De nuvarande antagningsreglerna till högre utbildning framstår som alltmer godtyckliga och orättfärdiga. De är förknippade med en rättsosäkerhet för den enskilde som är oacceptabel. De medför dessutom att tusentals studenter från gymnasieskolan belastar både sin egen och samhällets ekonomi med ett extra studieår på gymnasial nivå för att kunna konkurrera om högskoleplatserna.
Betygssystemet i skolan dåligt urvalsinstrument
När de nuvarande betygen i skolan utarbetades var inte syftet att de skulle användas som urvalsinstrument. Att använda dem för rangordning och urval till högre utbildning går därför stick i stäv med ursprungstankarna med de nya betygen. Det är därför det finns så uppenbara brister i dem som urvalsinstrument. Många av de längsta kurserna ligger i årskurs 1. Därmed har de en stor betydelse för slutbetyget, fastän kurserna i årskurs 3 är på en mycket mer avancerad nivå. Betygets jämförelsetal ger alltså inte en riktig bild av den kunskapsnivå eleven har när han eller hon slutar gymnasiet.
Det är mycket diffusa och svårtolkade kriterier som ligger till grund för de olika betygsstegen. Det ger därför en falsk bild av exakthet när dessa betyg genomgår s.k. meritvärdering till högskolan och förvandlas till exakta jämförelsetal som t.o.m. förses med två decimaler.
Ytterligare bekymmer i nuvarande system är att det enligt reglerna inte är tillåtet att höja godkända betyg under själva gymnasietiden, däremot omedel- bart efter. Resultatet av detta är att det förekommer taktiskt agerande från elever under gymnasietiden, som går ut på att inte bli godkänd i ett ämne för att på så sätt senare under gymnasietiden göra en prövning för att få ett högre betyg. Eleverna lär sig att det gäller att trixa och välja taktiskt.
Det finns många fler exempel som kan illustrera den rättsosäkerhet som är följden av otydliga, svårtolkade och ibland obegripliga regler i betygsut- färdandet i gymnasieskolan.
Samhällsekonomiskt slöseri
Av dem som antagits i höst på sina gymnasiebetyg har cirka 25 procent kompletterat det ursprungliga betyget med nya betyg i ett eller flera ämnen. Merparten av dessa har gjort en s.k. konkurrenskomplettering och tillbringat det gångna läsåret i komvuxkurser eller i Kunskapslyftet och där höjt sina godkända betyg till en högre nivå.
Möjligheterna att klara högskolestudier torde inte öka nämnvärt av att höja t ex sina betyg i sådana kurser där man redan har betyg i kurser på en högre nivå. I princip handlar det om att konkurrera ut andra nybakade studenter som i sin tur måste påbörja konkurrenskomplettering.
Se över antagningssystemet
Det är nödvändigt att följa upp och reformera regelsystemet runt skolans betygssättning. Detta är ett grundläggande krav för att det överhuvudtaget ska gå att använda betygen på ett ändamålsenligt sätt för antagning till högre studier.
Antagningssystem till högskola och universitet måste också ses över. Ett alternativ är att betygens roll begränsas till att ge grundläggande och särskild behörighet. Urvalet görs sedan på grundval av nationella högskoleprov som utformas olika för dem som söker naturvetenskaplig och samhällsveten- skaplig utbildning, kanske med ytterligare inriktningar mot läkarutbildning, juridik, journalistik osv. Möjligheten för varje enskild högskola att själv bestämma antagningsregler bör övervägas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betygssystemet och betygssättningen i skolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om antagningssystemet till högskola och universitet,
3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om ett nytt urvalssystem för antagning till högskola och universitet i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 4 oktober 1999
Catharina Hagen (m)