Vattensäkerhet ger tryggare bad
Sverige är ett land med långa kuster och otaliga sjöar och vattendrag. Att kunna simma är det första och viktigaste steget mot en ökad säkerhet i och vid vatten. Simkunnigheten är därför en livsnödvändig kompetens som ger en billig livförsäkring. Enligt Svenska Livräddningssällskapets (SLS) statistik har antalet omkomna i drunkningsolyckor varit, totalt, under hela året 1994 164 personer, 1995 162 personer, 1996 102 personer, 1997 149 personer, 1998 145 personer och t.o.m. augusti 1999 97 personer. Under årets fina sommar har färre personer omkommit genom drunkning än under sommaren 1998.
Det är ingen tvekan om att simundervisningen i skolan är den åtgärd som haft störst betydelse för att minska antalet drunkningsolyckor i Sverige. För hundra år sedan drunknade cirka 1100 personer varje år. Nu kan cirka 80 procent av eleverna i mellanstadiet simma och antalet drunknade är cirka 150 personer per år. Det är alla barns rättighet att få lära sig simma och att lära sig hur man utan risk för sitt eget liv kan hjälpa andra i nöd.
1999 års simkunnighetsundersökning
SIFO:s simkunnighetsundersökning under våren 1999 visar att endast sex av tio grundskolor arrangerar simundervisning för sina elever. Även om ökningen från 1998 är marginell tar fler skolor ansvar för elevernas sim- undervisning. Fortfarande får dock en stor grupp barn ingen simunder- visning.
Enligt SLS, Svenska Simförbundets och Nordens Livräddningsförbunds definition är simkunnighet detsamma som att "falla i vattnet, få huvudet under, ta sig upp och därefter kunna simma 200 meter på djupt vatten varav 50 meter på rygg". Cirka 20 procent av eleverna på mellanstadiet är inte simkunniga enligt SLS definition och motsvarande siffra för högstadiet är cirka 10 procent.
De som ej har lärt sig att simma i unga år kan komma att tillhöra en förlorad generation. Tecken på detta visar sig idag allt oftare i och kring storstäderna i framför allt gruppen invandrarflickor på högstadiet och gymnasiet. Tonåringar drar sig kanske för att erkänna både för sig själva och för andra att de inte kan simma. Försämrad simundervisning minskar möjligheterna att ge barn rätt attityd till de risker som är förknippade med kallt vatten. Den som har vattenvana och är simkunnig har också lärt sig att ha respekt för vatten och känner till riskerna för sig själv och andra.
Grundskolans simundervisning
I grundskolans kursplan för Idrott och hälsa betonas att idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse för folkhälsan. Genom undervisningen skall eleverna få kunskaper och upplevelser som "är betydelsefulla såväl under uppväxttiden som senare i livet". Ämnet skall också "stimulera till lek och idrott på fritiden utan att vuxna deltar". Kursplanen framhåller även att skolans friluftsliv skall skapa upplevelser, kunskaper och erfarenheter som stimulerar intresset för friluftsliv, natur och miljöfrågor. En god simkunnighet kan bidra till detta engagemang.
Eftersom kursplanens uppnåelsemål för årskurs 5 anger att eleven skall "kunna simma och hantera nödsituationer vid vatten" är det viktigt att grund- skolan redan från årskurs 1 ges möjlighet att påbörja denna utbildning i självskydd. SLS utbildningsprojekt "Barnens livräddningsskola" har blivit framgångsrikt. Cirka 630 000 elever i årskurserna 1-3 och deras föräldrar har därigenom haft möjlighet att få grundläggande säkerhets- och livräddnings- kunskaper.
Tydliga uppnåelsemål
Utifrån kursplanens mål bör ett minimikrav vara att eleverna ska kunna simma 200 meter på djupt vatten, veta hur de kan hjälpa någon som råkat i en nödsituation, larma, göra fria luftvägar, ge konstgjord andning och därefter placera den skadade i framstupa sidoläge. 1999 års simkunnig- hetsundersökning visar att endast fyra av tio elever på mellanstadiet klarar dessa krav. Skolverket bör därför ges i uppdrag att utforma tydliga uppnåelsemål för grundskolans sim- och vattensäkerhetsundervisning. De här nämnda minimikraven bör vara en lämplig utgångspunkt för detta. Grundläggande kunskaper i vattensäkerhet ger en livslång livförsäkring.
Det är nu viktigt att uppmärksamt följa utvecklingen av simkunnigheten och att tillse att resurser finns för att uppnå skolans mål. Omfattningen av simundervisningen samt hur kursplanens mål för simundervisningen nås bör därför uppmärksammas i Skolverkets tillsyn. De ideella organisationernas kunskap bör tas till vara vad gäller utbildningsinsatser och läromedel. Barn- och fritidsprogrammet i gymnasieskolan har en möjlighet att skapa en profil genom sim- och livräddarundervisning.
Säkerhetsföreskrifter
Under senare år har 6 barn omkommit i s.k. äventyrsbad. Några för alla bad gemensamma säkerhetsföreskrifter som anger krav på badvakters utbildning och säkerhetsutrustning finns ej. Det finns ej några lagstadgade krav om badvakter vid offentliga badanläggningar inomhus. Med hänvisning till inträffade olyckor är det angeläget att ansvaret för tillsyn av säkerheten vid sim- och badanläggningar inomhus och utomhus klarläggs.
Ett lagförslag med krav om badvakter vid offentliga badanläggningar inomhus samt ett fullständigt utbildningsprogram för auktoriserad utbildning av badvakter vid offentliga badanläggningar bör därför utarbetas.
Internationellt arbete
Organisationen "Foundation for Environment Education in Europe" (FEEE) tilldelar efter ansökan Blå Flagg-utmärkelsen till badplatser med föredömlig miljö. Ett fyrtiotal badplatser omfattas nu av denna. Dock saknas resurser för att praktiskt följa upp efterlevnaden av de åtaganden som följer med flaggan. Blå Flagg-kriterierna saknar dock tydliga bestämmelser för säkerhet i vatten.
I samband med ökad integration och rörlighet finns behov av att skapa tydliga internationella regler för säkerhet vid offentliga badplatser. På Europabasis samt via International Life Saving Federation (ILS) försöker man få fram en europeisk standard för badvakter. Sverige bör ta initiativ till enhetliga regler inom EU. Svenska Livräddningssällskapet har för våra nationella behov redan utarbetat ett sådant arbete.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Skolverket ges i uppdrag att utforma tydliga uppnåelsemål för grundskolans sim- och vattensäkerhetsundervisning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Skolverket i sin tillsyn uppmärksammar grundskolans simundervisning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ansvaret för tillsynen av säkerheten vid allmänna sim- och badanläggningar klarläggs,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett lagförslag med krav om badvakter vid offentliga inomhusbad,1
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om auktoriserad utbildning av badvakter,1
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige tar initiativ till enhetliga regler inom EU vad gäller säkerhet vid offentliga badplatser.1
Stockholm den 3 oktober 1999
Åke Carnerö (kd)
1Yrkandena 3-6 hänvisade till BoU.