All högskoleutbildning skall vila på vetenskaplig grund. Detta är en av
grundtankarna gällande universitets- och högskoleutbildning, såväl i
Sverige som utomlands.
I de europeiska universitetens s.k. Magna Charta, som undertecknades av
universitetsrektorer från hela EU i samband med 900-års jubileet av
inrättandet av universitetet i Bologna, uttrycktes behovet av forsknings-
anknytning av grundutbildning på ungefär följande sätt:
"Undervisningen och forskningen vid universiteten får inte åtskiljas om
utbildningen skall kunna motsvara förändrade behov, samhällets krav och
vetenskapliga framsteg." "Såväl rekryteringen av lärare som regleringen av
dessas anställningsvillkor bör vägledas av principen att undervisning och
forskning är oskiljaktiga."
I 3 § högskolelagen (SFS 1992:1434) uttrycks detta på följande sätt:
"Verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan
forskning och utbildning."
Andan i denna formulering följs sedan upp i högskoleförordningens be-
stämmelser om grundläggande utbildning och forskarutbildning.
Det är därför naturligt att ovanstående tankar också får genomslag i till-
delningssystemet för forskning på så sätt att det finns en relation mellan
grundutbildningens omfattning och en lägsta resurs för forskning och forsk-
ningsanknytning av grundutbildningen.
Man bör därför överväga en komplettering av anslagssystemet, på så sätt
att viss del av anslagen för forskning knyts till tilldelningen för helårs-
studieplatser och helårsprestationer. Resurser för forskningsanknytning av
grundutbildningen på nivån ca 10 % av de totala statsanslagen till grundut-
bildningen kan bedömas som rimlig mot bakgrund av att all grundutbildning
skall vila på vetenskaplig grund.
Då de flesta universitet och högskolor redan ligger långt över denna nivå,
kommer en sådan ordning att innebära mycket låga extra kostnader för stats-
verket. Kostnader för höjning av forskningsanslagen uppstår endast för de
högskolor som idag har en så låg tilldelning av forskningsanslag att den
utgör mindre än 10 % av de statliga anslagen för grundutbildning.
Om denna tilldelningsmetod hade använts redan för budgetåret 2000 med
nivån 10 %, skulle kostnaderna för forskningsanslagen i budgetpropositionen
ha ökat med ca 37 miljoner kronor. Vid en procentuell tilldelningen av
forskningsanslag med 8 % av grundutbildningsanslaget till respektive
högskola/universitet, skulle forskningsanslaget för år 2000 endast öka med
14 miljoner kronor.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att förändra resurstilldelningssystemet för
universitet och högskolor.