Kristdemokraterna har en delvis annorlunda syn på förskola än
regeringen. För oss hänger förskoleverksamheten intimt samman med
synen på omsorg om barnen. Enligt vår mening omfattar begreppet
barnomsorg såväl föräldrarnas omsorg i det egna hemmet som daghem,
familjedaghem, öppen förskola, fritidshem, föräldrakooperativ och andra
alternativa former. Utgångspunkten för alla val av barnomsorg måste
vara barnets bästa och föräldrarna skall ges rätt att välja den
barnomsorgsform som passar deras barn bäst. Detta innebär att det måste
finnas ett varierat utbud av olika barnomsorgsformer, inklusive omsorg i
det egna hemmet, för att skapa valfrihet och rättvisa. Regeringens förslag
om hur den allmän förskolan skall se ut samt förslaget om maxtaxa styr
föräldrarna mot en enda barnomsorgsform. Dessutom gynnar förslaget
allra mest de familjer som har en relativt hög inkomst. Vi säger därför
nej till införandet av maxtaxa i förskolan vilket minskar utgifterna på
detta utgiftsområde med 1,7 miljarder kronor år 2001 och 3,4 miljarder
kronor år 2002. Vi utvecklar vår syn på förskolan i en separat motion.
2 Grundskola och gymnasieskola
Skolan är en framtidsinvestering både för de enskilda medborgarna och
för samhället i stort. Det är samhällets skyldighet att ge alla en likvärdig
möjlighet att utvecklas efter sina anlag, intressen och önskemål. Under
de senaste åren har varken kommunerna eller staten levt upp till sina
åtaganden. Det har lett till att skolorna tvingats göra kraftiga
nedskärningar. Alltför många skolor har idag en standard som inte kan
anses tillräcklig för att de mål och riktlinjer som finns i läroplanen ska
uppnås. En utbildningssatsning måste därför lägga stor vikt vid
grundskolan och gymnasieskolan, till vilket också medel måste avsättas.
Under treårsperioden avsätter vi i vår ekonomiska motion 3,5 miljarder
kronor till kommunerna utöver regeringens förslag. Vi avsätter också 25
miljoner kronor år 2000 till en satsning på marknadsföring av den nya
lärlingsutbildningen. Vår syn på lärlingsutbildningen utvecklas i en
separat motion. Synen på grundskola och gymnasium utvecklas i
separata motioner.
3 Vuxenutbildningen och Kunskapslyftet
Kunskapslyftet är en femårig utbildningssatsning som riksdagen på
förslag av regeringen beslutat genomföra. Huvudsyftet är att ge vuxna
med dåliga baskunskaper möjlighet till vidareutbildning och
kompetensutveckling. Redan i förra årets bugetmotion uppmärksammade
vi att regeringens utbyggnadstakt var orealistisk. Detta kom också
regeringen fram till i vårbudgeten. Därför drogs den aviserade
utbyggnaden tillbaka och i stället föreslogs en förlängning av projektet.
Vi håller emellertid fast vid vår jämna utbyggnadstakt och avsätter 100
miljoner utöver regeringens förslag såväl år 2000 som 2001. Däremot
avvisar vi den hastigt påkomna förlängningen av det femåriga projektet.
Regeringen för nu över bidraget till fackliga organisationer för
uppsökande verksamhet och utbildning i samhällsfrågor från
utgiftsområde 17 till utgiftsområde 16. Vi står fast vid vår tidigare
deklarerade uppfattning att den avsedda verksamheten hade kunnat
finansieras inom ramen för befintliga medel. Dessa 40 miljoner avräknas
därför från anslagsposten A15. Vår syn på vuxenstudier och
Kunskapslyftet utvecklas vidare i en separat motion.
4 Högre utbildning och forskning
Även inom den högre utbildningen fortsätter en kraftig utbyggnad av års-
studieplatserna de närmaste åren. Utbyggnaden är angelägen eftersom
många studenter som skulle vilja läsa på högskolan i dag inte ges tillfälle
till det. Vi välkomnar därför högskolesatsningen, men med den
utbyggnadstakt som regeringen föreslår urholkas kvaliteten. Detta
problem behandlas mer utförligt i en separat motion om universitet och
högskolor. Vår slutsats blir emellertid att det krävs en något lägre takt på
högskolesatsningen. För att ytterligare värna kvaliteten avsätter vi 50
miljoner av de besparingar som vår lägre utbyggnadstakt innebär till
forskarutbildningen, vilket bidrar till att öka antalet disputerade lärare.
Dessutom avsätter vi 50 miljoner kronor för kompetensutveckling i
pedagogik för högskolelärare. Vi utvecklar vår syn på högskolan i en
separat motion.
Studenternas sociala och ekonomiska situation måste förbättras, något vi
redovisar i en separat motion.
5 Övrigt
Som ett led i besparingar på myndigheter minskas anslagen till Statens
skolverk och Högskoleverket med ett belopp motsvarande 5 % av det
totala anslaget. Vi bedömer att detta kan göras utan inskränkningar i
verksamheten eftersom båda myndigheterna har ett högt anslagsparande.
Kristdemokraterna anser att medel bör avsättas för IT-utveckling i
skolorna. Satsningarna måste dock ske i en realistisk takt. Personalen måste
t ex få nödvändig kompetensutveckling såväl i själva tekniken som när det
gäller metoder att söka, sortera, bearbeta, värdera, reflektera, sammanställa
och utvärdera fakta. För att de avsatta medlen skall leda till avsedd kvalitets-
förbättring vill vi se en mer realistisk utbyggnadstakt och avsätter därför 90
miljoner kronor år 2000 och 100 miljoner kronor år 2001.
Totalt sett innebär våra förslag att vi minskar anslagen till högskolan i
förhållande till regeringen med 331 miljoner kronor år 2000.
6 Hemställan
6 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag för budgetåret 2000 anvisar anslagen under utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning enligt följande uppställning: