Det svenska utbildningsväsendet står inför många viktiga utmaningar.
Många elever lämnar grundskolan utan tillräckliga baskunskaper och
avhoppen i gymnasieskolan ökar kraftigt som en konsekvens av
grundskolans misslyckande. Otryggheten i skolan breder ut sig. Skolan
står inför utmaningen att lyckas behålla de duktiga lärarna och samtidigt
rekrytera fler. Sverige behöver vidare fler med akademisk utbildning,
men också fler med en kvalificerad yrkesutbildning. Ett antal fakta
belyser situationen.
Förra året lämnade 5 000 elever grundskolan utan att kunna läsa, skriva
och räkna. Under perioden mellan 1994 och 1996 examinerades 2 300 färre
grundskollärare för årskurs 4-9 och 1 400 färre gymnasielärare jämfört med
regeringens målsättningar. Skolverkets rapporter visar att 43 procent av de
elever som antingen är födda i ett annat land eller har två föräldrar som är
födda utomlands inte har fullföljt sina gymnasiestudier inom fyra år.
Förra året sjönk antalet högskolestuderande med 4 procent samtidigt som
yngre fått det allt svårare att bli antagna till högre utbildning. Antalet hög-
skolenybörjare under 22 år minskade i faktiska tal mellan åren 1993/94 och
1997/98 från 32 678 till 31 025. Sverige lider stor brist på yngre hög-
utbildade akademiker. Statistik från OECD visar att Sverige bara befinner sig
på plats 21 av 25 gällande antal individer med minst treårig högskoleutbild-
ning i åldrarna 25-34 år.
När det gäller examina med inriktning mot naturvetenskap och teknik
tydliggörs de svenska problemen genom en jämförelse med situationen i
Finland. I Finland är 28 procent i åldersgruppen 22-25 år inskrivna i hög-
skolan, motsvarande siffra i Sverige är 18 procent. Finland utbildar 7 000
civil- och högskoleingenjörer per år, motsvarande siffra i Sverige är strax
under 5 000. Finland utbildar med andra ord 40 procent fler ingenjörer inom
en hälften så stor befolkning.
Regeringen fördelar antalet studieplatser till högskolorna genom regional-
och arbetsmarknadspolitiska bedömningar i stället för att låta studenternas
val och utbildningens kvalitet avgöra utfallet. Huvuddelen av de nya
studieplatserna fördelas till högskolorna snarare än till universiteten, trots
att
mer än 1.000 studieplatser med inriktning mot tekniska ämnesområden på
flera håll stod tomma dagarna innan starten på höstterminen. Det gäller
exempelvis Högskolan i Gävle (151 platser), Högskolan i Dalarna (180
platser) och Mitthögskolan (244 platser). Samtidigt skulle exempelvis
Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) kunnat ta emot betydligt fler sökande
vid årets terminsstart.
Regeringen fortsätter att använda stiftelsemedel från de tidigare fria forsk-
ningsstiftelserna som budgetregulator. Den politiska styrningen över forsk-
ningsstiftelsernas och forskningsrådens arbete har gradvis förstärkts de
senaste åren. Fristående och oberoende forskare från såväl utlandet som
Sverige har ersatts av partipolitiska representanter.
Problemen inom svenskt utbildningsväsende i kombination med en ökande
internationalisering ställer ytterligare krav på den framtida utbildningspoliti-
ken. Den måste, enligt vår mening, präglas av mångfald och valfrihet, kvali-
tet och internationell samverkan. Mer i detalj beskrivs den moderata utbild-
ningspolitiken i partimotionerna: "Sätt fokus på grundskolan" (1999/2000:
Ub227), "Ett kreativt och företagsamt Sverige" (1999/2000: Sk692), "Kvali-
tet i högre utbildning och forskning" (1998/1999:Ub424) samt "Gymnasie-
skolan i utveckling - kvalitet och likvärdighet" (1998/1999: Ub210).
Det moderata budgetalternativet inom utgiftsområde 16, Utbildning och
universitetsforskning söker garantera alla elever valfrihet och mångfald samt
att skolornas resultat skall utvärderas regelbundet i syfte att höja utbild-
ningens långsiktiga kvalitet. En kraftigare satsning på IT i skolan aviseras
med ca 1 200 miljoner kronor. Det framgår vidare av våra budgetförslag att
vi satsar ca 1 000 miljoner kronor mer än regeringen på förbättrad grund-
utbildning, forskning och forskarutbildning.
I de frågor där vi delar regeringens bedömningar har vi inte funnit
anledning att göra särskilda markeringar.
Utgiftsområde A. Förskola, skola och
vuxenutbildning
Moderata samlingspartiet förordar att staten övertar ansvaret för grund-
skolans finansiering från och med år 2001. Alla elever och föräldrar skall
ha reella möjligheter att fritt välja skola. En resursgaranti införs när
staten övertar finansieringen av grundskolan. Under ett nytt anslag A 18,
Nationell skolpeng avsätts 50,9 miljarder kronor vilket motsvarar
kostnaden för grundskolan. En övergång till att fördela resurser efter
vilken skola eleverna och föräldrarna väljer innebär att skolornas
självständighet och frihet att förfoga över de ekonomiska medlen och hur
de skall användas ökar. Att göra alla skolor mer fria och självständiga är
avgörande för skolornas resultat visar aktuell skolforskning. Det är en
prioriterad uppgift.
Valfrihet och mångfald leder till högre kvalitet och bättre resultat i skolan.
Det är likaledes av avgörande betydelse att nationell uppföljning och
utvärdering av skolans kvalitet och resultat blir mer professionellt och konse-
kvent utförda. Vi föreslår inrättandet av ett fristående nationellt kvalitets-
institut från och med den 1 januari år 2000. Kvalitetsinstitutet tilldelas 600
miljoner kronor den kommande treårsperioden under ett nytt anslag A 17.
Skolverkets verksamhet gällande uppföljning och utvärdering lyfts i huvud-
sak från verket till det fristående kvalitetsinstitutet. Mer specifika projekt
som rör utvärdering samt tillsynsverksamheten kvarstår i Skolverkets verk-
samhet. Kvarvarande verksamhet i Skolverket förs samman med Statens
institut för handikappfrågor i skolan (SIH) och bildar en gemensam myndig-
het. Anslaget A 1 slås som en konsekvens samman med anslaget A 6, som
utgår.
Moderata samlingspartiet vill genomföra en mer omfattande satsning än
regeringen på IT i skolan. Vi har konsekvent drivit frågor som handlar om
informationsteknikens betydelse för utveckling, modernisering och förnyelse
av skolans arbetssätt och pedagogik. Informationstekniken måste införas,
användas och konsekvent finnas med som ett viktigt arbetsredskap och
hjälpmedel i alla skolor och på alla nivåer. Vi förordar att 1 171 miljoner
kronor mer än regeringen föreslår satsas på att stärka lärarnas IT-kunnande,
driva projekt som rör digital distansutbildning samt se till att alla skolor får
bredbandsuppkopplingar med snabb access till Internet. Under anslaget A 4,
Program för IT i skolan anslås drygt 961 miljoner kronor år 2000.
Moderata samlingspartiet föreslår att anslaget A 8, Specialskolor och re-
surscenter utökas med 30 miljoner kronor den kommande treårsperioden i
syfte att både bibehålla och utveckla den kompetens som finns i dessa skolor.
Regeringens förslag att lägga ned de statliga specialskolorna Hällsboskolan
och Ekeskolan för elever med omfattande och komplicerade funktionshinder
avvisas.
Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp är
ett prioriterat område. Vi förordar att anslaget A 7 utökas med 3 miljoner
kronor de närmaste tre åren.
Skolverket har begärt utökade resurser omfattande 17 miljoner kronor för
nästa år avseende forskningsprojekt gällande långsiktig kunskapsbildning
som har initierats av olika regeringar under 1990-talet. Vi förordar att
anslaget A 3, Forskning inom skolväsendet utökas med 8 miljoner kronor år
2000.
Ett brett och omfattande kunskapsutbyte med andra länder är viktigt. Vi
har tidigare motsatt oss regeringens besparingar inom området A 12, Bidrag
till svensk undervisning i utlandet. De svenska skolorna i utlandet underlättar
svenska medborgares möjligheter att arbeta utomlands och fungerar som
utomordentliga marknadsförare av Sverige. Vi föreslår 42 miljoner kronor
mer än regeringen under anslaget A 12 den kommande treårsperioden.
Beträffande anslaget A 5, Förstärkning av utbildning i storstadsregionerna
föreslår regeringen selektiva och riktade åtgärder till kommuner och
bostadsområden i storstadsregionerna. Vi anser inte att problemen med utan-
förskap och beroende löses med mer statsbidrag till vissa kommuner. Det
som behövs är i stället att alla elever ges bra möjligheter att välja skola och
att staten tar över finansieringen av skolan. Vi avvisar regeringens förslag
gällande anslaget A 5.
Vi föreslår en successiv neddragning av antalet studieplatser inom det s.k.
Kunskapslyftet. Moderata samlingspartiet anslår medel för att de som har på-
börjat sina studier i Kunskapslyftet skall ges bra möjligheter att fullfölja
studierna. Vi förordar samtidigt att den kvalificerade eftergymnasiala yrkes-
utbildningen byggs ut till att omfatta 27 200 studieplatser år 2002. Aktuell
statistik visar att individer med kvalificerad yrkesutbildning blir alltmer
efterfrågade på arbetsmarknaden. Anslaget A 15, Särskilda utbildnings-
insatser för vuxna tillförs 850 miljoner kronor från anslaget L 1, Bidrag till
folkbildningen under utgiftsområde 17.
Utgiftsområde B. Universitet och högskolor
Högre utbildning och forskning vid svenska universitet och högskolor
skall präglas av kvalitet, mångfald och förmåga till förnyelse. De
kvantitativa mål regering och riksdag ställer måste vara förenliga med de
rimliga och nödvändiga krav som studenterna och omvärlden ställer
rörande utbildningens kvalitet. Det pågår en omfattande utbyggnad av
högre utbildning i Sverige. Utbyggnaden sker främst vid högskolorna i
enlighet med regeringens centraliserade sätt att fördela studieplatser.
Moderata samlingspartiet anser att en utbyggnad av högre utbildning är
nödvändig och därför en prioriterad uppgift. Vi anser emellertid att
fördelningen av studieplatser i första hand skall ske i omfattning som
motsvarar studenternas intresse för respektive ämne och institution och
inte som i dag utifrån bl.a. regionalpolitiska skäl. Det finns dock
anledning att från statens sida vidta särskilda satsningar. I första hand
anser vi att en sådan särskild satsning skall utformas efter ett långsiktigt
mål som innebär att antalet examinerade civilingenjörer inom 5 år skall
ha ökat med 50 procent. Utbyggnaden av högre utbildning ställer krav på
föbättrad personalrekrytering och lokaler, studentbostäder och nya
organisationsformer.
Vi menar därför att en ny princip skall införas gällande anslagssparande
inom ramen för universitet och högskolor. Detta innebär att lärosäten som
inte erhåller tillräckligt många sökande i relation till antalet studieplatser
skall överföra ej utnyttjade resurser till ett nytt anslag, B 59 Medel att
fördela
för grundutbildning och internationell utveckling m.m. Det nya anslaget
B 59, där det ingår överförda medel från B 53 samt anslagen inom utgiftsom-
råde 16 till grundutbildning, tillförs ett anslag omfattande drygt 242 miljoner
kronor år 2000 och omfattande 598 miljoner kronor år 2002 att fördelas i
enlighet med de principer som angivits ovan och som beskrivs utförligare i
partimotionen Kvalitet i högre utbildning och forskning (1998/99:Ub424).
Moderata samlingspartiet föreslår att anslaget B 53, Särskilda utgifter
inom universitet och högskolor tas bort. Detta anslag är ett restpostanslag
som inte är nödvändigt. Vi reducerar det nuvarande anslaget B 53:s ram med
100 123 000 kronor. Reduceringen avser anslagspost 12, För regeringens för-
delning. Anslagsposterna 7,10 och 11 anser vi ska föras till det nya anslaget
B 58, Medel att fördela för forskning och forskarutbildning. Kvarvarande
poster under nuvarande anslag B 53 förs till det nya anslaget B 59, Medel att
fördela för grundutbildning och internationell utveckling m.m. att användas i
enlighet med vad vi redovisat i vårt förslag under denna punkt. Samma sak
gäller regeringens s.k. extra satsning på forskningen under åren 2001 och
2002 som döljs under anslaget B 53, utan att redovisas mer än som en bisats
i budgetpropositionen, fördelas till de nya anslagen B 58 respektive B 59.
I Moderata samlingspartiets budget finns utrymme för ökade resurser till
forskning och forskarutbildning vid de universitet och högskolor som i
regeringens förslag tilldelats obetydliga ökningar och som håller hög kvali-
tet, uppnår bra resultat och där många studenter i första hand anger att de vill
studera. Det vidgade anslaget motiveras också av den neddragning som skett
av både anslagen till grundutbildning omfattande ca 1,3 miljarder kronor
och anslagen till grundforskning sedan år 1994. Det nya anslaget B 59 Medel
att fördela för forskning och forskarutbildning bör fördelas enligt följande;
Att fördela för forskning och forskarutbildning varav ingår överförda
medel från B 53 samt anslagen inom utgiftsområde 16 till forskning och
forskarutbildning B 2, Uppsala universitet, B 4, Lunds universitet, B 6 Göte-
borgs universitet, B 8 Stockholms universitet, B 10 Umeå universitet, B 12
Linköpings universitet, B 14 Karolinska institutet, B 16 Kungliga Tekniska
högskolan, B 18 Luleå tekniska universitet, B 20 Karlstads universitet, B 22
Växjö universitet, B 24 Örebro universitet, B 52 Enskilda och kommunala
högskoleutbildningar m.m. tillförs ett i förhållande till regeringens förslag
ökat anslag med drygt 400 miljoner kronor de närmaste åren och skall för-
delas i enlighet med de principer som angivits ovan och som beskrivs utförli-
gare i partimotionen Kvalitet inom högre och utbildning (1998/99:Ub424).
Vi anser att studenters och forskares rörlighet måste främjas. Att inrätta
forskarutbildning vid högskolor utan konkurrenskraftig forskningsmiljö i
syfte att dessa skall producera sina egna lärare är feltänkt. Risken för att
kvaliteten i utbildningen blir sämre och att dessa högskolor aldrig får tillgång
till de bästa lärarna är uppenbar. Forskarutbildning bör inte anordnas vid fler
lärosäten än att hög kvalitet i utbildningen kan garanteras. Regeringen har i
1999 års budgetproposition en reservation mot den politik som den nu för på
sidan 105 under utgiftsområde 16. "Det är enligt regeringens uppfattning
inte önskvärt att alla universitet utvecklas mot lärosäten som bedriver
forskning och forskarutbildning inom samtliga vetenskapsområden. De
högskolor som blir universitet bör i stället profilera och specialisera sin
utbildning och forskning inom områden där de redan har verksamhet av hög
kvalitet och mot områden där verksamhet av hög kvalitet kan utvecklas." Vi
ser skrivningen som ett erkännande av den kritik som vi framfört med
anledning av tidigare framförda förslag inom högre utbildning och forskning.
Vi anser att en successiv uppbyggnad av högskolornas forskning och
forskarutbildning måste vägas mot att all utbildning och forskning skall
sträva efter att hålla hög internationell klass. Regeringens höjning av Mitt-
högskolans forskningsanslag till samma nivå som de nya universitetens är
orimlig. De nya universiteten måste ges möjligheter att successivt utvecklas.
Vi föreslår ett i förhållande till regeringen minskat forskningsanslag till
Mitthögskolan omfattande 20 miljoner kronor.
Vi motsätter oss regeringens märkliga hantering av Chalmers Tekniska
Högskola i Göteborg. Regeringens besparing på 60 miljoner kronor som
avser utbyggnaden av ett tidigare utlovat mikrolab avvisas.
Högskolan i Karlskrona/Ronneby bör ges 8 miljoner kronor mer än rege-
ringen anser i syfte att skapa bra möjligheter för en utveckling mot en
komplett specialhögskola inom informationsteknik och så småningom ett IT-
universitet med inriktning mot bl.a. digital distansutbildning av internationell
klass.
Vi anser att regeringens försök med s k N/T-platser skall avvecklas. De har
inte fungerat på avsett vis. Ett alltför stort antal platser har stått
outnyttjade.
En fjärdedel av N/T-studenterna har hoppat av sina studier. Medlen för N/T-
platserna bör få disponeras direkt av högskolorna.
Utgiftsområde C. Högskolemyndigheter m.fl.
Centrala studiestödsnämndens (CSN) roll och uppgifter behöver
förändras. Vi hänvisar till partimotionen "Kvalitet inom högre utbildning
och forskning" (1997/98:Ub805) för mer detaljerad beskrivning och
argumentation. Moderata samlingspartiet anser att alla studenter skall ha
rätt till både kvalificerad privatekonomisk rådgivning och till ett
bemötande i övrigt som präglas av respekt för den stora investering som
studielån faktiskt innebär. Det behövs konkurrens och mångfald också
inom detta område. En mer kvalificerad rådgivningsfunktion kan inte
utan vidare förenas med stelbent myndighetsutövning.
Utgiftsområde D. Nationella och internationella
forskningsresurser
Sverige skall vara en attraktiv allianspartner inom utbildning och
forskning. Utbildningspolitiken måste bidra till att göra Sverige till en
nation som andra länder gärna vill knyta ytterligare band med i form av
ökat studentutbyte, utbyte av forskarstuderande samt internationellt
forskningssamarbete inom olika forskningsfält. Ett första steg är att avslå
de besparingar regeringen smygvägen har gjort och fortsätter att göra
inom framför allt internationell forskningssamverkan. Sverige behöver
mer av spetsforskning.
Vi anser att mer av de samlade utbildnings- och forskningsresurserna skall
inriktas mot att bygga ett par internationellt konkurrenskraftiga kunskaps-
kluster. Mer av statens satsningar skall riktas till regioner som målinriktat
arbetar med att bygga kluster av kunskap, kunnande och kapital i syfte att
skapa verksamhet av högsta internationella klass.
I ett första steg anslår vi ca 1 000 miljoner kronor mer än regeringen till
grundutbildning, forskning och forskarutbildning. De fyra vetenskapliga
forskningsråden som skall förmedla resurser till forskningsprojekt av hög
kvalitet ges i förhållande till regeringen utökade anslag med drygt
400 miljoner kronor den kommande treårsperioden.
Moderata samlingspartiet förordar att anslaget D 19, Europeisk forsknings-
samverkan skall återinföras och avsätter 150 miljoner kronor under tre år för
att gradvis satsa på att fler svenska forskare skall ges möjlighet att delta i
internationella forskningsprojekt av högsta kvalitet som inget land ensamt
klarar av att driva. Vi anser vidare att anslaget D 17, Medel för dyrbar veten-
skaplig utrustning bör utökas med 30 miljoner kronor de kommande åren för
att rädda användningen av högpresterande datorsystem, s.k. superdatorer.
Utgiftsområde E. Gemensamma ändamål
Vi föreslår en neddragning av det administrativa anslaget E 2,
Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m. med 5
miljoner kronor årligen. En jämförelse mellan budget och utfall år 1998
visar ett anslagssparande omfattande 31,9 miljoner kronor. Vid årets slut
beräknas ett överskott kvarstå omfattande 11,9 miljoner kronor.
Tabell 1:
Förslag i sammandrag (tusen kronor) )
Tabell 2:
Förslag i sammandrag (tusen kronor) )
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättande av ett fristående nationellt kvalitets-
institut,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Skolverket och Statens institut för handikapp-
frågor i skolan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om införande av en nationell skolpeng,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om satsningen på informationstekniken i skolan,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skolutveckling och produktion av läromedel för
elever med handikapp,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av fler studieplatser inom kvalificerad
eftergymnasial yrkesutbildning,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om principerna gällande fördelning av studieplatser
till högskolor och universitet,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökad satsning på grundutbildning, forskning och
forskarutbildning vid universitet och högskolor,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kostnaderna för utbyggnad av ett mikrolab vid
Chalmers tekniska högskola,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en extra satsning på Högskolan i Karlskrona/
Ronneby,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Centrala studiestödsnämnden,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nationella och internationella forskningsresurser,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vetenskaplig utrustning, bl. a. högpresterande
datorsystem,
14. att riksdagen beslutar att under anslaget A 3 Forskning inom
skolväsendet anvisa 16 115 000 kronor för år 2000,
15. att riksdagen beslutar att under anslaget A 4 Program för IT i
skolan anvisa 961 254 000 kr för år 2000,
16. att riksdagen beslutar att anslaget A 5 Förstärkning av utbild-
ning i storstadsregionerna skall utgå,
17. att riksdagen beslutar att anslaget A 6, Statens institut för handi-
kappfrågor i skolan skall utgå,
18. att riksdagen beslutar att under anslaget A 7 Skolutveckling och
produktion av läromedel för elever med handikapp anvisa 22 470 000
kr för år 2000,
19. att riksdagen beslutar att under anslaget A 8 Specialskolor och
resurscenter anvisa 463 129 000 kr för år 2000,
20. att riksdagen beslutar att under anslaget A 12 Bidrag till svensk
undervisning i utlandet anvisa 87 091 000 kronor för år 2000,
21. att riksdagen beslutar att under anslaget A 15 Särskilda utbild-
ningsinsatser för vuxna, kvalificerad yrkesutbildning samt bidrag till
folkbildningen anvisa 4 131 844 000 kr för år 2000,
22. att riksdagen beslutar att under nytt anslag A 17 Nationellt kva-
litetsinstitut anvisa 200 000 000 kr för år 2000,
23. att riksdagen beslutar att under anslaget B 26 Mitthögskolan:
Forskning anvisa 55 118 000 kr för år 2000,
24. att riksdagen beslutar att under anslaget B 28 Högskolan i
Karlskrona/Ronneby: Forskning och forskarutbildning anvisa
31 580 000 kr för år 2000,
25. att riksdagen beslutar att under anslaget B 52 Enskilda och
kommunala högskoleutbildningar anvisa 1 603 659 000 kr för år 2000,
26. att riksdagen beslutar att anslaget B 53 Särskilda utgifter inom
universitet och högskolor skall utgå,
27. att riksdagen beslutar att under anslaget B 54 Forskning och
konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor anvisa 142 178 000
kr för år 2000,
28. att riksdagen beslutar att under nytt anslag B 58 Medel att
fördela för forskning och forskarutbildning anvisa 244 800 000 kr för
år 2000,
29. att riksdagen beslutar att under nytt anslag B 59 Medel att
fördela för grundutbildning och internationell utveckling m.m. anvisa
242 100 000 kr för år 2000,
30. att riksdagen beslutar att under anslaget D 3 Humanistisk-sam-
hällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning anvisa 218 467 000 kr
för år 2000,
31. att riksdagen beslutar att under anslaget D 5 Medicinska forsk-
ningsrådet: Forskning anvisa 364 342 000 kr för år 2000,
32. att riksdagen beslutar att under anslaget D 7 Naturvetenskapliga
forskningsrådet: Forskning anvisa 797 544 000 kr för år 2000,
33. att riksdagen beslutar att under anslaget D 9 Teknikvetenskap-
liga forskningsrådet: Forskning anvisa 293 647 000 kr för år 2000,
34. att riksdagen beslutar att under anslaget D 17 Medel för dyrbar
vetenskaplig utrustning anvisa 74 726 000 kr för år 2000,
35. att riksdagen beslutar att under nytt anslag D 18 Europeisk
forskningssamverkan anvisa 50 000 000 kr för år 2000,
36. att riksdagen beslutar att under anslaget E 2 Utvecklingsarbete
inom Utbildningsdepartementets område m.m., anvisa 17 805 000 kr
för år 2000.