Åtgärder bör vidtagas för att behålla ungdomen kvar i Kalmar län.
Kalmar län lämnar nittonhundratalet med ungefär samma befolkningstal
som vid inträdet för etthundra år sedan. Medan folkmängden har varit
konstant runt 250 000 invånare i Kalmar län har riket totalt ökat sitt
befolkningstal från
5 136 441 år 1900 till nära nio miljoner invånare i dag, en ökning med 75
procent. Parallellt med denna utveckling blir andelen äldre fler i Kalmar
län. Det betyder att det i första hand är ungdomarna som flyttar från
Kalmar län. För att bryta denna negativa spiral krävs det ett antal
åtgärder för att behålla ungdomen kvar i Kalmar län. Kalmar län har
utomordentliga framtidsförutsättningar. En ökad andel ungdomar skulle
förstärka den trenden. De ungdomar som har länet som utgångspunkt i
livet har också rätt att få det välmotiverade kravet tillgodosett att få
möjlighet till utbildning och arbete utan att behöva flytta från sin
hembygd.
Ett hotande ungdomsproletariat
Ungdomar diskrimineras idag på många områden. Så länge vi inte får
bukt med miljöproblemen blir det dagens ungdom som riskerar att få en
stor miljöskuld övervältrad på sig. Samma är förhållandet med
statsskulden. På studiemedelsområdet hotar ungdomarna att bli
skuldsatta hela livet utan att hinna återbetala studieskulderna före
pensioneringen. Tjänar de extra under sommaren för att spara för
kommande utgifter försvinner en stor del av det i skatt genom det låga
fribeloppet som gäller. Det är generellt en dålig start som ungdomen ges i
dagens Sverige. Det bör ändras.
Ge ungdomen mer att säga till om
Ungdomar är inte ointresserade av politik. De har viljan att förändra. Det
politiska arbetssättet måste förändras så att yngre vill engagera sig i
utvecklingen. Besluten måste flyttas ner för att ge större eget ansvar. En
decentralisering av makten skulle resultera i att ungdomar skulle kunna
bestämma mer över sin vardag. Beslut som fattas nära dem som berörs
blir ofta bättre och alla känner medansvar. Får ungdomarna mer att säga
till om i sin hembygd leder det också till att de stannar kvar.
Ungdomsråden måste få mer att säga till om. Demokrati handlar om att
lyssna och låta alla grupper i samhället ta beslut och ansvar. De
ungdomsparlament som Landstinget i Kalmar län har genomfört har fått
stor uppslutning bland ungdomarna. Det visar att ungdomen har intresse
av att vara med och förändra.
Den nya utmaningen runt om i landet ligger i att forma ett samhälle för
alla, och som bygger på ett personligt ansvarstagande. Politiker skall skapa
förutsättningar utan att hämma den enskilda individens initiativkraft. Kalmar
län bör få utgöra ett försökslän - ett frilän - där olika försök med ett
decentraliserat beslutsfattande och ökat engagemang för ungdomen kan
skapas. Vad som ovan sagts om Kalmar län som försökslän för decentral-
isering av makten för ökat samhällsengagemang för ungdomar bör ges
regeringen till känna.
Ungdomars fritid
Ungdomar måste få förutsättningar för en positiv fritid. För att skapa
förutsättningar för en meningsfull fritid måste det finnas lämpliga
samlingslokaler för ungdomar att samlas i för att deltaga i
föreningsaktiviteter, kulturarrangemang, umgås och deltaga i ett rikt
nöjesliv. Därför bör minst 25 procent av resurserna för de statliga
kulturanslagen avsättas till kultur för ungdom. Ungdomsstyrelsen och
allmänna arvsfonden delar varje år ut miljoner till olika ungdomsprojekt.
Anslag från fonden bör avdelas för att engagera ungdomen i Kalmar län i
egna kulturprojekt skapade av dem själva, projektpengar för unga, av
unga med unga. Ungdomsstyrelsen bör tillföras extra resurser för en
särskild satsning på ungdomskultur i länet. Vad som ovan sagts om
ökade kultursatsningar för meningsfull fritid för ungdomarna i Kalmar
län bör ges regeringen till känna.
Anslagen till upprustning och uppförande av samlingslokaler har kraftigt
skurits ner av regeringen de senaste åren. För att ge ungdomen ökad tillgång
till föreningslokaler kan inte den trenden fortsätta. Anslagen för innevarande
år måste höjas med minst 25 miljoner till 40 miljoner. Vad ovan sagts om
ökade resurser till samlingslokaler för ungdomar i Kalmar län bör ges
regeringen till känna.
Avskrivning av studielån
Kunskap är en drivkraft för förnyelse och utveckling. Utbildningens
infrastruktur är en av de viktigaste faktorerna för att ge möjligheter till
utveckling och tillväxt i hela Sverige. Spridd kunskap betyder att alla
måste ges samma möjligheter till kunskap och kompetensutveckling
utifrån egna förutsättningar och behov. Den viktigaste förutsättningen för
att få ungdomen att stanna i Kalmar län är att det finns
utbildningsmöjligheter. Tvingas ungdomar flytta långt för att nå
utbildningen finns risken att de sedan blir kvar på utbildningsorten. Det
är därför viktigt att det skapas ett "decentraliserat kunskapssamhälle"
vilket innebär att bygga upp en decentraliserad infrastruktur för
kunskapsutveckling i hela landet. Vidare är det av stor vikt att förstärka
samverkan mellan skolan och kulturlivet. På så sätt ökar intresset för
kultur, kulturverksamhet och kulturmiljön.
Högskolan i Kalmar betyder mycket för den regionala utvecklingen.
Högskolan i Kalmar står för en vidareutveckling och är nydanande och utgör
ett viktigt utvecklingscentrum som bidrar till den regionala utvecklingen.
Tillgången till kvalificerad utbildning och forskning blir en allt viktigare del
i
regionens infrastruktur och utveckling. Utan möjligheter till utbildning sker
en kompetensutflyttning och nyetableringar av företag försvåras. Det är
därför viktigt att högskolan i Kalmar får fortsätta att utvecklas och att
forskningsresurser tilldelas skolan. Det bidrar till att ge ungdomen mer av
utbildning utan att tvingas flytta ur länet.
Möjligheter att bedriva forskning på eget programansvar är avgörande.
Forskningsresurserna för Kalmar högskola måste öka. För detta krävs ökade
fasta forskningsanslag till de små och medelstora högskolorna. Vad som
ovan sagts om utökade resurser för Högskolan i Kalmar bör ges regeringen
till känna.
Högskola i Hultsfred-Vimmerby och Västervik
Närheten till universitet eller högre utbildning påverkar
utbildningsstrukturen i olika regioner mycket starkt. Även
utbildningstraditionen spelar en viss roll. Eftersom utbildningsnivån
varierar mellan olika orter måste satsningar göras på de orter och i de län
där nivån är lägst. Kalmar är ett sådant län. För att utbildningen ska bli
decentraliserad behövs det även satsningar på distansutbildning.
I Hultsfred-Vimmerby och i Västervik finns distansutbildningskurser
knutna till Kalmar högskola. Distansutbildning eller decentraliserad
utbildning är betydelsefull i perspektivet av att ge ungdomen utbildning nära
hemorten. En fortsatt yrkesverksamhet har kunnat kombineras med studier.
Möjligheterna till denna form av utbildning har visat sig särskilt värdefull för
dem som av familje- eller arbetsmarknadsskäl inte kunnat flytta till den
ordinarie högskoleorten. Även för dem som sedan tidigare har en utbildning
bidrar distansutbildning till att dem kan vidareutbilda sig utan att flytta.
Resurstilldelningssystemet till högskolorna bör därför förändras så att det
ökar tillgången till distansutbildningsplatser. Resurser bör reserveras för att
högskolan kan byggas ut i ovan nämnda områden.
Det bör ske genom att Högskolan i Kalmar respektive Linköping ges ett
särskilt uppdrag att anordna utlokaliserad utbildning i Hultsfred-Vimmerby
och Västervik. En sådan satsning får finansieras i särskild ordning eller med
öronmärkta resurser inom resurstilldelningssystemet. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag till hur detta kan ske. Detta bör ges
regeringen till känna.
Avskrivning av studieskulder
Att kunna rekrytera personer med adekvat utbildning är avgörande för
var ett företag väljer att expandera eller lokalisera sin verksamhet. För att
få fler att bosätta sig i regionalpolitiskt prioriterade områden som Kalmar
län bör det införas en möjlighet att skriva av studieskulder. På så sätt
finns också möjligheten att ungdomen stannar i länet efter fullgjord
utbildning. Åtgärden bidrar också till att generera fler arbetstillfällen
inom alla kategorier av arbetskraft. Det ökar spännvidden på
arbetsmarknaden för ungdomar.
Möjligheten för Kalmar län att få utgöra ett försöksområde för avskrivning
av studieskulder för dem som bor och flyttar till Kalmar län bör prövas inom
ramen för de regionala tillväxtavtalen. Tiden för avskrivningen bör avgöras
lokalt. Vad som ovan sagts om Kalmar län som försöksområde för avskriv-
ning av studieskulder bör ges regeringen till känna.
Mantalsskrivning på hemorten
I dag tvingas ungdomarna att mantalsskriva sig på studieorten. Det bidrar
till att kapa banden med sin hembygd. Den regeln bör elimineras.
Ungdomar skall ska ha rätt att behålla sin mantalsskrivning på hemorten
så länge studierna pågår. Då behålls möjligheten att under studietiden
vara politiskt engagerad i sin hemkommun. Det bör ges regeringen till
känna.
En modern lärlingsutbildning i Kalmar län
Fler vägar bör öppnas fram till en godkänd gymnasieutbildning.
Lärlingsutbildningen är en form där det praktiska lärandet kommer till
sin rätt. Det ger bättre förutsättningar att erbjuda fasta jobb till
ungdomarna efter avslutad utbildning. Att inrätta en lärlingsutbildning
inom alla yrkesinriktade program är nu möjligt sedan riksdagen bifallit
förslag från Centerpartiet. Kalmar län bör i högre grad involveras i den
pilotverksamhet som följer av riksdagens fattade beslut.
Lärlingsutbildning bör emellertid kunna inledas tidigare än då halva
gymnasieutbildningen är slutförd. Det är angeläget att utbildning på en
arbetsplats kan integreras med mer teoretiska studier i skolan. En
utgångspunkt för införandet av en modern lärlingsutbildning bör därför vara
en ökad lokal frihet att bestämma tidpunkten för inledning av
lärlingsmomentet i gymnasieutbildningen. Regeringen bör positivt pröva
möjligheten att tillåta att lärlingsutbildning påbörjas tidigare än efter halva
gymnasieutbildningen. Även inom andra områden, såsom ersättning till
elever och företag, bör beslut kunna tas lokalt genom överenskommelser
mellan företag, elev och kommun. Frihet att anpassa lärlingsutbildningen
efter elevens förutsättningar och frihet att avtala om ersättningar utgör
viktiga steg mot en mer flexibel lärlingsutbildning, något som också bör vara
grundläggande då lärlingsutbildningen införs. Vad som ovan sagts om ökad
frihet lokalt att överenskomma om lärlingsutbildningens utformning bör ges
regeringen till känna.
Utbildning i entreprenörskap
Det svenska utbildningsväsendet har alltför ensidigt varit inriktat på att
utbilda löntagare. Företagande måste i framtiden i väsentligt större
utsträckning ses som ett realistiskt alternativ, något som också
utvecklingen mot alltfler entreprenörer och projektanställda pekar på.
Hela skolan måste präglas av ett förhållningssätt som innebär att man
stimulerar entreprenörskap. Utbildningen bör ha ett brett angreppssätt
som innebär att man stimulerar nytänkande och kreativitet, egenskaper
som behövs i många sammanhang. En utbildning i entreprenörskap i
grundskola och gymnasium i Kalmar län skulle också bidra till att
eleverna får större känsla för och möjligheter att starta egna företag i
länet för att utveckla sin bygd och öka tillväxten att ge fler möjlighet att
få anställning.
Utbildning i entreprenörskap bör införas som ett obligatoriskt ämne i
grundskolans kursplaner som pilotverksamhet i Kalmar län. Ungdoms-
företagande som praktisk verksamhet ska i ett sådant projekt också utvecklas
och stimuleras i både grundskolan och på gymnasienivån. Ett ökat utbyte
mellan privata företag och skola bör stimuleras bl.a. genom att eleverna inom
alla program under utbildningen bör beredas möjlighet till kontakter med
företag. Vad som ovan sagts om införande på försök av utbildning i
entreprenörskap i skolan i Kalmar län bör ges regeringen till känna.
Ny studiemedelsreform
För att ge ungdomarna bättre förutsättningar att kunna studera utan att bli
skuldsatta genom hela livet av studieskulder bör studiemedelssystemet
reformeras. En större andel bidrag i förhållande till lån bör införas.
Regeln bör vara att 50 procent ska vara bidrag och 50 procent lån.
Fribeloppet bör höjas med minst två basbelopp. Det bör ges regeringen
till känna.
Väg till meningsfulla fasta jobb i stället för
arbetslöshet
Många ungdomar saknar fast arbete. Det är en väg bort från länet till
andra arbetsmarknader eller bidrag. Fasta och meningsfulla jobb bör
skapas för ungdomarna i Kalmar län genom en reformerad
arbetsmarknadspolitik. En sådan försöksverksamhet bör bedrivas i
Kalmar län.
Arbetsmarknadspolitiken på väg mot fasta meningsfulla jobb för ung-
domar bör utgå från tre arbetsmarknadspolitiska spår:
1. Utbildning upp till gymnasiekompetens inom ramen för en utbildnings-
garanti, för att lägga grunden för vidare lärande, i eller utanför arbetet.
2. Kvalificerade arbetsmarknadsåtgärder för att lägga grunden för åter-
inträde på arbetsmarknaden. Volymåtgärder bör fasas ut för att ge utrymme
för bättre insatser.
3. Inträde på en övergångsarbetsmarknad, som skapas i en överenskom-
melse om ett partnerskap mellan staten, de regionala myndigheterna i länet
samt privata och offentliga arbetsgivare, där efterfrågesidan stimuleras
genom olika åtgärder. Genom att komma i kontakt med reguljära arbeten
kommer många att fastna genom en "kardborreeffekt".
Vad som ovan sagts om ett arbetsmarknadsprojekt för ungdomar mot
fasta meningsfulla jobb i Kalmar län bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Kalmar län som försökslän för decentralisering
av makten för ökat samhällsengagemang,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökade kultursatsningar för meningsfull fritid för
ungdomarna i Kalmar län,3
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förhöjda anslag till allmänna samlingslokaler,3
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utökade resurser till Högskolan i Kalmar,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om högskoleutbildning i Hultsfred-Vimmerby och
Västervik,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Kalmar län som försöksområde för avskrivning
av studieskulder,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om rätt att vara mantalsskriven på hemorten under
studietiden, 2
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökade möjligheter till lokala överenskommelser
om ökad lärlingsutbildning i Kalmar län,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om införande på försök av utbildning i entreprenör-
skap i skolorna i Kalmar län,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett reformerat studiemedelssystem för ökad
ekonomisk trygghet för ungdomarna,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett arbetsmarknadsprojekt för ungdomar för
fasta, meningsfulla jobb i Kalmar län som pilotprojekt som ett led i en
reformering av arbetsmarknadspolitiken.4
Stockholm den 5 oktober 1999
Agne Hansson (c)
1 Yrkande 1 hänvisat till KU.
2 Yrkande 7 hänvisat till SkU.