Regeringen överlämnade våren 1998 skrivelsen "Lärandets verktyg - nationellt program för IT i skolan, 1997/98:176" till riksdagen. Delegationen för IT i skolan (ITiS) tillsattes med uppdrag att planera och genomföra den nationella satsningen på IT i skolan. Alla Sveriges kommuner har erbjudits möjligheten och tackat ja till att delta i satsningen som skall genomföras under tre år, 1999-2001. Fyra ledstjärnor har satts upp för verksamheten: likvärdighet och kvalitet för eleven, skolutveckling, komplettering och förstärkning av planerade och utförda kommunala satsningar samt att i vid mening öka skolors tillgänglighet till Internet och e-post. Staten har i och med detta skoluppdrag ett tydligt ansvar att bygga ut infrastrukturen på det informationstekniska området tillsammans med kommuner och privata finansiärer. En stor mängd information måste snabbt kunna överföras över Internet. Att ge varje elev en egen E-postadress är endast en del i begreppet IT i skolan. Det internationella samarbetet måste utvecklas. Forskningsinsatser om hur datorer påverkar undervisning och arbetssätt är mycket viktiga.
Personalens kommentarer angående IT-användningen i skolan våren 1998 visar på följande:
- ökat engagemang, motivation och koncentration hos eleverna
- osäkerhet om vad som påverkar vad
- datorer och IT är inte den huvudsakliga orsaken till förändringen i skolan
- lärarnas pedagogiska utveckling lyfts fram som ett mer prioriterat område
- IT-didaktik - hur man faktiskt kan använda IT i ämnesundervisningen
- datorer underlättar för lärare
- tillgång till färskare innehåll genom Internetanvändning
- avvaktande förhållningssätt och besvikelse
- ordbehandling fortfarande viktigaste användningsområde
- informationssökning via Internet vinner terräng
- tecken på viss uppgivenhet bland lärarna på grund av arbetssituationen
- instämmer inte i att eleverna lättare når undervisningsmålen via IT
- teknikkrångel poängteras
- begränsat utbyte i form av kunskaper, erfarenheter och fungerande arbetsrutiner
- skolledare beskriver datortillgången i mera positiva ordalag än lärarna.
Skolan har en viktig roll i att förädla information till kunskap. De nya möjligheterna med IT passar in i arbetssättet där läraren skapar en arbets- situation som stimulerar elevens lärande och där eleven tar ett större eget ansvar. IT skapar möjligheter till mer varierat arbetssätt, mer individua- lisering, mer aktuellt material, ett mer undersökande arbetssätt och fler kontakter utanför skolan. Diskussionen om IT i skolan är viktig, därför att den pedagogiska rollen inte hittills getts tillräckligt stöd. Skillnaden är också mycket stor mellan hur långt olika skolor kommit i datoriseringen.
Generellt kan sägas att personalen får för lite kompetensutveckling. Krånglande teknik gör att problemen förstoras. Flera "eldsjälar" bränner ut sig. Stora nationella satsningar kan också upplevas som ett hot mot lärarna och deras arbetssätt. Klyftor mellan kommuner och skolor ökar. Därför krävs en mycket väl planerad uppföljning och utvärdering av hur IT positivt kan användas i undervisningen. Skoldatanät och information för att underlätta kommunikationen är positiva åtgärder för att underlätta. Stöd för elever med dyslexi o.s.v. ökar också personalens motivation för att använda IT.
För att nå bästa möjliga resultat bör biblioteken komma med mera i arbetet. Inom biblioteksverksamheten finns en god källkritisk kunskap. Personalen måste ges kompetens att känna säkerhet inför metoder att söka, sortera, bearbeta, värdera, reflektera, sammanställa och utvärdera. I verksamheten kan värdegrunden direkt komma i praktiskt tillämpning. När elever får ett hundratal olika träffar på ett sökord, ges rika möjligheter till källkritisk övning och diskussion. Denna del har undervärderats i skolans datorisering på grund av att den tekniska delen övervärderats.
I regeringens utvecklingsplan för skolan (1998/99:121) beskrivs värdegrunden: "Värdegrunden handlar om det demokratiska uppdraget - om ett förhållningssätt till våra medmänniskor, alla människors lika värde, jämställdhet, respekt och förståelse för olikheter, ett sätt att se på rättigheter, skyldigheter och ansvar. Värdegrunden handlar med andra ord om det kulturarv som är gemensamt för oss alla - det kitt som håller samman vårt samhälle och som gör det möjligt för oss att få vara olika och att få utveckla vår egen identitet". Kommunerna bär ansvaret för att denna värdegrund är rådande. Det gäller också i IT-sammanhang. Den statliga satsningen kompletterar och förstärker kommunens satsning.
Det är förvånande att SOU 1999:63 - "Att lära och leda - En lärarutbildning för samverkan och utveckling" med syftet att reformera lärarutbildningen inte tar upp IT i sitt slutbetänkande. Vad som fastslås är: "Varje kommun och landsting skall se till att fortbildning anordnas för den personal som har hand om utbildningen. Kommuner och landsting skall vinnlägga sig om en planering av personalens fortbildning".
De statliga extraresurserna räcker endast till att nå cirka halva personalstyrkan. Mycket ekonomiska resurser kommer att krävas för utrustning, mjukvara, pedagogiska program m m. Datoranvändningen måste integreras i alla ämnen i skolan. Av en elevkostnad i grundskolan var 1997 cirka hälften personalkostnader. Lokalerna stod för en knapp fjärdedel och läromedel, utrustning, bibliotek motsvarade bara fem procent. Utrustning som berör utveckling inom IT kan inte tas från det knappa läromedels- anslaget. IT måste hela tiden vara ett komplement och en metod i ett förändrat arbetssätt. Det är ytterst allvarligt om böcker och andra läromedel trängs undan.
Intresset för IT:s roll i skolan måste öka inom vuxenvärlden. Olika enkäter har visat att från en tredjedel upp till hälften av alla tillfrågade politiker inte har någon uppfattning i frågan. Ofta nämns IT som en räddningsplanka för skolans utveckling utan att ge ekonomiska resurser för arbetet. Det är viktigt att kommunernas skolplaner beskriver IT som ett pedagogiskt redskap. Det bör också framgå hur IT används för elever med svårigheter i sin skol- situation, för elever med olika funktionshinder, elever i särskolan, hur jämställdheten skall utvecklas osv. Vidare bör invandrarundervisningens möjligheter beskrivas. De ekonomiska förutsättningarna måste följa skolplanens mål. Det finns alltför många skolor där lärare utan utbildning får tillskapa en teknisk utrustning bestående av avlagda datorer, och med dessa skapa en rimlig datormiljö. Skolverket har här ett uppföljningsansvar.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning av kommunernas skolplaner,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bibliotekens roll för IT i skolan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om IT i lärarutbildningen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning om IT som arbetsredskap.
Stockholm den 4 oktober 1999
Ulla-Britt Hagström (kd)
Yvonne Andersson (kd)
Erling Wälivaara (kd)