Regeringen överlämnade våren 1998 skrivelsen "Lärandets verktyg -
nationellt program för IT i skolan, 1997/98:176" till riksdagen.
Delegationen för IT i skolan (ITiS) tillsattes med uppdrag att planera och
genomföra den nationella satsningen på IT i skolan. Alla Sveriges
kommuner har erbjudits möjligheten och tackat ja till att delta i
satsningen som skall genomföras under tre år, 1999-2001. Fyra
ledstjärnor har satts upp för verksamheten: likvärdighet och kvalitet för
eleven, skolutveckling, komplettering och förstärkning av planerade och
utförda kommunala satsningar samt att i vid mening öka skolors
tillgänglighet till Internet och e-post. Staten har i och med detta
skoluppdrag ett tydligt ansvar att bygga ut infrastrukturen på det
informationstekniska området tillsammans med kommuner och privata
finansiärer. En stor mängd information måste snabbt kunna överföras
över Internet. Att ge varje elev en egen E-postadress är endast en del i
begreppet IT i skolan. Det internationella samarbetet måste utvecklas.
Forskningsinsatser om hur datorer påverkar undervisning och arbetssätt
är mycket viktiga.
Personalens kommentarer angående IT-användningen i skolan våren 1998
visar på följande:
- ökat engagemang, motivation och koncentration hos eleverna
- osäkerhet om vad som påverkar vad
- datorer och IT är inte den huvudsakliga orsaken till förändringen i skolan
- lärarnas pedagogiska utveckling lyfts fram som ett mer prioriterat område
- IT-didaktik - hur man faktiskt kan använda IT i ämnesundervisningen
- datorer underlättar för lärare
- tillgång till färskare innehåll genom Internetanvändning
- avvaktande förhållningssätt och besvikelse
- ordbehandling fortfarande viktigaste användningsområde
- informationssökning via Internet vinner terräng
- tecken på viss uppgivenhet bland lärarna på grund av arbetssituationen
- instämmer inte i att eleverna lättare når undervisningsmålen via IT
- teknikkrångel poängteras
- begränsat utbyte i form av kunskaper, erfarenheter och fungerande
arbetsrutiner
- skolledare beskriver datortillgången i mera positiva ordalag än lärarna.
Skolan har en viktig roll i att förädla information till kunskap. De nya
möjligheterna med IT passar in i arbetssättet där läraren skapar en arbets-
situation som stimulerar elevens lärande och där eleven tar ett större eget
ansvar. IT skapar möjligheter till mer varierat arbetssätt, mer individua-
lisering, mer aktuellt material, ett mer undersökande arbetssätt och fler
kontakter utanför skolan. Diskussionen om IT i skolan är viktig, därför
att den pedagogiska rollen inte hittills getts tillräckligt stöd. Skillnaden är
också mycket stor mellan hur långt olika skolor kommit i datoriseringen.
Generellt kan sägas att personalen får för lite kompetensutveckling.
Krånglande teknik gör att problemen förstoras. Flera "eldsjälar" bränner ut
sig. Stora nationella satsningar kan också upplevas som ett hot mot lärarna
och deras arbetssätt. Klyftor mellan kommuner och skolor ökar. Därför krävs
en mycket väl planerad uppföljning och utvärdering av hur IT positivt kan
användas i undervisningen. Skoldatanät och information för att underlätta
kommunikationen är positiva åtgärder för att underlätta. Stöd för elever med
dyslexi o.s.v. ökar också personalens motivation för att använda IT.
För att nå bästa möjliga resultat bör biblioteken komma med mera i
arbetet. Inom biblioteksverksamheten finns en god källkritisk kunskap.
Personalen måste ges kompetens att känna säkerhet inför metoder att söka,
sortera, bearbeta, värdera, reflektera, sammanställa och utvärdera. I
verksamheten kan värdegrunden direkt komma i praktiskt tillämpning. När
elever får ett hundratal olika träffar på ett sökord, ges rika möjligheter till
källkritisk övning och diskussion. Denna del har undervärderats i skolans
datorisering på grund av att den tekniska delen övervärderats.
I regeringens utvecklingsplan för skolan (1998/99:121) beskrivs
värdegrunden: "Värdegrunden handlar om det demokratiska uppdraget - om
ett förhållningssätt till våra medmänniskor, alla människors lika värde,
jämställdhet, respekt och förståelse för olikheter, ett sätt att se på
rättigheter,
skyldigheter och ansvar. Värdegrunden handlar med andra ord om det
kulturarv som är gemensamt för oss alla - det kitt som håller samman vårt
samhälle och som gör det möjligt för oss att få vara olika och att få utveckla
vår egen identitet". Kommunerna bär ansvaret för att denna värdegrund är
rådande. Det gäller också i IT-sammanhang. Den statliga satsningen
kompletterar och förstärker kommunens satsning.
Det är förvånande att SOU 1999:63 - "Att lära och leda - En
lärarutbildning för samverkan och utveckling" med syftet att reformera
lärarutbildningen inte tar upp IT i sitt slutbetänkande. Vad som fastslås är:
"Varje kommun och landsting skall se till att fortbildning anordnas för den
personal som har hand om utbildningen. Kommuner och landsting skall
vinnlägga sig om en planering av personalens fortbildning".
De statliga extraresurserna räcker endast till att nå cirka halva
personalstyrkan. Mycket ekonomiska resurser kommer att krävas för
utrustning, mjukvara, pedagogiska program m m. Datoranvändningen måste
integreras i alla ämnen i skolan. Av en elevkostnad i grundskolan var 1997
cirka hälften personalkostnader. Lokalerna stod för en knapp fjärdedel och
läromedel, utrustning, bibliotek motsvarade bara fem procent. Utrustning
som berör utveckling inom IT kan inte tas från det knappa läromedels-
anslaget. IT måste hela tiden vara ett komplement och en metod i ett
förändrat arbetssätt. Det är ytterst allvarligt om böcker och andra läromedel
trängs undan.
Intresset för IT:s roll i skolan måste öka inom vuxenvärlden. Olika enkäter
har visat att från en tredjedel upp till hälften av alla tillfrågade politiker
inte
har någon uppfattning i frågan. Ofta nämns IT som en räddningsplanka för
skolans utveckling utan att ge ekonomiska resurser för arbetet. Det är viktigt
att kommunernas skolplaner beskriver IT som ett pedagogiskt redskap. Det
bör också framgå hur IT används för elever med svårigheter i sin skol-
situation, för elever med olika funktionshinder, elever i särskolan, hur
jämställdheten skall utvecklas osv. Vidare bör invandrarundervisningens
möjligheter beskrivas. De ekonomiska förutsättningarna måste följa
skolplanens mål. Det finns alltför många skolor där lärare utan utbildning får
tillskapa en teknisk utrustning bestående av avlagda datorer, och med dessa
skapa en rimlig datormiljö. Skolverket har här ett uppföljningsansvar.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om uppföljning av kommunernas skolplaner,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bibliotekens roll för IT i skolan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om IT i lärarutbildningen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskning om IT som arbetsredskap.