Högskole- och universitetsorterna har en stark dragningskraft på
människor och företagare. Den utflyttning som skogs- och
glesbygdskommunerna nu erfar kommer att fortsätta och accelerera i det
kunskapssamhälle som växer fram. Märk väl att avflyttningen i dag är
större volymmässigt sett än vad den någonsin var under 50-talet och 60-
talet.
En missuppfattning är att kunskapssamhället i huvudsak kommer att
utvecklas i stora städer och att nyskapandet i huvudsak kommer att ske på
utbildningsintensiva orter.
Förutsättningarna för nyrekryteringar av högutbildad arbetskraft till företag
i glesbygden är små. Ju längre bort från en högskoleort företaget är beläget
desto svårare har företagaren att rekrytera kvalificerad arbetskraft. Vi kan
konstatera att arbetslösheten i Sverige är omfattande och att människor på
orter som saknar egen lokal högskola är särskilt drabbade. Behovet av
högskoleutbildad arbetskraft är likväl stort också i företag belägna i
glesbygd. I slutänden handlar det om konkurrensförmåga där humankapitalet
är avgörande för utgången.
Att föra ut högskoleutbildning via distansöverbryggande teknik till
människor och företagare i glesbygd är av avgörande betydelse för hela
Sveriges utveckling. Högskole- och universitetsstudier kan med hjälp av IT
bedrivas på ett kvalitativt sätt även på mindre orter med hjälp av bl.a. lokala
studie- eller lärcenter.
Regeringen har uppmärksammat högskoleutbildning via
distansöverbryggande metoder vilket ger människor i glesbygd stora möjlig-
heter att bedriva högre studier utanför högskole- och universitetsorterna.
Utbildningen ska byggas ut med minst 1500 platser senast år 2000. Plane-
ringen har påbörjats och ett utvecklingscentrum för distansutbildning har
förlagts till Härnösand. Satsningen på Kunskapslyftet ökar med stor
sannolikhet även efterfrågan på högre utbildning. Deltagare i Kunskapslyftet
tillhör i stor utsträckning den del av befolkningen som är ortsbunden.
Med modern distansöverbryggande teknik kan vi idag erbjuda människor,
på orter i glesbygden, högre utbildning som kvalitativt är att jämställa med
traditionella studier på högskoleorter. Därför är det viktigt att distans-
utbildningen snabbt byggs ut och görs tillgänglig i hela landet.
Vad som ovan anförts om distansutbildning i hela landet bör ges
regeringen tillkänna.
Skapa incitament för högskolor att erbjuda en efter-
frågestyrd högre utbildning vid lokala studiecenter
Det är viktigt att mottagarna av högskoleutbildning kan styra och
påverka utbudet och innehållet i utbildningen. Genom distansutbildning
kan ett relevant utbud av högskoleprogram och kurser erbjudas lokalt.
Utbudet bör sålunda vara efterfrågestyrt, dvs. styrt av behoven hos
landsbygdens folk och företag. Resurser för upphandling av
högskoleplatser bör tilldelas lokala studiecenter som i samarbete med
högskolor och universitet anordnar distansutbildning. Det är synnerligen
viktigt att ge lokala aktörer (t.ex. lokala studiecenter) möjligheter att
styra och påverka utbudet av högre utbildning.
Studiecenter skall i huvudsak fungera som en nod och beställningsfunktion
som samverkar i olika nätverk, såsom exemplevis NITUS, och som inhämtar
utbildningsbehov lokalt. Dessa centra kan sedan via nätverk samordna och
upphandla efterfrågad högskoleutbildning från olika högskolor och universi-
tet där pris och kvalité är avgörande vid valet av leverantör.
Regeringen har inrättat en särskild "distansutbildningsmyndighet" som
förfogar över resurser för att upphandla utbildningar bland högskolorna.
Avsatta resurser, 1500 högskoleplatser, är främst avdelade för stödområde1.
Regeringen har vidare för avsikt att återkomma till frågan i samband med
behandlingen av utredningen Distansutbildningskommittén, Dukoms,
förslag. Sammantaget kan konstateras att avsatta resurser är tilltagna i
underkant och att andra områden i Sverige är synnerligen beroende av att få
ta del av högskoleutbildning via distansutbildning på lokala studiecenter.
Exempel på lösningar med högre utbildning via
distans i glesbygd
Siljansutbildarna AB är ett kommunalt utbildningsbolag som ägs av de
fem Siljanskommunerna Leksand, Mora, Rättvik, Orsa och Älvdalen.
Bolagets huvuduppgift är att verka för att högskoleutbildning kommer
Siljanskommunernas invånare till del. Siljansutbildarna är vidare knutna
till nätverket NITUS som i samarbete med olika högskolor och
universitet bedriver utbildning och undervisning på högskolenivå både
inom och utanför stödområde 1.
Efterfrågan på högskoleutbildning från ortsbundna människor i Siljans-
bygden och i övriga NITUS-anslutna kommuner är mycket större än det
utbud som NITUS och Siljansutbildarna för närvarande erhåller från hög-
skolor och universitet.
De distansöverbryggande verktyg som Siljansutbildarna och NITUS
nyttjar för distansutbildning är bl.a. telebild, Internet, First Class, fax,
telefon
m m. Studiegrupper bildas på lokala studiecenter och vid det lokala
studiecentret finns all erforderlig utrustning för att bedriva distansstudier.
Studenterna skrivs in vid en högskola eller universitet men genomför i
huvudsak sina högskolestudier vid ett lokalt studiecenter. Via telebild kan
studenter på olika orter samtidigt se, lyssna och kommunicera med en
föreläsare eller seminarieledare. Föreläsaren kan via bl.a. telebild använda
bilder och diagram. De studerande kan sålunda vara utspridda över hela
landet. Via nätverk, såsom NITUS, kan också små orter med lokala studie-
center få tillgång till såväl breda som smala högskoleutbildningar. Univer-
sitet kan "skräddarsy" utbildningar i samma ämnen efter den efterfrågan som
finns. Högskolestuderande hos Siljansutbildarna och NITUS uppvisar
mycket höga examinationsfrekvenser. Just nu läser ca 1500 studenter olika
högskolekurser inom NITUS och Siljansutbildarna.
Undersökningar som NITUS och Siljansutbildarna gjort, bland de lokalt
högskolestuderande vid studiecenter, har visat att högskolestudier vid lokala
studiecenter är en utmärkt metod att skaffa sig högskoleutbildning. Vidare
visar undersökningar att prestationsgrader på distansutbildningar genomförda
vid kommunala studiecenter ligger i nivå med närundervisning vid campus, i
vissa fall även högre (se bl.a. Högskoleutbildning på hemmaplan. Hälsinge-
kommunernas Dukomprojekt). NITUS omfattar idag ca 60 kommuner i
Sverige och är ett växande nätverk som är öppet för samtliga kommuner.
Ett uttalat problem som NITUS och Siljansutbildarna har är en omfattande
brist på utbildningsplatser. Vidare arbetar NITUS och Siljansutbildarna med
sådana villkor att högskolor och universitet i huvudsak styr utbudet av
utbildning vilket innebär att de högskolekurser som ges via distans i regel är
kurser som högskolan har problem att få studenter till. Som ett försök bör
inledningsvis NITUS och Siljansutbildarna erbjudas möjlighet att erhålla
egna, behovsstyrda resurser avsedda att användas till att upphandla utbild-
ningsplatser från högskolor och universitet. En 3-årig försöksverksamhet
omfattande totalt 30 miljoner kronor med början 2000 bör inledas. Medel för
detta bör kunna anvisas från UO 16:B53 Särskilda utgifter inom universitet
och högskolor m.m. Detta bör ges regeringen till känna.
NITUS-anslutna kommunala studiecenter saknar idag medel för att
motivera högskolor och universitet att prioritera och förlägga högskolekurser
och program på distans. För att säkerställa det lokalt efterfrågestyrda
perspektivet bör incitament som stärker distansutbildning till lokala studie-
center skapas. Detta bör ges regeringen till känna.
Vidare bör tillräckligt många högskoleplatser avsättas för att fylla behovet
utanför högskoleorterna. Enbart NITUS utnyttjar idag i samarbete med olika
högskolor och universitet ca 1500 platser. Totalt 15 000 platser bör avsättas
för distansutbildning den kommande perioden. Detta bör ges regeringen till
känna.
Vidare bör det övervägas att statliga resurser reserveras för driften av
lokala kommunala studiecenter så att deras fortsatta existens säkras. Detta
bör ges regeringen till känna.
Dukom föreslår i sitt betänkande att kommunerna även i fortsättningen
skall finansiera verksamheten vid lokala studiecenter. Detta förslag riskerar
att permanenta ett tillstånd där orter med en lokal högskola ständigt fjärmar
sig från orter som saknar en lokal högskola. Det är en demokratifråga att alla
Sveriges medborgare erbjuds studier på lika villkor.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om distansutbildning för hela landet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om studiecenter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att NITUS och Siljansutbildarna erbjuds
möjlighet att erhålla egna behovsstyrda resurser som villkoras till att
upphandla utbildningsplatser av högskolor och universitet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om resurser för drift av kommunala studiecenter.