1 Sammanfattning
- Höj lärarnas löner
- Skapa karriärtjänster
- Var tionde gymnasielärare skall vara lektor år 2004
- Inför lärarlegitimation
- Utbilda fler lärare
- Ordning, reda och arbetsro i skolan
- Förbättra lärarutbildningen
- Skolledare som leder
- Nej till elevstyrda skolor
- Förskollärarna skall ha det pedagogiska ansvaret i förskolan
- Mer fortbildning och vidareutbildning
- Värna läraryrkets professionalism
2 Läraryrket i kris
Lärarna har stort ansvar för våra barns utveckling till fria, ansvarsfulla och kunniga medborgare. Läraryrkets status har sjunkit under ett antal årtionden. Det är därför nödvändigt att vidta åtgärder som höjer läraryrkets status. Detta sker bl.a. genom fler karriärvägar, utvecklings- och fortbildningsmöjligheter, högre löner och införandet av en lärarlegitimation.
Problemen i svensk skola är mycket stora. Det märks tydligt när tidningsrubrikerna skriker om lärarbrist och skolkris. Den bild som tecknas är tyvärr långt ifrån överdriven:
- Var tredje yngre och var sjunde blivande lärare är osäker om hon eller han jobbar kvar i yrket om fem år. Var fjärde lärarstuderande och två tredjedelar av lärarkåren anser med bestämdhet att läraryrket inte är något attraktivt framtidsyrke (SCB 1999).
- Allt färre vill bli grundskollärare med inriktning mot matematik och naturvetenskap. På Lärarhögskolan i Stockholm står var tredje plats tom. Det betyder att ännu färre utbildade lärare utexamineras än vad man tidigare befarade.
- Förra hösten fanns 748 platser på lärarutbildningen med ma/no-in- riktning. Bara 431 sökte och blev antagna. Till höstens antagning hade antalet platser ökat till 865 men bara 412 studenter togs in. Svenska Kommunförbundet spår att om tre år kommer 21 000 behöriga lärare att saknas utöver de som tar lärarexamen (Svenska Dagbladet 1999).
- Vi tycks ha en skola där många elever vantrivs och där allt färre vill vara lärare. Mot den bakgrunden är det inte förvånande att allmänhetens förtroende för skolan har sjunkit drastiskt under 90-talet (Skolverkets rapport 144).
3 Höj läraryrkets status
Läraryrket har tillåtits sjunka alldeles för lågt i status under de senaste decennierna. Folkskolläraren hade förr en hög status och var en självklar auktoritet i de flesta sammanhang.
Lärarna är skolans viktigaste resurs. På lärarna ställs inte bara kravet att de ska ha goda teoretiska kunskaper, utan de ska också vara goda pedagoger. Det är den kombinationen som gör lärarrollen unik.
I dag är det stora svårigheter att locka ungdomar till de matematiska/ naturvetenskapliga och tekniska lärarutbildningarna. Problemen med avhopp från lärarutbildningarna är också oroande. Under ett antal år framöver behöver vi rekrytera fler lärare än någonsin. Läraryrkets låga popularitet är alltså särskilt allvarlig just nu. Vi står inför ett generationsskifte i svensk lärarkår. Det beror på att de många lärare som anställdes i samband med 1962 års grundskolereform snart börjar gå i pension. Inget annat europeiskt land har en så hög medelålder på sina lärare. Hälften av grundskollärarna och nästan 60 procent av gymnasielärarna är över 50 år.
Folkpartiet anser att åtgärder måste vidtas i syfte att kraftigt höja lärar- yrkets attraktionskraft och status.
3.1 Var tionde gymnasielärare ska vara lektor 2004
Det är nödvändigt att skapa fler utvecklingsmöjligheter i läraryrket. Bättre möjligheter att utvecklas, att "göra karriär", skulle höja läraryrkets attraktionskraft. En sådan möjlighet kan vara att bedriva forskning vid ett universitet parallellt med undervisning i skolan, att inneha ett lektorat. Lektoraten stärker skolans forskningsanknytning och tillför därmed skolan en viktig kvalitetsdimension.
Lektorer var förr ett vanligt inslag i svenskt skolväsende. I dag har lektoraten i stort sett försvunnit. Av Sveriges ca 114 000 lärare är endast 600 lektorer. Det innebär att endast 0,5 procent av landets lärare är lektorer. Av landets 30 000 gymnasielärare är andelen endast 2 procent. Det är nödvändigt att bryta den utvecklingen. Därför måste lektorstjänster för disputerade lärare återinrättas.
Folkpartiet anser att en plan bör upprättas där målet är att var tionde gymnasielärare är lektor inom en femårsperiod. Skolväsendet behöver då rekrytera 2 400 lektorer inom en femårsperiod, d v s cirka 500 lektorer om året. Kravet för ett lektorat skall vara motsvarande licentiatexamen. Lärare måste få möjlighet att utan att riskera sin tjänst göra uppehåll för forskningsarbete och studier.
Fakta om svensk skola
Antal grundskolelärare 85 000
Antal gymnasielärare 29 000
Antal lärare 114 000
Antal lektorat 600
Andel lektorat i skolan 0,5 %
Andel lektorat i gymnasiet 2 %
(Källa: Skolverket 1998)
3.2 Höj lärarnas löner
Sverige är ett av de länder som satsar mest på utbildning i förhållande till sin bruttonationalprodukt, BNP. Men Sverige är samtidigt ett av länderna med de lägsta lärarlönerna. En svensk lärare tjänar avsevärt mindre än nästan alla andra kollegor i de industrialiserade länderna. Dessutom är löneutvecklingen mycket blygsam (OECD 1998, Lärarförbundet 1999).
För att göra yrket mer attraktivt är det nödvändigt att höja lärarnas löneläge. Det går inte att komma ifrån att det faktum att svenska lärare är lågt avlönade inverkar starkt negativt på läraryrkets attraktivitet. Folkpartiet har tidigare föreslagit att Svenska Kommunförbundet skall verka för att nästa löneavtal med lärarna får samma inriktning som det nu löpande, vilket innebär en relativ förbättring för lärarkollektivet. I valrörelsen 1998 tog vi upp frågan om det inte var nödvändigt att säga upp det löpande femårsavtalet för att snabbare förbättra villkoren.
3.3 Skapa karriärtjänster
Utveckling är någonting självklart i de flesta akademiska yrken. Utvecklingsmöjligheter stimulerar och belönar goda arbetsinsatser och höjer sannolikt attraktionskraften i yrket.
Det är i dag svårt att utvecklas inom läraryrket - att göra karriär. Det är inte konstigt att en mycket stor andel lärare är missnöjda med karriär- möjligheterna i skolan (Skolverket 1997). Därför bör särskilda karriärtjänster inrättas. Det kan handla om att bli lektor, mentor för någon yngre lärare, huvudlärare, ämnesansvarig eller att få en pedagogisk ledarfunktion på skolan.
3.4 Inför lärarlegitimation
Folkpartiet anser att inrättandet av en särskild lärarlegitimation skulle ge en tydlig signal till samhället att läraryrket kräver någonting alldeles särskilt. Det skulle innebära en kvalitetssäkring av lärarutbildningen och därmed höja kvaliteten i skolan. Legitimationen skall utfärdas efter godkänd utbildning och genomgången praktik. Den kan, precis som för läkare, dras in vid tydliga fall av misskötsel. En motsvarighet till hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, vars beslut kan överklagas, tror vi skulle vara bra för kvaliteten. Med en lärarlegitimation blir det också svårare för kommuner att spara pengar genom att sänka kompetenskraven på sina lärare.
3.5 Utbilda fler lärare
Lärarbristen är inte längre ett hot utan ett faktum. En stor del av lärar- tjänsterna i Sverige upprätthålls i dag av ej utbildade lärare. Medelåldern bland lärarna är hög och vi står inför ett generationsskifte i svensk lärarkår. Inget annat europeiskt land har en så hög medelålder på sina lärare som Sverige. Siffror från juni 1999 visar att antalet utannonserade, ej tillsatta, lärartjänster var så många som 3 000. (Arbetsmarknadsstyrelsen 1999).
För att klara behovet av lärare skulle det behövas 90 000 nya lärare i Sverige inom en tioårsperiod. Eftersom endast 4 000 nya lärare utbildas årligen är det lätt att inse problemets vidd (Svenska Kommunförbundet 1996).
Lärarutbildningarna har svårt att rekrytera studenter. Många studieplatser står tomma och särskilt inriktningen mot matematik/naturvetenskap lider stor brist på studenter. Många studenter på lärarutbildningen väljer den ut- bildningen i andra eller tredje hand och hoppar därför ofta av studierna.
Orsakerna till lärarbristen är många. Skolan och lärarna har i många år drabbats av politiska beslut som försvårar arbetet i skolan. Det likformiga svenska skolsystemet, där alla elever ska lära samma sak på lika lång tid ställer orimliga krav på lärarna. Betygssystemets oklarhet och Skolverkets oförmåga att stödja skolorna i arbetet med utvärdering och betygssättning skapar frustration och uppgivenhet bland elever och lärare.
För att klara lärarförsörjningen i vårt land behövs särskilda rekryterings- insatser. Anpassad lärarutbildning för andra akademikergrupper (yrkes- officerare, ingenjörer, journalister etc.) skulle kunna tillföra skolan behöriga lärare med bred pedagogisk erfarenhet och kunnande.
Inom kort kommer riksdagen sannolikt att fatta beslut om omfattande nedskärningar inom Försvarsmakten. Ungefär 4 000 yrkesofficerare kommer att vara friställda efter omställningen av totalförsvaret. De utgör en viktig resurs med sin gedigna utbildning. Den lärarbrist som Sverige står inför kommer inte enbart att kunna mötas med nyutbildade lärare från lärarhögskolan. Yrkesgrupper i samhällslivet med akademisk utbildning och med uppgifter som tangerar lärarens bör aktivt rekryteras till läraryrket. Därefter bör utbildningar kunna anordnas i samarbete med kommunerna och lärarhögskolorna. En genomsnittlig yrkesofficer har fyra års utbildning på militära högskolor där pedagogik och ledarskap är två huvudämnen. De flesta leder dagligen såväl lektioner som mer praktiska övningar.
3.6 Förbättra lärarutbildningen
Regeringen tillsatte en lärarutbildningskommitté 1997 för att den skulle lämna förslag till en förnyad lärarutbildning. Kommittén överlämnade sitt betänkande i år. Skolminister Ingegerd Wärnersson har hävdat att många av skolans problem, bl.a. lärarbristen, skall lösas med förslagen från den nya lärarutbildningskommittén. Tyvärr är verkligheten den motsatta: Kvalitetssänkningen fortsätter om den nya lärarutbildningskommitténs förslag blir verklighet. Om utredningen genomförs kommer läraryrkets status att fortsätta sjunka. De nya lärarna blir okunnigare än de gamla.
3.7 Nej till enhetslärare
Utredningen menar att det nu ska bli en enda, "enhetlig" lärarexamen för alla, från förskollärare till gymnasielärare. Det finns därmed en uppenbar risk för att skillnaderna i utbildningsinnehåll kommer att minska för de olika lärarkategorierna. Folkpartiet vill ha en lärarutbildning med gedigna ämneskunskaper. Det är inget självändamål att göra de olika lärarutbildningarna mer samordnade och likformiga. Vi motsätter oss en utveckling mot "enhetslärare". Det är stor skillnad mellan att pedagogiskt arbeta med en treåring och att lära ut komplicerade ekvationer till en artonåring - men båda uppgifterna är lika viktiga.
3.8 Förskollärare
När förskolan nu har ett större pedagogiskt ansvar än tidigare är det oerhört viktigt att det är utbildad personal som har huvudansvaret för verksamheten. Förskollärare har efter tre års högskolestudier en pedagogisk kompetens att lära och utveckla barn. Deras kompetens som yrkeskår är värdefull och skall tas på allvar. För Folkpartiet är det lika viktigt att behörig personal skall ha pedagogiskt ansvar inom förskolan som det är att behöriga grundskollärare skall undervisa inom grundskolan. Med den nuvarande politiken ges inte förskollärarna med treårig högskoleutbildning ett större ansvar än personal som saknar högre utbildning. Vi anser att detta är kunskapsföraktande och ett slag mot Sveriges lärarkår. Folkpartiets mål är att all personal med pedagogiskt ansvar inom förskolan skall vara högskoleutbildad. Det är därför viktigt att barnskötarna som i dag arbetar inom förskolan ges möjlighet till vidareutbildning till förskollärare.
3.9 Mer läs- och skrivinlärning för grundskollärare 1-7
Lärarutbildningskommitténs utredning skriver att lärarnas "grundkompetens" består av kognitiv, kulturell, kommunikativ, kreativ, kritisk, social och didaktisk kompetens. Det är oroande att utredningen inte lyfter fram vikten av att ha god ämneskompetens.
Lärarutbildningskommitténs slutbetänkande nämner att 1-7-lärarnas ämnesutbildning i dag är otillräcklig. Om någon lärarkategori är i behov av förlängd utbildning, så är det just låg- och mellanstadielärarna. Läsning och skrivning måste betonas mer i skolan och ökade kunskaper om läs- och skrivinlärning är viktiga framför allt hos lärare med undervisning i de lägre skolåren. Utbildningen bör därför förlängas till 160 p. med betoning på läs- och skrivinlärning.
3.10 Mer praktik - men inte på bekostnad av ämnes- kunskaperna
Ämnesteori kan inte ersättas med praktik under lärarutbildningen. Vi delar visserligen uppfattningen att det är angeläget att öka praktiken så att den teoretiska pedagogikutbildningen omsätts i verklighet. Praktik är naturligtvis också den del i utbildningen där uppenbart olämpliga lärarstuderande lättast kan upptäckas och avskiljas. Men lärare blir inte kunnigare i sina ämnen genom att man ersätter tid för ämnesstudier med praktik.
4 Ordning, reda och arbetsro i skolan
Kunskap och lärande kräver en god och kreativ miljö för både elever och lärare. Skolan måste visa att det inte är acceptabelt att elever systematiskt stör undervisningen, kommer för sent, bråkar eller hindrar kamrater från att ta del av undervisningen. Lärare måste känna stöd från rektor, skolbyråkrater och politiker när de ingriper mot regelbrott i skolan. Skolans arbetsmiljö måste präglas av ordning, reda och arbetsro. Mobbning, våld och kränkningar måste bekämpas.
5 Nej till elevstyrda skolor
Varje skola bör ha någon form av samrådsorgan där representanter för eleverna och föräldrarna deltar och där gemensamma angelägenheter diskuteras. Elevråd är bra, både för att träna eleverna i demokratins arbetsformer och för att vara en diskussionspart för skolledningen i frågor som rör skolan och skolarbetet. Det är också bra och viktigt att elever tar eget ansvar och aktivt tar del i planeringen av sina studier.
Det slutgiltiga avgörandet av skolans angelägenheter skall emellertid ligga hos rektor. Skolledare och lärare är proffs på sin verksamhet, de har ansvaret för att målen nås och för att också de svaga eleverna får det stöd som behövs. Tanken att amatörer sköter skolan bättre än den pedagogiska professionen är fel tänkt. Idéer om elevstyrda gymnasieskolor måste därför avvisas.
6 Mer fortbildning och vidareutbildning
Många lärare vittnar om frustrationen vid tanken att ha ställts i ett klassrum vid unga år för att sedan gå i pension utan att givits ordentliga möjligheter att utvecklas i yrket under tiden. Det måste vara möjligt för lärare att utvecklas genom att bedriva universitetsstudier eller genomgå kvalificerad fortbildning.
Skolans skyldighet att erbjuda fortbildning och vidareutbildning måste slås fast. Läraryrket är ett yrke som aldrig får vara statiskt. En medveten plan för varje lärares ämnesfördjupning och pedagogiska fortbildning måste göras upp ute på skolorna. Resurser måste avsättas för att alla lärare ska ha möjlighet att följa nyheter och debatt inom sitt undervisningsfält.
7 Värna läraryrkets professionalism
Alltför många skolreformer har de senaste trettio åren genomförts i strid med lärarkåren. Det är inte underligt att så många som var tredje lärare funderar allvarligt på att byta yrke. 95 procent av de äldre lärarna och 87 procent av lärarna i gymnasiet redovisar en kraftig ökning av arbetsbelastningen (Skolverket 1997). Istället för att gång på gång köra över lärarkåren och ge dem ytterligare administrativa uppgifter är det nu dags att lyssna till lärarna.
Läraryrkets professionalism måste hävdas. Politiker har till uppgift att sätta upp målen för skolans verksamhet och med uppföljning och utvärderingar tillse att målen nås. Det är skolans pedagoger, lärare och skolledare, som bestämmer hur målen skall nås. Politiker skall inte lägga sig i det pedagogiska arbetet i skolan. Vid beslut som gäller skolan måste lärarnas professionella synpunkter få komma fram. Olika typer av styrelser med lekmän och elever i skolorna kan aldrig få fatta beslut om pedagogiska och ämnesteoretiska frågor i skolan.
7.1 Skolledare som leder
Rektor och skolledning har en mycket viktig roll att spela i den pedagogiska utvecklingen på skolorna. Rektor är fortfarande mera administratör än pedagogisk ledare i skolan. Rektors uppgift som pedagogisk ledare måste därför slås fast i riktlinjerna för skolan, och genom uppföljning måste staten försäkra sig om att rektorstjänsterna tillsätts med personer som ser som sin huvudsakliga uppgift att vara pedagogiska ledare. Alltför många rektorer känner sig utbrända då de har för mycket administrativt, byråkratiskt arbete att sköta. Folkpartiet anser att rektor skall vara pedagogisk ledare för skolan - inte kamrer.
8 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att var tionde gymnasielärare skall vara lektor år 2004,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att särskilda karriärtjänster bör inrättas för lärare,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en lärarlegitimation bör införas,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att undvika lärarbrist,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förbättra lärarutbildningen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förskollärare skall ha det pedagogiska ansvaret i förskolan,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att enhetslärare riskerar gedigna ämnes- kunskaper,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att öka andelen förskollärare inom för- skolan,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mer läs- och skrivinlärning för grundskollärare 1-7,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att mer praktik inom lärarutbildningen inte får ske på bekostnad av ämneskunskaper,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lärare och elever behöver ordning, reda och arbetsro i skolan,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att elevstyrda skolor riskerar att urholka rektors och lärares ansvar och status,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skolan har en skyldighet att erbjuda fort- bildning och vidareutbildning till lärare,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att värna läraryrkets kompetens,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skolledaren skall ges goda förutsättningar för att leda den skola där han eller hon verkar.
Stockholm den 30 september 1999
Ulf Nilsson (fp)
Barbro Westerholm (fp)
Yvonne Ångström (fp)