Det är en vanlig vanföreställning att personer med läs- och
skrivsvårigheter, dyslexi, inte kan klara högre utbildning. Men det finns
många dyslektiker som bevisat motsatsen - som kompenserat sina läs-
och skrivsvårigheter med att öva upp inlärningsförmågan och arbeta
hårdare med studierna.
Det är alltså inte omöjligt att klara högskolestudier som dyslektiker.
Däremot kan det vara omöjligt att komma in på högskolan, på grund av att
högskoleprovet inte är anpassat för dyslektiker. Utformningen av provet och
den begränsade tiden försvårar för personer med läs- och skrivsvårigheter.
Under en försöksperiod på tre år anordnade Högskoleverket högskoleprov
med multimediateknik för dyslektiker. Resultaten av dessa var emellertid
nedslående. Multimediatekniken kunde inte överbrygga svårigheterna, och i
stället ska Högskoleverket försöksvis börja tillämpa längre provtid för
dyslektiker, och utforma prov som är bättre avpassade för dyslektiker. En
arbetsgrupp har fått i uppdrag att arbeta vidare med frågan.
Det är viktigt att också människor med läs- och skrivsvårigheter, som
kanske annars är väl lämpade för högskolestudier, får reella chanser att
åtminstone prova om de klarar sig på högskolan. Därför bör det tas fram
former för att avlägga högskoleprov som är anpassade till dyslektiker.
Ett problem med den försöksverksamhet som gjordes var också att man
bara höll dessa provtillfällen en gång per år, istället för två gånger per år,
som är brukligt för de vanliga proven. Det upplevdes som orättvist.
Ambitionen för en ny försöksperiod bör därför vara att proven hålls vid lika
många tillfällen som de övriga högskoleproven.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om försök med högskoleprov anpassade för dys-
lektiker samt om antalet provtillfällen per år.