Ekonomiska förutsättningar vid högskolestudier för ensamstående föräldrar
Antalet studerande med barn under 18 år har ökat i antal under hela
1990-talet. År 1996 var de drygt 60 000 eller 30 procent (SOU 1999:97).
En rimlig förväntning är att denna grupp fortsätter att öka eftersom det i
dag blir allt vanligare att människor går in och ut i arbetslivet med flera
olika utbildningsperioder under livet. En följd av detta innebär också en
ökad möjlighet att fler och fler studenter i framtiden är
försörjningspliktiga och att en del av dem är ensamstående med barn.
Nuvarande studiemedelssystem infördes 1989 vilket i princip bygger på att
varje student skall ha rätt till samma summa pengar oberoende av vilka
behov hon eller han har. I det befintliga studiemedelssystemet saknas möjlig-
heter för ensamstående studenter med hemmavarande barn under 18 år att få
utökat studiemedel genom lån eller bidrag. Inte heller i regeringens senaste
förslag om ett reformerat studiestödssystem finns denna grupp studenter
med.
För många ensamstående studenter med barn är befintligt studiemedels-
system otillräckligt. Det är en stor brist med tanke på de ökade krav som i
dag ställs på den enskilda individen där ledstjärnan är kompetensväxling -
genom vidareutbildning. Därför är det rimligt att se över vilka möjligheter
som kan finnas inom socialförsäkringssystemets ramar för att även denna
grupp skall kunna påbörja, genomföra och slutföra studier på högskolenivå.
Ett av Högskoleverkets projekt, StudS (Studenter i Sverige), har som upp-
drag att beskriva de studenter som i dag finns vid universitet och högskolor i
Sverige. Det framgår tydligt av StudS-projektets resultat att studenternas
reella ekonomiska situation kraftigt varierar. De studenter som har förmånen
och möjligheten att bo kvar hos föräldrarna klarar många gånger sina studier
utan att behöva skuldsätta sig, medan många av de studenter som bildat egna
familjer har stora svårigheter att klara sin ekonomi, trots att de utnyttjar
alla
de möjligheter som studiemedelssystemet medger.
Högskoleverket skriver i sin årsrapport för 1998:
Det är stor skillnad mellan de studenter som har barn och de som inte har det.
Trots att alla studenter får samma möjligheter så blir alltså det ekonomiska
resultatet beroende på de yttre omständigheterna.
Det skriver vidare:
Det bör dessutom framhållas att StudS undersökning avser hur studiemedels-
systemet slår för olika grupper bland dagens studenter. Det är inte känt hur
många personer det är som väljer att avstå från studier på grund av att
studiemedelsreglerna inte passar dem i deras situation.
Ett modernt studiestödssystem bör kunna fungera i livets olika skeden
och för människor som befinner sig i olika situationer. Det kan inte vara
rimligt att ensamstående studenter med barn skall ges sämre möjligheter
eller så vitt skilda förutsättningar, i sin studiesituation, än vad övriga
studenter har. Eftersom de ekonomiska förutsättningarna skiljer sig
avsevärt åt mellan ensamstående studenter med barn och övriga studenter
borde en översyn snarast påbörjas. Utredningens syfte bör vara att få en
uppfattning om och hur de ekonomiska förutsättningarna, att studera på
högskolenivå, skiljer sig åt mellan ensamstående studenter med barn och
övriga studenter samt hur ett ökat stöd för denna grupp studenter kan
utformas inom socialförsäkringssystemets ramar.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag om att tillsätta en
utredning enligt vad i motionen anförts om ekonomiska förutsätt-
ningar vid högskolestudier för ensamstående föräldrar.