Motion till riksdagen
1999/2000:Ub708
av Wälivaara, Erling (kd)

Studiestödet, utgiftsområde 15


1 Inledning
För att beskriva vårt lands utbildningssystem räcker det inte med att titta
på vilka akademiska möjligheter och villkor som erbjuds studenterna.
Minst lika avgörande för den presumtive studenten är vilka ekonomiska
och sociala villkor som utbildningen erbjuder. För att vara effektiva
måste dessa villkor ta hänsyn till studentens totala situation, samt
stimulera den enskilde att inte bara påbörja utan också slutföra sina högre
studier. Tillsammans med god studie- och arbetsmiljö är sociala och
ekonomiska villkor viktiga förutsättningar för att studenterna ska trivas
och lyckas med sina studier samt för att en hög kvalitet på utbildningen
ska kunna uppnås.
Tillgång till, alternativt bristen på, bra och billigt boende påverkar
studierna. Boendekostnaderna utgör idag ofta en stor del av den enskilde
studentens kostnader. På många håll är situationen minst sagt kaotisk. Det
faktum att antalet studerande på högskolan kraftigt kommer att öka de
närmaste åren innebär en ohållbar situation. Kristdemokrater anser att
kvalitetsaspekter talar för en något lägre utbyggnadstakt av antalet hög-
skoleplatser.
Det finns en rad andra studiesociala frågor som har betydelse för
studenternas syn på utbildningskvaliteten, till exempel förenings- och
fritidsverksamhet samt tillgång till studiesocial rådgivning och vägledning,
men de kommenteras inte här. Anledningen är inte att frågorna inte är viktiga
utan snarare att ansvaret oftast ligger på utbildningsenheten och/eller på
kommunen.
2 Dagens studiestödssystem
Högre utbildning är en investering såväl för individen som för samhället.
Studiefinansieringen ska göra det möjligt för alla, oavsett bakgrund, att
skaffa högre utbildning. Studiestödssystemet bör vara så generellt som
möjligt och kunna accepteras av olika studerandegrupper. Inte minst ur
rekryteringssynpunkt är det viktigt att studenterna uppfattar systemet som
rimligt. Det måste löna sig att studera; de personer är relativt få till antalet
som väljer högre utbildning enbart för att de är kunskapstörstiga. För att
uppmuntra till personligt ansvar måste systemet även vara förutsebart. Den
höga skulden, som dagens system ofta medför för den enskilde, leder till att
många studenter ger upp hoppet och inte räknar med att kunna betala tillbaka
sina skulder. Detta urholkar förtroendet för systemet och undergräver
känslan av personligt ansvar för egna skulder.
Tyvärr är det allt vanligare att studenter uppmuntras till eller väljer att dra
på sig så höga studieskulder som möjligt eftersom de ändå skrivs av till slut.
3 Social snedrekrytering
Det kanske allvarligaste problemet med dagens studiestödssystem är att
det avskräcker från högre studier, framför allt när det gäller ungdomar
från studieovana miljöer och ungdomar vilkas föräldrar är
låginkomsttagare. De är ofta tveksamma till att dra på sig höga
studieskulder. För dessa ungdomar innebär högskolestudier ett stort
risktagande. De tvivlar på att det går att leva på studielånen, och skulle
de tryta har ofta inte föräldrarna möjlighet att bidra ekonomiskt. Skulle
studierna misslyckas leder det till en ekonomisk katastrof.
Studiestödsutredningen, en kommitté som tillsatts av Utbildningsdeparte-
mentet 1994 och som presenterade sitt slutbetänkande Sammanhållet
studiestöd (SOU 1996:90) i juni 1996, pekar också på att det nuvarande
studiestödssystemet bär en del av ansvaret för den sociala snedrekryteringen.
Betänkandet innehåller konkreta förslag till ett nytt studiestödssystem samt
lämpligt startdatum: den 1 januari 1998. Tyvärr har regeringen valt att dra
frågan i långbänk. Den 27 september, detta år, kom äntligen regeringen med
propositionen Ett reformerat studiestödssystem (1999/2000:10). Det nya
studiestödssystemet beräknas träda i kraft den 1 juli 2001 - tre och ett halvt
år senare än vad betänkandet föreslår. Kristdemokraterna avser att
återkomma till propositionen senare i höst i en särskild motion. På ett par
punkter vill vi ändå redan nu, i denna motion, föreslå förbättringar i
nuvarande studiestödssystem.
Det är viktigt att studiestödet är utformat så att det uppmuntrar nya grupper
att börja studera, detta för att minska den sociala snedrekryteringen. Ett av
det nuvarande studiestödssystemets största brister är att det inte är
överblickbart varken för den enskilde, högskolorna eller CSN. Ett mer
stringent system kommer, förutom att höja rättssäkerheten för studenterna,
även att minska det administrativa trycket på CSN.
4 En realistisk utbildningssatsning, höjd bidragsdel i
studiestödet
Kristdemokraterna har i en annan motion redovisat vad vi anser vara en
realistisk utbyggnadstakt av antalet utbildningsplatser i högskolan. Vi
tror inte att den hastighet och omfattning med vilken regeringen vill
bygga ut högskolan går att genomföra utan att det medför en betydande
försämring av utbildningskvaliteten. Detsamma gäller Kunskapslyftet,
det vill säga den stora satsningen på vuxenutbildningen.
Målsättningen med Kunskapslyftet måste vara en kompetenshöjning och
leda till ett jobb i framtiden. Vi föreslår en jämnare men något lägre
utbyggnadstakt både inom högskolan och Kunskapslyftet. Konsekvensen blir
då att vi räknar med ett lägre antal studerande med studiestöd än vad
regeringen gör under perioden 2000-2002. Enligt vårt förslag blir den
besparingseffekten i studiestödet 197 miljoner kronor för år 2000.
Vi använder också en liten del av besparingarna, 62 miljoner kronor, till att
höja bidragsdelen i studiestödet redan år 2000.
5 Förändrade krav på studieresultat
Studiestödsutredningens betänkande innehåller förslag på förändrade
krav på studieresultat. Enligt förslaget ska en eftersläpning med
maximalt tio poäng tillåtas det första året och sedan med ytterligare fem
poäng för varje läsår. Detta system tillåter att man misslyckas någon
termin om man lyckas den övriga tiden. Dessutom ska studiestöd beviljas
även då minimipoängen inte uppnås om prognosen för de fortsatta
studierna är positiv. Möjligheten att återkomma i studiestödssystemet
efter ett "misslyckande" måste bli enklare som också betänkandet anger.
Vi anser att utredningen kommit fram till en bra avvägning mellan morot
och piska i detta avseende. I förslaget ingår även en striktare kontroll av
studieaktivitet vilket får anses rimligt.
Likaväl som man måste vara på arbetsplatsen för att få full lön är det
rimligt att begära att studenten infinner sig på obligatoriska föreläsningar,
laborationer och andra övningar. Det har nyligen kommit fram att en stor del,
siffran 40 % har nämnts, av studerande på sommarkurser inte tar några poäng
och alltså i praktiken får studiemedel utan några som helst prestationskrav.
Detta är inte acceptabelt och behöver ses över när en reform genomförs.
Studiestödsutredningens föreslagna reform skulle innebära en besparing som
i nuvärde motsvarar cirka 200 miljoner kronor. Reformen innebär visserligen
en något hårdare press på studenterna vilket dessutom skulle kunna få en
avhållande effekt. Vi kristdemokrater anser dock att den effekten är
marginell i synnerhet då vi vill använda de sparade medlen till en för
studenterna mer positiv reform.
6 Höjt fribelopp
Kristdemokraterna har tidigare motionerat om att det så kallade
fribeloppet, det vill säga det belopp man får tjäna under ett år utan att
bidraget minskas, borde höjas rejält eller avskaffas helt.
Studiestödsutredningens förslag går i detta avseende åt rätt håll. Vi anser
att inkomstgränsen för fullt studiebidrag är kontraproduktiv och bidrar
till ökad snedrekrytering. Kontraproduktiv eftersom dess borttagande
skulle ge studenterna möjlighet att påverka sin ekonomi genom
sidoinkomster och en del av dem skulle då antagligen inte välja en
maximal lånedel. Det skulle minska skuldbördan och därför även
avskrivningarna. De begränsade möjligheter som i dag erbjuds
studerande att påverka sin ekonomi och minska skuldbördan är faktorer
som hämmar ungdomar från studieovana hem och som därmed bidrar till
den sociala snedrekryteringen. Ytterligare ett argument mot
inkomstprövningen är att studiemedel bara betalas ut under nio av årets
tolv månader och det är därför orimligt att studerande med alternativa
inkomstkällor under de övriga tre månaderna ska "bestraffas" för det.
Som vi tidigare framhållit är det rimligt att anta att en del av dessa
studenter skulle välja att minska sin skuldsättning genom att låna mindre. Vi
avsätter 200 miljoner kronor, motsvarande de besparingar som vi föreslår i
stycket "förändrade krav på studieresultat" och nöjer oss här med att
konstatera att det är ett första steg att höja inkomstgränsen.
7 N/T-anslaget
Kristdemokraterna avvisar att en mindre grupp vuxenstuderande som valt
naturvetenskapliga och tekniska högskoleutbildningar ska få finansiera
sina studier med särskilt vuxenstudiestöd, svux. Att ha ett differentierat
studiestödssystem inom N/T-området med utgångspunkt i ålder och
arbetslivserfarenhet är inte bara orättvist mot dem som går eller har gått
på samma utbildning med "vanliga" studiemedel. Det antyder även att
regeringen betraktar andra kunskaper som mindre nyttiga. Det kan vi
kristdemokrater inte ställa upp på. Kostnaden för N/T-stödet beräknas till
420 miljoner kronor för år 2000.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en realistisk utbildningssatsning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förändrade krav på studieresultat,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skärpt kontroll av studieaktivitet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om höjt fribelopp,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag om fortsatt N/T-anslag,
6. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 15 Studie-
stöd:
7.
Tabell 1: (Anslag (i tusental kronor) Regeringens förslag Vårt förslag
Anslagsförändring )

Stockholm den 1 oktober 1999
Erling Wälivaara (kd)
Inger Davidson (kd)
Chatrine Pålsson (kd)
Lars Gustafsson (kd)
Maj-Britt Wallhorn (kd)
Rosita Runegrund (kd)
Rose-Marie Frebran (kd)
Fanny Rizell (kd)
Kenneth Lantz (kd)
Ester Lindstedt-Staaf (kd)
Dan Kihlström (kd)
Gunilla Tjernberg (kd)
Ingvar Svensson (kd)
Yvonne Andersson (kd)
Desirée Pethrus Engström (kd)
Ulla-Britt Hagström (kd)