Sjukdomar känner ingen skillnad mellan fattig och rik, invandrare och svensk man eller kvinna. Sjukdomar är verkligen en sant fördomsfri företeelse. Det är nödvändigt att sjuka, oavsett social bakgrund, kön och etnisk bakgrund, känner en trygghet när de lägger sitt liv i handen på en främling med läkarlegitimation. Trots detta ges i dagens läkarutbildning mycket lite utrymme åt studenterna att utveckla sin egen människo- och samhällssyn. På detta område lärs inget kritiskt förhållningssätt ut.
Läkarutbildningen har i dag en stark avgränsad naturvetenskaplig inrikt- ning, som exkluderar samhälleliga perspektiv. Därmed blir insikten om samhällets grundläggande värderingar en process som bygger på studenter- nas engagemang i aktuella frågor. Värdeetik och värdeteori är områden som utan förbehåll negligeras i undervisningen.
En sådan brist i undervisningen har man försökt förebygga genom s.k. studier inom tillämpad medicin bl.a. i Umeå. Under detta moment finns ett begränsat antal sammankomster och grupparbeten där föreläsare är icke läkare som accepterat ansvar för att etiska och moraliska diskussioner förs in i läkarutbildning. Det förtjänar emellertid att påpekas att dessa föreläsare saknar formell kompetens inom värdeetik och värdeteori.
Värdeetik och värdeteori undervisas i humanistiska och samhällsveten- skapliga ämnen. Det är väsentligt att humanistiska och samhällsveten- skapliga ämnesinslag ges utrymme i läkarutbildningen för att möjliggöra för den läkarstuderande att se sin patient som en människa i ett socialt sammanhang. Dessa ämnesinslag ska handhas av kompetenta föreläsare. Undervisningen i dessa ämnen borde därför ledas av sådana som äger kompetens att kritiskt granska dessa olika förhållningssätt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kunskaper i humaniora och samhällsvetenskap tillförs läkarutbildningen.
Stockholm den 23 september 1999
Rinaldo Karlsson (s)
Carin Lundberg (s)