Flera undersökningar har visat att människor med funktionshinder har relativt sett en alldeles för låg utbildningsnivå. Det finns säkert många orsaker till detta, bl.a. dålig tillgänglighet till utbildningarna och dåligt anpassad metodik. En annan orsak är säkerligen problem som är förknippade med hjälpmedelsförsörjning till studerande med funktionshinder i vuxenutbildningen. Det saknas dels en tydlig fördelning mellan landstingets och andra huvudmäns ansvar för att finansiera hjälpmedel, dels får den studerande ibland tillgång till hjälpmedel alltför sent.
För studerande vid folkhögskola, som bor på skolans internat är situationen extra problematisk då det kan behövas dubbel uppsättning av olika hjälp- medel för att klara den dagliga livsföringen och för studierna. Inom universi- tets- och högskoleområdet råder motsvarande problematik.
Osäkerhet om vem som har ansvaret för hjälpmedelsfrågan handlar dels om svårigheter att tolka var gränsen går mellan vad som avses med hjälp- medel för att underlätta den dagliga livsföringen, t.ex. i skolan, dels de regler som säger att särskilda pedagogiska hjälpmedel ligger utanför lands- tingets ansvar. Detta konstateras i Kunskapslyftskommitténs betänkande där kommittén anser att den begreppsförvirring som råder när det gäller hjälp- medel är olycklig.
Enligt ovanstående behöver tre saker förtydligas:
1. Att studerande vid folkhögskola och studieförbund liksom i andra vuxenutbildningsformer har rätt till personliga hjälpmedel som underlättar den dagliga livsföringen oberoende av var de befinner sig (hemma, i utbildning, i arbete).
2. Att frågan om vad som kan anses vara särskilda pedagogiska hjälpmedel inom vuxenutbildningen ska klargöras. D.v.s. var skiljelinjen mellan personliga hjälpmedel och pedagogiska hjälpmedel går. I detta ligger frågan om omfattningen av landstingens ansvar och parallellt härmed omfattningen av skolhuvudmannens ansvar.
3. När man kommer fram till var skiljelinjen går mellan personliga hjälp- medel och särskilda pedagogiska hjälpmedel inom vuxenutbildningen bör man göra ett avtal mellan ansvariga huvudmän, om finansiering, så att den enskilde inte drabbas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en utredning tillsätts för att klargöra landstingens och utbildningsanordnarnas hjälpmedelsansvar inom vuxenutbildningsområdet inklusive folkbildningen.
Stockholm den 27 september 1999
Sonja Fransson (s)