Motion till riksdagen
1999/2000:Ub424
av Skånberg, Tuve (kd)

Institutionen för semitiska språk vid Lunds universitet


Humaniora vid Lunds universitet har under de senaste fyra åren förlorat
20 % av sina anslag samt utsatts för en engångskonfiskation på tio
miljoner kr 1998. Nu planeras att lägga ned ämnet modern hebreiska helt
och hållet, säga upp en israelisk halvtidsadjunkt, reducera
universitetslektorstjänsten med 50 %, samt låta institutionen förlora sin
självständighet, och vad som återstår ska istället bli en avdelning inom
teologiska institutionen. Dessa förslag ter sig mycket okloka. Det vore en
stor förlust, med tanke på Mellanösterns stora arabisk- och
hebreiskspråkiga region och dess ständiga dagsaktuella betydelse, att
beröva svenska studenter möjligheten till språkstudier vid en egen
institution i Lund.
Bakgrunden
I förslaget till styrelsen för humaniora och teologi, till vilket styrelsen
kommer att ta ställning torsdagen 1999-09-30, står det:
Institutionen för Mellanösterns språk har under en följd av år redovisat
underskott i sin budget. Således uppgick underskottet till -528 tkr per 1997-
12-31, -328 tkr per 1998-12-31, och under innevarande budgetår förväntas
underskottet uppgå till -700 tkr (enligt förutsättningarna i delårsbokslutet).
Det beräknade underskottet motsvarar kostnaden för mer än ett helt
universitetslektorat. Institutionen  har förverkat sitt myndighetskapital, och
om inga åtgärder vidtas kommer de ackumulerade underskotten om några år
att vara lika stora som institutionens budgetomslutning. Den ekonomiska
situationen är till följd av den minskade tilldelningen i 1999 års budget
ohållbar och åtgärder måste vidtas omedelbart. - - - Förslag: Institutionen
för Mellanösterns språk sammanförs med Teologiska institutionen fr o m
2000-01-01. Sammanslagningen sker i avvaktan på bildande av Språk- och
litteraturcentrum, vilket beräknas vara genomfört under år 2003. I detta
centrum förutsätts undervisning i Mellanösterns språk ingå. Under tiden
upphör institutionens undervisning i modern hebreiska, varför undervisning i
hebreiska tills vidare enbart kommer att förekomma inom ämnet judaistik vid
Teologiska institutionen. Undervisningen i arabiska minskar. Båda för-
ändringarna sker fr o m höstterminen 2000. Personalresurser motsvarande en
halv anställning som universitetsadjunkt och en halv anställning som
universitetslektor dras in fr o m 2000-07-01. Undervisningen i Mellanöstern-
kunskap bedrivs tills vidare med nuvarande omfattning. Befattningen som
högskolesekreterare, 100 %, har redan under hösten 1999, minskats till 50
procents tjänstgöring, vilket föreslås permanentas.
Institutionens underskott har dock visat sig ha flera orsaker. Den
väsentligaste är att den halva adjunkttjänsten i hebreiska och den  hela
adjunkttjänsten  i arabiska, tidigare under närmare 15 års tid har anlitats
som timlärare. Universitetet prioriterar timlärare eftersom man då får
motsvarande arbete utfört till mindre än halva priset jämfört med
innehavare av tjänst. Planering, att göra och rätta skrivningar,
sammanträden m.m. gör timläraren på sin fritid. I och med att nu båda
dessa timlärartjänster för några år sedan omvandlades till
tillsvidareanställning har institutionens lönekostnader ökat dramatiskt,
medan prefektens ansökan om medel för att täcka dessa kostnader
avslagits. Eftersom anslagen till humaniora, såsom tidigare nämnts,
minskat med 20 % de senaste åren plus engångskonfiskationen förra året
på 10 miljoner som flyttades till naturvetenskap och teknologi, har
klyftan mellan inkomster och utgifter ökat.
Likaså har tjänsten som professor stått vakant under lång tid, då sparar
man visserligen in professors lön, men eftersom forskning och forskarhand-
ledning till stor del ligger nere blir det heller inga disputationer. Eftersom
extra anslag utgår vid disputationer har sådana uteblivit. Med två, i bästa fall
tre disputationer planerade under nästa år, skulle tilldelningen öka. Prefek-
tens ekonomiska förvaltning har noga granskats av kansliet, där inget fram-
kommit som visar att underskottet skulle bero på bristande förmåga att sköta
ekonomin. Institutionens ekonomiska förvaltning är istället mycket välskött
inom de ramar institutionen har, men de strukturella orsakerna till under-
skottet går inte att åtgärda på institutionsnivå. En omfördelning av anslagen
bör därför ske inom ramen för anslagen till Lunds universitet.
Uppgiften att undervisning i hebreiska kommer att ske inom judaistik är
vilseledande. På nivån 21-40 poäng ges inom judaistiken en kurs i bibel-
hebreiska som är gemensam för teologer och judaister. På nivån 41-60
poäng ges en kurs i medeltidshebreiska. Språkkunskaperna inom judaistik är
med andra ord inte särskilt omfattande och innefattar inte modern hebreiska.
Hebreiskans och arabiskans ställning och vikt
Vid Lunds universitet har hebreiska varit med från starten 1668. Andra
semitiska språk har kommit till och i praktiken består ämnet semitiska
språk idag av arabiska och hebreiska. Hebreiska har länge betytt
bibelhebreiska, men språkets pånyttfödelse som levande tal- och
litteraturspråk de senaste hundra åren och som nationalspråk i staten
Israel har gett ämnet helt nya dimensioner. Detta har institutionen tagit
fasta på och undervisar numera i modern hebreiska medan teologiska
institutionen enbart har hand om bibelhebreiskan. Dock ger man även
mindre  kurser i bibelhebreiska för att visa det språkhistoriska
sambandet. I Lund är den moderna hebreiskans ställning unik i landet.
Institutionen har kursplaner i ämnet upp till 100 poäng. Det är enbart i
Lund som man kan ta en magisterexamen i modern hebreiska. I Uppsala
finns modern hebreiska till 60 poäng, kandidatnivå. Den som vill gå
vidare måste därefter dessutom ägna sig åt bibelhebreiska och
medeltidshebreiska. Vid övriga universitet finns inte ämnet alls. I
institutionens forskarutbildning finns krav på modern hebreiska.
Arabvärldens och islams ställning har gjort att man sedan länge undervisar
enbart i modern arabiska på grundutbildningen och även där har kursplaner
upp till 100 poäng. Klassisk arabiska förekommer så gott som enbart på
forskarnivå.
Sammantaget representerar institutionen trots sin litenhet språklig kompe-
tens och icke föraktliga s.k. realiakunskaper inom ett område som har en
unik ställning i världen från förhistorisk tid till idag, såväl religiöst,
historiskt, politiskt som ekonomiskt, och som ofta står i centrum för världens
uppmärksamhet. I ökande omfattning får man därför också studenter från
andra intresseområden, till exempel historia och statsvetenskap. Institutionen
märker också av en kraftigt ökande tillströmning av andra generationens
invandrare som vill bedriva studier i ursprungslandets språk och kultur. Ett
exempel är ett logopediprojekt som rör invandrarbarn med språksvårigheter i
Rosengård i Malmö och där arabiska barn är en stor grupp.
I Lund finns Skandinaviens enda professur i judaistik, placerad vid teo-
logiska institutionen. Eftersom ämnets egen språkundervisning är blygsam är
det orimligt att avskaffa modern hebreiska, när tvärtom ett fruktbart sam-
arbete är möjligt mellan institutionerna. Judaistik har liksom institutionen för
semitiska språk nära kontakt med israeliska universitet som numera ofta
publicerar sin forskning på hebreiska. Det vore kontraproduktivt att minska
möjligheterna till kommunikation i stället för att fördjupa dem.
Av samma skäl är det orimligt att skära ner undervisningen i arabiska. I
Lund finns en professur i islamologi och samma förhållande som vid
judaistiken gäller islamologin. Så gott som samtliga forskare (nio stycken)
som står upptagna i universitetskatalogen under islamologi har läst arabiska
vid institutionen för semitiska språk.
Riksdagen har vidare beslutat om inrättande av ett svenskt institut i
Alexandria. Det är helt naturligt avsett att utnyttjas av alla forskarkategorier
som intresserar sig för Mellanöstern, men det ter sig ändå orimligt att man
skapar forskningsresurser utomlands när man lägger ner eller kraftigt
minskar forskning inom området i Sverige.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fortlevnad av institutionen för semitiska språk
vid Lunds universitet.

Stockholm den 3 oktober 1999
Tuve Skånberg (kd)