
rit förhållandevis hög under 1998, med myndig-

80

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

hetsvisa variationer mellan 15 och 24 %. Knappt
45 % av den tid som åklagarna ägnade åt narko-
tikabrottsärenden upptogs av förundersök-
ningsledning.

De mest kvalificerade narkotikabrottsärende-
na handläggs av särskilda narkotikaåklagare.

5.3.4 Ekonomisk brottslighet

Åklagarväsendets totala kostnader för att be-
kämpa ekobrott uppgick till drygt 242 miljoner
kronor eller drygt 30 % av de totala kostnaderna,
varav Ekobrottsmyndigheten svarade för ca 194
miljoner kronor och övriga åklagarmyndigheter
för ca 48 miljoner kronor.

Ekobrottsmyndigheten övertog den 1 januari
1998 verksamhetsansvaret för bekämpningen av
ekonomisk brottslighet i Stockholms län, Västra
Götalands län och Skåne län. Först fr.o.m. den 1
juni 1998 har Ekobrottsmyndigheten varit be-
mannad på ett sådant sätt att verksamheten kun-
nat bedrivas med egna personalresurser. Från
och med den 1 juli 1999 ingår även Hallands län
och Gotlands län i myndigheten. Även i åklagar-
organisationen utanför Ekobrottsmyndigheten
handläggs ekobrottsärenden av särskilda eko-
åklagare.

''Brottsutredningar

Den 1 juni 1998 tog Ekobrottsmyndigheten över
ca 2 500 ärenden från åklagar- och polismyndig-
heterna i storstadslänen. De ärendena återstod
efter det särskilda s.k. balansavarbetningsupp-
draget. Efter den 1 juni 1998 har Ekobrottsmyn-
digheten tagit över ytterligare 188 ärenden från
övriga åklagarmyndigheter. Myndighetens balan-
ser ökade totalt sett från ca 2 500 till 3 067 ären-
den under 1998. Ärendeinströmningen ökade
med uppskattningsvis 10 % och det kom under
1998 in 2 966 ärenden medan 2 597 ärenden av-
slutades. Myndigheten har pekat på att verksam-
hetsstatistiken för 1998 innehåller osäkerhets-
faktorer som en följd av omregistreringar av
ärenden m.m. i samband med bildandet av myn-
digheten.

Under det första halvåret 1999 minskade ba-
lanserna med ca 10 % till 2 772 ärenden. Under
samma tid kom det in 1 166 ärenden, vilket är en
minskning med 23 % jämfört med motsvarande
period 1998. Under det första halvåret 1999 av-
slutades 1 461 ärenden. Det är en ökning med ca
4 % jämfört med motsvarande period 1998.

Inom övriga åklagarmyndigheter var andelen
beslut i ekobrottsärenden mindre än 1 % av det
totala antalet beslut i färdiga förundersökningar.

Genomströmningstiden för ekobrottsärenden
vid Ekobrottsmyndigheten ökade år 1998 från
203 till 345 dagar, eller med 70 % jämfört med
1997. Genomströmningstiderna kan enligt myn-
digheten huvudsakligen förklaras av det under
sommaren 1998 avslutade balansavarbetnings-
uppdraget, under vilket många äldre mål avsluta-
des. Bland de ärenden som Ekobrottsmyndig-
heten tog över från övriga polis- och
åklagarmyndigheter fanns en mycket stor andel
äldre och svårutredda mål. Myndigheten var
dessutom i ett uppbyggnadsskede under 1998.

Enligt Ekobrottsmyndigheten har ekomålens
svårighetsgrad ökat. Vid den särskilda målinven-
tering som Ekobrottsmyndigheten nu har ge-
nomfört har ca 8 % av ärendena bedömts vara av
särskilt krävande art.

Vid övriga åklagarmyndigheter ökade genom-
strömningstiden från 203 till 306 dagar eller med
drygt 50 % jämfört med 1997. Ökningen kan i
huvudsak förklaras av att ett större antal äldre
ärenden har avslutats under året.

Vid Ekobrottsmyndigheten var lagföringsan-
delen ca 23 % år 1998. Motsvarande siffra för det
första halvåret 1999 var ca 30 %. Lagföringsan-
delen för ekobrottsärenden som handlagts
utanför Ekobrottsmyndigheten var ca 33 % un-
der 1998.

Andelen ärenden som leder till lagföring är
generellt sett lägre för ekomål än för andra mål.
Ekobrottsmyndigheten har analyserat det ba-
lansavarbetningsuppdrag som regeringen i mars
1996 gav Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen och
samtliga länsstyrelser för att väsentligt minska
antalet balanserade ekobrottsärenden. Vid upp-
dragets slut den 30 juni 1998 hade antalet balan-
serade ekobrottsärenden minskat från 10 239 till
4 861 eller med 53 %. Andelen nedläggningsbe-
slut utanför storstadsmyndigheterna uppgick i
genomsnitt till 45 %. I storstadsmyndigheterna
var andelen högre. Stockholm låg i täten med en
nedläggningsandel på 76,3 % medan Västra Gö-
taland hade 60,7 % och Skåne 50,6 % nedlagda
ärenden. Ekobrottsmyndighetens bedömning är
att inte ens den högsta nedläggningsandelen är
särskilt anmärkningsvärd med hänsyn till den
betydande andelen äldre ärenden.

''Stabsverksamheten vid Ekobrottsmyndigheten
Enligt Ekobrottsmyndigheten har stabsuppgif-
terna utvecklats på ett positivt sätt. Myndigheten

81

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

har börjat bygga upp ett system för uppföljning
av den ekonomiska brottsligheten i syfte att få en
bättre helhetsbild av sådan brottslighet. Den
första delen av systemet skall sättas i drift i slutet
av 1999.

Myndigheten diskuterar med övriga åklagar-
myndigheter hur samordningsuppgiften skall lö-
sas.

Ekorådet består av Riksåklagaren, Rikspolis-
chefen, Generaltulldirektören samt generaldi-
rektörerna för Ekobrottsmyndigheten, Riks-
skatteverket, Finansinspektionen och Brotts-
förebyggande rådet. Rådet har bildat en bered-
ningsgrupp med företrädare för samtliga myn-
digheter som ingår i rådet. Gruppen har initierat
projekt som berört flera av myndigheterna. Den
har också haft en viktig roll i informationsutby-
tet mellan myndigheterna. Ekobrottsmyndighe-
ten bedömer att behovet av tidig information om
nya företeelser inom den ekonomiska brottslig-
heten har tillgodosetts.

Under 1998 har Ekobrottsmyndigheten inlett
ett samarbete med Rikskriminalpolisens under-
rättelsetjänst, som också omfattar Finanspolisen.
Samarbetet syftar till att bestämma ansvarsområ-
den för respektive myndighet och säkerställa att
Ekobrottsmyndigheten får tillgång till nödvän-
dig information.

Ekobrottsmyndigheten har tillsammans med
andra myndigheter satt i gång eller initierat flera
projekt med syfte att förebygga ekonomisk
brottslighet. Myndigheten har bl.a. tillsammans
med Riksrevisionsverket kartlagt förekomsten av
s.k. svart arbetskraft och föreslagit åtgärder mot
företeelsen.

Myndigheten har också inlett ett samarbete
med Finansinspektionen för att effektivisera be-
kämpningen av insiderbrott.

'‘‘Statistik och målinventering vid Ekobrottsmyn-
digheten

Verksamhetsstatistiken för Ekobrottsmyndig-
heten består av statistikuppgifter från åklagarvä-
sendets ärenderegister Brådis. Dessa statis-
tikuppgifter är viktiga för mål- och resultatstyr-
ningen men visar inte svårighetsgraden på de
ärenden som myndigheten hanterar. Ekobrotts-
myndigheten har därför genomfört en särskild
inventering av de ärenden som handläggs där.
Myndigheten har delat in målen i fyra kategorier:
enkla mål, normala/medelsvåra mål, särskilt krä-
vande mål och utländska framställningar om
rättshjälp. Indelningen har främst byggt på hur
resurskrävande målen bedömts vara. Som särskilt

krävande mål har räknats sådana som avser kva-
lificerad brottslighet som antingen är juridiskt
komplicerad eller är av stor omfattning och däri-
genom mycket resurskrävande. För att ett mål
skall anses vara av stor omfattning skall det för-
väntas kräva minst fyra dagars huvudförhandling.
Av de 3 532 målen bedömdes 45 % som enkla,
46 % som medelsvåra och 8 % som särskilt krä-
vande. En procent av målen avsåg utländska
rättshjälpsframställningar.

Ekobrottsmyndigheten pekar på att verksam-
hetsstatistiken för 1998 innehåller en rad osäker-
hetsfaktorer som en följd av omregistreringar av
ärenden m.m. i samband med bildandet av myn-
digheten.

5.3.5 Personalförsörjning

‘‘Åklagarorganisationen (exkl.Ekobrottsmyndig-
heten)

Vid utgången av år 1998 fanns det inom åklagar-
väsendet 612 åklagare och 311 andra anställda
(exkl. personal vid Riksåklagarens kansli samt
åklagaraspiranter och extra åklagare). Under
budgetåret 1994/95 var det genomsnittliga anta-
let anställda åklagare inom organisationen 720
(exkl. personal vid Riksåklagarens kansli). Där-
efter infördes anställningsstopp under åren 1996
och 1997 vilket fick till följd att antalet åklagare
under budgetåret 1995/96 sjönk till 720 och 1997
till 703.

Under 1998 pensionerades 22 åklagare, 66
gick över till Ekobrottsmyndigheten och fem
slutade av annan anledning. Under året antogs 30
nya åklagaraspiranter. Dessutom tillfördes orga-
nisationen sex åklagare externt. Under åren
1999-2002 kommer totalt 82 åklagare att pensio-
neras. I dag finns det ca 170 åklagare som har
mer än 20 år på åklagarbanan. Till 2009 kommer
dessa att ha gått i pension. Medelåldern bland
chefer och administratörer är hög.

Riksåklagaren konstaterar att utvecklingen
mot en jämnare könsfördelning fortsätter men
att andelen kvinnor är låg bland kammarchefer-
na.

'‘Ekobrottsmyndigheten

Den 30 juni 1999 tjänstgjorde 391 personer vid
Ekobrottsmyndigheten. Av dessa var 200 an-
ställda vid myndigheten. Övriga 191 var poliser,
anställda av polisväsendet och inkommenderade
för tjänstgöring vid myndigheten. Poliserna har
således kvar sina anställningar inom polisväsen-

82

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

det, vilket innebär att arbetsgivaransvaret för
Ekobrottsmyndighetens personal är uppdelat
mellan myndigheten och Rikspolisstyrelsen.
Riksåklagaren anställer åklagare vid Ekobrotts-
myndigheten.

Ekobrottsmyndighetens mål för kompetens-
försörjningen är att under år 2000 nå upp till en
personalstyrka av sammanlagt 425 personer, 88
åklagare, 209 pohser, 57 ekonomer, 41 administ-
ratörer och 24 anställda vid kansli och stab. Re-
kryteringsbehovet fram till år 2002 beräknas till
ca 20 åklagare, 30 poliser och fem ekonomer.

Bemanningsmålet för 1998 har inte nåtts när
det gäller antalet åklagare. Anledningen till det är
enligt Ekobrottsmyndigheten främst att myn-
digheten tagit hänsyn till bristen på åklagare i
landet. Myndigheten som samarbetar med Riks-
åklagaren för att finna lösningar på problemet,
har rekryterat sju extra åklagare externt.

Männen dominerar på chefs- och handläggar-
nivå. Likaså är 80 % av polispersonalen inom
Ekobrottsmyndigheten män. Bland administra-
törerna är kvinnodominansen stor.

Ekobrottsmyndigheten planerar att satsa
kraftfullt på rekrytering för att nå upp till den
planerade bemanningsnivån. Myndigheten avser
att öka andelen kvinnor på chefs- och handläg-
garnivå och andelen män bland administratörer-
na.

5.3.6 Utvecklingsarbetet

'•'Metodutveckling

Riksåklagaren lade 1997 fram riktEnjer för att
skapa rationella och effektiva arbetsformer inom
åklagarväsendet. Riktlinjerna utgick från en ge-
nomgripande analys av arbetet vid åklagarkam-
rarna. Den resulterade i förslag till nya arbetssätt
och arbetsformer.

Åklagarväsendet har utvärderat och följt upp
projektet under 1998. Det konstaterades att en
betydande positiv utveckling hade ägt rum i ar-
betsformerna vid åklagarkamrarna. Ärendehan-
teringen hade förenklats genom en ny arbetsor-
ganisation och nya arbetssätt. IT-användningen
har stor betydelse. Den nya modellen för ar-
betsfördelning har förbättrat verksamhetsresul-
tatet när det gäller genomströmningstider, lagfö-
ringsandel och produktionskostnad. Det
fortsatta förändringsarbetet skall vara målstyrt.

Kvalitetsarbetet inom åklagarväsendet syftar
till att verksamheten skall leva upp till de krav
som medborgarna, poEsen, domstolarna och

andra samverkande myndigheter kan ställa på
den. Det kvalitetsarbete som sedan 1996 bedri-
vits vid åklagarkammaren i Umeå, där flera för-
slag till förbättringar av verksamheten har tagits
fram, skall ligga till grund för det fortsatta kvali-
tetsarbetet inom åklagarorganisationen. Några av
insatserna på det området har varit gemensamma
utbildningar, medarbetarenkäter och aktivt ar-
bete med feedback. Åklagarkammaren har också
samarbetat med Polismyndigheten i Umeå för
att säkra kvaliteten i brottsutredningarna.

Vid Ekobrottsmyndigheten bedrivs arbetet i
åklagarledda arbetsgrupper med poliser, ekono-
mer och personer med särskild kompetens på IT-
området. Organisationen av arbetet är enligt
myndigheten viktig för resultatet. Myndigheten
har initierat ytterligare åtgärder för att förbättra
utredningsverksamheten, bl.a. när det gäller ar-
betsmetoder för att få fram och analysera infor-
mation som finns lagrad i datorer. En framgångs-
rik ekobrottsbekämpning bygger enEgt myndig-
heten på ingående och aktuella kunskaper om
t.ex. misstänkta personers rörelsescheman och
ekonomiska transaktioner m.m. Inom avdelning-
arna finns det därför särskilda spaningsenheter
som snabbt kan bistå med detaljinformation i ut-
redningsarbetet.

Myndigheten har också inlett en dialog med
konkursförvaltare för att skapa ett bättre infor-
mationsutbyte. Ett system som innebär att ett
par åklagarkamrar tilldelas i huvudsak enklare
mål prövas för att åstadkomma en snabbare
handläggning av sådana mål. För att nå bättre
effektivitet i utredningsarbetet drivs vissa förun-
dersökningar i projektform. Generellt uppställs
krav på planmässighet i utredningarna.

* Samverkan mellan åklagarväsendet och polisen
Den övergripande inriktningen för det gemen-
samma utvecklingssamarbete som pågått sedan
1996 mellan åklagarväsendet och polisen har varit
att polisen skall ta ett utökat ansvar för förhål-
landevis enkla och medelsvåra brottsutredningar
medan åklagarna i större utsträckning skall kon-
centrera sig på de kompEcerade målen och utöva
aktiv förundersökningsledning i dessa. Utveck-
lingsarbetet har resulterat i olika åtgärder och
nya arbetsmetoder.

Riksåklagaren beslutade i december 1997 efter
samråd med Rikspolisstyrelsen om nya allmänna
råd för fördelningen mellan åklagare och polis av
förundersökningsledning (Riksåklagarens för-
fattningssamling 1997:12). Myndigheterna skall
ta fram lokala överenskommelser mellan åklagare

83

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

och polis om vem som skall ha förundersök-
ningsansvaret. Överenskommelserna skall utgå
från den uppgiftsfördelning som framgår av rät-
tegångsbalken. Lokala förhållanden, brottets ge-
nerella straffvärde, ärendets karaktär och svårig-
hetsgrad samt den kompetens som finns vid
polismyndigheten skall vara avgörande för an-
svarsfördelningen. Under våren 1998 har myn-
digheterna i de flesta län träffat sådana överens-
kommelser. Det kommer på sikt att innebära att
polisen oftare får förundersökningsansvaret i
jämförelsevis enkla och medelsvåra utredningar
medan åklagarna får utrymme att koncentrera sig
på de komplicerade utredningarna.

Granskningskommissionen i anledning av
brottsutredningen efter mordet på statsminister
Olof Palme har i juni 1999 lämnat över sitt be-
tänkande (SOU 1999:88) till regeringen. Rege-
ringen har remitterat betänkandet till Riksåklaga-
ren och Rikspolisstyrelsen för synpunkter för
framtiden på polis- och åklagarverksamheten.
Remissen avser framför allt frågor om arbetsför-
delningen mellan polis och åklagare, rollen som
förundersökningsledare, utredningsorganisation
och utredningsmetoder.

Vidare har arbetet med att effektivisera lagfö-
ringen av förhållandevis enkla förseelser fortsatt.
Arbetet med att utfärda strafförelägganden för
enkla förseelser är en belastning för åklagarvä-
sendet. Utgångspunkten är att förseelser och
brott som inte kan föranleda annan påföljd än
penningböter i möjligaste mån skall lagforas ge-
nom utfärdande av ordningsbot av polisman. I
samband med den nya trafikförordningen skall
ett nytt beslut om ordningsbot träda i kraft den
1 oktober 1999. Det bör föra med sig en ytterli-
gare minskad ärendeinströmning till åklagaror-
ganisationen, eftersom fler brott lagfors genom
att polisen utfärdar ordningsbot.

Utvecklingsarbetet under 1998 har också
omfattat frågor om kvalitetssäkring av brottsut-
redningar och genomförande av den arbetsme-
todik som utvecklats i samarbete med polisen.
En särskild arbetsgrupp har lett utvecklingsar-
betet på central nivå. Den har följt och stöttat det
lokala utvecklingsarbetet och arbetat med att ef-
fektivisera utredningsverksamheten. Ett resultat
av gruppens arbete är att det på varje polismyn-
dighet utsetts en kontaktperson för åklagar-
mentorerna. Det har varit till stor nytta för sam-
arbetet enligt arbetsgruppen.

Åklagarmyndigheterna har genomfört flera
insatser när det gäller samverkan med och ut-
bildning av närpolisen. Arbetet har varit inriktat

på att förbättra utredningarnas kvalitet samt öka
användandet av förenklade utredningsförfaran-
den och utredningsstöd som mallar och check-
listor för enklare brott. Åklagarmentorerna och
andra åklagare har genomfört betydande utbild-
ningsinsatser för poliser. Riksåklagaren har i års-
redovisningen för 1998 angett att verksamheten
med åklagarmentorer motsvarade ca 10 årsar-
betskrafter.

Åklagarmentorernas och kontaktåklagarnas
arbete har varit mångskiftande. Vid många åkla-
garkamrar är en kontaktåklagare utsedd för varje
närpolisområde eller utredningsenhet. Åklagar-
mentorerna och kontaktåklagarna har utbildat
polisen, gett råd i ärenden, infört system för kva-
litetssäkring av brottsutredningar, genomgått ar-
betsbalanser och utarbetat olika utredningsstöd.
Åklagarmentorerna har också tagits i anspråk för
särskilda uppgifter såsom samverkan med polisen
vid utredningar om våldsbrott mot kvinnor.

''■'Utvecklingen på IT-området
Åklagarväsendets IT-utveckling syftar till att mi-
nimera registreringsarbetet, datorisera manuella
rutiner och ge åklagarna juridiskt stöd i arbetet.
Alla åklagare har nu tillgång till rättsinforma-
tionssystemet InfoLex och åklagarväsendets in-
tranet RÅNET med juridisk och administrativ
information.

Ett nytt effektivt strafföreläggandesystem,
EnVis, har tagits i bruk under 1998. Ett omfat-
tande utvecklingsarbete som har påbörjats under
året skall göra det möjligt att i åklagarsystemet
Brådis kunna ta emot uppgifter från polisens
anmälansrutin, RAR. En sådan möjlighet kan
medföra stora administrativa förenklingar. En ny
besluts- och underrättelserutin skall göra det
möjligt att lagra åklagares beslut elektroniskt.
Samtidigt som beslutet lagras upprättas en un-
derrättelse till misstänkta och målsägande i av-
skrivna mål.

Vid Ekobrottsmyndigheten utformas nu ock-
så ett system för uppföljning av ekobrottsbe-
kämpningen. Den första delen av systemet skall
sättas i drift i slutet av 1999. Därefter kommer
statistikdatabasen att byggas ut successivt. Målet
är att under år 2001 ha en databas som kan ge
snabb och sammanhållen redovisning av
ekobrottsbekämpningen i landet, uppgifter om
brottseffekter och myndighetsåtgärder samt in-
formation om nya former av ekonomisk brotts-
lighet.

84

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

*Arbetsproduktivitet (exkl. Ekobrottsmyndigheten')
Från 1996 har arbetsproduktiviteten inom
åklagarväsendet ökat och antalet avslutade ären-
den har varit oförändrat trots att antalet inkom-
mande ärenden fortsatt att minska. Det som för-
ändrats är att antalet faktiskt årsarbetande
minskat under perioden. Under 1996 minskade
antalet kanslianställda med 192 personer. Antalet
anställda minskade också genom anställnings-
stoppet för åklagare under 1996-1997. Överför-
ingen av resurser till Ekobrottsmyndigheten in-
nebar en minskning med i genomsnitt 64
årsarbetande under 1998. En oförändrad nivå på
avslutade ärenden, minskade kostnader och en
minskning av faktiska årsarbetare ger en minskad
styckkostnad och en ökad arbetsproduktivitet.

Enligt Riksåklagaren har produktivitetsök-
ningen varit möjlig på grund av betydande ar-
betsinsatser av personalen. En annan förklaring
är moderniseringen och rationaliseringen av or-
ganisation och arbetsmetoder. Produktionen har
på det sättet kunnat bibehållas på en hög nivå.

5.3.7 Regeringens bedömning

* Verksamhetsmålen

Genom åklagarreformen 1996 skapades en åkla-
garorganisation som var effektivare, mer flexibel
och mindre sårbar än den tidigare. Under de se-
naste åren har åklagarväsendet utvecklat organi-
sationen och arbetsmetoderna samt tillämpat nya
former för ledning och styrning av verksamhe-
ten. Arbetet har varit inriktat på att anpassa or-
ganisationen till omvärldens krav och finna de
bästa formerna för att bekämpa den alltmer
komplicerade brottsligheten i samhället.

De senaste årens verksamhetsresultat pekar på
en fortsatt positiv utveckling. Regeringen bedö-
mer att förändringsprocessen inom åklagarorga-
nisationen är framgångsrik och att de mål som
slagits fast för verksamheten i stort sett uppfyllts.

Åklagarväsendet har under 1998 lagt ner stora
resurser på de prioriterade områdena. Det är
viktigt att ambitionsnivån är hög när det gäller
att effektivisera verksamheten på dessa områden
ytterligare, bl.a. när det gäller lagföringsprocent
och genomströmningstider.

Vid Ekobrottsmyndigheten bedrivs det ope-
rativa arbetet i nära arbetsgemenskap mellan
åklagare, poliser, ekonomer och personer med
särskild kompetens på IT-området. Erfarenhe-
terna av att de olika personalkategorierna är sam-
lokaliserade och arbetar nära varandra är goda.

Inom myndigheten pågår också ett intensivt
arbete för att ytterligare förbättra utrednings-
och stabsverksamheten. Flera projekt har inletts
som inger gott hopp om att verksamheten nu
efter uppbyggnadskedet skall fortsätta att ut-
vecklas på det sätt som avsetts med reformen.

Regeringen anser att inrättandet av Ekobrotts-
myndigheten har skapat goda förutsättningar för
en effektivare ekobrottsbekämpning. Myndig-
heten har ett behov av ytterligare rekrytering
under de närmaste åren för att de nya arbetsfor-
merna skall kunna utvecklas enligt planerna. Re-
dan de siffror som finns att tillgå om verksam-
hetsresultatet för det första halvåret 1999 ger vid
handen att det finns anledning att se fram mot
goda verksamhetsresultat från myndigheten.

*Arendebalanser och lagfönngsprocent

Det är glädjande att ärendebalanserna har mins-
kat och att åklagarväsendet avslutat fler ärenden
än vad som kommit in. Det är också positivt att
lagföringsandelen har fortsatt att öka trots att det
fanns färre åklagare och betydligt färre kanslian-
ställda än år 1996. Att arbetsproduktiviteten har
ökat kan delvis förklaras av att de senaste årens
omfattande metod- och IT-utvecklingsarbete nu
börjar ge resultat.

Genomströmningstiderna har ökat för nästan
alla brottstyper under 1998. Enligt Riksåklagaren
har de förhållandevis långa genomströmningsti-
derna sannolikt berott på att åklagarmyndighe-
terna har arbetat av ärendebalanser och då avslu-
tat många äldre mål. Enligt regeringens
bedömning bör det vara möjligt att väsentligt
minska genomsnittstiden för ett beslut i åtalsfrå-
gan när det gäller en färdig förundersökning om
våldsbrott. I dag är den tiden i genomsnitt 46 da-
gar. Riksåklagaren har förklarat att en sådan mål-
sättning finns redan för år 1999. Det första halv-
året 1999 har genomströmningstiderna minskat
något.

Under perioden 1996-1998 har antalet in-
kommande ärenden minskat med drygt 12 %.
Minskningen tenderar att fortsätta. Riksåklaga-
ren analyserar i samarbete med Rikspolisstyrel-
sen vad den minskade ärendeinströmningen be-
ror på.

Under 1998 avskrevs inom åklagarväsendet
ca 19 % av de färdiga förundersökningarna, varav
16 % med motiveringen att brott inte kunde
styrkas. I färdiga ärenden om våldsbrott var an-
delen avskrivningsbeslut under 1998 generellt
hög, mellan 26 och 35 %. Riksåklagaren avser att
undersöka orsakerna till detta och genomföra de

85

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

åtgärder som krävs för att ytterligare effektivise-
ra utredningsverksamheten. Sådana åtgärder är
viktiga för allmänhetens förtroende för rättsvä-
sendet.

Det pågående metod-, IT- och kompetensut-
vecklingsarbetet inom åklagarväsendet syftar till
kortare genomströmningstider och en minskad
avskrivningsandel när det gäller färdiga förunder-
sökningar. Åklagarväsendets och polisens ge-
mensamma arbete för att förbättra förundersök-
ningarnas kvalitet och effektivisera utrednings-
arbetet är också ett viktigt led i den utvecklingen.

5.4 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte haft några invänd-
ningar i revisionsberättelserna för år 1998 avse-
ende myndigheterna inom verksamhetsområdet.

5.5 Pågående och planerade
förändringar inom
åklagarväsendet

Regeringen slår fast att arbetet med att effektivi-
sera och modernisera åklagarverksamheten skall
fortsätta. Moderniseringen skall utgå från ett
medborgarperspektiv och från en helhetsyn på
rättsväsendet. Utvecklingen på flera brottsområ-
den har fört med sig att det ställs allt högre krav
på åklagarna bl.a. när det gäller kompetensnivå,
ett aktivt förundersökningsledarskap samt ett
ökat helhetsengagemang i brottsbekämpningen.
Därför är det viktigt med kompetens-, metod-
och IT- utveckling inom åklagarorganisationen.

Det är också nödvändigt att åklagarväsendet
och polisen vidareutvecklar de gemensamma ar-
betsmetoderna och formerna för intensifierad
samverkan. Initialt har samarbetet mellan
åklagarväsendet och polisen främst inneburit att
utredningsverksamheten vid närpolisen har ef-
fektiviserats. På sikt bör samarbetet också leda
till en effektivare bekämpning av den grövre
kriminaliteten.

5.5.1 Miljöbrottslighet

"Kampen mot miljöbrott skall utvecklas inom ra-
men för en ny organisation

Regeringen konstaterar att bekämpandet av
miljöbrott är ett viktigt led i arbetet med att
skydda miljön. Det är därför nödvändigt att det
inom åklagarväsendet byggs upp en flexibel orga-
nisation för en effektiv handläggning av de
många gånger svårutredda miljöbrotten. En så-
dan utveckling förutsätter att det finns åklagare
och poliser som har hög kompetens på miljö-
brottsområdet.

Riksåklagaren har på regeringens uppdrag ut-
arbetat förslag till effektivare utredning av miljö-
brott (Riksåklagarens rapport Effektivare miljö-
brottsbekämpning, december 1998). Rapporten
har remissbehandlats. Riksåklagaren har i juni

1999 kommit in med en skrivelse till regeringen
med preciseringar till förslaget om hur en miljö-
brottsorganisation kan utformas. Regeringen an-
sluter sig till Riksåklagarens förslag och har den
1 juli 1999 uppdragit åt Riksåklagaren att förbe-
reda inrättandet av en ny och flexibel organisa-
tion för miljöbrottsbekämpning. Riksåklagaren
bedömer att det skall finnas totalt 14 åklagare för
miljöbrottsbekämpning. Den geografiska place-
ringen av dessa åklagare bör enligt Riksåklagaren
göras på ett sådant sätt att ett dagligt och nära
samarbete med polisens utredare kan utvecklas.

Regeringen kommer därför att för budgetåret

2000 satsa 13 miljoner kronor på en effektivise-
ring av miljöbrottsbekämpningen. Inom åklagar-
väsendet finns ett stort behov av utbildning och
kompetensutveckling när det gäller frågor som
rör miljöbrottsbekämpningen. Regeringen anser
att ambitionsnivån i reformarbetet måste vara
hög.

Alla myndigheter inom åklagarväsendet och
polisen skall ha ett operativt ansvar för miljö-
brottsbekämpningen. Ekobrottsmyndigheten
skall dock inte ha något sådant ansvar med un-
dantag för de situationer när det finns sådana
samband mellan utredningar om ekonomisk
brottslighet och miljöbrottslighet att det är
lämpligast att gemensam handläggning sker där.

Riksåklagaren skall ha ett samordningsansvar
för miljöbrottsbekämpningen och bestämmer
närmare hur samordningen skall ske. Det skall
hos Riksåklagaren finnas en central enhet som
främst skall svara för samordningen inom miljö-
brottsbekämpningen. Enheten skall dessutom, i
den omfattning som Riksåklagaren bestämmer,
biträda vid handläggningen av svårutredda brott

86

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

mot miljön. Endast i undantagsfall bör enheten
själv ansvara för handläggningen av utredningar
om brott mot miljön.

För att miljöbrottsbekämpningen skall funge-
ra effektivt är en fördjupad samverkan mellan
polis, åklagare och tillsynsmyndigheter nödvän-
dig. Riksåklagaren avser att i samarbete med
Rikspolisstyrelsen ta fram kompetensutveck-
lingsplaner för åklagare och poliser som arbetar
med miljöbrottsutredningar liksom för samver-
kan om miljöbrottsbekämpning.

Enligt Riksåklagaren bör en grundläggande
utbildning genomföras för alla åklagare och poli-
ser som handlägger utredningar om brott mot
miljön. En sådan utbildning bör enligt Riksåkla-
garen vara helt eller delvis öppen för personal
från bl.a. tillsynsmyndigheterna, Kustbevakning-
en och räddningstjänsten.

5.5.2 Bekämpning av ekonomisk
brottslighet

'"Uppbyggnaden av Ekobrottsmyndigheten skall
fullföljas och myndighetens verksamhet skall ut-
vecklas

Den ekonomiska brottsligheten är ett allvarligt
hot mot näringslivets funktion och den enskildes
trygghet i ekonomiska sammanhang. Att be-
kämpa ekobrott effektivt ställer stora och speci-
ella krav på bl.a. kompetens och arbetsmetoder,
inte minst när det gäller myndighetssamarbete.
Ekobrottsmyndigheten är särskilt anpassad för
denna speciella form av brottsbekämpning.

Ekobrottsmyndigheten befinner sig i ett upp-
byggnadsskede. Det är viktigt att organisations-
arbetet fullföljs och att myndigheten byggs ut
enligt planerna. Det är också viktigt att utveck-
lingen av arbetsmetoder och specialistkompetens
inom ekobrottsbekämpningen fortsätter. Det
handlar inte bara om att förbättra det operativa,
brottsutredande arbetet med åklagare, poliser
och olika slag av specialister i nära samverkan.
Också uppbyggandet av de nationella stabsfunk-
tionerna skall fortsätta för att göra
Ekobrottsmyndigheten till ett kompetens- och
kunskapscentrum i fråga om ekobrott och
ekobrottsbekämpning. Statsmakterna, myndig-
heter och näringsliv behöver fortlöpande infor-
mation om ekobrottsligheten och tidiga var-
ningssignaler om nya brottsformer och brottsliga
metoder. De nationella stabsfunktionerna skall
tillhandahålla sådan information.

EU-bedrägeridelegationen har i juni 1999 fö-
reslagit att delegationen skall avvecklas och att
Ekobrottsmyndigheten successivt, under längst
sex månader fr.o.m. den 1 januari 2000, skall ta
över ansvaret för att samordna skyddet för ge-
menskapernas finansiella intressen. Det gäller
frågor om utvecklingen av oegentligheter med
EU-medel i Sverige samt åtgärder för att att
hindra och beivra sådant fusk. Ekobrottsmyn-
digheten föreslås även ta över rollen som kon-
taktmyndighet till EU-kommissionens bedräge-
ribekämpningsbyrå (OLAF). Vidare föreslås att
ett särskilt råd knyts till Ekobrottsmyndigheten
för att säkra fortsatt god samverkan mellan de
berörda myndigheterna inom området.

Delegationens förslag innebär att
Ekobrottsmyndigheten skall bedriva den nya
verksamheten i hela landet inom såväl det admi-
nistrativa som det straffrättsliga området. Rege-
ringen delar delegationens slutsatser att
Ekobrottsmyndigheten är den bäst lämpade
myndigheten att ta över delegationens arbete och
att ett organ för samarbete mellan berörda myn-
digheter bör inrättas. För att genomföra förslaget
avser regeringen att under hösten 1999 genomfö-
ra nödvändiga förändringar i Ekobrotts-
myndighetens instruktion. Kostnaden för den
nya verksamheten beräknas till 1,5 miljoner kro-
nor per år. Sammanlagt 1,2 miljoner kronor till-
förs Ekobrottsmyndighetens anslag från anslag
inom andra utgiftsområden (se avsnitt 5.6).
Resterande 300 000 kronor finansieras inom
Ekobrottsmyndighetens anslag.

5.5.3 Bekämpning av grov och
gränsöverskridande brottslighet

'"Åklagarväsendet skall fortsätta att utveckla be-
kämpningen av grov och gränsöverskridande
brottslighet i samarbete med polisen

Enligt regeringens bedömning är det nödvändigt
att åklagarväsendet organiseras på ett sådant sätt
att bekämpningen av den grova och gränsöver-
skridande brottsligheten blir ännu effektivare.
Åklagarna har en ledande och betydelsefull roll i
sådana brottsutredningar. Det ställs därför stora
krav på dem bl.a. i fråga om specialkompetens
och helhetsengagemang i utredningsverksamhe-
ten som bör ske i nära samarbete med polisen.

Riksåklagaren har i verksamhetsplanen för
1998 uppdragit åt åklagarmyndigheterna att vidta
särskilda åtgärder mot den grova och gränsöver-
skridande brottsligheten. Uppdraget till myn-

87

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

digheterna innefattar åtgärder eller förslag i fråga
om organisation, arbetsformer och kompetens
för bekämpningen av sådan brottslighet. De för-
slag som har kommit in till Riksåklagaren från
åklagarmyndigheterna avser huvudsakligen åt-
gärder för att höja åklagarkompetensen på områ-
det och förbättra förutsättningarna för en för-
stärkt samverkan med polisen. Riksåklagaren har
ännu inte tagit slutlig ställning till hur organisa-
tionen av den verksamheten bör byggas upp,
men har beslutat att uppdra åt kvalificerade spe-
cialiståklagare att vid varje myndighet bygga upp
funktioner för bekämpning av grov, organiserad
och gränsöverskridande brottslighet.

Regeringen anser att det är viktigt att föränd-
ringsprocessen på området fortsätter. Det är
också viktigt att Riksåklagaren och Rikspolissty-
relsen gemensamt fortsätter att verka för att fin-
na lämpliga samarbetsformer för att effektivare
bekämpa den grova gränsöverskridande brotts-
ligheten.

5.5.4 Skyddet för kvinnor och barn

Åklagarorganisationen har bedrivit ett väl plane-
rat och ambitiöst utvecklingsarbete för att effek-
tivisera bekämpningen av de våldsbrott som be-
gås i hemmen mot framför allt kvinnor och barn.
Det är en angelägen uppgift för åklagarorganisa-
tionen att fortsätta och intensifiera utvecklings-
arbetet för att förbättra de samlade åtgärderna
mot denna brottslighet. För att effektivt bekäm-
pa brottslighet av detta slag krävs ett väl utveck-
lat samarbete med såväl andra myndigheter som
frivilligorganisationer.

I enlighet med Riksåklagarens allmänna råd
om ledningen av förundersökning i brottmål
(Riksåklagarens författningssamling 1997:12)
leder oftast åklagaren utredning om brott som
innefattar våld mot närstående kvinna, även om
brottet inte är grovt. Åklagarna fyller således en
viktig funktion när det gäller att i aktiv samver-
kan med polisen vidta snabba och adekvata åt-
gärder för att säkerställa en hög utredningskva-
litet i den här typen av utredningar. Det är också
viktigt att det finns väl fungerande arbetsrutiner
mellan polis och åklagare bl.a. när det gäller att
snabbt få fram ett underlag för ett eventuellt be-
slut om straffprocessuella tvångsmedel eller om
besöksförbud. Det är åklagaren som är behörig
att fatta sådana beslut.

Regeringen har i regleringsbrevet för år 1999
gett Riksåklagaren i uppdrag att tillsammans med

Rikspolisstyrelsen se över och förbättra rutiner-
na i ärenden om besöksförbud. Myndigheterna
skall i arbetet beakta Brottsofferutredningens
förslag i dessa delar (SOU 1998:40) och i sam-
band med årsredovisningen för år 1999 redovisa
de åtgärder som har vidtagits. Riksåklagaren och
Rikspolisstyrelsen bedriver ett gemensamt arbete
i dessa frågor och har bl.a. utarbetat en handbok i
brottsofferfrågor. Dessutom pågår ett analysar-
bete av material som har samlats in. Det arbetet
kommer att resultera i en översyn av de före-
skrifter som Riksåklagaren utfärdade år 1997
(Riksåklagarens författningssamling 1997:7).
Frågan kommer också att behandlas under en
planerad seminarieserie under hösten år 1999 till-
sammans med polisen.

5.5.5   Brott med inslag av rasism,
främlingsfientlighet eller homofobi

Regeringen understryker vikten av att åklagar-
och polisväsendet ägnar särskild uppmärksamhet
åt brott med rasistiska inslag.

Åklagarväsendet har under senare år vidtagit
flera åtgärder för att mer effektivt bekämpa brott
med rasistiska eller främlingsfientliga inslag. Re-
geringen anser att ambitionsnivån inom åklagar-
organisationen skall vara fortsatt hög när det
gäller att förbättra metoderna för utredning av
sådana brott. Det är också angeläget att åklagar-
organisationen utvecklar effektiva utrednings-
metoder för brott med homofobiska inslag. En
viktig förutsättning för utvecklingsarbetet är att
samarbetet mellan åklagare och polis förbättras
ytterligare. Regeringen konstaterar också att det
är viktigt att åklagarna får kontinuerlig utbild-
ning i frågor om bekämpning av brottslighet
med rasistiska, främlingsfientliga eller homofo-
biska inslag.

5.5.6   Internationellt arbete

'■'Det internationella samarbetet skall förbättras
Regeringen lägger stor vikt vid att arbetet med
att utarbeta nya instrument för ett förbättrat
rättsligt samarbete över gränserna fortsätter. Den
gränsöverskridande brottslighetens utveckling
kräver ett utökat gränsöverskridande samarbete
mellan de brottsbekämpande myndigheterna.

Riksåklagaren deltar aktivt i EU:s arbete med
att genomföra den s.k. aktionsplanen mot orga-
niserad brottslighet samt i det europeiska nätverk

88

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

som inrättats för att förbättra det rättsliga sam-
arbetet mellan medlemsstaterna. Kontaktperso-
nerna i nätverket skall kunna förse sina motsva-
righeter i andra medlemsstater med praktisk
information om rättssystemet. Riksåklagaren
deltar också i arbetet med en handbok för det
rättsliga samarbetet inom EU. Åklagarväsendet
medverkar i ökad omfattning i utvecklings-
samarbetet på rättsområdet med Estland, Lett-
land, Litauen och Polen. Rättsutvecklingssamar-
betet syftar till att underlätta för dessa länder att
bli medlemmar i EU. Riksåklagaren har åtagit sig
det svenska samordningsansvaret för Rikspolis-
styrelsens, Riksåklagarens, Ekobrottsmyndighe-
tens, Brottsförebyggande rådets samt Dom-
stolsverkets medverkan i det mellan Kom-
missionen och Europarådet gemensamma pro-
grammet Octopus II. Syftet med programmet är
att förstärka ländernas insatser mot korruption
och organiserad brottslighet.

De nordiska riksåklagarna träffas regelbundet
för att se över det nordiska rättshjälpsamarbetet.
Efter initiativ av Sverige i Aktionsgruppen mot
organiserad brottslighet i Östersjöområdet bil-
dades i april 1997 ett särskilt Östersjösamarbete
för åklagare. Det senaste Riksåklagarmötet inom
ramen för det samarbetet hölls i april 1999. Riks-
åklagarna beslutade då att arbetet med att höja
kompetensen inom rättshjälp i brottmål skulle
fortsätta. Som en del av det arbetet har en hand-
bok om inbördes rättshjälp i brottmål och ut-
lämningsfrågor färdigställts och reviderats. Ett
antal arbetsgrupper har bildats som arbetar med
samarbetsfrågor rörande rättshjälp i brottmål,
penningtvätt, miljöbrott samt handel med och
sexuella övergrepp mot kvinnor och barn. Nästa
Östersjöriksåklagarmöte äger rum i Danmark i
februari 2000.

5.5.7 Kompetensutveckling

'"Kompetensen inom åklagarväsendet skall vara
hög

Det är nu viktigt att konsolidera och gå vidare
med det omfattande reformarbetet. Regeringen
konstaterar därför bl.a. att utbildning och åter-
kommande möjligheter till kompetensutveckling
för åklagare och andra personalkategorier inom
åklagarorganisationen skapar en effektivare or-
ganisation och inspirerar till en högre ambitions-
nivå i arbetet. Det är också nödvändigt att åkla-
garna har en hög kompetensnivå för att kunna
utöva aktiv förundersökningsledning i svåra ut-

redningar om t.ex. miljöbrottslighet, ekobrotts-
lighet, grov organiserad brottslighet eller IT-
relaterad brottslighet. Regeringen finner det
därför nödvändigt att tilldela åklagarväsendet
ytterligare resurser för kompetensutvecklingsin-
satser.

Det långsiktiga reformarbete som pågår inom
åklagarväsendet kommer att medföra behov av
ytterligare resursförstärkningar budgetåren 2001
och 2002 för att bygga upp och förstärka kom-
petensen på alla nivåer inom åklagarorganisatio-
nen.

Riksåklagarens kansli har gjort en omfattande
översyn av åtgärder som är betydelsefulla för att
utveckla en hög kompetens inom åklagarorgani-
sationen. Arbetet har i första hand inriktats på
att skapa en ny åklagarutbildning som är anpas-
sad till de krav som brottslighetens utveckling
och den ökade internationaliseringen ställer.

Grundutbildningen för åklagare har reforme-
rats i grunden. Praktikutbildningen har för-
stärkts och den teoretiska utbildningsdelen ge-
nomförs i en serie kurser, Åklagarkurs I-IV, som
vardera omfattar 3-4 veckors internatutbildning.

Under 1999 har ett projekt för att etablera en
kvalificerad reguljär vidareutbildning för åklagare
gått in i en genomförandefas. 20 miljoner kronor
har avsatts för utbildningssatsningen. Riksåkla-
garen har angett att det är av strategisk vikt för
brottsbekämpningen att hålla den nivån på kom-
petensutvecklingen under de kommande åren.

I det nya utbildningsprogrammet har också en
principiell plan upprättats för utvecklingen av
chefsrollen. Programmet innehåller bl.a. en
grundkurs för nya chefer och idéseminarium i
ledarskap.

Under 1999 har 60 specialisttjänster inrättats
inom åklagarväsendet. Tanken är att de skall för-
stärka kompetensen inom vissa angelägna områ-
den, t.ex. när det gäller miljöbrott och vissa grova
våldsbrott. Dessa åklagare kommer att genomgå
särskild utbildning.

Det finns ett stort behov av utbildning och
kompetensutveckling inom Ekobrottsmyndig-
heten. De områden som myndigheten har riktat
in sig på är ekoutbildning för åklagare, poliser
och ekonomer, IT-utbildning, arbetsledarutbild-
ning för kansliföreståndare samt framtagande av
ett chefsutvecklingsprogram.

89

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

5.6    Anslag

Bl     Åklagarorganisationen

ITabell 5.2 Anslagsutvecklingen                            1

Tusental kronor

583 806

Anslags-
sparande

10 590

1998

Utfall

1999

Anslag

620 140

Utgifts-
prognos

615 000

2000

Förslag

694 997

2001

Beräknat

715 493 1

2002

Beräknat

726 471 2

1 Motsvarar 704 997 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 704 997 tkr i 2000 års prisnivå.

Vid utgången av år 1997 hade åklagarorganisa-
tionen utnyttjat anslagskrediten med drygt 40
miljoner kronor. Under år 1998 förbrukade
åklagarorganisationen knappt 584 miljoner kro-
nor, vilket innebar att ett anslagssparande om

10,6 miljoner kronor hade byggts upp vid ut-
gången av år 1998. De senaste årens ekonomiska
obalans är därmed över. Utfallet för första halv-
året 1999 samt prognosen för återstoden av inne-
varande år pekar på att det ekonomiska läget
kommer att vara fortsatt gott vid utgången av år
1999.

Regeringens överväganden

Slutsatser

Åklagarorganisationen skall ges ekonomiska för-
utsättningar att fullfölja det omfattande refor-
marbete som genomförts under de senaste åren.
För budgetåret 1999 tilldelades åklagarorganisa-
tionen 10 miljoner kronor som en engångsvis
satsning på bland annat kompetensutveckling
och till att ytterligare utveckla samverkan med
polisen. Regeringen gör bedömningen att en sär-
skild satsning på kompetensutveckling är nöd-
vändig även för år 2000. Av den anledningen har
åklagarorganisationens anslag justerats upp en-
gångsvis med 10 miljoner kronor på tilläggsbud-
get i denna proposition (se avsnittet om tilläggs-
budget i volym 1).

Vidare kräver den nya organisationen för be-
kämpning av miljöbrottslighet ökade resurser.
Mot bakgrund av detta anser regeringen att åkla-
garorganisationen skall tillföras 13 miljoner kro-
nor år 2000 och 23 miljoner kronor år 2001 re-
spektive 2002 från den ramhöjning på

150 miljoner kronor för rättsväsendet som avise-
rades i 1999 års ekonomiska vårproposition.

Till följd av att Ekobrottsmyndighetens verk-
samhetsområde utvidgats med Hallands län och
Gotlands län minskas åklagarorganisationens an-
slag med 380 000 kronor, vilket motsvarar kost-
naden för den personal som Ekobrottsmyndig-
heten tar över från åklagarorganisationen.
Samtidigt höjs anslaget B 1 Ekobrottsmyndig-
heten med motsvarande belopp (se avsnittet om
tilläggsbudget i volym 1).

Som kompensation för beräknade utgiftsök-
ningar för löner, lokaler m.m. räknas anslaget
upp med 15,4 miljoner kronor. Vid anslagsbe-
räkningen har en teknisk justering gjorts av an-
slaget. Justeringen har genomförts för att korri-
gera tidigare i anslaget inlagd kompensation för
premierna för avtalsförsäkringarna. Anslaget har
tillförts 57 434 000 kronor.

Sammantaget föreslås därmed 2000 års anslag
uppgå till 694 997 000 kronor. För åren 2001 och
2002 beräknas anslaget till 715 493 000 kronor
respektive 726 471 000 kronor.

ITabell 5.3 Beräkning av anslag                            1

Tusental kronor

Anslag 1999

620 140

Pris- och löneomräkning

15 375

Ändringar m. a. a. tidigare beslut

-10 000

Rampäverkande överföringar, nettoförändring

12 048

Engångsvisa överföringar, nettoförändring

0

Justering av premier

57 434

Anslag 2000

694 997

Frågan om ytterligare resurser till rättsväsendet
åren 2001 och 2002 behandlas i avsnitt 3.5.3.

B2 Ekobrottsmyndigheten

ITabell 5.4 Anslagsutvecklingen                            1

Tusental kronor

156 719

Anslags-
sparande

23 381

1998

Utfall

1999

Anslag

199 197

Utgifts-
prognos

216 000

2000

Förslag

250 933

2001

Beräknat

264 818 1

2002

Beräknat

268 881 2

1 Motsvarar 260 933 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 260 933 tkr i 2000 års prisnivå.

90

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Ekobrottsmyndighetens anslag uppgick år 1998
till 180 miljoner kronor. Förbrukningen under
året uppgick till 157 miljoner kronor. Vid ut-
gången av år 1998 hade man således byggt upp
ett anslagssparande om 23,4 miljoner kronor.
Prognosen för år 1999 visar att anslagssparandet
kommer att minska till ca 6,6 miljoner kronor
vid utgången av år 1999. Sammantaget betyder
det att Ekobrottsmyndighetens ekonomiska si-
tuation vid utgången av år 1999 kommer att vara
god.

Regeringens överväganden

Slutsatser

I enlighet med 1999 års budgetproposition
(prop. 1998/99:1, utg.omr. 4, bet. 1998/99:JuUl,
rskr. 1998/99:80) har Ekobrottsmyndigheten
tillförts 90 miljoner kronor för perioden 1999 -
2001, fördelat på 10 miljoner kronor år 1999 och
40 miljoner kronor år 2000 respektive år 2001.
Resurstillskottet var nödvändigt för att ge
Ekobrottsmyndigheten förutsättningar för att
klara en alltmer komplicerad brottslighet och
kunna ha den offensiva roll inom ekobrottsbe-
kämpningen som samhället kräver.

För att ge Ekobrottsmyndigheten förutsätt-
ningar för att kunna fullfölja uppbyggnaden av
myndigheten anser regeringen att ytterligare re-
sursförstärkningar är nödvändiga. Därför före-
slår regeringen att Ekobrottsmyndigheten till-
förs 5 miljoner kronor år 2000 och 15 miljoner
kronor år 2001 respektive år 2002.

Till följd av att Ekobrottsmyndighetens verk-
samhetsområde utvidgats med Hallands län och
Gotlands län tillförs Ekobrottsmyndigheten me-
del från polisorganisationen respektive åklagar-
organisationen motsvarande kostnaden för den
personal som förs över till Ekobrottsmyndighe-
ten. Myndighetens anslag höjs med 2,6 miljoner
kronor samtidigt som anslaget B 1 Äklagarorga-
nisationen minskas med 380 000 kronor och an-
slaget A 1 Polisorganisationen minskas med 2,22
miljoner kronor (se avsnitt om tilläggsbudget i
volym 1).

Vidare tillförs Ekobrottsmyndigheten sam-
manlagt 1,2 miljoner kronor till följd av att myn-
digheten tar över EU-bedrägeridelegationens
uppgifter. Samtidigt minskas andra utgiftsområ-
dets anslag A 13 Utvecklingsarbete med 600 000
kronor, fjortonde utgiftsområdets anslag A 1
Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

med 150 000 kronor, nittonde utgiftsområdets
anslag A 1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder
med 150 000 kronor och tjugotredje utgiftsom-
rådets anslag Bl6 Räntekostnader för förskot-
terade arealersättningar m.m. med 300 000 kro-
nor.

Vissa justeringar har gjorts som motsvaras av
ändrade utgifter. Som kompensation för beräk-
nade utgiftsökningar för löner, lokaler m.m. räk-
nas anslaget ned med 26 000 kronor. Vid an-
slagsberäkningen har också en teknisk justering
gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts
för att korrigera den kompensation som tidigare
i anslaget inlagd kompensation för avtalsförsäk-
ringarna. Anslaget har tillförts 10 362 000 kro-
nor.

Sammantaget föreslås därmed 2000 års anslag
uppgå till 250 933 000 kronor. För åren 2001 och
2002 beräknas anslaget till 264 818 000 kronor
respektive 268 881 000 kronor.

Tabell 5.5 Beräkning av anslag

Tusental kronor

Anslag 1999

199 197

Pris- och löneomräkning

-26

Ändringar m. a. a. tidigare beslut

30 000

Rampåverkande överföringar, nettoförändring

11 400

Engängsvisa överföringar, nettoförändring

0

Justering av premier

10 362

Anslag 2000

250 933

Frågan om ytterligare resurser till rättsväsendet
åren 2001 och 2002 behandlas i avsnitt 3.5.3.

91

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

6 Domstolsväsendet m.m.

6.1 Omfattning

Domstolsverket är central förvaltningsmyndig-
het för de allmänna domstolarna, de allmänna
förvaltningsdomstolarna, arrendenämnderna, hy-
resnämnderna och Rättshjälpsmyndigheten.

Allmänna domstolar är de 95 tingsrätterna, de
6 hovrätterna och Högsta domstolen. Allmänna
förvaltningsdomstolar är de 23 länsrätterna, de 4
kammarrätterna och Regeringsrätten. Vid års-
skiftet 1998/99 inrättades miljödomstolar i
Stockholms, Växjö, Vänersborgs, Östersunds
och Umeå tingsrätter samt en miljööverdomstol
i Svea hovrätt. Miljödomstolarna och Miljööver-
domstolen handlägger mål enligt miljöbalken,
bl.a. vattenmål. Därför avvecklades samtidigt
Vattenöverdomstolen i Svea hovrätt och vatten-
domstolarna i nämnda tingsrätter samt i Luleå
tingsrätt.

6.2 Utgiftsutvecklingen

Tabell 6.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999 ‘

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

3 063

3 067

3 169

3 359

3 381

3 430

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Förändringar

Moderniseringen och renodlingen av dom-
stolsverksamheten fortsätter.

Fem miljödomstolar och en Miljööverdomstol
inrättades vid årsskiftet 1998/99.

De allmänna advokatbyråerna avvecklas under
år 1999.

Minsta tiden för fiskalstjänstgöring i tingsrätt
eller länsrätt föreslås ändras från ett år till två år.

Inskrivningsverksamheten föreslås koncentre-
ras till sju inskrivningsmyndigheter.

Bouppteckningshanteringen föreslås överföras
till skatteförvaltningen.

Av den ramhöjning på 150 miljoner kronor
för rättsväsendet som aviserades i 1999 års eko-
nomiska vårproposition tilldelas domstolsväsen-
det, för att med oförminskad kraft kunna fort-
sätta med moderniseringsarbetet, 110 miljoner
kronor år 2000 samt 85 miljoner kronor för
vartdera av åren 2001 och 2002.

Frågan om ytterligare resurser till rättsväsen-
det åren 2001 och 2002 behandlas i avsnitt 3.5.3.

Prioriteringar

Moderniseringen av domstolsväsendet fortsätter
för att det skall stå väl rustat för 2000-talet. Mo-
derniseringen skall bl.a. ske genom renodling av
domstolarna och domarrollen, möjligheter till
samverkan mellan domstolarna, kompetensut-
veckling av personalen och förenklade förfaran-
deregler.

93

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

6.3.1 De allmänna domstolarna

Inom flertalet domstolsslag finns ett stort antal
äldre mål i balans. Vidare har genomströmnings-
tiderna i de flesta fall ökat något under 1998 och
antalet mål som vid utgången av 1998 var färdiga
för avgörande var förhållandevis högt i samtliga
domstolsslag utom vid tingsrätterna.

Arbetsläget är oroande särskilt i hovrätterna
och i de allmänna förvaltningsdomstolarna.

Domstolsväsendet har förbrukat 73 miljoner
kronor mer än vad som år 1998 anslagits för
verksamheten. Vid budgetårets slut uppgick an-
slagssparandet eller det ackumulerade överskot-
tet till 85 miljoner kronor. Under år 1999 beräk-
nas domstolsväsendet förbruka hela anslags-
sparandet samt behöva utnyttja anslagskrediten
med ca 16 miljoner kronor.

6.3 Resultatbedömning

Målet för domstolsväsendet är att avgöra mål och
ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt.

För att kunna göra en bedömning av rättssä-
kerheten och effektiviteten bör hänsyn tas till
utvecklingen av ett antal faktorer. En del faktorer
är mätbara medan andra faktorer, t.ex. kvalitet, är
svårare att mäta. De faktorer som i dag är möjliga
att mäta och följa upp för att möjliggöra en be-
dömning av resultatet är t.ex.

-   antalet inkomna, avgjorda och balanserade
mål

-   omloppstider, balansernas åldersstruktur,
styckkostnad samt andelen förordnade of-
fentliga försvarare och målsägandebiträden

-   i vilken utsträckning mål avgörs så snart de
är färdigberedda.

Ett förhållande som är intressant att följa och
som har betydelse för resultatet är tillgången på
personal och personalsammansättningen.

''''Tingsrätterna

Diagram 6.1 Tingsrätternas malutveckling 1994/95-1998

■ Inkomna

Som framgår av diagrammet har antalet inkomna
och avgjorda mål gradvis minskat under perioden
1994/95 - 1998. Det finns en skillnad mellan
tvistemål och brottmål. Antalet inkomna och av-
gjorda brottmål har, efter att ha minskat under
flera år, ökat under 1998 medan tvistemålen fort-
satt att minska. Antalsmässigt har inkomna tvis-
temål minskat mer än vad inkomna brottmål
ökat.

Jämfört med 1994/95 har antalet inkomna
tvistemål totalt minskat med ca 21 % och antalet
inkomna brottmål med ca 16 %. Lagändringar
har skett under perioden som påverkat antalet
inkomna mål, bl.a. avkriminalisering av vissa
brott, särskilda restriktioner för åtalsprövning,
utvidgade möjligheter till strafföreläggande och
ändringar i familjelagstiftningen.

Tingsrätternas genomsnittliga förhandlingstid
för såväl tvistemål som brottmål ökade under pe-
rioden 1994/95 - 1998 med närmare 24 respekti-
ve 19 minuter per mål. Antalet tvistemål respek-
tive brottmål med mer än tolv timmars för-
handlingstid har också ökat. Antalet brottmål
med mer än en tilltalad har dock i stort sett varit
oförändrat.

I diagrammen nedan redovisas utvecklingen
under perioden 1994/95-1998 avseende tings-
rätternas genomströmningstider och ålders-
strukturen på balanserade mål. Genomström-
ningstiderna anges som genomsnittliga tider.

94

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

''Hovrätterna

Diagram 6.2 Genomsnittsålder på avgjorda mål (månader)

1994/95

1996

1997

1998

■ Tvistemål exkl. familjemål och FT-mål $ Brottmål exkl. notariemål

Diagram 6.4 Hovrätternas målutveckling budgetåret
1994/95 och kalenderåren 1996-1998___________

■ Inkomna            & Avgjorda            s* Balanserade

Som framgår har genomströmningstiderna ökat
under perioden, speciellt när det gäller tvistemål.

Diagram 6.3 Balanserade måls genomsnittsålder

16 I—

2 k

1994/95                  1996                    1997                    1998

— - — - T-mål exkl. familjemål och FT-mål

"   " B-mål exkl. not-mål

------------FT-mål

Genomsnittsåldern för balanserade tvistemål
(exkl. familjemål och FT-mål) samt för brottmål
(exkl. notariemål) var 1998 13,7 respektive 8,4
månader. Detta innebär en ökning under perio-
den med drygt 2 månader respektive 1 månad.

Vid utgången av 1998 var det sammanlagda
antalet tvistemål färdiga för avgörande drygt
2 900 mål, vilket motsvarar 10 % av antalet ba-
lanserade mål eller produktionen under en halv
månad. Enligt Domstolsverkets bedömning är
detta normalt i förhållande till vad som är nöd-
vändigt för verksamheten.

Den för tingsrätterna beskrivna tendensen med
en minskad andel tvistemål och en ökad andel
brottmål mellan 1997 och 1998 återfinns även i
hovrätternas resultat. Här har emellertid det to-
tala antalet inkomna, avgjorda och balanserade
mål ökat vilket gör att hovrätternas arbetsbelast-
ning ökat något under 1998 jämfört med 1997.
Sammantaget har antalet inkomna mål i hovrät-
terna ökat med 900 mål, varvid ökningen till
största delen består av övriga mål. Ökningen ut-
gjordes främst av mål om återbetalning av stäm-
pelskatt och bedöms av Domstolsverket som
tillfällig.

Hovrätternas genomsnittliga förhandlingstid
för såväl tvistemål som brottmål ökade under pe-
rioden 1994/95 - 1998 med närmare 34 respekti-
ve 24 minuter per mål som avgjorts efter för-
handling. Antalet brottmål med mer än tolv
timmars förhandlingstid var under 1997 och
1998 i huvudsak densamma.

Andelen av antalet avgjorda mål i tingsrätten
som överklagas till hovrätten utgör överklagan-
defrekvensen. Överklagandefrekvensen för tvis-
temål och brottmål har varit relativt konstant
under de senaste fyra åren. Överklagandefre-
kvensen var år 1998 7 % för tvistemålen och 13,9
% för brottmålen. Ändringsfrekvensen i tviste-
mål och brottmål har under samma period varit
omkring 23 % respektive 31 %.

95

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Diagram 6.5 Genomsnittsålder på avgjorda mål (månader)

1994/95             1996               1997               1998

■ Tvistemål

gä Brottmål

I likhet med tingsrätterna är det även när det
gäller hovrätterna tvistemålens genomström-
ningstider som ökat mest. Genomströmningsti-
dema har, som framgår av diagrammet, ökat vad
gäller tvistemål med drygt två månader under pe-
rioden. När det gäller brottmålen minskade tiden
något 1998 jämfört med 1997.

Diagram 6.6 Balanserade måls genomsnittsålder i månader

"^“T-mål ^^^“B-mål     -----ö-mål

Genomsnittsåldern på balanserade brottmål och
tvistemål var 4,8 respektive 10 månader vid ut-
gången av 1998. För övriga mål har åldern mins-
kat något under perioden medan den ökat för de
andra måltyperna. Vid utgången av 1998 var an-
talet balanserade tvistemål i hovrätterna som var
färdiga för avgörande 1 250 stycken (46%). Av
brottmålen var 1 700 (54 %) av antalet balanse-
rade brottmål färdiga för avgörande.

* Högsta domstolen

Diagram 6.7 Högsta domstolens målutveckling budgetåret
1994/95 och kalenderåren 1996-1998

■ Inkomna             & Avgjorda             g Balans

Under 1998 ökade måltillströmningen något till
Högsta domstolen. Samtidigt avgjordes dock fler
mål än som kom in, vilket gjorde att antalet ba-
lanserade mål minskade under år 1998. Vid ut-
gången av 1998 var antalet mål färdiga för avgö-
rande knappt 1000. Det motsvarar drygt 70 % av
det totala antalet balanserade mål.

Flertalet av de mål som förekommer vid Hög-
sta domstolen omfattas av systemet med pröv-
ningstillstånd. Av samtliga avgjorda mål under
1998 var 86,5 % mål i vilka prövningstillstånd
inte beviljats.

6.3.2 De allmänna

förvaltningsdomstolarna

Länsrätterna

Diagram 6.8 Länsrätternas målutveckling budgetåret
1994/95 och kalendeåren 1996-1998

140 000

120 000

100 000

80 000

60 000

40 000

20 000

0

■ Inkomna              & Avgjorda             ss Balans

1994/95            1996             1997             1998

96

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

För länsrätterna har antalet inkomna mål mins-
kat kraftigt. Minskningen är särskilt markant när
det gäller mål enligt socialtjänstlagen, där antalet
gått ned med ca 14 000 mål jämfört med 1997.
Minskningen sammanhänger i huvudsak med de
ändringar som införts för dessa mål, både såvitt
gäller det materiella innehållet i socialtjänstlagen
som vissa processuella frågor i anslutning därtill.
Antalet avgjorda mål i länsrätterna har emellertid
också minskat totalt. Samtidigt har dock antalet
avgjorda skattemål äldre än 6 månader och soci-
alförsäkringsmål äldre än 12 månader ökat. När
det gäller det höga antalet avgjorda mål för bud-
getåret 1994/95 skall påpekas att länsrätterna
fram till den 1 oktober 1994 beslutade om kör-
kortsingripande som första instans.

När det slutligen gäller balanserna har situa-
tionen förbättrats. Länsrätterna har minskat
målbalansema med ca 13 000 mål jämfört med år
1997. Åldersstrukturen i balanserna har förbätt-
rats särskilt för skattemålen även om andelen
äldre mål fortfarande är stor i vissa domstolar.

Diagram 6.9 Genomsnittsålder på avgjorda mål (månader)

■ Skattemål           ® Socialförsäkringsmål           ® Sol-mål

Genomströmningstiden för skattemål har mins-
kat stadigt de senaste fyra åren. Socialförsäk-
ringsmålen och målen enligt socialtjänstlagen har
däremot ökat något under samma period.

Diagram 6.10 Balansens genomsnittsålder i månader - so-
cialförsäkringsmål, skattemål och mål enligt socialtjänstla-
gen__________________________________________________

15 k

5

1994/95                     1996                       1997                      1998

Skattemål

'Socialförs-mål

-mål

Genomsnittsåldern på balanserade skattemål och
socialförsäkringsmål var 18,6 respektive 9,1 må-
nader vid utgången av 1998. Åldern på skatte-
målen har minskat med ca 11 månader under pe-
rioden. Även åldern på socialförsäkringsmålen
har minskat något medan åldern på mål enligt
socialtjänstlagen har ökat. Drygt 15 000 (63 %)
av de balanserade skattemålen var klara för avgö-
rande. Det är ungefär lika stor andel som föregå-
ende år. Knappt 7 300 (75 %) av alla balanserade
socialförsäkringsmål var klara för avgörande. Det
är en liten minskning från föregående år.

"'Kammarrätterna

Diagram 6.11 Kammarrätternas målutveckling budgetåret
1994/1995 och kalenderåren 1996-1998

■ Inkomna              ^Avgjorda                Balans

97

4 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nrl. Uo4-8

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

För kammarrätterna har det totala antalet in-
komna mål och antalet avgjorda mål ökat 1998
jämfört med 1997. Kammarrätternas situation
har försämrats något när det gäller antal mål i
balans även om åldersstrukturen i balansen har
förbättrats. Fortfarande finns dock många äldre
mål kvar i balans. Samtidigt skall noteras att
kammarrätterna tillsammans med hovrätterna
och Högsta domstolen är de domstolar som ökat
antalet avgjorda mål under 1998.

Diagram 6.12 Genomsnittsålder pa avgjorda mål (månader)

■ Skattemål

& Socialförsäkringsmål            $ Sol-mål

Till skillnad från i länsrätterna har genomström-
ningstiden för skattemål ökat något de senaste
fyra åren. När det gäller socialförsäkringsmål har
tiden ökat med drygt 2 månader sedan 1994/95.
Genomströmningstiden för mål enligt social-
tjänstlagen ökade något under 1998.

Diagram 6.13 Balansens genomsnittsålder i månader - so-
cialförsäkringsmål, skattemål och mål enligt socialtjänstla-
gen_________________________________________________

-----------Skattemål

*Socialförs-mål

Sol-mål

ökning sedan 1994/95. Överklagandefrekvensen
totalt för alla måltyper har ökat med fem pro-
centenheter under de tre senaste åren till 23,1 %.
Ökningen har i första hand avsett skattemål.
Ändringsfrekvensen har däremot legat relativt
konstant för alla måltyper de tre senaste åren och
var 1998 12,7 %. Vid utgången av 1998 var anta-
let skattemål färdiga för avgörande 5 800 mål el-
ler 52 % av antalet balanserade mål. Antalet so-
cialförsäkringsmål färdiga för avgörande var
4 800 mål eller 79 % av antalet balanserade mål.

* Regeringsrätten

Diagram 6.14 Regeringsrättens malutveckling 1994-1998

■ Inkomna              ^Avgjorda             & Balans

Antalet inkomna mål till Regeringsrätten har
ökat med ca 1000 (13 %) jämfört med 1997. Det
är framförallt skattemålen som ökat i antal. An-
talet avgjorda mål minskade 1998 med ca 300 mål
jämfört med 1997. Samtidigt som åldersstruktu-
ren i balansen har förbättrats har antalet mål i
balans ökat med mer än 1 500 mål jämfört med
föregående år. Minskningen av antalet avgjorda
mål kan till en viss del förklaras av att stora re-
surser gått åt för att avgöra ett mycket stort mål.

Flertalet av de mål som förekommer i Rege-
ringsrätten omfattas av systemet med pröv-
ningstillstånd. Av samtliga avgjorda mål under
1998 var 90,5 % mål i vilka prövningstillstånd
inte beviljats. Vid utgången av 1998 var antalet
fastighetstaxeringsmål, skattemål och socialför-
säkringsmål som var färdiga för avgörande drygt
4 200 (86 %) av det totala antalet balanserade
mål. Det är en marginell ökning jämfört med
1997.

Genomsnittsåldern på balanserade skattemål och
socialförsäkringsmål var 13 respektive 10 måna-
der vid utgången av 1998. Det innebär en viss

98

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

6.3.3 Personalförsörjning,
kompetensutveckling m.m.

Diagram 6.15 Antalet anställda inom domstolsväsendet
(exkl. Domstolsverket, Rättshjälpsmyndigheten och de all-
männa advokatbyråerna

■ 1994/95          88 1996

1997

■ 1998

Det totala antalet anställda har minskat med 607
personer (10 %) under perioden. Den största
minskningen, 14 %, har skett inom kategorin
administrativ personal. När det gäller ordinarie
domare och icke - ordinarie domare är minsk-
ningen 6 respektive 10 %. Relationen mellan oli-
ka personalkategorier har inte förändrats nämn-
värt. När det gäller åldersstrukturen så har inte
heller denna förändrats nämnvärt sedan före-
gående år. Den största åldersgruppen inom dom-
stolsväsendet är den mellan 45 och 60 år.

''■'Jämställdhet

Fortfarande är de flesta chefer män, 93 % vid de
allmänna domstolarna och 80 % vid de allmänna
förvaltningsdomstolarna. Även flertalet av de or-
dinarie domarna är män, 80 % respektive 75 %.
Vad gäller de icke ordinarie domarna och nota-
rierna utgörs respektive grupp av ca 60 % kvin-
nor. Rekryteringsunderlaget börjar således bli
kvinnodominerat, vilket Domstolsverket beräk-
nar på sikt kommer att öka antalet kvinnor som
är ordinarie domare. Gruppen övrig personal be-
står av 90 % kvinnor.

Domstolsverket fick i regleringsbrevet för
1998 regeringens uppdrag att vidta åtgärder för
att uppmuntra kvinnor att söka chefs-
anställningar. En enkät sändes ut till samtliga
tjänstgörande domare som var kvinnor. Ett antal
domstolschefer har också intervjuats i frågan. De
kvinnliga domarna ansåg det vara svårt att kom-
binera arbete och familj under den period som är
viktig för att kvalificera sig för chefspositioner.

Det angavs också att domstolsväsendet är en
värld med manliga värderingar och att det är brist
på kvinnliga förebilder, liksom att kvinnor är
mycket självkritiska. Domstolsverket skall vidta
ytterligare åtgärder för att uppmuntra kvinnor
som är domare att söka chefsanställningar.

* Utbildnmgsplan

Domstolsverket har tillsammans med represen-
tanter för domstolarna utarbetat en utbildnings-
plan för domstolsanställda. Planen innebär en
ökad satsning på kompetensutveckling inom
domstolsväsendet. Utbildningsplanen består av
baskurser, grundkurser, påbyggnadskurser och
återkommande utbildningar som är obligatoriska
för de olika personalkategorierna. Därutöver
kommer fördjupningskurser och specialkurser
att anordnas inom olika områden. Planen inne-
bär stora förändringar för de anställda i domsto-
larna. Den innehåller grundläggande utbildning
för såväl domare som domstolssekreterare av helt
annan omfattning än tidigare och förmodas leda
till kompetenshöjning. Kursinnehållet skall
fortlöpande utvärderas och utvecklas.

* Notarier

Regeringen vill peka på värdet av notarier i våra
tingsrätter och länsrätter. Notarietjänstgöringen
har ett stort utbildningsvärde för de unga juris-
terna samtidigt som notarierna gör ett värdefullt
arbete i våra domstolar. Det är viktigt att det på-
gående förändringsarbetet inte leder till att anta-
let notarieanställningar minskar. Det mesta talar
för att framtidens domstolar snarare har ett ökat
behov av notarier och andra jurister för att åstad-
komma en än högre kvalitet i verksamheten och
för att möjliggöra nödvändig renodling av do-
marnas arbetsuppgifter.

Riksdagen har uttalat att det är angeläget att,
med bibehållande av kvalitetskraven, så många
jurister som möjligt bereds tillfälle till notarie-
tjänstgöring (1996/97:JuU8    s.10, rskr.

1996/97:160).

* Nämndemän

Nämndemännen är ett viktigt inslag genom den
insyn och det inflytande de har i den dömande
verksamheten. De senaste årens diskussioner an-
gående nämndemän har i hög grad kretsat kring
ersättning för uppdraget, utbildning och infor-
mation samt rekrytering.

Det är viktigt att uppdraget att vara nämnde-
man ges till så många medborgare som möjligt.
Om samma nämndemän tjänstgör under långa

99

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

perioder och rekryteringsbasen är smal kan
nämndemännens legitimitet som lekmän och re-
presentanter för allmänheten komma att urhol-
kas. De blir en del av systemet och får svårare att
fylla sin roll som länk mellan domstolarna och
medborgarna. Det är därför viktigt att uppdraget
cirkulerar i en betydligt vidare krets än i dag.

När det gäller nämndemännens ekonomiska
villkor har regeringen under året avskaffat in-
komsttaket för förlorad arbetsinkomst samt in-
fört inläsningsarvode för nämndemän i kammar-
rätt (SFS 1998:1806).

Regeringen har ändrat i domstolarnas in-
struktioner så att lagmännen vid tingsrätterna
respektive länsrätterna samt hovrätterna och
kammarrätterna, efter samråd med Dom-
stolsverket, skall svara för att nämndemännen får
introduktionsutbildning och regelbunden infor-
mation (SFS 1999:85-88).

6.3.4 Rättshjälpsmyndigheten

I regeringens proposition till ny rättshjälpslag
förutskickades att Rättshjälpsmyndigheten i och
med ikraftträdande av den nya lagen endast
skulle ha underlag för sin verksamhet under yt-
terligare tre till fyra år (prop. 1996/97:9 s.196 ff,
SOU 1995:81, 1996/97:JuU3). Regeringen har
gett Domstolsverket i uppdrag att lämna förslag
till hur de ärenden som har handlagts av Rätts-
hjälpsmyndigheten skall handläggas i framtiden
och om överklagade ärenden även i fortsätt-
ningen skall prövas av Rättshjälpsnämnden.
Uppdraget skall redovisas senast den 30 juni
2000.

Myndighetens verksamhetsmål är att den
snabbt och korrekt skall hantera rättshjälpsfrå-
gor. Rättshjälpsärenden som inleds vid myndig-
heten skall i genomsnitt vara beslutade inom tju-
go arbetsdagar. Den genomsnittliga omlopps-
tiden för beslut i rättshjälpsärenden 1998 var 20
arbetsdagar. Det är en höjning med drygt 4 dagar
jämfört med 1997.

Andelen ärenden som överklagats till Rätts-
hjälpsnämnden har nästan fördubblats under
1998 jämfört med föregående år, från 8,5 % till

16,5 %. Orsaken till detta är, enligt Dom-
stolsverket, bl.a. att den nya lagen varit i kraft så
kort tid att någon praxis inte hunnit bildas förrän
under senare delen av året. Ändringsfrekvensen
har dock minskat med 2 % jämfört med 1997.

6.3.5 Regeringens bedömning

Inledningsvis i detta avsnitt angavs att effektmå-
let för domstolsväsendet är att avgöra mål och
ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. På
grund av att hänsyn skall tas till ett stort antal
faktorer vid bedömningen av om målet uppfyllts
och att det föreligger skillnader mellan domsto-
larna bl.a. såvitt avser storleken, är det svårt att
bedöma om domstolsväsendet i sin helhet upp-
fyllt målet.

Sammantaget får dock domstolarna anses ha
uppfyllt målet att avgöra mål och ärenden på ett
rättssäkert sätt. Enhetlig rättstillämpning, d.v.s.
lika fall skall bedömas lika, kan vara ett mått på
rättssäkerhet. Regeringen anser därför att resul-
tatet av en undersökning som Domstolsverket
har genomfört och som visar på skillnader i
domstolarnas tillämpning av bestämmelserna om
förordnande av offentlig försvarare respektive
offentligt biträde är oroande. Eftersom aktuell
studie rör en så begränsad tid är det dock svårt
att dra några långtgående slutsatser av detta. Det
ligger inom ramen för Domstolsverkets verk-
samhet att följa utvecklingen och överväga vilka
insatser som kan vara nödvändiga.

Tidsaspekten, dvs. den tid det tar att slutligen
avgöra mål och ärenden utgör enligt regeringen
ett viktigt mått på om effektmålet uppfyllts. Re-
geringen anser därför att det stora antalet mål vid
domstolarna som var färdiga för avgörande vid
årets slut får ägnas särskild uppmärksamhet.
Detta gäller dock inte tingsrätterna som hade en
godtagbar andel färdiga mål. Där är emellertid
den genomsnittliga åldern på målbalansen inte
tillfredsställande. Domstolarnas verksamhetsmål
i regleringsbrevet om minskade omloppstider
och förbättrad åldersstruktur för balansen kan
därför, med ett undantag, inte anses uppfyllt.
Undantaget gäller länsrätterna och den förbätt-
ring som skett av balanserade äldre skattemål.
Domstolarna kan inte anses helt ha uppfyllt må-
let att avgöra mål och ärenden på ett effektivt
sätt. Enligt regeringens bedömning är resursför-
stärkningar inte tillräckliga för att avhjälpa dessa
problem, utan det är också nödvändigt med fort-
satta förändringar av arbetsformer, organisation
och regelverk. En noggrann genomlysning av
verksamheten är därför påkallad och bör ske in-
om ramen för det utvecklingsarbete som Dom-
stolsverket påbörjat tillsammans med domsto-
larna. Samtliga nivåer inom domstolsväsendet
bör innefattas i det arbetet. Det är därför angelä-
get att domstolsväsendet ges de förutsättningar

100

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

som behövs för att detta skall kunna bedrivas
planmässigt.

I avsnitt 6.5 redovisas åtgärder som regeringen
vidtagit eller avser att vidta för att stimulera re-
formarbetet.

När det gäller frågorna om ökat antal kvinnor
som domstolschefer, antalet notarier och rekry-
teringen av nämndemän avser regeringen att no-
ga följa den fortsatta utvecklingen.

6.4 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte haft några invänd-
ningar i revisionsberättelsen för år 1998 avseende
myndigheterna inom verksamhetsområdet. I en
rapport (RRV 30-199-0503) till Domstolsverket
har Riksrevisionsverket framfört synpunkter på
hanteringen av avvecklingen av de allmänna ad-
vokatbyråerna. Riksrevisionsverket anser att
Domstolsverkets dokumentation avseende över-
väganden om affärsmässighet varit bristfällig.
Synpunkter har också förts fram på det sätt
Domstolsverket avyttrat statliga fordringar och
tecknat överlåtelseavtal. Vad gäller årsredovis-
ningen för de allmänna advokatbyråerna har
Riksrevisionsverket haft synpunkter av redovis-
ningsteknisk karaktär.

6.5 Pågående och planerade
förändringar inom
domstolsväsendet

Regeringen har sedan flera år inlett en omfattan-
de modernisering av rättsväsendet. För att möta
de krav som bl.a. den ökade och mer komplice-
rade brottsligheten, internationaliseringen och
den tekniska utvecklingen ställer pågår således
ett målmedvetet utvecklingsarbete inom rättsvä-
sendet. Det tar också sikte på att garantera att ett
medborgarperspektiv skall prägla verksamheten
på 2000-talet. Moderniseringen av rättsväsendet
skall i ökande utsträckning utgå från en helhets-
syn på verksamheten och långtgående myndig-
hetssamverkan. Självklart måste sådan samverkan
ske med respekt för den grundläggande rollför-
delningen. Moderniseringsarbetet tar också sikte
på domstolsväsendet som en fundamental del i
en rättsstat och demokratiskt samhälle. Moderni-
seringsarbetet har nu kommit in i en mer inten-
siv fas inte minst genom den nya roll som rege-

ringen i budgetpropositionen för år 1999 gav
Domstolsverket (prop. 1998/99:1 utgiftsområde
4 s.76). Förändringsarbetet syftar bl.a. till att sä-
kerställa och ytterligare höja kompetensen inom
domstolsväsendet och att göra verksamheten
mer flexibel och mindre sårbar samt att se till att
domstolarna blir attraktiva arbetsplatser. Vidare
skall domstolarna både anpassas till och dra nytta
av den tekniska utvecklingen. Ambitionsnivån i
reformarbetet skall vara hög. Förutsättningar
skall skapas för att förändringsarbetet med kraft
skall kunna drivas långsiktigt och planmässigt.
För att reformarbetet och uppnådda resultat inte
skall äventyras krävs resursförstärkningar. Som
framgår av följande avsnitt pågår redan många
projekt och det är nu angeläget att arbetet ger re-
sultat bl.a. i form av kortare genomströmningsti-
der.

6.5.1 Ett effektivare och mer flexibelt
domstolsväsende

'■Domstolsprocessen skall moderniseras

Som ett led i arbetet med att förenkla förfarandet
för både parter och domstolar har regeringen
nyligen beslutat om direktiv till en utredning om
processen i allmän domstol (dir. 1999:62). En
särskild utredare skall undersöka hur processen i
tvistemål och brottmål kan göras effektivare.
Frågorna om muntlighet, omedelbarhet och
koncentration i förfarandet och vissa frågor om
bevisning skall särskilt uppmärksammas. Utreda-
ren skall bl.a. undersöka hur muntlighet och
skriftlighet bör vägas mot varandra i behandling-
en av tviste- och brottmål för att processen med
bibehållna rättssäkerhetskrav skall bli så effektiv
som möjligt. När det gäller frågan om en ny eller
fortsatt huvudförhandling i brottmål skall bl.a.
möjligheterna att dela upp ett brottmål övervä-
gas. Utredaren skall också undersöka om arbetet
med domskrivning kan rationaliseras, t.ex. ge-
nom ett system där avgörandet i vissa fall inte
skrivs ut fullständigt. Utredningen skall redovi-
sas senast vid utgången av år 2001.

Vidare har riksdagen nyligen antagit ett av re-
geringen framlagt förslag som innebär att parter
och vittnen under vissa förutsättningar skall
kunna delta i rättegångar genom videokonferens
(prop. 1998/99:65, bet. 1998/99:JuU23, rskr.
1998/99:212 ). De allmänna domstolarna skall på
försök kunna använda videokonferensteknik.
Huvudregeln skall dock fortfarande vara att den
som skall delta i en rättegång skall komma till

101

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

rättssalen. Lagen om videokonferens i rättegång
träder i kraft den 1 januari 2000 och gäller till ut-
gången av år 2001.

I en proposition till riksdagen under hösten
1999 avser regeringen vidare att lämna förslag
som syftar till att effektivisera och förenkla dom-
stolsförfarandet för parterna och för domstolar-
na. Förslagen rör framförallt handläggningen i
tingsrätterna och påverkar också hovrätterna.
Bland annat föreslås förenklade regler om proto-
kollföring och om uppehåll i förhandlingar samt
regler som ger ökade möjligheter att undvika
uppskov i tvistemål. Vidare flyttas ansvaret för
obligatorisk avräkning av tid för frihetsberövan-
de från domstolarna till kriminalvården. Beslut
om ersättning av allmänna medel föreslås kunna
fattas utanför rättssalen.

Regeringen har den 31 mars 1999 beslutat att
en särskild utredare skall se över ordningen för
prövning av mål som handläggs vid Patentbe-
svärsrätten samt av patentmål vid Stockholms
tingsrätt (dir. 1999:28). Uppdraget skall redovi-
sas till regeringen senaste den 31 december 2000.

Regeringen har även under året förbättrat er-
sättningen till vittnen för förlorad inkomst från
300 kronor till högst 700 kronor per dag (SFS
1999:706).

Den 1 oktober 1998 ändrades föräldrabalkens
bestämmelser om vårdnad m.m. (prop.
1997/98:7, bet. 1997/98:LU 12). Ändringarna
syftar till att betona vikten av samförståndslös-
ningar och underlätta för föräldrar att i så stor
utsträckning som möjligt komma överens om
hur frågor om vårdnad m.m. skall lösas. Ett an-
nat syfte med förslagen var att betona principen
om barnets bästa. Föräldrar kan numera reglera
frågor om vårdnad, boende och umgänge genom
avtal som godkänns av socialnämnden. Ett god-
känt avtal är gällande och kan verkställas som ett
lagakraftvunnet domstolsavgörande. Genom den
införda ordningen kan frågor om vårdnad m.m. i
större utsträckning än tidigare handläggas i
mindre konfliktskapande former och utanför
domstolarna.

'•'Den framtida yttre domstolsorganisationen

De senaste årtiondena har diskussionerna om en
reformering av domstolsväsendet fokuserats på
tingsrätternas storlek. Numera bedrivs modemi-
seringsarbetet med ett annorlunda synsätt. I re-
formarbetet skall det goda i den nuvarande tings-
rättsorganisationen behållas och åtgärder vidtas
som främjar en utveckling mot ett effektivare re-

sursutnyttjande och en dömande verksamhet av
ännu högre kvalitet än i dag.

Viktiga utgångspunkter är den geografiska
närheten till domstolen och domstolens lokala
förankring i allmänhet. Ett rättssäkert och mo-
dernt domstolsväsende måste kunna tillgodose
krav på specialisering och kompetensutveckling.
Därutöver måste organisationen kunna hantera
arbetstoppar och frånvaro m.m. Även lokalise-
ringen av polis, åklagare och häkten är av bety-
delse när domstolsorganisationen diskuteras.

Allt fler måltyper kräver att domarna har spe-
cialkompetens. Den ökade internationaliseringen
ställer samma krav. Detta kan vara svårt att upp-
rätthålla vid en allt för liten domstol. Den lös-
ning som hittills har valts är att vissa speciella
måltyper, exempelvis miljömål, tryckfrihetsmål
och sjömål, har fördelats på regionala domstolar.
En annan lösning kan vara att göra domstolarnas
verksamhetsområden större. En sådan ordning
leder i sin tur till ökade möjligheter till indivi-
duell kompetensutveckling. Regeringen avser att
inrikta en del av det fortsatta förändringsarbetet
på att se över domstolarnas domkretsar. I en re-
gion kan det t.ex. vara lämpligt att bedriva verk-
samhet i flera domstolar med en gemensam
domkrets. En sådan konstruktion gör det möjligt
att samla specialmål till en del enheter, förstärka
vid sjukdom och semestrar. Den ger också möj-
lighet till att utjämna arbetsbördan vid toppar
samtidigt som de stora flertalet mål av mer nor-
malt slag även fortsättningsvis handläggs vid den
domstol som ligger närmast för parterna i målet.
Den beskrivna modellen förutsätter en gemen-
sam administration och en gemensam ledning.

Den skisserade modellen kan användas för att
behålla domstolsverksamhet vid mindre dom-
stolar som utan vidtagna åtgärder har eller kom-
mer att få svårt att bedriva en effektiv verksam-
het med bibehållen kvalitet i framtiden. I ett
mindre antal fall, t.ex. där det är mycket nära
mellan domstolar och/eller där målunderlaget är
allt för litet för att skapa bärkraftiga domstolsen-
heter, kan det finnas behov av att lägga samman
domstolen på orten med en annan intilliggande
domstol. Ett exempel på det sistnämnda är den
sammanläggning som skedde den 1 maj 1999 av
Åmåls tingsrätt med Vänersborgs tingsrätt.

Enligt Domstolsverkets slutredovisning har
sammanläggningen gått att genomföra till gagn
både för verksamheten och personalen.

Vidare har Domstolsverket fått ett uppdrag av
regeringen att se om det finns förutsättningar för
att lägga samman Jakobsbergs och Sollentuna

102

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

tingsrätter. Domstolsverket skall redovisa upp-
draget senast den 1 december 1999. Om Dom-
stolsverkets utredning visar att verksamheten i
regionen kan förbättras i en sammanslagen dom-
stol avser regeringen att lägga samman domsto-
larna. Domstolsverket har bedömt att Ljusdals
tingsrätt inte har målunderlag för mer än en halv
domarrotel. Domstolsverket har därför remitte-
rat ett förslag av innebörd att Ljusdals tingsrätt
läggs samman med Hudiksvalls tingsrätt.

Domstolsverket arbetar för närvarande till-
sammans med tingsrätterna i Helsingborg, Klip-
pan, Landskrona och Ängelholm för att se över
vad som kan och bör göras för att förstärka den
dömande verksamheten i Nordvästra Skåne. I
Blekinge län pågår ett liknande projekt. Inrikt-
ningen är att fördela mål och resurser så att dom-
stolsverksamheten i områdena kan bedrivas ef-
fektivare.

I februari 1999 överlämnade 1997 års hyreslag-
stiftningsutredning ett delbetänkande Nytt sys-
tem för prövning av hyres- och arrendemål
(SOU 1999:15). I betänkandet föreslås att mer-
parten av hyres- och arrendenämndernas verk-
samhet förs över till tingsrätterna och att nämn-
derna avvecklas. Betänkandet är remitterat och
remisstiden går ut den 30 september 1999. Efter
remisstidens utgång avser regeringen att bereda
förslagen vidare.

*Försök skapar bättre underlag för utvecklingsar-
betet

För att få bättre underlag för det fortsatta för-
ändringsarbetet har ett par försök inletts. Pro-
jekten syftar till en ökad samverkan inom och
mellan domstolsslagen. Under 1998 påbörjades
ett antal försöksverksamheter som syftar till att
pröva om en utökad samverkan mellan domsto-
larna innebär att verksamheten kan främjas vid
dessa och chefsresursen kan användas effektivare
så att domararbetskraften i högre utsträckning
kan komma den dömande verksamheten till
godo. Projekten innebär att två tingsrätter eller
en tingsrätt och en länsrätt har samma lagman.
Vidare kan notarietjänstgöringen fullgöras vid
både länsrätten och tingsrätten i de fall det är
fråga om skilda domstolsslag. I tingsrätterna i
Hallsberg och Örebro respektive Kalmar och
Oskarshamn pågår projekt med gemensam chef
för två tingsrätter. Administrativ samverkan prö-
vas även mellan tingsrätter och länsrätter, bl.a. i
Växjö och i Karlskrona. Under 1999 har Dom-
stolsverket tagit initiativ till ytterligare utveck-
lingsprojekt av liknande slag.

De första projekten skall avslutas under första
halvåret 2000. Domstolsverket påbörjar nu en
utvärdering av de som inleddes under 1998. Ut-
värderingen skall redovisas till regeringen den 31
december 1999.

I detta sammanhang kan också nämnas att re-
geringen har gett Domstolsverket i uppdrag att i
samråd med Hovrätten för Nedre Norrland,
Hovrätten för Övre Norrland och Kammarrät-
ten i Sundsvall utreda förutsättningarna för en
organisatorisk samverkan under gemensam led-
ning mellan dessa överrätter. Detta uppdrag skall
redovisas senast den 3 januari 2000.

Det är enligt regeringens bedömning lika vik-
tigt att ta till vara de erfarenheter som görs i på-
gående lokala projekt som rättsväsendets olika
myndigheter själva tagit initiativ till. Ett exempel
på detta är projektet Snabbare lagföring som be-
drivs mellan Handens tingsrätt, 6:e åklagarkam-
maren i Stockholm, Södertörns polismästardist-
rikt och Frivården Nacka/Haninge. Projektet
som påbörjades i april 1999 skall pågå ett år och
syftar till att minska handläggningstidema från
anmälan till dom. Målsättningen är en handlägg-
ningstid på högst tre veckor. Enligt uppgift har
positiva erfarenheter gjorts. Ett liknande projekt
bedrivs också i Jönköping. De två projekten är
goda exempel på vad rättsväsendets myndigheter
inom befintligt regelverk kan åstadkomma för
att förkorta handläggningstidema i brottmål.

'"1995 ars Domstolskommitté

I juni 1998 avlämnade 1995 års Domstolskom-
mitté betänkandet Domaren och Beredningsor-
ganisationen - utbildning och arbetsfördelning
(SOU 1998:88). Betänkandet har remissbe-
handlats. Remissyttrandena finns tillgängliga i
Justitiedepartementet (dnr. Ju 98/2378).

I betänkandet behandlas frågor om domsto-
larnas beredningsorganisation, notarieutbild-
ningen, domarutbildningen, arbetsfördelningen
mellan domstolspersonalen samt icke ordinarie
domares anställningsskydd. Remissutfallet har
varit blandat. En åsikt som har förts fram av flera
remissinstanser är att den föreslagna samord-
ningen av notarie- och domarutbildningen mel-
lan domstolsslagen är svår att genomföra utan
organisatoriska förändringar. Flera remissinstan-
ser menar att en samordnad domarbana innebär
att utbildningstiden förlängs så mycket att det
kan bli svårt att locka unga jurister till domarba-
nan. Många pekar också på att den föreslagna
förlängningen av notarieutbildningen kommer
att minska antalet notarieplatser.

103

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

När det gäller domstolarnas beredningsorga-
nisation samt notarie- och domarutbildning på-
går det olika försöksverksamheter som ansluter
till de förslag som har lämnats av domstolskom-
mittén. Vid ett tiotal tingsrätter pågår försöks-
verksamhet med förändrad beredningsorganisa-
tion. I försöksverksamheten ges vidgade möjlig-
heter för notarier och domstolssekreterare att
företa förberedande åtgärder i målen. I förord-
ningen ges vidare möjlighet att besluta att tings-
fiskal inte skall ha rotel. De synpunkter som har
kommit från de deltagande domstolarna är att
den ändrade arbetsfördelningen har fallit väl ut.
Försöksverksamheten kommer under hösten
1999 att utvärderas av Domstolsverket. Rege-
ringen avser efter genomförd utvärdering att ta
ställning till vilka regeländringar som blir nöd-
vändiga för att vidga möjligheterna för notarier
och andra anställda att vidta förberedande åtgär-
der i målen. I det sammanhanget avser rege-
ringen även att ta ställning till om de gällande
reglerna om rotelindelning behöver modifieras.

När det gäller frågor om notarieutbildning
med tjänstgöring i såväl tingsrätt som länsrätt,
pågår försöksverksamheter i Karlskrona tingsrätt
och Länsrätten i Blekinge län samt i Växjö tings-
rätt och Länsrätten i Kronobergs län. Försöks-
verksamheten innebär, för de notarier som an-
ställs vid dessa domstolar, en förlängd
utbildningstid med sex månader.

Domstolskommitténs förslag om att aspirant-
tjänstgöringen i hovrätt och kammarrätt skall er-
sättas med en tidsbegränsad tjänstgöring som
överrättsnotarie prövas f.n. vid samtliga hovrätter
och kammarrätter. Förslaget syftar till att öka
antalet föredragande i överrätt utan att ett över-
skott av icke ordinarie domare byggs upp.

Regeringen avser efter det att de olika för-
söksverksamheterna har slutförts och utvärderats
att ta ställning till vilka regeländringar som är
nödvändiga för att få till stånd en effektivare be-
redningsorganisation och om det finns skäl att
föreslå förändringar av notarie- respektive do-
marutbildningen.

Den 26 mars 1998 beslöt regeringen att ge
domstolskommitténs ordförande i uppdrag att
ställa samman det grundmaterial som Dom-
stolskommittén tagit fram rörande domstolsor-
ganisationen. Betänkandet Domstolsorganisa-
tionen - sammanställning av grundmaterial från
1995 års Domstolskommitté överlämnades till
regeringen i november 1998 (SOU 1998:135).
Justitiedepartementet har överlämnat till Dom-
stolsverket att distribuera betänkandet inom

domstolsväsendet att användas som diskussions-
underlag i det fortsatta reformarbetet.

''^Tjänstgöringstiden för fiskaler i tingsrätt och
länsrätt

Regeringens förslag: Den minsta tiden för fiskal-
stjänstgöring i tingsrätt eller länsrätt ändras från
ett år till två år.

Skälen för regeringens förslag: När det gäller
domarutbildningen har domstolskommittén i
betänkandet bl.a. föreslagit att minimitiden för
fiskalers tjänstgöring i tingsrätt eller länsrätt änd-
ras från ett år till två år och två månader. Försla-
get har i de delar som rör förlängning av tjänst-
göringen i underrätt vunnit ett brett stöd bland
remissinstanserna. Inte minst de unga fiskalerna
har framhållit att ett år är en för kort tid för att
hinna inhämta nödvändiga kunskaper. Re-
geringen delar remissinstansernas synpunkter
och föreslår därför att tiden för underrättstjänst-
göringen förlängs från ett till två år. Regeringen
vill betona att förändringen inte syftar till en
återgång till långa tjänstgöringstider för fiskaler i
underrätt. I normalfallet bör således en fiskal inte
tjänstgöra längre tid än två år i tingsrätt eller
länsrätt. En annan viktig utgångspunkt är att an-
talet adjunktionsplatser bör anpassas till de be-
hov av ordinarie domare som finns för framti-
den. Enligt regeringen bör det också eftersträvas
att dömandet i hovrätt och kammarrätt i hög
grad utförs av ordinarie domare.

'•'Domstolsverket har fått en ny organisation för att
kunna fungera som motor iförändringsarbetet

I budgetpropositionen för 1999 gavs Dom-
stolsverket en mer tydlig roll i det fortsatta re-
formarbetet. Domstolsverket skall ha en både
drivande och stödjande roll och regeringen utta-
lade också att reformarbetet skall bedrivas i nära
samverkan med domstolarna och domstolsper-
sonalen (prop. 1998/99:1 s.76).

Den 1 januari 1999 genomfördes en omorga-
nisation för att anpassa Domstolsverket till de
nya uppgifterna. Till Utvecklingsenheten, som
bl.a. ansvarar för utveckling av arbetsmetoder,
organisation och IT, har en nybildad utveck-
lingsgrupp knutits. Gruppen, som består av per-
soner med bred kunskap om och erfarenhet av
domstolsverksamhet, skall huvudsakligen arbeta
med förändringsarbetet ute på domstolarna.
I dialog med domstolarna skall projekt utvecklas

104

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

som syftar till att förbättra verksamheten. Grup-
pen är för närvarande lokaliserad i Stockholm,
Jönköping, Malmö och Göteborg. Syftet med
detta är att kunna driva utvecklingsarbetet vidare
i olika delar av landet tillsammans med och nära
domstolarna.

*Ny funktion för verksamhetsuppföljning och ana-
lys har byggts upp

Det pågår ett arbete där Domstolsverket genom
vidareutveckling av metoderna för resursfördel-
ningen mellan domstolarna skall knyta denna
fastare till en mera aktiv verksamhetsuppföljning
och analys. Under 1998 har en funktion för verk-
samhetsuppföljning och verksamhetsanalys
byggts upp vid Domstolsverket. I funktionen in-
går bl.a. att löpande följa upp, analysera och ut-
värdera verksamhetens resultat samt utveckla
effektiva verktyg för detta arbete. Som ett led i
detta arbete har varje domstol fått en särskild
budgethandläggare hos Domstolsverket som an-
svarar för den löpande kontakten i budgetären-
den med respektive domstol.

'•Modern informationsteknik skall bidra till att
göra domstolarna effektivare

Ett modernt IT-stöd är avgörande för en effektiv
domstolsverksamhet. En viktig uppgift för
Domstolsverket är därför att kartlägga och till-
godose domstolarnas IT-behov i ett längre per-
spektiv. Under första halvåret 1999 slutfördes
införandet av det databaserade målhanterings-
systemet (MÅHS) vid tingsrätterna.

Domstolsverket arbetar med att utveckla en
ny samlad IT-strategi för domstolsväsendet.
Detta innefattar även ett nytt verksamhetsstöd-
jande system för domstolsväsendet.

När det gäller att säkra systemet inför millen-
nieskiftet återstår ett verksamhetskritiskt system
att åtgärda efter den 1 juni 1999. Systemet, som
är ett målregister, används endast vid en domstol
och säkringen kommer att vara klar den 1 okto-
ber 1999. Ordbehandlingssystem och serverope-
rativsystem vid samtliga domstolar avses vara
säkrat den 1 oktober 1999.

* Domarrollen och tillsättningen av högre domar-
tjänster ses över

Som angavs i budgetpropositionen för 1999 be-
slutade regeringen den 1 oktober 1998 att till-
sätta en parlamentarisk kommitté med uppgift
att se över förfarandet vid utnämning av högre
domare (dir. 1998:84). Kommittén skall även
lämna förslag till hur domstolschefens roll kan

utformas så att den administrativa styrningen av
domstolarna och tillsynen över den dömande
verksamheten förstärks. Uppdraget skall redovi-
sas senast den 31 augusti 2000. Regeringen har
också i regleringsbrevet för 1999 gett Dom-
stolsverket i uppdrag att se över rutinerna och
arbetsformerna inom Tjänsteförslagsnämnden
för domstolsväsendet. Syftet är att stärka kvali-
teten på beredningen av tillsättningsärenden.
Uppdraget skall redovisas senast den 1 oktober
1999.

6.5.2 En renodlad domstolsverksamhet

Som angetts i tidigare budgetpropositioner syftar
reformarbetet bl.a. till att domstolsverksamheten
skall renodlas och koncentreras till de dömande
uppgifterna. Som ett led i det arbetet föreslår nu
regeringen förändringar avseende den fastighets-
rättsliga inskrivningsverksamheten och boupp-
teckningshanteringen.

*Inskrivningsverksamheten koncentreras till ett
mindre antal tingsrätter

Regeringens förslag:   Inskrivningsverksamheten

koncentreras till sju inskrivningsmyndigheter.
Regeringen bemyndigas bestämma inskrivning-
smyndigheternas verksamhetsområden.

Det finns för närvarande 91 inskrivningsmyn-
digheter i landet. Inskrivningsmyndigheterna är
självständiga myndigheter som är knutna till
tingsrätterna på de aktuella orterna. Inskriv-
ningsverksamheten sysselsätter i den nuvarande
organisationen 187 årsarbetskrafter, fördelade på
4 domare, 22 tingsnotarier och 161 domstolssek-
reterare.

Inskrivningsmyndighetens framtida organisa-
tion har under lång tid varit föremål för diskus-
sion. Mot bakgrund härav gav regeringen i april
1996 Domstolsverket i uppdrag att i samråd med
Lantmäteriverket utarbeta förslag om inskriv-
ningsverksamhetens framtida organisation.

Domstolsverkets rapport

I Domstolsverkets redovisning av uppdraget
(DV rapport 1997:5) behandlas olika alternativ
för den framtida inskrivningsorganisationen.
Domstolsverket kom fram till att den lämpli-
gaste lösningen är att den fastighetsrättsliga in-
skrivningsverksamheten integreras med lantmä-

105

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

teriorganisationen med en arbetsenhet i varje län.
Behovet av juridisk kompetens kunde tillgodoses
genom att vissa av enheterna bemannades med
jurister.

Domstolsverkets rapport har remissbehand-
lats. Remissyttrandena finns tillgängliga i Justi-
tiedepartementet (dnr. Ju 97/3472). Remissvaren
visar att det väger jämnt mellan de remissinstan-
ser som antingen tillstyrker eller inte har något
att erinra mot förslaget och de som antingen av-
styrker eller anser att en annan lösning är att fö-
redra. Huvuddelen av de remissinstanser som är
negativa till en överflyttning anser att verksam-
heten bör ligga kvar på inskrivningsmyndigheter
vid tingsrätterna.

De remissinstanser som avstyrker eller föror-
dar en annan lösning än den som föreslås i rap-
porten är främst små och medelstora tingsrätter
samt kommuner och Svenska kommunförbun-
det. Många remissinstanser har anfört att den
nuvarande inskrivningsverksamheten fungerar
bra samt att den service som lämnas genom att
medborgarna kan vända sig till inskrivning-
smyndigheterna genom personliga besök och
samtal är viktig och även underlättar arbetet vid
inskrivningsmyndigheterna. Ett flertal av re-
missinstanserna har också pekat på problemen
med att få handläggarna vid inskrivningsmyn-
digheterna att följa med till den nya organisatio-
nen samt att det enligt förslaget inte skulle finnas
jurister på samtliga inskrivningsenheter inom
lantmäteriorganisationen. Sveriges domareför-
bund, Örebro tingsrätt och Statstjänstemanna-
förbundet har pekat på möjligheterna att kon-
centrera inskrivningsverksamheten till färre
tingsrätter.

Det i departementet upprättade lagförslaget
har remitterats till Göta hovrätt, Stockholms
tingsrätt, Klippans tingsrätt, Göteborgs tingsrätt,
Umeå tingsrätt och Domstolsverket. Remissytt-
randena finns tillgängliga i Justitiedepartementet
(dnr. Ju 97/3472). Remissinstanserna har inte
haft någon erinran mot det remitterade lagför-
slaget.

Skälen för regeringens förslag: De nuvarande
inskrivningsmyndigheterna fungerar, i likhet
med vad många remissinstanser har påpekat, väl
och medborgarna erbjuds en god service i såväl
inskrivningsfrågor som juridiska frågor med viss
anknytning till inskrivningsärenden. Den ge-
nomförda datoriseringen av inskrivningsmyn-
digheterna och en allmän effektivisering av verk-
samheten har emellertid inneburit att det vid de

allra flesta tingsrätterna inte finns arbetsunderlag
för mer än en årsarbetskraft vid inskrivnings-
myndigheten. En så liten organisation är sårbar
och inte tillräckligt kostnadseffektiv. Beräk-
ningar av ärendemängder vid några av de större
inskrivningsmyndigheterna ger vid handen att
verksamheten i större enheter kan effektiviseras
ytterligare. Merparten av arbetet vid inskrivning-
smyndigheterna utförs av domstolssekreterare
och om det uppkommer frågor som kräver juri-
disk sakkunskap bistår i första hand tingsnotarier
och i undantagsfall domare med dessa kunskaper.

Det som talar för en överföring till Lantmäte-
riverket och de statliga lantmäterimyndigheterna
är främst samordningen med fastighetsbildning
och fastighetsregistrering.

En förändrad organisation ställer dock krav på
att verksamheten fungerar väl redan från den
första dagen, eftersom inskrivningsverksamheten
har en stor betydelse för kreditgivningen. En
förändring inom tingsrättsorganisationen kan
ske successivt utan att medborgarna drabbas av
försämrad service. I den nuvarande verksamhe-
ten finns tillgång till erforderlig handläggar- och
juristkompetens. Vid en överföring till lantmäte-
riorganisationen kan inte den juridiska kompe-
tensen i tingsrätterna tas tillvara och det jurist-
stöd som fordras i den av Domstolsverket
förordade organisationen kan vara svårt att di-
mensionera.

En avvägning av de skäl som legat till grund
för Domstolsverkets förslag och de synpunkter
som förts fram av remissinstanserna leder rege-
ringen till slutsatsen att inskrivningsmyndighe-
terna även framöver bör knytas till tingsrätterna.
Det är dock självklart att i olika former tillvarata
utvecklings- samordnings- och rationaliserings-
fördelar med fastighetsbildningen och fastighets-
registreringen.

I den nya organisationen bör Domstolsverket
ges centralmyndighetsfunktioner för inskriv-
ningsmyndigheterna. Dessa funktioner kommer
att göra en tydligare styrning möjlig av verksam-
heten.

106

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

*Vid hur många tingsrätter bör det bedrivas in-
skrivningsverksamhet ?

I princip kan all inskrivningsverksamhet, på mot-
svarande sätt som t.ex. bolagsregistret och sjö-
fartsregistret, utföras vid en tingsrätt i landet,
eftersom det är fråga om ADB-baserad registre-
ringsverksamhet. En sådan organisation skulle
dock få svårt att locka över tillräckligt många av
medarbetarna från de nuvarande inskrivnings-
myndigheterna. Länsvisa inskrivningsmyndig-
heter skulle å andra sidan i många län bara bestå
av 4 - 5 anställda och därigenom inte heller vara
ett tillräckligt uthålligt och bra alternativ. Om i
stället en inskrivningsmyndighet placeras i varje
hovrättsområde så kommer det att bli myndig-
heter med mellan 15-30 anställda. En sådan or-
ganisation har goda förutsättningar att bli en
stimulerande arbetsplats för de anställda och vara
en uthållig och kostnadseffektiv organisation för
den avsedda verksamheten i framtiden.

De framtida inskrivningsmyndigheterna bör
placeras vid tingsrätter utanför storstäderna. Det
finns lika goda förutsättningar att bedriva in-
skrivningsverksamhet vid en mindre tingsrätt
som vid en stor tingsrätt. Det är mindre kost-
samt med lokaler utanför de större städerna och
det är sannolikt lättare att rekrytera personal vid
orter där arbetsmarknaden inte är lika god som i
tillväxtregioner. Det finns också goda skäl att ta
regionala- och sysselsättningshänsyn vid lokalise-
ringen.

Regeringen har därför för avsikt att ta också
sådana hänsyn vid placeringen av inskrivnings-
myndigheterna. Regeringen avser att placera in-
skrivningsmyndigheterna vid tingsrätterna i Ek-
sjö, Härnösand, Hässleholm, Mora, Norrtälje,
Skellefteå och Uddevalla.

*Konsekvenser för personalen

Den föreslagna organisationen kommer att inne-
bära att behovet av personal minskar.

För tingsnotarierna kommer förändringen att
medföra att ökad tid kan ägnas åt kärnverksam-
heten att bereda mål för avgörande, göra rättsut-
redningar och skriva förslag till dom. Redan i dag
tjänstgör notarierna endast i begränsad omfatt-
ning vid inskrivningsmyndigheten. Endast drygt
20 årsarbetskrafter notarier tas i anspråk för da-
gens verksamhet.

Avsikten är att verksamheten skall vara över-
förd till de nya myndigheterna den 1 juli 2001.

''Den framtida bouppteckningshanteringen

Regeringens förslag: Bouppteckningsverksamhe-
ten förs över från domstolsväsendet till skatte-
förvaltningen.

I det delbetänkande som Ärvdabalksutredningen
lämnade hösten 1996 föreslås bl.a. att skatte-
myndigheterna från tingsrätterna skall ta över
uppgiften att registrera bouppteckningar och att
vara beskattningsmyndighet i fråga om arvsskatt
(SOU 1996:160). Förslaget har remissbehand-
lats. Remissyttrandena finns tillgängliga i Justi-
tiedepartementet (dnr. Ju 96/4105). Flertalet
remissinstanser har tillstyrkt eller inte haft någon
att erinra mot den föreslagna förändringen.

Skälen för regeringens förslag: Frågan om att
överföra bouppteckningsverksamheten från de
allmänna domstolarna till skattemyndigheter-
na har varit föremål för ett flertal olika utred-
ningar. Regeringen delar bedömningen i be-
tänkandet att det finns stora
effektivitetsvinster för det allmänna om verk-
samheten samlas vid skattemyndigheterna,
som är det allmännas specialister på beskatt-
ning. Det är regeringens bedömning att bety-
dande förenklingar och effektiviseringar av
bouppteckningshanteringen har större möjlig-
het att slå igenom vid en överföring till skat-
temyndigheterna, bl.a. genom att arbetet med
bouppteckningarna kommer att datoriseras.
En överföring från tingsrätterna innebär att
arbetet där i högre grad kan renodlas till den
dömande verksamheten. De som i dag i hu-
vudsak handlägger ärendena vid domstol är
domstolssekreterare och tingsnotarier. Den
kompetens som dessa besitter kan överföras
till skattemyndigheterna genom överföring av
domstolssekreterare från tingsrätterna till
skattemyndigheterna och genom inrättande av
särskilda kombinationstjänster mellan skatte-
myndighet och domstol för notarier. De årliga
besparingarna efter en överföring i enlighet
med Domstolsverkets och Riksskatteverkets
huvudförslag bedöms bli ca 30 miljoner kro-
nor per år. Vid en samlad bedömning anser re-
geringen att bouppteckningsverksamheten har
betydligt större möjligheter att utvecklas och
effektiviseras inom skatteförvaltningen. Rege-
ringen föreslår därför att skatteförvaltningen i

107

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

framtiden skall svara för bouppteckningsverk-
samheten.

De organisatoriska konsekvenserna av en
överflyttning behandlas inte i Arvdabalksutred-
ningens betänkande. Domstolsverket och Riks-
skatteverket har därför på regeringens uppdrag
analyserat dessa. Uppdraget redovisades den 1
juni 1999 genom rapporten Registrering och
skattläggning av bouppteckningar - Förslag till
framtida organisation (DV Rapport 1999:1 och
RSV Rapport 1999:10). Olika alternativ har
övervägts avseende lokaliseringen av verksam-
heten, nämligen en, tre — fyra och tio orter.
Domstolsverket och Riksskatteverket föreslår att
verksamheten förläggs till en ort per region,
d.v.s. sammanlagt tio orter. Med region avses här
skatteförvaltningens regionindelning. Rapporten
är remitterad och remisstiden går ut den 29 ok-
tober 1999. Eftersom reformen kräver omfattan-
de lagändringar avser regeringen att lägga fram
en proposition med sådana förslag under år 2000
i syfte att förändringarna skall kunna träda i kraft
den 1 juli 2001.

6.5.3 De allmänna advokatbyråerna

'•'De allmänna advokatbyråerna avvecklas

I december 1998 fick Domstolsverket i uppdrag
att på affärsmässiga grunder senast den 1 oktober
1999 avveckla verksamheten vid de allmänna ad-
vokatbyråerna. Redan under hösten 1998 ordna-
des informationsmöten för personalen vid byrå-
erna och förhandlingar med de fackliga
organisationerna inleddes. I december sades all
personal upp.

Under våren 1999 har Domstolsverket inrättat
en särskild awecklingsorganisation som snabbt
kommit i gång med awecklingsarbetet.

Under våren har organisationen besökt i stort
sett alla byråer för att ge allmän information om
vilka åtgärder respektive byrå bör vidta med an-
ledning av avvecklingen. I samband med dessa
besök fördes också individuella samtal med per-
sonalen.

Av de 132 anställda inom de allmänna advo-
katbyråerna är arbetssituationen för 125 personer
i nuläget klarlagd och beslutad. För resterande
sju anställda pågår olika aktiviteter för att finna
en ny sysselsättning. Flertalet jurister har ingått
avtal om att ta över pågående ärenden och några
byråer kommer att drivas vidare i privat regi.
Advokaterna skall ersätta staten för nedlagd ej

fakturerad tid, s.k. upparbetat värde, och för
övertagande av kundfordringar. I några fall tar
advokaten över hela verksamheten, d.v.s. perso-
nal, lokaler och inventarier.

Under våren 1999 avvecklades verksamheten
vid de flesta byråer. Alla byråer torde vara av-
vecklade senast den 1 september 1999. En del
efterarbete behövs inom det ekonomiadminist-
rativa området.

Domstolsverket har i delårsrapporten för 1999
och i övriga skrivningar redovisat en beräknad
nettokostnad för avvecklingen på 38,5 miljoner
kronor.

6.6 Bedömning av
personalkonsekvenser

De förändringar som föreslås avseende boupp-
teckningshandläggningen och inskrivningsmyn-
digheterna kommer på sikt att minska personal-
behovet, se avsnitt 6.5.2. En del av den personal
som idag arbetar med dessa uppgifter kommer
även efter förändringarna att göra det. Även i öv-
rigt kommer reformarbetet att leda till att perso-
nalen i domstolarna minskar. Det är viktigt att de
neddragningar som planeras genomförs efter-
samråd med bl.a. berörda personalorganisationer
och att den kompetens som den nuvarande per-
sonalen besitter tillvaratas, så att negativa effek-
ter för såväl personalen som verksamheten kan
undvikas. Detta förutsätter tillskott.

6.7    Anslag

Cl    Domstolsväsendet m.m.

Tabell 6.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

3 062 962

Anslags-
sparande

85 375

1998

Utfall

1999

Anslag

3 066 983 1

Utgifts-
prognos

3 168 500

2000

Förslag

3 358 956

2001

Beräknat

3 381 098 2

2002

Beräknat

3 430 088 3

‘Varav 10 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen
1999.

2 Motsvarar 3 333 956 tkr i 2000 års prisnivå.

3 Motsvarar 3 333 956 tkr i 2000 års prisnivå.

108

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Domstolsväsendets anslag uppgick 1998 till

2 990 miljoner kronor. Under året förbrukades

3 063 miljoner kronor. Förbrukningen översteg
således anvisade medel med 73 miljoner kronor.
Vid utgången av 1998 uppgick anslagssparandet
till 85 miljoner kronor. Domstolsväsendet har
under flera år förbrukat mer än anvisade medel.
Detta har finansierats av ett tidigare stort an-
slagssparande. Under 1999 beräknas anslagsspa-
randet ta slut och krediten beräknas behöva tas i
anspråk med ca 16 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

ITabell 6.3 Avgiftsbelagd verksamhet                       1

Tusental kronor

Offentlig-
rättslig
verksamhet

Intäkter till inkomsttitel
(Som inte får disponeras)

Intäkter
som får
disponeras

Utfall 1998

54 376

7 769

Prognos 1999

60 000

7 500

Budget 2000

60 000

7 000

Under innevarande år kommer domstolsväsen-
det enligt prognos att leverera in avgiftsinkoms-
ter motsvarande 60 miljoner kronor. Avgifterna
består av ansökningsavgifter (35 miljoner kro-
nor), kungörandeavgifter (16 miljoner kronor)
och expeditionsavgifter (9 miljoner kronor).

Slutsatser

Regeringens bedömning av domstolsväsendets
verksamhet redovisas i avsnitt 6.3. Domstolsvä-
sendets utgifter för 1999 beräknas uppgå till
3 169 miljoner kronor, vilket är 102 miljoner
kronor mer än anvisade medel för året. Dom-
stolarna har under flera år förbrukat mer än anvi-
sade medel. Detta har finansierats av ett tidigare
stort anslagssparande.

För att reformarbetet ska kunna fortsätta med
oförminskad kraft bedömer regeringen det nöd-
vändigt att avsätta resurser för detta ändamål.
Riksdagen beslutade i enlighet med 1999 års
ekonomiska vårproposition att tillföra rättsvä-
sendet 150 miljoner kronor från år 2000. Rege-
ringen föreslår att domstolsväsendet tilldelas
110 miljoner kronor år 2000. Av dessa avser
40 miljoner kronor engångsvisa medel för av-
vecklingen av verksamheten vid de allmänna ad-

vokatbyråerna. För vartdera av åren 2001 och
2002 föreslår regeringen att domstolsväsendet
tilldelas 85 miljoner kronor

I enlighet med regeringens tilläggsbudget i
samband med 1999 års ekonomiska vårproposi-
tion beslutade riksdagen (prop. 1998/99:100, bet.
1998/99:FiU27, rskr. 1998/99:249) att engångs-
vis för 1999 tillföra domstolsväsendet 10 miljo-
ner kronor för kostnader i samband med inrät-
tandet av miljödomstolar.

För beräknade ökade tolk- och översättnings-
kostnader i samband med regeringens proposi-
tion om en samlad minoritetspolitik med inrikt-
ning på skydd för de nationella minoriteterna
och de historiska minoritetsspråken föreslås att
en miljon kronor överförs från utgiftsområde 8
Invandrare och flyktingar.

Regeringens proposition 1997/98:7 Vårdnad,
boende och umgänge lämnade förslag som inne-
bär att kommunerna i ökad utsträckning skall
hjälpa föräldrar att träffa avtal om vårdnad, bo-
ende och umgänge. Förslagen förväntades med-
föra minskade kostnader för domstolarna samti-
digt som kommunernas kostnader beräknades
öka. Till budgetåret 1999 överfördes 12 miljoner
kronor till utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till
kommuner. Från och med år 2000 skall 7,5 mil-
joner kronor överföras. En återföring med 4,5
miljoner kronor från utgiftsområde 25 Allmänna
bidrag till kommuner görs således inför år 2000.

För arkivkostnader överförs 384 000 kronor
till utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossam-
fund och fritid.

Som kompensation för beräknade utgiftsök-
ningar för löner, lokaler med mera räknas ansla-
get upp med drygt 26 miljoner kronor.

Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-
ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-
förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd
kompensation för premierna för avtalsförsäk-
ringarna. Anslaget har tillförts 160,8 miljoner
kronor.

Sammantaget föreslår regeringen att anslaget
för år 2000 fastställs till 3 358 956 000 kronor.
För åren 2001 och 2002 beräknas anslaget
uppgå till 3 381 098 000 kronor respektive
3 430 088 000 kronor.

109

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

ITabell 6.4 Beräkning av anslaget för 2000                 1

Tusental kronor

Anslag 1999

3 066 983

Pris- och löneomräkning

26 054

Justering av premier

160 803

Resurstillskott

110 000

Ändring m.a.a. tidigare beslut

-5 500

Rampåverkande överföringar, nettoförändringar

616

Förslag 2000

3 358 956

Frågan om ytterligare resurser till rättsväsendet
åren 2001 och 2002 behandlas i avsnitt 3.5.3.

110

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

7 Kriminalvården

7.1 Omfattning

Kriminalvårdens huvuduppgifter är att verkställa
påföljderna fängelse och skyddstillsyn, att ansva-
ra för övervakning av villkorligt frigivna, verk-
ställa föreskrifter om samhällstjänst och utföra
särskilda personutredningar i brottmål.

Kriminalvården ansvarar dessutom för verk-
samheten vid häktena. Kriminalvården ombe-
sörjer också transporter av personer som skall
avvisas eller utvisas från Sverige.

Kriminalvårdsstyrelsen är central förvaltnings-
myndighet för all kriminalvårdsverksamhet. Sty-
relsen är chefsmyndighet för fem regionmyndig-
heter och 37 lokala kriminalvårdsmyndigheter
samt Transporttjänsten. I administrativt hänse-
ende är styrelsen chefsmyndighet även för Kri-
minalvårdsnämnden och de 30 övervaknings-
nämnderna.

7.2 Utgiftsutveckling

manlagt minskade antalet anstaltsplatser med
259, av vilka 167 var slutna platser och 92 öppna
platser.

Medelbeläggningen vid kriminalvårdsanstal-
terna har ökat jämfört med föregående budgetår
från 80 % till 87 % av tillgängliga platser.

Medelbeläggningen vid häktena ökade under
budgetåret från 78 % till 85 % av tillgängliga
platser. Under 1998 har andelen intagna i häkte
med verkställbar dom som väntar på anstaltsplats
ökat.

Den lokala myndighetsnivån har omorganise-
rats och består sedan den 1 januari 1998 av 37 lo-
kala kriminalvårdsmyndigheter.

Den 1 januari 1999 trädde vissa ändringar i
påföljdssystemet i kraft. Det innebar bl.a. att fö-
reskrift om samhällstjänst numera kan meddelas
också vid villkorlig dom. Vidare har möjligheten
till villkorlig frigivning efter halva strafftiden av-
skaffats. Villkorlig frigivning får nu ske tidigast
efter att två tredjedelar av strafftiden avtjänats i
anstalt. Frågan om ytterligare resurser till rätts-
väsendet åren 2001 och 2002 behandlas i avsnitt
3.5.3.

Tabell 7.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall       Anslag      Utgifts-

1998       19991     prognos

1999

Förslag

Beräknat

Beräknat

anslag

anslag

anslag

2000

2001

2002

3 866     3 639     3 927     3 820     3 885     3 949

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Förändringar

Antalet anstaltsplatser har minskats under bud-
getåret genom att tre anstalter lagts ned i sin hel-
het och några platser avvecklats vid andra. Sam-

Prioriteringar

Åtgärder som bidrar till att den dömde inte
återfaller i brott skall ha fortsatt hög prioritet.

Frigivningsförberedelserna skall förstärkas.

Alternativen till fängelse skall utvecklas,
framför allt genom ytterligare satsning på inne-
hållet i frivårdspåföljderna.

Arbetet med att bekämpa narkotikamissbru-
ket skall bedrivas med ökad intensitet.

111

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Innehållet i verkställigheten utvecklas kontinu-
erligt för att minska återfallen i brott. Det inne-
bär bl.a. att kvaliteten på de brotts- och miss-
bruksrelaterade programmen har utvecklats och
att innehållet i frivårdspåföljdema blivit mera
strukturerat.

Möjligheterna till meningsfull sysselsättning
och gemensamhet under häktestiden har utökats.

Antalet avvikelser från anstalt och andelen
misskötta permissioner har hållits på en låg nivå.

Narkotikaproblemen i anstalterna har hållits
på en oförändrad nivå.

Kriminalvården har förbrukat 477 miljoner
kronor mer än vad som anslagits för verksamhe-
ten, i enlighet med tidigare beslut om omfördel-
ning inom rättsväsendet av kriminalvårdens out-
nyttjade medel. Vid budgetårets slut uppgick det
ackumulerade anslagssparandet till 243 miljoner
kronor.

7.3 Resultatbedömning

Det övergripande målet för rättsväsendet och
därmed också för kriminalvården är att tillgodose
den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet.
Målet för kriminalpolitiken är att minska brotts-
ligheten och att öka människors trygghet. Kri-
minalvårdens verksamhet skall kännetecknas av
en human människosyn, god omvårdnad och ett
aktivt påverkansarbete med iakttagande av hög
grad av säkerhet samt respekt för den enskildes
integritet och rättssäkerhet. Verksamheten skall
inriktas på att motverka återfall i brott.

Kriminalvårdens resultat år 1998 skall bedö-
mas mot bakgrund av de för detta år uppställda
målen och prioriteringarna, nämligen att

-   innehållet i frivårdspåföljdema skall bli mer
tydligt och konsekvent,

-   verksamheten med brotts- och missbruks-
relaterade påverkansprogram skall utvecklas
ytterligare,

-   omhändertagandet av de psykiskt störda
skall förbättras,

-   arbetet med att bekämpa narkotikamiss-
bruket skall bedrivas med fortsatt intensi-
tet,

-   de insatser som görs för att den intagne vid
frigivningen skall få bostad, sysselsättning
och försörjning skall öka,

-   förhållandena för häktade skall göras mer
humana samt

-   en hög grad av säkerhet skall vidmakthållas
vid häkten och anstalter.

7.3.1 Frivården

Kriminalvården har arbetat med att utveckla fri-
vårdspåföljdema inom ramen för frivårdsupp-
draget. Uppdraget har redovisats i en rapport
som beskriver resultaten under åren 1995 till
1998. Arbetet bedöms ha medfört en mer förut-
sägbar och strukturerad frivård än tidigare.

Det har också resulterat i att kriminalvården tagit
fram en mängd material, bl.a. nya föreskrifter
och allmänna råd om personutredningar i brott-
mål, om kontraktsvård och om samhällstjänst.
Enligt rapporten bör utvecklingen av kvaliteten i
klientarbetet prioriteras framöver. Hur arbets-
metoder och brotts- och missbruksrelaterade
program utvecklas beskrivs i avsnitt 7.3.4.

'■'■'Antalet frivårdsklienter och kostnader

Under 1998 minskade antalet personer som
dömts till frivårdspåföljd med 2 % jämfört med
föregående år. Antalet frivårdsklienter var i me-
deltal 11 186. Andelen skyddstillsynsdomar av
det totala antalet brottmålsdomar är dock i stort
sett oförändrat jämfört med föregående år. Un-
der det första halvåret 1999 har medeltalet per-
soner som dömts till frivårdspåföljd minskat
med 2 % jämfört med samma period föregående
år. Antalet domar där villkorlig dom förenats
med föreskrift om samhällstjänst uppgick det
första halvåret 1999 till omkring 900.

Antalet fängelsedömda som år 1998 avtjänade
sitt straff genom intensivövervakning med elek-
tronisk kontroll var i medeltal 381. Detta är en
ökning med 5 % jämfört med föregående år.
Under det första halvåret 1999 avtjänade i me-
deltal 383 personer per dag sitt fängelsestraff ge-
nom intensivövervakning.

112

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Diagram 7.1 Frivårdsklienter (i medeltal)

smhtj)

■ 1996                 äg 1997                  gg 1998

Källa: Kriminalvårdsstyrelsen

Kostnaderna för frivården minskade med sam-
manlagt 8 % under 1998. För intensivövervak-
ning med elektronisk kontroll anger Kriminal-
vårdsstyrelsen i sin årsredovisning för 1998 en
kostnad på 790 kronor per övervakningsdygn.
Motsvarande kostnad 1997 var 1 110 kronor. I
början av 1998 fanns det enligt Kriminalvårdssty-
relsen fortfarande tekniska problem med inten-
sivövervakningen, vilket avspeglas i större perso-
nalinsatser än beräknat. Den tekniska kvaliteten
har dock förbättrats väsentligt sedan hösten
1998. Att effektivisera arbetsmetoderna och or-
ganisationen när det gäller intensivövervakning-
en är även fortsättningsvis en central fråga i ar-
betet med att utveckla verksamheten.

Tabell 7.2 Fördelningen av frivårdsklienter dömda i medel-
tal och dygnskostnad för frivård åren 1996-1998__________

Budgetår
1996
Medeltal
klienter
per dag

Kr per
klient
och
dag

Budget-
år 1997
Medeltal
klienter
per dag

Kr per
klient
och
dag

Budgetår
1998.
Medeltal
klienter
per dag

Kr per
klient
och
dag

Frivård,
totalt

12 232

124

11 785

145

11 567

137

Skydds

6 037

98

5 525

90

5 470

81

tillsyn

Villkorligt

4211

86

4 126

88

4 023

53

frigivna

Samhäll
tjänst

690

179

636

171

680

77

Kontrakts-

1 245

290

1 136

294

1 013

261

vård

Intensiv

49

1 728

362

1 110

381

790

över-
vakning

7.3.2 Anstalter

''Verkställighetens innehåll

Den totalt använda tiden i anstalt för ersätt-
ningsberättigad sysselsättning, dvs. arbete, ut-
bildning och olika former av programverksamhet
var 80,5 % år 1998. Detta är lägre än föregående
års 82,6 %. Minskningen hänför sig huvudsakli-
gen till de brotts- och missbruksrelaterade pro-
grammen och förklaras enligt Kriminalvårdssty-
relsen dels av att utveckling av programmens
kvalitet prioriterats, dels av att personalkontinu-
iteten försämrats i samband med omorganisatio-
nen. Av den totalt möjliga sysselsättningstiden i
anstalt föll 6,2 % bort under 1998 på grund av
sysselsättningsbrist. Det är något mer än föregå-
ende års 5 %.

Tabell 7.3 Sysselsättning vid anstalt 1996 - 1998         |

(1000 timmar)                                        1

Sysselsättning

1996

1997

1998

Arbetsdrift

2 492

38%

2 118

36%

2 071

35,5%

Utbildning

878

13%

877

15%

853

14,5%

Intern ser-
vice

1 421

22%

1 243

21%

1 296

22%

Program
verksamhet

851

13%

735

12,5%

652

11%

Övr. syssel-
sättning med
ersättning

750

11%

723

12%

816

14%

Frigång

165

3%

168

3%

159

3%

Summa

6 558

100%

5 864

100%

5 847

100%

Kriminalvårdsstyrelsen framhåller i årsredovis-
ningen för 1998 att behovet av grundläggande
utbildning hos de intagna är stort. Av en en-
kätundersökning till intagna i anstalt framgår att
14 % har s.k. anpassad skolgång som högsta ut-
bildning, medan 25 % anger att de fullföljt sina
grundskolestudier. Övriga uppgav studier över
grundskolenivå. Under 1998 har ca 48 % av de
intagna i anstalt deltagit i en eller flera av följande
utbildningar; grundläggande utbildning 48 %
gymnasieutbildning 7 %, yrkesutbildning 7 %,
arbetsmarknadsutbildning 8 %, annan utbildning
(datautbildning m.m.) 22 %.

''Psykiskt störda intagna

Samarbetet med sjukvårdshuvudmännen om
psykiskt störda intagna har utvecklats enligt
Kriminalvårdsstyrelsen men det finns fortfaran-
de många problem. Vård kan enligt styrelsen
fortfarande utebli bl.a. på grund av att vårdbeho-
vet bedöms annorlunda av sjukvårdens läkare än

113

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

av kriminalvårdens, att hemlandsting inte anser
sig kunna betala regional specialistvård för sär-
skilt vårdkrävande eller att rätt sjukvårdsinrätt-
ning p.g.a. platsbrist inte tar emot vårdbehövan-
de. Det senare anges av flera kriminalvårds-
regioner som det största problemet. Kriminal-
vården planerar under 1999 att uppmärksamma
problemen för att etablera en samsyn inom kri-
minalvården och mellan kriminalvården och
sjukvårdshuvudmännen kring psykiska störning-
ar och intagnas behandlingsbehov. Totalt har
häktade och intagna erhållit omkring 10 000
vårddagar/år i psykiatrisk sjukhusvård, en siffra
som varit stabil sedan mitten av 1990-talet.

Under 1998 har kriminalvården öppnat de
planerade stödavdelningarna vid anstalterna
Storboda, Fosie och Norrtälje med tillsammans
84 platser. Kriminalvårdens erfarenheter hittills
är att de intagna har svårigheter att delta i verk-
samheten, eftersom deras uthållighetsnivå oftast
är mycket låg. Verksamheten vid stödavdelning-
ama är dock under uppbyggnad. Arbetsmetoden
är främst pedagogisk behandling och omfattar
bl.a. insikts- och motivationspåverkan avseende
drogmissbruk och relationsträning. Drygt 10 %
av de intagna på stödavdelningarna har genom
vårdintyg tagits in för psykiatrisk vård utanför
kriminalvården.

"Sexualbrottsdömda

Enligt Kriminalvårdsstyrelsen ökar behand-
lingsinsatserna för sexualbrottsdömda i anstalt.
Av de sexualbrottsdömda har omkring 90 % va-
rit placerade på de anstalter som bedriver verk-
samhet för dömda för sådana brott. En intagen
kan enligt individuell plan delta i särskild pro-
gramverksamhet, i vilken information- och mo-
tivationsprogram är obligatorisk och psykoterapi
är frivillig. Nästan 40 % av de sexualbrottsdömda
har deltagit i psykoterapi.

'■'Unga lagöverträdare

Kriminalvården placerar unga lagöverträdare vid
ett fåtal anstalter med särskilt anpassad program-
verksamhet. Verksamheten vid anstalterna in-
riktas i stor utsträckning på studier och är ofta
kopplad till yrkesutbildning.

'■'Långtidsdömda

Mottagningsförfarandet vid kriminalvårdsan-
stalten Kumla är en klar tillgång för att planera
de långtidsdömdas verkställighet. Enligt Krimi-
nalvårdsstyrelsen har de intagna också uppfattat
verksamheten där som mycket positiv. Kriminal-

vården planerar att utveckla verksamheten ytter-
ligare under 1999. Det planeras också ombygg-
nadsåtgärder vid flera av anstalterna i
säkerhetsklass I och II för att skapa möjlighet till
ytterligare besökslägenheter för att förbättra de
långtidsdömdas situation. Den 1 januari 1999 av-
skaffades den formella klassificeringen för särbe-
handling av vissa långtidsdömda enligt 7 § tredje
stycket lagen (1974:203) om kriminalvård i an-
stalt. Kriminalvårdsstyrelsen framhåller att re-
formen, som innebär att särskilda villkor för
verkställigheten skall bestämmas individuellt,
ytterligare ökar den intagnes möjlighet till förut-
sebarhet avseende verkställigheten.

'•'Fngivningsförberedelser

Kriminalvårdsstyrelsen framhåller att samarbetet
med socialtjänsten och andra myndigheter måste
förbättras när det gäller de intagnas frigivnings-
situation. Enligt en enkätundersökning, gjord av
kriminalvården, om frigivningsförhållanden un-
der 1998 är cahälften av de intagna som friges
från anstalt arbetslösa. Behovet av hjälp när det
gäller arbetssituationen är stort hos de intagna.
De flesta regioner har uppgivit att samarbetet
med Arbetsmarknadsinstitutet (AMI) och ar-
betsförmedlingen fungerar bra. Kriminalvårdens
samarbete med AMI i lokala projekt Kriminal-
vårdsklienter i arbetsmarknadsinstitut (KrAMI)
är enligt Kriminalvårdsstyrelsen mycket lyckat
och bör få en större utbredning. Enligt enkätun-
dersökningen är vidare var femte intagen bo-
stadslös. Kriminalvårdsstyrelsen framhåller att
bostadssituationen är ett huvudansvar för social-
tjänsten och att det inte finns någon prioritering
för att ge gruppen från kriminalvården förtur
beträffande bostad. När det gäller missbruksvår-
den påpekar i stort sett samtliga kriminal-
vårdsmyndigheter att kommunernas benägenhet
att bekosta vård och behandling har minskat
kraftigt under året. Svårigheter att få ansvarsför-
bindelse av socialtjänsten vid behandling enligt
34 § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt
är ett exempel som nämns.

'•'Beläggningssituationen och kostnader
Medelbeläggningen vid kriminalvårdsanstalterna
ökade under 1998 till 87 % av tillgängliga platser.
Beläggningssituationen i vissa delar av anstalts-
organisationen var under hösten 1998 mycket
ansträngd. Platser som varit avsedda för särskilda
behandlingsbehov togs därför i bruk för andra
kategorier intagna. Platsförändringar under 1998
i form av nedläggningar av och platsminskningar

114

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

vid anstalter har sammantaget minskat antalet
platser vid anstalterna med 259, varav 167 slutna
platser och 92 öppna platser.

Diagram 7.2 Medeltal tillgängliga platser och beläggning (i
%), anstalt__________________________________________________

■ Medeltal tillgängliga platser                   & Medelbeläggning

KällaiKriminalvårdsstyrelsen

Under det första halvåret 1999 var medelbelägg-
ningen 88 %. För 1999 prognosticerar Kriminal-
vårdsstyrelsen en medelbeläggning på 90 % av de
tillgängliga platserna.

Kriminalvårdsstyrelsen driver för närvarande
ett projekt i syfte att förbättra anstaltsplaceringar
utifrån gjorda säkerhets- och behovsbedömning-
ar av den intagne och därigenom utnyttja an-
staltsorganisationen mer effektivt. Projektet skall
avslutas under 1999 och innehålla förslag bl.a. till
en förnyad anstaltsindelning.

De totala kostnaderna för anstalterna har
minskat under 1998 med 12 miljoner kronor
jämfört med 1997. Ett lägre platsutnyttjande
medför högre kostnad per producerat vårddygn,
eftersom de fasta kostnaderna slås ut på färre
vårddygn.

Tabell 7.4 Dygnskostnad (totalt) per producerat vårddygn
på anstalt åren 1996-1998

Kostnad

1996

kr. per producerat vårddygn

1997

1998

Anstalt, totalt

1 645

1 873

1 870

Klass 1

2 031

2 435

2 954

Klass II

1 825

2 033

2 201

Klass III

1 765

1 932

1 922

Klass IV

1 341

1 598

1 288

§34

1 118

1 136

1 291

7.3.3 Häkten

I årsredovisningen för år 1998 framhåller Krimi-
nalvårdsstyrelsen att de häktades möjligheter till
gemensamhet och besök stadigt ökar. Vid samt-
liga häkten planeras eller genomförs lokalmässiga
förändringar. Förändringarna av lokalerna sker
främst i syfte att möjliggöra gemensamhet.

Den sammanlagda ersättningsberättigade sys-
selsättningstiden i häkten under 1998 fortsatte
också att öka. Den genomsnittliga tiden för akti-
viteter, både i gemensamhet och enskilt, för
häktade utan restriktioner var omkring 6 timmar
per dag. För häktade med restriktioner var den
drygt 2 timmar per dag.

Tabell 7.5 Sysselsättningstimmar vid anstalt 1996 - 1998
(1000 timmar)_______________________________________

Arbetsdrift

211

44%

291

49%

313

47%

Utbildning

104

22%

113

19%

133

20%

Intern service

66

13%

80

13%

96

14%

Programverk-

43

9%

44

8%

43

6,5%

samhet

Övr. syssel-

56

12%

67

11%

78

12%

sättning med

ersättning

Summa

479

100%

595

100%

663

100 %

Andelen häktade med gemensamhetsrestriktio-
ner var omkring 38 % år 1998 och ligger därmed
på samma nivå som föregående år. Kriminal-
vårdsstyrelsen framhåller att lagändringen när
det gäller restriktionstillämpningen, som trädde i
kraft den 1 januari 1999, förväntas ge resultat i
form av ett minskat antal häktade med restrik-
tioner men även beträffande förutsättningarna
för ett ökat antal besök.

Under 1998 har andelen intagna i häkte med
verkställbar dom som väntar på anstaltsplats ökat
till omkring 10 %, vilket motsvarar i medeltal
135 fall. Även väntetiden har ökat. Enligt Krimi-
nalvårdsstyrelsen har olika åtgärder vidtagits in-
om framför allt anstaltsorganisationen för att
denna kategori skall kunna placeras ut på anstalt
snabbare och för att väntetiderna skall kunna
kortas väsentligt. Kriminalvårdsstyrelsen har un-
der hösten 1998 begränsat de lokala myndighe-
ternas möjligheter att tillfälligt stänga anstalts-
och häktesplatser, arbetat för att få platsplane-
ringssystemet att fungera tillfredsställande och
öppnat anstaltsplatser som legat i ”malpåse”. Vi-
dare pågår ett arbete med att se över indelningen
i säkerhetsklasser och differentiering av intagna.

115

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Den 1 juli 1999 redovisades ett fortsatt högt
antal personer med verkställbar dom som i häkte
väntar på anstaltsplats, 151. En viss förbättring
har dock enligt Kriminalvårdsstyrelsen skett, till
följd av att väntetiden har minskat.

'•'Beläggningssituationen och kostnader

Medelbeläggningen vid häktena har ökat under
1998 till 85 %. Beläggningssituationen i vissa de-
lar av häktesorganisationen har under hösten
1998 varit mycket ansträngd. Under det första
halvåret 1999 var medelbeläggningen 89 %. För
år 1999 prognosticerar Kriminalvårdsstyrelsen en
medelbeläggning på 80-85 % av de tillgängliga
platserna.

Diagram 7.3 Medeltal tillgängliga platser och beläggning (i
%), häkte____________________________________________

■ Medeltal tillgängliga platser

$ Medelbeläggning

Källa: Kriminalvårdsstyrelsen

Den totala kostnaden för häktena har ökat med
12 %. Kostnaden per producerat vårddygn inom
häktesverksamheten är i princip oförändrad
jämfört med år 1997, trots högre platsutnyttjan-
de. Kostnaden per producerat vårddygn var
1 869 kronor.

7.3.4 Arbetsmetoder och kvalitetsäkring

"'Arbetsmetoder och kvalitetssäkring
Utvecklingen av arbetsformer och arbetsmeto-
der har främst rört brotts- och missbruksrelate-
rade program och instrument för analys av de
dömdas behov av stöd- och hjälpinsatser och risk
för återfall. Olika s.k. klientanalysinstrument för
kvalitetssäkring och för bättre kontinuitet inom
kriminalvården har prövats under året. Arbetet
med att ta fram instrument för att följa upp och

kvalitetssäkra kriminalvårdens verksamhet kom-
mer att fortsätta under 1999.

*Brotts- och missbruksrelaterade program

Brotts- och missbruksrelaterade program finns
såväl vid anstalter och häkten som inom frivår-
den. Kriminalvårdsstyrelsen framhåller att verk-
samheten med brotts- och missbruksrelaterade
program framför allt utvecklats kvalitativt. Gjor-
da bedömningar enligt kvalitetsdokumentet Krav
& Råd har visat på en kvalitativ förbättring, men
fortfarande återstår en del brister i programverk-
samheten. Kriminalvårdsstyrelsen framhåller att
den brotts- och missbruksrelaterade program-
verksamheten är resurskrävande och att det be-
hövs kompetensutveckling och handledning för
personal som leder program samt att externa re-
surspersoner behöver anlitas för mer kvalificera-
de program på behandlingsnivå.

7.3.5 Bekämpningen av narkotika-
missbruk i häkten och anstalter

I årsredovisningen framhåller Kriminalvårdssty-
relsen att missbruk av narkotika är ett sällsynt
problem på majoriteten av landets anstalter och
häkten, men ett dagligt problem på några få. I
genomsnitt rapporterar ca 60 % av anstalterna att
narkotikamissbruk inte förekommer eller är säll-
synt. Omkring 10 % av anstalterna uppger att de
dagligen har problem. Förhållandena är därmed
oförändrade jämfört med föregående år.

'•Okande andel missbrukare

Enligt Kriminalvårdsstyrelsen måste kriminal-
vården koncentrera sig på en ökande andel nar-
kotikamissbrukare, eftersom det totala antalet
intagna har minskat. De senaste åren har ca 40 %
av samtliga nyintagna i anstalt bedömts som nar-
kotikamissbrukare. I oktober 1998 bedömdes
närmare 45 % av samtliga nyintagna som narko-
tikamissbrukare. Ökningen kan förklaras av att
definitionen av narkotikamissbrukare har ändrats
och att korttidsdömda, som i regel inte har nar-
kotikaproblem, avtjänar sitt straff genom inten-
sivövervakning med elektronisk kontroll. Enligt
Kriminalvårdsstyrelsen har inte narkoti-
kaproblemen inom kriminalvården färvärrats
under året.

"■'Behandlingsåtgärder

Deltagandet i olika behandlingsåtgärder mot
narkotika (motivationsavdelningar, annan

116

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

strukturerad verksamhet i anstalterna eller vistel-
se enligt 34 § KvaL) har minskat i förhållande till
år 1997, men är i nivå med åren dessförinnan.
Kriminalvårdsstyrelsen anför att minskningen
kan förklaras av den genomförda omorganisatio-
nen och att beläggningssituationen under hösten
1998 varit ansträngd, vilket medfört att vissa
narkomanvårdsplatser har tagits i bruk för andra
kategorier intagna. Antalet motivations- och be-
handlingsplatser för narkotikamissbrukare har
minskat. Den 1 oktober 1998 fanns det 400 sär-
skilda platser, vilket motsvarar 10 % av tillgängli-
ga platser. Minskningen beror på att ett antal
platser har tillfälligt fått stänga p.g.a. ombyggna-
tioner och att en anstalt har lagts ned. Enligt
Kriminalvårdsstyrelsen har också vissa platser vid
tillsyn och genomförd kvalitetsgranskning inte
ansetts motsvara kraven som skall ställas på mo-
tivations- eller behandlingsplatser.

Omfattningen av kontrollåtgärder i anstalter
och häkten i form av grundliga visitationer och
urinprovstagningar har minskat enligt Kriminal-
vårdsstyrelsen. Antalet intagna i häkte som del-
tog i narkotikarelaterad programverksamhet har
däremot ökat med över 20 %.

'''Effektivare narkotikabekämpning

Kriminalvården har i rapporten för översyn av
risk-, skydds- och säkerhetsarbete vid kriminal-
vårdsanstalterna Hall, Kumla och Tidaholm
(RSS-rapporten) presenterat ett antal förslag för
att förbättra säkerheten och förebygga hot och
våld för såväl personal som intagna. Rapporten
innehåller också förslag för att effektivisera nar-
kotikabekämpningen i anstalterna. Enligt uppgift
från Kriminalvårdsstyrelsen har det blivit möjligt
att efter ansökan hos Kriminalvårdsstyrelsen in-
föra system med kontantlös handel i anstalter.
Andra förslag som för närvarande behandlas är
inrättandet av en central ledningsgrupp inom
kriminalvården för narkotikabekämpning. Ett
arbete på lokal nivå med att utarbeta handlings-
planer mot narkotika kommer också att diskute-
ras. Även frågan om kriminalvårdens användning
av narkotikahundar kommer att behandlas vida-
re. I första hand kommer kriminalvården att se
över samarbetet med tullen och polisen när det
gäller användningen av narkotikahundar, för att
förbättra och formalisera samarbetet genom av-
tal.

Kriminalvårdsstyrelsen har också drivit ett
projekt för att kartlägga narkotikaproblemet i
den slutna kriminalvården (KARTNARK).
Projektet har bl.a. resulterat i en särskild redo-

visning av drogsituationen inom kriminalvården
(KROD), som kommer att publiceras årligen. I
övrigt kommer projektets frågor att drivas vidare
i den fortsatta behandlingen av RSS-rapporten.

7.3.6 Säkerheten i häkten och anstalter

Ingen rymning har ägt rum från anstalterna i de
två högsta säkerhetsklasserna under 1998. Det
har under de sju senaste åren inte förekommit
någon rymning från klass I- anstalt. Från de
slutna anstalterna rymde 36 intagna år 1998. Den
fortsatt låga nivån av antalet direktrymningar är
enligt Kriminalvårdsstyrelsen sannolikt en följd
av en mer realistisk differentiering och en ökad
prioritering av rymningshindrande insatser.

Tabell 7.6 Avvikelser direkt från anstalt (rymningar) åren
1994 - 1998

Säkerhetsklass

1994

1995

1996

1997

1998

1

0

0

0

0

0

II

5

0

3

4

0

III

107

68

41

44

36

IV

347

261

173

169

155

Summa

459

329

217

217

191

Under år 1998 stannade andelen misskötta per-
missioner genom avvikelse på 0,6 %, vilket även
var fallet 1997. Andelen misskötta permissioner
har minskat succesivt de senaste tio åren.

Under 1998 har sammanlagt 8 intagna i häkte
avvikit i samband med transporter, rättegångar,
sjukhusvistelser eller andra vistelser utanför
häkteslokalerna. Ingen rymning har skett direkt
från häkte.

Antalet anmälningar om hot och våld mot an-
ställda har minskat under 1998 jämfört med
1997. Kriminalvårdsstyrelsen har även samman-
ställt uppgifter från personalen om hot och våld
mellan intagna i anstalter och häkten. Personalen
vid anstalterna uppgav att hot och våld mellan
intagna varit sällsynt. På häktena uppgav man att
hot och våld i det närmaste aldrig varit ett pro-
blem. Styrelsen framhåller dock att mörkertalet
troligen är stort.

Kriminalvården har under året 1998 prioriterat
säkerhetsarbetet. Behandlingen av förslagen i
RSS-rapporten om säkerheten vid anstalterna
kommer att fortsätta. Enligt uppgift från Krimi-
nalvårdsstyrelsen pågår eller planeras, med ut-
gångspunkt i förslagen, ett antal ombyggnadsåt-

117

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

gärder vid flera av anstalterna i säkerhetsklass I
och II för att skapa möjlighet att sektionera an-
stalterna i mindre enheter. Även andra förslag
kommer kriminalvården att arbeta vidare med,
exempelvis beslutsfattande kring vissa långtids-
dömda kontroll av intagnas telefonering och
brevkommunikation samt förbättrad inpasse-
ringskontroll. Vissa av RSS-rapportens förslag
torde kräva lagändringar för att kunna genomfö-
ras. Detta gäller bl.a. förslagen om ett IT-baserat
informationssystem om intagna som utgör po-
tentiella risker i t.ex. hot- och våldshänseende
och inpasseringskontroll av alla besökare och
personal genom metalldetektorbåge.

7.3.7 Personalförsörjningen

Antalet årsarbetskrafter inom kriminalvården var
7 701 år 1998 och 7 747 under år 1997. Det ge-
nomsnittliga antalet anställda inom kriminalvår-
den var 8 271 under år 1998 och 8 360 under
1997. Kriminalvården har ett relativt stort antal
vikarier och dessa utgjorde ca23 % av det totala
antalet årsarbetskrafter år 1998.

Diagram 7.4 Antalet årsarbetskrafter vid anstalt, häkte och
frivård

■ 1996                 »8 1997                 Sg1998‘

Källa: Kriminalvårdsstyrelsen

* Fördelningen av antalet årsarbetskrafter mellan anstalt, häkte och frivård för år 1998 är inte
helt jämförbara med tidigare år på grund av den nya lokala organisationen.

Av dem som var anställda inom kriminalvården i
oktober 1998 var 42 % kvinnor, vilket är oför-
ändrat jämfört med föregående år. Andelen
kvinnor i chefsgruppen var 41 % i oktober 1998.
Motsvarande andel var 30 % 1997.

7.3.8 Regeringens bedömning

''■'Frivarden

En grundläggande förutsättning för att antalet
frivårdspåföljder skall öka på bekostnad av anta-
let fängelsestraff är att innehållet i påföljderna är
tydligt och konsekvent. Kriminalvården har bl.a.
inom ramen för frivårdsuppdraget fortsatt att ut-
veckla och tydliggöra innehållet i frivårdspåfölj-
derna. Regeringen konstaterar liksom föregående
år, att kriminalvården genom hittillsvarande ar-
bete utvecklat frivårdspåföljdema och ökat för-
utsättningarna för ett mer konsekvent och tyd-
ligt innehåll i dem. Genom de åtgärder som
vidtagits har kriminalvården uppfyllt verksam-
hetsmålet.

Det går inte att utläsa ur kriminalvårdens re-
dovisning om antalet frivårdspåföljder verkligen
har ökat på bekostnad av antalet fängelsestraff.
Andelen skyddstillsynsdomar av det totala anta-
let brottmålsdomar har de senaste åren varit i
stort sett oförändrat. Det återstår för kriminal-
vården att följa upp tillämpningen och effekterna
av vidtagna åtgärder under kommande år. Av av-
görande betydelse är naturligtvis också att verk-
samhetens kvalitet kontinuerligt ses över och
förbättras.

Sedan den 1 januari 1999 har reglerna om
samhällstjänst ändrats. Det är numera möjligt att
meddela en föreskrift om samhällstjänst även vid
villkorlig dom. Tidigare kunde sådan föreskrift
bara meddelas vid skyddstillsyn.

Kriminalvården har utvecklat en verksamhet
med intensivövervakning med elektronisk kon-
troll på ett sätt som möjliggjort att intensivöver-
vakning nu är ett permanent inslag i straffsyste-
met. Erfarenheterna från intensivövervakning är
mycket positiva. Brottsförebyggande rådets ut-
värdering av försöksverksamheten med intensiv-
övervakning under 1997 och 1998 visar bl.a. att
intensivövervakning tillämpades som verkställig-
hetsform i drygt 60 % av alla utdömda fängelse-
straff i den för intensivövervakning lagreglerade
målgruppen. Det framgår bl.a. att dömda, sam-
manboende och frivården är enigt positiva till
intensivövervakning och att endast 6 % av de
dömda avbröt eller tvingades avbryta verkställig-
heten för att avtjäna resten av tiden i anstalt.
Brottsförebyggande rådet gör vidare bedöm-
ningen att intensivövervakning är en verkställig-
hetsform som inte är behäftad med fängelse-
straffets negativa konsekvenser, som är mindre
resurskrävande än fängelse och som till betydan-
de del är lika ingripande som fängelse.

118

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

''•'Anstalterna

Några av verksamhetmålen för anstaltsverksam-
heten var att förbättra omhändertagandet av oli-
ka grupper av intagna bl.a psykiskt störda, sexu-
albrottsdömda, unga lagöverträdare och
långtidsdömda. Som framgår av resultatredovis-
ningen har kriminalvården vidtagit åtgärder för
att förbättra omhändertagandet av de olika grup-
perna av intagna. Därmed har kriminalvården
också uppnått målen. När det gäller unga lag-
överträdare finns sedan den 1 januari 1999 också
en ny frihetsberövande påföljd, sluten ungdoms-
vård, som gör det möjligt att hålla de yngsta lag-
överträdarna utanför fängelserna.

Det går emellertid inte att uttala sig om vid-
tagna åtgärders effekter. Kriminalvården måste
säkerställa att verksamhetens resultat följs upp
och utvärderas kontinuerligt.

Det är tillfredsställande att kriminalvården på
olika sätt arbetar med att utveckla sina insatser
att hantera intagna med psykiska störningar.
Kriminalvårdsstyrelsen genomför också tillsam-
mans med Rättsmedicinalverket en studie för att
belysa frågor om omfattningen och karaktären av
psykiska störningar för att bereda de intagna
adekvat vård. Regeringen har också tillsatt en
parlamentarisk kommitté med uppgift att utreda
frågor om ansvar och påföljder för psykiskt stör-
da lagöverträdare. I uppdraget ingår bl.a. att
överväga behovet av åtgärder för att tillgodose
behov av rättspsykiatrisk vård för intagna i kri-
minalvårdsanstalt och lämna förslag till åtgärder
om sådant behov föreligger. Uppdraget skall re-
dovisas senast vid utgången av 2001.

Ett annat verksamhetsmål för kriminalvården
var att de insatser som görs för att den intagne
vid frigivningen skall ha bostad, sysselsättning
och försörjning ordnad skulle öka. Det övergri-
pande målet att minska återfallen i brott kräver
förbättrade frigivningsförberedelser. Det går inte
att utläsa ur Kriminalvårdsstyrelsen redovisning
vilka åtgärder som vidtagits för att öka de insat-
ser som görs för att den intagne skall få bostad,
sysselsättning och försörjning vid frigivningen.
Det framgår inte heller om kriminalvården har
prioriterat insatser för att åtgärder som inletts
under verkställigheten kan fullföljas efter frigiv-
ningen. Det kan därför ifrågasättas om verksam-
hetsmålet kan sägas vara uppfyllt. Kriminalvårds-
styrelsen torde vara medveten härom. Oordnade
förhållanden efter frigivningen ökar självfallet
risken för återfall i brott. Verkställigheten av
fängelsestraffet skall redan från början inriktas på
att motverka återfall i brott.

'•'Häktena

Förhållandena på häktena förbättras successivt.
Kriminalvårdsstyrelsens redovisning visar att
omfattande åtgärder vidtagits och planeras för att
förbättra förhållandena på häktena. Målen för
häktesverksamheten får därmed anses uppfyllda.
Även om möjligheterna till aktiviteter och ge-
mensamhet ökat på häktena under senare år är
den situation som uppstått med ett ökat antal
fängelsedömda på häktena som väntar på an-
staltsplats inte acceptabel. Kriminalvården har
emellertid vidtagit åtgärder för att komma till-
rätta med problemet. Regeringen följer utveck-
lingen på detta område noga och vill framhålla att
det är väsentligt att kriminalvården ser till att
dömda till fängelse inte verkställer straff i häkte
utan placeras på en anstalt. Detta är av vikt för att
tillgodose den dömdes behov av arbete, utbild-
ning och särskild behandling.

'■'Verksamheten med brotts- och missbruksrelatera-
de program

Utvecklingen av brotts- och missbruksrelaterade
program har fortsatt under 1998. Regeringen an-
ser att den fortsatta utvecklingen bör inriktas på
att utveckla kvaliteten i verksamheten. Av Kri-
minalvårdsstyrelsens redovisning framgår att en
sådan utveckling redan pågår. Det är angeläget
att de erfarenheter som kan vinnas av pågående
kvalitetssäkring av verksamheten utvärderas och
tas tillvara i utvecklingsarbetet.

''Bekämpningen av narkotikamissbruk
Kriminalvården bekämpar narkotikamissbruket
bl.a. genom att differentiera de intagna, tillhan-
dahålla missbruksrelaterad programverksamhet,
genomföra urinprovskontroller och visitationer.
Av Kriminalvårdsstyrelsens redovisning framgår
att kriminalvården måste koncentrera sig på en
ökande andel nyintagna i anstalterna, som be-
döms som narkotikamissbrukare. Situationen
med narkotikahantering i anstalterna har under
året hållits på en oförändrad nivå, trots att insat-
serna för att bekämpa narkotikamissbruket un-
der 1998 har minskat på i det närmaste alla om-
råden. Enda undantaget är brotts- och
missbruksrelaterade program i häktena. Att in-
satserna minskat kan delvis förklaras av att kri-
minalvården omorganiserats under året - en pro-
cess som naturligtvis innebär omställningar och
en viss effektivitetsförlust i ett kort tidsperspek-
tiv. Mot bakgrund av detta betraktar regeringen
insatsminskningen som tillfällig. Regeringen an-
ser ändå att utvecklingen är oroande. Att bekäm-

119

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

pa narkotikamissbruket är en av kriminalvårdens
viktigaste uppgifter. En stor del av dem som är
föremål för kriminalvård är missbrukare. Krimi-
nalvårdens insatser på området kan därför ha en
stor betydelse när det gäller att förebygga brott.

Kriminalvården gör betydelsefulla insatser för
att bekämpa narkotikamissbruk. Sammantaget
gör regeringen dock bedömningen att insatserna
för att bekämpa narkotikamissbruket under året
minskat något. Denna utveckling måste krimi-
nalvården vända. Att bekämpa narkotikamiss-
bruk är en prioriterad uppgift i kriminalvårdens
verksamhet. Som framgått tidigare i avsnitt 7.3.5
kommer arbetet med att effektivisera narkotika-
bekämpningen även i fortsättningen att vara en
prioriterad uppgift för kriminalvården.

'^Säkerheten i anstalter och häkten

Kriminalvården har under 1998 uppfyllt verk-
samhetsmål väl när det gäller att förhindra avvi-
kelser direkt från anstalt och häkte eller i sam-
band med permissioner och andra utevistelser.

Ett par uppmärksammade fall av permis-
sionsmissbruk har dock inträffat det senaste
halvåret. För att förhindra missbruk är det nöd-
vändigt att kriminalvården analyserar och över-
väger tillämpningen av permissionsreglerna och
utvecklar förutsättningarna för att göra bättre
risk- och farlighetsbedömningar.

Under senare år har ett antal mord och andra
allvarliga incidenter inträffat inne i anstalterna.
Regeringen har därför ansett att förutsättningar
skall skapas för att ytterligare utveckla säkerhe-
ten i anstalterna. Som framgått tidigare i avsnitt

7.3.6 kommer arbetet med att förbättra säkerhe-
ten och förebygga hot och våld för såväl personal
som intagna att fortsätta.

'•'Resultatstyrning

Regeringen anser att Kriminalvårdsstyrelsen
måste skapa förutsättningar för en bättre kvalitet
i kriminalvårdens styrning och resultatredovis-
ning. Enligt Kriminalvårdsstyrelsen behövs det
utvecklingsinsatser framför allt inom området
uppföljning och utvärdering. Styrelsen tar nu
också fram enhetliga risk- och behovsinstrument
som kan användas i uppföljnings- och utvärde-
ringssyfte. Arbetet med att ta fram olika instru-
ment som på ett fördjupat plan kan ge kunskap
om klientsammansättningen och de insatser som
behövs inom hela kriminalvården har intensifie-
rats.

Kriminalvården har sedan tidigare regeringens
uppdrag att utveckla formerna för redovisningen,

uppföljningen och utvärderingen av verksamhe-
ten. På uppdrag av regeringen har Riksrevi-
sionsverket granskat kriminalvården och identi-
fierat ett antal hinder för ett effektivt
resursutnyttjande (RRV 1999:27). Riksrevi-
sionsverket pekar på brister i den centrala sam-
ordningen av styrningen och uppföljningen av
kriminalvården. När det gäller organisationen
rekommenderar Riksrevisionsverket att den ad-
ministrativa verksamheten minskas genom att
pröva behovet av den regionala administrativa
nivån. Även den lokala myndighetsstrukturen
bör ses över för att åstadkomma ytterligare in-
tegrering av verksamhetsgrenarna häkte, anstalt,
och frivård. Vidare föreligger enligt Riksrevi-
sionsverket hinder för ett effektivt resursutnytt-
jande i det att fängelsestrukturen kännetecknas
av en långtgående differentiering av utbudet av
platser. Riksrevisionsverket rekommenderar att
säkerhetsindelningen görs mer flexibel och att
utbudet av olika platser styrs mer från centralt
håll. Riksrevisionsverket konstaterar även att in-
riktningen mot vård- och behandlingsarbete krä-
ver betydande utbildningssatsningar för att höja
kompetensen framför allt hos den personal som
arbetar nära de intagna. Hinder för ett effektivt
resursutnyttjande föreligger enligt Riksrevi-
sionsverket också i byggprocessen och upphand-
lingen samt i IT-användningen.

Regeringen anser att det är av stor vikt att
kriminalvården arbetar vidare med att utveckla
formerna för redovisningen, uppföljningen och
utvärderingen av verksamheten. Regeringen har
därför gett kriminalvården ytterligare uppdrag
att särskilt redovisa de åtgärder som genomförts,
påbörjats eller planeras med anledning av Riksre-
visionsverkets rapport Effektivare kriminalvård -
en hinderanalys (RRV 1999:27). Uppdraget
omfattar i detta skede åtgärder som berör styr-
ningen av kriminalvården, organisation och fäng-
elsestruktur samt informationsförsörjning och
IT-användning.

Kriminalvårdsstyrelsen har också själv tagit
initiativ till att analysera och vidta åtgärder avse-
ende hinder för ett effektivt resursutnyttjande
som Riksrevisionsverkets rappport visar på. För
närvarande ses uppgifts- och rollfördelningen
mellan Kriminalvårdsstyrelsen och regionmyn-
digheterna över samt ändamålsenligheten i an-
stalternas indelning i fyra säkerhetsklasser. Kri-
minalvården arbetar även med att skapa
nationella brotts- och missbruksrelaterade pro-
gram och metoder för att analysera de dömdas
behov av stöd- och hjälpinsatser.

120

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

''Slutsats

Sammanfattningsvis anser regeringen att det
omfattande utvecklingsarbete som pågår inom
kriminalvården skall fortsätta. I avsnitt 7.5 pekar
regeringen ut vilka områden som skall prioriteras
under år 2000.

7.4 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte haft några invänd-
ningar i revisionsberättelsen för år 1998 avseende
myndigheten inom verksamhetsområdet.

7.5    Det fortsatta förändringsarbetet

inom kriminalvården

7.5.1   Åtgärder för att förebygga återfall i

brott

*Kriminalvårdens del i det brottsförebyggande ar-
betet skall förstärkas

Kriminalvårdens möjligheter att förebygga brott
skall tillvaratas bättre. Verksamheten skall inrik-
tas på att den dömde inte återfaller i brott. Det är
därför viktigt att verksamheten redan från början
inriktas på åtgärder som förbereder den intagne
för tillvaron utanför anstalten.

'■'De intagnas grundläggande kompetens skall för-
stärkas för att minska risken för återfall i krimina-
litet

Under verkställighetstiden måste alla tillfällen till
utveckling av det personliga ansvaret tas till vara.
Många av de intagna saknar grundläggande ar-
betslivserfarenhet och utbildning. De har också
svårt att socialt anpassa sig till ett liv utan krimi-
nalitet. En förbättring av de intagnas förutsätt-
ningar i dessa hänseenden är en avgörande faktor
för att minska risken för att den frigivne återfal-
ler i brott. Därigenom skapas bättre möjligheter
för att de skall kunna leva ett laglydigt liv. En
viktig uppgift för kriminalvården är därför att se
till att de intagna erbjuds arbete och andra for-
mer av sysselsättning, såsom utbildning, under-
visning, arbetsträning och social färdighetsträ-
ning. En strävan skall vara att ytterligare
förstärka inslaget av grundläggande praktisk och
teoretisk utbildning. Utgångspunkten skall vara
att alla intagna i anstalt som har behov av det
skall erbjudas grundskoleutbildning och gymna-

sieutbildning. Det är vidare viktigt att göra ar-
betsdriften mer meningsfull och anpassad efter
de intagnas behov.

■'Programverksamheten skall utvecklas, följas upp
och utvärderas

Under verkställighetstiden skall de intagna få
den behandling för psykiska störningar, drog-
missbruk och andra problem som de behöver.
För att verkställighetens innehåll bättre skall
kunna anpassas till de intagnas behov är det vik-
tigt att kunskaperna om de dömdas situation vid
intagningen förbättras. Programverksamheten
skall vara utformad så att den svarar mot beho-
ven. Kriminalvården skall också erbjuda social
träning och meningsfulla fritidsaktiviteter. Insat-
ser behövs också för att förändra de intagnas syn
på jämställdheten mellan män och kvinnor. En
kompetent och engagerad personal är en förut-
sättning för att detta arbete skall lyckas. Att se
till att personalen har kompetens som motsvarar
verksamhetens krav är därför en viktig uppgift
för kriminalvården. Utveckling av kontaktman-
naskapet måste också fortsätta.

Uppföljning och utvärdering av vidtagna åt-
gärder är en självklar förutsättning för att verk-
samhetens kvalitet skall förbättras. För att man
skall kunna analysera vilka åtgärder som bäst bi-
drar till att den intagne inte återfaller i brott efter
frigivningen krävs att det utvecklas metoder för
att följa upp och utvärdera återfallsfrekvensen för
olika kategorier intagna.

'■'De intagna skall få bättre möjligheter att upprätt-
hålla kontakten med sina familjer

För att den intagne efter avtjänat straff skall
kunna återanpassas till ett liv utan kriminalitet är
det också viktigt att de sociala kontakterna med
familj och vänner upprätthålls. Detta gäller inte
minst för långtidsdömda. Kriminalvårdsstyrelsen
och Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag
gjort en utredning om förhållandena för barn till
intagna föräldrar. Av rapporten framgår att det
också för barnens skull är angeläget att kontak-
ten med den intagne föräldern underlättas. Ar-
betet med att förbättra de intagnas kontakter
med sin familj är därför angeläget och bör prio-
riteras även i fortsättningen, t.ex. genom att in-
rätta ytterligare besökslägenheter.

121

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

7.5.2 Frigivningsförberedelser

''■Samarbetet mellan kriminalvården och andra
myndigheter skall förbättras för att de mtagna skall
vara bättre förberedda inför frigivning

En kriminalvård där möjligheterna att förhindra
återfall i brott sätts i centrum förutsätter bra och
effektiva frigivningsförberedelser. Verksamheten
i anstalt skall redan från början inriktas på åtgär-
der som förbereder den intagne för ett liv i frihet.
Av stor vikt är därför att förberedelserna inför
frigivningen utformas på ett sådant sätt att den
som friges från straffet inte genast återfaller i nya
brott på grund av den situation han eller hon då
befinner sig i.

Brottsförebyggande rådet redovisade förra
året en kartläggning av frigivningssituationen för
personer som avtjänat fängelsestraff (BRÅ-
rapport 1998:6). Kartläggningen visade att de
intagna ofta står inför en svår situation efter fri-
givningen. Det är därför viktigt att öka de insat-
ser som görs för att de mtagna skall få bostad,
sysselsättning och försörjning när de återvänder
ut i samhället. Det räcker emellertid inte med åt-
gärder från kriminalvårdens sida. Intagna i anstalt
har samma rättigheter och förmåner som andra
människor. De skall inte särbehandlas på grund
av att de har begått brott. Ett effektivt samarbete
mellan kriminalvården och andra myndigheter,
t.ex. socialtjänsten, Arbetsmarknadsverkets
myndigheter samt hälso- och sjukvård är en för-
utsättning för att skapa goda möjligheter för den
dömde att återanpassa sig till ett icke kriminellt
liv. Det är viktigt inte minst för att behandling
och andra rehabiliterande åtgärder som påbörjats
under verkställigheten skall kunna fullföljas även
efter verkställighetens slut. Brottsförebyggande
rådets kartläggning visar dock att samarbetet
mellan kriminalvården och andra myndigheter
brister.

De lokala brottsförebyggande råd som inrät-
tats i många kommuner bör kunna utgöra ett
viktigt forum för samarbetet mellan kriminalvår-
den och andra berörda myndigheter.

'■Särskildutslussning för långtidsdömda övervägs
Frigivningsförberedelserna är av särskild bety-
delse för den som suttit lång tid på anstalt. Även
om anstaltsvistelsen skall pågå under lång tid
måste verkställigheten även för denna grupp vara
inriktad på ett liv i frihet. Risken är stor att de
långtidsdömda passiviseras och institutionalise-
ras. För att förhindra risken för återfall i brott är
det för de långtidsdömda särskilt viktigt att för-

hållandena vid frigivningen är ordnade. En ef-
fektiv frigivningsförberedelse för långtidsdömda
bör i huvudsak ta fasta på träning och förberedel-
se för ett socialt liv på det personliga planet samt
social och ekonomisk etablering i samhället. Ett
särskilt problem är att vissa långtidsdömda av
olika skäl vill vistas längre i anstalter med högre
säkerhetsgrad än vad samhällsskyddet kräver. En
viktig uppgift för kriminalvården är därför att
verka för en succesiv övergång från höga till lägre
säkerhetsklasser.

Regeringen överväger för närvarande hur man
på bästa sätt kan skapa goda förutsättningar för
att anpassa de långtidsdömda till ett liv i frihet
genom en organiserad utslussning och en tydli-
gare ansvarsfördelningen mellan kriminalvården
och andra inblandade myndigheter. I det sam-
manhanget övervägs bl.a. om intensivövervak-
ning med elektronisk kontroll skulle kunna an-
vändas under utslussningen.

7.5.3   Alternativen till fängelse

* Kriminalvården skall utveckla alternativen till
fängelse inom ramen för den lagstiftning om på-
följdssystemet som nyligen trätt i kraft

Den 1 januari 1999 trädde vissa ändringar i på-
följdssystemet i kraft. Det innebar bl.a. att sys-
temet med samhällstjänst permanentades och ut-
vidgades. En föreskrift om samhällstjänst kan
numera meddelas också vid villkorlig dom. Vida-
re har intensivövervakning med elektronisk
kontroll blivit en permanent verkställighetsform
vid korta fängelsestraff.

Det har ännu gått för kort tid för att utvärdera
reformen. Påföljden villkorlig dom med före-
skrift om samhällstjänst tycks dock ha fått ge-
nomslag. Arbetet inom kriminalvården med att
utveckla samhällstjänsten är avgörande för att sä-
kerställa en fortsatt tilltro till alternativen till
fängelse. Det är därför viktigt att kriminalvården
också fortsättningsvis prioriterar detta arbete.
Även satsningarna på att förbättra intensivöver-
vakningen måste fortsätta för att garantera dess
försatta trovärdighet som alternativ till fängelse.

7.5.4   Bekämpning av narkotikamissbruk

'■'Arbetet med att bekämpa narkotikamissbruket
skall bedrivas med ökad intensitet

Den svenska narkotikapolitikens långsiktiga mål
är att skapa ett narkotikafritt samhälle. En stor

122

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

del av dem som är föremål för kriminalvård
missbrukar narkotika. Kriminalvårdens insatser
på området är därför av betydelse. En av krimi-
nalvårdens viktigaste uppgifter är att hålla an-
stalter och häkten fria från narkotika och verka
för att narkotikamissbruket bland frivårdsklien-
ter minskar. Dessutom skall kriminalvården ver-
ka för att dömda som har behov av det får till-
gång till missbruksvård. Särskild vikt skall läggas
vid insatser för att motivera de dömda till att
skapa förutsättningar för en långsiktig behand-
ling av adekvat vårdgivare.

Som framgått av avsnitt 7.3.5 har insatserna
för att bekämpa narkotikamissbruket minskat på
nästan alla områden under 1998. Att den intagne
blir fri från sitt narkotikamissbruk är en förut-
sättning för att han eller hon skall kunna leva ett
liv utan kriminalitet efter frigivningen. Narkoti-
kamissbruket är också en bidragande orsak till
att det förekommer våld mellan intagna. Krimi-
nalvårdens insatser för att bekämpa narkotika-
missbruket är därför av väsentlig betydelse i det
brottsförebyggande arbetet. Arbetet härmed
måste därför bedrivas med ökad intensitet.

7.6    Anslag

Dl     Kriminalvården

Tabell 7.7 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

3 866 215

Anslags-
sparande

242 650

1998

Utfall

3 639 055

Utgifts-

3 927 000

1999

Anslag

prognos

2000

Förslag

3 820 254

2001

Beräknat

3 885 360 1

2002

Beräknat

3 948 509 2

'Motsvarar 3 825 398 tkr i

2000 års prisnivå.

2Motsvarar 3 825 398 tkr i

2000 års prisnivå.

Under 1998 förbrukade kriminalvården 477
miljoner kronor mer än anvisade medel. Det in-
nebar att det ackumulerade anslagssparandet
minskade med 477 miljoner kronor vid ingången
av 1999. Enligt gällande prognos kommer krimi-
nalvården under innevarande budgetår att för-
bruka 287 miljoner kronor mer än anvisade me-
del. Detta beror främst på de engångsvisa
besparingar som ålades kriminalvården i enlighet
med budgetpropositionen för 1998. Det tidigare
anslagssparandet beräknas således vid ingången
av 2000 vara förbrukat i sin helhet. Kriminalvår-

den kommer också enligt nu gällande prognos
att under 1999 behöva utnyttja ca 45 miljoner
kronor av sin anslagskredit.

Regeringens överväganden

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Kriminalvården disponerar inkomster från ar-
betsdriften inom kriminalvården. För arbets-
driften gäller inte kravet på full kostnadstäck-
ning. Inkomsterna täcker ungefär hälften av
kostnaderna.

Av 5 § lagen (1994:451) om intensivövervak-
ning med elektronisk kontroll framgår att döm-
da som deltar i verksamheten skall betala en av-
gift. Avgiften uppgår till 50 kronor per dag, dock
högst 3000 kronor. Avgiften skall betalas i för-
skott till Kriminalvårdsstyrelsen för att därefter
kvartalsvis tillföras brottsofferfonden.

ITabell 7.8 Avgiftbelagd verksamhet                       1

Tusentals kronor

Ej disponibla/intensiv-
övervaknin^

Disponibla/arbets

drift

Utfall 1998

2 500

140 000   1

Prognos 1999

2 200

145 000

Bodget 2000

2 200

145 000

1 Exkl. interna inkomster om 3,3 miljoner kronor.

Slutsatser

Under början av 1990-talet var kriminalvårdens
anslagsförbrukning lägre än anvisade medel, vil-
ket innebar att kriminalvården byggde upp ett
stort anslagssparande. Orsaken var i första hand
att beläggningen vid anstalter och häkten mins-
kade. I det korta perspektivet blev kriminalvår-
dens häktes- och anstaltsorganisation överdi-
mensionerad. Beläggningen minskade främst på
grund av att verkställighetsreformen intensivbe-
vakning med elektronisk kontroll har utvidgats
men också på grund av att antalet fängelsedomar
minskade. Mot denna bakgrund minskades till-
fälligt kriminalvårdens anslagsram i enlighet med
budgetpropositionerna för 1997 respektive 1998
med 867 miljoner kronor fördelat på åren 1997-
2000. Avsikten var inte att den lägre anslagsra-
men skulle utgöra planeringsram för kriminal-
vårdens verksamhet. Kriminalvårdsstyrelsen skall
istället i planeringen och budgeteringen av verk-

123

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

samheten ha utnyttjat anslagssparandet för att
täcka de engångsvisa neddragningarna av ansla-
get.

Vid utgången av budgetåret 1998 återstod 243
miljoner kronor av anslagssparandet. Dessa me-
del behövs bl.a. för att klara av det resterande
sparkravet.

Till följd av tidigare beslut görs för år 2000 en
engångsvis neddragning av anslaget med 8 miljo-
ner kronor. Vidare läggs de 124 miljoner kronor
åter som ramanslaget drogs ned med engångsvis
för 1999. För särskilda insatser med hänsyn till
Socialstyrelsens och Kriminalvårdsstyrelsens
gemensamma rapport ”Barn med frihetsberövade
föräldrar” höjs anslaget engångsvis för år 2000
med 3 miljoner kronor. Slutligen sänks anslaget
med 0,026 miljoner kronor för att delfinansiera
arkivhållningen.

Vid beräkningen av anslaget för år 2000 har
vissa tekniska justeringar gjorts av anslaget som
motsvaras av ändrade utgifter. Som kompensa-
tion för beräknade utgiftsökningar för löner, lo-
kaler m.m. räknas anslaget därför upp med

23,8 miljoner kronor. Vid anslagsberäkningen
har ytterligare en teknisk justering gjorts av an-
slaget. Justeringen har genomförts för att korri-
gera tidigare i anslaget inlagd kompensation för
premierna för avtalsförsäkringarna. Anslaget har
tillförts 38,4 miljoner kronor.

Mot bakgrund av detta föreslår regeringen att
kriminalvårdens anslag för 2000 fastställs till
3 820 254 000 kronor. För 2001 och 2002 beräk-
nas anslaget till 3 885 360 000 kronor respektive
3 948 509 000 kronor.

Frågan om ytterligare resurser till rättsväsen-
det åren 2001 och 2002 behandlas i avsnitt 3.5.3.

ITabell 7.9 Beräkning av anslaget 2000                    1

Tusental kronor

Anslag 1999

3 639 055

Pris- och löneomräkning

23 798

Justering av.premier.

38 427

Återläggning

124 000

Engångsvisa medel

3 000

Engångsvis neddragning

-8 000

Arkivhållning

-26

Förslag 2000

3 820 254

124

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

8 Kronofogdemyndigheterna

8.1 Omfattning

Riksskatteverket (RSV) svarar för den centrala
ledningen av exekutionsväsendet (jfr utg.omr. 3
Skatteförvaltning och uppbörd, avsnitt 3 Skat-
teförvaltningen). På regional nivå finns det tio
kronofogdemyndigheter med i dagsläget sam-
manlagt 80 lokala kontor. Huvuddelen av arbetet
med indrivning och andra former av verkställig-
het bedrivs från de lokala kontoren, medan vissa
andra arbetsuppgifter, främst vad gäller exekutiv
försäljning av fastigheter m.m. och tillsyn i kon-
kurs, är koncentrerade till ett mindre antal orter.

8.2 Utgiftsutvecklingen

Tabell 8.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

Utfall

1998

Anslag

1999

Utgifts-
prognos
1999

1 303

1 310

1 342

1 342

1 363

1 385

Förändringar

Under år 1998 har en omfattande inre omorgani-
sation av myndigheterna, inom ramen för den
nya regionindelning som trädde i kraft den 1 ja-
nuari 1997, slutförts.

Prioriteringar

Det skall även fortsättningsvis vara en prioriterad
uppgift att genom förbättring av IT-stödet och
andra rationaliseringsåtgärder se till att verksam-
heten kan klara en eventell uppgång i arbetsbe-
lastningen utan allvarliga störningar eller bety-
dande resurstillskott.

I den löpande verksamheten bör arbetet med
att höja ambitionsnivån i indrivningen fortsätta,
bl.a. vad gäller processföring och andra borge-
närsuppgifter vid indrivning i allmänna mål.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Det beloppsmässiga utfallet av indrivningsverk-
samheten har förbättrats påtagligt under år 1998,
jämfört med år 1997. Handläggningstidema är i
princip oförändrade. Antalet fastighetsförsälj-
ningsärenden i balans liksom andelen öppna
konkurstillsynsärenden som är äldre än två år har
minskat, medan antalet skuldsaneringsärenden i
balans har ökat något.

Den totala resursförbrukningen har ökat nå-
got och den totala produktiviteten har sjunkit.

Anslagssparandet har minskat.

8.3    Resultatbedömning

8.3.1   Inledning

Av målet för exekutionsväsendet - att upprätt-
hålla rättstrygghet och rättssäkerhet vad gäller
betalningsförpliktelser och andra förpliktelser
som kan verkställas av kronofogdemyndigheter-
na - följer att kronofogdemyndigheterna skall
verka för en god betalningsmoral i samhället och
för att alla även i övrigt gör rätt för sig. Det be-
tyder bl.a. att betalningsförpliktelser och andra
förpliktelser som kan verkställas med tvång i

125

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

stället i största möjliga utsträckning bör fullgöras
frivilligt i rätt tid och ordning.

Kronofogdemyndigheternas verksamhet är av
stor betydelse för att målet skall uppnås, men
möjligheterna att klara detta påverkas av en rad
faktorer utanför verksamheten såsom konjunk-
turläge och sysselsättning. Av betydelse är också
andra myndigheters liksom även företags age-
rande, attityder till skuldsättning m.m. Detta är
dock saker som i viss utsträckning kan påverkas
av hur kronofogdemyndigheterna arbetar. Myn-
digheterna kan medverka till att målet uppnås
genom åtgärder av flera slag.

Kronofogdemyndigheternas största arbets-
uppgift är att på uppdrag av borgenärer och and-
ra sökande verkställa rättsanspråk som inte har
reglerats frivilligt. För att målet skall uppnås
måste kronofogdemyndigheternas utredningar i
indrivningsarbetet vara så tillförlitliga att verk-
ställigheten kan antas leda till att gäldenäremas
betalningsförmåga tas i anspråk fullt ut för att
reglera fordringarna, med beaktande av de be-
stämmelser som finns till skydd för gäldenärer-
nas rätt.

För att målet för verksamheten skall uppnås
skall kronofogdemyndigheterna också

—   genom information och liknande förebyg-
gande åtgärder bidra till att stärka viljan hos
allmänheten att frivilligt fullgöra de för-
pliktelser man har tagit på sig,

—   snabbt och enkelt fastställa otvistiga an-
språk genom utslag i den summariska pro-
cessen och

—   när fråga om skuldsanering väcks utreda
förutsättningarna och, om dessa är uppfyll-
da, besluta om frivillig skuldsanering.

Det är också en viktig uppgift för kronofogde-
myndigheterna att se till att avvecklingen av
konkurser sker på ett lagenligt och ändamålsen-
ligt sätt och utan att dra ut på tiden.

I allt arbete med verkställighet är snabbt age-
rande av avgörande betydelse för att framgång
skall nås i det enskilda fallet. Samtidigt måste
kvaliteten värnas för att man skall skapa det för-
troende för verksamheten som behövs för att
denna skall vara framgångsrik i ett vidare per-
spektiv. I bedömningen av resultatet av indriv-
ningsverksamheten kan man vidare enligt rege-
ringens mening aldrig bortse från det
beloppsmässiga utfallet. Samtidigt gäller att detta
är ett mycket trubbigt mått på resultatet. Dels
påverkas det indrivna beloppets storlek i hög

grad av faktorer utanför myndigheternas kon-
troll och av enstaka fall där det rör sig om myck-
et stora belopp, dels saknas det i vart fall ännu så
länge statistik som på ett tillförlitligt sätt visar i
vilken utsträckning det i enskilda mål görs betal-
ningar direkt till sökanden under målets hand-
läggning.

8.3.2 RSV:s resultatredovisning

I RSV:s årsredovisning (ÅR) lämnas information
om resultatet i fråga om verksamhetsgrenarna
förebyggande verksamhet, summarisk process,
indrivning, exekutiv fastighetsförsäljning, tillsyn
i konkurs och skuldsanering.

Under år 1998 användes drygt tre fjärdedelar
av de totala resurserna för indrivning i allmänna
och enskilda mål, exklusive exekutiv fastighets-
försäljning, vilket är en ökning jämfört med år
1997. Se vidare nedanstående tabell.

Tabell 8.2 Exekutionsväsendets utgifter fördelade på ar-
betsuppgifter 1995-1998

Miljoner kronor

ÅR

VERKSAMHETSGREN

1995

1996

1997

1998

ÄNDR.

97-98

Indrivning

852

938

964

1 029

6,7%

- A-mål

411

482

492

515

4,7%

- E-mål

441

456

472

515

9,1%

Summarisk process

127

200

183

176

-3,8%

Fastighetsförsälj-

121

107

91

75

-17,6%

ning

Konkurstillsyn

43

46

42

44

4,8%

Förebyggande verk-

5

7

5

6

20%

samhet

Skuldsanering

27

35

37

31

-16,2%

Totalt

1 175

1 333

1 322

1 361

3%

En betydande del av verksamhetens kostnader
täcks liksom tidigare av avgifter som levereras in
till inkomsttitel på statsbudgeten. Hur avgiftsin-
komsterna har utvecklats framgår av nedanstå-
ende tabell.

126

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

ITabell 8.3 Exekutionsväsendets avgiftsinkomster 1995-    !

11998                                             1

Miljoner kronor

ÄR

1995

1996

1997

1998

Grundavgifter

- A-mål

279

319

329

347

-E-mäl

311

275

256

239

Avg. i fastighetsförs.

93

55

44

35

Ansökningsavgifter i

130

175

169

166

summarisk process

Totalt

813

824

798

787

Den förebyggande verksamheten skall enligt
regleringsbrevet planeras så att huvuddelen av av
eleverna i gymnasieskolan kan nås med direkt
information med det innehåll som RSV föreskri-
ver. Vidare skall nystartade företag informeras i
ökad utsträckning. Den andel av eleverna som
nåtts med information har sjunkit något jämfört
med 1997, samtidigt som antalet nya företagare
som informerats har ökat.

Antalet inkomna mål i den summariska pro-
cessen (mål om betalnings föreläggande och
handräckning) har sjunkit tillbaka till 1996 års
nivå efter en uppgång 1997. Handläggningsti-
derna är i princip oförändrade jämfört med 1997.

Inom indrivningen har som redan nämnts det
indrivna beloppet ökat påtagligt jämfört med år
1997. Ökningen faller i sin helhet på de allmänna
målen och motsvarar där närmare 16 %. Det in-
drivna beloppet i enskilda mål är i princip oför-
ändrat jämfört med år 1997. Det belopp som
återkallats av sökande i enskilda mål och som
därför kan antas ha betalats direkt til sökanden
har fallit tillbaka till samma nivå som 1995 och
1996 efter en påtaglig uppgång 1997. Utred-
ningstiderna har på det hela taget blivit något
längre i såväl allmänna som enskilda mål. Ut-
vecklingen av antalet inkomna mål och mål i ba-
lans framgår av nedanstående tabell.

ITabell 8.4 Inkomna mål och mål i balans 1995-1998     1

Tusental

MÅLTYP

1995

1996

1997

1998

A-MÅL

Inkomna

1 369

1 459

2 181

2 468

Utgående balans

3 193

3 543

4 400 .

5 389

E-MÅL

Inkomna

476

561

455

345

Utgående balans

192

454

444

411

Inom det nya medelsslaget (fr.o.m. år 1997) un-
derhållsstöd har antalet mål ökat kraftigt och är
nu i särklass störst bland de allmänna målen, följt
av TV-avgift, felparkeringavgift och kvarstående
skatt. Mål om indrivning av såväl underhållsstöd
som TV-avgift och felparkeringsavgift rör dock
regelmässigt bara smärre belopp och de stora
beloppsmässiga balanserna i allmänna mål utgörs
av främst mervärdesskatt, men också kvarstående
och tillkommande skatt, samt dröjsmålsavgifter.

Antalet gäldenärer, som på sätt och vis är ett
bättre mått på kronofogdemyndigheternas ar-
betsbörda än både antalet mål och beloppet att
driva in, har fortsatt att öka och ligger nu ca 15
% över nivån år 1995, som är det första året i den
redovisade tidsserien. Nu liksom tidigare är det
en mindre del av gäldenärerna, med stora skul-
der, som svarar för huvuddelen av det totala
fordringsbeloppet. Sålunda svarade vid utgången
av år 1998 62 % av gäldenärerna i allmänna mål,
med en skuld understigande 25 000 kronor, bara
för 2,8 % av det totala fordringsbeloppet, medan
18 % av gäldenärerna, med skulder överstigande
100 000 kronor, svarade för 90 %. Av det sam-
manlagda fordringsbeloppet i allmänna mål avser
52 % gäldenärer som är försatta i konkurs.

Inom verkamhetsgrenen exekutiv fastighets-
försäljning har volymminskningen fortsatt även
under år 1998. Antalet inkomna ärenden under
året motsvarande knappt hälften av antalet år
1995 och antalet ärenden i balans knappt 40 % av
antalet det året.

Även antalet inkomna konkurstillsynsärenden
har fortsatt att minska och är nu nere i knappt tre
fjärdedelar av antalet år 1995. Antalet ärenden i
balans vid årets slut var knappt 60 % av motsva-
rande antal år 1995.

Antalet inkomna skuldsaneringsärenden har
minskat något och var under år 1998 det lägsta
under de fyra hela kalenderår som lagstiftningen
har varit i kraft. Samtidigt har antalet avslutade
ärenden också minskat, och betydligt kraftigare,
varför antalet ärenden i balans har ökat något.
Bland de avslutade ärendena har antalet avvisade,
avslagna eller avskrivna minskat kraftigt, medan
antalet beslut om frivillig skuldsanering har ökat.
Det sistnämnda kan enligt RSV ses som att bor-
genärerna nu är mera benägna än tidigare att
godta kronofogdemyndigheternas bedömningar.

Av ÅR framgår vidare att produktiviteten, be-
räknad enligt en metod som rekommenderas av
Statskontoret, efter en uppgång i den totala pro-
duktiviteten år 1997 har försämrats inom alla
verksamhetsgrenar utom den summariska pro-

127

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

cessen, där den är oförändrad. De största föränd-
ringarna gäller förebyggande verksamhet, exeku-
tiv fastighetsförsäljning och tillsyn i konkurs.
Regeringen återkommer nedan till hur dessa
uppgifter kan tolkas.

Kvaliteten i verksamheten mäts ur tre aspek-
ter: produktkvalitet, processkvalitet och ända-
målsenlighet. Något specifikt resultatmått för
produktkvalitet finns inte, utan en allmän be-
dömning får göras utifrån ett antal indikatorer.
RSV redovisar uppfattningen att verksamheten
kännetecknas av god produktkvalitet, vilket man
grundar på att antalet överklaganden är litet och
att myndigheternas bedömningar oftast står sig
vid överprövning.

Den viktigaste indikatorn på processkvaliteten
är enligt RSV handläggningstidema. Som redan
framgått har dessa inte generellt sett minskat un-
der året. Däremot har balanserna av äldre mål
och ärenden minskat inom flera områden. I be-
greppet processkvalitet innefattas också myndig-
heternas tillgänglighet. RSV har i en serviceplan
angett minimikrav vad gäller öppethållande för
besök och telefonsamtal. Efterlevnaden av servi-
ceplanen följs upp.

Med ändamålsenlighet avses i vilken utsträck-
ning produkterna uppfyller uppdragsgivares och
andra intressenters krav och önskemål. Det be-
talda beloppet som andel av det belopp som
överlämnats för verkställighet (indrivningspro-
centen) ses av RSV som ett mått på ändamålsen-
ligheten, liksom även köpeskillingens storlek vid
exekutiv fastighetsförsäljning. Medan indriv-
ningsprocenten som redan framgått har förbätt-
rats, har köpeskillingarna i förhållande till åsatt
värdering utvecklats negativt.

För att få en mera allsidig bild av kvaliteten i
verksamheten låter RSV göra enkätundersök-
ningar av allmänhetens och företagens uppfatt-
ning. Undersökningarna år 1996 och 1998 har
vänt sig till privatpersoner, medan undersök-
ningen år 1997 vände sig till företag. I de först-
nämnda har mätts andelen tillfrågade som in-
stämmer i påståendet att kronofogdemyndig-
heten totalt sett utför sin uppgift på ett bra sätt.
Såväl andelen som instämmer som andelen som
inte instämmer har minskat mellan de två åren,
medan andelen som svarat varken eller, eller inte
svarat alls, har ökat. Vad gäller svaren på ett antal
mera specifika frågor är bilden inte heller tydlig -
i vissa avseenden har omdömet blivit mera posi-
tivt sedan 1996, i andra har det blivit mindre po-
sitivt.

8.3.3 Regeringens bedömning

Sammanfattningsvis konstaterar RSV att indriv-
ningsprocenten har stigit, medan produktiviteten
sjunkit och handläggningstidema på det hela ta-
get har varit oförändrade. Balanserna av äldre mål
och ärenden har dock som nämnts minskat inom
flera områden och den rättsliga kvaliteten i verk-
samheten bedöms som hög. Enligt RSV handlar
det totalt sett om en resultatförsämring, vilket
till en del förklaras av de produktionsstörningar
som uppstått till följd av den inre omorganisa-
tionen samt införandet av nya IT-system.

Regeringen gör inte någon annan bedömning
av resultatet än den som RSV redovisat. Den för-
sämring som kan noteras i det löpande arbetet
framstår som acceptabel mot bakgrund av de
störningar som verksamheten utsatts för. Samti-
digt är det naturligtvis av största vikt att det sna-
rast sker en återhämtning.

Regeringen har vid flera tillfällen tidigare fört
resonemang om hur man kan tolka uppgifterna
om produktivitetsutvecklingen. Kronofogde-
myndigheternas verksamhet utmärks bl.a. av att
arbetsmängden varierar avsevärt från tid till an-
nan. När arbetsmängden ökade kraftigt under
det tidiga 1990-talet ledde det till en ytligt sett
kraftigt förbättrad produktivitet. Det var dock
ofrånkomligt att detta, som regeringen då fram-
höll, skedde delvis till priset av en sänkt ambi-
tionsnivå eller kvalitet i verksamheten. När pro-
duktiviteten nu försämras inom flertalet
verksamhetsgrenar kan det, omvänt, uppfattas så
att ambitionsnivåer och kvalitet håller på att åter-
ställas. Såvitt gäller den största verksamhetsgre-
nen, indrivningen, är det i så fall helt i linje med
den prioritering som regeringen angett. Det
finns emellertid anledning för RSV att utveckla
resultatredovisningen så att man får fram ett
bättre underlag för att bedöma om det finns fog
för en sådan välvillig tolkning av uppgifterna om
produktivitetsutvecklingen.

8.4 Revisionens iakttagelser

RRV:s revisionsberättelse avseende skatteför-
valtningen och exekutionsväsendet innehåller
inte någon invändning. ÅR bedöms som i allt vä-
sentligt rättvisande.

I revisionsrapporten rekommenderas att RSV
vidtar åtgärder för att ytterligare förbättra redo-
visningens koppling till mål och krav på återrap-

128

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

portering i regleringsbrevet. Enligt RRV bör
RSV pröva i vilken utsträckning övrig resultat-
information har sådan betydelse för regeringens
prövning av verksamheten att den skall tas med i
årsredovisningen. Vidare rekommenderas bl.a.

- att RSV i ÅR för 1999 påbörj ar en redovis-
ning av kostnader och intäkter i enlighet med
kraven i förordningen (1996:882) om myn-
digheters årsredovisning m.m. (i ÅR för 1998
redovisas enligt RRV kostnader blandade
med utgifter),

- att RSV överväger att införa en mer samlad
redovisning av informationskvalitet och re-
dovisningsprinciper i samband med resultat-
redovisningen,

- att RSV säkerställer att redovisningen mot
statsbudgeten sker på rätt inkomsttitel i rätt
period,

- att fordringar som drivs in för annans räkning
i fortsättningen inte tas upp i balansräkning-
en.

8.5 Anslag

El Kronofogdemyndigheterna

ITabell 8.5 Anslagsutveckling                              |

Tusental kronor

1 303 098

Anslags-
sparande

178 585

1998

Utfall

1999

Anslag

1 309 986

Utgifts-
prognos

1 342 000

2000

Förslag

1 341 739

2001

Beräknat

1 362 650

2002

Beräknat

1 384 523

Medel

för RSV:s

arbetsuppgifter som

central

myndighet inom exekutionsväsendet anvisas un-
der utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och upp-
börd, ramanslaget Al. Riksskatteverket.

Hos kronofogdemyndigheterna har det under
budgetåren 1993/94, 1994/95 och 1995/96
byggts upp ett avsevärt anslagssparande. Under
1997 ökade anslagssparandet marginellt för att
därefter minska under år 1998. Regeringen har
vid tre tillfällen, senast hösten 1998, beslutat om
indragning av vissa medel från anslaget som en
besparing. Sammanlagt har i enlighet med rege-

ringens beslut 82 760 000 kronorförts bort från
anslaget under perioden 1995/96-1998.

Regeringens överväganden

För kronofogdemyndigheterna tillämpades för
perioden 1995/96 - 1998 ett besparingskrav på
11 %. Därutöver har ett tillfälligt resurstillskott
på 25 miljoner kronor som gavs budgetåret
1994/95 därefter dragits bort i två omgångar.

Som regeringen anförde i budgetpropositio-
nen för år 1999 är de betydande resurser som av-
satts för utveckling av IT-stödet en viktig del i
förklaringen till överskottet. Arbetet i ett om-
fattande projekt som avser nytt teknikstöd för
indrivningsverksamheten (INIT) har varit av-
brutet under en stor del av 1996 och 1997 men
därefter återupptagits. Andra omständigheter är
att minskat antal mål av vissa slag har lett till läg-
re kostnader än beräknat för exekutiva förrätt-
ningar m.m., och återhållsamhet hos myndighe-
terna med att rekrytera nya medarbetare. Ett inte
obetydligt belopp har också avsatts för pension-
sersättningar i samband med avveckling av per-
sonal.

Den av RSV senast redovisade prognosen över
medelsförbrukningen tyder på att anslagssparan-
det hos kronofogdemyndigheterna kommer att
avvecklas under den kommande treårsperioden,
främst på grund av kostnaderna för INIT.

Kronofogdemyndigheternas verksamhet är
starkt beroende av hur mängden inkommande
mål och ärenden utvecklas. Det finns fortfarande
tecken på att den kraftiga nedgång inom vissa
verksamhetsgrenar som ägt rum under några år
nu har brutits och antalet allmänna mål har på
nytt ökat. Samtidigt gäller att utvecklingen fort-
farande är svårbedömd. Som redan framgått bör
det enligt regeringens mening även i fortsätt-
ningen vara en prioriterad uppgift att genom
förbättring av IT-stödet och andra rationalise-
ringsåtgärder se till att verksamheten kan klara
en eventuell uppgång i arbetsbelastningen utan
allvarliga störningar eller betydande resurstill-
skott.

129

5 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nrl. Uo4-8

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Slutsatser

ITabell 8.6. Beräkning av anslaget för 2000                f

Tusental kronor

Anslag 1999

1 309 986

Pris- och löneomräkning

10 838

Lokalkostnadsjustering

-2 606

Överföring till Rikarkivet

-94

Justering av premier

23 615

Förslag

1 341 739

Regeringen finner mot bakgrund av det som
sagts i det föregående inte anledning att nu göra
någon ändrad bedömning vad gäller resursbeho-
vet under perioden t.o.m. år 2002.

Vid beräkningen av anslaget har en teknisk
justering gjorts för att korrigera tidigare i ansla-
get inlagd kompensation för premierna för av-
talsförsäkringarna.

130

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

9 Övrig verksamhet inom rättsväsendet

9.1    Anslag

Fl     Brottsförebyggande rådet

Tabell 9.1 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor (löpande priser)

38 866

Anslags-
sparande

9 429

1998

Utfall

1999

Anslag

43 674

Utgifts-
prognos

47 099

2000

Förslag

50 005

2001

Beräknat

42 551 1

2002

Beräknat

43 285 2

1 Motsvarar 41 861 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 41861 tkr i 2000 å rs prisnivå.

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) är ett stabsor-
gan under regeringen och ett expertorgan inom
rättsväsendet. Rådets övergripande mål är att
främja brottsförebyggande arbete genom ut-
veckling, utvärdering, tillämpad forskning och
information inom det kriminalpolitiska området
och därigenom bidra till att minska brottslighe-
ten och öka tryggheten. Viktiga inslag i verk-
samheten är att ta fram underlag till regeringen
och rättsväsendets myndigheter för åtgärder och
prioriteringar i det kriminalpolitiska arbetet, ut-
värdering av vidtagna åtgärder och stöd till lokalt
brottsförebyggande arbete. Två rådgivande organ
är knutna till myndigheten dels en referensgrupp
för rättsväsendet, dels en vetenskaplig nämnd
med representanter från olika ämnesområden.

Det genomsnittliga antalet anställda hos BRÅ
var 55, jämfört med 35 föregående budgetår.
Ökningen beror framför allt på sammanslag-
ningen med Polishögskolans forskningsenhet.
Vissa effektiviseringsåtgärder, som att minska
antalet konsulter, har också lett till flera anställ-
da.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

BRÅ har varit föremål för stora förändringar un-
der 1998. En ny generaldirektör tillträdde i de-
cember 1997, verksamheten har organiserats i
fem sakenheter med ansvariga enhetschefer, Po-
lishögskolans forskningsenhet har förts över till
BRÅ och myndigheten har bytt lokaler.

BRÅ:s verksamhet kan delas upp på verksam-
hetsområdena stöd till lokalt brottsförebyggande
arbete, forsknings- och utvecklingsverksamhet,
informations- och förlagsverksamhet samt offi-
ciell statistik för rättsväsendet.

* Lokalt brottsförebyggande arbete

Enligt regleringsbrevet för 1998 skall BRÅ på
olika sätt stimulera lokalt brottsförebyggande
arbete. BRA:s insatser på det området har hu-
vudsakligen skett inom ramen för Kommittén
för brottsförebyggande arbete (KBA) men med
aktiv medverkan från BRÅ. BRÅ:s eget arbete
har varit inriktat dels på övertagandet av KBA:s
verksamhet från och med den 1 januari 1999, dels
på att stödja en mängd lokala projekt och lokala
brottsförebyggande råd. BRÅ har också byggt
upp en kontaktdatabas som nås via BRA:s
webbplats. I kontaktdatabasen beskrivs närmare
60 lokala brottsförebyggande råd och ett antal
lokala projekt.

* Forsknings- och utvecklingsverksamhet

BRÅ har under året drivit sammanlagt 36 projekt
i forsknings- och utvecklingsverksamheten. Av
dessa har 24 legat inom de av regeringen särskilt
prioriterade områdena brottsförebyggande ar-
bete, våldsbrott, narkotikabrott, ekonomisk

131

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

brottslighet (inklusive miljöbrott), brott med ra-
sistiska inslag och våld mot kvinnor. Av de
19 332 995 kronor som forsknings- och utveck-
lingsverksamheten kostade budgetåret 1998 gick
12 218 023 kronor till projekt inom de av rege-
ringen prioriterade områdena. Enligt reglerings-
brevet skall BRÅ också prioritera projekt som
avser utvärdering av åtgärder som vidtagits inom
rättsväsendets område. Åtta av årets projekt har
avsett utvärderingar och uppföljningar.

För att öka kvaliteten och effektiviteten i
verksamheten gjorde myndigheten vid budget-
årets början en genomgång av alla pågående pro-
jekt vid BRÅ och Polishögskolans forskningsen-
het. Den ledde bl.a. till att vissa projekt slogs
ihop eller gavs nya inriktningar. Som en följd av
det kunde antalet projekt minskas och verksam-
heten ges ett tydligt fokus.

* Informations- och förlagsverksamhet

De projekt som pågår vid BRÅ resulterar i rap-
porter, promemorior och andra skrifter som hu-
vudsakligen sprids genom försäljning men också
kostnadsfritt till en grupp av nyckelpersoner och
myndigheter. BRÅ bedriver även en omfattande
informationsverksamhet via massmedier och
konferenser. Myndigheten ger ut två tidskrifter,
varav en engelskspråkig. Tidskriften Apropå har
spridits i närmare 50 000 exemplar under året.
BRÅ:s nya webbplats färdigställdes under 1998
och lanserades i början av 1999. Den innehåller
en stor mängd fakta om bl.a. brott, brottslingar,
brottsoffer och rättsväsende.

* Officiell statistik för rättsväsendet

BRÅ har kommit ikapp med offentliggörandet
och publiceringen av kriminalstatistiken.

Statistiken för 1996 och för 1997 publicerades
respektive offentliggjordes under sommaren
1998. Brottsstatistiken för 1997 publicerades
samtidigt via Internet. Årsboken Kriminalstatis-
tik 1997 publicerades i oktober 1998. BRA har
därmed följt den tidsplan som upprättats av
myndigheten.

BRÅ har också vidtagit ett flertal åtgärder för
att öka statistikens tillförlitlighet, relevans och
lättillgänglighet. Produktionsprocessen har ef-
fektiviserats och ett statistikråd har bildats med
företrädare för olika användargrupper.

Regeringens bedömning

Trots att det omfattande förändringsarbete som
har skett inom BRÅ under 1998 har krävt stora
resurser har verksamheten drivits med hög am-
bitionsnivå och god kvalitet. De mål för verk-
samheten som uppställts har i allt väsentligt
uppfyllts. Myndigheten utvecklas på ett mycket
positivt sätt.

Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte haft några invänd-
ningar i revisionsberättelsen för år 1998 avseende
BRA.

Slutsatser

* Det brottsförebyggande perspektivet måste få ett
större genomslag i samhället

Det är angeläget att det brottsförebyggande
perspektivet får större genomslag på olika nivåer
och olika områden i samhället. Åtgärder som
vidtas inom rättsväsendet måste bygga på kun-
skaper om brottsligheten och dess orsaker.
BRÅ:s arbete med att stödja uppbyggnaden av
lokalt brottsförebyggande arbete och att gene-
rellt verka för det brottsförebyggande perspekti-
vet skall fortsätta. Det är viktigt att BRÅ funge-
rar som ett centrum för forsknings- och
utvecklingsverksamheten inom hela rättsväsen-
det och att arbetet bedrivs i nära samverkan med
rättsväsendets övriga myndigheter. Inriktningen
av projkten skall präglas av ett behovs- och nyt-
toperspektiv. Att utvärdera åtgärder som vidta-
gits inom rättsväsendet är här en angelägen upp-
gift.

Till BRÄ:s huvuduppgifter hör att ta fram un-
derlag till regeringen och rättsväsendets myndig-
heter för åtgärder och prioriteringar i det krimi-
nalpolitiska arbetet samt att genomföra
utvärderingar av vidtagna åtgärder och föränd-
ringar inom rättsväsendet. Det är viktigt att BRÅ
har beredskap för att med relativt kort varsel ta
hand om uppdrag som regeringen har behov av
att få utförda.

En annan huvuduppgift är att sprida kunskap
om resultaten av verksamheten så att dessa kan
nyttiggöras hos målgrupper och användare. Det
är här angeläget att utveckla metoderna för in-
formationsspridning och möjligheterna att an-
passa dem efter den information som skall spri-

132

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

das och de målgrupper som skall nås. Inrättandet
av en webbplats med en mängd information är
ett viktigt steg i denna utveckling.

Kvaliteten i forsknings- och utvecklingsverk-
samheten skall vara hög och BRÅ skall bedriva
ett väl utvecklat kvalitetsarbete.

* Den internationella dimensionen i det brotts-
förebyggande arbetet skall utvecklas

Även i ett internationellt perspektiv ökar vikten
av ett effektivt brottsförebyggande arbete. En
förutsättning för detta är ett välutvecklat samar-
bete över nationsgränserna och ett konstruktivt
informationsutbyte mellan länderna. Sverige och
BRÅ kan här spela en betydelsefull roll. BRÅ
skall därför, särskilt med sikte på det svenska
ordförandeskapet i EU, prioritera åtgärder som
skapar förutsättningar för ett sådant samarbete.

* Lokalt brottsförebyggande arbete skall prioriteras
bl.a. genom stöd till lokala brottsförebyggande råd
BRÅ skall prioritera stöd till lokalt brottsföre-
byggande arbete. Detta sker bl.a. genom att bil-
dandet av nya lokala brottsförebyggande råd ini-
tieras och stöds. Allt viktigare blir emellertid att
följa upp gjorda stödinsatser och att utvärdera de
olika projekten. Av särskilt intresse är brotts-
förebyggande projekt i storstadsregionerna.

Från och med den 1 januari 1999 har BRA
övertagit de uppgifter som Kommittén för
brottsförebyggande arbete ansvarade för tidigare.
Myndigheten har tillförts tre miljoner kronor
från och med budgetåret 1998 för ändamålet.
Medel från anslaget F9 Bidrag till brottsförebyg-
gande arbete skall användas.

* Forskning om ekonomisk brottslighet skall prio-
riteras

BRÅ skall prioritera forskning om ekonomisk
brottslighet, inklusive miljöbrott. I budgetpro-
positionen för 1998 föreslogs att BRÅ engångs-
vis skulle tilldelas 3, 6 respektive 8 miljoner kro-
nor för budgetåren 1998 - 2000 för forskning om
ekonomisk brottslighet. För att säkerställa att
det bedrivs forskning på området skall huvudde-
len av de medel som BRÅ tilldelats utly sas som
projektmedel för forskning om ekonomisk
brottslighet, vilka forskare från universitet och
högskolor kan ansöka om. Under 1998 har BRÅ
upprättat en plan för hur myndigheten skall ver-
ka för att forskningen om ekonomisk brottslig-
het (inklusive miljöbrott) utvecklas vid univer-
sitet och högskolor.

* Rättsstatistiken skall utvecklas, bl.a. i ett
internationellt perspektiv

Genom en aktiv satsning och en stor arbetsinsats
har BRÅ kommit ikapp med publiceringen av
kriminalstatistiken under budgetåret.

Arbetet med att förbättra förutsättningarna
för att kunna ta fram internationellt jämförbar
statistik och att ta fram statistik som gör det
möjligt att följa flödet inom rättsväsendet är nu
angelägna uppgifter på statistikområdet. Att söka
vägar att ytterligare höja kvaliteten i statistiken är
också viktigt

Anslag

BRÅ:s ramanslag för 1998 var 46,8 miljoner kro-
nor. I detta belopp ingick engångsvis dels 3 mil-
joner kronor för forskning om ekonomisk
brottslighet, dels 7 miljoner kronor för rättssta-
tistiken. Vid budgetårets slut fanns ett anslags-
sparande på 9,4 miljoner kronor.

Anslaget för 1999 är 43,6 miljoner kronor. I
detta belopp ingår engångsvis 6 miljoner kronor
för forskning om ekonomisk brottslighet.

Regeringen föreslår att Brottsförebyggande
rådet tilldelas ett anslag på 50 005 000 kronor för
budgetåret 2000. För budgetåren 2001 och 2002
beräknas anslaget till 42 551 000 kronor respek-
tive 43 285 000 kronor.

I beräkningen av anslaget för 2000 ingår en-
gångsvis 8 miljoner kronor för forskning om
ekonomisk brottslighet. Vidare har i anslagsbe-
räkningen kompenserats för beräknade utgifts-
ökningar för löner, lokaler och övriga förvalt-
ningskostnader. Beloppet uppgår till 2 095 000
kronor. Vid anslagsberäkningen har ytterligare
en teknisk justering gjorts av anslaget. Justering-
en har genomförts för att korrigera tidigare i an-
slaget inlagd kompensation för premierna för
avtalsförsäkringarna. Anslaget har tillförts
2 236 000 kronor.

Tabell 9.2 Beräkning av anslaget för 2000

Tusentals kronor

Anslag 1999

43 674

Ändring med anledning av tidigare beslut

-6 000 1

Medel för forskning om ekonomisk brottslighet

8 000

Pris- och löneomräkning

2 095

Justering av premier

2 236

Förslag 2000

50 005

^elöppet^vse^^ngångsvis^iiedlerrfö^könömiskjörsknin^99T

133

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

F2 Rättsmedicinalverket

Tabell 9.3 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

171 973

Anslags-
sparande

7 168

1998

Utgift

1999

Anslag

169 305

Utgifts-
prognos

178 000

2000

Förslag

183 549

2001

Beräknat

183 670 1

2002

Beräknat

186 519 2

1 Motsvarar 180 949 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 180 949 tkr i 2000 års prisnivå.

Rättsmedicinalverkets (RMV) del av effektmålet
för utgiftsområdet är att genom sin verksamhet
medverka till att skapa goda förutsättningar för
rättssäkerhet och effektivitet inom rättsväsendet.
Vidare skall verket bidra till att förbättra sam-
hällets brottsförebyggande arbete genom att in-
formera om de erfarenheter som vunnits inom
verkets verksamhetsområden. Rättsmedicinal-
verket ansvarar för genomförandet av rättspsyki-
atrisk, rättsmedicinsk, rättskemisk och rättsge-
netisk verksamhet i den utsträckning sådana
frågor inte handläggs av någon annan statlig
myndighet.

Antalet anställda under budgetåret 1998 upp-
gick i medeltal till 370, vilket kan jämföras med
397 för budgetåret 1997. Det minskade antalet
anställda beror främst på den strukturomvand-
ling som skett inom rättspsykiatrin under senare
år, men även inom övriga verksamhetsgrenar har
personalreduceringar genomförts.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

I så gott som samtliga ärenden, oavsett verksam-
hetsområde, har Rättsmedicinalverket uppfyllt
de krav som ställts på undersöknings- och hand-
läggningstider. Verket har också satsat aktivt på
forskning och utveckling inom de olika verk-
samhetsgrenarna. Forskning och utveckling är
ett viktigt område för Rättsmedicinalverket som
bör ha fortsatt prioritet under kommande bud-
getår. Även då det gäller kvalitetssäkring och
system för resultatanalys har verket fortsatt ar-
betet med metod- och kvalitetsutveckling.

'•'Rättspsykiatri

Antalet rättspsykiatriska undersökningar har un-
der 1998 varit fortsatt högt jämfört med tidigare
år. 609 rättspsykiatriska undersökningar har ut-
förts, vilket är cirka 15 % över den genomsnittli-
ga nivå som gällt under 1990-talet. Under inne-
varande år har domstolarnas efterfrågan på
rättspsykiatriska undersökningar fortsatt att öka
och beräknas komma att uppgå till omkring 650
under 1999. Antalet s.k. § 7-intyg som Rättsme-
dicinalverket utfärdat var under 1998 totalt
1 841, vilket motsvarar nivån under senare år.
Denna nivå bedöms kvarstå under 1999 och de
närmast följande åren.

Rättsmedicinalverket arbetar aktivt med att
uppfylla målet om att den rättspsykiatriska verk-
samheten skall bedrivas med respekt för de un-
dersöktas personliga integritet samt att säkerhet
för intagna och personal prioriteras.

Efter diskussioner med Statens institutions-
styrelse och Socialstyrelsen har Rättsmedicinal-
verket påbörjat ett projekt som syftar till att för-
bättra lokala vårdenheters möjligheter att ta hand
om vårdsökande som är i riskzonen för att begå
våldsbrott. Detta projekt är ett led i strävandena
att förbättra samhällets brottsförebyggande ar-
bete genom att informera om de erfarenheter
som vunnits inom verkets verksamhetsområden.

'•Rättsmedicin

Antalet rättsmedicinska förrättningar har legat
på en stabil nivå under de senaste åren. Totalt har
7 968 förrättningar gjorts 1998. De rättsmedi-
cinska obduktionerna är den numerärt domine-
rande förrättningen med 5 328 utförda under
året.

Rättsmedicinalverket prioriterar arbetet med
att förbättra rekryteringen av rättsläkare. Verket
har vidare fortsatt att utveckla specialistutbild-
ningen inom rättsmedicinen.

'•'Rättskemi

Rättskemiska analyser utförs i ca 90 % av alla
rättsmedicinska dödsfallsundersökningar. Anta-
let analyser har varit tämligen konstant under se-
nare år, ca 4 900. Antalet trafikärenden för att
undersöka alkoholhalt i blod har minskat under
hela 1990-talet, medan antalet drograttfylleri-
ärenden länge legat på oförändrad nivå. En ök-
ning av antalet ärenden har dock kunnat skönjas
efter den lagändring som trädde i kraft på områ-
det den 1 juli 1999.

Inom den uppdragsfinansierade verksamheten
har ärenden från kriminalvården, i huvudsak

134

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

screeningundersökningar avseende narkotika,
minskat till ca 43 000 jämfört med ca 45 000 un-
der 1997. Under 1998 har avdelningen återigen
försvarat sin ackreditering hos SWEDAC.

*Rättsgenetik

Huvuduppgiften för den rättsgenetiska avdel-
ningen är faderskapsundersökningar. Den tidiga-
re nedåtgående trenden i ärendeinflödet har av-
stannat och 1998 registrerades 1 790 ärenden
mot 1 716 för 1997. Detta betyder att faderskap-
sundersökning utförs i 2 % av alla födslar. Under
1998 har avdelningen arbetat vidare med kvali-
tetssäkring och försvarat sin ackreditering hos
SWEDAC.

Budget för avgiftsfinansierad verksamhet

ITabell 9.4 Offentligrättslig verksamhet                      1

Tusental kronor

Offentlig-
rättslig
verksamhet

Intäkter till
inkomsttitel
(Som inte får
disponeras)

Intäkter
som får
disponeras

Kostnader

Resultat
(intäkt -
kostnad)

Utfall 1998

14 234

13 997

237

Prognos 1999

15 200

15 000

200

Budget 2000

15 000

14 500

500

Rättsmedicinalverket bedriver avgiftsfinansierad
verksamhet inom den rättsgenetiska avdelning-
en.

Tabell 9.5 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet

Intäkter

Kostnader

Resultat
(Intäkt -
kostnad)

Utfall 1998

15 989

16 171

-182

(varav tjänsteexport)

-

-

-

Prognos 1999

16 300

16 800

-500

(varav tjänsteexport)

-

-

-

Budget 2000

16 000

15 700

300

(varav tjänsteexport)

-

-

-

Rättsmedicinalverket bedriver uppdragsverk-
samhet inom den rättskemiska avdelningen.

Regeringens bedömning

Rättsmedicinalverket har i allt väsentligt uppfyllt
statsmakternas övergripande mål för myndighe-
tens verksamheter och bedrivit verksamheten
enligt regleringsbrevets krav.

Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte haft några invänd-
ningar i revisionsberättelsen för 1998 avseende
Rättsmedicinalverket.

Slutsatser

Regeringen delar i allt väsentligt de bedömningar
Rättsmedicinalverket har gjort i årsredovisning
och budgetunderlag. Ansvaret för Rättsmedici-
nalverket övergick den 1 juli 1999 från Socialde-
partementet till Justitiedepartementet. Detta får
bl.a. till följd att dialogen mellan Justitiedeparte-
mentet och Rättsmedicinalverket om verkets
framtida utveckling och inriktning kommer att
fördjupas. Viktiga inslag i en sådan utveckling
kan redan nu skönjas.

Rättsmedicinalverket bör t.ex. fortlöpande
ompröva de organisatoriska formerna för verk-
samheten. Verket bör även fortsätta ansträng-
ningarna att utveckla systemen för kvalitetssäk-
ring och resultatanalys, liksom arbetet med att få
ett större genomslag för det brottsförebyggande
perspektivet i verksamheten. Rätts medicinalver-
kets forsknings- och utvecklingsarbete skall, in-
om ramen för sitt verksamhetsområde, ha en så-
dan inriktning att det kommer hela rättsväsendet
tillgodo. Kunskapsbasen när det gäller risk- och
farlighetsbedömningar behöver vidgas och för-
djupas.

I syfte att främst förbättra förutsättningarna
för att rekrytera rättsläkare och stimulera forsk-
nings- och utvecklingsarbetet föreslår regeringen
att Rättsmedicinalverket tilldelas extra resurser
för dessa ändamål.

Anslag

En jämförelse mellan budget och utfall för bud-
getåret 1998 visar att Rättsmedicinalverkets ut-
gifter inom den anslagsfinansierade verksamhe-
ten överstigit anslaget med 6,26 miljoner kronor,
som tagits från det tidigare anslagssparandet.
Prognosen för anslagsbelastningen under inneva-
rande budgetår visar att Rättsmedicinalverkets
utgifter kommer att överstiga anslaget med ca
8 miljoner kronor.

Det ackumulerade anslagssparandet uppgick
vid utgången av budgetåret 1998 till 7,17 miljo-
ner kronor. Detta belopp kommer således att
under innevarande år behöva användas till att

135

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

möta den del av utgifterna som inte täcks av an-
slaget.

Rättsmedicinalverkets ramanslag ökas med
2 600 000 kronor engångsvis för år 2000. Vidare
har i anslagsberäkningen kompenserats för be-
räknade utgiftsökningar för löner, lokaler och
övriga förvaltningskostnader. Beloppet uppgår
till 3 168 000 kronor. Vid anslagsberäkningen har
ytterligare en teknisk justering gjorts av anslaget.
Justeringen har genomförts för att korrigera tidi-
gare i anslaget inlagd kompensation för premier-
na för avtalsförsäkringarna. Anslaget har tillförts
8 476 000 kronor.

Mot bakgrund av detta föreslås ramanslaget
för år 2000 uppgå till 183 549 000 kronor. För
åren 2001 och 2002 beräknas anslaget uppgå till
183 670 000 respektive 186 519 000 kronor.

ITabell 9.6 Beräkning av anslaget 2000                    1

Tusentals kronor

Anslag 1999

169 305

Pris- och löneomräkning

3 168

Engångsvisa medel

2 600

Justering av premier

8 476

Förslag 2000

183 549

F3 Gentekniknämnden

ITabell 9.7 Anslagsutvecklingen                           1

Tusental kronor

2 700

Anslags-
sparande

540

1998

Utfall

1999

Anslag

2 258

Utgifts-
prognos

2 648

2000

Förslag

2 601

2001

Beräknat

2 640 1

2002

Beräknat

2 682 2

1 Motsvarar 2 601 tkr i 2000 års prisnivå.

2Motsvarar 2 601 tkr i 2000 års prisnivå.

Gentekniknämnden inrättades den 1 juli 1994.
Nämnden skall bl.a. följa den nationella och in-
ternationella utvecklingen på genteknikområdet,
bevaka de etiska frågorna samt bedriva rådgivan-
de och upplysande verksamhet.

Vid utgången av 1998 uppgick anslagssparan-
det till 540 000 kronor. Gentekniknämnden har
för avsikt att använda sparandet till att anordna
konferenser inom genteknikens område. An-
slagssparandet beräknas att förbrukas under år
2000.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Målet för Gentekniknämnden är att främja en
etiskt försvarbar och säker användning av gen-
tekniken så att människors och djurs hälsa samt
miljön skyddas. Nämnden har vidare till uppgift
att sprida kunskap om den gentekniska utveck-
lingen. Av verksamhetsredogörelsen för budget-
året 1998 framgår att nämnden har verkat för att
målet skall uppnås genom att bl.a. avge yttran-
den, utarbeta informationsskrifter, anordna
konferenser samt bevaka utvecklingen på områ-
det.

Utvecklingen inom genteknikområdet går
snabbt och den kan medföra risk för missbruk
eller andra negativa konsekvenser. Genteknik-
nämndens verksamhet är därför mycket betydel-
sefull. En parlamentarisk kommitté - Bioteknik-
kommittén - utreder för närvarande frågor om
biotekniken i samhället (dir. 1997:120). I kom-
mitténs uppdrag ingår bl.a. att bedöma långsikti-
ga förändringseffekter av den moderna biotekni-
ken samt lämna förslag till en övergripande
politik för området i ett internationellt perspek-
tiv. Kommittén har i maj 1999 lämnat ett delbe-
tänkande angående Gentekniknämndens arbets-
uppgifter och sammansättning (SOU 1999:70). I
betänkandet föreslås inte några förändringar här-
vidlag. I betänkandet framhålls emellertid att
kommittén har för avsikt att återkomma till des-
sa frågor i slutbetänkandet.

Slutsatser

Regeringens bedömning är att omfattningen av
Gentekniknämndens verksamhet är väl avvägd.
För ökade översättningskostnader föreslår rege-
ringen att anslaget justeras upp med 200 000
kronor. Detta finansieras genom att anslaget F5
Ersättning för skador på grund av brott justeras
ned i motsvarande mån.

Som kompensation för beräknade ökade ut-
gifter för löner, lokaler m.m. justeras anslaget
upp med 8 000 kronor.

Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-
ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-
förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd
kompensation för premierna för avtalsförsäk-
ringarna. Anslaget har tillförts 135 000 kronor.

Anslaget föreslås uppgå till 2 601 000 kronor
för 2000. För åren 2001 och 2002 beräknas ansla-

136

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

get till 2 640 000 kronor respektive 2 682 000
kronor.

ITabell 9.8 Beräkning av anslaget 2000                    |

Tusental kronor

Anslag 1999

2 258

Pris- och löneomräkning

8

Justering av premier

135

Ökat resursbehov

200

Förslag 2000

2 601

F4 Brottsoffermyndigheten

ITabell 9.9 Anslagsutvecklingen                            1

Tusental kronor

10 855

Anslags-
sparande

1 621

1998

Utfall

1999

Anslag

12 588

Utgifts-
prognos

15 500

2000

Förslag

14 940

2001

Beräknat

14 869 1

2002

Beräknat

15 111 1

‘Motsvarar 14 640 tkr i 2000 års prisnivå.
2 Motsvararl4 640 tkr i 2000 års prisnivå.

Brottsoffermyndighetens övergripande mål och
uppgifter är att tillförsäkra den enskilde rätts-
trygghet och rättssäkerhet, att främja brottsof-
fers rättigheter, att bevaka deras behov och in-
tressen samt att verka för att den som är berätti-
gad till brottsskadeersättning får sådan.
Myndigheten skall särskilt pröva ärenden om
brottsskadeersättning och ärenden om bidrag
från brottsofferfonden. Vid myndigheten finns
en särskild nämnd som prövar vissa ärenden om
brottsskadeersättning och ett råd som prövar
frågor om bidrag från brottsofferfonden.
Brottsoffermyndigheten har i medeltal haft 31
anställda under året.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

I regleringsbrevet för 1998 anges att minst 70 %
av brottsskadeärendena skall handläggas inom tre
månader med bibehållen kvalitet, att ärendeba-
lansen i fråga om brottsskadeersättning skall
minska, att de organisationer och projekt som
bedöms kunna tillföra brottsoffer störst nytta

skall beviljas bidrag ur brottsofferfonden och att
projekt inriktade mot våld mot kvinnor därvid
skall prioriteras samt att Brottsoffermyndigheten
skall prioritera informationsinsatser som bidrar
till att sprida kunskap om brottsoffers rättighe-
ter.

Under 1998 inkom 5 386 brottsskadeärenden.
Det är en ökning jämfört med 1997 med ca 8 %.
Ökningen gällde enbart ärenden avseende per-
sonskador.

Under första halvåret 1999 har antalet in-
kommande ärenden ökat med 20 % jämfört med
samma period 1998. Myndigheten bedömer att
ökningen i viss mån är en effekt av att informa-
tion om möjligheten till brottsskadeersättning
numera automatiskt följer med brottmålsdomar,
där ersättning kan vara aktuell. Enligt myndig-
hetens uppfattning är ökningen inte tillfällig.

Myndigheten har under 1998 inte uppnått
målet att handlägga 70 % av brottsskadeärendena
inom tre månader. Målet att ärendebalansen skall
minska har inte heller uppnåtts. Detta förklaras
med att myndighetens personalomsättning varit
ovanligt hög under året, 33 % mätt i antalet ny-
anställda i förhållande till antalet anställda. Aren-
debalansen vid årets slut var 1 780, vilket är en
ökning jämfört med föregående år med ca 20 %.
Antalet avgjorda ärenden under 1998 var 5 083.
Jämfört med föregående år är detta en minskning
med 3,5 %. Handläggningskostnaden per ärende,
1 715 kronor, har varit i stort sett oförändrad de
senaste åren.

Under 1998 har de medel som influtit genom
regressverksamheten mer än fördubblats. Under
samma period har utredningsarbetet när det gäl-
ler den skadelidandes försäkringsförhållanden
och den skadeståndsskyldiges betalningsförmåga
fördjupats. Detta arbete är antagligen den huvud-
sakliga förklaringen till att summan av utbetalda
brottsskadeersättningar har minskat med 20 %
under 1998.

Från brottsofferfonden har under 1998

12,2 miljoner kronor delats ut till 83 olika
brottsofferprojekt. Av dessa har 32 varit inrikta-
de på våld mot kvinnor. Ca 3,8 miljoner kronor
av de utdelade medlen har fördelats till forsk-
ning, 1,5 miljoner kronor till utbildning,
1,9 miljoner kronor till information och

3,4 miljoner kronor till annan utvecklingsverk-
samhet. Bidrag för löpande verksamhet har läm-
nats med 1,7 miljoner kronor till Brottsofferjou-
rernas riksförbund.

Brottsofferfonden tillförs medel främst ge-
nom avgifter från dem som dömts för brott, där

137

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

fängelse ingår i straffskalan. Fonden tillförs ock-
så medel från dem som avtjänar straff i form av
intensivövervakning med elektronisk kontroll.
Den dömde kan åläggas att betala en avgift till
fonden om 50 kronor per dag under verkställig-
heten, dock högst 3 000 kronor.

Enligt myndighetens prognos för innevarande
år beräknas utfallet för 1999 att bli 15,5 miljoner
kronor. Myndigheten kommer därmed att ta
hela sin anslagskredit om 378 000 kronor i an-
språk och ändå göra ett ytterligare överskridande
på 913 000 kronor. Med anledning av detta har
Brottsoffermyndigheten vänt sig till regeringen i
en särskild skrivelse den 12 maj 1999 och begärt
att få anslaget engångsvis höjt med 1 miljon kro-
nor för 1999.

Regeringens bedömning

Brottsoffermyndighetens arbete har den inrikt-
ning som statsmakterna bestämt och målen som
uppställts för verksamheten har i allt väsentligt
uppfyllts. Myndigheten har inte uppnått verk-
samhetsmålen såvitt avser handläggningen av
brottsskadeärenden. De bakomliggande orsaker-
na har dock identifierats och åtgärder har vidta-
gits. Sammanfattningsvis kan sägas att myndig-
heten drivs på ett effektivt sätt med god kvalitet.

Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte haft några invänd-
ningar i revisionsberättelsen för år 1998 avseende
Brottsoffermyndigheten.

Slutsatser

Brottsoffermyndigheten har en central funktion
när det gäller stöd till dem som drabbas av brott.
Det är viktigt att ärenden om brottsskadeersätt-
ning handläggs effektivt, snabbt och med hög
kvalitet. Trots den stora ökningen av antalet in-
kommande ärenden och den höga personalrör-
lighet som varit, har myndigheten hittills inte
gett avkall på dessa krav. Det är emellertid nöd-
vändigt att tillföra myndigheten ytterligare resur-
ser för att målen för verksamheten skall kunna
uppnås framöver.

För att tillgodose det medborgerliga kravet på
ett starkt stöd till dem som drabbas av brott bör
myndighetens ansträngningar för att förkorta

handläggningstider för brottsskadeärenden fort-
sätta. Det är också viktigt att myndigheten ut-
vecklar ytterligare rutiner för att mäta kvaliteten i
besluten. Myndighetens arbete med att utveckla
regressverksamheten och fördjupa utredningen
av den skadelidandes försäkringsförhållanden
och den skadeståndsskyldiges betalningsförmåga
har visat mycket goda resultat. Det är angeläget
att det fortsätter och vidareutvecklas.

De projekt som beviljas medel ur brottsof-
ferfonden måste följas upp genom kontroller av
att uppgjorda planer för verksamhet och ekono-
mi fullföljs. Det har Brottsoffermyndigheten
gjort. För att fondens medel skall kunna använ-
das på ett sådant sätt att brottsoffrens positioner
stärks är det dock väsentligt att uppföljningar
och utvärderingar även tar sikte på projektens
kvalitativa resultat. Det är en viktig uppgift för
myndigheten att förstärka sina insatser på det
området.

Regeringen har behandlat brottsofferutred-
ningens förslag om en höjning av avgiften till
brottsofferfonden. I enlighet med regeringens
förslag, som i huvudsak överensstämde med ut-
redningens, har riksdagen beslutat om en höj-
ning av avgiften från och med den 1 juli 1999
från 300 kronor till 500 kronor. Förstärkningen
av fonden sker för att öka utrymmet för bidrag
från fonden till ideella organisationer på
brottsofferområdet.

Brottsoffermyndigheten har under 1999 på-
börjat ett projekt med brottsoffersamordnare,
som skall utveckla och samordna brottsofferar-
betet i ett större geografiskt område. Myndig-
heten har tilldelats särskilda medel för projektet.

De ändringar i brottsskadelagen som rege-
ringen föreslagit i propositionen 1998/99:41 har
antagits av riksdagen och trätt i kraft den 1 juli
1999. Ändringarna innebär bl.a. att omprövning i
brottsskadeärenden skall kunna begäras hos
Brottsoffermyndighetens nämnd. I propositio-
nen förutsätts att genomförandet kan ske utan
kostnadsökningar.

Anslag

För första gången sedan Brottsoffermyndigheten
inrättades har antalet avgjorda ärenden under ett
år minskat. Trots stora ansträngningar av de an-
ställda har målet med en minskad ärendebalans
inte kunnat uppnås. Detta kan antas bero på
myndighetens stora personalomsättning.

138

Antalet inkomna brottsskadeärenden har ökat
drastiskt under första kvartalet 1999. Sannolikt
beror ökningen på vidtagna informationsinsatser.
Enligt myndighetens prognoser kommer antalet
ärenden att öka med minst 15 % för kommande
år. För att möta den ökade ärendetillströmning-
en har myndigheten aktualiserat frågan om re-
surstillskott redan under 1999, se förslag till
tilläggsbudget till statsbudgeten för 1999.

För att skapa förutsättningar att uppnå fast-
ställda verksamhetsmål, bl.a. genom att anställa
ytterligare tre personer, har myndigheten begärt
att ramanslaget skall höjas med 1 650 000 kronor.
Kompetent personal behövs för att uppnå de
verksamhetsmål som gäller för myndigheten. I
syfte att skapa förutsättningar för att rekrytera
och behålla sådan personal anser regeringen att
Brottsoffermyndigheten bör medges begärd
höjning.

Mot bakgrund av detta föreslår regeringen att
Brottsoffermyndighetens anslagsram höjs med
1 650 000 kronor från och med budgetåret 2000.
Höjningen finansieras genom att anslaget F5 Er-
sättning för skador på grund av brott sänks med
motsvarande belopp. Vidare föreslår regeringen
att Brottsoffermyndigheten engångsvis för bud-
getåret 2000 tillförs 300 000 kronor i särskilda
medel för brottsoffersatsningar i samband med
propositionen med anledning av SOU 1998:40
Brottsoffer - Vad har gjorts? Vad bör göras?

Regeringen föreslår att Brottsoffermyndighe-
tens anslag fastställs till 14 940 000 kronor. För
åren 2001 och 2002 beräknas anslaget till
14 869 000 kronor respektive 15 111 000 kronor.
Vid beräkningen av anslaget för år 2000 har vissa
tekniska justeringar gjorts av anslaget som mot-
svaras av ändrade utgifter. Som kompensation
för beräknade utgiftsökningar för löner, lokaler
m.m. räknas anslaget därför upp med 67 000
kronor. Vid anslagsberäkningen har ytterligare
en teknisk justering gjorts av anslaget. Justering-
en har genomförts för att korrigera tidigare i an-
slaget inlagd kompensation för premierna för
avtalsförsäkringarna. Anslaget har tillförts
335 000 kronor.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

ITabell 9.10 Beräkning av anslag för 2000                 1

Tusental kronor

Anslag 1999

12 588

Justering av premier

335

Pris- och löneomräkning

67

Ramhöjning

1 650

Engångsvis höjning för 2000

300

Anslag 2000

14 940

F5 Ersättning för skador på grund av
brott

ITabell 9.11 Anslagsutvecklingen                          1

Tusental kronor

48 252

Anslags-
sparande

35 556

1998

Utgift

1999

Anslag

55 074 1

Utgifts-
prognos

73 000

2000

Förslag

74 500

2001

Beräknat

75 916 2

2002

Beräknat

77 434 3

‘inklusive beslut om engångsvis indragning om 20 000 tkr till följd av förslag till
tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 1999.

2 Motsvarar 74 500 tkr i 2000 års prisnivå.

3 Motsvarar 74 500 tkr i 2000 års prisnivå.

Från anslaget betalas ersättning av statsmedel
enligt brottsskadelagen (1978:413) för skador på
grund av brott. Utgifterna på anslaget styrs av
antalet beviljade ansökningar och brottsskadeer-
sättningens storlek. Anslaget disponeras av
Brottsoffermyndigheten.

Regeringens överväganden

Slutsatser

Under budgetåret 1998 utbetalades 48 252 000
kronor i brottsskadeersättning. Under 1998 har
summan av utbetalda ersättningar sjunkit med
20 %, huvudsakligen till följd av det fördjupade
utredningsarbete som har omnämnts ovan under
anslaget F4.

Under första halvåret 1999 har summan av ut-
betalda ersättningar ökat med 60 % jämfört med
första halvåret 1998. Myndigheten har bedömt
att belastningen på anslaget under 1999 kommer
att öka med 46 % jämfört med 1998. Ökningen
beror på det ökade antalet inkommande ärenden
och att myndigheten till följd av detta, för att be-

139

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

gränsa den negativa balansutvecklingen, har
minskat det fördjupade utredningsarbetet.

Till följd av tidigare beslut läggs de 20 000 000
kronor åter som engångsvis drogs in under 1999.
Anslagets ram sänks med 1 650 000 kronor för
att finansiera motsvarande anslagshöjning för an-
slaget F4 Brottsoffermyndigheten. Vidare sänks
anslaget med 200 000 kronor för att finansiera
motsvarande anslagshöjning för anslaget F3
Gentekniknämnden. Mot bakgrund av detta fö-
reslår regeringen att anslaget för budgetåret 2000
fastställs till 74 500 000 kronor. För budgetåren
2001 och 2002 har anslaget beräknats till
75 916 000 kronor respektive 77 434 000 kronor.
Vid beräkningen av anslaget för 2000 har en upp-
räkning gjorts med 1 276 000 kronor som kom-
pensation för beräknade utgiftsökningar för
ökade priser m.m.

ITabell 9.12 Beräkning av anslag 2000                   1

Tusental kronor

Anslag 1999

55 074

Priskompensation

1 276

Äterläggning

20 000

Ramsänkning

-1 850

Anslag 2000

74 500

F6 Rättshjälpskostnader m.m.

ITabell 9.13 Anslagsutvecklingen                          1

Tusental kronor

831 201

Anslags-
sparande

-35 502

1998

Utfall

1999

Anslag

781 149

Utgifts-
prognos

815 000

2000

Förslag

802 396

2001

Beräknat

824 221 1

2002

Beräknat

846 640 2

1 Motsvarar 802 396 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 802 396 tkr i 2000 års prisnivå.

Från anslaget skall betalas de kostnader som en-
ligt 21 kap. 10 § rättegångsbalken, lagen
(1988:609) om målsägandebiträde och rätts-
hjälpslagen (1996:1619) skall betalas av allmänna
medel. Därutöver skall från anslaget betalas de
kostnader som enligt lagen (1996:1620) om of-
fentligt biträde skall betalas av allmänna medel,
dock inte sådana kostnader som avser offentligt
biträde i ärenden enligt utlänningslagen

(1989:529) och lagen (1991:572) om särskild ut-
länningskontroll.

De faktorer som styr kostnaderna är framför
allt antalet ärenden, ärendenas svårighetsgrad,
ersättningsnivån till biträden och offentliga för-
svarare samt den andel av rättshjälpskostnadema
som betalas av den rättssökande.

Enligt 21 kap. 10 § rättegångsbalken och 27 §
rättshjälpslagen samt 25 § lagen om målsägande-
biträde och 5 § lagen om offentligt biträde be-
stämmer regeringen den timkostnadsnorm som
ligger till grund för ersättning för arbete på rätts-
hjälpsområdet. Då verksamheten nu avvecklas
vid de allmänna advokatbyråerna ser Dom-
stolsverket över hur taxorna inom rättshjälpsom-
rådet kan fastställas i framtiden. För närvarande
finns en taxa för ersättning till offentliga försva-
rare i vissa brottmål i tingsrätt och hovrätt
(DVFS 1998:9). Taxor beslutas av Domstolsver-
ket på grundval av timkostnadsnormen. Rege-
ringen har beslutat timkostnadsnormen för peri-
oden 1 januari 1999 - 31 december 1999 till 842
kronor exklusive mervärdesskatt (1 053 kronor
inklusive mervärdesskatt).

Regeringens överväganden

Den nya rättshjälpslagen (SFS 1996:1619) som
gäller från och med den 1 december 1997 har in-
neburit en mängd förändringar. Bl.a. gäller att
rättshjälpen är generellt subsidiär till rättsskyd-
det. Det innebär att den som har en rätts-
skyddsförsäkring skall bekosta en rättslig tvist
med medel från denna i stället för genom den
statliga rättshjälpen. Den som inte har en rätts-
skyddsförsäkring men, med hänsyn till sitt för-
säkingsskydd i övrigt och sina ekonomiska och
personliga förhållanden, borde ha haft en rätts-
skyddsförsäkring kan endast få rättshjälp om det
finns särskilda skäl. Den nya lagen innebär kost-
nadssänkningar samtidigt som rättshjälpens
grundläggande syfte behålls, nämligen att vara ett
yttersta skyddsnät för dem som inte kan få rätts-
ligt bistånd på annat sätt.

Från och med den 1 april 1999 har inkomst-
gränsen för rätt till rättshjälp höjts från 210 000
till 260 000 kronor per år. Vidare har underårigas
avgifter ändrats. Dessa avgifter skall numera
grundas på den underåriges egna ekonomiska
förhållanden. Underåriga skall även kunna befri-
as helt från rättshjälpsavgift och rådgivningsav-
gift (SFS 1999:63).

140

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Slutsatser

Som kompensation för ökade timkostnader och
ökade priser räknas anslaget upp med 21,2 miljo-
ner kronor till år 2000. För år 2000 föreslår rege-
ringen att anslaget fastställs till 802 396 000 kro-
nor. För åren 2001 och 2002 beräknas anslaget
till 824 221 000 kronor respektive
846 640 000 kronor.

ITabell 9.14 Beräkning av anslaget för 2000               I

Tusental kronor

Anslag 1999

781149

Pris- och timkostnadskompensation

21 247

Förslag 2000

802 396

F7 Kostnader för vissa

skaderegleringar m.m.5

ITabell 9.15 Anslagsutvecklingen                          1

Tusental kronor

Anslags-
sparande

1998

Utfall

1999

Anslag

Utgifts-
prognos

2000

Förslag

10 399

2001

Beräknat

10 592 1

2002

Beräknat

10 799 1

1 Motsvarar 10 399 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 10 399 tkr i 2000 års prisnivå.

Från anslaget betalas en rad kostnader för rätts-
väsendet, bl.a. ersättningar till vittnen, parter och
rättegångsbiträden samt kostnader för statens
rättegångar. Det har varit svårt att prognosticera
utgifterna för det hittillsvarande anslaget F7 Di-
verse kostnader för rättsväsendet. Vid flera till-
fällen har anslaget överskridits och extra medel
har begärts på tilläggsbudget. I den senaste bud-
getpropositionen har regeringen anmält till riks-
dagen att en översyn av anslagets konstruktion
har påbörjats. Riksdagen har i betänkandet
1998/99:JuUl, rskr. 1998/99:80, angett att en
översyn av anslagets konstruktion vore bra.

I budgetpropositionen för 1999 lovade rege-
ringen att återkomma till riksdagen med förslag
på åtgärder. Regeringen föreslår nu att F7-

anslaget Diverse kostnader för rättsväsendet av-
vecklas och delas upp från och med år 2000. Det
nya anslaget F7 Kostnader för vissa skaderegle-
ringar m.m. kommer att disponeras av Justitie-
kanslern och anslaget kommer att bestå av de an-
slagsposter som Justitiekanslern belastade på
anslaget F 7 Diverse kostnader för rättsväsendet.
Det rör främst kostnader för ersättning vid fri-
hetsberövanden och förundersökning i tryck-
och yttrandefrihetsmål.

Myndigheter från olika departements ansvar-
sområden har tidigare haft möjlighet att rekvirera
medel från F7 Diverse kostnader för rättsväsen-
det. Då anslaget nu avvecklas föreslår regeringen
att medel tillförs de departement vars myndig-
heter de tre senaste åren nyttjat anslaget. Inför år
2000 föreslår regeringen att utgiftsområde 2, an-
slaget A8 Kammarkollegiet tillförs 3 miljoner
kronor, utgiftsområde 5, anslaget A3 Ekono-
miskt bistånd till svenska medborgare i utlandet
samt diverse kostnader för rättsväsendet tillförs

1,8 miljoner kronor, utgiftsområde 18, anslaget
D2 Statens va-nämnd tillförs 17 000 kronor, ut-
giftsområde 18, anslaget Cl Länsstyrelserna till-
förs 2,3 miljoner kronor, utgiftsområde 22, an-
slaget A2 Väghållning och statsbidrag tillförs 1,8
miljoner kronor och utgiftsområde 24, anslaget
Fl Marknadsdomstolen tillförs 1 miljon kronor.

Regeringens överväganden

Regeringen prognostiserar att utgifterna för 1999
på F7 Diverse kostnader för rättsväsendet kom-
mer att uppgå till knappt 29 miljoner kronor.
Detta innebär att anslagssparandet som vid in-
gången av året uppgick till 9 miljoner kronor be-
räknas förbrukas i sin helhet. Anslagssparande
eller utnyttjad kredit på F7 Diverse kostnader
för rättsväsendet vid utgången av 1999 överförs
till F7 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.
år 2000.

Anslaget F7 Kostnader för vissa skaderegle-
ringar m.m. har beräknats med utgångspunkt i
att berörda myndigheter liksom hittills skall sva-
ra för de ersättningsbelopp som staten enligt
domstolsavgöranden eller beslut av Justitiekans-
lern har att betala till enskilda i andra fall än vid
oriktiga frihetsberövanden. På samma sätt bör
myndigheterna i fortsättningen kunna svara för
ombudskostnader som uppkommer i skaderegle-
ringsverksamheten hos Justitiekanslern och för
statens utgifter i samband med rättegångar.

5 Nytt anslag, tidigare anslaget F7 Diverse kostnader för rättsväsendet.

141

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

Regeringen avser att under år 2000 göra en när-
mare bedömning av hur det nya anslaget skall
budgeteras i framtiden, bland annat med anled-
ning av beräknade kostnadsökningar till följd av
den nya lagen (1998:714) om frihetsberövanden
och andra tvångsåtgärder.

centrala funktioner i Schengens informations-
system i fortsättningen kommer att betalas via
polisens anslag.

Regeringen föreslår att anslaget fastställs till
6 606 000 kronor budgetåret 2000. Samma be-
lopp beräknas för budgetåren 2001 och 2002.

Slutsatser

Regeringen föreslår att anslaget F7 Kostnader
för vissa skaderegleringar m.m. skall fastställas
till 10 399 000 kronor för 2000. För åren 2001
och 2002 beräknas anslaget uppgå till 10 592 000
kronor respektive 10 799 000 kronor.

F8 Avgifter till vissa internationella
sammanslutningar

Tabell 9.16 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

8 349

Anslags-
sparande

3 527

1998

Utfall

1999

Anslag

8 356

Utgifts-
prognos

10 762

2000

Förslag

6 606

2001

Beräknat

6 606

2002

Beräknat

6 606

Från anslaget betalas årsavgifter till Haagkonfe-
rensen för internationell privaträtt, Internatio-
nella institutet i Rom för unifiering av privaträt-
ten (UNIDROIT), Association Internationale
des Hautes Jurisdictions Administratives samt
Bernunionen (WIPO=World Intellectual Pro-
perty Organization).

Dessutom betalas från anslaget bidrag till Hel-
singfors Kriminalpolitiska institut och till Nor-
diska samarbetsrådet för Kriminologi. Även bi-
drag till vissa andra internationella
sammanslutningar med anknytning till Justitie-
departementet betalas från anslaget.

Regeringens överväganden

Slutsatser

Regeringen föreslår att anslaget minskas med
1 750 000 kronor från och med år 2000 samtidigt
som anslaget Al Polisorganisationen höjs med
samma belopp. Anledningen är att kostnader för

F9 Bidrag till brottsförebyggande
arbete

Tabell 9.17 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

6 944

Anslags-
sparande

22 456

1998

Utfall

1999

Anslag

2 200 '

Utgifts-
prognos

21656

2000

Förslag

7 600

2001

Beräknat

7 200

2002

Beräknat

7 200

1 Inklusive beslut om engångsvis indragning om 5 000 tkr till följd av förslag till
tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositi onen 1999.

Regeringen presenterade i juni 1996 ett nationellt
brottsförebyggande program. Syftet med prog-
rammet är att förstärka och utveckla de brotts-
förebyggande insatserna i hela landet. För detta
ändamål har tidigare anvisats 7,2 miljoner kronor
under budgetåret 1997, 22,2 miljoner kronor un-
der budgetåret 1998 och 7,2 miljoner kronor un-
der budgetåret 1999. Under 1999 har 5 miljoner
kronor engångsvis dragits in från anslaget. An-
slagssparandet vid 1998 års utgång var

22,4 miljoner kronor.

I samband med att det nationella programmet
presenterades tillsattes Kommittén för brotts-
förebyggande arbete (KBA) som fick till uppgift
att stödja lokalt brottsförebyggande arbete och
fördela stöd till uppbyggnaden av sådan verk-
samhet. För att utföra denna uppgift har kom-
mittén anförtrotts de medel som avsatts för bud-
getåret 1995/96 och delar av de medel som
avsatts för budgetåren 1997 respektive 1998. Se-
dan den 1 januari 1999 har Brottsförebyggande
rådet (BRÅ) övertagit de arbetsuppgifter KBA
tidigare hade.

Resultatbedömning

Med stöd av bl.a. KBA och de medel som kom-
mittén förfogat över har lokala brottsförebyg-
gande råd inrättats i ca en tredjedel av landets
kommuner. BRÅ har under 1999 fortsatt arbetet

142

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 4

med att aktivt verka för att lokalt förebyggande
arbete organiseras och bedrivs på ett lämpligt
sätt. 27 kommuner har beviljats s.k. startbidrag
för att inrätta samarbetsorganisationer och ytter-
ligare 11 kommuner har ansökt om sådant bi-
drag.

I fem kommuner har särskilda satsningar
gjorts för att utveckla det brottsförebyggande
arbetet för att skapa goda exempel. Inriktningen
har varit att stimulera ett problemorienterat
brottsförebyggande arbete.

Flera metoder används i arbetet med att samla
in och sprida kunskap om framgångsrika projekt,
t.ex. BRAis kontaktdatabas, idé- och tipsböcker,
tidskriften Apropå m.m. Genom att delta i kon-
ferenser, seminarier och utbildningsdagar runt
om i landet, men också genom ekonomiska bi-
drag, verkar BRÅ för att behovet av kvalificerad
utbildning skall tillgodoses.

Uppdraget till KBA och BRÅ om försöks-
verksamhet med medling för unga lagöverträdare
har resulterat i att ett drygt 30-tal projekt bevil-
jats medel t.o.m. årsskiftet 1998/99. BRÅ följer
och utvärderar projekten, men det är ännu för
tidigt att dra några slutsatser om försöksverk-
samheten. Intresset för verksamheten är dock
mycket stort.

Enligt KBA:s uppfattning är det förenat med
särskilda svårigheter att bygga upp ett fungeran-
de brottsförebyggande arbete i storstäderna.
BRÅ har därför, i enlighet med regeringens upp-
drag, sökt stärka det brottsförebyggande arbetet
i dessa städer. Bl.a. har ansökningar om ekono-

miskt stöd till insatser i de större städernas mest
utsatta delar prioriterats. Elva sådana ansökning-
ar har beviljats medel under 1999. Ytterligare sju
ansökningar bereds för beslut.

Regeringens överväganden

Många lokala brottsförebyggande råd har nyligen
startat eller står i begrepp att starta sin verksam-
het. I uppbyggnadsskedet behöver dessa samar-
betsorganisationer visst fortsatt nationellt stöd.
Det är angeläget att de verksamheter och projekt
som beviljas medel följs upp och utvärderas.
Detta bl.a. för att få underlag att bedöma hur ett
nationellt stöd på sikt bör utformas för att det
bäst skall bidra till en fortsatt utveckling av det
brottsförebyggande arbetet.

Slutsatser

Förutom de tidigare beräknade medlen till
brottsförebyggande arbete föreslår regeringen att
anslaget engångsvis för budgetåret 2000 tillförs
400 000 kronor för särskilda insatser för brotts-
förebyggande arbete. Mot bakgrund av detta fö-
reslår regeringen att anslaget för budgetåret 2000
fastställs till 7 600 000 kronor. För vardera bud-
getåret 2001 och 2002 beräknas anslaget till
7 200 000 kronor.

143

Utrikesförvaltning
och internationell
samverkan

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

Förslag till statsbudget för 2000

Utrikesförvaltning och internationell samverkan

Innehållsförteckning

1     Förslag till riksdagsbeslut......................................................................................7

2    Utrikesförvaltning och internationell samverkan................................................9

2.1     Omfattning..............................................................................................9

2.2     Utgiftsutvecklingen................................................................................9

2.3     Resultatbedömning...............................................................................10

2.3.1    Tillståndet och utvecklingen inom området........................................10

2.3.2    Statliga insatser inom området.............................................................17

2.3.3    Effekter av de statliga insatserna..........................................................19

2.3.4    Regeringens slutsatser och prioriteringar för år 2000.........................19

3    Utrikesförvaltningen............................................................................................23

3.1     Omfattning............................................................................................23

3.2     Utgiftsutvecklingen..............................................................................23

3.3      Revisionens iakttagelser........................................................................24

3.4     Anslag.....................................................................................................24

Al Utrikesförvaltningen.................................................................24

A2 Nordiskt samarbete....................................................................27

A3 Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m.
samt diverse kostnader för rättsväsendet..................................27

4     Internationella organisationer..............................................................................29

4.1     Omfattning............................................................................................29

4.2     Utgiftsutvecklingen..............................................................................29

4.3     Resultatinformation..............................................................................29

4.4     Anslag.....................................................................................................30

Bl Bidrag till vissa internationella organisationer..........................30

B2 Nordiska ministerrådet.............................................................34

B3 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling
(OECD)......................................................................................35

B4 Fredsfrämjande verksamhet......................................................36

5    Information om Sverige i utlandet......................................................................39

5.1     Omfattning............................................................................................39

5.2     Utgiftsutvecklingen..............................................................................39

5.3      Revisionens iakttagelser........................................................................40

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

5.4     Anslag....................................................................................................40

Cl Svenska institutet.......................................................................40

C2 Övrig information om Sverige i utlandet.................................41

6 Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor.....................................................43

6.1     Omfattning...........................................................................................43

6.2     Utgiftsutvecklingen..............................................................................43

6.3     Resultatbedömning...............................................................................44

6.4      Revisionens iakttagelser.......................................................................44

6.5     Anslag....................................................................................................44

Dl Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området44
D2 Information och studier om säkerhetspolitik och

fredsfrämjande utveckling..........................................................45

D3 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut

(SIPRI)........................................................................................45

D4 Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet46
D5 Utrikespolitiska Institutet........................................................47

D6 Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och

säkerhetspolitisk betydelse........................................................49

Övriga utrikespolitiska frågor.............................................................................51

7.1      Omfattning...........................................................................................51

7.2      Utgiftsutvecklingen..............................................................................51

7.3      Revisionens iakttagelser.......................................................................52

7.4     Anslag....................................................................................................52

El Inspektionen för strategiska produkter....................................52

E2 Europainformation m.m...........................................................54

E3 Föreningen Norden...................................................................55

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

Tabellförteckning

Anslagsbelopp...................................................................................................................7

2.1 Utgiftsutvecklingen....................................................................................................9

2.2 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................21

3.1 Utgiftsutvecklingen...................................................................................................23

3.2 Anslagsutveckling.....................................................................................................24

3.3 Offentligrättslig verksamhet....................................................................................26

3.4 Uppdragsverksamhet................................................................................................26

3.5 Beräkning av anslaget för 2000 ................................................................................27

3.6 Anslagsutvecklingen.................................................................................................27

3.7 Beräkning av anslaget för 2000 ................................................................................27

3.8 Anslagsutvecklingen.................................................................................................27

3.9 Beräkning av anslaget för 2000................................................................................28

4.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................29

4.2 Anslagsutvecklingen.................................................................................................30

4.3 Anslagsutveckling.....................................................................................................34

4.4 Beräkning av anslaget för 2000................................................................................35

4.5 Anslagsutvecklingen.................................................................................................35

4.6 Beräkning av anslaget för 2000 ................................................................................36

4.7 Anslagsutvecklingen.................................................................................................36

4.8 Beräkning av anslaget för 2000................................................................................38

5.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................39

5.2 Anslagsutveckling.....................................................................................................40

5.3 Uppdragsverksamhet...............................................................................................41

5.4 Beräkning av anslaget för 2000................................................................................41

5.5 Anslagsutveckling.....................................................................................................41

5.6 Beräkning av anslaget för 2000................................................................................42

6.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................43

6.2 Anslagsutveckling.....................................................................................................44

6.3 Beräkning av anslaget för 2000................................................................................45

6.4 Anslagsutveckling.....................................................................................................45

6.5 Anslagsutveckling.....................................................................................................45

6.6 Beräkning av anslaget för 2000................................................................................46

6.7 Anslagsutveckling.....................................................................................................46

6.8 Beräkning av anslaget................................................................................................47

6.9 Anslagsutveckling.....................................................................................................47

6.10 Beräkning av anslaget för 2000..............................................................................48

6.11 Anslagsutveckling...................................................................................................49

6.12 Beräkning av anslaget..............................................................................................50

7.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................51

7.2 Anslagsutvecklingen.................................................................................................52

7.3 Offentligrättslig verksamhet....................................................................................53

7.4 Beräkning av anslaget för 2000................................................................................53

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

7.5 Anslagsutveckling.....................................................................................................54

7.6 Anslagsutveckling.....................................................................................................55

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föeslår att riksdagen

1.

för budgetåret 2000 anvisar anslagen un-
der utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och

internationell samverkan
uppställning.

enligt följande

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag

Anslagstyp

Al

Utrikesförvaltningen

ramanslag

1 891 058

A2

Nordiskt samarbete

ramanslag

1 494

A3

Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m.
samt diverse kostnader för rättsväsendet

ramanslag

7 337

Bl

Bidrag till vissa internationella organisationer

ramanslag

441 608

B2

Nordiska ministerrådet

ramanslag

291 717

B3

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling
(OECD)

ramanslag

26 856

B4

Fredsfrämjande verksamhet

ramanslag

147 416

Cl

Svenska institutet

ramanslag

55 644

C2

Övrig information om Sverige i utlandet

ramanslag

15 172

Dl

Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området

ramanslag

1 659

D2

Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande
utveckling

ramanslag

9 000

D3

Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut
(SIPRI)

obetecknat anslag

20 948

D4

Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet

ramsanslag

11 177

D5

Utrikespolitiska Institutet

obetecknat anslag

11 511

D6

Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk
betydelse

ramanslag

4 493

El

Inspektionen för strategiska produkter

ramanslag

17 375

E2

Europainformation m.m.

ramanslag

21 800

E3

Föreningen Norden

ramanslag

7 128

Summa

2 983 393

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

2 Utrikesförvaltning och internationell
samverkan

2.1 Omfattning

Utgiftsområdet Utrikesförvaltning och interna-
tionell samverkan består av följande verksam-
hetsområden: utrikesförvaltning, internationella
organisationer, information om Sverige i utlan-
det, nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor
samt övriga utrikespolitiska frågor.

2.2 Utgiftsutvecklingen

Tabell 2.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

Utfall

1998

Anslag

19991

Utgifts-
prognos
1999

2638

2871

3011

2983

3027

3066

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i
samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Den svenska utrikesförvaltningen har medverkat
aktivt till att förverkliga regeringens mål och am-
bitioner på det utrikespolitiska området så som
de här inledningsvis redovisas. Sverige lyfte som
medlem i FN:s säkerhetsråd 1997-98 fram hu-
manitära frågor och konfliktförebyggande verk-
samhet i rådsarbetet. Det av bland andra Sverige
framlagda åttanationsinitiativet om kärnvapen-
nedrustning erhöll 1998 starkt stöd i FN:s gene-
ralförsamling. Beslut fattades 1998 om ytterligare
en miljard kronor för näringslivsinriktade sats-
ningar i Östersjöregionen. EU:s utvidgningspro-
cess har under året i stora drag motsvarat svens-

ka önskemål. Beslutet 1999 att tillföra EU militär
förmåga för fredsfrämjande uppgifter ligger i
linje med Sveriges och Finlands initiativ inför
Amsterdamfördraget. Östersjösamarbetet inten-
sifierades och breddades under året. Den svensk-
danska rapporten om Öresund med förslag till
stimulans av integrationen presenterades våren
1999.

Utfallet år 1998 för utgiftsområdet blev 173
miljoner kronor lägre än statsbudgeten beroende
på svårigheten att exakt förutse storleken på de
obligatoriska bidragen till internationella organi-
sationer och framför allt till FN:s fredsbevarande
operationer.

Förändringar

Utrikesförvaltningens verksamhet anpassas
fortlöpande till de krav, som den ökande inter-
nationaliseringen ställer på Sverige. Vårt med-
lemskap i Europeiska unionen (EU) reser sär-
skilda krav på ett aktivt arbete. Sålunda har
förberedelserna för Sveriges ordförandeskap i
EU, som infaller första halvåret 2001, redan un-
der 1998 och början av 1999 i växande grad på-
verkat utrikesförvaltningens arbete. I och med
utgången av 1998 avslutades Sveriges tvååriga
medlemskap i Förenta nationernas (FN) säker-
hetsråd. Särskild uppmärksamhet har under det
gångna året ägnats konfliktförebyggande och
krishantering, samarbetet i Östersjöområdet,
samt vårt samarbete med länderna i Asien som
ett led i anpassningen av våra förbindelser med
utomeuropeiska områden till en ny tids krav.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

Stor uppmärksamhet har vidare givits främjandet
av svenska ekonomiska intressen i utlandet.

I samband med omorganisationen av Rege-
ringskansliet vid årsskiftet 1998/99 fördes enhe-
ten för exportfrämjande och inre marknaden,
handelsministerns kansli med mera från dåva-
rande Närings- och handelsdepartementet till
U trikesdepartementet.

Mål

Målet för utgiftsområdet är att säkerställa Sveri-
ges intressen i förbindelserna med andra länder.

Prioriteringar

Prioriterade uppgifter i svensk utrikespolitik un-
der år 2000 är EU:s utveckling, reformering och
utvidgning och det svenska ordförandeskapet,
ökat samarbete i hela Östersjöregionen, förstärkt
nordiskt-baltiskt samarbete, främjande av Ryss-
lands inlemmande i det europeiska samarbetet,
samarbete för global fred, säkerhet och utveck-
ling, mänskliga rättigheter och demokrati, fram-
växten av en internationell rättsordning grundad
på folkrätten, reformeringen och stärkandet av
FN, frihandel, främjande av svensk export och
utländska investeringar i Sverige, satsning på en
mera offensiv och slagkraftig information om
Sverige i utlandet.

2.3 Resultatbedömning

2.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom
området

Den globala och europeiska utvecklingen och
Sveriges mångskiftande samverkan med andra
länder är av avgörande betydelse för det svenska
folkets välfärd och säkerhet. Den ekonomiska
globaliseringen och den europeiska integrationen
medför ett ständigt växande beroende av om-
världen och ger samtidigt Sverige medansvar för
och möjlighet att påverka den internationella och
europeiska utvecklingen i för vårt land viktiga
avseenden. Detta reser ökande krav på svensk
utrikespolitik och svensk utrikesförvaltning att

hävda svenska ståndpunkter och tillvarata svens-
ka intressen.

Vårt medlemskap i EU påverkar i varierande
grad svenskt samhällsliv och svensk politik på de
flesta områden, samtidigt som Sverige genom
medlemskapet deltar i formandet av Europas
framtid.

Amsterdamfördragets ikraftträdande den 1
maj 1999 markerar ytterligare ett viktigt steg i
unionens utveckling och fördjupning. Det stär-
ker samarbetet på flera av Sverige prioriterade
områden. Införandet av euron, Europeiska mo-
netära unionens (EMU) tredje fas, som omfattar
11 av unionens 15 medlemmar, den 1 januari
1999 innebär en fördjupning av det europeiska
samarbetet och ger EU en starkare global eko-
nomisk roll. Eurons framgång är av största bety-
delse för hela Europa. Samtidigt pågår utvidg-
ningsprocessen som syftar till att sprida
ekonomiskt och socialt välstånd, befästa demo-
kratin och stärka den europeiska freden. Genom
Amsterdamfördraget och besluten vid toppmö-
tet i Köln får unionen nu bättre möjligheter att ta
direkt ansvar för konfliktförebyggande och civil
och militär krishantering i Europa. Som militärt
alliansfri nation medverkar Sverige aktivt i EU-
ländernas gemensamma utrikes- och säkerhets-
politik (GUSP) för att befästa och fördjupa sä-
kerheten i vår del av världen.

Förtrycket i Kosovo, som ledde fram till luft-
kriget mot Serbien våren 1999, visade med tyd-
lighet hur ofullkomlig den demokratiska utveck-
lingen ännu är i Europa och hur skör freden är
ett decenium efter Berlinmurens fall. Världs-
samfundets svårigheter att effektivt ingripa i tid
liksom de europeiska staternas beroende av För-
enta staternas ledarskap i Atlantpakten (NATO)
ställdes i blixtbelysning i Kosovokrisen. Framför
allt klargjordes nödvändigheten av en alleurope-
isk säkerhets- och samarbetsordning med inrikt-
ning på att förebygga och i sista hand hejda väp-
nade konflikter. En sådan ordning fordrar
samverkan mellan alla europeiska och euro-
atlantiska samarbets- och säkerhetsorgan. Ge-
nom främst EU, Organisationen för säkerhet
och samarbete i Europa (OSSE), Europarådet,
Västeuropeiska unionen (VEU) samt de
NATO-anknutna Euro-atlantiska partnerskaps-
rådet (EAPR) och Partnerskap för fred (PFF)
medverkar Sverige till framväxten av en struktur
för gemensam säkerhet i Europa.

I vårt lands närmaste grannskap, Norden,
Östersjöområdet och Barentsregionen, fortsätter
utbyggnaden av förbindelserna på skilda områ-

10

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

den. För Sverige är detta samarbete och Nordeu-
ropas integration i ett vidare europeiskt samar-
bete av central betydelse. Särskild vikt har i detta
sammanhang att Ryssland, som alltjämt befinner
sig i en svår och osäker ekonomisk och politisk
omställning, inlemmas i en framväxande alleuro-
peisk säkerhets- och samarbetsordning.

Utvecklingen i Nordeuropa, EU och övriga
Europa upptar av naturliga skäl en stor plats i
svensk utrikespolitik. Likväl är Sveriges och Eu-
ropas välstånd och trygghet ytterst beroende av
den globala ekonomiska och politiska utveck-
lingen. För Sverige är medlemskapet i FN liksom
i Världshandelsorganisationen (WTO) av
grundläggande betydelse för möjligheterna att
påverka denna utveckling.

Den globala utvecklingen uppvisar skiftande
tendenser. Okande världshandel, världsvida ka-
pitalröreler och snabba teknologiska framsteg,
framför allt på informationsområdet, medför
ökat välstånd men skapar också växande klyftor.
Styrkan hos de globalt verkande marknadskraf-
terna reser krav på internationell politisk sam-
verkan för att hävda gemensamma intressen som
hänsyn till miljön och stöd till fattiga länders
ekonomiska och teknologiska utveckling. I
svensk utrikespolitik förenas strävan efter fri
världshandel med förnyat utvecklingssamarbete
och arbete för en miljömässigt hållbar global ut-
veckling.

Demokratins globala frammarsch har fortsatt.
Större vikt har i internationell politik lagts vid
kravet på respekt för de mänskliga rättigheterna.
På många håll har den ekonomiska utvecklingen
lyft människorna ur den djupaste fattigdomen.
Samtidigt vållar väpnade konflikter, kränkningar
av de mänskliga rättigheterna, svält och misär
svåra lidanden och driver människor på flykt.

Faran av ett förödande stormaktskrig har
upphört för överskådlig tid, även om relationerna
mellan de ledande staterna inte saknar friktioner.
Efter det kalla krigets slut har antalet mellanstat-
liga krig minskat, men i många delar av världen
utkämpas väpnade konflikter, orsakade av etnis-
ka, religiösa, ekonomiska och maktpolitiska mot-
sättningar. Trots viktiga internationella överens-
kommelser består hoten från kärnvapen och
andra massförstörelsevapen och risken för sprid-
ning av dessa vapen. Samtidigt sker i de rikaste
industriländerna en snabb kvalitativ utveckling
av olika konventionella vapensystem.

Insikten om nödvändigheten av långsiktigt
konfliktförebyggande arbete växer i det interna-
tionella samfundet. Att förebygga väpnade kon-

flikter är ett av motiven till det internationella
och svenska arbetet på att främja demokrati och
en rättfärdig social och ekonomisk utveckling
och på att stärka respekten för folkrätten och de
mänskliga rättigheterna.

Det åvilar FN att upprätthålla internationell
fred och säkerhet. FN och dess fackorgan bär
även ett ansvar för ekonomisk och social utveck-
ling i alla dess aspekter. I en global situation,
präglad av Förenta staternas ställning som enda
världsmakt, har FN inte till fullo förmått mot-
svara de förväntningar, som ställs på världsorga-
nisationen. Detta förhållande understryker med
förnyad skärpa alla medlemsländers gemensam-
ma ansvar för FN liksom vikten av den pågående
reformeringen av FN-systemet.

En väl samordnad information i utlandet om
Sverige och svenska förhållanden utgör en bety-
delsefull del av svensk utrikespolitik. Nämnden
för Sverigefrämjande i utlandet har befäst sin roll
som samarbetsforum för strategiskt Sverige-
främjande insatser.

FN och global säkerhet

NATO:s flygbombningar av Serbien våren 1999
reste den folkrättsliga frågan om undantag från
FN-stadgans förbud mot våldsanvändning annat
än efter beslut av säkerhetsrådet eller i självför-
svar. Kosovokrisen ställde också den vidare, po-
litiska frågan om FN:s möjligheter att utöva sitt
ansvar för internationell fred och säkerhet i fo-
kus. Det finns en uppenbar risk att världsorgani-
sationen efter en tid av större handlingsförmåga i
samband med det kalla krigets slut åter kan
komma att förlamas på grund av motsättningar
mellan säkerhetsrådets ständiga medlemmar med
följden att av FN ej auktoriserat våld tillgrips. Ett
sätt att möta denna risk är att arbeta för en så
långt möjligt "vetofri kultur" i säkerhetsrådet.

FN:s ansvar för internationell fred och säker-
het är ett omistligt värde och en förutsättning för
att den starkares rätt ej skall få råda. Från att en-
dast ha gällt de suveräna staternas säkerhet har
säkerhetsbegreppet i internationella samman-
hang alltmera kommit att omfatta även indivi-
dernas säkerhet. Det internationella samfundets
medansvar för enskilda människors säkerhet och
respekten för de mänskliga rättigheterna - något
som inte sällan råkar i konflikt med staternas su-
veränitet - uppmärksammas på ett annat sätt än
tidigare. Utvecklingen under 1998 och 1999 har
klarare än tidigare ställt FN:s medlemmar inför

11

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

den grannlaga uppgiften att kunna reagera i
nödfallssituationer och allvarliga humanitära si-
tuationer. I en tid, präglad av inomstatliga kon-
flikter snarare än av mellanstatliga krig, skulle ett
sådant agerande kunna bidra till att återskapa den
auktoritet, som FN och säkerhetsrådet onekligen
mist.

FN är på olika sätt engagerat i fredsfrämjande
verksamhet och krishantering runt om i världen.
Särskild tonvikt har lagts vid mekanismer för
konfliktlösning i Afrika. Under senare år har be-
hovet av ett mera långsiktigt perspektiv vid
fredsfrämjande insatser framträtt all tydligare.
Betydelsen av snabba insatser har understrukits.
Såväl samverkan mellan militära och civila insat-
ser och mellan olika organisationer som en klar
uppfattning om den eftersträvade politiska kon-
fliktlösningen måste på ett annat sätt än vad som
tidigare varit fallet ingå i planeringen av en
fredsfrämjande operation.

I Europa har FN tvingats avveckla fredsstyr-
kan i Makedonien (UNPREDEP) efter ett kine-
siskt veto utan samband med säkerhetssituatio-
nen på Balkan. Den NATO-ledda SFOR-
styrkan i Bosnien-Hercegovina fortsätter sin
verksamhet på FN-mandat, och i Kosovo har
den likaledes NATO-ledda KFOR-styrkan in-
rättats med FN-mandat. I samtliga dessa styrkor
har Sverige deltagit, deltar eller kommer att delta.
FN har också efter krigsslutet fått ett brett an-
svar för utvecklingen i Kosovo.

Samtidigt med att antalet mellanstatliga krig
minskar, blir gränsen mellan militär och icke-
militär säkerhet mindre skarp. Miljöförstöring,
massfattigdom, fattiga länders skuldsättning, et-
niskt, religiöst och politiskt förtryck, internatio-
nell terrorism, grov internationell brottslighet
och spridning av massförstörelsevapen är hot,
som måste mötas globalt på samma sätt som krig
och väpnade konflikter. Ofta utgör dessa hot
också orsaker till väpnade konflikter. Bland värl-
dens stater växer insikten om nödvändigheten att
i god tid angripa de icke-militära hoten för att
förebygga väpnade konflikter.

Det har de senaste åren blivit alltmera uppen-
bart att konfliktförebyggande verksamhet ford-
rar bred internationell samverkan. Det har blivit
allt tydligare att det krävs ett integrerat synsätt,
omfattande såväl ekonomisk och social utveck-
ling, demokrati och mänskliga rättigheter som
mellanstatliga relationer. FN:s generalsekretera-
res Afrikarapport 1998 är ett starkt och betydel-
sefullt uttryck för detta synsätt. Världssamfun-
dets gemensamma ansvar för att långsiktigt

bygga för fred och förebygga väpnade konflikter
har dock ännu endast i ringa mån omsatts i prak-
tiskt politiska strategier. Ännu har staterna svårt
att enas kring gemensamma insatser - i och
utanför FN - innan krig utbrutit.

Att trygga enskilda människors säkerhet och
skapa bättre levnadsvillkor för vår egen och
framtida generationer kräver global solidaritet
och globalt samarbete. FN och dess olika organ
spelar här en central roll, vars betydelse inte får
skymmas av att resultaten ibland kan inge besvi-
kelse, då världsorganisationens mål och förhopp-
ningar ställs mot starka nationella intressen.
1990-talets stora FN-konferenser om miljö,
mänskliga rättigheter, befolkningsfrågor, kvin-
nor och social utveckling och boende och be-
byggelse har trots besvikelser inneburit ett ge-
nombrott för ett globalt synsätt och
ansvarstagande. För att denna utveckling skall
föras vidare fordras nu en effektiv och samord-
nad uppföljning av konferenserna. Att delta i
detta långsiktiga arbete ingår som ett viktigt led i
Sveriges internationella solidaritetsarbete, som
traditionellt är starkt knutet till FN och dess
fackorgan.

Den reformering av FN-systemet, som inletts
under generalsekreterarens ledning, är en förut-
sättning för att FN och särskilt säkerhetsrådet
och generalsekreteraren skall återvinna större
auktoritet. Framsteg har gjorts vad gäller fackor-
ganen och i någon mån beträffande sekretariatet,
medan reformeringen av säkerhetsrådet ännu ter
sig svårgenomförbar. Till skilda uppfattningar
bland olika medlemsgrupper kommer som ett
särskilt bekymmersamt reformhinder att vissa
medlemsländer, bland dem Förenta staterna, inte
fullgör sina ekonomiska skyldigheter.

Folkrätten har under det nu gångna seklet in-
tagit en central plats i svensk utrikespolitik. Av
särskild betydelse idag är att förbättra efterlevna-
den av folkrättens bestämmelser och att staterna
ansluter sig till bindande tvistlösningsmekanis-
mer. Folkrätten befinner sig under ständig ut-
veckling. NATO-bombningarna av provinsen
Kosovo och andra delar av Serbien utgjorde ett
avsteg från FN-stadgans principiella våldsförbud.
Samtidigt illustrerar skälet till flyganfallen, Bel-
gradregimens grova kränkningar och förföljelse
av den kosovoalbanska befolkningen, hur
mänskliga rättigheter alltmera blir ett element,
som påverkar folkrätten. Den 1998 beslutade
internationella brottmålsdomstolen är ett annat -
och utomordentligt viktigt - konkret exempel på
detta.

12

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

Arbetet för att stärka och skydda de mänskliga
rättigheterna och demokratin spelar en allt större
roll i vårt lands utrikespolitik. Denna strävan ge-
nomsyrar alltmera vårt internationella agerande
på skilda områden. Fastän arbetet för de mänsk-
liga rättigheterna rönt växande uppmärksamhet
också i det internationella och mellanstatliga
samarbetet, återstår mycket att göra. Dödsstraff
utdöms och verkställs i en lång rad länder. Tortyr
förekommer på många håll. Särskilt i inbör-
deskonflikter respekteras den humanitära rätten
dåligt. Barnens rättigheter, kvinnors rättigheter
och jämställdhet mellan könen har ägnats ökad
uppmärksamhet under senare år men kräver ett
intensifierat internationellt utvecklingsarbete.

De internationella nedrustningsansträngning-
arna måste drivas vidare med kraft. På kärnva-
penområdet, som i decennier varit prioriterat i
den aktiva svenska nedrustningspolitiken, har
inga multilaterala avtal kommit till stånd efter
provstoppsavtalet (CTBT) 1996. Indiens och
Pakistans provsprängningar med kärnvapen 1998
innebar ett allvarligt hot mot icke-
spridningssträvandena och därtill ett hot mot re-
gional och internationell säkerhet på grund av
det spända förhållandet mellan de båda länderna.

Särskilt angelägna mål för nedrustningsarbetet
på kärnvapenområdet är att de amerikansk-ryska
START-förhandlingarna fullföljs, att alla stater,
bland dem Indien, Pakistan och Israel, ansluter
sig till icke-spridningsfördraget (NPT) och
provstoppsavtalet, att provstoppsavtalet träder i
kraft samt att ett avtal om förbud mot framställ-
ning av klyvbart material för vapenändamåi sluts.
Att FN:s generalförsamling hösten 1998 antog
en av Sverige med flera stater framlagd resolution
om nedrustning och icke-spridning av kärnvapen
innebar ett framsteg i det internationella ned-
rustningsarbetet.

Nedrustningsansträngningarna vad gäller bi-
ologiska och kemiska vapen fortsätter. Det är av
yttersta vikt att dessa fullföljs aktivt. Förhand-
lingarna om ett kontrollsystem för B-
vapenkonventionen bör slutföras snarast möjligt
år 2000, och C-vapenkonventionen måste ge-
nomföras fullt ut.

Sedan faran för stormaktskrig med tillgripan-
de av massförstörelsevapen sjunkit undan, har
allt större uppmärksamhet i det internationella
nedrustningsarbetet riktats mot konventionella
vapen, särskilt lätta vapen. Det är dessa vapen
som skördar offer i dagens konflikter, och civil-
befolkningen, särskilt kvinnor och barn, drabbas
hårt. Det globala Wassenaar-arrangemanget med

syfte att hindra spridning av krigsmateriel och
strategiskt känsliga produkter är liksom EU:s
uppförandekod för krigsmaterielexport av 1998
ett betydelsefullt led i de internationella an-
strängningarna rörande nedrustning och rust-
ningsbegränsning.

Sveriges utvecklingssamarbete behandlas un-
der utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

Ett vidgat internationellt ekonomiskt utbyte

Utrikeshandel utgör en stark drivkraft för eko-
nomisk tillväxt och utveckling såväl globalt som
inom EU och nationellt. Som en följd av den
ekonomiska globaliseringen växer världshandeln
snabbare än världsproduktionen. Frihandel är en
nödvändighet för ett land som Sverige med stort
beroende av utrikeshandel. Sverige fortsätter
därför sitt mångåriga arbete för multilateralt
samarbete och väl fungerande spelregler för den
internationella handeln. Väl fungerande spelreg-
ler är en förutsättning för att alla länder oavsett
ekonomisk och politisk styrka skall få lika rättig-
heter.

Vid WTO:s ministerkonferens 1998 beslöt
medlemsländerna att inleda förberedelser för en
ny så kallad förhandlingsrunda. EU föreslog
hösten 1998 att beslut om denna fattas vid
WTO:s ministerkonferens i Seattle hösten 1999.
Förberedelsearbetet har fortsatt under 1999.
EU:s ministerråd kommer i oktober att lägga fast
kommissionens förhandlingsmandat. Bland om-
råden, som kommer att bli föremål för förhand-
lingar, finns handeln med jordbruksvaror och
tjänster. Att förhandlingarna även skall omfatta
tullar på industrivaror är ett viktigt mål för EU.
Härutöver vill Sverige och EU att förhandlingar
skall äga rum på en rad områden av betydelse för
tillkomsten av ett sammanhängande och väl fun-
gerande multilateralt regelverk för handeln som
investeringsregler och konkurrensrättsliga rikt-
linjer. Sambandet mellan handel och miljö måste
integreras i förhandlingarna liksom hur WTO-
systemet bäst hanterar sambandet mellan handel
och grundläggande mänskliga rättigheter i ar-
betslivet.

Regionala frihandelsarrangemang är normalt
värdefulla, pådrivande komplement till multilate-
rala lösningar. EU utgör en av världens mest
öppna marknader. Det är viktigt att effektivisera
den inre marknaden, särskilt vad gäller den fria
rörligheten för varor och tjänster, och göra den
tydlig för konsumenter och företag. Inom EU

13

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

fortsätter Sverige att verka för ökad öppenhet
mot omvärlden, för en reform av den gemen-
samma jordbrukspolitiken och därmed för en li-
beralisering av världshandeln med jordbrukspro-
dukter och för en förbättring av utvecklingslän-
dernas tillträde till den europeiska marknaden.
Inom EU pågår sedan 1998 förhandlingar om ett
nytt så kallat Lomé-avtal med en lång rad ut-
vecklingsländer. Sverige lägger också stor vikt
vid EU-samarbetet med Central- och Östeuropa
och Medelhavsområdet och vid ansträngningarna
att få till stånd bilaterala frihandelsavtal mellan
EU och Sydafrika, Mexico, Mercosur och Chile.

De svenska medlemsavgifterna för flera av de
internationella ekonomiska samarbetsorganisa-
tionerna finansieras över utgiftsområde 24 Nä-
ringsliv. Under utgiftsområde 24 behandlas vida-
re utrikeshandel, export- och investerings-
främjande samt bland annat teknologisk in-
frastruktur (standardisering, prövning och kon-
troll, alla viktiga områden inom den inre mark-
naden).

EU. Samarbete och säkerhet i Europa

EU förblir den främsta drivkraften i den fortlö-
pande omdaning Europa genomgår efter det
kalla krigets mångåriga blockuppdelning. Med-
lemskap och utsikterna till medlemskap i unio-
nen utgör en utomordentligt viktig fredsfaktor i
Europa. EU är också ekonomiskt och alltmera
även politiskt den mest betydelsefulla europeiska
rösten i världssamfundet.

Integrationen har under 1998 och 1999 stärkts
främst genom Amsterdamfördraget och införan-
det av euron. Likväl är EU:s förankring bland
medborgarna i medlemsländerna ännu relativt
svag, vilket framgick av det låga deltagandet i va-
let till Europaparlamentet i merparten av länder-
na, bland dem Sverige, våren 1999.

Under våren 1999 slutfördes Agenda 2000-
förhandlingama , som lägger grunden för bety-
dande reformer inom jordbruks- och regional-
politiken, och unionens nästa långtidsbudget
antogs. Därmed lades en finansiell grund för ut-
vidgningen. Inträdesförhandlingar förs nu med
sex av de tolv kandidatländerna i den pågående
utvidgningsprocessen. Diskussioner pågår om att
redan under 1999 inleda realförhandlingar med
flera länder. För Sverige är det särskilt angeläget
att realförhandlingar utan dröjsmål kommer till
stånd även med Lettland och Litauen. Nya med-
lemsländer måste före ett inträde uppfylla regel-

verkets höga krav på demokrati, marknadseko-
nomi och ett fungerande rättssamhälle.

De reformer av kommissionen och rådets be-
slutsregler, som den kommande utvidgningen
gör nödvändiga och som inte genomfördes i
Amsterdamfördraget, kommer att bli föremål för
nya regeringsförhandlingar år 2000. Förberedel-
ser för dessa har inletts. Samtidigt pågår ett ar-
bete för att reformera ministerrådets arbetsfor-
mer inför utvidgningen. Efter kommissionens
avgång våren 1999 har ett välkommet arbete in-
letts för större öppenhet, klarare ansvarsförhål-
landen och bättre förvaltning inom institutio-
nerna. Därutöver är en förstärkning av GUSP
och unionens förmåga till konfliktförebyggande
och krishantering en prioriterad uppgift för
unionen under kommande år.

Genom Europa idag löper en låt vara oskarp
men dock tydlig gräns mellan å ena sidan EU
och det övriga Västeuropa samt kandidatländer-
na till EU och å den andra västra Balkan och det
forna Sovjetunionen. I Västeuropa är arbetslös-
heten ett huvudproblem. Att få till stånd en sys-
selsättningsfrämjande ekonomisk tillväxt med
bevarad social trygghet är en huvuduppgift för
EU:s medlemmar. I flertalet central- och östeu-
ropeiska länder har de senaste åren demokratin
befästs och den ekonomiska omvandlingen full-
följts, om än med betydande skillnader mellan
olika stater.

Den djupa ekonomiska kris som blossade upp
i Ryssland 1998 har tonat ned något, men det rå-
der stor osäkerhet om utvecklingen. Inte bara för
Sverige som grannland utan för EU och hela Eu-
ropa är det av största säkerhetspolitiska vikt att
främst Ryssland men även Ukraina och andra
länder i det tidigare Sovjetunionen inlemmas i
det alleuropeiska samarbetet. EU:s nordliga di-
mension kommer här att kunna spela en viktig
roll. Ryssland är också föremål för EU-ländernas
första gemensamma strategi för förbindelserna
med ett område utanför kandidatkretsen.

I Kosovo ökade under 1998 och början av
1999 den serbiska regimens förföljelse av den al-
banska befolkningsmajoriteten och samtidigt det
kosovoalbanska väpnade motståndet mot Bel-
grad. Sedan det internationella samfundet miss-
lyckats att framtvinga en fredlig lösning, inleddes
i mars 1999 NATO:s över två månader långa
flygbombning. Kraftigt stegrad etnisk rensning i
Kosovo och väldiga flyktingströmmar till i första
hand Albanien och Makedonien följde.

På EU faller nu huvudansvaret att under FN:s
överinseende och tillsammans med OSSE och

14

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

den NATO-ledda KFOR-styrkans militära
kontroll bidra till återuppbyggnaden av Kosovo.
I och med den i juni 1999 beslutade stabilitet-
spakten för sydöstra Europa har EU tagit initia-
tiv till en övergripande lösning av det jugoslavis-
ka problemet, det för fred och säkerhet i Europa
efter det kalla kriget allvarligaste och mänskligt
mest förödande. Initiativets framgång beror i
stor utsträckning på möjligheterna att uppnå en
politiskt hållbar form för samlevnad mellan olika
folkgrupper, vilket i sin tur i hög grad är av-
hängigt av den politiska utvecklingen i Serbien.

För internationell och europeisk säkerhet var
det ett misslyckande att Kosovokriget inte kunde
undvikas. Den breda internationella samverkan,
som också slutligen ledde fram till krigshand-
lingarnas avslutande, inger likväl viss optimism
för framtiden. På längre sikt är västra Balkans
successiva inlemmande i EU av avgörande bety-
delse för den fredliga utvecklingen i området.

NATO, som vid sitt 50-årsjubileum 1999 an-
tog ett nytt strategiskt grunddokument, förblir
den viktigaste militära samarbetsorganisationen i
Europa. Med stöd av det alleuropeiska samarbe-
tet i EAPR och PFF fyller NATO en central
funktion i framväxten av en alleuropeisk säker-
hetsstruktur.

EU:s stats- och regeringschefer kunde vid
toppmötet i Köln i juni 1999 slå fast att EU
måste ha en förmåga för konfliktförebyggande
verksamhet och civil och militär krishantering.
En sådan EU-förmåga förutses leda till att VEU
upphör att existera som organisation. Det ge-
mensamma försvaret av EU:s NATO-
medlemmar förblir NATO:s angelägenhet, och
militärt alliansfria EU-medlemmar som Sverige
kommer att kunna medverka fullt ut i framtida
fredsfrämjande EU-operationer. Fredsfrämjande
militära EU-operationer kommer dock endast
att bli en realitet i de fall, då NATO inte engage-
ras. För Sverige innebär Kölnbeslutet att vi i
framtiden - efter beslut av FN:s säkerhetsråd -
kommer att kunna delta inte bara i FN-ledda och
NATO-ledda utan även i EU-ledda fredsopera-
tioner.

Till de grundläggande principerna för europe-
isk säkerhet hör varje lands rätt att självt träffa
sitt säkerhetspolitiska vägval, att inga nya skilje-
linjer får skapas i Europa och att alla stater bär ett
ansvar för den gemensamma säkerheten.
NATO:s utvidgning - Polen, Tjeckien och Ung-
ern blev 1999 de första nya medlemmarna från
den forna Warszawapakten - skall värderas i lju-
set av dessa principer. Utvidgningen är liksom

EAPR och PFF, där Sverige deltar, och NATO-
Rysslandsrådet sammanhängande delar av en po-
sitiv förändringsprocess i europeisk säkerhet.

Sveriges militära alliansfrihet, som syftar till
att vi skall kunna vara neutrala i händelse av krig i
vårt närområde, består. Den gagnar vår egen sä-
kerhet bäst, befäster säkerheten i vårt närområde
och vår förmåga att medverka i uppbyggnaden av
en alleuropeisk säkerhetsstruktur.

Med sitt vida säkerhetsbegrepp och sin breda
medlemskrets intar OSSE en särställning i det
alleuropeiska säkerhetssamarbetet. OSSE har en
central plats i konfliktförebyggande arbete och
krishantering. Särskild vikt fäster Sverige vid den
roll OSSE:s högkommissarie för nationella mi-
noriteter spelar för att avvärja etniska konflikter.
Rustningskontroll är en prioriterad uppgift för
OSSE. Av särskild betydelse är utarbetandet av
ett nytt Wiendokument om förtroende- och sä-
kerhetsskapande åtgärder liksom de förhandling-
ar, som sker inom OSSE:s ram syftande till en
anpassning av avtalet om konventionella styrkor
i Europa (CFE-avtalet) från 1990 efter förändra-
de förutsättningar.

Europarådet har en mycket viktig uppgift, när
det gäller att stödja och främja de mänskliga rät-
tigheterna, demokratin och rättsstatens princip-
er. Stöd till den fortsatta demokratiska utveck-
lingen i Central- och Östeuropa är en central
uppgift för Europarådet.

Samarbete i Norden och Baltikum,
Östersjöområdet och Barentsregionen

Geografisk, historisk, kulturell och språklig ge-
menskap har skapat en unik samhörighet mellan
de nordiska länderna. Utifrån de förutsättningar,
som följer av ländernas olika former för delta-
gande i de europeiska samarbets- och säkerhets-
strävandena, fortsätter det nära samarbetet mel-
lan dem på skilda områden. Genom Norges och
Islands anslutning till Schengenavtalet 1999 be-
står den nordiska passfriheten inom ramen för
EU.

Utbyggnaden av det svenska och nordiska
samarbetet med de baltiska länderna fortsätter.
Ett nordiskt-baltiskt samarbetsområde, liknande
det nordiska, håller på att växa fram. Östersjö-
samarbetet med Östersjöstaternas råd som cent-
ralt organ har det gångna året intensifierats och
breddats. Till detta knyts också stater utanför
området som Förenta staterna, Frankrike, Stor-
britannien och Ukraina, alla observatörer i Ös-

15

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

tersjöstaternas råd. Östersjöområdet är i färd
med att utvecklas till en stark europeisk tillväx-
tregion. Barentssamarbetet fördjupas, och för-
bindelserna med nordvästra Ryssland ökar.
Gränsöverskridande regionala utvecklingsinsat-
ser främjar säkerheten i norr.

Det är av största vikt för Sverige och övriga
länder i området att Nordeuropa, Barentsregio-
nen och Arktis likaväl som Östersjöområdet in-
lemmas i det europeiska och nordatlantiska sam-
arbetet. Den nordliga dimensionen, som EU
antog riktlinjer för 1999, öppnar nya möjligheter
för EU att främja samarbete i hela norra Europa
och fäster unionens uppmärksamhet på tillväxt-
potentialen i de nordliga områdena. Särskild sä-
kerhetspolitisk betydelse har Rysslands medver-
kan. Nordeuropas säkerhet kan inte isoleras från
europeisk och nordatlantisk säkerhet.

Sveriges utvecklingssamarbete med länderna i
Central- och Östeuropa behandlas under ut-
giftsområde 7 Internationellt bistånd. Under ut-
giftsområde 24 Näringsliv behandlas anslag för
medel till näringslivsutveckling i Östersjöregio-
nen.

Samarbete utanför Europa

Sverige har sedan decennier ett brett och välut-
vecklat samarbete, såväl bilateralt som multilate-
ralt, med länder och regioner utanför Europa.
Genom EU:s gemensamma utrikes- och säker-
hetspolitik och unionens breda dialog och bi-
ståndssamarbete med utvecklingsländerna har
vår politik fått en ny dimension. I FN och andra
internationella organisationer bidrar vårt land till
att stärka internationell fred och säkerhet, till att
öka respekten för de mänskliga rättigheterna, till
solidaritet med folken i utvecklingsländerna och
till att bekämpa de globala miljöhoten.

Vårt lands sedan länge omfattande och täta
förbindelser med Förenta staterna spänner över
ett vitt fält från handel och vetenskapligt och
kulturellt samarbete till säkerhetsskapande sam-
arbete inom EAPR och PFF och livliga kontak-
ter rörande utvecklingen i Östersjöområdet och
Barentsregionen. Sverige välkomnar ett ökat
amerikanskt engagemang och amerikansk med-
verkan i olika projekt i Östersjöregionen. Det
fortsatta samarbetet mellan EU och Förenta
staterna inom ramen för den transatlantiska
agendan, särskilt det ekonomiska samarbetet, är
liksom den transatlantiska dialogen mellan EU
och Kanada av stor betydelse för Sverige.

Sveriges bilaterala relationer med länderna i
Mellanöstern, Afrika, Asien, Oceanien och La-
tinamerika omfattar såväl politiska förbindelser
som handelsutbyte och utvecklingssamarbete.

Fredsprocessen i Mellanöstern har under det
gångna året till största delen stått stilla. Den nya
israeliska regeringens hållning har dock ökat för-
hoppningarna om framsteg inom såväl de pales-
tinska som de syriska och libanesiska fredssam-
talen. Sverige har fullföljt sin långa tradition av
aktivt engagemang för en allomfattande, rättvis
och varaktig fredsuppgörelse. Biståndssamarbe-
tet med palestinierna syftande till att bidra till
uppbyggnaden av en demokratisk palestinsk stat
har fortsatt.

Till följd av Bagdadregimens obstruktionspo-
litik har den av FN beslutade avvecklingen av
Iraks massförstörelsevapen ej genomförts. De
amerikansk-brittiska flygbombningarna av Irak
vid årsskiftet 1998/99 och i mindre skala därefter
har inte fört konflikten närmare en lösning. Sär-
skilt som medlem av FN:s säkerhetsråd har Sve-
rige aktivt deltagit i arbetet att med FN som hu-
vudaktör säkerställa fred och slå vakt om
humanitära hänsyn.

Vårt land fortsätter att medverka i Barcelo-
naprocessen, EU:s breda samarbete med länder-
na kring Medelhavet, som syftar till att skapa väl-
stånd och stabilitet i området.

I Afrika söder om Sahara pågår en rad väpnade
konflikter. Sverige stöder regionala och lokala
ansträngningar att lösa dem. Afrikanska en-
hetsorganisationen (OAU) är engagerad i försö-
ken att få slut på kriget mellan Etiopien och
Eritrea. Subregionala samarbetsorganisationer
medlar i Sudan och i kriget i Demokratiska Re-
publiken Kongo. Sverige verkar för ett fortsatt
starkt FN-engagemang i konflikthantering i Af-
rika. Mot bilden av krig och utbredd fattigdom
står att politisk pluralism och ekonomiska re-
former vinner insteg. På många håll är tillväxten
god. Demokratiseringen i Nigeria, Afrikas folk-
rikaste stat, inger hopp. I Sydafrika har demo-
kratin ytterligare befästs genom landets andra
fria val.

I Öst- och Sydostasien har återhämtningen
efter den allvarliga ekonomiska krisen kommit
igång förvånansvärt snabbt. Krisen har dock sla-
git hårt mot svensk exportindustri. I krisens ef-
terföljd har Indonesien inlett en demokratise-
ring. En process har påbörjats, som trots våld
och övergrepp skulle kunna leda fram till en lös-
ning av det mångåriga problemet med det av In-
donesien annekterade Östtimors framtida status.

16

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

Konflikten mellan Indien och Pakistan om
Kashmir har förvärrats och lett till att krigshand-
lingar 1999 återigen blossat upp. Situationens
särskilda allvar denna gång understryks av att bå-
da de sydasiatiska stormakterna sedan 1998 öp-
pet framträder som kärnvapenmakter.

Den positiva ekonomiska och politiska ut-
vecklingen i Latinamerika har fortsatt, fastän till-
växten stagnerat under det senaste året till följd
av de finansiella kriserna i Asien och Ryssland.
Demokratin har vunnit allt starkare fotfäste på
kontinenten. Dock består breda klyftor mellan
skilda befolkningsgrupper, och på flera håll före-
kommer alltjämt övergrepp mot de mänskliga
rättigheterna. Trots det senaste årets fredsan-
strängningar fortsätter den inre väpnade kon-
flikten i Colombia. EU:s liksom Sveriges förbin-
delser med Latinamerika befinner sig i
utveckling. Ett toppmöte mellan EU, Latiname-
rika och Karibien hölls 1999 i Rio de Janeiro.
Sverige har 1999 påtagit sig en central roll i det
internationella stödet till återuppbyggnadsarbe-
tet i Centralamerika efter orkanen Mitchs härj-
ningar.

Sveriges utvecklingssamarbete med utveck-
lingsländer behandlas under utgiftsområde 7 In-
ternationellt bistånd.

2.3.2 Statliga insatser inom området

Mänskliga rättigheter, FN, nedrustning, kon-
fliktförebyggande och fredsfrämjande verksam-
het har under 1998 och 1999 liksom tidigare till-
hört prioriterade områden i svensk
utrikespolitik.

Regeringens skrivelse till riksdagen (skr.
1997/98:89) om de mänskliga rättigheterna som
en integrerad del av utrikespolitikens alla områ-
den har engagerat utrikesförvaltningen bland an-
nat i form av kompetensutveckling. I det inter-
nationella arbetet för att främja de mänskliga
rättigheterna har Sverige en viktig uppgift som
ordförande i den kommitté, som utarbetar en
nytt protokoll till FN:s barnkonvention om höjd
åldersgräns för soldater. Sverige spelar vidare en
aktiv roll i den kommission, som utarbetar förfa-
randeregler inför ikraftträdandet av den 1998
antagna stadgan om en internationell brottmåls-
domstol. Vårt land har också under det gångna
året varit engagerat i det långsiktiga arbetet på
utvecklingen av humanitärrätten.

Sveriges arbete i FN präglades under 1997 och
1998 i hög grad av vårt medlemskap i säkerhets-

rådet och den hantering av olika kriser och andra
frågor detta medförde. På svenskt initiativ för-
dömde säkerhetsrådet de indiska och pakistanska
provsprängningarna med kärnvapen 1998. Sveri-
ge lyfte fram humanitära frågor i rådsarbetet och
verkade målmedvetet för konfliktförebyggande
som en naturlig uppgift för rådet. Det svenska
initiativet om civilpoliser (1997) var ett led i ut-
vecklingen av nya former för fredsfrämjande
operationer.

Vårt land var starkt engagerat i strävan att
hålla samman säkerhetsrådet och undvika veton i
Irak- och Kosovokonfliktema. Så kunde Sverige
exempelvis som ordförande i rådet i september
1998 få enighet kring en resolution med tydliga
krav på Belgradregimen. Sverige har fortsatt ar-
betet för att stärka FN och dess kärnverksam-
heter och medverkar aktivt, särskilt vad gäller sä-
kerhetsrådet, i den pågående reformprocessen,
vilken dock stannat av på grund av motsättningar
inom världsorganisationen.

Sveriges aktiva engagemang i det internatio-
nella nedrustningsarbetet har under 1998 full-
följts på en rad områden, bland annat vad gäller
lätta vapen, antipersonella minor och ett kon-
trollsystem för konventionen om förbud mot
biologiska vapen. Det av Sverige med flera länder
framlagda så kallade åttanationsinitiativet erhöll i
december 1998 starkt röststöd i FN:s generalför-
samling, vilket gav ny energi åt de internationella
strävandena efter kärnvapennedrustning. Vårt
land ratificerade 1998 provstoppsavtalet av 1996
och leder arbetet på uppbyggnaden av avtalets
verifikationssystem.

Sverige är pådrivande i arbetet på att skapa en
multinationell snabbinsatsstyrka (SHIRBRIG)
till FN:s förfogande och övertog 1999 ledningen
i detta arbete.

Insikten om nödvändigheten att förebygga
väpnade konflikter, innan de nått dithän att
fredsfrämjande militära insatser blir påkallade, får
allt större genomslag i det internationella sam-
fundet. Konfliktförebyggande verksamhet
kommer att få en allt viktigare roll i svensk utri-
kespolitik. Som en grund för denna prioritering
färdigställde Utrikesdepartementet i maj 1999 ett
svenskt handlingsprogram - "Att förebygga väp-
nade konflikter" (Ds 1999:24) - som givits en
bred inhemsk och internationell spridning.

Utrikesförvaltningen spelar en betydelsefull
roll för att stödja svensk export och svenska
ekonomiska intressen utomlands, särskilt på av-
lägsna och svårbearbetade marknader. Rege-
ringskansliets Projektexportsekretariat har under

17

6 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nrl. Uo4-8

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

året arbetat särskilt för att öka svenska företags
deltagande i offentliga upphandlingar. Inom
handelspolitiken har förberedelserna för nästa
WTO-runda varit en viktig uppgift. I en skrivelse
till riksdagen, "Öppen handel - rättvisa spelreg-
ler" (skr. 1998/99:59), redovisade regeringen den
svenska politiken på området. Utvecklingen av
det ekonomiska samarbetet kring Östersjön är
utomordentligt viktig för vårt land, och 1998 be-
slutades om ytterligare en miljard kronor för nä-
ringslivsinriktade satsningar i Östersjöregionen.

Inom ramen för den första Östersjömiljarden
har Sverige finansierat omfattande och fram-
gångsrika program för upprustning av kultur-
historiskt värdefull bebyggelse. Förutom att be-
vara kulturhistoriska värden har målet bland
annat varit att bilda strukturer för kunskapsut-
byte, att främja jämställdsarbete samt att skapa
förutsättningar för turism, kulturutbyte, handel
och regional utveckling och tillväxt.

Den politiska arbetet i EU präglades under
1998 och våren 1999 av tre stora frågor: utvidg-
ningen, Agenda 2000 samt utvecklingen inom
GUSP. Utvidgningsprocessen motsvarade i stora
drag svenska önskemål. Medlemskapsförhand-
lingar har inletts med Estland och Polen. Såväl
Lettland som Litauen synes ha goda utsikter att
flyttas upp i den grupp av kandidatländer som
för realförhandlingar om medlemskap. Överens-
kommelsen om Agenda 2000, som träffades vid
Europeiska rådets möte i Berlin i mars 1999, gick
i av Sverige önskad riktning vad gäller jordbruks-
och regionalpolitiken, även om reformerna inte
uppfyllde Sveriges mera långtgående önskemål.
Beslutet i Köln i juni 1999 att tillföra EU en mi-
litär förmåga för fredsfrämjande uppgifter ligger
i linje med Sveriges och Finlands initiativ inför
Amsterdamfördraget.

För Utrikesdepartementets del inriktas EU-
arbetet successivt alltmera på det kommande
svenska ordförandeskapet våren 2001. Ansvaret
att förbereda ordförandeskapet ligger från års-
skiftet 1998/99 hos Statsrådsberedningen, som
även svarar för samordningen av övergripande
EU-frågor. Det särskilda 2001-sekretariat som
upprättats har ansvaret för planeringen och sam-
ordningen av mötena i Sverige, därtill för sam-
ordningen av möteskalendariet och bemanning-
en av ordförandeposterna i rådets arbetsgrupper.
UD:s press- och informationsenhet har det
samlade ansvaret för press- informations- och
kulturfrågor inför ordförandeskapet. Utrikesde-
partementet har även fortsättningsvis - förutom
GUSP, institutionella frågor och utvidgnings-

processen - som en viktig uppgift att bevaka and-
ra medlemsländers ställningstaganden och att bi-
dra med utrikes- och europapolitiska aspekter på
svenska ställningstaganden i EU-frågor. Depar-
tementet skall vidare stimulera en bred och för-
djupad diskussion om EU:s långsiktiga utveck-
ling och om svensk Europapolitik i ett längre
perspektiv. Efterfrågan på EU-information från
departementet har vuxit kontinuerligt, och sär-
skilda medel avsätts för detta ändamål.

Sveriges strävanden att vidga och fördjupa
samarbetet i Norden, Östersjöregionen och Ba-
rentsområdet har fortsatt under 1998 och 1999.

I mitten av år 2000 kommer den fasta förbin-
delsen över Öresund att tas i bruk. Förbindelsen
kommer att skapa nya förutsättningar för en
ekonomisk utveckling inte bara i Öresundsregi-
onen utan i hela Norden och Östersjöområdet.
Under våren 1999 presenterade den svenska och
danska regeringen en rapport ”Öresund - en re-
gion blir till”, som innehåller en rad förslag för
att stimulera integrationen. Under 1998 var Sve-
rige ordförande i det nordiska ministerrådet och
valde att koncentrera arbetet till samverkan för
ökad sysselsättning och regional miljösäkerhet.
Östersjösamarbetet intensifierades och bredda-
des under 1998. En väsentlig del av de svenska
insatserna har som tidigare år inriktats på stöd till
Polen, Estland, Lettland och Litauen inför
kommande EU-medlemskap. Samarbetet med
Polen har givits särskild uppmärksamhet under
1999.

Det för svensk utrikes- och säkerhetspolitik
betydelsefulla samarbetet med Ryssland, syftan-
de till att inlemma Ryssland i en regional och eu-
ropeisk gemenskap, fördjupades under 1998
trots försämrade handelsförbindelser till följd av
den ryska ekonomiska krisen. Sverige har också
aktivt deltagit i utformningen av EU:s gemen-
samma strategi avseende Ryssland.

Förslag till en framtida svensk Asienpolitik
framlades hösten 1998 av en särskild utredning.
På grundval av utredningens betänkande över-
lämnade regeringen i mars 1999 en skrivelse till
riksdagen, "Framtid med Asien. En svensk Asi-
enstrategi inför 2000-talet" (skr. 1998/99:61). I
skrivelsen redovisar regeringen hur Sveriges re-
lationer med länderna i Asien kan stärkas inom
en rad områden som demokrati och mänskliga
rättigheter, handel och investeringar, utveck-
lingssamarbete, miljö och forskning.

18

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

2.3.3 Effekter av de statliga insatserna

Ett land av Sveriges storlek kan sällan peka på att
utrikespolitiken givit det eller det konkreta re-
sultatet. Endast när det gäller sådant som direkt
rör det egna landet eller på enskilda punkter i ett
internationellt frågekomplex är det i allmänhet
möjligt att säga att det är den svenska utrikespo-
litiken som haft avgörande betydelse. Oftast
måste man stanna vid en värdering av den ut-
veckling landet varit delaktig i utan att söka pre-
cisera landets bidrag till denna.

Främjandet av respekt för mänskliga rättighe-
ter, humanitärrättens utveckling, demokratins
utbredning, det fortsatta nedrustningsarbetet,
utveckling av internationell fredsfrämjande verk-
samhet, FN:s reformering och effektivisering är
allt exempel på traditionellt viktiga strävanden i
svensk utrikespolitik. Det är områden, där Sveri-
ges medverkan i de internationella ansträngning-
arna varit betydelsefulla under det gångna året
liksom tidigare. Det är här fråga om långsiktiga
processer, som väsentligen går i av Sverige öns-
kad riktning och som kräver ett långsiktigt, ak-
tivt engagemang för att drivas framåt. I FN:s sä-
kerhetsråd lyfte Sverige fram konfliktförebyg-
gande verksamhet och humanitära frågor, vilket
alltmera måste bli en del av rådets arbetsfält som
ansvarigt för internationell fred och säkerhet.

För svensk europapolitik, där tillkomsten av
en alleuropeisk säkerhets- och samarbetsordning
utgör ett centralt mål, har utvecklingen under
1998 och förra hälften av 1999 trots Kosovokri-
get snarast varit positiv. Genom EU och sitt en-
gagemang i EAPR och PFF och genom sitt del-
tagande i fredsfrämjande verksamhet i det forna
Jugoslavien har Sverige bidragit till denna ut-
veckling.

EU:s utvidgningsprocess pågår, och ett an-
slutningsperspektiv har antytts för västra Balkan.
Sverige tillhör de EU-länder som starkast och
mest konsekvent drivit på utvidgningen, som ut-
gör ett huvudelement i förverkligandet av en all-
europeisk säkerhets- och samarbetsordning. På
det militära området har EU:s fredsfrämjande
förmåga stärkts inom ramen för det euro-
atlantiska samarbetet, samtidigt som boskillna-
den upprätthålls mellan fredsfrämjande verk-
samhet och ömsesidiga försvarsförpliktelser.
Därigenom kommer det mönster för försvars-
politisk samverkan inom EU till stånd som Sve-
rige arbetat för.

Östersjösamarbetet har intensifierats, den
demokratiska och marknadsekonomiska utveck-

lingen i Central- och Östeuropa har fortsatt, och
Ryssland har snarare närmat sig än fjärmats från
det övriga Europa. Det är en utveckling av cen-
tral betydelse för Sverige, som Sverige aktivt bi-
dragit till genom politiska och ekonomiska sats-
ningar, särskilt för att på olika sätt bistå de länder
som kandiderar till medlemskap i EU.

Framläggandet av den svensk-danska rappor-
ten om Öresund innebar ett viktigt led i strävan
att stimulera den ekonomiska utvecklingen inte
bara i Öresundsregionen utan i hela Norden och
Östersjöområdet, vilket är ett centralt mål i
svensk politik.

2.3.4 Regeringens slutsatser och
prioriteringar för år 2000

De mål och de områden som prioriterats i svensk
utrikes- och handelspolitik under 1998 och 1999
skall i allt väsentligt prioriteras även under år
2000. Likväl är det nödvändigt att på alla områ-
den kontinuerligt prioritera insatserna, att analy-
sera vilket intresse en fråga har för Sverige och
vilka särskilda förutsättningar vårt land har att
bidra på området.

Sveriges mål är att samarbetet inom Östersjö-
området skall bli lika djupt och självklart som det
nordiska samarbetet. Estlands, Lettlands, Litau-
ens och Polens medlemskap i EU är av avgöran-
de betydelse för en positiv utveckling i Östersjö-
regionen. En särskild satsning skall under det
kommande året göras på samarbetet med de bal-
tiska länderna. Samarbetet i Östersjöstaternas
råd skall intensifieras, och fortsatta åtgärder skall
vidtas för att förbättra svenska företags ställning
i Östersjöregionen. Integrationen i Öresundsre-
gionen, som gör denna till ett av Europas ledande
tillväxtområden, skall främjas. Det är av särskild
vikt att EU genom den gemensamma strategin
för Ryssland och på andra sätt medverkar till att
landet inlemmas såväl i det ekonomiska som det
säkerhetspolitiska samarbetet i Europa.

Sverige kommer våren 2001 att för första
gången inneha ordförandeskapet i EU. Detta
kräver en kraftsamling av resurser redan under år
2000. Ett framgångsrikt svenskt ordförandeskap
är ett centralt svenskt intresse.

EU:s utvidgning är av största betydelse för
stabil fred och gemensam säkerhet i Europa. Sve-
rige skall aktivt stödja kandidatländernas förbe-
redelser för medlemskapet. Vårt land skall fort-
sätta att arbeta för att stärka EU:s förmåga att
med civila och militära medel förebygga och

19

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

hantera kriser och väpnade konflikter. Särskild
uppmärksamhet måste ägnas utvecklingen på
Balkan.

Den regeringskonferens om institutionella
reformer som inleds år 2000 måste skapa den be-
slutskraft som fordras för ett fungerande samar-
bete inom en utvidgad union. Reformerna inom
ministerrådet och kommissionen måste vägledas
av krav på öppenhet, samverkan och god förvalt-
ningskultur. Unionens trovärdighet hos med-
borgarna måste stärkas. Konsumentperspektivet
måste i högre grad än hittills genomsyra arbetet
med den inre marknaden. Sverige skall verka för
höga skyddsnormer för hälsa, miljö och säkerhet.
Ett effektivare samarbete för att bekämpa inter-
nationell brottslighet är nödvändigt. Jämställd-
heten ska lyftas fram.

Sverige skall inom EU fortsätta att verka för
större handelspolitisk öppenhet. Vårt land skall
inom unionen tydligt företräda internationell so-
lidaritet och stöd till de fattigaste länderna. Vi
skall arbeta för fördjupade förbindelser mellan
unionen och övriga europeiska länder och län-
derna runt Medelhavet liksom för en intensifie-
rad transatlantisk dialog.

Krav på respekt för de mänskliga rättigheterna
och främjande av demokrati skall genomsyra
svensk utrikespolitik. Sverige skall arbeta för en
internationell rättsordning grundad på folkrät-
ten. FN har alltid utgjort en hörnsten i svensk
utrikespolitik. Vårt land skall fortsätta att aktivt
stödja reformeringen av stärkandet av FN. Vi
skall göra särskilda ansträngningar för att både
globalt och i Europa utveckla förmågan att
snabbt och effektivt hantera kriser. Särskild vikt
skall tilläggas konfliktförebyggande verksamhet
med utgångspunkt i det nyligen framlagda
svenska handlingsprogrammet. FN:s förmåga att
förebygga och hantera humanitära kriser måste
förbättras.

Att rätt möta globaliseringen är en av vår tids
viktigaste frågor. En fri världshandel, byggd på
respekt för miljö och mänskliga rättigheter, är ett
svenskt mål. Hållfasta och rättvisa spelregler för
världshandeln är av avgörande betydelse. Sverige
skall inom ramen för EU:s gemensamma han-
delspolitik verka för ytterligare liberalisering av
världshandeln och förbättringar av de handels-
politiska spelreglerna inom WTO. Särskild upp-
märksamhet skall ägnas åtgärder, som kan un-
derlätta utvecklingsländernas integration i det
internationella handelssystemet.

Dialogen mellan Utrikesdepartementet och
näringslivet och samarbetet mellan utlandsmyn-

digheterna och och svenska företag skall förstär-
kas. Särskild uppmärksamhet skall ägnas små och
medelstora företag och främjandet av svensk
projektexport. Det ökade utländska intresset för
Sverige som investeringsland skall tillvaratas och
långsiktighet prägla investeringsfrämjandet. Un-
derbudskonkurrens mellan länder för att locka
utländska investeringar skall motarbetas.

Sverige skall satsa på en mera offensiv och
slagkraftig information i utlandet med tonvikt
vid ekonomi, teknologi, kultur, miljö och den
sociala trygghetens betydelse för dynamisk ut-
veckling och framsteg.

Kommentarer till utgiftsutvecklingen

Utgifterna för budgetåret 1999 beräknas bli ca
140 miljoner kronor högre än budgeten beroen-
de på att anslagssparande kommer att tas i an-
språk, framför allt på anslaget Al Utrikesför-
valtningen. Ökningen på verksamhetsområdet
Övriga utrikespolitiska frågor fr.o.m. 1999 beror
på att anslaget Föreningen Norden överförts till
utgiftsområde 5 från utgiftsområde 17.

20

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

Tabell 2.2 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor

Utfall

1998

Anslag

1999 1

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

Utrikesförvaltningen

1821

1747

1919

1900

1937

1971

Internationella organisationer

679

954

907

908

914

933

Information om Sverige i utlandet

61

67

69

71

69

68

Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.

57

58

61

59

60

61

Övriga utrikespolitiska frågor

20

45

55

46

46

33

Totalt för utgiftsområde 5

2638

2871

3011

2983

3027

3066

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

21

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

3 Utrikesförvaltningen

3.1 Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar anslagen utri-
kesförvaltningen, dvs. såväl Utrikes-
departementet som utrikesrepresentationen,
nordiskt samarbete som här avser i första hand
resekostnader för Sveriges deltagande i det nor-
diska samarbetet och ekonomiskt bistånd till
svenska medborgare i utlandet samt diverse
kostnader för rättsväsendet.

3.2 Utgiftsutvecklingen

Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

Utfall

1998

Anslag

1999 1

Utgifts-
prognos
1999

1821

1747

1919

1900

1937

1971

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i
samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Regeringen avser att föreslå riksdagen en sammanslagning av Regeringskansliets och Utrikes-
departementets förvaltningsanslag år 2002. Detta är inte inräknat i tabell 3.1

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Det ekonomiska utfallet för budgetåret 1998 vi-
sar att utgifterna överskred anslagna medel med
ca 50 miljoner kronor. En del av anslagssparan-
det har därmed tagits i anspråk.

Förändringar

Det förändringsarbete som pågått under senare
år inom det administrativa området kommer
under innevarande budgetår att resultera dels i en

översyn med förslag hur utrikesförvaltningens
framtida kompetensförsörjning bör ske, dels till
en utbyggd och förbättrad språkutbildning av
utrikesförvaltningens tjänstemän. De nuvarande
funktionerna för språkträning och translator-
verksamhet inom UD slås samman till en enhet.
UD:s translatorsfunktion fungerar sedan något
år även som hela Regeringskansliets över-
sättningsorgan.

Ostersjöfrågorna, inkl, hanteringen av de s.k.
Ostersjömiljardema, har integrerats i en omor-
ganiserad enhet för Central- och östeuropafrå-
gor, som sedan tidigare hanterar de medel som
under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
finns avsatta för samarbetet med Central- och
Östeuropa.

För att underlätta förberedelsearbetet inför
EU-ordförandeskapet har EU-sekretariatet sla-
gits samman med UD:s enhet för europeisk in-
tegration till en ny enhet, enheten för Europeiska
unionen. Ett särskilt sekretariat, 2001-
sekretariatet, har inrättas för att sköta mötes-
verksamheten i Sverige under ordförandeskapet.
Den gemensamma EU-informationen inom Re-
geringskansliet har förts till UD:s press- och in-
formationsenhet.

Genomförandet av den nya organisationen för
hantering av utlänningsärenden, som beslutades
förra året, har under 1999 inletts genom att
tjänster som tillsätts av Statens invandrarverk har
börjat inrättas på de tyngst belastade utlands-
myndigheterna. Ett administrativt samarbetsavtal
mellan UD och SIV, för hantering av denna nya
ordning, har undertecknats.

Ett nytt samarbetsavtal, som ersätter det
gamla från 1994, och som syftar till att bättre och
effektivare integrera UD:s och Sidais fältorgani-

23

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

sation vid berörda utlandsmyndigheter har slutits
under 1999.

Prioriteringar

Förberedelserna inför det svenska EU-
ordförandeskapet under första halvåret år 2001
har under innevarande budgetår förstärkts och
kommer under hela nästa budgetår att sätta en
mycket markant prägel på verksamheten.

Etablerandet av de nya utlandsmyndigheter
som är aktuella under nästa budgetår skall ske på
ett så kostnadseffektivt och rationellt sätt som
möjligt.

För såväl ett effektivt genomförande av EU-
ordförandeskapet som för utrikesförvaltningens
fortlöpande verksamhet kommer att krävas fort-
satta investeringar och andra satsningar på IT-
området.

Genomförandet av kompetensförsörjnings-
översynens förslag utgör en viktig förutsättning
för att klara av ökade och föränderliga krav på
utrikesrepresentationen.

Inför den planerade sammanslagningen av de
två förvaltningsanslagen i Regeringskansliet, som
redovisas närmare i det följande, kommer ett
förberedelsearbete att inledas i syfte att samord-
na de idag skilda processerna för verksamhets-
planering.

3.3 Revisionens iakttagelser

Regeringskansliet granskas av riksdagens reviso-
rer. Riksdagens revisorer har inte haft några in-
vändningar i revisionsberättelsen för år 1998 av-
seende Regeringskansliet.

3.4    Anslag

Al     Utrikesförvaltningen

Tabell 3.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

1 807 447

Anslags-
sparande

345 637

1998

Utfall

1999

Anslag

1 740 101

Utgifts-
prognos

1 906 101

24

2000

Förslag

1 891 058

2001

Beräknat

1 928 384 1

2002

Beräknat

1 962 038 2

1 Motsvarar 1 896 651 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 1 896 651 tkr i 2000 års prisnivå.

Regeringen avser att föreslå riksdagen en sammanslagning av Regeringskansliets och Utrikes-
departementets förvaltningsanslag år 2002. Detta är inte inräknat i tabell 3.2.

Utrikesförvaltningens viktigaste uppgifter är att
bevaka och främja svenska intressen, politiska
såväl som handels- och biståndsrelaterade. Detta
görs genom politisk, ekonomisk och handelspo-
litisk bevakning, genom export-, investerings-
och turistfrämjande verksamhet, insatser inom
kultur och information samt handläggning av
migrations- och rättsfrågor.

Anslaget Utrikesförvaltningen används för de
samlade förvaltningskostnaderna för departe-
mentet och de 103 utlandsmyndigheterna samt
de drygt 400 honorärkonsulaten. Totalt omfattar
utrikesförvaltningen ca 2400 anställda, varav om-
kring 1000 utgörs av lokalanställda. Till de tyngre
förvaltningskostnaderna hör förutom löner och
utlandstillägg till de anställda, fastighetskostna-
der, resekostnader för deltagande i ett stort antal
internationella möten och förhandlingar, drifts-
kostnader för en, på grund av verksamhetens art,
omfattande IT- och telekommunikationsverk-
samhet. I anslaget ingår också kostnader för ut-
redningar och officiella besök.

Kostnader som kan uppstå med anledning av
garantier för banklån till personal respektive
uppsagda anställda inom utrikesförvaltningen
belastar detta anslag. Utestående lån uppgår för
närvarande till 10,3 miljoner kronor.

Avvikelsen mellan anslag 1999 och prognos
beror på att 166 miljoner av anslagssparandet be-
räknas tas i anspråk.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Utrikesdepartementets arbete under 1998 präg-
lades av:

- samarbetet i närområdet, Norden, Östersjö-
området och Barentsregionen

- samarbetet i Europa, inom Europeiska unionen
(EU), Partnerskap för fred (PFF) Organisatio-
nen för säkerhet och samarbete (OSSE), och Eu-
roparådet

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

- det globala samarbetet, framför allt inom FN
(en närmare redogörelse finns i "Sverige i FN:s
säkerhetsråd 1997-1998", aktstycken utgivna av
Utrikesdepartementet, Ny serie 11:54), och i
handelspolitiska sammanhang, t.ex. inom
Världshandelsorganisationen (WTO), samt

- moderniseringen av det internationella utveck-
lingssamarbetet.

Utrikesförvaltningen medverkar i att omsätta
regeringens prioritering att minska den öppna
arbetslösheten i handling. Det sker genom olika
åtgärder för att främja exporten samt investe-
ringar och turism i Sverige. Sålunda öppnades
under 1998 de nya utlandsmyndigheterna i
Gdansk och Los Angeles med detta som främsta
verksamhetsuppdrag samt inrättades ett antal s.k
främjartjänster vid såväl de geografiska enheterna
i departementet som vid dessa utlandsmyndig-
heter. Vidare fick Projektsekretariatet inom UD
förstärkta resurser.

Ambassaden i Beirut har under 1999 uppväx-
lats till full ambassad med utsänd ambassadör på
platsen. Som resultat av den omstrukturering
som sker av utrikespresentationen i Afrika öpp-
nas under innevarande en ny myndighet i Kam-
pala (Uganda) samt i början av år 2000 en i Da-
kar (Senegal). Samtidigt avvecklas vissa av de
funktioner som funnits i form av Stockholmsba-
serade ambassadörer för dessa länder. Inför Slo-
veniens kommande EU-medlemskap, och i en-
lighet med gällande praxis att hålla ambassader
hos övriga EU-medlemmar, kommer Sverige att
i början av år 2000 öppna en ambassad i Ljublja-
na.

Genom verksamhetsplaneringsprocessen for-
muleras allmänna och specifika mål av departe-
mentets politiska ledning till enheterna och ut-
landsmyndigheterna. Dessa avlämnar verksam-
hetsberättelser som utgör ett av underlagen vid
fastställandet av nya uppdrag. Målen uppfattas
utgöra en vägledning och ett stöd för att kunna
arbeta målmedvetet och effektivt. Utlandsmyn-
digheterna anser sig i regel ha kunnat uppfylla
sina mål, vilket bekräftas i de ansvariga hemma-
enheternas verksamhetsberättelser. De mål som
enheterna ställt upp för den egna verksamheten
har för många på ett effektivt sätt bidragit till den
totala måluppfyllelsen. För att tillgodose de re-
sursförstärkningar som bedömts behövas redan
från hösten 1999 samt i början av år 2000 med
anledning av det svenska EU-ordförandeskapet
har efter en noggrann prövning beslut om sådana
resursbehov fattats strax före halvårsskiftet. På
grund av EU-ordförandeskapets stora betydelse

för verksamheten under år 2000 och 2001,
kommer, med utgångspunkt i dessa resursför-
stärkningar, en tvåårig verksamhetsplanering att
göras under hösten 1999.

Övriga överväganden

Regeringskansliet utgör sedan den 1 januari
1997 en enda myndighet men dess verksamhet
finansieras från två skilda anslag, nämlligen an-
slaget Cl Regeringskansliet m.m. under utgifts-
område 1 och anslaget Al Utrikesförvaltningen
under utgiftsområde 5.

För att fullfölja tidigare beslut som innebar att
Regeringskansliet blev en myndighet kommer
regeringen att föreslå riksdagen en sammanslag-
ning av de båda förvaltningsanslagen till ett för
myndigheten gemensamt anslag. Bakgrunden till
förslaget är i korthet att samma principer bör
gälla för Regeringskansliet som för alla övriga
myndigheter, dvs. att förvaltningskostnaderna
samlas på ett för myndigheten gemensamt an-
slag.

UD och övriga Regeringskansliet driver skilda
men parallella processer för verksamhetsplane-
ringen. Inför en anslagssammanslagning måste
dessa båda processer samordnas till en gemen-
sam. Även i övrigt kräver en sammanslagning ett
förberedelsearbete. För att detta arbete inte i allt
för stor utsträckning skall kollidera med annan
prioriterad verksamhet de närmaste åren, i första
hand förberedelserna och genomförandet av EU-
ordförandeskapet, anser regeringen att en sam-
manslagning bör genomföras per den 1 januari år
2002.

I samband med anslagssammanslagningen
kommer utgiftsområde 5, som inom riksdagen
handhas av Utrikesutskottet, att väsentligt änd-
ras i och med att anslaget Utrikesförvaltningen
flyttas till utgiftsområde 1 och därmed inom
riksdagen övertas av Konstitutionsutskottet. In-
delningen i utgiftsområden är fastslagda enligt
lag i tillägg till riksdagsordningen. Med anled-
ning av den planerade anslagssammanslagningen
avser regeringen att senare återkomma med ett
förslag till riksdagen om ändring i denna lag,
dock senast i vårpropositionen år 2001. Innebör-
den av ett sådant förslag kommer att vara att de
delar av nuvarande utgiftsområde 5 som blir kvar
efter det att anslaget Al Utrikesförvaltningen
överflyttas till utgiftsområde 1 bildar ett nytt ut-
giftsområde 5. Detta utgiftsområde kommer att
omfatta obligatoriska medlemsbidrag till inter-

25

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

nationella organisationer, fredsfrämjande verk-
samhet, information om Sverige i utlandet, ned-
rustnings- och säkerhetspolitiska frågor samt öv-
riga utrikespolitiska frågor. För att åstadkomma
en bättre samordning av stödet till likartade in-
ternationella organisationer kommer regeringen
vidare att föreslå att till detta nya utgiftsområde
från utgiftsområde 24 Näringsliv förs anslags-
posten E6 Avgifter till vissa internationella han-
delsorganisationer. Detta anslag omfattar i första
hand Världshandelsorganisationen (WTO).

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

ITabell 3.3 Offentligrättslig verksamhet                      1

Tusental kronor

Offentlig-
rättslig
verksamhet

Intäkter till
inkomsttitel
(Som inte får
disponeras)

Intäkter     Kostnader

som får
disponeras

Resultat
(intäkt -
kostnad)

Utfall 1998

65 200

-

Prognos 1999

72 100

-

-

Budget 2000

75 100

Inkomsterna för expeditions- och ansök-
ningsavgifterna beräknas minska från 45 miljoner
år 2000 till 30 miljoner år 2001 i och med Sveri-
ges inträde i Schengen. Återbetalningen av lån
för svenska FN-styrkor är mycket svår att be-
räkna, då den är beroende av FN:s återbetal-
ningsförmåga. Minimiutbetalningen 20 miljoner
förväntas dock kunna höjas till 25-30 miljoner.

Tabell 3.4 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Kostnader

Resultat
(Intäkt -
kostnad)

Uppdragsverksamhet

Intäkter

Utfall 1998

(varav tjänsteexport)

64 600

64 600

0

Prognos 1999

(varav tjänsteexport)

64 200

64 200

0

Budget 2000

(varav tjänsteexport)

64 400

64 400

0

räkning och Utrikesdepartementets translator-
verksamhet för hela Regeringskansliet. Inga
större förändringar väntas i uppdragsverksam-
heten nästa budgetår.

Slutsatser

De kommande åren kommer, inte minst med
anledning av det första svenska ordförandeskapet
för EU, att innebära nya omfattande och svåra
uppgifter för utrikesförvaltningen. För att kunna
leva upp till de höga ambitioner, som regeringen
redovisar under inledningsavsnittet till detta ut-
giftsområde, vad avser svensk utikespolitik i all-
mänhet och det svenska orförandeskapet i syn-
nerhet krävs att utrikesförvaltningen även i
fortsättningen upprätthåller en hög kunskaps-
och kompetensnivå. Åtgärder i detta syfte har
redovisats ovan.

Vid beräkningen av anslaget för år 2000 har
hänsyn tagits till den engångsbesparing på 50
miljoner kronor som drogs från anslaget år 1999
och som nu läggs tillbaka. Som redovisades i
1999 års budgetproposition har Statens invand-
rarverk fått ett övergripande processansvar för
handläggningen av migrationspolitiska frågor
och utlänningsärenden i utrikesförvaltningen,
vilket innebär att resurser överförs från utgifts-
område 5 till utgiftsområde 8 Invandrare och
flyktingar.

Med anledning av att utrikeshandelsfrågorna
har återförts till UD förs lönemedel m. m. över
från utgiftsområde 1 till utgiftsområde 5. Medel
för verksamheten vid UD:s bibliotek, som slagits
samman med Regeringskansliets bibliotek, förs
över till utgiftsområde 1. Vid anslagsberäkningen
har en teknisk justering gjorts av anslaget. Juste-
ringen har genomförts för att korrigera tidigare i
anslaget inlagd kompensation för premierna för
avtalsförsäkringarna. Anslaget har tillförts
80 195 000 kr.

För år 2001 har anslaget beräknats till 1928
miljoner kronor och för år 2002 till 1962 miljo-
ner kronor.

Den övervägande delen av uppdragsverksamhe-
ten består av kostnader för specialattachéer vid
utlandsmyndigheterna som har ett annat depar-
tement eller en myndighet som huvudman.
Bland övrig uppdragsverksamhet kan nämnas
fastighetsadministration som personal vid ut-
landsmyndigheterna sköter för Fastighetsverkets

26

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

ITabell 3.5 Beräkning av anslaget för 2000                 |

Tusental kronor

Anslaget 1999

1 740 101

Återlägg engängsbesparing

50 000

Återlägg engångsöverföring uo

24

3 000

Överföring uo 8

- 7 500

Överföring uo 1

20 000

Överföring uo 1

- 2 000

Pris- och löneomräkning

16 807

Valutakompensation

-9 545

Justering av premier

80 195

Förslag 2000

1 891 058

A2 Nordiskt samarbete

ITabell 3.6 Anslagsutvecklingen                            1

Tusental kronor

1 588

Anslags-
sparande

355

1998

Utfall

1999

Anslag

1 480

Utgifts-
prognos

1 755

2000

Förslag

1 494

2001

Beräknat

1 522

2002

Beräknat

1 553

Från anslaget betalas kostnader för Sveriges del-
tagande i samarbetet inom ramen för Nordiska
ministerrådet (samarbetsministrarna) och Nor-
diska samarbetskommittén m.fl. samarbetsorgan
samt för deltagande i vissa andra former av nor-
diskt samarbete, däribland det svensk-norska
samarbetet.

Regeringens överväganden

Outnyttjade medel under 1998 har enligt särskilt
beslut disponerats som en del av regeringens
stöd till Föreningen Nordens informationsverk-
samhet vid Arena Norden.

Regeringen beräknar anslaget för år 2000 till
oförändrad nivå, dvs. 1 494 000 kronor inklusive
prisomräkning.

|Tabell 3.7 Beräkning av anslaget för 2000                 |

Tusental kronor

Anslag 1999

1 480

Pris- och löneomräkning

14

Förslag 2000

1 494

A3 Ekonomiskt bistånd till svenska
medborgare i utlandet m.m. samt
diverse kostnader för rättsväsendet

|Tabell 3.8 Anslagsutvecklingen                           1

Tusental kronor

1 667

Anslags-
sparande

4 653

1998

Utfall

1999

Anslag

5 486

Utgifts-
prognos

10 139

2000

Förslag

7 337

2001

Beräknat

7 476

2002

Beräknat

7 626

Anslaget är uppdelat på två områden. Det ena
avser tillfälligt ekonomiskt bistånd och det är
efterfrågestyrt. Det omfattar bl.a kostnader för
hemresa för nödställd svensk medborgare, kost-
nader vid allvarliga sjukdoms- eller olycksfall och
för bistånd åt brottsoffer, nödvändiga kostnader
för kost och logi samt kostnader för tillfreds-
ställande rättsskydd åt frihetsberövade svenska
medborgare utomlands (advokatarvoden). An-
talet frihetsberövade svenska medborgare utom-
lands har ökat på grund av den internationellt
ökade brottsligheten. Efterskänkta skulder och
krav till kronofogdemyndigheterna (som tillfal-
ler dem i de fall återbetalningskraven inbetalas)
finansieras också inom ramen för tillfälligt eko-
nomiskt bistånd. I anslaget ingår sedan några år
tillbaka även avgifter för stämningsmannadelgiv-
ning. Fr. o m. 1 januari i år har ett belopp på 1
miljon kronor tillförts anslaget för täckande av
resekostnader och andra kostnader i samband
med återförande av internationellt bortförda
barn till hemviststaten. Från anslaget betalas ock-
så kostnader för expertgruppen för identifiering
av katastrofoffer utomlands. Det andra området
avser periodiskt understöd i ömmande fall till
svenska medborgare bosatta utomlands, huvud-
sakligen i Sydamerika.

27

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

Regeringens överväganden

Det periodiska understödet minskar för varje år
då antalet personer som kan få sådant blir färre.
Däremot kommer frihetsberövade på grund av
den stigande brottsligheten utomlands att med-
föra ökande kostnader för rättshjälp. Dessa ut-
betalningar sker i efterhand.

Anslagssparandet behöver utnyttjas mot bak-
grund av att verksamheten är helt efterfrågestyrd
och redovisningen av kostnader sker i efterhand;
i många fall med en kraftig eftersläpning under
flera budgetår. En reserv behövs för oförutsedda
utgifter t.ex. för åtgärder i ärenden beträffande
kidnappningar (som exempel ett aktuellt ärende i
Demokratiska Republiken Kongo), svenska
medborgares försvinnande utomlands (som ex-
empel ett aktuellt ärende i Guatemala) samt ut-
lägg för allt fler svenska pensionärer som bosät-
ter sig utomlands bl.a. i Thailand och saknar
medel för sjukvård etc.

I syfte att sprida information till utlandsrese-
närer kommer 50 000 kr att tas i anspråk för att
bl.a. arrangera seminarier för researrangörer.
Eventuellt kommer deltagande i ytterligare nå-
gon resemässa att ske under kommande år.

Fr.o.m budgetåret 2000 föreslås anslaget tillfö-
ras ett belopp på 1,8 miljoner kronor från ut-
giftsområde 4, anslaget F7 Diverse kostnader för
rättsväsendet för att täcka departementets kost-
nader för delgivning som har beslutats av dom-
stol, utlämning till Sverige, bevisupptagning ut-
omlands, överflyttning av barn m.m.

Tabell 3.9 Beräkning av anslaget för 2000

Tusentals kronor

Anslag 1999 5 486

Pris-och löneomräkning                                       51

Överföring uo 4                                             1 800

Förslag 2000 7 337

28

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

4 Internationella organisationer

4.1 Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar Sveriges obligato-
riska bidrag till vissa internationella organisatio-
ner, i första hand Förenta nationerna, Europarå-
det, Organisationen för säkerhet och samarbete i
Europa (OSSE), den gemensamma utrikes- och
säkerhetspolitiken inom EU (GUSP), Nordiska
ministerrådet och Organisationen för ekono-
miskt samarbete och utveckling (OECD) samt
fredsfrämjande verksamhet.

4.2 Utgiftsutvecklingen

Tabell 4.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999*

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

679

954

907

908

914

933

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i
samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Förändringar

Verksamhetsområdets budget minskades 1999
till följd av en förutsedd lägre uttaxering till FN:s
reguljära budget (särskilt avseende fredsbevaran-
de operationer). Den under 1998 inrättade veri-
fikationsmissionen i Kosovo, som under 1999
ersattes av en ny OSSE-mission kommer att in-
nebära att utdebiteringen till OSSE, där en sär-
skild bidragsskala för fredsfrämjande insatser in-
rättats under 1998, kan komma att fördubblas.

Prioriteringar

Fortsatt reformering och effektivisering av FN,
ökade ansträngningar för att utveckla den inter-
nationella förmågan till konfliktförebyggande
verksamhet och skapandet av en alleuropeisk sä-
kerhets- och samarbetsordning. Alla möjligheter
skall utnyttjas för att utveckla det nordiska sam-
arbetet till fullo och främja en positiv utveckling i
Östersjöregionen.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

4.3 Resultatinformation

Budgeten för 1998 har underskridits med drygt
200 miljoner kronor. Avvikelsen är störst be-
träffande det obligatoriska bidraget till FN:s
fredsbevarande operationer, därför att uttaxe-
ringarna har hållits nere.

Sverige har under året varit fortsatt aktiv i arbetet
inom de aktuella internationella organisationerna
och därvid verkat för att svenska prioriteringar
avspeglas i deras verksamhet. I en rad fredsfräm-
jande insatser med geografisk spridning har Sve-
rige deltagit med personal. Tyngdpunkten har
här inte minst legat på Västra Balkan. Vidare har
Sverige främjat ett bredare synsätt på den freds-
främjande verksamheten i olika relevanta forum.

29

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

Ytterligare resultatredovisning finns under re-
spektive anslag.

4.4    Anslag

Bl     Bidrag till vissa internationella

organisationer

ITabell 4.2 Anslagsutvecklingen                            |

Tusental kronor

268 862

Anslags-
sparande

1998

Utfall

1999

Anslag

491 608

Utgifts-
prognos

361 000

2000

Förslag

441 608

2001

Beräknat

450 352

2002

Beräknat

459 899

Från anslaget betalas obligatoriska avgifter som
Sverige är folkrättsligt bundet att betala för sitt
medlemskap i ett antal internationella organisa-
tioner. Anslaget omfattar främst bidragen till
Förenta nationerna, Europarådet, Organisatio-
nen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)
samt den gemensamma utrikes- och säkerhets-
politiken inom EU (GUSP). Kostnaden för Sve-
riges medlemskap styrs av organisationernas
budgetar. De obligatoriska bidragen uttaxeras
enligt en på förhand fastställd bidragsskala, som
varierar mellan organisationerna. Budgetramen
för de olika organisationerna blir därmed en av
de viktigaste utgiftsstyrande faktorerna. Efter-
som bidragen uttaxeras i annan valuta än svenska
kronor (främst US-dollar) påverkar även växel-
kursen utgiftsnivån. Denna påverkas också av
inflationen i organisationernas verksamhetslän-
der.

Skillnaden mellan tillgängliga medel och ut-
giftsprognosen för 1999 har sin förklaring i den
lägre uttaxering som förutses ske från FN:s sida
avseende framför allt budgeten för fredsbevaran-
de insatser.

Förenta nationerna

Från anslaget betalas obligatoriska kostnader för
Sveriges andel till FN:s reguljära budget och
FN:s fredsbevarande insatser. Vidare betalas Sve-
riges bidragsandel till den Haag-baserade organi-
sationen för förbud mot kemiska vapen

(Organisation for the Prohibition of Chemical
Weapons, OPCW), och till Förberedande
Kommissionen i Wien för upprättandet av den
internationella kontrollorganisationen under
fördraget om fullständigt förbud mot
kärnsprängningar (Comprehensive Nuclear
Test-Ban Treaty Organization, CTBTO), samt
andra konventionsorgan. Från anslaget betalas
också Sveriges bidragsandel för de pågående för-
handlingarna i Geneve om ett verifikationspro-
tokoll för konventionen om förbud mot biolo-
giska vapen. Vidare täcks obligatoriska kostnader
till följd av bl.a. uppföljnings- och gransknings-
konferenser för internationella konventioner.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Målen för Sveriges arbete i Förenta nationerna är
enligt regleringsbrevet att effektivisera FN och
dess kärnverksamheter, att trygga FN:s finanser
och dess verksamhet långsiktigt och att förbättra
betalningsdisciplinen samt verka för en ameri-
kansk skuldreglering.

Sverige har fortsatt arbetat för att stärka och
effektivisera FN och dess kärnverksamheter.
Detta har skett bl.a. genom att verka för en mer
effektiv och modern förvaltning av FN, inklude-
rande en övergång till mål- och resultatstyrning,
förbättrad betalningsdisciplin och mer rättvisa
bidragsskalor i syfte att trygga FN:s finanser och
dess verksamhet på lång sikt. Den reformprocess
som inleddes 1997 har visserligen resulterat i ett
antal reformåtgärder inom olika områden men
blockeras nu i stor utsträckning av politiska me-
ningsskiljaktigheter om vilka verksamhetsområ-
den som bör prioriteras. En fråga som i hög grad
bidragit till trögheten i den fortsatta reformpro-
cessen är USA:s skuld till FN. Ett amerikanskt
förslag finns nu om att skulden ska betalas men i
kombination med att USA unilateralt beslutar
sänka sina bidragsandelar till FN:s reguljära bud-
get. I den för FN:s fortsatta legitimitet angelägna
reformfrågan om säkerhetsrådets arbetsformer
och sammansättning har inga avgörande fram-
steg ännu tagits. Uttaxeringarna avseende den
fredsbevarande budgeten har under 1998 fortsatt
varit lägre än tidigare till följd av avvecklade mis-
sioner och få nya omfattande åtaganden.

30

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

Slutsatser

Eventuella framtida beslut om ändrade bidrags-
skalor kan komma att påverka storleken av det
svenska bidraget till FN:s reguljära budget. Som
alltid finns också ett stort mått av osäkerhet
kring vilka fredsbevarande insatser FN:s säker-
hetsråd kan komma att besluta om. En omfat-
tande insats i t.ex. Demokratiska Republiken
Kongo skulle i stor omfattning påverka uttaxe-
ringen till den fredsbevarande budgeten. Rege-
ringen bedömer att 120 miljoner kronor bör av-
sättas för bidrag till FN:s reguljära budget under
budgetåret 2000. Bidraget till kostnaderna för
FN:s fredsbevarande operationer beräknas uppgå
till 170 miljoner kronor.

Europarådet

Främjande av demokrati, respekt för mänskliga
rättigheter samt rättsstatens principer är Euro-
parådets huvuduppgift. Verksamheten sträcker
sig dock över ett vitt fält och omfattar även kul-
tur, sociala frågor etc. Europarådet arbetar
framförallt genom normbildning i form av kon-
ventioner och rekommendationer men har även
ett biståndsprogram inriktat på Ost- och Cent-
raleuropa.

Sveriges obligatoriska grundavgift samt med-
lemsbidrag för s.k. partsavtal utgör de huvudsak-
liga kostnaderna under anslaget.

Sveriges andel av den reguljära budgeten upp-
gick år 1999 till 2,18%. Europarådets reguljära
budget för år 2000 är inte fastställd. En mindre
ökning kan dock förväntas på grund av de nya
uppgifter som ålagts organisationen, såsom den
nya domstolen och funktionen som kommissarie
för de mänskliga rättigheterna. Därutöver kom-
mer en viss höjning av det totala svenska bidraget
att ske på grund av Sveriges anslutning till
partsavtalet för bekämpande av korruption

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I regleringsbrevet har som mål angivits att ge-
nom medlemskapet i Europarådet bidra till de-
mokratiseringsprocessen i de nya medlemslän-
derna, att verka för främjandet av skyddet för
barn och uppföljning av övriga beslut från Euro-

parådets toppmöte 1997 samt att verka för att
den nya domstolen blir ett slagkraftigt instru-
ment för att främja de mänskliga rättigheterna.

Övervakningen i Europarådet av medlemslän-
dernas åtaganden har varit av betydelse som ett
led i de nya medlemmarnas demokratiserings-
process. Från svensk sida fästes särskild vikt vid
barnfrågorna under Europarådets toppmöte och
som ett resultat av barnprogrammet inrättades
ett ”forum för barn” i slutet av år 1998. Den nya
domstolen inrättades i slutet av förra året och det
är ännu för tidigt att dra några slutsatser om re-
sultatet av denna reform.

Slutsatser

Europarådets arbete med dess tonvikt på demo-
krati och mänskliga rättigheter faller väl in under
prioriteringarna i den svenska utrikespolitiken.
De nya medlemmarnas anslutning till Europarå-
dets normsystem har varit ett viktigt bidrag för
att inlemma dessa länder i den europeiska värde-
gemenskapen. Regeringen beräknar preliminärt
bidraget till Europarådet till 36,5 miljoner kronor
för budgetåret 2000.

Organisationen för säkerhet och
samarbete i Europa (OSSE)

Från anslaget betalas obligatoriska kostnader för
Sveriges andel av OSSE:s integrerade budget,
gemensamt beslutade särskilda budgetar, OSSE:s
kommunikationssystem, OSSE:s skiljedomstol i
Geneve samt vissa andra av organisationen debi-
terade gemensamma kostnader. 1998 var det
första året som en särskild bidragsskala för större
missioner tillämpades, enligt beslut vid minis-
termötet i Köpenhamn 1997. Köpenhamnsbe-
slutet innebär att de belopp som tidigare samla-
des in som frivilliga bidrag nu till största delen
täcks av uttaxeringar enligt en fastställd skala.
Som större missioner räknas OSSE-missionerna i
Bosnien-Hercegovina och Kroatien samt den
under 1998 upprättade missionen i Kosovo. Sve-
riges andel av budgeten för de större missionerna
uppgår till 4,07%. Sveriges andel av den övriga
gemensamma budgeten uppgår till 3,55%. Totalt
uppgick den svenska bidragsdelen under 1998 till
ca 48 miljoner kronor.

Sveriges andel av den gemensamma budgeten
för 1999, exklusive Kosovo-missionen (KVM),

31

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

uppgår .till ca 35,3 miljoner kronor. Den svenska
delen av budgeten för KVM under ett år beräk-
nades initialt uppgå till ca 40 miljoner kronor.
Under 1999 har Sverige inbetalat ca 17,4 miljo-
ner kronor för KVM i enlighet med beslut om
utgiftsbemyndigande och i avvaktan på en fast-
ställd KVM-budget. Budgeten för en ny OSSE-
insats i Kosovo för andra halvåret 1999 är inte
fastställd, men kostnaderna uppskattas till 72,5
miljoner euro (ca 638 miljoner kronor). Den
svenska andelen därav kan beräknas till 26 miljo-
ner kronor. Av de 17,4 miljoner kronor som Sve-
rige inbetalat för KVM kan 7,8 miljoner kronor
beräknas komma att avräknas som överskott.
För svenskt vidkommande torde det obligatoris-
ka bidraget till den totala gemensamma budgeten
för 1999 komma att uppgå till 70 miljoner kro-
nor.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Sveriges mål för OSSE:s verksamhet enligt regle-
ringsbrevet är dess fortsatta utveckling som ett
regionalt säkerhetsorgan för kris- och konflikt-
hantering, en förbättrad tillämpning av de åta-
ganden som medlemsstaterna gjort och till fort-
satt utveckling av det normativa regelverket,
samt europeisk rustningskontroll. Sverige verkar
för en ytterligare utveckling av kapaciteten för
konfliktförebyggande och krishantering samt
främjande av respekten för demokrati, rättstatens
principer och de mänskliga rättigheterna genom
deltagande i fältmissioner och i valövervakning.

Sverige deltar aktivt i OSSE:s arbete. OSSE
spelar en allt viktigare roll i den framväxande nya
europeiska säkerhetsordningen. Under 1999 har
en stark betoning i OSSE:s arbete legat på fältre-
presentation på Balkan och framför allt i Kosovo.
I slutet av 1998 upprättades OSSE:s verifika-
tionsmission i Kosovo (KVM). Missionens per-
sonaltak uppgick till 2000 personer. Sverige ställ-
de totalt 74 personer till missionens förfogande.
På grund av den allt svårare säkerhetssituationen
under våren 1999 tvingades KVM evakuera i
mars 1999. En mindre kärngrupp fortsatte att
verka i Makedonien och Albanien. Dess uppgift
var att planera för OSSE:s fortsatta uppgifter i
Kosovo samt att stödja UNHCRis flykting-
mottagande. KVM avslutades den 9 juni och er-
sattes av en Transitional Task Force. Denna av-
slutades i sin tur den 1 juli 1999 då Ständiga

Rådet samtidigt upprättade den nya OSSE-
missionen i Kosovo. Denna mission kommer att
utgöra en integrerad del av FN:s civila mission i
Kosovo (UNMIK). Storleksordningen på den
nya OSSE-insatsen antas uppgå till minst 500
personer. Sverige bidrar med upp till 40 perso-
ner. OSSE svarar även fortsatt för civilpolismis-
sionen i östra Slavonien, Kroatien, en uppgift
som man övertog från FN i oktober 1998.

I november 1999 kommer OSSE att hålla ett
toppmöte i Istanbul med deltagande av OSSE-
ländernas stats- eller regeringschefer. Före mötet
i Istanbul kommer en översynskonferens att äga
rum under hösten. Huvudpunkten för toppmö-
tet beräknas bli antagandet av en säkerhetsstadga,
som bl.a. definierar OSSE:s roll inför 2000-talet.
Vidare är förväntningarna att toppmötet skall le-
da till en förstärkning av OSSE:s operativa för-
måga och därmed främst en förstärkning av dess
sekretariat i Wien. Detta är nödvändigt för att
organisationen skall kunna möta de nya utma-
ningar och därmed krav som man ställs inför.
Antagandet av ett moderniserat CFE-avtal och
ett reviderat Wiendokument är andra viktiga frå-
gor för toppmötet.

Slutsatser

Som framgår under resultatinformationen pågår
kontinuerligt arbete att uppfylla målen inom ra-
men för OSSE och med stöd av beslutade svens-
ka insatser. De svenska insatserna inriktas på att
uppnå de uppställda målen. Genom vårt arbete
inom OSSE har vi kunnat aktivt verka för att
stärka organisationens roll, dess instrument och
fältmissioner. Ett konkret exempel där Sverige
bidragit är framtagandet av en utbildningsstrate-
gi. Sverige ställer vidare under ett år externa revi-
sorer till OSSEis förfogande.

Det föreligger ännu osäkerhet angående OS-
SEis budget för år 2000 och därigenom även
storleken på det svenska bidraget. Det svenska
bidraget till OSSErs budget för Kosovo kan pre-
liminärt uppskattas till 49 miljoner kronor me-
dan bidraget till övriga delar av den gemensamma
budgeten preliminärt beräknas till 36 miljoner
kronor, dvs totalt 85 miljoner kronor för år 2000.

32

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

Den gemensamma utrikes- och
säkerhetspolitiken inom EU (GUSP)

Från anslaget betalas obligatoriska kostnader för
Sveriges deltagande i det mellanstatliga samar-
betet inom EU:s gemensamma utrikes- och sä-
kerhetspolitik (GUSP). Genomförandet sker
genom beslut om gemensamma åtgärder, gemen-
samma ståndpunkter och gemensamma strategi-
er. Särskilda sändebud kan också utses med
mandat att följa en viss fråga.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Målet för Sveriges deltagande i GUSP är att
möjliggöra ett aktivt engagemang inom GUSP-
samarbetet, att säkerställa finansieringen av för
Sverige prioriterade insatser, i de fall där enhälligt
beslut fattats av EU:s medlemsstater om natio-
nell finansiering av det gemensamma EU-
agerandet samt att därigenom bidra till ett snabbt
och effektivt beslutsfattande inom GUSP.

Sverige söker fortsatt bidra till ett snabbt och
effektivt GUSP. Finansieringen av för Sverige
prioriterade insatser bör därför säkerställas. An-
slaget väntas liksom hittills användas för att täcka
obligatoriska kostnader för insatser i de fall där
nationell finansiering av gemensamma insatser är
påkallad. Hittills har detta främst gällt uttaxe-
ringar avseende ECMM, dvs gemenskapens
övervakningsgrupp i det f.d. Jugoslavien. En
fortsatt viktig uppgift för denna grupp blir att
bevaka händelseutvecklingen i området kring
Kosovo.

Slutsatser

Det kommande året kan väntas präglas av till-
lämpningen av de nya instrumenten för GUSP.
En uttalad ambition finns hos medlemsstaterna
att öka EU:s handlingsförmåga och effektivitet,
inte minst vad gäller krishantering och konflikt-
förebyggande.

Enligt Amsterdamfördraget blir gemenskaps-
finansiering huvudregel för alla beslut i GUSP,
med undantag för dem inom försvarsdimensio-
nen. Rådet kan dock frångå huvudregeln genom
ett enhälligt beslut. I de fall gemenskapsfinansie-
ring inte tillämpas är huvudregeln nationell fi-
nansiering fördelad mellan medlemsstaterna en-

ligt en s.k. BNI-nyckel (dvs. i proportion till
respektive medlemslands bruttonationalin-
komst). Kostnader för krishanteringsinsatser
kommer enligt huvudregeln att uttaxeras med-
lemsstaterna.

En fortsatt beredskap för nationell finansie-
ring av insatser inom GUSP krävs. Nuvarande
anslagsnivå, 8,4 miljoner kronor, bör bibehållas.

Övriga internationella organisationer

Övriga internationella organisationer innefattar
de obligatoriska bidragen till Permanenta skilje-
domstolen i Haag, den s.k. Fact Finding Com-
mission under första tilläggsprotokollet till Ge-
néve-konventionerna, havsrättsdomstolen i
Hamburg, havsbottenmyndigheten i Kingston,
CCAMLR (Convention on the Conservation of
Antartic Marine Living Resources), sekretetari-
atet för Östersjöstaternas råd, deltagande i Was-
senaar-arrangemanget och andra internationella
exportkontrollarrangemang samt eventuella
kostnader för skattejustering av pensioner för
svensk personal som arbetat i de s.k. koordinera-
de organisationerna. Hit hör också Sveriges bi-
drag till Haagakademien för internationell rätt
och till Internationella institutet för humanitär
rätt i San Remo.

Arktiska rådet bildades år 1996 av de åtta ark-
tiska staterna Danmark, Finland, Island, Kanada,
Norge, Ryssland, Sverige och USA och utgör ett
mellanstatligt samarbete. Arktiska ursprungsbe-
folkningar ingår som permanenta representanter.
Rådet skapades som ett forum för att främja
samarbete och samordning särskilt vad gäller
hållbar utveckling och miljöskydd i norr och ut-
vecklades ur den s.k. Rovaniemi-processen.
Detta arbete förs nu vidare inom ramen för Ark-
tiska rådet.

Vid Arktiska rådets första ministermöte i
Iqaluit, den nya provinshuvudstaden i Nunavut,
Kanada, i september 1998, antogs en deklaration
med riktlinjer för det fortsatta arbetet, den s.k.
Iqaluit-deklarationen. Ordförandeskapet i Rådet
övergick samtidigt från Kanada till USA. Län-
derna har identifierat ett antal områden av ge-
mensamt intresse, såsom mänsklig hälsa, marina
levande resurser, hållbara livsmönster, kommu-
nikationer, landsbygdens infrastruktur och tu-
rism. En central fråga är finansieringen av akti-
viteter och projekt. Det saknas ett gemensamt
åtagande för finansiering av dessa aktiviteter lik-

33

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

som för ursprungsbefolkningarnas deltagande
och för de olika sekretariatsfunktionerna. Sverige
bör dock bidra på lämpligt sätt och under Övriga
internationella organisationer har avsatts del av
regeringens bidrag till Arktiska rådet. Medel för
Sveriges bidrag till finansiering av samarbetet in-
om Barentsrådet och Barents Regionråd har av-
satts under utgiftsområde 7 Bistånd.

Sverige kommer i egenskap av observatör i
Västeuropeiska unionen (VEU) att fr. o. m år
2000 erlägga en avgift för observatörsskapet

Preliminärt beräknas bidragen till 21,7 miljo-
ner kronor för budgetåret 2000.

På grund av risken att statens utgiftstak skulle
överskridas har anslaget Bl ålagts en besparing
på 50 miljoner kronor under 1999, d.vs. tillgäng-
liga medel är 441 608 000 kronor. Samma belopp
föreslås för år 2000.

B2

Nordiska ministerrådet

Tabell 4.3 Anslagsutveckling                              1

Tusental kronor

1998

Utfall

267 745

Anslags-
sparande

1999

Anslag

290 043

Utgifts-
prognos

268 805

2000

Förslag

291 717

2001

Beräknat

286 660

2002

Beräknat

292 737

Från anslaget betalas kostnader för Sveriges an-
del till Nordiska ministerrådets budget.

Faktorer som styr utgifterna under detta an-
slag är utvecklingen av organisationens budget,
Sveriges andel av budgeten samt valutaföränd-
ringar. Utgifterna betalas till större delen i dans-
ka kronor.

Som närmare redogjordes för i budgetpropo-
sitionen för år 1997 sker en justering av kostna-
derna för studentutbyte i de nordiska länderna
över Nordiska ministerrådets budget. Vanligtvis
erlägger Sverige därmed en lägre avgift.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I regleringsbrevet har som mål angivits att ut-
veckla det nordiska samarbetet som en del av
Sveriges Europapolitik och utnyttja de nordiska

samarbetsstrukturerna för avstämning och age-
rande i EU/EES-frågor, att verka för att nordiskt
samarbete med närområdet blir ett strategiskt
komplement till bilaterala insatser och annat re-
gionalt samarbete, att fullfölja reformeringen av
det nordiska samarbetet i syfte att koncentrera
det och utveckla den språkliga och kulturella
gemenskapen, att utöva Sveriges ordförandeskap
i det nordiska samarbetet år 1998 aktivt med am-
bitionen att göra samarbetets politiska och stra-
tegiska dimensioner tydliga samt att följa upp de
svenska initiativen om närmare nordisk samver-
kan för ökad sysselsättning liksom för omställ-
ning till ett ekologiskt hållbart Norden.

Arbetsåret 1998 präglades starkt av att Sverige
ansvarade för ordförandeskapet i Nordiska mi-
nisterrådet.

Sveriges ambition var att koncentrera ordför-
andeskapet på ett par viktiga profilfrågor, nämli-
gen samverkan för ökad sysselsättning och upp-
giften att göra Norden och dess närområden till
en ekologiskt hållbar region. Därtill kom frågor-
na om avveckling av gränshinder för boende, ar-
bete och företagande över gränserna i Norden.
Från svensk sida har initiativ tagits för att utreda
frågorna om en bättre exponering av det nordis-
ka samarbetet i huvudstäderna.

Sverige har fortsatt verkat för att utveckla det
nordiska samarbetet på de tre huvudområdena
inom - nordiskt samarbete, Norden-EU/EES
och Norden-närområdet.

EU/EES-frågorna är en stående punkt på dag-
ordningen vid nordiska ministerrådets möten.
Den nordiska samarbetsorganisationen utnyttjas
löpande för avstämning och agerande i euro-
pafrågor. De nordiska samarbetsministrarna har
årliga möten med de nordiska EU-
ambassadörerna. En utbytesordning har tagits i
bruk för att göra det möjligt för tjänstemän från
ministerrådet att en tid tjänstgöra på en nordisk
representation i Bryssel.

Samarbetet med närområdet har utökats och
en översyn görs av ministerrådets insatser på
längre sikt. Närområdesinsatserna utformas i di-
alog med berörda samarbetsorganisationer, bl.a.
genom möten med Baltiska ministerrådet.

Arbetet med att effektivisera den nordiska
samarbetsorganisationen har gått vidare. En om-
organisation har gjorts av Nordiska ministerrå-
dets sekretariat och anställningsvillkoren för per-
sonalen har moderniserats. Arbetet med att se
över styrningen och kontrollen av de nordiska
institutionerna har förts vidare.

34

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

Nordiska ministerrådet fastställde i november
1998 ministerrådets budget för år 1999. Budge-
ten uppgår till totalt 732 miljoner danska kronor.
Sveriges andel av Nordiska ministerrådets bud-
get för verksamhetsåret 1999 är 34,1 % enligt
den fördelningsnyckel som tillämpas.

Slutsatser

I det budgetförslag som ministerrådet utarbetat
för år 2000 uppgår budgeten till oförändrat 732
miljoner danska kronor. Sveriges andel av bud-
geten minskar till 33,7 %. Områden som priori-
teras är utbildning, forskning och iT-samarbete.
Medel har reserverats för en bättre exponering av
nordiskt samarbete i Stockholm. Den budget-
mässiga tyngdpunkten ligger fortsatt på kultur,
utbildning och forskning. Satsningarna på nä-
rområdet förblir oförändrade. Nordiska minis-
terrådets budget för 2000 kommer, efter be-
handling i Nordiska rådet, att fastställas i
november 1999. Då kommer också prisomräk-
ning att ske.

Anslaget har beräknats till 291,7 miljoner kro-
nor för budgetåret 2000.

Tabell 4.4 Beräkning av anslaget för 2000

Tusental kronor

Anslag 1999

290 043

Besparing

- 2 040

Pris - och löneomräkning

3 450

Valutakompensation

264

Förslag 2000

291 717

B3 Organisationen för ekonomiskt
samarbete och utveckling
(OECD)

Tabell 4.5 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

Anslags-
sparande

1998

Utfall

20 052

1999

Anslag

26 300

Utgifts-
prognos

22 000

2000

Förslag

26 856

2001

Beräknat

27 388

2002

Beräknat

27 968

OECD är ett samarbetsorgan för regeringarna i
världens ledande industriländer till stöd för deras
ekonomiska utveckling. OECD:s syfte är att bi-
dra till att utveckla världsekonomin och verka för
att den ekonomiska expansionen sker enligt sun-
da principer samt bidra till en ökning av världs-
handeln på multilateral icke-diskriminerande ba-
sis. OECD:s kompentens ligger i analyser och
policydialoger inom områdena ekonomi, eko-
nomisk politik och internationella handelspoli-
tik. OECD har under årens lopp successivt till-
förts nya uppgifter så att organisationen idag
täcker nästan alla samhällsområden däribland bi-
stånds-, jordbruks-, arbetsmarknads-, social-,
miljö-, utbildnings-, närings- och energipolitik.
Många frågor idag berör ett flertal politikområ-
den och alltfler projekt blir tvärsektoriella. Håll-
bar utveckling är ett exempel på en sådan hori-
sontell fråga. Bland andra högaktuella projekt
kan nämnas kampen mot mutor och korruption,
”corporate governance”, elektronisk handel och
regleringsformer.

Samtidigt som OECD:s budget har ökat som
en följd av utvidgningen av medlemskretsen har
det varit en medveten politik att söka nedbringa
den totala kostnaden för den ordinarie budgeten
med 10% över en treårsperiod. Arbetet med
budgetfrågorna har de senaste åren varit mycket
tidskrävande och nedskärningsprocessen har inte
löpt utan svårigheter. För 1999 har budgetför-
handlingar pågått sedan sommaren 1998 och be-
slut om budgeten togs först i april 1999. Nu
finns beslut att behålla organisationen på oför-
ändrad nivå, enighet om en ny bidragsskala och
en ny budgetprocedur.

Diskussioner pågår f.n. inom OECD om hur
pensionsskulden ska lösas. Sannolikt kommer
den svenska avgiften till OECD från år 2000 att
öka med ett belopp i storleksordningen 3-4 milj,
franska francs per år.

Utöver den egna budgeten administrerar
OECD bidragen till vissa närstående internatio-
nella organ och aktiviteter. I anslaget inkluderas
därför även Sveriges bidrag till bl.a. det interna-
tionella energiprogrammet (International Energy
Agency; IEA), Europeiska Transportminister-
konferensen (European Conference of Ministers
of Transport; ECMT), Centret för Utbild-
ningsforskning (Centre for Educational Resee-
arch and Innovation, CERI) samt olika special-
program.

35

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Målet är att genom medlemskapet i OECD ar-
beta för långsiktig ekonomisk tillväxt och finan-
siell stabilitet i medlemsländerna och för expan-
tion av världshandeln på multilateral och icke
diskriminerande basis.

Sverige ger arbetet inom OECD hög prioritet.
Svenska departement och myndigheter gör be-
dömningen att de får en god utdelning av
OECD-samarbetet då Sverige genom medlem-
skapet i OECD får tillgång till organisationens
analyser, deltar i diskussioner och därigenom får
del av andra medlemsländers erfarenheter samt
medverkar i formuleringen av gemensamma mål-
sättningar vilket främjar den långsiktiga tillväx-
ten och den finansiella stabiliteten i medlemslän-
derna. Medlemskapet i OECD och arbetet inom
organisationen är av direkt relevans för den
svenska ekonomiska politiken. Sekretariatets
analyser är av stort värde för regeringens övervä-
ganden på många olika områden. Sverige deltar
aktivt i alla OECD:s aktiviteter dels genom ett
stort antal tillresande experter, dels genom den
permanenta svenska delegationen. Regelbundna
samråd sker mellan samtliga departement och
myndigheter som berörs av OECD:s verksam-
het.

Slutsatser

OECD:s budget löper per kalenderår och fast-
ställs i december. Faktorer som styr utgifterna
under detta anslag är dels utvecklingen av organi-
sationens budget, dels valutakursförändringar.
Beloppet betalas i franska francs. Med ledning av
tillgängligt underlag har anslaget beräknats till

26,9 miljoner kronor för budgetåret 2000.

|Tabell 4.6 Beräkning av anslaget för 2000

Tusental kronor

Anslag 1999

26 300

Pris och löneomräkning

309

Valutakompensation

247

Förslag 2000

26 856

B4 Fredsfrämjande verksamhet

Tabell 4.7 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

74 823

Anslags-
sparande

124 043

1998

Utfall

1999

Anslag

146 333

Utgifts-
prognos

203 000

2000

Förslag

147 416

2001

Beräknat

149 815

2002

Beräknat

152 352

Anslaget B4 Fredsfrämjande verksamhet uppgick
1998 till 143 409 000 kr. Genom att regeringen i
regleringsbrevet för 1998 beslutade att Försvar-
smakten, utöver 49,5 miljoner kronor från ansla-
get B4, fick disponera också visst utrymme (37,3
miljoner kronor) av den ingående reservationen
på äldreanslaget B9 för delfinansiering av redan
pågående insatser, kunde ett relativt omfattande
belopp inom B4 reserveras för eventuellt
nya/utökade missioner. I regeringsbeslut våren

1998 om svensk minröjningsinsats i Västsahara
har äldreanslaget B9 härutöver belastats av För-
svarsmakten med 15 miljoner kronor. Under

1999 har vidare beslutats att anslaget får belastas
av Försvarsmakten med sammanlagt 67 miljoner
kronor för eventuell svensk militär medverkan i
en internationell insats i Kosovo under 1999.

Under 1999 kommer anslaget B4 sannolikt att
utnyttjas helt. Därutöver kommer anslagsspa-
randet att behöva tas i anspråk, bl.a. för att möj-
liggöra svensk medverkan i FN:s polisinsats samt
OSSE:s mission i Kosovo.

Det ligger i sakens natur att efterfrågan på
svensk medverkan i internationella fredsfräm-
jande insatser styrs till tid och omfång av fakto-
rer till största delen utanför vår egen kontroll.
Anslagsförbrukningen är visserligen någorlunda
förutsägbar vad gäller pågående missioner där
Sverige redan medverkar. Däremot kan den
fluktuera kraftigt och är mycket svårförutsägbar
när det gäller nya insatser. Ett exempel på detta
är det svenska deltagandet i den under 1998 upp-
rättade verifikationsmissionen i Kosovo (KVM)
som sommaren 1999 avslutades och ersattes av
en ny mission. Från anslaget avsattes hösten

1998 20 miljoner kronor för KVM och i juni

1999 35 miljoner kronor för det svenska delta-
gandet i den nya missionen. Det sistnämnda be-
loppet avser en period av ett år. Den omfattande
polisinsatsen i Kosovo är ett annat exempel på en
tillkommande mission under år 1999 vilken in-
nebär en stor belastning på anslaget (ca 45 miljo-

36

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

ner kronor på årsbasis). I sammanhanget bör
framhållas att efterfrågan på svensk såväl militär,
polisiär som annan civil personal ökat från FN:s,
OSSE:s, EU:s (ECMM) och andra organisatio-
ners sida. Finansiering av svensk medverkan i
internationella fredsfrämjande insatser sker även
genom utnyttjande av anslag inom utgiftsområde
6, Totalförsvar samt utgiftsområde 7, Internatio-
nellt bistånd.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Målet för den fredsfrämjande verksamheten är
att möjliggöra för Sverige att genom deltagande i
fredsfrämjande insatser, i första hand inom ra-
men för FN och Organisationen för säkerhet
och samarbete i Europa, medverka till att stärka
möjligheterna att bidra till konfliktlösning, samt
till insatser till skydd av mänskliga rättigheter
och humanitär verksamhet. Vidare att med bred

geografisk spridning stödja konkreta fredsfräm-
jande insatser genom att på begäran av FN, enligt
beslut av OSSE, EU eller annat bilateralt eller
mellanstatligt organ, ställa observatörer, civilpoli-
ser m.fl. till förfogande för konfliktförebyggan-
de, fredsbevarande och annan fredsfrämjande
verksamhet inklusive skydd av mänskliga rättig-
heter, sanktionsövervakning, planerings- och
förhandlingsarbete eller övervakningsverksamhet
(insatser med väpnad trupp finansieras över ut-
giftsområde 6).

Sverige har under 1998 och första hälften av
1999 haft ett bibehållet starkt engagemang i po-
licyfrågor avseende fredsfrämjande verksamhet.
Även genom konkret deltagande i fredsfrämjan-
de insatser har vi sökt verka för internationell

fred och säkerhet och för att stärka säkerhetsrå-

det och FN i övrigt liksom dess förmåga inom
området. Insatserna inom OSSErs ram har på
motsvarande sätt stärkt den regionala säkerheten
i Europa. Sverige har deltagit med observatörer,
poliser och experter i ett stort antal missioner
med bred geografisk spridning. Sådan personal
har deltagit i missioner i bl.a. Guatemala, Ango-
la, Bosnien, Kroatien, Albanien, Kashmir, Irak,
Kosovo, Korea, Georgien, Västsahara, Libanon
och Osttimor. Sverige har varit pådrivande i det
fortsatta arbetet med att etablera en multinatio-
nell snabbinsatsstyrka (SHIRBRIG) till FN:s
förfogande. Sverige övertog ordförandeskapet
den 1 juni 1999. Initiativet i säkerhetsrådet 1997

om polisers roll i fredsfrämjande insatser följdes
upp av ett civilpolisseminarium i FN:s regi i New
York våren 1998. Engagemanget i att bygga upp
en afrikansk kapacitet för fredsfrämjande har
fortsatt genom exempelvis bidrag såväl finansiellt
som personellt till övningar i området och i form
av stöd till relaterade projekt i södra Afrika. Det
bör vidare framhållas att en svensk handlingsplan
för att stärka internationell konfliktförebyggan-
de verksamhet presenterats under våren 1999.

Under 1998, Sveriges andra år som medlem i
FN:s säkerhetsråd, verkade vi för att rådet skulle
agera på ett resultatorienterat sätt som stärker
dess relevans och medlemsstaternas förtroende
och stöd för dess beslut. Vidare har Sverige sökt
stärka den internationella förmågan att förebyg-
ga konflikter och tidigt ingripa när väpnad kon-
flikt brutit ut samt att stärka FN:s fredsfrämjan-
de insatser och åstadkomma en effektivare
samordning av FN:s politiska, militära, polisiära,
civila och humanitära resurser vid sådana insat-
ser.

Sverige har under 1998 och under första hälf-
ten av 1999 fortsatt deltagit aktivt i OSSE:s ar-
bete. En viktig insats därvidlag har varit de
svenskar som Sverige ställt till OSSE:s förfogan-
de för deltagande i flera missioner. I den under
våren upprättade verifikationsmissionen i Ko-
sovo deltog totalt 74 personer. Sverige har också
deltagit i OSSE-missioner i Albanien, Bosnien,
Estland, Georgien, Kroatien och Makedonien.
Dessutom ställde Sverige i juni 1999 externa re-
visorer till OSSE:s förfogande under ett år.

Vidare har Sverige ställt personal till förfogan-
de för VEU:s rådgivande polisinsats i Albanien,
MAPE. Sverige har ledningsansvaret för
EU/VEU:s insats på minröjningsområdet i Kro-
atien, WEUDAM.

Slutsatser

De mål som hänvisats till ovan kommer att vara
vägledande för användandet av anslaget också
under år 2000. I Kosovo kan det nu beslutade
deltagandet med poliser, observatörer och vissa
civila experter förväntas ligga kvar på samma nivå
som innevarande år. Beroende på utvecklingen i
vissa afrikanska konfliktområden kan det bli ak-
tuellt med förfrågningar om svensk medverkan i
och stöd för insatser i t.ex. Demokratiska Re-
publiken Kongo, Etiopien/Eritrea, Angola samt
Sierra Leone. Dessutom kommer Sverige att in-
tensifiera arbetet med att i högre grad inrikta den

37

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

fredsfrämjande verksamheten på konfliktföre-
byggande åtgärder, bl.a. inom ramen för det
handlingsprogram för konfliktförebyggande
verksamhet, som tagits fram inom Utrikesde-
partementet.

Ordförandeskapet i det multinationella sam-
arbetet med att skapa en multinationell snabbin-
satsstyrka till FN:s förfogande (SHIRBRIG) blir
en viktig uppgift under perioden juni 1999 t.o.m.
maj 2000. Sverige kommer under år 2000 att
fortsatt verka för en utvecklad roll för poliser i
fredsfrämjande insatser. I sammanhanget kan
noteras att huvudmannaskapet för svenska poli-
ser i internationella insatser enligt årets budget-
proposition överförts från Försvarsmakten till
Rikspolisstyrelsen.

Anslaget kommer vidare att utnyttjas för stöd
till andra former av insatser inom området
fredsfrämjande och mänskliga rättigheter dels i
form av finansiering av utländska elevers delta-
gande i förberedande kurser för FN-tjänstgöring
arrangerade av Sverige men också genom direkt
stöd till internationella seminarier, konferenser
och forskningsprojekt. Finansiellt stöd kan vida-

re lämnas till enskilda organisationer som bedri-
ver verksamhet inom området. Särskilda medel
kommer att avsättas för att följa upp handlings-
programmet för konfliktförebyggande verksam-
het.

Sverige kan också i ökad utsträckning ombes
ge finansiellt stöd till insatser som genomförs in-
om ramen för regional och subregional krishan-
tering, inte minst i Afrika. Detta kan komma att
ske t.ex. genom bidrag till särskilt upprättade
fonder inom FN-systemet.

Med det utnyttjande av anslagssparandet som
förutsätts nödvändigt för gjorda och kommande
åtaganden (Kosovo, Afrika m.fl.) föreslås ansla-
get för år 2000 uppgå till 147 416 000 kr.

Tabell 4.8 Beräkning av anslaget för 2000

Tusental kronor

Anslag 1999

146 333

Pris- och löneomräkning

1083

Förslag 2000

147 416

38

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

5 Information om Sverige i utlandet

5.1 Omfattning

Verksamhetsområdet Information om Sverige i
utlandet omfattar anslaget till Svenska institutet
för att sprida kunskap om Sverige i utlandet och
svara för utbyte med andra länder inom kultur,
utbildning, forskning och samhällsliv i övrigt
samt anslaget till de svenska utlandsmyndighe-
terna för informations- och kulturutbytesverk-
samhet, pressverksamhet och integrerade främ-
jandeinsatser inklusive medel till Nämnden för
Sverigefrämjande i utlandet (NSU) för strate-
giskt sverigefrämjande insatser.

Ändamålet med verksamheten är att skapa
goodwill och förtroende för Sverige som samar-
betspartner och därmed främja svenska intressen
och bidra till tillväxt och sysselsättning. De
svenska utlandsmyndigheterna utgör regeringens
främsta instrument för att genomföra detta mål i
enskilda länder.

5.2 Utgiftsutvecklingen

ITabell 5.1 Utgiftsutvecklingen                               1

Miljoner kronor (löpande priser)

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

Utfall

1998

Anslag

1999 1

Utgifts-
prognos
1999

61

67

68

71

69

68

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i
samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Dialog, rapportering och utvärdering ger stöd för
uppfattningen att målsättningarna för verksam-
heten har uppfyllts väl. Verksamhetens övergri-
pande mål och inriktning har legat fast och verk-
samheten har utförts inom angivna ramar.
Kraven och förväntningarna har dock fortsatt att
öka. Genomförandet av informations- och kul-
turinsatser i utlandet är starkt beroende av natio-
nella och lokala samarbetspartners.

Förändringar

Svenska institutets uppdrag och instruktion fick
en ny dimension i samband med att institutet
den 1 januari 1998 omvandlades från stiftelse till
myndighet: att främja svenska intressen och bi-
dra till tillväxt, sysselsättning och kulturell ut-
veckling i Sverige.

Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet fick
budgetåret 1999 sin första egna budget för en
treårsperiod 1999-2001 inom ramen för rege-
ringens satsning på Europafrågor i vårproposi-
tionen 1998 (prop. 1997/98:150).

Prioriteringar

Inom anslaget Cl Svenska institutet skall insat-
ser i Västeuropa prioriteras, då behovet av sådana
insatser accentuerats genom medlemskapet i EU.

Under anslaget C2 Övrig information om
Sverige i utlandet skall insatser i Västeuropa,
Nordamerika och vissa länder i Asien prioriteras.

39

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

Särskild tonvikt skall läggas på information om
Sverige som ledande industri-, IT-, kultur-, mu-
sik- och miljötekniknation. Medlen till Nämn-
den för Sverigefrämjande i utlandet (NSU) skall
prioritera insatser och projekt till stöd för en re-
sultatinriktad, integrerad främjandeutveckling i
Europa.

Sveriges första ordförandeskap i EU 2001 är
ett informationstillfälle att planera för och upp-
märksamma redan år 2000. Evenemang som för-
anleder särskilda insatser är världsutställningen i
Hannover, där Svenska institutet samordnar Sve-
rigeinformationen, och det nordiska vikingaju-
bileet i USA - som är en del av det officiella ame-
rikanska millenniefirandet. Arkitekturåret 2001
kommer att förberedas och behovet av insatser,
också på formgivnings- och designområdet, bör
uppmärksammas. Kulturens centrala roll i pre-
sentationen av Sverige i utlandet bör framhävas.

5.3 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket (RRV) har i sin revisionsbe-
rättelse för Svenska institutet redovisat en in-
vändning, nämligen att sociala avgifter och skatt
inte betalats på två avgångsvederlag.

5.4    Anslag

Cl     Svenska institutet

Tabell 5.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

49 445

Anslags-
sparande

1 427

1998

Utfall

1999

Anslag

51826

Utgifts-
prognos

53 253

2000

Förslag

55 644

2001

Beräknat

55 933 11

2002

Beräknat

56 927 21

1 Motsvarar 55 000 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 55 000 tkr i 2000 års prisnivå.

Anslaget, som är Svenska institutets huvudan-
slag, finansierar Sverigeinformation, kulturutby-
te, utbildnings- och forskningsutbyte (stipendi-
er, stöd till svenskundervisning i utlandet) samt
Svenska kulturhuset i Paris. Verksamheten ge-
nomförs i samverkan med bl.a. den svenska utri-

kesförvaltningen samt nationella och utländska
samarbetspartner.

Svenska institutet har därutöver anslag för bi-
ståndsrelaterade insatser i Central- och Östeuro-
pa (utgiftsområde 7), för uppdrag på utbild-
nings- och forskningsområdet (utgiftsområde 16
resp, utgiftsområde 14) och för insatser som rör
internationellt kulturutbyte (utgiftsområde 17).
Till detta kommer ett antal särskilda uppdrag.

Den totala budgeten uppgick 1998 till ca 192,8
miljoner kronor, varav anslaget C 1 utgjorde ca

50,7 miljoner. Anslagsbehållningen vid bokslutet
avsåg medel som beslutats för insatser under

1998, men där en viss del av betalningarna sker

1999.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Målen för Svenska institutet är enligt reglerings-
brevet att producera material och tjänster för en
grundläggande informations- och kulturutbytes-
verksamhet i förhållande till andra länder, att
stärka det svenska samhällets internationella
kompetens beträffande Sverigeinformation och
kunskapsutbyte, att i samarbete med olika aktö-
rer genomföra ett aktivt informations-, kultur-
och erfarenhetsutbyte, framför allt med Västeu-
ropa, till stöd för Sveriges utbyte med länderna i
denna region samt för det allmänna Sverige-
främjandet, att tillhandahålla information om
Sverige av god kvalitet som tillgodoser kravet på
en saklig, snabb och aktuell information om
svenskt samhälls- och kulturliv till utländska
målgrupper, att upprätthålla en informations-,
service- och samordningsroll gentemot de svens-
ka utlandsmyndigheterna som tillgodoser dessas
behov av att kunna förmedla såväl efterfrågestyrd
som aktiv information om Sverige samt genom-
föra riktade projekt till olika målgrupper, att
spela en aktiv roll inom Sverigefrämjandet till
stöd för ökad tillväxt och sysselsättning samt att
främja kunskapsöverföring till Central- och Öst-
europa och tredje världen.

Årsredovisningen för 1998 i kombination med
en löpande dialog med Svenska institutet och
utlandsmyndigheterna ger regeringen stöd för
bedömningen att SI väl uppfyllt sina mål. Insti-
tutet har tillhandahållit en bred och saklig infor-
mation om Sverige som svarat mot utländska
målgruppers efterfrågan, förstärkt sin serviceroll
gentemot de svenska utlandsmyndigheterna

40

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

samt initierat och medverkat till utbyten inom
kultur och samhällsliv samt utbildning och
forskning. SI:s stöd till den akademiska svensk-
undervisningen i utlandet har gjort det möjligt
för ett stort antal utländska studenter att lära sig
svenska. De medel som SI fördelat till kulturellt
utbyte och projektförberedelser har i många fall
resulterat i konkret samarbete mellan svenska
och utländska parter. Bedömningen är att SI:s
insatser bidragit till att skapa förtroende och
goodwill för Sverige som internationell samar-
betspartner samt bidragit till ökat internationellt
utbyte på väsentliga områden och ökade mel-
lanfolkliga kontakter.

Antalet utbytesprojekt och produktioner fi-
nansierade via SI:s huvudanslag, inom vilket
Västeuropa skall prioriteras, har dock minskat.
Svenska institutet har påtalat klyftan mellan in-
stitutets vidgade uppdrag och den faktiska re-
surssituationen för insatser i Västeuropa och
västvärlden i övrigt.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

ITabell 5.3 Uppdragsverksamhet                         BH

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet

Intäkter        Kostnader

Resultat
Intäkt - kostnad

Utfall 1998

6 869

Prognos 1999

7 000

Budget 2000

7 000

Försäljningen av böcker och informationsmate-
rial via Sverigebokhandeln och postorder ut-
vecklas enligt prognos. Underlag för kostnader
saknas.

Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser

Regeringen konstaterar att de åtgärder som revi-
sorernas invändning föranleder har vidtagits.

Slutsatser

Regeringen finner de synpunkter på sin resurs-
situation, som SI redovisat, beaktansvärda, men
har inte funnit utrymme för någon ytterligare
ökning av anslaget.

För budgetåret 2000 har anslaget tillförts pris-
och löneomräkning och justerats för merkostna-
der för personalen vid Svenska kulturhuset i Pa-
ris i samband med att Svenska institutet fr.o.m.
den 1 januari 1998 blev myndighet och fick öka-
de skattekostnader. Vid anslagsberäkningen har
ytterligare en teknisk justering gjorts av anslaget.
Justeringen har genomförts för att korrigera tidi-
gare i anslaget inlagd kompensation för premier-
na för avtalsförsäkringarna. Anslaget har tillförts
2 030 000 kr. Under utgiftsområde 24 har i den
ekonomiska vårpropositionen 1998 (prop.
1997/98:150) för budgetåren 1999-2001 också
avsatts medel för östersjöregionen, som kan an-
vändas för vissa främjande- och informationsin-
satser, inklusive specifika personalförstärkningar,
och som efter förslag från Utrikesdepartementet
skulle kunna användas för SI:s verksamhet.

ITabell 5.4 Beräkning av anslaget för 2000                 1

Tusental kronor

Anslag 1999

51 826

Pris- och löneomräkning

501

Teknisk justering

1 287

Justering av premier

2 030

Förslag 2000

55 644

C2 Övrig information om Sverige i
utlandet

ITabell 5.5 Anslagsutveckling                              1

Tusental kronor

9 769

Anslags-
sparande

284

1998

Utfall

1999

Anslag

14 835

Utgifts-
prognos

15 119

2000

Förslag

15 172

2001

Beräknat

13 172

2002

Beräknat

11 172

Anslaget används till att finansiera särskilda, av
regeringen prioriterade, informations- och
främjandeinsatser genom de svenska utlands-
myndigheterna. Det har även använts till journa-
listinbjudningar samt seminarier och visst perso-
nutbyte. Insatser i Västeuropa, Nordamerika och
vissa länder i Asien har prioriterats.

Anslagsbehållningen vid bokslutet avsåg me-
del som beslutats för informationssatsningar un-

41

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

der 1998, men där en viss del av betalningarna
sker 1999.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Målet för anslaget är att med hjälp av informa-
tions- och främjandeinsatser genom de svenska
utlandsmyndigheterna skapa goodwill och för-
troende för Sverige som internationell sam-
arbetspartner och därmed främja svenska intres-
sen samt att genom de svenska utlandsmyndig-
heterna och Nämnden för Sverigefrämjande i
utlandet spela en aktiv roll inom Sverigefrämjan-
det till stöd för ökad tillväxt och sysselsättning.

Kraven och förväntningarna på de svenska ut-
landsmyndigheterna att skapa goodwill och för-
troende för Sverige har ökat markant under de
senaste tre åren. Informations- och kulturutby-
tesverksamhet, pressaktiviteter och integrerade
sverigefrämjande aktiviteter har blivit allt viktiga-
re för att presentera Sverige och skapa uppmärk-
samhet för vårt land i andra länder. I ett interna-
tionellt perspektiv kan konstateras att
främjandefrågorna i bred bemärkelse har fått en
väsentligt ökad roll inom många utrikesförvalt-
ningar. Allt fler länder, inte minst de övriga EU-
ländernas, inser också den betydelse som infor-
mations- och kultursatsningar samt pressverk-
samhet har för att presentera landet liksom för
att nå mer definierade mål. Sådana aktiviteter kan
- utöver sina andra syften - fungera både som
näringslivs- och kulturfrämjare, ha en funktion
som mötesplats för att skapa nätverk, bidra till
opinionsbildning osv.

Utifrån utlandsmyndigheternas rapportering
av genomförda evenemang och aktiviteter är be-
dömningen att anslaget under 1998 och första
halvåret 1999 fyllt sin del av målet för utgiftsom-
rådet på ett utmärkt sätt. En aktiv kontaktska-
pande verksamhet och riktade aktiviteter har bi-
dragit till att förmedla en bild av det samtida
Sverige samt bidragit till samarbeten inom olika
områden. Den finansiering som anslagits har i
många projekt runt om i världen utgjort en
plattform för samarbete med nationella och lo-
kala samarbetspartners. På så sätt har de statliga
medlen ofta genererat större insatser och kunnat

resultera i viktiga Sverigepresentationer i bl.a.
Frankrike, Tyskland, Polen, Japan, USA och
Sydafrika.

Slutsatser

Med anledning av regeringens satsning på Euro-
pafrågor i den ekonomiska vårpropositionen
1998 (prop. 1997/98:150) för budgetåren 1999-
2001 föreslås anslaget tillföras 2 miljoner kronor
budgetåret 2000 för Nämnden för Sverigefräm-
jande i utlandet, dvs. 1 miljon kronor mindre
jämfört med budgetåret 1999. Medlen skall an-
vändas för att initiera eller medverka i särskilda
samarbetsprojekt med inriktning på Europa
mellan Sverigefrämjandets huvudaktörer, dvs
UD och utlandsmyndigheterna, Exportrådet,
Invest in Sweden Agency, Svenska institutet,
Sveriges rese- och turistråd och Sveriges tekniska
attachéer. För budgetåret 2001 tillförs anslaget 2
miljoner för samma ändamål. För budgetåret
2000 tillförs anslaget även 2 miljoner kronor för
Sveriges bidrag till ett gemensamt nordiskt cent-
rum, Scandinavia House i New York. År 1999
tillfördes anslaget 2 miljoner kronor för samma
ändamål.

Under utgiftsområde 24 har i vårpropositio-
nen 1998 för budgetåren 1999-2001 också avsatts
medel för Östersjöregionen, som kan användas
för vissa främjande- och informationsinsatser,
inklusive specifika personalförstärkningar, enligt
förslag från Utrikesdepartementet.

Budgetåret 2001 upphör den tillfälliga höj-
ningen för budgetåren 1999 och 2000 avseende
Sveriges bidrag till Scandinavia House i New
York. År 2002 upphör den tillfälliga höjningen
för budgetåren 1999-2001 till Nämnden för Sve-
rigefrämjande i utlandet.

Tabell 5.6 Beräkning av anslaget för 2000

Tusental kronor

Anslag 1999

14 835

Minskning av engångsanvisning NSU

-1 000

Valutakompensation

1 337

Förslag 2000

15 172

42

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

6 Nedrustnings- och säkerhetspolitiska
frågor

6.1 Omfattning

Målsättningarna för verksamhetsområdet är att
främja information och forskning om nedrust-
nings- och säkerhetspolitiska frågor samt att
tillförsäkra Utrikesdepartementet teknisk och
vetenskaplig sakkunskap vid förhandlingar om
nedrustning och rustningskontroll samt vid in-
ternationellt samarbete för att motverka sprid-
ning av massförstörelsevapen. Inom ramen här-
för lämnas stöd till:

- utredningar, seminarier, utgivande av publika-
tioner m.m.

- organisationer och stiftelser för information
och studier om global och europeisk säkerhets-
politik och fredsfrämjande utveckling

- Stockholms internationella fredsforskningsin-
stitut (SIPRI)

- Försvarets forskningsanstalt (FOA)

- Utrikespolitiska Institutet (UI)

- forskningsverksamhet av särskild utrikes- och
säkerhetspolitisk betydelse

6.2 Utgiftsutvecklingen

Tabell 6.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor

Utfall

1998

Anslag

1999

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

57

58

61

59

60

61

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Förhandlingarna i Geneve om ett kontrollsystem
för 1972 års konvention om förbud mot bakteri-
ologiska (biologiska) vapen och toxinvapen har
intensifierats under 1998 och första halvåret
1999. Målsättningen är att arbetet skall slutföras
år 2000. Sverige agerar pådrivande i förhandling-
arna för att få till stånd ett effektivt kontrollsys-
tem, bl.a. med tekniskt stöd från FOA. I Wien
fortsätter arbetet för att förbereda ikraftträdan-
det för Förenta nationernas fördrag om fullstän-
digt förbud mot kärnsprängningar (provstopps-
avtalet). Sverige leder genom företrädare för
FOA arbetet för upprättandet av fördragets
kontrollsystem. Under 1998 har Sverige i om-
fattande utsträckning bidragit med FOA-
expertis till FN:s säkerhetsråds särskilda kom-
mission för eliminering av Iraks massförstörelse-
vapen (UNSCOM). Nedrustningskonferensen
(CD) i Geneve beslöt i slutet av 1998 års session
att inleda förhandlingar om ett avtal om förbud
mot produktion av klyvbart material för vapen-
ändamål. I avvaktan på beslut om CD:s arbets-
program för 1999 har dessa förhandlingar dock
ännu inte kommit igång.

Förändringar

Verksamhetens övergripande målsättningar och
inriktning ligger fast. Några större förändringar

43

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

har därför inte skett i verksamheten jämfört med
närmast föregående budgetår.

budgetåret 1998 inte framkommit några an-
märkningar som föranlett ytterligare åtgärder.

Prioriteringar

Följande frågor avses särskilt prioriteras under
budgetåret 2000:

Förhandlingarna i Geneve om ett kontrollsystem
för konventionen om förbud mot biologiska va-
pen, vilka avses slutföras under året. Arbete i CD
rörande ett avtal om förbud mot produktion av
klyvbart material för vapenändamål så snart detta
kan inledas. Sveriges deltagande, på de nordiska
ländernas vägnar, i C-vapenkonventionens verk-
ställande råd fr.o.m. maj 2000. Uppbyggnaden av
ett svenskt nationellt datacenter för prov-
stoppsavtalet. Upprätthållande av FOA:s teknis-
ka och vetenskapliga kompetens för området
nedrustning och icke-spridning av kärnvapen.
Tillhandahållande av svensk expertis till FN:s ar-
bete för eliminering av Iraks massförstörelseva-
pen i den utsträckning sådant arbete aktualiseras
under budgetåret. Möjligheterna för SIPRI och
UI att utöka externfinansieringen av sin verk-
samhet.

6.3    Resultatbedömning

Sammantaget bedöms målsättningarna för verk-
samhetsområdet ha uppfyllts väl under budget-
året 1998 och första halvåret 1999. Det interna-
tionella nedrustningsarbetet har fortskridit under
perioden. De ovan beskrivna förhandlingarna har
bedrivits i skiftande takt och Sverige har haft god
möjlighet att aktivt agera i dessa, bl.a. tack vare
tekniskt underlag och expertdeltagande av FOA.
Forsknings- och informationsverksamhet om
nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor har
bidragit till att upprätthålla den kunskapsnivå
hos såväl de svenska förhandlarna som hos en
bredare allmänhet som är nödvändig för ett ef-
fektivt deltagande i processen.

6.4    Revisionens iakttagelser

Regeringen konstaterar att det vid granskning av
SIPRLs och UI:s bokslut och redovisning för

6.5    Anslag

Dl     Utredningar och andra insatser

på det utrikespolitiska området

Tabell 6.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

1752

Anslags-
sparande

2 187

1998

Utfall

1999

Anslag

1 409

Utgifts-
prognos

2 197

2000

Förslag

1 659

2001

Beräknat

2 259

2002

Beräknat

2 259

Ändamålet med anslaget är att ge stöd till verk-
samhet som främjar svensk utrikespolitik, fram-
för allt vad gäller nedrustnings- och säkerhetspo-
litik. 1998 års anslag har i allt väsentligt tagits i
anspråk. Anslagssparandet för detta budgetår
härrör närmast ifrån det anslagssparande som
skedde 1997. Dessa medel avses utnyttjas under
budgetåren 1999, 2000 och 2001. Beredskap
måste hållas för att omfördela medel till anslaget
D4 Forskning till stöd för nedrustning och in-
ternationell säkerhet i fall att förhandlingar in-
leds i nedrustningskonferensen (CD) i Geneve
om ett avtal om förbud mot produktion av klyv-
bart material för vapenändamål. Anslaget för
1999 har till stor del redan tagits i anspråk.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Projekt m.m. som finansierats inom anslaget har
legat inom prioriterade områden för svensk utri-
kespolitik. Som exempel på bidrag som beslutats
under 1998 och första halvåret 1999 kan nämnas
stöd till internationella seminarier syftande till
att främja universell anslutning till Ottawakon-
ventionen om totalförbud mot antipersonella
minor och till kemvapenkonventionen, stöd till
svenska och internationella projekt rörande pro-
blematiken med lätta vapen samt bidrag till FN-
fonder för nedrustningsfrågor. Stöd har också
utgått till seminarier om kärnvapennedrust-
ningsfrågor.

44

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

Slutsatser

Stöd åt utredningar, seminarier, utgivande av
publikationer m.m. ger en flexibel möjlighet att
genom anlitande av insatser utanför Utrikesde-
partementet främja och informera om den
svenska utrikespolitiken. Ändamålet med ansla-
get bedöms ha uppfyllts väl.

ITabell 6.3 Beräkning av anslaget för 2000                 1

Tusental kronor

Anslag 1999

1 409

Återföring från anslaget D6

250

Förslag 2000

1 659

D2 Information och studier om
säkerhetspolitik och
fredsfrämjande utveckling

ITabell 6.4 Anslagsutveckling                              |

Tusental kronor

8 686

Anslags-
sparande

704

1998

Utfall

1999

Anslag

9 000

Utgifts-
prognos

9 704

2000

Förslag

9 000

2001

Beräknat

9 000

2002

Beräknat

9 000

Ändamålet med anslaget är att genom stöd till
organisationer och stiftelser främja studier och
information om nedrustnings- och säkerhetspo-
litiska frågor. Regeringen beslutar, efter yttrande
av en beredningsgrupp, om fördelning av medel
från anslaget i enlighet med förordningen
(1993:983) om statligt stöd för information och
studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande
utveckling, samt de ändringar som införts i den-
na genom förordning (1996:824). Bidrag lämnas
till organisationer och stiftelser som organisa-
tionsstöd eller projektbidrag. Stödet omfattar
ämnesområdena nedrustning och rustningskon-
troll, konflikthantering samt andra säkerhetspo-
litiska ämnen inom ramen för ett vidgat säker-
hetspolitiskt synsätt. 1998 års anslagssparande
beror dels på att beviljade bidrag inte rekvirerats,
dels på att organisationer återbetalat outnyttjade
medel vid slutredovisningen av äldre projekt.

Anslagssparandet beräknas tas i anspråk under
innevarande budgetår.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Stöd enligt förordningen utgick under budget-
året 1998 till 15 organisationer och 79 projekt.
För budgetåret 1999 har beslut fattats om stöd
till 15 organisationer och 64 projekt.

Slutsatser

Regeringen finner det väsentligt att kunskap, in-
tresse och engagemang för frågor som rör global
och europeisk säkerhet stimuleras. Stödet till or-
ganisationer och stiftelser för detta ändamål fyl-
ler därför en viktig funktion. En förutsättning
för att stöd skall lämnas är att det främjar verk-
samhet som är av allmänt intresse och har en god
spridningseffekt. Sammantaget bedöms uppställ-
da mål ha uppfyllts väl inom den givna bud-
getramen. Stödet bedöms ha haft god sprid-
ningseffekt. Denna bedömning görs på grundval
av den kontinuerliga rapportering som sker av
pågående projekt samt den slutredovisning som
inkommer för avslutade projekt.

D3 Bidrag till Stockholms
internationella
fredsforskningsinstitut (SIPRI)

ITabell 6.5 Anslagsutveckling                              1

Tusental kronor

1998

Utfall

20 324

Anslags-
sparande

1999

Anslag

20 755

Utgifts-
prognos

20 755

2000

Förslag

20 948

2001

Beräknat

21 346

2002

Beräknat

21 773

Stockholms internationella fredsforskningsin-
stitutets (SIPRI) del av effektmålet inom ut-
giftsområde 5 är att bedriva forskning i konflikt-
och samarbetsfrågor. Syftet med forskningen är
att bidra till förståelsen av betingelserna för fred-
liga lösningar av konflikter och för en stabil fred.

45

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Institutets forskning under budgetåret 1998 har
främst inriktats på regional säkerhet, militära ut-
gifter, vapenproduktion och vapenhandel
(institutets kärnverksamhet), icke-spridning av
bl. a. massförstörelsevapen och konventionella
vapen, däribland antipersonella minor och inter-
nationell säkerhet.

Inte minst genom sin mycket välrenommera-
de årsbok har SIPRI bidragit till att, såväl i Sveri-
ge som internationellt, sprida kunskap om de
frågor som berör dess forskning. SIPRLs verk-
samhet under budgetåret 1998 och första halv-
året 1999 ligger väl inom ramarna för ovan
nämnda effektmål.

I de samtal som ägt rum mellan SIPRI och
UD har dock framkommit en ömsesidig insikt
om behovet att bättre anpassa institutets verk-
samhet till de frågor som dels utmärker utveck-
lingen inom freds- och konfliktrelaterade pro-
cesser efter det kalla kriget, dels är av betydelse
för konfliktförebyggande. En uppföljning av
dessa samtal kommer att äga rum under kom-
mande budgetår.

Regeringen har under ett antal år uppmanat
SIPRI att söka utöka den externa finansieringen.
Det kan konstateras att SIPRI tagit sig an upp-
giften med stort allvar. Detta arbete bör dock
intensifieras av institutet.

SIPRI har även mottagit statsmedel för sär-
skilda projekt som finansierats från andra anslag
och finansiering av särskilda SIPRI-projekt från
andra anslag bör fortsätta.

Slutsatser

För budgetåret 1999 har anvisats 20 755 000 kr
för anslaget D 3. För att upprätthålla institutets
verksamhet föreslås anslaget ligga kvar på samma
reala nivå för budgetåret 2000. Med beräknad
pris- och löneomräkning blir beloppet då 20 948
000 kr.

Tabell 6.6 Beräkning av anslaget för 2000

Tusental kronor

Anslag 1999

20 755

Pris- och löneomräkning

193

Förslag 2000

20 948

D4 Forskning till stöd för
nedrustning och internationell
säkerhet

Tabell 6.7 Anslagsutveckling

Tusental kronor

10 393

Anslags-
sparande

602

1998

Utfall

1999

Anslag

11 080

Utgifts-
prognos

11 440

2000

Förslag

11 177

2001

Beräknat

10 759

2002

Beräknat

10 953

Ändamålet med anslaget är att tillföra Utrikes-
departementet teknisk och vetenskaplig sakkun-
skap från Försvarets forskningsanstalt (FOA)
vid förhandlingar om nedrustning, rustningsbe-
gränsning, internationell säkerhet samt vid inter-
nationellt samarbete för att motverka spridning
av massförstörelsevapen.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

I de internationella förhandlingarna i Geneve om
ett kontrollsystem för konventionen om förbud
mot biologiska vapen agerar Sverige aktivt för att
få till stånd ett så effektivt system som möjligt.
Detta arbete möjliggörs bl.a. av det tekniska stöd
som lämnas av FOA. I den förberedande kom-
missionen i Wien för provstoppsavtalets ikraft-
trädande leder Sverige genom företrädare för
FOA arbetet för att upprätta avtalets kontroll-
system. Inom FOA fortsätter arbetet för att
upprätta ett svenskt nationellt datacenter för
provstoppsavtalet. Häri ingår också att ansluta en
station för mätning av luftburen radioaktivitet
och en seismisk mätstation till avtalets interna-
tionella övervakningssystem. FOA har vidare
under 1998 och första halvåret 1999 vidtagit för-
beredelser inför internationella förhandlingar om

46

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

ett avtal om förbud mot produktion av klyvbart
material för vapenändamål. Organisationen för
förbud mot kemiska vapen (OPCW) i Haag har
under 1998 utsett FOA:s kemiska laboratorium i
Umeå till ett av de laboratorier som organisatio-
nen vid behov skall kunna anlita för analys av
prover.

För Sveriges deltagande i internationella ex-
portkontrollarrangemang lämnar FOA fortlö-
pande tekniskt stöd.

Under 1998 har Sverige genom företrädare för
FOA i omfattande utsträckning bidragit med
expertis till FN:s särskilda kommission för eli-
minering av Iraks massförstörelsevapen
(UNSCOM). Till följd av händelseutvecklingen
gällande Irak har UNSCOM inte bedrivit någon
verksamhet i landet under första halvåret 1999.
Sverige har dock under denna tid bidragit med
FOA-expertis till kommissionens högkvarter i
New York. Det är f.n. osäkert hur FN-arbetet i
Irak fortsättningsvis kommer att ske. För att
möjliggöra eventuella fortsatta svenska insatser
genom företrädare för FOA bör dock 600 000
kronor liksom innevarande år ställas i beredskap
för detta ändamål för budgetåret 2000.

Slutsatser

Tillgång på teknisk och vetenskaplig expertis är
en nödvändighet för att Sverige på ett aktivt och
trovärdigt sätt skall kunna delta i det internatio-
nella arbetet för nedrustning, rustningskontroll
och främjande av internationell säkerhet. Verk-
samhetens mål bedöms ha uppfyllts väl genom
att FOA försett Sveriges förhandlingsdelegation
med tekniskt underlag som kommit till direkt
operativ användning i förhandlingarna och
medfört att dessa påverkats i en positiv riktning.
Under budgetåret 2000 bör FOA vara berett att
även lämna tekniskt och vetenskapligt stöd till
Utrikesdepartementet för Sveriges deltagande i
förhandlingar i CD om ett avtal om förbud mot
produktion av klyvbart material för vapenända-
mål. I fall att sådana förhandlingar inleds kan
omfördelning av medel från anslaget Dl Utred-
ningar och andra insatser på det utrikespolitiska
området till detta anslag aktualiseras för att täcka
ökade kostnader till följd av behov av utvidgat
stöd från FOA:s sida. Regeringen återkommer i
så fall till riksdagen i denna fråga.

Tabell 6.8 Beräkning av anslaget

Tusental kronor

Anslag 1999

11 080

Pris- och löneomräkning

97

Förslag 2000

11 177

För budgetåren 2001 och 2002 kan eventuellt en
viss ökning av anslaget komma att krävas om
förhandlingar då pågår i CD om ett avtal om
förbud mot produktion av klyvbart material för
vapenändamål.

D5 Utrikespolitiska Institutet

Tabell 6.9 Anslagsutveckling

Tusental kronor

10 004

Anslags-
sparande

1998

Utfall

1999

Anslag

10 216

Utgifts-
prognos

10 216

2000

Förslag

11 511

2001

Beräknat

10 507

2002

Beräknat

10 717

Utrikespolitiska Institutets (UI) del av effekt-
målet inom utgiftsområde 5 är att främja intres-
set för internationella frågor samt öka kunskapen
om detta ämne genom forskning och informa-
tion till allmänheten.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

UI:s information genom publikationer (5 tids-
skrifter, internet), konferenser (6 st större under
1998) och seminarier/föredrag (c:a 40) m.m.
riktade till en bred svensk allmänhet fyller en
viktig funktion genom att främja intresset och
kunskapen kring utrikespolitiska frågor. UI:s
forskning (forskningsrapporter och stöd till
doktorsavhandlingar; 4 permanenta forskare, 2
gästforskare och 8 forskare med arbetsplats på
UI) har tilldragit sig stort intresse och utgör ba-
sen för den breda informationsverksamheten.
Amnesmässigt är det särskilt Europa, Norden,
Östersjöområdet samt nedrustning som stått i
fokus för institutets verksamhet.

47

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

Effekterna av UI:s verksamhet kan uttryckas i
det ökande intresset för bl.a. UI:s konferens-
och forskningsverksamhet på Europaområdet.
Institutets bidrag till att fördjupa förståelsen för
EU och det svenska EU-medlemskapet kan, hur
svåruppskattat det än må vara, särskilt framhållas.
Allmänt sett är UI:s verksamhet svår att över-
skatta i ett samhälle präglat av ökad grad av in-
ternationalisering och ökad medvetenhet om ut-
rikespolitiska och internationella frågor. Det står
klart att UI:s verksamhet under 1998 främjat in-
tresset för internationella frågor samt ökat kun-
skapen om detta ämne.

UI:s verksamhet har i ett antal år gått med
betydande underskott som endast kunnat täckas
av reserverade medel och eget kapital. Dessa me-
del är i dagsläget i det närmaste uttömda. UI an-
söker därför om en höjning av regeringens
grundbidrag för verksamheten med 1,8 miljoner
kronor för år 2000. Det sökta resurstillskottet
innebär möjligheten att behålla 4-5 tjänster
(Institutet hade den 31 december 1998 41 an-
ställda). Det kan konstateras att UI med stort
allvar och med stor öppenhet för förändringar
tagit sig an uppgiften med att komma till rätta
med underskotten. UI:s finansiella situation
måste i dagsläget dock bedömas som mycket
svår.

Regeringen bedömer att kortsiktiga lösningar,
som t. ex. en avveckling av någon av verksam-
hetsgrenarna, skulle innebära stora risker för
UI:s verksamhet i en tid av ökande intresse. Re-
geringen stödjer de långsiktiga riktlinjer för ut-
vecklingsarbetet som f.n. håller på att utvecklas
inom UI. Särskilt positivt ser regeringen på UI:s
betoning på att stärka forskningen såväl kvalita-
tivt som kvantitativt, att utveckla rollen som
'think-tank' och utredare samt att skapa möjlig-
heter för nya inkomst- och bidragskällor. I detta
sammanhang bör särskilt beaktas de krav på ett
oberoende och vitalt utrikespolitiskt institut som
ställs till följd av EU-medlemskapet. Exempelvis
kan nämnas de extra förväntningar från övriga
medlemsstater och de åligganden på UI vad gäl-
ler seminarier och konferenser som är en direkt
följd av Sveriges ordförandeskap i EU våren
2001. EU-samarbetet aktualiserar även generella
svenska behov av ett institut med förmåga att
överbrygga det gap som kan uppstå mellan
grundforskning om Europa och mer policyin-
riktade aktiviteter.

Regeringen har för UI understrukit vikten av
att Institutet säkerställer en högre grad av extern
finansiering för att minska beroendet av statliga

medel, men har samtidigt förståelse för att det
omställningsarbete som UI står inför initialt kan
innebära ökade kostnader för insatser som ej
omedelbart bär frukt, men som är långsiktigt
nödvändiga. Särskilt gäller detta bl.a. satsningen
på ökad externfinansierad forskning som kan
komma att kräva ökade insatser för kontakter
med bidragsgivare, ansökningsförfaranden etc.

UI:s prekära finansiella situation och fram-
ställningen om ökat statsbidrag har aktualiserat
behovet av en långsiktig strategisk diskussion
kring UI:s framtid, särskilt i perspektiv av EU-
medlemskapet. En tätare dialog med UI har ock-
så inletts. Denna har grundats på en av UI utar-
betad plan för UI:s utvecklingsarbete för verk-
samhetsåren 2000, 2001 och 2002, som bl.a.
omfattat en redogörelse för konkreta nya in-
komstkällor och en uppskattning av storleken på
det resurstillskott dessa källor kan ge. Regering-
en gör bedömningen att dialogen utfallit väl.

Slutsatser

För att till del tillmötesgå UI:s ansökan om en
höjning av bidraget till UI för verksamhetsåret

2000 föreslås detta öka med 1 200 000 kr. Ök-
ningen föreslås att finansieras genom en omför-
delning från anslaget D6 till anslaget D5, inne-
bärande att de medel som avsatts för direktstöd
till ansökande forskare temporärt överförs till UI
under verksamhetsåret 2000. En återföring till
anslaget D6 från D5 om 1 200 000 kr föreslås
alltså för budgetåret 2001. Anslaget till UI för år

2001 och 2002 föreslås med pris- och löneom-
räkning uppgå till 10 507 000 kr resp. 10 717 000
kr.

ITabell 6.10 Beräkning av anslaget för 2000               1

Tusental kronor

Anslag 1999

10 216

Pris- och löneomräkning

95

Överföring från anslaget D6

1 200

Förslag 2000

11 511

48

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

D6 Forskningsverksamhet av särskild
utrikes- och säkerhetspolitisk
betydelse

Tabell 6.11 Anslagsutveckling                             1

Tusental i

kronor

1998

Utfall

5 094

Anslagssparande

550

1999

Anslag

5 891

Utgiftsprognos

6 319

2000

Förslag

4 493

2001

Beräknat

5 801

2002

Beräknat

5 917

Anslaget används dels till forskarprogrammet på
Utrikespolitiska Institutet (UI) som bedrivs en-
ligt särskilt avtal mellan UI och staten, dels till
direktstöd till enskilda forskare enligt beslut av
regeringen. En del av medlen används också för
forskning om europeisk säkerhet i samarbete
med Försvarets forskningsanstalt (FOA) eller
andra uppdragstagare.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Forskarprogrammet vid UI sysselsatte under
1998 sammanlagt ett dussintal forskare och
gästforskare och ledde till publicering av forsk-
ningsrapporter samt till doktorsavhandlingar,
konferenser och seminarier. Programmets ef-
fekter har i förhållande till anslagets storlek varit
betydande. Programmet har genom sin placering
vid UI bl.a. kompletterat den forskning som be-
drivs av UI:s tillsvidareanställda forskare och lett
till fruktbara synergieffekter som förbättrat möj-
ligheterna för en vidareutveckling av UI:s forsk-
ningsverksamhet.

Direktstöd från anslaget D6 har erhållits av
sammanlagt ett 20-tal forskningsprojekt. Stödet
till forskningsprojekten har ofta utgjort ett vik-
tigt led i förberedelser för att söka större anslag
från Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsk-
ningsrådet, Riksbanksfonden eller privata stiftel-
ser. Därigenom har anslaget bidragit till att un-
derlätta för forskare att inrikta större
forskningsprojekt på frågor som är av särskild
betydelse för svensk utrikespolitik.

Bedömningen är - på grundval av den höga
kvaliteten på insända forskarrapporter och av-

handlingar samt avrapportering i andra former -
att forskningsanslaget under budgetåret 1998
och första halvåret 1999 väl uppfyllt målet för
anslaget såväl vad gäller Ul-forskningen som di-
rektstöden.

Den aktuella svåra finansiella situationen för
Utrikespolitiska Institutet (se under anslaget D5
ovan), de goda erfarenheterna från det särskilda
forskningsprogrammets placering vid UI, samt
en diskussion inom regeringen om hur stödet till
forskningsverksamhet bäst kommer till nytta,
föranleder ett behov av förändringar inom an-
slagsfördelningen. Regeringen föreslår att de
medel som avsatts för direktstöd under verk-
samhetsåret 2000 används för att finansiera den
föreslagna ökning av anslaget till UI för år 2000
som nämns under anslaget D5 ovan. Därigenom
upprätthålls syftet med forskningsstödet, som är
att stimulera forskning om förutsättningarna att
uppnå målen för vår utrikes- och säkerhetspolitik
och om de sätt på vilka dessa mål kan främjas.
Genom det extra bidraget kan UI stimuleras till
att fortsätta det av regeringen önskvärda utveck-
lingsarbete som bl.a. omfattar ökade satsningar
på UI:s forskningsverksamhet.

Under 1999 har medlen för forskning om eu-
ropeisk säkerhetspolitik till största del använts
för samarbete med FOA genom bl.a. personut-
byte och fördjupningsstudier. Inför 1999 förut-
sågs att behovet av studier om europeisk säker-
hetspolitik var i växande, varför 250 000 kronor
från anslaget Dl tillfördes temporärt. Dessa me-
del återförs alltså år 2000 till anslaget Dl.

Slutsatser

Regeringen föreslår en omfördelning från ansla-
get D6 till anslaget D5 om 1 200 000 kr, innebä-
rande att de medel som avsatts för direktstödet
till ansökande forskare temporärt överförs till UI
under verksamhetsåret 2000. Detta belopp före-
slås alltså återföras till anslaget D6 år 2001.

Med ovannämnda omfördelningar föreslås an-
slaget uppgå till 4 493 000 kr år 2000. Anslaget
för budgetåren 2001 och 2002 föreslås med pris-
och löneomräkning uppgå till 5 801 000 kr re-
spektive 5 917 000 kr.

49

7 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nrl. Uo4-8

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

ITabell 6.12 Beräkning av anslaget                        1

Tusental kronor

Anslag 1999

5 891

Pris- och löneomräkning

52

Överföring t anslaget 05

- 1 200

Återföring t anslaget Dl

-250

Förslag 2000

4 493

50

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

7 Övriga utrikespolitiska frågor

7.1 Omfattning

I detta verksamhetsområde ingår anslagen för
Inspektionen för strategiska produkter (ISP),
Europainformation m.m. samt Föreningen Nor-
den.

7.2 Utgiftsutvecklingen

Tabell 7.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

19991

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

20

45

55

46

46

33

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i
samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Inspektionen för strategiska produkter
Verksamheten vid Inspektionen för strategiska
produkter (ISP) har för 1998 redovisat ett över-
skott uppgående till 671 000 kronor. Orsaken till
denna utveckling kan i första hand härledas till
att myndigheten haft ett par vakanser under året.

Europainformation

Verksamheten var under 1998 och första halvåret
1999 inriktad på att i enlighet med uppdraget nå
den svenska allmänheten med bred och saklig
information om aktuella EU-frågor och rege-
ringens EU-politik. Under hösten 1998 påbörja-

des utdelning av projektbidrag för informa-
tionsinsatser om EU.

En reservation fanns 1998 på ett äldreanslag
från budgetåret 1995/96. Den har under 1998
använts för information om Amsterdamfördra-
get och till projektbidrag. Ambitionsnivån för
EU-informationen har höjts.

Hösten 1998 kom i stor utsträckning att ägnas
åt planering och förberedelser inför 1999 års
verksamhet. Ett anslagssparande finns för 1998,
som avses användas för denna verksamhet. Det
ekonomiska utfallet för första halvåret 1999 visar
att utgifterna följer budget.

Förändringar

Inspektionen för strategiska produkter
Verksamhetens övergripande mål och inriktning
ligger fast. Myndigheten skall säkerställa att den
svenska exportkontrollens syften uppnås och att
Sveriges internationella åtaganden inom ramen
för ISP:s verksamhetsområde fullföljs. Några
större förändringar har därför inte skett i verk-
samheten jämfört med närmast föregående bud-
getår.

Europainformation

Verksamhetens inriktning och målsättning ligger
fast. Det är att öka kunskaperna, i huvudsak hos
den svenska allmänheten, om regeringens EU-
politik och om aktuella EU-frågor, såsom EU:s
utvidgning, samt att öka antalet mottagare av det
informationsmaterial som produceras. En för-
ändring i verksamheten jämfört med 1998 är att
anslaget under en treårsperiod (1999-2001) får
användas för information om praktiska eurofrå-
gor.

51

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

Stöd till kandidatländerna har efterfrågats och
ökat i omfattning.

7.4 Anslag

El Inspektionen för strategiska produkter

Prioriteringar

Inspektionen för strategiska produkter

ISP:s installation av ett nytt ärendehanterings-
system förväntas bli klart under hösten 1999. I
början av 2000 bör utbildningen av personalen
för det nya systemet och inkörningen av detta ha
avslutats. Under 2000 prioriteras utöver finslip-
ningen av ärendehanteringssystemet genomfö-
rande av beslut föranledda av en grundläggande
organisationsöversyn av myndigheten under
hösten 1999 och vintern 2000 jämte en fortsatt
satsning på kompetenshöjande åtgärder.

Europainformation

Regeringen kommer fortsatt att prioritera in-
formation om sin EU-politik och aktuella EU-
frågor som EU:s framtid, med de institutionella
reformfrågorna och utvidgningen i fokus, samt
information om euron och valutaunionen.

Antalet mottagare av informationsmaterial ska
öka. I detta arbete kommer modern teknik och
marknadsföring att utnyttjas. Utvecklingen av
information på hemsidan intensifieras. Samtidigt
fortsätter arbetet med uppföljning av aktiviteter-
na för att säkerställa en effektiv informa-
tionsverksamhet.

Under 2000 förstärks förberedelserna för infor-
mationsaktiviteter i anslutning till det svenska
ordförandeskapet i EU.

Tabell 7.2 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

14 594

Anslags-
sparande

671

1998

Utfall

1999

Anslag

16 027

Utgifts-
prognos

16 338

2000

Förslag

17 375

2001

Beräknat

17 443

2002

Beräknat

17 731

11 Motsvarar 17 172 tkr i 2000 års prisnivå.

21 Motsvarar 17 172 tkr i 2000 års prisnivå.

7.3 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte haft några invänd-
ningar i revisionsberättelsen för år 1998 avseende
myndigheten inom verksamhetsområdet.

Inspektionen för strategiska produkter (ISP) in-
rättades den 1 februari 1996 genom att Krigs-
materielinspektionen (KMI) inom Utrikesde-
partementets handelsavdelning ombildades till en
myndighet (prop. 1995/96:31, bet.
1995/96:UU3, skr. 1995/96:93).

ISP skall sköta tillsyn och annan kontroll en-
ligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel och la-
gen (1998:397) om strategiska produkter. In-
spektionen skall också vara nationell myndighet
enligt Sveriges åtaganden inom ramen för icke-
spridning av kemiska vapen. Inspektionen prövar
förvaltningsärenden avseende kontroll av krigs-
materiel och varor med dubbla användningsom-
råden.

Inspektionen har till sitt förfogande dels det
parlamentariskt sammansatta exportkontrollrå-
det (EKR), dels det teknisk-vetenskapliga rådet
(TVR).

Kostnaderna för verksamheten täcks av avgif-
ter som redovisas mot särskild inkomsttitel på
statsbudgeten. Avgiften tas ut av företag vars
produkter omfattas av kontrollen över krigsma-
teriel och varor med dubbla användningsområ-
den.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Det är regeringens bedömning att ISP har säker-
ställt att exportkontrollens syften uppnåtts samt
att Sveriges internationella åtaganden fullföljts
inom ramen för ISP:s verksamhetsområde. Ar-
betsbalanserna var vid slutet av år 1998 obetydli-
ga-

52

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

Antalet beviljade utförseltillstånd på krigsma-
terielsidan och värdet av dessa minskade kraftigt
eller med drygt 35 % 1998 jämfört med närmast
föregående år. Utvecklingen befäster ett tradi-
tionellt mönster karakteriserat av en kraftig vari-
ation av beviljade utförseltillstånd tillsammans
med en mindre variation av värdet av faktiska le-
veranser. Detta förklaras i första hand av att del-
leveranser förknippade med ett enskilt utförsel-
tillstånd kan pågå under flera år. Beträffande
ärendenas karaktär har flera ansökningar blivit
allt mer komplicerade och kräver längre hand-
läggningstid än förr. Årligen handläggs också ett
antal ärenden avseende tillstånd att tillverka och
tillhandahålla krigsmateriel m.m. Antalet till-
stånd avseende export av varor med dubbla an-
vändningsområden har ökat något under 1998
jämfört med samma period under närmast före-
gående år.

Sedan ISP inrättades den 1 februari 1996 har
myndigheten på ett effektivt sätt skött sina lö-
pande åligganden av vilka tillståndsgivningen ut-
gör myndighetens kärnverksamhet. Detta resul-
tat har fordrat särskilda ansträngningar eftersom
övergången till en självständig myndighet har
medfört vissa problem bl.a. avseende ärende-
hanteringssystemet. Efter upphandling av ett
nytt datasystem under 1998 och inkörning av
detta under 1999 beräknas det nya ärendehante-
ringssystemet kunna fungera till fullo under
hösten 1999. På regeringens uppdrag har ISP un-
der 1999 utrett möjligheterna att utvidga den
elektroniska licenshanteringen i syfte att bereda
företag tillfälle att göra licensansökningar och få
dem behandlade elektroniskt och sekretesskyd-
dat. Utredningen har visat att förutsättningar
finns för elektronisk licenshantering med iaktta-
gande av gällande bestämmelser om hand-
lingsoffentlighet, arkivering och autenticitet.

I syfte att förstärka och upprätthålla myndig-
hetens internationella kontaktnät, som är en vik-
tig förutsättning för ett effektivt internationellt
samarbete på exportkontrollområdet, har ISP
fortsatt det redan 1997 förstärkta besöksutbytet
med främst länder i Västeuropa och Nordameri-
ka.

För att svara upp mot förändrade verksam-
hetskrav avser ISP erbjuda kompetenshöjande
åtgärder för all personal avseende i första hand
språkutbildning, datautbildning samt utrikes-
och säkerhetspolitik.

Under 1999 har en utbyggnad skett av myn-
dighetens hemsida på Internet. ISP avser att un-
der andra halvåret 1999 börja tillämpa en ny

grundläggande informationspolicy för myndig-
heten på grundval av en tidigare under detta år
företagen konsultstudie.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

ITabell 7.3 Offentligrättslig verksamhet                      1

Tusental kronor

Offentlig-
rättslig
verksamhet

Intäkter till
inkomsttitel
(Som inte får
disponeras)

Intäkter
som får
disponeras

Kostnader

Resultat
(intäkt -
kostnad)

Utfall 1998

16016

16 016

Prognos 1999

16 174

16 174

Budget 2000

17 134

17 134

Slutsatser

Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering
gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts
för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kom-
pensation för premierna för avtalsförsäkringarna.
Anslaget har tillförts 1 361 000 kr. Regeringen
finner det väsentligt att ISP fortsätter att förnya
sin verksamhet i syfte att leva upp till de ökade
kraven på extern informationsgivning, den ökade
omfattningen av internationellt samarbete på
området samt den fortsatta moderniseringen av
ärendehanteringssystemet. Mot denna bakgrund
och med tanke på möjligheten att göra mindre
resursomallokeringar föreslås anslaget uppgå till
17 375 kronor budgetåret 2000.

ITabell 7.4 Beräkning av anslaget för 2000                 1

Tusental kronor

Anslag 1999

16 027

Pris- och löneomräkning

87

Minskat resursbehov

-100

Jusstering av premier

1 361

Förslag 2000

17 375

Anslaget beräknas till 17 443 000 kr för 2001 och

17 731 000kr för 2002, båda motsvarande

17 172 000 kronor i 2000 års prisnivå.

53

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

E2 Europainformation m.m.

ITabell 7.5 Anslagsutveckling                              |

Tusental kronor

2 984

Anslags-
sparande

5 220

1998

Utfall

1999

Anslag

21 800

Utgifts-
prognos

27 020

2000

Förslag

21 800

2001

Beräknat

21 800

2002

Beräknat

7 800

Regeringskansliet bedriver sedan flera år genom
Utrikesdepartementet en bred och saklig infor-
mationsverksamhet om den europeiska integra-
tionen. Det är en viktig del av den svenska öp-
penheten att medborgarna på ett enkelt sätt kan
få information om regeringens EU-politik och
aktuella EU-frågor.

Verksamheten består av produktion av infor-
mationsmaterial och informationsaktiviteter
samt fördelning av projektbidrag om EU. Syftet
är att öka kunskaperna om EU och den politik
regeringen för i EU-samarbetet. Därmed avses
även debatten om EU-frågoma och det framtida
Europa stimuleras.

Kännedom om unionens möjligheter är en
förutsättning för att medlemskapet skall utnytt-
jas till fullo av såväl enskilda som företag och or-
ganisationer.

En reservation på anslaget från 1995/96 fanns
kvar på anslaget 1998. Den har använts till pro-
jektbidrag för informations- och kunskapshö-
jande insatser inom EU och för information om
Amsterdamfördraget. Reservationen kommer att
förbrukas i sin helhet under 1999.

1998 års anslag minskades med 1 miljonor
kronor från 8,8 miljoner kronor till 7,8 miljoner
kronor. Detta anslag förbrukades inte helt under
1998, men anslagssparandet kommer att tas i an-
språk under 1999.

För år 1999 har anslaget ökats till 21,8 miljo-
ner kronor - varav 5 miljoner kronor disponeras
av Finansdepartementet för praktisk information
om euron.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Det informationsarbete som bedrivits om rege-
ringens EU-politik och aktuella EU-frågor som

Amsterdamfördraget och EU:s utvidgning har i
stort uppfyllt de mål som sattes upp för verk-
samheten. Kännedomen om Amsterdamfördra-
get och utvidgningen har ökat. Antalet beställare
och mottagare av regeringens information har
ökat.

Nyhetsbrevet EU-rapport gavs ut kontinuer-
ligt i en upplaga på 45 000 exemplar. Hälften av
upplagan spreds genom landets folkbibliotek.
Andra mottagare av nyhetsbrevet var bland and-
ra gymnasieskolorna, studieförbund, företag och
organisationer.

En ny faktabladsserie om regeringens EU-
politik har tagits fram under 1999. Erbjudanden
om kostnadsfritt material infördes upprepade
gånger i rikstäckande dagspress. Ett särskilt ma-
terial med film och broschyr togs fram för gym-
nasieskolorna.

Utvecklingen av EU-information på regering-
ens hemsida med en särskild EU-sida, påbörjades
under 1998 och har vidareutvecklats under 1999.
Seminarier om aktuella EU-frågor har genom-
förts i viss mån i samarbete med Europeiska
kommissionen och Europaparlamentet under
1998. Seminarieverksamheten har fortsatt under
första halvåret 1999 med en temadag om EU för
lärare och ett seminarium om EU i förändring.

Under 1998 och första halvåret 1999 fördela-
des sammanlagt 6 miljoner kronor i projektbi-
drag för informationsinsatser om EU. Projektbi-
dragen är ytterligare ett sätt att bidra till ökade
kunskaper om EU. Totalt fick 125 ideella organi-
sationer och stiftelser över hela Sverige bidrag på
mellan 25 000 kronor och 340 000 kronor för
olika projekt om EU.

Samarbetet med Information Rosenbad och
med övriga departement förstärktes, vilket re-
sulterade i ett ökat samarbete kring seminarier
och projekt.

Hösten 1998 innebar också oförutsedda ar-
betsuppgifter som måste prioriteras. Stöd och
insatser till kandidatländerna efterfrågades och
ökade. Kandidatländerna efterfrågade särskilt
information om hur Sverige informerade med-
borgarna inför folkomröstningen. Efterfrågan
har varit fortsatt stor under första halvåret 1999.

Förberedelser för informationsaktiviteter i an-
slutning till det svenska ordförandeskapet i EU
har pågått under 1999.

I maj 1999 genomfördes en uppföljning av
informationssatsningen "Nyfiken EU" med in-
formationsfilmer på TV och annonser i dags- och
kvällspress. Syftet var att uppmana allmänheten
att informera sig om aktuella frågor inom EU,

54

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

det stundande Europaparlamentsvalet, en ny
EU-kommission och ikraftträdandet av EU:s
nya grundlag Amsterdamfördraget.

Resultatet av satsningen blev drygt 6000 tele-
fon- och e-postbeställningar med begäran om
mer skriftlig och elektronisk information.

Slutsatser

Regeringen anser att information om EU till den
svenska allmänheten har fortsatt hög prioritet.
Som ett uttryck för regeringens aktiva roll i EU-
samarbetet gavs i budgetpropositionen 1999 en
kraftfull ökning av medel för EU-information
under tre år. Målet är att öka kunskaperna om
EU och regeringens EU-politik. Okade kunska-
per kan också bidra till en ökad debatt om det
framtida Europa.

Anslaget för 2000 är beräknat så att regering-
en skall kunna bedriva en informations-
verksamhet med fortsatt hög ambitionsnivå till
den svenska allmänheten.

Anslaget skall även användas till projektbidrag
för informationsinsatser om EU.

Anslaget kan även användas för information
om Sverige som EU-land i andra länder.

Till de prioriterade områdena under 2000 hör
regeringens prioriterade frågor i EU-arbetet,
EU:s framtid med de institutionella reformfrå-
gorna och utvidgningen i fokus samt informa-
tion om euron och valutaunionen.

Sverige innehar ordförandeskapet i EU första
halvåret 2001. Ordförandeskapet ger anledning
och tillfälle att öka intresset för EU i Sverige.
Under 2000 fortsätter arbetet med att planera
och förbereda informationsaktiviteterna i anslut-
ning till ordförandeskapet.

Anslaget beräknas för år 2001 uppgå till sam-
ma belopp som 2000. En fortsatt ökad satsning
på kunskapshöjande och intresseväckande in-
formationsinsatser om EU kräver långsiktighet.

För år 2002 måste en ny bedömning göras av
behovet av en omfattande EU-information i Sve-
rige. Regeringen avser återkomma om detta.

E3 Föreningen Norden

Tabell 7.6 Anslagsutveckling

Tusental kronor

7128

Anslags-
sparande

1998

Utfall

1999

Anslag

7128

Utgifts-
prognos

7 128

2000

Förslag

7 128

2001

Beräknat

7 128

2002

Beräknat

7 128 3

Över anslaget utbetalas medel till Föreningen
Nordens verksamhet. Föreningen Norden be-
driver en omfattande informationsverksamhet
som kan utnyttjas för att göra det nordiska rege-
ringssamarbetet mer känt.

Som redogjordes för i budgetpropositionen år
1999 överfördes anslaget till Föreningen Norden
från budgetåret 1999 från utgiftsområde 17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
(Kulturdepartementet) till utgiftsområde 5 (den
nordiska samarbetsministerns ansvarsområde).

Föreningen Norden har i anslagsframställ-
ning för år 2000 begärt en uppräkning av anslaget
till 8 miljoner kronor samt därutöver begärt sär-
skilda medel till informationsverksamheten vid
Arena Norden m.m.

Regeringens överväganden

Regeringen anser att Föreningen Nordens verk-
samhet är värdefull och fyller en väsentlig funk-
tion då det gäller att sprida information och ge
det nordiska samarbetet en folklig förankring.
Föreningen är också en central samarbetspartner
vid genomförandet av samnordiska aktivite-
ter/program.

Regeringen har både under 1998 och 1999 ge-
nom särskilda beslut beviljat stöd till informa-
tionsverksamheten vid Arena Norden med 1
miljon kronor. Behovet av eventuellt ytterligare
sådant stöd får bedömas i särskild ordning mot
bakgrund av det initiativ som tagits från svensk
sida inom Nordiska ministerrådet för att med
samnordisk finansiering få till stånd en bättre ex-
ponering av nordiskt samarbete i Stockholm.

Ett avtal har upprättats med Föreningen Nor-
den för att närmare specificera användning och
resultatredovisning av de medel som beviljas av
statsbudgeten.

55

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

Anslaget har beräknats till 7,1 miljoner kronor
för budgetåret 2000.

56

Bilaga 5.1

Sveriges samlade bidrag
till FN

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 BILAGA 5.1

Bilaga 5.1

Sveriges samlade bidrag till FN

Innehållsförteckning

5.1 Sveriges samlade bidrag till FN..................................................................................

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 BILAGA 5.1

5.1 Sveriges samlade bidrag till FN

Tabell 1.1

Miljoner kronor

Myndighet          FN-organisation

Utfall 95/96

(18 män.)

1997

1998

O/F1

1. JUSTITIEDEPARTEMENTET

WIPO

1,3

1,1

1,2

O

2. UTRIKESDEPARTEMENTET

FN:S reguljära budget

89,0

93,5

102,3

O

FN:S fredsbevarande operationer

245,0

92,8

68,3

O

UNIDO

11,0

10,5

8,0

O

Kemvapenkonventionen

2,7

5,7

6,2

O

Övriga obligatoriska bidrag

0,9

2,5

6,3

0

Fredsbevarande insatser

1 463,0

623,0

192,8

F

Fred och återuppbyggnad

24,0

22,0

-

F

DHA/UNDCHA

5,0

-

13,0

F

GEF

117,6

151,0

-

F

HABITAT

7,5

5,0

5,0

F

IFAD

65,3

38,0

28,0

F

ITC

8,0

5,0

6,0

F

UNAIDS

20,0

25,0

37,0

F

UNCDF

64,0

40,0

42,0

F

UNDCP

56,0

32,0

35,0

F

UNDP

920,0

460,0

470,0

F

UNESCO

3,0

2,0

29,0

F

UNFPA

232,0

116,0

125,0

F

UNHCR

497,0

248,5

260,0

F

UNICEF

566,0

283,0

250,0

F

UNIFEM

8,0

5,0

5,0

F

UNRWA

275,0

130,0

145,0

F

Världsbanken/IDA

1 372,0

966,0

907,0

F

WFP inkl. IEFR/PRO

434,0

200,0

180,0

F

WHO/PSA

6,0

3,0

-

F

WMU

27,0

-

-

F

UNEP

20,0

-

F

Övrigt

26,1

34,0

-

F

Sida FAO

39,0

46,0

39,0

F

■ HABITAT

4,7

0,6

-

F

" IAEA

4,5

3,1

3,2

F

■ ICTP

6,6

5,0

19,0

F

■ ILO

20,0

20,0

-

F

" ITC

7,7

2,9

0,3

F

" IUCN

48,3

33,5

34,6

F

" Mekong k

-

14,5

1,8

F

■ UNDCP

1,7

1,9

5,1

F

’’ UNDHA

42,6

45,0

45,0

F

" UNDP

297,0

264,0

236,0

F

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 BILAGA 5.1

Myndighet          FN-organisation

Utfall 95/96

(18 mån.)

1997

1998

O/F'

Sida UNEP

10,4

3,3

5,5

F

" UNFPA

0,5

9,0

F

" UNHCR

347,0

96,0

138,0

F

■ UNICEF

469,0

340,0

225,0

F

" UNIDO

2,0

2,2

1,7

F

' UNIFEM

-

1,7

-

F

‘ UNOCHA

18,5

19,5

7,0

F

■ UNRISD

8,2

5,3

5,0

F

‘ UNRWA

19,8

10,7

-

F

■ UNSO

0,6

-

-

F

■ UNV

3,0

5

5,7

F

" Världsbanken/IDA

593,0

212,0

155,0

F

■ WFP

85,0

62,0

40,0

F

" WHO/PSA

97,0

102,0

93,0

F

" WIPO

0,7

-

0,5

F

" WMU

23,7

17,2

19,5

F

■ PAHO

64,4

80,0

30,0

F

" Övrigt

90,0

62,1

31,0

F

8860,0

5 078,0

4061,8

3. FÖRSVARSDEPARTEMENTET

Fredsfrämjande truppinsatser

472,0

F

4. SOCIALDEPARTEMENTET

WHO

67,1

38,4

33,5

0

" för rapportering om läkemedelsbiverkning

3,9

2,6

2,6

0

77, <7

41,0

36,1

5. UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

UNESCO

33,3

33,1

30,5

0

6. JORDBRUKSDEPARTEMENTET

FAO

28,1

31,3

32,9

0

7. NÄRINGSDEPARTEMENTET

ILO

23,1

20,5

22,3

0

WIPO

3,6

3,1

4,2

0

Internat. Studiegruppen f. bly och zink

0,2

0,2

0,2

0

Internat. Studiegruppen f. nickel

0,2

0,2

0,2

0

IMO

1,5

1,5

1,5

0

OTIF

0,6

1,3

0,02

0

IRCA

0,02

-

0,01

0

Luftfartsverket

ICAO

3,3

3,2

4,0

0

Post- & Telestyrelsen

■ ITU

24,6

13,8

14,3

0

■ UPU

4,8

3,0

3,2

0

61,92

46,8

49,93

8. MIUÖDEPARTEMENTET

Miljöfonden

20,0

20,0

20,0

F

SMHI WMO

4,6

4,1

1,1

0

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 BILAGA 5.1

Myndighet

FN-organisation

Utfall 95/96

(18 mån.)

1997

1998

0/F1

Övrigt

4,2

3,1

3,9

F

28,8

27,2

25,0

TOTALT SUMMA

9 074,42

5 258,5

4709,43

‘0= obligatoriskt bidrag, F= frivilligt bidrag

Bilaga 5.2

Förteckning över
Sveriges
utlandsmyndigheter samt
ackrediteringar för de
Stockholmsbaserade
ambassadörerna

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 BILAGA 5.2

Bilaga 5.2

Förteckning över Sveriges utlandsmyndigheter samt
ackrediteringar för de Stockholmsbaserade
ambassadörerna

Innehållsförteckning

5.2 Förteckning över Sveriges utlandsmyndigheter samt ackrediteringar för de

Stockholmsbaserade ambassadörerna....................................................................5

I. Beskickningar.......................................................................................................5

II. Delegationer.......................................................................................................6

III. Karriärkonsulat................................................................................................6

IV. Stockholmsbaserade ambassadörer.................................................................6

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 BILAGA 5.2

5.2 Förteckning över Sveriges utlandsmyndigheter samt ackrediteringar för de
Stockholmsbaserade ambassadörerna

I.Beskickningar

(sidoackrediteringar inom parentes)

Abidjan

(Ouagadougou, Freetown, Monrovia)
Addis Abeba

(Djibouti, Asmara)

Alger

Amman

Ankara

(Baku)

Athén

Bagdad**)

Bangkok

(Rangoon, Vientiane, Phnom-Penh)

Beirut*)

Belgrad

(Skopje)

Berlin

Bern

(V aduz)

Brasilia

Bryssel

Budapest

Buenos Aires

(Asuncion, Montevideo)

Bukarest

Canberra

(W ellington)

Caracas

(Port of Spain, Georgetown, Paramaribo)
Colombo*)

Dakar ****)

(Banjul, Bissau, Praia, Bamako, Conakry)
Damaskus

(Beirut)

Dar es Salaam

(Antananarivo)

Dhaka

Dublin

Gaborone

(Maseru)

Guatemala

(San Salvador, Tegucigalpa, Belmopan)

Haag

Hanoi

Harare

Havanna

Heliga Stolen

(San Marino)

Helsingfors

Islamabad

Jakarta

Kampala

Kairo

(Alexandria *****), Khartoum)

Kiev

(Chisinau)

Kinshasa*)

Kuala Lumpur

Kuwait

(Abu Dhabi, Doha, Manarna)

Köpenhamn

Lagos

(Accra, Niamey, Porto Novo, Lomé)

Lima

(La Paz)

Lissabon

Ljubljana ****)

London

Luanda

(SaoTomé)

Lusaka

(Lilongwe)

Luxemburg

Madrid

(Andorra la Vella)

Managua

(San José, Panama)

Manila

(Koror)

Maputo

(Mbabane)

Mexico

Moskva

(Astana, Asjchabad, Bisjkek, Jerevan,

Minsk, Tasjkent, Tbilisi, Dusjanbe)

Nairobi

(Bujumbura, Kigali, Moroni, Victoria, Mogadis-
hu)

New Delhi

(Colombo, Kathmandu, Thimphu, Malé)

Oslo

Ottawa

(Nassau)

Paris

Peking

(Ulan Bator)

Prag

(Bratislava)

Pretoria

(Port Louis)

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 BILAGA 5.2

(Pyongyang***)

Rabat

(Nouakchott)

Reykjavik

Riga

Riyadh

(Muscat, Sana)

Rom

(Tirana, Valletta)
Santafé de Bogotå
(Quito)

Santiago de Chile

Sarajevo

Seoul

Singapore

(Bandar Seri Bagawan)

Sofia

Tallinn

Teheran

Tel Aviv

(Nicosia)

Tokyo

(Majuro, Pohnpei)

Tunis

Vientiane*)

Vilnius

Warszawa

Washington

Wien

Windhoek

Zagreb

II. Delegationer

Sveriges ständiga representation vid Europeiska
Unionen (EU) i Bryssel

Sveriges ständiga representation vid Förenta
nationerna i New York

Sveriges ständiga representation vid de inter-
nationella organisationerna i Geneve

Sveriges delegation vid Organisationen för
ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)
i Paris

Sveriges ständiga representation vid Europarå-
det i Strasbourg

Sveriges ständiga delegation vid Organisatio-
nen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)
i Wien

III. Karriärkonsulat

a)   Generalkonsulat

Gdansk

Hamburg
Hongkong (Macau)

Istanbul

Jerusalem

Los Angeles

New York
S:t Petersburg
Shanghai

b)  Konsulat

Mariehamn

IV. Stockholmsbaserade ambassadörer

De tre sändebuden har följande ackrediteringar:

1.   Bangui (Centralafrikanska Republiken),
Brazzaville, (Folkrepubliken Kongo),
Kinshasa***) (Demokratiska Republiken
Kongo), Libreville (Gabon), Malabo
(Ekvatorialguinea), Yaoundé (Kameroun),
'Djamena (Tschad).

2.   Basseterre (St Christopher och Nevis),
Bridgetown (Barbados), Castries (St Lucia)
Kingston (Jamaica), Kingstown (St Vincent
och Grenadinerna), Port-au-Prince (Haiti),
Roseau (Dominica), Santo Domingo
(Dominikanska Republiken), St George’s
(Grenada), St John’s (Antigua och Barbu-
da).

3.   Apia (Västra Samoa), Nuku’alofa (Tonga),
Suva (Fiji), Honiara (Salomonöarna), Port
Moresby (Papua Nya Guinea), Port Vila
(Vanuatu).

4.   Tripoli (Libyen)

*) Beskickningen förestås av en chargé d’affaires
**) Beskickningen är tills vidare obemannad
***) j_[ar utsjnd personal

****) öppnas i början av 2000

*****) Svenska institutet i Alexandria

med placering i Kairo

Totalförsvar

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

Förslag till statsbudget för 2000

Totalförsvar

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut..............................................................................................9

2 Utgiftsområde 6 Totalförsvar......................................................................................13

2.1 Omfattning.....................................................................................................13

2.2 Utgiftsutvecklingen........................................................................................14

2.3 Resultatbedömning.........................................................................................16

2.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom området..............................................16

2.3.2 De viktigaste insatserna inom området......................................................17

2.3.3 Effekter av insatserna..................................................................................18

2.3.4 Regeringens slutsatser.................................................................................18

2.4 Beredskapskredit för totalförsvaret...............................................................21

2.5 Samordning och kontroll ay underrättelsetjänsten......................................21

2.6 Samarbete för europeisk flygforskning.........................................................22

2.7 Det nationella flygtekniska forskningsprogrammet....................................23

3 Det militära försvaret...................................................................................................25

3.1 Omfattning.....................................................................................................25

3.2 Utgiftsutveckling............................................................................................25

3.3 Resultatbedömning.........................................................................................27

3.3.1 Resultatbedömning av verksamheten i programmen................................27

3.3.2 Verksamheten i grundorganisationen........................................................36

3.3.3 Tillståndet i krigsorganisationen................................................................37

3.3.4 Bedömning av Försvarsmaktens förmåga i olika avseenden.....................38

3.3.5 Sammanfattning...........................................................................................38

3.4 Regeringens bedömning med anledning av revisionens iakttagelser..........38

3.5 Bedömning av personalkonsekvenser...........................................................39

3.6 Inriktning av Försvarsmaktens förmågor i olika avseenden........................39

3.7 Anslag..............................................................................................................39

4 Vissa funktioner inom det civila försvaret..................................................................53

4.1 Omfattning.....................................................................................................53

4.2 Utgiftsutvecklingen........................................................................................53

4.3 Resultatbedömning.........................................................................................54

4.4 Förändrad inriktning......................................................................................56

4.5 Inriktning och prioriteringar.........................................................................56

4.6 Revisionens iakttagelser.................................................................................58

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

4.7 Bedömning av personalkonsekvenser...........................................................58

4.8 Anslag..............................................................................................................58

5 Kustbevakningen och nämnder m.m..........................................................................85

5.1 Omfattning.....................................................................................................85

5.2 Revisionens iakttagelser.................................................................................85

5.3 Bedömning av personalkonsekvenser...........................................................85

5.4 Anslag..............................................................................................................85

6 Totalförsvarsgemensam verksamhet...........................................................................95

6.1 Omfattning.....................................................................................................95

6.2 Utgiftsutveckling...........................................................................................95

6.3 Resultatbedömning........................................................................................95

6.4 Revisionens iakttagelser.................................................................................95

6.5 Bedömning av personalkonsekvenser...........................................................95

6.6 Icke anslagsfinansierade myndigheter..........................................................95

6.7 Anslagsfinansierade myndigheter m.m.........................................................97

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

Tabellförteckning

Anslagsbelopp.................................................................................................................11

Tabell 2.1 Utgiftsutvecklingen.......................................................................................14

Tabell 2.2 Utgiftsutvecklingen per verksamhetsområde..............................................19

Tabell 2.3 Större förändringar av anslag inom utgiftsområdet mellan åren 1999 och
2000........................................................................................................................20

Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen.......................................................................................25

Tabell 3.2 Anslagsutvecklingen......................................................................................39

Tabell 3.3 Uppdragsverksamhet.....................................................................................44

Tabell 3.4 Anslagsutvecklingen......................................................................................45

Tabell 3.5 Anslagsutvecklingen......................................................................................47

Tabell 3.6 Investeringsplan.............................................................................................50

Tabell 3.7 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser............................................51

Tabell 4.1.Utgiftsutvecklingen.......................................................................................53

Tabell 4.2 Anslagsutvecklingen......................................................................................58

Tabell 4.3 Investeringsplan.............................................................................................62

Tabell 4.4 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser............................................62

Tabell 4.5 Anslagsutvecklingen......................................................................................63

Tabell 4.6 Bemyndigande om ekomomiska förpliktelser.............................................65

Tabell 4.7 Anslagsutvecklingen......................................................................................65

Tabell 4.8 Investeringsplan.............................................................................................67

Tabell 4.9 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser..............................................67

Tabell 4.10 Anslagsutvecklingen....................................................................................68

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

Tabell 4.11 Anslagsutvecklingen....................................................................................70

Tabell 4.12 Anslagsutvecklingen....................................................................................72

Tabell 4.13 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser..........................................73

Tabell 4.14 Anslagsutvecklingen....................................................................................74

Tabell 4.15 Offentligrättslig verksamhet......................................................................75

Tabell 4.16 Investeringsplan...........................................................................................75

Tabell 4.17 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser..........................................76

Tabell 4.18 Anslagsutvecklingen....................................................................................77

Tabell 4.19 Anslagsutvecklingen....................................................................................78

Tabell 4.20 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser..........................................79

Tabell 4.21 Anslagsutvecklingen....................................................................................80

Tabell 4.22 Offentligrättslig verksamhet......................................................................83

Tabell 5.1 Utgiftsutvecklingen.......................................................................................85

Tabell 5.2 Anslagsutvecklingen......................................................................................85

Tabell 5.3 Uppdragsverksamhet.....................................................................................86

Tabell 5.4 Investeringsplan.............................................................................................87

Tabell 5.5 Anslagsutvecklingen......................................................................................88

Tabell 5.6 Anslagsutvecklingen......................................................................................90

Tabell 5.7 Anslagsutvecklingen......................................................................................90

Tabell 5.8 Anslagsutvecklingen......................................................................................90

Tabell 5.9 Uppdragsverksamhet.....................................................................................91

Tabell 5.10 Anslagsutvecklingen....................................................................................92

Tabell 5.11 Offentligrättsligverksamhet.......................................................................93

Tabell 6.1 Utgiftsutvecklingen.......................................................................................95

Tabell 6.3 Investeringsplan.............................................................................................97

Tabell 6.2 Uppdragsverksamhet.....................................................................................97

Tabell 6.4 Anslagsutvecklingen......................................................................................97

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

Tabell 6.5 Uppdragsverksamhet.....................................................................................99

Tabell 6.6 Anslagsutvecklingen....................................................................................100

Tabell 6.7 Uppdragsverksamhet...................................................................................102

Tabell 6.8 Anslagsutvecklingen....................................................................................103

Tabell 6.9 Anslagsutvecklingen....................................................................................104

Tabell 6.10 Uppdragsverksamhet.................................................................................105

Tabell 6.11 Anslagsutvecklingen..................................................................................106

Tabell 6.12 Uppdragsverksamhet.................................................................................107

Tabell 6.13 Investeringsplan.........................................................................................108

Tabell 6.14 Anslagsutvecklingen..................................................................................108

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.   för år 2000 bemyndigar regeringen att ut-
nyttja en kredit om 40 000 000 000 kronor i
Riksgäldskontoret om krig, krigsfara eller
andra utomordentliga förhållanden förelig-
ger (avsnitt 2.4),

2.   godkänner avtalet den 3 maj 1999 om ett
samarbete för europeisk flygforskning, bi-
laga 1 och 2 (avsnitt 2.6),

3.   godkänner att det nationella flygtekniska
forskningsprogrammet skall fortsätta på
oförändrad ekonomisk nivå under år 2000
(avsnitt 2.7),

4.   godkänner förslaget till inriktning för för-
bandsverksamhet (avsnitt 3.7),

5.   godkänner förslaget till inriktning för inci-
dentinsatser (avsnitt 3.7),

6.   godkänner förslaget till inriktning för stöd
till samhället (avsnitt 3.7),

7.   godkänner förslaget till inriktning för be-
redskap (avsnitt 3.7),

8.   godkänner förslaget till inriktning för an-
skaffning av materiel och anläggningar samt
för forskning och teknikutveckling (avsnitt

3.7),

9.   godkänner förslaget till investeringsplan
m.m. för Försvarsmakten för perioden
2000-2002 (avsnitt 3.7),

10.  bemyndigar regeringen att i fråga om ra-
manslaget A3 Materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling medge be-
ställningar av materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling så att beho-
vet av anslagsmedel efter budgetåret 2000

för dessa och tidigare beställningar tillsam-
mans uppgår till högst 76 521 452 000 kro-
nor (avsnitt 3.7),

11.  godkänner förslaget till investeringsplan för
Överstyrelsen för civil beredskap, såvitt av-
ser funktionen Civil ledning, för perioden
2000 - 2002 (avsnitt 4.8),

12.  bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget Bl Funktionen Civil
ledning, genomföra beställningar av kom-
munaltekniska anläggningar, telesäker-
hetsåtgärder, skyddade ledningsplatser och
signalskydd så att behovet av anslagsmedel
efter år 2000 för dessa och tidigare beställ-
ningar uppgår till högst 132 000 000 kronor
(avsnitt 4.8),

13.  bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget B2 Funktionen För-
sörjning med industrivaror, godkänna avtal
om nya beredskapsåtgärder så att behovet
av anslagsmedel efter år 2000 för dessa och
tidigare beställningar uppgår till högst
36 000 000 kronor (avsnitt 4.8),

14.  bemyndigar regeringen att för år 2000 låta
Statens räddningsverk ta upp lån i Riks-
gäldskontoret för beredskapsinvesteringar
intill ett sammanlagt belopp om
1 240 000 000 kronor (avsnitt 4.8),

15.  bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget B3 Funktionen Be-
folkningsskydd och räddningstjänst, medge
beställningar av skyddsrum och lednings-
platser m.m. så att behovet av anslagsmedel
efter år 2000 för dessa och tidigare beställ-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

ningar uppgår till högst 490 000 000 kronor
(avsnitt 4.8),

16.  bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget B6 Funktionen Hälso-
och sjukvård m.m. godkänna avtal och be-
ställningar, såvitt avser beredskapsåtgärder,
så att behovet av anslagsmedel efter år 2000
för dessa och tidigare avtal och beställningar
uppgår till högst 25 000 000 kronor (avsnitt

4.8),

17.  bemyndigar regeringen att för år 2000 låta
Socialstyrelsen ta upp lån i Riksgäldskonto-
ret för beredskapsinvesteringar intill ett
sammanlagt belopp om 445 000 000 kronor
(avsnitt 4.8),

18.  fastställer ett avgiftsuttag för telebered-
skapsavgiften, såvitt avser funktionen Tele-
kommunikationer m.m., till sammanlagt
100 000 000 kronor under år 2000 (avsnitt

4.8),

19.  godkänner förslaget till investeringsplan för
Post- och telestyrelsen, såvitt avser funk-
tionen Telekommunikationer m.m., för pe-
rioden 2000 - 2002 (avsnitt 4.8),

20.  bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget B7 Funktionen Tele-
kommunikationer m.m., godkänna avtal och
beställningar, såvitt avser tjänster, utrust-
ningar och anläggningar för beredskapsåt-
gärder, så att behovet av anslagsmedel efter
år 2000 för dessa och tidigare avtal och be-
ställningar uppgår till högst 150 000 000
kronor (avsnitt 4.8),

21.  bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget B 9 Funktionen
Transporter, godkänna avtal och beställ-
ningar, såvitt avser tjänster, utrustningar
och anläggningar för beredskapsåtgärder, så
att behovet av anslagsmedel efter år 2000
för dessa och tidigare avtal och beställningar
uppgår till högst 85 000 000 kronor (avsnitt

4.8),

22.  fastställer ett avgiftsuttag för elbered-
skapsavgiften, såvitt avser funktionen Ener-
giförsörjning, till ett belopp om sammanlagt
200 000 000 kronor under år 2000 (avsnitt

4.8),

23.  godkänner förslaget till investeringsplan för
Kustbevakningen för perioden 2000-2002
(avsnitt 5.4),

24.  godkänner förslaget till nytt effektmål för
Kustbevakningen (avsnitt 5.4),

25.  bemyndigar regeringen att tillgodose För-
svarets materielverks behov av rörelsekapi-
tal, intill ett sammanlagt belopp om högst
30 000 000 000 kronor för år 2000, genom
en kredit i Riksgäldskontoret (avsnitt 6.6),

26.  godkänner förslaget till investeringsplan för
Försvarets materielverk för perioden 2000-
2002 (avsnitt 6.6),

27.  för budgetåret 2000 anvisar anslag under
utgiftsområde 6 Totalförsvar enligt följande
uppställning:

10

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

| Anslagsbelopp                                                                                         |

Tusental kronor

Anslag

Anslagstyp

Anslagsbelopp

Al

Förbandsverksamhet och beredskap m.m.

ramanslag

19 543 954

A2

Fredsfrämjande truppinsatser

ramanslag

900 083

A3

Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling

ramanslag

22 340 782

Bl

Funktionen Civil ledning

ramanslag

437 983

B2

Funktionen Försörjning med industrivaror

ramanslag

57 151

B3

Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst

ramanslag

691 677

B4

Funktionen Psykologiskt försvar

ramanslag

18 523

B5

Funktionen Ordning och säkerhet

ramanslag

22 276

B6

Funktionen Hälso- och sjukvård

ramanslag

80 725

B7

Funktionen Telekommunikationer m.m.

ramanslag

195 000

B8

Funktionen Postbefodran

ramanslag

11 000

B9

Funktionen Transporter

ramanslag

143 023

BIO

Funktionen Energiförsörjning

ramanslag

211 000

Cl

Kustbevakningen

ramanslag

439 996

C2

Nämnder m.m.

ramanslag

12 359

C3

Statens räddningsverk: Förebyggande åtgärder mot jordskred
och andra naturolyckor m.m.

ramanslag

25 000

C4

Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.

ramanslag

20 000

C5

Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor

ramanslag

526 489

C6

Sprängämnes inspektionen

ramanslag

16 441

Dl

Totalförsvarets pliktverk

ramanslag

237 834

D2

Försvarshögskolan

ramanslag

27 602

D3

Försvarets radioanstalt

ramanslag

428 494

D4

Försvarets forskningsanstalt

ramanslag

130 038

D5

Flygtekniska försöksanstalten

ramanlsag

37 988

D6

Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret

obetecknat anslag

93 196

Summa

46 648 614

11

8 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nrl. Uo4-8

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

2 Utgiftsområde 6 Totalförsvar

2.1 Omfattning

Riksdagen har genom lagen (1992:1403) om to-
talförsvar och höjd beredskap definierat totalför-
svar som verksamhet som behövs för att förbe-
reda Sverige för krig. Under högsta beredskap är
totalförsvar all samhällsverksamhet som då skall
bedrivas. Totalförsvar består av militär verksam-
het (militärt försvar) och civil verksamhet (civilt
försvar). Totalförsvar avser således en verksam-
het och inte en organisation. Totalförsvars-
resurserna skall enligt lagen utformas så att de
även kan användas vid internationella fredsfräm-
jande och humanitära insatser och stärka sam-
hällets förmåga att förebygga och hantera svåra
påfrestningar på samhället i fred. Med totalför-
svarsresurser avses alla de resurser som finns in-
om totalförsvarsverksamhet.

I utgiftsområdet ingår också verksamhet som
bedrivs av Kustbevakningen, Statens räddnings-
verk avseende fredsräddningstjänst, vissa nämn-
der samt ansvaret för frågor avseende brandfarli-
ga och explosiva varor.

De myndigheter som verkar inom utgiftsom-
rådet är Försvarsmakten, Överstyrelsen för civil
beredskap, Civilbefälhavarna, Styrelsen för
psykologiskt försvar, Statens räddningsverk,
Kustbevakningen, Överklagandenämnden för
totalförsvaret, Totalförsvarets chefsnämnd samt
vissa mindre nämnder, Sprängämnesinspektio-
nen, Försvarets materielverk, Försvarets radioan-
stalt, Försvarets forskningsanstalt, Totalförsva-
rets pliktverk, Försvarshögskolan och
Flygtekniska försöksanstalten. Vidare finansieras
inom utgiftsområdet vissa beredskapsåtgärder
hos myndigheter vars verksamhet i övrigt finan-
sieras inom andra utgiftsområden.

Till grund för den verksamhet som skall be-
drivas inom totalförsvaret under perioden 1997-
2001 ligger 1996 års försvarsbeslut (prop.
1996/97:4, bet. 1996/97:FöUl, rskr. 1996/97:36,
bet. 1996/97:UFöUl, rskr. 1996/97:109).
Beslutet omfattade statsmakternas ställningsta-
gande till den närmare inriktningen för det mili-
tära försvarets krigsorganisation, det militära för-
svarets grundorganisation i fred samt den
närmare inriktningen av det civila försvarets
verksamhet i krig och fred. Förslag om den
närmare inriktningen av verksamheten för
respektive budgetår lämnar regeringen årligen i
den ekonomiska vårpropositionen och budget-
propositionen.

En säkerhetspolitisk kontrollstation genom-
fördes våren 1999 (prop. 1998/99:74 Förändrad
omvärld - omdanat försvar, bet. 1998/99:FöU5,
rskr. 1998/99:224, bet. 1998/99:UFöUl, rskr.
1998/99:222). Riksdagen beslutade därigenom
om en ändrad inriktning av totalförsvaret och de
ekonomiska planeringsramarna.

Under våren 1999 uppdrog regeringen åt
Överstyrelsen för civil (ÖCB) beredskap att in-
komma med en analys med anledning av kon-
trollstationspropositionen. ÖCB redovisade den
17 maj 1999 en analys avseende konsekvenser vid
en väsentlig reducering av beredskapsför-
beredelserna för ett väpnat angrepp i form av in-
vasionshot. Vidare uppdrog regeringen åt
Försvarsmakten att redovisa ett förslag till plane-
ring för perioden 2000 - 2004 som innebar en
utveckling mot en struktur som består av en
insatsorganisation av krigsförband och kompe-
tenser som tillgodoser förmågan att redan i
grundberedskap lösa försvarsuppgifterna. Den
19 maj 1999 redovisade Försvarsmakten ett för-
slag till en framtida struktur och till följd av detta

13

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

förslag redovisade Försvarsmakten den 15 juni
1999 även ett förslag till reviderad materielplan.

Mot bakgrund av slutsatserna i den säkerhets-
politiska kontrollstationen avser regeringen att
återkomma under hösten till riksdagen med en
proposition som skall omfatta förslag till om-
strukturering och förändring av totalförsvaret.

Riksdagens revisorer har med en skrivelse den
1 juni 1999 till regeringen lämnat vissa förslag
om vilken information budgetpropositionen bör
innehålla. Regeringen vill med anledning härav
anföra följande. När regeringen avlämnar en
budgetproposition väcks ett ärende i riksdagen.
Regeringen tar därför fasta på de önskemål som
kommit till uttryck i utskottsbetänkanden och
riksdagsbeslut när det gäller arten och omfatt-
ningen av den information som bör lämnas i
budgetpropositionen.

2.2 Utgiftsutvecklingen

Tabell 2.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

Anslag

Utgifts-

Förslag

Beräknat

Beräknat

19981

1999 2

prognos

anslag

anslag

anslag

1999

2000

2001

20023

42 399    44 108    44 654    46 648    46 061    45 129

11 utfallet inkluderas 5 miljoner kronor från s.k. äldreanslag.

2 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1999 i samband med den ekonomiska vå rpropositionen.

3 Inklusive ett omställningsbidrag om 3 miljarder kronor.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

I enlighet med vad riksdagen och regeringen be-
slutat har Försvarsmakten vidtagit åtgärder för
att söka komma till rätta med de allvarliga pro-
blem som uppstod inför budgetåret 1998
avseende planering av ekonomi och verksamhet.
Mot bakgrund av omvärldsläget, har riksdagen
bifallit regeringens förslag om en viss sänkning
av beredskapskraven i förhållande till 1996 års
försvarsbeslut (prop. 1997/98:84, bet.
1997/98:FöUll, rskr. 1997/98:268). Regering-
ens bedömning är att Försvarsmaktens förmåga
att lösa huvuduppgifterna enligt 1996 års för-
svarsbeslut och de uttryckta kraven på beredskap
sammantaget är godtagbar. Regeringen bedömer
vidare att Försvarsmakten har genomfört verk-
samheten under år 1998 i huvudsak i enlighet
med ställda krav. Regeringen vill också betona att
de åtgärder som vidtagits under år 1998 ligger väl

i linje med den omprövning av Försvarsmaktens
verksamhet som inletts genom regeringens pro-
position 1998/99:74 och riksdagens beslut med
anledning av detta.

Omstruktureringen av Försvarsmaktens
grundorganisation enligt 1996 års försvarsbeslut
har genomförts på ett sådant sätt att en tidigare
sluttidpunkt än planerat uppnås i vissa fall.

Under år 1998 blev utgifterna under utgifts-
området cirka en miljard kronor högre än vad
som anvisats. De högre utgifterna är i huvudsak
hänförliga till anslaget Al Försvarsmakten och
beror i huvudsak på problemen i Försvarsmak-
tens planering. Utgiftsprognosen för år 1999 för
utgiftsområdet visar att utgifterna kommer att
överstiga anvisat belopp med cirka 544 miljoner
kronor. (Detta belopp beräknas bli täckt av an-
slagssparande, reservationer och tilldelade an-
slagskrediter.)

Vad gäller det civila försvaret har förskjut-
ningar av planerade investeringar samt senare-
läggning av utbetalningar avseende tidigare gjor-
da investeringar medfört ett anslagssparande.

Regeringen avser att återkomma i samband
med 2000 års vårproposition angående kvarstå-
ende frågor avseende statliga ålderspensionsav-
gifter för totalförsvarspliktiga.

Förändringar

Riksdagen beslutade under våren 1998 i enlighet
med regeringens proposition 1997/98:83 För-
ändrad styrning av Försvarsmakten. Den föränd-
rade styrningen genomförs från och med bud-
getåret 1999. Den återrapportering som
regeringen gör i föreliggande proposition för
budgetåret 1998 är den sista där resultatredovis-
ningen görs i den gamla programstrukturen.

Regeringen redovisade i proposition
1997/98:84 Försvarsmaktens ekonomi och verk-
samhet år 1998 m.m. åtgärder med anledning av
problemet med Försvarsmaktens ekonomi och
planering. Som nyss nämnts beslutade riksdagen
att på regeringens förslag ändra det övergripande
målet för Försvarsmaktens beredskap. Föränd-
ringen innebär att Försvarsmaktens beredskap
skall medge att utvalda delar av organisationen
inom ett år efter beslut har uppnått full krigs-
duglighet. Kravet gällde tidigare huvuddelen av
organisationen.

Av propositionen Förändrad omvärld - om-
danat försvar (prop. 1998/99:74, bet.
1998/99:FöU5, rskr. 1998/99:224, bet.

14

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

1998/99: UFöUl, rskr. 1998/99:222) framgår
vidare

-   att ett omställningsbidrag behövs för att
hantera de kostnader som hänger samman
med strukturförändringar inom
Försvarsmaktens krigs- och grundorganisa-
tion vilka skall påbörjas och genomföras
under innevarande försvarsbeslutsperiod
samt för de förskjutningar av materielleve-
ranser som genomförs för att lösa re-
sursproblem före år 2002. Inriktningen är
att omställningsbidraget anslås med 3 mil-
jarder kronor år 2002 och 1 miljard kronor
år 2003. Regeringen bedömer att minst 1
miljard kronor kan frigöras, genom främst
minskade värn- och civilpliktsvolymer un-
der åren 2000 och 2001 samt minskningar
inom Försvarsmaktens krigs- och grundor-
ganisation, för att hantera problemen under
innevarande försvarsbeslutsperiod.

-   att försvarets priskompensationssystem
skall vara jämförbart med vad som gäller för
den övriga statsförvaltningen, vilket bl.a.
innebär att uppräkningen av materielande-
len av Försvarsmaktens anslag med 1,5 pro-
cent utöver den gängse pris- och löneom-
räkningen, den s.k. teknikfaktom, utgår
fr.o.m. år 2000,

-   att någon ytterligare uppföljning av an-
slagsförordningen inte kommer att ske,

-   att en satsning på såväl beredskap som kun-
skaper inom NBC-området är nödvändig,

-   att IT-relaterade hot måste uppmärksam-
mas på stor bredd i samhället såväl inom
totalförsvaret som inom annan samhälls-
verksamhet och

-   att på sikt ökade resurser bör kunna avdelas
för internationell verksamhet vilket medger
en ökad förmåga att bidra med försvars-
resurser i fredsfrämjande och humanitär
verksamhet.

Mål

Målen för verksamheterna inom utgiftsområdet
är att:

Det militära försvaret

-   försvara Sverige mot väpnat angrepp,

-    hävda vår territoriella integritet,

-   bidra till fred och säkerhet i omvärlden och

-   stärka det svenska samhället vid svåra på-
frestningar i fred.

Det civila försvaret

-   värna civilbefolkningen, trygga en livsnöd-
vändig försörjning, säkerställa de viktigaste
samhällsfunktionerna och bidra till
Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat
angrepp och krig i vår omvärld,

-   bidra till fred och säkerhet i omvärlden och

-   stärka samhällets förmåga att förebygga och
hantera svåra påfrestningar på samhället i
fred.

Övrig verksamhet

-   verka för att förebygga olyckor i samhället
och begränsa skador vid sådana olyckor ge-
nom bl. a. information, utbildning, övning,
uppföljning och tillsyn (Statens räddnings-
verk: Samhällets skydd mot olyckor),

-   bedriva sjöövervakning (kontroll- och till-

synsverksamhet) och miljöräddningstjänst i
syfte att begränsa brottsligheten och öka
säkerheten till sjöss samt ha en hög bered-
skap         för         sjöräddningstjänst

(Kustbevakningen) och

-   begränsa och förebygga olyckor i samband
med brandfarliga och explosiva varor
(Sprängämnesinspektionen).

Prioriteringar

Försvarsmakten skall under år 2000 prioritera
åtgärder för att förbereda och genomföra en
snabb omställning av grund- och krigsorganisa-
tionen i enlighet med beslut om nya ekonomiska
ramar för det militära försvaret.

En viktig del i att öka Försvarsmaktens inter-
nationella förmåga utgörs av Sveriges deltagande
i planering och översynsprocessen (PARP) inom
ramen för PFF. Sverige har sedan samarbetet in-
leddes år 1995 antagit 35 samverkansmål och 10
initiala partnerskapsmål. Processen syftar till att
identifiera och utveckla samverkansförmågan för
förband som partnerländerna i princip, efter be-
slut i varje enskilt fall, skulle kunna ställa till
förfogande för Nato-ledda fredsfrämjande
insatser. Utvecklingen av internationella samver-
kansförmågor kommer fortsatt att ha hög
prioritet.

15

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

Inom det civila försvaret skall arbetet med att
anpassa verksamheten till det nya säkerhetspoli-
tiska läget prioriteras. Funktionsansvariga myn-
digheter skall med utgångspunkt i en önskvärd
förmåga genomföra analyser över vilka åtgärder
som kan anstå till en anpassningsperiod. Mot
bakgrund av detta skall förmåga för respektive
funktion fastställas.

Inom Statens räddningsverks område skall
arbetet med att förebygga bränder och andra
olyckor inom räddningstjänstens område priori-
teras. Miljökonsekvenserna vid olyckor och
räddningstjänstinsatser skall beaktas. Räddnings-
verket skall fortsätta att upprätthålla beredskap
för internationella hjälpinsatser.

Sprängämnesinspektionen skall öka informa-
tionsinsatserna angående pyrotekniska varor.

Kustbevakningen skall under året prioritera
kontroll av yttre gräns och fiskerikontroll.

2.3 Resultatbedömning

2.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom
området

Inför budgetåret 1998 hade som tidigare fram-
gått allvarliga problem uppstått i Försvars-
maktens ekonomi och planering. I regleringsbre-
vet för år 1998 föreskrev regeringen att
Försvarsmakten skulle iaktta stor restriktivitet
med kostnadsdrivande åtgärder. Som tidigare
nämnts medgav riksdagen att kraven på bered-
skap inom Försvarsmakten skulle sänkas. Vidare
informerade regeringen om reduceringsåtgärder
som främst skulle beröra plikttjänstgöringen och
materielanskaffningen. Åtgärderna tog till största
delen sikte på budgetåret 1998.

I regleringsbrevet för år 1999 har regeringen
angett att det krävs fortsatta rationaliseringar och
förändringar i Försvarsmaktens verksamhet un-
der år 1999 för att balans skall kunna nås mellan
uppgifter och resurser.

Regeringens proposition Förändrad styrning
av Försvarsmakten m.m. (prop. 1997/98:83) in-
nehöll förslag till inriktning av en förändrad
styrning av Försvarsmakten, som godkändes av
riksdagen. Den förändrade styrningen av
Försvarsmakten genomförs från och med bud-
getåret 1999. Regeringen har i proposition
1998/99:74 Förändrad omvärld - omdanat för-
svar redovisat en metod för hur sambandet

mellan hotbildsförändringar och totalförsvarsre-
susernas utveckling kan förklaras.

I 1996 års försvarsbeslut fastställdes målen för
och utformningen av det militära försvarets
krigsorganisation. Det har därefter varit en upp-
gift för regeringen att närmare besluta om För-
svarsmaktens beredskap. Försvarsutskottet har i
bet. 1998/99:FöUl förutsatt att regeringen ut-
vecklar resultatredovisningen när det gäller för-
ändringar i krigsdugligheten relaterat till För-
svarsmaktens huvuduppgifter och regeringens
redovisning av Försvarsmaktens beredskap. Re-
geringens sammantagna bedömning är att till-
ståndet i krigsorganisationen var godtagbart i
förhållande till de ställda kraven. En utgångs-
punkt för denna bedömning är att riksdagen
medgivit att vissa delar av krigsorganisationen
kan undantas från kravet på förmåga att kunna
uppnå full krigsduglighet inom ett år.

Omstruktureringen av grundorganisationen
har fortsatt i enlighet med 1996 års försvarsbe-
slut. Försvarsmakten bedömer att sluttidpunkten
kommer att kunna uppnås tidigare i vissa fall.
Under år 1998 har rationalitet, officerarnas kom-
petensutveckling och kvaliteten i utbildningen
prioriterats högre än upprätthållandet av krigs-
förbandens omedelbara förmåga. Regeringen
konstaterar att målet för avvecklingen av perso-
nal för år 1998 överstigits. Under år 1998 har
20 885 värnpliktiga genomfört grundutbildning.
Utbildningen har genomförts med gott resultat.
Fortsättningsutbildning har genomförts i liten
utsträckning och har i stort endast omfattat ut-
bildning av reservofficerare. Regeringen bedö-
mer att årets verksamhet har inneburit att hu-
vuddelen av krigsförbandens förmåga att klara
ställda krav har vidmakthållits jämfört med år
1997 vid de enheter där verksamhet genomförts.
Regeringen avser att under hösten 1999 förelägga
riksdagen förslag om fortsatt omstrukturering av
grundorganisationen.

Den internationella dimensionen av den
svenska säkerhetspolitiken är fortsatt betydande
genom deltagande i internationella fredsfräm-
jande och humanitära insatser och förberedelser
för sådana insatser.

Försvarsministrarna i Frankrike, Italien,
Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland
undertecknade i juli 1998 en avsiktsförklaring
som syftar till att underlätta en omstrukturering
av den europeiska försvarsindustrin. Konkreta
åtgärder med stöd av avsiktsförklaringen väntas
kunna föreläggas försvarsministrarna under år
1999.

16

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

Vad gäller det civila försvaret har riksdagen
(prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FöUl, rskr
1998/99:78) uttalat oro för brister i delfunktio-
nen Elförsörjning. Mot bakgrund av bl. a. För-
svarsutskottets betänkande har regeringen be-
slutat om en funktionsgenomgång när det gäller
delfunktionen Elförsörjning.

En särskild utredare skall analysera och lämna
förslag till vissa principer för att åstadkomma en
förbättrad helhetssyn när det gäller planeringen
för civilt försvar och beredskapen mot svåra på-
frestningar på samhället i fred.

Ändrade uppgifter som följer av omvärldsför-
ändringar ställer förändrade krav på Kustbevak-
ningens verksamhet. Det svenska EU-
medlemskapet och det kommande Schengen-
samarbetet har också stor betydelse i detta sam-
manhang. Mot denna bakgrund och för att öka
effektiviteten och finna rationaliseringsvinster
har regeringen den 9 september 1999 uppdragit
åt Statskontoret att genomföra en granskning av
Kustbevakningens organisation.

Från och med den 1 januari 1999 överfördes
ansvaret för frågor avseende brandfarliga och ex-
plosiva varor från Näringsdepartementet till För-
svarsdepartementet. Regeringen beräknar därför
utgifterna för myndigheten från och med bud-
getåret 2000 under utgiftsområde 6 Totalförsvar.
Därmed sammanförs flera myndighetsuppgifter
inom räddningsområdet och de skade- och
olycksförebyggande områdena. Fortifika-
tionsverket har den 1 januari 1999 överförts från
utgiftsområde 6 Totalförsvar till utgiftsområde 2
Samhällsekonomi och finansförvaltning.

Som en följd av genomförandet av vissa EG-
direktiv har riksdagen under år 1999 antagit lag-
stiftning inom kemikalieolycksområdet som bl.a.
berör Statens räddningsverk, Sprängämnesin-
spektionen och räddningstjänsten. Som anfördes
i proposition 1998/99:74 Förändrad omvärld -
omdanat försvar avser regeringen att låta ge-
nomföra en översyn av räddningstjänstlagen och
följdförfattningar.

2.3.2 De viktigaste insatserna inom
området

Värnpliktsutbildningen har genomförts med gott
resultat. Under år 1998 har 20 885 värnpliktiga
genomfört grundutbildning. Fortsättningsut-
bildningen har dock i stort sett enbart omfattat
utbildning av reservofficerare.

Förnyelsen av Försvarsmaktens materielsys-
tem har fortsatt. Under år 1998 och hittills under
år 1999 har Försvarsmakten tillförts t.ex. strids-
vagnar, stridsfordon, pansarbandvagnar, luft-
värnsrobotsystem, flygburet spaningsradarsys-
tem och signalspaningsflygplan. Vidare har
leverans av delserie 2 av JAS 39 Gripen fortsatt.

Under år 1998 och år 1999 har Sverige deltagit
i internationella fredsfrämjande truppinsatser,
bl.a. i forna Jugoslavien (SFOR och Unpredep)
och Västsahara (Minurso). Regeringen har den
26 augusti 1999 beslutat om ett svenskt delta-
gande i en fredsfrämjande insats i Kosovo. Stödet
till de baltiska nationerna har fortsatt genom bl.a.
den fredsbevarande bataljonen Baltbat och den
baltiska försvarshögskolan Baltdefcol, men också
genom tre minröjningsoperationer i Baltikum.
Snabbinsatsstyrkan Swerap har utbildats och
ställts i beredskap. Det svenska engagemanget
inom Partnerskap för fred (PFF) har utvecklats
med deltagande i bl.a. Cooperative Jaguar 99 och
Cooperative Bear 98. För första gången har Sve-
rige också arrangerat en övning i PFF:s anda på
svenskt territorium, Nordic Peace.

Gränssättande faktorer för verksamheterna
inom det civila försvaret är främst tillgången till
telekommunikationer, elförsörjning och dator-
stöd. Mot bakgrund av detta har myndigheterna
aktivt arbetat med att inom resp, funktion mins-
ka sårbarheten främst vad gäller elförsörjningen.
Vad gäller funktionen Telekommunikationer
m.m. har reservkraftverk beställts och fördelats
mellan operatörerna. Sårbarheten vid långa elav-
brott har därmed minskat.

Vidare kan nämnas att funktionen Telekom-
munikationers deltagande i övningen "Nordic
Peace" med ett GSM-nät verifierar förmågan att
utnyttja mobila basstationer vid väpnade kon-
flikter. Utbildningar och övningar har förbättrat
förmågan att utföra reparationer inom funktio-
nen Energiförsörjning vid insatser med NBC-
stridsmedel.

Verksamheten vid Kustbevakningen har under
år 1998 fått en allt tydligare internationell prägel.
Det svenska EU-medlemskapet och det kom-
mande Schengensamarbetet har inneburit att ytt-
re gränskontroll och fiskerikontroll getts ökad
betydelse.

Vid räddningsskolorna under Statens rädd-
ningsverk har under år 1998 15 procent fler
elever ur den kommunala räddningstjänsten ge-
nomgått räddningstjänstutbildning än vad som
skedde under år 1997. Inom ramen för rädd-
ningsverkets internationella hjälpverksamhet har

17

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

elva katastrof- och återuppbyggnadsinsatser ge-
nomförts.

2.3.3   Effekter av insatserna

Regeringens bedömning av det samlade resulta-
tet av den militära verksamheten är att landet kan
försvaras mot ett väpnat angrepp. Kravet på full
krigsduglighet inom en tolvmånadersperiod
(kortsiktig anpassning) för militärt försvar upp-
fylls av de delar av krigsorganisationen som om-
fattas av detta krav.

Regeringen bedömer däremot att det fortfa-
rande finns brister i Försvarsmaktens förmåga
till långsiktig anpassning till ett förändrat om-
världsläge. Den främsta orsaken är den minskade
omfattningen av förbandsverksamheten.

Försvarsmakten kan upprätthålla den territo-
riella integriteten och beredskapen för inciden-
tinsatser är godtagbar. Förmågan att planera för,
organisera och genomföra internationell verk-
samhet är god, även om vissa brister kvarstår vad
gäller interoperabilitet. Förmågan att stödja sam-
hället vid svåra påfrestningar i fred är god.

Regeringen bedömmer utifrån funktions-
ansvariga myndigheters redovisningar, att för-
mågan inom huvuddelen av det civila försvarets
funktioner vid utgången av år 1998 var godtag-
bar. Flera funktioner uppvisar brister när det
gäller att lösa uppgifterna vid ett angrepp med
kemiska stridsmedel. Förbättringar har skett in-
om funktionerna Civil ledning och Telekommu-
nikationer m.m. men brister kvarstår dock och
funktionernas förmågor är ej godtagbara. Orsa-
ken till detta är att åtgärder som vidtas inom
dessa funktioner är både omfattande och tids-
krävande.

Regeringen bedömer att Kustbevakningens
verksamhet motsvarar de krav som ställts på
myndigheten i syfte att begränsa brottsligheten
och öka säkerheten till sjöss.

Regeringen bedömer att verksamheten vid
Räddningsverket motsvarar de krav som ställts i
syfte att inom myndighetens verksamhetsområ-
de förebygga olyckor i samhället och begränsa
skadorna när sådana olyckor ändå inträffar.

2.3.4   Regeringens slutsatser

Den fortsatta inriktningen av verksamheten in-
om utgiftsområdet påverkas av de ställningsta-
ganden som gjorts i samband med den säker-

hetspolitiska kontrollstationen år 1999 samt den
särskilda proposition som regeringen avser att
lämna till riksdagen senare i år och riksdagens
beslut med anledning härav.

Den översyn av det säkerhetspolitiska läget
som Försvarsberedningen för närvarande ge-
nomför kommer att rapporteras till regeringen
under hösten 1999. Regeringen kan i samband
med ovannämnda särskilda proposition komma
att lämna förslag till förändrad inriktning av
verksamheten inom utgiftsområdet beroende på
översynens resultat.

Åtgärder som syftar till att bibehålla balans i
Försvarsmaktens ekonomi och planering skall
även i fortsättningen prioriteras. Dessutom
kommer arbetet med att utveckla den förändrade
styrningen av Försvarsmakten att fortsätta.

Internationella fredsfrämjande och humanitära
insatser och övrig internationell verksamhet, t.ex.
inom ramen för PFF, skall även under budget-
året 2000 ges hög prioritet.

Det civila försvaret skall anpassas till det nya
säkerhetspolitiska läget.

2000-frågan

Regeringen (Näringsdepartementet) har i skri-
velser till riksdagen i december 1998 och maj
1999 lämnat lägesrapporter beträffande IT-
omställningen i samhället inför år 2000 (skr.
1998/99:40 och skr. 1998/99:111). I skrivelsen
1998/99:111 anger regeringen att det har ge-
nomförts och pågår omfattande insatser för att
klara IT-omställningen. Bedömningen är att Sve-
rige är väl förberett, även i ett internationellt per-
spektiv, men det går ändå inte att utesluta att det
kan bli störningar.

Enligt förordningen (1997:30) om översyn av
statliga myndigheters informationssystem skall
de statliga myndigheterna upprätta en plan för
det anpassningsarbete som behöver genomföras
samt rapportera till Statskontoret hur arbetet
fortskrider.

Omställningen av de statliga myndigheternas
egna IT-system skulle vara färdig den 1 juni
1999. Ett 20-tal myndigheter har rapporterat för-
seningar. Berörda myndigheter har fått i uppdrag
att intensifiera arbetet med att återta de förse-
ningar som uppstått.

När det gäller Försvarsdepartementets
ansvarsområde har läget i omställningsarbetet
vad avser Försvarsmakten och i fråga om rädd-
ningstjänsten redovisats i de nämnda skrivelserna

18

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

till riksdagen. En redovisning av läget när det
gäller samtliga myndigheter lämnas i det följande
under respektive anslag.

Regeringen beslutade den 4 mars 1999 att de-
partementen skall tillse att det inom respektive
ansvarsområde finns en tillräcklig krishante-
ringsförmåga inför millenieskiftet. I den följande
redovisningen redogörs för hur resurser inom
Försvarsmakten skall kunna utnyttjas till stöd
för viktiga samhällsfunktioner vid eventuella
störningar i IT-systemen och för det stöd som
lämnas av Överstyrelsen för civil beredskap för
länsstyrelsernas uppbyggnad av krishanterings-
förmåga.

Regeringen bedömer att förberedelserna inom
Försvarsdepartementets ansvarsområde beträf-
fande IT-omställningen inför år 2000 i allt vä-
sentligt är tillfredsställande.

Kommentarer till utgiftsutvecklingen

En jämförelse mellan anvisade anslag för år 1999
och prognosticerat utfall för år 2000 visar att ut-
gifterna beräknas överstiga tilldelade anslag med
544 miljoner kronor. I utgiftsprognosen ingår
dock utnyttjande av anslagssparande från tidigare
år. På tilläggsbudget i samband med den ekono-
miska vårpropositionen för år 1999 har cirka 96

miljoner kronor omfördelats inom utgiftsområ-
det. Framförallt överfördes medel till det nya an-
slaget C5 Statens räddningverk: Samhällets
skydd mot olyckor för att täcka räddningsver-
kets utgifter för förvaltningskostnader och kost-
nader med anledning av fredsräddningstjänst

Anvisade anslag för år 1999 och föreslagna an-
slag för år 2000 skiljer sig åt såtillvida att anslagen
för år 2000 är beräknade i 2000 års prisläge i en-
lighet med den gängse pris- och löneomräk-
ningsmodellen.

Vidare har det för mer än hälften av anslagen
gjorts en teknisk justering med totalt cirka 1 386
miljoner kronor avseende kompensation för den
premie som myndigheterna betalar för de statliga
avtalsförsäkringarna sedan år 1998.

De statliga ålderspensionsavgifterna inom ut-
giftsområdet har justerats ned till ca 1,4 miljoner
kronor år 2000, 1,1 miljoner kronor för år 2001
och 1,1 miljoner kronor för år 2002.

År 2002 minskas den ekonomiska ramen för
utgiftsområde 6 Totalförsvar med 4 miljarder
kronor jämfört med den ram för 2001 som god-
kändes av riksdagen våren 1998, exlusive den
materielförskjutning som riksdagen beslutade
1996. År 2002 anslås ett omställningsbidrag med
3 miljarder kronor.

1 Tabell 2.2 Utgiftsutvecklingen per verksamhetsområde                                                                   1

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

19981

Anslag

19992

Utgiftsprognos

1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat3
anslag
2002

A Det militära försvaret

38 626

39 836

40 149

42 785

42 035

40 648

B Vissa funktioner inom civilt försvar

2 365

2 400

2 566

1 868

2 006

2 407

C Kustbevakningen och nämnder m.m.

443

912

960

1 040

1 055

1 094

D Totalförsvarsgemensam verksamhet

965

959

985

955

965

980

Totalt för utgiftsområde 6

42 399

44 108

44 654

46 648

46 061

45 129

2lnklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för år 1998 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.
3 Inklusive ett omställningsbidrag om 3 miljarder kronor.

19

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

Tabell 2.3 Större förändringar av anslag inom utgiftsområdet mellan åren 1999 och 2000

Miljoner kronor

Anslag

Premie-
kompensation

Omföring inom
utgiftsområdet

Omföring
till/frän ut-
giftsområdet

Förslag anslag
år 2000

Al Förbandsverksamhet och beredskap m.m.

1 087

-1 402'

-56

19 544

A2 Fredsfrämjande truppinsatser

-

105

4005

900

A3 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling

267

1 7024

-

22 341

Summa

1 354

405

395

-

Bl Funktionen Civil ledning

5

-58

-

438

B2 Funktionen Försörjning med industrivaror

1

-50

-

57

B3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst

3

-256

-

692

B4 Funktionen Psykologiskt försvar

1

-2

-

18

B5 Funktionen Ordning och säkerhet

1

-11

-

22

B6 Funktionen Hälso- och sjukvård

1

-50

-

81

B8 Funktionen Postbefodran

-

-7

-

11

B9 Funktionen Transporter

1

-63

-

143

BIO Funktionen Energiförsörjning

-

-14

-

211

Summa

9

-511

-

-

Cl Kustbevakningen

3

20

-

440

C5 Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor

16

92

-

527

Summa

19

112

-

-

D3 Försvarets radioanstalt

-

-

-33

428

D6 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret

-

-

-94

93

Summa

-

-

-12

-

Summa utgiftsområde

7

6

383

-

1 Anslagen har justerats avseende kompensation för statliga avtalsförsäkringar med ett belopp som understiger 1 miljon kronor. Se vidare under respektive anslagsavsnitt.

1 Omföring till UO 1 Rikets styrelse

3 Omföring till anslagen Al Förbandsverksamhet och beredskap m.m. samt B3 Funktionen b efolkningsskydd och räddningstjänst.

4 Justering mellan anslagen med anledning av Försvarsmaktens underlag av den 15 juni 1999.

5 Omföring från U02 Samhällsekonomi och finansförvaltning.

6 Omföring till U01 Rikets styrelse och U04 Rättsväsendet.

7 Totala beloppet för premiekompensationen för U06 är 1 386 miljoner kronor.

20

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

2.4 Beredskapskredit för
totalförsvaret

Regeringens förslag: Att riksdagen för år 2000 be-
myndigar regeringen att utnyttja en kredit om 40
miljarder kronor i Riksgäldskontoret. Krediten
skall kunna utnyttjas om krig, krigsfara eller and-
ra utomordentliga förhållanden föreligger.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen be-
myndigade regeringen att utnyttja en kredit i
Riksgäldskontoret om 40 miljarder kronor för
budgetåret 1999 om krig, krigsfara eller andra
utomordentliga förhållanden föreligger. Rege-
ringen anser att ett motsvarande bemyndigande,
avseende samma belopp, bör lämnas för budget-
året 2000.

Beredskapskrediten skall säkerställa att en
nödvändig beredskapshöjning inte förhindras
eller fördröjs därför att regeringen inte dispone-
rar erforderliga betalningsmedel. Krediten är be-
räknad att täcka de utgifter som motsvarar en
månads beredskapshöjande verksamhet. Kredi-
ten är beräknad att utnyttjas i ungefär lika delar
mellan militärt och civilt försvar.

Om beredskapskrediten utnyttjas, avser rege-
ringen att återkomma till riksdagen med redo-
visning av behovet av medel för den fortsatta
verksamheten.

2.5 Samordning och kontroll av
underrättelsetjänsten

Regeringens bedömning: Regeringen anser att det
finns behov av en funktion för samordning av
underrättelseverksamheten och avser att inrätta
ett särskilt organ för detta i Regeringskansliet.
Regeringen avser också att låta förstärka Försva-
rets underrättelsenämnd.

Utredningens förslag: 1996 års Underrättel-
sekommitté har i betänkandet Underrättelse-
tjänsten - en översyn (SOU 1999:37) lämnat
förslag avseende den militära underrättelsetjäns-
ten.

Underrättelsekommittén har bl.a. föreslagit
att det inom Regeringskansliet inrättas en sam-

ordningsfunktion för underrättelsefrågor bestå-
ende av en departementsövergripande bered-
ningsgrupp på statssekreterarnivå stödd av ett
samordningssekretariat för underrättelsefrågor.

Samordningsfunktionen skall enligt Under-
rättelsekommitténs förslag ha i uppgift att regel-
bundet följa utvecklingen av underrättelsetjäns-
tens bevakning av säkerhetshot mot Sverige och
göra bedömningar av underrättelseunderlaget i
vid mening. Samordningsfunktionen skall med-
verka till att underrättelsetjänstens olika organ
får den kontinuerliga inriktning av sitt arbete
som svarar mot Sveriges säkerhetspolitiska be-
hov. Samordningsfunktionen skall bevaka kvali-
teten i underrättelsetjänstens arbete och vid be-
hov föreslå förändringar av gällande
prioriteringar och därav föranledda resursbehov
för underrättelsetjänsten. Beredningsgruppen
med dess sekretariat skall vara rådgivande till re-
geringen och vid behov kunna förbereda initiativ
till allmänna eller särskilda beredningar eller be-
slut av regeringen.

Underrättelsekommittén har i enlighet med
sitt uppdrag också studerat hur Försvarets un-
derrättelsenämnds insyn i och kontroll av under-
rättelsetjänsten har fungerat. Kommittén har
funnit att den har fungerat väl. Kommittén före-
slår likväl vissa förändringar beträffande nämn-
den. Den bör enligt kommitténs mening förstär-
kas med någon ledamot som har sakkunskap i
underrättelsefrågor och säkerhetspolitiska frågor.
Underrättelsekommittén föreslår också att
nämndens sekretariat förstärks.

Underrättelsekommittén anser vidare att un-
derrättelseverksamheten bör lagregleras. I den
lag som föreslås anges grunderna för den under-
rättelseverksamhet som skall bedrivas av För-
svarsmakten och de myndigheter som regeringen
bestämmer.

Remissinstanserna:

Samtliga remissinstanser som yttrat sig över för-
slaget om inrättande av en samordningsfunktion
har biträtt eller tillstyrkt förslaget. Bland det tju-
gotal instanser som lämnat sådana yttranden in-
går Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt.
Ingen remissinstans har avstyrkt eller framfört
kritik mot förslaget.

Några remissinstanser, bland dem Försvarets
radioanstalt, har avgivit yttranden över förslaget
om förstärkning av Försvarets underrättelse-
nämnd. Dessa instanser har biträtt eller anslutit
sig till förslaget.

21

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

Skälen för regeringens bedömning: Rege-
ringen konstaterar att det finns behov av en för-
stärkt samordning av underrättelseverksamheten.
Regeringen avser därför att inrätta ett särskilt or-
gan bestående av en beredningsgrupp på stats-
sekreterarnivå och ett samordningssekretariat för
detta i Regeringskansliet. Regeringen har i bud-
getarbetet överfört medel från utgiftsområde 6
(anslaget Al Förbandsverksamhet och bered-
skap m.m. samt anslaget D3 Försvarets radioan-
stalt) till utgiftsområde 1 Rikets styrelse för att
en sådan samordningsfunktion skall kunna in-
rättas fr.o.m. den 1 januari 2000. Samordnings-
funktionens utformning och närmare uppgifter
bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Regeringen anser också att Försvarets under-
rättelsenämnd bör förstärkas och har genom
omprioriteringar inom anlaget C2 Nämnder
m.m. beräknat medel för att möjliggöra en för-
stärkning av nämnden fr.o.m. den 1 januari 2000.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen
i en särskild proposition avseende det förslag till
lagreglering av underrättelsetjänsten som Under-
rättelsekommittén lämnat.

2.6 Samarbete för europeisk
flygforskning

Regeringens förslag: Att riksdagen godkänner av-
talet den 3 maj 1999 om ett samarbete för euro-
peisk flygforskning.

Bakgrund

Efter regeringens bemyndigande undertecknade
Flygtekniska försöksanstalten den 11 oktober
1994 ett samarbetsavtal mellan flygforskningsin-
stituten i Sverige, Frankrike, Italien, Nederlän-
derna, Spanien, Storbritannien och Tyskland.
Genom avtalet formulerades en avsiktsförklaring
att inleda ett fördjupat samarbete. Vidare etable-
rades "Association of European Research Estab-
lishments in Aeronautics" (Aerea) - en informell
samarbetsorganisation mellan instituten. Inom
ramen för Aerea-samarbetet har instituten sam-
verkat avseende civil flygforskning och
rymdforskning genom olika forsknings- och
teknologiutvecklingsprojekt inom såväl EU som

inom Garteur, dvs. det speciella samarbete på re-
geringsnivå mellan Frankrike, Storbritannien,
Tyskland, Nederländerna, Spanien och Sverige
som syftar till att stärka samarbetet inom flyg-
teknisk forskning. Vidare har samarbetet inom
Aerea, som numera benämns endast Erea, även
genomförts på bilateral nivå.

Ärendet och dess beredning

Efter förhandlingar mellan företrädare för flyg-
forskningsinstituten har enighet nåtts om lydel-
sen av ett tilläggsavtal till 1994 års samarbetsavtal
med innebörd att Erea erhåller status som en ne-
derländsk juridisk person. Den är registrerad i
det nederländska handelsregistret och kan när-
mast liknas vid en svensk ekonomisk förening.
Dess uppgift är att för institutens räkning bevaka
marknaden för forskningsuppdrag, genom avtal
med uppdragsgivare knyta forskningsuppdrag till
de samverkande europeiska flygforskningsinsti-
tuten samt vidare sprida kännedom om den
samlade tekniska kompetens som instituten re-
presenterar. Någon forskningsverksamhet
kommer inte att bedrivas av Erea. Liksom tidiga-
re ligger ansvaret för sådan verksamhet helt och
hållet vid de enskilda forskningsinstituten. Varje
institut avgör själv om och i vilken utsträckning
det önskar delta i ett visst forskningsprojekt. De
avtal som ingås binder bara Erea och inte insti-
tuten. Institutens medverkan i ett visst forsk-
ningsprojekt regleras genom kontrakt som upp-
rättas mellan Erea och respektive institut som
anmält intresse att delta. I dessa kontrakt preci-
seras bl.a. det enskilda institutets tekniska och
ekonomiska del i aktuellt projekt.

Genom tilläggsavtalet omfattar institutens
samverkansområden numera även försvarsrelate-
rad flygforskning.

Ekonomiskt begränsas institutens ansvar till
insatt kapital, i detta fall en årlig avgift för Ereas
administration. Därutöver ansvarar varje institut
för de kostnader som uppkommer vid institutets
deltagande i gemensamma arrangemang.

Samarbetsavtalet och tilläggsavtalet finns i bi-
lagorna 1 och 2.

Regeringen beslutade den 29 april 1999 att
tilläggsavtalet till samarbetsavtalet den 11 okto-
ber 1994 mellan europeiska flygforskningsinsti-
tut skulle undertecknas under förutsättning av
riksdagens godkännande. För svensk del innebär
nämligen avtalet att en viss del av Flygtekniska
försöksanstaltens förvaltningsuppgifter överläm-

22

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

nas till en utländsk inrättning i den mening som
avses i 10 kap. 5 § fjärde stycket regeringsfor-
men. Undertecknandet skedde den 3 maj 1999.

Skälen för regeringens förslag: Erea-
samarbetet innebär att instituten samverkar för
att utveckla en hög europeisk flygteknisk kom-
petens genom ett effektivt utnyttjande av insti-
tutens samlade resurser. Detta är nödvändigt för
att öka konkurrenskraften för europeisk flyg-
forskning och teknologiutveckling. Effektivise-
ringen av de olika institutens verksamheter skall
bl.a. ske genom Ereas aktiviteter för att knyta
forskningsuppdrag till instituten men även ge-
nom en samordning av befintliga forskningsre-
surser varigenom dubbelarbete mellan instituten
undviks. Målsättningen för samarbetet är att
stärka teknologibasen för europeisk flygindustri
och att kunna förse flygindustrin och andra in-
tressenter med efterfrågad teknologi. Det är av
svenskt intresse att Flygtekniska försöksanstal-
ten deltar i Erea-samarbetet för att därigenom
vara delaktig i den gemensamma effektivisering-
en av europeisk flygteknisk forskning. Sverige får
därigenom möjlighet att upprätthålla och ut-
veckla teknologiområden som är av stor betydel-
se för svensk industri.

Flygforskningsinstitutens samverkan ligger
vidare väl i linje med den multinationella, euro-
peiska samverkan som uttalats i den avsiktsför-
klaring om åtgärder för att underlätta omstruk-
tureringen av europeisk försvarsindustri, vilken
undertecknades den 6 juli 1998 av försvarsmi-
nistrarna i Frankrike, Italien, Spanien, Storbri-
tannien, Tyskland och Sverige, det s.k.
sexnationssamarbetet.

Enligt regeringens bedömning strider inte
flygforskningsinstitutens samverkan mot EG:s
konkurrensregler, då samarbetet bedöms falla in
under de s.k. gruppundantagen.

Förslaget föranleder inte något behov av ut-
ökning av anslaget till Flygtekniska
försöksanstalten.

2.7 Det nationella flygtekniska
f orskn i ngsprogram met

Regeringens förslag: Det nationella flygtekniska
forskningsprogrammet skall fortsätta på oför-
ändrad ekonomisk nivå under år 2000.

Skälen för regeringens förslag: Sedan sex år till-
baka har det funnits ett nationellt flygtekniskt
forskningsprogram som finansierats genom att
staten och industrin har avsatt 30 miljoner kro-
nor vardera per år för att skapa ett konstruktivt
samarbete mellan företag, institut samt universi-
tet och högskolor. Forskningsprogrammet, som
riksdagen senast tog ställning till i forskningspo-
litiska propositionen (prop. 1996/97:5, bet.
1996/97:UbU3, rskr. 1996/97:99) och budget-
propositionen för 1997 (prop. 1996/97:1, bet.
1996/97:FöUl, rskr. 1996/97:109), löper ut un-
der innevarande budgetår. Regeringen anser att
det är angeläget att staten medverkar till att skapa
förutsättningar för sådana mekanismer som in-
nebär att universitet och högskolor samt företag
och myndigheter samverkar och därigenom bl.a.
ger intressenterna förutsättning att skapa nischer
för deltagande i internationella forskningspro-
gram. I förhållande till anvisade medel erhålles en
mycket positiv effekt av programmets samver-
kan inom olika flygrelaterade tekniska forsk-
ningsområden och eftersom programmets inne-
håll förnyas dynamiskt så förtjänar det även
fortsättningsvis statligt stöd. Medverkande in-
dustrier är positiva till en förlängning och till
fortsatt finansiering på samma ekonomisk nivå
som hittills. Regeringen bedömer att det natio-
nella flygtekniska forskningsprogrammets finan-
siering som förut bör delas lika mellan staten och
industrin. Regeringen avser att föreskriva att
statens utgifter för det nationella flygtekniska
forskningsprogrammet belastar sjätte utgiftsom-
rådets anslag A3 Materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling och tjugofjärde
utgiftsområdets anslag Dl Teknisk forskning
och utveckling. Programmet bör regelbundet ut-
värderas och förnyad ställning bör fortsättnings-
vis tas i de återkommande forskningspolitiska
propositionerna.

23

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

3 Det militära försvaret

3.1 Omfattning

Försvarsmaktens resurser skall kunna använ-
das för att:

—   försvara Sverige mot väpnat angrepp,

—    hävda vår territoriella integritet,

-   bidra till fred och säkerhet i omvärlden
och

-   stärka det svenska samhället vid svåra
påfrestningar i fred.

Försvarsmaktens verksamhet finansieras över
anslagen Al Förbandsverksamhet och beredskap
m.m., A2 Fredsfrämjande truppinsatser samt A3
Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling.

3.2 Utgiftsutveckling

Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999 1

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

38 626

39 836

40 149

42 785

42 035

40 648

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Under år 1998 har cirka 20 800 värnpliktiga ge-
nomfört grundutbildning. Utbildningen har ge-
nomförts med gott resultat. Fortsättnings-
utbildning har genomförts i liten utsträckning
och har i stort sett enbart omfattat utbildning av
reservofficerare.

Följande viktigare övningar har genomförts

-   stabstjänstövning med en armé-
fördelning, inkluderande lednings-
förband och nytt ledningssystem,

-   planering och genomförande av Part-
nerskap för Fred (PFF)-övning Nordic
Peace 98,

-   samövning med olika civila ledningsnivå-
er samt en

-   internationell övningsverksamhet inom
ramen för PFF med deltagande i bl.a.
Baltic Challenge 98, Cooperative Jaguar
98 och Cooperative Bear 98.

Försvarsmakten har deltagit med en bataljon
om ca 400 soldater i en multinationell brigad i
Bosnien-Hercegovina. Engagemanget i Makedo-
nien utökades till ett skyttekompani om ca 100
personer. En minröjningsenhet har ställts till
FN:s förfogande i Västsahara. Snabbinsats-
styrkan Swerap (Swedish rapid reaction force)
har utbildats och ställts i beredskap.
Försvarsmakten har vidare genomfört tre min-
röjningsinsatser i Baltikum.

Av de materielsystem som tillförts För-
svarsmakten kan följande nämnas

-   stridsvagn 121 och 122 (pågående),

-   stridsfordon 90 (pågående),

-   pansarbandsvagn 401 och 501
(pågående),

-   krigsbro 5 (pågående),

-   robotsystem RBS 90 (avslutad),

-   ubåt av typ Gotland (avslutades under år
1999),

-   minröjningsfartyg av typ Styrsö (avslutas
under år 1999),

-   båtar till amfibiebataljon (pågående),

-   pansrade fordon till brigadledningar i
kustartilleribrigader (pågående),

25

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

-   materiel till stabskompanier i de rörliga
KA-brigadledningarna (pågående),

-    ledningsbåt till kustartilleribrigadled-
ningama (pågående),

-   JAS 39 Gripen delserie 2 (pågående),

-   materielanskaffning för försvarets telenät
och taktiskt radionät (pågående),

-   flygburet spaningsradarsystem FSR 890
(pågående),

-   signalspaningsflygplan S 102B
(avslutades under år 1999),

-   ledningssystem för flygstridskrafterna
(pågående),

-   omsättning av    flygstridskrafternas

stridsledningscentraler från Stril 60 till
StriC (pågående),

-   motorbyte och modifiering av flygplan
SK 60 (pågående).

Den omstrukturering av Försvarsmaktens
grundorganisation som beslutades i 1996 års för-
svarsbeslut har genomförts på ett sådant sätt att
tidigare sluttidpunkter än planerat (i allmänhet år
1998 eller år 1999) uppnås. Under år 1998 har
185 yrkesofficerare utöver vad som planerats
lämnat Försvarsmakten.

Mot bakgrund av utvecklingen i omvärlden
och med beaktande av den ekonomiska situatio-
nen inom Försvarsmakten medgav, som nämnts i
avsnitt 2.2, riksdagen under år 1998 en sänkning
av beredskapskraven i förhållande till dem som
gällde enligt 1996 års försvarsbeslut. Redovis-
ningen i det följande sker mot denna bakgrund,
innebärande att årets resultat visar på såväl en bi-
behållen beredskap och krigsduglighet, men ock-
så att förmågan i vissa fall vidmakthållits på en
lägre nivå eller har nedgått i förhållande till före-
gående år. Regeringen vill också betona att de åt-
gärder som vidtagits under år 1998 ligger i linje
med den omprövning av inriktningen av För-
svarsmaktens verksamhet som inletts genom re-
geringens proposition 1998/99:74 Förändrad
omvärld - omdanat försvar och riksdagens beslut
med anledning av denna (bet. 1998/99:FöU5,
rskr. 1998/99:224). Regeringen har i nämnda
proposition lagt grunden för en process som in-
nebär en ytterligare anpassning av det militära
försvarets struktur till utvecklingen i omvärlden.

Regeringens bedömning är att
Försvarsmaktens förmåga att lösa huvuduppgif-
terna enligt 1996 års försvarsbeslut sammantaget
är godtagbar. Regeringen bedömer vidare att
Försvarsmakten har genomfört verksamheten
under år 1998 i enlighet med ställda krav.

Förändringar

Riksdagen beslutade under våren 1998 om för-
ändrad styrning av Försvarsmakten (prop.
1997/98:83, bet. 1997/98:FöU10, rskr.
1997/98:269). Den förändrade styrningen
genomförs från och med budgetåret 1999. Den
återrapportering som regeringen gör i före-
liggande proposition för budgetåret 1998 är den
sista där resultatredovisning görs i den gamla
programstrukturen.

Den 7 maj 1998 uppdrog regeringen åt
Försvarsmakten att lämna underlag för den
säkerhetspolitiska kontrollstationen. Uppdraget
redovisades den 12 oktober 1998. Regeringen
beslutade den 24 september 1998 att
Försvarsmakten som grund för sin planering
skall utgå från anvisade ramar vilket inkluderar
ett borttagande av priskompensation med tek-
nikfaktorn. Grundat på detta beslut inkom För-
svarsmakten med en kompletterande redovisning
den 13 november 1998. Denna utgjorde ett un-
derlag för arbetet med kontrollstationen som
ledde fram till riksdagens beslut härom.

Struktur för återrapportering

Verksamhetsåret 1998 styrdes och återrapporte-
rades i då rådande programstruktur. I det följan-
de redovisar därför regeringen verksamhetens
resultat i programtermer. Dessutom redovisas
verksamheten i grundorganisationen samt till-
ståndet i krigsorganisationen. Redovisningen är
kopplad till de uppgifter för det militära försvaret
som riksdagen beslutade om i 1996 års försvars-
beslut.

Prioriteringar

Försvarsmakten skall under år 2000 prioritera
åtgärder för att förbereda och genomföra en
snabb förändring i enlighet med vad riksdagen
beslutat.

En viktig åtgärd för att öka Försvarsmaktens
internationella förmåga utgör Sveriges deltagan-
de i planerings- och översynsprocessen (PARP)
inom ramen för PFF. Sverige har sedan samar-
betet inleddes år 1995 antagit 35 samverkansmål
och 10 initiala partnerskapsmål. Processen syftar
till att identifiera och utveckla samverkansför-
mågan för förband som partnerländerna i princip
efter beslut i varje enskilt fall skulle kunna ställa

26

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

till förfogande för Nato-ledda fredsfrämjande
insatser. Utvecklingen av den internationella
samverkansförmågan kommer fortsatt att ha hög
prioritet.

3.3 Resultatbedömning

Vid bedömningen av Försvarsmaktens resultat
har följande bedömningsgrunder tillämpats:

—   god: resurserna (kapaciteten) motsvarar
eller överstiger behovet och uppgifterna
kan lösas,

-   godtagbar: brister och störningar ned-
sätter handlingsförmågan men uppgif-
terna kan i huvudsak lösas,

—    ej godtagbar: svåra brister vilka leder till
att uppgifterna inte kan lösas,

-   kritiskt: verksamheten är nära samman-
brott.

3.3.1 Resultatbedömning av
verksamheten i programmen

I bedömningen av programmens resultat har
hänsyn tagits till de sänkta beredskapskrav som
riksdagen och regeringen beslutade om under år
1998.

Program 1. Operativa lednings- och
underhållsförband

Programmets innehåll

Programmet innehåller förband med huvudsak-
lig uppgift att utöva eller möjliggöra operativ
ledning och operativ underhållstjänst.

I programmet ingår bl.a. högkvarteret, tre mi-
litärområdesstaber med stabs- och sambandsför-
band m.m., tre underhållsregementen, militä-
rområdestransportbataljoner               och

militärområdessäkerhetskompanier.

Resultatbedömning

Grundutbildning inom programmet har bl.a.
omfattat värnpliktiga till militärpolisenheter, en-
heter ur militärområdessambandsbataljon och
militärområdestransportbataljoner samt enskilda
värnpliktiga till militärområdesreparationskom-
panier, militärområdesförråds- och militärområ-
desförsörjningskompanier. Nödvändig perso-
nalomsättning i ledningsförbanden har skett och

huvuddelen av de grundutbildade värnpliktiga
vid underhållsförbanden har krigsplacerats vid
dessa. Totalt har avgångarna varit låga. Fortsätt-
ningsutbildning har skett i liten omfattning och
personalutbildning har begränsats till högt prio-
riterade behov. Jämfört med föregående år har
personalutbildningen minskat med ca 50 pro-
cent. Kunskapsnivån och förmågan att föra för-
band i fält har därmed sjunkit.

Krigsförberedelseverksamheten har genom-
förts på en låg nivå. En fördelningsstabsövning
har genomförts, liksom kris- och krigsspel samt
övningar på högre och lägre regional nivå. Den
operativa planeringen har vidmakthållits.

Verksamheten vid underhållsregementena har
i första hand omfattat stöd till förbandsverksam-
heten, avveckling av krigsmateriel, omstrukture-
ring och omförrådsställning. Integrering och
förberedelser för integrering av
mark-, sjö- och flygstridskrafternas underhålls-
organisationer har genomförts, liksom stora ra-
tionaliseringar inom förråds- och verk-
stadstjänsten. Planering och förberedelser för
omförrådsställning till central- och arsenalförråd
har påbörjats. En försvarsmaktsgemensam
struktur för ledning och samordning av materi-
elaweckling har utarbetats.

Omfattande åtgärder har vidtagits för att för-
hindra intrång i Försvarsmaktens vapen- och
mobiliseringsförråd. Ett flertal kontroller avse-
ende vapen- och ammunitionsförvaring har
skett. Under år 1998 har arbetet med att utöka
åtgärderna för att förhindra tillgrepp av stöldbe-
gärliga vapen och ammunitionseffekter inom
Försvarsmakten fortsatt. Skärpta regler för han-
tering, förvaring och transport av vapen och
ammunition har fastställts och prov och försök
med säkerhetsmateriel har genomförts. Bland
materiella förbättringar kan nämnas fasta larm,
vapenboxar, patronlägeslås och säkerhetscon-
tainrar. Anskaffningar har i flera fall påbörjats.
Regeringen konstaterar att antalet vapenförluster
ökat från 18 förkomna eldhandvapen under år
1997 till 28 år 1998. De två uppmärksammade
stölderna i Norrtälje och Strängnäs svarade för
17 av de 28. En del av dessa vapen har sedermera
återfunnits. Antalet förluster vid inbrott hos
hemvärnsmän har minskat från 11 vapen till 8
vapen. Regeringen ser allvarligt på alla dessa för-
luster och står fast vid målsättningen att antalet
förluster skall nedbringas till noll.

Försvarsmakten skall enligt 1996 års försvars-
beslut avveckla sitt innehav av truppminor. Av-

27

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

vecklingen sker genom destruktion och skall vara
avslutad senast år 2001.

För närvarande pågår destruktion av truppmi-
na 10. Under år 1999 avses vidare truppmina 11
samt trampminorna 41 och 49B destrueras.
Trådminor är planerade att destrueras under år
2000.

Destrueringen går enligt plan och bedöms kla-
ras av inom avsatt tid. Cirka 1 miljon truppminor
har hittills avvecklats.

Stabssamtal har genomförts med Ryssland,
Tjeckien, Frankrike, Lettland, USA, Danmark,
Estland och Litauen. Högkvarteret och militä-
rområdesstaberna har svarat för planering och
genomförande av respektive medverkat i ett antal
övningar med internationellt deltagande: Coope-
rative Chance, Baltic Challenge, Cooperative
Baltic Eye, Cooperative Bear, Open Spirit, Nor-
dic Peace 98, Cooperative Jaguar 98 och Baltops
98. Fyra inspektioner (i Ryssland, Vitryssland,
Turkiet och Uzbekistan) enligt Wiendokumen-
tet 94 har genomförts.

Beredskap enligt Försvarsmaktens beredskap-
sorder har upprätthållits.

Driftsättningen av Försvarsmaktens nya ope-
rativa ledningssystem IS Orion har ännu inte
kunnat genomföras. Förseningen innebär ökade
kostnader och att Försvarsmakten inte har kun-
nat ersätta det gamla operativa ledningssystemet
Leo. Det har förekommit allvarliga brister i Ori-
onprojektet. Åtgärder har därför vidtagits från
regeringens sida. Försvarsdepartementet har un-
der våren 1999 lämnat en särskild redovisning till
försvarsutskottet om detta och om läget i pro-
jektet. Det är angeläget att Försvarsmakten sna-
rast kommer till en lösning på den uppkomna
situationen. Regeringen kommer att även fort-
sättningsvis följa projektet och de frågor som
knyter an till detta. Frågan om vilka konsekven-
ser förseningarna innebär för Försvarsmaktens
operativa förmåga och för annan viktig verksam-
het kommer därvid att ägnas särskild uppmärk-
samhet. Regeringen avser att hålla utskottet in-
formerat också i dessa hänseenden.

Årets verksamhet har inneburit att lednings-
förbandens förmåga att klara ställda krav har
vidmakthållits. Underhållsförbandens förmåga
har däremot sjunkit. Grundutbildningen av
värnpliktiga har uppnått planerad kvalitetsnivå.

Regeringen bedömer läget inom programmet
som godtagbart.

Program 2. Fördelningsförband

Programmets innehåll

Programmet innehåller förband med huvudsak-
lig uppgift att leda och understödja armébriga-
dernas strid.

I programmet ingår bland annat tre fördel-
ningsstaber med betjäningsförband, tre artilleri-
regementsstaber med fördelningsartilleribataljo-
ner samt ca 75 fristående bataljoner och ca 115
fristående kompanier innefattande bl.a. jägarför-
band, luftvärnsförband och fältsjukhus.

Resultatbedömning

Under året har ca 20 kompanienheter ingående i
funktionerna ledning, samband, fältarbeten, ar-
tilleri, luftvärn, underrättelser, sjukvård och un-
derhåll utbildats och tillförts krigsorganisatio-
nen. Fortsättningsutbildningen har omfattat
delar av kompanier eller enskilda specifika be-
fattningar. Samträning av ledningsförbanden in-
om en arméfördelning har genomförts. Krigs-
förberedelseverksamheten har varit begränsad.
Krigsförbandens materiella status har hållits på
en låg nivå. Materielleveranserna har omfattat
ammunition till haubits 77, dragbilar till strids-
vagnssläp, samt telesystem 9000-materiel. Detta
har inneburit en förbättrad förmåga inom led-
nings- och sambandsområdet samt en ökad eld-
kraft inom artilleriet.

Regeringen bedömer att årets verksamhet har
inneburit att huvuddelen av krigsförbandens
förmåga att klara ställda krav har vidmakthållits
jämfört med år 1997 vid de enheter där verksam-
het genomförts. En genomgående brist är sam-
träning i kompani- och bataljonssystem. Samtliga
enheter kan dock efter kompletterande utbild-
ning nå ställda krav på krigsduglighet. Grundut-
bildningen av de värnpliktiga i förbanden har be-
döms i huvudsak ha nått uppsatta kvalitetsmål.

Regeringen bedömer läget inom programmet
som godtagbart.

Program 3. Försvarsområdesförband

Programmets innehåll

Programmet innehåller förband med huvudsak-
lig uppgift att leda territoriell verksamhet, skyd-
da för totalförsvaret viktiga resurser, försvara vis-
sa infallsportar samt leda mobilisering och
transporter. I programmet ingår för närvarande
13 försvarsområdesstaber, förband för stads- och
gränsstrid, luftvärns- och ingenjörsförband,

28

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

hemvärnsförband m.m. Sammanlagt omfattar
programmet ca 242 000 personer, varav ca 86 000
i hemvärnet.

Resultatbedömning

Under året har fem kompanier utbildats. Fort-
sättningsutbildningen har genomförts i begrän-
sad utsträckning och omfattat personal i specifi-
ka befattningar. Detta har fått negativa
konsekvenser för personalens kompetens och
förmågan att föra förband i fält.

Tre månaders grundutbildning av värnpliktiga
för placering i hemvärnet har genomförts och
145 värnpliktiga har fullföljt utbildningen. En
översyn av rekryteringen till denna verksamhet
görs av 1998 års pliktutredning (dir. 1997:106
och dir. 1998:49).

Krigsförbanden, vars materiella status hållits
på en låg nivå, tillförs nu efterhand modern ma-
teriel.

Vad avser hemvärns- och frivilligutbildningen
har av ekonomiska skäl verksamhet ställts in.

Grundutbildningen av värnpliktiga har nått
uppsatta kvalitetsmål.

Regeringens bedömning är att läget inom pro-
grammet är godtagbart.

Program 4. Armébrigadförband

Programmets innehall

Programmet innehåller förband med huvudsak-
lig uppgift att föra anfallsstrid.

I programmet ingår för närvarande fyra in-
fanteribrigader, tre norrlandsbrigader samt sex
mekaniserade brigader.

Resultatbedömning

Under året har 40 kompanier och vissa fristående
plutoner utbildats. Fortsättningsutbildningen har
enbart omfattat specifika befattningar. Grundut-
bildningsvolymen har varit för liten för att möj-
liggöra omsättning av samtliga underavdelningar
inom brigaderna. Grundutbildningen av värn-
pliktiga har nått uppsatta kvalitetsmål. Utbild-
ning av krigsförbandens personal har kunnat ge-
nomföras på en godtagbar nivå. Utbildningen
avseende ett nytt ledningssystem har lett till en
ökad kompetens inom funktionerna ledning och
samband. Luftvärnsförbanden har inte fullt ut
kunnat prioriteras i enlighet med de höga opera-
tiva krav som ställs på denna funktion. Den för-
söksverksamhet som bedrivits vid brigaderna har
genomförts med gott resultat. Krigsförberedel-

severksamheten har bedrivits på en mycket låg
nivå. Mobiliserings- och krigsplanläggningen har
legat på en miniminivå. Krigsförbandens materi-
ella status har hållits på en låg nivå.

Materieltillförseln har bl.a. omfattat nyan-
skaffning av granaten STRIX, leveranser av
stridsfordon 90 och stridsvagn 121, materiel för
utbildningsstöd till stridsvagn 121/122 och sam-
bandssystem TS 9000.

Medverkan har skett i de internationella öv-
ningarna Baltic Challenge, Nordic Peace och
Combined Endeavour.

Regeringens bedömning är att läget inom pro-
grammet är godtagbart.

Program 5. Marina lednings- och
underhållsförband

Programmets innehåll
Programmet innehåller förband med uppgift att
leda och understödja de marina krigsförbanden.

I programmet ingår bl.a. fyra marinkomman-
don, ett marindistrikt, en rörlig marin lednings-
grupp och åtta underhållsbataljoner samt fyra
marina stridssjukhus.

Resultatbedömning

Övningen SamMarin 1998 har genomförts under
ledning av marinkommando Ost med deltagande
från Marincentrum, marinkommando Syd samt
andra marina förband och flygförband. Detta har
inneburit att underhållsförbandens och den rör-
liga underhållsledningens förmåga har utvecklats
jämfört med år 1997.

Grundutbildningen och personalutbildning
(nivå- och kompetenshöjande) har genomförts
planenligt och till föreliggande kravnivå. Marin-
kommando Syd har genomfört en omfattande
räddningsövning med hemvärnspersonal. Marin-
kommandona har understött minröjnings-
operationerna i Baltikum samt PFF-övningar.
Vidare har Marinkommando Ost deltagit i Nor-
dic Peace 98. Samverkan med civila regionala
myndigheter samt kommuner har genomförts
planenligt och stöd till det civila samhället har
lämnats vid ca 50 tillfällen i samband med bl.a.
sjöräddning, räddningstjänst och internationella
arrangemang. Marinkommando Väst har bl.a.
understött frivilligorganisationer och krisgrupp i
samband med brandkatastrofen på Hisingen i
Göteborg i oktober 1998.

Regeringen bedömer att krigsförbandens
förmåga att klara ställda krav har vidmakthållits

29

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

avseende ledningsförband och utvecklats avseen-
de underhållsförband.

Sammantaget bedömer regeringen att förmå-
gan att klara ställda krav är god.

Program 6. Försvarsmaktens helikopterförband

Programmets innehåll

Programmet innehåller förband för bl.a. pansar-
värn, ubåtsjakt och spaning mot ytmål, flygrädd-
ning samt transporter.

I programmet ingår bl.a. en arméflygbataljon,
två marina helikopterdivisioner och sex
flygräddningsgrupper.

Resultatbedömning

Under året har omorganiseringen av helikopter-
verksamheten slutförts. All helikopter-
verksamhet är därmed sammanförd inom ett
program. Försvarsmaktens helikopterflottilj är
organiserad på Malmen i Linköping. Den 1 janu-
ari 1999 omorganiserades också, i enlighet med
regeringens och riksdagens tidigare beslut, de
fredstida arméflygbataljonerna, de marina heli-
kopterdivisionerna och flygräddningsgrupperna
till Norrlands, Svea, Göta och Ostgöta helikop-
terbataljoner. Bataljonerna är lokaliserade till
Boden, Haninge (Berga,) Ronneby (Kallinge)
respektive Linköping (Malmen). Inom Göta he-
likopterbataljon finns en enhet i Göteborg
(Säve).

Under året har brister på teknisk personal och
reservdelar tidvis minskat helikoptrarnas till-
gänglighet. På grund av tekniska problem och en
minskad flygtid har vidare flygtidsnormerna för
besättningarna till de tunga helikoptrarna inte
kunnat hållas. För de markoperativa helikopter-
förbanden har emellertid samövning med norr-
landsförband gett bra resultat. För de sjöoperati-
va helikopterförbanden har utvecklingen
däremot gått i negativ riktning i och med att
samövning med marina förband inte har kunnat
genomföras i erforderlig utsträckning. När det
gäller helikopter 1 O-förbanden (flygräddningen)
har teknikerbristen och vissa materielbrister
medfört att flygtidsproduktionen blivit mindre
än planerat. Sammantaget har resultatmålen i allt
väsentligt uppnåtts. Med utgångspunkt i besluta-
de beredskapssänkningar uppdrog regeringen i
1998 års regleringsbrev åt Försvarsmakten att
minska flygtiden inom programmet med en må-
nad per flygenhet. I delårsrapporten redovisar
Försvarsmakten fortsatta problem med helikop-

ter 1 O-förbanden. Problemen gäller tillgänglig-
heten och bristen på teknisk personal.

Regeringen konstaterar att krigsförbandens
förmåga att klara ställda krav har sjunkit i för-
hållande till föregående år. Detta beror huvud-
sakligen på den låga flygtidstilldelningen, materi-
elbristerna och bristen på samövning. Ett
undantag från den negativa trenden utgör dock
pansarvämshelikopterförbanden, vilka har bibe-
hållit förmågan att klara ställda krav. I samman-
hanget anmäler Försvarsmakten också att den
låga flygtidstilldelningen och materieltillgänglig-
heten har medfört att förmågan hos personalen
närmar sig en för flygsäkerheten kritisk nivå. I
årsredovisningen anmäler myndigheten att detta
förhållande har blivit föremål för särskild upp-
följning inom Försvarsmakten. I delårsrapporten
redovisar myndigheten att ett åtgärdsprogram
har inletts för att höja tillgängligheten hos heli-
kopter 10. Åtgärderna avser bl.a. en översyn av
organisation, tillsynstider och dimensionering av
reservmateriellagren. Försvarsmakten kan redan
konstatera en viss förbättring av läget. Regering-
en kommer att följa säkerhetsläget och vaka över
att Försvarsmakten, bl.a. genom sin säkerhetsin-
spektion, vidtar sådana åtgärder att personalens
säkerhet inte äventyras.

Den tidigare påbörjade pilotutbildningen har
fullföljts. Av ekonomiska skäl har däremot den
grundläggande utbildningen av piloter under år
1998 fått ställas in, vilket lett till att vakanssitua-
tionen inom helikopterverksamheten kvarstår.

När det gäller stöd till samhället kan följande
anföras. Försvarsmaktens avtal med Västerbot-
tens läns landsting om sjuktransporter med heli-
kopter har förnyats. Försvarsmakten har vidare
avtal med Sjöfartsverket på fem orter om heli-
kopter i beredskap för räddning. Samverkan med
civila myndigheter har utvecklats vidare. Detta
gäller bl.a. samverkan med polisen i fråga om ef-
tersökning av försvunna personer och att För-
svarsmakten tillsammans med Sjöfartsverket har
effektiviserat den avtalade räddningsverksamhe-
ten. I sammanhanget skall insatserna i samband
med brandkatastrofen i Göteborg i oktober 1998
framhållas. Samverkan med de civila myndighe-
terna fungerade då mycket bra i enlighet med
nödhelikoptersystemet. Avslutningsvis kan note-
ras att antalet uppdrag för bl.a. räddning och am-
bulanstransport med helikopter under år 1998
hade ökat till 680, mot förra årets 243 uppdrag.

Sammanfattningsvis konstaterar regeringen att
det finns problem inom helikopterförbanden. De
beror bl.a. på materielbrister, brist på tekniker

30

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

och piloter samt otillräcklig flygtid. Likaså på-
verkar utebliven samövning ett antal förbands
förmåga i negativ riktning. Krigsdugligheten är
för flera förband otillräcklig. Regeringen anser
att de brister inom väsentliga personalkategorier
som redovisats är allvarliga. Teknikerbristerna
avser inte bara detta program. Regeringen be-
handlar teknikerfrågan samlat under program 9.
Flygvapnets lednings- och underhållsförband.
Sedan tidigare har Försvarsmakten i uppdrag att
fortsätta de påbörjade och planerade åtgärderna
för att komma till rätta med bl.a. pilotbristema.
Försvarsmakten skall redovisa uppdraget i årsre-
dovisningen för år 1999. Trots bristerna bedö-
mer regeringen läget inom programmet som
godtagbart.

Program 7. Stridsfartygsförband

Programmets mnehåll

Programmet innehåller förband med huvudsak-
lig uppgift att övervaka och bekämpa mål på och
under havsytan.

I programmet ingår bl.a. två ytstridsflottiljer
med sex korvetter, sex robotbåtar och tolv pat-
rullbåtarsamt tre minkrigsavdelningar med bl.a.
sju minröjningsfartyg av typ Landsort, fyra min-
röjningsfartyg av typ Styrsö och två minfartyg.
Dessutom ingår en ubåtsflottilj med nio ubåtar,
varav två i materielberedskap samt ett ubåtsrädd-
ningsfartyg.

Resultatbedömning

Regeringen konstaterar att stridsfartygsförban-
den har slutfört utbildningen av besättningar
med godkänt resultat och att förbandsutbild-
ningen av besparingsskäl har avslutats 45 dagar
tidigare än föregående år. Vidare har ytstridsför-
banden övat mer i den egna regionen, vilket
minskat antalet samövningar. Detta har medfört
vissa besparingar men också minskad kompetens
för främst befälet. Stridsfartygsförbanden har
haft problem med att bibehålla nödvändigt antal
officerare.

Ubåtsjaktutbildningen har genomförts med
låg ambitionsnivå. Minkrigsförbanden har prio-
riterat sin verksamhet mot förmåga att söka ef-
ter, lokalisera, identifiera och oskadliggöra före-
mål på havsbottnen. Tre minröjningsinsatser har
genomförts i Baltikum. Förmågan att minera har
nedprioriterats.

Orlogsskolorna har genomfört värnpliktsut-
bildning i en delvis ny organisation och har fått

ta emot fler värnpliktiga än planerat. Detta till-
sammans med vissa vakanser har medfört att
några yrkesutbildningar har fått ställas in.

HMS Carlskrona har avslutat utbildningsex-
peditionen med gott resultat. Vissa åtgärder har
vidtagits med HMS Carlskrona för att öka farty-
gets interoperabilitet. Marina fartygsförband har
deltagit i ett flertal PFF-övningar. Orlogsbesök
har ägt rum i bl.a. Baltijsk och Riga.

Första ubåtsflottiljen har genomfört ubåts-
räddningsövning med Danmark samt ett örlogs-
besök i Polen. Som ett led i att utveckla ett
ubåtsräddningsavtal med Polen, genomfördes en
svensk ubåtsräddningsövning i Gdanskbukten
med polska observatörer.

På materielsidan kan bl.a. nämnas att modifie-
ring av lätt torped 45 har slutförts och vapenmo-
difieringar på ubåt av typ Näcken genomförts.
Det nya ubåtssystemet av typ Gotland har haft
tekniska problem. Dessa har dock åtgärdats un-
der år 1999 och ubåtssystemet har levererats till
Försvarsmakten under hösten 1999. Dessutom
har minröjningsfartyg av typ Styrsö levererats.

Regeringen bedömer att krigsförbandens
förmåga att klara ställda krav i stort har vidmakt-
hållits. Förmågan till ubåtsjakt har minskat men
är i förhållande till ställda krav godtagbar. För-
mågan till minröjning och deltagande i interna-
tionella insatser har ökat och är enligt regering-
ens bedömning god.

Program 8.Kustförsvarsförband

Programmets innehåll

Programmet innehåller förband med huvudsak-
lig uppgift att försvara s.k. infallsportar, marina
basområden och skärgårdsområden.

I programmet ingår bland annat fyra marinre-
gementen, en rörlig kustartilleribrigadledning,
sex kustförsvarsförband, sex amfibiebataljoner,
tre kustartilleribataljoner och ett tungt kustro-
botbatteri.

Resultatbedömning

Regeringen konstaterar att kustförsvarsförban-
den av besparingsskäl har slutfört utbildning av
förband 30 dagar tidigare än normalt. Värn-
pliktsutbildningen har genomförts med gott re-
sultat bl.a. tack vare de värnpliktigas höga moti-
vation. Fortsättningsutbildning har genomförts
med en amfibiebataljonstab samt med del av ett
underhållsförband och ett sjukvårdsförband.
Kustartilleriets stridsskola har genomfört ge-

31

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

mensam fackutbildning av officerare. Detta har
bl.a. lett till att förmågan till rörligt kustförsvar,
skydd av basområde samt förmåga till samverkan
med stridsfartygsförband har ökat jämfört med
föregående år.

Vid KA 1 har ledningsträningsanläggningen
slutbesiktigats. På materielsidan kan nämnas att
bl.a. fyra stridsbåtar och en bevakningsbåt har
levererats till förbanden. Huvuddelen av materi-
elen till ett brigadstabskompani har nu levererats
och amfibiebataljonernas mörkerkapacitet har
förbättrats.

Kompanienheter ur amfibieförbanden vid
KA 1, KA 2 och KA 4 har deltagit i PFF-
övningama Cooperative Jaguar och Baltic Chal-
lenge med gott resultat. Kustförsvarsförband ur
främst KA 1 och KA 3 har deltagit i övningen
Nordic Peace 98 på Gotland.

Kustförsvarsförbanden har också lämnat stöd
till det civila samhället i form av sjöräddnings-
uppdrag.

Regeringen bedömer att krigsförbandens
förmåga att klara ställda krav är god.

Program 9. Flygvapnets lednings- och
underhållsförband

Programmets innehåll
Programmet innehåller förband med huvudsak-
lig uppgift att leda och betjäna flygförband.

I programmet ingår för närvarande bl.a. tre
flygkommandostaber, två vädercentraler, sex
stridslednings- och luftbevakningsbataljoner och
16 basbataljoner. I programmet ingår även för-
svarets telenät.

Resultatbedömning
Regeringen konstaterar att Försvarsmakten har
fortsatta svårigheter att producera planerad flyg-
tid. Huvudorsakerna till detta problem är enligt
myndigheten att många flygtekniker lämnar
Försvarsmakten och att det fortfarande är en
brist på radarjaktledare.

Systemet med flygburen spaningsradar (FSR
890) fortsätter att utvecklas och samtliga sex be-
ställda flygplan har levererats. Likaså fortsätter
leveranserna av de nya stridsledningscentralerna,
StriC. Under år 1998 och hittills i år har två nya
anläggningar levererats. Försvarets telenät ut-
vecklas fortlöpande, bl.a. genom fortsatt materi-
elanskaffning, varvid tillgängligheten ökar och
underhållskostnaderna minskar. Anskaffningen
av ledningssystem för flygstridskrafterna har

fortsatt, liksom utbyggnaden av lednings- och
kommunikationssystem för JAS 39 Gripen vid
huvudbaser och flottiljflygplatser.

Krigsförbandens förmåga att klara ställda krav
har i stort sett vidmakthållits. Inom vissa funk-
tioner, främst basbataljonerna, har krigsduglig-
heten dock sjunkit jämfört med föregående år.
Nedgången beror främst på få övningstillfällen.

Regeringen anser att det allvarligaste proble-
met inom programmet är avgångarna av tekniker
till civil verksamhet. Under år 1998 lämnade
drygt 120 tekniker Försvarsmakten medan en-
dast 22 färdigutbildades. För att försöka minska
avgångarna har fr.o.m. den 1 januari 1999 mark-
nadslönetillägg införts för tekniska officerare i
flygtidsproduktion. Försvarsmakten har också
tillsatt en utredning om teknikerkompetens. Re-
geringen avser att noga följa utvecklingen i denna
fråga och har därför uppdragit åt Försvarsmakten
att redovisa vidtagna åtgärder och resultatet av
dessa i såväl delårsrapporten för år 1999 som i
årsredovisningen. I delårsrapporten redovisar
Försvarsmakten bl.a. att den nämnda utredning-
en om teknikerkompetens inom flygvapnet är
slutförd. I denna lämnas exempel på fortsatta åt-
gärder såsom strukturförändringar för yrkesoffi-
cerare i teknisk tjänst och förbättrade rekryte-
rings- och utbildningsmöjligheter. Utredningen
bereds nu inom Försvarsmakten. När det gäller
radarjaktledarutbildningen konstaterar regering-
en att Försvarsmakten har vidgat rekryteringen
till denna yrkeskategori. En ny simulator för ut-
bildning av radarjaktledare har också tagits i bruk
vid F 20 i Uppsala.

Mot bakgrund av att åtgärder för att rätta till
bristerna redan har inletts anser regeringen att
läget inom programmet kan godtas.

Program 10. JAS 39-förband

Programmets mnehåll

Programmet innehåller förband med uppgift för
luftförsvaret, attackförmågan och underrättelse-
inhämtningen.

I programmet ingår numera två divisioner JAS
39 Gripen.

Resultatbedömning

Regeringen konstaterar att flygtidsuttaget för det
under år 1998 krigsorganiserade 39-förbandet
ligger under planerad nivå. Detta beror enligt
Försvarsmakten på brist på flygtekniker och in-
skolade instruktörer. Hittills har ungefär 30 pi-

32

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

loter flugits in på JAS 39-systemet. För att full-
följa ombeväpningen till JAS 39 Gripen erford-
ras, enligt myndigheten, åtgärder bl.a. för att fylla
upp personalvakansema. Regeringen utgår här-
vidlag från att Försvarsmakten vidtar de åtgärder
som behövs för att ombeväpningen till JAS 39
Gripen skall kunna fullföljas enligt myndighe-
tens planering. En övning med JAS 39 Gripen i
luftförsvarsrollen har genomförts med bra re-
sultat. Det finns dock ännu inte underlag för att
krigsduglighetsvärdera de två JAS 39 Gripendivi-
sionerna.

Krigsförbandets materiella status har vid-
makthållits på en hög nivå. JAS 39 Gripen delse-
rie 2 har fortsatt att levereras, liksom den tvåsit-
siga versionen JAS 39 B. Totalt har 66 flygplan
JAS 39 Gripen och 3 flygplan JAS 39 Gripen B
levererats till Försvarsmakten. Integration av ro-
bot 99 har inletts.

Regeringen konstaterar att införandet av JAS
39 Gripen i Försvarsmakten fortsätter i stort sett
enligt planerna. Pilotfrågorna skall bedömas i ett
samlat Försvarsmaktssammanhang. Regeringen
återkommer nedan till detta under program 11.
Övriga stridsflygförband.

Program 11. Övriga stridsflygförband

Programmets mnehåll

Programmet innehåller förband med huvudsak-
lig uppgift för luftförsvaret, attackförmågan och
underrättelseinhämtningen.

I programmet ingår för närvarande åtta JA 37
divisioner, varav en med sänkt beredskapskrav
från och med den 1 januari 1999, och två AJS 37
divisioner. Flygning med J35-divisionen avsluta-
des år 1998.

Resultatbedömning

Regeringen konstaterar att flygtidsuttaget ligger
betydligt under det planerade och att samtliga
flottiljer ligger under tilldelad flygtid. Detta har
inneburit att flygförbanden inte har nått uppsatta
produktionsmål. Den främsta orsaken till under-
utnyttjandet är fortsatt otillräckliga produk-
tionsförutsättningar. En viktig orsak till detta är
att tekniker har lämnat Försvarsmakten. Även
saneringen efter prov med ett nytt avisningsme-
del för flygplan har tagit resurser från flygtids-
produktionen under år 1998. Till detta kommer
att bristen på piloter vid några divisioner börjar
bli begränsande för förmågan att genomföra den
planerade fredsverksamheten. Detta leder i sin

tur till minskad effekt i krigsorganisationen. Un-
der åren 1998 och 1999 har ungefär 40 piloter
gått över till civilflyget. Ytterligare ett antal pi-
loter har aviserat att de tänker gå över till civil
anställning. Det kan nämnas att det årligen utbil-
das ungefär 20 nya piloter. Antalet övningar har
av ekonomiska skäl blivit mycket få. Med ut-
gångspunkt i beslutade beredskapssänkningar
uppdrog regeringen åt Försvarsmakten i 1998 års
regleringsbrev att minska flygtiden inom pro-
grammet med en månad per flygenhet.

Den pågående ombeväpningen till JAS 39
Gripen ledde till att flygning med den kvarva-
rande AJS 37-divisionen vid F 7 i Såtenäs avbröts
i förtid till förmån för flygning med JAS 39 Gri-
pen. Vid F 10 i Ängelholm avslutades flygning
med J 35 Draken under år 1998. 35-systemet
kommer att avvecklas helt under innevarande år.
Systemutvecklingen och modifieringen av JA 37
har fortsatt, liksom integreringen av robot 99 på
JA 37. För att vidmakthålla telekrigförmågan har
modifieringen av flygplan SK 37 fortsatt och
flygplanet tillförs telestörsystem.

Regeringen konstaterar att teknikerbrist, en
allt tydligare pilotbrist och brist på övningar i sig
orsakar problem för stridsflygförbanden. Rege-
ringen har behandlat teknikerfrågan under pro-
gram 9. Flygvapnets lednings- och underhålls-
förband. Pilotfrågan måste enligt regeringens
mening ses i såväl ett kortsiktigt som ett långsik-
tigt perspektiv. I det kortsiktiga perspektivet
gäller att Försvarsmakten sedan tidigare har rege-
ringens uppdrag att i 1999 års delårsrapport och
årsredovisning redovisa vidtagna åtgärder för att
säkerställa myndighetens behov av piloter för
stridsflygförbanden. I delårsrapporten anför
Försvarsmakten att myndigheten har vidtagit en
rad åtgärder för att förbättra läget. Bland annat
utnyttjas utbildningssystemet maximalt och en
personalplanerare för piloter har tillsatts. Vidare
pågår en översyn av pilotlönerna med hänsyn till
de löner som erbjuds på den civila marknaden.
Regeringen avser att noga följa utvecklingen i
denna fråga. För att söka finna lösningar i även
det litet mer långsiktiga perspektivet har För-
svarsdepartementet initierat ett nordiskt samar-
bete på departmentsnivå för att belysa möjlighe-
terna att hitta en samnordisk lösning på frågor
om försvarets piloter. En viktig aspekt här är hur
de civila flygbolagens behov av piloter kan tillgo-
doses.

Regeringen konstaterar sammantaget att
krigsförbandens förmåga att klara ställda krav
har vidmakthållits jämfört med föregående år

33

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

och att krigsdugligheten, trots de redovisade
problemen, i vissa delar har kunnat förbättras.

Läget inom programmet är enligt regeringens
mening godtagbart.

Program 12. Transportflygförband

Programmets innehall

Programmet innehåller förband med huvudsak-
lig uppgift inom flygtransportverksamheten och
signalspaningen.

I programmet ingår bl.a. fyra centrala trans-
portflygdivisioner (varav ett signalspanings-
förband) och fyra regionala transportflygdivisio-
ner.

Resultatbedömning

Regeringen konstaterar att flygtidsuttaget har
blivit lägre än beräknat. Detta beror enligt
Försvarsmakten bl.a. på brist på teknisk personal.
Regeringen har behandlat teknikerfrågan under
program 9. Flygvapnets lednings- och under-
hållsförband. Försvarsmakten anmäler att ett
fortsatt lågt flygtidsuttag på sikt kan försämra
kvaliteten på besättningarna. Av ekonomiska
skäl har antalet övningar blivit få, vilket har lett
till att ställda mål inte har uppnåtts. Transport-
flygningar med Tp 84 har under året genomförts
till Bosnien-Hercegovina, Makedonien, Sahara
och Honduras. Regeringen vill framhålla att
Försvarsmakten genom att delta i dessa interna-
tionella insatser har vidmakthållit ett antal Tp 84-
besättningars förmåga att operera utanför Sveri-
ge. Detta är värdefullt för Sveriges förmåga till
internationella militära insatser. Regeringen no-
terar vidare att krigsförbandens förmåga att klara
ställda krav har vidmakthållits jämfört med före-
gående år.

Ytterligare ett signalspaningsflygplan S 102B
har anskaffats under år 1998 och omsättningen
av signalspaningsförbandet har slutförts. System
S 102 är därmed operativt och Tp 85 har avveck-
lats. Regeringen vill också peka på att transport-
flygförbanden har utvecklat sin interoperabilitet
på motmedelsområdet. Sammantaget bedömer
regeringen att läget inom programmet är god-
tagbart.

Avslutningsvis vill regeringen informera riks-
dagen om att Försvarsmakten i december 1998
hemställde hos regeringen att den planerade
flyttningen till Uppsala av signal- och radarspa-
ningen på Malmen och de särskilda flygtrans-
portresursema på Bromma inte borde genomfö-

ras. Myndigheten motiverade sin framställning
med att investeringarna skulle kosta betydligt
mer än vad som ursprungligen var kalkylerat.
Mot denna bakgrund gav regeringen inte myn-
digheten något uppdrag att fullfölja flyttningen i
1999 års regleringsbrev. Frågan om de särskilda
flygtransportresursernas lokalisering prövas i be-
redningen av höstens särproposition om total-
försvaret.

Program 13. För krigsorganisationen
gemensamma resurser

Programmets mnehåll

Programmet innehåller verksamheter som inte
kan fördelas på övriga program. I programmet
ingår vissa för Försvarsmaktens krigsorganisa-
tion gemensamma funktioner, t.ex. Försvarets
sjukvårdscentrum, Försvarsmaktens underhålls-
centrum och Försvarets krigsspelscentrum. I
programmet ingår också olika gemensamma
projekt, t.ex. 2000-anpassning av IT-system och
Försvarsmaktens officersutbildning. Program-
met omfattar även de frivilliga försvarsorganisa-
tionernas utbildning samt uppdrag till stödjande
myndigheter. Under programmet redovisas ock-
så Försvarsmaktens miljöarbete och myndighe-
tens stöd till samhället.

Resultatbedömning

Regeringen konstaterar att utbildningen under
året har inneburit att personalens kompetens in-
om markstridskrafterna har bibehållits på en
godtagbar nivå. När det gäller de marina krigs-
förbanden har utbildningen under året inneburit
att uppfyllnaden av personal har kunnat ske till
antalet, men inte avseende kompetens. Nedskär-
ningarna i specialistutbildningen inom flyg-
stridskrafterna har fått till följd att rätt utbildad
personal i alltför stor utsträckning saknas. Detta
leder till en otillfredsställande situation för per-
sonalen och bidrar ytterst till att öka avgångsbe-
nägenheten, speciellt bland yngre officerare.

Regeringen bedömer sammantaget att stödet
till krigsförbanden varit godtagbart.

Försvarsmakten har redovisat sin bedömning
av läget den 1 juni 1999 vad gäller 2000-
säkringsarbetet avseende system som har väsent-
lig betydelse för egen och annans verksamhet.
Enligt redovisningen räknar Försvarsmakten
med att, trots eventuella störningar i egen verk-
samhet eller störningar i omgivningen, kunna
uppfylla alla sina skyldigheter mot andra myn-

34

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

digheter, lämna stöd till samhället enligt rädd-
ningstjänstlagen (1986:1102) samt ha erforderlig
militär förmåga såväl före som efter millennie-
skiftet.

Försvarsmaktens miljöarbete

Regeringen konstaterar att Försvarsmaktens ak-
tiva miljöarbete har fortsatt. Miljöutbildningen
har således fortsatt och ytterligare ett antal regi-
onala och lokala förband fått tillgång till milj out-
bildad personal. Arbetet med att begränsa ut-
släppen av fossila bränslen har fortsatt och
utsläppen av koldioxid från drivmedel har mins-
kat betydligt. Utvecklingen av blyfri ammunition
fortsätter och under år 1998 har prov med blyfri
ammunition genomförts vid två infanteribriga-
der. I december 1998 kunde regeringen fastställa
riktlinjer för miljöanpassad försörjning med för-
svarsmateriel.

I juli 1998 lämnade regeringen uppdrag till
Försvarsmakten med utgångspunkt i 1998 års
miljöproposition. Försvarsmakten fick ett sär-
skilt sektorsansvar för ekologiskt hållbar utveck-
ling. Myndigheten skall också utarbeta underlag
för sektorsmål. Försvarsmakten har definierat
sektorn till att omfatta den egna myndigheten,
Fortifikationsverket, Försvarets materielverk,
Försvarshögskolan, Försvarets radioanstalt, För-
svarets forskningsanstalt och Flygtekniska för-
söksanstalten. Preliminära redovisningar har
gjorts till Naturvårdsverket om Försvarsmaktens
syn på sektorsansvaret och med förslag till sek-
torsmål avseende utsläpp i luft och vatten. Upp-
draget skall redovisas till regeringen i oktober
1999.

Även internationellt har Försvarsmakten fort-
satt ett aktivt arbete. Tillsammans med den ame-
rikanska försvarsmakten har myndigheten, inom
ramen för de två ländernas samarbetsavtal på för-
svarsmiljöområdet, utarbetat en handbok för
miljöhänsyn i materielanskaffningsprocessen.
Samarbetet med de nordiska staternas försvars-
makter avser bl.a. miljöledningssystem. På rege-
ringens uppdrag driver Försvarsmakten projekt
inom ramen för den s.k. Ostersjömiljarden i
Estland, Lettland och Litauen tillsammans med
USA.

Avslutningsvis vill regeringen peka på att
Försvarsmakten har bistått Regeringskansliet i
det fortsatta försvarsmiljöarbetet inom EAPR.

Stöd till samhället

Försvarsmakten har enligt regeringens mening
omfattande resurser som kan utnyttjas för att

stödja samhället i fred. Under år 1998 har stöd
till samhället lämnats bl.a. enligt avtal med ansva-
riga räddningstjänstorgan. Detta gäller framför-
allt              räddningshelikopterberedskap.

Försvarsmakten har också lämnat stöd efter an-
modan från räddningsledare, bl.a. vid eftersök-
ning av försvunna personer, bekämpning av
skogsbränder och i samband med omfattande
snöoväder. Sammantaget har Försvarsmakten
genomfört över 300 insatser med flygplan, heli-
koptrar, fartyg och trupp som stöd till samhället.

Genom främst planering, samordning och
samverkan, utbildning och övningar har
Försvarsmakten utvecklat förmågan att stödja
samhället vid räddningstjänst och svåra påfrest-
ningar. Regeringen noterar också att personalens
och organisationens medvetenhet om denna
Försvars-maktens uppgift har ökat under året.

Regeringen bedömer att Försvarsmaktens
stöd vid olika slag av räddningstjänst fungerar
bra och att Försvarsmaktens förmåga att kunna
stödja samhället i fred är god.

Program 14. För grundorganisationen
gemensamma resurser

Programmets innehåll

Verksamheter inom programmet, som inte di-
rekt sammanhänger med utvecklingen av krigs-
organisationen, skall stödja grundorganisationen
så att verksamhetsmålen kan nås.

Programmet innehåller utbildningshjälpmedel,
t.ex simulatorer och ledningsträningsanläggning-
ar samt forskning och teknikutveckling. Dess-
utom innehåller programmet uppdrag till stöd-
jande myndigheter, vidareutveckling av
ekonomi- och personaladministrativa system
samt forskningsverksamhet.

Resultatbedömning

Regeringen bedömer att stödet till grundorgani-
sationen har varit godtagbart. Under året har in-
satser gjorts för att uppnå en tydligare överens-
stämmelse mellan forskning och
teknikutveckling och Försvarsmaktens framtida
behov. Den direkta effekten av insatserna för
Försvarsmaktens krigsorganisation uppstår först
på längre sikt och är därmed svår att mäta. Rege-
ringen avser vidta åtgärder för att förbättra möj-
ligheten att följa upp resultaten av försvarsforsk-
ningen.

35

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

Program 15. Internationell verksamhet

Programmets innehåll

Programmet omfattar verksamhet för att
Försvarsmakten skall kunna delta i fredsfräm-
jande och humanitära insatser som Sverige med-
verkar i och kommer att medverka i. Insatserna
utomlands finansieras vad gäller trupp via ansla-
get A2 Fredsfrämjande truppinsatser. För mili-
tärobservatörer, civilpoliser och andra enskilda,
sker finansiering via utgiftsområde 5 Utrikesför-
valtning och internationell samverkan samt via
utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

Programmet omfattar även svensk medverkan
i Partnerskap för fred (PFF) med förband och
enskilda personer i kurser, seminarier och öv-
ningar i enlighet med Sveriges individuella part-
nerskapsprogram.

Programmet innefattar också svensk medver-
kan i Multinational United Nations Stand-by
Forces High Readiness Brigade (Shirbrig) samt
verksamhet inom ramen för Sveriges observa-
törsskap i Västeuropeiska unionen (VEU). Inom
programmet kan också stöd lämnas till de baltis-
ka länderna.

Vidare omfattar programmet verksamhet i
syfte att utveckla såväl det multilaterala
(Nordcaps, Nordisk fredsfrämjande brigad
m.m.) som det bilaterala nordiska totalförsvars-
relaterade samarbetet samt det säkerhetsfräm-
jande samarbetet med Polen, Estland, Lettland
och Litauen. Programmet omfattar även multi-
lateralt och bilateralt samarbete med Ryssland
och OSS.

Resultatbedömning

Inom Försvarsmakten har arbetet med att för-
bättra förutsättningarna för att kunna delta i
fredsfrämjande och humanitära insatser och i det
internationella       samarbetet        fortsatt.

Försvarsmakten bedömer att snabbinsatsstyrkan
Swerap behöver utvidgas med fler manöverkom-
panier för att uppnå önskvärd uthållighet och
effekt. Regeringen har i regleringsbrev för år
1999 gett uttryck för en liknande uppfattning
och bedömer att Swerap inför en insats kan
komma att behöva kompletteras med lämpliga
enheter.

Utveckling av minröjningsförmågan samt ci-
vil-militär samverkan i internationella freds-
främjande och humanitära intsatser har fortsatt.

PFF-verksamheten har genomförts enligt plan
och Sverige har för första gången arrangerat en
övning i PFF:s anda på svenskt territorium

(Nordic Peace 98). Genom Partnership for Pea-
ce Training Centre har Sverige aktivt bidragit till
att fördjupa samarbetet inom PFF.

Försvarsmakten har helt eller delvis uppfyllt
de samverkansmål som Sverige antagit inom ra-
men för PFF. Implementeringen av dessa och de
initiala partnerskapsmål som antagits under år
1999 fortsätter.

Försvarsmakten har under året genomfört of-
ficersutbildning av officerare från Estland, Lett-
land och Litauen samt observatörskurser och
PFF-kurser med deltagare från ett flertal länder.
Humanitära organisationer har getts särskild ut-
bildning. Försvarsmakten medverkar i arbetet
med att starta och driva den baltiska försvarshög-
skolan Baltdefcol (Baltic Defence College). Stö-
det till den baltiska fredsbevarande bataljonen
Baltbat samt den baltiska marina styrkan Baltron
har fortsatt.

I syfte att förbättra möjligheterna att genom-
föra och delta i internationellt samarbete med
kort varsel, samt att förbättra möjligheterna att
med kort varsel ta egna initiativ inom det inter-
nationella samarbetet på försvarsområdet, har för
budgetåret 1998 drygt 15 miljoner kronor av an-
slaget Al Försvarsmakten stått till regeringens
disposition. Anslagsmedlen har bl.a. använts till
att genomföra verksamhet inom ramen för PFF,
t.ex. ett möte på statssekreterarnivå i Visby rö-
rande PFF-samarbetet i östersjöområdet och ett
möte i Warszawa rörande implementeringen av
miljöriktlinjer inom försvarsområet. Anslags-
medlen har också utnyttjats till att finansiera
stöd till Estland, Lettland och Litauen inom för-
svarsområdet.

3.3.2 Verksamheten i
grundorganisationen

Omstruktureringen av grundorganisationen har
fortsatt i enlighet med 1996 års försvarsbeslut.
Försvarsmakten bedömer i årsredovisningen för
år 1998 att sluttidpunkterna för avveckling
kommer att kunna hållas. I flera fall kommer av-
vecklingen att kunna slutföras före angiven tid-
punkt. Försvarsmakten anmäler samtidigt några
osäkerheter som rör behovet av miljöåtgärder
och den ändrade inriktningen för förrådsställ-
ning av krigsmateriel. Detta kan komma att på-
verka sluttidpunkterna för viss avveckling av
förnödenheter samt mark, anläggningar och lo-
kaler. Sammantaget kan regeringen i denna del
konstatera att merparten av mark, anläggningar

36

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

och lokaler har avvecklats under år 1998 eller
kommer att ha avvecklats före utgången av inne-
varande år.

Under år 1998 har rationalitet, officerarnas
kompetensutveckling och kvaliteten i utbild-
ningen prioriterats högre än upprätthållandet av
krigsförbandens omedelbara förmåga. Värn-
pliktsutbildningen har genomförts med gott re-
sultat. Försvarsmakten har dock inte lyckats att
sänka andelen avgångar hos värnpliktig personal
under grundutbildningen. I stället har denna
ökat något, från 14,3 till 15 procent. Tillsammans
med Totalförsvarets pliktverk arbetar Försvar-
smakten med att försöka minska avgångarna.
Tillförsel av ny materiel och utrustning har enligt
Försvarsmakten under året gett positiva effekter
och höjt motivationen bland såväl värnpliktiga
som befäl.

Regeringen kan konstatera att ca tio procent
fler officerare än förväntat har lämnat
Försvarsmakten. Bland awecklingsåtgärderna
har främst särskild pension med beredskapsavtal
överskridit det planerade antalet, men även upp-
sägningar på grund av arbetsbrist och flygförar-
nas möjlighet till flexibel pensionsålder har gett
höga avgångstal. Att avgångarna blivit förhållan-
devis många beror enligt Försvarsmakten bl.a. på
osäkerheterna i samband med förbandsnedlägg-
ningar och omorganisationer. Regeringen note-
rar att kostnaderna för avvecklingen i vissa fall
överstiger budgeterade värden. Detta beror en-
ligt Försvarsmakten på att kostnaderna för att
avveckla personal, framförallt genom särskild
pension med beredskapsavtal, har blivit större än
beräknat. Personalavvecklingen har inte påverkat
åldersstrukturen i någon nämnvärd utsträckning.
Dock har antalet anställda i åldern 55-60 år
minskat avsevärt. Sammantaget bedömer rege-
ringen att personalmålet i försvarsbeslutet år
1996 kommer att nås med god marginal.

Under år 1999 har tendensen bestått. I delårs-
rapporten redovisar Försvarsmakten att antalet
officerare som har lämnat Försvarsmakten ge-
nom särskild pension med beredskapsavtal är
fortsatt högt. Myndigheten bedömer att målet
för år 1999 sannolikt kommer att överskridas.
Även för de kommande två åren kommer ett re-
lativt stort antal avgångar att ske. När det gäller
officerare som lämnar Försvarsmakten spontant
eller genom pensioner eller uppsägningar på
grund av arbetsbrist är antalet ungefär som det
planerade. Avseende civil personal beräknar
Försvarsmakten att målsättningen nås.

Försvarsmaktens aktiva arbete med att öka
andelen kvinnliga totalförsvarspliktiga som ge-
nomför värnplikt och kvinnliga officerare fort-
sätter, bl.a. driver Försvarsmaktens Rekryte-
ringscentrum ett projekt där unga kvinnor under
en helg får pröva på livet som värnpliktig. Under
hösten 1999 skall 600 genomföra kursen. Om-
kring 2 500 kvinnor har anmält intresse.

Två undersökningar i syfte att utreda orsaker
till avgångar bland kvinnliga värnpliktiga och
kvinnliga officerare samt förekomsten av sexuella
trakasserier genomförs för närvarande i
Försvarsmakten.

Sammanfattningsvis bedömer regeringen att
verksamheten i grundorganisationen har bedri-
vits på ett godtagbart sätt.

3.3.3 Tillståndet i krigsorganisationen

I 1996 års försvarsbeslut fastställdes målen för
och utformningen av det militära försvarets
krigsorganisation. Det har därefter ankommit på
regeringen att närmare besluta om Försvars-
maktens beredskap.

Riksdagen har i bet. 1998/99:FöUl, rskr.
1998/99: 74 förutsatt att regeringen utvecklar re-
sultatredovisningen när det gäller förändringar i
krigsdugligheten relaterad till Försvarsmaktens
huvuduppgifter och regeringens redovisning av
Försvarsmaktens beredskap.

Bedömningen av Försvarsmaktens möjligheter
att lösa de huvuduppgifter som riksdagen beslu-
tade i 1996 års försvarsbeslut är beroende av rå-
dande omvärldsläge. Det är därför enligt rege-
ringens uppfattning förenat med svårigheter att
på ett entydigt sätt kontinuerligt relatera föränd-
ringar i krigsdugligheten hos Försvarsmaktens
krigsförband till möjligheterna att lösa huvud-
uppgifterna. Regeringen redovisar dock årligen
en övergripande bedömning av Försvarsmaktens
samlade förmåga grundad på en analys av För-
svarsmaktens kvalificerat hemliga återrapporte-
ring i årsredovisningen.

Regeringen beslutar om vilken beredskapsnivå
som skall gälla för Försvarsmakten på grundval
av riksdagens inriktning. Beslutet är hemligt. Re-
geringskansliet (Försvarsdepartementet) har
därför i särskild ordning informerat försvarsut-
skottet om detta beslut.

Regeringens sammantagna bedömning är att
tillståndet i krigsorganisationen var godtagbart.
En utgångspunkt för denna bedömning är, som
redovisats tidigare, att riksdagen medgivit att vis-

37

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

sa delar av krigsorganisationen undantas från
kravet på förmåga att kunna uppnå full krigsdug-
lighet inom ett år.

3.3.4 Bedömning av Försvarsmaktens
förmåga i olika avseenden

I beslutet om en förändrad styrning och uppfölj-
ning av Försvarsmaktens verksamhet betonade
riksdagen betydelsen av att den operativa förmå-
gan kan relateras till Försvarsmaktens huvud-
uppgifter och krigsorganisationens utformning.
Regeringen har i kontrollstationsarbetet introdu-
cerat en metod för att kunna relatera den närma-
re utformningen av det militära försvaret till de
övergripande försvarspolitiska målen. Modellen
går ut på att förklara sambandet mellan de upp-
gifter som riksdagen och regeringen fastställer
och de krigsförband som organiseras. Därmed
görs en tydlig koppling till omvärldsutveckling
och krav på operativa förmågor. Metoden bygger
på försvarsberedningens rapport Förändrad om-
värld - omdanat försvar (Ds 1999:2) och har
närmare redovisats i proposition 1998/99:74
Förändrat omvärld - omdanat försvar.

Regeringen avser att tillämpa denna metod i
den proposition som avses lämnas till riksdagen i
november 1999 angående Försvarsmaktens
framtida struktur. Metoden kommer också att
ligga till grund för den framtida återrapporte-
ringen till riksdagen.

Försvarsmaktens årsredovisning för år 1998 är
dock gjord mot de huvuduppgifter som riksda-
gen beslutade om i 1996 års försvarsbeslut och
den styrningsmodell som tidigare tillämpats.
Nedan redovisas därför regeringens sammanväg-
da bedömning av hur Försvarsmakten har upp-
fyllt sina mål i förhållande till dessa huvudupp-
gifter.

Försvar mot väpnat angrepp

De utvalda krigsförbanden kan med tillräcklig
säkerhet uppnå full krigsduglighet under en
tolvmånadersperiod. Övriga förband har dock
sådana materiella och personella brister att det
krävs längre tid än tolv månader att uppnå full
krigsduglighet. Med den begränsade målsättning
för försvar mot väpnat angrepp som statsmak-
terna tills vidare lagt fast för Försvarsmakten är
förmågan till försvar mot väpnat angrepp god-
tagbar.

Territoriell integritet

Förmågan att upprätthålla den territoriella integ-
riteten är godtagbar.

Internationell verksamhet

Förmågan att planera för, organisera och ge-
nomföra fredsfrämjande operationer, PFF-
verksamhet och övrig internationell verksamhet
är god. Brister finns i interoperabiliteten, främst
avseende militär fackengelska, internationella
stabsrutiner och teknisk materiel för samband
och ledning.

Stöd till samhället vid svåra påfrestningar ifred
Förmågan att ge stöd till samhället vid svåra på-
frestningar i fred är god.

Anpassning

Vissa förband har, som framgår ovan, medgivits
en så låg krigsduglighet att såväl materiella som
personella brister bedöms kvarstå i sådan ut-
sträckning att de inte med tillräcklig säkerhet kan
uppnå full krigsduglighet under en tolvmåna-
dersperiod. Arbetet med att utveckla den lång-
siktiga anpassningsförmågan har påbörjats och
en grund har lagts för det fortsatta utvecklings-
arbetet.

3.3.5 Sammanfattning

Regeringen bedömer att Försvarsmaktens för-
måga att lösa sina huvuduppgifter sammantaget
är godtagbar. Beredskap och försvarsförmåga
uppfyller de krav som statsmakterna ställt.

3.4 Regeringens bedömning med
anledning av revisionens
iakttagelser

Riksrevisionsverket (RRV) anser att årsredovis-
ningen har upprättats i enlighet med förordning-
en (1996:882) om myndigheters årsredovisning
m.m., regleringsbrev och övriga beslut för myn-
digheten, men lämnar invändning avseende ba-
lansräkningsposten Beredskapslager. Riksrevi-
sionsverket anser att balansräkningsposten
Beredskapslager är redovisad med ett för lågt
värde. Riksrevisionsverket bedömer att orsaken
till detta är brister i rutiner för invärdering och
aktivering av krigsmateriel. Genomtänkta direk-
tiv för arbetet med att invärdera och i bokslutet

38

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

aktivera krigsmateriel saknas enligt RRV. Vidare
konstaterar RRV att det redovisade värdet av be-
redskapstillgångar inte avser värde per den 31 de-
cember 1998 samt att all materiel inte medräk-
nats. Försvarsmakten har i bokslutet inte
aktiverat anskaffningar gjorda under året eller
genomfört någon avskrivning för 1998.

Regeringen ser allvarligt på att Försvarsmak-
ten erhållit en invändning och anser att en kor-
rekt invärdering av Försvarsmaktens tillgångar är
av stor vikt. Regeringen har den 10 juni 1999
ålagt Försvarsmakten att redovisa de direktiv och
rutiner för invärdering och aktivering i bokfö-
ringen av krigsmateriel som har arbetats fram se-
dan år 1996 hos myndigheten, för att gälla fr.o.m.
årsredovisningen för år 1998 då bokföringsför-
ordningens (1979:1212) regler för rättvisande
redovisning av anläggningstillgångar infördes för
Försvarsmakten. Försvarsmakten har i samband
med delårsrapporten år 1999 redovisat nämnda
direktiv och rutiner. Regeringen beslutade vidare
att Försvarsmakten i tredje kvartalsrapporten år
1999 skall redovisa ett rättvisande och fullstän-
digt resultat av invärderingen av den krigsmateri-
el som anskaffades under år 1998.

Ett arbete med system- och rutinutveckling
för att åstadkomma en rättvisande redovisning
pågår inom Försvarsmakten med stöd av Försva-
rets materielverk. Detta arbete bör ges hög prio-
ritet.

Genom ovan angivna åtgärder bedömer rege-
ringen att det i årsredovisningen för år 1999
kommer att finnas en rättvisande redovisning
över krigsmateriel.

3.5 Bedömning av
personalkonsekvenser

Regeringen avser återkomma senare i höst i den
ovan angivna särproposition om totalförsvaret
med en bedömning av personalkonsekvenser
med anledning av förändringarna inom Försvars-
makten.

3.6 Inriktning av Försvarsmaktens
förmågor i olika avseenden

Regeringen avser inte att i denna proposition fö-
reslå några ändringar i de operativa förmågor
som riksdagen beslutat om våren 1999 (prop.

1998/99:74 bet. 1998/99:FöU5, rskr.
1998/99:224). Regeringen kan dock återkomma i
propositionen i november 1999 med förslag till
ändringar.

3.7    Anslag

Al     Förbandsverksamhet och

beredskap m.m.

Tabell 3.2 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

38 093 772

Anslags-
kredit

364 895

1998

Utfall

1999

Anslag

19 384 738

Utgifts-
prognos

18 575 000

2000

Förslag

19 543 954

2001

Beräknat

18 773 191 1

2002

Beräknat

17 254 495 2

1 Motsvarar 18 389 143 tkr i 2000 års prisläge

2 Motsvarar 16 548 935 tkr i 2000 års prisläge

Anslaget omfattar verksamheterna förbands-
verksamhet, incidentinsatser och stöd till sam-
hället samt beredskap.

Utgifterna under det tidigare anslaget Al För-
svarsmakten beräknas fr.o.m. år 1999 under an-
slaget Al Förbandsverksamhet och beredskap
m.m. och anslaget A3 Utveckling och investe-
ringar. En jämförelse mellan utfall år 1998 och
anslag år 1999 i tabellen ovan blir därför inte
rättvisande. Tillgängliga medel för år 1998 över-
skreds med ca 365 miljoner kronor genom ian-
språktagande av anslagskrediten, vilket minskar
utgiftsutrymmet för år 1999 med samma belopp.
Utnyttjandet av anslagskrediten hänför sig i sin
helhet till materieldelen av det tidigare anslaget
Al. Regeringen bedömmer att det, med hänsyn
tagen till den ingående anslagskrediten, kan upp-
stå ett anslagssparande om ca 445 miljoner kro-
nor.

Regeringen har under år 1999 ställt 25 miljo-
ner kronor av anslaget till regeringens disposi-
tion. Regeringen avser använda beloppet för så-
dan verksamhet som ej kunnat förutses i
budgetpropositionen för år 1999. Det rör bl.a.
verksamhet inom ramen för PFF samt stöd till
Estland, Lettland och Litauen inom försvarsom-
rådet. Svenska myndigheters ökade internatio-
nella samarbete samt Sveriges ökade internatio-
nella engagemang, t.ex. genom ordförandeskapet
i EU, ställer ökade krav på denna typ av verk-
samhet.

39

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

Regeringens överväganden och slutsatser

Regeringens förslag: Inriktningen för förbands-
verksamheten skall vara följande: Verksamheten
avseende de utvalda delarna av krigsorganisatio-
nen som regeringen har beslutat om skall priori-
teras.

Inriktningen för incidentinsatser skall vara
följande: Försvarsmakten skall genomföra inci-
dentinsatser, dvs. upptäcka, ingripa och avvisa
varje form av kränkning av svenskt territorium
för att hävda rikets territoriella integritet i luften,
till sjöss och på marken, med de förband och en-
heter som har beredskap för detta ändamål.

Inriktningen för stöd till samhället skall vara
följande: Försvarsmakten skall, vid sidan av sin
skyldighet att medverka i räddningstjänst enligt
räddningstjänstlagen (1986:1102), i första hand
med grundorganisationens resurser kunna stödja
samhället vid svåra påfrestningar i fred och där-
vid kunna ställa resurser till förfogande

Inriktningen för beredskap skall vara följande:
Försvarsmakten skall säkerställa att utvalda för-
band kan öka förmågan så att full krigsduglighet
kan uppnås inom ett år och ha erforderlig
grundförmåga för beredskapsuppgifterna. Bered-
skap, organisation och planläggning skall vidare
medge att Försvarsmaktens förmåga långsiktigt
kan anpassas, dvs. utökas eller förändras för att
motsvara framtida krav och behov.

Åtgärder som ökar Försvarsmaktens förmåga
att kunna genomföra internationella insatser
skall prioriteras. Försvarsmakten skall också ut-
veckla övriga delar av sitt internationella enga-
gemang.

Regeringens bedömning: De två viktigaste frågor-
na för Försvarsmakten i miljöarbetet är myndig-
hetens sektorsansvar för ekologiskt hållbar ut-
veckling och införandet av miljöledningssystem.

Skälen för regeringens förslag och bedömning:

Verksamheterna förbandsverksamhet, incidentin-
satser och stöd till samhället

Resultatbedömning för år 1999

Genom relativt stora, mellan militärområdena
samordnade, slutövningar har i år, jämfört med
de närmast föregående åren, främst yrkeso-

fficerarnas kompetens avseende truppföring och
de berörda förbandens förmåga kunnat förbätt-
ras.

Grundutbildning av värnpliktiga för krigspla-
cering i krigsorganisationen samt utbildning av
hemvärnsförband under utbildningsåret 1998/99
är i allt väsentligt slutförd och kvalitetsmålen har
uppnåtts. Försvarsmaktens helikopterflottilj med
fyra bataljoner har nu verkat i sex månader med i
stort sett goda erfarenheter. HMS Carlskrona
har genomfört utbildningsexpedition 1998/99
med gott resultat. Vid flygförbanden, utom för
flygplan SK 60, har produktionen av flygtid i
stort genomförts enligt plan trots en fortsatt be-
svärande brist på tekniker. Fortfarande kvarstår
problemet med avgångar av piloter till den civila
marknaden. Avvikelser i förhållande till årets mål
finns främst som kvantitativa brister på grund av
avgångar av värnpliktiga och fast anställd perso-
nal.

Incidentinsatser har genomförts då behov har
uppstått. Målen för insatsförmågan i nuvarande
omvärldsläge bedöms vara uppfyllda. Inga avvi-
kelser finns i förhållande till årets mål.

Verksamheten inom verksamhetsgrenen Stöd
till samhället har bedrivits i enlighet med fast-
ställda mål. Som exempel på insatser kan nämnas
att vaktstyrkor och hemvärn vid ett antal tillfäl-
len har deltagit i eftersökning av försvunna per-
soner med gott resultat och att helikopterför-
banden har genomfört ett stort antal uppdrag
som stöd till polisen och räddningstjänsten.

Slutsatser

Försvarsmaktens förbandsverksamhet skall be-
drivas i enlighet med den inriktning som riksda-
gen har beslutat om i maj 1999 (prop.
1998/99:74, bet. 1998/99:FöU5 rskr.
1998/99:224).

Regeringen avser, som nämnts tidigare, att se-
nare i höst lämna en proposition till riksdagen
om Försvarsmaktens framtida inriktning som
även påverkar inriktningen för år 2000. Proposi-
tionen kommer att innehålla förslag till föränd-
ringar av Försvarsmaktens verksamhet och orga-
nisation. Regeringen lämnar därför i förevarande
proposition endast begränsade förslag till riksda-
gen när det gäller inriktningen av stridskrafternas
utveckling.

Verksamheten avseende de utvalda delarna av
krigsorganisationen som regeringen har beslutat
om bör prioriteras.

40

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

I fråga om inriktningen av stridskrafterna för
år 2000 anser regeringen att det är viktigt att
Försvarsmakten fortsätter och om möjligt slut-
för den avveckling av krigsförband, materiel och
anläggningar som beslutades i 1996 års försvars-
beslut. Härutöver bör Försvarsmakten så långt
det är möjligt vidta förberedelser enligt den
övergripande inriktning riksdagen beslutade om i
maj 1999 (prop. 1998/99:74, bet. 1998/99:FöU5,
rskr. 1998/99:224).

Det är vidare viktigt att Försvarsmakten fort-
sätter att prioritera verksamhet som leder till att
personalens kompetens fortsatt kan ökas. För att
uppnå detta är det angeläget med övningar på
högre förbandsnivå och samövningar mellan oli-
ka förbandstyper.

Inom markstridskrafterna fortsätter leveran-
serna av moderna stridsfordon. Vid förbandsut-
bildningen inom markstrids krafterna bör sär-
skild vikt läggas vid utbildningen av
mekaniserade förband samt utbildning inom
funktioner för att öva hela system.

Inom sjöstridskrafterna är det angeläget att
ubåtssystemet av typ Gotland tas i drift så att ut-
bildningen av besättningar samt taktikutveckling
kan påbörjas. Vidare bör underhållsförbanden
fortsätta att utvecklas mot större rörlighet och
flexibilitet. Aven leveranser av materiel till rörlig
amfibiebrigadledning fortsätter.

Inom flygstridskrafterna är det angeläget att
ombeväpningen till JAS 39 Gripen fortsätter.
Det är vidare angeläget att fortbildningen och
taktikutvecklingen inom de nya Gripendivisio-
nerna fortsätter. Vidare bör den första gruppen
flygburen spaningsradar (FSR 890) organiseras.
Det är också viktigt att Försvarsmakten fortsät-
ter arbetet med att förbättra teknikersituationen
inom främst flygförbanden och helikopterför-
banden med utgångspunkt i den utredning som
myndigheten har gjort.

Regeringen avser som framgår av avsnitt 2.5
att inrätta ett särskilt samordningsorgan i Rege-
ringskansliet för underrättelsetjänsten och har
vid beräkningen av anslaget beaktat behovet av
finansiering av denna funktion.

Under anslaget Al Förbandsverksamhet och
beredskap m.m. beräknas även belopp för de fri-
villiga försvarsorganisationernas utbildnings-
verksamhet. För utbildningsverksamheten år
2000 har regeringen beräknat ett belopp om
117 300 000 kronor. Denna beräkning inklude-
rar, i enlighet med givna uppdrag i 1998 års regle-
ringsbrev, en omfördelning mellan anslaget Al
och D6 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer

inom totalförsvaret. För övrigt stöd till frivilliga
försvarsorganisationer inom totalförsvaret, se
avsnitt 6.7.

Frivilligutbildningen inriktas mot att vid-
makthålla utbildningen för de frivilliga försvars-
organisationerna på en sådan nivå att kvaliteten i
utbildningen leder till godtagbar kunskap och
förmåga i krigsbefattningar samt leder till en god
rekrytering i förhållande till krigsorganisationens
behov. Försvarsmakten stödjer och bistår
frivilligorganisationerna så att deras verksamhet
bidrar till att vidmakthålla en stark försvarsvilja,
ger försvarsverksamheten en bred förankring
samt så att de resurser som avdelas för frivillig-
verksamhet kan nyttjas effektivt.

Regeringen har i enlighet med 1996 års för-
svarsbeslut under senare år tilldelat medel för att
skapa förutsättningar för de frivilliga försvarsor-
ganisationerna att genom samarbete med de bal-
tiska länderna stödja dessa länders uppbyggnad
av ett försvar under demokratisk kontroll.

Av regeringens budgetproposition för år 1999
(prop. 1998/99:1) utgiftsområde 6 Totalförsvar
framgår att regeringen avsåg att låta undersöka
om det finns intresse och behov av liknande stöd
hos andra länder i Östersjöområdet. De frivilliga
försvarsorganisationerna tilldelades år 1999 me-
del för kartläggningen av detta behov. Redovis-
ning skall ske till regeringen senast den 15 okto-
ber 1999.

Regeringen avser tilldela medel även år 2000
för de frivilliga försvarsorganisationernas verk-
samhet i de baltiska länderna samt Polen och
Ryssland.

Inriktningen när det gäller incidentinsatser
skall vara att Försvarsmakten skall genomföra
sådana för att hävda Sveriges territoriella integ-
ritet. Detta innebär bl.a. att Försvarsmakten med
förband och enheter i beredskap för detta ända-
mål och övriga förband som är tillgängliga skall
kunna upptäcka, ingripa mot och avvisa kränk-
ningar av territoriet.

Regeringen vill i fråga om uppgiften att stärka
samhället vid svåra påfrestningar i fred framhålla
att totalförsvarsresurserna i extraordinära lägen
skall kunna stärka det normala fredssamhällets
förmåga att hantera risker och störningar. Olika
aspekter på användningen av totalförsvarsresur-
ser vid svåra påfrestningar måste därför beaktas i
planeringen inom totalförsvaret. En helhetssyn
skall eftersträvas för att på ett effektivt sätt kun-
na utnyttja samhällets samlade resurser för att
hantera hot och risker såväl i fred som krig.

41

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

Inriktningen skall vara att Försvarsmakten
skall beakta uppgiften att stärka samhället vid
svåra påfrestningar i fred vid den närmare ut-
formningen av försvarsresurserna. Försvars-
makten skall även vidta förberedelser som un-
derlättar ett snabbt och smidigt resursutnyttjan-
de. Regeringen vill således peka på att Försvar-
smakten, vid sidan om skyldigheten att
medverka i räddningstjänst enligt rädd-
ningstjänstlagen (1986:1102), i första hand ge-
nom grundorganisationens resurser skall kunna
stärka samhället vid svåra påfrestningar i fred och
därvid kunna ställa resurser till förfogande. Upp-
giften att stärka samhället vid svåra påfrestningar
i fred skall dock inte vara dimensionerande för
Försvarsmakten.

Det är enligt regeringens mening vidare ange-
läget att Försvarsmakten fortsätter att utveckla
förmågan att även i övrigt kunna lämna stöd till
samhället inom skilda områden. Särskild vikt bör
enligt regeringen därvid läggas vid stöd till rädd-
ningstjänsten, polisen och till sjukvården. Arbe-
tet bör bedrivas i nära samverkan med berörda
myndigheter. Stöd bör i rimlig utsträckning
kunna lämnas i sådana situationer där den ansva-
riga civila myndighetens ordinarie personella och
materiella resurser inte räcker till eller där myn-
digheten helt saknar egna sådana resurser. Rege-
ringen vill här erinra om att Försvarsmakten i
regleringsbrevet har regeringens uppdrag att
fortsätta ansträngningarna att få till stånd avtal
med sjukvårdshuvudmännen om sjuktransporter
med helikopter.

När det gäller utformningen av Försvarsmak-
tens framtida grundorganisation följer detta ar-
bete den inriktning som regeringen redovisade
för riksdagen i prop. 1998/99:74. I maj 1999 re-
dovisade Försvarsmakten ett förslag till regering-
en om dimensionering av grundorganisationen.
Senare samma månad beslutade regeringen också
om riktlinjer för det fortsatta arbetet och be-
stämde bl.a. vilka försvarspolitiska, ekonomiska,
regionalpolitiska och miljöpolitiska aspekter som
därvidlag skall beaktas. Arbetet bedrivs i nära
samverkan mellan Försvarsdepartementet och
Försvarsmakten. Regeringen avser att i särpropo-
sitionen om totalförsvaret senare i höst åter-
komma till riksdagen med förslag om den fram-
tida utformningen av Försvarsmaktens
grundorganisation.

I fråga om de totalförsvarspliktiga konstaterar
regeringen att andelen avgångar under grundut-
bildning inom Försvarsmakten inte har minskat
jämfört med föregående budgetår utan tvärtom

ökat något. Försvarsmakten har i samverkan med
Totalförsvarets pliktverk genomfört olika pro-
jekt för att minska avgångarna. En minskning av
avgångarna har skett vid förband där särskilda
insatser gjorts. Regeringen avser att ge myndig-
heterna i uppdrag att fortsätta sitt arbete med att
minska avgångarna under grundutbildningen.

Regeringen har gett Riksrevisionsverket i
uppdrag att göra en granskande uppföljning av
delar av sin tidigare granskning av förmåner,
formerna för lönebildning och tillämpning av
avtal. Uppdraget skall redovisas den 31 mars
2000.

I fråga om miljöarbetet anser regeringen att
det är angeläget att Försvarsmakten fortsätter att
systematiskt genomföra detta arbete i enlighet
med den inriktning som statsmakterna har lagt
fast.

Av särskild betydelse är det sektorsansvar för
ekologiskt hållbar utveckling som regeringen i
juli 1998 ålade bl.a. Försvarsmakten. Detta an-
svar utgör en grundläggande inriktning för myn-
dighetens fortsatta arbete och för miljöarbetet
inom sektorn. I ansvaret ligger att utarbeta samt
redovisa förslag till sektorsmål och åtgärder. Ar-
betet med sektorsmål m.m. pågår och förslagen
skall redovisas till regeringen den 1 oktober
1999.

En annan huvudpunkt är införandet av miljö-
ledningssystem. Försvarsmakten har regeringens
uppdrag att senast år 2000 införa miljölednings-
system. Systemet skall uppfylla minst kraven en-
ligt standarden ISO 14001 kompletterat med
kraven på offentlig redovisning enligt den euro-
peiska standarden EMAS.

Regeringen har tidigare beslutat om riktlinjer
för Försvarsmakten för att begränsa effekterna
av skott- och flygbuller. Regeringen har fortsatt
detta slag av miljöstyrning genom att i december
1998 besluta om riktlinjer för miljöanpassad för-
sörjning av försvarsmateriel. Försvarsmakten och
Försvarets materielverk skall successivt genom-
föra dessa senare riktlinjer så att de kan tillämpas
fullt ut senast år 2001.

Andra betydelsefulla delar i Försvarsmaktens
miljöarbete är bl.a. att fortsätta miljöutbildning-
en inom hela organisationen, fortsätta avveckla
användningen av ämnen som bryter ned ozon-
skiktet, fortsätta begränsa effekterna av skott-
och flygbuller samt att miljösanera skadade om-
råden i enlighet med den av myndigheten upp-
rättade planen.

Inom ramen för Försvarets forskningsanstalts
forskning inom verksamhetsgrenen Försvars-

42

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

och säkerhetspolitik redovisade Forskningsan-
stalten i mars 1999 rapporten Det framtida för-
svaret och miljön. Rapportens första del be-
handlar miljöanpassade framtida militära
strukturer och redovisar olika möjligheter att i
framtiden utforma alternativ till dagens försvar
som innebär mindre total miljöpåverkan. I rap-
portens andra del behandlas miljökonsekvensbe-
skrivningar på främst en strategisk nivå, dvs. i
policysammanhang, planer och program. Rap-
porten har remissbehandlats. Remissinstanserna
är i huvudsak positiva till rapporten.

Regeringen anser att rapporten bör kunna ut-
göra ett underlag i Försvarsmaktens långsiktiga
miljöarbete. Rapporten bör därför beaktas i
myndighetens fortsatta arbete.

Regeringen anser att det är angeläget att För-
svarsmakten, i den utsträckning resurserna med-
ger, aktivt deltar i internationellt försvarsmiljö-
arbete och verkar för att utveckla dessa frågor.
Försvarsmakten bör således bl.a. fortsätta att ut-
veckla det nordiska samarbetet och samarbetet
med det amerikanska försvaret. Myndigheten
skall vidare fortsätta att på regeringens uppdrag
genomföra försvarsmiljöprojekt i bl.a. de baltiska
staterna. På regeringens uppdrag skall Försvar-
smakten vidare tillsammans med det amerikans-
ka försvaret under hösten 1999 inom ramen för
det euro-atlantiska partnerskapsrådet, EAPR,
genomföra en internationell konferens om mil-
jöhänsyn i materielanskaffningsprocessen.

Slutligen vill regeringen ta upp frågan om
statsflyg och charterflyg för statschefens och den
högsta civila och militära ledningens resor.

Försvarsmakten svarar för den operativa drif-
ten av de flygplan som staten anskaffat för stats-
chefens och den högsta civila och militära led-
ningens resor. Försvarsmakten samordnar också
beställningar av flygningar med dessa statsflyg-
plan.

Statsflygutredningen (SB 1997:02) har utrett
frågor om statsflyg och charterflyg för statsche-
fens och den högsta civila och militära ledning-
ens resor och redovisat sina synpunkter och för-
slag i betänkandet Användningen av vissa
statsflygplan, m.m. (SOU 1998:81). Betänkandet
har remissbehandlats. Användningen av statsflyg
och charterflyg vid flygtransporter för regering-
en har också diskuterats i riksdagen vid konsti-
tutionsutskottets granskning av statsrådens
tjänsteutövning och regeringsärendenas hand-
läggning (bet. 1998/99:KU25 s. 127).

På grundval av Statsflygutredningens betän-
kande och remissyttrandena avser regeringen att

skärpa kraven på dokumentation vid de flyg-
transporter som det här gäller för att förbättra
förutsättningarna för kontroll och uppföljning.

Vidare har regeringen kommit fram till att en
sammanhållen administration för användning av
statsflyg och upphandling av charterflyg kan ge
effektivitetsvinster. Formerna för en sådan sam-
ordning övervägs inom Regeringskansliet.

Dessa och andra frågor om flygplan för stats-
chefens och den högsta civila och militära led-
ningens resor kan regleras i en förordning som
ersätter det regeringsbeslut i ämnet som finns i
dag (regeringens beslut den 12 september 1996,
dnr SB 1996/53 75). Regeringen planerar att be-
sluta en sådan förordning under hösten.

Statsflygutredningen analyserar även behovet
av en ökad transportkapacitet. Inte minst med
anledning av det svenska ordförandeskapet i EU
år 2001 har en utökning aktualitet.

Frågan om vilka flygplan som skall finnas i
statens ägo för detta ändamål övervägs inom Re-
geringskansliet.

Verksamheten Beredskap

Resultatbedömning för år 1999

Beredskapen för nationella insatser är generellt
sett sänkt. Mobiliseringsberedskapen är sänkt
och differentierad i och med att förband har er-
hållit olika lång mobiliseringsförberedelsetid. In-
satsberedskapen har förändrats till att uppfylla
kraven i det hemliga regeringsbeslut som fattades
i juni 1998. Målen för den upprätthållna bered-
skapen för nationella insatser i nuvarande om-
världsläge bedöms sammantaget vara uppfyllda.

Beredskapen för insatser till stöd för det civila
samhället har efterhand förbättrats. Utökad sam-
verkan sker mellan militära förband och kom-
munerna. Flygtransportförbanden (Tp-84) har
genomfört fullskaleprov med storskalig släck-
ningsutrustning.

Snabbinsatsstyrkan Swerap har vidmakthållits.
Förberedelser för en utvidgning av styrkan i en-
lighet med regeringens intentioner har vidtagits.
Omfattande planering och förberedelser för en
insats i Kosovo har genomförts.

Försvarsmakten har deltagit i flera internatio-
nella övningar, bl.a. Baltops, Barents Peace 99
samt i Washington Summit. Även nationella öv-
ningar med inriktning mot internationella insat-
ser har genomförts med goda resultat och med

43

9 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nrl. Uo4-8

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

deltagande förband ur mark-, sjö- och flygstrids-
krafterna.

Arbetet med studier rörande AJS 37 Viggen-
systemets deltagande vid internationella insater
har intensifierats.

Utbildning av personal i ammunitions- och
minröjning för internationella insatser har skett i
betydande omfattning. Regeringen bedömer att
det är viktigt att basen för rekrytering av perso-
nal inom detta område till fredsfrämjande och
humanitära uppdrag är stor.

Prov och försök med olika typer av utrustning
för detektering och röjning av minor har ge-
nomförts.

Slutsatser

Det är en uppgift för regeringen att besluta om
vilken beredskap som skall upprätthållas, bl.a. av-
seende vilka förband som inte behöver uppnå full
krigsduglighet inom ett år.

Försvarsmakten skall upprätthålla en sådan
beredskap som framgår av ett hemligt regerings-
beslut.

Regeringen konstaterade i prop. 1998/99:74
Förändrad omvärld - omdanat försvar att delta-
gande i internationellt säkerhetssamarbete har
blivit en allt viktigare uppgift för det militära för-
svaret. Försvarsmakten bör därför prioritera åt-
gärder för att öka sin internationella insatsför-
måga.

Försvarsmakten skall ha förmåga att varaktigt
kunna delta i fredsfrämjande insatser med själv-
ständiga enheter upp till bataljons styrka.

Stabsofficerare skall utbildas för att kunna
bemanna befattningar i relevanta staber i sam-
band med att Sverige deltar i fredsfrämjande in-
satser under Natos eller VEU:s ledning.

Regeringen bedömer att EU:s arbete för att
förbättra sin krishanteringsförmåga kan komma
att innebära utökade uppgifter för svenska myn-
digheter, bl.a. vid representationen i Bryssel.

Utvecklingen av Partnership for Peace Trai-
ning Centre och den datorstödda ledningsträ-
ningsanläggningen vid centrumet skall fortsätta.

Regeringen har i prop. 1998/99:74 närmare
utvecklat principerna och förutsättningarna för
anpassningsdoktrinen och hur den avses bli till-
lämpad. Försvarsutskottet har anfört (bet.
1998/99:FöU5) att förmågan till anpassning även
fortsättningsvis bör ha en central betydelse vid
totalförsvarets utformning. Det är nu en uppgift
för Försvarsmakten att fullfölja denna planering.

Regeringen anser att beredskapen för att ge-
nomföra incidentinsatser i stort bör motsvara ni-
vån för år 1999.

Enligt regeringens mening skall
Försvarsmakten ha en sådan beredskap att den
med sina resurser kan stärka samhället vid svåra
påfrestningar i fred.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

iTabell 3.3 Uppdragsverksamhet                           1

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet

Intäkter

Kostnader

Resultat
(Intäkt -
kostnad)

Utfall 1998

145 775

148 424

-2 650

(varav tjänsteexport)

0

0

0

Prognos 1999

81 500

77 000

4 500

(varav tjänsteexport)

0

0

0

Det underskott som uppstått i den avgiftsbelag-
da verksamheten år 1998 hänför sig till resulta-
tområdena extern transportverksamhet, extern
verkstadsverksamhet och marketenteriverksam-
het.

Under år 1999 redovisas endast extern verk-
stadsverksamhet och personalbutiksverksamhet
som särskilda resultatområden, vilket påverkar
jämförbarheten mellan åren i tabell 3.3. I prog-
nosen för år 1999 ingår inte heller de av Försva-
rets materielverk förmedlade interna uppdragen
inom resultatområdet extern verkstadsverksam-
het, vilket tidigare varit fallet. Prognostiserade
kostnader respektive intäkter inom resultatom-
rådet personalbutiksverksamhet ökar p.g.a. att
Swedint:s personalbutiksverksamhet fr.o.m. år
1999 redovisas inom detta resultatområde. Un-
derskottet inom extern transportverksamhet och
marketenteriverksamhet från år 1998 kommer
att belasta anslaget Al Förbandsverksamhet och
beredskap m.m.

Från och med år 2000 kommer även resulta-
tområdena extern verkstadsverksamhet och per-
sonalbutiksverksamhet att upphöra och verk-
samheten redovisas mot anslag. Totalt
budgeteras 149 500 000 kronor för de tidigare
resultatområdena som intäkt under anslag. Där-
till kommer intäkter för försäljning av övertalig
materiel, reservmateriel, drivmedel samt in-
komster från kursavgifter m.m. avseende PFF-
verksamhet om ca 127 000 000 kronor.

44

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

Mot bakgrund av vad som anförts ovan be-
räknar regeringen medlen för anslaget Al till
19 543 954 000 kronor för budgetåret 2000.

Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor

Anslag 1999

19 384 738

Pris- och löneomräkning

-113 823

Premiekompensation

1 086 820

Överföring inom UO6

-1 401 700

Överföringar utanför UO6

-4 700

Ålderspensionsavgifter

-2 574

Övriga justeringar

595 193

Förslag 2000

19 543 954

Den tekniska justeringen av anslaget Al med
totalt 1 086 820 000 kronor avser kompensation
för den premie som myndigheten betalar för
statliga avtalsförsäkringar sedan år 1998. Av be-
loppet avser 43 948 000 kronor kompensation
för högre kostnader för myndighetens uppdrag
till Totalförsvarets pliktverk och Försvarshög-
skolan.

A2 Fredsfrämjande truppinsatser

iTabell 3.4 Anslagsutvecklingen                           1

Tusental kronor

472 162

Anslags-
sparande

290 609

1998

Utfall

1999

Anslag

392 376

Utgifts-
prognos

775 000

2000

Förslag

900 083

2001

Beräknat

401517 1

2002

Beräknat

408 319 1

2 Motsvarar 395 083 tkr i 2000 års prisnivå

Regeringens överväganden

Anslagssparandet från år 1998 beräknas bli ut-
nyttjat under innevarande år för att finansiera
svenska truppinsatser i Bosnien-Hercegovina
och Kosovo. Regeringen föreslår i dag på
tilläggsbudgeten till statsbudgeten för år 1999 att
100 miljoner kronor förs till anslaget för att fi-
nansiera dessa insatser.

Regeringens bedömning: Försvarsmakten skall
delta med en bataljon i en multinationell freds-
styrka i Kosovo.

Sverige skall fortsatt ställa resurser till SFOR:s
förfogande i Bosnien-Hercegovina.

Resultbedömning

Sverige har under år 1998 deltagit i tre freds-
främjande truppinsatser: den Nato-ledda multi-
nationella fredsstyrkan SFOR (Stabilization
Force) i Bosnien-Hercegovina, Minurso (United
Nations Mission for the Referendum in Western
Sahara) och FN:s preventiva mission Unpredep
(United Nations Preventive Deployment Force)
i Makedonien.

Nato har i enlighet med beslut av FN:s säker-
hetsråd lett en multinationell fredsstyrka i Bosni-
en-Hercegovina sedan december 1995. Sverige
har deltagit i den nordisk-polska brigaden inom
denna styrka. Enligt fredsavtalet för Bosnien-
Hercegovina är SFOR:s uppgift dels att genom-
föra militära uppgifter i syfte att avskräcka de fö-
re detta krigförande parterna från att ta till mili-
tära medel, dels att understödja genomförandet
av avtalet i sin helhet, t.ex. stöd till den Höge re-
presentanten för att samordna genomförandet av
fredsavtalet samt stöd till OSSE för att genomfö-
ra val och till UNHCR för att genomföra åter-
flyttning.

FN:s säkerhetsråd gav i resolution 1174 den
15 juni 1998 ett förlängt bemyndigande samt
mandat för den multinationella fredsstyrkan
SFOR. Mandatet gällde fram till den 20 juni
1999. FN:s säkerhetsråd har sedan i resolution
1247 den 18 juni 1999 gett ett förlängt bemyndi-
gande samt mandat för den multinationella
fredsstyrkan SFOR till den 21 juni 2000.

Regeringen beslutade den 12 december 1998
att med stöd av riksdagens beslut i tilläggsbudget
för år 1998 ställa en väpnad styrka om högst 530
personer till SFOR:s förfogande som ett svenskt
bidrag till insatserna för att fullfölja genomfö-
randet av fredsöverenskommelsen för Bosnien-
Hercegovina. Detta beslut innebar en utökning
av kontingenten med ett sjukvårdskompani.
Sjukvårdskompaniet har till uppgift att leda
sjuktransporter, ge kvalificerad första hjälp samt
genomföra sjuktransporter och hygienunderstöd
till de olika bataljonerna inom brigadområdet.

45

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

Detta innebär bl.a. att kompaniet med delar ingår
i en helikopterburen akutstyrka, en fordonsbu-
ren räddningsstyrka och en ledningscentral. I
den svenska kontingenten ingår även enheter för
ammunitions- och minröjning. De utför arbeten
inom bataljons och brigads ram.

FN:s mission för folkomröstning i Västsahara
(Minurso) upprättades år 1991. Missionen skall
bl.a. övervaka och genomföra en folkomröstning
som avgör huvuvida Västsahara skall vara själv-
ständigt eller integreras med Marocko. En förut-
sättning för att genomföra denna folkomröst-
ning var enligt FN:s bedömning att
ammunitions- och minröjning dessförinnan
kunde ske. Sverige erhöll därför en förfrågan från
FN om att delta i Minurso med minröjningsför-
band och regeringen uppdrog den 23 april 1998
åt Försvarsmakten att ställa ett minröjnings-
kompani om 75 man till FN:s förfogande. För-
bandets uppgift var i huvudsak att underlätta
gruppering av tillkommande FN-förband. Den
svenska enheten fanns i området mellan juni och
oktober 1998 och röjde ca 47 000 kvadratmeter
yta.

En preventiv närvaro av FN-trupp har funnits
i Makedonien sedan januari 1993. Unpredep har
haft till huvuduppgift att övervaka och rapporte-
ra om händelser längs Makedoniens gränser - i
första hand mot Förbundsrepubliken Jugoslavien
och Albanien - som skulle kunna äventyra lan-
dets säkerhet, samt att genom sin närvaro vid
gränsen avskräcka från hot och förhindra sam-
manstötningar. Unpredeps truppstyrka var för-
delad på en nordisk och en amerikansk bataljon,
samt en mindre indonesisk ingenjörsenhet.

Genom ett utökat mandat som FN:s säker-
hetsråd antog den 21 juli 1998 utvidgades mis-
sionens truppelement från 750 till 1 050 perso-
ner. Regeringen beslutade den 13 augusti 1998
att förlänga det svenska deltagandet i Unpredep
och den 3 september 1998 beslutade regeringen
att den svenska truppkontingenten skulle utökas
från 42 till 112 personer, omfattande ett skytte-
kompani m.m. Efter att FN:s säkerhetsråd den
28 februari 1999 inte kunnat enas om ett förlängt
bemyndigande avslutades den första rent före-
byggande missionen i FN:s historia. Sverige har
deltagit med trupp inom ramen för det nordiska
samarbetet från januari 1993 till missionens upp-
hörande.

Svenska förband i utlandet har som stöd till
samhället utfört civil-militär samverkan (Cimic)
dels som militärt genomförda civila projekt och

dels som stöd till civila insatser genomförda av
civila organisationer.

Slutsatser

Mandatet för SFOR-insatsen i Bosnien-
Hercegovina har förlängts till den 21 juni 2000.
Inom Nato pågår för närvarande ett omstruktu-
reringsarbete som syftar till att minska SFOR-
styrkan men samtidigt öka flexibiliteten för de
förband som blir kvar. Regeringen beslutade den
16 augusti 1999 att den överenskommelse som
reglerar samarbetet inom den nordisk-polska
brigaden skall sägas upp. Regeringen har för av-
sikt att senare besluta om avveckling av hittillsva-
rande bataljon. Regeringen bedömer det fortsatt
viktigt att delta i SFOR-insatsen och har, efter
dialog med de andra nordiska länderna, till Nato
anmält intresse av att delta med ett Cimic-
förband med ca 50 personer, företrädesvis i sam-
arbete med Finland. Alternativ till deltagande, i
samma storleksordning och till högst samma
kostnad som Cimic-förbandet, övervägs. En så-
dan insats kan påbörjas tidigt under år 2000.

Civil-militär samverkan genomförs av den
svenska bataljonen i SFOR främst som stöd till
hjälporganisationer i området. Denna typ av or-
ganisationer har stor överblick och god kontinu-
itet och har därför större möjligheter än trup-
penheter att prioritera och kanalisera
hjälpinsatser. Regeringen bedömer därför att
detta arbetssätt är ändamålsenligt. I ett konflikt-
område är det, inte minst ur säkerhetssynpunkt,
viktigt att våra förband har ett gott förhållande
till civilbefolkningen.

Vad avser insatser i Västsahara (Minurso)
konstaterar regeringen att förbandet - trots att
den ursprungliga genomförandeplanen blev för-
skjuten - kunde utföra den förelagda uppgiften.
Oklarheter mellan Minurso och de marockanska
myndigheterna har försenat och försvårat för-
bandets verksamhet. Ett för svenska förband
ovanligt klimat medför stora krav på anpassning
av utrustningen inklusive nyanskaffning.

Riksdagen har den 14 juni 1999 medgett att
regeringen ställer en väpnad styrka till förfogan-
de som ett svenskt bidrag till en internationell
fredsstyrka i Kosovo (prop. 1998/99:112, bet.
1998/99:UFöU2, rskr. 1998/99:252). Den 26 au-
gusti 1999 beslutade regeringen om ett sådant
svenskt bidrag.

46

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

Mot bakgrund av vad som anförts ovan be-
räknar regeringen medlen för anslaget A2 till
900 083 000 kronor för budgetåret 2000.

och försvarsindustrin. Utgiftsprognosen för år
1999 visar nu att en anslagskredit om cirka 640
miljoner kronor kommer att behöva utnyttjas.

Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor

Anslag 1999

392 376

Pris- och löneomräkning

2 707

Okat resursbehov

400 000

Överföring inom UO6

105 000

Förslag 2000

900 083

A3 Materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling

Tabell 3.5 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

1999

Anslag

20 058 828 1

Utgifts-
prognos

20 799 000

2000

Förslag

22 340 782

2001

Beräknat

22 860 100 2

2002

Beräknat

19 985 059 3

'Varav 6 828 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen
1999.

2 Motsvarar 22 392 419 tkr i 2000 års prisnivå.

3 Motsvarar 19 167 797 tkr i 2000 års prisnivå.

Anslaget, som tidigare benämnts A3 Utveckling
och investeringar, omfattar utveckling, anskaff-
ning, vidmakthållande och avveckling av materi-
el, anskaffning, vidmakthållande och avveckling
av anslagsfinansierade anläggningar samt forsk-
ning och teknikutveckling. Anslaget används
också för finansiering av det nationella flygtek-
niska forskningsprogrammet.

Anslaget uppfördes på statsbudgeten år 1999
genom en uppdelning av det tidigare anslaget Al
Försvarsmakten. Något utfall från år 1998 före-
ligger därför inte. Verksamhetens resultat redo-
visas under respektive program (avsnitt 3.3.1).

Utgiftsprognosen för år 1999 visade vid årets
början mot ett överutnyttjande om cirka 1 400
miljoner kronor. Regeringen beslutade den 4
mars 1999 att för verksamheten under år 1999
skall inriktningen vara att de i regleringsbrevet
angivna anslagskrediterna skall gälla. Verksam-
hetsplaneringen har därefter, främst vad avser
materielanskaffningen, reviderats. Omförhand-
lingar av liggande beställningar har genomförts
mellan Försvarsmakten, Försvarets materielverk

Regeringens överväganden

Regeringens förslag: Försvarsmaktens materielan-
skaffning skall inriktas så att den blir en integre-
rad del i ett anpassningsförsvar. Vidare skall krav
på Försvarsmaktens internationalisering upp-
märksammas vid materielanskaffning

Försvarsmaktens materielanskaffning skall in-
riktas mot en ökad satsning på materielsystem
som ger förmåga till informationsinhämtning
och som medger utveckling av ledningsförmå-
gan. I en anpassningssituation skall serieanskaff-
ning i första hand planeras. Utveckling och an-
skaffning av demonstratorer och prototyper skall
utökas.

Internationellt samarbete skall eftersträvas.

Materielsystem som inte erfordras efter år
2004 skall avvecklas så fort som möjligt.

Inhemsk fortifikatorisk kompetens skall upp-
rätthållas.

Forskning och teknikutveckling skall inriktas
mot att utveckla Försvarsmaktens anpassnings-
förmåga. Vidare skall forskning och teknikut-
veckling som syftar till att stödja Försvarsmak-
tens förmåga att delta i internationella insatser
utvecklas.

Materiel

Anslagsposten omfattar utveckling, anskaffning,
vidmakthållande och avveckling av materiel. I ut-
veckling och anskaffning ingår främst studier,
utveckling, framtagning av prototyper och de-
monstratorer samt serieanskaffning. Vidmakt-
hållande innefattar bl.a. underhåll, modifiering
och renovering av materiel samt anskaffning av
reservdelar. Avveckling innefattar avyttring,
skrotning, destruering m.m. Därutöver ingår
kostnader för Försvarets materielverk, interna-
tionellt samarbete, kapitalkostnader m.m.

Anskaffningar av omfattande materielsystem
styrs med objektsramar. Regeringen återkommer
i höstens särproposition om totalförsvaret med
en beskrivning av objektsramarna.

47

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

Resultatinformation för år 1999

Materielanskaffningen har första halvåret 1999 i
allt väsentligt genomförts enligt plan. Till För-
svarsmakten har 13 flygplan JAS 39 Gripen leve-
rerats. Totalt är nu 69 flygplan överlämnade till
Försvarsmakten varav tre stycken är tvåsitsiga
JAS 39 B. Till Swerap har sambandsmateriel,
pansarvärnsrobotar och sjuktransportinredning
till transportfordon levererats. Till armébriga-
derna är i princip samtliga stridsvagnar av modell

121 och hälften av antalet stridsvagnar av modell

122 levererade. Vinschar till helikopterförbanden
har levererats. Leverans av båtar till kustför-
svarsförbanden har skett. Lednings- och infor-
mationssystem till marina lednings- och under-
hållsförband har anskaffats.

Slutsatser

Försvarsmaktens förslag den 19 maj 1999 om
framtida struktur för Försvarsmakten, riksda-
gens beslut med anledning av regeringens propo-
sition 1998/99:74 Förändrad omvärld - omdanat
försvar och det förslag till materielplan som För-
svarsmakten lämnade den 15 juni 1999 innebär
omfattande          förändringar          för

Försvarsmaktens materielförsörjning. Regering-
en återkommer i höstens särproposition med ett
detaljerat förslag till inriktning av materielan-
skaffningen.

Vad gäller Försvarsmaktens materielförsörj-
ning under år 2000 vill regeringen emellertid an-
ge följande utgångspunkter.

Förändringen av Försvarsmakten leder till så-
väl behov av materiell förnyelse som reducering-
ar i planerade materielanskaffningar.

En del av den framtida förnyelsen bör enligt
regeringens uppfattning läggas på materielsystem
som ger ökad förmåga till informationsinhämt-
ning och en utvecklad ledningsförmåga som kan
bearbeta och omsätta informationen så att rätt
vapensystem kan sättas in vid rätt tidpunkt.
Detta bör enligt regeringen läggas till grund för
den fortsatta inriktningen och leder till att vissa
vapensystem kan minskas antalsmässigt.

Regeringen anser att Försvarsmaktens materi-
elanskaffning ytterligare bör anpassas så att den
blir en integrerad del i ett anpassningsförsvar. Se-
rieanskaffning bör i första hand planeras för en
anpassningssituation. För att bibehålla och ut-
veckla nödvändiga kompetenser anser regeringen
att det är viktigt med en ökad satsning på ut-

veckling och anskaffning av demonstratorer och
prototyper.

De höga kostnaderna för utveckling av tek-
niskt komplicerade materielsystem och det för-
hållandet att Försvarsmaktens materielanskaff-
ning framgent inte kommer att vara tillräcklig
som hemmamarknad för en utvecklande för-
svarsindustri av dagens omfattning innebär enligt
regeringens uppfattning att internationellt sam-
arbete bör eftersträvas. Den materiella förnyel-
sen skall bidra till att successivt öka Försvars-
maktens internationalisering vilket bl.a. inklude-
rar arbetet mot ökad interoperabilitet som be-
drivs inom ramen för PFF.

De materielsystem som Försvarsmakten be-
dömer inte kommer att efterfrågas efter år 2010
bör bibehållas på dagens kvalitativa nivå eller
successivt avvecklas medan de materielsystem
som inte erfordras efter år 2004 bör avvecklas så
fort som möjligt för att skapa utrymme för för-
nyelse.

Under budgetåret 2000 kommer leveranser att
genomföras av materiel, vapen, underhållsutrust-
ning m.m. till stridsvagn 121/122 Leopard,
stridsfordon 90, stridsfartyg, ubåtar, torpeder,
JAS 39 Gripen, flygburen spaningsradar FSR 890
och till stridsledningscentraler. Därutöver ge-
nomförs vidmakthållande av befintlig materiel
samt avveckling av en stor mängd utgående ma-
teriel.

I enlighet med riksdagens beslut år 1982 om
riktlinjer för utveckling och anskaffning av
JAS 39 Gripensystemet skall regeringen årligen
redovisa läget inom projektet för riksdagen
(prop. 1981/82:102, bil. 2, bet. 1981/82:FöU18,
rskr. 1981/82:374). I den redovisning av objekts-
ramar som sker i särpropositionen om totalför-
svaret i höst återkommer regeringen med en så-
dan redovisning.

Anslagsfinansierade anläggningar

Anslagsposten omfattar främst anskaffning,
vidmakthållande och avveckling av fortifikato-
riskt skyddade anläggningar av betydelse för
Försvarsmaktens lednings- och underrättelse-
funktioner.

Resultatinformation för år 1999

Investeringar i anläggningar har beroende på de
förestående förändringarna inom Försvarsmak-
ten genomförts med lägre ambitionsnivå än vad

48

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

som planerats i Försvarsmaktens anläggnings-
plan för år 1999.

Under året har inga större nybyggnationer
påbörjats. Om- och tillbyggnad av bl.a.
bascentral, stabsanläggning och stridslednings-
central har skett. Tillbyggnad av en stridsled-
ningscentral har avbrutits.

Slutsatser

Tillgång till fortifikatoriskt skyddade anlägg-
ningar är av stor vikt för att säkerställa Försvars-
maktens förmåga att kunna bedriva operativ och
taktisk ledning.

Verksamheten skall inriktas mot att fortifika-
torisk baskompetens och teknik utvecklas för att
motsvara insatsorganisationens framtida behov
av fortifikatoriskt skyddade anläggningar. Kom-
petens skall därutöver finnas för att säkerställa
ombyggnad, hotbildsanpassning, drift och un-
derhåll av befintliga anläggningar.

Regeringen ser det som angeläget att anlägg-
ningstekniken utvecklas i takt med förändringar i
de säkerhetspolitiska bedömningarna. Verksam-
heten skall säkerställa möjlighet att tillvarata erfa-
renheter från forskning och teknikutveckling på
nationell och internationell nivå.

Försvarsmakten har i avvaktan på riksdagens
beslut om förändringar i Försvarsmaktens orga-
nisation och verksamhet nu inte planerat några
beställningar för år 2000 avseende regeringsob-
jekt.

Forskning och teknikutveckling

Anslagsposten omfattar forskning och teknikut-
veckling som inte är direkt knutna till särskilda
materielobjekt.

Resultatinformation för år 1999

Verksamheten bedrivs för att i första hand bidra
till utvecklingen av Försvarsmaktens anpass-
ningsförmåga samt att stödja Försvarsmaktens
förmåga att delta i internationella fredsfrämjande
och humanitära insatser.

Återrapportering för år 1999 sker först i års-
redovisningen där återredovisningskraven
skärpts jämfört med år 1998.

Slutsatser

Investeringar i forskning och teknikutveckling
skall främst syfta till att utveckla Försvarsmak-
tens framtida förmåga att kunna lösa fastställda
huvuduppgifter samt till att Försvarsmakten
upprätthåller erforderlig anpassningsförmåga
mot förändrade förutsättningar såsom nya hot,
ny teknikutveckling och nya uppgifter.

Följande områden skall prioriteras

-   forskning och analyser inriktade mot att
tidigt identifiera nya utvecklingsmönster
som kan innebära förändrade krav på
utformning av försvaret och ge underlag
för anpassningsåtgärder,

-   forskning och teknikutveckling som
syftar till att stödja Försvarsmaktens
förmåga att delta i internationella freds-
främjande och humanitära insatser.

Försvarsmakten skall vid beställning av forsk-
ning och teknikutveckling ta hänsyn till de fak-
torer som påverkar eller påverkas av informa-
tions- eller NBC-krigföring.

Forskning och teknikutveckling skall även in-
riktas mot att utveckla kompetenser inom områ-
den där Sverige har konkurrensfördelar samt
mot att länka samman civil forskning och tekni-
kutveckling med försvarets behov.

Vidare bör samverkansformer mellan utförare
inom forskning och teknikutveckling, användare
och industri utvecklas.

Regeringen beslutade i juni 1999 om ett upp-
drag till Försvarets materielverk som syftar till
att ange vilka strategiska kompetenser som Sve-
rige måste ha tillgång till och hur dessa ska säk-
ras.

Övrigt

Resultatinformation för år 1999.

Under våren 1999 har omförhandlingar mellan
Försvarets materielverk och försvarsindustrin
genomförts. Syftet med dessa var att i pågående
beställningar finna lösningar, både finansiella och
förändringar i leveranstakter som möjliggör att
ekonomiskt utrymme skapas för angelägna ut-
vecklingsprojekt. Omförhandlingarna har resul-
terat i att visst utrymme kunnat skapas genom
förskjutningar av planerade leveranser. Regering-
en har därmed bl.a. kunnat besluta om anskaff-
ning av varnings- och motverkanssystem till JAS

49

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

39 Gripen och anskaffning av ytterligare två
kustkorvetter av typen Visby.

För att underlätta en omstrukturering av den
europeiska försvarsindustrin har försvarsminist-
rarna i Frankrike, Italien, Spanien, Storbritanni-
en, Sverige och Tyskland den 6 juli 1998 under-
tecknat en avsiktsförklaring. Med stöd av
avsiktsförklaringen har företrädare för de sex
länderna förhandlat om konkreta åtgärder och
överenskommelser. Förslag härom väntas kunna
föreläggas försvarsministrarna under år 1999 och
kunna träda i kraft under år 2000. Den första ar-
tillerilokaliseringsradarn, som utvecklats gemen-
samt mellan Norge och Sverige har levererats.
Studiefasen slutförs för en gemensam utveckling
och anskaffning inom Norden av en ny ubåt.

Sverige har tillsammans med Danmark, Fin-
land och Norge undertecknat ett avtal om sam-
verkan inför en eventuell samordnad anskaffning
av ett nordiskt helikoptersystem.

Under året har ett nytt bilateralt avtal ingåtts
med Grekland.

Med USA har bl.a. ingåtts ett forskningsavtal
samt ett avtal om växelutbyte av ingenjörer.

Regeringen har förhandlat fram ett avtal om
anslutning till det samarbete som hittills bedri-
vits mellan WEAG-länderna på området för för-
svarsforskning och försvarsteknologi. Avtalet
har förelagts riksdagen för beslut.

Konsekvenserna för försvarsindustrin av den
planerade omstruktureringen av Försvarsmakten
med tillhörande förändringar i materielanskaff-
ningen kommer att beskrivas i regeringens sär-
proposition om totalförsvaret under hösten
1999. Regeringen har gett Försvarets materiel-
verk i uppdrag att i samverkan med Försvar-
smakten och Försvarets forskningsanstalt senast
den 15 september 1999 redovisa ett underlag för
en sådan bedömning.

Den exportstödjande verksamheten har under
året koncentrerats till stöd för projekten JAS 39
Gripen, flygburna radarn Erieye, stridsbåt 90 och
stridsfordon 90. Stödet har bedrivits samordnat
och aktivt från såväl Regeringskansliet som
myndigheterna. En översyn av om det nuvarande
exportstödet till svensk försvarsindustris expor-
tansträngningar och internationella samverkan är
tillräckligt har initierats inom Regeringskansliet.

Investeringsplan

Regeringens förslag: Att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan m.m. för Försvarsmakten
för perioden 2000-2002 (tabell 3.6).

Tabell 3.6 Investeringsplan

Tusental kronor

Prognos

1999

Budget

2000

Beräknat

2001

Beräknat
2002

Materiel

19 743 000

21 306 101

21 141 948

17 943 420

Forskning och teknikut-
veckling

797 000

847 502

827 061

815 824

Anläggningar

259 000

187 178

156 166

141 309

Summa investeringar

20 799 000

22 340 782

22 125 175

18 900 553

50

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att i fråga om ramanslaget A3 Materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling medge beställningar av materiel, anläggningar samt forskning och tekni-
kutveckling så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 2000 för dessa och tidigare beställningar
tillsammans uppgår till högst 76 521 452 000 kronor.

1 Tabell 3.7 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser                                                                  I

Tusental kronor

1998
utfall

1999
prognos

2000
beräknat

2001
beräknat

2002 -
beräknat

Utestående förpliktelser vid årets början

80 397 800

77 758 000

83 437 485

-

-

Nya förpliktelser

17 936 500

25 405 900

14 522 137

-

-

Infriade förpliktelser*

-20 576 300

-22 140 900

-21 438 170

-23 562 751

-52 958 701

Utestående förpliktelser vid årets slut

77 758 000

81 023 000

76 521 452

-

Erhållen/föreslagen bemyndiganderam

89 063 200

90 051 400

76 521 452

-

* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.

Mot bakgrund av vad som anförts ovan beräknar
regeringen medlen för anslaget A3 till
22 340 782 000 kronor för budgetåret 2000.

Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor

Anslag 1999

20 052 000

Pris- och löneomräkning

589 538

Premiekompansation

267 244

Överföring inom UO6

1 702 000

Övriga justeringar

-270 000

Förslag 2000

22 340 782

Den tekniska justeringen av anslaget A3 med
totalt 267 244 000 kronor avser kompensation
för den premie som myndigheterna betalar för
de statliga avtalsförsäkringarna sedan år 1998.
Hela beloppet avser kompensation för högre
kostnader för myndighetens uppdrag till
Försvarets materielverk, Försvarets forsknings-
anstalt, Flygtekniska försöksanstalten och Forti-
fikationsverket.

51

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

4 Vissa funktioner inom det civila försvaret

4.1 Omfattning

Det civila försvaret omfattar all samhällsverk-
samhet som skall bedrivas i krig. I fred är civilt
försvar verksamhet som genomförs för att höja
samhällets förmåga att motstå ett väpnat an-
grepp. Det civila försvaret är därmed inte en or-
ganisation utan verksamhet som ett flertal aktö-
rer genomför i syfte att komplettera det fredstida
samhällets förmåga.

För att möjliggöra styrning av de fredstida be-
redskapsförberedelserna är civilt försvar uppdelat
i 18 funktioner, dvs. samhällssektorer som är sär-
skilt viktiga i en krigssituation. För varje funk-
tion finns en central myndighet som har ansvar
för att bl.a. samordna verksamheten inom funk-
tionen. Inom respektive funktion ingår ofta ett
antal myndigheter. För att få en bild av funktio-
nens förmåga måste därför verksamhet som be-
drivs inom flera myndigheters ansvarsområden
vägas samman. Det är den funktionsansvariga
myndigheten som skall utvärdera funktionens
samlade förmåga.

4.2 Utgiftsutvecklingen

Tabell 4.1.Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

Utfall

1998*

Anslag

1999’

Utgifts-
prognos
1999

2 365

2 400

2 566

1 868

2 006

2 407

11 utfallet inkluderas 5 miljoner kronor från s.k. äldre anslag.

2 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för år 1999 i
samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Av de 18 funktionerna ingår tio i den civila eko-
nomiska planeringsramen och tilldelas medel in-
om utgiftsområde 6 Totalförsvar för att genom-
föra vissa beredskapsåtgärder. Vad gäller
resterande åtta funktioner utgör kostnader för
verksamhet som avser civilt försvar en del i re-
spektive funktionsansvarig myndighets ordinarie
anslag. Speciella medel för verksamhet som avser
civilt försvar tilldelas därmed inte dessa funktio-
ner.

Den civila ekonomiska planeringsramen är ett
långsiktigt planeringsinstrument där anslagstill-
delningen för de olika funktionerna avvägs och
prioriteras år för år. Ramen skall ses som en hel-
het där förändringar i medelstilldelningen för en
funktion påverkar övriga funktioner.

Verksamheten inom det civila försvaret har för
år 1998 genomförts inom givna ekonomiska ra-
mar. I de flesta fall avser verksamheten bered-
skapsinvesteringar i t.ex. beredskapslager, inves-
teringar i tekniskt ledningsstöd och skyddsrum,
vilket i många fall innebär långsiktiga avtal där
anslag binds för framtida utbetalningar.

Den civila ekonomiska planeringsramen upp-
gick för år 1998 till 2 539 miljoner kronor. Det
ekonomiska utfallet för verksamhet inom alla 18
funktionerna uppgick för år 1998 till 2 407 mil-
joner kronor varav 2 365 miljoner kronor avsåg
verksamhet inom den civila ekonomiska plane-
ringsramen. Av beloppet 2 365 avsåg 587 miljo-
ner kronor medel till kommuner och landsting.
Det anslagssparande som uppkommit beror på
vissa tidsförskjutningar i betalningsutfallet till
följd av olika faktorer som myndigheterna inte
kan påverka. Beloppen är delvis via olika avtal
bundna att utnyttjas under främst år 1999.

53

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

Vad gäller långsiktiga förpliktelser där funk-
tionerna tilldelats bemyndiganden har avtal teck-
nats som medför betalningar om sammanlagt
1 722 miljoner kronor efter år 1998. Detta inne-
bär att den civila ekonomiska planeringsramen är
intecknad med motsvarande belopp. Av beloppet
beräknas 690 miljoner kronor falla till utbetal-
ning redan år 1999 och 523 miljoner kronor un-
der år 2000.

Tidigare tilldelades funktionerna reservations-
anslag vilka fr.o.m. budgetåret 1997 redovisas
som äldreanslag. I syfte att renodla finansiering-
en inom funktionerna har utgående reservationer
för funktionerna Civil ledning och Försörjning
med industrivaror om sammanlagt 222 miljoner
kronor dragits in från den ekonomiska ramen
under år 1998. Finansiering av bundna avtal skall
därmed ske över tilldelat ramanslag. Utöver detta
har 324 miljoner kronor avseende försäljningsin-
komster till följd av utförsäljning av bered-
skapslager betalats in till statskassan och redovi-
sats på inkomsttitel.

Förändringar

Den 1 januari 1998 övertog Statens energimyn-
dighet ansvaret för funktionen Energiförsörjning
från Närings- och teknikutvecklingsverket. Un-
der år 1998 har ansvaret för delfunktionen Järn-
vägstransporter övergått från Statens järnvägar
till Banverket.

I propositionen Förändrad omvärld - omda-
nat försvar bedömde regeringen det säkerhets-
politiska läget som gynnsamt. Med anledning av
propositionen godkände riksdagen en förändrad
inriktning för det civila försvaret (prop.
1998/99:74, bet. 1998/99:FöU5, rskr.
1998/99:224). Av propositionen framgår att det
civila försvaret genom en tillräcklig hög grund-
beredskap alltid skall ha en förmåga som skapar
handlingsfrihet att hantera förändrade förutsätt-
ningar i framtiden. Grundberedskapen skall
medge att förmågan kan öka under ett år, under
fem år och under en tioårsperiod. Mot bakgrund
av det gynsamma säkerhetspolitiska läget anser
regeringen att den civila ekonomiska planerings-
ramen kan reduceras för åren 2000 och 2001.

Regeringen har i regleringsbrev för år 1999
uppdragit åt samtliga funktionsansvariga myn-
digheter att begränsa beredskapsinvesteringar
som syftar till att åstadkomma en förmåga inför
ett invasionshot. Mot bakgrund av detta har 100
miljoner kronor från den ekonomiska plane-

ringsramen ställts till regeringens disposition och
ytterligare 100 miljoner kronor dragits in från
planeringsramen som en besparing.

Prioriteringar

Det nämnda riksdagsbeslutet innebär föränd-
ringar för det civila försvaret. För år 2000 har
bl.a. följande tillkommit:

-   analyser avseende vilka beredskapsåtgär-
der som kan anstå till en anpassningspe-
riod,

-   omstrukturering av beredskapslager och

-   ominriktning vad avser skyddsrumspro-
duktion.

4.3 Resultatbedömning

I 1996 års försvarsbeslut angavs att målet för det
civila försvaret skulle vara att:

-   värna civilbefolkningen, trygga en livs-
nödvändig försörjning, säkerställa de
viktigaste samhällsfunktionerna och bi-
dra till Försvarsmaktens förmåga vid
väpnat angrepp och vid krig i vår om-
värld,

-   kunna genomföra internationella freds-
främjande och humanitära insatser och

-   stärka samhällets samlade förmåga att
möta svåra nationella påfrestningar i fred.

Utifrån det övergripande målet som angavs i
1996 års försvarsbeslut har ambitionsnivåer för
funktionerna inom det civila försvaret fastställts,
s.k. funktionsmål.

Vid bedömning av funktionernas förmåga har
myndigheterna beaktat kriterier såsom

-   krigsorganiseringstid (omställningstid),

-   kapacitet inom funktionen och

-   sårbarhet samt gränssättande faktorer
(uthållighet).

Varje funktionsansvarig myndighet bedömer
utifrån detta och de speciella förutsättningar som
gäller för funktionen om uppgifterna kan lösas i
en given situation. I nuläget bedöms förmågan
både i förhållande till nuvarande omvärldsläge
och i förhållande till ett förändrat omvärldsläge
(se nedan vid förmågan inom det civila försva-
ret). Bedömningen sker i termerna:

-   god - resurserna (kapaciteten) motsvarar
eller överstiger behovet och uppgifterna
kan lösas,

54

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

—   godtagbar — brister och störningar ned-
sätter handlingsförmågan men uppgif-
terna kan i huvudsak lösas,

—   ej godtagbar - svåra brister vilket leder till
att uppgifterna för funktionen inte kan
lösas och

—   kritiskt - verksamheten är nära samman-
brott.

Verksamhet som bedrivs inom respektive
funktion syftar till att uppnå funktionsmålen
(effektmål). Nuvarande mål anger ett önskat läge
vid utgången av innevarande totalförsvarsbeslut-
speriod, dvs. år 2001. Redovisade prestationer för
respektive funktion skall därmed successivt leda
till det önskade målet så att förmågan förbättras
år från år. Med utgångspunkt i den faktiska för-
mågan vid utgång av budgetåret görs bedöm-
ningen om funktionen kommer att kunna ha en
god förmåga vid utgången av totalförsvarsbeslut-
sperioden.

Kapaciteten inom civilt försvar påverkas dels
av funktionens egna resurser och sårbarhet, dels
av andra funktioners resurser. Gränssättande
faktorer för funktionerna inom det civila försva-
ret är tillgängligheten till bl.a. el, telekommuni-
kationer och datorstöd samt effekter av NBC-
stridsmedel. Då förmågan inom det civila försva-
ret bygger på det fredstida samhällets kapacitet
har förändringar i samhället stor påverkan på in-
riktningen av beredskapsåtgärder och ytterst på
förmågan för civilt försvar.

Utvecklingen inom det svenska näringslivet
och den svenska industrin kännetecknas framför
allt av internationaliseringen, vilket bl.a. resulte-
rat i ett ökat importberoende för svensk del.
Detta påverkar arbetet inom försörjningsbered-
skapen.

Exempel på faktorer som har stor påverkan på
funktionen Telekommunikationer m.m. är in-
trång och manipulation av informationssystem.
Detta är ett hot som växer i takt med samhällets
ökade beroende av väl fungerande informations-
system. Utöver detta kan elektromagnetiska va-
pen, så som högeffekt pulsad mikrovågsstrålning,
utgöra ett hot. Avregleringen av elmarknaden
samt beroendet av regionala och lokala elföretags
förmågor är faktorer som har stark påverkan på
funktionen Energiförsörjning.

De åtgärder som myndigheter med uppgifter
inom det civila försvaret vidtagit syftar till att
uppnå en förmåga så att samhället kan motstå
hot i nuvarande omvärldsläge, men också ha en
förmåga att på längre sikt kunna motstå ett an-
grepp där omvärlden har förändrats. För år 1997

bedömde regeringen i budgetpropositionen för
år 1999 (prop. 1998/99:1) att förmågan inom det
civila försvaret vid påfrestningar i nuvarande om-
världsläge var godtagbar inom huvuddelen av
funktionerna. Inom funktionerna Civil ledning
och Telekommunikationer m.m. fanns dock
brister. Vad avser bedömning av förmågan vid
angrepp med iståndsatta styrkor i ett förändrat om-
världsläge bedömde regeringen att förmågan inte
var godtagbar vid utgången av år 1997.

En godtagbar förmåga vid påfrestningar i nu-
varande omvärldsläge innebär att samtliga upp-
gifter enligt 1996 års försvarsbeslut skall kunna
lösas. Funktionerna skall ha en förmåga att möta
ett väpnat angrepp som antas ske med begränsa-
de styrkor. Angreppet kan ske mot begränsade
geografiska mål eller mot vitala samhällsfunktio-
ner som t.ex. ledningssystem, elförsörjning eller
transporter och med högt risktagande från an-
griparens sida. Totalförsvaret får en mycket kort
förvarning.

Regeringen bedömer utifrån funktionsansva-
riga myndigheters redovisningar att förmågan
inom huvuddelen av det civila försvarets funk-
tioner vid utgången av år 1998 var godtagbar.
Flera funktioner uppvisar brister när det gäller
att lösa uppgifterna vid ett angrepp med kemiska
stridsmedel. Förbättringar har skett inom funk-
tionerna Civil ledning och Telekommunikatio-
ner m.m. men brister kvarstår dock och funktio-
nernas förmågor är ej godtagbara. Orsaken till
detta är att åtgärder som vidtas inom dessa funk-
tioner är både omfattande och tidskrävande. In-
frastrukturfunktionerna uppvisar även brister
vad gäller bevakning och skydd av vitala anlägg-
ningar och objekt.

Angreppshot med iståndsatta styrkor i ett för-
ändrat omvärldsläget innebär att angreppet är av
större kvantitativ och eventuellt kvalitativ om-
fattning jämfört med ett angrepp i nuvarande
omvärldsläge. Angreppet sker huvudsakligen
med flyg- och markstridskrafter där förmågan
hos angriparen har ökat till följd av bl.a. materiell
komplettering. I planeringen mot denna form av
angrepp ingår en ettårig anpassningsperiod.

Som tidigare nämnts bedömde regeringen i
1999 års budgetproposition att den samlade för-
mågan till civilt försvar inte var godtagbar vid
angrepp i ett förändrat omvärldsläge. Den samla-
de förmågan, med undantag av elförsörjningen,
bedömdes emellertid vara godtagbar vid utgång-
en av försvarsbeslutsperioden.

Som regeringen redovisade i 1999 års budget-
proposition är det i nuläget inte möjligt att helt

55

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

säkerställa en säker elförsörjning. Regeringen
uppdrog därför åt samtliga funktionsansvariga
myndigheter den 10 december 1998 att vidta åt-
gärder för att inom respektive funktion minska
konsekvenserna av störningar i elförsörjningen.
Under respektive funktion redovisas mer i detalj
de åtgärder som vidtagits för att minska sårbar-
heten vad gäller elförsörjning samt andra åtgär-
der för att förbättra respektive funktions förmå-
ga och därmed förmågan inom det civila
försvaret.

Mot bakgrund av bl.a. Försvarsutskottets be-
tänkande 1998/99:FöUl har regeringen vidare
beslutat om en funktionsgenomgång när det
gäller delfunktionen Elförsörjning. Regeringen
har även uppdragit åt Överstyrelsen för civil be-
redskap att senast den 1 mars 2000 redovisa i vil-
ken utsträckning sårbarheten hos den civila in-
frastrukturen, främst vad gäller
telekommunikationer, elförsörjning och data-
systemen, kan bedömas vara gränssättande för
totalförsvarsförmågan vid olika antaganden om
de resurser som en angripare kan sätta in.

Regeringen har även beslutat om en uppfölj-
ning av den tidigare genomförda funktionsge-
nomgången vad gäller Telekommunikationer
m.m.

Att bedöma det civila försvarets förmåga är
förenat med stora osäkerheter då funktionernas
ömsesidiga beroende påverkar bedömningen.
Regeringen anser emellertid att en mer precise-
rad bedömning av förmågan till civilt försvar i ett
förändrat omvärldsläge bör kunna lämnas efter
redovisning av ovan nämnda uppdrag.

Myndigheter inom civilt försvar har arbetat
med förtroendeskapande internationella kon-
takter samt deltagit i samarbetet inom ramen för
Partnerskap för fred. Samarbetet med Öster-
sjöstaterna har utvecklats med bl.a. seminarier
för kunskapsutbyte.

4.4 Förändrad inriktning

Våren 1999 beslutade regeringen i propositionen
Förändrad omvärd - omdanat försvar (prop.
1998/99:74) om det övergripande målet för det
civila försvaret och utformningen av resurserna
(se avsnitt 2).

Målet från 1996 års försvarsbeslut har därmed
modifierats. Någon förändring av funktionsmå-
len har emellertid inte skett då dessa är utforma-
de utifrån det allmänna syftet med funktionerna,

dvs. verksamhet som behövs för att förbereda
Sverige för krig [lag (1992:1403) om totalförsvar
och höjd beredskap].

I den proposition som låg till grund för riks-
dagens beslut anger regeringen att resurserna in-
om det civila försvaret skall i allmänhet, när så är
möjligt, anpassas till och kunna ingå vid interna-
tionella fredsfrämjande och humanitära insatser.
Dessa resurser skall även kunna användas vid
svåra påfrestningar på samhället i fred. Riksdagen
har i dessa delar godkänt regeringens förslag
(prop. 1998/99:74, bet. 1998/99:FöU5, rskr.
1998/99:224.).

Av propositionen framgår vidare att det civila
försvarets förmåga skall relateras till olika tids-
perspektiv. Det måste alltid finnas en viss
grundförmåga i samhället och sedan skall denna
förmåga kunna öka under perioder om ett år,
fem år och tio år.

Mot bakgrund av den väsentligt nedtonade
beredskapen mot invasion anger regeringen i
nämnda proposition att en ominriktning av den
särskilda beredskapspolisorganisationen bör ske.
Antalet utbildade totalförsvarspliktiga avsedda
för denna bör sänkas från 5 000 till 1 500 under
försvarsbeslutsperioden. Någon utbyggnad av
den allmänna beredskapspolisorganisationen bör
inte ske under försvarsbeslutsperioden.

Generellt bör enligt regeringen funktionerna
inom det civila försvaret eftersträva metoder för
att åstadkomma en hög grad av flexibilitet. Vissa
av de åtgärder som syftar till att åstadkomma en
grundläggande robusthet inom viktiga in-
frastrukturområden måste emellertid genomfö-
ras i samband med samhällets långsiktiga investe-
ringar i dessa.

Regeringen anser att åtgärder främst vad gäller
försörjningsberedskapen samt skyddsrumsbyg-
gande kan minska väsentligt. När det gäller för-
sörjningsberedskapen skall myndigheterna på-
börja eller, där så redan sker, fortsätta
förändringsarbetet i syfte att minska lagerhåll-
ningen. Mot bakgrund av de förändrade krav
som ställs på det civila försvarets förmåga anser
regeringen att den civila ekonomiska planerings-
ramen kan reduceras för åren 2000 och 2001.

4.5 Inriktning och prioriteringar

Riksdagen beslutade med anledning av regering-
ens förslag i propositionen Förändrad omvärld -
omdandat försvar att det civila försvaret skall an-

56

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

passas till det nya säkerhetspolitiska läget. För
det civila försvaret skall omfattningen av förbe-
redelserna när det gäller väpnat angrepp minskas,
men nya inslag som kan följa av andra former av
väpnat angrepp än invasion måste uppmärksam-
mas. Regeringen redovisade som skäl för ovan
nämnda inriktning att för uppgiften försvar mot
väpnat angrepp skall det civila försvaret säker-
ställa att det finns en tillräcklig grundberedskap
som skapar handlingsfrihet att hantera förändra-
de förutsättningar i framtiden.

Mot bakgrund av dessa allmänna grunder re-
dovisar regeringen i det följande den inriktning
som för år 2000 bör gälla för det civila försvarets
planering.

Funktionerna inom det civila försvaret har
hittills arbetat utifrån en anpassningsperiod om
ett år och myndigheterna har redovisat planer
över vilka åtgärder som skulle kunna genomförs
under anpassningsåret. Omfattningen av åtgär-
der som kunnat skjutas på framtiden har emel-
lertid varit begränsad. Regeringen bedömde i
ovan nämnda proposition att det civila försvaret
utifrån en grundförmåga skall kunna genomföra
anpassningsåtgärder inom en period av fem till
tio år. Detta kommer att innebära att betydligt
fler beredskapsåtgärder kan skjutas på framtiden.

Som nämnts har funktionsmyndigheterna in-
om det civila försvaret redovisat en förmåga i
förhållande till ett önskvärt läge år 2001, dvs. en
förmåga vid utgången av försvarsbeslutsperioden
efter en 12 månaders anpassningsperiod. Den av
regeringen föreslagna och av riksdagen godkända
förlängda anpassningsperioden medför att fler-
talet funktioner under kommande år kan dra ner
på sin verksamhet och likväl - mot bakgrund av
att anpassningsperioden har förlängts till fem till
tio år - ha en tillräcklig förmåga. Detta kräver att
grundförmågan, dvs förmågan från vilken en ök-
ning skall ske, fastställs för respektive funktion.

Regeringen anser att med utgångspunkt i en
bedömning av vilken förmåga som med den nya
inriktningen är önskvärd i olika tidsperspektiv,
skall respektive funktion analysera och redovisa
vilka åtgärder som kan anstå till nämnda anpass-
ningsperioder. Utifrån detta skall grundförmåga
som medger önskad handlingsfrihet för framti-
den fastställas för respektive funktion. Grund-
förmågan skall vara den nivå från vilken varje
funktion utgår när anpassning påbörjas. Rege-
ringen anser att funktionsansvariga myndigheter
aktivt skall arbeta med detta från och med år

2000.

Det är av stor vikt att relationen grundförmå-
ga - anpassningsåtgärder - önskvärd förmåga re-
dovisas på ett tydligt sätt. Målet för det civila för-
svaret skall mot bakgrund av detta brytas ner så
att en önskvärd förmåga, dels efter en anpassning
om fem år, dels en förmåga efter en anpassning
om tio år kan fastställas. Regeringen anser därför
att arbetet med att utveckla mål- och resultat-
styrningen inom civilt försvar skall fortsätta så
att ovan nämnda förhållande tydligt framgår av
myndigheternas redovisningar.

Det internationella förtroendeskapande arbe-
tet bör ytterligare utvecklas för att öka erfaren-
hetsutbytet i frågor som rör sätt att hantera det
vidgade säkerhetsbegreppet, planeringen av civilt
försvar samt i syfte att utveckla den civil-militära
samverkan i ett internationellt perspektiv.

Det bilaterala samarbetet bör fördjupas så att
det omfattar mer praktiskt utbyte i form av t.ex.
seminarier, expertstöd och utbildningsaktivite-
ter.

Övrigt

Överstyrelsen för civil beredskap har på rege-
ringens uppdrag redovisat "Årsbok Civilt för-
svar" för år 1998. Dokumentet bygger på under-
lag från samtliga funktionsansvariga myndigheter
och då inte endast de som ingår i den civila eko-
nomiska planeringsramen. Regeringen bedömer
att årsboken är informativ och att dokumentet
utgör ett bra underlag för regeringens bedöm-
ning av förmågan inom civilt försvar. Arbetet
med dokumentet bör enligt regeringen fortsätta.

I propositionen Förändrad omvärld - omda-
nat försvar aviserade regeringen att en särskild
utredare skall utses för att analysera och lämna
förlag till vissa principer för att åstadkomma en
förbättrad helhetssyn. Formerna för att på ett
effektivt och rationellt sätt kunna möta ett bre-
dare spektrum av hot och risker skall successivt
utvecklas. Utgångspunkten borde härvid vara en
förbättrad helhetssyn. Regeringen angav vidare
att vad gäller IT-säkerhetsarbetet och skyddet
mot informationskrigföring måste samordning-
en mellan myndigheter m.m. förbättras. Rege-
ringen har i enlighet med det som angavs i ovan
nämnda proposition i juni 1999 beslutat om di-
rektiv (dir. 1999:63) för en särskild utredare. En-
ligt direktiven skall en delrapport avseende frå-
gor som rör IT-säkerhet och skydd mot
informationskrigföring lämnas under år 2000.

57

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

Uppdraget skall slutredovisas den 1 februari år

2001.

Säkerhetsfrågor är av stor vikt, inte minst för
tilliten till den nya tekniken. Statskontorets rap-
port Sammanhållen strategi för samhällets IT-
säkerhet (1998:18) har remissbehandlats och Re-
geringskansliet bereder för närvarande förslagen.
Regeringen anser att IT-säkerhet måste ses i ett
större sammanhang. IT-säkerhet är en viktig del i
samhällets skydd mot bl. a. informationsopera-
tioner och informationskrigföring. Inom dessa
områden avser regeringen att återkomma till
riksdagen. Flera förslag inom området har dock
redan presenterats i regeringens proposition
1998/99:74 Förändrad omvärld - omdanat för-
svar.

Regeringen har vidare, påbörjat en översyn av
lednings- och samordningsfrågorna inom det ci-
vila försvaret. Regeringen uppdrog den 23 juni
1999 åt Överstyrelsen för civil beredskap att i
samverkan med Civilbefälhavarna i Södra, Mel-
lersta och Norra civilområdena samt berörda
myndigheter redovisa förslag till utformning av
ledningsstruktur för övergripande områdesled-
ning inom det civila försvaret. Uppdraget skall
redovisas den 1 oktober 1999.

Överstyrelsen har i planeringsunderlaget för
år 2000 avseende det civila försvaret, föreslagit
att medel skall avsättas för byggande av kommu-
nala ledningsplatser. Mot bakgrund av den ovan
nämnda utredningen samt översynen vad gäller
ledning inom civilt försvar tar regeringen inte
ställning i denna fråga.

Regeringen uppdrog den 27 maj 1998 åt Över-
styrelsen för civil beredskap respektive Statens
räddningsverk att redovisa principer för skydd
och tekniskt stöd m.m. vid höjd beredskap för
centrala beredskapsmyndigheter. I slutet av år
1998 inkom myndigheterna med redovisningar.
Regeringen anser att materialet är väl genomar-
betat men att en översyn av förslagen bör ske
mot bakgrund av den förändrade inriktning för
det civila försvaret där anpassningsåtgärder skall
genomföras under olika tidsperioder.

4.6 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverkets granskning avser den verk-
samhet som den enskilda myndigheten bedriver
för de anslagsmedel som tilldelats verksamheten.
För funktionerna inom det civila försvaret inne-
bär detta att granskningen avser funktionsansva-

riga myndigheters egen verksamhet och inte all
verksamhet som bedrivs inom funktionen. Vad
gäller funktionerna inom verksamhetsområde B
och de delar som avser beredskapsverksamhet
har revisionen inte haft några invändningar i revi-
sionsberättelsen för år 1998.

4.7    Bedömning av
personalkonsekvenser

Regeringen återkommer med en bedömning av
personalkonsekvenser i särpropositionen under
hösten 1999.

4.8    Anslag

Bl     Funktionen Civil ledning

Tabell 4.2 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

388 748

Anslags-
sparande

227 383 1

1998

Utfall

1999

Anslag

491 020

Utgifts-
prognos

549 712

2000

Förslag

437 983

2001

Beräknat

471 943 2

2002

Beräknat

513 374 3

13 500 tkr (ÖCB) har ställts till regeringens disposition. 5 890 tkr (CB) har förts bort
som ett indrag

2 Motsvarar 462 207 tkr i 2000 års prisnivå.

3 Motsvarar 492 207 tkr i 2000 års prisnivå

Inom funktionen Civil ledning har Överstyrel-
sen för civil beredskap (ÖCB), civilbefälhavarna
(CB), länsstyrelserna och kommunstyrelserna
uppgifter. Anslaget Bl Funktionen Civil ledning
avser verksamhet som bedrivs av ÖCB som är
funktionsansvarig myndighet och av CB. ÖCB
har även ett samordningsansvar vad gäller över-
gripande frågor för det civila försvaret. Sedan år
1999 har ÖCB det övergripande ansvaret för fri-
villigfrågor inom det civila försvaret.

Den investeringstunga verksamhet som Över-
styrelsen bedriver har en ojämn utbetalningspro-
fil över åren, till stor del beroende av andra aktö-
rers medverkan eller beslut. Som exempel kan
nämnas förstärkningar av ledningsplatser som
sker hos andra myndigheter än ÖCB, vilket för-
svårar planeringen och innebär att vissa förskjut-
ningar i genomförandet kan uppstå. Det anslags-
sparande som finns är till stor del intecknat för
utbetalningar under kommande år.

58

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

Regeringen beslutade den 23 juni 1999 att
3 500 000 kronor av anslagssparandet skulle stäl-
las till regeringens disposition.

Civilbefälhavarna redovisar anslagssparanden
till följd av minskad övningsverksamhet och va-
kanser. Större delen av anslagssparandet har av-
satts för verksamhet under år 1999 då det tillde-
lade beloppet i regleringsbrevet minskades med
samma belopp. Den 2 september 1999 beslutade
regeringen att 5 890 000 kronor av anslagsspa-
randet skulle föras bort som ett indrag.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

En viktig uppgift inom ramen för Överstyrelsens
samordningsansvar är att tillgodose att en hel-
hetssyn präglar det civila försvaret. Under år
1998 har ÖCB utvecklat sin samordningsroll ge-
nom en ökad satsning på bl.a. omvärldsanalyser
och planering samt uppföljning, vilka ännu inte
är utförda i full utsträckning.

I arbetet med att höja datasystemsäkerheten
hos myndigheter inom det civila försvaret har
ÖCB under de senare åren genomfört analyser
av säkerhetsnivån i samhällsviktiga datasystem.
Analyserna har bl.a. utgjort underlag för Före-
skrifter om grundsäkerhet för samhällsviktiga
datasystem hos beredskapsmyndigheter. Före-
skrifterna utgör ett led i arbetet med att stärka
säkerheten i de datasystem som är av betydelse
för förmågan för bl.a. funktionen Civil ledning
att vid en given situation kunna lösa givna upp-
gifter

Överstyrelsen har under år 1998 deltagit i
multilateral förtroende- och säkerhetsskapande
verksamhet inom ramen för Partnerskap för fred
och Östersjöstaternas råd (CBSS) samt inom or-
ganisationer som t.ex. Nato/EAPC och EU, rö-
rande gemensam säkerhet och civil krishantering.
Sedan den 1 september 1998 utvecklingstjänstgör
en tjänsteman från ÖCB vid Natos Civil Emer-
gency Planning Directorate. Samarbetet inom
Nato/EAPC vad avser frågor om civil krishante-
ring har kraftigt ökat både i omfattning och be-
tydelse.

Överstyrelsen har även deltagit i det bilaterala
erfarenhetsutbytet och samarbetet angående t.ex.
suveränitetsstöd, uppbyggnad av demokratiska
försvarsstrukturer och organisation av civil be-
redskap. Det bilaterala samarbetet med bl.a. län-
derna i Östersjöområdet har omfattat såväl kon-

taktutbyte och nätverksbyggande som mer
praktiska samarbetsprojekt och aktiviteter.

Målet för funktionen Civil ledning är att led-
ning skall kunna utövas under höjd beredskap.
Ledning skall härvid kunna utövas från fredsar-
betsplats samt i förekommande fall från särskild
krigsuppehållsplats. De resurser och den bered-
skap som skapas skall också kunna utnyttjas vid
svåra påfrestningar på samhället i fred och för
internationella fredsfrämjande och humanitära
insatser.

Vid utgången av år 1997 uppvisade funktionen
en icke godtagbar förmåga - dvs. det fanns bris-
ter och störningar vad gäller förmågan att vid en
given situation kunna lösa uppgiften.

Förmågan inom funktionen Civil ledning är
beroende av att det hos centrala myndigheter,
länsstyrelser och kommuner finns utbildad och
övad personal samt tillgång till tekniskt lednings-
stöd. Det civila ledningssystemet måste anpassas
och hållas aktuellt utifrån strukturella föränd-
ringar av regioner, organisationer m.m. Påver-
kande faktorer är bl.a. förändringar inom För-
svarsmakten.

Gränssättande för funktionens förmåga är
bl.a. att det finns en väl fungerande elförsörjning.
I syfte att minska konsekvenserna av störningar i
elförsörjningen har ÖCB i arbetet med utbygg-
naden av ledningsplatser vid berörda myndighe-
ter låtit installera anläggningar med reservkraft
och avbrottsfri kraft. Dessa anläggningar skall
klara ett bortfall i sju dygn. Vid utgången av år
1998 har ledningsplatser med anläggningar för
reservkraft och avbrottsfri kraft färdigställts vid
ÖCB, två CB-kanslier och tolv länsstyrelser.
Kvarstående utbyggnad planeras vara slutförd
senast under år 2001.

Utbyggnaden av ledningsplatser har medfört
att myndigheterna ges god förmåga att med en
operativ kärna upprätthålla verksamheten vid
störningar i elförsörjningen.

För att ledning skall kunna utövas under höjd
beredskap har ledningsförmågan från fredsar-
betsplats förbättrats vid ytterligare fyra länssty-
relser genom åtgärder som ÖCB vidtagit. Vid
utgången av år 1998 kan ledning därmed utövas
vid tolv länsstyrelser och två CB-kanslier med
avseende på fysiskt skydd och telesäkerhetsåt-
gärder. Förstärkning av ledningsförmågan kom-
mer att vara slutförd vid 17 regionala myndighe-
ter av totalt 21 vid utgången av år 1999.

Robusta system för kommunikation vid höjd
beredskap är en förutsättning för att ledning
skall kunna utövas. Överstyrelsen har under år

59

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

1998 fortsatt den tekniska utvecklingen av led-
ningsstödsystemet Elvira (Effektiv ledning från
vision till realitet) och under år 1998 har syste-
met testats i ordinarie miljö och med ordinarie
personal vid länsstyrelserna i Uppsala och Halm-
stad. Resultatet av dessa tester är enligt ÖCB po-
sitivt. I slutet av år 1999 skall ledningssystemet
införas i kärnkraftslänen, dvs. Uppsala, Kalmar,
Skåne och Hallands län.

I syfte att säkerställa funktionens skydd mot
NBC-stridsmedel har ÖCB, genom uppdrag
främst till Statens räddningsverk, anskaffat viss
materiel för NBC-skydd enligt en fastställd fler-
årig plan. Det som återstår är att bygga upp
kompetens inom området samt att kontinuerligt
vidmakthålla denna.

Civilbefälhavarna har genomfört åtgärder för
att förbättra beredskapsrapporteringen och
uppföljningen inom samordning av civilt försvar.
Under år 1998 har CB medverkat i arbetet med
ominriktningen av totalförsvaret samt utbyggna-
den av ledningsplatserna.

Civilbefälhavarna har medverkat vid utveck-
lingen av ledningsstödssystemet Elvira. Vidare
har ett operativt studie- och planeringsarbete ge-
nomförts i samverkan med militärområdessta-
berna och länsstyrelserna samt med de samver-
kande myndigheterna.

Länsstyrelsernas verksamhet inom funktionen
Civil ledning har i stort genomförts. Den ökade
integrationen av uppgifter inom länsstyrelserna
medför att andelen personer som har beredskap
som deluppgift ökar. Denna trend kan vara posi-
tiv genom att beredskapsfrågorna får en större
bredd inom myndigheten och att den bygger på
en befintlig kompetens för fredsverksamheten i
olika samhällssektorer.

Överstyrelsen har inlett ett långsiktigt stöd till
länsstyrelserna i syfte att förbättra kommunens
beredskap. Projektet kallas KUB (kommunens
beredskap).

Överstyrelsen har tecknat avtal i syfte att
minska sårbarheten i kommunernas vattenför-
sörjning. Beroendet av el är stort för vattenför-
sörjning varför satsningar på reservkraft är en av
de viktigaste åtgärderna.

Överstyrelsen utvecklar stödet till kommu-
nernas ledning med avseende på förstärkning av
fysiskt skydd, telesäkerhet och elsäkerhet. Viss
försöksverksamhet har påbörjats tillsammans
med Statens räddningsverk för att ta fram en
ledningsanalys för kommuner.

På regeringens uppdrag arbetar Överstyrelsen
med att stödja länsstyrelsernas ledningsförbere-

delser inför år 2000. Genom att ett antal scenari-
er tagits fram som beskriver händelser som kan
få stor påverkan på samhället kan länsstyrelserna
öva beslutsprocessen och förmågan att hantera
de problem som kan uppstå. Överstyrelsen har
gett råd om IT-säkerhet, sett över behov av re-
servkraft samt fört diskussioner om hur de kris-
och krigsviktiga företagen skall stödjas. Viktiga
delar i arbetet är erfarenhetsutbyte och att se till
att det finns nödvändiga beredskapsplaner.

Överstyrelsen har även arbetat med att se över
och anpassa myndighetens egna IT-system inför
år 2000 (se avsnitt 2).

Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte haft några invänd-
ningar i revisionsberättelserna för år 1998 avse-
ende ÖCB och Civilbefälhavarna. Vid Riksrevi-
sionsverkets granskning av 1999 års delrapport
har CB N erhållit en invändning då RRV upp-
märksammat smärre felaktigheter i bokföringen.
Regeringen kommer uppmana myndigheten att
se över dessa bokföringsrutiner.

Slutsatser

Regeringen bedömer att de åtgärder som vidta-
gits i syfte att förbättra funktionens förmåga har
genomförts på ett godtagbart sätt. Vid utgången
av år 1998 bedömdes dock att funktionen fortfa-
rande inte har en godtagbar förmåga i förhållan-
de till totalförsvarsbeslutets mål för år 2001. Det
gäller både förmågan att lösa de viktigaste upp-
gifterna vid påfrestningar i nuvarande omvärld-
släge och vid ett förändrat omvärldsläge.

Regeringen bedömer att länsstyrelsernas för-
måga inom funktionen Civil ledning har utveck-
lats på ett bra sätt mot bakgrund av de åtgärder
som ÖCB respektive länsstyrelserna själva vid-
tar. Om redovisade planer följs bör ledningsför-
mågan vara god inom samtliga länsstyrelser vid
utgång av försvarsbeslutsperioden.

Mot bakgrund av att funktionen hade en icke
godtagbar förmåga vid utgången av år 1998 har
ÖCB redovisat en plan över vilka åtgärder som
bedöms vara nödvändiga att genomföra för att
funktionen skall ha en god förmåga vid utgång av
försvarsbeslutsperioden.

60

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

Planen omfattar bl.a.:

-   Utbildning av personal.

-   Utveckling och samordning av tekniskt
ledningsstöd då det gäller anskaffning av
kommunikationsutrustning som ej är be-
roende av de markbundna publika näten
samt möjlighet att försörja hela länssty-
relsen med reservkraft.

-   Anskaffning av IT- och signalskydds-
materiel, bl.a. GSM-krypto samt signal-
skyddsutrustning för kryptering av data.

-   Förstärkning av ledningsförmågan vid
återstående sex regionala myndigheter.

-   Förstärkning av IT-säkerheten på samtli-
ga nivåer inom funktionen Civil ledning.

-   Uppbyggnad och vidmakthållande av
kompetensen inom uppgiften NBC-
skydd för funktionen.

Överstyrelsens redovisade inriktning för
funktionen är enligt regeringens bedömning väl
avvägd. Regeringen bedömer att om planerade
aktiviteter genomförs kommer funktionen att
uppnå en god förmåga vid försvarsbeslutsperio-
dens utgång. Regeringen bedömer dock att vissa
åtgärder kan ta mer än två år att genomföra och
att en god förmåga därmed kan komma att upp-
nås först efter utgången av försvarsbeslutsperio-
den.

Regeringen har i propositionen Förändrad
omvärld - omdanat försvar anfört att med en ut-
gångspunkt i en grundförmåga skall en anpass-
ning och därmed uppbyggnad av förmågan inom
det civila försvaret kunna ske inom en period på
fem till tio år. I propositionen angav regeringen
emellertid att åtgärder avseende ledningsförmå-
gan inom civilt försvar inte kan anstå till en an-
passningsperiod.

Regeringen anser att - mot bakgrund av den i
propositionen angivna anpassningsperioden -
prioriteringar skall göras av vilka åtgärder som är
nödvändiga för att funktionen skall uppvisa en
godtagbar förmåga vid försvarsbeslutsperiodens
slut.

Civilbefälhavarnas organisation och verksam-
het är under utredning i samband med översynen
av lednings- och samordningsfrågorna inom det
civila försvaret. I väntan på resultatet från denna
översyn skall civilbefälhavarnas verksamhet be-
drivas i enlighet med inriktningen i den nyss
nämnda propositionen.

Regeringen har i enlighet med 1996 års för-
svarsbeslut under senare år avdelat medel för att
skapa förutsättningar för de frivilliga försvarsor-
ganisationerna att genom samarbete med de bal-
tiska länderna stödja dessa länders uppbyggnad
av ett försvar under demokratisk kontroll. Av
regeringens budgetproposition för 1999 utgifts-
område 6 Totalförsvar (prop. 1998/99:1) framgår
att regeringen avsåg att låta undersöka om det
finns intresse och behov av liknande stöd hos
andra länder i Östersjöområdet. De frivilliga för-
svarsorganisationerna tilldelades år 1999 medel
för kartläggning av detta behov. Redovisning
skall ske till regeringen senast den 15 oktober
1999.

Regeringen avser att tilldela medel även år
2000 för de frivilliga försvarsorganisationernas
verksamhet i de baltiska länderna samt Polen och
Ryssland.

Regeringen har i prop. 1998/99:124 Staten och
trossamfunden - stöd, medverkan inom totalför-
svaret, m.m. föreslagit att ÖCB fr.o.m. år 2000
skall ta över det centrala lednings- och samord-
ningsansvaret för trossamfundens verksamhet
inom totalförsvaret från Svenska kyrkan. Riks-
dagsbehandling av ovan nämnda proposition
sker hösten 1999. I nuläget anslås medel för
kyrklig beredskap inom utgiftsområde 17 Kul-
tur, medier, trossamfund och fritid. Regeringen
avser att efter riksdagens behandling av ovan
nämnda proposition, återkomma till riksdagen
vad gäller finansiering av ökade kostnader vid
ÖCB till följd av den nya uppgiften.

61

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

Investeringsplan

Regeringens förslag: Att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Överstyrelsen för civil
beredskap, såvitt avser funktionen Civil ledning för perioden 2000-2002 (tabell 4.3).

|Tabell 4.3 Investeringsplan                                                                                                     |

Miljoner kronor

Total kostnad

Anskaffat

t.o.m. 1998

Prognos

1999

Budget

2000

Beräknat

2001

Beräknat

2002

Skyddade ledningsplatser

172,3

79,3

53,0

40,0

0

0

Telesäkringsåtgärder

107,2

57,2

15,0

13,0

12,0

10,0

Elvira

219,0

60,0

39,0

43,0

42,0

35,0

Summa investeringar

498,5

196,5

107,0

96,0

54,0

45,0

Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser

Regeringens förslag: Att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, i fråga om ramanslaget Bl
Funktionen Civil ledning, genomföra beställningar av kommunaltekniska anläggningar, telesäker-
hetsåtgärder, skyddade ledningsplatser och signalskydd så att behovet av anslagsmedel efter år 2000
för dessa och tidigare beställningar uppgår till högst 132 000 000 kronor .

1 Tabell 4.4 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser                                                                  1

Tusental kronor

1998
utfall

1999
prognos

2000
beräknat

2001
beräknat

2002 -
beräknat

Utestående förpliktelser vid årets början

90 100

102 600

78 600

Nya förpliktelser

40 900

75 000

91 500

-

-

Infriade förpliktelser1

-28 400

-99 000

-39 000

-85 000

-47 100

Utestående förpliktelser vid årets slut

102 600

78 600

131 100

-

-

Erhållen/föreslagen bemynd iganderam

166 000

124 000

132 000

-

1 Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.

Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor

Anslag 1999

491 020

Pris- och löneomräkning

364

Premiekompensation

5 111

Överföring inom UO6

-57 806

Övriga justeringar

-706

Förslag 2000

437 983

I anslagsbeloppet ingår fr.o.m. år 2000 medel till
frivilliga försvarsorganisationer för deras utbild-
ning av personal inom kommunernas krigsorga-

nisationer. Se vidare anslaget B3 Funktionen
Befolkningsskydd och räddningstjänst.

Den tekniska justeringen av anslaget Bl med
totalt 5 111 000 kronor avser kompensation för
den premie som myndigheten betalar för statliga
avtalsförsäkringar sedan år 1998. Av beloppet av-
ser 2 958 000 kronor kompensation för högre
kostnader för myndighetens uppdrag till Total-
försvarets pliktverk, Försvarshögskolan och För-
svarets forskningsanstalt.

62

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

B2 Funktionen Försörjning med
industrivaror

Tabell 4.5 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

86 086

Anslags-
sparande

99 000 1

1998

Utfall

1999

Anslag

108 795

Utgifts-
prognos

111 500

2000

Förslag

57 151

2001

Beräknat

60 662 2

2002

Beräknat

89 229 3

'. 3 000 tkr har ställts till regeringens disposition.

2 Motsvarar 59 667 tkr i 2000 års prisnivå

3 Motsvarar 86 267 tkr i 2000 års prisnivå

Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) är
funktionsansvarig myndighet. Inom funktionen
har även länsstyrelserna uppgifter. Anslaget B2
avser den verksamhet som ÖCB genomför.

Anslagssparandet för budgetåret 1998 beror
på att ominriktningen av verksamheten i enlighet
med de nya planeringsförutsättningarna, dvs.
minskad lagring och mindre kapitalintensiva be-
redskapsavtal, gått snabbare än beräknat. Beho-
vet av anslagsmedel har därvid minskat.

Av anslagssparandet är knappt 70 miljoner
kronor intecknat och avser redan ingångna be-
redskapsavtal. Beloppet avser vidare medel för att
täcka realisationsförluster vid utförsäljning av be-
redskapslager.

Den 23 juni 1999 beslutade regeringen att
ställa 3 miljoner kronor till regeringens disposi-
tion.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Målet för funktionen är att produktion av varor
och tjänster möjliggörs under en anpassningspe-
riod inför ett angreppshot med iståndsatta styr-
kor. Funktionen omfattar produktion av varor
och tjänster vilka behövs för totalförsvarets för-
sörjning vid ett väpnat angrepp. Grunden för
funktionens verksamhet utgörs av de resurser
näringslivet förfogar över i fred samt de bered-
skapsförberedelser som genomförs för att
komplettera dessa resurser.

Vid utgången av år 1997 uppvisade funktionen
Försörjning med industrivaror en ej godtagbar
förmåga.

Den mest kritiska faktorn för funktionens
förmåga är utvecklingen av det svenska näringsli-
vet. Svenskt näringsliv och svensk industri har

kommit att påverkas av den allt starkare interna-
tionaliseringen. Inom flera branscher återstår en-
dast tillverkning inom ett relativt smalt segment
varför svensk industri allt mer blivit beroende av
import av rå- och insatsvaror, specialkompo-
nenter och reservdelar. Ledtiderna i handeln
minskar, vilket medför ökade krav på logistisk
precision. Produktionsenheter i många länder är
så specialiserade att de är ömsesidigt beroende av
varandra för att en produkt skall kunna tillver-
kas. Inom vissa branscher, främst elektronik-,
verkstads- och kemiområdena, har den nationella
och internationella integrationen gått särskilt
långt. Det medför att det är svårt att ange vilka
produktionsresurser som kommer att finnas till-
gängliga när ett ev. krisbehov skall omsättas i
produktion.

En annan faktor som kan komma att påverka
beredskapen är att länsstyrelserna på grund av
begränsade ekonomiska resurser avsätter mindre
resurser för området.

Gränssättande för funktionens förmåga är
bl.a. den framtida begränsade industriella kapa-
citeten i Sverige till viss del föranledd av att den
accelererande integrationen medför att för to-
talförsvaret angelägna produktionsresurser, eller
delar av dem, i många fall flyttas till andra länder.
Detta medför även att nödvändig kompetens för
service och underhåll av strategiska system och
övrig materiel inte finns att tillgå i den omfatt-
ning som erfordras för att säkerställa krisbeho-
ven.

Denna utveckling medför att Överstyrelsen
även i fortsättningen kommer att intensifiera ar-
betet med att bygga upp nätverk med viktiga fö-
retag och organisationer, såväl nationellt som
internationellt, i syfte att tidigt få signaler om
förändringar på marknaden så att olika bered-
skapsåtgärder hinner vidtas för att anpassnings-
planering skall kunna genomföras.

En fortsatt analys av EU-medlemskapets be-
tydelse för försörjningsberedskapen kommer att
göras.

Överstyrelsen har genomfört ett antal risk
managementanalyser med för totalförsvaret vik-
tiga företag. Dessa analyser visar var företagen
har de svaga punkterna i sina produktflöden där
elförsörjningen i många fall är en gränssättande
faktor. Verksamheten under 1998 har inriktats
mot omvärlds- och sårbarhetsanalyser. Särskilda
modeller har utvecklats och vidare har analyser
gjorts av vissa branscher, som är särskilt utsatta
för den ökande internationaliseringen. Vidare har
omfattande arbete nedlagts på att utarbeta ett

63

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

särskilt analys- och beslutssystem. Avseende el-
försörjningen innebär detta att företagen görs
uppmärksamma på sårbarheten. För att minska
sårbarheten krävs installation av reservkraft. Det
bedöms till följd av den höga strömförbrukning-
en i de flesta fall dock inte vara ekonomiskt för-
svarbart att installera reservkraft för att upprätt-
hålla produktion. Störningar i elförsörjningen får
därför generellt sett allvarliga konsekvenser för
funktionens förmåga.

Verksamheten under 1998 har inriktats mot
omvärlds- och sårbarhetsanalyser. Särskilda mo-
deller har utvecklats och analyser har gjorts av
vissa branscher, som är särskilt utsatta för den
ökande internationaliseringen. Vidare har ett
omfattande arbete nedlagts på att utarbeta ett
särskilt analys- och beslutssystem. Satsningen på
det internationella samarbetet fortsätter.

Den övning med Försörjningskommissionen
och representanter för näringslivet som genom-
fördes under år 1997 medförde att ett antal upp-
slag presenterades av hur anpassningsåtgärder
skall kunna genomföras. Överstyrelsen har ar-
betat vidare utifrån dessa uppslag.

Arbetet med att förnya och anpassa Försörj-
ningskommissionen till de nya förutsättningarna
fortsätter.

Ett utvecklingsarbete har påbörjats i syfte att
studera vad funktionen kan bidra med vid inter-
nationella fredsfrämjande och humanitära insat-
ser.

Under året har ett omfattande arbete genom-
förts för att omförhandla äldre beredskapsavtal
till mindre kostnadskrävande beredskaps-
/samarbetsavtal vilka har som främsta syfte att
säkerställa att funktionen får angelägen informa-
tion om utvecklingen på marknaderna. Ett stort
antal av de äldre beredskapsavtalen har ej för-
längts i och med att berörda branscher ej kan an-
ses som prioriterade.

Utförsäljningen av beredskapslagrade rå- och
insatsvaror fortsätter i syfte att uppnå försvarsbe-

slutets målsättning, som innebär att bered-
skapslagret skall ha minskats med 300 000 tkr
bokfört värde vid utgången av innevarande för-
svarsbeslutsperiod.

Slutsatser

Verksamhetsmålen för år 1998 har i stort nåtts.
Kunskapen om 1996 års försvarsbeslut och dess
konsekvenser påverkar i allt större utsträckning
den verksamhet som bedrivs inom funktionen.
Arbetet med att genomföra intentionerna i för-
svarsbeslutet går planenligt. Förmågan i nuva-
rande omvärldsläge är godtagbar. Måluppfyllel-
sen i förhållande till funktionens mål är dock inte
godtagbar vid angrepp med iståndsatta styrkor.
Detta beror framförallt de nyss nämnda fakto-
rerna, som omvärldsutvecklingen, där ÖCB en-
dast med mycket kostsamma beredskapsåtgärder
kan påverka funktionens förmåga, men det beror
också på bl.a. utförsäljningen av beredskapslager.
Målsättningen vad gäller funktionens förmåga
beräknas dock i huvudsak kunna uppnås vid ut-
gången av försvarsbeslutsperioden år 2001. En
viss osäkerhet kvarstår dock vad gäller elektro-
nik-, kemi- och verkstadsområdena.

Överstyrelsen har redovisat en plan över vilka
åtgärder som bedöms vara nödvändiga att ge-
nomföra för att funktionen så långt möjligt skall
ha en god förmåga vid utgången av försvarsbe-
slutsperioden. Planen omfattar bl.a. fortsatt upp-
byggnad av nätverk med viktiga organisationer
och företag. I denna plan ingår även in analys av
EU:s utveckling och hur den påverkar försörj-
ningsberedskapen.

Regeringen bedömer mot bakgrund av 1996
års försvarsbeslut att de åtgärder ÖCB avser att
vidta utgör en rimlig avvägning med hänsyn till
den förändrade hotbilden och omvärldsföränd-
ringarna.

64

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser

Regeringens förslag: Att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, i fråga om ramanslaget B2
Funktionen Försörjning med industrivaror, godkänna avtal om nya beredskapsåtgärder så att behovet
av anslagsmedel efter år 2000 för dessa och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst
360 000 000 kronor

Tabell 4.6 Bemyndigande om ekomomiska förpliktelser

Tusental kronor

1998
utfall

1999
prognos

2000
beräknat

2001
beräknat

2002 -
beräknat

Utestående förpliktelser vid årets början

6 200

7100

25 900

-

-

Nya förpliktelser

4 400

22 400

22 400

-

-

Infriade förpliktelser1

-3 500

-3 600

-12 900

-23 600

-11 800

Utestående förpliktelser vid årets slut

7 100

25 900

35 400

-

Erhå 1 le n/f ö reslagen bemynd iganderam

130 000

69 000

36 000

-

-

1 UtgiftsutfaII till följd av ingångna förpliktelser.

B3 Funktionen Befolkningsskydd
och räddningstjänst

Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor

Anslag 1999

108 795

Pris- och löneomräkning

425

Premiekompensation

151

Överföring inom UO6

-50 220

Övriga justeringar

-2 000

Förslag 2000

57 151

Anslagsnivåerna för kommande budgetår, 2001
och 2002, beräknas på anslagsramen för år 2000.

Den tekniska justeringen av anslaget B2 med
totalt 151 000 kronor avser kompensation för
den premie som myndigheten betalar för statliga
avtalsförsäkringar sedan år 1998.

Tabell 4.7 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

1998

Utfall

1 246 863

Anslags-
sparande

9 900

1999

Anslag

967 141 1

Utgifts-
prognos

864 500

2000

Förslag

691 677

2001

Beräknat

758 869 2

2002

Beräknat

946 784 3

‘Anslaget minskat med 86 390 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska
vårpropositionen 1999.

2 Motsvarar 744 401 i 2000 års prisnivå.

3 Motsvarar 910 401 i 2000 års prosnivå.

Statens räddningsverk är funktionsansvarig
myndighet. Funktionen omfattar åtgärder för
tillhandahållande och iordningställande av
skyddsrum och skyddade utrymmen, åtgärder
för varning, utrymning och inkvartering, infor-
mation om självskydd m.m. Funktionen omfat-
tar även åtgärder inom räddningstjänsten, främst
avseende den kommunala räddningstjänstens
förmåga under höjd beredskap. Viktiga åtgärder
inom detta område är byggande av räddnings-
centraler, utbildning av totalförsvarspliktiga
räddningsmän samt anskaffning av särskild mate-
riel för höjd beredskap. Anslagssparandet om

65

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

9 900 000 kronor från budgetåret 1998 beror på
att färre ledningsplatser färdigställts än beräknat.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Målet för funktionen är att verksamheten skall
bedrivas så att skador till följd av krigshandlingar
skall förhindras eller begränsas i första hand på
människor och i andra hand på egendom och
miljön. Verksamheten skall även bedrivas så att
de resurser och den beredskap som skapas också
skall kunna utnyttjas vid svåra påfrestningar på
samhället i fred och för internationella freds-
främjande och humanitära insatser.

Förmågan inom funktionen Befolknings-
skydd och räddningstjänst är beroende av att
befolkningen inom riskutsatta områden har till-
gång till skyddsrum och andra former av fysiskt
skydd samt att den kommunala räddningstjäns-
ten för höjd beredskap har erforderlig materiel
samt utbildad och övad personal. För att minska
konsekvenser av störningar i elförsörjningen är
kommunernas räddningscentraler och cirka
hälften av landets större brandstationer utrustade
med reservelverk. Varningssystemen och större
skyddsrum är försedda med olika typer av re-
servkraft.

Vid utgången av år 1997 uppvisade funktionen
i förhållande till försvarsbeslutets mål för år 2001
sammantaget en godtagbar förmåga vid påfrest-
ningar i nuvarande omvärldsläge. Brister fanns
dock vad gäller förmågan mot icke konventio-

nella vapen. Förmågan vid ett förändrat
omvärldsläge med iståndsatta styrkor var icke
godtagbar.

Under år 1998 har 286 nya skyddsrum färdig-
ställts med 23 000 platser. Underhållsbesiktning
har utförts i 5 500 skyddsrum och av de totala
antalet skyddsrum hade vid årets slut cirka 75
procent genomgått besiktningsprogrammet.
Totalt finns nu i landet cirka 7 390 000 skydds-
rumsplatser. Arbetet med införandet av det nya
systemet för skyddade utrymmen har fortsatt.

Utbildning av räddningsmän för kommuner-
nas räddningstjänst vid höjd beredskap har fort-
satt. Under år 1998 har cirka 1 000 totalför-
svarspliktiga utbildats. Totalt finns cirka 3 200
färdigutbildade totalförsvarspliktiga för krigspla-
cering i räddningstjänsten, vilket motsvarar 21
procent av det kommunala behovet. Anskaff-
ningen av materiel för räddningstjänsten under
höjd beredskap har fortsatt och motsvarar i ge-
nomsnitt 60 procent av räddningstjänstens be-
hov, dock med stora variationer mellan olika
materielslag och mellan enskilda kommuner.

Sex nya räddningscentraler för kommunernas
räddningstjänst under höjd beredskap har färdig-
ställts under året. Det totala antalet räddnings-
centraler uppgick vid utgången av år 1998 till 97.
Dessa täcker ledningsbehovet för rädd-
ningstjänsten under höjd beredskap i 139 kom-
muner.

Arbetet med att införa ett nytt manöversys-
tem för utomhusvarning har fortsatt och upp-
handling har genomförts för sex län.

66

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

Beredskapsinvesteringar

Regeringens förslag: Att riksdagen bemyndigar regeringen att för år 2000 låta Statens räddningsverk ta
upp lån i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar intill ett sammanlagt belopp om
1 240 000 000 kronor.

iTabell 4.8 Investeringsplan                                                                                             |

Miljoner kronor

Total kostnad

Anskaffat

t.o.m. 1998

Prognos

1999

Budget

2000

Beräknat

2001

Beräknat

2002

Räddningsmateriel

1 189

842

101

87

79

80

Varningsutrustning

157

11

50

47

47

2

Summa investeringar

1 346

853

151

134

126

82

Län

493

-

151

134

126

82

Anslag

853

853

-

-

Summa finansiering

1 346

853

151

134

126

82

Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser

Regeringens förslag: Att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, i fråga om ramanslaget B3
Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst, medge beställningar av skyddsrum och lednings-
platser m.m. så att behovet av anslagsmedel efter år 2000 för dessa och tidigare beställningar uppgår till
högst 490 000 000 kronor.

Tabell 4.9 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser

Tusental kronor

1998
utfall

1999

prognos

2000
beräknat

2001

beräknat

2002 -
beräknat

Utestående förpliktelser vid årets början

568 600

446 700

351 700

-

-

Nya förpliktelser

300 700

225 000

136 000

-

Infriade förpliktelser1

-422 600

-320 000

-280 000

-145 000

■110 000

Utestående förpliktelser vid årets slut

446 700

351 700

270 700

Erhå 1 len/föreslagen bemynd iganderam

1 285 000

540 000

490 000

-

-

1 Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser, samt återlämnade, ej ianspråktagna bemyndiganden.

Slutsatser

De brister som fanns inom funktionen vid in-
gången av år 1998 har under året minskat genom
ovan beskrivna åtgärder. Nuvarande inriktning
innebär att uppbyggnaden av räddningstjänsten
för höjd beredskap skall vara klar år 2007.

Vid utgången av år 1998 uppvisade funktio-
nen i förhållande till försvarsbeslutets mål för år

2001 sammantaget en godtagbar förmåga vid på-
frestningar i nuvarande omvärldsläge. Det finns
dock fortfarande brister vad gäller förmågan mot
icke konventionella vapen. Förmågan vid ett för-
ändrat omvärldsläge med iståndsatta styrkor är ej
godtagbar. Bristerna hänför sig främst till rädd-
ningstjänstens tillgång till ledningsplatser, mate-
riel och utbildad personal. Vissa kvarstående
brister finns även vad gäller antalet skydds-

67

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

rumsplatser, även om dessa brister reducerats vä-
sentligt med anledning av införandet av nya
skyddsrumsområden.

Regeringen har i propositionen Förändrad
omvärld - omdanat försvar (prop,1998/99:74,
bet. 1998/99:FöU5, rskr. 1998/99:224) anfört att
den förändrade hotbilden medför att bl.a.
skyddsrumsbyggandet kan minska väsentligt.
Regeringen avser att inrikta skyddsrumsbyggan-
det till att endast omfatta produktion i samband
med ny- och ombyggnad av byggnader och
hänskjuta produktion av bristtäckningsskydds-
rum till en anpassningsperiod. Nuvarande brist
på skyddsrumsplatser inom skyddsrumsområden
kommer därmed i allt väsentligt att kvarstå för
åtgärdande under en anpassningsperiod. Härut-
över begränsas de statliga insatserna vid åtgärder
efter underhållsbesiktning av skyddsrum till att
endast avse skyddsrum belägna i skyddsrums-
områden. Åtgärder för att modernisera m.m.
skyddsrum belägna utanför skyddsrumsområden
hänförs därmed till en anpassningsperiod.

I funktionen beräknas även belopp för de fri-
villiga försvarsorganisationernas utbildnings-
verksamhet. För utbildningsverksamheten år
2000 har regeringen beräknat ett belopp om
drygt 64 miljoner kronor varav för Arbetsmark-
nadsstyrelsen knappt 24 miljoner kronor. Från
och med år 2000 ingår i Arbetsmarknadsstyrel-
sens belopp endast medel till frivilliga försvar-
sorganisationer för deras utbildning av personal
inom näringslivets krigsorganisation. För mot-
svarande utbildning inom kommuner och lands-
ting beräknas medel inom anslaget Bl Funktio-
nen Civil ledning respektive anslaget B6
Funktionen Hälso- och sjukvård i krig m.m.

Den totala beräkningen av medel för de frivil-
liga försvarsorganisationernas utbildningsverk-
samhet inkluderar i enlighet med givna uppdrag i
1998 års regleringsbrev, en omfördelning mellan
anslaget B3 Befolkningsskydd och rädd-
ningstjänst och D6 Stöd till frivilliga försvarsor-
ganisationer inom totalförsvaret. För övrigt stöd
till de frivilliga försvarsorganisationerna inom
totalförsvaret, se avsnitt 6.

Frivilligutbildningen inriktas mot att vid-
makthålla utbildningen för de frivilliga försvar-
sorganisationerna på en sådan nivå att kvaliteten i
utbildningen leder till godtagbar kunskap och
förmåga i krigsbefattningar samt till en god re-
krytering i förhållande till krigsorganisationens
behov. Myndigheterna stödjer och bistår de fri-
villiga försvarsorganisationerna så att deras verk-
samhet bidrar till att vidmakthålla en stark för-

svarsvilja, ger försvarsverksamheten en bred
förankring samt så att de resurser som avdelas
för frivilligverksamhet kan nyttjas effektivt.

Sammantaget innebär regeringens bedömning
att nuvarande inriktning med tillägg för vad som
ovan anförts om skyddsrumsverksamhet bör
gälla för år 2000.

Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor

Anslag 1999

967 1411

Pris- och löneomräkning

1 278

Premiekompensation

3 287

Ålderspensionsavgift

-38

Överföring inom UO6

-255 983

Övriga justeringar

-24 008

Förslag 2000

691 677

1 Inklusive ändring på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen
år 1999.

Den tekniska justeringen av anslaget B3 med to-
talt 3 287 000 kronor avser kompensation för
den premie som myndigheten betalar för statliga
avtalsförsäkringar sedan år 1998. Av beloppet av-
ser 1 393 000 kronor kompensation för högre
kostnader för myndighetens uppdrag till Total-
försvarets pliktverk och Försvarets forsknings-
anstalt.

B4 Funktionen Psykologiskt försvar

Tabell 4.10 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

1998

Utfall

13 244

Anslags-
sparande

8 556 1

1999

Anslag

19 317

Utgifts-
prognos

23 248

2000

Förslag

18 523

2001

Beräknat

18 693 2

2002

Beräknat

21 108 3

*. 500 000 kronor har förts till regeringens disposition.

2 Motsvarar 18 372 tkr i 2000 års prisnivå.

3 Motsvarar 20 372 tkr i 2000 års prisnivå.

Styrelsen för psykologiskt försvar är funktions-
ansvarig myndighet.

Anslaget avser verksamhet som Styrelsen för
psykologiskt försvar genomför, såsom att bedri-
va verksamhet inom forskning, beredskapsplan-
läggning och utbildning samt information om
säkerhetspolitik och totalförsvar. Anslaget om-
fattar även utgifter för information om civilbe-
folkningens möjligheter att inom folkrättens ra-

68

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

mar ge en ockupant motstånd och uppgifter med
anknytning till beredskapsplanläggning inom ra-
dio- och TV-området. I anslaget ingår även be-
lopp för Styrelsens uppgifter när det gäller be-
redskap inför svåra påfrestningar på samhället i
fred. Anslagssparandet från år 1998 uppgår till ca
8,6 miljoner kronor. I detta belopp ingår bl.a.
medel för försenade projekt, vilka avses genom-
föras kommande år samt medel planerade att ut-
nyttjas till myndighetens IT-satsning fram till år
2001. Av anslagssparandet har 500 000 kronor
ställts till regeringens disposition.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Målet för funktionen Psykologiskt försvar avser
konkret och fullständig myndighetsinformation
och en snabb och korrekt nyhetsförmedling un-
der höjd beredskap. Funktionens resurser skall
även kunna användas vid svåra påfrestningar på
samhället i fred och vid internationella freds-
främjande och humanitära insatser.

Vid utgången av år 1997 uppvisade funktionen
en godtagbar förmåga i förhållande till önskvärd
förmåga år 2001.

Förmågan inom funktion Psykologiskt för-
svar är beroende av att beredskapen är god inom
centrala myndigheter, civilbefälhavarna, länssty-
relser, landsting och kommuner bl.a.när det gäl-
ler förekomst av befattning som informations-
ansvarig, upprättande av planer för
informationsberedskap och övningsverksamhet.
Likaså är det betydelsefullt att beredskapsläget
vad beträffar personella och tekniska resurser, är
tillfredsställande. Även beredskapsläget inom
mediaområdet, politiska partier, Svenska kyrkan
och de frivilliga försvarsorganisationerna är av
vikt för att Styrelsen skall kunna verka för att
funktionsmålet uppnås.

Under år 1998 har Styrelsen, för att kunna sä-
kerställa en väl fungerande beredskapsorganisa-
tion, rekryterat personal till organisationen, upp-
rättat åtgärdsplaner samt vidtagit erforderliga
åtgärder vid fredsarbetsplats och ny krigsuppe-
hållsplats. På grund av omprioriteringar i verk-
samheten har dock inte informations- och ut-
bildningsmöten hållits i planerad omfattning.

Styrelsen har fortsatt påbörjade studier i in-
formationskrigföring samt även initierat ny
forskning i ämnet. Styrelsen har även redovisat

ett ökat intresse hos övriga myndigheter, organi-
sationer av forskning inom IT-området.

Genom forskning och studier samt skilda ut-
bildningsinsatser har myndigheten medverkat till
att förbättra kunskapen om de krav och behov
som ställs inom informationsberedskapens om-
råde. Sårbarhetsstudier inom medieområdet har
försenats men avses påbörjas under innevarande
år.

Styrelsen har, tillsammans med andra totalför-
svarsmyndigheter, medverkat till en förbättring
av allmänhetens kunskaper om totalförsvaret,
varvid Styrelsen särskilt inriktat sig på informa-
tion till ungdomar.

Funktionens speciella tyngdpunkt på infor-
mations- och kommunikationsverksamhet
medför att funktionens kapacitet och lednings-
förmåga är ytterst känslig för sårbarheter inom
områdena el-, tele- och datorförsörjning. I syfte
att minska konsekvenserna av störningar i elför-
sörjningen har Styrelsen rekommenderat berörda
myndigheter, media och organisationer att vidta
åtgärder (reservkraft, alternativförfaranden osv.)
med tanke på allmänhetens behov av information
vid olika former av störningar i samhället. Tid-
ningar och tidskrifter har dock f.n. små möjlig-
heter för produktion och distribution vid hän-
delse av elavbrott.

Regeringens bedömning är att läget för funk-
tionen är godtagbart. Planeringen bör inriktas
mot att så långt möjligt minska effekter av stör-
ningar i elförsörjningen.

Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser.

Riksrevisionsverket bedömer att Styrelsens års-
redovisning i allt väsentligt är rättvisande. Styrel-
sen bör dock vidareutveckla sin förmåga att ana-
lysera resultat av utförd verksamhet.

Slutsatser

Vid utgången av år 1998 bedömdes funktionens
förmåga vara godtagbar, såväl med nuvarande
omvärldsläge som i en förändrad omvärld.

Sammantaget innebär regeringens bedömning
att nuvarande inriktning av verksamheten bör
gälla även för år 2000.

Styrelsen har redovisat en plan över vilka åt-
gärder som bedöms vara nödvändiga att ge-
nomföra för att funktionen skall ha en god för-

69

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

måga vid utgång av totalförsvarsbeslutsperioden.
Planen innehåller en konkretisering av funk-
tionsmålet. Detta innebär att uppgifter inom
funktionen på ett bättre sätt skall möjliggöra en
uppföljning av frågor om tillgänglighet och ut-
bildad personal, genomförande av planer och fö-
rekomsten av teknisk utrustning för kommuni-
kation och samband.

Regeringen bedömer att de åtgärder som vid-
tagits för att förbättra funktionens förmåga har
genomförts på ett godtagbart sätt och att den av
Styrelsen redovisade inriktningen av åtgärder
fram till år 2001, kan anses tillfredsställande.

Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor

Anslag 1999

19 317

Pris- och löneomräkning

1 123

Premiekompensation

523

Överföring inom UO6

-2 286

Övriga justeringar

-154

Förslag 2000

18 523

Den tekniska justeringen av anslaget B4 med to-
talt 523 000 kronor avser kompensation för den
premie som myndigheten betalar för statliga av-
talsförsäkringar sedan år 1998.

B5 Funktionen Ordning och säkerhet

iTabell 4.11 Anslagsutvecklingen                          1

Tusental kronor

14 776

Anslags-
sparande

42 168

1998

Utfall

1999

Anslag

31 517

Utgifts-
prognos

40 200

2000

Förslag

22 276

2001

Beräknat

22 411 1

2002

Beräknat

33 243 2

2 Motsvarar 32 000 tkr i 2000 års prisnivå.

Rikspolisstyrelsen är funktionsansvarig myndig-
het. Anslaget bekostar utbildning och utrustning
av beredskapspolisen. Övrig civil försvarsverk-
samhet inom funktionen finansieras under ut-
giftsområde 4 Rättsväsendet, anslag Al Polisor-
ganisationen.

Anslagssparandet från år 1998 har uppkommit
p.g.a. att utbildningen av beredskapspolisen inte
varit av sådan omfattning som angavs i 1996 års

försvarsbeslut. Av tilldelat belopp för budgetåret
1999 har därför 10 000 000 kr ställts till regering-
ens disposition och av resterande belopp på an-
slaget har 20 000 000 kr förts bort som en in-
dragning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Målet för funktionen är att under höjd beredskap
snabbt kunna ge skydd åt totalförsvarsviktiga
anläggningar, kunna upprätthålla allmän ordning
och säkerhet i samhället och kunna lämna all-
mänheten skydd och hjälp.

Vid utgången av år 1997 uppvisade funktionen
en godtagbar förmåga.

Förmågan inom funktionen är beroende av att
såväl den ordinarie polisen som beredskapspoli-
sen är välutbildad och försedd med en ändamåls-
enlig utrustning samt att verksamheten kan ledas
från platser med ett fullgott skydd.

Gränssättande för funktionens förmåga är
bl.a. en väl fungerande elförsörjning. Försvarets
forskningsanstalt (FOA) har i samverkan med
Rikspolisstyrelsen genomfört en studie om po-
lismyndigheternas ledningsförmåga i nukleärt,
biologiskt eller kemiskt (NBC) påverkad miljö.
När det gäller elförsörjningen visar studien att
centralorten vid alla polismyndigheter utom en
har tillgång till avbrottsfri kraft för vitala system
och att samtliga polismyndigheters ledningscent-
raler har batteribackup till polisradiosystemet.
Bedömningen är att ett avbrott på ca ett dygn
inte påverkar förmågan att bedriva verksamhet.
Vid ett avbrott upp mot en vecka bör övervägas
om verksamheten skall flyttas till ett alternativt
polishus med ledningsresurser.

I 1996 års totalförsvarsbeslut var inriktningen
att under perioden utöka beredskapspolisorgani-
sationen till att omfatta 15 000 beredskapspoli-
ser, varav en allmän del på 10 000 och en särskild
på 5 000.

Under år 1998 har utbildning av personal till
den särskilda beredskapspolisen ägt rum vid fyra
militära förband. Totalt utbildades 216 polismän
till chefer och 378 civilpliktiga. Ett 70-tal
civilpliktiga beviljades uppskov men i övrigt föl-
jer utbildningen den uppgjorda planen. Tidigare
under försvarsbeslutsperioden har inte utbildats
några särskilda beredskapspoliser. Under år 1999
planeras att utbilda ytterligare 102 polismän till
chefer och 823 civilpliktiga. Rikspolisstyrelsen

70

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

beslutade om slutligt utrustningsalternativ för
den särskilda beredskapspolisen och anskaffades
uniformspersedlar för 1 000 sådana poliser. Un-
der våren år 1999 levererades ytterligare 2 000
uniformsuppsättningar.

I samarbete med ÖCB har ett arbete inletts
för att förbättra telekommunikationssäkerheten
från ledningscentralerna.

Slutsatser

Rikspolisstyrelsen har vid utgången av år 1998
bedömt funktionens sammantagna beredskaps-
förmåga i nuvarande omvärldsläge som godtag-
bar. Regeringen delar den bedömningen. Be-
dömningen är densamma som vid utgången av år
1997. Genom att reducera utbyggnaden av be-
redskapspolisorganisationen har emellertid för-
mågan att fullgöra uppgifter i ett läge av höjd be-
redskap begränsats, särskilt när det gäller att
skydda totalförsvarsviktiga anläggningar.

I maj år 1999 beslutade riksdagen i enlighet
med regeringens proposition 1998/99:74 För-
ändrad omvärld - omdanat försvar. Det innebar
en ominriktning av den särskilda beredskapspoli-
sorganisationen. Antalet civilpliktiga som under
försvarsbeslutsperioden skall utbildas till särskil-
da beredskapspoliser sänktes från 5 000 till 1 500
personer. Någon utbyggnad av den allmänna be-
redskapspolisorganisationen skall inte ske under
försvarsbeslutsperioden.

När det gäller utrustning av beredskaps-
polisorganisationen framgår av propositionen att
inköp bör begränsas till att omfatta främst per-
sonlig utrustning och i fråga om skjutvapen till
den särskilda beredskapspolisen bör endast an-
skaffas vad som behövs för utbildnings- och öv-
ningsändamål. En fullständig beväpning bör
kunna anstå till ett anpassningsskede.

Med hänsyn till det mål som numera gäller för
utbildningen till den särskilda beredskaps-
polisorganisationen bedömer regeringen att de
åtgärder som hittills vidtagits och som planeras
för de närmaste åren är tillräckliga. Utrustnings-
läget bedöms som gott.

I polisväsendets årsredovisning för år 1998 har
Rikspolisstyrelsen bedömt funktionens led-
ningsförmåga från skyddat utrymme och förmå-
gan vid längre el- och telebortfall som icke god-
tagbar. Även FOA har i den studie som
refererats tidigare inventerat och sammanställt
nuvarande skydd och tekniskt stöd vid polis-

myndigheternas ledningscentraler och funnit vis-
sa brister.

Rikspolisstyrelsen har redovisat en plan över
vilka åtgärder som bedöms vara nödvändiga att
genomföra för att funktionen skall ha en god
förmåga vid utgången av försvarsbeslutsperio-
den. Av den framgår bl.a.

-    att Rikspolisstyrelsen har tillsatt en ar-
betsgrupp med uppgift att lämna förslag
på information, utbildning och utrust-
ning i syfte att säkra polisens förmåga att
bedriva verksamhet i NBC-påverkad
miljö.

-   att Rikspolisstyrelsen vidtar åtgärder för
att öka säkerheten vid ledningscentraler-
na, bl.a. när det gäller telekommunika-
tionssäkerheten genom en uppkoppling
mot Försvarets telenät. Åtgärderna be-
räknas vara slutförda senast vid utgången
av år 2001.

Sammantaget bedömer regeringen att inrikt-
ningen av verksamheten är god. Anslaget för år
2000 föreslås uppgå till 22 276 000 kronor. För
åren 2001 och 2002 beräknas anslaget till
22 000 000 kronor respektive 32 000 000 kronor.

Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor

Anslag 1999

31 517

Pris- och löneomräkning

-460

Premiekompensation

1 449

Ålderspensionsavgift

827

Överföring inom UO6

-11 057

Förslag 2000

22 276

Den tekniska justeringen av anslaget B5 med to-
talt 1 449 000 kronor avser kompensation för
den premie som myndigheten betalar för statliga
avtalsförsäkringar sedan år 1998. Hela beloppet
avser kompensation för högre kostnader för
myndighetens uppdrag till Totalförsvarets plikt-
verk.

71

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

B6 Funktionen Hälso- och sjukvård
m.m.

[Tabell 4.12 Anslagsutvecklingen                          |

Tusental kronor

78 630

Anslags-
sparande

219 348 1

1998

Utfall

1999

Anslag

129 665 2

Utgifts-
prognos

211 921

2000

Förslag

80 725

2001

Beräknat

82 454 3

2002

Beräknat

146 915 ’

12 000 tkr har ställts till regeringens disposition.

2 Anslaget minskat med 2 500 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska
vårpropositionen 1999.

3 Motsvarar 80 725 tkr i 2000 års prisnivå

4 Motsvarar 140 725 tkr i 2000 års prisnivå

Socialstyrelsen är funktionsansvarig myndighet.

Från anslaget bekostas utgifter för bl.a. inves-
teringar och drift av beredskapslager för den ci-
vila hälso- och sjukvårdens krigsorganisation
samt för utbildning (inkl, frivilligorganisationer)
av sådan personal som skall tjänstgöra inom den
civila hälso- och sjukvårdens krigsorganisation.

En jämförelse mellan budget och utfall för
budgetåret 1998 visar på ett anslagssparande på
221,3 miljoner kronor, vilket till stor del förkla-
ras av ändrade planeringsförutsättningar med
utförsäljning av beredskapslager. Som en följd
härav har 47 miljoner kronor av tilldelade medel
för budgetåret 1999 ställts till regeringens dispo-
sition och 25,5 miljoner kronor förts bort som
en indragning. Av anslagssparandet om 221,3
miljoner kronor har 2 miljoner ställts till rege-
ringens disposition. Anslagssparandet i övrigt är
intecknat av redan gjorda åtaganden.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Målet för funktionen är att hälso- och sjukvård,
socialtjänst, miljö- och hälsoskydd samt smitt-
skydd skall bedrivas så att under höjd beredskap
varje skadad eller sjuk ges medicinskt acceptabel
behandling och vård, de grundläggande livsbe-
tingelserna tryggas samt att smittspridning och
uppkomst av epidemier så långt möjligt före-
byggs och att verkningarna av radioaktivt nedfall
begränsas. Verksamheten skall även bedrivas så
att de resurser och den beredskap som skapas
också skall kunna utnyttjas vid svåra påfrestning-

ar på samhället i fred och för internationella
fredsfrämjande och humanitära insatser.

Vid utgången av år 1997 uppvisade funktionen
en godtagbar förmåga.

Förmågan inom funktionen bygger i huvud-
sak på landstingens och kommunernas resurser
samt att det finns ett väl utvecklat ledningssys-
tem och kompetent personal.

Gränssättande faktorer för funktionens för-
måga är den omstrukturering som hälso- och
sjukvården genomgår med bl.a. minskade vård-
platser. Andra gränssättande områden är N-, B-
och C-beredskapen, ledning, kompetens samt
funktionssäkerhet.

Under år 1998 har Socialstyrelsen:

-   genomfört studier över dimensionerande
krigsfall och patientbelastning och i sam-
band därmed moderniserat det s.k.
Bermed-systemet

-   fortsatt att utveckla informations- och
ledningssystem (Swede) för akuta sjuk-
vårdsinsatser inom och mellan landsting-
en

-   minskat lagren av läkemedel genom ut-
försäljning, medan lagren av sjukvårds-
materiel för krigsbehovet hållits intakt

-   beviljat 15 av landets ca 90 akut- och när-
sjukhus bidrag för att bygga ut den tek-
niska funktionssäkerheten så att 61 av
dessa nu har en reservkraft på minst 65-
70 % av maximal effekt

-   integrerat personalförsörjningssystemet
Integer med Pliktverkets system PLIS

-   fortsatt att förbättra beredskapen vid N-,
B- och C-incidenter bl.a. genom bidrag
till landstingen för att bygga upp fasta
eller rörliga saneringsenheter

-   för smittskyddet lämnat bidrag till att
bygga upp resurser för diagnos, vård och
transport av patienter med höggradigt
smittsamma sjukdomar och inom C-
området knutit till sig en medicinsk ex-
pertgrupp.

Vad gäller år 2000-omställningen har Social-
styrelsen regeringens uppdrag att följa och analy-
sera anpassningsarbetet inom hälso- och sjuk-
vårdsområdet samt att påpeka på brister där
sådana upptäcks. Socialstyrelsen har upphandlat
60 reservkraftsaggregat, som landstingen skall få
möjlighet att låna för millenieskiftet. Socialsty-
relsens regionala enheter genomför vidare en
granskning av sjukvårdshuvudmännens arbete av
anpassningsarbetet inför år 2000.

72

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser

Regeringens förslag: Att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, i fråga om ramslaget B6
Funktionen Hälso- och sjukvård m.m., godkänna avtal och beställningar, såvitt avser beredskapsåtgär-
der, så att behovet av anslagsmedel efter år 2000 för dessa och tidigare avtal och beställningar uppgår
till högst 25 000 000 kronor.

■ Tabell 4.13 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser                                                                 1

Tusental kronor

1998
utfall

1999
prognos

2000
beräknat

2001
beräknat

2002-

beräknat

Utestående förpliktelser vid årets början

0

15 000

23 200

-

-

Nya förpliktelser

15 000

23 000

20 000

-

-

Infriade förpliktelser1

0

-14 800

-20 000

-22 200

-1 000

Utestående förpliktelser vid årets slut

15 000

23 200

23 200

-

Erhå 1 len/föreslagen bemynd iganderam

15 000

25 000

25 000

-

1 Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.

Beredskapsinvesteringar

Regeringens förslag: Att riksdagen bemyndigar
regeringen att för år 2000 låta Socialstyrelsen ta
upp lån i Riksgäldskontoret för beredskapsin-
vesteringar intill ett sammanlagt belopp om
445 000 000 kronor.

Slutsatser

Funktionen bedömdes vid utgången av år 1998
sammantaget ha en godtagbar förmåga i förhål-
lande till försvarsbeslutets mål för år 2001. Detta
gällde både förmågan att lösa de viktigaste upp-
gifterna vid påfrestningar i nuvarande omvärld-
släge och förmågan att lösa de viktigaste uppgif-
terna efter ett års anpassningsperiod vid ett
förändrat omvärldsläge med iståndsatta styrkor.
Funktionens förmåga har inte förändrats i för-
hållande till året innan.

Omfattande strukturförändringar under sena-
re tid inom den civila hälso- och sjukvården har
lett till minskade marginaler för extraordinära
situationer. Inom t.ex. de icke opererande verk-
samheterna vid sjukhusen har marginalerna att
klara en ökad belastning i huvudsak försvunnit.
Marginalerna inom den opererande verksamhe-
ten har även reducerats i betydande omfattning.

Detta är faktorer som påverkar förmågan att nå
uppsatta mål.

Socialstyrelsen har redovisat en plan över vilka
åtgärder som bedöms vara nödvändiga att ge-
nomföra för att funktionen skall ha en god för-
måga vid utgången av försvarsbeslutsperioden.
Planen omfattar bl.a.:

-   att fullfölja arbetet med nya krigsorgani-
sation för hälso- och sjukvården

-   att påbörja införande av ledningssystemet
Swede hos landstingen

-   fortsatta bidrag för uppbyggnad av hälso-
och sjukvårdens sambandssystem.

-   fortsatt reducering och omstrukturering
av funktionens beredskapslager

-   bidrag till sjukvårdshuvudmännen för
uppbyggnad av den tekniska funktions-
säkerheten

-   fortsatt drift av personalförsörjningssys-
temet PLIS/Integer

-   genomföra centrala utbildningskurser av-
sedda för svåra påfrestningar på samhället
i fred och vid krig

-   bidrag till landsting och kommuner för
utbildning och övning

-   utbildningsuppdrag till frivilliga försvar-
sorganisationer

-   ökad förmåga att delta i internationella
fredsfrämjande och humanitära insatser

-   utveckling och stöd av beredskapsresur-
ser vid Smittskyddsinstitutet och vid

73

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

Linköpings universitetssjukhus för
extremt smittsamma sjukdomar.

Därutöver har Socialstyrelsen, mot bakgrund
av de ändrade planeringsförutsättningarna för
totalförsvaret, föreslagit en ändrad inriktning av
funktionen mot en ökad satsning på kunskaps-
och forskningscentra inom allmän katastrofme-
dicin, strålmedicin för katastrofer, försvarsmik-
robiologi och -virologi, internationell ka-
tastrofhälsovård samt katastroftoxikologi.

Sammantaget bedömer regeringen att inrikt-
ningen är lämplig.

Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor

Anslag 1999

132 165

Pris- och löneomräkning

-1 930

Premiekompensation

580

Överföring inom UO6

-50 090

Förslag 2000

80 725

I anslagsbeloppet ingår fr.o.m. år 2000 medel till
frivilliga försvarsorganisationer för deras utbild-
ning av personal inom landstingens
(motsvarande) krigsorganistioner. Se vidare an-
slaget B3 funktionen Befolkningsskydd och
räddningstjänst.

Den tekniska justeringen av anslaget B6 med
totalt 580 000 kronor avser kompensation för
den premie som myndigheten betalar för statliga
avtalsförsäkringar sedan år 1998. Hela beloppet
avser kompensation för högre kostnader för
myndighetens uppdrag till Totalförsvarets plikt-
verk.

B7 Funktionen

Telekommunikationer m.m.

iTabell 4.14 Anslagsutvecklingen                          1

Tusental kronor

151 805

Anslags-
sparande

96 484 1

1998

Utfall

1999

Anslag

197 606

Utgifts-
prognos

264 100

2000

Förslag

195 000

2001

Beräknat

198 705 2

2002

Beräknat

202 679 3

130 000 tkr har ställts till regeringens disposition

2 Motsvarar 195 000 tkr i 2000 års prisnivå

3 Motsvarar 195 000 tkr i 2000 års prisnivå.

Post- och telestyrelsen (PTS) är funktionsansva-
rig myndighet för funktionen Telekommunika-
tioner m.m. Post- och telestyrelsen upphandlar
åtgärder för att tillgodose samhällets behov av
uthålliga telekommunikationer i krig och mot
fredstida hot. En offentligrättslig avgift tas ut av
teleoperatörerna i enlighet med Teleförordning-
en (1997:339) för finansiering av åtgärder mot
allvarliga fredstida hot och påfrestningar på tele-
kommunikationsområdet. En jämförelse mellan
budget och utfall visar ett anslagssparande om
96 484 tkr. Då operatörerna själva vidtar åtgärder
i sina nät, tar Post- och telestyrelsen tillfället i akt
att vidta kompletterande beredskapsåtgärder.
Detta minskar statens kostnader totalt sett, men
i gengäld belastas inte alltid anslaget det år utgif-
ten budgeteras varvid ett anslagssparande upp-
står.

Regeringen har i enlighet med teleförord-
ningen (1997:339) fattat beslut (K97/4869/SM
samt K97/4513/1) om att det samlade uttaget
skall uppgå till 100 miljoner kronor för år
1998/99.

Av anslagssparandet har 30 miljoner kronor
ställts till regeringens disposition.

Regeringen överväganden

Resultatbedömning

Målet är att verksamheten inom funktionen Te-
lekommunikationer m.m. skall bedrivas så att
totalförsvarets behov av teletjänster under höjd
beredskap tillgodoses. Verksamheten skall även
bedrivas så att de resurser och den beredskap
som skapas skall kunna utnyttjas under svåra på-
frestningar på samhället i fred. Funktionen Tele-
kommunikationer m.m. är prioriterad.

För att uppnå funktionsmålet har följande åt-
gärder vidtagits under år 1998:

-   En ny bergrumsanläggning och ombygg-
nad av två äldre anläggningar har slut-
förts under budgetåret.

-   Åtgärder på det fasta telenätet har under
året utförts för att förbättra säkerheten i
Göteborg och Malmö. Dessa åtgärder
kommer att pågå ytterligare i ett par år.

-   I två städer har förstärkta anslutningar av
stadsnät till teleanläggningar i berg upp-
handlats, vilket bl.a. förbättrar säkerheten
för Internet infrastruktur.

-   Kringbyggnad av stora sårbara telean-
läggningar har genomförts på tre ställen.

74

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

— Tretton hopkopplingspunkter mellan
transmissionsnät är klara. Med hjälp av
dessa skall operatörer kunna utnyttja var-
andras transmission vid skador i nät.

Gränssättande för funktionens förmåga är till-
gängligheten till samhällets elförsörjning. Tele-
kommunikationer är vidare mycket sårbara för
sabotage och angrepp från luften. Vid en stor in-
sats av sabotage, informationskrigföring och pre-
cisionsstyrda bomber och robotar är risken stor
att telekommunikationerna lamslås. Möjlighe-
terna att prioritera totalförsvarsviktiga abon-
nenters teletrafik är f.n. små. Större teleanlägg-
ningar (t.ex. lokalstationer) har reservkraft i
form av fasta dieselanläggningar med bränsle för
några dygn. Av kommersiella skäl förser teleope-
ratörerna mindre teleanläggningar - utflyttade
abonnentsteg för fast telefoni och basstationer i
mobilnäten - med batterireserv för några tim-
mars drift vid elavbrott. Under år 1998 upp-
handlade PTS sammanlagt drygt 1600 mindre
reservelverk för att kunna upprätthålla teletrafik
vid långvariga elavbrott. Efter utvärdering av
denna första anskaffning övervägs ytterligare an-
skaffning.

Regeringen bedömer att de åtgärder som vid-
tagits i syfte att förbättra funktionens förmåga
har genomförts på ett godtagbart sätt.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Regeringens förslag: Att riksdagen fastställer ett
avgiftsuttag för teleberedskapsavgiften, såvitt av-
ser funktionen Telekommunikationer m.m., till
sammanlagt 100 000 000 kronor under år 2000.

Tabell 4.15 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Kostnader

Resultat
(intäkt -
kostnad)

Offentlig-
rättslig
verksamhet

Intäkter till
inkomsttitel
(Som inte får
disponeras)

Intäkter
som får
disponeras

Utfall 1998

100 022

100 000

22

Prognos 1999

100 000

100 000

0

Bud get 2000

100 000

100 000

0

Investeringsplan

Regeringens förslag: Att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Post- och telestyrelsen,
såvitt avser funktionen Telekommunikationer m.m., för perioden 2000-2002 (tabell 4.16).

iTabell 4.16 Investeringsplan                                                                                            1

Miljoner kronor

Total kostnad

Anskaffat

t.o.m. 1998

Prognos

1999

Budget

2000

Beräknat

2001

Beräknat
2002

Fullträffskyddade telean-

läggningar

241 210

90 210

90 000

15 000

36 000

10 000

Nätåtgärder

528 620

99 620

132 000

145 000

72 000

80 000

Prioriteringssystem

130 000

-

-

30 000

70 000

30 000

Reservkraft

68 357

16 357

22 000

0

10 000

20 000

Summa investeringar

968 187

206 187

244 000

190 000

188 000

140 000

Anslag

968 187

206 187

244 000

190 000

188 000

140 000

Summa finansiering

968 187

206 187

244 000

190 000

188 000

140 000

75

10 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nrl. Uo4-8

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser

Regeringens förslag: Att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000 i fråga om ramanslaget B7
Funktionen Telekommunikationer m.m., godkänna avtal och beställningar, såvitt avser tjänster, ut-
rustning och anläggningar för beredskapsåtgäder så att behovet av anslagsmedel efter år 2000 för dessa
och tidigare avtal och beställningar uppgår till högst 150 000 000 kronor.

|Tabell 4.17 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser                                                            1

Tusental kronor

1998
utfall

1999
prognos

2000
beräknat

2001
beräknat

2002 -
beräknat

Utestående förpliktelser vid årets början

14 823

297 911

125 348

-

-

Nya förpliktelser

399 591

49 918

126 500

-

-

Infriade förpliktelser1

-116 503

-222 481

-106 500

-140 000

-10 000

Utestående förpliktelser vid årets slut

297 911

125 348

145 348

-

-

Erhå 11 e n/f öre slagen bemynd iganderam

357 000

130 000

150 000

-

-

1 Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.

Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte haft några invänd-
ningar i revisionsberättelsen för år 1998 avseende
myndigheten inom verksamhetsområdet.

Slutsatser

Funktionens förmåga att motstå ett väpnat an-
grepp bedöms ännu icke godtagbar. Funktionens
förmåga att klara svåra påfrestningar på samhället
i fred bedöms ännu icke godtagbar.

Funktionens förmåga i ett förändrat omvärld-
släge anses inte vara godtagbar.

Myndigheten har redovisat en plan över vilka
åtgärder som bedöms vara nödvändiga att ge-
nomföra för att funktionen skall ha en god för-
måga vid utgången av försvarsbeslutsperioden.
Planen omfattar:

-   förstärkning av nätstrukturen kring full-
träffskyddade anläggningar i storstäderna

-   fullträffskyddade teleanläggningar i berg,
en ny och en ombyggnad

-   prioritet för samhällsviktiga funktioner i
fasta och mobila telenät

-   intrångsanalys och skyddsåtgärder mot
dataintrång inkl, incidenthantering för
telefunktionen

-   skyddsåtgärder för internet och IP-trafik

—   initiera och medverka i fortsatt utbygg-
nad av optokabel mot perifera delar av
landet

-   funktionsövningar och samverkan.

Regeringen bedömer att inriktningen är lämp-
lig-

Regeringens bedömning är att med nuvarande
ekonomiska förutsättningar kommer telekom-
munikationernas sårbarhet i inför både allvarliga
störningar i fred och vid höjd beredskap att vara i
huvudsak godtagbar inom några år. Bedömning-
en är dock osäker eftersom utvecklingen inom
området går mycket fort och skyddet kan behö-
vas anpassa därefter. Regeringen har därför be-
slutat att ge Överstyrelsen för civil beredskap i
uppdrag att genomföra en uppföljning av 1996
års funktionsgenomgång av funktionen Tele-
kommunikationer.

Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor

Anslag 1999

197 606

Pris- och löneomräkning

-2 885

Överföring inom UO6

279

Förslag 2000

195 000

7b

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

B8 Funktionen Postbefordran

iTabell 4.18 Anslagsutvecklingen                          1

Tusental kronor

12 990

Anslags-
sparande

9 116 1

1998

Utfall

1999

Anslag

18 239

Utgifts-
prognos

15 100

2000

Förslag

11 000

2001

Beräknat

11 209 2

2002

Beräknat

16 630 3

*. 2 000 tkr ställts till regeringens disposition.

2 Motsvarar 11 000 tkr i 2000 års prisnivå.

3 Motsvarar 16 000 tkr i 2000 års prisnivå.

Post- och telestyrelsen (PTS) är funktionsansva-
rig myndighet. Post- och telestyrelsen upphand-
lar bl.a. tjänster, utrustningar och anläggningar
för att trygga samhällets behov av uthållig post-
befordran under höjd beredskap.

Av tilldelade medel för budgetåret 1999 har
10 000 000 kr förts bort som en indragning. Av
anslagssparandet har 2 000 000 kr ställts till rege-
ringens disposition.

Regeringens överväganden

—   Övningar med driftvärnet har genom-
förts i planerad omfattning

—    Postgirots datacentral har flyttats till
skyddat utrymme i berganläggning.

—   Alla Postens terminaler för sortering av
brev och elektronisk postdistribution har
under åren 1997 och 1998 försetts med
reservkraft. Investeringskostnaderna har
delats mellan Post- och telestyrelsen och
Posten Brev. Eventuellt kommer en
komplettering av reservkraften att ske
under år 1999 för terminalen i Årsta.
Den är f.n. under utbyggnad.

Sammantaget innebär dessa åtgärder att funk-
tionens säkerhet vid höjd beredskap och vid
svåra påfrestningar på samhället i fred har
ökat.

Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte haft några invänd-
ningar i revisionsberättelsen för år 1998 avseende
myndigheten inom verksamhetsområdet.

Resultatinformation

Slutsatser

Målet för funktionen Postbefordran är att verk-
samheten skall bedrivas så att totalförsvarets be-
hov av postal kommunikation samt postgiro-
verksamhet skall kunna tillgodoses under höjd
beredskap. Verksamheten skall bedrivas så att de
resurser och den beredskap som skapas skall
kunna utnyttjas vid svåra påfrestningar på sam-
hället i fred.

Gränssättande för funktionen är att den cent-
ralisering och automatisering som Posten AB
genomfört har ökat sårbarheten både för post-
befordran av brev och paket och för postkonto-
rens betalningstjänst. En övergång till manuell
hantering är inte längre möjlig i dessa verksam-
heter.

Följande åtgärder har vidtagits under år 1998:

-   Reservkraft har anskaffats för posttermi-
nalerna i Stockholm (Tomteboda och
Årsta), Arlanda, Göteborg och Malmö.
PTS och Posten AB har delat på anskaff-
ningskostnaden. Posten AB ansvarar för
drift och underhåll.

-   En funktionsövning har genomförts i
Post- och telestyrelsens regi.

Regeringens bedömning är att verksamheten och
de åtgärder som vidtagits i syfte att förbättra
funktionens förmåga har genomförts på ett
godtagbart sätt.

Myndigheten har redovisat att övningsverk-
samhet bedöms vara nödvändig att genomföra
för att funktionen skall ha en god förmåga vid
utgången av försvarsbeslutsperioden.

Regeringen bedömer att inriktningen är lämp-
lig och att funktionens förmåga i nuvarande om-
världsläge är godtagbar. Reservkraft och dubble-
ring av teleanslutningar kan införas för
prioriterade postkontor för att funktionens för-
måga skall vara godtagbar i ett förändrat om-
världsläge.

Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor__________________________

Anslag 1999                          18 23?

Pris- och löneomräkning                  -266

Överföring inom UO6_______________-6 973

Förslag 2000 11 QQQ

77

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

B9 Funktionen Transporter

Tabell 4.19 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

195 975

Anslags-
sparande

23 746 1

1998

Utfall

1999

Anslag

208 714

Utgifts-
prognos

218 709

2000

Förslag

143 023

2001

Beräknat

165 998 2

2002

Beräknat

207 687 3

'. 2 000 tkr har ställts till regeringens disposition.

2 Motsvarar 163 023 tkr i 2000 års prisnivå.

3 Motsvarar 200 023 tkr i 2000 års prisnivå.

Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) är
funktionsansvarig myndighet. Funktionen om-
fattar delfunktionerna

-   Väghållning (Vägverket),

-   Järnvägstransporter och Banhållning
(Banverket),

-   Sjötransporter (Sjöfartsverket),

— Flygtransporter (Luftfartsverket),

— Landsvägstransporter och Transport-
samordning (ÖCB).

Dessutom ingår transporter av farligt gods på
väg och järnväg för vilket Statens räddningsverk
ansvarar.

Anslagssparandet uppgick vid utgången av år
1998 till knappt 24 miljoner kronor, vilket bl.a.
beror på senareläggning av investeringar och le-
verans av materiel inom funktionen. Regeringen
har som en indragning från anslaget B9 Trans-
porter fört bort 4 miljoner kronor som beräknats
för Banverket och 6 miljoner kronor som beräk-
nats för Luftfartsverket på grund av att investe-
ringar direkt avsedda för invasionshot har be-
gränsats. Av anslagssparandet har 2 miljoner
kronor ställts till regeringens disposition.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning av delfunktionerna

Målet för funktionen är att verksamheten skall
bedrivas så att under höjd beredskap
Försvarsmaktens och totalförsvarets behov i öv-
rigt kan tillgodoses. Verksamheten skall också
bedrivas så att de resurser och den beredskap
som skapas inom funktionen transporter även
skall kunna utnyttjas vid svåra påfrestningar på
samhället i fred och för internationella freds-
främjande och humanitära insatser.

Förmågan för funktionen sammantaget be-
döms som godtagbar i förhållande till önskvärd
förmåga år 2001.

När det gäller delfunktionen Transportsam-
ordning bedöms förmågan som godtagbar.
Handlingsberedskapen i ett förändrat omvärld-
släge har förbättrats genom anpassningsplane-
ring. För att förmågan skall vara god krävs ytter-
ligare utbildning och övning samt att
osäkerheten kring vissa byggnadsåtgärder i an-
slutning till en anpassningsperiod skingras.

Vad avser Landsvägstransporter bedöms för-
mågan som godtagbar. Transportföretagen har
en god grundberedskap att utföra transporter
och vägtrafikombuden har godtagbar förmåga att
lösa sina uppgifter. Förbättringar har skett be-
träffande NBC-skydd och handlingsberedskapen
inför ett angreppshot i ett förändrat omvärldslä-
ge förbättrats genom arbete med anspassnings-
plan. Bristen på tunga transportfordon vid höjd
beredskap kvarstår dock.

För delfunktionen Väghållning bedöms för-
mågan som godtagbar. Ledningsförmågan i nu-
varande omvärldsläge har getts ökad kristålighet
genom investeringar i Vägverkets radiosystem
90. Ledningsförmågan vid ett angreppshot i ett
förändrat omvärldsläge har förbättrats genom
arbete med anpassningsplan. Utbildning har
skett av anställda vid myndigheten. Vad avser
Järnvägstransporter och Banhållning bedöms
förmågan som godtagbar. Ledningsförmågan
och kapaciteten har vidmakthållits och telenätet
blivit mer robust. Handlingsberedskapen vid ett
angreppshot i ett förändrat omvärldsläge har
förbättrats genom anpassningsplanering. Utbild-
ning har skett av civilpliktiga och anställda. Bris-
ter kvarstår vad gäller reservanläggningar vid el-
bortfall.

Delfunktionen Flygtransporter bedöms ha en
godtagbar förmåga vid ett angreppshot i nuva-
rande omvärldsläge såväl som ett angreppshot i
ett förändrat omvärldsläge. Ledningsförmågan
har förbättrats, liksom NBC-skyddet. Upp-
byggnaden av flygsystemet har genomförts som
planerat.

Utbildning för civilpliktiga har genomförts i
relativt stor omfattning och även anställda vid
myndigheten och K-företag har utbildats. Den
inhemska underhållskompetensen för flygplan
och helikoptrar har förbättrats. Det kvarstår
dock ytterligare utvecklingsbehov vad avser ut-
byggnaden av mark- och ledningssystem.

Delfunktionen Sjötransporter har en godtag-
bar förmåga att fullfölja sina uppgifter vid såväl

78

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

påfrestningar i nuvarande omvärldsläge som vid
angreppshot med iståndsatta styrkor i ett föränd-
rat omvärldsläge. Ledningsförmågan har vid-
makthållits under året och handlingsberedskapen
har ökat genom anpassningsplanering.

Tillgången till fartygstransporter vid påfrest-
ningar är en osäkerhetsfaktor beroende på sjö-
fartsnäringens ökande internationalisering och
utflaggning av svenska fartyg.

Generellt sett har beroendet av el-, tele- och
datorstöd ökat inom transportsektorn. Det
märks vad gäller lasthantering och varudistribu-
tion inom alla trafikslagen.

Överstyrelsen för civil beredskap förutser inga
för samhället verkligt allvarliga problem inom
transportsektorn i samband med sekelskiftet.
Många mindre störningar kan dock förväntas le-
da till nedsatt effektivitet i transportsektorn.
Detta kan indirekt innebära vissa välfärdsförlus-
ter för det svenska samhället genom t.ex dämpad
utrikeshandel och vissa inställda fritidsresor.
Störningarna antas inte leda till fara för männi-
skors liv och hälsa. Risken kan enligt ÖCB rang-
ordnas enligt följande i fallande ordning: järnväg-
och banhållning, väghållning, sjötransporter och
flygtransporter.

Funktionen Transporter har initierat samt
deltagit i nordiskt samarbete och PFF-
samarbetet. Detta har lagt grund för att delta i
det förtroendeskapande arbetet inom totalför-
svarets internationella uppgifter.

Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser

Regeringens förslag: Att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, ifråga om ramanslaget B9
Funktionen Transporter, godkänna avtal och beställningar, såvitt avser tjänster, utrustning och an-
läggningar för beredskapsåtgärder, så att behovet av anslagsmedel efter år 2000 för dessa och tidigare
avtal och beställningar uppgår till högst 85 000 000 kronor.

1 Tabell 4.20 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser                                                            1

Tusental kronor

1998
utfall

1999
prognos

2000
beräknat

2001
beräknat

2002 -
beräknat

Utestående förpliktelser vid årets början

10 000

10 000

105 000

-

-

Nya förpliktelser

10 000

105 000

5 000

-

-

Infriade förpliktelser1

-10 000

-10 000

-35 000

-25 000

-60 000

Utestående förpliktelser vid årets slut

10 000

105 000

85 000

-

-

Erhå 1 len/föreslagen bemynd iganderam

20 000

115 000

85 000

-

-

1 Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.

79

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

Slutsatser

Funktionen bedöms ha en god grundberedskap
då merparten av samhällets transportresurser kan
utnyttjas för att tillgodose totalförsvarets behov i
olika krissituationer. Samtliga delfunktioners
förmåga bedöms som godtagbar för att hantera
påfrestningar i nuvarande omvärldsläge och för
att hantera ett eventuellt angreppshot i ett för-
ändrat omvärldsläge. Verksamhetsmålen för
funktionen transporter har i stort uppnåtts.

Mot bakgrund av redovisade insatser och den
verksamhet som bedrivits under år 1999 förelig-
ger behov att uppmärksamma följande frågor år
2000 i syfte att ytterligare stärka funktionens
förmåga.

Identifierade brister inom funktionen finns
främst hos ledningssystemet för flygtransporter,
tungtransporter på landsväg under höjd bered-
skap, förmåga till inhemskt underhåll av flygplan
och helikoptrar, reservkraft för järnvägens verk-
städer samt tillgången på snabbmonterad reserv-
bromateriel inom väghållningen. Under de
kommande åren fortsätter arbetet med att åtgär-
da dessa brister. För att uppnå god förmåga inom
funktionen krävs även omfattande utbildnings-
och övningsverksamhet. Vad avser Järnvägs-
transporter och Banhållning bör åtgärder vidtas
för att hantera brister vad gäller reservanlägg-
ningar vid elbortfall.

Beträffande delfunktionen Flygtransporter
bör åtgärder vidtas för att ytterligare utveckla
ledningsförmågan. För Sjötransporter bör mot
bakgrund av den ökade internationaliseringen
närmare undersökas möjligheter att säkerställa
tillgången till fartygstransporter vid påfrestning-
ar. Utbildning och övningsverksamhet bör ge-
nomföras inom delfunktionen Transportsam-
ordning.

Regeringen avser att pröva om det är lämpligt
att ge Vägverket ansvar för verksamhetsgrenen
landsvägstransporter i syfte att förtydliga ansvar,
befogenheter och skyldigheter inom landsvägs-
sektorn. Vägverket är också sektorsmyndighet.

Regeringen avser att följa överförandet av be-
redskapsansvaret för delfunktionen Järnvägs-
transporter från Statens järnvägar till Banverket
och eventuella konsekvenser med anledning av
denna förändring.

Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor

Anslag 1999

208 714

Pris- och löneomräkning

-3 047

Premiekompensation

23

Överföring inom UO6

-62 667

Förslag 2000

143 023

Den tekniska justeringen av anslaget B9 med to-
talt 23 000 kronor avser kompensation för den
premie som myndigheten betalar för statliga av-
talsförsäkringar sedan år 1998. Hela beloppet av-
ser kompensation för högre kostnader för myn-
dighetens uppdrag till Överstyrelsen för civil
beredskap.

BIO Funktionen Energiförsörjning

Tabell 4.21 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

1998

Utfall

171 088

Anslags-
sparande

153 465 1

1999

Anslag

228 232

Utgifts-
prognos

267 000

2000

Förslag

211 000

2001

Beräknat

214 931 2

2002

Beräknat

229 540 3

'.3 000 tkr har ställts till regeringens disposition.

1 Motsvarar 211 000 tkr i 2000 års prisnivå.

3 Motsvarar 221 000 tkr i 2000 års prisnivå.

Funktionen Energiförsörjning är indelad i två
delfunktioner. Statens energimyndighet är funk-
tionsansvarig myndighet och ansvarar även för
delfunktionen Bränsle- och drivmedelsförsörj-
ning. Affärsverket svenska kraftnät (Svenska
kraftnät) ansvarar för delfunktionen Elförsörj-
ning. Vidare har Elsäkerhetsverket och Statens
kärnkraftsinspektion uppgifter inom funktionen.

Anslaget används för beredskapsinsatser inom
energiområdet som syftar till att inför höjd be-
redskap dels vidmakthålla och utveckla hand-
lingsberedskapen för att möta störningar i ener-
giförsörjningen, dels minska känsligheten för
störningar inom elförsörjningsområdet. Anslaget
används främst för ersättningar som beslutas en-
ligt elberedskapslagen (1997:288) och för myn-
dighetsutövning enligt nämnda lag. Huvudprin-
cipen är att elföretagen är skyldiga att mot
ersättning vidta beredskapsåtgärder som beslutas
med stöd av elberedskapslagen. Finansiering sker
i huvudsak via elberedskapsavgiften, som är en

80

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

offentligrättsligt reglerad avgift. Vidare bekostar
anslaget beredskapsinsatser för dammsäkerhet.

Anslagssparandet från år 1998 uppgick till ca
153 miljoner kronor och sammanhänger bl.a.
med de stora organisatoriska förändringarna som
skett inom området. Verksamheten har påver-
kats av förändringar som följt av elmarknadsre-
formen och av överföringen av Närings- och
teknikutvecklingsverkets uppgifter inom energi-
beredskapen till den nyinrättade Statens ener-
gimyndighet. För Svenska kraftnäts del beror an-
slagssparandet främst på att åtgärder i elnätet och
vid andra anläggningar t.ex. produktionsanlägg-
ningar i elsystemet inte fördelas jämnt över åren.
Av anslagssparandet har 3 miljoner kronor ställts
till regeringens disposition.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Målet för funktionen Energiförsörjning är att
verksamheten inom funktionen skall bedrivas så
att under höjd beredskap totalförsvarets och det
övriga samhällets behov av elkraft och annan
energi kan tillgodoses. Verksamheten skall även
bedrivas så att de resurser och den beredskap
som skapas också kan utnyttjas vid svåra påfrest-
ningar på samhället i fred och i internationella
fredsfrämjande och humanitära insatser. Åtgär-
derna inom funktionen skall säkerställa åtagan-
den om försörjningsberedskap inom energiom-
rådet som följer av IEP-avtalet och
medlemskapet i EU.

Förmågan inom funktionen är beroende av att
anläggningar för elproduktion, överföring och
distribution samt anläggningar för driftövervak-
ning kan hållas intakta och att resurser finns för
bevakning vid och reparationer av elförsörjning-
ens objekt.

Förmågan inom funktionen är vidare beroen-
de av fjärrvärmesystemens förmåga att producera
värme vid elbortfall, reservkraft hos abonnenter-
na och för drivmedelsdistribution.

Inom funktionen har fortsatt verksamhet be-
drivits för att under höjd beredskap totalförsva-
rets och det övriga samhällets behov av elkraft
och annan energi skall kunna tillgodoses samt för
att de resurser och den beredskap som skapas
också kan utnyttjas vid svåra påfrestningar på
samhället i fred och i internationella fredsfräm-
jande och humanitära insatser.

För funktionssamordning av beredskapsarbe-
tet inom funktionen har verksamhetsåret 1998
präglats av utarbetandet av samarbets- och sam-
verkansformer i enlighet med verksamhetsmålen.
Under året har bl.a. arbete med att skapa förut-
sättningar för att tidigt kunna genomföra bered-
skapsåtgärder i främst kraftvärmeverk under ny-
och ombyggnad konkretiserats för att bl.a. möj-
liggöra drift i separata system (s.k. ö-drift), död-
nätsstart och produktion av el utan värmedistri-
bution. Energimyndigheten har arbetat med hur
ett regionalt krissamarbete med grannländerna
bör kunna hanteras inom energiområdet. Under
år 1999 kommer samarbetet att utvecklas och en
projektplan att utarbetas. Svenska kraftnät har i
samarbete med stamnätsföretag och bered-
skapsmyndigheter i de nordiska grannländerna
analyserat förutsättningar för harmonisering av
och samarbete inom elberedskapen i Norden.
Under åren 1999 och 2000 avses studierna om-
sättas till praktiska åtgärder.

Energimyndigheten har verkat för att öka
kompetensen hos personalen när det gäller ener-
gisystemet som helhet och att öka kännedomen
om beredskapsaspekterna av den omställning av
energisystemet som pågår. Inom ramen för detta
arbete har myndigheten ökat sina insatser för
omvärldsbevakning. För att undvika allvarliga
störningar i energiförsörjningen i samband med
skiftet till år 2000 har samverkan skett med
Svenska kraftnät, Överstyrelsen för civil bered-
skap, länsstyrelser, kommunförbundet med flera
angående åtgärder för att säkra bl.a. värmeför-
sörjningen. Vad beträffar elförsörjningen har
Svenska kraftnät genomfört åtgärder för att klara
övergången till år 2000 utan störningar. Härvid
har samverkan skett såväl inom kraftbranschen i
Sverige som med stamnätsföretagen i Norden.

Verksamhet inom delfunktionen Bränsle- och
drivmedel har bedrivits för att säkerställa att un-
der höjd beredskap totalförsvarets och det övriga
samhällets behov av drivmedel och bränsle skall
kunna tillgodoses. Verksamheten inom delfunk-
tionen inriktas mot ledning och samordning av
beredskapsförberedelser. Insatser har vidare ge-
nomförts för att säkra drivmedelsförsörjningen
vid elavbrott. Arbetet rörande värmeförsörjning
vid långvariga elavbrott har drivits vidare. Vidare
har lagringsskyldigheten för krigssituationer
fastställts för ett 30-tal värmeverk och kraftvär-
meverk efter individuell prövning.

En modernisering och EU-anpassning av sys-
temet för drivmedelsransonering har påbörjats.
De nya målsättningarna innebär att prestations-

81

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

målen överensstämmer med IEA-kraven, dvs. en
möjlig konsumtionsdämpning med upp till 15
procent. De vanligaste åtgärderna är sparkam-
panjer,       helgtrafikförbud,       hastighets-

begränsningar och kvotering av drivmedel i han-
delsledet. Ransonering av drivmedel planeras
främst för en allvarlig kris eller en krigssituation.
Målet är ett robust, lätthanterligt, användarvän-
ligt och relativt teknikoberoende system.

Insatser i enlighet med verksamhetsmålen har
bedrivits för beredskapslagring av oljeprodukter
för att tillgodose totalförsvarets behov och för
att produkter skall finns tillgängliga för priorite-
rade användare i händelse av krig. Tillgänglighe-
ten av drivmedel vid längre strömavbrott har bli-
vit avsevärt bättre under år 1998. Den s.k. pool-
organisationen för drivmedelsdistribution från
oljedepåer till vissa prioriterade bensinstationer
har setts över och övats. Fredskrislagringen av
oljeprodukter har granskats av ett oberoende re-
visionsföretag.

Verksamhet inom delfunktionen Elförsörj-
ning har bedrivits för att säkerställa att under
höjd beredskap totalförsvarets och övriga sam-
hällets behov av elkraft skall kunna tillgodoses.
År 1998 har varit det första hela kalenderåret un-
der vilket de nya förutsättningarna för bered-
skapsplanering har kunnat genomföras i prakti-
ken. Utveckling av organisationens kompetens
har genomförts i planerad omfattning. I enlighet
med verksamhetsmålen har insatser genomförts
för att organisationen för att administrera bered-
skapsåtgärderna på central och regional nivå skall
vara fullt etablerad. Krigsorganisationens struk-
tur har fastställts men bemanningen är inte slut-
förd.

En översyn av grundutbildning för personal i
krigsorganisationen pågår i enlighet med verk-
samhetsmålen. Översynen skall ge ökad insikt
om och förståelse för resurs- och kompetensbe-
hov inom olika verksamheter i organisationen.
Utbildning av civilpliktiga har genomförts i pla-
nerad omfattning. Förstudier och projektering av
ledningsplatser har gjorts för att säkra en god
ledningsförmåga. Med elberedskapslagens till-
komst har företagens beredskapsplanläggnings-
skyldighet reglerats. Branschens strukturföränd-
ring och andra förändringar vid elföretagen efter
elmarknadsreformen sker i snabb takt vilket på-
verkar förutsättningarna för beredskapsplanlägg-
ningen. Insatser har genomförts för att under-
lätta och stimulera företagens arbete med
beredskapsplanläggningen. Under år 1999 kom-
mer ytterligare åtgärder att vidtas bl.a. för att öka

elföretagens kunskaper om anmälningsskyldig-
heten enligt elberedskapslagen. Förändringar in-
om elproduktionen kommer att utvärderas från
bereds kapssynpunkt.

Underlag för incidentrapportering inom elför-
sörjning har tagits fram. Ett anläggningsregister
med bevakningsunderlag har också tagits fram
för att snabbt få underlag och överblick över
skydd och bevakningsåtgärder vid skyddsobjek-
ten.

Arbete pågår med frågor som rör teknisk ut-
rustning och skydd, samt i vissa fall ersättning av
personell bevakning. Likaså pågår arbete med
framtagning av hjälpmedel som skall försvåra sa-
botage vid elförsörjningens anläggningar. I en-
lighet med verksamhetsmålen har insatser ge-
nomförts för att upprätthålla och återupprätta en
fungerande elförsörjning till prioriterade använ-
dare i samband med svåra störningar i elförsörj-
ningen. En elförsörjningsstudie har påbörjats
som rör de samhällsviktiga funktionerna tele,
information, järnvägs- och flygtransporter samt
postbefordran.

Insatser har genomförts för att skapa förut-
sättningar för övergång till och drift av elförsörj-
ningssystemet i separata delsystem. Ett antal ö-
driftsprojekt har startats under år 1998. Projek-
ten är ännu ej helt avslutade eftersom bl.a. tek-
niska åtgärder i systemet inte har genomförts i
full omfattning. Vad beträffar ersättning för re-
servaggregat, skyddsåtgärder vid anläggningar
m.m. har Svenska kraftnät konstaterat att det
finns behov av branschgemensamma bedöm-
ningar inom ett antal områden t.ex. beträffande
driftcentralers fredstida uthållighet, kommuni-
kationsmöjligheter och skyddsnivå. För att om
möjligt etablera en sådan syn har en studie på-
börjats. För att säkra tillgång till gasturbiner för
bl.a. start av separata delsystem (ö-drift) har sär-
skilda avtal slutits med anläggningsägarna för
åren 1998 och 1999. Svenska kraftnät arbetar
med att finna lösningar för att långsiktigt säkra
tillgången till gasturbiner. Lagringsskyldiga fö-
retag har upprätthållit lager av bränslen för el-
produktion i krig i den omfattning som har be-
slutats. Kapitalkostnader samt kostnader för
tillsyn, varmhållning m.m. har finansierats via el-
beredskapsavgiften. Insatser har genomförts i
enlighet med verksamhetsmålen rörande åtgär-
der för att minska risken för svåra påfrestningar
genom dammbrott.

82

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Regeringens förslag: Att riksdagen fastställer ett
avgiftsuttag för elberedskapsavgiften, såvitt avser
funktionen Energiförsörjning, till ett belopp om
sammanlagt 200 000 000 kronor under år 2000.

Tabell 4.22 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-rättslig
verksamhet

Intäkter till inkomsttitel
(som inte får disponeras)

Utfall 1998

200 000

Prognos 1999

200 000

Budget 2000

200 000

Slutsatser

Regeringens bedömning är att de åtgärder som
vidtagits i syfte att förbättra funktionens förmå-
ga har genomförts på ett godtagbart sätt. Verk-
samhetsmålen har i huvudsak uppnåtts. Den på-
gående och planenliga uppbyggnaden av
verksamheten medför förbättringar av samord-
ningsförmågan under störda förhållanden. Den
fredstida förmågan till funktionssamordning
fungerar tillfredsställande och under rådande
omvärldsläge görs bedömningen att förmågan till
funktionssamordning är godtagbar.

Oljelagringen uppfyller de internationella kra-
ven enligt IEA/EU. Sveriges medverkan i IEA:s
övning hösten 1998 visade att förmågan att möta
en oljekris i fred är god. Vidare har den befintliga
distributionsorganisationen kapacitet att för-
flytta erforderliga mängder drivmedel till priori-
terade stationer som är försedda med reserv-
kraftsuttag för drift vid elavbrott. De
förbrukningsdämpande åtgärder som finns för-
beredda uppfyller de krav som ställs. Förmågan

inom delfunktionen bränsle- och drivmedelsför-
sörjning kan därmed anses vara godtagbar. Vid
höjd beredskap medför dock avsaknaden av en
övad beredskapsorganisation vissa begränsning-
ar. Avseende delfunktionen Elförsörjning görs
bedömningen vad beträffar påfrestningar i nuva-
rande omvärldsläge att den snabba avställningen
av reservkraftproduktion på kort sikt kräver en
dialog med elbranschen om olika tänkbara lös-
ningar vid effekttoppar, något som också har på-
börjats. På sikt kan marknadens krav på
leveranstrygghet medföra lösningar vad avser
fredstida effektbristsituationer. Med hänsyn till
de förutsättningar som gäller för elförsörjningen
vid höjd beredskap bör utvecklingen följas. Vad
beträffar angreppshot i ett förändrat omvärldslä-
ge finns i dagsläget vissa materielbrister samt vis-
sa brister i skydd och bevakning. Efter en an-
passningsperiod på ett år torde dock
delfunktionens förmåga kunna vara godtagbar.

Mot bakgrund av de överväganden som redo-
visats av regeringen i budgetpropositionen för
1999 (prop. 1998/99:1 utg.omr. 6, Totalförsvar,
Funktionen Energiförsörjning) och i regeringens
proposition 1998/99:74 samt Försvarsutskottets
betänkande 1998/99:FöUl har regeringen be-
slutat att en funktionsutvärdering såvitt avser
delfunktionen Elförsörjning skall genomföras
under år 1999.

Vid anslagsberäkningen för funktionen Ener-
giförsörjning har hänsyn tagits till anslagssparan-
det under anslaget.

Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor

Anslag 1999

228 232

Pris- och löneomräkning

-3 332

Överföring inom UO6

-13 900

Förslag 2000

211 000

83

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

5 Kustbevakningen och nämnder m.m.

5.1 Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar Kustbevakning-
en, vissa mindre nämnder, Overklagandenämn-
den för totalförsvaret, Totalförsvarets
chefsnämnd, bidrag till Svenska Röda korset och
bidrag till Centralförbundet Folk och Försvar,
förebyggande åtgärder mot jordskred och andra
naturolyckor samt ersättning för verksamhet vid
räddningstjänst.

Från och med år 1999 omfattar verksamhets-
området även anslaget C5 Statens räddningsverk:
Samhällets skydd mot olyckor, se avsnitt 4.5 B3
Funktionen Befolkningsskydd och rädd-
ningstjänst.

Anslaget C6 Sprängämnesinspektionen ingår
från och med budgetåret 2000 i verksamhetsom-
rådet.

Tabell 5.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999'

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

443

912

960

1 D40

1 055

1 095

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

De verksamheter som bedrivs inom verksam-
hetsområdet har olika karaktär, vilket innebär att
en sammantagen bedömning av verksamhetsom-
rådet inte kan göras. En närmare beskrivning av
utgiftsutvecklingen, resultatbedömningen m.m.
ges därför under respektive anslag.

5.2 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte lämnat invändning
mot någon av myndigheterna som ingår under
verksamhetsområdet. Eventuella kommentarer
från Riksrevisionsverket behandlas under re-
spektive myndighet.

5.3 Bedömning av
personalkonsekvenser

Regeringen återkommer med en bedömning av
personalkonsekvenser i särpropositionen under
hösten 1999.

5.4 Anslag

Cl Kustbevakningen

iTabell 5.2 Anslagsutvecklingen                           1

Tusental kronor

385 395

Anslags-
sparande

12 600

1998

Utfall

1999

Anslag

438 070

Utgifts-
prognos

450 670

2000

Förslag

439 996

2001

Beräknat

444 162 1

2002

Beräknat

472 341 2

1 Motsvarar 437 391 tkr i 2000 års prisnivå

2 Motsvarar 457 647 tkr i 2000 års prisnivå

Kustbevakningen har till uppgift att utföra
sjöövervakning och annan kontroll- och till-
synsverksamhet samt miljöräddningstjänst till
sjöss.

85

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

Inför budgetåret 1999 beslutade regeringen att
ändra budgeteringsprinciperna för anslaget.
Ändringen medförde att 85 miljoner kronor
ställdes till regeringens disposition. Syftet var att
anpassa anslagstilldelningen till avskrivningstiden
för investeringarna. Anslagssparandet motsvarar
för år 1998 ca tre procent av anslaget. Dessa me-
del används i verksamheten.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Målsättningen med Kustbevakningens sjööver-
vakningsverksamhet är att, förutom service till
allmänhet och fiskerinäring m.fl., utföra uppgif-
ter inom olika verksamhetsområden som en in-
tegrerad del i andra myndigheters myndighets-
utövning. Kustbevakningen har tilldelats en
samverkande roll med eget ansvar för den mari-
tima delen av respektive verksamhet samt har ett
eget ansvar för miljöräddningstjänsten till sjöss.
Målsättningen med miljöräddningstjänsten till
sjöss är att tidigt kunna bekämpa utsläpp för att
härigenom minimera såväl kostnader som skador
på den marina miljön. Härutöver skall Kustbe-
vakningen ha en hög beredskap för sjöräddning.

Kustbevakningen har lämnat tekniskt stöd
och genomfört utbildning m.m. till de baltiska
länderna inom ramen för det säkerhetsfrämjande
stödet till Central- och Östeuropa.

Kustbevakningens ständiga närvaro till sjöss,
såväl med fartyg som med flygplan, skapar förut-
sättningar för hög beredskap och därmed tidiga
insatser både vad gäller miljöräddning och sjö-
räddning samt har en preventiv inverkan vad
gäller brottsligheten till sjöss. Kustbevakningen
har i enlighet med regleringsbrevet för år 1998
prioriterat de delar av verksamheten som an-
knyter till EU-medlemskapet och den komman-

de Schengenanslutningen. Detta gäller framför-
allt yttre gräns- och fiskerikontroll.

Målsättningarna avseende utförda prestatio-
ner, mätt som nyttjandegrad av flyg och utförda
kontoller och bekämpningsgrad av utsläpp m.m.,
har nåtts.

Kustbevakningen har tidigare tagit fram en
miljöpolicy för myndighetens verksamhet. För
närvarande pågår ett arbete med att införa ett
internt miljöledningssystem. Som ett led i detta
presenterade myndigheten i början av året för
regeringen sitt förslag till prioriteringsordning
för myndighetens fortsatta miljöarbete.

Kustbevakningen har sett över och anpassat de
verksamhetskritiska IT-systemen inför år 2000.
Myndigheten bedömer att verksamheten kom-
mer att kunna bedrivas utan att allvarliga stör-
ningar vid millenieskiftet kommer att inträffa.
Vad avser beredskap inom verksamhetsområdet
mot allvarliga störningar har Kustbevakningen
normalt en hög beredskap. Denna bedöms räcka
kompletterad med beredskapshöjningar i några
avseenden.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 5.3 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Kostnader

Resultat
(Intäkt -
kostnad)

Uppdragsverksamhet

Intäkter

Utfall 1998

3 546

26 100

-23 600

(varav tjänsteexport)

-

-

-

Prognos 1999

2 700

16 000

-13 300

(varav tjänsteexport)

-

-

-

Budget 2000

3 000

-

-

(varav tjänsteexport)

-

-

-

1 Kustbevakningen utför uppdrags- och serviceverksamhet åt samverkande myndigh e-
ter och andra uppdragsgivare. Tjänster som tillhandahålls samverkande myndigheter är
normalt avgiftsfria.

2 Myndigheten får disponera intäkterna.

86

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

Investeringsplan

Regeringens förslag: Att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Kustbevakningen för
perioden 2000-2002 (tabell 5.4).

|Tabell 5.4 Investeringsplan                                                                                              |

Miljoner kronor

Total kostnad

Anskaffat

Prognos

Budget

Beräknat

Beräknat

t.o.m. 1998

1999

2000

2001

2002

KBV 201-202

256,0

-

-

-

125,0

131,0

Flygplan

135,0

-

-

-

-

10,0

Övriga

190,9

26,4

41,2

40,4

33,7

21,1

Summa investeringar

581,9

26,4

41,2

40,4

158,7

162,1

Län

581,9

26,4

41,2

40,4

158,7

162,1

Summa finansiering

581,9

26,4

41,2

40,4

158.7

162,1

Slutsatser

Regeringens förslag: Kustbevakningen skall ha
följande nya effektmål. Kustbevakningen skall
bedriva kontroll av fisket till sjöss samt en sam-
ordnad landnings- och kvalitetskontroll i syfte
att säkerställa att artrelaterade fiskekvoter inte
överskrids. Kontrollen skall vidare ha en preven-
tiv verkan mot brott mot andra fiskeribestäm-
melser.

Regeringen anser att Kustbevakningens verk-
samhet under budgetåret 1998 bedrivits i enlig-
het med de krav som ställts.

Inom ramen för den gemensamma fiskeripo-
litiken inom den europeiska unionen utför Kust-
bevakningen kontrollen till sjöss samt land-
ningskontroll i hamn av främst konsumtionsfisk
samt s.k. industrilandningar. Från och med bud-
getåret 2000 kommer Kustbevakningen även att
utföra kvalitetskontroll vid landning (se utgifts-
område 23, Jord- och skogsbruk, fiske med an-
slutande näringar, avsnitt C Fiske).

Betydelsen av att Sverige fullgör sina åliggan-
den inom den gemensamma fiskeripolitiken bör
även framgå av effektmålen för Kustbevakning-
en. Ett nytt effektmål för Kustbevakningens
verksamhet bör därför införas i enlighet med för-
slaget ovan.

Övriga effektmål för Kustbevakningen fram-
går av 1996/97 års budgetproposition, (prop

1996/97:1, bet. 1996/97;FöUl, rskr.
1996/97:108).

EU-medlemskapet och den kommande
Schengenanslutningen ställer krav på förändring
av Kustbevakningens verksamhet. Mot denna
bakgrund och i syfte att åstadkomma en så kost-
nadseffektiv verksamhet som möjligt har rege-
ringen den 9 september 1999 uppdragit åt
Statskontoret att genomföra en utvärdering av
Kustbevakningens organisation och arbetsruti-
ner. Statskontoret skall redovisa uppdraget se-
nast den 25 februari år 2000.

Regeringen gav i slutet av mars 1999 Kustbe-
vakningen i uppdrag att tillsammans med För-
svarsmakten utarbeta ett gemensamt förslag till
hur Kustbevakningens möjligheter att samverka
med Försvarsmakten och utnyttja dess resurser
skall kunna öka. I myndigheternas gemensamma
rapport som överlämnades i maj 1999 har sam-
ordningsmöjligheterna översiktligt redovisats.
Mot bakgrund av denna rapport beslutade rege-
ringen i början av juli 1999 att ge Kustbevak-
ningen och Försvarsmakten i uppdrag att utar-
beta en konkret redovisning av beräknade
effektivitetsvinster, besparingar och eventuella
investeringsbehov. Uppdraget skall slutredovisas
senast den 15 november 1999.

För att underlätta styrningen av Kustbevak-
ningens verksamhet avser regeringen att vidare-
utveckla mål- och resultatstyrningen.

Personalsituationen i Kustbevakningens linje-
organisation med stora vakanser och en ålders-
mässigt regressiv åldersstruktur föranleder ome-
delbara åtgärder. Regeringen tillförde år 1999

87

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

engångsvis 20 miljoner kronor. Regeringen gör
nu bedömningen att KBV även år 2000 bör till-
föras 20 miljoner kronor engångsvis. Pengarna
skall användas för utgifter hänförliga till rekryte-
rings- och utbildningsändamål.

Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor

Anslag 1999

438 070

Pris- och löneomräkning

3 720

Premiekompensation

2 582

Överföring inom UO6

20 000

Övriga justeringar

-24 376

Förslag 2000

439 996

Den tekniska justeringen av anslaget Cl med
totalt 2 582 000 kronor avser kompensation för
den premie som myndigheten betalar för statliga
avtalsförsäkringar sedan år 1998.

C2 Nämnder m.m.

iTabell 5.5 Anslagsutvecklingen                           1

Tusental kronor

10 055

Anslags-
sparande

5 807

1998

Utfall

1999

Anslag

12 020

Utgifts-
prognos

5 500

2000

Förslag

12 359

2001

Beräknat

12 558 1

2002

Beräknat

12 768 2

1 Motsvarar 12 359 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 12 359 tkr i 2000 års prisnivå.

Anslaget omfattar vissa mindre nämnder, Över-
klagandenämnden för totalförsvaret, Totalför-
svarets chefsnämnd, bidrag till Svenska Röda
Korset och bidrag till Centralförbundet folk och
försvar.

Anslagssparandet från år 1998 under anslaget
C2 är till största delen från Överklagandenämn-
den för totalförsvarets verksamhetsområde. Re-
geringen har den 23 juni 1999 beslutat att ställa
3 037 000 kronor av nämndens anslagssparande
till regeringens disposition.

Beräkning av anslaget 2000

Tusental kronor

Anslag 1999

12 020

Pris- och löneomräkning

47

Premiekompensation

292

Förslag 2000

12 359

Den tekniska justeringen av anslaget C2 med
totalt 292 000 kronor avser kompensation för
den premie som Överklagandenämnden för
totalförsvaret och Totalförsvarets chefsnämnd
betalar för statliga avtalsförsäkringar sedan år
1998.

Vissa mindre nämnder

Utgifterna för vissa mindre nämnder avser verk-
samheterna vid Riksvärderingsnämnden, de lo-
kala värderingsnämnderna, fiskeskyddsnämnder
inom Försvarsdepartementets verksamhetsom-
råde, Försvarets underrättelsenämnd och
Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar.

Regeringen anser som framgår av avsnitt 2.5
att Försvarets underrättelsenämnd bör förstärkas
och har beräknat medel för detta.

Regeringen beräknar utgifterna för vissa
mindre nämnder till 1 460 000 kronor för bud-
getåret 2000.

Överklagandenämnden för totalförsvaret

Överklagandenämnden för totalförsvaret styrs
av förordningen (1995:625) med instruktion för
Överklagandenämnden för totalförsvaret och
övrig lagstiftning som ger rätt att överklaga be-
slut i ärenden för totalförsvarspliktiga samt be-
slut om anställning m.m. inom Försvarsdeparte-
mentets verksamhetsområde för annan personal.

Överklagandenämnden skall även pröva över-
klaganden av de allmänna försäkringskassornas
anställningsbeslut.

Resultatinformation

Målet för nämndens verksamhet är att med stöd
av gällande lagar och den praxis som nämnden
tillämpar avgöra överklagade pliktärenden i sådan
tid att den som klagar får besked innan han eller

88

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

hon skall rycka in till tjänstgöring. Överklagan-
den i anställningsärenden skall normalt vara av-
gjorda senast tre månader efter den dag då ären-
det kommit in till nämnden.

Antalet ärenden hos nämnden har minskat de
senaste åren. Det förklaras av att repetitionsöv-
ningarna har minskat i förhållande till tidigare
och av att allt färre skrivs in för och kallas till in
grundutbildning. Av sammanlagt 1 492 registre-
rade ärenden under år 1998 var 1 430 pliktären-
den. Dessa var till största del uppskovsärenden.

lätta kontakten med och återfinnandet av krigs-
fångar och civilinternerade.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Svenska Röda Korset har under år 1998 bedrivit
verksamhet som motsvarar målet för statsbidra-
get.

Slutsatser

Regeringen bedömer att målen för Överklagan-
denämnden för totalförsvaret har uppfyllts.

Regeringen beräknar utgifterna för Överkla-
gandenämnden för totalförsvaret för budgetåret
2000 till 4 362 000 kronor.

Totalförsvarets chefsnämd

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Målet för Totalförsvarets chefsnämnd är att ver-
ka för samordning av viktiga centrala myndig-
heters verksamhet inom totalförsvaret i fred.
Under år 1998 har chefsnämden, utöver den
gängse verksamheten, genom enskilda ledamöter
och kanslichefen medverkat eller deltagit i kon-
ferenser m.m.

Slutsatser

Regeringen bedömer att verksamheten har be-
drivits på ett sådant sätt att målet har uppnåtts
under året. Regeringen beräknar utgifterna för
Totalförsvarets chefsnämnd till 975 000 kronor
år 2000.

Slutsatser

Regeringen beräknar bidrag till Svenska Röda
korset till 525 000 kronor år 2000.

Bidrag till Centralförbundet Folk och
Försvar

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Av Centralförbundets Folk och Försvar årsbe-
rättelse framgår att en omfattanden verksamhet
bedrivits med informationskonferenser, kurser,
studieresor och studiebesök om säkerhetspolitik
och totalförsvarsrelaterade frågor. Verksamheten
syftar till att utveckla intressegemenskapen mel-
lan medborgarna och totalförsvaret.

Slutsatser

Regeringen bedömer att verksamheten motsva-
rar målet för statsbidraget.

Regeringen beräknar bidrag till Centralför-
bundet Folk och Försvar till 4 165 000 kronor
för år 2000.

Bidrag till Svenska Röda korset

Svenska Röda Korset får bidrag av staten för att
organisera en nationell upplysningsbyrå som
främst i krig skall bedriva verksamhet enligt folk-
rättsliga konventioner som syftar till att under-

89

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

C3 Statens räddningsverk:
Förebyggande åtgärder mot
jordskred och andra naturolyckor

|Tabell 5.6 Anslagsutvecklingen                            1

Tusental kronor

28 405

Anslags-
sparande

6 557

1998

Utfall

1999

Anslag

25 000

Utgifts-
prognos

31 577

2000

Förslag

25 000

2001

Beräknat

25 000 1

2002

Beräknat

25 000 2

2 Motsvarar 25 000 tkr i 2000 års prisnivå.

Under anslaget, som disponeras av Statens rädd-
ningsverk, utbetalas ersättning till kommuner för
åtgärder som vidtas för att förebygga jordskred
och andra naturolyckor.

Medel utbetalas enligt de grunder som anges i
1986 års kompletteringsproposition (prop.
1985/86:150, bet. 1985/86:FöUl 1, rskr.
1985/86:345, prop. 1985/86:150, bet.
1985/86:FiU29, rskr. 1985/86:361) om förebyg-
gande åtgärder mot jordskred och andra
naturolyckor.

Under budgetåret 1998 har totalt 24 300 000
kronor beviljats till tolv kommuner för skredfö-
rebyggande åtgärder och 700 000 kronor bevil-
jats till tre kommuner för förebyggande åtgärder
mot översvämningar.

C4 Statens räddningsverk:
Ersättning för verksamhet vid
räddningstjänst m.m.

|Tabell 5.7 Anslagsutvecklingen                            |

Tusental kronor

19 246

Anslags-
sparande

7 964

1998

Utfall

1999

Anslag

20 000

Utgifts-
prognos

27 964

2000

Förslag

20 000

2001

Beräknat

20 000 1

2002

Beräknat

20 000 2

2 Motsvarar 20 000 tkr i 2000 års prisnivå.

Under anslaget, som disponeras av Statens rädd-
ningsverk, utbetalas vissa ersättningar till följd av
uppkomna kostnader vid genomförda rädd-
ningsinsatser, oljebekämpningsinsatser m.m. till
sjöss samt för utredning av vissa allvarliga olyck-

or. Det statliga finansieringsansvaret är styrt av
räddningstjänstlagen (1982:1102).

Oförutsedda händelser kan medföra att utgif-
terna inte ryms inom den maximala kreditmöj-
ligheten. I de fall ett riksdagsbeslut inte hinner
inväntas bör detta ramanslag utgöra ett av de an-
slag som får överskridas i enlighet med regering-
ens förslag om utgiftsbemyndiganden i den revi-
derade finansplanen.

Under budgetåret 1998 har ersättning lämnats
till sju kommuner. Två kommuner har fått er-
sättning i samband med skogsbränder och två
kommuner har fått ersättning i samband med
olyckor vid transport av farligt gods. Ersättning i
samband med översvämning, jordskred respekti-
ve industriolycka har utbetalats till tre kommu-
ner. De största enskilda utbetalningarna har skett
till Bräcke kommun, 3 miljoner kronor med an-
ledning av en olycka vid transport av farligt gods
samt till Hudiksvalls och Östersunds kommu-
ner, 2,9 respektive 2,8 miljoner kronor, med an-
ledning av skogsbränder.

C5 Statens räddningsverk:

Samhällets skydd mot olyckor

Tabell 5.8 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

1998

Utfall

1

Anslags-
sparande

1 647

1999

Anslag

417 103 2

Utgifts-
prognos

439 400

2000

Förslag

526 489

2001

Beräknat

536 722 3

2002

Beräknat

547 530 4

1 Nytt anslag från och med budgetåret 1999. Till och med år 1998 har utgifter för

fredsräddningstjänsten beräknats under anslaget B3 Funktionen Befolkningsskydd och
räddningstjänst.

2 Till följd av förslag på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositi o-
nen 1999 ökades anslaget med 88 890 000 kronor.

3 Motsvarar 526 489 tkr i 2000 års prisnivå.

4 Motsvarar 526 489 tkr i 2000 års prisnivå.

Under anslaget, som disponeras av Statens rädd-
ningsverk, ingår fredstida verksamhet inom
räddningstjänstområdet inklusive olycks- och
skadeförebyggande åtgärder. Till och med bud-
getåret 1998 har denna verksamhet beräknats
under anslaget B3 Befolkningsskydd och rädd-
ningstjänst. Från och med budgetåret 1999 har
anslagen delats upp för att erhålla en mer enhet-
lig redovisning. Räddningsverkets verksamhet
för höjd beredskap beräknas därmed på anslaget
B3 Funktionen Befolkningsskydd och rädd-
ningstjänst och den fredstida verksamheten un-

90

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

der anslaget C5 Statens räddningsverk: Samhäl-
lets skydd mot olyckor.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Samhällets räddningstjänst skall trygga männi-
skors liv, personliga säkerhet och hälsa samt
hindra eller begränsa skador på miljö och egen-
dom. I hela landet skall allmänheten tillförsäkras
en rimlig säkerhetsnivå i förhållande till den
lokala riskbilden.

Räddningsverket har i samarbete med Svenska
kommunförbundet genomfört utvecklingsarbete
för att förbättra mål- och resultatstyrningen in-
om den kommunala räddningstjänsten. I syfte att
bidra till ett förbättrat underlag för den långsik-
tiga planeringen för samhällets skydd mot
olyckor har Räddningsverket utarbetat ett samlat
handlingsprogram för ett säkrare samhälle. For-
merna för att förbättra länsstyrelsernas och
kommunernas arbete med riskhantering har ut-
vecklats. En expertgrupp till stöd för länsstyrel-
serna i bedömningar om säkerhetskrav i sam-
hällsplaneringen har inrättats. Arbetet med att
genomföra brandutredningar har fortsatt.

Vid räddningsskolorna har totalt 1 366 elever
ur den kommunala räddningstjänsten genomgått
räddningstjänstutbildning, vilket är en ökning
med 15 procent jämfört med år 1997. Härutöver
har 6 923 elever genomgått fort- och vidareut-
bildning, vilket är ett något större antal än år
1997. Utbildningen inom sotningsverksamheten
har varit på samma nivå som år 1997, vilket inne-
bär att 209 elever utbildats år 1998.

Utvecklingsarbete har bedrivits för att begrän-
sa miljöeffekterna vid olyckor med farliga äm-
nen. Föreskriftsarbete, samordning och utbild-
ningsverksamhet har skett inom området
transport av farligt gods. Uppbyggnaden av mo-
bila miljöskyddsförråd placerade på sju olika
platser i landet har inletts. De mobila miljö-
skyddsförråden kommer att utgöra en väsentlig
förstärkning av räddningstjänstens förmåga att
bekämpa olika typer av kemikalieolyckor. Över-
siktliga riskzonkartor för översvämnings- och
skredkänsliga områden har upprättats i 13 kom-
muner.

Arbetet med att förbättra varningssystem runt
kärnkraftverken har fortsatt.

Utbildning och information till allmänheten
för att stärka den enskilda människans förmåga

att förebygga och agera vid olyckor har genom-
förts.

Räddningsverket har i samarbete med länssty-
relserna följt upp den kommunala rädd-
ningstjänstens förberedelser inför Fr-
ontställningen år 2000. Mot bakgrund av resul-
tatet av uppföljningen bedömer Räddningsverket
att såväl den kommunala som den statliga rädd-
ningstjänsten kommer att fungera i normal om-
fattning. Räddningsverket kommer att ha sär-
skild beredskap inför millennieskiftet.

Inom ramen för Räddningsverkets internatio-
nella hjälpverksamhet har elva katastrof- och
återuppbyggnadsinsatser genomförts. De enskil-
da insatserna har liksom år 1997 varit av mindre
omfattning än tidigare år. Räddningsverkets in-
satser för att bygga upp räddningstjänsten i de
baltiska staterna har fortsatt.

Beredskapen för räddningsinsatser vid stora
naturolyckor har kompletterats med en styrka
för indikerings-, sanerings- och skyddsåtgärder i
samband med hantering av kemiska vapen.
Räddningsverket har även påbörjat arbetet med
att utveckla förmågan vid insatser som omfattar
humanitär minröjning.

Riksrevisionsverket har inte haft några in-
vändningar i revisionsberättelsen för år 1998 av-
seende Räddningsverket.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 5.9 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Kostnader

Resultat
(Intäkt -
kostnad)

Uppdragsverksamhet

Intäkter

Utfall 1998

142 959

153 800

-10 841

(varav tjänsteexport)

-

-

-

Prognos 1999

174 200

176 557

-2 357

(varav tjänsteexport)

(8 000)

(7 850)

(150)

Budget 2000

175 200

178 850

-3 650

(varav tjänsteexport)

(7 700)

(7 550)

(150)

Slutsatser

Regeringen bedömer att målen för verksamheten
i huvudsak uppnåtts under år 1998. Samhällets
räddningstjänst skall medge effektiva rädd-
ningstjänstinsatser under kostnadseffektiva for-
mer. I detta arbete är det viktigt att så långt som
möjligt förebygga och begränsa skador vid

91

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

olyckor samt att beakta miljökonsekvenserna vid
olyckor och räddningstjänstinsatser.

Genom information till och utbildning av all-
mänheten kan den enskilda människans förmåga
att hantera vardagens olycksrisker stärkas och på
så sätt bidra till att antalet olyckor kan minska
och att konsekvenserna av olyckor begränsas.

I insatserna i arbetet med att minska antalet
bränder spelar brandutredningar en viktig roll.
Aven på andra områden är det viktigt att priori-
tera förebyggande åtgärder. Det förebyggande
arbetet bör ske i nära samarbete med myndighe-
ter som har angränsande uppgifter till Rädd-
ningsverkets och räddningstjänstens område,
bl.a. vad gäller kemikalieolyckor inklusive
transport av farligt gods.

Det hittills genomförda arbetet med att ut-
veckla de baltiska staternas räddningstjänster och
beredskap mot kemikalieolyckor har lämnat vä-
sentliga bidrag till säkerhetsfrämjande samarbete
och en miljömässigt hållbar utveckling i
regionen.

Räddningsverket skall fortsätta att upprätt-
hålla beredskap för att kunna genomföra inter-
nationella hjälpinsatser.

Beräkning av anslaget 2000

Tusental kronor

Anslag 1999

4171031

Pris- och löneomräkning

967

Premiekompensation

16316

Överföring inom UO6

92 103

Förslag 2000

526 489

1 Inklusive ändring på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositi onen.

Den tekniska justeringen av anslaget C5 med
totalt 16 316 000 kronor avser kompensation för
den premie som myndigheten betalar för statliga
avtalsförsäkringar sedan år 1998.

C6 Sprängämnesinspektionen

Tabell 5.10 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

14 322

Anslags-
sparande

8 724

1998

Utfall

1999

Anslag

15 207

Utgifts-
prognos

19 850

2000

Förslag

16 441

2001

Beräknat

16 688 1

2002

Beräknat

16 947 !

1 Motsvarar 16 441 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 16 441 tkr i 2000 års prisnivå.

Sprängämnesinspektionen (SÄI) är central för-
valtningsmyndighet för frågor som rör brandfar-
liga och explosiva varor. Till och med budgetåret
1999 beräknas utgifterna för myndigheten under
utgiftsområde 24 Näringsliv. Från och med den

1 januari 1999 överfördes ansvaret för frågor av-
seende brandfarliga och explosiva varor från
Näringsdepartementet till Försvarsdepartemen-
tet. Regeringen beräknar därför utgifterna för
myndigheten från och med budgetåret 2000 un-
der utgiftsområde 6 Totalförsvar. Därmed sam-
manförs flera myndighetsuppgifter inom rädd-
ningsområdet och de skade- och
olycksförebyggande områdena. Anslagssparan-
det från år 1998 beror på ökade intäkter som dis-
poneras av inspektionen, t.ex. från förlagsverk-
samheten, samt genom att några vakanser av
olika skäl inte kunnat tillsättas. En stor del av det
ackumulerade anslagssparandet skall användas till
punktinsatser för den fortsatta uppbyggnaden av
IT-stödet, internationellt arbete och informa-
tion. Den 23 juni 1999 beslutade regeringen att

2 800 000 kronor av anslagssparandet skulle stäl-
las till regeringens disposition.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Sprängämnesinspektionens del av effektmålen
som angavs i budgetpropositionen (prop.
1998/99:1) under utgiftsområde 24 är att före-
bygga att personer, egendom och miljö kommer
till skada vid hantering av brandfarliga och
explosiva varor.

Dessutom skall inspektionen hålla en hög
servicenivå och utnyttja den nya informations-
tekniken för att öka tillgängligheten samt fort-
sätta arbetet vad avser problemen med pyrotek-
niska varor.

92

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

Verksamheten är uppdelad i verksamhetsgre-
narna regelarbete, tillsynsverksamhet, tillstånds-
givning, godkännande, utredningar, extern ut-
bildning och förlagsverksamhet.

Under år 1998 har SÄI

-   utfärdat föreskrifter och medverkat i na-
tionellt och internationellt standardise-
ringsarbete, bl.a. arbete som är EU-
reglerat, för att säkerställa en säker hante-
ring och import av brandfarliga och ex-
plosiva varor under förutsättning att det
inte hindrar den tekniska utvecklingen
eller handeln med andra länder,

-   byggt upp en hemsida på internet för att
sprida information snabbare och lättare,

-   genomfört tillsyner och lämnat teknisk
information samt avgjort överklagande-
ärenden,

-   hanterat tillståndsansökningar och redo-
visat ansökningar, utfärdade tillstånd,
handläggningstider samt medelkostnad
för tillstånd,

-   godkänt explosiva varor och förvarings-
utrymmen för sådana varor samt säker-
hetsanordningar för gasflaskor m.m.,

-   fortsatt arbetet med att utarbeta statistik
om olycksorsaker och dess konsekvenser
i syfte att öka kunskapen om olycksorsa-
ker och risker samt för att återföra erfa-
renheter till arbetet med regler och stan-
dardisering samt till andra områden av
betydelse för brand- och explosion-
säkerheten,

-   medverkat i utbildningar som syftar till
att höja kunskapsnivån hos både de
lokala tillsynsmyndigheterna och hos
dem som hanterar brandfarliga och
explosiva varor,

-   byggt upp ett datorstött register över
godkända nöjesfyrverkerier.

En enkätundersökning som genomfördes un-
der år 1997 visar att avnämarna angett att de är
nöjda med Sprängämnesinspektionens arbete.
Det är otillfredsställande att de redovisade kvan-
titativa resultatmåtten inte analyseras på ett tyd-
ligare sätt och kopplats till målen. Målformule-
ringarna återspeglar väl verksamheten men det
saknas fortfarande en tydlig koppling mellan mål
och redovisade resultat.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 5.11 Offentligrättsligverksamhet

Tusental kronor

Offentligrättslig
verksamhet

Intäkter till inkomsttitel
(Som inte får disponeras)

Intäkter som får
disponeras

Utfall 1998

14 830

2 263

Prognos 1999

15 500

1 700

Budget 2000

17 650

1 700

Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte haft några invänd-
ningar i revisionsberättelsen för år 1998.

Slutsatser

Regeringen bedömer att verksamheten under år
1998 har genomförts med gott resultat och med
hög måluppfyllnad.

Regeringen anser det angeläget att Sprängäm-
nesinspektionen

-   fullföljer den påbörjade IT-satsningen.
Sprängämnesinspektionen avser att
införa datorstöd för register över andra
godkända explosiva varor än fyrverkerier
(register över nöjesfyrverkerier infördes
år 1998), utveckla myndighetens
hemsida, skapa rutiner för att sprida yt-
terligare information, förbättra system
för ekonomihantering och fakturering,

-   slutför arbetet med att bygga upp en
databas med information om olyckor och
tillbud med brandfarliga varor för att
kunna bedöma Sprängämnes-
inspektionens förebyggande åtgärders
inverkan på säkerheten,

-   ökar utbildningsinsatsen om brandfarliga
varor hos lokala myndigheter,

-   bygger upp datorbaserade rutiner för
överföringstillstånden,

-   följer upp utredningen om en översyn av
pyrotekniska varor (redovisas den 1 no-
vember 1999),

-   i samverkan med berörda myndigheter
skapar rutiner för att uppfylla de ökade
tillsynskraven som följer vid genomfö-
randet av Seveso II direktivet när detta
införlivas i svensk rätt.

93

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

Regeringen avser att uppdra åt Sprängämnes-
inspektionen att göra en fördjupad prövning en-
ligt förordningen om myndigheters årsredovis-
ningar m.m. Denna prövning skall genomföras
under år 2000 och redovisas den 15 januari 2001.

Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor

Anslag 1999

15 207

Pris- och löneomräkning

84

Premiepensionskompensation

1 150

Förslag 2000

16 441

94

Den tekniska justeringen av anslaget C6 med
totalt 1 150 000 kronor avser kompensation för
den premie som myndigheten betalar för statliga
avtalsförsäkringar sedan år 1998.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

6 Totalförsvarsgemensam verksamhet

6.1 Omfattning

Verksamheten har till huvudsaklig uppgift att
stödja övriga verksamhetsområden inom utgifts-
området. Den finansieras till största del genom
avgifter men även till del av anslag över stats-
budgeten.

I verksamhetsområdet ingår myndigheterna
Försvarets materielverk, Totalförsvarets plikt-
verk, Försvarshögskolan, Försvarets radioanstalt,
Försvarets forskningsanstalt och Flygtekniska
försöksanstalten samt anslaget D6 Stöd till frivil-
liga försvarsorganisationer inom totalförsvaret.

6.4 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte lämnat invändning
mot någon av myndigheterna som ingår under
verksamhetsområdet. Eventuella kommentarer
från Riksrevisionsverket behandlas under
respektive myndighet.

6.5 Bedömning av
personalkonsekvenser

Regeringen återkommer med en bedömning av
personalkonsekvenser i särpropositionen under
hösten 1999.

6.2 Utgiftsutveckling

Tabell 6.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999 1

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

965

959

985

955

965

980

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för år 1999 i
samband med den ekonomiska vårpropositionen.

6.3 Resultatbedömning

Regeringen bedömer att de i verksamhetsområ-
det ingående myndigheterna i huvudsak har nått
de myndighetsvisa mål som riksdagen har god-
känt. Ytterligare resultatbedömning redovisas
under respektive myndighet.

6.6 Icke anslagsfinansierade
myndigheter

Försvarets materielverk

Försvarets materielverk är en avgiftsfinansierad
central förvaltningsmyndighet med uppgift att
anskaffa, vidmakthålla och avveckla materiel och
förnödenheter på uppdrag av Försvarsmakten
samt att inom detta område stödja Försvars-
maktens verksamhet. Verksamheten leds av en
styrelse med fullt ansvar. Myndigheten biträder
Försvarsmakten i fråga om långsiktig materiel-
försörjningsplanering samt materielsystem-
kunskap. Försvarets materielverk får inom sitt

95

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

verksamhetsområde även tillhandahålla tjänster
åt andra myndigheter.

Försvarets materielverk skall genom en kost-
nadseffektiv, affärsmässig och säker materielför-
sörjning bidra till att stärka den samlade försvars-
förmågan. Materielverket skall anpassa verksam-
heten till förändrade förutsättningar under för-
svarsbeslutsperioden. Av särskild betydelse är
härvid att bistå Försvarsmakten i dess planering
för förmåga till anpassning och ökad interopera-
bilitet samt att öka och fördjupa det internatio-
nella samarbetet inom försvarsmaterielområdet
och underlätta svensk försvarsindustris deltagan-
de i internationella samarbetsprojekt.

Försvarets materielverk behöver ett rörelseka-
pital för finansiering av dels upparbetade kostna-
der avseende ej slutförda prestationer, dels ute-
stående förskott till försvarsindustrin och till den
interna verksamheten. Behovet bör tillgodoses
genom en kredit i Riksgäldskontoret.

Regeringens förslag: Att riksdagen bemyndigar
regeringen att tillgodose Försvarets materiel-
verks behov av rörelsekapital, intill ett samman-
lagt belopp om högst 30 000 000 000 kronor för
budgetåret 2000, genom en kredit i Riksgälds-
kontoret.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Flera aktörer - både i och utanför Sverige - bi-
drar till att skapa den materiella försvarsförmå-
gan. Försvarets materielverks insats i materiel-
försörjningsprocessen är att på uppdrag av
Försvarsmakten föreslå tekniska lösningar uti-
från operativa och taktiska krav, samordna de
nödvändiga resurserna, genomföra projektled-
ning och affärsmässig upphandling, ge stöd avse-
ende inriktning och drift, samt avveckla materiel.

I materielprocessens första del, studier av
framtida tekniska systemutformningar, har
Materielverket under år 1998 medverkat främst
genom att

- genomföra forskning och teknikutveck-
ling enligt inriktning från Försvarsmak-
ten, genom uppdrag till industrin samt
till Försvarets forskningsanstalt och
Flygtekniska försöksanstalten,

- vid tre tillfällen (mot normalt ett tillfälle
per år) lämna stöd till Försvarsmaktens
översyn av materielplanen, varvid samtli-
ga materielsystem analyserades.

Inför anskaffningen av materiel omvandlar
Materielverket Försvarsmaktens operativa och
taktiska krav till tekniska kravspecifikationer,
samt utarbetar en anskaffningsstrategi och
genomför en upphandling för varje enskilt mate-
rielobjekt. Under år 1998 har Materielverket lagt
5 535 beställningar till industrin, varav 865 på
mer än en miljon kronor.

Materielverkets verifierings- och provnings-
verksamhet syftar till att säkerställa att den pro-
dukt industrin utvecklar och producerar svarar
mot Försvarsmaktens behov, och att produktens
verkliga prestanda kan utnyttjas. Under år 1998
har 66 flygprovprogram, 54 markprovprogram
och 98 skjutprogram genomförts.

Genom produkt- och teknikstöd för modifie-
ringar samt föreskrifter, instruktioner och ut-
bildning skapar Materielverket förutsättningar
för att all materiel som har levererats till Försvar-
smakten fungerar och kan hanteras på ett kor-
rekt sätt. Under år 1998 har Materielverket bl.a.
gett ut 1 956 tekniska order som skall styra un-
derhåll och modifiering av Försvarsmaktens
materiel och förnödenheter.

Materielverket har under år 1998 förbättrat
sin förmåga att göra ekonomiska prognoser och
hålla avtalade leveranstider. En fortsatt förbätt-
ring eftersträvas under år 1999.

Materielverket har initierat ett utvecklings-
projekt som syftar till ett ensat kund- och flö-
desorienterat arbetssätt, en ny och förenklad
styrmodell och en anpassning av resurserna och
kompetenserna till en förändrad materielförsörj-
ningsprocess och en förväntad minskad efterfrå-
gan från Försvarsmakten.

Materielverket har utarbetat en handlingsplan
för att införa ett miljöledningssystem. Huvud-
delen av personalen har utbildats i frågor kring
försvarssektorns miljöpåverkan.

Materielverket har, enligt sin egen bedömning
liksom enligt Statskontorets, ett tillfredsställande
grepp om sin 2000-säkring. Samtliga verksam-
hetskritiska system har säkrats före 1 juli 1999.

En kundenkät i slutet av år 1998 visar att verk-
samheten på en femgradig skala får betyget 3,5
jämfört med 3,3 för år 1997.

96

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

Investeringsplan

Regeringens förslag: Att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Försvarets
materielverk för perioden 2000-2002 (tabell 6.3).

iTabell 6.3 Investeringsplan                                                                                                     1

Miljoner kronor

Prognos

Budget

Beräknat

Beräknat

1999

2000

2001

2002

Investeringar > 1 Mkr,

142

82

89

70

varav

- Provplatser

85

29

31

12

- IT-utveckling

51

49

56

56

- övrigt

6

4

2

2

Investeringar < 1 Mkr

42

30

30

30

Summa investeringar

184

112

119

100

Lån i Riksgäldskontoret

184

112

119

100

Summa finansiering

184

112

119

100

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 6.2 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Kostnader

Resultat
(Intäkt -
kostnad)

Uppdragsverksamhet

Intäkter

Utfall 1998

23 010 000

22 943 000

67 000

(varav tjänsteexport)

(24 000)

(13 800)

(10 200)

Prognos 1999

20 047 000

20 026 000

21 000

(varav tjänsteexport)

(7 100)

(6 900)

(10 200)

Budget 2000

20 995 000

20 995 000

0

(varav tjänsteexport)

(14 200)

(13 000)

(1 200)

Försvarets materielverk får disponera intäk-
terna från den avgiftsbelagda verksamheten.

Slutsatser

Regeringen bedömer att resultatet av Försva-
rets materielverks verksamhet under år 1998 är i
huvudsak gott och att den av Materielverket ini-
tierade anpassningen av organisation och arbets-
sätt till en förändrad materielförsörjningsprocess
och en bedömd minskad efterfrågan från För-
svarsmakten är ändamålsenlig.

6.7    Anslagsfinansierade myndigheter

m.m.

Dl     Totalförsvarets pliktverk

Tabell 6.4 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

244 586

Anslags-
sparande

8 930

1998

Utfall

1999

Anslag

235 900

Utgifts-
prognos

242 300

2000

Förslag

237 834

2001

Beräknat

241 665 1

2002

Beräknat

245 723 1

1 Motsvarar 237 834 tkr i 2000 års prisnivå

2 Motsvarar 237 834 tkr i 2000 års prisnivå

Totalförsvarets pliktverk är en till största delen
anslagsfinansierad myndighet vars huvudsakliga
uppgifter är att mönstra, skriva in och krigs-
placera totalförsvarspliktiga.

Målet för Totalförsvarets pliktverk är att ge
myndigheter och andra som har bemannings-
ansvar inom totalförsvaret stöd och service avse-
ende bemanning med totalförsvarspliktiga som
skrivs in för civilplikt eller värnplikt samt i fråga
om redovisning av annan personal inom total-
försvaret. Totalförsvarets pliktverk skall även
lämna stöd och service till utbildningsanordnarna
i fråga om totalförsvarspliktigas tjänstgöring.

Anslagssparandet från år 1998 avses att bli ut-
nyttjat under innevarande år huvudsakligen för

97

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

kostnader hänförliga till införandet av Total-
försvarets pliktverks nya informationssystem
samt för åtgärder inför milleniumskiftet.

Det förändringsarbete som pågår inom ut-
giftsområdet kommer att innebära merarbete för
Totalförsvarets pliktverk då ett antal total-
försvarspliktiga kommer att få ändrade inskriv-
ningsbeslut. En del av anslagssparandet kommer
enligt Totalförsvarets pliktverk att behöva tas i
anspråk för detta ändamål.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Mönstring, antagningsprövning
och grundutbildning

Totalförsvarets pliktverk mönstrade och antag-
ningsprövade 50 288 personer varav 614 kvinnor
under år 1998. 24 824 män och 341 kvinnor
skrevs in till värnplikt och 3 338 män och
7 kvinnor skrevs in till civilplikt. Övriga skrevs
in till utbildningsreserven, var inte tjänstgörings-
skyldiga eller, i samband med antagningspröv-
ning av kvinnor, samtyckte inte till inskrivning.

Totalförsvarets pliktverk har inte skrivit in
totalförsvarspliktiga till det civila försvaret enligt
det anmälda behovet. Skälet är att de beman-
ningsansvariga myndigheterna och utbildnings-
anordnama haft svårigheter att inkomma med
beställningar till Totalförsvarets pliktverk med
tillräcklig framförhållning för att möjliggöra in-
skrivning av rätt antal totalförsvarspliktiga. En
dialog har påbörjats mellan Totalförsvarets plikt-
verk och bemanningsansvariga myndigheter och
utbildningsanordnare för att åtgärda problemet.

Målet att 70 procent av de totalförsvarspliktiga
som skrivs in för grundutbildning skall påbörja
sin utbildning under påföljande år har ej kunnat
uppnås. Endast 65 procent av de inskrivna under
år 1998 kommer att påbörja sin utbildning under
år 1999. En av orsakerna är att en ökande andel
av gymnasisterna avslutar studierna senare än vid
19 års ålder. Diskussioner mellan Regerings-
kansliet (Försvarsdepartementet) och Total-
försvarets pliktverk har påbörjats för att utveckla
verksamhetsmålet.

Totalförsvarets pliktverk har som mål att i
samverkan med Försvarsmakten och andra ut-
bildningsanordnare medverka till ett minskat
antal förändringar av inskrivningsbeslut. Målet
har inte kunnat uppnås, delvis beroende på beslut
om ändrade utbildningsvolymer för Försvars-

makten våren 1998. Beslutet innebar förändrade
inskrivningsbeslut för ca 5 000 totalförsvarsplik-
tiga.

Verksamhetsmålet att avvikelserna från in-
ryckandebehovet inte får vara mer än fem
procent i förhållande till beställt behov har inte
uppnåtts avseende Försvarsmakten där avvikel-
sen uppgick till 9,6 procent. Totalförsvarets
pliktverk anför att ovan nämnda beslut att
reducera utbildningsvolymen till 17 500 totalför-
svarspliktiga som genomför värnplikt kom vid en
tidpunkt där möjligheterna att genomföra nöd-
vändiga åtgärder var begränsade, vilket medförde
svårigheter att uppfylla verksamhetsmålet.

Totalförsvarets pliktverk har i samverkan med
utbildningsanordnarna minskat andelen avgångar
under grundutbildning vid de förband där speci-
fika åtgärder har vidtagits.

Personärenden

Totalförsvarets pliktverk uppfyller verksam-
hetsmålet att handläggningstiden för ett person-
ärende inte skall överstiga 20 arbetsdagar och
målet att mikrofilmningen av det centrala läkar-
handlingsarkivet skall vara genomförd till 70
procent.

Övrig verksamhet
Efter att de öppna delarna av Totalförsvarets
pliktverk informationssystem (PLIS) driftsattes
utarbetade myndigheten under den senare delen
av år 1998 en arbetsplan och budget m.m. för ut-
vecklingen av den delen av informationssystemet
som skall hantera personalredovisningen av
krigsorganisationen (PLIS 2). Totalförsvarets
pliktverk hemställde den 14 december 1998 till
regeringen att få slutföra utvecklingsarbetet en-
ligt denna plan.

Regeringen remitterade ärendet till Översty-
relsen för civil beredskap och Försvarsmakten
som inte ansåg sig kunna precisera sina krav på
systemet och föreslog att man skulle avbryta eller
begränsa utvecklingen av systemet till dess att
den nu påbörjade förändringen av totalförsvaret
har kommit längre.

Regeringen fattade beslut den 27 maj 1999 att
inte vidta någon åtgärd med anledning av Total-
försvarets pliktverk hemställan. Det är uppdrags-
givarna som måste identifiera behovet samt de
säkerhetsmässiga och funktionella krav som skall
finnas på systemet och hur finansiering, med av-
gifter, kan ske.

Regeringen anser att berörda myndigheter
(Överstyrelsen för civil beredskap, Försvars-

98

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

makten och Totalförsvarets pliktverk) inom ra-
men för den ordinarie uppdragsprocessen måste
komma överens om inriktning och omfattning
m.m. avseende informationssystemstödet.

Totalförsvarets pliktverk avbröt, efter dialog
med uppdragsgivarna, den fortsatta utvecklingen
av informationssystemet vid månadsskiftet
maj/juni 1999.

Under våren 1999 utarbetades en säker tek-
nisk plattform som enligt Totalförsvarets plikt-
verk är generell och inte verksamhets- eller ap-
plikationsspecifik. Enligt verket är den
ackrediteringsbar för öppen, hemlig och kvalifi-
cerat hemlig information. För närvarande pågår
diskussioner med Försvarsmakten om att fort-
sätta detta utvecklingsarbete.

Totalförsvarets pliktverk planerar att under
september/oktober 1999 ha säkrat alla sina olika
system inför milleniumskiftet. Under hösten
skall även en säker verksamhetsplan presenteras.
Exempel på åtgärder som kan bli aktuella inför
milleniumskiftet är att tidigarelägga kallelser till
mönstring och tidigarelägga inkallelser till
grundutbildning för totalförsvarspliktiga.

Stöd till krigsorganisationen

Enligt Totalförsvarets pliktverk har stödet till
krigsorganisationen genomförts enligt uppdrags-
givarnas önskemål. Försvarsmakten anför ingen
avvikande uppfattning i sin årsredovisning. För-
svarsmakten är Totalförsvarets pliktverk största
uppdragsgivare och med anledning av det redan
anförda bedömer regeringen att den avgiftsbe-
lagda verksamheten under verksamhetsgrenen
bedrivs med tillfredsställande resultat. Antalet
kallade till repetitionsutbildning har minskat
kraftigt. Beroende på att beredskap och kompe-
tens måste upprätthållas har inte Totalförsvarets
pliktverk kostnader inom verksamhetsgrenen
minskat i samma omfattning.

Konsultverksamhet

Enligt Totalförsvarets pliktverk har stödet till
krigsorganisationen genomförts enligt uppdrags-
givarnas önskemål. Försvarsmakten anför ingen
avvikande uppfattning i sin årsredovisning.
Försvarsmakten är Totalförsvarets pliktverk
största uppdragsgivare och med anledning av det
redan anförda bedömer regeringen att den av-
giftsbelagda verksamheten under verksamhets-
grenen bedrivs med tillfredsställande resultat.

Internationell verksamhet

Regeringen gav den 10 april 1997 Totalförsvarets
pliktverk uppdrag att bidra till att en pliktverks-
funktion byggs upp i Lettland och Litauen.
Sedan mars 1998 ingår även Estland i projektet.
Uppdraget innebär att skapa funktioner för per-
sonregistrering, inskrivning samt för kallelse till
och redovisning under grundutbildning.

Regeringen gav den 15 juli 1999 Total-
försvarets pliktverk i uppdrag att påbörja en
kravanalys för krigsplacering och mobilisering
som en fortsättning på projektet.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 6.5 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Kostnader

Resultat
(Intäkt -
kostnad)

Uppdragsverksamhet

Intäkter

Utfall 1998

64 600

59 400

5 200

(varav tjänsteexport)

(0)

(0)

(0)

Prognos 1999

79 800

77 300

2 500

(varav tjänsteexport)

(0)

(0)

(0)

Budget 2000

71 000

70 000

1 000

(varav tjänsteexport)

(0)

(0)

(0)

Huvuddelen av den avgiftsfinansierade verksam-
heten avser tjänster Totalförsvarets pliktverk
lämnar till Försvarsmakten även om tjänsterna
till civila kunder ökar.

Totalförsvarets pliktverk får disponera intäk-
terna av den avgiftsbelagda verksamheten.

Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket påpekar att Totalförsvarets
pliktverk inte lånefinansierar de personal-
kostnader inom PLIS-projektet som rör egen
personal som är utlånad till projektet. Total-
försvarets pliktverk har anfört att detta kommer
att beaktas.

Riksrevisionsverkets påpekande föranleder
ingen ytterligare åtgärd från regeringens sida då
Totalförsvarets pliktverk har fattat beslut om att
avbryta den fortsatta utvecklingen av informa-
tionssystemet.

99

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

Slutsatser

Regeringen bedömer att målet som riksdagen har
godkänt för Totalförsvarets pliktverk har upp-
fyllts och att resultatet av verksamheten är god-
tagbart. Totalförsvarets pliktverk har uppfyllt re-
geringens verksamhetsmål i stort med undantag
för vissa av de verksamhetsmål som ryms under
verksamhetsgrenen Mönstring, antagningspröv-
ning och grundutbildning. Möjligheten att upp-
fylla dessa mål har bl.a. påverkats av beslut som
fattats av statsmakterna eller Försvarsmakten av-
seende förändrade utbildningsvolymer m.m.

Regeringen avser dock att begära en närmare
analys av Totalförsvarets pliktverk och Försvars-
makten av andelen avgångar under grundutbild-
ningen.

Regeringen bedömer att den avgiftsbelagda
verksamheten bedrivs enligt uppdragsgivarnas
önskemål och därmed når ett tillfredsställande
resultat.

Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor

Anslag 1999

235 900

Pris- och löneomräkning

1 934

Förslag 2000

237 834

För år 2001 och 2002 beräknar regeringen att
anslagsnivån för år 2000 prolongeras.

D2 Försvarshögskolan

1 Tabell 6.6 Anslagsutvecklingen                            1

Tusental kronor

30 765

Anslags-
sparande

10 319

1998

Utfall

1999

Anslag

26 357

Utgifts-
prognos

30 057

2000

Förslag

27 602

2001

Beräknat

28 046 1

2002

Beräknat

28 515 2

1 Motsvarar 27 602 tkr i 2000 års prisnivå

2 Motsvarar 27 602 tkr i 2000 års prisnivå

Försvarshögskolan bildades den 1 januari 1997
genom en sammanslagning av tidigare Militär-
högskolan och Försvarshögskolan. Det över-
gripande målet för Försvarshögskolan är att
genom utbildning och forskning stödja totalför-
svarets kompetensuppbyggnad och chefsutveck-

ling av såväl militär som civil personal. Försvars-
högskolans       verksamhet       finansieras

huvudsakligen genom avgifter.

Myndigheten har ett, i förhållande till anslaget,
stort utgående anslagssparande från år 1998. I
syfte att stärka utbildningens vetenskapliga
grund tillfördes anslaget medel år 1998, bl.a. för
inrättade av en professur för varje institution.
Några av professurerna blev inte tillsatta under år
1998, vilket medfört att anslagsmedel inte ut-
nyttjats. Verksamhet och resursutnyttjande inom
den tidigare Försvarshögskolan har under både
år 1997 och år 1998 legat på en lägre nivå än vad
som budgeterats, vilket också medfört en lägre
anslagsförbrukning.

Regeringen har den 23 juni 1999 samt den 2
september 1999 fattat beslut om att ställa
sammanlagt 6 619 000 kronor av anslagssparan-
det till regeringens disposition.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Utbildning

Försvarshögskolans utbildningsverksamhet om-
fattar ca 81 procent av skolans totala verksamhet.
Utbildningsverksamheten finansieras till 3 pro-
cent genom anslag och till 97 procent genom
avgifter.

Utbildningsverksamheten är uppdelad i verk-
samhetsområdena Högre chefsutbildning för
totalförsvaret (till 68 procent anslagsfinansierad),
Militär chefs- och specialistutbildning samt Civil
chefs- och specialistutbildning. Den militära
chefs- och specialistutbildningen omfattar ca 95
procent av verksamheten.

Kurser har genomförts inom samtliga verk-
samhetsområden. Den militära chefs- och speci-
alistutbildningen har under året förändrats både
till form och till innehåll. Utbildningen har lagts
upp i program, enligt den modell som gäller för
civila högskolor. Utbildningen i programmen har
vidare inriktats mot att i ett tidigare skede öka
officerarnas kompetens. Ett civilt totalförsvars-
program, omfattande 80 poäng, har under året
skapats med målgruppen kvalificerade handläg-
gare inom hela totalförsvarsområdet. Utbild-
ningen beräknas starta under våren 2000. Total-
försvarsutbildningen har i ökad utsträckning
anpassats till den breddade hotbilden och
Sveriges ökade integration med övriga Europa.

100

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

Inom den avgifts finansierade utbildningen är
Försvarsmakten den störste beställaren. För-
svarsmakten bedömer i sin årsredovisning för år
1998 att den pågående ominriktningen inom
myndigheten har fått genomslag i Försvarshög-
skolans utbildningar. Måluppfyllelsen för
kurserna inom verksamhetsområdet Militär
chefs- och specialistutbildning bedöms som god.

För den anslagsfinansierade delen av Högre
chefsutbildning för totalförsvaret bedöms mål-
uppfyllelsen under år 1998 vara god. Under 1999
har nämnda utbildning övergått till att vara helt
avgiftsfinansierad.

Regeringen gör med ovanstående som grund
bedömningen att Försvarshögskolan har anpas-
sat utbildningen efter beställarnas behov och för-
ändringar i omvärlden, t.ex. den breddade hot-
bilden. Genom detta ökar möjligheten att uppnå
avsedd effekt med utbildningen.

Forskning

Försvarshögskolans forsknings- och utveck-
lingsverksamhet omfattar ca 19 procent av
skolans totala verksamhet. Finansieringen sker
till 41 procent genom anslag och till 59 procent
genom avgifter.

Under år 1998 har den anslagsfinansierade
forskningen och utvecklingen till övervägande
delen varit inriktad på att bygga upp och stärka
skolans vetenskapliga grund. Professurer har in-
rättats för skolans samtliga sex institutioner. I
syfte att effektivisera handledningen av dokto-
rander har ett handledarkollegium skapats. Till-
sammans med det amerikanska försvarsdeparte-
mentets program för ledningsforskning har
skolan anordnat "Fourth International Com-
mand and Control Research and Technology
Symposium". Utöver uppbyggnaden av skolans
vetenskapliga grund har forskning inom säker-
hetspolitik och militärhistoria bedrivits inom sju
forskningsprogram. Försvarshögskolan svarar
genom informationskrigskansliet för sekretari-
atstjänsten till regeringens arbetsgrupp för skydd
mot informationskrigföring (AgIW).

Den avgiftsfinansierade forskningen har under
år 1998 bedrivits på uppdrag av Försvarsmakten,
Överstyrelsen för civil beredskap, Försvarets
materielverk samt Statens räddningsverk. Ett
ledningslaboratorium invigdes i september 1998
och möjliggör en ökning av forskningen inom
ledningsområdet, bl.a. det internationellt upp-
märksammade projektet Rörlig operativ Led-
ningsfunktion (ROLF). I övrigt bedrivs ett fler-
tal projekt inom området Urval och ledarskap

vilka bidrar till förbättrad forskningsanknytning
av undervisningen vid skolan.

Under det första halvåret 1999 har professorer
eller adjungerade professorer tillsatts vid de in-
stitutioner som vid 1998 års slut hade vakanta
tjänster. Institutionerna har fortsatt arbetet med
att stärka undervisningens forskningsanknyt-
ning.

Regeringen bedömer att den vetenskapliga
grunden inom skolans verksamhetsområde har
förstärkts bl.a. genom inrättandet av professurer.
Arbetet med att bygga upp grundforskningen är
prioriterat för att Försvarshögskolans, och rege-
ringens, inriktning att utbildningen vid skolan
skall erhålla akademisk status. Regeringen be-
dömer att nu pågående forskningsprojekt inom
den anslagsfinansierade forskningen behandlar
relevanta områden inom försvars- och säkerhets-
politiken. Regeringen anser vidare att forsk-
ningsprojekten i ökad utsträckning än tidigare
kan inriktas mot de specifika informationsbehov
som regeringen har.

Inom den avgiftsfinansierade forskningen är
Försvarsmakten den störste beställaren. För
svarsmakten bedömer i sin årsredovisning för år
1998 att uppdragen till Försvarshögskolan i hu-
vudsak har genomförts enligt beställning. Vissa
förseningar har uppstått under år 1998, men
projekten beräknas vara slutförda under år 1999.
Regeringen gör ingen annan bedömning än För-
svarsmakten och konstaterar därmed att de be-
ställda forskningsuppdragen har behandlat rele-
vanta områden och uppnått avsedd kvalitet.

Internationell verksamhet

Försvarshögskolan har ett utbyte med de nor-
diska försvarshögskolorna såväl vad avser elever,
lärare och forskare. Ett flertal PFF-kurser har
genomförts under både år 1998 och första halv-
året 1999 med deltagare från främst Central- och
Östeuropa. Stöd till PFF-utbildning 'The Swe-
dish Total Defence Concept" vid Överstyrelsen
för civil beredskap har lämnats. Försvarshög-
skolan är under år 1999 svenskt kontaktorgan för
deltagande i Konsortiet av försvarsakademier och
säkerhetspolitiska institut inom ramen för PFF.
Skolan har också, tillsammans med Försvarets
forskningsanstalt, deltagit i utvecklandet av ett
nordiskt säkerhetspolitiskt forskningsprogram.
Försvarshögskolan stöder genom bl.a. lärarkom-
petens uppbyggnaden av den för de baltiska
länderna gemensamma försvarshögskolan, "Baltic
Defence College".

101

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

Övrigt

Högskoleverket genomförde under år 1998 en
granskning i syfte att bedöma om den nivåhö-
jande officersutbildningen samt det civila utbild-
ningsprogrammet vid Försvarshögskolan för-
håller sig till likartad utbildning inom den civila
högskolan vad avser nivå och kvalitet. Resultatet
av bedömningen är att utbildningen har samma
nivå och kvalitet som vid en civil högskola. Hög-
skoleverket anser dock att Försvarshögskolan
bör vidareutveckla ett antal strukturella förhål-
landen i fråga om lärarkompetens och kompe-
tensmiljö, utbildningarnas innehåll och pedago-
gik m.m. Regeringen bedömer att
Högskoleverkets granskning är ett viktigt steg
mot att akademisera och meritvärdera framför
allt officersutbildningen.

Försvarshögskolan har under år 1998 tillämpat
en ny ekonomisk styrmodell med gott resultat.
Syftet med modellen är att i ökad utsträckning
kunna följa det ekonomiska utfallet för en en-
skild aktivitet.

Försvarshögskolan har under år 1998 påbörjat
ett internt miljöarbete enligt direktiv givna i reg-
leringsbrevet. Miljöarbetet skall färdigställas un-
der år 1999.

Försvarshögskolan har löpande sett över de
interna IT-systemen inför år 2000. Skolan har
inte några egenutvecklade system, utan använder
gängse ekonomi- och personalsystem för den
statliga förvaltningen.

Ekonomistyrningsverket (ESV) har i den årli-
ga EA-värderingen gett Försvarshögskolan EA-
värdet CC, vilket innebär omdömet "Ej tillfreds-
ställande". Enligt ESV är orsaken ett flertal ej
uppfyllda kriterier i myndighetens ekonomiad-
ministrativa rutiner. Regeringen ser allvarligt på
dessa brister och avser att följa upp resultatet av
Försvarshögskolans åtgärder för att komma till
rätta med bristerna i dessa avseenden.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 6.7 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Kostnader

Resultat
(Intäkt -
kostnad)

Uppdragsverksamhet

Intäkter

Utfall 1998

241 242

234 839

6 403

(varav tjänsteexport)

-

-

-

Prognos 1999

259 850

259 850

0

(varav tjänsteexport)

-

-

-

Budget 2000

274 700

261 900

12 800

(varav tjänsteexport)

-

-

-

Försvarshögskolan disponerar intäkterna från
den avgiftsfinansierade verksamheten.

Slutsatser

Regeringen bedömer att verksamheten under
budgetåret 1998 har genomförts med gott resul-
tat och med hög måluppfyllnad. Regeringen
anser därför att nuvarande inriktning av verk-
samheten bör gälla även för år 2000.

Den ökade satsningen på grundforskning för
att stärka den vetenskapliga grunden i utbild-
ningen skall alltjämt prioriteras. Den är ett vik-
tigt och nödvändigt medel i Försvarshögskolans
strävan att akademisera utbildningen samt för att
skolan skall kunna leva upp till sin roll inom
totalförsvaret.

Inför Försvarsmaktens och övriga totalförsva-
rets nu påbörjade ominriktning är det nödvän-
digt att Försvarshögskolan anpassar både utbild-
ningarnas upplägg och innehåll till
förändringarna. Arbetet under år 1998 och första
halvåret 1999 tyder på att en sådan process har
inletts med gott resultat.

Mot bakgrund av vad som anförts ovan be-
räknar regeringen medlen för Försvarshögskolan
till 27 602 000 kronor för år 2000.

Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor

Anslag 1999

26 357

Pris- och löneomräkning

150

Premiekompensation

435

Överföringar inom UO6

100

Övriga justeringar

560

Förslag 2000

27 602

102

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

För år 2001 och 2002 beräknar regeringen att
anslagsnivån för år 2000 prolongeras.

Den tekniska justeringen av anslaget D2 med
totalt 435 000 kronor avser kompensation för
den premie som myndigheten betalar för de stat-
liga avtalsförsäkringar sedan år 1998. Hela be-
loppet avser kompensation för högre kostnader
för myndighetens uppdrag till Totalförsvarets
pliktverk.

D3 Försvarets radioanstalt

Tabell 6.8 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

Anslags-
sparande

2 864

1998

Utfall

427 258

1999

Anslag

434 640

Utgifts-

prognos

431 778

2000

Förslag

428 494

2001

Beräknat

431 243 1

2002

Beräknat

438 818 2

1 Motsvarar 423 974 tkr i 2000 års prisnivå

2 Motsvarar 423 974 tkr i 2000 års prisnivå

Försvarets radioanstalt (FRA) är en central för-
valtningsmyndighet med uppgift att bedriva sig-
nalspaning. Verksamheten bedrivs enligt den in-
riktning som regeringen, Försvarsmakten och
övriga uppdragsgivare anger. FRA skall också ut-
veckla teknisk materiel och metoder som behövs
för denna verksamhet.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Mål för inriktningen av verksamheten har angi-
vits i ett hemligt regeringsbeslut. Verksamheten
har genomförts i enlighet med den av regeringen
beslutade inriktningen.

Regeringen bedömer att inget produktions-
bortfall kommer att ske vid FRA med anledning
av anpassning av informationssystem till år 2000.

1996 års Underrättelsekommitté

1996 års Underrättelsekommitté har under våren
1999 lämnat sitt betänkande Underrättelsetjäns-
ten - en översyn (SOU 1999:37) (se avsnitt 2.5
Samordning och kontroll av underrättelsetjäns-
ten). Kommittén har inte föreslagit någon för-
ändrad organisation eller någon förändring av
den grundläggande verksamheten vid FRA.

Kommittén föreslår att en samordningsfunktion
för underrättelsetjänsten skall inrättas i Rege-
ringskansliet. Samordningsfunktionen skall bl.a.
medverka till att underrättelsetjänsten får en in-
riktning i sitt arbete som svarar mot de säker-
hetspolitiska behoven. Enligt kommittén bör
kostnaderna för samordningsfunktionen finansi-
eras genom överföring av medel från FRA och
Försvarsmakten.

Försvarets underrättelsenämnd

Försvarets underrättelsenämnd har i yttrande
över FRA:s budgetunderlag bl.a. framhållit att
den prioritering av underrättelsetjänsten, som
gjorts i försvarsbeslutet och i den pågående sä-
kerhetspolitiska kontrollstationen, kommer till
uttryck i de ekonomiska resurser som föreslås
för FRA.

Slutsatser

Regeringen bedömer att verksamheten skall fort-
sätta i huvudsak i enlighet med den föreslagna
inriktningen.

Regeringen avser som framgår av avsnitt 2.5
att inrätta ett särskilt samordningsorgan i Rege-
ringskansliet för underrättelsetjänsten och har
vid beräkningen av anslaget för FRA beaktat be-
hovet av finansiering av denna funktionen.

Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor

Anslag 1999

434 640

Pris- och löneomräkning

2 197

Övriga justeringar

-4 843

Överföring till UO1

-3 500

Förslag 2000

428 494

103

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

D4 Försvarets forskningsanstalt

Tabell 6.9 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

131 356

Anslags-
sparande

7 410

1998

Utfall

1999

Anslag

129 934 1

Utgifts-
prognos

129 934

2000

Förslag

130 038

2001

Beräknat

132 059 1

2002

Beräknat

134 206 3

1 Anslaget minskas med -6 828 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska
vårpropositionen 1999.

2 Motsvarar 130 038 tkr i 2000 års prisnivå

3 Motsvarar 130 038 tkr i 2000 års prisnivå

Försvarets forskningsanstalt är en i huvudsak av-
giftsfinansierad myndighet med uppgift att be-
driva forskning och utredningsarbete för total-
försvaret samt till stöd för nedrustning och
internationell säkerhet.

I anslagssparandet ingår ett överskott om
6 828 000 kronor från de under år 1998 engångs-
vis tilldelade medlen för sanering i Ursvik om
10 000 000 kronor. Till följd av förslag på
tilläggsbudget i samband med den ekonomiska
vårpropositionen 1999 minskades anslaget för år
1999 med 6 828 000 kronor.

Den säkerhetspolitiska utvecklingen och det
ökade internationella samarbetet innebär föränd-
ringar även för inrikningen av försvarsforskning-
en. Behovet av såväl nationell som internationell
samverkan inom forskningen samt mellan forsk-
ning, industri och användare har ökat. Regering-
en beslutade i april 1999 att en särskild utredare
skulle tillkallas (dir. 1999:33) för att lämna för-
slag till organisation och verksamhetsformer för
en ny myndighet inom Försvarsdepartementets
verksamhetsområde, d.v.s. hur en sammanslag-
ning mellan Försvarets forskningsanstalt och
Flygtekniska försöksanstalten skulle kunna ge-
nomföras. Regeringen beslutade i juni 1999 om
ett uppdrag till Försvarets materielverk som syf-
tar till att ange vilka strategiska kompetenser
som Sverige måste ha tillgång till och hur dessa
skall säkras.

Regeringens överväganden
Resultatbedömning

Försvarets forskningsanstalt skall enligt för-
svarsbeslutet år 1996, med beaktande av krav på
relevans och vetenskaplig kvalitet, bedriva forsk-

ning och utredningsarbete för totalförsvaret samt
till stöd för nedrustning och internationell sä-
kerhet.

Måluppfyllelse avseende relevans och kvalitet inom
avgiftsfmansierad verksamhet

När det gäller den avgiftsfinansierade delen av
verksamheten (ca 580 miljoner kronor år 1998)
så innebär en väl fungerande dialog med upp-
dragsgivarna att relevansen beaktas. Försvars-
makten anger att kvaliteten på levererade tjänster
är god. De av Forskningsanstalten redovisade
kvalitetsindikatorerna visar också på en positiv
trend. Dessutom genomförs varje år en utvärde-
ring med hjälp av internationella expertgrupper
för att granska kvaliteten på verksamheten inom
något område vid Forskningsanstalten. Avdel-
ningen för NBC-skydd granskades år 1996, av-
delningen för försvarsanalys granskades år 1997.
Under år 1998 har kvaliteten inom avdelningen
för ledningssystemteknik granskats. Regeringens
bedömning är att relevansen är godtagbar inom
hela den avgiftsfinansierade verksamheten och
att kvaliteten är god inom de av internationell
expertis granskade områden. Kvaliteten skall
även fortsättningsvis granskas med återkom-
mande expertbedömningar.

Måluppfyllelse avseende relevans och kvalitet inom
anslagsfmansierad verksamhet

När det gäller den anslagsfinansierade delen av
verksamheten finns inte den inbyggda mekanis-
men för att säkra relevansen som avgiftsfinansie-
ring innebär. Dialogen med avnämarna, huvud-
sakligen Regeringskansliet (Försvarsdeparte-
mentet), har dock successivt förbättrats. Ansla-
get fördelas på två verksamhetsområden, nämli-
gen Försvars och säkerhetspolitik (ca 46 miljoner
kronor år 1998) samt Skydd mot NBC-
stridsmedel (ca 84 miljoner kronor år 1998).

Inom verksamhetsgrenen Försvars- och sä-
kerhetspolitik, där forskningen utförs för rege-
ringens behov, bedrevs under år 1998 ett 30-tal
forskningsprojekt. Studier genomfördes avseen-
de försvarets möjlighet till anpassning, öststater-
na, europeiska säkerhetsstrukturer, internatio-
nella insatser och hot och risker mot samhället
samt krishantering. Studierna inom dessa område
utgör en grund för anpassningsförmågan genom
att omvärldsbevakning, analyser och värdering
kopplas till tekniska möjligheter. Inom området
har sedan några år tillbaka en dialog och inrikt-
ning av verksamheten etablerats mellan Rege-
ringskansliet (Försvarsdepartementet) och

104

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

Forskningsanstalten. En granskning av verksam-
heten genomfördes under år 1997 av en expert-
grupp som ansåg att avdelningen bedriver vär-
defull forskning med hög kompetens där man
förenar mycket god kundkontakt med ett veten-
skapligt och oberoende arbetssätt. Regeringen
bedömer mot bakgrund av ovanstående att För-
svarets forskningsanstalt lever upp till målsätt-
ningen om relevans och kvalitet inom detta om-
råde.

Inom den i huvudsak anslagsfinansierade
verksamhetsgrenen Skydd mot NBC-
stridsmedel där forskningen utförs för regering-
ens och totalförsvarets behov, bedrevs under år
1998 verksamhet inom såväl hotbildsanalys som
skyddsforskning. Forskningen har syftat till att
lämna underlag till regeringen, att förbättra to-
talförsvarets kunskap om och beredskap mot
NBC-stridsmedel och NBC-terrorism, att kun-
na bidra till internationella fredsfrämjande akti-
viteter samt att reducera potentiella risker och
effekter vid kärnolyckor och kemikalieolyckor.
Under budgetåret 1995/96 gjordes en interna-
tionell expertgranskning av verksamheten skydd
mot B- och C-stridsmedel som visade att den
vetenskapliga kompetensen och kvaliteten ligger
på en mycket hög nivå men att kopplingen till
kundernas behov behövde förbättras. Under år
1998 lät Forskningsanstalten genomföra en ut-
redning av N-området. Utredningen pekade sär-
skilt på vikten av att se över inriktning och led-
ning av forskningen, att säkerställa kontinuitet i
kompetensen inom ett antal för försvar och in-
ternationell säkerhet viktiga områden samt att i
ökande grad nyttiggöra och finansiera forskning-
en som en nationell resurs. Inom huvuddelen av
NBC-forskningen har Forskningsanstalten att
på eget ansvar inrikta forskningen inom de ramar
som regleringsbrevet anger. Regeringen har dock
under år 1998 förtydhgat verksamhetens inrikt-
ning i regleringsbrevet. Inriktningen understöds
av en beredningsprocess med berörda myndig-
heter. Den 1 mars 1999 redovisades utredningen
"Sveriges förmåga till skydd mot massförstörel-
sevapen mot bakgrund av den internationella ut-
vecklingen". Regeringen återkommer till riksda-
gen i dessa frågor i den tidigare nämnda
särpropositionen under hösten år 1999. Rege-
ringen bedömer att kvaliteten inom området är
god men att fortsatta insatser är nödvändiga för
att öka relevansen. Beredningsprocessen inom
NBC-området måste dock utvecklas och en
forskningsstrategi bör utarbetas.

Forskningsanstalten skall enligt regleringsbre-
vet verka för att synergieffekter mellan civil och
militär forskning samt nationell och internatio-
nell forskning tillvaratas. I samverkan med upp-
dragsgivarna inom totalförsvaret skall Forsk-
ningsanstalten dessutom verka för att
forskningen nyttiggörs även för samhällssektorer
utanför totalförsvaret. Regeringen bedömer att
stora ansträngningar görs när det gäller dessa
mål, men att insatserna för att nyttiggöra forsk-
ningen utanför totalförsvaret bör öka.

Övrigt

Forskningsanstalten har återredovisat ett upp-
drag om införande av miljöledningssystem. Re-
geringen bedömer att detta arbete är väl genom-
fört och förutsätter att miljöarbetet även
fortsättningsvis kommer att bedrivas med hög
ambition.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 6.10 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Kostnader

Resultat
(Intäkt -
kostnad)

Uppdragsverksamhet

Intäkter

Utfall 1998

595 847

595 847

0

(varav tjänsteexport)

(3 467)

(3 467)

(0)

Prognos 1999

545 000

545 000

0

(varav tjänsteexport)

(3 000)

(3 000)

(0)

Budget 2000

598 660

598 660

0

(varav tjänsteexport)

(3 000)

(3 000)

(0)

Resultaträkningen visar att intäkterna av myn-
dighetens avgiftsfinansierade verksamhet har
ökat något i förhållande till år 1997.

Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser

Försvarets forskningsanstalt har sedan början av
1990-talet vidtagit omfattande rationaliseringsåt-
gärder bland annat genom nedskärning av admi-
nistrativt, tekniskt stöd och hyreskostnader.
Dessa effektiviseringsåtgärder skulle med början
från och med den 1 januari 1997 innebära bespa-
ringar motsvarande 25 miljoner kronor från och
med den 1 januari 1998. Forskningsanstalten vi-
sade i årsredovisningen år 1997 att besparings-
målet hade uppnåtts per den 31 december 1997.

105

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

Under år 1998 skulle det mål som uppnåddes
den 31 december 1997 upprätthållas.

Riksrevisionsverket ansåg dock inte att För-
svarets forskningsanstalt i årsredovisningen för
år 1998 gav en rättvisande återrapportering av
hur besparingsmålet på 25 miljoner kronor hade
uppnåtts, främst eftersom timpriset för debiter-
bar tid visade en stigande trend och antalet de-
biterbara timmar hade minskat trots att antalet
årsarbetskrafter hade ökat.

I en uppföljningsdialog med Forskningsan-
stalten, sammanställd i en promemoria som finns
i akten i detta ärende och som RRV tagit del av,
har det framkommit att minskningen av antal
debiterbara timmar i huvudsak beror på en om-
definition av begreppet "debiterbar tid". I ök-
ningen av icke-debiterbar tid ingår också en rad
åtgärder som kan innebära ökad effektivitet på
sikt såsom satsning på kvalitetsarbete, kompe-
tensutveckling samt kostnader för ett antal av-
gångar. Dessutom har Forskningsanstalten un-
der år 1998 höjt lönerna för särskilt
konkurrensutsatta grupper samtidigt som
Forskningsanstalten under året har upprätthållit i
stort sett oförändrade genomsnittliga timpriser.

Riksrevisionsverket påpekar vidare att de
kostnaderna och intäkterna som anges i resultat-
redovisningen inte stämmer med de finansiella
delarna i årsredovisningen.

Regeringen bedömer att Forskningsanstaltens
arbete med effektivisering sedan början av 1990-
talet har gett goda resultat samt att besparings-
målet som uppnåddes år 1997, i huvudsak har
upprätthållits under år 1998. Regeringen kom-
mer dock fortsättningsvis att begära in tydligare
redovisning avseende effektiviseringsarbetet och
utvecklingen av Forskningsanstaltens omkost-
nader, åtgärder med anledning av EA-
värderingen samt överensstämmelse i redovis-
ningen mellan resultatdelarna och de finansiella
delarna.

Slutsatser

De av riksdagen fastställda målen avseende rele-
vans och kvalitet har uppfyllts för såväl den av-
giftsfinansierade delen av verksamheten som för
den anslagsfinansierade verksamheten, försvars-
och säkerhetspolitisk forskning.

När det gäller den anslagsfinansierade verk-
samheten inom NBC-området bedömer rege-
ringen att fortsatta insatser är nödvändiga för att
öka relevansen, samt att beredningsprocessen in-

om NBC-området bör utvecklas och att en
forskningsstrategi bör utarbetas.

Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor

Anslag 1999

129 352

Pris- och löneomräkning

786

Överföring inom UO6

-100

Förslag 2000

130 038

För år 2001 och 2002 beräknar regeringen att
anslagsnivån för år 2000 prolongeras.

D5 Flygtekniska försöksanstalten

Tabell 6.11 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

1998

Utfall

29 336

Anslags-
sparande

9 732

1999

Anslag

37 367

Utgifts-
prognos

46 000

2000

Förslag

37 988

2001

Beräknat

38 564 1

2002

Beräknat

339 168 2

1 Motsvarar 37 988 tkr i 2000 års prisnivå

2 Motsvarar 37 988 tkr i 2000 års prisnivå

Flygtekniska försöksanstalten är en i huvudsak
avgiftsfinansierad myndighet med uppgift att
främja utvecklingen av flygtekniken i landet.
Verksamheten leds av en styrelse med fullt an-
svar.

Anslaget för år 1999 ökades med 5 miljoner
kronor beroende på kompensation för hyreshöj-
ningar. Hyreshöjningen beror på ett försenat ge-
nomförande av omläggningen till det nya hy-
resvärderingssystem som skulle vara
kostnadsneutralt för myndigheterna.

Den internationella utvecklingen inom flyg-
teknikområdet kan på sikt innebära väsentliga
förändringar för svensk flygteknisk utveckling
och forskning. Forsknings- och teknologipro-
grammen genomförs i ett utvecklat samspel
mellan myndigheter, forskningsutförare och in-
dustri. Flygtekniska försöksanstalten är aktiv vad
gäller internationell forskningssamverkan inom
bland annat "Association of European Research
Establishment in Aeronautics" (Erea) som är en
samarbetsorganisation mellan flygforskningsin-
stituten i Europa (se avsnitt 2.6). Regeringen be-
slutade i april 1999 att en särskild utredare skulle

106

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

tillkallas (dir. 1999:33) för att lämna förslag till
organisation och verksamhetsformer för en ny
myndighet inom Försvarsdepartementets verk-
samhetsområde, d.v.s. hur en sammanslagning
mellan Försvarets forskningsanstalt och Flyg-
tekniska försöksanstalten kan genomföras. Rege-
ringen beslutade i juni 1999 om ett uppdrag till
Försvarets materielverk som syftar till att ange
vilka strategiska kompetenser som Sverige måste
ha tillgång till.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Enligt försvarsbeslutet år 1996 har Flygtekniska
försöksanstalten till uppgift att främja utveck-
lingen av flygtekniken inom landet. Utöver detta
ställs i regleringsbrevet bland annat krav på att
Flygtekniska försöksanstalten skall bedriva
forskning med beaktande av krav på relevans och
kvalitet samt att bygga upp egen kompetens för
att tillgodose framtida behov.

Måluppfyllelse avseende främjande av flygtekniken
inom landet.

Verksamheten vid Flygtekniska försöksanstalten
är koncentrerad på forskning och utveckling in-
om flygteknikområdet och verksamheten utfor-
mas genom uppdrag från främst svenska men
även utländska uppdragsgivare. Regeringen kon-
staterar att Flygtekniska försöksanstaltens verk-
samhet under år 1998 har främjat utvecklingen av
flygtekniken inom landet.

Måluppfyllelse avseende relevans och kvalitet
Avgiftsfinansiering skapar förutsättning för en
väl fungerande dialog med uppdragsgivarna som
i sin tur innebär att relevansen beaktas. Detta in-
dikeras också i den under år 1998 genomförda
kundundersökningen. En kvalitetsgranskning av
verksamhetsgrenen Hållfasthet genomfördes av
en internationell expertgrupp år 1997. Gransk-
ningen som visade att Försöksanstalten levererar
resultat av hög kvalitet redovisades i Budgetpro-
positionen för 1999. Regeringen bedömer att
kvaliteten är fortsatt god inom verksamhetsgre-
nen Hållfasthet men har inte möjlighet att be-
döma kvaliteten för hela Försöksanstaltens verk-
samhet. Kvaliteten skall granskas teknikområde
för teknikområde med återkommande expertbe-
dömningar. Under år 1999 har en granskning av

verksamhetsgrenen Experimentell aerodynamik
inletts.

Försöksanstalten skall enligt regleringsbrevet
för år 1998 verka för att synergieffekterna mellan
militär och civil forskning samt nationell och in-
ternationell forskning tillvaratas, till att konkur-
renskraftiga priser tillgodose kundernas behov
samt att bygga upp kompetens för framtida be-
hov. Regeringens bedömning är att priserna är
konkurrenskraftiga, att kundernas behov av
forskning tillgodoses samt att Försöksanstalten
genom det anslag den erhåller tillsammans med
egna ansträngningar för att få forskningsfinansie-
ring har godtagbara möjligheter till långsiktig
kompetensutveckling.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 6.12 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Kostnader

Resultat
(Intäkt -
kostnad)

Uppdragsverksamhet

Intäkter

Utfall 1998

131 803

131 803

0

(varav tjänsteexport)

(22 967)

(20 602)

(2 365)

Prognos 1999

148 710

148 710

0

(varav tjänsteexport)

(15 000)

(13 000)

(2 000)

Budget 2000

152 000

152 000

0

(varav tjänsteexport)

(20 000)

(18 000)

(2 000)

Resultaträkningen visar att intäkterna av myn-
dighetens avgiftsfinansierade verksamhet har
ökat med elva procent i förhållande till år 1997.
Resultatökningen av den avgiftsfinansierade
verksamheten gäller dels verksamhetsgrenen
Vindkraft och miljö, dels verksamhetsgrenen
Aerodynamik och dels den nya verksamhetsgre-
nen Simuleringscenter.

Försöksanstaltens investeringsvolym fortsatte
att öka under år 1998. Två tredjedelar av investe-
ringsvolymen (82,6 miljoner kronor) rörde
vindtunnelsatsningar och en tredjedel rörde ett
s.k. simuleringscenter, vilket finansieras enligt
särskilda avtal med Försvarsmakten. Investering-
ar enligt plan uppgick till 75,8 miljoner kronor.
Skillnaden beror främst på att de avgiftsfinansie-
rade investeringarna avseende simuleringscenter
genomförts snabbare än planerat.

Timtaxorna har under år 1998 höjts med tre
procent medan vindtunneltaxorna hållits oför-
ändrade. Nettokostnaden för central administra-
tion har sjunkit från 17 procent till 16 procent.

107

11 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nrl. Uo4-8

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

Sedan början av 1990-talet har Försöksanstal-
ten genomfört omfattande rationaliseringar i
verksamheterna i kombination med personalre-
duceringar inom främst administration. En rad

åtgärder under år 1998 har beräknats medföra en
årlig nettokostnadsbesparing om fyra till fem
procent.

Investeringsplan

Flygtekniska försöksanstaltens investeringsplan för perioden 1999-2001.

iTabell 6.13 Investeringsplan                                                                                            1

Miljoner kronor

Total kostnad

Anskaffat

Prognos

Budget

Beräknat

Beräknat

t.o.m. 1998

1999

2000

2001

2002

Ställbar dysa

24

16

8

0

0

0

Kompressor

75

70

5

0

0

0

Simulering

56

33

3,5

6,5

6,5

6,5

Övriga objekt

65

0

35

10

10

10

Summa investeringar

220

119

51,5

16,5

16,5

16,5

Lån

220

119

51,5

16,5

16,5

16,5

Summa finansiering

220

119

51,5

16,5

16,5

16,5

Slutsatser

Regeringen bedömer att det av riksdagen fast-
ställda målet har uppfyllts och att resultatet av
verksamheten är mycket gott. Regeringen
bedömer att målen i regleringsbrevet avseende
relevans och kvalitet uppfylls godtagbart samt att
uppfyllande av målet att bygga upp egen kom-
petens för att tillgodose framtida behov möjlig-
görs genom det anslag myndigheten erhåller.
Regeringen avser låta Försöksanstalten granska
kvaliteten inom övriga verksamhetsgrenar med
expertbedömningar.

D6 Stöd till frivilliga
försvarsorganisationer inom
totalförsvaret

Tabell 6.14 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

1998

Utfall

101 969

Anslags-
sparande

0

1999

Anslag

102 396

Utgifts-
prognos

102 545

2000

Förslag

93 196

2001

Beräknat

93 196 1

2002

Beräknat

93 196 2

1 Motsvarar 93 196 tkr i 2000 års prisnivå

2 Motsvarar 93 196 tkr i 2000 års prisnivå

Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor

Anslag 1999

37 367

Pris- och löneomräkning

621

Förslag 2000

37 988

För år 2001 och 2002 beräknar regeringen att
anslagsnivån för år 2000 prolongeras.

Anslaget omfattar utgifter för stöd till den verk-
samhet som anges i förordningen (1994:524) om
frivillig försvarsverksamhet.

Härutöver tilldelas de frivilliga försvarsorgani-
sationerna för sin utbildningsverksamhet belopp
från anslagen Al Förbandsverksamhet och be-
redskap m.m., B3 Funktionen Befolkningsskydd
och räddningstjänst samt B6 Funktionen Hälso-
och sjukvård m. m. Arbetsmarknadsstyrelsen
tilldelas belopp under anslaget B3 Funktionen
Befolkningsskydd och räddningstjänst. Inför
tilldelning år 2000 har medel omfördelats mellan
ovanstående anslag och anslaget D6 Stöd till fri-
villiga försvarsorganisationer inom totalförsvaret.

108

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

Verksamher

De frivilliga försvarsorganisationer som anges
i bilaga till förordningen (1994:524) om frivillig
försvarsverksamhet får bidrag för den del av de-
ras verksamhet som främjar totalförsvaret och
som omfattar ledning och administration, för-
svarsupplysning och rekrytering.

Myndigheterna Försvarsmakten och Över-
styrelsen för civil beredskap disponerar och för-
delar beloppen för stöd till de frivilliga försvar-
sorganisationerna. Försvarsmakten och Över-
styrelsen för civil beredskap skall i respektive års-
redovisning för år 1999 redovisa de frivilliga för-
svarsorganisationernas verksamhet.

Regeringens överväganden

Resultatinformation och slutsatser

De frivilliga försvarsorganisationerna utgör
genom sitt starka engagemang och sin breda
kompetens inom skilda områden i samhället en
viktig resurs för landets försvar. Stödet skall även
fortsättningsvis lämnas till de frivilliga försvar-
sorganisationerna så att deras verksamhet främjar
försvarsviljan och ger försvarsverksamheten en
bred förankring.

Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor

Anslag 1999

102 396

Överföring inom UO6

-9 200

Förslag 2000

93 196

För år 2001 och 2002 beräknar regeringen att
anslagsnivån för år 2000 prolongeras.

109

Bilaga 1

Association Agreement

Brussels, October 11^, 1994

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6 BILAGA 1

Association Agreement

between

the "Centro Italiano Ricerche Ae-
rospaziali S.C.p.A.", CIRA,

the "Deutsche Forschungsanstalt
fur Luft- and Raumfahrt e.V.", DLR,

the "Defence Research Agency",
DRA,

the "Flygtekniska Försöksanstal-
ten", FFA,

the "Instituto National de Tecnica
Aeroespacial", INTA,

the "Stichting Nationaal Lucht- en
Ruimtevaartlaboratorium", NLR,
and

the "Office National d'Etudes et
de Recherches Aérospatia-
les",ONERA

CONTENTS

Article 1 General

Article 2 Joint Policy

Article 3 Programmes

Article 4 Facilities

Article 5 Personnel Exchange

Article 6 Voting/Disputes

Article 7 Liability

Article 8 Intellectual property, the
use of technical information and
security

Article 9 Membership and Dura-
tion

Annexes

Associationsavtal

mellan

”Centro Italiano Ricerche Aero-
spaziali S.C.p.A.”, CIRA,

”Deutsche Forschungsanstalt fur
Luft- und Raumfahrt e.V.”, DLR,

”Defence Research Agency”,
DRA,

”Flygtekniska Försöksanstalten”,
FFA,

”Instituto Nacional de Técnica
Aeroespacial”, INTA,

”Stichting Nationaal Lucht- en
Ruimtevaartlaboratorium”, NLR,
och

”Office National d’Etudes et de
Recherches Aérospatiales”, ONERA

INNEHÅLL

Artikel 1 Allmänt

Artikel 2 Gemensam policy

Artikel 3 Program

Artikel 4 Anläggningar

Artikel 5 Utbyte av personal

Artikel 6 Omröstning/Tvister

Artikel 7 Ansvar

Artikel 8 Immaterialrättslig egen-
dom, användning av tekniska data
och säkerhet

Artikel 9 Medlemskap och giltig-
hetstid

Bilagor

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6 BILAGA l

The "Centro Italiano Ricerche Ae-
rospaziali S.C.p.A.", located at Ca-
pua, Italy and

the "Deutsche Forschungsanstalt
fur Luft- and Raumfahrt e.V.",
located at Cologne-Porz, Germany
and

the "Defence Research Agency",
located at Farnborough, England
and

the "Flygtekniska Försöksanstal-
ten", located at Stockholm, Sweden
and

the "Instituto Nacional de Tecnica
Aeroespacial", located at Madrid,
Spain and

the "Stichting Nationaal Lucht- en
Ruimtevaartlaboratorium", located
at Amsterdam, the Netherlands
and

the "Office National d'Etudes et de
Recherches Aérospatiales", located
at Chåtillon, France

hereinafter referred to as "the As-
sociates"

har

”Centro Italiano Recerche Aero-
spaziali S.C.p.A.”, med säte i Ca-
pua, Italien och

”Deutsche Forschungsanstalt fur
Luft- und Raumfahrt e.V.”, med
säte i Köln-Porz, Tyskland och
”Defence Evaluation and Research
Agency”, med säte i Farnborough,
England och

”Flygtekniska Försöksanstalten”,
med säte i Stockholm, Sverige och
”Instituto Nacional de Técnica Ae-
roespacial”, med säte i Madrid,
Spanien och

”Stichting Nationaal Lucht- en
Ruimtevaartlaboratorium”, med
säte i Amsterdam, Nederländerna
och

”Office National d’Etudes et de
Recherches Aérospatiales”, med
säte i Chåtillon, Frankrike,

här nedan kollektivt kallade ”de
Associerade”, träffat följande avtal:

considering their long-standing
cooperative relationship;

recognizing the mutual advantages
of a closer cooperation with re-
spect to their activities and resour-
ces, in order to further strengthen
the European aeronautical
technology base;

desiring to place their future de-
velopment in a common European
scientific, technological and in-
dustrial perspective as outlined in
their paper: "Joint Position on the
future role of the Aeronautical Re-
search Establishments in Europé"
datedjan. 94;

aiming at establishing a formal
process between the Research Es-
tablishments to satisfy the above
objectives;

starting from civil and dual use ae-
ronautics and limited to the fields
of the following artides; future
considerations of military research

Med beaktande av sitt långvariga
samarbetsförhållande,

i medvetande om de ömsesidiga
fördelarna av en nära samverkan
med avseende på sina aktiviteter
och resurser för att ytterligare
stärka den europeiska flygtekniska
kunskapsbasen,

med önskan att sätta sin framtida
utveckling i ett gemensamt euro-
peiskt vetenskapligt, teknologiskt
och industriellt perspektiv, så som
denna skisserats i skriften
”Gemensam ståndpunkt avseende
de europeiska flygtekniska forsk-
ningsinstitutionernas framtida
roll”, daterad januari 1994,

i syfte att etablera ett formellt
förfarande mellan forskningsinsti-
tutionerna för att tillgodose ovan
redovisade målsättning,

börjande med civil och kombine-
rad flygteknologi och begränsande
samarbetet till det som täcks av

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6 BILAGA 1

and space related activities can be
defined as updates in annexes to
this agreement

hereby agree as follows:

nedanstående artiklar, medan
framdeles aktuella angelägenheter
inom militär forskning och
rymdfartsrelaterade verksamheter
kan regleras genom framtida
kompletteringar i bilagor till före-
liggande avtal,

Article 1 GENERAL

1.1 The Associates hereby estab-
lish "the Association of European
Aeronautical Research Establish-
ments" hereinafter referred to as "the
Association" to realize the common
goals and necessary efforts.

1.2 The main activities of the As-
sociation shall be:

-   to develop a joint policy to
further increase the Associa-
tes' cooperation and their in-
teraction with external parties;

-   to develop and execute joint
research programmes;

-   to develop and execute a joint
approach towards the plan-
ning, use, and management of
large facilities for aeronautical
research and testing;

-   to actively promote and sti-
mulate the exchange of per-
sonnel of the Associates.

1.3 The objectives of the Associa-
tion will be reached by setting up of
the following bodies:

-   the Heads of Establishment
Board (for its Terms of Refe-
rence, see Annex 1);

-   the Strategy and Coordination
Group (for its Terms of Refe-
rence, see Annex 2) and

-   appropriate committees and
working groups dealing with
issues described in the fol-
lowing artides.

1.4 Any cooperative activities car-
ried out by the Associates will, when
needed, be covered by separate con-
tractual arrangements.

Artikel 1 ALLMÄNT

1.1 Associationen bildar härmed
”Sammanslutningen av europeiska
flygtekniska forskningsorgan”, hä-
danefter kallad ”associationen”, för
att förverkliga gemensamma mål och
genomföra nödvändiga insatser.

1.2 Associationens huvudsakliga
verksamheter skall vara att:

-   framtaga en gemensam policy
för att fördjupa de Associera-
des samverkan och utbyte
med externa parter,

-   framtaga och genomföra ge-
mensamma forskningspro-
gram,

-   framtaga och genomföra en
gemensam metodik för plane-
ring, användning och admi-
nistration av större anlägg-
ningar för flygteknisk
forskning och provningsverk-
samhet,

-   aktivt främja och stimulera
utbyte av personal mellan de
Associerade.

1.3 Associationens mål skall upp-
nås genom att man inrättar följande
organ:

-   Institutionschefernas nämnd
(definition: se bilaga 1),

-   Strategi- och samordnings-
gruppen (definition: se bilaga
2),

-   Lämpliga kommittéer, utskott
och arbetsgrupper med ansvar
för de angelägenheter som re-
dovisas i följande artiklar.

1.4 Eventuella samarbetsverksam-
heter som bedrivs av de Associerade
skall vid behov täckas av separata
avtalsbundna arrangemang.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6 BILAGA 1

Article 2 JOINT POLICY

2.1 The Associates will develop
through the Heads of Establishment
Board a joint policy on future coope-
ration keeping abreast with political
and industrial developments in Eu-
ropé.

2.2 The Associates will prepare
administrative and legal measures to
enable future steps towards more
integrated activities. To this end, the
Heads of Establishment Board will
establish appropriate working
groups.

2.3 The Associates will promote
and represent their joint interests as
well as facilitate the exchange of in-
formation and ideas between the As-
sociates or others.

2.4 The Associates will promote
and serve their joint interests in the
European market, and especially
with the Commission of the Europe-
an Communities (CEC) by appro-
priate measures.

2.5 The Associates will sponsor
joint ventures, e.g. presentations,
publications and seminars.

2.6 The Associates will engage in
the necessary strategic dialogue with
industry and governments to serve
their joint interest.

Article 3 PROGRAMMES

3.1 The Associates commit them-
selves to prepare and execute jointly
research programmes and technolo-
gy projects which lead to the increase
and the extension of their current
cooperative efforts. These program-
mes and projects will not necessarily
involve all Associates. The Associa-
tes foresee close mutual consultation
in this regard with the European ae-
ronautical industry and other Euro-
pean institutions.

3.2 The programmes and projects
wilt reläte both to the Associates'
own activities and to research initia-

Artikel 2 GEMENSAM POLICY

2.1 De Associerade skall genom
institutionschefernas nämnd [Heads
of Establishment Board] framtaga en
gemensam policy om framtida sam-
verkan, som håller jämna steg med
politiska och industriella utveck-
lingstendenser i Europa.

2.2 De Associerade skall förbereda
administrativa och juridiska åtgärder
för att möjliggöra framtida steg mot
mer integrerade verksamheter. I det
syftet skall institutionschefernas
nämnd tillsätta lämpliga arbetsgrup-
per.

2.3 De Associerade skall främja
och företräda sina gemensamma in-
tressen och underlätta informations-
och tankeutbyte mellan de Associe-
rade och andra.

2.4 De Associerade skall främja
och företräda sina gemensamma in-
tressen på den europeiska markna-
den, särskilt med avseende på EU-
kommissionen, genom lämpliga åt-
gärder.

2.5 De Associerade skall medverka
vid finansieringen av samarbetspro-
jekt, t.ex. presentationer, publikatio-
ner och seminarier.

2.6 De Associerade skall deltaga i
den nödvändiga strategiska dialogen
med industrin och regeringarna för
att tillvarataga sina gemensamma in-
tressen.

Artikel 3 PROGRAM

3.1 De Associerade förbinder sig
att förbereda och gemensamt ge-
nomföra forskningsprogram och
teknologiprojekt som leder till att
deras nuvarande samarbetssatsningar
ökas och utvidgas. Dessa program
och projekt behöver inte nödvän-
digtvis engagera samtliga Associera-
de. De Associerade förutser nära
ömsesidiga konsultationer i detta
hänseende med den europeiska
flygindustrin och andra europeiska
institutioner.

3.2 Programmen och projekten
skall ha anknytning till såväl de As-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6 BILAGA 1

ted by third parties such as the CEC.
The activities may be nationally
and/or third party funded.

3.3 The Associates will set up
appropriate mechanisms to propose
suitable joint programmes and ac-
tions aimed at gradual convergence
and mutual technical dependence.
For the execution of joint program-
mes and/or funding several ways can
be foreseen such as the Group for
Aeronautical Research and Techno-
logy in Europé (GARTEUR), the
CEC or Joint research programmes
by the Associates.

3.4 The Associates will strengthen
their activities aimed at obtaining
contracts for research programmes
and technology projects from the
CEC and other parties through
appropriate means.

Article 4 FACILITIES

4.1 The Associates commit them-
selves to develop a systematic appro-
ach towards the planning, aquisition,
use and management of large faciliti-
es for research and testing.

4.2 To this end, the Associates ag-
ree:

-   to exchange information with
respect to existing large facili-
ties;

-   to establish a common view
on the need for large facilities
in Europé and for rationaliza-
tion if necessary;

-   to harmonize and optimize
the conditions for use of these
large facilities;

-   to endeavour to make these
facilities available for joint or
mutual use;

-   to inform each other on plans
for the construction and ma-
jor modification or upgrading
of large facilities;

-   to promote the establishment

socierades egna verksamheter som
till forskning som initierats av tredje
man, t.ex. EU-kommissionen. Verk-
samheterna kan vara nationellt
och/eller externt finansierade.

3.3 De Associerade skall inrätta
lämpliga förfaranden för presenta-
tion av förslag till lämpliga gemen-
samma program och åtgärder som
syftar till successiv tillnärmning och
ömsesidigt tekniskt beroende. För
genomförandet av gemensamma
program och/eller finansieringen kan
flera tillvägagångssätt förutses, t.ex.
Arbetsgruppen för flygteknisk
forskning och teknologi i Europa
(GARTEUR), EU-kommissionen
eller av de Associerade lanserade ge-
mensamma forskningsprogram.

3.4 De Associerade skall förstärka
sina verksamheter som är inriktade
på utverkandet av kontrakt på forsk-
ningsprogram och teknologiprojekt
från EU-kommissionen och andra
parter genom lämpliga medel.

Artikel 4 ANLÄGGNINGAR

4.1 De Associerade förbinder sig
att framtaga en systematisk metodik
för planering, förvärv, användning
och förvaltning av större anläggning-
ar för forskning och utprovning.

4.2 I detta syfte överenskommer
de Associerade om att:

-   utväxla information med avse-
ende på existerande större
anläggningar,

-   att förankra en gemensam syn
på behovet av större anlägg-
ningar i Europa och av ratio-
naliseringar, om så är nödvän-
digt,

-   - att harmonisera och optime-
ra villkoren för användningen
av dessa större anläggningar,

-   - att sträva efter att göra dessa
anläggningar tillgängliga för
gemensam eller ömsesidig an-
vändning,

-   att hålla varandra informerade
om planer på uppförandet och
större ändringar eller moder-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6 BILAGA 1

of partnerships for the opera-
tion of existing and new large
facilities but not necessarily
requiring the involvement of
all Associates;

to embark on joint planning,
construction and operation of
new joint facilities whenever
deemed appropriate;

to jointly promote utilization
by third parties not necessa-
rily requiring the involvement
of all Associates.

Article 5 PERSONNEL EX-
CHANGE

5.1 The Associates will actively
promote and stimulate the exchange
of their personnel as far as practi-
cable and appropriate in view of the
national responsibilities of each As-
sociate.

5.2 The Associates will consider
the implementation of an exchange
programme.

Elements of this programme could
be:

-   the establishment of a data
base of potential candidates
for the exchange programme;

-   the mutual information on
relevant existing vacancies;

-   the harmonization of the
terms of exchange;

-   the acquisition of outside
funds for the realisation of
personnel exchange.

Article 6 VOTING / DISPUTES

6.1 Decisions by the Heads of
Establishment Board will be unani-
mous. A Board decision to approve a
joint activity by less than all Associ-
ates will require unanimity of those
Board members whose establishment
is participating in the activity. Sub-
sequent Board decisions of such acti-
vities require approval of each mem-

nisering av större anläggning-
ar,

att främja etableringen av
partnerskap för driften av ex-
isterande och nya större an-
läggningar, men som inte
nödvändigtvis behöver samtli-
ga Associerades medverkan,
att igångsätta gemensam pla-
nering, uppförande och drift
av nya gemensamma anlägg-
ningar, varhelst det bedöms
som påkallat,

att gemensamt främja externa
parters användning, som inte
nödvändigtvis behöver samtli-
ga Associerades medverkan.

Artikel 5 PERSONALUTBYTE

5.1 De Associerade skall aktivt
främja och stimulera utväxling av sin
personal så långt detta är genomför-
bart och påkallat mot bakgrund av
varje enskild Associerads nationella
ansvar.

5.2 De Associerade skall diskutera
genomförandet av ett utbytespro-
gram. Detta program skulle exem-
pelvis kunna innehålla följande be-
ståndsdelar:

-   upprättandet av en databas
med tänkbara kandidater för
utbytesprogrammet,

-   ömsesidig information om
aktuella existerande lediga
befattningar,

-   harmonisering av utbytesbe-
stämmelserna,

-   anskaffande av externa medel
för personalutbytespro-
grammets genomförande.

Artikel 6 RÖSTNING. TVIS-
TER.

6.1 Besluten i institutionschefer-
nas nämnd skall vara enhälliga. Ett
beslut som nämnden fattar med av-
seende på en gemensam aktivitet i
vilken icke alla de Associerade med-
verkar kräver enhällighet bland de
nämndledamöter vilkas institution
deltar i aktiviteten. Senare nämndbe-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6 BILAGA 1

ber whose establishment is partici-
pating in that activity.

6.2 Any dispute which arises bet-
ween the Associates as a result of the
interpretation or application of this
agreement will be settled by the
normal process of negotiation by the
Heads of the Establishments.

Article 7 LIABILITY

The Associates will not claim
from each other indemnification of
damages resulting from joint activiti-
es and in which the respective Asso-
ciates are involved, except in cases of
gross negligence or willful act.

If a third party is involved in the
damage the liability rules will be tho-
se of the contract (if it exists) or of
the common law.

Article 8 INTELLECTUAL
PROPERTY, THE USE OF
TECHNICAL INFORMATION
AND SECURITY

8.1 For the protection of intellec-
tual property and for the use of
technical information in the coope-
ration, the " Rules for the protection
and use of intellectual property in
the Association" (Annex 3) will
apply, unless an alternative is agreed
upon otherwise.

8.2 Information which is origina-
ted and exchanged in connection
with this association agreement will
be transmitted, stored, handled, and
safeguarded as set forth in the Asso-
ciation Security Regulations", atta-
ched to this agreement (Annex 4),
unless agreed upon otherwise.

Article 9 MEMBERSHIP AND
DURATION

9.1 The admission to membership
of a new Associate must be approved
by all Associates and embodied in an
addendum to this agreement.

9.2 If an Associate wishes to with-

slut om sådana verksamheter kräver
godkännande från varje medlem vars
institution deltar i den aktuella akti-
viteten.

6.2 Tvist som uppkommer mellan
de Associerade till följd av tolkning-
en eller tillämpningen av detta avtal
skall biläggas av institutionschefernas
nämnd genom normalt förhand-
lingsförfarande.

Artikel 7 ANSVAR

De Associerade skall inte kräva
varandra på gottgörelse av skador till
följd av gemensamma aktiviteter, i
vilka de berörda Associerade är in-
blandade, förutom i fall av grov för-
sumlighet eller uppsåtligt handlande.

Om tredje man är inblandad i ska-
dan, skall kontraktets ansvarsregler
(om sådana finns) eller allmänna
rättsregler äga tillämpning.

Artikel 8 IMMATERIALRÄTTS-
LIG EGENDOM, ANVÄND-
NING AV TEKNISKA DATA
OCH SÄKERHET

8.1 För skyddet av immaterial-
rättslig egendom och användningen
av tekniska data och säkerhet i sam-
arbetet gäller ”Föreskrifter för skyd-
det av immaterialrättslig egendom i
associationen” (bilaga 3), för så vitt
en alternativ lösning ej har överens-
kommits.

8.2 Data som genereras och ut-
växlas i samband med föreliggande
associationsavtal skall överföras, lag-
ras, hanteras och bevaras enligt vad
som föreskrivits i ”Associationens
säkerhetsföreskrifter”, vilka bifogats
detta avtal (bilaga 4), om annat ej har
överenskommits.

Artikel 9 MEDLEMSKAP OCH
GILTIGHETSTID

9.1 Antagande av nya Associerade
som fullvärdiga medlemmar måste
godkännas av samtliga Associerade
och stadfästas i ett tillägg till detta
avtal.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6 BILAGA 1

draw from the Association, he will
notify the other Associates in writing
one year in advance. The provisions
under article 8 above will continue to
apply to an Associate after withdra-
wal from this Association.

9.3 This Association Agreement
comes into effect on the day of the
last signature. Its continuance will be
reviewed every four years from that
date.

9.2 Om en Associerad önskar
lämna associationen, skall vederbö-
rande skriftligen underrätta de övriga
Associerade därom ett år i förväg.
Bestämmelserna enligt artikel 8 här
ovan skall fortsätta att äga tillämp-
ning på en Associerad efter vederbö-
randes utträde ur denna association.

9.3 Detta associationsavtal träder i
kraft när den sista namnunderskrif-
ten åsatts. Dess fortsatta giltighet
skall omprövas vart fjärde år räknat
från den dagen.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6 BILAGA 1

for CIRA Carmine Golia

for DLR Walter Kröll

for DRA Martin Earwicker

for FFA Lars B. Persson

for INTA Enrique Trillas
for NLR Jan van Houwelingen
for ONERA Marcel Benichou

ANNEXES attached to the Asso-
ciation Agreement

1. Terms of reference Head of Es-
tablishment Board

2. Terms of reference Strategy and
Coordination Group

3. Rules for the protection and use
of intellectual property in the As-
sociation

4. Research Establishments Associ-
ates Security Regulations

Annex 1. TERMS OF REFE-
RENCE OF THE HEADS OF
ESTABLISHMENT BOARD

1. GENERAL

The Heads of Establishment Bo-
ard (the Board) is the highest autho-
rity within the Association of Rese-
arch Establishments.

2. TASKS OF THE HEADS OF
ESTABLISHMENT BOARD

The Board will take all the initiati-
ves that will serve the common inte-
rests and goals of the Association.

3. MEMBERSHIP/VOTES

The Board will be composed of
the Heads of Establishment of CI-
RA, DLR, DRA, FFA, INTA, NLR
and ONERA. It is the intention to
reach consensus. However, in case of
voting each member has one vote
and the procedure of article 6 of the
Association Agreement applies.

4. CHAIRPERSON

The chairperson and the vice-

För CIRA: Carmine Golia

För DLR: Walter Kröll

För DRA: Martin Earwicker

För FFA: Lars B. Persson

För INTA: Enrique Trillas
För NLR: Jan van Houwellingen
För ONERA: Marcel Benichou

BILAGOR till associationsavtalet

1. Regler för institutionschefernas
nämnd.

2. Regler för strategi- och samord-
ningsgruppen.

3. Föreskrifter för skyddet av im-
materialrättslig egendom i associa-
tionen.

4. De Associerades säkerhetsföre-
skrifter för forskningsinstitutioner.

Bilaga 1. REGLER FÖR INSTI-
TUTIONSCHEFERNAS
NÄMND

1. ALLMÄNT

Institutionschefernas nämnd är
högsta myndighet inom Samman-
slutningen av europeiska flygteknis-
ka forskningsorgan.

2. INSTITUTIONSCHEFERNAS
NÄMNDS ARBETSUPPGIFTER

Nämnden skall taga alla de initia-
tiv som tjänar associationens gemen-
samma intressen och målsättning.

3. MEDLEMSKAP. RÖSTRÄTT.

Nämnden skall bestå av cheferna
för CIRA, DLR, DRA, FFA, INTA,
NLR och ONERA. Avsikten är att
nå samförstånd. Vid fall av röstning
har varje medlem en röst var, och
procedurreglerna i associationsavta-
lets artikel 5 äger tillämpning.

4. ORDFÖRANDE

Styrelsens ordförande och vice

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6 BILAGA l

chairperson o£ the Board will be
elected by all members.The chairper-
sonship and the vice-chairpersonship
will be held for two years.

5. TASK OF THE CHAIRPER-
SON/VICE-CHAIRPERSON

The tasks of the chairperson will
be

-   to chair the meetings of the
Board;

-   to represent the Association
toward third parties when
specific representation by ot-
her board members is not
appropriate;

-   to encourage the initiation
and preparation of new de-
velopments related to the
tasks of the Board;

The vice-chairperson will assist
the chairperson in his tasks and re-
present the chairperson in case of
his/her absence.

6. MEETINGS OF THE HEADS
OF ESTABLISHMENT BOARD

The chairperson will organize the
meetings of the Board in cooperation
with the host Associate for the parti-
cular meeting.

In case a member is unable to at-
tend a meeting, he/she is authorized
to designate somebody to represent
him/her. The member will notify in
written form the chairperson before
the relevant meeting.

Each member can be accompanied
during a Board meeting by one other
person of his establishment.

The Board may - at the request of
one of its members and by invitation
of the chairperson - invite other per-
sons to attend the Board-meetings or
part of it.

The chairperson and the Secretary
of the Strategy and Coordination
Group and the Secretary of the HEB
will attend the Board-meetings.

The Board will convene as often as
neccessary.

The meetings will be held at a
location that will be agreed upon for

ordförande skall väljas av alla leda-
möterna.Ordförandeskapet och vi-
ceordförandeskapet skall innehas
under en mandatperiod av två år.

5. ORDFÖRANDENS OCH VI-
CE ORDFÖRANDENS AR-
BETSUPPGIFTER

Ordförandens arbetsuppgifter
skall vara

-   att presidera vid styrelse-
sammanträdena,

-   att företräda associationen
gentemot tredje man, när det
ej är lämpligt att andra styrel-
seledamöter sköter repre-
sentationen utåt,

-   att uppmuntra introduktion
och förberedelse av nya ut-
vecklingstendenser med an-
knytning till styrelsens an-
svarsområde.

Vice ordföranden skall biträda
ordföranden i hans arbetsuppgifter
och företräda denne i hans frånvaro.

6.     INSTITUTIONSCHEFS-
NÄMNDENS SAMMANTRÄ-
DEN

Ordföranden skall organisera
nämndens sammanträden i samver-
kan med den Associerade som är
värd för aktuellt sammanträde.

Om en ledamot är förhindrad att
deltaga i ett sammanträde, har veder-
börande rätt att låta sig företrädas av
en person som ledamoten själv har
utsett. Den ordinarie ledamoten skall
skriftligen underrätta ordföranden
därom innan sammanträdet äger
rum.

Varje ledamot kan under ett sam-
manträde med nämnden låta sig be-
ledsagas av en annan person från ve-
derbörandes institution.

På begäran av en av dess ledamö-
ter och på ordförandens inbjudan får
nämnden inbjuda andra personer att
deltaga i nämndens sammanträden
eller delar av dem.

Strategi- och samordningsgrup-
pens ordförande samt institutions-
chefsnämndens sekreterare skall
deltaga i nämndens sammanträden.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6 BILAGA 1

each particular meeting by the Board
and hosted by one of the Associates
on a rotational basis.

7. SECRETARIAT

The Board will appoint a Se-
cretary for a term of two years.The
Secretary will be tasked to:

—   prepare the meeting of the
Board by providing adequate
information and documents.
These documents may be
written in cooperation with
committees and working
groups within the Associa-
tion;

—   participate in Board-
meetings;

—   write the minutes of the Bo-
ard-meetings;

—   provide other secretarial ser-
vices;

—   communicate the decisions
taken by the Board to the
different committees and
working groups.

Annex 2. TERMS OF REFE-
RENCE OF THE STRATEGY
AND    COORDINATION

GROUP

1. GENERAL

The Strategy and Coordination
Group (the SCG) will assist the
Heads of Establishment Board (the
Board) in preparing and implemen-
ting joint actions within the scope of
the Association Agreement. The
SCG will report to the Board.

2. TASKS OF THE SCG

The SCG under the direction of
the Board

- will assist the Board in the
preparation and execution of
the action plan of the Associ-

Nämnden skall sammanträda så
ofta som det är möjligt.

Sammanträdena skall hållas på en
plats som nämnden skall enas om
inför varje enskilt sammanträde, var-
vid värdskapet skall cirkulera mellan
de Associerade.

7. SEKRETARIAT

Nämnden skall utse en sekreterare
för en tid av två år.Sekreterarens ar-
betsuppgifter skall vara att:

-   - förbereda nämndens sam-
manträden genom att iord-
ningställa relevanta underlag
och tillhörande handlingar;
dessa dokument får vara upp-
rättade i samverkan med
kommittéer, utskott och ar-
betsgrupper inom associatio-
nen

-   deltaga i nämndens sam-
manträden

-   skriva protokoll vid nämn-
dens sammanträden

-   tillhandahålla andra sekrete-
rarskrivelser

-   meddela de av nämnden fat-
tade besluten till de olika
kommittéerna, utskotten och
arbets grupperna.

Bilaga 2. REGLER FÖR STRA-
TEGI- OCH SAMORDNINGS-
GRUPPEN

1. ALLMÄNT

Strategi- och samordningsgruppen
skall bistå institutionschefsnämnden
vid förberedelse och genomförande
av gemensamma handlingsprogram
inom associationsavtalets giltighets-
område. Strategi- och samordnings-
gruppen skall rapportera till institu-
tionschefsnämnden.

2.  STRATEGI- OCH SAM-
ORDNINGSGRUPPENS AR-
BETSUPPGIFTER

Under institutionschefsnämndens
ledning

- skall strategi- och samord-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6 BILAGA 1

ation and the setting up of a
Joint Aeronautical Office;

may serve as a link between
the Board and committees,
working groups etc. of the
Association and coordinate
the activities of the latter.

Further the SCG will

prepare joint activities in the
domain of public affaires and
acquisition;

keep close contact with the
Commission of European
Communities, GARTEUR
and other parties by using ex-
isting committees and wor-
king groups or by participa-
tion in representing bodies;
collect and distribute infor-
mation on the establishments,
government policies, the mar-
ket, competition, etc.

3. MEMBERSHIP/VOTES

The SCG will be composed of one
representative from each Associate.

The members will be appointed by
their respective Heads of Establish-
ment.

All members have the same status
within the SCG and will act collecti-
vely.

A deputy member will be nomi-
nated by the respective Head of Es-
tablishment, who can attend the me-
etings of the SCG and represent the
member in case he/she is unable to
participate in a meeting.

ningsgruppen bistå nämnden
vid förberedelsen och ge-
nomförandet av associatio-
nens handlingsplan och vid in-
rättandet av ett gemensamt
flygtekniskt kontor,

-   får strategi- och samordnings-
gruppen fungera som förbin-
delseorgan mellan nämnden
och associationens kommitté-
er, utskott och arbetsgrupper
och samordna den sistnämn-
das verksamheter.

Vidare skall strategi- och samord-
ningsgruppen

-   förbereda gemensamma akti-
viteter på den offentliga
tjänstens och upphandlingens
område,

-   hålla nära kontakt med EU-
kommissionen, Arbetsgrup-
pen för flygteknisk forskning
och teknologi i Europa
(GARTEUR) och andra or-
gan genom utnyttjande av ex-
isterande kommittéer, utskott
och arbetsgrupper eller genom
medverkan i representerande
organ,

-   insamla och sprida informa-
tion om etableringar, rege-
ringarnas politik, marknad,
konkurrens osv.

3. MEDLEMSKAP. RÖSTRÄTT.

Strategi- och samordningsgruppen
skall bestå av en företrädare för varje
Associerad.

Ledamöterna skall utses av sina re-
spektive institutionschefer.

Alla ledamöter har samma status
strategi- och samordningsgruppen
och skall handla kollektivt.

En suppleant skall utses av varje
institutionschef, med rätt att deltaga
i inom strategi- och samordnings-
gruppens sammanträden och repre-
sentera ledamoten i det fall vederbö-
rande är förhindrad att deltaga i ett
sammanträde.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6 BILAGA 1

4. CHAIRPERSON AND SE-
CRETARY

The chairperson and the secretary
of the SCG will be elected by all
members for a term of two years.

The chairperson will organise the
meetings of the SCG in cooperation
with the secretary and the host
member of SCG for the particular
meeting.

5. MEETINGS

The SCG will meet at the decision
of the chairperson or at the request
of members of the SCG.

Annex 3. RULES FOR THE
PROTECTION AND USE OF
INTELLECTUAL PROPERTY
IN THE ASSOCIATION

1. DEFINITIONS

1.1 'The Association" means the
Association of research establish-
ments, as agreed upon in the Associ-
ation Agreement dated October
llth, 1994 between CIRA, DLR,
DRA, FFA, INTA, NLR and
ONERA.

1.2 "Joint research programme"
means a programme as referred to in
article 3.3 of the Association Agree-
ment.

1.3 "Participating Associate" me-
ans the Associate actively participa-
ting, financially and/or technically, in
a specified joint research programme.

1.4 "Contract" means any contract
entered by an Associate for the pur-
pose of contributing to a specified
joint research programme.

1.5 "Contractor" means any parti-
cipating Associate which is party to a
contract.

1.6  "Intellectual property" (IP)
includes inventions (whether pro-
tected or not), trademarks, industrial
designs, copyrights and technical
information (including Software,

4. ORDFÖRANDE OCH SEK-
RETERARE

Strategi- och samordningsgrup-
pens ordförande och sekreterare skall
väljas av alla ledamöterna för en
mandatperiod av två år.

Ordföranden skall organisera
strategi- och samordningsgruppens
sammanträden i samverkan med sek-
reteraren och ledamoten som repre-
senterar det aktuella värdlandet vid
ifrågavarande sammanträde.

5. SAMMANTRÄDEN

Strategi- och samordningsgruppen
skall sammanträda enligt ordföran-
dens beslut eller på begäran av stra-
tegi- och samordningsgruppen.

Bilaga 3. REGLER FÖR SKYDD
OCH ANVÄNDNING AV IM-
MATERIALRÄTTSLIG EGEN-
DOM I ASSOCIATIONEN

1. DEFINITIONER

1.1  Med ”associationen” avses
Sammanslutningen av europeiska
flygtekniska forskningsorgan i enlig-
het med associationsavtalet mellan
CIRA, DLR, DRA, FFA, INTA,
NLR och ONERA, daterat den 11
oktober 1994.

1.2 Med ”gemensamt forsknings-
program” avses ett sådant program
som det hänvisas till i associa-
tionsavtalets artikel 3.3.

1.3 Med ”deltagande Associerad”
avses den Associerad som, finansiellt
och/eller tekniskt, aktivt deltager i
ett visst gemensamt forskningspro-
gram.

1.4 Med ”kontrakt” avses vilket
kontrakt som helst som tecknats av
en Associerad i syfte att bidraga till
ett visst gemensamt forskningspro-
gram.

1.5 Med ”kontrahent” avses vilken
deltagande associerad som helst som
har undertecknat ett kontrakt.

1.6 Med ”immaterialrättslig egen-
dom” avses uppfinningar (oberoende
av om de är patentskyddade eller ej),

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6 BILAGA 1

data, designs, technical know-how,
techniques, technical data packages,
manufacturing data packages and
trade secrets).

1.7 "Background information" me-
ans IP which is necessary to, or use-
ful in, exploring the possibility of
setting up, or in achieving the objec-
tives of, a specified joint research
programme, but which was genera-
ted prior to, or outside the scope of,
the said joint research programme.

1.8 " Foreground information"
means IP which is generated in the
course of the work of a specified jo-
int research programme.

1.9 "Intellectual Property Rights"
(IPR) means rights derived from in-
tellectual property.

2. PREAMBLE

2.1    The following Rules
(hereinafter referred to as the Rules)
are based upon the assumption that
joint research programmes will be
accomplished by work undertaken
by the participating Associates.

2.2 All Associates and all organi-
zations which propose to participate
in a specific joint research program-
me will each confirm in writing their
adherence to the Rules and, in doing
so, have regard to any third party ag-
reements which may obstruct their
full compliance with the Rules.

2.3 All participants in joint rese-
arch programmes are expected to ha-
ve regard to the aims of the Associa-
tion when determining the terms and
conditions to be attached to release
of rights in foreground information
generated by their activities.

varumärken, industriella mönster,
upphovsrätter och teknisk informa-
tion (däribland programvara, data,
konstruktioner, teknisk know-how,
metoder, tekniska datapaket, till-
verkningsdatapaket och affärshem-
ligheter).

1.7 Med ”bakgrundsinformation”
avses immaterialrättslig egendom
som är nödvändiga för eller använd-
bar vid undersökning av möjligheter
att formulera eller nå målen för ett
visst forskningsprogram, men som
har genererats före eller utanför det
aktuella gemensamma forsknings-
programmets giltighetsområde.

1.8 Med ”förgrundsinformation”
avses immaterialrättslig egendom
som genereras under loppet av arbe-
tet med ett visst gemensamt forsk-
ningsprogram.

1.9 Med ”immaterialrättsliga för-
mögenhetsrätter” avses rättigheter
som härrör ur immaterialrättslig
egendom.

2. PREAMBEL

2.1      Följande föreskrifter
(hädanefter kallade ”föreskrifterna”)
bygger på antagandet att gemen-
samma forskningsprogram skall ge-
nomföras genom arbete som utförs
av de deltagande Associerade.

2.2 Alla Associerade och alla orga-
nisationer, som önskar deltaga i ett
visst gemensamt forskningsprogram,
skall var och en skriftligen bekräfta
att de accepterar föreskrifterna och
därvid beaktar eventuella avtal med
tredje man som kan hindra deras
fullständiga efterkommande av före-
skrifterna.

2.3 Samtliga deltagare i gemen-
samma forskningsprogram förväntas
beakta associationens målsättning
när de fastställer villkor och be-
stämmelser som skall beledsaga fri-
släppandet av rättigheter till för-
grundsinformation som genererats
av deras verksamheter.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6 BILAGA t

3. INTELLECTUAL PROPERTY
RULES

3.1 Background information

3.1.1  Background information
made available for the purpose of
setting up a specified joint research
programme will, subject to Section 4
below, be treated by the recipients as
information disclosed in confidence,
and will be used only for the purpo-
ses for which it was disclosed. It will
not be disclosed to third parties or
reproduced, except with the prior
written consent of the Associate
which made the background infor-
mation available.

3.1.2 The owner of background
information made available for use
within a specified joint research pro-
gramme to further the activities the-
reof may be requested, but is not ob-
liged, to make it available to another
Associate in that joint research pro-
gramme by way of a licence, on fair
and reasonable terms.

3.1.3 When background informa-
tion is required to support the use of
foreground joint research program-
me, the owner of the background
information will be requested to
support the work on fair and reaso-
nable terms. If the said owner is un-
willing or unable to provide such
support then, without prejudice to
the rights of third parties and the
provisions of paragraphs 3.1.4 and

3.1.5 below, he will enter into good
faith negotiations with a view to
granting a licence in respect of the
background information on fair and
reasonable terms. In no event shall
this commitment to negotiate be
construed as compelling the owner
of the background information to
grant a licence.

3.1.4 In no event will any Associ-
ate be obliged under the Rules to
provide background information
which it considers critical to its com-
petitive position or its commercial
interests. Consequently, any Associ-
ate remains entitled to reserve back-
ground information as it deems fit.

3. FÖRESKRIFTER OM IMMA-
TERIALRÄTTSLIG EGENDOM

3.1 Bakgrundsinformation

3.1.1 Bakgrundsinformation, som
gjorts tillgänglig i syfte att upprätta
ett visst gemensamt forskningspro-
gram, skall, om annat ej följer av av-
snitt 4 här nedan, behandlas av mot-
tagarna som konfidentiell
information och skall endast använ-
das i de syften för vilka de röjts. Den
får icke röjas för externa parter eller
reproduceras, om samtycke dessför-
innan ej har inhämtats från den As-
socierad som har gjort bak-
grundsinformationen tillgänglig.

3.1.2 Ägaren till bakgrundsinfor-
mation, som gjorts tillgänglig för an-
vändning inom ett visst gemensamt
forskningsprogram för att främja
verksamheterna inom ramen för
programmet, får ombedjas, men är
inte tvungen, att göra den tillgänglig
för en annan Associerad i detta ge-
mensamma forskningsprogram ge-
nom licens beviljad på skäliga och
sakligt motiverade villkor.

3.1.3  När det behövs bak-
grundsinformation för att stödja an-
vändningen av förgrundsinformation
i ett gemensamt forskningsprogram,
skall ägaren till bakgrundsinforma-
tionen ombedjas att stödja arbetet på
skäliga och sakligt motiverade vill-
kor. Om aktuell ägare är ovillig eller
ur stånd att tillhandahålla sådant
stöd, skall han, utan inskränkning av
tredje mans rättigheter och av be-
stämmelserna i punkterna 3.1.4 och

3.1.5 här nedan, inleda förhandlingar
i god tro i syfte att bevilja en licens
med avseende på bakgrundsinforma-
tionen på skäliga och sakligt motive-
rade villkor. Under inga förhållanden
skall detta tolkas som ett tvång för
bakgrundsinformationens ägare att
bevilja en licens.

3.1.4  Under inga förhållanden
skall någon Associerad under åbero-
pande av föreskrifterna nödgas till-
handahålla bakgrundsinformation
som vederbörande anser ha avgöran-
de betydelse för hans konkurrenssi-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6 BILAGA 1

3.1.5 As soon as it is anticipated
that background information will be
required to support foreground in-
formation, a request will be made to
the owner of such background in-
formation to make a declaration as to
whether or not such background
information will be made available
on fair and reasonable terms to be
agreed by the Associates concerned.

3.1.6 To the extern an Associate in
a specified joint research programme
is not the owner of relevant back-
ground information, but holds a
right and licence in respect thereof,
the said Associate will use all reaso-
nable efforts to obtain the right to
use such background information
from the owner for the purpose of
setting up the joint research pro-
gramme, achieving the objectives
thereof, or supporting the use of fo-
reground information on fair and re-
asonable terms and conditions.

3.2 Foreground information

3.2.1 Foreground information ge-
nerated in the course of the work of
a specified joint research programme
will be made available on a confiden-
tial basis, in accordance with Section
4, to Associates participating in that
joint research programme and may
be used, free of charge, only for the
purpose of achieving the tasks of that
particular joint research programme.

3.2.2  Foreground information
required outside the scope of a joint
research programme in which it was
generated will be made available for
the use by, or on behalf of, Associa-
tes participating in that joint research
programme, at their request, in their
aeronautical research, development
and, where appropriate, production
programmes (including collaborative
research, development or production
programmes in the countries of the
Association). Such use will be on fair
and reasonable terms and conditions
determined by the owner of the fo-
reground information, having due
regard to the contribution, both fi-
nancial and technical, made by the
requesting party to the activities of

tuation och för hans kommersiella
intressen. Följaktligen behåller alla
Associerade rätten att förfoga över
bakgrundsinformation efter eget
skön.

3.1.5 Så snart det finns anledning
att förutse att det kommer att behö-
vas bakgrundsinformation för att
stödja förgrundsinformation, skall
ägaren av sådan bakgrundsinforma-
tion anmodas att meddela om sådan
bakgrundsinformation kommer att
göras tillgänglig på skäliga och sakligt
motiverade villkor, som skall fram-
förhandlas av berörda Associerade.

3.1.6 Om en Associerad i ett visst
gemensamt forskningsprogram inte
är ägare till relevant bakgrundsin-
formation, utan innehar en rättighet
och licens med avseende på denna,
skall ifrågavarande Associerad göra
vad som rimligen kan begäras för att
utverka rätten att använda sådan
bakgrundsinformation från ägaren i
syfte att upprätta det gemensamma
forskningsprogrammet, förverkliga
programmets målsättning eller stödja
användningen av förgrundsinforma-
tion på skäliga och sakligt motivera-
de villkor.

3.2 Förgrundsinformation

3.2.1 Förgrundsinformation som
genererats under loppet av arbetet på
ett visst gemensamt forskningspro-
gram skall göras tillgänglig på konfi-
dentiell basis, i enlighet med avsnitt
4, för Associerade som deltar i detta
gemensamma forskningsprogram
och får användas gratis enbart i syfte
att genomföra arbetsuppgifterna in-
om just detta gemensamma forsk-
ningsprogram.

3.2.2 Förgrundsinformation, som
behövs utanför giltighetsområdet för
ett gemensamt forskningsprogram i
vilket det har genererats, skall göras
tillgänglig för användning av eller för
de Associerade som deltar i detta
gemensamma forskningsprogram, på
deras begäran, inom deras flygtek-
niska forskning, utveckling och - i
tillämpliga fall - produktionspro-
gram (inklusive forskning under
samverkan, utvecklings- eller pro-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6 BILAGA 1

that joint research programme and,
in particular, to the generation of
such foreground information.

3.2.3 The exercise of the rights in
foreground information, other than
by the owner(s), by, or on behalf of,
a participating Associate in a collabo-
rative programme with third parties
will require the unanimous consent
of the participating Associates in the
joint research programme in which
the foreground information was ge-
nerated; if this consent is granted,
the terms and conditions under
which the rights are exercised will be
established by them.

3.3  Ownership of Intellectual
Property

The ownership of foreground in-
formation will be vested in the origi-
nator(s), unless otherwise agreed
between the parties to a contract.

4. CONFIDENTIALITY

4.1 As a general principle all intel-
lectual property made available for
the purposes of the Association will
be treated in confidence. When such
intellectual property is in documen-
tary form it may be marked, if so de-
sired by the originator, with the le-
gend "RE-Confidential".

4.2 Recipients of intellectual pro-
perty marked in accordance with pa-
ragraph 4.1 must regard such mar-
king as restricting both disclosure
and use. All Communications of such
intellectual property are made for
information purposes only, unless

duktionsprogram i associationens
länder). Sådan användning skall ske
på skäliga och sakligt motiverade
villkor, som fastställts av för-
grundsinformationens ägare, varvid
vederbörlig hänsyn skall tagas till bå-
de de finansiella och tekniska bidrag
som den ansökande parten har läm-
nat till verksamheterna inom ramen
för detta gemensamma forsknings-
program, särskilt till genereringen av
dylik förgrundsinformation.

3.2.3 Om en annan Associerad än
ägaren (ägarna) till en viss för-
grundsinformation önskar utöva sin
rätt till denna information, eller om
man önskar göra detta på denna As-
socierads vägnar, inom ramen för ett
samarbetsprogram med externa par-
ter, får detta önskemål beviljas endast
med enhälligt samtycke från de del-
tagande Associerade i det gemen-
samma forskningsprogram i vilket
förgrundsinformationen genererats;
om detta samtycke lämnats, skall
dessa fastställa bestämmelserna och
villkoren för utövandet av dessa rät-
tigheter.

3.3  Äganderätt till immaterial-
rättslig egendom

Äganderätten till förgrundsinfor-
mationen tillkommer upphovsman-
nen (upphovsmännen), för så vitt
annat ej har avtalats mellan de parter
som har undertecknat aktuellt kon-
trakt

4. SEKRETESS

4.1 Som en generell princip gäller
att all immaterialrättslig egendom
som gjorts tillgänglig för associatio-
nens räkning, skall behandlas konfi-
dentiellt. Om sådan information fö-
religger i dokumentform, får den,
om upphovsmannen så önskar, mär-
kas med texten ”RE-Confidential”.

4.2 Mottagare av immaterialrätts-
lig egendom, som märkts i enlighet
med punkt 4.1, måste betrakta sådan
märkning som ett förbud både mot
röjande och användning. Alla över-
föringar av sådan immaterialrättslig

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6 BILAGA 1

express written consent is given to
the contrary. The term "for informa-
tion purposes" in the Rules means
for purposes of assisting in the evalu-
ation of the information for purpo-
ses of the Association only and wit-
hout prejudice to any rights of the
owner. This term does not include
the use, duplication or disclosure, in
whole or in part, for purposes of ma-
nufacture.

4.3 lf a recipient has cause to
disclose intellectual property to a
third party, such disclosure shall only
be with the prior written consent of
the owner(s), which consent shall
not be unreasonably withheld. The
recipient will indicate the confidenti-
al nature of the intellectual property
to the third party.

4.4 The obligation of confidentia-
lity imposed upon any recipient of
intellectual property under this Sec-
tion will not apply to any intellectual
property which can be shown by the
recipient to be

-   received by the recipient from
a third party entitled to
supply the intellectual pro-
perty without any relevant re-
striction on use or disclosure,
or

-   published by the disclosing
party, or

-   in the public domain otherwi-
se than in consequence of a
breach of confidence by the
receiving party, or

-   at any time developed inde-
pendently by the receiving
party.

5. DISPUTES

In any dispute concerning the in-
terpretation or implementation of
the Rules, the matter will be
brought to the attention of the

egendom får endast ske i informa-
tionssyften, för så vitt uttryckligt
skriftligt samtycke ej lämnats med
annan innebörd. I föreskrifterna av-
ses med uttrycket ”i informations-
syften” att det aktuella materialet en-
bart tjänar som hjälpmedel vid
utvärderingen av informationen för
associationens räkning och utan in-
skränkning av ägarens eventuella
rättigheter. I begreppet ingår icke
användning, duplicering eller röjan-
de, helt eller delvis, i tillverknings-
syften.

4.3 Om en mottagare har anled-
ning att röja immaterialrättslig egen-
dom för tredje man, får detta ske en-
dast om ägaren (ägarna)
dessförinnan lämnat sitt skriftliga
samtycke därtill, vilket samtycke ej
skall vägras utan sakskäl. Mottagaren
skall upplysa aktuell tredje man om
den immaterialrättsliga egendomens
konfidentiella karaktär.

4.4 Den tystnadsplikt som åvilar
alla mottagare av sådan immaterial-
rättslig egendom som avses i detta
avsnitt skall ej äga tillämpning på så-
dan immaterialrättslig egendom som
mottagaren kan påvisa ha:

-   mottagits av mottagaren från
en sådan extern part eller
tredje man som har rätt att
tillhandahålla den immaterial-
rättsliga egendomen utan nå-
gon gällande restriktion på
användning eller röjande, eller

-   offentliggjorts av den röjande
parten, eller

-   blivit allmänt känd på annat
sätt än till följd av brott mot
tystnadsplikten från den
mottagande partens sida, eller

-   framtagits vid någon tidpunkt
av den mottagande parten.

5. TVISTER

Vid eventuell tvist som gäller före-
skrifternas tolkning eller genomfö-
rande, skall institutionschefsnämn-
dens uppmärksamhet fästas vid
ärendet. Utom i fall, där den förför-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6 BILAGA 1

Heads of Establishment Board of
the Association. Except in cases
where immediate legal action is de-
emed necessary by the aggrieved
Associate, the said Associate will
not have recourse to a court of
competent jurisdiction until the
lapse of a period of three months,
during which the Heads of Estab-
lishment Board will use its best en-
deavours to secure an amicable
settlement.

6. WITHDRAWAL

6.1 In the event that a participa-
ting Associate wishes to withdraw
form a joint research programme
before the programme has been fina-
lized, the withdrawing Associate
must give six months (or such other
period as may be agreed) written
notice of its intention to withdraw
and, during that time, must use its
best endeavours to mitigate the ef-
fects of such withdrawal.

6.2 The withdrawing Associate
must ensure that the rights, as set out
in Section 3 above, of the remaining
parties in respect of foreground in-
formation generated by the with-
drawing associate prior to the date of
withdrawal are preserved, and that all
background information necessary
to support the use of such foregro-
und information in pursuance of the
joint research programme will be
made available on fair and reasonable
terms and conditions to another as-
sociate selected by mutual agree-
ment. The withdrawing Associate
will enter into good faith negotia-
tions with a view to granting, on fair
and reasonable terms, a licence in re-
spect of background information ne-
cessary to support the use of such
foreground information. In no event
will this be construed as imposing
upon the withdrawing Associate a
compulsory requirement to licence.

6.3 The withdrawing Associate
may continue to use, in accordance
with Section 3, foreground informa-
tion made available to it up to the

delade parten anser omedelbara
rättsliga åtgärder vara nödvändiga,
skall ifrågavarande Associerad vänta
med att väcka talan inför behörig
rättsinstans tills en period av tre må-
nader förflutit, under vilken institu-
tionschefsnämnden skall göra sitt
bästa för att säkerställa en uppgörelse
i godo.

6. UTTRÄDE

6.1 I den händelse en deltagande
Associerad önskar draga sig ur ett
gemensamt forskningsprogram in-
nan programmet har slutförts, måste
den utträdande Associerade med sex
månaders (eller med annan överens-
kommen tidsfrist) skriftligt varsel
meddela sin utträdesavsikt och under
denna period göra sitt bästa för att
mildra effekterna av detta utträde.

6.2 Den utträdande Associerade
måste tillse att de rättigheter som av-
ses i avsnitt 3 här ovan och som till-
kommer de kvarstående parterna
med avseende på den förgrundsin-
formation som genererats av den ut-
trädande Associerade före utträdes-
dagen bevaras och att all den
bakgrundsinformation som är nöd-
vändig för att stödja användningen av
sådan förgrundsinformation i arbetet
på att fullfölja det gemensamma
forskningsprogrammet kommer att
göras tillgänglig på skäliga och sakligt
motiverade villkor för en annan As-
socierad, som utvalts genom ömsesi-
dig överenskommelse. Den utträ-
dande parten skall inleda
förhandlingar i god tro i syfte att på
skäliga och sakligt motiverade villkor
bevilja en licens med avseende på
bakgrundsinformationen, som är
nödvändig för att stödja användning-
en av sådan förgrundsinformation.
Under inga förhållanden skall detta
tolkas som ett tvång för bak-
grundsinformationens ägare att be-
vilja en licens.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6 BILAGA 1

date of withdrawal. The withdrawing
Associate will, after withdrawal,
continue to be bound by the obliga-
tions set out in the Rules regarding
confidentiality and use.

6.3 Den utträdande Associerade
får fortsätta att i enlighet med avsnitt
3 använda den förgrundsinformation
som gjorts tillgänglig för honom
fram till utträdesdagen. Efter utträ-
det skall den utträdande Associerade
fortsätta att vara bunden av de ålig-
ganden som stipulerats i föreskrif-
terna rörande sekretess och använd-
ning.

Annex 4. SECURITY REGULA-
TIONS OF THE ASSOCIA-
TION

CLASSIFIED INFORMATION

1. GENERAL

Classified information originated
and exchanged in connection with
the Association's activities will be
transmitted, stored, handled and sa-
feguarded in a manner no less strin-
gent than set forth in the NATO
Security Regulations Document C-
M (55)15 (Final), including all
supplements and amendments the-
reto. These NATO Security Regula-
tions serve as a reference for the
security regulations applicable in the
countries of the respective Associa-
tes. All decisions required within the
Association with regard to classified
information shall be taken by the
Heads of Establishment Board.

2. CLASSIFICATION, DISTRI-
BUTION AND HANDLING

When classified information is
contained in an Association docu-
ment, the appropriate classification
(Secret, Confidential or Restricted)
shall be applied in accordance with
the national security regulations, ap-
plicable in country in which the sub-
ject document is published. Distri-
bution, handling and downgrading of
classified documents shall also be in
accordance with the pertinent natio-
nal security regulations, with the se-

Bilaga 4. ASSOCIATIONENS

SÄKERHETSFÖRESKRIFTER

SEKRETESSBELAGT MATE-
RIAL

1. ALLMÄNT

Sekretessbelagt material som
framtagits och utväxlats i samband
med associationens aktiviteter skall
överföras, lagras och utväxlas och
bevaras på ett sätt som inte är mindre
strikt än vad som föreskrivs i
NATOs säkerhetsföreskrifter, Do-
kument C-M (55)15 (slutlig ver-
sion), inklusive alla tillägg och änd-
ringar.      Dessa      NATO-

säkerhetsföreskrifter tjänar som refe-
rens för de säkerhetsföreskrifter som
är tillämpliga i respektive Associera-
des länder. Alla beslut som behövs
inom Associationen med avseende
på sekretessbelagt material skall fat-
tas av institutionschefsnämnden.

2. HEMLIGSTÄMPLING, DIST-
RIBUTION OCH HANTE-
RING

Om ett associationsdokument in-
nehåller sekretessbelagt material,
skall vederbörlig sekretessgrad
(”Hemligt”, ”Konfidentiellt” eller
”Begränsad distribution”) användas i
enlighet med de nationella säker-
hetsföreskrifter som är tillämpliga i
ett land där ifrågavarande dokument
publiceras. Distribution, hantering
och nedgradering av sekretessbelagt
material skall också ske i överens-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6 BILAGA 1

cretariat of the Association being
kept informed.

stämmelse med tillämpliga nationella
säkerhetsföreskrifter, varvid associa-
tionens sekretariat skall hållas infor-
merat.

NON-CLASSIFIED INFOR-

MATION

ICKE-SEKRETESSBELAGT

MATERIAL

3. MARKING

3.1 Reports generated in the con-
text of a joint research programme
will be marked either " RE-open " or
" RE-limited ".

3.2 "RE-open" means that the re-
port may be published or disclosed
without restrictions.

3.3 "RE-Limited" shall be used
whenever unlimited distribution of
the information is deemed undesi-
rable. The title page shall carry, cle-
arly visible, the following legend:
"The present information is distri-
buted on a limited basis, for the
information of the listed organiza-
tions only; consequently filing in
any central library open to others,
and citation in accession lists, or as
literature reference, are prohibi-
ted."

3.4 Releasing an "RE-Limited" re-
port for open distribution will requi-
re the unanimous approval of the
Heads of Establishment Board. In
cases where this approval is given,
the secretariat will inform the hol-
ders of the subject report accor-

4. DISTRIBUTION

4.1 "RE-open" reports may be
distributed without restrictions by
the publishing organization; howe-
ver, the secretariat is to be informed
of any distribution outside the Asso-
ciates.

4.2 "RE-Limited" reports shall be
distributed in accordance with a dist-
ribution list to be recommended
unanimously by the Associates con-
cerned and approved unanimously

3. MÄRKNING

3.1 Rapporter som utarbetats in-
om ramen för ett gemensamt forsk-
ningsprogram skall märkas antingen
med ordet ”RE-open” eller ”RE-
limited”.

3.2 ”RE-open” innebär att rap-
porten får publiceras eller röjas utan
inskränkningar.

3.3.”RE-limited” skall användas
närhelst som obegränsad distribution
av materialet anses icke önskvärt.
Titelbladet skall på väl synlig plats
bära följande text, som i översättning
lyder:

”Föreliggande material distribueras
inom en begränsad krets enbart för
de på listan förtecknade organisa-
tionernas information. Det är följ-
aktligen förbjudet att arkivera det i
ett centralt bibliotek som är öppet
för andra och att nämna det i ac-
cessionskataloger eller i litteratur-
listor.”

3.4 För att en rapport märkt ”RE-
limited” skall kunna distribueras öp-
pet, krävs ett enhälligt godkännande
inom institutionschefsnämnden. I de
fall där sådant godkännande ges, skall
sekretariatet meddela detta till inne-
havarna av ifrågavarande rapport.

DISTRIBUTION

4.1 Rapporter märkta ”RE-open”
får distribueras av den publicerande
organisationen utan inskränkningar;
sekretariatet skall dock hållas under-
rättat om eventuell distribution
utanför de Associerades krets.

4.2  Rapporter märkta ”RE-
limited” skall distribueras i enlighet
med en distributionslista, som skall
rekommenderas enhälligt av berörda
Associerade och godkännas enhälligt
av institutionschefsnämnden.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6 BILAGA 1

by the Heads of Establishment Bo-
ard.

5. HANDLING

5.1 "RE-Limited" reports shall be
handled in such a way that the con-
tents of these reports do not become
available to organizations or persons
other than those mentioned in the
distribution list.

5.2 Any loss or (suspected) comp-
romise of a "RE-Limited" report shall
be notified to the secretariat imme-
diately.

INTELLECTUAL PROPERTY
RIGHTS

6. IPR RULES

Particular attention shall be di-
rected towards all intellectual pro-
perty in documentary form, which is
made available in confidence and for
information purposes of the Associ-
ation only and must not be further
disclosed or used except as specified
in the Rules for the Protection and
Use of Intellectual Property in the
Association.

5. HANTERING

5.1 Rapporter märkta ”RE-open”
skall hanteras på sådant sätt att inne-
hållet i dessa rapporter inte blir till-
gängligt för andra organisationer el-
ler personer än de som finns nämnda
i distributionslistan.

5.2   Eventuell förlust eller
(misstänkt) blottställande av en rap-
port märkta ”RE-limited” skall ome-
delbart anmälas till sekretariatet.

IMMATERIELLA FÖRMÖ-
GENHETSRÄTTER

6. FÖRESKRIFTER OM IMMA-
TERIELLA FÖRMÖGEN-
HETSRÄTTER

Särskild uppmärksamhet skall äg-
nas all immaterialrättslig egendom i
dokumentarisk form, som görs till-
gänglig mot tysthetslöfte och enbart
för Associationens information och
som inte får spridas vidare eller an-
vändas på annat sätt än det som pre-
ciserats i Föreskrifterna för skydd
och användning av immaterialrättslig
egendom i Associationen.

Bilaga 2

Aerea Association

Agreement

Addendum No. 1

Avtalstext

AEREA ASSOCIATION AG-
REEMENT ADDENDUM Nol

concerning the establishment of an
association according to Nether-
lands law.

The "CENTRO ITALIANO
RICERCHE AEROSPAZIALI
S.C.p.A.", Capua, Italy,

The "DEFENCE EVALUA-
TION AND RESEARCH
AGENCY', Farnborough, England;

The "DEUTSCHES ZENTRUM
FUR LUFT- UND RAUMFAHRT
e.V.", Cologne, Germany,

The "FLYGTEKNISKA FÖR-
SÖKSANSTALTEN", Stockholm,
Sweden,

The "INSTITUTO NACIONAL
DE TECNICA AEROESPACIAL",
Madrid, Spain,

The "STICHTING NATIONA-
AL LUCHT- EN RUIMTEVA-
ARTLABORATORIUM", Amster-
dam, The Netherlands

and

The "OFFICE NATIONAL
D'ETUDES ET DE RECHER-
CHES     AÉROSPATIALES",

Chåtillon, France,

hereinafter referred to as "the As-
sociates"

CONSIDERING

that on 11 October 1994 the As-
sociates signed an Association Agre-
ement and thereby established the
(informal) "Association of European
Aeronautical Research Establish-
ments";

that since October 1994 the Asso-
ciates have developed various initiati-
ves and activities, resulting into an
intensified cooperation;

that establishing a legal entity will
improve the visibility of the present
cooperation and will enable this co-
operation to enter into formal arran-
gements with other organisations

Svensk översättning

ASSOCIATIONSAVTAL

TILLÄGG Nr 1

om upprättandet av en association
enligt nederländsk rätt

Nedan angivna organ:

CENTRO ITALIANO RICER-
CHE AEROSPAZIALI S.C.p.A.,
Capua, Italien,

DEFENCE EVALUATION
AND RESEARCH AGENCY,
Farnborough, England,

DEUTSCHES ZENTRUM FUR
LUFT- UND RAUMFAHRT e.V.,
Köln, Tyskland,

FLYGTEKNISKA     FÖR-

SÖKSANSTALTEN, Stockholm,
Sverige,

INSTITUTO NACIONAL DE
TÉCNICA AEROESPACIAL,
Madrid, Spanien,

STICHTING NATIONAAL
LUCHT- EN RUIMTEVAART-
LABORATORIUM, Amsterdam,
Nederländerna,

och

OFFICE      NATIONAL

D’ÉTUDES ET DE RECHER-
CHES AÉROSPATIALES, Chåtil-
lon, Frankrike,

här nedan kallade ”de Associera-
de”,

HÄNVISAR TILL

att de Associerade den 11 oktober
1994 undertecknade ett associa-
tionsavtal och därvid upprättade den
(informella) ”Sammanslutningen av
europeiska flygtekniska forsknings-
organ” ,

att de Associerade sedan oktober
1994 har tagit olika initiativ och be-
drivit olika verksamheter, som har
lett till ett intensifierat samarbete,

att bildandet av en juridisk person
kommer att göra det nuvarande sam-
arbetet synligare och göra det möjligt
för de samverkande att ingå formella
överenskommelser med andra orga-

both in Europé (e.g. European Uni-
on) and elsewhere (e.g. NASA);

that artiste 2.2 of the Association
Agreement stipulates that the Asso-
ciates "will prepare legal measures to
enable future steps towards more
integrated activities";

that the establishment of a legal
entity is to he seen as a part of the
implementation of the Association
Agreement;

that it is the Associated intention
to estahlish a European Association
as soon as the pertinent legislation
will have become available;

that until then an Association ac-
cording to Netherlands law shall be
established;

HEREBY AGREE AS FOLLOWS

Article 1 SUBJECT OF THE
ADDENDUM

1.1 The Associates hereby agree to
establish the "Association of Europe-
an Research Establishments in Aero-
nautics", an association according to
Netherlands law, with statutes as at-
tached to this Addendum.

Article 2 VALIDITY OF ASSO-
CIATION AGREEMENT

2.1 The Association Agreement,
entered into on 11 October 1994,
shall continue to be in force.

2.2 In case of conflict between the
provisions of the Association Agre-
ement on the one hand and the pro-
visions of the statutes of the Associ-
ation on the other hand, the latter
shall prevail.

Signed in seven original copies on
3 May 1999 in Brussels, Belgium.

CENTRO ITALIANO RICER-
CHE AE-ROSPAZIALI S.C.p.A.
C. Golia, prsident.

DEFENCE EVALUATION
AND RESEARCH AGENCY.

nisationer, både i Europa (t.ex. Eu-
ropeiska unionen) och annorstädes
(t.ex. NASA),

att artikel 2.2 i associationsavtalet
föreskriver att de Associerade ”skall
förbereda juridiska åtgärder för att
möjliggöra ytterligare steg mot mer
integrerade verksamheter”,

att bildandet av en juridisk person
skall ses som en del av verkställelsen
av associationsavtalet,

att det är de Associerades avsikt
att upprätta en europeisk samman-
slutning så snart som tillhörande
lagtexter har blivit tillgängliga,

att i avvaktan på detta skall en as-
sociation upprättas i enlighet med
nederländsk rätt,

OCH AVTALAR HÄRMED
FÖLJANDE:

Artikel 1 TILLÄGGETS FÖRE-
MÅL

1.1 De Associerade avtalar härmed
om att upprätta ”Sammanslutningen
av europeiska flygtekniska forsk-
ningsorgan” , en association bildad
med stöd av nederländsk rätt och
med statuter enligt bilaga till detta
tillägg-

Artikel 2 ASSOCIATIONSAV-
TALETS GILTIGHET

2.1 Det den 11 oktober 1994 in-
gångna associationsavtalet skall fort-
sätta att gälla.

2.2 Vid konflikt mellan associa-
tionsavtalets bestämmelser å ena si-
dan och bestämmelserna i associatio-
nens statuter å den andra sidan äger
de sistnämnda företräde.

Undertecknat på sju originalex-
emplar den 3 maj 1999 i Bryssel i
Belgien.

CENTRO ITALIANO RICER-
CHE AEROSPAZIALI S.C.p.A. C.
Golia, ordförande.

DEFENCE EVALUATION
AND RESEARCH AGENCY. Dr

Dr D. Bourne, director Air Sys-
tems Sector.

DEUTSCHES ZENTRUM FUR
LUFT- UND RAUMFAHRT e.V.
Prof. W. Kröll, Chairman of the Bo-
ard.

FLYGTEKNISKA     FÖR-

SÖKSANSTALTEN.

Brigadgeneral H. Dellner, Direc-
tor General. "For the Kingdom of
Sweden, Subject to ratification"

INSTITUTO NACIONAL DE
TÉCNICA AEROESPACIAL.

E. Varela, Director General.

STICHTING NATIONAAL
LUCHT- EN RUIMTEVAART-
LABORATORIUM.

J. van Houwellingen, Chairman of
the board.

OFFICE      NATIONAL

D’ÉTUDES ET DE RECHER-
CHES AÉROSPATIALES.

IGA M. Scheller, President.

Final draft 1 April
1999STATUTES of the
"ASSOCIATION OF EUROPE-
AN RESEARCH ESTABLISH-
MENTS IN AERONAUTICS"

established in Amsterdam

Article 1 NAME, SEAT

1.1 The name of the Association
is: "Association of European Rese-
arch Establishments in Aeronautics".

1.2 The seat of the Association is
in Amsterdam.

1.3 The Association may have of-
fices in other countries.

Article 2 OBJECTIVE

2.1 The objective of the Associa-
tion is:

-   to promote and represent the
joint interests of its Mem-
bers;

-   to intensity the cooperation
between its Members, aimed
at further integration of their
activities in the field of civil,

D. Bourne, chef för Flygsystems-
sektorn.

DEUTSCHES ZENTRUM FUR
LUFT- UND RAUMFAHRT e.V.
Professor W. Kröll, styrelseordfö-
rande.

FLYGTEKNISKA     FÖR-

SÖKSANSTALTEN. Brigadgeneral
H. Dellner, generaldirektör. ”För
konungariket Sverige, med förbehåll
för ratifikation ”

INSTITUTO NACIONAL DE
TÉCNICA AEROESPACIAL. E.
Varela, generaldirektör.

STICHTING NATIONAAL
LUCHT- EN RUIMTEVAART-
LABORATORIUM. J. van Hou-
wellingen, styrelseordförande.

OFFICE      NATIONAL

D’ÉTUDES ET DE RECHER-
CHES AÉROSPATIALES. Flyg-
ingenjör M. Scheller, ordförande.

Slutligt utkast den 1 april 1999

STATUTER             för

”SAMMANSLUTNINGEN AV
EUROPEISKA FLYGTEKNIS-
KA FORSKNINGSORGAN
upprättad i Amsterdam

Artikel 1 NAMN, SÄTE

1.1  Associationens namn är:

”Sammanslutningen av europeiska
flygtekniska       forskningsorgan”

[Association of European Research
Establishments in Aeronautics.

1.2 Associationens säte är Ams-
terdam.

1.3 Associationen får ha kontor i
andra länder.

Artikel 2 MÅL FÖR VERKSAM-
HETEN

2.1 Associationens mål är:

-   att främja och företräda dess
medlemmars gemensamma
intressen

-   att intensifiera samarbetet
mellan dess medlemmar i
syfte att åstadkomma ytterli-
gare integrering av deras verk-

12 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nrl. Uo4-8

military and space related ae-
ronautics;

—   to improve and intensify the
cooperation of the Associa-
tion and its Members with
third parties in the field of
aeronautics;

-   to facilitate the ultimate goal
of the Members of integrated
management of joint activiti-
es, thereby contributing to
Europe's role as a global
player in aeronautics.

2.2 The Association is a non-profit
organisation.

2.3 Within the scope of its objec-
tive the Association may represent
its Members towards (inter) national
organisations, on the understanding
that no financial obligations for one
or more Members can be entered
into without the prior written appro-
val of such Member(s).

Article 3 MEMBERS

3.1 The membership of the Asso-
ciation is open to national research
establishments in aeronautics and
similar organisations, legally establis-
hed in their respective countries,
who have established the Association
or who have heen admitted as a
member at a later date.

3.2 Members of the Assuciation at
the date of incorporation of the As-
sociation are:

-   the "Centro Italiano Ricerche
Aerospaziali S.C.p.A.", Capua,
Italy;

-   the "Defence Evaluation and
Research Agency", Farnbo-
rough, England;

-   the "Deutsches Zentrum fiir
Luft- and Raumfahrt e.V.",
Cologne, Germany; -

-   the "Flygtekniska Försöksan-
stalten", Stockholm, Sweden;

samheter på det civila, militära
och rymdfartsrelaterade flyg-
tekniska området

-   att förbättra och intensifiera
associationens och dess med-
lemmars samarbete med ex-
terna parter på det flygteknis-
ka området

-   att underlätta förverkligandet
av medlemmarnas mål att
uppnå en integrerad ledning
av gemensamma verksamheter
och därigenom bidra till stär-
kandet av Europas roll som en
global aktör på det flygteknis-
ka området.

2.2  Associationen är en icke-
vinstdrivande organisation.

2.3 Inom ramen för sin målsätt-

ning får Associationen företräda sina
medlemmar            gentemot

(inter) nationella organisationer, med
det förbehållet att inga ekonomiska
åtaganden får ingås på en eller flera
medlemmars vägnar utan att denna
eller dessa medlemmar dessförinnan
har lämnat sitt skriftliga godkännan-
de därav.

Artikel 3 MEDLEMMAR

3.1 Medlemskap i Associationen
kan förvärvas av nationella flygtek-
niska forskningsinstitutioner och
liknande organisationer som är lag-
enligt etablerade i något av de länder
som har upprättat Associationen el-
ler som har upptagits som medlem
vid en senare tidpunkt.

3.2 Medlemmar i Associationen
vid tidpunkten för dess registrering
som juridisk person är

-   ”Centro Italiano Ricerche Ae-
rospaziali S.C.p.A.”, Capua,
Italien

-   ”Defence Evaluation and Re-
search Agency”, Farnbo-
rough, England

-   ”Deutsches Zentrum fiir Luft-
und Raumfahrt e.V.”, Köln,
Tyskland

-   ”Flygtekniska Försöksanstal-
ten”, Stockholm, Sverige

—   the "Instituto Nacional de
Técnica Aeroespacial", Mad-
rid, Spain;

—   the "Stichting Nationaal
Lucht- en Ruimtevaartlabo-
ratorium", Amsterdam, the
Netherlands;

— the "Office National d'Etu-
des et de Recherches Aéro-
spatiales", Chåtillon, France.

Article 4 ADMITTANCE OF
MEMBERS

4.1 A request to be admitted as a
member shall be directed, in writing,
to the General Assembly of the As-
sociation. The General Assembly
shall resolve upon admittance within
six months.

4.2 The applicant will be informed
in writing about his admittance or
refusal.

4.3 Research establishments or ot-
her bodies, active in the field of ae-
ronautics which are interested in a
limited and/or temporarily partici-
pation in the activities of the Associ-
ation may be admitted as Associate
Member. The General Assembly
shall resolve upon admittance. Furt-
her details on the associate mem-
bership shall be determined by the
General Assembly.

Article 5 END OF MEMBER-
SHIP

5.1 The membership ends:

a. in case a Member has ceased to
exist;

b. in case of termination by a
Member; notice of termination must
be given in writing subject to at least
a year's notice as per the end of a fi-
nancial year;

c. in case of termination by the
Association.

5.2 The Association, upon resolu-
tion by the General Assembly, ter-
minates the membership by sending
a registered letter to the Member.

5.3 If membership ends in the

-   ”Instituto Nacional de Técni-
ca Aeroespacial”, Madrid,
Spanien

-   ”Stichting Nationaal Lucht-
en Ruimtevaartlaboratorium”,
Amsterdam, Nederländerna

— ”Office National d’Etudes et
de Recherches Aérospatia-
les”, Chåtillon, Frankrike.

Artikel 4 ANSLUTNING AV
NYA MEDLEMMAR

4.1  Ansökan om medlemskap
skall ske skriftligen genom hänvän-
delse till Associationens generalför-
samling. Generalförsamlingen fattar
beslut om medlemskapets beviljande
senast sex månader efter ansök-
ningsdatum.

4.2 Sökanden skall få skriftligt be-
sked om medlemskap beviljats eller
avslagits.

4.3  Forskningsinstitutioner eller
andra organ, som är verksamma på
det flygtekniska området och som är
intresserade av en begränsad
och/eller temporär medverkan i As-
sociationens verksamheter, kan
godtagas som associerade medlem-
mar. Generalförsamlingen fattar be-
slut om medlemskapets beviljande.
Närmare bestämmelser om det asso-
cierade medlemskapet skall fastställas
av generalförsamlingen.

Artikel 5 MEDLEMSKAPETS
AVSLUTNING

5.1 Medlemskapet upphör,

a. om en medlem har upphört att
existera,

b. om en medlem har sagt upp
medlemskapet; uppsägningen måste
ske skriftligen senast ett år i förväg,
med verkan från ett räkenskapsårs
slut,

c. om associationen säger upp
medlemskapet.

5.2 Efter generalförsamlingens be-
slut häver Associationen medlem-
skapet genom att underrätta med-
lemmen per rekommenderat brev.

5.3 Om medlemskapet upphör

course of a financial year, the annual
tee shall remain due until that time.

Article 6 OBLIGATIONS OF
THE MEMBERS

6.1 Members are obliged:

a. to pay an annual tee, determined
by the General Assembly;

b. to comply with the statutes, in-
ternal regulations and resolutions of
the Association.

Article 7 BOARD

7.1 The Association is governed
by a Board, appointed by the General
Assembly.

7.2 The number of Board mem-
hers shall be equal to the number of
Members. Only persons who repre-
sent a Memher in the General As-
sembly can be appointed as Board
member.

7.3 From the Board members a
chairman and a vice-chairman shall
be appointed by the General Assem-
bly, both for a period of two years.
Whether or not from the Board
members a secretary and/or a trea-
surer shall be appointed by the
General Assembly for a period to
be decided upon by the General
Assembly.

7.4 Board members are appointed
for a period of four years, re-
appointment being possible.

7.5 A member of the Board shall
cease to be member of the Board:

a. upon his death;

b. upon his retiring voluntarily or
by rotation;

c. because the membership of the
Member he represents terminates;

d. upon dismissal by the General
Assembly.

7.6 The successor of a Board
member will complete the term of
his predecessor.

under loppet av ett räkenskapsår,
förblir vederbörande skyldig att be-
tala medlemsavgiften fram till den
tidpunkten.

Artikel 6 MEDLEMMARNAS
SKYLDIGHETER

6.1 Medlemmarna är skyldiga:

a. att betala en av generalförsam-
lingen fastställd årsavgift,

b.  att efterleva Associationens
statuter, interna föreskrifter och be-
slut.

Artikel 7 STYRELSE

7.1 Associationen leds av en av
generalförsamlingen utsedd styrelse.

7.2 Antalet styrelseledamöter skall
vara lika stort som antalet medlem-
mar. Endast personer som represen-
terar en medlem i generalförsamling-
en kan utses till styrelseledamot.

7.3   Bland styrelseledamöterna
skall en ordförande och en vice ord-
förande utses av generalförsamling-
en, båda för en period av två år.

En styrelsesekreterare och en kas-
saförvaltare skall utses av general-
församlingen för en av generalför-
samlingen bestämd tid, oavsett om
dessa befattningshavare är styrel-
seledamöter eller ej.

7.4 Styrelseledamöternas mandat-
period är två år; omval får ske.

7.5 En styrelseledamot upphör att
vara medlem av styrelsen:

a. när vederbörande avlider,

b. när vederbörande avgår frivilligt
eller genom befattningsrotation,

c. på grund av att den represente-
rade medlemmen upphör att vara
medlem.

d. på grund av antlidigande av ge-
neralförsamlingen.

7.6 En styrelseledamots efterträ-
dare skall inneha sin företrädares
befattning till mandatperiodens slut.

Article 8 MEETINGS OF THE
BOARD

8.1 The Board shall meet whene-
ver the chairman or two Board
members so require (s).

8.2 Further provisions on the con-
vening of a Board meeting, agenda,
minutes etc. shall be laid down in
internal regulations, to be adopted
by the General Assembly.

Article 9 VOTING RIGHTS OF
BOARD MEMBERS

9.1 The Board shall adopt its re-
solutions by an absolute majority of
votes cast, unless these statutes sti-
pulate otherwise. The Board can only
adopt valid resolutions if all Board
members minus one are present or
represented. A member of the Board
can have himself represented by
another member of the Board by
means of a proxy given in writing.

9.2 Each Board member has one
vote.

Article 10 REPRESENTATION

10.1 The Board as well as the
chairman of the Board shall have
power to represent the Association.

Article 11 GENERAL ASSEM-
BLY

11.1 The General Assembly shall
convene whenever the chairman or
two Members so require(s), at least
twice a year.

11.2 The General Assembly shall
be presided by the chairman of the
Board. In his absence, the meeting
shall be presided by the vice-
chairman and in his absence the Ge-
neral Assembly will appoint a chair-
man of the meeting.

11 .3 Further provisions on the
convening of a meeting, agenda, mi-
nutes etc. shall be laid down in inter-
nal regulations, to he adopted by the
General Assembly.

Artikel 8 STYRELSESAMMAN-
TRÄDEN

8.1 Styrelsen skall sammanträda
närhelst som ordföranden eller två
styrelseledamöter så begär.

8.2 Närmare bestämmelser om
kallelse till styrelsesammanträden,
dagordning, protokoll osv. skall fast-
ställas i interna föreskrifter, som skall
framläggas för generalförsamlingens
godkännande.

Artikel 9 STYRELSELEDAMÖ-
TERNAS RÖSTRÄTT

9.1 Styrelsen skall fatta sina beslut
med enkel majoritet av avlagda rös-
ter, för så vitt dessa statuter ej före-
skriver annat. Styrelsen är beslutsför
endast om samtliga styrelseledamö-
ter minus en är närvarande eller re-
presenterade. En styrelseledamot kan
låta sig företrädas av en annan styrel-
seledamot med stöd av skriftlig full-
makt.

9.2 Styrelseledamöterna har en
röst var.

Artikel 10 REPRESENTA-
TIONSBEHÖRIGHET

10.1 Styrelsen och styrelsens ord-
förande har behörighet att företräda
Associationen.

Artikel 11 GENERALFÖRSAM-
LINGEN

11.1  Generalförsamlingen skall
sammanträda närhelst som ordför-
anden eller två ledamöter så begär,
dock minst två gånger om året.

11.2 Styrelsens ordförande skall
tjänstgöra som mötesordförande vid
generalförsamlingens förhandlings-
sessioner. I hans frånvaro skall möte-
sordförandeskapet innehas av vice
styrelseordföranden. Är också vice
ordföranden frånvarande, skall gene-
ralförsamlingen utse en mötesordfö-
rande.

11.3 Närmare bestämmelser om
kallelse till möten, dagordning, pro-
tokoll osv. skall fastställas i interna
föreskrifter, som skall framläggas för
generalförsamlingens godkännande.

Article 12 VOTING RIGHTS OF
MEMBERS

12.1 Each Member will be repre-
sented in the General Assembly by a
representative appointed by that
Member. A Member may appoint
more than one representative, on the
understanding that per Member only
one vote can be cast.

12.2 Members may be represented
at a meeting by the representative of
another Member, by means of a
proxy given in writing.

12.3 Resolutions shall be adopted
by an absolute majority of the votes
of all Members, unless these statutes
require otherwise.

12.4 The following resolutions to
be adopted by the General Assembly
require a unanimous vote of all
Members and can only be adopted if
all Members are represented:

a. the admittance of new Mem-
bers;

b. the admittance of Associate
Members;

c.  the appointment of Board
members;

d. the adoption or amendment of
internal regulations;

e. the determination of the annual
fee to be paid by the Members;

f. the adoption of the budget and
of the documents as referred to in
article 14;

g. the amendment of the statutes;

h. the dissolution of the Associa-
tion.

12.5 A resolution of the General
Assembly to terminate a members-
hip shall require the vote of all
Members except for the Member
whose membership is terminated.

12.6 The following resolutions to
be adopted by the General Assembly
require a majority of at least
two/thirds (rounded up) of the votes
of all Members:

a. the entering into association
and/or cooperation agreements with
third parties;

b. the determination of the annual
fee to be paid by the Associate

Artikel 12 MEDLEMMARNAS
RÖSTRÄTT

12.1 Varje medlem skall företrädas
i generalförsamlingen av en repre-
sentant som utsetts av respektive
medlem. Medlem får utse mer än en
representant, med det förbehållet att
endast en representant per medlem
får rösta.

12.2 Medlemmarna kan låta sig fö-
reträdas av en annan medlems repre-
sentant med stöd av skriftlig full-
makt.

12.3 Beslut skall fattas med enkel
majoritet av samtliga medlemmars
röster, för så vitt dessa statuter ej fö-
reskriver annat.

12.4 Generalförsamlingens beslut i
nedan angivna ärenden kräver enhäl-
lighet bland medlemmarna och kan
fattas endast om samtliga medlem-
mar är representerade:

a. antagning av nya medlemmar

b. antagning av associerade med-
lemmar

c. tillsättning av styrelseledamöter

d. antagning eller ändring av in-
terna föreskrifter

e. fastställelse av årsavgiften som
medlemmarna skall erlägga

f. antagning av budgeten och de
dokument som avses i artikel 14

g. ändring av statuterna

h. Associationens upplösning.

12.5 När generalförsamlingen har
att fatta beslut om upphävandet av
ett medlemskap, måste samtliga
medlemmar rösta, utom den medlem
vars medlemskap avses bli upphävt.

12.6 Generalförsamlingens beslut i
nedan angivna ärenden kräver minst
två tredjedelars majoritet (avrundad
uppåt) av samtliga medlemmars rös-
ter:

a.   ingående av anslutnings-
och/eller samarbetsavtal med externa
parter

b. fastställelse av årsavgiften som
de associerade medlemmarna skall
erlägga

c. upphävande av associerat med-
lemskap.

Members;

c. the termination of an associate
membership.

Article 13 COMMITTEES AND
ADVISORY BODIES

13.1 The General Assembly can
appoint committees and/or advisory
bodies.

13.2 All committees and/or advi-
sory bodies shall be governed by
terms of reference to be adopted by
the General Assembly.

Article 14 FINANCIAL MEANS,
FINANCIAL YEAR, ANNUAL
ACCOUNTS

14.1 The financial year shall coin-
cide with the calendar year.

14.2 The Board shall submit yearly
before the first day of November,
the budget for the next financial year
for adoption by the General Assem-
bly.

14.3  Annually, within three
months after the end of each financi-
al year, the Board shall prepare annu-
al accounts and shall submit these for
adoption by the General Assembly.
The annual accounts shall be accom-
panied by the halance sheet, the pro-
fit and loss account and the expla-
natory notes.

14.4 Adoption of the above men-
tioned documents by the General
Assembly - within six months after
the end of the relevant financial year
- shall constitute a discharge of the
Board for its management during the
financial year concemed.

Article 15 AMENDMENT OF
THE STATUTES

15.1 In case an amendment of the
statutes is to be decided upon by the
General Assembly, notice of the me-
eting shall be given at least four
weeks prior to the date of the mee-
ting.

15.2 A copy of the proposal must
be forwarded to the Members at least
four weeks prior to the meeting.

Artikel 13 UTSKOTT OCH
RÅDGIVANDE ORGAN

13.1 Generalförsamlingen kan till-
sätta utskott, kommittéer och/eller
rådgivande organ.

13.2 Alla utskotts, kommittéers
och/eller rådgivande organs verk-
samheter skall regleras av föreskrifter
som antagits av generalförsamlingen.

Artikel 14 FINANSIELLA RE-
SURSER, RÄKENSKAPSÅR,
ÅRSREDOVISNING

14.1 Räkenskapsåret sammanfaller
med kalenderåret.

14.2 Före den 1 november varje år
skall styrelsen framlägga budgeten
för nästföljande räkenskapsår för ge-
neralförsamlingens godkännande.

14.3 Senast tre månader efter varje
räkenskapsårs slut skall styrelsen år-
ligen upprätta årsbokslutet och
framlägga det för generalförsamling-
ens godkännande. Årsbokslutet skall
innehålla balans- och resultaträkning
och bokslutskommentarer.

14.4 Generalförsamlingens anta-
gande av ovannämnda dokument -
senast sex månader efter ifrågavaran-
de räkenskapsårs slut - innebär att
styrelsen beviljats ansvarsfrihet för
sin förvaltning under ifrågavarande
räkenskapsår.

Artikel 15 ÄNDRING AV STA-
TUTERNA

15.1 Om generalförsamlingen har
att besluta om ändring av statuterna,
skall kallelse med dagordningen till-
ställas medlemmarna senast fyra
veckor innan församlingen samman-
träder.

15.2 En kopia av ändringsförslaget
måste tillställas medlemmarna senast
fyra veckor innan församlingen
sammanträder.

Article 16 LIQUIDATION

16.1 If the Association is dissolved
pursuant to a resolution of the Gene-
ral Assembly, it shall be liquidated by
the Board, if and to the extent that
the General Assembly shall not re-
solve otherwise.

16.2 The General Assembly shall
resolve about the allocation of the
surplus of the Association upon dis-
solution.

16.3 After the legal entity has cea-
sed to exist, the books and records of
the Association shall remain in the
custody of the person designated for
that purpose by the liquidators for a
period of seven years.

Artikel 16 LIKVIDATION

16.1 Om Associationen upplöses
jämlikt generalförsamlingens beslut,
skall den likvideras av styrelsen, för-
utsatt att generalförsamlingen ej be-
slutar annorledes.

16.2  Generalförsamlingen skall
fatta beslut om fördelningen av As-
sociationens överskott efter upplös-
ningen.

16.3 Sedan den juridiska personen
har upphört att existera, skall Associ-
ationens räkenskaper och arkiv för-
varas under en period av sju år av en
person som utsetts därtill av likvi-
datorerna.

Bilaga 3

Förkortningar

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6 BILAGA 3

Förkortningar och benämningar

Följande förkortningar och benämningar av internationella truppinsatser, övningar och samarbetsorgan
samt militära vapensystem m.m. används i Försvarsdepartementets del av Budgetproposition för år
2000.

Principer för förkortningar:

Om förkortningen uttalas bokstav för bokstav används versaler (PFF). Det samma gäller för förkort-
ningar som uttalas som ett ord och som har en eller två stavelser (PLIS).

I de fall förkortningen uttalas som ett ord och har tre eller fler stavelser används versal begynnelse-
bokstav (Minurso). Under förutsättning att förkortningen är allmänt känd kan denna princip även an-
vändas för förkortningar med två stavelser och som uttalas som ett ord (Nato).

Inom försvarsdepartementets verksamhetsområde är förkortningarna på internationella övningar
och insatser samt vapensystem att betrakta som allmänt kända. Därför skrivs sådana förkortningar
med versal begynnelsebokstav även om de endast har två stavelser (Baltbat).

Förkortningar och benämningar

Förkortningar och benämningar

Förklaring

Aerea

"Association of European Research Establishments in Aeronautics”. Forum för samverkan mellan europe-
iska forskningsinstitut med målsättning att stärka teknologibaseb för den europeiska flygindustrin.

AgIW

Regeringens arbetsgrupp för skydd mot informationskrigsföring.

AJS 37

Attack, jakt- och spaningsflygplan 37 Viggen.

Baltbat

”Baltic Battilion”. En sambaltisk fredsbevarande bataljon för internationella insatser. Verksamheten
stöds av Sverige.

Baltdefcol

”Baltic Defence College". En sambaltisk försvarshögskola. Första kursen påbörjades i augusti 1999. Verk-
samheten stöds av Sverige.

Baltic Challenge 98

Internationell militär övning med svenskt deltagande i Partnerskap för freds anda.

Baltops

"Baltic operations”. Militär övning i Östersjön där partnerländerna deltog.

Baltron

"Baltic Naval Squadron". En sambaltisk marin styrka i första hand bestående av förband med minröj-
ningsförmåga. Verksamheten stöds av Sverige.

Baltsea

”Baltic Security Assistance Group”. Forum för stödnationer att koordinera det säkerhetsfrämjande stödet i
Baltikum.

Bermed-systemet

Beräkningssystem för medicinska förnödenheter.

CB

Civilbefälhavarna.

CFP

"Common Fisheries policy”. Den gemensamma fiskeripolitiken inom Europeiska Unionen.

Cimic

"Civil Military Cooperation”. Civil och militär samverkan.

Cooperative Baltic Eye

Internationell militär övning med svenskt deltagande inom ramen för Partnerskap för fred.

Cooperative Bear 98

Internationell militär övning med svenskt deltagande inom ramen för Partnerskap för fred.

Cooperative Jaguar 99

Internationell militär övning med svenskt deltagande inom ramen för Partnerskap för fred.

EAPC

"Euro Atlantic Partnership Council”. EAPC utgör ett ramverk i politiska och säkerhetsrelaterade frågor för
Partnerskap för fred-samarbetet mellan Nato- och partnerländerna.

EAPR

"Euro-Atlantiska Partnerskapsrädet". EARP utgör en ram för Partnerskap för fred-samarbetet och är ett
forum för konsultationer mellan Nato - och partnerländerna.

EA-värdering

Mätning och värdering av myndigheters ekonomiadministrativa rutiner.

Elvira

"Effektiv ledning från vision till realitet”. Tekniskt ledningssystem för det civila försvaret.

EMAS

"European Eco Management and Audit Scheme". Europeisk standard för offentlig redovisning.

Erea

Ny benämning på Aerea, se ovan

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6 BILAGA 3

Erieye

Flygburet radarsystem.

ESV

Ekonomistyrningsverket.

FOA

Försvarets forskningsanstalt.

FRA

Försvarets radioanstalt.

FSR-890

Flygburet spaningsradarsystem.

Garteur

"Group for Aeronautical Research and Technology in Europé". Forum för samarbete på regeringsnivå mel-
lan Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Nederländerna, Spanien och Sverige med målsättning att stäka
samarbetet inom flygtekninsk forskning.

GSM-krypto

Krypteringssystem för digital mobiltelefoni.

GSM-nät

Nät för digital mobiltelefoni.

haubits 77

Artillerisystem 77.

IEA

"International Energy Agency”. Internationellt program inom energiområdet där de flesta OECD-länderna
deltar.

lEP-avtalet

Internationellt avtal inom energiområdet.

IS Orion

Försvarsmaktens nya operativa ledningssystem (ännu inte i drift, se Leo).

ISO 14001

Internationell kvalitetssäkerhetsnorm för varor och tjänster.

J35

Jaktflygplan 35 Draken.

JA 37

Jakt- och attackflygplan 37 Viggen.

JAS 39

Jakt-, attack- och spaningsflygplan 39 Gripen.

JAS 39B

Jakt-, attack- och spaningsflygplan 39 Gripen. Tvåsitsig version.

KFOR

"Kosovo Force". Natoledd multinationell fredsstyrka i Kosovo.

KUB-projektet

"Kommunens beredskap". Modell för statens stöd till kommunerna.

Leo

Försvarsmaktens nuvarande operativa ledningssystem, se IS Orion.

Minurso

"United Nations Mission for the Referendum in Western Sahara” Fredsbevarande FN-insats (minröjning)
till stöd för genomförandet av folkomröstning i västra Sahara.

NBC-beredskap

Beredskap för försvar mot anfall med nukleära, biologiska och kemiska vapen.

NBC-vapen

Nukleära, biologiska och kemiska vapen.

Nordcaps

"Nordic coordination arrangements for peace support”. Fredsfrämjande nordiskt samarbete inom ramen
för Partnerskap för fred.

Nordic Peace

Internationell militär övning i Partnerskap för freds anda. Sverige var värdland 1998.

open spirit

Minröjningsövning i Östersjön i Partnerskap för freds anda.

OSSE

"Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa”.

PARP

"Planning and Review Process”. Partnerskap för fred-ländernas försvarsplaneringsprocess för krishante-
ring och interoperabilitet.

PFF

”Partnerskap för fred”. Forum för samarbete mellan Nato-medlemmar och vissa icke Nato-medlemmar.

PLIS

Totalförsvarets pliktverks informationssystem.

PLIS 2

Den del av Pliktverkets informationssystem som skall hantera personalredovisningen av krigsorganisatio-
nen.

PLIS/lnteger

Personalförsörjningssystem för hälso och sjukvårdspersonal.

Pool-organisationen

Svenskt nätverk inom energiområdet i samverkan med oljebolagen.

PTS

Post och Telestyrelsen.

RBS 90

Luftvärnsrobotsystem med mörkerkapacitet.

Robot 99

Radarjaktrobot 99.

ROLF

”Rörlig operativ ledningsfunktion”.

RRV

Riksrevisionsverket.

S-102B

Signalspaningsflygplan 102B Gulfstream.

Sam Marin

Nationell marin övning.

Seveso II

Rådsdirektiv om civilskydd, katastrofberedskap och lagerhantering av farliga ämnen.

SFOR

"Stabilization Force". Natoledd multinationell fredsstyrka i Bosnien-Hercegovina.

Shirbrig

"Multinational United Nations Stand-by Forces High Readiness Brigade". Internationell snabbinsatsstyrka.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 6 BILAGA 3

SK 37

Skolflygplan 37.

SK 60

Skolflygplan 60.

SRV

Statens Räddningsverk.

Stril 60

Stridsledningscentral 60. (Byts ut mot Stril C)

Stril C

Stridsledningscentral.

Strix

Målsökande artillerigranat.

Swede

Informations och ledningssystem för akuta sjukvårdsinsatser inom och mellan landsting.

Swedint

”Swedish International command”. Sveriges internationella kommando.

Swerap

”Swedish rapid reaction force”. Den svenska snabbinsatsstyrkan för internationella truppinsatser.

SAl

Sprängämnesinspektionen.

TP 84

Transportflygplan Hercules.

TP85

Signalspaningsflygplan Caravelle.

TS 9000

Telesystem 9000.

UNHCR

"United Nations High Commissioner for Refuges” FN:S flyktingorgan.

Unpredep

”United Nations Preventive Deployment Force". FN:s preventiva mission i f.d jugoslaviska republiken Ma-
kedonien.

Washington Summit

Natos toppmöte i Washington, april 1999.

WEAG

”Western European Armaments Group”. (Västeropeiska försvarsmaterielgruppen)

VEU

"Västeuropeiska Unionen”. Sverige deltar som observatör.

ÖCB

Överstyrelsen civil beredskap

ö-drift

Fortsatt drift av elsystemet i separata delsystem i händelse av att stamnätet sätts ur funktion.

TCN

Totalförsvarets chefsnämnd.

CFF

Centralförbundet Folk och Försvar.

SRK

Svenska Röda Korset.

Östersjömiljarden

En av riksdagen är 1996 beslutad satsning för att stärka samarbete och utveckling i Östersjöområdet.

Internationellt bistånd

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

Förslag till statsbudget för 2000

Internationellt bistånd

Innehållsförteckning

1     Förslag till riksdagsbeslut......................................................................................7

2    Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd...............................................................9

2.1     Omfattning..............................................................................................9

2.2      Utgiftsutveckling....................................................................................9

3    Verksamhetsområde A Internationellt utvecklingssamarbete...........................11

3.1      Mål..........................................................................................................11

3.2     Resultatbedömning...............................................................................11

3.3      Prioriteringar.........................................................................................13

3.4     Omfattning............................................................................................19

3.5      Revisionens iakttagelser........................................................................20

3.6     Anslag.....................................................................................................20

Al   Biståndsverksamhet....................................................................20

Al.l Multilateralt utvecklingssamarbete............................................21

A1.2 Bilateralt utvecklingssamarbete..................................................35

Al.3 Övrigt..........................................................................................54

A2   (1999) Biståndsförvaltning.........................................................58

A2   (2000) Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete

(Sida)............................................................................................58

A3   (2000) Nordiska Afrikainstitutet..............................................59

4    Verksamhetsområde B Samarbete med Central- och Östeuropa......................61

4.1     Omfattning............................................................................................61

4.2     Resultatbedömning...............................................................................62

4.3      Revisionens iakttagelser........................................................................62

4.4     Åtgärder utanför utgiftsområdet..........................................................62

4.5     Verksamheten avseende Samarbete med Central- och Östeuropa ....63

4.6     Anslag.....................................................................................................69

Bl Samarbete med Central- och Östeuropa...................................70

B2   Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt

stöd och exportkreditgarantier..................................................72

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

Tabellförteckning

Anslagsbelopp...................................................................................................................7

2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 7............................................................10

3.1 Biståndsram, avräkningar och biståndsanslag.........................................................20

3.2 Anslagsutvecklingen.................................................................................................20

3.3 Anslaget Al Biståndsverksamhet............................................................................20

3.4 Utgående reservation på anslaget Al Biståndsverksamhet...................................21

3.5 Anslagsposten Al.l Multilateralt utvecklingssamarbete.......................................21

3.6 Basbudgetstöd till FN:s ekonomiska och sociala verksamhet 1996-1999 samt

beräknat 2000.......................................................................................................23

3.7 Internationella finansieringsinstitutioner...............................................................26

3.8 Övrigt multilateralt samarbete................................................................................29

3.9 Anslagsposten A1.2 Bilateralt utvecklingssamarbete.............................................36

3.10 Delposten Särskilda utvecklingsprogram.............................................................36

3.11 Landramar, gällande 1999 samt planerade 2000....................................................37

3.12 Utvecklingssamarbete genom enskilda organisationer........................................44

3.13 Anslagsposten Al.3 Övrigt...................................................................................54

3.14 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser inom det multilaterala

utvecklingssamarbetet..........................................................................................56

3.15 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser inom det bilaterala

utvecklingssamarbetet..........................................................................................57

3.16 Anslagsutvecklingen...............................................................................................58

3.17 Beräkning av anslagen för 2000.............................................................................58

3.18 Anslagsutvecklingen...............................................................................................59

4.1 Utgiftsutveckling för medel till verksamhetsområde B Samarbete med Central-

och Östeuropa......................................................................................................61

4.2 Beräknad anslagsöversikt för Samarbetet med Central- och Östeuropa..............69

4.3 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser verksamhetsområde B Samarbete

med Central- och Östeuorpa...............................................................................69

4.4 Anslagsutveckling för Bl Samarbete med Central och Östeuropa.......................70

4.5 Anslagsutveckling för B2 Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för

finansiellt stöd och exportkreditgarantier..........................................................72

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

Diagramförteckning

4.1 Fördelning av det svenska stödet 1989-1998..........................................................65

4.2 Fördelning på länder av det ackumulerade stödet till Central- och Östeuropa

1989-1998..............................................................................................................68

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.   fastställer biståndsramen för internationellt
utvecklingssamarbete till 0,72 procent av
vid budgeteringstillfället beräknad brutto-
nationalinkomst (BNI) för 2000,

2.   bemyndigar regeringen att för verksamhet
inom reservationsanslaget Al Bistånds-
verksamhet under år 2000 göra utfästelser
och åtaganden som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter efter år 2000 om
högst 37 407 000 000 kronor (avsnitt 3.6
Anslag, Al Biståndsverksamhet, Bemyndi-
gande om ekonomiska förpliktelser),

3.   bemyndigar regeringen att för verksamhet
inom reservationsanslaget Al Bistånds-
verksamhet under år 2000 ikläda staten be-
talningsansvar i form av statliga garantier till
ett belopp inklusive tidigare ställda garantier
om högst 12 000 000 000 kronor (avsnitt

3.6 Anslag, Al.2 Bilateralt utvecklings-
samarbete, Medelsfördelning och anslags-
struktur),

4.   bemyndigar regeringen att för verksamhet
inom reservationsanslaget Bl Samarbete
med Central- och Östeuropa under år 2000
göra utfästelser och åtaganden som inklusi-
ve tidigare gjorda åtaganden medför utgifter
efter år 2000 om högst 750 000 000 kronor
(avsnitt 4.6 Anslag, Bemyndiganderam),

5.   bemyndigar regeringen att för verksamhet
inom reservationsanslaget B2 Avsättning för
förlustrisker vad avser garantier för finansiellt
stöd och exportkreditgarantier under år 2000
ikläda staten betalningsansvar i form av
statliga garantier för finansiellt stöd till län-
der i Central- och Östeuropa till ett belopp
om högst 150 000 000 kronor (avsnitt 4.6
anslag B2),

6.   för budgetåret 2000 anvisar anslagen under
utgiftsområde 7 Internationellt bistånd en-
ligt följande uppställning:

lAnslagsbelopp                                                                                   1

Tusental kronor

Anslag

Anslagstyp

Anslagsbelopp

Al

Biståndsverksamhet

reservationsanslag

12 060 304

A2

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)

ramanslag

415 844

A3

Nordiska Afrikainstitutet

ramanslag

10 761

Bl

Samarbete med Central- och Östeuropa

reservationsanslag

725 000

B2

Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt
stöd och exportkreditgarantier

reservationsanslag

25 000

Summa

13 236 909

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

2 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

2.1 Omfattning

Utgiftsområdet Internationellt bistånd omfattar
verksamhetsområdena A Internationellt utveck-
lingssamarbete respektive B Samarbete med
Central- och Östeuropa. Förvaltningsmyndig-
heter inom utgiftsområdet är Styrelsen för inter-
nationellt utvecklingssamarbete (Sida) och Nor-
diska Afrikainsi tutet (NAI).

Internationellt utvecklingssamarbete

Det överordnade målet för Sveriges internatio-
nella utvecklingssamarbete är att höja de fattiga
folkens levnadsnivå. De sex av riksdagen fastlag-
da biståndspolitiska målen - att bidra till resur-
stillväxt, ekonomisk och social utjämning, eko-
nomisk och politisk självständighet, demokratisk
samhällsutveckling, en framsynt hushållning med
naturresurser och omsorg om miljön samt jäm-
ställdhet mellan kvinnor och män - samverkar
för att bidra till det övergripande målet.

Samarbete med Central- och Östeuropa

De av riksdagen fastslagna målen för samarbetet
med Central- och Östeuropa är att främja en sä-
kerhetsgemenskap, fördjupa demokratins kultur,
stödja en socialt hållbar ekonomisk omvandling
samt stödja en miljömässigt hållbar utveckling.
Ett jämställdhetsperspektiv skall prägla hela sam-
arbetet.

Ramen för utgiftsområdet

Ambitionen är att Sverige åter skall uppnå en-
procentmålet för biståndsramen när de statsfi-
nansiella förutsättningarna för detta föreligger.
Biståndsramen år 2000 beräknas till 14 299 mil-
joner kronor, vilket motsvarar 0,72 procent av
prognostiserad bruttonationalinkomst (BNI). I
förhållande till regeringens ekonomiska vårpro-
position 1998/99:100 är ramen uppjusterad, dels
på grund av en förändrad definition av BNI, dels
på grund av en reviderad prognos. Det föreslagna
beloppet för verksamhetsområde A nedan är i
förhållande till biståndsramen minskat med av-
räkningar, vilka beskrivs närmare i avsnitt 3.4.

Vad gäller samarbetet med Central- och Östeu-
ropa har ingen förändring skett i förhållande till
vårpropositionen.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

2.2 Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 7

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

A. Internationellt utvecklingssamarbete

10 790

11 150

11 260

12 487

13 458

14 326

B. Samarbete med Central- och Östeuropa

689

750

835

750

900

0

Totalt för utgiftsområde 7

11 479

11 900

12 095

13 237

14 358

14 326

10

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

3 Verksamhetsområde A Internationellt
utvecklingssamarbete

3.1    Mål

Det övergripande målet för det svenska utveck-
lingssamarbetet är att höja de fattiga folkens lev-
nadsnivå. Målet har uttytts i sex delmål för ut-
vecklingssamarbetet som fastställts av riksdagen,
nämligen att bidra till:

-    resurstillväxt,

-   ekonomisk och social utjämning,

-   ekonomisk och politisk självständighet,

-   demokratisk samhällsutveckling,

-   framsynt hushållning med naturresurser
och omsorg om miljön och

-   jämställdhet mellan kvinnor och män.

3.2    Resultatbedömning

Inom det bilaterala utvecklingssamarbetet görs
kontinuerligt analyser av resultaten på olika nivå-
er - nationellt, sektoriellt och avseende enskilda
insatser, exempelvis i landstrategiprocessen. I
Sveriges internationella utvecklingssamarbete, Års-
bok 1999, lämnas en utförlig redogörelse för
verksamhet och resultat fördelat på mål, länder
och verksamhetsgrenar. Riksdagen har i ett till-
kännagivande till regeringen (bet.l998/99:UU2,
rskr.l988/99:73) framhållit värdet av vetskapen
om att den svenska riksdagen följer och värderar
situationen och utvecklingen när det gäller
mänskliga rättigheter och demokrati i mottagar-
länderna för svenskt bistånd och i linje med detta

anfört vikten av årlig rapportering. Denna rap-
portering kommer att ingå i Årsbok 1999 som
dels en fylligare landrapportering, dels ett avsnitt
bestående av en redogörelse för utvecklingen i de
viktigaste samarbetsländerna.

För att utvärdera effekterna av det svenska ut-
vecklingssamarbetet skulle en bedömning behö-
va göras dels av utvecklingen i de mottagande
länderna med avseende på målen, dels av hur av
Sverige bidragit till utvecklingen. Det är dock
svårt att särskilja resultaten av utvecklingssamar-
bete generellt och av de svenska insatserna speci-
ellt. Denna problematik har behandlats i Världs-
bankens rapport Assessing Aid Wbat Works,
What Doesrit and Whyl Utrikesdepartementet
avser dock att försöka utveckla resultatinforma-
tionen för utvecklingssamarbetet.

Nedan redovisas exempel på hur regeringen
och Sida arbetar för att uppnå effektmålen i ut-
vecklingssamarbetet.

Höja de fattiga folkens levnadsnivå. Det s.k.
fattigdomsmålet är det övergripande målet för
svenskt utvecklingssamarbete. De sex bistånds-
politiska målen skall samverka för att bidra till
detta. Regeringen överlämnade 1997 till riksda-
gen den s.k. fattigdomsskrivelsen som visar på
hur Sveriges utvecklingssamarbete kan stärkas
för att bidra till fattigdomsbekämpning. Skrivel-
sen tjänar som styrinstrument för hela det svens-
ka utvecklingssamarbetet. Sida antog i slutet av
1996 ett handlingsprogram för att stödja bär-
kraftig försörjning och bekämpa fattigdom.

Under 1998 har Sida utarbetat riktlinjer för
hur handlingsprogrammet skall tillämpas för
landstrategiprocessen. Ett arbete pågår med att

11

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

integrera Sidas fyra handlingsprogram
(fattigdomsbekämpning, miljö, jämställdhet och
demokrati) i styrinstrument och utbildning.

Utrikesdepartementet och Sida har inlett en
dialog med Världsbanken och regeringen har be-
slutat om ett stöd till framtagandet av Världs-
bankens rapport World Development Report
2000/01 som kommer att behandla fattigdom.
Stödet inriktas på finansiering av studier för att
få de fattigas egna synpunkter redovisade och på
konsultationsmöten i olika regioner samt med
FN-systemet.

Utrikesdepartementet och Sida deltar aktivt i
OECD/DAC:s nätverk för fattigdomsfrågor,
vilket syftar till att ta fram riktlinjer för hur bi-
ståndet effektivt kan bidra till fattigdomsbe-
kämpning.

Inom FN har Sverige verkat för att FN-
organens planering skall få en starkare inriktning
på fattigdomsbekämpning. Flera stora FN-
organisationers styrelser har nyligen, bl.a. genom
svenskt agerande, fattat beslut om nya strategier,
för fördelning av resurser som är mer fördelakti-
ga för minst utvecklade länder. Den ökande fat-
tigdomsinriktningen gäller även val av länder
med fokus på de minst utvecklade länderna och
på Afrika, t.ex. ökad betoning av utvecklingsas-
pekterna i det humanitära biståndet. För att stär-
ka genomslagsförmågan har Sverige prioriterat
stöd till reformeringen av FN:s utvecklings-
samarbete, i synnerhet de reformförslag som lett
till en ökad fokusering på operativ verksamhet på
landnivå liksom på att FN:s fonder och program
utvecklar nya resultatbaserade budgetsystem
som löper över flera år. Inom EU verkar Sverige
för effektivisering och öka kvalitet i gemen-
skapsbiståndet, vars mål stämmer väl överens
med svenska målsättningar.

Resurstillväxt. Grunden för fattigdomsbe-
kämpning är en långsiktig tillväxt som når de
fattiga. Det gäller både att öka tillväxten, påverka
dess innehåll, så att den t.ex. blir mer sysselsätt-
ningsintensiv, och stärka de fattigas möjligheter
att bidra till och ta del av tillväxten. Makroeko-
nomisk balans och nödvändiga strukturföränd-
ringar främjas genom såväl stöd till ekonomiska
reformer och förvaltningsbistånd som stöd till
utbyggnad av fysisk infrastruktur. Men det
handlar också om att stödja primärskola och
primärhälsovård för att öka de fattigas möjlighe-
ter att delta i arbets- och samhällslivet. Även
stärkande av universitet och forskning är en för-
utsättning för långsiktig tillväxt.

Som ett led i detta arbetar Sida även för att
stärka förutsättningarna för ett konkurrenskraf-
tigt näringsliv, bl.a. genom kompetensutveckling,
affärsutveckling och kapitalförsörjning. Rege-
ringen har under 1999 på förslag från Sida beslu-
tat om en försöksverksamhet med fristående ga-
rantier som komplement till u- och
biståndskrediter. Swedfund International AB,
har också en viktig uppgift att genom riskkapital-
satsningar bidra till utveckling av bärkraftiga fö-
retag i samarbetsländerna.

Ekonomisk och politisk självständighet. Det s.k.
oberoendemålet har skiftat fokus sedan det be-
slutades som biståndspolitiskt mål. Efter avkolo-
niseringen har innebörden alltmer blivit att sam-
arbetsländerna aktivt och självständigt skall
kunna delta i världssamfundet. För att detta skall
vara möjligt krävs bl.a. att de fattigaste ländernas
skulder nedbringas till hållbara nivåer. Sverige
har hört till de mest aktiva på detta område och
har bl.a. förespråkat snabbare och mer generösa
skuldlättnader under Världsbankens och Inter-
nationella valutafondens gemensamma skuldini-
tiativ (HIPC). Sverige har också gett betydande
finansiella bidrag till andra skuldlättnadsmeka-
nismer och till olika program för att stärka de
fattigaste ländernas kapacitet på skuldområdet.

Sveriges handelspolitik syftar bl.a. till en ökad
integration av de fattiga länderna i världsekono-
min. Utvecklingssamarbetet har i ökad utsträck-
ning börjat användas för att stödja detta genom
att på olika sätt utveckla ländernas kapacitet att
delta i internationell handel och att utnyttja det
internationella regelverket.

Ekonomisk och social utjämning - att åstad-
komma en jämnare fördelning av inkomster och
tillgångar som jord, vatten och inkomster, inklu-
sive en mer jämlik fördelning inom hushåll, där
kvinnor ofta är förfördelade, är viktigt för en
långsiktigt hållbar utveckling i samarbetsländer-
na. Utbildning är centralt men även hälsovård för
alla. Flera större integrerade insatser pågår också
i syfte att förbättra levnadsvillkoren för den fat-
tiga befolkningen på landsbygden.

Demokratisk samhällsutveckling är ett priorite-
rat område. Långsiktiga institutionsutvecklande
insatser har betonats. Tanken är att integrera
demokrati- och MR-främjande aspekter så långt
som möjligt i allt utvecklingssamarbete och att
genomföra enskilda projekt. Den politiska dialo-
gen med samarbetsländerna är av stor vikt. Rege-
ringen har under 1998 presenterat en skrivelse
om demokrati och mänskliga rättigheter i ut-
vecklingssamarbetet för riksdagen som skall tjä-

12

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

na som policy inom området och som bl.a. följts
upp genom ett ambitiöst program för kompe-
tens- och metodutveckling inom Utrikesdepar-
tementet och Sida. Allt fler länder har genomfört
demokratiska val. På det lokala planet och i de
fattigas vardag har dock mindre förändrats. In-
riktningen på samarbetet styrs därför i ökad
omfattning, mot att stärka det civila samhället
och mot att främja en öppnare och mer demo-
kratisk kultur. En viktig fråga för främjandet av
demokrati gäller förtroendet för de folkvalda in-
stitutionerna. Världsbankens styrelse antog med
starkt svenskt stöd under 1998 en anti-
korruptionsstrategi som bl.a. skall stödja länder
att förbättra den statsfinansiella hanteringen och
rutiner för offentlig upphandling.

Framsynt hushållning med naturresurser och
omsorg om miljön. Sida har under 1998 följt upp
det handlingsprogram för hållbar utveckling som
antogs 1996. I handlingsprogrammet ingick en
lång rad punkter för att integrera miljöhänsyn i
biståndet vilka nu praktiskt tagit alla är genom-
förda. Under 1998 har Sida arbetat med att ta
fram en strategi för stöd till insatser inom håll-
bart utnyttjande av vattenresurser, för miljömäs-
sigt hållbart jordbruk och för hållbart skogsbruk.
En revidering av Sidas policydokument för håll-
bart utnyttjande av hav och kustområden pågår.
En policy för urbana miljöfrågor kommer inom
kort att fastställas.

Sida har beslutat att miljökonsekvensbedöm-
ningar skall göras vid beredning av samtliga in-
satser. En revidering av riktlinjerna för miljökon-
sekvensbedömningar har gjorts under 1998.

Under 1998 har Sida genomfört ett antal in-
satser för att följa upp de internationella miljö-
konventionerna. Som grund för det fortsatta ar-
betet har strategier utarbetats för konventionen
om biologisk mångfald och för ökenkonventio-
nen.

Sverige har i FN:s program och fonder samt i
de internationella finansieringsinstitutionerna
fortsatt att verka för att verksamheten skall ge-
nomsyras av hänsyn till miljön och hållbar ut-
veckling. Särskilda ansträngningar har gjorts för
att globala miljöfrågor skall få större genomslag i
dessa institutioner.

Jämställdhet mellan kvinnor och män. Sida har
skärpt tillämpningen i arbetet med landstrategier
av de anvisningar som finns i Sidas handlings-
program för jämställdhet. Sverige har deltagit
aktivt i OECD/DAC:s arbetsgrupp om jäm-
ställdhet och tagit fram riktlinjer för hur jäm-
ställdhet skall genomsyra arbetet inom hälsa, ut-

bildning och miljö. Sida har inlett ett samarbete
med Nicaragua, Tanzania och Namibia i syfte att
lyfta jämställdhetsarbetet till hög politisk nivå
och gett stöd till ländernas genomförande av
handlingsplanen från FN-konferensen om kvin-
nor i Beijing, bl.a. för att ge stöd till jämställd
hetsanalyser av ländernas nationella budget.

I början av 1999 genomfördes i Afrikanska ut-
vecklingsbanken ett nordiskt finansierat semina-
rium som första steget i en process som syftar till
att höja kompetensen om jämställdhetsfrågor
hos bankens personal och lägga grunden till en
översyn av bankens jämställdhetspolicy.

Utrikesdepartementet har i en rad överlägg-
ningar med bl.a. Världsbanken, FN och externa
forskare diskuterat metoder för att anlägga ett
jämställdhetsperspektiv generellt på budgetar-
bete och ett rättighetsperspektiv på jämställdhet
bl.a. vad gäller kvinnors rätt att äga/kontrollera
och ärva mark. Utrikesdepartementet har också
presenterat en skiss till en kritisk granskning av
hur en landstrategi skulle se ut om kvinnor och
män uppmärksammades på lika villkor.

Utrikesdepartementet bedrev under 1998
fortsatt kompetensutveckling i syfte att tydligare
integrera jämställdhet i policy och verksamhet
plus insatser för att främja jämställdhetsperspek-
tivet i multilateralt arbete, t.ex. genom att fram-
ställa könsuppdelad statistik åt FAO och bedö-
ma hur Afrikabanken kan nå ut bättre till
kvinnor i program som bl.a. stödjer ekonomiska
reformer och jordbruk.

3.3 Prioriteringar

Solidaritet i vårt eget samhällsbyggande måste gå
hand i hand med internationell solidaritet. I en
värld av starka ömsesidiga beroenden, måste
trygghet och välfärd främjas för alla, om kon-
flikter skall undvikas. U-ländernas integration i
världsekonomin måste underlättas och stödjas.
Genom biståndet bidrar vi till fred, rättvisa och
utveckling i världen.

Biståndet höjs. De nya nationalräkenskaperna
och den goda tillväxten medför en höjning av
både BNP och BNI. Regeringen föreslår att bi-
ståndsanslagen år 2000 ökar med 1,3 miljarder
kronor. Därigenom nås målet om en biståndsram
om 0,72 % av BNI. Dessutom får drygt 2 miljar-
der kronor av sparade medel användas för utbe-
talningar. Sammantaget innebär det en kraftig
expansion av biståndet.

13

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

De internationella utvecklingsmålen

En utgångspunkt för utvecklingssamarbetet på
2000-talet är den strategi, Shaping the 21st Cen-
tury: The Contribution of Development Coopera-
tion, som alla viktiga biståndsgivare antagit och
som huvudsakligen bygger på 1990-talets stora
FN-konferenser. Denna strategi har fattigdoms-
bekämpning som övergripande mål. Detta har
operationaliserats i ett antal mätbara mål, de s.k.
internationella utvecklingsmålen, varav det över-
gripande är att andelen människor som är ex-
tremt fattiga skall reduceras med minst hälften
till år 2015. Det är inte enbart industriländerna
som har enats om detta mål utan det delas även
av t.ex. de afrikanska regeringarna. Ansvaret för
att det uppnås delas alltså av både fattiga och rika
länder.

De internationella utvecklingsmålen är viktiga
därför att de baseras på en lång process med brett
deltagande, har ett universellt stöd, är operatio-
nella och därför möjliga att följa upp. De speglar
också ett synsätt som integrerar frågor om eko-
nomisk och social utveckling, jämställdhet och
miljömässigt hållbar utveckling.

Den svenska politiken, som den kommer till
uttryck i regeringens skrivelse De fattigas rätt -
vårt gemensamma ansvar (skr. 1996/97:169) in-
nefattar alla dessa dimensioner och ser dessutom
demokrati och mänskliga rättigheter som nöd-
vändiga element i utvecklingsprocessen.

Fattigdomsbekämpning i utvecklingssamar-
betet handlar om att bidra till förutsättningar för
de fattiga att själva ta sig ur sin fattigdom. Det
grundläggande ansvaret ligger hos de fattiga län-
derna. Deras vilja och förmåga att föra en politik
som bekämpar fattigdomen är avgörande. Ut-
vecklingssamarbetets roll är att understödja men
också att påverka en nationell politik för fattig-
domsbekämpning i dialog med de berörda län-
derna.

En förutsättning för ett effektivt utvecklings-
samarbete är att utveckla relationer som i högre
grad är jämbördiga och baserade på ett part-
nerskap med samarbetsländerna inom ett bredare
område utifrån ömsesidiga intressen och tydligt
redovisade mål. Partnerskapet måste bygga på
ömsesidigt förtroende och gemensamma värden.
Partnerskapets princip är allmänt erkänd men
mycket återstår för att genomföra den i prakti-
ken. I detta arbete ingår en ökad lyhördhet för
samarbetspartnern, ökat deltagande och konsul-
tationer med det civila samhället och näringslivet,
öppenhet och flexibilitet i samarbetet. Det kräver

också ökad samordning av insatser och procedu-
rer mellan biståndsgivarna och inordnande av bi-
ståndsresurser i samarbetslandets egna system. I
syfte att diskutera hinder och möjligheter att ut-
veckla partnerskap var Sverige nyligen värd för
en konferens med deltagande från samarbetslän-
der, Norden, Världsbanken m.fl. internationella
organ.

Betydande framsteg har under senare år gjorts
av biståndsgivare, FN och Världsbanken i att ut-
veckla koordineringsinstrument. En stor del av
det bilaterala biståndet äger i dag rum i ett mul-
tilateralt sammanhang.

Tillväxt för de fattiga

Den ekonomiska tillväxten i låginkomstländerna
i tredje världen 1990-1997 var som helhet högre
än under 80-talet. För vissa länder var förbätt-
ringen betydande och de enda länder som hade
en klart sämre utveckling var de som drabbades
av inre konflikter. Under 1998-1999 har den
ekonomiska krisen drabbat länder i Sydostasien
och Latinamerika, med kraftigt minskad tillväxt
eller t.o.m. ekonomisk nedgång som effekt.
Därtill har vissa länder drabbats hårt av naturka-
tastrofer. Men bilden är ovanligt splittrad och
många länder har fortsatt relativt stabil tillväxt,
främst Kina och Indien, men även en del afri-
kanska länder (t.ex. Mozambique, Uganda, El-
fenbenskusten).

De senaste årens ekonomiska kriser har tydligt
visat att de fattiga grupperna drabbas opropor-
tionerligt hårt och att de sociala effekterna kan
visa sig mycket allvarligare och svårare att repare-
ra än de ekonomiska. I Indonesien och Sydkorea
beräknas andelen fattiga ha fördubblats från 10
till 20 % av befolkningen mellan 1997 och 1998,
vilket i Indonesiens fall innebar att antalet abso-
lut fattiga ökade med ca 20 miljoner människor.

Även om en återhämtning är på väg, kommer
de sociala effekterna att bestå under lång tid. De
direkta effekterna av ökad arbetslöshet och
minskade inkomster kan relativt lätt repareras
om tillväxten tar fart, men de indirekta effekter-
na av att barn tvingas sluta skolan, kvinnorna får
överta försörjningsbördan genom arbete i den
informella sektorn, fattiga människor tvingas
sälja sina egendomar för att överleva, den sociala
sammanhållningen försämras och kriminaliteten
tilltar, tar lång tid att reparera.

Trots en del positiva tecken under 1990-talet,
inklusive en fortsatt minskning av andelen fatti-
ga, verkar det som om antalet fattiga ökar globalt

14

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

sett. Klyftorna mellan fattiga och rika länder lik-
som mellan fattiga och rika grupper inom län-
derna fortsätter också att öka. Sociala indikato-
rer, förväntad livslängd, barnadödlighet,
skolgång och läskunnighet, som förbättrats un-
der hela efterkrigstiden, har stagnerat eller för-
sämrats under 1990-talet. Det finns många orsa-
ker till detta. Exempelvis den snabba
utbredningen av hiv/aids och det ökade antalet
interna konflikter.

Ett antal studier som gjorts under senare år
pekar på att för att bryta de negativa trenderna
och uppnå de internationella utvecklingsmålen
krävs både en betydligt högre tillväxttakt och en
jämnare fördelning av inkomster och tillgångar.
Det krävs investeringar och tillväxtfrämjande
miljöer men också jordreformer och progressiva
skattesystem. Det krävs nya reformprogram, och
tillväxtstrategier som inkluderar de fattiga redan
från början och som betraktar fattigdomsbe-
kämpning som en nödvändig del av en sund
ekonomisk politik. De nya tillväxtstrategierna
måste utgå från de prognoser som redan nu kan
göras om befolkningsutveckling och arbets-
kraftsutbud för att motverka ökade sociala pro-
blem.

Det svenska utvecklingssamarbetet inriktas på
att i såväl det bilaterala som det multilaterala
samarbetet stödja genomförandet av strategier
och program som befrämjar en tillväxt som
kommer de fattiga till godo. Detta sker både ge-
nom överföring av resurser och genom dialog
och rådgivning. Det är en väl avvägd och till varje
land anpassad kombination av former och kana-
ler för utvecklingssamarbete som är det mest ef-
fektiva.

Globaliseringen

Globaliseringen och de nya former den tagit sig
under de senaste 10-15 åren utgör en utgångs-
punkt för utvecklingssamarbetet inför 2000-talet.
Globalisering avser en rad processer där frågor av
lokal och nationell karaktär i allt högre grad
måste ses i ett globalt sammanhang, vilket ställer
länder och grupper av människor inför frågor
som måste besvaras gemensamt. Globaliseringen
förändrar förutsättningarna för staters inflytande
och ställer ökade krav på såväl mellanstatligt
samarbete som interaktion och samarbete med
det civila samhället och näringslivet också på den
internationella nivån.

Diskussionen om globalisering har i hög grad
handlat om handel och kapitalrörelser men lika

viktiga är den teknologiska utvecklingen, det in-
ternationella utbytet av kultur och information,
uppslutningen kring de mänskliga rättigheterna
liksom effekter på miljön.

Det globala utbytet och förändringar i natio-
nell politik har medfört välståndsutveckling i
stora delar av världen och bättre levnadsvillkor
för många av världens fattiga. Men vi ser i dag
också risker och problem, t.ex. ökad polarisering,
exkludering av fattiga människor, en nedbryt-
ning av traditionella nätverk och sociala struktu-
rer samt en miljöförstöring som hotar männi-
skors hälsa och försörjning.

Globaliseringen ställer utvecklingssamarbetet
inför nya utmaningar. Utvecklingssamarbetet
har en viktig roll när det gäller att utveckla det
gemensamma ansvaret på global nivå samt att bi-
dra till lösningar av gemensamma problem. Be-
hovet av en helhetssyn för utvecklingssamarbetet
anpassad till vår tid har blivit alltmer uppenbart.

Mot denna bakgrund kommer regeringen att
under hösten 1999 tillkalla en parlamentarisk
kommitté för att göra en översyn av Sveriges in-
ternationella utvecklingssamarbete. Syftet med
översynen är att utifrån en solidarisk vision före-
slå åtgärder för att vidareutveckla utvecklings-
samarbetet i en värld präglad av globalisering och
av allt starkare ömsesidiga beroenden. Översy-
nen skall samtidigt syfta till att mobilisera förstå-
else och engagemang för dessa frågor.

Skuldlättnader och reformprogram

För många av de fattigaste länderna är skuldbör-
dan ett avgörande hinder för utveckling. Det var
därför ett stort framsteg att G7-mötet i Köln i
juni i år kunde enas om ett förslag till utvidgning
av det s.k. HlPC-initiativet för skuldlättnader
för de fattigaste och mest skuldtyngda länderna.
Den föreslagna utvidgningen skulle om den ge-
nomförs innebära en mer hållbar lösning av
skuldsituationen och skapa utrymme för att satsa
mer resurser på fattigdomsbekämpning.

Men det är lång väg från ord till handling. Fi-
nansieringsfrågorna måste lösas med utgångs-
punkten att det inte får ske på bekostnad av an-
nat bistånd och att samtliga kreditorer och givare
bidrar. De internationella biståndsflödena uppvi-
sar en oroväckande nedåtgående trend och det är
oerhört viktigt att utvidgad skuldlättnad inte
medför ytterligare neddragning av biståndet till
de fattigaste länderna. Utrikesdepartementet har
inlett ett projekt för att se över och förbättra
formerna för finansiering av såväl FN:s verk-

15

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

samhet som några av de multilaterala utveck-
lingsbankernas långivning på mjuka villkor bl.a.
genom att utveckla förslag till större långsiktig-
het och förutsägbarhet.

Det är också viktigt att förstärka länken mel-
lan skuldlättnader och fattigdomsbekämpning.
Detta måste ske genom stöd till reformprogram
som drivs av länderna själva med stark inriktning
på social utveckling. Programmen måste också
generera högre tillväxt som fördelas mer jämlikt.
Alla grupper i samhället måste vara delaktiga och
känna förtroende för programmen, vilket förut-
sätter öppenhet och bekämpning av korruption.

I ett stort antal av de fattigaste länderna finns
idag förutsättningar för det. Skuldlättnader bör
ges i former som syftar till att förstärka dessa och
som undviker onödiga nya villkor och nya paral-
lella system. Det är också viktigt att skuldlättna-
der, eller annat bistånd, inte minskar transparen-
sen i beslutsfattandet och resursanvändningen.
Detta kräver ökad inriktning på nya bistånds-
former som budgetstöd och sektorprogramstöd.
Ett omfattande arbete med att utveckla dessa bi-
ståndsformer pågår internationellt och Sverige
deltar aktivt i detta.

Utvecklingssamarbetet via E U

Av det multilaterala samarbetet intar Europeiska
gemenskapens (EG) utvecklingssamarbete en
särställning för Sverige. Av det svenska biståndet
går ca 5 % via EG. Genom ett effektivt och sam-
stämmigt agerande i EU kan vi föra ut svenskt
biståndstänkande både till Kommissionen och
andra medlemsländer. EU (gemenskapen och
medlemsländerna) finansierar gemensamt över
hälften av världens samlade bistånd.

Under vårt snart femåriga medlemskap har vi
kunnat konstatera att det finns stora brister vad
gäller kvalitet och effektivitet i Kommissionens
genomförande av EG-biståndet. Sverige har bl.a.
påpekat behovet av en sammanhållen organisa-
tion för utvecklingssamarbetet, att Kommissio-
nen behöver ökad kompetens och kapacitet på
biståndsområdet, att dialogen med mottagarlän-
derna behöver förbättras liksom samordningen
mellan gemenskapens och medlemsländernas bi-
stånd. Våra iakttagelser stämmer väl överens med
de slutsatser som dragits i en utvärdering som
genomförts på initiativ av medlemsländerna och
som färdigställdes under våren 1999.

Vid utvecklingsrådet i maj 1999 ställde bi-
ståndsministrarna krav på Kommissionen att ge-
nomföra förändringar. En handlingsplan skall

upprättas, vilken skall ligga till grund för refor-
marbetet och följas upp kontinuerligt av bi-
ståndsministrarna. Genom uppföljningen av
handlingsplanen får medlemsländerna ökade
möjligheter att påverka Kommissionens ge-
nomförande av biståndet. Sverige vill ta tillvara
denna möjlighet att få till stånd reformer och
kommer gemensamt med andra medlemsstater
att aktivt delta i förändringsarbetet, bl.a. genom
att ställa svensk expertis till Kommissionens
förfogande. En svensk strategi har formulerats
gemensamt av Utrikesdepartementet och Sida
för att tydliggöra de svenska prioriteringarna i
detta arbete. De pågående förhandlingarna om
det framtida samarbetet med de 71 AVS-
länderna i Afrika, Västindien och Stilla havet (de
s.k. post-Loméförhandlingarna) utgör också en
unik möjlighet att förnya och förenkla utveck-
lingssamarbetet med denna grupp länder.

Demokrati och mänskliga rättigheter

Demokrati och respekt för mänskliga rättigheter
är såväl mål som medel i utvecklingsprocesser.
Demokrati är dessutom en fredlig mekanism för
konfliktlösning. Regeringens skrivelse om de-
mokrati och mänskliga rättigheter i utvecklings-
samarbetet, som presenterades för riksdagen
1998, tjänar som riktlinjer inom området. Allt
fler länder har genomfört demokratiska val, men
på det lokala planet och i de fattigas vardag har
mindre förändrats. Inriktningen på samarbetet
styrs därför i ökad omfattning mot att stärka det
civila samhället och att främja en öppnare och
mer demokratisk kultur. En viktig fråga för
främjandet av demokrati gäller förtroendet för
de folkvalda institutionerna, varför långsiktiga
institutionsutvecklande insatser betonas.

Inriktningen mot ett rättighetsbaserat utveck-
lingssamarbete skall stärkas med utgångspunkt i
de internationella konventionerna om de mänsk-
liga rättigheterna, som Sverige och samarbetslän-
derna gemensamt ratificerat. Frågor om barns
rättigheter lyfts fram som en integrerad del av
utvecklingssamarbetet. Den pågående översynen
av barnfrågorna kommer att redovisas i en skri-
velse till riksdagen år 2001.

Ett starkt och livaktigt civilt samhälle är fun-
damentalt i ett lands utveckling. De formella och
icke formella organisationer som utgör en del av
det civila samhället bereder människor en möj-
lighet att tillsammans med andra delta i beslut
och påverka sin situation. Samtidigt bidrar erfa-
renheterna från att verka tillsammans med andra

16

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

i organiserad form till att den demokratiska kul-
turen stärks. Svenska enskilda organisationer har
en tydlig förankring i Sverige och i folkrörelse-
traditionen och fyller en viktig funktion i stär-
kandet av det civila samhället i samarbetsländer-
na. De svenska enskilda organisationerna har
också en viktig roll i information och opinions-
bildning kring utvecklingsfrågor.

Jämställdhet mellan kvinnor och män

Majoriteten av världens fattiga är kvinnor. Kvin-
nor är mycket ekonomiskt aktiva, men ofta i ar-
beten som inte ger några inkomster. En begrän-
sad del av jordens marktillgångar, finansiella
resurser och teknologi ägs eller kontrolleras av
kvinnor. Två tredjedelar av världens analfabeter
är kvinnor. Kvinnor utsätts på många håll för ett
könsrelaterat våld som sällan beivras, mord,
könsstympning, våldtäkter, påtvingade äkten-
skap och graviditeter. Kvinnor med funktions-
hinder utsätts i större utsträckning än andra för
diskriminering. Endast ca 10 % av världens par-
lamentariker är kvinnor, och beslut som rör
kvinnor fattas världen över huvudsakligen av
män.

Diskriminering av kvinnor försvårar arbetet
med fattigdomsbekämpning, demokrati och
mänskliga rättigheter. Diskrimineringen har ock-
så ett ekonomiskt pris eftersom den gör att
marknadens krafter sätts ur spel. Diskrimine-
ringen av kvinnor i fattiga länder har inneburit
att kvinnor burit en oproportionerligt stor del av
familjens och samhällets arbetsbörda samtidigt
som deras inflytande på samhällsutvecklingen
och deras möjlighet till utbildning varit ringa.
Att främja jämställdhet mellan könen och att
förbättra kvinnors villkor är både ett mål i sig
och ett medel för att utrota fattigdom, stärka
demokrati och öka respekten för de mänskliga
rättigheterna. Det är viktigt att involvera kvinnor
och män på lika villkor som aktörer och motta-
gare så att utvecklingssamarbetet utformas efter
både kvinnors och mäns behov vad gäller utbild-
ning, tillgång till mark och andra resurser liksom
skydd mot övervåld.

Sverige har varit pådrivande i FN, Världsban-
ken och andra utvecklingsbanker, EU och
OECD/DAC för att motverka diskriminering
av kvinnor och deltar nu aktivt i arbetet inför
uppföljningen till FN:s kvinnokonferens i Pe-
king. Det bilaterala samarbetet vägleds av ett sär-
skilt handlingsprogram för jämställdhet som bl.a.
prioriterar insatser för att minska kvinnors fat-

tigdom, få in fler kvinnor i beslutande fora och
motverka våld mot kvinnor. Både inom Utrikes-
departementet och Sida har strategier utvecklats
och en rad åtgärder vidtagits för att stärka kom-
petensen vad gäller jämställdhet. Ett allt tydligare
jämställdhetsperspektiv präglar också arbetet
med landstrategier och har betonats i regeringens
skrivelser till riksdagen om fattigdomsbekämp-
ning, Afrikasamarbetet, Asienstrategin, demo-
krati och mänskliga rättigheter.

Hållbar utveckling

Det finns idag en ökad medvetenhet, både i i-
länder och u-länder, om jordens svåra miljötill-
stånd som hotar eller rentav underminerar för-
sörjningen, särskilt för fattiga människor. Pro-
blemen drabbar dessa både inom områden som
traditionellt har betydelse inom de produktiva
näringarna jordbruk och fiske och genom den
moderna sektorns inflytande på människors var-
dag genom hälsorisker och skador på grödor och
föroreningar av vatten och luft. Kunskapen om
tillståndet innebär dock tyvärr inte alltid att län-
derna själva har kraft att utforma en politik och
medel för att kunna genomföra den.

Regeringen har alltsedan FN:s konferens om
miljö och utveckling 1992 agerat för att i olika
sammanhang stärka u-ländemas möjligheter att
kunna genomföra konferensens rekommenda-
tioner. Det gäller också de miljökonventioner
som tillkom i samband med konferensen. Sverige
deltar också i det internationella arbete som på-
går för att genom olika kanaler konkretisera de
rekommendationer som lämnas vid de årliga te-
matiska mötena med FN:s kommission för håll-
bar utveckling. Nästa års möte om markanvänd-
ning och jordbrukets roll berör centrala delar av
många u-länders ekonomi och är därmed viktigt i
vårt samarbete med dem. Tillgången på rent vat-
ten har avgörande betydelse för den framtida ut-
vecklingen. Regeringen söker på olika sätt att bi-
dra till u-ländernas egen kompetens och
kapacitet på detta område, t.ex. genom samarbete
med länderna i södra Afrika och i samarbete med
Global Water Partnership. Regeringen fäster
stort avseende vid förberedelserna inför kom-
missionens behandling av frågor om energi och
transporter som är temat år 2001 och som där-
med sammanfaller med Sveriges ordförandeskap
i EU.

17

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

Humanitärt bistånd och konfliktförebyggande

Ett oroväckande antal väpnade konflikter har
även under år 1999 utgjort ett direkt hot mot
internationell fred och säkerhet och mot civil-
befolkningens säkerhet och överlevnad. Etnisk
rensning, fördrivning av människor från sina
hem och andra övergrepp mot civilbefolkningen
är vardagliga inslag i dagens väpnade konflikter.
Merparten av Sveriges humanitära bistånd, både
det bilaterala och det via FN-organisationerna,
avser länder och regioner som drabbats av väp-
nad konflikt. Det nära sambandet mellan huma-
nitära katastrofer och väpnade konflikter gör det
angeläget att skapa god förståelse för konflikters
orsak, förlopp, deras viktigare aktörer och bi-
ståndets roll under konflikter. Sverige har med-
verkat till att policydokument som berör dessa
frågor har tagits fram inom OECD/DAC och
dessa är också utgångspunkt för Sidas arbete.

Tillsammans med Sida kommer Utrikesde-
partementet att prioritera arbetet att stärka bi-
ståndets möjligheter att förebygga och bidra till
en stadigvarande lösning av väpnade konflikter.
För detta krävs ett tydligt samspel mellan bistån-
det och politiska initiativ. Inte minst erfarenhe-
terna från det humanitära biståndet har visat på
den avgörande betydelse detta samspel har för ett
slut på det fortsatt stora antalet humanitära kata-
strofer i världen. Policyarbetet kommer i dialog
med internationell expertis och u-
landsföreträdare att ägna ökad uppmärksamhet
åt förutsättningarna för biståndet att få ett star-
kare genomslag på det konfliktförebyggande
området.

Ovannämnda arbete kommer att bedrivas i
nära anslutning till uppföljningen av det svenska
handlingsprogrammet, Att förebygga väpnade
konflikter, (Ds 1999:24).

Hiv/aids

Hiv/aids sprids nu i en snabbare takt än vad som
tidigare förutsetts. Det katastroftillstånd som
börjar bli ett faktum i och många länder hotar att
minska eller omintetgöra effekterna av tidigare
utvecklingsansträngningar. Hiv/aids är i många
länder, främst i Afrika, idag inte bara ett häl-
soproblem bland många andra utan ett domine-
rande samhällsproblem. Hälsosektorn drabbas
givetvis hårt genom ökade kostnader för sjuk-
vård, men allt eftersom epidemin utvecklas drab-
bas flera sektorer, utbildningssektorn, jordbru-

ket, produktionen, det folkliga politiska
deltagandet m.m.

Epidemin slår såväl mot samhällsekonomin
som mot enskilda hushåll. Många som dör i aids
är i produktiv och reproduktiv ålder vilket även
får konsekvenser på familjestrukturerna och fa-
miljeförsörjningen. Barn och unga drabbas hårt
när den äldre generationens kunskap och erfa-
renhet försvinner.

Regeringen och Sida har utarbetat en svensk
strategi "Investing for Future Generations" för
det fortsatta samarbetet med att bekämpa
hiv/aids. Strategin understryker Sveriges åtagan-
de för att minska överföring av hiv och mildra
dess globala effekter samt anger riktningen för
vårt agerande i förhållande till våra samarbets-
partners i utvecklingssamarbetet. För att uppnå
detta mål kommer Sida att ändra fokus från att
tidigare ha haft ett huvudsakligt hälsoperspektiv
till att nu utveckla en multisektoriell strategi i ar-
betet med hiv/aids.

Kunskaps- och institutionsutveckling

Kunskap, kapacitet, institutioner och regelverk
är nyckelfaktorer i ekonomisk och social utveck-
ling och förutsättningar för en demokratisk
samhällsstyrning. Rätt utformat har utvecklings-
samarbetet här sin viktigaste roll och effektivite-
ten kan vara mycket hög. Sverige har lång erfa-
renhet av samarbete för stöd till institutions- och
kunskapsutveckling inom en rad områden. Detta
kommer att vidareutvecklas både genom nya
samarbetsformer och genom att nya ämnesom-
råden innefattas i samarbetet.

Samarbetetsformer måste utformas efter varje
lands förutsättningar. De måste dock alltid base-
ras på ömsesidighet. Kunskaps- och kapacitets-
utveckling innebär inte ett ensidigt överförande,
utan en process mellan två parter som båda ut-
vecklas och anpassas. Det är därför viktigt att en-
gagera den svenska resursbasen och utveckla den
svenska kompetensen för utvecklingsinriktat in-
ternationellt samarbete inom en bred krets som
omfattar enskilda organisationer, universitet och
högskolor, den offentliga sektorn och det privata
näringslivet.

Utvecklingen av information och kommuni-
kationsteknologi (ICT) utgör en viktig drivkraft
bakom globaliseringen. Men fortfarande saknar
stora delar av världens befolkning tillgång till
även de enklaste former av teknologi och kun-
skap om hur den kan användas samtidigt som de
mer utvecklade länderna i allt snabbare takt flyt-

18

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

tar fram sina positioner på området. Utan en
kraftansträngning på ICT riskerar u-länderna att
hamna ohjälpligt efter och informations- och
kunskapsgapet mellan u-länder och i-länder väx-
er sig större och blir hämmande för utveckling-
en. En effektiv användning av den moderna tek-
nologin skulle däremot ge u-länder möjlighet att
utvecklas snabbare än vad som tidigare varit
möjligt med traditionella insatser.

Utrikesdepartementet och Sida initierade un-
der hösten 1998 ett arbete med att ta fram en
rapport om informations- och kommunika-
tionsteknologi i Sveriges utvecklingssamarbete.
Denna rapport skall ligga till grund för en strate-
gi för Sidas arbete med ICT i samarbetsländerna i
syfte att överbrygga den växande informations
och kunskapsklyftan mellan utvecklingsländer
och övriga världen.

Samstämmighet i politiken

Utvecklingssamarbetet måste ses i en större hel-
het. Globaliseringen innebär ett ökat ömsesidigt
beroende mellan olika politikområden. Sverige
måste därför arbeta för ökad samstämmighet i
sin politik gentemot de fattiga länderna, så att
inte utvecklingssamarbetet motverkas av politi-
ken på andra områden. Det gäller fred och säker-
het, miljö, finansiella flöden, handel, investering-
ar och näringslivsfrågor samt migration.

Handelsfrågor har alltid haft nära beröring
med utvecklingssamarbetet. De senaste årens
globaliseringsprocess har gjort detta ännu tydli-
gare. Handelspolitiken är ett av de områden där
frågan om samstämmighet i politiken är mest
aktuell. Genom handelspolitiken formas spel-
reglerna för en stor del av de internationella rela-
tionerna. Bildandet av Världshandelsorganisatio-
nen WTO har här en stor betydelse. WTO är en
av de viktigaste aktörerna i dagens globala styrel-
seskick.

Förberedelsearbetet för en ny förhandlings-
runda inom WTO har påbörjats. En översikt av
läget inför dessa förhandlingar, som planeras
starta år 2000, har gjorts av regeringen i skrivel-
sen Öppen handel - rättvisa spelregler. Svensk
handelspolitik inför en ny WTO-runda (skr.
1998/99:59). Sverige och EU förespråkar att
detta skall bli en bred och omfattande förhand-
ling, där speciell hänsyn tas till u-ländernas in-
tressen.

Samspelet mellan handelspolitiken och ut-
vecklingssamarbetet måste utvecklas. De fattiga
länderna måste få stöd för att identifiera och

analysera sina intressen, för att utveckla inhems-
ka institutioner och regelverk och för att stärka
sin kapacitet att delta i internationella förhand-
lingar och att utnyttja WTO:s regler. Förbättra-
de handelsvillkor för de fattigaste länderna ska-
par bättre förutsättningar för hållbar ekonomisk
och social utveckling liksom för ett framgångs-
rikt utvecklingssamarbete. Ett rätt inriktat ut-
vecklingssamarbete kan även öka möjligheterna
för de fattiga länderna att utnyttja förbättrade
handelsvillkor och stärkta internationella regel-
verk. Sverige kommer att arbeta för att utveckla
samspelet mellan handelspolitik och utvecklings-
samarbete både multilateralt och bilateralt. Som
ett led i att stärka det bilaterala arbetet har Sida
på regeringens uppdrag utarbetat en policy för
handelsutveckling.

3.4 Omfattning

Verksamhetsområde A Internationellt utveck-
lingssamarbete består av tre anslag, Biståndsverk-
samhet och förvaltningsanslagen för Sida re-
spektive Nordiska Afrikainstitutet. Verksam-
hetsområdets resurser beräknas utifrån bistånds-
ramen. Från biståndsramen görs avräkningar för
kostnader, vilka klassificeras som bistånd, inom
andra utgiftsområden.

Biståndsramen

Biståndsramen för 2000 uppgår till 14 299 miljo-
ner kronor, dvs. 0,72 % av beräknad bruttona-
tionalinkomst (BNI). För år 2001 höjs ramen till
0,73 % och år 2002 till 0,74 % av BNI. Bistånds-
ramen år 2001 beräknas därmed uppgå till 15 167
miljoner kronor och år 2002 till 16 069 miljoner
kronor.

Avräkningar från biståndsramen

Avräkningen från biståndsramen för kostna-
der för asylsökanden från u-länder har ökat, dels
i förhållande till 1998 och dels i förhållande till
regeringens ekonomiska vårproposition
1998/99:100. Ökningen beror på att kostnader
för mottagande av flyktingar från Kosovo har
tillkommit. För 2000 uppgår avräkningen till 763
miljoner kronor. Från biståndsramen avräknas
vidare kostnader för det svenska bidraget till den
del av EU:s gemensamma bistånd, som finansie-
ras över den Europeiska kommissionens

19

13 Riksdagen 1999/2000. 1 samt. Nrl. Uo4-8

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

Tabell 3.1 Biståndsram, avräkningar och biståndsanslag

Miljoner kronor

2002

BUDGETÄR

1997

1998

1999

2000

2001

Biståndsram

11 946,2

12 418

12 840

14 299

15 167

1

16 069     '

- Avräkningar

1 754,8

1 794,4

1 690,4

1 812

1 709

2

1 743     2

varav

Flyktingkostnader

765

778

659,6

763

640

2

652     2

EU-bistånd

707

707

740,7

757

772

2

787     2

Adm m.m.

282,8

309,4

290,1

292

297

2

304     2

A Internationellt utvecklings-
samarbete3

10 191,4

10 623,6

11 149,6

12 487

13 458

14 326

Biståndsram i % av beräknad BNI

0,70 %

0,70 %

0,705 %

0,72 %

0,73 %

0,74 %

1. Biståndsramen för 2001 och 2002 enligt nu gällande prognos för BNI

2. Omräknas vid budgeteringstillfället enligt då gällande prognos

3. A Internationellt utvecklingssamarbete består av A 1 Biståndsverksamhet och fr.o.m. 2000 anslagen A2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete och A3 Nordiska Afrikai n-
stitutet.

reguljära budget. För 2000 uppgår bidraget till
757 miljoner kronor, vilket beräknats som bi-
ståndets andel av Sveriges bidrag till EU-
budgeten. Då Sveriges medlemsavgift har ökat
har också avräkningsbeloppet för 2000 ökat
jämfört med 1999.

Avräkningen för administrativa kostnader
m.m. består främst av Utrikesdepartementets
administration av utvecklingssamarbetet samt
FN-bidrag som utbetalas från andra utgiftsom-
råden och som klassificeras som bistånd. Avräk-
ningsbeloppet har år 2000 ökat till 292 miljoner
kronor, vilket förklaras av ökade FN-bidrag.

3.6    Anslag

Al     Biståndsverksamhet

Tabell :

3.2 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

1998

Utfall

10 373 444

Reservation

5 532 000

1999

Anslag

10 731 461

Utgifts-
prognos

10 804 000

2000

Förslag

12 060 304

2001

Beräknat

13 024 803 1

2002

Beräknat

13 885 520 2

1 Motsvarar 12 781 946 i 2000 års prisnivå

2 Motsvarar 13 359 426 i 2000 års prisnivå

3.5 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket (RRV) har för utgiftsområ-
dets två förvaltningsmyndigheter, Sida och Nor-
diska Afrikainstitutet, lämnat revisionsberättel-
ser utan invändning.

Tabell 3.3 Anslaget Al Biståndsverksamhet

Tusental kronor

Budget 1999

Beräknat 2000

Al.l Multilateralt utvecklings-
samarbete

3 362 000

3 377 000

Al.2 Bilateralt utvecklings-
samarbete

7 345 000

8 605 000

Al.3 Övrigt

24 461

78 304

Summa

10 731 461

12 060 304

Anslaget Al Biståndsverksamhet består av tre
anslagsposter: Multilateralt utvecklingssamarbe-
te, Bilateralt utvecklingssamarbete och Övrigt.
Utfall på anslaget 1998 var 10,4 miljarder kronor,
vilket var 0,2 miljarder kronor högre än tilldelade
medel. Anslagsutnyttjandet utöver budget för-
klaras av att reservationer från tidigare år har ta-
gits i anspråk. Den av regeringen beslutade ut-
giftsbegränsningen för 1998 innebar dock att 800
miljoner kronor hänförliga till 1998 utbetalades i

20

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

[Tabell 3.4 Utgående reservation på anslaget Al Biståndsverksamhet                                                   __1

Miljoner kronor

1997-12-31

1998-12-31

varav
intecknat

ointecknat

Al.l Multilateralt utvecklingssamarbete

1944

1749

1506

243

Al.2 Bilateralt utvecklingssamarbete

3708

3677

2628

1049

Al.3 Övrigt

78

106

33

72

A1 BISTÅNDSVERKSAMHET

5730

5532

4167

1365

början av 1999. För 1999 beräknas utfallet för
anslaget, i enlighet med den beslutade utgiftsbe-
gränsningen för 1999, till 10,8 miljarder kronor.
Begränsningsbeloppet som gäller för det inter-
nationella utvecklingssamarbetet år 1999 beräk-
nas ha inneburit senareläggningar av bidrag och
planerade projekt m.m. på ca 2,9 miljarder kro-
nor. Det begränsningsbelopp som regeringen
kommer att införa för det internationella ut-
vecklingssamarbetet år 2000 kommer att sättas
på en sådan nivå att de utbetalningar m.m. som
senarelagts till följd av utgiftsbegränsningen 1999
istället kan genomföras år 2000.

Reservationer

Reservationen, dvs. den del av anslagsmedlen
som kvarstod vid budgetårets slut, uppgick inom
anslaget Al Biståndsverksamhet vid utgången av
1998 till 5 532 miljoner kronor. Detta är en
minskning i förhållande till föregående år med ca
200 miljoner kronor. Av reservationen var 4 167
miljoner kronor intecknade genom avtal eller be
slut om visst ändamål. Även den ointecknade re-
servationen, som alltså uppgick till 1 365 miljo-
ner kronor, motsvarar till stor del planerade, om
än inte avtalsbundna insatser.

Ökningen av reservationen på posten Al.3 Öv-
rigt förklaras av att ett s.k. äldreanslag om 90
miljoner kronor fördes till posten under 1998
vilket beskrevs i budgetpropositionen för 1999.

Al.l Multilateralt
utvecklingssamarbete

Multilateralt utvecklingssamarbete omfattar
FN:s ekonomiska och sociala verksamhet, inter-
nationella finansieringsinstitutioner och fonder,
övrigt multilateralt samarbete respektive Euro-
peiska utvecklingsfonden.

Tabell 3.5 Anslagsposten Al.l Multilateralt utvecklings- 1
samarbete                                            1

Tusental kronor

Budget 1999

Beräknat 2000

1 FN:s ekonomiska och sociala
verksamhet

1 641 000

1 827 500

2 Internationella finansie-
ringsinstitutioner

1 206 000

1 260 000

3 Övrigt multilateralt samarbete

218 000

171 500

4 Europeiska utvecklingsfonden

297 000

118 000

Summa

3 362 000

3 377 000

Inledning

Aldrig förr har samsynen kring de internationella
målen för utvecklingssamarbetet varit så välut-
vecklad som idag - där bl.a. 1990-talets FN-
konferenser och strategin Shaping the 21st
Century utgör en gemensam plattform. En viktig
uppgift framöver är att bevaka och stadfästa des-
sa mål och att främja att de efterlevs av samtliga
FN:s medlemsstater. Regeringen ser därför som
en viktig uppgift att vid uppföljningarna av FN-
konferenserna ånyo fästa blicken på de mål som
ställdes för att stärka engagemanget kring ut-
vecklingsfrågor i ett globalt perspektiv.

Regeringen har under det gångna året fokuse-
rat på att följa upp reformarbetet inom FN och
skapa mekanismer för att effektivisera FN:s såväl
sociala och ekonomiska som humanitära verk-
samhet i fält. FN uppmärksammar millennie-
skiftet bl.a. genom generalförsamlingsmötet år
2000, Millenniumförsamlingen, och genom ett
särskilt högnivåmöte med deltagande av stats-
och regeringschefer. Under Sveriges EU-
ordförandeskap kommer vidare en FN-
konferens om de minst utvecklade länderna
(MUL2001) att äga rum i Bryssel.

Efter att inom de multilaterala organisationer-
na ha fokuserat på åtgärder för effektivisering
och ökad samordning på landnivå, kommer nästa
fas att hantera frågor om uppföljning och analys
av detta arbete. Ett exempel utgörs av de pilot-

21

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

verksamheter som har bedrivits i Guatemala och
Zimbabwe, finansierade av Sverige i syfte att öka
samordningen av FN:s sociala och ekonomiska
verksamhet i fält. Mekanismer skall skapas för att
förmedla regelbunden information till såväl
mottagarland som givare och FN-organ om de
kvantitativa och kvalitativa effekterna av detta
arbete. För närvarande pågår även en intensiv
diskussion om hur effektivisering och ökad sam-
ordning av verksamheten i enskilda länder skall
ske mellan FN:s organisationer, de multilaterala
utvecklingsbankerna, framför allt Världsbanken,
och bilaterala givare. Härvid är det väsentligt att
öka långsiktigheten och förutsägbarheten i finan-
sieringen av verksamhet som bedrivs av FN:s
program och fonder.

Parallellt med insatserna att utveckla och mäta
effekter av en ökad samordning inom den mul-
tilaterala sfären, eftersträvas också ökat genom-
slag för tvärsektoriella frågor, bl.a. av fattig-
domsbekämpning, främjande av demokrati och
mänskliga rättigheter och jämställdhet.

Inom det multilaterala samarbetet kommer
arbetet med miljö och hållbar utveckling under
nästa år att till stor del vara inriktat på de förbe-
redelser för de internationella möten som kom-
mer att äga rum under Sveriges ordförandeskap i
EU 2001 (Habitat, UNEP, CSD) samt på 10-års
uppföljningen av FN-konferensen om miljö och
utveckling i Rio de Janeiro 1992.

I arbetet med hållbar utveckling i utvecklings-
länder har ingått en fortsatt uppföljning av Sida-
studien om handel, miljö och utvecklingssamar-
bete. Den har bl.a. legat till grund för Sveriges
agerande i EU avseende ansträngningarna att se
till att EU:s utvecklingssamarbete genomsyras av
hållbar utveckling (den s.k. Cardiffprocessen).
Sverige har framhållit vikten av att främja ekolo-
gisk produktion i och export från u-länder bl.a.
genom en reformering av EU:s jordbrukspolitik.
Sida-studien har även givits bred spridning i
samband med WTO:s förberedelser inför den
planerade nya världshandelsrundan.

Energifrågorna kommer att ges särskild upp-
märksamhet inom ramen för Kommissionen för
hållbar utveckling (CSD). CSD:s möte om dessa
frågor sammanfaller med det svenska EU-
ordförandeskapet. Av central betydelse är dess-
utom det pågående reformarbetet vad gäller
miljö- och boendefrågornas integrering inom
FN-systemet.

Under år 1998 inleddes inom Utrikesdepar-
tementet ett projekt för att se över och förbättra
formerna för finansiering av såväl FN:s verk-

samhet som några av de multilaterala utveck-
lingsbankernas långivning på mjuka villkor bl.a.
genom att utveckla förslag till större långsiktig-
het och förutsägbarhet i finansieringen. Detta
arbete kommer att utgöra underlag för Sveriges
agerande vid högnivåmötet om utvecklingsfinan-
siering inom FN:s ram år 2001.

Världsbanken och övriga multilaterala utveck-
lingsbanker har traditionellt framför allt agerat
som förmedlare av finansiella resurser. Deras roll
håller dock på att förändras. Bankerna inriktar
sig allt mer på breda utvecklingsfrågor med fat-
tigdomsbekämpning som övergripande mål och
en tydligare betoning av frågor såsom miljö, jäm-
ställdhet och gott styrelseskick. Regeringen väl-
komnar denna utveckling.

De senaste årens internationella ekonomiska
kris har i vissa fall medfört en drastisk ökning av
bankernas utlåning för att dämpa krisens effekter
på mottagarländerna. Tillsammans med IMF har
de spelat en betydelsefull roll i krishanteringen.
Sverige anser att det är viktigt att institutionerna
har kapacitet och beredskap att bistå medlems-
länderna vid finansiella kriser. Erfarenheterna
från krishanteringen har tydligt visat hur viktigt
ett effektivt samarbete är mellan alla berörda
aktörer och det stora inflytande som de interna-
tionella finansiella institutionerna utövar.

Genom Sveriges medlemskap i EU har vi
möjligheter att påverka en betydande del av värl-
dens bistånd. Gemenskapen (EG) är världens
femte största finansiär av utvecklingssamarbete.
Medlemskapet innebär också att vi kan påverka
det biståndspolitiska tänkandet i en grupp länder
som tillsammans svarar för mer än hälften av
världens bistånd. Gemenskapsbiståndet har kriti-
serats för brister i kvalitetet och effektivitet, både
i DAC och nu senast i en utvärdering som har
gjorts av det totala EG-biståndet på uppdrag av
medlemsländerna. Sverige ser utvärderingen som
en grund för en långsiktig reformprocess som
måste genomföras av Kommissionen gemensamt
med medlemsländerna och Europaparlamentet.

FN:s ekonomiska och sociala verksamhet

Det svenska stödet till FN:s ekonomiska och so-
ciala verksamhet omfattar årsbidrag till FN:s ut-
vecklingsprogram (UNDP), FN:s barnfond
(UNICEF), FN:s kvinnofond (UNIFEM),
FN:s befolkningsprogram (UNFPA), FN:s ka-
pitalutvecklingsfond (UNCDF), FN:s narkoti-
kabekämpningsprogram (UNDCP), FN:s livs-

22

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

medelsbiståndsprogram (WFP), FN:s flykting-
kommisssarie (UNHCR), FN:s hjälporganisa-
tion för palestinaflyktingar (UNRWA), FN:s
aidsprogram (UNAIDS), FN:s industriutveck-
lingsprogram (UNIDO) och multilateral han-
delsrelaterad verksamhet. I de flesta organisatio-
ner tillhör Sverige de största bidragsgivarna med
årsbidrag motsvarande 4-10 % av den totala fri-
villigfinansierade budgeten. Därtill kommer me-
del som utbetalas via Sida till specifika projekt,
s.k. multibistöd. Vår strävan är att målen för
svenskt utvecklingssamarbete så långt som möj-
ligt skall genomsyra även FN-systemets verk-
samhet.

Under åren 1998-1999 har det pågått arbete
för att med UNDP, UNFPA och UNICEF ut-
veckla nya modeller för finansiering av organisa-
tionerna för att öka långsiktighet, förutsägbarhet
och en mera rättvis bördefördelning. En del i
detta arbete innebär att UNDP, UNFPA och
UNICEF inför en mål- och resultatstyrd bud-
getprocess för att skapa en tydligare koppling
mellan tillgängliga resurser och verksamhetens
inriktning. Sverige har varit starkt involverat i
detta arbete. Under år 2000 kommer arbetet att

inriktas på genomförandet av de nya finansie-
ringssystemen. En förutsättning för att reform-
processerna skall lyckas är att organisationerna
förses med nödvändiga resurser.

Som ett led i ansträngningarna att uppnå en
mer långsiktig och förutsägbar finansiering av
UNDP har Sverige utfäst att det svenska bidra-
get till UNDP under år 2000 och år 2001 inte
kommer att understiga 1999 års bidrag. Den
svenska bidragsnivån, ca 8 % av den totala bud-
geten, placerar Sverige på sjätte plats bland givar-
na. En mindre ökning av det svenska bidraget till
UNDP beräknas. För att tillse att den nuvarande
nedåtgående bidragstrenden till UNDP bryts är
det viktigt att Sverige verkar för ett ökat gemen-
samt ansvarstagande bland organisationens
medlemmar.

Sveriges bidrag till UNFPA ökade med 12 %
budgetåret 1999 bl.a. mot bakgrund av vårt tidi-
gare låga bidrag i förhållande till andra givare och
för att stödja UNFPA inför uppföljningen av
Kairokonferensen om befolkning och utveck-
ling. En mindre ökning beräknas för nästa bud-
getår.

|Tabell 3.6 Basbudgetstöd till FN:s ekonomiska och sociala verksamhet 1996-1999 samt beräknat 2000                 |

Tusental kronor

Årsbidrag 1996

Årsbidrag 1997

Årsbidrag 1998

Årsbidrag 1999

Årsbidrag 2000

FN:S utvecklingsprogram, UNDP

460 000

460 000

470 000

490 000

500 000

FN:S kapitalutvecklingsfond, UNCDF

32 000

40 000

42 000

42 000

42 000

FN:S barnfond, UNICEF

283 000

283 000

250 000

265 000

280 000

FN:S kvinnofond, UNIFEM1

5 000

5 000

8 000

10 000

FN:S befolkningsfond, UNFPA

116 000

116 000

125 000

140 000

145 000

FN:S världslivsmedelsprogram, WFP

245 000

200 000

180 000

180 000

195 000

FN:S flyktingkommissarie, UNHCR

248 500

248 500

260 000

270 000

370 000   ”

FN:s hjälporganisation för palestinaflyk-
tingar, UNWRA

135 000

135 000

145 000

150 000

160 000

Multilateral handelsrelaterad biståndsverk-
samhet

4 500

5 000

8 000

12 000

25 000

Narkotikainsatser genom FN-systemet
(UNDCP, WHO/PSA)

40 000

40 000

45 000

47 000

45 500

FN:S boende och bebyggelsecenter, Habitat2

5 000

5 000

5 000

5 000

UNAIDS

10 000

35 000

37 000

37 000

37 000

FN:S industriutvecklingsorganisation,
UNIDO31

8 000

8 000

8 000

13 000

Summa

1 574 000

1 580 500

1 580 000

1 654 000

1 827 500

1. T o m 1999 finansierades bidragen till UNIFEM över delpost 3, Ö vriga multilaterala insatser

2. T o m 1999 finansierades bidragen till Habitat över delpost 3, övriga multilaterala insatser

3.1994-1997 finansierades bidragen till UNIDO över anslaget B9

4.100 mkr i stöd till UNHCR har i förhållande till 1999 flyttats från den bilaterala anslagsposten till basbudgetstödet

23

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

Sveriges bidrag till UNICEF ökade med 6 %
budgetåret 1999, vilket placerar Sverige på en
oförändrad andra plats bland givarna. Under
kommande år intensifieras UNICEF:s verksam-
het vad gäller integrering av ett rättighets-
perspektiv, uppföljning av barntoppmötet 1990
samt utveckling av en ny global agenda för barn
inför generalförsamlingens extra möte år 2001.
För år 2000 beräknas en ökning av det svenska
bidraget.

UNIFEM, FN:s kvinnofond, är en av FN:s
minsta fonder vilket ofta gjort det svårt för
UNIFEM fonden att få genomslag i FN:s arbe-
te. Fonden arbetar med att förändra attityder om
kvinnors underlägsenhet och mäns överlägsen-
het, med att stärka kvinnors juridiska, sociala
status och för att kvinnors och mäns villkor skall
beaktas på ett likvärdigt sätt i FN:s arbete.

Det svenska bidraget till UNIFEM har under
flera år varit mycket litet. Mot bakgrund av att
fonden nu aktivt bedriver en väl fungerande
verksamhet i linje med svenska jämställdhetsmål
så höjdes det svenska basbidraget 1999. För år
2000 beräknas en höjning till 10 miljoner, vilket
fortfarande är ett blygsamt belopp i förhållande
till fondens arbete.

UNCDF har efter 1955 års policydeklaration
fokuserat verksamheten och omstrukturerat sin
projektportfölj. Sverige bör fortsätta att stödja
UNCDF och verka för att organisationen fort-
sätter sin verksamhetsfokusering och fattig-
domsorientering, enligt rekommendationerna
från 1999 års utvärdering.

UNHCR och WFP är de mest betydande bi-
ståndsaktörerna inom FN-systemet på det hu-
manitära området. Även UNICEF, UNDP och
FN:s fackorgan har i ökad grad engagerats i hu-
manitär verksamhet i anslutning till väpnade
konflikter och naturkatastrofer. Verksamheten
samordnas av IASC (Inter Agency Standing
Committee) under ledning av FN:s koordinator
för humanitära frågor och tillika chef för
OCH A, FN:s kontor för humanitärt bistånd.
FN-sekretariatet har genom tillkomsten av
OCHA fått en betydelsefull roll när det gäller
övergripande policyutveckling och strategisk
samordning både av de humanitära aktörerna in-
bördes och mellan det humanitära och politiska
ansvarsområdena inom FN.

FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) mötte
under 1999 en av sina största utmaningar genom
den massiva fördrivningen av människor från
Kosovo. Under pressade förhållanden hade or-
ganisationen att kombinera ett övergripande

humanitärt samordningsansvar med genomfö-
rande av skydd och stöd till flyktingarna. Kosovo
var under året ett av 20 flyktingprogram under
UNHCR:/ ansvar. Ansträngningarna för att fin-
na varaktiga lösningar på flyktingproblemen,
främst genom återvändande till hemlandet är, när
omständigheterna så medger, fortfarande en pri-
oritet för UNHCR. UNHCR:s budget för 1999
(exklusive Kosovo) uppgick till ca 7,7 miljarder
kronor, varav drygt 30 % avsåg Afrika. Refor-
marbetet av UNHCR:s budget och finansie-
ringsstrukturer fortsätter. Sverige har varit ton-
givande i detta arbete som avsett att effektivisera
UNHCR:s verksamhet samt möjliggöra priori-
teringar alltefter skiftande omvärldsförändringar.
Sveriges bidrag till UNHCR uppgick 1999 till
370 miljoner kronor, vilket motsvarar 4,8 % av
organisationens budget. Sverige hör till de största
bidragsgivarna och har genom sin samarbetsform
enligt UNHCR varit mönsterbildande för andra
givare. Med tanke på de stora krav som fortsatt
kommer att ställas på UNHCR samt den vikt
Sverige fäster vid UNHCR:s uppgifter, både ur
en humanitär, säkerhetspolitisk och flyktingpo-
litisk synvinkel, bör bidragsnivån bibehållas.

UNRWA har med sin unika ställning i för-
hållande till de palestinska flyktingarna en avgö-
rande roll för fred och stabilitet i Mellanöstern.

Organisationen genomför en verksamhet som
är avgörande för att trygga de palestinska flyk-
tingarnas humanitära behov i en komplex poli-
tisk miljö. Det gäller understöd för de sämst
ställda, skolgång, sjukvård, drägligt boende och
sanitära förhållanden samt viss hjälp till in-
komstbringande sysselsättning. Organisationen
har sedan flera år tillbaka en svår finansiell situa-
tion. UNRWAts reguljära budget för 1999 upp-
gick till ca 2,8 miljarder kronor. Sveriges bidrag
för 1999 uppgick till 150 miljoner kronor, vilket
motsvarade 5,4 % av UNRWArs budget. Sverige
var tredje största bidragsgivare till UNRWA.
Sverige avser att fortsatt verka för att UNRWA
skall få en stabilare och säkrare finansiering för
att kunna genomföra sitt mandat med en bredare
bördefördelning. Mot bakgrund av detta och den
vikt Sverige lägger vid UNRWA:s verksamhet
som ett led i att främja en stabil och fredlig ut-
veckling i Mellanöstern beräknas en mindre höj-
ning av det svenska bidraget.

FN:s världslivsmedelsprograms (WFP) verk-
samhet avser i ökad utsträckning humanitära in-
satser till följd av flyktingströmmar och natur-
katastrofer. De ökade hjälpbehoven har ställt
stora krav på WFP. Förändringar av finansie-

24

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

ringssystemet pågår kontinuerligt, bl.a. i syfte att
öka flexibiliteten i resursanvändningen samt för
att främja decentralisering inom organisationen.
Efter inrådan bl.a. av Sverige har WFP infört
kravet om att naturabidrag skall åtföljas av full
kostnadstäckning för omkostnader förknippade
med leveransen. En översyn av livsmedelsbistånd
som instrument för utveckling har gjorts och nya
riklinjer antogs av WFP:s styrelse i maj 1999.

Sveriges bidrag till WFP ges helt i form av
kontanta medel. Är 1998 var Sverige organisatio-
nens elfte största givare. Sveriges bidrag för 1999
uppgick till 180 miljoner kronor. Därutöver får
WFP under året bidrag från Sida som samman-
lagt beräknas uppgå till ca 65 miljoner kronor.

Det svenska årsbiddraget bör med hänsyn till
de ökade hjälpbehoven höjas något. Bidraget
kommer huvudsakligen att avse humanitära in-
satser. Övrigt stöd till WFP för brådskande hu-
manitära katastrofer kommer även under år 2000
att utgå från medel som disponeras av Sida.

FN:s organ för urbaniserings- och bosätt-
ningsfrågor, Habitat, har en central roll för
uppföljning av de beslut som fattades vid världs-
konferensen i Istanbul 1996 om boende, bebyg-
gelse och stadsutveckling. Under de senaste åren
har Habitat varit föremål för en omfattande
översyn. I maj 1999 antog boendekommissionen
en ny arbetsstrategi och en ny organisations-
form. Den nya organisationen syftar bl.a. till att
förstärka Habitats normativa kapacitet. Stödet
till Habitat beräknas utgå på oförändrad nivå.

FN:s program för hiv/aids (UNAIDS) går nu
mot sitt femte verksamhetsår. Det svenska ar-
betet framöver kommer att inriktas mot att fort-
satt främja en stabil finansiering, verka för inrät-
tande av ett system för regelbunden utvärdering
och återförande av information till mottagarlän-
der, givare och andra intressenter samt UNAIDS
satsning för särskilda åtgärder för Afrika. Det
sistnämnda bedrivs i nära samarbete med framför
allt Världsbanken. Sverige avser att bibehålla den
nuvarande bidragsnivån om cirka 8 % procent av
den totala budgeten (37 miljoner kronor).

Under det gångna året har uppmärksamhet
ägnats åt uppföljning av de beslut som fattades
vid generalförsamlingsmötet mot narkotika som
ägde rum i juni 1998. I samband med detta möte
tillsattes en expertgrupp på initiativ av Sverige i
syfte att se över FN:s verksamhet på narkotika

bekämpningsområdet samt att utarbeta förslag
till effektivisering av FN:s insatser på området.
Expertgruppens förslag lades fram vid FN:s nar-
kotikabekämpningsprograms (UNDCP:s) sty-
relse under 1999, där samtliga förslag som ex-
pertgruppen hade utarbetat antogs. Förslagen
innefattar bl.a. effektivisering av styrelsearbetet,
förhandlingar om en global fond för narkotika-
bekämpningsåtgärder samt ökat samarbete mel-
lan UNDCP och relevanta delar inom FN-
systemet som UNDP, UNICEF m.fl. Sverige
avser att bibehålla bidragsnivån för att stödja
implementeringen av expertgruppens rekom-
mendationer.

Handelsrelaterat tekniskt bistånd bedrivs av
UNCTAD, ITC och WTO. Verksamheten, som
prioriterar de minst utvecklade länderna, är av
stor betydelse för mottagarländerna och syftar
till att de skall kunna integreras i världsekonomin
och världshandeln på ett bättre sätt än hittills.
Uruguayrundan innebar för u-länderna nya och
bättre handelsmöjligheter, men rundan medför-
de också att nya och i vissa avseenden större krav
ställs på u-länderna. Genom tekniskt bistånd
stöds u-länderna, särskilt de minst utvecklade,
bl.a. i att förvärva de kunskaper och den kompe-
tens som krävs för att kunna utnyttja Uruguay-
rundans resultat och att svara upp mot där gjorda
åtaganden. Det förändrade internationella han-
delsmönstret med bl.a. större krav på informa-
tionsöverföring, ökad kapacitetuppbyggnad, för-
bättrad utbudskapacitet och allmän
handelskompetens kräver fortsatta biståndsinsat-
ser genom de tre organisationerna. Sverige stöder
på olika sätt denna verksamhet, bl.a. genom fri-
villiga bidrag. Under 1999 uppgick stödet till 12
miljoner kronor. I takt med de ökade behoven
och kraven från mottagarländerna bör stödet
ökas.

För att göra tvistlösningsmekanismen inom
WTO-systemet mer användarvänligt för u-
länder har ett antal i-länder i samarbete med någ-
ra u-länder utarbetat ett förslag till ett Advisory
Centre on WTO Law (ACWL). Detta center
kommer att vara oberoende och komplettera det
existerande utbildnings- och tekniska bistånds-
samarbetet som hanteras av WTO-sekretariatet.
Sverige avser att stödja ACWL:s verksamhet.
Centret beräknas kunna börja sin verksamhet
under år 2000.

25

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

De internationella
finansieringsinstitutionerna

iTabell 3.7 Internationella finansieringsinstitutioner         1

Tusental kronor

Budget 1999

Beräknat 2000

Världsbanksgruppen

960 000

870 000

Regionala utvecklings-
banker

23 000

180 000

Övriga utvecklingsban-
ker och fonder

223 000

210 000

Summa

1 206 000

1 260 000

Världsbanksgruppen

Världsbanksgruppen består
återuppbyggnads- och
(IBRD), Internationella
(IDA), Internationella

av Internationella
utvecklingsbanken
utvecklingsfonden
finansieringsbolaget

(IFC), Multilaterala investeringsgarantiorganet
(MIGA) och Internationella centret för biläg-
gande av investeringstvister (ICSID). De bidrag
till Världsbanksgruppen som under budgetåret
2000 finansieras från delposten rör IDA och

MIGA.

Världsbanksgruppen är i dag den i särklass
största enskilda källan för offentligt utvecklings-
bistånd och lån till utvecklings- och östländer.
IBRD lånade under år 1998 ut ca 20 miljarder
US-dollar och IDA ca 7,5 miljarder US-dollar.
Sveriges ackumulerade bidragsandel i IDA är för
närvarande 1,93 % och i MIGA 1,1 %.

De reformer av bankens verksamhet som in-
leddes år 1997 med syfte att öka effektiviteten,
fokusera och decentralisera verksamheten har

fördjupats under år 1998. Det finns redan tydliga
tecken på att kvaliteten och effektiviteten höjts.
Bankens ökade närvaro i låntagarländerna har
medfört större flexibilitet och bättre möjligheter
till konstruktiv dialog och utformning av pro-
graminriktat stöd i partnerskap med respektive
regering. I början av 1999 lanserade Världsban-
ken det s.k. Comprehensive Development Fra-
mework (CDF), som skall vidareutvecklas i en
pilotfas under det kommande året i ett tiotal län-
der. Det innebär i korta drag att Världsbankens
verksamhet skall sättas in i en helhet, där makro-
ekonomiska överväganden skall kompletteras
med bl.a. sociala och miljömässiga hänsynstagan-
den. Syftet är att skapa en mer långsiktig och
strategisk ansats för utvecklingsproblematiken
där alla relevanta komponenter förs samman.
Det är också ett försök att genom samordning

mellan olika aktörer samla de begränsade resur-
ser som finns tillgängliga för utvecklingssamar-
bete, öka deltagandet av det civila samhället och
den privata sektorn och samtidigt öka ansvarsta-
gandet och ägandeskapet i samarbetslandet. Sve-
rige kommer aktivt att delta i och utvärdera
CDF:s pilotfas. CDF, decentraliseringen och
reformeringen av bankens verksamhet ligger väl i
linje med svensk biståndspolitik och regeringen
bedömer att Världsbankens ställning som ut-
vecklingsaktör kommer att kunna stärkas ytterli-
gare genom denna process. Det är dock viktigt
att denna förändring får stöd inte endast i Ban-
kens ledning, utan att idéerna förankras på alla
nivåer inom organisationen.

I slutet av 1998 ingicks en överenskommelse
om den tolfte påfyllnaden av IDA. Den totala
nivån hamnade på 8,6 miljarder US-dollar, vilket
måste betraktas som en stor framgång för
Världsbanken och ett tecken på det förtroende
som banken åtnjuter. Förhandlingarna blev ock-
så mycket lyckade ur svensk synvinkel och de
antagna riktlinjerna för den framtida utlåningen
inom IDA stämmer väl överens med de svenska
biståndspolitiska målen. 50 % av utlåningen av-
ses gå till Afrika. Fattigdomsinriktningen kom-
mer att bli mer tydlig än tidigare och ekonomisk
och social utjämning är ett av de vägledande må-
len. Landstrategierna skall utgöra ramverket för
alla insatser med fokus på fyra huvudområden:
sociala sektorn (inklusive utbildning med sär-
skild inriktning på flickor, hälsa, sanitet), stöd till
ekonomisk tillväxt, demokratifrågor i form av
god offentlig förvaltning och särskilda miljöin-
satser. Sveriges andel i IDA 12 är ca 2,4 miljarder
kronor och de årliga bidragen kommer att löpa
över en sexårsperiod.

Världsbankens nya profil har lett till att Ban-
ken blivit alltmer verksam inom frågor av regio-
nal och global karaktär. Exempel på sådan verk-
samhet är det under 1999 beslutade stödet till
Afrikanska      kapacitetsuppbyggnadsfonden

(ACBF), Världsbankens arbete inom den Glo-
bala miljöfonden (GEF) och stöd till internatio-
nell jordbruksforskning (CGIAR). Världsban-
ken har finansierat dessa bidrag med bidrag från
sin nettoinkomst. Denna typ av verksamhet har
föranlett en diskussion om bankens roll vad gäl-
ler gåvofinansiering och framför allt dess relation
till FN-systemets olika aktiviteter. Sverige anser
att ett ökat samarbete mellan Världsbanken och
FN skall understödjas och att de komparativa
fördelar respektive organisation har skall utnytt-
jas.

26

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

För närvarande pågår en översyn av Världsban-
kens och Internationella Valutafondens gemen-
samma skuldinitiativ (HIPC) i syfte att bredda,
fördjupa och öka takten av genomförandet. Sve-
rige stödjer detta och förordar att en del av
Världsbankens nettoinkomst om möjligt skall
bidra till finansieringen av HIPC. Regeringen
har vidare beredskap att lämna ytterligare bidrag
till HIPC under förutsättning att även andra län-
der tar sitt ansvar, särskilt G7-länderna.

Afrikanska Utvecklingsbanken

Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB), som un-
der den tidigare delen av 1990-talet genomgick
en svår kris, befinner sig nu i en intensiv reform-
process. Vid bankens årsmöte i maj 1998 antogs
en överenskommelse om bankens femte kapita-
lökning (GCI-V), som innebär en 35-procentig
ökning av dess kapital till ca 28 miljarder US-
dollar i kombination med att de icke-regionala
givarländernas ägarandel av banken höjs från 33
till 40 % (Sveriges andel är 1,55 %). I januari
1999 nåddes en överenskommelse om den åt-
tonde påfyllnaden av den Afrikanska utveck-
lingsfonden (ADF-8) innebärande att fonden
under treårsperioden 1999-2001 tillförs knappt
2,4 miljarder US-dollar i nya givarbidrag
(Sveriges bidrag uppgår till 940 miljoner kronor).
Banken har också under 1999 efter mycket aktiv
svensk och nordisk medverkan, antagit ett vi-
sionsdokument för styrning av bankens verk-
samhet. Visionen sätter bankens roll som ut-
vecklingsinstitution med fattigdomsminskning
som främsta mål i fokus. Den betonar vidare
AfDB:s roll som en afrikansk institution och
lyfter fram frågor som jämställdhet, miljö och
gott styrelseskick. Andra viktiga områden är
satsningar på humankapital, omsorg om miljön,
privatsektorutveckling, jordbruks- och lands-
bygdsutveckling. Tonvikt ges vidare åt att ut-
veckla partnerskapsrelationer med alla relevanta
aktörer. Visionen länkas till de internationella
utvecklingsmålen, bland annat DAC-målen
sammanfattade i "Shaping the 21st Century”.

Med dessa grundläggande överenskommelser
på plats går banken nu in i en tillämpningsfas.
Viktiga utmaningar för banken är bl.a. att opera-
tionalisera de landvinningar på policyområdet
som ADF 8-avtalet innehåller, bl.a. vad gäller re-
sultatbaserad långivning, miljö, jämställdhet och
god samhällsstyrning. På sistnämnda område har
banken ambitionen att bli en ledande kraft i Af-
rika när det gäller att bistå länderna med kapaci-

tetsuppbyggnad. I ett första skede måste dock
egen kompetensuppbyggnad äga rum.

I bankens fortsatta interna reformprocess be-
höver bl.a. pågående arbete med en strategi för
mänskliga resurser slutföras. Bankens administ-
rativa effektivitet behöver förstärkas.

Asiatiska utvecklingsbanken

Under 1998 och 1999 har Asiatiska utvecklings-
bankens (AsDB) verksamhet fortsatt att präglas
av den finansiella krisen i sydöstra och östra Asi-
en. Insatser för att lindra krisens effekter har
dominerat och förväntas göra så även under
kommande år. Den stora institutionella frågan
berör bankens framtida roll i det multilaterala
systemet och i synnerhet relationen till IMF och
Världsbanken. Bankens strävan att utvecklas mot
en komplett utvecklingsbank fortgår. Under
1990-talet har verksamheten allt mer inriktats på
breda utvecklingsfrågor. God samhällsstyrning,
miljö, jämställdhet och övriga sociala frågor har
fått en framträdande roll och riktlinjer har utar-
betats för bankens verksamhet på dessa områ-
den. Bl.a. har under det gångna året policies på
jämställdhets-, miljö-, korruptionsbekämpnings-,
urbefolknings- och hälsoområdet utarbetats.
Den främsta utmaningen är nu att effektivt om-
vandla fastställda riktlinjer till praktisk handling.
Bankens strävan kommer fortsatt att vara att
stärka sin roll som en ledande partner i utveck-
lingsdialogen med de asiatiska länderna.

AsDB:s insatser med anledning av den finan-
siella krisen har tärt på bankens finansiella resur-
ser. Den internationella marknadens riskanalys
av den asiatiska marknaden och AsDB:s involve-
ring i de mest krisdrabbade länderna har kraftigt
fördyrat bankens upplåning på den internatio-
nella kapitalmarknaden. Upplånings- och utlå-
ningsutrymmena förutses vara uttömda före
2002. Nya påfyllnadsförhandlingar, de åttonde i
ordningen, för Asiatiska utvecklingsfonden
(AsDF) kommer att påbörjas i oktober 1999. En
översyn har gjorts av utlåningsvillkoren för det
hårda kapitalet, vilket med största sannolikhet
kommer att leda till en tidigareläggning av ban-
kens femte kapitalökning.

I nära samarbete med ASEAN har banken
sökt skapa en ekonomisk övervakningsmeka-
nism. Som ett led i detta arbete har en särskild
enhet etablerats i banken. Enheten kommer att
verka i tre år och syftet är att fungera som ett
"early warning system". Japan har i bankens regi

27

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

lanserat en plan i syfte att hjälpa de av Asienkri-
sen värst drabbade länderna.

Sedan 1997 har AsDB ett av Japan finansierat
forskningsinstitut knutet till sig, Asian Deve-
lopment Bank Institute (ADBI). Institutets
verksamhet har under ett inledningsskede varit
problemfylld. Potentiellt har institutet en viktig
roll att spela som katalysator för bankens intel-
lektuella arbete.

Interamerikanska utvecklingsbanken

Under 1990-talet har den Interamerikanska ut-
vecklingsbankens (IDB) fattigdomsprofil ytter-
ligare stärkts bl.a. genom en ökad utlåning till de
fattigaste länderna i regionen och en större andel
socialt inriktade projekt. IDB:s prioritering av
fattigdomsminskning, social rättvisa, modernise-
ring av staten, det civila samhället och miljö lig-
ger väl i linje med de frågor som Sverige under
många år drivit i nära samarbete med övriga nor-
diska länder. Sverige har också aktivt drivit på
bankens arbete med fattigdomsfrågor, god sam-
hällsstyrning och jämställdhet, där viktiga fram-
steg har gjorts under senare år. Sverige avser att
fortsatt betona vikten av att banken ökar perso-
nalens kompetens på dessa områden och att
verksamheten i ökad omfattning decentraliseras
till fältkontoren.

Under 1998 har IDB:s verksamhet präglats av
den internationella finansiella krisen och de na-
turkatastrofer som slog till i regionen. IDB age-
rade snabbt på dessa externa chocker genom en
omfattande kris- och katastroflångivning. Lån-
givningen har föranlett en diskussion om ar-
betsfördelningen mellan IDB och Bretton
Woods-institutionerna och hur banken i framti-
den kan arbeta mer preventivt för att motverka
verkningar av kriser och naturkatastrofer. Vad
gäller den finansiella krisen välkomnar regering-
en IDB:s deltagande i de internationella stödak-
tioner som organiserades av IMF, inte minst med
tanke på bankens starka regionala förankring,
men understryker samtidigt att alla krislån bör
beviljas i nära samarbete med IMF och Världs-
banken och på samma villkor. Efter naturkatast-
roferna, och framförallt effekterna av orkanen
Mitch, har IDB även fortsättningsvis en mycket
viktig roll att spela vad gäller återuppbyggnaden
och transformeringen av de drabbade länderna i
Centralamerika. Sverige var i maj 1999 värd för
en stor konferens ledd av IDB på detta tema.

Den pågående diskussionen om IDB:s framti-
da roll kommer även under 2000 att vara en för

Sverige prioriterad fråga. Sverige har tillsammans
med de nordiska länderna varit drivande i diskus-
sionen, som handlar om hur banken skall möta
de snabba förändringarna i omvärlden såsom
globalisering, ökande privata kapitalflöden och
demokratiseringsprocesser. Det fortsatta arbetet
med att formulera bankens framtidsvision kom-
mer framför allt att äga rum inom ramen för det
pågående arbetet med att utarbeta en strategisk
plan för verksamheten.

I december 1998 nåddes en långsiktig lösning
angående bankens tillgång på koncessionella re-
surser för utlåning på förmånliga villkor till de
allra fattigaste länderna i regionen. Lösningen in-
nebär bl.a. att de regionala länderna medger att
tillgångar i lokal valuta får användas för konces-
sionell långivning. Totalt handlar det om 2,2
miljarder US-dollar varav Brasilien står för ca
30 %. Uppgörelsen är av stor betydelse för ban-
kens verksamhet i de fattigaste länderna och för
IDB:s deltagande i aktuella skuldlättnadsinitiativ.

Övriga utvecklingsbanker och -fonder

Internationella        jordbruksutvecklingsfonden

(IFAD) har ett mycket tydligt fokus på fattig-
domsbekämpning genom sin inriktning på pro-
jekt för att förbättra levnadsförhållandena för
landsbygdsbefolkningen i de fattigaste länderna.
Under 1999 inleddes konsultationer om en på-
fyllnad av IFAD:s kapital, vilka beräknas bli klara
vid årsmötet i februari 2000. Regeringen kom-
mer även fortsättningsvis i IFADis styrelse, i nä-
ra samarbete med Norge, Danmark och Finland,
bl.a. verka för att ytterligare förankra prioriterade
mål i fondens projektverksamhet och för att för-
bättra samarbetet och arbetsfördelningen mellan
de Rombaserade FN-organen verksamma på
jordbruksområdet.

Afrikanska fonden för kapacitetsutveckling
(ACBF) arbetar huvudsakligen med att stärka
utvecklingsländers kapacitet att utarbeta och ge-
nomföra makroekonomisk politik. Under 1998
genomfördes en kapitalpåfyllnad som säkerstäl-
ler finansieringen av fondens verksamhet fram
till 2001. Förhandlingar pågår som kommer att
innebära att ACBF:s verksamhet breddas genom
att ytterligare ett kapacitetsuppbyggnadsinitiativ,
som har utarbetats i Världsbankens regi, länkas
till fonden. Initiativet har fokus på kapacitets-
uppbyggande inom den offentliga sektorn, och
dess skärningspunkter gentemot den privata
sektorn och det civila samhället genom bl.a. stöd
till nätverk och regionala program. Världsbanken

28

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

kommer att delvis finansiera initiativet och
ACBF ansvara för implementeringen.

Under 1999 innehar Sverige ordförandeskapet
i Nordiska utvecklingsfondens (NDF) styrelse.
Fonden finansieras genom bidrag från de fem
nordiska länderna och har ett grundkapital på
515 miljoner SDR. Den årliga utlåningen
(undertecknade och godkända projekt) uppgår
till drygt 400 miljoner SDR. NDF lämnar lån på
mycket förmånliga villkor till projekt som främ-
jar ekonomisk och social utveckling i låg- och
lägre medelinkomstländer. Krediterna lämnas i
samfinansiering med andra institutioner, främst
Världsbanken och regionalbankema, för projekt
av nordiskt intresse, dvs. NDF:s finansiering
skall i huvudsak avse upphandling av varor och
tjänster i de nordiska länderna. Fonden har un-
der senare år expanderat relativt snabbt. Under
hösten kommer en förhandling om påfyllnad av
fondens kapital att äga rum. Sociala sektorer och
miljö har givits ökad tonvikt. NDF bedriver ock-
så en försöksverksamhet med stöd till privat-
sektorprojekt, för vilken 20 miljoner SDR av-
satts.

Under 1997 ingick NDF ett samarbetsavtal
med NORSAD-fonden, som verkar för att
främja näringslivssamarbete mellan Norden och
SADC (Southern African Development Com-
munity ). NORSAD bidrar främst med lån till
s.k. joint ventures. De nordiska länderna, förut-
om Island som inte är medlem, enades 1998 om
att förlänga fondens mandat till 2003 samt om att
fylla på NORSAD-fondens kapital med 150
miljoner danska kronor, som skall inbetalas i tre
rater 1998-2000.

Övrigt multilateralt samarbete

Tabell 3.8 Övrigt multilateralt samarbete

Tusental kronor

Budget 1999

Beräknat 2000

Miljöinsatser

54 500

0 1

Konfliktförebyggande insatser

80 000

50 500

Särsk. multilaterala insatser:

- Utsatta barn i fattiga länder

35 000

0 2

- Särsk. jämställdhetsinsatser

15 000

0 3

Övriga insatser

33 500

121 000

Summa

218 000

171 500

1.2.3. De höga reservationerna för posterna har beaktats vid medelsfördelningen.

Multilaterala miljöinsatser

Arbetet med det femte biståndsmålet, framsynt
hushållning med naturresurser och omsorg om
miljön styrs av prioriteringarna i regeringens
skrivelse om Sveriges utvecklingssamarbete för
hållbar utveckling (rskr. 1996/97:2). Ett särskilt
handlingsprogram gäller sedan 1996 för det bila-
terala utvecklingssamarbetet inom området.

Huvudinriktningen i regeringens politik är att
integrera de sociala, ekonomiska och miljömässi-
ga aspekterna. Landstrategierna spelar en avgö-
rande roll för att garantera att detta sker på ett
långsiktigt och konsekvent sätt. Samarbetslän-
demas aktiva deltagande i detta arbete är av vital
betydelse.

I takt med att de globala miljöfrågornas roll
växer avser regeringen att stödja verksamhet i de
multilaterala organen som syftar till att stärka
efterlevnaden av de globala miljökonventionerna.
Det normativa multilaterala samarbetet fortgår
med att vidareutveckla riktlinjerna efter Rio-
konferensen. Sverige ger särskild prioritet åt fat-
tigdomsbekämpning och hållbara produktions-
och konsumtionsmönster i mötena med FN:s
kommission för hållbar utveckling (CSD). Detta
blir särskilt angeläget inför nästa års möte som
rör markanvändning, jordbruk, finansiella resur-
ser och handel. Det finns dessutom skäl att redan
nu uppmärksamma och stödja förberedande in-
satser inför energifrågornas behandling i CSD
2001. Reformarbetet vad gäller miljö- och boen-
defrågornas integrering inom FN-systemet är av
särskild betydelse.

Förra årets överenskommelse om den andra
påfyllnaden av den Globala miljöfonden (GEF)
innebar att givarna åtog sig att tillföra GEF
sammanlagt 2.75 miljarder dollar. För svensk del
uppgår åtagandet till 448 miljoner kronor för fy-
raårsperioden 1998-2002. Sveriges bidrag kom-
mer att utbetalas i takt med de behov som GEF
anger. För budgetåret budgeteras ett belopp om
ca 14 miljoner kronor.

Sverige innehar sedan början av 1999 en av de
ordinarie platserna i styrelsen för Montrealpro-
tokollets multilaterala fond, vilket ökat svenska
möjligheter att förändra det omfattande bistån-
det från fonden i riktning mot insatser som ökar
u-ländernas eget ansvar för utfasning av ozonfar-
liga ämnen, bl.a. genom stärkande av deras in-
stitutioner. Sverige är också ordförande i en pla-
neringsgrupp för utfasning av en omfattande
ozonfarlig sektor i Kina. Påfyllnadsförhandlingar
avseende fonden påbörjades i juni 1999 och avser

29

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

även frågan om inrättande av en lånefacilitet.
Sveriges andel till fonden uppgick under treårs-
perioden 1997-1999 till omkring 20 miljoner
kronor per år. Det är osannolikt att fondens to-
tala omslutning kommer att öka, varför den
svenska bidragsdelen förutses bli oförändrad.
Högst en femtedel av bidraget bör utnyttjas för
Sidas bilaterala tekniska biståndsprogram. Sida
avser öka genomslaget av sina insatser genom
samarbete med UNDP m.fl. verkställande organ
för fondens verksamhet.

Sverige och övriga länder i EU har i partsmö-
ten med FN:s konvention för ökenbekämpning
understrukit särskilt de afrikanska ländernas an-
svar för att ta ökat ansvar genom nationella ak-
tionsprogram för ökenbekämpning till vilka gi-
vare kan ansluta. Sverige har bidragit till
mäklarfunktionen för bistånd till konventionens
ändamål, den s.k. globala mekanismen.

Outnyttjade reservationer kommer att tas i
anspråk för de behov som förutses under bud-
getåret.

Multilaterala konfliktförebygiande insatser

Ett oroväckande antal väpnade konflikter har
även under 1999 utgjort ett direkt hot mot inter-
nationell fred och säkerhet och mot civilbefolk-
ningens säkerhet och överlevnad. Etnisk rens-
ning, fördrivning av människor från sina hem
och andra övergrepp mot civilbefolkningen är
vardagliga inslag i dagens konflikter. Det multi-
laterala systemet har en central uppgift i att
åstadkomma varaktiga lösningar som relateras till
de bakomliggande orsakerna till humanitära ka-
tastrofer och de bakslag de leder till, som i sig
kan ha en destabiliserande inverkan på konflik-
tens närområde. Detta kräver samverkan mellan
ett flertal aktörer från olika kompetensområden
från politiska initiativ till militära och polisiära
insatser, från skydds- och hjälpinsatser på det
humanitära området och avseende mänskliga
rättigheter till långsiktigt inriktade återuppbygg-
nadsinsatser. Sverige spelar en aktiv roll när det
gäller att vidareutveckla tänkandet kring och för-
bättra beredskapen att ställa upp med flexibla,
internationella insatser till gagn för dem som
drabbats av väpnade konflikter och för en varak-
tig konfliktlösning.

Multilaterala konfliktförebyggande insatser syf-
tar till att stärka det multilaterala systemets,
främst FN:s, förmåga att hantera humanitära kri-
ser till följd av väpnade konflikter och att åstad-
komma varaktiga fredliga lösningar.

Under 1999 har stöd utgått för svensk civil med-
verkan i fredsfrämjande insatser i Angola
(MONUA), Västsahara (MINURSO), Kroatien
(PMG), Guatemala (MINUGUA) och Kosovo
(KVM). Medlen för detta utgör ett komplement
till medel anslagna för fredsfrämjande insatser
utanför biståndsanslaget. Insatserna i Angola och
Västsahara har på grund av den politiska utveck-
lingen inte kunnat genomföras som planerat.
Stöd har även utgått till FN:s vaktstyrka för
skydd av humanitärt bistånd i norra Irak
(UNGCI) till den tillfälliga internationella när-
varon i Hebron (TIPH) och till FN:s interims-
administration i Kosovo (UNMIK). Stöd till
denna typ av insatser, i vilka även svensk perso-
nal medverkat, förväntas att fortsätta. Stödet har
vidare avsett vissa insatser i samband med poli-
tisk konfliktlösning, t.ex. undersökning av mass-
gravar och andra former av stöd för internatio-
nell efterlevnad av den humanitära rätten. Stödet
omfattar också regionala organisationers arbete,
t.ex. IGAD:s fredsfrämjande initiativ avseende
Somalia och Sudan, OAU:s Rwandapanel och
åtgärder för att få bukt med spridningen av lätta
vapen. Vidare har stödet utgått till exempelvis
humanitär minröjning, hantering av spridningen
av lätta vapen och starkare skydd av barnens situ-
ation i konfliktsammanhang. Vidare har stöd ut-
gått till organisationer med inriktning på kon-
flikthantering, bl.a. International Crisis Group
(ICG), International Peace Academy (IPA) och
Forum on Early Warning and Early Response
(FEWER). Detta stöd bidrar också till att det
svenska kontaktnätet till konfliktrelaterad kom-
petens vidgas. Det är därför angeläget att fortsatt
stödja organisationer med sådan verksamhet.

I dagens väpnade konflikter är det i huvudsak
civila, främst kvinnor, barn och äldre, som faller
offer. Barnen drabbas särskilt hårt. De är offer
för övergrepp och tvångsrekrytering till krigfö-
ring. Samarbetet med FN:s särskilde represen-
tant för barn i väpnade konflikter kommer att
fortsätta. Uppdraget till det svenska ordförande-
skapet i FN:s arbetsgrupp för barn i väpnade
konflikter, med inriktning på förbud mot rekry-
tering och deltagande i väpnad konflikt av barn
under 18 år, att genomföra konsultationer i syfte
att nå enighet om ett tilläggsprotokoll till barn-
konventionen kan komma att föranleda stöd till
särskilda initiativ.

Det handlingsprogram för konfliktförebyg-
gande verksamhet som utarbetats inom Utrikes-
departementet, "Att förebygga väpnade konflik-
ter - Ett svenskt handlingsprogram" (Ds

30

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

1999:24) kommer också att påverka inriktningen
av medlens användning.

Att öka respekten för internationell humanitär
rätt och mänskliga rättigheter och att motverka
en kultur av straffrihet är nödvändigt för att
minska lidandet i samband med väpnade kon-
flikter och för att stärka det humanitära skydds-
arbetets integritet. Det normativa och operativa
humanitära arbetet hänger nära samman. Mot
denna bakgrund är det angeläget att ge fortsatt
stöd som främjar efterlevnad av internationell
rätt i konfliktsituationer. Anslaget har t.ex. möj-
liggjort för regeringen att genom finansiella bi-
drag visa sitt starka stöd för bl.a. FN:s tribunaler
för f.d. Jugoslavien och Rwanda och insatser i an-
slutning till att den internationella brottmåls-
domstolen inrättas.

I samband med att Ottawakonventionen om
totalförbud mot personminor trätt i kraft, skärps
kraven på FN:s samordningsfunktion och behov
av stöd till detta.

Stödet för konfliktförebyggande initiativ och
insatser inom ramen för denna delpost beräknas
för år 2000 vara av samma storleksordning. Sam-
ordning med Sida sker kring delpostens utnytt-
jande.

Särskilda multilaterala insatser: jämställdhet

1998 upprättades en särskild post för insatser av
pilotkaraktär för att stärka jämställdhetssträvan-
dena inom det multilaterala arbetet med jäm-
ställdhet. Medel från posten har under år 1998
och år 1999 utbetalats för ett strategiskt arbete
bl.a. med att integrera ett jämställdhetsperspektiv
i hela FN genom FN:s kvinnoenhet (DAW).
Särskilda bidrag har dessutom utgått till FN:s
ekonomiska kommission för Afrika, till FN:s
MR-center och UNFPA för att särskilt upp-
märksamma kvinnors rättigheter och för studier
om kvinnors och mäns olika syn på sexuella rät-
tigheter. Medel har också disponerats för studier
och seminarier liksom metodskrifter och andra
publikationer.

Anvisade medel för jämställdhet har syftat till
att under en begränsad tidsperiod bistå organisa-
tioner bl.a. med att utveckla handlingsplaner för
jämställdhet i utvecklingssamarbetet. Grundtan-
ken är att organisationerna på sikt själva skall ta
ett klart ansvar för att uppmärksamma kvinnor
och män på lika villkor i sin verksamhet. En suc-
cessiv nedtrappning av medlen förutses därför.

Särskilda multilaterala insatser: barn

Med stöd främst av barnkonventionen har Sveri-
ge inlett ett arbete för att utveckla ett systema-
tiskt barn- och barnrättsperspektiv i vårt inter-
nationella utvecklingssamarbete. Utgångs-
punkten är att barnets rättigheter är mänskliga
rättigheter.

Som ett led i detta arbete påbörjades 1998 en
översyn av barnfrågor i det internationella ut-
vecklingssamarbetet. Det är regeringens ambi-
tion att denna översyn ska leda till att barnpers-
pektivet genomsyrar biståndsinsatserna.
Särskilda medel har anvisats för multilaterala in-
satser för att stimulera ett barnrättsperspektiv i
FN:s fonder och program, fackorgan, Världs-
banken m.fl. multilaterala aktörer. Beslut om
stöd har fattats rörande bl.a. barnarbete, sexuell
exploatering av barn, barn på institutioner och
barn i väpnade konflikter. Vidare har stöd läm-
nats till olika studier bl.a. rörande barn med
funktionshinder och omfattande kartläggning
genomförts av barnets livsvillkor och rättigheter
i det globala utvecklingssamarbetet. Insatser för
kompetensutveckling och kapacitetsuppbyggnad
är under genomförande.

2001 äger ett extra möte rum i FN:s general-
församling kring uppföljningen av målen från
barntoppmötet 1990. Sverige, som en av de ur-
sprungliga sex initiativtagarländerna till barn-
toppmötet, har för avsikt att på nytt spela en på-
drivande roll. Barntoppmötets mål
överensstämmer i hög grad med slutsatserna från
FN-konferensema. I linje med detta skall stöd
utgå till strategiska insatser i arbetet med en ny
global agenda för barn.

Övriga multilaterala insatser

Årsbidrag till organisationer inom och utom
FN-systemet finansieras från denna delpost.
Därtill kommer fördjupningsstudier med extern
expertis, analyser, seminarier och andra aktivite-
ter som främjar internationell samverkan och ut-
veckling t.ex. insatser till stöd för uppföljning av
FN-konferenser.

FN:s kontor för samordning av humanitärt
bistånd (OCHA) bildades år 1998 som en del av
generalsekreterarens reformpaket ur FN-
sekretariatets avdelning för humanitära frågor
(DHA). OCHA:s verksamhet syftar till att driva
och vidareutveckla humanitära policyfrågor samt
till att stärka samordningen av FN:s humanitära
verksamhet, såväl mellan olika humanitära aktö-

31

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

rer som mellan det humanitära och det politiska
arbetet. OCHA:s verksamhet har fått ökat in-
tresse genom tillkomsten av ett humanitärt seg-
ment i FN:s ekonomiska och sociala råd
(ECOSOC). OCHA är fortfarande till största
delen beroende av frivilliga bidrag, men det är
önskvärt att verksamheten i ökande grad införli-
vas i FN:s reguljära budget för att trygga en för-
utsägbar finansiering. Sverige tillhör de länder
som verkat för att OCHA skall ges erforderliga
resurser för att förverkliga sitt mandat. Sveriges
stöd till OCHA beräknas under konsolide-
ringsfasen öka något och även fortsättningsvis
avse den tvåårsperiod som FN:s egen budgetpro-
cess tillämpar.

International IDEA (Internationella institutet
för demokrati och fria val) är en mellanstatlig or-
ganisation som bildades på svenskt initiativ i
Stockholm år 1995. IDEA är en internationell
mötesplats för medlemmarna, för närvarande 18
länder och fem internationella enskilda organisa-
tioner. Gemensamt arbetar dessa för att stödja en
demokratisk utveckling i bred bemärkelse och
fria val. IDEA:s verksamhet är inriktad på såväl
normativt arbete, som kapacitetsutveckling och
tillämpad forskning, Institutet har producerat ett
antal handböcker och riktlinjer framför allt på
området val och valadministration och har bedri-
vit verksamhet i fält fokuserad på nära samarbete
med intressenterna i samarbetsländerna och med
frågor som identifierats av dessa. Fältarbetet har
dokumenterats i ett antal landstudier av hög kva-
litet och med bred användning. Institutet har på
kort tid etablerat sig och är idag en välrenomme-
rad organisation, vars tjänster efterfrågas på
många håll i välden. Sverige som intiativtagare till
och värdland för organisationen har ett speciell
ansvar för och intresse av att stödja dess utveck-
ling- __

Från delposten finansieras vidare bl.a. reguljära
bidrag till Internationella rödakorskommittén
(ICRC) och till Internationella migrationsorga-
nisationen (IOM). ICRC genomgår f.n. en re-
formering av såväl ledningen av organisationen
som av budget och arbetsprogram. ICRC är med
sitt unika internationella mandat en nyckelorga-
nisation för att värna, vidareutveckla och sprida
kunskap om den internationella humanitära rät-
ten och verka för dess efterlevnad i praktiken. En
mindre höjning beräknas av det svenska bidraget
till ICRC:s högkvarterskostnader. Stöd till
ICRC:s fältverksamhet kommer även fortsätt-
ningsvis att kanaliseras genom Sida efter samråd
med regeringen och belasta delposten Humani-

tärt bistånd. Bidraget till IOM utgår enligt en i
förväg fastställd skala. Det svenska bidraget för-
utses ligga på oförändrad nivå för år 2000.

Under samlingsrubriken FN-reform finansie-
rar Sverige från denna delpost vissa aktiviteter
som främjar av FN beslutade reformer på t.ex.
landnivå, seminarier där samordning av FN:s in-
satser diskuteras, genomförande av nya refor-
minsatser inom FN:s program och fonder som
bl.a. införande av resultatbaserade budgetar samt
det s.k. finansieringsprojektet. Under år 2000
kommer arbetet inom ramen för finansierings-
projektet att intensifieras. Vidare förutses bl.a.
förberedelser inför det planerade högnivåmötet
om utvecklingsfinansiering år 2001 att innebära
seminarier i Sverige och utomlands, utarbetande
av studier och förberedelsemöten liksom studier
om utvecklingsbankernas framtida långivning på
mjuka villkor. Detta utgör en fortsättning på det
arbete som har startats bl.a. i samarbete med
Overseas Development Council.

Stöd har i övrigt bl.a. utgått till arbetet som
bedrivs inom ramen för UNDAF, t.ex. pilot-
verksamheten i Guatemala och Zimbabwe avse-
ende samordningen av FN:s insatser i fält. Under
det kommande året kommer denna verksamhet
att utvärderas.

Härutöver förutses stöd för vissa av Sverige
prioriterade verksamheter inom FN:s fackorgan,
t.ex. WHO, ILO och UNESCO. Regeringen
anslog 1998 25 miljoner kronor som ett särskilt
bidrag för att stödja den reformprocess i WHO
som den nya generaldirektören Gro Harlem
Brundtland inlett. Medlen används bl.a. för mala-
riabekämpning, anti-tobaksprogrammet, gender-
insatser och reformåtgärder. Det finns nu anled-
ning att återta den nivå för svenska frivilliga bi-
drag som sänktes 1995. I samband därmed avser
regeringen ta en aktiv del i hur medlen används.
Skäl finns även att inom Sidas budget avsätta ett
specifikt belopp för WHO i paritet med tidigare
bidragsnivå. Regeringen förbehåller sig möjlig-
heten att besluta om bidrag för specifika ända-
mål, som svar på appeller och för angelägna än-
damål som kan uppstå exempelvis sekonderingar.

Europeiska unionen (EU)

Europeiska unionens (EU) medlemsstater svarar
tillsammans för ca 60 % av OECD-ländernas
samlade utvecklingssamarbete. Cirka 17 % av
medlemsstaternas bistånd kanaliseras genom den
Europeiska gemenskapens (EG) olika bistånds-

32

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

program, vilka främst administreras av Europe-
iska kommissionen men också av Europeiska in-
vesteringsbanken (EIB). Drygt 5 % av det
svenska biståndet går via EG.

De övergripande målen för EU:s utvecklings-
samarbete stämmer väl överens med svenska
målsättningar. Under de år Sverige varit medlem
i EU har policyn utvecklats i god överensstäm-
melse med internationell biståndspolicy. Samti-
digt framstår bristerna i genomförandet. Sverige
har länge verkat för effektivisering och ökad
kvalitet i gemenskapsbiståndet. År 1995 besluta-
de biståndsministrarna om en utvärdering av
EG:s biståndsverksamhet. Utvärderingen slut-
fördes under våren 1999 under ledning av utvär-
deringsexperter från medlemsländerna. Kritiken
är omfattande och riktar sig mot att gemen-
skapsbiståndet är splittrat, dåligt samordnat och
ineffektivt. Vid Utvecklingsrådet i maj 1999
krävde biståndsministrarna genomgripande för-
ändringar. Kommissionen anmodas bl.a. att ver-
ka för en sammanhållen organisation på utveck-
lingssamarbetets område, presentera en enhetlig
policy för hela EG-biståndet, vidta åtgärder för
att stärka dialogen med samarbetsländerna, ut-
nyttja landstrategier på ett effektivare sätt, stärka
EU-delegationerna i fält, öka kompetensen på
biståndsområdet samt förbättra informationen
och öka insynen. Kommissionen skall upprätta
en handlingsplan för hur bristerna skall åtgärdas,
vilken skall följas upp kontinuerligt vid Utveck-
lingsråden under kommande år. Åtgärdsförsla-
gen ligger väl i linje med de synpunkter som Sve-
rige har framfört. Utvärderingen kan ses som en
början på ett långsiktigt förändringsarbete, som
skall drivas av Kommissionen tillsammans med
medlemsländerna och Europaparlamentet. En
svensk strategi har formulerats för att tydliggöra
de svenska prioriteringarna. Sverige kommer att
bidra med sin erfarenhet och ställa svensk exper-
tis till Kommissionens förfogande i arbetet med
att förbättra gemenskapens bistånd. Under det
svenska ordförandeskapet våren 2001 avser Sve-
rige att prioritera frågor som rör effektivitet och
kvalitet i genomförandet av biståndet.

Effektivitets- och styrningsfrågor stod också i
fokus i samband med de händelser som ledde till
Kommissionens avgång våren 1999. De bedräge-
rier, bl.a. den s.k. ECHO-skandalen, som upp-
dagades hösten 1998, pekade på att allvarliga
missföhållanden rådde i biståndsförvaltningen.
En oberoende expertgrupp slog fast att ansvaret
för bristande kontroll skulle läggas både på en-
skilda kommissionärer och på Kommissionen i

sin helhet. Den nytillträdande Kommissionen
har nu stora krav och förväntningar på sig att
skapa en mer effektiv och öppen förvaltning.

Frågan om hur Kommissionen och medlems-
länderna skall samordna sitt bistånd och hur ge-
menskapsbiståndet skall komplettera medlems-
ländernas bistånd har sedan en lång tid tillbaka
stått på dagordningen. Trots detta har små fram-
steg gjorts och det råder olika meningar om hur
begreppet komplementaritet skall tolkas. Sverige
finansierade under 1998/99 en studie av ECDPM
(European Centre for Development Policy Ma-
nagement) och Nordiska Afrikainstitutet (NAI)
om komplementaritet. Grunden för komple-
mentaritet är ett nära samarbete i fält. Samar-
betsländernas utvecklingsstrategier är det främsta
verktyget för koordinering av olika givares insat-
ser. Det är därför positivt att resolutionen upp-
manar EU-delegationerna och medlemsländer-
nas representationer i fält att förbättra
samordningen, särskilt vid utarbetande av land-
strategier. Arbetet med att öka samarbetet kring
landstrategier kommer under hösten 1999 att
bedrivas i en expertgrupp som uppföljning till ett
seminarium som Sida arrangerade i juni 1998.

Under senare år har även inom EU ett bredare
synsätt anlagts på konflikt- och säkerhetsfrågor
med ökat fokus på insatser för att förebygga
konflikter och etablera varaktig fred. Vid Ut-
vecklingsrådet i november 1998 antogs rådsslut-
satser, vilka pekar på bl.a. mottagarlandets ledan-
de roll när det gäller att förebygga
konflikter/stärka freden, samt vikten av lokalt
ägarskap. EU:s aktiviteter bör stödja lokal kapa-
citet och lokala institutioner. En expertgrupp
med deltagare från Kommissionen och med-
lemsländerna skall utveckla riktlinjer för hur
konfliktförebyggande aspekter kan integreras i
beredning och genomförande av biståndspro-
gram. Sverige skall delta i denna expertgrupp.

Ett antal samarbetsländer befinner sig i kon-
flikt och effektiviteten av biståndsinsatser till
dessa länder måste ifrågasättas. Under våren
1999 har Kommissionen initierat en diskussion
om riktlinjer för avbrytande av bistånd till länder
som är involverade i väpnad konflikt. Resolutio-
nen avspeglar väl den svenska synen att långsik-
tighet och fattigdomsinriktning är fundamentalt
i biståndspolitiken. Krig är inte nödvändigtvis ett
skäl att avbryta biståndet så länge de grundläg-
gande förutsättningarna för ett gott bistånd inte
rubbats. Det är dock angeläget att diskussionen
förs inom EU:s ram och att samordning sker

33

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

mellan den gemensamma utrikes- och säkerhets-
politiken och biståndspolitiken.

Lomé-konventionen reglerar handels- och ut-
vecklingssamarbetet mellan gemenskapen och de
71 s.k. AVS-staterna i Afrika, Västindien och
Stilla havet. Den nu gällande Lomé-konven-
tionen löper ut i februari år 2000 och förhand-
lingarna om det framtida samarbetet går under
hösten 1999 in i ett intensivt skede. Både Kom-
missionen och Rådet vill åstadkomma en omfat-
tande förnyelse av det samarbete som Lomé-
konventionen inneburit under de senaste 25
åren. Det gäller både handels- och utvecklings-
samarbetet, som behöver anpassas till nya krav
och en förändrad omvärld. God samsyn råder
mellan EU och AVS-länderna vad gäller målet
att förnya partnerskapet baserat på en fördjupad
politisk dialog och effektivare utvecklingssamar-
bete. En rad viktiga frågor återstår emellertid än-
nu att lösa. Inte minst den framtida handelsregi-
men är en kontroversiell fråga. Nuvarande
Lomé-regim är inte WTO-förenlig, men AVS-
länderna är motvilliga till förändringar. Andra
utestående frågor är utvecklingssamarbetets in-
strument och former och frågor av politisk natur
såsom mekanismer för avbrytande av bistånd.

Sverige anser att de pågående Lomé-
förhandlingarna utgör en unik möjlighet att re-
formera samarbetet. Det förhandlingsmandat
som EU enats om ligger väl i linje med svenska
synpunkter. Sverige lägger särskild vikt vid att
den politiska dialogen och partnerskapet fördju-
pas baserat på ömsesidiga åtaganden, att fattig-
domsbekämpning skall genomsyra hela utveck-
lingssamarbetet, att procedurer förenklas och att
ökad flexibilitet medges i samarbetet samt att det
civila samhället involveras i ökad omfattning.

Inom ramen för Lomé-konventionen finansie-
rar Europeiska Utvecklingsfonden huvuddelen
av samarbetet med AVS-länderna. Den åttonde
Europeiska Utvecklingsfonden (EUF VIII)
omfattar totalt 13,1 miljarder euro. Sverige skall
bidra med 350 miljoner euro, varav 49 miljoner
euro till Stabex- programmet för stabilisering av
u-ländernas exportintäkter från vissa jordbruks-
produkter. Sverige utbetalade 60 miljoner kronor
för Stabex under år 1999 och för år 2000 beräk-
nas ca 385 miljoner kronor.

Det budgetfinansierade samarbetet omfattar
biståndet till icke-medlemsländer i Medelhav-
sområdet och Asien, Latinamerika, samt livsme-
dels- och miljöbistånd, humanitärt bistånd, stöd
genom enskilda organisationer mm. Åtagande-
bemyndigandena för år 1999 uppgick till knappt

4 miljarder euro. Den del av Sveriges bidrag till
EG-budgeten som avräknas biståndsramen upp-
går till 757 miljoner kronor år 2000.

Samarbetet med Medelhavsländerna var tidi-
gare av traditionell art. Genom att EU 1995 an-
tog en gemensam Medelhavspolitik förändrades
även utformningen och syftet med biståndet och
det omfattar nu ett stort antal samarbetsområ-
den. Inom den s.k. Barcelonaprocessen förs en
politisk, ekonomisk och kulturell dialog som
syftar till att öka stabiliteten och främja samar-
betet i regionen. Genom MEDA skall gemen-
skapen stödja 12 länder runt Medelhavet
(Algeriet, Cypern, Egypten, Israel, Jordanien,
Libanon, Malta, Marocko, Syrien, Tunisien, Tur-
kiet samt Västbanken/Gaza.) i deras ekonomiska
utveckling och bidra till att de står bättre rustade
att möta konkurrensen från den europeiska in-
dustrin när ett planerat frihandelsområde införs
år 2010. Samarbetets omfattning har ökat mar-
kant under 1990-talet. För perioden 1995-1999
har ca 5 miljarder euro avsatts för stöd till dels
ekonomisk anpassning och integrering, dels mer
traditionellt utvecklingssamarbete. Kapacitets-
brist och organisatoriska problem i Kommissio-
nen har lett till betydande svårigheter att ge-
nomföra programmet. MEDA-förordningen,
som styr biståndets innehåll och inriktning, skall
omförhandlas under hösten 1999. Under 1999
förväntas beslut om omfattningen av stödet för
perioden 2000-2005.

Samarbetet med Asien och Latinamerika
(ALA), som regleras av en förordning från 1992,
har under senare år breddats till att omfatta både
bistånd och ekonomiskt samarbete. Tyngd-
punkten ligger på de fattigaste länderna och de
fattigaste delarna av befolkningen samt på regio-
ner eller länder med betydande kommersiell po-
tential. Den finansiella ramen för perioden 1996-
2000 beräknas till 5 miljarder euro. Av detta går
ca 60 % till Asien och 40 % till Latinamerika. Per
capita är dock biståndet till Asien betydligt
mindre än till Latinamerika. Samtidigt har beho-
vet av stöd till flera av de asiatiska länderna ökat
dramatiskt i spåren av Asienkrisen. Enligt svensk
syn bör en omfördelning inom ALA-biståndet
övervägas. EG är den största givaren av bistånd
till Latinamerika. Inför toppmötet mellan EU,
Latinamerika och Västindien i juni 1999 presen-
terade Kommissionen ett meddelande om ett
nytt partnerskap mellan EU och Latinamerika
inför 2000-talet. I meddelandet betonas vikten av
kvalitet och transparens i samarbetet.

34

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

År 1992 inrättades EU-kommissionens huma-
nitära kontor ECHO. EG:s humanitära bistånd
har expanderat snabbt, och ECHO är idag en av
världens största givare av humanitärt bistånd.
Medlen kanaliseras genom enskilda organisatio-
ner och FN-organ. ECHO samarbetar idag med
över 170 olika aktörer. ECHO har sedan sin
start förmedlat nödhjälp och återuppbyggnadsbi-
stånd till ett 60-tal länder. Under 1998 gick mer-
parten till humanitära insatser i f.d. Jugoslavien
och konfliktdrabbade länder i Afrika och Asien.
EU:s humanitära bistånd har varit i blickfånget
genom en rad omfattande utredningar om dess
hantering och effektivitet. Sverige har bl.a. drivit
att den förordning som styr det humanitära bi-
ståndets innehåll och inriktning samt ECHO:s
arbetssätt bör ses över. Fortsatt stor vikt kom-
mer att läggas vid ECHO och dess samarbete
med andra delar av Kommissionens bistånds-
verksamhet. Det är också önskvärt att svenska
enskilda organisationer i högre grad kan utgöra
kanaler för EU:s biståndsmedel. Sidas medver-
kan i den Humanitära biståndskommittén
(HAC) bidrar till att svenska biståndserfaren-
heter får genomslag i ECHO:s arbete.

Al.2 Bilateralt utvecklingssamarbete

Inledning

Huvuddelen av det svenska utvecklingssamar-
betet, ca två tredjedelar, är bilateralt, dvs. sker di-
rekt mellan Sverige och enskilda utvecklingslän-
der. Sida ansvarar för den helt övervägande delen
av det bilaterala biståndets genomförande. Sida
bedriver ett viktigt förnyelse- och förändringsar-
bete för att höja effektiviteten och stärka fattig-
domsinriktningen.

Sveriges bilaterala utvecklingssamarbete sker
med ett stort antal länder. För länder med vilka
Sverige har mer omfattande eller komplext sam-
arbete styrs detta genom landstrategier som ut-
arbetas gemensamt av Utrikesdepartementet och
Sida. I ökande grad bygger de också på en nära
dialog med samarbetslandet. På grundval av de
erfarenheter som gjorts utarbetar Utrikesdepar-
tementet och Sida en handbok för landstrategi-
arbetet.

Det bilaterala utvecklingssamarbetet sker
främst med de fattigaste länderna och ca 34 % av
resursöverföringarna går direkt till Afrika. Am-
nesmässigt är sociala sektorer, infrastruktur och

näringsliv samt humanitärt bistånd de största
områdena. Det bilaterala svenska utvecklings-
samarbetet bedrivs i olika former och med olika
instrument.

Den nya partnerskapsrelation som eftersträvas
innebär att nya krav ställs på formerna för ut-
vecklingssamarbetet. Ett långsiktigt samarbete
från en helhetssyn på landet måste utgå från att
komplettera landets egna ansträngningar och bi-
dra till finansiering av större program, t.ex. för
sektorer som undervisning och hälsovård. Samti-
digt betonas samarbetslandets ansvar. I linje med
partnerskapstanken pågår ett arbete med att fin-
na former för hur biståndet skall kunna stödja
breda samhällskontakter och stimulera samarbete
av ömsesidigt intresse mellan Sverige och samar-
betslandet. Detta sker t.ex. inom forskning, in-
stitutions- och näringslivssamarbete. Sida har
under det senaste året förstärkt dialogen med det
svenska näringslivet.

Sida har intensifierat sitt arbete med att ut-
veckla sektorprogramstöd i de länder där förut-
sättningar finns. Deltagande i processer i enskil-
da länder i samarbete med andra likasinnade
givare kommer att fortsätta. Denna nya bi-
ståndsform förväntas innebära en effektivisering
av stödet. Sektorprogramstöd minskar den ad-
ministrativa bördan på samarbetspartnern. Hel-
hetsperspektivet på sektorn underlättar en mer
rationell resursplanering och resursanvändning.
Sektorprogramstöd kan dessutom bidra till att
prioriteringarna i statsbudgeten synliggörs.

Det bilaterala utvecklingssamarbetet utvärde-
ras inom Sida, dels av Sekretariatet för utvärde-
ring och intern revision som är direkt underställt
Sidas styrelse, dels av olika avdelningar och av de
integrerade ambassaderna. Utvärderingsverk-
samheten har huvudsakligen tre syften: kontroll,
lärande och kunskapsutveckling. Från och med
1999 har Sida infört systematiska ställningsta-
ganden, s.k. "management response" som också
innefattar utvärderingar och revisionsinsatser.
Syftet är att effektivisera verksamheten genom
att stärka lärandet och skapa tydliga ansvarslinjer
för åtgärder i syfte att undanröja identifierade
problem och brister. Detta kräver samtidigt en
kontinuerlig återföring och kunskapsutveckling
inom utvärderingsverksamheten, bättre utnytt-
jande av forsknings- och utredningsresultat och
ökad kompetens hos den personal som arbetar
inom det bilaterala utvecklingssamarbetet. Ex-
pertgruppen för utvecklingsfrågor (EGDI) som
tillsattes av regeringen 1995 kan här spela en vik-

35

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

tig roll genom extern rådgivning och kontakter
med forskarsamhället.

Medelsfördelning och anslagsstruktur

Anslagsposten för det bilaterala utvecklings-
samarbetet ökar år 2000 med 1260 miljoner kro-
nor till 8605 miljoner kronor. Vid fördelningen
av medel har reservationer på respektive delpost
beaktats.

Tabell 3.9 Anslagsposten Al.2 Bilateralt utvecklings-      i

samarbete                                                1

Tusental kronor

Budget 1999

Beräknat 2000

1 Afrika

1 670 000

1 850 000

2 Asien

900 000

1 000 000

3 Latinamerika

385 000

620 000

4 Europa

295 000

450 000

5 Särskilda utvecklingsprogram

1 070 000

1 070 000

6 Krediter för utveckling

400 000

450 000

7 Forskningssamarbete

470 000

570 000

8 Enskilda organisationer

850 000

880 000

9 Humanitärt bistånd och kon-

790 000

1 000 000

fliktförebyggande

10 Ekonomiska reformer

470 000

665 000

11 Information

45 000

50 000

Summa

7 345 000

8 605 000

Anslagsstrukturen för 2000 är oförändrad jäm-
fört med innevarande år. Fördelningen framgår
av tabellen ovan. Sida, som disponerar merparten
av anvisade medel under anslagsposten, har rätt
att omfördela mellan delposter under förutsätt-
ning att enskild delpost förändras med högst
10%.

Tabell 3.10 Delposten Särskilda utvecklingsprogram

Tusental kronor

^_^__^^__^^^____BudgU999__Beräkna^2000i

Näringslivsutveckling                    400 000        440 000

Kontraktsfinansierat tekniskt

bistånd

Internationella kurser

Demokrati och mänskliga rättig-
heter

130 000

110 000

Särskilda miljöprogram

205 000

180 000

Programutveckling

220 000

210 000

Rekrytering och utbildning av
fältpersonal och multilaterala
experter

115 000

130 000

Summa

1 070 000

1 070 000

Delposten 1 Afrika omfattar dels landramar för
programländer, dels medel för regionalt samar-
bete och övriga insatser. Delposten beräknas öka
till 1850 miljoner kronor främst genom ökad
medelstilldelning till Mozambique, Tanzania,
Uganda samt för regionalt/övrigt (se kommenta-
rer under Afrikaavsnittet).

Delposten 2 Asien omfattar dels landramar för
programländer, dels medel för regionalt samar-
bete och övriga insatser. Delposten beräknas öka
till 1000 miljoner kronor främst genom ökad
medelstilldelning för Bangladesh, Kambodja, Sri
Lanka och Vietnam samt för regionalt/övrigt (se
kommentarer under Asienavsnittet).

Delposten 3 Latinamerika omfattar landramen
för Nicaragua och samarbetet med Central- och
Sydamerika inklusive Bolivia. Delposten beräk-
nas öka till 620 miljoner kronor främst med an-
ledning av planerade insatser efter orkanen
Mitch.

Delposten 4 Europa omfattar insatser på västra
Balkan, inklusive valövervakningsinsatser i regi-
onen, och stöd till vissa länder i Kaukasien och
Centralasien. Delposten beräknas öka till 450
miljoner kronor främst med anledning av beho-
vet av återuppbyggnadsinsatser i Kosovo.

36

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

iTabell 3.11 Landramar, gällande 1999 samt planerade    1

12000                                             I

Tusental kronor

1999

2000

Afrika

Angola

100000

80 000

Eritrea

20 000

20 000

Etiopien

130 000

130 000

Guinea-Bissau

5 000

5 000

Kenya

65 000

65 000

Mozambique

260 000

300 000

Namibia

65 000

65 000

Sydafrika

200 000

200 000

Tanzania

240 000

260 000

Uganda

125 000

150 000

Zambia

100 000

100 000

Zimbabwe

110 000

110 000

Regionalt/övrigt

250 000

365 000

Summa

1 670 000

1 850 000

Asien

Bangladesh

120 000

140 000

Kambodja

80 000

100 000

Laos

100 000

100 000

Sri Lanka

40 000

60 000

Vietnam

170 000

200 000

Västbanken/Gaza

120 000

120 000

Regionalt/övrigt

270 000

280 000

Summa

900 000

1 000 000

Latinamerika

Nicaragua

80 000

85 000

Centralamerika

190 000

415 000

Sydamerika

115 000

120 000

Summa

385 000

620 000

Delposten 5 Särskilda utvecklingsprogram omfat-
tar ett flertal verksamheter. Den indikativa för-
delningen under delposten, för vilken oförändrat
belopp beräknas, framgår av tabellen. Sänkning-
arna för särskilda miljöinsatser respektive sär-
skilda insatser för demokrati och mänskliga rät-
tigheter innebär inte en sänkning av
ambitionsnivån inom dessa områden.

Delposten 6 Krediter för utveckling omfattar
subventioner av u-krediter och biståndskrediter.
En höjning till 450 miljoner kronor beräknas.

För 1999 har riksdagen fastställt en ram för
Sidas garantigivning, varav huvuddelen utgörs av
biståndsgarantier för u-krediter. Vid årsskiftet
uppgick garantiförbindelserna för u-krediter till
drygt 9,3 miljarder kronor. Regeringen föreslår

att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2000
ikläda staten betalningsansvar till ett belopp om
12 miljarder kronor för garantigivning inom det
internationella utvecklingssamarbetet, dvs. en
oförändrad ram.

Regeringen beslutade i mars 1999 om riktlin-
jer för en treårig försöksverksamhet med en fri-
stående garantigivning för biståndsändamål. Sida
får inom ramen för den ovan nämnda garantira-
men om 12 miljarder kronor utställa fristående
garantier till ett belopp av högst en miljard kro-
nor. Säkerhetsreserven om 500 miljoner kronor
finansieras med medel som avsatts för subven-
tioner inom u-kreditsystemet, där den faktiska
kostnaden kommit att understiga den ursprung-
ligt beräknade, bl.a. genom valutakursfluktuatio-
ner. Sida kommer under hösten i samråd med
Exportkreditnämnden (EKN) att till regeringen
lämna förslag om en riskpolicy för garantigiv-
ningen.

Delposten 7 Forskningssamarbete är en fortsatt
prioriterad verksamhet inom ramen för satsning-
en på kunskaps- och institutionsutveckling. För
2000 beräknas en ökning av delposten till 570
miljoner kronor.

Delposten 8 Enskilda organisationer utgör stöd
till bistånd som genomförs av svenska folkrörel-
ser och enskilda organisationer. En ökning till
880 miljoner kronor beräknas.

Delposten 9 Humanitärt bistånd och konflikt-
förebyggande används för att lindra följderna av
väpnade konflikter för civilbefolkningen, stöd till
tidig återuppbyggnad och konfliktförebyggande
samt insatser för offer för naturkatastrofer. Del-
posten beräknas öka till 1000 miljoner kronor.

Delposten 10 Ekonomiska reformer används för
betalningsbalansstöd och skuldlättnad, främst
inom ramen för internationellt samordnande
skuldinitiativ, till fattiga och skuldtyngda länder
som genomför ekonomiska reformprogram. För
2000 beräknas en ökning av delposten till 665
miljoner kronor.

Delposten 11 Information beräknas öka till 50
miljoner kronor för att ge utrymme för en ökad
satsning på information om och opinionsbild-
ning kring utvecklingssamarbetet.

Verksamhetsgrenar

Demokrati och mänskliga rättigheter

Stöd till demokrati, respekt för de mänskliga rät-
tigheterna och gott styrelseskick utgör ett prio-

37

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

riterat område inom det svenska utvecklings-
samarbetet.

Målet är att bidra till en ökad respekt för de
mänskliga rättigheterna, dvs. grundläggande fri-
heter, gott skydd och tillfredsställande levnads-
standard, kvinnors och mäns aktiva deltagande i
samhällslivet och politiken på lika villkor, en de-
mokratisk kultur av tolerans, respekt, deltagande
och öppenhet, livskraftiga civila samhällen, fria
och oberoende medier, effektiva för demokratin
bärande institutioner och en utvecklad lokal de-
mokrati, en fungerande rättsstat samt en offent-
ligt förvaltning i demokratins tjänst.

Resultatet av utvecklingssamarbetet mäts yt-
terst i hur enskilda människors villkor förbättras
och vilken makt de har att påverka sina liv. Det
kan översättas i termer av hur de mänskliga rät-
tigheterna respekteras och förverkligas. Sverige
skall därför i utvecklingssamarbetet stödja sig på
de internationella konventionerna om de mänsk-
liga rättigheterna, framför allt FN:s allmänna
förklaring om de mänskliga rättigheterna samt de
sex centrala FN-konventionerna.

Sverige utgår från att demokratisering i regel
är en lång och sammansatt process, som kräver
ett brett deltagande från alla delar av samhället.
All demokratisering är inhemska processer, men
de kan ges internationellt stöd. Genom att på ett
strategiskt sätt kombinera multilateralt och bila-
teralt stöd kan vårt samarbete bli mer slagkraf-
tigt. Det gäller framför allt att identifiera de de-
mokratiska krafter som verkar inom det civila
samhället och staten och ge dem rätt stöd vid rätt
tillfälle och samtidigt stärka demokratins nyckel-
institutioner. Samarbetet måste vara flexibelt i de
komplicerade politiska processer som pågår.

Verksamhetsgrenen har under 1998 vuxit och
demokrati- och rättighetsfrågor integreras efter-
hand i andra insatser. Barns rättigheter lyfts
fram. På Sida pågår ett arbete med att producera
en handbok för metoder att låta ett barnrätts-
perspektiv genomsyra Sidas olika handlingspro-
gram och sektorer. Arbetet för att ge kvinnor
samma möjligheter som män att åtnjuta de
mänskliga rättigheterna fortsätter såväl i multi-
laterala sammanhang som genom utvecklings-
samarbetet. Metoder för att utveckla ett rättig-
hetsperspektiv i allt bistånd håller på att
utvecklas. Sida har påbörjat ett arbete för kom-
petens och kunskapsutveckling inom området
samtidigt som ökade personella resurser tillförts.

Som ett led i Sveriges policyutveckling på om-
rådet överlämnade regeringen under våren 1998
skrivelsen Demokrati och mänskliga rättigheter i

Sveriges utvecklingssamarbete (skr. 1997/98:76)
till riksdagen. Samtidigt överlämnades skrivelsen
Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik (skr.
1997/98:89). Tillsammans är dessa vägledande
för det svenska utvecklingssamarbetet i syfte att
främja demokrati och respekt för de mänskliga
rättigheterna. Demokrati ser olika ut på olika håll
i världen och är något som inte kan tvingas fram
av krafter utifrån. Utvecklingssamarbete kan
stärka reformansträngningarna i en demokratisk
riktning. Demokrati är en fredlig mekanism för
konfliktlösning och MR-konventionerna kodifi-
erar globala värderingar som är en grund och en
utgångspunkt för detta arbete.

Under 1999 har ett intensivt uppföljningsar-
bete bedrivits gemensamt mellan Utrikesdepar-
tement och Sida. Särskild prioritet har getts ut-
veckling av kapacitet och kompetens hos
personalen såväl på Utrikesdepartementet som
på Sida. Detta har skett i form av en utbildnings-
satsning i form av en specialutbildning riktad till
nyckelpersoner vilka representerar de flesta en-
heter och avdelningar på Utrikesdepartementet
och Sida. Prioritet har också givits metodutveck-
ling för att uppnå ett ökat genomslag för demo-
krati och mänskliga rättigheter samt för att ut-
veckla metoder för ett rättighetsbaserat
utvecklingssamarbete. Ett exempel är ett meto-
darbete inriktat på revideringen av landstrategin
för Zimbabwe med utgångspunkt i demokrati
och mänskliga rättigheter, inkluderande barnets
rättigheter. Inom ramen för uppföljningsarbetet
har Sida och Utrikesdepartementet tillsammans
med svenska enskilda organisationer och utbild-
ningsinstitutioner genomfört ett resursbasut-
vecklingsprojekt kallat SWEDEHUM där den
svenska resursbasen på området demokrati och
mänskliga rättigheter kartlagts. Förslag har lagts
om hur den kan stärkas och bättre nyttjas fram-
för allt avseende personalförsörjningen till de
internationella organisationer som är verksamma
på området. Vidare har förslag lagts avseende det
svenska rättsväsendets kapacitet och organisation
i syfte att uppnå ett utökat engagemang i det
svenska utvecklingssamarbetet på rättsområdet.

Uppföljningsarbetet kommer under kom-
mande år att fortgå både genom breddning och
fördjupning. Utbildningssatsningen skall fort-
sätta. Metodutvecklingen kommer att breddas
dels genom att dra lärdom av erfarenheterna från
Zimbabwe, dels genom fortsatta pilotprojekt i ett
antal nya länder. Tematisk fördjupning kommer
att göras avseende det civila samhället, stöd till
rättsväsendet, valstöd samt avseende indikatorer

38

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

för att mäta resultat. Ett viktigt led i uppföljning-
en är att knyta an metodarbetet för att följa upp
skrivelsen och till konflikthanteringsfrågorna in-
om ramen för det humanitära biståndet.

Sociala sektorer

Social utveckling handlar om att stärka männi-
skors säkerhet och förmåga samt möjligheter att
försörja sig och påverka sina liv. Tillgång till häl-
sovård och utbildning är grundläggande för att
åstadkomma social och ekonomisk utveckling.
Rätten till hälsa och utbildning är dessutom kon-
ventionsbundna mänskliga rättigheter. Den
kontinuerliga satsningen på sociala sektorer har
uppvisat klara framsteg vad gäller t.ex. hälsa, ut-
bildning, minskad barnadödlighet och ökad jäm-
ställdhet mellan män och kvinnor. Okad tonvikt
skall därför läggas på fattiga kvinnors, mäns och
barns tillgång till utbildning och hälsovård, med
målsättningen att öka deras möjligheter att delta i
den ekonomiska utvecklingen som produktiva
samhällsmedlemmar.

Målet för utvecklingssamarbetet inom hälso-
och utbildningssektorn är att stödja reformpro-
cesser med inriktning på utbildning och hälso-
vård av god kvalitet och tillgänglig för alla. Syftet
är att skapa förutsättningar för social utveckling,
dvs. förbättrade levnadsvillkor för majoriteten av
befolkningen och för fattiga grupper i synnerhet.
Samarbetet skall även bidra till att ge människor
med funktionshinder möjligheter att delta i sam-
hällslivet på lika villkor.

Under 1998 har utvecklingssamarbetet bibe-
hållit ett fokus på reformprocesser och stöd till
fattiga och utsatta grupper. Dessutom har ett ak-
tivt policy- och metodarbete genomförts i sam-
arbete med andra givare och samarbetsländer,
vilket resulterat i en ökad samsyn.

Under året har Sida deltagit i utvecklingen av
sektorprogram inom hälsa och utbildning i sju
samarbetsländer, som ett led i processen att få till
stånd mer samordnade, av samarbetsländerna
ledda, sektorprogram.

Inom utbildningssektorn bör stödet koncent-
reras till att förbättra utbildningens kvalitet i
samarbetsländerna, huvudsakligen genom lärar-
fortbildnings- och läromedelsinsatser. Andra
viktiga områden är stöd till dialog och opinions-
bildning. Hälsosektorn koncentreras på hälso-
vårdsreformer och läkemedelsfrågor samt sexuell
och reproduktiv hälsa, med särskild betoning på
ungdomar, nätverksbyggande och erfarenhetsut-
byte.

Utbildning för alla är centralt för att göra kun-
skap tillgänglig för marginaliserade grupper, men
också för att främja framväxten av en demokra-
tisk kultur, stärka det sociala kapitalet och un-
derlätta fattiga människors deltagande i den eko-
nomiska utvecklingen. Kvinnors utbildning har
stort genomslag både på deras egen, familjens
och barnens levnadsstandard. Kvinnor med ut-
bildning och arbete föder färre barn och barnen
får bättre hälsa och utbildning. Att förbättra bar-
nens möjligheter, framförallt genom fullbordad
skolgång, utgör den viktigaste investeringen i en
nations framtid. Utbildning av flickor har visat
sig vara är en särskilt god investering med positiv
inverkan på flera andra samhällsområden. Länder
med god primärskola har bevisligen högre till-
växt.

Ohälsa hämmar tillväxt och social utveckling
och är därmed är en viktig orsak till fattigdom.
En fungerande hälsovård som är tillgänglig också
för de fattiga är därför av största vikt för att stär-
ka människors förmåga.

Trots att både hälsovården och utbildningen
har uppvisat betydande förbättringar under de
tre senaste årtiondena är utmaningarna fortfa-
rande avsevärda. I Afrika har ekonomisk tillba-
kagång i flera länder lett till att fattiga grupper
fått sämre tillgång till hälsoservice och undervis-
ning, även om en del framsteg gjorts under 90-
talet. I vissa asiatiska länder, särskilt i Sydostasi-
en, har den ekonomiska krisen vänt utvecklingen
mot förbättrad social service till dess motsats.
Okade ekonomiska och sociala klyftor i Latin-
amerika har, trots att andelen fattiga minskar, in-
neburit att antalet fattiga ökat och att stora delar
av befolkningen inte kommer i åtnjutande av den
hälsovård och utbildning de har rätt till.

Undervisningsbiståndet inriktas på att stödja
reformprocesser som syftar till att ge grundläg-
gande utbildning för alla, att höja utbildningens
kvalitet samt att nå eftersatta och diskriminerade
grupper, såsom kvinnor, flickor i fattiga familjer
och handikappade. I Afrika gäller det att fortsätta
stödet till ökad bredd och kvalitet i ländernas ut-
bildningssystem med tonvikt på primärskolan.
Undervisningsbiståndet bör över en tre- till fem-
årsperiod omvandlas till sektorprogramstöd, dvs.
budgetstöd till mottagarstyrda, nationella pro-
gram, där Sverige och andra givare för en dialog
om sektorns och sektorprogrammens utveckling.
I denna dialog skall fattigdomsbekämpning utgö-
ra plattformen.

Det svenska utvecklingssamarbetet inom häl-
sosektorn bör liksom undervisningssektorn även

39

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

fortsättningsvis inriktas på att stödja reformpro-
cesser, med målsättningen att åstadkomma häl-
so- och sjukvård av god kvalitet för alla samt att
förbättra folkhälsan för utsatta grupper.

Aven hälsobiståndet bör omformas till sek-
torprogramstöd. Hiv/aids-epidemin ställer höga
krav på hälsosektorn och på behovet av sociala
skyddsnät bland annat för att ta hand om föräld-
ralösa barn. Okad tonvikt bör därför läggas på
hiv/aids-bekämpning, inte minst i Södra Afrika.
Ett sekretariat för detta ändamål kommer att in-
rättas vid ambassaden i Harare.

Infrastruktur, näringsliv och urhan utveckling

Målet för stödet till infrastruktur är att bidra till
uppbyggnaden av en miljömässigt och ekono-
miskt bärkraftig infrastruktur med speciell
tyngdpunkt på transporter, kommunikationer,
energi och urban infrastruktur. Stödet finansieras
i programländerna främst från landramarna. I
andra länder och i vissa programländer finansie-
ras investeringar genom krediter för utveckling
och kunskapsöverföring främst genom kon-
traktsfinansierat tekniskt samarbete.

Förutsättningarna för och utformningen av
stödet har under senare år starkt påverkats av av-
regleringar och en ökad ägarspridning i många av
samarbetsländerna. En del av biståndet har där-
för inriktats på att underlätta för länderna att ge-
nomföra denna process på ett transparent och
ansvarsfullt sätt. Sida blir alltmer en dialogpart-
ner i policyfrågor och finansiär av kompetens-
och institutionsutveckling från att tidigare varit
projektfinansiär.

Nya finansieringsformer har prövats bl.a. i
form av krediter till privatägda företag, öppnande
av en kreditfond för landsbygdselektrifiering och
kombinationer av mjuka krediter och gåvor. Re-
geringen har 1999 på förslag från Sida beslutat
om en försöksverksamhet med fristående garan-
tier. Garantiinstrumentet skall med relativt be-
gränsade insatser av statliga medel och statligt
risktagande mobilisera kommersiella resurser
som inte armars skulle vara tillgängliga för ut-
vecklingspolitiskt prioriterade projekt.

Miljöaspekterna har fått allt större betydelse.
Två av de fem områden som prioriteras i Sidas
handlingsprogram för hållbar utveckling berör
särskilt infrastrukturområdet, nämligen energi
och urban miljö.

Urban utveckling är ett förhållandevis nytt bi-
ståndsområde som har ökat de senaste åren. Ett
strategiarbete för urbana transporter har ge-

nomförts och beredning har inletts bl.a. i de ka-
tastrofdrabbade länderna i Centralamerika. Ur-
ban miljö kommer att uppmärksammas.
Organisationer som tillhandahåller finansiella
tjänster för bostäder för fattiga stadsbor kommer
att stödjas som ett element i fattigdomsbekämp-
ningen.

Biståndets betydelse som finansiär av investe-
ringar i infrastruktur minskar, utom i de allra
fattigaste länderna, i takt med att allt fler länder
attraherar privata flöden för sådana ändamål.
Samtidigt ökar betydelsen av ett fungerande re-
gelverk och effektiva offentliga kontrollfunktio-
ner. Detsamma gäller hållbara system för inves-
tering, drift och underhåll av lokala, småskaliga
investeringar.

Ett väl fungerande finansiellt system är en
viktig faktor för att ett land skall kunna uppnå en
hållbar tillväxt och finansiera fattigdomsbekämp-
ande insatser. Arbetet inom den finansiella sek-
torn bör koncentreras till grundläggande ram-
och regelverk, finansiella marknader och institu-
tioner, finansiell krishantering, och riskkapital-
tillförsel. Mikrofinansiering, som under de se-
naste åren vuxit fram som ett viktigt verktyg för
att höja levnadsstandarden för fattiga grupper, är
ett annat prioriterat område.

Verksamheten inom näringslivsutveckling
syftar till att stärka förutsättningarna för ett
konkurrenskraftigt näringsliv i samarbetsländer-
na. Näringslivsprogrammet skall fortsätta det
påbörjade arbetet mot en starkare koncentration
och inriktas på utveckling av institutionella ram-
verk, reformering av samhällsägda företag, allian-
ser mellan företag i Sverige och samarbetsländer-
na, kompetensutveckling för företagare och
handelsfrämjande insatser.

Det ekonomiska samarbetet utgör en utveck-
ling från renodlad biståndsverksamhet till eko-
nomiskt samarbete av ömsesidigt intresse vilket
är ett av målen för den förnyade Afrikapolitiken.

Naturbruk

Målet för verksamhetsgrenen är att bidra till att
förbättra levnadsvillkoren för främst den fattiga
landsbygdsbefolkningen genom ett långsiktigt,
bärkraftigt och produktivt utnyttjande av förny-
elsebara naturresurser. Åtgärder inom jord- och
skogsbruk, vatten och marin miljö skall priorite-
ras.

Vägledande för Sveriges bilaterala utvecklings-
samarbete, syftande till hållbar utveckling, är det
handlingsprogram som Sida antog år 1996 och

40

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

som tillstyrkts av regeringen och riksdagen (skr.
1996/97:2).

Huvudinriktningen är att integrera de sociala,
ekonomiska och miljömässiga aspekterna i ut-
vecklingssamarbetet. Det viktigaste instrumentet
för att säkra att detta sker på ett långsiktigt och
konsekvent sätt är landstrategierna. Särskilt an-
geläget är att stärka samarbetsländernas institu-
tionella kapacitet och strategier för att främja ar-
betet med hållbar utveckling. Erfarenheter från
vårt bilaterala utvecklingssamarbete är en viktig
grund för detta arbete.

Uppföljningen fortgår av den översyn som
gjorts av Sidas riktlinjer för hållbart skogsbruk,
jordbruk och markvård samt vattenresurser.

Inom ramen för hållbart jord- och skogsbruk
prioriteras integrerade system för hållbart jord-
bruk, markprocesser, biologisk mångfald och
växtgenetiska resurser. Regeringen fäster stor
uppmärksamhet vid denna problematik, särskilt
inför nästa års möte med FN:s kommission för
hållbar utveckling (CSD), som behandlar jord-
bruks- och markfrågorna som särskilt tema.

Vattenresurshantering är sedan länge ett prio-
riterat område. Det gäller bl.a. de insatser som
görs regionalt som stöd till förvaltning av delade
vattenresurser, framförallt i södra och östra Afri-
ka. Huvudinriktningen i det bilaterala stödet är
att främja effektiv och långsiktig hushållning
med begränsade vattenresurser. Regeringen fin-
ner det också angeläget att fortsätta stödja kapa-
citetsuppbyggnad och nätverksbyggande genom
stöd till Global Water Partnership (GWP), vars
kansli är knutet till Sida. Olika typer av globala
och regionala analyser och framtidsscenarier in-
om vattenområdet utarbetas med stöd bl.a. av
Sverige. Resultatet av dessa kartläggningar kom-
mer att bli ett viktigt instrument för den framti-
da vattenresurshanteringen såväl nationellt som
globalt. Inom området marin miljö stöder Sveri-
ge arbetet med att uppmärksamma samspelet och
effekterna mellan land- och kustområdena i syfte
att stödja hållbart nyttjande av de akvatiska re-
surserna och bevarande av biologisk mångfald.

Arbetet att förverkliga de internationella mil-
jökonventionerna kräver nya former och meto-
der för såväl det multilaterala som det bilaterala
utvecklingssamarbetet. Metoderna bör leda till
ett ökat samarbete med mottagarna i syfte att
bredda kunskapen om de krav som konventio-
nerna ställer och utreda förutsättningarna för att
bygga upp kompetens inom respektive område.
Inom kemikalieområdet är det särskilt viktigt att

förbättra underlaget inför de internationella
miljöförhandlingarna.

Ekonomiska reformer

Målet för verksamhetsgrenen är att stödja länder
som genomför ekonomiska reformprogram syf-
tande till ekonomisk tillväxt och hållbar utveck-
ling. Stödet skall utgöra ett incitament till fort-
satta reformer och anpassas till specifika behov
och förutsättningar i enskilda länder.

Ekonomiska reformer är en förutsättning för
långsiktig ekonomisk och social utveckling och
en effektiv fattigdomsbekämpning. Många av de
länder som erhåller svenskt stöd har genomfört
reformprogram i mer än ett årtionde. Resultaten
är överlag positiva vad gäller makroekonomisk
stabilitet och tillväxt. För att uppnå hållbara för-
bättringar krävs dock att reformprocessen för-
djupas och mer inriktas på strukturella och in-
stitutionella reformer. Flertalet länder som
erhållit svenskt stöd har emellertid en tung
skuldbörda som måste angripas för att nå en sta-
bil ekonomisk utveckling.

Stödet till ekonomiska reformer koncentreras
till fattiga länder med svår skuldsituation, som
genomför ekonomiska reformprogram. Stödet
ges främst till länder med vilka Sverige bedriver
långsiktigt utvecklingssamarbete och ges i sam-
ordning med IMF, Världsbanken och andra giva-
re. Under 1998 har samarbetet koncentrerats till
7 länder, varav Mozambique är störst, och utgått
i form av generellt budgetstöd och skuldlättna-
der. Orkanen Mitchs härjningar i fattiga och
skuldtyngda centralamerikanska länder föran-
ledde ett snabbt beslut om stöd till en av Världs-
banken administerad skuldfond för Centralame-
rika.

Förändrade former för beredningen av stödet
till ekonomiska reformer innebär snabbare beslut
som kan underlätta den ekonomiska reformpro-
cessen och möjligheterna för mottagarlandet att
fullgöra sina förpliktelser gentemot de multilate-
rala institutionerna. Regeringskansliet håller på
att färdigställa riktlinjer som skall gälla för det
svenska betalningsbalansstödet.

Regeringen har under en lång tid prioriterat
och internationellt verkat för en långsiktig lös-
ning på skuldbördan för de fattigaste och mest
skuldsatta länderna. 1996 lanserade Internatio-
nella valutafonden (IMF) och Världsbanken ett
initiativ för skuldlättnader för de mest skuld-
tyngda länderna (det s.k. HlPC-initiativet). Ini-
tiativet, som bygger på att skuldländerna för en

41

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

sund ekonomisk politik , omfattar alla typer av
fordringsägare och syftar till att ge länderna en
hållbar skuldsituation. Mot bakgrund av en allt
mer uttalad önskan från såväl enskilda organisa-
tioner och tongivande givarländer att initiativet
skall erbjuda snabbare, bredare och djupare
skuldlättnader genomför Världsbanken och IMF
en översyn av initiativet. Sverige har förespråkat
att alla länder år 2000 skall veta vad de behöver
göra, och vilka skuldlättnader de kan förvänta sig
för att komma ur sin skuldkris. En jämn börde-
fördelning av finansieringen av initiativet har
också varit ett viktigt krav från svensk sida.

Länderna som kvalificerar för HIPC behöver
skuldlättnader och betalningsbalansstöd under
perioden fram till den tidpunkt när skuldlättnad
inom HIPC utfaller. Stödet under denna period
är extra viktigt eftersom de annars riskerar att
inte kunna uppfylla villkoren.

Regeringen avser bidra till HlPC-initiativet
successivt under dess genomförande. Sverige har
lämnat bidrag till den s.k. HIPC Trust Fund,
som skall finansiera skuldlättnader från Världs-
banken och de regionala utvecklingsbankerna
och stöd i samband med skuldavskrivningar in-
om Parisklubben. Sveriges har också gett bidrag
till IMF:s särskilda facilitet för stöd till fattiga
länder som genomför strukturanpassning, ESAF
(Enhanced Structural Adjustment Facility). Sve-
rige är berett att överväga ytterligare bidrag till
ESAF inklusive för att finansiera IMF:s medver-
kan i HlPC-initiativet.

Ett antal länder (bl.a. Uganda, Bolivia, Mo-
zambique, Tanzania och Guinea-Bissau) har in-
rättat multilaterala skuldfonder. Syftet med dessa
är att kanalisera egna resurser och bilaterala bi-
drag för multilateral skuldtjänst inom ramen för
en skuldstrategi. Skuldfonder har visat sig vara
lämpliga kanaler för svenskt stöd till ekonomiska
reformer.

Forskningssamarbete

Målet för forskningssamarbetet är att stärka ut-
vecklingsländernas forskningskapacitet och
främja utvecklingsinriktad forskning genom stöd
till forskningssamarbete med och mellan utveck-
lingsländer, till internationell forskning med in-
riktning på utvecklingsländer och u-lands-
relaterade problem samt till u-landsforskning i
Sverige.

Sida/SAREC presenterade under 1998 två do-
kument, "Riktlinjer för forskningssamarbete"
samt "Forskningssamarbetet år 2001 - en skiss".

Dessa dokument ligger till grund för utveckling
av olika delar av verksamheten, inklusive den ex-
pansion av forskningssamarbetet som påbörjats.

Utifrån målet att öka antalet långsiktiga
forskningssamarbeten med fattiga u-länder har
en inledande beredning av samarbete inletts med
Bolivia. Med målet att etablera nya former för
forskningssamarbete med mer resursstarka u-
länder har en beredning av samarbete med Sydaf-
rika inletts. Vidare har beredningar genomförts
av fortsatt samarbete med Nicaragua, Eritrea och
Zimbabwe enligt de riktlinjer som etablerats för
ett samlat stöd till högre utbildning och forsk-
ning. En särskild satsning har inletts för att ge
universitet i samarbetsländerna ökad tillgång till
informationsteknologi (IT), och ökad kompe-
tens inom IT-området. Ett projekt har inletts på
Sri Lanka och en förstudie har genomförts i Eti-
opien. Under 1998 har Sida inom det bilaterala
forskningssamarbetet stött samarbete mellan ett
50-tal u-landsinstitutioner och 90 svenska uni-
versitetsinstitutioner.

Utvecklingsinriktad forskning tillgodoses till
stor del genom olika ämnesinriktade program.
Verksamheten har inriktats mot insatser inom en
rad tematiska områden. Exempel på sådana är:
naturresursutnyttjande inom torra områden i Af-
rika, hiv/aids, bioteknik, och uthålligt utnyttjan-
de av kustområden. Sida slutförde under 1998 ett
forskningsprogram för kunskapsutveckling för
uthålligt nyttjande av kustområden. Resultaten är
vetenskapligt baserade och lokalt anpassade me-
toder för att stävja utfiskning, förstörelse av ko-
rallrev och mangroveskogar, nedsmutsning av
stränder och kusthav.

Stödet till svensk u-landsforskning har ökat
och bl.a. inriktats på basstöd till forskningsmiljö-
er. Olika avdelningar inom Sida har vidare getts
möjlighet att utnyttja programmet för resurs-
basutveckling.

I linje med de nämnda dokumenten eftersträ-
vas under de kommande åren en ökning av
forskningssamarbetet, speciellt det bilaterala
samarbetet, som skall utsträckas till fler länder.
Samarbetet med de fattigaste, forskningssvagaste
länderna fokuseras på utveckling av ett eller flera
forskande universitet. Fortsatta satsningar görs
på att öka samverkan mellan forskningssamar-
bete och andra bilaterala utvecklingsinsatser ge-
nom Sida. Kapacitetsutbyggnad för forskning
bör i största möjliga utsträckning ta hänsyn till
traditionell kunskap och kultur så att olika tradi-
tioner i forskningen kan mötas. Ett program för
forskarinitierade projektsamarbeten mellan in-

42

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

stitutioner i Sverige och utvecklingsländer inom
områden av ömsesidigt intresse och bred utveck-
lingsrelevans skulle kunna öka omfattningen av
forskningssamarbetet och utvidga det till fler
länder, bl.a. i Asien i enlighet med regeringens
Asienstrategi.

De ämnesinriktade insatserna fokuseras med
utgångspunkt från Sidas handlingsprogram,
kopplingar till det bilaterala forskningssamarbe-
tet och relevans för de subregioner som står i fo-
kus för svenskt utvecklingssamarbete. Okade in-
satser görs för att främja multidisciplinära
ansatser, policyforskning samt forskningsöver-
sikter för forskare och användare av forsknings-
resultat.

Humanitärt bistånd och konfliktförebyggande

Det humanitära biståndets mål är att värna män-
niskoliv och lindra de humanitära följderna av
väpnande konflikter och naturkatastrofer. Bi-
ståndet skall verka för att drabbade folkgrupper
och samhällen ges möjlighet att återfå den egna
försörjningsförmågan under värdiga former och i
säkerhet. En utgångspunkt för det humanitära
biståndet är därför en strävan att finna en lösning
på den humanitära krisen. Trots sin akuta karak-
tär har därför det humanitära biståndet också ett
långsiktigt perspektiv. Oaktat principerna om
neutralitet, opartiskhet och oberoende i det hu-
manitära arbetet är den humanitära hanteringen
nära förknippad med politisk konfliktlösning.
Alltför ofta har det humanitära hjälparbetet fått
ersätta ett genuint politiskt fredsengagemang.

Det humanitära biståndet omfattar förutom
akuta insatser också grundläggande samhällelig
återuppbyggnad. I första hand är det fråga om
hälsovård, vatten och sanitet, jordbruks- och bo-
skapsnäring samt skolundervisning. För det hu-
manitära biståndet i samband med väpnade kon-
flikter redovisar Sida under 1998 att nära hälften
av förbrukade medel avsåg återuppbyggnad.
Många erfarenheter visar på skolans betydelse
när det gäller förebyggande av konflikter. Utan
tillgång till undervisning dras barn och ungdom
till en vapenburen verksamhet som uppfattas ge
både trygghet och försörjning.

Gränserna mellan krig och brottslighet flyter
samman i många av dagens konflikthärdar. An-
grepp på civila är ett genomgående drag och et-
nisk rensning vanligt förekommande. Sverige
fäster särskild vikt vid barnens situation i huma-
nitära katastrofer och under väpnade konflikter
och Sidas nyligen framtagna riktlinjer för stöd till

barn i väpnade konflikter skall vara vägledande
för det svenska humanitära biståndet.

Trots att efterkrigstiden har sett mer av inom-
statliga än mellanstatliga konflikter, har 1999
uppvisat att krig mellan länder inte tillhör det
förgångna. Kriget mellan Etiopien och Eritrea är
ett exempel. De flesta väpnande konflikter leder
förr eller senare till hot mot internationell fred,
säkerhet och stabilitet. Det humanitära arbetet
måste därför synkroniseras med fredsfrämjande
diplomati och säkerhetsinsatser för att dämpa
spridningen av våld och hot mot civilbefolkning-
en. Under 1999 uppmärksammades 50-
årsfirandet av den internationella humanitära
rätten och arbetet intensifierades på att finna
former för att öka respekten för rätten till huma-
nitärt skydd för krigsutsatt civilbefolkning. Des-
sa frågor uppmärksammades också vid det möte
om internationellt bistånd till Afghanistan som
Sverige stod som värd för i juni år 1999.

Det nära sambandet mellan humanitära kata-
strofer och väpnade konflikter gör det angeläget
att skapa god förståelse för konflikters skeenden,
deras olika aktörer och biståndets roll i förhål-
lande till konfliktförloppet. På uppdrag av rege-
ringen har Sida utarbetat en strategi för kon-
fliktförebyggande och konflikthantering inom
det humanitära biståndet. Dialogskapande och
säkerhetsfrämjande insatser skall prioriteras och
en uppföljning av direkt fredsfrämjande insatser
planeras. Regeringen välkomnar att en sådan
uppföljning görs. Ett nära samråd mellan Sida
och Utrikesdepartementet kring direkt kon-
fliktförebyggande insatser är nödvändigt för att
skapa effektiv samordning och stärka den samla-
de effekten av det svenska engagemanget.

Utbetalningar för humanitära insatser uppgick

1998 till drygt 900 miljoner kronor och beräknas

1999 överstiga en miljard.

Under 1998 har utbetalade medel i huvudsak
avsett insatser i Afrika, främst Angola, Sudan,
Rwanda och Liberia. Andra länder med betydan-
de svenskt humanitärt bistånd under år 1998 var
Afghanistan, Irak, Nordkorea, Bolivia, Kina och
Bosnien-Hercegovina. I flera av dessa länder in-
tar Sverige en tätposition som givare. I de flesta
fall har det rört sig om stöd föranlett av väpnade
konflikter. Andelen som avsett naturkatastrofer
har emellertid ökat. Stödet till Kina på närmare
40 miljoner kronor har t.ex. i sin helhet avsett
hjälp med anledning av översvämningar. Under
år 1999 gjordes omfattande insatser i Central-
amerika efter förödelsen i orkanen Mitchs spår.
Sida redovisade i juli 1999 sina erfarenheter av

43

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

katastrofbistånd med anledning av naturkatast-
rofer. Sida framhåller bl.a. betydelsen av ett ut-
vecklingsinriktat, långsiktigt och heltäckande
perspektiv i hanteringen av naturkatastrofer. Fö-
rebyggande insatser krävs med särskild inrikt-
ning på miljö och fattigdomsbekämpning. FN:s
samordningskapacitet behöver förstärkas och
den lokala kapaciteten i katastrofdrabbade länder
utvecklas. Naturkatastrofer har alltmer kommit
att inordnas i den utvecklingspolitiska agendan
och både UNDP:s och Världsbankens engage-
mang på detta område välkomnas av Sverige.

Många länder har under lång tid erhållit om-
fattande svenskt humanitärt bistånd till följd av
olösta och uppflammande väpnade konflikter.
Det gäller t.ex. Afghanistan, Irak och Sudan. Sär-
skilda strategier för det humanitära biståndet
kommer att utarbetas för denna kategori länder.

Sida har genomfört kapacitetsbedömningar av
svenska och internationella enskilda organisatio-
ner som mottar omfattande svenskt stöd. Det
har bland annat gällt insatser på minröjningsom-
rådet. Under våren år 2000 kommer Sida att in-
komma med en rapport till regeringen om arbe-
tet med utformning av svensk policy vad gäller
humanitär minröjning.

Väpnade konflikter fortsätter att vara den
dominerande bakomliggande orsaken till fortsatt
omfattande humanitära biståndsbehov. De kon-
soliderade appeller som lanseras av FN när det
gäller s.k. komplexa humanitära katastrofer har
kvalitetsmässigt utvecklats. Både bakgrundsana-
lys och biståndsstrategi har förbättrats, liksom
dialogen med givarländema. Trots detta är det
ojämna och ibland klena internationella gensva-
ret på appellerna bekymmersamt. Givarländemas
obenägenhet att bidra till återuppbyggnadsinsat-
ser har hämmat fredsbyggande och försonings-
främjande insatser. Risken för återfall i konflikt-
beteende ökar och återflyttning av flyktingar
försvåras. Ett huvudtema vid ECOSOC:s möte
år 1999 var behovet av en effektivare samordning
mellan olika biståndsformer i återuppbyggnads-
skedet efter konflikt eller naturkatastrof.

Det samlade svenska humanitära biståndet
kommer fortsatt att ligga på en jämfört med and-
ra länder förhållandevis hög nivå. Det svenska
aktiva deltagandet i den internationella humani-
tärpolitiska dialogen kommer att fortsätta. För-
utom det humanitära biståndet som disponeras
av Sida och det multilaterala biståndet genom
Regeringskansliet lämnas också betydande be-
lopp i humanitärt bistånd över det bilaterala
landramsstödet bl.a. till Angola och Nicaragua.

År 2000 kommer behoven i Balkan att ta en be-
tydande del i anspråk. På många håll kvarstår be-
hoven av humanitärt bistånd p.g.a. olösta kon-
flikter. På andra håll har helt nya behov gjort sig
gällande. Överföringen av Sveriges årsbidrag till
UNHCR i sin helhet till det multilaterala ansla-
get minskar belastningen på delposten och ger
därmed ökat utrymme för angelägna insatser.

Stöd till enskilda organisationers utvecklings-
samarbete

Ett starkt och livfull civilt samhälle är funda-
mentalt i ett lands utveckling. De organisationer
som utgör en del av det civila samhället bereder
människor en möjlighet att tillsammans med
andra delta i beslut och påverka sin situation.
Samtidigt bidrar erfarenheterna från att verka
tillsammans med andra i organiserad form till att
det sociala kapitalet och den demokratiska kultu-
ren stärks. Svenska enskilda organisationer har
en tydlig förankring i Sverige och i folkrörelse-
traditionen och fyller en viktig funktion i stär-
kandet av det civila samhället i samarbetsländer-
na. De svenska enskilda organisationerna har
också en viktig roll i information och opinions-
bildning kring utvecklingsfrågor.

Regeringen vill genom bidrag till de enskilda
organisationernas samarbete med lokala organi-
sationer i samarbetsländerna medverka till att
stärka det civila samhället. Alltfler organisationer
riktar sin uppmärksamhet mot kapacitetsupp-
byggnad och långsiktig samverkan med samar-
betsparter i mottagarländerna. Sida har strävat
efter samordning och samverkan mellan organi-
sationerna både nationellt och internationellt.

Verksamhetsgrenen omfattar endast medel för
insatser som initieras och planeras av de enskilda
organisationerna själva. Dessa medel uppgick
1998 till 919 miljoner kronor. Därutöver beslutar
Sida om insatser där organisationerna anlitas som
genomförare. Tabellen nedan visar den totala
volymen som går via enskilda organisationer.

Tabell 3.12 Utvecklingssamarbete genom enskilda organi- 1
sationer                                                      1

Miljoner kronor

1998

1997

Svenska enskilda organisationer

1 542

1380

Lokala och internationella enskilda organi-
sationer

855

533

Summa

2 397

1 913

44

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

De enskilda organisationernas utvecklingssamar-
bete spänner över en mängd olika verksamheter.
Några organisationer bedriver tillsammans med
sina partners påverkan i normativa frågor, t.ex.
vad gäller mänskliga rättigheter eller barns rätt.
Andra arbetar tillsammans med en lokal organi-
sation som ger direkt stöd till särskilt utsatta eller
marginaliserade målgrupper, t.ex. avseende häl-
sovård eller utbildning. Många organisationer
kombinerar dessa båda förhållningssätt.

Många personer engageras i de enskilda orga-
nisationernas utvecklingssamarbete, både i Sveri-
ge och i samarbetsländerna. Detta ger förutsätt-
ningar för en väl förankrad verksamhet.
Organisationerna har i samarbetet med sina
partners i många fall utvecklat kontakter och
nätverk, vilket kan ge dem en unik roll i bekäm-
pandet av fattigdom.

Sidas dialog med de enskilda organisationerna
om det civila samhällets roll i demokratiserings-
processerna skall fördjupas. Att stärka fattig-
domsinriktningen, långsiktighet och lokal för-
ankring är fortsatt en viktig utmaning för de
svenska organisationerna. Dialogen bör också ge
återverkningar på landstrategiarbetet. Centrala
frågor är organisationsutveckling och lokal för-
ankring. För informationsarbetet står ökad sam-
ordning, dialog, flexiblare bidragsgivning och
långsiktighet i fokus.

Merparten av bidragen för utvecklingsinsatser
genom folkrörelser och enskilda organisationer
lämnas till 13 större organisationer, med vilka
Sida har ett långsiktigt samarbete baserat på fler-
åriga ramavtal. Dessa organisationer är Afrika-
grupperna, Diakonia, Forum Syd, Lutherhjälp-
en/Svenska Kyrkans Mission, LO/TCOs Bi-
ståndsnämnd, Olof Palmes Internationella cent-
rum, Pingstmissionens U-landshjälp, Rädda Bar-
nen, Svenska Handikapporganisationers
internationella biståndsförening - SHIA, Svens-
ka Missionsrådet, Svenska Röda Korset, UBV
och Utan Gränser/SCC.

Av dessa ramorganisationer är fem paraplyor-
ganisationer för mindre organisationer, vilket in-
nebär att över 200 enskilda organisationer bevil-
jas bidrag.

Svenska riksdagspartier och dem närstående
organ kan söka bidrag för utvecklingsinsatser på
samma premisser som övriga organisationer.

De svenska folkrörelsernas utvecklingssamar-
bete är uttryck för solidaritet och engagemang.
De svenska enskilda organisationerna har en
viktig roll i information och opinionsbildning
kring utvecklingsfrågor. Regeringen vill stödja

detta genom att ge bidrag till informationsinsat-
ser. Bidrag lämnas till ramorganisationerna och
till studieförbund och fackliga organisationer.
För att bättre utnyttja organisationernas infor-
mations- och bildningsverksamhet är det viktigt
att såväl Sida som organisationerna verkar för en
ökad samordning.

Information, rekrytering och resursbasutveckling

Information

Målet för informationsverksamheten är att öka
stödet hos svenska folket för långsiktigt utveck-
lingssamarbete samt att öka kunskapen om och
intresset för utvecklingsfrågor. Informationen
bör också främja en debatt om dessa frågor. Sida
har ansvar för att informera om utvecklingsfrå-
gor, det egna biståndet inklusive samarbetet med
länder i Central- och Östeuropa, EU:s gemen-
samma utvecklingssamarbete samt övergripande
om multilateralt utvecklingssamarbete. Informa-
tionsverksamheten skall rikta sig mot hela sam-
hället, även om ungdomar kanske är den vikti-
gaste målgruppen.

Under 1998 har Sida satsat på en bred infor-
mationskampanj riktad mot allmänheten med
fokus på demokrati och mänskliga rättigheter.
Ett arbete har inletts i syfte att utarbeta en ge-
mensam strategi i samarbete med enskilda orga-
nisationer om en samlad utvecklingsinformation.
Inom skolområdet förstärkte Sida sitt arbete
med fortbildning för lärare, bl.a. anordnades se-
minarier kring globala frågor med sammanlagt
drygt tusen deltagare. Ett projekt har också på-
börjats för att få de multilaterala organisationer-
na att mer aktivt kommunicera mot den svenska
allmänheten. Verksamhetsgrenen omfattar inte
de informationsinsatser som kanaliseras via de
enskilda organisationerna (ingår under verksam-
hetsgrenen för stöd till de enskilda organisatio-
nerna).

Sett över en längre tid har allmänhetens stöd
för utvecklingssamarbete minskat även om de två
senaste mätningarna visar ett ökat stöd för bi-
stånd. För att stärka opinionen planerar Sida bl.a.
att öka masskommunikationen och skapa mer
debatt, ett arbete som inletts under 1998. Sidas
informationsstrategi är att

—   skapa en bättre effekt av de samlade medel
som kanaliseras till utvecklingsinformation,

-   förmå utvecklingssamarbetets genomförare
att aktivera sitt eget informationsarbete

45

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

- utveckla Sidas egen informationsverksam-
het.

Regeringen ser positivt på det arbete Sida har på-
börjat för att förnya informationsverksamheten
och öka genomslaget hos allmänheten och det
samarbete som inletts med enskilda och multila-
terala organisationer.

Rekrytering och resursbasutveckling

Målet för verksamheten inom rekrytering och
resursbasutveckling är att utvidga, utbilda och
öka utnyttjandet av den svenska resursbasen i det
bilaterala och multilaterala utvecklingssamarbetet
samt att öka andelen kvalificerad svensk personal
i prioriterade internationella organisationer. Ut-
veckling av resursbas och utnyttjande av svensk
expertis på demokrati och MR-området skall ges
hög prioritet.

Under 1998 har en kraftig ökning av pro-
grammet för multilaterala biträdande experter
(JPO) inletts. Inom programmet för bilaterala
biträdande experter har rekryteringen minskat
något. Rekryteringen inom demokrati och MR-
området har ökat liksom för Minor Field Studies
(MFS) -programmet.

Under 1999 har ett utvecklingsarbete inletts
avseende vissa utbytes- och stipendieprogram.
Högskoleverket och universiteten kommer att
hantera programmen med Sida som delfinansiär.
Programmen är en del av den satsning på kom-
petens- och kapacitetsutveckling som aviserades i
Sidas budgetunderlag för 1999.

Under 2000 kommer JPO-programmet fort-
satt att expandera. En översyn av MFS-
programmet har genomförts. Rekryteringar av
valexperter och observatörer är fortsatt priorite-
rat och förväntas ha fortsatt hög volym.

Samarbetet med länder och regioner

Afrika

Under 1990-talet har politisk pluralism vunnit
insteg och ekonomiska reformer vidtagits på
många håll i Afrika. Under det senaste året har
emellertid väpnade konflikter mellan och inom
stater förvärrats och instabiliteten har ökat i vissa
regioner. Konflikter pågår i bl.a. Demokratiska
Republiken Kongo, Angola, Guinea-Bissau, Sier-
ra Leone, Sudan, Somalia och mellan Etiopien
och Eritrea.

Utvecklingen ställer stora krav på den konflikt-
förebyggande och konfliktlösande kapaciteten i
regionen. Sverige stödjer därför regionala och
subregionala strävanden för en lösning av kon-
flikterna samtidigt som vi verkar för en tydlig
anknytning till FN och betonar världsorganisa-
tionens ansvar. Vårt utvecklingssamarbete är fat-
tigdomsinriktat och långsiktigt. Det ger oss en
grundval för dialog inte minst med samar-
betsländer i kris eller krig. Biståndet bör upp-
rätthållas så länge omständigheterna inte omin-
tetgör ett rimligt resultat. Biståndet kan också i
sig vara ett verksamt instrument för att främja en
fredlig utveckling.

De mörka inslagen i Afrikabilden bör inte
skymma de framsteg som görs. Demokratiska
val äger rum. Val har t.ex. medfört att den lång-
variga militärregimen i Nigeria, Afrikas folkri-
kaste land med stor regional betydelse, ersatts av
civilt styre. I många länder har det civila samhäl-
let stärkts och gjort det möjligt för olika sam-
hällsgrupper att uttrycka sina åsikter och intres-
sen klarare. En omläggning av den ekonomiska
politiken mot ökad marknadsorientering har lett
till att tidigare nedåtgående trend vänts under
1990-talet. För att den utbredda fattigdomen
skall kunna minskas krävs emellertid en betydligt
högre tillväxttakt än för närvarande parad med
större beslutsamhet att möta de fattigaste grup-
pernas behov.

Det svenska utvecklingssamarbetet måste
därför också i fortsättningen inriktas på att
stödja ekonomiska reformprocesser och bidra till
att minska fattigdomen. Fortsatt stöd till en de-
mokratisk samhällsutveckling och främjandet av
mänskliga rättigheter måste spela en central roll.
Svenskt stöd måste i ökad utsträckning bidra till
konfliktförebyggande, konfliktlösning och åter-
uppbyggnad.

Alla dessa aspekter är väsentliga inslag i den
skrivelse om en förnyad Afrikapolitik som rege-
ringen i mars 1998 överlämnade till riksdagen
(skr. 1997/98:122). Genomförandet av den för-
nyade Afrikapolitiken sker i stor utsträckning
inom ramen för arbetet med att utarbeta land-
strategier för stödet till de afrikanska samar-
betsländerna, i vilket också det civilia samhället
spelar en roll. Praktiska åtgärder för att gå mot
ett förstärkt partnerskap med ökat ägande och
inflytande över samarbetet för våra part-
nerskapsländer kommer att granskas. Det kan
gälla förstärkt samordning av olika givares insat-
ser under mottagarlandets ledning, varvid ökad
användning av sektorprogramstöd är viktigt, och

46

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

stöd till uppbyggnad av våra partners egna insti-
tutioner och kapacitet. Sidas "Aktionsprogram
för utvecklingssamarbetet med Afrika" som ut-
arbetats kommer att ha betydelse i detta sam-
manhang.

Det bredare och mer långsiktiga samarbetet
mellan Sverige och Afrika kommer att främjas
genom närmare kontakter med näringslivet, med
enskilda organisationer och andra institutioner i
Sverige. Den satsning på Sydafrika som inleds i
november är ett praktiskt exempel på detta.

Afrikaskrivelsen anger att regionalt samarbete
är en viktig faktor för att skapa politisk stabilitet
och ekonomisk utveckling. Regeringen antog
därför i januari riktlinjer för svenskt stöd till re-
gionalt och subregionalt samarbete i Afrika söder
om Sahara 1999-2000. Svenskt stöd skall främja
ekonomisk integration och samarbete mellan
länder och organisationer och därigenom stärka
processer mot fred och försoning. Miljöhänsyn,
fattigdomsbekämpning och jämställdhet skall
integreras i samarbetet. De afrikanska länderna
skall stödjas i sin strävan att spela en ökad roll i
världssamfundet. Svenskt stöd till regionalt och
subregionalt samarbete inom det säkerhetspoli-
tiska området bör syfta till att förebygga och
hantera konflikter bl.a. genom stöd till institu-
tionell kapacitetsuppbyggnad av det regionala
och subregionala mellanstatliga säkerhetspolitis-
ka samarbetet. Ett praktiskt exempel är det sam-
arbete som inletts med länderna kring Viktoria-
sjön för att få till stånd en hållbar ekologisk,
ekonomisk och social utveckling kring sjön.

Regeringen har våren 1999 antagit riktlinjer
för ett ökat samarbete med Västafrika. Ett led i
strävan att öka detta samarbete är öppnandet
nästa år av en ambassad i Dakar i Senegal. Ett
planeringsarbete för biståndsinsatser i regionen
har påbörjats. Dessa insatser i Västafrika kan fi-
nansieras genom medel som avsatts för regio-
nalt/övrigt.

Genomförandet av den förnyade Afrikapoliti-
ken är ett uttryck för starkt svenskt engagemang
för och satsning på Afrika. Detta återspeglas
också i ökade anslag. Ökningar beräknas ske i
första hand för Mogambique, Tanzania och
Uganda där förutsättningar för bl.a. ett förstärkt
samarbete på grundval av partnerskap föreligger
liksom för regionalt/övrigt.

Mot bakgrund av demokratiseringsprocessen i
Guinea-Bissau kommer utvecklingssamarbetet
under perioden 1999-2000 att inriktas på freds-
främjande, återuppbyggnad samt insatser till stöd
för mänskliga rättigheter och demokrati. Sverige

kommer även att ge ett stöd till valen som skall
äga rum den 28 november 1999.

Sveriges utvecklingssamarbete med Etiopien
och Eritrea har fortsatt trots konflikten länderna
emellan. Det svenska biståndet till både Etiopien
och Eritrea är långsiktigt och fattigdomsinriktat.
Konflikten har emellertid medfört att utbetal-
ningstakten har minskat och att genomförandet
av vissa projekt har försenats. Särskilt för Eritrea
är reservationerna mycket stora. Med hänsyn
härtill och med beaktande av den osäkerhet som
konflikten medför för planeringen av utveck-
lingssamarbetet beräknas landramen för Etiopien
respektive Eritrea att preliminärt ligga kvar på
oförändrad nivå. Sverige följer utvecklingen i
konflikten mycket noga. För det fall en fredlig
lösning snart skulle uppnås ökar förutsättningar-
na för att genomföra planerade program, vilket
för Etiopiens del skulle medföra ett behov av en
höjd landram. En sådan ökning skulle kunna
komma till stånd genom att medel som avsatts
för regionalt samarbete/övrigt tas i anspråk. Om
konflikten däremot förblir olöst under en längre
period kommer detta oundvikligen att påverka
förutsättningarna för det långsiktiga utvecklings-
samarbetet.

Beredskap bör finnas för ökat stöd till främst
MR- och demokratiinsatser i Kenya i enlighet
med den landstrategi som antagits.

Den politiska och ekonomiska utvecklingen i
Mozambique är fortsatt positiv och en ökad me-
delstilldelning för utvecklingssamarbetet är mo-
tiverad.

Landstrategin för Sveriges utvecklingssamar-
bete med Namibia för åren 1999-2003 har nyli-
gen fastställts. Omvandlingen av utvecklings-
samarbetet skall fortsatt inriktas på att
möjliggöra att de bilaterala kontakterna mellan
Sverige och Namibia baseras mer på egen kraft
och mindre på biståndsmedel.

Kriget i Angola återupptogs i december 1998.
På grund av kriget och ekonomisk instabilitet
har inget nytt samarbetsavtal ingåtts med Ango-
la. Den humanitära situationen försämras konti-
nuerligt och landet är på gränsen till en humani-
tär katastrof. Det svenska biståndet såväl inom
som utom landramen har koncentrerats till insat-
ser av humanitär karaktär.

Botswanas ekonomiska och politiska utveck-
ling är fortsatt god. Det landramsprogrammera-
de utvecklingssamarbetet har upphört som pla-
nerat och det fortsatta samarbetet grundar sig
framför allt på ömsesidighet och främjande av
svensk-botswanska relationer.

47

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

Den demokratiska utvecklingen i Zambia har de
senaste åren stagnerat vilket påverkat utform-
ningen och inriktningen på det svenska utveck-
lingssamarbetet. Sedan den 1 januari 1999 finns
inget övergripande samarbetsavtal. Utvecklings-
samarbetet regleras med enskilda insatsavtal och
fungerar väl.

Zimbabwe har den senaste tiden präglats av
politisk och ekonomisk instabilitet. Under 1999
pågår en översyn av det svenska utvecklings-
samarbetet. Ett särskilt rättighetsperspektiv
kommer att anläggas och en ny landstrategi skall
börja gälla från och med år 2000.

Ett treårigt samarbetsavtal med Sydafrika un-
dertecknades i början av 1999. Stödet syftar
framför allt till att medverka till stärkandet av det
nya Sydafrika och dess demokratiska institutio-
ner samt till att bredda samarbetet mellan Sverige
och Sydafrika.

Okat marknadstillträde fortsätter att vara av
stor betydelse för Afrika, senast manifesterat i
det frihandels- och samarbetsavtal mellan EU
och Sydafrika som godkänts under våren 1999.

Även om en avmattning skett under det se-
naste året är Uganda ett av de länder i Afrika
som haft den mest positiva ekonomiska utveck-
lingen. Ugandas strävan att uppnå god ekono-
misk tillväxt, ambition att bekämpa den utbredda
fattigdomen samt möjligheterna att utveckla ett
samarbete baserat på partnerskap bör avspeglas i
omfattningen av det svenska utvecklingssamar-
betet.

Även i Tanzania är den ekonomiska utveck-
lingen god och partnerskapsförhållandet är väl
utvecklat. En ökning av utvecklingssamarbetet
förutses därför också med Tanzania.

Humanitära insatser kommer mot bakgrund
av det alltjämt svåra läget för befolkningen i Sto-
ra sjöregionen att utgöra en central del i de
svenska biståndet framöver. När det gäller det
mer långsiktiga stödet kommer stor vikt, liksom
under den gångna treårsperioden, att fästas vid
strategiska insatser för att främja demokrati och
mänskliga rättigheter och för att förebygga kon-
flikt. För tvåårsperioden 2000-2001 utarbetas en
särskild strategi för Stora sjöregionen (Rwanda,
Burundi och Demokratiska Republiken Kongo),
där de enskilda länderna planeras bli föremål för
nationella strategier inom ramen för ett övergri-
pande regionalt perspektiv. Utgångspunkten är
att Sverige önskar bredda och fördjupa sitt enga-
gemang i Stora sjöregionen i den mån den poli-
tiska utvecklingen tillåter.

Sverige är en stor bidragsgivare av humanitärt bi-
stånd till nödlidande i bl.a. Sudan, Somalia och
Västafrika. Med hänsyn till bl.a. att det humani-
tära biståndet till Sudan är mycket omfattande -
ca 80 miljoner kronor under 1998 - beslutade re-
geringen i juni 1999 att uppdra åt Sida att till-
sammans med Utrikesdepartementet utarbeta ett
förslag till en särskild strategi för det humanitära
biståndet till Sudan. Malawi är ett av världens
fattigaste länder. Demokratiska val hölls under
1994 och 1999. Sida undersöker bl.a. möjligheten
att länka in Malawi i pågående regionala initiativ.

Asien

I Asien lever mer än hälften av världens befolk-
ning. Där finns närmare tre fjärdedelar av värl-
dens fattiga - en miljard människor som lever på
mindre än en dollar om dagen, dvs. i absolut fat-
tigdom. Mest utbredd är fattigdomen i Sydasien.
Fram till 1997 uppvisade en rad länder i Ost- och
Sydostasien en snabb ekonomisk tillväxt. Men
den s.k. Asienkrisen har blottlagt stora befolk-
ningsgruppers sårbarhet. I synnerhet i Indonesi-
en har många människor som nyligen lyckats ta
sig ur fattigdomen åter hamnat under fattig-
domsstrecket. De sociala problemen har tilltagit.
Kvinnor och barn tillhör dem som drabbats hår-
dast. Krisens utlösning står framförallt att finna i
bristfälliga institutioner och andra strukturella
problem. Den ekonomiska återhämtning som
tagit fart vilar på en relativt svag grund. De öst-
och sydöstasiatiska ekonomierna har tagit de
första stegen mot grundläggande reformer men
mycket återstår att göra.

Miljöförstöringen har ökat snabbt i Asien.
Den tidigare höga ekonomiska tillväxten har
gjort Asien till en av världens mest förorenade
regioner. I Kina har miljöproblemen antagit
skrämmande proportioner och hotar idag den
globala miljön. Tretton av världens femton mest
förorenade städer finns i Asien. Fattigdomen
försvårar att problemen angrips.

I flera länder i Asien har demokratin gjort
framsteg. Tidigast i Sydasien och därefter i länder
som Filippinerna, Thailand och Sydkorea. Kina
är kanske det land i vilket människors levnads-
villkor förändrats mest radikalt under den gång-
na tjugoårsperioden. Den kinesiska ledningen
har sett att en mer öppen ekonomi kräver fasta
administrativa och juridiska spelregler. För indi-
viden har förändringarna inneburit att den per-
sonliga friheten vidgats. Det svenska biståndet
till Kina syftar till att stödja förbättringar på

48

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

miljöområdet och reformprocessen med särskild
tonvikt på lokala val och utvecklingen av rättsvä-
sendet.

En delvis liknande utveckling den i Kina har
ägt rum i Vietnam och Laos. I samtliga tre fall
består samtidigt enpartistaten. Efter valet i Kam-
bodja 1998 är huvudfrågan om den nya regering-
en förmår ta tillvara tillfället att bygga demokra-
tiska institutioner.

I Indonesien har krisen varit en avgörande
faktor till utvecklingen i demokratisk riktning
och till det val som genomfördes i juni 1999.
Vidgade förutsättningar för det svenska utveck-
lingssamarbetet har härmed skapats och en land-
strategi utarbetas. Därtill ger Sverige stöd till den
östtimoresiska självbestämmandeprocessen.

Kränkningar av grundläggande mänskliga rät-
tigheter förekommer på många håll i regionen. I
Kina, Vietnam och Laos innebär enpartistaten att
grundläggande fri- och rättigheter inte skyddas.
MR-situationen i Burma, Nordkorea och Afgha-
nistan är särskilt oroande.

Mellanstatliga väpnade konflikter hotar i
Sydasien och på den koreanska halvön. Indiens
och Pakistans kärnvapenprovsprängningar i maj
1998 innebar ett svårt bakslag för den regionala
avspänningen i Asien och för icke-spridning och
kärnvapennedrustning globalt. Till bilden hör att
Kashmirfrågan är en av världens mest svårlösta
konflikter. Med anledning av kärnvapenproven
sade regeringen upp det löpande samarbetsavta-
let med Indien. Regeringen beslutade i november
1998 om en ettårig förlängning av undervis-
ningsprogrammet Lok Jumbish i Rajasthan lik-
som en möjlighet att ingå avtal om vissa andra
mindre insatser efter särskild prövning.

Regeringen lade i mars 1999 fram en skrivelse
till riksdagen - Framtid med Asien. En svensk
Asienstrategi inför 2000-talet. Skrivelsens hu-
vudsyfte är att ange en färdriktning för hur rela-
tionerna med länderna i Asien kan breddas och
fördjupas. Asienstrategin slår fast att utveck-
lingssamarbetet utgör en betydelsefull dimension
av Sveriges relationer med Asien och bör så göra
också i framtiden. Motiven är att huvuddelen av
världens fattiga finns i Asien, möjligheterna att
nå resultat i utvecklingssamarbetet är goda och
Sverige har ett långsiktigt intresse av fördjupade
relationer. Asienkrisen visar på sårbarheten i det
som uppnåtts under de gångna decennierna.
Även länder med förhållandevis god egen förmå-
ga behöver både finansiella resurser och ny kun-
skap för utveckling av institutioner och metoder
för att åstadkomma långsiktigt varaktig utveck-

ling. Tonvikten bör ligga på tre områden: att
åstadkomma en klarare fokusering på reform-
processer och institutionsuppbyggnad, att bygga
upp en långsiktig satsning på ett utbyggt miljö-
samarbete samt att bygga mera jämbördiga och
ömsesidiga relationer. I riksdagens beslut om
Asienstrategin finns ett tillkännagivande till re-
geringen om religionsperspektivets betydelse i
det framtida Asiensamarbetet. I enlighet med
riksdagens önskemål avser regeringen att komp-
lettera arbetet med att utveckla Asienstrategin
med förstärkt kunskapsinhämtning om religio-
nens betydelse och roll och hur detta kan för-
bättra vårt partnerskap med Asien.

Asienstrategin för fram ett antal förslag på ut-
vecklingssamarbetets område. Samarbete som
befrämjar kontakter mellan olika svenska aktö-
rer, däribland svenskt näringsliv, och institutio-
ner i Asien, bör uppmuntras. Genom inrättandet
av ett StartAsienprogram skall bättre förutsätt-
ningar skapas för svenska företags ansträngning-
ar att etablera sig i regionen. I ett flertal länder
finns goda förutsättningar för ökad projektfinan-
siering. Projektexport innehåller ofta utbild-
ningsbehov för vilka finansiering kan övervägas.
Mellan Sverige och länderna i Asien bör åstad-
kommas ett utbyggt och mer decentraliserat
forsknings- och kultursamarbete. Angeläget är
ökade kontakter mellan folkrörelser och enskilda
organisationer. Inom båda dessa områden finns
möjlighet att främja framväxten av konkreta
samarbetsprojekt i väsentligt fler länder än idag.

De stora skillnaderna mellan de asiatiska län-
der som Sverige samarbetar med gör att det
svenska biståndet utformas på olika sätt i olika
länder inom ramen för landstrategier som utgår
från varje lands situation och behov. I samarbetet
med Sydasien ligger tonvikten på fattigdomsbe-
kämpning och jämställdhet. I Sri Lanka betonas
insatser för fred, demokrati och ekonomisk ut-
veckling. I programländerna i Sydostasien domi-
neras utvecklingssamarbetet av stöd till reform-
processer och insatser för att befrämja
uppbyggnad av institutioner. Stöd till demokrati
och skydd av de mänskliga rättigheterna har som
regel alltid en framträdande roll, t.ex. i de nya
landstrategierna för Vietnam, Laos och Kam-
bodja. Barnens och kvinnornas rättigheter upp-
märksammas därvid särskilt. En följd av krisen i
regionen har varit ökat fokus på de sociala sekto-
rerna främst i Indonesien. Med de mer utveckla-
de länderna i Ost- och Sydostasien inriktas sam-
arbetet inom ramen för biståndsmålen och målen
i landstrategier på överföring av svenska kunska-

49

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

per. Stödet består av kontraktsfinansierat tek-
niskt bistånd, kurser i Sverige och mjuka kredi-
ter. Biståndet skall främst finansiera inledande
utbyte mellan svenska institutioner och organi-
sationer och motparter i samarbetsländerna.

Andelen av det bilaterala biståndet som går till
Asien har minskat under de senaste decennierna.
Utvecklingssamarbetet i Asien har samtidigt i
flertalet länder uppvisat ett högt resursutnyttjan-
de och goda resultat. Förutsättningarna för att
uppfylla utvecklingssamarbetets övergripande
mål har visat sig bättre i många länder i Asien än i
andra delar av världen. För att nå det av OECD-
länderna överenskomna målet om en halvering
till år 2015 av antalet fattiga i världen krävs ökade
internationella insatser i Asien. Regeringens mål-
sättning är därför att öka det svenska bilaterala
biståndet till Asien samt verka för ökade insatser
också genom EU och andra multilaterala organ.
Behoven av insatser ökar även utanför program-
länderna för att främja politiska- och ekonomis-
ka reformprocesser och bidra till miljöförbätt-
ringar.

De särskilda medlen för regionala och övriga
insatser skall användas till stöd för regionalt sam-
arbete, miljöinsatser, demokratisering och re-
spekt för mänskliga rättigheter. Från posten fi-
nansieras också svenska bidrag till samarbetet
inom ramen för det s.k. Asia-Europe Meeting
(ASEM), insatser i Indonesien, Indien, Osttimor
och andra icke-programländer särskilt prioritera-
de insatser i programländer där landramen inte
räcker till, samt projekt inom olika kulturområ-
den i enlighet med Asienstrategins strävan efter
ökat kulturutbyte mellan Sverige och länderna i
Asien.

Sverige är en framträdande givare av humani-
tärt bistånd till Asien. Viktiga mottagare under
det senaste året har varit nödlidande i Afghani-
stan och Nordkorea. I riksdagens beslut om Asi-
enstrategin finns ett tillkännagivande till rege-
ringen om religionsperspektivets betydelse i det
framtida Asiensamarbetet. I enlighet med riks-
dagens önskemål avser regeringen att komplette-
ra arbetet med att utveckla Asienstrategin med
förstärkt kunskapsinhämtning om religionens
betydelse och roll och hur detta kan förbättra
vårt partnerskap med Asien.

Mellanöstern och Nordafrika

Den politiska utvecklingen i Mellanöstern och
Nordafrika har under det gångna året karakteri-
serats av ledarskiften i två traditionella monarki-

er, Jordanien och Marocko samt genom val i Is-
rael. Det israeliska valet i maj 1999 resulterade i
ett maktskifte. Arbetarpartiet bildade en bred
koalition med centerpartier, vänsterpartier och
religiösa partier. Maktskiftet förutses ha en posi-
tiv inverkan på fredsprocessen i Mellanöstern
vilket i sin tur kan ställa krav på ökat svenskt en-
gagemang. Huruvida ett bildande av palestinsk
stat kommer att ske under 2000 är ännu osäkert.

Regeringen har tagit initiativ till utarbetandet
av en integrerad strategi för det framtida samar-
betet med Mellanöstern, inklusive Gulf-staterna
och Nordafrika. Strategin skall presenteras under
hösten och kommer bl.a. att innehålla rekom-
mendationer för det svenska utvecklingssamar-
betet med Mellanöstern och Nordafrika. Detta
har, Västbanken/Gaza undantaget, liten omfatt-
ning, främst på grund av att länderna ligger på en
relativt sett högre inkomstnivå än flertalet pro-
gramländer. Huvuddelen av detta bistånd utgörs
av u-krediter, bidrag till enskilda organisationer,
tekniskt samarbete samt finansiering av interna-
tionella kurser. Samarbetet omfattar Algeriet,
Egypten, Iran, Jordanien, Libanon, Marocko, Sy-
rien, Jemen och Tunisien. Det humanitära bi-
ståndet till befolkningen i Irak är omfattande.

De övergripande målen för svenskt utveck-
lingssamarbete med Västbanken/Gaza är att
främja fredlig utveckling, att stärka fredsproces-
sen bl.a. genom stöd för social och ekonomisk
utveckling samt att bidra till förutsättningarna
för uppbyggande av en demokratisk palestinsk
stat. Dessa grundvalar präglar också det interna-
tionella stödet till den palestinsk-israeliska
fredsprocessen. En positiv utveckling av
fredsprocessen har en gynnsam inverkan på möj-
ligheterna att bedriva ett effektivt utvecklings-
samarbete. Sveriges bilaterala bistånd beräknas
2000 till 120 miljoner kronor och är inriktat på:

-   Insatser till stöd för fredsprocessen.

-   Stöd till mänskliga rättigheter och demo-
krati samt stöd till social och kulturell ut-
veckling, med inriktning på barn och ung-
dom.

-   Stöd till att skapa förutsättningar för en
hållbar ekonomisk utveckling som kan leda
till ökad sysselsättning, genom uppbyggan-
de av infrastruktur och näringsliv.

Därtill bidrar Sverige med 160 miljoner kronor
till FN-organet för palestinaflyktingar,
UNRWA.

50

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

Latinamerika

Det svenska utvecklingssamarbetet med Latin-
amerika styrs idag av regionstrategier för Cent-
ralamerika och Sydamerika samt av landstrategier
för samarbetet med Nicaragua och Bolivia. Regi-
on- och landstrategierna utgör ett styrinstrument
för det bilaterala såväl som det multilaterala
svenska utvecklingssamarbetet med kontinenten.

Det ekonomiska stödet kanaliseras främst ge-
nom multilaterala organ och genom enskilda or-
ganisationer. Endast en mindre del av det svens-
ka utvecklingssamarbetet med Latinamerika
lämnas bilateralt. Däremot ökar det svenska stö-
det till offentliga statliga demokratiska institu-
tioner, såsom justitieombudsmannaämbeten och
till reformering av rättsväsendet.

Det svenska utvecklingssamarbetet med Cent-
ralamerika (utom Nicaragua) styrs sedan i janua-
ri 1997 av en femårig regionstrategi. De övergri-
pande målen är att stödja fred och försoning,
demokrati, mänskliga rättigheter, reformering av
staten samt ekonomisk och social utveckling
med inriktning på fattigdomsbekämpning. Sär-
skild prioritet har getts åt Guatemala, där ge-
nomförandet av fredsavtalet från december 1996
har krävt stora resurser och El Salvador, där för-
sonings- och demokratiseringsprocessen behövt
fortsatt internationellt stöd. Även Honduras har
fått ökad betydelse i det svenska utvecklings-
samarbetet. Landet är ett av de fattigaste länder-
na i Latinamerika. Utvecklingssamarbetet med
Nicaragua styrs sedan i januari 1998 av en fem-
årig landstrategi.

Även om de väpnade konflikterna i Central-
amerika är över och samtliga länder för första
gången, sedan självständigheten för drygt 170 år
sedan, styrs av folkvalda regeringar, så kommer
länderna (med undantag av Costa Rica, Belize
och Panama) att ha en lång väg att gå innan en
fredlig utveckling kan sägas vara konsoliderad.
Fortfarande krävs stora insatser för att åstad-
komma samförståndslösningar och skapa förut-
sättningar för en hållbar och demokratisk ut-
veckling.

Efter orkanen Mitch i Centralamerika har Sve-
rige dessutom utfäst totalt 1,4 miljarder kronor
fram till år 2001 för insatser i samband med åter-
uppbyggnaden. I maj 1999 hölls ett internatio-
nellt givarmöte i Stockholm för länderna i Cent-
ralamerika och ett långsiktigt stöd för regionens
återuppbyggnad, hållbar utveckling och fördju-
pad demokrati utlovades av det internationella
samfundet. Genom den s.k. Stockholmsdeklara-

tionen har Sverige tillsammans med andra länder
åtagit sig att initiera en uppföljningsmekanism
för utvecklingen i Centralamerika, samt förbun-
dit sig till ett partnerskap med länderna. Central-
amerikastrategin kommer under det nämnda året
att bli föremål för en översyn mot bakgrund av
förändrade förhållanden i regionen efter orkanen
Mitch.

Regeringsbeslut rörande regionstrategin för
det svenska utvecklingssamarbetet med Sydame-
rika togs i mars 1998 och anger inriktningen på
samarbetet fram till december 2002. Regionstra-
tegin slår fast att stöd till fattigdomsbekämpning
samt befästandet av demokrati och mänskliga
rättigheter skall prioriteras. Samarbetet skall
koncentreras till de fattigaste och mest utsatta
länderna i regionen. I regionstrategin betonas
också vikten av att utveckla nya former för ett
bredare samarbete till ömsesidig nytta. Vidare
föreslås att man genom användande av olika in-
strument och samarbetsformer skall uppnå sy-
nergieffekter av samarbetet i regionen. Den ka-
pacitet och kunskapsuppbyggnad som med
svenskt stöd byggts upp i ett land, bör kunna ut-
nyttjas i samarbete med ett tredje land om intres-
se finns. Samarbetsformer som internationella
kurser, konsultinsatser och forskningssamarbete
bör kunna användas inom flera olika områden.
Till exempel bör internationella kurser utöver
nuvarande ämnen även kunna vara ett instru-
ment inom området för mänskliga rättigheter
eller internationell humanitär rätt.

En aktiv dialog förekommer mellan Sida och
Utrikesdepartementet ifråga om stödet till vissa
länder, såsom Colombia, där utvecklingssamar-
betet har klara beröringspunkter med den poli-
tiska utvecklingen i landet. Sida planerar en för-
stärkning av utvecklingssamarbetet med
Colombia.

Det svenska utvecklingssamarbetet med Boli-
via styrs av en landstrategi som beslutades i de-
cember 1996 och som sträcker sig över fem år.
Landstrategin slår fast att det övergripande målet
för samarbetet är att främja en jämlik, bärkraftig
och demokratisk utveckling i landet. Stödet rik-
tar sig främst till regeringens reformarbete inom
utbildning och statsförvaltning samt fattigdoms-
bekämpning.

Den politiska utvecklingen har i de flesta syd-
amerikanska länder varit positiv det senaste årti-
ondet. På flera håll är dock demokratin bräcklig
och utsatt för betydande påfrestningar till följd
av bl.a. ökad illegal narkotikahandel, ökat våld
samt en kraftig ekonomisk recession. Före den

51

14 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nrl. Uo4-8

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

globala finansiella krisen i slutet av 1998 var även
den ekonomiska utvecklingen positiv. Krisen har
dock påverkat tillväxttakten negativt i flera län-
der. Stora utmaningar i att befästa och fördjupa
demokratin och bekämpa fattigdomen som en
stor del av kontinentens befolkning lever i kvar-
står.

Samarbetet omfattar länder som av OECD:s bi-
ståndskommitté DAC klassificeras som utveck-
lingsländer, nämligen Albanien, Bosnien-
Hercegovina, Förbundsrepubliken Jugoslavien,
Kroatien, Makedonien samt Armenien, Azer-
bajdzjan, Georgien och Kazakstan, Kirgizistan,
Moldavien, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uz-
bekistan.

Det internationella samfundets insatser i väst-
ra Balkan har hittills främst fokuserats på Bosni-
en-Hercegovina. Inom ramen för ett övergri-
pande regionalt synsätt har samtidigt insatser av
en långsiktig karaktär även gjorts i de övriga län-
derna i regionen. EU har härvid varit största en-
skilda bidragsgivare. Insatserna har främst gjorts
genom EU:s PHARE- respektive Obnova-
program.

Utvecklingen i FRJ/Kosovo har ställt hela det
internationella givarsamfundet inför mycket sto-
ra utmaningar. Inte bara behovet av stöd och bi-
stånd till Bosnien-Hercegovina, Kroatien, Alba-
nien och Makedonien utan också det till länder i
närområdet såsom Bulgarien och Rumänien
måste bli föremål för översyn. De omedelbara
behoven är humanitära och akut återuppbygg-
nad. Redan nu planeras dock för långsiktiga åter-
uppbyggnadsinsatser. Planerade strategier kan
dock behöva revideras i ljuset av förändrade för-
hållanden. Det är viktigt att i biståndsprocessen
göra överväganden och ställningstaganden inom
flera politikområden och samhällsfunktioner -
migration, säkerhet, polis, handel och gemen-
samma statliga, kommunala och självstyrande
förvaltningsinstitutioner.

En demokratiskt, socialt och ekonomiskt sta-
bil utveckling i sydöstra Europa förutsätter ett
mycket stort och långvarigt engagemang från
omvärldens sida. Det viktigaste uttrycket härför
är det fortsatta arbetet inom den s.k. stabilitets-
pakten för sydöstra Europa som nyligen inletts.
Denna utgör ett politiskt ramverk, vars syfte är
att under samordnade former främja ländernas
egna ansträngningar att skapa fred, demokrati,
respekt för mänskliga rättigheter och ekonomisk

utveckling. En viktig uppgift i sammanhanget är
mobiliseringen av finansiella resurser för regio-
nen. En självklar utgångspunkt för Sverige är att
situationen kräver nya resurser och att gjorda in-
satser i andra delar av regionen inte drabbas.

Sverige har särskilt markerat ett aktivt enga-
gemang i frågor som berör stärkandet av det lo-
kala civila samhället såsom en oundgänglig del av
demokratibyggnad. Bidragen till valövervak-
ningsinsatser är ett viktigt bidrag för att främja
den demokratiska utvecklingen. Sverige har ock-
så särskilt betonat vikten av koordinering - inte
minst lokal sådan på fältet - behovet av att lyssna
på mottagarna samt att utforma biståndet så att
man undviker långsiktigt beroende av bistånd.
En utmaning är att vi under en tid framöver
kommer att behöva arbeta parallellt med huma-
nitärt bistånd, återuppbyggnadsinsatser och stöd
till det civila samhället och institutionsbyggnad.

Bosnien-Hercegovina

Det svenska biståndet till Bosnien-Hercegovina
under 1999 är en klar minskning från 1998. Det
är främst de humanitära insatserna men även
återuppbyggnadsinsatserna som reducerats. Am-
bitionen är dock att nuvarande nivå skall kunna
bibehållas under år 2000. Sverige är samtidigt en
av de stora biståndsgivarna i landet. Åtskilliga
lärdomar och arbetssätt från insatserna i Bosni-
en-Hercegovina bör beaktas vad gäller insatser i
övriga regionen. En strategi för Sveriges fortsatta
arbete i Bosnien-Hercegovina har arbetats fram
under det gångna året. De svenska insatserna har
fokuserats på följande huvudområden: återupp-
byggnadsprogram, flyktingåtervändande, integ-
rerade områdesprogram med sysselsättningsska-
pande insatser, stöd för mänskliga rättigheter och
demokrati samt stöd till det civila samhället och
institutionsuppbyggnad. I ökad grad bör det
framtida biståndet inriktas på fredsimplemente-
ringsaktiviteter såsom demokratiseringsarbete,
arbete med mänskliga rättigheter, privatise-
ringsinsatser samt det oerhört viktiga arbetet
med mediareformer. Detta sista område betona-
des starkt vid en nyligen avslutad givarkonferens
för Bosnien-Hercegovina.

Situationen i Bosnien-Hercegovina har på se-
nare tid hamnat något i skuggan av de mer akuta
problemen i de övriga länderna i regionen. Det är
dock väsentligt att fortsatt kraftfullt fokusera på
insatser gällande fredsimplementeringen i Bosni-
en-Hercegovina. Situationen i landet är fortfa-
rande bräcklig och otillfredsställande vad gäller
fredsimplementeringsresultat och tempo. I sam-

52

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

band med Kosovokonflikten fick Bosnien-
Hercegovina också ta emot ett stort antal flyk-
tingar från FRJ som lagt en ytterligare börda på
en mycket svag ekonomi. Parterna i landet måste
ta ett ökat ansvar för utvecklingen i Bosnien-
Hercegovina i takt med att det internationella
engagemanget gradvis trappas ned under de
kommande åren. Dialogen mellan givarna och
mottagarna i Bosnien-Hercegovina bör också
förbättras och fördjupas. Likaledes är det av yt-
tersta vikt att förbättra koordineringen avseende
biståndsinsatserna med de internationella aktö-
rerna, med OHR i spetsen, på plats i Bosnien.

FRJ

Planeringen för återuppbyggnaden i Kosovo ef-
ter den väpnade konflikten har inletts. Priorite-
ringen den närmaste tiden ligger på fortsatta
humanitära insatser och akut återuppbyggnad
inför vintern. Givarsamfundet har visat stort in-
tresse för återuppbyggnadsarbetet och avsevärda
medel i form av finansiella resurser har utfästs.
Aven om de behovsbedömningar som hittills ge-
nomförts generellt sett visar på mindre skador än
vad som ursprungligen befarades, så förestår ett
omfattande fysiskt rehabiliterings- och återupp-
byggnadsarbete av bostäder, skolor och andra
offentliga byggnader samt övrig infrastruktur.
Behovsdömningarna kommer successivt att för-
finas under de kommande månaderna.

Genom säkerhetsrådets resolution 1244 har en
omfattande civil FN-mission etablerats i Kosovo
(UNMIK) med långtgående ansvar för upprät-
tande av en interimsadministration i Kosovo, in-
stitutionsuppbyggnad, återuppbyggnad och hu-
manitära frågor. Det civila samhället måste
stärkas och grunderna för ett demokratiskt och
multietniskt rättssamhälle byggas. Ett mycket
stort antal mellanstatliga och enskilda organisa-
tioner är engagerade i detta arbete. Sverige har
bidragit till den internationella operationen med
bl.a. civilpoliser och personal till OSSE:s och
FN:s verksamhet. Behov av fortsatt stöd till
UNMIK:s verksamhet förutses.

Sida har utarbetat en strategi för biståndet till
Kosovo och den närliggande regionen på kort
och medellång sikt. Regeringen har godkänt in-
riktningen på strategin och på grundval av denna
beslutat om stöd för humanitära insatser och
akut återuppbyggnad under 1999. En ambition är
att svenskt näringsliv skall engageras i biståndet.
Vägledande för biståndet är ett långsiktigt och
regionalt perspektiv. Biståndet skall präglas av
flexibilitet och anpassning till de behov som

uppkommer och Sidas strategi kommer att revi-
deras i ljuset av ändrade villkor. En väsentlig del
av biståndet kommer att kanaliseras via multila-
terala organ.

I förlängningen ligger också ett behov av in-
satser i FRJ/Serbien. Ytterligare humanitära in-
satser kommer sannolikt att bli aktuella under
vintern i ljuset av den försämrade försörjnings-
situationen. Den ökade strömmen av icke-
albanska internflyktingar från Kosovo till an-
gränsande Serbien och Montenegro har förvärrat
situationen. Utsatta grupper måste också ges tak
över huvud, värme och vatten. Sverige bidrar re-
dan med humanitärt stöd genom Röda korset
och andra organisationer.

Hur återuppbyggnadsinsatser kommer att bli
aktuella beror av den allmänna politiska situatio-
nen. I nuläget är det omöjligt att uppskatta hur
stora insatser det blir fråga om men eftersom det
är infrastruktur såsom broar och kraftverk som
förstörts så blir det fråga om avsevärda belopp.

Delrepubliken Montenegro i FRJ har under
hela konflikten i f.d. Jugoslavien mottagit ett
stort antal flyktingar och den senaste flyktingvå-
gen på grund av konflikten i Kosovo har innebu-
rit svåra påfrestningar. Samtidigt har Monteneg-
ro distanserat sig från den repressiva politik som
förts av Belgrad och aktivt drivit en demokratise-
ringsprocess. Där så varit möjligt har EU sökt
undanta Montenegro från att drabbas av sank-
tionerna mot FRJ. Fortsatt demokratistöd till
Montenegro är aktuellt samtidigt som även andra
stöd- och biståndsåtgärder måste övervägas.

EU har åtagit sig att spela en ledande roll i
återuppbyggnadsprocessen.

Albanien

Svenskt stöd till Albanien har hittills inriktats på
institutionsuppbyggnad inom t.ex. miljö- och
vägområdet. En utökning och fördjupning av de
svenska insatserna planeras från 1999 och kom-
mer då även att inriktas mot hälsosektorn och
lokal självförvaltning. I ett inledningsskede
kommer det utökade svenska biståndet att in-
riktas på delfinansiering av multilaterala eller bi-
laterala projekt.

Makedonien

Även för Makedonien planeras ett utökat bi-
stånd. De svenska insatserna bör särskilt inriktas
mot att stärka den makedonska statsbildningen
och främja de interetniska relationerna. Det
svenska biståndet består f.n. främst av stöd till
demokrati, mänskliga rättigheter och oberoende

53

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

media. Inför framtiden planeras även insatser in-
om bl.a. banksektorn, lokal förvaltning och häl-
sosektorn samt sysselsättningsskapande åtgärder.

Kroatien

I Kroatien består de svenska insatserna främst av
stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och
framväxten av oberoende media samt stöd till
minoritetsåtervandring. Även vad gäller Kroatien
skall en utvidgning av insatserna ta hänsyn till
hur Kroatien fortsatt uppfyller de åtaganden som
gjorts i Daytonöverenskommelsen. Stöd bör
fortsatt ges för att underlätta Kroatiens uppfyl-
lande av internationella åtaganden.

Moldavien

Fortsatt tonvikt läggs på samarbetet med Molda-
vien inom det särskilda OSS-programmet. Sveri-
ge fortsätter med stödet till en social investe-
ringsfond, som bidrar till utveckling av den
sociala infrastrukturen samt kompetenshöjning
inom barn- och äldreomsorg. Lantmäteriprojek-
tet fortsätter likaså.

Moldaviens ekonomiska kris har föranlett ett
stöd till skuldhanteringsprogram. Det kommu-
nala utvecklingsprogrammet har fortsatt med
speciell satsning på stöd till kommunal lagstift-
ning och kompetenshöjning av kommunalt an-
ställda. Projekt inom jämställdhetsområdet
främjas liksom kontakter vad gäller kultur och
utbildning.

Södra Kaukasus och Centralasien

Länderna i Södra Kaukasus (Armenien, Azer-
bajdzjan och Georgien) och Centralasien
(Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmeni-
stan, Uzbekistan) har sedan självständigheten
drabbats hårt av ekonomisk tillbakagång. Län-
derna har dock en stor utvecklingspotential sär-
skilt vad gäller energitillgångar. Stödinsatserna
har hittills i huvudsak varit av humanitärt slag
men samarbete vad gäller de demokratiska och
ekonomiska reformprocesserna har inletts, lik-
som vad gäller miljöfrågor och jämställdhet.
Detta samarbete bör fortsätta och utvecklas.

Al.3 Övrigt

Från anslagsposten A1.3 Övrigt finansieras
gäststipendie- och utbytesverksamhet genom
Svenska institutet, stöd till vissa organisationer,
utredningsverksamhet, Svenska institutet i Alex-

andria samt kapitaltillskott till Swedfund Inter-
national AB.

Tabell 3.13 Anslagsposten Al.3 Övrigt

Tusental kronor

Budget 1999

Beräknat 2000

1 Gäststipendie- och utbytes-
verksamhet genom Svenska in-
stitutet

11000

11 000

2 Utredningar m.m.

0

18 000

3 Övriga insatser

3 461

39 304

4 Svenska institutet i Alexandria

10 000

10 000

Summa

24 461

78 304

Svenska institutet

Verksamheten omfattar gäststipendieprogram
för långtidsstipendier och person- och erfaren-
hetsutbyte för sökande från vissa utvecklingslän-
der samt personal- och administrationskostnader
i samband med mottagande av FN-stipendiater i
Sverige. Institutet har även ett stipendieutbyte
med Kina som finansieras från delposten.
Gäststipendierna fördelas till utländska sökande
för högre studier och forskning i Sverige. Ge-
nomgående uppvisar stipendiaterna mycket goda
studieresultat.

Utredningar

Från delposten finansieras utredningar, seminari-
er, konferenser, information m.m.

Under delposten finansieras också den ex-
pertgrupp för studier i utvecklingsfrågor
(EGDI) som regeringen tillsatte i september
1995. EGDI:s uppgift är att analysera prioritera-
de frågeställningar inom det internationella ut-
vecklingssamarbetet. Gruppen består för närva-
rande av fjorton ledamöter, varav tio experter
inom olika områden, med tonvikt på national-
ekonomi. EGDI:s ordförande är statssekretera-
ren för internationellt utvecklingssamarbete. Till
gruppen är knutet ett mindre sekretariat. Grup-
pen har behandlat ämnen som handel och finan-
siella flöden, biståndsberoende, kapacitetsupp-
byggnad och barnens ekonomiska och sociala
roll. Arbetet presenteras i ett antal publikationer
och seminarier.

Kostnaderna för den arbetsgrupp som i no-
vember 1998 överlämnade huvudrapporten
Framtid med Asien med förslag till en svensk
Asienstrategi har belastat delposten. Rapporten
har utgjort underlag för den regeringsskrivelse

54

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

som lämnats till riksdagen om en svensk Asien-
strategi inför 2000-talet.

Kostnaderna för den av regeringen aviserade
parlamentariska utredningen av utvecklings-
samarbetet inför 2000-talet kommer att finansie-
ras från delposten.

Övriga insatser

Det svenska bidraget till den nordiska samfinan-
sierade verksamheten vid Nordiska Afrikainsti-
tutet finansieras från delposten.

Under delposten finansieras vidare bl.a. bidrag
till Stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond,
som bedriver en verksamhet med mycket gott
internationellt anseende. Under senare år har
verksamheten bl.a. inriktats på behovet att re-
formera FN-systemet, vilket är av stort värde
med hänsyn till Sveriges starka engagemang i
dessa frågor. Fonden förutser att tonvikten un-
der de närmaste åren kommer att ligga på områ-
dena hälsa, genetiska resurser samt demokrati
och utveckling vilket ligger i linje med Sveriges
ambitioner att stärka stödet till en hållbar demo-
kratisk utveckling och ökad respekt för mänskli-
ga rättigheter.

Från delposten finansieras också Sveriges bi-
drag till Nordiska United World College
(UWC). UWC startade 1995 i Norge och bedri-
ver en internationell gymnasieutbildning med
miljöprofil i syfte att främja fred och samarbete.
Bidraget finansierar kostnader för elever från u-
länder.

Svenska institutet iAlexandria

Beslut om att inrätta institutet fattades i septem-
ber 1998 efter utredningen Ett svenskt institut i
Alexandria (Ds 1998:28). Institutet skall, inom
ramen för målen för internationellt utvecklings-
samarbete, utgöra en mötesplats för att främja
ökande kontakter mellan Sverige och övriga län-
der i Europa samt länder i Mellanöstern och
Nordafrika med aktiviteter som konferenser,
seminarier, föreläsningar och publikationer samt
stöd till forskning och stipendier. Verksamheten
skall bedrivas i ett långsiktigt, framtidsinriktat
perspektiv, där de frågor som behandlas skall va-
ra av betydelse för den politiska, ekonomiska,
sociala eller kulturella utvecklingen inom Mellan-
östern- och Nordafrikaregionen, för förhållandet
mellan regionens länder samt regionens förhål-
lande till omvärlden, i första hand Europa. In-
stitutet skall därvid bl.a. främja det s.k. Europa-

Medelhavspartnerskapet mellan EU och EU:s
grannländer vid Medelhavet. Institutet skall ha
en svensk styrelse samt ett vetenskapligt råd med
både svenska och utländska representanter.

Sedan institutet inrättades har ett antal prak-
tiska förberedelser påbörjats, i första hand för-
handling med Egypten om etablerandet av in-
stitutet i Alexandria, en omfattande renovering
av den fastighet i vilket institutet skall inrymmas
samt rekrytering av personal. Regeringen utsåg
direktör för institutet i början av år 1999. Under
1999 kommer verksamheten att dels bestå av
fortsatta praktiska förberedelser, dels arbete med
att precisera verksamhetsinriktning, arbetsfor-
mer och aktiviteter för de närmaste åren. Invig-
ningen av institutet planeras ske i början av år
2000.

Swedfund

Swedfund International AB bidrar till utveckling
av bärkraftiga företag i u-länder och länder i
Central- och Östeuropa genom riskkapitalsats-
ningar i form av aktier eller lån, främst i samver-
kan med svenskt näringsliv i s.k. joint ventures.
Under senare år har Swedfund också i växande
grad gått in i riskkapital- och investeringsfonder,
särskilt i Afrika söder om Sahara.

Efter en stark expansion av verksamheten un-
der 1997 mattades utvecklingen av något under
1998. Investeringsportföljen växte från 59 till 62
projekt och dess värde ökade med 70 miljoner till
drygt 600 miljoner kronor. Portföljen har under
året fått ett allt tydligare Afrika-fokus. På basis
av åtaganden (inklusive ej utbetalda) låg Afrika
respektive Central- och Östeuropa ungefär jäm-
sides med ca 40 % vardera av portföljen. Därefter
följde Latinamerika och slutligen Asien där verk-
samheten minskat. Det helägda dotterbolaget
Swedfund Financial Markets AB, som bidrar till
utveckling av den finansiella sektorn i de baltiska
länderna genom riskkapitalinvesteringar i affärs-
banker, hade vid utgången av 1998 en investe-
ringsportfölj till ett värde av 187 miljoner kro-
nor.

Verksamheten 1998 uppvisade ett positivt rö-
relseresultat. Projektintäktemas andel av pro-
jektkostnaderna ökade från 79 till 114% i mo-
derbolaget men minskade från 116 till 76% för
koncernen som helhet.

Swedfund har till regeringen lämnat förslag
om bolagets kapitalförsörjning, som kommer att
beredas inom Regeringskansliet.

55

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

Regeringens överväganden

Resultatinformation och bedömning

Resultatinformation har lämnats under respekti-
ve anslagspostnivå ovan samt för verksamhets-
området under avsnitt 3.2.

Inom det multilaterala utvecklingssamarbetet
är verksamhetsmålen inriktade på att i de multi-
laterala organen driva de svenska biståndspolitis-
ka målen och få gehör för svenska prioriteringar.
I detta ingår bl.a. att stärka inriktningen på fat-
tigdomsbekämpning och att driva på reformer
som syftar till ökad effektivitet i såväl FN-
organen som i utvecklingsbankerna. Målen är
långsiktiga och svåra att följa upp på årlig basis.
Som ett exempel under 1998 kan dock den tolfte
påfyllnaden av Världsbankens mjuka fönster
IDA nämnas, i vilken de prioriteringar Sverige
drivit fick genomslag. Utifrån den samlade bild
som redovisas under avsnittet Multilateralt ut-
vecklingssamarbete konstaterar regeringen att de
mål Sverige drivit i växande grad fått genomslag i
de multilaterala organens verksamhet.

För det bilaterala utvecklingssamarbetet är
framförallt Sida ansvarig myndighet. Sida har re-
dovisat sitt arbete under 1998 på olika sätt, bl.a.
genom årsredovisningen, resultatanalyser inom
landstrategiarbetet, utvärderingsverksamheten

och i skrivelser på basis av särskilda uppdrag från
regeringen. Delar av denna resultatinformation
finns redovisad under avsnittet Bilateralt utveck-
lingssamarbete.

Utrikesdepartementet driver, tillsammans
med Sida, ett utvecklingsarbete i syfte att för-
bättra mål- och resultatstyrning av verksamhe-
ten. Arbetet tar sikte på att genomföras i regle-
ringsbrevet för Sida inför år 2001. Ett
uvecklingsarbete pågår också för att vidareut-
veckla landstrategiprocessen. Båda processerna
utgör ett viktigt led i att förbättra underlaget för
en kontinuerlig och jämförbar uppföljning och
bedömning av biståndets resultat och effektivi-
tet.

Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser

Inom anslaget Al Biståndsverksamhet finns två
olika beräkningsgrunder för bemyndigandera-
men, dels för det multilaterala utvecklingssamar-
betet, dels för det bilaterala. Dessa särredovisas
därför nedan.

Inom det multilaterala utvecklingssamarbetet
föreslås regeringen få ikläda staten förpliktelser
som tillsammans med tidigare gjorda, utestående
utfästelser uppgår till högst 8 386 miljoner kro-
nor för år 2000 i enlighet med följande tabell:

[Tabell 3.14 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser inom det multilaterala utvecklingssamarbetet                    1

Miljoner kronor

1998
utfall

1999
prognos

2000
beräknat

2001
beräknat

2002-

beräknat

Utestående förpliktelser vid årets början

6 295

6 726

9 169

-

-

Nya förpliktelser

1 920

3 564

1 654

-

-

Infriade förpliktelser*

-1489

-1 121

-2 437

-1 977

-6 409

Utestående förpliktelser vid årets slut

6 726

9 169

8 386

-

-

Erhållen/föreslagen bemynd iganderam

6 726

9169

8 386

-

* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.

56

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

■ Tabell 3.15 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser inom det bilaterala utvecklingssamarbetet                         1

Miljoner kronor

1998
utfall

1999
prognos

2000 2001
beräknat             beräknat

2002 -
beräknat

Utestående förpliktelser vid årets början

5 582

5 458

5 090

-

Nya förpliktelser

6 669

8 332

8 750

-

Infriade förpliktelser*

-6 793

-8 700

-8 300            -2 300

-3 240

Utestående förpliktelser vid årets slut

5 458

5 090

5 540

-

Erhålle n/f öreslagen bemynd iganderam

24 655

24 558

29 021

-

* UtgiftsutfaII till följd av ingångna förpliktelser.

Inom det bilaterala utvecklingssamarbetet har
riksdagen bemyndigat regeringen att ikläda sta-
ten förpliktelser som tillsammans med tidigare
gjorda, utestående utfästelser motsvarar högst
fem gånger landramen på årsbasis för det land-
ramsfinansierade samarbetet med programländer
för vilka regeringen fastställt landstrategier eller
motsvarande. I fall då landramen förändras, t.ex.
vid successiv avveckling av samarbetet eller vid
uppbyggnad av ett nytt programlandssamarbete,
får regeringen i varje särskilt fall fastställa maxi-
mal utfästelseram i syfte att undvika att redan
gjorda åtaganden överskrids. För övriga landpro-
gram och andra verksamheter får utfästelseramen
uppgå till högst tre gånger 2000 års medelstill-
delning. I enlighet med ovanstående beräknings-
regler föreslås bemyndiganderamen för det bila-
terala utvecklingssamarbetet fastställas till 29 021
miljoner kronor för år 2000 enligt tabell 3.15.

Sammanlagt för anslaget A 1 Biståndsverk-
samhet, multi- och bilateralt utvecklingssamar-
bete, uppgår således den föreslagna bemyndigan-
deramen till 37 407 miljoner kronor.

Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket (RRV) har i sin årliga rap-
port angivit att regeringen bör tydliggöra Sidas
bemyndigande avseende investeringar i aktieka-
pital.

Regeringen avser att återkomma till Sida i frå-
gan.

beräknade medelsfördelningen har hänsyn tagits
till reservationer och tidigare ingångna avtal.

Det multilaterala utvecklingssamarbetet inom
anslaget beräknas år 2000 öka med 15 miljoner
kronor till 3 377 miljoner kronor. Att höjningen
inte beräknas bli större beror på att medelsbeho-
vet för Europeiska utvecklingsfonden (EUF) år
2000 är betydligt lägre än 1999. År 2001 kommer
dock behovet åter att öka. Vidare har de omfat-
tande reservationerna för delposten Övrigt mul-
tilateralt samarbete beaktats vid beräkningen och
posten beräknas därför till ett lägre belopp än
1999.

Det bilaterala utvecklingssamarbetet 2000 be-
räknas öka med 1 260 miljoner kronor till 8 605
miljoner kronor. I det följande beskrivs endast
de större ökningar som föreslås. Afrikaposten
beräknas öka som ett led i regeringens satsning
på regionen. För Latinamerikaposten föreslås en
höjning främst med anledning av insatser i Cent-
ralamerika efter orkanen Mitch. Europaposten
beräknas höjas framförallt för att möjliggöra ökat
stöd till återuppbyggnadsinsatser i Kosovo. Del-
posten för Humanitärt bistånd och konfliktföre-
byggande har haft ett mycket högt medelsut-
nyttjande under 1999 vilket beräknas fortsätta
och en höjning föreslås därför. Aven för Eko-
nomiska reformer beräknas en höjning då beho-
vet av stöd är omfattande, inte minst inom ra-
men för det s.k. utökade HlPC-initiativet.

För anslagsposten Övrigt beräknas en ökning
med 54 miljoner kronor till 78 miljoner kronor
då reservationerna - som tidigare motiverat en
låg medelstilldelning - beräknas minska.

Slutsatser och konsekvenser för anslag

Regeringen föreslår att anslaget Al Bistånds-
verksamhet för år 2000 ökar med 1 328 miljoner
kronor till totalt 12 060 miljoner kronor. I den

57

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

A2 (1999) Biståndsförvaltning

Tabell 3.16 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

1998    Utfall        416 151      1   Anslags-        126 578

____________________sparande_______________

1999    Anslag      418143      1   Utgifts-        456 000

______________________________________prognos________________

2000    Förslag     415 844      ’__________________________

2001    Beräknat    422 318     !'3

2002 Beräknat 429 132 u

1. Består av anslagsposterna:

A2.1 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)

A2.2 Nordiska Afrikainstitutet (NAI)

2. Består endast av Sida

3. Motsvarar 415 844 i 2000 års prisnivå

4. Motsvarar 415 844 i 2000 års prisnivå.

Tabell 3.17 Beräkning av anslagen för 2000

Tusental kronor

Anslag 1999

418143

Pris- och löneomräkning

2 113

Justering av premier

18 349

Överfört till Al Biståndsverk-
samhet från Sidas andel

-12 000

Förslag 2000

426 605

varav:

A2 Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete (Sida)

415 844

A3 Nordiska Afrikainstitutet

10 761

Anslaget A2 Biståndsförvaltning består t.o.m.
budgetåret 1999 av två anslagsposter: Styrelsen
för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)
och Nordiska Afrikainstitutet (NAI). Från bud-
getåret 2000 kommer anslagsposterna att om-
vandlas till separata anslag. Utöver NAI:s anslag
ovan finansieras institutets forsknings- och
forskningsstödjande verksamhet gemensamt av
de nordiska länderna. Den svenska andelen fi-
nansieras från anslagsposten Al.3 Övrigt.

Utfallet på anslaget var 416 miljoner kronor
för 1998, vilket är 7 miljoner kronor högre än
tilldelade medel. Anslagsutnyttjandet utöver
budget förklaras framförallt av att Sida använt
tidigare års anslagssparande. För 1999 finns en
utgiftsbegränsning enligt vilken högst 456 miljo-
ner kronor får belasta anslaget under året. Detta
belopp är 38 miljoner kronor högre än tilldelade
medel, främst genom att Sida även för 1999
kommer att ta i anspråk en del av myndighetens
anslagssparande, vilket uppgick till 124 miljoner
kronor vid utgången av 1998. Sida planerar att

använda sparandet för en satsning på kompe-
tensutveckling men även för att rekrytera ny per-
sonal inför de stora pensionsavgångarna som
väntas efter sekelskiftet. Även NAI hade ett an-
slagssparande vid utgången av 1998, om 3 miljo-
ner, vilket dock förväntas förbrukas under 1999.

A2 (2000) Styrelsen för
internationellt
utvecklingssamarbete (Sida)

Sida är enligt förordningen (1995:869) med in-
struktion för Styrelsen för internationellt ut-
vecklingssamarbete central förvaltningsmyndig-
het för Sveriges bilaterala utvecklingssamarbete
och för stödet till länder i Central- och Östeuro-
pa.

I Sidas budgetunderlag för 2000, liksom i förra
årets budgetunderlag, framhåller myndigheten
att nya former för utvecklingssamarbetet, med
bl.a. partnerskapstanken och behov av fördjupat
samarbete och dialog med samarbetsländerna,
också medför att innehållet i biståndet förändras.
Myndighetens egen personal, framförallt i fält,
blir alltmer en del av utvecklingssamarbetet vil-
ket bl.a. ställer krav på en mer flexibel fältrepre-
sentation och att kostnadsneutralitet föreligger
mellan Sidas personal och andra genomförare av
bistånd. Sida har därför föreslagit att den perso-
nal i fält som handhar direkt handläggning av
program och projekt skall finansieras av sakan-
slag.

Sida föreslog vidare i myndighetens budge-
tunderlag att myndigheten skall få ikläda sig för-
pliktelser fem gånger de årliga regionala ramarna,
för vilka gällande regionstrategier eller motsva-
rande riktlinjer finns.

Regeringens överväganden

Resultatinformation/resultatbedömning

Resultatinformation om Sidas verksamhet åter-
finns under avsnittet Al Biståndsverksamhet,
Bilateralt utvecklingssamarbete.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Avgiftsinkomster under anslaget A2 år 2000 be-
räknas till 3 miljoner kronor.

58

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

Slutsatser

Regeringen instämmer i Sidas bedömning att den
personal i fält som handhar direkt handläggning
av program och projekt skall finansieras av sa-
kanslag. Ett belopp om 12 miljoner kronor före-
slås omdisponeras från förvaltningsanslaget A2
till sakanslaget Al Biståndsverksamhet. Rege-
ringen avser att återkomma i regleringsbrevet om
vilken form av återrapportering som bör göras.

Beträffande den föreslagna utökade ramen för
att ingå förpliktelser bedömer regeringen att för-
slaget ytterligare skulle öka gapet mellan den
bemyndiganderam riksdagen beslutar om och
det faktiska behovet av bemyndigandeutrymme.
Förslaget avvisas därför.

A3 (2000) Nordiska Afrikainstitutet

Tabell 3.18 Anslagsutvecklingen

Tusentals kronor

2000           Förslag

10 761

2001           Beräknat

10 965

2002           Beräknat

11 184

1. Motsvarar 10 761 i 2000 års prisnivå

2. Motsvarar 10 761 i 2000 års prisnivå

Målen för Nordiska Afrikainstitutet är enligt
förordningen (1995:1352) med instruktion för
myndigheten, att inom Norden

-   främja och driva vetenskaplig forskning om
Afrika,

-   främja samarbete och kontakter mellan
nordiska och afrikanska forskare,

-   utgöra ett dokumentationscentrum för
forskning och studier om Afrika,

-   informera om Afrikaforskning och aktuella
afrikanska förhållanden.

Institutet föreslår oförändrade anslag. Som ett
resultat av den under 1997 gjorda värderingen
har institutet presenterat ett "Mission State-
ment".

Regeringens överväganden

Resultatinformation och bedömning

Av årsredovisningen framgår att institutet kun-
nat fortsätta sin expansion av forskningsverk-
samheten tack vare ett ökat engagemang från de
reguljära anslags- och bidragsgivarna och ett väx-
ande intresse för institutets forskning från om-
världen. Därigenom har möjligheter skapats inte
bara för en konsolidering av verksamheten utan
även för genomförande av åtgärder beslutade av
rådet såsom en viss utvidgning av gästfors-
karprogrammet, rekrytering av forskningschef
och fortsatt satsning på s.k. policyrelaterade akti-
viteter. Den utvärdering av institutets forsk-
ningsprogram som gjordes för något år sedan vi-
sade på hög kvalitet och att den modell institutet
tillämpar för de tre centrala forskningsprogram-
men har varit framgångsrik. Omvärldens ökade
intresse för verksamheten tyder också på att
forskningen håller hög kvalitet. Nordiska bi-
ståndsmyndigheter söker också ökat samarbete
med institutets forskare på olika områden.

Ett nytt bibliotekssystem kommer att införas
under 1999. Den informationstekniska utveck-
lingen har i hög grad förändrat bibliotekets ar-
betsmetoder. IT-satsningen har medfört en höjd
standard på referens- och informationsarbetet.

Institutet har en effektiv och uppskattad pub-
likationsverksamhet. Flertalet publikationer re-
censeras i olika tidskrifter. Försäljningssiffrorna
ligger på en stabil, hög nivå.

Institutet har under senare år engagerat sig
starkt i utvecklingen i Centralafrika. Institutets
direktör är bl.a. rådgivare till den av OAU till-
satta panelen för undersökning av folkmordet i
Rwanda. Institutet har också haft en hög profil
när det gäller södra Afrika.

Afrikainstitutet har framgångsrikt bidragit till
att informera och sprida kunskap om Afrika. In-
stitutet spelar också en viktig roll genom att
medverka i utvecklingen av de nordiska länder-
nas Afrikapolitik liksom till att stärka utveck-
lingssamarbetet med regionen.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Avgiftsinkomster för anslaget A3 beräknas till
0,5 miljoner kronor.

59

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

Slutsatser

De riktlinjer för Nordiska Afrikainstitutets verk-
samhet som regeringen redovisade i 1993 års
budgetproposition (prop. 1992/93:100, bil 4, bet.
1992/93:UU15, rskr. 1992/93:297) gäller allt-
jämt. Institutet skall befästa sin ställning som
katalysator för den nordiska Afrikaforskningen.
En viss del av verksamheten skall även framgent
vara efterfrågestyrd och finansierad genom upp-
drag bl.a. från de nordiska biståndsmyndigheter-
na.

Institutets inflyttning i nya, ändamålsenliga och
större lokaler kommer att innebära stora förbätt-
ringar för institutets verksamhet. Okat utrymme
innebär att institutet kan arbeta mer effektivt.
Institutet blir också mer tillgängligt för besökare.
Installationen av ett nytt bibliotekssystem inne-
bär att institutets bibliotek i än högre grad än ti-
digare kommer att kunna uppfylla institutets roll
som nordiskt dokumentations- centrum för det
moderna Afrika.

60

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

4 Verksamhetsområde B Samarbete med
Central- och Östeuropa

4.1 Omfattning

Mål

Verksamhetsområde B Samarbete med Central-
och Östeuropa består av två anslag nämligen Bl
Samarbete med Central- och Östeuropa och B2
Avsättning för förlustrisker vad avser garantier
för finansiellt stöd och exportkreditgarantier.

Tabell 4.1 Utgiftsutveckling för medel till verksamhetsom-
råde B Samarbete med Central- och Östeuropa___________

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

689

750

835

750

900

0

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Målsättningarna för verksamheten bedöms ha
uppfyllts väl. Utgiftstaket kunde under år 1998
förutom vissa förskjutningar av betalningar ge-
nomföras utan större inskränkningar.

Utgiftstaket för år 1999 får vissa ekonomiska
konsekvenser för främst Sida vilket medför bl.a.
att ingångna avtal får omförhandlas och att reser-
vationerna ökar.

De av riksdagen fastslagna målen för utveck-
lingssamarbetet med Central- och Östeuropa
åren 1999-2001 är att främja en säkerhetsgemen-
skap, fördjupa demokratins kultur, stödja en so-
cialt hållbar ekonomisk omvandling samt stödja
en miljömässigt hållbar utveckling. Härtill skall
allt utvecklingssamarbete präglas av ett jäm-
ställdhetsperspektiv.

Prioriteringar

Under budgetåret 2000 kommer regeringen att
prioritera:

- insatser för att främja medlemskap i EU för
Estland, Lettland, Litauen och Polen,

- integreringen av Ryssland och Ukraina i eu-
ropeiska samarbetsstrukturer,

- ett utökat samarbete på det sociala området,

- ett utökat samarbete inom miljöområdet vad
avser kärnsäkerhet samt fortsatta miljöinsat-
ser inom ramen för åtgärdsprogrammet för
Östersjön och Agenda 21 för Östersjöområ-
det.

Förändringar                                      Ett fördjupat samarbete på rättsområdet med

Östersjöländerna är även en angelägen uppgift.

I regeringsförklaringen understryks Östersjö- -----------------------------------------------

regionens betydelse. Med anledning härav har en
organisationsförändring inom departementets
enhet för Central- och Östeuropa genomförts
från och med den 1 april 1999.

61

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

4.2 Resultatbedömning

Inom samarbetet med Central- och Östeuropa
sker övergripande resultatbedömningar fort-
löpande. Vidare erhåller regeringen utvärderingar
av insatserna i samband med regeringens beslut
om landstrategier, som fastställs vart tredje år för
samarbetsländerna i närområdet. Som ett under-
lag till besluten genomförs oberoende resultat-
analyser av insatserna i respektive land. Inför re-
geringens kommande beslut i år om land-
strategier har resultatanalyser genomförts för
Estland, Lettland, Litauen, Polen och Ryssland.
Sammantaget visar analyserna att relevansen av
insatserna varit god eller mycket god i förhållan-
de till de övergripande målen. Ytterligare insatser
skulle dock kunna göras vad gäller jämställdhet
och sociala frågor.

Härutöver har en oberoende utvärdering av
Östekonomiska Institutet genomförts.

Regeringen har även låtit genomföra en studie
av handelshögskolan i Riga. Ärendet bereds av
Utrikesdepartementet.

Departementet bedömer att de insatser som
genomförts under 1998 har varit relevanta för att
närma sig de mål som regeringen ställt för verk-
samheten. För denna typ av verksamhet, där en
mängd aktörer samverkar i en internationell
miljö, kan graden av måluppfyllelse för en en-
skild insats vara svår att mäta.

Omvärldsanalys

Utvidgningen av den Europeiska unionen till de
s.k. kandidatländerna i Central- och Östeuropa
utgör en av regeringens främsta utrikespolitiska
prioriteringar. EU-toppmötet i Köln i juni be-
kräftade tidigare åtaganden avseende utvidg-
ningsprocessen. Vid toppmötet i Helsingfors i
december kan beslut förväntas om att inleda för-
handlingar med ytterligare kandidatländer. Lett-
land och Litauen hör till de länder som kan
komma att föras till den grupp av länder som
förhandlar om medlemskap.

Regionen har under senaste året genomgått
stor ekonomisk turbulens. I augusti 1998 inställ-
de Ryssland betalningarna på den utländska
statsskulden, valutan devalverades och landets
finansiella system kollapsade. Landets ekono-
miska aktivitet minskade radikalt. Den kris som
uppstod i Ryssland hade långtgående verkningar
i hela regionen. Effekten på enskilda länder har
dock varierat stort. Tillväxten var fortsatt hög i

flera länder medan andra drabbades hårt. Fram-
förallt de forna Sovjetrepublikerna påverkades på
grund av de starka handelsbanden med Ryssland.
Detta hade exempelvis till effekt att flera länder
fick problem i form av omfattande betalnings-
balansunderskott. Krisen påverkade även banker
i ett flertal länder som hade starka finansiella
band med Ryssland. Ytterligare en effekt var att
privatiserings- och reformtakten avstannade i en
del länder. Andra länder såg emellertid krisen
som ett bevis på vikten av att fortsätta och utöka
reformerna. Tillväxten i Baltikum föll i relation
till föregående år men är dock fortfarande god.
Polen drabbades inte nämnvärt medan Ukraina
som till stor del har samma strukturella problem
som Ryssland drabbades hårt.

Flertalet av transitionsländerna har genomfört
liberaliseringar vad gäller pris- och handelssys-
tem. Få länder har emellertid nått speciellt långt
vad gäller institutionella reformer såsom om-
strukturering av företag, konkurrenslagstiftning
samt reformer av banksystem och kapitalmark-
nad. Rättssystemen är också generellt sett un-
derutvecklade. Krisen har understrukit betydel-
sen av att de stora framsteg som gjorts i regionen
med avseende på liberaliseringar och privatise-
ringar måste åtföljas av institutionella reformer.

Konflikten i Kosovo medförde ekonomiska
konsekvenser för de kringliggande länderna. Den
ekonomiska utvecklingen i Bulgarien och Rumä-
nien påverkades negativt vilket bland annat ledde
till ökade betalningsbalansunderskott.

4.3 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte lämnat några in-
vändningar i revisionsberättelserna eller framfört
andra principiellt viktiga frågor som rör verk-
samhetsområdet.

4.4 Åtgärder utanför utgiftsområdet

Östersjöregionen har möjligheter att bli en av
Europas snabbast växande regioner. Den svenska
Östersjöpolitiken syftar till att knyta samman
Östersjöregionen och bidra till att den stora ut-
vecklingspotentialen förverkligas. För att ut-
veckla Östersjöregionens betydelse för tillväxt
och sysselsättning i Sverige har tidigare en mil-
jard kronor avsatts i den så kallade Östersjömil-

62

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

jarden. Verksamheten följs upp med ytterligare
en Östersjömiljard för femårsperioden 1999—
2003. Insatserna återfinns under utgiftsområde
24.

4.5 Verksamheten avseende
Samarbete med Central- och
Östeuropa

Budgetåret 2000 är det andra inom ramen för det
treårsprogram för utvecklingssamarbetet med
Central- och Östeuropa som antagits av riksda-
gen. Programmet baseras på regeringens propo-
sition 1997/98:70 Att utveckla ett grannlands-
samarbete.

Efter en första fas av stöd främst till de baltis-
ka staternas frigörelse och en andra fas av stöd
till uppbyggnad av demokratiska och marknads-
ekonomiska samhällsinstitutioner, inträder en ny
fas i Europa - EU-utvidgningen och den vidare
Europaintegrationen. Det finns samtidigt ett
starkt ryskt och ukrainskt intresse av att delta i
en bred europeisk samverkan.

För kandidatländerna är stödet till EU-
anpassningen av avgörande betydelse. Prioritet i
det svenska stödet skall ges åt insatser på de om-
råden som har direkt relevans för anpassningen.
Krisen i Kosovo kan medföra att behov finns
även för insatser i omkringliggande länder.

Arbetet med att utveckla och förverkliga en
nordlig dimension för EU:s yttre och inre politik
bör prioriteras. Eftersom såväl Europeiska
kommissionen som Ryssland och andra länder i
närområdet ingår i Östersjöstaternas råd, Ba-
rentsrådet, Helsingforskommissionen och Baltic
21 bör dessa organ utnyttas för att driva på det
regionala samarbetet i norra Europa. Särskild
uppmärksamhet bör ägnas situationen i Kali-
ningrad och på Kolahalvön.

Under det senaste året har det decentralisera-
de samarbetet mellan kommuner, länsstyrelser,
landsting och storregioner ökat alltmer inom ut-
vecklingssamarbetet och förväntas öka ytterliga-
re under programperioden. EU:s INTERREG-
program spelar en viktig roll genom att stödja
gränsöverskridande regionalt samarbete.

Under år 1998 tog regeringen initiativ till att
göra en fokuserad svensk satsning på Polen un-
der år 1999 benämnd "Polen i fokus". Syftet var
att tydliggöra det breda svenska engagemanget
för Polen och att långsiktigt stärka kontakterna
mellan alla samhällssektorer i de båda länderna. I

satsningen deltog lokala, regionala och nationella
aktörer.

Det av riksdagen fastslagna samarbetspro-
grammet för åren 1999-2001 skall bidra till ett
gott grannskap i Östersjöregionen och ett de-
mokratiskt integrerat Europa. Prioriterade sam-
arbetsländer skall vara Estland, Lettland, Litauen,
Polen, Ryssland och Ukraina. I Ryssland skall de
nordvästra delarna och Kaliningrad prioriteras.
Utvecklingssamarbetet skall fortsatt bedrivas
utifrån de fyra övergripande målen:

— att främja en säkerhetsgemenskap,

— att fördjupa demokratins kultur,

— att främja en socialt hållbar ekonomisk om-
vandling och

— att stödja en miljömässigt hållbar utveckling.

Allt utvecklingssamarbete skall präglas av ett
jämställdhetsperspektiv.

Samarbetets huvudområden

Att främja en säkerhetsgemenskap

Målet för det säkerhetsfrämjande stödet till
Central- och Östeuropa är att främja en gemen-
sam säkerhet i regionen. En viktig aspekt i det
säkerhetsfrämjande stödet är svenska insatser till
stöd för kandidatländernas inträde i EU. Samar-
betet är i första hand inriktat på insatser i Est-
land, Lettland och Litauen men omfattar även
övriga delar av Central- och Östeuropa. Stödet
till Ryssland, inklusive Kaliningradområdet, och
Polen bör öka. Det säkerhetsfrämjande stödet är
i hög grad inriktat på att bygga upp relationer
mellan institutioner i Sverige och samarbetslän-
derna.

Insatserna avser stöd till:

— säkerhetspolitisk kompetens,

— demokratiskt totalförsvar,

— fredsfrämjande insatser,

— gränsbevakning och insatser för stärkt yttre
gränskontroll,

— kampen mot internationell och organiserad
brottslighet,

— asyl- och migrationspolitisk kompetens,

— beredskap mot olyckor och katastrofer.

63

PROP, 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

Att fördjupa demokratins kultur

Den demokratiska processen i Central- och Öst-
europa fortsätter med vissa undantag att utveck-
las positivt. Den formella grunden för demokrati
är i huvudsak lagd. I allmänhet finns en önskan
att utveckla och stärka demokratin samt att leva
upp till de åtaganden som anslutning till interna-
tionella konventioner om mänskliga rättigheter
innebär. Under perioden 1989-1999 har beslu-
tats om insatser på detta område omfattande to-
talt 714 miljoner kronor.

För att bidra till en fortsatt fördjupning av
demokratins kultur skall insatser genomföras för
uppbyggnad och stärkande av det civila samhället
i samarbetsländerna. Samarbetet som genomförs
av enskilda organisationer och folkrörelser samt
det akademiska och kulturella samarbetet skall få
fortsatt stöd. Den process som inletts på rätts-
området och som resulterat i gemensamma av-
siktsförklaringar om utökat samarbete har på-
börjats. Projektet som syftar till att underlätta
för de baltiska ländernas EU-integration har in-
letts och arbetet förväntas öka framöver.

Decentraliserat samarbete mellan kommuner,
länsstyrelser, landsting och storregioner spelar en
allt större roll inom utvecklingssamarbetet öster-
ut. Verksamheten avser att utveckla lokal och re-
gional förvaltning och demokrati men också ef-
tersatta samhällsområden under dessa instansers
ansvar, som hälso- och sjukvård, omvårdnad,
primärskola m.m. Verksamheten, som bärs upp
av ett brett folkligt engagemang på båda sidor
om Östersjön, förväntas fortsatt tillväxa under
året.

Att främja en socialt hållbar ekonomisk omvand-
ling

Samarbetet inom det ekonomiska området in-
riktas på att främja och befästa övergången till en
marknadsekonomi i regionen, som karaktäriseras
av att den skall främja en socialt hållbar utveck-
ling. Huvuddelen av samarbetet fokuserar på
uppbyggnaden av de effektiva institutioner som
är nödvändiga därvidlag. Insatser för att stödja
förvaltning på både central, regional och kom-
munal nivå har stor betydelse. Stödet omfattar
bl.a. budget, projektledning, statistik, revision,
skattesystem och arbetsmarknad. Lantmäteri,
fastighetsregister samt stöd för landreform ges
stort utrymme. Insatser skall även genomföras
för borttagande av etablerings- och handelshin-
der i Östersjöregionen.

En förutsättning för att den ekonomiska re-
formprocessen skall bli framgångsrik är att soci-
ala reformer är integrerade i den övergripande
ekonomiska politiken. Insatser med målsättning-
en att bidra till en socialt hållbar ekonomisk om-
vandling har därför under de senaste åren fått
tydligare fokus på det sociala området. Samar-
betet syftar till att stödja uppbyggnaden av ef-
fektiva institutioner inom områden som social-
tjänst och omsorgssystem samt hälso- och
sjukvårdens organisation med tyngdpunkten på
förebyggande hälsovård. Insatser för att förbättra
situationen för barn och ungdomar kommer att
göras. Samarbetet på det sociala området kom-
mer även framgent att utökas. Landstingens in-
satser är betydelsefulla i sammanhanget.

Under budgetåret 2000 avser regeringen att
fortsatt bidra till ett stärkande av den ekonomis-
ka omvandlingen i länderna.

Totalt har under perioden 1989-1998 beslut
fattats om insatser inom området socialt hållbar
ekonomisk omvandling uppgående till 2 719
miljoner kronor.

Att stödja en miljömässigt hållbar utveckling

Målet för de svenska miljöinsatserna i Central-
och Östeuropa är att bevara och förbättra miljön.
Viktiga utgångspunkter för det svenska miljö-
stödet är Åtgärdsprogrammet för Östersjön och
Agenda 21 för Östersjöområdet. För kandidat-
länderna skall det svenska stödet inriktas på de
krav som ställs inför det kommande EU-
medlemskapet.

Stödet bör fortsatt inriktas mot att åtgärda de
föroreningskällor som redovisats i Åtgärdspro-
grammet för Östersjön. Agenda 21 för Öster-
sjöområdet är nu inne i sin implementeringsfas
och flera projekt kommer att bli aktuella de när-
maste åren. I de flesta fall kommer åtgärderna
också att bidra till att underlätta EU-
anpassningen inom miljöområdet.

Inom energiområdet skall svenska insatser in-
riktas på att öka effektiviteten i produktion, dist-
ribution och användning av såväl värme som
elektricitet liksom att minska utsläppen från
energiproduktionsanläggningar. I tillämpliga fall
skall insatserna utformas så att minskningen i ut-
släpp av växthusgaser skulle kunna tillgodoräk-
nas Sverige i enlighet med klimatkonventionens
så kallade flexibla mekanismer.

Syftet med det svenska kärnsäkerhetspro-
grammet är att så långt som möjligt minska san-
nolikheten för att en kärnkraftolycka med stora

64

radioaktiva utsläpp skall inträffa vid något av de
kärnkraftverk med vilka Sverige har samarbete.
Samarbetet inriktas mot att sätta in sådana åtgär-
der att uppenbara säkerhetsrisker undanröjs i de
reaktorer som av energiskäl inte omedelbart kan
stängas samt att stärka de oberoende säker-
hetsmyndigheterna. Det svenska stödet är fram-
förallt koncentrerat till kärnkraftverket Ignalina i
Litauen. Stöd utgår även till säkerhetshöjande åt-
gärder vid kärnkraftverken på Kolahalvön och i
Leningrads län. På området använt kärnbränsle
och radioaktivt avfall är målet att avfallet skall tas
om hand, mellanlagras och slutförvaras på ett
från säkerhets- och miljösynpunkt acceptabelt
sätt. På detta område riktar Sverige särskild
uppmärksamhet mot det använda kärnbränslet
och det radioaktiva avfallet i nordvästra Ryss-
land. Sverige är medlem i det under internatio-
nella atomenergiorganet (IAEA) etablerade
Contact Expert Group (CEG) som samordnar
det internationella samarbetet rörande omhän-
dertagande av radioaktivt avfall i Ryssland. Sveri-
ge deltar i ett internationellt projekt för att ut-
veckla och licensiera en transport- och förva-
ringsbehållare för använt kärnbränsle från ryska
atomutbåtar. Projektet kan beskrivas som en
första länk i en kedja av åtgärder för omhänder-
tagande av använt kärnbränsle.

Under år 1998 har beslut fattats om 251 mil-
joner kronor för miljöinsatser. För perioden
1989-1998 uppgår insatserna totalt till 1 256
miljoner kronor.

Jämställdhet

Det svenska utvecklingssamarbetet med Central-
och Östeuropa skall syfta till att underlätta ge-
nomförandet av handlingsplanen från FN:s
kvinnokonferens i Peking och därigenom tillse
att kvinnor och män i samarbetsländerna tillska-
pas samma rättigheter, skyldigheter och möjlig-
heter. Vid planering av insatser skall hänsyn tas
till hur dessa påverkar kvinnor respektive män ur
ett jämställdhetsperspektiv. Sveriges bilaterala
utvecklingssamarbete med länderna i Central-
och Östeuropa skall särskilt syfta till att främja
kvinnors deltagande i de politiska församlingarna
och för att stärka kvinnors situation på arbets-
marknaden.

Det är viktigt att de länder som kandiderar för
EU-medlemskap kan uppfylla det relativt om-
fattande regelverk som finns inom unionen på
jämställdhetsområdet.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

Samarbetsländerna

Enligt samarbetsprogrammet för utvecklings-
samarbetet med Central- och Östeuropa är Est-
land, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Uk-
raina prioriterade samarbetsländer. I Ryssland
skall de nordvästra delarna och Kaliningrad prio-
riteras. Insatser kan emellertid bli aktuella även i
andra regioner och vid federala institutioner i
Moskva. Under år 2000 kommer särskild vikt att
läggas vid insatser på de sociala områdena i samt-
liga samarbetsländer. Särskild beredskap kommer
även att finnas för utökat samarbete med Vit-
ryssland när politiska och ekonomiska förutsätt-
ningar föreligger. Samarbetet med Moldavien i
synnerhet, men även med länderna i Kaukasus
och Centralasien, liksom med länderna på västra
Balkan kommer att utvecklas. Medel för samar-
bete med dessa länder finansieras från utgiftsom-
råde 7 verksamhetsområde A Internationellt ut-
vecklingssamarbete.

Under 1999 har regeringen fastställt landstra-
tegier för utvecklingssamarbetet med Estland,
Lettland och Litauen. För Polen, Ryssland och
Ukraina kommer regeringen att besluta om land-
strategier under hösten 1999. Landstrategierna
skall gälla under perioden 1999-2001 och skall
styra inriktningen på de svenska insatserna i des-
sa länder. Ett huvudmål för det svenska utveck-
lingssamarbetet med Estland, Lettland, Litauen
och Polen är att stödja dessa länders medlemskap
i EU. Insatser som främjar EU-integrationen
och anpassningsarbetet prioriteras därför. Län-
dernas förmedlemskapsstrategier bör ses som
riktlinje för detta stöd.

Ett prioriterat mål i samarbetet med Ryssland
och Ukraina är att på olika sätt stödja dessa län-
ders vidare integration i europeiska samarbets-
strukturer. Sverige verkar för att stärka banden
mellan EU och dessa länder. Härvidlag är såväl

65

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

Östersjösamarbetet som Barentssamarbetet vik-
tiga.

Estland

Estland har målmedvetet drivit den ekonomiska
omvandlingen i snabb takt. Landet har kommit
långt i reformprocessen. Privatiseringen var i det
närmaste avslutad 1997 och mer än 75 % av BNP
produceras nu i den privata sektorn. Estland har
uppvisat en mycket snabb tillväxttakt. Under
1997 var tillväxten bland de högsta i världen med
ca 11 %. Tillväxttakten har dock minskat något
under 1998 och stannade på 4 %. Den ryska kri-
sen har effekter på Estlands ekonomi, men i be-
gränsad omfattning. Estlands handel med Ryss-
land var relativt liten 1998. Den sektor som
påverkades mest var livsmedelssektorn, för vil-
ken Ryssland var en viktig marknad. Banksek-
torn har under det senaste året konsoliderats till
en del på grund av den ryska krisen. I början av
1999 fanns 6 banker kvar i Estland. Sedan inves-
teringar gjordes i banksektorn 1998 är Sverige
största utländska investerare. Estland hör till de
länder som har börjat förhandla om EU-
medlemskap. Landet har redan uppnått en hög
grad av kommersiell och finansiell integration
med EU. Handeln med EU står nu för mer än
60 % av den totala handeln. Estland beräknas bli
medlem i WTO i slutet av året.

I enlighet med landstrategin är huvudmålet för
det svenska utvecklingssamarbetet med Estland
att stödja landets EU-integration. Insatser som
främjar denna integration kommer därför att
prioriteras. Insatser för att stödja vidare moder-
nisering och effektivisering av den offentliga för-
valtningen på central, regional och lokal nivå
kommer att genomföras. Utvecklingen på rätts-
området är också av central betydelse. Fokus på
insatser på det sociala området förutses öka, ex-
empelvis genom insatser för att reformera och
utveckla socialtjänst- och omsorgssystem och
insatser inom hälso- och sjukvård. Försatt stöd
bör ges till insatser för att stödja integrationen av
icke-medborgare i det estniska samhället. Samar-
betet förutses under de närmaste åren gradvis
övergå i reguljärt grannlandssamarbete. Insatser
för att stödja EU-anpassningen kommer dock
fortgå tills dess att Estland uppnått medlemskap i
EU.

Lettland

Lettland har varit framgångrik i sin ekonomiska
omvandling och reformprocess. De senaste åren

har omvandlingstakten ökat och goda förutsätt-
ningar finns nu för att landets ekonomi skall ut-
vecklas gynnsamt. Tillväxttakten under 1997 var

6,5 %, men minskade till 4 % under 1998. Denna
minskning berodde till stor del på den ryska kri-
sen, som påverkade Lettland i större omfattning
än Estland. Främst banksektorn drabbades. Let-
tiska banker hade starka band med det ryska fi-
nansiella systemet vilket ledde till att banksek-
torn i Lettland uppvisade stora förluster under
1998. Privatiseringsprocessen i Lettland tog fart
senare än i de baltiska grannländerna. Nu är dock
privatiseringen av stora och medelstora företag i
det närmaste avslutad. Lettland har en liberal
handelspolitik och blev medlem i WTO i februa-
ri 1999. Handeln med EU ökar. Exporten till EU
1998 var 57 % och importen 55 %. Lettland an-
sökte om EU-medlemskap 1995 men har ännu
inte påbörjat medlemskapsförhandlingar.

I enlighet med landstrategin är huvudmålet för
det svenska utvecklingssamarbetet med Lettland
att stödja landets EU-integration. Insatser som
främjar denna integration kommer därför att
prioriteras. Det är nu av vikt att de strukturre-
former som genomförts konsolideras och ut-
vecklas. Insatser krävs för att effektivisera den
offentliga förvaltningen. Integrationen av Lett-
lands icke-medborgare i det lettiska samhället
har stor betydelse, inte minst för EU-integra-
tionsprocessen. Samarbetet på rättsområdet skall
utökas med fokus på långsiktig institutionell och
administrativ kapacitetsutveckling. Vidare kom-
mer samarbetet på det sociala området att utökas.

Litauen

Litauen har gjort stora framsteg i omvandlings-
processen. Efter några års recession har nu ut-
vecklingen vänt. Tillväxttakten var hög i början
av 1998, men minskade på grund av den ryska
krisen. Ryssland var i augusti 1998 Litauens
största handelspartner. Handeln och därmed li-
tauiska företag påverkades därför mycket nega-
tivt av krisen vilket i sin tur hade negativa effek-
ter på budgeten. Trots krisen uppgick tillväxten
1998 till 4,4 %. Privatiseringsprocessen har tagit
fart och stora utländska investeringar görs i lan-
det. Den största utländska investeringen någon-
sin i de baltiska länderna gjordes sommaren 1998
av Telia och finska Sonera. Litauens beroende av
handeln med Ryssland minskar. Handeln med
EU ökar kontinuerligt. Litauen har ansökt om
EU-medlemskap, men har ännu inte påbörjat
medlemskapsförhandlingarna.

66

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

Svenska insatser i Litauen har främst genom-
förts på miljöområdet. Det mest omfattande
stödet på miljöområdet har inriktats på att öka
säkerheten vid kärnkraftverket i Ignalina och på
att bygga upp en institutionell infrastruktur för
kärnkraftsäkerhet. Stöd till en socialt hållbar
ekonomisk omvandling har också varit betydel-
sefullt med fokus på näringslivsinsatser och in-
satser inom den sociala sektorn. I enlighet med
landstrategin skall det svenska utvecklingssamar-
betet med Litauen främst syfta till att stödja lan-
dets EU-integration. Insatser som främjar denna
integration kommer därför att prioriteras. Fort-
satta strukturella reformer är av särskild vikt,
bl.a. att land- och egendomsreformen fortsätter
och att man fullföljer reformeringen av energi-
sektorn. Fortsatt förstärkning och effektivisering
av offentlig förvaltning är också angeläget. Sam-
arbetet på det sociala området förutses öka. Vida-
re kommer samarbetet på rättsområdet att ut-
vecklas framförallt på insatser för långsiktig in-
stitutionell och administrativ kapacitetsutveck-
ling.

Polen

Polen är ett av de länder som har kommit längst i
den ekonomiska omvandlingen. Framsteg inom
liberalisering, privatisering och strukturella re-
former kan noteras. Tillväxten har varit stabilt
positiv i ett flertal år och beräknades under 1998
uppgå till närmare 5 %. Polen påverkades i rela-
tivt liten skala av den ryska ekonomiska krisen
och de långsiktiga konsekvenserna förutses bli
mycket små. Polens handel med Ryssland var
relativt liten redan vid krisens början. År 1997
utgjorde handeln med EU 65 % av den totala
handeln. Polen har påbörjat EU-medlemskaps-
förhandlingar och har gjort stora framsteg i an-
passningsprocessen. Polen blev medlem i
NATO i mars 1999.

Den dominerande delen av det svenska ut-
vecklingssamarbetet med Polen har avsett miljö-
området. Samarbetets omfattning har dock
minskat under senare år och insatser inriktade
mot den offentliga förvaltningen har kommit
mer i fokus. I enlighet med landstrategin för Po-
len bör samarbetet inriktas på att stödja Polens
förberedelser för ett EU-medlemskap. Det för-
utses att utvecklingssamarbetet med Polen grad-
vis kommer att fasas ut under de närmaste åren
och växlas över i reguljärt grannlandssamarbete.
Dock kommer EU-integrationsstödet att fortgå
till dess att Polen blivit medlem i EU.

Ryssland

De ekonomiska reformerna i Ryssland började
under 1997 ge resultat. Inflationen minskade och
produktionen ökade något. Den finansiella kri-
sen i augusti 1998 medförde dock ett avbrott i
denna positiva utveckling. Ryssland inställde
betalningarna på den utländska statsskulden, va-
lutan devalverades och landets finansiella system
bröt samman. Landets ekonomiska aktivitet
minskade radikalt. BNP föll med ca 4,5 % under
1998. Inflationen steg kraftigt, liksom arbetslös-
heten. Utländska investeringar minskade starkt.
Sedan början av detta år har en viss återhämtning
i ekonomin skett i form av ökad produktion och
begränsad inflation. Den nya överenskommelsen
med IMF är en viktig förutsättning för landets
fortsatta utveckling. Recessionen förutses fort-
sätta under 1999.

Det svenska stödet till Ryssland har ökat un-
der senare år. Insatser med målsättningen att
stödja en socialt hållbar ekonomisk omvandling
har varit dominerande, främst med insatser för
att stärka offentliga institutioner. Exempel på
områden är lantmäteri och fastighetsregister
samt energieffektivisering. Insatserna på det so-
ciala området har ökat kraftigt sedan 1996. Stö-
det bör även fortsättningsvis i hög grad inriktas
på insatser för institutions- och systemföränd-
ringar på regional och lokal nivå dock med am-
bitionen att i högre utsträckning än tidigare även
verka på central nivå. Det näringslivsfrämjande
stödet, förvaltningsstödet och stödet på de soci-
ala områdena bör tillmätas särskilt stor vikt. In-
satserna bör i första hand inriktas på nordvästra
Ryssland och Kaliningrad men insatser kan även
bli aktuella i andra regioner. Det förutses att ut-
vecklingssamarbetet med Ryssland kommer att
öka även framgent.

I detta sammanhang vill regeringen också er-
inra om EU:s gemensamma strategi för Ryssland
som antogs av Europeiska rådet i juni i år. Många
av de prioriteringar som där redovisas är också
relevanta i det svenska bilaterala biståndet. Inom
miljöområdet är det särskilt viktigt att de påbör-
jade satsningarna på avloppsrening i Kaliningrad
och S:t Petersburg kan fortsätta och slutföras i
nära samarbete med övriga finansiärer. S:t Pe-
tersburg är det största enskilda föroreningskällan
till Östersjön.

Ukraina

Ukrainas storlek och dess geopolitiska läge i Eu-
ropa gör att landets utveckling är av säkerhets-

67

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

politiskt intresse för Sverige. Ukraina har därför
från och med 1999 inkluderats bland de priorite-
rade länderna inom östsamarbetet. Omvand-
lingsprocessen i Ukraina har fortskridit lång-
samt. Reformprocessen har varit vacklande med
politiskt motstånd mot processen. Antalet priva-
tiseringar har varit lågt. Ukrainas ekonomi drab-
bades hårt av den ryska krisen. Landets BNP
minskade med 1,7 %. Arbetslöshet och inflation
steg. Krisen har även påverkat reformprocessen
negativt och kan förväntas få svåra efterverk-
ningar på Ukrainas ekonomi och tillväxt de när-
maste åren.

Det svenska stödet till Ukraina har varit rela-
tivt begränsat men har ökat stadigt sedan det in-
leddes 1994/95. Medlen har huvudsakligen an-
vänts till insatser för att stärka förvaltningen,
demokratin, den sociala sektorn och miljön. In-
satser på förvaltningsområdet har genomförts
inom lantmäteri, statistik och offentlig upphand-
ling. Insatser på demokratiområdet har huvud-
sakligen varit stöd för utveckling av lokalt själv-
styre. På det sociala området har stöd utgått till
etablering av en ukrainsk vidareutbildning för
socialarbetare. Insatser har även genomförts in-
om skogssektorn och arbetsmarknadsutbildning.
Stöd har även lämnats på kämsäkerhetsområdet.
Den successiva ökningen av utvecklingssamar-
betet med Ukraina som skett under de senaste
åren bör fortsätta under kommande år förutsatt
att reform- och demokratiseringsprocessen fort-
sätter. Ett mål är att stödja landets vidare integra-
tion i europeiska samarbetsstrukturer. Stödet
skall även fortsättningsvis inriktas på kunskaps-
överföring och institutionsutveckling till stöd för
reformprocessem. Förvaltningsstödet, det nä-
ringslivsfrämjande stödet och stödet på det soci-
ala området bör tillmätas särskilt stor vikt. De-
mokratistödet bör utvecklas liksom stödet på
miljö- och energiområdet.

Övriga länder

I övriga länder utanför det prioriterade närområ-
det kan enstaka bilaterala insatser bli aktuella.
Svenskt stöd till dessa länder sker dock främst
genom EU:s samarbetsprogram och det multi-
laterala samarbetet. Ambitionen finns att utöka
samarbetet med Vitryssland så snart politiska
och ekonomiska förutsättningar föreligger som
möjliggör effektiva svenska insatser.

Diagram 4.2 Fördelning på länder av det ackumulerade
stödet till Central- och Östeuropa 1989-1998

Litauen
18%

Det EU-relaterade utvecklingssamarbetet

Sverige verkar aktivt för att underlätta anpass-
ningsprocessen i de tio EU-kandidatländerna
Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ungern,
Tjeckien, Slovakien, Rumänien, Bulgarien och
Slovenien. I enlighet med regeringens proposi-
tion 1997/98:70 utgörs en stor del av utveck-
lingssamarbetet med Estland, Lettland, Litauen
och Polen följdaktligen av kunskapsöverföring
och institutionsuppbyggnad med relevans för
ländernas framtida medlemskap i EU. Ett särskilt
svenskt program för EU-integrationsstöd till
samtliga kandidatländer hanteras av Utrikesde-
partementet. Hittills har 9 miljoner kronor an-
slagits till detta stödprogram.

Sverige bidrar också genom avgifter till den
Europeiska gemenskapen till EU:s stöd till kan-
didatländerna som kanaliseras genom Phare-
programmet och från år 2000 två nya program:
ISPA för stöd till miljö- och transportinfra-
strukturinvesteringar och SAP ARD för stöd till
jordbruk och landsbygdsutveckling. Ett viktigt
komplement till bilaterala insatser till stöd för
institutionsuppbyggnad är svenskt deltagande i
motsvarande verksamhet inom ramen för Phare-
programmet (s.k. "twinning"). Programmet in-
nebär att experter från förvaltningar i EU:s
medlemsländer under viss tid ställs till förfogan-
de för att i kandidatländerna bygga upp ett antal
institutioner som är centrala ur ett medlemskaps-
perspektiv. Regeringen gör bedömningen att ett
svenskt deltagande i EU:s institutionsuppbygg-
nadsprogram, främst i Estland, Lettland, Litauen
och Polen men också i övriga kandidatländer är
av betydande vikt, inte minst i ett ordförande-

68

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

skapsperspektiv. Mot denna bakgrund samt mo-
tiverat av den vikt Sverige lägger vid utvidg-
ningsprocessen i dess helhet bör ett svenskt del-
tagande i dessa institutionsuppbyggande insatser
eftersträvas, med en ökande accent på den lokala
och regionala nivån.

Vad avser insatser i OSS-länderna (Oberoen-
de staterns samvälde) och Mongoliet bidrar Sve-
rige med avgifter till EU:s Tacis-program.

Insatserna inom ramen för Tacis-programmet
skall inriktas på att stödja övergången till en
marknadsekonomi med speciell tonvikt på att
stödja demokrati och utvecklingen av ett rätts-
samhälle. Huvuddelen av insatserna har hittills
bestått av tekniskt samarbete. En ny Tacis-
förordning för år 2000-2006 är för närvarande
under beredning.

4.6 Anslag

Tabell 4.2 Beräknad anslagsöversikt för Samarbetet med 1
Central- och Östeuropa                                   1

Tusental kronor

Anvisat

1999

Beräknat
2000

Bl

Samarbete med Central- och

Östeuropa

Bl.l

Samarbete med Central- och

Östeuropa genom Sida

526 000

529 000

Bl.2

Samarbete med Central- och

Östeuropa genom Svenska insti-
tutet

54 000

54 000

B1.3

Bidrag till Stiftelsen Östekono-
miska insitutet

4 636

4 636

B1.4

Övriga bidrag till samarbetet
med Central- och Östeuropa

1. Säkerhetsfrämjande insatser

37 000

37 000

2. Till regeringens disposition

122 364

100 364

Summa anslag Bl

744 000

725 000

B2

Avsättning för förlustrisker vad
avser garantier för finansiellt
stöd och exportkreditgarantier

6000

25 000

Summa anslag B

750 000

750 000

Bemyndiganderam

Samarbetsinsatser inom Central- och Östeuropa
är ofta av flerårig karaktär. Regeringen föreslår
därför att riksdagen bemyndigar regeringen att få
göra utfästelser under budgetåret 2000 som
medför utgifter efter år 2000 om högst 750 mil-
joner kronor.

ITabell 4.3 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser verksamhetsområde B Samarbete med Central- och Östeuorpa      |

Tusental kronor

1998
utfall

1999
prognos

2000
beräknat

2001 2002 -
beräknat             beräknat

Utestående förpliktelser vid årets början

0

0

100 000

-

Nya förpliktelser

0

100 000

750 000

Infriade förpliktelser*

0

0

100 000

750 000

Utestående förpliktelser vid årets slut

0

100 000

750 000

Erhålle n/f öreslagen bemynd iganderam

0

0

750 000

* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.

69

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

Bl

Samarbete med Central- och
Östeuropa

Tabell 4.4 Anslagsutveckling för Bl Samarbete med Cen-
tral och Östeuropa

Tusental kronor

1998

Utfall

688 044

Anslags-
sparande

1 073 081

1999

Anslag

744 000

Utgifts-
prognos

835 000

2000

Förslag

725 000

2001

Beräknat

850 000

2002

Beräknat

0

Ett program för samarbetet med Central- och
Östeuropa har beslutats av riksdagen för perio-
den 1999-2001 som totalt omfattar 2 400 miljo-
ner kronor.

Anslaget Bl Samarbete med Central- och
Östeuropa omfattar anslagsposterna Samarbete
med Central- och Östeuropa genom Sida, Sam-
arbete med Central- och Östeuropa genom
Svenska institutet, Bidrag till Stiftelsen Östeko-
nomiska Institutet samt Övriga bidrag till sam-
arbetet med Central- och Östeuropa.

Av anslaget beräknar regeringen anslå 529
miljoner kronor till Sida, 54 miljoner kronor till
Svenska institutet, 4,6 miljoner kronor till Öst-
ekonomiska Institutet och 137,4 miljoner kronor
till regeringens disposition.

Regeringens överväganden

Samarbete med Central- och Östeuropa genom
Sida

Styrelsen för internationellt utvecklingssamar-
bete (Sida) är den centrala förvaltningsmyndig-
heten för Sveriges bilaterala utvecklingssamar-
bete med utvecklingsländer och för samarbetet
med länder i Central- och Östeuropa. Inom Sida
handläggs samarbetsinsatserna i Central- och
Östeuropa på en särskild avdelning kallad Sida-
Öst.

Regeringen bedömer att Sidas insatser är av
stort värde för samarbetsländerna och att de bi-
drar till en utveckling mot normalt grannlands-
samarbete. Regeringen bedömer att Sida-Östs
organisation är effektiv och ändamålsenlig.

Regeringen beräknar att anslå 529 miljoner
kronor till Sida.

Kunskapsöverföring och ekonomiskt samarbete
Regeringen anser att Sidas insatser för att stödja
en demokratisk samhällsutveckling och insatser
för mänskliga rättigheter skall fortsätta. Sida skall
främja näringslivsutvecklingen i Central- och
Östeuropa. Insatser inom det rättsliga och insti-
tutionella området för borttagande av etable-
rings- och handelshinder i Östersjöregionen är
av betydelse. Insatserna för att stödja decentrali-
serat samarbete är fortsatt av stor vikt. Upp-
märksamhet skall läggas vid insatser för att stärka
och effektivisera den sociala sektorn. Särskild
prioritet skall ges för att förbättra barnens situa-
tion. Sida skall med sina insatser underlätta in-
tegrationsprocessen i EU för kandidatländerna i
närområdet. Regeringen beräknar att anslå 285
miljoner kronor till denna delpost. I delposten
ingår medel för administrativa kostnader hos
Sida.

Miljö inkl, strålskydd

I enlighet med det av riksdagen antagna treårs-
programmet för utvecklingssamarbetet med
Central- och Östeuropa år 1999-2001 skall mil-
jöinsatser ges fortsatt hög prioritet. Insatser in-
om ramen för Åtgärdsprogrammet för Östersjön
och den av Östersjöländerna antagna Agenda 21
för Östersjöområdet skall särskilt prioriteras.
Samarbetet skall inriktas på institutionellt samar-
bete, lagstiftningsområdet samt insatser relevanta
för EU-anpassningen. Sida skall inom strål-
skyddsområdet genom institutionsuppbyggnad,
kunskapsöverföring och tillhandahållande av viss
utrustning bidra till ett förbättrat strålskydd in-
om t.ex. boende, sjukvård och industri (dock ej
inom kärnteknisk verksamhet) i Central- och
Östeuropa.

Sida förutsätts fortsätta samarbetet och koor-
dineringen med internationella organ som
EBRD, EIB, Världsbanken, EU:s Phare- och Ta-
cis-program, liksom med ISPA, NEFCO och
NIB samt andra bilaterala program för att uppnå
så stor utväxling som möjligt av svenska insatser.

Regeringen beräknar att anslå 118 miljoner
kronor till denna delpost.

Samarbete med enskilda organisationer

Samarbetet genom enskilda organisationer är av
stor betydelse i byggandet av demokratiska sam-
hällen och främjandet av mellanfolkliga kontak-
ter. Samarbetet med enskilda organisationer ka-
naliseras genom elva organisationer med vilka

70

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

Sida slutit ramavtal. Samarbetet syftar till upp-
byggandet av demokratiska organisationer i sam-
arbetsländerna. Samarbetet har bidragit till att
öka det redan stora intresset för Central- och
Östeuropa hos svenska organisationer och folk-
rörelser. Antalet projektansökningar förutses
öka. Regeringen beräknar att anslå 78 miljoner
kronor till denna delpost, vilket innebär en ök-
ning med 3 miljoner kronor.

Säkerhetsfrämjande insatser

Sida skall bereda och besluta om vissa insatser
inom ramen för det säkerhetsfrämjande stödet
till Central- och Östeuropa. Inriktningen avser
ökad förmåga att bekämpa internationell och or-
ganiserad brottslighet, ökad kompetens inom
asyl- och migrationspolitik samt förmåga att
hålla säkerhetsberedskap mot olyckor och kata-
strofer. Regeringen beslutar anslå 48 miljoner
kronor till denna delpost.

Samarbete med Central- och Östeuropa genom
Svenska institutet

Svenska institutet (SI) har till uppgift att sprida
kunskap om Sverige i utlandet och att bidra till
utbytet med andra länder inom kultur, utbild-
ning, forskning och samhällsliv i övrigt.

Regeringen anser att SI fyller en viktig funk-
tion genom att fördjupa demokratins kultur på
de kulturella och akademiska områdena. De olika
stipendieprogrammen har bidragit till att främja
det vetenskapliga och kulturella utbytet mellan
Sverige och samarbetsländerna. Språk- och integ-
rationsstödet som lämnas för integration av de
ryskspråkiga befolkningarna i Estland och Lett-
land är en angelägen insats som kommer att fort-
gå under år 2000. "Partnerskap för Kultur" ett
långsiktigt projekt för dialog och erfarenhetsut-
byte om kulturens möjligheter att främja yttran-
defrihet och mångfald, demokrati och gemensam
säkerhet, som inleddes 1998, kommer att pågå
även i fortsättningen. Regeringen beräknar att
anslå oförändrat 54 miljoner kronor till Svenska
institutet för budgetåret 2000.

Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska Institutet

Stiftelsen Östekonomiska Institutet bildades
1989 gemensamt av staten och näringslivet. In-
stitutets syfte är att främja kunnandet i Sverige

om de ekonomiska förhållandena i Östeuropa.
Institutet riktar sig till både stat och näringsliv
och förmedlar forskningsresultat genom publi-
kationer och seminarier. Institutet är även verk-
samt internationellt genom att delta i forsk-
ningsprojekt och konferenser.

Genom avtal åtar sig staten att lämna årliga bi-
drag till Institutet. Nuvarande avtal löpte till och
med juni 1999. Inför det nya avtalstecknandet
har en utvärdering av Östekonomiska Institutets
verksamhet utförts under våren. Utredarna drar
slutsatsen att verksamheten har ett övergripande
långsiktigt värde för Sverige och för olika aktörer
på den svenska marknaden. Institutet har även
etablerat sig internationellt som en välrenomme-
rad forskningsinstitution. Ansträngningar bör
dock göras för att göra Institutet mer synligt och
operativt för svenska aktörer. Exempelvis bör
ökade insatser göras och förbättrade former sö-
kas för att sprida information och forskningsre-
sultat. Utvärderarna föreslår att omfattningen av
publikationer utökas och att den för närvarande
vakanta tjänsten som ansvarig för kontakter med
den bredare svenska marknaden återbesätts.

Regeringen beräknar att anslå oförändrat 4,6
miljoner kronor för budgetåret 2000.

Övriga bidrag till samarbetet med Central- och
Östeuropa

Säkerhetsfrämjande insatser

Med utgångspunkt i propositionen "Att utveckla
ett grannlandssamarbete" (prop. 1997/98:70)
samt utvärderingen "Att söka säkerhet i samar-
bete" (Ds 1998:30), har regeringen genomfört
vissa förändringar av det säkerhetsfrämjande stö-
det. Vissa beslut som avser insatser på myndig-
hetsnivå har överförts till Sida. Inom Regerings-
kansliet bereds insatserna av en beredningsgrupp
som även fungerar som samråds- och policyor-
gan. De insatser som beslutas av regeringen avser
stöd till

— säkerhetspolitisk kompetens,

— fredsfrämjande insatser,

— demokratiskt totalförsvar,

— gränsbevakning,

— bekämpning av internationell och organiserad
brottslighet (vissa insatser rörande icke-
spridning av nukleära ämnen).

71

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

Regeringen beräknar att anslå 37 miljoner kronor
till säkerhetsfrämjande insatser för budgetåret
2000.

Till regeringens disposition

I denna delpost ingår förutom medel för samar-
bete och stöd på det kärntekniska området även
medel för multilateralt stöd.

För att kunna bemöta den snabba utveckling-
en i de central- och östeuropeiska länderna är det
nödvändigt att det finns medel till regeringens
disposition. Det är av vikt att stödja det samar-
bete som bedrivs genom internationella organi-
sationer eftersom det kan uppstå synergieffekter
genom samfinansiering mellan bilaterala och
multilaterala program och projekt. Organisatio-
nerna skall huvudsakligen finansiera sin verk-
samhet genom ordinarie resurser, men regering-
en avser även fortsätta att finansiera insatser som
är av särskild betydelse för reformprocessen och
som är otillräckliga i det internationella utveck-
lingssamarbetet.

Utgifter för administrativa kostnader i utri-
kesförvaltningen täcks av medel från denna del-
post. I delposten ingår även medel till handels-
högskolan i Riga och juristhögskolan i Riga.

Regeringen beräknar att anslå 137,4 miljoner
kronor till regeringens disposition för budgetåret
2000.

B2 Avsättning för förlustrisker vad
avser garantier för finansiellt
stöd och exportkreditgarantier

Tabell 4.5 Anslagsutveckling för B2 Avsättning för för-
lustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och ex-
portkreditgarantier

Tusental kronor

1998

Utfall

0

Anslags-
sparande

542 000

1999

Anslag

6 000

Utgifts-
prognos

0

2000

Förslag

25 000

2001

Beräknat

50 000

2002

Beräknat

-

Länderna i Central- och Östeuropa har behov av
finansiellt stöd för att påskynda reformproces-
sen. Detta kan bland annat avse betalningsba-
lansstöd eller exportkreditgarantier till vissa län-

der i Central- och Östeuropa. Medel avsätts för
att täcka eventuella skadeförluster.

Regeringen föreslår att regeringen bemyndigas
att under budgetåret 2000 ikläda staten betal-
ningsansvar i form av statsgarantier för finansiellt
stöd till Central- och Östeuropa till ett belopp
om högst 150 miljoner kronor.

Regeringen föreslår vidare att 25 miljoner
kronor avsätts för att täcka de skadeförluster
som kan uppkomma vid utnyttjande av export-
kreditgarantiramen.

Regeringens överväganden

Finansiellt stöd

Sverige har under perioden 1991/92-1994/95
utfäst betalningsbalansstöd till 11 länder. Av des-
sa har 4 länder återbetalat sina lån. Under år 1998
har f.d. Tjeckoslovakien samt Rumänien betalat
sin skuld. Inom de närmaste åren kommer ytter-
ligare lån att förfalla och därmed kan den utestå-
ende skulden till Sverige förväntas minska. Den
totala utestående skulden till Sverige uppgår till
1 120 miljoner kronor. För eventuella skadeför-
luster skall 10 %, i något fall 15 %, av den utestå-
ende skulden avsättas. Det sammanlagda behovet
av avsättningar under år 2000 uppgår till 160
miljoner kronor. Hitintills har 179 miljoner kro-
nor avsatts för eventuella skadeförluster. Skillna-
den på 19 miljoner kronor beror på de under året
återbetalade lånen. Överskottet från avsättning-
arna för finansiellt stöd föreslår regeringen skall
delvis täcka avsättningar för exportkreditgaranti-
ramen.

I och med det svenska EU-medlemskapet har
det bilaterala betalningsbalansstödet ersatts med
deltagande i EU:s gemensamma utlåning. Rege-
ringen bedömer att behovet av ytterligare bilate-
rala insatser från svensk sida kommer att vara be-
gränsat. Det bör dock finnas beredskap för
eventuellt bilateralt betalningsbalansstöd för vis-
sa länder i de fall gemensamt EU-stöd inte
kommer till stånd. Regeringen föreslår därför att
riksdagen godkänner ett statligt garantiåtagande
för betalningsbalansstöd om 150 miljoner kronor
för år 2000. I det fall betalningsbalansstöd utbe-
talas kommer medel för avsättningar att reserve-
ras i samband med regeringsbeslut.

Exportkreditgarantiramen

Regeringen har inrättat en exportkreditgaranti-
ram på 2,5 miljarder kronor för de baltiska län-

72

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 7

derna och Ryssland. Affärer med Kazakstan,
Ukraina och Vitryssland har även inkluderats vid
kredittider över ett år i samfinansiering med in-
ternationella finansieringsinstitutioner. Syftet
med ramen är att bidra till att utveckla näringsliv
och infrastruktur i berörda länder samt att bidra
till ett varaktigt samarbete mellan de berörda
länderna och svenska företag. Regeringen har se-
dan 1993 avsatt 406 miljoner kronor för eventu-
ella skadeförluster vilket belopp belastat anslaget
för utvecklingssamarbete med Central- och Öst-
europa.

Budgetåret 1999 godkände riksdagen en höj-
ning av ramen från 2,0 till 2,5 miljarder mot bak-
grund av den utvärdering som genomfördes un-
der år 1998. Med hänsyn till den ekonomiska
krisen i Ryssland har dock dessa ytterligare me-
del tills vidare inte ställts till EKN:s förfogade.
För att förhindra skadeförluster bör en restriktiv

hållning intas till utnyttjande av ramen på Ryss-
land tills dess att den ekonomiska situationen har
stabiliserats.

Efterfrågan på garantigivning för de baltiska
länder har avtagit under senare tid.

Med anledning av höjningen av ramen på 500
miljoner kronor skall en avsättning för skade-
förluster ske med 100 miljoner kronor. För bud-
getåret 1999 avsattes 6 miljoner kronor. På an-
slaget finns för närvarande avsatt dels 6 miljoner
kronor dels 19 miljoner kronor som tidigare av-
satts för finansiellt stöd. Regeringen föreslår att
25 miljoner kronor avsätts för budgetåret 2000.
Den hittillsvarande avsättningen av de beräknade
100 miljoner kronor uppgår då till 50 miljoner
kronor.

Av de hittills gjorda avsättningarna på 406
miljoner kronor har 37 miljoner kronor utbeta-
lats till EKN för skadeförluster.

73

Invandrare och

flyktingar

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Förslag till statsbudget för 2000

Invandrare och flyktingar

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut..............................................................................................7

2 Utgiftsområdet...............................................................................................................9

2.1 Omfattning.......................................................................................................9

2.2 Utgiftsutvecklingen..........................................................................................9

2.3 Resultatbedömning.........................................................................................10

2.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom området..............................................10

2.3.2 De viktigaste statliga insatserna inom området.........................................11

2.3.3 Effekter av de statliga insatserna................................................................11

2.3.4 Regeringens slutsatser.................................................................................12

2.4 Åtgärder utanför utgiftsområdet...................................................................12

3 Migrationspolitik.........................................................................................................15

3.1 Omfattning och ändamål...............................................................................15

3.2 Utgiftsutvecklingen........................................................................................15

3.3 Resultatbedömning.........................................................................................16

3.4 Revisionens iakttagelser.................................................................................18

3.5 Anslag..............................................................................................................18

Al Statens invandrarverk......................................................................18

A2 Mottagande av asylsökande............................................................20

A3 Migrationspolitiska åtgärder...........................................................23

A4 Utlänningsnämnden........................................................................24

A5 Offentligt biträde i utlänningsärenden..........................................25

A6 Utresor för avvisade och utvisade..................................................25

4 Integrationspolitik.......................................................................................................27

4.1 Omfattning.....................................................................................................27

4.2 Utgiftsutvecklingen........................................................................................27

4.3 Resultatbedömning.........................................................................................28

4.4 Storstadspolitik...............................................................................................32

4.5 Revisionens iakttagelser.................................................................................33

4.6 Anslag..............................................................................................................33

Bl Integrationsverket...........................................................................33

B2 Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna.....................................35

B3 Integrationsåtgärder........................................................................35

B4 Kommunersättningar för flyktingmottagande..............................37

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

B5 Hemutrustningslån.........................................................................38

B6 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering.................................39

5 Minoritetspolitik.........................................................................................................41

5.1 Omfattning.....................................................................................................41

5.2 Anslag..............................................................................................................42

Cl Åtgärder för nationella minoriteter...............................................42

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Tabellförteckning

Anslagsbelopp...................................................................................................................7

Tabell 2.1 Utgiftsutvecklingen..........................................................................................9

Tabell 2.2 Utgiftsutveckling för de i utgiftsområdet ingående verksamhetsområdena 13
Utgiftsutvecklingen........................................................................................................15

Tabell 3.1 Anslagsutveckling..........................................................................................18

Tabell 3.2 Beräkning av anslaget för år 2000.................................................................20

Tabell 3.3 Anslagsutveckling..........................................................................................20

Tabell 3.4 Beräkning av anslaget för år 2000.................................................................23

Tabell 3.5 Anslagsutveckling..........................................................................................23

Tabell 3.6 Anslagsutveckling..........................................................................................24

Tabell 3.7 Beräkning av anslaget för år 2000.................................................................25

Tabell 3.8 Anslagsutvecklingen......................................................................................25

Tabell 3.9 Beräkning av anslaget för år 2000.................................................................25

Tabell 3.10 Anslagsutveckling........................................................................................25

Tabell 3.11 Beräkning av anslaget för år 2000...............................................................26

Tabell 4.1 Utgiftsutvecklingen.......................................................................................27

Tabell 4.2 Kommunmottagande.....................................................................................29

Tabell 4.3 Anslagsutveckling..........................................................................................33

Tabell 4.4 Beräkning av anslaget för år 2000.................................................................34

Tabell 4.5 Anslagsutveckling..........................................................................................35

Tabell 4.6 Beräkning av anslaget för år 2000.................................................................35

Tabell 4.7 Anslagsutveckling..........................................................................................35

Tabell 4.8 Beräkning av anslaget för år 2000.................................................................37

Tabell 4.9 Anslagsutveckling..........................................................................................37

Tabell 4.10 Beräkning av anslaget för år 2000...............................................................38

Tabell 4.11 Anslagsutveckling........................................................................................38

Tabell 4.12 Beräkning av anslaget för år 2000...............................................................39

Tabell 4.13 Anslagsutveckling........................................................................................39

Tabell 4.14 Beräkning av anslaget för år 2000...............................................................40

Tabell 5.1 Utgiftsutvecklingen.......................................................................................41

Tabell 5.2 Anslagsutveckling..........................................................................................42

Tabell 5.3 Beräkning av anslaget för år 2000.................................................................42

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.   godkänner de föreslagna riktlinjerna om
statlig ersättning till kommuner och lands-
ting för vissa utlänningar (avsnitt 3.5)

2.   godkänner de föreslagna riktlinjerna för
fördelning av statsbidrag till organisationer
verksamma inom integrationsområdet
(avsnitt 4.6)

3.   godkänner vad regeringen föreslår om änd-
ring av den statliga ersättningen till kom-
muner för flyktingmottagande (avsnitt 4.6)

4.   godkänner att under år 2000 lån tas upp i
Riksgäldskontoret för det samlade behovet
för hemutrustningslån till ett belopp av
högst 1 400 000 000 kronor (avsnitt 4.6)

5.   för budgetåret 2000 anvisar anslagen under
utgiftsområdet 8 Invandrare och flyktingar
enligt följande uppställning:

1 Anslagsbelopp                                                                                    1

Tusental kronor

Anslag

Anslagstyp

Al

Statens invandrarverk

ramanslag

449 877

A2

Mottagande av asylsökande

ramanslag

1 175 600

A3

Migrationspolitiska åtgärder

ramanslag

321 589

A4

Utlänningsnämnden

ramanslag

69 628

A5

Offentligt biträde i utlänningsärenden

ramanslag

73 338

A6

Utresor för avvisade och utvisade

ramanslag

74 531

Bl

Integrationsverket

ramanslag

82 580

B2

Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna

ramanslag

260 000

B3

Integrationsåtgärder

ramanslag

37 742

B4

Komunersättningar vid flyktingmottagande

ramanslag

2 301 404

B5

Hemutrustningslån

ramanslag

37 965

B6

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

ramanslag

8 308

Cl

Åtgärder för nationella minoriteter

ramanslag

8 000

Summa

4 900 562

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

2 Utgiftsområdet

2.1 Omfattning

2.2 Utgiftsutvecklingen

Utgiftsområdet omfattar migrationspolitik med
frågor rörande flyktingpolitik, invandringen till
Sverige, mottagande av asylsökande, utlänningars
rätt att vistas i Sverige samt internationellt arbete
inom det migrationspolitiska området. Utgifts-
området omfattar också integrationspolitik med
frågor om invandrares introduktion i Sverige, er-
sättning till kommunerna för mottagande av
flyktingar, åtgärder mot etnisk diskriminering,
främlingsfientlighet och rasism samt insatser för
att främja utvecklingen i utsatta storstads-
områden. Från och med år 2000 omfattar ut-
giftsområdet också insatser för nationella mino-
riteter. Myndigheter inom utgiftsområdet är
Statens invandrarverk, Utlänningsnämnden, In-
tegrationsverket, Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering (DO) och Nämnden mot dis-
kriminering.

Som en konsekvens av de förändringar som
skett inom utgiftsområdet bör namnet på ut-
giftsområdet ändras till Migration och integration.
Detta kräver ändringar i riksdagsordningens
tilläggsbestämmelser. Initiativ till sådana änd-
ringar bör tas av riksdagen.

Tabell 2.1Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999 1

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

4 186

4 324

4651

4901

4917

4471

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i
samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Under de senaste åren har kostnaderna varit
större än beräknat inom verksamhetsområdena
migration och integration till följd av omvärlds-
faktorer som Sverige inte ensamt kunnat påver-
ka. Denna utveckling är till stor del en konsek-
vens av krisen i Kosovo, situationen i övrigt i f.d.
Jugoslavien och Sveriges mottagande av personer
därifrån. Med oförändrad budget visar aktuella
prognoser för år 2000 på fortsatta överskridan-
den.

Den etniska och sociala segregationen är fort-
farande stor. För att vända utvecklingen sker in-
satser inom en mängd områden bl.a. när det gäl-
ler arbete, boende och delaktighet i samhället. De
allmänna förbättringarna på arbetsmarknaden
har även inneburit att flera personer med ut-
ländsk bakgrund har fått arbete och uppnått egen
försörjning.

75 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nrl. Uo4-8

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Förändringar

En ändring av utlänningslagen (1989:529) som
innebär att Statens invandrarverk nu har be-
fogenheter att bistå polisen vid personkontroll i
samband med inresa och utresa trädde i kraft den
1 juli 1999.

Regeringen utfärdade den 15 april 1999 för-
ordningen (1999:209) om tidsbegränsade uppe-
hållstillstånd i vissa utlänningsärenden. Den
trädde i kraft den 29 april 1999. Regeringen be-
slutade den 23 juni 1999 att förordningen skall
upphöra att gälla vid utgången av april 2000.

Regeringen utfärdade den 23 juni 1999 för-
ordningen (1999:707) om bidrag till medborgare
i Förbundsrepubliken Jugoslavien som kommer
från provinsen Kosovo och som vill återvända
dit.

Den storstadspolitiska propositionen
(1997/98:165, bet. 1998/99:AU2, rskr.
1998/99:34) antogs av riksdagen i december
1998.

En delegation inrättades i januari 1999 med
uppgift att samordna och utveckla storstads-
poli tiken.

En ny lag (1999:130) om åtgärder mot etnisk
diskriminering i arbetslivet trädde i kraft den
1 maj 1999. Samtidigt trädde lagen (1999:131)
om Ombudsmannen mot etnisk diskriminering i
kraft.

Regeringen överlämnade i juni 1999 propo-
sitionen Nationella minoriteter i Sverige (prop.
1998/99:143) till riksdagen. Regeringens förslag
innebär att en grund läggs för en ny svensk mi-
noritetspolitik med inriktning på skydd och stöd
för de nationella minoriteterna och mino-
ritetsspråken.

På grund av framförallt händelserna i Kosovo
ökas utgiftsområdesramen år 2000 med 684 mil-
joner kronor jämfört med den ekonomiska vår-
propositionen 1999.

Mål

Migrationspolitikens mål är

-   att verka för att migration till och från vårt
land kan ske i ordnade former

-   att värna asylrätten

-   att upprätthålla den reglerade invandringen

-   att verksamheten skall präglas av rätts-
säkerhet, humanitet och respekt för indivi-
dens mänskliga rättigheter.

Integrationspolitikens mål är

-   lika rättigheter och möjligheter för alla oav-
sett etnisk och kulturell bakgrund

-   en samhällsgemenskap med samhällets
mångfald som grund

-   en samhällsutveckling som kännetecknas av
ömsesidig respekt och tolerans och som alla
oavsett bakgrund skall vara delaktiga i och
medansvariga för.

Enligt regeringens bedömning i den minoritets-
politiska propositionen (prop. 1998/99:143) skall
minoritetspolitiken inriktas på

-   att ge skydd och stöd för de nationella mi-
noriteterna och de historiska minoritets-
språken.

Prioriteringar

Arbetet med att förbättra prognoser och upp-
följningar av mål och förändringar inom utgifts-
området skall fortsätta.

Statens invandrarverk och Utlänningsnämnd-
en föreslås få utökade förvaltningsanslag år 2000
för att möjliggöra en ökning av deras besluts-
kapacitet i asylärenden.

Arbetet med att bryta segregationen och skapa
ett Sverige för alla skall fortsätta.

2.3 Resultatbedömning

2.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom
området

I början av 1990-talet var Sverige det land, näst
efter Tyskland, som tog emot flest asylsökande i
Europa. Genom samarbetet inom EU, bl.a.
Dublinkonventionens tillkomst, har en viss ut-
jämning skett av mottagandet av asylsökande i
Europa. Sverige är dock fortfarande ett av de
länder dit många asylsökande söker sig. Bland de
västeuropeiska länderna är Sverige i dag sjunde
land i en rangordning vad avser mottagandet av
asylsökande. Prognoser för såväl innevarande år
som år 2000 visar att anslagna medel inte kom-
mer att vara tillräckliga och att överskridandena
kommer att bli avsevärt större än tidigare år.
Denna utveckling är till stor del en konsekvens

10

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

av krisen i Kosovo. Belastningen på mottagande-
systemet kommer att bli stor såväl under år 1999
som under en stor del av år 2000. En annan ef-
fekt är att antalet kommunmottagna väntas öka
mer än tidigare beräknat från och med andra
halvåret 2000 och till viss del år 2001.

Personer med utländsk bakgrund som bor i
Sverige har inom flera områden inte samma möj-
ligheter som de som är födda i Sverige av svenska
föräldrar. Detta märks särskilt inom arbetsmark-
naden där skillnaderna i sysselsättningsgrad är
stora. Den geografiska koncentrationen av lan-
dets utrikes födda är också hög och de flesta bor
i vissa bostadsområden i storstadsregionerna.
Skillnaderna märks också inom andra samhälls-
områden. Klyftorna mellan personer med ut-
ländsk bakgrund och den övriga befolkningen är
t.ex. stora när det gäller valdeltagande och delak-
tighet i samhällslivet.

2.3.2 De viktigaste statliga insatserna
inom området

I en massflyktssituation får, med stöd av 2 kap.
4a § utlänningslagen tidsbegränsade uppehålls-
tillstånd beviljas under högst två år. Regeringen
har bemyndigats att i en förordning meddela när
sådana tillstånd skall ges.

Utlänningslagens bestämmelse om massflykt
tillämpades för första gången i april 1999 som en
följd av flyktingkatastrofen i Kosovo och dess
närområde. Efter stridernas upphörande infördes
ett särskilt bidrag för återvändande till Kosovo.

Sedan den 1 juli 1999 har Statens invandrar-
verk befogenheter att bistå polisen vid person-
kontrollen vid inresa och utresa. Invandrarverket
inledde dock redan i början av år 1999 ett närma-
re samarbete med polisen i gränsarbetet.

Inriktningen på den långsiktiga integrations-
politiken har lagts fast genom den integrations-
politiska propositionen (prop. 1997/98:16, bet.
1997/98:SfU16, skr. 1997/98:68). Arbetet med
att förverkliga den nya politiken pågår. Inte-
grationsverket arbetar bl.a. med att förankra in-
tegrationsperspektivet inom olika samhälls-
områden. I samverkan med kommunerna sker
ett arbete för att förbättra och utveckla intro-
duktionen för nyanlända. En viktig uppgift för
verket är att genomföra nationella utvärderingar
av hur de integrationspolitiska målen uppfylls
inom olika samhällsssektorer. Arbetet med att
motverka segrationen prioriteras bl.a. genom in-
satser i storstadsregionernas utsatta bostads-

områden. Ombudsmannen mot etnisk diskrimi-
nering (DO) och arbetsmarknadens parter har
en ny skärpt lagstiftning mot diskriminering i
arbetslivet att arbeta efter.

Kommunerna får statsbidrag när de tar emot
flyktingar och vissa av deras anhöriga. Ut-
betalningarna av ersättningen år 1998 uppgick till
2, 3 miljarder kronor.

2.3.3 Effekter av de statliga insatserna

Med tillämpning av den s.k. massflykts-
förordningen tog Sverige under våren och för-
sommaren 1999 emot 3 865 personer inom den
humanitära evakueringen av flyktingar från Ko-
sovo, främst bland dem som befann sig i Make-
donien. Tidsbegränsat uppehållstillstånd har även
beviljats ca 4 000 asylsökande från Kosovo.

Med erfarenheten från det samarbete som In-
vandrarverket och polisen bedrivit under första
halvåret 1999 ifråga om gränskontroll finns det
god grund för att anta att andelen ärenden som
kan handläggas utan utdragen procedur ökar och
att de ekonomiska effekterna för utgiftsområdet
kan bli positiva.

Till och med början av september 1999 har
1 000 personer, vars tidsbegränsade uppe-
hållstillstånd går ut våren 2000, återvänt till Ko-
sovo och erhållit bidrag enligt den tidigare
nämnda förordningen. Ytterligare ett antal för-
väntas återvända före sommaren år 2000 då deras
tidsbegränsade uppehållstillstånd går ut.

Integrationsarbetet är långsiktigt och det tar
tid innan de positiva effekterna av de statliga in-
satserna för att bryta segregationen och skapa ett
Sverige för alla får genomslag. Integrationsverket
skall följa upp de integrationspolitiska målens
genomslag inom olika samhällssektorer. Under
år 2000 kommer en redovisning att lämnas av de
insatser som skett i utsatta bostadsområden un-
der åren 1995-1998 samt hur arbetslivets och ar-
betsmarknadens strukturer påverkar möjlighe-
terna till egen försörjning för personer med
utländsk bakgrund. Den statliga ersättningen för
flyktingmottagande har inte räckt till full kost-
nadstäckning för vissa kommuner under perio-
den 1990-1997. Under år 1998 har socialbidrags-
kostnaderna minskat till följd av de allmänna
förbättringarna på arbetsmarknaden och ett
minskat flyktingmottagande. Kommunernas
kostnader och intäkter för flyktingmottagande
analyseras nu av Integrationsverket i samarbete
med Svenska Kommunförbundet.

11

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

2.3.4 Regeringens slutsatser

Det är händelser i omvärlden som i stor ut-
sträckning påverkar det ekonomiska utfallet in-
om utgiftsområdet. Genom händelserna i Ko-
sovo har kostnaderna blivit större än beräknat.
Denna utveckling väntas fortsätta under år 2000
då antalet personer registrerade i mottagande-
systemet kommer att vara fortsatt stort. Anled-
ningen är det stora antal personer från Kosovo
som med stöd av den s.k. massflyktsförordning-
en beviljats tidsbegränsade uppehållstillstånd
gällande fram till våren 2000. För budgetåret
2000 beräknar regeringen att 15 700 flyktingar
kommer att tas emot i kommunerna och berätti-
ga dessa till statlig ersättning.

I förhållande till de migrationspolitiska målen
är utvecklingen inom migrationsområdet positiv.
EU-samarbetet ger utslag genom bättre ansvars-
fördelning. Handläggningstiderna har minskat
något och rättssäkerheten och humaniteten har
stärkts.

Utvecklingen inom integrationsområdet är
inte tillfredsställande i förhållande till målen.
Den etniska och sociala segregationen är fort-
farande stor. Insatser sker inom en mängd olika
samhällsområden för att vända utvecklingen. Det
behövs ytterligare insatser för att den etniska och
kulturella mångfalden i samhället skall tillvaratas.
Staten bör vara en förebild i detta arbete och ett
åtgärdsprogram för att integrationsperspektivet
skall genomsyra den allmänna politiken skall ge-
nomföras under år 2000. Därtill sker insatser för
att bryta segregationen och för att motverka dis-
krimineringen på arbetsmarknaden. Möjlig-
heterna att få svenskt medborgarskap har stor
betydelse för integrationen i det svenska sam-
hället. Ett utredningsförslag om reformerad
medborgarskapslagstiftning bereds för när-
varande i Regeringskansliet.

2.4 Åtgärder utanför utgiftsområdet

Kampen mot människosmuggling förs bl.a. ge-
nom invandringskontroll och polissamarbete.
Särskild kartläggning har under åren 1998 och
1999 skett av invandringen från Irak. Polis-
myndigheterna i Sverige och i ett flertal andra
länder har s.k. sambandsmän utplacerade i ur-
sprungs- och transitländema. Sambandsmännens
uppgift är bl.a. att i förebyggande syfte arbeta
närmare smugglarorganisationerna. I sambands-

männens uppgifter ingår även att undervisa
gränskontrollmyndigheter i det aktuella landet
samt öka kunskapen hos flygplatspersonalen om
hur äkta respektive falska resedokument identifi-
eras.

Arbetet med att bryta segregationen och skapa
ett Sverige för alla är ett fortsatt prioriterat om-
råde. Regeringens insatser sker inom en mängd
olika områden i syfte att skapa bättre förutsätt-
ningar för personer med utländsk bakgrund att
integreras i det svenska samhället. Insatserna
skall ge goda kunskaper i det svenska språket
från tidig ålder, skapa goda villkor på arbets-
marknaden och att få till stånd en varaktig för-
bättring av situationen i storstädernas utsatta bo-
stadsområden.

Inom arbetsmarknadspolitiken skall svaga
grupper, där ibland många invandrare, priorite-
ras. Bland annat införs ett förstärkt och förlängt
anställningsstöd för arbetslösa med långa in-
skrivningstider på arbetsförmedlingen. Arbets-
förmedlingarna får också särskilda medel för att
stärka invandrares ställning på arbetsmarknaden.
Vidare skall tillgången på praktikplatser förbätt-
ras i samband med utbildning i svenska för in-
vandrare. Under hösten 1999 startas en försöks-
verksamhet med inriktning på att pröva nya
metoder och aktörer i syfte att finna effektivare
former för att förmedla arbeten till arbetslösa
personer med utländsk bakgrund. Därtill ge-
nomförs ett pilotprojekt under år 1999 med syfte
att inrätta ett valideringsorgan för utländsk yr-
keskompetens och gymnasieutbildning för att
förbättra dessa personers möjligheter på den
svenska arbetsmarknaden. Vidare görs en över-
syn av högskolans möjligheter att ge komplette-
rande utbildning till arbetslösa med utländsk
bakgrund.

Inom rättsväsendet vidtas ytterligare åtgärder
för att förebygga och bemöta brott med rasistis-
ka eller främlingsfientliga inslag. Rättsväsendets
myndigheter skall förbättra sin samverkan och
de anställdas kompetens om bakgrunden till ra-
sistiska brott.

Storstadspolitiska insatser

Storstadspolitikens mål och inriktning beskrivs
närmare i avsnitt 4.4. Följande insatser och statli-
ga medel faller inom ramen för storstads-
politiken. Inom utgiftsområde 16 Utbildning
och universitetsforskning har för år 1999 anvisats
75 miljoner kronor för förskoleverksamhet med

12

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

satsning på svenska språket och 25 miljoner kro-
nor för språkutveckling i skolan. Vidare har 10
miljoner kronor anvisats för anskaffning av
praktikplatser till arbetslösa invandrare och sfi-
studerande. För att stimulera rekrytering av
lågutbildade vuxna till kunskapslyftet har
5 miljoner kronor reserverats. Inom utgifts-
område 14 Arbetsmarknad och arbetsliv har för
samma år beräknats 100 miljoner kronor för ot-
raditionella insatser i arbetsmarknadspolitiken.
Dessutom föreslås ytterligare 45 miljoner kronor
som en engångssatsning för år 2000 inom ut-
giftsområde 16 Utbildning och universitets-
forskning. Medlen skall fördelas inom ramen för
de lokala utvecklingsavtalen för t.ex. läxläsnings-
eller utbytesinsatser inom förskola och skola.

I avsnitt 4 Regional näringspolitik, utgifts-
område 24 Näringsliv redovisas regeringens be-
dömning och ställningstagande när det gäller den
regionala tillväxtpolitiken och tillväxtavtalen. In-
satserna inom ramen för tillväxtavtalen spänner i
likhet med de storstadspolitiska åtgärderna över
flera politikområden. De båda avtalsformerna,
tillväxtavtal respektive lokala utvecklingsavtal,
har stora likheter i sin konstruktion även om av-
talens inriktning har olika fokus. Storstadspoliti-
ken kompletterar och samverkar med näringspo-
litiken.

Tabell 2.2 Utgiftsutveckling för de i utgiftsområdet ingående verksamhetsområdena

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999 '

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

Migrationspolitik

1 823

1 785

2 076

2 165

1 791

1 792

Integrationspolitik

2 363

2 539

2 575

2 728

3 118

2 671

Minoritetspolitik

-

-

-

8

8

8

Totalt för utgiftsområde 8

4186

4 324

4 651

4 901

4917

4 471

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

13

16 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nrl. Uo4-8

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

3 Migrationspolitik

3.1 Omfattning och ändamål

Verksamhetsområdet omfattar migrationspolitik
med frågor rörande flyktingpolitik, invandringen
till Sverige, mottagande av asylsökande, ut-
länningars rätt att vistas i Sverige samt inter-
nationellt samarbete på det migrationspolitiska
området. I verksamhetsområdet ingår Statens in-
vandrarverk och Utlänningsnämnden. In-
vandrarverket är organisatoriskt uppdelat i fem
regioner. 1 681 personer var den 30 juni 1999 an-
ställda vid verket. Det är en ökning med 210 per-
soner sedan år 1997. Vid Utlänningsnämnden
var 110 personer anställda den 30 juni 1999, vil-
ket innebär en minskning med 11 personer sedan
år 1997.

Som en följd av Amsterdamfördragets ikraft-
trädande i maj 1999 pågår inom EU ett intensifi-
erat arbete på det asyl- och migrationspolitiska
området. Frågorna har förts från den s.k. tredje
pelaren över till första pelaren och blir därmed en
del av gemenskapsrätten. Detta är en viktig ny-
het för politikområdet som gör att fokus ytterli-
gare förflyttas till EU-nivån.

3.2 Utgiftsutvecklingen

Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999'

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

1 823

1 785

2076

2165

1791

1792

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i
samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Kostnaderna för mottagande av asylsökande un-
der år 1999 kommer enligt aktuella prognoser att
överstiga tilldelade medel. Orsaken till detta är
framförallt långa vistelsetider i mottagnings-
systemet för asylsökande från Förbundsre-
publiken Jugoslavien på grund av händelserna
där. Nya flyktingar har kommit och ett stort an-
tal tidigare fattade awisningsbeslut rörande den-
na grupp har inte gått att verkställa, dels på grund
av att det återtagandeavtal som Sverige förhand-
lade fram med Jugoslavien aldrig ratificerades av
Jugoslavien, dels på grund av den politiska ut-
vecklingen i provinsen Kosovo.

Förändringar

Den 1 januari 1999 fördes huvudansvaret för
verkställighet av beslut om avvisning och ut-
visning över till Statens invandrarverk från Poli-
sen som ett resultat av regeringens proposition
Verkställighet och återvändande - en del av asyl-
processen (prop.l997/98:173).

Från och med den 1 juli 1999 har Invandrar-
verket befogenhet att bistå polisen vid person-
kontroll i samband med inresa och utresa. För-
ändringen är i enlighet med de förslag som läm-
nades i regeringens proposition Statens invand-
rarverk och gränskontroll (prop. 1998/99:81).

Regeringen utfärdade den 15 april 1999 för-
ordningen (1999:209) om tidsbegränsade uppe-
hållstillstånd i vissa utlänningsärenden. Den
trädde i kraft den 29 april 1999. Regeringen be-
slutade den 23 juni 1999 att förordningen skall
upphöra att gälla vid utgången av april 2000.

15

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Regeringen utfärdade den 23 juni 1999 för-
ordningen (1999:707) om bidrag till medborgare
i Förbundsrepubliken Jugoslavien som kommer
från provinsen Kosovo och som vill återvända
dit.

Prioriteringar

Kortare handläggningstider, och därmed kortare
väntetider, skall möjliggöras genom att extra-
resurser tilldelas Statens invandrarverk och Ut-
länningsnämnden under år 2000.

Att underlätta ett återvändande till provinsen
Kosovo för de som beviljats tidsbegränsat uppe-
hållstillstånd här i landet.

Insatser för frivillig återvandring fortsätter
med inrikting på främst Kosovo och Somalia.

Utvecklingen av Invandrarverkets roll som
central utlänningsmyndighet skall fortsätta för
att effektivisera arbetet med viserings- och till-
ståndsgivning samt handläggningen av asyl-
ärenden.

Invandrarverket och Integrationsverket kom-
mer att få ett gemensamt uppdrag av regeringen
att se över rutiner och samarbetsformer för att
effektivisera arbetet med utflyttning till egen bo-
stad för personer som vistas på In-vandrarverkets
anläggningar när de beviljas up-pehållstillstånd.
Väntetiderna för dessa skall förkortas.

3.3 Resultatbedömning

Tillståndet och utvecklingen inom området

Overskridanden av anslag inom verksamhets-
området beror i stor utsträckning på ett antal
omvärldsfaktorer där krisen i Förbundsre-
publiken Jugoslavien och provinsen Kosovo är
den viktigaste. Tidigare antaganden byggde på
att verkställighetsproblemen till regionen skulle
få en lösning, bl.a. genom det återtagandeavtal
med Förbundsrepubliken Jugoslavien som Sveri-
ge förhandlade om. Sedan flera år har inga beslut
om avvisning till Kosovo verkställts. Krisen i Ko-
sovo förvärrades från våren 1998. De krigshand-
lingar som inleddes våren 1999 ledde till en av de
största flyktingkatastroferna i senare tid. Ut-
vecklingen har omkullkastat alla tidigare progno-
ser.

Under år 1998 sökte ca 3 500 personer från
Förbundsrepubliken Jugoslavien asyl i Sverige.
Från Bosnien-Hercegovina kom 1 331 asyl-
sökande. I Irak har ingen lösning på konflikten
med FN eller problemen med mänskliga rättig-
heter uppnåtts och antalet asylsökande därifrån
är fortsatt stort. 3 843 personer från Irak sökte
asyl i Sverige under år 1998. Antalet asylsökande
från övriga länder svarade endast för en mindre
procentandel av det totala antalet om 12 844
asylsökande under år 1998.

Under första halvåret 1999 har asylsökande
från Irak och Förbundsrepubliken Jugoslavien
utgjort drygt 50 procent av det totala antalet
asylsökande. 1 459 personer från Irak och 1 244
personer från Förbundsrepubliken Jugoslavien
sökte asyl under denna period. Ett stort antal
irakiska asylsökande har avvisats med omedelbar
verkställighet till tredje land med tillämpning av
Dublinkonventionen. Antalet asylsökande från
Bosnien-Hercegovina har sjunkit markant under
första delen av år 1999. Istället har en ökning
märkts av asylsökande från Ryssland och andra
länder inom Oberoende stater samvälde (OSS).

Den hittillsvarande krisen i provinsen Kosovo
bedöms innebära ökade kostnader även för de
kommande budgetåren. Under år 1999 är det
främst anslaget A2 Mottagande av asylsökande
som kommer att belastas hårt. Detta kommer att
vara fallet även under år 2000. Under år 1999 be-
räknas totalt 8 500 personer från Kosovo beviljas
tidsbegränsat uppehållstillstånd här i landet.
Kostnaden för dessa ligger kvar på anslaget A2.
Dock har till och med början av september 1999
ca 1 000 personer valt att återvända till Kosovo. I
utgiftsprognosen för år 2000 ligger ett antagande
om att det stora flertalet som lämnat provinsen
Kosovo till följd av konfliktens utveckling under
den senaste tiden och som nu vistas i Sverige
kommer att kunna återvända under år 2000. Det
innebär att medel måste reserveras för återvän-
dandebidrag enligt förordningen (1999:707) om
bidrag till de personer som vill återvända till pro-
vinsen Kosovo.

De viktigaste statliga insatserna inom området

Reformarbetet inom det migrationspolitiska om-
rådet har fortsatt. Ett av målen har varit att ren-
odla och tydliggöra de inblandade myndig-
heternas ansvarsområden. Statens invandrarverk
som central utlänningsmyndighet kan nu ta ett
större ansvar för hela handläggningskedjan. Ett

16

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

led i detta reformarbete har varit att ge In-
vandrarverket huvudansvaret för verkställighet
av beslut om avvisning och utvisning. För att
kunna hantera de verkställighetsärenden där po-
lisiär kompetens behövs har Invandrarverket
dock möjlighet att överlämna sådana ärenden till
polisen som då tar över ansvaret för verkställig-
heten.

Som ett sista led i den här delen av re-
formarbetet har Invandrarverket från och med
den 1 juli 1999 befogenhet att bistå polisen vid
personkontroll i samband med inresa eller utresa.
Invandrarverkets funktion att komplettera poli-
sen i det här arbetet möjliggör en större flexibi-
litet i gränsarbetet.

I sin roll som central utlänningsmyndighet har
Invandrarverket utarbetat en strategi för en ef-
fektivare asylprocess, vilken verket tillämpat se-
dan början av år 1999. Strategin innebär ett änd-
rat arbetssätt med insatser tidigt i asylprocessen
och på återvändandearbetet. Ett närmare samar-
bete med polisen i arbetet vid gränsen lett till en
effektivare tillämpning av Dublinkonventionen.
Det har i sin tur lett till en kraftig ökning av an-
talet awisningsbeslut med omedelbar verkstäl-
lighet. Denna insats har varit ett led i att korta
handläggningstiderna.

Som en följd av flyktingkatastrofen i Kosovo
beslutade regeringen i april 1999 att för första
gången tillämpa bestämmelserna om massflykt i
utlänningslagen. Efter stridernas upphörande
infördes ett särskilt bidrag för återvändande till
Kosovo.

Med stöd av förvaltningsbistånd har In-
vandrarverket deltagit i det migrationspolitiska
utvecklingsarbetet i vårt östra närområde. Sam-
arbetet med Ryssland har stärkts och verket har
pågående migrationspolitiska program i den
nordvästra delen av Ryssland (St Petersburg och
Moskvaområdet). En styrgrupp med re-
presentanter från bägge länderna har inrättats för
att underlätta den långsiktiga planeringen. Under
första halvåret 1999 har Invandrarverket även
genomfört seminarieverksamhet i Ukraina till-
sammans med UNHCR. Stödet till Baltikum har
utvecklats från att ha varit främst utrustnings-
stöd till att numera omfatta kunskaps- och erfa-
renhetsöverföring. Under senare delen av år 1998
och under år 1999 har verksamheten ökat i om-
fattning. Syftet är att stödja länderna i uppbygg-
naden av en migrationspolitisk rättsordning med
en lagstiftning och ett mottagande av skydds-
behövande som mer överensstämmer med inter-
nationell praxis och EU:s regelverk.

Effekter av de statliga insatserna

Att Invandrarverket har fått huvudansvaret för
verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut
skapar bra förutsättningar för att beslut om av-
visning och utvisning verkställs utan större tids-
utdräkt och under värdiga former. Den nya an-
svarsfördelningen väntas ge vissa sam-
ordningsvinster genom att frågor som berör
återvändande på ett bättre sätt än tidigare kan
beaktas i handläggningen av avvisnings- och ut-
visningsärenden.

Effekterna av Invandrarverkets samarbete
med polisen i gränsarbetet har lett till en kraftig
ökning av antalet avvisningar med omedelbar
verkställighet. Bland dessa är antalet s.k. Dublin-
ärenden stort. Invandrarverkets satsning i denna
del har haft stora effekter och kommer på sikt att
leda till kortare handläggningstider och minska-
de kostnader inom utgiftsområdet.

Den tidigare nämnda förordningen om bidrag
till återvändande har bidragit till att ett antal per-
soner kunnat återvända till Kosovo redan under
sommaren 1999.

Regeringens slutsatser

Reformen avseende verkställigheter har givit
önskade effekter på verkställighetsarbetet. Av
Invandrarverkets rapport den 30 juni 1999 fram-
går att antagandet om att behov av polisiär kom-
petens föreligger i mindre än 40 procent av verk-
ställigheterna av avvisnings och utvisningsbeslut
var realistiskt. Det är dock för tidigt att dra några
slutsatser om de ekonomiska konsekvenserna av
reformen. En översiktlig bedömning av den nya
ordningen visar att eftersträvade förbättringar
uppnåtts.

Lagändringen den 1 juli som gett In-
vandrarverket befogenheter att bistå polisen i
personkontroll vid gränsen möjliggör ett sam-
arbete med polisen på mer permanent basis. Det
bör på sikt leda till kortare handläggningstider
och minskade kostnader för utgiftsområdet.

De långa väntetiderna, under vilka de asyl-
sökande får ersättning från samhället, kvarstår
som ett av de största problemen. De långa vän-
tetiderna är ett humanitärt problem för den en-
skilde men även ett ekonomiskt problem. Åtgär-
der skall vidtas så att Invandrarverkets och
Utlänningsnämndens handläggningstider för-
kortas. Det leder till att väntetiderna kan för-
kortas vilket i sin tur leder till att vistelsetiderna i

17

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

mottagandesystemet förkortas. Invandrarverket
och Integrationsverket kommer att få ett gemen-
samt uppdrag av regeringen att se över rutiner
och samarbetsformer för att effektivisera utflytt-
ningen till egen bostad för personer som vistas
på Invandrarverkets anläggningar när de beviljas
uppehållstillstånd.

Arbetet med prognoser och uppföljningar bör
utvecklas inom verksamhetsområdet.

Regeringen kommer under hösten 1999 att
påbörja en översyn av de asylsökande barnens
och ungdomarnas skolgång för att den bättre
skall överensstämma med intentionerna i barn-
konventionen.

Socialstyrelsen och Statens invandrarverk har
på regeringens uppdrag kartlagt och analyserat
utvecklingen när det gäller barn som hålls gömda
inför verkställigheten av ett avvisnings- eller ut-
visningsbeslut. Av myndigheternas redovisning
framkommer att antalet barn som hålls gömda
minskat av en rad olika skäl. Inte minst har por-
talparagrafen om hänsynen till barns bästa haft
effekt. Det är emellertid ett problem att dessa
barn med nuvarande ordning inte kan erhålla
fullständig hälso- och sjukvård samt tandvård.
Regeringen har därför för avsikt att i samverkan
med Landstingsförbundet och engagerade frivil-
ligorganisationer finna vägar för att tillförsäkra
dessa barn hälso- och sjukvård samt tandvård
utan diskriminering.

Regeringen kommer att ge Statens in-
vandrarverk i uppdrag att ta fram riktlinjer för
hur kvinnors asylskäl skall bedömas samt att
sprida kunskap om dessa riktlinjer bland berörd
personal.

Regeringen kommer i början av år 2000 före-
lägga riksdagen en proposition om den s.k. två-
årsregeln vid uppehållstillstånd p.g.a. anknytning.

Regeringen kommer att tillsätta den utredning
som riksdagen begärt för att utvärdera utfallet av
de nya reglerna i utlänningslagen om anhörig-
invandring.

3.5 Anslag

Al Statens invandrarverk

iTabell 3.1 Anslagsutveckling                              1

Tusental kronor

466 619 1

Anslags-
sparande

3 353

1998

Utfall

1999

Anslag

443 558 1

Utgifts-
prognos

454 411

2000

Förslag

449 877

2001

Beräknat

415 947 2

2002

Beräknat

422 582 3

'Varav 5 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 1999.

2 Motsvarar 409 634 tkr i 2000 års prisnivå.

3Motsvarar 409 634 tkr i 2000 års prisnivå.

Anslaget avser förvaltningskostnader för Statens
invandrarverk. En jämförelse mellan budget och
utfall för budgetåret 1998 visar att verket detta år
hade ett anslagssparande på 3 353 000 kronor.
För innevarande budgetår, då anslaget uppgår till
443 558 000 kronor, visar anslagsprognosen att
såväl de sparade medlen som en del av den an-
slagskredit Invandrarverket förfogar över kom-
mer att tas i anspråk.

Invandrarverket är central utlännings-
myndighet och ansvarar för utlännings-, invand-
rar- och medborgarkapsfrågor i den mån frågor-
na inte handläggs av någon annan myndighet.
Invandrarverket skall utreda och pröva ansök-
ningar om visering, uppehålls- och arbetstill-
stånd, flyktingförklaring och resedokument samt
om svenskt medborgarskap. Verket svarar också
för mottagande av asylsökande, för överföring
och mottagande av organiserat uttagna flyktingar
samt har ansvar för behandlingen av de utlän-
ningar som tas i förvar enligt utlänningslagen och
för förvarslokalerna. Sedan den 1 juni 1998 har
Integrationsverket tagit över rollen som central
förvaltningsmyndighet för integrationsfrågor
från Invandrarverket. Invandrarverket är organi-
satoriskt uppdelat i fem regioner. Den 30 juni
1999 var 1 681 personer anställda vid verket.

3.4 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte haft några in-
vändningar i revisionsberättelsen för år 1998 av-
seende myndigheterna inom verksamhets-
området.

Regeringens överväganden

Vid beräkning av anslag görs bedömningen att
Invandrarverket bör vara dimensionerat för att
under år 2000 pröva 170 000 tillstånds- och vise-
ringsärenden, 45 000 medborgarskapsärenden
samt att av beredskapskäl ha en kapacitet att ta
emot 18 000 asylsökande och pröva deras ären-
den.

18

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Resultatinformation

Under år 1998 var den totala genomsnittliga
handläggningstiden för grundärenden 221 dagar
varav 52 procent avgjordes inom verksamhets-
målet 6 månader. Det uppsatta målet för verk-
samheten har inte uppnåtts. Orsakerna till det är
flera. Under år 1998 uppskattades ca 65 procent
av de asylsökande sakna passhandlingar och i
många fall identitetshandlingar. Närmare hälften
av alla asylsökande sökte asyl efter inresan. En
konsekvens av detta är ett stort behov av bl.a.
språkanalyser, kompletterande utredningar och
ambassadförfrågningar vilket förlänger hand-
läggnings- och vistelsetiderna.

Dublinkonventionen, som för Sveriges del
trädde i kraft den 1 oktober 1997, har fått ett
större genomslag än förväntat. Sverige gör ett
stort antal förfrågningar om övertagande enligt
Dublinkonventionen. Sedan mitten av år 1998
har andelen s.k. Dublinärenden legat på över
20 procent av det totala antalet asylansökningar.
Handläggningen av de s.k. Dublinärendena har
däremot varit mer tidskrävande än vad som tidi-
gare antagits. Handläggningstiderna har därmed
förlängts med en till två månader i de Dublinä-
renden där Invandrarverket fått negativt svar på
sin förfrågan. Såväl handläggningstider som vis-
telsetider har påverkats positivt i de ärenden där
konventionen varit tillämplig.

För att förenkla tillämpningen av Dublin-
konventionen träffade Sverige ett särskilt avtal
med Danmark som trädde i kraft i november
1997. Ett liknande avtal trädde i kraft mellan Sve-
rige och Tyskland i december 1998. Dessa båda
avtal har bidragit till att ett stort antal asylsökan-
de har kunnat avvisas direkt vid gränsen till nå-
got av dessa båda länder för att istället få sin asy-
lansökan prövad där.

I regleringsbrevet för år 1998 till Invandrar-
verket anges att målet är att beslut om visering
eller uppehållstillstånd skall fattas med sådan
snabbhet att rörlighet över gränsen kan ske så
obehindrat som möjligt. Målet har inte uppnåtts
tillfullo. Det beror främst på att ansvaret för ut-
redningar i tillståndsärenden den 1 oktober 1997
fördes över till Invandrarverket från Polisen. Till
följd av detta ingår nu utredningstiden i de
handläggningstider Invandrarverket redovisar.
Det är anledningen till att den genomsnittliga
handläggningstiden för samtliga tillståndsären-
den ökade något under år 1998.

Målet för handläggningen av medborgarskaps-
ärenden är att öppna ärenden som inte avgjorts i

första instans inte får vara äldre än nio månader,
om inte särskilda skäl föreligger. Vid slutet av år
1998 var antalet öppna ärenden 18 806. Av dem
var 1 053 äldre än nio månader.

Under år 1997 gjordes en översyn inom Ut-
rikesdepartementet av handläggningen av vise-
rings- och tillståndsärenden i Sverige och vid ut-
landsmyndigheterna som resulterade i en rad för-
slag till förbättringar. En huvudtanke i förslagen
är att Invandrarverket skall få ett ökat ansvar för
effektivisera hela handläggningskedjan såväl in-
om Sverige som vid utlandsmyndigheterna.

Slutsatser

Regeringen bedömer att de vidtagna åtgärderna
och en fortsatt utveckling av Invandrarverkets
roll som central utlänningsmyndighet, såväl in-
om Sverige som i förhållande till utlands-
myndigheterna, skall ge förutsättningar för kor-
tare handläggningstider, rationaliseringar och
bättre återrapporteringsrutiner.

Inom ramen för Invandrarverkets uppdrag
som central utlänningsmyndighet har verket till-
sammans med bl.a. Rikspolisstyrelsen, Inte-
grationsverket, Kriminalvårdens transporttjänst
och Utlänningsnämnden arbetat för att effektivi-
sera verksamheten och förkorta väntetiderna.
Stora satsningar har gjorts och kommer att göras,
för att utveckla arbetsrutiner och IT-stöd. Re-
geringen anser att det arbete Invandrarverket har
påbörjat med att utveckla prognoserna bör fort-
sätta.

För att ytterligare få ner handläggningstiderna
och de långa väntetiderna bedömer regeringen
det motiverat att utöka Invandrarverkets förvalt-
ningsanslag med 24 miljoner kronor år 2000.
Medlen skall användas för handläggning av ut-
visningsärenden för personer från provinsen Ko-
sovo men ett särskilt mål är att även äldre ären-
den skall avgöras.

Väntetiden för utflyttning till egen bostad
skall förkortas för personer som vistas på In-
vandrarverkets anläggningar när de beviljas uppe-
hållstillstånd. Därför kommer Invandrarverket
och Integrationsverket få ett gemensamt upp-
drag av regeringen att se över rutiner och samar-
betsformer för att effektivisera detta arbete.

Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-
ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-
förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd
kompensation för premierna för avtals-

19

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

försäkringar. Anslaget har tillförts 6 422 000
kronor.

1 Tabell 3.2 Beräkning av anslaget för ar 2000              1

Tusentals kronor

Anslag 1999

438 558

Pris-och löneomräkning

3 377

Justering av premier

6 422

Tidigare beslutade förändringar

-22 480

Resurstillskott

24 000

Förslag 2000

449 877

A2 Mottagande av asylsökande

iTabell 3.3 Anslagsutveckling                              1

Tusental kronor

971 750

Anslags-
kredit

-63 803

1998

Utfall

1999

Anslag

875 350

Utgifts-
prognos

1 307 000

2000

Förslag

1 175 600

2001

Beräknat

892 200

2002

Beräknat

893 800

Anslaget finansierar mottagande av asylsökande
och vissa personer med tidsbegränsade uppe-
hållstillstånd. Därutöver finansieras kostnaderna
för utlänningar som tagits i förvar enligt utlän-
ningslagen samt ersättning till kommunerna för
den ersättning som ges till vissa andra utlänning-
ar än asylsökande medan de väntar på beslut om
uppehållstillstånd.

För budgetåret 1999 beräknas ett över-
skridande av anslaget med 408 miljoner kronor.
Detta som en följd av omvärldsfaktorer och att
vissa lagakraftvunna awisningsbeslut inte kunnat
verkställas. En annan orsak till överskridandet är
den tidigare rådande situationen i Kosovo och
överföringen av medborgare från Förbundsre-
publiken Jugoslavien som fördrivits från provin-
sen Kosovo och som befann sig i dess närområ-
de.

Statens invandrarverk organiserar mot-
tagandet av asylsökande. De asylsökande kan
antingen bo på en av verkets anläggningar eller få
viss bostadsersättning för att ordna boendet på
egen hand. Invandrarverket ansvarar även för
behandlingen av utlänningar som tagits i förvar
enligt utlänningslagen och för förvarslokalerna.
Enligt avtal mellan staten och Landstings-

förbundet ger landstingen hälso- och sjukvård till
asylsökande och vissa andra utlänningar samt
förvars tagna.

Funktionen Flyktingverksamhet inom det ci-
vila försvaret skall bedrivas på sådant sätt att In-
vandrarverkets resurser och den beredskap som
finns för att ta emot asylsökande även skall kun-
na utnyttjas vid svåra påfrestningar på samhället i
fred samt vid internationella fredsfrämjande och
humanitära insatser.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I början av år 1999 var antalet registrerade perso-
ner i mottagandesystemet ca 14 600. I april 1999
förband sig regeringen, som ett svar på
UNHCR:s begäran, att överföra upp till 5 000
medborgare från Förbundsrepubliken Jugo-
slavien, som fördrivits från provinsen Kosovo
och som befann sig i dess närområde. Genom att
tillämpa utlänningslagens regler om massflykt
kunde regeringen snabbt fatta beslut om en
massflyktsförordning.

Den genomsnittliga vistelsetiden i mot-
tagandesystemet var under år 1998 ca 450 dagar
vilket överstiger verksamhetsmålet 365 dagar
med 85 dagar. Genomsnittligt antal registrerade
per dygn var 13 646 personer. Däremot redovisas
en lägre dygnskostnad per person och dygn,
185 kronor mot beräknat 205 kronor. An-
ledningen till denna lägre kostnad har varit att
Invandrarverket haft en mycket hög be-
läggningsgrad under året. Trots den lägre dygns-
kostnaden innebär den högre genomsnittliga
vistelsetiden en ökad kostnad med ca 214 miljo-
ner kronor i förhållande till om verksamhetsmå-
let hade nåtts. Resultatet är inte tillfredsställande
men det kan dock noteras att vid ingången av år
1998 var den genomsnittliga vistelsetiden ca ett
år och elva månader. Det innebär att den genom-
snittliga vistelsetiden har minskat med ca åtta
månader under året.

Antalet registrerade personer i mottagande-
systemet var den 1 juli 1999 ca 18 600. Den ge-
nomsnittliga vistelsetiden för dessa personer in-
klusive de som förts över från Kosovo var ca ett
år och tre och en halv månader. Det skall jämfö-
ras med motsvarande siffror den 1 juli 1998 då ca
13 000 personer var registrerade. Dessa hade då
en genomsnittlig vistelsetid på ca ett år och sju

20

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

månader. Av de registrerade personerna har ca 60
procent ordnat boendet på egen hand.

Regeringen utfärdade den 15 april 1999 för-
ordningen (1999:209) om tidsbegränsade uppe-
hållstillstånd i vissa utlänningsärenden. Enligt
förordningen skall medborgare i För-
bundsrepubliken Jugoslavien som kommer från
provinsen Kosovo och som inte kan återvända
dit på grund av förhållandena där anses ha behov
av sådant tillfälligt skydd som avses i 2 kap. 4 a §
utlänningslagen (1989:529 UtlL), och får, under
förutsättning att de behöver skydd här i landet,
beviljas tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt
samma bestämmelse, om de har ansökt om up-
pehållstillstånd enligt 3 kap. UtlL. Uppehålls-
tillståndets längd den första perioden fastställdes
till elva månader. Tillståndsperioden har därefter
genom en ändring (SFS 1999:708) i för-
ordningen begränsats till att gälla längst till den
30 april 2000. Ändringen trädde i kraft den 15
juli 1999.

Utlänningsnämnden har under våren 1999 be-
slutat att med stöd av 2 kap. 5 b § UtlL bevilja
tidsbegränsade uppehållstillstånd till medborgare
i Förbundsrepubliken Jugoslavien. Dessa ut-
länningar hade före den 15 april 1999 meddelats
ett beslut om avvisning eller utvisning som vun-
nit laga kraft och därefter inkommit med en ny
ansökan om uppehållstillstånd till nämnden. Ut-
länningsnämnden har analogt med förordningen
fastställt det tidsbegränsade uppehållstillståndet
till elva månader i de beslut som meddelats före
den 15 juli 1999. Totalt sett rör det sig om ett
begränsat antal personer, inte överstigande 300 .

För utlänningar som beviljas tidsbegränsade
uppehållstillstånd med stöd av 2 kap. 4 a § UtlL
gäller bestämmelserna i lagen (1994:137) om
mottagande av asylsökande m.fl., LMA, och
Statens invandrarverk är ansvarig myndighet.
Kostnaderna för deras vistelse här i landet beräk-
nas under anslaget A2 Mottagande av asylsökan-
de. Dessa bestämmelser gäller däremot inte om
tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas på någon
annan grund än bestämmelserna i 2 kap. 4 a §
UtlL. Då övergår ansvaret till kommunerna. Frå-
gan om en kommuns rätt till ersättning från sta-
ten för kostnader för utlänningar som vistas i
kommunen och som beviljats tidsbegränsat up-
pehållstillstånd med stöd av bestämmelserna i 2
kap. 5 b § UtlL är inte reglerad.

För utlänningar som omfattas av lagen om
mottagande av asylsökande m.fl. gäller en över-
enskommelse mellan staten och Landstings-
förbundet om sjukvård för asylsökande m.fl.

Överenskommelsen grundar sig på riksdagens
beslut i enlighet med regeringens proposition
1993/94:94 om mottagande av asylsökande m.m.
att låta ansvaret för de asylsökandes vård gå över
till landstingen. Överenskommelsen gäller
fr.o.m. den 1 januari 1997. Denna överens-
kommelse omfattar dock inte utlänningar som
beviljats uppehållstillstånd med stöd av 2 kap.
5 b § när dessa utlänningar inte längre omfattas
av lagen om mottagande av asylsökande. Lands-
tingen är dock enligt hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763) skyldiga att lämna akut vård. Någon
statlig ersättning för sådan vård lämnas dock in-
te.

Förslag till tillfällig statlig ersättning till
kommuner och landsting för kostnader för
vissa utlänningar

Regeringens förslag: En tillfällig statlig ersättning
till kommuner och landsting för kostnader för
vissa utlänningar skall införas. Ersättningen skall
avse kostnader för vissa insatser enligt social-
tjänstlagen (1980:620), tolkkostnader samt vissa
skolkostnader och kostnader för gymnasie-
ersättande verksamhet samt vissa kostnader för
hälso- och sjukvård samt tandvård m.m. för de
medborgare i Förbundsrepubliken Jugoslavien
som vistas i kommunen och som med stöd av 2
kap 5 b § UtlL beviljats tidsbegränsade uppe-
hållstillstånd. Den statliga ersättningen skall be-
slutas och administreras av Statens invandrar-
verk. De nya bestämmelserna skall träda i kraft
den 1 januari 2000 och tillämpas även för kost-
nader som uppkommit under år 1999. Bestäm-
melserna avses bli tidsbegränsade och gälla till
utgången av april månad 2001.

Kommunförbundets och Landstingsförbundet
synpunkter: Kommunförbundet och Lands-
tingsförbundet tillstyrker regeringens förslag.

Skälen för regeringens förslag: De utlänningar
som med stöd av 2 kap 5 b § UtlL beviljats tids-
begränsade uppehållstillstånd omfattas inte av
bestämmelserna i LMA. Ansvaret övergår där-
med från Statens invandrarverk till kommuner-
na, vilka enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen
(1980:620) har det yttersta ansvaret för utlän-
ningen. Kommunerna har inte rätt till statlig er-
sättning enligt förordningen (1990:927) om stat-
lig ersättning till kommunerna för flykting-
mottagande m.m. då tidsbegränsade uppehålls-

21

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

tillstånd som understiger ett år inte kan ligga till
grund för folkbokföring. Inte heller Landstingen
har rätt till statlig ersättning för akut hälso- och
sjukvård samt tandvård och sådan hälso- och
sjukvård samt tandvård som inte kan anstå m.m.
som enligt en överenskommelse med Land-
stingsförbundet lämnas till de utlänningar som
omfattas av lagen om mottagande av asyl-
sökande.

Regeringen anser att de kommuner där dessa
utlänningar vistas bör kunna få ersättning från
staten för vissa insatser enligt socialtjänstlagen,
tolkkostnader samt vissa skolkostnader för barn
och ungdomar under 19 år. Därutöver bör er-
sättning lämnas till landstingen för vissa sjuk-
vårdskostnader. Ersättningen skall avse kostna-
der för medborgare i Förbundsrepubliken
Jugoslavien, som kommer från provinsen Ko-
sovo och som beviljats tidsbegränsade uppe-
hållstillstånd med stöd av 2 kap. 5 b § UtlL.

Staten bör kalenderårsvis i efterskott efter an-
sökan ersätta kommunerna för kostnader för
försörjningsstöd och vid behov stöd och hjälp i
boendet samt för vård av barn i annat hem än
barnets eget som ges med stöd av social-
tjänstlagen (1980:620) eller lagen (1990:52) med
särskilda bestämmelser om vård av unga. Ersätt-
ning bör även lämnas för tolkkostnader. Därut-
över bör ersättning lämnas till kommunerna för
skolkostnader och kostnader för gymnasieersät-
tande verksamhet samt till landstingen för kost-
nader för viss hälso- och sjukvård samt tandvård
m.m. Den sistnämnda ersättningen bör lämnas
enligt samma ordning som i dag gäller för
asylsökande.

Statens invandrarverk bör som statlig myndig-
het administrera ansökningarna samt utbetala
den statliga ersättningen till kommunerna och
landstingen.

Slutsatser

För budgetåret 1998 beräknades den genom-
snittliga flyktingdygnskostnaden till 205 kr per
person. Det faktiska utfallet blev 185 kr. Anled-
ningen till denna lägre flyktingdygnskostnad var
att beläggningsgraden i Invandrarverkets motta-
gandesystem blev högre än beräknat eftersom
tidigare antaganden byggde på att verkställig-
hetsproblemen till Förbundsrepubliken Jugo-
slavien skulle få en lösning. Vid utgången av år
1999 beräknas att det kommer att finnas ca
19 700 personer i mottagandesystemet för att vid

utgången av år 2000 vara 11 700 personer. Den
genomsnittliga beläggningen under år 2000 be-
döms vara ca 15 700 personer.

Med beaktande av utfallet för år 1998 och det
faktum att beläggningsgraden i mottagande-
systemet fortsätter att ligga kvar på en hög nivå
bedömer nu regeringen att anslaget för år 2000
bör kunna beräknas på en flyktingdygnskostnad
om 195 kr.

Frågan huruvida personer som beviljas tidsbe-
gränsade uppehållstillstånd i en mass-
flyktsituation skall folkbokföras eller inte och i
vilken utsträckning de skall ha rätt till sociala
förmåner bereds för närvarande inom Regerings-
kansliet. Regeringen avser att lämna förslag till
riksdagen i denna fråga under hösten 1999. För-
slaget får inga ekonomiska konsekvenser förrän
en massflyktssituation uppstår.

Tillfälligt utökade anslag för Invandrarverket
och Utlänningsnämnden under år 2000 leder till
kortare handläggningstider och därmed lägre
kostnader för mottagandet än vad det annars
skulle vara.

Anslaget A2 föreslås öka med 473 miljoner
kronor år 2000 i förhållande till beräkningarna i
budgetpropositionen för 1999 och med ca 200
miljoner kronor år 2001. Skälen til det är att an-
talet personer i mottagandesystemet ökar i för-
hållande till vad som beräknades i budget-
propositionen för 1999. Detta som en följd av att
vissa lagakraftvunna awisningsbeslut inte kunnat
verkställas samt den tidigare rådande situationen
i Kosovo. Genom att vissa biståndskostnader för
mottagande av flyktingar från Kosovo har ökat
har också avräkningen från biståndsramen för
kostnader för asylsökande från u-länder ökat,
dels i förhållande till år 1998 och dels i för-
hållande till regeringens ekonomiska vår-
proposition 1998/99:100.

Regeringen föreslår att den tillfälliga statliga
ersättningen till kommunerna och landstingen
för kostnader som kan uppkomma på grund av
att det i kommunen vistas medborgare från För-
bundsrepubliken Jugoslavien, som beviljats tids-
begränsade uppehållstillstånd med stöd av 2 kap.
5 b § utlänningslagen, bör träda i kraft den
1 januari 2000.

Regeringen beräknar att kostnaderna för den
statliga ersättningen skall rymmas inom den be-
räknade flyktingdygnskostnaden. Dessa medel
hade annars tagits i ansprål om berörda personer
fortfarande varit registrerade i mottagande-
systemet.

22

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Väntetiden för utflyttning till en kommun för
personer som vistats på Invandrarverkets anlägg-
ningar när de beviljas uppehållstillstånd skall för-
kortas. Den förkortade väntetiden förväntas
medföra en besparing på 10 miljoner kronor per
år från och med år 2000.

1 Tabell 3.4 Beräkning av anslaget för år 2000              1

Tusental kronor

Anslag 1999

875 350

Utökad verksamhet

368 250

Minskad dygnskostnad

-58 000

Besparing

- 10 000

Förslag 2000

1 175 600

A3 Migrationspolitiska åtgärder

iTabell 3.5 Anslagsutveckling                              1

Tusental kronor

200 584

Anslags-
sparande

12 670

1998

Utfall

1999

Anslag

298 079 1

Utgifts-
prognos

136 730

2000

Förslag

321 589

2001

Beräknat

302 309 2

2002

Beräknat

306 012 3

'Varav -9 790 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 1999.

2 Motsvarar 299 076 tkr i 2000 års prisnivå.

3 Motsvarar 298 076 tkr i 2000 års prisnivå.

Ett viktigt inslag i migrationspolitiken är bered-
skapen att ta emot kvotflyktingar. Staten betalar
ut ersättning till de kommuner som tar emot så-
dana flyktingar. Av de medel riksdagen anvisar
för kvotflyktingar genomförs även vissa hjälpin-
satser för flyktingar utanför Sverige. Under år
1999 användes kvotmedel för att tillfälligt över-
föra upp till 4 000 medborgare i Förbundsrepub-
liken Jugoslavien som fördrivits från provinsen
Kosovo och som befann sig i dess närhet.

Staten ger bidrag till åtgärder för frivillig åter-
vandring av personer som efter att ha varit bo-
satta i Sverige under längre eller kortare tid väljer
att återvandra till sitt ursprungliga hemland eller
till annat bosättningsland. Anhöriga till flykting-
ar i Sverige kan få bidrag till resan hit. Medel an-
visas även för att bekosta vissa migrationspolitis-
ka projekt och Sveriges deltagande i
internationellt samarbete inom flykting- och in-
vandringsområdet. Likaså anvisas medel från

detta anslag till Svenska röda korsets efterforsk-
ningsverksamhet.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Anslagsmedel för budgetåret 1998 har i stats-
budgeten anvisats för överföring av kvot-
flyktingar och mottagande av dessa i kom-
munerna samt alternativa insatser och åtgärder
motsvarande kostnader för 1 840 överförda flyk-
tingar. Under budgetåret 1998 överfördes 1 222
personer till Sverige. Under budgetåret 1999 har
riksdagen anvisat medel motsvarande kostnader
för 1 840 kvotöverförda flyktingar. Under första
halvåret 1999 har 211 personer överförts till Sve-
rige. Därutöver har anslagsmedel använts för att
möjliggöra en överföring av 3 865 medborgare i
Förbundsrepubliken Jugoslavien, som fördrivits
från provinsen Kosovo och som haft behov av
tillfälligt skydd i Sverige. Uttagningarna sker
som regel i samarbete med UNHCR.

Anslagsmedlen har använts med viss flexibili-
tet. 5 miljoner kronor har under år 1999 avsatts
för medicinska insatser.

Under år 1998 har 35 projekt kring frivillig
återvandring genomförts till en kostnad av
6,25 miljoner kronor. Projekten var i första hand
inriktade på återvandring till Bosnien-
Hercegovina men även i viss utsträckning till
Somalia och övriga områden på Afrikas horn. Bi-
dragen till flyktingars återvandring uppgick till
7,69 miljoner kronor under år 1998.

Från anslaget har under år 1998 två tjänster vid
de svenska utlandsmyndigheterna i Sarajevo och
Zagreb finansierats för återvandrings- respektive
återvändandearbete till en kostnad av 675 000
kronor.

Som ett led i återvandringsarbetet gav re-
geringen Invandrarverket i uppdrag att i sam-
verkan med Svenska kommunförbundet upprätta
ett registreringskontor i Sverige för Commission
for Real Property Claims of Displaced Persons
and Refugees (CRPC) i Bosnien-Hercegovina.
Vid årsskiftet hade 1 012 registreringar gjorts
och ytterligare 2 506 personer hade anmält att de
ville göra anspråk på sin egendom. I början av år
1999 beslutade regeringen att tilldela In-
vandrarverket ytterligare 1,3 miljoner kronor för
att fortsätta och avsluta denna verksamhet under
året.

23

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Slutsatser

Anslagsmedlen för år 2000 avseende mottagande
av kvotflyktingar bör liksom innevarande år
kunna få användas med viss flexibilitet och mot-
svara kostnaderna för 1 840 överförda flyktingar.

Regeringen bedömer att många personer som
omfattats av förordningen (1999:209) om tids-
begränsat uppehållstillstånd på grund av situatio-
nen i Kosovo kommer att vilja återvända under
år 2000. Denna grupp har enligt förordningen
(1999:707) rätt till bidrag till återvändandet samt
reskostnader. Regeringen bedömer att anslaget
för år 2000 bör utökas med 15 miljoner kronor
för detta ändamål.

A4 Utlänningsnämnden

Tabell 3.6 Anslagsutveckling

Tusental kronor

Anslags-
sparande

1 554

1998

Utfall

65 355

1999

Anslag

60 514

Utgifts-
prognos

62 476

2000

Förslag

69 628

2001

Beräknat

64 608 2

2002

Beräknat

65 638 3

2 Motsvarar

63 628 tkr i 2000 års prisnivå.

3 Motsvarar

63 628 tkr i 2000 års prisnivå.

Utlänningsnämnden prövar överklaganden av
beslut som fattas av Statens invandrarverk i fråga
om avvisningar och utvisningar samt an-
sökningar om uppehållstillstånd, flykting-
förklaring, resedokument, svenskt medborgar-
skap och offentliga biträden i utlänningsärenden.
Nämnden prövar även s.k. nya ansökningar om
uppehållstillstånd. Sådan ansökan kan göras efter
det att ett avvisnings- eller utvisningsbeslut vun-
nit laga kraft.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Nämnden har endast i fråga om medborgar-
skapsärenden nått de mål som satts upp av rege-
ringen. För ärenden avseende överprövning av
beslut om avvisning eller utvisning får, enligt
målen, öppna ärenden inte vara äldre än sex må-
nader om inte särskilda skäl föreligger. Vid slutet

av år 1998 var 55 procent av ärendena äldre än
sex månader. Det bör då observeras att ett stort
antal ärenden avsåg medborgare i För-
bundsrepubliken Jugoslavien. Med hänsyn till
den oklara situationen där var det inte möjligt att
fatta beslut i dessa ärenden. Om hänsyn inte tas
till dessa ärenden blir andelen som var äldre än
sex månader 38 procent. Under år 1998 var den
genomsnittliga handläggningstiden 252 dagar.
Detta innebär en minskning med 48 dagar i
jämförelse med år 1997. Nämnden prövar även
s.k. nya ansökningar om uppehållstillstånd. I frå-
ga om sådana ärenden får handläggningstiden
inte överstiga tre veckor om inte särskilda skäl
föreligger. Nämndens förutsättningar att ta fram
statistik medger inte att andelen ärenden som är
yngre än tre veckor kan särskiljas. I 48 procent av
de avgjorda ärendena har beslut meddelats inom
en månad. Flertalet av de öppna ärendena avser
medborgare i Förbundsrepubliken Jugoslavien.
Den genomsnittliga handläggningstiden under år
1998 var 99 dagar. Detta innebär en minskning
med 8 dagar i jämförelse med år 1997. Som för-
klaring till den låga måluppfyllelsen kan påpekas
att många awisningsbeslut ännu inte verkställts
vilket resulterar i att antalet nya ansökningar om
uppehållstillstånd fortfarande är stort. Detta
medför störningar på allt arbete i nämnden efter-
som de nya ansökningarna måste behandlas med
förtur.

Utlänningsnämnden har under år 1998, på re-
geringens uppdrag, genomfört en översyn av
nämndens arbetsformer och resursanvändning.
Översynen har resulterat i att nämnden genom-
fört en omorganisation under slutet av år 1998.
Genom en av regeringen genomförd ändring i
nämndens instruktion hösten 1998, kan besluts-
fattandet i ärenden av enklare beskaffenhet dele-
geras i högre utsträckning. Dessa förändringar
bör ge möjlighet för nämnden att under år 1999
nå de uppsatta målen.

Slutsatser

Som en följd av regeringens förslag att utöka In-
vandrarverkets förvaltningsanslag anser re-
geringen det motiverat att utöka Utlännings-
nämndens förvaltningsanslag med 6 miljoner kr
år 2000 för att undvika långa handläggningstider
för de många överklagandeärenden som då be-
räknas kommer att lämnas in till nämnden.

24

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Det är viktigt att Utlänningsnämndens sam-
verkan med Invandrarverket i arbetet med att
förbättra prognoserna fortsätter.

Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-
ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-
förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd
kompensationen för premierna för avtalsförsäk-
ringarna. Anslaget har tillförts 2 716 000 kronor.

Tabell 3.7 Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor

Anslag 1999

60 514

Pris- och löneomräkning

398

Justering av premier

2 716

Resurstillskott

6 000

Förslag 2000

69 628

A5 Offentligt biträde i

utlänningsärenden

Tabell 3.8 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

51 249

Anslags-
sparande

2 910

1998

Utfall

1999

Anslag

51 632

Utgifts-
prognos

54 103

2000

Förslag

73 338

2001

Beräknat

55 357

2002

Beräknat

47 163

Anslagsprognosen för år 1999 visar att kostna-
derna kommer att överstiga anslagna medel och
att anslagskrediten kommer att tas i anspråk.
Offentliga biträden förordnas med stöd av be-
stämmelserna i 11 kap. utlänningslagen samt la-
gen (1996:1620) om offentligt biträde.

Regeringskansliet förfogar över utnyttades heller
inte fullt ut.

Enligt aktuella prognoser för år 1999 förväntas
Invandrarverket avgöra fler grundärenden än vad
som tidigare legat till grund för beräkningarna av
anslaget. Antalet avgjorda ärenden är den faktor
som påverkar anslaget mest.

Slutsatser

Anslaget har anpassats till antagandet om antalet
avgjorda ärenden under budgetåret 2000. Om
möjligt bör beräkningssättet för anslaget förfinas
för att bättre kunna följa de stora svängningar i
antalet ärenden som myndigheterna förväntas
avgöra under de närmaste åren. För att få mer
precisa beräkningar av anslaget skall upp-
följningen förbättras under år 2000.

Tabell 3.9 Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor

Anslag 1999

51 632

Prisomräkning

870

Utökad verksamhet

20 836

Förslag 2000

73 338

A6 Utresor för avvisade och utvisade

Tabell 3.10 Anslagsutveckling

Tusental kronor

64 624

Anslags-
kredit

-4 414

1998

Utfall

1999

Anslag

56 190 1

Utgifts-
prognos

61 566

2000

Förslag

74 531

2001

Beräknat

60 750

2002

Beräknat

57 199

' Varav 4 790 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 1999.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Kostnaderna för offenligt biträde hos Invandrar-
verket under år 1998 översteg anslagna medel
och verket utnyttjade sin anslagskredit med
197 000 kronor. En jämförelse mellan budget
och utfall för år 1998 visar att Utlännings-
nämnden hade ett anslagssparande på

1,2 miljoner kronor. Den del av anslaget som

Från anslaget finansieras resor ut ur landet för
utlänningar som avvisats eller utvisats enligt be-
slut av regeringen, Statens invandrarverk, Utlän-
ningsnämnden eller Polisen med stöd av utlän-
ningslagen. Även kostnader för resor ur Sverige
för de asylsökande som återkallat sin ansökan fi-
nansieras från anslaget. Sedan den 1 januari 1999
har Invandrarverket huvudansvaret för att verk-
ställa avvisnings- och utvisningsbeslut. Kriminal-
vårdens transporttjänst organiserar på polisens
uppdrag resor för verkställighet av beslut som

25

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Invandrarverket överlämnat till Polisen samt för
verkställighet av beslut om avvisning som polisen
fattat. För innevarande år visar anslagsprogno-
sen att kostnaderna kommer att överstiga tillde-
lade medel och att anslagskrediten kommer att
behöva tas i anspråk.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Kriminalvårdens transporttjänst är den myn-
dighet som på polisens uppdrag organiserat utre-
sor för avvisade och utvisade. Den nedåtgående
trend som funnits under senare år för denna
verksamhet bröts under år 1998. Antalet perso-
ner som tranporterades ut ur landet var 4 043 år
1998, vilket var en höjning med 30 procent jäm-
fört med år 1997. Avvisningar med tillämpning
av den s.k. Dublinkonventionen har stått för en
stor del av ökningen. De flesta av dessa beslut
har rört avvisningar till Tyskland och Danmark.

Slutsatser

Ett stort antal awisnings- och utvisningsbeslut
förväntas verkställas under år 2000. Anslaget är
utökat i förhållande till vad som beräknats i bud-
getpropositionen för 1999 för år 2000 och 2001
för att rymma utgifterna.

1 Tabe 11 3.11 Beräkning av anslaget för år 2000             1

Tusental kronor

Anslag 1999

56 190

Prisomräkning

884

Utökad verksamhet

17 457

Förslag 2000

74 531

26

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

4 Integrationspolitik

4.1 Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar invandrares in-
troduktion i det svenska samhället och ersättning
till kommunerna för flyktingmottagande, åtgär-
der mot diskriminering, främlingsfientlighet och
rasism samt utvecklingsinsatser i storstadsregio-
nernas utsatta bostadsområden. I verksamhets-
området ingår myndigheterna Integrationsver-
ket, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering
(DO) och Nämnden mot diskriminering.

4.2 Utgiftsutvecklingen

Tabell 4.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

2 363

2 539

2 575

2 728

3 118

2 671

Anslagsbehovet för hemutrustningslån mins-
kar kraftigt till följd av minskade utgifter för
räntesubventioner och låneeftergifter.

Antalet anmälningar om diskriminering i ar-
betslivet fortsätter att öka och har fördubblats
under år 1998. (DO) har fått ökade resurser för
verksamheten under år 1999 till följd av att den
nya lagen (1999:130) om åtgärder mot etnisk
diskriminering i arbetslivet har trätt i kraft. DO
har bedrivit ett aktivt informationsarbete riktat
till arbetsgivare om lagen och dess innebörd.

Insatser för att främja utvecklingen i utsatta
bostadsområden har skett med stöd av de s.k.
Blommanpengama, liksom fördjupade insatser i
nationella utvecklingsområden. Under år 1999
har arbetet med det nya politikområdet, stor-
stadspolitik, inletts och insatserna i de utsatta bo-
stadsområdena har integrerats i denna politik.
Inledande konferenser har hållits i Malmö, Gö-
teborg och Stockholm och arbetet med att ta
fram underlag till lokala utvecklingsavtal mellan
kommunerna och staten pågår nu både lokalt
och centralt.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Flyktingmottagandet år 1999 väntas bli 9 900
personer vilket är lägre än vad som antogs i förra
budgetpropositionen. Trots detta bedöms det
ekonomiska utfallet inom verksamhetsområdet
överstiga anvisade medel med fyra procent. Det
beror på ett ökat flyktingmottagande åren 1997
och 1998 eftersom den statliga ersättningen till
kommunerna betalas ut flera år i efterskott. Un-
der år 2000 ökar flyktingmottagandet igen som
en effekt av tidigare och innevarande års kon-
flikter i Kosovoprovinsen och väntas uppgå till
15 700 personer.

Förändringar

Riksdagen har beslutat (prop. 1997/98:165, bet.
1998/99:AU2, rskr. 1998/99:34) om mål för en
nationell politik för storstadsregionerna. Insat-
serna i de utsatta bostadsområdena har under år
1999 integrerats med denna politik. Under våren
1999 tillsattes en storstadsdelegation med upp-
gift att samordna och utveckla storstadspoliti-
ken.

Den nya lagen om åtgärder mot etnisk diskri-
minering i arbetslivet trädde i kraft den 1 maj
1999 och Nämnden mot etnisk diskriminering

27

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

bytte namn till Nämnden mot diskriminering.
Nämnden har fått utökade arbetsuppgifter. Den
skall även pröva vitesförelägganden meddelade av
Handikappombudsmannen och Ombudsman-
nen mot diskriminering på grund av sexuell lägg-
ning.

Prioriteringar

Arbetet med att bryta segregationen och skapa
ett Sverige för alla skall fortsätta.

Den skärpta lagstiftningen mot diskriminering
och aktiva insatser från DO skall bidra till att
motverka diskrimineringen på arbetsmarknaden.

Ett samlat åtgärdsprogram för att få integra-
tionsperspektivet att genomsyra utformningen
av den allmänna politiken skall genomföras un-
der år 2000.

Kvinnoperspektivet i integrationsarbetet skall
lyftas fram och situationen för unga flickor med
utländsk bakgrund skall särskilt uppmärksam-
mas.

För personer som vistas på statlig förläggning
när de beviljas uppehållstillstånd skall väntetiden
för utflyttning i en kommun förkortas.

Utvecklingsarbetet för att förbättra kommu-
nernas introduktion av nyanlända i enlighet med
den integrationspolitiska propositionen skall
fortsätta.

4.3 Resultatbedömning

Tillståndet och utvecklingen inom området

Sverige är i dag ett land som genom invandring
präglas av etnisk och kulturell mångfald. Mer än
900 000 invånare är födda utomlands. Av dessa
har mer än 40 procent varit bosatta i Sverige i 20
år eller mer. Ytterligare 700 000 personer som är
födda i Sverige har minst en förälder som är född
i ett annat land. Till den kulturella och etniska
mångfalden bidrar också de nationella minorite-
ter som finns i Sverige.

Personer med utländsk bakgrund har inom
fler områden ännu inte samma möjligheter i
samhället som de som är födda i Sverige och har
svenska föräldrar. Detta avspeglar sig framför allt
på arbetsmarknaden, där situationen för personer
med utländsk bakgrund fortfarande är betydligt
svårare än för andra. Under år 1998 var t.ex. ar-

betslösheten bland utomnordiska medborgare
27,2 procent jämfört med 6,5 procent för be-
folkningen som helhet. Arbetslösheten har dock
minskat det senaste året och en förbättring har
skett också för personer med utländsk bakgrund.
Under första halvåret 1999 var 21,5 procent av de
utomnordiska medborgarna arbetslösa medan
motsvarande siffra för befolkningen som helhet
var 5 procent. Även för långtidsarbetslösa med
utomnordisk bakgrund syns en förbättring. Ett
ökat egenföretagande har också haft viss betydel-
se för sysselsättningen.

Skillnaderna i sysselsättning mellan olika
grupper är stora. År 1998 var arbetslösheten
bland utländska medborgare från Afrika 55,5
procent, från Asien på 35,4 procent och från
Sydamerika 16,8 procent vilket kan jämföras
med 5,5 procent för svenska medborgare.

För kvinnor med utomnordiskt medborgar-
skap är situationen ofta särskilt besvärlig. Ande-
len sysselsatta kvinnor bland de utomnordiska
medborgarna uppgick första halvåret 1999 endast
till 20 procent. Vidare finns studier som tyder på
att ungdomar med utländsk bakgrund är arbets-
lösa i högre utsträckning än andra ungdomar
även om de har en svensk utbildning och behärs-
kar språket väl.

Många kvinnor med utländsk bakgrund har en
svår situation i det svenska samhället, inte bara av
arbetsmarknadsskäl. En del unga flickor har det
särskilt besvärligt på grund av kulturkrockar
mellan familjens förväntningar och svenska ung-
domsförhållanden.

Den geografiska koncentrationen av landets
utrikes födda är fortfarande hög. Drygt hälften
av dem återfinns i de tre storstadsregionerna och
70 procent bor i de åtta största städerna. Särskilt
markant är koncentrationen till vissa stadsdelar
och bostadsområden. I flera av dessa bostadsom-
råden är andelen personer med utländsk bak-
grund högre än 50 procent.

En allt större del av de flyktingar som kom-
mer till Sverige väljer att bosätta sig i kommu-
nernas utsatta bostadsområden och därmed ökar
segregationen.

Skillnaderna mellan personer med utländsk
bakgrund och den övriga befolkningen är stora
också när det gäller valdeltagande och delaktighet
i samhällslivet i övrigt. De deltar inte i samma ut-
sträckning i de politiska partiernas arbete, tar fär-
re kontakter för att påverka i samhällsfrågor och
har lägre valdeltagande i de kommunala valen.
Enligt Demokratirådets rapport 1998, Demo-
krati och medborgarskap, är utvecklingen över

28

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

tid nedslående och klyftorna mellan personer
med utländsk bakgrund och den övriga befolk-
ningen har vidgats.

Antalet anmälningar om diskriminering i ar-
betslivet har ökat markant under år 1998. I jäm-
förelse med år 1997 har antalet anmälningar för-
dubblats. Under samma tidsperiod har ett trend-
brott skett när det gäller fördelningen av anmäl-
ningar mellan arbetstagare och arbetssökande.
Tidigare år har andelen anmälningar från arbets-
tagare utgjort en majoritet. Nu utgör andelen
anmälningar från arbetssökande över hälften av
alla anmälningar. Fortfarande rör en stor del — en
tredjedel - av anmälningarna från arbetstagare
mobbning och trakasserier.

Enligt den officiella statistiken för år 1998 po-
lisanmäldes 591 fall av hets mot folkgrupp och
237 fall av olaga diskriminering. Detta innebär en
ökning med 72 respektive 31 procent i förhållan-
de till år 1997. Under första halvåret 1999 an-
mäldes enligt preliminära uppgifter 227 fall av
hets mot folkgrupp och 124 fall av olaga diskri-
minering, vilket i förhållande till första halvåret
1998 motsvarar en minskning med 27 procent
respektive en ökning med 4 procent.

Det är svårt att dra några säkra slutsatser av
dessa siffror. En förklaring till den redovisade
ökningen kan vara en ökad anmälningsbenägen-
het till följd av den uppmärksamhet som dessa
brott har getts i media och i den offentliga de-
batten.

Under år 1997 ökade kommunmottagandet av
flyktingar mer än förväntat till följd av att perso-
ner med awisningsbeslut som vunnit laga kraft
inte kunde återvända till sina hemländer utan fick
uppehållstillstånd i Sverige. Under år 1998 togs
11 900 flyktingar emot i kommunerna, vilket är
en minskning med 11 procent jämfört med år
1997. Orsaken är främst att inga awisningsbeslut
eller beslut om uppehållstillstånd har fattats när
det gäller kosovoalbaner på grund av den insta-
bila situationen i Kosovo.

År 1999 väntas 9 900 flyktingar tas emot i
kommunerna. Det är ett mindre antal än vad
som antogs i början av året. De kosovoflyktingar
som tillfälligt överförts till Sverige i år har kom-
mit hit med tidsbegränsade uppehållstillstånd
och ingår inte i det kommunala flyktingmotta-
gande som ersätts med statliga bidrag. Bland an-
nat har Kosovokrisen, som nyss nämnts, gjort att
många blivit kvar i Invandrarverkets mottag-
ningssystem för asylsökande. Nu väntas Invand-
rarverket och Utlänningsnämnden fatta ett stort
antal beslut om uppehållstillstånd som leder till

kraftigt ökande kommunmottagande år 2000 -
15 700 personer. År 2001 väntas en nedtrappning
till 11 450 personer.

Kommunmottagandet åren 1991 - 1998 och
en prognos för åren 1999 - 2002 framgår av föl-
jande tabell.

Tabell 4.2 Kommunmottagande

År

Antal

1991

19 000

1992

18 500

1993

25 200

1994

62 300

1995

15 900

1996

6 800

1997

13 600

1998

11900

1999

9 900 prognos

2000

15 700 prognos

2001

11 450 prognos

2002

11 450 prognos

De viktigaste statliga insatserna inom
området

Integrationsverket har bedrivit sin verksamhet
sedan den 1 juni 1998. Verket har ett övergripan-
de ansvar för att integrationspolitiska mål och
synsätt får genomslag på olika samhällsområden
samt för att aktivt stimulera integrationsproces-
serna i samhället. Integrationsverket skall främja
lika rättigheter och möjligheter för alla, oavsett
etnisk och kulturell bakgrund, samt förebygga
och motverka diskriminering, främlingsfientlig-
het och rasism. Vidare skall myndigheten verka
för att kommunerna har beredskap och kapacitet
att ta emot skyddsbehövande som beviljas uppe-
hållstillstånd samt vid behov medverka vid deras
bosättning.

En viktig uppgift för verket är att stödja och
följa upp kommunernas introduktion av skydds-
behövande samt att även uppmärksamma övriga
nyanländas behov av stöd.

Statligt stöd har beviljats till projekt som syf-
tar till att stärka integrationsprocesserna i sam-
hället samt för att förebygga och motverka dis-
kriminering, främlingsfientlighet och rasism. In-
vandrarnas riksorganisationer har fått statsbidrag
och nya organisationer ett särskilt etableringsbi-

29

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

drag för att de skall kunna bygga upp en natio-
nell organisation.

Integrationsverket har också samverkat med
länsstyrelserna för att utveckla det integrations-
politiska arbetet på regional nivå. De tre stor-
stadslänen har fått särskilda medel för integra-
tionsbefrämjande arbete.

DO har enligt lagen (1999:131) om Ombuds-
mannen mot etnisk diskriminering som huvud-
uppgift att motverka etnisk diskriminering i ar-
betslivet och inom andra samhällsområden. La-
gen (1999:130) om åtgärder mot etnisk diskrimi-
nering i arbetslivet trädde i kraft den 1 maj 1999.
Den nya lagens tillämpningsområde är när det
gäller arbetslivet vidare än den tidigare lagen
(1994:134) mot etnisk diskriminering. Det ställs
nu krav på arbetsgivaren att vidta aktiva åtgärder
för etnisk mångfald i arbetslivet. DO har med
utgångspunkt från den nya lagen utarbetat en
handbok med råd kring aktiva åtgärder för etnisk
mångfald i arbetslivet. Tillsammans med Jäm-
ställdhetsombudsmannen, Handikappombuds-
mannen och Ombudsmannen mot diskrimine-
ring på grund av sexuell läggning har DO gett ut
en handbok om att rekrytera utan att diskrimine-
ra. DO har även intensifierat sina informations-
insatser bl.a. till media och bostadsmarknadens
intressenter. Överläggningar har också hållits
med företrädare för parterna på bostadsmarkna-
den.

Integrationsverket har fått regeringens upp-
drag att analysera valdeltagandet i vissa utsatta
bostadsområden och studera hur valdeltagandet
skiftar mellan olika valdistrikt och kommuner
samt analysera orsakerna till det lägre valdelta-
gandet. Uppdraget genomförs i samråd med Rå-
det om utvärdering av 1998 års val (Ju 1997:13)
samt Demokratiutredningen (SB 1997:01) som
skall utreda orsakerna till det sjunkande valdelta-
gandet i Sverige. Integrationsverket skall redovi-
sa sitt uppdrag till regeringen senast den 1 de-
cember 2000.

Kvinnoperspektivet i integrationsarbetet har
lyfts fram. Regeringen har inlett en dialog med
organisationer, myndigheter och enskilda för att
närmare analysera situationen för utsatta flickor
med annan etnisk och kulturell bakgrund än
majoritetsbefolkningen. Ett särskilt åtgärdspro-
gram skall utarbetas i syfte att stärka deras ställ-
ning i samhället. Integrationsverket skall också
särskilt redovisa stöd till projekt som uppmärk-
sammar unga invandrade kvinnors situation.

Staten har sedan år 1995 lämnat stöd till ut-
veckling av utsatta bostadsområden i framför allt

storstadsregionerna genom de s.k. Blomman-
pengarna. Genom storstadspropositionen har
detta stöd integrerats i storstadspolitiken (se av-
snitt 4.4).

Flyktingar och andra skyddsbehövande har
ofta särskilda behov av samhällets stöd den första
tiden i Sverige. De skiljer sig från andra invandra-
re genom att de inte har möjlighet att fritt åter-
vända till sina hemländer. Det är heller inte
ovanligt att de har haft traumatiska upplevelser
som kräver att de ges särskilt stöd. Staten lämnar
ersättning till kommunerna enligt förordningen
(1990:927) om statlig ersättning för flykting-
mottagande m.m. när de tar emot flyktingar och
vissa av deras anhöriga. Målet är att individen
skall bli självförsörjande och delaktig i samhälls-
livet. I normalfallet bör en bas för det fortsatta
livet i Sverige kunna uppnås inom två år, förut-
satt att introduktionen bedrivs på heltid. En sär-
skild schablonersättning skall bl.a. täcka kom-
munernas kostnader för svenskundervisning och
de enskildas försörjning från det år flyktingen tas
emot och ytterligare tre år samt vissa andra mer-
kostnader som följer av flyktingmottagandet.
Utbetalningarna av statlig ersättning för intro-
duktionen av flyktingar uppgick år 1998 till 2,3
miljarder kronor. Regeringen har också kompen-
serat de kommuner som haft stort flyktingmot-
tagande med särskilda statsbidrag på sammanlagt
650 miljoner kronor under åren 1996 - 1998. Vi-
dare har regeringen tagit hänsyn till vissa mer-
kostnader för barn med utländsk bakgrund inom
ramen för det kommunala utjämningssystemet.
Detta sker genom en ändring som träder i kraft
den 1 januari 2000.

I samband med att flyktingar och deras anhö-
riga bosätter sig i en kommun, kan de få statliga
lån till hemutrustning. Den 31 december 1998
fanns 96 549 lån registrerade. Riksgäldskontorets
upplåning för detta ändamål omfattade totalt 1,3
miljarder kronor.

Effekter av de statliga insatserna

Att bryta den sociala och etniska segrationen och
vända utvecklingen i positiv riktning förutsätter
långsiktiga och strategiska insatser. De mål och
riktlinjer som riksdagen beslutat skall gälla för
integrationspolitiken tar tid att förverkliga. In-
tegrationsverket, som har ansvar för att följa upp
hur integrationspolitiska mål och synsätt får ge-
nomslag inom alla samhällsområden, har bedrivit
sin verksamhet under en förhållandevis kort tid -

30

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

drygt ett år. Myndigheten har byggt upp sin
verksamhet successivt. Det är därför inte möjligt
att ännu redovisa några omfattande resultat från
verksamheten. På uppdrag av regeringen har In-
tegrationsverket redovisat en verksamhetsplan
för åren 1999 och 2000.

DO har under året drivit ett fall till Arbets-
domstolen - det andra fallet som prövats sedan
den då gällande lagen trädde i kraft år 1994. Även
om DO förlorade målet, bedöms fallet ha ett
opinionsskapande värde. Effekterna av den nya
lagen kan ännu inte avläsas.

Det statliga bidraget till insatser i utsatta bo-
stadsområden har gett kommunerna ökade möj-
ligheter att bedriva ett långsiktigt lokalt utveck-
lingsarbete. Kommunerna har redovisat insatser
inom en rad olika verksamhetsområden. Vikten
av de boendes medverkan och samverkan mellan
statliga och kommunala myndigheter har särskilt
lyfts fram. Integrationsverket har i uppdrag att
sammanställa och analysera statens satsning i ut-
satta bostadsområden som pågått under åren
1995 - 1998. Uppdraget skall redovisas senast
under juni år 2000. En delrapport skall lämnas
under november år 1999.

Integrationsverket har inlett arbetet med att
följa upp kommunernas introduktionsverksam-
het, bl.a. möjligheterna att bli självförsörjande
och delaktig i samhällsutvecklingen.

De kostnadsuppföljningar som gjorts av flyk-
tingmottagandet för åren 1991 - 1994 visar att
kommunerna i stort sett fått kostnadstäckning
för 1991 års mottagna flyktingar. För 1992 och
1993 års flyktingmottagande beräknas ett under-
skott på cirka 14 respektive 7 procent och för
flyktingar mottagna år 1994 ett överskott på 9
procent. Till följd av den höga arbetslösheten har
utbetalningar av socialbidrag och introduktion-
sersättning mer än fördubblats under perioden
1990 - 1997. Utländska hushåll, inklusive flyk-
tinghushåll, står för nästan hälften av dessa kost-
nader. Under år 1998 har dock kostnaderna för
socialbidrag generellt sett minskat beroende på
den sjunkande arbetslösheten samt minskat
flyktingmottagande. Integrationsverket kommer
att i samarbete med Svenska Kommunförbundet
göra en fördjupad analys av kommunernas kost-
nader och intäkter för flyktingmottagandet.

Antalet lån till hemutrustning för flyktingar
och lånens storlek olika år beror i första hand på
hur många personer som tas emot i kommunerna
och familjesammansättningen. Lånereglerna har
tidigare varit sådana att de uppmuntrat till stora
lån, vilket i många fall lett till att flyktingen ham-

nat i en skuldfälla. Regeringen har därför ändrat
reglerna för hemutrustningslån. Effekten har bli-
vit att lånenivåema och lånebenägenheten har
minskat och den tidigare trenden mot ökande
låneeftergifter har brutits så att eftergifterna
minskar.

Regeringens slutsatser

Utvecklingen inom integrationsområdet har inte
varit tillfredsställande i förhållande till de integ-
rationspolitiska målen. Den sociala och etniska
segregationen är fortfarande stor och arbetslös-
heten slår hårt mot personer med utländsk bak-
grund. Det är mycket angeläget att genomföra
intentionerna i den integrationspolitiska propo-
sitionen. Arbetet med att bryta segregationen
och skapa ett Sverige för alla skall ha fortsatt hög
prioritet. Den etniska och kulturella mångfalden
i samhället måste tas tillvara på ett bättre sätt.
Staten är en viktig förebild i detta arbete. Ett sär-
skilt åtgärdsprogram skall genomföras för att
tillvarata den etniska och kulturella mångfalden
inom den statliga sektorn och för att integra-
tionsperspektivet skall genomsyra den allmänna
politiken. Alla myndigheter skall i sin verksam-
het beakta samhällets etniska och kulturella
mångfald.

Den etniska diskrimineringen på arbetsmark-
naden bör också kunna motverkas mer effektivt
än tidigare genom den nya lagens tillkomst.

Ett prioriterat område för Integrationsverket
under år 1999 är arbetsmarknaden och arbetslivet
och hur deras strukturer påverkar möjligheterna
till egen försörjning för personer med utländsk
bakgrund. Denna inriktning av verksamheten
bör ha fortsatt hög prioritet även under år 2000.
Integrationsverket och Statens invandrarverk
kommer att få ett gemensamt uppdrag av rege-
ringen att effektivisera arbetet i syfte att förkorta
väntetiden för utflyttning från förläggning till
eget boende.

Det är mycket angeläget att personer med ut-
ländsk bakgrund kommer till tals i samhällsde-
batten och finner det meningsfullt att rösta. Ar-
betet i utsatta bostadsområden, där många per-
soner med utländsk bakgrund bor, syftar bl.a. till
att öka medborgarnas engagemang för den egna
närmiljön. Ytterligare insatser kan behöva göras.

Satsningen på att lyfta fram kvinnoperspekti-
vet i integrationsarbetet skall fortsätta. I många
fall blir unga flickors problem inte lika synliga
som de mer utagerande pojkarnas. En prioriterad

31

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

fråga är därför att fortsätta dialogen med organi-
sationer och myndigheter för att utveckla ett åt-
gärdsprogram för unga flickor med utländsk
bakgrund i syfte att stärka deras ställning i sam-
hället.

De kostnadsuppföljningar som gjorts av flyk-
tingmottagandet har analyserats av en arbets-
grupp i Regeringskansliet parallellt med en analys
av arbetsmarknadens förändringar under de när-
maste åren. Integrationsverket kommer att ge-
nomföra en fördjupad analys av kommunernas
kostnader och intäkter för flyktingar. Integra-
tionsverket gör också en översyn av formerna för
överenskommelser med kommunerna. I avvak-
tan på detta arbete är inte några förändringar av
ersättningarna till kommunerna aktuella. Social-
tjänstutredningen (S 1997:16) förväntas inom
kort lämna förslag om bl.a. ett nytt försörjnings-
stöd för äldre invandrare som har låg eller ingen
pension.

Möjligheten att få svenskt medborgarskap har
stor betydelse för integrationen i det svenska
samhället. 1997 års medborgarskapskommitté
har i betänkandet Svenskt medborgarskap (SOU
1999:34) lämnat förslag till ny lag om svenskt
medborgarskap. Bland annat föreslås att det skall
bli lättare att få svenskt medborgarskap, särskilt
för barn. Betänkandet har remissbehandlats och
bereds för närvarande i Regeringskansliet.

4.4 Storstadspolitik

Riksdagen beslutade under år 1998 om mål och
inriktning för den nationella storstadspolitiken,
(prop. 1997/98:165, bet. 1998/99:AU2, rskr.
1998/99:34). Målen för det nya politikområdet är
dels att ge storstadsregionerna goda förutsätt-
ningar för långsiktigt hållbar tillväxt och därmed
kunna bidra till att nya arbetstillfällen skapas så-
väl inom storstadsregionerna som i övriga delar
av landet, dels att bryta den sociala, etniska och
diskriminerande segregationen i storstadsregio-
nerna och därmed verka för jämlika och jämställ-
da levnadsvillkor för storstädernas invånare.
Storstadspolitiken är således både inriktad på en
långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt och att
främja jämlika levnadsvillkor för storstädernas
invånare.

Under åren 1994 - 1997 ökade sysselsättning-
en årligen med knappt 1,7 procent i Stockholms-

regionen1, 1,5 procent i Göteborgsregionen samt
0,4 procent i Malmöregionen. Riksgenomsnittet
under motsvarande period låg på drygt 0,4 pro-
cent. Enligt preliminära uppgifter från NUTEK
för år 1998 har sysselsättningen ökat kraftigt i de
tre regionerna, med 6,0 procent i Stockholmsre-
gionen, 4,3 procent i Göteborgsregionen och 4,0
procent i Malmöregionen.

Som redovisades i inledningen till avsnitt 4.3
är den geografiska koncentrationen av landets
utrikes födda fortfarande hög. Över hälften av
dem bor i de tre storstadsregionerna. Arbetslös-
heten bland dem är avsevärt högre än riksgenom-
snittet. År 1998 var t.ex. 27 procent av de utom-
nordiska medborgarna arbetslösa vilket kan
jämföras med genomsnittet i riket på 6,5 pro-
cent. I Stockholms kommun var arbetslösheten

5,4 procent, i Göteborg 7,5 procent samt 11,7
procent i Malmö. Förvärvsfrekvensen, dvs. an-
delen förvärvsarbetande av befolkningen, varierar
både mellan och inom kommunerna. Inom en
storstadskommun kan den variera mellan 30 och
80 procent i olika bostadsområden.

Inkomsterna varierar i hög grad inom stor-
stadsregionerna. I de mest utsatta bostadsområ-
dena kan genomsnittsinkomsten, enligt stor-
stadskommitténs underlagsrapport Delade stä-
der, motsvara ca 30 procent av inkomsterna i de
mest välbärgade bostadsområdena. Detta gäller i
samtliga storstadsregioner.

Bland annat mot denna bakgrund betonades i
storstadspropositionen att det är av största vikt
att staten och de berörda kommunerna arbetar
långsiktigt gentemot de utsatta stadsdelarna. För
att t.ex. arbetslösheten och socialbidragsberoen-
det skall kunna minskas krävs ett långsiktigt och
uthålligt arbete. Under våren 1999 tillsattes Stor-
stadsdelegationen för att utveckla och samordna
den nationella storstadspolitiken. Medel har avi-
serats för åren 1999 - 2002. Inledningsvis inrik-
tas delegationens arbete på att kunna teckna lo-
kala utvecklingsavtal med sju kommuner. Utöver
detta planeras också stödjande insatser genomfö-
ras från hösten 1999. De långsiktiga och struktu-
rella frågorna för arbetet bör utvecklas närmare
parallellt med att arbetet med avtalen fortgår.

För år 1999 finns sammanlagt 357 miljoner
kronor disponibla för storstadspolitiska insatser.
Förutom anslaget B2 Utvecklingsinsatser i stor-
stadsregionerna om 142 miljoner kronor finns
medel avsatta inom andra utgiftsområden. Under
utgiftsområde 16 Utbildning och universitets-

1 Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), LA-regioner.

32

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

forskning finns 75 miljoner kronor avsatta för
förskoleverksamhet med satsning på svenska
språket och 25 miljoner kronor för språkutveck-
ling i skolan. Vidare har 10 miljoner kronor anvi-
sats för anskaffning av praktikplatser till arbets-
lösa invandrare och sfi-studerande. För att
stimulera rekrytering av lågutbildade vuxna till
kunskapslyftet har 5 miljoner kronor reserverats.
Under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och ar-
betsliv har för samma år beräknats 100 miljoner
kronor för otraditionella insatser på arbetsmark-
naden. Medel för storstadspolitiska insatser är
aviserade till och med år 2002. Slutligen föreslås
ytterligare 45 miljoner kronor som engångssats-
ning för år 2000 inom utgiftsområde 16 Utbild-
ning och universitetsforskning. Medlen skall
fördelas inom ramen för de lokala utvecklings-
avtalen för t.ex. läxläsnings- eller utbytesinsatser
inom förskola och skola. Regeringen avser att
överväga eventuella ytterligare satsningar i stor-
stadsregionerna.

I storstadspropositionen angavs också vilka
kommuner som kan vara aktuella för utveck-
lingsavtal. Dessa är Botkyrka, Göteborg, Ha-
ninge, Huddinge, Malmö, Stockholm och Sö-
dertälje. Samtliga har anmält sitt intresse av att
teckna avtal om insatser i ett 20-tal bostadsom-
råden. Stockholm, Malmö och Södertälje har re-
dovisat förslag till avtal och övriga kommuner
räknar med att kunna lämna sina förslag under
hösten 1999. Förslagen kommer därefter att be-
redas inom Regeringskansliet innan avtal teck-
nas. Av stor betydelse i detta sammanhang är
långsiktigheten och att arbetet redan nu bedrivs
på ett sådant sätt att det finns möjligheter att
införliva det i kommunens ordinarie verksam-
heter under och efter perioden. För att under-
lätta arbetet med att ta fram underlaget har ett
antal konferenser med inriktning på bl.a. utvär-
dering och boendedialog hållits under våren.

Integrationsverket har fått i uppdrag att ansva-
ra för den nationella utvärderingen av de lokala
utvecklingsavtalen och har i juni månad redovisat
en plan över utvärderingsarbetet, dels med avse-
ende på innehållet i avtalen samt utvecklingsar-
betets effekter och processer, dels med avseende
på sådana nyckeltal som kan ligga till grund för
uppföljning av utvecklingen. Verket skall lämna
en första redovisning av uppdraget senast den 1
juli år 2000. Regeringen avser därför att åter-
komma med en första resultatbedömning i bud-
getpropositionen för år 2001.

4.5    Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte haft några invänd-
ningar i revisionsberättelsen för år 1998 avseende
myndigheterna inom verksamhetsområdet.

4.6    Anslag

Bl     Integrationsverket

Tabell 4.3 Anslagsutveckling

Tusental kronor

29 632

Anslags-
sparande

1 725

1998

Utfall

1999

Anslag

75 724

Utgifts-
prognos

70 564

2000

Förslag

82 580

2001

Beräknat

83 349 1

2002

Beräknat

84 269 2

1 Motsvarar 82 080 tkr i 2000 års prisnivå.

2 Motsvarar 81 680 tkr i 2000 års prisnivå.

Integrationsverket är sedan den 1 juni 1998 cen-
tral förvaltningsmyndighet för integrationsfrå-
gor. Verket har ett övergripande ansvar för att
integrationspolitiska mål och synsätt får genom-
slag på olika samhällsområden samt för att aktivt
stimulera integrationsprocesserna i samhället. En
central uppgift för myndigheten är att följa och
utvärdera samhällsutvecklingen mot bakgrund av
samhällets etniska mångfald.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Målen för Integrationsverkets verksamhet under
år 1998 var att främja lika rättigheter och möjlig-
heter för alla oavsett etnisk och kulturell bak-
grund, bidra till bättre förutsättningar för indivi-
dens försörjning och delaktighet i samhället,
bidra till en minskad diskriminering, främlingsfi-
entlighet och rasism, främja en samhällsutveck-
ling som kännetecknas av respekt och tolerans
och där etnisk, kulturell, språklig och religiös
mångfald tillvaratas som en positiv kraft samt
öka kunskapen om den nationella utvecklingen
ur ett integrationspolitiskt perspektiv.

Integrationsverket har bedrivit ett systematisk
arbete med att sprida och förankra det integra-

33

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE S

tionspolitiska perspektivet hos olika samhälls-
sektorer på central, regional och lokal nivå.

Integrationsverket har gett stöd till ett sextio-
tal lokala projekt i syfte att stimulera integra-
tionsprocessen. Verket har också deltagit i regio-
nala nätverk inom ramen för de regionala till-
växtavtalen.

Verkets uppföljnings- och analysarbete har
inletts, kunskapsinsamling pågår och nationella
utvärderingar förbereds, bl.a. en utvärdering av
insatser i utsatta bostadsområden. Ett prioriterat
område för verket är uppföljning och analys av
hur arbetsmarknaden och arbetslivet och deras
struktur påverkar möjligheterna till egen försörj-
ning för personer med utländsk bakgrund.

Metoder för hur uppföljningen av kommu-
nernas introduktion av nyanlända skall genomfö-
ras har utvecklats under året och arbetet med
uppföljningen har påbörjats i samverkan med
kommunerna.

Under år 1998 fick ca 35 000 personer uppe-
hållstillstånd i Sverige. Av dessa utgjorde 22 000
personer med anknytning till redan tidigare bo-
satta personer. 11 900 var skyddsbehövande eller
sådana personer med anknytningar till skydds-
behövande som omfattas av den statliga ersätt-
ningen för introduktionsverksamhet. Integra-
tionsverket har träffat överenskommelse med
115 kommuner om sammanlagt 10 440 intro-
duktionsplatser. Därutöver har 43 kommuner
tagit emot flyktingar från förläggningar eller
kvotflyktingar utan överenskommelse med In-
tegrationsverket. Stor vikt har lagts vid kommu-
nernas kvalitet på introduktionsprogrammet i
samband med att överenskommelse om flyk-
tingmottagande träffats samt vid att ytterligare
engagera kommunerna i regioner där redan en
stor andel invandrare tagits emot.

Integrationsverket har hjälpt 1 314 skyddsbe-
hövande att bosätta sig i 91 av landets kommu-
ner. Över 60 procent av de flyktingar som fick
uppehållstillstånd under år 1998 bodde inte på
förläggning utan hos släktingar eller vänner vid
tidpunkten för beslut om uppehållstillstånd. De
flesta har valt att fortsätta att bo i en egen lägen-
het på samma ort, oftast i storstadsregionernas
utsatta bostadsområden.

Den genomsnittliga väntetiden från beslut om
uppehållstillstånd till bosättning för personer
som bor på förläggning är elva veckor. Målet är
att väntetiden inte skall överstiga fyra veckor.

Slutsatser

Integrationsverket har i huvudsak bedrivit sin
verksamhet i enlighet med de av regeringen fast-
lagda riktlinjerna, men alla verksamhetsmål har
inte uppnåtts. Skälet är att verksamheten har
byggts upp successivt. Regeringen bedömer att
Integrationsverket nu har kommit så långt i sin
etableringsprocess att verksamheten kan bedrivas
enligt regeringens riktlinjer och att verksam-
hetsmålen för år 1999 bör kunna uppnås.

Under år 2000 skall Integrationsverket fort-
sätta sin inriktning på arbetsmarknaden och ut-
vecklingsarbete för att förbättra introduktionen
av nyanlända. Valundersökningen skall fullföljas
och insatser för att förbättra situationen för ut-
satta flickor med utländsk bakgrund skall ut-
vecklas. En särskild uppgift är att följa upp myn-
digheternas tillämpning av förordningen
(1986:856) om de statliga myndigheternas ansvar
för genomförandet av integrationspolitiken.

För personer som vistas på statlig förläggning
när de beviljas uppehållstillstånd skall väntetiden
för utflyttning till egen bostad förkortas. Därför
kommer Integrationsverket och Statens invand-
rarverk att få ett gemensamt uppdrag av rege-
ringen att se över rutiner och samarbetsformer
för att effektivisera detta arbete.

Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-
ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-
förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd
kompensation för premierna för avtalsförsäk-
ringarna. Anslaget har tillförts 1 056 000 kronor.

Tabell 4.4 Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor

Anslag 1999

75 724

Pris- och löneomräkning

289

Justering av premier

1056

Fullt utbyggd verksamhet

5511

Förslag 2000

82 580

34

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

B2 Utvecklingsinsatser i
storstadsregionerna

1 Tabell 4.5 Anslagsutveckling                              1

Tusental kronor

103 317 1

Anslags-
sparande

141 327 1

1998

Utfall

1999

Anslag

142 000

Utgifts-
prognos

142 000 1

2000

Förslag

260 000

2001

Beräknat

565 000

2002

Beräknat

116 000

1 Inklusive äldreanslaget 1995/96:D 12 Särskilda insatser i invandrartäta områden

Från anslaget finansieras särskilda insatser som
skall främja utvecklingen i storstadsregionernas
utsatta bostadsområden samt bostadsområden
med likartad situation.

Eftersom anslaget i första hand skall ses som
ett stöd för storstadsregionerna bör det fr.o.m. år
2000 benämnas utvecklingsinsatser i storstadsre-
gionerna.

Anslaget uppgår år 1999 till 142 000 000 kro-
nor. Utbetalningsprognosen är 127 648 000 kro-
nor. Avvikelsen mellan anslagsbeloppet och
prognosen förklaras av att det för år 1999 finns
en utgiftslimit på detta anslag. Från äldreanslaget
1995/961D12 Särskilda insatser i invandrartäta
områden bedöms 14 352 000 kronor betalas ut
under år 1999 och de samlade utbetalningarna
uppgår därmed till 142 000 000 kronor.

Tabell 4.6 Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor

Anslag 1999

142 000

Planenlig utökning

118 000

Förslag 2000

260 000

B3 Integrationsåtgärder

1 Tabell 4.7 Anslagsutveckling                                1

Tusental kronor

56 256 1

Anslags-
sparande

10 438 1

1998

Utfall

1999

Anslag

47 742

Utgifts-
prognos

43 364 1

2000

Förslag

37 742

2001

Beräknat

32 742

2002

Beräknat

32 742

1 Inklusive äldreanslaget 1995/96:D10 Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism

Anslaget används för åtgärder som stimulerar
integrationsprocesserna i samhället och som fö-
rebygger och motverkar diskriminering, främ-
lingsfientlighet och rasism. Från anslaget utbeta-
las också stöd till invandrares riksorganisationer
samt till samarbetsorgan för sådana organisatio-
ner. Anslaget disponeras i huvudsak av Integra-
tionsverket. En mindre del disponeras av rege-
ringen för olika initiativ inom området.

Regeringens överväganden

Under åren 1995 - 1998 avsattes medel, de s.k.
Blommanpengarna, för insatser i vissa bostads-
områden. Integrationsverket har i uppdrag att
utvärdera dessa insatser. En delrapport skall läm-
nas till regeringen senast den 30 november 1999.
Uppdraget i sin helhet skall redovisas senast i ju-
ni år 2000. Åtgärderna som startat med hjälp av
Blommanpengama införlivas nu i den nya natio-
nella storstadspolitiken.

Enligt storstadspropositionen bör en samlad
avstämning och utvärdering göras innan treårs-
perioden är slut. Avtalen mellan kommunerna
och staten kommer att tecknas successivt under
hösten 1999. Löptiderna kommer sannolikt att
variera från tre upp till sex år. Medel för stor-
stadspolitiska insatser är aviserade till och med år
2002. Regeringen avser att överväga eventuella
ytterligare satsningar i storstadsregionerna.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Integrationsverket har haft omfattande kontak-
ter med föreningsliv och organisationer. Under
året har 34 riksorganisationer fått statsbidrag till
sin verksamhet motsvarande ca 16 miljoner kro-
nor. Därtill har 30 integrationsprojekt fått eko-
nomiskt stöd för att bedriva verksamhet som bi-
drar till att en metodutveckling sker inom
integrationsområdet.

Före inrättandet av Integrationsverket under
år 1998 gav regeringen stöd till projekt i syfte att
motverka främlingsfientlighet och rasism. Under
år 1999 har regeringen bl.a. gett stöd till projekt
inom ramen för initiativet Levande historia.

35

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE S

Förslag till nya riktlinjer för statsbidrag till
organisationer inom det integrationspolitiska
området

Regeringen beslutade den 1 mars 1997 att till-
kalla en utredare för att se över formerna för
statsbidrag till organisationer som bildats av in-
vandrare eller på annan etnisk grund och till
verksamhet som bedrivs av andra organisationer
inom integrationsområdet.

Översynen syftade till att ge förslag till ett bi-
dragssystem som är relaterat till de integrations-
politiska målen och som kan resultatstyras.

I april 1998 överlämnande utredningen sitt
betänkande Organisationer - Mångfald - Integ-
ration - Ett framtida system för statsbidrag till
invandrarnas riksorganisationer m.fl. (SOU
1998:73). Betänkandet har remissbehandlats. En
remissammanställning finns tillgänglig i Kultur-
departementet (dnr Ku 1999/140/IM).

Regeringens förslag: Riktlinjerna för statsbidrag
till organisationer bildade på etnisk grund och
andra organisationer verksamma inom integra-
tionsområdet skall ändras. Statsbidraget skall be-
stå av organisations- och verksamhetsbidrag samt
projektbidrag. De kriterier som skall ligga till
grund för bidragsgivningen skall anpassas till
målen för integrationspolitiken och kraven på
ökad resultatstyrning. Statsbidraget skall admi-
nistreras och beslutas av Integrationsverket. In-
tegrationsverket skall utveckla ändamålsenliga
former för samråd med organisationerna. De nya
riktlinjerna skall införas stegvis från och med år
2000 och vara fullt genomförda år 2003.

Utredningens förslag: Överensstämmer med
regeringens förslag.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser
är positiva till utredningens förslag. Statens in-
vandrarverk, Statskontoret, Riksrevisonsverket,
Integrationsverket och Ungdomsstyrelsen anser att
bidragssystemet bör inriktas mer på verksam-
hetsbidraget eftersom det kan resultatstyras.
Nyare invandrarorganisationer samt andra orga-
nisationer som arbetar med integrationsverk-
samhet är positiva till utredningens förslag men
framhåller liksom myndigheterna att den resul-
tatstyrda delen av bidraget bör öka. Flertalet av
de invandrarorganisationer som besvarat remis-
sen framhåller att bidraget till organisationerna
inte blir mindre som en följd av förändringen

och att organisationsbidraget bör bibehållas och
helst utökas. Estniska kommittén och Finlands-
svenskarnas riksförbund avstyrker utredningens
förslag helt och föreslår en delning av bidraget så
att äldre invandrargrupper får ett hembygdsstöd
som handhas av annan myndighet än Integra-
tionsverket samt att dessa organisationer kan sö-
ka projektstöd om de genomför uppgifter inom
integrationsområdet. En sådan lösning förordas
också av Integrationsverket. Av de remissinstan-
ser som besvarat remissen är flertalet positiva till
att Integrationsverket skall administrera och för-
dela bidraget och understryker vikten av samråd
med organisationerna.

Skälen för regeringens förslag: Stödet till or-
ganisationer bildade på etnisk grund bör anpassas
till de nya integrationspolitiska målen men också
till den utveckling som skett av stödet till andra
folkrörelser. Det är angeläget att det integra-
tionspolitiska arbete som kan genomföras med
stöd av organisationerna stärks och effektiviseras
samtidigt som organisationernas självständighet
och frihet att arbeta efter sina förutsättningar re-
spekteras. Den nya integrationspolitiken, liksom
det utvecklingsarbete som pågår inom Rege-
ringskansliet när det gäller resultatstyrning av bi-
dragen till organisationerna, understryker att
statsbidragssystemet måste förändras och anpas-
sas till en ny situation där verksamheten kommer
mer i fokus.

Som flera remissinstanser framhåller måste det
finnas en balans mellan ett grundläggande orga-
nisationsstöd som kan täcka kostnader för vissa
kanslifunktioner och ett verksamhetsstöd som
möjliggör ett utåtriktat arbete i linje med de in-
tegrationspolitiska målen som statsbidraget är
avsett att stödja. Enligt regeringens mening bör
bidragssystemet utformas så att det består av or-
ganisations- och verksamhetsbidrag samt pro-
jektbidrag. Målgruppen för organisations- och
verksamhetsbidrag bör vara organisationer bilda-
de på etnisk grund och för projektbidrag samtli-
ga organisationer som är verksamma inom det
integrationspolitiska området.

Målet för statsbidraget bör vara att det skall
bidra till att stärka integrationen i Sverige. Stats-
bidraget bör således syfta till att underlätta och
stödja integrationsbefrämjande verksamhet som
bedrivs av organisationerna enligt intentionerna i
den integrationspolitiska propositionen. Det nya
bidragssystemet bör ge organisationerna utrym-
me både att stärka den egna identiteten och kul-
turen samt att bedriva en mer utåtriktad verk-
samhet. Organisationsbidraget, som i huvudsak

36

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

bygger på medlemsstorleken, bör ge organisatio-
ner bildade på etnisk grund ett nödvändigt stöd
för kanslifunktioner m.m. Verksamhetsbidraget
bör ge dessa organisationer möjligheter att be-
driva en mer utåtriktad integrationsverksamhet.
Detta bidrag bör knytas till vissa angivna in-
satsområden som har betydelse för de integra-
tionspolitiska målen t.ex. introduktion, informa-
tion, arbetsliv, utbildning, språk m.m. Projekt-
bidraget bör ge de organisationer som är verk-
samma inom det integrationspolitiska området
möjligheter att få stöd till integrationspolitiska
projekt på de insatsområden som skall priorite-
ras.

Ett krav på organisationerna bör vara att de
skall formulera en treårsplan för sin verksamhet
för att kunna få bidrag. Detta kan ge organisa-
tionerna möjlighet att planera sin verksamhet
mer strategiskt och långsiktigt vilket ger ökad
stabilitet och kontinuitet. Organisationerna skall
lämna ekonomiska redovisningar av användning-
en av statsbidraget. De skall också rapportera om
effekterna av sina insatser i förhållande till de mål
som angivits. Integrationsverket skall varje år
lämna en samlad redovisning till regeringen om
statsbidragets användning i förhållande till bidra-
gets syfte och de mål som angivits i myndighe-
tens regleringsbrev.

Regeringen delar utredningens uppfattning att
Integrationsverket skall besluta om bidragen.
Det är också viktigt att framhålla att de kriterier
som skall ställas upp för bidragsgivningen inte
innebär en given form av automatik utan bi-
dragsgivningen skall ha inslag av lämplighets-
och skälighetsbedömning i förhållande till de
integrationspolitiska målen. Inte minst mot den-
na bakgrund är det viktigt att bidragsmottagarna
inte deltar i det direkta beslutsfattandet. Det
finns dock, som många remissinstanser också
framhållit, värdefull kunskap hos organisationer-
na som bör tas tillvara. Därför bör Integrations-
verket utveckla ändamålsenliga former för sam-
råd med organisationerna.

Det nya bidragssystemet bör införas succes-
sivt så att organisationerna hinner anpassa sig till
de nya förutsättningarna. Regeringen föreslår
därför att bidragssystemet införs stegvis under
en period av tre år.

Slutsatser

Beslut om ett nytt bidragssystem bör fattas un-
der år 1999 men under år 2000 bör dagens regler

gälla. Under år 2000 skall organisationerna för-
beredas på ett nytt bidragssystem som successivt
kommer att genomföras med början år 2001.
Integrationsverket skall bistå organisationerna i
deras arbete med att utveckla verksamheten efter
de nya bidragsreglerna.

1 Tabell 4.8 Beräkning av anslaget för år 2000              1

Tusental kronor

Anslag 1999

47 742

Besparing beslutad år 1999

-10 000

Förslag 2000

37 742

B4 Kommunersättningar för
flyktingmottagande

iTabell 4.9 Anslagsutveckling                              1

Tusental kronor

2 089 602

Anslags-
kredit

167 529

1998

Utfall

1999

Anslag

2 183 958

Utgifts-
prognos

2 269 958

2000

Förslag

2 301 404

2001

Beräknat

2 392 926

2002

Beräknat

2 397 082

Från anslaget utbetalas statsbidrag till kommuner
och landsting enligt förordningen (1990:927) om
statlig ersättning för flyktingmottagande m.m.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Verksamheten syftar till att lämna sådan statlig
ersättning till kommuner att deras kostnader för
flyktingmottagande täcks.

Utbetalningsreglerna för den dominerande er-
sättningsformen - schablonersättning - gör att
sådana utbetalningar sträcker sig över flera år. Ett
stort kommunmottagande mot slutet av ett visst
år kan därför ge liten anslagseffekt för just det
året, men leda till stora utbetalningar under de
följande åren. Detta försvårar möjligheterna att
beräkna anslaget, eftersom antagandena om
kommunmottagandet måste göras på månadsni-
vå.

Antalet kommunmottagna flyktingar har vari-
erat kraftigt under åren och beror ytterst på hän-
delser i omvärlden. Av betydelse för ersättnings-
utbetalningarna är bl.a. andelen barn eller åld-

37

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE S

ringar och om vissa flyktinggrupper har stor
flyttningsbenägenhet.

Kostnaderna för äldre och handikappade flyk-
tingar har legat över det anslag som beräknats.
Det är angeläget att Integrationsverket närmare
analyserar orsakerna till detta.

Regeringen bedömer att vissa förändringar i
ersättningssystemet bör göras. Dessa förändring-
ar gäller ersättning för vissa kostnader för barn
under 18 år som omfattas av 3 § förordningen
(1990:927) om statlig ersättning för flykting-
mottagande m.m. och som kommit till Sverige
utan egen vårdnadshavare.

Förslag till ändring av den statliga ersättningen
till kommunerna för flyktingmottagande

Regeringens förslag: En kommun skall kunna få
statlig ersättning för skäliga kostnader för att
kunna upprätthålla en viss beredskap för vårdin-
satser i annat hem än barnets som ges med stöd
av socialtjänstlagen (1980:620) eller lagen
(1990:52) med särskilda bestämmelser av vård av
unga.

Skälen för regeringens förslag: Integrationsver-
ket har i en skrivelse hemställt om att statlig er-
sättning skall kunna utgå till en kommun för
kostnader avseende beredskap för vårdinsatser i
ett grupphem. Svenska Kommunförbundet som
beretts tillfälle att inkomma med yttrande har
inga synpunkter på förslaget.

Kommunerna kan i dag få ersättning för vissa
kostnader för barn under 18 år som omfattas av
3 § förordningen (1990:927) om statlig ersätt-
ning för flyktingmottagande m.m. och som
kommit till Sverige utan vårdnadshavare. Bland
annat kan ersättning ges för den vård i annat hem
än barnets eget som ges med stöd av social-
tjänstlagen (1980:620) eller lagen (1990:52) med
särskilda bestämmelser om vård av unga. Ersätt-
ning lämnas för den faktiska vårdkostnaden från
den dag barnet har placerats i ett grupphem eller
familjehem. Enligt Integrationsverket är det svårt
att på kort tid hitta grupphem och familjehem
som vill ta emot flyktingbarn. Detta kan innebä-
ra att barnen ibland blir kvar på Invandrarverkets
förläggningar eller grupphem långt efter att de
fått beslut om uppehållstillstånd, vilket inte är
lämpligt. Det är därför viktigt att kommunerna
har en viss beredskap att ta emot barn som place-

rats med stöd av socialtjänstlagen eller lagen med
särskilda bestämmelser om vård av unga. Integ-
rationsverket bör ha möjlighet att ersätta skäliga
kostnader för en sådan beredskap.

Enligt regeringens bedömning kommer för-
slaget inte att innebära ökade kostnader för sta-
ten eftersom kommunernas beredskap minskar
kostnaderna på Invandrarverkets förläggningar.

Slutsatser

År 2000 väntas anslagsutbetalningarna uppgå till
2,3 miljarder kronor vilket är mer än vad som be-
räknades i budgetpropositionen för år 1999.

1 Tabell 4.10 Beräkning av anslaget för år 2000             1

Tusental kronor

Anslag 1999

2 183958

Prisomräkning

6 794

Ökade ersättn ingsutbeta Iningar

110 652

Förslag 2000

2 301 404

B5 Hemutrustningslån

iTabell 4.11 Anslagsutveckling                             1

Tusental kronor

79 356

Anslags-
sparande

4 927

1998

Utfall

1999

Anslag

81 442

Utgifts-
prognos

40 801

2000

Förslag

37 965

2001

Beräknat

35 159

2002

Beräknat

32 371

Från anslaget finaniseras räntesubventioner och
eftergifter i låneverksamheten för hemutrustning
till flyktingar och vissa andra utlänningar. Cent-
rala studiestödsnämndens totala upplåning från
Riksgäldskontoret för hemutrustningslån beräk-
nas vid utgången av år 1999 uppgå till 1311 mil-
joner kronor. Upplåningen väntas tillfälligt öka
till 1 328 miljoner kronor år 2000.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Verksamheten med hemutrustningslån skall un-
derlätta bosättningen för nyanlända flyktingar.

38

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Statsfinansiellt kan utvecklingen beskrivas med
dels omfattningen av den upplåning Centrala
studiestödsnämnden(CSN) har hos Riksgälds-
kontoret (RGK) för att kunna lämna hemutrust-
ningslån till flyktingar, dels de kostnader staten
har för räntesubventioner och eftergifter i låne-
verksamheten.

CSN:s upplåning hos RGK för hemutrust-
ningslån låg år 1991, då verksamheten startade,
på 190 mkr. Som mest omfattade upplåningen
1 339 mkr år 1997. Inbetalningarna är nu större
än utbetalningarna och upplåningen beräknas vid
slutet av år 1999 ha sjunkit till 1311 mkr.

Antalet lån och lånens storlek olika år beror i
första hand på hur många personer som tas emot
i kommunerna och familjesammansättningen.
Lånereglerna har tidigare varit sådana att de
uppmuntrat till stora lån, vilket i många fall gjort
att flyktingen hamnat i en skuldfälla. Regeringen
har därför under de senaste åren ändrat lånereg-
lerna och marknadsanpassat räntan. Lånebelop-
pen och även lånebenägenheten har nu minskat
och den tidigare trenden mot ökande låneefter-
gifter har brutits. CSN har också märkt en ökad
återbetalningsvilja hos låntagarna.

Slutsatser

Med de antaganden som gjorts om kommun-
mottagande av flyktingar och mot bakgrund av
nivån på lånebeloppen, den nuvarande lånebenä-
genheten och antaganden om utvecklingen av
låneeftergifter beräknas anslagsbehovet till
knappt 38 miljoner kronor.

B6 Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering

iTabell 4.13 Anslagsutveckling                            1

Tusental kronor

4 863

Anslags-
kredit

20

1998

Utfall

1999

Anslag

7 995

Utgifts-
prognos

7 975

2000

Förslag

8 308

2001

Beräknat

8 440 1

2002

Beräknat

8 578 2

1 Motsvarar 8 308 tkr i 2000 års prisnivå.
2Motsvarar 8 308 tkr i 2000 års prisnivå.

Från anslaget finansieras Ombudsmannen mot
etnisk diskriminering (DO) och Nämnden mot
diskriminering.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Under året har DO gett råd till arbetsgivare och
fackliga organisationer med utgångspunkt från
lagen om åtgärder mot etnisk diskriminering i
arbetslivet. En handbok med råd för ett målin-
riktat arbete för att främja etnisk mångfald i ar-
betslivet har utarbetats. DO har också drivit
fram ett fall till Arbetsdomstolen. DO har vidare
intensifierat sina insatser för att förebygga och
motverka etnisk diskriminering på bostadsmark-
naden.

1 Tabell 4.12 Beräkning av anslaget för år 2000             1

Tusental kronor

Anslag 1999

81 442

Minskat resursbehov

-43 477

Förslag 2000

37 965

Slutsatser

Verksamheten har bedrivits enligt de riktlinjer
som regeringen lagt fast och verksamhetsmålen
har uppfyllts. DO har utfört de uppdrag och de
aktiviteter som följer av verksamhetsmålen. Un-
der det kommande året skall en förstärkt DO ha
ökade möjligheter att förebygga och motverka
etnisk diskriminering.

Anslaget för år 2000 beräknas till ca 8,3 miljo-
ner kronor, inklusive rättegångskostnader för
DO.

Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-
ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-
förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd
kompensation för premierna för avtalsförsäk-
ringarna. Anslaget har tillförts 218 000 kronor.

39

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE S

|Tabell 4.14 Beräkning av anslaget för år 2000            |

Tusental kronor

Anslag 1999

7 995

Pris- och löneomräkning

95

Justering av premier

218

Förslag 2000

8 308

40

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

5 Minoritetspolitik

5.1 Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar frågor med in-
riktning på skydd och stöd för de nationella mi-
noriteterna och de historiska minoritetsspråken.

Tabell 5.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999

Utgifts-

prognos

1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

-

-

-

8

8

8

Förändringar

Regeringen har i juni 1999 beslutat propositio-
nen Nationella minoriteter i Sverige (prop.
1998/99:143). Regeringens förslag innebär att
Sverige skall ratificera Europarådets ramkonven-
tion om skydd för nationella minoriteter och den
europeiska stadgan om landsdels- eller minori-
tetsspråk. I och med detta förbinder sig Sverige, i
likhet med många andra länder i Europa, att ut-
arbeta en politik som syftar till att utveckla de
nationella minoriteternas rättigheter.

De grupper som enligt regeringens förslag ut-
gör nationella minoriteter i Sverige är samer, sve-
rigefinnar, tornedalingar, romer och judar. Mino-
ritetsspråken är samiska, finska, meänkieli
(tornedalsfinska), romani chib och jiddisch. Av
dessa har samiska, finska och meänkieli en histo-
risk geografisk bas, vilket innebär mer långtgå-
ende åtgärder i enlighet med den europeiska
stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Två
nya lagar föreslås som ger enskilda rätt att an-
vända samiska, finska och meänkieli hos dom-
stolar och förvaltningsmyndigheter med verk-
samhet i de geografiska områden där språken

använts av hävd och fortfarande används i till-
räcklig utsträckning. Förslagen innebär också att
enskilda får rätt att i dessa områden få förskole-
verksamhet och äldreomsorg helt eller delvis på
dessa språk. För samiska föreslås området om-
fatta Arjeplogs, Gällivare, Jokkmokks och Kiru-
na kommuner och för finska och meänkieli Gäl-
livare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Overtorneå
kommuner. Regeringen avser även att vidta en
rad rikstäckande åtgärder för att stödja de natio-
nella minoriteterna och minoritetsspråken. Det
gäller utbildningsfrågor, kulturstöd, massmedi-
erna, arkivfrågor, äldreomsorg, översättning av
vissa författningar, inflytande och samarbete
över nationsgränserna.

Prioriteringar

Berörda kommuner och landstinget i Norrbot-
tens län ersätts för ökade kostnader som följer av
de nya åliggandena. Domstolarna tillförs medel
för ökade tolk- och översättningskostnader. Det
statliga kulturstödet förstärks för att särskilt
kunna beakta de nationella minoriteterna vid för-
delning av stöd. Medel avsätts också för att ut-
veckla former för samråd med och inflytande för
de nationella minoriteterna samt för uppföljning
av den nya politiken.

41

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 8

5.2    Anslag

Cl     Åtgärder för nationella

minoriteter

Tabell 5.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

1998

Utfall

Anslags-
sparande

1999

Anslag

-

Utgifts-
prognos

2000

Förslag

8 000

2001

Beräknat

8 000

2002

Beräknat

8 000

Av anslaget skall huvuddelen användas som
statsbidrag till kommunerna och landstinget in-
om de områden i Norrbottens län som har utpe-
kats som förvaltningsområden för samiska re-
spektive finska och meänkieli. Även kostnader
för åtgärder som avser inflytande för nationella
minoriteter och uppföljningsinsatser skall belasta
anslaget.

Regeringens överväganden

Regeringen har i den ekonomiska vårpropositio-
nen beräknat anslagsbehovet till 10 miljoner
kronor per år från och med år 2000 för kostnader
till följd av förslagen om en samlad minoritets-
politik. Huvuddelen av regeringens förslag i pro-
positionen Nationella minoriteter i Sverige avser
åtgärder och insatser i kommunerna och lands-
tinget inom de områden i Norrbottens län som
utpekats som förvaltningsområden för samiska
respektive finska och meänkieli. Kommunerna
och landstinget bör tillföras 6 miljoner kronor
som statsbidrag för åtgärder för nationella mino-
riteter. Dessa medel bör fördelas av Länsstyrel-
sen i Norrbottens län med utgångspunkt från
antalet invånare i respektive kommun som talar

samiska respektive finska eller meänkieli samt
med hänsyn tagen till den verksamhet kommu-
nerna och landstinget i dag bedriver till stöd för
dessa grupper. En uppföljning av kostnaderna
bör göras så att fördelningen kan justeras följan-
de år om det behövs för att få en mer rättvis för-
delning av bidraget.

För åtgärder som avser inflytande för natio-
nella minoriteter och uppföljningsinsatser avsätts
2 miljoner kronor per år från anslaget. Av dessa
medel bör 500 000 kronor tillföras Länsstyrelsen
i Norrbottens län för dess hantering av bidragen
till kommunerna och landstinget samt till en ar-
betsgrupp som kommer att inrättas vid länssty-
relsen för att följa upp och utvärdera de regionala
åtgärderna.

För de ökade tolk- och översättningskostna-
der som föranleds av rättigheten att använda sa-
miska respektive finska och meänkieli hos dom-
stolar har regeringen beräknat att 1 miljon
kronor skall tillföras anslaget Cl Domstolsvä-
sendet inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet.

Vidare bör sammantaget 1 miljon kronor till-
föras anslagen C2 Litteraturstöd och C3 Stöd till
kulturtidskrifter inom utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och fritid. Förstärkningen
skall göra det möjligt att ta särskild hänsyn till de
nationella minoriteterna och minoritetsspråken
vid fördelning av statligt kulturstöd.

Tabell 5.3 Beräkning av anslaget för år 2000

Tusental kronor

Beräknat i den ekonomiska vår-
propositionen

10 000

Överföring till anslaget U04 Cl

-1 000

Domstolsväsendet

Överföring till anslaget U017 C2

-750

Litteraturstöd

Överföring till anslaget U017 C3

-250

Stöd till kulturtidskrifter

Förslag 2000

8 000

42