Två år med Kunskapslyftet har ställt vuxenutbildningen i fokus. I Sveriges kommuner pågår ett intensivt utvecklingsarbete. Många är de vuxna som vågat sig tillbaka till skolan, en skola som man lämnade för många år sedan och då ofta med en negativ känsla i bagaget. Med en massiv marknadsföring, med satsning på uppsökande verksamhet och förstärkning i kommunerna på vägledning för vuxna har individer växt, sett framtidsmöjligheter, vågat tänka vidare på nya chanser på arbetsmarknaden eller på högskolestudier.
För att dessa vuxenstuderande skall våga planera vidare behövs en bra studiefinansiering.
I samband med att många utbildningar nu startar igen ser kommunerna konsekvenserna. Människor tackar nej till utbildningsplatser och det man anger som skäl är allt för ofta problem med studiefinansieringen. Det sär- skilda utbildningsbidraget räcker till alltför få och på orter med låg utbild- ningstradition och för många långtidsarbetslösa upplevs UBS som det enda alternativet. Det blir dessutom svårt för kommunerna att planera utbildningar med tanke på detta. Därför bör studiefinansieringssystemet gällande Kunskapslyftet ses över för att motverka dessa effekter.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studiefinansieringen i Kunskapslyftet.
Stockholm den 24 september 1999
Kerstin Kristiansson (s)
Susanne Eberstein (s)
Göran Norlander (s)
Hans Stenberg (s)