Bakgrund
Teologiska Högskolan i Stockholm (THS) utbildar präster, pastorer och religionskunskapslärare, samt andra som i sin akademiska examen har bruk av teologi, religionskunskap eller MR-utbildning. Kursutbudet är brett, sökandetrycket är stort och THS utgör ett unikt lärosäte i Storstockholm, där man för att kunna studera motsvarande ämnen, är hänvisad till att åka till Uppsala. Huvudman är Svenska Missionsförbundet och Svenska Baptistsamfundet.
Skolan har en över hundraårig tradition av att utbilda pastorer och missionärer. I början av 1990-talet prövades skolans utbildningsnivå mot den gängse akademiska och fick mycket goda vitsord, samt gavs rätt att utfärda högskoleexamen om 80 högskolepoäng. Löfte gavs att skolans behörighet att utfärda även andra examina skulle utökas, allteftersom lärarnas akademiska kvalifikationer ökade. Inom universitets- och högskolevärlden ligger antalet disputerade lärare på i genomsnitt ca 30 % av totala antalet undervisande lärare. Den nivån nådde THS redan vid starten 1993 då man hade 4 teologie doktorer.
Ökad kompetensnivå
Situationen i dagsläget är att examensrätten blivit uppjusterad från hög- skoleexamen till teol kand, alltså från 80 till 140 poäng. Under åren sedan starten har kompetensen höjts radikalt på THS. För närvarande (november 1999) finns 14 disputerade lärare, varav 3 dessutom har docentkompetens. Av samtliga teologilärare på THS är det bara en enda som ännu inte disputerat. En nära nog hundraprocentig lärarkår av disputerade doktorer är en unikt hög nivå i Sverige. Så långt bekant finns i Sverige ingen annan högskola eller inget annat universitet med så hög andel disputerade lärare, definitivt inte på grundnivå. Dessa lärare besitter också en hög forskarkompetens, och det finns höga ambitioner vid THS att även skapa en forskarmiljö. Det sker t ex genom att varje lärare inom ramen för sin tjänst ges utrymme för forskning.
Anslag i regeringens budgetproposition
I budgeten får THS 10 nya årsstudieplatser till det teologiska programmet från och med 2000-07-01. Samtidigt binds det bidrag skolan terminsvis fått för MR-utbildning till 50 årsstudieplatser.
Det är naturligtvis positivt att de nya 50 + 10 årsstudieplatserna i regeringens budget innehåller lokalpeng. Man kan därför förutsätta att ett nytt avtal skall kunna skrivas med staten, så att lokalbidraget finns inbakat också i de 80 platser som finns reglerade i gällande avtal.
Det är sakligt omotiverat och olyckligt att fastställa nivån för MR- utbildning på lägsta möjliga nivå. På grund av MR-utbildningens tvär- vetenskapliga karaktär är den dyrare än en rent juridisk eller humanistisk utbildning och borde därför ha en högre studentpeng. Dessutom föreslog Suzanne Askelöf i sin utredning Mänskliga rättigheter - mångas skyldigheter (Ds 1998:46) att det skulle ges resurser till fortsatt utveckling och framför allt nätverksarbete för MR-utbildningar i Sverige.
THS har under de gångna dryga fem åren mycket metodiskt och uthålligt arbetat på att höja den akademiska nivån på skolan och har nu lyckats nå högst kompetens i landet inom sitt område, mätt utifrån andelen disputerade lärare. De 10 nya utbildningsplatserna för det teologiska programmet mot- svarar därför inte alls den kompetenshöjning som skett på THS.
Det finns dock utrymme att kompensera denna obalans. I statsbudgeten finns fortfarande 168 årsstudieplatser som inte är fördelade. Av dessa borde ytterligare 60 kunna ges till THS.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om 60 nya årsstudieplatser på Teologiska Högskolan i Stockholm.
Stockholm den 4 oktober 1999
Tuve Skånberg (kd)