Att vara lärare är en av samhällets viktigaste uppgifter. Kunniga,
engagerade och skickliga lärare är nyckeln till en skola i världsklass.
Lärare som förmår inspirera barnen och väcka deras nyfikenhet på
kunskap kan lyfta alla barn till oanade höjder. Bra lärare garanterar också
kvalitet och utveckling i skolan.
Förväntningarna och kraven på lärarna ökar i takt med att utbildnings-
frågorna blir allt viktigare. Lärarna arbetar inte bara med att lägga
kunskapsgrunden för barn utan de kan också skapa positiva attityder till
fortsatt lärande livet ut.
Reformer av skolans organisation med en ändrad syn på arbetsformer och
undervisningsmetoder har påverkat lärarrollen. Lärarrollen vidgas från
kunskapsförmedlare till att också vara inspiratör, handledare och arbetsledare
för elevernas eget lärande.
De stora samhällsförändringarna som sker påverkar också läraryrket. Med
en ökad globalisering och ny informationsteknik vidgas yrkesrollen och blir
mer komplex. Men också nya samhälls- och livsförhållanden, som förändrar
barns och ungdomars attityder, påverkar lärarnas yrkesroll. Det mångkultu-
rella samhället ger också tydliga avtryck på skolan.
I en undersökning som Lärarnas Riksförbund gjort visar man att nästan var
tredje yngre lärare och var sjunde blivande lärare är osäkra på om de kommer
att arbeta som lärare om fem år. 60 procent av lärarna anser med bestämdhet
att läraryrket inte är ett attraktivt framtidsyrke.
Det finns mycket att göra för att uppvärdera läraryrket och stärka lärarnas
professionella roll i skolan. Vi kan inte bara förlita oss på vilja och
engagemang för att kompensera bristerna i dagens skola. Vi måste också
förnya lärarutbildningen, höja lönerna (lönerna tillhör fortfarande de lägsta i
Europa), inrätta karriärmöjligheter, se till att det finns rimliga möjligheter
till
fortbildning och även se till att lärarnas inflytande ökar till exempel genom
att de tillsammans med skolstyrelserna får bestämma över hur resurser
fördelas och hur arbetstiden skall utnyttjas.
2 Förskollärare
Centerpartiets uppfattning är att kvalitet i förskolearbetet är ett resultat av
en pedagogisk kompetent och kvalitetsmedveten personal. Självfallet har
alla personalkategorier en viktig uppgift i förskolan och det ska finnas ett
flertal olika personalgrupper representerade i verksamheten och i
arbetslaget. Vi anser att förskolan, om man menar allvar med att
förtydliga det pedagogiska arbetet, också måste ha pedagogisk personal.
Det bör därför finnas krav på att det i förskoleverksamheten finns
förskollärare, något som också bör återspeglas i läroplanen, med
särskilda riktlinjer för förskollärare. Detta bör ges regeringen till känna.
Vi vill också uppmärksamma att det är viktigt att förskollärare får
möjlighet att vidareutbilda sig till speciallärare. Lärare i grundskolan får
ofta
möjligheten att vidareutbilda sig på arbetsgivarnas bekostnad, däremot
brukar inte förskollärare erbjudas den möjligheten.
3 Lärarnas professionella roll stärks
När skolan kommunaliserades 1989 så innebar det en decentralisering, en
decentralisering som inte nådde ända fram. Centerpartiet anser att det är
viktigt att decentralisera alltfler beslut ut till skolan ända in i
klassrummen till elever och lärare.
En ny skollag måste förtydliga ett större ansvar för den enskilde läraren.
Att öka inflytandet för lärarna där lärarna får bestämma över hur resurserna
fördelas och hur arbetstiden utnyttjas kan vara ett sätt att göra läraryrket mer
attraktivt. Om vi ska uppvärdera läraryrket måste det också synas i
lönekuvertet. Det bör finnas möjligheter för lärare att genom utbildning och
praktik få diplomering för specialisttjänster i olika ämnen. Genom den
utveckling som sker mot lärarlag underlättas också en ökad specialisering
hos de enskilda lärarna.
Den tydligare ansvarsfördelningen i skolan som Centerpartiet föreslår
innebär att lärarna får ett större ansvar för hur målen uppnås. Det bör klart
uttryckas att beslut som omfattar lärarnas professionella roll, som den egna
undervisningen och fortbildningen, ska fattas av läraren, lärarlaget och
skolledaren. Lärare ska också ha möjlighet att påverka skolans utveckling i
stort. Som exempel kan nämnas att totalkostnaden för en grundskoleklass är
ca 1,4 miljoner om året. I en normal klass finns det idag ca 30 elever. Den
del som läraren i slutändan får disponera för sin klass är ca 100 kronor per
elev. Detta visar på de små medel en lärare har för att till exempel möjliggöra
speciella insatser och flexibelt lärande. I vår utbildningsmotion tar vi upp
frågan och yrkar på att regeringen bör skapa en samlad bild av hur resurserna
används inom skolan.
3.1 Lärarcertifikat
Ett lärarcertifikat bör införas. Detta bör bygga på kollegialt uppsatta
regler och införas i samverkan med lärarnas egna organisationer.
Införandet av ett lärarcertifikat innebär naturligtvis ett tryck på
kommunerna att anställa certifierade lärare. Frågan om det behövs
ytterligare någon formell reglering bör övervägas ytterligare. Detta bör
ges regeringen till känna.
3.2 Läraren som kurator
Vi vet att barns och ungdomars livsförhållanden påverkar lärarnas
yrkesroll. En stor del av lärarnas undervisningstid går i dag åt till att
hantera en komplex social situation i och utanför klassrummet.
Läraryrket handlar inte bara om arbetet som pedagog, utan också om att
hantera olika sociala relationer, att "ta hand om" elever som inte mår bra
av en eller annan orsak, samt konflikthantering.
Det kan inte bara vara lärarnas ansvar att lösa alla problem i skolan.
Samhället måste också ta sitt ansvar och ställa upp. Det är viktigt att det
finns
både kuratorer och skolpsykologer i skolan, dels för att de har en
specialkunskap att hjälpa elever, dels för att hela ansvaret inte behöver
läggas på lärarna.
3.3 Karriärvägar
I dag lämnar många duktiga lärare skolan när de vill utveckla sig själva
och göra annat än att undervisa. Om det livslånga lärandet ska innefatta
även lärarna måste det också finnas karriärvägar att gå inom skolan. En
lärare ska inte behöva söka sig bort från skolan bara för att läraren vill
vidareutbilda eller vidareutveckla sig.
Att till exempel möjliggöra lärartjänstgöring på halvtid kombinerat med
forskning på halvtid är ett sätt att vidareutvecklas. Att inrätta lektorat som
karriärbefattning är ett annat sätt. Men det måste finnas ytterligare
kärriärbefattningar som höjer läraryrkets status och som gör att man söker sig
till läraryrket och sedan utvecklas inom yrket.
I vår skolmotion föreslår vi att tio miljoner kronor avsätts för stöd till
forskning kring läs- och skrivsvårigheter. Satsningen ska också användas för
att möjliggöra för lärare aktiva i skolan att ta tjänstledigt på hel- eller
deltid
för att ägna sig åt forskningsarbete.
För att främja vidareutbildning och specialisering i lärarkåren menar
Centerpartiet att specialisttjänster ska inrättas i skolan - man bör öppna för
lärare med erfarenhet och vidareutbildning. Specialisttjänsterna ska inrättas
för att utveckla det pedagogiska arbetet eller för att ge annan undervisning.
Detta bör ges regeringen till känna.
3.4 Disciplinära åtgärder
Läraryrket har förändrats de senaste åren mot mer av mentorskap och
mindre av läroverkstradition. Det förändrar inte det faktum att också i
dag måste ordning och reda råda i ett klassrum för att ge eleverna en så
god miljö som möjligt för deras studier. Läraren måste ha såväl
auktoriteten som befogenheterna för att kunna skapa en bra arbetsmiljö.
Möjligheten att skärpa lärarnas möjligheter att använda olika disciplinära
åtgärder bör därför övervägas. Det viktigaste instrumentet ska vara
samtal med föräldrar och elever, men det bör kompletteras med
ytterligare möjligheter. Samtal med föräldrar kan följas av samtal med
studierektor och rektor, formell kommunikation med föräldrarna, enskild
undervisning, kortare avstängning, omplacering och - ytterst -
avstängning, som bör beslutas av skolnämnden. Detta bör ges regeringen
till känna.
3.5 Bristen på lärare med utländsk bakgrund
Behovet av fler lärare med invandrarbakgrund är idag stort. I dag finns
det få personer med utländsk bakgrund som arbetar som lärare i skolan.
Ändå finns det personer som skulle fylla en betydelsefull roll i skolan
genom sin dubbla kulturella kompetens. Som exempel kan nämnas att det
i dag ges undervisning i modersmål på minst 72 språk i skolan.
3.6 Bristen på manliga lärare
Eleverna i skolan och förskolan behöver både manliga och kvinnliga
förebilder. Både i förskolans och skolans läroplaner har skolan till
uppgift att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. I dag kan vi
konstatera att en allt större andel av de tjänstgörande lärarna i
grundskolan är kvinnor. I grundskolan är det 73 procent kvinnor (1997). I
gymnasieskolan är det 48 procent av de tjänstgörande som är kvinnor.
Om man ska öka andelen manliga lärare i skolan och då speciellt i
grundskolan så är det en rad åtgärder som behöver göras. Som vi tidigare
påpekat så handlar det om att höja statusen på läraryrket och höja lönen, men
det handlar också om att påverka attityder. De män som väljer att utbilda sig
till förskollärare eller lärare för yngre barn bryter konventioner och gängse
könsrollsmönster. Det krävs att de är starka personer eftersom de blir en
minoritet i sin arbetsgrupp. På senare år har dessutom debatten om sexuellt
utnyttjande av barn säkert bidragit till att män inte sökt sig till dessa yrken.
4 Lärarutbildning
4.1 Öka rekryteringen
Centerpartiet anser att det är en viktigt uppgift att öka intresset för
läraryrket och lärarutbildningen inte minst med tanke på den stora brist
på lärare som råder runt om i vårt land. Det saknas i dag ca 21 000 lärare
samtidigt som var tredje plats på lärarhögskolan står tom.
Kommunerna har idag stor frihet att inom skollagens ram bestämma vilken
kompetens nyanställda lärare ska ha, vilket kan leda till stora kvalitets-
skillnader i undervisningen över landet.
Centerpartiet anser att personer som har de rätta ämneskunskaperna bör
kunna komplettera med en pedagogisk del för att sedan kunna arbeta som
lärare.
Vi anser inte att problemet med lärarbristen löses genom att snabbutbilda
olika yrkesgrupper för att få in fler lärare i våra skolor. Det är inte en väg
att
gå om vi vill höja läraryrkets status. Om vi verkligen menar att vi vill lyfta
lärarna så handlar det om en rad grundläggande saker som vi också beskriver
i denna motion.
4.2 Lärare om lärarutbildningen
I en enkätundersökning som Lärarförbundet har gjort, bland unga lärare
angående lärarutbildningen, visade det sig att bara var tredje ung lärare
tyckte att deras utbildning gav den kunskap och kompetens de behöver i
arbetet.
Det man saknade i utbildningen var:
- mer praktik,
- verklighetsförankring,
- konflikthantering,
- hur man hjälper elever med problem/särskilda behov,
- föräldrakontakter.
På frågan om de skulle rekommendera sitt yrkesval till andra svarade så
stor del som 43 procent nej. De vanligaste motiveringarna var:
- för låg lön,
- för stor arbetsbörda,
- stressigt,
- lång utbildning med stora studieskulder.
På frågan om vilka förändringar de skulle vilja genomföra svarade de:
- högre lön,
- mindre klasser/grupper,
- höja läraryrkets status.
4.3 Förnyad lärarutbildning
En förnyad lärarutbildning med en förstärkning av den vetenskapliga
grunden för lärarutbildningen måste till. Grunden bör vara att lärare ska
ha goda ämneskunskaper, med en sammanhållande kompetens i
pedagogik, didaktik och metodik. Detta bör ges regeringen till känna.
Lärarutbildningen ska vara en utbildning som alla vet är krävande och
därigenom bidrar till att läraryrket värderas högt. Professionen måste ha en
fast förankring i en kvalificerad utbildning. I samband med detta bör den
vetenskapliga förankringen förbättras och garantera att forskningsresultat
från pedagogisk, didaktisk och metodologisk forskning förmedlas.
Lärarutbildningskommittén understryker också att en nationell forsknings-
strategi för lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet krävs för att
stärka den vetenskapliga basen för lärarutbildning och pedagogisk
verksamhet. Enklare och smidigare tillträdesmöjligheter till forskarutbildning
för lärarutbildade föreslås. Ett nytt vetenskapsområde (utbildningsvetenskap)
kopplat till nya ekonomiska satsningar bör inrättas och likaså ett särskilt
forskningsråd inom det föreslagna vetenskapsområdet.
Olika slags problembaserad inlärning och entreprenörskap, i en vidare
bemärkelse än företagande, bör vara en naturlig del av lärarutbildningen.
Detta innebär också att samarbete över ämnesgränserna bör underlättas och
prioriteras. I synnerhet gäller det samarbete mellan teoretiska och praktiska
ämnen. Lärares vilja och förmåga att samarbeta är avgörande för att kunna
integrera undervisningen i olika ämnen.
För att hitta personer som passar som lärare kan ett sätta vara att i
antagningen till lärarutbildning göra intervjuer med de sökande. På vissa
högskolor har man redan prövat detta med goda resultat.
Det är önskvärt att blivande lärare får möjlighet att pröva lärarrollen redan
tidigt under utbildningen. Lärarhögskolor bör uppmuntras att pröva olika
slags förnyelse av lärarutbildningen, inklusive en utbildning med stora inslag
av praktik integrerat i utbildningen. Detta bör ges regeringen till känna.
Läraryrket handlar inte bara om arbetet som pedagog, utan också om att
hantera en komplex social situation i och utanför klassrummet. Många
nyexaminerade lärare har också vittnat om att kunskap om detta vore
värdefullt. Det är därför av stor vikt att lärare under utbildningen också får
kunskaper om sociala relationer och konflikthantering.
Då många lärare kommer att möta elever med många olika bakgrunder och
erfarenheter i skolan är det också värdefullt att lärare genom sin utbildning är
förberedda för detta och att den mångkulturella skolans möjligheter
därigenom tas till vara.
Det viktigaste kvalitetsarbetet är det arbete som sker i varje klassrum och i
relationen mellan lärare och elever. Det är enormt viktigt att lärare har en
vana att reflektera över sin egen undervisning. Till stor del sker detta arbete
i
dag vid varje skola. Det kan dock stödjas genom att i lärarutbildningen
förmedla kunskaper om självutvärdering och metoder för kvalitetssäkring.
Det didaktiska inslaget i olika ämnen bör förstärkas. I dag finns endast en
ordinarie professur i didaktik jämte några biträdande eller tillförordnade
professorer. Högskoleverket konstaterade i anslutning till den utvärdering av
grundskollärarutbildningen som gjordes 1995 att den vetenskapliga basen
liksom den didaktiska ansatsen behövde förstärkas. Ett viktigt steg för att
stärka didaktikämnet borde vara att ordinarie professurer i didaktik inrättas
vid landets lärarhögskolor genom tillskott av specialdestinerade resurser.
Genom att inrätta professurer med olika inriktning bör också en heltäckande
ämnesdidaktisk kompetens kunna byggas upp. Detta bör ges regeringen till
känna.
4.4 Läs- och skrivutveckling
Läs- och skrivutveckling kan inte avgränsas endast till svenskämnet i
skolan. I all verksamhet ingår språkliga delar och eleverna kommer, när
de lämnat skolan, förväntas kunna använda språket i all verksamhet.
Givetvis måste inte alla lärare ha detaljerade kunskaper om läs- och
skrivutveckling, men alla bör ha åtminstone sådana kunskaper att de kan
följa elevernas utveckling och observera om något är fel. I all lärarutbildning
bör därför obligatoriskt ingå kunskaper om barns läs- och skrivutveckling,
dyslexi samt dyskalkyli. Alla lärare bör också ges möjlighet att ta del av
sådan fortbildning. Detta bör ges regeringen till känna.
5 Svenska språket
Centerpartiet anser inte att man ska sänka kraven på lärares förmåga att
hantera det svenska språket. Det är oerhört viktigt att få in fler personer i
lärarkåren med invandrarbakgrund men att ändra formuleringen
"behärska svenska språket" till att endast kunna "tillräckligt bra svenska"
är inte en lösning på problemet och inte heller acceptabelt. Detta bör ges
regeringen till känna. En uppvärdering av läraryrket kan handla om att
inrätta karriärvägar, att skapa utrymme för högre löner, att ge tid och
resurser för vidareutbildning, att öka lärarnas inflytande på hela skolan,
och mycket annat. Men det kan aldrig, någonsin, förenas med att sänka
kraven på de blivande lärarna.
Det är endast fördomsfullt att hävda att man måste sänka kraven, inte bara
för nya svenskar, utan också för andra och tredje generationens invandrare.
För det handlar inte om dialekter eller mindre brytningar. Att behärska
svenska handlar om ordförråd, grammatik och förmåga att uttrycka sig. Och
att inte andra eller tredje generationens invandrare skulle kunna detta, det är
en åsikt som vi aldrig kommer att acceptera.
6 Fortbildning/Kompetensutveckling
Det livslånga lärandet måste naturligtvis även omfatta lärarna. Lärarna
måste, precis som andra arbetsgrupper, utveckla sin kompetens. Det har
visat sig i en studie om kompetensutveckling, som Lärarnas Riksförbund
gjort, att färre än var femte lärare har en individuell
kompetensutvecklingsplan och mindre än hälften av lärarna får
avtalsenlig kompetensutveckling. Detta trots att avtal 2000 stipulerar att
lärarna i genomsnitt ska få 104 timmar kompetensutveckling under ett
läsår. Fyra av tio anser att tiden man får för kompetensutveckling är
otillräcklig och knappt hälften av lärarna ger underbetyg åt kvaliteten i
den kompetensutveckling man fått.
Kompetensutveckling av lärarna är på många sätt avgörande för vår skola,
inte minst med tanke på alla förändringar som ständigt sker i skolan. Om
lärarna ska få en rimlig chans att genomföra förändringar och vidareutveckla
sig själva för att ge eleverna bästa möjliga undervisning så måste det finnas
chans till en rimlig kompetensutveckling. Detta bör ges regeringen till känna.
Idag är det kommunerna, enligt skollagen, som ansvarar för fortbildning av
sin personal. Hur stora resurser som avsätts för lärares kompetensutveckling
blir en fråga om politiska prioriteringar, den kommunala ekonomin,
resursfördelningen till skolan samt kollektiva och individuella kompetens-
utvecklingsbehov.
Centerpartiet har avsatt 100 miljoner kronor utöver regeringens
budgetförslag till en extra satsning på skolutveckling. Satsningen omfattar
bland annat:
- kompetensutveckling av skolledare och kommunpolitiker för att stärka
kunskapen om målstyrning och kvalitetssäkring,
- stöd för forskning kring läs- och skrivsvårigheter, även så att lärare kan
ta tjänstledigt på hel- eller deltid för att forska,
- program för läs- och skrivutveckling samt räkning,
- resurser för att stärka didaktisk forskning.
7 Lärare i högskolan
Centerpartiet har aktivt drivit på utbyggnaden av utbildningsplatserna till
den högre utbildningen. Det viktigaste just nu är att matcha den
utbyggnaden som sker med resurser för att stärka kvaliteten.
Nyrekryteringen av lärare har inte ökat i samma takt som utbyggnaden av
antalet studieplatser. Högskolorna behöver därför ett andrum för att
besätta lärartjänster och höja forskningsandelen.
Behovet av kompetenta högskolelärare är idag på sina håll mycket stort,
särskilt vid de mindre och medelstora högskolorna, och kommer också att
öka kraftigt de närmaste åren. Endast 29 procent av lärarna vid mindre och
medelstora högskolor är forskarutbildade. Även vid universiteten och
fackhögskolorna råder en brist, med 54 procent forskarutbildade lärare.
Andelen lärare med forskarutbildning har dock ökat snabbt vid de mindre
och medelstora högskolorna.
Den högre utbildningen ska vila på en vetenskaplig eller konstnärlig grund.
Det är därför av stor vikt att lärarna också har anknytning till forsknings-
världen. Alla lärare i den högre utbildningen bör själva ha en forskar-
utbildning som bas för sin undervisning.
Centerpartiet har uppmärksammat behovet av kompetenta högskolelärare
de senaste åren och pekat på behovet av en samlad strategi för att få fler
lärare. Vi efterlyser alltjämt ett strategiförslag kring hur rekryteringen av
högskolelärare kan ökas. Regeringen bör återkomma med ett strategiförslag
kring detta. Vi återkommer till detta i vår motion om högre utbildning.
Det är en angelägen kvalitetssatsning att stödja utvecklingen mot en större
andel forskarutbildade lärare. Detta gäller kanske i synnerhet lärar- och
vårdutbildningar, som båda har en låg andel lärare med forskarutbildning i
dag. Högskolorna bör stimuleras att genomföra doktorsprogram för sina icke
disputerade lärare. Avsikten är att man skall kunna förena sin undervisning
med egen forskarutbildning. Högskoleverket bör ges i uppdrag att utreda hur
detta kan ske. Vi återkommer till detta i vår motion om högre utbildning.
7.1 Pedagogisk utbildning
Den centrala resurs som vetenskapligt och pedagogiskt skickliga lärare
utgör inom den högre utbildningen bör tas till vara bättre än i dag.
Fortfarande lägger många institutioner betydligt större vikt vid den
vetenskapliga än den pedagogiska skickligheten vid anställningar och
befordringar. Denna attityd tar självfallet tid att förändra, men
högskolepolitiken måste lägga stor vikt vid att inskärpa att pedagogiskt
arbete ska värderas och uppskattas på samma sätt som vetenskapligt.
När alltfler studenter med olika bakgrund söker sig till högskolan ökar
också kraven på högskolan att anpassa undervisningen så att alla studenter
kan tillgodogöra sig den. Högskolan är i dag den enda institution i
utbildningssystemet där lärarna inte omfattas av formella krav på
pedagogisk, metodisk eller didaktisk kompetens. Följden är att alltför mycket
av högskoleutbildningen fortfarande bedrivs på samma sätt som för trettio år
sedan. Många högskolor erbjuder i dag sina lärare en pedagogisk utbildning.
Det finns dock skäl att överväga att göra pedagogisk utbildning obligatorisk
för fast anställning som lärare inom den högre utbildningen. En pedagogisk
utbildning för högskolelärare bör ges andra former än den vanliga
lärarutbildningen, till exempel som deltidskurser under något/några år. Den
bör också ha en inriktning mot praktisk undervisning och undervisnings-
metodik. Regeringen bör återkomma med förslag till sådan ändring av
högskolelagen att pedagogisk utbildning för lärare i högskolan blir
obligatorisk. Vi återkommer till detta i vår motion om högre utbildning.
Frågan om högskoledidaktisk forskning har nära samband med pedagogisk
utbildning för högskolans lärare. Högskoleutbildningar skiljer sig på ett
markant sätt från undervisning på andra nivåer och ställer därför med all
sannolikhet andra krav på valet av metodik och stoff. Den högskole-
didaktiska forskningen har länge varit eftersatt och bör framgent stödjas. Vi
återkommer till detta i vår motion om högre utbildning.
8 Lärarutbildningskommittén
Lärarutbildningskommittén som i somras presenterade sitt förslag till
förnyad lärarutbildning föreslår att den nya lärarutbildningen ska byggas
upp av tre väl integrerade utbildningsområden.
1. Allmänt utbildningsområde 60 poäng som är obligatoriskt för alla
lärarstuderande. Avsikten är att ge en grund för samarbete med lärare i
andra skolformer. Kursen handlar om lärande, socialisation, värdegrund,
yrkets samhällsuppdrag och innehåller även centrala tvärvetenskapliga
ämnesstudier. 10 poäng är verksamhetsförlagd.
2. Inriktning svara mot de ämnen eller ämnesområden den blivande
läraren vill arbeta med. Det behöver inte bara vara traditionella
skolämnen utan kan även vara sådana universitetsämnen som idag inte
finns i lärarutbildningen. En inriktning ska omfatta minst 40 poäng varav
10 poäng är förlagd i verksamheten.
3. Specialisering, fördjupning av tidigare studier. Det kan också vara en
breddning av studierna eller ett komplement, alternativt ett nytt
perspektiv på inhämtade kunskaper. Specialisering ska vara minst 20
poäng.
Kommittén föreslår också att utbildningen till förskollärare och fritids-
pedagog som idag är på 120 poäng skall höjas till 140 poäng - samma
som för 1-7-lärare. Centerpartiet anser att det är ett bra förslag att öka
utbildningens längd för förskollärare och fritidspedagoger.
9 Hemställan
9 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att det bör finnas förskollärare i förskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om införandet av ett lärarcertifikat,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att inrätta specialisttjänster,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en skärpning av lärarnas möjligheter att använda
disciplinära åtgärder,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en förnyad lärarutbildning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av praktik i lärarutbildningen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att inte sänka kraven för lärare vad gäller
svenska språket,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att inrätta professurer i didaktik vid lärarhög-
skolorna,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att lärare ges möjlighet till fortbildning om barns
läs- och skrivutveckling, dyslexi samt dyskalkyli,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av ökad kompetensutveckling.