Sjukdomar känner ingen skillnad mellan fattig och rik, invandrare och
svensk man eller kvinna. Sjukdomar är verkligen en sant fördomsfri
företeelse. Det är nödvändigt att sjuka, oavsett social bakgrund, kön och
etnisk bakgrund, känner en trygghet när de lägger sitt liv i handen på en
främling med läkarlegitimation. Trots detta ges i dagens läkarutbildning
mycket lite utrymme åt studenterna att utveckla sin egen människo- och
samhällssyn. På detta område lärs inget kritiskt förhållningssätt ut.
Läkarutbildningen har i dag en stark avgränsad naturvetenskaplig inrikt-
ning, som exkluderar samhälleliga perspektiv. Därmed blir insikten om
samhällets grundläggande värderingar en process som bygger på studenter-
nas engagemang i aktuella frågor. Värdeetik och värdeteori är områden som
utan förbehåll negligeras i undervisningen.
En sådan brist i undervisningen har man försökt förebygga genom s.k.
studier inom tillämpad medicin bl.a. i Umeå. Under detta moment finns ett
begränsat antal sammankomster och grupparbeten där föreläsare är icke
läkare som accepterat ansvar för att etiska och moraliska diskussioner förs in
i läkarutbildning. Det förtjänar emellertid att påpekas att dessa föreläsare
saknar formell kompetens inom värdeetik och värdeteori.
Värdeetik och värdeteori undervisas i humanistiska och samhällsveten-
skapliga ämnen. Det är väsentligt att humanistiska och samhällsveten-
skapliga ämnesinslag ges utrymme i läkarutbildningen för att möjliggöra för
den läkarstuderande att se sin patient som en människa i ett socialt
sammanhang. Dessa ämnesinslag ska handhas av kompetenta föreläsare.
Undervisningen i dessa ämnen borde därför ledas av sådana som äger
kompetens att kritiskt granska dessa olika förhållningssätt.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att kunskaper i humaniora och
samhällsvetenskap tillförs läkarutbildningen.