Öppna för förnyelsens krafter i skolan!
Trots att samhället utanför skolans väggar har förändrats dramatiskt är
skolan sig ganska lik. Detta hindrar inte att många som arbetar inom
skolans värld tycker att det skett alldeles för mycket förändringar. Och de
har rätt i att under de senaste decennierna har de politiskt betingade
reformerna avlöst varandra. Ofta är rektorers och lärares önskemål att
politikerna ska ge dem arbetsro och inte hela tiden förändra
utbildningsplanerna.
Ofta har reformerna börjat med att politiker nappat på en pedagogisk eller
organisatorisk trend och sedan försökt genomföra den i hela skolväsendet
samtidigt. Resultatet har blivit att en majoritet av lärare och rektorer på
tämligen goda grunder har motsatt sig förändringarna.
En del av alla de pedagogiska idéer som lanserats sedan 1970-talet skulle
säkert ha kunnat fungera om de hade förverkligats med personalens och för-
äldrarnas stöd. Men i grunden fungerar inte samma undervisningsmetoder för
alla elever. Att inte skolan utvecklas tillräckligt beror på ett inbyggt organi-
satoriskt systemfel. I praktiken har vi ett utbildningsmonopol. Skolorna
förväntas böja sig som stråna i sädesfälten böjer sig för vinden. Alla åt
samma håll samtidigt, beroende på åt vilket håll vinden vänder.
Lösningen på det svenska utbildningssystemets problem ligger inte i att
genomföra någon ny enhetslösning. Politiker kan inte ha svaret på hur utbild-
ningar bör utformas för olika människor. Utveckling måste komma under-
ifrån. Olika utbildningsformer måste tillåtas att existera parallellt. Med en
sådan öppenhet och frihet för den enskilda skolan kommer det tydligare att
framgå vad som fungerar i praktiken och de goda exemplen kommer att bli
stilbildande. Det är nyckeln till utvecklingen av skolans arbetsformer.
De bästa besluten vi kan fatta idag, givet dagens skolsystems utformning,
är beslut som öppnar för en framväxt av fristående skolor. Det är en väg som
leder till både valfrihet, mångfald och individualisering.
Friskolor och ny teknik motorer i skolans utvecklingsprocess
Den faktor som driver på utvecklingen av skolan är de goda exemplen.
Det är nödvändigt att låta den enskilda skolan få större frihet att fatta
beslut om arbetssätt och pedagogik. Då kommer utvecklingen att drivas
på av de goda exemplen som snabbt blir stilbildande.
Mest uppmärksammad i dag är kanske Botkyrka Fria skola i norra
Botkyrka. Där finns inte några klassrum med stängda dörrar. Föreläsnings-
salar finns men i vanliga fall sitter eleverna och arbetar vid sina
arbetsplatser.
Det skolarbete som skolans elever utför påminner mycket om hur arbetet är
upplagt på en modern kontorsarbetsplats. Det är ett exempel som kommer att
inspirera andra att följa efter genom att individualisera och förbättra skolans
utbildningsformer.
Att låta friskolorna växa fram gynnar alla de unga människor som söker
kunskap som det verktyg de ska ha med sig i det föränderliga samhället vi
lever i. Även de kommunala skolorna kommer naturligtvis att ta del av nya
idéer och experimenterandet hos friskolorna. Friskolor kan fungera som
förnyelsens motor och konkret visa hur idéer fungerar i verkligheten.
Ny teknik har breddat möjligheternas horisont. Behovet av klassrum har
ifrågasatts. Utbildningen har delvis förvandlat eleven från en passiv "kun-
skapsmottagare" till en aktiv "kunskapssökare", även om detta för många
lärare alltjämt ter sig som en önskedröm. Datorn borde redan vara lika given
som papper och penna. Datorn är i grunden ett mycket pedagogiskt redskap
som underlättar för människan att behandla och sortera och producera
information.
Tyvärr kan vi dock inte förlita oss på att ny teknik i sig kan lösa skolans
problem. Debatten om hur nya tekniska landvinningar kan användas för att
förbättra skolornas utbildningsmetoder är knappast ny. Redan på 50-talet
fantiserade TV-entusiaster världen över om hur televisionen skulle kunna
användas i utbildningssyfte. Resultatet i skolvärlden blev nästan obefintligt.
Det avgörande är istället att utveckla de grundläggande spelreglerna för
skolverksamheten.
Med en betydligt större möjlighet för den enskilda skolan att bestämma
arbetssätt och fler friskolor kan vi komma att få se en utveckling där vi om
tio år kommer att blicka tillbaka på "den gamla skolan" och fråga oss hur vi
kunde låta den vara stillastående i över ett århundrande.
Friskolor - för alla elever
Nya undersökningar stärker bilden att flera fristående grundskolor
förbättrar situationen för de s k studiesvaga eleverna. Det är en förlegad
bild från det gamla privatskolesystemet att friskolor bara skulle vända sig
till särskilt duktiga "elitelever". Istället är det ofta så att friskolor har en
större andel elever som behöver extra hjälp.
"De fristående skolorna satsar i stor utsträckning på billiga lokaler och
använder istället pengarna till mindre grupper. Det uppfattas som positivt av
föräldrar till barn som har svårigheter", sammanfattade Sven-Åke Johansson,
ordförande i den statliga utredning SOU 1999:98 Likvärdiga villkor? som
följt utvecklingen av friskolornas situation. I samma rapport står också att
läsa att föräldrar som inte anser att deras barn får det stöd som behövs i den
kommunala skolan ofta söker sig från den kommunala skolan till den
fristående.
Friskolor utvecklar lärarrollen
Ofta talas det om den sjunkande status som läraryrket genomgått sedan
50-talet. Det finns naturligtvis gott om mycket dugliga och kompetenta
lärare, men för att skapa en bättre skola är det nödvändigt att läraryrket
återupprättas. Det måste ånyo bli ett respekterat yrke, där den duktige
läraren ges den lön hon eller han förtjänar.
"Kunskapsförmedlare" borde rimligtvis vara ett högt eftertraktat yrke i det
samhälle som många beskriver som ett kunskapssamhälle. Problemen inom
läraryrket är ett tecken på att den offentliga sektorn är en dålig arbetsgivare.
Med konkurrerande skolor får varje skola i större utsträckning själv
bestämma vilka krav som ställs på den som vill bli lärare. Så måste det
förbli. Om alla lärare måste ha likadan utbildning hindrar det människor med
erfarenheter från andra områden att bli lärare samtidigt som lärarna stängs in
i den offentliga sektorn.
Lärare måste man kunna bli genom flera olika sorters utbildningar och
erfarenheter. Den som bedöms som den lämpligaste läraren ska ha jobbet i
skolan, precis som det fungerar på så många andra arbetsplatser. Genom att
"öppna" läraryrket öppnar vi för en utveckling av lärarrollen, och därmed en
central del av förnyelsen av skolan.
Under hösten har Lärarförbundet krävt att friskolorna ska använda lärare
som har gått pedagogisk högskoleutbildning. Bakgrunden är att andelen
lärare som klassas som "obehöriga" är högre i friskolor än i kommunala
skolor. Det vore att gå fel väg. Det skulle låsa möjligheterna till förnyelse
och minska lärarnas karriärmöjligheter ytterligare.
Oklara regler missgynnar friskolor
Det är rimligt att anta att friskolor kommer stå för en allt större del av
skolutbildningen. Om en sådan dynamisk utveckling ska komma till
stånd måste dock de finansiella villkoren förändras. I dagens skola är
kommunen både finansiär och konkurrent.
I dag råder därutöver mycket oklara regler vid bidragsfördelningen. Det
finns inget enhetligt resurstilldelningssystem till friskolorna. Mängden av
kommunala system är stor och många är sätten att bedöma vad som ska ingå
och i vilken del av systemet.
Enligt SOU 1999:98 Likvärdiga villkor saknar en tredjedel av kommu-
nerna politiska beslut om hur resurserna till friskolor ska tilldelas. I dessa
kommuner ges alltså möjligheter för tjänstemännen att själva bestämma om
tilldelningen till de fristående skolorna.
En fjärdedel av alla fristående skolor tycker inte att de har fått information
om och förståelse för hur kommunen bestämmer resurstilldelningen. Detta är
under all kritik och visar att reglerna är allt annat än enkla och rättvisa. För
många friskolor är det problem att sätta sig in i de olika systemen. Det räcker
inte med att begripa systemet i den egna kommunen, eftersom många skolor
har elever från flera olika kommuner.
Situationen är begränsande och är inte bra för någon - allra minst för
eleverna. Det vore bättre att skapa en uppsättning klara regler som gäller
lika för alla elever, oavsett vilken skola de går i. Regeringen har ett
ansvar för att rättvisa och lika regler för resurstilldelning till friskolor
utarbetas av Utbildningsdepartementet.
Momsregler som missgynnar friskolor
Orättvist utformade momsregler sätter friskolor i en sämre
konkurrenssituation än de kommunala skolorna. Det har
Konsumentverket konstaterat efter en inventering av skatte- och
momsreglerna för fristående aktörer inom vård och skola.
Tjänsteproduktion i skolverksamheten är momsbefriad. Det innebär att
den moms som betalas vid till exempel inköp av material till
verksamheten inte kan dras av mot utgående moms.
Den kommunala skolan får dock ersättning för sådana momskostnader.
Det får däremot sällande de fristående alternativen, vilket uppenbarligen
snedvrider konkurrensen. Detta konstaterande gjorde också Konkurrens-
verket. Detta orättvisa förhållande måste regeringen korrigera genom lagstift-
ning.
Möjliggör fortsatt framväxt
De fristående skolorna fick rätt till offentliga bidrag 1992. I dag finns det
331 verksamma fristående grundskolor i landet. De har tillsammans cirka
30 000 elever. Det motsvarar tre procent av alla grundskoleelever. Den
stora utvecklingen kom under den borgerliga regeringen och skolpengens
tid.
I ansökningarna till Skolverket ligger inför nästa hösts terminsstart redan
272 ansökningar från företag, föreningar och föräldragrupper som vill starta
friskolor. Det är positivt men utvecklingen borde vara ännu starkare. På sikt
är det inte omöjligt att en huvuddel av all skolverksamhet bedrivs av
friskolor eller självstyrande skolor.
Ska förutsättningar för en större framväxt finnas är rättvisa spelregler en
nödvändighet. Då kan än fler föräldraföreningar starta friskolor. Det krävs
mindre av byråkrati, klara spelregler och rättvisa ekonomiska villkor. Då kan
möjligheten att starta friskolor bli ett verktyg i händerna på alla de föräldrar
som tröttnat på bristande kvalitet i ortens enda skola, eller som motsätter sig
nedläggningen av mindre skolor på mindre orter. Genom enklare och
rättvisare spelregler kan vi utveckla våra skolor och ge eleverna en än bättre
utbildning.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om friskolornas betydelse för utvecklingen av
skolans arbetsformer,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om betydelsen av att friskolor har rätt att anställa den
person de tycker är mest lämpad som lärare,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om momsreglerna för friskolor,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av lika och rättvisa regler för resurs-
tilldelning för friskolor.