Folkpartiet liberalerna har i motion till riksdagen våren 1999 (Vissa
forskningsfrågor) fört fram att en offensiv satsning på forskning bör
klassas som en prioriterad samhällsuppgift. Den är nödvändig därför att
fri och obunden forskning av hög kvalitet är av central betydelse för ett
lands utveckling, såväl intellektuellt och kulturellt som ekonomiskt.
Folkpartiet liberalerna har i motionen framfört en rad förslag som ännu
inte behandlats av riksdagen. Vi vidhåller dessa förslag och behandlar
dem här endast i korthet. Samtidigt för vi fram några ytterligare förslag
som vi anser att regeringen bör ta med i den forskningspolitiska
proposition regeringen aviserat till våren 2000.
1.1 Forskarutbildningen
Utvecklingen av vårt samhälle bygger på att vi vinner ny kunskap inom
alla områden. För detta krävs att unga människor söker sig till
forskningen och att kompetenta forskare kan stanna kvar i systemet. Det
råder i dag en stor skillnad mellan högskoleförordningens mål för
forskarutbildningen och verkligheten. Folkpartiet liberalerna efterlyser
konkreta förslag på hur högskolorna skall stimuleras att ta kraftfullare
grepp för bättre kvalitet i och organisation av forskarutbildningen.
Den reformerade forskarutbildningen som infördes våren 1998 har lett till
att många doktorander kommit i kläm mellan två system och befinner sig i en
situation där de saknar försörjning. Detta är slöseri med både humankapital
och pengar. Därför är det bra att regeringen föreslår en övergångs-
bestämmelse i syfte att lösa dessa doktoranders problem.
Men fortfarande återstår en rad problem inom doktorandutbildningen.
Systemet med full finansiering innan en doktorand antas har lett till en
moment 22-situation som är ohållbar. Vidare riskerar en viktig del av
doktorandutbildningen att försvinna genom att doktorander går in i projektet
först sedan problemställning och genomförandeplan lagts fast av handledare.
Negativt är att man fortfarande inte gör något åt svårigheterna att
deltidsdoktorera. Detta är en form som lämpar sig mycket väl t.ex. för
kliniskt verksamma medicinare. Vissa doktorandprojekt är dessutom av den
arten att frågeställningen inte kan lösas inom fyra år. Hit hör t.ex. en del
epidemiologiska studier där man vill följa upp en population under längre
tid.
1.2 Fler postdoktorala tjänster
Den svenska forskarutbildningen och forskningen möter ett allvarligt
problem i form av otillräcklig tillgång på postdoktorala tjänster. Detta
kan vara en bidragande orsak till kvinnors svårigheter att komma in i den
akademiska världen. Rimligt vore att minst hälften av de examinerade
doktorerna fick möjlighet att fortsätta en vetenskaplig postdoktoral
karriär i Sverige eller utomlands.
1.3 Forskarbristen
Bristen på forskare inom en rad områden är kännbar. Situationen inom
läkemedelsforskningen belyser den situation vi befinner oss i idag.
Den svenska läkemedelsindustrin har tillfrågats om sitt behov av dispu-
terade forskare under perioden 1997-2002. Behovet angavs till totalt drygt
1100 personer, varav 950 bedömdes vara nya tjänster. Rekryteringsbehovet
fördelade sig mellan ämnena kemi, kemi/biologi, farmaci/medicin samt
övriga ämnen som hälsoekonomi. Med kännedom om hur många personer
med tillräcklig forskarerfarenhet som Sverige kan erbjuda för att tillgodose
läkemedelsindustrins behov blir svaret att vi inte klarar att tillgodose
industrins behov inom detta område.
Sannolikt är situationen likartad inom andra industriforskningsområden. Vi
anser därför att regeringen i den forskningspolitiska propositionen nästa år
måste komma med förslag om hur näringslivets behov av forskare kan
tillgodoses.
Svensk industri behöver dessutom en väsentligt starkare koppling mellan
behovsstyrd forskning och bredare möjlighet att använda sig av forsknings-
resultat, d.v.s. starkare institutionsforskning med tvärvetenskaplig inriktning.
1.4 Värdet av forskarutbildning
I samband med att utredningen om Forskning 2000 överlämnades till
regeringen hösten 1998 kom olika forskningsfält att ställas emot
varandra. Den naturvetenskaplig/tekniska forskningen lyftes fram medan
den humanistisk/samhällsvetenskapliga tonades ner. Vi anser det ytterst
olyckligt om olika vetenskapsområden ställs mot varandra. Vi anser att
forskning och forskarutbildning oavsett område är viktig för
utvecklingen och att forskarutbildning skall ses som en merit även för
tjänster som inte är inriktade på forskning. Den utbildning och erfarenhet
av att kritiskt granska, att ifrågasätta som man får som forskare är till
gagn inom alla yrkesutövningar. Och då är det inte vilket område man
forskat inom som är det väsentliga utan det sätt att tänka, analysera,
värdera som man lär sig i all forskning.
1.5 Den medicinska forskningens villkor
Klinisk forskning är nödvändig för förståelsen av orsakerna bakom olika
sjukdomstillstånd. Den är också nödvändig för utvecklingen av nya
behandlingsmetoder. Medicinska forskningsrådet (MFR) har i en rapport
"Den kliniska forskningens kris och pris" (1998) beskrivit den kris
klinisk forskning befinner sig i nu. Medel saknas för forskarutbildning
inom medicinsk fakultet och för kombinerade kliniska tjänster och
forskartjänster. Forskarutbildning och forskning kan sägas ha blivit en
dyr fritidssysselsättning för läkare, som ekonomiskt belastar individen
också efter medicine doktorsexamen. Många läkare väljer därför att avstå
från att forska och satsar i stället helt på klinisk verksamhet. Den hårdare
ekonomiska styrningen av hälso- och sjukvården är det största problemet.
Visserligen skjuter staten till medel, s.k. ALF-pengar, för att möjliggöra
klinisk forskning men det kan ifrågasättas i vilken utsträckning dessa
pengar kommer forskningen till del. Vi anser att redovisningen av hur
dessa medel används måste bli tydligare.
Bland MFR:s förslag om hur man skall kunna värna den kliniska forsk-
ningen i framtiden nämns åtgärder som att hälso- och sjukvårdens chefer på
divisions-, klinik- och vårdcentralnivå bör ha egen forskningserfarenhet för
att kunna ta strategiska beslut om verksamhetens utveckling. Detta bör vara
ett krav på universitetssjukhusen och ett önskemål inom resten av hälso- och
sjukvården. Möjligheterna bör ökas för sammanhängande forskningsperioder
för kliniska forskare genom att särskilda medel avsätts till län för dessa.
Grund- och specialistutbildningen bör var mer genomsyrad av ett vetenskap-
ligt förhållningssätt. I dag är doktoranderna inom medicinen anmärk-
ningsvärt hög, för män 41 år och kvinnor 44 år. Den kliniska forskarkarriären
måste inledas tidigare.
Folkpartiet liberalerna anser att det måste säkerställas att forskning och
forskarutbildning är en naturlig del av läkararbetet vid ett universitetssjukhus
och att AT- och ST-anställningar där skall kunna kombineras med forskning.
Dessutom bör forskning ingå som en del i klinisk subspecialisering.
1.6 Övriga yrkanden
I motion 1998/99:Ub9 förde vi fram behovet av att utveckla dialogen
mellan forskare och allmänhet. I kontroversiella frågor som när
djurförsök är motiverade, när får vi använda genteknik, amalgamets
risker, elallergi m fl är det viktigt att forskarnas och allmänhetens
värderingar får komma upp till debatt. Men det är också viktigt med
dialog om forskningens möjligheter att lösa samhällsproblem, om
forskningsfronter etc.
Därför är det viktigt att konkreta förslag om hur sådan dialog skall kunna
finansieras och organiseras finns med i den kommande forskningspolitiska
propositionen.
I samma motion utvecklade vi vår syn på genusforskningen. Vi anser att
genusforskningen, som utvecklas positivt i Sverige, både behöver en egen
plattform i forskarsamhället och integreras i övriga forskningsråds verksam-
het. Genusforskningsområdet kan ses som en parallell till hur man betraktar
jämställdhetssträvandena inom det internationella biståndet. Där är
jämställdhet dels ett eget biståndsmål, dels integrerat i övriga biståndsmål.
Vi anser vidare att man måste söka finna nya vägar till forsknings-
finansiering utöver den som sker via rådsanslag och stiftelser samt
näringslivet. I motion 1998/99:Ub9 redovisar vi exempel från Kanada som
borde kunna prövas också i Sverige.
En utredning om kvinnors möjligheter jämfört med männens att göra
karriär efter disputation och att nå professur anser vi angelägen. Den bör
således genomföras.
Utredningen God sed i forskningen som överlämnades till regeringen
våren 1999 lämnade förslag på hur forskningsetikens ställning skulle kunna
stärkas genom utbildning, breddning av forskningsetisk prövning av försök
där människa ingår samt åtgärder mot oredlighet i forskning. Utredningen är
remissbehandlad. Därför anser vi att regeringen utan dröjsmål bör åter-
komma till riksdagen med förslag om hur forskningsetiken kan stärkas på
dessa punkter.
Anslagsfrågor som rör svensk forskning behandlas i Folkpartiet
liberalernas budgetmotion för år 2000, varför vi i denna motion hänvisar till
denna.
2 Hemställan
3
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om doktorandutbildningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fler postdoktorala tjänster,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskarbristen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om värdet av forskarutbildning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den medicinska forskningens villkor,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en dialog mellan forskare och allmänhet,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om genusforskningen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nya vägar till forskningsfinansiering,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utredning av kvinnors och mäns möjligheter att
göra karriär efter disputation,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskningsetik.
11.