Moderatkvinnorna har i en rapport "Visst kan det bli bättre" studerat genusperspektiv i vården och konstaterar att det föreligger en bristande kunskap om kvinnors hälsosituation. Kvinnors hälsoproblem uppfattas som diffusa och svårtolkade.
I olika forsknings- och folkhälsorapporter anges också resultat av gjorda undersökningar utan att särskilja män och kvinnor. Detta har i sin tur medfört att påtagliga könsskillnader suddats ut och att kvinnor behandlas efter manliga mallar i stället för faktiska förhållanden.
Hälso- och sjukvårdens förmåga att anpassa bemötande och behandling efter mäns och kvinnors specifika behov och förutsättningar har brister i många avseenden.
Det finns därför anledning att närmare analysera hur mötet mellan patient och vårdgivare påverkar vårdens innehåll. Den kommunikativa strategin är central, eftersom den bl.a. bestämmer patientens utrymme för medverkan och hur patientens problem skall förstås.
Avsaknaden av könsspecifik kunskap om bemötande och behandling på- verkar därmed sjukvårdens möjlighet att prestera goda resultat. Det är inte tillfredsställande att kvinnor behandlas efter manliga normer. Kunskaperna inom sjukvården vad gäller kvinnors symtom och sjukdomsbild måste öka. Genusperspektivet måste tydligare än i dag framgå i utbildning till läkare och sjuksköterskor.
Kvinnovåldskommissionen föreslog i sitt slutbetänkande Kvinnofrid 1995 att examensordningen för bl.a. läkar- och sjuksköterskeutbildningen skulle kompletteras så att det klart framgår att våld mot kvinnor och andra köns- aspekter skall belysas i dessa utbildningar. Någon konkret målformulering fanns inte i betänkandet och förslaget har inte fått några effekter på den examensordning som finns i dag.
I betänkandet föreslogs också en komplettering av Högskolelagen 1 kap. 5 § så att det klargörs att jämställdhet och könsaspekter skall belysas i all högskoleutbildning. Man menar att så också gjordes genom att lägga till ordet "främja" i målbeskrivningen.
Men i den utvärdering som Högskoleverket gjorde av sjuksköterske- utbildningen 1996 framgick att könsperspektivet så gott som totalt saknades i kursplanen. Tyvärr finns ingen uppföljning som belyser eventuella effekter på just detta område till följd av denna utvärdering.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av ett tydligare genusperspektiv i examensordningen vid utbildningen till läkare och sjuksköterskor.
Stockholm den 28 september 1999
Cristina Husmark Pehrsson (m)
Maud Ekendahl (m)