med anledning av prop. 1999/2000:135 En förnyad lärarutbildning
Närmare samarbete mellan kommuner och
lärarutbildning gällande nya lärares första tid i
yrkesverksamhet
Lärarutbildningskommittén anförde i sitt betänkande (SOU 1999:63) att
det finns en risk för att nyutbildade lärare ger upp om de inte får stöd och
måste tas på allvar av den rektor och de kollegor som får en ny lärare till
sin skola. I denna fråga hänvisar kommittén till Avtal 2000 och
formuleringarna om introduktion och mentorer för nya lärare. Kommittén
menar vidare att denna introduktion bör ses som ett led i
lärarutbildningen för vilket kommunerna ansvarar, men vilket högskolan
också kan bidra till genom kompetensutveckling av mentorer.
Frågor kan dock ställas kring hur väl stödet till nya lärare i enlighet med
Avtal 2000 fallit ut. Studier visar att endast 18 % av kommunerna har någon
form av introduktionsprogram och att endast 53 % av kommunerna tillämpar
mentorsystem (Arbetsmarknadsenkät 1999, Lärarnas Riksförbund, 1999).
Frågor kan även ställas i vilken omfattning lärarutbildningarna får systema-
tisk återkoppling från kommunerna över hur det går för de nya lärarna.
(Fransson & Morberg, 1999) Forskningsöversikter visar att den första
tiden i yrkesverksamhet är en känslig period såväl vad gäller attityder till
fortsättning inom yrket som för hur den professionella utvecklingen som
lärare gestaltar sig, t.ex. med avseende på om lärarutbildningen ger reella
utvecklingseffekter eller om de nya lärarna återfaller i ett beteendemönster
som närmast härstammar från den egna skoltiden.
Internationellt, t.ex. i Skottland och Irland, finns ofta inslag av samarbete
mellan lärarutbildningar och de lokala skolorna kring nya lärares första tid i
yrkesverksamhet. Syftet med detta samarbete är att ge de nya lärarna bästa
möjliga stöd under den första tiden i yrkesverksamhet och att fortsätta att
stödja den professionella utveckling som påbörjats under den grundläggande
lärarutbildningen. I t.ex. Nordirland finns en strävan att försöka få en
samstämmighet och en successiv professionell utveckling i de tre centrala
formerna för att stödja lärares professionella utveckling, nämligen den
grundläggande lärarutbildningen, den första perioden i yrkesverksamhet
(även kallad induction-period) och den fortsatta kompetensutvecklingen. För
svenskt vidkommande skulle ökat samarbete kunna bidra till såväl
kompetensutbyte som gemensamma utvecklingsarbeten.
Motionären delar kommitténs uppfattning att ett tydligt styrsystem behövs,
men i fråga om nya lärares introduktionsutbildning finns det goda skäl enligt
ovan att anse denna period vara av sådan särskild nationell vikt och av sådant
gemensamt intresse kommuner och lärarutbildningar emellan att det krävs
tydligare skrivningar om samverkan mellan kommuner och lärarutbildningar
i denna fråga.
Lärarutbildningarna behöver i sitt utbildningsuppdrag få ett uppdrag att
följa upp de lärare som examineras. Denna uppföljning kan med fördel ske i
samverkan med kommunerna i samband med introduktionsperioden och t.ex.
genomföras i seminarieform med det dubbla syftet att stödja lärarna i deras
arbete och att bidra till återkoppling av erfarenheter till lärarutbildningen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en introduktionsperiod för nyutbildade lärare.