Forskningen ska hålla högsta möjliga kvalitet samt bidra till hälsa,
utbildning och kritiskt tänkande. Inom sjukvården pågår en mycket
omfattande medicinsk forskning. Läkare flyttar dagligen fram
positionerna inom sina verksamhetsområden. Möjligheter ges att
behandla fler allt snabbare, ökade möjligheter till organbyten ges,
hjärtbyten kan ske allt längre upp i åldrarna osv.
Vid extern forskning görs åtskillnad mellan bidragsforskning med externa
forskningsbidrag, t ex från stiftelser, fonder m fl, samt rent externt
finansierad uppdragsforskning. Vad gäller den senare, gäller principen att
denna inte får inkräkta på universitetens huvuduppgifter eller högskolans
arbete. Den ska grundas på full kostnadstäckning, enligt regleringsbrev till
universitet och högskolor.
Sahlgrenska universitetssjukhuset är Nordeuropas största akademiska
sjukhus. Externa uppdragsgivare tillför medel till olika forskningsprojekt,
kliniska prövningar mm samt forskning inom det medicinsk-tekniska
området. Flera av projekten genomförs i samverkan med den medicinska
fakulteten. Principerna om att inte inkräkta på huvuduppgifter samt att full
kostnadstäckning skall gälla är svåra att följa upp och kontrollera. Mekanis-
mer som inte kan förutses kan också styra utvecklingen. Regelverk och
strukturer saknas för att hantera frågor om uppdragsforskning, kliniska
prövningar och andra externt finansierade projekt inom den medicinska
forskningen. Ett exempel som med intresse borde studeras är universitets-
sjukhusets kostnader för utforskandet av Losec och de ekonomiska resurser
som detta genererat tillbaka till sjukhuset.
Gentester
Vetenskapsmän över hela världen samarbetar just nu för att kartlägga
människans gener. Cirka hälften av generna har hittills identifierats.
Forskarna tror att de genetiska sjukdomar som beror på fel i en enda gen
är kartlagda om några år. Hittills har två gener som kan ligga bakom den
ärftliga formen av bröstcancer identifierats. Cirka var tionde svensk
kvinna riskerar att insjukna i bröstcancer. I några procent kan sjukdomen
vara ärftlig.
Privata analyslaboratorier med multinationell inriktning har, bl a i våras,
mottagit och utfört gentestning som uppdrag. Att multinationella företag
säljer och köper patent på forskningen om generna har ingett stark oro hos
många. Med avsaknad av lagstiftning på området uppstår stora etiska
problem. Genom att ett företag tagit patent på en gen kan analyser i anslut-
ning till denna gen enbart utföras av företaget. Sjukhus och forsknings-
institutioner kommer på detta sätt helt i händerna på företaget. De biobanker
som finns i bl a Sverige, Danmark och Norge har väckt speciellt intresse på
grund av ländernas långa tradition av offentliga register. Dessa test måste
kunna genomföras under ordnade former under sjukvårdens och den
medicinska forskningens ansvar. I Norge och Danmark diskuteras skärpt
lagstiftning.
I Sverige finns ett stort antal samlingar av vävnadsprover med viktig
information om människor. Det biologiska materialet har ofta tagits tillvara i
samband med diagnostik eller behandling av patienter inom hälso- och
sjukvården. Det handlar om material från operationer, undersökningar och
obduktioner. Också blodbanker på sjukhusens blodcentraler och sparade
prover vid institutioner för klinisk genetik räknas hit. Av kliniska skäl har
materialet arkiverats i s k biobanker.
Verksamheten är, enligt uppgift, i stort sett okontrollerad i Sverige.
Beträffande gentest finns ingen särskild lagstiftning. Nämnden för forsk-
ningsetik vid Medicinska forskningsrådet (MFR) har utfärdat riktlinjer för
god medicinsk forskning. MFR svarar för ungefär tio procent av den
medicinska forskningen. Särskilda testprotokoll med regler för material-
behandling, analysmetodik m m vad gäller analysmetoder och tillvägagångs-
sätt på den praktisk/tekniska nivån finns.
På vårdsidan pågår en diskussion om genetisk information och integritets-
frågor, regler för behandling av materialresultatet, eventuellt upprättande av
en sk biobank m m. Riktlinjer för etisk värdering av medicinsk humanforsk-
ning och forskningsetiska riktlinjer för nyttjande av biobanker finns utforma-
de av MFR:s etiska nämnd. Socialstyrelsen har getts uppdraget att se över
frågor som är förknippade med användning av humanbiologiskt material i
biobanker, för att kunna föreslå särskild lagstiftning. Uppdraget ska redo-
visas till regeringen senast 1 maj år 2000.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av regler och lagstiftning inom gen-
teknikområdet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ansvaret för gentester.