Den svenska skolan står inför en mängd utmaningar när det gäller att ge
elever den kunskapsgrund de behöver för att möta framtidens krav. I dag
lämnar var femte elev grundskolan utan tillräckliga kunskaper och
färdigheter i läsning, skrivning och räkning (enligt aktuell läsforskning).
Skolutbildningen måste därför mer än i dag inriktas på att sätta den
enskilde elevens kunskapsinhämtande i centrum. Varje elev måste mötas
på sin egen nivå i skolan.
Lärarna är skolans viktigaste resurs. Folkpartiet anser att deras profes-
sionalitet måste erkännas på samtliga nivåer. Svenska elever har rätt att bli
undervisade av skickliga lärare. Folkpartiet vill se möjligheterna. En skola
med hög kvalitet kan bli verklighet i Sverige.
Sverige behöver en ny kurs för skolan.
2 Sammanfattning
- Förskollärarna, inte arbetslaget, skall ha ansvar för den pedagogiska
verksamheten inom förskolan.
- Förskolan skall ha tydligt uppsatta mål för den pedagogiska
verksamheten.
- Alla barn från tre års ålder skall erbjudas plats inom den pedagogiskt
inriktade förskolan.
- Chefer inom förskolan skall vara pedagogiska ledare.
- Samarbetet mellan föräldrar och personal inom förskolan måste ständigt
utvärderas.
- Barnskötarna, som i dag arbetar inom förskolan, skall ges möjlighet till
vidareutbildning till förskollärare.
- Erkänn lärares professionalism och höj läraryrkets status.
- Gör grundskolan tioårig.
- Avskaffa den centralt utformade timplanen.
- Ingen skall lämna grundskolan utan att vara godkänd i svenska, engelska
och matematik.
- Utvecklingssamtal med skriftliga omdömen i hela grundskolan.
- Betyg från årskurs sex.
- Sexgradig betygsskala.
- Fler nationella prov.
- Hjälp till elever med särskilda behov.
- Stoppa "grundskolefieringen" av gymnasieskolan - ingen skall påbörja
gymnasiet utan betyget "godkänt" i svenska, engelska och matematik.
- Mer valfrihet i gymnasiet - tvinga inte alla elever att läsa till högskole-
kompetens.
- Öka läraryrkets status inför "karriärstjänster".
- Ökat utrymme för individuella inriktningar och val.
- Sommarkurser i gymnasieskolan.
- Tillsätt en snabbutredning för att utforma ett förslag till en
internationellt jämförbar gymnasieexamen.
- Gymnasieexamen förutsättning för högre studier.
- Lärlingsutbildning med yrkesexamen.
- Ett jämställdhetsperspektiv skall finnas i all undervisning.
- Kraftfulla åtgärder mot skolket.
- Alla elever skall ha tillgång till dator och en elektronisk postadress.
- Inrätta en entreprenörsutbildning.
- Fristående kvalitetsinstitut.
- Fler fristående gymnasieskolor.
- Gymnasieskolor i utsatta områden skall få extra resurser.
- Kraftfulla åtgärder mot mobbning.
- Brott som begås i skolan skall polisanmälas.
- Godkänd arbetsmiljö.
- Hälsofostran i skolan.
- Värna om elevvårdsresurserna.
- En nationell handlingsplan för hur kampen mot ungas missbruk av
alkohol, narkotika och tobak skall intensifieras.
- Bättre möjligheter till utlandsstudier.
- 20 miljoner kronor extra till svenska skolor i utlandet.
- En nationell skolinspektion.
3 Förskolan - en del av det livslånga lärandet
Att vårda lusten att lära skall vara ledstjärna inom utbildningspolitiken.
Kunskapen om människors inlärningsförmåga är stor och vi vet att vid
tre års ålder är människors inlärningskapacitet som störst. För barn är lek
lärande och lärande lek. Det är nyfikenheten som för oss människor
vidare.
3.1 Förskollärare
När förskolan nu har ett större pedagogiskt ansvar än tidigare är det
oerhört viktigt att det är utbildad personal som har huvudansvaret för
verksamheten. Förskollärare har efter tre års högskolestudier en
pedagogisk kompetens att lära och utveckla barn. Deras kompetens som
yrkeskår är värdefull och skall tas på allvar. För Folkpartiet är det lika
viktigt att behörig personal skall ha pedagogiskt ansvar inom förskolan
som det är att behöriga grundskollärare skall undervisa inom
grundskolan. Barnomsorg och skolakommitténs (BOSK) slutbetänkande
Att erövra omvärlden betonar vikten av pedagogiskt utbildad personal
inom förskolans pedagogiska verksamhet. Tyvärr har regeringen inte
förstått vikten av behöriga lärare även inom förskolan. Regeringens
politik innebär att ansvaret för verksamheten skall åläggas alla i
arbetslaget. Med den nuvarande politiken ges inte förskollärarna med
treårig högskoleutbildning ett större ansvar än personal som saknar högre
utbildning. Vi anser att detta är kunskapsföraktande och ett slag mot
Sveriges lärarkår. Folkpartiets mål är att all personal med pedagogiskt
ansvar inom förskolan skall vara högskoleutbildad. Det är därför viktigt
att barnskötarna som i dag arbetar inom förskolan ges möjlighet till
vidareutbildning till förskollärare.
3.2 Tydliga mål för förskolan
För att en läroplan skall ha effekt måste det finnas individuellt uppsatta
mål för vad ett barn skall uppnå i skolan. Folkpartiet menar att det saknas
i dag. För både elever och lärare är det viktigt att det finns klara mål med
verksamheten. Det bör vara två typer av mål. Ett mål skall ange
inriktningen på förskolans pedagogiska verksamhet och samtidigt
uttrycka en önskad kvalitetsutveckling ("mål att sträva mot"). Det andra
målet skall utgå från det enskilda barnets förutsättningar och med hänsyn
till detta uttrycka vad barnet skall ha uppnått när det lämnar förskolan
("mål att uppnå").
För liberaler är det självklart att människor som arbetar inom skolan har
mål med verksamheten och ansvar för att målen uppfylls. Det bör även gälla
för den pedagogiska verksamheten inom förskolan. Att inte ha klart
uppställda mål eller något resultatansvar för verksamheten inom just
förskolan visar vilken bristande tilltro regeringen har till små barns möjlighet
till lärande och deras högskoleutbildade lärares kompetens.
Med en liberal kunskapssyn är det självklart att en förskola med höga
ambitioner också har ett ansvar för att vissa resultat uppnås under
förskoletiden. Det är viktigt att målstyrning innefattar en tydlig utvärdering
av hur målen uppfylls.
3.3 Barnen i centrum
Folkpartiet liberalerna anser att samtliga barn från tre års ålder skall
erbjudas plats inom en barnomsorg med tydlig pedagogisk inriktning.
Med ökad pedagogisk inriktning inom förskolan är det extra viktigt att
alla barn får denna möjlighet att utvecklas. Att delta i en pedagogisk
verksamhet redan från tidig ålder ger alla barn stora möjligheter till
individuell utveckling. Det ger också en extra möjlighet för skolan att på
ett tidigt stadium uppmärksamma barn med särskilt behov av stöd. Barn
med läs- och skrivsvårigheter får större möjligheter att lära sig läsa och
skriva om deras problem uppmärksammas tidigt i livet. Barn med
svenska som andraspråk ges också en större möjlighet att lära sig svenska
före skolstarten om de deltar i den pedagogiska förskolan.
3.4 Skolledare som leder
Som pedagogisk ledare och chef för förskolan har förskolechef/rektor det
övergripande ansvaret för att målen uppfylls. Chefen för förskolan
ansvarar för att förskolans verksamhet följs upp och utvärderas i
förhållande till de mål förskolan har.
Folkpartiet anser att chefer inom förskolan skall vara pedagogiska ledare.
Lika viktigt som det är att inom grundskolan ha pedagogiska ledare är det
att ledarna inom förskolan har den pedagogiska kompetensen. Ledarskapet i
skolan måste uppvärderas. Många skolledare vittnar om en mycket pressad
situation. Övertid, stress och en känsla av utsatthet präglar många skolledares
vardag. Det är nödvändigt att ändra på den situationen.
Genom att tidsbegränsa tjänsten och ge väsentligt högre lön kan tjänsten
som skolledare bättre svara mot skolans förändringar och nya krav. Därför
bör lön och villkor för tjänsterna ses över. Rektor skall vara pedagogisk
ledare - inte kamrer.
3.5 Samarbete mellan förskola och föräldrar
Föräldrarna har det yttersta ansvaret för sina barns fostran och
utveckling. Förskolans betydelse som kompletterande funktion till
föräldraansvaret har dock blivit viktigare.
Förskolans arbete med barnen skall därför ske i nära samarbete med
föräldrarna. För föräldrarna är förskolan, skolan och skolbarnomsorgen
viktiga mötesplatser där de träffar andra föräldrar och samtidigt har tillfälle
till kontakt med personal som möter deras barn varje dag. Alla föräldrar har
rätt att förvänta sig att barnet skall få en god omsorg och kunna tillägna sig
kunskaper och färdigheter i förskolan. Alla familjer är olika och har olika
traditioner. Det är därför viktigt att personalen inom förskolan har utbildning
och kunskap för att kunna tolka och förmedla viktig information, som både
familjen och personalen behöver för ett gott samarbete. Det är också centralt
i detta sammanhang att samarbetet mellan föräldrar och personal ständigt
utvärderas.
För att barn och föräldrar skall kunna ha ett reellt inflytande i förskolans
verksamhet skall varje förskola vara tydlig i fråga om mål, innehåll,
arbetsformer samt ömsesidiga rättigheter och skyldigheter.
4 En grundskola som lägger grunden
Var femte elev går ut grundskolan utan tillräckliga kunskaper i läsning,
skrivning och räkning. Läs- och skrivforskning visar att eleverna i
gymnasiet saknar tillräcklig grund trots att de fått godkänt betyg i
grundskolan. I det svenska skolsystemet slussas många elever hela tiden
vidare till högre nivåer, som de inte har tillräckliga kunskaper för att
klara av. Dessa elever vore mera hjälpta av att stödjande insatser sätts in
tidigt.
Grundskolan klarar inte av att utföra sitt främsta uppdrag - att lära elever
läsa, skriva och räkna. Det är inte acceptabelt. Folkpartiet vill ha en skola
med höga krav som sätter den enskilde eleven i centrum.
4.1 Lärarna är skolans viktigaste resurs
Att arbeta med barns personliga och kunskapsmässiga utveckling är
bland de viktigaste uppgifter en människa kan ha. Därför måste
läraryrkets status stärkas och lärares professionalism erkännas. Det är
viktigt att lärarna får det stöd de behöver för att klara sina viktiga
arbetsuppgifter. Folkpartiet har i en särskild motion krävt en rad åtgärder
för att komma till rätta med lärarbristen och för att förbättra lärarnas
arbetsförhållanden.
4.2 Tioårig grundskola
Folkpartiet anser att grundskolan skall vara tioårig, där förskoleklassen
utgör det första året. Svenska elever har den kortaste undervisningstiden i
västvärlden. Den totala undervisningstiden i skolan måste öka. Den
utökade tiden bör användas till att ytterligare befästa de baskunskaper
som skolan idag inte lyckas ge många elever. En tioårig grundskola ger
möjlighet till att anpassa undervisningen efter de enskilda elevernas
behov och ta hänsyn till det faktum att barn utvecklas i olika takt.
Kunskapssamhällets ökade krav fordrar en tioårig grundskola.
4.3 Avskaffa den centralt fastställda timplanen
Folkpartiet liberalerna anser att den centralt utformade timplanen på sikt
skall avskaffas, eftersom den lägger hinder i vägen för en målstyrd skola.
Timplanens avskaffande hör ihop med att utförliga utvärderingar
genomförs av hur skolorna når upp till kunskapsmålen. För att
grundskolan fullt ut skall kunna bli flexibel och anpassningsbar efter
elevernas varierande behov måste skolan även i praktiken vara målstyrd.
Folkpartiet liberalerna anser att det skall vara målen i skolans kursplaner
som skall vara styrande när det gäller antalet timmar för varje elev och
för varje ämne.
För att en avveckling av timplanen skall fungera krävs en väl fungerande
målstyrning, och därför är det viktigt att utförliga utvärderingar av
kunskapsresultaten genomförs.
Det är resultatet en elev uppnår och inte antalet timmar som läggs på varje
ämne i skolan som är det viktiga. Det faktum att en elev har spenderat 150
timmar i ett ämne säger lite om de faktiska kunskaper eleven har uppnått.
Den kollektiva tanken att alla har lika stor förmåga att uppnå samma goda
resultat under lika lång tid bortser från de individuella skillnader som finns
mellan människor. För liberaler är det en självklarhet att den enskilde
elevens behov måste stå i centrum, även när det gäller hur många timmar
eleven studerar de olika ämnena.
Riksdagen har beslutat att ett begränsat antal kommuner skall få pröva
möjligheten att organisera undervisningen i grundskolan utan en centralt
fastställd timplan under en femårig försöksverksamhet. Folkpartiet anser att
man redan i dag skall fatta ett principbeslut om avskaffande av timplanen. En
treårig försöksverksamhet är tillräcklig.
5 Gymnasiet skall inte ta över grundskolans
problem
Grundskolans viktigaste uppgift är att lära alla elever läsa, skriva och
räkna. För att bli behörig till ett nationellt program i gymnasiet skall en
elev minst ha betyget "godkänd" i engelska, svenska och matematik.
Folkpartiet anser att detta är ett rimligt krav.
Men i dag tillåts elever inom det individuella programmets ram
komplettera sina kunskaper för att bli behöriga till ett nationellt program. Det
innebär att gymnasiet får ta över grundskolans problem. Det individuella
programmet misslyckas dock i verkligheten med att hjälpa eleverna att gå
över till ett nationellt program. Endast 16 procent av eleverna på det
individuella programmet går ut gymnasieskolan med fullvärdiga
gymnasiebetyg. Det är grundskolan som skall ha ansvaret för att dessa elever
kompletterar sina kunskaper till godkänd nivå. Folkpartiet anser att de elever
som lämnar grundskolan utan dessa baskunskaper skall "läsa upp" betyget
innan de får tillträde till gymnasiet. Ingen elev skall därför få börja
gymnasiet utan att ha uppnått betyget "godkänd" i svenska, engelska och
matematik. Det är mänskligare att lära elever läsa, skriva och räkna i
grundskolan än i gymnasiet.
5.1 Betyg tidigare och fler nationella prov
Det behövs mer utvärdering både inom skolan och från staten gentemot
skolan. Det måste finnas tydliga kunskapsmål för undervisningen, och att
utvärdera hur målen har nåtts av den enskilde eleven är en viktig uppgift.
Utvecklingssamtalen är oerhört viktiga för elever, föräldrar och lärare.
Under dem skall elevens utveckling, både när det gäller kunskaper och social
förmåga, utvärderas och uppmuntras. Dessa samtal skall börja redan i
förskolan och följa eleven genom hela grundskoletiden. Eftersom samtalen
ställer höga krav på läraren för att vara utvecklande förutsätter de utbildade
lärare. Folkpartiet anser att utvecklingssamtalen skall dokumenteras
skriftligt.
I dag får eleverna betyg från höstterminen i åttonde klass. Det tycker
Folkpartiet är alldeles för sent. Folkpartiet anser att elever, föräldrar, skola
och skolpolitiker tidigare än i åttan bör få dessa signaler. Alla elever skall
få
betyg från årskurs sex. Dessutom bör betygsskalan bli sexgradig. Det är för
få steg idag för att betygen skall visa vilka kunskaper eleven har uppnått.
Skolans resultat skall också utvärderas. Nationella utvärderingar är viktiga
eftersom de ger en samlad bild av skolans resultat. För att på bästa sätt
kvalitetssäkra den svenska skolan anser Folkpartiet att obligatoriska
nationella prov regelbundet skall genomföras. De nationella ämnesproven i
svenska, engelska och matematik skall vara obligatoriska i grundskolans
årskurs 5.
5.2 Elever med särskilt behov av stöd
Barn och ungdomar kan ha behov av särskilt stöd av fysiska, psykiska
eller sociala skäl. Flera rapporter visar att det är just dessa elever som har
drabbats hårt av de senaste årens besparingar i kommunerna. Skolan
räcker inte till för dessa elever. Det är oacceptabelt. Dessutom uppger
många skolor att fler elever än tidigare är i behov av extra stöd.
Elever med grava läs- och skrivsvårigheter (dyslexi) måste uppmärk-
sammas mer i skolan. Det är ett faktum att skolan, trots mångårig vetskap om
problematiken, inte blivit särskilt framgångsrik i strävan att upptäcka och
arbeta med dessa problem. Om dyslexi inte uppmärksammas i tid blir ofta
konsekvensen att eleven får problem med alltfler inslag i skolarbetet. Goda
kunskaper hos lärarna är avgörande för att hjälpa elever med dessa problem.
Det är därför nödvändigt att samtliga pedagoger inom grundskolan och
förskolan har kunskaper och utbildning för att hjälpa elever med läs- och
skrivsvårigheter.
Stamning är ett långt vanligare problem än vad många tror. Uppskattnings-
vis talar mellan fyra och fem procent av befolkningen stammande under
någon period i livet. Problem med stamning börjar ofta i tre- till
fyraårsåldern för att sedan försvinna hos en del barn. Hos andra fordrar
stamningen kvalificerade behandlings- och rehabiliteringsinsatser. Under
senaste tid har behovet av tidig diagnos, behandling och rehabilitering av
barn med hyperaktivitet (ADHD och/eller DAMP) blivit uppmärksammat
både på grund av de problem beteendestörningar skapar för barnet och de
problem barnen möter som vuxna om de inte får tidig hjälp. ADHD drabbar
åtminstone ett barn i varje skolklass. Det är därför viktigt att lärare och
skolhälsovården får en adekvat utbildning om dessa elever.
6 Gymnasieskola i kris
Den allmänna föreställningen är att nästan alla svenska ungdomar i dag
går igenom gymnasiet. Skolministern och skoletablissemanget använder
ofta uppgiften att "98 procent går vidare till gymnasiet". Det är
visserligen sant att i stort sett alla ungdomar går vidare till gymnasiet,
men ett förvånansvärt stort antal fullföljer inte sina gymnasiestudier.
Avhoppen från gymnasiet är fler än någonsin. I riket som helhet är det
endast 74 procent som har fullföljt gymnasieskolan inom 4 år.
Målet för gymnasieskolan är att alla skall uppnå behörighet till universitet
och högskola. Men i verkligheten har endast 62 procent av Sveriges 20-
åringar lyckats uppnå högskolebehörighet, enligt Skolverkets "Jämförelsetal
för huvudmän" från mars 1999.
Många elever får icke godkänt. De höga teoretiska kraven på samtliga
gymnasieutbildningar har skapat stora svårigheter på framför allt de
yrkesinriktade programmen.
I stora städer närmar sig antalet elever som hoppat av eller gått ut utan
godkända betyg 40 procent. I Stockholm är endast 52 procent av 20-
åringarna behöriga till högskolestudier. En "gymnasieskola för alla" blir en
alltmer missvisande benämning på den svenska gymnasieskolan. Det
individuella programmet är ett stort misslyckande där endast 16 procent av
eleverna lyckas gå över till ett nationellt program.
Regeringens inriktning att genom utvecklingsarbete rätta till problemen är
verklighetsfrämmande. Folkpartiet liberalerna anser att gymnasieskolans mål
om att alla elever skall uppnå högskolebehörighet är en stor orsak till många
elevers misslyckanden. Det måste i stället bli möjligt att fullfölja en
yrkesinriktad utbildning utan att läsa samma kärnämneskurser som i
studieförberedande program. Lärlingsutbildning, där skola och företag delar
på ansvaret, måste erbjudas fler elever. En annan orsak till många elevers
misslyckande i gymnasieskolan är otillräckliga kunskaper i bagaget från
grundskolan. De godkända betygen i grundskolan motsvarar uppenbarligen
inte de kunskapskrav som ställs för att klara kärnämnena i gymnasiet.
Folkpartiet kräver att en grundlig utvärdering av betygen i grundskolan görs
genom att jämföra dem med resultat på nationella ämnesprov, och genom att
sätta dem i relation till de krav som ställs i gymnasiet.
6.1 Lyssna på lärarna - inför alternativkurser
Alltför många socialdemokratiska skolreformer har genomförts i strid
med lärarkåren. Det råder idag en stor enighet bland gymnasielärarkåren
om att fundamentet i gymnasiereformen är fel tänkt. Göran Perssons
gymnasiereform infördes mot en i stort sett enig gymnasielärarkår.
Folkpartiet varnade för stor utslagning på gymnasiet och många lärare är
idag förtvivlade över situationen. Det är dags att lyssna på lärarna. Det är
dags att införa alternativa kurser på gymnasiet. Det skulle skapa arbetsro
för lärare och elever.
En undersökning gjord i Malmö har visat att 76 procent av lärarna anser att
det är fel att gymnasieeleverna läser samma obligatoriska kurser i
kärnämnena svenska, matematik och engelska och att de bedöms enligt
samma betygskriterier. Ribban har satts för högt för många elever och för
lågt för andra. 91 procent av lärarna tycker att det är fel att gymnasieskolan
tvingar alla elever att läsa in högskolebehörighet.
Ett gymnasium för alla måste innehålla utbildningsvägar både för dem som
har ambitionen att läsa vidare på universitet och högskolor och för dem som
vill gå ut i arbetslivet efter gymnasieskolan. Folkpartiet vill ha en
gymnasieskola där den enskilde elevens intresse och förutsättningar sätts i
centrum. Framtidens arbetsmarknad ställer höga krav på sina anställda.
Sverige måste utbilda en arbetskraft som möter de nya kraven. Den svenska
gymnasieskolan skall vara en garant för kunskap och kvalitet.
Dessvärre tycks inte regeringen inse allvaret i att så många elever inte
fullföljer sin gymnasieutbildning. I stället för att medge det nya gymnasiets
största misslyckande, att samtliga elever skall läsa till högskolebehörighet,
fortsätter regeringen med ett strömlinjeformat system.
Alla studievägar får inte bli "akademiserade", som idag. Då blir gymnasiet
en utslagningsmaskin för alla de ungdomar som inte vill eller orkar läsa mer
teoretiska ämnen.
Det är mycket viktigt att elever som väljer att läsa utbildningar som inte
ger högskolekompetens alltid har möjlighet att senare komplettera sina
studier till högskolekompetens.
6.2 Alternativa kurser
Kärnämnena bör profileras mer med utgångspunkt i
gymnasieprogrammets allmänna inriktning, dvs att exempelvis
vårdstuderande läser en mer medicinskt inriktad engelska. Det är
önskvärt att eleverna, alltefter intresse och behov, ges möjlighet att
studera olika kurser i en mer anpassad takt. De mer omfattande
kärnämnena bör därför kunna delas in i etapper där eleverna kan läsa
kurser med olika ambitionsnivå i olika takt. De elever som på detta sätt
väljer att inte studera gymnasiekurser som ger grundläggande behörighet
till högre utbildning skall senare kunna komplettera sina studier.
6.3 Ökat utrymme för individuella inriktningar och val
Alla elever borde ges ökad möjlighet att själva sätta samman kurser till
ett eget personligt program. Utöver de obligatoriska kärnämnena skulle
eleven kunna få välja kurser tämligen fritt. Skolorna bör kunna erbjuda
ett brett utbud av kurser.
Gymnasielever bör dessutom ges möjlighet att läsa även under sommaren.
Vi vill därför starta försöksverksamhet med sommarkurser.
Det är viktigt att skolan utgår ifrån varje individs egna förutsättningar. Alla
elever kan inte lära sig lika mycket, eller i samma takt. Dagens skola är i för
hög grad utformad för genomsnittseleven. Resultatet är att en del elever har
svårt att hänga med i undervisningstakten, samtidigt som andra elever inte
får den stimulans de behöver. Undervisningen måste organiseras så att elever
som behöver mer tid för inlärning får det medan andra elever skall kunna gå
vidare i en snabbare takt och kunna fördjupa sig.
Det som här anförts om större möjlighet till individuellt val av kurser och
försöksverksamhet med sommarkurser bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
6.4 En internationellt jämförbar gymnasieexamen
Folkpartiet har länge arbetat för att Sverige skall införa en
gymnasieexamen. Sverige är det enda landet i västvärlden som har
avskaffat sin studentexamen. I regeringens proposition föreslås nu
införandet av en gymnasieexamen. Dessvärre räcker inte regeringens
ambitioner ända fram till målet. Den faktiska skillnaden mellan att "ta
studenten" i dagens system och den gymnasieexamen som regeringen
föreslår är mycket liten. Ett specialarbete som visserligen är av större
omfattning än dagens, ger inte morgondagens studenter en
gymnasieexamen som håller de kvalitetskrav som Folkpartiet tror är
nödvändiga för framtiden.
Folkpartiet vill införa en gymnasieexamen som är internationellt
jämförbar. För det krävs det mer än vad regeringen föreslår. Vi anser därför
att det är oerhört viktigt att den gymnasieexamen som nu införs blir en
verklig kvalitetsmätare på avklarad utbildning. En snabbutredning bör därför
tillsättas för att utreda vilka olika moment en gymnasieexamen som håller
internationella mått skall innehålla.
Folkpartiet anser också att gymnasieexamen inte bara skall som regeringen
föreslår, ge förtur till högskolor och universitet. Avklarad gymnasieexamen
bör vara en förutsättning för att studera vid universitet och högskolor.
6.5 Lärlingsprogram
Riksdagen beslöt våren 99 att utforma ett lärlingsprogram. Detta har
sedan länge varit ett krav från Folkpartiet. Men beslutet innebär inget
lärlingsprogram värt namnet. För att en elev skall få den kunskap som
lärlingsutbildningen utlovar måste han eller hon erbjudas tillräckligt
många timmar på arbetsplatsen. Detta är omöjligt om
lärlingsutbildningen samtidigt obligatoriskt skall leda till
högskolekompetens. Folkpartiet vill se en modern, flexibel
lärlingsutbildning där skolan och arbetslivet delar på ansvaret för
utbildningen. Förslagsvis kan den precis som i Norge vara fyraårig, men
den totala tiden kan variera. Eleverna tillbringar en del av tiden i skolan,
en del i arbetslivet. Ibland, men inte alltid, kan de två första åren
tillbringas i skolan och två sista åren ute i arbetslivet. För andra elever
kan det vara lämpligt att sprida ut skoltiden så att fyra veckodagar
tillbringas på en arbetsplats och en femte i skolan.
Företagen/arbetsplatsen bör som i t ex Norge få ersättning motsvarande
kommunens kostnad för yrkesutbildningen under ett år, samtidigt som
lärlingen under det tredje och fjärde året ges ersättning från arbetsplatsen i
relation till den insats som lärlingen gör i produktionen. Därmed skulle ett
antal ekonomiska frågetecken för såväl företagen som för den enskilde
undanröjas. Utbildningen bör avslutas med ett gesällprov och leda till ett
yrkesdiplom eller en yrkesexamen. Kravet på högskolebehörighet bör slopas.
Det som här anförts om införandet av en lärlingsutbildning med
yrkesexamen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
6.6 Kraftfulla åtgärder mot skolket
I fler och fler kommuner är skolket ett växande problem. Men det
diskuteras mycket lite av ansvariga skolpolitiker. Skolverket har ingen
samlad bild av problemet. Folkpartiet sammanställde i valrörelsen
uppgifter från några kommuner. De uppgifterna gav en nedslående bild.
Många lärare anser att den ogiltiga frånvaron nu är så stor att det är svårt
att bedriva en ordnad undervisning.
Det måste vara en mycket tydlig signal från såväl lärare, skolledare som
politiker att skolan inte är ett "öppet hus" där man kan komma och gå som
man vill. Närvarokravet måste hävdas, självfallet också när det berör en
skolform som i sig är frivillig, som gymnasieskolan, och när det berör elever
som uppnått myndighetsåldern. I skolan ska bedrivas undervisning vilket
förutsätter närvaro av eleverna.
Det saknas i dag kraftfulla åtgärder mot det tilltagande skolket i gymnasie-
skolan. Den enda konkreta åtgärden som finns med i propositionen är att
utvecklingssamtalen skall bli obligatoriska. Vi menar att skolor med stora
skolkproblem måste genomföra särskilda program för att komma åt
problemen.
Ett handlingsprogram mot skolk kan innehålla en rad åtgärder. En vitt
spridd insikt är att skolket ökar om och när en elev känner sig otillfredsställd
med sina studieresultat. Därför måste stödinsatserna för elever som kommit
efter bli större. Extra undervisning på sommaren, eftermiddagar och helger
har tillkommit på vissa håll för att hjälpa elever som inte klarat kraven för
gymnasiet. Det är bra. Men de insatserna borde komma mycket tidigare.
Skolan bör se till att det finns resurser, ibland i form av speciallärare, som
kan ge extra hjälp åt elever som behöver, t ex stödundervisning och läxläs-
ningshjälp.
Själva arbetet med ett handlingsprogram mot skolk kan ibland i sig vara en
del av lösningen på problemet. Arbetet inleds med frågan: Varför skolkar så
många elever? Svaren kan ge nyttiga diskussioner om problem i skolan, som
det kan finnas anledning att åtgärda inom eller utom ramen för ett anti-
skolkprogram. Nästa fråga blir: Vilka regler ska egentligen gälla? I den
diskussionen kan det visa sig att inblandade elever, föräldrar, lärare och
skolledning har olika uppfattning. Även vissa lärare ger ibland uttryck för
uppfattningen att det är ogörligt att sätta press på myndiga människor att gå
till skolan om de inte själva vill. Erfarenheten säger dock att det går att nå
relativt bred konsensus om att skolket är ett problem som måste minskas.
Andra frågor blir då: Hur skall reglerna upprätthållas? Och hur viktigt är det
att de upprätthålls?
På vissa håll där man lokalt tagit itu med skolkproblemen har goda resultat
uppnåtts. Exempel på en åtgärd som uppges ha givit positivt resultat är att
varje månad skicka rapporter till hemmen om elevernas frånvaro.
Från skolledarhåll efterlyses ibland möjligheter att vidta mer långtgående
åtgärder. Det ifrågasätts t ex om en elev som är frånvarande från huvuddelen
av lektionerna skall få studiebidrag. Möjligheten att ange ogiltig frånvaro på
de betyg som ges vid terminsslutet eller när en gymnasiekurs är avslutad har
också diskuterats. Regeringen bör överväga om gällande regler för
betygssättning bör ändras så att det blir möjligt att ange ogiltig frånvaro på
termins- och kursbetyg.
6.7 IT och datorer
Att alldeles för många elever saknar tillgång till datorer och IT innebär
en stor risk för att eleverna delas in i ett A- och ett B-lag där några har
tillgång till datorer och IT i hemmet, medan andra inte har samma
möjligheter. Alla elever borde därför få tillgång till dator och en e-
postadress i skolan. Datorer är ett effektivt hjälpmedel för elever med
särskilda behov, exempelvis läs- och skrivsvårigheter.
6.8 Inrätta en entreprenörsutbildning
Svensk skola har varit dålig på att ta till vara den blivande entreprenören
- företagaren. Det är viktigt att skolan tar till vara dessa elevers behov.
På gymnasiet bör man inom ramen för de nationella programmen finna
lösningar som skapar större förståelse bland elever om företagandets
villkor. Det kan betyda att kommuner startar företagarprogram eller att
lärlingsutbildning startas med inriktning mot företagande.
Fler och fler ungdomar kan tänka sig att starta eget företag. Det är en
enorm potential som måste tas till vara. Det är viktigt att man redan i skolan
skapar medvetande om företagandets villkor.
Folkpartiet föreslår att det inrättas ett företagarprogram i gymnasieskolan.
Genom att unga människor får utlopp för egna idéer och samarbetar med
företagare i regionen kan vi få en mycket attraktiv och kvalificerad
gymnasieutbildning. I företagarprogrammet bör ingå kärnämnen som
svenska, engelska och matematik, samt redovisning, affärsjuridik och
marknadsföring etc. Ett företagarprogram skulle förbättra många ungdomars
situation på den framtida arbetsmarknaden. Rent allmänt bör skolan och
arbetslivet förbättra sitt samarbete.
7 Skolan som arbetsplats
Skolan är Sveriges största arbetsplats. Trots att svenska skolelever från
årskurs 1 sedan 1991 omfattas av arbetsmiljölagen, så har brister i skolan
avslöjats både när det gäller den fysiska och den psykosociala
arbetsmiljön. Det växande antalet allergier till följd av osund miljö är ett
problem. Buller ett annat. Våld och mobbning ett tredje. På skolgårdarna
inträffar många olyckor och tillbud. För Folkpartiet är det självklart att
även elever och lärare skall ha en arbetsplats som uppfyller kraven på en
acceptabel arbetsmiljö. Regeringens bedömning av hur arbetet med
skolans värdegrund skall utföras saknar ett medvetande om att skolan
måste ställa tydliga krav på alla som vistas i skolan. Brott som begås i
skolan skall polisanmälas, närvaroplikt skall gälla även i gymnasieskolan
och bruk av alkohol, narkotika och tobak inte accepteras.
7.1 Hälsofostran
I skolan har elevvårdsresurserna minskat samtidigt som behoven blivit
större. Det finns flera indikatorer på att ett växande antal barn och
ungdomar drabbas av en rad problem som mobbning, upplevelser av hot
om våld och misshandel i hemmet. Astma och andra allergiska tillstånd
ökar. Alltfler elever lider av ätstörningar. Det är skrämmande att
ungdomar har självmordstankar och att någon varje år begår självmord.
Det är också en allvarlig signal att alltfler ungdomar prövar droger och
alkohol och att alltfler begår brott.
Sex- och samlevnadsundervisningen i skolan har i stort sett varit
framgångsrik men måste utvecklas vidare. Varje oönskad graviditet är en för
mycket. Ingen årskull får gå miste om denna undervisning och det är viktigt
att den inte utsätts för några nedskärningar i en tid av knappa resurser. Vi
anser att hälsofostran, ett ämne som inrymmer både sex- och
samlevnadsundervisning, kost samt motion (lek och idrott) och information
om alkohol, narkotika och tobak (ANT) måste spela en viktig roll i skolan.
Folkpartiet ser med allvar på att tillgängligheten när det gäller alkohol och
narkotika tycks ha ökat. Informationen om alkohol, narkotika och tobak
måste göras mer effektiv. Undersökningar visar att både rök- och
alkoholdebuten sker allt längre ned i åldrarna. Dessutom tycks den negativa
attityden till narkotika ha luckrats upp hos en del ungdomar. Det är
nödvändigt att kampen mot alkohol, narkotika och tobak intensifieras.
Folkpartiet efterlyser därför en nationell handlingsplan för hur kampen mot
ungas missbruk av alkohol, narkotika och tobak skall intensifieras.
8 Jämställdhet
För att skolan skall kunna bli jämställd måste undervisningen planeras
efter de olika krav som flickor och pojkar ställer. I all undervisning måste
läraren därmed utgå ifrån såväl flickornas som pojkarnas vardag,
verklighet och olika uttryckssätt. Det betyder att de exempel som
används, de övningar och tillämpningar som görs måste hämtas mycket
mer från flickornas värld. Pedagogik och metodik måste anpassas så att
såväl flickor som pojkar kan intressera sig och aktivt ta del av
undervisningen.
9 Både fordonstekniker och svensklärare skall få
vara entreprenörer
I dag får endast undervisning i yrkesämnen läggas ut på entreprenad.
Folkpartiet liberalerna anser att denna begränsning är omotiverad. Om
det finns tydliga krav på lärarkompetens och undervisningens kvalitet
finns det ingen anledning att begränsa entreprenadmöjligheten till
yrkesämnen. Det borde vara möjligt för en kommun att t. ex. beställa
undervisning med en särskild pedagogisk profil i språk eller
naturvetenskap av lärarkooperativ eller andra privata anordnare.
10 Inrätta en nationell skolinspektion
Sverige behöver en nationell skolinspektion för att kraftigt stärka statens
utvärdering och uppföljning av skolans resultat. Detta har visat sig
nödvändigt efter den olyckligt genomförda kommunaliseringen av
skolan. Att kommunaliseringen hittills misslyckats beror på att staten inte
varit tydlig i sina mål, men ännu mer på att statens
utvärderingsinstrument är otillräckliga.
Enligt Folkpartiet är det fel att Skolverket är den myndighet som både
skall vara rådgivande organ till kommunerna i utbildningsfrågor, och
samtidigt vara den instans som skall följa upp kvaliteten i skolan. Det är en
mycket svår uppgift att samtidigt vara stödjande och rådgivande mot den
man kritiskt skall granska och kontrollera. För en tydligare uppföljning
föreslår Folkpartiet en uppdelning av de uppgifter som i dag ligger hos
Skolverket. Skolverket behåller sin stödjande och rådgivande roll och sina
utvecklingsuppgifter. Samtidigt tillskapas en ny myndighet för att stärka
statens roll i utvärderingen av skolans resultat - en nationell skolinspektion.
Nationella skolinspektionen skall granska kvaliteten i såväl kommunala
som fristående skolor, säkerställa likvärdighet i bedömningen av nationella
prov och det nationella betygssystemet. Nationella skolinspektionen skall
också vara den myndighet som utfärdar respektive drar in den
lärarlegitimation som Folkpartiet föreslår inrättas.
11 Bättre möjligheter till utlandsstudier
Vi lever i en alltmer internationaliserad värld. Det ställer stora krav på
främst språkkunskaper, men också på kunskaper om andra länder och
kulturer som erfarenheten av ett studieår utomlands ger. Den framtida
arbetsmarknaden ställer högre krav på de anställdas språkkunskaper och
kännedom om andra länder och regioner än tidigare. Folkpartiet anser att
skolan har ett ansvar för att möta den nya, mer internationaliserade,
tidens skiftande behov. Med förbättrade möjligheter till elevbyten (som
inte bara ger svenska elever möjlighet att studera utomlands, utan också
berikar de svenska skolorna med elever från andra länder och kulturer),
satsningar på informationsteknik i skolan, utökade möjligheter för elever
att läsa språk och en internationellt gångbar studentexamen vill
Folkpartiet ge alla elever en bättre möjlighet att möta ett
internationaliserat samhälle. Vi är positiva till en utveckling där alltfler
gymnasieskolor erbjuder International Baccalaureate (IB-utbildning).
11.1 Svenska skolor i utlandet
Fler och fler svenskar arbetar utomlands. Det är viktigt att de har tillgång
till svensk grund- och gymnasieskola för sina barn. I Sverige finns
omfattande modersmålsundervisning för invandrarbarn. Den utgår från
insikten att människor fungerar bättre om de också får utveckla det språk
som talas i hemmet. Tvåspråkigheten är en tillgång i Sverige. De svenska
barn som bor utomlands bör ses som en framtida resurs för Sverige.
Folkpartiet vill därför anslå ytterligare 20 miljoner kronor på anslag A 12
Bidrag till svensk undervisning i utlandet, utgiftsområde 16.
12 Fristående skolor
Inget är viktigare för att ge människor jämlika livschanser än en skola
där alla har goda möjligheter att utvecklas. En liberal skolpolitik utgår
från den enskilda elevens behov och dennas valfrihet är ett
honnörsbegrepp. Vissa elever föredrar fristående skolor framför
kommunala och friskolor utgör därför ett viktigt komplement. Föräldrar
och elever skall kunna välja mellan offentliga och enskilda förskolor.
Mer mångfald inom utbildningsväsendet behövs även för att stimulera
kvalitet och pedagogisk utveckling. De enskilda alternativen behöver bli
betydligt fler och de skall kunna konkurrera med de offentliga skolorna på
ekonomiskt lika villkor.
Den socialdemokratiska regeringen har tillsammans med bl a Miljöpartiet
genomfört försämringar för friskolorna genom att införa möjligheten till ett
kommunalt godtycke; det råder olika villkor för friskolor i olika delar av
landet. Detta minskar valfriheten och mångfalden. Istället för att skapa en
likriktad skola borde satsningar genomföras så att valfriheten och
mångfalden i utbildningen ökar. Intresset för utbildningar i fristående skolor
är mycket stort. Särskilt intressant är att flera skolor lyckats locka många
sökande till utbildningar som i den kommunala skolan är mindre
eftertraktade. Dessa skolor har ofta nya idéer som de förmår förverkliga och
lyckas inte sällan med pedagogisk förnyelse.
Intresset för gymnasieutbildningar i fristående skolor är mycket stort.
Särskilt intressant är att flera skolor lyckats locka många sökande till
utbildningar som i den kommunala skolan är mindre eftertraktade. Dessa
skolor är inte sällan bättre på att förverkliga idéer om pedagogisk förnyelse.
Industrigymnasierna är exempel på detta. Elever kan här ges möjlighet till
sommarkurser och praktik samt skolorna erbjuder i många fall ett
specialutformat program som ger eleverna mer undervisningstid.
En lag för fristående skolor måste utformas så att kommunalt godtycke inte
tillåts vara avgörande för om en fristående skola skall godkännas, och
reglerna för ekonomisk ersättning måste bli så tydliga att helt skilda
tolkningar i kommunerna inte är möjliga.
12.1 Spjutspetsskolor/"Magnetskolor"
Gymnasieskolor i utsatta områden skall få extra resurser för att hindra
utslagningen av resurssvaga elever. Fler spjutspetsskolor
("magnetskolor"), det vill säga skolor med en attraktiv profil, som drar
till sig elever från olika stadsdelar bör startas. Tensta gymnasium är ett
exempel på en lyckad magnetskola. Dessa skolor sätter prägel på hela
stadsdelen, och en bra och populär skola är positiv också för
omgivningen.
13 Hemställan
13 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att all personal inom förskolan skall vara hög-
skoleutbildad,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tydliga mål i förskolan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att alla barn från tre års ålder skall erbjudas plats
inom barnomsorg med tydlig pedagogisk inriktning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skolledare inom förskolan,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om samarbete mellan föräldrar och förskola,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att grundskolan skall bli tioårig,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att den centralt fastställda timplanen skall av-
skaffas,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att betygsskalan skall bli sexgradig,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att elever skall få utvecklingssamtal med skriftlig
dokumentation under hela grundskolan,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att alla elever skall få betyg från år 6,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fler nationella prov,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att alla elever med särskilda behov skall få extra
stöd,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ingen elev skall börja gymnasiet utan betyget
godkänd i svenska, engelska eller matematik,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att inte alla elever skall behöva nå högskole-
behörighet,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om alternativa kurser,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att alltid kunna komplettera studierna så att hög-
skolekompetens uppnås,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att kärnämnena mer skall kunna profileras utifrån
gymnasieprogrammens allmänna inriktning,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökat utrymme för individuella inriktningar och
val,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om försöksverksamhet med sommarkurser,
20. att riksdagen hos regeringen begär en snabbutredning av
införandet av en internationellt jämförbar gymnasieexamen,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att avklarad gymnasieexamen skall vara en
förutsättning för högre studier,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en modern lärlingsutbildning med yrkesexamen,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ytterligare åtgärder mot ogiltig frånvaro, och en
översyn av gällande regler för betygssättning,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tillgång till dator och egen e-postadress för alla
elever,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättandet av en entreprenörsutbildning,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättandet av fler lektorat,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att rektor skall vara pedagogisk ledare,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skolan som en bra arbetsplats,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att inrätta en nationell skolinspektion,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av fristående gymnasieskolor,
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra
all undervisning,
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att undervisning i alla ämnen skall få läggas ut
på entreprenad,
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utökade möjligheter för gymnasieelever att
studera utomlands,
34. att riksdagen till utgiftsområde 16 under anslaget A 12 Bidrag
till svensk undervisning i utlandet för budgetåret 2000 anvisar
20 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således
93 091 000 kr,
35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att gymnasieskolor i utsatta områden skall få
extra resurser,
36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kraftfulla åtgärder mot mobbning.
37.