Forskningen ska hålla högsta möjliga kvalitet samt bidra till hälsa, utbildning och kritiskt tänkande. Inom sjukvården pågår en mycket omfattande medicinsk forskning. Läkare flyttar dagligen fram positionerna inom sina verksamhetsområden. Möjligheter ges att behandla fler allt snabbare, ökade möjligheter till organbyten ges, hjärtbyten kan ske allt längre upp i åldrarna osv.
Vid extern forskning görs åtskillnad mellan bidragsforskning med externa forskningsbidrag, t ex från stiftelser, fonder m fl, samt rent externt finansierad uppdragsforskning. Vad gäller den senare, gäller principen att denna inte får inkräkta på universitetens huvuduppgifter eller högskolans arbete. Den ska grundas på full kostnadstäckning, enligt regleringsbrev till universitet och högskolor.
Sahlgrenska universitetssjukhuset är Nordeuropas största akademiska sjukhus. Externa uppdragsgivare tillför medel till olika forskningsprojekt, kliniska prövningar mm samt forskning inom det medicinsk-tekniska området. Flera av projekten genomförs i samverkan med den medicinska fakulteten. Principerna om att inte inkräkta på huvuduppgifter samt att full kostnadstäckning skall gälla är svåra att följa upp och kontrollera. Mekanis- mer som inte kan förutses kan också styra utvecklingen. Regelverk och strukturer saknas för att hantera frågor om uppdragsforskning, kliniska prövningar och andra externt finansierade projekt inom den medicinska forskningen. Ett exempel som med intresse borde studeras är universitets- sjukhusets kostnader för utforskandet av Losec och de ekonomiska resurser som detta genererat tillbaka till sjukhuset.
Gentester
Vetenskapsmän över hela världen samarbetar just nu för att kartlägga människans gener. Cirka hälften av generna har hittills identifierats. Forskarna tror att de genetiska sjukdomar som beror på fel i en enda gen är kartlagda om några år. Hittills har två gener som kan ligga bakom den ärftliga formen av bröstcancer identifierats. Cirka var tionde svensk kvinna riskerar att insjukna i bröstcancer. I några procent kan sjukdomen vara ärftlig.
Privata analyslaboratorier med multinationell inriktning har, bl a i våras, mottagit och utfört gentestning som uppdrag. Att multinationella företag säljer och köper patent på forskningen om generna har ingett stark oro hos många. Med avsaknad av lagstiftning på området uppstår stora etiska problem. Genom att ett företag tagit patent på en gen kan analyser i anslut- ning till denna gen enbart utföras av företaget. Sjukhus och forsknings- institutioner kommer på detta sätt helt i händerna på företaget. De biobanker som finns i bl a Sverige, Danmark och Norge har väckt speciellt intresse på grund av ländernas långa tradition av offentliga register. Dessa test måste kunna genomföras under ordnade former under sjukvårdens och den medicinska forskningens ansvar. I Norge och Danmark diskuteras skärpt lagstiftning.
I Sverige finns ett stort antal samlingar av vävnadsprover med viktig information om människor. Det biologiska materialet har ofta tagits tillvara i samband med diagnostik eller behandling av patienter inom hälso- och sjukvården. Det handlar om material från operationer, undersökningar och obduktioner. Också blodbanker på sjukhusens blodcentraler och sparade prover vid institutioner för klinisk genetik räknas hit. Av kliniska skäl har materialet arkiverats i s k biobanker.
Verksamheten är, enligt uppgift, i stort sett okontrollerad i Sverige. Beträffande gentest finns ingen särskild lagstiftning. Nämnden för forsk- ningsetik vid Medicinska forskningsrådet (MFR) har utfärdat riktlinjer för god medicinsk forskning. MFR svarar för ungefär tio procent av den medicinska forskningen. Särskilda testprotokoll med regler för material- behandling, analysmetodik m m vad gäller analysmetoder och tillvägagångs- sätt på den praktisk/tekniska nivån finns.
På vårdsidan pågår en diskussion om genetisk information och integritets- frågor, regler för behandling av materialresultatet, eventuellt upprättande av en sk biobank m m. Riktlinjer för etisk värdering av medicinsk humanforsk- ning och forskningsetiska riktlinjer för nyttjande av biobanker finns utforma- de av MFR:s etiska nämnd. Socialstyrelsen har getts uppdraget att se över frågor som är förknippade med användning av humanbiologiskt material i biobanker, för att kunna föreslå särskild lagstiftning. Uppdraget ska redo- visas till regeringen senast 1 maj år 2000.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av regler och lagstiftning inom gen- teknikområdet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ansvaret för gentester.
Stockholm den 5 oktober 1999
Ulla-Britt Hagström (kd)