Humaniora vid Lunds universitet har under de senaste fyra åren förlorat 20 % av sina anslag samt utsatts för en engångskonfiskation på tio miljoner kr 1998. Nu planeras att lägga ned ämnet modern hebreiska helt och hållet, säga upp en israelisk halvtidsadjunkt, reducera universitetslektorstjänsten med 50 %, samt låta institutionen förlora sin självständighet, och vad som återstår ska istället bli en avdelning inom teologiska institutionen. Dessa förslag ter sig mycket okloka. Det vore en stor förlust, med tanke på Mellanösterns stora arabisk- och hebreiskspråkiga region och dess ständiga dagsaktuella betydelse, att beröva svenska studenter möjligheten till språkstudier vid en egen institution i Lund.
Bakgrunden
I förslaget till styrelsen för humaniora och teologi, till vilket styrelsen kommer att ta ställning torsdagen 1999-09-30, står det:
Institutionen för Mellanösterns språk har under en följd av år redovisat underskott i sin budget. Således uppgick underskottet till -528 tkr per 1997- 12-31, -328 tkr per 1998-12-31, och under innevarande budgetår förväntas underskottet uppgå till -700 tkr (enligt förutsättningarna i delårsbokslutet). Det beräknade underskottet motsvarar kostnaden för mer än ett helt universitetslektorat. Institutionen har förverkat sitt myndighetskapital, och om inga åtgärder vidtas kommer de ackumulerade underskotten om några år att vara lika stora som institutionens budgetomslutning. Den ekonomiska situationen är till följd av den minskade tilldelningen i 1999 års budget ohållbar och åtgärder måste vidtas omedelbart. - - - Förslag: Institutionen för Mellanösterns språk sammanförs med Teologiska institutionen fr o m 2000-01-01. Sammanslagningen sker i avvaktan på bildande av Språk- och litteraturcentrum, vilket beräknas vara genomfört under år 2003. I detta centrum förutsätts undervisning i Mellanösterns språk ingå. Under tiden upphör institutionens undervisning i modern hebreiska, varför undervisning i hebreiska tills vidare enbart kommer att förekomma inom ämnet judaistik vid Teologiska institutionen. Undervisningen i arabiska minskar. Båda för- ändringarna sker fr o m höstterminen 2000. Personalresurser motsvarande en halv anställning som universitetsadjunkt och en halv anställning som universitetslektor dras in fr o m 2000-07-01. Undervisningen i Mellanöstern- kunskap bedrivs tills vidare med nuvarande omfattning. Befattningen som högskolesekreterare, 100 %, har redan under hösten 1999, minskats till 50 procents tjänstgöring, vilket föreslås permanentas.
Institutionens underskott har dock visat sig ha flera orsaker. Den väsentligaste är att den halva adjunkttjänsten i hebreiska och den hela adjunkttjänsten i arabiska, tidigare under närmare 15 års tid har anlitats som timlärare. Universitetet prioriterar timlärare eftersom man då får motsvarande arbete utfört till mindre än halva priset jämfört med innehavare av tjänst. Planering, att göra och rätta skrivningar, sammanträden m.m. gör timläraren på sin fritid. I och med att nu båda dessa timlärartjänster för några år sedan omvandlades till tillsvidareanställning har institutionens lönekostnader ökat dramatiskt, medan prefektens ansökan om medel för att täcka dessa kostnader avslagits. Eftersom anslagen till humaniora, såsom tidigare nämnts, minskat med 20 % de senaste åren plus engångskonfiskationen förra året på 10 miljoner som flyttades till naturvetenskap och teknologi, har klyftan mellan inkomster och utgifter ökat.
Likaså har tjänsten som professor stått vakant under lång tid, då sparar man visserligen in professors lön, men eftersom forskning och forskarhand- ledning till stor del ligger nere blir det heller inga disputationer. Eftersom extra anslag utgår vid disputationer har sådana uteblivit. Med två, i bästa fall tre disputationer planerade under nästa år, skulle tilldelningen öka. Prefek- tens ekonomiska förvaltning har noga granskats av kansliet, där inget fram- kommit som visar att underskottet skulle bero på bristande förmåga att sköta ekonomin. Institutionens ekonomiska förvaltning är istället mycket välskött inom de ramar institutionen har, men de strukturella orsakerna till under- skottet går inte att åtgärda på institutionsnivå. En omfördelning av anslagen bör därför ske inom ramen för anslagen till Lunds universitet.
Uppgiften att undervisning i hebreiska kommer att ske inom judaistik är vilseledande. På nivån 21-40 poäng ges inom judaistiken en kurs i bibel- hebreiska som är gemensam för teologer och judaister. På nivån 41-60 poäng ges en kurs i medeltidshebreiska. Språkkunskaperna inom judaistik är med andra ord inte särskilt omfattande och innefattar inte modern hebreiska.
Hebreiskans och arabiskans ställning och vikt
Vid Lunds universitet har hebreiska varit med från starten 1668. Andra semitiska språk har kommit till och i praktiken består ämnet semitiska språk idag av arabiska och hebreiska. Hebreiska har länge betytt bibelhebreiska, men språkets pånyttfödelse som levande tal- och litteraturspråk de senaste hundra åren och som nationalspråk i staten Israel har gett ämnet helt nya dimensioner. Detta har institutionen tagit fasta på och undervisar numera i modern hebreiska medan teologiska institutionen enbart har hand om bibelhebreiskan. Dock ger man även mindre kurser i bibelhebreiska för att visa det språkhistoriska sambandet. I Lund är den moderna hebreiskans ställning unik i landet. Institutionen har kursplaner i ämnet upp till 100 poäng. Det är enbart i Lund som man kan ta en magisterexamen i modern hebreiska. I Uppsala finns modern hebreiska till 60 poäng, kandidatnivå. Den som vill gå vidare måste därefter dessutom ägna sig åt bibelhebreiska och medeltidshebreiska. Vid övriga universitet finns inte ämnet alls. I institutionens forskarutbildning finns krav på modern hebreiska.
Arabvärldens och islams ställning har gjort att man sedan länge undervisar enbart i modern arabiska på grundutbildningen och även där har kursplaner upp till 100 poäng. Klassisk arabiska förekommer så gott som enbart på forskarnivå.
Sammantaget representerar institutionen trots sin litenhet språklig kompe- tens och icke föraktliga s.k. realiakunskaper inom ett område som har en unik ställning i världen från förhistorisk tid till idag, såväl religiöst, historiskt, politiskt som ekonomiskt, och som ofta står i centrum för världens uppmärksamhet. I ökande omfattning får man därför också studenter från andra intresseområden, till exempel historia och statsvetenskap. Institutionen märker också av en kraftigt ökande tillströmning av andra generationens invandrare som vill bedriva studier i ursprungslandets språk och kultur. Ett exempel är ett logopediprojekt som rör invandrarbarn med språksvårigheter i Rosengård i Malmö och där arabiska barn är en stor grupp.
I Lund finns Skandinaviens enda professur i judaistik, placerad vid teo- logiska institutionen. Eftersom ämnets egen språkundervisning är blygsam är det orimligt att avskaffa modern hebreiska, när tvärtom ett fruktbart sam- arbete är möjligt mellan institutionerna. Judaistik har liksom institutionen för semitiska språk nära kontakt med israeliska universitet som numera ofta publicerar sin forskning på hebreiska. Det vore kontraproduktivt att minska möjligheterna till kommunikation i stället för att fördjupa dem.
Av samma skäl är det orimligt att skära ner undervisningen i arabiska. I Lund finns en professur i islamologi och samma förhållande som vid judaistiken gäller islamologin. Så gott som samtliga forskare (nio stycken) som står upptagna i universitetskatalogen under islamologi har läst arabiska vid institutionen för semitiska språk.
Riksdagen har vidare beslutat om inrättande av ett svenskt institut i Alexandria. Det är helt naturligt avsett att utnyttjas av alla forskarkategorier som intresserar sig för Mellanöstern, men det ter sig ändå orimligt att man skapar forskningsresurser utomlands när man lägger ner eller kraftigt minskar forskning inom området i Sverige.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortlevnad av institutionen för semitiska språk vid Lunds universitet.
Stockholm den 3 oktober 1999
Tuve Skånberg (kd)