Motion till riksdagen
1999/2000:Ub804
av Berggren, Inga (m)

Hemkunskap och hushållsvetenskap


1 Hemkunskap som obligatoriskt ämne inom
grund- och gymnasieskola
Just nu pågår en revidering av alla kursplaner i grundskolan och
gymnasieskolan. Då det gäller hemkunskap medför revideringen
tämlingen omfattande förändringar.
Enligt läroplan för grundskolan Lpo 94 är det läroplanen och kursplanen
som skall styra. Detaljstyrningen skall minska och enbart omfatta mål- och
resultatstyrning.
Mot bakgrund av detta vill vi framföra följande synpunkter och förslag.
Ämnet som är ett vidsträckt ämne har få timmar till sitt förfogande på
grundskolan vilket medför svårigheter att ens uppnå uppnåendemålen.
Strävansmålen förblir mycket avlägsna. I andra ämnen finns möjlighet att
utveckla strävansmålen till ett fortsatt lärande i gymnasieskolan, vilket inte
är
fallet för hemkunskap i dag.
Alla elever har i grundskolan inte uppnått mognad eller hunnit utveckla
intresse för vissa delar av ämnesområdet. Däremot på gymnasienivå ligger
t.ex. bildandet av ett eget hem och samlevnad i andra relationer än den egna
ursprungsfamiljen så mycket närmare och motiverar elevens lärande i dessa
delar av hemkunskapen.
Den ständigt ökande komplexiteten i samhället ställer krav på större
kompetens hos de enskilda individerna och på hushållet. Bl.a. har de att göra
alltfler val, som inte bara påverkar dem själva utan hela samhället. Dessa val
är en viktig aspekt i hemkunskapen. Det borde därför vara väsentligt att
ämnet hemkunskap också ingår i gymnasieskolan.
Undervisning i hemkunskap åk 1-5 bedrivs ofta av lärare eller andra utan
någon som helst utbildning i hemkunskap. Risken finns då att ämnets olika
perspektiv inte ses som den komplexa helhet det är utan ses som separerbara
delar. Dessutom bedrivs undervisningen ofta utan tillgång till adekvata
(hemkunskaps)lokaler. Detta är skälen till att vi finner det önskvärt att det
sker en kvalitetsgranskning och utvärdering av hemkunskap åk 1-5 men
också av åk 6-9 vad gäller innehåll, lärarkompetens, metoder, utrustning och
lokaler.
Hemkunskap är ett kunskapsområde om mat, boende och inte minst
personlig ekonomi som ger eleverna möjlighet och inspiration till att hantera
den alltmer komplexa vardagen. Det är ett kunskapsområde som handlar om
elevens dagliga situation och som också förbereder för vuxenlivet. De viktiga
vardagskunskaperna såväl som den i dag högt värderade sociala kompe-
tensen uppövas här. Att utföra en handling och inte bara läsa sig till kunskap
är många gånger det bästa sättet att åstadkomma både kunskapsinhämtande
och attityd- och beteendeförändringar. Värdefullt inte minst ur folkhälso-
synpunkt och för att öka unga människors förståelse av sambandet mat och
hälsa.
Utbildning för att undervisa i hemkunskap kan i dag endast erhållas på tre
av landets alla lärarutbildningsorter (Göteborg, Umeå, Uppsala). Dessutom
är antalet studieplatser med inriktning hemkunskap inte stort. Det är också
svårigheter att fylla platserna, speciellt i Uppsala men även i Umeå. Detta är
problematiskt då vi står inför en brist på utbildade lärare inom området och
många pensioneras de närmaste åren.
De tre orterna har inte blivit de centrum för utveckling av ämnet som
avsikten en gång var. Lärarutbildningen är i dag endast en liten del av dessa
institutioners utbildningsverksamhet och aktualiseras inte inom forsknings-
verksamheten. Ett behov av att inrätta ett nationellt centrum för utveckling
av hemkunskap föreligger därför, t.ex. motsvarande det centrum som finns
för teknik. Exempelvis i anslutning till någon av de hushålls/kostveten-
skapliga institutioner som idag finns på universiteten i Göteborg, Umeå och
Uppsala.
Revideringen av kursplanen i hemkunskap medför som tidigare påpekats
ganska omfattande förändringar. Det aktualiserar behovet av kvalitets- och
kompetensutveckling av lärare och hemkunskapsundervisning. I dag före-
kommer inte hemkunskap i ett livslångt lärandeperspektiv. Hemkunskap
finns t.ex. inte som obligatoriskt ämne på gymnasieskolan.
Samhällsförändringar, t.ex. Internets utbredning, reklamens spridning och
utformning, innebär bl.a. att medborgarna allt oftare måste göra val av
betydelse för dem själva, deras hushåll och för samhället. Detta är en aspekt
som speciellt bör uppmärksammas i relation till elever med olika slags
särskilda behov, t.ex. invandrarelever och elever med olika handikapp.
Hemkunskap är också ett intressant ämne för många olika aktörer på
marknaden, som utifrån olika motiv allt mer aktivt griper in i skolans verk-
samhet. Det sker genom att de deltar med och i läromedelsutveckling, varu-
kampanjer, gratis lärarfortbildning m.m. som påverkar skolans hemkun-
skapsundervisning. Denna utveckling pekar på behovet av kritisk granskning
och ett vetenskapligt bedrivet utvecklingsarbete jämte fortlöpande kompe-
tensutveckling.
2 Hushållsvetenskaplig forskning och utveckling
Hushållsvetenskaplig forskning bör som övergripande målsättning ha att
öka kunskapen om hushållens villkor, behov och beteenden. Det gäller
såväl det enskilda hushållet som storhushållet. Denna kunskap behövs
inom flera olika utbildningar, dels de hushållsvetenskapliga
institutionernas egna, dels andra institutioners vars studerande i
kommande yrkesutövning måste känna till människors levnadsvillkor
och hushållning. Men också vid utredningsarbete, vid politiska
överväganden och beslut om åtgärdsprogram som gäller såväl de
enskilda hushållen som storhushållen är forskning inom hushålls-
vetenskap nödvändig att referera till.
Hushållsvetenskap är en tvärvetenskaplig disciplin. Det betyder att forsk-
ning inom ämnet i stor utsträckning utvecklar vetenskapliga metoder i sam-
verkan med andra discipliner och att problemformuleringarna är specifika för
hushållsvetenskapen.
Konsumentinriktad forskning har en lämplig förankring i hushållsveten-
skap. Vid tre av våra univeristet, Göteborg, Umeå och Uppsala, finns
hushålls/kostvetenskapliga institutioner.
Innehållet i forskningsverksamheten, som man där utvecklar inriktas
primärt mot det kunskapsbehov som finns inom den hushållsvetenskapliga
ämnessektorn, nämligen mat och måltider, boende, textil och hushålls-
ekonomi. Resultaten kan därvid direkt utnyttjas och vidareförmedlas inom de
hushållsvetenskapliga utbildningarna. Forskningen har som nämnts en tydligt
tvärvetenskaplig karaktär och förutsätter forskningsanknytning till flera olika
fakulteter.
Vid institutionerna för hushållsvetenskap finns förutsättningar att bygga
upp en varaktig konsumentinriktad forskning eftersom man där har yrkes-
utbildningar som direkt kan dra nytta av forskningsrönen. Grundutbildningen
vid dessa tre institutioner är i stort behov av en ökad forskningsanknytning.
Dessutom krävs ökad forskarutbildning vid institutionerna inte minst med
tanke på att samtliga lärare vid universitet och högskolor ska ha forskar-
utbildning och bedriva forskning.
För att forskning i egentlig mening skall kunna bedrivas på det hushålls-
vetenskapliga området måste institutionerna under kommande anslagsperiod
tillföras:
- fasta forskningsresurser, d.v.s. professurer och resurser för förstärkning
av handledarkompetensen,
- doktorandtjänster.- 10F- P
3 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kvalitetsgranskning och utvärdering av hem-
kunskap i grundskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av hemkunskap i grundskolan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av hemkunskap i gymnasieskolan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av att inrätta ett nationellt centrum för
hemkunskap,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av hushållsvetenskaplig forskning.

Stockholm den 30 september 1999
Inga Berggren (m)
Inger René (m)