med anledning av prop. 1999/2000:123 Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg
1 Inledning
I propositionen föreslår regeringen en ny lag om registerkontroll av
personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg, samt
ändringar i skollagen och i lagen om belastningsregister. Syftet bakom
regeringens förslag är att öka skyddet för barn mot att personer som
dömts för vissa brott anställs i verksamheter där de kommer i kontakt
med barn.
Det har tidigare framförts förslag om att sökande till lärarutbildning skall
visa utdrag ur polisregistret som förutsättning för att kunna antas. Av
registerutdraget skall framgå att vederbörande inte dömts eller står under åtal
för vissa brott, i första hand sexualbrott och barnpornografibrott. Vi har i ett
särskilt yttrande till det betänkande i vilket detta förslag framfördes haft
invändningar mot en sådan ordning, som enligt vår bedömning inte löser
några problem utan skapar nya. Vi konstaterar att den nu föreslagna lämplig-
hetsprövningen inte riktar sig mot de personer som ämnar genomgå lärar-
utbildning.
Vi instämmer till fullo i att barn skall erbjudas trygga miljöer inom barn-
omsorg och skola, samt att övergrepp mot barn och ungdomar inom dessa
verksamhetsområden också måste förebyggas. Vi ställer oss dock tveksamma
till huruvida regeringens förslag om registerkontroll skulle kunna uppnå
dessa syften. Vidare anser vi att förslaget är oförenligt med flera centrala
rättsprinciper. I stället krävs ökad kvalitet vid rekrytering och vad avser den
dagliga arbetsledningen vid förskolor och andra institutioner, för att personer
som inte är lämpliga för uppgifterna skall kunna uteslutas.
2 Bristande behovsanalys
Regeringen har inte förmått redovisa ett klart behov av de föreslagna
åtgärderna. Man skriver i propositionen att det inte finns någon samlad
bild av förekomsten av sexuella övergrepp på barn inom
omsorgsverksamheten. Tvärtom anges det att förekomsten av dylika
övergrepp är mycket begränsad. Regeringen menar dock att enbart
vetskapen om att övergrepp över huvud taget förekommer måste
föranleda ingrepp vilka syftar till att minska risken för dem.
Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har beräknat att det bland de cirka 34 000
personer som varje år anställs inom skolor, fritids- och daghem troligen finns
högst en registrerad och två misstänkta pedofiler. Peter Marstens, forskare på
BRÅ, framhåller att registren rörande sexualbrott är behäftade med ett stort
mörkertal.
Rikspolisstyrelsen understryker i sitt remissvar att de senaste årens upp-
märksammade fall med övergrepp mot dagisbarn inte hade kunnat undvikas
med kontroll, eftersom förövarna inte fanns med i något register. Förslaget
saknar helt analys av huruvida en kontroll av den föreslagna typen hade varit
verksam i dessa fall.
Det kan inte uteslutas att kontroll av den nu föreslagna typen riskerar att
invagga personalen vid förskolor, skolor och fritidshem i falsk trygghet.
Omständigheten att en person kan uppvisa ett ograverat registerutdrag utgör
ingen garanti för att personen i fråga inte är en presumtiv brottsling.
En lagstiftning av den dignitet som föreslås i propositionen måste natur-
ligtvis vila på en väl underbyggd grund. Regeringens oförmåga att redovisa
ett påvisbart behov av registerkontroll och på vilket sätt en sådan skulle
kunna förhindra de fall av kränkningar av barn som förekommit i omsorgs-
verksamheten visar att någon sådan grund inte finns.
3 Integritetskränkning
Regeringens förslag om att varje sökande till tjänst inom barnomsorg
eller skola, som ett sista steg i anställningsförfarandet, skall kunna förete
ett utdrag ur belastningsregistret som förutsättning för anställning utgör
en kränkning av den personliga integriteten.
Regeringen hänvisar i sin proposition till Sveriges åtagande enligt barn-
konventionen att vidta alla lämpliga åtgärder för att förhindra att barn förmås
eller tvingas delta i olagliga sexuella handlingar. Regeringen framför härvid
att den vuxnes integritet får stå tillbaka för skyddet för barnet. Det bör dock
påpekas att Sverige på samma sätt har åtaganden enligt Europakonventionen
för mänskliga rättigheter att inte kränka den enskildes privatliv. Undantag får
endast ske med stöd av lag för det fall detta är nödvändigt för att förebygga
brott. Med hänsyn till propositionens bristande behovsanalys kan det inte
anses vara klarlagt att den föreslagna åtgärden är nödvändig, eller ens
lämplig för att förebygga övergrepp mot barn. Mot denna bakgrund måste
den kränkning av den personliga integriteten som förslaget innebär, utgöra
ett absolut hinder mot genomförande av detsamma.
Den personliga integriteten i arbetslivet och frågan om kontroll och
registrering av arbetstagare är föremål för utredning. I utredningen, som skall
presenteras senast den 1 april 2001, skall särskilt belysas skyddet för arbets-
sökande. Regeringen har dock gjort bedömningen att lämplighetskontroll
genom registerutdrag avseende personer som anställs inom barnomsorg och
skola bör införas omedelbart. Det är inte logiskt att föregripa den nu
pågående utredningens slutsatser, allrahelst emedan förslaget innebär en svår
avvägning mellan olika integritetsintressen.
4 Sekretessen kring uppgift om den enskildes
personliga förhållanden
Enligt sekretesslagen 9 kap 17 § råder sekretess för uppgift om enskilds
personliga och ekonomiska förhållanden i register, om det inte står klart
att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom
närstående lider skada eller men. Den enskilde har i princip rätt att få ut
uppgifter om sig själv.
Sekretess gäller inte i anställningsärenden. Det är en välgrundad och viktig
princip att det skall råda offentlighet i sådana ärenden, vilket regeringen
också framhåller i propositionen. För det fall man i lag stadgar att utdrag ur
belastningsregister skall företes i vissa anställningsärenden förändras dock
förutsättningarna för vidmakthållandet av denna princip.
I och med att den enskilde skall begära ett utdrag ur belastningsregistret
och förete den inför anställning har uppgiften blivit offentlig. Någon fortsatt
sekretess eller tystnadsplikt föreslås inte av regeringen. De facto tvingas den
enskilde att röja sekretessen kring sina personliga förhållanden, eftersom han
eller hon inte kan få anställning inom sitt gebit utan att visa registerutdrag.
Sekretessen blir dock en nullitet och integritetskränkningen ett faktum.
5 Principen om förbud mot dubbel bestraffning
Den som dömts för ett brott skall inte behöva riskera ytterligare lagföring
för samma brott. Trots att den nu föreslagna registerkontrollen faller
utanför ramen för domstolsväsendet utgör den ändå en dubbel
bestraffning, i så måtto att den som dömts och avtjänat sitt straff kan
förvägras anställning.
Det finns naturligtvis verksamhetsområden inom vilka människor som
dömts för vissa brott skulle vara direkt olämpliga som anställda. Man måste
dock beakta vilka konsekvenser ett lagförslag som det aktuella skulle ha.
Lagrådet har påpekat att riksdagen hittills har ställt sig tveksam till att ge
vissa arbetsgivare rätt att kräva straffrihetsintyg. Skulle förevarande lag-
förslag gå igenom har vi övergivit en grundläggande princip och öppnat
dörren för godtycklig lagstiftning, där den enskildes integritet och rätts-
säkerhet får stå tillbaka för politiska symbolhandlingar.
En viktig princip borde vara att sedan ett straff fullgjorts ges den enskilde
goda förutsättningar att i fortsättningen leva ett normalt liv. En utveckling
där tidigare dömda aldrig ges en ny chans riskerar att leda till ett samhälle
där fortsatt kriminalitet är det enda som erbjuds. Det är sådana grund-
läggande frågor som förslaget måste prövas emot.
6 Hemställan
6 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen avslår regeringens proposition 1999/2000:123.