I samhället pågår idag en stor debatt om den sammanhållna skolan kontra
de så kallade friskolorna. Många hävdar att friskolorna har utgjort ett
friskt och positivt inslag i den svenska skolan, emedan andra hävdar att
friskolorna riskerar att slå sönder den sammanhållna skolan.
I TV-programmet Summerat presenterades en undersökning om de
kostnader som Göteborgs kommun haft i samband med att alltfler friskolor
startats. Undersökningen konstaterade att friskolorna kostat Göteborg 18
miljoner kronor och att ett godkännande från Skolverket för de skolor inom
Göteborgs kommun som ansökt om att få starta friskolor skulle resultera i
ökade kostnader för kommunerna med 37 miljoner kronor. Tidningen Afton-
bladet beskriver en liknande utveckling i Stockholm under rubriken "bye bye
folkhemmet". Tidningen konstaterar också att det under de närmaste åren
kommer att startas över 100 nya friskolor i Stockholmsregionen.
Lärarförbundet har redan tidigare gått ut och varnat för en utveckling mot A-
och B-skolor.
Trots denna utveckling i storstäderna blir effekten av dagens brist på
kommunalt inflytande än tydligare i mindre och medelstora kommuner. Här
blir den potentiella effekten av flera halvtomma skolor än tydligare, och
skevheterna klarare. Detta resursslöseri som i grunden hotar såväl kommu-
nala som friskolors finansiering borde kunna få en enkel lösning och
miljontals skattekronor kunna sparas, vilka kunde användas till att stärka
såväl de fristående som de offentliga skolorna.
Ett av huvudproblemen är att kommunerna såväl före som efter det
formella godkännandet från Skolverket har väldigt svårt att hävda de lokala
intressena. Kommunerna kan visserligen invända med just ekonomiska argu-
ment, men reglerna för finansiering är oklara och har i praktiken visat sig
otillräckliga. Genom att stärka kommunernas möjligheter att säga nej till fri-
skolor inom upptagningsområdet eller utifrån kommunens skolutbud
diskutera inriktningen på friskolan skulle betydande positiva effekter kunna
nås. Dels skulle friskolorna enklare kunna inlemmas i kommunernas
skolutbud, dels skulle skattepengar användas effektivare, vilket skulle kunna
komma såväl friskolor som kommunala skolor till del.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ökat kommunalt inflytande vid god-
kännande av friskolor.