Sedan ett antal år utgår inte studiebidraget under årets sommarmånader. Tanken bakom detta beslut var att ungdomar i åldern 16 till 18 (i vissa fall upp till 20) år kan klara sin ekonomiska situation under sommaren genom sommarjobb. Därutöver förväntades ungdomarna kunna spara av sina studiebidrag under resterande delar av året för att disponera under sommarmånaderna.
Beslutet fattades naturligtvis också som en del av det under 90-talet ständigt pågående besparingsarbetet.
Det finns nu när ekonomin vuxit sig starkare anledning att fundera på konsekvenserna av en del av dessa besparingar och deras sociala konse- kvenser.
Detta naturligtvis utan att för den skull riskera balansen i ekonomin.
Beslutet att inte ge studiebidrag under sommarmånaderna innebar att ett antal ungdomar under de värsta åren av massarbetslöshet ställdes i en svår ekonomisk situation. Klyftorna under sommarmånaderna mellan dem som redan från början har det gott ekonomiskt ställt och dem som har förmånen att få jobb å ena sidan och dem som står utan ekonomiskt välmående föräld- rar och utan jobb å andra sidan har blivit allt större.
90-talets besparingar tvingade många hårt ansträngda familjeekonomier att ta ungdomarnas studiebidrag i anspråk för den löpande familjeekonomin.
Undersökningar visade under samma tid tydligt minskande möjligheter för många familjer med låga inkomster att resa iväg på semestern.
För många ungdomar har därför sommarmånaderna blivit liktydigt med passivitet och utanförskap. Det finns nu anledning att överväga åtgärder som åter ger dessa ungdomar ett visst ekonomiskt utrymme under dessa månader.
Glädjande nog växer nu ekonomin starkt. Reallönerna har under ett antal år stärkts. Regeringen har i budgeten föreslagit omfattande skattesänkningar för löntagare under de nästkommande åren. Såväl barn- som studiebidragen höjs kraftigt de kommande åren enligt förslag från regeringen. Räntorna har de senaste åren sänkts.
Med detta kommer barnfamiljernas ekonomi att förstärkas kraftigt. Det är bra och nödvändigt efter flera svåra år.
Den förbättrade konjunkturuppgången ger också bättre möjligheter för många ungdomar att få sommarjobb. Samtidigt finns det ett antal faktorer som begränsar gymnasieungdomarnas möjlighet att få sommarjobb. Konkurrensen om sommarjobb ökar med ett ökat antal högskole- och kunskapslyftsstuderande. Mycket talar för att yngre ungdomar har svårare att få jobben. Mer flexibla arbetstider i framför allt industrin minskar behovet av traditionella sommarjobb.
Till detta ska läggas att den ekonomiska tillväxten inte är jämnt fördelad över landet. I stora delar av landet är ett sommarjobb fortfarande något som är mycket svårt att få.
Slutligen vet vi att möjligheten att få ett jobb alltmer handlar om kontakter. När det gäller sommarjobben torde detta vara särskilt tydligt. Vi vet också att påfallande ofta sammanfaller hushåll med ekonomiska svårigheter med de som inte har kontakter.
Det är ofta ekonomiskt svaga grupper som bäst skulle behövt studiebidrag som inte får sommarjobb.
Det är därför angeläget att kartlägga konsekvenserna av att studiebidrag inte längre ges till ungdomar i åldern 16 till 18 år under sommarmånaderna. Detta för att bättre bedöma hur eventuella framtida höjningar av barn- och studiebidrag bör fördelas.
Om denna kartläggning påvisar stora sociala konsekvenser kan det exempelvis bli nödvändigt att överväga om studiebidrag under hela kalenderåret bör vara prioriterat före ytterligare generella höjningar av nivån för barnbidrag och studiehjälp.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av studiebidrags- systemet för ungdomar.
Stockholm den 29 september 1999
Martin Nilsson (s)
Göte Wahlström (s)