Högskolan har mycket stor betydelse för regionens utveckling. Därom
tycks de flesta bedömare numera helt eniga. Tillgången på arbetskraft
med högskoleutbildning, särskilt inom det tekniska och
naturvetenskapliga området, men även inom design,
informationsteknologi, språk och ekonomi avgör om regionens näringsliv
skall förmås att klara den snabba övergång till mer kunskapsintensiv
produktion av varor och tjänster som nu pågår. Alternativet är stagnation,
mycket hög arbetslöshet och samhälleligt förfall.
Internationella jämförelser visar att Sveriges konkurrenskraft har minskat
under senare år. En bidragande orsak till detta kan vara att andelen hög-
skoleutbildade är lägre i Sverige än i jämförbara industrinationer. Kvalitet
och förnyelse av den högre utbildningen är något som måste prioriteras i
väsentlig högre grad i framtiden. I den snabba utveckling som vi upplever
inom snart sagt alla områden blir detta allt viktigare för dem som vill slå vakt
om möjligheterna att påverka framtiden.
En hög utbildningsnivå bidrar också till att motverka sociala spänningar
och minska sociala klyftor; det är ett växande problem som alltmer upp-
märksammats i vårt land och som inte minst är aktuellt i våra storstads-
områden.
I de utbildningssatsningar som skett under senare år har kvantitet satts före
kvalitet - något som vi nu inom olika områden ser de negativa effekterna av.
Inte minst upplever den kunskapsintensiva delen av näringslivet ökade
problem att rekrytera verkligt kvalificerad, högutbildad personal vilket
medför att denna del av näringslivet i allt större utsträckning börjat söka sig
utomlands för att kunna hävda sig i den internationella konkurrensen. Denna
utveckling kan snabbt få mycket allvarliga konsekvenser för vårt land i olika
avseenden.
I likhet med andra storstäder, och städer med tillgång till högre utbildning,
har Göteborg, relativt sett, en hög utbildningsnivå jämfört med andra orter i
landet.
Däremot visar en utredning rörande utbildningsnivå i ett antal av Sveriges
kommuner, som gjorts av Högskolan i Borås, att flera områden i västra
Sverige har lägre utbildningsnivå än genomsnittet.
Göteborgsregionen ligger också relativt lågt, jämfört med andra storstads-
regioner, när det gäller andelen examinerade med eftergymnasial utbildning.
Region stadd i stark förvandling och utveckling
Från att tidigare ha dominerats av de stora varven, hamnen och
tillhörande rederinäring samt några få stora industrier, något som genom
utvecklingen givit stora arbetsmarknadsproblem, omstruktureras nu
staden Göteborg och regionen successivt och kännetecknas numera av
framtidstro och växtkraft.
Betydelsen av högre utbildning och högkvalificerad forskning för en
region kan inte nog understrykas - det positiva sambandet är dokumenterat
världen över.
Många av de mest expansiva företagen har skapats under de senaste tio
åren och de har ofta sina rötter i Chalmers och i Göteborgs universitet.
I de satsningar som görs inom den högre utbildningen måste nu kvaliteten
komma i första hand och nya vägar som för utvecklingen framåt måste
prövas, även på dessa normalt ganska traditionsbundna områden.
Under de senaste femton till tjugo åren har utbildningsväsendet förnyats
genom att de gamla och stora universiteten kompletterats med regionala hög-
skolor runt om i landet så också i Västsverige.
Studenter vill studera i Västra Götaland
Benägenheten att söka till högskolan har ökat mycket kraftigt. Detta
gäller i särskilt hög grad i Västsverige. I Västsverige ökade under de
senaste tio åren rekryteringstätheten (antalet högskolenybörjare per
invånare, oberoende av var studierna ägde rum) mer än vad
riksgenomsnittet ökade. Under en följd av år har vidare söktrycket
(antalet behöriga förstahandssökande per plats) till
utbildningsprogrammen vid de västsvenska högskolorna varit klart högre
än vid övriga mindre och medelstora högskolor och ofta överträffat sök-
trycket vid de mindre universiteten.
Med Västsverige avses i detta sammanhang Västra Götaland plus Halland.
Bortsett från Göteborgs kommun och kranskommunerna i Göteborgs
omedelbara närhet t.ex. Lerum och Kungsbacka är utbildningsnivån i Väst-
sverige mycket låg och många av kommunerna tillhör dem som har den allra
lägsta andelen högutbildade i riket.
Detta mönster gäller även teknisk och naturvetenskaplig utbildning. Sett på
nationell nivå har utbyggnaden av civilingenjörsutbildningen skett snabbare
än ökningen av antalet behöriga sökande. Antalet platser har i praktiken visat
sig större än antalet sökande, och av och till har åtskilliga utbildningsplatser
stått tomma vid läsårets början. Detta gäller emellertid inte civilingenjörs-
programmen i Västsverige. Tvärtom har det här funnits gott om kvalificerade
sökande till många program och flera av högskolorna har gjort betydande
överintag. Denna tendens gäller även sökandetrycket till den särskilda N/T-
satsningen. Medan praktiskt taget samtliga högskolor i riket haft svårt att
fylla sina N/T-platser har flera av de västsvenska högskolorna lyckats
mycket väl och överträffat planeringstalen.
En del av förklaringen till det höga söktrycket till de västsvenska
högskolorna är att utbyggnaden av antalet utbildningsplatser skett i lång-
sammare takt än i övriga landet. Ökningen av utbildningsutbudet i Väst-
sverige har inte på långa vägar räckt till för att möta den ökade benägenheten
att söka till högskolan. En annan del av förklaringen är att de västsvenska
högskolorna driver ett antal nationellt unika utbildningsprogram med stor
attraktionskraft på studenter från hela landet. Andelen studenter från andra
delar av landet är hög, särskilt i jämförelse med universiteten och de tekniska
högskolorna som har en mer utpräglat regional rekrytering.
Antalet förstahandssökande i Västsverige var förra året nära fyra studenter
till varje plats - i övriga riket var det mellan 2,5 och 3! Dessutom satsar
staten minst på de västsvenska studenterna. - De kostar 1.100 kronor/invåna-
re i regionen jämfört med 1.300 kronor i Mellansverige. En annan upp-
seendeväckande siffra är forskningsanslagen där också Västra Götaland
ligger lägst i landet! En kvalitativ bra utbildning kräver forskarkompetenta
lärare som har tid att arbeta med sin forskning. Därför måste forsknings-
anslagen räknas upp i Västra Götaland.
För att tydliggöra skillnaden mellan antalet utbildningsplatser relaterat till
invånarantal i Västra Götaland och övriga Sverige kan nämnas att det skulle
behövas ett tillskott på mer än hälften av det totala antalet platser i landet
till
Västra Götaland under minst tre års tid för att man skulle någorlunda komma
i paritet med övriga regioner! Med den fördelning som årets budget föreslår
ökar snedfördelningen i accelererad takt.
Läkarutbildningen i Västsverige
Dimensioneringen av läkarutbildningen i en region är av central
betydelse för läkartillgången i samma region. Också här kan man se en
kraftig snedfördelning till Västra Götalands nackdel. Västsverige har 59
utbildningsplatser/ i miljon invånare - övriga regioner har från 83 till
136! Läkartillgången i Västsverige inger allvarliga bekymmer och
eftersom Sahlgrenska universitetsjukhusets reella kapacitet för
läkarutbildning är betydligt större än dagens dimensionering bör
platsantalet utökas.
En stor andel av utbildningsplatserna vid de västsvenska högskolorna,
särskilt de fyra högskolor som inte har grundskollärarutbildning, är inriktade
mot näringslivet. De västsvenska högskolorna har genomgående lagt stor
vikt vid ett nära samarbete med näringslivet, både i den egna regionen och
riket i stort. Denna samverkan kommer till uttryck dels i utbildningen, där
t.ex. examensarbeten i mycket stor utsträckning genomförs i samarbete med
och stöd av företag, dels i ett snabbt expanderande forsknings- och ut-
vecklingsarbete. Den nära samverkan med företagen är säkerligen en av
förklaringarna till att studenter som avlagt examina vid de västsvenska
högskolorna i så stor utsträckning snabbt får anställning inom sitt
kompetensområde. Uppföljningar en tid efter studiernas slut ger klara belägg
för detta.
Köerna till den högre utbildningen blir allt längre i hela landet. Förra året
ökade antalet platser med 5.000 - den lägsta ökningen under hela 90-talet.
Det innebär att nybörjarna har färre platser att tävla om. Och värst är det
alltså för ungdomarna i Västsverige där det går fyra sökande på varje plats.
Med den fördelning som föreslås i årets budget missgynnas återigen
Västsverige medan Linköping, KTH, och Malmö högskola får flest nya
platser.
Vi menar att det är viktigt att i större utsträckning tillvarata den
tillväxtpotential som finns vid de västsvenska högskolorna. Det är
nödvändigt för att stödja utvecklingen i en av Sveriges viktigaste industri-
regioner med stor tonvikt på mindre och medelstora företag men med låg
andel högutbildad personal.
Platsantalet vid de västsvenska högskolorna bör därför öka i snabbare takt
än resten av landet så att platsantalet på ett rättvisare sätt är relaterat till
befolkningens storlek.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbyggnad av den högre utbildningen i
Västsverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskningsresurser till Västsverige.