Motion till riksdagen
1999/2000:Ub314
av Stafilidis, Tasso (v)

Sexualiteten som tillgång


1 Inledning
Sexualiteten är en av livets största tillgångar, oavsett hur man väljer att
bruka den. I vår kultur har länge sexualiteten mellan en man och en
kvinna som lever i en fast relation varit högst värderad. För inte så länge
sedan ansågs det skamligt för en kvinna att ha sex före äktenskapet. Bröt
hon mot detta tabu och det blev känt, i allmänhet genom att hon blev
gravid, kunde hon stötas ut ur samhällsgemenskapen. Kvinnan skulle inte
ha någon sexualitet annat än inom äktenskapet, där den ofta utövades på
mannens villkor. I dag läggs normer och värderingar som över
människors egna val. Det kan inte vara samhällets sak att moralisera över
kvinnors och mäns sexualitet och njutning så länge ingen annan
människa kommer till skada eller blir kränkt.
2 Kontroll av sexualiteten
Även den sexuella praktik en man och en kvinna ägnar sig åt har varit,
och är, reglerad. Högst värde har givits åt penetrerande vaginalsex, som
det finns en föreställning om som den mest naturliga formen av sexuellt
umgänge. Andra sätt att utöva sex på och andra konstellationer för
sexuell tillfredsställelse har utpekats som perversioner; onaturliga och
skadliga, i strid med konstruerade storheter som naturen eller religionen.
Detta handlar egentligen om en kontroll över människorna genom
sexualiteten. Kontroll utövad genom föreställningar och traditioner som
förs vidare på olika sätt  av skolor, kyrkor, massmedia - i sista hand
genom lagstiftningen. Försvaret av ett enda gott på sexualitetens område
är viljan till upprätthållande av en gemensam kontrollerande ideologi,
ibland förvandlad till tro, ibland till vetenskap. Denna kontroll utövas
fortfarande i större eller mindre omfattning över hela världen.
Katolska kyrkans motstånd till skilsmässa, preventivmedel, abort och
homosexualitet är ett tydligt sådant sätt att utöva kontroll för att
upprätthålla
en ordning där kyrkan har makt över den enskilde. Islams starka fördömande
av samma saker, och vilja till kvarhållande av en kultur där kvinnan är
mycket osjälvständig, är även det ett upprätthållande av gamla hierarkier där
individens, särskilt kvinnans, handlingsfrihet på sexualitetens område
inskränks.
3 Sexuell frigörelse
Den sexuella frigörelse som gradvis skett under 1900-talet, och som i
Sverige nått förhållandevis långt, är inte över. Kvinnans frigörelse är en
frigörelse av hennes sexualitet. När det äktenskapliga tvånget försvunnit
och bruket av preventivmedel först avkriminaliserats och sedan
uppmuntrats, har kvinnans rätt till sexuell njutning gagnats. Den
heterosexuelle mannen har samtidigt vunnit en ökad frihet från en
inskränkande mansroll. Homosexuellas frigörelse är också en frigörelse
från den sexualitet som enbart är tillåten inom äktenskapet och i
fortplantande syfte. Samlevnadsformer som tidigare inte tillåtits eller
tolererats är idag accepterade inslag i samhället.
4 Normen för samlevnad
Fortfarande existerar dock en heterosexuell norm, fasta könsrollsnormer
och normer för vilken form av samlevnad och vilken form av sexuell
njutning som är att föredra. Homo- och bisexuella diskrimineras
fortfarande i lagstiftningen och osynliggörs, nedvärderas, särbehandlas
och utsätts för våld i samhället enbart på grund av sin sexuella läggning.
Könsrollsnormerna tillåter ett alltför litet spelrum för män och kvinnor
att utveckla en egen könsidentitet, och inskränker livet för dem, vilka
med en samlande benämning kan kallas transpersoner, som helt eller
delvis vill leva i en könsroll traditionellt förbehållen det motsatta könet
eller vill byta kön. Äktenskap och partnerskap och fasta relationer
värderas högre än att vara ensamstående eller att ha mer än en relation
samtidigt. Sexuell trohet med en partner värderas högre än att ha många
sexpartner.
5 Sexuella tekniker
Olika sexuella tekniker nedvärderas, tabubeläggs eller fördöms till
förmån för främst vaginalsex mellan man och kvinna. Analsex, s/m-sex,
gruppsex, telefonsex, cybersex och fetischsex är alla tekniker belagda
med olika former av skam och föreställningar om skadlighet. Onanins
ensamsex betraktas som ett dåligt substitut istället för ett lustfyllt
komplement, och pornografins sexuellt upphetsande bilder stigmatiseras
och fördöms för att de detaljerat visar upp en sexualitet som inte är i
överensstämmelse med idealbilden av två personer som förenas i ett
sexuellt möte av kärlek till varandra.
6 Egna livsval
Den personliga utvecklingen fortskrider dock hela tiden på samlevnadens
och sexualitetens område och det är inte samhällets, eller riksdagens,
uppgift att peka ut vilken samlevnadsform, vilken sexuell läggning eller
vilken form av sexuell njutning som är att föredra. Det leder bara till
lidande för dem som inte kan eller vill leva upp till normen. Samhället
skall företräda en värdeneutral hållning gentemot individens val på dessa
områden och inta en tillåtande inställning till hur valen förändras över
tid.
Konsekvenserna av att skambelägga och fördöma kvinnors och mäns
njutning kan inte leda till annat än sexuell frustration och destruktiva
handlingar. På vilket sätt är det mest naturliga av allt, nakna människor som
älskar med varandra, skadligt? Nakenheten kan i stället ge varje människa
insikt om sig själv och hjälp att bejaka allt det positiva som sexlusten
innebär. Den enorma styrka och kraft som varje människa föds med, den
sexuella driften, ska inte kuvas och stängas in utan i stället användas till vad
den i själva verket är - en positiv och frigörande kraft.
Mot bakgrund av detta synsätt måste samhället på en rad områden
förändras från att ensidigt gynna vissa samlevnadsformer och sätt att utöva
sex på till att uppmuntra den mångfald av samlevnadsformer och sexuella
tekniker som finns att få finnas och synas på lika villkor. Detta är det främsta
stöd man kan ge individen till att utvecklas i harmoni med sin egen sexualitet
och våga göra sina egna livsval på samlevnadens område.

7 Hemställan

7 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att skolans samlevnadsundervisning skall
fungera i enlighet med en värdeneutral hållning till sexualiteten och
upplysa utan att lägga värderingar på olika sexuella läggningar och på
olika sätt att utöva sex,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring att
skolans samlevnadsundervisning skall upplysa om könsöverskridande,
transvestism och transsexualism,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att det som står i läroplanen för grundskolans
andra paragraf "I överensstämmelse med den etik som förvaltas av
kristen tradition och västerländsk humanism ..." tas bort, då inget
specifikt värdesystem skall gynnas framför något annat,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att det inte är samhällets uppgift att uppvärdera
någon typ av samlevnad, sexuell läggning eller sexuell praktik framför
någon annan utan i stället uppmuntra individens egna livsval på dessa
områden,1
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att det är upp till varje vuxen individ att få
tillägna sig sexuellt upphetsande alster och att det inte är samhällets
uppgift att lägga någon värdering i det, under förutsättning att ingen
människa skadas eller kränks,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att bastuklubbslagen avskaffas och inte ersätts
med någon ny typ av särreglering för att starta och driva bastuklubb,1
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att FHI (Folkhälsoinstitutet) får i uppdrag att se
på sexuell hälsa som möjligheten för individen att göra egna livsval
vad gäller samlevnad, sexuell läggning och sexuell praktik och att
agera i konsekvens med detta i upplysningsarbetet.1

Stockholm den 5 oktober 1999
Tasso Stafilidis (v)
Charlotta L Bjälkebring (v)
1Yrkandena 4, 6-7 hänvisade till SoU.


Elanders Gotab, Stockholm 1999