Från och med 1999 är de tidigare högskolorna i Karlstad, Växjö och
Örebro universitet. Regeringen uttalade delvis nya kriterier för
universitetsstatus än som varit gällande tidigare i samband med sitt beslut
den 9 juli 1998. Därutöver uttalade sig regeringen positivt till en ansökan
av Mitthögskolan om att få benämnas universitet ifrån år 2000.
Ett universitet får efter eget avgörande bedriva forskarutbildning och
examinera doktorer i egen regi. Vidare garanteras alla nyblivna universitet
växande statliga anslag för utbildning och inte minst forskning, vilket övriga
högskolor inte kan räkna med i samma utsträckning. Däri ligger den största
skillnaden i att vara högskola eller universitet. Aldrig tidigare har det
uttryckts så klart som i samband med regeringens ställningstagande 1998 om
möjligheten för regionala högskolor att få bli universitet. Mälardalens hög-
skola tänker utnyttja den möjligheten.
Inför beslutet om universitetsstatus för de ovan nämnda orterna hade
Högskoleverket utvärderat verksamheten vid de ovan nämnda orterna. Denna
utvärdering betonar djup och bredd som en förutsättning att benämnas
universitet. Högskoleverket avstyrkte därför deras ansökningar. Regeringen
betonade dock att även andra faktorer såsom en omfattande grundutbildning
av hög kvalitet och en hög andel utbildning inom naturvetenskap och teknik
som viktiga förutsättningar. I regeringsbeslutet framhölls också en tredje
uppgift, att samverkan med det omgivande samhället är väl utvecklat.
Samtliga dessa bedömningar ger skäl att göra jämförelser med Mälardalens
högskola:
Utbildningen vid Mälardalens högskola är bred och omfattande. År 1998
fans 12 000 studenter registrerade vid densamma inom teknik, naturveten-
skap, humaniora, samhällsvetenskap, vårdvetenskap, lärarutbildning och
musik. Det är flera än i Växjö och i nivå med Örebro. Antalet sökande till
Mälardalens högskola ökar snabbare än på andra håll. Mälardalens högskola
erbjöd 1998 40 olika program och 350 enstaka kurser.
Teknik och naturvetenskap prioriteras av regeringen. Mälardalens hög-
skola är landets näst största ingenjörsutbildare efter Kungl. Tekniska
högskolan och ligger åtminstone i storlek med de tre tidigare högskolorna.
Det ses som en kvalitetsindikation att en stor del av studenterna läser
påbyggnadskurser på s.k. magisternivå. För åren 1997-1999 har Mälardalens
högskola i uppdrag att examinera 150 magisterstudenter. Allt tyder på att
målet kommer att uppfyllas under perioden. Därtill kan nämnas att andelen
lärare med doktorsexamen vid Mälardalens högskola är 30 % samt att 23 %
av den övriga lärarkåren går på forskarutbildning.
Under 1998 har Mälardalens högskola rekryterat totalt 10 professurer
varav 4 inom humaniora/samhällsvetenskap och 6 professurer inom teknik-
området. Nämnas kan att motsvarande siffra för Örebro i samband med
regeringens beslut var 5 professurer.
Högskolans förankring i regionen är stark. Samverkan mellan kommuner,
landsting och länsstyrelser liksom med näringslivet växer i omfattning.
Några exempel: Från Eskilstuna kommun, Västerås stad, landstingen i
Sörmland och Västmanland samt de båda länsstyrelserna får högskolan ett
stöd om 3x10 miljoner kronor för forskningsuppbyggnad. Andra exempel är
att en lokal sparbanksstiftelse avsatt 10 miljoner kronor för en professur i
ekonomi, forskargruppen i datateknik bedriver forskning i samverkan med
näringslivet till ett värde av 50-70 miljoner kronor.
Sammanfattningsvis kan konstateras att Mälardalens högskola fyller en
väsentlig funktion för regionens utveckling.
Utifrån regeringens tidigare ställningstagande om de grunder som finns för
att benämnas universitet så kan konstateras att Mälardalens högskola är väl
kvalificerad att få universitetsstatus.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utveckling av Mälardalens högskola.