Högre utbildning en viktig tillväxtfaktor
Stockholmsregionen med sina 1,7 miljoner invånare utgör idag ett naturligt centrum i Sverige och Östersjöregionen för företagande, kultur, forskning och utveckling. Här finns en blandning av storstadens puls, frihet i val av livsstil, närhet till natur, vatten och en god miljö. Många är de som uppmärksammat de värden som Stockholmsregionen erbjuder. I en tid när barnafödandet går ner och de flesta svenska tätorterna och den svenska glesbygden minskar befolkningsmässigt är trenden den motsatta i Stock- holmsregionen. Regionen växer med mellan 20 000 och 25 000 invånare varje år. Stockholmsregionen tillförs på detta sätt en ökad befolkning motsvarande hela Linköping vart femte sjätte år.
Det är i grunden något positivt att vår region växer och utvecklas. Med vår kunskap och vårt miljötänkande har vi lärt oss att städer och regioner kan växa befolkningsmässigt samtidigt som natur- och kulturvärden skyddas. Befolkningstillväxten är en följd av den öppenhet som Stockholmsregionen visat mot omvärlden. Till Stockholmsregionen flyttar människor från hela Sverige. Störst är inflyttningen från länen närmast Stockholms län. Till regionen söker sig också många invandrare. Födelseöverskottet har också positivt bidragit till befolkningsökningen. Jag vill se en Stockholmsregion som tillåts fortsätta växa.
Den tilltagande internationaliseringen, tillsammans med informations- teknikens genombrott, kommer att få djupgående konsekvenser. Själva kunskapen och kompetensen blir en allt viktigare produktionsfaktor och människor kommer att få allt lättare att röra sig mellan olika länder.
Länder med god tillgång på kompetent och välutbildad arbetskraft har större möjligheter att utveckla sitt eget kunnande och egna innovationer, men också att ta till sig tekniken som utvecklats i andra länder. Investeringar i fysiskt kapital får de önskade effekterna först om investeringarna i kompetensutveckling, d.v.s. främst utbildning och forskning, är tillräckliga.
Sverige har halkat efter i internationella jämförelser när det gäller andelen av varje ungdomsgrupp som genomgår högre utbildning. I Sverige påbörjar 30 procent av varje ungdomsgeneration någon form av eftergymnasial utbildning. I länder som USA och Kanada genomgår 50 60 procent av ungdomskullarna college- eller universitetsutbildning.
I Stockholmsregionen har flera av landets storföretag stora forsknings- och utvecklingsenheter. Här finns också en koncentration av högt specialiserade kunskapsföretag. Sammantaget har Storstockholms näringsliv ett utomor- dentligt stort behov av kunskap och kontinuerlig kompetensutveckling. Trots detta har regionen en låg andel högskoleplatser i förhållande till folk- mängden.
Utökningen av antalet högskoleplatser har sedan 1985 koncentrerats till de mindre och medelstora högskolorna utanför Stockholmsregionen. Detta sker trots att det finns flera indikatorer som visar på ett mycket stort behov av fler högskoleplatser i Stockholmsregionen. Länet har landets näst största lokala rekrytering till högre utbildning och dessutom flest sökande per plats i landet. Bristen på platser driver upp antagningskraven i Stockholm. Studenterna vill studera i Stockholm men tvingas till andra orter till följd av brist på platser och höga antagningskrav.
Rena bristsituationer i sökandet efter kvalificerad arbetskraft syns tydligt trots den generellt höga arbetslösheten. Att då föra en politik som driver lässugna ungdomar ut ur Stockholmsregionen är kontraproduktivt. Stock- holms län har idag landets lägsta andel högskoleplatser ställt i förhållande till antal unga. Rent demografiskt kommer också andelen högskoleutbildade att gå ner i Stockholmsregionen eftersom de relativt bättre utbildade "fyrtiota- listerna" successivt så småningom kommer att börja lämna arbetsmarknaden. Bristsituationen ser därför ut att förvärras när det gäller högutbildade.
Vi välkomnade tillkomsten av Södertörns högskola. Det bör skapa en bättre regional balans i utbudet av högre utbildning. Det har också visat sig att tillkomsten av en högskola på Södertörn har lett till att fler ungdomar i söderförort har sökt sig vidare till högre utbildning. Jag vill dock se en satsning på fler högskoleplatser till Stockholmsregionen. Vi är idag kraftigt underförsörjda och regeringens satsning på att lägga merparten av nytill- komna platser utanför Stockholm förvärrar vår bristsituation. Stockholms- regionen kan till följd av den förda högskolepolitiken inte utnyttja sin tillväxtpotential fullt ut.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att förlägga fler högskoleutbildnings- platser till Stockholmsregionen.
Stockholm den 24 september 1999
Catharina Elmsäter-Svärd (m)