1 Svensk skola behöver en ny kurs
Den svenska skolan står inför en mängd utmaningar när det gäller att ge elever den kunskapsgrund de behöver för att möta framtidens krav. I dag lämnar var femte elev grundskolan utan tillräckliga kunskaper och färdigheter i läsning, skrivning och räkning (enligt aktuell läsforskning). Skolutbildningen måste därför mer än i dag inriktas på att sätta den enskilde elevens kunskapsinhämtande i centrum. Varje elev måste mötas på sin egen nivå i skolan.
Lärarna är skolans viktigaste resurs. Folkpartiet anser att deras profes- sionalitet måste erkännas på samtliga nivåer. Svenska elever har rätt att bli undervisade av skickliga lärare. Folkpartiet vill se möjligheterna. En skola med hög kvalitet kan bli verklighet i Sverige.
Sverige behöver en ny kurs för skolan.
2 Sammanfattning
- Förskollärarna, inte arbetslaget, skall ha ansvar för den pedagogiska verksamheten inom förskolan.
- Förskolan skall ha tydligt uppsatta mål för den pedagogiska verksamheten.
- Alla barn från tre års ålder skall erbjudas plats inom den pedagogiskt inriktade förskolan.
- Chefer inom förskolan skall vara pedagogiska ledare.
- Samarbetet mellan föräldrar och personal inom förskolan måste ständigt utvärderas.
- Barnskötarna, som i dag arbetar inom förskolan, skall ges möjlighet till vidareutbildning till förskollärare.
- Erkänn lärares professionalism och höj läraryrkets status.
- Gör grundskolan tioårig.
- Avskaffa den centralt utformade timplanen.
- Ingen skall lämna grundskolan utan att vara godkänd i svenska, engelska och matematik.
- Utvecklingssamtal med skriftliga omdömen i hela grundskolan.
- Betyg från årskurs sex.
- Sexgradig betygsskala.
- Fler nationella prov.
- Hjälp till elever med särskilda behov.
- Stoppa "grundskolefieringen" av gymnasieskolan - ingen skall påbörja gymnasiet utan betyget "godkänt" i svenska, engelska och matematik.
- Mer valfrihet i gymnasiet - tvinga inte alla elever att läsa till högskole- kompetens.
- Öka läraryrkets status inför "karriärstjänster".
- Ökat utrymme för individuella inriktningar och val.
- Sommarkurser i gymnasieskolan.
- Tillsätt en snabbutredning för att utforma ett förslag till en internationellt jämförbar gymnasieexamen.
- Gymnasieexamen förutsättning för högre studier.
- Lärlingsutbildning med yrkesexamen.
- Ett jämställdhetsperspektiv skall finnas i all undervisning.
- Kraftfulla åtgärder mot skolket.
- Alla elever skall ha tillgång till dator och en elektronisk postadress.
- Inrätta en entreprenörsutbildning.
- Fristående kvalitetsinstitut.
- Fler fristående gymnasieskolor.
- Gymnasieskolor i utsatta områden skall få extra resurser.
- Kraftfulla åtgärder mot mobbning.
- Brott som begås i skolan skall polisanmälas.
- Godkänd arbetsmiljö.
- Hälsofostran i skolan.
- Värna om elevvårdsresurserna.
- En nationell handlingsplan för hur kampen mot ungas missbruk av alkohol, narkotika och tobak skall intensifieras.
- Bättre möjligheter till utlandsstudier.
- 20 miljoner kronor extra till svenska skolor i utlandet.
- En nationell skolinspektion.
3 Förskolan - en del av det livslånga lärandet
Att vårda lusten att lära skall vara ledstjärna inom utbildningspolitiken. Kunskapen om människors inlärningsförmåga är stor och vi vet att vid tre års ålder är människors inlärningskapacitet som störst. För barn är lek lärande och lärande lek. Det är nyfikenheten som för oss människor vidare.
3.1 Förskollärare
När förskolan nu har ett större pedagogiskt ansvar än tidigare är det oerhört viktigt att det är utbildad personal som har huvudansvaret för verksamheten. Förskollärare har efter tre års högskolestudier en pedagogisk kompetens att lära och utveckla barn. Deras kompetens som yrkeskår är värdefull och skall tas på allvar. För Folkpartiet är det lika viktigt att behörig personal skall ha pedagogiskt ansvar inom förskolan som det är att behöriga grundskollärare skall undervisa inom grundskolan. Barnomsorg och skolakommitténs (BOSK) slutbetänkande Att erövra omvärlden betonar vikten av pedagogiskt utbildad personal inom förskolans pedagogiska verksamhet. Tyvärr har regeringen inte förstått vikten av behöriga lärare även inom förskolan. Regeringens politik innebär att ansvaret för verksamheten skall åläggas alla i arbetslaget. Med den nuvarande politiken ges inte förskollärarna med treårig högskoleutbildning ett större ansvar än personal som saknar högre utbildning. Vi anser att detta är kunskapsföraktande och ett slag mot Sveriges lärarkår. Folkpartiets mål är att all personal med pedagogiskt ansvar inom förskolan skall vara högskoleutbildad. Det är därför viktigt att barnskötarna som i dag arbetar inom förskolan ges möjlighet till vidareutbildning till förskollärare.
3.2 Tydliga mål för förskolan
För att en läroplan skall ha effekt måste det finnas individuellt uppsatta mål för vad ett barn skall uppnå i skolan. Folkpartiet menar att det saknas i dag. För både elever och lärare är det viktigt att det finns klara mål med verksamheten. Det bör vara två typer av mål. Ett mål skall ange inriktningen på förskolans pedagogiska verksamhet och samtidigt uttrycka en önskad kvalitetsutveckling ("mål att sträva mot"). Det andra målet skall utgå från det enskilda barnets förutsättningar och med hänsyn till detta uttrycka vad barnet skall ha uppnått när det lämnar förskolan ("mål att uppnå").
För liberaler är det självklart att människor som arbetar inom skolan har mål med verksamheten och ansvar för att målen uppfylls. Det bör även gälla för den pedagogiska verksamheten inom förskolan. Att inte ha klart uppställda mål eller något resultatansvar för verksamheten inom just förskolan visar vilken bristande tilltro regeringen har till små barns möjlighet till lärande och deras högskoleutbildade lärares kompetens.
Med en liberal kunskapssyn är det självklart att en förskola med höga ambitioner också har ett ansvar för att vissa resultat uppnås under förskoletiden. Det är viktigt att målstyrning innefattar en tydlig utvärdering av hur målen uppfylls.
3.3 Barnen i centrum
Folkpartiet liberalerna anser att samtliga barn från tre års ålder skall erbjudas plats inom en barnomsorg med tydlig pedagogisk inriktning. Med ökad pedagogisk inriktning inom förskolan är det extra viktigt att alla barn får denna möjlighet att utvecklas. Att delta i en pedagogisk verksamhet redan från tidig ålder ger alla barn stora möjligheter till individuell utveckling. Det ger också en extra möjlighet för skolan att på ett tidigt stadium uppmärksamma barn med särskilt behov av stöd. Barn med läs- och skrivsvårigheter får större möjligheter att lära sig läsa och skriva om deras problem uppmärksammas tidigt i livet. Barn med svenska som andraspråk ges också en större möjlighet att lära sig svenska före skolstarten om de deltar i den pedagogiska förskolan.
3.4 Skolledare som leder
Som pedagogisk ledare och chef för förskolan har förskolechef/rektor det övergripande ansvaret för att målen uppfylls. Chefen för förskolan ansvarar för att förskolans verksamhet följs upp och utvärderas i förhållande till de mål förskolan har.
Folkpartiet anser att chefer inom förskolan skall vara pedagogiska ledare.
Lika viktigt som det är att inom grundskolan ha pedagogiska ledare är det att ledarna inom förskolan har den pedagogiska kompetensen. Ledarskapet i skolan måste uppvärderas. Många skolledare vittnar om en mycket pressad situation. Övertid, stress och en känsla av utsatthet präglar många skolledares vardag. Det är nödvändigt att ändra på den situationen.
Genom att tidsbegränsa tjänsten och ge väsentligt högre lön kan tjänsten som skolledare bättre svara mot skolans förändringar och nya krav. Därför bör lön och villkor för tjänsterna ses över. Rektor skall vara pedagogisk ledare - inte kamrer.
3.5 Samarbete mellan förskola och föräldrar
Föräldrarna har det yttersta ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolans betydelse som kompletterande funktion till föräldraansvaret har dock blivit viktigare.
Förskolans arbete med barnen skall därför ske i nära samarbete med föräldrarna. För föräldrarna är förskolan, skolan och skolbarnomsorgen viktiga mötesplatser där de träffar andra föräldrar och samtidigt har tillfälle till kontakt med personal som möter deras barn varje dag. Alla föräldrar har rätt att förvänta sig att barnet skall få en god omsorg och kunna tillägna sig kunskaper och färdigheter i förskolan. Alla familjer är olika och har olika traditioner. Det är därför viktigt att personalen inom förskolan har utbildning och kunskap för att kunna tolka och förmedla viktig information, som både familjen och personalen behöver för ett gott samarbete. Det är också centralt i detta sammanhang att samarbetet mellan föräldrar och personal ständigt utvärderas.
För att barn och föräldrar skall kunna ha ett reellt inflytande i förskolans verksamhet skall varje förskola vara tydlig i fråga om mål, innehåll, arbetsformer samt ömsesidiga rättigheter och skyldigheter.
4 En grundskola som lägger grunden
Var femte elev går ut grundskolan utan tillräckliga kunskaper i läsning, skrivning och räkning. Läs- och skrivforskning visar att eleverna i gymnasiet saknar tillräcklig grund trots att de fått godkänt betyg i grundskolan. I det svenska skolsystemet slussas många elever hela tiden vidare till högre nivåer, som de inte har tillräckliga kunskaper för att klara av. Dessa elever vore mera hjälpta av att stödjande insatser sätts in tidigt.
Grundskolan klarar inte av att utföra sitt främsta uppdrag - att lära elever läsa, skriva och räkna. Det är inte acceptabelt. Folkpartiet vill ha en skola med höga krav som sätter den enskilde eleven i centrum.
4.1 Lärarna är skolans viktigaste resurs
Att arbeta med barns personliga och kunskapsmässiga utveckling är bland de viktigaste uppgifter en människa kan ha. Därför måste läraryrkets status stärkas och lärares professionalism erkännas. Det är viktigt att lärarna får det stöd de behöver för att klara sina viktiga arbetsuppgifter. Folkpartiet har i en särskild motion krävt en rad åtgärder för att komma till rätta med lärarbristen och för att förbättra lärarnas arbetsförhållanden.
4.2 Tioårig grundskola
Folkpartiet anser att grundskolan skall vara tioårig, där förskoleklassen utgör det första året. Svenska elever har den kortaste undervisningstiden i västvärlden. Den totala undervisningstiden i skolan måste öka. Den utökade tiden bör användas till att ytterligare befästa de baskunskaper som skolan idag inte lyckas ge många elever. En tioårig grundskola ger möjlighet till att anpassa undervisningen efter de enskilda elevernas behov och ta hänsyn till det faktum att barn utvecklas i olika takt. Kunskapssamhällets ökade krav fordrar en tioårig grundskola.
4.3 Avskaffa den centralt fastställda timplanen
Folkpartiet liberalerna anser att den centralt utformade timplanen på sikt skall avskaffas, eftersom den lägger hinder i vägen för en målstyrd skola. Timplanens avskaffande hör ihop med att utförliga utvärderingar genomförs av hur skolorna når upp till kunskapsmålen. För att grundskolan fullt ut skall kunna bli flexibel och anpassningsbar efter elevernas varierande behov måste skolan även i praktiken vara målstyrd. Folkpartiet liberalerna anser att det skall vara målen i skolans kursplaner som skall vara styrande när det gäller antalet timmar för varje elev och för varje ämne.
För att en avveckling av timplanen skall fungera krävs en väl fungerande målstyrning, och därför är det viktigt att utförliga utvärderingar av kunskapsresultaten genomförs.
Det är resultatet en elev uppnår och inte antalet timmar som läggs på varje ämne i skolan som är det viktiga. Det faktum att en elev har spenderat 150 timmar i ett ämne säger lite om de faktiska kunskaper eleven har uppnått.
Den kollektiva tanken att alla har lika stor förmåga att uppnå samma goda resultat under lika lång tid bortser från de individuella skillnader som finns mellan människor. För liberaler är det en självklarhet att den enskilde elevens behov måste stå i centrum, även när det gäller hur många timmar eleven studerar de olika ämnena.
Riksdagen har beslutat att ett begränsat antal kommuner skall få pröva möjligheten att organisera undervisningen i grundskolan utan en centralt fastställd timplan under en femårig försöksverksamhet. Folkpartiet anser att man redan i dag skall fatta ett principbeslut om avskaffande av timplanen. En treårig försöksverksamhet är tillräcklig.
5 Gymnasiet skall inte ta över grundskolans problem
Grundskolans viktigaste uppgift är att lära alla elever läsa, skriva och räkna. För att bli behörig till ett nationellt program i gymnasiet skall en elev minst ha betyget "godkänd" i engelska, svenska och matematik. Folkpartiet anser att detta är ett rimligt krav.
Men i dag tillåts elever inom det individuella programmets ram komplettera sina kunskaper för att bli behöriga till ett nationellt program. Det innebär att gymnasiet får ta över grundskolans problem. Det individuella programmet misslyckas dock i verkligheten med att hjälpa eleverna att gå över till ett nationellt program. Endast 16 procent av eleverna på det individuella programmet går ut gymnasieskolan med fullvärdiga gymnasiebetyg. Det är grundskolan som skall ha ansvaret för att dessa elever kompletterar sina kunskaper till godkänd nivå. Folkpartiet anser att de elever som lämnar grundskolan utan dessa baskunskaper skall "läsa upp" betyget innan de får tillträde till gymnasiet. Ingen elev skall därför få börja gymnasiet utan att ha uppnått betyget "godkänd" i svenska, engelska och matematik. Det är mänskligare att lära elever läsa, skriva och räkna i grundskolan än i gymnasiet.
5.1 Betyg tidigare och fler nationella prov
Det behövs mer utvärdering både inom skolan och från staten gentemot skolan. Det måste finnas tydliga kunskapsmål för undervisningen, och att utvärdera hur målen har nåtts av den enskilde eleven är en viktig uppgift.
Utvecklingssamtalen är oerhört viktiga för elever, föräldrar och lärare. Under dem skall elevens utveckling, både när det gäller kunskaper och social förmåga, utvärderas och uppmuntras. Dessa samtal skall börja redan i förskolan och följa eleven genom hela grundskoletiden. Eftersom samtalen ställer höga krav på läraren för att vara utvecklande förutsätter de utbildade lärare. Folkpartiet anser att utvecklingssamtalen skall dokumenteras skriftligt.
I dag får eleverna betyg från höstterminen i åttonde klass. Det tycker Folkpartiet är alldeles för sent. Folkpartiet anser att elever, föräldrar, skola och skolpolitiker tidigare än i åttan bör få dessa signaler. Alla elever skall få betyg från årskurs sex. Dessutom bör betygsskalan bli sexgradig. Det är för få steg idag för att betygen skall visa vilka kunskaper eleven har uppnått.
Skolans resultat skall också utvärderas. Nationella utvärderingar är viktiga eftersom de ger en samlad bild av skolans resultat. För att på bästa sätt kvalitetssäkra den svenska skolan anser Folkpartiet att obligatoriska nationella prov regelbundet skall genomföras. De nationella ämnesproven i svenska, engelska och matematik skall vara obligatoriska i grundskolans årskurs 5.
5.2 Elever med särskilt behov av stöd
Barn och ungdomar kan ha behov av särskilt stöd av fysiska, psykiska eller sociala skäl. Flera rapporter visar att det är just dessa elever som har drabbats hårt av de senaste årens besparingar i kommunerna. Skolan räcker inte till för dessa elever. Det är oacceptabelt. Dessutom uppger många skolor att fler elever än tidigare är i behov av extra stöd.
Elever med grava läs- och skrivsvårigheter (dyslexi) måste uppmärk- sammas mer i skolan. Det är ett faktum att skolan, trots mångårig vetskap om problematiken, inte blivit särskilt framgångsrik i strävan att upptäcka och arbeta med dessa problem. Om dyslexi inte uppmärksammas i tid blir ofta konsekvensen att eleven får problem med alltfler inslag i skolarbetet. Goda kunskaper hos lärarna är avgörande för att hjälpa elever med dessa problem. Det är därför nödvändigt att samtliga pedagoger inom grundskolan och förskolan har kunskaper och utbildning för att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter.
Stamning är ett långt vanligare problem än vad många tror. Uppskattnings- vis talar mellan fyra och fem procent av befolkningen stammande under någon period i livet. Problem med stamning börjar ofta i tre- till fyraårsåldern för att sedan försvinna hos en del barn. Hos andra fordrar stamningen kvalificerade behandlings- och rehabiliteringsinsatser. Under senaste tid har behovet av tidig diagnos, behandling och rehabilitering av barn med hyperaktivitet (ADHD och/eller DAMP) blivit uppmärksammat både på grund av de problem beteendestörningar skapar för barnet och de problem barnen möter som vuxna om de inte får tidig hjälp. ADHD drabbar åtminstone ett barn i varje skolklass. Det är därför viktigt att lärare och skolhälsovården får en adekvat utbildning om dessa elever.
6 Gymnasieskola i kris
Den allmänna föreställningen är att nästan alla svenska ungdomar i dag går igenom gymnasiet. Skolministern och skoletablissemanget använder ofta uppgiften att "98 procent går vidare till gymnasiet". Det är visserligen sant att i stort sett alla ungdomar går vidare till gymnasiet, men ett förvånansvärt stort antal fullföljer inte sina gymnasiestudier. Avhoppen från gymnasiet är fler än någonsin. I riket som helhet är det endast 74 procent som har fullföljt gymnasieskolan inom 4 år.
Målet för gymnasieskolan är att alla skall uppnå behörighet till universitet och högskola. Men i verkligheten har endast 62 procent av Sveriges 20- åringar lyckats uppnå högskolebehörighet, enligt Skolverkets "Jämförelsetal för huvudmän" från mars 1999.
Många elever får icke godkänt. De höga teoretiska kraven på samtliga gymnasieutbildningar har skapat stora svårigheter på framför allt de yrkesinriktade programmen.
I stora städer närmar sig antalet elever som hoppat av eller gått ut utan godkända betyg 40 procent. I Stockholm är endast 52 procent av 20- åringarna behöriga till högskolestudier. En "gymnasieskola för alla" blir en alltmer missvisande benämning på den svenska gymnasieskolan. Det individuella programmet är ett stort misslyckande där endast 16 procent av eleverna lyckas gå över till ett nationellt program.
Regeringens inriktning att genom utvecklingsarbete rätta till problemen är verklighetsfrämmande. Folkpartiet liberalerna anser att gymnasieskolans mål om att alla elever skall uppnå högskolebehörighet är en stor orsak till många elevers misslyckanden. Det måste i stället bli möjligt att fullfölja en yrkesinriktad utbildning utan att läsa samma kärnämneskurser som i studieförberedande program. Lärlingsutbildning, där skola och företag delar på ansvaret, måste erbjudas fler elever. En annan orsak till många elevers misslyckande i gymnasieskolan är otillräckliga kunskaper i bagaget från grundskolan. De godkända betygen i grundskolan motsvarar uppenbarligen inte de kunskapskrav som ställs för att klara kärnämnena i gymnasiet. Folkpartiet kräver att en grundlig utvärdering av betygen i grundskolan görs genom att jämföra dem med resultat på nationella ämnesprov, och genom att sätta dem i relation till de krav som ställs i gymnasiet.
6.1 Lyssna på lärarna - inför alternativkurser
Alltför många socialdemokratiska skolreformer har genomförts i strid med lärarkåren. Det råder idag en stor enighet bland gymnasielärarkåren om att fundamentet i gymnasiereformen är fel tänkt. Göran Perssons gymnasiereform infördes mot en i stort sett enig gymnasielärarkår. Folkpartiet varnade för stor utslagning på gymnasiet och många lärare är idag förtvivlade över situationen. Det är dags att lyssna på lärarna. Det är dags att införa alternativa kurser på gymnasiet. Det skulle skapa arbetsro för lärare och elever.
En undersökning gjord i Malmö har visat att 76 procent av lärarna anser att det är fel att gymnasieeleverna läser samma obligatoriska kurser i kärnämnena svenska, matematik och engelska och att de bedöms enligt samma betygskriterier. Ribban har satts för högt för många elever och för lågt för andra. 91 procent av lärarna tycker att det är fel att gymnasieskolan tvingar alla elever att läsa in högskolebehörighet.
Ett gymnasium för alla måste innehålla utbildningsvägar både för dem som har ambitionen att läsa vidare på universitet och högskolor och för dem som vill gå ut i arbetslivet efter gymnasieskolan. Folkpartiet vill ha en gymnasieskola där den enskilde elevens intresse och förutsättningar sätts i centrum. Framtidens arbetsmarknad ställer höga krav på sina anställda. Sverige måste utbilda en arbetskraft som möter de nya kraven. Den svenska gymnasieskolan skall vara en garant för kunskap och kvalitet.
Dessvärre tycks inte regeringen inse allvaret i att så många elever inte fullföljer sin gymnasieutbildning. I stället för att medge det nya gymnasiets största misslyckande, att samtliga elever skall läsa till högskolebehörighet, fortsätter regeringen med ett strömlinjeformat system.
Alla studievägar får inte bli "akademiserade", som idag. Då blir gymnasiet en utslagningsmaskin för alla de ungdomar som inte vill eller orkar läsa mer teoretiska ämnen.
Det är mycket viktigt att elever som väljer att läsa utbildningar som inte ger högskolekompetens alltid har möjlighet att senare komplettera sina studier till högskolekompetens.
6.2 Alternativa kurser
Kärnämnena bör profileras mer med utgångspunkt i gymnasieprogrammets allmänna inriktning, dvs att exempelvis vårdstuderande läser en mer medicinskt inriktad engelska. Det är önskvärt att eleverna, alltefter intresse och behov, ges möjlighet att studera olika kurser i en mer anpassad takt. De mer omfattande kärnämnena bör därför kunna delas in i etapper där eleverna kan läsa kurser med olika ambitionsnivå i olika takt. De elever som på detta sätt väljer att inte studera gymnasiekurser som ger grundläggande behörighet till högre utbildning skall senare kunna komplettera sina studier.
6.3 Ökat utrymme för individuella inriktningar och val
Alla elever borde ges ökad möjlighet att själva sätta samman kurser till ett eget personligt program. Utöver de obligatoriska kärnämnena skulle eleven kunna få välja kurser tämligen fritt. Skolorna bör kunna erbjuda ett brett utbud av kurser.
Gymnasielever bör dessutom ges möjlighet att läsa även under sommaren. Vi vill därför starta försöksverksamhet med sommarkurser.
Det är viktigt att skolan utgår ifrån varje individs egna förutsättningar. Alla elever kan inte lära sig lika mycket, eller i samma takt. Dagens skola är i för hög grad utformad för genomsnittseleven. Resultatet är att en del elever har svårt att hänga med i undervisningstakten, samtidigt som andra elever inte får den stimulans de behöver. Undervisningen måste organiseras så att elever som behöver mer tid för inlärning får det medan andra elever skall kunna gå vidare i en snabbare takt och kunna fördjupa sig.
Det som här anförts om större möjlighet till individuellt val av kurser och försöksverksamhet med sommarkurser bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
6.4 En internationellt jämförbar gymnasieexamen
Folkpartiet har länge arbetat för att Sverige skall införa en gymnasieexamen. Sverige är det enda landet i västvärlden som har avskaffat sin studentexamen. I regeringens proposition föreslås nu införandet av en gymnasieexamen. Dessvärre räcker inte regeringens ambitioner ända fram till målet. Den faktiska skillnaden mellan att "ta studenten" i dagens system och den gymnasieexamen som regeringen föreslår är mycket liten. Ett specialarbete som visserligen är av större omfattning än dagens, ger inte morgondagens studenter en gymnasieexamen som håller de kvalitetskrav som Folkpartiet tror är nödvändiga för framtiden.
Folkpartiet vill införa en gymnasieexamen som är internationellt jämförbar. För det krävs det mer än vad regeringen föreslår. Vi anser därför att det är oerhört viktigt att den gymnasieexamen som nu införs blir en verklig kvalitetsmätare på avklarad utbildning. En snabbutredning bör därför tillsättas för att utreda vilka olika moment en gymnasieexamen som håller internationella mått skall innehålla.
Folkpartiet anser också att gymnasieexamen inte bara skall som regeringen föreslår, ge förtur till högskolor och universitet. Avklarad gymnasieexamen bör vara en förutsättning för att studera vid universitet och högskolor.
6.5 Lärlingsprogram
Riksdagen beslöt våren 99 att utforma ett lärlingsprogram. Detta har sedan länge varit ett krav från Folkpartiet. Men beslutet innebär inget lärlingsprogram värt namnet. För att en elev skall få den kunskap som lärlingsutbildningen utlovar måste han eller hon erbjudas tillräckligt många timmar på arbetsplatsen. Detta är omöjligt om lärlingsutbildningen samtidigt obligatoriskt skall leda till högskolekompetens. Folkpartiet vill se en modern, flexibel lärlingsutbildning där skolan och arbetslivet delar på ansvaret för utbildningen. Förslagsvis kan den precis som i Norge vara fyraårig, men den totala tiden kan variera. Eleverna tillbringar en del av tiden i skolan, en del i arbetslivet. Ibland, men inte alltid, kan de två första åren tillbringas i skolan och två sista åren ute i arbetslivet. För andra elever kan det vara lämpligt att sprida ut skoltiden så att fyra veckodagar tillbringas på en arbetsplats och en femte i skolan.
Företagen/arbetsplatsen bör som i t ex Norge få ersättning motsvarande kommunens kostnad för yrkesutbildningen under ett år, samtidigt som lärlingen under det tredje och fjärde året ges ersättning från arbetsplatsen i relation till den insats som lärlingen gör i produktionen. Därmed skulle ett antal ekonomiska frågetecken för såväl företagen som för den enskilde undanröjas. Utbildningen bör avslutas med ett gesällprov och leda till ett yrkesdiplom eller en yrkesexamen. Kravet på högskolebehörighet bör slopas.
Det som här anförts om införandet av en lärlingsutbildning med yrkesexamen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
6.6 Kraftfulla åtgärder mot skolket
I fler och fler kommuner är skolket ett växande problem. Men det diskuteras mycket lite av ansvariga skolpolitiker. Skolverket har ingen samlad bild av problemet. Folkpartiet sammanställde i valrörelsen uppgifter från några kommuner. De uppgifterna gav en nedslående bild. Många lärare anser att den ogiltiga frånvaron nu är så stor att det är svårt att bedriva en ordnad undervisning.
Det måste vara en mycket tydlig signal från såväl lärare, skolledare som politiker att skolan inte är ett "öppet hus" där man kan komma och gå som man vill. Närvarokravet måste hävdas, självfallet också när det berör en skolform som i sig är frivillig, som gymnasieskolan, och när det berör elever som uppnått myndighetsåldern. I skolan ska bedrivas undervisning vilket förutsätter närvaro av eleverna.
Det saknas i dag kraftfulla åtgärder mot det tilltagande skolket i gymnasie- skolan. Den enda konkreta åtgärden som finns med i propositionen är att utvecklingssamtalen skall bli obligatoriska. Vi menar att skolor med stora skolkproblem måste genomföra särskilda program för att komma åt problemen.
Ett handlingsprogram mot skolk kan innehålla en rad åtgärder. En vitt spridd insikt är att skolket ökar om och när en elev känner sig otillfredsställd med sina studieresultat. Därför måste stödinsatserna för elever som kommit efter bli större. Extra undervisning på sommaren, eftermiddagar och helger har tillkommit på vissa håll för att hjälpa elever som inte klarat kraven för gymnasiet. Det är bra. Men de insatserna borde komma mycket tidigare. Skolan bör se till att det finns resurser, ibland i form av speciallärare, som kan ge extra hjälp åt elever som behöver, t ex stödundervisning och läxläs- ningshjälp.
Själva arbetet med ett handlingsprogram mot skolk kan ibland i sig vara en del av lösningen på problemet. Arbetet inleds med frågan: Varför skolkar så många elever? Svaren kan ge nyttiga diskussioner om problem i skolan, som det kan finnas anledning att åtgärda inom eller utom ramen för ett anti- skolkprogram. Nästa fråga blir: Vilka regler ska egentligen gälla? I den diskussionen kan det visa sig att inblandade elever, föräldrar, lärare och skolledning har olika uppfattning. Även vissa lärare ger ibland uttryck för uppfattningen att det är ogörligt att sätta press på myndiga människor att gå till skolan om de inte själva vill. Erfarenheten säger dock att det går att nå relativt bred konsensus om att skolket är ett problem som måste minskas. Andra frågor blir då: Hur skall reglerna upprätthållas? Och hur viktigt är det att de upprätthålls?
På vissa håll där man lokalt tagit itu med skolkproblemen har goda resultat uppnåtts. Exempel på en åtgärd som uppges ha givit positivt resultat är att varje månad skicka rapporter till hemmen om elevernas frånvaro.
Från skolledarhåll efterlyses ibland möjligheter att vidta mer långtgående åtgärder. Det ifrågasätts t ex om en elev som är frånvarande från huvuddelen av lektionerna skall få studiebidrag. Möjligheten att ange ogiltig frånvaro på de betyg som ges vid terminsslutet eller när en gymnasiekurs är avslutad har också diskuterats. Regeringen bör överväga om gällande regler för betygssättning bör ändras så att det blir möjligt att ange ogiltig frånvaro på termins- och kursbetyg.
6.7 IT och datorer
Att alldeles för många elever saknar tillgång till datorer och IT innebär en stor risk för att eleverna delas in i ett A- och ett B-lag där några har tillgång till datorer och IT i hemmet, medan andra inte har samma möjligheter. Alla elever borde därför få tillgång till dator och en e- postadress i skolan. Datorer är ett effektivt hjälpmedel för elever med särskilda behov, exempelvis läs- och skrivsvårigheter.
6.8 Inrätta en entreprenörsutbildning
Svensk skola har varit dålig på att ta till vara den blivande entreprenören - företagaren. Det är viktigt att skolan tar till vara dessa elevers behov. På gymnasiet bör man inom ramen för de nationella programmen finna lösningar som skapar större förståelse bland elever om företagandets villkor. Det kan betyda att kommuner startar företagarprogram eller att lärlingsutbildning startas med inriktning mot företagande.
Fler och fler ungdomar kan tänka sig att starta eget företag. Det är en enorm potential som måste tas till vara. Det är viktigt att man redan i skolan skapar medvetande om företagandets villkor.
Folkpartiet föreslår att det inrättas ett företagarprogram i gymnasieskolan. Genom att unga människor får utlopp för egna idéer och samarbetar med företagare i regionen kan vi få en mycket attraktiv och kvalificerad gymnasieutbildning. I företagarprogrammet bör ingå kärnämnen som svenska, engelska och matematik, samt redovisning, affärsjuridik och marknadsföring etc. Ett företagarprogram skulle förbättra många ungdomars situation på den framtida arbetsmarknaden. Rent allmänt bör skolan och arbetslivet förbättra sitt samarbete.
7 Skolan som arbetsplats
Skolan är Sveriges största arbetsplats. Trots att svenska skolelever från årskurs 1 sedan 1991 omfattas av arbetsmiljölagen, så har brister i skolan avslöjats både när det gäller den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön. Det växande antalet allergier till följd av osund miljö är ett problem. Buller ett annat. Våld och mobbning ett tredje. På skolgårdarna inträffar många olyckor och tillbud. För Folkpartiet är det självklart att även elever och lärare skall ha en arbetsplats som uppfyller kraven på en acceptabel arbetsmiljö. Regeringens bedömning av hur arbetet med skolans värdegrund skall utföras saknar ett medvetande om att skolan måste ställa tydliga krav på alla som vistas i skolan. Brott som begås i skolan skall polisanmälas, närvaroplikt skall gälla även i gymnasieskolan och bruk av alkohol, narkotika och tobak inte accepteras.
7.1 Hälsofostran
I skolan har elevvårdsresurserna minskat samtidigt som behoven blivit större. Det finns flera indikatorer på att ett växande antal barn och ungdomar drabbas av en rad problem som mobbning, upplevelser av hot om våld och misshandel i hemmet. Astma och andra allergiska tillstånd ökar. Alltfler elever lider av ätstörningar. Det är skrämmande att ungdomar har självmordstankar och att någon varje år begår självmord. Det är också en allvarlig signal att alltfler ungdomar prövar droger och alkohol och att alltfler begår brott.
Sex- och samlevnadsundervisningen i skolan har i stort sett varit framgångsrik men måste utvecklas vidare. Varje oönskad graviditet är en för mycket. Ingen årskull får gå miste om denna undervisning och det är viktigt att den inte utsätts för några nedskärningar i en tid av knappa resurser. Vi anser att hälsofostran, ett ämne som inrymmer både sex- och samlevnadsundervisning, kost samt motion (lek och idrott) och information om alkohol, narkotika och tobak (ANT) måste spela en viktig roll i skolan. Folkpartiet ser med allvar på att tillgängligheten när det gäller alkohol och narkotika tycks ha ökat. Informationen om alkohol, narkotika och tobak måste göras mer effektiv. Undersökningar visar att både rök- och alkoholdebuten sker allt längre ned i åldrarna. Dessutom tycks den negativa attityden till narkotika ha luckrats upp hos en del ungdomar. Det är nödvändigt att kampen mot alkohol, narkotika och tobak intensifieras.
Folkpartiet efterlyser därför en nationell handlingsplan för hur kampen mot ungas missbruk av alkohol, narkotika och tobak skall intensifieras.
8 Jämställdhet
För att skolan skall kunna bli jämställd måste undervisningen planeras efter de olika krav som flickor och pojkar ställer. I all undervisning måste läraren därmed utgå ifrån såväl flickornas som pojkarnas vardag, verklighet och olika uttryckssätt. Det betyder att de exempel som används, de övningar och tillämpningar som görs måste hämtas mycket mer från flickornas värld. Pedagogik och metodik måste anpassas så att såväl flickor som pojkar kan intressera sig och aktivt ta del av undervisningen.
9 Både fordonstekniker och svensklärare skall få vara entreprenörer
I dag får endast undervisning i yrkesämnen läggas ut på entreprenad. Folkpartiet liberalerna anser att denna begränsning är omotiverad. Om det finns tydliga krav på lärarkompetens och undervisningens kvalitet finns det ingen anledning att begränsa entreprenadmöjligheten till yrkesämnen. Det borde vara möjligt för en kommun att t. ex. beställa undervisning med en särskild pedagogisk profil i språk eller naturvetenskap av lärarkooperativ eller andra privata anordnare.
10 Inrätta en nationell skolinspektion
Sverige behöver en nationell skolinspektion för att kraftigt stärka statens utvärdering och uppföljning av skolans resultat. Detta har visat sig nödvändigt efter den olyckligt genomförda kommunaliseringen av skolan. Att kommunaliseringen hittills misslyckats beror på att staten inte varit tydlig i sina mål, men ännu mer på att statens utvärderingsinstrument är otillräckliga.
Enligt Folkpartiet är det fel att Skolverket är den myndighet som både skall vara rådgivande organ till kommunerna i utbildningsfrågor, och samtidigt vara den instans som skall följa upp kvaliteten i skolan. Det är en mycket svår uppgift att samtidigt vara stödjande och rådgivande mot den man kritiskt skall granska och kontrollera. För en tydligare uppföljning föreslår Folkpartiet en uppdelning av de uppgifter som i dag ligger hos Skolverket. Skolverket behåller sin stödjande och rådgivande roll och sina utvecklingsuppgifter. Samtidigt tillskapas en ny myndighet för att stärka statens roll i utvärderingen av skolans resultat - en nationell skolinspektion.
Nationella skolinspektionen skall granska kvaliteten i såväl kommunala som fristående skolor, säkerställa likvärdighet i bedömningen av nationella prov och det nationella betygssystemet. Nationella skolinspektionen skall också vara den myndighet som utfärdar respektive drar in den lärarlegitimation som Folkpartiet föreslår inrättas.
11 Bättre möjligheter till utlandsstudier
Vi lever i en alltmer internationaliserad värld. Det ställer stora krav på främst språkkunskaper, men också på kunskaper om andra länder och kulturer som erfarenheten av ett studieår utomlands ger. Den framtida arbetsmarknaden ställer högre krav på de anställdas språkkunskaper och kännedom om andra länder och regioner än tidigare. Folkpartiet anser att skolan har ett ansvar för att möta den nya, mer internationaliserade, tidens skiftande behov. Med förbättrade möjligheter till elevbyten (som inte bara ger svenska elever möjlighet att studera utomlands, utan också berikar de svenska skolorna med elever från andra länder och kulturer), satsningar på informationsteknik i skolan, utökade möjligheter för elever att läsa språk och en internationellt gångbar studentexamen vill Folkpartiet ge alla elever en bättre möjlighet att möta ett internationaliserat samhälle. Vi är positiva till en utveckling där alltfler gymnasieskolor erbjuder International Baccalaureate (IB-utbildning).
11.1 Svenska skolor i utlandet
Fler och fler svenskar arbetar utomlands. Det är viktigt att de har tillgång till svensk grund- och gymnasieskola för sina barn. I Sverige finns omfattande modersmålsundervisning för invandrarbarn. Den utgår från insikten att människor fungerar bättre om de också får utveckla det språk som talas i hemmet. Tvåspråkigheten är en tillgång i Sverige. De svenska barn som bor utomlands bör ses som en framtida resurs för Sverige. Folkpartiet vill därför anslå ytterligare 20 miljoner kronor på anslag A 12 Bidrag till svensk undervisning i utlandet, utgiftsområde 16.
12 Fristående skolor
Inget är viktigare för att ge människor jämlika livschanser än en skola där alla har goda möjligheter att utvecklas. En liberal skolpolitik utgår från den enskilda elevens behov och dennas valfrihet är ett honnörsbegrepp. Vissa elever föredrar fristående skolor framför kommunala och friskolor utgör därför ett viktigt komplement. Föräldrar och elever skall kunna välja mellan offentliga och enskilda förskolor.
Mer mångfald inom utbildningsväsendet behövs även för att stimulera kvalitet och pedagogisk utveckling. De enskilda alternativen behöver bli betydligt fler och de skall kunna konkurrera med de offentliga skolorna på ekonomiskt lika villkor.
Den socialdemokratiska regeringen har tillsammans med bl a Miljöpartiet genomfört försämringar för friskolorna genom att införa möjligheten till ett kommunalt godtycke; det råder olika villkor för friskolor i olika delar av landet. Detta minskar valfriheten och mångfalden. Istället för att skapa en likriktad skola borde satsningar genomföras så att valfriheten och mångfalden i utbildningen ökar. Intresset för utbildningar i fristående skolor är mycket stort. Särskilt intressant är att flera skolor lyckats locka många sökande till utbildningar som i den kommunala skolan är mindre eftertraktade. Dessa skolor har ofta nya idéer som de förmår förverkliga och lyckas inte sällan med pedagogisk förnyelse.
Intresset för gymnasieutbildningar i fristående skolor är mycket stort. Särskilt intressant är att flera skolor lyckats locka många sökande till utbildningar som i den kommunala skolan är mindre eftertraktade. Dessa skolor är inte sällan bättre på att förverkliga idéer om pedagogisk förnyelse. Industrigymnasierna är exempel på detta. Elever kan här ges möjlighet till sommarkurser och praktik samt skolorna erbjuder i många fall ett specialutformat program som ger eleverna mer undervisningstid.
En lag för fristående skolor måste utformas så att kommunalt godtycke inte tillåts vara avgörande för om en fristående skola skall godkännas, och reglerna för ekonomisk ersättning måste bli så tydliga att helt skilda tolkningar i kommunerna inte är möjliga.
12.1 Spjutspetsskolor/"Magnetskolor"
Gymnasieskolor i utsatta områden skall få extra resurser för att hindra utslagningen av resurssvaga elever. Fler spjutspetsskolor ("magnetskolor"), det vill säga skolor med en attraktiv profil, som drar till sig elever från olika stadsdelar bör startas. Tensta gymnasium är ett exempel på en lyckad magnetskola. Dessa skolor sätter prägel på hela stadsdelen, och en bra och populär skola är positiv också för omgivningen.
13 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att all personal inom förskolan skall vara hög- skoleutbildad,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tydliga mål i förskolan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att alla barn från tre års ålder skall erbjudas plats inom barnomsorg med tydlig pedagogisk inriktning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolledare inom förskolan,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samarbete mellan föräldrar och förskola,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att grundskolan skall bli tioårig,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den centralt fastställda timplanen skall av- skaffas,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att betygsskalan skall bli sexgradig,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att elever skall få utvecklingssamtal med skriftlig dokumentation under hela grundskolan,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att alla elever skall få betyg från år 6,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fler nationella prov,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att alla elever med särskilda behov skall få extra stöd,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ingen elev skall börja gymnasiet utan betyget godkänd i svenska, engelska eller matematik,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inte alla elever skall behöva nå högskole- behörighet,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om alternativa kurser,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att alltid kunna komplettera studierna så att hög- skolekompetens uppnås,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kärnämnena mer skall kunna profileras utifrån gymnasieprogrammens allmänna inriktning,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat utrymme för individuella inriktningar och val,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försöksverksamhet med sommarkurser,
20. att riksdagen hos regeringen begär en snabbutredning av införandet av en internationellt jämförbar gymnasieexamen,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avklarad gymnasieexamen skall vara en förutsättning för högre studier,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en modern lärlingsutbildning med yrkesexamen,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare åtgärder mot ogiltig frånvaro, och en översyn av gällande regler för betygssättning,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillgång till dator och egen e-postadress för alla elever,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av en entreprenörsutbildning,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av fler lektorat,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att rektor skall vara pedagogisk ledare,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolan som en bra arbetsplats,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inrätta en nationell skolinspektion,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av fristående gymnasieskolor,
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra all undervisning,
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att undervisning i alla ämnen skall få läggas ut på entreprenad,
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökade möjligheter för gymnasieelever att studera utomlands,
34. att riksdagen till utgiftsområde 16 under anslaget A 12 Bidrag till svensk undervisning i utlandet för budgetåret 2000 anvisar 20 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 93 091 000 kr,
35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att gymnasieskolor i utsatta områden skall få extra resurser,
36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kraftfulla åtgärder mot mobbning. 37.
Stockholm den 5 oktober 1999
Lars Leijonborg (fp)
Bo Könberg (fp)
Kerstin Heinemann (fp)
Elver Jonsson (fp)
Siw Persson (fp)
Yvonne Ångström (fp)
Ulf Nilsson (fp)
Ana Maria Narti (fp)