Den svenska skolan är en sammanhållen skola som skall ge likvärdig
utbildning till alla barn och ungdomar. Det är viktigt att barn och ungdomar
med olika erfarenheter, kulturer och sociala tillhörigheter tillbringar tid
tillsammans under skoltiden. (Den socialdemokratiska regeringen, 1995)
Idén om en sammanhållen, likvärdig skola för alla är grundbulten i
svensk skolpolitik. För Vänsterpartiet är det naturligt att i första hand
lägga ner energi och kraft på att utveckla och förbättra den kommunala
skolan. För oss är strävan mot ökad jämlikhet och minskade sociala
klyftor överordnad rätten att fritt få välja skola. Det finns ett
demokratiskt värde i att elever med olika social och kulturell bakgrund
och med olika förutsättningar och intressen möts under skoltiden. Därför
är vår principiella uppfattning att skolsystemet skall kontrolleras
demokratiskt av hela samhället, och vi är starkt kritiska till framväxten
av fristående skolor. Vi menar att det vore bättre om man talade om
privata skolor i motsats till offentliga. I den här motionen har vi dock valt
att använda begreppet fristående skolor, eftersom det är det som används
i den allmänna debatten.
Sedan 1992 har antalet fristående skolor ökat från 97 till 434. Andelen
elever i fristående skolor är 3 procent i landet som helhet. I storstäderna är
andelen högre. I Stockholm går 8 procent av eleverna i fristående skolor. I
Sollentuna går hela 15 procent av grundskoleeleverna i fristående
grundskolor. Frågan är vilka konsekvenser etableringen av fristående skolor i
den omfattningen får för segregationen i samhället, kommunernas ekonomi
och kvaliteten på undervisningen. Utgör de fristående skolorna på sikt ett hot
mot idén om en sammanhållen, likvärdig skola av hög kvalitet för alla barn?
Vi menar att riskerna är uppenbara och att åtgärder måste vidtas för att
minska de negativa effekterna av ett ökat antal fristående skolor.
2 Segregationseffekter
Segregationen i det svenska samhället har under 90-talet blivit allt
tydligare och är idag ett av våra allvarligaste problem. Klassklyftorna i
samhället har ökat. Nytillkomna invandrargrupper har fått allt svårare att
komma in på den svenska arbetsmarknaden och i det svenska samhället.
Ett ekonomiskt och socialt utanförskap har även fått etniska och religiösa
förtecken. För de invandrargrupper som behöver hjälp med att ta sig över
alla de trösklar som hindrar och försenar en önskad integrationsprocess,
utgör skolan en viktig strategisk resurs. Utan en skola som kan ge både
goda utbildningsresultat och en produktiv, trygg undervisningsmiljö får
barnen ett dåligt utgångsläge i livet. Det finns rapporter som tyder på att
fristående skolor, särskilt de som vänder sig till vissa religiösa, etniska
och kulturella grupper har en tendens att förstärka segregationen i
samhället.
Man kan också fråga sig om rätten att välja skola är möjlig att använda sig
av för alla. Enligt undersökningar som har gjorts upplever endast ett fåtal
föräldrar att de har verklig valfrihet. De uppger sig varken ha tid, ork eller
ekonomiska förutsättningar att välja någon annan skola än den som ligger
närmast hemmet.
Vi menar att de fristående skolornas effekt på segregationen i samhället
bör utredas vidare. Detta bör ges regeringen till känna.
3 Effekter för kommunernas skolor och ekonomi
Kraven på offentlig finansiering av godkända fristående skolor försvårar
en rationell planering av det kommunala skolväsendet. Därigenom ökar
kommunernas kostnader och kvaliteten i de kommunala skolorna kan
äventyras. Enligt gällande lagstiftning får inte Skolverket förklara en
fristående skola berättigad till kommunalt bidrag "om skolans
verksamhet skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i
den kommun där skolan är belägen".
Vi menar att lagstiftningen här borde förtydligas så att Skolverket får
förklara en fristående skola berättigad till bidrag endast om kommunen kan
visa att detta inte innebär påtagliga negativa följder för skolväsendet i den
kommun där skolan är belägen.
Dessutom borde lagstiftningen skärpas så att Skolverket får förklara en
fristående skola berättigad till bidrag endast om kommunen kan visa att detta
inte innebär påtagliga negativa följder för kommunens ekonomi. Riksdagen
bör hos regeringen begära förslag till en sådan ändring i skollagen.
Vid nyetablering av fristående gymnasieskolor har huvudmannen för
skolan ansvar för de elever som antas. Om huvudmannen undandrar sig detta
ansvar och verksamheten inte kommer igång som planerat innebär detta ofta
stora merkostnader för kommunen, eftersom nya elevgrupper då med kort
varsel måste beredas plats i den kommunala skolan. Detta är inte acceptabelt
och vi menar att skollagen bör tillföras en bestämmelse om att huvudmannen
i sådana fall skall ersätta kommunen för de merkostnader som kommunen
härigenom åsamkas. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till en
sådan ändring i skollagen.
4 Kvalitetskrav på fristående skolor
Lärarna är tillsammans med eleverna skolans viktigaste resurser. Det är
lärarnas kunskap och pedagogiska kompetens som är grunden för all
skolutveckling. Det är därför oroande att andelen lärare med pedagogisk
utbildning är betydligt lägre i de fristående skolorna än i det offentliga
skolväsendet. Bland direktiven till kommittén för översyn av skollagen
finns bl.a. att "utreda och föreslå hur målstyrning samt det kommunala
ansvaret för kvalitet och likvärdighet kan förtydligas och stärkas". Med
tanke på att alltfler elever nu går i fristående skolor är det rimligt att
lagstiftningen beträffande krav på lärarnas pedagogiska utbildning också
omfattar de fristående skolorna. Riksdagen bör hos regeringen begära
förslag till en sådan ändring i skollagen.
Ett viktigt argument vid valet av skola är betygen. Elever vid fristående
skolor har i genomsnitt högre betyg än elever i kommunala skolor. Detta kan
bero på att högutbildade föräldrar som kan ge sina barn ett bra stöd under
skoltiden oftare gör ett aktivt skolval. Det kan också bero på att elever från
studievana hem är mer motiverade för studier än elever från studieovana
hem. En annan orsak kan vara undervisningsgruppernas storlek och
ytterligare en orsak kan vara grunderna för bedömning vid betygssättning. Vi
tycker att det skulle vara av intresse att en jämförande studie gjordes mellan
de fristående skolorna och de kommunala skolorna då det gäller kriterier för
betygssättning. Detta bör ges regeringen till känna.
För att Skolverket ska förklara en fristående skola berättigad till bidrag bör
skolan ha en pedagogisk profil som innebär ett kvalitativt pedagogiskt
tillskott till skolväsendet i kommunen. Riksdagen bör hos regeringen begära
förslag till en sådan ändring i skollagen.
5 Stopp för vinstdrivande fristående skolor
Under senare tid har allt fler rapporter kommit om privata bolag, ofta
stora, som startar fristående skolor utan annat märkbart syfte än det
ekonomiska vinstintresset. Vänsterpartiet menar att det svenska
skolväsendet skall hållas helt fritt från den sortens vinstkrav. I de fall en
skola går med vinst bör denna vinst återinvesteras i verksamheten och på
det sättet komma eleverna till godo. Därför föreslår vi att det införs en
bestämmelse som innebär att det överskott som uppstår i fristående
skolor och förskolor skall gå tillbaka till verksamheten och inte betalas ut
som vinst till huvudmannen. Riksdagen bör hos regeringen begära
förslag till en sådan ändring i skollagen.
6 Konfessionella fristående skolor
I läroplanerna både för det obligatoriska skolväsendet och för
gymnasieskolan anges att undervisningen i skolan skall vara icke-
konfessionell. Vänsterpartiet menar att detta är en mycket viktig princip
särskilt i ett mångkulturellt samhälle. Att undervisningen inte skall ta
ställning för en viss trosuppfattning utan istället uppmuntra till eget
kritiskt sökande efter kunskap och ge stöd i skapandet av en egen
världsbild är för oss grundläggande i en demokrati. Vi ställer oss därför
frågande till hur de fristående skolor som drivs på konfessionell grund
uppfyller detta grundläggande krav. Vi vill därför föreslå att Skolverket
får i uppdrag att göra en översyn av detta. Detta bör riksdagen begära hos
regeringen.
7 Hemställan
7 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att de fristående skolornas effekt på
segregationen i samhället bör utredas vidare,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av
skollagen att Skolverket får förklara en fristående skola berättigad till
bidrag endast om kommunen kan visa att detta inte innebär påtagliga
negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av
skollagen att Skolverket får förklara en fristående skola berättigad till
bidrag endast om kommunen kan visa att detta inte innebär påtagliga
negativa följder för kommunens ekonomi,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av
skollagen att huvudmannen för en fristående skola blir skyldig att
ersätta kommunen för de merkostnader som kommunen åsamkas när
den fristående skolan undandrar sig sitt ansvar för eleverna enligt vad i
motionen anförts,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en jämförande studie mellan de fristående
skolornas och de kommunala skolornas betygssättning,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av
skollagen att ett krav för att Skolverket skall förklara en fristående
skola berättigad till bidrag bör vara att den fristående skolan har en
pedagogisk profil som innebär ett kvalitativt pedagogiskt tillskott till
skolväsendet i kommunen,
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring att
det överskott som uppstår i fristående skolor och förskolor skall gå
tillbaka till verksamheten och inte får betalas ut som vinst till
huvudmannen,
8. att riksdagen hos regeringen begär att Skolverket får i uppdrag
att göra en översyn av hur de fristående skolor som drivs på
konfessionell grund uppfyller läroplanens krav om att undervisningen
skall vara icke-konfessionell.