Stockholmsregionen med sina 1,7 miljoner invånare utgör
idag ett naturligt centrum i Sverige och Östersjöregionen för
företagande, kultur, forskning och utveckling. Här finns en
blandning av storstadens puls, frihet i val av livsstil, närhet
till natur, vatten och en god miljö. Många är de som
uppmärksammat de värden som Stockholmsregionen
erbjuder. I en tid när barnafödandet går ner och de flesta
svenska tätorterna och den svenska glesbygden minskar
befolkningsmässigt är trenden den motsatta i Stock-
holmsregionen. Regionen växer med mellan 20 000 och 25
000 invånare varje år. Stockholmsregionen tillförs på detta
sätt en ökad befolkning motsvarande hela Linköping vart
femte sjätte år.
Det är i grunden något positivt att vår region växer och utvecklas. Med vår
kunskap och vårt miljötänkande har vi lärt oss att städer och regioner kan
växa befolkningsmässigt samtidigt som natur- och kulturvärden skyddas.
Befolkningstillväxten är en följd av den öppenhet som Stockholmsregionen
visat mot omvärlden. Till Stockholmsregionen flyttar människor från hela
Sverige. Störst är inflyttningen från länen närmast Stockholms län. Till
regionen söker sig också många invandrare. Födelseöverskottet har också
positivt bidragit till befolkningsökningen. Jag vill se en Stockholmsregion
som tillåts fortsätta växa.
Den tilltagande internationaliseringen, tillsammans med informations-
teknikens genombrott, kommer att få djupgående konsekvenser. Själva
kunskapen och kompetensen blir en allt viktigare produktionsfaktor och
människor kommer att få allt lättare att röra sig mellan olika länder.
Länder med god tillgång på kompetent och välutbildad arbetskraft har
större möjligheter att utveckla sitt eget kunnande och egna innovationer, men
också att ta till sig tekniken som utvecklats i andra länder. Investeringar i
fysiskt kapital får de önskade effekterna först om investeringarna i
kompetensutveckling, d.v.s. främst utbildning och forskning, är tillräckliga.
Sverige har halkat efter i internationella jämförelser när det gäller andelen
av varje ungdomsgrupp som genomgår högre utbildning. I Sverige påbörjar
30 procent av varje ungdomsgeneration någon form av eftergymnasial
utbildning. I länder som USA och Kanada genomgår 50 60 procent av
ungdomskullarna college- eller universitetsutbildning.
I Stockholmsregionen har flera av landets storföretag stora forsknings- och
utvecklingsenheter. Här finns också en koncentration av högt specialiserade
kunskapsföretag. Sammantaget har Storstockholms näringsliv ett utomor-
dentligt stort behov av kunskap och kontinuerlig kompetensutveckling. Trots
detta har regionen en låg andel högskoleplatser i förhållande till folk-
mängden.
Utökningen av antalet högskoleplatser har sedan 1985 koncentrerats till de
mindre och medelstora högskolorna utanför Stockholmsregionen. Detta sker
trots att det finns flera indikatorer som visar på ett mycket stort behov av
fler
högskoleplatser i Stockholmsregionen. Länet har landets näst största lokala
rekrytering till högre utbildning och dessutom flest sökande per plats i
landet. Bristen på platser driver upp antagningskraven i Stockholm.
Studenterna vill studera i Stockholm men tvingas till andra orter till följd av
brist på platser och höga antagningskrav.
Rena bristsituationer i sökandet efter kvalificerad arbetskraft syns tydligt
trots den generellt höga arbetslösheten. Att då föra en politik som driver
lässugna ungdomar ut ur Stockholmsregionen är kontraproduktivt. Stock-
holms län har idag landets lägsta andel högskoleplatser ställt i förhållande
till
antal unga. Rent demografiskt kommer också andelen högskoleutbildade att
gå ner i Stockholmsregionen eftersom de relativt bättre utbildade "fyrtiota-
listerna" successivt så småningom kommer att börja lämna arbetsmarknaden.
Bristsituationen ser därför ut att förvärras när det gäller högutbildade.
Vi välkomnade tillkomsten av Södertörns högskola. Det bör skapa en
bättre regional balans i utbudet av högre utbildning. Det har också visat sig
att tillkomsten av en högskola på Södertörn har lett till att fler ungdomar i
söderförort har sökt sig vidare till högre utbildning. Jag vill dock se en
satsning på fler högskoleplatser till Stockholmsregionen. Vi är idag kraftigt
underförsörjda och regeringens satsning på att lägga merparten av nytill-
komna platser utanför Stockholm förvärrar vår bristsituation. Stockholms-
regionen kan till följd av den förda högskolepolitiken inte utnyttja sin
tillväxtpotential fullt ut.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att förlägga fler högskoleutbildnings-
platser till Stockholmsregionen.