Att arbetet har varit och är viktigt för människors livskvalitet har länge
varit en sanning. Men hur är det med fritiden? Har fritiden någon som
helst betydelse för människors livskvalitet? De flesta kan nog svara ja på
den frågan och i september 1999 presenterade yrkesmedicinska enheten
vid Stockholms läns landsting sina forskningsresultat från det s.k. MOA-
projektet vilka bekräftar detta. En av slutsatserna av MOA- projektet var
att de som mår bra på dagens arbetsmarknad är de som har en balans
mellan arbete och fritid.
Kan fritiden vara lika viktig som arbetet i formandet av det goda livet?
Vilka slutsatser om forskningsprioriteringar får i så fall denna slutsats? I
varje fall kan ingen påstå att det råder balans mellan forskningen om arbete
och arbetslivet jämfört med forskning om fritiden och fritidslivet. Det finns
ett klart behov av ökade insatser inom fritidsforskningen. Forskningen om
fritiden är i Sverige mycket liten. Avsaknaden av en högskoleenhet som kan
fungera som centrum för utvecklingsarbetet är en orsak. En annan orsak är
att det inte finns någon forskningsfond som har till uppdrag att stödja en
fritidsvetenskaplig forskning. Därmed faller inte sällan
forskningsansökningar inom fritidsforskning ofta utanför ramen för
respektive fonds uppdrag.
1984 inrättades Forum för fritidsforskning på Stockholms universitet, en
tvärvetenskaplig organisation för utbyte mellan fritidsvetare i hela landet.
Forumet arrangerade under 1980-talet en seminarieserie om FoU inom
fritidssektorn samt publicerade "Bulletin för fritidsforskning". Med stöd från
Forskningsrådsnämnden (FRN) tog forumet fram en plan för uppbyggandet
av en fritidsvetenskaplig forskning även i Sverige: Att forska om fritid,
Fritidspolitiska studier nr 4, Stockholms universitet.
Behandlingen av rapporten belyser svårigheterna för nya
forskningsområden att få utvecklingsmedel. Den diskuterades i flera av
FRN:s kommittéer, men ingen ansåg att området passade in. Ansökan om
fortsatt stöd avslogs.
I dag bedrivs den organiserade forskningen kring fritid av dels den
kommunala idrottsförvaltningen i Stockholm, dels ett privat
forskningsinstitut (Institutet för Fritidsvetenskapliga Studier), som åtar sig
uppdragsforskning. Därutöver finns spridda forskare, forskargrupper,
högskolelärare som till och från kommer in på området. I fjol lade den
idrottspolitiska utredningen - SOU 1998:76, Idrott och motion för livet -
förslag om bl.a. en förändring av stödet till idrottsforskning, som idag i
huvudsak kanaliseras via Centrum för idrottsforskning. Regeringen gör
följande bedömning i sin idrottspolitiska proposition 1998/99:107:
Den kunskap som idrottsforskningen genererar efterfrågas och används av
såväl den organiserade idrottsrörelsen som av skolan,
pensionärsorganisationer och främjandeorganisationer. Regeringen
återkommer i en forskningspolitisk proposition år 2000 till frågan om
idrottsforskningens organisation.
Inför framtiden ter det sig därför strategiskt viktigt att forskning på
områden utanför den rena idrottsforskningen kommer till stånd. Områden
för fritidsvetenskapliga forskningsinsatser handlar om de äldres fritid.
Hur skall vi få äldre att hålla sig fysiskt, kulturellt och socialt aktiva så
länge som möjligt? Ett annat område av stor ekonomisk betydelse är
fritidens möjligheter att generera nya arbeten och skapa ekonomisk
tillväxt. Den aspekten är sorgligt bortglömt i den allmänna debatten. I det
postindustriella samhället kommer vi att sträva efter upplevelser, vare sig
nu dessa sker utom- eller inomhus i naturen eller i skapade
attraktionsanläggningar. Det här handlar framför allt om verksamheter i
människors vardagsliv, på bostadsorten och i närmiljön, men även turism
ingår.
Ett tredje viktigt forskningsområde är hälsosidan. Hur gör vi för att alla
människor skall må bättre? Dagens folkhälsoforskning har dessvärre en stark
slagsida åt ett defensivt preventivt tänkande. Det har gällt att få människor
att
inte hamna hos vårdsektorn. Ett fritidsvetenskapligt perspektiv ställer frågan:
Hur får vi människor att bli starkare, friskare och lyckligare? Svaren på den
frågan kan också bygga en bas för en offensiv fritidspolitik.
Utbildningsdepartementet bör därför i sin beredning av nästkommande
forskningspolitiska proposition inte begränsa sig till olika delar av fritiden,
som idrott, turism m.m. I stället bör beredningsarbetet ta ett vidare och mer
gränsöverskridande grepp där människors fritid och sökande av ökad
livskvalitet tas med i bedömningen av hur framtida forskningspolitiska
insatser skall avvägas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskning kring människors fritid och
livskvalitet.