Sedan ett par år tillbaka har Mälardalens högskola utvecklats mycket positivt. Tillväxten är stark och skolan har i år 12 000 studenter i utbildning. Också forskningen etableras raskt och är redan konkurrenskraftig inom flera områden. Den gynnsamma utvecklingen hade knappast varit möjlig utan ett betydande och uthålligt stöd från två länsstyrelser, två landsting, Eskilstuna kommun och Västerås stad. Nämnas kan att högskolan för perioden 1999-2000 är garanterad 10 miljoner kronor årligen för sitt professorsprogram från nämnda aktörer.
Efterfrågan på högre utbildning i regionen är hög och Sörmlands och Väst- manlands län har färre utbildningsplatser per invånare än andra län. Befolk- ningsunderlaget i Eskilstuna och Västerås kan jämföras med det i Malmö, där en ny högskola byggts upp inom loppet av ett par år och redan är större än Mälardalens.
"För att öka den andel av befolkningen som har högskoleutbildning måste ytterligare ansträngningar göras för att bredda rekryteringen och stimulera nya grupper att skaffa sig en högre utbildning. En viktig del i denna politik är utbyggnaden av högskolan som ger fler möjlighet till högre utbildning." (Budgetpropositionen)
Mälardalens högskola gör stora ansträngningar för att nå ungdomar från studieovana miljöer och på så vis bredda högskolans rekryteringsbas. I ett särskilt projekt initierat av Mälardalens nätverksuniversitet tillsätter vi en projektledare från regionen för att lyckas ännu bättre inom detta område.
Högskolan arbetar med en projekt- och problemorienterad pedagogik. Ny- tänkande och nya undervisningsmetoder växer fram. Högskolan satsar hårt på att ge studenterna en god grundutbildning med djupgående kunskaper inom minst ett ämnesområde som gärna kan kompletteras med kunskaper från andra områden. De kan ha mycken nytta av att redan under studietiden få vana vid problemlösning och kunskapsutbyte mellan olika områden.
Aktuell forskning och koppling till vetenskap är en självklar grund till undervisning vid högskolan. Samtidigt är det viktigt att utbildningar är uppdaterade efter de behov som finns på arbetsmarknaden. Vid Mälardalens högskola finns en stark och intresserad lärarkår med mer än 400 kvalifi- cerade lärare. Var fjärde lärare har erfarenhet av forskning eller forskar- utbildning. Många av lärarna har rekryterats från företag och offentlig förvaltning. Det innebär att deras undervisning automatiskt väver in de förhållanden, krav och arbetsuppgifter som gäller i yrkeslivet.
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen pekar regeringen på ett flertal aktuella högskolefrågor:
- kombinera teknik med andra områden
- förnyelsearbete vad gäller utbildningsformer
- breddad rekrytering
- öka studenternas kontakter med det omgivande samhället
- ökade språkfärdigheter och kunskaper om andra länder
- ökad andel kvinnor - också inom forskningen
- högre måluppfyllelse
- kriterier för platsernas fördelning
- särskild satsning på matematik
- huvudmannaskapet för vårdutbildningarna
- samverkan med det omgivande samhället
Samtliga berör frågor som regelbundet behandlas och bearbetas vid Mälardalens högskola. Av denna anledning finns det skäl att känna stor tillförsikt inför den framtida utvecklingen vi högskolan.
Angående vetenskapsområden berör regeringen Mälardalens högskola specifikt och säger: "Regeringen avser att närmare pröva ansökan och att återkomma till frågan i nästa forskningspolitiska proposition." Vi finner naturligtvis skäl att avvakta denna närmare bedömning, men vill understryka risken för att ett avbrott i den kraftfulla satsning som skett vid Mälardalens högskola kan skapa en osäkerhet hos skolans studenter och personal. Det tror vi skulle vara till stor skada.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den framtida utvecklingen vid Mälardalens högskola.
Stockholm den 5 oktober 1999
Margareta Israelsson (s)
Göran Magnusson (s)
Sven-Erik Österberg (s)
Mariann Ytterberg (s)
Paavo Vallius (s)