Kommande år sker en fortsatt välbehövlig utbyggnad av landets
högskolor. Det rör sig om tusentals platser. Det är bra. En ökad
högskoleutbildning är till nytta och glädje för både individen och landet.
De tre frikyrkliga högskolorna i Uppsala, Örebro och Stockholm är relativt
unga. Numerärt är det en förhållandevis måttlig omfattning men skolorna är
både i växande och har rönt positiv uppmärksamhet - inte minst i äldre
teologiska fakulteter. Den ekumeniska bredden och kvalificerade nivån på
utbildningen har lett till att pastorer inom frikyrkor som saknar egen
högskola och blivande präster inom Svenska kyrkan i betydande utsträckning
sökt sig till dessa tre frikyrkliga lärosäten med högskolestatus.
Huvudman i Uppsala är Evangeliska Fosterlandsstiftelsen (EFS), i Örebro
Nybygget - Kristen Samverkan och i Stockholm/Lidingö Svenska Baptist-
samfundet (SB) och Svenska Missionsförbundet (SMF).
Alla tre högskolorna förordnades 1993 om tillstånd att utfärda högskole-
examen efter teologisk utbildning. För de tre skolorna gällde i starten 80-
poängs-behörighet. Något som fortfarande gäller för skolorna i Uppsala och
Örebro medan teologiska högskolan i Stockholm (THS) under "resans gång"
fått behörighet att högskoleexaminera teologisk studerande att erhålla teolo-
gie kandidatexamen om 140 poäng.
Redan från starten fick man en betydligt svagare tilldelning av statliga
medel till sin högskoleutbildning. Någonting som har följt med under åren.
För t.ex. teologiska högskolan (THS) så har man inte erhållit lokalstöd fullt
ut som är gängse i statsstöd till högskolor och universitet. THS har haft 80
studieplatser och får nu ytterligare helårsstudenter och helårsprestationer för
utbildning i teologi. Dessutom omvandlas ett tidigare projektstöd i högskole-
kurs i mänskorätts- och demokratifrågor motsvarande 50 helårsstudenter och
tillika helårsprestationer.
Underdimensionerade anslag
Den anslagna summan 2 miljoner 515 tusen kronor är i princip samma
belopp som gäller för innevarande år. Det betyder att man sammantaget
går miste om ett ansenligt statsbidragsbelopp. Det rimliga vore att det låg
i nivå med det stöd som utgår till studieplatser vid övriga högskolor.
Tilläggas kan att det torde röra sig om mellan cirka 300 inskrivna varav
huvuddelen gör helårsprestationer. För de teologiska högskolorna i
Uppsala (1,1 Mkr) och Örebro (0,9 Mkr) torde situationen vara likartad.
Därför bör riksdagen justera så att en relativ rättvisa uppstår både mellan
högskolorna och det gängse stöd som utgår till andra studerande vid
högskolor och universitet.
Det är högst orimligt att staten förutsätter att allmänna och öppna
högskolor skall finansieras med medel som till allra största delen utgörs av
frivilliga bidrag från huvudmännens organisationer, dess medlemmar och
sympatisörer. Vi har tidigare påtalat att här rör det sig om ett nödvändigt
tillskott från många människor med fullt ut skattade pengar och inkomster.
Vi har redan tidigare år påmint om att sådan "offervilja" inte förväntats i
samhället i övrigt vare sig från banker, industri eller kommuner. Där utgår
till dessa huvudmän för enskilda högskolor i en jämförelse med de frikyrk-
liga teologiska högskolorna rikliga och förhållandevis generösa belopp.
Därför känner vi anledning att påtala denna skillnad och orättvisa och
förutsätter att utbildningsutskottet och riksdagen eftersträvar samma villkor
för dessa nya yngre högskolor, små till volymerna men av stor betydelse för
samhällsdebatten i stort. Det finns ett behov av såväl folkliga som veten-
skapliga studier kring de värdefrågor som för hela vårt samhälle är så
grundläggande.
Nödvändiga justeringar
De justeringar som vi eftersträvar och kräver för skolorna är oerhört
betydelsefulla. För statskassan är de närmast försumbara. Därför torde
rättvist tillrättaläggande av det statliga ekonomiska stödet väl kunna
rymmas inom det totala anslaget. Det påtalade uteblivna lokalstödet har
hängt med från starten och behöver justeras till rättvis paritet. Detta
genom att vad avser grundutbildningen bidraget till lokaler skulle ingå i
ersättningen för helårsstudenter. Erinras kan att inom forskning och
forskarutbildning ges bidrag till lokaler på olika sätt, till universitet men
även till högskolor utan egna forskningsanslag. Det innebär att inga
statliga pengar ges till teologiska högskolors lokaler med vare sig
grundutbildning eller forskning. I själva verket torde det röra sig om att
runt 5 000 kr dras från stödet för varje helårsstudent. Detta har påtalats i
ansökningarna från de teologiska högskolorna men ännu inte justerats.
Det vore dessutom hög tid för högskolorna att både bygga ut antalet
studieplatser och i förekommande fall genom att tillgodose stora lokalbehov
alternativt rentav omlokaliseras. Orsaken är framför allt det ökande intresset
från sökandegrupperna. Ett fullgott statligt stöd till dessa unga högskolor
innebär ju att de skulle få möjligheter att fortsatt ha en god utbildning
grundad på en vetenskapligt styrkt undervisning.
Vi har från många riksdagsledamöter påtalat det närmast genanta för-
hållandet att statsmakten varit så kärv i sin ekonomiska stödgivning. När det
gäller att upprätthålla en respekt för likställdhet och rättvisa krävs att
statsmaktens företrädare gör något mer än låter välvilliga högtidstal flöda.
Rättvisa villkor
De nya frikyrkliga teologiska högskolorna i vårt land har varit ett gott
komplement till de äldre teologiska fakulteterna. Det sker f.ö. ett
ömsesidigt och fruktbart utbyte som stimulerar den teologiska
utbildningen totalt sett. Tilläggas kan att de frikyrkliga högskolorna
genomgående har mycket kvalificerade lärare och ett pedagogiskt och
vetenskapligt spännande utbud. För t.ex. THS gäller att man numera har
13 à 14 lärare som har doktorerat. En sådan behörighet i undervisningen
för studenter på grundkurs är relativt ovanligt. Ofta får högskolestudenter
"nöja sig med" att hålla tillgodo med t.ex. doktorander.
Att vi nu ånyo aktualiserar frågan om en ekonomisk utjämning har sin
grund i de skäl vi angivit i vår motion. Det är hög tid att vi i samband med
behandlingen av nästa års statsbudget eftersträvar och uppnår full och god
rättvisa beträffande statsbidragen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att föra in de teologiska högskolorna i
Stockholm, Uppsala och Örebro i de allmänna ekonomiska villkoren
för högskoleutbildningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om antalet årsstudieplatser så att en rimlig tillväxt
kan ske vid de nya frikyrkliga teologiska högskolorna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om rättvisa statsbidrag för de nya teologiska hög-
skolorna i Sverige.