Alla människor, inte minst barn och ungdomar, har olika sätt att uttrycka
sig. Om man kan uttrycka sig på många sätt växer man och utvecklas till en
mångsidig människa.
En metod för lärande är t.ex. drama. Dramapedagogiken skapar stark
inlevelse och förståelse. Drama kommer från det grekiska ordet "dram" som
betyder handla. När man i handling föreställer något, så innebär det att hela
jaget medverkar. De som arbetar med drama får då insikt om sig själva, men
kan också lära sig att förstå hur andra har det. Dramaövningar stärker
självförtroendet och tränar det egna ställningstagandet och kritiskt tänkande.
Ett mål med dramaövningar kan t.ex. vara att hjälpa en grupp som har
problem med mobbning. Det är viktigt att inte bara tala om känslor utan även
arbeta med känslor. Om förmågan till empati kan tränas så är drama en bra
metod.
I SOU 1999:63 Det nya läraruppdraget finns kapitlet "Att arbeta med
olika uttrycksformer".
Bl.a. följande står att läsa där:
När samhället omdanas förändras också betydelsen av kultur, konst och
estetik för barn och ungdomar. I dag är intresset för estetisk verksamhet
bland ungdomar större än någonsin.
Fantasi och skapande utgör här själva grunden för varje kreativ aktivitet.
Skall barns och ungdomars kreativa förmåga tillvaratas förutsätts att
fantasi och skapande utgör centrala inslag i skolans arbete. Skapande
verksamhet innebär att vi drivs framåt av våra egna frågor och våra egna
mål, vilket förstås kan vara att sätta sig in i andras frågor, strävanden och
svar. I skapande verksamhet är svaren inte givna.
För att kunna förverkliga ovan beskrivna verksamhet så behövs det
dramapedagoger i skolorna.
Idag utbildas det väldigt få dramapedagoger eftersom det finns utbildning i
endast två folkhögskolor (Ljungskile och Västerberg). Antalet sökande till
utbildningsplatserna är mycket stort.
Universitetens 20-poängskurser i dramatik har minskat,och till de kurser
som finns i landet står hundratals sökande i kö. Behoven är enorma och
efterfrågan på utbildade dramapedagoger överstiger tillgången.
Lärarutbildningskommittén anser att olika kunskapsformer kompletterar
varandra. Det hör ihop med läroprocessen att leka eller att lära sig skapande
processer.
Kommittén anser också att barn och ungdomar i ökad utsträckning måste
få möjlighet att reflektera, analysera, redovisa och gestalta sitt vetande på
skilda sätt genom olika "språkformer". Det är därför av största vikt att det
utbildas fler dramapedagoger än det görs idag för att kunna tillgodose dessa
krav.
För att säkra utbildningen för dramapedagoger är det av stor vikt att en
utredning görs, som tittar på efterfrågan av yrkeskompetensen i samhället,
för att senare ev. ålägga högskolor/universitet att utbilda fler
dramapedagoger.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utredning som ser över behovet samt antalet
utbildningsplatser för dramapedagoger.