Ett viktigt inslag i universitetsutbildningen är de högre utbildningar som decentraliseras från universitetsorterna. Den decentraliserade utbildningen har ökat i omfattning fr o m höstterminen 1998 till glädje för många studerande, som annars skulle ha mycket stora svårigheter att skaffa sig en högskoleutbildning.
Decentralisering innebär emellertid kraftigt ökade kostnader för utbild- ningsgivaren. Exempelvis medför decentralisering från Umeå universitet till Skellefteå, Lycksele, Örnsköldsvik m fl orter en kostnadsökning som för kommande verksamhetsår beräknas till ca 4 milj kr för de nu nämnda orterna.
Vi vill också framhålla att det skulle vara önskvärt att sprida utbildningen till fler orter än de som nu är aktuella, men det innebär ytterligare merkostna- der. Det skulle därför vara av stort värde med en sådan fördelningsmodell att resurser kan anvisas regionalt för merkostnader som kan variera beroende på volym.
Det innebär stora problem för den högskola eller det universitet som be- driver decentraliserad utbildning att klara den extra kostnaden inom givna ramar. Det borde vara möjligt att göra en omfördelning av medel från anslag B 53 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor, m m. Under detta anslag finns bl a ett förslag om drygt 100 milj kr "för regeringens fördel- ning".
Det är väsentligt att framhålla att regeringen i den regionalpolitiska propo- sitionen våren 1998 liksom i direktiv till den nu arbetande regionalpolitiska utredningen betonat vikten av tillgång till god utbildning i alla delar av landet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelning av medel från anslaget B 53 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor till de universitet och högskolor som har extra kostnader för decentraliserad utbildning.
Stockholm den 4 oktober 1999
Yvonne Ångström (fp)
Åke Sandström (c)