Alla vet idag att kost och motion har stor betydelse för hur vi mår och att det är ett viktigt led i friskvården att lära sig att äta rätt. Trots detta har vikten hos den svenska befolkningen ökat under senare år och veckopressen är fylld av olika bantningsförslag.
Tidigare lärde man sig att laga mat hemma i köket, men idag har mat- vanorna förändrats och familjen äter inte alltid middag samtidigt, utan vid olika tidpunkt. Möjligheten för barn och ungdomar att hemma lära sig hur man lagar mat är alltså mycket begränsad.
Antalet timmar i hemkunskap minskade i samband med den senaste för- ändringen av läroplanen för grundskolan, och därmed minskade också möjligheterna för eleverna att lära sig hur man lagar bra mat. Ämnet innebar inte bara matlagning, utan också undervisning om hur man hushållar med sina matpengar, dvs hur man lagar god, näringsriktig mat till ett bra pris.
Undervisningen i grundskolan har varit betydelsefull, men kanske skulle det vara ännu mera värdefullt om ungdomar som går i gymnasieskolan, då många redan bor i eget boende, fick möjlighet att lära sig mer om kost och motion och hur man får hushållspengarna att räcka till.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda vilka konsekvenser det minskade antalet undervisningstimmar i hemkunskap haft för barns och ungdomars matvanor, samt vilka möjligheter det finns att låta alla ungdomar i gymnasieskolan få undervisning i hemkunskap.
Stockholm den 5 oktober 1999
Agneta Brendt (s)
Monica Green (s)
Elisebeht Markström (s)
Anne Ludvigsson (s)
Ulla Wester (s)
Eva Arvidsson (s)
Siw Wittgren-Ahl (s)
Berit Andnor (s)
Inger Segelström (s)