Vuxenutbildningen har ökat kraftigt de senaste decennierna. Ett
kunskapssamhälle innebär att både de som har och inte har
skolutbildning behöver förkovra sig någon gång i livet. Arbeten har
försvunnit och teknifieringen får konsekvenser i nya kunskapskrävande
uppgifter inom i princip alla yrkesområden.
För Kristdemokraterna har det livslånga lärandet alltid varit ett viktigt mål.
När som helst i livet ska medborgaren få möjlighet att göra en omstart och
tillägna sig de kunskaper som man av olika anledningar inte erövrat tidigare.
Vi välkomnar den satsning på vuxenutbildning och kunskapslyft som innebär
att motiverade människor får nya möjligheter till kunskaper som anses vara
nödvändiga för delaktighet i samhället.
Den kommunala vuxenutbildningen, inbegripet kunskapslyftet, omfattar
vuxenutbildning på grundskole- och gymnasial nivå, särvux samt påbygg-
nadsutbildningar och andra kompletterande utbildningar.
Kunskapslyftskommittén gjorde en prioritering av ett nationellt kunskaps-
lyft. Den har framarbetats med kristdemokratiskt inflytande och den ställer
sig Kristdemokraterna bakom. I sitt första betänkande"Strategi för kunskaps-
lyft och livslångt lärande" står att läsa:
Kommittén anser att man inom kunskapslyftet vid behov ska kunna göra
följande rangordning
- Utbildning på grundskolenivå.
- Utbildning på gymnasienivå som syftar till att stärka individens delaktig-
het i samhället och ställning på arbetsmarknaden och därigenom minska
risken för utslagning.
- Övrig utbildning på gymnasiet för vidare studier och arbete.
Möjligheter att lyckas med kunskapslyftet beror på samspelet mellan olika
aktörer - individerna, utbildningsplanerarna och utbildningsanordnarna.
Individens motivation och lust att studera beror bl.a. på hur starkt behovet av
utbildning är och tidigare erfarenheter av lärandet i skolan, vardagslivet och
arbetslivet. Individens behov ska vara utgångspunkten för den individuella
utbildningsplanen. (SOU 1996:27, sid 65)
Det var tydligt att den enskilda individens behov skulle tillgodoses.
Dennes motivation skulle fokuseras och individuella utbildningsplaner upp-
rättas. Målgruppen skulle gälla alla, oavsett om man hade arbete, var
arbetslös eller aldrig kommit in på arbetsmarknaden. Denna hållning ställer
sig Kristdemokraterna bakom.
Många vittnar dock om att målen förverkligades på ett annat sätt i många
kommuner. Människor fick sin försörjning hotad om de inte gick på Kun-
skapslyftet. Därtill prioriterades arbetslösa. Konsekvenserna blev att många
upplevde Kunskapslyftet som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Detta blir
tydligt i kommunernas placering av ärenden som rör Kunskapslyftet. De är i
vissa kommuner placerade under en utbildningsnämnd och i andra under det
organ som ansvarar för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det är skillnad på
utbildning där den enskilde söker och utifrån egen motivation vill förkovra
sig och sysselsättningsåtgärd där människor mer eller mindre tvingas till
studier. Det sistnämnda är inte försvarbart utifrån respekten för varje
människas vilja och behov och därtill möjligheter att välja. Dessutom bör
beaktas att dålig motivation ofta hotar kvaliteten på en utbildning. Det ställs
andra krav på en sysselsättning om det är ersättning för ett arbete man inte
kan få än om det handlar om att höja den egna kompetensen.
Kristdemokraterna menar att vuxenutbildningen ska byggas ut och god
kvalitet eftersträvas. Det är viktigt att det klart framgår om satsningarna
gäller utbildning eller åtgärder som mer handlar om direkta arbetsmarknads-
insatser. Den utbyggnadstakt som regeringen föreslår finner vi vara alltför
vansklig med tanke på att vissa svagheter upptäckts och att systemet i sig
inte är tydligt. Därtill finns en uttalad lärarbrist, särskilt vad gäller
vuxen-
pedagogiskt utbildade lärare, inte att förakta i samband med att kvalitets-
aspekten uppmärksammas.
Trots att skiljelinjen kan upplevas något diffus skulle vi här vilja markera
skillnad mellan sysselsättning och lärandets process. Vi menar att utbildning
ska vara av hög kvalitet med den studerandes behov i fokus. Utförare kan
vara såväl komvux, Statens skola för vuxna, privata utförare som folkbild-
ningen. Skolverket har i sina undersökningar funnit att kommunerna är bra
upphandlare av verksamheten men att antagningsförfarandet har vissa brister.
Det bör därför ses över för att säkerställa den enskildes rättigheter.
Kristdemokraterna anser att utbyggnadstakten i Kunskapslyftet ska vara
7 500 platser per år de kommande åren under planperioden. Kunskapslyfts-
projektet ska utvärderas enligt planen och erfarenheter måste dras om hur
vuxenutbildningen ska reformeras inför 2000-talet. I avvaktan på Kunskaps-
lyftskommitténs slutbetänkande anser vi att vuxenutbildningen ska följas upp
och utvärderas kontinuerligt utifrån uppställda mål. Särskilt viktigt är att
också de vuxna med handikapp eller andra speciella förhållanden kommer i
åtnjutande av utbildningssatsningen. Här vill Kristdemokraterna särskilt lyfta
fram de utvecklingsstördas situation. Den gruppen har kommit i skymundan
och deras behov av kompetenshöjning måste enligt Kristdemokraterna be-
aktas.
Vuxenlärarutbildning
Vuxenutbildningen kräver lärare som har kompetens att undervisa vuxna.
Universitetet tillhandahåller påbyggnadsutbildningar för lärare med
utbildning för att undervisa ungdomar. Att i en situation med brist på
lärare till vuxenutbildningen särskilt satsa på utbildning av
gymnasielärare verkar ologiskt. En utveckling av vuxenlärarutbildning
för lärare som vill inrikta sig på vuxnas lärande bör initieras. Detta
problem har uppmärksammats av Lärarutbildningskommittén.
Vuxenutbildningsområdet har under lång tid varit mycket omfattande. Det
rymmer folkbildning med folkhögskolor och studieförbund, kommunal
vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning, personalutbildning och egent-
ligen också högskoleutbildningar. I takt med att vi med stormsteg går in i ett
kunskaps- och kommunikationssamhälle ökar behovet av och möjligheterna
till studier även efter grund- och gymnasieskola. Det livslånga lärandet är
numera ingen tom fras utan något högst påtagligt och nödvändigt. Vi menar
därför att det behövs en särskild vuxenlärarutbildning som fångar upp det
personalbehov som finns. Det behövs lärare som har gedigna kunskaper när
det gäller att utbilda vuxna och om den vuxna människans villkor.
Det behövs också en kraftfull och omedelbar satsning på forskning inom
området vuxenutbildning och livslångt lärande. Här vill vi också markera
folkbildningsforskning. Vi ser det angeläget att forskningen här som inom
andra områden tar ansvar för forskningsinformation och därmed ger möjlig-
het till en kunskapsproduktion och utveckling inom olika områden.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om prioritetsordning för vuxenutbildning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att särskilt beakta de utvecklingsstördas situation
i den nationella vuxenutbildningssatsningen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att införa lärarutbildning med inriktning mot
vuxna,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av forskning inom området vuxenutbild-
ning och livslångt lärande.